Genom beslut i riksdagen hösten 1994 skedde en
långtgående anpassning av det svenska
mervärdesskattesystemet till EG:s
mervärdesskatteregler. De nya bestämmelserna i
mervärdesskattelagen (ML) gavs en utformning som låg
väl i linje med det s.k. sjätte
mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG), vilket bl.a.
innebar att skattebasen fick en omfattning som nära
överensstämde med direktivet. Även förfarandet
anpassades till direktivets bestämmelser, och
dessutom infördes bl.a. nya bestämmelser om jämkning
av avdrag för ingående skatt på fastigheter och
andra investeringsvaror, vilket också föreskrevs i
direktivet. I enlighet med vad direktivet tillät
bibehölls två skattesatser utöver den ordinarie
skattesatsen (prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7,
rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798).
Det nya förfarandet innebar bl.a. att tullens
beskattning av import från andra EG-länder upphörde.
Vad gäller tullen i övrigt kom genom medlemskapet
EG:s förordningar på tullområdet att bli direkt
gällande i svensk rätt. Sverige har därför antagit
den lagstiftning som behövs på tullområdet för att
komplettera gemenskapsförordningarna eller för att
genomföra relevanta direktiv. Under hösten 2000
antog riksdagen en ny tullag som gäller fr.o.m. den
1 januari 2001 (prop. 1999/2000:126,
bet. 2000/01:SkU3, rskr. 2000/01:71, SFS 2000:1281).
Under 1995 genomfördes ytterligare ändringar i ML,
bl.a. i syfte att anpassa bestämmelserna om
begagnade varor till de inom EU gällande reglerna. I
samband härmed slopades också undantaget från
skatteplikt för omsättning och införsel av alster av
bildkonst vilka ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo (prop. 1994/95:202, bet. 1994/95:SkU27, rskr.
1994/95:402, SFS 1995:700).
Med anledning av EG:s andra förenklingsdirektiv
genomfördes även andra förändringar i
mervärdesskattelagen under hösten 1995. Ändringarna
avsåg huvudsakligen en förenklad beskattning av
kedjetransaktioner med råvaror placerade i
skatteupplag (prop. 1995/96:58, bet. 1995/96:SkU13,
rskr. 1995/96:72, SFS 1995:1286).
Med verkan fr.o.m. den 1 januari 1996 beslutades
vidare under hösten 1995 att införa nya
redovisningsregler. Beloppsgränsen för att redovisa
mervärdesskatt i inkomstdeklarationen höjdes från
200 000 kr till 1 miljon kronor och
redovisningsperioden kortades ner från två månader
till en månad. Beskattningsunderlag som för
beskattningsåret beräknades uppgå till mer än 10
miljoner kronor skulle medföra att deklarationen
skulle lämnas senast den 20:e i månaden efter
utgången av den redovisningsperiod som deklarationen
avsåg. Om beskattningsunderlagen var lägre skulle
deklarationen liksom tidigare lämnas senast den 5:e
i andra månaden efter utgången av den redo-
visningsperiod som deklarationen avsåg (prop.
1995/96:19, bet. 1995/96:
SkU11, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207).
Beloppsgränsen 10 miljoner kronor för
deklarationstidpunkten den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden höjdes senare till 40 miljoner
kronor (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.
1995/96:305, SFS 1996:713). Vidare ändrades
inbetalningsdagarna i samband med
skattekontoreformen - som bl.a. innebar gemensamma
redovisningar, debiteringar och betalningar av
mervärdesskatt och andra skatter och avgifter som
företagen vanligen betalar - till den 12:e i andra
månaden efter redovisningsperioden (i januari och i
vissa fall augusti den 17:e) respektive den 26:e i
månaden efter redovisningsperioden beroende på om
beskattningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna
förvärv och import, understigit eller överstigit 40
miljoner kronor (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483).
Skattesatsen för livsmedel sänktes från 21 % till
12 % fr.o.m. den 1 januari 1996, vilket fick till
följd att 21-procentsnivån helt försvann ur systemet
(prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr.
1994/95:447, SFS 1995:931). Senare infördes en ny
skattenivå på 6 % för bl.a. dagstidningar (prop.
1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12, rskr. 1995/96:82,
SFS 1995:1365) och biografföreställningar (prop.
1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290,
SFS 1996:536).
I syfte att ytterligare anpassa det svenska
mervärdesskattesystemet till sjätte
mervärdesskattedirektivet beslutade riksdagen under
hösten 1996 om flera betydande förändringar inom
områdena utbildning, kultur och idrott, vilka trädde
i kraft den 1 januari 1997. Inom utbildningsområdet
begränsades skattefriheten i princip till utbildning
som anordnades av det allmänna eller av en av det
allmänna erkänd utbildningsanordnare. Kommersiella
utbildningstjänster skulle däremot omfattas av
skatteplikten och beskattas på normal nivå, dvs.
25 %. Inom kultursektorn slopades skattefriheten för
bl.a. konserter och olika sceniska föreställningar
vilka kom att beskattas med 6 %. Inom idrottsområdet
begränsades skattefriheten till tjänster som
tillhandahölls av staten eller en kommun eller en
allmännyttig ideell förening. Kommersiell verksamhet
inom idrottsområdet skulle beskattas med 6 % (prop.
1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69, SFS
1996:1327).
År 1998 infördes i mervärdesskattesystemet en
möjlighet till gruppregistrering för företag i en
finansiell gruppering och för företag i
kommissionärsförhållanden (prop. 1997/98:148, bet.
1997/98:SkU29, rskr. 1997/98:254, SFS 1998:346).
Under år 1999 infördes särskilda
mervärdesskatteregler för investeringsguld. De nya
reglerna är baserade på ett EG-direktiv och innebär
att omsättning av guld i investeringssyfte skall
undantas från mervärdesskatt (prop. 1998/99:69, bet.
1998/99:SkU18, rskr. 1998/99:244, SFS 1999:640).
Vidare infördes nya regler om mervärdesskatt på
avgiften för överfart på den fasta förbindelsen över
Öresund (prop. 1999/2000:58, bet. 1999/2000:SkU19,
rskr. 153, SFS 2000:142 och 268).
Under år 2000 genomfördes vissa ändringar i
regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid
uthyrning av verksamhetslokaler. Ändringarna innebar
bl.a. en viss utvidgning av kretsen av skattesubjekt
som skall kunna komma i fråga för frivillig
skattskyldighet, vissa möjligheter till
skattskyldighet under uppbyggnadsskedet samt
möjligheter att utan särskild ansökan föra över
skattskyldigheten för en fastighet, som redan
omfattas av frivillig skattskyldighet. Vidare
slopades de s.k. återföringsreglerna som metod att
korrigera avdrag för ingående skatt som i efterhand
framstår som felaktigt. Det innebar att
jämkningssystemet blev den allenarådande metoden i
sådana fall. De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1
januari 2001 (prop. 1999/2000:82, bet.
1999/2000:SkU21, rskr. 1999/2000:245, SFS 2000:500).
Ändringen följdes senare upp med några smärre
korrigeringar av övergångsbestämmelserna (prop.
2000/01:23, bet. 2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106,
SFS 2000:1358).
Från och med den 1 januari 2001 gäller att
personbefordran utom sådan befordran där
resemomentet är av underordnad betydelse beskattas
med endast 6 % (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SkU7,
rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357). Samma skattenivå
infördes samtidigt för tillträde till och förevis-
ning av djurparker (prop. 2000/01:23, bet.
2000/01:SkU7, rskr. 2000/01:106, SFS 2000:1357).
Utredningar
Under våren 1999 tillkallade regeringen en särskild
utredare för att göra en översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. Utreda-
ren har bl.a. fått i uppdrag att redovisa hur
mervärdesskattelagens olika regler beträffande
skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet överens-
stämmer med motsvarande EG-regler och vilka effekter
skillnaderna i regelsystemen har. Utredaren skall
särskilt analysera hur mervärdesskattelagens
bestämmelser om undantag för skattskyldighet för
ideella föreningars verksamhet överensstämmer med
direktivets verksamhetsinriktade undantag från
skatteplikt för organisationer utan vinstintresse
samt hur nuvarande svenska regler påverkar
konkurrensneutraliteten. Utredningen har fått
förlängning av utredningstiden och skall enligt
planerna redovisa resultatet av sitt arbete senast
den 1 juni 2001 (Fi 1999:03, dir. 1999:10).
Under år 2000 gavs en utredare i uppgift att lämna
en samlad bedömning av internationaliseringens
betydelse för svenska skattebaser och framtida
skattestruktur. I direktiven till utredningen nämns
bl.a. beskattningen av varor och tjänster. Utredaren
skall bl.a. analysera möjligheten och önskvärdheten
av en likformig konsumtionsbeskattning samt för- och
nackdelar hos de två grundläggande principerna för
uttag av mervärdesskatt på gränsöverskridande handel
(destinationsprincipen och ursprungsprincipen).
Utredningens uppdrag skall vara slutfört senast den
31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir. 2000:51).
Ytterligare en utredning som berör
mervärdesskatten har beslutats under år 2000.
Regeringen har tillkallat en utredare som skall
lämna förslag på hur kontrollen inom
kommunkontosystemet kan stärkas samt på hur regler
om omprövning av beslut om utbetalning av ingående
mervärdesskatt kan utformas. Uppdraget skall
redovisas senast den 10 juni 2001 (dir. 2000:98).
Regeringen har även tillsatt en arbetsgrupp inom
Finansdepartementet för att analysera och belysa
frågan om finansieringen av kommunkontosystemet,
belysa de omfördelningseffekter som systemet ger
upphov till och ta fram och föreslå alternativa
modeller för att hantera frågan om återbetalning av
ingående mervärdesskatt.
Arbete inom EU
Ett förslag angående rätten till avdrag lades fram
av kommissionen år 1998 med syfte att göra det
enklare för företagare som agerar i andra EU-länder.
Bland annat föreslås att företagaren skall få rätt
att i sin deklaration i hemviststaten dra av
mervärdesskatt som erlagts i ett annat EU-land än
det där han eller hon är etablerad i stället för att
ansöka om återbetalning, vilket i de flesta länder
är en tidskrävande procedur. Vidare föreslår
kommissionen harmoniserade regler för avdragsrätten
för utgifter för mat, dryck, logi och personbilar.
Förslaget är inte färdigbehandlat (KOM(1998)377
slutlig).
Under år 2000 lade kommissionen också fram ett
förslag till ändring i sjätte
mervärdesskattedirektivet rörande tillämpningen av
direktivet vid elektronisk handel. Förslaget är
begränsat till tjänster som levereras elektroniskt
såsom musik, dataspel, programvaror m.m. och innebär
bl.a. att försäljningen av elektroniskt levererade
tjänster skall beskattas där konsumtionen sker, dvs.
att endast sådant som konsumeras inom EU skall
beskattas där. För att förenkla hanteringen föreslås
att företag från tredje land som säljer till
privatpersoner inom EU endast behöver momsregistrera
sig och betala skatt i ett enda EU-land. Förslaget
är ännu inte färdigbehandlat (KOM (2000)349
slutlig).
I november 2000 lämnade kommissionen ett förslag
om förenkling, modernisering och harmonisering av
kraven på fakturering när det gäller
mervärdesskatten. Förslaget innebär att reglerna om
vad en faktura skall innehålla harmoniseras så att
kraven blir desamma inom hela EU. En annan viktig
del av förslaget är att elektroniska fakturor skall
accepteras. Inte heller detta förslag är
färdigbehandlat (KOM(2000)650 slutlig).
I juni 2000 lade kommissionen fram ett s.k.
meddelande som innehåller en ny arbetsstrategi för
att förbättra det europeiska
mervärdesskattesystemet. Meddelandet innehåller ett
åtgärdsprogram för olika delar av mervärdes-
skattesystemet där lagstiftningsinsatser ansetts
angelägna. Den nya arbetsstrategin innebär att det
skall ske en successiv anpassning, modernisering och
förenkling av mervärdesbeskattningen (KOM(2000)348
slutlig).
Senaste behandling av allmänna motioner
Under våren 2000 behandlades i riksdagen en rad
motioner angående mervärdesskatt från den allmänna
motionstiden 1999. Av de frågor som då behandlades
och som nu återkommer i detta betänkande kan bl.a.
nämnas serveringstjänster, nöjesparker, böcker,
elektronisk handel, försäljning av konst på
konstgallerier, alternativ sjukvård, miljömärkta
produkter, körkortsutbildning samt
konkurrenssituationen för ideella föreningar som
saknar avdragsrätt. Utskottet avstyrkte samtliga
motioner och riksdagen följde utskottets hemställan
(bet. 1999/2000:SkU15).
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet en lång rad
motioner från allmänna motionstiden hösten 2000 om
mervärdesskattefrågor.
Motionerna handlar bl.a. om dels den allmänna
nivån på mervärdesskatten, dels mervärdesskatten på
vissa särskilt angivna varor och tjänster som motio-
närerna genomgående vill ha en lägre skatt på.
Exempel på sådana varor och tjänster är böcker,
nöjesparker, dans, skidliftar, servering,
prydnadsväxter, hushållsnära tjänster, miljömärkta
produkter, körkortsutbildning, alternativa
sjukdomsbehandlingar och hyrbilar.
