Socialförsäkringsutskottets betänkande
2000/01:SFU02

Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar


Innehåll

2000/01

SfU2

Sammanfattning

Utskottet     behandlar     i    detta    betänkande
budgetproposition    2000/01:1    utgiftsområde    8
Invandrare  och  flyktingar  samt motioner  som  rör
anslagen eller närliggande frågor. De politikområden
som     ligger    inom    utgiftsområde     8     är
integrationspolitiken,           storstadspolitiken,
migrationspolitiken samt minoritetspolitiken.
Utskottet   tillstyrker  propositionen,   med   ett
förtydligande  vad  gäller migrationspolitikens mål,
och avstyrker samtliga  motioner.  Utskottet har vid
beredningen  särskilt  granskat handläggningstiderna
hos   Migrationsverket  och   Utlänningsnämnden.   I
samband  med  detta  har även anslagsstrukturen inom
migrationsområdet uppmärksammats. Utskottet föreslår
att  riksdagen  tillkännager   för   regeringen  att
regeringen    i    samband    med   den   ekonomiska
vårpropositionen  2001  bör redovisa  ett  sätt  att
möjliggöra  flexiblare utnyttjande  av  anslagen  på
migrationsområdet,  då  i  första hand anslagen 12.1
Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande.
Till betänkandet har fogats  åtta reservationer och
nio särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen     har    i    proposition     2000/01:1
Budgetpropositionen   för   år   2001,  i  volym  4,
utgiftsområde 8, föreslagit att riksdagen
1.    godkänner    de    föreslagna    målen    för
politikområdena  migrationspolitik  (avsnitt   5.3),
minoritetspolitik  (avsnitt 6.3) och kompletteringen
av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt
att de tidigare godkända  målen  inom  politikområde
migrationspolitik upphör att gälla,
2.  godkänner  att  under  år  2001 lån tas  upp  i
Riksgäldskontoret  för  det  samlade   behovet   för
hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000
000 kronor (avsnitt 3.9),
3.  för  budgetåret  2001  anvisar  anslagen  under
utgiftsområde
8   Invandrare   och   flyktingar   enligt  följande
uppställning:(tusental kronor)
- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 83 731,

- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 50 242,

-  10:3  Kommunersättningar  vid flyktingmottagande;
ramanslag; 2 238 565,

- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 21 227,

-  10:5  Ombudsmannen  mot  etnisk   diskriminering;
ramanslag; 12 474,

-  11:1  Utvecklingsinsatser  i storstadsregionerna;
ramanslag; 565 000,

- 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 446 031,

- 12:2 Mottagande av asylsökande;  ramanslag;  1 039
335,

- 12:3 Migrationspolitiska åtgärder; ramanslag;  285
221,

- 12:4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 70 483,

-   12:5  Offentligt  biträde  i  utlänningsärenden;
ramanslag; 57 913,

- 12:6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;
63 656,

-  47:1   Åtgärder   för   nationella   minoriteter;
ramanslag; 8 000.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2000

2000/01:Sf274  av  Matz Hammarström m.fl. (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  gömda  barn  ges  rätt till fullständig
hälso- och sjukvård samt tandvård.
12.  Riksdagen  beslutar att asylsökande  barn  ges
samma rättigheter  till  skolundervisning  som andra
barn bosatta i Sverige.
13. Riksdagen beslutar att asylsökande ungdomar ges
samma   rätt  till  gymnasieundervisning  som  andra
ungdomar bosatta i Sverige.
14. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  att  asylsökande  barn  får   tillgång  till
terapeutisk     vård     oavsett     om    de    får
uppehållstillstånd eller ej.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening att handläggningstiden för ensamkommande barn
sätts till max tre månader.
18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening att socialtjänsten  och inte Migrationsverket
ansvarar för de ensamkommande barnens boende.
2000/01:Sf604 av Inger Lundberg  (s)  vari  föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i
motionen  anförs om behovet av insatser  inom  ramen
för storstadssatsningen  för  att  bryta segregation
och utanförskap.

2000/01:Sf605  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  lagstifta  om
handläggningstider för asylärenden.
24. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  att  möjliggöra för
asylansökningar i hela Sverige.
2000/01:Sf607  av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen  begär   att   regeringen   tillsätter  en
utredning med uppgift att göra en översyn  av  lagen
om  mottagande  av  asylsökande  m.fl.  för  att den
verksamhet   som   erbjuds   asylsökande   barn   på
Migrationsverkets    förläggningar    skall    hålla
åtminstone  samma  standard  som  för  barn  födda i
Sverige,  ta  hänsyn  till  asylsökande flickors och
pojkars  särskilda  behov  samt   bringas   i   full
överensstämmelse  med  de  krav  som  ställs  i FN:s
barnkonvention.

2000/01:Sf608   av  Ulla-Britt  Hagström  (kd)  vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att asylsökande barn skall ges rättighet att delta i
den reguljära skolundervisningen  i samma omfattning
som svenska barn.

2000/01:Sf612 av Margareta Viklund  m.fl.  (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  införa  en
lagändring med syfte att göra det möjligt att införa
regional flyktingmottagning i stället för kommunal.
2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att   utreda
möjligheten  att  införa  en  "utvecklingspeng"  som
följer flyktingen och som fördelas efter flyktingens
eget val av bostad,  svenskundervisning  hos  valfri
anordnare,  arbetspraktik  hos  valfri  arbetsgivare
osv.
2000/01:Sf620 av Berndt Ekholm (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  om kortare handläggningstider vid ambassader
och Migrationsverket.
2000/01:Sf625 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om hemutrustningslån till nya
svenskar.

2000/01:Sf631 av  Birgitta  Carlsson  m.fl. (c) vari
föreslås  att  riksdagen  fattar  följande   beslut:
Riksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i
förhållande  till  regeringens förslag, anslag under
utgiftsområde  8 Invandrare  och  flyktingar  enligt
uppställning i motionen.

2000/01:Sf633  av  Margit  Gennser  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen    med    en    utvärdering     av     hur
Integrationsverkets medel använts och vilka resultat
som   uppnåtts   senast   i  samband  med  2001  års
ekonomiska vårproposition,  i  enlighet  med vad som
anförs i motionen.
2.  Riksdagen  beslutar  att  flytta anslaget  10:5
Ombudsmannen   mot   etnisk   diskriminering    till
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
3.   Riksdagen   anvisar   till   utgiftsområde   8
politikområde 10:1 Integrationsverket för år 2001 63
731 000 kr.
4.   Riksdagen   anvisar   till   utgiftsområde   8
politikområde   10:5   Ombuds-   mannen  mot  etnisk
diskriminering för 2001 0 kr.
5.   Riksdagen   anvisar   till   utgiftsområde   8
politikområde    11:1    Utvecklingssatsningar     i
storstäderna för år 2001 0 kr.
6.   Riksdagen   anvisar  till  utgiftsområde  12:1
Migrationsverket för  år  2001  20 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslår eller således  466  031  000
kr.
2000/01:Sf636  av  Sinikka  Bohlin  m.fl.  (s)  vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen   anförs   om   statsbidrag   till
minoritetsorganisationer.

2000/01:Sf638  av Nalin Pekgul (s) vari föreslås att
riksdagen   fattar    följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om att en del av de statliga medel
som  tilldelas  kommuner  som  tar  emot  flyktingar
omfördelas   så  att   de   i   stället   tillfaller
landstingen.

2000/01:Sf640 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att
riksdagen   fattar    följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen   anförs  om  asylsökandes  boendesituation
under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.

2000/01:Sf643   av   Monica  Green  m.fl.  (s)  vari
föreslås  att  riksdagen   fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om att  utreda  möjligheterna
för   att    ge    asylsökande    barn   rätt   till
föreskoleverksamhet som andra barn i Sverige.

2000/01:Sf645  av  Magda  Ayoub  m.fl.   (kd)   vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flyktingars psykiska
och fysiska hälsa.
24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  de   långa
handläggningstiderna.
30. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  nationella
minoriteters  möjlighet  att använda  sitt  språk  i
kontakten  med  centrala  myndigheter   och  att  de
vanligaste  svenska lagarna översätts till  samiska,
finska och meänkieli.
31.   Riksdagen    beslutar    att   systemet   med
förhandlingar   om   avtal  med  kommuner   avseende
nyanlända avskaffas, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
32.     Riksdagen     beslutar     att     avveckla
Integrationsverket fr.o.m.  1/7 2001, i enlighet med
vad som anförs i motionen.
33.  Riksdagen beslutar att införa  utvecklingspeng
som fördelas  av  RFV  och  att Migrationsverket ges
ansvar för informationsfrågor  till  invandrare  och
flyktingar,   i   enlighet  med  vad  som  anförs  i
motionen.
35.  Riksdagen anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande  till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde  8  Invandrare  och  flyktingar enligt
uppställning i motionen.
2000/01:Fi211  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen anvisar  för budgetåret 2001 anslagen
under  utgiftsområde  8 Invandrare  och  flyktingar,
(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, utgiftsområde  11  Ekonomisk trygghet vid
ålderdom  samt utgiftsområde 12  Ekonomisk  trygghet
för  familjer   och   barn)  enligt  uppställning  i
motionen.
2000/01:N388  av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  det  administrativa
ansvaret     för     medlen     till     kommunernas
introduktionsprogram för invandrare.
2000/01:So304  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram
förslag  om att socialtjänsten bör vara ansvarig för
ensamma asylsökande  flyktingbarns boende och att de
anmäls till utredning enligt socialtjänstlagen.
2000/01:Ub316  av  Alf  Svensson   m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om rätt till skolgång
för barn med asylsökande föräldrar.

Motion väckt med anledning av skrivelse 2000/01:4
Migration och asylpolitik

2000/01:Sf5  av   Margit   Gennser  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Migrationsverket
och  Utlänningsnämnden måste få förstärkta  resurser
för att utföra sitt arbete.

Utskottet

Utgiftsområde 8

Utgiftsområdet    omfattar    fyra   politikområden:
integrationspolitik,               storstadspolitik,
migrationspolitik och minoritetspolitik.
Inom integrationspolitiken behandlas frågor rörande
invandrares introduktion, ersättning till kommunerna
för mottagande av flyktingar samt frågor  om svenskt
medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder för att den
etniska och kulturella mångfalden i samhället  skall
tas  tillvara  samt  åtgärder  för att förebygga och
motverka       etnisk       diskriminering       och
främlingsfientlighet. Inom politikområdet finns även
myndigheterna  Integrationsverket,  Ombudsmannen mot
etnisk     diskriminering     samt    Nämnden    mot
diskriminering.
Storstadspolitik     är     ett     tvärsektoriellt
politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser
i  storstadsområden.  Anslag till storstadspolitiken
finns också inom utgiftsområde  16,  Utbildning  och
universitetsforskning.
Migrationspolitik     omfattar     i     sin    tur
flyktingpolitiken,    invandring    till    Sverige,
mottagande  av  asylsökande,  utlänningars rätt  att
vistas i Sverige, internationellt  arbete  inom  det
migrationspolitiska   området   samt   myndigheterna
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Dessutom     omfattar    utgiftsområde    8    även
minoritetspolitiken,  med  frågor  rörande skydd och
stöd   för  de  nationella  minoriteterna   och   de
historiska minoritetsspråken.

Rambeslut

Riksdagens   finansutskott   har   i   enlighet  med
regeringens  förslag för budgetåret 2001  föreslagit
ramen för utgiftsområde  8  till  4  941  878 000 kr
(bet. 2000/01:FiU1).

Integrationspolitiken

Integrationspolitikens mål

Propositionen

Riksdagen   har   tidigare   beslutat   om  mål  för
integrationspolitiken   (prop.   1997/98:16,    bet.
1997/98:SfU6,           rskr.           1997/98:68).
Integrationspolitikens  mål  är enligt detta  beslut
lika rättigheter och möjligheter  för  alla  oavsett
etnisk  och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap
med  samhällets   mångfald   som   grund,   samt  en
samhällsutveckling  som  kännetecknas  av  ömsesidig
respekt  och  tolerans och som alla oavsett bakgrund
skall vara delaktiga i och medansvariga för.
Enligt vad som  anges  i  propositionen  underströk
både  regeringen  och  riksdagen  i samband med  att
riksdagen antog målen för integrationspolitiken  att
målet om allas lika rättigheter och möjligheter även
innebär  att  alla  har  lika  skyldigheter  oavsett
etnisk   och   kulturell   bakgrund.  Riksdagen  har
tillkännagivit   för  regeringen   att   detta   bör
tydliggöras genom  en  komplettering  av  målen  för
integrationspolitiken  (bet.  1999/2000:SfU10, rskr.
1999/2000: 188). I propositionen föreslås därför att
ordet      skyldigheter      fogas      till     det
integrationspolitiska målet om lika rättigheter  och
möjligheter  för  alla  oavsett etnisk och kulturell
bakgrund.
Enligt   vad   som  uttalas  i   propositionen   är
tillståndet inom  området  inte tillfredsställande i
förhållande  till  de  mål som  riksdagen  beslutat.
Segregationen i det svenska samhället är fortfarande
stor  och  många  människor  med  utländsk  bakgrund
upplever det svenska  samhället  som diskriminerande
och ställer krav på att större insatser görs för att
alla  skall behandlas lika oavsett  kön,  klass  och
etnisk   bakgrund.   Arbete   med  dessa  frågor  är
emellertid långsiktigt. Enligt  propositionen kommer
regeringen  att  fortsätta prioritera  insatser  som
bidrar till en ökad  integration  och  till  att den
etniska mångfalden i samhället tas tillvara. Arbetet
med  att  införliva  de  integrationspolitiska målen
inom olika sektorer kommer  att  fortsätta  och  den
etniska och kulturella mångfalden i samhället kommer
att fortsätta att främjas. Därför är det viktigt att
Integrationsverkets   arbete   för   att   stimulera
kommunerna att förbättra och utveckla introduktionen
av nyanlända får hög prioritet.
Målen  för  integrationspolitiken uppnås emellertid
endast  i  begränsad   del   genom   insatser   inom
politikområdet. Insatser som sker inom den generella
politiken     är     avgörande     för     att    de
integrationspolitiska   målen   skall   uppnås.   De
generella    insatser    som    sker    inom   bl.a.
arbetsmarknads- och utbildningspolitiken måste komma
personer  med  invandrarbakgrund till del.  I  detta
sammanhang bör, enligt vad regeringen uttalar, också
könsperspektivet uppmärksammas.

Utskottets bedömning

Som anges i beskrivningen  av propositionen ovan har
riksdagen      tidigare     på     förslag      från
socialförsäkringsutskottet     tillkännagivit    för
regeringen  att målen för integrationspolitiken  bör
tydliggöras på  ett  sådant sätt att det framgår att
lika rättigheter och möjligheter  oavsett etnisk och
kulturell bakgrund också innebär att  alla  har lika
skyldigheter.     Utskottet    tillstyrker    därför
regeringens   förslag   om   komplettering   av   de
integrationspolitiska målen.
Utskottet konstaterar  också  att  tillståndet inom
politikområdet   inte   är   tillfredsställande    i
förhållande  till  målen  och vill liksom regeringen
peka  på  att  de  integrationspolitiska   målen  är
långsiktiga.    Utskottet   finner   således   ingen
anledning  att  göra   någon   annan   bedömning  än
regeringen vad gäller prioriteringarna på området.
Slutligen   vill   utskottet  understryka  att   en
förutsättning för att de integrationspolitiska målen
skall kunna uppnås är  en  generell  politik som ger
lika     möjligheter    för    alla.    En    lyckad
integrationspolitik   är   avhängig   den  generella
politiken  som  förs  i  samhället. Utskottet  anser
vidare   att   det  är  viktigt   att   könsaspekten
uppmärksammas i integrationspolitiken.

