Utskottet behandlar i detta betänkande
budgetproposition 2000/01:1 utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar samt motioner som rör
anslagen eller närliggande frågor. De politikområden
som ligger inom utgiftsområde 8 är
integrationspolitiken, storstadspolitiken,
migrationspolitiken samt minoritetspolitiken.
Utskottet tillstyrker propositionen, med ett
förtydligande vad gäller migrationspolitikens mål,
och avstyrker samtliga motioner. Utskottet har vid
beredningen särskilt granskat handläggningstiderna
hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden. I
samband med detta har även anslagsstrukturen inom
migrationsområdet uppmärksammats. Utskottet föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen att
regeringen i samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2001 bör redovisa ett sätt att
möjliggöra flexiblare utnyttjande av anslagen på
migrationsområdet, då i första hand anslagen 12.1
Migrationsverket och 12:2 Mottagande av asylsökande.
Till betänkandet har fogats åtta reservationer och
nio särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:1
Budgetpropositionen för år 2001, i volym 4,
utgiftsområde 8, föreslagit att riksdagen
1. godkänner de föreslagna målen för
politikområdena migrationspolitik (avsnitt 5.3),
minoritetspolitik (avsnitt 6.3) och kompletteringen
av de integrationspolitiska målen (avsnitt 3.3) samt
att de tidigare godkända målen inom politikområde
migrationspolitik upphör att gälla,
2. godkänner att under år 2001 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet för
hemutrustningslån till ett belopp av högst 1 400 000
000 kronor (avsnitt 3.9),
3. för budgetåret 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde
8 Invandrare och flyktingar enligt följande
uppställning:(tusental kronor)
- 10:1 Integrationsverket; ramanslag; 83 731,
- 10:2 Integrationsåtgärder; ramanslag; 50 242,
- 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande;
ramanslag; 2 238 565,
- 10:4 Hemutrustningslån; ramanslag; 21 227,
- 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering;
ramanslag; 12 474,
- 11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna;
ramanslag; 565 000,
- 12:1 Migrationsverket; ramanslag; 446 031,
- 12:2 Mottagande av asylsökande; ramanslag; 1 039
335,
- 12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden;
ramanslag; 57 913,
- 12:6 Utresor för avvisade och utvisade; ramanslag;
63 656,
- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter;
ramanslag; 8 000.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 2000
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att gömda barn ges rätt till fullständig
hälso- och sjukvård samt tandvård.
12. Riksdagen beslutar att asylsökande barn ges
samma rättigheter till skolundervisning som andra
barn bosatta i Sverige.
13. Riksdagen beslutar att asylsökande ungdomar ges
samma rätt till gymnasieundervisning som andra
ungdomar bosatta i Sverige.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att asylsökande barn får tillgång till
terapeutisk vård oavsett om de får
uppehållstillstånd eller ej.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att handläggningstiden för ensamkommande barn
sätts till max tre månader.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att socialtjänsten och inte Migrationsverket
ansvarar för de ensamkommande barnens boende.
2000/01:Sf604 av Inger Lundberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av insatser inom ramen
för storstadssatsningen för att bryta segregation
och utanförskap.
2000/01:Sf605 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lagstifta om
handläggningstider för asylärenden.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att möjliggöra för
asylansökningar i hela Sverige.
2000/01:Sf607 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att göra en översyn av lagen
om mottagande av asylsökande m.fl. för att den
verksamhet som erbjuds asylsökande barn på
Migrationsverkets förläggningar skall hålla
åtminstone samma standard som för barn födda i
Sverige, ta hänsyn till asylsökande flickors och
pojkars särskilda behov samt bringas i full
överensstämmelse med de krav som ställs i FN:s
barnkonvention.
2000/01:Sf608 av Ulla-Britt Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att asylsökande barn skall ges rättighet att delta i
den reguljära skolundervisningen i samma omfattning
som svenska barn.
2000/01:Sf612 av Margareta Viklund m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
lagändring med syfte att göra det möjligt att införa
regional flyktingmottagning i stället för kommunal.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
möjligheten att införa en "utvecklingspeng" som
följer flyktingen och som fördelas efter flyktingens
eget val av bostad, svenskundervisning hos valfri
anordnare, arbetspraktik hos valfri arbetsgivare
osv.
2000/01:Sf620 av Berndt Ekholm (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening om kortare handläggningstider vid ambassader
och Migrationsverket.
2000/01:Sf625 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hemutrustningslån till nya
svenskar.
2000/01:Sf631 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag, anslag under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
uppställning i motionen.
2000/01:Sf633 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med en utvärdering av hur
Integrationsverkets medel använts och vilka resultat
som uppnåtts senast i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition, i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att flytta anslaget 10:5
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering till
utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
3. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8
politikområde 10:1 Integrationsverket för år 2001 63
731 000 kr.
4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8
politikområde 10:5 Ombuds- mannen mot etnisk
diskriminering för 2001 0 kr.
5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8
politikområde 11:1 Utvecklingssatsningar i
storstäderna för år 2001 0 kr.
6. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 12:1
Migrationsverket för år 2001 20 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslår eller således 466 031 000
kr.
2000/01:Sf636 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statsbidrag till
minoritetsorganisationer.
2000/01:Sf638 av Nalin Pekgul (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en del av de statliga medel
som tilldelas kommuner som tar emot flyktingar
omfördelas så att de i stället tillfaller
landstingen.
2000/01:Sf640 av Yilmaz Kerimo (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om asylsökandes boendesituation
under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.
2000/01:Sf643 av Monica Green m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna
för att ge asylsökande barn rätt till
föreskoleverksamhet som andra barn i Sverige.
2000/01:Sf645 av Magda Ayoub m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flyktingars psykiska
och fysiska hälsa.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de långa
handläggningstiderna.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationella
minoriteters möjlighet att använda sitt språk i
kontakten med centrala myndigheter och att de
vanligaste svenska lagarna översätts till samiska,
finska och meänkieli.
31. Riksdagen beslutar att systemet med
förhandlingar om avtal med kommuner avseende
nyanlända avskaffas, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
32. Riksdagen beslutar att avveckla
Integrationsverket fr.o.m. 1/7 2001, i enlighet med
vad som anförs i motionen.
33. Riksdagen beslutar att införa utvecklingspeng
som fördelas av RFV och att Migrationsverket ges
ansvar för informationsfrågor till invandrare och
flyktingar, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
35. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt
uppställning i motionen.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen
under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar,
(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom samt utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet
för familjer och barn) enligt uppställning i
motionen.
2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det administrativa
ansvaret för medlen till kommunernas
introduktionsprogram för invandrare.
2000/01:So304 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att socialtjänsten bör vara ansvarig för
ensamma asylsökande flyktingbarns boende och att de
anmäls till utredning enligt socialtjänstlagen.
2000/01:Ub316 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt till skolgång
för barn med asylsökande föräldrar.
Motion väckt med anledning av skrivelse 2000/01:4
Migration och asylpolitik
2000/01:Sf5 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Migrationsverket
och Utlänningsnämnden måste få förstärkta resurser
för att utföra sitt arbete.
Utskottet
Utgiftsområde 8
Utgiftsområdet omfattar fyra politikområden:
integrationspolitik, storstadspolitik,
migrationspolitik och minoritetspolitik.
Inom integrationspolitiken behandlas frågor rörande
invandrares introduktion, ersättning till kommunerna
för mottagande av flyktingar samt frågor om svenskt
medborgarskap. Vidare behandlas åtgärder för att den
etniska och kulturella mångfalden i samhället skall
tas tillvara samt åtgärder för att förebygga och
motverka etnisk diskriminering och
främlingsfientlighet. Inom politikområdet finns även
myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering samt Nämnden mot
diskriminering.
Storstadspolitik är ett tvärsektoriellt
politikområde och omfattar olika utvecklingsinsatser
i storstadsområden. Anslag till storstadspolitiken
finns också inom utgiftsområde 16, Utbildning och
universitetsforskning.
Migrationspolitik omfattar i sin tur
flyktingpolitiken, invandring till Sverige,
mottagande av asylsökande, utlänningars rätt att
vistas i Sverige, internationellt arbete inom det
migrationspolitiska området samt myndigheterna
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Dessutom omfattar utgiftsområde 8 även
minoritetspolitiken, med frågor rörande skydd och
stöd för de nationella minoriteterna och de
historiska minoritetsspråken.
Rambeslut
Riksdagens finansutskott har i enlighet med
regeringens förslag för budgetåret 2001 föreslagit
ramen för utgiftsområde 8 till 4 941 878 000 kr
(bet. 2000/01:FiU1).
Integrationspolitiken
Integrationspolitikens mål
Propositionen
Riksdagen har tidigare beslutat om mål för
integrationspolitiken (prop. 1997/98:16, bet.
1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68).
Integrationspolitikens mål är enligt detta beslut
lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett
etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap
med samhällets mångfald som grund, samt en
samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig
respekt och tolerans och som alla oavsett bakgrund
skall vara delaktiga i och medansvariga för.
Enligt vad som anges i propositionen underströk
både regeringen och riksdagen i samband med att
riksdagen antog målen för integrationspolitiken att
målet om allas lika rättigheter och möjligheter även
innebär att alla har lika skyldigheter oavsett
etnisk och kulturell bakgrund. Riksdagen har
tillkännagivit för regeringen att detta bör
tydliggöras genom en komplettering av målen för
integrationspolitiken (bet. 1999/2000:SfU10, rskr.
1999/2000: 188). I propositionen föreslås därför att
ordet skyldigheter fogas till det
integrationspolitiska målet om lika rättigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell
bakgrund.
Enligt vad som uttalas i propositionen är
tillståndet inom området inte tillfredsställande i
förhållande till de mål som riksdagen beslutat.
Segregationen i det svenska samhället är fortfarande
stor och många människor med utländsk bakgrund
upplever det svenska samhället som diskriminerande
och ställer krav på att större insatser görs för att
alla skall behandlas lika oavsett kön, klass och
etnisk bakgrund. Arbete med dessa frågor är
emellertid långsiktigt. Enligt propositionen kommer
regeringen att fortsätta prioritera insatser som
bidrar till en ökad integration och till att den
etniska mångfalden i samhället tas tillvara. Arbetet
med att införliva de integrationspolitiska målen
inom olika sektorer kommer att fortsätta och den
etniska och kulturella mångfalden i samhället kommer
att fortsätta att främjas. Därför är det viktigt att
Integrationsverkets arbete för att stimulera
kommunerna att förbättra och utveckla introduktionen
av nyanlända får hög prioritet.
Målen för integrationspolitiken uppnås emellertid
endast i begränsad del genom insatser inom
politikområdet. Insatser som sker inom den generella
politiken är avgörande för att de
integrationspolitiska målen skall uppnås. De
generella insatser som sker inom bl.a.
arbetsmarknads- och utbildningspolitiken måste komma
personer med invandrarbakgrund till del. I detta
sammanhang bör, enligt vad regeringen uttalar, också
könsperspektivet uppmärksammas.
Utskottets bedömning
Som anges i beskrivningen av propositionen ovan har
riksdagen tidigare på förslag från
socialförsäkringsutskottet tillkännagivit för
regeringen att målen för integrationspolitiken bör
tydliggöras på ett sådant sätt att det framgår att
lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk och
kulturell bakgrund också innebär att alla har lika
skyldigheter. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag om komplettering av de
integrationspolitiska målen.
Utskottet konstaterar också att tillståndet inom
politikområdet inte är tillfredsställande i
förhållande till målen och vill liksom regeringen
peka på att de integrationspolitiska målen är
långsiktiga. Utskottet finner således ingen
anledning att göra någon annan bedömning än
regeringen vad gäller prioriteringarna på området.
Slutligen vill utskottet understryka att en
förutsättning för att de integrationspolitiska målen
skall kunna uppnås är en generell politik som ger
lika möjligheter för alla. En lyckad
integrationspolitik är avhängig den generella
politiken som förs i samhället. Utskottet anser
vidare att det är viktigt att könsaspekten
uppmärksammas i integrationspolitiken.
10:1 Integrationsverket
Propositionen
Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet
för integrationsfrågor. Verket har ett övergripande
ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt
får genomslag inom olika samhällsområden samt för
att aktivt stimulera integrationsprocesserna i
samhället. En central uppgift för myndigheten är att
följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot
bakgrund av samhällets etniska och kulturella
mångfald.
Integrationsverkets verksamhetsmål var under år
1999 att öka kunskapen om hur de
integrationspolitiska målen uppfyllts inom olika
sektorer samt att arbeta aktivt för att verksamheter
inom dessa sektorer tar ökad hänsyn till de
integrationspolitiska målen och den etniska och
kulturella mångfalden i samhället. När det gäller
nyanlända invandrare och introduktionen var
verksamhetsmålen att verka för bättre
förutsättningar för försörjning och delaktighet i
samhället och att bidra till att kommunernas
introduktion anpassas till individen och i övrigt
utvecklas efter vad som anges i den
integrationspolitiska propositionen. Ett ytterligare
verksamhetsmål var att organiserat överförda
flyktingar skulle kunna bosätta sig direkt vid
ankomsten till Sverige och att 90 % av dem som bodde
på statens anläggningar skulle få bostad i en kommun
senast tre veckor efter att ärendet kommit till
Integrationsverket.
Enligt vad som anges i propositionen har
Integrationsverket följt den prioritering som
regeringen har gjort i regleringsbrevet för 1999.
Uppföljning av kommunernas introduktion samt bidrag
till förbättring och utveckling av denna har varit
en prioriterad arbetsuppgift under 1999. Enligt
propositionen har Integrationsverkets arbete även
till stor del ägnats åt att sprida kunskap om
integrationsperspektivet hos myndigheter, kommuner
och organisationer och att få dessa att utveckla
egna verksamheter.
