I detta betänkande behandlas proposition 2000/01:8
Ny socialförsäkrings-lag. Några motioner har inte
väckts med anledning av propositionen.
I betänkandet behandlas också elva motionsyrkanden
om socialavgifter väckta under de allmänna
motionstiderna 1999 och 2000. Flertalet av yrkandena
rör nedsättning av arbetsgivaravgiften baserad på en
årslönesumma för företag med säsongsverksamhet. Tre
motionsyrkanden rör krav på att i avgiftssammanhang
likställa ersättning som utges från annan ideell
förening än idrottsförening med ersättning från en
idrottsförening. Krav på sänkta arbetsgivaravgifter
inom tjänstesektorn framförs i två motioner.
I propositionen föreslås en ny socialavgiftslag som
är självständig i förhållande till lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Den nya lagen innebär främst
en lagteknisk och språklig bearbetning av nuvarande
bestämmelser om socialavgifter. Skyldigheten att
betala socialavgifter anpassas till den nya
socialförsäkringslagen (1999:799) så att avgifter
betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas
av den arbetsbaserade socialförsäkringen. Vidare
föreslås att nuvarande bestämmelser om fördelning av
socialavgifter samlas i en ny lag, lagen om
fördelning av socialavgifter.
För arbetsgivare som sysselsätter sjöman föreslås i
propositionen dels att sjömanspensionsavgiften
slopas, dels att nedsättningen av
sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften
upphör.
Det föreslås också att det undantag som gäller för
lönetillägg vid utlandsarbete vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst och underlaget för
arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa ersättningar
blir således avgiftspliktiga och förmånsgrundande.
Enligt förslaget till ny socialavgiftslag skall
sjukförsäkringsavgiften utgöra 8,80 % i form av
arbetsgivaravgift och 9,53 % i form av egenavgift.
Detta är i enlighet med regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2001 om att
sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter
samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks med
0,4 procentenheter.
Den nya socialavgiftslagen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2001.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag med de
ändringar som föranleds av proposition 2000/01:7
Förenklad skattereduktion. Utskottet avstyrker
samtliga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats två reservationer och
tre särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 2000/01:8
I proposition 2000/01:8 Ny socialavgiftslag föreslår
regeringen (Socialdepartementet) att riksdagen antar
de i propositionen framlagda förslagen till
1. socialavgiftslag,
2. lag om fördelning av socialavgifter,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,
5. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483), delvis
7. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
8. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
9. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
10. lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter,
11. lag om ändring i lagen (1999:1379) om ändring i
lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,
12. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
13. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
14. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,
15. lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring
mot vissa semesterlönekostnader,
16. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift,
17. lag om ändring i lagen (1995:439) om
beskattning, förtullning och folkbokföring under
krig eller krigsfara m.m.,
18. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
19. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder),
20. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Förslaget till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483) har överlämnats
till skatteutskottet såvitt avser 1 kap. 1 §.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till
betänkandet.
Proposition 2000/01:7
I proposition 2000/01:7 Förenklad skattedeklaration
föreslår regeringen (Finansdepartementet) att
riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
4. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:000),
5. lag om ändring i lagen (2000:000) om fördelning
av socialavgifter.
Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1999
1999/2000:Sk324 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
7. att riksdagen beslutar om att
arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga
lönesumman.
1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om arbetskrafts- och
sysselsättningsfrågor.
1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifter
och sociala avgifter för säsongsanställd personal.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2000
2000/01:Sk321 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
19. Riksdagen beslutar att
arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga
lönesumman i enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Sf248 av Willy Söderdahl (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen gör en snabbutredning om
möjliga gränsdragningar för vilka grupper av ideella
föreningar som skulle kunna omfattas av en
lagändring i skattelagstiftningen.
2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen begär att regeringen föreslår
förändring av skattereglerna så att alla ideella
kultur- och ungdomsorganisationer jämställs med
idrottsrörelsen i skattehänseende.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att överväga om liknande skatteförmåner som
finns inom idrottsområdet också bör införas inom
kulturområdet för att stödja ideellt arbete.
2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företag skall
medges en nedsättning av arbetsgivaravgiften baserad
på årslönesumman.
2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om arbetsgivar- och
sociala avgifter för säsongsanställd personal.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
arbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta
arbetsgivaravgifter.
Utskottet
Ny socialavgiftslag
Gällande ordning
Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter och
egenavgifter. Arbets- givaravgifter betalas i
princip av den som är arbetsgivare medan
egenavgifter betalas av främst enskilda
näringsidkare och personer som är delägare i
handelsbolag. Bestämmelserna om socialavgifter finns
i lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL).
Socialavgifter skall enligt huvudprincipen betalas
på alla skattepliktiga förvärvsinkomster som är
förmånsgrundande. Med förmånsgrundande inkomst avses
sådan inkomst som ligger till grund för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) och
sjukpenninggrundande inkomst enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL).
Socialavgifterna tas ut för att finansiera den
allmänna försäkringen, ålders-pensioneringen och
vissa andra sociala ändamål (1 kap. 1 § SAL).
I princip gäller att arbetsgivaravgifter skall
betalas av den som är arbetsgivare. I de allra
flesta fall inträder emellertid skyldigheten att
betala arbetsgivaravgifter i och med att man betalar
ut ersättning för arbete.
Underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter är
summan av vad arbetsgivaren under året har utgivit
som lön i pengar eller annan ersättning för utfört
arbete eller annars med anledning av tjänsten eller
andra skattepliktiga förmåner. På ersättningar till
arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år
betalas enbart ålderspensionsavgiften. Vid
bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från
ersättning till en och samme arbetstagare om den
under året inte uppgått till 1 000 kr. En
arbetsgivare får varje månad göra avdrag från
arbetsgivaravgifterna med 5 % av avgiftsunderlaget,
dock högst med 3 550 kr.
Egenavgifter skall betalas av den som har inkomst
av annat förvärvsarbete enligt AFL eller LIP och är
försäkrad enligt någon av dessa lagar. Skyldigheten
att betala egenavgifter grundar sig således på
bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst (3 kap. AFL) och av bestämmelserna om
beräkning av pensionsgrundande inkomst (2 kap. LIP).
Egen-avgifterna beräknas utifrån det fastställda
avgiftsunderlaget. För år efter det år då den
försäkrade har fyllt 65 år skall bara
ålderspensionsavgiften betalas. Detsamma gäller om
den försäkrade uppburit hel förtidspension någon del
av året eller uppburit hel ålderspension hela året.
Om underlaget för den aktuella avgiften understiger
1 000 kr skall inga avgifter betalas. Till grund för
beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall
läggas den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt avseende det aktuella året.