10:1 Integrationsverket

Propositionen

Integrationsverket  är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor.  Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får  genomslag inom olika samhällsområden  samt  för
att  aktivt   stimulera   integrationsprocesserna  i
samhället. En central uppgift för myndigheten är att
följa   och   utvärdera   samhällsutvecklingen   mot
bakgrund  av  samhällets  etniska   och   kulturella
mångfald.
Integrationsverkets  verksamhetsmål  var  under  år
1999     att     öka    kunskapen    om    hur    de
integrationspolitiska  målen  uppfyllts  inom  olika
sektorer samt att arbeta aktivt för att verksamheter
inom   dessa   sektorer  tar  ökad  hänsyn  till  de
integrationspolitiska  målen  och  den  etniska  och
kulturella  mångfalden  i  samhället. När det gäller
nyanlända   invandrare   och   introduktionen    var
verksamhetsmålen     att     verka     för    bättre
förutsättningar  för  försörjning och delaktighet  i
samhället  och  att  bidra   till   att  kommunernas
introduktion anpassas till individen  och  i  övrigt
utvecklas    efter    vad    som    anges    i   den
integrationspolitiska propositionen. Ett ytterligare
verksamhetsmål   var   att   organiserat   överförda
flyktingar  skulle  kunna  bosätta  sig  direkt  vid
ankomsten till Sverige och att 90 % av dem som bodde
på statens anläggningar skulle få bostad i en kommun
senast  tre  veckor  efter  att  ärendet kommit till
Integrationsverket.
Enligt   vad   som   anges   i  propositionen   har
Integrationsverket   följt   den  prioritering   som
regeringen har gjort i regleringsbrevet för 1999.
Uppföljning av kommunernas introduktion samt bidrag
till förbättring och utveckling  av  denna har varit
en  prioriterad  arbetsuppgift  under  1999.  Enligt
propositionen  har  Integrationsverkets arbete  även
till  stor  del ägnats  åt  att  sprida  kunskap  om
integrationsperspektivet  hos  myndigheter, kommuner
och  organisationer  och att få dessa  att  utveckla
egna verksamheter.
Vad   gäller   målet   att    verka    för   bättre
förutsättningar  för  alla nyanlända invandrare  har
inte  detta kunnat nås under  ett  år.  Att  anpassa
kommunernas   introduktion   till  individens  behov
kräver, enligt vad som anförs  i  propositionen, ett
långsiktigt  arbete  från Integrationsverkets  sida.
Ett sådant arbete pågår för närvarande.
Målet  att  90  %  av  de   personer   som  bor  på
Migrationsverkets anläggningar skall anvisas  bostad
i  en kommun senast tre veckor efter det att ärendet
inkommit  till  Integrationsverket  uppnåddes  i det
närmaste (89 %).
Integrationsverkets etablering har under 1999 skett
successivt med vissa eftersläpningar av verksamheten
som  följd. Integrationsverket fick därför ett stort
anslagssparande för år 1999. Verksamheten pågår nu i
enlighet     med     gällande     riktlinjer     för
Integrationsverket  och  ett  flertal uppdrag kommer
att leda till konkreta resultat under år 2000.
Under år 2001 skall Integrationsverkets  verksamhet
fokuseras   på   huvuduppgifterna  introduktion   av
nyanlända, främjande  av  integration,  insatser mot
främlingsfientlighet,      rasism     och     etnisk
diskriminering samt uppföljning och utvärdering.
Regeringen   förslår   för  budgetåret   2001   ett
ramanslag på 83 731 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf633
yrkande  3  att  riksdagen beslutar  att  anvisa  20
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget 10:1 Integrationsverket. Motionärerna anför
att Moderaterna var  emot Integrationsverket när det
inrättades och att de  fortfarande är tveksamma till
dess  existens. De föreslår  i  yrkande  1  i  samma
motion,  vilket tas upp nedan, en skyndsam utredning
av hur Integrationsverkets  medel  använts och vilka
effekter  som  uppnåtts, varefter de kommer  att  ta
ställning till om de anser att verket bör läggas ner
eller vara kvar.
Magda  Ayoub  m.fl.   (kd)  begär  i  motion  Sf645
yrkandena  32  och  35 att  riksdagen  beslutar  att
anvisa  53  miljoner  kronor  mindre  än  regeringen
föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket och
att   riksdagen  beslutar   att   Integrationsverket
avvecklas  efter fem månader. Motionärerna anför att
Kristdemokraterna  motsatte sig inrättandet av en ny
integrationsmyndighet från början, och att förslaget
genomfördes  av  Socialdemokraterna  trots  motstånd
från      fem      av      riksdagens       partier.
Integrationspolitiken   bör,   enligt  motionärerna,
bedrivas  på  samma sätt som jämställdhetspolitiken,
dvs.  genom  s.k.  main  streaming.  Alla  verk  och
myndigheter bör ta fullt ansvar inom sina områden.
Lars Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär  i motion Fi211
yrkande 16 att riksdagen anvisar 42 miljoner  kronor
mindre  än  regeringen föreslagit till anslaget 10:1
Integrationsverket.     Motionärerna    menar    att
integration inte är en process  som kan styras genom
byråkratiska   beslut,  och  att  Integrationsverket
därför kan läggas ner.

Övrig motion

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf633
yrkande  1  att  riksdagen   begär   att  regeringen
återkommer     med    en    utvärdering    av    hur
Integrationsverkets medel använts och vilka resultat
som  uppnåtts,  senast   i   samband  med  2001  års
ekonomiska  vårproposition. Motionärerna  anför  att
Moderaterna är  tveksamma  till  Integrationsverkets
existens och att de efter utvärderingen  kommer  att
ta  ställning  till  om verket bör finnas kvar eller
läggas ner.

Utskottets bedömning

Utskottet   kan  med  utgångspunkt   i   regeringens
bedömning konstatera  att integrationspolitiken förs
i integrationsmålens riktning. Som utskottet påpekar
i samband med bedömningen  av integrationspolitikens
mål ovan, är integrationsverksamheten långsiktig och
det tar sålunda tid innan olika åtgärder ger effekt.
Ett  flertal  uppföljnings- och  utvärderingsprojekt
genomförs och har  genomförts av Integrationsverket.
Bland   annat   har   Integrationsverket    studerat
effekterna  av  de  s.k. Blommanpengarna, analyserat
valdeltagande   i  vissa   utsatta   bostadsområden,
studerat  hur arbetsmarknadens  strukturer  påverkar
möjligheterna  till  egen försörjning, samt kartlagt
kommunernas introduktion  för  nyanlända invandrare,
för    att    nämna    några    exempel.    Eftersom
integrationsarbete   är   långsiktigt   kan   det  i
dagsläget  vara svårt att mäta effekterna av verkets
arbete.  Att  målen  tar  lång  tid  att  uppnå  gör
emellertid,   enligt   utskottets   bedömning,  inte
verksamheten mindre viktigt.
Utskottet   kan   konstatera  att  ett  fortlöpande
utvärderingsarbete bedrivs  men anser att det är för
tidigt  att  göra  en  samlad bedömning  av  verkets
arbete.
Vidare  delar utskottet  regeringens  bedömning  om
prioriteringar  för  år  2001  och  anser att det är
nödvändigt  att Integrationsverket får  tillräckliga
resurser för att genomföra sitt uppdrag.
Med det anförda  tillstyrker  utskottet regeringens
förslag    till   medelsanvisning   och    avstyrker
motionerna Sf633  yrkandena 1 och 3, Sf645 yrkandena
32 och 35 i denna del  samt Fi211 yrkande 16 i denna
del.

10:2 Integrationsåtgärder

Propositionen

Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket
för åtgärder som stimulerar  integrationsprocesserna
i  samhället  och  som  förebygger   och   motverkar
diskriminering,   främlingsfientlighet  och  rasism.
Anslaget skall också  användas  för förbättringar av
introduktionen  och  för  stimulans  av  etnisk  och
kulturell  mångfald inom offentlig  förvaltning  och
privata företag.
Från   anslaget    fördelas    också   medel   till
organisationer  som  främjar integration.  Ett  nytt
statsbidragssystem införs  för  dessa organisationer
från och med år 2001, med oförändrad ram.
En  mindre  del  av anslaget står till  regeringens
förfogande för olika  initiativ  i  syfte att stärka
integrationen  samt  för  åtgärder  till  förbättrad
introduktion.
Regeringen   föreslår   för  budgetåret  2001   ett
ramanslag på 50 242 000 kr.

Motioner som inte har anslagseffekt år 2001

Sinikka Bohlin m.fl. (s) begär  i  motion  Sf636 ett
tillkännagivande om att minoritetsorganisationer som
arbetar   utifrån   riksdagens   minoritetspolitiska
beslut (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr.
1999/2000:69)  har  hamnat  utanför  de  existerande
bidragsbestämmelserna för organisationsstöd.
Motionärerna   pekar   på   att   förordningen   om
statsbidrag   till   organisationer   som    främjar
integration  (SFS  2000:216) saknar anvisningar  för
ekonomiskt stöd till minoritetsorganisationer.

Utskottets bedömning

Det förändrade bidragssystemet  till  organisationer
bildade  på  etnisk grund föranleddes av  två  olika
skäl,    dels    för    att    tydligare    relatera
organisationsstödet  till  de  integrationspolitiska
målen  så som de utformats av riksdag  och  regering
(prop.   1997/98:16,    bet.   1997/98:SfU6,   rskr.
1997/98:68), dels för att  anpassa  stödet  till den
utveckling  av  stöd  till  andra  folkrörelser  som
skett.  Det  är också integrationspolitiken och dess
mål  som  legat   till   grund  för  utformandet  av
förordningen om statsbidrag  till organisationer som
främjar integration, som kommer  att  träda  i kraft
den 1 januari 2001.
Stödet     utdelas    enligt    förordningen    som
organisationsbidrag,     verksamhetsbidrag     eller
projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak
bygger   på   medlemsantal,   syftar   till  att  ge
organisationer  bildade  på  etnisk  grund stöd  för
nödvändiga kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget
syftar i sin tur till att stödja den utåtriktade och
löpande   integrationsverksamheten.   För   att   en
organisation skall kunna få nämnda bidrag  krävs att
organisationen  till  övervägande  del har medlemmar
med   invandrarbakgrund.   Projektbidraget    lämnas
slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.
Det finns även en möjlighet att under en tre år lång
etableringsperiod  stödja  organisationer  som  ännu
inte  uppfyller vissa av de grundläggande kraven för
organisations- och verksamhetsbidrag.
Utskottet  vill  också  erinra om att anslaget 47:1
Åtgärder  för  nationella  minoriteter  bland  annat
täcker  kostnader  för  inflytande   för  nationella
minoriteter. Utskottet erfar att regeringen  den  11
maj  2000  fördelade  medel,  från anslag 47:1, till
organisationer   som   företräder   de    nationella
minoriteterna.      Frågan      om     stöd     till
minoritetsorganisationer är således uppmärksammad.
Med  detta  avstyrker  utskottet motion  Sf636  och
tillstyrker      regeringens      förslag       till
medelsanvisning.

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

Via  anslaget lämnar staten ersättning till kommuner
och  landsting   för   att   täcka   kostnader   för
flyktingmottagande.    Utbetalningarna    styrs   av
regelverket  i  förordningen  (1990:927)  om statlig
ersättning   för   flyktingmottagande   m.m.   Flera
ersättningsformer  finns,  varav  den dominerande är
schablonersättning. Denna ersättning är flerårig och
börjar betalas ut månaden efter det  att  flyktingen
har folkbokförts i en kommun. Kommunerna kan  också,
inom  en  för  varje  år  fastställd  medelsram,  få
ersättning för extraordinära kostnader i samband med
att de tar emot flyktingar.
Beräkningen  av anslaget utgår ifrån redan mottagna
flyktingar   samt    prog-noser    om   asylsökande,
invandring   av   anhöriga   till  flyktingar   samt
kollektivt överförda flyktingar (kvotflyktingar) som
kan väntas få tillstånd att bosätta  sig  i  Sverige
under  de närmaste åren. För att t.ex. kunna beräkna
schablonersättningarna  för år 2001 måste hänsyn tas
till   det   månadsvisa  kommunmottagandet   fr.o.m.
december 1998 t.o.m. november 2001.
Antalet  kommunmottagna   flyktingar  har  varierat
under  åren, framför allt beroende  på  händelser  i
omvärlden.  Under  1999  har  9  000  personer,  som
beviljats     permanent    uppehållstillstånd    som
flyktingar, av  humanitära  skäl  eller som anhörig,
tagits emot i kommunerna. Det relativt  låga antalet
berodde  delvis  på att flyktingar från Kosovo  fick
tidsbegränsade  uppehållstillstånd,   vilket   bl.a.
innebär  att  de  inte kommunplaceras. Under år 2000
beräknas mottagandet  av flyktingar i kommunerna öka
med ca 65 % till 15 000,  därefter  beräknas antalet
åter sjunka något till 12 200 år 2001.  Besluten  om
uppehållstillstånd   för   år   2000  kommer  enligt
budgetpropositionen att koncentreras till den senare
delen av året och därför till största  delen påverka
anslaget  för ersättningsbetalningarna år  2001  och
2002.
Det stora  flertalet  av  de personer som beviljats
uppehållstillstånd   som   flyktingar    eller    av
humanitära  skäl  har bott i eget boende i en kommun
under  den tid asylansökan  prövats.  De  personerna
blir  därefter   oftast  kvar  i  samma  kommun  när
uppehållstillståndet  beviljats. Huvuddelen bosätter
sig i storstäderna trots  svårigheterna  att  få  en
permanent bostad där.
Enligt  propositionen  har  Integrationsverket i en
skrivelse  till  regeringen  begärt   att  under  en
begränsad  tidsperiod få kompensera kommuner  som  i
organiserade  former tar emot flyktingar och ger dem
bra introduktion, efter att de en kortare tid bott i
storstadskommunerna.   Regeringen   bedömer,  enligt
propositionen,  med  hänvisning  till  den   rådande
situationen  i  storstäderna, att Integrationsverket
under 2001 skall  få  pröva  att  ge  kommunerna ett
visst stimulansbidrag för att ta emot flyktingar som
ursprungligen  togs emot i storstäderna.  För  detta
ändamål får Integrationsverket disponera 30 miljoner
kronor av anslaget.
Regeringen  föreslår   för   budgetåret   2001  ett
ramanslag på 2 238 565 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen beslutar anvisa 50 miljoner kronor  mindre
än   regeringen   föreslagit   till   anslaget  10:3
Kommunersättningar      vid      flyktingmottagande.
Motionärerna    menar   att   effektiviseringar    i
flyktingmottagandet   möjliggör  stora  besparingar.
Genom kortare handläggningstider  och ökade insatser
för att få människor i arbete menar motionärerna att
anslaget       till      kommunersättningar      vid
flyktingmottagande   kan   sänkas  med  50  miljoner
kronor.
Nalin   Pekgul  (s)  begär  i  motion   Sf638   ett
tillkännagivande  om att en del av de statliga medel
som  tilldelas  kommuner  som  tar  emot  flyktingar
fördelas  om  så  att   de   i   stället  tillfaller
landstingen. Motionären anför att  många  flyktingar
har  en hög vårdkonsumtion under de två första  åren
och att  det trots detta inte finns några öronmärkta
pengar som  följer  flyktingen. Motionären anser att
primärvården där flyktingen  bor  inte  bör belastas
extra.

Övriga motioner

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645  yrkande
31  att  riksdagen  beslutar  om  att  systemet  med
förhandlingar  och  avtal  med  kommunerna, avseende
nyanlända,  avskaffas. Motionärerna  begär  i  samma
motion yrkande  33  (delvis)  att riksdagen beslutar
att  införa  en  s.k. utvecklingspeng.  Motionärerna
anser att den nyanlända inte bör placeras utan fritt
få   välja   bostadsort   och   att   systemet   med
förhandlingar  och  avtal  med kommunerna därför bör
avskaffas. Stödet till den nyanlända  bör  i stället
följa  individen  i form av en utvecklingspeng,  som
fördelas av RFV och betalas ut av försäkringskassan.
Margareta Viklund  m.fl.  (kd) begär i motion Sf612
yrkande   1   ett   tillkännagivande   angående   en
lagändring i syfte att  möjliggöra  ett  regionalt i
stället   för   ett   kommunalt  flyktingmottagande.
Motionärerna  begär i samma  motion  yrkande  2  ett
tillkännagivande    angående    en    utredning   om
möjligheten att införa en utvecklingspeng som följer
flyktingen och som fördelas efter flyktingens val av
bostad, svenskundervisning, arbetspraktik osv.
Motionärerna     anser     att     ett    regionalt
flyktingmottagande   är   ett   första   steg.   Det
långsiktiga målet bör emellertid vara ett nationellt
flyktingmottagande.   Vinsterna  med  ett  regionalt
flyktingmottagande  är  flera,  anser  motionärerna.
Bland annat förs ansvaret över till flyktingfamiljen
när de får en större frihet  att  bosätta sig var de
vill.  Vidare kan ingen kommun neka  flyktingen  att
bosätta  sig  på  orten, med hänvisning till att det
saknas bostäder. Slutligen blir villkoren på så sätt
lika som för den som flyttar inom Sverige.
Matz Hammarström m.fl.  (mp)  begär  i  motion N388
yrkande   16   ett   tillkännagivande   om  att  det
administrativa  ansvaret  för medel till kommunernas
introduktionsprogram       förs      över       från
Integrationsverket till regional  nivå. Motionärerna
anför  att  det  görs  alldeles  för  lite  för  att
stimulera  invandrare  att bli egenföretagare  under
deras introduktionsperiod  i  Sverige.  Detta  anser
motionärerna  kunna  avhjälpas bland annat genom att
det administrativa ansvaret  för ersättningarna till
kommunerna  förs  över  till regional  nivå  så  att
medlen  strategiskt  kan fördelas  till  kommunernas
introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för de
regionala tillväxtavtalen.

