I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen och ett
fyrtiotal motionsyrkanden som väckts med anledning
av propositionen. Vidare behandlas 20
motionsyrkanden i olika alkoholfrågor från den
allmänna motionstiden 2000.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
ge Systembolaget AB rätt att anordna auktioner på
alkoholdrycker för annans räkning samt även att
anordna provning av spritdrycker, vin och starköl
för allmänheten. Vidare föreslår utskottet ett
godkännande av att Systembolaget AB från den 1 juli
2001 får ha öppet i sina butiker på lördagar, längst
till klockan 15.00, i hela landet.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att
vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid
bestämmandet av serveringstid enligt alkohollagen
skall vara risken för alkoholpolitiska olägenheter
och att bestämmelserna om tid för servering av
folköl tas bort. Utskottet tillstyrker även
förslaget att innehavare av tillstånd för tillfällig
servering i slutet sällskap i fortsättningen endast
får göra sina inköp hos Systembolaget AB och att
kravet på serveringstillstånd tas bort helt för
vissa privata arrangemang.
Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens
förslag att åsidosättande av brandskyddsföreskrifter
samt tillåtande av brottslig verksamhet skall vara
självständiga grunder för återkallelse av
serveringstillstånd. Likaså tillstyrks regeringens
förslag att ge innehavare av serveringstillstånd
möjlighet att hyra in personal från
bemanningsföretag.
När det gäller folkölstillsynen tillstyrker
utskottet en skärpning av reglerna i alkohollagen
för försäljning av sådant öl i syfte att komma till
rätta med vissa konstaterade problem. (Med öl nedan
avses folköl.) De föreslagna reglerna innefattar att
den som säljer eller serverar öl åläggs bl.a. att
anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen
eller serveringen sker. Vidare fastslås en
skyldighet för tillståndshavaren att utöva särskild
tillsyn över denna verksamhet, och kommunerna får
möjlighet att ta ut avgifter för tillsynen av dem
som bedriver servering av eller detaljhandel med öl.
Den tid som kommunen kan meddela förbud mot att
sälja öl för den som inte följer reglerna utökas
från sex månader till tolv månader. Rätten till
ölservering i samband med ambulerande korv- och
glassförsäljning eller liknande avskaffas. Den
straffbestämmelse som gäller innehav av
spritdrycker, vin och starköl i uppenbart syfte att
olovligen sälja dem utökas till att även omfatta öl.
Utskottet ställer sig även bakom förslaget att
utvidga förbudet mot att överlämna alkoholdrycker
till ungdomar genom att förbudet även skall omfatta
när någon bjuder på alkoholdryck för förtäring på
stället om detta med hänsyn till den bjudnes ålder
och omständigheterna i övrigt är uppenbart
oförsvarligt. Vidare ställer sig utskottet bakom
förslaget att vid bedömningen av om vissa brott
enligt alkohollagen är att anse som grova särskilt
skall beaktas om verksamheten varit inriktad mot
ungdomar.
Vidare tillstyrks att ett nytt krav på att
registrera alla transaktioner i kassaregister införs
för alla innehavare av serveringstillstånd utom för
dem som endast har tillstånd för tillfällig
servering i slutet sällskap. I fråga om tillsyn och
register tillstyrks också olika regelförändringar i
syfte att underlätta för kommunerna att själva ta in
de uppgifter som behövs för tillståndsprövning och
tillsyn.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001. Detta gäller dock inte bestämmelserna om
kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås träda i
kraft den 1 juli 2003.
I betänkandet finns 21 reservationer och ett
särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i
alkohollagen föreslår regeringen
(Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -
att riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
2.
3. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
4.
dels att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar
(avsnitt 4.2.2).
Lagförslagen fogas till betänkandet
som bilaga 1.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av
propositionen
2000/01:So54 av Inger Lundberg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
om förtydliganden i alkohollagen utifrån vad i
motionen anförs om biljettförsäljning vid
jazzkonserter på restaurang.
2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att svartspriten är
det stora alkoholproblemet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uthållig upplysning
och information.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utökning av
auktions-, provsmaknings- och
representationsmöjligheter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om öppnings- och
stängningstider för alkoholservering.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om marknadsföring på
serveringsställen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om allsidig matlagning
och mattvång.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om starka gemenskapers
och goda sociala miljöers betydelse vid
alkoholförtäring.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om servering vid teater
och konsertlokaler.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försäljning till
innehavare av tillfälligt serveringstillstånd.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om krav och
lämplighetsprövning vid tillståndsgivning.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förstärkt möjlighet
till snabbt återkallande av tillstånd vid missbruk
av detsamma samt om straffskärpning vid upprepade
eller allvarliga försummelser.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ölförsäljning i
samband med ambulerande korvförsäljning och
liknande.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att myndighetsåldern
18 år skall gälla i all alkohollagstiftning.
2000/01:So56 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår regeringens förslag om lördagsöppet
på Systembolaget AB och tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om förlängd
försöksverksamhet.
2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och Mikael
Odenberg (båda m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tidsbegränsning
för alkoholservering slopas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alkoholservering
skall kunna ske utan krav på matservering på
serveringsstället.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillåta reklam
samt marknadsföring av spritdrycker, vin och starköl
gentemot allmänheten.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försäljning av
alkoholhaltiga drycker i licensierade butiker.
2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och Göran
Magnusson (båda s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lördagsöppna
systembolag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätt att överklaga
serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att ta ut
tillsynsavgift av butiker.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förslaget att
Systembolaget skall tillåtas arrangera provningar.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att undanta
tillstånden då alkohol serveras utan vinstintresse.
2000/01:So59 av Bo Könberg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de alkoholpolitiska
principerna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar för att
minska yngres alkoholbruk.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barn till
missbrukare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
motverka langning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser till
vård av unga alkohol- och drogmissbrukare.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att motverka handeln
med svartsprit.
2000/01:So60 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förlänga
utvärderingen av lördagsöppet i detaljhandelsbolaget
i försöksområdena.
2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström m.fl. (mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår förslaget om lördagsöppet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att andra
myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut
om serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att för
folkölsservering skall gälla samma regler som för
servering av annat öl.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
restaurangrapport skall avlämnas två gånger varje
år.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillstånd för
försäljning av folköl skall erfordras.
2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår förslaget om att införa
lördagsöppet på Systembolaget i hela landet, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar om att förlänga
försöksperioden med lördagsöppet med tolv månader, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår förslaget om generellt
lördagsöppna systembutiker och tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att försöket i stället får fortgå åtminstone året
ut.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte tillåta
nattöppna restauranger och att i alkohollagen införa
en bestämmelse som sätter klockan tre som yttersta
tidsgräns för servering av alkoholdrycker i lokaler
med serveringstillstånd.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bestämmelsen om
att bjuda ungdomar på alkohol preciseras, så att
avsikten att ge barn och unga en alkoholfri uppväxt
uppnås.
Motioner väckta under allmänna motionstiden
2000
2000/01:So201 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att avskaffa alkohollagen (1994:1738) och
alkoholförordningen (1994:2046).
2000/01:So206 av Per Bill och Birgitta Wistrand (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillåta vinauktioner.
2000/01:So267 av Per Bill (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att upphäva 6 kap. 9 § första stycket alkohollagen.
2000/01:So276 av Leif Carlson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nuvarande problem på
marknaden för partihandeln med alkoholdrycker.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring i syfte att skapa en bättre
fungerande marknad för partihandel med
alkoholdrycker.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av
restaurangers öppettider i enlighet med vad som
anförs i motionen.
8. Riksdagen beslutar upphäva lagregleringen av
marknadsföring och prissättning på restauranger i
enlighet med vad som anförs i motionen.
9. Riksdagen beslutar upphäva det s.k. mattvånget i
enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bevisbördan vid
ansökan om serveringstillstånd.
12. Riksdagen beslutar avveckla kravet på
tillverkningstillstånd enligt alkohollagen i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So317 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att kommunerna bör ges
möjlighet att bli tillståndsgivare för öl- och
vinservering i teater- och konsertlokaler.
2000/01:So347 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att undantag bör göras i lagen om alkoholservering
enligt vad som anförs i motionen.
2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning som syftar till en klarare definition av
begreppet alkoholfritt enligt vad i motionen anförs
om att sätta gränsen från 0,50 volymprocent och
därunder.
2000/01:So417 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (båda s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
försäljning av folköl och cider.
2000/01:So429 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillstånd skall
fodras för försäljning av öl klass II, folköl.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om indragning av
tillstånd vid försäljning av folköl till ungdom
under 18 år.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett tydligt och
skärpt regelverk för folkölsförsäljning.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av regler
för tillsynen.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillstånd skall
fordras för försäljning av öl klass II, folköl.
36. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om indragande av
tillstånd vid försäljning till
ungdom under 18 år.
Ärendets beredning i utskottet
Socialutskottet har vid sammanträde den 26 april
2001 beslutat att till skatteutskottet överlämna det
i proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i
alkohollagen framlagda förslaget till ändring i 7 §
skatteregisterlagen (1980:343) för
författningsteknisk samordning med motsvarande
lagrum i proposition 2000/01:117 Arvs- och
gåvoskattens infogning i skattekontosystemet, m.m.
Utskottet
Propositionen i huvuddrag
I proposition 2000/01:97 föreslås vissa ändringar i
alkohollagen (1994:1738). Reglerna för försäljning
av folköl skärps i syfte att komma till rätta med
vissa konstaterade problem. Den som säljer eller
serverar öl åläggs bl.a. en skyldighet att utöva
särskild tillsyn över denna verksamhet, och kom-
munerna får möjlighet att ta ut avgifter för
tillsynen av dem som bedriver servering av eller
detaljhandel med öl. Näringsidkaren skall också
anmäla verksamheten hos den kommun där försäljningen
eller serveringen sker. Den tid som kommunen kan
meddela förbud mot att sälja öl för den som inte
följer reglerna utökas från sex månader till tolv
månader. Rätten till ölservering i samband med
ambulerande korv- och glassförsäljning eller
liknande avskaffas. Den straffbestämmelse som gäller
innehav av spritdrycker, vin och starköl i uppenbart
syfte att olovligen sälja dem utökas till att även
omfatta öl.
Förutsättningarna för serveringstillstånd föreslås
bli förändrade i vissa avseenden. Innehavare av
tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap
får i fortsättningen endast göra sina inköp hos
Systembolaget AB. För vissa privata arrangemang tas
kravet på serveringstillstånd bort helt. Beträffande
tillstånd för servering till allmänheten föreslås
att vägledande för tillståndsmyndighetens prövning
vid bestämmandet av serveringstid skall vara risken
för alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmelserna om
tid för servering av öl tas bort.
Regeringen föreslår vidare att åsidosättande av
brandskyddsföreskrifter samt tillåtande av brottslig
verksamhet skall vara självständiga grunder för
återkallelse av serveringstillstånd. Vidare
framlägger regeringen ett förslag att ge innehavare
av serveringstillstånd möjlighet att hyra in
personal från bemanningsföretag.
För att förhindra kringgående av förbudet mot att
överlämna alkoholdrycker till ungdomar föreslås att
förbudet även omfattar när någon bjuder på
alkoholdryck för förtäring på stället om detta med
hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i
övrigt är uppenbart oförsvarligt. Vidare föreslås
att vid bedömning av om vissa brott är att anse som
grova särskilt skall beaktas om verksamheten varit
inriktad mot ungdomar. Systembolaget AB föreslås få
rätt att anordna auktioner på spritdrycker, vin och
starköl för annans räkning samt att anordna provning
av spritdrycker, vin och starköl för allmänheten.
Systembolaget AB föreslås också från den 1 juli 2001
få ha öppet i sina butiker på lördagar längst till
klockan 15.00 i hela landet.
Ett nytt krav på att registrera alla transaktioner
i kassaregister införs för alla innehavare av
serveringstillstånd utom för dem som endast har
tillstånd för tillfällig servering i slutet
sällskap. I fråga om tillsyn och register föreslås
olika regelförändringar i syfte att underlätta för
kommunerna att själva ta in de uppgifter som behövs
för tillståndsprövning och tillsyn.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001. Detta gäller dock inte bestämmelserna om
kassaregister. Dessa bestämmelser föreslås träda i
kraft den 1 juli 2003.
Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att svartspriten är det
stora alkoholproblemet (yrkande 1). Enligt
motionärerna är det stora alkoholproblemet inte att
det finns för få regleringar som ingriper i mindre
viktiga frågor utan svartspriten. Den växande
"svarta" marknaden gör att t.ex. ålderskontrollen på
Systembolaget och på restaurangerna blir meningslös.
De höga alkoholskatterna ökar lönsamheten för alla
parter på denna marknad. Vidare begärs
tillkännagivande om uthållig upplysning och
information (yrkande 2). Motionärerna anför att
bästa sättet att få ett bättre förhållningssätt till
alkohol är genom uthållig upplysning och information
så att den enskilde känner sig delaktig i en politik
som är förståelig. Motionärerna anslog därför i sitt
budgetförslag 2000/01 10 miljoner kronor mer än
regeringen till sådan information.
I motion 2000/01:So201 av Gunnar Axén (m) begärs att
riksdagen beslutar att avskaffa alkohollagen
(1994:1738) och alkoholförordningen (1994:2046).
I motion 2000/01:So59 av Bo Könberg m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om de alkoholpolitiska
principerna (yrkande 1). Motionärerna anför att den
svenska alkoholpolitiken syftar till att minska
alkoholmissbruket och skadorna på grund av alkohol,
här inräknat såväl medicinska som sociala skador.
Alkoholpolitiken består av beskattning, reglering av
partihandel, detaljhandel, utskänkning och
prissättning samt av insatser inom hälso- och
sjukvård samt socialtjänst av såväl förebyggande som
rehabiliterande karaktär. Stora insatser har också
gjorts av ideella organisationer.
Världshälsoorganisationen (WHO) har för ett par år
sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger
ett mycket starkt stöd för de principer som den
svenska alkoholpolitiken vilar på. Enligt
motionärerna är det viktigaste som kan göras just nu
för att begränsa folkhälsoskadorna av en ökad
alkoholkonsumtion att sträva efter att upprätthålla
den aktiva prispolitiken och detaljhandelsmonopolet
så långt det är möjligt. Motionärerna begär även
tillkännagivande om satsningar för att minska yngres
alkoholbruk (yrkande 2). Motionärerna anför att med
tanke på tendensen till ökning av ungdomars
konsumtion av alkohol är det också synnerligen
viktigt att prioritera det alkoholförebyggande
arbetet bland de yngre. Enligt motionärerna måste
samtliga elever i mellanstadiet få droginformation,
men även andra ålderskategorier bör komma i fråga
för informationsinsatser. Vidare begärs
tillkännagivande om barn till missbrukare (yrkande
3). Enligt motionärerna bör Socialstyrelsen få i
uppdrag att tillsammans med Folkhälsoinstitutet
initiera hur arbetet med barn till missbrukare kan
implementeras i olika ordinarie verksamheter inom
socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården.
Utbildning av olika personalgrupper måste komma till
stånd. I samma motion begärs också tillkännagivande
om åtgärder för att motverka langning (yrkande 4).
Motionärerna yrkar också tillkännagivande om ökade
resurser till vård av unga alkohol- och
drogmissbrukare (yrkande 5). Enligt motionärerna bör
vårdplatser på behandlingshem prioriteras för yngre.
Kommunerna måste också köpa det antal platser som
krävs. Motionärerna anser vidare att det krävs
kommunalt samarbete i syfte att bättre utvärdera och
mäta resultaten i ungdomsvården. Detta för att få
kontroll över kostnaderna samtidigt som
vårdkvaliteten kan förbättras. Slutligen begärs
tillkännagivande om att motverka handeln med
svartsprit (yrkande 6). Enligt motionärerna förs
kampen mot svartspriten bäst genom polisiära
åtgärder och informationskampanjer. Det är viktigt
att såväl polisen som andra ansvariga myndigheter
intensifierar sitt arbete mot svartsprit.
Bakgrund
Regeringen har i proposition 2000/01:20 Nationell
handlingsplan för att förebygga alkoholskador (s. 38
f.) bl.a. angett mål för alkoholpolitiken. Som
särskilt prioriterat delmål anges att undanröja den
illegala alkoholhanteringen. I planen anges vidare
att den illegala tillverkningen och smugglingen av
spritdrycker är ett allvarligt samhällsproblem som
måste bekämpas.
Socialutskottet har nyligen, med anledning av
propositionen i betänkande 2000/01:SoU8 med samma
namn som propositionen bl.a. behandlat motions-
yrkanden rörande alkoholpolitikens inriktning. I
betänkandet, till vilket hänvisas, ges en
bakgrundsteckning av frågans tidigare behandling i
riksdagen. Utskottet anförde i sin bedömning bl.a.
följande (s. 16 f.).
Utskottet konstaterar att EU-medlemskapet förändrat
det som tidigare utgjorde viktiga delar av
alkoholpolitiken. Medlemskapet innebär bl.a. att
införselkvoterna för alkoholdrycker för privat bruk
kommer att höjas stegvis fram till år 2004 då en
anpassning skall ha skett till EU:s regelsystem. Den
anpassning som Sverige måste göra är inte
oproblematisk. Möjligheten att använda det s.k.
prisinstrumentet för att påverka tillgången på
alkohol försvagas. Höjda införselkvoter kommer, om
åtgärder inte vidtas, att medföra att gränshandeln
med alkohol successivt kommer att öka liksom
troligen också den illegala handeln och
försäljningen av alkohol. Det finns, enligt
utskottet, anledning att hysa oro för att
alkoholskadorna kommer att bli fler genom att
totalkonsumtionen sannolikt kommer att öka under de
närmaste åren. Utskottet anser att de negativa
effekterna av denna anpassning kraftfullt måste
motverkas. Utskottet ställer sig bakom förslaget
till handlingsplan i vilken grundvalarna för en
alkoholpolitik efter de förändrade förutsättningar
som nu föreligger läggs fast.
Socialutskottet vidhåller att den svenska
alkoholpolitikens ambitionsnivå måste vara fortsatt
hög. Det övergripande målet för den svenska
alkoholpolitiken bör ligga fast, nämligen att
politiken även fortsättningsvis skall syfta till att
minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar. Utskottet delar bedömningen att
målet bör nås genom åtgärder mot skadligt
dryckesbeteende och genom att sänka den totala
alkoholkonsumtionen. Utskottet anser att insatser
för barn och ungdom är särskilt viktiga.
Möjligheterna att begränsa alkoholens
tillgänglighet genom nationella åtgärder har minskat
de senaste åren, och en förskjutning måste enligt
utskottet ske mot såväl lokala som internationella
insatser för att minska alkoholskadorna.
Handlingsplanen ger kommunerna en viktigare roll vad
gäller att utveckla och samordna den lokala
alkoholpreventionen. Utskottet ser positivt på att
det lokala ansvaret i det alkoholförebyggande
arbetet ökar och förstärks. Utskottet anser att
förstärkta åtgärder behövs när det gäller särskilda
stödinsatser för riskgrupper och individer med
riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av
alkoholdrycker, kompetensutveckling, uppföljning av
konsumtions- och skadeutvecklingen samt
alkoholforskning. Även bedömningen att det
internationella arbetet på alkoholområdet, främst
inom EU och WHO, bör utvecklas och förstärkas gillas
av utskottet. Utskottet vill särskilt framhålla
vikten av Sveriges medverkan i utarbetandet av en ny
EU-strategi på alkoholområdet. Som utskottet
tidigare anfört finns nu inom EU ett större intresse
för samarbete för att begränsa alkoholens
skadeverkningar. Sverige har därför möjlighet att
med andra medlemsländer utforma en effektiv social
och ansvarsfull alkoholpolitik som gagnar folkhälsan
inom unionen.
Sammanfattningsvis godkänner utskottet
huvudinriktningen för alkoholpolitiken, nämligen att
intensifiera det samordnade lokala arbetet i landets
kommuner och att ytterligare förstärka arbetet på
europeisk och internationell nivå.
Aktuella motioner avstyrktes. Till betänkandet
fogades i denna del reservationer från (m), (kd),
(c) och (fp). Riksdagen följde utskottet (rskr.
2000/01: 144).
Socialutskottet har, med anledning av regeringens
proposition 2000/01:20, i betänkande 2000/01:SoU8
även behandlat motionsyrkanden rörande vård och
behandling. Utskottet anförde bl.a. följande (s.
19).
Enligt utskottet utgör vård och behandling samt
andra rehabiliteringsinsatser grunden när det är
fråga om att hjälpa personer att komma ifrån sitt
beroende. Utskottet delar bedömningen att vård och
behandling av missbrukare och storkonsumenter bör
utvecklas och förstärkas och att insatserna bör
syfta till att fler missbrukare rehabiliteras. Det
är angeläget att vårdbehövande, inte minst unga
missbrukare, får tillgång till behovsanpassade
insatser. För en väl fungerande missbrukarvård krävs
kunskaper om missbruk, vårdbehov samt kvalitet i och
effekter av olika insatser. Missbrukarvården har det
sista decenniet genomgått stora förändringar, och
det finns ett stort behov av ytterligare kunskap på
området särskilt vad gäller resurser, insatser och
resultat. Utskottet ser därför positivt på det
arbete som Socialstyrelsen och Statens
institutionsstyrelse (SiS) utför på uppdrag av
regeringen för att kunskapssamla inom området med
syfte att höja kvaliteten på och komma till rätta
med vissa brister inom missbrukarvården. Utskottet
vill i sammanhanget peka på den studie SBU nyligen
avslutat vad gäller behandling av alkohol- och
narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening är
det angeläget att regeringen noga följer
utvecklingen på vård- och behandlingsområdet och
tidigt uppmärksammar tendenser till negativa
förändringar. Motionerna 2000/01:So25 (fp) yrkande 4
och 2000/01:So547 (fp) yrkande 6 får i allt
väsentligt anses tillgodosedda med det anförda.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 2000/01:144).
Från Socialstyrelsen har inhämtats bl.a. att
styrelsen under åren 2000-2002 kommer att ge ökad
tyngd åt missbruksfrågorna utifrån ett
verksövergripande program. Styrelsen kommer därvid
bl.a. att följa utvecklingen inom missbrukarvården.
Även det förebyggande arbetet kommer att granskas.
Inom Socialstyrelsen pågår också ett arbete med att
ta fram ett verksövergripande program rörande barn.
Folkhälsoinstitutet skall enligt regleringsbrev för
budgetåret 2001 (p. 8) i samarbete med
Socialstyrelsen ta fram underlag till fortbildning
för personal inom mödrahälsovården inriktad på att
höja kunskapen om sambandet mellan alkoholkonsumtion
och skador under graviditet. Uppdraget skall
redovisas senast den 1 april 2002.
Utskottet har, med anledning av regeringens
proposition 2000/01:20, i betänkande 2000/01:SoU8
också behandlat motionsyrkanden rörande information
och opinionsbildning. I sin bedömning anförde
utskottet bl.a. följande (s. 22).
Det svenska samhället står inför en stor utmaning,
nämligen att möta en större tillgång på
alkoholdrycker. Information och upplysning kommer
att spela en central roll i det förebyggande arbetet
med anledning av den nya situationen. Utskottet
vidhåller sin inställning om vikten av information
om bruk, risker och skadeverkningar av alkohol.