Pensionsanknutna avgifter skall beräknas med ledning
av vad som utgör pensionsgrundande inkomst, medan
övriga avgifter beräknas med ledning av
bestämmelserna om beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst. Vid beräkning av egenavgifter får avdrag
göras med 5 % av det avgiftsunderlag som baserar sig
på sjukpenninggrundande inkomst, dock högst med 9
000 kr per år.
Socialförsäkringslagen (1999:799), som träder i
kraft den 1 januari 2001, innehåller bestämmelser om
vem som omfattas av social trygghet genom svensk
socialförsäkring och vissa bidragssystem. Rätten
till en förmån skall enligt socialförsäkringslagen
grundas på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige
om inte något annat särskilt anges. Den
bosättningsbaserade försäkringen avser garantibelopp
och bidrag, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Den
arbetsbaserade försäkringen avser inkomstförlust och
omfattar t.ex. sjukpenning och inkomstgrundad
ålderspension.
Proposition 2000/01:8
I propositionen anförs att dagens bestämmelser om
socialavgifter är svåra att överblicka och tillämpa
och att behovet av klarläggande regler för när och i
vilka situationer det finns en skyldighet att betala
socialavgifter i Sverige har blivit alltmer
påtagligt. Det gäller särskilt i förhållande till
gemenskapsrätten inom EU. Skyldigheten att betala
socialavgifter måste enligt regeringen även anpassas
till socialförsäkringslagens bestämmelser om
försäkringstillhörighet. Regeringen föreslår därför
att en ny socialavgiftslag införs där bestämmelserna
genomgått en betydande lagteknisk och språklig
bearbetning, anpassats till socialförsäkringslagen
och gjorts självständiga i förhållande till AFL.
Sambandet mellan socialförsäkringstillhörighet och
avgiftsskyldighet förtydligas också.
När det gäller den lagtekniska utformningen
föreslås att bestämmelserna om fördelning av
influtna avgifter samlas i en ny lag, lagen om
fördelning av socialavgifter.
I propositionen anges att uttrycket arbetsgivare i
dag är ett flertydigt begrepp och därför inte bör
användas som ett särskilt begrepp i
avgiftssammanhang. Avgiftsskyldigheten för
arbetsgivaravgifter bör i stället kopplas ihop med
den som utger avgiftspliktig ersättning. I
propositionen anges också att det inte heller finns
några lagtekniska fördelar med att behålla begreppet
arbetstagare i socialavgiftslagen, varför även det
begreppet slopas.
Enligt propositionen är dagens metod för att
bestämma underlaget för socialavgifterna indirekt
utformad och onödigt komplicerad. I en
socialavgiftslag som är fristående från AFL och LIP
bör man i stället använda en direkt metod med
särskilda benämningar på ersättningar eller
inkomster som skall ingå eller inte ingå i
avgiftsunderlaget. Regeringen föreslår därför att
ersättningar för vilka arbetsgivaravgifter skall
betalas, dvs. i första hand lön, arvode etc, benämns
som avgiftspliktig ersättning. Inkomster för vilka
egen-avgifter skall betalas bör benämnas som
avgiftspliktig inkomst. Om arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter inte skall betalas bör ersättningen
respektive inkomsten i konsekvens härmed benämnas
som avgiftsfri.
Underlaget för egenavgifterna bestäms slutligt i
samband med inkomsttaxeringen och till grund för
detta ligger de vid taxeringen till statlig
inkomstskatt bestämda inkomsterna. Egenavgifterna
beräknas och debiteras i samband med beräkning och
debitering av den slutliga skatten. I propositionen
föreslås därför att skyldigheten att betala
egenavgifter bör knytas till den som har
avgiftspliktig inkomst enligt inkomstskattelagen.
Förslaget medför inte någon materiell skillnad i
förhållande till nuvarande regler.
I propositionen anges att F-skattsedelns funktion i
första hand är att klargöra när en utgivare av en
ersättning för arbete skall betala
arbetsgivaravgifter på ersättningen. Regeringen
föreslår därför att nuvarande koppling mellan
skyldigheten att betala egenavgifter och F-
skattsedel slopas.
Egenavgifter beräknas i dag på två olika
avgiftsunderlag. Ålderspensions- och
efterlevandepensionsavgiften grundas på den
pensionsgrundande inkomsten medan övriga avgifter
grundas på den sjukpenninggrundande inkomsten. I
propositionen föreslås att samtliga egenavgifter
skall beräknas på ett och samma underlag.
I propositionen anförs att trots att
arbetsgivaravgifter i dag skall betalas per år
enligt socialavgiftslagen så beräknas, debiteras och
betalas arbetsgivaravgifterna för närvarande i de
allra flesta fall per kalendermånad, till följd av
bestämmelser i skattebetalningslagen. Regeringen
anser att betalningsperioden i socialavgiftslagen
bör vara densamma som i skattebetalningslagen och
föreslår därför att betalningsperioden för
arbetsgivaravgifter skall vara en kalendermånad.
När det gäller avgiftsskyldigheten i ett
internationellt perspektiv föreslår regeringen att
skyldigheten att betala socialavgifter skall gälla
för ersättning för eller inkomst av arbete i Sverige
i den betydelse uttrycket arbete i Sverige har
enligt socialförsäkringslagen.
Socialförsäkringslagen delar som nämnts in
socialförsäkringen i en bosättningsbaserad
försäkring som avser garantibelopp och bidrag och en
arbetsbaserad försäkring som avser inkomstförlust.
Det enda försäkringsvillkoret för att en person
skall omfattas av den arbetsbaserade försäkringen är
att han eller hon arbetar i Sverige. Enligt
propositionen bör sambandet mellan
socialförsäkringstillhörighet och skyldigheten att
betala socialavgifter förstärkas och bli tydligare
än i dag. I den nya lagen bör därför skyldigheten
att betala socialavgifter knytas till sådant arbete
som medför att man omfattas av den arbetsbaserade
försäkringen enligt socialförsäkringslagen. I
socialavgiftslagen bör också anges att det finns
särskilda regler för sjömän, utsända personer och
diplomater m.fl.
Att en person kan komma att omfattas av svensk
arbetsbaserad försäkring kan också följa av
gemenskapsrätt eller avtal med annan stat om social
trygghet. Även i dessa fall bör det enligt
propositionen finnas en skyldighet att betala
svenska socialavgifter. Vidare bör
socialavgiftslagen i princip inte tillämpas i fråga
om ersättning till en person som när arbetet utförs
omfattas av ett annat lands lagstiftning om social
trygghet, antingen till följd av gemenskapsrätten
eller avtal med andra stater.
