I betänkandet behandlar utskottet motioner från den
allmänna motionstiden 2000 som rör
inkomstbeskattningen.
Med anledning av de synpunkter som framförs i
flera motioner på förmånsbeskattningen av bilar som
är avsedda för installation och distribution och som
används privat i ringa omfattning föreslår utskottet
ett tillkännagivande till regeringen om att reglerna
och deras tillämpning bör ses över.
I övrigt avstyrker utskottet motionerna.
Vid betänkandet fogas 24 reservationer och 6
särskilda yttranden.
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Skattepolitikens inriktning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om att skattepolitiken skall
ges en inriktning som överensstämmer med de
förslag som lagts fram av Moderaterna,
Kristdemokraterna respektive Folkpartiet.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp) och
särskilda yttrandena 1(kd) och 2 (c().
Motioner
I flera motioner från den allmänna motionstiden
lägger motionärerna fram förslag som ligger i linje
med vissa av de förslag till inriktning av
skattepolitiken som behandlats i anslutning tills
hösten budgetbeslut.
Flera motionsyrkanden ansluter till den inriktning
av skattepolitiken som Moderata samlingspartiet
redovisat i budgetärendet. I motionerna N266 yrkande
6 och A244 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs
att de höga skatterna minskar utrymmet för människor
att träffa egna val och ta ansvar för sitt eget liv
och leder till att företag, jobb och kunskap flyttar
till andra länder där skatteklimatet är mer
gynnsamt. Motionärerna begär ett tillkännagivande om
att det totala skattetrycket måste sänkas och
redovisar en rad åtgärder som gäller utformningen av
inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen etc. I
motion Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
framhålls behovet av skattesänkningar för att främja
Sveriges internationella konkurrenskraft. Yrkanden
med denna inriktning framställs också i motionerna
A806 yrkande 4 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Kr537
yrkandena 14-16 av Kent Olsson m.fl. (m), A227
yrkande 3 av Mikael Odenberg m.fl. (m), A243 yrkande
5 av Mikael Odenberg m.fl. (m), Sk651 av Stefan
Hagfeldt (m), Sk677 av Margareta Cederfelt (m),
Sk691 av Margit Gennser (m), Sk733 av Roy Hansson
(m), Sk735 yrkandena 1 och 6 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m), Kr230 yrkande 2 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m).
Som en del i Kristdemokraternas inriktning och med
anledning av den strategi för en skatteväxling som
regeringen redovisat i budgetpropositionen anför
motionärerna i motion Sk323 yrkande 48 av Alf
Svensson m.fl. (kd) att det är angeläget med
förändringar i den riktning som Skatteväxlings-
kommittén förslagit och att detta arbete måste
drivas internationellt och i synnerhet inom EU.
I anslutning till den inriktning av
skattepolitiken som Folkpartiet liberalerna
redovisat anförs i motion N323 yrkande 1 av Eva
Flyborg m.fl. (fp) att skattepolitiken bör inriktas
på att skapa förutsättningar för jobb, nyföretagande
och ekonomisk tillväxt och redovisas de förändringar
på skatte- och avgiftsområdet som föreslås. Ett
motsvarande yrkande framställs i motion N325 yrkande
22 av Runar Patriksson (fp).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens behandling av förslaget
till utgiftsramar och inkomstberäkning för
budgetåret 2001 tillstyrkt regeringens förslag om
inriktning av skattepolitiken och avstyrkt de
förslag om en annan inriktning som lagts fram av
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna.
Regeringen har föreslagit att en
inkomstskattereform genomförs för att kompensera
löntagarna, särskilt de med låga eller medelhöga
inkomster, för de skattehöjningar som drabbade dem
under krisåren. Reformen innehåller två delar. Den
första delen innebär att löntagarna kompenseras för
den allmänna pensionsavgiften genom en särskild
skattereduktion. Den andra delen består i att den
nedre skiktgränsen för den statliga inkomstskatten
höjs så att andelen som betalar statlig inkomstskatt
endast omfattar 15 % av skattebetalarna. Reformen
planeras genomföras i fyra steg. Det första steget
togs vid 2001 år inkomsttaxering och det andra
steget beslutades under hösten och gäller vid 2002
års inkomsttaxering. Fullt genomförd beräknas denna
reform leda till ett inkomstbortfall på närmare 50
miljarder kronor.
En ökad miljörelatering av skattesystemet utgör
också ett viktigt inslag i den av regeringen förda
skattepolitiken. En skatteväxling som finansierar
insatser för ökad kompetensutveckling har redan
beslutats, och under hösten togs ytterligare ett
steg genom att en skatteväxling med höjda skatter på
koldioxidutsläpp och energi finansierar en höjning
av grundavdraget för löntagare och pensionärer med
1 200 kr och en sänkning av arbetsgivaravgifterna
med 0,1 procentenheter. Denna skatteväxling har en
total omslutning på 3,3 miljarder kronor.
I höstens budgetproposition har regeringen vidare
redovisat en strategi för en fortsatt skatteväxling
som tar sin utgångspunkt i den modell för hur ener-
giskattesystemet kan reformeras som
Skatteväxlingskommittén redovisat i betänkandet
Skatter, miljö och sysselsättning (jfr Ds 2000:73
Utvärdering av Skatteväxlingskommitténs
energiskattemodell). Skatteväxlingskommitténs
beräkning av utrymmet för en skatteväxling motsvarar
enligt vad regeringen konstaterar ca 30 miljarder
kronor. För att kunna förverkliga denna strategi
förbereder regeringen ett antal utredningsuppdrag
som gäller utformningen av nedsättningssystemet för
tillverkningsindustri, m.m., en fördjupad analys av
alternativa ekonomiska styrmedel, en ökad
miljörelatering av vägtrafikbeskattningen och en
översyn av övriga miljörelaterade skatter.
Enligt utskottets mening finns det inte någon
anledning att avvika från den inriktning av
skattepolitiken som regeringen förslagit och
utskottet tillstyrkt under höstens budgetbehandling.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Landsbygds- och glesbygdsavdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om införande av
landsbygdsavdrag, glesbygdsavdrag och
reseavdrag för ungdomar och pensionärer.
Jämför reservationerna 3 (c) och 4 (m, kd,
fp) och särskilt yttrande 3 (v).
Gällande bestämmelser, m.m.
Den regionalpolitiska utredningen har diskuterat
frågan om ett landsbygds/glesbygdsavdrag i sitt
slutbetänkande (SOU 2000:87) men har inte kommit
fram till någon gemensam ståndpunkt.
Motioner
I flera motioner tar motionärerna upp de extra
transportkostnader som uppkommer för dem som bor i
glesbygd och föreslår att särskilda avdrag införs
för denna grupp.
I motion Sk321 yrkande 9 av Lennart Daléus m.fl.
(c) anförs att boende på landsbygden ofta har extra
kostnader för resor till och från affären och annan
service och för att skjutsa barn till och från
idrott eller föreningsliv. De kostnader som uppstår
på grund av de långa avstånden måste enligt
motionärerna kompenseras. Ett särskilt
landsbygdsavdrag bör införas och regeringen bör få i
uppdrag att utreda frågan så att avdraget kan
införas fr.o.m. år 2002. Ett motsvarande yrkande
framställs i motion Sk693 av Sofia Jonsson (c).
I motion Sk734 av Gunilla Wahlén (v) anförs att
glesbygdsboende behöver ta sig till basservice i
form av skola, post, affär, vårdcentral,
hockeyträning och ridskola och att en utredning
därför bör tillsättas med syfte att ge gles-
bygdsboende en ekonomisk kompensation för höga
kostnader på grund av långa avstånd. Kompensationen
kan enligt motionären få formen av skattereduktion
för alla glesbygdsboende där man via skattsedeln får
ett avdrag som är knutet till boendet och avståndet
till allmänna kommunikationer.
I motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson
(fp) begärs ett tillkännagivande om att reseavdraget
bör breddas så att barnfamiljer och pensionärer
också får ta del av avdragsmöjligheten.
I motion Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) anförs
att boende i glesbygd bör kompenseras för sina höga
reskostnader. Detta gäller såväl privatpersoner som
nyttotrafik och näringslivets transporter.
Kompensationen kan enligt motionärerna ske genom
ökade reseavdrag eller en särskild skattereduktion.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt utformas generellt för hela landet och andra
medel än skattereglerna i första hand användas för
att åstadkomma en regional utjämning.
En viktig del i det kommunala utjämningssystemet
är bl.a. hänsynen till de strukturella
kostnadsskillnaderna där de viktigaste faktorerna är
kostnader som hänger samman med åldersstruktur,
sociala förhållanden och geografiska förhållanden.
Det kommunala utjämningssystemet ger således
möjligheter att ta regionala hänsyn av den typ som
motionärerna eftersträvar.
Utskottet är således inte berett att tillstyrka de
aktuella förslagen och avstyrker därför
motionsyrkandena.
Tjänstesektorn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en skattereduktion på 50 %
för ROT-arbeten och hushållstjänster som
utförs i hemmet.
Jämför reservation 5 (m, kd, c, fp).
Gällande bestämmelser, m.m.
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn
har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande
Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i
Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter,
tjänster och syssel-sättning (SOU 1997:17).
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om en
skattereduktion på 50 % för ROT-arbeten och
hushållstjänster som utförs i hemmet.
Skattereduktionen skall medges för arbetskostnader
upp till 50 000 kr per år och hushåll, och priset
skall reduceras direkt vid köp när tjänsten köps
från ett företag. Yrkanden med denna inriktning
framställs i motionerna Sk728 av Carl Fredrik Graf
m.fl. (m, kd, c, fp), N381 yrkande 14 av Per
Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp), A806 yrkande 3 av
Mikael Odenberg m.fl. (m), A812 yrkande 4 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp), Sk615 av Catharina Elmsäter-
Svärd och Margareta Cederfelt (m), Sk704 av Anita
Sidén och Cecilia Magnusson (m), Sk707 av Kent
Olsson och Elizabeth Nyström (m), Sk753 av Elver
Jonsson (fp), Sk754 av Roy Hansson (m), Sk755 av
Cristina Husmark Pehrsson (m), Sk1025 yrkande 11 av
Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), Sk698 av
Birgitta Carlsson och Marianne Andersson (c), Sk744
av Anders Karlsson och Bengt Silfverstrand (s),
Sk663 av Inger Strömbom (kd), N324 yrkande 11 av Alf
Svensson m.fl. (kd) och A809 yrkande 5 av Margareta
Andersson m.fl. (c).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening skulle införandet av en
särskild stimulans för tjänstesektorn i de former
motionärerna föreslår innebära ett avsteg från de
principer om en likformig och neutral beskattning
som ligger till grund för skattereformen och som
enligt utskottets mening bör gälla. Det är också
kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en
tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens
egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på
sysselsättningen blir mycket små eller inga alls,
samtidigt som kostnaderna blir stora. De
erfarenheter som man har gjort i Danmark talar för
en sådan utgång.
En stimulans av denna typ skulle också leda till
gränsdragningsproblem och ge upphov till
svårkontrollerade gråzoner.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
Barnomsorgskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en
avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.
Jämför reservation 6 (m, kd, c, fp).
Motioner
I motionerna Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin
(m) och Sf273 yrkande 23 av Alf Svensson m.fl. (kd)
begärs en avdragsrätt för styrkta barnomsorgs-
kostnader vid den kommunala beskattningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under höstens budgetbehandling
avstyrkt yrkanden om en avdragsrätt för
barnomsorgskostnader. Utskottet har inte ändrat
inställning i denna fråga och avstyrker därför även
de nu aktuella motionsyrkandena om en sådan
avdragsrätt.
Kompetenskonton
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om införande av
kompetenskonton och en utvidgad avdragsrätt
för utbildningskostnader.
Jämför reservation 7 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
Småföretagsdelegationen har i rapporten Kompetens i
småföretag (SOU 1998:77) bl.a. föreslagit ett system
med individuella kompetenskonton där företaget och
de anställda får göra avsättningar av medel för
kompetens-utveckling under skattemässigt gynnade
avsättningar.
Motioner
I motionerna Ub280 yrkande 3 av Patrik Norinder och
Anne-Katrine Dunker (m) och Ub281 yrkande 10 av
Mikael Odenberg m.fl. (m) anförs att individuella
kompetenskonton bör införas där den enskilde och
dennes arbetsgivare kan avsätta medel för
återkommande kunskapsförsörjning som får användas
när det passar arbetstagaren och arbetsgivaren. I
motion A704 yrkande 2 av Margit Gennser (m) föreslås
att äldre kompenseras för tidigare brister i möj-
ligheterna till vidareutbildning genom att
kompetenshöjande åtgärder görs avdragsgilla. Regeln
kan till att börja med gälla för arbetstagare över
50 år och sedan utsträckas längre ner i åldrarna. I
motion Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser
(m) anförs att mycket talar för att
utbildningskostnader bör ses som en avdragsgill
kostnad för framtida löneinkomster. En avdragsrätt
för utbildningskostnader kan gälla kurslitteratur,
kursavgifter, m.m. men inte egna levnadskostnader
under studietiden.
I motion N267 yrkande 20 av Lennart Daléus m.fl.
(c) anförs att ett system med individuella
kompetenskonton bör införas. Systemet skall ge
möjlighet för var och en, eventuellt tillsammans med
arbetsgivaren, att spara till sin
kompetensutveckling på skattemässigt gynnade
villkor. Staten bör ikläda sig en utjämnande
funktion för den som inte har råd såsom arbetslösa
och löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna
kopplas till systemet genom speciella regler.
I motion A225 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anför motionärerna att det behövs en kraftfull
satsning på utbildning och kompetens om Sverige
skall kunna upprätthålla sin internationella
konkurrenskraft och att en metod är att införa
kompetenskonton. Det är därför viktigt att de medel
som avsatts för kompetensutveckling i statsbudgeten
för år 2000 också används för detta ändamål.
I motion Sk323 yrkande 44 av Alf Svensson m.fl.
(kd) anförs att en avdragsrätt bör införas för medel
som arbetsgivaren och arbetstagaren sätter in på ett
gemensamt utbildningskonto. I motionerna A278
yrkande 18 av Stefan Attefall m.fl. (kd) och A277
yrkande 5 av Maria Larsson m.fl. (kd) anförs att ett
individuellt utbildningskonto skulle ge den enskilde
möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och
underlätta för äldre att konkurrera. Såväl
arbetsgivare som arbetstagare bör kunna avsätta
högst 5 % av inkomsten med avdragsrätt. Medlen kan
placeras på valfritt sätt och arbetstagaren
bestämmer själv utbildningens inriktning. Om
arbetsgivarens pengapott används skall en
överenskommelse träffas om användningen. Uttag skall
beskattas.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har under hösten 1999 fattat beslut om en
skatteväxling som finansierar en avsättning på 3
miljarder kronor för reducerad skatt vid kompe-
tensutveckling i arbetslivet under perioden
2000-2002. Syftet är att stimulera till kontinuerlig
individuell kompetensutveckling i arbetslivet,
vilket kan öka individens möjligheter att välja och
byta arbete, och därmed öka tryggheten i
arbetslivet.
Regeringen har den 20 december 1999 beslutat ge en
utredare i uppdrag att föreslå hur de avsatta
budgetmedlen för individuell kompetensutveckling
effektivast skall disponeras (dir. 1999:106).
Utredaren har i december 2000 avlämnat sitt
huvudbetänkande Individuellt kompetenssparande, IKS,
med start år 2002 (SOU 2000:119).
Enligt utskottets mening bör resultatet av
regeringens överväganden med anledning av det
framlagda utredningsförslaget avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Idrottskonto
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en möjlighet för
elitidrottare och andra som under kort tid
har mycket höga inkomster att fördela
beskattningen av dem över tiden genom
insättning på ett särskilt konto.
Jämför reservation 8 (c, mp).
Motioner
I flera motioner hemställs att riksdagen begär en
utredning om införande av ett idrottskonto.
Motionärerna anför att elitidrottare och andra under
några aktiva år kan ha extremt höga inkomster som
drabbas av en hög marginalskatt. Följden kan bli att
de av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig utom-
lands. Problemet skulle väsentligen kunna lösas med
en möjlighet att fördela inkomsten under en längre
tidsperiod, t.ex. genom inrättande av ett
idrottskonto. Yrkanden med denna inriktning
framställs i motionerna Sk708 av Kent Olsson och
Ingvar Eriksson (m), Sk617 av Birgitta Sellén och
Marianne Andersson (c), Kr524 yrkande 4 av Birgitta
Sellén m.fl. (c) och Sk1023 av Kenth Högström (s).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör skattereglerna så långt
möjligt vara utformade på ett sådant sätt att
undantag för olika grupper kan undvikas. Utskottet
har därför också vid tidigare tillfällen avstyrkt
yrkanden om olika former av utjämningskonton med
hänvisning till skattereformens principer om en lik-
formig och enhetlig beskattning. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Öresundsregionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en omförhandling av
dubbelbeskattningsavtalet med Danmark och om
en anpassning av den svenska person- och
företagsbeskattningen till Öresundsregionens
behov.
Gällande bestämmelser, m.m.
En skattskyldig som vid sina resor mellan bostaden
och arbetsplatsen har haft kostnad för väg-, bro-
eller färjeavgift medges avdrag för den faktiska
kostnaden. Den som beskattas enligt reglerna om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK)
erlägger en bruttoskatt på 25 % och har inte någon
avdragsrätt för kostnader.
Motioner
I tre motioner framställs yrkanden som rör
beskattningen vid arbetspendling mellan Sverige och
Danmark och särskilt effekterna av beslutet att
slopa de s.k. gränsgångarreglerna.
Gränsgångarreglerna tillämpades fram till 1996 års
utgång och innebar att inkomsten beskattades i
bosättningslandet i stället för arbetslandet (prop.
1996/97:44, bet. 1996/97:SkU12).
I motion Sk638 av Inger Strömbom (kd) hemställs
att Sverige snarast tar upp förhandlingar med
Danmark om att återinföra den tidigare gränsgångar-
regeln så att beskattning kan ske i
bosättningslandet. Med nuvarande utformning av
avtalet beskattas löntagare i arbetslandet, och
detta leder enligt motionären till att pendlare som
bor i Sverige och arbetar i Danmark kan bli kost-
samma för bosättningskommunen.
I motion Sk796 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) hemställs att gränsgångarregeln
återinförs så att beskattning kan ske i
bosättningslandet i stället för i arbetslandet. De
nuvarande reglerna är enligt motionärerna djupt
orättvisa eftersom kommunen/landstinget måste
tillhandahålla tjänster utan att få del av
skatteinkomsterna.