Enligt utskottets mening är sådan information till
barn och ungdom av särskild betydelse. För att
motverka de negativa konsekvenserna av en anpassning
till EU:s regler och försöka minska alkoholskadorna
måste det, enligt utskottet, ske en ökad
informationssatsning. Utskottet delar därför
bedömningen i propositionen att det informativa och
opinionsbildande arbetet på området bör förstärkas,
både nationellt och lokalt. En kraftfull
opinionsbildande verksamhet bör leda till ett
starkare individuellt ansvarstagande när det gäller
måttfull alkoholkonsumtion. För att stimulera en
utveckling av ett förstärkt sådant arbete bör
regeringen, enligt utskottet, samarbeta nära och
lyhört med kommuner, landsting, ungdoms- och
frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter
m.fl. i frågan. Utskottet vill framhålla
Systembolagets särskilda informationsansvar rörande
alkoholens negativa sidor. Även den nya
samarbetskommitté som regeringen skall tillsätta bör
svara för en ambitiös opinionsbildning i frågan. Som
framgår av redovisningen ovan omfattas kvinnor, även
unga kvinnor, av Systembolagets
informationssatsning. Utskottet utgår även från att
Folkhälsoinstitutets konferens kommer att behandla
vikten av att ge även flickor och kvinnor
ansvarsfull alkoholinformation.
Aktuella motioner ansågs i allt väsentligt
tillgodosedda med det anförda och avstyrktes. I
denna del reserverade sig (m) och (fp). Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan
(rskr. 2000/01:144).
Socialutskottet har vidare, med anledning av
regeringens proposition 2000/01:20, i betänkande
2000/01:SoU8 också behandlat motionsyrkanden rörande
insatser för barn och ungdom. Utskottet anförde
bl.a. följande (s. 38).
Utskottet delar bedömningen att alkoholförebyggande
insatser för barn och ungdomar är särskilt viktiga.
Det finns, enligt utskottet, skäl att befara att
effekterna av en ökad alkoholkonsumtion i samhället
med stor sannolikhet skulle drabba just ungdomar.
Utskottet anser därför att insatser som syftar till
att förhindra att barn och unga använder alkohol
måste stärkas och utvecklas och att åldern för
alkoholdebuten måste skjutas upp. Utskottet kan
konstatera att en bred nationell och internationell
alkoholförebyggande verksamhet pågår på området och
ser positivt på regeringens uppdrag till
Folkhälsoinstitutet och Skolverket att analysera hur
alkoholpreventionsarbetet kan stärkas i skolan. I
detta sammanhang vill utskottet understryka vikten
av att erbjuda barn och ungdom möjligheter till
alkoholfri fritid, både i och utanför för-
eningslivet. Det är enligt utskottet vidare mycket
angeläget att göra denna grupp delaktig i det
förebyggande arbetet. Utskottet vill också framhålla
betydelsen av att engagera föräldrar i
preventionsarbetet samt uppmärksamma de
familjesociala konsekvenserna av alkoholmissbruket.
I handlingsplanen berörs flera av de
frågeställningar som tas upp i motionerna.
Aktuella motioner avstyrktes. Mot utskottets beslut
reserverade sig gemensamt (kd) och (c). Riksdagen
följde utskottet (rskr. 2000/01:144).
Regeringen har i mars 2001 beslutat att tillsätta en
särskild kommitté för genomförande av den nationella
handlingsplanen för att förebygga alkoholskador
(dir. 2001:22). Kommittén tillsätts med uppdrag att
samordna insatserna på nationell nivå för att
förebygga alkoholskador och att i samspel med
kommuner och landsting stimulera insatserna på
regional och lokal nivå. Kommittén skall också i
vissa delar svara för genomförandet av den
nationella handlingsplanen för att förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20). Kommittén får
också i uppdrag att svara för information och
opinionsbildning nationellt och att genomföra
seminarier, konferensserier etc. som syftar till att
förankra innehållet i planen och stimulera
utvecklingen av olika verksamheter. I arbetet skall
kommittén samverka med berörda myndigheter,
kommuner, landsting, intresseorganisationer, ideella
föreningar, folkrörelser, branschorganisationer,
företag, m.fl. kring bruk av alkohol, dess risker
och skadeverkningar. Utgångspunkten för kommitténs
arbete är de prioriteringar som gjorts i den
nationella handlingsplanen. För att stimulera
utvecklingen av ett långsiktigt arbete skall
kommittén verka under hela den period som
handlingsplanen spänner över, dvs. till och med år
2005. Kommittén skall årligen redovisa sin
verksamhet till regeringen och avlämna sin
slutrapport senast den 31 december 2005. I
direktiven anförs bl.a. följande vad gäller
information och opinionsbildning (s. 4 f.).
En ökad tillgång på alkoholdrycker kan medföra
särskilt stora risker för vissa grupper. Kommittén
skall i sitt arbete särskilt uppmärksamma ungdomars
villkor och situation ur ett
alkoholskadeförebyggande perspektiv. Det är i detta
sammanhang angeläget att ungdomar aktivt involveras
och ges möjlighet till inflytande över utformningen
av såväl kommitténs som de lokala aktörernas
insatser riktade till ungdomar. Kommittén skall
också stimulera samverkan mellan kommunerna och
landstingen så att de ger adekvat stöd till barn som
behöver det och ökar sin information om skadligt
drickande till storkonsumenter och personer med
riskbeteende.
Kommittén skall genomföra olika seminarier och
konferensserier som syftar till att förankra
innehållet i handlingsplanen och stimulera
utvecklingen av olika verksamheter som ligger i
linje med handlingsplanen. Kommittén skall t.ex.
sprida information om goda exempel på verksamheter
inom olika områden, stimulera utbildningsinitiativ
m.m.
För att öka allmänhetens kunskap om individuella
risknivåer vid alkoholkonsumtion och om vilka skador
hög alkoholkonsumtion kan medföra och för att öka
allmänhetens förståelse för den alkoholpolitik som
förs skall kommittén svara för viss information och
opinionsbildning på nationell nivå. Nationella
opinionsbildande insatser är ett viktigt stöd för
det lokala arbetet och kommittén skall därför
utforma informationsinsatserna i samverkan med
kommuner, landsting, frivilligorganisationer,
ungdomsorganisationer eller branschorganisationer.
Det är också viktigt att kommittén fortsätter den
opinionsbildning för att motverka den illegala
alkoholhanteringen (hembränning, smuggling etc.)
som Oberoende alkoholsamarbetet (OAS) har inlett.
Finansminister Bosse Ringholm har den 6 mars 2001 i
svar på interpellation (2000/01:248) om vilka
åtgärder regeringen avser att vidta för att stoppa
smugglingen av punktskattebelagda varor bl.a.
redovisat lagskärpningar i den nya lag om straff för
smuggling som trätt i kraft den 1 januari 2001.
Vidare har han pekat på att Riksskatteverket och
Tullverket begärt att lagstiftningen ändras i syfte
att förbättra skatteförvaltningens och tullens
möjligheter att bekämpa privatinförsel i
kommersiellt syfte. Inom Finansdepartementet utreds
för närvarande om det är möjligt att införa
strängare straffrättsliga sanktioner mot
skatteundandraganden på punktskatteområdet.
Regeringen följer också noga hur privatinförseln
utvecklas med anledning av de höjda införselkvoterna
och avser att senare till riksdagen återkomma till
frågan om de skattejusteringar som behövs på
alkoholområdet.
Utskottets bedömning
Riksdagen har så sent som i februari 2001 ställt sig
bakom regeringens proposition 2000/01:20 med förslag
till handlingsplan för att förebygga alkoholskador.
Det kan konstateras att flera av de frågor
motionärerna nu tar upp behandlades av utskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande 2000/01: SoU8.
Utskottet vidhåller vad det anfört i det
betänkandet. Därutöver vill utskottet peka på att
regeringen särskilt lyft fram kampen mot den
illegala alkoholhanteringen och att åtgärder vidtas
bl.a. när det gäller alkoholsmuggling. Vidare har
kommittén för att genomföra alkoholhandlingsplanen
ålagts att utföra en omfattande alkoholförebyggande
verksamhet, bl.a. med särskild inriktning på ungdom
och opinionsbildning för att motverka den illegala
alkoholhanteringen. När det gäller situationen för
gruppen barn till missbrukare bedömer utskottet att
denna fråga omfattas av Socialstyrelsens och
Folkhälsoinstitutets pågående arbete på
missbruksområdet. Motionerna 2000/01:So55 (m)
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So59 (fp) får anses
åtminstone delvis tillgodosedda med det anförda.
Utskottet delar inte inställningen till
alkoholpolitikens inriktning sådan den framförs i
motion 2000/01:So201 (m). Motionen avstyrks.
Auktioner, provningar m.m. av
alkoholdrycker
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 26 ff.) ett
tillägg i 5 kap. 3 § första stycket alkohollagen som
ger Systembolaget AB rätt att sälja spritdrycker,
vin och starköl vid auktion för annans räkning.
Närmare riktlinjer ges i avtalet mellan staten och
bolaget. Genom ett tillägg i 5 kap. 3 § andra
stycket alkohollagen ges Systembolaget AB också rätt
att ordna provningar av alkoholdrycker för
allmänheten enligt riktlinjer i avtalet mellan
staten och bolaget. Regeringen föreslår vidare ett
tillägg i 5 kap. 1 § tredje stycket alkohollagen som
innebär att returförsäljning av enstaka partier av
varor får ske till någon som har rätt att bedriva
partihandel med sådana varor. Även innehavare av
serveringstillstånd ges rätt till sådan
återförsäljning (4 kap. 1 § tredje stycket
alkohollagen). Genom ett tillägg i 4 kap. 6 § andra
stycket samma lag ges kronofogdemyndigheten rätt att
sälja utmätta alkoholvaror.
Regeringen anför i propositionen bl.a. att under
förutsättning att vinauktioner förbehålls syftet att
endast omfatta värdefulla samlarobjekt, vilka
dessutom ofta inte ens konsumeras, är det svårt att
se några alkoholpolitiska olägenheter i samband med
att sådana varor skulle få säljas på särskilda
auktioner. De produkter som dylika auktioner skulle
omfatta kan svårligen uppfattas som uppmuntrande
till missbruk.
Enligt alkohollagen är det endast Systembolaget AB
som får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin
och starköl. Auktion är också en form av
detaljhandel. Att öppna nya försäljningskanaler
utanför Systembolaget skulle kunna innebära att
detaljhandelsmonopolet urholkas. Skall auktioner av
alkoholdrycker tillåtas måste sådan försäljning i så
fall ske genom Systembolagets försorg. En sådan
möjlighet bör i princip begränsas till att omfatta
endast varor med ett visst samlarvärde. Med hänsyn
till att bolagets monopolställning även medför vissa
skyldigheter är det också nödvändigt att slå fast
att bolaget, i dessa fall, inte är skyldigt att ta
emot alla produkter som erbjuds för auktion. Dessa
begränsningar bör göras för att undvika att
auktioner används för andra syften, t.ex. för att
marknadsföra nya spritdrycker, alkoläsk m.m. Utöver
ett tillägg i 5 kap. 3 § första stycket
alkohollagen, vilket gör det möjligt för detaljhan-
delsmonopolet att kunna ta emot spritdrycker, vin
eller starköl för auktionsändamål, förutsätter en
rätt att bedriva auktionsverksamhet vissa tillägg i
Systembolagets avtal med staten.
Det är enligt regeringen svårt att se några
alkoholpolitiska olägenheter med att detalj-
handelsmonopolet erbjuder sina kunder möjligheter
till provning av alkoholdrycker. Inte heller medför
det risker för kringgående av kraven för
serveringstillstånd. I sak anser regeringen det
dessutom rimligt att det tillskapas en möjlighet för
bolaget att genom provningar förmedla kunskaper om
en god dryckeskultur. Regeringen föreslår därför att
det i 5 kap. 3 § andra stycket alkohollagen öppnas
en möjlighet för Systembolaget att bedriva provning
av spritdrycker, vin och starköl för allmänheten
enligt närmare riktlinjer i avtalet mellan staten
och bolaget.
När det gäller Systembolagets partihandelsrätt så
får bolaget inte bedriva annan partihandel än
försäljning till dem som har serveringstillstånd.
Enligt regeringens uppfattning faller
returförsäljning av enstaka partier av varor till en
partihandlare något vid sidan av partihandel i
vanlig mening och bör inte kunna komma i konflikt
med de önskemål som föranlett den nuvarande regeln.
Några problem från konkurrenssynpunkt borde inte
uppkomma om återförsäljning tillåts. Från
alkoholpolitisk synpunkt är detta betydelselöst.
Enligt regeringens mening saknas därför skäl att
motsätta sig att Systembolaget får sälja tillbaka
enstaka partier av varor till partihandlare.
Regeringen föreslår att från begränsningen av
detaljhandelsmonopolets partihandelsrätt undantas
sådan returförsäljning, genom ett tillägg i 5 kap. 1
§ tredje stycket alkohollagen.
Detta väcker också frågan om liknande behov som kan
uppstå för en innehavare av serveringstillstånd.
Regeringen menar att motsvarande rätt till
återförsäljning bör införas för dem med
serveringstillstånd genom ett tillägg i 4 kap. 1 §
alkohollagen.
Det förekommer vidare att kronofogdemyndigheter
utmäter spritdrycker, vin och starköl efter beslut
om indrivning av obetalda skulder. Med dagens regler
kan kronofogdemyndigheten inte avyttra dessa
drycker. Enligt regeringens mening bör denna
myndighet ges rätt till att sälja sådana varor till
någon som är berättigad att bedriva partihandel
eller till Systembolaget. Detta kan lämpligen ske
genom ett tillägg i 4 kap. 6 § andra stycket
alkohollagen.
Motionerna
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om utökning av auktions-,
provsmaknings- och representationsmöjligheter
(yrkande 3 delvis). Enligt motionärerna finns det
ingen alkoholpolitisk mening i att begränsa
rättigheterna vad gäller auktion och provsmakning
till Systembolaget AB, utan partihandlare,
auktionsfirmor men även andra bör ges sådana
möjligheter.
I motion 2000/01:So206 av Per Bill och Birgitta
Wistrand (båda m) begärs tillkännagivande om att
tillåta vinauktioner. Motionärerna anför att
alkoholpolitiken inte tar hänsyn till
globaliseringen där alla idag enkelt kan resa
utomlands för att delta i vinauktioner. Utöver de
uppenbara fördelarna med att kunna utveckla och
förenkla utövandet av det positiva vinintresset
skulle vinauktioner möjliggöra provning av flera
årgångar av samma vin eller från samma vingårdar och
ge möjligheter för dödsbon och konkursförvaltare att
omsätta vinsamlingar till likvida medel.
I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om
förslaget att Systembolaget skall tillåtas arrangera
provningar (yrkande 4). Enligt motionärerna står
förslaget om provningar mera i samklang med en ökad
marknadsföring av alkoholdrycker och är ett inslag i
alkoholpolitiken som på sikt motverkar det beslut om
minskade alkoholskador och sänkt totalkonsumtion som
riksdagen beslutat om.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
ge Systembolaget rätt att sälja alkoholdrycker vid
auktion för annans räkning. Under förutsättning att
dessa auktioner i princip endast kommer att omfatta
värdefulla samlarobjekt torde detta inte medföra
några alkoholpolitiska olägenheter. Eftersom auktion
är en form av detaljhandel bör auktioner, enligt
utskottet, endast anordnas genom
detaljhandelsbolagets försorg. Utskottet har heller
inga invändningar mot regeringens förslag att också
ge Systembolaget rätt att mot betalning ordna
provningar av alkoholdrycker för allmänheten.
Möjligheten att ordna sådana provningar bör enligt
utskottet dock öppnas enbart för
detaljhandelsbolaget. En sådan verksamhet ligger i
linje med bolagets strävan att förmedla en god
dryckeskultur och torde heller inte ha någon negativ
inverkan på alkoholpolitiken. Utskottet tillstyrker
således förslaget i 5 kap. 3 § alkohollagen. Motion
2000/01:So58 (s) yrkande 4 avstyrks.
Även motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis
och 2000/01:So206 (m) med krav att även ge andra än
detaljhandelsmonopolet möjlighet att anordna
auktioner m.m. avstyrks.
Utskottet delar i övrigt regeringens bedömning att
returförsäljning av enstaka partier av alkoholvaror
får ske till någon som har rätt att bedriva
partihandel med sådana varor. Även innehavare av
serveringstillstånd bör ges rätt till sådan
återförsäljning. Utskottet ställer sig vidare bakom
förslaget att ge kronofogdemyndigheten rätt att
sälja utmätta alkoholvaror. Regeringens förslag om
ändring i 4 kap. 1 § tredje stycket, 4 kap. 6 §
andra stycket och 5 kap. 1 § tredje stycket
alkohollagen tillstyrks därför också.
Lördagsöppet
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 28 f.) att
Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Konsekvenserna av lördagsöppet i
systembolagsbutikerna skall följas löpande.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget om detaljhandelsbolagets öppettider på
lördagar (propositionens avsnitt 4.2.2).
Regeringen anför i propositionen bl.a. att i
enlighet med riksdagens beslut den 19 november 1999
(prop. 1998/99:134, bet. 1999/2000:SoU4, rskr.
1999/2000:42) startade Systembolaget AB i februari
2000 en försöksverksamhet med lördagsöppna butiker i
Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län,
Västernorrlands län, Stockholms län och Skåne län.
Försöket skall enligt riksdagsbeslutet följas
löpande och utvärderas vetenskapligt efter ett år.
Professor Thor Norström vid Institutet för social
forskning, Stockholms universitet, och professor
Ole-Jörgen Skog vid Senter før høyere studier, Det
norske videnskapsakademi, har på regeringens och
Systembolaget AB:s uppdrag påbörjat en utvärdering
av Systembolagets försöksverksamhet med lördagsöppna
systembutiker i nämnda län. Forskarna har den
31 januari 2001 presenterat en delrapport som
baseras på erfarenheterna från de första 10
månaderna av försöket. En slutrapport som omfattar
12 månaders försöksverksamhet presenteras före
sommaren 2001.
Inom ramen för utvärderingen av försöksverksamheten
har även två opinionsundersökningar genomförts. Den
första utfördes före försöksperioden (december 1999)
och den andra efter 10 månaders försöksverksamhet
(december 2000). Antalet genomförda intervjuer var
vid båda tillfällena cirka 3 000. Undersökningarna
visar på en klar majoritet som tycker att
Systembolaget skall ha öppet på lördagar. Andelen
ökade också något mellan mättillfällena, från 68 %
till 76 %.
Av forskarnas delrapport framgår bl.a. att sedan
lördagsöppet infördes den 5 februari 2000 har
alkoholförsäljningen totalt ökat med 3 %.
Enligt regeringens uppfattning visar forskarnas
rapport att de farhågor många hade om ökat våld i
samhället om systembolagsbutikerna tilläts ha
lördagsöppet inte har infriats. Det har inte blivit
några större förändringar när det gäller misshandel,
rattfylleri eller andra alkoholrelaterade brott
sedan försöksperioden startades för ett år sedan.
Alla förändringar när det gäller skadeindikatorerna
som forskarna har undersökt ligger inom
felmarginalen. Regeringen föreslår därför att
Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Konsekvenserna av lördagsöppet i
systembolagsbutikerna skall dock följas löpande av
Statens folkhälsoinstitut inom ramen för dess
uppföljnings- och utvärderingsansvar och omfatta
såväl effekter på folkhälsan som effekter på
misshandels- och brottsutveckling.
Bakgrund
Socialutskottet har vid behandling av regeringens
proposition 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor m.m. i
betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor
uttalat sig om frågan om försöksverksamhet med
lördagsöppna systembolagsbutiker. Utskottet anförde
bl.a. följande (s. 67 f.).
Eftersom detaljhandelsmonopolet är ett av de
viktigaste alkoholpolitiska instrumenten är det
enligt utskottet oroande att så stor mängd av den
sprit det svenska folket konsumerar inhandlas
utanför Systembolaget och restaurangerna. En stor
del av denna sprit är illegalt framställd eller
tillhandahållen. Skall den illegala alkoholhandeln
motverkas räcker det enligt utskottets uppfattning
inte med ökade polisiära insatser. Systembolagets
legitimitet måste också förstärkas så att det för
fler människor framstår som självklart att använda
de legala kanalerna för att skaffa alkohol. En väg
kan vara att öka tillgängligheten till legal alkohol
och att förbättra Systembolagets service t.ex. vad
gäller öppethållande.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna
riktlinjer för detaljhandels-monopolets
öppethållande vari ingår att Systembolaget på försök
får ha öppet på lördagar längst till kl.15.00 i
vissa områden i landet. Försöket med lördagsöppet
kommer att vetenskapligt följas löpande och
utvärderas efter ett år. Resultatet av försöket
kommer att framläggas för riksdagen för ett slutligt
ställningstagande i frågan om lördagsöppet.
Utskottet delar regeringens bedömning att
Systembolagets kunder bör få bättre service genom
utökat öppethållande. I motionerna 1998/1999:So210
(m) och 1999/2000:So4 (m) yrkande 9 föreslås att
omedelbart och generellt tillåta lördagsöppet.
Utskottet delar inte denna bedömning och avstyrker
motionerna.
Utskottet anser däremot att regeringens förslag med
en försöksverksamhet med lördagsöppet i vissa
regioner och en vetenskaplig utvärdering efter ett
år är väl avvägt. Motion 1999/2000:So11 (fp) yrkande
1 med krav på en landsomfattande försöksverksamhet
avstyrks därför.
Aktuella motioner med krav på avslag på
försöksverksamheten m.m. avstyrktes. Utskottet
föreslog att riksdagen godkände de föreslagna
riktlinjerna för detaljhandelsbolagets öppethållande
i denna del. I denna del reserverade sig dels (fp)
dels (v, kd, mp, c). Riksdagen följde utskottet
(rskr. 1999/2000: 42).
Motioner
I motion 2000/01:So60 av Ingrid Burman m.fl. (v)
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar
(yrkande 1). Motionärerna begär vidare
tillkännagivande om att förlänga utvärderingen av
lördagsöppet i detaljhandelsbolaget i
försöksområdena (yrkande 2). Enligt motionärerna
finns en betydande osäkerhet kring hur resultatet av
utvärderingen av försöket med lördagsöppet skall
tolkas. Det finns också ett gott förtroende hos
allmänheten för dagens servicenivå hos
Systembolaget, och tidigare undersökningar har visat
att de allra flesta inte vill ha lördagsöppet, om
det resulterar i ökad misshandel. Det finns enligt
motionärerna därför ett gott utrymme för att
förlänga försöket för att verkligen säkerställa att
några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.
I motion 2000/01:So62 av Lars Gustafsson m.fl. (kd)
begärs att riksdagen avslår förslaget om att införa
lördagsöppet i hela landet (yrkande 1). Motionärerna
yrkar vidare att riksdagen beslutar om att förlänga
försöksperioden med lördagsöppet med tolv månader
(yrkande 2). Motionärerna anför att det inte finns
några hållbara argument för lördagsöppet. Enligt
motionärerna har även försöksperioden varit för kort
för att man skall kunna dra några konkreta och
korrekta slutsatser. Motionärerna förordar att
försöksperioden förlängs med ytterligare ett år för
att man skall kunna ta ställning till effekterna.
I motion 2000/01:So56 av Kenneth Johansson m.fl. (c)
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om
lördagsöppet på Systembolaget AB och tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förlängd försöksverksamhet. Enligt motionärerna
har försöket med lördagsöppet pågått för kort tid.
