Riksdagen har under budgetbehandlingen hösten 2000
genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster
under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit
de förslag om förändringar på bl.a.
punktskatteområdet som regeringen lagt fram i
budgetpropositionen. Härvid behandlades även de
förslag på skatteområdet som lagts fram av Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet
stod bakom regeringens budgetförslag och har därför
inte redovisat några egna förslag (prop. 2000/01,
bet. 2000/01FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående punktskatter som återstår
efter höstens budgetbehandling.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett nittiotal
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2000.
Motionerna tar upp olika frågor som rör
energiskattepolitikens inriktning, industrins-,
växthusnäringens- och jordbrukets energi- och
miljöskatter, trafikbeskattning (biobränslen och
fossila drivmedel, fordon, flygtrafik etc.)
beskattning av avfall, alkohol och tobak, reklam
samt vissa andra punktskattefrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. I
betänkandet finns 31 reservationer och 7 särskilda
yttranden.
Motioner från allmänna
motionstiden
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för en
lägsta nivå för en koldioxidavgift i EU-länderna.
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatteväxling och
handel med utsläppsrättigheter.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en europeisk
koldioxidskatt.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fordonsskatt för
miljövänligt transportväsende.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om energibeskattningen.
2000/01:Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
miljöanpassning av energibeskattningen.
2000/01:Sk619 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om skattebefrielse för pilotprojekt
rörande etanolproduktion.
2000/01:Sk620 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de svenska
åkeriernas konkurrenssituation.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förlorade
skatteintäkter på grund av de höga kostnader och
skattenivåer som drabbar svensk åkerinäring.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av åkeribranschens villkor till
vad som gäller inom övriga EU-länder.
2000/01:Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per-Samuel
Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen
utreder de samhällsekonomiska och miljömässiga
konsekvenserna av en sänkning av skatten på
miljödiesel till en nivå under våra närmaste konkur-
rentländers.
2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bensinpris och
bensinskattenivå.
2000/01:Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen utreder
möjligheterna att införa miljörelaterade skatter på
flygtransporter.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen aktivt skall driva frågan i EU
och i de internationella organen, t.ex. ICAO, för
att få till stånd miljörelaterade skatter på bränsle
och/eller flygresor.
2000/01:Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att se över
fordonsskatten på dieselbilar.
2000/01:Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda förutsättningarna för
en sänkning av bensinskatterna.
2000/01:Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla
det nuvarande systemet vid inköp av dieselolja till
mindre fiskefartyg.
2000/01:Sk650 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag om skatte-
reduktion på alkylatbensin som används i
skogsbruket.
2000/01:Sk656 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
restitutionsförfarande som innebär att energiskatten
för miljöklass 1 diesel är i nivå med EU:s
miniminivå.
2000/01:Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en utredning om differentierad fordonsskatt.
2000/01:Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vägavgiftsbefrielse för
veteranbilar.
2000/01:Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
omfattande försöksverksamhet med biodrivmedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Skåne är lämpligt som region för
försöksverksamhet med biodrivmedel.
2000/01:Sk674 av Leif Carlson och Nils Fredrik
Aurelius (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av att sänka ölskatten så att likvärdiga
konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.
2000/01:Sk678 av Johnny Gylling (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till att
successivt avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk684 av Ingegerd Saarinen (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en strategi för
hur instrumentet pilotprojektsdispenser skall
användas i framtiden samt kriterier och procedur för
beviljande av dispenser.
2000/01:Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart
Fridén (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
lägre drivmedelsskatter.
2000/01:Sk689 av Ingvar Svensson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag för riks-
dagen om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en justering av
formuleringen av undantaget för biogas.
2000/01:Sk701 av Ingegerd Saarinen (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att drivmedel och bränslen
producerade ur koldioxidneutral råvara ej bör
belastas med koldioxidskatt.
2000/01:Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-
Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Riksskatteverket i sin bedömning av reklamskatt
bör ta hänsyn till konkurrensnackdelar, hinder för
nyetablering och det redaktionella innehållet.
2000/01:Sk711 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av att dieselskatten sänks.
2000/01:Sk714 av Ingegerd Saarinen (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda om
mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan anses omfatta
enbart produkter baserade på mineralolja.
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
konsekvenserna av ovanstående för lagen om skatt på
energi (SFS 1994:1776).
2000/01:Sk716 av Gunnar Axén och Sten Tolgfors (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om avskaffad reklamskatt.
2000/01:Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ändrad beskattning av
svensk kraftvärmeproduktion.
2000/01:Sk719 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av vilka kommuner som
med hänsyn till temperaturförhållandena bör ha sänkt
energiskatt.
2000/01:Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att traktorer samt hus- och
släpvagnar äldre än 30 år befrias från fordonsskatt
samt att tunga fordon (bussar och lastbilar) äldre
än 30 år befrias från vägavgift.
2000/01:Sk722 av Jarl Lander (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av ett
fordonsskattesystem som är differentierat utifrån
mängden avgasutsläpp.
2. Riksdagen tillkännager att regeringen i den
aviserade översynen av alla trafikrelaterade skatter
överväger de i motionen framförda synpunkterna på
miljöstyrning.
2000/01:Sk724 av Ola Sundell och Stefan Hagfeldt (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sänkt dieselskatt.
2000/01:Sk725 av Ola Sundell (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om klassningen av energitorv som
biobränsle.
2000/01:Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
beslutar om sänkt dieselskatt i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta
skatter på alkohol.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av sänkta
energi- och fastighetsskatter.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatter på energi.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffande av
reklamskatten och höjning av mervärdesskatten för
tidningar.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av översyn
av energiskatterna för hotell- och restaurang-
branschen.
2000/01:Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om möjligheterna till
skatterabatt för jord- och skogsbrukare som skriver
bindande bruknings- eller skötselkontrakt.
2000/01:Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan Kihlström
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att frågan om en
differentierad drivmedelsskatt utreds.
2000/01:Sk771 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att frågan om en differentierad drivmedelsskatt bör
utredas.
2000/01:Sk772 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk773 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om slopandet av reklamskatt för
idrottsföreningar och andra ideella organisationer.
2000/01:Sk774 av Annelie Enochson och Fanny Rizell
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en
alkoholskadefond.
2000/01:Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda en
förändrad svensk lagstiftning som gör att
mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara
drivmedel missgynnas.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett
förslag till en förändring i lagen om skatt på
energi som vidgar undantaget från energi- och
koldioxidskatt till att gälla all biogas.
2000/01:Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om lika förutsättningar för
busstrafiken i Europa.
2000/01:Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen beslutar att befria äldre
traktorer från fordonsskatt i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skattereglernas betydelse
för omställning av energisystemet och uppbyggande av
kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme.
2000/01:Sk1011 av Martin Nilsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om klimatpolitiken.
2000/01:Sk1012 av Lars Lindblad (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att anpassa energiskatterna efter
de nya omvärldsvillkoren.
2000/01:Sk1013 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införandet av koldioxidskatt för
torv.
2000/01:Sk1014 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
beslutar om ändring av lagen om skatt på energi så
att drivmedel och bränslen producerade ur
koldioxidneutral råvara befrias från koldioxidskatt.
2000/01:Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening nödvändigheten av en strategisk
alkoholskattepolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen i sin EU-politik verkar för en
implementering av European Alcohol Action Plan.
2000/01:Sk1016 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om beställning och köp av
taxfreevaror.
2000/01:Sk1017 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införsel av alkohol.
2000/01:Sk1018 av Kenth Högström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att slopa reklamskatten.
2000/01:Sk1019 av Sven Bergström (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa reklamskatten.
2000/01:Sk1020 av Kia Andreasson (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen särskilt uppmärksammar vad som
i motionen anförs om komplettering av lagen om skatt
på avfall.
2000/01:Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om båtskatt alternativt höjd
registeravgift för fritidsbåtar.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning av
jordbrukets skatter.
2000/01:Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att drivmedel
och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara
ej belastas med koldioxidskatt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att utreda och
avgöra om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) kan
anses omfatta enbart produkter baserade på
mineralolja och utreda konsekvenserna för lagen om
skatt på energi (SFS 1994:1776).
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att undantaget
för biogas justeras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att tillkännage
en strategi för hur instrumentet pilotprojektsdis-
penser skall användas i framtiden, samt kriterier
och procedur för beviljande av dispenser.
2000/01:Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en energineutral
beskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om systemet för
beskattning av energi.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EU och regelverket
kring miljö- och energiskatterna.
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om energiskatterna.
2000/01:Sk1029 av Christel Anderberg (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
åkerinäringens skatte- och avgiftssystem i syfte att
sänka kostnaderna till en internationell
konkurrenskraftig nivå.
2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka
för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och
att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara
minimiregler och att avgifterna skall hanteras av
medlemsländerna.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen beslutar införa en rätt till
distansköp från annat EU-land av alkohol för eget
bruk i enlighet med vad som anförs i motionen.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om alkoholpolitiken i
ett gränslöst Europa.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt alkoholskatt.
2000/01:So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om cigarettpriset.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om slopande av reklamskatten i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad låginblandning
av etanol samt borttagen koldioxidskatt på etanol.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den höjda
fordonsskatten för äldre dieselbilar.
17. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till borttagande av vägavgifter och
fordonsskatt för veteranlastbilar som ej
regelmässigt går i yrkesmässig trafik.
2000/01:T613 av Bengt Silfverstrand (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till en avgift/båtskatt i enlighet med vad i
motionen anförs.
2000/01:T627 av Karin Enström (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en båtskatt inte bör införas.
2000/01:T640 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen ger
tilläggsdirektiv angående båtbeskattning till den
pågående utredningen om båtregister.
2000/01:T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att driva frågan om
möjlighet till miljöbeskattning av flygbränsle i
FN:s organ ICAO.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att flyget bör beskattas så att prisnivån för
flygresor leder till att de nationella miljömålen
och de transportpolitiska målen uppnås.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att initiera och
driva ett förslag om gemensamma miljöskatter på
flyget inom EU på miniminivå.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
en rapport om hur frågan om gemensamma miljöskatter
drivs inom EU.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med ett förslag till miljöbeskattning av
flygbensin och flygfotogen för det privata nöjes-
flyget.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU
harmonisera avgifter och skatter för jordbruket.
2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
trädgårdsnäringsföretagen skall beskattas med en
generell koldioxidskatt, lika för hela näringen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort skatten
på kväve i handelsgödseln.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av
skatten på handelsgödselkväve.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rättvisa vid uttag
av el- och eldningsoljeskatter.
2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en europeisk
beskattning av handelsgödsel.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miniminivåer för
miljöskatter i EU.
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattebefrielse för
biobränslen.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda vilka
konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle
få för miljön och människors hälsa.
2000/01:MJ762 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inom EU ta
initiativ till miniminivå för skatten på icke
förnyelsebara energikällor.
2000/01:MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring enligt vad i motionen anförs om
en miljöavgift på amalgam.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avfallsskatten.
2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en anpassning av den
svenska koldioxidbeskattningen och därmed avveckling
av 0,8-procentsregeln samt att den svenska
trädgårdsnäringen också i övrigt ges samma
konkurrensvillkor som inom det övriga EU och inom
våra viktigaste konkurrentländer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
återföring av växthusodlingens koldioxidbeskattning
till stöd för energibesparande investeringar.
2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett enhetligt
skattesystem.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stegvis anpassning
till en reformerad energibeskattning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begränsning av
undantagen för industrin i energibeskattningen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enhetlig beskattning
av kraft- och värmeproduktion.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om successivt höjda
skattesatser.
2000/01:MJ795 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att icke förorenade
täckmassor skall beläggas med deponiskatt.
2000/01:MJ838 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen begär att regeringen under Sveriges
tid som ordförandeland inom EU presenterar en plan
för att underlätta användandet av miljörelaterade
skatter, i synnerhet inrättandet av en gemensam
miniminivå för koldioxidskatt.
2000/01:MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
beskattning av alternativa fordonsbränslen.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen verkar för en
lägsta nivå på koldioxidskatt i EU.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fortsatt grön
skatteväxling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
skatt på avfallsförbränning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en för
EU gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.
2000/01:MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miljöskatt på
bekämpningsmedel.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ge
etanoltillverkarna långsiktig skattebefrielse från
CO2-skatt.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att låta fler få
pilotprojektdispenser.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att skapa större
differens mellan miljövänliga och miljöstörande
alternativ.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att sänka
skatten på s.k. grön bensin för motorsågar och träd-
gårdsredskap.
2000/01:N224 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
energiskatterna.
2000/01:N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
gemensamma principer för energibeskattningen i de
nordiska länderna.
2000/01:N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen snarast skall ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett
uthålligt skattesystem där goda miljöegenskaper, hög
energieffektivitet och hög elproduktion premieras
medan produktion baserad på fossila bränslen beläggs
med styrande miljöavgifter.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
Sverige kraftfullt skall driva frågan om en harmoni-
sering av koldioxidavgifter i EU.
2000/01:N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
harmonisering av energibeskattningen mellan Sverige
och Danmark.
2000/01:N322 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att undantag för
energiintensiv industri och sänkta
arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel inte
utgör konkurrenshinder.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av "maxtaxa"
på bensin.
2000/01:N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt
skatteväxling inom ramen 30 miljarder kronor.
Elanders Gotab, Stockholm 2001
Utskottets överväganden
Energibeskattningens allmänna
inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att
energibeskattningen skall ges en inriktning
som överensstämmer med de förslag som lagts
fram av Moderaterna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.
Skälet är att utskottet dels inte funnit
någon anledning att avvika från den
inriktning av energipolitiken som regeringen
förordat i budgetpropositionen för 2001 och
som riksdagen ställt sig bakom, dels på grund
av att många frågor som tas upp i motionerna
har anknytning till de reformer som stegvis
skall genomföras på energiskatteområdet samt
till de områden som skall ses över i kommande
utredningar.
I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
framhålls vikten av att energibeskattningen är
neutral medan miljöskatterna bör motsvara den
belastning på miljön som energianvändningen medför.
Enligt motionärerna bör fiskala energiskatter enbart
tas ut i konsumentledet medan miljöskatterna bör tas
ut i produktionsledet (yrkandena 1 och 2). Vidare
anser motionärerna att regelverket kring miljö- och
energiskatter måste samordnas på EU-nivå och att
frågan bör tas upp under Sveriges period som
ordförandeland (yrkande 7).
I motion N242 av Bo Lundgren m.fl. (m) förordas en
ökad samordning av energibeskattningen i de nordiska
länderna (yrkande 6). Motionärerna anför att det är
brådskande att få till stånd en ökad anpassning av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna; i
annat fall hotas effektiviteten på den gemensamma
nordiska elmarknaden, vilket leder till
samhällsekonomiska kostnader och en ökad negativ
miljöpåverkan.
I motion N320 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) begärs
en ökad harmonisering av energibeskattningen mellan
Sverige och Danmark (yrkande 1).
I motion N262 av Inger Strömbom m.fl. (kd)
efterlyser motionärerna ett helhetsgrepp om
energibeskattningen (yrkande 8). Enligt motionärerna
är det dags att presentera ett uthålligt
energiskattesystem som premierar goda miljö-
egenskaper, hög energieffektivitet och hög
elproduktion och belägger produktion baserad på
fossila bränslen med styrande miljöavgifter.
I motionerna Sk321 yrkande 26 och MJ711 yrkande 9
av Lennart Daléus m.fl. (c) anförs att
skatteväxlingen måste utformas på ett sätt som
underlättar en framtida handel med
utsläppsrättigheter. Detta innebär bl.a. att
nuvarande nedsättningsregler för industrin
successivt måste fasas ut.
I motion MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) begärs ett tillkännagivande om att en
fortsatt grön skatteväxling måste kombineras med
andra åtgärder, t.ex. strävan efter en europeisk
miniminivå för koldioxidskatt, förberedande av ett
system för handel med utsläppsrätter samt
bibehållande av kärnkraften så länge det är
säkerhetsmässigt och ekonomiskt försvarbart (yrkande
3).
I motion MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) anförs
att en reformering av energibeskattningen bör leda
till ett enhetligt system som rymmer alla former av
energianvändning med så långt som möjligt samma
skattesatser för alla kategorier av förbrukare.
Enligt motionärerna skall undantag begränsas till
ett fåtal områden. Energiskatten skall relateras
till energiinnehållet och tas ut i konsumentledet.
Miljöstyrande skatter skall tas ut i
produktionsledet. Därutöver anser motionärerna att
drivmedel skall belastas med en särskild trafikskatt
(yrkande 6). I samma motion (yrkande 7) begärs
tillkännagivande om att anpassningen till en
reformerad energibeskattning enligt ovanstående bör
ske successivt så att marknadens aktörer får en
rimlig omställningstid och så att miljöstyrningen
kan upprätthållas och förstärkas. Anpassningen bör
vara klar senast år 2010. Vidare föreslås en
enhetlig beskattning av kraft- och värmeproduktion.
Full koldioxidskatt för elproduktion bör annonseras
nu (yrkande 9). Slutligen föreslås en successiv
höjning av de viktigaste miljöstyrande skatterna med
början år 2002. En sådan höjning är enligt
motionärerna nödvändig för att syftet med den gröna
skatteväxlingen skall nås (yrkande 10).
I motion N387 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp)
yrkande 1 framhålls att höjda energiskatter inom
ramen för en skatteväxling är det viktigaste
enskilda styrmedlet för att främja en omställning av
energisystemet.
I motion Sk1010 av Urban Ahlin och Carina Ohlsson
(s) begärs ett tillkännagivande om att
skattereglerna måste ses över så att dessa kan
utgöra ett stöd vid omställningen av energisystemet
och uppbyggande av kraftvärmeproduktion samt
fjärrvärme. Motionärerna pekar på att många fjärr-
värmeverk har problem med att få industrin att
ansluta sig till fjärrvärmenätet eftersom
skattereglerna gynnar oljeuppvärmning i industrin.
I ett flertal motioner begärs att regeringen i EU
skall driva frågan om gemensamma minimiregler för
beskattning av energi och koldioxid. Yrkanden med
denna inriktning framförs i motionerna N262 av Inger
Strömbom m.fl. (kd) (yrkande 9), Sk324 (yrkande 15)
och K398 (yrkande 20) av Lars Leijonborg m.fl. (fp),
MJ711 (yrkande 10) av Lennart Daléus m.fl. (c), U511
(yrkande 15) och MJ838 (yrkande 7) av Yvonne Ruwaida
m.fl. (mp) och MJ841 (yrkande 1) av Harald Nordlund
och Lennart Kollmats (fp). I sistnämnda motion
framförs också att beslutsreglerna i ministerrådet
måste ändras så att beslut om gemensamma
miniminivåer på miljöstyrande skatter/avgifter skall
kunna fattas med kvalificerad majoritet. I motion
MJ762 (yrkande 2) av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
föreslås att Sverige tar initiativ till att en
miniminivå för skatt på icke förnyelsebara
energikällor, dvs. på olja, kol och gas, införs i
EU.
I två motioner tas frågan om den framtid
beskattningen av torv upp.
I motion Sk725 av Ola Sundell (m) anförs att
energitorv bör jämställas med andra biobränslen och
därför även i fortsättningen undantas från
koldioxidskatt. I motion Sk1013 Harald Nordlund (fp)
anförs att det från miljösynpunkt inte är rimligt
att bränslet torv är befriat från koldioxidskatt.
Motionären anser att regeringen skall återkomma till
riksdagen med förslag om att torv skall beläggas med
koldioxidskatt
Beskattningen naturgaseldad kraftvärme tas upp i
följande motioner:
I motion Sk612 av Ingvar Eriksson och Maud Ekendahl
(m) begärs ett tillkännagivande om att
energibeskattningen måste miljöanpassas så att
naturgaseldad kraftvärme tillåts tränga tillbaka
smutsig importerad kolkraft.
I motion Sk717 av Jan Backman och Anna Åkerhielm
(m) föreslås att beskattningen av svensk
kraftvärmeproduktion måste ändras på så sätt att
svensk el från miljövänliga kraftvärmeverk kan
konkurrera på lika villkor med kolkraftimporten.
I motion Sk1012 av Lars Lindblad (m) anförs att
energiskatterna måste anpassas till nya
omvärldsvillkor. Skattepolitiken måste skapa
förutsättningar för att använda de minst
miljöskadliga energislagen t.ex. naturgasbaserad
kraftvärme .
I motion N224 av Christel Anderberg m.fl. (m)
begärs en översyn av energiskatterna så att naturgas
och annan ren energiproduktion inte missgynnas till
förmån för import av elkraft från anläggningar och
energislag med sämre miljöegenskaper (yrkande 3).
I följande två motioner begärs omtolkning av
mineraloljedirektivet.
I motionerna Sk1027 (yrkande 3) av Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Sk714 av Ingegerd Saarinen
(mp) (yrkandena 1 och 2) begärs att regeringen skall
utreda om mineraloljedirektivet (92/81/EEG) enbart
omfattar produkter baserade på mineralolja samt
konsekvenserna för lagen om skatt på energi (LSE).
Frågan om reducerad elskatt tas upp i motion Sk719
av Laila Bäck m.fl. (s). I motionen begärs en
översyn av vilka kommuner som med hänsyn till tempe-
raturförhållandena bör ha sänkt energiskatt.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för år 2001 redovisas en
strategi för en fortsatt grön skatteväxling. Det
främsta syftet är att öka miljörelateringen av
skattesystemet, och härvid är en reformering av
dagens energiskattesystem en central del.
Reformeringen skall bidra till en effektivare
energianvändning, gynna användningen av biobränslen,
ge incitament för att minska företagens
miljöbelastning, säkerställa industrins
konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk
produktion av el, förenkla energiskattesystemet och
ge det en stabil grund. Den principskiss som
presenterades av Skatteväxlingskommittén utgör en
utgångspunkt och innebär bl.a. en ökad tyngd för
koldioxidskatten, en renodling av energiskattens
fiskala karaktär och att skatteuttaget för olika
energislag skall avspegla energiinnehållet. Vid
produktion av el och värme eftersträvas en likformig
beskattning med uttag enbart av koldioxidskatt för
direkt och indirekt konkurrensutsatta sektorer. En
särskild trafik- och miljöskattekomponent bryts ut
ur energiskatten för drivmedel för att miljöeffekter
skall beaktas på ett tydligt sätt.
Reformerna skall, enligt regeringen, genomföras
stegvis och varsamt. Vidare skall effekterna av de
olika stegen löpande följas upp.
Strategin för en grön skatteväxling skall under de
kommande tio åren ge utrymme för en skatteväxling på
i storleksordningen 30 miljarder kronor. Höjda
skatter på energi och miljöfarliga utsläpp skall
växlas mot sänkt skatt på arbete. I propositionen
föreslogs också som ett första steg en rad föränd-
ringar, vilka antogs av riksdagen och som ligger i
linje med en större reformering av
energiskattesystemet (bet. 2000/01:FiU1,
2000/01:SkU1y).
När det gäller det fortsatta arbetet för fortsatt
skatteväxling har regeringen anfört att ytterligare
utredningar behöver genomföras på bl.a. följande
områden. Dessa gäller utformningen av
nedsättningsreglerna för tillverkningsindustrin,
växthusnäringen samt jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksnäringarna, en ökad miljörelatering av
vägtrafikbeskattningen och en översyn av övriga
miljörelaterade skatter. Dessutom kommer fördjupade
analyser att göras av alternativa ekonomiska
styrmedel. Det gäller bl.a. handel med
utsläppskvoter och system för handel med förnybar el
med hjälp av s.k. gröna certifikat. Ytterligare
styrmedel som studeras inom Regeringskansliet vid
sidan av skatter är driftsbidrag och
investeringsbidrag. Frågan om hur torv som
energikälla skall behandlas i energiskattesammanhang
har varit föremål för utredning inom
Skatteväxlingskommittén och i den översyn av energi-
skattesystemet som pågått inom Regeringskansliet.
Utskottet utgår från att även denna fråga kommer att
ingå i övervägandena om energibeskattningens
kommande inriktning.
Riksdagen har i samband med att statsbudgeten för
innevarande år fastställdes ställt sig bakom den av
regeringen förordade inriktningen av energi-
skattepolitiken (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt
utskottets mening finns det inte någon anledning att
avvika från denna inriktning.
Många av de frågor som tas upp i nu aktuella
motioner har anknytning till de reformer som stegvis
skall genomföras på energiskatteområdet samt till de
områden som skall ses över i kommande utredningar.
Enligt utskottets mening bör de överväganden som
pågår inom Regeringskansliet när det gäller
fortsatta förändringar på detta område avvaktas
innan ställning tas till de frågor om
energibeskattningens inriktning som tagits upp i
motionerna.
Som utskottet vid tidigare tillfällen framhållit
är det angeläget att Sverige håller en fortsatt hög
ambitionsnivå när det gäller att begränsa koldioxid-
utsläppen. Utskottet konstaterar att Sverige också
tillsammans med några andra länder valt att ligga
steget före vid beskattning av koldioxidutsläpp och
tar på detta sätt ett särskilt ansvar för de globala
miljöproblem och risker som utsläppen av
växthusgaser ger upphov till. Regeringen har också
på ett aktivt sätt sökt förmå andra länder att följa
efter och införa motsvarande ekonomiska styrmedel.
Detta kan också sägas vara målet med Sveriges
agerande på detta område.
Inom EU har Sverige verkat för att
minimiskattesatser skall införas också på naturgas
och kol och tillsammans med andra länder sökt få
till stånd en lösning som innebär att nuvarande
mineraloljedirektiv byggs ut till ett energi- och
koldioxidskattedirektiv. Dessa ansträngningar ledde
fram till att Europeiska kommissionen i mars 1997
lade fram ett förslag till ett nytt direktiv om
beskattning av energiprodukter, KOM (97) 30.
