I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 2000 som rör taxering,
skattebetalning och folkbokföring m.m. Utskottet
avstyrker samtliga motioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut har
föranlett 23 reservationer (m, v, kd, c, fp, mp) och
två särskilda yttranden (m, fp).
Motioner från allmänna
motionstiden
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklat
företagande, F-skattsedel, registrering och
betalning av preliminär F-skatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reformering av
skattekontot.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avskaffad
generalklausul.
2000/01:Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att statsanställda på sina
lönebesked skall få uppgift om sina totala
lönekostnader.
2000/01:Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att synliggöra
skatter och arbetsgivaravgifter.
2000/01:Sk611 av Eskil Erlandsson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socknen även i framtiden
skall utgöra den administrativa enheten för
folkbokföring.
2000/01:Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ytterligare förenklingar i
självdeklarationen.
2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till utredning om möjligheterna till en
redovisning av arbetsgivaravgifterna på lönebeskeden
till statligt anställda i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till utredning om möjligheterna att få
kommuner och landsting att redovisa arbetsgivar-
avgifterna på lönebeskeden i enlighet med vad som
anförs i motionen.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till utredning av möjligheterna att via
skattemyndigheterna en gång om året redovisa det
totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av
"hela lönen" i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att låta
fakturadatum vara styrande för såväl avsändare som
mottagare vid momsredovisning till skattemyndighet.
2000/01:Sk634 av Ola Karlsson och Lars Björkman (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändringar av
skattereglerna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelverkets
utformning.
2000/01:Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en översyn av
taxeringslagen vad avser skattetillägg.
2000/01:Sk654 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att återinföra tidigare
gällande regler avseende tredjemanskontroll,
revision under löpande period, underrättelse om
revision, föreläggande, tredjemansföreläggande och
tullagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattetillägg.
3. Riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägg
när det är fråga om periodiseringsfel avseende såväl
direkt som indirekt skatt.
4. Riksdagen beslutar att utreda möjligheterna
till en beloppsbegränsning avseende skattetillägg
med syfte att skapa proportionalitet mellan
förseelse och sanktion i enlighet med vad som anförs
i motionen.
5. Riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägget.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen angående
användandet av generalklausuler.
7. Riksdagen beslutar att avskaffa
skatteflyktslagen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om gemensam
deklarationsdag för särskild deklaration och
förenklad deklaration.
2000/01:Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth Lantz
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
utredning med uppgift att reformera det svenska
skattesystemets struktur med målsättningen att
minska såväl de internationella som de nationella
incitamenten till skattebrott.
2000/01:Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen ger den pågående
utredningen Översyn av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10)
tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna att
förhindra karusellfusk med moms genom förändringar
av nuvarande eller införande av ny lagstiftning.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter, om
det inte är möjligt att den pågående utredningen
Översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdes-
skattelagen m.m. (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv, en
ny utredning med uppgift att utreda möjligheterna
att förhindra karusellfusk med moms genom föränd-
ringar av nuvarande eller införande av ny
lagstiftning.
2000/01:Sk695 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om F-skattsedel, förenklad
deklaration för egenföretagare och avdrag för
arbetsrum i hemmet.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om slopad förmånsrätt
för skatter vid konkurser.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nystartade företags
möjligheter att skjuta upp skattebetalning.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade regler
för mindre företag.
2000/01:Sk737 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa en förenklad
bokföring och deklaration för de mindre företagen.
2000/01:Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av licensavgift
på försök för taxi, frisörsalonger och restauranger
i syfte att minska skattefusk.
2000/01:Sk794 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheten av att etablera ett system för
koordinerade eller gemensamma godkännanden och
kontroller för företag och deras anställda när de
agerar på nordiskt plan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa en instans
som kan ge tillförlitliga och bindande besked om
vilka rättigheter och skyldigheter man har vid
flyttning eller arbetsplatspendling mellan de
nordiska länderna.
2000/01:Sk801 av Per Rosengren m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
enligt vad i motionen anförs om rätt till
legitimationskontroll vid revisioner.
2000/01:Sk802 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att låta Tullverket i
Skåneregionen erhålla medel till ett riktat projekt
mot storskalighet av införsel av punktskattebelagda
varor.
2000/01:Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utvärdering
av skattemyndighetens skattebrottsenheter.
2000/01:Sk804 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen låter utreda huruvida
ersättningslagen (1989:479) kan ändras så att
ersättning för ombudskostnader kan utbetalas.
2000/01:Sk806 av Per Rosengren m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av arbetsgivarens skyldighet
att medverka vid betalning av kvarstående skatt
enligt vad i motionen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av betalningstid för kvarskatt
enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till en ändring som gör det lättare att erhålla F-
skattsedel.
2000/01:Sk808 av Anna Lilliehöök (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om individuell redovisning av
statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga
socialförsäkringar.
2000/01:Sk809 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.
2000/01:Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-
Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
vikten av en ändring i skattelagstiftningen som
underlättar för företagare inom vård, skola och
omsorg att få F-skattsedel.
2000/01:Sk811 av Marie Engström och Sture Arnesson
(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om vikten av att
lägga fram konkreta förslag som underlättar
gränssamarbetet mellan Sverige och Norge samt att
ansvaret för dessa frågor tydliggörs inom
regeringen.
2000/01:Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anstånd med betalning av
skatt i samband med omprövningar och överklaganden.
2000/01:Sk814 av Ola Karlsson och Lars Lindblad (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan ändring av lagstiftningen att det
blir enklare att erhålla F- och FA-skattsedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om signaler till
allmänheten angående försörjningsalternativ.
2000/01:Sk815 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, kd, c)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att alla skattskyldiga som
så önskar, tilldelas F-skattsedel utan annan
prövning än om näringsförbud föreligger.
2000/01:Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra inbetalningsdag.
2000/01:Sk817 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av reglerna om skattetillägg för oredovisad
moms i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk818 av Sven-Erik Österberg (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om effektivare åtgärder för
att komma till rätta med ekonomisk brottslighet.
2000/01:Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
2000/01:Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en samlad strategi för att motverka
svartarbete.
2000/01:Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att situationen på skattekontrollens område noga bör
följas.
2000/01:Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenkling av
momsredovisningsregler för småföre-tagare.
2000/01:Sk825 av Henrik Westman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samordnandet av
myndighetsbeslut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
skattekontosystemet måste förenklas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillämpa normala
tidsfrister.
2000/01:Sk826 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skattetillägg för
momsfel.
2000/01:Sk901 av Erik Arthur Egervärn och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
sockennamnens bevarande.
2000/01:Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att sockenbegreppet skall finnas
kvar i folkbokföringen.
2000/01:Sk903 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att socknen/församlingen även i
framtiden skall finnas kvar som grund för den
svenska folkbokföringen.
2000/01:Sk904 av Siw Persson (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att handläggningen av
sekretesskyddade personuppgifter flyttas från de
lokala skattemyndigheterna.
2000/01:Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att skydda begreppet
socken.
2000/01:Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att göra en
översyn kring reglerna för folkbokföringen.
2000/01:Sk907 av Göran Magnusson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att behålla de invanda
församlingsnamnen.
2000/01:Sk908 av Lennart Hedquist (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att
församling även i fortsättningen bör vara basenhet i
folkbokföringen.
2000/01:Sk909 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att se
över lagen om folkbokföring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda frågan om
folkbokföringsdagen.
2000/01:Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran
Brandin (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att pröva införandet av licensavgifter inom
speciella branscher.
2000/01:Ju914 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den omfattande
smugglingen måste stoppas och att arbetet vid EU:s
yttre gränser måste fungera väl.
2000/01:Ju920 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att intensifierade
åtgärder vidtas så att inte skyddad identitet röjs.
2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att verka för en
ekonomisk och demokratisk utveckling i enklaven
Kaliningrad.
2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lättnader för
småföretagare och enkla regler för F-skattsedel.
2000/01:So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om F-skattsedel för
vårdpersonalen.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om socken eller
församling som administrativ enhet.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sockennamnen.
2000/01:T612 av Bertil Persson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anordnande av en
frizon i anslutning till godsterminalerna vid
Sturup.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av krafttag
mot svartjobben.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt bättre
och enklare skatteregler för småföretag.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om ansökan om F-skattsedel.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om tillskjutande av medel för att
införa ny teknik för redovisning och administration
för företag.
2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
förenklad deklaration för företagare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör bli
enklare att registrera företag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklade F-
skatteregler.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lättnader i
uppgiftslämnandet för företagare.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att myndigheterna
bör lämna bindande löften om hur lång tid det tar
att avgöra ärenden.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för
tilldelande av F-skattsedel.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenklad
självdeklaration för soloföretagare med en årslön
motsvarande mindre än åtta basbelopp.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla som vill
skall få F-skattsedel.
Utskottets överväganden
Förenklingar för företagare:
utfärdande av F-skattsedel och
startande av företag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklingar
för företagare: utfärdande av F-skattsedel
och startande av företag.
Jämför reservationerna 1-3 (m, kd, fp).
Bakgrund m.m.
Den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, SkU29) infördes
i förenklande syfte nya regler för skatteavdrag och
betalning av socialavgifter vid utbetalning av
ersättning för arbete. Ändringen innebar att
skyldigheten att göra skatteavdrag och betala
socialavgifter knöts till vilken typ av skattsedel
på preliminär skatt mottagaren har. En ny skattsedel
på preliminär skatt för företagare - en F-skattsedel
- infördes. Den som för ett arbete anlitar någon som
har en F-skattsedel är inte skyldig att göra
skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter.
Skattsedeln avgör däremot inte vilket inkomstslag en
viss ersättning skall hänföras till vid taxeringen.
Skattsedeln avgör heller inte det arbetsrättsliga
förhållandet.
Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen gäller
sedan den 1 januari 1998 att en F-skattsedel efter
ansökan skall utfärdas för den som uppger sig
bedriva eller ha för avsikt att bedriva
näringsverksamhet här i landet, såvida det inte
finns skälig anledning att anta att
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att
bedrivas. Näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 §
inkomst-skattelagen som "förvärvsverksamhet som
bedrivs yrkesmässigt och självständigt".
Motionerna
Ett antal motioner berör frågan om förenklingar för
den som vill starta företag. Motionärerna anser att
det måste bli enklare att registrera och driva ett
nystartat företag. Reglerna för tilldelning av F-
skattsedel måste enligt motionärerna ändras,
alternativt måste skattemyndigheternas bedömningar
av vad som anses som näringsverksamhet bli
generösare. I något fall påtalas att
skattemyndigheternas handläggningstider i F-
skatteärenden är för lång.
I Folkpartiets kommittémotion Sk324 yrkande 20
delvis av Lars Leijonborg m.fl. påtalas betydelsen
för nyföretagare av en brett tillämpbar förenklad
företagardeklaration samt ett enkelt och tydligt
system för inbetalning av moms, sociala avgifter och
preliminärskatt. Motionärerna föreslår vidare
förenklingar i registreringsförfarandet så att det
inte skall behövas så många olika
myndighetskontakter som i dag. Registreringen
föreslås ske på en enkel blankett för registrering
som sänds till Patent- och registreringsverket (PRV)
och som skall kunna kombineras med ansökan om F-
skatt och momsregistrering etc. Slutligen föreslås i
motionen att alla som vill skall kunna få en F-
skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen
regi, under förutsättning att det inte föreligger
näringsförbud eller skatteskulder.
I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m)
anförs att det bör vara en rättighet att arbeta
oberoende och självständigt och att alla medborgare
bör kunna välja att få F-skattsedel. Enligt
motionären är det i dag svårt att få F-skattsedel
och starta ett företag under tiden man är anställd
och eventuellt bara har en uppdragsgivare.
I motion Sk807 av Ingvar Eriksson och Ola Sundell
(m) efterlyses förslag från regeringen som gör det
lättare att få F-skattsedel. Motionärerna framhåller
att bedömningen av att näringsverksamhet föreligger
bygger på ett självständighetskriterium som innebär
att t.ex. den som endast har uppdrag från sin före
detta arbetsgivare inte anses bedriva
näringsverksamhet.
I motion Sk809 av Sofia Jonsson (c) föreslås att
alla som önskar skall få F-skattsedel, om inte
synnerliga skäl talar emot. Motionären vill också
komma åt den krångliga och tidskrävande byråkratin
kring företagsstarten och föreslår ökad samordning
mellan myndigheter och bättre utnyttjande av ny
teknik. I motionen påtalas också de onödiga hinder
för den som vill starta företag inom t.ex.
skogsvårdsnäringen genom bl.a. krav på redskap av
inte obetydligt värde.
I motion Sk810 av Cristina Husmark Pehrsson och
Anne-Katrine Dunker (m) anförs vikten av att det
blir lättare att få F-skattsedel för företagare inom
vård, skola och omsorg. Motionärerna pekar på
problemen för nya företagare på dessa områden att
uppfylla självständighetskriteriet. Sjuksköterskor
hindras härigenom att starta eget eftersom man ofta
bara har en uppdragsgivare - den tidigare
arbetsgivaren.
I motion Sk814 yrkandena 1-3 av Ola Karlsson och
Lars Lindblad (m) begärs ett tillkännagivande till
regeringen om sådana förändringar att
avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet och
att F- och FA-skattsedel blir enklare att erhålla.
Motionärerna önskar slutligen ett tillkännagivande
till regeringen om att skattemyndigheternas
hantering av personer som försöker klara sin
försörjning genom egen verksamhet lätt kan ge
allmänheten en signal om att a-kassa och
arbetslöshet är en bättre verksamhet än eget
företagande.
I flerpartimotionen Sk815 av Kenth Skårvik m.fl.
(fp, m, kd, c) föreslås att alla skattskyldiga som
så önskar skall tilldelas F-skattsedel utan annan
prövning än om näringsförbud föreligger. Härigenom
anser motionärerna att den enskilde kan välja mellan
att ömsom vara anställd, ömsom driva företag, vilket
skulle öka flexibiliteten på arbetsmarknaden.
Företag som tvekar att anställa skulle våga lägga ut
uppdrag till intresserade individer.
Deltidsanställda skulle kunna fylla upp sin
resterande tid med egen verksamhet.
I motion Sf617 yrkande 2 av Ana Maria Narti m.fl.
(fp) anförs bl.a. att lättnader för småföretagare
och enkla regler om tilldelning av F-skattsedel har
en särskild betydelse för att komma åt den höga
arbetslösheten bland invandrare.
I Folkpartiets partimotion So548 yrkande 4 av Lars
Leijonborg m.fl. föreslås ändringar i regelverket så
att vårdpersonal inte hindras att få F-skattsedel.
Motionärerna påtalar att vid bedömningen tar man i
dag hänsyn till hur många uppdragsgivare den
blivande företagaren har. Inom vården finns det som
regel bara två uppdragsgivare, nämligen landstinget
och kommunen.
I Centerns partimotion N267 yrkande 5 av Lennart
Daléus m.fl. sägs att det måste bli lättare att
starta företag. Motionärerna pekar på att genom en
ökad samordning mellan myndigheter och bättre
nyttjande av den nya tekniken kan mycket
byråkratiskt arbete undanröjas. Andra nödvändiga
åtgärder är enligt motionen att korta
handläggningstiderna vid startande av företag och
att alla som önskar bör få F-skattsedel om inte
synnerliga skäl talar emot detta.
I motion N323 yrkandena 3 och 4 av Eva Flyborg
m.fl. (fp) anförs att det måste bli enklare att
registrera företag. En myndighetskontakt bör räcka i
normalfallet. Enligt motionärerna bör alla som vill
få en F-skattsedel.
I Moderaternas partimotion N385 yrkande 4 av Bo
Lundgren m.fl. sägs att på landsbygden är en stor
del av befolkningen beroende av företagande och
särskilt småföretagande för sin försörjning.
Eftersom F-skattsedeln är företagandets
skattemässiga grund måste, enligt motionen,
utgångspunkten vara att alla som begär det skall
tilldelas en sådan skattsedel, om inte
företagssyftet är uppenbart oseriöst.