Andra mervärdesskattefrågor som tas upp av
motionärerna är utländska företagares
hotellkostnader i Sverige, gränsdragningen mellan
personbil och lastbil, mervärdesskatten på färd till
och från Gotland, arkitekters och bilmekanikers
uttag av tjänst från det egna företaget, de skilda
mervärdesskatteordningarna vid verksamhet som
bedrivs kommunalt eller landstingskommunalt
respektive av ideell förening respektive i privat
regi, mervärdesskattereglerna då det gäller konst,
vissa mervärdesskatteproblem i anslutning till
genomförande av s.k. strukturfondsprojekt, en idé om
skuldföring av mervärdesskatten vid bostadsbyggande
samt prismärkningen i butik av mervärdesskatte- och
punktskattepliktiga varor.
Utskottet förutsätter, bl.a. med anledning av
frågan om gränsdragningen mellan vad som är att anse
som personbil i mervärdesskattelagens mening och vad
som bör betraktas som lastbil, att regeringen
försöker påskynda arbetet inom EU rörande den därmed
sammanhängande avdragsfrågan. Utskottet föreslår
dock inte något uttalande eller annan åtgärd av
riksdagen utan avstyrker samtliga motioner.
Reservationer har lämnats av
(m) beträffande skattesats, digitala tjänster,
import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker,
dans m.m. (punkt 2), skidliftar (endast
motiveringen; punkt 3), servering (punkt 4), hotell
(punkt 11) samt skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt respektive i
privat regi respektive av ideell förening (punkt 15
och 16),
(v) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.
(punkt 2),
(kd) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.
(punkt 2) och körkortsutbildning (punkt 8),
(c) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.
(punkt 2),
(fp) beträffande skattesats, digitala tjänster,
import av bilar m.m. (punkt 1), böcker, nöjesparker,
dans m.m. (punkt 2) och servering (punkt 4) samt
(mp) beträffande böcker, nöjesparker, dans m.m.
(punkt 2), miljömärkta produkter (punkt 7) och
alternativa sjukdomsbehandlingar (punkt 9).
Därutöver har m, kd, c och fp lagt fram några
särskilda yttranden.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms
fr.o.m. år 2002.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
50. Riksdagen beslutar om sänkning av bokmomsen
till 6 % i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk602 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om momssatserna inom kulturområdet.
2000/01:Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen utreder effekter av
och möjligheten till en gemensam momsskattesats för
hela kultursektorn i enlighet med vad som anförts i
motionen.
2000/01:Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en översyn av momssatserna för prydnadsväxter.
2000/01:Sk607 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av likhet inför
mervärdesskattelagen.
2000/01:Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av synliggörande av
momsen och punktskatterna.
2000/01:Sk623 av Catharina Hagen (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till utredning om möjligheterna att övergå
till obligatorisk prismärkning exklusive moms i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk626 av Maria Larsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om befrielse från
skattskyldighet när man som företagare utför tjänst
åt sig själv.
2000/01:Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta
Carlsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
moms på danskulturen.
2000/01:Sk637 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om bokmomsen.
2000/01:Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om enhetlig moms på
mat.
2000/01:Sk665 av Anders G Högmark och Jan-Evert
Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för rege-
ringen som sin mening vad i motionen anförs om en
skyndsam översyn av mervärdesskattesatserna inom
kultur- och idrottsområdet.
2000/01:Sk672 av Birgitta Sellén och Gunnel Wallin
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att den
snedvridna konkurrensen mellan restaurang- och
livsmedelsmomsen bör ses över.
2000/01:Sk673 av Åke Sandström och Erik Arthur
Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att momssatsen för skidliftsverksamhet skall sänkas
till 6 %.
2000/01:Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om miljörelaterad moms.
2000/01:Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann
Gerdin (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att momssatsen för skidliftsverksamhet fastställs
till 6 %.
2000/01:Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén
Finné (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
bättre förutsättningar för restaurangnäringen.
2000/01:Sk692 av Margit Gennser (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att mervärdesskatten på böcker
skall utgå enligt momssatsen 6 %.
2000/01:Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel Wallin (c)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om översyn av kulturmomsen.
2000/01:Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe
Johnsson (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
harmoniserade momssatser inom Europa.
2000/01:Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om enhetlig och sänkt momssats
för konstnärer, konstgallerier och importerad konst.
2000/01:Sk705 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att momsen på litteratur skall sänkas.
2000/01:Sk706 av Göran Lindblad (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att
momsen på bilar importerade från tredje land till EU
bör sänkas till en sådan nivå att svenska staten
inte förlorar intäkter på försäljning riktad mot
svenska konsumenter.
2000/01:Sk721 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att befria alla
kommunikationsmedel till och från Gotland från
momsplikt.
2000/01:Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att föreningar som
driver idrottsanläggningar får samma villkor som
kommunalt drivna anläggningar vad gäller mervärdes-
skatterna.
2000/01:Sk732 av Anne-Katrine Dunker och Patrik
Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt moms på
skidliftar.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mervärdesskatt för
digitala tjänster.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förändring av sjätte
momsdirektivet vad gäller vissa tjänster.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkning av
mervärdesskatten.
2000/01:Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil
Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
harmonisering av det svenska skattesystemet och
strukturfondsförordningarna vad gäller
mervärdesskatt.
2000/01:Sk765 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om idrottens skattevillkor.
2000/01:Sk766 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en övergripande utredning
om hur momsbeskattningen på hela kulturområdet bör
göras.
2000/01:Sk767 av Mikael Odenberg (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag om sänkning
av mervärdesskattesatsen för nöjesparker och
nöjesfält till 6 %.
2000/01:Sk768 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär hos regeringen en utredning av hur
mervärdesskatten tillämpas på olika
kulturverksamheter.
2000/01:Sk769 av Erik Arthur Egervärn och Eskil
Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär hos regeringen en
utredning för att tillgodose de i motionen framförda
synpunkterna angående mervärdesskatten vid
dansarrangemang.
2000/01:Sk775 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att frågan om sänkt
moms på körkortsutbildningen bör utredas.
2000/01:Sk777 av Helena Bargholtz och Yvonne
Ångström (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen
låter utreda förutsättningarna för att underlätta
bostadsbyggandet genom en förmånligare finansiering.
2000/01:Sk797 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
mervärdesskatten.
2000/01:Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om behovet av att lösa
frågan om momspliktighet i samband med
strukturfondsprojekt.
2000/01:Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert
Rådhström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
betydelsen av att företagare får lyfta av momsen på
lastbilar oavsett om de har skåp eller flak, är lätt
lastbil eller av annan skatteklass.
2000/01:Sk1002 av Agne Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om införande av en enhetlig
restaurangmoms.
2000/01:Sk1003 av Jan Backman (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i motionen om behovet av enklare regler för
hotellbranschens momsavdrag vid export.
2000/01:Sk1004 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bokprisets och
bokmomsens betydelse för läsandet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en snedvriden och
osund konkurrens.
2000/01:Sk1005 av Kjell Nordström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av
kulturmomsen.
2000/01:Sk1006 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning i syfte att se över möjligheterna att
införa en generell momssats på 6 % för all kulturell
verksamhet inklusive dansbandsmusik.
2000/01:Sk1007 av Sven Bergström (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkt moms på dansevenemang.
2000/01:Sk1026 av Anna Åkerhielm (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar med anledning av vad i
motionen anförs att momsbefria körkortsutbildningen.
2000/01:So223 av Gunnel Wallin och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
momsbefrielse för alternativa terapier.
2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att ta fram en sammanhållen
analys av de faktorer som påverkar läsandet där
sänkt bokmoms från 25 till 6 % bör vara en av dem.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkt bokmoms.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sänkning av
bokmomsen.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om moms på
idrottsanläggningar.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att dagens bokmoms inte är konkurrensneutral
och att det bör övervägas om den behöver sänkas.
2000/01:Ub242 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av att
sänka körkortsmomsen.
2000/01:T418 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om momsbefrielse av
körkortsutbildningen.
2000/01:T476 av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort
mervärdesskatt på körkortsutbildningar.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reglerna för
momsuttag vid elektronisk handel.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lägre skatt på
livsmedel i affär och restaurang.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att sänka momsen på
hyrbilar.
2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lägre moms på
hushållsnära tjänster.
Utskottets överväganden
Skattesats, digitala tjänster,
import av bilar m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden om
såväl en allmän sänkning av mervärdesskatten
som förändringar av mervärdesskatten för
elektronisk handel och import av bilar.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Gällande bestämmelser
I Sverige tillämpas följande skattesatser för
mervärdesskatten:
- 25 % = normalskattesats
- 12 % = livsmedel
hotellrums- och campinguthyrning
transport i skidlift
konstnärs försäljning av egna konstverk
import av konstverk, samlarföremål och
antikviteter
- 6 % = dagstidningar
entré till konserter, biograf-, teater-,
opera- och balettföreställningar samt
djurparker
personbefordran
viss biblioteksverksamhet
viss museiverksamhet
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk
rätt till ljud- och bildupptagning
idrottsområdet
I övriga EU-länder varierar den normala nivån på
mervärdesskatten mellan 25 % (Danmark) och 15 %
(Luxemburg). Tar man de stora länderna uppgår den
normala momsen till 20,6 % i Frankrike, 20 % i
Italien, 17,5 % i Storbritannien och 16 % i
Tyskland.
När det gäller frågan om mervärdesskatten vid
förvärv av nya bilar innebär EG-reglerna (det s.k.
sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG) att
beskattningen skall ske i det land till vilket det
nya fordonet förs för att användas permanent. För
begagnade motorfordon och andra transportmedel
gäller dock de allmänna reglerna för varuhandel. De
svenska mervärdesskattereglerna är anpassade
härtill. Förvärvsbeskattning skall ske i Sverige om
någon i ett annat EG-land förvärvar ett nytt
transportmedel och sedan transporterar det till
Sverige för att använda det stadigvarande här i
landet (2 a kap. 2 § 1 och 3 § första stycket 1
mervärdesskattelagen).
När det gäller frågan var och hur elektroniska
leveranser skall beskattas gäller skilda regler för
varu- respektive tjänsteleveranser. Om det gäller
on-line-leveranser av material av olika slag, t.ex.
böcker, betraktas de i mervärdesskattehänseende som
tjänsteomsättningar och inte varuomsättningar. Inom
EG:s mervärdesskatteområde skall i sådana fall
reglerna om mervärdesskatt vid omsättning av
tjänster tillämpas. Detta innebär bl.a. att om
köparen är en privatperson i ett EG-land (t.ex.
Sverige) och säljaren också finns i ett EG-land
(samma eller ett annat) skall mervärdesskatt
deklareras av säljaren i säljarens land. Om det är
så att köparen - fortfarande en privatperson - finns
i ett EG-land (t.ex. Sverige) och säljaren finns i
ett tredje land gäller andra regler. De svenska
reglerna går i sådana fall ut på att säljaren
utanför EG rätteligen skall registrera sig till
mervärdesskatt här i Sverige och ta ut svensk
mervärdesskatt för sina försäljningar on-line i
Sverige.
I ett förslag till direktiv har EG-kommissionen
föreslagit (KOM (2000)349 slutlig) att elektroniskt
levererade tjänster såsom musik, dataspel, program-
varor m.m. skall beskattas där konsumtionen sker.
Det innebär att endast sådant som konsumeras inom EU
skall beskattas där. Företagen från tredje land
skall endast behöva momsregistrera sig i ett enda
land, vilket i praktiken blir den medlemsstat till
vilken den först momspliktiga försäljningen sker.
Förslaget är inte färdigbehandlat.
Regeringen tillsatte förra året en utredning om
internationaliseringens betydelse för svenska
skattebaser och framtida skattestruktur (Fi 2000:05,
dir. 2000:51). I direktiven pekas bl.a. på sådana
nya företeelser som elektronisk handel med varor och
tjänster - och de kontrollsvårigheter som föreligger
på detta område - samt den ökade införseln av
motorfordon från andra länder och den betydelse
konsumenternas agerande kan få för det svenska
skatteunderlaget.
Motionerna
I motion Sk735 (yrkandena 16 och 18) av Carl Fredrik
Graf m.fl. (m) krävs att mervärdesskatten sänks till
europeisk nivå. Motionärerna pekar bl.a. på att
problemen med importen av begagnade bilar och andra
kapitalvaror samt digitala leveranser från övriga
EU-länder blir särskilt stora i Sverige på grund av
den höga svenska nivån på mervärdesskatten. Även i
motion Sk697 av Elizabeth Nyström och Jeppe Johnsson
(båda m) förespråkas en sänkning av mervärdesskatten
till europeisk nivå mot bakgrund av bl.a.
utvecklingen i fråga om direktimporten av begagnade
personbilar. I motion Sk706 av Göran Lindblad (m)
föreslås också sänkt mervärdesskatt vid import av
begagnad bil som ursprungligen kommer från land
utanför EU. I motion Sk797 av Johan Pehrson och
Karin Pilsäter (båda fp) begärs en översyn av
mervärdesskattenivån i Sverige med hänsyn till bl.a.
den elektroniska handelns utveckling och
gränsdragningsproblemen med de olika skattesatserna.
I motion T717 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m)
begärs ett uttalande om att Sverige bör verka för
att reglerna för elektronisk handel ses över inom EU
och i motion Sk1004 (yrkande 2) av Ewa Larsson m.fl.