Vad gäller målet att verka för bättre
förutsättningar för alla nyanlända invandrare har
inte detta kunnat nås under ett år. Att anpassa
kommunernas introduktion till individens behov
kräver, enligt vad som anförs i propositionen, ett
långsiktigt arbete från Integrationsverkets sida.
Ett sådant arbete pågår för närvarande.
Målet att 90 % av de personer som bor på
Migrationsverkets anläggningar skall anvisas bostad
i en kommun senast tre veckor efter det att ärendet
inkommit till Integrationsverket uppnåddes i det
närmaste (89 %).
Integrationsverkets etablering har under 1999 skett
successivt med vissa eftersläpningar av verksamheten
som följd. Integrationsverket fick därför ett stort
anslagssparande för år 1999. Verksamheten pågår nu i
enlighet med gällande riktlinjer för
Integrationsverket och ett flertal uppdrag kommer
att leda till konkreta resultat under år 2000.
Under år 2001 skall Integrationsverkets verksamhet
fokuseras på huvuduppgifterna introduktion av
nyanlända, främjande av integration, insatser mot
främlingsfientlighet, rasism och etnisk
diskriminering samt uppföljning och utvärdering.
Regeringen förslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 83 731 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633
yrkande 3 att riksdagen beslutar att anvisa 20
miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till
anslaget 10:1 Integrationsverket. Motionärerna anför
att Moderaterna var emot Integrationsverket när det
inrättades och att de fortfarande är tveksamma till
dess existens. De föreslår i yrkande 1 i samma
motion, vilket tas upp nedan, en skyndsam utredning
av hur Integrationsverkets medel använts och vilka
effekter som uppnåtts, varefter de kommer att ta
ställning till om de anser att verket bör läggas ner
eller vara kvar.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645
yrkandena 32 och 35 att riksdagen beslutar att
anvisa 53 miljoner kronor mindre än regeringen
föreslagit till anslaget 10:1 Integrationsverket och
att riksdagen beslutar att Integrationsverket
avvecklas efter fem månader. Motionärerna anför att
Kristdemokraterna motsatte sig inrättandet av en ny
integrationsmyndighet från början, och att förslaget
genomfördes av Socialdemokraterna trots motstånd
från fem av riksdagens partier.
Integrationspolitiken bör, enligt motionärerna,
bedrivas på samma sätt som jämställdhetspolitiken,
dvs. genom s.k. main streaming. Alla verk och
myndigheter bör ta fullt ansvar inom sina områden.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Fi211
yrkande 16 att riksdagen anvisar 42 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till anslaget 10:1
Integrationsverket. Motionärerna menar att
integration inte är en process som kan styras genom
byråkratiska beslut, och att Integrationsverket
därför kan läggas ner.
Övrig motion
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633
yrkande 1 att riksdagen begär att regeringen
återkommer med en utvärdering av hur
Integrationsverkets medel använts och vilka resultat
som uppnåtts, senast i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition. Motionärerna anför att
Moderaterna är tveksamma till Integrationsverkets
existens och att de efter utvärderingen kommer att
ta ställning till om verket bör finnas kvar eller
läggas ner.
Utskottets bedömning
Utskottet kan med utgångspunkt i regeringens
bedömning konstatera att integrationspolitiken förs
i integrationsmålens riktning. Som utskottet påpekar
i samband med bedömningen av integrationspolitikens
mål ovan, är integrationsverksamheten långsiktig och
det tar sålunda tid innan olika åtgärder ger effekt.
Ett flertal uppföljnings- och utvärderingsprojekt
genomförs och har genomförts av Integrationsverket.
Bland annat har Integrationsverket studerat
effekterna av de s.k. Blommanpengarna, analyserat
valdeltagande i vissa utsatta bostadsområden,
studerat hur arbetsmarknadens strukturer påverkar
möjligheterna till egen försörjning, samt kartlagt
kommunernas introduktion för nyanlända invandrare,
för att nämna några exempel. Eftersom
integrationsarbete är långsiktigt kan det i
dagsläget vara svårt att mäta effekterna av verkets
arbete. Att målen tar lång tid att uppnå gör
emellertid, enligt utskottets bedömning, inte
verksamheten mindre viktigt.
Utskottet kan konstatera att ett fortlöpande
utvärderingsarbete bedrivs men anser att det är för
tidigt att göra en samlad bedömning av verkets
arbete.
Vidare delar utskottet regeringens bedömning om
prioriteringar för år 2001 och anser att det är
nödvändigt att Integrationsverket får tillräckliga
resurser för att genomföra sitt uppdrag.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker
motionerna Sf633 yrkandena 1 och 3, Sf645 yrkandena
32 och 35 i denna del samt Fi211 yrkande 16 i denna
del.
10:2 Integrationsåtgärder
Propositionen
Anslaget disponeras i huvudsak av Integrationsverket
för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna
i samhället och som förebygger och motverkar
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.
Anslaget skall också användas för förbättringar av
introduktionen och för stimulans av etnisk och
kulturell mångfald inom offentlig förvaltning och
privata företag.
Från anslaget fördelas också medel till
organisationer som främjar integration. Ett nytt
statsbidragssystem införs för dessa organisationer
från och med år 2001, med oförändrad ram.
En mindre del av anslaget står till regeringens
förfogande för olika initiativ i syfte att stärka
integrationen samt för åtgärder till förbättrad
introduktion.
Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 50 242 000 kr.
Motioner som inte har anslagseffekt år 2001
Sinikka Bohlin m.fl. (s) begär i motion Sf636 ett
tillkännagivande om att minoritetsorganisationer som
arbetar utifrån riksdagens minoritetspolitiska
beslut (prop. 1998/99:143, bet. 1999/2000:KU6, rskr.
1999/2000:69) har hamnat utanför de existerande
bidragsbestämmelserna för organisationsstöd.
Motionärerna pekar på att förordningen om
statsbidrag till organisationer som främjar
integration (SFS 2000:216) saknar anvisningar för
ekonomiskt stöd till minoritetsorganisationer.
Utskottets bedömning
Det förändrade bidragssystemet till organisationer
bildade på etnisk grund föranleddes av två olika
skäl, dels för att tydligare relatera
organisationsstödet till de integrationspolitiska
målen så som de utformats av riksdag och regering
(prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr.
1997/98:68), dels för att anpassa stödet till den
utveckling av stöd till andra folkrörelser som
skett. Det är också integrationspolitiken och dess
mål som legat till grund för utformandet av
förordningen om statsbidrag till organisationer som
främjar integration, som kommer att träda i kraft
den 1 januari 2001.
Stödet utdelas enligt förordningen som
organisationsbidrag, verksamhetsbidrag eller
projektbidrag. Organisationsbidraget, som i huvudsak
bygger på medlemsantal, syftar till att ge
organisationer bildade på etnisk grund stöd för
nödvändiga kanslifunktioner etc. Verksamhetsbidraget
syftar i sin tur till att stödja den utåtriktade och
löpande integrationsverksamheten. För att en
organisation skall kunna få nämnda bidrag krävs att
organisationen till övervägande del har medlemmar
med invandrarbakgrund. Projektbidraget lämnas
slutligen till klart avgränsade integrationsprojekt.
Det finns även en möjlighet att under en tre år lång
etableringsperiod stödja organisationer som ännu
inte uppfyller vissa av de grundläggande kraven för
organisations- och verksamhetsbidrag.
Utskottet vill också erinra om att anslaget 47:1
Åtgärder för nationella minoriteter bland annat
täcker kostnader för inflytande för nationella
minoriteter. Utskottet erfar att regeringen den 11
maj 2000 fördelade medel, från anslag 47:1, till
organisationer som företräder de nationella
minoriteterna. Frågan om stöd till
minoritetsorganisationer är således uppmärksammad.
Med detta avstyrker utskottet motion Sf636 och
tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande
Propositionen
Via anslaget lämnar staten ersättning till kommuner
och landsting för att täcka kostnader för
flyktingmottagande. Utbetalningarna styrs av
regelverket i förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m. Flera
ersättningsformer finns, varav den dominerande är
schablonersättning. Denna ersättning är flerårig och
börjar betalas ut månaden efter det att flyktingen
har folkbokförts i en kommun. Kommunerna kan också,
inom en för varje år fastställd medelsram, få
ersättning för extraordinära kostnader i samband med
att de tar emot flyktingar.
Beräkningen av anslaget utgår ifrån redan mottagna
flyktingar samt prog-noser om asylsökande,
invandring av anhöriga till flyktingar samt
kollektivt överförda flyktingar (kvotflyktingar) som
kan väntas få tillstånd att bosätta sig i Sverige
under de närmaste åren. För att t.ex. kunna beräkna
schablonersättningarna för år 2001 måste hänsyn tas
till det månadsvisa kommunmottagandet fr.o.m.
december 1998 t.o.m. november 2001.
Antalet kommunmottagna flyktingar har varierat
under åren, framför allt beroende på händelser i
omvärlden. Under 1999 har 9 000 personer, som
beviljats permanent uppehållstillstånd som
flyktingar, av humanitära skäl eller som anhörig,
tagits emot i kommunerna. Det relativt låga antalet
berodde delvis på att flyktingar från Kosovo fick
tidsbegränsade uppehållstillstånd, vilket bl.a.
innebär att de inte kommunplaceras. Under år 2000
beräknas mottagandet av flyktingar i kommunerna öka
med ca 65 % till 15 000, därefter beräknas antalet
åter sjunka något till 12 200 år 2001. Besluten om
uppehållstillstånd för år 2000 kommer enligt
budgetpropositionen att koncentreras till den senare
delen av året och därför till största delen påverka
anslaget för ersättningsbetalningarna år 2001 och
2002.
Det stora flertalet av de personer som beviljats
uppehållstillstånd som flyktingar eller av
humanitära skäl har bott i eget boende i en kommun
under den tid asylansökan prövats. De personerna
blir därefter oftast kvar i samma kommun när
uppehållstillståndet beviljats. Huvuddelen bosätter
sig i storstäderna trots svårigheterna att få en
permanent bostad där.
Enligt propositionen har Integrationsverket i en
skrivelse till regeringen begärt att under en
begränsad tidsperiod få kompensera kommuner som i
organiserade former tar emot flyktingar och ger dem
bra introduktion, efter att de en kortare tid bott i
storstadskommunerna. Regeringen bedömer, enligt
propositionen, med hänvisning till den rådande
situationen i storstäderna, att Integrationsverket
under 2001 skall få pröva att ge kommunerna ett
visst stimulansbidrag för att ta emot flyktingar som
ursprungligen togs emot i storstäderna. För detta
ändamål får Integrationsverket disponera 30 miljoner
kronor av anslaget.
Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 2 238 565 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen beslutar anvisa 50 miljoner kronor mindre
än regeringen föreslagit till anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Motionärerna menar att effektiviseringar i
flyktingmottagandet möjliggör stora besparingar.
Genom kortare handläggningstider och ökade insatser
för att få människor i arbete menar motionärerna att
anslaget till kommunersättningar vid
flyktingmottagande kan sänkas med 50 miljoner
kronor.
Nalin Pekgul (s) begär i motion Sf638 ett
tillkännagivande om att en del av de statliga medel
som tilldelas kommuner som tar emot flyktingar
fördelas om så att de i stället tillfaller
landstingen. Motionären anför att många flyktingar
har en hög vårdkonsumtion under de två första åren
och att det trots detta inte finns några öronmärkta
pengar som följer flyktingen. Motionären anser att
primärvården där flyktingen bor inte bör belastas
extra.
Övriga motioner
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
31 att riksdagen beslutar om att systemet med
förhandlingar och avtal med kommunerna, avseende
nyanlända, avskaffas. Motionärerna begär i samma
motion yrkande 33 (delvis) att riksdagen beslutar
att införa en s.k. utvecklingspeng. Motionärerna
anser att den nyanlända inte bör placeras utan fritt
få välja bostadsort och att systemet med
förhandlingar och avtal med kommunerna därför bör
avskaffas. Stödet till den nyanlända bör i stället
följa individen i form av en utvecklingspeng, som
fördelas av RFV och betalas ut av försäkringskassan.
Margareta Viklund m.fl. (kd) begär i motion Sf612
yrkande 1 ett tillkännagivande angående en
lagändring i syfte att möjliggöra ett regionalt i
stället för ett kommunalt flyktingmottagande.
Motionärerna begär i samma motion yrkande 2 ett
tillkännagivande angående en utredning om
möjligheten att införa en utvecklingspeng som följer
flyktingen och som fördelas efter flyktingens val av
bostad, svenskundervisning, arbetspraktik osv.
Motionärerna anser att ett regionalt
flyktingmottagande är ett första steg. Det
långsiktiga målet bör emellertid vara ett nationellt
flyktingmottagande. Vinsterna med ett regionalt
flyktingmottagande är flera, anser motionärerna.
Bland annat förs ansvaret över till flyktingfamiljen
när de får en större frihet att bosätta sig var de
vill. Vidare kan ingen kommun neka flyktingen att
bosätta sig på orten, med hänvisning till att det
saknas bostäder. Slutligen blir villkoren på så sätt
lika som för den som flyttar inom Sverige.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion N388
yrkande 16 ett tillkännagivande om att det
administrativa ansvaret för medel till kommunernas
introduktionsprogram förs över från
Integrationsverket till regional nivå. Motionärerna
anför att det görs alldeles för lite för att
stimulera invandrare att bli egenföretagare under
deras introduktionsperiod i Sverige. Detta anser
motionärerna kunna avhjälpas bland annat genom att
det administrativa ansvaret för ersättningarna till
kommunerna förs över till regional nivå så att
medlen strategiskt kan fördelas till kommunernas
introduktionsprogram för nyanlända inom ramen för de
regionala tillväxtavtalen.