I motion Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m)
anförs att person- och företagsbeskattningen måste
vara så anpassad att ett företag kan vara verksamt
på båda sidor om sundet. Målet är enligt
motionärerna inte nödvändigtvis att samma
skatteregler skall gälla, utan ett system som
kommunicerar och skapar förutsättningar för
konkurrens på lika villkor (yrkande 2). Priset för
arbetspendling i Öresundsregionen bör sänkas genom
att en avdragsrätt införs för broavgifter (yrkande
10). Slutligen begär även dessa motionärer att
dubbelbeskattningsavtalet mellan Danmark och Sverige
omförhandlas (yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
Den svenska och den danska regeringen har i
rapporten "Öresund - en region blir till" i maj 1999
redovisat en första kartläggning av hinder och
möjligheter vad gäller integrationen i
Öresundsregionen. I rapporten redovisar regeringarna
bl.a. sina överväganden när det gäller
gränsgångarnas skatte- och avgiftssituation.
Huvudprincipen om beskattning i arbetslandet är
enligt vad som anförs i rapporten fast förankrad i
den internationella skatterätten, och den står också
i överensstämmelse med de principer som gäller i
EG:s regler om social trygghet. En tillämpning av
huvudprincipen gör att det blir enklare att
preliminärbeskatta inkomsten och beräkna sociala
förmåner och avgifter. Sambandet med arbetsgivarens
avdragsrätt för lönekostnader blir också säkrare. En
samordning mellan skatter och avgifter gör också att
man kan undvika en snedvridande beskattning av
gränspendlarna. Eftersom skatterna har en i förhål-
lande till avgifterna större tyngd i Danmark än i
Sverige kan en snedvridande effekt uppstå om svenska
skatter kombineras med danska avgifter eller vice
versa.
Av rapporten framgår också att det inom Europa
finns många exempel på att principen om beskattning
i hemvistlandet tillämpas i olika gränsregioner.
Sådana avtal finns mellan Frankrike och flera andra
länder, mellan Spanien och Portugal och mellan
Italien och Österrike. Även Sverige har sådana avtal
med Norge och Finland. Regeringarna konstaterar i
rapporten att dessa ordningar bibehålls även om de
avviker från huvudprincipen men att de också skapar
en obalans mellan skatt och utbyte av de sociala
trygghetssystemen.
Även frågan om de kommunalekonomiska effekterna av
en beskattning i arbetslandet tas upp i rapporten.
Regeringarna konstaterar att den nu rådande
ordningen kan påverka skatteunderlaget och därmed
förutsättningarna för en allsidig kommunal service.
Detta skulle enligt vad som anförs i rapporten kunna
vara fallet om pendlingen utvecklas så att
skatteunderlaget i delar av regionen urholkas och
leder till kommunalekonomiska problem som inte
balanseras av positiva effekter i andra led, t.ex.
via ökad handel och annan ekonomisk aktivitet som
hänger samman med boendet.
I rapporten konstaterar regeringarna att den fasta
förbindelsen kan väntas öka antalet pendlare
betydligt. Det är därför enligt vad som anförs
viktigt att vara uppmärksam på om pendlarströmmar
och bosättningsmönster utvecklas på ett sätt som ger
oönskade sociala och kommunalekonomiska effekter.
Samtidigt bör man enligt vad som anförs ta hänsyn
till båda ländernas önskemål om att ha regler för
behandlingen av gränsgångare vid andra landgränser
som är så enhetliga, tydliga och lättillämpliga som
möjligt.
I rapportens skatteavsnitt anförs slutligen att
regeringarna i Danmark och Sverige kommer att, i
samarbete och dialog med organisationer, företag och
myndigheter på båda sidor av Öresund, aktivt följa
integrationsutvecklingen för att bedöma vilka
skillnader i skattesystemen som kan verka hämmande
eller snedvridande för gränsöverskridande
arbetskraft eller yrkesmässig verksamhet. I samband
härmed skall en bedömning göras dels av om det, med
avseende på att underlätta integrationen, finns
behov av och möjlighet till ändringar av
skattesystemen utan att helheten i de nationella
beskattningsreglerna går förlorad, dels av effekten
av fördelningen av skatter och utgifter mellan
länderna vid existerande och framtida pendling,
häribland en bedömning av om det finns behov av och
möjlighet till ett interregionalt utjämningssystem
för inkomstskatter och sociala avgifter samt andra
skatter och avgifter som kan vara av betydelse för
integrationen i regionen. Frågan följs nu av
regeringarna i en dansk-svensk styrgrupp för
Öresundsintegrationen på statssekreterarnivå. I
styrgruppen ingår från svensk sida representanter
från Finans-, Närings- och Socialdepartementen samt
från dansk sida motsvarande ministerier.
Av det anförda framgår enligt utskottets mening
att de frågor som motionärerna tar upp följs av den
svenska och den danska regeringen och att ambitionen
är att avveckla olika hinder och skapa möjligheter
för en ökad integration i Öresundsregionen. I det
pågående samrådet diskuteras även frågan om
effekterna av de nuvarande principerna för
beskattningen av gränspendling. Det finns mot denna
bakgrund inte någon anledning att begära förslag
eller rikta tillkännagivanden till regeringen med
det innehåll som motionärerna föreslår.
När det gäller frågan om att sänka kostnaden för
arbetspendling över bron genom att göra broavgiften
avdragsgill kan utskottet konstatera att en sådan
avdragsrätt redan föreligger. En skattskyldig som
vid sina resor mellan bostaden och arbetsplatsen har
haft kostnad för väg-, bro- eller färjeavgift medges
avdrag för den faktiska kostnaden. En annan sak är
att personer som är bosatta i Danmark och arbetar i
Sverige vid den svenska beskattningen erlägger en
bruttoskatt på 25 % (Särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, SINK) och att avdrag för
kostnader över huvud taget inte medges vid denna
beskattning.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
Persondatorer och program
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för
kostnader för persondatorer och program.
Jämför reservation 9 (kd, fp).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har under hösten fattat beslut om en
skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar
för data- och telekommunikationer (prop. 2000/01:24,
bet. 2000/01:SkU9).
Motioner
I motion T212 yrkande 40 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) anförs att personer som inte har råd med dator
och Internet bör få en möjlighet att göra ett
skatteavdrag. I USA finns t.ex. möjlighet att få
avdrag för kostnad för dator, programvara,
utbildning m.m. En liknande avdragsrätt bör
övervägas.
Utskottets ställningstagande
En allmän avdragsrätt för inköp av datorer och
programvara skulle enligt utskottets mening innebära
en oönskad snedvridning av konkurrensen på detta
område, ge upphov till en mängd
gränsdragningsproblem och dessutom medföra ett
mycket kraftigt inkomstbortfall. Som utskottet i
olika sammanhang framhållit är det önskvärt att
skattesystemet så lång möjligt hålls fritt från
inslag som inte hänger samman med dess grundläggande
funktion att utgöra en säker grund för att
finansiera den gemensamma sektorn. Utskottet avstyr-
ker motionsyrkandet.
Personaloptioner
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en översyn av
optionsbeskattningen i syfte bl.a. att göra
den förmånligare.
Jämför reservation 10 (m, kd, c, fp).
Bakgrund
En personaloption är en rättighet som ges ut enbart
till anställda inom ett företag eller en
företagsgrupp. Den innebär att den anställde under
vissa förutsättningar i framtiden har rätt att
förvärva aktier till ett i förväg bestämt pris.
Optionsvillkoren är enhetliga för samtliga anställda
som får del av förmånen och är ofta bestämda i en
optionsplan.
Personaloptionen kännetecknas av att den är
förenad med olika förfogan-derättsinskränkningar -
t.ex. att den inte får överlåtas eller pantsättas -
och att den kan utnyttjas först efter en viss
kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att optionen
är uppdelad i "etapper" med olika
kvalifikationstider. Optionens löptid är lång, ofta
tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen om
anställningen upphör på grund av uppsägning,
avskedande eller dödsfall.
Enligt tidigare praxis (RÅ 1986 ref 36) fanns
möjlighet att skjuta upp beskattningstidpunkten
genom ett avtal om inskränkning i en anställds rätt
att förfoga över förvärvade värdepapper. Denna
möjlighet upphörde genom en lagändring den 1 januari
1990 som innebar att förmån av värdepapper skall tas
upp till beskattning vid avtalstidpunkten. I två
avgöranden under år 1994 fann Regeringsrätten
emellertid att reglerna inte var tillämpliga på de i
målen aktuella optionerna eftersom de inte hade
karaktär av värdepapper. Skatteplikten ansågs
inträda först när den skattskyldige hade möjlighet
att utnyttja optionen. Mot denna bakgrund infördes
fr.o.m. 1999 års taxering nya bestämmelser som
innebär att optioner som inte utgör värdepapper
beskattas när de utnyttjas eller avyttras (prop.
1997/98:133, SkU26). För optioner som utgör
värdepapper gäller alltjämt att de skall beskattas
vid förvärvet.
Numera finns reglerna i inkomstskattelagen. Av 10
kap. 11 § framgår dels att en skattskyldig som på
grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på för-
månliga villkor skall ta upp förmånen som intäkt det
beskattningsår då förvärvet sker, dels att en
skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar en
rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i
förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga
villkor skall ta upp förmånen som intäkt det
beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts.
Särskilda regler gäller vid in- och utflyttning.
Syftet med dessa regler är att beskattningen endast
skall träffa optionsrätt som uppkommit i Sverige.
Motioner
I motionerna T717 av Carl Bildt m.fl. yrkande 2 och
Sk735 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
anförs att attraktiva optionsprogram är den i
särklass viktigaste konkurrensfaktorn vid
rekrytering av personal i USA och beskattningen är
enligt motionärerna förmånlig i flertalet delstater.
De begär ett tillkännagivanden om att det är
nödvändigt att utreda vilka ytterligare åtgärder
inom skatteområdet som erfordras för att svenska
optionsprogram skall bli konkurrenskraftiga.
I motion T212 yrkande 41 av Johnny Gylling m.fl.
(kd) anförs att många nya företag använder
personaloptioner för att locka till sig attraktiv
arbetskraft men också för att komma i gång utan höga
lönekostnader. Den svenska beskattningen av
personaloptioner är dock högre än i andra länder och
regelverket är inte heller klart och tydligt. Det
finns därför enligt motionärerna anledning att se
över reglerna.
I motion Sk324 yrkande 9 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) anförs att optioner är en betydligt osäkrare
förmån än vad lön är och att beskattningen skyndsamt
bör ses över både för dem som är långsiktigt
verksamma här och för dem som arbetar här
tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar
enligt motionärerna problem för företagen.
Konkurrensen från länder med förmånligare beskatt-
ningsregler måste tas som en utgångspunkt vid
översynen. Även i motion T718 yrkande 1 av Eva
Flyborg m.fl. (fp) anförs att reglerna för
beskattning av personaloptioner bör ses över med
beaktande av andra länders förmånligare regler. Det
bör enligt motionärerna t.ex. övervägas om
betalningstidpunkten för socialavgifter på
optionsförmånen kan flyttas eller om avgiftskyl-
digheten kanske bör avskaffas helt.
I motion N267 yrkande 13 av Lennart Daléus m.fl.
(c) anförs att optionsprogrammen blir vanligare och
att det finns anledning att söka anpassa skatte-
systemet till detta förhållande.
Utskottets ställningstagande
Optionsprogrammen innebär enligt utskottets mening
ett visst mått av risktagande från såväl
arbetstagarens som arbetsgivarens sida. I och med
att parterna har valt att skjuta upp beskattningen
till en framtida tidpunkt är det svårt att förutse
storleken på de skatte- respektive
avgiftsinbetalningar som krävs när beskattningen väl
utlöses. Om värdet är noll har den anställde gått
miste om sin löneförmån. Är värdet stort kan
skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter bli en
större utgift för arbetsgivaren än planerat.
Enligt utskottets mening finns det inte något
bärande skäl att beskatta lön i form av optioner
efter förmånligare regler än de som gäller för andra
löneförmåner. Det är bara inom vissa delar av
arbetsmarknaden som den här typen av löneförmåner
kan erhållas, och det skulle enligt utskottets
mening skapa en i det närmaste ohållbar situation om
vissa grupper på detta sätt fick en förmånligare
beskattning än andra grupper. Härtill kommer att det
är tveksamt om man inom arbetsmarknaden bör
stimulera till avtal som ger upphov till osäkerhet
om ersättningens storlek och tidpunkten för
betalning av arbetsgivaravgifter.
När det gäller in- och utflyttning bygger de
svenska reglerna på principen om att optionsrätter
som förvärvas i Sverige också skall beskattas här
under det att optionsrätter som medförs till Sverige
inte skall beskattas här. Reglerna har enligt
utskottets mening en ändamålsenlig utformning.
Enligt utskottets mening finns det mot den angivna
bakgrunden inte någon anledning att söka anpassa den
svenska beskattningen på detta område till
beskattningen i något eller några andra länder även
om beskattningen i dessa länder skulle vara lägre.
Utskottet avstyrker med det anförda
motionsyrkandena.
Resor till och från arbetet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en höjning av bilavdraget
och en sänkning av gränsen för avdrag för
resor mellan bostaden och arbetsplatsen.
Jämför reservationerna 11 (m) och 12 (kd) och
särskilt yttrande 4 (c).
Gällande bestämmelser
Riksdagen har höjt det avdragsgilla beloppet för
kostnad för resor med egen bil mellan bostad och
arbetsplats och i tjänsten från 13 kr till 15 kr
fr.o.m. 1999 års taxering. Samtidigt höjdes gränsen
för avdragsgilla kostnader för resor mellan bostaden
och arbetsplatsen från 6 000 kr till 7 000 kr per år
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1).
Vid 2002 års taxering höjs det avdragsgilla
beloppet för resor med bil mellan bostad och arbete
från 15 kr till 16 kr per mil. Regeringen gör härvid
bedömningen att den senaste tidens bensinprisuppgång
ligger inom ramen för ett avdragsbelopp på 15 kr,
men att det är motiverat med en höjning för att
stimulera rörligheten på arbetsmarknaden (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:
FiU1).
Avdrag medges endast för resa mellan bostad och
arbetsplats. Eventuell omväg eller tidsförlust när
barn hämtas eller lämnas på vägen beaktas inte, utan
ses som en ej avdragsgill levnadskostnad.
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om en höjning
av avdraget för resor med egen bil och en sänkning
av gränsen för avdraget för resor under tjänst.
I motion Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m) hemställs att avdraget på 16 kr per mil
för resor till och från arbetet höjs ytterligare
(yrkande 2) och att en utredning om bilens betydelse
i ett fungerande samhälle genomförs (yrkande 3).
I motion MJ845 yrkande 10 av Lars Gustafsson m.fl.
(kd) begärs en sänkning av gränsen för avdrag för
resor m.m. från 7 000 kr till 5 000 kr.
I motion N263 yrkande 8 av Helena Bargholtz (fp)
anförs att bensinpriset under de senaste åren har
stigit till rekordnivåer och att avdraget för
bilresor bör kopplas till prisutvecklingen.
Motionären hemställer också att reglerna ändras så
att hänsyn kan tas till transporter till och från
barntillsyn när rätten till avdrag för bilresor
bestäms. Ett motsvarande yrkande framställs i motion
N268 yrkande 12 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) och i
motion N325 yrkande 9 delvis av Runar Patriksson
(fp). Också i motion A812 yrkande 10 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att reseavdrag skall
få räknas på den sträcka det tar att köra barn till
och från dagis.
Utskottets ställningstagande
När riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om
en uppjustering av det avdragsgilla beloppet för
resor med egen bil hade detta legat på 13 kr sedan
1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav
då anledning till en uppjustering av avdraget.
Eftersom den nya nivån borde bestå under flera år
bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med hänsyn till
statsfinanserna och för att ge åtgärden en
tillfredsställande fördelningsprofil höjdes
samtidigt gränsen för avdragsgilla kostnader för
resor till och från arbetet från 6 000 kr till 7 000
kr. Konstruktionen innebar att åtgärden fick en
inriktning mot dem med förhållandevis långa avstånd
mellan bostaden och arbetsplatsen.
Vid höstens budgetbehandling har utskottet
tillstyrkt att det avdragsgilla beloppet för resor
med bil mellan bostad och arbete, m.m. höjs från 15
kr till 16 kr per mil för att på det sättet
stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Härvid har
utskottet avstyrkt yrkanden från Moderaterna,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna med den inriktning som framgår av de nu
aktuella motionerna.
Utskottet har inte ändrat uppfattning när det
gäller bilavdraget och är därför inte berett att
tillstyrka de nu aktuella förslagen om en
ytterligare höjning av detta. Någon anledning att
knyta avdraget till prisutvecklingen finns det
enligt utskottets mening inte.
När det gäller förslagen om en sänkning av
avdragsgränsen på 7 000 kr har utskottet redan under
hösten avstyrkt en sådan åtgärd för innevarande år.
Avdragsgränsen har också en praktisk betydelse genom
att den bidrar till att förenkla taxeringsarbetet.
Utskottet anser inte att det finns skäl att sänka
denna gräns.
När det gäller förslagen om en möjlighet att räkna
in den extra tiden för att lämna barn på dagis finns
det enligt utskottets mening skäl att hålla gräns-
dragningen kring dagens avdragsrätt för resor till
och från arbetet så enkel och lättillämpad som
möjligt. Att låta skattemyndigheterna beakta resan
för inlämning och hämtning av barn på dagis när
tidsvinsten beräknas skulle komplicera de
bedömningar som måste göras i dessa fall. Härtill
kommer att fördelningspolitiska invändningar kan
riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa
barnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av
sina levnadskostnader. Om syftet är att förbättra
barnfamiljernas ekonomiska situation bör andra
lösningar användas, t.ex. förbättringar av de olika
stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.
Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella
motionsyrkandena.
Resor vid kortvariga uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en översyn av
beskattningen vid intervjuresor.
Jämför reservation 13 (m, kd).
Bakgrund
För den som har kortvariga arbeten och uppdrag
gäller i allmänhet att arbetsorten är tjänsteställe.