(mp) slutligen efterlyses en bättre kontroll av
bokförsäljningen via Internet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är medvetet om att såväl det totala
skatteuttaget som nivån på mervärdesskatten enligt
gängse mätningar är högre i Sverige än i de flesta
andra industriländer. Utskottet vill emellertid
framhålla att detta förhållande bl.a. torde hänga
samman med de generellt utformade välfärdssystemen i
Sverige, som i hög grad syftar till att kompensera
för inkomstbortfall - och där ersättningarna
beskattas - och att vi i Sverige har en hög
ambitionsnivå i vad gäller offentligt finansierad
verksamhet. Av den nyss lämnade redovisningen fram-
går att regeringen uppmärksammat dessa frågor och
tillkallat en utredare som fått i uppdrag att lämna
en samlad bedömning av hur den svenska
skattestrukturen bör vara utformad i en värld med
internationaliserade marknader för varor, tjänster
och produktionsfaktorer samtidigt som de välfärds-
politiska ambitionerna bevaras på dagens nivå. I
direktiven framhålls vidare att möjligheterna att ha
ett i förhållande till vår omvärld avvikande
skatteuttag även beror på den fortgående
internationaliseringen av den svenska ekonomin,
skattebasernas rörlighet och skattekonkurrensen
mellan länderna. Vad särskilt gäller beskattningen
av varor och tjänster pekas i direktiven också på de
problem i kontrollhänseende som bl.a. den
elektroniska handeln och den privata införseln av
motorfordon från andra länder förorsakar och den
betydelse dessa företeelser kan få för det svenska
skatteunderlaget. Utredningens uppdrag skall vara
slutfört senast den 31 mars 2002 (Fi 2000:05, dir.
2000:51).
Även inom EU pågår ett arbete om
mervärdesskattefrågor kring elektronisk handel och
Internet som bl.a. avser att ge aspekter på
kontrollfrågorna och behovet av ökat samarbete.
Förra året presenterades ett förslag till nytt
rådsdirektiv vad gäller mervärdesskatteregler för
viss elektronisk handel KOM (2000) 349 slutlig.
Förslaget är inte färdigbehandlat.
Utskottet vill också erinra om att utskottet
nyligen anordnade en offentlig utfrågning om hur
internationaliseringen av ekonomin har kommit att
påverka det svenska skattesystemet. Syftet med
utfrågningen var att belysa bl.a. sådana frågor som
skattebasernas rörlighet, myndigheternas
kontrollmöjligheter och skattekonkurrensen mellan
länderna. Medverkande vid utfrågningen var
företrädare för Riksskatteverket och Sveriges
industriförbund samt den utredare som skall bedöma
internationaliseringens betydelse för svenska
skattebaser och framtida skattestruktur Per-Olof
Edin.
Av det anförda framgår att de frågor som
motionärerna tagit upp redan har uppmärksammats både
av den svenska regeringen och inom EU, och det finns
enligt utskottets uppfattning ingen anledning att
inte avvakta resultatet av det arbete och de
överväganden som sker på olika håll just nu. Något
uttalande av riksdagen i enlighet med motionärernas
önskemål är således enligt utskottets mening inte
aktuellt och utskottet avstyrker därför motionerna
Sk697, Sk706, Sk735 yrkandena 16 och 18, Sk797,
Sk1004 yrkande 2 och T717 yrkande 13.
Böcker, nöjesparker, dans m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsförslag om sänkt
mervärdesskatt på böcker,
nöjesparksverksamhet, kommersiella
dansarrangemang m.m.
I Sverige beskattas såväl böcker som tidskrifter i
allmänhet med normal skattesats, 25 %. Samma
skattenivå gäller också för både nöjesparksverksam-
het och kommersiell dans. EG-direktivet tillåter
reducerad skattesats på bl.a. böcker, tidskrifter
och nöjesparker men Sverige har inte utnyttjat denna
möjlighet till differentiering. Dans nämns däremot
inte uttryckligen i den förteckning i det berörda
direktivet över varor och tjänster som får
lågbeskattas.
Motionerna
En översyn av mervärdesskatten på kultur med syfte
att undersöka förutsättningarna att beskatta fler
kulturvaror och kulturverksamheter än dem som i dag
lågbeskattas (böcker och dans nämns särskilt) med en
enhetlig, låg mervärdesskatt efterlyses i motionerna
Sk1005 av Kjell Nordström (s), Sk766 av Siw
Wittgren-Ahl m.fl. (s) (här nämns även nöjesparker),
Sk603 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) (här nämns
även Internethandeln), Sk665 av Anders G. Högmark
och Jan-Evert Rådhström (båda m) (här nämns även
babysim och vattenlek), Sk1006 av Charlotta
Bjälkebring (v), Sk696 av Sofia Jonsson och Gunnel
Wallin (båda c), Sk769 av Erik Arthur Egervärn och
Eskil Erlandsson (båda c) och Sk768 av Birgitta
Sellén m.fl. (c). I motion Kr344 (yrkande 1) av
Peter Pedersen m.fl. (v) efterlyses en utredning om
hur en mervärdesskattesänkning på böcker till 6 %
jämte andra åtgärder kan påverka läsandet.
I motionerna Sk323 (yrkande 50) av Alf Svensson
m.fl. (kd) och Kr345 (yrkande 35) av Inger Davidson
m.fl. (kd) krävs en sänkning av mervärdesskatten på
böcker till 6 % från och med år 2002. Även i
motionerna Sk321 (yrkande 10) av Lennart Daléus
m.fl. (c), Sk692 av Margit Gennser (m), Sk1004
(yrkande 1) av Ewa Larsson m.fl. (mp) yrkas en
sänkning av mervärdesskatten på böcker till 6 %, i
den sistnämnda motionen alternativt ett slopande av
mervärdesskatten på böcker. I motionerna Sk637 av
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sk705 av Anita Sidén
och Cecilia Magnusson (båda m), Kr346 (yrkande 2) av
Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (båda fp), Kr 701
(yrkande 18) av Matz Hammarström m.fl. (mp) och
Sk767 av Mikael Odenberg (m) begärs en nedsättning
av mervärdesskatten på böcker.
Slutligen yrkas i motionerna Sk602 av Rolf
Gunnarsson (m), Sk627 av Viviann Gerdin och Birgitta
Carlsson (båda c) och Sk1007 av Sven Bergström (c)
en sänkning av mervärdesskatten på dans till 6 %.
Utskottets ställningstagande
De svenska nivåerna på mervärdesskatten utgör en
omsorgsfull avvägning av vad som behövs för att möta
både statsfinansernas krav och önskemålet om en
fördelningspolitiskt och näringspolitiskt riktig
profil på skatten. Utskottet är medvetet om att de
skilda nivåerna på verksamheter och varor, som för
somliga kan förefalla besläktade, kan synas
orättvisa och ge upphov till gränsdragningsproblem,
men ambitionen bör vara att mervärdesskattereglerna
så långt som möjligt skall vara enkla att tillämpa
och kontrollera. Att infoga ytterligare varor och
verksamheter i det lågbeskattade området skulle
enligt utskottets mening innebära nya
gränsdragningsproblem och kraven härom bör därför
prövas med restriktivitet. Utskottet ställer sig
redan av detta skäl skeptiskt till motionärernas
önskemål om skattesänkningar på böcker, nöjesparker,
dans m.m.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
läsfrågorna har fått en stark betoning i den senaste
regeringsförklaringen som bl.a. innehåller
utfästelser om att bibliotekens tillgänglighet skall
ökas och barnens läslust stimuleras. Litteraturen
och läsandet är således viktiga delar i den statliga
litteratur- och kulturpolitiken och staten har också
vidtagit en rad åtgärder för att främja sunda
läsvanor, inte minst bland barn och ungdom. Här kan
nämnas t.ex. det särskilda stöd för läsfrämjande
insatser som infördes år 1999 och som syftar till
att främja läsning bland barn och unga. Vidare kan
nämnas att ett distributionsstöd kopplat till det
redan då befintliga utgivningsstödet infördes samma
år. Här kan även erinras om utgivningsstödet, stödet
till inköp av litteratur till folk- och
skolbibliotek och stödet för utgivning av "En bok
för alla". Därtill kommer ambitiösa satsningar i de
enskilda kommunerna på biblioteksverksamhet m.m.
De efterfrågade skattesänkningarna på böcker,
nöjesparksverksamhet, kommersiella dansarrangemang
m.m. skulle innebära ett betydande inkomstbortfall
för staten som skulle behöva finansieras. Om man
skulle välja att finansiera de berörda
skattenedsättningarna genom besparingar inom kultur-
sektorn - vilket ligger nära till hands - är
utskottet för sin del inte alls övertygat om att
förändringarna sammantagna skulle innebära någon
kulturpolitisk vinst.
I och för sig, bör det framhållas, är det tillåtet
enligt EG-direktivet att sätta ned skatten på böcker
och entré till nöjesparker. Beträffande dansarrange-
mang är saken dock mera svårbedömd eftersom EG-
direktivet inte uttryckligen tillåter lågbeskattning
av sådan verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu
behandlade motioner.
Skidliftar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om
sänkt mervärdesskatt på transport i skidlift
till 6 %.
Jämför reservation 6 (m).
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatt på transport i skidliftar tas ut med
12 %.
Motionerna
I motionerna Sk732 (yrkande 2) av Anne-Katrine
Dunker och Patrik Norinder (båda m), Sk673 av Åke
Sandström och Erik Arthur Egervärn (båda c) och
Sk685 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (båda
c) yrkas att mervärdesskatten på skidliftsverksamhet
sänks till 6 %. Motionärerna framhåller att
transporter i skidliftar i mervärdesskattehänseende
under lång tid jämställts med övriga
persontransporter, för vilka mervärdesskatten
nyligen sänktes till 6 %. Motionärerna åberopar
vidare regionalpolitiska skäl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att skidliftsverksamhet redan
i dag är en skattefavoriserad verksamhet i och med
att skatten är nedsatt till 12 %. Utskottet vill
vidare erinra om att den skattenedsättning på
personbefordran från 12 % till 6 %, som skedde från
och med det senaste årsskiftet, motiverades av
behovet att mildra effekterna för kollektivtrafiken
av en samtidigt genomförd höjning av dieselskatten.
Detta skäl för att sänka skatten på personbefordran
kan enligt utskottets mening inte åberopas för att
sänka skatten ytterligare även för transport i
skidlift. Vad motionärerna anfört därutöver väger
enligt utskottets uppfattning inte tillräckligt
tungt för att vidta en ytterligare sänkning av
skatten på skidliftar. Utskottet avstyrker därför de
nu behandlade motionerna Sk673, Sk685 och Sk732
yrkande 2.
Servering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om
sänkt mervärdesskatt på serverad mat och
serveringstjänster samt också sänkt elskatt
för restauranger och höjda
representationsavdrag.
Jämför reservation 7 (m, fp)
Gällande bestämmelser
Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig
beskattas med 12 % medan mat som serveras på
restaurang eller annat serveringsställe beskattas på
normal nivå, 25 %. Tidigare var mervärdesskatten på
servering lika med mervärdesskatten på mat men från
och med den 1 januari 1995 höjdes den till den
allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte
medgav en lägre skattesats på serveringstjänster (se
prop. 1994/95:57 s. 124, bet. 1994/95:SkU7
s. 80-81). Längre tillbaka i tiden var förhållandet
det omvända mot vad det är nu dvs. mervärdesskatten
på serverings- och hotelltjänster uppgick till
endast 60 % av den normala nivån som även omfattade
mat. De särskilda reduceringsreglerna för
serverings- och hotelltjänster slopades från och med
den 1 januari 1990, bl.a. av
konkurrensneutralitetsskäl men också på grund av att
det förelåg problem med att avgöra om kraven på
servering var uppfyllda (prop. 1989/90:50 s. 92-93,
bet. 1989/90:SkU10).
Motionerna
I motionerna Sk653 av Anita Sidén och Elizabeth
Nyström (båda m), Sk672 av Birgitta Sellén och
Gunnel Wallin (båda c) och Sk1002 av Agne Hansson
(c) begärs att mervärdesskatten på serverad mat
sänks till samma nivå som mervärdesskatten på mat
som konsumenten köper och tar med sig, 12 %. I
motion Sk690 av Ingvar Eriksson och Ewa Thalén Finné
(båda m) begärs ett uttalande om behovet av
förbättrade förutsättningar för restaurangnäringen
och motionärerna föreslår sänkt mervärdesskatt,
sänkt elskatt och högre representationsavdrag.
Slutligen krävs i motion N263 (yrkande 5) av Helena
Bargholtz (fp) att Sverige verkar för att EG-
direktivet ändras så att det ger möjlighet att ta ut
samma mervärdesskatt på livsmedel i affär och i
restaurang.
Utskottets ställningstagande
När det gäller mervärdesskatten på mat som serveras
på restaurang och liknande har utskottet tidigare i
återkommande sammanhang påpekat att gällande EG-
direktiv inte tillåter en lägre skatt än den normala
på serveringstjänster. Den svenska lagstiftningen är
utformad med hänsyn härtill och utskottet ser ingen
anledning att föreslå att regeringen tar initiativ
inom EU angående just denna fråga. Utskottet vill
vidare erinra om att turistsektorn och
hotellbranschen redan är gynnade genom lägre
mervärdesskatt på bl.a. persontransporter,
hotellövernattningar och uthyrning av
campingplatser. Med det anförda avstyrker utskottet
de nu behandlade motionerna Sk653, Sk672, Sk690,
Sk1002 och N263 yrkande 5.