Förslaget som ännu inte slutbehandlats i
ministerrådet innebär en större flexibilitet än
nuvarande regler vad avser möjligheterna till
skattedifferentieringar av bränslen utifrån
miljöegenskaper. Målsättningen är att skattebasen
skall utvidgas till att omfatta samtliga
energiprodukter och att alla energiprodukter skall
omfattas av en positiv minimiskattesats, dvs. även
el, kol och naturgas. Även biobränslen kommer att
omfattas av förslaget. Medlemsländerna kommer dock
att vara fria att tillämpa reducerade skattesatser
eller full skattebefrielse för biobränslen. Sverige
stöder i stort förslaget och verkar för ett snart
antagande. Som utskottet tidigare påpekat bör dock
svårigheterna att nå en överenskommelse som innebär
ett åtagande att införa en positiv skattesats för
samtliga energiprodukter inte underskattas.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är ett viktigt svenskt intresse att gemensamma
minimiregler för beskattning av energi och koldioxid
kan uppnås. Enligt utskottets mening driver Sverige
aktivt frågan om energi- och koldioxidbeskattning i
olika internationella forum och samarbetar härvid
med andra likasinnade länder.
När det gäller frågan om majoritetsbeslut om
miljöstyrande skatter och avgifter bör införas inom
EU har den svenska inställningen alltid varit att
skattefrågor inom unionen även fortsättningsvis
skall beslutas med enhällighet, dvs. att
medlemsländerna skall ha kvar sin vetorätt.
Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan.
Däremot råder det ingen tvekan om att politiken
behöver samordnas för att begränsa klimatpåverkande
utsläpp. Erfarenheterna visat att en sådan
samordning kan komma till stånd utan att det behöver
inkräkta på den nationella beskattningsrätten. Dessa
synpunkter framfördes även av Sveriges statsminister
i samband med information från regeringen om
toppmötet i Nice i december 2000.
Därutöver skall tilläggas att miljöfrågorna fått
ökad tyngd inom EU:s miljöformuleringar och att
miljögarantins tillämpning har säkrats genom flera
klargöranden som stämmer med de svenska målen.
Miljöfrågorna är också en prioriterad fråga under
det svenska ordförandeskapet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motioner.
Industrins och växthusnäringens
energiskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om
utformningen av industrins, växthusnäringens,
hotell- och restaurangbranschens energi- och
miljöskatter samt yrkanden som rör
beskattningen av el- och värmesektorn.
Jämför reservationerna 6 (m), 7 (kd), 8 (fp),
9 (mp) och särskilt yttrande 1 (v).
Gällande bestämmelser
Förbrukningen av fossila bränslen vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och
för växthusuppvärmningen är i dag belastad med 35 %
av ordinarie koldioxidskatt. Någon energiskatt utgår
inte. Vidare begränsas skattebelastningen till 24 %
av den koldioxidskatt som överstiger 0,8 % av de
enskilda företagens omsättning (0,8-procentsregeln).
En utgångspunkt för vilka företag som är berättigade
till nedsättning är den statistiska närings-
grensindelningen (SNI). Den förskjutning av
skatteuttaget från energiskatt till koldioxidskatt
som riksdagen nyligen fattat beslut om (bet.
2000/01:FiU1) har gjorts kostnadsneutral för
tillverkningsindustrin samt jordbruks-, skogsbruks-
och vattenbruksnäringarna. Skattebelastningen för
dessa sektorer är oförändrad genom att
koldioxidskattelättnaden höjdes från 50 % till 65 %
av koldioxidskatteuttaget. Även den i samma ärende
beslutade höjningen av koldioxidskatten är utformad
så att skattebelastningen för bl.a. tillverk-
ningsindustrin och växthusnäringen hålls oförändrad.
Industrin och växthusnäringen betalar ingen
energiskatt för den el som förbrukas vid
tillverkningsprocessen i industriell verksamhet
eller för växthusuppvärmningen.
I 1998 års vårproposition anfördes att
produktionsbeskattningen av el ger upphov till
problem för den elintensiva industrin så länge
förhållandena på elmarknaden är sådana att
beskattningen leder till ökade kostnader för el-
användarna. Detta var också anledningen till
riksdagens beslut att avskaffa den del av
fastighetsskatten på vattenkraftverk som svarade mot
den tidigare produktionsskatten (prop. 1997/98:150
s. 175, bet. 1997/98:FiU20). Under våren 2000
fattade riksdagen beslut om att beskattningen av
kärnkraftsproducerad el skulle läggas om till en
skatt på installerad termisk effekt. Ändringarna
trädde i kraft den 1 juli 2000. Anledningen till
omläggningen var att den tidigare produktionsskatten
kunde ge upphov till snedvridningar inom elpro-
duktionssystemet (bet. 1999/2000:SkU22).
Motioner
I motion Sk735 (yrkande 9) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) framhålls att industrin har drabbats hårt
av bl.a. produktionsskatterna på el. Enligt motionä-
rernas uppfattning skall över huvud taget inga
fiskala energiskatter tas ut i produktionsledet.
Vidare begär motionärerna en översyn av hotell- och
restaurangbranschens energiskatter i syfte att
undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning i
förhållande till livsmedelsindustrin (yrkande 23).
I motion Sk1028 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
yrkande 8 begärs att regeringen tillsätter en
utredning om energibeskattningens framtida
utformning med inriktningen att behålla den
energiintensiva industrin inom landets gränser.
I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 17 anser motionärerna att riksdagen bör
klargöra att det inte blir någon miljövinst om
energiskattehöjningarna i Sverige blir så höga att
viktig industri flyttar utomlands och att
inriktningen av skattepolitiken måste anpassas till
detta förhållande.
I motion MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)
yrkande 2 begärs att nuvarande system med
nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-
procentsregeln ersätts med en generell
koldioxidskattesats för hela växthus- och
trädgårdsnäringen.
I motion MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd)
begärs att den s.k. 0,8-procentsregeln skall
avvecklas och att den svenska växthusnäringens
skatter på energi skall anpassas till europeiska
förhållanden så att näringen får samma villkor som
sina främsta konkurrenter i EU (yrkande 2). Som ett
alternativ föreslås i motionen att skatten på
bränsle återförs till näringen som stöd för
energibesparande investeringar (yrkande 3).
I motion Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande
om behovet av sänkta energiskatter för turist-
näringen. Enligt motionärerna missgynnas
turistnäringen av nuvarande energibeskattning. Ett
bageri behöver t.ex. inte betala energiskatt medan
ett hotell som bakar sina egna bullar få betala 13,8
öre/ kWh.
I motion MJ780 (yrkande 8) av Matz Hammarström
m.fl. (mp) föreslås att de särskilda undantag och
nedsättningsregler som i dag gäller för tillverk-
ningsindustrin bör begränsas till i första hand
vissa energiintensiva branscher där undantag är helt
nödvändiga med hänsyn till den internationella
konkurrensen.
I motion N322 (yrkande 1) av Yvonne Ruwaida m.fl.
(mp) riktas kritik mot de skattelättnader som i dag
finns för den energiintensiva industrin. En snabb
utfasning av skattereduktionen skulle dock riskera
att lägga en död hand över de reformer i
skattesystemet som har en bättre styrande effekt för
miljön, menar motionärerna. Utfasningen av
skattelättnaderna bör därför inte bestämmas av EG-
kommissionen utan beslutas på nationell nivå i
bättre samspel med den på andra områden förda
politiken.
Utskottets ställningstagande
Den energibeskattning som gäller i dag för
tillverkningsindustrin och växthusnäringen (samt
även för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk) innebär
att någon energiskatt inte erläggs för bränsle och
att koldioxidskatt tas ut med 35 % av den
koldioxidskatt som gäller för övriga sektorer (andra
näringar och hushållssektorn). Någon elskatt tas
heller inte ut. Till dessa nedsättningar kommer så
den särskilda nedsättningsregeln som innebär en
ytterligare sänkning av skatteuttaget på den del av
koldioxidskattekostnaden som överstiger 0,8 % av
försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln
infördes för att upprätthålla en hög generell
koldioxidbeskattning och samtidigt bibehålla så goda
villkor för industrin och växthusnäringen att den
internationella konkurrenskraften inte försvagades.
Nedsättningsregeln kan dock medföra att
skatteuttaget hamnar på så låg nivå att EU:s
minimiskatteregler underskrids, och den kompletteras
därför av särskilda spärregler för att förhindra att
detta inträffar. Inom EU finns en insikt om att
frånvaron av minimiregler för vissa bränslen utgör
ett allvarligt problem genom att den ger upphov till
konkurrenssnedvridningar och begränsar möjligheten
att upprätthålla en ur miljö- och resurssynpunkt
nödvändig beskattning på bl.a. mineraloljeområdet.
Som tidigare nämnts finns ett förslag från EG-
kommissionen om ett nytt energibeskattningsdirektiv,
med inriktning på att införa minimiskatter för
samtliga energislag, dvs. även el, kol och naturgas.
Förslaget har dock ännu inte lett till något beslut
i ministerrådet.
Företag inom cement-, kalk-, glas- och
stenindustrin är utöver nu beskrivna skattelättnader
genom en övergångsvis gällande bestämmelse befriade
från den del av koldioxidskattebelastningen på
främst kol och naturgas som överstiger 1,2 % av för-
säljningsvärdet.
Utskottet anser att en reformering av dagens
energiskattesystem är en central del i en fortsatt
grön skatteväxling. Utskottet ser positivt på att
regeringen som ett led i detta arbete har för avsikt
att tillsätta en utredning med uppgift att se över
bl.a. utformningen av nedsättningssystemet för
tillverkningsindustrin och växthusnäringen och att
en utgångspunkt skall vara att söka skapa ett enkelt
och hållbart system. Det är givetvis angeläget att
energi- och koldioxidbeskattningen ges en utformning
som ger goda förutsättningar för den svenska
industrin och växthusnäringen att konkurrera
internationellt. Vid utformningen av särregler för
industrins och växthusnäringens energiskatter måste
också EU:s regler om statligt stöd beaktas.
De nyligen beslutade höjningarna av
energiskatterna på el har inte belastat
tillverkningsindustrin eller växthusnäringen som
fortfarande tillämpar en nollskattesats på el.
Vidare har kärnkraftsproducerad el lagts om till en
skatt på installerad termisk effekt. Anledningen
till omläggningen var att den tidigare
produktionsskatten kunde ge upphov till
snedvridningar inom elproduktionssystemet (bet.
1999/2000:SkU22).
Utvidgningen av den generellt nedsatta
koldioxidskatten till att även gälla jord- och
skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt
att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar
till det nedsatta området. Avregleringen av
elmarknaden har förändrat både förhållanden och
villkor på marknaden, bl.a. har t.ex. kundernas
rörlighet ökat. Reglerna och systemet för uttag av
energiskatt på el har däremot inte förändrats, och
utskottet delar regeringens uppfattning att det
finns ett behov av att se över även dessa regler.
Mot bakgrund av att frågor som rör utformningen av
bl.a. industrins och växthusnäringens energiskatter
är föremål för överväganden inom Regeringskansliet
och att alternativa avgränsningar av det
konkurrensutsatta området med generellt sett
reducerad skatt liksom nedsättningssystemets utform-
ning skall utredas anser utskottet inte att
riksdagen nu skall överväga några förändringar av
det slag som motionärerna efterlyser. Utskottet
avstyrker därför motionsyrkandena.
Jordbrukets miljö- och energiskatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör
jordbrukets skatter på diesel, eldningsolja,
el, handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Jämför reservationerna 10 (m), 11 (kd), 12
(fp) och särskilt yttrande 2 (c).
Gällande bestämmelser
Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och
vattenbruksverksamhet omfattas fr.o.m. den 1 juli
2000 av samma skattelättnader som tillverk-
ningsindustrin när det gäller förbrukning av el och
bränslen för uppvärmning, dvs. ingen energiskatt tas
ut och koldioxidskatten är nedsatt till hälften
(prop. 1999/2000:105, bet. 1999/2000:SkU22). Fr.o.m.
den 1 januari 2001 tas koldioxidskatt ut med 35 % av
ordinarie skatt.
Liksom för industrin medges skattelättnaden för
bränslen efter ansökan genom kvartalsvis
återbetalning av skattebelopp som uppgår till minst
1 000 kr. Eftersom det finns många små
jordbruksföretag, innebär detta att ca 10 000
jordbruksföretag inte omfattas av reglerna.
Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har
på grund av det stora antalet
nedsättningsberättigade utformats som ett
återbetalningssystem där återbetalning endast medges
med belopp som överstiger 1 000 kr per årsperiod.
Den valda gränsen innebär att ca 55 000 företag
omfattas av systemet och att ca 30 000 hamnar
utanför. Denna lösning avviker från vad som i dag
tillämpas för tillverkningsindustrin och
växthusnäringen.
Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel
infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr
för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen
kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje
helt gram kadmium i gödselmedel, till den del
kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor.
Bekämpningsmedelsskatten är 20 kr för varje helt
kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Motioner
I motion Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.
(m) yrkande 2 begärs sänkt skatter på diesel,
eldningsolja, elektricitet och handelsgödsel.
Motionärerna framhåller att grunden för den
gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är att
ländernas jordbrukare skall kunna konkurrera på lika
villkor. Det svenska jordbrukets höga
produktionsskatter innebär en betydande konkur-
rensnackdel för de svenska bönderna, menar
motionärerna.
I motionerna MJ244 (yrkande 6) och MJ256 (yrkande
5) av Ingvar Eriksson m.fl. (m) yrkas att skatten på
kväve i handelsgödsel skall tas bort.
I motion MJ256 (yrkande 6) av Ingvar Eriksson
m.fl. (m) begärs att regeringen skall återkomma med
förslag om hur skattesänkningarna på el och
eldningsolja skall komma alla jord- och skogsbrukare
till del.
I motion Sk650 av Carl G Nilsson (m) begärs
skattereduktion på alkylatbensin som används i
skogsbruket t.ex. i motorsågar.
Motionärerna bakom motion MJ243 (yrkande 3) av Alf
Svensson m.fl. (kd) anser att Sverige med kraft bör
driva frågan om harmoniserade avgifter och skatter
för jordbruksnäringen. För att komma till rätta med
nuvarande olägenheter för svenskt jordbruks
vidkommande krävs dock snabba beslut i enlighet med
den s.k. Björkska utredningen (SOU 1997:167).
I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
yrkande 9 begärs sänkt skatt på s.k. grön bensin för
motorsågar och trädgårdsredskap.
I motion MJ257 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) yrkande 10 begärs att regeringen i EU
bör driva kravet om en europeisk skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Enligt
motionärerna är en skatt på handelsgödsel ett
viktigt styrmedel för att minska övergödningen av
våra sjöar och vattendrag samt för att göra den
naturliga stallgödseln mer värdefull.
I motion MJ842 av Gudrun Lindvall (mp) yrkande 3
begärs att skatten på bekämpningsmedel skall höjas
till dansk nivå.
I motion Sk738 av Håkan Juholt och Lilian Virgin
(s) förordas att jord- och skogsbrukare som genom
bindande skötsel- eller brukningskontrakt sätter
kultur- och miljöintresset främst bör erhålla någon
form av skatterabatt.
Utskottets ställningstagande
Jordbrukets befrielse från energiskatt på el har på
grund av det stora antalet nedsättningsberättigade
utformats som ett återbetalningssystem där
återbetalning endast medges med belopp som
överstiger 1 000 kr per årsperiod. Denna lösning
avviker från vad som i dag tillämpas för
tillverkningsindustrin och växthusnäringen och bör
enligt vad som anfördes när reglerna infördes sär-
skilt beaktas i en kommande översyn av reglerna och
systemet för uttag av energiskatt på el. Utskottet
konstaterar att utvidgningen av industrins skatte-
nedsättning till att gälla även jord- och
skogsbruket har tydliggjort behovet av ett nytt sätt
att ta ut energiskatt på el samt dess kopplingar
till det nedsatta området. Utskottet ser därför
positivt på att regeringen i budgetpropositionen för
år 2001 aviserat att en utredning skall tillsättas.
Vidare kommer förfarandereglerna för beskattningen
av eldningsolja att ses över när det gäller jord-
brukssektorn, liksom utformningen av
nedsättningssystemet för koldioxidskatt för samtliga
nedsättningsberättigade sektorer. Mot denna bakgrund
bör riksdagen därför inte nu föregripa det
utredningsarbete som skall äga rum genom att ta
ställning till hur skattelättnaderna för
jordbrukssektorn bör utformas och administreras i
framtiden.
Skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel
skall ingå i det utredningsarbete för att
förverkliga en fortsatt skatteväxling som regeringen
aviserat. Avsikten är att översynen skall genomföras
i form av en särskild utredning som bl.a. skall
pröva huruvida de olika skatterna kan förändras så
att de kan fungera som effektivare styrmedel på
miljöområdet utan att kraven på kostnadseffektivitet
eftersätts. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning för riksdagen att föregripa detta
utredningsarbete med något uttalande i den riktning
som föreslås i motionerna.
Ytterligare områden som enligt regeringens mening
skall ses över för att förverkliga strategin för en
fortsatt skatteväxling är en ökad miljörelatering av
vägtrafikbeskattningen. I anslutning härtill kommer
även beskattningen av arbetsmaskiner att ses över.
Med hänvisning till bl.a. denna översyn avslog
riksdagen i höstas - i samband med att statsbudgeten
för innevarande år fastställdes (prop. 2000/01:1,
bet. FiU1, SkU1y) - en rad motionsförslag.
När det slutligen gäller yrkandet om att införa
särskilda skatterabatter för vissa jordbrukare är
utskottet inte berett att tillstyrka ett sådant
förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionerna.
Fossila drivmedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt
skatt på bensin samt ett yrkande som rör
försäkranssystemet vid inköp av dieselolja
till fiskefaryg. Jämför reservation 13 (m).
Utredning
I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en
utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka
miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen. Bl.a.
kommer dieselskatten för privatbilism och
yrkesmässig trafik att ses över. Avsikten är att
genomföra en analys av de sammantagna effekterna av
alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall också
tas till verkningarna av fordonsskatter m.m.
Målsättningen är att öka trafikbeskattningens
samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed
skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I
utredningen skall frågan om en framtida
harmonisering av drivmedelsskatterna tas upp. För
den yrkesmässiga trafikens del skall utvecklingen i
våra grannländer beaktas. I grannländerna kan
noteras en tendens till höjda dieselskatter. I vissa
fall förenas detta med olika former av särregler som
innebär att effekterna av en ökad bränslebeskattning
för den yrkesmässiga trafiken reduceras. Regeringen
anser att sådana undantag om möjligt bör undvikas i
Sverige. Möjligheten att balansera höjningar av
dieselskatten med förändringar i fordonskatten bör
därför i stället övervägas - i den utsträckning
detta är möjligt i relation till gemenskapsrätten.
Önskvärdheten av att ersätta dagens vägavgifter med
en reformerad kilometerskatt bör också utredas.
Vidare nämndes behov av att komplettera tidigare
gjorda analyser av system för miljöstyrande
vägavgifter i tätorter.
Motioner
I motion Sk639 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och
Anders G Högmark (m) begärs att skatten på bensin
sänks med mellan 0,75 och 1 kr per liter samt att
aviserade årliga höjningar av bensinskatten inte
skall återtas. Motionärerna pekar på att
bensinpriserna slår hårt mot barnfamiljer,
glesbygdsbor och andra som behöver använda sin bil
dagligen.
I motion Sk687 av Per-Samuel Nisser och Lennart
Fridén (m) föreslås att skatten på bensin sänks.
Enligt motionärerna måste skatten på bensin sänkas
rejält för att människor i glesbygd skall kunna leva
ett normalt liv, delta i olika fritidsaktiviteter
samt ta sig till och från sina arbetsplatser.
I motion Sk647 av Mikael Oscarsson (kd) begärs ett
tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för
att sänka bensinskatterna.
I motion N325 (yrkande 10) av Runar Patriksson
(fp) föreslås en "maxtaxa" på bensin. Motionären
menar att om skatten (energiskatt plus moms) på
bensin tas ut med en fast skattesats så kommer
höjningen av priset (exklusive skatt) inte att bli
lika märkbar för den enskilde som i nuläget.
I motion Sk648 av Jeppe Johnsson och Ingvar
Eriksson (m) yrkas att nuvarande system med inköp
mot försäkran vid inköp av dieselolja till mindre
fiskefartyg skall behållas. Motionärerna vänder sig
mot förslagen i Punktskatteutredningens förslag (SOU
2000:46) om att dagens system med skattefria inköp
av bränsle mot försäkran att varorna skall användas
för ett speciellt ändamål skall ersättas med ett
system där skattefria inköp förutsätter att köparen
är godkänd av skattemyndigheten som skattebefriad
förbrukare. Vidare kritiseras utredningens förslag
om att endast den som i betydande omfattning
använder skattebefriade varor skall kunna godkännas
som skattebefriad förbrukare. Enligt utredningen får
förbrukningen normalt anses betydande om
skattebeloppet uppgår till minst 15 000 kr per år.
Utskottets ställningstagande
Regeringens strategi för en grön skatteväxling som
riksdagen ställt sig bakom, har som främsta syfte
att öka miljörelateringen av skattesystemet (prop.
2000/01:1, FiU1, SkU1y). Redan av det skälet anser
utskottet att det saknas anledning att nu överväga
någon sänkning av bensinskatten. Därtill kommer att
avsikten med den utredning som aviseras av
regeringen är att den skall ligga till grund för de
fortsatta förändringarna på vägtrafikbeskattnings-
området.
När det gäller motionsyrkandet om att behålla
nuvarande s.k. försäkranssystem vid inköp av
dieselolja till mindre fiskefartyg har regeringen i
en nyligen avlämnad lagrådsremiss rörande bl.a.
inköp av bränsle utan punktskatt frångått
Punktskatteutredningens förslag såvitt gäller
skattefri försäljning av bränsle till båtar med
fartygstillstånd enligt fiskelagen. Regeringen
föreslår att skattefri försäljning av bränsle till
sådana båtar skall få ske även om mottagaren inte är
godkänd som skattebefriad förbrukare. Regeringen
anser också att systemet med skattebefriade även
skall vara öppet för företag som förbrukar
förhållandevis små mängder bränsle, dvs. något krav
på minst 15 000 kr ställs inte. En proposition är
aviserad till den 29 mars 2001.
Av det anförda följer att utskottet anser att
riksdagen bör avslå motionerna om skattesänkningar
på bensin liksom yrkandet om att nuvarande system
för skattefria inköp av bränsle i lagen om skatt på
energi skall behållas.
Åkerinäringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkt
skatt på diesel, om restitution av
bränsleskatten, om konkurrensneutralitet, om
en inom EU gemensam kilometerskatt på
lastbilstrafik och om ett vägavgiftssystem
för busstrafiken.
Jämför reservationerna 14 (m,kd) och 15 (fp,
mp).
Bakgrund
Sverige deltar sedan den 1 januari 1998 i det
gemensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark,
Luxemburg, Nederländerna och Tyskland tidigare
infört, det s.k. Eurovinjettsystemet (prop.
1997/98:12, bet. 1997/98:SkU7). Avgiften gäller för
lastbilar och lastbilsekipage med en totalvikt på
minst 12 ton. För dessa fordon har fordonsskatten
sänkts. Bevis för betald vägavgift ger rätt att
trafikera vägarna i anslutna länder.
En samlad handlingsplan för åkerinäringen
redovisades för riksdagen våren 2000 (prop.
1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11). I en debatt den
25 januari 2001 med anledning av interpellation
2000/01:170 uppgav näringsministern att arbetet med
de olika åtgärderna i denna plan pågår i samarbete
med företrädare för branschen.
Riksdagen biföll regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2001 om en höjning av
energiskatten på dieselolja med 117 kr per
kubikmeter (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Enligt
regeringens och riksdagens mening finns det från
miljösynpunkt inte skäl att ta ut lägre skatt för
dieselolja än för bensin. Vidare hänvisades till att
den lägre skattenivån för dieselolja jämfört med
bensin har motiverats med hänsyn till den
yrkesmässiga trafikens konkurrenssituation och att
frågan om en framtida harmonisering av
drivmedelsskatterna bör kunna tas upp i den
aviserade utredningen om en ökad miljörelatering av
vägtrafikbeskattningen. Motionsyrkanden om sänkta
drivmedelsskatter på olika områden avslogs av
riksdagen.
Motioner
I motion Sk620 (yrkande 1) av Ingvar Eriksson och
Olle Lindström (m) framhålls att svensk åkerinäring
i längden inte kan bära den tunga bördan med 20 %
högre kostnader än motsvarande näring i
konkurrentländerna. För att förbättra villkoren för
svensk åkerinäring och därmed rädda jobben inom
näringen måste de svenska skatterna och avgifterna
harmoniseras med övriga EU-länders (yrkande 2).
Vidare anser motionärerna att det är hög tid att
regeringen återkommer till riksdagen med förslag som
förbättrar branschens villkor (yrkande 3).
I motion Sk636 av Jan-Evert Rådhström och Per-
Samuel Nisser (m) begärs tillkännagivande om behovet
av att utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna
av en sänkt miljödieselskatt till en nivå som ligger
under våra närmaste konkurrentländers. Motionärerna
framhåller att svensk miljödiesel har en mycket hög
kvalitet i förhållande till den som är vanlig i våra
grannländer inom EU. Att utländska åkare inte tankar
sina fordon med svensk diesel under transporter i
Sverige beror på den höga beskattningen. Det är,
menar motionärerna, angeläget från såväl miljö- som
konkurrenssynpunkt att frågan om en sänkning av den
svenska dieselskatten utreds.