När det gäller ersättningar som ges ut av
privatpersoner föreslår regeringen att
beloppsgränsen på 10 000 kr för skyldigheten att
betala arbetsgivaravgifter skall kunna överskridas
utan att arbetsgivaravgifter skall betalas på
ersättning som utgivits tidigare under året till
samma person, om det vid tidigare utbetalningar
funnits anledning att anta att den sammanlagda
ersättningen under året kommer att understiga 10 000
kr.
När det gäller ekonomiska konsekvenser anges i
propositionen att i den mån förslagen medför
förändringar i skyldigheten att betala
socialavgifter förklaras det av motsvarande
förändringar på förmånssidan. Utgångspunkten är då
att en ökning eller minskning av inkomsterna från
socialavgifterna innebär en motsvarande ökning eller
minskning av kostnaderna för den arbetsbaserade
socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. I
princip bedöms förslagen därför vara
kostnadsneutrala.
Förslaget, som redovisas nedan, om att avskaffa
sjömanspensionsavgiften och slopa nedsättningen av
sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften
för arbetsgivare som sysselsätter sjömän medför en
ökning av arbetsgivaravgifterna för dessa
arbetsgivare med 1,04 procentenheter. Detta beräknas
innebära en ökning av statens inkomster med ca 20
miljoner kronor per år. Motivet för förslaget är
emellertid att sjömännen numera omfattas av svensk
arbetsbaserad socialförsäkring, vilket i sin tur kan
antas medföra ökade kostnader på förmånssidan.
Sammanlagt medför alltså förslaget till ny
socialavgiftslag enligt propositionen inga
ekonomiska nettoeffekter för det offentliga.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening ger den nya
socialavgiftslagen en tydligare bild av dels vem som
är skyldig att betala socialavgifter, dels för vilka
ersättningar som avgifter skall betalas. Genom att
skyldigheten att betala socialavgifter knyts till
sådant arbete som medför att en person omfattas av
den arbetsbaserade försäkringen enligt
socialförsäkringslagen stärks också sambandet mellan
socialförsäkringstillhörighet och skyldigheten att
betala socialavgifter.
Enligt förslaget till ny socialavgiftslag skall
sjukförsäkringsavgiften utgöra 8,80 % i form av
arbetsgivaravgift och 9,53 % i form av egenavgift.
Detta är i enlighet med regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2001 om att
sjukförsäkringsavgiften höjs med 0,3 procentenheter
samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks med
0,4 procentenheter. Inga motioner har väckts med
anledning av förslaget i budgetpropositionen om höjd
sjukförsäkringsavgift, och utskottet har i sitt
yttrande till finansutskottet över statsbudgetens
inkomster (yttr. 2000/01:SfU1y) tillstyrkt
förslaget.
Utskottet, som nedan återkommer till vissa frågor,
tillstyrker i övrigt regeringens förslag.
Arbetsgivaravgifter för sjömän
Gällande ordning
Arbetsgivare som sysselsätter sjömän (redare)
betalar utöver sedvanliga arbetsgivaravgifter en
särskild sjömanspensionsavgift på 1,20 % av
avgiftsunderlaget. Avgiften skall användas för
beredande av pension åt sjömän som varit påmönstrade
som manskap på svenska handelsfartyg i utrikes fart.
Den särskilda sjömanspensioneringen upphörde vid
utgången av år 1989. Enligt övergångsregler och
vissa äldre författningar kommer dock rätt till
pension att föreligga i vissa fall fram t.o.m. år
2008.
Sjömanspensionerna finansieras genom fonderade
medel jämte avkastning och den särskilda
sjömanspensionsavgiften.
Redare betalar för år 2000 sjukförsäkringsavgift
och arbetsmarknadsavgift om 7,17 % respektive 4,93 %
av avgiftsunderlaget. Motsvarande procentsatser för
andra som betalar arbetsgivaravgifter är 8,50 %
respektive 5,84 %. I jämförelse med andra
avgiftsskyldiga betalar redare således totalt med
sjömanspensionsavgiften 1,04 procentenheter lägre
avgifter.
Enligt sjömanslagen utges lön vid sjukdom eller
skada såväl under pågående befattning som efter det
befattningen lämnats. Lön utges under högst 60 dagar
vid befattning i utrikes fart och under 30 dagar vid
befattning i inrikes fart. Rätt till viss ersättning
från försäkringskassan för kostnaderna föreligger
enligt förordningen om vissa
sjukförsäkringsersättningar för sjömän. För de
första 28 dagarna av en sjukperiod lämnas ersättning
med 30 % av utgiven lön och kostnader och för tid
därefter med 90 % av lön och kostnader. Redare har
också enligt sjömanslagen en skyldighet att sörja
för att en sjuk eller skadad sjöman får betryggande
vård. Även i detta fall har redaren emellertid rätt
till ersättning från den allmänna försäkringen för
kostnaderna.
En utländsk sjöman på svenskt handelsfartyg är,
även om han eller hon inte är bosatt i Sverige,
försäkrad enligt LIP.
Enligt socialförsäkringslagen, som träder i kraft
den 1 januari 2001, omfattas den som arbetar i
Sverige av den arbetsbaserade försäkringen. Sjömän
som arbetar ombord på svenskt handelsfartyg anses
arbeta i Sverige.
Proposition 2000/01:8
I propositionen anges att intäkterna från
sjömanspensionsavgiften kommer att överstiga
kostnaderna för sjömanspensionerna, om man
bibehåller nuvarande nivå. Regeringen föreslår
därför att sjömanspensionsavgiften avskaffas och att
de återstående pensionskostnaderna finansieras med
sjukförsäkringsavgiften, om de fonderade medlen inte
är tillräckliga.
I propositionen anges att motivet för den lägre
sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsavgiften för
redare bl.a. har varit att en del av besättningen
inte är bosatt i Sverige och därför inte heller är
berättigad till de förmåner som avgifterna är
avsedda att täcka. Från och med den 1 januari 2001,
när socialförsäkringslagen träder i kraft, kommer
det emellertid att vara mycket få sjömän på svenska
handelsfartyg som inte omfattas av det svenska
socialförsäkringssystemet. Det angivna motivet för
lägre arbetsgivaravgifter för redare saknar således
enligt regeringen numera bärkraft.
Vidare anser regeringen att det utvidgade ansvar
som en redare har enligt sjömanslagen för lön vid
sjukdom och skada och för sjukvård i betydande
utsträckning kompenseras av redarens möjligheter
till ersättning från försäkringskassan för sina
kostnader. Regeringen föreslår därför att
nedsättningen av sjukförsäkrings- och
arbetsmarknadsavgiften, på totalt 2,24
procentenheter, som gäller för redare slopas.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker förslagen. Enligt utskottets mening
stärker förslagen huvudprincipen om att
skattepliktiga förvärvsinkomster så långt möjligt
skall ge rätt till förmåner, och att socialavgifter
därmed skall betalas.