Det medför att resor som uppdragstagaren gör till
och från den tillfälliga arbetsorten inte är att
anse som en tjänsteresa utan en s.k.
inställelseresa. Utgifter för inställelseresor och
resor till och från arbetet i övrigt får dras av
bara till den del de under ett beskattningsår
sammanlagt överstiger 7 000 kr. Detta innebär att
den skattskyldige inte alltid får avdrag för sina
faktiska utgifter i samband med kortvariga arbeten
och uppdrag. Utgifter för tjänsteresor får däremot
dras av från första kronan.
Motioner
I motion Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica
Öhman (s) anförs att en person som får
kostnadsersättning för resa i samband med medverkan
i ett debattprogram i TV eller liknande beskattas
för ersättningen utan att kunna göra något
motsvarande avdrag. Detta är enligt motionärerna
orimligt, och de hemställer att reglerna ses över.
Utskottets ställningstagande
Frågan om den skattemässiga behandlingen av
kostnadsersättning som utgår i samband med
inställelseresor och om avdrag för sådana resor har
behandlats av Utredningen om avdrag för ökade
levnadskostnader m.m., och utredningen har under
hösten 1999 avlämnat sitt slutbetänkande Förmåner
och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94).
Betänkandet bereds för närvarande inom
Finansdepartementet. Regeringen har för avsikt att
under det närmaste året redovisa de förslag som
bedöms vara nödvändiga för denna typ av resor (Fr
2000/01:233).
Enligt utskottets mening har en översyn av de
aktuella reglerna redan genomförts. Utskottet anser
att resultatet av regeringens överväganden med
anledning av denna översyn nu bör avvaktas.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Bilförmån
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en översyn av förmånsbeskattningen av
installations- och distributionsbilar som
använts privat i ringa omfattning. Därmed
bifaller utskottet delvis de aktuella
motionerna.
Jämför reservation 14 (fp).
Gällande bestämmelser
Bestämmelserna om beskattning för bilförmån under
tjänst och i näringsverksamhet överensstämmer. En
förutsättning för att bilförmån skall anses före-
ligga är att bilen använts privat i mer är ringa
omfattning. Detta villkor är uppfyllt om bilen har
körts privat i mer än 100 mil eller fler än 10
gånger. För bilar som används som arbetsredskap
gäller särskilda jämkningsregler.
Småföretagsdelegationen har i rapporten Bättre och
enklare regler (SOU 1997:186) föreslagit att förmån
av fritt bränsle skall schablonbeskattas så att den
byråkrati med körjournaler och liknande som nu
belastar småföretagen kan undvikas. Enligt
delegationens Förslagskatalog (SOU 1998:94) skulle
förslaget få svagt positiva statsfinansiella
effekter.
Motioner
I flera motioner framställs yrkanden om
förmånsbeskattning av näringsidkare som har till
gång till arbetsfordon.
I motion Sk729 (yrkande 1) av Marianne Andersson
m.fl. (c, m, kd, fp) begärs ett tillkännagivande om
att bilar som utgör arbetsredskap i närings-
verksamhet skall undantas från förmånsbeskattning om
de i endast mindre omfattning används privat. Därmed
skulle enligt motionärerna företagare slippa det
administrativa arbetet med körjournal, etc.
I motion Sk710 av Christina Husmark Pehrsson och
Anne-Katrine Dunker (m) anförs att åtskilliga
företagare varje år tvingas skatta för en förmånsbil
trots att de har tillgång till privatbil.
Förmånsbeskattning påförs även om det är en
tvåsitsig skåpbil fullt utrustad med verktyg.
Motionärerna anför att det är svårt för den enskilde
att styrka ringa privat användning och att
anvisningarna är luddiga. Enligt dessa motionärer
bör en översyn genomföras i syfte att eliminera
otydligheterna i dessa regler.
I motion Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström
(v) anförs att företagare som använder sig av bilar
med två säten som ständigt är fullastade med
material och inventarier och som knappast kan
betraktas som privatbilar trots detta blir påförda
värde av bilförmån. Även om företagaren äger en
privatbil av hög standard påförs bilförmån eftersom
servicebilen vid vissa tillfällen kan ha använts för
resor mellan företaget och bostaden. Motionärerna
hemställer att riksdagen begär ett förslag som
innebär att rena servicebilar inte påförs
förmånsvärde om företagaren samtidigt innehar en
annan bil för privat bruk.
I motion Sk613 av Maria Larsson (kd) anförs att
kraven på körjournal för fördelning av
bensinförmånen och för bedömning av om privatkörning
förelegat ställer till problem för både företagare
och skattemyndigheter. En förenkling vore att slopa
körjournalerna och införa en schablonbeskattning av
dessa förmåner.
I motion Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) anförs att schablonbeskattningen av bilförmån
leder till att en omfattande privat användning
beskattas lägre än en motsvarande löneförmån och att
en liten privat användning beskattas hårdare än en
motsvarande löneförmån. Beskattningen är således
inte neutral, och detta drabbar bl.a. småföretagare
och andra med liten privat körning. Ett annan brist
är att schablonen bestäms på grundval av
administrativt fastställda priser trots att köp i
utlandet kan leda till en avsevärd rabatt. Det vore
enligt motionärerna också bra om billigare och
mindre bilar kunde utgöra ett skattemässigt
fördelaktigare val. En översyn av reglerna om
beskattning av bilförmån bör genomföras.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening syftar de nuvarande
reglerna och den praxis som gäller på området till
att upprätthålla en förhållandevis schabloniserad
beskattning för att på det sättet få enkla och
lättillämpade regler. Även med denna utgångspunkt
finns undantag för bilar som använts privat i ringa
omfattning och en möjlighet att jämka förmånsvärdet
om det rör sig om ett arbetsredskap.
Sedan den 1 januari 1997 gäller en ny metod för
värdering av förmånen av helt eller delvis fri bil.
I förhållande till tidigare regler har en uppdelning
skett i förmån av privat nyttjande av bil och förmån
av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen är knuten
till bilens totala körsträcka med en möjlighet för
den skattskyldige att reducera förmånen genom styrkt
tjänstekörning. Reglerna för beskattning av
bilförmån har i denna del fått sin utformning som en
följd av den kritik som riktades mot de tidigare
reglerna för att de innebar en alltför kraftig
stimulans av tjänstebilsinnehavarnas privata
körning.
Utskottet är medvetet om att önskemålet om en ur
miljösynpunkt mer rimlig utformning har fört med sig
att reglerna blivit mer komplicerade att tillämpa
för dem som har förmån av fritt drivmedel, men anser
att reglerna trots allt måste anses utgöra en rimlig
kompromiss i sammanhanget. Utskottet är inte berett
att frångå de grundläggande principer för
beskattningen av bilförmån som de nuvarande reglerna
är ett uttryck för.
Den kritik som motionärerna tar upp gäller bl.a.
företagares svårigheter att slippa
förmånsbeskattning för bilar avsedda för
installation och distribution som inte används
privat. Motionärerna bakom motionerna Sk655 och
Sk710 anför t.ex. att företagare som använder sig av
bilar med två säten som ständigt är fullastade med
material och inventarier och som knappast kan
betraktas som privatbilar ändå blir påförda
bilförmån och att detta gäller även om företagaren
äger en privatbil av hög standard. Anledningen är då
att servicebilen kan ha använts för resor mellan
företaget och bostaden.
Enligt utskottets mening är det en viktig
förutsättning för en schabloniserad beskattning att
det finns tydliga och kontrollerbara gränser för det
område som skall beskattas och att prövningen av de
grundläggande förutsättningarna för beskattningen
inte leder till alltför mycket arbete för den
enskilde och myndigheterna. Samtidigt måste undantag
kunna medges i så stor utsträckning att man inte
äventyrar en allmän acceptans av reglerna.
Med anledning av de synpunkter som framförs om
förmånsbeskattningen av bilar avsedda för
installation och distribution som används privat i
ringa omfattning kan det enligt utskottets mening
vara motiverat att i denna del se över reglerna och
deras tillämpning. Regeringen bör enligt utskottets
mening genomföra en sådan översyn och snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag. Det
anförda bör riksdagen med delvis bifall till de
aktuella motionsyrkandena som sin mening ge
regeringen till känna.
Arbetsrum i bostaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av rätten
till avdrag för arbetsrum i bostaden.
Jämför reservation 15 (m, fp) och särskilt
yttrande 5 (kd).
Bakgrund
Praxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag
för anställds kostnad för arbetsrum i den egna
bostaden. Avdrag medges inte om arbetsrummet även
kan används som bostadsrum.
Näringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete
i hemmet om arbete i bostaden utförts minst 800
timmar under beskattningsåret. Om arbetet utförts i
bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000
kr och annars till 4 000 kr. Distansutredningen
föreslog i SOU 1998:115 att motsvarande schablon-
avdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.
Motioner
I motion Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Tomas Högström (m) anförs att fler och fler
arbetsplatser ersätts av arbete som utförs i hemmet,
s.k. distansarbete. Utvecklingen motiverar enligt
motionärerna en radikal utvidgning av rätten till
avdrag för arbetsrum i bostaden.
Skattelagstiftningen riskerar annars att kraftigt
motverka en dynamisk och i övrigt önskvärd
utveckling på arbetsmarknaden. I motion Sk614 av
Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m) hemställs att
reglerna ändras så att alla som kan visa att de
utför sitt arbete med hemmet som bas kan göra avdrag
för arbetsrummet.
I motion Sk608 av Inger Strömbom (kd) anförs att
samhället tjänar på att fler ges möjlighet att
utföra sitt arbete i hemmet. Skattereglerna kring
distansarbete och särskilt den begränsade
möjligheten att göra avdrag för arbetsrum bör ses
över så att den nya teknikens möjligheter att skapa
nya arbetsvillkor och nya arbetstillfällen inte
hindras.
I motion Sk780 av Rigmor Stenmark (c) anförs att
den begränsade möjligheten att göra avdrag för
arbetsrum i hemmet måste ses över så att möjligheten
att arbeta på distans kan utvecklas.
Utskottets ställningstagande
Distansutredningen har i sitt betänkande SOU
1998:115 lagt fram ett förslag om en möjlighet till
schablonavdrag för kostnad för arbetsrum i hemmet
vid distansarbete. Utredningens förslag är nu
föremål för överväganden inom Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör resultatet av
regeringens överväganden nu avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Ideellt skadestånd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en skattebefrielse för
ideellt skadestånd som utgår därför att en
arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga
åtgärder med anledning av ett påstående om
att det förekommer sexuella trakasserier på
arbetsplatsen.
Jämför reservation 16 (kd, mp) och särskilt
yttrande 6 (v).
Bakgrund
Kammarrätten i Göteborg har i en dom i september
1999 funnit att en utgiven kompensation för
själsligt lidande utgjorde skattepliktig inkomst av
tjänst.
Motioner
I motion Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar
Vänerlöv (kd) anförs att det är märkligt att
skadestånd för sexuella trakasserier i ett
anställningsförhållande beskattas som om det vore
inkomst av tjänst. Skadeståndet bör enligt motio-
nären ses som ett ideellt skadestånd för lidande och
inte beskattas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är ideella skadestånd som
saknar samband med skattepliktig verksamhet normalt
skattefria. Det är först när skadeståndet har sin
grund i ett anställningsförhållande som det anses
utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.
Enligt flera bestämmelser inom arbetsrättens
område skall en arbetsgivare betala skadestånd till
en arbetstagare om arbetsgivaren har åsidosatt vissa
av sina lagliga skyldigheter. Skadeståndet kan avse
ersättning för ekonomisk skada och ersättning för
den kränkning som lagbrottet innebär. Båda dessa
slag av skadestånd till arbetstagaren är normalt
skattepliktig intäkt av tjänst för denne.
När det gäller sexuella trakasserier finns i
jämställdhetslagen (1991:433) en
skadeståndssanktionerad skyldighet för en
arbetsgivare att vidta utredningsåtgärder och andra
åtgärder vid ett påstående om att sådana
trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om
arbetsgivaren inte fullgör dessa skyldigheter skall
arbetsgivaren betala skadestånd till arbetstagaren
för den kränkning som underlåtenheten innebär.
Enligt utskottets mening finns det inte någon
anledning från beskattningssynpunkt att behandla
skadestånd som betalas ut med stöd av dessa regler
på annat sätt än andra skadestånd. Nuvarande praxis
i fråga om beskattning av skadestånd som har sin
grund i anställningsförhållanden fungerar också väl.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om
ändrade regler på detta område och avstyrker därför
det aktuella motionsyrkandena.
Privata pensionsförsäkringar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av den
personkrets som kan vara förmånstagare till
pensionsförsäkring till bl.a. barnbarn.
Jämför reservation 17 (m, kd).
Bakgrund
Finansmarknadsutredningen (Fi 1997:14) har i
betänkandet Finanssektorns framtid (SOU 2000:11)
funnit att behovet är starkt av en övergripande
granskning av de skatteregler och andra statliga
bestämmelser som styr pensionssparandet. Enligt vad
utredningen anför bör de statliga reglerna på detta
område vara neutrala mellan olika sparformer, i
syfte att stimulera konkurrensen, minska
inlåsningseffekter och förbättra kapitalmarknadens
funktionssätt. Det innebär att avdragsrätt och
skattesubventioner enligt utredningens mening bör
undvikas.
Motioner
I två motioner framställs yrkanden som syftar till
en utvidgning av den krets personer som kan vara
förmånstagare till en pensionsförsäkring.
I motion Sk669 av Tuve Skånberg (kd) anförs att
gränsen för förmånstagare till pensionsförsäkring i
dag dras vid barn, make och sambo samt makes och
sambos barn. Barnbarn, syskon, syskonbarn kan
således inte sättas in som förmånstagare.
Konsekvensen kan bli att den som sparar i en pen-
sionsförsäkring får låta pengarna gå till
försäkringskollektivet trots att det finns barnbarn
och att syskonbarn eller sambos barn får förmånen i
stället för de egna barnbarnen. Det är principiellt
fel att staten sätter gränser för vem i familjen som
skall ärva, men om gränser skall sättas bör enligt
motionären inte de som är släkt med varandra
missgynnas.
Även i motion Sk788 av Agne Hansson (c) framhålls
att den närståendekrets som kan vara förmånstagare
till en pensionsförsäkring omfattar inte barnbarn,
syskon eller syskonbarn. Även om ärvdabalken har en
motsvarande gränsdragning är det enligt motionären
inte motiverat att dra gränsen så snävt i dessa
fall. En översyn bör genomföras där
förutsättningarna att utvidga närståendekretsen
prövas (förslag).
I motion Sk628 av Göran Hägglund (kd) anförs att
Finansmarknadsutredningens förslag om att avskaffa
avdragsrätten för pensionsförsäkringar är orimligt
och att det finns skäl att klargöra att det inte är
aktuellt att avskaffa denna avdragsrätt.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förmånskretsen till
pensionsförsäkringar är en utgångspunkt i första
hand att pensionen skall tillfalla den försäkrade
och i andra hand den krets personer som för sin
försörjning är beroende av den försäkrade. Det är
härvid rimligt att barnbarn inte tas med i kretsen.
En följd är att pensionsförmånerna någon gång kan
tillfalla kollektivet och att pensionsförmånerna i
övriga fall därför kan göras förmånligare. Utskottet
är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka den
av motionärerna föreslagna utvidgningen av den
personkrets som kan vara förmånstagare till
pensionsförsäkring.
När det gäller Finansmarknadsutredningens förslag
om en slopad avdragsrätt för
pensionsförsäkringspremier ingår detta som en del i
ett förslag till en större omläggning av
beskattningen på detta område. Utredningen föreslår
att förmögenhetskatt reduceras och på sikt avskaffas
och att kapitalbeskattningen och
kapitalvinstbeskattningen sänks. Utredningens
förslag har remissbehandlats och är nu föremål för
överväganden inom Regeringskansliet. Utskottet anser
att resultatet av regeringens överväganden bör
avvaktas även i denna del.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Gåvor till ideell verksamhet, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en avdragsrätt för gåvor
till ideella föreningar m.m.
Jämför reservation 18 (m, kd).
Motioner
I motion Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson
(m) föreslås att en avdragsrätt införs för styrkta
gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr
för information och upplysning om EMU inför en
folkomröstning.
I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd)
anförs att en avdragsrätt för gåvor till ideella
organisationer skulle öka föreningslivet och den
ideella sektorns omfattning. En positiv effekt
skulle vara att föreningar med god medlemskontakt
premieras. Frågan om en sådan avdragsrätt bör
utredas.
I motion Sk670 av Tuve Skånberg och Harald
Bergström (kd) anförs att tiden nu är inne för att
genomföra en avdragsrätt för gåvor till ideella
organisationer. En beloppsgräns kan enligt
motionärerna förslagsvis sättas vid 10 000 kr. De
begär en utredning med denna inriktning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt
yrkanden med denna inriktning och har därvid
hänvisat till att en avdragsrätt för gåvor skulle
utgöra ett allvarligt brott mot principerna för 1990
års skattereform och skulle leda till ett kraftigt
skattebortfall. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Ideella föreningars skattskyldighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en översyn av reglerna om
ideella föreningars skattskyldighet.
Bakgrund
Ideella föreningar är under vissa villkor befriade
från skattskyldighet för bl.a. inkomst av
förvärvsverksamhet som till huvudsaklig del härrör
från verksamhet som av hävd utnyttjats som
finansieringskälla för ideellt arbete.
Frågan om ideella föreningars verksamhet omfattas
av skattebefrielsen har under senare tid prövats i
ett antal fall. Ett uppmärksammat fall gäller en
idrottsförenings skattskyldighet för inkomst av
rockkonsert. Föreningen skulle i samarbete med ett
kommersiellt bolag anordna en årlig rockkonsert med
viss arbetsfördelning mellan bolaget och föreningen.
Rättsnämnden lämnade ett negativt besked. Föreningen
överklagade och Regeringsrätten förklarade i dom i
september 1999 att anordnandet av rockkonsert skall
anses som en verksamhet som av hävd utnyttjas för
att finansiera ideellt arbete.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i
uppdrag att se över beskattningsreglerna för
stiftelser och ideella föreningar och har i
betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en
modernisering av systemet för skattebefrielse.
Tyngdpunkten ligger i en särskild lag om
skattebefrielse för stiftelser och ideella
föreningar. Lagen bygger till stor del på nuvarande
system men innehåller en del materiella
förändringar. Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Motioner
I motion Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) anförs att
det råder osäkerhet om hur gränsen mellan ideell och
kommersiell verksamhet skall dras i en ideell
förening och att skattemyndigheternas besked
varierar från plats till plats. En översyn bör
genomföras för att skapa klara och tydliga regler
för beskattningen av ideella föreningar.