I motion Sk656 (yrkande 1) av Margareta Cederfelt
(m) förordas ett restitutionsförfarande på
bränsleskatten som innebär att åkerinäringen återfår
delar av den skatt om erlagts.
Restitutionsförfarandet bör utformas så att energi-
skatten för diesel i miljöklass 1 motsvarar EU:s
miniminivå.
I motionerna Sk711 av Patrik Norinder och Anne-
Katrine Dunker (m), Sk724 av Ola Sundell och Stefan
Hagfeldt (m) och Sk731 av Ewa Thalén Finné (m) yrkas
att dieselskatten skall sänkas. En sådan åtgärd är
enligt motionärerna nödvändig för att svensk
åkerinäring skall bli konkurrenskraftig och för att
rädda arbetstillfällena inom landet. En
skattesänkning skulle också få utländska åkare att
tanka ren diesel i Sverige, vilket i sin tur leder
till positiva effekter på miljön.
I motion Sk1029 (yrkande 1) av Christel Anderberg
(m) begärs att åkerinäringens skatte- och
avgiftssystem skall ses över i syfte att sänka
näringens kostnader till en internationellt
konkurrenskraftig nivå.
I motion MJ841 (yrkande 5) av Harald Nordlund och
Lennart Kollmats (fp) begärs ett uttalande om att
regeringen bör verka för att införa en för EU
gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik.
I motion Sk1008 av Jarl Lander och Anita Jönsson
(s) begärs att Sverige skall vidta åtgärder för att
åstadkomma konkurrensneutralitet på bussområdet.
Motionärerna anser att Sverige bör gå i spetsen för
att införa ett gemensamt vägavgiftssystem för
busstrafiken inom EU motsvarande det s.k.
Eurovinjettsystem som gäller för lastbilstrafiken. I
dag har utländska bussföretag som trafikerar Sverige
generösare villkor än svenska bussföretag som
trafikerar andra europeiska länder eftersom Sverige
varken tar ut vägskatter, vägtrafikavgift eller
vägmoms.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen på olika sätt
har uppmärksammat åkerinäringens
konkurrenssituation, bl.a. genom det transport- och
näringspolitiska program för svensk åkerinäring som
presenterades förra våren och det arbete med olika
åtgärder i detta program som nu pågår i samarbete
mellan representanter för branschen och regeringen.
Programmet innefattar planerade åtgärder på kortare
och längre sikt inom bl.a. skatteområdet, kontroll
av yrkesmässig trafik, kvalitetssäkring och
kompetensutveckling. Vidare kommer frågor som rör
den yrkesmässiga trafiken att tas upp av den utred-
ning som regeringen skall tillsätta med uppgift att
öka miljörelateringen i skattesystemet. Avsikten är
att genomföra en analys av de sammantagna effekterna
av alla vägrelaterade skatter, dvs. hänsyn skall
också tas till verkningarna av fordonsskatter m.m.
Målsättningen är att öka trafikbeskattningens
samlade miljöstyrning och att vägtrafiken därmed
skall betala sina samhällsekonomiska kostnader. I
utredningen skall också frågan om en framtida har-
monisering av drivmedelsskatterna tas upp. För den
yrkesmässiga trafikens del skall förhållandena i
våra grannländer beaktas. Även frågan om att ersätta
dagens vägavgifter med en reformerad kilometerskatt
bör enligt regeringens uttalanden i
budgetpropositionen för år 2001 tas upp under utred-
ningsarbetet. Mot bakgrund av det omfattande och
grundläggande utredningsarbete som planeras anser
utskottet att det inte finns anledning till något
tillkännagivande till regeringen av det slag som
efterlyses i motionerna. Motionerna avstyrks.
Biobränslen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om
beskattning av biobränslen och biodrivmedel
och om en strategi för s.k.
pilotprojektsdispenser samt yrkanden om att
fler producenter av bl.a. etanol skall medges
skattebefrielse och att skattelättnader skall
medges även efter 2003 då nuvarande dispenser
löper ut.
Jämför reservationerna 16 (m), 17 (v), 18
(kd), 19 (c) och särskilt yttrande 3 (mp).
Gällande bestämmelser
I dag gäller full skattebefrielse för användning av
biobränslen för andra ändamål än drift av
motordrivna fordon. Dit räknas vanliga trädbränslen
(t.ex. ved, bark, flis, spån) men även energiskog
(sälg, asp), ettåriga grödor och vissa biprodukter
från industrin (med undantag av råtallolja från
massaindustrin, som beskattas på ett särskilt sätt i
syfte att minimera de negativa effekterna som
energibeskattningen indirekt haft för den kemiska
förädlingsindustrins råvaruinköp).
Beskattning av fordonsbränslen regleras av det
s.k. mineraloljedirektivet (rådets direktiv
92/81/EEG om harmonisering av strukturerna för
punkt-skatter på mineraloljor). Av direktivet följer
att vissa minimiskattenivåer måste iakttas vad
gäller beskattningen av samtliga fordonsbränslen,
dvs. såväl fossila som förnyelsebara drivmedel.
Skatten skall i fråga om biodrivmedel betalas med de
skattebelopp som gäller för motsvarande
mineraloljeprodukt, vanligen dieselolja eller
bensin.
Mineraloljedirektivet (art. 8.2) ger dock
medlemsstaterna möjlighet att medge skattelättnader
för bränslen som används i försöksverksamhet inom
ramen för pilotprojekt som syftar till att utveckla
mer miljövänliga bränslen. Regeringen har under åren
1995-1998 med stöd av energiskattelagens
bestämmelser om pilotprojekt (2 kap. 12 § LSE)
beviljat ett tjugotal företag, däribland Agroetanol
AB, skattenedsättning för vissa biodrivmedel (främst
etanol och rapsmetylester, RME). Nuvarande dispenser
gäller som längst t.o.m. utgången av år 2003.
Biogas är befriat från energi- och koldioxidskatt
(2 kap. 11 § första stycket 1 LSE) med stöd av ett
rådsbeslut inom EU (art. 8.4 mineraloljedirektivet)
för biologiskt framställd metan. I annat fall skulle
metanet ha beskattats som naturgas. I Sverige har
detta tolkats som att också biogas som drivmedel kan
skattebefrias.
I direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och
dieselbränslen (Auto/oildirektivet) begränsas
inblandning av etanol i bensin till en volymhalt om
högst 5 %. Direktivet innebär inte något hinder mot
fortsatt användning av E 85 (85 % etanol och
återstoden främst bensin); inte heller påverkas
möjligheterna att använda ren etanol i bussar i
kollektivtrafik. Bestämmelserna i direktivet
tillämpas i medlemsstaterna fr.o.m. den 1 januari
2000. Direktivet har genomförts i svensk
lagstiftning genom ändringar i miljöbalken (prop.
1999/2000:9, bet. 1999/2000:SkU11). I samband med
riksdagsbehandlingen föreslog utskottet bl.a. att
regeringen i avvaktan på att Auto/oil-programmets
andra del slutförts bör pröva möjligheten att av
kommissionen få dispens från direktivets
bestämmelser om högsta tillåtna volymhalt etanol i
bensin. Detta blev också riksdagens beslut (rskr.
1999/2000:110).
Motioner
I motionerna Sk1027 av Catharina Elmsäter-Svärd (m)
yrkande 1, Sk1014 av Harald Nordlund (fp) och Sk701
av Ingegerd Saarinen (mp) begärs tillkännagivanden
om att energiskattelagen skall ändras så att
drivmedel och bränslen producerade ur
koldioxidneutral råvara ej belastas med
koldioxidskatt.
I motion Sk776 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs
att regeringen skall utreda förutsättningarna för
att ändra energiskattelagen så att förnybara driv-
medel inte missgynnas (yrkande 1). I motionen
framställs också yrkande om att regeringen skall
återkomma med ett förslag om att nuvarande undantag
från energi- och koldioxidskatt för biogas skall
vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all
metan som framställs ur biologisk råvara (yrkande
4).
I motion Sk1027 yrkande 4 av Catharina Elmsäter-
Svärd (m) begärs att energiskattelagens bestämmelse
rörande undantag från energi- och koldioxidskatt
såvitt avser biogas får en ny lydelse som inte
gynnar en specifik produkt tillverkad med en
specifik process. Samma yrkande framställs i motion
Sk700 av Ingegerd Saarinen (mp).
I motionerna Sk1027 yrkande 5 av Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Sk684 av Ingegerd Saarinen
(mp) begärs ett tillkännagivande om behovet av en
strategi för hur instrumentet pilotprojektsdispenser
skall användas i framtiden och tydliga kriterier för
bedömningen av ansökningarna.
I motion T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande
15 framhålls vikten av att skatter på förnyelsebara
bränslen inte utformas så att de hindrar utveck-
lingen av alternativa bränslen. Ökad låginblandning
av etanol kan klaras utan modifieringar i befintliga
motorer och skapar en omedelbar marknad för inhemsk
produktion i stor skala. Utvecklingen måste drivas i
en riktning som ökar aktörernas möjlighet att arbeta
med god framförhållning. Staten måste medverka till
att stimulera marknaden på det området, och ett
uttalat mål bör vara att minst hälften av alla bilar
drivs med annat än fossila bränslen år 2010.
I motion MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs ett riksdagsuttalande om att den inhemska
produktionen av etanol skall skattebefrias även
efter år 2004 (yrkande 4). Vidare begärs
tillkännagivanden dels om att antalet projekt som
beviljas skattelättnad inte skall begränsas på det
sätt som nu sker eftersom det bl.a. hindrar
utvecklingen av nya produkter och utbyggnaden av
servicenät för alternativa bränslen (yrkande 5),
dels om behovet av att skapa en större differens
mellan miljövänliga och miljöförstörande
bränslealternativ. Fossila bränslen bör fasas ut och
på sikt beläggas med högre koldioxidskatt efterhand
som miljöanpassade alternativ kan erbjudas (yrkande
6).
I motion Sk671 av Tuve Skånberg och Magda Ayoub
(kd) föreslås att biobränslen skall befrias från
skatt under relativt lång introduktionstid (yrkande
1) samt att ett fullskaleförsök med skattebefriade
biodrivmedel bör genomföras i Skåne (yrkande 2).
I motion MJ711 yrkande 32 av Lennart Daléus m.fl.
(c) anförs att riksdagen i ett tidigare
tillkännagivande uppmanat regeringen att lämna in en
svensk dispensansökan för att i fortsättningen kunna
blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter
(främst etanol) i bensin. Eftersom regeringen ännu
inte lämnat i en sådan ansökan anser motionärerna
att riksdagen ånyo bör uppmana regeringen att
snarast agera i enlighet med riksdagens begäran.
Vidare anser motionärerna att fler företag måste få
möjlighet att sälja skattebefriade biodrivmedel och
att etanol och rapsmetylester (RME) skall gynnas
skattemässigt även efter år 2003. Även i motion
Sk619 av Kenneth Johansson (c) begärs att regeringen
inom ramen för den s.k. pilotprojektsbestämmelsen i
energiskattelagen skall bevilja fler producenter av
etanol skattebefrielse, givetvis under förutsättning
att projekten bedöms som seriösa och utveck-
lingsbara.
I motion MJ839 av Kerstin-Maria Stalin (mp)
yrkande 2 föreslås att alternativa fordonsbränslen
skall ges en tioårig befrielse från koldioxidskatt
och därefter en beskattning som relaterar till
kostnaden för miljöpåverkan.
Tidigare behandling av pilotprojektsdispenser
Regeringen avslog i juli 1999 ansökningar om
skattebefrielse för biodrivmedel. Skälet var att
ansökningarna motsvarade ett skattebortfall om drygt
1 miljard kronor och att det blev uppenbart att ett
genomförande av pilotprojektsprogrammet i dess
dåvarande form skulle få allvarliga statsfinansiella
konsekvenser. När det gällde etanol och RME
hänvisades också till osäkerheten om en ökad
användning av dessa bränslen skulle resultera i
någon mer betydande miljövinst.
Regeringens beslut (4 sept. 1997) rörande
Agroetanol innebär att energiskatt och
koldioxidskatt under kalenderåren 1999-2003 inte
skall tas ut för ren etanol och etanol som ingår i
en bränsleblandning som innehåller mine-
raloljeprodukter och som av Agroetanol säljs eller
förbrukas som motorbränsle eller som tillsats till
motorbränsle. Beslutet avser 50 000 kubikmeter per
kalenderår.
Statens energimyndighet följer årligen på uppdrag
av regeringen upp och utvärderar pågående
pilotprojekt avseende kostnadsutveckling och miljö-
aspekter. En sådan rapport avseende 1999
överlämnades till regeringen den 31 maj 2000.
I en debatt den 6 februari 2001 med anledning av
interpellation 2000/01:137 uppgav finansministern
att regeringen avser att utarbeta en skattestrategi
för användningen av alternativa drivmedel. Strategin
får sedan avgöra eventuella fortsatta satsningar.
Regeringens stöd i övrigt är främst inriktat på
forskning och utveckling kring flera olika
alternativa drivmedel. Sådana insatser kommer även
fortsättningsvis att finnas kvar, anförde finans-
ministern.
I betänkande 1999/2000:SkU16 avslog utskottet
motionsyrkanden med delvis liknande innehåll som nu
aktuella.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en
fortsatt introduktion av biobränslen för
fordonsdrift av samhällsekonomiska och
statsfinansiella skäl bör ske i den takt som är
möjlig och lämplig. Olika inslag av skattesubventio-
ner och andra subventioner på såväl EU-nivå som
nationell nivå måste vägas in i sammanhanget.
Utskottet ser positivt på att regeringen avser att
utarbeta en skattestrategi för användningen av
alternativa drivmedel och att Regeringskansliet för
närvarande ser över riktlinjerna och hanteringen av
pilotprojektsdispenserna. Regeringens
ställningstagande i dessa frågor bör enligt
utskottets mening avvaktas innan riksdagen tar
ställning till fortsatta satsningar på detta område.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid
erinra om att biobränslena till följd av den ökade
miljörelateringen av skattesystemet får en stärkt
konkurrenskraft genom att beskattningen av fossila
bränslen ökar. I budgetpropositionen för 2001 har
regeringen också anfört att en reformering av dagens
energiskattesystem är en central del i den gröna
skatteväxling som nu inletts och att reformeringen
skall bidra till att gynna användningen av
biobränslen. Inriktningen bör således vara att någon
koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte
anses ge något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären, förutsatt att en ökad användning av det
aktuella bränslet leder till en påvisbar miljövinst.
En skattelättnad måste också vägas mot de
statsfinansiella effekterna i form av
skattebortfall. Utskottet förutsätter att regeringen
i det fortsatta arbetet beaktar de värdefulla
synpunkter som framförts i bl.a. motionerna Sk701,
Sk1027 yrkande 1 och Sk1014.
När det gäller biobränslenas roll i
energiförsörjningssystemet pågår eller planeras
olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bl.a. av
energiskogsproduktion. Vidare satsas betydande
resurser på bioenergiområdet inom ramen för det
energipolitiska omställningsprogram som antogs 1997.
Därutöver skall nämnas att regeringen stöder
forsknings- och utvecklingsinsatser kring flera
olika alternativa drivmedel. När det gäller
utvecklingen av etanol från skogsråvara har staten
anslagit 210 miljoner för perioden 1998-2004.
Projekt bedrivs också för att sänka
produktionskostnaderna, vilket är en viktig förut-
sättning för introduktion av etanol i drivmedel i
större skala. Vidare har regeringen initierat ett
samverkansprogram med bilindustrin för att främja
utvecklingen av mer miljöanpassade fordon. Staten
har för detta ändamål avsatt 500 miljoner kronor
under en sexårsperiod. Utskottet kan således kon-
statera att betydande satsningar görs för att
stimulera utvecklingen av förnyelsebara energislag.
Slutligen vill utskottet peka på att om förslaget
till ett nytt energibeskattningsdirektiv antas,
skulle alla differentieringar på drivmedel utifrån
användningsområde eller bränslekvalitet vara
tillåtna, under förutsättning att skattesatsen
alltid ligger över miniminivån på bränslet och att
differentieringarna inte strider mot EU:s
statsstödsregler. Fortsatta diskussioner om
förslaget kommer att föras under det svenska
ordförandeskapet.
Frågan om ökad etanolinblandning i bensin bereds
fortfarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner
det inte påkallat med något nytt tillkännagivande
till regeringen.
Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av
det anförda att nu aktuella motionsyrkanden bör
avslås.
Differentierad drivmedels- och
fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att utreda frågan
om differentierad skatt på fordon och
fordonsbränsle.
Motioner
I motionerna Sk770 av Jan Erik Ågren och Dan
Kihlström (kd) och Sk771 av Erling Wälivaara och
Gunilla Tjernberg (kd) yrkas att regeringen hos
riksdagen begär en utredning med uppgift att
utarbeta förslag till differentierad skatt på
drivmedel som gynnar boende i glesbygd.
I motion Sk659 av Kenneth Johansson och Eskil
Erlandsson (c) begärs att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att utreda frågan om
differentierad fordonsskatt till förmån för boende i
glesbygd.
Utskottets ställningstagande
Motioner om regional differentiering av skatten på
fordonsbränslen har behandlats av utskottet vid ett
flertal tillfällen, senast i betänkande
1999/2000:SkU16. Utskottet avslog yrkandena med
hänsyn till att ett sådant system som motionärerna
efterlyser skulle medföra stora administrativa
svårigheter och problem ur kontrollsynpunkt samt
snedvrida konkurrensen och ge upphov till
gränshandel. Utskottet har inte ändrat uppfattning i
frågan och avstyrker därför motionerna Sk770 och
Sk771.
Fordonsskatten på personbilar som ägs av boende i
vissa glesbygdsområden är nedsatt sedan år 1980.
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
att nedsättningen av fordonsskatten för
personbilsägare i vissa glesbygdsområden bör
behållas och uppgå till samma belopp som nu gäller,
dvs. 384 kr/år. Utskottet noterar också att frågan
om fordonsskatten i glesbygdsområden varit föremål
för överväganden i Trafikbeskattningsutredningen
(TBU). TBU föreslog inte någon ändring av nuvarande
bestämmelser. Vidare kommer regeringen inom kort att
tillsätta en utredning som skall se över de samman-
tagna effekterna av alla vägrelaterade skatter, dvs.
också verkningarna av fordonsskatter. Utskottet
avstyrker med det anförda även motion Sk659.
Fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om slopad
fordonsskatt för veteranfordon (traktorer,
hus- och släpvagnar), slopad vägavgift på
tunga veteranfordon och översyn av
fordonsskatterna.
Jämför reservationerna 20 (m), 21 (fp) och
särskilt yttrande 4 (kd).
Motioner
I motion Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande
16 begärs att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om hur fordonsskatterna kan användas för
att underlätta ett mer miljövänligt
transportväsende.
I motion Sk664 av Per-Richard Molén m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att avskaffa
vägavgiften på tunga veteranfordon.
I motion Sk1009 av Carl G Nilsson och Ingvar
Eriksson (m) yrkas att riksdagen skall besluta om
att slopa fordonsskatten för veterantraktorer.
I motion T212 (yrkande 16) av Johnny Gylling m.fl.
(kd) begärs att regeringens förslag om höjd
fordonsskatt på äldre dieseldrivna personbilar skall
avvaktas till dess att den aviserade översynen av
vägtrafikrelaterade skatter är slutförd. I motionen
(yrkande 17) begärs förslag om slopad fordonsskatt
och vägavgift för veteranlastbilar i enlighet med
Trafikbeskattningsutredningens förslag.
I motion Sk645 av Mikael Oscarsson (kd) begärs en
översyn av fordonsskatten på dieseldrivna
personbilar. Motionären anser att skillnaden i
beskattning mellan äldre och nyare dieselbilar skall
jämnas ut.
I motion Sk720 av Sven Bergström m.fl. (c, mp)
begärs att fordonsskatten avskaffas för traktorer,
hus- och släpvagnar som är 30 år eller äldre samt
att tunga veteranfordon skall befrias från
vägavgifter.
I motion Sk1011 av Martin Nilsson (s) anförs att
miljörelateringen av skattesystemet måste bli
tydligare. Höga bensinpriser stimulerar till bilar
med lägre bränslekonsumtion men också fordonsskatten
måste ses över, anser motionären.
Bränslekonsumtionen måste bli den styrande faktorn
när det gäller miljöklassindelning och fordonsskatt.
I motion Sk722 av Jarl Lander (s) föreslås ett
fordonsskattesystem för bussar som är differentierat
utifrån mängden avgasutsläpp (yrkande 1). Diffe-
rentieringen bör enligt motionären grunda sig på de
miljöklasser för motorer till tunga fordon som finns
inom EU, det s.k. euroklassystemet. Ett lämpligt
tillfälle att utreda frågan är i samband med den
översyn av trafikrelaterade skatter som regeringen
aviserat och som just syftar till att öka
miljöstyrningen av vägtrafikbeskattningen (yrkande
2).
Utskottets ställningstagande
Motorcyklar, personbilar, lastbilar och bussar som
enligt bilregistret är av en årsmodell som är 30 år
eller äldre undantogs från skatteplikt den 1 januari
1985. Skälet var att göra det lättare att inneha
veteranfordon av berörda slag. Befrielsen avsåg
ursprungligen fordon av 1950 års modell eller äldre.
Den 1 juli 1994 infördes en rullande 30-årsgräns
(prop. 1993/94:181, bet. 1993/94:SkU27).
När det gäller den utvidgning av skattebefrielsen
som föreslås i motionerna Sk1009 och Sk720 vill
utskottet framhålla att avsikten med
skattebefrielsen för vissa veteranfordon inte har
varit att uppställa någon allmän regel om befrielse
från fordonsskatt för fordon som är 30 år eller
äldre. Motionsyrkanden om en utvidgning av
skattebefrielsen till traktorer, husvagnar och släp-
vagnar avslogs mot denna bakgrund redan i samband
med införandet av en rullande 30-årsgräns. Utskottet
har också under senare år avstyrkt förslag om en
skattebefrielse för äldre traktorer (bet.
1996/97:SkU16, 1997/98:
SkU18, 1999/2000:SkU16 och 2000/01:SkU1).
Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker därmed motionsyrkandena om att utvidga
skattebefrielsen.
Fr.o.m. den 1 januari 2001 avskaffades
skattebefrielsen för veteranlastbilar eftersom den
var för generellt utformad för att vara förenlig med
EU:s direktiv på området. I stället infördes
bestämmelser om att lastbilar som är av en årsmodell
som är trettio år eller äldre skall befrias från
fordonsskatt om fordonen inte är vägavgiftspliktiga
samt från vägavgift under förutsättning att de inte
används i yrkesmässig trafik (prop. 2000/01:31, bet.
2000/01:SkU11). Motionerna Sk664, T212 yrkande 17
och Sk720 delvis är enligt utskottets mening
tillgodosedda genom de lagändringar som nyligen
vidtagits. Motionerna avstyrks därför.
Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar av
1993 års modell och äldre har fr.o.m. den 1 januari
2001 höjts till samma nivå som gäller för nyare
dieseldrivna personbilar. Den återstående
försäljningsskatten på lätta lastbilar och bussar
samt motorcyklar har avskaffats fr.o.m. den 20
september år 2000 (bet. 2000/01:FiU1, SkU1y). Motion
Sk645 får därmed i allt väsentligt anses
tillgodosedd och avstyrks därmed. Även yrkande 16 i
motion T212 avstyrks.
I budgetpropositionen för år 2001 aviseras att en
utredning kommer att tillsättas med uppgift att öka
miljörelateringen av vägtrafikbeskattningen.
Avsikten är att genomföra en analys av de
sammantagna effekterna av alla vägrelaterade
skatter, dvs. hänsyn skall också tas till
verkningarna av fordonsskatter m.m. Målsättningen är
att öka trafikbeskattningens samlade miljöstyrning
och att vägtrafiken därmed skall betala sina
samhällsekonomiska kostnader. Utskottet konstaterar
således att ett noggrant utredningsarbete planeras
som bl.a. skall ta ställning till sådana aspekter
som förs fram i motion Sk324. Med hänsyn härtill
anser utskottet att något tillkännagivande till
regeringen med anledning av motionen inte behövs.
Motionen avstyrks.
Fordonskatten på tunga dieseldrivna bussar höjdes
den 1 januari 2000 och skatten viktdifferentieras på
samma sätt som redan sker för tunga lastbilar,
vilket innebär att bussarna indelas i olika
skatteklasser beroende på vikt och antalet axlar
(bet. 1999/2000:FiU1, SkU1y). Utskottet är inte
berett att föreslå någon ändring när det gäller
fordonsskatten på bussar och avstyrker därmed även
motion Sk722.
Miljöskatt på flyg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om
miljöskatt på flygbränsle som används i
kommersiell trafik och på bränsle som används
för privat nöjesflygning.
Jämför reservationerna 22 (v), 23 (mp) och särskilt
yttrande 5 (v)
Gällande bestämmelser, m.m.
Mineraloljedirektivet (92/81/EEG) innehåller ett
antal tvingande respektive fakultativa undantag från
beskattning, bl.a. avseende flygbränsle för yrkes-
mässig trafik och för yrkesmässig sjöfart på inre
vattenvägar. Enligt mineraloljedirektivet skall
flygbränsle som används i kommersiell trafik
undantas från skatt. (Denna bestämmelse är
tvingande.) Artikel 8.4 i direktivet ger också
medlemsstaterna en möjlighet att skattebefria
bränsle som används för privat nöjesflygning, vilket
bl.a. Sverige utnyttjat.