Prydnadsväxter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om sänkt
mervärdesskatt på prydnadsväxter.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskatt på prydnadsväxter tas i Sverige ut
med den normala skattesatsen, 25 %. EG-direktivet
96/42/EG gör det i och för sig tillåtet för med-
lemsstaterna att tillämpa en reducerad skattesats
för tillhandahållande av levande växter och andra
produkter från blomsterodling, men Sverige har inte
använt sig av denna möjlighet.
Motionen
I motionen Sk606 av Elizabeth Nyström och Ingvar
Eriksson (båda m) föreslås sänkt skatt på
prydnadsväxter. Motionärerna vill härigenom motverka
"svarthandel" med prydnadsväxter. De framhåller
också att fackhandeln inom prydnadsväxtbranschen är
missgynnad gentemot dagligvaruhandeln.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare anfört bör krav på att nya
varugrupper skall lågbeskattas prövas restriktivt
och motionärerna har enligt utskottets mening inte
anfört några bärande skäl för att vidta en sådan
ändring av mervärdesskatten på prydnadsväxter som de
begär. Utskottet avstyrker därför motion Sk606.
Hushållsnära tjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt
mervärdesskatt på s.k. hushållsnära tjänster.
Gällande bestämmelser
Hushållsnära tjänster beskattas på normal nivå, dvs.
25 %. Genom rådets direktiv 1999/85/EG kunde de
medlemsstater som så önskade ta ut lägre
mervärdesskatt under tre år på vissa
arbetskraftsintensiva tjänster, t.ex.
småreparationer, fönsterputsning och städning.
Sverige anmälde aldrig något önskemål om en sådan
sänkning och nu föreligger inte längre den möjlighe-
ten.
Motionen
I motion A225 (yrkande 3) av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) uttalas ett önskemål om sänkt mervärdesskatt på
hushållsnära tjänster. Motionärernas syfte är att
skapa bättre förhållanden och minska stressen för
dubbelarbetande familjer.
Utskottets ställningstagande
De skattesänkningar som motionärerna aktualiserar
var det tidigare möjligt att under vissa
förutsättningar genomföra under en begränsad tid,
men Sverige anmälde aldrig något önskemål om att
delta i detta försök. Resultaten av försöket kommer
att utvärderas av EG-kommissionen. För närvarande
tillåter inte EG-reglerna om mervärdesskatt sådana
skattesänkningar som motionärerna föreslår och
utskottet avstyrker därför motion A225 yrkande 3.
Miljömärkta produkter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om sänkt
mervärdesskatt på miljömärkta produkter och
Kravodlade livsmedel.
Jämför reservation 8 (mp).
Gällande bestämmelser
Några särbestämmelser om miljömärkta produkter finns
inte i mervärdesskattelagen och inte heller i EG-
direktivet om mervärdesskatt. Sådana varor beskattas
således enligt generella regler.
Motionen
I motion Sk682 av Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslås
sänkt mervärdesskatt på miljömärkta produkter och
kravodlade livsmedel. En sådan åtgärd skulle enligt
motionärerna komplettera den gröna skatteväxlingen
och driva på utvecklingen mot nya och miljömässigt
bättre produkter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare ställt sig avvisande till en
sådan ordning som motionären förespråkar eftersom
den skulle innebära olika skatt på varor som är av
samma slag men som är tillverkade på olika sätt
eller har olika egenskaper. Utskottet vidhåller sin
uppfattning att en sådan ordning skulle bli svår att
administrera och än svårare att kontrollera.
Utskottet noterar emellertid samtidigt att frågan
är föremål för EG-kommissionens uppmärksamhet. Redan
i kommissionens meddelande KOM (2000)348 slutlig om
en strategi för förbättring av
mervärdesskattesystemets funktion inom ramen för den
inre marknaden aviserades att frågan om
tillämpningen av reducerade skattesatser för att
bl.a. främja miljöskydd kommer att ägnas särskild
uppmärksamhet, och i en nyligen framlagd grönbok om
integrerad produktpolicy KOM(2001)68 presenterar
kommissionen en strategi som går ut på att förstärka
och rikta om den produktrelaterade miljöpolitiken
för att främja utvecklingen av en marknad för
miljövänligare produkter. Grönboken innehåller ett
omfattande program av åtgärder, och bl.a. förs
tankar fram på en differentierad beskattning
utgående från produkternas miljöprestanda och ett
införande av sänkt mervärdesskatt för produkter som
utmärkts med gemenskapens miljömärke. Avsikten är
att grönboken skall ge en grundval för vidare
diskussioner inom bl.a. Europaparlamentet och
Ministerrådet, och det finns således enligt
utskottets mening anledning att avvakta utvecklingen
när det gäller denna fråga. Då någon åtgärd av riks-
dagen för närvarande inte kan anses aktuell
avstyrker utskottet motion Sk682.
Körkortsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motionsyrkanden om
slopad eller sänkt mervärdesskatt på
körkortsutbildning.
Jämför reservation 9 (kd).
Gällande bestämmelser
Skatteplikt på bl.a. körkortsutbildning infördes i
samband med att utbildningsområdet generellt på
grund av EG-rättens krav infogades i det skatte-
pliktiga området (prop. 1996/97:10, bet.
1996/97:SkU6). För att mildra effekterna för
bilskolorna infördes samtidigt en avdragsrätt för
bilskolornas förvärv och förhyrning av fordon.
Motionerna
I motionerna Sk775 (yrkande 1) av Jan Erik Ågren
(kd), Ub242 (yrkande 2) av Amanda Agestav och Magnus
Jacobsson (båda kd), Sk1026 (yrkande 1) av Anna
Åkerhielm (m), T418 (yrkande 2) av Sofia Jonsson (c)
och T476 (yrkande 1) av Birgitta Carlsson och Rigmor
Stenmarck (båda c) yrkas sänkt eller slopad
mervärdesskatt på körkortsutbildning. Det åberopade
motivet är att minska kostnaderna för
körkortsutbildning och öka trafiksäkerheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare påpekat att ett generellt
undantag för mervärdesskatten på körkortsutbildning
inte är möjligt enligt EG-rätten. Detsamma gäller en
sänkning av mervärdesskatten på körkortsutbildning.
Utskottet vill dessutom erinra om att bilskolorna,
till skillnad från de flesta andra företag, har rätt
att göra avdrag för mervärdesskatt som belöper på
inköp och leasing av bilar. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Sk775 yrkande 1,
Sk1026 yrkande 1, Ub242 yrkande 2, T418 yrkande 2
och T476 yrkande 1.
Alternativa sjukdomsbehandlingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt
mervärdesskatt på alternativa
sjukdomsbehandlingar.
Jämför reservation 10 (mp).
Gällande bestämmelser
Enligt 3 kap. 4 § mervärdesskattelagen undantas från
skatteplikt omsättning av tjänster som utgör
sjukvård, tandvård och social omsorg. För
skattefrihet krävs att sjukvården omfattar sådana
åtgärder som definitionsmässigt är sjukvård och att
sjukvården tillhandahålls vid sjukvårdsinrättningar
eller av någon med särskild legitimation att utöva
sjukvårdsyrke. För s.k. alternativvård gäller
däremot inte skattefriheten.
Även läkemedel är undantagna från skatteplikt.
Undantaget gäller dock bara läkemedel som utlämnas
enligt recept eller säljs till sjukhus eller införs
till landet i anslutning till sådan utlämning eller
försäljning (3 kap. 23 § mervärdesskattelagen).
Motionen
I motion So223 (yrkande 4) av Gunnel Wallin och
Marianne Andersson (båda c) yrkas att
mervärdesskatten slopas på alternativa
behandlingsformer. Motionärerna framhåller att dessa
behandlingsformer blivit alltmer erkända och
använda.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har prövat den aktuella frågan om
skattenedsättning på alternativa
sjukdomsbehandlingar vid flera tillfällen de senaste
åren. Mot bakgrund av de kostnader för staten som
den föreslagna skattenedsättningen skulle föra med
sig och de avgränsningsproblem som skulle kunna
uppstå gentemot andra typer av verksamheter som
också har till ändamål att göra folk friskare
ställer utskottet sig avvisande till förslaget.
Utskottet avstyrker därför motion So223 yrkande 4.
Hyrbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om sänkt
mervärdesskatt på hyrbilar.
Gällande bestämmelser
Till skillnad från vad som gäller för företag
generellt har företag som hyr ut bilar avdragsrätt
för sådan ingående mervärdesskatt som hänför sig
till förvärv och förhyrning av fordon. Några
bestämmelser som ger rätt att tillämpa reducerad
skattesats för biluthyrning finns däremot inte i
mervärdesskattelagen eller EG-direktivet.
Motionen
I motion N325 (yrkande 21) av Runar Patriksson (fp)
yrkas sänkt mervärdesskatt på hyrbilar till 12 %. En
sådan åtgärd skulle enligt motionären vara bra för
turistnäringen i glesbygderna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att det enligt EG-
direktivet inte finns någon möjlighet att tillämpa
reducerad mervärdesskatt på biluthyrning. Utskottet
avstyrker därför motion N325 yrkande 21.
Hotell
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om
enklare avdrag för utländska företagares
hotellkostnader här i landet.
Jämför reservation 11 (m).
Gällande bestämmelser
Hotelltjänster beskattas enligt generella regler.
För en utländsk företagare som inte registrerats
genom ombud och som har haft kostnader här i landet
innefattande mervärdesskatt föreligger under vissa
omständigheter rätt till återbetalning av
mervärdeskatten enligt 10 kap. mervärdesskattelagen.
En ansökan härom skall ställas till
Skattemyndigheten i Gävle.
Inom EG pågår ett arbete med förslag om ändring av
direktiv 77/388/EEG i vad gäller reglerna om
avdragsrätt KOM (1998)377 slutlig. Förslaget handlar
bl.a. just om frågor om avdrag (återbetalning) av
mervärdesskatt som erlagts i en medlemsstat där den
skattskyldige inte är etablerad.
Motionen
I motion Sk1003 av Jan Backman (m) efterlyses
enklare regler för avdrag för ingående
mervärdesskatt avseende hotellens "export"
(motionärens benämning) av hotelltjänster.
Motionärens mål är ett smidigare system för
återbetalning av exportmoms i hotellbranschen.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av det ovan anförda pågår inom EU ett
arbete som handlar bl.a. om frågor om avdrag
(återbetalning) av mervärdesskatt som erlagts i en
medlemsstat där den skattskyldige inte är etablerad.
Enligt vad utskottet erfarit kan detta arbete komma
att resultera i en sådan förbättring för företagare
som har kostnader i andra länder - bl.a.
hotellövernattningar - som motionären efterlyser.
Resultatet av detta arbete bör enligt utskottets
uppfattning avvaktas innan några ändringar i
mervärdesskattesystemet vidtas från svensk sida.
Utskottet avstyrker därför motion Sk1003.
Olika lastbilstyper
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om avdrag för
ingående mervärdesskatt för alla typer av
lastbilar, alltså även de som i dag betraktas
som personbilar.
Gällande bestämmelser
Enligt mervärdesskattelagen råder avdragsförbud vid
förvärv av personbilar, utom i några speciella
verksamheter. Som personbil enligt mervärdesskatte-
lagen räknas även bl.a. lastbil med skåpkarosseri
utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst
3 500 kg. Andra lastbilar behandlas som normala
varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte
utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller
avdragsrätten för näringsidkare.
Reglerna om avdragsrätt är som nyss nämnts föremål
för överväganden inom EU, se KOM(98)377. Frågan om
avdragsrätt för lastbilar och andra fordon för
näringsverksamhet kommer att behandlas i detta
sammanhang.
Motionen
I motion Sk799 av Tomas Högström och Jan-Evert
Rådhström (båda m) begärs ett uttalande om rätt till
avdrag för ingående mervärdesskatt på alla typer av
lastbilar. Motionärerna anser att de nuvarande
reglerna ger upphov till alltför mycket onödigt
krångel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet håller med motionärerna om att resultatet
i fråga om avdragsrätten på grund av den nuvarande
gränsdragningen mellan fordon som räknas som
personbilar och fordon som anses som lastbilar i
mervärdesskattelagens mening kan förefalla
svårförståelig i vissa fall. Eftersom EG-
kommissionens nyss nämnda förslag till nya regler om
avdragsrätt är av betydelse för bedömningen av dessa
frågor bör emellertid resultatet av detta arbete
avvaktas innan ställning tas till sådana
förändringar av avdragsrätten som motionärerna
begär. Utskottet förutsätter att man från svensk
sida driver på för att påskynda arbetet inom EU och
avstyrker därmed motion Sk799.
Kommunikationer till och från
Gotland m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om slopad
mervärdesskatt på kommunikationerna samt
tele-, radio- och datatrafiken till och från
Gotland.
Gällande bestämmelser
Några särskilda bestämmelser om Gotland finns inte i
mervärdesskattelagen. Beträffande kommunikationer i
allmänhet gäller sedan den 1 januari 2001 att
personbefordran utom sådan befordran där
resemomentet är av underordnad betydelse beskattas
med 6 %.