Utskottets bedömning

Kommunersättningen   delas   ut   av   staten   till
kommunerna   för   att  täcka   de   kostnader   som
flyktingmottagandet  medför. För personer som vistas
på  en förläggning och  beviljas  uppehållstillstånd
kan  kommunerna  förbereda  mottagande  och  påbörja
introduktionsprogram  i  direkt  anslutning till att
personen tas emot i kommunen. Syftet är att så snart
som möjligt komma i gång med introduktionen.  Det är
av  stor  vikt att kommunen som tar emot personen  i
fråga har kapacitet  att  erbjuda  boende och en god
introduktion. Allt för att den enskilde  skall få så
goda  förutsättningar  att  komma  in  i det svenska
samhället  som  möjligt.  Systemet med förhandlingar
med kommuner om kommunplacering ger också kommunerna
möjligheter att erbjuda så  goda förutsättningar som
möjligt  för boende och introduktion.  Detta  arbete
underlättas  också  av  att  en  central  myndighet,
Integrationsverket, har det administrativa ansvaret.
Under  de  senaste  åren  har  tillgången till t.ex.
lämpliga  bostäder  i  storstadsregionerna  minskat,
vilket  medfört  att  storstadskommunerna  har  haft
svårt  att erbjuda ett rimligt  boende  och  en  god
introduktion   till   det   svenska  samhället.  Det
nuvarande   systemet   möjliggör    den    typ    av
stimulansbidrag   till   kommuner  som  föreslås  av
regeringen  i  budgetpropositionen,  för  att  komma
tillrätta med detta problem.
Utskottet  vill   med   det   ovan  sagda  avstyrka
motionerna Sf645 yrkandena 31 och 33 (delvis), Sf612
samt N388 yrkande 16.
Från  anslaget  10:3 lämnas i dag  ersättning  till
kommuner  och landsting  i  syfte  att  täcka  deras
kostnader vid  flyktingmottagandet.  Utbetalningarna
styrs   av   förordningen   (1990:927)   om  statlig
ersättning  för  flyktingmottagande m.m. Vad  gäller
motion Sf638 vill  utskottet  erinra  om  att enligt
nämnda   förordning   34-38   §§  har  kommun  eller
landsting rätt till ersättning  för vissa hälso- och
sjukvårdskostnader som de har för  utlänningar.  Med
detta avstyrker utskottet motion Sf638.
Vad  gäller  medelstilldelningen  finner  utskottet
ingen  anledning  att göra någon annan bedömning  än
den  regeringen  har   gjort   i  propositionen  och
avstyrker med detta motion Sf631 i denna del.
Med  det anförda tillstyrker utskottet  regeringens
förslag till medelsanvisning.

10:4 Hemutrustningslån

Propositionen

Sedan 1991  kan  flyktingar  få  statliga  lån  till
hemutrustning  när  de  får  en  bostad  i  Sverige.
Villkoren  för  lånen, som administreras av Centrala
studie-stödsnämnden  (CSN),  regleras i förordningen
(1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar. Kapitalet  lånas upp av
Riksgäldskontoret    på   marknadsmässiga   villkor.
Underskottet    i    verksamheten,     i    huvudsak
låneftergifter och bristande inbetalningar av räntor
och amorteringar, täcks av anslaget.
Omfattningen av låneverksamheten bestäms  i  första
hand  av antalet kommunmottagna flyktingar och deras
behov av  lån.  I december i år beräknas upplåningen
uppgå till 1 295  miljoner kronor och i slutet av år
2001 till 1 277 miljoner kronor.
Lånereglerna har tidigare  varit  sådana att de har
uppmuntrat till stora lån, vilket ibland  ledde till
att  låntagarna  hade svårt att ekonomiskt orka  med
amorteringarna.  Regeringen   har  därför  under  de
senaste  åren  (1997  samt 1999) sänkt  de  maximala
lånebeloppen.
Regeringen  föreslår  för   budgetåret   2001   ett
ramanslag  på 21 227 000 kr. Det föreslås vidare att
riksdagen godkänner  att  lån  under  2001 tas upp i
Riksgäldskontoret   för  det  samlade  behovet   för
hemutrustningslån intill  ett  belopp av högst 1 400
000 000 kr.

Motion som inte har anslagseffekt 2001

Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) begär  i motion Sf625
ett  tillkännagivande  om  översyn av villkoren  för
hemutrustningslånen.  Motionärerna   menar  att  det
finns  risk att låntagarna fastnar i en  skuldfälla,
eftersom  räntan räknas från det datum då lånen tas,
medan amorteringen  inte  påbörjas  förrän efter två
år.  Syftet med anståndet på två år är  att  ge  ett
utrymme    för    låntagaren   att   komma   in   på
arbetsmarknaden. Det  har  emellertid  i  många fall
visat sig att detta tar längre tid än två år.

Utskottets bedömning

Utskottet  konstaterar  att  förändringar bl.a.  vad
gäller     de     maximala     lånebeloppen      vid
hemutrustningslån    gjorts    vid    två   tidigare
tillfällen,  i  syfte  att  komma tillrätta  med  de
återbetalningsproblem   som  uppkommer   för   vissa
låntagare, och anser att ytterligare förändringar nu
inte är aktuella. Utskottet  vill  också peka på att
det  har  skett  en  positiv utveckling  vad  gäller
arbetslösheten    för    utomnordiska    medborgare.
Utskottet avstyrker med detta motion Sf625.
Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag  till
medelsanvisning   samt   tillstyrker  att  riksdagen
godkänner  att  under år 2001  lån  får  tas  upp  i
Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Propositionen

Från anslaget finansieras  Ombudsmannen  mot  etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.
Under    år   1999   har   DO   haft   två   skilda
regleringsbrev,  med  delvis  olika mål. Orsaken var
att den nya lagen (1999:130) om  åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet trädde  i  kraft  i maj
1999.  Utvecklingen  under  året  visar  att den nya
lagen  om  åtgärder  mot  etnisk  diskriminering   i
arbetslivet  har lett till att anmälningar om etnisk
diskriminering  ökat.  DO  har samarbetat och drivit
ett aktivt opinionsskapande  arbete med myndigheter,
näringsliv  och  organisationer  för  att  förebygga
etnisk diskriminering.
Enligt vad som anges  i propositionen utarbetas för
närvarande  inom  Regeringskansliet   en   nationell
handlingsplan  mot rasism, främlingsfientlighet  och
etnisk  diskriminering.  Detta  arbete  berör  bland
annat    DO.     Våren     2000    gav    regeringen
Integrationsverket i uppdrag  att  bl.a. tillsammans
med  DO,  genomföra  en  lång rad insatser  för  att
motverka  rasism, främlingsfientlighet,  och  etnisk
diskriminering.  Insatserna  skall utgöra ett första
steg  i  arbetet med den nationella  handlingsplanen
mot   rasism,    främlingsfientlighet   och   etnisk
diskriminering.  DO   har  enligt  propositionen  en
central roll i arbetet med handlingsplanen och har i
sitt budgetunderlag framfört  behov  av  ytterligare
resurser  för att verksamheten skall kunna  bedrivas
enligt riksdagens  och  regeringens krav. Regeringen
delar  enligt  propositionen   DO:s   bedömning  och
föreslår  därför  att  DO:s  anslag  utökas   med  4
miljoner kronor.
Regeringen   föreslår   för   budgetåret  2001  ett
ramanslag på 12 474 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf633
yrkande  2  att  riksdagen  flyttar  anslaget   10:5
Ombudsmannen   mot   etnisk   diskriminering,   till
utgiftsområde  14  Arbetsliv.  Motionärerna  begär i
samma  motion  yrkande 4 att riksdagen beslutar  att
inte anvisa några  medel  till  anslaget  10:5 under
utgiftsområde   8.   Motionärerna   vill  med  dessa
åtgärder samla alla ombudsmän mot diskriminering  av
skilda slag i en myndighet, under utgiftsområde 14.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35  att  riksdagen  beslutar  att  anvisa 4 miljoner
kronor  mer än regeringen föreslagit  till  anslaget
10:5,  Ombudsmannen   mot   etnisk   diskriminering.
Kristdemokraterna anser att DO bör ha  ett speciellt
ansvar   för   opinionsbildningen  mot  rasism   och
främlingsfientlighet  och vara pådrivande vad gäller
detta arbete.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetet
mot   rasism,   främlingsfientlighet    och   etnisk
diskriminering   har   intensifierats  och  att   en
nationella handlingsplan  håller på att tas fram. DO
har en viktig roll att spela  i  detta sammanhang. I
regeringens  förslag tillförs också  medel  för  att
stärka   DO   i   det    fortsatta    arbetet    med
handlingsplanen. Utskottet anser vidare att anslaget
till   DO   bör  vara  kvar  inom  utgiftsområde  8.
Utskottet noterar  emellertid  att  riksdagen, efter
förslag från konstitutionsutskottet beslutat  om ett
tillkännagivande  för regeringen om en utredning  om
att  slå  samman  de  olika   ombudsmännen  till  en
ombudsmannaorganisation  (bet.  2000/01:KU3,   rskr.
2000/01:35).
Med  det  anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och  avstyrker  motionerna Sf633 yrkandena 2
och 4 samt Sf645 yrkande 35 i denna del.

Storstadspolitiken

Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör
flera  andra politikområden,  främst  integrations-,
utbildnings-,  arbetsmarknads- och näringspolitiken.
Inom  politikområdet   finns  dels  ett  anslag  för
utvecklingsinsatser i storstadsregionerna,  dels ett
anslag  för förstärkning och utveckling av förskola,
skola  och  vuxenutbildning  i  storstadsregionerna,
vilket ligger under utgiftsområde 16.
Målen   för    storstadspolitiken    är    att   ge
storstadsregionerna    goda    förutsättningar   för
långsiktigt hållbar tillväxt och  därmed kunna bidra
till  att  nya  arbetstillfällen skapas  såväl  inom
storstadsregionerna  som  i  övriga  delar av landet
samt    att   bryta   den   sociala,   etniska   och
diskriminerande  segregationen i storstadsregionerna
och   att   verka   för   jämlika   och   jämställda
levnadsvillkor för storstädernas invånare.
Storstadspolitiken genomförs  inledningsvis  i form
av lokala utvecklingsavtal som tecknas mellan staten
och  kommuner i storstadsregionerna. I avtalen ingår
lokalt   framtagna   mål,   en  åtgärdsplan  och  en
reglering av de statliga och kommunala åtagandena på
respektive område samt en plan  för  uppföljning och
utvärdering.

11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna

Propositionen

Från  anslaget  finansieras  särskilda insatser  som
skall  främja  utvecklingen  i  storstadsregionernas
utsatta  bostadsområden  och  bostadsområden   i  en
liknande situation.
De  statliga  medlen är avsedda att täcka kostnader
för utveckling av  strukturer  och  verksamheter som
kan  få en mer permanent karaktär. Insatserna  i  de
lokala utvecklingsavtalen skall efter avtalsperioden
kunna  övergå till ordinarie verksamheter i kommunal
eller  annan   regi.   En  av  kommunens  viktigaste
uppgifter i samband med  avtalen  blir därmed att ta
ställning   till   hur   utvecklingsarbetet    skall
samordnas med och påverka den reguljära verksamheten
på  sikt.  Staten  åtar  sig i avtalen att förbättra
samordningen av åtgärder inom  olika politikområden.
Som ett led i detta arbete har enligt  propositionen
uppdrag     lämnats     i    berörda    myndigheters
regleringsbrev  för  år  2000   att   redovisa  till
regeringen  hur  man på lokal och central  nivå  har
medverkat     i    arbetet     med     de     lokala
utvecklingsavtalen.
Enligt  propositionen   har  de  tidigare  statliga
insatserna  för  att  stödja   utsatta   områden   i
storstadsregionerna,    de   s.k.   Blommanpengarna,
utvärderats av Integrationsverket  under år 2000 och
erfarenheterna  från detta beaktas i  det  fortsatta
arbetet.
För  budgetåret  2001   föreslår   regeringen   ett
ramanslag på 565 000 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf633
yrkande  5  att  riksdagen  beslutar att inte anvisa
några medel till anslaget 11:1,  Utvecklingsinsatser
i storstadsregionerna. Motionärerna  anser att andra
mer  effektiva  vägar,  som även innebär  en  mindre
belastning    på    statsbudgeten,    bör    prövas.
Motionärerna framhåller  att  en  av  de  viktigaste
uppgifterna  är  att  skapa  social  och  geografisk
rörlighet i det svenska samhället, vilket kan uppnås
bland   annat   genom   att   bostadsmarknaden   och
arbetsmarknaden  avregleras,  vilket  i  sin tur får
positiva effekter på integrationen.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35 att riksdagen anvisar 305 miljoner kronor  mindre
än   regeringen   förslagit   till   anslaget   11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Kristdemokraterna  avvisar  med detta  den  kraftiga
höjningen av anslaget.
Birgitta Carlsson m.fl. (c)  begär  i  motion Sf631
att  riksdagen  beslutar  att  anvisa  265  miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
11:1   Utvecklingsinsatser   i  storstadsregionerna.
Motionärerna  anser att integrationspolitiken  måste
bli    en    del    av    tillväxtpolitiken.     Som
storstadssatsningarna  är  utformade  i  dag präglas
den,    enligt    motionärerna,    för   mycket   av
"gåvogivande",  och utnyttjar inte människors  kraft
och     möjlighet.    Motionärerna     menar     att
storstadspolitiken  i  sin nuvarande utformning inte
kommer att leda till långsiktiga förbättringar, utan
riskerar att bli en projektverksamhet  vid  sidan av
kommunernas ordinarie verksamhet.
Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär i motion Fi211
yrkande 16 att riksdagen anvisar 400 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till  anslaget  11:1
Utvecklingsinsatser      i      storstadsregionerna.
Motionärerna  anser  att en dominerande  del  av  de
projekt som finansieras  inom  anslaget inte haft en
tillfredsställande effektivitet och förankring bland
de  berörda  och anser därför att  en  minskning  av
anslaget bör ske.
Inger  Lundberg   (s)  anför  i  motion  Sf604  att
storstadssatsningen  bör ges en sådan utformning att
stora behov i kommuner  utanför  storstadsregionerna
också  beaktas  vid  medelsfördelningen.  Motionären
lyfter även fram att det i budgetpropositionen finns
skrivningar som öppnar för en sådan tolkning. Örebro
är enligt motionären ett  exempel  på  en kommun som
borde   komma   i   fråga.  I  motionen  begärs  ett
tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

Storstadspolitiken är  en  viktig  del i arbetet att
bryta        segregationen       och       förbättra
storstadsregionernas  förutsättningar.  Detta arbete
är  emellertid,  liksom  integrationspolitiken,   av
långsiktig   karaktär.   Utskottet  noterar  att  en
utvärdering    av   de   insatser    som    föregick
storstadssatsningen  har  gjorts  och att det även i
denna utvärdering lyfts fram vikten av långsiktighet
i arbetet. Flera positiva erfarenheter  rapporteras,
bland  annat  från Botkyrka och Rosengård.  Men  det
rapporteras även om risker som det enligt utskottets
mening är viktigt  att  bära med sig i det fortsatta
storstadsarbetet. Främst  gäller  detta  att arbetet
riskerar  att  bli  en  del vid sidan av kommunernas
ordinarie verksamhet. Utskotten  noterar  emellertid
med tillförsikt att regeringen är medveten  om denna
risk. Från Integrationsverket meddelas även att  det
nu  finns  tendenser  till  ett  större intresse vad
gäller  utvecklingsavtalen  från  de   boendes  sida
jämfört med vad som var fallet under arbetet  med de
s.k.  Blommanpengarna.  Detta  förklaras med att det
lokala  arbetet har pågått under  flera  år  och  nu
blivit något mer än ett kortsiktigt projekt.
Utskottet  avstyrker  med  det  anförda  motionerna
Sf633  yrkande  5,  Sf645  yrkande  35 delvis, Sf631
delvis och Fi211 yrkande 16 delvis.
Vad  gäller motionen Sf604 så sägs, som  motionären
pekar på,  i  budgetpropositionen att "från anslaget
finansieras  särskilda  insatser  som  skall  främja
utvecklingen    i    storstadsregionernas    utsatta
bostadsområden  och  bostadsområden  i  en  likartad
situation". Utskottet anser att det i detta fall får
ankomma på regeringen  hur  medlen  disponeras  inom
anslaget.   Med  detta  avstyrker  utskottet  motion
Sf604.
Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsanvisning.