Det finns ett stort mörkertal vad gäller ökad
misshandel och rattfylleri. För att få ett stabilare
beslutsunderlag krävs därför att försöket förlängs
med ett år.
I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att riksdagen
avslår förslaget om lördagsöppet (yrkande 1). Enligt
motionärerna är den korta tid, blott tio månader,
som förändringen med lördagsöppet verkat ett
tillräckligt argument för att avfärda förslaget.
Motionärerna anför vidare att det inte heller finns
redovisade några som helst positiva effekter av ett
lördagsöppet Systembolag, vilket är ett lika tungt
vägande skäl mot förslaget.
I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp, kd, v) begärs att riksdagen avslår förslaget om
generellt lördagsöppna systembutiker och
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att försöket i stället får fortgå
åtminstone året ut (yrkande 1). Enligt motionärernas
uppfattning är ett års försökstid ett minimum för
att kunna fatta beslut om generellt lördagsöppet.
I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om
lördagsöppna systembolag (yrkande 1). Enligt
motionärerna är utvärderingen inte entydig i sitt
resultat varför förslaget med lördagsöppna
systembutiker avvisas.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet är det av vikt att den illegala
handeln med alkoholdrycker kraftfullt motverkas.
Skall denna kamp nå framgång måste legitimiteten hos
Systembolaget förstärkas så att fler människor
väljer att handla legal framför illegal alkohol.
Utskottet vidhåller att en väg att uppnå detta kan
vara att öka tillgängligheten till legal alkohol och
att förbättra Systembolagets service t.ex. vad
gäller öppethållande.
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att
Systembolaget AB från den 1 juli 2001 får ha öppet
på lördagar längst till klockan 15.00 i hela landet.
Utskottet delar regeringens bedömning att den
delrapport rörande lördagsöppet som forskarna
presenterat i början av 2001 är ett tillräckligt
beslutsunderlag för att slutligt ta ställning i
frågan. I likhet med regeringen anser utskottet att
forskarnas delrapport om lördagsöppet visar att
detta inte lett till några större förändringar när
det gäller misshandel, rattfylleri eller andra
alkoholrelaterade brott sedan försöksperioden
startades för ett år sedan. Mot bakgrund av det
sagda ställer sig utskottet därför bakom regeringens
förslag om lördagsöppet.
Enligt utskottet bör dock noggrant följas hur
lördagsöppet påverkar folkhälsan samt vilka effekter
öppethållandet får på brottsutvecklingen. Konse-
kvenserna av lördagsöppet i systembolagsbutikerna
bör därför, som regeringen angett, fortlöpande
följas av Statens folkhälsoinstitut.
Motionerna 2000/01:So56 (c), 2000/01:So58 (s)
yrkande 1, 2000/01:So60 (v), 2000/01:So61 (mp)
yrkande 1, 2000/01:So62 (kd) samt 2000/01:So63 (fp,
s, mp, kd, v) yrkande 1 med krav på avslag på
regeringens förslag m.m. avstyrks. Utskottet
föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag
i enlighet med avsnitt 4.2.2 i propositionen om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.
Rätt att överklaga beslut
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 31 ff.) att det
bör inte införas någon möjlighet för statlig
myndighet att överklaga kommunala beslut om
tillstånd enligt alkohollagen.
Enligt propositionen förekommer det att kommunernas
politiska nämnder ibland tar andra hänsyn än rent
alkoholpolitiska vid beslut om serveringstillstånd.
Om en möjlighet till överprövning av kommunala
beslut enligt alkohollagen skall införas handlar det
alltså inte i första hand om att komma till rätta
med bristande ekonomisk och juridisk kompetens utan
snarare om åtgärder mot politiskt lagtrots.
Regeringen har övervägt om beslut som står i strid
med alkohollagen bör kunna överprövas eller om
felaktiga beslut kan rättas till på annat sätt. Den
väg som oftast anvisas är vitesföreläggande,
antingen mot kommunen som sådan eller mot de
förtroendevalda. Enligt regeringens mening ter sig
detta som en mera lämplig väg än en möjlighet till
överprövning av kommunernas beslut när det gäller
att komma till rätta med felaktiga kommunala beslut
även på alkoholområdet.
Enligt 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
skall, om den enskilde överklagar en
förvaltningsmyndighets beslut, den myndighet som
först beslutade i saken vara den enskildes motpart i
domstol. Denna bestämmelse har införts i samband med
genomförandet av den s.k. obligatoriska
tvåpartsprocessen i förvaltningsdomstol. Normalt är
det alltså den enskilde sökande samt kommunen som är
parter i ett mål om serveringstillstånd. Enligt
regeringens mening bör det allmänna intresset i mål
av här aktuellt slag inte tillvaratas av mer än en
myndighet. Då beslutanderätten i tillståndsärenden
ligger hos kommunen blir också detta en uppgift för
kommunen.
Sammanfattningsvis anser därför regeringen inte att
någon statlig myndighet bör ges rätt att överklaga
beslut om serveringstillstånd. Frågan om eventuella
andra åtgärdsmöjligheter bör tas upp inom ramen för
den allmänna diskussionen om sanktioner mot
kommunalt domstolstrots.
Bakgrund
Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett
beslut överklagas av den som beslutet angår, om det
har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Av
9 kap. 2 § alkohollagen (i dess nuvarande lydelse
SFS 1994:1738 och enligt 9 kap. 2 § i regeringens
förslag) framgår bl.a. att kommunens beslut får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Av 22 § förvaltningslagen följer att det vid
överklagande av ett förvaltningsbeslut inte finns
någon allmän klagorätt för var och en som är
missnöjd med ett avgörande. Det krävs att klaganden
är saklegitimerad. dvs. att han har ett sådant
intresse i saken som berättigar honom att överklaga.
På denna punkt föreligger således en väsentlig
skillnad mot laglighetsprövning enligt kommunallagen
(1991:900), där klagorätt tillkommer varje
kommunmedlem (10 kap. 1 § kommunallagen). Vid
överklagande av förvaltningsmyndighets beslut räcker
det således inte att klaganden är samhällsmedlem, se
t.ex. avgörandet RÅ 1992 ref. 13 i vilket
Regeringsrätten fastslog att kommunmedlem inte hade
klagorätt vid serveringstillstånd enligt lagen
(1977:293) om handel med drycker. (Se Hellners,
Tryggve och Malmqvist, Bo: Nya förvaltningslagen med
kommentar. 5 uppl. 1999 s. 244 f.).
Motioner
I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att andra
myndigheter skall ges möjlighet att överklaga beslut
om serveringstillstånd (yrkande 2). Enligt
motionärerna bör rätt att överklaga dessa beslut ges
till berörda lokala myndigheter inklusive
socialtjänsten, samt länsstyrelserna.
Rättssäkerhetsprinciper i allmänhet bjuder också att
en säkerhetsventil skapas i systemet för
överprövning.
I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om
rätt att överklaga serveringstillstånd (yrkande 2).
Enligt motionärerna bör en rätt att överklaga beslut
om serveringstillstånd införas för kommuninnevånare.
Utskottets bedömning
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte
bör införas någon möjlighet för statlig myndighet
att överklaga kommunala beslut om tillstånd enligt
alkohollagen. Inte heller i övrigt bör
överklaganderätten rörande tillståndsbeslut enligt
samma lag utvidgas. Motionerna 2000/01:58 (s)
yrkande 2 och 2000/01:So61 (mp) yrkande 2 avstyrks.
Serveringsbestämmelser
Serveringstider
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 33 ff.) att
vägledande för tillståndsmyndighetens prövning vid
bestämmandet av serveringstid enligt 6 kap. 4 §
första stycket alkohollagen skall vara risken för
alkoholpolitiska olägenheter. Bestämmelsen om tider
för servering av folköl i samma paragraf slopas och
eventuella olägenheter i samband med sådan ölser-
vering får mötas med förbud i enskilda fall med stöd
av 7 kap. 21 § alkohollagen. Enligt regeringen bör
vidare Statens folkhälsoinstitut få i uppdrag att i
samarbete med företrädare för restaurangnäringen, de
fackliga organisationerna, polismyndigheten och
kommunerna utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram.
Regeringen anför i propositionen bl.a. att frågan
om restaurangernas öppethållande har betydelse dels
för boende i serveringsställets närhet, eftersom det
finns en påtaglig störningsrisk från restauranger
med serveringstillstånd, dels för polisens arbete
med att upprätthålla ordning och säkerhet. Frågan
har vidare en rent alkoholpolitisk betydelse efter-
som ökad tillgång på alkoholdrycker ofta leder till
ökad alkoholkonsumtion och därmed ökade
skadeverkningar.
Den nuvarande bestämmelsen om serveringstider i 6
kap. 4 § alkohollagen kan kritiseras från den
synpunkten att den i realiteten är tämligen
innehållslös. Om tillståndsmyndigheten finner att
andra tider än de som anges i lagtexten bör gälla,
är den fri att besluta om detta. Lagtexten inne-
håller inga begränsningar härvidlag. Inte heller
anges några kriterier för när de angivna tiderna kan
få frångås av tillståndsmyndigheten.
Alkoholutredningen konstaterar att det inte går att
uttala sig med absolut bestämdhet när det gäller
effekterna på t.ex. våldsbrott och
ordningsstörningar av de utsträckta
serveringstiderna. Det finns utrymme för olika
uppfattningar och tolkningar. Detta innebär också
att det inte finns något entydigt svar på frågan hur
en lagbestämmelse om serveringstider bäst bör
utformas. Det blir ytterst fråga om en politisk
bedömning av lämpligheten av olika lösningar.
Regeringen finner det för sin del rimligt att ta
som utgångspunkt nuvarande bestämmelse i 6 kap. 4 §
alkohollagen som innebär en huvudregel om viss
senaste sluttid, klockan 01.00, även om
tillståndsmyndigheten kan avvika från denna. När
denna möjlighet öppnades för tillståndsmyndigheten
förutsågs knappast att de serveringstider som skulle
beslutas av kommunerna skulle avvika i mera
betydande grad från de tider som anges i lagtexten.
Den faktiska utvecklingen har emellertid gått i en
riktning som riskerar att göra lagens huvudregel
till ett undantag. Regeringen anser därför att
bestämmelsen bör skärpas på så sätt att lagtexten
anger kriterier för prövningen av när serveringen av
spritdrycker, vin och starköl får påbörjas och
avslutas. Vägledande för tillståndsmyndighetens
prövning vid bestämmandet av serveringstid skall
vara risken för alkoholpolitiska olägenheter. Detta
skall, bl.a. för att motverka obefogade
överklaganden, framgå av själva lagtexten.
När det gäller serveringstidens början anser
regeringen att klockan 11.00 fortfarande får anses
som en väl avvägd tidpunkt för alkoholserveringens
början avseende tillstånd för servering till
allmänheten.
Restaurangkulturen är viktig för allmänhetens
attityder och hållning till alkohol. Den svenska
restaurangnäringen har därför en viktig roll att
spela när det gäller att skapa förståelse för ett
ansvarsfullt och måttligt bruk av alkoholdrycker
samt motverka missbruk och de sociala eller
medicinska problem som följer i dess spår.
För att åstadkomma en bättre restaurangmiljö och
restaurangkultur bör Statens folkhälsoinstitut få i
uppdrag att tillsammans med representanter för
restaurangnäringen, de fackliga organisationerna,
polismyndigheten och kommunerna utarbeta ett
gemensamt åtgärdsprogram. Programmet bör syfta till
att på serveringsställen åstadkomma en ansvarsfull
hantering av alkoholdrycker, en effektivare
bekämpning av förekomsten av narkotika på
restauranger samt rökfria serveringsställen.
Programmet skall också visa på åtgärder som kan
bryta den trend som blir alltmer tydlig inom
restauranglivet, nämligen att alkohol dricks allt
senare och under fler timmar på dygnet.
Statens folkhälsoinstitut bör fortlöpande redovisa
uppdraget till regeringen och senast den 1 december
2002 avge en rapport.
Regeringen anser vidare att servering av folköl
inte bör omfattas av regler om serveringstider. För
servering av sådant öl erfordras inte
serveringstillstånd utan endast att vissa i lagen
särskilt angivna krav är uppfyllda. Regeringen anser
liksom Alkoholutredningen att eventuella olägenheter
som skulle kunna uppkomma på grund av ölservering
vid olämpliga tider kan mötas med förbud att under
viss tid servera öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.
Regeringen föreslår vidare (se nedan) att den tid
under vilken ett sådant förbud kan gälla utökas från
sex till tolv månader. Det finns inte något behov av
att utöver detta reglera de allmänna serverings-
tiderna för öl.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om öppnings- och
stängningstider för alkoholservering (yrkande 4).
Det är enligt motionärerna angeläget att
restauranger kan stänga under lugna former efter det
att alkoholserveringen avslutats. Regler om
restaurangers stängningstider i alkohollagen bör
därför enligt motionärernas mening avskaffas och
stängningstiden vara en angelägenhet för respektive
restaurangägare. Enligt motionärerna bör även
regleringen när på dagen alkoholservering får börja
avskaffas. Även i motionerna 2000/01:So300 av Chris
Heister m.fl. yrkande 7 och i 2000/01:So57 av
Margareta Cederfelt och Mikael Odenberg (båda m)
yrkande 1 framförs yrkanden om att upphäva
alkohollagens reglering av restaurangernas
serveringstider.
I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att för
folkölsservering skall gälla samma regler som för
servering av annat öl (yrkande 3).
I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp, kd, v) begärs tillkännagivande om att inte
tillåta nattöppna restauranger och att i
alkohollagen införa en bestämmelse som sätter
klockan 3.00 som yttersta tidsgräns för servering av
alkoholdrycker i lokaler med serveringstillstånd
(yrkande 2). Motionärerna anser inte att några
starka skäl för att lämna förslaget om en yttersta
stopptid kl. 3.00 ges i propositionen. Motionärerna
föreslår därför att förslaget i lagrådsremissen
genomförs.
Utskottets bedömning
Enligt utskottets mening bör alltjämt
serveringstider anges i 6 kap. 4 § alkohollagen.
Därmed finns en huvudregel om när alkoholservering
kan påbörjas och en sluttid, även om
tillståndsmyndigheterna kan avvika från dessa. Att
helt ta bort tidsangivelserna ur lagtexten skulle i
förlängningen kunna leda till en utveckling där
alkoholservering får pågå dygnet runt. Ett problem
är dock att alkohollagen saknar kriterier för när de
i lagtexten angivna tiderna kan frångås av
tillståndsmyndigheten. Mot bakgrund av att de
beslutade serveringstiderna i betydande omfattning
avviker från de tider som anges i lagtexten bör
bestämmelsen, enligt utskottets mening, skärpas.
Utskottet ställer sig därför positivt till
regeringens förslag att vägledande för
tillståndsmyndighetens prövning vid bestämmandet av
serveringstid enligt alkohollagen skall vara risken
för alkoholpolitiska olägenheter.
Utskottet delar även regeringens bedömning att
bestämmelsen om tider för servering av folköl i
samma paragraf slopas och eventuella olägenheter i
samband med ölservering får mötas med förbud i
enskilda fall.
Enligt utskottet bör här framhållas
restaurangnäringens betydelse för att skapa
förståelse för ett ansvarsfullt och måttligt bruk av
alkoholdrycker samt motverka missbruk och sociala
och medicinska problem. Det är därför positivt att
regeringen har för avsikt att uppdra till Statens
folkhälsoinstitut att i samarbete med företrädare
för restaurangnäringen, de fackliga
organisationerna, polismyndigheten och kommunerna
utarbeta ett gemensamt åtgärdsprogram bl.a. för att
etablera goda restaurangvanor och ansvarsfull
alkoholhantering samt förebygga brott på området.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag
till ändring i 6 kap. 4 § första stycket
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 4,
2000/01:So57 (m) yrkande 1, 2000/01:So61 (mp)
yrkande 3, 2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 2
och 2000/01:So300 (m) yrkande 7 avstyrks.
Allsidig matlagning m.m.
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 38 ff.) att
alkohollagens krav (7 kap. 8 §) på att ser-
veringsstället skall ha ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahåller lagad mat inte bör
ändras.
Regeringen framhåller bl.a. att sambandet mellan
utskänkning och matservering är en av de äldsta och
principiellt viktigaste reglerna i den svenska
alkohollagstiftningen. Huvudskälen till att
bestämmelsen infördes var att berusningen av
alkoholförtäring blev mindre om drycken förtärdes
tillsammans med lagad mat och att sambandet med
matservering hade en allmänt återhållande effekt på
alkoholdrickandet.
I 7 kap. 8 § alkohollagen anges att tillstånd för
alkoholservering till allmänheten får meddelas om
serveringsstället har ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahåller lagad mat. Exakt vad
dessa begrepp innebär är inte angivet i lagtexten.
Ett resonemang om begreppen förs emellertid i
förarbetena. Alkoholinspektionen och rättspraxis har
därefter ytterligare förtydligat innebörden.
Vägledande för utvecklingen av kravet på
restaurangkök är Alkoholpolitiska kommissionens
uttalande i sina allmänna överväganden (SOU 1993:50
s. 115). Dessa kommentarer återkommer i
propositionen Förslag till alkohollag (prop.
1994/95:89), i Alkoholinspektionens allmänna råd och
i domstolarnas beslutsmotiveringar. Efter
Regeringsrättens vägledande domar har det
ytterligare klarlagts var gränsen går för begreppet
allsidig matlagning.
Med utgångspunkt i att det även i fortsättningen
skall finnas ett samband mellan mat och
alkoholservering finns enligt regeringens uppfatt-
ning anledning att framhålla fördelarna med att
knyta förutsättningarna till själva
serveringsstället. Sådana krav är lätta att
kontrollera om de är uppfyllda, och
tillståndsmyndighetens bedömning kan lätt förutses,
vilket är en fördel från rättssäkerhetssynpunkt.
Statens folkhälsoinstitut bör dock få i uppdrag att
närmare följa utvecklingen när det gäller sambandet
mellan mat- och alkoholservering men även försöka
beskriva de alkoholpolitiska konsekvenserna av att
t.ex. slopa nuvarande krav på att serveringsstället
har ett kök för allsidig matlagning.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om allsidig matlagning och
mattvång (yrkande 6). Motionärerna anför att det med
nuvarande reglering är svårt för nya typer av
restauranger att etablera sig. Möjligheten att
serveras alkohol på en kvarterspub saknas i stor
utsträckning, varför svenskarna dricker hemma innan
de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om
det hade varit möjligt att besöka en enkel bar.
Enligt motionärerna bör mattvånget slopas. Även i
motionerna 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)
yrkande 9 och i 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt
och Mikael Odenberg (båda m) yrkande 2 framställs
krav på att alkohollagens regel om s.k. mattvång
avskaffas. I motion 2000/01:So55 av Chris Heister
m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om starka
gemenskaper och goda sociala miljöers betydelse vid
alkoholförtäring (yrkande 7). Motionärerna anför att
starkare gemenskaper i samhället minskar risken för
både missbruk och våldsamheter. Förbättrade
förutsättningar att under kontrollerade former
servera vin, öl och sprit till rimliga priser
möjliggör för restauranger att ersätta drickande i
avskildhet och utan social kontroll. Enligt
motionärerna bör politiken därför förändras i syfte
att ge människor bättre möjligheter att umgås på
restauranger, pubar och barer. Vidare begärs
tillkännagivande om servering vid teater- och
konsertlokaler (yrkande 8). Motionärerna anser att
möjligheterna att servera vin och starköl i foajé
till teater eller konsertlokal under pauser i
föreställningen bör utökas till att även gälla
spritdrycker samt att man också bör tillåta
servering såväl före som efter föreställningen.
I motion 2000/01:So347 av Ester Lindstedt-Staaf (kd)
yrkas tillkännagivande att undantag bör göras i
lagen om alkoholservering enligt vad som anförs i
motionen. Motionären anför att små gårdsföretag ofta
säljer ostprodukter i gårdsbutik. En del av dessa
producenter har framfört önskemål om att få servera
smakbitar av sina ostar med lite vin.
Alkohollagstiftningen ger dock ej möjlighet till
servering av vin, om man inte har allsidig servering
av mat. Enligt motionären bör alkohollagen ändras
så, att undantag kan göras från detta villkor för
att tillstånd att servera vin ska kunna komma i
fråga.
I motion 2000/01:So317 av Anita Jönsson och Jarl
Lander (båda s) begärs tillkännagivande om att
kommunerna bör ges möjlighet att bli
tillståndsgivare för öl- och vinservering i teater-
och konsertlokaler. Motionärerna anser att lagen bör
utvidgas så att kommunerna får möjlighet att ge
tillstånd till teatrar och konsertlokaler för
servering av vin och öl i samband med en
föreställning, vilket innebär även före och efter
föreställningen.
Bakgrund
I 7 kap. 8 § första stycket alkohollagen anges att
serveringstillstånd får meddelas endast om
serveringsstället har ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahåller lagad mat.
Serveringsstället skall ha ett med hänsyn till
omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för
gäster. Utan hinder av vad som anförs i bl.a. första
stycket får tillstånd meddelas för servering av vin
och starköl i foajé till teater eller konsertlokal.
Servering får dock endast ske under pauser i
föreställningen.
Motioner om tillstånd för servering i foajé till
teater eller konsertlokal har behandlats av
utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkandena
1994/95:SoU9 Förslag till alkohollag och
1995/96:SoU3 Alkoholfrågor anförde utskottet att
dess inställning var att matservering även i
fortsättningen skall vara ett krav för att
serveringstillstånd skall kunna beviljas. Utskottet
var inte berett att utvidga tillståndet för teatrar
och konsertlokaler till att avse andra tider för
serveringens bedrivande än i paus under pågående
föreställning eller till andra alkoholdrycker än vin
och starköl. Detta blev också riksdagens beslut
(rskr. 1994/95:106 och prot.nr 1995/96:27). Senast i
betänkandena 1997/98:SoU14 Vissa alkoholfrågor och
1999/2000:SoU4 med samma namn vidhöll utskottet
denna uppfattning. Aktuella motioner avstyrktes.
Riksdagen följde utskottet (prot.nr 1997/98:78 och
rskr. 1999/2000:42).
Utskottets bedömning
Enligt utskottet är restaurangkulturen av vikt när
det gäller allmänhetens attityder och hållning till
alkohol. Restaurangnäringen har också betydelse för
att etablera goda restaurangvanor och ett måttfullt
alkoholbruk. Näringen har dock att verka inom
alkohollagens ram och bl.a. följa dess
serveringsbestämmelser. Utskottet vill här framhålla
sambandet mellan utskänkning och matservering som en
av de principiellt viktigaste reglerna i den svenska
alkohollagstiftningen med syftet att ha en allmänt
återhållande effekt på alkoholdrickandet. Utskottet
delar därför regeringens bedömning att alkohollagens
krav (7 kap. 8 §) på att serveringsstället skall ha
ett kök för allsidig matlagning och tillhandahålla
lagad mat inte bör ändras. Utskottet vidhåller även
sin tidigare uppfattning vad gäller s.k.
pausservering. Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkandena
6-8, 2000/01:So57 (m) yrkande 2, 2000/01: So300 (m)
yrkande 9, 2000/01:So317 (s) och 2000/01:So347 (kd)
avstyrks.