För det fall de fonderade medlen inte är
tillräckliga för att finansiera återstående
pensionskostnader anges i propositionen att
sjukförsäkringsavgiften bör tas i anspråk. Utskottet
noterar att en ändring av bestämmelserna om
fördelning av socialavgifter i så fall blir
nödvändig.
Lönetillägg vid utlandsarbete
Gällande ordning
Som pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 16 §
andra stycket LIP räknas inte sådana lönetillägg
som, vid arbete som utförts utomlands, har betingats
av ökade levnadskostnader och andra särskilda
förhållanden i sysselsättningslandet.
Arbetsgivaravgifter skall inte heller, enligt 2 kap.
4 § första stycket 8 SAL, beräknas på sådana
lönetillägg. Vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst gäller vidare att hänsyn inte skall tas till
lönetillägg vid utlandsarbete såvitt avser personer
som är utsända av en statlig arbetsgivare. Vid
inkomstbeskattningen gäller inte några särskilda
regler för dessa lönetillägg. De behandlas som lön
eller kostnadsersättning som utgått för tjänsten och
är skattepliktiga i sin helhet.
Proposition 2000/01:8
I propositionen anförs att en genomgående princip
inom socialförsäkringssystemet är att lön och andra
former av ersättning för arbete som är
skattepliktiga också skall vara förmånsgrundande för
mottagaren av ersättningen. Om ersättningen är
förmånsgrundande skall i konsekvens därmed
socialavgifter betalas på den. Till den del
lönetilläggen vid utlandsarbetet inte motsvarar
avdragsgilla ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
eller andra kostnader i arbetet är tilläggen att
betrakta som ersättning för arbete.
Regeringen föreslår därför att det undantag som
gäller för lönetillägg vid utlandsarbete vid
beräkning av pensionsgrundande inkomst och
underlaget för arbetsgivaravgifter avskaffas. Dessa
ersättningar skall fortsättningsvis vara
förmånsgrundande och avgiftspliktiga.
I propositionen påpekas att de lönetillägg som
avses inte är den kostnads-ersättning i form av
utlandstillägg och därmed likställda förmåner som
ges till personal vid utrikesförvaltningen eller i
svensk biståndsverksamhet som är stationerad
utomlands. Sådana kostnadsersättningar tas inte upp
till beskattning och är redan av den anledningen
varken förmåns- eller avgiftsgrundande. Det handlar
inte heller om sedvanlig ersättning för ökade
levnadskostnader (traktamente) vid tjänsteresor som
arbetsgivaravgifter under vissa förutsättningar inte
skall betalas på.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning och
tillstyrker förslaget.
Ideella föreningars avgiftsskyldighet
Gällande ordning
Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall enligt 2
kap. 4 § SAL bortses bl.a. från ersättning till en
och samme arbetstagare (eller motsvarande) om
ersättningen under året inte uppgått till 1 000 kr.
Enligt 3 kap. 2 § andra stycket AFL och 2 kap. 9 §
LIP gäller motsvarande gräns vid beräkning av
sjukpenninggrundande inkomst av anställning
respektive pensionsgrundande inkomst.
Av 3 kap. 2 § andra stycket AFL framgår att man vid
beräkning av sjukpenninggrundande inkomst av
anställning skall bortse från ersättning som
idrottsutövare får från sådan ideell förening som
avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen
och som har till huvudsakligt syfte att främja
idrottslig verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte kan antas uppgå till
minst ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller
enligt 2 kap. 13 § LIP vid beräkning av
pensionsgrundande inkomst.
Av 2 kap. 4 § första stycket 14 SAL framgår att
också vid bestämmandet av avgiftsunderlaget skall
bortses från sådan ersättning.
Proposition 2000/01:8
I propositionen föreslås ingen ändring vad gäller
reglerna om att vid bestämmandet av
avgiftsunderlaget bortse från ersättning som
idrottsutövare får från sådan ideell förening som
avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen
och som har till huvudsakligt syfte att främja
idrottslig verksamhet, om ersättningen från
föreningen under året inte kan antas uppgå till
minst ett halvt prisbasbelopp.
Motionerna
I motion 2000/01:Sf248 av Willy Söderdahl (v) anförs
att det är omotiverat med den skillnad som i dag
finns mellan de föreningar som utövar idrottslig
verksamhet och övriga ideella föreningar när det
gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter.
Motionären begär att regeringen gör en
snabbutredning om möjliga gränsdragningar för vilka
grupper av ideella föreningar som skulle kunna
omfattas av en lagändring.
Birgitta Sellén m.fl. (c) anser i motion
2000/01:Kr289 yrkande 10 att alla ideella kultur-
och ungdomsorganisationer skall få möjlighet att
utge lön upp till ett halvt basbelopp utan att
betala arbetsgivaravgifter. Motionärerna begär att
regeringen återkommer med förslag till förändringar
av reglerna.
I motion 2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att
liknande skatteförmåner som finns inom
idrottsområdet också bör införas inom kulturområdet
för att stödja ideellt arbete.
Uppvaktning m.m.
Under ärendets beredning har föreningen FRISAM
uppvaktat utskottet.
FRISAM, som företräder 14 av Sveriges största
frilufts- och främjandeorganisationer, har anfört i
huvudsak följande. De organisationer som är anslutna
till Riksidrottsförbundet samt ytterligare 6
organisationer som erhåller statliga bidrag via
Riksidrottsförbundet får i dag vid bestämmandet av
avgiftsunderlaget bortse från ersättning som under
året inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp.
Utöver dessa organisationer finns en mängd frilufts-
och främjandeorganisationer som bedriver likartad
verksamhet och som på samma sätt som idrottsrörelsen
har problem med att bl.a. rekrytera ledare. Dessa
organisationer har emellertid inte av
skattemyndigheterna jämställts med idrottsföreningar
och därmed inte medgivits avdrag med ett halvt
prisbasbelopp. FRISAM anser att det krävs ett
gemensamt och enhetligt regelverk för såväl idrotts-
som frilufts- och främjandeorganisationerna.
Från Riksförbundet Sveriges 4H, som ingår i FRISAM,
har inkommit en skrivelse där förbundet anför att
alla ideella föreningar med allmännyttigt ändamål,
och som erhåller skattemedel för sin verksamhet, vid
bestämmandet av avgiftsunderlaget bör få bortse från
ersättning till en och samma person som under året
inte uppgått till ett halvt prisbasbelopp.