Migrationspolitiken

Migrationspolitikens mål

Propositionen

Målen  för migrationspolitiken  under  år  2000  har
varit att verka för att migration till och från vårt
land kan  ske  i  ordnade  former, värna asylrätten,
upprätthålla  den  reglerade invandringen  samt  att
verksamheten   skall   präglas   av   rättssäkerhet,
humanitet  och  respekt  för   individens  mänskliga
rättigheter.
Regeringen  lägger i budgetpropositionen  fram  ett
förslag till delvis nya mål för migrationspolitiken,
under utgiftsområde  8.  Förslaget  till  mål är att
migration till och från vårt land kan ske i  ordnade
former,    asylrätten    i   Sverige   och   i   ett
internationellt  perspektiv  värnas,  den  reglerade
invandringen upprätthålls  samt  att harmoniseringen
av flykting- och invandringspolitiken i EU ökar. Det
uttalas också i förslaget att i arbetet  med  målets
uppfyllande    skall    verksamheten    präglas   av
rättssäkerhet, humanitet och respekt för  individens
mänskliga rättigheter.

Utskottets bedömning

Svensk     migrationspolitik    utgår    från    ett
helhetsperspektiv     som     omfattar    flykting-,
invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik.  I
denna  helhetssyn ingår även insatser för att stärka
respekten  för de mänskliga rättigheterna, som utgör
själva  grundvalen  för  asylrätten,  internationell
samverkan samt förebyggande åtgärder.
Jämfört  med målen för migrationspolitiken såsom de
uttrycks i  propositionen Svensk migrationspolitik i
globalt perspektiv,  och vilka godkänts av riksdagen
(prop.   1996/97:25,   bet.    1996/97:SfU5,   rskr.
1996/97:80)   innebär   den   i  budgetpropositionen
föreslagna målformuleringen att  harmoniseringen  av
flykting-  och  invandringspolitiken  i  EU  betonas
tydligare i migrationspolitiken.
Utskottet   konstaterar   vidare   att  regeringens
förslag också innebär ett förtydligande  av att hela
kedjan   från   mottagande   av   asylsökande   till
återvändande   eller  integration  i  Sverige  skall
präglas av rättssäkerhet,  humanitet och respekt för
individens mänskliga rättigheter.
Med det anförda tillstyrker  utskottet  regeringens
förslag om ändrade mål för migrationspolitiken.

12:1 Migrationsverket

Propositionen

Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader  för
Migrationsverket   och  vissa  kostnader  vad  avser
utlandsmyndigheterna      med      inriktning     på
arbetsuppgifter inom migrationsområdet.
Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och
ansvarar    för   utlännings-,   invandrings-    och
medborgarfrågor i den mån frågorna inte handläggs av
någon annan myndighet.
Enligt regeringens  bedömning  bör Migrationsverket
vara dimensionerat för att under  2001 pröva 170 000
tillstånds-    och    viseringsärenden,    45    000
medborgarskapsärenden samt ha beredskap att  ta emot
18 000 asylsökande.
Antalet registrerade i mottagandesystemet var den 1
juli  i  år  17  156  personer.  Den  genomsnittliga
vistelsetiden för dessa personer var 445  dagar. Det
skall  jämföras med motsvarande siffror den  1  juli
1999 då  ca  18  600  personer var registrerade. Den
genomsnittliga  vistelsetiden   för  dessa  personer
inklusive dem som förts över från provinsen Kosovo i
Förbundsrepubliken Jugoslavien var ca 470 dagar.
Under    1999   var   den   totala   genomsnittliga
handläggningstiden     för     grund-ärenden     hos
Migrationsverket 226 dagar. Av dessa avgjordes 43  %
inom verksamhetsmålet sex månader.
I  regleringsbrevet  för 1999 till Migrationsverket
anges  att målet är att  beslut  om  visering  skall
fattas  inom   en   månad  om  inte  särskilda  skäl
föreligger.   Målet   har    inte    uppfyllts.    I
propositionen  gör emellertid regeringen bedömningen
att  genom  att tillsätta  migrationstjänstemän  vid
elva  utlandsmyndigheter   samt   genom   förbättrad
information    och   förbättrade   anvisningar   för
viseringar    så    kommer     de     genomsnittliga
handläggningstiderna att kunna minskas.
Verksamhetsmålet   för   beslut   i   ärenden    om
uppehållstillstånd är att den totala väntetiden inte
skall överstiga tolv månader. Öppna ärenden som inte
avgjorts i första instans får inte vara äldre än fem
månader  om  inte  särskilda  skäl  föreligger.  Den
genomsnittliga  handläggningstiden ligger enligt vad
som anförs i propositionen  väl  inom  målet  på fem
månader.      Den     sammanlagda     genomsnittliga
handläggningstiden    vid    Migrationsverket    och
Utlänningsnämnden   överstiger   dock   den   totala
väntetiden med i genomsnitt 65 dagar.
Målet för handläggning av medborgarskapsärenden  är
att de sökande är medvetna om kraven för att erhålla
svenskt  medborgarskap och kan förutse resultatet av
ansökan. Den  totala  väntetiden  bör inte överstiga
sexton månader. Öppna ärenden som inte  avgjorts  av
Migrationsverket får inte vara äldre än sex månader,
om  inte  särskilda skäl föreligger. Vid utgången av
1999 var antalet  öppna ärenden 20 240. Av dessa var
48 % äldre än sex månader.
Andelen negativa beslut har minskat markant, vilket
enligt propositionen  kan tyda på att många nu söker
medborgarskap först när de uppfyller villkoren.
Resultatet inom det migrationspolitiska området har
i  stor omfattning påverkats  av  krisen  i  Kosovo.
Tidigare   prognoser   har   därmed  fått  revideras
eftersom denna kris resulterat  i  att personer från
provinsen  Kosovo  har  haft längre vistelsetider  i
Migrationsverkets   mottagandesystem   än   beräknat
eftersom  de  inte  kunnat  återvända  på  grund  av
situationen i hemlandet.  För de medborgare i Kosovo
vilka erhållit tidsbegränsade uppehållstillstånd har
inte heller kommunplacering  varit aktuell. En annan
anledning till långa vistelsetider  har varit att ca
70 % av de ca 11 200 personer som sökte  asyl  under
år 1999 saknade passhandlingar.
Migrationsverket  fick  i  regleringsbrevet  för år
2000  i  uppdrag att i samråd med Integrationsverket
se  över  rutiner   och   samarbetsformer   för  att
effektivisera  arbetet  med utflyttningar till  egen
bostad för personer som vistas  på Migrationsverkets
anläggningar.  Resultatet  av översynen  skall  leda
till att väntetiden för den  enskilde  förkortas och
att   kostnaderna   för  mottagande  av  asylsökande
minskar med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2000.
Utvecklingen av Migrationsverkets  roll som central
utlänningsmyndighet    har    enligt   propositionen
fortsatt  i  syfte  att  effektivisera  arbetet  med
viserings-     och     tillståndsgivningen      samt
handläggningen  av asyl- och medborgarskaps-ärenden.
För   att  kunna  upprätthålla   målet   vad   avser
handläggningstiderna  och för att undvika en negativ
utveckling av ärendebalansen  föreslår regeringen en
utökning av Migrationsverkets förvaltningsanslag med
24 miljoner kronor.
Regeringen   föreslår  för  budgetåret   2001   ett
ramanslag på 446 031 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Margit  Gennser  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf633
yrkande 6  att riksdagen beslutar att för budgetåret
2001 till anslaget  12:1  Migrationsverket anvisa 20
miljoner   kronor   mer   än  regeringens   förslag.
Motionärerna anser att asylsökande måste få en snabb
och grundlig behandling av sina ärenden för att inte
fastna   i  väntan  som  leder  till   vanmakt   och
passivisering. Det anförs också att Migrationsverket
har ett helhetsansvar för hela asylprocessen och att
det måste  få  adekvata  resurser  för detta. Även i
motion  Sf5 yrkande 10 av Margit Gennser  m.fl.  (m)
påtalas behovet av förstärkta resurser.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35 att riksdagen  anvisar  10 miljoner kronor mer än
regeringen    förslagit    till    anslaget     12:1
Migrationsverket.  I yrkande 33 i samma motion begär
motionärerna    att    riksdagen     beslutar    att
Migrationsverket  ges  ansvar för informationsfrågor
till   invandrare   och   flyktingar.   Motionärerna
föreslår   en   nedläggning  av   Integrationsverket
(yrkandet  behandlas   i   detta   betänkande  under
rubriken  10:1  Integrationsverket)  och  att  vissa
uppgifter,    däribland   informationsfrågor    till
invandrare   och    flyktingar,   förs   över   till
Migrationsverket.   För   detta   ändamål   föreslår
motionärerna att Migrationsverkets anslag förstärks.
Birgitta Carlsson m.fl.  (c)  begär  i motion Sf631
att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor  mindre  än
regeringen     förslagit    till    anslaget    12:1
Migrationsverket. Motionärerna anser att besparingar
kan göras på Migrationsverkets  administration genom
effektiviseringar vid mottagandet av asylsökande och
förkortade handläggningstider.

Övriga motioner

Magda  Ayoub  m.fl.  (kd) anför i motion  Sf645  att
resurser bör sättas in tidigt i ansökningsprocessen.
På   så   sätt  skulle  handläggningstiderna   kunna
förkortas vilket  skulle leda till positiva effekter
för flyktingarnas fysiska och psykiska hälsa. Vidare
menar motionärerna  att  handläggningstiderna  måste
stramas   upp   och  att  barn  bör  ha  förtur  vid
handläggningsförfarandet.   Motionärerna  begär  ett
tillkännagivande om detta (yrkandena 12 och 24).
Lars  Leijonborg m.fl. (fp) anför  i  motion  Sf605
yrkande  23  att  det är enormt psykiskt påfrestande
att under flera års tid leva i väntan på ett beslut.
Motionärerna anser att de långa handläggningstiderna
måste  förkortas radikalt.  Vidare  anförs  att  det
under mer  än  20  års  tid  har  gjorts  försök att
förkorta    handläggningstiderna,   utan   påtagligt
resultat. Därför  bör  det  nu, enligt motionärerna,
lagstiftas om handläggningstiderna,  vilket  bör ges
regeringen  till  känna.  I  yrkande  24  begärs ett
tillkännagivande  om  att asylansökningar bör  kunna
lämnas   in   vid  alla  Migrationsverkets   kontor.
Därigenom skulle ärendebelastningen på asylenheterna
i storstäderna  minska  och handläggningstiderna bli
kortare, menar motionärerna.
Matz Hammarström m.fl. (mp)  begär  i  motion Sf274
yrkande    17    ett    tillkännagivande    om   att
handläggningstiderna  för  ensamkommande  barn sätts
till max tre månader.
Berndt  Ekholm  (s) begär i motion Sf620 yrkande  2
ett tillkännagivande om att handläggningstiderna hos
Migrationsverket och Utlänningsnämnden generellt bör
förkortas.  Motionären   anser   att  den  nuvarande
gränsen   på   sex   månader   för  den  sammanlagda
handläggning  är  för  lång tid. Vidare  anförs  att
handläggningstiden i många  fall blir ännu längre än
så.  Motionären  anser  att  handläggningstiden  bör
kortas generellt, och särskilt i de fall som barn är
inblandande.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär  i  motion  Sf274
yrkande    18    ett    tillkännagivande    om   att
socialtjänsten och inte Migrationsverket bör ansvara
för de ensamkommande barnens boende. Lennart  Daléus
m.fl.  (c)  begär  i  motion  So304  yrkande  2  att
regeringen lägger fram förslag om att socialtjänsten
bör  ansvara  för  ensamma asylsökande flyktingbarns
boende  och  att  de anmäls  till  utredning  enligt
socialtjänstlagen.  I  de båda motionerna anförs att
de barn som kommer ensamma  till  Sverige är utsatta
på många sätt och att mottagandet är  illa  anpassat
efter deras behov, och att detta bör förändras.