Tillfälliga tillstånd
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 40 ff.) en
ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen som innebär att
innehavare av tillstånd för tillfällig servering i
slutet sällskap i fortsättningen får köpa
spritdrycker, vin och starköl endast hos
Systembolaget AB. Kravet på serveringstillstånd i
alkohollagen tas bort i fråga om servering som
ordnas utan vinstintresse, vid ett enstaka tillfälle
för vissa i förväg bestämda personer, inte medför
andra kostnader för deltagarna än kostnaden för
inköp av dryckerna och ordnas i andra lokaler än
sådana där det bedrivs yrkesmässig försäljning av
alkoholdrycker eller lättdrycker (6 kap. 1 § andra
stycket). Enligt regeringen bör tillfälligt
tillstånd för servering till allmänheten inte
förbehållas endast innehavare av stadigvarande ser-
veringstillstånd.
Regeringen anför i propositionen bl.a. att den
ursprungliga avsikten med att tillåta
alkoholservering i slutna sällskap var att t.ex.
föreningar och arbetsplatser skulle kunna anordna
fester under billigare och enklare former än att gå
till en restaurang. Detta har gjorts möjligt genom
att kraven för tillstånd är betydligt lägre vid ser-
vering i slutna sällskap än till allmänheten. Den
stora skillnaden är i regel att lokalen inte är
godkänd för allsidig matlagning. Vid tillfälliga
serveringstillstånd är kraven dessutom ännu lägre än
vid stadigvarande tillstånd. Detta kan locka
personer som av olika anledningar inte kan få
tillstånd för servering till allmänheten att ansöka
om serveringstillstånd för slutna sällskap i stället
och driva verksamheten kommersiellt. Därmed uppstår
en konkurrenssituation med den etablerade restau-
rang-näringen. Enligt regeringen är det därför
viktigt att tillståndsmyndigheterna kontrollerar att
det slutna sällskapet inte är fingerat enbart för
att kringgå lagstiftningen. Det kan dessutom
ifrågasättas om alla former av "slutna sällskap"
skall godkännas för tillstånd till alkoholservering.
Regeringen anser det lämpligt att tillståndsmyndig-
heterna i tveksamma fall kräver in
identitetsuppgifter innan tillstånd beviljas. Detta
bör kunna ske inom ramen för tillståndsprövningen
enligt nuvarande bestämmelser.
Regeringen anför vidare att detaljhandel med
spritdrycker, vin och starköl endast får bedrivas
av Systembolaget. Försäljning direkt till konsument
får i övrigt endast bedrivas i form av servering av
innehavare av serveringstillstånd. Enligt regeringen
bör rätten till inköp från tillverkare och
partihandlare tas bort för de tillfälliga
tillstånden till slutna sällskap. Innehavare av
sådana tillstånd blir därigenom hänvisade till
Systembolaget för inköp av spritdrycker, vin och
starköl. De ansökningar som har tillkommit enbart
för att möjliggöra inköp från bryggerier m.m. kommer
därmed att upphöra.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om försäljning till
innehavare av tillfälligt serveringstillstånd
(yrkande 9). Enligt motionärerna är regeringens
förslag att innehavare av tillfälligt tillstånd för
servering i slutet sällskap endast får köpa
spritdrycker, vin och starköl hos Systembolaget AB
ett otillbörligt ingrepp i konkurrensen som saknar
alkoholpolitisk betydelse.
I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om
att undanta tillstånden då alkohol serveras utan
vinstintresse (yrkande 5). Motionärerna anser att
detta förslag bör avvisas.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet kan utvecklingen av
försäljningsverksamheten av alkoholdrycker från
tillverkare och partihandlare direkt till
konsumenter med tillfälliga serveringstillstånd för
slutna sällskap i förlängningen undergräva
detaljhandelsmonopolets ställning. Utskottet delar
därför regeringens bedömning att innehavare av
tillstånd för tillfällig servering i slutet sällskap
i fortsättningen endast får köpa spritdrycker, vin
och starköl hos Systembolaget. Regeringens förslag
till ändring i 6 kap. 5 § alkohollagen tillstyrks.
Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 9 avstyrks.
Likaså ställer sig utskottet positivt till
förslaget att kravet på serveringstillstånd i
alkohollagen tas bort i fråga om servering som
ordnas vid vissa privata arrangemang. En bibehållen
tillståndsplikt i dessa fall är svårt att
alkoholpolitiskt motivera. En ändring av
alkohollagen i detta hänseende torde därför öka
allmänhetens förståelse för det alkoholpolitiska
regelsystemet och dessutom avlasta
tillståndsmyndigheterna. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag till ändring i 6 kap. 1 §
andra stycket alkohollagen. Motion 2000/01:So58 (s)
yrkande 5 avstyrks.
Lämplighetskravet m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 45 ff.) att
åsidosättande av brandskyddsföreskrifter samt
tillåtande av brottslig verksamhet på
serveringsstället skall vara självständiga grunder
för återkallelse av serveringstillstånd enligt 7
kap. 19 § alkohollagen. Med anledning härav föreslås
tillägg i 7 kap. 8 § första stycket samt i 19 § 5
alkohollagen. Enligt regeringen bör det nuvarande
kravet i alkohollagen på personlig lämplighet när
det gäller såväl personliga som ekonomiska
förhållanden och omständigheterna i övrigt kvarstå
oförändrat.
Regeringen anför i propositionen att prövningen av
sökandens lämplighet att bedriva servering av
spritdrycker, vin och starköl, såväl vid
ansökningstillfället som vid fortlöpande kontroll,
har kommit att ta alltmer av tillståndsmyndighetens
tid i anspråk. Alltsedan lämplighetskravet i lagen
om handel med drycker (LHD) år 1986 utvidgades till
att omfatta även allmän ekonomisk skötsamhet har
förarbeten, föreskrifter och allmänna råd utvecklats
och metoderna att utöva kontroll förfinats. I vissa
avseenden innebar alkohollagen (7 kap. 7 §)
ytterligare skärpningar, framför allt genom att
sökanden ålagts att visa sin lämplighet och genom en
starkare betoning av den ekonomiska skötsamheten,
t.ex. beträffande konkurser.
När det gäller kunskapskravet har det hänt en hel
del på senare tid. På bara några år har nya
krögarutbildningar" vuxit upp. En uppfattning hos
tillståndsmyndigheter och branschens egna
organisationer är att dessa har bidragit till att
väsentligt höja kunskapsnivån hos restaurangpersonal
av olika kategorier.
När det gäller åsidosättande av
brandskyddsbestämmelser anser regeringen till
skillnad från Alkoholutredningen att det bör finnas
en direkt koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och
serveringstillstånd.
Mot bakgrund av de höga krav som ställs på den som
ansöker om serveringstillstånd avseende såväl
personliga som ekonomiska förhållanden anser
regeringen att illegalt spel på serveringsstället
skall kunna vara en grund för återkallelse av
serveringstillståndet. Motsvarande gäller om
tillståndshavaren på serveringsstället tillåter
annan brottslig verksamhet, t.ex. narkotikabrott,
häleri, koppleri m.m.
En stor andel av de polisanmälningar som görs när
det gäller brottet olaga diskriminering hänför sig
till restaurangbranschen. Det är också en form av
diskriminering som har fått stor uppmärksamhet i
massmedierna och i den allmänna debatten. Om en
tillståndshavare i sin restaurangverksamhet, eller
anställda i denna verksamhet, fälls till ansvar för
olaga diskriminering bör det därför redan i dag
kunna innebära att serveringstillståndet
ifrågasätts. Detta är ett brott som har anknytning
till restaurangrörelsen och måste bedömas som
allvarligt.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om krav och
lämplighetsprövning vid tillståndsgivning (yrkande
10). Enligt motionärerna bör de krav alkohollagen
ställer på restaurangägare vara tydliga, då det
annars finns risk för kommunalt godtycke. Enligt
motionärerna är det inte rimligt att brott mot
brandföreskrifter eller tillåtande av brottslig
verksamhet i övrigt kopplas till
tillståndsgivningen. Reglerna om bokföringskunskap
fyller heller ingen alkoholpolitisk funktion. Enligt
motionärernas uppfattning skall tillstånd alltid ges
om det inte finns något som tydligt talar däremot.
Bevisbördan för att någon är olämplig skall ligga på
kommunen. Även i motion 2000/01:So300 av Chris
Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om
bevisbördan vid ansökan om serveringstillstånd
(yrkande 10). I motion 2000/01:So55 av Chris Heister
m.fl. (m) begärs vidare tillkännagivande om
förstärkt möjlighet till snabbt återkallande av
tillstånd vid missbruk av detsamma samt om
straffskärpning vid upprepade eller allvarliga
försummelser (yrkande 11 delvis). Motionärerna anför
att det är viktigt att serveringstillstånd
återkallas både snabbt och effektivt i de fall
verksamheten inte sköts. För att det skall bli
fallet måste kontrollen av att tillståndshavarna
följer befintliga regler bli mera effektiv.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet är det särskilt viktigt att lokaler
med serveringstillstånd har ett väl fungerande
brandskydd. Det ligger i sakens natur att människor
som druckit alkohol är mer utsatta vid en brand än
de som inte är alkoholpåverkade. En brand i en lokal
med serveringstillstånd där gällande
brandskyddsbestämmelser inte följts kan därför få
förödande följder. Utskottet ställer sig därför
bakom regeringens förslag att det bör finnas en
direkt koppling mellan brandsäkerhetsfrågor och
serveringstillstånd.
Mot bakgrund av de höga krav som i alkohollagen
ställs på den som ansöker om serveringstillstånd
avseende både personliga och ekonomiska förhållanden
bör det, enligt utskottets uppfattning, också vara
självklart att brottslig verksamhet som har
anknytning till restaurangrörelsen kan leda till att
serveringstillståndet ifrågasätts.
Utskottet delar således regeringens bedömning att
åsidosättande av brandskyddsföreskrifter och
brottslig verksamhet på serveringsstället skall vara
självständiga grunder för återkallelse av
serveringstillstånd enligt alkohollagen. Regeringens
förslag till ändring i 7 kap. 8 § och 19 § 5
alkohollagen tillstyrks därför.
Enligt utskottet är det självklart av vikt att den
kommunala handläggningen av dessa ärenden följer
gällande lagstiftning och förvaltningsrättsliga
principer, bl.a. vad gäller snabbhet. Utskottet
anser att riksdagen inte bör ta något initiativ till
ytterligare författningsändringar på området.
Motionerna 2000/01:So55 (m) yrkandena 10 och 11
delvis samt 2000/01:So300 (m) yrkande 10 avstyrks.
Anställd personal
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 48 f.) en
ändring i 6 kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen som
innefattar att innehavare av serveringstillstånd ges
möjlighet att hyra in personal från
bemanningsföretag.
Enligt regeringen tillkom nuvarande bestämmelse i
alkohollagen om att endast personal som är anställd
av tillståndshavaren får användas för
serveringsverksamheten för att "tillståndshavaren
effektivt skall kunna ingripa då olägenheter i fråga
om ordning, nykterhet och trevnad uppstår på serve-
ringsstället". Emellertid omfattade inte
anställningskravet ens från början all personal.
Entrévärdar och dörrvakter liksom garderobiärer och
kasinopersonal undantogs eftersom dessa ofta
anlitades av särskilda bevaknings- eller spel-
företag. Ordalydelsen av 6 kap. 3 § ändrades därför
vid tillkomsten av alkohollagen till "för servering
av spritdrycker, vin eller starköl får endast
anlitas personal som är anställd av
tillståndshavaren". Tillståndshavare som är
ekonomiskt misskötsamma och t.ex. anlitar "svart"
arbetskraft kan få sitt serveringstillstånd
indraget.
Arbetsmarknaden är i dag mer komplex än tidigare,
och större krav ställs på flexibilitet inom
arbetslivet. Personalförmedling i olika former är
ett exempel på detta, och uthyrning av arbetskraft
är nu en etablerad företagsform inom nästan varje
yrkesbransch. Det är därför naturligt att en krögare
som drabbas av att t.ex. kökspersonal insjuknat
vänder sig till en s.k. personalpool för att få
hjälp. Bestämmelsen i 6 kap. 3 § alkohollagen är då
ett besvärligt hinder i hans verksamhet. Även för
mycket korta vikariat är han tvungen att anställa
personalen, medan andra näringsidkare på ett enklare
sätt kan hyra in tillfällig personal utan att bryta
mot några bestämmelser.
Enligt regeringens mening är det önskvärt att
förändra kravet i 6 kap. 3 § alkohollagen så att
regleringen blir mera anpassad till dagens förhål-
landen och till behoven i den seriösa delen av
branschen. För att göra det möjligt att använda
exempelvis personal från bemanningsföretag eller
s.k. personalpooler bör ett tillägg till nuvarande
lydelse av 6 kap. 3 § göras som gör det möjligt att
hyra in personal från personaluthyrningsföretag.
Därmed bör kravet på flexibilitet kunna tillgodoses
utan att kravet på kontrollmöjligheter när det
gäller misstankar om anlitande av "svart"
arbetskraft eftersätts.
Motion
I motion 2000/01:So54 av Inger Lundberg (s) yrkas
tillkännagivanden om biljettförsäljning vid
jazzkonserter på restaurang. Motionären anför att
alkohollagen ställer krav på att all personal, som
arbetar med uppgifter som har samband med
utskänkning av alkohol, skall vara anställd av
tillståndshavaren. I propositionen föreslås att
tillståndshavaren skall ges möjlighet att använda
sig av s.k. bemanningsföretag. Enligt motionären bör
en möjlighet att ge kommunerna dispens från dessa
regler införas, då nuvarande och föreslagna regler
kan förhindra jazzklubbar att ideellt sälja
biljetter till konserter som hålls på restauranger
med utskänkningstillstånd.
Aktuellt
Regeringsrätten har i en dom (RÅ 2000 ref. 12)
behandlat frågan om innebörden av bestämmelsen i 6
kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen att för
servering av spritdrycker, vin eller starköl får
anlitas endast personal som är anställd av
tillståndshavaren. I domen har domstolen bl.a.
anfört att bestämmelsen får anses omfatta all
personal som är sysselsatt i den egentliga
serveringsrörelsen.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
innehavare av serveringstillstånd ges möjlighet att
hyra in personal från bemanningsföretag. De problem
som tas upp i motion 2000/01:So54 (s) bör enligt
utskottets mening lösas vid rättstillämpningen av
den aktuella bestämmelsen i alkohollagen. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag till ändring
i 6 kap. 3 § fjärde stycket alkohollagen. Något
initiativ från riksdagens sida med anledning av
motionen bör inte tas, varför denna avstyrks.
Representationsrätt för tillståndshavare
Propositionen
Enligt regeringen (propositionen s. 56 f.) bör
alkohollagens bestämmelse (4 kap. 9 §) om att
tillståndshavare och andra personer eller företag
som tillverkar, säljer eller förmedlar
alkoholdrycker får lämna alkoholdrycker som gåva
endast i form av varuprov inte ändras.
Regeringen anför i propositionen att det finns ett
alkoholpolitiskt syfte bakom reglerna i alkohollagen
angående alkoholreklam och representation med
alkoholdrycker, nämligen att hålla nere konsumtionen
av alkoholdrycker.
Reglerna innebär allmänt att man inte får bjuda på
alkoholdrycker vid marknadsföring av tjänster eller
vid försäljning av andra varor än alkoholdrycker om
det inte är representation i den mening begreppet
fått i praxis. För tillverkare, partihandlare eller
restaurangägare med serveringstillstånd gäller ännu
strängare regler. Alkoholdryck får lämnas endast som
varuprov. Tillverkare och partihandlare kan lämna
sådana varuprover såväl till varandra som till
innehavare av serveringstillstånd. En restau-
rangägare får däremot inte lämna några varuprover
till vanliga restaurangkunder. En vanlig
restauranggäst anses inte omfattas av begreppet
godtagen representation i affärslivet.
Motion
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om utökning av auktions-,
provsmaknings- och representationsmöjligheter
(yrkande 3 delvis). Motionärerna anser att de regler
som gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla
partihandlare och att reglerna för varuprov bör
lättas upp.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet bör det alkoholpolitiska syftet med
regeln om representation med alkoholdrycker i
alkohollagen, nämligen att hålla nere konsumtionen
av alkohol, understrykas. Utskottet anser, i likhet
med regeringen, att denna bestämmelse inte bör
ändras. Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis
avstyrks.
Restaurangrapporten
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 57 f.) att
statistiska uppgifter om försäljningen av
spritdrycker, vin och starköl bör lämnas en gång om
året i stället för två.
Enligt regeringen har restaurangrapporten där
restaurangerna redovisar alkoholförsäljningen på
senare tid nämnts som exempel på onödig svensk
byråkrati. Klagomålen mot blanketten har framför
allt inriktat sig på att restaurangerna numera måste
redovisa inköpta volymer. Omsättningssiffrorna (i
kronor) är och har varit lättare att ta fram via
restaurangens egen bokföring. Leverantörerna har
tidigare inte försett inköparna med uppgifter om
volymer fördelade på olika dryckesslag, och
tillståndshavarna har ofta fått räkna ut detta
manuellt. Detta har tagit mycken tid i anspråk och
har uppfattats som en onödig administrativ börda.
Tillsammans med åligganden från t.ex. skattemyn-
digheten har detta upplevts som ett krångel som
försvårar verksamheten för framför allt de små och
medelstora restaurangföretagen. Restaurangrapporten
har blivit något av en symbolfråga i detta
sammanhang.
Restaurangrapporten kallades tidigare för
kvartalsrapporten, eftersom den skulle lämnas in
fyra gånger om året. Den bytte sedan namn till
tertialrapporten då man minskade frekvensen till tre
gånger om året. Sedan ett par decennier skall
rapporten lämnas in två gånger årligen, och många
vill nu minska detta till en gång per år. Krav på
förenklingar i blanketten och att helt slopa den
framförs också.
Uppgifter om restaurangernas försäljning är viktiga
för statistik och forskning. Rapporteringen kan
därför i nuläget inte helt avskaffas.
Bakgrund
Enligt 8 kap. 5 § alkohollagen är tillståndshavare
och den som enligt 4 kap. 1 § första stycket
alkohollagen är berättigad att bedriva partihandel
skyldiga att lämna statistiska uppgifter om
försäljning av spritdrycker, vin och starköl i
enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, Alkoholinspektionen
meddelar. I 5 § alkoholförordningen (1994:2046) ges
Alkoholinspektionen denna rätt. Inspektionen har i
föreskrift AIFS 1997:4 1-3 §§ angett hur och när
dessa statistiska uppgifter skall lämnas. Av 2 §
framgår att rapporten skall lämnas två gånger om
året.
Regeringen har i proposition 2000/01:99 Statens
folkhälsoinstitut - roll och uppgifter föreslagit
att Alkoholinspektionen skall avvecklas den 1 juli
2001 och att dess uppgifter skall föras över till
Statens folkhälsoinstitut. Utskottet har i
betänkande 2000/01:SoU16 med samma namn ställt sig
bakom regeringens förslag. I proposition 2000/01:97
Vissa ändringar i alkohollagen föreslås att i 8 kap.
5 § alkohollagen ordet "Alkoholinspektionen" skall
bytas ut mot "Statens folkhälsoinstitut".
Motion
I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande att
restaurangrapport skall avlämnas två gånger varje år
(yrkande 4). Enligt motionärerna bör så ske för att
säkra en kontinuerlig uppföljning på området.
Utskottets bedömning
Enligt utskottet är uppgifter om restaurangernas
försäljning av alkoholdrycker viktiga för statistik
och forskning. Utskottet delar dock regeringens
bedömning att restaurangrapporten kan lämnas en gång
om året i stället för två. Motion 2000/01:So61 (mp)
yrkande 4 avstyrks.
Tillsyn över folkölsförsäljningen
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 62 ff.) ett
tillägg i 7 kap. 13 § tredje stycket alkohollagen
som innebär att kommunen får ta ut en avgift för
tillsynen av dem som bedriver servering av eller
detaljhandel med folköl enligt grunder som beslutas
av kommunfullmäktige. Den som bedriver detaljhandel
med eller servering av sådant öl skall vara skyldig
att anmäla verksamheten hos den kommun där försälj-
ningen sker samt utöva särskild tillsyn över
försäljningen. För denna egentillsyn skall det
finnas ett för verksamheten lämpligt program.
Regeringen föreslår därför ett tillägg härom i 5
kap. 6 § andra stycket samt en ny bestämmelse 6 kap.
1 a § i samma lag. Rätten till folkölservering i
samband med ambulerande korv- och glassförsäljning
eller liknande avskaffas (6 kap. 1 § tredje stycket
alkohollagen). Regeringen föreslår vidare att tiden
för förbud mot fortsatt försäljning av folköl enligt
7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen utökas från
sex till tolv månader vid upprepad eller allvarlig
försummelse. Enligt regeringen bör Statens
folkhälsoinstitut få i uppdrag att närmare följa
folkölförsäljningens utveckling när det gäller ung-
domar och utvärdera tillämpningen och effekterna av
alkohollagens bestämmelser när det gäller öl.
Regeringen anför i propositionen bl.a. att det
faktaunderlag som regeringen genom
Alkoholutredningen kunnat inhämta inte ger anledning
att ifrågasätta den allmänna utgångspunkten att
kontrollen av folkölsförsäljningen måste skärpas.
Den bör dock kunna ske i enklare former än vad som
gäller i fråga om starkare alkoholdrycker. Vad som
bör eftersträvas är alltså främst åtgärder som kan
bidra till att underlätta och effektivisera den
nuvarande kontrollen. De ändringar som i övrigt bör
övervägas bör framstå som rimliga och förståeliga
med hänsyn till såväl åtgärdernas effekt som de
olägenheter och kostnader som de kan medföra.
När det gäller servering av folköl finns ett
undantag från bestämmelsen om lokalgodkännande och
matservering i 6 kap. 1 § alkohollagen. Det är det
tredje stycket med formuleringen att "öl får
serveras av den som enligt 23 § livsmedelslagen har
meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt
hantera livsmedel." Denna formulering tillkom bl.a.
för att det skall vara möjligt att tillfälligt kunna
servera folköl i samband med festivaler eller
liknande. Problem med folkölsförsäljning till
ungdomar från ambulerande försäljare har
rapporterats framför allt från folkölsprojekt i
Skåne. Regeringen föreslår att det aktuella
undantaget i 6 kap. 1 § alkohollagen utgår.
Det största problemet med folkölsförsäljningen är
att det på många håll är alltför lätt för ungdomar
under 18 år att komma över folköl. Personal-
omsättningen i butiker som säljer bl.a. folköl är
mycket hög. Introduktionen av nyanställd personal
och tillfälliga vikarier är mycket olika inom
branschen. Arbete som expedit i en livsmedelsbutik
är det första tillfälliga arbetet för många
ungdomar.
De butiker som har rätt att sälja folköl omfattas i
regel av en skyldighet att utarbeta
egenkontrollprogram enligt livsmedelslagstiftningen.
Regeringen anser att butiker och serveringar som har
rätt att bedriva detaljhandel med eller servering av
folköl bör åläggas skyldighet att utöva särskild
tillsyn över denna verksamhet samt att utarbeta
särskilda egentillsynsprogram för detta. Det bör
framhållas att försummelse i fråga om egentillsynen
eller i fråga om utarbetande av egentillsynsprogram
kan komma att utgöra grund för beslut om förbud mot
försäljning av öl enligt 7 kap. 21 § alkohollagen.
Förutom kontroll av egentillsynsprogram bör
huvudinriktningen av den kommunala tillsynen över
folkölsförsäljningen vara rådgivning och
information. Ett av flera problem med
folkölsförsäljningen för kommunerna är att man inte
vet vilka butiker som har rätt att sälja folköl utan
att först genomföra en kartläggning. I större
kommuner kan detta vara ett omfattande arbete.