I Folkpartiets partimotion A812 yrkande 8 av Lars
Leijonborg m.fl. anförs att reglerna för utfärdande
av F-skattsedel är för krångliga och utgör ett
hinder för den som vill bli företagare i
tjänstesektorn. De regelförändringar som skett är
inte tillräckliga och motionärerna anser att alla
som vill skall få F-skattsedel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till att börja med framhålla att
förutsättningarna för att starta nya företag i
Sverige på det hela taget är mycket goda. Frågor om
regelförenklingar och om insatser för information
till nya företagare är som utskottet redogjort för
vid åtskilliga tillfällen (se bet. 1999/2000:SkU18)
väl uppmärksammade inom Regeringskansliet och inom
skatteförvaltningen. Utskottet lämnar i nästa
avsnitt en redogörelse för det pågående
regelförenklingsarbetet för småföretag.
Den ändring i skattebetalningslagens regler om
utfärdande av F-skattsedel som gjordes 1998 syftade
till att underlätta för egenföretagare i ett
inledningsskede. Reglerna om tilldelning av F-
skattsedel har genom ändringen utvidgats så att det
räcker att en skattskyldig uppger sig ha för avsikt
att bedriva näringsverksamhet för att han skall ha
rätt att få en F-skattsedel - såvida det inte finns
skälig anledning att anta att näringsverksamhet
varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Bevisbördan ligger genom lagändringen på
skattemyndigheten. Om skattemyndigheten överväger
att avslå en ansökan på den grunden att
näringsverksamhet inte föreligger, ankommer det på
myndigheten att visa detta.
År 2000 var totalt drygt 400 000 personer
registrerade för F-skatt i landet. Antalet
nyregistrerade till F-skatt var detta år drygt 38
000. Totalt avslog skattemyndigheten samma år 873
ansökningar på den grunden att närings-verksamhet
inte ansågs bedrivas. Behovet som framförs i
motionerna om ytterligare utvidgningar av de
aktuella reglerna förefaller mot den bakgrunden
överdrivet.
Enligt utskottets uppfattning bör prövningen av om
näringsverksamhet bedrivs inte vara så summarisk att
syftet med F-skattsedeln går förlorad. Det skulle
föra för långt om alla som begär det automatiskt
skulle tilldelas en F-skattsedel. Redan med de sedan
1998 gällande reglerna för tilldelning av F-
skattsedlar kan man räkna med att ett ökande antal
skattskyldiga kommer att få F-skattsedel trots att
inkomsten av verksamheten vid taxeringen befinns
vara inkomst av tjänst. Detta kan få negativa
konsekvenser vid beskattningen som de berörda F-
skattsedelinnehavarna inte har räknat med. En
ytterligare uppluckring av systemet skulle öka
problemet. Risken för missbruk talar också starkt
för att prövningen om den som söker en F-skattsedel
är näringsidkare inte får bli alltför summarisk. I
det sammanhanget vill utskottet också erinra om att
Branschsaneringsutredningen i sitt huvudbetänkande
(SOU 1997:111) Branschsanering och andra metoder mot
ekobrott föreslagit en skärpning när det gäller F-
skattsedel för den som bedriver verksamhet i vissa
branscher samt att skatteavdrag alltid skall göras
från ersättningar till underentreprenörer vid vissa
arbeten, dvs. även om mottagaren har en F-
skattsedel.
Det är givetvis viktigt att skattemyndigheternas
handläggning av ärenden om F-skattsedlar inte i
onödan drar ut på tiden. Enligt en redovisning från
RSV förefaller handläggningstiderna av de aktuella
ärendena i allmänhet vara rimliga. Det ankommer på
myndigheterna att följa denna typ av frågor, och
något uttalande av riksdagen behövs därför inte.
Utskottet vill avslutningsvis peka på att både PRV
och RSV, för att förenkla registreringen av företag,
arbetar med att ta fram en gemensam Internetbaserad
lösning för företagsregistrering hos de bägge
myndigheterna som kommer att förkorta
handläggningstiderna och ge ökad information till
företagen.
Såväl i IT-propositionen som i den
förvaltningspolitiska propositionen understryks
vikten av att myndigheterna utnyttjar de möjligheter
som informationstekniken ger till att öka servicen
gentemot medborgare och företag.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga nu
berörda motioner i motsvarande delar.
Förenklingar för företagare:
bokföring, deklaration och andra
skatteregler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklingar
för företagare: bokföring, deklaration och
andra skatteregler.
Jämför reservationerna 4 och 5 (m, kd, fp,
mp).
Motionerna
I flera motioner berörs behovet av att förenkla det
skattemässiga regelverket kring företagandet främst
för små och medelstora företag.
I motion Sk634 yrkandena 1 och 2 av Ola Karlsson
och Lars Björkman (m) framhålls att den krångliga
lagstiftningen och den osmidiga hanteringen från
myndigheternas sida försämrar företagsklimatet.
Motionärerna vill att skattelagarna och
myndigheternas arbete utformas mer från ett före-
tagarperspektiv.
I motion Sk695 delvis av Anna Lilliehöök (m)
föreslås att en förenklad företagardeklaration
utformas så att en okomplicerad verksamhet kan
deklareras lika enkelt som en löntagare kan fylla i
en förenklad deklaration. Motionären anser också att
det skall gå att göra avdrag för arbetsrum i hemmet.
I Moderaternas kommittémotion Sk735 yrkandena 19
och 20 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att
nystartade företag ofta har ett begränsat eget
kapital, vilket kan skapa likviditetsproblem när
skatten skall betalas. Motionärerna föreslår att
regeringen skall utreda hur nystartade företag
skulle kunna få möjlighet att skjuta upp
skattebetalningen. I motionen påtalas också att
skatte- och redovisningsreglerna i princip är
desamma för stora och små företag. Motionärerna
ifrågasätter detta förhållande och menar att
regeringen bör lägga fram förslag till förenklade
regler för mindre företag.
I flerpartimotionen Sk737 av Inga Berggren m.fl.
(m, kd, c) skisseras hur en förenklad bokföring och
deklaration för de mindre företagen kan utformas.
I motion Sk825 yrkandena 1-3 av Henrik Westman (m)
beskrivs problem när det uppstått underskott på
skattekontot och skulden överlämnats till
kronofogden. I motionen beskrivs vilket arbete en
småföretagare måste lägga ned för att rätta till
saken. Motionären efterlyser förenklingar och en
samordning av myndighetsbeslut så att det inte
fordras beslut från flera håll för att rätta till
fel. Motionären föreslår slutligen också att normala
tidsfrister (30 dagar) tillämpas för att skapa
tillräckligt rådrum att rätta till fel.
I motion N263 yrkande 4 av Helena Bargholtz (fp)
ges bl.a. förslag till åtgärder i syfte att
underlätta för turistnäringen. I motionen föreslås
sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samt
bättre och enklare skatteregler för småföretag.
I Centerns partimotion N267 yrkande 8 av Lennart
Daléus m.fl. anförs att den nya tekniken bör
utnyttjas effektivare när det gäller redovisning och
administration. Genom att ge Riksskatteverket i
uppdrag att ta fram en lösning för redovisning av
företagsbeskattningen över Internet till
halvårsskiftet 2001 och ha ett system för detta i
drift vid årsskiftet 2001/2002 kan, enligt motionen,
stora administrativa och ekonomiska besparingar
göras. Extra resurser motsvarande 20 miljoner kronor
föreslår motionärerna att verket tillförs för detta
ändamål.
I Folkpartiets kommittémotion N323 yrkandena 2, 5
och 9 av Eva Flyborg m.fl. föreslås införande av en
förenklad deklaration för företagare och lättnader i
uppgiftslämnandet till olika myndigheter.
Motionärerna föreslår vidare att regeringen uppdrar
åt myndigheterna att lämna bindande löften om hur
lång tid det tar att avgöra ett ärende.
I Miljöpartiets partimotion N388 yrkande 4 av Matz
Hammarström m.fl. slutligen anförs att
företagsredovisningen visserligen blivit enklare men
att den fortfarande är så komplicerad att
småföretagare måste ta hjälp för att klara den. När
andra inkomsttagare kan kryssa i en förenklad
självdeklaration måste företagare, framhåller
motionärerna, fortfarande anlita kostsam hjälp för
att deklarera. Enligt motionen bör en förenklad
självdeklaration införas för soloföretagare med en
årslön som är lägre än åtta basbelopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under en följd av år kunnat notera ett
stort engagemang i riksdagen för regelförenklingar
på skatteområdet, särskilt för småföretagare.
Utskottet har samtidigt konstaterat att frågan är
väl uppmärksammad inom Regeringskansliet och hos
Riksskatteverket (RSV).
Riksdagen har uppdragit åt regeringen (se bet.
1998/99:NU6) att lämna en årlig redogörelse om
regelförenklingsarbetet samt att formulera ett mål
för arbetet. Regeringen har också fått i uppdrag att
göra en avstämning mot Småföretagsdelegationens
samtliga förslag. En redogörelse har lämnats senast
i budgetpropositionen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 24,
s. 23-25).
Regeringen inrättade 1998 en statssekreterargrupp
med särskilt ansvar för arbetet med
regelförenklingar. Gruppen, som består av
statssekreterare från Justitie-, Finans- och
Näringsdepartementen, utfärdade 1999 riktlinjer för
Regeringskansliet avseende arbetet med särskild
konsekvensanalys av reglers effekt för små företags
villkor. Sedan den 1 maj 2000 samordnas
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på
små företag inom den s.k. Simplexenheten på
Näringsdepartementet.
Bland utredningarna på skatteområdet, vars arbete
syftar till att åstadkomma regelförenklingar för små
företag, kan följande utredningar nämnas.
Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) som
tillkallades i oktober 1996 har ett allmänt uppdrag
att se över regelsystemet för enskilda näringsidkare
och delägare i handelsbolag i syfte att finna
möjligheter till förenklingar (dir. 1996:78).
Utredningen lämnade i december 1997 delbetänkandet
Enskilda näringsidkare - översyn av skattereglerna
(SOU 1997:178). I delbetänkandet redovisas
utredningens bedömningar och förslag vad gäller
skattereglerna för enskilda näringsidkare.
Utredningen har därefter i januari 1998 erhållit
tilläggsdirektiv. Enligt tilläggsdirektiven (dir.
1998:4) skall utredningen redovisa hur en alternativ
möjlighet till kontantredovisning skulle kunna
utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning
och utan tillgångar av betydelse och som bedrivs som
enskild näringsverksamhet. Uppdraget omfattar både
skattereglerna och redovisningslagstiftningen.
Utredningen har avlämnat betänkande (SOU 1999:28)
Kontantmetod för småföretagare. Förslagen bereds för
närvarande inom Regeringskansliet. Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete den 30 juni 2001.
Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt
slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och
kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat
ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter. Finansdepartementet har med
utgångspunkt från Skattekontrollutredningens
betänkande upprättat promemorian (Ds 2000:70) En ny
lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. I
promemorian föreslås bl.a. en utökad förtryckning av
uppgifter i självdeklarationsblanketten beträffande
bl.a. fysiska personer som i dag redovisar inkomst i
särskild självdeklaration, dvs. den som är
näringsidkare eller den som redovisar moms m.fl. En
proposition i ämnet har aviserats till maj månad
2001.
Slutligen kan nämnas Utredningen om reglerna för
beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (dir.
1996:78 och 1998:4 respektive 1999:12).
RSV har under de senaste åren offensivt bedrivit
förenklingsarbetet avseende mindre företag. I
verkets riktlinjer har verksamheten lyfts fram som
ett prioriterat område. Resultatet av arbetet har
redovisats i RSV Rapport 1995:10 Förslag till
förenklingar i skattelagstiftningen. Många av dessa
förslag har genomförts medan andra har tagits upp av
offentliga utredningar etc. RSV har vidare under
slutet av 1999 beslutat (dnr 10407-99/830) genomföra
en förstudie och ta fram underlag för beslut om en
omfattande utredning kring möjligheten att starkt
schablonisera företagsbeskattningen för mindre
företag. Förstudien redovisas i RSV Rapport 2000:12
Schablon-beskattning?. RSV har därefter beslutat att
gå vidare med frågan.
För att göra det lättare för de minsta företagen
att deklarera har RSV vidare på sin hemsida
www.rsv.se lagt ut interaktiva
deklarationsblanketter, där småföretag som inte
behöver göra årsbokslut får hjälp att fylla i vissa
blanketter. RSV kommer att bedriva en
försöksverksamhet och erbjuda ett stort antal
företag en möjlighet att gratis lämna in sin
månatliga skattedeklaration via Internet. RSV har
med anledning av försöksverk-samheten slutit avtal
med Posten om inköp av certifikattjänster och
programvara för elektronisk signering av
företagarnas skattedeklarationer.
Inom RSV pågår slutligen en utvärdering av
skattekontoreformen. Målet är att på sikt
tillhandahålla ett fullgott stöd för redovisning och
betalning av de skatter och avgifter som hanteras i
skattekontosystemet. I utvärderingen ingår en större
enkätundersökning där företag m.fl. får ge sin syn
på skattekontot.
Utskottet anser att det inte behövs något
tillkännagivande från riksdagen i dessa frågor och
avstyrker samtliga motioner i berörda delar.
Beräkning av F-skatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om beräkning av F-
skatt.
Jämför reservation 6 (fp).
Bakgrund
En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare
B-skatt), som innebär att sådana skatter skall
debiteras med utgångspunkt från den senast
debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954.
För närvarande gäller enligt skattebetalningslagen
att preliminär F-skatt skall tas ut med ett belopp
motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts
den skattskyldige året före inkomståret. Understiger
den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F-
skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med
105 %.
Skattebetalningslagen medger även andra metoder
för att beräkna F-skatt. Reglerna syftar till att
uppnå så god överensstämmelse som möjligt mellan den
preliminära skatten och den slutliga skatten.
Motionen
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 20 delvis
av Lars Leijonborg m.fl. framhålls att den som har
F-skatt skall beräkna sin årsinkomst i förväg och
sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett
om inkomsterna uppgår till de beräknade beloppen
eller om inkomsterna kommer mer oregelbundet. I
motionen föreslås att företagen i stället skall
betala in preliminärskatt i förhållande till den
faktiskt intjänade inkomsten för månaden som gått.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har även i andra sammanhang (se bet.
1999/2000:SkU18 och bet. 1998/99:SkU9) framhållit
att schablonuppräkningen vid debiteringen av F-skatt
innebär en förenklad och arbetsbesparande hantering.
Utskottet gör vidare bedömningen att den förväntade
ekonomiska utvecklingen inte är sådan att det finns
anledning att ändra procentsatserna för uttaget.
Utskottet avstyrker därför motion Sk324 i
motsvarande del.
Nordiskt gränssamarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om nordiskt
gränssamarbete.
Jämför reservation 7 (v).
Bakgrund
Genom EU-medlemskapet har de nationella reglerna för
medgivande av temporär tullfrihet upphört, och det
är numera gemenskapens bestämmelser om temporär
tullfrihet för vägfordon för privat bruk som gäller
i Sverige. EU:s tullregler innehåller generösa
regler för pendlare som kan åberopas av personer som
är bosatta i Norge och arbetar i Sverige. När en
person har sin bostad i Sverige men arbetar i Norge
skall bilen enligt huvudregeln vara registrerad och
skattad i Sverige. Problem kan uppstå om norska
nationella regler inte medger temporär tullfrihet
eller om enighet inte kan nås mellan myndigheterna i
Sverige och Norge om var en person skall anses
bosatt i skatte- och tullhänseende. För att försöka
lösa den senare frågan har de nordiska
finansministrarna år 1991 beslutat att införa en
konsultationsprocedur. Lösningar i enskilda ärenden
som gäller förhållanden i Sverige måste dock rymmas
inom ramen för EU:s lagstiftning på området.
Skattefrågorna regleras bl.a. i det nordiska
dubbelbeskattningsavtalet (1996:1512) och lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands-
bosatta (SINK). Dubbelbeskattningsavtalet syftar
till att inkomster endast skall beskattas i ett av
de nordiska länderna beroende på hemvist och arbets-
förhållanden. Enligt SINK gäller att fysiska
personer som är bosatta utomlands är skattskyldiga i
Sverige för vissa inkomster som uppburits här.
Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet reglerar
särskilt beskattningen av s.k. gränsgångare, dvs. de
människor som bor och arbetar i gränskommunerna. Ett
alltför högt preliminärskatteavdrag, under tiden som
myndigheterna på ömse sidor prövar vilka skattavdrag
som skall göras, regleras när den slutliga skatten
beräknas.