Under åren 1989-1996 beskattades inrikes
flygtrafik i Sverige (lagen om miljöskatt på inrikes
flygtrafik). Skatten infördes för att minska flygets
utsläpp av kolväten och kväveoxider. Senare
utvidgades skatten till att också omfatta
flygbränsle. Skattskyldig var flygplanets ägare.
Systemet med miljöskatt på luftfart avvecklades på
grund av att skatten inte var förenlig med
gemenskapslagstiftningen, dvs.
mineraloljedirektivet.
I kommissionens förslag till direktiv om en
omstrukturering av gemenskapens regler för
beskattning av energiprodukter KOM (97) 30 skall
kommersiellt flygbränsle undantas från beskattning
så länge sådana produkter är undantagna från
beskattning enligt internationella åtaganden.
Undantaget kan begränsas till jetbränsle
(flygfotogen). Dessutom behöver undantaget inte
tillämpas inom medlemsstaten och inte heller mellan
två medlemsstater om bilateralt avtal har slutits.
Minimiskattenivån behöver i sådant fall inte
respekteras. (Som tidigare anförts har man inom EU
ännu inte lyckats nå en överenskommelse rörande
direktivet.)
Den 2 mars 2000 presenterade kommissionen i ett
meddelande till bl.a. rådet och Europaparlamentet
resultaten från en oberoende studie om vilka
effekter en skatt på kommersiellt flyg kan komma att
få (Beskattning av bränsle för luftfartyg KOM (2000)
110 slutlig).
Kommissionen anser att dess förslag om att tillåta
medlemsstaterna att på frivillig basis beskatta
bränsle som används för inrikesflygningar eller,
genom bilaterala överenskommelser, för flygningar
inom gemenskapen samt att internationellt arbeta för
att en sådan skatt införs globalt är berättigat och
bör antas.
Resultaten från undersökningen bekräftar också,
menar kommissionen, vad kommissionen tidigare kommit
fram till i denna fråga, nämligen att det av
huvudsakligen ekonomiska skäl varken skulle vara
görligt eller önskvärt för gemenskapen i dess helhet
att i dagsläget införa skatt på bränsle för
luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags
flygningar inom gemenskapen. Denna slutsats kvarstår
också mot bakgrund av andra undersökningsresultat
som visar att effekterna på miljön av en sådan
ensidig åtgärd skulle bli väsentligt mindre
omfattande än om alla flygningar, dvs. såväl inom
som utom gemenskapen, skulle omfattas av skatten.
Kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att i
nära samarbete med kommissionen och inom ramen för
ICAO (International Civil Aviation Organisation)
intensifierar arbetet för att skatt på flygbränsle
eller andra instrument med liknande verkan skall
införas globalt. Särskilt angeläget är detta under
upptakten till ICAO:s 33:e församling, som skall äga
rum hösten 2001.
Motioner
I motionerna T641 av Stig Eriksson m.fl. (v) och
Sk641 av Per Lager m.fl. (mp) tas frågan om
miljöbeskattning av flygtrafik upp.
Motionärerna bakom motion T641 anför att
Chicagokonventionen om bilaterala luftfartsavtal
måste omförhandlas för att möjliggöra en beskattning
av flygbränsle. Sverige bör därför som enskild stat
och via EU driva frågan om beskattning av
flygtrafiken i ICAO (yrkande 3). Riksdagen bör göra
ett uttalande om att flyget skall beskattas så att
prisnivån för flygresor leder till att de nationella
miljömålen och de transportpolitiska målen nås
(yrkande 4). Vidare föreslås ett uttalande om att
regeringen bör initiera och driva förslag om
gemensamma miljöskatter på flyget inom EU. Den
gemensamma skatten skall ligga på en miniminivå som
ger enskilda medlemsstater möjlighet att gå längre
och införa högre skatter (yrkande 5). Regeringen bör
också, menar motionärerna, årligen redogöra för
riksdagen om hur frågan om gemensamma miljöskatter
på flyget drivs i EU (yrkande 6) samt återkomma till
riksdagen med förslag om skatt på flygfotogen och
flygbensin för det privata nöjesflyget, dvs. ta bort
det nuvarande undantaget för privatflyget (yrkande
8).
I motion Sk641 begärs att regeringen skall utreda
frågan om att införa miljöskatter på flygtransporter
(yrkande 1). Enligt motionärerna är det orimligt att
flyget som enda transportslag går fri från
beskattning. Flyget måste ta sitt miljöansvar och
det är hög tid att utsläppen från flygtrafik
beskattas. För att detta ska bli möjligt måste
regeringen aktivt driva frågan i EU och i inter-
nationella organ, t.ex. ICAO, om ett införande av en
miljörelaterad skatt på flygbränsle och/eller
flygresor (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
I likhet med motionärerna anser utskottet att en
viktig princip för att styra mot miljömålen är att
samtliga transportslag så långt som möjligt bär sina
samhällsekonomiska kostnader. Det är dock viktigt
att de styrmedel som används får avsedda positiva
effekter på miljön utan att det leder till
konkurrenssnedvridningar nationellt eller
internationellt. I dag bär flyget inte fullt ut sina
miljökostnader eftersom flygbränsle som används i
kommersiell lufttrafik är undantaget från skatt.
Frågan om att utsträcka punktskatterna på
mineraloljor till att också omfatta flygbränsle är
emellertid sedan en längre tid tillbaka aktuell inom
EU. Även inom ICAO har arbetet med civil luftfart
och miljö pågått ganska länge. EG-kommissionen har
föreslagit att nuvarande undantag skall bestå så
länge sådana produkter är undantagna från
beskattning enligt internationella åtaganden. Skälet
är att det av huvudsakligen ekonomiska skäl varken
skulle vara görligt eller önskvärt för gemenskapen i
dess helhet att i dagsläget införa skatt på bränsle
för luftfartyg endast för EU-lufttrafikföretags
flygningar inom gemenskapen. Även effekterna på
miljön kommer att bli jämförelsevis begränsade,
såvida inte alla flygningar till alla destinationer
beskattas. Denna inställning delas även av
Europaparlamentet. Kommissionens förslag öppnar dock
en möjlighet för de medlemsstater som så önskar att
ta ut skatt på flygbränsle som används för inhemska
flygningar eller, genom bilaterala överenskommelser,
för flygningar inom gemenskapen. Vidare
rekommenderar kommissionen medlemsstaterna att i
nära samarbete med kommissionen intensifiera sina
ansträngningar inom ramen för ICAO för att bana väg
för en internationell lösning.
Enligt utskottets mening finns det anledning att
avvakta utvecklingen när det gäller denna fråga.
Det skall också tilläggas att möjligheterna att
införa olika marknadsbaserade styrmedel, främst
frågan om att etablera ett handelssystem för
utsläppsrätter, utreds inom ICAO. Såväl Sverige som
EU är pådrivande i detta arbete.
Sveriges (och andra medlemsstaters) sätt att
skattebefria bränsle som används för privat
nöjesflyg har nyligen förlängts. Utskottet finner
inte skäl att bifalla motionsyrkandet om att
avveckla detta undantag.
Då någon åtgärd från riksdagen för närvarande inte
kan anses aktuell avstyrker utskottet motionerna.
Alkohol- och tobaksbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om sänkta
alkoholskatter samt yrkanden om att riksdagen
skall göra uttalanden om att skattepolitiken
skall garantera ett högt pris på
alkoholdrycker, att en särskild
alkoholskadeavgift skall tas ut och att
priset på tobaksvaror skall stiga i takt med
prisutvecklingen på andra varor.
Jämför reservation 24 (m).
Gällande bestämmelser
Sveriges medlemskap i EU föranledde förändringar i
beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Den
progressiva skatteskala som infördes 1992 har
ersatts av en i princip proportionell beskattning
efter alkoholhalt.
I förhandlingarna om medlemskap i EU fick Sverige
en treårig övergångsperiod (t.o.m. den 1 januari
1998) under vilken en reducerad skattesats skulle få
tillämpas för öl med en alkoholhalt som inte
överstiger 3,5 volymprocent. I syfte att förstärka
stimulansen för en övergång till alkoholsvagare
drycker och motverka den ökande gränshandeln
genomfördes dock en omläggning till en enhetlig
(lägre) skatt på öl redan den 1 januari 1997.
Samtidigt höjdes alkoholgränsen för nollbeskattat öl
från 2,25 volymprocent till den övre gränsen inom EU
för tillämpning av reducerade skatter på öl, dvs.
2,8 volymprocent. För att uppnå en oförändrad
konsumtionsvolym av ren alkohol höjdes också skatten
på sprit med 2 % (prop. 1996/97:1, bet. FiU1).
Skattesatsen på öl över 2,8 volymprocent är 1,47
kr för varje volymprocent alkohol och liter. Vid en
alkoholhalt på 5 % är skatten 7,35 kr/liter (snittet
för samtliga EU-länder är 3,74 kr/liter).
Skatten på lättvin tas ut i "trappsteg" och uppgår
till 27,20 kr/liter för vin över 8,5 upp till 15
volymprocent (ca 4 gånger högre än genomsnittet inom
EU).
Skatten på 70 centiliter starksprit är ca 140 kr
(ca 3 gånger högre än genomsnittet inom EU).
Den 1 augusti 1998 sänktes styckeskatten på
cigaretter från 85 öre till 20 öre. Samtidigt höjdes
den del av skatten som är relaterad till
detaljhandelspriset från 17,8 % till 39,2 %. För
skatten på cigaretter innebär det en sänkning med
14 %. Systemet för automatisk uppräkning av
punktskatterna på alkohol och tobak har slopats
eftersom en automatisk uppräkning inte föregås av
någon prövning från lämplighetssynpunkt (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Det ansågs
lämpligare att skattesatserna i stället omprövas i
vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägs med
hänsyn även till andra omständigheter än
förändringarna i penningvärdet.
Den 1 juli 1998 trädde lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-
och tobaksvaror och mineraloljeprodukter i kraft.
Den nya lagen har gett tullen utökade befogenheter
att kontrollera yrkesmässiga vägtransporter av
sådana varor. Tullmyndigheterna har också getts
befogenhet att undersöka om postförsändelser
(kommersiella och privata) från andra EU-länder
innehåller alkohol- eller tobaksvaror.
Den 1 januari 2001 trädde en ny lag om straff för
smuggling i kraft. Som ett led i kampen mot den
grova brottsligheten innehåller lagen en särskild
straffskala för grov olovlig befattning med
smuggelgods.
Motioner
I motion Sk1015 av Göran Magnusson m.fl. (s)
framhålls att priset på alkoholdrycker är ett av de
viktigaste instrumenten för att begränsa
konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Det är
därför, menar motionärerna, nödvändigt med en
strategisk alkoholpolitik där skattesänkningar inte
är ett alternativ (yrkande 1). Enligt WHO:s European
Alcohol Action Plan bör länderna utveckla en
skattepolitik som garanterar ett högt realpris på
alkohol. Motionärerna anser att Sverige i
Europasamarbetet skall verka för en implementering
av denna plan och stimulera andra länder att också
utnyttja skatten som en konsumtionsdämpande faktor
(yrkande 2).
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
en sänkning av alkoholskatterna för att motverka
gränshandel och illegal handel med vin, sprit och öl
samt för att rädda den inhemska bryggerinäringen
(yrkande 18).
Även i motionerna Sk674 av Leif Carlson och Nils
Fredrik Aurelius (m) och Sk732 (yrkande 6) av Anne-
Katrine Dunker och Patrik Norinder (m) begärs
tillkännagivanden om sänkta alkoholskatter.
Motionärerna bakom motion Sk674 begär en fortsatt
anpassning av den svenska ölskatten så att
likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden
uppnås, och motionärerna bakom Sk732 anser att de
nuvarande höga skatterna på öl och andra alko-
holdrycker gynnar handeln med svartsprit till men
för bl.a. restaurangnäringen.
I motion Sk774 av Annelie Enochson och Fanny
Rizell (kd) föreslås att en särskild
alkoholskadeavgift skall tas ut på
alkoholhanteringen och placeras i en särskild fond
(alkoholskadefond). Avgiften skall tas ut i
producent-, detaljist- och konsumentledet. Fondens
medel bör kunna bidra till att finansiera de
alkoholrelaterade skadorna inom sjukvård,
polisväsende och kriminalvård.
I motion So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs
ett tillkännagivande om vikten av att regeringen
följer prisutvecklingen på tobaksvaror och genom
reglering av tobaksskatten ser till att priset
åtminstone stiger i takt med övrig prisutveckling
(yrkande 2).
Övrigt
Regeringen har i den nationella handlingsplanen för
att förebygga alkoholskador (prop. 2000/01:20)
föreslagit åtgärder för att Sverige
fortsättningsvis, även vid höjda införselkvoter,
skall kunna behålla målet om att begränsa alkoholens
skadeverkningar och verka för att minska den totala
alkoholkonsumtionen. Regeringen gör bedömningen att
de svenska alkoholskatterna på spritdrycker, vin och
starköl kommer att behöva ses över på sikt, och det
framgår att regeringen har för avsikt att senare i
en särskild proposition återkomma till frågan om de
skattejusteringar som behövs.
I sitt yttrande till finansutskottet över
skattefrågorna i budgetpropositionen för 2001
(2000/01:SkU1y) uttalade utskottet att det då inte
var aktuellt att genomföra några förändringar av
alkoholskattesatserna och avstyrkte motionsyrkanden
om att sänka skattesatserna till dansk nivå.
Utskottets ställningstagande
Sverige för sedan en lång tid tillbaka en restriktiv
alkoholpolitik som syftar till att begränsa
alkoholens skadeverkningar genom en minskad
totalkonsumtion. Detta sker främst genom en
kombination av höga skatter och restriktioner som på
olika sätt begränsar tillgängligheten samt
information, opinionsbildning och
behandlingsinsatser. Som utskottet tidigare anfört
finns det inte något skäl att minska ambitionerna
med den svenska alkoholpolitiken därför att man i
några medlemsländer inom EU har en annan syn på
dessa frågor. En annan sak är att förutsättningarna
för att driva den svenska alkoholpolitiken har
ändrats genom medlemskapet i EU och den ökade
internationella rörligheten. Prioriteringar måste
därför göras till de områden där insatserna ger
störst effekt. En strävan att hålla fast vid de mest
verkningsfulla alkoholpolitiska medlen så länge de
har effekt och ta bort sådana restriktioner som
bedöms ha mindre alkoholpolitisk betydelse och som
ifrågasätts ur EG-rättslig synpunkt var också
regeringens utgångspunkt för de förslag som lades
fram i proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor
och som riksdagen ställde sig bakom hösten 1999.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att ett
av de viktigaste alkoholpolitiska medlen fortfarande
är prispolitiken.
Utskottet vill framhålla att Sverige för
närvarande är mitt inne i en fas av successiva
höjningar av tillåtna införselkvoter av alkohol- och
tobaksvaror. Regeringen har tidigare aviserat att
den avser att återkomma till riksdagen med förslag
till åtgärder på skatteområdet. Den närmare
inriktningen av dessa åtgärder hänger samman med
regeringens bedömning av budgetläget liksom givetvis
de alkoholpolitiska ambitionerna. Utskottet anser
att regeringens ställningstagande bör avvaktas.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det
är angeläget att motarbeta illegal införsel av
alkoholdrycker. Detta är också en prioriterad
uppgift för tullen som genom införandet av
punktskattekontrollagen också fick bättre
möjligheter till kontroll av transporter av
punktskattepliktiga varor samt bättre
sanktionsmöjligheter. Alkoholdrycker och tobaksvaror
som förs in av resande för privat bruk kan
omhändertas av tullen, om det finns en påtaglig risk
att den skattskyldige inte kommer att betala
skatten. Riksskatteverket och Tullverket har begärt
att lagstiftningen på området ändras i syfte att
förbättra skatteförvaltningens och tullens
möjligheter att bekämpa privatinförsel i
kommersiellt syfte. Inom Finansdepartementet utreds
för närvarande om det är möjligt att införa
strängare straffrättsliga sanktioner mot
skatteundandragande på punktskatteområdet. Målet är
att bestämmelser om nya kontrollåtgärder och
strängare straffrättsliga sanktioner skall kunna
träda i kraft nästa år. Olovlig försäljning och
tillverkning av alkoholdrycker kan straffas med
böter eller fängelse. Det straffbelagda området har
utvidgats till att omfatta även förvärv och innehav
av olovligt tillverkad sprit eller spritdrycker.
Vidare har en ny lag om straff för smuggling nyligen
trätt i kraft. Lagen gör det möjligt att redan på
planeringsstadiet ingripa mot grov smuggling av
alkohol.
Slutligen vill utskottet i detta sammanhang nämna
att det inte bara är länder som Sverige med höga
skatter som drabbas av problem med skatte-
undandraganden genom bedrägerier inom
suspensionsordningen eller inom
transiteringssystemen. I stor utsträckning rör det
sig om ett problem för hela unionen. Åtgärder i
syfte att motverka eller förhindra undandraganden av
punktskatter har också haft hög prioritet inom EU de
senaste åren.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk674, Sk732 och So300 om sänkt skatt på alkohol.
Utskottet anser att motion Sk1015 i allt väsentligt
är tillgodosedd och avstyrker därmed motionen.
När det gäller yrkandet i motion Sk774 om en
särskild avgift på alkoholdrycker för att finansiera
bl.a. hälso- och sjukvårdens kostnader för alko-
holrelaterade skador skall erinras om att utskottet
tidigare i olika sammanhang tagit avstånd från
specialdestinerade skatter med motiveringen att de
verksamheter som motionärerna vill gynna bör
underställas en normal budgetprövning. Utskottet
finner inte skäl att göra någon annan bedömning med
anledning av nu aktuellt yrkande. Motionen avstyrks.
Utskottet utgår från att regeringen följer
utvecklingen av tobakskonsumtionen och priset på
tobaksvaror samt vidtar de åtgärder som efter vunna
erfarenheter kan visa sig vara motiverade såväl från
folkhälsosynpunkt som från fiskal synpunkt, utan
något särskilt tillkännagivande härom från riks-
dagens sida. Det anförda innebär att även motion
So335 avstyrks.
Införsel av alkohol
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ökade
införselkvoter kombinerat med sänkta skatter
på sprit, vin och starköl, om att tillåta
privatimport av alkoholdrycker och
försäljning av taxfree- varor vid hemkomsten
från resa till tredje land samt förslag om
ändringar i införsellagens bestämmelser om
lättvin och starkvin.
Jämför reservation 25 (m).
Gällande bestämmelser
Enligt rådets direktiv 92/12/EEG, det s.k.
cirkulationsdirektivet, får den som reser mellan EU-
länder medföra minst 10 liter sprit, 20 liter
starkvin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800
cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo
röktobak utan att betala skatt i införsellandet om
varorna inköpts beskattade i en annan EU-stat och är
avsedda för privat konsumtion.
Den 30 juni 2000 beslutade rådet, i enlighet med
kommissionens förslag och med vad som tidigare
underhand överenskommits mellan Sverige och
kommissionen, att Sverige, i likhet med Danmark och
Finland, får fortsätta att t.o.m. den 31 december
2003 ha regler som avviker från cirkulationsdirekti-
vet och skall under tiden fram till detta datum
successivt öka införselkvoterna (direktiv
2000/44/EG). Riksdagen har i enlighet härmed
beslutat om ökade kvoter för privatinförsel av vin,
starköl och tobaksprodukter fr.o.m. den 1 juli 2000
(prop. 1999/2000:121, bet. 1999/2000:SkU23, rskr.
247).
Vidare har riksdagen i samband med behandlingen av
budgetpropositionen för år 2001 beslutat att den
mängd vin och öl som en resande kan föra in till
Sverige från ett annat EU-land utan att skatt skall
betalas i Sverige skall höjas från den 1 januari
2001. Sedan årsskiftet kan en resande föra in 6
liter starkvin, 26 liter vin och 32 liter starköl
utan att svensk skatt skall betalas. Kvoten för
sprit ligger kvar på 1 liter.
Den 1 juli 1999 upphörde den skattefria
försäljningen (den s.k. taxfree- försäljningen) inom
EU. Sedan detta datum kan endast alkohol- och
tobaksvaror som beskattats i ett annat medlemsland
föras in (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21).
Skattefria alkoholdrycker och tobaksvaror kan
fortfarande säljas till resenärer som skall resa
till tredje land (inkl. bl.a. Åland och
Kanarieöarna, som ligger utanför EG:s skatteområde)
samt föras in från sådant land till Sverige.
Införseln och de begränsningar som därvid gäller
regleras i lagen (1994:1551) om frihet från skatt
vid import, m.m.
Systembolaget har en begränsad importrätt av
spritdrycker, vin och starköl. Rätten är begränsad
till import i samband med beställningar från privat-
kunder. I övrigt är privat import av sådana varor
(dvs. direkt import från annat land av privatperson
för konsumtion i Sverige, t.ex. via postorder eller
Internet) inte tillåtet enligt nuvarande
lagstiftning.
Motioner
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att distansköp av alkohol för
eget bruk från ett annat medlemsland i EU skall
tillåtas (yrkande 16). Vidare anser motionärerna att
Sverige skall delta i det europeiska samarbetets
alla delar och att det är hög tid att
alkoholpolitiken anpassas till det gränslösa Europa.
Bl.a. bör Sverige införa samma regler för
resandeinförsel som flertalet övriga EU-länder har
(yrkande 17).
I motion Sk1017 av Carl G Nilsson (m) yrkas att
nuvarande införselregler skall ändras så att det
blir möjligt att ta in vanligt vin, dvs. lättvin, på
starkvinskvoten.
I motion Sk1016 av Christer Örnfjäder m.fl. (s)
anförs att nuvarande regler för köp av taxfreevaror
skall ändras så att det blir möjligt att handla
skattefritt i Sverige vid hemkomsten från resa från
tredje land.
Utskottets ställningstagande
Frågan om att tillåta distansköp av alkoholdrycker
behandlades av utskottet hösten 1999
(1999/2000:SkU3y). Utskottet delade regeringens
bedömning att direkt försäljning av spritdrycker,
vin och starköl från annat land till privatperson i
Sverige, t.ex. via postorder eller Internet inte
skulle tillåtas (i annat fall än då försäljningen
sker genom Systembolagets försorg enligt de
särskilda rutiner som gäller för den s.k.
privatimporten). Skälet till utskottets ställ-
ningstagande var att en sådan typ av försäljning med
all sannolikhet skulle bli mycket omfattande och
därmed leda till kontrollproblem inom landet samt
undergräva detaljhandelsmonopolets legitimitet.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker
därmed motion So300 yrkande 16. Även yrkande 17 i
samma motion avstyrks eftersom utskottet inte ser
någon anledning att, som motionärerna föreslår,
besluta om högre gränser än som anges i direktiv
2000/44/EG när det gäller privat införsel av sprit,
vin och starköl. Utskottet ser heller inte något
skäl att ändra nuvarande införselregler på det sätt
som förordas i motion Sk1017. Motionen avstyrks.
Motionsyrkande om att få handla skattefria varor
på svenska flygplatser vid hemkomsten från resa till
tredje land avstyrktes av utskottet i betänkande
1999/2000:SkU1 med motiveringen att det skulle
strida mot grundläggande principer för en
konsumtionsskatt att tillåta skattefri försäljning
vid resenärers ankomst till landet. Utskottet kunde
heller inte se några avgörande fördelar med ett
avsteg från denna princip för flygpassagerare.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och
avstyrker därmed motion Sk1016.
Reklamskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om att
avskaffa reklamskatten.
Jämför reservation 26 (m, kd, c och fp) och
särskilt yttrande 6 (v).
Gällande bestämmelser
Skatt på annons och reklam tas ut på annons som är
avsedd att offentliggöras i landet. Skattesatsen för
annons i allmän nyhetstidning är 4 % av
beskattningsvärdet (moms 6 %) och i övriga fall,
bl.a. tidskrifter och annonsblad, 11 % (25 % moms).
Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör
reklam eller annons.
Reklamskatt tas inte ut på direktreklam, dvs.
reklamtrycksaker, inte heller på reklam i
kommersiell TV och radio eller på reklam via
Internet.
Skatteuppbörden från skatt på annonser och reklam
uppgick år 1999 till 1 037 miljoner kronor.
Skattebortfallet till följd av lagändringen den 1
januari 1999 då den del av skatten som avsåg
reklamtrycksaker avskaffades uppgår till drygt 208
miljoner kronor. Antalet registrerade skattskyldiga
är väsentligt större än för någon annan punktskatt.
Frågan om reklamskattens överensstämmelse med EG-
rätten har varit föremål för prövning i
Regeringsrätten. Regeringsrätten har i en dom den 6
februari 1999 funnit att uttagande av skatt enligt
lagen om skatt på annonser och reklam inte strider
mot artikel 33 i rådets sjätte
mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG). Domstolen
avslog också ett yrkande om att inhämta ett för-
handsavgörande från EG-domstolen.
Motioner
I motion Sk735 (yrkande 10) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) anförs att reklamskatten, i likhet med vad
som föreslagits av regeringens egen utredare, bör
slopas. Enligt motionärerna ger skatten upphov till
snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier i
sin nuvarande form och torde inte heller vara
förenlig med EG-rätten. Svårigheter i tillämpningen
och kontrollen av skatten på annonser och reklam var
skälet till att den del av skatten som avsåg
reklamtrycksaker avskaffades. Dessa svårigheter
gäller i lika stor utsträckning för de delar av
reklamskatten som finns kvar, menar motionärerna.