I motion Sk750 av Carina Hägg (s) anförs att
ideella föreningar har förmånliga skatteregler om de
uppfyller vissa krav. Det gäller t.ex. att de skall
ha ett allmännyttigt ändamål och en öppen
medlemsantagning. Villkoren får inte vara utformade
så att öppenheten i realiteten omintetgörs. Trots
detta omfattas scientologirörelsen av de förmånliga
skattereglerna. Det är enligt motionärerna angeläget
att reglerna ses över så att de blir tydliga och
tillämpas på ett allmännyttigt sätt.
Utskottets ställningstagande
Stiftelse- och föreningsskattekommittén har haft i
uppdrag att se över beskattningsreglerna för
stiftelser och ideella föreningar och har i
betänkandet Översyn av skattereglerna för stiftelser
och ideella föreningar (SOU 1995:63) föreslagit en
modernisering av systemet för skattebefrielse.
Kommitténs förslag är föremål för överväganden inom
Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av
den pågående beredningen bör avvaktas och avstyrker
motionärernas begäran om tillkännagivanden till
regeringen i frågan.
Ideella föreningars ersättning till
ledare m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning till andra
ideella föreningar av idrottsföreningarnas
avgiftsbefrielse från arbetsgivaravgift på
mindre belopp och schablonavdrag för
idrottsredskap.
Jämför reservationerna 19 (m) och 20 (kd).
Gällande bestämmelser
För idrottsföreningar gäller särskilda regler vid
utbetalning av ersättning till idrottsutövare.
Understiger föreningens ersättning till en utövare
ett halvt prisbasbelopp per år utgår inte
arbetsgivaravgift/särskild löneskatt (3 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring). Vidare kan, under vissa
förutsättningar, ett schablonavdrag på upp till
3 000 kr medges för kostnader för idrottsredskap
m.m. (RSV S 1999:37).
Motioner
I motion Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) anförs att ersättning för utlägg
och kostnader till ungdomsledare ger upphov till
stora kostnader hos föreningarna i form av skatter
och avgifter och att sådana ersättningar bör vara
skattefria upp till ett visst belopp. Det skulle
enligt motionärerna ge föreningarna möjlighet att
använda pengarna till idrottsverksamhet, och det
skulle bli lättare att få fram ledare.
I motion Sk658 delvis av Mikael Oscarsson (kd)
anförs att idrottsföreningarnas möjlighet till
skatteavdrag för kostnader för t.ex. idrottsredskap
och möjlighet till reducerad arbetsgivaravgift bör
gälla hela den ideella sektorn. Vidare bör
reseavdrag medges med 15 kr/mil när ledare eller
föräldrar ställer upp och skjutsar barn vid ideella
barn- och ungdomsverksamheter.
Utskottets ställningstagande
Frågan om en utvidgning av idrottsföreningarnas
befrielse från arbetsgivaravgifter till andra
ideella föreningar har behandlats ingående i
anslutning till att en ny lag om socialavgifter
antogs av riksdagen under hösten 2000 (prop.
2000/01:8, bet. 2000/01:SfU5). I ärendet föreslog
regeringen ingen ändring av de gällande reglerna.
Med anledning av ett antal motioner om en
utvidgning av avgiftsbefrielsen anförde
socialförsäkringsutskottet följande.
De nuvarande bestämmelserna i
socialavgiftslagen om att man vid bestämmandet av
avgiftsunderlaget för socialavgifter skall bortse
från ersättning till en idrottsutövare från en
sådan ideell förening som har till huvudsakligt
syfte att främja idrottslig verksamhet, om
ersättningen från föreningen under året inte
uppgått till ett halvt basbelopp infördes i
anslutning till skattereformen 1990.
Före skattereformen 1990 behandlades bl.a.
kostnadsersättningar och schablonavdrag till
idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer
gällande beskattning av ersättning i samband med
idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som
utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster
som idrottsutövare hade i mångt och mycket var
ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft,
angav att om den årliga ersättningen i form av
kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och
kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg
ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga
delen av inkomsten i normalfallet anses vara
sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar
under ett halvt basbelopp undantogs därmed även
från underlaget för socialavgifter, när inkomsten
var att hänföra till inkomstslaget tjänst.
I samband med skattereformen 1990 slogs
huvudprincipen fast att i princip alla inkomster
som skall tas upp till beskattning som inkomst av
tjänst skall vara förmånsgrundande och
socialavgifter skall därmed tas ut.
I proposition 1990/91:76 som ligger till grund
för den nuvarande bestämmelsen i
socialavgiftslagen, om att man vid bestämmandet
av avgiftsunderlaget skall bortse från viss
ersättning till idrottsutövare, angavs att den
beslutade skattereformen inte avsåg att ändra på
förutsättningarna att i inkomstslaget tjänst få
göra ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s
rekommendationer, men att någon motsvarande
hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av
socialavgifter. I propositionen föreslogs därför
en lagändring för att den ordning som dittills
tillämpats beträffande uttag av socialavgifter
för idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i
fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav
vid behandlingen av propositionen att utskottet
tidigare vid flera tillfällen, när utskottet
behandlat motionsyrkanden om befrielse från
skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter inom
idrottsrörelsen, gett uttryck för sin
principiella uppfattning att inkomster i samband
med idrottsutövning i likhet med andra inkomster
bör grunda rätt till socialförsäkringsförmåner
och föranleda att socialavgifter erläggs.
Samtidigt var utskottet införstått med att en
schablon kunde behövas för i vilken mån mindre
ersättningar inom idrottsrörelsen, vilka ofta kan
ha karaktären av kostnadsersättningar, skall vara
undantagna från underlaget för uttag av
socialavgifter (bet. 1990/91:SfU10). I samma
betänkande avstyrkte utskottet motionsyrkanden om
att ge även andra ideella föreningar än
idrottsföreningar rätt till avgiftsfrihet
motsvarande ett halvt basbelopp. Utskottet
anförde att trots principiella betänkligheter när
det gäller urholkningen av pensionsskyddet hade
utskottet biträtt propositionens förslag att göra
ett undantag från skyldigheten att erlägga
arbetsgivaravgifter. Utskottet ansåg emellertid
att detta inte kunde tas till intäkt för att göra
ytterligare undantag. Utskottet ansåg att det
främsta skälet härför var risken för urholkning
av pensionsskyddet för den enskilde.
I proposition 1997/98:151 med förslag om ett
nytt ålderspensionssystem angavs (s. 203) att
regeln om att ersättningar upp till ett halvt
basbelopp inte är pensionsgrundande kunde införas
i ATP-systemet utan att det uppstod någon mer
påtaglig risk för att idrottsutövarnas framtida
ålderspension skulle påverkas. ATP grundas i
princip på inkomster överstigande ett basbelopp
under ett år samtidigt som det i normalfallet är
långt ifrån alla år som blir avgörande för
ålderspensionens storlek. I det reformerade
pensionssystemet, där i princip varje kronas
inkomst under hela livet skall få betydelse för
det framtida pensionsutfallet, kan däremot regeln
ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att ett
slopande av särregeln skulle kräva särskilda
överväganden bl.a. när det gäller idrotts-
föreningars ekonomiska situation och därutöver
ställningstaganden till rimligheten av eventuella
kompenserande stödformer. Frågan borde därför
enligt propositionen tas upp i ett annat
sammanhang. Utskottet, som inte hade någon annan
uppfattning i denna fråga (bet. 1997/98:SfU13),
vill nu peka på att regeringen ännu inte har
tagit upp särreglerna för idrottsutövare till
omprövning.
Utskottet, som senast i betänkande 1998/99:SfU6
har behandlat liknande motionsyrkanden, vidhåller
sin tidigare inställning att undantag från
avgiftsskyldigheten riskerar att urholka
pensionsskyddet och att det är viktigt att
upprätthålla principen om att inkomster som
grundar rätt till socialförsäkringsförmåner bör
föranleda att socialavgifter erläggs.
Utskottet, som vill erinra om att undantaget
från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter
uppkommit i första hand för att förenkla möj-
ligheten till avdrag i avgiftssammanhang för
idrottsutövares kostnadsersättningar, kan inte
ställa sig bakom ett förslag till utvidgning av
undantaget. Utskottet noterar också att till den
nya lagen även överförs nuvarande regler om bl.a.
utgifter i arbetet. Mot bakgrund av det anförda
biträder utskottet förslaget i propositionen om
att nuvarande särregler för vissa idrottsutövare
överförs till nya socialavgiftslagen.
Skatteutskottet är inte av någon annan mening och
avstyrker därför de nu aktuella motionsyrkandena.
När det gäller förslagen om en utvidgning av
möjligheten till schablonavdrag för idrottsredskap
m.m. till andra föreningar och om en generell
avdragsrätt för ledares och föräldrars bilresor är
utskottet inte berett att tillstyrka dessa.
Öskatteparadis
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en generell
skattebefrielse för öar som inte har bro- och
tunnelförbindelse med fastlandet.
Motioner
I motion Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
föreslås att öar utan bro- eller tunnelförbindelse
med fastlandet skall få slippa alla skatter. På så
sätt skulle öarna inte bara bli semesterparadis,
utan även skatteparadis. Öborna skulle i princip
klara sig själva - inga bidrag behövs och ingen
byråkrati.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka en så
genomgripande förändring av skattereglerna.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Privata larm- och
trygghetsanordningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för privata
larm- och trygghetsanordningar.
Motioner
I motion Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson
(m) anförs att medborgarna via skattsedeln betalar
avsevärda belopp för att genom rättsväsendets
försorg tillförsäkras trygghet till liv och egendom
och att det måste anses rimligt att styrkta
kostnader för larm och bevakning görs avdragsgilla
då samhället trots detta inte kan garantera den
personliga säkerheten.
I motion Ju229 yrkande 2 av Henrik Westman (m)
anförs att skäliga kostnader som den enskilde har
för att skydda hälsa, liv och lem samt sin egendom
bör vara avdragsgilla i avvaktan på fler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka en allmän
avdragsrätt för privata larm- och
trygghetsanordningar. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Barns ränteinkomster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om ett grundavdrag för barns
ränteinkomster.
Motioner
I motion Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) anförs att barn i dag får betala skatt
på ränta som överstiger 100 kr i och att detta mins-
kar intresset att spara pengar då man får betala
30 % i skatt på all ränta över 100 kr. För att
stimulera barn och ungdomar att ha ett sparkapital
vid oförutsedda utgifter föreslår motionärerna att
ett grundavdrag på 2 000 kr införs för barns
ränteinkomster.
Utskottets ställningstagande
Före skattereformen var det vanligt att föräldrar
förde över kapital till sina barn av skatteskäl.
Barnen hade en lägre skattesats och var dessutom
berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas
mot ränteinkomsten.
Skattereformen syftade bl.a. till att eliminera
den här formen av vardaglig skatteplanering genom
att göra beskattningen mer likformig. Kapital-
inkomsterna sammanfördes i ett inkomstslag och fick
en proportionell skattesats, och möjligheten att få
grundavdrag från inkomst av kapital slopades. Ett då
gällande särskilt sparavdrag slopades också.
Resultatet blev en så långt möjligt likformig
beskattning av kapitalinkomster.
Enligt utskottets mening är det ett viktigt
resultat av skattereformen att ränteinkomster numera
har en likformig beskattning. Utskottet är inte
berett att ändra på detta förhållande och avstyrker
därför motionsyrkandet.
Dagbarnvårdare, familjedaghem
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om att anställda
dagbarnvårdare skall undantas från
gränsbeloppet om 1 000 kr för övriga avdrag
under tjänst.
Motioner
I motion Sk756 av Christina Axelsson (s) anförs att
anställda dagbarnvårdare tar upp sin
kostnadsersättning som inkomst under tjänst men att
endast den del av kostnaden som överstiger 1 000 kr
är avdragsgill. Någon motsvarande begränsning av
avdragsrätten finns inte i privata familjedaghem.
Detta är enligt motionärerna orättvist för de
dagbarnvårdare som är anställda. Möjligheten att få
avdrag bör enligt motionärerna utformas så att
konkurrensneutralitet råder mellan privata
familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening har gränsbeloppet på 1 000
kr för vissa övriga kostnader under tjänst en
praktisk betydelse genom att det minskar
skattemyndigheternas arbete med olika småavdrag.
Även om det bör vara ett mål att skattereglerna är
neutrala och inte ger upphov till konkurrens-
snedvridningar måste det enligt utskottets mening
kunna accepteras att beskattningstekniken skiljer
något mellan olika inkomstslag och att hänsyn tas
till behovet av att hålla reglerna enkla och
lättillämpade.
Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella
motionsyrkandet.
Fjällräddningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om att fjällräddarna skall få
dra av halva snöskotern under fem år.
Bakgrund
Polismyndigheten i Jämtlands län ansvarar för
samordningen av fjällräddningen inom ett område i
fjällkedjan som omfattar Jämtland, Västerbotten,
Norrbotten och Dalarna. Fjällräddningsorganisationen
består av ca 500 fjällräddare som rekryteras bland
ortsbefolkningen. Av dessa är 400-450 utrustade med
egen skoter. Antalet uppdrag varierar och det totala
antalet var förra säsongen 250 st. En enskild
fjällräddare kan delta i ett tiotal uppdrag medan
andra inte deltar i något uppdrag alls. Ersättningen
består av en arvodesdel på 140 kr per timme och en
kostnadsdel på 180 kr per timme. Ersättningen avser
endast fjällräddningsuppdrag och inte de
rekognosceringsturer som fjällräddaren genomför för
att kunna fullgöra sitt uppdrag.
Motioner
I motion Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke
Sandström (c) anförs att fjällräddarnas yrkanden om
att få skriva av halva skotern på fem år behandlas
mycket godtyckligt och med varierande bedömning av
skattemyndigheterna. Mot denna bakgrund bör
riksdagen enligt motionärerna besluta om en generell
möjlighet till avskrivning av snöskotrar som används
för fjällräddningsuppdrag.
I motion Sk757 av Siw Persson (fp) anförs att en
del av fjällräddarnas utrustning tillhandahålls av
polisen men att fjällräddarna själva måste hålla sig
med en snöskoter som uppfyller vissa krav. En sådan
skoter kan ha ett inköpspris på 75 000 kr-100 000
kr. Motionären anser att staten bör bidra genom en
avdragsmöjlighet för de dyra skotrarna. Ett önskemål
från fjällräddarnas sida är att få skriva av halva
värdet på fem år.
Utskottets ställningstagande
Riksskatteverket (RSV) har i ett brevsvar redovisat
sin bedömning av fjällräddarnas skattefrågor med
anledning en förfrågan från polismyndigheten i
Jämtlands län. Av RSV:s svar framgår att
Kammarrätten i Sundsvall medgivit avdrag för
kostnader för fjällräddningsuppdrag och
rekognosceringsturer efter en bedömning i ett
enskilt fall. RSV delar i sitt brevsvar domstolarnas
bedömning att avdrag kan medges för kostnader vid
räddningsuppdrag och rekognosceringsturer. Med
hänsyn till att förhållandena för fjällräddarna
varierar kraftigt från fjällräddare till
fjällräddare anser RSV emellertid att avdrag inte
kan medges enligt någon form av schablon.
Värdeminskningsavdrag baserat på halva
anskaffningskostnaden är således enligt RSV:s
bedömning inte aktuellt. Avdraget bör i stället
bestämmas med utgångspunkt från den utredning som
föreligger i varje enskilt fall.
Enligt utskottets mening ger skattereglerna och
den praxis som utvecklats möjlighet att medge
förslitningsavdrag för utrustning som används i
tjänsten eller vid uppdrag. Utskottet är inte berett
att gå in på en bedömning av hur reglerna skall
tillämpas i de fall som tas upp av motionärerna utan
förutsätter att frågan prövas av skattemyndigheterna
på sedvanligt sätt och att eventuella skillnader i
bedömningen mellan olika skattemyndigheter reds ut
genom överklaganden och praxisbildning. Någon
anledning för riksdagen att överväga att införa
särskilda regler för dessa fall med anledning av vad
som anförs i motionerna finns det enligt utskottets
mening inte. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Fackföreningsavgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om tillkännagivanden till
regeringen beträffande den skattemässiga
behandlingen av avgifter till fackförening
respektive arbetsgivarorganisation.
Jämför reservation 21 (m).
Gällande bestämmelser
Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges
inte enligt gällande regler. När det gäller
arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller
någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser
utgifter för föreningsangelägenheter eller
serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag
för den del av avgiften som avser medel för
konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter
anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i
enlighet med grundläggande principer för
företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den
skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och
arbetsgivare anses upprätthållen genom att utbetalda
konfliktersättningar är skattepliktiga för
arbetsgivare men inte för fackföreningsmedlemmar.
Motioner
I motion Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin
Lundberg (s) anförs att arbetsgivarna i dag får göra
avdrag för avgiften till de egna organisationerna
under det att någon liknande avdragsrätt inte finns
för arbetstagarens avgift till en fackförening.
Regeringen bör enligt motionärerna se över reglerna.
I motion Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) anförs
att förslaget i betänkandet Avdragsrätt för
fackföreningsavgifter (SOU 2000:65) innebär en klar
förbättring om det genomförs men att arbetsgivarnas
konfliktfonder gör att det fortfarande finns en
skillnad. Motionären begär ett tillkännagivande om
nödvändigheten av att det råder jämställda
förhållanden.
Utskottets ställningstagande
FARA-utredningen har i juni 2000 lagt fram
betänkandet Avdragsrätt för fackföreningsavgifter
(SOU 2000:65). Utredningen föreslår att 62 % av
avgiften skall berättiga till skattereduktion.
Förslaget bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
Enligt utskottets mening bör resultatet av
regeringens överväganden avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Bär, svamp och kottar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en höjning av
gränsbeloppet för skattefri hobbyplockning av
bär, svamp och kottar.
Motioner
I motion Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik
Ågren (kd) anförs att det är 19 år sedan gränsen på
5 000 kr för skattefri hobbyplockning av vildvuxna
bär, svampar och kottar först fastställdes. Med
nuvarande nivå slutar enligt motionärerna många
människor att plocka när de når upp till gränsen för
vad som är skattefritt. De hemställer att gränsen
höjs till 10 000 kr så att dessa naturresurser tas
till vara.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att
vara restriktiv när det gäller undantag från de
allmänna reglerna om beskattning av förvärvsinkomst.
Utskottet anser inte att det finns skäl att överväga
en höjning av detta belopp och avstyrker därför
motionsyrkandet.