I debatten framförs ibland att tillståndsplikten
för folköl bör återinföras. Som skäl anförs oftast
problemen med butikernas bristande ålderskontroll,
men också att butikerna då kan registreras så att
kommunen kan hålla reda på var den lagliga
ölförsäljningen bedrivs. I vad mån ålderskontrollen
skulle förbättras om tillståndsplikten återinförs
kan diskuteras. Det finns inget belägg för att
åldersgränsen respekterades bättre tidigare. Enligt
regeringen riskerar ett återinförande av
tillståndsplikten att bli ett slag i luften och att
medföra ökad kommunal byråkrati.
En annan möjlighet är att införa en anmälningsplikt
för ölförsäljning i alkohollagen. Lagtekniskt skulle
en sådan regel kunna utformas så att den som har en
godkänd livsmedelslokal och bedriver försäljning av
matvaror eller serverar mat måste anmäla till
kommunen att han har för avsikt att detaljhandla med
eller servera folköl. Anmälningsplikten skulle göra
det möjligt för kommunen att utan ett omfattande
kartläggningsarbete bygga upp ett kommunalt register
över försäljare av folköl. Regeringen anser mot
bakgrund av de brister som finns när det gäller
handlarnas ålderskontroll att det bör införas en
särskild anmälningsplikt för detaljhandel med eller
servering av folköl. På så sätt får kommunen
kännedom om de näringsidkare som i kommunen säljer
eller serverar folköl så att de kan bli föremål för
tillsyn.
Regeringen föreslår också att kommunerna ges
möjlighet ta ut en avgift för tillsynen av dem som
bedriver anmälningspliktig servering av eller
detaljhandel med öl. De närmare grunderna för dessa
avgifter får beslutas av kommunfullmäktige under
iakttagande av bl.a. självkostnads- och
likställighetsprinciperna. Vidare avser regeringen
att ge Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att
närmare följa folkölsförsäljningens utveckling när
det gäller ungdomar och att utvärdera tillämpningen
och effekterna av alkohollagens bestämmelser
avseende folköl.
Enligt 7 kap. 21 § alkohollagen får kommunen
förbjuda fortsatt detaljhandel med eller servering
av folköl eller meddela varning om bestämmelserna i
alkohollagen inte följs. Enligt regeringens
uppfattning finns det dock skäl att överväga en
möjlighet till längre tids förbud vid särskilt
allvarliga eller upprepade överträdelser av gällande
regler. Detta utgör en kännbar sanktion, vilket
skulle kunna underlätta för den kommunala
tillsynsmyndigheten att få rättelse till stånd.
Regeringen föreslår att förbud mot försäljning av
folköl i sådana fall skall kunna meddelas för en tid
av tolv månader. Även denna tid bör vara fast.
Förbudet skall alltså bara kunna gälla i antingen
sex eller tolv månader.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om förstärkt möjlighet till
snabbt återkallande av tillstånd vid missbruk av
detsamma samt om straffskärpning vid upprepade eller
allvarliga försummelser (yrkande 11 delvis). När det
gäller folkölstillsynen anser motionärerna att
resultatet av den skärpta tillsynen bör avvaktas och
att samarbetet med handeln bör värderas innan en
eventuell sanktionsskärpning föreslås. Vidare begärs
tillkännagivande om ölförsäljning i samband med
ambulerande korvförsäljning och liknande (yrkande
12). Regeringen föreslår att rätten till
ölförsäljning i samband med ambulerande
korvförsäljning eller liknande avskaffas. Enligt
motionärerna kan inte detta vara ett så stort
problem att det motiverar en lagskärpning.
I motion 2000/01:So429 av Thomas Julin m.fl. (mp)
begärs tillkännagivanden om att tillstånd skall
fordras för försäljning av öl klass II, folköl, om
indragning av tillstånd vid försäljning av folköl
till ungdom under 18 år, om ett tydligt och skärpt
regelverk för folkölsförsäljning samt om en översyn
av reglerna för tillsynen (yrkandena 1-4).
Motionärerna anser att tillstånd för försäljning av
folköl snarast skall återinföras, ett tillstånd som
bör vara tidsbegränsat så att det blir återkommande
omprövningar. I den mån försäljning sker till barn
och ungdom anser motionärerna att tillståndet skall
dras in eller att handlaren skall nekas förnyat
tillstånd. Motionärerna anser vidare att det behövs
skärpta och tydliga regler som styr
folkölsförsäljningen. Om försäljningen av folköl
skall finnas kvar utanför systembolagen, så måste
försäljningen ske i butiker med ett brett
livsmedelssortiment. Regeringen måste snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag till
tydliga och skärpta regler. För att det skall vara
verkningsfullt med regler för folkölsförsäljningen
måste även reglerna för kontrollverksamheten ses
över.
I motion 2000/01:So61 av Lotta Nilsson-Hedström
m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om att tillstånd
för försäljning av folköl skall erfordras (yrkande
5). Enligt motionärerna är anmälan om ölförsäljning
ett alltför svagt instrument för att få bukt med
folkölsproblematiken och den bristande efterlevnaden
hos detaljhandeln av ålderskontroll. Enligt
motionärerna bör man aktivt söka tillstånd även för
folkölsförsäljning och debiteras motsvarande avgift.
Tillståndet skall dras in om man säljer till
underåriga, eller brister i övriga villkor.
I motion 2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl.
(mp) yrkas tillkännagivanden om att tillstånd skall
fordras för försäljning av öl klass II, folköl, och
om indragande av tillstånd vid försäljning till
ungdom under 18 år (yrkandena 35 och 36).
Motionärerna anför att i samband med den nya
alkohollagen slopades kravet på tillstånd för
försäljning av öl klass II. Resultatet har blivit
att folkölet har blivit än mer lättillgängligt för
ungdomar. Under 1990-talet har ungdomars
alkoholkonsumtion ökat. Handelns egna
undersökningar, såväl som undersökningar genomförda
av Ungdomens nykterhetsförbund och olika medier, har
visat att efterlevnaden av 18-årsgränsen är mycket
dålig. Enligt motionärerna bör tillstånd för
försäljning av folköl återinföras. Tillståndet bör
vara tidsbegränsat så att det återkommande omprövas.
I den mån försäljning sker till barn och ungdom
anser motionärerna att tillståndet ska dras in eller
att handlaren ska nekas förnyat tillstånd.
I motion 2000/01:So58 av Nils-Erik Söderqvist och
Göran Magnusson (båda s) yrkas tillkännagivande om
möjlighet att ta ut tillsynsavgift av butiker
(yrkande 3). Enligt motionärerna är det rimligt att
kommuninnevånarna slipper subventionera
alkoholkonsumtionen. Kommunerna bör därför åläggas
att ta ut de kostnader som kan hänföras till
uppdraget att på ett ansvarsfullt sätt svara för
kontrollen av folkölsförsäljningen.
I motion 2000/01:So417 av Helena Zakariasén och Ann-
Kristine Johansson (båda s) yrkas tillkännagivande
om försäljning av folköl och cider. Motionärerna
pekar på att flera rapporter visar hur lätt det är
för ungdomar under 18 år att köpa folköl och cider i
vanliga butiker. Ett problem som upptäckts är att de
som säljer folköl och cider ofta själva är ungdomar
mellan 15 och 17 år och att det även händer att de
är ensamma i butiken. Enligt motionärerna borde det
vara självklart att man skall vara myndig innan man
får sköta försäljning av varor som man måste vara
myndig för att få handla.
Bakgrund
Socialutskottet har senast i samband med
behandlingen av regeringens proposition 1998/99:134
Vissa alkoholfrågor m.m. i betänkande 1999/2000:
SoU4 Vissa alkoholfrågor berört frågor om
folkölsförsäljningen. Utskottet anförde i sin
bedömning (s. 84) bl.a. följande.
Utskottet är oroat över försäljningen av folköl till
ungdomar. Utskottet vill med skärpa understryka den
mycket stora vikten av att den som serverar eller
säljer folköl noga följer alkohollagens bestämmelser
och förvissar sig om att gästen/köparen har uppnått
den ålder som anges i lagen. Det är enligt
utskottets mening också mycket betydelsefullt att
kontrollen av tillämpningen av åldersgränserna ökar
och effektiviseras. I Alkoholutredningens uppdrag
ingår att se över bl.a. hur kommunernas tillsyn över
försäljningen av folköl kan förbättras. Ett förslag
kommer att presenteras i början av år 2000. Enligt
utskottets mening bör utredningens överväganden
avvaktas innan riksdagen tar några initiativ i dessa
frågor. Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:
So306 (mp) yrkandena 16-18, 1998/99:So331 (s),
1998/99:So426 (s, v, kd, c, fp, mp) yrkande 2,
1998/99:So459 (kd) yrkande 1, 1999/2000:So12 (c)
yrkande 11, 1999/2000:So277 (mp) och 1999/2000:So407
(s) i den mån de inte anses tillgodosedda med det
anförda.
Till betänkandet i denna del fogades reservationer
från (kd), (c) och (mp). Riksdagen följde utskottet
(rskr. 1999/2000:42).
Utskottets bedömning
Ett av den svenska alkoholpolitikens huvudsyften är
att skydda ungdomen från alkoholens negativa sidor.
Utskottet har tidigare uttryckt sin oro över
försäljningen av folköl till ungdomar under 18 år
och understrukit vikten av att alkohollagens
bestämmelse om åldersgräns för inköp av öl följs och
att folkölstillsynen förbättras. Utskottet välkomnar
därför regeringens förslag på området.
Utskottet delar regeringens bedömning att en
anmälningsplikt, framför en särskild
tillståndsplikt, bör införas för den som bedriver
detaljhandel med eller servering av folköl.
Förslaget i denna del framstår som rimligt för att
effektivisera kontrollen på området. Vidare ställer
sig utskottet bakom förslaget om att de som bedriver
detaljhandel med eller serverar folköl skall vara
skyldiga att utöva egentillsyn över försäljningen
och att det skall finnas ett lämpligt program för
denna tillsyn. Programmet bör, enligt utskottet,
bl.a. innehålla uppgifter om försäljningsrutiner och
ange en försäljningsansvarig person över 18 år. För
att förbättra den kommunala folkölstillsynen bör
kommunerna, som regeringen föreslagit, få ta ut en
avgift för tillsynen av dem som bedriver servering
av eller detaljhandel med öl. Utskottet tillstyrker
således förslaget till ändring i 5 kap. 6 § andra
stycket, 7 kap. 13 § tredje stycket samt även
förslaget till en ny bestämmelse, 6 kap. 1 a §, i
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So58 (s) yrkande 3,
2000/01:So417 (s) samt 2000/01:So429 (mp) yrkandena
3 och 4 får anses åtminstone delvis tillgodosedda
med det ovan anförda. Motionerna 2000/01:So61 (mp)
yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 35 och 36 avstyrks.
Utskottet delar även regeringens bedömning att vid
allvarlig eller upprepad försummelse bör möjlighet
ges till längre tids förbud mot fortsatt
detaljhandel med eller servering av folköl. En sådan
kännbar sanktion kan enligt utskottet underlätta den
kommunala tillsynen. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i 7 kap. 21 § andra stycket alkohollagen.
Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 11 delvis avstyrks.
Mot bakgrund av de problem som funnits med
folkölsförsäljning från ambulerande försäljare delar
utskottet regeringens bedömning att rätten till
ölservering i samband med ambulerande korv- och
glassförsäljning eller liknande avskaffas. Även
motion 2000/01:So55 (m) yrkande 12 avstyrks.
Enligt utskottet behöver de nya reglerna som rör
folkölstillsynen följas upp för att man skall se om
bristerna när det gäller försäljningen av folköl
minskar. Utskottet är därför positivt till att
Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag att närmare
följa folkölförsäljningens utveckling när det gäller
ungdomar och att utvärdera tillämpningen och
effekterna av alkohollagens bestämmelser när det
gäller öl.
Vissa sanktioner och straffbestämmelser
Att bjuda underårig på alkoholdryck
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen (s. 72 f.) att
förbudet i 3 kap. 9 § alkohollagen mot att anskaffa
alkoholdrycker till underåriga utökas till att
omfatta även att bjuda för förtäring på stället, om
det med hänsyn till den bjudnes ålder och
omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt
(tredje stycket).
Regeringen framhåller att det självklart inte är
meningen att alkohollagen skall tillåta att förbudet
mot att överlämna alkoholdrycker till ungdomar
kringgås genom att ungdomar i stället bjuds på stora
mängder alkohol "för förtäring på stället".
Bestämmelsen i 3 kap. 9 § alkohollagen har mot den
bakgrunden fått en olycklig utformning och bör
enligt regeringens mening reformeras. Ett totalt
förbud skulle emellertid leda för långt. Det skulle
t.ex. medföra förbud mot att servera nattvardsvin
till unga, bjuda unga deltagare på champagne vid en
bröllopsfest eller att låta sina barn ens i de övre
tonåren få smaka på ett glas vin till maten.
Regeringen föreslår därför att förbudet mot att
lämna alkoholdrycker till underåriga skall omfatta
även fallet då någon bjuder för förtäring på
stället, om det med hänsyn till den bjudnes ålder
och omständigheterna i övrigt är uppenbart
oförsvarligt (3 kap. 9 § tredje stycket
alkohollagen). Vad som är uppenbart oförsvarligt får
överlämnas till rättstillämpningen att bedöma. Den
unge får naturligtvis inte bjudas på sådana mängder
att han eller hon riskerar att skadas, utnyttjas
eller annars fara illa. Någon exakt mängd alkohol
som den unge kan bjudas kan inte anges utan måste
vara beroende av den unges ålder och mognad,
situationen under vilken han eller hon bjuds och hur
han eller hon som individ reagerar på alkohol.
Exempel på uppenbart oförsvarligt bjudande är att
låta ungdomar delta i spritfester och liknande. Även
ett ofta återkommande bjudande av alkohol kan vara
uppenbart oförsvarligt. Ett regelbundet alkoholintag
är ofta skadligt för ungdomar, även om mängden
alkohol vid varje tillfälle är liten. Enligt
regeringens mening får vissa sådana förfaranden
bedömas som så allvarliga att de bör leda till
fängelsestraff, t.ex. om någon medvetet inriktar sig
på att locka ungdomar att dricka sig berusade.
Som en konsekvens av förslaget bör även
straffbestämmelsen i 10 kap. 6 § förtydligas så att
olovligt anskaffande av alkoholdrycker även inne-
fattar att överlämna eller bjuda på alkoholdryck i
strid med den nya lydelsen i 3 kap. 9 §.
Motion
I motion 2000/01:So63 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s,
mp, kd, v) begärs tillkännagivande om att
bestämmelsen om att bjuda ungdomar på alkohol
preciseras så att avsikten uppnås att ge barn och
unga en alkoholfri uppväxt (yrkande 3). Motionärerna
föreslår att det i författningsmotiveringen tydligt
skrivs in att endast servering i obetydlig
omfattning skall vara tillåten i fråga om ungdomar.
Utskottets bedömning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att
utöka förbudet mot att anskaffa alkoholdrycker till
underåriga. Som framgår av förslaget överlämnas till
rättstillämpningen att avgöra vad som i en situation
då någon bjuder en underårig på alkoholdrycker skall
anses vara "uppenbart oförsvarligt". Därvid skall
enligt propositionen bl.a. beaktas den mängd alkohol
som bjuds den underårige. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag till 3 kap. 9 § tredje
stycket samt till 10 kap. 6 § alkohollagen. Motion
2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 3 avstyrks i
den mån den inte är tillgodosedd med det anförda.
Lagförslaget i övrigt
Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen
att förutom de ovan behandlade förslagen till
ändring i alkohollagen (1994:1738) anta ytterligare
ett antal förslag till ändring i samma lag.
Lagförslagets lydelse i dess helhet framgår av
bilaga 1.
Utskottet tillstyrker lagförslaget i övrigt.
Alkoholfrågor i övrigt
Åldersgränser och detaljhandelsmonopolet
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att myndighetsåldern 18
år skall gälla i all alkohollagstiftning (yrkande
13). Motionärerna anför att om myndighetsåldern
används generellt som åldersgräns skulle problemen
med överlämnande av gåva, lån eller att bjuda på
spritdrycker, vin eller starköl avsevärt reduceras.
Enligt motionärerna bör regeringen återkomma med
förslag från dessa synpunkter.
I motion 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och
Mikael Odenberg (båda m) begärs tillkännagivande om
försäljning av alkoholhaltiga drycker i licensierade
butiker (yrkande 4). Enligt motionärerna är nästa
steg mot en alkoholpolitik med folklig förankring
att avveckla Systembolaget och tillåta
alkoholförsäljning i licensierade butiker.
Bakgrund
I 5 kap. 1 § alkohollagen stadgas bl.a. att för
detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall
det finnas ett särskilt för ändamålet bildat
aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.
Enligt 3 kap. 8 § alkohollagen får vid detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl varor inte säljas
eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt
20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl
och servering av alkoholdrycker i fråga om den som
inte har fyllt 18 år.
Socialutskottet har i samband med behandlingen av
regeringens proposition 1999/2000:134 Vissa
alkoholfrågor m.m. i betänkande 1999/2000:SoU4 Vissa
alkoholfrågor behandlat bl.a. motionsyrkanden
rörande åldersgränser i alkohollagen. Utskottet
anförde (s. 76) att det vidhöll sitt tidigare
ställningstagande och således inte var berett att ta
initiativ till någon ändring av de aktuella
åldersgränserna. Aktuella motioner avstyrktes. Detta
blev riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).
Med anledning av regeringens proposition 2000/01:20
Nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador i betänkande 2000/01:SoU8 med samma
namn har utskottet senast behandlat och avstyrkt
motionsyrkanden rörande dels avskaffande av
detaljhandelsmonopolet, dels förändringar av
åldersgränserna i alkohollagen. Utskottet anförde i
sin bedömning bl.a. följande (s. 27).
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
Systembolagets detaljhan-delsmonopol rörande vin,
sprit och starköl. Detta är ett viktigt
alkoholpolitiskt instrument för att Sverige även
fortsättningsvis skall ha en kontrollerad och
ansvarsfull försäljning av alkohol. Motionerna
2000/01:So23 (m) yrkande 2, 2000/01:So210 (m),
2000/01:So276 (m) yrkande 3 samt 2000/01:So300 (m)
yrkande 5 avstyrks.
Utskottet vidhåller också sin inställning vad
gäller aktuella åldersgränser i 3 kap. 8 §
alkohollagen. Motionerna 2000/01:So26 (kd) yrkande
4, 2000/01:So300 (m) yrkande 6 och 2000/01:So423 (m)
yrkande 1 avstyrks.
Till betänkandet fogades i denna del reservationer i
denna del från (m) och (kd). Riksdagen följde
utskottet (rskr. 2000/01:144).
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller tidigare ställningstagande och
är således inte berett att ta initiativ till någon
ändring av den aktuella bestämmelsen i alkohollagen
om åldersgränser. Motion 2000/01:So55 (m) yrkande 13
avstyrks därför.
Utskottet vidhåller liksom tidigare att
Systembolagets detaljhandelsmonopol är ett av de
viktigaste inslagen i den svenska alkoholpolitiken
och bör därför inte upphävas. Motion 2000/01:So57
(m) yrkande 4 avstyrks.
Alkoholreklam m.m.
Motioner
I motion 2000/01:So55 av Chris Heister m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om marknadsföring på
serveringsställen (yrkande 5). Motionärerna anför
att reglerna i alkohollagen om marknadsföring på
serveringsställen samt prissättning är exempel på
onödig byråkrati som bör utmönstras ur
lagstiftningen. I motion 2000/01:So300 av Chris
Heister m.fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar att
upphäva lagregleringen av marknadsföring och
prissättning på restauranger (yrkande 8).
I motion 2000/01:So57 av Margareta Cederfelt och
Mikael Odenberg (båda m) begärs tillkännagivande om
att tillåta reklam samt marknadsföring av
spritdrycker, vin och starköl gentemot allmänheten
(yrkande 3). Motionärerna anför att det svenska
förbudet mot alkoholreklam betyder allt mindre i en
globaliserad värld, då utländska tidskrifter
innehåller alkoholreklam som riktar sig till
enskilda individer. Enligt motionärerna är det
märkligt att Vin & Sprit AB har en form av
marknadsföring utomlands och ett annat regelverk för
sin marknadsföring i Sverige.
Bakgrund
Särskilda regler för marknadsföring av
alkoholhaltiga drycker till konsumenter finns i 4
kap. 8-13 §§ alkohollagen. Reglerna omfattar endast
alkoholdrycker, dvs. drycker som innehåller mer än
2,25 volymprocent alkohol. Alkoholdrycker får inte
marknadsföras genom kommersiella annonser i
tidningar (med undantag för folköl), radio eller TV,
enligt 1 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) och
1 kap. 12 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vid
marknadsföring på annat sätt, dvs. på annat sätt än
genom kommersiell annons i tidningar, radio eller
TV, ställs det i lagen upp ett krav på särskild
måttfullhet. Vad som är särskild måttfullhet har
definierats främst genom Konsumentverkets riktlinjer
på området (KOVFS 1979:5 och 6). Alkohollagen
innehåller också en särskild bestämmelse om att
marknadsföring av alkoholdrycker inte får rikta sig
särskilt till eller skildra barn och ungdomar (4
kap. 8 § andra stycket alkohollagen).
I proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för
att förebygga alkoholskador föreslog regeringen (s.
56 ff.) att med hänsyn framför allt till skyddet för
ungdomen borde åtgärder vidtas för att hindra att
gällande alkoholreklamregler kringgås genom
marknadsföring av alkoholhaltiga lättdrycker. En
särskild utredare borde tillkallas med uppgift att
se över bl.a. möjligheterna att begränsa
alkoholindustrins sponsring inom idrotten. I
betänkande 2000/01:SoU8 med samma namn anförde
utskottet i denna del bl.a. följande (s. 30).
Den svenska alkoholpolitiken har som ett av dess
huvudsyften att skydda barn och ungdom från
alkoholens negativa sidor. När det gäller alkoholre-
klamens utformning är dessa unga följaktligen en
skyddsvärd grupp. Detta gäller enligt utskottets
uppfattning även indirekt alkoholreklam. Alla
kringgåenden av gällande alkoholreklamregler måste
självklart motverkas. Utskottet delar bedömningen
att alkoholbranschens egenåtgärder på området inte
kommit att medföra en sådan utveckling på området
som utskottet tidigare förutsatt. Utskottet noterar
att regeringen har för avsikt att återkomma till
riksdagen efter EG-domstolens avgörande i ett mål
som rör de svenska bestämmelserna om marknadsföring
av alkoholdrycker. Vad gäller sponsring ser
utskottet positivt på att en särskild utredare skall
belysa möjligheterna att minska alkoholbranschens
inflytande över idrotten. Med det anförda får motion
2000/01:So495 (s) anses i allt väsentligt
tillgodosedd. Motion 2000/01:So23 (m) yrkande 4
avstyrks.
Detta blev riksdagens beslut (rskr. 2000/01:144).