För att tillgodose importörers behov av förvaring
och viss bearbetning av importerade varor innan de
övergår i fri omsättning eller blir föremål för
annan tullmässig bestämmelse eller användning finns
inom EU en möjlighet att inrätta bl.a. frizoner.
Regeringen kan ge tillstånd att inrätta frizon eller
frilager med stöd av artikel 167 i förordningen (EG)
nr 2913/92 (EG:s tullkodex) och 46 § tullagen
(1994:1550). I sådana frizoner får enligt 50 §
tullagen industriell verksamhet bedrivas med de
begränsningar och på de villkor som regeringen
föreskriver. Enligt EU:s tullkodex skall frizoner
vara inhägnade.
Motionerna
I motion Sk794 yrkandena 1 och 2 av Åke Gustavsson
m.fl. (s) påtalas bl.a. problem som finns, inte
minst för mindre företag, att bedriva verksamhet i
flera nordiska länder. Exempelvis medför ofta regler
om beskattning, kontroll och behörighet svårigheter
att genomföra entreprenadarbeten utanför hemlandet.
Motionärerna föreslår att en utredning ser över
möjligheten att etablera ett system för koordinerade
eller gemensamma godkännanden och kontroller för
företag och anställda när de agerar på nordiskt
plan. Motionärerna efterlyser också en instans som
kan ge tillförlitliga och bindande besked om
rättigheter och skyldigheter vid flyttning eller
arbetspendling i Norden.
I motion Sk811 av Marie Engström och Sture
Arnesson (v) behandlas betydelsen av en effektiv
arbetsmarknad över gränsen till Norge. Motionärerna
berör tillhandahållandet av skattekort och
personnummer, förbättrat skydd vid sjukdom samt en
översyn av regelverket för användande av bil i det
andra landet och hur informationen kring frågor om
att arbeta i ett annat land kan förbättras.
Motionärerna efterlyser konkreta åtgärder bl.a. med
utgångspunkt från rapporten Handlingsplan för en
fördjupad integration mellan Norge och Sverige.
Enligt motionen bör också ansvaret inom regeringen
för dessa frågor tydliggöras.
I motion U705 yrkande 3 av Elver Jonsson och Runar
Patriksson (fp) berörs likaledes problem för dem som
bor i gränsregionen mot Norge. Enligt motionen har
problemen varit aktuella i Nordiska rådet i många
år. Motionärerna vill anmoda regeringen att
åstadkomma lösningar på de kvarstående problem som
försvårar för nordbor att bosätta sig och arbeta i
ett annat nordiskt land.
I motion T612 yrkande 2 av Bertil Persson (m)
föreslås åtgärder för att utveckla Öresundsregionen.
Motionären föreslår bl.a. att det anordnas en frizon
i anslutning till godsterminalen vid Sturup.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att problem av den typ motionärerna
tar upp bör lösas i lämpligt internationellt
sammanhang. Arbetet med att förbättra förhållandena
för utbytet av varor och tjänster och stimulera till
ökad rörlighet generellt inom Norden har
intensifierats under senare år. De norska och
svenska regeringarna beslöt i september 1999 att
närmare granska de gränshinder som finns mellan
länderna. Regeringen gav därefter Kommerskollegium i
uppdrag att göra en inventering av förekommande
hinder. En norsk-svensk arbetsgrupp för ökad
integration tillsattes för ändamålet. Arbetsgruppen
redovisade den 12 maj 2000 Handlingsplan för en
fördjupad integration mellan Norge och Sverige.
Motsvarande handlingsplaner finns också för
Öresundsregionen och i förhållande till Finland.
Utskottet räknar med att handlingsplanerna
successivt kommer att omsättas i konkreta åtgärder.
Inom Nordiska ministerrådet pågår också ett
omfattande utredningsarbete för att bearbeta och
försöka lösa hinder av det aktuella slaget inom
Norden.
Näringsministern anförde i riksdagsdebatten i maj
1999 (Interpellation 1998/99:321, prot. 1998/99:103)
att enligt hans bedömning skulle en hel del av
problemen i gränspendlingen komma att lösas av
Nordiska ministerrådet och inom ramen för de
diskussioner som förs på annat sätt mellan de nor-
diska länderna. Utskottet instämmer i detta och
förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen
i frågan i lämpligt sammanhang. Med detta avstyrker
utskottet motionerna Sk794 yrkandena 1 och 2, Sk811
och U705 yrkande 3.
Med anledning av motion T612 vill
utskottet framhålla att regeringen i
juni 1998 beviljade en ansökan från
ett bolag om att inrätta en frizon i
anslutning till Sturups flygplats.
Syftet var att stärka Sturup som
flygplats och erbjuda ett
heltäckande flygplatskoncept och en
förstärkt inriktning på fraktflyg,
vilket kunde ge möjligheter till
samarbete med Kastrup. Såvitt
utskottet erfarit har inte någon
frizon tagits i drift och det
aktuella tillståndet har numera
förfallit. Som framgått kan
regeringen efter ansökan ge
tillstånd att inrätta en frizon, och
utskottet anser därför att det inte
behövs något särskilt uttalande från
riksdagen i frågan. Motion T612
yrkande 2 avstyrks med detta.
Riksdagen avslår motionerna om
skattemyndigheternas kontroll-verksamhet och
skattebrottsenheterna.
Jämför reservation 8 (v).
Motioner
I motion Sk801 av Per Rosengren (v) anförs att en av
orsakerna till att myndigheterna inte kommer åt
skatteundandragandet bl.a. är att de saknar
tillräckliga befogenheter i samband med revisioner.
I motionen föreslås att skatterevisorerna skall ha
rätt att utföra legitimationskontroller vid
revisioner.
I motion Sk803 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
ifrågasätts om det är ändamålsenligt att samma typ
av brott utreds av två myndigheter,
skattebrottsenheterna respektive
Ekobrottsmyndigheten. Motionären anser att det nu är
lämpligt att utvärdera om skattebrottsenheterna
effektiviserat kampen mot den ekonomiska
brottsligheten.
I motion Sk818 Sven-Erik Österberg (s) framhålls
att samhället varje år förlorar åtskilliga tiotals
miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter till
följd av svartarbete, momsbedrägerier och
försäljning av obeskattade varor etc. Enligt
motionären är utvecklingen densamma i många andra
länder. I flera länder inom EU kontrollerar
myndigheterna olika verksamheter direkt på fältet.
Enligt motionären är tiden mogen att myndigheterna
även i Sverige får effektivare metoder mot ekonomisk
brottslighet.
I motion Sk823 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) uppmärksammas skattemyndigheternas
kontrollverksamhet. Mot bakgrund av tidigare
besparingar och faktiska behov är det nyligen
beslutade resurs-tillskottet otillräckligt.
Situationen är prekär hos flera skattemyndigheter
och situationen på skattekontrollens område bör
följas noga, menar motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i budgetsammanhang ofta understrukit
vikten av att skatte-myndigheterna har tillräckliga
resurser för kontrollverksamheten. Riksdagen har vid
den senaste budgetbehandlingen (bet. 2000/01:SkU1),
efter utskottets hemställan, beslutat att fr.o.m.
2001 tilldela skatteförvaltningen ett varaktigt
resurstillskott på 125 miljoner kronor som skall
användas bl.a. för att höja kontrollnivån i riktning
mot 1997 års nivå. Utskottet som instämmer med
slutsatsen i motion Sk823 utgår från att regeringen,
även utan tillkännagivande från riksdagen, noga
följer utvecklingen på skattekontrollens område och
i lämpligt sammanhang redovisar för riksdagen hur
verksamheten utvecklas.
Vid sidan av de ekonomiska resurserna är det, som
även påpekas i motionerna Sk801 och Sk818, givetvis
utomordentligt viktigt att skattemyndigheterna har
tillräckliga befogenheter vid revisioner och att
myndigheterna tillämpar effektiva metoder för att
bekämpa skattebrottslighet. Utskottet kan inte finna
annat än att arbete pågår i dessa frågor sedan länge
inom Regeringskansliet och på myndighetsnivå, bl.a.
inom ramen för den av regeringen 1995 beslutade
samlade strategin mot den ekonomiska brottsligheten.
Skatteflyktskommittén (Fi 1995:04) föreslog att
skattemyndigheten i samband med skattekontroll i
verksamhetslokaler skulle få befogenhet att begära
legitimation av personer på platsen. Förslaget mötte
invändningar från vissa remissinstanser. Regeringen
(prop. 1997/98:100) ansåg att förslaget inte skulle
genomföras bl.a. med hänvisning till att
skattemyndigheten i detta avseende skulle få
väsentligt mer långtgående befogenheter än polisen.
Utskottet (bet. 1997/98:SkU28 s. 48) avslog
motsvarande motionsyrkande (se även bet.
1998/99:JuU9) med hänvisning till att förslaget var
alltför långtgående. Utskottet vidhåller sin
uppfattning i denna fråga.
När det gäller frågan om en utvärdering av
skattebrottsenheterna och motion Sk803 vill
utskottet framhålla att det för närvarande pågår tre
utvärderingar med inriktning mot ekonomisk
brottslighet. Riksdagens revisorer har gjort en
förstudie (1999/2000:19) där man granskar
effektiviteten i myndigheters och andra statliga
organs samverkan i arbetet med att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten. Revisorerna arbetar nu
med en rapport i ämnet. Riksrevisionsverket
utvärderar för närvarande Ekobrottsmyndigheten och
slutligen har regeringen i regleringsbrevet för 2001
givit Riksskatteverket i uppdrag att utvärdera
skattebrottsenheterna.
Utskottet avstyrker här behandlade motioner i den
mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört.
Åtgärder mot skattebrottslighet och
annan ekonomisk brottslighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om åtgärder mot
skattebrottslighet och annan ekonomisk
brottslighet.
Jämför reservation 9 (kd, fp).
Motioner
I motion Sk676 av Holger Gustafsson och Kenneth
Lantz (kd) anförs bl.a. att Sverige behöver en ny
skattestruktur som tar sikte på att minska de
problem för skattesystemet som följer med modern IT-
teknik, ökande interna-tionalisering och den
benägenhet till brott som det svenska skattesystemet
inbjuder till. Motionärerna begär att en utredning
ser över skattesystemets struktur för att komma till
rätta med problemen.
I motion Sk683 av Kia Andreasson m.fl. (mp)
framhålls bl.a. att det s.k. karusellfusket med moms
ökat inom EU och förekommer frekvent i alla
medlemsländer. Motionärerna begär att regeringens
skall ge den pågående Momsutredningen (dir. 1999:10)
tilläggsdirektiv att se över möjligheterna att
förhindra karusellfusk med moms (yrkande 1). I annat
fall anser motionärerna att en ny utredning skall
tillsättas i detta syfte (yrkande 2).
I motion Sk752 av Magnus Jacobsson m.fl. (kd)
anförs att det allvarligaste med den svarta sektorn
är den urholkning av samhällsmoralen som skattefusk
och svart arbete innebär samt att konkurrensen
snedvrids mellan de företag som följer reglerna och
de som struntar i dem. Motionärerna föreslår att
licensavgifter införs på försök på några orter för
taxi, frisersalonger och restauranger.
I motion Sk819 av Bengt Silfverstrand och Anders
Karlsson (s) beskriver motionärerna att den
ekonomiska brottsligheten fått en sådan omfattning
och karaktär att den utgör ett hot mot
samhällssolidariteten. Motionärerna lyfter fram
några områden där åtgärder är nödvändiga och möjliga
att snabbt genomföra. Det gäller handel med
skalbolag, momsbedrägerier, cigarettsmuggling och
krogsanering. Enligt motionen bör riksdagen påskynda
arbetet i Regeringskansliet.
I motion Sk822 av Hans Hoff och Jan Bergqvist
(båda s) beskrivs svartarbetets omfattning, och
motionärerna vill att regeringen återkommer till
riksdagen med en samlad strategi för att motverka
svartarbete. Strategin skall beakta påföljderna vid
köp av svart arbetskraft samt möjligheterna att
påverka attityderna mot att arbeta svart.
I motion Sk1022 av Sylvia Lindgren och Claes-Göran
Brandin (s) anförs att det är allmänt känt att
skattebrott förekommer oftare inom vissa branscher
och att samhället har ett ansvar för att göra dessa
branscher oattraktiva för skojare och
ekobrottslingar. Motionärerna föreslår att
licensavgifter, enligt Branschsaneringsutredningens
modell, prövas inom speciella branscher.
I Kristdemokraternas partimotion N324 yrkande 10
av Alf Svensson m.fl. påtalas behovet av att
samhället tar krafttag mot svartjobben. Motionärerna
framhåller att den ekonomiska brottsligheten och den
svarta sektorns utbredning är ett mycket allvarligt
strukturproblem som leder till ett stort
skattebortfall för den svenska ekonomin. Genom en
omformning av skattesystemet kan en stor mängd "vita
jobb" uppstå i olika sektorer, t.ex.
hushållssektorn. I motionen påtalas att
Kristdemokraterna föreslagit en skattereduktion för
hushållstjänster samt att en sådan åtgärd bör
kompletteras med en sänkning av förmånsvärdet av
sådana tjänster.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet med instämmande av riksdagen i olika
sammanhang anfört är skattebrottslighet ett stort,
och måhända växande, problem som undergräver
solidariteten i samhället och som måste bekämpas med
stor kraft. Utskottet har således samma
grundinställning som motionärerna. Bekämpningen av
skattefusk är en prioriterad uppgift inom
skatteförvaltningen och - som framgått av föregående
avsnitt - riksdagen har vid den senaste budget-
behandlingen, efter utskottets hemställan (bet.
2000/01:SkU1), tillfört skattemyndigheterna ökade
resurser till kontrollverksamheten.
Skattefusk är en del av en större ekonomisk
brottslighet som måste bekämpas på bred front. Det
finns säkert skäl att, som föreslås i bl.a.
motionerna Sk819, Sk822 och N324, överväga olika
förändringar i regelsystemen för att förebygga,
upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet.
Utskottet instämmer med motionärerna om att
brottsligheten har en sådan omfattning att det finns
anledning att driva på förändringsarbetet.
Frågan om att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten har hög prioritet, och regeringen
beslutade med hörande av riksdagen i april 1995 om
en samlad strategi på området. I strategin slås fast
som ett övergripande mål att påtagligt minska den
ekonomiska brottsligheten genom åtgärder som innebär
en kraftig förstärkning av samhällets samlade
insatser mot sådan kriminalitet. För att genomföra
dessa mål redovisades ett brett åtgärdsprogram som
omfattade bl.a. förstärkt skattekontroll och
förenklad skattelagstiftning och en rad andra
åtgärder. För att underlätta arbetet inrättades en
arbetsgrupp inom Regeringskansliet (regeringens
ekobrottsberedning) bestående av tjänstemän från
flera departement. Regeringen redovisar varje år
läget beträffande den ekonomiska brottsligheten i en
skrivelse till riksdagen - senast i skrivelse
2000/01:25 som beretts av justitieutskottet (se bet.
2000/01:JuU6).
Sveriges inträde i EU och en ökande
internationalisering har medfört en ökad rörlighet
av arbetskraft, varor och tjänster, vilket ställer
krav på en analys av om och hur en anpassning av den
svenska skattestrukturen skall göras, bl.a. för att
förhindra ekonomisk brottslighet. Regeringen
tillsatte år 2000 en utredning (Dir. 2000:5)
Internationaliseringens betydelse för svenska
skattebaser och framtida skattestruktur. Utskottet
har för sin del nyligen vid en utfrågning med
företrädare för Riksskatteverket, Industriförbundet
och den särskilda utredaren belyst hur den ökande
internationaliseringen påverkar bl.a. sådana frågor
som skattebasernas rörlighet, myndigheternas
kontroll-möjligheter och skattekonkurrens mellan
länderna. För att komma till rätta med s.k.
karusellbedrägerier med moms har, enligt vad
utskottet erfarit, ett omfattande samarbete inletts
mellan skattemyndigheterna, Ekobrotts-myndigheten
och andra myndigheter inom och utom landet. De
frågor som tas upp i motionerna Sk676 och Sk683 är
således föremål för en intensiv uppmärksamhet och
något tillkännagivande från riksdagens sida behövs
knappast.