Även i motionerna Sk1018 av Kenth Högström m.fl.
(s), Sk772 av Roy Hansson (m), Sk716 av Gunnar Axén
och Sten Tolgfors (m), Sk689 av Ingvar Svensson
(kd), Sk1019 av Sven Bergström (c) och Kr537
(yrkande 11) av Kent Olsson m.fl. (m) begärs förslag
om slopad reklamskatt. I sistnämnda motion framhålls
att den reklamskatt som i dag tas ut på olika former
av reklam som ges ut av idrottsföreningar och
förbund slår hårt mot idrottsrörelsen. Skatten bör
därför slopas under 2001.
I motion Sk678 av Johnny Gylling (kd) begärs ett
uttalande från riksdagen om att reklamskatten i sin
helhet skall avvecklas och att regeringen skall
återkomma till riksdagen med ett förslag om hur
detta praktiskt skall genomföras. Detta kan menar
motionären ske successivt över flera år.
I motion Sk773 av Roy Hansson (m) begärs att
reklamskatten skall slopas för idrottsföreningar och
andra ideella organisationer.
I motion Sk709 av Cristina Husmark Pehrsson och
Anne-Katrine Dunker (m) begärs ett tillkännagivande
om behovet av att Riksskatteverket i bedömningen av
reklamskattefrågor tar hänsyn till
konkurrensnackdelar, hinder för nyetablering och det
redaktionella innehållet och till att fackpress inte
är annonsblad.
Utredning, m.m.
Enligt 1996 års reklamskatteutredning bör
reklamskatten avskaffas (SOU 1997:53 Avskaffa
reklamskatten!).
Riksdagen har våren 1998 beslutat att avskaffa
reklamskatten på reklamtrycksaker (prop.
1997/98:150, bet. 1997/98:FiU20). Skälet till att
reklamskatten inte helt slopades i enlighet med vad
1996 års reklamskatteutredning föreslog var
finansiella. Utskottet som tillstyrkte förslaget om
slopad skatt på reklamtrycksaker men ej annan reklam
framhöll i sitt yttrande (1997/98:SkU 4y) till
finansutskottet att åtgärden kan leda till nya
nackdelar för reklam i annan form och försämra
konkurrensförhållandena exempelvis för gratistid-
ningar och s.k. annonsblad. Utskottet förutsatte att
regeringen noga följer utvecklingen och återkommer
till dessa frågor så snart som utvecklingen
motiverar detta. I betänkande 1998/99:SkU13 vidhöll
utskottet sitt tidigare ställningstagande och
avstyrkte då aktuella motionsyrkanden. Även i betän-
kande 1999/2000:SkU16 avstyrkte utskottet
motionsyrkanden om att slopa reklamskatten i sin
helhet.
Utskottets ställningstagande
Ett slopande av reklamskatten i sin helhet skulle
innebära ett bortfall av skatteinkomster för staten
av icke obetydlig omfattning. Enligt utskottets
mening bör riksdagens ställningstagande till en
sådan åtgärd därför anstå till dess att regeringen
redovisat sina överväganden rörande beskattningens
kommande inriktning och vilka områden och
verksamheter som skall prioriteras vid eventuella
skattesänkningar. Utskottet vidhåller dock sin
tidigare inställning att regeringen noga bör följa
utvecklingen på området. Med det anförda avstyrker
utskottet samtliga nu behandlade motioner.
Båtskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om en skatt
på fritidsbåtar, att frågan härom skall
utredas samt yrkandet om att riksdagen skall
uttala att en skatt på fritidsbåtar inte
skall införas.
Jämför reservationerna 27 (m) och 28 (v).
Gällande bestämmelser
Någon särskild skatt tas i dag inte ut på
fritidsbåtar.
Motioner
I motion Sk1021 av Karin Olsson m.fl. (s) förordas
att en skatt på fritidsbåtar eller en höjd
registeravgift bör införas för att täcka
Sjöfartsverkets kostnader för fritidsbåtstrafiken.
I motion T613 (yrkande 2) av Bengt Silfverstrand
(s) anförs att samhällets totala kostnader för
sjösäkerhet etc. sammantaget med de stora
förmögenhetsvärden som finns i fritidsbåtar är
starka skäl för att snarast möjligt införa en
båtskatt.
I motion T627 (yrkande 2) av Karin Enström (m)
begärs ett tillkännagivande om att fritidsbåtar inte
skall belastas med en särskild skatt.
I motion T640 (yrkande 2) av Stig Eriksson m.fl.
(v) yrkas att riksdagen skall begära att regeringen
ger den särskilde utredaren i uppgift att, utöver
frågan om ett båtregister, också undersöker
möjligheten att införa någon form av beskattning av
fritidsbåtar.
Utredning
Regeringen uppdrog under år 1995 åt en särskild
utredare att närmare belysa vilka kostnader
fritidsbåtstrafiken orsakar samhället och överväga
hur dessa kostnader skall betalas. Utredaren har i
betänkande SOU 1996:170 föreslagit att ett statligt
register över fritidsbåtar återinförs. Utredaren har
avvisat en särskild båtskatt med hänvisning till att
samhällets intäkter från båtlivet enligt
utredningens beräkningar vida överstiger
kostnaderna.
I budgetproposition 1999/2000:1 (utg.omr. 22) har
regeringen gjort den bedömningen att ett allmänt
register för fritidsbåtar bör bygga vidare på det
frivilliga båtregistret som Stöldskyddsföreningen
administrerar. Vidare framgår att regeringen har för
avsikt att överväga möjligheterna att införa en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar i syfte att förbättra ersätt-
ningsmöjligheterna för skadelidande vid olyckor med
sådana båtar. Om en sådan obligatorisk
ansvarsförsäkring införs skapas enligt regeringens
mening också en möjlighet för försäkringsgivarna att
lämna kontrolluppgifter om fritidsbåtsinnehav till
skattemyndigheterna.
Av budgetproposition 2000/01:1 (utg.omr. 22)
framgår att regeringen avser att införa en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar. En särskild utredare skall ges i
uppdrag att utreda förutsättningarna för en sådan
försäkring och för hur ett allmänt
fritidsbåtsregister bör vara utformat.
På fråga i riksdagen om särskild skatt på lyxbåtar
har finansministern svarat att frågan om båtskatt
kan övervägas först efter det att utredaren är klar
med sitt uppdrag om ett fritidsbåtsregister (fråga
2000/01:621).
Utskottets ställningstagande
En särskild utredare har tillkallats för att utreda
förutsättningarna för en obligatorisk
ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar och för
hur ett allmänt fritidsbåtsregister bör utformas.
Utskottet är inte berett att ta ställning till
frågan om en särskild skatt på fritidsbåtar utan
anser i likhet med finansministern att frågan härom
bör anstå till dess att utredaren redovisat sitt
uppdrag. Utskottet avstyrker därför samtliga nu
behandlade motioner.
Avfallsskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att
avfallsskattelagen skall avskaffas, yrkandena
om att skatt skall införas på förbränning av
avfall, liksom att frågan härom skall utredas
samt yrkandet om slopande av deponiskatt på
icke förorenade täckmassor .
Jämför reservationena 29 (m), 30 (fp) och
särskilt yttrande 7 (v, mp).
Gällande bestämmelser
Riksdagen antog i juni 1999 regeringens förslag om
att införa en skatt på deponerat avfall (prop.
1998/99:84; bet. SkU20) med ikraftträdande den 1
januari 2000. Syftet med skatten är att öka de
ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på
ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt
och därigenom också mängden deponerat avfall.
Enligt lagen om skatt på avfall skall skatt tas ut
på allt avfall som deponeras. Om avfallet förs ut
efter t.ex. sortering får avdrag göras för skatten
på det avfall som förts ut från anläggningen. Avfall
som tas om hand på annat sätt än genom deponering,
t.ex. förbränning beskattas inte. Skatt tas heller
inte ut på avfall för vilket det ännu inte finns
några miljömässigt godtagbara alternativ till
deponering.
Täckmassor som används vid s.k. mellantäckning på
deponi är inte undantagna från beskattning. I
proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall (s.
59) uttrycks detta på följande sätt:
För att undvika att annat material än avfall - t.ex.
naturgrus - används för mellantäckning, bör allt
material som används för sådan täckning vara föremål
för beskattning. Avsikten är att styra mot att
avfall som omhändertas används för mellantäckning,
vilket med dagens teknik är fullt möjligt. Mot den
bakgrunden anser regeringen det inte motiverat att
medge skattebefrielse för vissa typer av material.
Avfall och annat material som används för
sluttäckning är däremot befriade från avfallsskatt.
Skattebefrielsen uppnås genom att avdrag för skatten
medges när materialet använts för avsett ändamål.
Det medför att avdrag i vissa fall medges först
efter flera år och att den som bedriver verksamheten
därför kan få vänta länge på att få tillgodogöra sig
avdrag för betald skatt.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare med
uppgift att göra en utvärdering av hur systemet med
avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13).
Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de
ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att
införa en skatt på förbränning av avfall. Utredaren
skall också utreda om skattefriheten för avfall och
annat material som används för att vidta avslutande
täckningsåtgärder på avfallsupplagen skall medges
direkt vid införseln till anläggningen samt
avfallsskattens påverkan på användningen av
naturgrus.
Motioner
I motion MJ764 (yrkande 11) av Bo Lundgren m.fl. (m)
föreslås att avfallsskatten skall avskaffas. Skatten
hade enligt motionärernas mening aldrig bort införas
eftersom den medför flera negativa effekter inte
minst från miljösynpunkt. Skatten straffar de
återvinnings- och behandlingsverksamheter som
bedrivs vid befintliga deponier och leder till en
snedvridning av konkurrensen. Skatten innebär också
en styrning mot ökad förbränning av avfall, vilket
varken gynnar materialåtervinning eller biologisk
behandling. Därutöver försvåras utvecklingen av
miljövänlig teknik för omhändertagande av avfall,
och risken för illegal deponering ökar.
I motion MJ711 (yrkande 37) av Lennart Daléus
m.fl. (c) begärs att regeringen skall utreda vilka
konsekvenser en skatt på förbränning av sopor skulle
få för miljön och människors hälsa.
I motion MJ841 (yrkande 4) av Harald Nordlund och
Lennart Kollmats (fp) föreslås en viktbaserad skatt
på förbränning på samma nivå som dagens deponiskatt.
En skatt kommer enligt motionärerna att stimulera
till avfallsminimering, materialåtervinning och
biologiska behandlingsmetoder. Detta kommer i sin
tur att leda till minskade dioxinutsläpp. Även i
motion Sk1020 av Kia Andreasson (mp) begärs att
skatt skall införas på avfall som går till
förbränning samt på restprodukter till
energiutvinning.
I motion MJ795 (yrkande 1) av Lena Ek och Agne
Hansson (c) förordas att avfallsskattelagen skall
ändras så att deponiskatt inte tas ut på icke
förorenade täckmassor.
Utskottets ställningstagande
Den nyligen införda avfallsskattelagen syftar till
att uppnå en från miljö- och resurssynpunkt bättre
behandling av avfall och till att minska
avfallsmängderna på sikt. Lagen trädde i kraft den 1
januari 2000. Därefter har utskottet vid två
tillfällen avstyrkt motionsyrkanden från Moderata
samlingspartiet om att avskaffa skatten, senast i
betänkande 2000/01:SkU11. Utskottet har inte ändrat
sin tidigare inställning och avstyrker följaktligen
yrkandet i motion MJ764.
I samband med riksdagsbehandlingen av
avfallsskattelagen uttalade utskottet att det i dag
inte finns skäl att beskatta avfall som går till
förbränningsanläggningar, men att frågan kan komma
att behöva analyseras på nytt i framtiden. Om
förbränningen skulle öka på ett omotiverat sätt
förutsatte utskottet att regeringen skulle återkomma
till riksdagen.
Utskottet ser positivt på att regeringen nu har
tillkallat en särskild utredare med uppgift att göra
en utvärdering av hur systemet med
avfallsbeskattningen fungerar (dir. 2001:13).
Utredaren skall bl.a. utvärdera och analysera de
ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att
införa en skatt på förbränning av avfall. Mot denna
bakgrund anser utskottet att det inte behövs något
tillkännagivande till regeringen med anledning av
motionerna MJ711, MJ841 och Sk1020.
Utredaren skall också utreda om skattefriheten för
avfall och annat material som används för att vidta
avslutande täckningsåtgärder på avfallsupplagen
skall medges direkt vid införseln till anläggningen
samt avfallsskattens påverkan på användningen av
naturgrus. Detta innebär att även den fråga som tas
upp i motion MJ795 kommer att ses över. Något skäl
för riksdagen att göra något uttalande i den
riktning som motionärerna önskar föreligger inte.
Motionen avstyrks.
Amalgam
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om att
införa en miljöavgift på amalgam. Jämför
reservation 31 (mp).
Motion
I motion MJ763 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att
amalgam skall beläggas med en miljöavgift (yrkande
4). Avgiften bör enligt motionärerna sättas så att
kostnaderna för rening av avlopp och luft, kremering
och slutförvaring täcks.
Bakgrund
Sverige bedriver sedan lång tid arbete med
inriktning på att begränsa och fasa ut användningen
av kvicksilverhaltiga produkter av miljöskäl både
nationellt och internationellt. Användningen av
kvicksilver har också minskat kraftigt under det
senaste årtiondet på grund av införda restriktioner
och förbud. Målsättningen är att användningen av
kvicksilver bör avvecklas till år 2000 med vissa
undantag där acceptabla alternativ ännu inte finns
att tillgå (prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6).
Det skall också nämnas att en särskild utredare
tillkallats med uppgift att samordna och utreda det
fortsatta nationella arbetet med att åstadkomma
slutförvaring av kvicksilverhaltigt avfall i djupt
bergförvar. Utredaren skall lämna förslag till en
lösning där ägarna av kvicksilverhaltigt avfall tar
ansvar för slutförvaringen av avfallet.
Våren 1994 ställde sig riksdagen positiv till en
avveckling av amalgam som tandfyllningsmaterial
(bet. 1993/94:JoU23). Användningen av amalgam i
tandvården har därefter minskat kraftigt.
Tandvårdsersättning för amalgamfyllningar slopades
per den 1 januari 1999, och inriktningen är att
amalgam som tandfyllningsmaterial skall förbjudas
(prop. 1997/98:112, bet. 1997/98:SoU25).
När det gäller krematoriernas kvicksilverutsläpp
bedrivs utvecklingsarbete för att komma till rätta
med detta problem. En metod innebär att en selen-
ampull placeras på kistlocket före kremeringen.
Tanken är att selen och kvicksilver skall reagera
med varandra i rökgaserna och därvid bilda kvick-
silverselenid som är en stabil och ofarlig förening.
En annan metod gäller utveckling av modern
filterteknik. Avskiljningen av kvicksilver sker då
genom att kvicksilvret, som förångas vid
kremeringen, amalgamiseras på ett selenfilter som
sedan kan förnyas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade redan förra året ett yrkande
med samma innehåll som det nu aktuella. Utskottet
konstaterade att olika åtgärder har vidtagits eller
förbereds för att fasa ut användningen av
kvicksilverhaltiga produkter, inklusive amalgam.
Något skäl att därutöver belägga produkten med en
särskild skatt fanns inte enligt utskottets mening.
Utskottet har inte funnit skäl till någon annan
bedömning och avstyrker således motionsyrkandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter
(fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Energibeskattningens allmänna inriktning
(punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2
och 7, 2000/01:N242 yrkande 6, bifaller delvis
motionerna 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717,
2000/01:Sk1012 och 2000/01:N224 yrkande 3 samt
avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,
2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande 15,
2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk719,
2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1013,
2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande 15,
2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ762
yrkande 2, 2000/01:
MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ838
yrkande 7, 2000/01:MJ841 yrkandena 1 och 3,
2000/01:N262 yrkandena 8 och 9, 2000/01:N320 yrkande
1 och 2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill vi framhålla vikten av att
arbetet med att reformera nuvarande lapptäcke till
energiskattesystem måste påskyndas. Energi- och
miljöskatterna med olika undantag och
nedsättningsregler för olika sektorer gör detta
område mycket komplicerat och oöverskådligt. Därtill
är skatten på energi hög i Sverige, vilket fördyrar
produktion, transporter och boende. Arbetet med
energibeskattningens framtida utformning har nu
pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner
det märkligt att regeringen inte förmår presentera
ett förslag till ett enklare och mer överskådligt
energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan
skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Den
översyn av energibeskattningen som man hänvisat till
under senare år är tydligen avslutad. Den
arbetsgrupp som arbetat med frågan har i en särskild
departementspromemoria (Ds 2000:73) redovisat delar
av det analysarbete som gjorts under de senaste
åren, dock utan att presentera några konkreta
förslag till ett nytt energiskattesystem. I stället
skall regeringen, enligt vad som uttalats i
budgetpropositionen för år 2001, tillsätta ett
flertal utredningar med varierande uppgifter. Syftet
med dessa utredningar verkar i första hand vara att
förverkliga strategin för en fortsatt grön
skatteväxling.
När det gäller miljöskatterna har regeringen
aviserat dramatiska höjningar genom den s.k. gröna
skatteväxlingen på ca 30 miljarder kronor på några
års sikt. Miljön kommer enligt vår mening dock inte
att vinna något på att svensk industri, som i ett
internationellt perspektiv släpper ut en liten mängd
föroreningar, på grund av höga skatter tvingas
flytta utomlands.
Vår principiella inställning är att
energibeskattningen skall vara energineutral medan
miljöskatterna skall motsvara den belastning på
miljön som energianvändningen medför. Fiskala
skatter, som energiskatten, bör endast tas ut i
konsumentledet samt vara proportionellt mot
energiinnehållet, medan miljöstyrande skatter bör
tas ut endast i produktionsledet i syfte att göra
produktionsprocesserna mindre miljöstörande.
Konkurrensen mellan energislagen måste också
förbättras. Skattesystemets utformning har i dag
bl.a. lett till en ökad import av el från utländska
kolkondenskraftverk. Vi anser att
energiskattepolitiken måste anpassas till nya
omvärldsvillkor, där Sverige inte längre utgör en
isolerad elmarknad. Skattereglerna bör utformas så
att förutsättningar skapas för att använda de minst
miljöskadliga energislagen. Därigenom skulle en del
av den importerade elen från bl.a. polska och danska
kolkraftverk kunna trängas tillbaka. En annan viktig
uppgift är att få till stånd en ökad anpassning av
energibeskattningen mellan de nordiska länderna.
Ökande skillnader och olika beskattningsprinciper
hotar effektiviteten på den gemensamma, nordiska
elmarknaden. De samlade produktionsresurserna
utnyttjas mindre effektivt, vilket i sin tur leder
till samhällsekonomiska kostnader och en ökad
negativ miljöpåverkan
Vidare vill vi betona vikten av att regelverket
kring miljö- och energiskatter samordnas på EU-nivå.
En sådan samordning är en logisk följd av att
marknaden släpps fri. Viktigt i detta sammanhang är
att den fiskala beskattningen, som är
produktionsneutral, sker i konsumtionsledet, medan
miljöskatterna med sin styrande verkan tas ut i
produktionsledet. Samordningen bör göras så snart
som möjligt. Ett lämpligt tillfälle att föra upp
frågan på dagordningen är under det svenska
ordförandeskapet.
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:N262 yrkandena 8 och 9,
bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 15,
2000/01:K398 yrkande 20, 2000/01:U511 yrkande 15,
2000/01:
MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838 yrkande 7,
2000/01:MJ841 yrkande 1 samt avslår motionerna
2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk612, 2000/01:
Sk714 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk717,
2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010,
2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1027
yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7,
2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762 yrkande 2,
2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10,
2000/01:MJ841 yrkande 3, 2000/01:N224 yrkande 3,
2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N320 yrkande 1 och
2000/01N387 yrkande 1.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion N262 anser vi
att Sverige behöver ett skattesystem som styr mot en
ekologiskt hållbar produktion och konsumtion, är
konsekvent och slår rättvist men inte så hårt att
svensk industri förlorar konkurrenskraft gentemot
omvärlden. Energiskattesystemet är också avgörande
för den framtida efterfrågan på inhemsk bioenergi
och på vindkraft.
De förnybara energislagens kostnader för
insatsvaror och teknik har blivit lägre, teknikens
tillgänglighet och effektivitet har ökat. Ändå är
kostnadsskillnaden mellan elproduktion baserad på
förnybara energikällor och konventionell
fossilbaserad elproduktion fortfarande betydande.
Vi menar att det nu är dags att ta ett
helhetsgrepp på energiskatterna och presentera ett
uthålligt energiskattesystem som premierar goda
miljöegenskaper, hög energieffektivitet och hög
elproduktion samt belägger produktion baserad på
fossila bränslen med styrande miljöavgifter. Arbetet
med energibeskattningens framtida utformning har nu
pågått flera år i Regeringskansliet och vi finner
det märkligt att regeringen inte förmår presentera
ett förslag till ett enklare och mer överskådligt
energiskattesystem med en klarare uppdelning mellan
skatternas fiskala och miljöstyrande roller. Arbetet
med att reformera nuvarande lapptäcke till
energiskattesystem måste påskyndas.
Enligt vår mening bör ekonomiska styrmedel på
miljöområdet av konkurrens-, effektivitets- och
miljöskäl regleras på unionsnivå. Utsläpp av
växthusgaser kan inte längre ses enbart som en
nationell angelägenhet. Miljöföroreningarna känner
inga gränser. Inte heller elmarknaden är nationellt
begränsad. Därför måste Sverige kraftfullt driva
frågan om en miniminivå när det gäller
koldioxidavgifter i EU. Eftersom produktion
utomlands ofta drivs med miljökrav som är lägre än i
Sverige är det viktigt att gå över till majori-
tetsbeslut inom EU när det gäller miljöstyrande
skatter och avgifter. Vi kan bara beklaga den
svenska regeringens inställning i frågan och dess
medverkan till att något beslut om en övergång till
majoritetsbeslut inte fattades vid den senaste
regeringskonferensen.
Vidare anser vi att regeringen genom förhandlingar
med Danmark och andra kraftproducerande länder bör
verka för en svensk miljöavgift på importerad
kolbaserad kraftvärme. I dag är förhållandet att
Danmark lägger en koldioxidavgift och svavelavgift i
konsumtionsledet på den vattenkrafts- och
kärnkraftsel som importeras från Sverige. Dansk
kolkraft kan däremot försäljas till Sverige utan
motsvarande avgifter vilket ger den ett mycket för-
månligt pris. Detta innebär en konkurrensfördel på
miljöns bekostnad, som vi anser vara helt
förkastligt.
3. Energibeskattningens allmänna inriktning
(punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
reservationen anförs om energipolitikens inriktning,
skatteväxling och handel med utsläppsrättigheter och
om miniminivåer för miljöskatter i EU. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk321 yrkande
26 och 2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, bifaller
delvis motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,
2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkande 1,
2000/01:U511 yrkande 15, 2000/01:MJ838 yrkande 7 och
2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår motionerna
2000/01:
Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725,
2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013,
2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena
1, 2 och 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2, 2000/01:MJ780
yrkandena 6, 7, 9 och 10, 2000/01:MJ841 yrkande 3,
2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6,
2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och
2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Ekonomiska styrmedel är ofta ett effektivt medel för
att komma till rätta med miljöproblemen. Väl
utformade ekonomiska styrmedel låser inte
utvecklingen vid vissa tekniska lösningar eller
miljömässiga delmål utan stimulerar kreativitet och
utveckling. Det blir lönsamt att skydda miljön och
effektivisera resursanvändningen genom ständiga
förbättringar. Marknadsekonomins dynamik och
utvecklingskraft verkar därmed i miljöns tjänst.
Centerpartiet har under många år arbetat för att
långsiktigt öka miljörelateringen i skattesystemet.
Verksamheter som påverkar miljön skall inte vältra
över miljö- och hälsorelaterade kostnader på
samhället. Principen om att förorenaren skall betala
skall gälla.
Ekonomiska styrmedel som till exempel skatter och
avgifter ger som en sidoeffekt inkomster till
statskassan. Det innebär att staten kan sänka andra
skatter och avgifter som är störande för
samhällsekonomin. En väl genomförd grön
skatteväxling skall leda till sänkt skatt på arbete
och höjda skatter på miljöförstöring och användning
av ändliga naturresurser. Som anförs i motion Sk321
måste skatteväxlingen också utformas på ett sätt som
underlättar en framtida handel med
utsläppsrättigheter. Centerpartiet anser att ett väl
fungerade system för handel med utsläppsrättigheter
på ett bättre sätt än ständiga ändringar av
skattesatser kan använda marknadsekonomins dynamik i
miljöns tjänst. Handel med utsläppsrättigheter
fungerar dock inte på alla områden varför
skatteväxling fortfarande är ett bra instrument för
att minska miljöförstöring och användning av ändliga
naturresurser. I Sverige finns för närvarande ett
skattesystem med särskilda nedsättningsregler för
att minska skattebördan för bl.a. industrin. När ett
system med utsläppsrättigheter är infört måste dessa
särskilda nedsättningsregler avskaffas för att göra
handeln enkel och enhetlig. Detta innebär att den
nedsättning av koldioxidskatten som i dag gäller
successivt måste fasas ut.
Regeringen och dess samarbetspartier i riksdagen
har inte klarat av att utforma skatteväxlingen så
att en framtida handel med utsläppsrättigheter
underlättas. I stället förstärker man den befintliga
skillnaden i miljöbeskattning mellan hushåll och
industri. Inga ansatser görs för att successivt fasa
ut de nedsättningar som finns och förbereda Sverige
för ett system för handel med utsläppsrättigheter.