Efter begäran om förhandsavgörande av Stockholms
tingsrätt har EG-domstolen den 8 mars 2001 meddelat
dom i mål (C-405/98) mellan Konsumentombudsmannen
och Gourmet International Products AB (GIP). I domen
fastslår EG-domstolen att de nuvarande artiklarna
28, 30, 46 och 49 i EG-fördraget inte utgör hinder
mot ett sådant förbud mot kommersiella annonser för
alkoholdrycker som det som föreskrivs i 2 § lagen
(1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring
av alkoholdrycker (numera 4 kap. 11 § alkohollagen),
om det inte mot bakgrund av de faktiska och
rättsliga omständigheter som kännetecknar
förhållandena i den berörda medlemsstaten framgår
att det är möjligt att skydda folkhälsan mot
alkoholens skadeverkningar genom åtgärder som i
mindre utsträckning påverkar handeln inom
gemenskapen. Stockholms tingsrätt har ännu inte
avgjort målet.
Enligt 6 kap. 6 § alkohollagen får priser på
alkoholdrycker vid servering inte sättas lägre än
inköpspriset för varan jämte skäligt tillägg.
Priserna skall avvägas så att försäljning av drycker
med högre alkoholhalt inte främjas. I 6 kap. 7 §
anges att på ett serveringsställe får åtgärder inte
vidtas i syfte att förmå någon gäst till inköp av
alkoholdrycker.
I betänkandena 1995/96:SoU3 Alkoholfrågor och
1997/98:SoU7 med samma namn avstyrktes också
motionsyrkanden om att 6 och 7 §§ i 6 kap.
alkohollagen skulle upphävas. Utskottet fann att det
var viktigt att motverka förekomsten av lockpriser
på alkoholvaror i samband med servering. Utskottet
ansåg också att priserna skall avvägas så att
försäljning av drycker med högre alkoholhalt inte
främjas. Utskottet uttalade vidare att en
ansvarsfull alkoholservering inte kan förenas med
att gästerna förmås till akoholkonsumtion. Riksdagen
följde utskottet (prot. 1995/96:27 och 1997/98:13).
Socialutskottet behandlade senast i betänkande
1999/2000:SoU4 Vissa alkoholfrågor motionsyrkanden
om avskaffande av alkohollagens bestämmelser om
bl.a. prissättning och animeringsförbud. Utskottet
(s. 81) vidhöll sin tidigare inställning i dessa
frågor och avstyrkte aktuella motioner. Detta blev
riksdagens beslut (rskr. 1999/2000:42).
Utskottets bedömning
Utskottet vidhåller sin inställning vad gäller
marknadsföring och prissättning av alkoholdrycker på
serveringsställen. Motionerna 2000/01:So55 (m)
yrkande 5 och 2000/01:So300 (m) yrkande 8 avstyrks
därför.
Alkoholpolitiken skall, som utskottet tidigare
anfört, syfta till att minska alkoholens medicinska
och sociala skadeverkningar. Särskilt viktigt är att
skydda barn och ungdom från alkoholens negativa
sidor. Denna grupp har därför ett högt skyddsvärde
när det gäller både direkt och indirekt
alkoholreklam. Enligt utskottet skulle ett bifall
till motion 2000/01:So57 (m) yrkande 3 motverka
syftet med alkoholpolitiken och lämna fritt att
rikta alkoholreklam direkt till barn och ungdom.
Motionen bör därför avstyrkas.
Partihandel m.m.
Motioner
I motion 2000/01:So276 av Leif Carlson (m) begärs
tillkännagivande om nuvarande problem på marknaden
för partihandel med alkoholdrycker (yrkande 1).
Motionären anför att upphandling av produkter
fortfarande bedöms mot en av Systembolaget på
förhand uppgjord produktplan. En generell effekt av
nuvarande reglering är att etablerade företag och
produkter gynnas på bekostnad av nya. Detta genom
att stor volym är ett krav för att få finnas kvar på
Systembolagets hyllor. Konkurrensen minskar
därigenom. Inget egentligt värde fästs heller vid
varumärken och liknande. Rättssäkerheten för den
enskilde importören blir liten. Det måste i princip
finnas ett formellt fel i handläggningen för att
Alkoholsortimentsnämnden skall kunna ingripa. Vidare
begärs att regeringen lägger fram förslag till
ändring i syfte att skapa en bättre fungerande
marknad för partihandel med alkoholdrycker (yrkande
2). Långsiktigt sett löses problemen enligt
motionärens uppfattning bäst genom en avveckling av
Systembolagets monopol till förmån för ett system
där licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.
I motion 2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m)
yrkas att riksdagen beslutar att avveckla kravet på
tillverkningstillstånd enligt alkohollagen (yrkande
12). Motionärerna anför att samma skäl som
motiverade avskaffandet av tillståndskravet vid
partihandel, är tillämpliga även på systemet för
tillverkningstillstånd. En samordning bör även här
kunna sökas, i första hand med skattekontrollen.
Bakgrund
I 4 kap. 1-7 §§ alkohollagen regleras frågan om
partihandel m.m. med spritdrycker, vin och starköl.
Sådan handel får bedrivas endast av den som har
godkänts som upplagshavare eller registrerats som
varumottagare för sådana varor enligt 9 eller 12 §
lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer
att rätten till partihandel endast avser den dryck
som omfattas av godkännandet som upplagshavare eller
registreringen som varumottagare enligt
bestämmelserna i lagen om alkoholskatt. Utöver vad
som anges i första stycket får partihandel med
spritdrycker, vin och starköl bedrivas av
detaljhandelsbolaget i enlighet med vad som anges i
5 kap. 1 § tredje stycket.
Bestämmelser om bl.a. tillverkningstillstånd finns
i 7 kap. 1-4 §§ alkohollagen. Av bestämmelserna
följer bl.a. att tillverkningstillstånd får meddelas
endast den som visar att han med hänsyn till sina
personliga och ekonomiska förhållanden och
omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva
verksamheten. Sökanden skall också visa att han har
tillfredsställande lagringsmöjligheter. Vid
tillståndsprövningen skall särskild hänsyn tas till
om sökanden är laglydig och benägen att fullgöra
sina skyldigheter mot det allmänna.
Utskottets bedömning
Utskottet är inte berett att ta något initiativ med
anledning av motionerna 2000/01:So276 (m) yrkandena
1 och 2 samt 2000/01:So300 (m) yrkande 12, varför
dessa avstyrks.
Övriga frågor
Motioner
I motion 2000/01:So369 av Rolf Olsson m.fl. (v)
begärs att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att utarbeta en klarare definition av
begreppet alkoholfritt i enlighet med vad i motionen
anförs om att sätta gränsen till 0,50 volymprocent
och därunder (yrkande 2). Motionärerna anser att det
behövs en närmare definition om vad som skall få
kallas alkoholfritt. De anser att även Sverige bör
införa EU:s gräns för vad som anses som
alkoholfritt, 0,50 volymprocent. Detta för med sig
att exempelvis lättöl kommer att betraktas som en
alkoholhaltig dryck och som det då kan vara olagligt
att göra reklam för.
I motion 2000/01:So267 av Per Bill (m) yrkas att
riksdagen beslutar att upphäva 6 kap. 9 § första
stycket alkohollagen. Motionären anför att av
alkohollagen framgår att man på serveringsställe där
serveringstillstånd gäller inte får låta gästerna
dricka andra alkoholdrycker än sådana som har
serverats i enlighet med tillståndet. Enligt
motionärens uppfattning bör en restaurang som har
rätt att servera en viss alkoholdryck också ha rätt
att - eventuellt mot ersättning - låta gästerna
förtära motsvarande medhavda alkoholdrycker.
Bakgrund
I 1 kap. alkohollagen finns bestämmelser med
definitioner av olika alkoholdrycker.
Alkoholutredningen har i sitt betänkande
Bestämmelser om alkoholdrycker (SOU 2000:59) lämnat
förslag om ändrade definitioner för olika
alkoholdrycker. Regeringen anför i proposition
2000/01:97 (s. 20) att Alkoholutredningens förslag
kräver ytterligare utredning och att regeringen med
hänsyn härtill väljer att återkomma till denna fråga
vid ett senare tillfälle.
Enligt 6 kap. 9 § alkohollagen får på
serveringsställe där serveringstillstånd gäller inte
någon dricka eller tillåtas dricka andra
alkoholdrycker än sådana som har serverats i
enlighet med tillståndet. Detta gäller dock inte på
hotellrum. Vidare framgår bl.a. att alkoholdrycker
som inte får serveras i en lokal som avses i denna
paragraf inte heller får förvaras i sådan lokal
eller tillhörande utrymmen i annat fall än när det
är uppenbart att drycken inte är avsedd att drickas
på stället. Förbuden enligt paragrafen gäller inte i
fråga om öl.
Utskottets bedömning
Regeringen har för avsikt att ytterligare utreda
frågan om definitioner för olika alkoholdrycker.
Utskottet anser att regeringens kommande förslag bör
avvaktas och avstyrker därför motion 2000/01:So369
(v) yrkande 2.
Något initiativ från riksdagens sida bör, enligt
utskottets mening, inte tas med anledning av motion
2000/01:So267 (m). Även denna motion avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkandena 1 och
2, 2000/01:So59 samt 2000/01:So201,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
2. beträffande auktioner m.m. av
alkoholdrycker
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 4
antar 5 kap. 3 § i regeringens förslag till lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738),)
3. beträffande vidgad möjlighet till
auktioner m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 3
delvis och 2000/01:So206,
res. 3 (m)
4. beträffande återförsäljning
att riksdagen antar 4 kap. 1 § tredje stycket, 4 kap. 6 §
andra stycket och 5 kap. 1 § tredje stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738),
5. beträffande lördagsöppet
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So56,
2000/01:So58 yrkande 1, 2000/01:So60,
2000/01:So61 yrkande 1, 2000/01:So62 samt
2000/01:So63 yrkande 1 godkänner regeringens
förslag om detaljhandelsbolagets öppettider på
lördagar i enlighet med avsnitt 4.2.2. i
propositionen,
res. 4 (v, kd, c, mp)
res. 5 (m) - motiv.
6. beträffande rätt att överklaga
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So58 yrkande 2 och
2000/01: So61 yrkande 2,
res. 6 (mp)
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So55 yrkande
4, 2000/01:So57 yrkande 1, 2000/01:So61 yrkande
3, 2000/01:So63 yrkande 2 och 2000/01:So300
yrkande 7 antar 6 kap. 4 § första stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738),
res. 7 (m)
res. 8 (mp)
8. beträffande allsidig matlagning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkandena 6-8,
2000/01:So57 yrkande 2, 2000/01:So300 yrkande 9,
2000/01:So317 och 2000/01:So347,
res. 9 (m)
9. beträffande tillfälliga tillstånd
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So55 yrkande 9
antar 6 kap. 5 § i regeringens förslag till lag
om ändring i alkohollagen (1994:1738),
res. 10 (m)
10. beträffande serveringstillstånd vid
vissa privata arrangemang
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 5
antar 6 kap. 1 § andra stycket i regeringens
förslag till lag om ändring i alkohollagen
(1994:1738),
11. beträffande lämplighetskravet
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So55
yrkandena 10 och 11 delvis samt 2000/01:So300
yrkande 10 antar 7 kap. 8 § och 19 § 5 i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738),
res. 11 (m)
res. 12 (mp)
12. beträffande anställd personal
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So54 antar 6 kap.
3 § fjärde stycket i regeringens förslag till
lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
13. beträffande representationsrätt
att riksdagen avslår motion 2000/01:So55
yrkande 3 delvis,
res. 13 (m)
14. beträffande restaurangrapporten
att riksdagen avslår motion 2000/01:So61 yrkande 4,
res. 14 (mp)
15. beträffande anmälningsplikt m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:So58 yrkande
3, 2000/01:So61 yrkande 5, 2000/01:So417,
2000/01:So429 samt 2000/01:Sf274 yrkandena 35
och 36 antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1
a § och 7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens
förslag till lag om ändring i alkohollagen
(1994:1738),
res. 15 (mp)
16. beträffande sanktion vid försummelse
m.m.
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So55 yrkande 11
delvis antar 7 kap. 21 § andra stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738),
res. 16 (m) - delvis
17. beträffande ambulerande
folkölsförsäljning
att riksdagen avslår motion 2000/01:So55 yrkande 12,
res. 16 (m) - delvis
18. beträffande att bjuda underårig på
alkoholdryck
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:So63 yrkande 3
antar 3 kap. 9 § tredje stycket och 10 kap. 6 §
i regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738),
res. 17 (mp)
19. beträffande förslaget till lag om
ändring i alkohollagen i övrigt
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738) i övrigt i den mån det
inte omfattas av vad utskottet hemställt under
tidigare moment,
20. beträffande åldersgränser och
detaljhandelsmonopolet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 13 och
2000/01:So57 yrkande 4,
res. 18 (m)
21. beträffande alkoholreklam
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So55 yrkande 5,
2000/01: So57 yrkande 3 och 2000/01:So300
yrkande 8,
res. 19 (m)
22. beträffande partihandel m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So276 yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:So300 yrkande 12,
res. 20 (m)
23. beträffande övriga frågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So267 och
2000/01:So369 yrkande 2.
res. 21 (m)
Stockholm den 15 maj 2001
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Conny Öhman (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Elisebeht Markström
(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas
Julin (mp), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson
(s), Lars Elinderson (m) och Harald Nordlund (fp).
Reservationer
1. Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "Motionen
avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det stora
alkoholproblemet i Sverige "svart-spriten". Den
växande "svarta" marknaden gör att t.ex.
ålderskontrollen på Systembolaget och på
restaurangerna blir meningslös. De höga
alkoholskatterna hindrar heller inte den som köper
"svartsprit", utan ökar bara lönsamheten för alla
parter på den "svarta marknaden" och uppmuntrar
därigenom till ytterligare olagliga affärer. Enligt
utskottet bör målet för akoholpolitiken vara att
minska alkoholens medicinska och sociala
skadeverkningar samtidigt som dess positiva sociala
och livskvalitetshöjande effekter - när de brukas
måttfullt - bejakas. För att uppnå detta måste det
goda bruket accepteras och inte motverkas av
svårförståeliga restriktioner. Utskottet anser att
endast då kan en effektiv alkoholpolitik som bidrar
till att minska alkoholskador få en folklig
förankring och förståelse. Enligt utskottets
uppfattning kräver en ny alkoholpolitik en
kombination av samverkande åtgärder. Onödiga
begränsningar och krångel måste tas bort. Svartsprit
och kriminalitet måste bekämpas genom förstärkta
resurser till bl.a. tullen. Den legala och
beskattade alkoholens tillgänglighet måste öka och
dess pris sänkas. Enligt utskottet måste också
hjälpen till missbrukarna förstärkas och
effektiviseras. Det bästa sättet att få ett bättre
förhållningssätt till alkohol är genom uthållig
upplysning och information så att den enskilde
känner sig delaktig i en politik som är förståelig.
Utskottet anser vidare att ett mer positivt synsätt
och en större öppenhet för andra länders traditioner
måste till, särskilt om vi vill nyttja vårt
ordförandeskap i EU för att påverka omvärlden. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So55 (m) yrkandena 1 och 2 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att riksdagen med anledning av av motion 2000/01:So55
yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna
2000/01:So59 samt 2000/01: So201 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m. (mom. 1)
Harald Nordlund (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "Motionen
avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att svenska
alkoholpolitiken syftar till att minska
alkoholmissbruket och skadorna på grund av alkohol,
här inräknat såväl medicinska som sociala skador.
Världshälsoorganisationen (WHO) har för ett par år
sedan antagit en alkoholpolitisk aktionsplan som ger
ett mycket starkt stöd för de principer som den
svenska alkoholpolitiken vilar på. Enligt utskottet
är det viktigaste som kan göras just nu för att
begränsa folkhälsoskadorna av en ökad
alkoholkonsumtion att sträva efter att upprätthålla
den aktiva prispolitiken och detaljhandelsmonopolet
så långt det är möjligt. Utskottet anser också att
med tanke på tendensen till ökning av ungdomars
konsumtion av alkohol är det synnerligen viktigt att
prioritera det alkoholförebyggande arbetet bland de
yngre. Samtliga elever på mellanstadiet måste få
droginformation, men även andra ålderskategorier bör
komma i fråga för informationsinsatser. Enligt
utskottet bör vidare Socialstyrelsen få i uppdrag
att tillsammans med Folkhälsoinstitutet initiera hur
arbetet med barn till missbrukare kan implementeras
i olika ordinarie verksamheter inom socialtjänsten,
skolan och hälso- och sjukvården. Utbildning av
olika personalgrupper om dessa barns behov måste
också komma till stånd. Langningen och annan
missbruksfrämjande brottslighet måste också
motverkas. Vidare anser utskottet att ökade resurser
måste gå till vård av unga alkohol- och
drogmissbrukare. Enligt utskottet bör vårdplatser på
behandlingshem prioriteras för yngre och kommunerna
måste köpa det antal platser som krävs. Utskottet
anser också att det krävs kommunalt samarbete för
att bättre utvärdera och mäta resultaten i
ungdomsvården. Detta både för att få kontroll över
kostnaderna samtidigt som vårdkvaliteten kan
förbättras. Slutligen anser utskottet att också
handeln med svartsprit måste motverkas. Enligt
utskottet förs kampen mot svartspriten bäst genom
polisiära åtgärder och informationskampanjer. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So59 (fp) ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande inriktningen på den svenska
alkoholpolitiken m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So59 och med
avslag på motionerna 2000/01:So55 yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:So201 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Vidgad möjlighet till auktioner m.m.
(mom. 3)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Även motionerna" och slutar med "m.m.
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet finns det ingen alkoholpolitisk
mening i att begränsa möjligheten att anordna sprit-
, vin- och starkölsauktioner liksom möjligheten för
provning av alkoholdrycker enbart till Systembolaget
AB, utan även andra bör ges sådana möjligheter. Den
nuvarande alkoholpolitiken tar inte hänsyn till
globaliseringen där alla i dag enkelt kan resa
utomlands för att delta på vinauktioner. Enligt
utskottet skulle variation och ökade valmöjligheter
skapas om vinauktioner tilläts utanför
Systembolaget. Utöver de uppenbara fördelarna med
att kunna utveckla och förenkla utövandet av det
positiva vinintresset skulle vinauktioner möjliggöra
provning av flera årgångar av samma vin eller från
samma vingårdar och ge möjligheter för dödsbon och
konkursförvaltare att omsätta vinsamlingar till
likvida medel. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande
3 delvis och 2000/01:So206 (m) ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande vidgad möjlighet till auktioner
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
3 delvis och 2000/01:So206 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Lördagsöppet (mom. 5)
Ingrid Burman (v), Chatrine Pålsson (kd), Rolf
Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Thomas Julin (mp)
och Kenneth Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med
"öppettider på lördagar" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag om
detaljhandelsbolagets öppethållande på lördagar.
Några hållbara argument för lördagsöppet har enligt
utskottet inte framkommit under den korta
försöksperioden. Ett motiv som anges i propositionen
för ett generellt lördagsöppet på Systembolaget är
servicenivån och behovet av ökad legitimitet för
Systembolaget. Av den aktuella forskarrapporten
framgår att det redan finns ett gott förtroende hos
allmänheten för dagens servicenivå, och tidigare
undersökningar har visat att de allra flesta inte
vill ha lördagsöppet om det resulterar i ökad
misshandel. För utskottet innebär detta att det
torde finnas ett mandat för att förlänga försöket
med lördagsöppet för att verkligen säkerställa att
några tydliga negativa följdverkningar inte uppstår.
Forskarrapporten ger heller inte stöd för att
lördagsöppna Systembutiker motverkar försäljning av
svartsprit. Drygt 80 % av dem som köpt svartsprit
angav att öppettiderna inte spelade någon roll.
Däremot var priset en avgörande betydelse, vilket
inte är förvånande. Mot denna bakgrund, och då det
med all sannolikhet finns ett stort mörkertal vad
gäller ökad misshandel och ökat rattfylleri, anser
utskottet att riksdagen inte ska besluta om
lördagsöppet på Systembolaget i hela landet utan
förlänga försöksperioden ytterligare 1 år och under
denna tid fortsätta att följa utvecklingen på samma
sätt som nu gjorts. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:So56
(c), 2000/01:So60 (v), 2000/01:So61 (mp) yrkande 1
och 2000/01:So62 (kd) och med anledning av
motionerna 2000/01:So58 (s) yrkande 1 och
2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 1 ge
regeringen till känna. Utskottet anser att riksdagen
inte bör godkänna regeringens förslag om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande lördagsöppet
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:So56,
2000/01:So60, 2000/01:So61 yrkande 1 och
2000/01:So62 samt med anledning av motionerna
2000/01:So58 yrkande 1 och 2000/01:So63 yrkande
1 dels inte godkänner regeringens förslag om
detaljhandelsbolagets öppettider på lördagar i
enlighet med avsnitt 4.2.2 i propositionen, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
5. Lördagsöppet (mom. 5, motiveringen)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser att den
del av utskottets bedömning som på s. 19 börjar med
"Enligt utskottet" och slutar med "vad gäller
öppethållande." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det av vikt att den illegala
handeln med alkoholdrycker kraftfullt motverkas.
Skall denna kamp nå framgång måste fler människor
välja att handla legal framför illegal alkohol.
Utskottet vidhåller att en väg att uppnå detta kan
vara att öka tillgängligheten till legal alkohol.
Utskottet anser att det sker bäst genom att
detaljhandelsmonopolet avskaffas och att i stället
en rätt att försälja alkoholdrycker genom
licensierade butiker införs. Ett steg på vägen är
dock att Systembolagets service förbättras t.ex. vad
gäller öppethållande.
6. Rätt att överklaga (mom. 6)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande
2 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet bör rätten att överklaga beslut om
serveringstillstånd utvidgas. Även om
kommunaliseringen i stort måste anses som lyckad
torde vid dessa ärenden finnas en risk för godtycke
eller hänsyn till andra mål än alkoholpolitiska,
liksom för jäv. Om en kommun således har underlåtit
att fatta eller har fattat olämpliga eller oriktiga
principiella beslut i alkoholserveringsärenden bör,
enligt utskottet, därför en rätt att överklaga dessa
beslut ges till berörda lokala myndigheter inklusive
socialtjänsten, samt länsstyrelserna. Utskottet
anser även att rättssäkerhetsprinciper i allmänhet
bjuder att utvidga överklaganderätten i ärenden
rörande serveringstillstånd. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med ett lagförslag i
enlighet med det anförda. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61
(mp) yrkande 2 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande rätt att överklaga
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 yrkande 2
och med avslag på motion 2000/01:So58 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
7. Serveringstider (mom. 7)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med
"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör avslå regeringens
förslag vad gäller serveringstider. Enligt
utskottets uppfattning måste det vara bättre att
tillåta lagliga restauranger - även med
alkoholservering - att ha öppet när och om det finns
en efterfrågan än att genom skärpta regler driva
fram en expansion av verksamhet med
svartklubbskaraktär med allt vad det innebär av
kriminalitet. Det är angeläget att restauranger kan
stänga under lugna former efter det att
alkoholserveringen har avslutats. Enligt utskottets
mening bör därför reglerna om restaurangers
stängningstider avskaffas helt. Stängningstiden
skall således vara en angelägenhet för respektive
restaurangägare. Utskottet anser inte heller att det
finns någon anledning att i lag reglera när på dagen
alkoholservering får börja. Det upplevs endast som
otillbörligt förmynderi att staten bestämmer att
ingen får serveras alkohol före klockan 11.00.