Dubbel bosättning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslagen om en utvidgning av
möjligheterna att få avdrag för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning.
Jämför reservation 22 (m).
Bakgrund
En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar
till ny bostadsort och behåller bostaden på den
tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade
levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-
och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning
medges gifta och sammanboende par avdrag under
längst tre år och ensamstående skattskyldiga under
längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om
det finns särskilda skäl.
Motioner
I motion Sk785 av Christel Anderberg (m) anförs att
när tvåårsgränsen för avdrag för ökade
levnadskostnader vid tillfälligt arbete nu slopats
aktualiseras en motsvarande åtgärd när det gäller
avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning. Det skulle öka möjligheten att bo och
arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på
arbetsmarknaden.
I motion Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka
Bohlin (s) anförs att avdrag för dubbel bosättning
medges bl.a. om man tvingas behålla den ursprungliga
bostaden på grund av "annan särskild omständighet".
I praxis har en person med två år till pension
medgivits avdrag när arbete togs på annan ort under
det att en person med fyra år till pension vägrats
avdrag. Eftersom det är angeläget att alla som vill
skall kunna försörja sig fram till pensioneringen
bör reglerna ses över.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av en motion (v) om en utvidgning
av möjligheten till avdrag för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning gjorde
riksdagen våren 2000 följande tillkännagivande
efter att först ha konstaterat att Utredningen om
avdrag för ökade levnadskostnader funnit att
någon utvidgning av möjligheten till avdrag vid
dubbel bosättning inte borde ske
(1999/2000:SkU13):
Även om utskottet kan instämma i utredningens
principiella resonemang anser utskottet, i likhet
med motionärerna, att en utvidgning av
avdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa
fall skulle kunna ge positiva effekter.
Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och
möjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle
förbättras. Enligt utskottets mening finns det
skäl att genomföra en kompletterande utredning
som belyser dessa effekter. Även den
statsfinansiella kostnaden för en sådan reform
bör belysas.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
De förslag som Utredningen om ökade levnadskostnader
lagt fram i SOU 1999:4 och som ännu inte genomförts
övervägs för närvarande inom Regeringskansliet.
Vidare pågår ett arbete med anledning av riksdagens
tillkännagivande.
Enligt utskottets mening bör resultatet av
regeringens överväganden avvaktas. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
Försvarsmakten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en översyn av
skattereglerna i syfte att ge dessa en
utformning som tar större hänsyn till
Försvarsmaktens behov.
Jämför reservation 23 (m).
Motioner
I motion Sk782 av Henrik Landerholm och Karin
Enström (m) anförs att skattereglerna bör ges en
utformning som tar större hänsyn till Försvars-
maktens behov. Exempel på regler som ger upphov till
problem för Försvarsmakten är folkbokföringen av
personal med tillfällig anställning, begränsningen
av avdraget för dubbel bosättning och hemresor till
3 år, förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse för
måltider som intas under fältliknande förhållanden,
förmånsbeskattningen vid utlandsvistelse av olika
former av stöd som t.ex. hustrutillägg, joursystem
för barnpassning etc. Riksrevisionsverket bör enligt
motionärerna få i uppdrag att analysera vilka
negativa effekter dagens regelsystem har för
verksamheten inom Försvarsmakten.
Utskottets ställningstagande
De problem som tas upp i motionen har i huvudsak att
göra med skattereglernas tillämpning vid
utlandsstationering.
Arbetsgivarverket har i september 2000 inkommit
till Regeringskansliet med en begäran om
förtydligande av de skatteregler som gäller för
ersättningar till statligt anställda vid
tjänstgöring i utlandet (Fi 2000/3337). Arbets-
givarverket anför att särskilda regler gäller för
anställda i utrikesförvaltningen och i
biståndsverksamhet men att det för övriga statligt
anställda behövs en reglering av skattefrågorna som
gör det möjligt att utlandsstationera personal på
rimliga villkor. Enligt Arbetsgivarverkets
framställning har bristen på ett ändamålsenligt
regelverk för denna grupp lett till betydande
problem när myndigheterna försöker organisera sin
internationellt inriktade verksamhet, och exempel
ges från bl.a. Försvarsmakten. Arbetsgivarverket
hemställer att reglerna i inkomstskattelagen
förtydligas så att ersättningar som arbetsgivaren
utger för de merkostnader som följer av
utlandsstationeringen inte behöver tas upp till
beskattning för statligt anställd som är stationerad
utomlands. Regeringen har beslutat inhämta yttranden
över Arbetsgivarverkets framställning.
Enligt utskottets mening är frågor om
beskattningen av statligt anställda med
utlandsstationering nu föremål för behandling inom
Regeringskansliet. I denna del bör resultatet av
regeringens framställning nu avvaktas.
När det gäller frågor om avdrag för dubbel
bosättning pågår överväganden inom Regeringskansliet
med anledning av de förslag som Utredningen om ökade
levnadskostnader lagt fram och det tillkännagivande
beträffande reglerna om avdrag för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning som riksdagen
gjort (jfr rubriken Dubbel bosättning). Även i denna
del bör resultatet av regeringens överväganden
avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Svenskar i utlandet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslaget om en ändring av de regler
som gäller vid avräkning av spansk skatt på
pensioner som utbetalats från Sverige.
Jämför reservation 24 (m).
Motioner
I motion Sk793 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf (m)
anförs att svenska pensionärer som är bosatta i
Spanien har rätt till återbetalning av en del av den
skatt som erläggs i Sverige. Återbetalning medges
emellertid inte förrän pensionären kan visa att
skatt erlagts i Spanien. Jämkningsmöjligheter
saknas. Detta kan enligt motionären leda till
likviditetsproblem för den enskilde. Principen bör
därför vara att svenska medborgare inte skall behöva
betala skatt på sina inkomster till två stater, för
att först i efterhand få tillbaka från en av de
berörda staterna. Regeringen bör återkomma med ett
förslag som innebär att denna olägenhet undanröjs.
Utskottets ställningstagande
Avräkning av utländsk skatt är en vedertagen metod
för att undanröja den dubbelbeskattning som ofta
uppkommer till följd av att skattesystemen skiljer
sig åt mellan länderna. Sverige hävdar av både
ekonomiska och principiella skäl rätten att beskatta
pensioner som intjänats i Sverige och utbetalas från
Sverige till mottagare i andra länder. Vanligen
leder detta till att beskattningen i de andra
länderna sätts ner i motsvarande mån, så att någon
dubbelbeskattning inte uppkommer.
Spanien har emellertid inte kunnat acceptera denna
ordning utan har vid förhandlingarna insisterat på
att avräkningen i stället skall ske i Sverige.
Eftersom den svenska beskattningen i dessa fall
består i en källskatt på pensionerna kan någon
jämkning av den svenska skatten inte erhållas.
Avräkning av erlagd spansk skatt medges därför först
sedan den spanska skatten betalats.
Enligt utskottets mening skulle det vara förenat
med stora svårigheter att förändra reglerna så att
avräkning kan medges innan den spanska skatten
erlagts. Även om utskottet har förståelse för att
det kan vara påfrestande att behöva ligga ute med
den spanska skatten under en tid ser utskottet inte
någon möjlighet att hitta en rimlig lösning på det
uppkomna problemet. Det bör framhållas att Sverige i
sina förhandlingar söker undvika att avräkningen
hamnar i Sverige i dessa fall och att den endast
förekommer i några få dubbelbeskattningsavtal.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk639
yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ845 yrkande 10,
2000/01:N263 yrkande 8, 2000/01:N268 yrkande 12,
2000/01:N325 yrkande 9 i denna del och
2000/01:A812 yrkande 10.
Reservation 11 (m)
Reservation 12 (kd)
11. Resor vid kortvariga uppdrag
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk784.
Reservation 13 (m, kd)
12. Bilförmån
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om en översyn av
förmånsbeskattningen av installations- och
distributionsbilar som används privat i ringa
omfattning. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655,
2000/01:Sk710, 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2
samt 2000/01:Sk783.
Reservation 14 (fp)
13. Arbetsrum i bostaden
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk604,
2000/01:Sk608, 2000/01:
Sk614 och 2000/01:Sk780.
Reservation 15 (m, fp)
14. Ideellt skadestånd
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk618.
Reservation 16 (kd, mp)
15. Privata pensionsförsäkringar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk628,
2000/01:Sk669 och 2000/01:Sk788.
Reservation 17 (m, kd)
16. Gåvor till ideell verksamhet, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i
denna del, 2000/01:Sk670 och 2000/01:Sk787.
Reservation 18 (m, kd)
17. Ideella föreningars skattskyldighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk750 och
2000/01:Sk751.
18. Ideella föreningars ersättning till
ledare m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk658 i
denna del och 2000/01:
Sk688.
Reservation 19 (m)
Reservation 20 (kd)
19. Öskatteparadis
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk667.
20. Privata larm- och trygghetsanordningar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk686 och
2000/01:Ju229 yrkande 2.
21. Barns ränteinkomster
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk699.
22. Dagbarnvårdare, familjedaghem
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk756.
23. Fjällräddningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk757 och
2000/01:Sk758.
24. Fackföreningsavgifter
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk759 och
2000/01:Sk781.
Reservation 21 (m) - motiv.
25. Bär, svamp och kottar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk760.
26. Dubbel bosättning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk785 och
2000/01:Sk786.
Reservation 22 (m)
27. Försvarsmakten
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk782.
Reservation 23 (m)
28. Svenskar i utlandet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk793 yrkande
1.
Reservation 24 (m)
Stockholm den 6 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),
Catharina Hagen (m), Birger Schlaug (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Per-Olof Svensson
(s), Lennart Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och
Sven Brus (kd).
Redogörelse för ärendet
Riksdagen har under höstens budgetbehandling
genomfört en beräkning av statsbudgetens inkomster
under år 2001 och har i anslutning härtill bifallit
de förslag om förändringar på skatteområdet som
regeringen lagt fram i budgetpropositionen. Härvid
behandlades även de förslag på skatteområdet som
lagts fram av Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet
liberalerna i deras respektive budgetalternativ.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet står bakom
regeringens budgetförslag och har därför inte
redovisat några egna förslag (prop. 2000/01:1, bet.
2000/01:FiU1).
I detta betänkande behandlar utskottet de allmänna
motionsyrkanden angående inkomstbeskattningen som
återstår efter höstens budgetbehandling.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk651, 2000/01:Sk680,
2000/01:Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6,
2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena
14-16, 2000/01:
N266 yrkande 6, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243
yrkande 5, 2000/01:A244 yrkande 4 och 2000/01:A806
yrkande 4, bifaller delvis motionerna 2000/01:Sk677
och 2000/01:Sk691 samt avslår motionerna 2000/01:
Sk323 yrkande 48, 2000/01:N323 yrkande 1 och
2000/01:N325 yrkande 22.
Ställningstagande
De höga svenska skatterna minskar utrymmet för
människor att träffa egna val. Människor hindras på
så sätt att ta ansvar för sina egna liv. Det måste
bli möjligt för alla att känna den trygghet och det
oberoende som det innebär att kunna leva på sin lön.
Målet måste vara att människor kan spara ihop till
en årslön på banken.
De höga skatterna motverkar också de svenska
företagens och den svenska ekonomins tillväxt.
Skattetrycket gör att företag, jobb och kunskap
flyttar till länder där skatteklimatet är
gynnsammare. Den ökande internationaliseringen gör
det allt viktigare för Sverige att ha
konkurrenskraftiga skatter om vi vill behålla våra
framgångsrika företag, vår attraktiva arbetskraft
och vårt kapital. Att omfördela skattetrycket genom
s.k. skatteväxling eller skatteomläggningar löser
inte de problem Sverige lider av. För att råda bot
på dem måste det totala skattetrycket sänkas.
Moderata samlingspartiet har i sitt
budgetalternativ för innevarande år lagt fram
förslag som innebär att skattepolitiken inriktas på
en kraftig sänkning av det totala skattetrycket.
En modern inkomstskattereform genomförs. I
kunskapsintensiva yrken är arbetskraften i allt
högre grad rörlig över nationsgränser. Det kan gälla
forskare och ingenjörer, likaväl som datatekniker
och sjuksköterskor. En viktig anledning att flytta
från Sverige är att lönen efter skatt är högre i
andra länder. Den förlängda värnskatten är en skatt
som fungerar som en skatt på kunskap och kompetens.
Vi föreslår att den avskaffas. Den statliga
inkomstskatten bör successivt avvecklas och i ett
första skede sänkas till 15 %.
Sverige är det land som beskattar låga inkomster
hårdast internationellt sett och detta leder till
otrygghet och bidragsberoende för stora grupper. Vi
föreslår att människor med låga och medelhöga
inkomster befrias från en stor del av sin nuvarande
skattebörda genom att grundavdraget höjs till 50 000
kr och genom att ett förvärvsavdrag införs.
Förvärvsavdraget sänker marginalskatten i alla
inkomstskikt.
För att underlätta för företag inom
kunskapsintensiva branscher att behålla sin personal
utges ofta olika typer av optioner. De höga
inkomstskatterna i Sverige gör att verksamheter ofta
förläggs till andra länder, där beskattningen
upplevs som rimligare. Därför är det viktigt att
såväl skattetrycket i sin helhet som beskattningen
av optioner sänks till nivåer som är
konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder.
Det bör övervägas att beskatta personaloptioner som
inkomst av kapital. Vi föreslår också att
royaltyinkomster av patenterade uppfinningar
beskattas som kapital i stället för som inkomst av
förvärvsarbete.
Beskattningen av företag, företagare och
riskkapital är för hög i Sverige. Den svenska
skatten på ägande, dvs. skatten på bolagsvinster,
förmögenhet, reavinster och utdelningar, är högst i
världen. Förmögenhetsskatten är en del av denna
problematik. Den bör avskaffas. Vi vill också
avskaffa dubbelbeskattningen på aktier. Det ökar
tillgången på riskkapital och stimulerar nytänkande
och entreprenörskap.
Fåmansbolagen diskrimineras i svensk
skattelagstiftning. Ett stort antal regler som
medför att personer som äger och driver sådana
företag måste betala högre skatt än andra har
införts. Vi har under flera år krävt att denna
särlagstiftning skall upphöra.
Dessutom vill vi införa en möjlighet att göra
riskkapitalavdrag för riskfyllda investeringar. Det
stimulerar tillkomsten av nya företag inom nya
expansiva verksamheter.
De krångliga s.k. 3:12-reglerna tvingar företagare
att ta ut en del av sin vinst som högbeskattad
arbetsinkomst. Reglerna missgynnar därmed aktivt
ägande i småföretag till fördel för passivt
kapitalägande samt missgynnar högavkastande och
riskfyllt företagande till förmån för lågavkastande
och relativt riskfritt företagande. Det råder en
bred samstämmighet om att dessa regler måste ändras.
Regeringen har begravt frågan om 3:12-reglernas
avskaffande i en utredning, och på grund av
regeringens senfärdighet finns det risk för att det
kan dröja åtskilliga år innan reglerna ändras. Det
är nu hög tid att dessa småföretagarfientliga regler
omedelbart avskaffas.
Behovet att få hjälp med hemnära tjänster är
stort. Det gäller såväl reparation och underhåll av
bostaden som hjälp med att sköta hushållet. Modera-
terna har tillsammans med Kristdemokraterna, Centern
och Folkpartiet lagt förslag om skattereduktion för
ersättning av hushållstjänster som utförs i hemmet.
Reduktionen skall vara 50 % av betald arbetskostnad
och maximeras till 25 000 kr per hushåll och år. För
underhåll och reparation av egna bostäder bör
motsvarande skattereduktion införas. Genom dessa
förändringar försvinner en del av de hinder som
finns för tjänstesektorns utveckling. Jämställdheten
stärks och nya arbetstillfällen tillkommer.
Den särskilda energiskatten på elektricitet
producerad i kärnkraftverk är från den synpunkten
irrationell. På sikt bör de produktionsskatter som
inte är kopplade till miljöbelastning tas bort.
Dessutom bör bensin- och dieselskatterna sänkas.
Som också anförs i flera av de nu aktuella
motionerna skulle Moderata samlingspartiets förslag
om en sänkning av skattetrycket ha positiva effekter
på en rad områden. I ett samhälle där människor
känner trygghet och oberoende ökar individens makt
över den egna arbetstiden och inslagen av stress och
utbrändhet minskar. Lönebildningen underlättas och
bidragsberoendet minskar. Det skulle också bli
lättare för konstnärer som har låga inkomster att
försörja sig på sin konst. Människor skulle få
bättre möjlighet att bidra till olika ideella
verksamheter och detta skulle förbättra t.ex.
idrottens villkor.
Vi tillstyrker med det anförda helt eller delvis
motionsyrkandena med nu aktuell inriktning.
2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - fp
av Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
skattepolitikens inriktning. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:N323 yrkande 1 och avslår
motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 48, 2000/01:Sk651,
2000/01:Sk677, 2000/01:Sk680, 2000/01:Sk691,
2000/01:
Sk733, 2000/01:Sk735 yrkandena 1 och 6,
2000/01:Kr230 yrkande 2, 2000/01:Kr537 yrkandena
14-16, 2000/01:N266 yrkande 6, 2000/01:N325 yrkande
22, 2000/01:A227 yrkande 3, 2000/01:A243 yrkande 5,
2000/01:
A244 yrkande 4 och 2000/01:A806 yrkande 4.
Ställningstagande
Skattetrycket behöver sänkas och skattepolitiken
inriktas på att skapa förutsättningar för jobb,
nyföretagande och ekonomisk tillväxt. I Folkpartiet
liberalernas budgetalternativ för 2001 och åren
därefter sänks skatterna och även
arbetsgivaravgifterna kraftigt. När det gäller
arbetsgivaravgifterna bedömer vi att den största
potentialen för nyföretagande och jobb finns i den
privata tjänstesektorn, och i vårt förslag riktar vi
därför hela sänkningen till denna del av ekonomin.
Vårt förslag innebär en sänkning med 5 procent-
enheter.
Vi inför också rejäla skattelättnader för
hushållstjänster. Tillsammans med Moderaterna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet har vi
föreslagit en rejäl skattelättnad som innebär att
det vita priset på hushållstjänster kan halveras.
Med detta förslag kan tjänsterna bli tillgängliga
också för hushåll med normala inkomster, och svarta
jobb - som tyvärr är vanligt förekommande - kan bli
vita.
Värnskatten måste bort. Det skall löna sig att
arbeta!