Utskottets bedömning

Av budgetpropositionen framgår att målet vad  gäller
handläggningstider  inte uppnåtts i de flesta av  de
ärendetyper    som   Migrationsverket    handlägger.
Exempelvis    avgjordes     endast     43    %    av
Migrationsverkets grundärenden vid asylprövning inom
ramen     för     verksamhetsmålet,    vad    gäller
handläggningstidernas längd.
Långa handläggningstider  i  utlänningsärenden  har
länge  varit  ett  problem  och  utskottet beslutade
därför redan i våras att vid årets  budgetbehandling
särskilt granska handläggningstiderna. I detta syfte
har     ytterligare     uppgifter    inhämtats    om
dagstillståndet      samt      utvecklingen       av
handläggningstiderna inom såväl Migrationsverket som
Utlänningsnämnden.  Vad gäller asylärenden har bl.a.
de uppgifter inhämtats  som  redogörs för i tabellen
nedan.   Även   utifrån  socialförsäkringsutskottets
granskning av handläggningstiderna  kan  konstateras
att  handläggningstiderna  hos Migrationsverket  och
Utlänningsnämnden i många fall  ligger  över  de mål
som  angivits  i  regleringsbreven. I tabellen visas
bl.a. att det under år 2000, till och med september,
endast är 56 % av asylärendena som avgjorts inom det
sexmånadersmål som  satts  upp  i  regleringsbrevet.
Detta  är i och för sig en förbättring  jämfört  med
1999, då  motsvarande  siffra  var  43  %,  men  det
innebär trots det att nästan hälften av asylärendena
inte  avgörs  inom  målet. Vidare framgår i tabellen
att antalet öppna grundärenden  hos Migrationsverket
har  ökat  under  perioden från 1997  till  och  med
september  2000. Vid  årsskiftet  1997  var  antalet
öppna grund-ärenden  ca  6  300 och i september 2000
var motsvarande siffra ca 10  600.  Detta  samtidigt
som antalet avgjorda grundärenden ligger ungefär  på
samma nivå.
Vad   gäller   Utlänningsnämndens  handläggningstider  har
utskottet i granskningen  kunnat  konstatera  att  andelen
avvisnings-   och   utvisningsärenden,  inklusive  vilande
ärenden, som är äldre  än  sex månader utgör drygt hälften
av Utlänningsnämndens öppna  ärenden,  under perioden 1999
till   och   med   oktober   2000.  Utskottet  konstaterar
emellertid att denna andel har  visat  tendenser  till  en
nedåtgående  trend sedan januari 2000. Utskottet ser detta
som positivt.
Asylprövning - ärendeutveckling och handläggningstider hos
Migrationsverket
-----------------------------------------------------------
|                      |1997    |1998    |1999    | 2000  |
|                      |        |        |        |       |
|                      |        |        |        |(-sept)|
-----------------------------------------------------------
|Inkomna ärenden       |9 697   |13 245  |11 479  |13 725 |
|                      |        |        |        |       |
-----------------------------------------------------------
|Öppna grundärenden*   |6 301   |7 855   |7 840   |10 587 |
|                      |        |        |        |       |
-----------------------------------------------------------
|Avgjorda grundärenden |10 767  |11 639  |11 779  |10 960 |
|                      |        |        |        |       |
-----------------------------------------------------------
|Andel inom 6 månader  | **     |52 %    |43 %    | 56 %  |
|enligt                |        |        |        |       |
|regleringsbrevet      |        |        |        |       |
|                      |        |        |        |       |
-----------------------------------------------------------
Källa: Invandrarverkets årsredovisning 1999 samt uppgifter
från Migrationsverket
Kommentar:  Grundärenden kallas de ärenden som handläggs i
första instans. Om beslut överklagas är överklagandet inte
längre ett grundärende.
* För 1997, 1998 och 1999 gäller uppgiften vid budgetårets
slut och för 2000 för september.
** Uppgift saknas.
I budgetpropositionen  anges  beträffande  anslaget
12:1    att    medel   beräknats   bl.a.   för   att
Migrationsverket   skall   kunna   pröva   170   000
tillstånds-   och   viseringsärenden   samt  45  000
medborgarskapsärenden. Det framgår emellertid inte i
budgetpropositionen   hur   de  olika  ärendetyperna
beräknats inom det angivna antalet  tillstånds-  och
viseringsärenden.  Under  beredningen  har utskottet
hört  Migrationsverkets  generaldirektör.   Hon  har
angivit   att   anslaget   för   bl.a.  prövning  av
asylärenden i reella termer har minskat med drygt 10
%  det  senaste  budgetåret och att Migrationsverket
genom budgetförslaget  får  medel för prövning av ca
12  000 asylärenden (grundärenden)  2001.  Härutöver
har verket  tidigare  fått  medel  för  prövning  av
asylansökningar   på   grund  av  krisen  i  Kosovo.
Bortsett  från  dessa  ärenden   gör   hon  följande
bedömning  av  hanteringen  av asylärenden.  Antalet
öppna grundärenden den 1 januari  2000  var ca 8 000
och  inströmningen av asylsökande under året  bedöms
bli ca  15 000. Vid utgången av året  kommer antalet
öppna ärenden  därför att öka till 11 000. Prognosen
vad gäller asylsökande  under  2001  är  14  500, om
hänsyn  endast  tas  till  den ökning av antalet som
Sveriges inträde i Schengensamarbetet  kan  medföra.
Med   samma  kapacitet  för  ärendehantering  kommer
antalet  öppna  asylärenden  att  vara  13  500  vid
ingången av 2002.
Utskottet   nödgas  konstatera  att  vid  en  sådan
utveckling kommer handläggningstiderna för, i första
hand, asylärenden  att  öka  ytterligare,  men  även
andra  ärendegrupper  kan  bli  drabbade  med längre
väntetider    som    följd.   Migrationsverket   och
Utlänningsnämnden     föreslås      emellertid     i
budgetpropositionen få en förstärkning  av  anslagen
för    att    upprätthålla    målen    vad    gäller
handläggningstiderna.  Härtill  kommer  dock att det
förväntade antalet asylsökande är osäkert  och olika
händelser,  i  första  hand  i omvärlden men även  i
Sverige t.ex. i form av praxisbeslut,  kraftigt  kan
påverka  antalet  ansökningar. Särskilt vid ett ökat
antal  ansökningar måste  frågan  om  tilläggsbudget
aktualiseras. Så sker också emellanåt och regeringen
har  i  höstens   budgetproposition  föreslagit  att
ytterligare   4   miljoner   kronor   anvisas   till
Migrationsverket   för   innevarande   budgetår   på
anslaget   A1   i   syfte    att    bl.a.   förkorta
handläggningstiderna (bet. 2000/01:FiU11).
Det  finns emellertid anledning analysera  huruvida
de medel som anvisas för migrationspolitiken används
rationellt.  Långa  handläggningstider blir särskilt
kostsamma i asylärenden,  inte  bara på grund av att
de  sökande  under  tiden vistas i Migrationsverkets
mottagningssystem,  utan   också  på  grund  av  den
psykiska  press som sökandena  under  tiden  tvingas
leva under.  Även  personalen  vid  Migrationsverket
påverkas av detta, och den stress som  det  för  med
sig.  Vad  gäller  de  direkta  utgifterna  som lång
handläggningstid medför kan nämnas att för varje dag
som tiden för boende i anläggning eller eget  boende
kan  förkortas  görs  en  besparing  på  medlen inom
anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande med  200 kr,
vilket är den beräknade dygnsmedelkostnaden nästa år
för personer i mottagningssystemet. Med utgångspunkt
från  att  i genomsnitt 6 000 asylsökande väntar  på
beslut skulle  detta  medföra en besparing på nämnda
anslag, senast följande  år, med 1,2 miljoner kronor
för  varje  dags förkortning.  Migrationsverket  har
uppgivit  att  om  anslagskonstruktionen  så  medgav
skulle resurser,  främst  i  form  av personal, från
mottagningssystemet   kunna   användas   vid    ökad
inströmning  av  asylsökande  varvid kostnaderna för
mottagandet   då  skulle  kunna  minska,   även   om
besparingen uppkommer med någon tidsförskjutning.
Utskottet  noterar   även   att  en  granskning  av
handläggningstiderna,      anslagsstruktur       och
budgetarbete inom migrationspolitiken för närvarande
genomförs  av Riksdagens revisorer. En förstudie har
genomförts  (2000/01:4)  och  granskningen  planeras
vara klar under senare delen av våren 2001.
Utskottet anser  emellertid  att  det  redan nu bör
vidtas  åtgärder  för  att få till stånd ett  bättre
utnyttjande   av   de   medel    som   anvisas   för
migrationspolitiken.   I  en  verksamhet   som   kan
fluktuera snabbt och där  det  är  av  stor vikt med
tidiga  insatser  måste  den  ansvariga  myndigheten
kunna   utnyttja  de  samlade  resurserna  på  bästa
möjliga  sätt.  Utskottet  anser  att  regeringen  i
samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001 bör
redovisa ett  sätt  att  möjliggöra  ett  flexiblare
utnyttjande av anslagen på migrationsområdet,  då  i
första  hand  anslagen  12:1  och  12:2.  Detta  bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När  det gäller ensamma flyktingbarn kan nämnas att
Migrationsverket   har   tagit  initiativ  till  ett
samarbete  med Socialstyrelsen,  Landstingsförbundet
och  Skolverket  om  ett  förbättrat  mottagande  av
ensamkommande  barn,  bl.a. så att huvudansvaret för
barnen fortsättningsvis  även i praktiken ligger hos
socialtjänsten.  Detta  kan   även   leda  till  att
handläggningstiden minskar för dessa barn.
Med detta avstyrker utskottet motionerna Sf631, Sf5
yrkande 10, Sf633 yrkande 6, Sf645 yrkandena  33 och
35  i  delar,  Sf645  yrkandena  12  och  24,  Sf605
yrkandena 23 och 24, Sf274 yrkande 17, Sf620 yrkande
2, Sf274 yrkande 18 samt So304 yrkande 2.
Utskottet    tillstyrker   med   det   ovan   sagda
regeringens förslag till medelsanvisning.

12:2 Mottagande av asylsökande

Propositionen

Anslaget finansierar  mottagande  av asylsökande och
vissa        personer       med       tidsbegränsade
uppehållstillstånd.       Därutöver      finansieras
kostnaderna  för utlänningar  som  tagits  i  förvar
enligt   utlänningslagen    samt   ersättning   till
kommunerna för den ersättning  som  ges  till  vissa
andra utlänningar än asylsökande medan de väntar  på
beslut  om  uppehållstillstånd. Anslaget finansierar
även  kostnader   för   hälso-   och  sjukvård  till
landstingen   för   barn   som  hålls  gömda   inför
verkställigheten     inför     ett     av-     eller
utvisningsbeslut  samt  den tillfälliga ersättningen
till kommuner och landsting  för  vissa  utlänningar
från Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Migrationsverket    organiserar   mottagandet    av
asylsökande. De kan bo  antingen  på  en  av verkets
förläggningar  eller  få viss bostadsersättning  för
att  ordna  bostad  på egen  hand.  Migrationsverket
ansvarar även för behandlingen  av  utlänningar  som
tagits  i  förvar  enligt  utlänningslagen  samt för
förvarslokalerna.
För  budgetåret  1999 beräknades den genomsnittliga
flyktingdygnskostnaden  till  200  kr.  Det faktiska
utfallet blev emellertid 187 kr. För år 2000 bedömde
regeringen motsvarande kostnad till 195 kr per dygn.
Perioden   2001-2003   görs   bedömningen   att  den
genomsnittliga    dygnskostnaden    blir   200   kr.
Anledningen  till  denna  ökning är, efter  vad  som
anges  i  propositionen, bland  annat  ett  kommande
förslag om asylsökande barns skolgång i enlighet med
barnkonventionen.
Under   hösten   2000   avser   regeringen   enligt
propositionen  att  lämna ett förslag till riksdagen
om att barn och ungdomar  under  arton år, som söker
uppehållstillstånd  eller erhåller  ett  tillfälligt
skydd  som  avses i 2 kap.  4  a  §  utlänningslagen
(1989:529) understigande  tolv  månader,  i enlighet
med barnkonventionen, skall erhålla samma utbildning
som i Sverige bosatta barn.
Anslaget  12:2  föreslås av regeringen att öka  med
147 miljoner kronor  år  2001  i förhållande till de
beräkningar  som  gjorts  i budgetpropositionen  för
2000 och med ca 180 miljoner  år  2002.  Skälet till
detta  är att antalet personer i mottagningssystemet
ökar  i  förhållande   till  vad  som  beräknades  i
budgetpropositionen för år 2000.
Regeringen   förslår  för   budgetåret   2001   ett
ramanslag på 1 039 335 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen beslutar  att  anvisa  100 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till  anslaget 12:2.
Motionärerna  anser att genom effektiviseringar  vid
mottagandet     av      asylsökande,      förkortade
handläggningstider   och   ökade   möjligheter   för
flyktingar  att  delta  i  arbete,  möjliggörs stora
besparingar inom detta område.

Motioner om skolgång m.m. för asylsökande barn

Gudrun  Schyman m.fl. (v) begär i motion  Sf607  att
regeringen  tillsätter  en utredning med uppgift att
göra   en  översyn  av  lagen   om   mottagande   av
asylsökande m.fl. för att den verksamhet som erbjuds
asylsökande  barn på Migrationsverkets förläggningar
skall hålla åtminstone  samma  standard som för barn
födda i Sverige, ta hänsyn till  asylsökande  pojkar
och  flickors  särskilda  behov  samt bringas i full
överensstämmelse  med  de  krav  som ställs  i  FN:s
barnkonvention.    Motionärerna   anför    att    de
aktiviteter som erbjuds  barn  vid Migrationsverkets
förläggningar är begränsade. De  anser att det finns
starka  skäl  att göra en utredning  med  syfte  att
erbjuda asylsökande  barn  en omsorg som inte håller
lägre kvalitet än för barn födda i Sverige.
Alf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Ub316
yrkande 7 ett tillkännagivande om rätt till skolgång
för  barn  med  asylsökande föräldrar.  Motionärerna
anser att asylsökandes  barn  skall  ges  rätt  till
reguljär  skolundervisning,  i  samma omfattning som
svenska barn i samma ålder. Ett liknande yrkande har
Ulla-Britt Hagström (kd) i motion Sf608.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär  i  motion  Sf274
yrkande 12 att riksdagen beslutar om att asylsökande
barn ges samma rättigheter till skolundervisning som
andra  barn bosatta i Sverige. Motionärerna begär  i
samma motion  yrkande  13 att riksdagen beslutar att
asylsökande   ungdomar   ges    samma    rätt   till
gymnasieundervisning  som  andra ungdomar bosatta  i
Sverige. Med de regler som gäller  i dag är barn som
inte  är  folkbokförda i Sverige endast  garanterade
minst 15 schemalagda  timmar  i  veckan,  och de har
ingen  rätt  till  utbildning inom särskolan,  anför
motionärerna. Vad gäller  ungdomar  mellan 16 och 18
år  har  de  enbart  rätt till studieverksamhet  som
motsvarar gymnasieskolan,  men  saknar  rätten  till
utbildning  på  samma  villkor  som  barn  bosatta i
Sverige. Motionärerna anser att detta bör åtgärdas.
Monica  Green  m.fl.  (s) begär i motion Sf643  ett
tillkännagivande om att  utreda möjligheterna att ge
asylsökande barn samma rätt  till förskoleverksamhet
som andra barn i Sverige. Motionärerna  anför  att i
förslaget om maxtaxa och allmän förskola, sägs bl.a.
att   barn   vars   föräldrar  är  arbetslösa  eller
föräldralediga skall ha rätt till förskoleverksamhet
under minst tre timmar  per  dag. Motionärerna anser
att  dessa  rättigheter även bör  gälla  asylsökande
barn, trots att  föräldrarna  ännu  inte  står  till
arbetsmarknadens   förfogande.   Motionärerna  anför
vidare   att   EU   nyligen  antagit  direktiv   mot
diskriminering  på  grund   av   ras  eller  etniskt
ursprung.  Tillsammans med barnkonventionens  förbud
mot särbehandling  i  artikel  2  och Barnkommitténs
skrivningar    vad    gäller    asylsökande    barns
rättigheter,  finns  det  starka  skäl  för  att  ge
asylsökande barn samma rättigheter  som andra barn i
Sverige  har  till  förskola, skola och  barnomsorg,
anser motionärerna.

Motioner om vård och boende för asylsökande

Matz Hammarström m.fl.  begär i motion Sf274 yrkande
9 ett tillkännagivande om  att  gömda  barn ges rätt
till fullständig hälso- och sjukvård samt  tandvård.
Motionärerna  begär  i  samma motion yrkande 14  ett
tillkännagivande   om  att  asylsökande   barn   får
tillgång till terapeutisk  vård  oavsett  om  de har
uppehållstillstånd eller ej.
Yilmaz   Kerimo   (s)  begär  i  motion  Sf640  ett
tillkännagivande om de asylsökandes boendesituation.
Motionären anser att det finns flera problem med det
egna  boendet för asylsökande,  som  bör  ses  över.
Bland      annat      menar      motionären      att
mottagningshandläggaren    kan    ha    svårt    att
upprätthålla  en  god  kontakt  med dem som har eget
boende, och att standarden för hur  asylsökande  bor
kan vara bristfällig.

Utskottets bedömning

För  barn  i  förskoleåldern  som  bor  på  någon av
Migrationsverkets    förläggningar    anordnas   för
närvarande s.k. familjebaserad verksamhet.  Barn som
bor  i  eget boende kan delta i av kommunen anordnad
öppen förskola.  Asylsökande  barn  i skolåldern får
undervisning  i grundskolan genom kommunens försorg.
Ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasieersättande
verksamhet  genom  Migrationsverkets försorg.  Många
ungdomar som kan och  vill  erbjuds  undervisning  i
ordinarie gymnasieskola.
En  arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i
promemorian  Förskola,  skola och skolbarnomsorg för
asylsökande  barn  (Ds  2000:26)  under  våren  2000
lämnat förslag om hur barn  och ungdomar under 18 år
som söker uppehållstillstånd  eller som erhåller ett
tillfälligt  skydd  som  avses  i  2   kap.  4  a  §
utlänningslagen  understigande  tolv  månader  skall
kunna erhålla utbildning på i huvudsak samma villkor
som i Sverige bosatta barn.
Utskottet  konstaterar  även  att  regeringen   har
aviserat  en proposition i frågan. Propositionen bör
avvaktas   och   utskottet   avstyrker   med   detta
motionerna Ub316  yrkande  7, Sf608, Sf274 yrkandena
12 och 13 samt Sf643.
Vidare   anser   utskottet  att   Migrationsverkets
organiserade  verksamhet   för  asylsökande  barn  i
förskoleåldern skall hålla samma  standard  som  den
allmänna förskolan. Huvudsyftet i motionen Sf607 får
med detta anses tillgodosett.
Vad    gäller    medelstilldelningen    konstaterar
utskottet  att  det totala anslaget utökas bl.a.  på
grund av att fler  personer  förväntas befinna sig i
mottagningssystemet än vad som  tidigare  beräknats.
Utskottet   konstaterar   även   att   anslaget  har
beräknats utifrån en flyktingdygnskostnad på 200 kr,
vilket  är  en  ökning  jämfört  med  tidigare   år.
Anledningen   till  denna  ökning  är  ett  kommande
förslag  om asylsökande  barns  skolgång.  Den  ovan
nämnda arbetsgruppen föreslår bl.a. att den statliga
ersättningen      till      kommunerna      avseende
grundskoleundervisning för asylsökande barn höjs och
att  en sådan ersättning införs också för skolformer
motsvarande  grundskolan.  Vidare  föreslås  att  en
statlig   ersättning   införs   till   kommuner  för
kostnader  avseende  förskoleklass  för  asylsökande
barn   och  att  en  motsvarande  ersättning  införs
avseende    gymnasieutbildning    för    asylsökande
ungdomar.   Utskottet   utgår  från  att  detta  har
beaktats  vid  beräkningen  av  anslaget.  Utskottet
anser    också   att    kostnadsutvecklingen    inom
kommunerna, med anledning av det kommande förslaget,
bör följas noggrant. Vidare föreslår utskottet ovan,
under    utskottets     bedömning     vad     gäller
Migrationsverket,   ett   tillkännagivande   om  att
regeringen    i    samband    med   den   ekonomiska
vårpropositionen   bör   redovisa   ett   sätt   att
möjliggöra ett flexiblare utnyttjande av anslagen på
migrationsområdet,  då  i första hand anslagen  12:1
och 12:2.
Utifrån  detta  tillstyrker  utskottet  regeringens
förslag till medelsanvisning  och  avstyrker  motion
Sf631 i denna del.
Angående  vård av asylsökande vill utskottet erinra
om att landstingen  sedan  den  1  januari  1997  är
ansvariga  för  att  asylsökande m.fl. erhåller akut
sjukvård och tandvård  samt  sjuk-  och tandvård som
inte  kan  anstå.  Därutöver  ges  viss annan  vård,
exempelvis mödra- och förlossningsvård.  Barn  under
18 år har rätt till hälso- och sjukvård enligt samma
principer  som  alla  andra  barn  som  är bosatta i
Sverige.
Utskottet  vill också erinra om att i enlighet  med
en     överenskommelse     mellan     staten     och
Landstingsförbundet beslutade regeringen i mars 2000
att barn  som  hålls  gömda  inför verkställighet av
avvisnings-     eller     utvisningsbeslut     skall
tillförsäkras hälso- och sjukvård  på  samma grunder
som  asylsökande  barn.  Med  det  anförda avstyrker
utskottet motion Sf274 yrkandena 9 och 14.
Vad  gäller  asylsökandes  boende  vill   utskottet
erinra  om  att  Migrationsverket i regleringsbrevet
för  år  2000  fick  i  uppdrag  att  i  samråd  med
Integrationsverket    se    över    rutinerna    och
samarbetsformerna vid utflyttning  till  egen bostad
för   personer   som   vistas  på  Migrationsverkets
förläggningar. Utskottet  förutsätter att eventuella
problem  vid eget boende framkommer  vid  översynen.
Med detta avstyrker utskottet motion Sf640.