Utskottets bedömning
De nuvarande bestämmelserna i socialavgiftslagen om
att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget för
socialavgifter skall bortse från ersättning till en
idrottsutövare från en sådan ideell förening som har
till huvudsakligt syfte att främja idrottslig
verksamhet, om ersättningen från föreningen under
året inte uppgått till ett halvt basbelopp infördes
i anslutning till skattereformen 1990.
Före skattereformen 1990 behandlades bl.a.
kostnadsersättningar och schablonavdrag till
idrottsutövare m.fl. i RSV:s rekommendationer
gällande beskattning av ersättning i samband med
idrottslig verksamhet. Rekommendationerna, som
utformats bl.a. mot bakgrund av att de inkomster som
idrottsutövare hade i mångt och mycket var
ersättningar för utlägg som idrottsutövaren haft,
angav att om den årliga ersättningen i form av
kontant lön, skattepliktiga naturaförmåner och
kostnadsersättningar till idrottsutövare översteg
ett halvt basbelopp så skulle den skattepliktiga
delen av inkomsten i normalfallet anses vara
sjukpenning- och pensionsgrundande. Ersättningar
under ett halvt basbelopp undantogs därmed även från
underlaget för socialavgifter, när inkomsten var att
hänföra till inkomstslaget tjänst.
I samband med skattereformen 1990 slogs
huvudprincipen fast att i princip alla inkomster som
skall tas upp till beskattning som inkomst av tjänst
skall vara förmånsgrundande och socialavgifter skall
därmed tas ut.
I proposition 1990/91:76 som ligger till grund för
den nuvarande bestämmelsen i socialavgiftslagen, om
att man vid bestämmandet av avgiftsunderlaget skall
bortse från viss ersättning till idrottsutövare,
angavs att den beslutade skattereformen inte avsåg
att ändra på förutsättningarna att i inkomstslaget
tjänst få göra ett s.k. schablonavdrag enligt RSV:s
rekommendationer, men att någon motsvarande
hänvisning inte gjordes när det gällde uttag av
socialavgifter. I propositionen föreslogs därför en
lagändring för att den ordning som dittills
tillämpats beträffande uttag av socialavgifter för
idrottsutövare m.fl. skulle bestå även i
fortsättningen. Socialförsäkringsutskottet angav vid
behandlingen av propositionen att utskottet tidigare
vid flera tillfällen, när utskottet behandlat
motionsyrkanden om befrielse från skyldigheten att
erlägga arbetsgivaravgifter inom idrottsrörelsen,
gett uttryck för sin principiella uppfattning att
inkomster i samband med idrottsutövning i likhet med
andra inkomster bör grunda rätt till
socialförsäkringsförmåner och föranleda att
socialavgifter erläggs. Samtidigt var utskottet
införstått med att en schablon kunde behövas för i
vilken mån mindre ersättningar inom idrottsrörelsen,
vilka ofta kan ha karaktären av
kostnadsersättningar, skall vara undantagna från
underlaget för uttag av socialavgifter (bet.
1990/91:SfU10). I samma betänkande avstyrkte
utskottet motionsyrkanden om att ge även andra
ideella föreningar än idrottsföreningar rätt till
avgiftsfrihet motsvarande ett halvt basbelopp.
Utskottet anförde att trots principiella
betänkligheter när det gäller urholkningen av
pensionsskyddet hade utskottet biträtt
propositionens förslag att göra ett undantag från
skyldigheten att erlägga arbetsgivaravgifter.
Utskottet ansåg emellertid att detta inte kunde tas
till intäkt för att göra ytterligare undantag.
Utskottet ansåg att det främsta skälet härför var
risken för urholkning av pensionsskyddet för den
enskilde.
I proposition 1997/98:151 med förslag om ett nytt
ålderspensionssystem angavs (s. 203) att regeln om
att ersättningar upp till ett halvt basbelopp inte
är pensionsgrundande kunde införas i ATP-systemet
utan att det uppstod någon mer påtaglig risk för att
idrottsutövarnas framtida ålderspension skulle
påverkas. ATP grundas i princip på inkomster
överstigande ett basbelopp under ett år samtidigt
som det i normalfallet är långt ifrån alla år som
blir avgörande för ålderspensionens storlek. I det
reformerade pensionssystemet, där i princip varje
kronas inkomst under hela livet skall få betydelse
för det framtida pensionsutfallet, kan däremot
regeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att
ett slopande av särregeln skulle kräva särskilda
överväganden bl.a. när det gäller idrottsföreningars
ekonomiska situation och därutöver
ställningstaganden till rimligheten av eventuella
kompenserande stödformer. Frågan borde därför enligt
propositionen tas upp i ett annat sammanhang.
Utskottet, som inte hade någon annan uppfattning i
denna fråga (bet. 1997/98:SfU13), vill nu peka på
att regeringen ännu inte har tagit upp särreglerna
för idrottsutövare till omprövning.
Utskottet, som senast i betänkande 1998/99:SfU6 har
behandlat liknande motionsyrkanden, vidhåller sin
tidigare inställning att undantag från
avgiftsskyldigheten riskerar att urholka
pensionsskyddet och att det är viktigt att
upprätthålla principen om att inkomster som grundar
rätt till socialförsäkringsförmåner bör föranleda
att socialavgifter erläggs.
Utskottet, som vill erinra om att undantaget från
skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter
uppkommit i första hand för att förenkla möjligheten
till avdrag i avgiftssammanhang för idrottsutövares
kostnadsersättningar, kan inte ställa sig bakom ett
förslag till utvidgning av undantaget. Utskottet
noterar också att till den nya lagen även överförs
nuvarande regler om bl.a. utgifter i arbetet. Mot
bakgrund av det anförda biträder utskottet förslaget
i propositionen om att nuvarande särregler för vissa
idrottsutövare överförs till nya socialavgiftslagen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
2000/01:Sf248, 2000/01: Kr289 yrkande 10 och
2000/01:Kr701 yrkande 13.
Nedsättning av socialavgifter
Gällande ordning
Enligt 2 kap. 3 § SAL skall arbetsgivaravgifter
beräknas på summan av vad arbetsgivaren under året
utgivit i lön etc.
Enligt 2 kap. 5 a § SAL får en arbetsgivare vid
beräkning av arbetsgivaravgifter varje månad göra
avdrag med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst 3
550 kr. Vid beräkningen av egenavgifter får enligt 3
kap. 5 a § avdrag göras med 5 % av
avgiftsunderlaget, dock högst med 9 000 kr per år.