Motionen
I motion Sk721 framför Lena Ek och Agne Hansson
(båda c) tanken på att slopa mervärdesskatten på
färjor och flyg till och från Gotland samt tele-,
radio- och datatrafik på Gotland. En sådan åtgärd
skulle enligt motionärerna verksamt bidra till att
ge Gotland ökade möjligheter att utvecklas i samma
takt som omvärlden och bättre kunna konkurrera på
EU:s inre marknad.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets bedömning är det på grund av EG-
direktivet inte möjligt att genomföra en sådan
särskild ordning för mervärdesskatten på Gotland som
motionärerna förespråkar. Slopad mervärdesskatt
skulle dessutom innebära mistad avdragsrätt vilket
gör det tveksamt om åtgärden verkligen skulle inne-
bära en fördel för trafikföretagen, vilka för
närvarande betalar mervärdesskatt med den lägsta
nivån, 6 %, för personbefordran. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk721.
Uttag av tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om slopad
mervärdesskatt vid uttag av tjänst för bl.a.
arkitekter och bilmekaniker.
Gällande bestämmelser
Mervärdesskattesystemet innebär att uttag av varor
och tjänster från en rörelse i princip skall
beskattas. Uttagsbeskattningsreglerna avser i
princip att återföra det belopp till beskattning som
avdrag tidigare medgivits för och - i vissa fall -
till att begränsa konkurrenssnedvridningar. Vid
uttag av tjänster regleras det värde som man utgår
ifrån vid beräkning av beskattningsunderlaget i
7 kap. 3 § 2 b mervärdesskattelagen.
Motionen
I motion Sk626 (yrkande 1) av Maria Larsson (kd)
yrkas ett slopande av mervärdesskatteplikten vid
uttag av tjänst, t.ex. för arkitekter och bilmekani-
ker. Motionären anser att det nuvarande regelverket
inte är rimligt och att det är svårt att tillämpa
både för skattskyldiga och myndigheter.
Utskottets ställningstagande
Som nämnts ovan avser uttagsbeskattningsreglerna i
princip att återföra det belopp till beskattning som
avdrag tidigare medgivits för och i vissa fall även
begränsa konkurrenssnedvridningar. Denna ordning
överensstämmer med EG-reglerna på detta område, och
utskottet anser att det också är en principiellt
rimlig grund för beskattningen. Det vore i stället
enligt utskottets uppfattning anmärkningsvärt om en
näringsidkare som i regel utnyttjar utrustning som
han eller hon vid förvärvet har medgivits avdrag för
skulle kunna tillgodogöra sig tjänsten utan
konsekvenser i fråga om mervärdesskatten. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Sk626 yrkande 1.
Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
respektive i privat regi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att
ändra reglerna för att åstadkomma bättre
konkurrensläge för privat sjukvård, tandvård,
undervisning och social omsorg i förhållande
till den offentliga verksamheten på dessa
områden då det gäller kompensation för
ingående mervärdesskatt.
Jämför reservation 12 (m).
Gällande bestämmelser
Mervärdesskattesystemet innebär att bara den som har
mervärdesskattepliktig omsättning får dra av
mervärdesskatt på inköp av varor och tjänster.
Kommunerna och landstingen har sålunda i och för sig
inte någon avdragsrätt för kostnader som är
hänförliga till skattefri verksamhet men kan i många
fall få kompensation inom ramen för systemet med
mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.
Kommunerna och landstingen får dock betala en avgift
till systemet för att finansiera uttagen.
Fristående skolor med allmänt stöd som är befriade
från mervärdesskatt saknar följaktligen också
avdragsrätt. I förordningen (1996:1206) om fri-
stående skolor föreskrivs dock att ersättning för
sådan ingående mervärdesskatt som skolan saknar
avdragsrätt för skall ingå i bidragen.
Tandvården är också en verksamhet som inte är
skattepliktig och som därför saknar avdragsrätt.
Frågan har behandlats under hösten år 2000 i finans-
utskottets betänkande 2000/01:FiU3. Finansutskottet
ställer sig bakom regeringens bedömning att frågan
om konkurrensneutraliteten inom vuxentandvården bör
kunna lösas på frivillig väg. Finansutskottet
noterar vidare att regeringen har aviserat att
ytterligare analyser av kommunkontosystemet kommer
att göras. Regeringen har därefter tillsatt en
arbetsgrupp för översyn av kommunkontosystemet och
en ny utredning Kontroll och omprövning av beslut om
utbetalning av kommunkontosystemet (dir. 2000:98).
Uppdrag har även lämnats till både Riksskatteverket
och Riksrevisionsverket rörande denna fråga.
Motionen
I motion Sk735 (yrkande 17) av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m) efterlyses ett bättre konkurrensläge för
de privata alternativen i förhållande till de
offentliga då det gäller kompensation för ingående
mervärdesskatt. Motionärerna nämner bl.a. sjukvård,
tandvård, undervisning och social omsorg och kräver
att Sverige verkar för en ändring i EU:s
mervärdesskatteregler så att berörda verksamheter
kan fogas in i mervärdesskattesystemet och avdrag
göras.
Utskottets ställningstagande
Den av motionärerna aktualiserade frågan om
konkurrensneutralitet är redan uppmärksammad av
regeringen och föremål för utredningar och
överväganden på olika håll. Resultatet av dessa
arbeten bör enligt utskottets uppfattning avvaktas
innan ställning tas till hur man lämpligen bör
förfara med dessa frågor i fortsättningen. Utskottet
avstyrker därför motion Sk735 yrkande 17.
Skattefri verksamhet som bedrivs
kommunalt eller landstingskommunalt
eller av ideell förening
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår alla motioner om att ändra
mervärdesskattereglerna för att åstadkomma
samma villkor för å ena sidan föreningsägda
eller samfundsägda idrottsanläggningar eller
folkhögskolor, å andra sidan motsvarande
kommunala eller landstingskommunala
verksamheter.
Jämför reservation 13 (m).
Gällande bestämmelser
Allmännyttiga ideella föreningar som är befriade
från inkomstskatt och mervärdesskatt saknar - liksom
privatpersoner - möjlighet att dra av mervärdes-
skatten på sina inköp.
Motionerna
I motionerna Sk726 av Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Sk765 av Roy Hansson (m) och Kr537 (yrkande 12) av
Kent Olsson m.fl. (m) efterlyses lika villkor
beträffande mervärdesskatten för idrottsanläggningar
som drivs av föreningar och sådana som drivs
kommunalt. I motion Sk607 av Inger Strömbom (kd)
begärs jämlika villkor för folkrörelse- och
samfundsägda folkhögskolor respektive landstingsägda
folkhögskolor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först och främst erinra om att
frånvaron av avdragsrätt för de allmännyttiga
ideella föreningarna är en naturlig följd av att
deras verksamhet inte är skattepliktig. Föreningarna
har i detta hänseende samma ställning som vanliga
fysiska personer och utskottet har egentligen svårt
att se något fel i detta. Utskottet har tidigare
avstyrkt åtskilliga motionsyrkanden liknande de nu
aktuella med hänvisning till den tidigare omnämnda
översynen av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) som enligt
planerna skall avslutas den 1 juni 2001. Enligt
direktiven skall utredaren bl.a. uppmärksamma den
situationen att det nuvarande undantaget i
mervärdesskattelagen medför nackdelar för de ideella
föreningarna, bl.a. i de fall då konkurrerande
kommersiella företag beskattas med reducerad
skattesats men har avdragsrätt för den ingående
mervärdesskatten som den ideella föreningen saknar.
Detta spörsmål tangerar de frågor som tagits upp av
motionärerna och utskottet anser liksom tidigare att
ett ställningstagande till frågorna i motionerna bör
anstå till dess att resultatet av översynen
föreligger. Frågan har dessutom en anknytning till
de kommunkontofrågor som berörts i det föregående
och vars utveckling det enligt utskottet finns
anledning att avvakta. Utskottet avstyrker därför
motionerna Sk607, Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12.
Konst, konstgallerier och importerad
konst
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avslår en motion om sänkt
mervärdesskatt på konst,
konstgalleriverksamhet och importerad konst.
Gällande bestämmelser
Den generella skatteplikten för mervärdesskatt
omfattar även omsättning av konstverk. I fråga om
konstverk som ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo gäller dock att skattskyldigheten inträder
först om omsättningen uppgår till 300 000 kr eller
mer (1 kap. 2 a § mervärdesskattelagen). I sådana
fall är skattesatsen begränsad till 12 % (7 kap. 1 §
andra stycket mervärdesskattelagen). Vid annan
handel med konstverk tillämpas s.k. vinstmarginal-
beskattning som innebär att beskattningen grundas på
återförsäljarens vinstmarginal (9 a kap.
mervärdesskattelagen). Skattesatsen är i sådana fall
den normala, dvs. 25 %.
Motionen
I motion Sk702 av Karin Falkmer och Inger René (båda
m) begärs att mervärdesskatten på all konst skall
begränsas till 6 %. Motionärerna vill att mer-
värdesskatten även på galleriernas provisioner skall
sänkas till 6 % och jämför med förhållandena för
ideella föreningar som inte betalar någon mervär-
desskatt alls. Motionärerna yrkar att
mervärdesskatten också på importerad konst skall
sänkas till 6 %. Kulturpolitiska skäl åberopas.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet tidigare erinrat om saknas det enligt
EG-reglerna möjligheter att införa en reducerad
skattesats i vad gäller just galleriers försäljning
av konst i allmänhet. Vad gäller skattenivån på
konstnärers försäljning av egna konstverk finns
visserligen möjligheten att sänka skattesatsen till
6 % men enligt EG-reglerna krävs då att också
mervärdesskatten vid import av konstverk,
samlarföremål och antikviteter sänks till 6 %.
Skattesänkningar av det slaget finner utskottet inte
prioriterade, i varje fall inte just nu.
När det gäller argumentet att vissa föreningar kan
sälja bl.a. konst skattefritt vill utskottet hänvisa
till den ovan berörda översynen av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10) som enligt direktiven bl.a. skall ta upp de
grundläggande bestämmelserna i mervärdesskattelagen
om begreppet yrkesmässig verksamhet m.m. I uppdraget
ingår bl.a. att undersöka om de nuvarande reglerna
ger upphov till snedvridningar i konkurrenshänseende
då verksamhet bedrivs av ideella organisationer i
konkurrens med motsvarande verksamhet i privat regi.
Mot bakgrund av att denna översyn ännu pågår - den
skall som tidigare nämnts enligt planerna avslutas
den 1 juni 2001 - finns det enligt utskottets
uppfattning inte någon anledning för riksdagen att
nu göra något uttalande i frågan.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk702.
Strukturfondsprojekt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner om ett
uttalande om att ändra mer-
värdesskattereglerna i fråga om s.k.
strukturfondsprojekt.
Gällande bestämmelser
I ett skriftligt svar på fråga om
strukturfondsprojekt och mervärdesskatt anförde
finansministern nyligen följande. I de fall
projektägaren inte är momsregistrerad har bidrag
från strukturfonderna kunnat utgå inklusive kom-
pensation för mervärdesskatt. Detta beror på att en
projektägare som inte är momsregistrerad inte kan få
tillbaka den mervärdesskatt som betalas på
anskaffningar till projektet från staten. En
förutsättning för att få stöd inklusive kompensation
för mervärdesskatt är att projektägaren kan styrka
med ett särskilt intyg från skatteförvaltningen att
denne inte är momsregistrerad. Om projektägaren är
momsregistrerad betalas medel ut exklusive
kompensation för mervärdesskatt. Projektägaren yrkar
i stället avdrag för den skatt han har betalat på
inköpen till projektet i en vanlig
skattedeklaration. Om det i efterhand har kunnat
konstateras att projektet i sig inte har varit
momspliktigt har skattemyndigheterna på vissa håll
underkänt avdragsyrkandena från momsregistrerade
projektägare.
Riksskatteverket (RSV) har i en nyligen publicerad
skrivelse (dnr. 2758-01/120) redovisat verkets
inställning till hur mottagande av bidrag från EU:s
strukturfonder samt offentlig medfinansiering skall
behandlas i mervärdesskattehänseende. RSV anser att
mottagande av bidrag från strukturfonderna samt
offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att
utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU
inte utgör omsättning av tjänst och att sådana
bidrag därför faller utanför mervärdesskattelagens
tillämpningsområde. Mervärdesskatt skall således
inte betalas för mottagande av bidragen, menar RSV.
För de fall bidragsmottagaren har avdragsrätt för
ingående skatt på förvärv beräknas enligt RSV:s
skrivelse bidraget med hänsyn till den avdragsgilla
ingående skatten. För att kunna avgöra storleken på
bidraget skall därför, enligt RSV:s uppfattning, en
bedömning göras om bidragsmottagaren har avdragsrätt
för ingående skatt på förvärv som är hänförliga till
de aktiviteter som skall utföras inom det projekt
som bidraget avser.
Skrivelsen behandlar också översiktligt
principerna för inkomstskattereglerna avseende EU-
bidrag, och den innehåller flera belysande och väg-
ledande exempel. Den är utlagd på RSV:s hemsida
www.rsv.se. Ytterligare information om EU:s
strukturfonder finns att hämta på bl.a. följande
hemsidor: www.nutek.se samt www.vaxtkraft.com.