Beträffande motionerna Sk752 och Sk1022 med krav
på ett tillkännagivande av riksdagen om
licensavgifter på försök i vissa branscher vill
utskottet framhålla följande. Remissinstanserna var
övervägande negativa till
Branschsaneringsutredningens (Ju 1995:11) förslag om
licensavgifter. Kritiken avser bl.a. att förslaget
inte får någon egentlig effekt på
skatteundandragandet eftersom man kan förvänta sig
en anpassning i de branscher där fusk förekommer så
att miniminivån också blir ett tak för
skatteinbetalningarna. Systemet anses vidare
krångligt eftersom det skall fungera parallellt med
det ordinarie skattesystemet och förutsätter ett
avräkningsförfarande. Slutligen har kritik riktats
mot att hela branscher pekas ut som skattefuskare,
vilket naturligtvis drabbar även seriösa företagare
inom branschen. Utskottet är mot den bakgrunden inte
berett att ställa sig bakom motionerna.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga
motioner i berörda delar i den mån de inte
tillgodoses med vad utskottet anfört.
Tullens insatser mot smuggling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om tullens
insatser mot smuggling.
Jämför reservation 10 (kd).
Motionerna
I motion Sk802 av Maud Ekendahl (m) föreslås att
tullen i Skåne tilldelas medel för ett riktat
projekt mot storskalig införsel av
punktskattebelagda varor. Den storskaliga införseln
av punktskattebelagda varor började, enligt
motionen, för fem år sedan och verksamheten har
därefter bara vuxit i omfattning. Enligt motionären
sker införsel främst på tre sätt: via lastbilar,
genom de populära endagarsbussarna till Tyskland och
genom hämtning i Helsingör av varor som inhandlats i
Tyskland.
I motion Ju914 yrkande 2 av Ragnwi Marcelind m.fl.
(kd) anförs bl.a. att kampen mot den organiserade
brottsligheten är en av EU:s stora utmaningar.
Motionärerna för fram flera förslag, bl.a. om ökade
resurser till tullen, och föreslår ett
tillkännagivande från riksdagen om vikten av att den
omfattande smugglingen stoppas och arbetet vid EU:s
yttre gräns fungerar väl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet fäster mycket stor vikt vid att
bekämpningen av smuggling ges högsta prioritet av
tullen. Riksdagen har nyligen (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:SkU1) beslutat tillföra tullen ökade
resurser som ytterligare kan effektivisera
myndighetens arbete på området.
Utskottet anser att mycket talar för att tullens
kontrollverksamhet vid såväl yttre som inre gräns är
effektiv och att effektiviteten har ökat efter EU-
inträdet. Tullen redovisar fortsatt höga
beslagsmängder av narkotika, alkohol och tobak.
Tullen upprätthåller kontrollerna även i EU-trafiken
med stöd av den s.k. inregränslagen från 1996 som
bl.a. är tillämplig på alkohol och tobak som
beskattas enligt privatinförsellagen. Genom
punktskattekontrollagen har tullen sedan 1998 fått
ökade kontrollbefogenheter beträffande yrkesmässig
hantering av bl.a. alkoholvaror, distansförsäljning
av sådana varor och kommersiella eller privata
postförsändelser. Tullen har efter EU-medlemskapet
även fått tillgång till transportföretagens
bokningslistor för att lättare kunna spåra
brottslighet i samband med transporter, och man får
nu även använda datoriserade register för
underrättelseverksamhet och analyser om man
misstänker allvarlig brottslighet. Tullen arbetar
aktivt med att ytterligare effektivisera sin
underrättelse- och analysverksamhet. Det pågår inom
EU ett intensivt arbete med att ta fram effektiva
medel mot bl.a. smugglingsbrott. Arbetet innefattar
en översyn av transiteringssystemet, krav på
säkerhet vid transporter av högbeskattade varor och
skärpt tullkontroll. För närvarande pågår vidare ett
arbete med att skapa ett gemensamt datoriserat
system för administration och kontroll av
transiteringar. Slutligen utarbetas för närvarande
inom EU ett system för informationsutbyte beträf-
fande påbörjade transporter samtidigt som
utvecklingen av tullinformationssystemet CIS
fortskrider.
Till detta kan tilläggas att riksdagen (prop.
1999/2000:122, bet. 2000/01:SkU2) dels godkänt den
s.k. tullsamarbetskonventionen och vissa
förklaringar i anslutning till den, dels antagit en
lag om internationellt tullsamarbete. Härigenom ökar
tullens möjligheter att ytterligare skärpa kampen
mot den organiserade och grova gränsöverskridande
brottsligheten. Riksdagen har även antagit en ny
smugglingslag (prop. 1999/2000:124, bet.
2000/01:JuU2) som markerar en skärpt hållning till
den gränsöverskridande brottsligheten.
Utskottet anser att det inte behövs sådana
tillkännagivanden som motionärerna föreslår och
avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande
delar.
Skatteflyktslagens generalklausul
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om
skatteflyktslagens generalklausul.
Jämför reservation 11 (m, kd, fp).
Bakgrund m.m.
År 1980 infördes en lag mot skatteflykt. Lagen var
av tillfällig karaktär och skärptes 1982 och
förlängdes i olika omgångar tills den upphävdes
hösten 1992. Den 1 juli 1995 återinfördes lagen
(prop. 1994/95:209, bet. 1994/95: SkU30).
Generalklausulen i 2 § fick en ny utformning den 1
januari 1998 (prop. 1996/97:170, bet. 1997/98:SkU3).
I det sammanhanget avslog riksdagen motioner om
lagens upphävande.
Lagen (1995:575) om skatteflykt gäller vid
taxering till kommunal och statlig inkomstskatt och
statlig förmögenhetsskatt. Enligt 2 § skall vid
taxeringen hänsyn ej tas till rättshandling, om
1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med
annan rättshandling, ingår i ett förfarande som
medför en väsentlig skatteförmån för den
skattskyldige,
2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat
i rättshandlingen eller rättshandlingarna,
3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna
kan antas ha utgjort det övervägande skälet för
förfarandet, och en taxering på grundval av
förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte
som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna
utformning och de bestämmelser som är direkt
tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Motionerna
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 23 av Lars
Leijonborg m.fl. föreslås att generalklausulen
avskaffas. Enligt motionen står bestämmelsen i strid
med fundamentala principer som syftar till att
förhindra godtycklig maktutövning. Bestämmelsens
tillämpning, menar motionärerna, är svårbegriplig
och helt oförutsägbar för de skattskyldiga.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkandena 6
och 7 av Carl Fredrik Graf m.fl. anförs att
generalklausulen inte hör hemma i ett rättssamhälle
och därför bör avskaffas. Bestämmelsen stärker det
allmännas ställning gentemot den enskilde på ett
orimligt sätt. Den enskilde kan, enligt motionen,
inte bedöma skattekonsekvenserna av olika
rättshandlingar eftersom bestämmel-sens tillämpning
inte är förutsebar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att möjligheterna till förfaranden
och handlingar som är att betrakta som skatteflykt
på viktiga områden minskat genom 1991 års
skattereform. Fortfarande finns det emellertid
utrymme för sådana förfaranden som är att betrakta
som skatteflykt genom skillnader i beskattningen av
arbetsinkomster och kapitalinkomster och genom andra
asymmetrier i beskattningssystemet. De
lagtolkningsmetoder som finns har visat sig
otillräckliga när det gäller att förhindra och
motverka skatteflyktsförfaranden. Det finns ett
starkt behov av en lagstadgad tolkningsanvisning som
ger möjlighet att under vissa förutsättningar
angripa förfaranden som inte kan förhindras eller
motverkas med annan lagstiftning. Lagens främsta
betydelse ligger dock i att den är ett avhållande
medel mot skatteflyktstransaktioner. Utskottet anser
mot denna bakgrund att skatteflyktslagen med den
s.k. generalklausulen inte bör upphävas. Utskottet
avstyrker de berörda motionerna i motsvarande delar.
Revisionsregler, skattetillägg m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om
revisionsregler, skattetillägg m.m.
Jämför reservation 12 och 13 (m, kd, fp).
Bakgrund
Den 1 november 1997 (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23) ändrades revisionsreglerna för att
effektivisera skattekontrollen. Ändringen, som
grundade sig på Skatteflyktskommitténs betänkande
(SOU 1996:79) Översyn av revisionsreglerna, innebar
att revision kan ske för löpande period och hos
tredje man. Vidare får kassakontroll,
lagerinventering och liknande fysisk kontroll
företas i form av s.k. överraskningsrevisioner.
Reglerna för tull-revision ändrades på motsvarande
sätt.
Motionerna
I motion Sk643 av Elizabeth Nyström och Maud
Ekendahl (m) begärs en översyn av skattetillägget. I
motionen anförs att skattetillägget kan bli väldigt
stort och för mindre företag oerhört kännbart.
Medvetet lämnande av oriktiga uppgifter i en
deklaration bör givetvis beivras, framhåller
motionärerna, men ifrågasätter om sanktionen står i
rimlig proportion till begångna fel.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 1 av
Carl Fredrik Graf m.fl. föreslås av integritets- och
rättssäkerhetsskäl att riksdagen skall besluta
återinföra de regler om skatterevision som gällde
före lagändringen 1997. Det gäller reglerna om
tredjemanskontroll, revision under löpande period,
underrättelse om revision, föreläggande och
tredjemansföreläggande.
Enligt motionen skall reglerna för tullrevision
utformas på samma sätt som reglerna om
skatterevision. Det innebär att tredjemansrevision,
revision under löpande år samt
överraskningsrevisioner inte skall få förekomma vid
tullrevision.
Motionärerna föreslår vidare (yrkandena 2 och 3)
att skattetillägg avskaffas vid periodiseringsfel
beträffande både direkt och indirekt skatt. Enligt
motionen (yrkande 4) bör Skattetilläggsutredningen
få tilläggsdirektiv om att utreda en
beloppsbegränsning för skattetillägg i syfte att
skapa proportionalitet mellan förseelse och
sanktion.
Motionärerna vill slutligen (yrkande 5) helt
avskaffa tulltillägg. Man anser att tillägget
drabbar företag på ett sätt som inte står i rimlig
proportion till förseelsen. Dessutom handlar det,
enligt motionärerna, nästan uteslutande om icke
uppsåtliga fel.
I motion Sk817 av Mikael Odenberg (m) framhålls
att skattetillägg påförs vid felperiodiseringar som
inte innebär någon nämnvärd skada för det allmänna
samt vid felredovisningar där den skattskyldige
betalar för mycket skatt. Motionären föreslår att
reglerna om skattetillägg ändras.
I Folkpartiets kommittémotion Sk826 yrkande 1 av
Johan Pehrson och Karin Pilsäter föreslås att
skattetillägg slopas när periodiseringsfel i
momsredovisning inte innebär någon förlust för
staten eller när förlusten är försumbar.
Utskottets ställningstagande
I samband med behandlingen av det förslag som ledde
till att den nu gällande ordningen för
skatterevision antogs betonade skatteutskottet både
den skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och
integritet och att skatte-myndigheterna fick
lämpliga resurser, befogenheter och
kontrollinstrument till sitt förfogande. Utskottet
ansåg vidare att av effektivitetsskäl möjligheten
till tredjemansrevision borde återinföras. Vid
misstanke om skalbolags-transaktioner och
bolagsplundringar borde enligt utskottet
skattemyndig-heterna kunna säkra uppgifter ur
räkenskaperna innan bolaget töms eller säljs till en
s.k. målvakt. Skattemyndigheterna borde också kunna
göra iakttagelser av aktuella förhållanden i
svårkontrollerad affärsverk-samhet som riktar sig
till enskilda konsumenter och där kvitto inte
efterfrågas. Dessa omständig-heter talade enligt
utskottet för att skattemyndigheterna även borde få
en möjlighet att företa revision av löpande period.
Slutligen ansåg utskottet att s.k. över-
raskningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa
särskilda fall, t.ex. för kassakontroll,
lagerinventering och liknande. Utskottets
bedömningar står sig alltjämt och utskottet
avstyrker motion Sk654 i motsvarande del.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1998:07) som för
närvarande ser över skattetilläggsinstitutet
beräknas slutföra sitt arbete under mars 2001.
Utskottet anser inte att det är lämpligt att
föregripa utredningens arbete och avstyrker
motionerna Sk643, Sk654 i motsvarande delar, Sk817
och Sk826 i mot-svarande del.
Uppgifter om skatt m.m. på
lönebesked och redovisning av det
totala skatteuttaget
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om uppgifter om
skatt m.m. på lönebesked och redovisning av
det totala skatteuttaget.
Jämför reservation 14 (m).
Motionerna
I motion Sk601 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
anförs att det i Sverige, med världens högsta
skattetryck, är särskilt viktigt att synliggöra det
totala skattetrycket. I motionen föreslås att staten
som arbetsgivare föregår med gott exempel och på
lönebesked lämnar uppgift om de totala
lönekostnaderna.
I motion Sk610 av Stefan Hagfeldt och Ola Sundell
(m) anförs att alltför många människor inte känner
till vilka skatter de betalar. Kännedomen om
arbetsgivaravgifterna är allra sämst. Motionärerna
framhåller att det i andra sammanhang anses viktigt
att den enskilde får uppgift om exempelvis
jämförelsepriser. Självklart skall en löntagare ha
rätt att få alla skatter öppet redovisade på
lönebesked och inkomstuppgifter, menar motionärerna.
I motion Sk623 yrkandena 1 och 2 av Catharina
Hagen (m) framhålls att behovet är stort av generell
skatteinformation till medborgarna och väljarna. En
viktig del av denna information är att anställda får
reda på hur mycket arbetsgivaren betalar i
löneskatter. Enligt motionen bör regeringen utreda
möjligheten att staten, kommuner och landsting
redovisar arbetsgivaravgifter på lönebesked.
Motionären anser vidare att bilden av det totala
skatteuttaget från arbetsinkomster bör kompletteras
med uppgifter om, förutom löneskatter,
inkomstskatter och egenavgifter, moms, punktskatter
och vissa andra skatter. Enligt motionen bör
regeringen utreda möjligheten att
skattemyndigheterna en gång om året redovisar det
totala genomsnittliga skatteuttaget i procent av
"hela lönen" (yrkande 4).
I motion Sk808 av Anna Lilliehöök (m) påtalas att
den anställde inte får någon uppgift om hur stor
bruttolönen eller lönekostnaden är. Den anställde
kan heller inte se vilka avgifter som betalats in
och vilka förmåner i form av pensioner och
försäkringar man egentligen tjänat ihop till.
Motionären föreslår en individuell redovisning av
statliga arbetsgivaravgifter och försäkringsmässiga
socialförsäkringar.
Utskottets ställningstagande
Det står givetvis arbetsgivare fritt att som en
frivillig serviceåtgärd till de anställda lämna
information av ifrågavarande slag på lönebeskeden
eller på annat sätt. Enligt vad utskottet känner
till är en sådan ordning också vanligt förekommande.
Utskottet vidhåller (se bet. 1999/2000:SkU18) dock
uppfattningen att det inte finns någon anledning att
införa ett obligatoriskt uppgiftslämnande för
arbetsgivarna, vare sig de är offentliga eller
privata, och belasta dem med det merarbete och
kostnader ett sådant uppgiftslämnande medför.
Strävandena bör tvärtom vara att så långt möjligt
begränsa arbetsgivarnas uppgiftsskyldighet.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk601,
Sk610, Sk623 i motsvarande del och motion Sk808.
Förenklad självdeklaration,
deklarationstidpunkt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om förenklad
självdeklaration och deklarationstidpunkt.
Jämför reservation 15 (m).
Gällande bestämmelser
Enligt 2 kap. 28 § lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall
förenklad självdeklaration lämnas senast den 2 maj
under taxeringsåret, och särskild självdeklaration
skall normalt lämnas senast den 31 mars under
taxeringsåret.
Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i sitt
slutbetänkande (SOU 1998:12) Självdeklaration och
kontrolluppgifter - förenklade förfaranden lämnat
ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och
kontrolluppgifter. Utredningen har bl.a. föreslagit
att den 2 maj blir en gemensam deklara-tionsdag för
alla deklarationsskyldiga. Inom Finansdepartementet
har med utgångspunkt i Skattekontrollutredningens
betänkande upprättats prome-morian (Ds 2000:70) En
ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. En
proposition i ämnet har aviserats till maj månad
2001.