12:3 Migrationspolitiska åtgärder

Propositionen

Från anslaget finansieras kostnaderna för mottagande
av flyktingar  som organiserat överförs till Sverige
och mottagandet  av  dessa  i kommunerna. Medel från
detta  anslag  har  också använts  till  bidrag  för
frivillig återvandring  för vissa personer som varit
bosatta i Sverige under längre  eller  kortare  tid.
Anhöriga  till flyktingar i Sverige har också kunnat
få bidrag till resan hit. Medel används även för att
bekosta  vissa   migrationspolitiska   projekt   och
Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom
flykting-  och  invandringsområdet.  Likaså  anvisas
medel  från  detta  anslag till Svenska Röda korsets
efterforskningsverksamhet
Under budgetåret 2000  har  riksdagen anvisat medel
motsvarande  kostnaden  för  att   ta   emot  1  840
överförda   flyktingar.   Regeringen   menar  enligt
propositionen  att anslagsmedlen även framdeles  bör
motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.
I propositionen  sägs  även  att anslaget bör liksom
tidigare kunna få användas med viss flexibilitet.
Under  första  halvåret  2000  har   176   personer
överförts  till  Sverige.  Enligt  propositionen  är
skälet  till  att  det  är  så få främst  att  många
personer som tagits ut från norra Irak och Iran ännu
inte har fått utresetillstånd.
För   budgetåret  2001  föreslår   regeringen   ett
ramanslag på 285 221 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet  ser  ingen anledning att göra någon annan
bedömning  än  regeringen   och  tillstyrker  därför
regeringens förslag till medelsanvisning.

12:4 Utlänningsnämnden

Propositionen

Anslaget     avser     förvaltningskostnader     för
Utlänningsnämnden.
Utlänningsnämnden prövar  överklaganden  av  beslut
som  fattas  av  Migrationsverket avseende avvisning
och      utvisning     samt      ansökningar      om
uppehållstillstånd,   flyktingförklaringar,  svenskt
medborgarskap    och    offentliga     biträden    i
utlänningsärenden. Nämnden behandlar också  s.k. nya
ärenden  om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5  b  §
utlänningslagen.
Som en följd av förslaget att öka Migrationsverkets
förvaltningsanslag    bör,   enligt   propositionen,
Utlänningsnämndens anslag ökas med 6 miljoner kronor
för 2001.
För   budgetåret  2001  föreslår   regeringen   ett
ramanslag på 70 483 000 kr.

Motioner som har anslagseffekt år 2001

Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen  beslutar att inte anvisa några medel till
anslaget 12:4  Utlänningsnämnden. Motionärerna anser
att Utlänningsnämnden bör avvecklas och asylärendena
föras över till förvaltningsdomstolarna.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar  att  regeringen  föreslår ett
tillskott  till  Utlänningsnämndens  anslag   med  6
miljoner  kronor,  för  att kunna upprätthålla målen
vad gäller handläggningstiderna.  Utskottet  ser det
som  positivt. I övrigt redovisar utskottet sin  syn
på handläggningstiderna ovan, under anslaget 12:1.
Beträffande      frågan     om     att     avveckla
Utlänningsnämnden vill  utskottet  erinra om att den
arbetsgrupp, som tillsattes efter remissutfallet  på
Kommittén  om ny instans- och processordnings (NIPU)
slutbetänkande   (SOU   1999:16),   redovisade  sitt
uppdrag  den 1 juni 2000. Arbetsgruppens  promemoria
(Ds 2000:45) har därefter sänts på remiss. Utskottet
anser att beredningen av promemorian bör avvaktas.
Utskottet  tillstyrker  med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning  och  avstyrker  motion
Sf631 i denna del.

12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Propositionen

Anslaget   finansierar   offentligt  biträde  enligt
utlänningslagen        vid        Regeringskansliet,
Migrationsverket  och  Utlänningsnämnden.   Anslaget
påverkas främst av antalet avgjorda ärenden.
Kostnaderna     för    offentligt    biträde    hos
Migrationsverket under  1999 översteg anslagna medel
och verket utnyttjade sin  anslagskredit  med  1 219
000  kr.  En jämförelse mellan budget och utfall för
1999  visar  att  Utlänningsnämnden  utnyttjade  sin
anslagskredit  med  146  000 kr. Den del av anslaget
som Regeringskansliet förfogar över utnyttjades inte
fullt ut.
Uppföljningsarbetet för att  kunna  få  mer precisa
beräkningar    av    anslaget    fortsätter   enligt
propositionen under 2000.
Regeringen   gör   bedömningen   att  resursbehovet
minskar under 2001 med 15 425 000 kr.
För   budgetåret   2001  föreslår  regeringen   ett
ramanslag på 57 913 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

12:6 Utresor för avvisade och utvisade

Propositionen

Anslaget  finansierar   resor   ut   ur  landet  för
utlänningar  som  avvisats  eller  utvisats   enligt
beslut      av     regeringen,     Migrationsverket,
Utlänningsnämnden   eller   polisen   med   stöd  av
utlänningslagen. Även kostnader för resor ur Sverige
för   de  asylsökande  som  återkallat  sin  ansökan
finansieras från anslaget.
Den  1   januari   1999   övertog  Migrationsverket
huvudansvaret  för  verkställighet   av   beslut  om
avvisning     och     utvisning     från    polisen.
Migrationsverket   kan   överlämna   ärenden    till
polismyndigheten  om  utlänningen  håller  sig undan
eller om det kan antas att tvång kommer att  behövas
för  att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens
transporttjänst organiserar utresor för avvisade och
utvisade på polisens uppdrag.
Enligt propositionen gör regeringen bedömningen att
resursbehovet minskas för 2001 med 10 875 000 kr.
För  budgetåret   2001   föreslår   regeringen  ett
ramanslag på 63 656 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet ser ingen anledning att göra  någon  annan
bedömning   än  regeringen  och  tillstyrker  därför
regeringens förslag till medelsanvisning.

Minoritetspolitiken

Minoritetspolitikens mål

Propositionen

Regeringen föreslår  i  propositionen  att målen för
minoritetspolitiken skall vara att ge skydd  för  de
nationella    minoriteterna    och    stärka   deras
möjligheter   till   inflytande   samt   stödja   de
historiska   minoritetsspråken   så   att  de  hålls
levande.
De     nationella     minoriteterna    är    samer,
sverigefinnar, tornedalingar,  romer  och judar, och
de  språk  som  omfattas  av minoritetspolitiken  är
samiska    (alla    former),    finska,    meänkieli
(tornedalsfinska),  romani  chib (alla  former)  och
jiddisch.

Utskottets bedömning

De föreslagna målen för minoritetspolitiken ligger i
linje  med  den  inriktning som  minoritetspolitiken
getts   genom  riksdagens   beslut   om   nationella
minoriteter   i  Sverige  (prop.  1998/99:143,  bet.
1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69) och utskottet som
tidigare i ett  yttrande till konstitutionsutskottet
(1999/2000:SfU2y)  ställt sig bakom utgångspunkterna
för minoritetspolitiken  ser  inte något skäl att nu
avvika från sin tidigare bedömning.  Med det anförda
tillstyrker utskottets regeringens förslag  till mål
för minoritetspolitiken.

47:1 Åtgärder för nationella minoriteter

Propositionen

Anslaget  fördes  upp första gången på statsbudgeten
år  2000.  Av  anslaget   används   huvuddelen   som
statsbidrag  till kommunerna och landstinget inom de
områden  i  Norrbottens   län   som   utpekats   som
förvaltningsområden  för  samiska  respektive finska
och  meänkieli.  Medlen fördelas av Länsstyrelsen  i
Norrbottens  län enligt  förordningen  (2000:86)  om
statsbidrag för  att stödja användningen av samiska,
finska och meänkieli. En viss del av medlen går även
till  att  täcka  kostnader   för   inflytande   för
nationella        minoriteter        och       vissa
uppföljningsinsatser.   Enligt   vad  som  anges   i
propositionen fördelade regeringen  den  11 maj 2000
medel   till   organisationer   som   företräder  de
nationella    minoriteterna   för   att   ge   ökade
möjligheter till inflytande i frågor som rör dem.
För  budgetåret   2001   föreslår   regeringen  ett
ramanslag på 8 000 000 kr.

Motioner som inte har anslagseffekt år 2001

Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion  Sf645 yrkande
30    ett    tillkännagivande   om   de   nationella
minoriteternas  möjlighet  att  använda sitt språk i
kontakt  med  centrala  myndigheter   och   att   de
vanligaste  svenska  lagarna översätts till samiska,
finska och meänkieli.

Utskottets bedömning

Konstitutionsutskottet    uttalade    i   betänkande
1999/2000:KU6 att författningar som särskilt  rör de
nationella minoriteternas rättigheter bör översättas
till  samiska,  finska och meänkieli. De exempel  på
författningar som  bör  översättas  som  KU  ger  är
bl.a.:   sametingslagen   och  rennäringslagen  samt
grundläggande  lagstiftning   som   rör   fri-   och
rättigheter, t.ex. regeringsformen.
Utskottet  bedömer  därmed  att  vad  som  anförs i
motionen  om  översättning  av de vanligaste lagarna
delvis redan är tillgodosett.
Socialförsäkringsutskottet har  i ett yttrande till
KU  med anledning av proposition 1998/99:143  anfört
att, när området för regionalt tillämpliga regler om
rätt  att  använda  samiska  i offentliga sammanhang
bestäms,  har också aspekter som  berör  möjligheten
att praktiskt tillämpa sådana bestämmelser vägts in.
Utskottet framhåller även i yttrandet att regeringen
påpekar att  minoritetsspråkskonventionen  till stor
del  är  inriktad  på  att  ge  stöd  och  skydd för
landsdels-  eller minoritetsspråken i de geografiska
områden där språken  använts av hävd och fortfarande
används i tillräcklig  omfattning. Denna begränsning
bygger på att man ansett  att  det  kan möta alltför
stora  hinder,   både praktiskt och kostnadsmässigt,
att  tillämpa  konventionens  olika  bestämmelser  i
områden  där  mycket   få   personer   använder  ett
landsdels-  eller  minoritetsspråk.  KU delar  denna
bedömning.  Utskottet  ser inga skäl att  ändra  sin
tidigare  bedömning.  Med   det   anförda  avstyrker
utskottet sålunda motion Sf645 yrkande 30.
Utskottet konstaterar vidare att en del av anslaget
inom minoritetspolitiken har under 2000 använts till
att   stödja   organisationer   som  företräder   de
nationella minoriteterna.
Med  det anförda tillstyrker utskottet  regeringens
förslag till medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
a)   att   riksdagen   godkänner   kompletteringen   av   de
integrationspolitiska  målen  samt de föreslagna
målen för politikområdet minoritetspolitik,
b) att riksdagen med anledning  av propositionen
dels   godkänner   de   föreslagna   målen   för
politikområdet migrationspolitik, dels godkänner
vad  utskottet  anfört  om  de tidigare godkända
målen för migrationspolitiken,
c) att riksdagen godkänner att under år 2001 lån
tas  upp  i  Riksgäldskontoret för  det  samlade
behovet för hemutrustningslån till ett belopp av
högst 1 400 000 000 kr,
d) att riksdagen  med  bifall  till  regeringens
förslag  anvisar  anslagen inom utgiftsområde  8
Invandrare och flyktingar  för  budgetåret  2001
enligt utskottets förslag i bilaga,
e)  att  riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf5
yrkande   10,    2000/01:Sf604,   2000/01:Sf631,
2000/01:Sf633  yrkandena   2-6,   2000/01:Sf638,
2000/01:Sf645 yrkandena 32, 33 i denna  del  och
35 samt 2000/01:Fi211 yrkande 16 i denna del,
2.      beträffande      utredning      om
Integrationsverket
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf633 yrkande 1,
res. 1 (m)
3.  beträffande  integrationsåtgärder  och
organisationsstöd
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf636,
4.    beträffande    kommunersättningar    vid
flyktingmottagande
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf612, 2000/01:Sf645
yrkandena   31   och   33   i   denna  del  samt
2000/01:N388 yrkande 16,
res. 2 (kd)
res. 3 (mp)
5. beträffande hemutrustningslån
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf625.
6.          beträffande         flexiblare
anslagsutnyttjande
att riksdagen som  sin  mening ger regeringen till känna vad
utskottet  anfört om flexiblare  utnyttjande  av
anslagen på migrationsområdet,
7. beträffande handläggningstiden
att riksdagen  avslår  motionerna  2000/01:Sf274 yrkande 17,
2000/01:Sf605 yrkandena 23 och 24, 2000/01:Sf620
yrkande  2 samt 2000/01:Sf645 yrkandena  12  och
24,
res. 4 (kd, fp)
8. beträffande  ansvar  för  ensamkommande
barn
att  riksdagen  avslår motionerna 2000/01:Sf274  yrkande  18
samt 2000/01:So304 yrkande 2,
res. 5 (c, mp)
9.   beträffande    skolgång    m.m.   för
asylsökande barn
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274  yrkandena  12
och     13,     2000/01:Sf607,    2000/01:Sf608,
2000/01:Sf643 samt 2000/01:Ub316 yrkande 7,
res. 6 (kd, mp)
10.  beträffande   vård   och  boende  för
asylsökande
att riksdagen avslår motionerna  2000/01:Sf274  yrkandena  9
och 14 samt 2000/01:Sf640,
res. 7 (mp)
11.  beträffande  åtgärder  för nationella
minoriteter
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf645 yrkande 30.
res. 8 (kd)
Stockholm den 21 november 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor


I  beslutet  har  deltagit:  Berit  Andnor  (s),  Bo
Könberg  (fp),  Margit  Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla  Hoffmann  (v), Cecilia
Magnusson  (m),  Mariann  Ytterberg (s), Gustaf  von
Essen (m), Lennart Klockare  (s), Ronny Olander (s),
Fanny  Rizell  (kd),  Kerstin-Maria   Stalin   (mp),
Birgitta  Carlsson  (c),  Margareta  Cederfelt  (m),
Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).

Reservationer

1. Utredning om Integrationsverket (mom. 2)

Margit  Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen
och Margareta Cederfelt (alla m) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken   Utskottets  bedömning  i  avsnittet  10:1
Integrationsverket  som  börjar  med "Utskottet kan"
och slutar med "i tillämplig del"  bort  ha följande
lydelse:
Utskottet   är  tveksamt  till  Integrationsverkets
existens. Utskottet  föreslår  därför att regeringen
skyndsamt  skall  genomföra  en utvärdering  av  hur
verkets  medel  använts  och  vilka   resultat   som
åstadkommits  och  återkomma till riksdagen senast i
samband  med  2001  års  ekonomiska  vårproposition.
Därefter kommer utskottet  att  ta ställning till om
det anser att Integrationsverket  skall  läggas  ned
och  vilka  av  dess  uppgifter  som i så fall skall
föras över till andra myndigheter.
dels  att  utskottets  hemställan under  2  bort  ha
följande lydelse:
2. beträffande utredning om Integrationsverket
att riksdagen med bifall  till  motion 2000/01:Sf633 yrkande 1
som  sin  mening ger regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.