Motionerna
I motionerna Sk798 av Berit Andnor och Rune Berglund
(båda s) och Sk741 av Erik Arthur Egervärn och Eskil
Erlandsson (båda c) krävs en harmonisering av
mervärdesskattereglerna och strukturfondsreglerna då
det gäller kompensation för mervärdesskatt.
Motionärerna beskriver det fallet att en pro-
jektägare, som betraktats som skattskyldig, vid en
senare revision bedöms som icke skattskyldig och
åläggs att betala tillbaka återbetald ingående mer-
värdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets uppfattning bra att
Riksskatteverket nu med sin skrivelse har skapat
ökad klarhet om hur de aktuella EU-bidragen skall
hanteras i mervärdesskattehänseende. Härigenom ökar
förutsättningarna att få till stånd en enhetlig
praxis i hela landet, vilket också är värdefullt.
Det är nu, vill utskottet betona, angeläget att
information om hur projektägare bör förfara för att
få klarhet i om ett planerat projekt utgör
skattepliktig eller icke skattepliktig verksamhet
och vad som gäller i de olika fallen sprids och görs
tillgänglig för de berörda så fort som möjligt.
Utskottet förutsätter att problemen kan lösas på
detta sätt utan att riksdagen gör något formellt
uttalande eller vidtar någon annan åtgärd och
avstyrker därför motionerna Sk741 och Sk798.
Skuldföring av mervärdesskatten vid
bostadsbyggande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med förslag om
införande av en möjlighet att skuldföra
mervärdesskatten vid bostadsbyggande under 25
år.
Gällande bestämmelser
Tjänster inom området för bostadsbyggande är
skattepliktiga till mervärdesskatt enligt generella
regler och skatten skall också betalas enligt de
generella reglerna. Däremot är försäljningar av
fastigheter undantagna från mervärdesskatt.
Motionen
I motion Sk777 av Helena Bargholz och Yvonne
Ångström (båda fp) föreslås införande av en
möjlighet att skuldföra mervärdesskatten på 25 år
och med 4 % avskrivning för varje år vid
bostadsbyggande, dock att kvarvarande skatt skall
betalas genast vid en försäljning av fastigheten.
Syftet är att få i gång byggnation av bostäder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att
försäljningar av fastigheter redan enligt gällande
regler är undantagna från mervärdesskatt. Om
motionärerna menar att den mervärdesskatt som
betalas av de entreprenörer som utför byggtjänster
och andra tjänster åt en fastighetsägare som bygger
bostäder så skulle den föreslagna ordningen med
visshet innebära mycket stora problem med kontrollen
med tanke på den långa tid under vilken den latenta
skatteskulden skulle bestå, 25 år. Förslaget innebär
i så fall i praktiken också ett undantag från
beskattningen av byggmaterial och tjänster vars
förenlighet med EG-rätten kan ifrågasättas.
Utskottet har givetvis förståelse för motionärernas
syfte att få bättre fart på bostadsbyggandet men
finner deras förslag ogenomförbart och EG-rättsligt
tvivelaktigt. Utskottet avstyrker därför motion
Sk777.
Prismärkning utan mervärdesskatt och
punktskatter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om
obligatoriska regler för butikerna att märka
varans pris i butiken med prisbeloppet exklu-
sive mervärdesskatt och förekommande
punktskatter.
Gällande bestämmelser
I 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen finns
bestämmelser om att faktura skall innehålla
uppgifter om mervärdesskattebelopp m.m. Däremot
finns i mervärdesskattelagen inga bestämmelser om
hur varor skall prismärkas i en butik. Inte heller i
de lagar som reglerar skatten på punktskattebelagda
varor finns någon sådan bestämmelse. Däremot
föreskrivs i 5 § prisinformationslagen att det pris
som anges för en vara skall inbegripa
mervärdesskatt.
Motionerna
I motionerna Sk616 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Sk623 (yrkande 3) av Catharina Hagen (m)
föreslås ett system som innebär att priset för mer-
värdesskattebelagda och punktskattebelagda varor
skall anges i butiken utan moms och punktskatt.
Dessa skatter bör i stället enligt motionärerna
läggas på i kassan. Syftet är att göra människorna
bättre medvetna om hur mycket de betalar i skatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att åtminstone
mervärdesskatten normalt framgår av de kassakvitton
som erhålls vid köp i butik av varor som omfattas av
mervärdesskatt. En ordning av det slaget att enbart
nettopriset utan mervärdesskatt och förekommande
punktskatter skulle anges i butiken skulle enligt
utskottets mening vara inte bara missvisande och
obekväm för konsumenterna utan även direkt stridande
mot bestämmelserna i prisinformationslagen som i
berörd del redovisas ovan. Utskottet avstyrker
således motionerna Sk616 och Sk623 yrkande 3.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Skattesats, digitala tjänster,
import av bilar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk697,
2000/01:Sk706, 2000/01:
Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk797,
2000/01:Sk1004 yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande
13.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk741 och
2000/01:Sk798.
19. Skuldföring av mervärdesskatt vid
bostadsbyggande
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk777.
20. Prismärkning utan mervärdesskatt
och punktskatter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk616 och
2000/01:Sk623 yrkande 3.
Stockholm den 6 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),
Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson
(s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och
Sven Brus (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Skattesats, digitala tjänster, import av
bilar m.m. (punkt 1)
- m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 1.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk735
yrkandena 16 och 18 och 2000/01:T717 yrkande 13 och
avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706,
2000/01:Sk797 och 2000/01:Sk1004 yrkande 2.
Ställningstagande
Att Sverige - jämte Danmark - har den högsta
mervärdesskatten i Europa ställer till allvarliga
konkurrensproblem för svenska företag, och problemen
växer efterhand som den inre marknaden utvecklas.
Den stora skillnaden på skattenivåerna mellan å ena
sida Sverige och å andra sidan länderna söder om
Danmark försätter de svenska företagen i ett mycket
besvärligt konkurrensmässigt underläge. Särskilt på
kapitalvarumarknaden (bilar, vitvaror, elektroniska
varor m.m.) blir det allt svårare att konkurrera med
motsvarande handlare på kontinenten, vilka kan
erbjuda mycket lägre priser på grund av den lägre
nivån på mervärdesskatten. Den är t.ex. 9
procentenheter lägre i Tyskland.
Ett särskilt problem när det gäller den höga
svenska momsen utgör den elektroniska handeln.
Liksom motionärerna bakom motion Sk735 (m) har
finansministern i direktiven till utredningen om den
framtida skattestrukturen uppmärksammat att
problemen ökar alltmer och dessutom att
svårbemästrade kontrollproblem uppkommer hela tiden.
För närvarande övervägs inom EU ett förslag av
kommissionen som bl.a. går ut på att digitala
leveranser av t.ex. programvara, databearbetning och
radio- och TV-sändningar från länder utanför EU
skall momsbeskattas inom EU när de konsumeras här,
men att företag från tredje land endast skall behöva
momsregistrera sig i ett EU-land. För alla vidare
leveranser skall sedan det landets
skattebestämmelser och skattesats gälla. Det inses
lätt att företagen kommer att föredra länder med
lägre skattesatser framför länder med högre, som
Sverige. Redan har många svenska IT-företag valt att
etablera sig i andra EU-länder med låga
skattesatser.
Ytterligare en faktor att ta hänsyn till är
kommissionens strävan att etablera den s.k.
ursprungsprincipen. Om denna princip börjar gälla
allmänt inom EU kommer det att bli mycket svårt att
upprätthålla den höga nivå på skatten som nu gäller
i Sverige.
I en gemensam reservation av Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet till finansutskottets
budgetbetänkande (1999/2000:FiU1) betonas den stora
vikten av att sänka skattetrycket i Sverige. Som ett
led i ett skattesänkningsprogram bör enligt vår
mening även ingå en allmän sänkning av
mervärdesskatten till europeisk nivå, bl.a. för att
stärka konkurrensförutsättningarna för svensk handel
och minska på behovet av kontrollåtgärder på detta
område. Det räcker enligt vår mening inte att utreda
skattestrukturen, utan inriktningen måste vara att
gå in för konkreta och rejäla sänkningar av skatten.
Som nyss anförts är problemen med den höga svenska
mervärdesskatten särskilt påtagliga i samband med
elektronisk handel. En annan åtgärd som regeringen
bör vidta är därför att verka i Bryssel för att
reglerna vid momsuttag vid internationell handel ses
över inom EU och i allt internationellt samarbete.
Vi anser att riksdagen bör rikta ett
tillkännagivande till regeringen om att den bör
inrikta sig på en sänkning av mervärdesskatten till
en nivå som är vanlig i Europa i enlighet med vad vi
nu har anfört. Det innebär att vi tillstyrker
motionerna Sk735 yrkandena 16 och 18 samt motion
T717 yrkande 13.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanten anfört i reservation 2.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk797 och
avslår motionerna 2000/01:Sk697, 2000/01:Sk706,
2000/01:Sk735 yrkandena 16 och 18, 2000/01:Sk1004
yrkande 2 och 2000/01:T717 yrkande 13.
Ställningstagande
Sverige har tillsammans med Danmark världens högsta
generella nivå på mervärdesskatten, 25 %. Detta
förhållande har bl.a. medfört att det ideligen reses
krav på lågbeskattning av olika speciella
varugrupper och tjänstegrupper, särskilt sådana som
är utsatta för utländsk konkurrens. Genom den stora
differensen mellan den generella nivån och den
lägsta nivån blir det mycket viktigt för berörd
bransch att få denna skatteförmån. Varje slag av
vara eller tjänst som favoriseras på detta sätt ger
emellertid upphov till gränsdragnings- och
kontrollproblem och nya anspråk på att besläktade
varor och tjänster skall behandlas på samma
förmånliga sätt. Det blir allt svårare att begränsa
det lågbeskattade området.
När den s.k. elektroniska handeln - både den
verkliga och den postorderbaserade - får rejält
genomslag kommer trycket i riktning mot lägre moms
att öka. Kontrollproblemet är redan nu stort när
privatpersoner handlar, och att fastställa
beskattningsland och korrekt internprissättning blir
också allt svårare i de mer eller mindre virtuella
företagen. De gamla principerna för internationell
beskattning är svåra att översätta till de nya
formerna av den internationella ekonomin. Effekten
blir att alltfler företag och privatpersoner dras
till stater med låg mervärdesskatt. Sverige måste i
allt större omfattning ta hänsyn till
internationella aspekter när mervärdesskattesystemet
utformas.
En annan nackdel med det nuvarande systemet med
olika momssatser är att det innebär en olämplig
styrning av konsumtionen, vilket ur ett liberalt
perspektiv är en olycklig politik. Den ökade
rörligheten, inte minst inom EU, innebär också att
den mervärdesskatteanknutna brottsligheten över
gränserna ökar. Den höga svenska nivån på
mervärdesskatten gör Sverige extra känsligt för
brotten på momsområdet.
Vad nu anförts leder till slutsatsen att
regeringen bör tillsätta en ny utredning för att ta
fram en strategi för att möta de framtida
utmaningarna när det gäller momsen. Det handlar om
dels det internationella samarbetet, dels hur
konsumtionsskatterna långsiktigt skall hanteras för
att i möjligaste mån undvika de absurda
gränsdragningar som blir följden av specifika
skatteregler på begränsade områden. Riksdagen bör
med bifall till motion Sk797 (fp) rikta ett
tillkännagivande till regeringen härom.
3. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) -
m, c
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 3.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk603,
2000/01:Sk696, 2000/01:Sk766 och 2000/01:Sk1005 och
bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 10,
2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:
Sk602, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665,
2000/01:Sk692, 2000/01:Sk705, 2000/01:Sk767,
2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:
Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007,
2000/01:Kr344 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 35,
2000/01:Kr346 yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande
18.
Ställningstagande
Vi anser att mervärdesskattereglerna inom
kultursektorn har fått en olycklig utformning. I
dagsläget är momspåslaget mycket olika inom
kultursektorn. Det finns verksamheter som är helt
momsbefriade medan andra beläggs med högsta
momssats, dvs. 25 %.
Bakgrunden är att efter EU-inträdet utnyttjades
den möjlighet till lågbeskattning för vissa
kulturarrangemang som fanns enligt gällande EG-
direktiv. Det innebar att den lägsta svenska
skattesatsen på 6 % kom att omfatta bl.a. entré till
vissa kulturarrangemang, viss biblioteksverksamhet,
viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk samt rätt till ljud- och
bildupptagning. Även delar av det närbesläktade
idrottsområdet inordnades i sexprocentsområdet.
Ett problem är att gränsdragningen för många
förefaller godtycklig, obegriplig och orättvis.
Utanför det lågbeskattade området faller, som
framhållits i flera motioner, t.ex. böcker och
tidskrifter, nöjesparksverksamhet och sällskapsdans,
vilka beläggs med en momssats på 25 %. Arrangemang
där fullbeskattade respektive lågbeskattade inslag
är blandade med varandra förekommer, och det är
olyckligt om uppläggningen av sådana arrangemang
styrs av skattehänsyn.