Vidare anser jag att det är nödvändigt med en
tydlig miljöstyrning inom EU då nationella
konkurrensvillkor alltmer ersätts av internationell
konkurrens på den gemensamma marknaden. Olika
konkurrensvillkor på grund av olika miljöregler och
miljöskatter kan fungera som en drivkraft men också
som ett hinder. Ett exempel på ett sådant område där
olika regler är ett hinder är det svenska
jordbrukets konkurrenssituation. Gemensamma
miljöskatter är ett av verktygen för att komma till
rätta med detta problem. Sverige måste våga ta
stegen och säga att vi behöver miniminivåer för
miljöskatterna i EU. Detta vore bra för miljön och
det är ett bra sätt för att skapa likvärdiga kon-
kurrensvillkor inom EU. Centerpartiet, som bejakar
EU-samarbetet, vill se dessa miniminivåer för
miljöskatter i EU förverkligade. Regeringen bör där-
för med kraft driva denna fråga.
Slutligen vill jag framhålla vikten av att ett
nytt energibeskattningssystem byggs från grunden.
Att fortsätta lappandet på dagens delvis
inkonsekventa och otydliga system av energiskatter
är en omväg till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:K398 yrkande 20,
2000/01:Sk324 yrkande 15, 2000/01:MJ841 yrkandena 1
och 3, bifaller delvis motionerna 2000/01:U511
yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 10, 2000/01:MJ838
yrkande 7 och 2000/01:N262 yrkande 9 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:
Sk612, 2000/01:Sk714 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719, 2000/01:Sk725,
2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012, 2000/01:Sk1013,
2000/01:Sk1027 yrkande 3, 2000/01:Sk1028 yrkandena
1, 2 och 7, 2000/01:MJ711 yrkande 9, 2000/01:MJ762
yrkande 2, 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9 och 10,
2000/01:N224 yrkande 3, 2000/01:N242 yrkande 6,
2000/01:N262 yrkande 8, 2000/01:N320 yrkande 1 och
2000/01:N387 yrkande 1.
Ställningstagande
Folkpartiet har en positiv inställning till
skatteväxling, dvs. att knappa resurser beskattas
mer och arbete mindre. Det som hittills präglat
regeringens politik är dock snarare en svartväxling;
skatt på energi har höjts medan skattesänkningarna
på arbete uteblivit.
En ökad miljöstyrning av skattesystemet med en
förskjutning av skatteuttaget från energiskatt till
koldioxidskatt är en viktig åtgärd för att begränsa
koldioxidutsläppen och därmed växthuseffekten.
Koncentrationen måste fokuseras på de miljöproblem
som är störst, och hänsyn måste tas till att
miljöfrågorna är internationella. Enligt vår mening
är det angeläget att en gemensam koldioxidskatt
införs i EU. Ekonomiska styrmedel för
gränsöverskridande miljöförstöring bör regleras på
unionsnivå. Regeringen måste nu med kraft verka för
att detta skall bli möjligt. Så länge beslut härom
måste fattas med enhällighet i rådet omöjliggörs i
praktiken målet om en gemensam miniminivå för
miljöavgifter på koldioxid och andra skadliga
utsläpp. Av konkurrens- och effektivitetsskäl är det
viktigt att detta löses på europeisk nivå. Svårighe-
terna att nå enighet om kommissionens förslag till
ett nytt energibeskattningsdirektiv visar på
nödvändigheten av att ge upp vetorätten när det
gäller miljöbeskattning. Vi anser att det i första
hand rör sig om en miljöfråga och inte en
skattefråga, och därmed bör besluten kunna fattas
med kvalificerad majoritet.
En fortsatt grön skatteväxling måste också
kombineras med andra åtgärder som t.ex. handel med
utsläppsrätter.
Därutöver anser jag att arbetet med att reformera
nuvarande lapptäcke till energiskattesystem måste
påskyndas.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
energiskattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ780 yrkandena 6, 7, 9,
och 10, bifaller delvis motionerna 2000/01:
N387 yrkande 1, 2000/01:U511 yrkande 15,
2000/01:MJ838 yrkande 7, 2000/01:MJ762 yrkande 2,
2000/01:Sk1027 yrkande 3 och 2000/01:Sk714 yrkandena
1 och 2 samt avslår motionerna 2000/01:K398 yrkande
20, 2000/01:Sk321 yrkande 26, 2000/01:Sk324 yrkande
15, 2000/01:Sk612, 2000/01:Sk717, 2000/01:Sk719,
2000/01:Sk725, 2000/01:Sk1010, 2000/01:Sk1012,
2000/01:Sk1013, 2000/01:Sk1028 yrkandena 1, 2 och 7,
2000/01:MJ711 yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ841
yrkandena 1 och 3, 2000/01:N224 yrkande 3,
2000/01:N242 yrkande 6, 2000/01:N262 yrkandena 8 och
9 och 2000/01:N320 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill jag framhålla koldioxidskattens
stora betydelse som styrmedel för att bekämpa
koldioxidutsläppen. Handel med utsläppsrätter kan
komplettera eller eventuellt ersätta koldioxidskatt
först på sikt. Miljöpartiet har genom åren envetet
strävat efter att skattesatsen skall höjas och att
undantag för olika kategorier förorenare skall tas
bort. Koldioxidskatten är en av flera sammanflätade
miljöskatter i energi- och trafikbeskattningen. En
höjning av koldioxidskatten måste, menar jag,
åtföljas av en rad justeringar i övriga skatter för
att miljökonsekvenserna totalt sett skall bli de
bästa.
Det främsta syftet med en grön skatteväxling är
just en ökad miljörelatering av skattesystemet.
Skatteväxlingen leder då till att ekonomiska
styrmedel ges en ökad tyngd i miljöpolitiken vid
sidan av administrativa och informativa styrmedel.
De ekonomiska styrmedlen måste vara rätt utformade
för att ge kostnadseffektiva signaler till
marknadens aktörer att utveckla en miljövänlig och
resurssnål livsstil och teknik. Miljöpartiet har i
många år drivit kravet på en grön skatteväxling och
det är därför glädjande att en sådan nu inletts.
Strategin för en fortsatt grön skatteväxling bör
utformas enligt följande:
Energiskatterna skall bidra till att miljömålen
nås. En reformering av energibeskattningen bör leda
till ett heltäckande energiskattesystem som rymmer
alla former av energianvändning med så långt möjligt
samma skattesatser för alla kategorier av
förbrukare. Enligt min mening skall undantag eller
nedsättning av beskattningen begränsas till ett
fåtal områden, där de är nödvändiga med hänsyn till
den internationella konkurrensen, främst den
energiintensiva industrin. Härigenom uppnås bredast
möjliga skattebaser.
Energibeskattningen bör främst omfatta följande
skatteslag:
· En allmän energiskatt var syfte är dels fiskalt,
dels syftar till att allmänt hushålla med energi
som är en knapp resurs. Energiskatten relateras
till energiinnehållet och skall i princip vara
lika för alla energislag. En högre energiskatt
måste dock tas ut för el, av skäl som närmare
utvecklas senare. Energiskatten tas ut i
konsumentledet.
·
· Miljöstyrande skatter, till exempel
koldioxidskatt och effektskatt på kärnkraft, som
tas ut i produktionsledet.
·
1. Drivmedel belastas dessutom med en trafikskatt.
2.
Vidare anser Miljöpartiet att anpassningen till en
sådan reformerad energibeskattning som vi här
förordar bör ske successivt så att marknadens
aktörer får en rimlig omställningstid och så att
miljöstyrningen kan upprätthållas och förstärkas.
Målet bör vara att alla bitar fallit på plats senast
2010.
Fossila bränslen som används för värmeproduktion i
fjärr- eller kraftvärmeverk belastas i dag med full
energiskatt och koldioxidskatt. Bränslen som används
för elproduktion i kraftvärmeverk eller kondens-
kraftverk är däremot befriade från energiskatt (i
stället tas energiskatt ut på den producerade elen)
och koldioxidskatt. Detta orsakar ett flertal
problem som vi anser måste åtgärdas. Miljöpartiet
föreslår som ett första steg mot en mer enhetlig
beskattning att energiskatten vid värmeproduktion
flyttas till slutförbrukarledet. I ett andra steg
bör sedan samtliga fossila bränslen beläggas med
full koldioxidskatt, vare sig de används för el-
eller värmeproduktion. Full koldioxidskatt för
elproduktion bör annonseras nu så att berörda
verksamheter ges en förberedelsetid på tre fyra år
för att planera alternativa strategier, i första
hand en övergång till biobränslen.
I övrigt anser vi att skattesatserna för de
viktigaste miljöstyrande skatterna successivt bör
höjas fr.o.m. 2002 så att den gröna skatteväxlingen
2010 omfattar minst 30 miljarder kronor.
Det måste också finnas en beredskap att pröva nya
styrmedel som kan bli aktuella i miljöpolitiken. Det
främsta exemplet på detta är handel med
utsläppsrätter
Arbetet inom EU med uppföljningen av
Kyotokonferensen har gått mycket trögt, och några
steg i riktning mot att bekämpa växthuseffekten har
egentligen inte tagits. I stället ökar utsläppen av
bl.a. koldioxid. Sverige måste fortsätta sina
ansträngningar för att införa en koldioxidskatt på
unionsnivå. Miljöpartiets uppfattning är dock att
miljöavgifter och miljöskatter i EU alltid skall
vara minimiregler så att de enskilda medlemsländerna
har frihet att gå före och nationellt fastställa
högre nivåer.
Slutligen anser jag att regeringen i enlighet med
vad som framförs i motion Sk714 bör utreda
förutsättningarna för en omtolkning av
mineraloljedirektivet (92/81/EEG) så att bränslen
och drivmedel baserade på förnybara eller
koldioxidneutrala råvaror kan undantas från
koldioxidskatt.
6. Industrins och växthusnäringens energiskatt
(punkt 2) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om utformningen av
industrins, växthusnäringens, hotell och
restaurangbranschens energibeskattning. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk735 yrkan-
dena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, bifaller
delvis motionerna 2000/01:Sk732 yrkande 7 och
2000/01:MJ244 yrkande 2 samt avslår 2000/01:Sk324
yrkande 17, 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3,
2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är statens uppgift att fastställa ramar och
villkor som medför att hushåll och företag ges
långsiktigt hållbara spelregler. Enligt vår mening
är det angeläget att nya energipolitiska riktlinjer,
som bl.a. innebär att energibeskattningen görs
konkurrensneutral, nu skyndsamt antas.
Sverige har en internationellt sett stor
energikrävande industrisektor, som har drabbats hårt
av de särskilda produktionsskatterna på el. Enligt
vår uppfattning bör inga fiskala energiskatter över
huvud taget tas ut i produktionsledet. Som vi
tidigare anfört bör skatten på termisk effekt i
kärnkraftverk omvandlas till en skatt på producerad
energi och i ett första skede sänkas till 2,2 öre
per kWh. På sikt bör skatten tas bort.
En annan viktig fråga för Sverige och svensk
industri är att energi- och koldioxidbeskattningen
på bl.a. mineraloljor, kol och naturgas ges en
utformning som ger goda förutsättningar för svensk
industri att konkurrera internationellt. I annat
fall är risken stor att den svenska energiintensiva
industrin flyttar till länder med gynnsammare
skatteklimat. En del av de svenska energiskatterna
motiveras av miljöhänsyn. Dessa förfelas helt, menar
vi, om beskattningen är såg hög att verksamheten i
Sverige läggs ned och flyttas till länder med annan
skatteprofil. Arbetstillfällen går förlorade och
handelsbalansen försvagas. Industrins energi- och
miljöskatter måste snarast bli föremål för
överväganden med inriktningen att dels behålla den
energiintensiva industrin inom landets gränser, dels
förhindra nedläggningar. Vi bedömer denna fråga som
synnerligen angelägen eftersom Sverige i längden
inte kan räkna med att kunna få behålla de
skattelättnader, i form av ingen energiskatt och en
reducerad koldioxidskattenivå, som i dag gäller för
bl.a. tillverkningsindustrin.
Hotell- och restaurangnäringarna är betydelsefulla
och växande näringsgrenar. Dessa näringsgrenar är
emellertid missgynnade i dagens energiskattesystem.
Hotell och restauranger får t.ex. betala
konsumentskatt på el, medan livsmedelsindustrin
betraktas som tillverkande enheter och omfattas
därmed av nollskattesats på el samt av de särskilda
skattelättnader som gäller för
tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen
av fossila bränslen. Detta missförhållande måste
rättas till. Regeringen bör snarast se över hotell
och restaurangbranschens energibeskattning i syfte
att undanröja nuvarande konkurrenssnedvridning.
Beträffande växthusnäringen anser vi att det är av
yttersta vikt att svenska växthusodlare ges samma
produktionsvillkor som sina främsta konkurrenter
inom EU. Genom EU-inträdet har konkurrensen för den
svenska växthusodlingen ökat markant. Det sker
successivt en reducering av priser och intäkter som
en anpassning till de nivåer som finns inom EU. Det
är därför, menar vi, rimligt att de svenska
produktionsskatterna på energi också anpassas till
europeiska förhållanden.
7. Industrins och växthusnäringens energiskatt
(punkt 2) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
växthusnäringens energi- och miljöskatter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ766 yrkandena 2
och 3, bifaller delvis motion 2000/01:MJ244 yrkande
2 samt avslår motionerna 2000/01:
Sk324 yrkande 17, 2000/01:Sk732 yrkande 7,
2000/01:Sk735 yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028
yrkande 8, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322
yrkande 1.
Ställningstagande
Genom EU-inträdet har konkurrensen för den svenska
växthusodlingen ökat markant. Det sker successivt en
reducering av priser och intäkter som en anpassning
till de nivåer som finns inom EU. Det är därför,
menar vi, rimligt att de svenska
produktionsskatterna på energi också anpassas till
europeiska förhållanden. I annat fall är risken stor
att näringen på sikt slås ut.
På samma sätt som beträffande jordbrukets
produktionsskatter utgör energibeskattningen av
växthusodlingen en tung kostnad att bära, och
skatten står inte alls i rimlig proportion till den
skatt som belastar växthusodlingen i kon-
kurrentländerna.
Vi har vid ett flertal tillfällen pekat på att den
s.k. 0,8-procentsregeln leder till en orättvis
beskattning av företag med samma typ av produktion
men med olika uppvärmningssystem. Regeln leder också
till stora variationer i koldioxidskatteuttaget
mellan olika växthusföretag. Nuvarande bestämmelser
är dessutom administrativt betungande för många små
företag inom näringen.
Det svenska beskattningssystemet innebär således
inte bara en avsevärd konkurrensnackdel i
förhållande till växthusföretagen i andra EU-länder
utan innebär också att systemet skapar ojämlika
beskattningsförhållanden mellan svenska
växthusföretag. Vi vill i detta sammanhang också
framhålla att koldioxidskatten i dagsläget motverkar
sitt syfte som en styrande skatt mot ett mindre
energiberoende. Redan energikostnaden i sig har i
dag en tillräcklig sådan effekt på branschen.
De nu beskrivna missförhållandena måste enligt vår
mening rättas till. Skatten för växthusnäringen bör
antingen återföras t.ex. som en avräkning mot
kapitalkostnader för utförda energibesparande
investeringar, som en kollektiv återföring i ett
förstärkt investeringsstöd för sektorn eller direkt
genom en skattenedsättning till nivå med
konkurrentländernas skattenivå. Frågan om vilket
alternativ som skall väljas bör skyndsamt bli
föremål för en utredning, lämpligen i anslutning
till frågan om jordbrukets produktionsskatter.
8. Industrins och växthusnäringens energiskatt
(punkt 2) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om industrins
energi- och miljöskatter. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk324 yrkande 17 och avslår motio-
nerna 2000/01:Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735
yrkandena 9 och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8,
2000/01:MJ244 yrkande 2, 2000/01:MJ766 yrkandena 2
och 3, 2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01:N322
yrkande 1.
Ställningstagande
Vid utformning och bestämning av nivåer av
beskattningen är det angeläget att beakta industrins
internationella konkurrenskraft och att
miljöskatterna på bl.a. mineraloljor, kol och
naturgas inte driver företag att lägga verksamheten
i andra länder. I värsta fall skulle detta till och
med kunna försämra miljön, nämligen om miljökraven i
dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige.
Det är också viktigt att notera att effektiva
miljöskatter leder till att skattebasen minskar,
vilket naturligtvis reducerar möjligheten att
finansiera andra skattesänkningar. Som jag tidigare
framfört måste regeringen med kraft verka för en
koldioxidskatt på EU-nivå som beaktar problemens
internationella karaktär och likställer företagen
från konkurrenssynpunkt.
9. Industrins och växthusnäringens energiskatt
(punkt 2) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om utformningen av
framtida skattelättnader för vissa energiintensiva
branscher. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ780 yrkande 8 och 2000/01: N322 yrkande 1
och avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 17,
2000/01: Sk732 yrkande 7, 2000/01:Sk735 yrkandena 9
och 23, 2000/01:Sk1028 yrkande 8, 2000/01:MJ244
yrkande 2 och 2000/01:MJ766 yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Tillverkningsindustrin slipper i dag betala
energiskatt och koldioxidskatt tas ut med 35 % av
ordinarie skatt. Enligt min och Miljöpartiets
uppfattning bör undantagen begränsas till att bara
gälla i vissa energiintensiva branscher, i första
hand massa och papper, stål och metallverk, gruvor
och mineralutvinning, petroleumraffinaderier samt
jord- och stenvaruindustri. Det allmänna undantaget
för jordbruket som infördes förra året och som är
kopplat till industriundantaget bör logiskt sett
försvinna. Skälen till vår inställning är att
undantagen endast bör omfatta branscher där undantag
är helt nödvändiga med hänsyn till den
internationella konkurrensen, dvs. att motsvarande
beskattning ännu inte tas ut i andra länder. De
undantagna branscherna omfattar 80-90 % av
industrins totala energiförbrukning, men bara
10-20 % av antalet företag, antalet anställda och
förädlingsvärdet i industrin. I den övriga delen av
industrin, som omfattar 80-90 % av företagen, de
anställda och förädlingsvärdet finns inte samma
motiv för undantag. Här är det tvärtom viktigt att
samma miljöstyrande effekter kan uppnås genom
energibeskattningen som inom övriga sektorer. En
fortsatt grön skatteväxling bör kunna omfatta också
denna del av industrin utan att de totala
kostnaderna väsentligt höjs.
Vidare vill jag betona vikten av att det även
fortsättningsvis finns incitament för
energieffektivisering och miljöförbättring också i
den energiintensiva industrin som bör ha fortsatta
undantag. Flera medel för detta är tänkbara. En
möjlighet är särskilda avtal om
energieffektivisering mellan staten och de större
energiintensiva företagen. En annan möjlighet skulle
kunna vara att i förtid införa ett system med
utsläppsrätter för denna industri.
Slutligen vill jag framhålla att begränsningen av
undantagen för industrin i tiden bör samordnas med
införandet av enhetlig beskattning av kraft- och
värmeproduktion, vilken i sin tur bör samordnas med
införandet av handel med gröna certifikat för
förnybar el som planeras att påbörjas 2003. För att
ge berörd industri en viss tid för omställning kan
slopandet av undantagen lämpligen ske stegvis under
två år. Genom att redan nu annonsera begränsningen
får berörd industri en omställningstid på tre fyra
år.
10. Jordbrukets miljö- och energiskatter
(punkt 3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skattelättnader
för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:MJ244 yrkande
6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, bifaller delvis
motion 2000/01:Sk1025 yrkande 2 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk650, 2000/01:Sk738,
2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ257 yrkande 10,
2000/01:MJ842 yrkande 3 och 2000/01:
MJ845 yrkande 9.
Ställningstagande
Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning
för att hela livsmedelssektorn skall kunna
utvecklas. Livsmedelssektorn har sammantaget stor
ekonomisk betydelse och svarar för en stor del av
arbetstillfällena i landet. Att jordbruket skall ges
villkor som är likvärdiga med industrisektorns är
ett krav som vi moderater har ställt under flera år.
Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a.
jordbrukssektorn samma skattelättnader som
tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen
av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i
rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att
skattelättnaden i bränslebeskattningen och
skattebefrielsen på el inte har kommit alla
jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och
medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste
snarast rättas till.
För att ge det svenska jordbruket rimliga
konkurrensförutsättningar måste ytterligare
förändringar vidtas. Skatten på diesel som används
inom jordbruket, i arbetsmaskiner, arbetsredskap
samt i entreprenadmaskiner, bör sänkas till en nivå
på 53 öre per liter.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten
på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av
det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens
konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt finns inte
i Danmark och saknas i stort sett också i andra EU-
länder. Vi tror inte att skatteinstrumentet är det
effektivaste vapnet för att förhindra läckage från
jordbruket. Den verkliga miljöstyrande effekten av
skatten är svår att uppskatta. Därtill kommer att
läckaget från stallgödsel faktiskt är svårare att
bemästra än läckaget från handelsgödsel. Enligt vår
uppfattning bör skatten på handelsgödsel vad avser
kväve tas bort. Detta förslag innebär inte att vi
negligerar växtnäringsläckaget från jordbruket utan
vi menar att problemet bör angripas med andra
metoder än konkurrenssnedvridande skatter, t.ex.
genom forskning, information och ökad kunskap om
bättre odlingsmetoder.
11. Jordbrukets miljö- och energiskatter
(punkt 3) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skattelättnader
och andra åtgärder för att stärka jordbrukets
konkurrenskraft. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 3 och 2000/01:MJ845
yrkande 9 samt avslår motionerna 2000/01:
Sk650, 2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2,
2000/01:MJ244 yrkande 6, 2000/01:MJ256 yrkandena 5
och 6, 2000/01:MJ257 yrkande 10 och 2000/01:MJ842
yrkande 3.
Ställningstagande
Jordbruket måste ges villkor som är likvärdiga med
andra näringsgrenar. Ett konkurrenskraftigt jordbruk
är en förutsättning för att hela livsmedelssektorn
skall kunna utvecklas. Livsmedelssektorn har
sammantaget stor ekonomisk betydelse och svarar för
en stor del av arbetstillfällena i landet.
Riksdagens beslut förra våren om att ge bl.a.
jordbrukssektorn samma skattelättnader som
tillverkningsindustrin när det gäller förbrukningen
av el och bränslen för uppvärmning var ett steg i
rätt riktning. Vi är dock starkt kritiska till att
skattelättnaden i bränslebeskattningen och
skattebefrielsen på el inte har kommit alla
jordbrukare till del. Diskrimineringen av små och
medelstora jordbruksföretag kvarstår och måste
snarast rättas till.
Den svenske bonden är utsatt för konkurrens. Är
det något vi är säkra på så är det att svenska
bönder klarar tuff konkurrens bara den sker på lika
villkor. Problemet är att de skatter och avgifter
som belastar den svenska råvaruproduktionen oftast
inte har sin motsvarighet i konkurrentländerna,
varför konkurrensen snedvrids till svenska
jordbruksproducenters nackdel. Vi vill därför
framhålla vikten av att Sverige inom EU med kraft
driver frågan om harmonisering av avgifter och
skatter för jordbruksnäringen. I avvaktan härpå
måste, enligt vår mening, det svenska jordbrukets
energiskatter sänkas till en nivå som är likvärdig
med vad som gäller i våra främsta konkurrentländer.
Vidare har de senaste årens höjningar av skatten
på handelsgödsel lett till en kraftig försämring av
det svenska jordbrukets och livsmedelsnäringens
konkurrenskraft. Någon motsvarande skatt saknas i
stort sett i andra EU-länder. Flera utredningar har
också konstaterat att sambandet mellan skatten på
handelsgödsel och kväveläckaget är mycket svagt och
den verkliga miljöstyrande effekten av skatten är
svår att uppskatta. Enligt vår uppfattning bör även
skatten på handelsgödsel anpassas till omvärldens.
Detta innebär inte att vi negligerar
växtnäringsläckaget från jordbruket utan vi menar
att problemet bör angripas med andra metoder än
konkurrenssnedvridande skatter, t.ex. genom att den
miljöstyrande skatten på t.ex. handelsgödsel återgår
för miljöinsatser i jordbruksnäringen.
Trots vackert tal om överenskommelse med bönderna
om dieselskattesänkning och att miljöavgifterna på
något sätt ska återföras till jordbruket fanns
ingenting av detta i budgetpropositionen för år
2001. Vi förutsätter att för jordbruket positiva
åtgärder presenteras senast i samband med vårbudge-
ten i april månad.
Enligt vår mening bör även skatten på s.k. grön
bensin för motorsågar och trädgårdsredskap sänkas.
12. Jordbrukets miljö- och energiskatter
(punkt 3) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skattelättnader
för jordbrukssektorn och behovet av gemensamma
skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel i EU.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:MJ257
yrkande 10 och avslår motionerna 2000/01:Sk650,
2000/01:Sk738, 2000/01:Sk1025 yrkande 2,
2000/01:MJ243 yrkande 3, 2000/01:MJ244 yrkande 6,
2000/01:MJ256 yrkandena 5 och 6, 2000/01:MJ842
yrkande 3 och 2000/01:MJ845 yrkande 9.
Ställningstagande
Lantbruk och livsmedelsnäring bör ges likvärdiga
villkor med andra företag. Riksdagens beslut förra
våren om att ge bl.a. jordbrukssektorn samma
skattelättnader som tillverkningsindustrin när det
gäller förbrukningen av el och bränslen för
uppvärmning var därför riktigt. Dock har dessa
skatteregler inte kommit alla lantbrukare till del,
vilket de borde. Därtill kommer att administrationen
kring skattelättnaden har blivit för krånglig. Dessa
brister måste snarast rättas till.