Proposition 2000/01:8
I propositionen anges att enligt
skattebetalningslagen skall arbetsgivaravgifter
beräknas för varje redovisningsperiod som omfattar
en kalendermånad. I princip beräknas, debiteras och
betalas arbetsgivaravgifter per kalendermånad. Den
beräkning och betalning av avgifterna som skall
göras enligt skattebetalningslagen är slutlig och
inte enbart preliminär.
Regeringen föreslår att betalningsperioden för
arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen skall
vara densamma som i skattebetalningslagen. Genom att
betalningsperioden för arbetsgivaravgifter föreslås
vara en kalendermånad kommer också det avdrag som
får göras från arbetsgivaravgifterna med 5 % av
avgiftsunderlaget, dock högst 3 550 kr per månad,
även fortsättningsvis att beräknas på det
avgiftsunderlag som gäller för respektive
kalendermånad. Detta gäller även i de fall då
redovisningen till följd av ett dispensbeslut får
avse flera månader åt gången. Avdraget kan alltså
inte beräknas på ett under året ackumulerat
avgiftsunderlag utan skall beräknas för varje
kalendermånad för sig.
Motionerna
I motion 2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m)
yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om nedsättning
av arbetsgivaravgiften baserad på årslönesumman.
Motionärerna anser att regeringen omgående bör
återkomma med förslag. I motion 1999/2000:MJ221
yrkande 4 av Göte Jonsson m.fl. (m) finns ett
liknande yrkande.
I motion 2000/01:MJ766 yrkande 4 av Caroline
Hagström m.fl. (kd) anförs att trädgårdsnäringens
småföretagare missgynnas på grund av sitt behov av
säsongsarbetskraft och att det därför behövs en
årlig avstämning när det gäller nedsättningen av
arbetsgivaravgifterna. Motionärerna begär ett
tillkännagivande härom. Motsvarande yrkande finns i
motion 1999/2000:MJ253 yrkande 3 av Caroline
Hagström m.fl. (kd).
I motionerna 2000/01:Sk321 yrkande 19 och
1999/2000:Sk324 yrkande 7 av Lennart Daléus m.fl.
(c) begärs att arbetsgivaravgiftsreduktionen bör
beräknas på den årliga lönesumman. Motionärerna
anser att systemet med lönesumman uppdelad månadsvis
missgynnar mindre företagare inom bl.a. turism och
trädgårdsnäring, som är mycket säsongsberoende.
I motionerna 2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 7 och 2000/01:N263 av Helena Bargholtz
(fp) yrkande 6 begärs tillkännagivanden om sänkta
arbetsgivaravgifter i tjänstesektorn. Motionärerna
anser att detta dels gynnar turistbranschen, som är
arbetsintensiv och hårt drabbad av höga skatter på
arbete, dels gynnar kvinnor som ofta arbetar inom
den privata tjänstesektorn.
Utskottets bedömning
I propositionen om ny socialavgiftslag anförs att av
både systematiska och pedagogiska skäl bör
betalningsperioden för arbetsgivaravgifter enligt
social-avgiftslagen vara densamma som i
skattebetalningslagen. I propositionen anges därför
att det uttryckligen i socialavgiftslagen skall
anges att avgiftsunderlaget är summan av de
ersättningar som utgivits under en kalendermånad.
Bestämmelserna om månadsvis beräkning och betalning
av arbetsgivaravgifterna kan enligt utskottets
mening av administrativa skäl för närvarande inte
ändras.
Med det anförda tillstyrker utskottet proposition
2000/01:8 och avstyrker motionerna 1999/2000:MJ221
yrkande 4, 1999/2000:MJ253 yrkande 3,
1999/2000:Sk324 yrkande 7, 2000/01:MJ244 yrkande 3,
2000/01:MJ766 yrkande 4 och 2000/01:Sk321
yrkande 19.
I budgetpropositionen för år 2001 föreslår
regeringen att det samlade uttaget av socialavgifter
och allmän löneskatt skall sänkas med 0,1
procentenheter. Utskottet har ställt sig bakom
förslaget. Utskottet kan dock inte i detta skede se
att utrymme finns för en ytterligare sänkning.
Utskottet avstyrker därför motionerna 2000/01:A812
yrkande 7 och 2000/01:N263 yrkande 6.
Lagförslagen
Regeringen föreslår som framgått en ny
socialavgiftslag samt en lag om fördelning av
socialavgifter. Vidare föreslås ändringar i ett
flertal lagar.
Skatteutskottet har till socialförsäkringsutskottet
överlämnat lagförslagen 4 och 5 från proposition
2000/01:7 Förenklad skattedeklaration. I
propositionen föreslås att en fysisk person eller
ett dödsbo som anlitar en annan fysisk person för
ett arbete skall få redovisa skatteavdrag och
arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet i en
förenklad skattedeklaration. I lagförslagen föreslås
dels en ny 2 kap. 30 § i socialavgiftslagen, dels ny
lydelse av 11 § lagen om fördelning av
socialavgifter. Bestämmelsen i 2 kap. 30 §, som
skall tillämpas i fråga om avgifter på ersättningar
som betalas ut efter utgången av år 2001, innebär
att den som redovisar i förenklad skattedeklaration
alltid får reducera arbetsgivaravgifterna med 5
procentenheter. Detta föranleder en följdändring i
11 §. Dessa lagförslag bör samordnas med förslaget i
proposition 2000/01:8.
Proposition 2000/01:7 i övrigt är behandlad av
skatteutskottet i betänkande 2000/01:SkU4. Riksdagen
kommer att besluta i ärendet den 15 november 2000.