Utskottets bedömning
Kommunersättningen delas ut av staten till
kommunerna för att täcka de kostnader som
flyktingmottagandet medför. För personer som vistas
på en förläggning och beviljas uppehållstillstånd
kan kommunerna förbereda mottagande och påbörja
introduktionsprogram i direkt anslutning till att
personen tas emot i kommunen. Syftet är att så snart
som möjligt komma i gång med introduktionen. Det är
av stor vikt att kommunen som tar emot personen i
fråga har kapacitet att erbjuda boende och en god
introduktion. Allt för att den enskilde skall få så
goda förutsättningar att komma in i det svenska
samhället som möjligt. Systemet med förhandlingar
med kommuner om kommunplacering ger också kommunerna
möjligheter att erbjuda så goda förutsättningar som
möjligt för boende och introduktion. Detta arbete
underlättas också av att en central myndighet,
Integrationsverket, har det administrativa ansvaret.
Under de senaste åren har tillgången till t.ex.
lämpliga bostäder i storstadsregionerna minskat,
vilket medfört att storstadskommunerna har haft
svårt att erbjuda ett rimligt boende och en god
introduktion till det svenska samhället. Det
nuvarande systemet möjliggör den typ av
stimulansbidrag till kommuner som föreslås av
regeringen i budgetpropositionen, för att komma
tillrätta med detta problem.
Utskottet vill med det ovan sagda avstyrka
motionerna Sf645 yrkandena 31 och 33 (delvis), Sf612
samt N388 yrkande 16.
Från anslaget 10:3 lämnas i dag ersättning till
kommuner och landsting i syfte att täcka deras
kostnader vid flyktingmottagandet. Utbetalningarna
styrs av förordningen (1990:927) om statlig
ersättning för flyktingmottagande m.m. Vad gäller
motion Sf638 vill utskottet erinra om att enligt
nämnda förordning 34-38 §§ har kommun eller
landsting rätt till ersättning för vissa hälso- och
sjukvårdskostnader som de har för utlänningar. Med
detta avstyrker utskottet motion Sf638.
Vad gäller medelstilldelningen finner utskottet
ingen anledning att göra någon annan bedömning än
den regeringen har gjort i propositionen och
avstyrker med detta motion Sf631 i denna del.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning.
10:4 Hemutrustningslån
Propositionen
Sedan 1991 kan flyktingar få statliga lån till
hemutrustning när de får en bostad i Sverige.
Villkoren för lånen, som administreras av Centrala
studie-stödsnämnden (CSN), regleras i förordningen
(1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar
och vissa andra utlänningar. Kapitalet lånas upp av
Riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor.
Underskottet i verksamheten, i huvudsak
låneftergifter och bristande inbetalningar av räntor
och amorteringar, täcks av anslaget.
Omfattningen av låneverksamheten bestäms i första
hand av antalet kommunmottagna flyktingar och deras
behov av lån. I december i år beräknas upplåningen
uppgå till 1 295 miljoner kronor och i slutet av år
2001 till 1 277 miljoner kronor.
Lånereglerna har tidigare varit sådana att de har
uppmuntrat till stora lån, vilket ibland ledde till
att låntagarna hade svårt att ekonomiskt orka med
amorteringarna. Regeringen har därför under de
senaste åren (1997 samt 1999) sänkt de maximala
lånebeloppen.
Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 21 227 000 kr. Det föreslås vidare att
riksdagen godkänner att lån under 2001 tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet för
hemutrustningslån intill ett belopp av högst 1 400
000 000 kr.
Motion som inte har anslagseffekt 2001
Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) begär i motion Sf625
ett tillkännagivande om översyn av villkoren för
hemutrustningslånen. Motionärerna menar att det
finns risk att låntagarna fastnar i en skuldfälla,
eftersom räntan räknas från det datum då lånen tas,
medan amorteringen inte påbörjas förrän efter två
år. Syftet med anståndet på två år är att ge ett
utrymme för låntagaren att komma in på
arbetsmarknaden. Det har emellertid i många fall
visat sig att detta tar längre tid än två år.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att förändringar bl.a. vad
gäller de maximala lånebeloppen vid
hemutrustningslån gjorts vid två tidigare
tillfällen, i syfte att komma tillrätta med de
återbetalningsproblem som uppkommer för vissa
låntagare, och anser att ytterligare förändringar nu
inte är aktuella. Utskottet vill också peka på att
det har skett en positiv utveckling vad gäller
arbetslösheten för utomnordiska medborgare.
Utskottet avstyrker med detta motion Sf625.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning samt tillstyrker att riksdagen
godkänner att under år 2001 lån får tas upp i
Riksgäldskontoret upp till angivet belopp.
10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
Propositionen
Från anslaget finansieras Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO) samt Nämnden mot diskriminering.
Under år 1999 har DO haft två skilda
regleringsbrev, med delvis olika mål. Orsaken var
att den nya lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk
diskriminering i arbetslivet trädde i kraft i maj
1999. Utvecklingen under året visar att den nya
lagen om åtgärder mot etnisk diskriminering i
arbetslivet har lett till att anmälningar om etnisk
diskriminering ökat. DO har samarbetat och drivit
ett aktivt opinionsskapande arbete med myndigheter,
näringsliv och organisationer för att förebygga
etnisk diskriminering.
Enligt vad som anges i propositionen utarbetas för
närvarande inom Regeringskansliet en nationell
handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet och
etnisk diskriminering. Detta arbete berör bland
annat DO. Våren 2000 gav regeringen
Integrationsverket i uppdrag att bl.a. tillsammans
med DO, genomföra en lång rad insatser för att
motverka rasism, främlingsfientlighet, och etnisk
diskriminering. Insatserna skall utgöra ett första
steg i arbetet med den nationella handlingsplanen
mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk
diskriminering. DO har enligt propositionen en
central roll i arbetet med handlingsplanen och har i
sitt budgetunderlag framfört behov av ytterligare
resurser för att verksamheten skall kunna bedrivas
enligt riksdagens och regeringens krav. Regeringen
delar enligt propositionen DO:s bedömning och
föreslår därför att DO:s anslag utökas med 4
miljoner kronor.
Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 12 474 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633
yrkande 2 att riksdagen flyttar anslaget 10:5
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, till
utgiftsområde 14 Arbetsliv. Motionärerna begär i
samma motion yrkande 4 att riksdagen beslutar att
inte anvisa några medel till anslaget 10:5 under
utgiftsområde 8. Motionärerna vill med dessa
åtgärder samla alla ombudsmän mot diskriminering av
skilda slag i en myndighet, under utgiftsområde 14.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35 att riksdagen beslutar att anvisa 4 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit till anslaget
10:5, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering.
Kristdemokraterna anser att DO bör ha ett speciellt
ansvar för opinionsbildningen mot rasism och
främlingsfientlighet och vara pådrivande vad gäller
detta arbete.
Utskottets bedömning
Utskottet noterar med tillfredsställelse att arbetet
mot rasism, främlingsfientlighet och etnisk
diskriminering har intensifierats och att en
nationella handlingsplan håller på att tas fram. DO
har en viktig roll att spela i detta sammanhang. I
regeringens förslag tillförs också medel för att
stärka DO i det fortsatta arbetet med
handlingsplanen. Utskottet anser vidare att anslaget
till DO bör vara kvar inom utgiftsområde 8.
Utskottet noterar emellertid att riksdagen, efter
förslag från konstitutionsutskottet beslutat om ett
tillkännagivande för regeringen om en utredning om
att slå samman de olika ombudsmännen till en
ombudsmannaorganisation (bet. 2000/01:KU3, rskr.
2000/01:35).
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motionerna Sf633 yrkandena 2
och 4 samt Sf645 yrkande 35 i denna del.
Storstadspolitiken
Storstadspolitiken är sektorsöverskridande och berör
flera andra politikområden, främst integrations-,
utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitiken.
Inom politikområdet finns dels ett anslag för
utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, dels ett
anslag för förstärkning och utveckling av förskola,
skola och vuxenutbildning i storstadsregionerna,
vilket ligger under utgiftsområde 16.
Målen för storstadspolitiken är att ge
storstadsregionerna goda förutsättningar för
långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra
till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom
storstadsregionerna som i övriga delar av landet
samt att bryta den sociala, etniska och
diskriminerande segregationen i storstadsregionerna
och att verka för jämlika och jämställda
levnadsvillkor för storstädernas invånare.
Storstadspolitiken genomförs inledningsvis i form
av lokala utvecklingsavtal som tecknas mellan staten
och kommuner i storstadsregionerna. I avtalen ingår
lokalt framtagna mål, en åtgärdsplan och en
reglering av de statliga och kommunala åtagandena på
respektive område samt en plan för uppföljning och
utvärdering.
11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna
Propositionen
Från anslaget finansieras särskilda insatser som
skall främja utvecklingen i storstadsregionernas
utsatta bostadsområden och bostadsområden i en
liknande situation.
De statliga medlen är avsedda att täcka kostnader
för utveckling av strukturer och verksamheter som
kan få en mer permanent karaktär. Insatserna i de
lokala utvecklingsavtalen skall efter avtalsperioden
kunna övergå till ordinarie verksamheter i kommunal
eller annan regi. En av kommunens viktigaste
uppgifter i samband med avtalen blir därmed att ta
ställning till hur utvecklingsarbetet skall
samordnas med och påverka den reguljära verksamheten
på sikt. Staten åtar sig i avtalen att förbättra
samordningen av åtgärder inom olika politikområden.
Som ett led i detta arbete har enligt propositionen
uppdrag lämnats i berörda myndigheters
regleringsbrev för år 2000 att redovisa till
regeringen hur man på lokal och central nivå har
medverkat i arbetet med de lokala
utvecklingsavtalen.
Enligt propositionen har de tidigare statliga
insatserna för att stödja utsatta områden i
storstadsregionerna, de s.k. Blommanpengarna,
utvärderats av Integrationsverket under år 2000 och
erfarenheterna från detta beaktas i det fortsatta
arbetet.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 565 000 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633
yrkande 5 att riksdagen beslutar att inte anvisa
några medel till anslaget 11:1, Utvecklingsinsatser
i storstadsregionerna. Motionärerna anser att andra
mer effektiva vägar, som även innebär en mindre
belastning på statsbudgeten, bör prövas.
Motionärerna framhåller att en av de viktigaste
uppgifterna är att skapa social och geografisk
rörlighet i det svenska samhället, vilket kan uppnås
bland annat genom att bostadsmarknaden och
arbetsmarknaden avregleras, vilket i sin tur får
positiva effekter på integrationen.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35 att riksdagen anvisar 305 miljoner kronor mindre
än regeringen förslagit till anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Kristdemokraterna avvisar med detta den kraftiga
höjningen av anslaget.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631
att riksdagen beslutar att anvisa 265 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget
11:1 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Motionärerna anser att integrationspolitiken måste
bli en del av tillväxtpolitiken. Som
storstadssatsningarna är utformade i dag präglas
den, enligt motionärerna, för mycket av
"gåvogivande", och utnyttjar inte människors kraft
och möjlighet. Motionärerna menar att
storstadspolitiken i sin nuvarande utformning inte
kommer att leda till långsiktiga förbättringar, utan
riskerar att bli en projektverksamhet vid sidan av
kommunernas ordinarie verksamhet.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Fi211
yrkande 16 att riksdagen anvisar 400 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna.
Motionärerna anser att en dominerande del av de
projekt som finansieras inom anslaget inte haft en
tillfredsställande effektivitet och förankring bland
de berörda och anser därför att en minskning av
anslaget bör ske.
Inger Lundberg (s) anför i motion Sf604 att
storstadssatsningen bör ges en sådan utformning att
stora behov i kommuner utanför storstadsregionerna
också beaktas vid medelsfördelningen. Motionären
lyfter även fram att det i budgetpropositionen finns
skrivningar som öppnar för en sådan tolkning. Örebro
är enligt motionären ett exempel på en kommun som
borde komma i fråga. I motionen begärs ett
tillkännagivande härom.
Utskottets bedömning
Storstadspolitiken är en viktig del i arbetet att
bryta segregationen och förbättra
storstadsregionernas förutsättningar. Detta arbete
är emellertid, liksom integrationspolitiken, av
långsiktig karaktär. Utskottet noterar att en
utvärdering av de insatser som föregick
storstadssatsningen har gjorts och att det även i
denna utvärdering lyfts fram vikten av långsiktighet
i arbetet. Flera positiva erfarenheter rapporteras,
bland annat från Botkyrka och Rosengård. Men det
rapporteras även om risker som det enligt utskottets
mening är viktigt att bära med sig i det fortsatta
storstadsarbetet. Främst gäller detta att arbetet
riskerar att bli en del vid sidan av kommunernas
ordinarie verksamhet. Utskotten noterar emellertid
med tillförsikt att regeringen är medveten om denna
risk. Från Integrationsverket meddelas även att det
nu finns tendenser till ett större intresse vad
gäller utvecklingsavtalen från de boendes sida
jämfört med vad som var fallet under arbetet med de
s.k. Blommanpengarna. Detta förklaras med att det
lokala arbetet har pågått under flera år och nu
blivit något mer än ett kortsiktigt projekt.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
Sf633 yrkande 5, Sf645 yrkande 35 delvis, Sf631
delvis och Fi211 yrkande 16 delvis.
Vad gäller motionen Sf604 så sägs, som motionären
pekar på, i budgetpropositionen att "från anslaget
finansieras särskilda insatser som skall främja
utvecklingen i storstadsregionernas utsatta
bostadsområden och bostadsområden i en likartad
situation". Utskottet anser att det i detta fall får
ankomma på regeringen hur medlen disponeras inom
anslaget. Med detta avstyrker utskottet motion
Sf604.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
Migrationspolitiken
Migrationspolitikens mål
Propositionen
Målen för migrationspolitiken under år 2000 har
varit att verka för att migration till och från vårt
land kan ske i ordnade former, värna asylrätten,
upprätthålla den reglerade invandringen samt att
verksamheten skall präglas av rättssäkerhet,
humanitet och respekt för individens mänskliga
rättigheter.