Man bör enligt vår mening pröva tanken att
bestämma mervärdesskatten på böcker till samma nivå
som gäller för övriga lågbeskattade kulturvaror och
kulturarrangemang. En sådan åtgärd är också tillåten
enligt EG-rätten.
Även nöjesparker betalar för närvarande full
skatt. När det gäller nöjesparker förekommer därför
konstlade tekniska arrangemang från arrangörernas
sida med skilda insläpp o.d. som har som syfte att
undvika fullskatt, men som annars är helt
irrationella. Vad gäller sällskapsdans tas högre
moms ut än som gäller för konserter och liknande
lågbeskattade sceniska föreställningar.
Eftersom det inte är meningen att staten genom
beskattningen skall styra människors val av kultur
bör man inte ha skilda skattesatser på olika kultur-
utbud. Sammantaget anser vi därför att det nu är
dags att se över mervärdesskattereglerna och
mervärdesskattenivåerna inom kultursektorn.
Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att
skapa en enhetlig momssats inom hela kulturområdet.
Vi föreslår att riksdagen riktar ett
tillkännagivande härom till regeringen och
tillstyrker därmed motionerna Sk603 (m), Sk696 (c),
Sk766 och Sk1005 (båda s). Motion Sk321 yrkande 10
(c) och övriga nu behandlade motioner och
motionsyrkanden får anses mer eller mindre
tillgodosedda genom vad nu anförts.
av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp), Johan
Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 4.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk321
yrkande 10, 2000/01:Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346
yrkande 2 och 2000/01:Kr701 yrkande 18, bifaller
delvis motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 50,
2000/01:Sk603, 2000/01:Sk637, 2000/01:Sk665,
2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696, 2000/01:Sk705,
2000/01:Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:
Sk768, 2000/01:Sk769, 2000/01:Sk1004 yrkande 1,
2000/01:Sk1005, 2000/01:Sk1006, och 2000/01:Kr344
yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk602,
2000/01:Sk627 och 2000/01:Sk1007.
Ställningstagande
I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp
(25 %) och annan konsumtion av kultur och det
tryckta ordet, t.ex. teater-, konsert- och
operaföreställningar och dagstidningar (6 %).
Skattepolitiken bidrar således till att styra
människor till att välja annan kulturkonsumtion än
böcker och snedvrider härigenom på ett olyckligt
sätt konkurrensen till bokens nackdel jämfört med
utbudet av andra lågbeskattade kulturella
arrangemang. Det dåliga konkurrensläget för boken
förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på
detta område och möjligheterna att anskaffa böcker
online. Den dåliga kontrollen av Internethandeln med
böcker gör att många bokleveranser över huvud taget
inte beskattas alls, vare sig de sker offline eller
online, vilket leder till mycket svåra
konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln.
Regeringens skattepolitik på detta område går stick
i stäv mot dess i andra sammanhang uttalade ambition
att uppmuntra sunda läsvanor och tillgång till
litteratur. Särskilt barnfamiljernas behov av att
köpa böcker till barnen för att uppamma
läsfärdigheter och språkkänsla kommer i kläm.
Billiga böcker betyder mest i de grupper där
läsandet är lågt. En sänkt bokmoms gör det lättare
för fler att ta del av fantasieggande
skönlitteratur, upplysande facklitteratur och
utmanande lyrik.
Därtill kommer att kurslitteratur är en tung post
för studerande över 20 år och en sänkning av
bokmomsen skulle förbättra deras ekonomiska
situation, oberoende av om det gäller studier på
universitetsnivå eller komvux. Att alla elever har
möjlighet att köpa den litteratur som krävs är
nödvändigt för att hålla kunskapsnivån uppe.
I sammanhanget bör dessutom framhållas att EG-
reglerna inte utgör något hinder mot att sänka
mervärdesskatten på böcker. Förutom i Danmark är
mervärdesskatten på böcker betydligt lägre i övriga
EU-länder än i Sverige.
Böcker har ett värde i sig genom de rika
upplevelser de ger oss och genom att de förvaltar
vårt kulturarv. Det är ett viktigt skäl till att
staten genom en momssänkning skall se till att boken
blir tillgänglig för fler.
Vi utgår från att en sänkning av mervärdesskatten
på böcker kan genomföras på ett sådant sätt att
främst bokköparna får nytta av åtgärden genom att
priserna sänks. Vi förutsätter vidare att
finansieringen inte går ut över det statliga
litteraturstöd som finns för närvarande. Mot
bakgrund av det anförda föreslår vi därför att
riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
mervärdesskatt på böcker. Sänkningen bör träda i
kraft den 1 januari 2002. Det innebär att vi
tillstyrker motionerna Sk323 yrkande 50 och Kr345
yrkande 35 (båda kd), Sk321 yrkande 10 (c), Kr346
yrkande 2 (fp) och Kr701 yrkande 18 (mp). Övriga nu
behandlade motioner och motionsyrkanden, som i vissa
fall får anses helt eller delvis tillgodosedda,
avstyrks.
5. Böcker, nöjesparker, dans m.m. (punkt 2) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 5.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Kr344
yrkande 1 och avslår motionerna 2000/01:Sk321
yrkande 10, 2000/01:Sk323 yrkande 50, 2000/01:Sk602,
2000/01:Sk603, 2000/01:Sk627, 2000/01:Sk637,
2000/01:Sk665, 2000/01:Sk692, 2000/01:Sk696,
2000/01:Sk705, 2000/01:
Sk766, 2000/01:Sk767, 2000/01:Sk768, 2000/01:Sk769,
2000/01:Sk1004 yrkande 1, 2000/01:Sk1005,
2000/01:Sk1006, 2000/01:Sk1007, 2000/01:
Kr345 yrkande 35, 2000/01:Kr346 yrkande 2 och
2000/01:Kr701 yrkande 18.
Ställningstagande
Det finns enligt vår mening starka skäl att sänka
momsen på böcker till 6 %, bl.a. därför att det är
denna nivå som är den normala för kulturutbudet i
Sverige. Att beskatta litteraturen med 25 % och
annan kultur med 6 % försätter bokförsäljningen i en
besvärlig konkurrenssituation eftersom den vänder
sig till samma grupper som t.ex. går på bio (vilket
momsbeskattas med 6 %). Den bokköpande allmänheten
måste betala en ohemult hög skatt för sitt val av
kulturkonsumtion. Resultatet blir en mycket kännbar
fördyring av bokinköpen i Sverige, och särskilt ny
litteratur är mycket dyr. Härav följer att
bokläsandet minskar, vilket är negativt för svenska
folkets bildningsnivå och förmåga att tillgodogöra
sig skrivet material. Särskilt för barnfamiljer är
utvecklingen negativ, vilket är synnerligen
olyckligt eftersom barnen behöver egna böcker för
att få igång intresset för läsning.
Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning
som klarlägger effekterna av den höga svenska
mervärdesskatten på litteraturutbudet och
litteraturkonsumtionen. Utredningen bör bl.a. bedöma
huruvida en sänkt bokmoms verkligen leder till
sänkta bokpriser för konsumenterna eller om förlagen
och bokhandlarna inom en snar framtid kommer att
höja priserna och de egna marginalerna. Utredningen
bör också väga in huruvida argumentet att en sänkt
bokmoms skulle gynna enbart dem som redan nu köper
och läser böcker är relevant, eller om man kan räkna
med att nya bokköpare och läsare kommer till. En
annan viktig fråga som bör kartläggas, och som det
för närvarande råder delade meningar om, är hur
stora inkomster staten skulle förlora på en sänkning
av bokmomsen till 12 respektive 6 %. Slutligen bör
utredningen undersöka förutsättningarna för att
säkra en sänkning av bokpriserna genom t.ex. en mer
formaliserad överenskommelse med berörda parter -
förlagen och bokhandeln - och upprättandet av ett
brett och fungerande bokprisindex, som följer
konsumentprisernas utveckling på böcker efter en
sänkt bokmoms så att de inte på ett negativt sätt
avviker från konsumentprisindex.
Vi anser att riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad vi nu anfört. Det innebär
att vi tillstyrker motion Kr344 yrkande 1 (v) men
avstyrker övriga nu behandlade motioner och
motionsyrkanden.
6. Skidliftar (punkt 3, motiveringen) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Ställningstagande
I och för sig kan vi förstå argumentet att det
naturliga skulle vara att även i fortsättningen
beskatta transporter i skidliftar med samma
skattesats som för övrig personbefordran. I
bakgrunden av den senaste sänkningen av mervär-
desskatten på persontransporter - utom i just
skidliftar - från 12 % till 6 % ligger emellertid
den samtidigt höjda dieselskatten. Vi menar att
höjningen av dieselskatten var en helt felaktig
åtgärd som bl.a. kommer att slå hårt mot
åkerinäringen. För att komma till rätta med de höga
transportkostnaderna anser vi att man bör sänka
skatten på både dieselolja och bensin och dessutom
höja reseavdragen. Vi anser att regeringen bör
återkomma med ett sådant förslag och kan därför inte
nu biträda motionskraven om sänkt mervärdesskatt på
skidliftsverksamhet. Vi avstyrker därför motionerna
Sk673, Sk732 yrkande 2 och Sk685.
7. Servering (punkt 4) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 7.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk653
och 2000/01:N263 yrkande 5 och bifaller delvis
motionerna 2000/01:Sk672, 2000/01:Sk690 och
2000/01:Sk1002.
Ställningstagande
Mervärdesskatten på livsmedel är i Sverige olika
beroende på om maten inhandlas i butik eller om den
skall förtäras på stället. Denna diskriminering av
restaurangnäringen har resulterat i ett kraftigt
ökat utbud av färdigrätter samtidigt som
restauranger dragit ned på sitt öppethållande. Många
restauranger har också under senare år drabbats av
konkurser och nedläggelser.
Vi vill också betona att turistnäringen i Sverige
är en bransch som är värd att satsa på, särskilt i
regioner som behöver arbetstillfällen, dvs.
glesbygder och avfolkningsbygder. Den svenska
turistnäringen, som konkurrerar med andra länder om
världens turister, lider därför särskilt av den höga
svenska restaurangmomsen. De momsnedsättningar som
för närvarande gäller för hotelltjänster etc. är
inte tillräckliga för att väga upp denna negativa
bild. Priserna i restaurangerna i Sverige trissas
upp på ett sätt som gör landet mindre attraktivt att
besöka för utländska turister och lockar svenska
turister att turista i andra länder än Sverige.
Turistnäringen har en stor potential och många
möjligheter till tillväxt. En expansion av turismen
i Sverige skulle leda till ökad omsättning inom
kringliggande näringar och verksamheter. För att
stimulera till en ökning av turismen i Sverige,
vitalisera lusten till initiativ, väcka intresse för
arbete och nya investeringar i denna sektor och göra
gjorda investeringar mera lönsamma behövs en
sänkning av mervärdesskatten för restaurangtjänster.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
regeringen bör försöka få EU att ändra det aktuella
mervärdesskattedirektivet eller på annat sätt göra
det möjligt att ha samma mervärdesskatt på mat som
säljs i butik och serveringstjänster på
restauranger. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna och vi tillstyrker därför
motionerna Sk653 (m) och N263 yrkande 5 (fp). Övriga
nu behandlade motioner får härigenom anses tillgodo-
sedda.
8. Miljömärkta produkter (punkt 7) - mp
av Birger Schlaug (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanten anfört i reservation 8.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk682.
Ställningstagande
Skatterna bör utformas så att en god hushållning med
begränsade resurser främjas och framväxten av ett
ekologiskt hållbart samhälle stimuleras. Detta är
bakgrunden till den gröna skatteväxlingen som numera
vunnit ett brett stöd inte bara i riksdagen utan
också i den allmänna opinionen. För att få den gröna
skatteväxlingen att slå igenom även på importerade
varor och åstadkomma en minskning av de utsläpp och
den energiomsättning och resursförbrukning som de
importerade varorna förorsakat bör den kompletteras
med en miljörelaterad skatt i slutförbrukarledet.
Detta kan uppnås genom en miljörelatering av
mervärdesskatten. Ett sådant förslag har
Konsumentverket nyligen lagt fram i ett
remissyttrande. En utredning av denna fråga bör
skyndsamt igångsättas och målet bör vara att
miljörelaterad mervärdesskatt skall kunna införas
senast i januari 2002 i form av sänkt skatt på
miljömärkta produkter. Jag föreslår att riksdagen
med bifall till motion Sk682 (mp) gör ett tillkänna-
givande härom till regeringen.
9. Körkortsutbildning (punkt 8) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 9.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:Sk775
yrkande 1 och 2000/01:Ub242 yrkande 2 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:Sk1026 yrkande 1,
2000/01:T418 yrkande 2 och 2000/01:T476 yrkande 1.