Enligt utskottet bör därför även denna reglering
avskaffas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 4,
2000/01: So57 (m) yrkande 1 och 2000/01:So300 (m)
yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
4, 2000/01:So57 yrkande 1 och 2000/01:So300
yrkande 7 och med avslag på motionerna
2000/01:So61 yrkande 3 och 2000/01:So63 yrkande
3 dels avslår 6 kap. 4 § första stycket i
regeringens förslag om lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Serveringstider (mom. 7)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med
"yrkande 7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag vad gäller
serveringstider. Enligt utskottet bör i alkohollagen
införas en bestämmelse som sätter klockan 3.00 som
yttersta tidsgräns för servering av alkoholdrycker i
lokaler med serveringstillstånd. Enligt utskottet
bör behovet av lugn och trygghet i storstädernas
centrala delar väga tyngre än vissa människors
önskan att bli serverade alkohol mellan 3.00 och
5.00 på natten. Utskottet vill också påminna om att
polisen i Stockholm har rekommenderat förslaget om
stopptiden klockan 3.00 och att det inte finns någon
motsättning mellan en yttersta stopptid klockan 3.00
och propositionens förslag om ett uppdrag till
Folkhälsoinstitutet att verka för allmänt tidigare
restaurangvanor. Enligt utskottet bör således i
denna del förslaget i lagrådsremissen till den
aktuella propositionen genomföras. Utskottet anser
även att de i alkohollagen angivna
serveringstiderna, med tanke på ungdomsfylleriet,
bör utsträckas att gälla för folköl. Regeringen bör
snarast återkomma till riksdagen med ett förslag i
enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61
(mp) yrkande 3 och 2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v)
yrkande 2 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande serveringstider
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande
3 och 2000/01:So63 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 2000/01:So55 yrkande 4, 2000/01:So57
yrkande 1 och 2000/01:So300 yrkande 7 dels
avslår 6 kap. 4 § första stycket i regeringens
förslag om lag om ändring i alkohollagen
(1994:1738), dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
9. Allsidig matlagning m.m. (mom. 8)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "(kd)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har starka gemenskaper
och goda sociala miljöer betydelse vid
alkoholförtäring, då de minskar risken för både
missbruk och våldsamheter. Förbättrade
förutsättningar att under kontrollerade former
servera vin, öl och sprit till rimliga priser,
möjliggör för restauranger att ersätta drickande i
avskildhet och utan social kontroll. Enligt
utskottet bör alkoholpolitiken därför förändras i
syfte att ge människor bättre möjligheter att umgås
på restauranger, pubar och barer. Utskottet anser
att det med nuvarande reglering i alkohollagen om
allsidig matlagning och mattvång är svårt för nya
typer av restauranger att etablera sig. Möjligheten
att serveras alkohol på en kvarterspub saknas i stor
utsträckning, varför svenskarna dricker hemma innan
de går ut. Konsumtionen blir därför ofta högre än om
det hade varit möjligt att besöka en enkel bar.
Enligt utskottet bör mattvånget därför avskaffas.
Utskottet anser vidare att möjligheterna att
servera vin och starköl i foajé till teater eller
konsertlokal under pauser i föreställningen bör
utökas till att även gälla spritdrycker samt också
tillåta servering såväl före som efter
föreställningen. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55
(m) yrkandena 6-8, 2000/01:So57 (m) yrkande 2,
2000/01:So300 (m) yrkande 9 och 2000/01:So317 (s) ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande allsidig matlagning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55
yrkandena 6-8, 2000/01:So57 yrkande 2,
2000/01:So300 yrkande 9 och 2000/01: So317 samt
med avslag på motion 2000/01:So347 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
10. Tillfälliga tillstånd (mom. 9)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med
"yrkande 9 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker den föreslagna skärpningen av
alkohollagen som innebär att innehavare av
tillfälligt tillstånd för servering i slutet
sällskap endast får köpa spritdrycker, vin och
starköl hos Systembolaget AB. Enligt utskottet är
detta ett otillbörligt ingrepp i konkurrensen som
saknar alkoholpolitisk betydelse. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So55 (m) yrkande 9 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande tillfälliga tillstånd
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 9
dels avslår 6 kap. 5 § i regeringens förslag om
lag om ändring i alkohollagen (1994:1738), dels
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
11. Lämplighetskravet (mom. 11)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med
"yrkande 10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottets uppfattning är att de krav alkohollagen
ställer på restaurangägare skall vara tydliga och
relevanta. Serveringstillstånd skall således
meddelas den som med hänsyn till sina personliga och
ekonomiska förhållanden och omständigheterna i
övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Vid
tillståndsprövningen bör endast hänsyn tas till om
sökanden är laglydig och benägen att fullgöra sina
skyldigheter mot det allmänna samt har kunskaper i
alkohollagstiftningen. I annat fall öppnas för ett
omfattande kommunalt godtycke. Enligt utskottets
mening skall tillstånd alltid ges om det inte finns
något som tydligt talar däremot. Bevisbördan för att
någon eventuellt är olämplig skall ligga på
kommunen. Det är viktigt att tillståndet kan
återkallas både snabbt och effektivt i de fall
verksamheten inte sköts när den väl har kommit i
gång. För att det skall kunna ske måste kontrollen
av att tillståndshavarna följer befintliga regler
bli mera effektiv. Enligt utskottet är det inte
rimligt att brott mot brandskyddsföreskrifter eller
tillåtande av brottslig verksamhet i övrigt kopplas
till denna tillståndsgivning. Regler som krav på
bokföringskunskap fyller enligt utskottet heller
ingen alkoholpolitisk uppgift. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So55 (m) yrkandena 10 och 11 delvis samt
2000/01:So300 (m) yrkande 10 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande lämplighetskravet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55
yrkandena 10 och 11 delvis samt 2000/01:So300
(m) yrkande 10 dels avslår 7 kap. 8 och 19 §§ 5
i regeringens förslag om lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738), dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Lämplighetskravet (mom. 11)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Enligt utskottet är det självklart" och
slutar med "yrkande 10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottets uppfattning är att ett
serveringstillstånd skall återkallas både snabbt och
effektivt i de fall verksamheten inte sköts när den
väl har kommit i gång. För att det skall kunna ske
måste kontrollen av att tillståndshavarna följer
befintliga regler bli mera effektiv. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So55 (m) yrkande 11 delvis ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande lämplighetskravet
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 11
delvis och med avslag på motionerna 2000/01:So55
yrkande 10 och 2000/01:So300 (m) yrkande 10 dels
antar 7 kap. 8 och 19 §§ 5 i regeringens förslag
om lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
13. Representationsrätt (mom. 13)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med "3
delvis avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de representationsregler som
gäller för näringslivet i övrigt också bör gälla
partihandlare. Alkohollagens regler för varuprover
bör därför lättas upp. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag i enlighet härmed. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So55 (m) yrkande 3 delvis ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande representationsrätt
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 3
delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
14. Restaurangrapporten (mom. 14)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Enligt utskottet" och slutar med
"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att restaurangrapporten bör avlämnas
två gånger per år för att säkra en kontinuerlig
uppföljning i enlighet med vad flera tunga
remissinstanser önskat. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 (mp)
yrkande 4 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande restaurangrapporten
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So61 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
15. Anmälningsplikt m.m. (mom. 15)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Ett av den" och slutar med "36 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens
förslag att införa en anmälningsplikt m.m. för den
som bedriver detaljhandel eller servering av öl.
Utskottet anser dock att lagstiftningen på området
ytterligare bör ses över. Enligt utskottets mening
är en anmälan i detta sammanhang ett alltför svagt
instrument för att få bukt med folkölsproblematiken
och detaljhandelns bristande ålderskontroll. Enligt
utskottet bör i stället tillstånd för försäljning av
folköl snarast återinföras. Ett sådant tillstånd bör
sökas aktivt och sökanden debiteras motsvarande
avgift. Ett försäljningstillstånd bör enligt
utskottet vidare vara tidsbegränsat så att det blir
återkommande omprövningar av detta. I den mån
försäljning sker till barn och ungdom anser
utskottet att tillståndet skall dras in eller att
handlaren nekas förnyat tillstånd. Utskottet anser i
övrigt att det behövs skärpta och tydliga regler som
styr folkölsförsäljningen. Om försäljningen av
folköl skall finnas kvar utanför Systembolagets
butiker, så måste försäljningen ske i butiker med
ett brett livsmedelssortiment. För att det skall
vara verkningsfullt med regler om folkölsförsäljning
måste även reglerna för kontrollverksamheten ses
över och bli tydliga samt även skärpas. Regeringen
bör snarast återkomma till riksdagen med förslag i
enlighet härmed. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61
(mp) yrkande 5, 2000/01:So429 (mp) och 2000/01:Sf274
(mp) yrkandena 35 och 36 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande anmälningsplikt m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So61 yrkande
5, 2000/01:So429 och 2000/01:Sf274 yrkandena 35
och 36 samt med avslag på motionerna
2000/01:So58 yrkande 3 och 2000/01:So417 dels
antar 5 kap. 6 § andra stycket, 6 kap. 1 a § och
7 kap. 13 § tredje stycket i regeringens förslag
om lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
16. Sanktion vid försummelse m.m. (mom. 16
och 17)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet delar" och på s. 38 slutar med
"yrkande 12 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag att förlänga
förbudstiden för försäljning eller servering av
folköl. Utskottet vill understryka att en absolut
nödvändig förutsättning för kommunerna att få ta ut
en tillsynsavgift är att tillsyn de facto bedrivs i
kommunen. Mot den bakgrunden anser utskottet inte
det lämpligt att, som regeringen gör, föreslå en
straffskärpning från sex till tolv månader vid
upprepad eller allvarlig försummelse. Resultatet av
den skärpta tillsynen och samarbetet med handeln bör
först värderas innan en eventuell sanktionsskärpning
föreslås.
Enligt utskottet kan rätten till ölförsäljning i
samband med ambulerande korvförsäljning eller
liknande inte vara ett så stort problem att den bör
avskaffas. En möjlighet till denna typ av
ambulerande folkölsförsäljning bör således finnas
kvar i alkohollagen. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag i enlighet
härmed. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So55 (m) yrkandena 11
delvis och 12 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande sanktion vid försummelse m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 11
delvis dels avslår 7 kap. 21 § andra stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande ambulerande folkölsförsäljning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So55 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
17. Att bjuda underårig på alkoholdryck
(mom.18)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "det
anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bestämmelsen om att bjuda
ungdomar på alkohol (3 kap. 9 § alkohollagen) bör
preciseras, så att avsikten uppnås att ge barn och
unga en alkoholfri uppväxt. Bestämmelsen bör därför
få en annan utformning än vad regeringen föreslagit.
I alkoholutredningens betänkande förslogs att
servering till ungdomar för förtäring på stället
endast skulle kunna ske "i obetydlig omfattning". I
propositionen har regeringen valt en annan formell
lösning. Där föreslås att servering inte skall kunna
ske, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och
omständigheterna i övrigt är "uppenbart
oförsvarligt". Varför regeringen har frångått
utredningens förslag framgår inte av propositionen.
Det synes som om formuleringen i propositionen
skulle kunna medge betydligt mer omfattande
servering till unga än den formulering som föreslogs
av utredningen. Utskottet föreslår därför att
alkoholutredningens förslag läggs till grund för
lagstiftning i detta fall och att det således i den
aktuella bestämmelsen anges att endast servering i
"obetydlig omfattning" skall vara tillåten i fråga
om ungdomar. Regeringen bör snarast återkomma med
ett lagförslag i enlighet härmed. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So63 (fp, s, mp, kd, v) yrkande 3 ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande att bjuda underårig på
alkoholdryck
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So63 yrkande 3
dels antar 3 kap. 9 § tredje stycket i
regeringens förslag till lag om ändring i
alkohollagen, dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
18. Åldersgränser och
detaljhandelsmonopolet (mom. 20)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med
"yrkande 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Personer som har uppnått 18 års ålder är valbara
till riksdagen, har rösträtt, rätt att ta körkort,
rätt att ingå äktenskap och rätt att förtära
alkoholdrycker på restauranger och barer m.m.
Utskottet anser det uppenbart ologiskt och
svårbegripligt att åldersgränsen för inköp av
alkohol på Systembolaget inte sammanfaller med
myndighetsåldern i övrigt. Därigenom minskas
trovärdigheten i alkoholpolitiken i övrigt och
särskilt de ungas förståelse för den. Därmed minskar
också möjligheterna att förebygga ett skadligt
alkoholbruk. Utskottet anser därför att
åldersgränsen bör justeras och motsvara
myndighetsåldern. Med en sådan justering skulle
problemen med överlämnande av gåva, lån eller att
bjuda på spritdrycker, vin eller starköl avsevärt
reduceras. Enligt utskottet skulle en ökad
tillgänglighet till legal alkohol genom att
Systembolagets monopol avvecklas i första hand för
öl och vin sannolikt förstärka trenden från
konsumtion av oregistrerad och illegal alkohol till
registrerad alkoholkonsumtion och därmed också
minska kriminaliteten. Inledningsvis bör starköl och
vin kunna säljas utanför Systembolaget i
licensierade butiker. I ett senare skede bör enligt
utskottets uppfattning även starksprit kunna
omfattas av licensieringsmöjligheten och
Systembolaget kan avvecklas eller försäljas.
Utskottets uppfattning är även att ett uppfyllande
av kraven på icke-diskriminering förutsätter att
Systembolagets monopol avvecklas successivt. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So55 (m) yrkande 13 och
2000/01:So57 (m) yrkande 4 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha
följande lydelse:
20. beträffande åldersgränser och
detaljhandelsmonopolet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
13 och 2000/01:So57 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Alkoholreklam (mom. 21)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet vidhåller" och på s. 43 slutar
med "därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att reglerna i alkohollagen om
marknadsföring på serveringsställen samt
prissättning av alkoholdrycker på restauranger bör
utmönstras ur lagstiftningen som exempel på onödig
byråkrati. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag i enlighet härmed. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So55 (m) yrkande 5 och 2000/01:So300 (m)
yrkande 8 ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande alkoholreklam
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So55 yrkande
5 och 2000/01:So300 yrkande 8 samt med avslag på
motion 2000/01: So57 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
20. Partihandel m.m. (mom. 22)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet är" och slutar med "dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet är det omöjligt att frammana annat
än en helt artificiell marknad med nuvarande
konstruktion vad gäller partihandel. Upphandling av
produkter bedöms fortfarande mot en på förhand av
Systembolaget uppgjord produktplan. En generell
effekt av nuvarande reglering är att etablerade
företag och produkter gynnas på bekostnad av nya.
Detta genom att stor volym är ett krav för att få
finnas kvar på Systembolagets hyllor. Konkurrensen
minskar därigenom och inget egentligt värde fästes
heller vid varumärken och liknande. Rättssäkerheten
för den enskilde importören blir enligt utskottet
liten. Det måste i princip finnas ett formellt fel i
handläggningen för att Alkoholsortimentsnämnden
skall kunna ingripa. Utskottet anser att regeringen
bör lägga fram förslag till ändring i syfte att
skapa en bättre fungerande marknad för partihandel
med alkoholdrycker. Enligt utskottets uppfattning
löses problemen långsiktigt bäst genom en avveckling
av Systembolagets monopol till förmån för ett system
där licensierade butiker får sälja alkoholdrycker.
Utskottet anser vidare att kravet på
tillverkningstillstånd enligt alkohollagen bör
avvecklas. Samma skäl som motiverade avskaffandet av
tillståndskravet vid partihandel, har enligt
utskottet även bäring på systemet för
tillverkningstillstånd. En samordning bör även här
kunna sökas i första hand med skattekontrollen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:So276 (m) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01: So300 (m) yrkande 12 ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande partihandel m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So276
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:So300 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
21. Övriga frågor (mom. 23)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-
Nordlund och Lars Elinderson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Regeringen har" och slutar med "motion
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet framgår av alkohollagen 6 kap. 9 §
första stycket att man på serveringsställe där
serveringstillstånd gäller inte får låta gästerna
dricka andra alkoholdrycker än sådana som har
serverats i enlighet med tillståndet. Det hindrar i
praktiken att gäster på restauranger själva tar med
sig svåråtkomliga årgångsviner, för att serveras
till maten t.ex. vid firandet av en födelsedag på en
restaurang som har tillstånd att servera vin. Enligt
utskottet bör en restaurang som har rätt att servera
en viss alkoholdryck också ha rätt att - eventuellt
mot ersättning - låta gästerna förtära motsvarande
medhavda alkoholdrycker. Det möjliggör att en bättre
vinkultur kan etableras på många restauranger, till
gagn bl.a. för arbetet med att ge svenska folket ett
mera naturligt förhållande till alkoholen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 2000/01:So267 (m) ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande övriga frågor
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So267 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Särskilt yttrande
Allsidig matlagning
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd)
anför:
Vi vill framhålla att små gårdsföretag med
uppfödning av exempelvis getter och får ofta i
gårdsbutiker säljer ostprodukterna som görs av
mjölken från djuren. Verksamheten bidrar till att
landsbygden lever och att landskapet hålls öppet och
gynnar även turism och näringsliv. En del av dessa
producenter har framfört önskemål om att få servera
smakbitar av sina ostar med litet vin, men pekat på
att alkohollagstiftningen inte ger möjlighet till
servering av vin, om man inte har allsidig servering
av mat. Enligt vår mening är detta i första hand
inte en alkoholpolitisk utan snarare en kulturfråga
som bör kunna lösas inom ramen för den befintliga
alkohollagstiftningen.
I propositionen framlagda lagförslag
2.1 Förslag till lag om ändring i
alkohollagen (1994:1738)
Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen
(1994:1738)[1]
dels att 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upphöra att
gälla,
dels att i 2 kap. 1, 3 och 5 §§, 7 kap. 3, 4, 18
och 22 §§ och 8 kap. 1 och 5 §§ ordet
"Alkoholinspektionen" skall bytas ut mot "Statens
folkhälsoinstitut",
dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas
12 kap. 4 §,
dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§, 5 kap.
1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och 3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13,
19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3 och
5-7 §§ och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1999:1001) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya
paragrafer, 6 kap. 1 a § och 8 kap. 5 a §, av
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.
9 §
Det är förbjudet att som ombud eller på därmed
jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som
enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad
till sig. Det är också förbjudet att i större
omfattning tillhandagå annan med att anskaffa
alkoholdrycker.
-----------------------------------------------------
Spritdrycker, vin eller Spritdrycker, vin
starköl får inte eller starköl får inte
överlämnas som gåva eller överlämnas som gåva
lån till den som inte har eller lån till den som
fyllt 20 år. Öl får inte inte har fyllt 20 år. Öl
överlämnas som gåva eller får inte överlämnas som
lån till den som inte har gåva eller lån till den
fyllt 18 år. Vad nu sagts som inte har fyllt 18
gäller inte när någon år.
bjuder av en alkoholdryck
för förtäring på stället.
-----------------------------------------------------
Andra stycket gäller
inte när någon bjuder på
en alkoholdryck för
förtäring på stället.
Spritdrycker, vin eller
starköl får dock inte
bjudas den som inte
fyllt 20 år, om det med
hänsyn till den bjudnes
ålder och
omständigheterna i
övrigt är uppenbart
oförsvarligt. Detsamma
gäller i fråga om öl be-
träffande den som inte
fyllt 18 år.
-----------------------------------------------------
4 kap.
1 §[2]
Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl
får bedrivas endast av den som har godkänts som
upplagshavare eller registrerats som varumottagare
för sådana varor enligt 9 eller 12 § lagen
(1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer att
rätten till partihandel endast avser den dryck som
omfattas av godkännandet som upplagshavare eller
registreringen som varumottagare enligt
bestämmelserna i lagen om alkoholskatt.
Utöver vad som anges i första stycket får
partihandel med spritdrycker, vin och starköl
bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med vad
som anges i 5 kap. 1 § tredje stycket.
-----------------------------------------------------
Trots bestämmelserna
i första stycket får
innehavare av serve-
ringstillstånd sälja
enstaka varor som
omfattas av tillståndet
till någon som har rätt
att bedriva partihandel
med sådana varor.
-----------------------------------------------------
5 §[3]
-----------------------------------------------------
Den som är berättigad att Den som har rätt att
bedriva partihandel får bedriva partihandel får
sälja varorna till sälja varorna till
detaljhandelsbolaget, till detaljhandelsbolaget,
annan som är berättigad att till annan som har rätt
bedriva partihandel med att bedriva partihandel
motsvarande varor och till med motsvarande varor
den som har meddelats och till den som har
serveringstillstånd för meddelats serve-
sådana varor. Den som är ringstillstånd för
berättigad att bedriva sådana varor. Detta
partihandel får också gäller dock inte i
exportera varorna eller fråga om sådant
sälja dem till den som fått serveringstillstånd som
sådant särskilt tillstånd endast avser servering
till inköp av varorna som i slutet sällskap vid
avses i 4 §. Försäljning ett enstaka tillfälle
får även ske till den som eller under en enstaka
har tillstånd enligt lagen tidsperiod. Den som har
(1999:446) om proviantering rätt att bedriva parti-
av fartyg och luftfartyg. handel får också
exportera varorna eller
sälja dem till den som
fått sådant särskilt
tillstånd till inköp av
varorna som avses i 4
§. Försäljning får även
ske till den som har
tillstånd enligt lagen
(1999:446) om
proviantering av fartyg
och luftfartyg.
-----------------------------------------------------
Endast den som är Endast den som har
berättigad att bedriva rätt att bedriva
partihandel får omförpacka partihandel får
eller buteljera varorna. förpacka om eller
buteljera varorna.
-----------------------------------------------------
[3]: Senaste lydelse 1999:1001
6 §[4]4
---------------------------------------------------
Överlåts rörelse vari Överlåts en rörelse där
ingår verksamhet som är det ingår verksamhet som
tillståndspliktig enligt är tillståndspliktig
denna lag eller för enligt denna lag eller
vilken det krävs för vilken det krävs
godkännande eller godkännande eller
registrering som anges i registrering som anges i
1 § första stycket, får 1 § första stycket, får
överlåtaren sälja sitt överlåtaren sälja sitt
lager av spritdrycker, lager av spritdrycker,
vin eller starköl till vin eller starköl till
sin efterträdare, om sin efterträdare, om
denne har beviljats denne har beviljats
tillstånd som gäller för tillstånd som gäller för
verksamheten eller, i verksamheten eller, i
fråga om partihandel, är fråga om partihandel,
berättigad att bedriva har rätt att bedriva
verksamheten. verksamheten.
---------------------------------------------------
Konkursbo eller dödsbo Ett konkursbo eller
får utan hinder av dödsbo eller, i fråga om
bestämmelserna i denna utmätt egendom, en
lag sälja spritdrycker, kronofogdemyndighet får
vin eller starköl till utan hinder av
den som är berättigad bestämmelserna i denna
att bedriva partihandel lag sälja spritdrycker,
med sådana drycker eller vin eller starköl till
till detaljhandels- den som har rätt att
bolaget. Motsvarande bedriva partihandel med
gäller då en verksamhet sådana drycker eller
måste avvecklas till till detaljhandels-
följd av att tillståndet bolaget. Motsvarande
eller godkännande eller gäller då en verksamhet
registrering som avses i måste avvecklas till
1 § första stycket följd av att tillståndet
återkallats eller att eller godkännande eller
det finns andra tving- registrering som avses i
ande skäl. 1 § första stycket
återkallats eller att
det finns andra tving-
ande skäl.
---------------------------------------------------
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i
tillämpliga delar även i fråga om öl.