Regeringen lägger i budgetpropositionen fram ett
förslag till delvis nya mål för migrationspolitiken,
under utgiftsområde 8. Förslaget till mål är att
migration till och från vårt land kan ske i ordnade
former, asylrätten i Sverige och i ett
internationellt perspektiv värnas, den reglerade
invandringen upprätthålls samt att harmoniseringen
av flykting- och invandringspolitiken i EU ökar. Det
uttalas också i förslaget att i arbetet med målets
uppfyllande skall verksamheten präglas av
rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens
mänskliga rättigheter.
Utskottets bedömning
Svensk migrationspolitik utgår från ett
helhetsperspektiv som omfattar flykting-,
invandrings-, invandrar- och återvändandepolitik. I
denna helhetssyn ingår även insatser för att stärka
respekten för de mänskliga rättigheterna, som utgör
själva grundvalen för asylrätten, internationell
samverkan samt förebyggande åtgärder.
Jämfört med målen för migrationspolitiken såsom de
uttrycks i propositionen Svensk migrationspolitik i
globalt perspektiv, och vilka godkänts av riksdagen
(prop. 1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr.
1996/97:80) innebär den i budgetpropositionen
föreslagna målformuleringen att harmoniseringen av
flykting- och invandringspolitiken i EU betonas
tydligare i migrationspolitiken.
Utskottet konstaterar vidare att regeringens
förslag också innebär ett förtydligande av att hela
kedjan från mottagande av asylsökande till
återvändande eller integration i Sverige skall
präglas av rättssäkerhet, humanitet och respekt för
individens mänskliga rättigheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om ändrade mål för migrationspolitiken.
12:1 Migrationsverket
Propositionen
Anslaget avser i huvudsak förvaltningskostnader för
Migrationsverket och vissa kostnader vad avser
utlandsmyndigheterna med inriktning på
arbetsuppgifter inom migrationsområdet.
Migrationsverket är central utlänningsmyndighet och
ansvarar för utlännings-, invandrings- och
medborgarfrågor i den mån frågorna inte handläggs av
någon annan myndighet.
Enligt regeringens bedömning bör Migrationsverket
vara dimensionerat för att under 2001 pröva 170 000
tillstånds- och viseringsärenden, 45 000
medborgarskapsärenden samt ha beredskap att ta emot
18 000 asylsökande.
Antalet registrerade i mottagandesystemet var den 1
juli i år 17 156 personer. Den genomsnittliga
vistelsetiden för dessa personer var 445 dagar. Det
skall jämföras med motsvarande siffror den 1 juli
1999 då ca 18 600 personer var registrerade. Den
genomsnittliga vistelsetiden för dessa personer
inklusive dem som förts över från provinsen Kosovo i
Förbundsrepubliken Jugoslavien var ca 470 dagar.
Under 1999 var den totala genomsnittliga
handläggningstiden för grund-ärenden hos
Migrationsverket 226 dagar. Av dessa avgjordes 43 %
inom verksamhetsmålet sex månader.
I regleringsbrevet för 1999 till Migrationsverket
anges att målet är att beslut om visering skall
fattas inom en månad om inte särskilda skäl
föreligger. Målet har inte uppfyllts. I
propositionen gör emellertid regeringen bedömningen
att genom att tillsätta migrationstjänstemän vid
elva utlandsmyndigheter samt genom förbättrad
information och förbättrade anvisningar för
viseringar så kommer de genomsnittliga
handläggningstiderna att kunna minskas.
Verksamhetsmålet för beslut i ärenden om
uppehållstillstånd är att den totala väntetiden inte
skall överstiga tolv månader. Öppna ärenden som inte
avgjorts i första instans får inte vara äldre än fem
månader om inte särskilda skäl föreligger. Den
genomsnittliga handläggningstiden ligger enligt vad
som anförs i propositionen väl inom målet på fem
månader. Den sammanlagda genomsnittliga
handläggningstiden vid Migrationsverket och
Utlänningsnämnden överstiger dock den totala
väntetiden med i genomsnitt 65 dagar.
Målet för handläggning av medborgarskapsärenden är
att de sökande är medvetna om kraven för att erhålla
svenskt medborgarskap och kan förutse resultatet av
ansökan. Den totala väntetiden bör inte överstiga
sexton månader. Öppna ärenden som inte avgjorts av
Migrationsverket får inte vara äldre än sex månader,
om inte särskilda skäl föreligger. Vid utgången av
1999 var antalet öppna ärenden 20 240. Av dessa var
48 % äldre än sex månader.
Andelen negativa beslut har minskat markant, vilket
enligt propositionen kan tyda på att många nu söker
medborgarskap först när de uppfyller villkoren.
Resultatet inom det migrationspolitiska området har
i stor omfattning påverkats av krisen i Kosovo.
Tidigare prognoser har därmed fått revideras
eftersom denna kris resulterat i att personer från
provinsen Kosovo har haft längre vistelsetider i
Migrationsverkets mottagandesystem än beräknat
eftersom de inte kunnat återvända på grund av
situationen i hemlandet. För de medborgare i Kosovo
vilka erhållit tidsbegränsade uppehållstillstånd har
inte heller kommunplacering varit aktuell. En annan
anledning till långa vistelsetider har varit att ca
70 % av de ca 11 200 personer som sökte asyl under
år 1999 saknade passhandlingar.
Migrationsverket fick i regleringsbrevet för år
2000 i uppdrag att i samråd med Integrationsverket
se över rutiner och samarbetsformer för att
effektivisera arbetet med utflyttningar till egen
bostad för personer som vistas på Migrationsverkets
anläggningar. Resultatet av översynen skall leda
till att väntetiden för den enskilde förkortas och
att kostnaderna för mottagande av asylsökande
minskar med 10 miljoner kronor per år fr.o.m. 2000.
Utvecklingen av Migrationsverkets roll som central
utlänningsmyndighet har enligt propositionen
fortsatt i syfte att effektivisera arbetet med
viserings- och tillståndsgivningen samt
handläggningen av asyl- och medborgarskaps-ärenden.
För att kunna upprätthålla målet vad avser
handläggningstiderna och för att undvika en negativ
utveckling av ärendebalansen föreslår regeringen en
utökning av Migrationsverkets förvaltningsanslag med
24 miljoner kronor.
Regeringen föreslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 446 031 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf633
yrkande 6 att riksdagen beslutar att för budgetåret
2001 till anslaget 12:1 Migrationsverket anvisa 20
miljoner kronor mer än regeringens förslag.
Motionärerna anser att asylsökande måste få en snabb
och grundlig behandling av sina ärenden för att inte
fastna i väntan som leder till vanmakt och
passivisering. Det anförs också att Migrationsverket
har ett helhetsansvar för hela asylprocessen och att
det måste få adekvata resurser för detta. Även i
motion Sf5 yrkande 10 av Margit Gennser m.fl. (m)
påtalas behovet av förstärkta resurser.
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
35 att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor mer än
regeringen förslagit till anslaget 12:1
Migrationsverket. I yrkande 33 i samma motion begär
motionärerna att riksdagen beslutar att
Migrationsverket ges ansvar för informationsfrågor
till invandrare och flyktingar. Motionärerna
föreslår en nedläggning av Integrationsverket
(yrkandet behandlas i detta betänkande under
rubriken 10:1 Integrationsverket) och att vissa
uppgifter, däribland informationsfrågor till
invandrare och flyktingar, förs över till
Migrationsverket. För detta ändamål föreslår
motionärerna att Migrationsverkets anslag förstärks.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631
att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor mindre än
regeringen förslagit till anslaget 12:1
Migrationsverket. Motionärerna anser att besparingar
kan göras på Migrationsverkets administration genom
effektiviseringar vid mottagandet av asylsökande och
förkortade handläggningstider.
Övriga motioner
Magda Ayoub m.fl. (kd) anför i motion Sf645 att
resurser bör sättas in tidigt i ansökningsprocessen.
På så sätt skulle handläggningstiderna kunna
förkortas vilket skulle leda till positiva effekter
för flyktingarnas fysiska och psykiska hälsa. Vidare
menar motionärerna att handläggningstiderna måste
stramas upp och att barn bör ha förtur vid
handläggningsförfarandet. Motionärerna begär ett
tillkännagivande om detta (yrkandena 12 och 24).
Lars Leijonborg m.fl. (fp) anför i motion Sf605
yrkande 23 att det är enormt psykiskt påfrestande
att under flera års tid leva i väntan på ett beslut.
Motionärerna anser att de långa handläggningstiderna
måste förkortas radikalt. Vidare anförs att det
under mer än 20 års tid har gjorts försök att
förkorta handläggningstiderna, utan påtagligt
resultat. Därför bör det nu, enligt motionärerna,
lagstiftas om handläggningstiderna, vilket bör ges
regeringen till känna. I yrkande 24 begärs ett
tillkännagivande om att asylansökningar bör kunna
lämnas in vid alla Migrationsverkets kontor.
Därigenom skulle ärendebelastningen på asylenheterna
i storstäderna minska och handläggningstiderna bli
kortare, menar motionärerna.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274
yrkande 17 ett tillkännagivande om att
handläggningstiderna för ensamkommande barn sätts
till max tre månader.
Berndt Ekholm (s) begär i motion Sf620 yrkande 2
ett tillkännagivande om att handläggningstiderna hos
Migrationsverket och Utlänningsnämnden generellt bör
förkortas. Motionären anser att den nuvarande
gränsen på sex månader för den sammanlagda
handläggning är för lång tid. Vidare anförs att
handläggningstiden i många fall blir ännu längre än
så. Motionären anser att handläggningstiden bör
kortas generellt, och särskilt i de fall som barn är
inblandande.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274
yrkande 18 ett tillkännagivande om att
socialtjänsten och inte Migrationsverket bör ansvara
för de ensamkommande barnens boende. Lennart Daléus
m.fl. (c) begär i motion So304 yrkande 2 att
regeringen lägger fram förslag om att socialtjänsten
bör ansvara för ensamma asylsökande flyktingbarns
boende och att de anmäls till utredning enligt
socialtjänstlagen. I de båda motionerna anförs att
de barn som kommer ensamma till Sverige är utsatta
på många sätt och att mottagandet är illa anpassat
efter deras behov, och att detta bör förändras.
Utskottets bedömning
Av budgetpropositionen framgår att målet vad gäller
handläggningstider inte uppnåtts i de flesta av de
ärendetyper som Migrationsverket handlägger.
Exempelvis avgjordes endast 43 % av
Migrationsverkets grundärenden vid asylprövning inom
ramen för verksamhetsmålet, vad gäller
handläggningstidernas längd.
Långa handläggningstider i utlänningsärenden har
länge varit ett problem och utskottet beslutade
därför redan i våras att vid årets budgetbehandling
särskilt granska handläggningstiderna. I detta syfte
har ytterligare uppgifter inhämtats om
dagstillståndet samt utvecklingen av
handläggningstiderna inom såväl Migrationsverket som
Utlänningsnämnden. Vad gäller asylärenden har bl.a.
de uppgifter inhämtats som redogörs för i tabellen
nedan. Även utifrån socialförsäkringsutskottets
granskning av handläggningstiderna kan konstateras
att handläggningstiderna hos Migrationsverket och
Utlänningsnämnden i många fall ligger över de mål
som angivits i regleringsbreven. I tabellen visas
bl.a. att det under år 2000, till och med september,
endast är 56 % av asylärendena som avgjorts inom det
sexmånadersmål som satts upp i regleringsbrevet.
Detta är i och för sig en förbättring jämfört med
1999, då motsvarande siffra var 43 %, men det
innebär trots det att nästan hälften av asylärendena
inte avgörs inom målet. Vidare framgår i tabellen
att antalet öppna grundärenden hos Migrationsverket
har ökat under perioden från 1997 till och med
september 2000. Vid årsskiftet 1997 var antalet
öppna grund-ärenden ca 6 300 och i september 2000
var motsvarande siffra ca 10 600. Detta samtidigt
som antalet avgjorda grundärenden ligger ungefär på
samma nivå.
Vad gäller Utlänningsnämndens handläggningstider har
utskottet i granskningen kunnat konstatera att andelen
avvisnings- och utvisningsärenden, inklusive vilande
ärenden, som är äldre än sex månader utgör drygt hälften
av Utlänningsnämndens öppna ärenden, under perioden 1999
till och med oktober 2000. Utskottet konstaterar
emellertid att denna andel har visat tendenser till en
nedåtgående trend sedan januari 2000. Utskottet ser detta
som positivt.
Asylprövning - ärendeutveckling och handläggningstider hos
Migrationsverket
Källa: Invandrarverkets årsredovisning 1999 samt uppgifter
från Migrationsverket
Kommentar: Grundärenden kallas de ärenden som handläggs i
första instans. Om beslut överklagas är överklagandet inte
längre ett grundärende.
* För 1997, 1998 och 1999 gäller uppgiften vid budgetårets
slut och för 2000 för september.
** Uppgift saknas.
I budgetpropositionen anges beträffande anslaget
12:1 att medel beräknats bl.a. för att
Migrationsverket skall kunna pröva 170 000
tillstånds- och viseringsärenden samt 45 000
medborgarskapsärenden. Det framgår emellertid inte i
budgetpropositionen hur de olika ärendetyperna
beräknats inom det angivna antalet tillstånds- och
viseringsärenden. Under beredningen har utskottet
hört Migrationsverkets generaldirektör. Hon har
angivit att anslaget för bl.a. prövning av
asylärenden i reella termer har minskat med drygt 10
% det senaste budgetåret och att Migrationsverket
genom budgetförslaget får medel för prövning av ca
12 000 asylärenden (grundärenden) 2001. Härutöver
har verket tidigare fått medel för prövning av
asylansökningar på grund av krisen i Kosovo.