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Det är en av
de viktigaste åtgärderna för att långsiktigt
förbättra tillgången på riskvilligt kapital för
småföretagen. På kort sikt har utbudet av
riskkapital ökat, särskilt för företag inom IT- och
telekombranscherna. Det gäller dock att långsiktigt
säkra tillgången till riskkapital.
Förmögenhetsskatten måste sänkas för att på sikt
helt slopas. I dag är det vanliga småhusägare och
aktiesparare som betalar denna specialskatt för "de
rika", medan 17 av 18 börsmiljardärer får kraftig
nedsättning av skatten. I en internationaliserad
värld ter sig denna skatt alltmer omöjlig.
I Folkpartiet ser vi positivt på systemen med
andel i vinst. Vi tror att det ökar förståelsen för
företagandets villkor och höjer motivationen och
trivseln på arbetsplatserna. I ett läge där stressen
på arbetsmarknaden tycks öka är det angeläget med
åtgärder som ökar medarbetarnas medinflytande. Vi
vill därför slopa sociala avgifter på vinstandelar.
Många moderna företags största kapitaltillgång
ligger i de anställdas kunnande. För att företaget
skall kunna behålla denna tillgång är en väg att
bereda dem ägande i företaget, t.ex. genom
personaloptioner. I konsekvens med vår syn på
vinstandelar bör optionsbeskattningen ses över med
sikte på att en motsvarande skattelättnad skall
kunna ges.
Privat sparande ger trygghet åt individen och är
en viktig förutsättning för en väl fungerande
riskkapitalmarknad. Med ett ökande behov av återkom-
mande kompetensutveckling är ett sparande som kan
användas bl.a. för detta ändamål viktigt. Vi anser
att avdragsrätten för pensionssparande bör höjas
till 1,5 basbelopp.
Nystartade företag bör kunna få uppskov med
bolagsskatten ett antal år så länge pengarna inte
tas ur företaget. Detta underlättar för företagen
att växa med hjälp av eget kapital, vilket de flesta
småföretagare önskar. En helt dominerande andel av
småföretagarna anser att bolagets egna vinstmedel är
den viktigaste finansieringskällan, före både
banklån och leveranskrediter. Vi vill slopa
skattetillägget för fel i momsredovisningen.
Vi vill skapa generösare och enklare avdragsregler
för företagare med hemmet som arbetsplats.
Informationstekniken gör det lättare, rationellare
och allt vanligare att egenföretagare arbetar hemma,
men dagens regler försvårar denna form av
företagande.
Vi tillstyrker med det anförda motionsyrkandet om
att skattepolitiken skall ges denna inriktning.
3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) -
c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en utredning
med sikte på snarast möjliga införande av ett
särskilt landsbygdsavdrag. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 9 och
2000/01:Sk693, bifaller delvis motion 2000/01:Sk734
och avslår motionerna 2000/01:Sk1001 och
2000/01:N325 yrkande 9 i denna del.
Ställningstagande
Att bo på landsbygden innebär oftast extra kostnader
för resor till och från affär och annan service, för
att skjutsa barn till och från idrott och annat
föreningsliv m.m. Långa avstånd och avsaknaden av
alternativa transportmedel gör bilen till en
nödvändighet. För att kompensera för kostnaden för
resor till och från arbetet har möjligheten till
reseavdrag funnits under många år. Detta kompenserar
inte för de många mil som körs för ovanstående
ändamål som är viktiga för barn, ungdomar och
föräldrar.
Kostnader som uppstår på grund av långa avstånd
till olika former av service måste därför
kompenseras. Centerpartiet anser därför att ett
landsbygdsavdrag bör införas. Dess närmare
utformning bör utredas med sikte på snarast möjliga
införande.
4. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2,
motiveringen)
- m, kd, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Johan Pehrson (fp) och
Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Vi är ense med utskottet om att skattereglerna så
långt möjligt bör vara utformade generellt för hela
landet och att i första hand andra medel bör
användas för att åstadkomma en regional utjämning.
När det gäller det kommunala utjämningssystemet
och de möjligheter att ta regionala hänsyn som detta
ger delar vi emellertid inte utskottets syn. Den
kritik som framförts mot det kommunala
utjämningssystemet är kraftig, och vi har utifrån
något olika utgångspunkter framfört krav som innebär
att dagens system bör ersättas med ett nytt system
som är enklare, mer överskådligt och bättre
respekterar det kommunala självstyret. Vi är mot
denna bakgrund inte beredda att hänvisa till att
dagens kommunala utjämningssystem ger möjlighet att
ta den typ av hänsyn som motionärerna eftersträvar.
Även med denna utgångspunkt avstyrker vi de
aktuella motionsyrkandena om landsbygdsavdrag,
glesbygdsavdrag m.m.
5. Tjänstesektorn (punkt 3) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),
Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om förslag till
sänkt skatt på hushållsnära tjänster. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk615,
2000/01:Sk704, 2000/01:Sk707, 2000/01:Sk728,
2000/01:Sk754, 2000/01:Sk1025 yrkande 11,
2000/01:N381 yrkande 14, 2000/01:A806 yrkande 3 och
2000/01:A812 yrkande 4 och bifaller delvis
motionerna 2000/01:Sk663, 2000/01:Sk698,
2000/01:Sk744, 2000/01:Sk753, 2000/01:Sk755,
2000/01:A809 yrkande 5 och 2000/01:N324 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 % införs
för privatpersoners betalning av arbetskostnaden
inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det
egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster.
Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige
intresserat av hjälp ibland eller regelbundet. Vi
vet dock att det är det höga skatteuttaget som
hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en
vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och
moms driver upp timpriset till nivåer som nästan
inga hushåll med normala inkomster är beredda att
betala. Så gott som alla hushållstjänster, som
städning, fönsterputsning eller barnpassning, som
utförs mot betalning sker därför svart. Riks-
skatteverkets undersökningar visar att skatt på
oredovisade inkomster uppskattas till ca 60
miljarder kronor per år. Hushållstjänsterna utgör
sannolikt en betydande del av dessa miljarder.
Vårt förslag förbättrar förutsättningarna för den
vita marknaden för hushållstjänster.
1. Det gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt
att orimliga skatteregler pressar människor till
svart arbete. För många unga riskerar den första
kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb.
Genom vårt förslag till skattereduktion får de
som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig
i ett legalt system och som alla andra få del av
förmånerna i socialförsäkringssystemen:
sjukförsäkring, pension m.m.
2.
· Det ökar valfriheten för hushållen. Med ett ökat
utbud av servicetjänster ökar också valfriheten.
Människor får större möjlighet att välja mellan
att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet
eller att arbeta mindre och i stället göra
hemarbetet själva.
·
· Det ökar jämställdheten. Jämställdheten har
visserligen gjort framsteg under de senaste
decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som
har huvudansvaret för hemmet och barnen och som
utför merparten av det oavlönade hemarbetet.
Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att
bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att
köpa sig servicetjänster.
·
· Det ökar antalet jobb. Det är svårt att med någon
större precision ange hur många nya
arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt
förslag. Helt klart är det ett betydande antal
personer, av vilka flera har svårt att komma in
på arbetsmarknaden, som genom vårt förslag får
arbete.
·
· Det ökar effektiviteten i ekonomin. Individens
fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och
beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora
skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att
minska skattekilarna minskar snedvridningarna.
Människor kommer då i större utsträckning att
kunna köpa hushållstjänster och använda den
frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller
till att tillbringa den med barnen.
·
Det är de tjänster som utförs i det egna hemmet
eller på den egna tomten som skall berättiga till
skattelättnad. Det innebär att skatten sänks för ett
antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det
själv" och där någon vit marknad knappast
förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och
barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster
som redan delvis utförs på en vit marknad som
målning, snickeriarbete och reparation av
hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt
subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barn-
omsorg och andra tjänster som normalt inte utförs i
hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.
När en privatperson köper en tjänst som är
berättigad till skattereduktion från ett företag
skall företaget dra av kundens skattereduktion
direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå
hur mycket kunden har betalat och hur mycket
tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full
skatt. Företaget drar sedan av kundens
skattereduktion i den egna månatliga skattedeklara-
tionen.
Med det anförda tillstyrker vi helt eller delvis
de aktuella motionsyrkandena.
6. Barnomsorgskostnader (punkt 4) - m, kd, c,
fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),
Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i
reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sk666 och 2000/01:Sf273 yrkande 23.
Ställningstagande
Vi anser att en bra barnomsorg på föräldrarnas
villkor är en grundförutsättning för att
förvärvsarbete skall bli möjligt för
småbarnsföräldrar. En rätt till avdrag för alla
typer av barnomsorg, såväl offentlig som privat,
ökar familjernas valfrihet och ger utrymme för
flexibla lösningar.
Vi föreslår därför att en rätt till avdrag för
styrkta barnomsorgskostnader införs. Rätten skall
gälla för samtliga barnomsorgskostnader oavsett
tillsynsform. Avdrag får göras med maximalt 50 000
kr per barn och år vid den kommunala taxeringen.
Kommunerna kompenseras för skattebortfallet. I en
kommun med genomsnittlig skattesats minskar den
skatt som familjen betalar med en knapp tredjedel av
de kostnader som dras av. Avdragsrätten kan
utnyttjas under hela förskoleperioden.
Avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader
bidrar till att omvandla svart barnomsorg till vit.
Tillsammans med vårt förslag om barnomsorgskonto
ökar avdragsrätten möjligheterna att använda andra
typer av barnomsorgsformer än den kommunala.
Avdragsrätten minskar dessutom tröskeleffekterna vid
övergång till förvärvsarbete genom att den effektiva
kostnaden för barnomsorg sänks.
Med det anförda tillstyrker vi motionsyrkandena om
en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader.
7. Kompetenskonton (punkt 5) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),
Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om
kompetenskonton. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna 2000/01:Sk323 yrkande 44, 2000/01:Sk635,
2000/01:Ub280 yrkande 3, 2000/01:Ub281 yrkande 10,
2000/01:N267 yrkande 20, 2000/01:A225 yrkande 2,
2000/01:A277 yrkande 5, 2000/01:A278 yrkande 18 och
2000/01:A704 yrkande 2.
Ställningstagande
För att svenskt näringsliv skall stå väl rustat på
den globala arenan måste utbildningsnivån öka hos
arbetskraften på alla nivåer, från baskompetens till
spetskompetens. I framtiden kommer omsättningen på
kompetens att vara än snabbare än i dag. För en
civilingenjör eller en sjuksköterska kan det handla
om så korta perioder som fyra fem år innan
kunskaperna är för gamla och måste förnyas eller
kompletteras.
Vår förmåga att möjliggöra ett livslångt lärande
kommer att påverka företagens möjligheter att
rekrytera personal som stannar i Sverige. Det bör
vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och
varje anställd i företaget att satsa på medarbetares
kompetens för att utveckla såväl företaget som den
enskildes personliga kvalifikationer.
Vi anser att ett system med individuella
kompetenskonton bör införas och att det är viktigt
att de medel som finns avsatta för ändamålet sedan
år 2000 snarast kommer till användning. Systemet
skall ge möjlighet till var och en att, eventuellt
tillsammans med arbetsgivaren, spara till sin
kompetensutveckling på skattegynnade villkor. Staten
bör ikläda sig en utjämnande funktion för t.ex.
löntagare med låg lön. Egenföretagare bör kunna
kopplas till systemet genom speciella regler.
Med det anförda tillstyrker vi de aktuella
motionsyrkandena.
8. Idrottskonto (punkt 6) - c, mp
av Birger Schlaug (mp) och Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ett konto för
inkomstutjämning över tiden för personer med starkt
varierande inkomster. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Sk617, 2000/01:Sk708,
2000/01:Sk1023 och 2000/01:Kr524 yrkande 4.
Ställningstagande
Idrottsutövare kan under några aktiva år erhålla
höga, eller mycket höga, inkomster, ofta som en
följd av att man satsat intensivt på sin idrott.
Utbildning och "civil karriär" kommer ofta i andra
hand. Men de aktiva åren med höga inkomster kan å
andra sidan vara mycket begränsade till antalet.
De regler för inkomstutjämning genom exempelvis
olika former av pensionsarrangemang som för
närvarande finns är ofta klart otillräckliga.
Följden blir många gånger att idrottsutövare, efter
sin karriär, måste börja från början, inte minst med
utbildning. En annan följd är att framgångsrika
idrottsutövare av ekonomiska skäl väljer att bosätta
sig i något annat land. Sverige tappar därmed
goodwill och skatteinkomster. Problemet skulle till
väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att
fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex.
genom att inrätta ett idrottskonto, som fungerar på
liknande sätt som ett skogskonto för skogsägare
eller upphovsmannakonto för författare.
Det innebär att uppskov med beskattning medges för
medel som avsätts till kontona ett visst år och att
beskattningen i stället sker det år medlen tas från
kontot. Med ett idrottskonto fonderas pengarna och
beskattas vid uttag. Motsvarande kan också gälla
andra med mycket osäkra eller mycket periodiska
inkomster såsom författare, konstnärer och musiker.
Frågan om införande av ett konto för utjämning i
vissa fall av inkomster över tiden bör med det
snaraste utredas.
9. Persondatorer och program (punkt 8) - kd, fp
av Helena Höij (kd), Johan Pehrson (fp) och Sven
Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ett särskilt
avdrag för datorer och program. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:T212 yrkande 40.
Ställningstagande
I Sverige består en stor del av klyftan i att
personer med anställning via sin arbetsgivare kan
erhålla subventionerade datorer medan den som t.ex.
är arbetslös inte har samma möjlighet. Detta är
orimligt särskilt med tanke på att det är den som är
arbetslös som kanske mest av allt behöver stöd att
utveckla sin datorvana. För att minska den s.k.
digitala klyftan som uppstår i ett samhälle med en
så snabb teknikutveckling som i dag borde även de
människor som vill men inte anser sig ha råd med
dator och Internet kunna t.ex. få göra ett
skatteavdrag.
I delstaten Minnesota finns det t.ex. möjligheter
för familjer med en inkomst som inte överstiger en
viss summa, att hjälpa sina barn med dator och
programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag
kan även göras för viss utbildning, sommarläger och
instruktionsböcker. Även andra typer av skatteavdrag
finns i USA för att minska den digitala klyftan.
Riksdagen bör tillkännage för regeringen som sin
mening vad som anförs om att ett skatteavdrag för
att motverka den digitala klyftan bör övervägas.
10. Personaloptioner (punkt 9) - m, kd, c, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m), Rolf Kenneryd (c),
Johan Pehrson (fp) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om beskattningen
av personaloptioner. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Sk324 yrkande 9, 2000/01:Sk735
yrkande 5, 2000/01:
T212 yrkande 41, 2000/01:T717 yrkande 2,
2000/01:T718 yrkande 1 och 2000/01:N267 yrkande 13.
Ställningstagande
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst
vad avser att locka till sig kompetenta personer.
För växande företag, som är globala i sin själ, är
det inte svårt att tänka sig att förlägga
verksamheten på annan plats än i Sverige. För att
Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera
framgångsrikt om den globala kompetensen måste en
kombination av gynnsamma villkor och personliga
utvecklingsmöjligheter säkerställas.
Ett sätt för många nya företag att försäkra sig om
kompetenta medarbetare är att skapa optionsprogram.
Det innebär att medarbetarna visserligen inte får
särskilt mycket betalt i lön under ett
uppbyggnadsskede, men i gengäld får de en utfästelse
att senare förvärva aktier i företaget. Man kan säga
att medarbetarna riskerar sitt humankapital på
liknande sätt som andra satsar penningkapital. Blir
företaget ett misslyckande förlorar man allt, blir
det en framgång kan avkastningen bli stor. I USA,
som är huvudaktör inom tillväxtbranscherna, är
attraktiva optionsprogram den i särklass viktigaste
konkurrensparametern vid rekrytering av personal.
Beskattningen är i flertalet delstater dessutom
förmånlig.
I Sverige beskattas personaloptioner oförmånligt
beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och
höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen
för personaloptioner att företagens kostnader för
personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara.
Det medför särskilda problem för de små perso-
nalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell
styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys
och påverkar negativt marknadens värdering av
företagen, exempelvis vid en börsintroduktion.
I takt med att optionsprogrammen blir vanligare
ökar behovet av en anpassning av skattereglerna.
Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses
över både för dem som är långsiktigt verksamma i
Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte
minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen
från länder med förmånligare beskattningsregler
måste tas som utgångspunkt vid översynen.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
11. Resor till och från arbetet (punkt 10) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om sänkta
bensinpriser, höjda avdrag för resor till och från
arbetet och resor till barnomsorg. Därmed bifaller
riksdagen delvis motionerna 2000/01:Sk639 yrkande 2
och 2000/01:A812 yrkande 10 och avslår motionerna
2000/01:Sk639 yrkande 3, 2000/01:N263 yrkande 8,
2000/01:N268 yrkande 12, 2000/01:N325 yrkande 9 i
denna del och 2000/01:MJ845 yrkande 10.
Ställningstagande
I ett land som Sverige med långa avstånd och stora
områden där alternativ till bilen ofta inte finns är
det viktigt att kostnaden för att använda egen bil
inte är för hög. Alla resor som görs är inte
arbetsresor. För att folk skall kunna bo i
glesbygden räcker det därför inte att t.ex. höja
avdraget för arbetsresor.
Bensinpriset har under de senaste åren stigit till
rekordnivåer genom en kombination av pris- och
skattehöjningar. Vi anser att de svenska bensin-
skatterna nu måste sänkas till en genomsnittlig
europeisk nivå och har därför i vårt
budgetalternativ föreslagit att skatten på bensin
och diesel sänks med 70 öre per liter inklusive moms
från årsskiftet.
Även reseavdraget behöver höjas och vi har i vårt
budgetalternativ föreslagit att avdraget bestäms
till 20 kr per mil i stället för nuvarande 16 kr per
mil.
Vid beräkning av avdrag för resor till och från
arbetet bör restiden även inkludera hämtning och
lämning av barn vid barnomsorg. Detta är för många
en förutsättning för att kunna arbeta, och denna tid
och omväg bör räknas in vid beräkning av
tidsvinsten.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna.
12. Resor till och från arbetet (punkt 10) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om resor till och
från arbetet. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:MJ845 yrkande 10, 2000/01:A812 yrkande 10,
bifaller delvis motion 2000/01:N263 yrkande 8 och
avslår motionerna 2000/01:Sk639 yrkandena 2 och 3,
2000/01:N268 yrkande 12 och 2000/01:N325 yrkande 9 i
denna del.