Ställningstagande
Redan när utbildningsmomsen infördes ställde sig
Kristdemokraterna skeptiska till att det skulle vara
alldeles nödvändigt att belägga även privata bil-
skolors körkortsutbildning med moms, bl.a. med tanke
på att motsvarande utbildning var momsfri när den
förekom i gymnasieskolor. Vi framhöll redan då att
tillämpningen av EG-rätten i t.ex. Belgien tydde på
att det skulle finnas utrymme för att medge
skattefrihet för körkortsutbildning, i varje fall då
utbildningen kunde klassas som yrkesutbildning. Mot
bakgrund av att körkortsutbildning under senare år
blivit så dyr att många ungdomar av ekonomiska skäl
måste avstå från att ta körkort och att det dessutom
är ett starkt trafiksäkerhetsintresse att
körkortsaspiranterna tar så många körlektioner som
behövs och inte chansar med för tidig uppkörning
anser vi att regeringen bör undersöka möjligheterna
att sänka eller t.o.m. slopa momsen på
körkortsutbildning. Vi tillstyrker således i så
måtto motionerna Sk775 yrkande 1 och Ub242 yrkande 2
(båda kd), varigenom övriga nu behandlade motioner
får anses i väsentliga delar tillgodosedda.
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanten anfört i reservation 10.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:So223
yrkande 4.
Ställningstagande
Av principiella skäl och för att tillgodose
människors berättigade krav på valfrihet när det
gäller sjukvård bör alternativmedicin och alternativ
sjukvård jämställas med skolmedicin och traditionell
sjukvård i momshänseende. Tidigare hade riksdagen
också en mera positiv inställning i dessa frågor,
och bl.a. gjordes ett uttalande år 1993 om att
införa ett momsundantag för alternativmedicinsk
behandling (se bet. 1992/93:SkU26 s. 23-24). Detta
uttalande av riksdagen ledde så småningom till att
en utredning lade fram förslag om att skattefriheten
för sjukvård borde utvidgas till att omfatta
alternativmedicinska behandlingsmetoder (SOU
1992:121 Vissa mervärdesskattefrågor). Frågan
behandlades också i en senare utredning (SOU
1996:138 Ny behörighetsreglering på hälso- och
sjukvårdens område, s. 455 f.), men i denna
utredning föreslogs inte några ändringar av momsen
för alternativa behandlingsformer. Regeringen har
hittills avstått från att lägga fram något förslag
om lättnader i beskattningen av alternativmedicinska
tjänster och preparat trots riksdagens tidigare
uttalade önskemål och förslaget i den nyss nämnda
utredningen SOU 1992:121.
Jag anser att regeringen nu bör ta upp frågan igen
och göra en ny översyn i syfte att ta fram ett
förslag som tillgodoser kravet på jämlika
behandlingsvillkor och människors behov av valfrihet
på detta område. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Jag tillstyrker således
motion So223 yrkande 4.
11.Hotell (punkt 11) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 11.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk1003.
Ställningstagande
Export av varor och tjänster är befriad från svensk
moms. För bl.a. hotellbranschen krävs det speciella
arrangemang för att momsåterbäringen skall fungera.
Vi anser att det är mycket angeläget att eliminera
krånglet i samband med utländska företagares rätt
till återbetalning av mervärdesskatt som betalats
för hotellövernattningar här i landet. Vi efterlyser
ett smidigare system än det nuvarande, som går ut på
att företagaren i fråga skall vända sig Skattemyn-
digheten i Gävle med sin ansökan om återbetalning.
Ibland måste företagaren vänta mycket länge på att
återbetalningen skall fungera.
Vi håller med motionären bakom motion Sk1003 att
ett smidigare system för återbetalning av
hotellmomsen i de aktuella fallen förmodligen skulle
gynna de svenska småföretagens exportansträngningar.
Sverige bör därför driva på det arbete som pågår
inom EU om avdrag (återbetalning) av mervärdesskatt
som erlagts i en medlemsstat där den skattskyldige
inte är etablerad.
Vi tillstyrker därför motion Sk1003 och föreslår
att riksdagen gör ett uttalande i enlighet med vad
vi anfört.
12.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt respektive i
privat regi (punkt 15) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 12.
Riksdagen bifaller därmed motion 2000/01:Sk735
yrkande 17.
Ställningstagande
I en reservation till finansutskottets betänkande
2000/01:FiU3 utvecklar Moderata samlingspartiet sin
syn på kommunkontosystemet och konkurrens-
neutraliteten då det gäller sådana områden som i
enlighet med EU:s direktiv ej kan beläggas med
mervärdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola.
Av reservationen framgår att regeringens hittills
vidtagna åtgärder - löften om kommande analyser m.m.
- inte på något sätt kan anses tillräckliga för att
undanröja de negativa effekterna av den nuvarande
ordningen. För närvarande gynnas kommuner och
landsting som kan få kompensation genom kommun-
kontosystemet för den ingående momsen även i sådana
verksamheter som är skattefria till sin natur och
missgynnas de privata företagen med motsvarande
verksamhet som varken kan få avdrag eller någon
annan form av kompensation. De moderata
reservanterna i finansutskottet förespråkar dels en
utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar och
EG-direktiv undersöka en mervärdesskattebeläggning
av den berörda verksamheten, dels omedelbara
åtgärder för att inom ramen för det nuvarande
regelverket åtgärda situationen. Sverige bör försöka
påskynda EU:s arbete med en modernisering av de
gemensamma mervärdesskattereglerna i syfte att
stimulera konkurrensen inom berörda tjänstesektorer.
Detta är viktigt för att säkra utvecklingen inom
tjänstebranscherna och en långsiktig
samhällsekonomisk effektivitet.
Vi delar uppfattningen i den nämnda reservationen
och föreslår att riksdagen gör ett tillkännagivande
i enlighet med det anförda. Det innebär att vi
tillstyrker motion Sk735 yrkande 17 (m).
13.Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt eller av ideell
förening (punkt 16) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen ger som sin mening regeringen till
känna vad reservanterna anfört i reservation 13.
Riksdagen bifaller därmed motionerna 2000/01:
Sk726, 2000/01:Sk765 och 2000/01:Kr537 yrkande 12
och avslår motion 2000/01:Sk607.
Ställningstagande
Vi anser att skillnaden i
mervärdesskatteförhållanden för å ena sidan kommuner
och landsting och å andra sidan ideella föreningar
utgör ett problem när det gäller mervärdesskatten på
kostnadskrävande drift och underhåll av byggnader
och anläggningar. Den omständigheten att kommunerna
och landstingen kan få kompensation för den
mervärdesskatt som belastar inköp och andra förvärv
inom ramen för kommunkontosystemet och att de
skattefria ideella föreningarna saknar denna
kompensationsmöjlighet missgynnar de ideella
föreningarna. Problemen med att inte kunna få
tillbaka utlägg för moms blir givetvis särskilt
stora för de ideella föreningarna när det gäller
drift och underhåll av stora anläggningar som
idrottsarenor. Vi efterlyser jämlika villkor på
detta område och anser att regeringen bör göra något
åt saken. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna och vi tillstyrker därför
motionerna Sk726, Sk765 och Kr537 yrkande 12 (alla
m). Motion Sk607 avstyrks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Hushållsnära tjänster (punkt 6) - m, kd, c,
fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c), Johan
Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Sedan EU i ett direktiv beslutat att medlemsländerna
fick ta ut lägre moms än den normala på vissa
arbetsintensiva tjänster åt hushållen under tre år
beslutade nio länder att utföra ett sådant försök
för att på detta sätt öka sysselsättningen. Dessa
nio länder var Belgien, Frankrike, Grekland,
Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien
och Storbritannien. Trots att det förelåg en kraftig
opinion i riksdagen till förmån för att en sådan
sysselsättningsbefrämjande metod skulle prövas även
i Sverige försummade regeringen att skicka in en
anmälan i tid. Nu är det för sent.
Regeringens passivitet, ointresse och brist på
handlande är enligt vår mening anmärkningsvärda.
Utan att samråda med partierna i riksdagen om den
möjlighet som öppnade sig att öka sysselsättningen i
de aktuella branscherna - men som måste utnyttjas
snabbt på grund av den korta anmälningstiden till
kommissionen - avfärdade den svenska regeringen en
idé som i varje fall nio andra regeringar inom EU
uppenbarligen trodde på. Ett sådant försök hade
kunnat öppna för en vidgad arbetsmarknad och
dessutom innebära att dubbelarbetande familjer och
äldre personer lättare skulle kunna få hjälp med
hushållsarbete och småreparationer i hemmet.
Vi vill här erinra om den gemensamma reservation
som de fyra oppositionspartierna Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet tillsammans lade fram i
finansutskottets senaste budgetbetänkande (bet.
2000/01:FiU1). I denna reservation förespråkas en
skattepolitik som gör det lättare att hinna med
vardagen, minskar den ekonomiska fördelen av att
göra jobben själv eller engagera "svart" arbetskraft
för jobb i hemmen och ökar jämställdheten och
valfriheten för hushållen. Ett bärande element i
denna skattepolitik är att minska på beskattningen
av tjänster riktade till hushållen. Härigenom, menar
reservanterna, blir det bättre möjligheter även för
andra än de rika eller de som kan få någon annan att
betala att köpa sådana tjänster. Vi ställer oss helt
bakom denna reservation.
Enligt kommissionens meddelande om en strategi för
att förbättra mervärdesskattesystemet är det
uppenbart att en genomgripande revidering av de
nuvarande bestämmelserna om arbetsintensiva tjänster
kan komma att visa sig nödvändig efter det försök
som infördes 1999. Vi förutsätter att regeringen tar
till vara möjligheten att i detta sammanhang verka
för att det ges en ny möjlighet att sätta ned momsen
på arbetsintensiva tjänster och denna gång inte
försummar att även i Sverige genomföra en sådan
sänkning. Vi ämnar bevaka frågan men avvaktar med
att ställa konkreta yrkanden tills frågan blivit
mera aktuell inom EU.
2. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt
eller landstingskommunalt respektive i privat
regi (punkt 15) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Kristdemokraterna har utvecklat sin syn på
kommunkontosystemet och konkurrensneutraliteten då
det gäller sådana områden som är befriade från mer-
värdesskatt, dvs. bl.a. vård, omsorg och skola i en
reservation till finansutskottets betänkande
2000/01:FiU3. Av reservationen framgår att rege-
ringens hittills vidtagna åtgärder - löften om
kommande analyser m.m. - inte på något sätt kan
anses tillräckliga för att undanröja de negativa
effekterna av den nuvarande ordningen. För
närvarande gynnas kommuner och landsting som kan få
kompensation genom kommunkontosystemet för den
ingående momsen även i sådana verksamheter som är
skattefria till sin natur och missgynnas de privata
företagen med motsvarande verksamhet som varken kan
få avdrag eller någon annan form av kompensation.
Kristdemokraterna i finansutskottet förespråkar dels
en utredning om att inom nuvarande rättsliga ramar
och EG-direktiv undersöka en
mervärdesskattebeläggning av den berörda
verksamheten, dels omedelbara åtgärder för att inom
ramen för det nuvarande regelverket åtgärda
situationen. Vidare betonas vikten av att Sverige
försöker påskynda EU:s arbete med en modernisering
av de gemensamma mervärdesskattereglerna för att
säkra utvecklingen inom tjänstebranscherna och en
långsiktig samhällsekonomisk effektivitet.
Härefter har regeringen tillsatt en arbetsgrupp
för att se över systemet och utfärdat direktiv till
en ny utredning. Uppdrag har även lämnats till Riks-
skatteverket och Riksrevisionsverket rörande denna
fråga. Vi avser att bevaka frågan och lägga fram de
förslag vi anser vara motiverade, men vi avstår från
att nu ställa något yrkande.
3. Konst, konstgallerier och importerad konst
(punkt 17) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Vi har tidigare framhållit att konstgallerierna
utför en viktig kulturgärning som har väsentlig
betydelse för både konstnärerna och den
konstintresserade allmänheten. Momsregler av olika
slag försvårar emellertid galleriernas möjlighet att
bedriva sin verksamhet. Momssatsen för en tavla som
säljs genom lagerförsäljning från ett konstgalleri
grundas på återförsäljarnas vinstmarginal och ligger
på 25 %, vartill kommer en avgift på 5 % för droit
de suite. Vissa ideella organisationer kan förmedla
och försälja konst utan momspålägg, och denna
skillnad mellan gallerier och ideella organisationer
medför helt klart en bristande
konkurrensneutralitet, vilket har påtalats i motion
Sk702 (m). Reglerna får den konsekvensen att en
tavla som säljs på ett galleri blir - med hänsyn
till mervärdesskatten - dyrare än en likadan tavla
som säljs genom exempelvis Folkets hus. Vi noterar
att regeringen har uppmärksammat frågan i
utredningen som berör reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) och vi
förutsätter att utredningen lägger fram förslag som
avhjälper den bristande konkurrensneutraliteten på
detta område.
4. Prismärkning utan mervärdesskatt och
punktskatter (punkt 20) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Varje år betalar svenska folket flera tiotals
miljarder kronor i punktskatter och därtill kommer
mervärdesskatten på dessa varor som beräknas på
priset inklusive punktskatten. Vi anser att
motionärerna bakom motionerna Sk616 och Sk623 (båda
m) är ute i ett vällovligt syfte när de vill göra
människor uppmärksamma på hur stor del av priset på
en vara som utgör skatt i form av moms och
punktskatt. Den metod de rekommenderar innebär
emellertid trots allt nackdelar och skulle om den
gjordes obligatorisk kunna innebära krångel för både
säljare och köpare och rentav komma i konflikt med
lagen. Vi kan därför inte biträda yrkandena i
motionerna men ställer oss bakom syftet. Det är
viktigt att uppmärksamma folk på momsens och
punktskatternas del i priserna.