Motionerna
I motion Sk622 av Kjell Eldensjö (kd) anförs att
staten går miste om flera tiotals miljarder kronor i
skatteintäkter på grund av felaktiga deklarationer.
Med ytterligare förenklingar i
självdeklarationsproceduren genom utnyttjande av
dagens tekniska möjligheter skulle
skattemyndigheterna kunna ägna mer tid åt själva
granskningen. Motionären ifrågasätter om den
förenklade deklarationen skall behöva undertecknas
och returneras till skatte-myndigheten. Mycket
arbetstid skulle också sparas om registrering och
arkivering av icke ändrade förenklade deklarationer
inte var nödvändiga. Småändringar av förtryckta
deklarationsuppgifter borde, framhåller motionären
slutligen, kunna ske via knapptelefon.
I Moderaternas kommittémotion Sk654 yrkande 8 av
Carl Fredrik Graf m.fl. anförs bl.a. att
överblickbarheten minskar i en familj där familje-
medlemmarna vid olika tidpunkter skall fylla i en
särskild deklaration respektive en förenklad
deklaration. Enligt motionen bör en gemensam sista
dag för deklarationsinlämningen införas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns anledning att avvakta
och se vad den aviserade propositionen med nya
bestämmelser på deklarationsområdet innehåller.
Utskottet avstyrker därmed motionerna Sk622 och
Sk654 i motsvarande del.
Skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om
skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt.
Jämför reservation 16 (fp).
Gällande bestämmelser
En skattedeklaration skall ha kommit in till
skattemyndigheten på fastställt formulär senast den
dag som angivits i skattebetalningslagen. (En
skattedeklaration får efter särskilt medgivande från
Riksskatteverket eller skattemyndighet lämnas i form
av ett elektroniskt dokument.) Skatten är betald den
dag då betalningen har bokförts på
skattemyndighetens konto. (Före skattekontoreformen
gällde att skatten ansågs betald då inbetalning
skett till post eller bank.)
Den 1 januari 1996 höjdes beloppsgränsen för att
redovisa moms i självdeklaration i stället för i en
skattedeklaration från ett beskattnings-underlag på
200 000 kr till en miljon kronor.
Redovisningsperioden för skattedeklarationen
kortades ned från två månader till en månad.
(Redovisningsperioden för moms i självdeklaration
utgörs av det beskatt-ningsår som självdeklarationen
avser.) Handelsbolag skall som regel inte lämna
självdeklaration och har undantagits från ovannämnda
beloppsgräns. De skall således alltid redovisa moms
i en skattedeklaration. Skattemyndig-heten får
beträffande den som inte är skyldig att lämna
självdeklaration och beträffande handelsbolag
besluta att redovisningsperioden skall vara ett helt
beskattningsår, dock endast om
beskattningsunderlaget beräknas uppgå till högst 200
000 kr.
Motionerna
I Folkpartiets partimotion Sk324 yrkande 21 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) anförs att företagare med
dagens regler är skyldiga att se till att
deklaration och skattebetalning har kommit
skattemyndigheten till handa ett visst datum.
Eftersom det inte finns några garantier för att
postgången fungerar, innebär det en osäkerhet om
deklarationen respektive inbetalningen verkligen
kommit in i rätt tid. Motionärerna vill därför ändra
reglerna för skattekontot så att redovisning och
betalning av skatt skall ha sänts in senast det i
lagen angivna datumet.
I motion Sk626 yrkande 2 av Maria Larsson (kd) anförs att
momsredovis-ningen vållar företag stora problem
eftersom förskottsfakturor är vanliga och moms då
skall redovisas annan månad än fakturadatum.
Motionären framhåller att den skattskyldige kan
påföras skattetillägg vid fel i momsredovisningen
även om inbetalningen gjorts i förtid och om
beloppet är rätt men tidpunkten fel. I motionen
föreslås att reglerna skyndsamt ändras och att
fakturadatum blir styrande för både avsändare och
mottagare vid momsredovisning till
skattemyndigheten.
I motion Sk824 av Yilmaz Kerimo (s) efterlyses en
översyn i förenklande syfte av
momsredovisningsreglerna för småföretagare.
Motionären föreslår att vid enskild firma gränsen
för att redovisa moms i självdeklaration i stället
för i en skattedeklaration höjs och får gälla även
handelsbolag.
Utskottets ställningstagande
Frågan om vid vilken tidpunkt en skattebetalning
eller en skatteredovisning skall anses ha skett har
behandlats av utskottet under en följd av år, senast
i det av riksdagen godkända betänkandet
1999/2000:SkU18. Enligt den gällande ordningen skall
deklarationen ha kommit in till skattemyndigheten
viss dag, och skatten är betald den dag betalningen
bokförts på skattemyndighetens konto. Utskottet
vidhåller uppfattningen att det är en fördel att ha
en ordning på skatteområdet som stämmer överens med
civilrättsliga principer om hur betalning och
redovisning görs i andra sammanhang. Till saken hör
att det numera finns möjligheter som inte fanns
tidigare att betala skatten genom bankgiro.
Härigenom har tidsåtgången minskat för den som
föredrar denna betalningsform. Därmed avstyrks
motion Sk324 i motsvarande del.
När det gäller motion Sk626 instämmer utskottet i
att de nuvarande reglerna i momslagen om redovisning
av utgående och ingående moms är svåra att tillämpa
för både skattskyldiga och myndigheter. Moms skall
redovisas vid yrkesmässig omsättning av varor och
tjänster, vid import och vid gemenskapsinterna
förvärv samt vid uttag av varor och tjänster.
Huvudregeln för redovisning innebär att skatten
skall redovisas när en omsättning respektive ett
förvärv "enligt god redovisningssed bokförts eller
borde ha bokförts". Problemet är att nämnda regel
inte entydigt anger vid vilken tidpunkt redo-
visningsskyldighet för utgående skatt respektive
avdragsrätt för ingående skatt uppkommer.
Svårigheterna beror på att det finns olika regler i
bokföringslagen som anger när en faktura skall
grundbokföras under löpande räkenskapsår. Detta kan
ske per verifikationsdatum (när en faktura utfärdats
eller mottagits) eller alternativt per
affärshändelsedatum. Det finns dessutom regler i
momslagen som anger vid vilken tidpunkt en faktura
eller jämförlig handling skall finnas för att styrka
avdragsrätt till ingående moms. Slutligen regleras
frågan av den redovisningspraxis för bokföring av
moms vid bokslut som uppkommit och som t.ex. medger
en möjlighet till s.k. brytdagsredovisning.
Nuvarande rättspraxis ger företagen möjlighet att
redovisa skatten efter antingen fakturadatum eller
efter leveransdatum, dvs. oberoende av när fakturan
är daterad. Även brytdagsredovisning med möjlighet
för företagen att individuellt välja brytdag medför
att utgående och ingående skatt ofta inte redovisas
i samma period av säljare och köpare. De olika
redovisningssätten leder till betydande
tillämpnings- och kontrollproblem och ställer stora
krav på både företag och myndigheter. Systemet kan
också missbrukas av företag i intressegemenskap.
En arbetsgrupp inom RSV har i en rapport, 1999:13
Sambandet mellan redovisning och indirekt
beskattning, utarbetat ett förslag för att komma
till rätta med de ovan beskrivna svårigheterna.
Förslaget syftar till en precisering i momslagen av
tidpunkten för redovisning av moms. Skattereglerna
föreslås bli fristående i förhållande till
redovisningsreglerna men redovisningen skall även
fortsättningsvis ske med ledning av företagets
löpande bokföring. Fakturadatum föreslås i de allra
flesta fall bli avgörande för tidpunkten för
redovisning av utgående moms och därmed i praktiken
huvudmetod. Rapporten remissbehandlades under våren
2000, och en skrivelse lämnades till
Finansdepartementet i september 2000. Förslaget i
skrivelsen bereds för närvarande i departementet.
Den fråga som tas upp i motion Sk626 är således
uppmärksammad genom Riksskatteverkets översyn, och
ett tillkännagivande från riksdagens sida är därför
obehövligt. Utskottet avstyrker därmed motion Sk626
i motsvarande del.
När det slutligen gäller förslaget i motion Sk824
om att höja gränsen för att redovisa moms i en
självdeklaration i stället för i en
skattedeklaration erinrar utskottet om att
Förenklingsutredningen (Fi 1996:14) överväger ett
förenklat deklarations- och redovisningsförfarande
för de allra minsta företagen i fråga om bl.a. moms
(se dir. 1996:78 och 1998:4). Utskottet anser inte
att utred-ningens arbete bör föregripas och
avstyrker motion Sk824.
Inbetalning av kvarskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om inbetalning av
kvarskatt.
Jämför reservation 17 (v).
Gällande bestämmelser
Enligt 16 kap. 6 § första stycket
skattebetalningslagen skall obetald slutlig skatt
betalas efter en betalningsfrist på 90 dagar efter
ett grundläggande beslut om slutlig skatt. Enligt
andra stycket i samma paragraf är motsvarande frist
beträffande skatt som har bestäms genom
omprövningsbeslut 30 dagar. Enligt 11 kap. 15 §
samma lag skall ett besked om den slutliga skatten
skickas till den skattskyldige senast den 15
december taxeringsåret.
Det ankommer på den skattskyldige själv att betala
in obetald slutlig skatt. Arbetsgivarens tidigare
medverkan i betalningen slopades i samband med
införandet av den nya skattebetalningslagen (prop.
1996/97:100, bet. SkU23).
För skattskyldiga med förenklad deklaration finns
en preliminär uppgift om eventuell kvarskatt redan
på den förtryckta deklarationsblanketten.
Motionerna
I kommittémotion Sk806 yrkande 1 av Per Rosengren
m.fl. (v) föreslås att arbetsgivarens skyldighet att
medverka vid betalningen av kvarskatt skall
återinföras. Enligt motionen var det gamla systemet
effektivt och gav en större garanti för att skatten
betalades in.
I motionen anförs vidare att de nya reglerna
innebär att skattskyldiga med förenklade
deklarationer som får slutskattebesked i slutet av
augusti skall betala in kvarstående skatt senast den
sista november samma år. Detta leder, enligt
motionen, till problem för många, särskilt
barnfamiljer, då familjeekonomin ofta är ansträngd
vid slutet av året. Motionärerna föreslår att den
tidigare betalningstiden för kvarskatt skall
återinföras (yrkande 2).
I motion Sk816 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s)
föreslås att inbetalningstidpunkten för kvarstående
skatt skall flyttas till en tidpunkt i anslutning
till löneutbetalningen, som för flertalet infaller
mellan den 25 och 30 i varje månad.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av att kvarskatterna under 1990-talet
fortlöpande minskat och att de skattskyldiga med
förenklad deklaration numera redan på den förtryckta
deklarationsblanketten får tydliga besked om sina
skatteförhållanden förefaller det inte finnas något
skäl att ånyo pålägga arbetsgivarna skyldigheten att
betala in de anställdas kvarskatter. Ett
återinförande av denna skyldighet skulle dessutom
passa dåligt in i skattekontosystemet och ge upphov
till administrativt merarbete. Utskottet ser heller
ingen anledning att ändra den gällande
betalningsfristen.
Utskottet utgår från att regeringen utvärderar det
nya systemet för inbetalning av kvarskatt för att
utröna vilka konsekvenser detta fått för såväl
myndigheter som skattskyldiga. Utskottet avstyrker
därmed motionerna Sk806 i berörd del och Sk816.
Anstånd med betalning av skatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om anstånd med
betalning av skatt.
Jämför reservation 18 (m).
Gällande bestämmelser
Ett taxeringsbeslut är verkställbart även om det
inte har vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan
alltså inte genom att överklaga beslutet påverka
skyldigheten att i föreskriven tid och ordning
betala den skatt som debiterats på grund av
taxeringen. Under vissa förutsättningar kan
emellertid den skattskyldige enligt regler i
skattebetalningslagen få anstånd med att betala in
skatten.
Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen får
skattemyndigheten i samband med omprövning eller
överklagande bevilja anstånd med inbetalning av
skatt:
1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att
få befrielse helt eller delvis från skatten,
2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller
överklagat ett beskattningsbeslut och det är
tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig
att betala skatten, eller
3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett
beskattningsbeslut eller ett sådant beslut
överklagats och det skulle medföra betydande
skadeverkningar för den skattskyldige eller annars
framstå som oskäligt att betala skatten.
Motionen
I kommittémotion Sk812 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) anförs att praxis på området är splittrad och
oförutsebar och att tiden nu är mogen för att stärka
de skattskyldigas rättssäkerhet. Enligt motionen bör
anstånd med betalning av skatt generellt medges om
den skattskyldige begärt omprövning respektive
överklagat taxeringen eller annat skattebeslut.
Undantag bör endast göras om begäran om omprövning
eller överklagandet är uppenbart ogrundat.
Utskottets ställningstagande
Anståndsreglerna har varit föremål för översyn av
Skattebetalnings-utredningen. Utredningen avlämnande
i juni 1996 slutbetänkandet Ett nytt system för
skattebetalning (SOU 1996:100). Utredningen
konstaterade, en åsikt som regeringen delade (prop.
1996/97:100), att anståndsbestämmelserna inte
vållade några nämnvärda problem och att det inte
fanns skäl att ändra förutsättningarna för anstånd i
samband med omprövning och överklagande. Riksdagen
hade heller inget att erinra mot reglernas
utformning (bet. 1996/97:SkU23).
Utskottet anser att det skulle föra alldeles för
långt att, som föreslås i motionen, en skattskyldig
i princip automatiskt skulle få en kredittid genom
att begära omprövning eller överklaga ett
beskattningsbeslut. Att införa en sådan generell
rätt till anstånd med betalning av skatten skulle,
enligt utskottets uppfattning, urholka
betalningsmoralen och på ett oacceptabelt sätt öka
belastningen på myndigheter och domstolar. Utskottet
avstyrker därmed den aktuella motionen i motsvarande
del.
Ersättning för ombudskostnader i
skattemål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om ersättning för
ombudskostnader i skattemål.
Jämför reservation 19 (m, kd).
Gällande bestämmelser
En skattskyldig som i ett mål haft kostnader i
domstol eller andra myndigheter för ombud eller
biträde, utredning eller annat som skäligen behövts
för att ta till vara hans rätt skall beviljas
ersättning om
1. han helt eller delvis vinner bifall till sina
yrkanden i ärendet eller målet,
2. målet avser en fråga som är av betydelse för
rättstillämpningen, eller
3. det finns synnerliga skäl för ersättning.
Vissa kostnader får inte ersättas, t.ex. för
deklaration och för eget arbete.
Motionen
I motion Sk804 av Kenneth Lantz (kd) anförs att det
för en skattskyldig fortfarande är alltför svårt att
få ersättning för kostnader i samband med en
prövning hos skattemyndighet eller domstol.
Motionären föreslår att ersättningslagen skall ses
över så att en skattskyldig skall kunna få
ersättning för ombudskostnader i samma utsträckning
som gäller för tvistemål i de fall vederbörande
vinner bifall till sin talan hos skattemyndighet
eller i domstol.
Utskottets ställningstagande
De nuvarande bestämmelserna om ersättning för
kostnader i ärenden och mål om skatt infördes den 1
juli 1994 (prop. 1993/94:151, bet. 1993/94:SkU31,
SFS 1994:470). De nya reglerna innebar för den
enskilde en utvidgning av ersättningsmöjligheterna.
Utskottet anser att principen bör vara att
ersättning skall beviljas en skattskyldig som
verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att
på ett effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör
beaktas att förvaltningsmyndigheter och
förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant
införskaffa den utredning som krävs och att behovet
av ombud därför normalt sett är betydligt mindre i
ett skattemål än i t.ex. ett tvistemål vid allmän
domstol. Utskottet anser att de nuvarande
ersättningsbestämmelserna är lämpligt utformade och
avstyrker motion Sk804.
Förmånsrätt för skattefordringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionen om förmånsrätt för
skattefordringar.
Jämför reservation 20 (m).
Motionen
I kommittémotion Sk735 yrkande 8 av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) förslås att förmånsrätten vid konkurs
för skattefordringar skall slopas. Enligt motionen
är denna förmånsrätt en väsentlig omständighet om
ett företag skall rekonstrueras. Ett mer jämbördigt
system för samtliga fordringsägare, inklusive
staten, skulle enligt motionen vara till fördel för
alla parter.