Bortsett från dessa ärenden gör hon följande
bedömning av hanteringen av asylärenden. Antalet
öppna grundärenden den 1 januari 2000 var ca 8 000
och inströmningen av asylsökande under året bedöms
bli ca 15 000. Vid utgången av året kommer antalet
öppna ärenden därför att öka till 11 000. Prognosen
vad gäller asylsökande under 2001 är 14 500, om
hänsyn endast tas till den ökning av antalet som
Sveriges inträde i Schengensamarbetet kan medföra.
Med samma kapacitet för ärendehantering kommer
antalet öppna asylärenden att vara 13 500 vid
ingången av 2002.
Utskottet nödgas konstatera att vid en sådan
utveckling kommer handläggningstiderna för, i första
hand, asylärenden att öka ytterligare, men även
andra ärendegrupper kan bli drabbade med längre
väntetider som följd. Migrationsverket och
Utlänningsnämnden föreslås emellertid i
budgetpropositionen få en förstärkning av anslagen
för att upprätthålla målen vad gäller
handläggningstiderna. Härtill kommer dock att det
förväntade antalet asylsökande är osäkert och olika
händelser, i första hand i omvärlden men även i
Sverige t.ex. i form av praxisbeslut, kraftigt kan
påverka antalet ansökningar. Särskilt vid ett ökat
antal ansökningar måste frågan om tilläggsbudget
aktualiseras. Så sker också emellanåt och regeringen
har i höstens budgetproposition föreslagit att
ytterligare 4 miljoner kronor anvisas till
Migrationsverket för innevarande budgetår på
anslaget A1 i syfte att bl.a. förkorta
handläggningstiderna (bet. 2000/01:FiU11).
Det finns emellertid anledning analysera huruvida
de medel som anvisas för migrationspolitiken används
rationellt. Långa handläggningstider blir särskilt
kostsamma i asylärenden, inte bara på grund av att
de sökande under tiden vistas i Migrationsverkets
mottagningssystem, utan också på grund av den
psykiska press som sökandena under tiden tvingas
leva under. Även personalen vid Migrationsverket
påverkas av detta, och den stress som det för med
sig. Vad gäller de direkta utgifterna som lång
handläggningstid medför kan nämnas att för varje dag
som tiden för boende i anläggning eller eget boende
kan förkortas görs en besparing på medlen inom
anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande med 200 kr,
vilket är den beräknade dygnsmedelkostnaden nästa år
för personer i mottagningssystemet. Med utgångspunkt
från att i genomsnitt 6 000 asylsökande väntar på
beslut skulle detta medföra en besparing på nämnda
anslag, senast följande år, med 1,2 miljoner kronor
för varje dags förkortning. Migrationsverket har
uppgivit att om anslagskonstruktionen så medgav
skulle resurser, främst i form av personal, från
mottagningssystemet kunna användas vid ökad
inströmning av asylsökande varvid kostnaderna för
mottagandet då skulle kunna minska, även om
besparingen uppkommer med någon tidsförskjutning.
Utskottet noterar även att en granskning av
handläggningstiderna, anslagsstruktur och
budgetarbete inom migrationspolitiken för närvarande
genomförs av Riksdagens revisorer. En förstudie har
genomförts (2000/01:4) och granskningen planeras
vara klar under senare delen av våren 2001.
Utskottet anser emellertid att det redan nu bör
vidtas åtgärder för att få till stånd ett bättre
utnyttjande av de medel som anvisas för
migrationspolitiken. I en verksamhet som kan
fluktuera snabbt och där det är av stor vikt med
tidiga insatser måste den ansvariga myndigheten
kunna utnyttja de samlade resurserna på bästa
möjliga sätt. Utskottet anser att regeringen i
samband med den ekonomiska vårpropositionen 2001 bör
redovisa ett sätt att möjliggöra ett flexiblare
utnyttjande av anslagen på migrationsområdet, då i
första hand anslagen 12:1 och 12:2. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller ensamma flyktingbarn kan nämnas att
Migrationsverket har tagit initiativ till ett
samarbete med Socialstyrelsen, Landstingsförbundet
och Skolverket om ett förbättrat mottagande av
ensamkommande barn, bl.a. så att huvudansvaret för
barnen fortsättningsvis även i praktiken ligger hos
socialtjänsten. Detta kan även leda till att
handläggningstiden minskar för dessa barn.
Med detta avstyrker utskottet motionerna Sf631, Sf5
yrkande 10, Sf633 yrkande 6, Sf645 yrkandena 33 och
35 i delar, Sf645 yrkandena 12 och 24, Sf605
yrkandena 23 och 24, Sf274 yrkande 17, Sf620 yrkande
2, Sf274 yrkande 18 samt So304 yrkande 2.
Utskottet tillstyrker med det ovan sagda
regeringens förslag till medelsanvisning.
12:2 Mottagande av asylsökande
Propositionen
Anslaget finansierar mottagande av asylsökande och
vissa personer med tidsbegränsade
uppehållstillstånd. Därutöver finansieras
kostnaderna för utlänningar som tagits i förvar
enligt utlänningslagen samt ersättning till
kommunerna för den ersättning som ges till vissa
andra utlänningar än asylsökande medan de väntar på
beslut om uppehållstillstånd. Anslaget finansierar
även kostnader för hälso- och sjukvård till
landstingen för barn som hålls gömda inför
verkställigheten inför ett av- eller
utvisningsbeslut samt den tillfälliga ersättningen
till kommuner och landsting för vissa utlänningar
från Förbundsrepubliken Jugoslavien.
Migrationsverket organiserar mottagandet av
asylsökande. De kan bo antingen på en av verkets
förläggningar eller få viss bostadsersättning för
att ordna bostad på egen hand. Migrationsverket
ansvarar även för behandlingen av utlänningar som
tagits i förvar enligt utlänningslagen samt för
förvarslokalerna.
För budgetåret 1999 beräknades den genomsnittliga
flyktingdygnskostnaden till 200 kr. Det faktiska
utfallet blev emellertid 187 kr. För år 2000 bedömde
regeringen motsvarande kostnad till 195 kr per dygn.
Perioden 2001-2003 görs bedömningen att den
genomsnittliga dygnskostnaden blir 200 kr.
Anledningen till denna ökning är, efter vad som
anges i propositionen, bland annat ett kommande
förslag om asylsökande barns skolgång i enlighet med
barnkonventionen.
Under hösten 2000 avser regeringen enligt
propositionen att lämna ett förslag till riksdagen
om att barn och ungdomar under arton år, som söker
uppehållstillstånd eller erhåller ett tillfälligt
skydd som avses i 2 kap. 4 a § utlänningslagen
(1989:529) understigande tolv månader, i enlighet
med barnkonventionen, skall erhålla samma utbildning
som i Sverige bosatta barn.
Anslaget 12:2 föreslås av regeringen att öka med
147 miljoner kronor år 2001 i förhållande till de
beräkningar som gjorts i budgetpropositionen för
2000 och med ca 180 miljoner år 2002. Skälet till
detta är att antalet personer i mottagningssystemet
ökar i förhållande till vad som beräknades i
budgetpropositionen för år 2000.
Regeringen förslår för budgetåret 2001 ett
ramanslag på 1 039 335 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt 2001
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen beslutar att anvisa 100 miljoner kronor
mindre än regeringen föreslagit till anslaget 12:2.
Motionärerna anser att genom effektiviseringar vid
mottagandet av asylsökande, förkortade
handläggningstider och ökade möjligheter för
flyktingar att delta i arbete, möjliggörs stora
besparingar inom detta område.
Motioner om skolgång m.m. för asylsökande barn
Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sf607 att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
göra en översyn av lagen om mottagande av
asylsökande m.fl. för att den verksamhet som erbjuds
asylsökande barn på Migrationsverkets förläggningar
skall hålla åtminstone samma standard som för barn
födda i Sverige, ta hänsyn till asylsökande pojkar
och flickors särskilda behov samt bringas i full
överensstämmelse med de krav som ställs i FN:s
barnkonvention. Motionärerna anför att de
aktiviteter som erbjuds barn vid Migrationsverkets
förläggningar är begränsade. De anser att det finns
starka skäl att göra en utredning med syfte att
erbjuda asylsökande barn en omsorg som inte håller
lägre kvalitet än för barn födda i Sverige.
Alf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Ub316
yrkande 7 ett tillkännagivande om rätt till skolgång
för barn med asylsökande föräldrar. Motionärerna
anser att asylsökandes barn skall ges rätt till
reguljär skolundervisning, i samma omfattning som
svenska barn i samma ålder. Ett liknande yrkande har
Ulla-Britt Hagström (kd) i motion Sf608.
Matz Hammarström m.fl. (mp) begär i motion Sf274
yrkande 12 att riksdagen beslutar om att asylsökande
barn ges samma rättigheter till skolundervisning som
andra barn bosatta i Sverige. Motionärerna begär i
samma motion yrkande 13 att riksdagen beslutar att
asylsökande ungdomar ges samma rätt till
gymnasieundervisning som andra ungdomar bosatta i
Sverige. Med de regler som gäller i dag är barn som
inte är folkbokförda i Sverige endast garanterade
minst 15 schemalagda timmar i veckan, och de har
ingen rätt till utbildning inom särskolan, anför
motionärerna. Vad gäller ungdomar mellan 16 och 18
år har de enbart rätt till studieverksamhet som
motsvarar gymnasieskolan, men saknar rätten till
utbildning på samma villkor som barn bosatta i
Sverige. Motionärerna anser att detta bör åtgärdas.
Monica Green m.fl. (s) begär i motion Sf643 ett
tillkännagivande om att utreda möjligheterna att ge
asylsökande barn samma rätt till förskoleverksamhet
som andra barn i Sverige. Motionärerna anför att i
förslaget om maxtaxa och allmän förskola, sägs bl.a.
att barn vars föräldrar är arbetslösa eller
föräldralediga skall ha rätt till förskoleverksamhet
under minst tre timmar per dag. Motionärerna anser
att dessa rättigheter även bör gälla asylsökande
barn, trots att föräldrarna ännu inte står till
arbetsmarknadens förfogande. Motionärerna anför
vidare att EU nyligen antagit direktiv mot
diskriminering på grund av ras eller etniskt
ursprung. Tillsammans med barnkonventionens förbud
mot särbehandling i artikel 2 och Barnkommitténs
skrivningar vad gäller asylsökande barns
rättigheter, finns det starka skäl för att ge
asylsökande barn samma rättigheter som andra barn i
Sverige har till förskola, skola och barnomsorg,
anser motionärerna.
Motioner om vård och boende för asylsökande
Matz Hammarström m.fl. begär i motion Sf274 yrkande
9 ett tillkännagivande om att gömda barn ges rätt
till fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård.
Motionärerna begär i samma motion yrkande 14 ett
tillkännagivande om att asylsökande barn får
tillgång till terapeutisk vård oavsett om de har
uppehållstillstånd eller ej.
Yilmaz Kerimo (s) begär i motion Sf640 ett
tillkännagivande om de asylsökandes boendesituation.
Motionären anser att det finns flera problem med det
egna boendet för asylsökande, som bör ses över.
Bland annat menar motionären att
mottagningshandläggaren kan ha svårt att
upprätthålla en god kontakt med dem som har eget
boende, och att standarden för hur asylsökande bor
kan vara bristfällig.
Utskottets bedömning
För barn i förskoleåldern som bor på någon av
Migrationsverkets förläggningar anordnas för
närvarande s.k. familjebaserad verksamhet. Barn som
bor i eget boende kan delta i av kommunen anordnad
öppen förskola. Asylsökande barn i skolåldern får
undervisning i grundskolan genom kommunens försorg.
Ungdomar i gymnasieåldern erbjuds gymnasieersättande
verksamhet genom Migrationsverkets försorg. Många
ungdomar som kan och vill erbjuds undervisning i
ordinarie gymnasieskola.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i
promemorian Förskola, skola och skolbarnomsorg för
asylsökande barn (Ds 2000:26) under våren 2000
lämnat förslag om hur barn och ungdomar under 18 år
som söker uppehållstillstånd eller som erhåller ett
tillfälligt skydd som avses i 2 kap. 4 a §
utlänningslagen understigande tolv månader skall
kunna erhålla utbildning på i huvudsak samma villkor
som i Sverige bosatta barn.
Utskottet konstaterar även att regeringen har
aviserat en proposition i frågan. Propositionen bör
avvaktas och utskottet avstyrker med detta
motionerna Ub316 yrkande 7, Sf608, Sf274 yrkandena
12 och 13 samt Sf643.
Vidare anser utskottet att Migrationsverkets
organiserade verksamhet för asylsökande barn i
förskoleåldern skall hålla samma standard som den
allmänna förskolan. Huvudsyftet i motionen Sf607 får
med detta anses tillgodosett.
Vad gäller medelstilldelningen konstaterar
utskottet att det totala anslaget utökas bl.a. på
grund av att fler personer förväntas befinna sig i
mottagningssystemet än vad som tidigare beräknats.
Utskottet konstaterar även att anslaget har
beräknats utifrån en flyktingdygnskostnad på 200 kr,
vilket är en ökning jämfört med tidigare år.