När det gäller skatten på handelsgödsel är vår
inställning att skatten är nödvändig för att minska
övergödningen av våra sjöar och vattendrag och i
längden även av kustvattnen. Gränsöverskridande
problem måste få gränsöverskridande lösningar.
Folkpartiet anser därför att regeringen i EU bör
verka för en gemensam skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel genom ett system baserat på
kväveeffektivitet/kväveförluster.
13. Fossila drivmedel (punkt 4) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om sänkt skatt på
bensin. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna
2000/01:Sk639 yrkande 1 och 2000/01:Sk687 samt
avslår motionerna 2000/01:Sk647, 2000/01:Sk648 och
2000/01:N325 yrkande 10.
Ställningstagande
För enskilda människors välfärd är goda
kommunikationer avgörande. Goda kommunikationer
underlättar arbetspendling och är ett väsentligt
inslag för en god livskvalitet och ökar
möjligheterna att kombinera en god boendemiljö med
en bred arbetsmarknad. Utan bilen skulle många
människor varken ha fungerande arbetsliv eller
socialt liv. Särskilt viktig är bilen för boende i
glesbygd, barnfamiljer och för dem som har ett
aktivt fritidsliv. Transporternas betydelse för en
bredare arbetsmarknad och minskad arbetslöshet är
kraftigt underskattad.
För att underlätta för hushållen och öka
rörligheten på arbetsmarknaden bör skatten på bensin
sänkas med 70 öre per liter inklusive moms. Vi
avvisar vidare bestämt alla idéer om en fortsatt
årlig ökning av bensinskatten. I stället bör
ytterligare bensinskattesänkningar genomföras.
Därutöver anser vi att bensinskatten skall vara
enhetlig i hela landet.
Det skall också tilläggas att Sverige har en av
Europas äldsta bilparker, vilket är negativt ur
miljösynpunkt eftersom nya bilar släpper ut mindre
kolväten och kväveoxid och även ofta drar mindre
bensin per mil. Ett lägre pris på bensin skulle ge
många hushåll en möjlighet att på sikt byta den
gamla bilen mot en nyare och mer miljövänlig.
Den höga skatten på bensin kan således sägas vara
kontraproduktiv ur miljösynpunkt.
14. Åkerinäringen (punkt 5) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Catharina Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om åtgärder för
att förbättra villkoren för svensk åkerinäring.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk620
yrkandena 1 och 3, 2000/01:Sk636, 2000/01:Sk711,
2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731 och 2000/01:Sk1029
yrkande 1 samt avslår motionerna 2000/01:Sk620
yrkande 2, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:Sk1008
och 2000/01:MJ841 yrkande 5.
Ställningstagande
En effektiv och miljövänlig åkerinäring är viktig
för landet. Höga skatter på fordon och dieselbränsle
och högre personalkostnader för svenska åkare inne-
bär stora konkurrensnackdelar gentemot många andra
europeiska åkerier. Sverige har en av de äldsta
lastbilsflottorna, och den fasta fordonskostnaden är
näst högst i Europa. Dieselkostnaden inklusive skatt
är en av de högsta. Det är enligt vår mening
uppenbart att åkerinäringen inte längre kan bära den
tunga bördan med ca 20 % högre kostnader än i
konkurrentländerna.
Den 1 juli 1998 infördes fritt s.k. cabotage i
Europa. Detta innebär att utländska buss- och
lastbilsflottor fritt kan konkurrera i hela Europa.
Konkurrensen måste dock ske på lika villkor. Som det
är i dag är risken uppenbar att svenska åkerier, med
sina högre löne- och skattekostnader samt strängare
miljökrav, förlorar uppdrag. Detta leder i sin tur
till att åkerier lägger ned, går i konkurs eller i
vissa fall flaggar ut till andra länder som en sista
åtgärd för att överleva. Konsekvenserna av detta
blir, förutom en försvagning av svenskt näringsliv,
att miljön påverkas negativt. Den avgjort viktigaste
frågan för åkerinäringen är sänkta skatter.
Bränslekostnaderna och löneskatterna måste sänkas
för att svensk åkerinäring skall kunna konkurrera
med utländska företag. En annan viktig åtgärd är att
sänka fordonsbeskattningen till EU:s miniminivå för
de fordonskombinationer som inte har denna nivå på
skatt i dag.
Vi anser att regeringen skyndsamt skall återkomma
till riksdagen med förslag om förbättrade villkor
för svensk åkerinäring i enlighet med det ovan
anförda. Därigenom kan jobben inom näringen räddas
och skatteintäkterna behållas. Även belastningen på
miljön kan förväntas minska om utländska åkare
väljer svensk diesel under transporter här i landet
i stället för att som nu fylla fordonen med den från
miljösynpunkt sämre utländska kvaliteten innan
transporten påbörjas.
15. Åkerinäringen (punkt 5) - fp, mp
av Karin Pilsäter (fp) och Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en gemensam
kilometerskatt på lastbilstrafik. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:MJ841 yrkande 5 och avslår
motionerna 2000/01:Sk620 yrkandena 1-3,
2000/01:Sk636, 2000/01:Sk656 yrkande 1, 2000/01:
Sk711, 2000/01:Sk724, 2000/01:Sk731, 2000/01:Sk1008
och 2000/01: Sk1029 yrkande 1.
Ställningstagande
Inledningsvis vill vi slå fast att en effektiv och
miljövänlig åkerinäring är viktig för landet.
Vi har också förståelse för att transportföretag
som i dag använder dieselolja som drivmedel är
negativt inställda till ökat skatteuttag på diesel.
Transportnäringen har precis som alla övriga
näringsgrenar i vårt land fått känna på
internationell konkurrens från våra grannländer. Det
har förts fram synpunkter om att svenska åkare inte
klarar konkurrensen från seriösa utländska samt
oseriösa inhemska och utländska åkare. Till detta
skall läggas lägre skatter och avgifter, tummande på
regelboken och dumpade priser som ytterligare
pressar åkerinäringen.
Även om en prisjämförelse med våra viktigaste
konkurrentländer visar att dieselpriset inte på
något sätt efter en höjning blir alltför avvikande,
finns all anledning att ta svensk transportnärings
problem på allvar.
Vi anser att regeringen inom EU bör arbeta för att
införa en miljörelaterad, rättvis och neutral
gemensam kilometerskatt på lastbilstrafik. Detta är
en miljöåtgärd som, enligt vår mening, rimmar bra
med strävan efter en enhetlig inre marknad med
konkurrens på lika villkor.
16. Biobränslen (punkt 6) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en strategi för
s.k. pilotprojektsdispenser. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 5 och
2000/01:Sk684 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619,
2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk700,
2000/01:Sk701, 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4,
2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027 yrkandena 1 och 4,
2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ711 yrkande 32,
2000/01:MJ839 yrkande 2 och 2000/01:MJ845 yrkandena
4-6.
Ställningstagande
Enligt art. 8.2 i mineraloljedirektivet (92/81/EEG)
samt enligt 2 kap. 12 § lagen om skatt på energi kan
regeringen lämna hel eller delvis nedsättning av
energi- och koldioxidskatt för pilotprojekt som
syftar till att utveckla mer miljöanpassade
produkter. Fram till och med 1997 beviljades i
princip samtliga ansökningar om s.k.
pilotprojektsdispens. Det rörde sig främst om
etanol, rapsmetylester och biogas för användning som
drivmedel. Regeringen avslog i juli 1999 ett flertal
ansökningar med bl.a. motiveringen att det blev
uppenbart att ett genomförande av
pilotprojektsprogrammet i dess dåvarande form skulle
få allvarliga statsfinansiella konsekvenser. Många
av de ansökningar som då avslogs hade legat på
regeringens bord under mer än ett och ett halvt år.
I likhet med vad som anförs i motion Sk1027 (yrkande
5) anser vi att denna ryckiga hantering av
pilotprojektsdispenser är bekymmersam för
utvecklingen av alternativa drivmedel, och särskilt
för små företag.
Vi menar att regeringen nu måste tillkännage en
strategi för hur pilotprojektsdispenser skall
hanteras i framtiden (nuvarande dispenser gäller som
längst till och med utgången av 2003), liksom
tydliga kriterier för bedömningen av sådana
ansökningar. Enligt vår mening bör regeringen också
ange vilka departement och myndigheter som skall
medverka i bedömningen av ansökningarna samt se till
att handläggningstiderna begränsas.
17. Biobränslen (punkt 6) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
skattebefrielsen för biogas och behovet av en
utredning i syfte att gynna utvecklingen av
förnybara drivmedel. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, bifaller
delvis motionerna 2000/01:Sk1027 yrkande 4 och
2000/01:Sk700 samt avslår motionerna 2000/01:Sk619,
2000/01:Sk671 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk684,
2000/01:Sk701, 2000/01:Sk1014, 2000/01:Sk1027
yrkandena 1 och 5, 2000/01:T212 yrkande 15,
2000/01:MJ711 yrkande 32, 2000/01:MJ839 yrkande 2
och 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Ökad växthuseffekt är ett av de allvarligaste
miljöhoten i dag. Förändringar av atmosfärens halt
av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens
klimat, och vi upplever i dag stigande temperaturer
och extrema väderfenomen vilka kan vara kopplade
till klimatförändringarna. Om inte utvecklingen
vänds är risken stor att konsekvenserna blir
förödande. Den fossilbränslebaserade vägtrafiken är
ett av de största problemen att åtgärda. Koldioxid-
utsläppen från transportsektorn fortsätter att öka i
motsats till andra sektorer. Därför är det angeläget
att göra något åt trafikens koldioxidutsläpp.
Sverige har inlett en skatteväxling som bl.a.
innebär höjningar av dieselskatten. Det är en viktig
del i att skapa ett hållbart transportsystem genom
ökad bränsleeffektivitet och minskade transporter på
väg. Skatteväxlingen behöver enligt vår mening trots
detta kompletteras med andra åtgärder, bl.a. för att
förbättra möjligheterna för en utveckling av
förnybara drivmedel.
I dag utgår lagen om skatt på energi ifrån att
även förnybara drivmedel skall omfattas av EU:s
mineraloljedirektiv. Detta är en tolkning av
direktivet som vi menar att det finns anledning att
ifrågasätta. Mineraloljedirektivet är utformat
utifrån att drivmedel är fossila och gäller således
egentligen endast fossila bränslen. Sveriges
genomförande av direktivet, genom lagen om skatt på
energi, är därför i onödan starkt begränsande för de
förnybara alternativen. En tillämpning av
mineraloljedirektivet som generellt undantar
förnybara drivmedel från koldioxidskatt och
energiskatt skulle gynna en utveckling av förnybara
drivmedel. Regeringen bör därför utreda
förutsättningarna för att ändra energiskattelagen så
att mineraloljedirektivets krav uppfylls utan att
förnybara drivmedel missgynnas.
Vidare anser vi att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag om att nuvarande undantag
från energi- och koldioxidskatt för biogas skall
vidgas till att gälla all biogas, dvs. omfatta all
metan som framställs ur biologisk råvara. Nuvarande
krav om att biogasen skall framställas genom biolo-
giska processer är begränsande för
teknikutvecklingen. I dag finns möjlighet att
framställa biogas ur biologisk råvara med andra
metoder än biologisk rötning. Enligt vår uppfattning
finns det inte något egentligt skäl att i lagstift-
ningen avgöra vilken metod som skall användas för
att framställa metan ur biologisk råvara. En sådan
lagändring får sannolikt inte några omedelbara
budgetmässiga konsekvenser, och även för de närmaste
åren torde budgetkonsekvenserna vara begränsade.
18. Biobränslen (punkt 6) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om åtgärder för
att förbättra utvecklingen av alternativa bränslen
och fortsatt skattebefrielse för inhemsk produktion
av etanol. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:T212 yrkande 15, 2000/01:MJ845 yrkandena 4-6
och 2000/01:Sk671 yrkande 1 samt avslår motionerna
2000/01:Sk619, 2000/01:Sk671 yrkande 2,
2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701,
2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014,
2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:MJ711
yrkande 32 och 2000/01:MJ839 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att Sverige har mycket goda förutsättningar
att framställa förnybara drivmedel. Biodrivmedel har
en gynnsam effekt på mängden koldioxidutsläpp och
minskar beroendet av import från oljeproducerande
länder. Biodrivmedlens goda effekt på miljön och på
att skapa arbetstillfällen och en konkurrenskraftig
gröda för svenskt jordbruk gör det angeläget att
fasa ut fossila bränslen till förmån för förnybara
biodrivmedel. Vi anser att det är angeläget att
tekniken för alternativa drivmedel till motorer
stimuleras. Ett viktig steg i denna strävan är att
inom EU verka för harmoniserade skatter för de olika
energislagen. Därigenom kan konkurrensen bibehållas
samtidigt som drivmedlen och transporterna blir mer
miljöanpassade.
En fortsatt introduktion av biobränsle bör ske
både genom låginblandning och genom att utveckla nya
motorer som kan drivas med ren alkohol. Låginbland-
ning av största möjliga halt, som kan klaras utan
modifieringar i befintliga motorer, ger omedelbart
en marknad för inhemsk produktion i stor skala.
Därigenom skapas också förutsättningar för en
introduktion av fordon med ren alkoholdrift.
Mot denna bakgrund anser vi att det är viktigt att
skatter och andra pålagor inte hindrar utvecklingen
av alternativa bränslen, utan staten måste medverka
till att stimulera marknaden på detta område. Ett
rimligt mål bör vara att minst hälften av alla bilar
drivs med annat än fossilt bränsle år 2010.
Vidare anser vi att den inhemska produktionen av
etanol skall skattebefrias även efter 2003, då
nuvarande pilotprojektsdispenser löper ut. Antalet
projekt bör inte begränsas på sätt som hittills
skett eftersom det bl.a. hindrar utvecklingen av nya
produkter och utbyggnaden av servicenät för
alternativa bränslen.
I detta sammanhang vill vi också påtala behovet av
att skapa en större differens i skatteuttaget mellan
miljövänliga och miljöförstörande bränslealternativ.
Vår uppfattning är att fossila bränslen successivt
skall beläggas med högre koldioxidskatt efterhand
som miljövänliga alternativ kan erbjudas.
19. Biobränslen (punkt 6) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om åtgärder för
att främja utvecklingen och en fortsatt introduktion
av miljövänliga drivmedel. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:MJ711 yrkande 32 och 2000/01:Sk619
samt avslår motionerna 2000/01:Sk671 yrkandena 1 och
2, 2000/01:Sk684, 2000/01:Sk700, 2000/01:Sk701,
2000/01:Sk776 yrkandena 1 och 4, 2000/01:Sk1014,
2000/01:Sk1027 yrkandena 1, 4 och 5, 2000/01:T212
yrkande 15, 2000/01:MJ839 yrkande 2 och
2000/01:MJ845 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Nya miljövänliga drivmedel är en av
förutsättningarna för att skapa ett grönare
transportsystem. Fossilbränslen måste fasas ut. Att
blanda in främst etanol i bensin och diesel är ett
bra sätt att minska miljöpåverkan från vägtrafiken.
I Sverige fanns innan Auto/Oil-direktivet trädde i
kraft en mycket positiv utveckling och utbyggnad av
E10-pumpar. Detta skedde på helt frivillig väg. Att
regeringen inte vill främja denna utveckling är
olyckligt.
Riksdagen har tidigare i ett tillkännagivande
uppmanat regeringen att lämna in en svensk
dispensansökan för att även fortsättningsvis kunna
blanda in mer än 5 % ersättningsbränslekomponenter
(främst etanol) i bensin och diesel. Det är
anmärkningsvärt att regeringen ännu inte tagit detta
steg för att kunna minska utsläppen av miljöskadliga
ämnen från transportsektorn. Jag anser det därför
befogat att riksdagen återigen ger regeringen i
uppdrag att lämna in en dispensansökan.
Regeringens brist på strategi och tydliga
riktlinjer för en fortsatt introduktion av
biobränslen är mycket tydlig när det gäller
beskattningen av biodrivmedel. Om vi på allvar skall
kunna minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken
måste fler företag få möjlighet att producera och
sälja biodrivmedel som är skattebefriade. Trots att
flera företag står på kö, beviljar regeringen sedan
februari 1998 inga fler pilotprojekt. Regeringens
agerande leder till en industristruktur med inhemska
monopol. Dessutom är reglerna ryckiga på ett område
som behöver långsiktighet. Denna industristruktur
gynnar knappast den långsiktiga utvecklingen av
branschen.
Centerpartiet vill släppa fram biodrivmedel som
exempelvis etanol och rapsmetylester (RME) genom att
gynna dem skattemässigt även efter 2003. Det minskar
Sveriges oljeberoende, är miljömässigt bättre än
fossilbränslen och ger samtidigt arbetstillfällen
och inkomster på landsbygden. Att låsa fast Sverige
i ett fortsatt oljeberoende med motivet att det ger
staten skatteinkomster är ett osolidariskt agerande
mot kommande generationer. Samtidigt finns det fog
att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda
till minskade totala skatteinkomster för staten.
Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat
skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle
uppväga det direkta bortfallet av energi- och
koldioxidskatterna.
20. Fordonsskatt (punkt 8) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att
veterantraktorer skall befrias från fordonskatt.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk1009 samt
avslår motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 16,
2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720,
2000/01:Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1011 och
2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.
Ställningstagande
Befrielsen från fordonsskatt för personbilar, bussar
och motorcyklar som är 30 år eller äldre gör det
möjligt att ha hobbyfordon på rimliga villkor.
Motivet till skattebefrielsen är att dessa äldre
fordon används som hobbyfordon och därför körs korta
sträckor per år och att de i huvudsak används för
uppvisningsändamål. Någon anledning att undanta
traktorer från denna skattebefrielse finns inte
enligt vår mening. Veterantraktorer lockar många
människors intresse. Gamla traktorer renoveras och
visas upp på samma sätt som äldre bilar och
motorcyklar. Liksom dessa körs även äldre traktorer
endast korta sträckor, och de används inte heller i
dagligt bruk.
Det är därför, menar vi, rimligt att äldre
traktorer befrias från fordonsskatt i likhet med vad
som gäller för personbilar, bussar och motorcyklar.
21. Fordonsskatt (punkt 8) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om fordonsskatten
och en ökad miljörelatering av vägtrafikbeskatt-
ningen. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sk324 yrkande 16 och avslår motionerna
2000/01:Sk645, 2000/01:Sk664, 2000/01:Sk720,
2000/01:
Sk722 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk1009,
2000/01:Sk1011 och 2000/01:T212 yrkandena 16 och 17.
Ställningstagande
Enligt vad som uttalades i budgetpropositionen har
regeringen för avsikt att tillsätta en utredning med
uppgift att öka miljörelateringen av vägtrafik-
beskattningen. Någon utredning har ännu inte
tillsatts och inte heller har några direktiv
utfärdats. Trafikbeskattningsutredningen påtalade
att beskattningen av drivmedel är i det närmaste ett
perfekt styrmedel vad gäller begränsning av
koldioxidutsläpp och andra förbränningsutsläpp. I
stället bör då den fasta beskattningen,
fordonsskatten, sänkas i motsvarande grad.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag om hur fordonsskatterna kan användas för att
underlätta ett mer miljövänligt transportväsende.
22. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på
flygbränsle som används i kommersiell lufttrafik.
Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:T641
yrkandena 3, 5 och 6, bifaller delvis motion
2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2 och avslår motion
2000/01:T641 yrkandena 4 och 8.
Ställningstagande
Flyget är det mest energislukande och
miljöbelastande transportsättet per personkilometer
och bidrar signifikant till globala, regionala och
lokala miljöproblem. Flygets största miljöeffekter
är klimatförändringar, försurning och påverkan på
ozonskiktet. Flygets snabba expansion motverkar
uppfyllandet av flera av de nationella miljömålen
samt flera internationella miljööverenskommelser.
Flygets största miljöproblem är, liksom för de
flesta transportslag, utsläppen av koldioxid och
andra klimatpåverkande gaser. Flyget är också det
trafikslag som snabbast ökar utsläppen av koldioxid.
Riksdagens mål att utsläppen av koldioxid från
fossila källor i Sverige skulle stabiliserats på
1990 års nivå senast år 2000 har inte att uppnåtts.
I stället har koldioxidutsläppen ökat under 90-
talet. Huvudorsaken är den ökande väg- och
flygtrafiken.
Vi anser att en viktig princip för att styra mot
miljömålen är att samtliga transportslag så långt
som möjligt bär sina samhällsekonomiska kostnader.
Detta gäller i dag inte för flyget. Flyget följer
varken principen om att förorenaren skall betala,
som bland annat finns fastlagd i EU:s grundfördrag,
eller riksdagsbeslutet från 1988 om att varje
trafikslag skall stå för sina samhällsekonomiska
kostnader.
Principen att inte beskatta flygbränsle gäller i
stort sett i hela världen och manifesteras bland
annat genom 1944 års Chicagokonvention (artikel 24)
samt ett mycket stort antal bilaterala
luftfartsavtal. Principen är föråldrad och avspeglar
varken dagens miljösituation eller de åtgärder som
krävs för att nå de globala målen om hållbar
utveckling, som antagits av alla FN-länder vid
Riokonferensen. För att möjliggöra miljöbeskattning
av flygbränsle måste Chicagokonventionen och de
bilaterala luftfartsavtalen omförhandlas. Vi menar
att Sverige som enskild stat och via EU bör driva
frågan om beskattning av flygtrafiken i ICAO. Vi
anser även att regeringen årligen skall återkomma
med rapporter till riksdagen om händelseutvecklingen
vid dessa internationella förhandlingar.
Artikel 8.1b i mineraloljedirektivet (92/81/EEG)
förbjuder beskattning av mineraloljor som används
som flygbränsle för kommersiell flygtrafik. Som
medlem i den europeiska unionen bör Sverige initiera
och driva förslag om gemensamma miljöskatter på
flyget inom EU, så att det blir möjligt för enskilda
medlemsländer att miljöbeskatta detta transportslag.
Den gemensamma miljöskatten skall ligga på en
miniminivå som ger enskilda medlemsstater möjlighet
att gå längre och införa högre skatter. Sverige bör
utnyttja sin tid som orförandeland i EU till att
verka för att driva igenom dessa förändringar i nu
gällande gemenskapslagstiftning. Därutöver bör
regeringen i samband med den årliga skrivelsen om
EU-arbetet redovisa hur frågan drivs.
23. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om miljöskatt på
flygbränsle och/eller flygresor. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk641 yrkandena 1 och 2
och 2000/01:T641 yrkandena 3 och 5 samt avslår
motion 2000/01:T641 yrkandena 4, 6 och 8.
Ställningstagande
Utifrån Sveriges åtaganden i internationella
sammanhang, bl.a. i Kyoto 1997, angående åtgärder
mot växthuseffekten, måste varje utsläpp av
växthusgaser vägas in i möjligheten att minimera
påverkan på det framtida klimatet. För att minska
utsläppen och driva över inriktningen av
utvecklingen till förnybara alternativ har samhället
framför allt skatteinstrumentet till sitt
förfogande, vid sidan av annan lagstiftning, stöd
och bidrag. Med hjälp av styrande miljöskatter,
uppbyggda för att ge ett någorlunda rättvist
kostnadsansvar för miljöförstöringen, kan man ge
marknadskrafterna signaler om att det som är lång-
siktigt hållbart samtidigt skall göras kortsiktigt
lönsamt, och att det som är ohållbart skall göras
dyrare. Den koldioxidskattehöjning som inleddes 2001
träffar alla fossilbränslebaserade transporter utom
flyget. Enligt min mening är det inte rimligt att
den värsta miljöboven går fri från beskattning. En
tidigare miljöskatt på inrikesflyget från 1989 fick
tas bort den 1 januari 1997 sedan EU funnit att den
inte var förenlig med mineraloljedirektivet
(92/81/EEG). Utifrån detta direktiv är det alltså
inte möjligt att miljöbeskatta luftfarten. Dessutom
är flygbränsle, genom avtal slutna inom den
internationella luftfartsorganisationen, ICAO, helt
skattebefriat.
Det är orimligt att flyget som enda transportslag
går fritt från beskattning, inte minst med tanke på
att flyget är det transportslag som har högst
koldioxidutsäpp per personkilometer och som
förväntas öka sina utsläpp av koldioxid snabbast.
Med sin skattebefrielse på bränslet och inga
särskilda miljöskatter på flygresor betalar flyget
inte sina externa samhällskostnader. Flyget måste ta
sitt miljöansvar och det är hög tid, anser jag, att
utsläppen från flygtrafiken beskattas. Det är
nödvändigt att regeringen, i EU och i
internationella organ som ICAO, aktivt driver frågan
om att införa en miljörelaterad skatt på flygbränsle
och/eller flygresor.
Ett bestämt agerande i linje med överenskomna
miljömål i Rio och Kyoto måste till, liksom kravet
på att ett enskilt land skall kunna gå före.
24. Alkohol- och tobaksbeskattning (punkt 10) -
m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om sänkta skatter
på alkoholdrycker. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:So300 yrkande 18, 2000/01:Sk674 och
2000/01:Sk732 yrkande 6 samt avslår motionerna
2000/01:Sk774, 2000/01:Sk1015 yrkandena 1 och 2 och
2000/01:So335 yrkande 2.