Utskottets ställningstagande
Förmånsrättskommittén (Ju 1996:02) föreslår i
betänkandet Nya förmåns-rättsregler (SOU 1999:1) att
statens förmånsrätt för skatter och allmänna
avgifter avskaffas. Enligt vad utskottet erfarit
arbetar Justitiedepartementet med en lagrådsremiss
som man beräknar vara klar under hösten 2001.
Utskottet finner ingen anledning att föregripa
beredningsarbetet och avstyrker bifall till motion
Sk735 i motsvarande del.
Församlingen och socknen i
folkbokföringen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om församling och
socknen i folkbokföringen.
Jämför reservation 21 (m, kd, c).
Bakgrund
Enligt 6 § folkbokföringslagen skall en person
folkbokföras på den fastighet, i vissa fall även
lägenhet, och i den territoriella församling där
vederbörande är att anse som bosatt. Sverige är
indelat i territoriella församlingar, som i dag är
kyrkliga kommuner.
Församlingsindelningen är en inomkyrklig
angelägenhet sedan kyrkan skilts från staten. Frågan
om folkbokföring i en territoriell församling och
konsekvenserna av att bibehålla eller avskaffa
nuvarande ordning har analyserats av en utredare
(dir. 1998:75). Utredaren har i betänkandet
Folkbokföring efter stat-kyrkareformen m.m. (SOU
2000:17) föreslagit att folkbokföring inte längre
skall ske i territoriell församling inom Svenska
kyrkan. En person skall, enligt förslaget, i stället
folkbokföras på den fastighet och i den kommun där
han eller hon är att anse som bosatt.
Motionerna
I motion Sk611 av Eskil Erlandsson (c) begärs ett
tillkännagivande om att socknen även i framtiden
skall utgöra den administrativa enheten för
folkbokföring.
I motion Sk901 av Erik Egervärn och Marianne
Andersson (c) anförs att församlingsbegreppet inte
enbart är en kyrklig angelägenhet och att en mängd
samhällsorgan använder församlingsbegreppet som
minsta basenhet. Församlingen eller socknen är,
enligt motionen, också bärare av ett stort
kulturhistoriskt värde. Mot den bakgrunden är det,
enligt motionen, motiverat att församlings- eller
sockennamnet får ett lagligt skydd och att
församlings-begreppet även i fortsättningen skall
vara basenhet för samhällets insamling, bearbetning
och redovisning av statistik.
I motion Sk902 av Lars Björkman och Ola Karlsson
(m) anförs att riksdagen bör besluta att
sockenbegreppet skall finnas kvar i folkbokföringen.
Motionärerna framhåller att utredningsförslaget om
att utmönstra för-samlingstillhörigheten ur
folkbokföringen äventyrar en viktig del av kultur-
arvet. Dessutom blir, enligt motionen, den
historiska forskningen lidande.
I motion Sk903 av Sofia Jonsson (c) betonas att
socken- eller församlings-indelningen är en viktig
sorteringsmekanism för vårt geografiska namn-system.
Ett ortnamn går att åtskilja så länge man vet vilken
socken eller församling som avses. Negativa
konsekvenser uppstår, enligt motionen, om dessa
begrepp försvinner från den officiella hanteringen.
Motionären anser att socknen eller församlingen även
i framtiden skall finnas kvar som grund för
folkbokföringen.
I motion Sk905 av Jan Backman och Roy Hansson (m)
anförs att sockenbegreppet bör skyddas och
regeringen bör ta initiativ till att socken-namnen
skyddas genom att tas in i 4 § kulturminneslagen.
I motion Sk907 av Göran Magnusson (s) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att de invanda
församlingsnamnen skall behållas. Motionären
framhåller att församlingarnas geografiska
avgränsning använts för olika slags offentlig
statistik. Motionären anför vidare att
församlingarna, i många av de kommuner som skapades
genom kommunsammanslagningen för 30 år sedan, utgör
kommundelar, där de boende känner samhörighet,
ibland också i formellt organiserade
kommundelsnämnder.
I motion Sk908 av Lennart Hedquist (m) beskrivs
utredningsförslaget som en klåfingrig förändring som
tyder på bristande respekt för vår historia och som
även skulle bryta ett intressant statistiskt samband
bakåt i tiden. Enligt motionen bör församlingen även
i fortsättningen vara basenhet i folk-bokföringen.
I kommittémotion Kr289 yrkande 15 av Birgitta
Sellén m.fl. (c) sägs att utredningsförslaget hotar
viktiga underlag för samhällsforskning och lokalt
utvecklingsarbete. Dessutom, framhåller
motionärerna, är sockennamnen en viktig del av det
svenska kulturarvet och står för kulturell identitet
och samarbete.
I kommittémotion Kr345 yrkande 16 av Inger
Davidson m.fl. (kd) är motionärerna mycket negativa
till den föreslagna förändringen och anser att
socknarna utgör en omistlig del av det svenska
kulturarvet. De är, enligt motionärerna, att
likställa med ortnamn som nyligen fick lagstöd.
Enligt motionen bör även sockennamnen omfattas av
ortnamnslagen.
Utskottets ställningstagande
Förslaget om förändring vad gäller folkbokföring i
territoriell församling bereds för närvarande i
Regeringskansliet. Vice statsminister Lena Hjelm-
Wallén har vid riksdagens frågestund den 25 januari
2001 anfört bl.a. att regeringens beredning av
frågan innefattar en bedömning av vilka besparingar
som kan göras om man tar bort sockennamnen och att
kostnadsaspekten vägs mot de kulturvärden som ligger
i ett bevarande. Enligt statsrådet är det viktigt
att kulturvärdena kan bevaras. Utskottet anser inte
att riksdagen bör föregripa regeringens beredning av
utredningens förslag och avstyrker bifall till de
aktuella motionerna i motsvarande delar.
Missbruk av folkbokföringen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om missbruk av
folkbokföringen, m.m.
Gällande bestämmelser
Den 1 november var tidigare mantalsskrivningsdag. I
och med den nya folkbokföringslagen avskaffades
mantalsskrivningen och ersattes av begreppet
folkbokföring. Folkbokföring sker löpande under året
och någon viss folkbokföringsdag finns inte. Som
huvudregel gäller vid flyttning den nya
folkbokföringen från och med flyttningsdagen. Något
skäl att ha en viss folkbokföringsdag finns inte för
folkbokföringsverksamheten. I vissa lagar finns det
fortfarande kvar bestämmelser som tar sikte på den
enskildes folkbokföring den 1 november, så t.ex.
kommunalskattelagen (rätt beskattningsort) och
socialförsäkringslagen (rätt kassa för inskrivning).
Kommuner och landsting har en skyldighet att
underrätta skattemyndigheten om det finns anledning
att anta att någon har fel adress i folkbokföringen.
Dessa uppgifter ligger till grund för
bosättningskontroll.
Motionerna
I motion Sk906 av Birgitta Sellén m.fl. (c) begärs
en översyn av reglerna för folkbokföringen. Enligt
motionen borde det med dagens teknik gå att göra en
folkbokföring minst två gånger per år.
I motion Sk909 yrkandena 1 och 2 av Rune Berglund
och Berit Andnor (s) anförs att det finns anledning
att utreda om det går att skapa klara
folkbokföringsregler som ger kommuner och
myndigheter möjligheter till övervakning och som
innehåller sanktioner mot uppenbart missbruk av
folkbokföringen. Enligt motionen finns det också
anledning att utreda frågan om den 1 januari som
folkbokföringsdag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att folkbokföringen i dag sker
löpande under året och att det inte finns något skäl
för att åter införa en särskild folkbokföringsdag.
Med anledning av vad som sägs i motion Sk909 vill
utskottet understryka vikten av att kvaliteten i
folkbokföringen är hög. Det kan inte uteslutas att
det behövs åtgärder för att man skall komma till
rätta med felaktigheter och missbruk av
folkbokföringen. Riksskatteverket har den 17
februari 1999 till regeringen redovisat resultatet
av ett projektarbete rörande förbättrad
bosättningskontroll samt lämnat förslag till
förändringar och andra åtgärder. Regeringen har
därefter den 27 januari 2000 beslutat att tilldela
RSV ytterligare projektbidrag för
bosättningskontroll. Det nya projektet omfattar
tidsbegränsade vistelser samt samverkan med
Invandrarverket. Utskottet anser att behovet av en
eventuell översyn bättre kan bedömas när alla
problem blivit belysta. Resultatet av projektet bör
därför avvaktas. Det kan avslutningsvis påpekas att
kommuner och landsting redan i dag har en skyldighet
att underrätta skattemyndigheten om det finns
anledning att anta att någon har fel adress i
folkbokföringen. Dessa uppgifter ligger sedan till
grund för bosättningskontroll.
Utskottet avstyrker med det anförda
motionerna Sk906 och Sk909 i berörd
del.
Fingerade personuppgifter i
folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna om fingerade
personuppgifter i folkbokföringen.
Jämför reservation 22 och 23 (m, fp).
Gällande bestämmelser
Uppgifter som registreras i folkbokföringen om en
persons namn, personuppgifter och adress m.m. är som
huvudregel offentliga. Om det kan innebära men för
personen, exempelvis risk för förföljelse om
uppgifter om henne eller honom lämnas ut, kan
skattemyndigheten i folkbokföringsregistret lägga
till en markering om särskild sekretessprövning,
s.k. sekretess-markering. Uppgifter om personer med
sekretessmarkering lämnas inte ut till den som inte
kan erbjuda sekretesskydd för uppgifterna.
Sekretessmarkerade personuppgifter från
folkbokföringen skapar automatiskt markeringar i
olika register inom t.ex. socialförsäkringen.
En person som av särskilda skäl kan antas bli
utsatt för brott, förföljelse eller allvarliga
trakasserier på annat sätt får vidare vid flyttning
medges vara folkbokförd på den gamla
folkbokföringsorten, s.k. kvarskrivning.
En folkbokförd person som riskerar att bli utsatt
för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes
liv, hälsa eller frihet kan slutligen enligt lagen
(1991:483) om fingerade personuppgifter av domstol
ges tillstånd att använda andra personuppgifter om
sig själv än de verkliga. Den som fått sådant
medgivande registreras inom folkbokföringen med de
fingerade uppgifterna.
En enskild person som fått sin skyddade identitet
röjd kan rikta skade-ståndsanspråk mot staten enligt
förordningen (1995:1301) om handläggning av
skadeståndsanspråk mot staten.
Motionerna
I motion Sk904 av Siw Persson (fp) begärs ett
tillkännagivande till regeringen om att
handläggningen av sekretesskyddade personuppgifter
skall flyttas från de lokala skattemyndigheterna.
Motionären beskriver i motionen att myndigheter och
enskilda tjänstemän röjer sekretesskyddade uppgifter
på ett otillbörligt sätt.
I motion Ju920 yrkande 6 av Beatrice Ask m.fl. (m)
vill motionären att intensifierade åtgärder vidtas
så att inte myndigheter röjer adressen till
misshandlade kvinnor som lever under skyddad
identitet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är mycket allvarligt om av
samhället vidtagna åtgärder för att skydda en
enskild person blir verkningslösa därför att
reglerna tillämpas felaktigt, vare sig det är
medvetet eller på grund av rena förbiseenden. Enligt
utskottets bedömning är det inte i första hand ny
lagstiftning som behövs. Det är snarare en fråga om
att tillämpa befintliga regelsystem på ett korrekt
sätt. Det ankommer i första hand på myndigheterna
att kontinuerligt, genom information,
utbildningsinsatser och liknande, verka för att
anställda är förtrogna med sekretessbestämmelserna
och att de är medvetna om vilka konsekvenser det kan
få för enskilda människor om hemliga uppgifter röjs.
Det bör också framhållas att det enligt brottsbalken
är straffbart att medvetet eller oaktsamt röja
uppgifter som skall hållas hemliga. Det ankommer på
polis och åklagare att beivra sådan brottslighet.
Frågan om att förhindra att sekretessbelagda
uppgifter röjs av myndigheter har aktualiserats inom
Regeringskansliet bl.a. genom en interpellation till
justitieministern i mars 2000 (se ip. 1999/2000:239,
prot. 1999/2000:79). Utskottet anser inte att ett
tillkännagivande av riksdagen i frågan är nödvändigt
och avstyrker med det anförda bifall till motionerna
Sk904 och Ju920, den senare i berörd del.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Förenklingar för företagare: utfärdande
av F-skattsedel och startande av företag
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk906 och
2000/01:Sk909 yrkandena 1 och 2.
19. Fingerade personuppgifter i
folkbokföringen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk904 och
2000/01:Ju920 yrkande 6.
Reservation 22 (m)
Reservation 23 (fp)
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Claes Stockhaus (v), Karin Pilsäter
(fp) och Matz Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Förenklingar för företagare: utfärdande av
F-skattsedel och startande av företag
(punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m)
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk807,
2000/01:Sk809, 2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814
yrkandena 1-3 och 2000/01:N385 yrkande 4 samt
bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 20
delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2, 2000/01:So548
yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5, 2000/01:N323
yrkandena 3 och 4 samt avslår motionerna
2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk815 och 2000/01:A812
yrkande 8.
Ställningstagande
Innehav av F-skattsedel är viktig för alla
företagare. Det gäller att för kunder och
uppdragsgivare kunna visa att man själv har ansvaret
för skatter och arbetsgivaravgifter så att köparen
inte behöver ansvara för betalningen av dessa. Utan
F-skattsedel kommer man därför lätt till korta i
konkurrensen. På landsbygden är innehavet särskilt
viktigt eftersom en så stor del av befolkningen är
beroende av företagande, och särskilt
småföretagande.
De modifieringar av reglerna som gjordes den 1
januari 1998 var enligt vår uppfattning inte
tillräckliga. Fortfarande vägrar ibland
skattemyndigheterna att utfärda en F-skattsedel
därför att den sökande inte kan antas komma att
bedriva näringsverksamhet. Bedömningen av
näringsverksamhet bygger på ett
självständighetskriterium som innebär bl.a. att den
som endast har uppdrag från sin tidigare
arbetsgivare inte anses bedriva näringsverksamhet.
Detta är inte något annat än förtäckt
etableringskontroll.
Vi anser att etableringsfrihet skall råda. I
princip skall alla som ansöker om en F-skattsedel
också få en sådan, om inte företagssyftet är
uppenbart oseriöst.
Vi anser att RSV:s förslag (RSV Rapport 1998:4)
om bl.a. en utvidgning av näringsbegreppet skall
genomföras.
2. Förenklingar för företagare: utfärdande av
F-skattsedel och startande av företag
(punkt 1) - kd
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk815 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk807, 2000/01:Sk809,
2000/01:Sk810, 2000/01:Sk814 yrkandena 1-3 och
2000/01:N385 yrkande 4, 2000/01:Sk324 yrkande 20
delvis, 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande
2, 2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N267 yrkande 5,
2000/01:N323 yrkandena 3 och 4 och 2000/01:A812
yrkande 8.
Ställningstagande
F-skattsedel är numera i praktiken ett villkor för
att man skall kunna driva en verksamhet. Alla som så
önskar bör därför få en sådan utan annan prövning än
om personen har näringsförbud. I gengäld bör
skattemyndigheten lika snabbt återkalla F-
skattsedeln om den missbrukas.
Om den enskilde kan växla mellan att vara anställd
och driva företag skulle flexibiliteten på
arbetsmarknaden öka. Individen skulle ges större
möjlighet och uppmuntran att söka sig andra och nya
vägar än anställning för sin utkomst. Företagare som
tvekar att anställa skulle våga lägga ut uppdrag
till intresserade personer utan att behöva anställa
dem. På samma sätt skulle många deltidsanställda
kunna fylla upp sin arbetstid med egen verksamhet.
Särskilt viktigt är detta för kvinnor som
ofrivilligt hamnat i deltidsarbete. F-skattsedeln är
därmed en viktig jämställdhetsfråga.
Vi anser mot denna bakgrund att man bör slopa
prövningen av om verksamheten är näringsverksamhet
vid tilldelning av F-skattsedel. Så länge staten får
in sina egenavgifter eller sociala avgifter borde
det vara ointressant i vilken verksamhet som de
genererats. Dagens definition av vad som anses vara
näringsverksamhet inrymmer bl.a. krav på att
omfattande materiella investeringar skett och att
flera uppdragsgivare finns redan i startskedet.