Anledningen till denna ökning är ett kommande
förslag om asylsökande barns skolgång. Den ovan
nämnda arbetsgruppen föreslår bl.a. att den statliga
ersättningen till kommunerna avseende
grundskoleundervisning för asylsökande barn höjs och
att en sådan ersättning införs också för skolformer
motsvarande grundskolan. Vidare föreslås att en
statlig ersättning införs till kommuner för
kostnader avseende förskoleklass för asylsökande
barn och att en motsvarande ersättning införs
avseende gymnasieutbildning för asylsökande
ungdomar. Utskottet utgår från att detta har
beaktats vid beräkningen av anslaget. Utskottet
anser också att kostnadsutvecklingen inom
kommunerna, med anledning av det kommande förslaget,
bör följas noggrant. Vidare föreslår utskottet ovan,
under utskottets bedömning vad gäller
Migrationsverket, ett tillkännagivande om att
regeringen i samband med den ekonomiska
vårpropositionen bör redovisa ett sätt att
möjliggöra ett flexiblare utnyttjande av anslagen på
migrationsområdet, då i första hand anslagen 12:1
och 12:2.
Utifrån detta tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker motion
Sf631 i denna del.
Angående vård av asylsökande vill utskottet erinra
om att landstingen sedan den 1 januari 1997 är
ansvariga för att asylsökande m.fl. erhåller akut
sjukvård och tandvård samt sjuk- och tandvård som
inte kan anstå. Därutöver ges viss annan vård,
exempelvis mödra- och förlossningsvård. Barn under
18 år har rätt till hälso- och sjukvård enligt samma
principer som alla andra barn som är bosatta i
Sverige.
Utskottet vill också erinra om att i enlighet med
en överenskommelse mellan staten och
Landstingsförbundet beslutade regeringen i mars 2000
att barn som hålls gömda inför verkställighet av
avvisnings- eller utvisningsbeslut skall
tillförsäkras hälso- och sjukvård på samma grunder
som asylsökande barn. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sf274 yrkandena 9 och 14.
Vad gäller asylsökandes boende vill utskottet
erinra om att Migrationsverket i regleringsbrevet
för år 2000 fick i uppdrag att i samråd med
Integrationsverket se över rutinerna och
samarbetsformerna vid utflyttning till egen bostad
för personer som vistas på Migrationsverkets
förläggningar. Utskottet förutsätter att eventuella
problem vid eget boende framkommer vid översynen.
Med detta avstyrker utskottet motion Sf640.
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Propositionen
Från anslaget finansieras kostnaderna för mottagande
av flyktingar som organiserat överförs till Sverige
och mottagandet av dessa i kommunerna. Medel från
detta anslag har också använts till bidrag för
frivillig återvandring för vissa personer som varit
bosatta i Sverige under längre eller kortare tid.
Anhöriga till flyktingar i Sverige har också kunnat
få bidrag till resan hit. Medel används även för att
bekosta vissa migrationspolitiska projekt och
Sveriges deltagande i internationellt samarbete inom
flykting- och invandringsområdet. Likaså anvisas
medel från detta anslag till Svenska Röda korsets
efterforskningsverksamhet
Under budgetåret 2000 har riksdagen anvisat medel
motsvarande kostnaden för att ta emot 1 840
överförda flyktingar. Regeringen menar enligt
propositionen att anslagsmedlen även framdeles bör
motsvara kostnaderna för 1 840 överförda flyktingar.
I propositionen sägs även att anslaget bör liksom
tidigare kunna få användas med viss flexibilitet.
Under första halvåret 2000 har 176 personer
överförts till Sverige. Enligt propositionen är
skälet till att det är så få främst att många
personer som tagits ut från norra Irak och Iran ännu
inte har fått utresetillstånd.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 285 221 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan
bedömning än regeringen och tillstyrker därför
regeringens förslag till medelsanvisning.
12:4 Utlänningsnämnden
Propositionen
Anslaget avser förvaltningskostnader för
Utlänningsnämnden.
Utlänningsnämnden prövar överklaganden av beslut
som fattas av Migrationsverket avseende avvisning
och utvisning samt ansökningar om
uppehållstillstånd, flyktingförklaringar, svenskt
medborgarskap och offentliga biträden i
utlänningsärenden. Nämnden behandlar också s.k. nya
ärenden om uppehållstillstånd enligt 2 kap. 5 b §
utlänningslagen.
Som en följd av förslaget att öka Migrationsverkets
förvaltningsanslag bör, enligt propositionen,
Utlänningsnämndens anslag ökas med 6 miljoner kronor
för 2001.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 70 483 000 kr.
Motioner som har anslagseffekt år 2001
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf631 att
riksdagen beslutar att inte anvisa några medel till
anslaget 12:4 Utlänningsnämnden. Motionärerna anser
att Utlänningsnämnden bör avvecklas och asylärendena
föras över till förvaltningsdomstolarna.
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringen föreslår ett
tillskott till Utlänningsnämndens anslag med 6
miljoner kronor, för att kunna upprätthålla målen
vad gäller handläggningstiderna. Utskottet ser det
som positivt. I övrigt redovisar utskottet sin syn
på handläggningstiderna ovan, under anslaget 12:1.
Beträffande frågan om att avveckla
Utlänningsnämnden vill utskottet erinra om att den
arbetsgrupp, som tillsattes efter remissutfallet på
Kommittén om ny instans- och processordnings (NIPU)
slutbetänkande (SOU 1999:16), redovisade sitt
uppdrag den 1 juni 2000. Arbetsgruppens promemoria
(Ds 2000:45) har därefter sänts på remiss. Utskottet
anser att beredningen av promemorian bör avvaktas.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens
förslag till medelsanvisning och avstyrker motion
Sf631 i denna del.
12:5 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Propositionen
Anslaget finansierar offentligt biträde enligt
utlänningslagen vid Regeringskansliet,
Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Anslaget
påverkas främst av antalet avgjorda ärenden.
Kostnaderna för offentligt biträde hos
Migrationsverket under 1999 översteg anslagna medel
och verket utnyttjade sin anslagskredit med 1 219
000 kr. En jämförelse mellan budget och utfall för
1999 visar att Utlänningsnämnden utnyttjade sin
anslagskredit med 146 000 kr. Den del av anslaget
som Regeringskansliet förfogar över utnyttjades inte
fullt ut.
Uppföljningsarbetet för att kunna få mer precisa
beräkningar av anslaget fortsätter enligt
propositionen under 2000.
Regeringen gör bedömningen att resursbehovet
minskar under 2001 med 15 425 000 kr.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 57 913 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
12:6 Utresor för avvisade och utvisade
Propositionen
Anslaget finansierar resor ut ur landet för
utlänningar som avvisats eller utvisats enligt
beslut av regeringen, Migrationsverket,
Utlänningsnämnden eller polisen med stöd av
utlänningslagen. Även kostnader för resor ur Sverige
för de asylsökande som återkallat sin ansökan
finansieras från anslaget.
Den 1 januari 1999 övertog Migrationsverket
huvudansvaret för verkställighet av beslut om
avvisning och utvisning från polisen.
Migrationsverket kan överlämna ärenden till
polismyndigheten om utlänningen håller sig undan
eller om det kan antas att tvång kommer att behövas
för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens
transporttjänst organiserar utresor för avvisade och
utvisade på polisens uppdrag.
Enligt propositionen gör regeringen bedömningen att
resursbehovet minskas för 2001 med 10 875 000 kr.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 63 656 000 kr.
Utskottets bedömning
Utskottet ser ingen anledning att göra någon annan
bedömning än regeringen och tillstyrker därför
regeringens förslag till medelsanvisning.
Minoritetspolitiken
Minoritetspolitikens mål
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att målen för
minoritetspolitiken skall vara att ge skydd för de
nationella minoriteterna och stärka deras
möjligheter till inflytande samt stödja de
historiska minoritetsspråken så att de hålls
levande.
De nationella minoriteterna är samer,
sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, och
de språk som omfattas av minoritetspolitiken är
samiska (alla former), finska, meänkieli
(tornedalsfinska), romani chib (alla former) och
jiddisch.
Utskottets bedömning
De föreslagna målen för minoritetspolitiken ligger i
linje med den inriktning som minoritetspolitiken
getts genom riksdagens beslut om nationella
minoriteter i Sverige (prop. 1998/99:143, bet.
1999/2000:KU6, rskr. 1999/2000:69) och utskottet som
tidigare i ett yttrande till konstitutionsutskottet
(1999/2000:SfU2y) ställt sig bakom utgångspunkterna
för minoritetspolitiken ser inte något skäl att nu
avvika från sin tidigare bedömning. Med det anförda
tillstyrker utskottets regeringens förslag till mål
för minoritetspolitiken.
47:1 Åtgärder för nationella minoriteter
Propositionen
Anslaget fördes upp första gången på statsbudgeten
år 2000. Av anslaget används huvuddelen som
statsbidrag till kommunerna och landstinget inom de
områden i Norrbottens län som utpekats som
förvaltningsområden för samiska respektive finska
och meänkieli. Medlen fördelas av Länsstyrelsen i
Norrbottens län enligt förordningen (2000:86) om
statsbidrag för att stödja användningen av samiska,
finska och meänkieli. En viss del av medlen går även
till att täcka kostnader för inflytande för
nationella minoriteter och vissa
uppföljningsinsatser. Enligt vad som anges i
propositionen fördelade regeringen den 11 maj 2000
medel till organisationer som företräder de
nationella minoriteterna för att ge ökade
möjligheter till inflytande i frågor som rör dem.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen ett
ramanslag på 8 000 000 kr.
Motioner som inte har anslagseffekt år 2001
Magda Ayoub m.fl. (kd) begär i motion Sf645 yrkande
30 ett tillkännagivande om de nationella
minoriteternas möjlighet att använda sitt språk i
kontakt med centrala myndigheter och att de
vanligaste svenska lagarna översätts till samiska,
finska och meänkieli.
Utskottets bedömning
Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande
1999/2000:KU6 att författningar som särskilt rör de
nationella minoriteternas rättigheter bör översättas
till samiska, finska och meänkieli. De exempel på
författningar som bör översättas som KU ger är
bl.a.: sametingslagen och rennäringslagen samt
grundläggande lagstiftning som rör fri- och
rättigheter, t.ex. regeringsformen.
Utskottet bedömer därmed att vad som anförs i
motionen om översättning av de vanligaste lagarna
delvis redan är tillgodosett.
Socialförsäkringsutskottet har i ett yttrande till
KU med anledning av proposition 1998/99:143 anfört
att, när området för regionalt tillämpliga regler om
rätt att använda samiska i offentliga sammanhang
bestäms, har också aspekter som berör möjligheten
att praktiskt tillämpa sådana bestämmelser vägts in.
Utskottet framhåller även i yttrandet att regeringen
påpekar att minoritetsspråkskonventionen till stor
del är inriktad på att ge stöd och skydd för
landsdels- eller minoritetsspråken i de geografiska
områden där språken använts av hävd och fortfarande
används i tillräcklig omfattning. Denna begränsning
bygger på att man ansett att det kan möta alltför
stora hinder, både praktiskt och kostnadsmässigt,
att tillämpa konventionens olika bestämmelser i
områden där mycket få personer använder ett
landsdels- eller minoritetsspråk. KU delar denna
bedömning. Utskottet ser inga skäl att ändra sin
tidigare bedömning. Med det anförda avstyrker
utskottet sålunda motion Sf645 yrkande 30.
Utskottet konstaterar vidare att en del av anslaget
inom minoritetspolitiken har under 2000 använts till
att stödja organisationer som företräder de
nationella minoriteterna.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag till medelsanvisning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar
a) att riksdagen godkänner kompletteringen av de
integrationspolitiska målen samt de föreslagna
målen för politikområdet minoritetspolitik,
b) att riksdagen med anledning av propositionen
dels godkänner de föreslagna målen för
politikområdet migrationspolitik, dels godkänner
vad utskottet anfört om de tidigare godkända
målen för migrationspolitiken,
c) att riksdagen godkänner att under år 2001 lån
tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade
behovet för hemutrustningslån till ett belopp av
högst 1 400 000 000 kr,
d) att riksdagen med bifall till regeringens
förslag anvisar anslagen inom utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar för budgetåret 2001
enligt utskottets förslag i bilaga,
e) att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf5
yrkande 10, 2000/01:Sf604, 2000/01:Sf631,
2000/01:Sf633 yrkandena 2-6, 2000/01:Sf638,
2000/01:Sf645 yrkandena 32, 33 i denna del och
35 samt 2000/01:Fi211 yrkande 16 i denna del,
2. beträffande utredning om
Integrationsverket
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf633 yrkande 1,
res. 1 (m)
3. beträffande integrationsåtgärder och
organisationsstöd
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf636,
4. beträffande kommunersättningar vid
flyktingmottagande
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf612, 2000/01:Sf645
yrkandena 31 och 33 i denna del samt
2000/01:N388 yrkande 16,
res. 2 (kd)
res. 3 (mp)
5. beträffande hemutrustningslån
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf625.
6. beträffande flexiblare
anslagsutnyttjande
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om flexiblare utnyttjande av
anslagen på migrationsområdet,
7. beträffande handläggningstiden
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkande 17,
2000/01:Sf605 yrkandena 23 och 24, 2000/01:Sf620
yrkande 2 samt 2000/01:Sf645 yrkandena 12 och
24,
res. 4 (kd, fp)
8. beträffande ansvar för ensamkommande
barn
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkande 18
samt 2000/01:So304 yrkande 2,
res. 5 (c, mp)
9. beträffande skolgång m.m. för
asylsökande barn
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkandena 12
och 13, 2000/01:Sf607, 2000/01:Sf608,
2000/01:Sf643 samt 2000/01:Ub316 yrkande 7,
res. 6 (kd, mp)
10. beträffande vård och boende för
asylsökande
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sf274 yrkandena 9
och 14 samt 2000/01:Sf640,
res. 7 (mp)
11. beträffande åtgärder för nationella
minoriteter
att riksdagen avslår motion 2000/01:Sf645 yrkande 30.
res. 8 (kd)
Stockholm den 21 november 2000
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Bo
Könberg (fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann (v), Cecilia
Magnusson (m), Mariann Ytterberg (s), Gustaf von
Essen (m), Lennart Klockare (s), Ronny Olander (s),
Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta Carlsson (c), Margareta Cederfelt (m),
Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).