Utskottet har i sitt betänkande 2000/01:SfU4
Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001
behandlat ett av regeringen i proposition
1999/2000:138 framlagt förslag till ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta. I nu behandlad proposition lämnar
regeringen förslag till ändringar i samma lagrum
(lagförslag 2.13). Dessa ändringar bör, med
beaktande av de ändringar som antagits av riksdagen
med anledning av proposition 138 (rskr. 2000/01:11),
utformas enligt utskottets förslag i bilaga 3.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A812 yrkande 7 och
2000/01:N263 yrkande 6,
res. 2 (fp)
4. beträffande socialavgiftslagen
att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8
framlagt förslag till socialavgiftslag
(lagförslag 2.1) med
dels den ändringen att det i lagen införs en ny
paragraf 2 kap. 30 § av den lydelse som följer
av regeringens förslag i proposition 2000/01:7
(lagförslag 2.4),
dels den ändringen att det i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna införs en ny punkt 9 av
den lydelse som följer av regeringens förslag i
proposition 2000/01:7 (lagförslag 2.4),
5. beträffande lagen om fördelning av
socialavgifter
att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8
framlagt förslag till lag om fördelning av
socialavgifter (lagförslag 2.2) med den
ändringen att 11 § erhåller av regeringen i
proposition 2000/01:7 föreslagen lydelse i
lagförslag 2.5,
6. beträffande skattebetalningslagen
att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8
framlagt förslag till lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483) (lagförslag
2.6) utom såvitt avser 1 kap. 1 §,
7. beträffande lagen om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta
att riksdagen med anledning av proposition 2000/01:8
(lagförslag 2.13) antar av utskottet i bilaga 3
framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(2000:793) om ändring i lagen (1999:1271) om
ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
8. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar av regeringen i proposition 2000/01:8
framlagda förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1999:1366) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,
4. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,
5. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
7. lag om ändring i lagen (1990:912) om
nedsättning av socialavgifter,
8. lag om ändring i lagen (1999:1379) om ändring
i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter,
9. lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön,
10. lag om ändring i lagen (1991:687) om
särskild löneskatt på pensionskostnader,
11. lag om ändring i lagen (1993:16) om
försäkring mot vissa semesterlönekostnader,
12. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän
löneavgift,
13. lag om ändring i lagen (1995:439) om
beskattning, förtullning och folkbokföring under
krig eller krigsfara m.m.,
14. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229),
15. lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
16. lag om ändring i lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn.
Stockholm den 7 november 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Ulla Hoffmann (v), Rose-Marie Frebran (kd),
Cecilia Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s),
Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s), Göran
Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Mona Berglund Nilsson (s), Claes
Stockhaus (v) och Désirée Pethrus Engström (kd).
Reservationer
1. Säsongsanställda (mom. 2)
Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Rose-Marie
Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m), Göran Lindblad
(m), Birgitta Carlsson (c) och Désirée Pethrus
Engström (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Nedsättning av socialavgifter börjar med
"I propositionen" och slutar med "yrkande 19" bort
ha följande lydelse:
Kostnaden för arbetskraft utgör vid sidan av
kapitalkostnader den största enskilda kostnadsposten
inom bl.a. turism och trädgårdsnäring. Dessa företag
är mycket säsongsberoende och kan inte fullt ut
utnyttja den nedsättning av arbetsmarknadsavgifterna
som infördes 1997 för att stimulera nyanställningar.
Enligt utskottets mening missgynnar systemet med
lönesumman uppdelad månadsvis mindre företagare med
stor andel säsongsarbetskraft. Utskottet anser att
nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med 5 % av
avgiftsunderlaget bör beräknas på den årliga
lönesumman. Regeringen bör omgående återkomma med
förslag härom.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande säsongsanställda
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:MJ221
yrkande 4, 1999/2000:MJ253 yrkande 3,
2000/01:MJ244 yrkande 3 och 2000/01: MJ766
yrkande 4 samt med anledning av motionerna
1999/2000: Sk324 yrkande 7 och 2000/01:Sk321
yrkande 19 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Sänkta socialavgifter (mom. 3)
Bo Könberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som i
avsnittet Nedsättning av social-avgifter i
tjänstesektorn börjar med "I budgetpropositionen"
och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en sänkning av
arbetsgivaravgifterna fasas in med hänsyn till läget
på arbetsmarknaden. Utskottet anser att
arbetsgivaravgifterna i tjänstesektorn bör sänkas
med 5 procentenheter. Detta skulle dels gynna
turistbranschen, som är arbetsintensiv och hårt
drabbad av höga skatter på arbete, dels gynna
kvinnor som ofta arbetar inom den privata
tjänstesektorn. Regeringen bör återkomma med förslag
om detta.
Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande sänkta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:A812 yrkande
7 och 2000/01:N263 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Ersättning som utges till en idrottsutövare eller
idrottsledare är under vissa förutsättningar befriad
från avgiftsskyldighet om ersättningen under ett år
understiger ett halvt prisbasbelopp. Sådan
ersättning grundar inte heller rätt till pension
eller socialförsäkringsförmåner för den enskilde.
Idrotten gagnar barn och ungdomar fysiskt, psykiskt
och socialt. Alla är emellertid inte intresserade av
idrott, och enligt vår mening finns det också många
andra verksamheter som bidrar till barns och
ungdomars goda uppväxtförhållanden, exempelvis 4H,
SVEROK, Vi Unga, Scoutrörelsen, kyrkliga
ungdomsverksamheter och organisationer som bedriver
kulturaktiviteter. Vi anser att den skillnad som i
dag finns mellan de föreningar som utövar idrottslig
verksamhet och övriga ideella föreningar, när det
gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter,
är omotiverad. Enligt vår mening bör alla ideella
kultur- och ungdomsorganisationer få möjlighet att
utge lön eller annan ersättning för arbete upp till
ett halvt prisbasbelopp utan att betala
arbetsgivaravgifter.
2. Sänkta socialavgifter (mom. 3)
Rose-Marie Frebran och Désirée Pethrus Engström
(båda kd) anför:
Vi anser att arbetsgivaravgifter driver upp
lönekostnaden och därmed försämrar näringslivets
konkurrenskraft med omvärlden och minskar
sysselsättningen i Sverige. Enligt vår mening är det
därför nödvändigt att hålla nere
arbetsgivaravgifterna. I motionsyrkanden rörande
statsbudgetens inkomster för 2001, som behandlas av
finansutskottet, har vi framfört att
arbetsgivaravgifterna bör sänkas med 10
procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kr per
år. För egenföretagare bör lönesumman utökas till
250 000 kr per år. Detta bör gälla alla företag men
kommer främst att gynna småföretagen. De mindre
företag som i dag tvekar om de skall våga nyanställa
får härigenom klart förbättrade möjligheter att våga
satsa på utveckling och nyanställningar.
3. Sänkta socialavgifter (mom. 3)
Birgitta Carlsson (c) anför:
Centerpartiet har tidigare aktivt medverkat till att
sänka arbetsgivaravgifterna för att bl.a. få ett
bättre företagsklimat i Sverige. Skatter och
avgifter på arbete måste sänkas för att ge
förutsättningar för ökad sysselsättning. Från och
med den 1 januari 1997 är det möjligt att göra en
viss nedsättning av socialavgiften. Vid beräkning av
arbetsgivaravgifter och egenavgifter får en
arbetsgivare göra avdrag från arbetsgivaravgifterna
med 5 % av avgiftsunderlaget upp till en årlig
lönesumma på 852 000 kr. För egenföretagare är
motsvarande gräns för lönesumman 180 000 kr. I
motionsyrkanden rörande statsbudgetens inkomster för
2001, som behandlas av finansutskottet, har vi
framfört att arbetsgivaravgifterna i ett första
skede bör sänkas genom att reduktionen utökas till
10 procentenheter för såväl arbetsgivaravgifter som
egenavgifter. I ett senare skede bör också den
högsta lönesumman, som nedsättningen av
arbetsgivaravgifterna räknas mot, uppgå till 2
miljoner kronor. För egenföretagare bör motsvarande
gräns då sättas till 300 000 kr. Genom att sänka
arbetsgivaravgifterna på detta sätt främjas de
mindre företagen, där anställningspotentialen är
högst, i förhållande till de större.