2. Kommunersättningar vid
flyktingmottagande (mom. 4)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets   bedömning  i  avsnittet  10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar
med    "Kommunersättningen"     och    slutar    med
"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:
Invandrare  bör  åtnjuta  samma frihet  som  övriga
medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att
utöva  sin  egen  religion,  lära   sina  barn  sitt
modersmål  och  för  övrigt få utöva sina  mänskliga
rättigheter.   Integration   behöver   inte   betyda
fullständig assimilation.
Den grundläggande  utgångspunkten  bör  vara att gå
från   omhändertagande   till   att   ge   människor
förutsättningar  för  att  kunna ta ansvar för  sitt
eget liv. Utskottet anser att  man  bör sträva efter
att  stärka  människor  och ge dem möjligheter  till
egenmakt. Staten skall medverka  till att underlätta
och skapa förutsättningar men inte  planera  och  ta
kontroll öven människors liv. Samhället skall sträva
efter att erbjuda medborgarna jämlika levnadsvillkor
och   lika   stora  möjligheter  att  utvecklas  och
förverkliga sina  livsprojekt.  Livsprojekten  skall
inte  möta  några hinder så länge de inte inskränker
andra människors  rättigheter eller strider mot våra
gemensamma rättsnormer.
Utskottet anser att  de nyanlända inte bör placeras
utan fritt få välja bostadsort.  Utskottet  föreslår
att   systemet   med  förhandlingar  och  avtal  med
kommunerna avskaffas.  Stödet till den nyanlända bör
följa individen i form av  en s.k. "utvecklingspeng"
som  fördelas  av  RFV  och  sedan   betalas  ut  av
försäkringskassan.   Genom   utvecklingspengen   ges
individen och den lokala nivån  ett  större  ansvar.
RFV  bör  även  betala ut ersättning till kommunerna
för t.ex. sfi-undervisning.
dels  att utskottets  hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:
4.    beträffande    kommunersättningar    vid
flyktingmottagande
att  riksdagen  med anledning av motionerna 2000/01:Sf612  och
2000/01:Sf645 yrkandena  31  och  33 i denna del
samt  med avslag på motion 2000/01:N388  yrkande
16 som  sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Kommunersättningar vid
flyktingmottagande (mom. 4)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets   bedömning  i  avsnittet  10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar
med    "Kommunersättningen"     och    slutar    med
"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:
Inflyttningen av nya invånare bör ses som en resurs
för det lokala näringslivet och för  den  ekonomiska
tillväxten   i  sin  helhet.  Att  underlätta  deras
deltagande på  arbetsmarknaden  är  av yttersta vikt
för  att  få bukt med den resterande arbetslösheten.
Denna är en  enorm välfärdsförlust för samhället och
går  stick  i  stäv   med  all  integrationspolitik.
Utskottet anser att det  görs  alldeles för lite för
att  stimulera  invandrare  att  bli  egenföretagare
under deras introduktionsperiod i Sverige. Detta har
två   orsaker:   dels   beror   det  på  kommunernas
introduktionssystem    som    har   en   dominerande
socialpolitisk  profil,  vilket  resulterar   i  ett
långvarigt   bidragsberoende,   dels  beror  det  på
bristande kunskap bland banker och företagsrådgivare
om invandrarnas potential. Utskottet  anser  att  om
det  administrativa ansvaret för ersättningarna till
kommunerna  förs  över  från Integrationsverket till
regional nivå kan medlen  strategiskt  fördelas till
kommunernas introduktionsprogram för nyanlända  inom
ramen     för    samordning    av    de    regionala
tillväxtavtalen.
dels  att utskottets  hemställan  under  4  bort  ha
följande lydelse:
4.    beträffande    kommunersättningar    vid
flyktingmottagande
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:N388  yrkande  16
och  med avslag på motionerna 2000/01:Sf612 samt
2000/01:Sf645  yrkandena  31  och 33 i denna del
som  sin  mening ger regeringen till  känna  vad
utskottet anfört.

4. Handläggningstiden (mom. 7)

Bo Könberg (fp),  Fanny  Rizell (kd) och Magda Ayoub
(kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets  bedömning   i  avsnittet  12:1
Migrationsverket  som  börjar  med "Med  detta"  och
slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Myndigheternas    behandling    av    ansökan    om
uppehållstillstånd  drar  ofta  ut på tiden.  I  dag
läggs  stora  pengar på långa förläggningstider  och
sjukvård. Inte minst gäller det vård för att ta hand
om depressioner och annan psykisk ohälsa som drabbar
de  asylsökande   bland  annat  på  grund  av  långa
väntetider. Från psykiatrin hörs ofta protester över
ett myndighetsförfarande  som  drabbar människor som
redan  haft  svåra  upplevelser.  Om   resurserna  i
stället  sattes  in  i  ett tidigt skede i processen
skulle handläggningstiderna  bli kortare, trycket på
den psykiatriska vården skulle  minska  och  så även
det lidande som det innebär för den asylsökande  att
sväva i ovisshet.
Snabbare  handläggningstider  skulle  även  frigöra
resurser  som  i dag läggs på åtgärder och boende  i
mottagningssystemet.  Exempelvis  var  vid slutet av
1999  den genomsnittliga vistelsetiden för  personer
registrerade  i  mottagningssystemet  ca 14 månader.
1999  fanns ca 17 900 personer registrerade  med  en
dygnskostnad  på  ca 190 kr per person. Om vi skulle
få ner handläggningstiderna  från  14  månader  till
t.ex.  åtta månader, bl.a. genom satsningar på flera
asylhandläggare,  skulle detta betyda besparingar på
flera hundra miljoner kronor för staten.
Vi  anser att det flexibla  anslagsutnyttjande  som
utskottet  förespråkar  för  att komma tillrätta med
dagens    långa    handläggningstider     inte    är
tillräckligt.    Dessa    handläggningstider   måste
förkortas radikalt.
Dessutom  bör det göras möjligt  att  lämna  in  en
asylansökan   vid   alla  Migrationsverkets  kontor,
vilket  inte  går  i  dag.   På   så   sätt   skulle
ärendebelastningen  på Migrationsverkets asylenheter
i       storstadsregionerna        minska,       och
handläggningstiderna skulle bli kortare.
dels  att  utskottets  hemställan under  7  bort  ha
följande lydelse:
7. beträffande handläggningstiden
att  riksdagen  med  bifall   till   motionerna  2000/01:Sf605
yrkandena 23 och 24 och 2000/01:Sf645  yrkandena
12   och   24  samt  med  avslag  på  motionerna
2000/01:Sf274   yrkande   17  och  2000/01:Sf620
yrkande  2  som sin mening ger  regeringen  till
känna vad utskottet anfört,

5. Ansvar för ensamkommande barn (mom. 8)

Kerstin-Maria Stalin  (mp) och Birgitta Carlsson (c)
anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets  bedömning   i  avsnittet  12:1
Migrationsverket som börjar med "När det" och slutar
med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Asylsökande barn är i en mycket utsatt situation, i
synnerhet barn som är ensamma på flykt. Rädda Barnen
redovisar i en nyligen presenterad  rapport hur barn
som  flytt  på  egen  hand till Europa upplever  sin
situation. Många har svåra  traumatiska  upplevelser
och  behöver  akut  psykiatrisk  hjälp.  De  ensamma
barnen   behandlas   på   samma   sätt   som   vuxna
asylsökande,  trots  att  de  har  helt andra behov.
Migrationsverkets  uppgift  är  att  utreda  barnens
asylskäl, inget annat.
Utskottet  anser  att  dessa barn bör anmälas  till
utredning enligt socialtjänstlagen,  och kommunernas
socialtjänst bör vara ansvariga för barnens boende -
inte Migrationsverket som i dag.
dels  att  utskottets  hemställan  under 8  bort  ha
följande lydelse:
8. beträffande ansvar för ensamkommande barn
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf274 yrkande
18  och 2000/01:So304 yrkande 2 som  sin  mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skolgång m.m. för asylsökande barn
(mom. 9)

Fanny Rizell  (kd),  Kerstin-Maria  Stalin  (mp) och
Magda Ayoub (kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken   Utskottets  bedömning  i  avsnittet  12:2
Mottagande av  asylsökande som börjar med "För barn"
och slutar med "motionen  Sf640"  bort  ha  följande
lydelse:
En  grupp som särskilt kommit i kläm vid skolgången
är barn  och ungdomar till asylsökande föräldrar. De
regler som  i  dag  gäller  för  barn  som  inte  är
folkbokförda,   säger   att  de  skall  tas  emot  i
grundskolan i den kommun  de  vistas  i. Men antalet
timmar    är    begränsat   enligt   den   särskilda
förordningen om undervisning  för  asylsökande barn.
Dessa barn är i dag endast garanterade  undervisning
om  minst 15 schemalagda veckotimmar. Även  ungdomar
mellan  16  och  18  år,  som inte är folkbokförda i
landet,  saknar den rätt till  utbildning  som  barn
bosatta i Sverige har. Däremot har de rätt att delta
i "studieverksamhet  som  motsvarar gymnasieskolan".
Barn som inte är folkbokförda i Sverige och som är i
behov av särskola har inte  heller  samma  rätt till
det som svenska barn.
Utskottet  anser  att  asylsökandes barn skall  ges
rätt   till   reguljär  skolundervisning   i   samma
omfattning som  svenska  barn  i  motsvarande ålder.
Detta bör även gälla barn i behov av  särskola. Barn
och  ungdomar  som  invandrar  till Sverige  mitt  i
skoltiden har ibland problem att  både  hämta in ett
nytt   språk   och   nödvändig   ämneskunskap  innan
grundskoletiden är slut.  Risken är  uppenbar att de
går   vidare   till   gymnasiet   med  otillräckliga
kunskaper.  Endast hälften av de elever  som  kommit
till Sverige  efter  tio  års  ålder  lämnade  t.ex.
grundskolan   med   fullständiga   betyg.  Barn  och
ungdomar födda utomlands skall erbjudas  tillräcklig
utbildningstid i grundskolan för att bli rustade för
gymnasiestudier.
Utskottet  anser  att även dessa barn skall  ha  en
fullgod undervisning  precis  som  de  barn  som  är
bosatta i Sverige.
dels  att  utskottets  hemställan  under  9  bort ha
följande lydelse:
9.  beträffande  skolgång m.m. för asylsökande
barn
att  riksdagen  med  bifall   till  motionerna   2000/01:Sf274
yrkandena   12   och   13,  2000/01:Sf608   samt
2000/01:Ub316  yrkande  7   och  med  avslag  på
motionerna 2000/01:Sf607 samt  2000/01:Sf643 som
sin   mening  ger  regeringen  till  känna   vad
utskottet anfört,

7. Vård och boende för asylsökande
(mom. 10)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets   bedömning  i  avsnittet  12:2
Mottagande av asylsökande  som börjar med "För barn"
och  slutar  med  "motion Sf640"  bort  ha  följande
lydelse:
Av alla asylsökande i Sverige är ungefär 30 % barn.
Den  30  april 1999 var  4  409  barn  under  18  år
registrerade   som  asylsökande.  I  dag  finns  det
dessutom ca 4 000 statslösa barn i Sverige, av vilka
merparten (ca 3 800) är födda här i landet.
Enligt barnkonventionens  andra  artikel, principen
om icke-diskriminering, skall alla barn inom landets
jurisdiktion  ha lika rättigheter. Men  så  är  inte
fallet. Om barn  inte blir folkbokförda får de sämre
rätt till sociala  förmåner än andra barn som vistas
legalt i landet. Utskottet  anser att gömda barn bör
ges rätt till fullständig hälso-  och  sjukvård samt
tandvård.  Utskottet anser även att det är  av  stor
vikt att asylsökande  barn vid behov får terapeutisk
vård oavsett om familjen får stanna eller ej.
dels  att utskottets hemställan  under  10  bort  ha
följande lydelse:
10.    beträffande   vård   och   boende   för
asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf274 yrkandena 9
och 14 och  med  avslag  på motion 2000/01:Sf640
som  sin mening ger regeringen  till  känna  vad
utskottet anfört,

8. Åtgärder för nationella minoriteter
(mom. 11)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  under
rubriken  Utskottets   bedömning  i  avsnittet  47:1
Åtgärder för nationella  minoriteter  som börjar med
"Konstitutionsutskottet"      och     slutar     med
"medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Sveriges nationella minoriteter  är  en levande del
av  det  svenska  samhället  och deras språk  är  en
värdefull  del  av den svenska kulturen.  Genom  att
tillerkänna dem språkliga  och  etniska  rättigheter
stärks deras självtillit och kulturella identitet.
En rad åtgärder måste vidtas för att Sverige  skall
kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd
för   nationella   minoriteter  och  den  europeiska
stadgan   om   landsdels-   eller   minoritetsspråk.
Regeringens   proposition   1998/99:143   Nationella
minoriteter  var  ett  steg  i  rätt  riktning.  Det
främsta syftet  med  propositionen  var  att erkänna
Sveriges  nationella  minoriteter  och deras  språk.
Utskottet  stöder  dessa  förslag på flera  punkter.
Utskottet anser dock även att nationella minoriteter
skall  kunna  använda  sitt språk  i  kontakten  med
centrala myndigheter. Därutöver  föreslår  utskottet
att de vanligaste lagarna i vårt land översätts till
samiska, finska och meänkieli.
dels  att  utskottets  hemställan  under 11 bort  ha
följande lydelse:
11.   beträffande   åtgärder   för  nationella
minoriteter
att riksdagen med bifall till motion  2000/01:Sf645 yrkande 30
som  sin  mening  ger regeringen till känna  vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden

1. Moderaternas anslagförslag (mom. 1)

Margit Gennser, Cecilia  Magnusson, Gustaf von Essen
och Margareta Cederfelt (alla m) anför:

Finansutskottet har med en  majoritet  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister  föreslagit  riksdagen att fastställa
ekonomiska ramar för de olika  utgiftsområdena i den
statliga  budgeten  och  en  beräkning   av  statens
inkomster avseende 2001. Samtidigt föreslogs  beslut
om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.
Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-   och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.  Våra
förslag  syftar till att skapa  förutsättningar  för
ett  ekonomiskt,   kulturellt  och  socialt  växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till  ett  rikare  liv.  Genom en
större   enskild  sektor  och  ett  starkare  civilt
samhälle kan  både  företag och människor växa. Ännu
fler kan komma in på  den ordinarie arbetsmarknaden.
Den   sociala  tryggheten   ökar   också   i   andra
bemärkelser   genom  att  hushållen  får  en  större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar
både till mångfald, en bättre kvalitet och en större
trygghet. De enskilda  människorna  får  ett  större
inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   främst   för   alla,   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.
När finansutskottets  majoritet  nu  genom  förslag
till  beslut  om  ramar för de olika utgiftsområdena
ställt sig bakom en  annan  inriktning av politiken,
redovisar vi i detta särskilda  yttrande  den del av
vår politik som rör utgiftsområde 8.
Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar

Moderaterna  anser  att  utgiftsområde 8 bör minskas
med 577 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Enligt  vår mening är det  fel  av  regeringen  att
fortsätta anslå budgetmedel till vissa invandrartäta
bostadsområden  i  storstäderna.  Vi anser att andra
vägar bör prövas, som är effektivare, bättre och som
även innebär en mindre belastning på  statsbudgeten.
Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna  är att
skapa  social och geografisk rörlighet i det svenska
samhället.  Detta  kan  uppnås bland annat genom att
bostadsmarknaden  och  arbetsmarknaden   avregleras,
vilket   i   sin   tur   får  positiva  effekter  på
integrationen.  Vi  vill  också   framhålla  att  vi
motsatte  oss inrättandet av Integrationsverket  och
att vi fortfarande  är tveksamma till dess existens.
Enligt  vår  mening  bör   en  skyndsam  utvärdering
genomföras av hur verkets medel  använts  och  vilka
resultat  som  åstadkommits,  därefter  skall  vi ta
ställning till om verket bör läggas ned eller finnas
kvar.   Vi   föreslår  att  20  miljoner  kronor  av
Integrationsverkets    anslag    förs    över   till
Migrationsverket.  Vi  menar  att  en  utökning   av
anslagen  till  Migrationsverket  är nödvändigt. Det
räcker  inte med det mer flexibla anslagsutnyttjande
som  utskottet  föreslår  ett  tillkännagivande  om.
Detta eftersom vi anser att asylsökanden måste få en
snabb  och grundlig behandling för att inte fastna i
väntan som  leder  till  vanmakt  och passivisering.
Slutligen anser vi att anslaget för Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering bör flyttas till utgiftsområde
14  Arbetsliv  och  att  DO bör slås samman  med  de
övriga ombudsmännen mot diskriminering av olika slag
i en myndighet.