Reservationer
1. Utredning om Integrationsverket (mom. 2)
Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen
och Margareta Cederfelt (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:1
Integrationsverket som börjar med "Utskottet kan"
och slutar med "i tillämplig del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet är tveksamt till Integrationsverkets
existens. Utskottet föreslår därför att regeringen
skyndsamt skall genomföra en utvärdering av hur
verkets medel använts och vilka resultat som
åstadkommits och återkomma till riksdagen senast i
samband med 2001 års ekonomiska vårproposition.
Därefter kommer utskottet att ta ställning till om
det anser att Integrationsverket skall läggas ned
och vilka av dess uppgifter som i så fall skall
föras över till andra myndigheter.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande utredning om Integrationsverket
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf633 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
2. Kommunersättningar vid
flyktingmottagande (mom. 4)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar
med "Kommunersättningen" och slutar med
"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:
Invandrare bör åtnjuta samma frihet som övriga
medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att
utöva sin egen religion, lära sina barn sitt
modersmål och för övrigt få utöva sina mänskliga
rättigheter. Integration behöver inte betyda
fullständig assimilation.
Den grundläggande utgångspunkten bör vara att gå
från omhändertagande till att ge människor
förutsättningar för att kunna ta ansvar för sitt
eget liv. Utskottet anser att man bör sträva efter
att stärka människor och ge dem möjligheter till
egenmakt. Staten skall medverka till att underlätta
och skapa förutsättningar men inte planera och ta
kontroll öven människors liv. Samhället skall sträva
efter att erbjuda medborgarna jämlika levnadsvillkor
och lika stora möjligheter att utvecklas och
förverkliga sina livsprojekt. Livsprojekten skall
inte möta några hinder så länge de inte inskränker
andra människors rättigheter eller strider mot våra
gemensamma rättsnormer.
Utskottet anser att de nyanlända inte bör placeras
utan fritt få välja bostadsort. Utskottet föreslår
att systemet med förhandlingar och avtal med
kommunerna avskaffas. Stödet till den nyanlända bör
följa individen i form av en s.k. "utvecklingspeng"
som fördelas av RFV och sedan betalas ut av
försäkringskassan. Genom utvecklingspengen ges
individen och den lokala nivån ett större ansvar.
RFV bör även betala ut ersättning till kommunerna
för t.ex. sfi-undervisning.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande kommunersättningar vid
flyktingmottagande
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Sf612 och
2000/01:Sf645 yrkandena 31 och 33 i denna del
samt med avslag på motion 2000/01:N388 yrkande
16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Kommunersättningar vid
flyktingmottagande (mom. 4)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande som börjar
med "Kommunersättningen" och slutar med
"medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:
Inflyttningen av nya invånare bör ses som en resurs
för det lokala näringslivet och för den ekonomiska
tillväxten i sin helhet. Att underlätta deras
deltagande på arbetsmarknaden är av yttersta vikt
för att få bukt med den resterande arbetslösheten.
Denna är en enorm välfärdsförlust för samhället och
går stick i stäv med all integrationspolitik.
Utskottet anser att det görs alldeles för lite för
att stimulera invandrare att bli egenföretagare
under deras introduktionsperiod i Sverige. Detta har
två orsaker: dels beror det på kommunernas
introduktionssystem som har en dominerande
socialpolitisk profil, vilket resulterar i ett
långvarigt bidragsberoende, dels beror det på
bristande kunskap bland banker och företagsrådgivare
om invandrarnas potential. Utskottet anser att om
det administrativa ansvaret för ersättningarna till
kommunerna förs över från Integrationsverket till
regional nivå kan medlen strategiskt fördelas till
kommunernas introduktionsprogram för nyanlända inom
ramen för samordning av de regionala
tillväxtavtalen.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande kommunersättningar vid
flyktingmottagande
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:N388 yrkande 16
och med avslag på motionerna 2000/01:Sf612 samt
2000/01:Sf645 yrkandena 31 och 33 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
4. Handläggningstiden (mom. 7)
Bo Könberg (fp), Fanny Rizell (kd) och Magda Ayoub
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:1
Migrationsverket som börjar med "Med detta" och
slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Myndigheternas behandling av ansökan om
uppehållstillstånd drar ofta ut på tiden. I dag
läggs stora pengar på långa förläggningstider och
sjukvård. Inte minst gäller det vård för att ta hand
om depressioner och annan psykisk ohälsa som drabbar
de asylsökande bland annat på grund av långa
väntetider. Från psykiatrin hörs ofta protester över
ett myndighetsförfarande som drabbar människor som
redan haft svåra upplevelser. Om resurserna i
stället sattes in i ett tidigt skede i processen
skulle handläggningstiderna bli kortare, trycket på
den psykiatriska vården skulle minska och så även
det lidande som det innebär för den asylsökande att
sväva i ovisshet.
Snabbare handläggningstider skulle även frigöra
resurser som i dag läggs på åtgärder och boende i
mottagningssystemet. Exempelvis var vid slutet av
1999 den genomsnittliga vistelsetiden för personer
registrerade i mottagningssystemet ca 14 månader.
1999 fanns ca 17 900 personer registrerade med en
dygnskostnad på ca 190 kr per person. Om vi skulle
få ner handläggningstiderna från 14 månader till
t.ex. åtta månader, bl.a. genom satsningar på flera
asylhandläggare, skulle detta betyda besparingar på
flera hundra miljoner kronor för staten.
Vi anser att det flexibla anslagsutnyttjande som
utskottet förespråkar för att komma tillrätta med
dagens långa handläggningstider inte är
tillräckligt. Dessa handläggningstider måste
förkortas radikalt.
Dessutom bör det göras möjligt att lämna in en
asylansökan vid alla Migrationsverkets kontor,
vilket inte går i dag. På så sätt skulle
ärendebelastningen på Migrationsverkets asylenheter
i storstadsregionerna minska, och
handläggningstiderna skulle bli kortare.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande handläggningstiden
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf605
yrkandena 23 och 24 och 2000/01:Sf645 yrkandena
12 och 24 samt med avslag på motionerna
2000/01:Sf274 yrkande 17 och 2000/01:Sf620
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Ansvar för ensamkommande barn (mom. 8)
Kerstin-Maria Stalin (mp) och Birgitta Carlsson (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:1
Migrationsverket som börjar med "När det" och slutar
med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Asylsökande barn är i en mycket utsatt situation, i
synnerhet barn som är ensamma på flykt. Rädda Barnen
redovisar i en nyligen presenterad rapport hur barn
som flytt på egen hand till Europa upplever sin
situation. Många har svåra traumatiska upplevelser
och behöver akut psykiatrisk hjälp. De ensamma
barnen behandlas på samma sätt som vuxna
asylsökande, trots att de har helt andra behov.
Migrationsverkets uppgift är att utreda barnens
asylskäl, inget annat.
Utskottet anser att dessa barn bör anmälas till
utredning enligt socialtjänstlagen, och kommunernas
socialtjänst bör vara ansvariga för barnens boende -
inte Migrationsverket som i dag.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande ansvar för ensamkommande barn
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf274 yrkande
18 och 2000/01:So304 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skolgång m.m. för asylsökande barn
(mom. 9)
Fanny Rizell (kd), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Magda Ayoub (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:2
Mottagande av asylsökande som börjar med "För barn"
och slutar med "motionen Sf640" bort ha följande
lydelse:
En grupp som särskilt kommit i kläm vid skolgången
är barn och ungdomar till asylsökande föräldrar. De
regler som i dag gäller för barn som inte är
folkbokförda, säger att de skall tas emot i
grundskolan i den kommun de vistas i. Men antalet
timmar är begränsat enligt den särskilda
förordningen om undervisning för asylsökande barn.
Dessa barn är i dag endast garanterade undervisning
om minst 15 schemalagda veckotimmar. Även ungdomar
mellan 16 och 18 år, som inte är folkbokförda i
landet, saknar den rätt till utbildning som barn
bosatta i Sverige har. Däremot har de rätt att delta
i "studieverksamhet som motsvarar gymnasieskolan".
Barn som inte är folkbokförda i Sverige och som är i
behov av särskola har inte heller samma rätt till
det som svenska barn.
Utskottet anser att asylsökandes barn skall ges
rätt till reguljär skolundervisning i samma
omfattning som svenska barn i motsvarande ålder.
Detta bör även gälla barn i behov av särskola. Barn
och ungdomar som invandrar till Sverige mitt i
skoltiden har ibland problem att både hämta in ett
nytt språk och nödvändig ämneskunskap innan
grundskoletiden är slut. Risken är uppenbar att de
går vidare till gymnasiet med otillräckliga
kunskaper. Endast hälften av de elever som kommit
till Sverige efter tio års ålder lämnade t.ex.
grundskolan med fullständiga betyg. Barn och
ungdomar födda utomlands skall erbjudas tillräcklig
utbildningstid i grundskolan för att bli rustade för
gymnasiestudier.
Utskottet anser att även dessa barn skall ha en
fullgod undervisning precis som de barn som är
bosatta i Sverige.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande skolgång m.m. för asylsökande
barn
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Sf274
yrkandena 12 och 13, 2000/01:Sf608 samt
2000/01:Ub316 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 2000/01:Sf607 samt 2000/01:Sf643 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Vård och boende för asylsökande
(mom. 10)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 12:2
Mottagande av asylsökande som börjar med "För barn"
och slutar med "motion Sf640" bort ha följande
lydelse:
Av alla asylsökande i Sverige är ungefär 30 % barn.
Den 30 april 1999 var 4 409 barn under 18 år
registrerade som asylsökande. I dag finns det
dessutom ca 4 000 statslösa barn i Sverige, av vilka
merparten (ca 3 800) är födda här i landet.
Enligt barnkonventionens andra artikel, principen
om icke-diskriminering, skall alla barn inom landets
jurisdiktion ha lika rättigheter. Men så är inte
fallet. Om barn inte blir folkbokförda får de sämre
rätt till sociala förmåner än andra barn som vistas
legalt i landet. Utskottet anser att gömda barn bör
ges rätt till fullständig hälso- och sjukvård samt
tandvård. Utskottet anser även att det är av stor
vikt att asylsökande barn vid behov får terapeutisk
vård oavsett om familjen får stanna eller ej.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande vård och boende för
asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf274 yrkandena 9
och 14 och med avslag på motion 2000/01:Sf640
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Åtgärder för nationella minoriteter
(mom. 11)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Utskottets bedömning i avsnittet 47:1
Åtgärder för nationella minoriteter som börjar med
"Konstitutionsutskottet" och slutar med
"medelsanvisning" bort ha följande lydelse:
Sveriges nationella minoriteter är en levande del
av det svenska samhället och deras språk är en
värdefull del av den svenska kulturen. Genom att
tillerkänna dem språkliga och etniska rättigheter
stärks deras självtillit och kulturella identitet.
En rad åtgärder måste vidtas för att Sverige skall
kunna ratificera Europarådets ramkonvention om skydd
för nationella minoriteter och den europeiska
stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.
Regeringens proposition 1998/99:143 Nationella
minoriteter var ett steg i rätt riktning. Det
främsta syftet med propositionen var att erkänna
Sveriges nationella minoriteter och deras språk.
Utskottet stöder dessa förslag på flera punkter.
Utskottet anser dock även att nationella minoriteter
skall kunna använda sitt språk i kontakten med
centrala myndigheter. Därutöver föreslår utskottet
att de vanligaste lagarna i vårt land översätts till
samiska, finska och meänkieli.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande åtgärder för nationella
minoriteter
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Sf645 yrkande 30
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Moderaternas anslagförslag (mom. 1)
Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen
och Margareta Cederfelt (alla m) anför:
Finansutskottet har med en majoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister föreslagit riksdagen att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 2001. Samtidigt föreslogs beslut
om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för
ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Ännu
fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Den sociala tryggheten ökar också i andra
bemärkelser genom att hushållen får en större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar
både till mångfald, en bättre kvalitet och en större
trygghet. De enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar främst för alla, låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma.
När finansutskottets majoritet nu genom förslag
till beslut om ramar för de olika utgiftsområdena
ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,
redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av
vår politik som rör utgiftsområde 8.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Moderaterna anser att utgiftsområde 8 bör minskas
med 577 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Enligt vår mening är det fel av regeringen att
fortsätta anslå budgetmedel till vissa invandrartäta
bostadsområden i storstäderna. Vi anser att andra
vägar bör prövas, som är effektivare, bättre och som
även innebär en mindre belastning på statsbudgeten.
Vi menar att en av de viktigaste uppgifterna är att
skapa social och geografisk rörlighet i det svenska
samhället. Detta kan uppnås bland annat genom att
bostadsmarknaden och arbetsmarknaden avregleras,
vilket i sin tur får positiva effekter på
integrationen. Vi vill också framhålla att vi
motsatte oss inrättandet av Integrationsverket och
att vi fortfarande är tveksamma till dess existens.
Enligt vår mening bör en skyndsam utvärdering
genomföras av hur verkets medel använts och vilka
resultat som åstadkommits, därefter skall vi ta
ställning till om verket bör läggas ned eller finnas
kvar. Vi föreslår att 20 miljoner kronor av
Integrationsverkets anslag förs över till
Migrationsverket. Vi menar att en utökning av
anslagen till Migrationsverket är nödvändigt. Det
räcker inte med det mer flexibla anslagsutnyttjande
som utskottet föreslår ett tillkännagivande om.
Detta eftersom vi anser att asylsökanden måste få en
snabb och grundlig behandling för att inte fastna i
väntan som leder till vanmakt och passivisering.
Slutligen anser vi att anslaget för Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering bör flyttas till utgiftsområde
14 Arbetsliv och att DO bör slås samman med de
övriga ombudsmännen mot diskriminering av olika slag
i en myndighet.