I proposition 2000/01:8 framlagda lagförslag
I proposition 2000/01:7 framlagda lagförslag
2.4 Förslag till lag om ändring i
socialavgiftslagen (2000:000)
Härigenom föreskrivs i fråga om i
socialavgiftslagen (2000:000)[1]
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
2 kap. 30 §, av följande lydelse,
dels att det i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en
ny punkt, 9, av följande lydelse.
2 kap.
-----------------------------------------
30 §
Vid beräkning av
arbetsgivaravgifter
som redovisas i en
förenklad
skattedeklaration
enligt 10 kap. 13 a
§
skattebetalningslagen
(1997:483), skall
avdrag göras med 5
procent av
avgiftsunderlaget.
Hänsyn skall inte
tas till avdrag
enligt denna
paragraf vid
beräkning av avdrag
enligt 28 och 29
§§.
-----------------------------------------
-----------------------------------------------------
9. Bestämmelsen i 2 kap.
30 § skall tillämpas i
fråga om avgifter på
ersättningar som betalas
ut efter utgången av år
2001.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Lydelse enligt prop. 2000/01:8.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen
(2000:000) om fördelning av
socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 11 § i lag
(2000:000)[2] om fördelning av
socialavgifter skall ha följande
lydelse.
11 §
-----------------------------------------------------
Influtna Influtna
arbetsgivaravgifter skall arbetsgivaravgifter skall
fördelas mellan fördelas mellan
avgiftsändamålen enligt avgiftsändamålen enligt
beskattningsbeslut som beskattningsbeslut som
följer av 11 kap. följer av 11 kap.
skattebetalningslagen skattebetalningslagen
(1997:483). Avdrag som (1997:483). Avdrag som
görs enligt 2 kap. 28 och görs enligt 2 kap. 28-30
29 §§ socialavgiftslagen §§ socialavgiftslagen
(2000:000) skall avse (2000:000) skall avse
arbetsmarknadsavgiften. arbetsmarknadsavgiften.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i första stycket skall
tillämpas också på avgifts- och
räntebelopp som betalas ut till
arbetsgivare.
Föreskrifter om fördelningen får
meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande,
Riksförsäkringsverket.
**FOOTNOTES**
[2]: Lydelse enligt prop. 2000/01:8.
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(2000:793) om ändring i lagen
(1999:1271) om ändring i lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta
dels att 5 § i stället för dess
lydelse enligt lagen (2000:793) om
ändring i lagen (1999:1271) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse,
dels att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen
(1999:1271) om ändring i nämnda lag
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Lydelse enligt SFS Föreslagen lydelse
2000:793
-----------------------------------------------------
5 §
Skattepliktig inkomst enligt denna lag
är:
1. avlöning eller därmed jämförlig
förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk
kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig
förmån, som utgått av annan anställning
eller annat uppdrag än hos svenska
staten eller svensk kommun, i den mån
inkomsten förvärvats genom verksamhet
här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som
uppburits av någon i egenskap av
ledamot eller suppleant i styrelse
eller annat liknande organ i svenskt
aktiebolag eller annan svensk juridisk
person, oavsett var verksamheten
utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och
pensionstillskott som uppburits enligt
2 § lagen (1969:205) om
pensionstillskott eller, för den som
uppburit folkpension i form av
förtidspension, till den del beloppet
överstiger uppburen folkpension och 52
procent av pensionstillskott som
uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag,
eller, om folkpension enligt
bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring samordnats med
yrkesskadelivränta eller annan i nämnda
lagrum angiven livränta, till den del
beloppet överstiger den pension som
skulle ha utgått om sådan samordning
inte skett, och för annan ersättning
enligt lagen om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller
svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan
pensionsförsäkring än tjänste-
pensionsförsäkring, om försäkringen
meddelats i här i riket bedriven för-
säkringsrörelse samt belopp som
utbetalas från pensionssparkonto fört
av ett svenskt pensionssparinstitut
eller av ett utländskt instituts filial
i Sverige enligt lagen (1993:931) om
individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av
tjänstepensionsförsäkring samt annan
pension eller förmån, om förmån utgår
från Sverige på grund av förutvarande
tjänst och den tidigare verksamheten
huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och
lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i
fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa
enligt lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring;
10. korttidsstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom
verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;
-----------------------------------------------------
12. återfört avdrag för 12. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen egenavgifter enligt
(1981:691) om socialavgiftslagen
socialavgifter, (2000:000), egenavgifter
egenavgifter som satts som satts ned genom
ned genom ändrad debi- ändrad debitering, i den
tering, i den mån avdrag mån avdrag har medgetts
har medgetts för för avgifterna samt
avgifterna samt avgifter avgifter som avses i 62
som avses i 62 kap. 6 § kap. 6 §
inkomstskattelagen inkomstskattelagen
(1999:1229) och som satts (1999:1229) och som satts
ned genom ändrad ned genom ändrad
debitering i den mån debitering i den mån
avdrag har medgetts för avdrag har medgetts för
avgifterna och dessa inte avgifterna och dessa inte
hänför sig till hänför sig till
näringsverksamhet; näringsverksamhet;
-----------------------------------------------------
13. sjöinkomst som avses i 64 kap. 3
och 4 §§ inkomstskattelagen;
14. pension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension.
Som inkomst enligt första stycket 1-3
anses också förskott på sådan inkomst.
Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett
avräkning av pensionstillskott. Däremot
räknas inte barnpension som
folkpension.
Verksamhet på grund av anställning i
svenskt företag anses utövad här i
riket även om tjänsteinnehavaren i och
för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid
uppehålla sig där under kringresande
(t.ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag
är dock endast sådan inkomst som skulle
ha beskattats hos en obegränsat
skattskyldig enligt inkomstskattelagen.
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i 1. Denna lag träder i
kraft den 1 januari 2001 kraft den 1 januari 2001
och tillämpas på inkomst och tillämpas på inkomst
som uppbärs efter som uppbärs efter
ikraftträdandet. ikraftträdandet.
2. Äldre bestämmelser i
5 § första stycket 12
gäller fortfarande i
fråga om avgifter som
belöper på inkomst som
uppbärs före den 1
januari 2001.
-----------------------------------------------------