5 kap.
1 §[5]5
För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl
skall det finnas ett särskilt för ändamålet bildat
aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.
Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller
tillverka drycker som anges i första stycket.
Detaljhandelsbolaget får importera sådana drycker
endast för att kunna fullgöra den skyldighet som
anges i 5 §.
-----------------------------------------------------
Detaljhandelsbolaget får Detaljhandelsbolaget
inte bedriva annan får inte bedriva annan
partihandel än försäljning partihandel än för-
till dem som har serve- säljning till dem som
ringstillstånd. har serveringstillstånd.
Vad nu sagts gäller inte
försäljning av enstaka
partier av varor till
någon som har rätt att
bedriva partihandel.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och
drift samt om särskild kontroll från statens sida
skall tas in i ett avtal som upprättas mellan staten
och bolaget.
**FOOTNOTES**
[4]:4 Senaste lydelse 1999:1001
[5]:5 Senaste lydelse 1999:1001
3 §
-----------------------------------------------------
Försäljning får ske Försäljning får ske
antingen som försäljning antingen som försäljning
till avhämtning eller till avhämtning eller
genom försändning på genom försändning på
rekvisition. rekvisition. Försäljning
får även ske vid auktion
av spritdrycker, vin och
starköl för annans
räkning enligt
riktlinjer i avtalet
mellan staten och
detaljhandelsbolaget.
Detaljhandelsbolaget
får utan hinder av 6
kap. 1 § första stycket
bedriva provning av
alkoholdrycker för
allmänheten enligt
riktlinjer i avtalet
mellan staten och
bolaget.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Detaljhandel med öl är, Detaljhandel med öl är,
med de inskränkningar som med de inskränkningar
föreskrivs i denna lag, som föreskrivs i denna
tillåten under villkor att lag, tillåten under
verksamheten bedrivs i en villkor att verksamheten
lokal som är godkänd som bedrivs i en lokal som
livsmedelslokal enligt är godkänd som
bestämmelser vilka livsmedelslokal enligt
meddelats med stöd av 22 § bestämmelser vilka
tredje stycket meddelats med stöd av 22
livsmedelslagen (1971:511) § tredje stycket
samt att försäljning av livsmedelslagen
matvaror bedrivs i (1971:511) samt att
lokalen. Utan hinder av försäljning av matvaror
vad nu sagts får detalj- bedrivs i lokalen. Utan
handel med öl bedrivas av hinder av vad nu sagts
detaljhandelsbolaget samt får detaljhandel med öl
av tillverkare av öl eller bedrivas av
lättdrycker. detaljhandelsbolaget
samt av tillverkare av
öl.
-----------------------------------------------------
Den som bedriver
detaljhandel med öl
skall anmäla
verksamheten hos den
kommun där försäljningen
sker. Anmälan skall
göras senast när
verksamheten påbörjas.
Den som bedriver
detaljhandel med öl
skall utöva särskild
tillsyn (egentillsyn)
över försäljningen. För
tillsynen skall det
finnas ett för
verksamheten lämpligt
program.
-----------------------------------------------------
6 kap.
1 §[6]6
Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske
endast om tillstånd har meddelats
(serveringstillstånd).
-----------------------------------------------------
Servering av öl är, med Serveringstillstånd
de inskränkningar som krävs dock inte för
föreskrivs i denna lag, servering som ordnas
tillåten under villkor att
verksamheten bedrivs i en 1. utan vinstintresse,
lokal som är godkänd som
livsmedelslokal enligt 2. i andra lokaler än
bestämmelser vilka där det bedrivs
meddelats med stöd av 22 § yrkesmässig försäljning
tredje stycket av alkoholdrycker eller
livsmedelslagen (1971:511) lättdrycker,
samt att servering av mat
samtidigt bedrivs i 3. vid ett enstaka
lokalen. tillfälle för vissa i
förväg bestämda
Utan hinder av vad som personer, och
föreskrivs i andra stycket
får öl serveras av den som 4. utan annan kostnad
enligt 23 § nämnda lag har för deltagarna än
meddelats särskilt kostnaden för inköp av
tillstånd att yrkesmässigt dryckerna.
hantera livsmedel samt av
den som har meddelats
serveringstillstånd.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
1 a §
Servering av öl är,
med de inskränkningar
som föreskrivs i denna
lag, tillåten om
verksamheten bedrivs i
en lokal som är godkänd
som livsmedelslokal en-
ligt bestämmelser som
meddelats med stöd av 22
§ tredje stycket
livsmedelslagen
(1971:511) och där mat
samtidigt serveras.
Utan hinder av första
stycket får öl serveras
i sådana fall som anges
i 1 § andra stycket samt
av den som har
serveringstillstånd.
Den som bedriver
servering av öl skall
anmäla verksamheten hos
den kommun där
försäljningen sker. An-
mälan skall göras senast
när verksamheten
påbörjas. Vad nu sagts
gäller inte i fall som
avses i 1 § andra
stycket eller den som
har serveringstillstånd.
Den som är
anmälningsskyldig enligt
tredje stycket skall
utöva särskild tillsyn
(egentillsyn) över ser-
veringen. För tillsynen
skall det finnas ett för
verksamheten lämpligt
program.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[6]:6 Ändringen innebär bl.a. att tredje
stycket upphävs.
3 §
På serveringsställe där serveringstillstånd gäller
skall tillståndshavaren eller av honom utsedd
serveringsansvarig person utöva tillsyn över ser-
veringen och vara närvarande under hela
serveringstiden.
Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn
till sina egenskaper och övriga omständigheter vara
lämplig för uppgiften.
Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten
anmäla den eller de personer som har utsetts att
ansvara för alkoholserveringen.
-----------------------------------------------------
För servering av För servering av
spritdrycker, vin eller spritdrycker, vin och
starköl får endast anlitas starköl får endast sådan
personal som är anställd personal anlitas som är
av tillståndshavaren. anställd av
Restaurangskolor med tillståndshavaren eller
serveringstillstånd får som är inhyrd från ett
dock i utbildningssyfte bemanningsföretag.
anlita restaurangskolans Restaurangskolor med
elever. serveringstillstånd får
dock i utbildningssyfte
anlita restaurangskolans
elever.
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Om inte Om inte
tillståndsmyndigheten tillståndsmyndigheten
beslutar annat får beslutar annat får
servering av öl påbörjas servering av
tidigast klockan 07.00 och spritdrycker, vin och
servering av andra starköl påbörjas
alkoholdrycker tidigast tidigast klockan 11.00
klockan 11.00. Om inte och avslutas senast
tillståndsmyndigheten klockan 01.00. Vid
beslutar annat skall prövningen skall risken
servering av för alkoholpolitiska
alkoholdrycker avslutas olägenheter särskilt
senast klockan 01.00. Vad beaktas.
nu sagts gäller inte för
hotellrum med minibar.
-----------------------------------------------------
Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter
efter serveringstidens utgång.
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna i
första stycket gäller
inte hotellrum med
minibar.
-----------------------------------------------------
5 §[7]7
-----------------------------------------------------
Den som har Den som har
serveringstillstånd får serveringstillstånd får
köpa spritdrycker, vin och köpa spritdrycker, vin
starköl som behövs för och starköl som behövs
rörelsen endast av någon för rörelsen endast av
som är berättigad att den som har rätt att be-
bedriva partihandel med driva partihandel med
varan eller av varan eller av
detaljhandelsbolaget. detaljhandelsbolaget.
Den som har tillstånd
för servering i slutet
sällskap vid ett enstaka
tillfälle eller under en
enstaka tidsperiod får
dock göra motsvarande
inköp endast hos
detaljhandelsbolaget.
-----------------------------------------------------
7 kap.
5 §
-----------------------------------------------------
Serveringstillstånd kan Serveringstillstånd
meddelas för servering kan meddelas för
till allmänheten eller i servering till
förening, företag eller allmänheten eller i
annat slutet sällskap. förening, företag eller
Tillstånd kan avse annat slutet sällskap.
servering året runt, Tillstånd kan avse
årligen under en viss servering året runt
tidsperiod, under en en- eller årligen under en
staka tidsperiod eller vid viss tidsperiod (stadig-
ett enstaka tillfälle. varande tillstånd).
Tillstånd kan även avse
en enstaka tidsperiod
eller ett enstaka
tillfälle.
-----------------------------------------------------
Tillstånd, som avser Stadigvarande
servering året runt eller tillstånd gäller tills
årligen under en viss vidare.
tidsperiod gäller tills Tillståndsmyndigheten
vidare. får dock om det finns
Tillståndsmyndigheten får särskilda skäl begränsa
dock om det finns tillståndets giltighet
särskilda skäl begränsa till viss tid.
tillståndets giltighet
till viss tid.
-----------------------------------------------------
I samband med beslut om serveringstillstånd eller
senare får tillståndsmyndigheten meddela de villkor
som behövs.
8 §
-----------------------------------------------------
Tillstånd för servering Tillstånd för
till allmänheten året runt servering till all-
eller årligen under viss mänheten året runt eller
tidsperiod får meddelas årligen under viss
endast om tidsperiod får meddelas
serveringsstället har ett endast om
kök för allsidig serveringsstället har
matlagning och ett kök för allsidig
tillhandahåller lagad mat. matlagning och
Serveringsstället skall ha tillhandahåller lagad
ett med hänsyn till mat. Serveringsstället
omständigheterna skall ha ett med hänsyn
tillräckligt antal till omständigheterna
sittplatser för gäster. tillräckligt antal
sittplatser för gäster.
Serveringsstället skall
även vara lämpligt för
sitt ändamål ur brand-
säkerhetssynpunkt.
-----------------------------------------------------
Tillstånd för servering till allmänheten under en
enstaka tidsperiod eller vid ett enstaka tillfälle
får meddelas om serveringsstället tillhandahåller
lagad mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för
servering i slutet sällskap.
Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre
väsentlig del av serveringsstället, inrättad i nära
anslutning till matsal.
Utan hinder av första och andra styckena får
tillstånd meddelas för servering av vin och starköl
i foajé till teater eller konsertlokal. Servering
får dock endast ske under pauser i föreställningen.
-----------------------------------------------------
Servering av Servering av
alkoholdrycker från alkoholdrycker från
minibar på hotellrum får minibar på hotellrum får
ske på hotell med ske på hotell med
serveringstillstånd. serveringstillstånd.
Regeringen eller, efter Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, regeringens
Alkoholinspektionen får bemyndigande, Statens
meddela närmare bestäm- folkhälsoinstitut får
melser om serveringen. meddela närmare be-
stämmelser om
serveringen.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[7]:7 Senaste lydelse 1999:1001
13 §
Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen
hos kommunen.
Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt
grunder som beslutas av kommunfullmäktige.
------------------------------------------------------
Kommunen får även ta ut Kommunen får även ta ut
avgift för tillsyn enligt avgift för tillsyn enligt
8 kap. av den som har 8 kap. av den som har
serveringstillstånd. serveringtillstånd och av
den som bedriver
anmälningspliktig
servering av eller
detaljhandel med öl.
------------------------------------------------------
19 §
Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om
------------------------------------------------------
1. det inte endast 1. tillståndet inte
tillfälligt uppkommer längre utnyttjas,
sådana olägenheter som
avses i 6 kap. 2 §,
------------------------------------------------------
2. tillståndshavaren inte 2. det inte endast
följer de för servering tillfälligt uppkommer
eller serveringstillstånd sådana olägenheter som
gällande bestämmelserna i avses i 6 kap. 2 §,
denna lag eller
föreskrifter eller villkor
meddelade med stöd av
denna lag, eller
------------------------------------------------------
3. de förutsättningar som 3. tillståndshavaren
gäller för meddelande av inte följer de för
tillstånd enligt 7 och 8 servering eller
§§ inte längre föreligger serveringstillstånd
gällande bestämmelserna i
denna lag eller
föreskrifter eller
villkor meddelade med
stöd av denna lag,
4. de förutsättningar
som gäller för meddelande
av tillstånd enligt 7 och
8 §§ inte längre
föreligger, eller
5. tillståndshavaren
tillåter brottslig
verksamhet på serve-
ringsstället.
------------------------------------------------------
21 §
Föranleder detaljhandel med eller servering av öl
olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller
följs inte bestämmelserna i denna lag, får kommunen
förbjuda den som bedriver försäljningen att
fortsätta verksamheten eller, om förbud får anses
vara en alltför ingripande åtgärd, meddela honom
varning.
------------------------------------------------------
Ett förbud enligt första Ett förbud enligt
stycket kan inskränkas första stycket kan
till att gälla för vissa inskränkas till att gälla
närmare angivna tider för vissa närmare angivna
eller under vissa närmare tider eller under vissa
angivna omständigheter. närmare angivna om-
Förbud gäller i sex ständigheter. Förbud
månader, räknat från det meddelas för en tid av
att den som bedriver sex månader eller, vid
försäljningen fått del av upprepad eller allvarlig
beslutet. försummelse, tolv månader
räknat från det att den
som bedriver försälj-
ningen fått del av
beslutet.
------------------------------------------------------
Den kommun där försäljningsstället är beläget
beslutar om ingripande enligt denna paragraf. Saknas
fast försäljningsställe beslutar den kommun som
avses i 12 § andra stycket.
8 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
På begäran av någon På begäran av någon
annan tillsynsmyndighet annan tillsynsmyndighet
skall kommunen lämna de skall kommunen lämna de
uppgifter som myndigheten uppgifter som myndig-
behöver för sin tillsyn. heten behöver för sin
tillsyn. Kommunen skall
även på begäran av
skattemyndighet eller
Tullverket lämna de
uppgifter som behövs för
beskattning eller
påförande av tull.
-----------------------------------------------------
Polismyndigheten skall underrätta andra
tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av
betydelse för dessa myndigheters tillsyn.
Kronofogdemyndigheten skall underrätta
vederbörande tillståndsmyndighet om en
tillståndshavare brister i sina skyldigheter att
erlägga skatter eller socialavgifter. På begäran av
länsstyrelsen skall sådan underrättelse ges till
denna.
-----------------------------------------------------
På begäran av På begäran av en
tillståndsmyndighet eller tillsynsmyndighet skall
länsstyrelse skall skatte- polismyndigheter samt
myndigheter och andra skattemyndigheter och
myndigheter som uppbär andra myndigheter som
eller driver in skatter uppbär eller driver in
eller avgifter lämna upp- skatter eller avgifter
gifter som lämna uppgifter som
tillståndsmyndigheten tillsynsmyndigheten
eller länsstyrelsen behöver för sin
behöver för sin tillståndsprövning eller
tillståndsprövning eller tillsyn.
tillsyn.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
5 a §
Den som har tillstånd
för servering av
spritdrycker, vin eller
starköl till allmänheten
eller stadigvarande
tillstånd för servering
i slutet sällskap är
skyldig att registrera
all försäljning i
kassaregister och att
vid varje försäljning ta
fram och erbjuda kunden
ett av registret
framställt kvitto. Till-
ståndsmyndigheten får
medge undantag för
servering inom ideella
föreningar eller
liknande slutna
sällskap.
Kassaregister skall på
ett tillförlitligt sätt
visa alla transaktioner
som gjorts. Regeringen
eller den myndighet
regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
kassaregister.
-----------------------------------------------------
9 kap.
2 §[8]8
-----------------------------------------------------
Alkoholinspektionens och Statens
kommunens beslut får folkhälsoinstituts eller
överklagas till allmän en kommuns beslut enligt
förvaltningsdomstol. Det denna lag eller enligt
överklagade beslutet får föreskrifter som
inte ändras utan att den meddelats med stöd av
beslutande myndigheten har lagen får överklagas hos
lämnats tillfälle att allmän förvalt-
yttra sig. ningsdomstol. Detsamma
gäller beslut om
Alkoholinspektionen rättelse enligt 28 §
respektive kommunen får personuppgiftslagen
överklaga domstolens (1998:204) och om
beslut. information som skall
lämnas enligt 26 § samma
lag.
-----------------------------------------------------
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser om
överklagande av
beskattningsmyndighetens
beslut finns i 35 § lagen
(1994:1564) om
alkoholskatt.
-----------------------------------------------------
10 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
Är brott som anges i 1 Är brott som anges i 1
eller 2 § grovt, döms till eller 2 § grovt, döms
fängelse i högst fyra år. till fängelse i högst
Vid bedömande av om fyra år. Vid bedömande
brottet är grovt skall av om brottet är grovt
särskilt beaktas om skall särskilt beaktas
gärningen har utgjort led om gärningen har utgjort
i en verksamhet som led i en verksamhet som
bedrivits yrkesmässigt bedrivits yrkesmässigt
eller i större omfattning. eller i större omfatt-
ning eller har varit
inriktad mot ungdomar.
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Den som innehar Den som innehar
spritdrycker, vin eller alkoholdrycker i
starköl i uppenbart syfte uppenbart syfte att
att olovligen sälja dem olovligen sälja dem döms
döms för olovligt innehav för olovligt innehav av
av alkoholdrycker till alkoholdrycker till
böter eller fängelse i böter eller fängelse i
högst ett år. högst ett år.
-----------------------------------------------------
6 §
-----------------------------------------------------
Den som uppsåtligen Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet eller av oaktsamhet
anskaffar alkoholdrycker anskaffar, överlämnar
åt annan i strid med 3 eller bjuder på
kap. 9 § döms för olovligt alkoholdrycker i strid
anskaffande av med 3 kap. 9 § döms för
alkoholdrycker till böter olovligt anskaffande av
eller fängelse i högst två alkoholdrycker till
år eller, om brottet är böter eller fängelse i
grovt, till fängelse i högst två år eller, om
högst fyra år. brottet är grovt, till
fängelse i högst fyra
år.
-----------------------------------------------------
7 §
-----------------------------------------------------
Den som uppsåtligen Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet säljer eller av oaktsamhet
eller utlämnar säljer eller utlämnar
alkoholdrycker i strid med alkoholdrycker i strid
3 kap. 8 § till någon som med 3 kap. 8 § till
inte har uppnått någon som inte har
föreskriven ålder eller uppnått föreskriven
som är märkbart påverkad ålder eller som är
av alkohol eller annat märkbart påverkad av
berusningsmedel, eller vid alkohol eller annat
partihandel underlåter att berusningsmedel, eller
på sätt som föreskrivs i 4 vid partihandel
kap. 7 § första stycket underlåter att på sätt
förvissa sig om att som föreskrivs i 4 kap.
köparen har rätt att 7 § förvissa sig om att
återförsälja eller inköpa köparen har rätt att
varan, döms för olovlig återförsälja eller
dryckeshantering till inköpa varan, döms för
böter eller fängelse i olovlig dryckeshantering
högst sex månader. till böter eller
fängelse i högst sex
månader.
-----------------------------------------------------
För olovlig dryckeshantering döms också den som
försäljer öl i strid med förbud som meddelats enligt
7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtäring i strid
med 6 kap. 9 §.
12 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Alkoholinspektionen Statens
skall för de ändamål som folkhälsoinstitut skall
anges i 2 § föra ett för de ändamål som anges
register med hjälp av i 2 § föra ett centralt
automatisk databehandling. register med hjälp av
automatiserad
behandling.
-----------------------------------------------------
2 §
-----------------------------------------------------
Registret får användas Registret får användas
för för tillsyn, uppföljning
och utvärdering av
1. handläggning av lagens tillämpning samt
ärenden om tillstånd, framställning av
statistik.
2. tillsyn över
tillståndshavares
verksamhet samt
3. uppföljning och
utvärdering av lagens
tillämpning samt fram-
ställning av statistik.
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Registret får innehålla Registret får
uppgifter om innehålla uppgifter om
dem som har tillstånd
1. den som har tillstånd, enligt denna lag samt
om dem som har rätt att
2. den som har haft bedriva partihandel
tillstånd, enligt 4 kap. 1 §
första stycket.
3. den vars ansökan om
tillstånd är föremål för I registret får
prövning och behandlas uppgifter om
4. den som tidigare har 1. namn eller firma,
ansökt om tillstånd men person-, samordnings-,
vars ansökan har avslagits, registrerings- eller
avvisats eller avskrivits. organisationsnummer,
adress och telefonnum-
Regeringen får meddela mer och
föreskrifter om
registrering av uppgifter i 2. den verksamhet som
fråga om olika företrädare tillståndet avser och
för en verksamhet. om villkor som har
meddelats för denna.
-----------------------------------------------------
5 §[9]9
-----------------------------------------------------
I registret får vidare Riksskatteverket och
anges till- skattemyndighet som
ståndsmyndighetens och anges i 8 kap. 1 a §
domstols beslut i ärenden andra stycket får för
enligt lagen och de sin tillsyn enligt
bestämmelser som har denna lag ha
tillämpats. direktåtkomst till
uppgifter om
Registret får också serveringstillstånd i
innehålla uppgift om registret.
tidpunkt för förhållanden
som har registrerats och
tekniska och administrativa
uppgifter, om uppgifterna
behövs för att tillgodose
ändamålet med registret.
-----------------------------------------------------
6 §[10]10
-----------------------------------------------------
Registeruppgift som inte Bestämmelserna i
behövs för handläggning av personuppgiftslagen
ett ärende eller för (1998:204) om rättelse
tillsyn enligt lagen skall och skadestånd gäller
gallras under femte även vid behandling av
kalenderåret efter det att personuppgifter enligt
uppgiften registrerats. denna lag.
Om tillstånd återkallas
eller om sökt tillstånd
vägras skall så snart
beslutet vunnit laga kraft
alla uppgifter utom sådana
som avses i 4 § första
stycket 1 och 6 samt 5 §
gallras ur registret.
Regeringen eller den
myndighet som regeringen
bestämmer får meddela
föreskrifter om undantag
från gallring för att
bevara ett urval av
material för forskningens
behov. Sådant material
skall lämnas över till en
arkivmyndighet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2. Partihandelstillstånd, 2.
som före ikraftträdandet Partihandelstillstånd,
har meddelats annan än den som före
som avses i 4 kap. 1 § ikraftträdandet har
första stycket i dess nya meddelats annan än den
lydelse, skall efter som avses i 4 kap. 1 §
ikraftträdandet fortfarande första stycket i dess
gälla, dock längst till nya lydelse, skall
utgången av år 2001. Härvid efter ikraftträdandet
gäller 7 kap. 1 § tredje fortfarande gälla, dock
stycket och 4 § samt 8 kap. längst till utgången av
1 § i paragrafens lydelse år 2003. Härvid gäller
före ikraftträdandet. Tull- 7 kap. 1 § tredje
verket får ha stycket och 4 § samt 8
terminalåtkomst till kap. 1 § i paragrafens
uppgifter om sådana lydelse före
tillstånd i ikraftträdandet. Tull-
Alkoholinspektionens verket får ha
register. direktåtkomst till
uppgifter om sådana
tillstånd i
Alkoholinspektionens
register.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[8]:8 Senaste lydelse 1999:1001. Ändringen
innebär bl.a. att andra och fjärde styckena
upphävs.
[9]:9 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket
upphävs.
[10]:10 Ändringen innebär bl.a. att andra och
tredje styckena upphävs.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003 i
fråga om 8 kap. 5 a § och i övrigt den 1 juli 2001.
2. I fråga om uppgifter som fram till och med den
30 juni 2001 tillförts det register som avses i 12
kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall vad
som sägs om Alkoholinspektionen i stället avse
Statens folkhälsoinstitut.
3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering
av eller detaljhandel med öl, skall senast den 1
januari 2002 göra sådan anmälan som avses i 5 kap. 6
§ andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.