2. Kristdemokraternas anslagförslag (mom.
1)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än regeringen och dess
stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
och strategiska skattesänkningar på arbete och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som
måste göras mer flexibel. Det handlar om skatterna
på arbete och företagande som måste sänkas och på
sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste
den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation
stärkas, och infrastrukturen förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att
skapa förutsättningar för en uthålligt hög tillväxt,
där sysselsättningen kan öka utan att inflationen
tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga
ansvar och välfärd kan öka utan detaljstyrning, där
den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande
skattebaser, och där statens finanser inte kollapsar
vid nästa lågkonjunktur.
Eftersom finansutskottets majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - nu genom förslag till ramar för de
olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken redovisar vi i detta
särskilda yttrande den del av vår politik som rör
utgiftsområde 8.
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Kristdemokraterna anser att utgiftsområde 8 bör
minskas med 344 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Statsbidrag har från och med 1995/96 lämnats till
vissa kommuner i framför allt storstadsregionerna
för att stimulera till insatser i utsatta
bostadsområden. Vi ställde oss bakom anslaget för
1999 och den föreslagna höjningen år 2000 men
avvisar den kraftiga höjningen av anslaget till
utvecklingsinsatser i storstadsregionerna med 305
miljoner kronor för budgetåret 2001, och vi
motsätter oss även projektets förlängning som skulle
innebära ett anslag om 230 miljoner kronor för 2003,
vilket regeringen föreslår i budgetpropositionen.
Kristdemokraterna motsatte sig regeringens förslag
att inrätta en ny integrationsmyndighet. Trots ett
kompakt motstånd från fem av riksdagens partier
genomdrev Socialdemokraterna emellertid inrättandet
av Integrationsverket. Integrationspolitiken bör
bedrivas på samma sätt som jämställdhetspolitiken,
genom s.k. main streaming. Vi anser att
Integrationsverket bör läggas ned den 1 juni 2001.
Vissa av Integrationsverkets uppgifter bör i stället
övertas av Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering samt Riksförsäkringsverket. Bland
annat bör Migrationsverket ta över
informationsfrågorna till invandrare och flyktingar.
För detta ändamål föreslår vi en höjning av
Migrationsverkets anslag med 10 miljoner kronor för
budgetåret 2001.
3. Centerpartiets anslagförslag (mom. 1)
Birgitta Carlsson (c) anför:
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Centerpartiet anser att utgiftsområde 8 sammanlagt
bör minskas med 535 miljoner kronor för budgetåret
2001.
Vi anser att integrationspolitiken måste bli en del
av tillväxtpolitiken. Regeringens
storstadssatsningar präglas av en kortsiktig politik
med enstaka insatser och den har karaktären av
"gåvogivande" i stället för att använda människors
kraft och möjligheter. Utvecklingen måste komma
underifrån. Vi tror inte att regeringens centralt
dirigerade projekt leder till en långsiktig
förbättring. Och som regeringen påpekar i sin analys
så riskerar projekten att bli en del av
projektverksamheten vid sidan av kommunernas
ordinarie verksamhet. Mot bakgrund av detta anser vi
att anslaget till utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna bör minskas med 265 miljoner
kronor.
Vidare anser vi att förkortade handläggningstider
vid flyktingmottagandet och ökade insatser för att
få människor i arbete möjliggör stora besparingar
inom utgiftsområdet. Vi föreslår därför minskningar
av anslagen 10:2, 12:1 och 12:2.
Vidare menar vi att asylprocessen måste förbättras
och rättssäkerheten ökas. Tvåpartsprocesser bör
införas. Utlänningsnämnden bör avvecklas och
asylärendena bör överföras till
förvaltningsdomstolarna. Vi föreslår därför att inga
medel anvisas till Utlänningsnämnden för 2001.
4. Folkpartiets anslagsförslag (mom. 1)
Bo Könberg (fp) anför:
Anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Folkpartiet anser att utgiftsområde 8 bör minskas
med 442 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Segregation gräver allt djupare diken mellan
människor. Utanförskap och vanmakt växer. Det är hög
tid att bryta denna utveckling och vända
utanförskapet till makt över det egna livet. Vi
anser att grundbulten för integrationen är makten
över vardagen genom jobb och egen försörjning. För
att nå dit krävs en i grunden förändrad politik för
jobb och företagande. Utbildning är avgörande. De
som behöver skolan mest skall också ha den bästa
skolan. Folkpartiet har presenterat ett alternativ
till regeringens politik när det gäller
företagandets villkor och arbetsmarknaden. Dessa
förändringar är i grunden generella men kan ha
störst betydelse för dem som står längst ifrån
dagens arbetsmarknad. Den liberala
utbildningspolitiken som sätter eleverna och deras
kunskaper i centrum är bland det viktigaste för att
skapa jämlika villkor för ungdomar oavsett social
bakgrund.
Regeringen har genom åren alltmer fokuserat på
olika typer av projektbidrag till kommunala
verksamheter och på att genom olika typer av
förhandlingslösningar ge stöd till specifika
verksamheter och aktiviteter. Som exempel kan nämnas
de lokala investeringsprogrammen och
storstadspengarna. Vi anser att en dominerande del
av de projekt som finansieras inom anslaget
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna inte har
haft en tillfredsställande effektivitet och
förankring bland de berörda. Vi föreslår därför att
en minskning av anslaget med 400 miljoner kronor
skall ske. Vi anser även att integration inte är en
process som kan styras genom byråkratiska beslut och
att Integrationsverket därför kan läggas ned.
5. Målen för politikområdet
migrationspolitik (mom. 1)
Kerstin-Maria Stalin (mp) anför:
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2001
ett delvis nytt mål för migrationspolitiken. Vi har
i en motion (Sf6) med anledning av skrivelsen
Migration och asylpolitik 2000/01:4 tidigare
reagerat på den inbördes ordningen av målen i
migrationspolitiken. Vi menar att först i
uppräknandet av migrationspolitikens mål bör komma
att migrationspolitiken skall präglas av
rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens
mänskliga rättigheter. Detta finns emellertid inte
medtaget som ett mål i regeringens förslag i
budgetpropositionen. I stället har att
harmoniseringen av flykting- och invandrarpolitiken
i EU skall öka skrivits in som ett mål. Vi finner
detta mycket olyckligt.
6. Stimulansbidrag till kommunerna (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v), Kerstin-Maria Stalin (mp) och
Kalle Larsson (v) anför:
Under anslaget 10:3 kommer Integrationsverket under
2001 att kunna ge kommunerna visst stimulansbidrag
för att ta emot flyktingar som ursprungligen togs
emot i storstäderna. I budgetpropositionen anges som
bakgrund till detta att situationen i en del
storstadsområden är sådan att man i många fall inte
kan erbjuda vare sig enskilda eller familjer ett
rimligt boende och därmed rimliga förutsättningar
till en introduktion till det svenska samhället.
Vidare anges att det finns många kommuner som har
tillgång till goda bostadslösningar och som kan
erbjuda bra introduktionsprogram.
Vi är självfallet medvetna om de regionala
obalanser som råder i landet, och fullt införstådda
med att flyktingar, när de väljer bostadsort, skall
få god information om vilka fördelar som finns att
bosätta sig på olika orter i Sverige. Satsningar på
förbättrad information av sådan karaktär beskrivs på
andra ställen i budgetpropositionen. Vi ser det
också som självklart att de kommuner som tar emot
flyktingar skall erhålla statsbidrag för detta. Men
när en kvinna eller man som flytt till Sverige valt
att bosätta sig på en ort är det samhällets uppgift
att där sörja för att hon eller han kan skaffa sig
en rimlig bostad och få förutsättningar till en god
introduktion till det svenska samhället. Hon eller
han är med avseende på möjligheterna att skapa ett
värdigt liv för sig och eventuellt för sin familj
fullt likvärdig med den infödda svensk som bor i
samma område. Vi vill därför markera att vi anser
riktade insatser för att få flyktingar som valt att
bosätta sig i storstadsområdena att flytta till
andra kommuner som inte samtidigt riktar sig till
andra kommuninvånare är att betrakta som
diskriminerande. Vi ser här ingen principiell
anledning att skilja ut flyktingar som grupp. Lika
lite som kommuner bör få särskilda stimulansbidrag
för att ta emot flyktingar bör man få det för att ta
emot statstjänstemän, socialbidragstagare eller
blåögda. Flyktingar äger samma frihet som alla andra
bosatta i Sverige att utan särskild påverkan från
statsmakten välja var man vill bo. Det hade därför
varit mer rimligt att i betänkandet föreslå en
satsning från Glesbygdsverket på att få fler att
flytta till avflyttningsorter, än att ange att
Integrationsverket särskilt skall uppmuntra
flyktingar att flytta från storstadsområden. Vi
anser att pengarna hade gjort större nytta om de
satsats på förbättrad sfi-undervisning och
introduktionsverksamhet i kommunerna.
7. Utlänningsnämnden (mom. 1)
Bo Könberg (fp), Ulla Hoffmann (v), Fanny Rizell
(kd), Kerstin-Maria Stalin (mp), Magda Ayoub (kd)
och Kalle Larsson (v) anför:
Representanter för samtliga sju riksdagspartier i
Kommittén om ny instans- och processordning i
utlänningsärenden var eniga om att större öppenhet
och rättssäkerhet i handläggningen av
utlänningsärendena bäst främjades om
förvaltningsdomstolarna ersatte Utlänningsnämnden
som överklagandeinstans. Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna, Folkpartitet och Miljöpartiet
ville gå ett steg längre och låta Migrationsverket
fatta enbart bifallsbeslut, i övriga ärenden borde
verket - sedan ärendet färdigutretts - ansöka om
avvisning hos länsrätt.
Regeringen ansåg dock att kommittén inte
tillräckligt utrett och belyst alternativet med en
specialdomstol som överinstans och gav därför en
arbetsgrupp i Regeringskansliet i uppdrag att
genomföra en komplettering i detta avseende.
Förslaget från regeringens arbetsgrupp innebär i
praktiken att Utlänningsnämnden blir kvar under nytt
namn, Utlänningsdomstolen, och att det muntliga
inslaget ökas.
Det har framhållits som ett viktigt argument för
att välja specialdomstolslösningen att den besitter
expertkunskaper om förhållanden i främmande länder
som kan ges betydelse i det enskilda ärendet. Men
det är ju just detta förhållande som utgjort ett av
de allra svåraste rättssäkerhetsproblemen hos
Utlänningsnämnden och Migrationsverket, att man
grundat besluten på kunskap som enbart varit känd
för nämnden eller verket och inte delgivits den
enskilde.
Den mest angelägna reform som just nu kan
genomföras på flyktingrättens område är att flytta
över prövningen till förvaltningsdomstolarna. Därmed
skulle den sökande och myndigheten ställas som
parter mot varandra i en rättegång enligt normala
processprinciper. Detta skulle betyda att den
sökande får del av allt material som beslutet
grundas på, att det kan ske en tillämpbar
praxisbildning på området och att likformigheten,
förutsebarheten och därmed rättssäkerheten ökar.
8. Flexiblare anslagsutnyttjande (mom. 6)
Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:
Vänsterpartiet anser att den typ av flexibelt
utnyttjande av anslagen 12:1 och 12:2 som utskottet
förespråkar inte löser problemen i
mottagningssystemet i det långa loppet. Det innebär
bara att medel flyttas mellan två redan ansträngda
anslag. Om t.ex. medel från anslaget 12:2 utnyttjas
vid handläggningen kan detta medföra att
verksamheten vid förläggningarna blir lidande. Detta
kan t.ex. innebära att undervisning, organiserad
verksamhet och terapeutisk vård försämras. Det
flexibla anslagsutnyttjandet är därför, enligt vår
mening, att betrakta främst som en nödåtgärd. För
att problemen skall lösas på ett hållbart sätt menar
vi att ytterligare medel i framtiden måste tillföras
anslagen 12:1 och 12:2.
9. Skolgång m.m. för asylsökande barn (mom.
9)
Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (båda v) anför:
Den 1 juli 1994 trädde lagen om mottagande av
asylsökande m.fl. i kraft. Lagen innehåller bl.a.
föreskrifter om sysselsättning för och bistånd till
asylsökande och utgör den rättsliga grunden för
Migrationsverkets organiserade verksamhet på
förläggningarna. Det finns ingen annan
författningsreglering som ålägger Migrationsverket
ett ansvar för att organisera verksamhet för barn.
Migrationsverket har inte heller något särskilt
anslag för sådan verksamhet.
Av Utbildningsdepartementets utredning Förskola,
skola och skolbarnomsorg för asylsökande barn
framgår bl.a. följande: "För barn t.o.m. fem års
ålder har Migrationsverket ansvaret för att anordna
barnverksamhet." Av de sexåringar som fanns på
Migrationsverkets förläggningar i januari 2000
deltog cirka hälften i verksamhet i
Migrationsverkets regi och hälften i kommunal
verksamhet. I några fall där ingen verksamhet alls
erbjudits har förläggningarna svarat att man inte
har råd med sådan. Fritidsverksamhet erbjuds vissa
barn i skolpliktig ålder som bor på förläggningar.
Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att
förutsättningar ges så att den omsorg som erbjuds
asylsökande barn inte håller lägre kvalitet än för
barn födda i Sverige. Det är enligt vår uppfattning
ett steg framåt att utskottet i betänkandet uttalar
att det är dess uppfattning att Migrationsverkets
organiserade verksamhet för asylsökande barn i
förskoleåldern skall hålla samma standard som den
allmänna förskolan. Vänsterpartiet anser vidare att
barnomsorgen skall omfatta alla barn och inte bara
barn till "i första hand de förvärvsarbetande och
studerande föräldrar bland de asylsökande", som det
heter i förslaget från Utbildningsdepartementets
arbetsgrupp.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar
Belopp i 1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.