Ställningstagande
Förslag om sänkningar på alkoholskatteområdet
stoppades förra året under uppmärksammade former av
den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Vidare har
förevarit ett offentligt meningsutbyte i medierna
där socialministern gick emot de skattesänkningar
som finansministern förespråkat. Den senaste tidens
meningsutbyte i medierna har visat på
meningsmotsättningar mellan regeringen och dess
samarbetspartier i riksdagen. Slutsatsen står klar,
regeringen saknar förmåga att forma en modern
alkoholpolitik.
Högskattepolitiken inom alkoholområdet medför att
den illegala och den legala införseln av
alkoholdrycker fortsätter att öka liksom den
illegala alkoholhanteringen inom landet.
Skattebelastningen har också inneburit att många
även annars laglydiga medborgare tycker att det är
helt i sin ordning att köpa s.k. svartsprit eller
smuggla för husbehov. Den restriktiva
alkoholpolitiken, kriminaliseringen av innehav och
köp av illegal sprit eller polisiära åtgärder har
inte kunnat stoppa den svarta marknadens tillväxt. I
ett läge där de svenska priserna på alkoholdrycker
kraftigt skiljer sig från övriga EU-länders ser
välorganiserade brottssyndikat möjlighet att tjäna
stora pengar på smuggling av dessa varor med en allt
grövre brottslighet som följd.
De höga skatterna har därutöver inneburit att den
svenska bryggerinäringens konkurrenssituation
allvarligt har försämrats. Den svenska brygge-
rinäringen sysselsätter ca 3 700 personer direkt och
påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler.
Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri
inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med
utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin
verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges
möjlighet till naturlig utveckling och svenska
arbetstillfällen behållas. Medlemskapet i EU och den
nu fasta förbindelsen över Öresund har drastiskt
tillspetsat branschens konkurrenssituation då den
svenska ölskatten påtagligt avvikit från omvärldens
och fortfarande gör det. Vi kan i dag konstatera att
den skattesänkning som genomfördes 1997 för att
motverka den ökande gränshandeln var otillräcklig.
Även med den nya skatten kvarstår en betydande
skillnad jämfört med t.ex. Danmark. Gränshandeln och
smugglingen fortgår. Detta påverkar allvarligt den
svenska bryggerinäringens överlevnadsmöjligheter på
sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra
grannländer av störst betydelse, dels för att den
redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna tillåter en införsel av 32 liter starköl
per person från annat EU-land. Denna kvot kommer
successivt att ökas fram till utgången av år 2003 då
det blir möjligt att föra in 110 liter öl per
person. Det tycks också vara en tidsfråga innan
Danmark, för att klara konkurrensen med tyskt öl,
sänker sina skatter. Situationen kommer då att bli
helt omöjlig för svenska bryggerier. Gränshandeln
har enligt vår mening redan nu antagit sådana
proportioner att det är nödvändigt att vidta
motverkande åtgärder. Erfarenheterna från
gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England
och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna
storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer
än försumbar.
Mot denna bakgrund anser vi att det finns mycket
starka skäl att närma de svenska alkoholskatterna
med omvärldens. Det går heller inte att vänta längre
med en sådan åtgärd. Enligt vår mening måste
skattesänkningar vidtas för att komma åt de
skisserade missförhållandena. Det måste finnas
utrymme för en stegvis sänkning av punktskatten på
starköl, vin och spritdrycker till en nivå som
överensstämmer med, i vart fall, den som råder i
Danmark och Tyskland. En sänkning som sker stegvis
kommer att leda till en mindre ökning av för-
säljningen än vad som skulle bli fallet om
sänkningen genomförs i ett steg.
25. Införsel av alkohol (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ökade
införselkvoter och en begränsad rätt till
privatimport. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:So300 yrkandena 16 och 17 och avslår
motionerna 2000/01:Sk1016 och 2000/01:Sk1017.
Ställningstagande
Enligt vår mening måste den svenska alkoholpolitiken
anpassas till det gränslösa Europa. Vi anser bl.a.
att de regler om privat införsel av alkoholvaror som
gäller och tillämpas av en klar majoritet bland
övriga medlemsländer också skall gälla oss svenskar.
De strängare införselregler vi hittills haft har
spelat ut sin roll och bl.a. bidragit till ökad
illegal införsel. Att införselkvoterna successivt
skall höjas under de närmaste åren kommer knappast
att leda till att den illegala införseln minskar. Vi
kan dock vänta oss en ökad legal införsel som kommer
att leda till kraftigt minskade skatteintäkter och
ytterligare försämrad konkurrenskraft för den
inhemska bryggerinäringen, såvida inte
alkoholskatten samtidigt sänks. Därför är vårt
förslag om ökade införselkvoter kombinerat med
sänkta skatter på såväl spritdrycker som vin och
starköl.
Vidare anser vi att det är dags att lätta på
restriktionerna för den s.k. privatimporten. Det
nuvarande systemet med privatimport genom
Systembolagets försorg ter sig allmänt sett
föråldrat och överdrivet krångligt. Ur den enskildes
perspektiv kan det också med fog förefalla märkligt
att även mindre specialbeställningar från utlandet
måste göras genom Systembolaget, samtidigt som den
enskilde själv hade kunnat föra in motsvarande mängd
drycker i samband med en resa. Vi förordar att det
skall införas en möjlighet för privatpersoner att
själva köpa alkoholdrycker direkt från en utländsk
försäljare förutsatt att dryckerna är avsedda för
privat bruk. Sådan distansförsäljning är också en
etablerad försäljningsform för alkoholdrycker inom
EU. Att privatimporten skulle kunna bli ett
alternativ till inköp på Systembolaget och därmed
göra det svårt att upprätthålla
detaljhandelsmonopolet utgör enligt vår mening inget
hinder mot att genomföra en sådan lagändring. Inte
heller bör praktiska hänsyn som skatteuppbörd och
ålderskontroll få hindra en begränsad rätt till
privatimport av alkoholdrycker.
26. Reklamskatt (punkt 12) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c) och Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att avskaffa
reklamskatten i dess helhet. Därmed bifaller riks-
dagen motionerna 2000/01:Sk689, 2000/01:Sk716,
2000/01:Sk735 yrkande 10, 2000/01:Sk772,
2000/01:Sk1018, 2000/01:Sk1019 och 2000/01:Kr537
yrkande 11 samt bifaller delvis motionerna
2000/01:Sk678, 2000/01:Sk709 och 2000/01:Sk773.
Ställningstagande
I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och
annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i
kommersiell TV och radio samt via Internet är undan-
tagna från beskattning. Detta har medfört att
reklamskatten i sin nuvarande form medför stora
snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier
och andra problem för alla som berörs.
Skatten är en extraskatt på information och
marknadsföring som också gör det svårare och dyrare
för företag att sälja sin produkter. Därtill kommer
att skatten i sin nuvarande utformning i högre grad
träffar mindre företag än större. Större företag kan
trycka upp egna reklamtrycksaker och distribuera
dessa till kunderna. Många mindre företag har inte
denna möjlighet utan vänder sig i stället i stor
utsträckning till gratistidningarna och träffas
därmed av skatten. Även om den slopade reklamskatten
på reklamtrycksaker givetvis var bra för denna
sektor och ett steg i rätt riktning mot ett slopande
av reklamskatten i dess helhet, så har åtgärden lett
till rubbade konkurrensförhållanden mellan olika
typer av företag och till försämrad konkurrenskraft
för gratistidningar.
Reklamskatten slår även hårt mot idrottsrörelsen
eftersom skatten tas ut på olika former av reklam
som säljs av idrottsföreningar och förbund. Det
gäller bl.a. annonser i programblad, arenareklam
m.m.
Enligt vår mening går det inte längre att vänta
och se om det blir några negativa effekter av
beslutet att endast slopa skatten på
reklamtrycksaker eftersom det är uppenbart att denna
åtgärd medfört allvarliga nackdelar för bl.a. reklam
i annan form. Den tekniska utvecklingen och den
ökade användningen av reklam i skattebefriade medier
visar också på orimligheten i att behålla de delar
av reklamskatten som finns kvar. Att ständigt
åberopa statsfinansiella skäl för att inte göra
något åt problemet är heller inte ett hållbart
argument. Det är ovärdigt ett rättssamhälle som vårt
att ha kvar denna skatt som är
konkurrenssnedvridande, som medför stora
tillämpnings- och kontrollsvårigheter och som
strider mot grundläggande principer för ett rimligt
skattesystem. Vi menar att det nu är dags att gå
från ord till handling och avskaffa reklamskatten i
dess helhet.
27. Båtskatt (punkt 13) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att skatt inte
skall införas på fritidsbåtar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:T627 yrkande 2 och avslår
motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2
och 2000/01:T640 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi konstaterar att regeringen i budgetpropositionen
för år 2001 återigen fört upp tanken på ett nytt
statligt båtregister. Enligt vår mening finns det
inget skäl att överväga ett statligt register över
fritidsbåtar eftersom det redan finns ett frivilligt
båtregister hos Stöldskyddsföreningen. Regeringens
uppfattning i budgetpropositionen för år 2000
(1999/2000:1 utgiftsområde 22) var att något
statligt obligatoriskt båtregister inte skulle
införas utan att ett register för fritidsbåtar
skulle bygga vidare på det frivilliga båtregistret
som Stöldskyddsföreningen administrerar. Nu har
regeringens uppfattning tydligen svängt igen, och
det framstår som uppenbart att ett statligt
båtregister i förlängningen kommer att leda till en
skatt på fritidsbåtar. Vi anser att resonemanget om
att båtar skall beskattas eftersom annan egendom,
t.ex. fritidshus, beskattas är felaktigt. Sverige
behöver inte fler skatter utan snarare färre. Vi
vill i detta sammanhang också erinra om att den
särskilde utredare som hade regeringens uppdrag att
närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken
orsakar samhället och överväga hur dessa kostnader
skall betalas har avvisat en särskild båtskatt med
hänvisning till att samhällets intäkter från
båtlivet vida överstiger kostnaderna. I likhet med
utredaren anser vi att en särskild båtskatt är
omotiverad och principiellt felaktig. Det skall
också påminnas om att Sverige har ett rikt båtliv
som än så länge utövas av människor i alla
inkomstlägen. Om båtlivet belastas med ännu fler
pålagor kommer färre människor att ha råd att delta.
En sådan utveckling vill vi inte medverka till.
28. Båtskatt (punkt 13) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att utreda
frågan om en skatt på fritidsbåtar. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:T640 yrkande 2 och avslår
motionerna 2000/01:Sk1021, 2000/01:T613 yrkande 2
och 2000/01:T627 yrkande 2.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen skall begära att den
särskilde utredare som regeringen skall tillkalla
för att utreda förutsättningarna för att införa en
obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar samt utformningen av ett
fritidsbåtsregister också ges i uppdrag att se över
möjligheten att införa någon form av beskattning av
fritidsbåtar. Det finns ett antal alternativ till
hur en beskattning av fritidsbåtar kan ske. I
Frankrike och Norge finns ett system som utgår från
motoreffekten, ju större motor desto högre skatt.
Ett annat alternativ är att utgå från
förmögenhetsvärdet på båten. Ett tredje alternativ
är att via bränsleskatten eller annan
utsläppsrelaterad avgift nå miljömålen även för
fritidsbåtar.
29. Avfallsskatt (punkt 14) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att avskaffa
lagen om skatt på avfall. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:MJ764 yrkande 11 och avslår
motionerna 2000/01:Sk1020, 2000/01:MJ711 yrkande 37,
2000/01:MJ795 yrkande 1 och 2000/01:MJ841 yrkande 4.
Ställningstagande
Enligt vår mening bör avfallsskatten slopas. Vi
reserverade oss också mot förslaget redan i samband
med riksdagsbehandlingen våren 1999 av regeringens
proposition om en lag om skatt på avfall eftersom
skatten får flera negativa effekter. Skälet för vårt
ställningstagande är följande.
Skatten bestraffar de verksamheter för återvinning
och annan avfallsbehandling som bedrivs vid
befintliga avfallsanläggningar. Följden blir en
snedvridning av konkurrensen som medför att
miljömässigt väl fungerande verksamheter inom
avfallsanläggningarna kan komma att tvingas upphöra
eller flytta ut från anläggningarna. Avfallsskatten
innebär i sin nuvarande form en styrning mot ökad
förbränning av avfallet, vilket, som vi tidigare
påpekat, varken gynnar materialåtervinning eller
biologisk behandling. Med en avfallsskatt på
biobränsle motverkas de åtgärder som statsmakterna i
andra sammanhang har vidtagit för att stimulera
användningen av detta energislag. Skatten kommer
också, som närmare har utvecklats i motion MJ764,
att försvåra eller i värsta fall helt avbryta
utvecklingen av miljövänlig teknik för
omhändertagande av avfall. Därutöver innebär skatten
ökat krångel samt medför att fungerande verksamheter
som bedrivits inom många deponiområden får problem.
Lagens utformning med undantagsregler och avdrag
vid utförsel av avfall riskerar att leda till s.k.
kreativ bokföring och diverse metoder för att slippa
betala skatt, vilket i sin tur kan leda till
konstlade materialflöden, absurda lösningar och att
statens nettointäkter blir betydligt mindre än
beräknat. Det är också mycket troligt att den
illegala deponeringen, som vi hittills varit
relativt förskonade från, kommer att öka.
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000, och redan
i oktober månad samma år föreslog regeringen ett
antal undantag från skatten på avfall som riksdagen
ställde sig bakom. I samband med
riksdagsbehandlingen av detta förslag anförde vi att
avfallskattens konstruktion medför att det kommer
att bli nödvändigt med ytterligare undantag för att
förhindra icke miljömässigt motiverade anpassningar.
Att vi hade rätt i våra antaganden bekräftas av att
regeringen nu tillkallat en särskild utredare som
skall göra en utvärdering av hur systemet med
avfallsskatten fungerar. I uppdraget ingår också att
analysera de ekonomiska och miljömässiga
konsekvenserna av att införa en skatt på förbränning
av avfall.
Vi vidhåller vår tidigare uppfattning att skatten
bör tas bort. Därigenom kan den miljömässigt bästa
lösningen av avfallshanteringen användas i varje
enskilt fall. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om en avveckling av denna
skatt. Mot denna bakgrund finns det inte något skäl
att överväga frågan om att utvidga skatten till att
även omfatta skatt på förbränning av avfall.
30. Avfallsskatt (punkt 14) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om skatt på
avfallsförbränning. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:MJ841 yrkande 4, bifaller delvis motion
2000/01:Sk1020 och avslår motionerna 2000/01:MJ711
yrkande 37, 2000/01:MJ764 yrkande 11 och
2000/01:MJ795 yrkande 1.
Ställningstagande
Skatten på deponering av avfall har lett till en
ökad förbränning av brännbart avfall. Detta är en
mycket olycklig utveckling eftersom just
avfallsförbränning utgör en av de största globala
källorna till dioxinbildning. Det finns all
anledning att verka för andra mer hållbara och
miljövänligare vägar för avfallshantering än
förbränning. För att stimulera till
avfallsminimering, materialåtervinning och
biologiska behandlingsmetoder bör förbränning av
avfall beskattas. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag om en viktbaserad skatt på
förbränning på en nivå motsvarande dagens deponi-
skatt.
31. Avgift på amalgam (punkt 15) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en särskild
miljöavgift på amalgam. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:MJ763 yrkande 4.
Ställningstagande
Riksdagens beslut i juni 1998 om att avskaffa
subventionerna för amalgamfyllningar var en viktig
politisk signal om att det är dags att upphöra med
kvicksilverhaltiga material i tandfyllningar. Även
om amalgamanvändningen nu äntligen håller på att
fasas ut så kommer människor inom överskådlig tid
att vara amalgambärare. I dagsläget räknar man med
att det rör sig om cirka 60 ton rent kvicksilver i
den svenska befolkningens munnar. Kvicksilver som på
olika sätt förgiftar vår livsmiljö.
Kvicksilveromsättningen har ökat kraftigt under de
senaste åren i Sverige trots att vi är väl medvetna
om konsekvenserna. Enligt min mening måste amalgamet
beläggas med en miljöavgift i enlighet med principen
om att förorenaren betalar. Avgiften bör sättas så
att kostnaderna för rening av avlopp och luft,
kremering och slutförvaring täcks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Industrins och växthusnäringens energiskatt
(punkt 2) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
En viktig fråga för Sverige och svensk
energiintensiv industri är att energi- och
koldioxidbeskattningen ges en utformning som ger
goda förutsättningar för denna bransch att
konkurrera internationellt. Vi anser därför att
vissa energiintensiva branscher, i första hand
papper, stål- och metallverk, gruvor samt jord- och
stenvaruindustrin bör vara befriade från energiskatt
och att koldioxidskatten skall tas ut med en
generellt sett lägre skattesats än som gäller för
övriga sektorer. Skälen till vår inställning är att
nuvarande undantag endast bör omfatta branscher där
sådana undantag är helt nödvändiga med hänsyn till
den internationella konkurrensen, dvs. att
motsvarande beskattning ännu inte tas ut i andra
länder. Det är dock viktigt att det finns fortsatta
incitament för energieffektivisering och
miljöförbättring också i den energiintensiva
industrin som bör ha fortsatta skattelättnader. En
möjlighet är särskilda avtal om
energieffektivisering mellan staten och de större
företagen. En annan möjlighet är att i förtid införa
ett system med utsläppsrätter för denna industri. Vi
utgår från att dessa frågor beaktas av den utredning
som skall tillsättas för att se över
nedsättningssystemen för bl.a. industrin.
2. Jordbrukets energi- och miljöskatter (punkt
3) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
Centerpartiet har vid ett flertal tillfällen, senast
i anslutning till förra höstens budgetbehandling,
föreslagit att de extra skatter som belastar
jordbruket återförs till näringens utövare. För
många jordbrukare innebär de senaste årens
dieselskattehöjningar att man ytterligare förlorar i
konkurrenskraft i förhållande till sina kolleger i
bl.a. Finland och Danmark.
Regeringen har i ett antal regeringsförklaringar
de senaste åren lovsjungit jordbruket som en
framtidsnäring. De vackra orden har dock inte blivit
mycket mer än vackra ord. Likställandet av el- och
eldningsoljebeskattningen med vad som gäller för
tillverkningsindustrin blev tyvärr en halvmesyr.
Genom underliga gränsdragningar får småbrukarna inte
ta del av skattenedsättningen utan hamnade utanför
systemet, detta samtidigt som dessa småbrukare finns
i redan svaga bygder. Centerpartiet anser att det
småskaliga jordbruket är en viktig del av svensk
lantbruksnäring. Diskrimineringen av det småskaliga
jordbruket måste snarast rättas till.
Centerpartiet avser att återkomma till dessa
frågor under våren.
3. Biobränslen (punkt 6) - mp
av Matz Hammarström (mp).
Koldioxidneutrala drivmedel som inte medgivits
undantag från mineraloljedirektivet beläggs i dag
med koldioxidskatt. Koldioxidskatten är avsedd att
vara en miljöstyrande skatt. Den skall därför läggas
på drivmedel som har ett nettoutsläpp av
växthusgaser och på sikt nå en nivå där dessa
drivmedel betalar för sin egen miljöpåverkan. Då får
de drivmedel som inte ger nettoutsläpp av koldioxid
en möjlighet att nå marknaden och konsumenten. Det
är en enkel och självklar princip för ett samhälle
som strävar efter minskade utsläpp av växthusgaser
att koldioxidneutrala drivmedel inte beläggs med
koldioxidskatt.
I regeringens proposition 1998/99:100 angavs
följande: "För att stimulera en introduktion av
alternativa drivmedel avser regeringen att lämna in
en ansökan till EG-kommissionen för att kunna medge
skattebefrielse för biodrivmedel, t. ex etanol och
rapsmetylester." Jag förutsätter att regeringen
snarast förverkligar denna för snart två år sedan
uttalade avsikt och ansöker om ett generellt
undantag från koldioxidskatt för biodrivmedel.
På grund av denna avsiktsförklaring, och
utskottets positiva uttalande i nu föreliggande
ärende om "att inriktningen bör vara att någon
koldioxidskatt inte tas ut på bränslen som inte
anses ge något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären" samt det faktum att frågan om en mer
miljöstyrande beskattning för närvarande bereds inom
ramen för utarbetandet av en strategi för den av
riksdagen beslutade gröna skatteväxlingen, avstår
jag från att nu ställa något yrkande.
4. Fordonsskatt (punkt 8) - kd
av Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Ställningstagande
I budgetpropositionen för år 2001 föreslog
regeringen att fordonsskatten på dieselbilar av 1993
års modell eller äldre skulle höjas till samma nivå
som gäller för nyare dieselbilar. Detta blev också
riksdagens beslut. Beslutet att jämna ut
skatteskillnaderna var i och för sig riktigt med
tanke på att de nyare dieselbilarna är
miljövänligare än de äldre. Vad vi är kritiska till
är tidpunkten för beslutet och att regeringen inte
tidigare låtit meddela att den hade för avsikt att
följa Trafikbeskattningsutredningens förslag om höjd
fordonsskatt för äldre dieseldrivna personbilar.
Konsekvensen av riksdagens beslut blev att människor
endast hade ett par månader på sig att bestämma om
de skulle behålla sin bil och betala förhöjd skatt
(ca 1 100 kr mer för en liten bil typ VW Golf och ca
3 000 kr mer för en stor bil typ Mercedes).
Exempelvis tvingades ett pensionärspar som haft sin
Mercedes 200 diesel sedan 1980 att inom loppet av en
dryg månad välja mellan att betala 250 kr extra
varje månad i högre fordonsskatt eller att sälja
bilen. Det senare torde inte vara någon lönsam affär
eftersom bilen redan från början inte är värd så
mycket och värdet torde minska ytterligare till
följd av skattehöjningen.
Vidare uttalade regeringen att den avser att se
över dieselbeskattningen för privatbilism och
yrkesmässig trafik och att förändringar på detta
område bör baseras på en analys av de sammantagna
effekterna av alla vägtrafikrelaterade skatter, dvs.
även fordonsskatten. Vi menar att regeringen borde
ha avvaktat med förslaget om höjd skatt på äldre
dieseldrivna personbilar till dess att den aviserade
utredningen slutförts. Det borde också ha varit en
längre tid mellan beslutet om skattehöjningen och
ikraftträdandet så att innehavarna av de aktuella
fordonen fått längre tid på sig att anpassa sig till
de nya förhållandena.
5. Miljöskatt på flyg (punkt 9) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
I de flesta länder är flyget befriat från de skatter
och avgifter som belastar den övriga
transportsektorn. Även i Sverige är flygbränsle
befriat från energiskatt och koldioxidskatt. Detta
snedvrider konkurrensen i förhållande till andra
transportslag, vilket enligt vår mening bör rättas
till. Vår principiella inställning är att flyget bör
beskattas så att prisnivån för flygresor leder till
att de nationella miljömålen och de
transportpolitiska målen nås.
Enligt mineraloljedirektivet (92/81/EEG) skall
bränsle som används för privat nöjesflygning, till
skillnad från flygbränsle som används kommersiellt,
beskattas. Sverige har dock utnyttjat den
undantagsmöjlighet som finns i direktivet (artikel
8.4) och beskattar därför inte flygbensin och
flygfotogen som används för privat nöjesflygning.
Eftersom förhållandet bygger på en undantagsregel
anser vi att det enkelt borde kunna rättas till. Vi
är dock i dag inte beredda att framställa något
särskilt yrkande härom men avser att återkomma i
frågan.
6. Reklamskatt (punkt 12) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
I dag beskattas reklam i dagspress, tidskrifter och
annonsblad medan reklamtrycksaker, reklam i
kommersiell TV och radio samt via Internet är undan-
tagna från beskattning. Detta har medfört att
reklamskatten i sin nuvarande form medför stora
snedvridningar av konkurrensen mellan olika medier
och andra problem för alla som berörs.
Vår principiella inställning är att reklamskatten
skall avskaffas. Skälen härför är uppenbara. Skatten
är konkurrenssnedvridande, den medför stora
tillämpnings- och kontrollsvårigheter och den
strider mot grundläggande principer för ett rimligt
skattesystem. Vi avvaktar dock med att framställa
ett konkret yrkande.
7. Avfallsskatt (punkt 14) - v, mp
av Per Rosengren (v), Claes Stockhaus (v) och
Matz Hammarström (mp).
Ställningstagande
I dag finns inga ekonomiska styrmedel eller andra
restriktioner som reglerar och stävjar den olämpliga
utvecklingen mot en kraftig utbyggnad av
sopförbränning. Skatten på deponier som trädde i
kraft den 1 januari 2000 har skapat ett mycket
starkt incitament till att styra om brännbara
restprodukter till förbränning. Detta medför klara
problem ur ett både brett och djupt miljöperspektiv.
Det skapar också nya ekonomiska problem för dem som
arbetar med miljöbättre biobränslen, eftersom
förbränning av avfall ofta konkurrerar med
biobränslen. En ur miljöns synvinkel negativ
konkurrenssituation uppstår. När förbudet mot att
lägga organiskt avfall på deponi börjar gälla år
2005 är det ännu viktigare att ha skatt på
avfallsförbränning. Mot denna bakgrund anser vi att
skatt skall tas ut också på restprodukter till
energiutvinning. Flera andra länder har infört skatt
på förbränning. Detta har lett till att importen av
avfall till Sverige har ökat. Sverige har blivit en
avstjälpningsplats. De ämnen som släpps ut från en
förbränningsanläggning kan vara både hälso- och
miljöfarliga. Det borde vara självklart att inte
uppmuntra denna typ av verksamhet genom osund
konkurrens på grund av politiskt beslutade skatter.
Vi framställer inte nu något yrkande om en skatt på
förbränning av avfall, utan avvaktar resultatet av
pågående utredningsarbete.