Prövningen blir därmed godtycklig.
Vi anser sammanfattningsvis att F-skattsedel skall
tilldelas sökande som inte har näringsförbud.
Härigenom förenklas reglerna avsevärt, samtidigt som
ingen person riskerar att hindras i sina ambitioner
som blivande företagare.
3. Förenklingar för företagare: utfärdande
av F-skattsedel och startande av företag
(punkt 1) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk324
yrkande 20 delvis, 2000/01:Sf617 yrkande 2,
2000/01:So548 yrkande 4, 2000/01:N323 yrkandena 3
och 4 och 2000/01:A812 yrkande 8 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk695 delvis, 2000/01:Sk807,
2000/01:Sk809, 2000/01: Sk810, 2000/01:Sk814
yrkandena 1-3, 2000/01:Sk815, 2000/01:N267 yrkande
5 och 2000/01:N385 yrkande 4,
Ställningstagande
Den som vill starta ett eget företag möts i dag av
en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet.
Lagstiftningen och myndigheternas arbete måste i
större utsträckning utgå från ett
företagarperspektiv. Det krävs en rejäl rensning i
regelverket. En blivande företagare måste kontakta
en lång rad myndigheter, och en mängd blanketter
skall beställas och fyllas i. Folkpartiet anser att
det skall införas en enkel blankett för registrering
av företaget som sänds till, förslagsvis, Patent-
och registreringsverket. Denna skall kunna
kombineras med ansökan om F-skatt och
momsregistrering etc.
Reglerna för utfärdande av F-skattsedel är i dag
alldeles för krångliga och utgör ett hinder för dem
som önskar bli småföretagare i tjänstesektorn. De
förändringar som har skett är inte tillräckliga.
Folkpartiet anser att alla som vill bör få F-
skattsedel, givetvis under förutsättning att man
inte har näringsförbud, skatteskulder sedan tidigare
eller på annat sätt befinner sig i en sådan
situation att F-skattsedeln omedelbart skulle
återkallas.
För att få en F-skattsedel enligt dagens praxis
bör företagaren inte tidigare ha varit anställd hos
uppdragsgivaren, använda uppdragsgivarens
utrustning, ha få kunder som anlitar företagets
tjänster under långa perioder, bedriva ekonomisk
verksamhet av "allmän karaktär" eller ha en låg
ekonomisk risk. Särskilt kvinnor i tjänstesektorn
drabbas av systemet, bl.a. sjuksköterskor hindras
från att starta eget eftersom skattemyndigheterna
tar hänsyn till hur många uppdragsgivare som finns
för tjänsten. I regel är det bara landstinget och
kommunen. Detta vill Folkpartiet ändra på.
4. Förenklingar för företagare: bokföring,
deklaration och andra skatteregler (punkt 2)
- m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och
Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk634
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695 delvis,
2000/01:Sk735 yrkandena 19 och 20, 2000/01:Sk737,
2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4,
2000/01:N267 yrkande 8, 2000/01:N323 yrkandena 2, 5
och 9 och 2000/01:N388 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen tillkallade hösten 1996
Småföretagsdelegationen för att identifiera problem
och föreslå åtgärder för att undanröja onödiga
hinder för etablering av och tillväxt i mindre
företag. Av de 80-talet förslag som delegationen
avgav för drygt två år sedan har endast en tredjedel
genomförts. Regeringskansliets egen
förenklingsgrupp, Simplexgruppen, har i praktiken
inte kommit i gång med sin verksamhet.
Vi anser att skattelagarna och myndigheternas
arbete måste utformas mer ur ett
företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat
så att det skall vara lätt för myndigheterna att
granska företagen. Regelverket bör samtidigt som det
är effektivt ur granskningssynpunkt i första hand
utformas så att det är lätt att följa och förstå.
Myndigheterna skall hjälpa företagen att följa
reglerna, inte utforma bestämmelser med vars hjälp
man stjälper dem i efterhand.
Många företagare upplever administrationen kring
den egna verksamheten som alltför omfattande. Regler
och förordningar och ständigt ökande krav på
uppgiftslämnande ställer stora krav på kunskaper hos
företagaren. Det är inte heller rimligt som sker i
dag att belägga småföretagare med höga avgifter för
olika typer av kontroller och inspektioner av
brandsäkerhet o.d. Kommuner och länsstyrelser måste
kunna utöva sådana verksamheter utan att onödigt
höga kostnader vältras över på företagarna.
Nystartade företag har oftast begränsat eget
kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt
erläggas, vilket kan vara besvärligt ur likviditets-
synvinkel. Vi anser att regeringen bör utreda hur
nya företag skulle kunna få möjlighet att skjuta upp
skattebetalningen.
En förenklad företagsdeklaration behöver utformas
så att det går att redovisa och deklarera en
okomplicerad verksamhet lika enkelt som i den
förenklade deklarationen för löntagare. I dag är det
många av landets småföretagare som inte klarar av
att deklarera själva. Nuvarande redovisnings- och
skatteregler för företag är i princip desamma för
stor- och småföretag. Vi ifrågasätter om det skall
behöva vara så. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till förenklade regler för
mindre företag.
En företagare måste också kunna ordna ett
arbetsrum i hemmet. De nuvarande reglerna medför att
man tvingas flytta verksamheten hemifrån. Det går
nämligen inte att dra av arbetsrummet om man gör om
ett rum i hemmet till arbetsrum. Detta vill vi ändra
på.
5. Förenklingar för företagare: bokföring,
deklaration och andra skatteregler (punkt 2)
- mp
av Matz Hammarström (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:N388 yrkande 4
och 2000/01:Sk735 yrkande 19 samt avslår motionerna
2000/01:Sk634 yrkandena 1 och 2, 2000/01:Sk695
delvis, 2000/01:Sk735 yrkande 20, 2000/01:Sk737,
2000/01:Sk825 yrkandena 1-3, 2000/01:N263 yrkande 4,
2000/01:N267 yrkande 8 och 2000/01:N323 yrkandena 2,
5 och 9.
Ställningstagande
Nystartade företag har oftast begränsat eget
kapital. När företaget börjar visa vinst skall skatt
erläggas, vilket kan vara besvärligt ur
likviditetssynvinkel. Jag anser att regeringen bör
utreda hur nya företag skulle kunna få möjlighet att
skjuta upp skattebetalningen.
En annan mer allmän svårighet för småföretag är
periodiseringen i redovisningen.
Avskrivningsmöjligheterna är starkt begränsade, och
småföre-tagen i allmänhet och soloföretagen i
synnerhet kan drabbas av stora svängningar i
verksamhetens omsättning och lönsamhet. Därför bör
dagens möjligheter att periodisera och fondera
överskottet samt beviljas uppskjuten
reavinstbeskattning utökas. Detta kan låta sig göras
om tidsgränsen för redovisningsskyldigheten blir två
år.
Redovisningsskyldigheten är ett problem för små
företagare, inte minst för soloföretagare som i
inledningen av sin näringsverksamhet ofta även har
traditionellt lönarbete. Företagsredovisningen har
förenklats på senare tid, men är fortfarande så
komplicerad, att småföretagare ofta måste ta hjälp
för detta ändamål. En del förbättringar har skett,
och försöksprojekt genomförs. En komplicerad
redovisning är ofta befogad för större företag, men
för soloföretagare som inte tjänar mer än andra
medelinkomsttagare bör deklarationen kunna göras
enklare.
6. Beräkning av F-skatt (punkt 3) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 20
delvis.
Ställningstagande
I dag gäller att en företagare skall beräkna
sin årsinkomst i förväg och sedan månadsvis
betala preliminär F-skatt, oavsett om
inkomsterna uppgår till beräknade belopp
eller kommer mera oregelbundet. Folkpartiet
anser att företagare i stället skall ha
möjlighet att betala preliminär F-skatt i
förhållande till faktisk intjänad inkomst
för månaden som gått. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
7. Nordiskt gränssamarbete (punkt 4) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk811 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk794 yrkandena 1 och 2,
2000/01:U705 yrkande 3 och 2000/01:T612 yrkande 2.
Ställningstagande
I många delar av västra Sverige är möjligheten till
en effektiv arbetsmarknad över gränsen mot Norge
viktig. Sedan många år har man i både Sverige och
Norge strävat efter att underlätta för medborgare
att arbeta i det andra landet. Trots det finns
fortfarande krångel och informationsproblem. Det är
bl.a. frågor inom skatte-, tull- och
socialförsäkringsområdena som vållar problem. Det
gäller t.ex. tillhandahållande av skattekort och
personnummer, skyddet vid sjukdom och regelverket
för användandet av bil i det andra landet.
Förutom långa handläggningstider är också
behandlingen och bedömningen av ärenden många gånger
olika från gång till gång. Det finns en lång rad
exempel på hur människor slussats runt till olika
myndigheter. Detta skapar irritation och försvårar
för den enskilde arbetstagaren.
Det som beskrivits bekräftas i en undersökning som
gjorts på uppdrag av länsarbetsnämnden i Värmland
och den norska motsvarigheten i Hedmarks fylke. I
undersökningen har man ställt frågor till
arbetsförmedlingar på båda sidor gränsen och till
arbetstagare, främst svenskar som arbetar i Norge.
I rapporten "Handlingsplan för en fördjupad
integration mellan Norge och Sverige" identifieras
också en rad problemområden som till delar
sammanfaller med de som nämnts. Dessutom lyfts
frågor fram som är viktiga för utveckling av
näringsliv och infrastruktur.
För att underlätta gränssamarbetet är det
nödvändigt att konkreta förslag arbetas fram bl.a.
med utgångspunkt från den nämnda handlingsplanen.
Eftersom de frågor som berörts ovan griper in i en
lång rad politikområden är det också viktigt att
ansvaret inom regeringen görs tydligt.
8. Skattemyndigheternas kontrollverksamhet,
skattebrottsenheterna (punkt 5) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk801 samt avslår
motionerna 2000/01:Sk803, 2000/01:Sk818 och
2000/01:Sk823.
Ställningstagande
Det illegala skatteundandragandet är fortfarande
högt. En av orsakerna till att man inte kommer åt
ekobrottslingar och människor som sysslar med
skatteundandragande är att skattemyndigheterna inte
har tillräckliga medel för att motverka och avslöja
dem. Det handlar både om ekonomiska resurser och
rättigheter att genomföra olika åtgärder i samband
med revisioner. Vissa branscher är
överrepresenterade i det här avseendet. Det gäller
t.ex. restaurang- och byggbranscherna där man också
är medveten om problemet, inte minst den
snedvridning av konkurrensen som uppstår till följd
av ekobrott och skatteundandragande.
Vänsterpartiet har under flera år krävt att
skatterevisorer skall ha rätt att utföra
legitimationskontroll vid revisioner för att kunna
stämma av dem som vid revisionstillfället arbetar på
exempelvis en restaurang mot arbetsgivar-registret.
Vad gäller restaurangnäringen skulle det vara enkelt
att dra in eventuella tillstånd om kontrollen visar
att det finns "svart" arbetskraft på arbetsplatsen.
Vi tror att en sådan lagstiftning skulle vara
ytterst effektiv i kampen mot ekonomisk brottslighet
och annat skatteundandragande och begär därför att
regeringen återkommer med förslag om rätt till
legitimationskontroll vid revisioner.
Byggbranschen har nyligen inlett en samverkan med
skattemyndigheterna för att komma till rätta med
svartjobben. Ett led i denna samverkan är en skärpt
identitets- och närvarokontroll på byggena. Det
visar att branschen själv inte anser att
Vänsterpartiets förslag om legitimationskontroller
är alltför långtgående.
9. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan
ekonomisk brottslighet (punkt 6) - kd, fp
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk676,
2000/01:Sk752 och 2000/01:N324 yrkande 10 samt
avslår motionerna 2000/01:Sk683 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Sk819, 2000/01:Sk822 och 2000/01:Sk1022.
Ställningstagande
Den ekonomiska brottsligheten och den svarta
sektorns utbredning är ett mycket allvarligt
strukturproblem i den svenska ekonomin. Enligt
Riksrevisionsverket (RRV) omsätter den svarta
sektorn mellan 50 och 60 miljarder kronor om året i
Sverige. Effekterna av den svarta ekonomin innebär
ett årligt skattebortfall uppemot 40 miljarder
kronor. RRV:s undersökning visar också att uppemot
800 000 personer per år arbetar svart. Det finns
dessutom alarmerande signaler om att den svarta
sektorn ökar i omfattning.
Förutom att skattesystemet frestar många till
lagbrott, leder det också till att sektorer av
ekonomin där det egentligen både finns ett utbud och
en efterfrågan inte kan växa. En sådan sektor är
hushållstjänster. Här skulle en stor mängd vita jobb
kunna uppstå om bara skattesystemet omformades.
Svartarbetet med enkla hushållstjänster omsätter
omkring 3 miljarder kronor varje år, enligt en
utredning gjord av RSV. Lägger man till de
reparationer och underhåll i hemmen som utförs
svart, och svarta bilreparationer, får man totalt
minst 10 miljarder kronor i svart ersättning per år
för tjänster kopplade till hemmen. Därför vill vi
omgående införa den modell som Kristdemokraterna,
Folkpartiet, Moderaterna och Centern presenterat
till-sammans.
Dagens situation riskerar att leda till en
kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande
rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är
förankrad i människors rättsuppfattning så att man
av egen kraft och vilja lyder lagarna.
Vi vill också underlätta för de arbetstagare som
erbjuds hemservice som löneförmån från sina
arbetsgivare. Dagens förmånsvärde är satt så högt
att få har råd att ta emot löneförmånen. Om vårt
förslag om en 50-procentig skattereduktion för
hushållstjänster förverkligas bör också
förmånsvärdet sänkas. Då skulle t.ex. många personer
som i dag arbetar i överhettade branscher kunna ta
emot denna förmån, och skattesystemet blir därmed
effektivitetsbefrämjande samtidigt som det skapas
nya arbetstillfällen. Den svarta sektorn innebär
även betydande problem för de seriösa företag som
redan finns och verkar på den vita marknaden. Den
snedvridna konkurrensen från den svarta sektorn
leder till att seriösa företagare inte har en chans
om de inte också fuskar med vissa regler. I några
branscher har detta blivit en ond cirkel, där
företag "tvingas" fuska för att överleva på
marknaden.
Dagens situation riskerar att leda till en
kraftigt urholkad skattemoral. Ett fungerande
rättssamhälle bygger på att lagstiftningen är
förankrad i människors rättsuppfattning så att man
av egen kraft och vilja lyder lagarna.
10. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7)
- kd
av Helena Höij och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju914 yrkande 2
samt avslår motion 2000/01:Sk802.
Ställningstagande
Som anförs i motion Ju914 är kampen mot organiserad
brottslighet av central betydelse för att inom EU
förverkliga "ett område av frihet, säkerhet och
rättvisa". En fördjupad integration fordrar att
medlemsstaterna har förtroende för varandras
kapacitet att hantera allvarlig gränsöverskridande
brottslighet. Kristdemokraterna är positiva till
Schengensamarbetet. Vi anser emellertid att en
avveckling av de inre gränserna kräver en
förstärkning av tullen för att hejda den illegala
handeln med narkotika, alkohol och tobak. Vi anser
också att tullens resurser i samband med att Sverige
gick in i EU begränsades för mycket och för tidigt.
Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter har
ökat mycket kraftigt under de senaste åren och leder
till ökat missbruk bland allt yngre människor.
Tullen måste få tillgång till adekvat utrustning för
att komma till rätta med smugglingen. Den
röntgenutrustning som för närvarande används av
tullen är inte ändamålsenlig, samtidigt som modern
utrustning finns att köpa på marknaden. Vi vill
verka för att tullen får möjlighet att skaffa den
utrustning som behövs för en effektiv gränskontroll
och att personalen får nödvändig utbildning.
11. Skatteflyktslagens generalklausul (punkt 8)
- m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk324 yrkande
23 och 2000/01:Sk654 yrkandena 6 och 7.