Ställningstagande
Gränsen för avdrag för resor till och från jobbet
bör enligt vår mening sänkas från 7 000 till 5 000
kr. Det innebär att resekostnader på ytterligare
2 000 kr blir avdragsgilla jämfört med i dag. Vidare
bör avdraget inkludera resor till och från
barnomsorg. Förslaget skall ses som ett stöd för
personer i glesbygd och andra som inte har möjlighet
att utnyttja kollektiva alternativ till bilen.
13. Resor vid kortvariga uppdrag (punkt 11) -
m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ändrade regler
för resor vid kortvariga uppdrag. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sk784.
Ställningstagande
Vi anser att det är orimligt att en person som bjuds
in för att medverka i en intervju, ett debattprogram
eller liknande kan beskattas fullt ut för den res-
ersättning som utgår. Det kan innebära att den som
redan tidigare har svårt att göra sin stämma hörd i
medievärlden i stället avstår från att delta i
exempelvis samhällsdebatter.
Det är bra att frågan har behandlats av
Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader och
att det nu pågår ett arbete inom Regeringskansliet
med ett förslag om ändrade regler. Vi vill dock
understyrka att det är viktigt att ett sådant
förslag inte försenas ytterligare utan läggs fram
skyndsamt.
14. Bilförmån (punkt 12) - fp
av Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en översyn av
reglerna om beskattning av bilförmån. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk783 och bifaller
delvis motionerna 2000/01:Sk613, 2000/01:Sk655,
2000/01:Sk710 och 2000/01:Sk729 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Grundprincipen för löneförmåner är och skall vara
att förmånen beskattas till sitt faktiska värde.
Detta gäller i dag inte för s.k. förmånsbilar.
Ett viktigt avsteg är det faktum att man i
förmånsbeskattningen inte skiljer mellan bilar som
ges som ren löneförmån och bilar som används
mestadels som tjänsteredskap. Detta gäller särskilt
för småföretagare. Samtidigt beskattas förmånen till
ett värde där den rörliga kostnaden blir ytterst
liten. Detta har fått till följd att den som har en
bil som löneförmån som man använder mycket privat
tjänar på detta jämfört med att ta ut lön, medan den
som har en bil att använda mycket i tjänsten men
lite privat tvingas betala en skatt som överstiger
privatförmånen.
För egenföretagaren kan detta innebära att ett
fordon som skulle behövas i företaget inte kan
anskaffas på grund av oacceptabla privatekonomiska
konsekvenser. Samtidigt skulle det vara önskvärt att
den rörliga kostnaden för privatbruk av förmånsbil
ökade och den fasta därmed minskade. Ett sådant
system riskerar dock att bli tekniskt alltför
komplicerat och svårkontrollerat. I grunden borde
det inte finnas skattemässiga skäl för en individ
att föredra att få ut lön i form av förmåner. Ett
gott företagarklimat har däremot inte för-
månsbeskattningsregler som försvårar eller
förhindrar ett praktiskt sätt att bedriva
verksamheten.
Ett andra viktigt avsteg är att det inte är bilens
faktiska inköpspris som utgör underlag för
förmånsvärderingen utan administrativt fastställda
priser, oaktat att man kan ha erhållit rejäla
rabatter eller köpt bilen begagnad till av olika
skäl påtagligt lägre pris. Den internationella
handeln ökar alltmer. Det gäller även bilar. Det är
bra att prisnivåerna utsätts för det konkurrenstryck
det innebär att kunden likaväl kan köpa sin bil i
ett annat land, där priset är mer förmånligt. Det
vore också bra om mindre och billigare bilar kunde
utgöra ett också skattemässigt fördelaktigare val,
både för konkurrensens och produktutvecklingens
skull.
Mot bakgrund av ovan nämnda skäl vore det
angeläget att en översyn av förmånsbilsbeskattningen
kunde göras.
15. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - m, fp
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Catharina Hagen
(m) och Johan Pehrson (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om avdrag för
kostnader för arbetsrum i bostaden. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Sk604, 2000/01:Sk608,
2000/01:Sk614 och 2000/01:Sk780.
Ställningstagande
Dagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas
bland annat av att alltfler arbetstagare utför
arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler och fler
fasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats
ersätts av rörliga arbetsplatser och av ett
arbetssätt som innebär att en ökande del av arbetet
utförs i arbetstagarens hem.
Denna samhällsutveckling motiverar en radikal
omprövning av den hittillsvarande mycket stränga
lagstiftning beträffande rätt till skatteavdrag för
arbetsrum i hemmet som har gällt i princip
oförändrad i decennier. I våra förvaltningsdomstolar
har också utvecklats en extremt fyrkantig och rigid
rättspraxis på området. Denna praxis har i vissa
fall tagit sig närmast parodiska uttryck. Begrepp
som "från bostaden avskilt utrymme" har föranlett
företagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att
undra om man måste mura igen dörren och ordna entré
till arbetsrummet via repstege.
Lagen och rättstillämpningen måste enligt vår
mening anpassas till rådande aktuella förhållanden
på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen riskerar
annars att kraftigt motverka en dynamisk och i
övrigt önskvärd utveckling.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
16. Ideellt skadestånd (punkt 14) - kd, mp
av Helena Höij (kd), Birger Schlaug (mp) och Sven
Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ideellt
skadestånd. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:
Sk618.
Ställningstagande
I ett uppmärksammat mål har Kammarrätten i Göteborg
fastslagit att skadestånd som en arbetsgivare
utbetalar därför att tillräckliga åtgärder inte
vidtagits med anledning av påstådda sexuella
trakasserier på arbetsplatsen skall räknas som
inkomst av tjänst och beskattas.
Ideella skadestånd som saknar samband med
skattepliktig verksamhet är normalt skattefria.
Enligt rådande praxis och kammarrättens utslag är
emellertid skadestånd som har sin grund i
anställningsförhållanden, oavsett om det i praktiken
rör sig om ideell skada eller ej, att betrakta som
skattepliktig inkomst av tjänst.
Vi anser att bristande åtgärder från
arbetsgivarens sida vid påståenden om sexuella
trakasserier skall ses som ideell skada på grund av
den kränkning och det lidande som en drabbad person
utsatts för. Detta bör enligt vår mening också slå
igenom i lagstiftningen. Det är märkligt, för att
inte säga i sig kränkande, att den typ av skadestånd
det här är fråga om beskattas som om det vore en
inkomst av tjänst. Jämställdhetslagen bör därför
ändras eller förtydligas så att skadestånd med
anledning av sexuella trakasserier på en arbetsplats
blir skattefria.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
17. Privata pensionsförsäkringar (punkt 15) -
m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om förslaget om
avskaffad avdragsrätt för privata pensionsförsäk-
ringar. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sk628 och avslår motionerna 2000/01:Sk669
och 2000/01:Sk788.
Ställningstagande
Över två miljoner svenskar lägger regelbundet undan
pengar för att komplettera sin kommande
ålderspension med en pensionsförsäkring. Det
långsiktiga sparandet för ålderdomen är av största
betydelse för enskilda människor och för samhället i
stort.
Hittills har statsmakterna velat uppmuntra ett
kompletterande sparande från medborgarnas sida för
att utjämna inkomster över tiden. Det har med rätta
ansetts vara värt att premiera enskildas
ansvarstagande för ålderdomen. Det har dessutom
bidragit till kapitalbildningen i samhället.
Sparandet i pensionsförsäkringar är avdragsgillt
inom vissa ramar, vilket innebär att inkomst-
beskattningen skjuts upp tills försäkringen faller
ut, i regel efter många år. Den avkastningsskatt som
löpande tas ut på försäkringen är lägre än skatten
på annat sparande.
Nyligen presenterade Finansmarknadsutredningen ett
batteri med förslag. Ett av förslagen innebär att
avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar skall
avskaffas. Förslaget kan möjligen vara föranlett av
att de statliga utredningarnas förslag måste vara
finansierade, och kanske såg utredningen ett
avskaffande av avdragsrätten för
pensionsförsäkringar som en finansiering av andra -
också angelägna - reformer för sparande och
kapitalbildning.
Vi anser att utredningens förslag om att avskaffa
avdragsrätten är helt orimligt. De regler som
omgärdar ett långsiktigt privat sparande måste vara
stabila. Människor som under många år planerat för
sin ålderdom genom eget pensionssparande har rätt
att avkräva statsmakten ett ansvarsfullt beteende.
Riksdagen bör därför som in mening ge regeringen
till känna att det inte är aktuellt att avskaffa
avdragsrätten för pensionssparande. I övrigt
avstyrker vi motionsyrkandena.
18. Gåvor till ideell verksamhet, m.m.
(punkt 16) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Catharina Hagen (m) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en avdragsrätt
för gåvor till ideell verksamhet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del, bifaller
delvis motion 2000/01:Sk670 och avslår motion
2000/01:Sk787.
Ställningstagande
Med tanke på de kraftiga nedskärningar som görs av
den offentliga sektorn bör nu tiden vara inne att
genom skatteavdrag för donationer till ideella före-
ningar frigöra kapital och resurser som annars
aldrig kommit dessa till del. I länder som har en
utvecklad tradition av skatteavdrag även för större
eller mindre donationer under donatorns levnad har
betydande belopp donerats som möjliggjort stora
satsningar på idrott, forskning och andra välgörande
ändamål. Denna typ av avdragsrätt finns i många
andra länder som t.ex. USA, Frankrike, Holland,
England, Belgien och Norge.
Att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella
organisationer skulle definitivt öka föreningslivets
och den ideella sektorns möjligheter att öka i
omfattning. En positiv effekt av denna avdragsrätt
är också att de organisationer som har god kontakt
med sina medlemmar och sympatisörer förmodligen
skulle premieras. Organisationer som har dålig
kontakt med sina medlemmar och kanske bara överlever
genom kommunala bidrag får starka incitament att
förbättra sina kontakter med verkligheten.
Regeringen bör få i uppdrag att utreda den närmare
utformningen av en sådan avdragsrätt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
19. Ideella föreningars ersättning till ledare
m.m. (punkt 18) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ideella
föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk688 och avslår
motion 2000/01:Sk658 i denna del.
Ställningstagande
Idrottens betydelse för ungdomar går inte nog att
betona. Den ger kamratskap och umgänge, bättre hälsa
genom träning som är betydelsefullt för att få en
bra start i livet, och det ger en socialt viktig och
meningsfull fritid. Vi vet genom många rapporter att
många ungdomar sitter stilla mycket, vilket innebär
för lite fysisk aktivitet. Det påverkar skolarbetet
och hälsan negativt.
Ungdomsidrottens verksamhet gör att många barn,
som annars skulle få olika sociala problem, kan
hålla sig borta från skadliga miljöer. Det finns i
Sverige tusentals ledare, ofta föräldrar, som
engagerar sig inom ungdomsidrotten. De lägger ner
mycket tid och kraft för att deras egna eller andras
barn skall få delta i olika idrottsaktiviteter.
Verksamhet som är kopplad till ungdomsidrott är
enbart positiv för samhället.
Vi anser att det bör utredas om det är möjligt att
göra den här typen av ersättningar skatte- och
avgiftsfria. Det anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
20. Ideella föreningars ersättning till ledare
m.m. (punkt 18) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om ideella
föreningars ersättning till ledare m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk658 i denna del
och avslår motion 2000/01:Sk688.
Ställningstagande
Den ideella sektorn är något mycket värdefullt som
bör stödjas. Många ideella organisationer gör en
fantastisk insats; Rädda Barnen, Frälsningsarmén,
BRIS, Röda korset, Scouterna och idrottsrörelsen för
att nämna några vid namn. Det är dock inte lätt att
bedriva ideell verksamhet i Sverige. Höga skatter
och arbetsgivaravgifter är en viktig orsak till att
många föreningar och organisationer dras med en
dålig ekonomi.
För idrottsföreningar gäller speciella regler vid
utbetalning av ersättning till idrottsutövare.
Understiger föreningens ersättning till en utövare
ett halvt basbelopp per år utgår inte
arbetsgivaravgift och löneskatt. Vidare kan ett
schablonavdrag på upp till 3 000 kr medges för
kostnader för t.ex. idrottsredskap.
Vi anser att samma regler bör gälla hela den
ideella sektorn. Därigenom kan föreningslivet slippa
en hel del byråkrati och kostnader när man arvoderar
olika funktionärer och personer som medverkar vid
olika arrangemang.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
21. Fackföreningsavgifter (punkt 24,
motiveringen) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Ställningstagande
Avdrag för medlemsavgift till fackförening medges
inte enligt gällande regler. När det gäller
arbetsgivarnas rätt till avdrag för avgifter till
arbetsgivarorganisationer föreligger inte heller
någon avdragsrätt för den del av avgiften som avser
utgifter för föreningsangelägenheter eller
serviceåtgärder. Däremot får arbetsgivarna avdrag
för den del av avgiften som avser medel för
konfliktändamål. Anledningen är att sådana avgifter
anses ha karaktär av försäkringspremie och därför, i
enlighet med grundläggande principer för
företagsbeskattningen, är avdragsgilla. Den
skattemässiga jämställdheten mellan arbetstagare och
arbetsgivare upprätthålls genom att utbetalda kon-
fliktersättningar är skattepliktiga för arbetsgivare
men inte för fackföreningsmedlemmar.
FARA-utredningens förslag innebär att den
nuvarande skattemässiga neutraliteten mellan
arbetsgivare och arbetstagare upphävs. En större del
av fackföreningsavgiften skall enligt utredningens
förslag berättiga till skattereduktion.
Vi anser att de nu gällande reglerna är neutrala
och är inte beredda att tillstyrka tillkännagivanden
till regeringen om att de skall ändras. Vi avstyrker
därför - i likhet med utskottet - de nu aktuella
motionsyrkandena.
22. Dubbel bosättning (punkt 26) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om att
avdragsrätten för ökade levnadskostnader vid dubbel
bosättning bör utvidgas. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk785 och bifaller delvis motion
2000/01:Sk786.
Ställningstagande
En skattskyldig som på grund av sitt arbete flyttar
till ny bostadsort och behåller bostaden på den
tidigare bostadsorten kan medges avdrag för ökade
levnadskostnader beroende på vederbörandes bostads-
och familjeförhållanden. Vid dubbel bosättning
medges gifta och sammanboende par avdrag under
längst tre år och ensamstående skattskyldiga under
längst ett år. Avdrag under längre tid kan medges om
det finns särskilda skäl. Därefter krävs att den
skattskyldige flyttar till den ort där han har sitt
arbete eller att han bestrider sina kostnader för
dubbel bosättning av beskattade pengar. Det första
alternativet är för många omöjligt av familjeskäl,
det andra är det av ekonomiska skäl.
Möjligheten att få avdrag för ökade
levnadskostnader vid tillfälligt arbete var fram
t.o.m. 1998 års taxering begränsad till två år.
Avdrag kunde medges under längre tid än två år, om
"anställningens natur" eller "andra särskilda skäl"
talade för det. I syfte att underlätta rörligheten
på arbetsmarknaden och samtidigt göra reglerna
enklare och mer förutsebara har riksdagen slopat
tvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader
vid tillfälligt arbete fr.o.m. 1999 års taxering.
Avdrag skall medges så länge det tillfälliga arbetet
pågår och förutsättningarna i övrigt för avdrag är
uppfyllda (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17).
Det är en händelse som ser ut som en tanke att denna
regel bara tar sikte på behoven hos
anläggningsarbetare och liknande.
Vi anser att tiden nu är mogen att ta steget att
utvidga gränsen även vid permanent arbete utanför
hemorten. Det skulle öka möjligheterna att bo och
arbeta i glesbygd och förbättra rörligheten på
arbetsmarknaden. Det skulle också ge positiva
effekter genom att små kommuner i glesbygden får
bättre möjligheter behålla mer av sitt vikande
befolkningsunderlag.
Riksdagen har under våren 2000 gjort ett
tillkännagivande till regeringen om att en
utvidgning av avdragsrätten för ökade
levnadskostnader vid dubbel bosättning skulle kunna
ge positiva effekter genom ökad rörlighet på arbets-
marknaden och förbättrade möjligheter att bo och
arbeta i glesbygd och att det finns skäl att
genomföra en kompletterande utredning som belyser
dessa effekter, liksom den statsfinansiella
kostnaden.
Med hänsyn till den tid som gått sedan riksdagens
tillkännagivande finns det enligt vår mening skäl
för riksdagen att på nytt ge regeringen till känna
att tiden nu är mogen att utvidga avdragsrätten för
ökade levnadskostnader även vid dubbel bosättning.
Regeringen bör enligt vår mening återkomma med ett
förslag med denna inriktning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
23. Försvarsmakten (punkt 27) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om en översyn av
skattereglerna i syfte att optimera dessa för
Försvarsmaktens intresse. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk782.
Ställningstagande
Försvarsmakten är, åtminstone i ekonomiska termer,
statens största enskilda myndighet. Den svenska
officerskåren tjänstgör under förhållanden som i
stor utsträckning vore helt främmande på den civila
arbetsmarknaden. Till denna beskrivning av office-
rens tjänstgöring i Sverige kommer dessutom den
under senare år allt vanligare tjänstgöringen
utomlands som innebär än större uppoffringar och
risker för de enskilda officerarna.
I den svenska skattelagstiftningen finns en rad
bestämmelser som formats utan att Försvarsmaktens
särskilda behov av personalrörlighet och rekrytering
beaktats. I åtskilliga fall är det dessutom så att
dessa för verksamheten väsentliga mål direkt
motverkas av regelverket - och dess tillämpning - på
skatteområdet. Inom landet hänger problemen samman
med dels folkbokföringen av personal med tillfällig
anställning (tidsbegränsad placering), dels
begränsningen av avdraget för dubbel bosättning och
hemresor till en tidsperiod av maximalt tre år.
Kommunalskattelagen medger inte avdrag trots att man
kan tvingas byta arbetsplats (tidigare myndighet) på
samma ort och påbörja en ny tidsbegränsad period.
Ett exempel på detta är att först vara lärare vid en
skola för att därefter tjänstgöra vid en stab eller
vice versa inte går ihop ekonomiskt. Eftersom
Försvarsmakten ofta tillämpar beordrad, men
tidsbegränsad tjänstgöring i flera på varandra
direkt följande perioder, innebär det att den
enskilde inte kan flytta till en ny arbetsort.
Personalplaneringen sker nämligen ofta i perioder om
två till tre år. Det senare även beroende på det
senaste decenniets återkommande omorganisation av
militär verksamhet.