2. Kristdemokraternas anslagförslag (mom.
1)

Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:

Kristdemokraterna har i parti-  och kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess
stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas  budgetalternativ tar  sikte  på
att       långsiktigt       förbättra       Sveriges
tillväxtförutsättningar genom  strukturella reformer
och  strategiska  skattesänkningar   på  arbete  och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar  för  att
sysselsättningen   skall   kunna   öka  i  en  sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det  handlar  bland  annat om arbetsmarknaden,  som
måste göras mer flexibel.  Det  handlar om skatterna
på arbete och företagande som måste  sänkas  och  på
sikt   anpassas   till  omvärldens  betydligt  lägre
skattetryck.   Det   handlar    om    det    svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste
den  offentliga sektorn förnyas för att bättre  möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens  kompetens  och  idéer.  Dessutom  måste
valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas,  pensionärernas  ekonomiska situation
stärkas, och infrastrukturen förbättras.
Målet  med våra reformer på dessa  områden  är  att
skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,
där sysselsättningen  kan  öka  utan att inflationen
tar  fart,  där den enskildes valfrihet,  personliga
ansvar och välfärd  kan öka utan detaljstyrning, där
den  offentliga sektorn  kan  vitaliseras  och  möta
ökande   behov   utan   att   jagas   av   krympande
skattebaser, och där statens finanser inte kollapsar
vid nästa lågkonjunktur.
Eftersom finansutskottets majoritet - bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - nu genom förslag till ramar för  de
olika  utgiftsområdena  ställt  sig  bakom en  annan
inriktning   av  politiken  redovisar  vi  i   detta
särskilda yttrande  den  del  av vår politik som rör
utgiftsområde 8.
Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar

Kristdemokraterna  anser  att  utgiftsområde  8  bör
minskas med 344 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Statsbidrag har från och med 1995/96  lämnats  till
vissa  kommuner  i  framför allt storstadsregionerna
för   att   stimulera  till   insatser   i   utsatta
bostadsområden.  Vi  ställde  oss bakom anslaget för
1999  och  den  föreslagna  höjningen  år  2000  men
avvisar  den  kraftiga höjningen  av  anslaget  till
utvecklingsinsatser  i  storstadsregionerna  med 305
miljoner   kronor   för   budgetåret  2001,  och  vi
motsätter oss även projektets förlängning som skulle
innebära ett anslag om 230 miljoner kronor för 2003,
vilket regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Kristdemokraterna motsatte  sig regeringens förslag
att inrätta en ny integrationsmyndighet.  Trots  ett
kompakt  motstånd  från  fem  av  riksdagens partier
genomdrev Socialdemokraterna emellertid  inrättandet
av  Integrationsverket.  Integrationspolitiken   bör
bedrivas  på  samma sätt som jämställdhetspolitiken,
genom   s.k.   main    streaming.   Vi   anser   att
Integrationsverket bör läggas  ned  den 1 juni 2001.
Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör i stället
övertas av Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering  samt  Riksförsäkringsverket.   Bland
annat      bör      Migrationsverket     ta     över
informationsfrågorna till invandrare och flyktingar.
För  detta  ändamål  föreslår   vi   en  höjning  av
Migrationsverkets anslag med 10 miljoner  kronor för
budgetåret 2001.

3. Centerpartiets anslagförslag (mom. 1)

Birgitta Carlsson (c) anför:

Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar

Centerpartiet  anser  att utgiftsområde 8 sammanlagt
bör minskas med 535 miljoner  kronor  för budgetåret
2001.
Vi anser att integrationspolitiken måste bli en del
av           tillväxtpolitiken.          Regeringens
storstadssatsningar präglas av en kortsiktig politik
med  enstaka insatser  och  den  har  karaktären  av
"gåvogivande"  i  stället för att använda människors
kraft  och  möjligheter.  Utvecklingen  måste  komma
underifrån. Vi  tror  inte  att regeringens centralt
dirigerade   projekt   leder  till   en   långsiktig
förbättring. Och som regeringen påpekar i sin analys
så   riskerar   projekten  att   bli   en   del   av
projektverksamheten   vid   sidan   av   kommunernas
ordinarie verksamhet. Mot bakgrund av detta anser vi
att     anslaget    till    utvecklingsinsatser    i
storstadsregionerna  bör  minskas  med  265 miljoner
kronor.
Vidare  anser  vi att förkortade handläggningstider
vid flyktingmottagandet  och  ökade insatser för att
få  människor i arbete möjliggör  stora  besparingar
inom  utgiftsområdet. Vi föreslår därför minskningar
av anslagen 10:2, 12:1 och 12:2.
Vidare  menar vi att asylprocessen måste förbättras
och  rättssäkerheten   ökas.  Tvåpartsprocesser  bör
införas.   Utlänningsnämnden   bör   avvecklas   och
asylärendena        bör        överföras        till
förvaltningsdomstolarna. Vi föreslår därför att inga
medel anvisas till Utlänningsnämnden för 2001.

4. Folkpartiets anslagsförslag (mom. 1)

Bo Könberg (fp) anför:

Anslag   inom   utgiftsområde   8   Invandrare   och
flyktingar

Folkpartiet  anser  att  utgiftsområde 8 bör minskas
med 442 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Segregation  gräver  allt  djupare   diken   mellan
människor. Utanförskap och vanmakt växer. Det är hög
tid   att   bryta   denna   utveckling   och   vända
utanförskapet  till  makt  över  det  egna livet. Vi
anser  att grundbulten för integrationen  är  makten
över vardagen  genom  jobb och egen försörjning. För
att nå dit krävs en i grunden  förändrad politik för
jobb och företagande. Utbildning  är  avgörande.  De
som  behöver  skolan  mest  skall också ha den bästa
skolan. Folkpartiet har presenterat  ett  alternativ
till    regeringens    politik    när   det   gäller
företagandets  villkor  och  arbetsmarknaden.  Dessa
förändringar  är  i  grunden generella  men  kan  ha
störst  betydelse  för dem  som  står  längst  ifrån
dagens       arbetsmarknad.       Den       liberala
utbildningspolitiken  som  sätter eleverna och deras
kunskaper i centrum är bland  det viktigaste för att
skapa  jämlika villkor för ungdomar  oavsett  social
bakgrund.
Regeringen  har  genom  åren  alltmer  fokuserat på
olika   typer   av   projektbidrag   till  kommunala
verksamheter  och  på  att  genom  olika  typer   av
förhandlingslösningar   ge   stöd   till   specifika
verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas
de       lokala      investeringsprogrammen      och
storstadspengarna.  Vi  anser att en dominerande del
av   de  projekt  som  finansieras   inom   anslaget
Utvecklingsinsatser  i  storstadsregionerna inte har
haft   en   tillfredsställande    effektivitet   och
förankring bland de berörda. Vi föreslår  därför att
en  minskning  av  anslaget  med 400 miljoner kronor
skall ske. Vi anser även att integration  inte är en
process som kan styras genom byråkratiska beslut och
att Integrationsverket därför kan läggas ned.

5. Målen för politikområdet
migrationspolitik (mom. 1)

Kerstin-Maria Stalin (mp) anför:

Regeringen  föreslår i budgetpropositionen för  2001
ett delvis nytt  mål för migrationspolitiken. Vi har
i  en  motion  (Sf6)  med  anledning  av  skrivelsen
Migration   och   asylpolitik   2000/01:4   tidigare
reagerat  på  den  inbördes  ordningen  av  målen  i
migrationspolitiken.    Vi   menar   att   först   i
uppräknandet av migrationspolitikens  mål  bör komma
att    migrationspolitiken    skall    präglas    av
rättssäkerhet,  humanitet och respekt för individens
mänskliga rättigheter.  Detta finns emellertid  inte
medtaget  som  ett  mål  i  regeringens   förslag  i
budgetpropositionen.     I     stället    har    att
harmoniseringen av flykting- och  invandrarpolitiken
i EU skall öka skrivits in som ett  mål.  Vi  finner
detta mycket olyckligt.

6. Stimulansbidrag till kommunerna (mom. 1)

Ulla  Hoffmann  (v),  Kerstin-Maria  Stalin (mp) och
Kalle Larsson (v) anför:

Under anslaget 10:3 kommer Integrationsverket  under
2001  att  kunna ge kommunerna visst stimulansbidrag
för att ta emot  flyktingar  som  ursprungligen togs
emot i storstäderna. I budgetpropositionen anges som
bakgrund  till  detta  att  situationen   i  en  del
storstadsområden är sådan att man i många fall  inte
kan  erbjuda  vare  sig  enskilda eller familjer ett
rimligt  boende och därmed  rimliga  förutsättningar
till en introduktion  till  det  svenska  samhället.
Vidare  anges  att det finns många kommuner som  har
tillgång  till goda  bostadslösningar  och  som  kan
erbjuda bra introduktionsprogram.
Vi  är  självfallet   medvetna   om   de  regionala
obalanser som råder i landet, och fullt  införstådda
med att flyktingar, när de väljer bostadsort,  skall
få  god  information om vilka fördelar som finns att
bosätta sig  på olika orter i Sverige. Satsningar på
förbättrad information av sådan karaktär beskrivs på
andra ställen  i  budgetpropositionen.  Vi  ser  det
också  som  självklart  att de kommuner som tar emot
flyktingar skall erhålla  statsbidrag för detta. Men
när en kvinna eller man som  flytt till Sverige valt
att bosätta sig på en ort är det  samhällets uppgift
att där sörja för att hon eller han  kan  skaffa sig
en rimlig bostad och få förutsättningar till  en god
introduktion  till  det svenska samhället. Hon eller
han är med avseende på  möjligheterna  att skapa ett
värdigt  liv  för sig och eventuellt för sin  familj
fullt likvärdig  med  den  infödda  svensk som bor i
samma område. Vi vill därför markera  att  vi  anser
riktade insatser för att få flyktingar som valt  att
bosätta  sig  i  storstadsområdena  att  flytta till
andra  kommuner  som inte samtidigt riktar sig  till
andra   kommuninvånare    är    att   betrakta   som
diskriminerande.   Vi  ser  här  ingen   principiell
anledning att skilja  ut  flyktingar som grupp. Lika
lite  som kommuner bör få särskilda  stimulansbidrag
för att ta emot flyktingar bör man få det för att ta
emot  statstjänstemän,   socialbidragstagare   eller
blåögda. Flyktingar äger samma frihet som alla andra
bosatta  i  Sverige  att utan särskild påverkan från
statsmakten välja var  man  vill bo. Det hade därför
varit  mer  rimligt  att  i betänkandet  föreslå  en
satsning från Glesbygdsverket  på  att  få  fler att
flytta  till  avflyttningsorter,  än  att  ange  att
Integrationsverket    särskilt    skall    uppmuntra
flyktingar  att  flytta  från  storstadsområden.  Vi
anser  att pengarna hade gjort större  nytta  om  de
satsats    på    förbättrad   sfi-undervisning   och
introduktionsverksamhet i kommunerna.

7. Utlänningsnämnden (mom. 1)

Bo Könberg (fp), Ulla  Hoffmann  (v),  Fanny  Rizell
(kd),  Kerstin-Maria  Stalin  (mp), Magda Ayoub (kd)
och Kalle Larsson (v) anför:

Representanter  för samtliga sju  riksdagspartier  i
Kommittén  om  ny  instans-   och  processordning  i
utlänningsärenden var eniga om  att  större öppenhet
och     rättssäkerhet     i     handläggningen    av
utlänningsärendena      bäst      främjades       om
förvaltningsdomstolarna   ersatte  Utlänningsnämnden
som       överklagandeinstans.       Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna,   Folkpartitet  och  Miljöpartiet
ville gå ett steg längre  och  låta Migrationsverket
fatta enbart bifallsbeslut, i övriga  ärenden  borde
verket  -  sedan  ärendet  färdigutretts - ansöka om
avvisning hos länsrätt.
Regeringen   ansåg   dock   att   kommittén    inte
tillräckligt  utrett  och belyst alternativet med en
specialdomstol som överinstans  och  gav  därför  en
arbetsgrupp   i   Regeringskansliet  i  uppdrag  att
genomföra  en  komplettering   i   detta   avseende.
Förslaget  från  regeringens  arbetsgrupp innebär  i
praktiken att Utlänningsnämnden blir kvar under nytt
namn,  Utlänningsdomstolen,  och  att  det  muntliga
inslaget ökas.
Det  har framhållits som ett viktigt  argument  för
att välja  specialdomstolslösningen att den besitter
expertkunskaper  om  förhållanden i främmande länder
som kan ges betydelse  i  det  enskilda ärendet. Men
det är ju just detta förhållande  som utgjort ett av
de   allra   svåraste  rättssäkerhetsproblemen   hos
Utlänningsnämnden   och  Migrationsverket,  att  man
grundat besluten på kunskap  som  enbart  varit känd
för  nämnden   eller  verket och inte delgivits  den
enskilde.
Den  mest  angelägna  reform   som   just   nu  kan
genomföras  på  flyktingrättens område är att flytta
över prövningen till förvaltningsdomstolarna. Därmed
skulle  den  sökande  och  myndigheten  ställas  som
parter mot varandra  i  en  rättegång enligt normala
processprinciper.  Detta  skulle   betyda   att  den
sökande  får  del  av  allt  material  som  beslutet
grundas   på,   att   det   kan  ske  en  tillämpbar
praxisbildning  på området och  att  likformigheten,
förutsebarheten och därmed rättssäkerheten ökar.

8. Flexiblare anslagsutnyttjande (mom. 6)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Vänsterpartiet  anser   att  den  typ  av  flexibelt
utnyttjande av anslagen 12:1  och 12:2 som utskottet
förespråkar      inte     löser     problemen      i
mottagningssystemet  i det långa loppet. Det innebär
bara att medel flyttas  mellan  två redan ansträngda
anslag. Om t.ex. medel från anslaget  12:2 utnyttjas
vid    handläggningen    kan   detta   medföra   att
verksamheten vid förläggningarna blir lidande. Detta
kan  t.ex.  innebära  att undervisning,  organiserad
verksamhet  och  terapeutisk   vård  försämras.  Det
flexibla anslagsutnyttjandet är  därför,  enligt vår
mening,  att  betrakta främst som en nödåtgärd.  För
att problemen skall lösas på ett hållbart sätt menar
vi att ytterligare medel i framtiden måste tillföras
anslagen 12:1 och 12:2.

9. Skolgång m.m. för asylsökande barn (mom.
9)

Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:

Den  1  juli 1994  trädde  lagen  om  mottagande  av
asylsökande  m.fl.  i  kraft. Lagen innehåller bl.a.
föreskrifter om sysselsättning  för och bistånd till
asylsökande  och  utgör  den rättsliga  grunden  för
Migrationsverkets   organiserade    verksamhet    på
förläggningarna.     Det     finns    ingen    annan
författningsreglering  som ålägger  Migrationsverket
ett ansvar för att organisera  verksamhet  för barn.
Migrationsverket  har  inte  heller  något  särskilt
anslag för sådan verksamhet.
Av  Utbildningsdepartementets  utredning  Förskola,
skola   och   skolbarnomsorg  för  asylsökande  barn
framgår bl.a. följande:  "För  barn  t.o.m.  fem års
ålder  har Migrationsverket ansvaret för att anordna
barnverksamhet."  Av  de  sexåringar  som  fanns  på
Migrationsverkets   förläggningar   i  januari  2000
deltog     cirka     hälften    i    verksamhet    i
Migrationsverkets  regi   och   hälften  i  kommunal
verksamhet. I några fall där ingen  verksamhet  alls
erbjudits  har  förläggningarna  svarat att man inte
har råd med sådan. Fritidsverksamhet  erbjuds  vissa
barn i skolpliktig ålder som bor på förläggningar.
Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att
förutsättningar  ges  så  att den omsorg som erbjuds
asylsökande barn inte håller  lägre  kvalitet än för
barn födda i Sverige. Det är enligt vår  uppfattning
ett steg framåt att utskottet i betänkandet  uttalar
att  det  är  dess uppfattning att Migrationsverkets
organiserade  verksamhet   för  asylsökande  barn  i
förskoleåldern skall hålla samma  standard  som  den
allmänna  förskolan. Vänsterpartiet anser vidare att
barnomsorgen  skall  omfatta alla barn och inte bara
barn till "i första hand  de  förvärvsarbetande  och
studerande  föräldrar bland de asylsökande", som det
heter  i  förslaget  från  Utbildningsdepartementets
arbetsgrupp.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8  Invandrare och
flyktingar
Belopp i 1 000-tal kronor

Utskottets  förslag  överensstämmer  med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

--------------------------------------------------------
Politikområde                             Utskottets
--------------------------------------------------------
Anslag
förslag
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
10 Integrationspolitik
--------------------------------------------------------
1  Integrationsverket (ram)                      83 731
--------------------------------------------------------
2  Integrationsåtgärder (ram)                    50 242
--------------------------------------------------------
3  Kommunersättningar                   vid   2 238 565
flyktingmottagande (ram)
--------------------------------------------------------
4  Hemutrustningslån (ram)                       21 227
--------------------------------------------------------
5  Ombudsmannen  mot  etnisk diskriminering      12 474
(ram)
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
11 Storstadspolitik
--------------------------------------------------------
1  Utvecklingsinsatser                    i     565 000
storstadsregionerna (ram)
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
12 Migrationspolitik
--------------------------------------------------------
1  Migrationsverket (ram)                       446 031
--------------------------------------------------------
2  Mottagande av asylsökande (ram)            1 039 335
--------------------------------------------------------
3  Migrationspolitiska åtgärder (ram)           285 221
--------------------------------------------------------
4  Utlänningsnämnden (ram)                       70 483
--------------------------------------------------------
5  Offentligt  biträde  i utlänningsärenden      57 913
(ram)
--------------------------------------------------------
6  Utresor för avvisade och utvisade (ram)       63 656
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
47 Minoritetspolitik
--------------------------------------------------------
1  Åtgärder   för   nationella  minoriteter       8 000
(ram)
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet                   4 941 878
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------