Ställningstagande
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är
att det finns en tillfredsställande kontroll av
skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares
intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att
motverka skattefusk. För oss är det centralt att
denna strävan inte kränker den enskildes integritet
och rättssäkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra
borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts
och skärpts av Socialdemokraterna. Vi anser att den
står i strid med fundamentala principer som syftar
till att förhindra godtycklig maktutövning. Dess
tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar
för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger
att reglerna skall vara fasta och klara så att
medborgarna därigenom kan förutse och förstå
konsekvenserna av sitt handlande. Människor måste ha
förutsättningar att känna till var gränsen går
mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka
sanktionerna är om bestämmelserna överträds.
Generalklausulen bör därför avskaffas.
12. Revisionsregler, skattetillägg m.m.
(punkt 9) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk826
yrkande 1, 2000/01:Sk643, 2000/01:Sk654 yrkandena
1-5 och 2000/01:
Sk817.
Ställningstagande
Den 1 juli 1994 trädde rättssäkerhetsreformen i
kraft, vilken baserades på ett enigt
kommittébetänkande, Rättssäkerheten vid
beskattningen (SOU 1993:62). Ett av de viktigaste
kraven på politiker och beslutsfattare som fördes
fram var att beslut skall präglas av långsiktighet
och förutsägbarhet. Vi beklagar att den enighet som
fanns 1994 inte längre föreligger. Med de
revisionsregler som infördes våren 1997
(1996/97:SkU23) ändrades balansen mellan aktörerna
och vi anser därför att tidigare regler bör
återinföras.
När det gäller tredjemanskontroll genom revision
behöver skattemyndig-heterna numera inte underrätta
den reviderade om vem eller vilken rätts-handling
granskningen avser. I en demokratisk rättsstat får
myndigheter aldrig ges godtyckliga befogenheter,
utan de måste vara väl avgränsade och framgå av lag.
Vid integritetskränkande myndighetsutövning skall
åtgärden vidare stå i proportion till ändamålet. Den
enskilde måste normalt veta vad som söks hos honom
och varför. 1994 års bestämmelser om
tredjemanskontroll bör därför återställas.
1994 års regler vid föreläggande att samla in
uppgifter om tredje man bör också återinföras.
Enligt dessa kunde den enskilde välja att ställa
handlingar till skattemyndighetens förfogande i
stället för att själv samla in uppgifterna.
Genom skattemyndigheternas nuvarande möjligheter
att kontrollera det löpande beskattningsårets eller
den löpande redovisningsperiodens räkenskaper och
andra handlingar har ändamålet med revisionerna
utvidgats. Detta strider mot behovs- och
proportionalitetsprinciperna. Det är helt orimligt
att tillåta kontroll av bokföring och handlingar
m.m. som inte har något samband med att skatt- och
uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.
Enligt nuvarande regler underrättas den enskilde
om revisionen först i samband med att man knackar på
hos honom eller henne för att på så sätt få till
stånd en överraskningsrevision utan föregående
domstolsprövning. På så sätt kringgås
rättssäkerhetsgarantierna. Vi anser att en
överraskningsrevision alltid måste anses innebära en
tvångsåtgärd som skall omgärdas av särskilda
rättssäkerhetsgarantier.
Reglerna för tullrevision bör utformas i enlighet
med skatterevisionsreg-lerna. Det innebär att
tredjemansrevision, revision av löpande år samt
över-raskningsrevision inte skall få förekomma i
samband med tullrevision.
Ett stort antal företag har under de senaste åren
har fått vidkännas påförda skattetillägg som inte
står i rimlig proportion till förseelsens art. För
att komma till rätta med orimliga skattetilläggskrav
anser vi att en belopps-begränsning bör införas.
Regeringen bör överväga detta när den bereder
Skattetilläggsutredningens förslag och utarbeta ett
förslag i syfte att förhindra skattetillägg som inte
står i rimlig proportion till förseelsen.
av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk643,
2000/01:Sk654 yrkandena 1-5, 2000/01:Sk817 och
2000/01:Sk826 yrkande 1.
Ställningstagande
Skattetilläggen för fel i momsredovisningen bör
slopas. Vi anser att det är mycket stötande och i
strid med det allmänna rättsmedvetandet att en
skatt-skyldig kan påföras skattetillägg även i de
fall staten inte förlorar pengar eller förlusten är
försumbar. Skattetillägg måste stå i rimlig
proportion till statens förlust. Vi föreslår att
skattetillägget slopas i de fall periodiseringsfel
inte varit till statens nackdel eller rör ett
försumbart belopp. Att en mildring skett av de höga
avgifterna är ett steg i rätt riktning men är inte
tillräckligt.
14. Uppgifter om skatt m.m. på lönebesked
och redovisning av det totala skatteuttaget
(punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk601,
2000/01:Sk610, 2000/01:Sk623 yrkandena 1, 2 och 4
samt avslår motion 2000/01:Sk808.
Ställningstagande
Alltför många människor i vårt land känner inte till
vilka skatter de betalar och hur höga de är. En
undersökning visar att 40 % av svenska folket tror
att skatterna totalt tar 35 % eller mindre av vad
man tjänar ihop. Rätt svar är omkring 65 %, vilket
endast 24 % visste. Detta visar att behovet är stort
av generell skatteinformation till medborgarna och
väljarna.
I Sverige, med världens högsta skattetryck, är det
särskilt viktigt att synliggöra det totala
skattetrycket i olika sammanhang. Ett lönebesked med
information om bruttolön, inklusive alla skatter och
avgifter för såväl arbetsgivaren som den enskilde,
är ett utmärkt sätt att synliggöra det faktiska
skattetrycket på arbete och arbetsinkomster. Staten
kan som arbetsgivare föregå med gott exempel genom
att som första punkt på lönebeskedet redovisa
arbetstagarens bruttolön inklusive avgifter enligt
lag och avtal. Därefter redovisas
arbetsgivaravgifter, löneskatter och andra avgifter
som dras från den ursprungliga totala bruttolönen.
Kommuner och landsting borde rekommenderas att göra
på samma sätt. Regeringen bör utreda förutsätt-
ningarna för en utökad information om redovisning av
skatter.
15. Förenklad självdeklaration,
deklarationstidpunkt (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk654 yrkande 8
samt avslår motion 2000/01:Sk622.
Ställningstagande
I dag är det olika datum för inlämnande av
deklaration beroende på om det gäller en särskild
deklaration eller förenklad deklaration. För en
familj där familjemedlemmarna har olika tidpunkter
för deklaration minskar överblick-barheten. En
eventuell fyllnadsinbetalning måste, för att
räntekostnader skall undvikas, betalas cirka tre
månader före sista dag för deklarationsinlämning.
Innebörden blir att man även måste göra själva
deklarationen tre månader i förväg. En gemensam
sista dag för deklarationsinlämnande bör införas
oavsett deklarationstyp.
16. Skatteredovisnings- och
skatteinbetalningstidpunkt (punkt 12) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk324 yrkande 21
samt avslår motionerna 2000/01:Sk626 yrkande 2 och
2000/01:Sk824.
Ställningstagande
Grundidén med skattekontot är bra. Dock har man i
vissa avseenden sett mer till myndighetens
bekvämlighet än till företagarens. Den skattskyldige
är med dagens regler skyldig att se till att
betalningen är inne på skattekontot ett visst datum,
dvs. det är inte tillräckligt att ha betalat in före
en viss tidpunkt. Detsamma gäller
skattedeklarationen, som dessutom skall postas
separat. Eftersom det inte finns garantier för att
postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för de
skattskyldiga om inbetalningen och redovisningen
verkligen kommit in i tid eller ej. Har den inte det
påförs den skattskyldige avgifter och ränta även om
inbetalningen är större än vad som krävs.
Folkpartiet vill ändra reglerna för skattekontot så
att det räcker att redovisning och betalning har
sänts in senast visst angivet datumet.
17. Inbetalning av kvarskatt (punkt 13) - v
av Per Rosengren och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk806
yrkandena 1 och 2 och 2000/01:Sk816.
Ställningstagande
Ett problem som har uppstått fr.o.m. inkomståret
1998 är inbetalningen av kvarskatt. Enligt de gamla
reglerna hade arbetsgivaren ett ansvar för att den
kvarstående skatten betalades in. Det var ett
effektivt system och gav en större garanti för att
skatten betalades in. I det nya systemet är det helt
upp till den skattskyldige själv att betala in
obetald slutlig skatt. Detta har medfört ett ökat
antal ärenden hos kronofogden.
Vänsterpartiet anser att arbetsgivarens skyldighet
att medverka vid betalningen av kvarstående skatt
skall återinföras. De nya reglerna innebär också att
en skattskyldig med förenklad deklaration som får
sitt slutskattsedel i slutet av augusti skall betala
in den kvarstående skatten senast den sista november
samma år. Detta kan leda till stora problem för
många, speciellt barnfamiljer, då slutet av året
oftast innebär stora påfrestningar för
familjeekonomin. Vänsterpartiet föreslår därför att
den tidigare betalnings-tiden för kvarstående skatt
skall återinföras.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om ändrade regler.
18. Anstånd med betalning av skatt (punkt 14) -
m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 18. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk812.
Ställningstagande
Vi anser att tiden nu är mogen för att stärka de
skattskyldigas rättssäkerhet. Anstånd med betalning
av skatt bör kunna medges generellt om den
skattskyldige begär omprövning eller överklagar sin
taxering eller annat skattebeslut. Undantag bör
endast få förekomma om begäran om omprövning eller
överklagandet är uppenbart ogrundat. Presumtionen
bör således vara att anstånd med betalning av skatt
skall lämnas i förekommande fall, om inte
skattemyndigheten kan bevisa att omprövningen eller
överklagandet är uppenbart ogrundat.
Rättspraxis på anståndsområdet, särskilt i
skattemyndigheterna, är splittrad med en besvärande
brist på förutsebarhet. Konsekvenserna av den
osäkerhet som råder är mycket oroande med hänsyn
till bestämmelsernas ingripande karaktär för de
skattskyldiga. Ett vägrat anstånd kan snabbt leda
till betalningsanmärkningar och i värsta fall
konkurs för företagare innan ens skattemyndighetens
beslut har hunnit bli föremål för domstolsprövning i
länsrätt. Effektivitetsskäl kan knappast tala mot en
generösare anstånds-givning. Antalet överklagade
taxeringsbeslut är försumbart. Alla överklagan-den
genomgår en obligatorisk omprövning. Rättssäkerheten
kan således förbättras utan några motsvarande
försämringar såvitt avser det allmännas
effektivitetsintresse.
19. Ersättning för ombudskostnader i skattemål
(punkt 15) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 19. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk804.
Ställningstagande
Ersättningsreglerna ändrades 1993, men fortfarande
är det alltför svårt att erhålla ersättning för sina
kostnader om man ifrågasätter skattemyndighetens
bedömning eller överklagar ett taxeringsbeslut. I
förarbetena till lagen framgår bl.a. att en
skattskyldig i princip har rätt till ersättning om
hans yrkande helt eller delvis bifallits, i s.k.
prejudikatmål eller om det föreligger synnerliga
skäl för ersättning. Ersättning betalas bara för
kostnader "som skäligen behövts för att ta tillvara
hans rätt", och i förarbetena anges att viss ledning
bör kunna hämtas från vad som gäller i fråga om
ersättning till ett rättshjälpsbiträde. Detta skrevs
emellertid innan rättshjälpslagen ändrades och den
allmänna rättshjälpen kraftigt reducerades och
gjordes subsidiär till rättsskyddet i
hemförsäkringen. Ombudskostnader i skattetvister
omfattas i dag regelmässigt inte av rättsskyddet i
hemförsäkringen. Skattemål är oftast mycket
komplicerade och skattemyndigheten har specialister
till sitt förfogande. Det är inte rimligt att den
enskilde i stor utsträckning förutsätts föra sin
talan utan hjälp av ett ombud.
20. Förmånsrätt för skattefordringar (punkt 16)
- m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 20. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk735 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att statens skattefordringar i konkurser
inte skall ha den prioritet som gäller i dag.
Förmånsrätten för skatter och avgifter är en
väsentlig omständighet när företag skall räddas
genom en rekonstruktion. Ett mer jämbördigt
regelsystem för samtliga fordringsägare, inklusive
staten, skulle vara till fördel för alla parter. Om
staten tvingades att bevaka sina fordringar på samma
villkor som andra fordringsägare, skulle dessutom
oseriösa företagare kunna upptäckas snabbare än i
dag. Reglerna om förmånsrätt måste därför ändras.
21. Församlingen och socknen i folkbokföringen
m.m. (punkt 17) - m, kd, c
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen
(m), Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Rolf
Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk611,
2000/01:Sk901, 2000/01:Sk902, 2000/01:Sk903,
2000/01:Sk905, 2000/01:
Sk907, 2000/01:Sk908, 2000/01:Kr289 yrkande 15 och
2000/01:Kr345 yrkande 16.
Ställningstagande
En statlig utredare har lagt fram ett förslag om att
socken- och församlings-tillhörigheten skall
avskaffas. Utredaren har föreslagit att kommunerna
fr.o.m. den 1 januari 2001 skall utgöra s.k.
basenhet för folkbokföringen och således ersätta
församlingarna eller socknarna som sedan århundraden
fungerat som grundval för Sveriges internationellt
sett unika folkbokföring. Vi är i likhet med flera
remissinstanser mycket kritiska till förslaget och
anser att det hotar viktiga underlag för
samhällsforskning och lokalt utvecklingsarbete.
Dess-utom är sockennamnen en viktig del av det
svenska kulturarvet och står för kulturell identitet
och samarbete. Vi vill därför bevara den
administrativa enhet med församlingar och socknar
som råder i dag. Vi anser att regeringen i sina
fortsatta överväganden bör avvisa
utredningsförslaget i denna del.
22. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen
(punkt 19) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina Hagen
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 22. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju920 yrkande 6
och avslår motion 2000/01:Sk904.
Ställningstagande
Det finns rapporter om fall där misshandlade kvinnor
fått skyddad identitet för att kunna leva sitt liv
utan hot om våld från sina tidigare män. Dessvärre
förekommer det alltför ofta att olika myndigheter
röjt adressen för männen. Vi anser att det är
ytterst angeläget att uppgifter om en person med
skyddad identitet inte lämnas ut. Regeringen måste
vidta åtgärder för att skyddet för dessa personer
skall kunna upprätthållas.
23. Fingerade personuppgifter i folkbokföringen
(punkt 19) - fp
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 19
borde ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 23. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk904
och 2000/01:Ju920 yrkande 6.
Ställningstagande
I dagens hårdnande samhällsklimat måste alltfler
kvinnor och män begära skyddade personuppgifter hos
lokala skattemyndigheten. Det är många hotade
kvinnor och män som är beroende av att
skattemyndigheten och dess personal inser vilken
grannlaga och allvarlig uppgift de har för dessa
personers liv och hälsa. Alltför många kvinnor med
sekretesskyddade personuppgifter har fått sätta
livet till därför att våldsverkare har fått reda på
kvinnans hemliga adress. Det har förekommit att
sekretesskyddade uppgifter, utan kontroll, lämnats
ut enbart för att någon utgett sig för att vara
myndighetsperson. Någonstans inom skattemyndigheten
fungerar inte rutinerna på det sätt som vi har rätt
att kräva. Jag anser att en utredning med förtur
skall tillsättas med uppgift att gå igenom hur
myndigheternas rutiner fungerar.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Åtgärder mot skattebrottslighet och annan
ekonomisk brottslighet (punkt 6) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Vi anser att det är mycket viktigt att myndigheter
har resurser och befogenheter att bekämpa
skattebrottslighet och annan ekonomisk brotts-
lighet. Utöver vad som framgår av utskottets
ställningstagande är det emellertid viktigt att även
lyfta fram andra aspekter än kontrollperspektivet
när det gäller bekämpning av skattebrott. Det
förtjänar att framhållas att skattesystemets
legitimitet bland medborgarna är beroende av att
skatte-satserna upplevs som rimliga. Vid ett lägre
skattetryck med färre undantag och särbestämmelser
minskar incitamenten att komma undan skatt samtidigt
som kontrollen blir lättare att upprätthålla.
2. Tullens insatser mot smuggling (punkt 7) -
m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Karin Pilsäter (fp).
Vi anser att tullens insatser mot smuggling
behöver skärpas ytterligare. Både Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet föreslog vid
budgetbehandlingen för 2001 att tullen skulle få
ytterligare resurser för att bekämpa illegal
införsel av narkotika, alkohol och cigaretter.