I den internationella verksamheten är det främst
två förhållanden som medför problem.
Förmånsbeskattning sker i dag också av måltider som
intas under fältliknande förhållanden. Detta har
mycket svårt att få acceptans av personalen.
Särskilt besvärande blir det eftersom de delar av
traktamentet som blir kvar efter avdrag är mycket
små. I dag medger det s.k. utlandstraktamentet ingen
eller ringa handlingsfrihet vad avser tid eller
plats för intagande av måltid. Vidare skapar
förmånsbeskattningen av stöd för hemmavarande pro-
blem. Här måste skapas möjligheter att utan
förmånsbeskattning få hjälp med allt ifrån
heltids/deltidsuppfyllnad i form av lön för
hemmavarande make/maka, till joursystem för praktisk
hjälp med t.ex. barnpassning. När den enskilde
officeren åläggs ett tungt utlandsuppdrag med
politiskt prioriterat syfte innebär det med dagens
regler ett kanske lika tungt "uppdrag" för den
hemmavarande utan vare sig ersättning eller stöd.
Dagens skatteregler är som beskrivits långt ifrån
optimala för verksamhetsintresset hos statens
största myndighet. En myndighet vars funktionssätt
är av avgörande betydelse inte bara för Sveriges
fred och frihet utan också för våra möjligheter att
i samverkan med andra länder upprätthålla fred och
frihet i andra delar av världen. Det är oacceptabelt
att staten i sin roll som uppdragsgivare och
beslutsfattare i säkerhetspolitiska frågor direkt
motverkas i sitt syfte av statliga beslut på
skatteområdet.
Enligt vår mening bör en översyn av skattereglerna
genomföras snarast möjligt. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.
24. Svenskar i utlandet (punkt 28) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i reservationen anförs om svenskar i
utlandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:
Sk793 yrkande 1.
Ställningstagande
Människors möjlighet och benägenhet att flytta
mellan olika länder ökar alltmer. Detta ställer i
sin tur större krav på bland annat
skattelagstiftningen. När det gäller beskattning av
arbete så följer av OECD:s modellavtal att
inkomsterna i regel tas upp till beskattning i det
land personen i fråga arbetar.
För de flesta svenskar som är bosatta och arbetar
i utlandet gäller att man skall betala sin skatt i
det land där man bor. Ett undantag är dock skatt på
pensioner från stat och kommun som beskattas i
Sverige för svenskar i utlandet. För undvikande av
dubbelbeskattning finns ofta särskilda avtal mellan
länderna.
När det gäller förhållandena för svenska
pensionärer som är bosatta i Spanien, så medger inte
Sverige avräkning av den skatt som betalats i
Sverige förrän den faktiskt erlagts.
Jämkningsmöjligheter saknas. Detta kan leda till
likviditetsproblem för den enskilde. Sverige har
möjlighet att tillsammans med Spanien ändra i
dubbelbeskattningsavtalet. Ett annat alternativ är
att ändra i intern svensk lagstiftning. Det senare
torde var den mest framkomliga vägen.
Enligt vår mening bör principen vara att svenska
medborgare inte skall behöva betala skatt på sina
inkomster till två stater, för att först i efterhand
få tillbaka skatten från en av de berörda staterna
genom avräkning. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen med ett förslag som innebär att denna
olägenhet undanröjs.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Vi ser det som en viktig och prioriterad uppgift att
skapa en skattestruktur som gör att fler kan klara
sig på sin egen lön och inte tvingas vara beroende
av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop
och föreslår bl.a. inkomstskattesänkningar för alla.
Stabila och goda villkor bör skapas för fler och
växande företag och därigenom öka sysselsättningen,
minska arbetslösheten och trygga välfärden. Här
ingår bl.a. en kraftig sänkning av arbetsgivaravgif-
terna.
Vi ser ingen anledning att i detta ärende
återupprepa våra förslag utan hänvisar till den
inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i
betänkandet 2000/01:FiU1.
2. Skattepolitikens inriktning (punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat
och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och har
aktivt medverkat till att den svenska ekonomin nu är
stark. Vi har under höstens budgetbehandling
föreslagit skattesänkningar och reformer på
arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och
stärka välfärden. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt
för låg- och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på
företagande och boende. Centerpartiet arbetar också
för att långsiktigt öka miljörelateringen i
skattesystemet.
Jag ser ingen anledning att i detta ärende
återupprepa våra förslag utan hänvisar till den
inriktning av skattepolitiken som vi redovisat i
betänkandet 2000/01:FiU1.
3. Landsbygds- och glesbygdsavdrag (punkt 2) -
v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
Den regionalpolitiska utredningen har i sitt
slutbetänkande behandlat frågan om ett
landsbygds/glesbygdsavdrag. Utredningens
slutbetänkande är nu föremål för överväganden inom
Regeringskansliet.
I denna fråga avvaktar vi resultatet av
regeringens överväganden.
4. Resor till och från arbetet (punkt 10) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Ställningstagande
I Centerpartiets budgetalternativ finns förslag som
innebär att reseavdraget höjs till 20 kr per mil. En
höjd avdragsrätt gör att människor har en fortsatt
möjlighet att bo kvar eller flytta till mindre orter
där arbetsresorna ofta är långa. Ett höjt reseavdrag
ökar även den regionala rörligheten på arbetsmark-
naden och bidrar därmed till ett större
arbetskraftsutbud även i mindre orter. Riskerna för
arbetskraftsbrist inom vissa yrken minskas därmed.
Vi har också föreslagit att reseavdraget skall
omfatta resor till och från barnomsorg.
Våra yrkanden har i denna del behandlats under
hösten i 2000/01:FiU1.
5. Arbetsrum i bostaden (punkt 13) - kd
av Helena Höij (kd) och Sven Brus (kd).
Ställningstagande
Distansutredningen har i SOU 2000:115 bl.a.
föreslagit att ett schablonavdrag, som motsvarar det
som gäller för näringsidkare införs vid inkomst av
tjänst. Förslaget innebär att arbetstagare medges
avdrag för bostadskostnad, även om någon del av
bostaden inte särskilt inrättats för verksamheten,
om arbete i tjänsten utförts i bostaden minst 800
timmar under beskattningsåret och det med hänsyn
till arbetet eller anställningens art har varit
motiverat att utföra arbetet i bostaden.
Med hänsyn till att Distansutredningens förslag nu
är föremål för överväganden inom Regeringskansliet
ser vi inte något skäl att nu framställa yrkanden i
denna fråga. Om det dock visar sig att regeringens
förslag dröjer eller inte tar tillräcklig hänsyn
till Distansutredningens förslag är vi beredda att
återkomma i frågan.
6. Ideellt skadestånd (punkt 14) - v
av Per Rosengren (v) och Claes Stockhaus (v).
Ställningstagande
Om ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt
lidande t.ex. ärekränkning, sveda och värk, lyte
eller men är det ett ideellt skadestånd. Sådana
engångsbelopp är skattefria om de inte har ett för
starkt samband med ett anställningsförhållande.
Härvid fäster domstolarna stort avseende vid om
ersättningen utbetalas från en arbetsgivare eller
f.d. arbetsgivare. Skadestånd på grund av uppsägning
har t.ex. ansetts utgöra skattepliktig ersättning
och därför upptagits till beskattning.
När det gäller beskattningen av skadestånd som en
arbetsgivare betalar därför att tillräckliga
åtgärder inte vidtagits med anledning av ett
påstående om att det förekommer sexuella
trakasserier på arbetsplatsen följer dessa
avgöranden den praxis som etablerats för ideella
skadestånd.
Även om det eventuellt kan finnas skäl att närmare
överväga om den praxis som utvecklats för ideella
skadestånd i anställningsförhållanden behöver ändras
på något sätt är vi inte beredda att nu ställa oss
bakom de yrkanden som väckts i frågan.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att
utreda ett landsbygdsavdrag med införande år 2002 i
enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individuella
utbildningskonton.
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en skatteväxling för
miljön och jobben.
2000/01:Sk324 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatt på
personaloptioner.
2000/01:Sk604 av Marietta de Pourbaix-Lundin och
Tomas Högström (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att
rätten till skatteavdrag för arbetsrum i bostaden
utvidgas.
2000/01:Sk608 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en anpassning av
skattereglerna kring distansarbete så att den nya
teknikens möjligheter att skapa nya arbetsvillkor
och nya arbetstillfällen inte hindras.
2000/01:Sk613 av Maria Larsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avskaffande av körjournaler för
att i stället införa en schablonbeskattning.
2000/01:Sk614 av Sten Tolgfors och Gunnar Axén (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avdragsrätt för den del av
bostadsytan som används för arbete.
2000/01:Sk615 av Catharina Elmsäter-Svärd och
Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen beslutar införa en
skattereduktion för hemnära tjänster i enlighet med
vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk617 av Birgitta Sellén och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
införande av ett idrottskonto.
2000/01:Sk618 av Kjell Eldensjö och Ingemar Vänerlöv
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om översyn av
lagstiftningen vad avser skatt på skadestånd vid
sexuella trakasserier på arbetsplats.
2000/01:Sk628 av Göran Hägglund (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avdragsrätten för privata
pensionsförsäkringar.
2000/01:Sk635 av Ola Karlsson och Per-Samuel Nisser
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda
ett system med avdragsrätt för
fortbildningskostnader.
2000/01:Sk638 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att
förhandlingar om gränsgångaravtal snarast bör upptas
med Danmark.
2000/01:Sk639 av Ingvar Eriksson och Anders G
Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bilavdrag vid
arbetsresor.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring gällande bilens betydelse i ett
fungerande samhälle i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Sk651 av Stefan Hagfeldt (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av att bryta
bidragsberoendet.
2000/01:Sk655 av Per Rosengren och Marie Engström
(v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av skattereglerna i enlighet
med vad i motionen anförs om förmånsvärde.
2000/01:Sk658 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att utreda på vilka sätt den
ideella sektorn skulle kunna stödjas i fråga om
avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer,
reducerade arbetsgivaravgifter samt reseavdrag för
resor vid ideella barn- och ungdomsverksamheter.
2000/01:Sk663 av Inger Strömbom (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen låter utreda ett tidigarelagt
reavinstskatteavdrag med syfte att omfördela
skattebelastningen så att skattereduktion erhålls i
samband med förbättringsåtgärder.
2000/01:Sk666 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om att införa en avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Sk667 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att öar utan bro- eller
tunnelförbindelse med fastlandet skall bli
öskatteparadis.
2000/01:Sk669 av Tuve Skånberg (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om begränsningar för förmånstagare
till pensionsförsäkringar.
2000/01:Sk670 av Tuve Skånberg och Harald Bergström
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att frågan om skatteavdrag för gåvor till
ideella föreningar och liknande ändamål utreds.
2000/01:Sk677 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att införa lika procentuell skatt
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sk680 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av förändringar i
skattesystemet.
2000/01:Sk686 av Maud Ekendahl och Jeppe Johnsson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt i
deklarationen för privata larm- och
trygghetsanordningar.
2000/01:Sk688 av Per-Samuel Nisser och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ungdomsidrotten och ersättningar till ledare.
2000/01:Sk691 av Margit Gennser (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att det är viktigt att snarast
tillsätta en utredning om hur den progressiva
inkomstskatten skall avvecklas.
2000/01:Sk693 av Sofia Jonsson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om införande av landsbygdsavdrag.
2000/01:Sk698 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att återinföra, vidareutveckla och permanenta ROT-
avdraget.
2000/01:Sk699 av Birgitta Carlsson och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag till grundavdrag på barns
ränteinkomster.
2000/01:Sk704 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av
införande av skattereducering för hemnära tjänster.
2000/01:Sk707 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av en
skattereducering på hushållsnära tjänster.
2000/01:Sk708 av Kent Olsson och Ingvar Eriksson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av ett
idrottskonto för elitidrottare.
2000/01:Sk710 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-
Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att snarast göra en
översyn av förmånsbeskattning av firmabil i syfte
att eliminera otydligheter i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:Sk728 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m, kd, c,
fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om förslag till
sänkt skatt på hushållsnära tjänster.
2000/01:Sk729 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd,
fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bilar som är
arbetsredskap i näringsverksamhet undantas från
förmånsbeskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vid beräkningar
av förmånsvärde för fordon som inte är arbetsredskap
större hänsyn tas till det faktiska värdet av
förmånen.
2000/01:Sk733 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av sänkt skattetryck.
2000/01:Sk734 av Gunilla Wahlén (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning om en
skattereduktion för glesbygdsboende eller ett
glesbygdstillskott enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Sk735 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slopa den
statliga skatten för inkomst av tjänst.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattningen av
optioner.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om slopande av
värnskatten.
2000/01:Sk744 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen
tillsätter en utredning för att undersöka
möjligheterna att återinföra ett ROT-bidrag som
motverkar svart arbetsmarknad, skapar sysselsättning
och ger mer pengar tillbaka till stat och kommun än
vad som utges i bidrag.
2000/01:Sk750 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av
skattereglerna för ideella föreningar och
organisationer.
2000/01:Sk751 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
lagstiftningen vad gäller beskattning av ideella
föreningar.
2000/01:Sk753 av Elver Jonsson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag till
lagstiftning som möjliggör reformering av regler och
skattesatser som innebär att den s.k. svarta
arbetsmarknaden blir möjlig att göra till en "vit"
samhällssektor.
2000/01:Sk754 av Roy Hansson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om privata hemtjänster.
2000/01:Sk755 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att snarast utreda förutsättningarna för
skattesubventionerad hemtjänst i syfte att
möjliggöra för äldre att leva kvar i det egna
boendet.
2000/01:Sk756 av Christina Axelsson (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra avdraget gällande
omkostnadsersättningen konkurrensneutralt mellan
privata familjedaghem och anställda dagbarnvårdare.
2000/01:Sk757 av Siw Persson (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om möjlighet till avdrag för
kostnader för inköp av snöskoter vid uppdrag som
fjällräddare.
2000/01:Sk758 av Erik Arthur Egervärn och Åke
Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en generell möjlighet till avskrivning av skotrar
som används för fjällräddningsuppdrag.
2000/01:Sk759 av Rinaldo Karlsson och Carin Lundberg
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om likvärdig
avdragsrätt för avgifterna till fackliga
organisationer.
2000/01:Sk760 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att höja den
skattefria gränsen för hobbyplockning av vildvuxna
bär, svampar och kottar till 10 000 kr.
2000/01:Sk780 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avdrag för arbetsrum i hemmet.
2000/01:Sk781 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av
jämställda förhållanden på arbetsmarknaden vad avser
avdragsrätt för fackförenings- och
organisationsavgifter.
2000/01:Sk782 av Henrik Landerholm och Karin Enström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av en
översyn av regelsystemet på skatteområdet för att
möjliggöra ett ändamålsenligt personalutnyttjande
inom Försvarsmakten.
2000/01:Sk783 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om översyn av
förmånsbilsbeskattningen.
2000/01:Sk784 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förmånsbeskattning.
2000/01:Sk785 av Christel Anderberg (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avdrag för kostnader vid
dubbel bosättning.
2000/01:Sk786 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om avdrag för
dubbel bosättning.
2000/01:Sk787 av Margit Gennser och Sten Andersson
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att styrkta
gåvor/bidrag upp till ett belopp på 25 000-50 000 kr
för information och upplysning om EMU inför en
folkomröstning skall vara avdragsgilla vid
beskattningen av fysiska personer.
2000/01:Sk788 av Agne Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen begär
att regeringen lägger fram förslag till ändring av
lagen om pensionssparande (1993:931) i syfte att
vidga förmånstagarkretsen.
2000/01:Sk793 av Carl Fredrik Graf (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattning av
svenskar bosatta i utlandet.
2000/01:Sk796 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
gränsgångaravtalet.
2000/01:Sk1001 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utredning av olika modeller
för att underlätta glesbygdsboende.
2000/01:Sk1023 av Kenth Högström (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av reglerna för
inkomstutjämning över tiden för vissa fria
yrkesutövare/näringsidkare.
2000/01:Sk1025 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatten på hemnära
tjänster.
2000/01:Ju229 av Henrik Westman (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för
skyddskostnader.
2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för
styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärer och
skatterna.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett idrottskonto
inrättas för elitidrottare som tjänat höga inkomster
under kort tid.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att höja
grundavdraget.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa ett
förvärvsavdrag.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slopa såväl den
statliga inkomst- som förmögenhetsskatten.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om individuella
kompetenskonton.
2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av
flexibla och hållbara utbildningskonton.
2000/01:Ub807 av Ewa Thalén Finné m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om beskattningen i
Skåne.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om priset för
arbetspendling i Öresundsregionen.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av dubbelbeskattningsavtalet
mellan Danmark och Sverige i enlighet med vad i
motionen anförs.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatteavdrag för att
motverka den digitala klyftan.
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om personaloptioner.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nya regler för beskattning av
personaloptioner i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
reglerna för beskattning av personaloptioner.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att höja
reseavdragen.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ändring av
reseavdraget så att det följer prisutvecklingen och
tar hänsyn till transporter till och från
barntillsyn.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av en
skattereform.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i
motionen anförs om en anpassning av skattesystemet
till optionsprogram.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
i motionen anförs om införande av individuella
kompetenskonton.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reseavdraget och
bensinbeskattningen.
2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen på
skattepolitiken.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till åtgärder för att stimulera
tjänstesektorn i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reseavdraget
skall anpassas efter prisutvecklingen.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slopa den
statliga inkomstskatten i skogslänen.
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en skattereduktion
på hushållstjänster.
2000/01:A225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kompetenskonton.
2000/01:A227 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behoven av en modern
inkomstskattereform för att underlätta löne-
bildningen.
2000/01:A243 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en sänkning av
skatten på arbete.
2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen beslutar om en modern
inkomstskattereform i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:A277 av Maria Larsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbildningskonto.
2000/01:A278 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av
utbildningskonto för att främja kompetenshöjning i
arbetslivet.
2000/01:A704 av Margit Gennser (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilda
skatteregler för den äldre arbetskraftens
kompetensutveckling.
2000/01:A806 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
skattereduktion för hemnära tjänster.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta skatter och
minskade marginaleffekter.
2000/01:A809 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utforma ett
skattesystem som gör det möjligt för kvinnor att ta
del av löneförmåner.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ändrade skatteregler
för ett rikt utbud av hushållsnära tjänster.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att reseavdrag skall
få räknas på den sträcka det tar att köra barn till
och från dagis.