I betänkandet behandlas regeringens förslag
beträffande anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret
2001 samt vissa motioner från den allmänna
motionstiden 2000.
Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg för budgetåret 2001 till
29 373 625 000 kr (bet. 2000/01:FiU1, rskr.
2000/01:36). I ett antal motioner har framställts
yrkanden om ändringar, huvudsakligen ökningar av
enskilda anslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisningar. Samtliga motioner angående
anslagen avstyrks. M-, kd- c- och fp-ledamöterna
deltar inte i beslutet, utan har i särskilda
yttranden redovisat sina alternativa budgetförslag.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till mål för Hälso- och
sjukvårdspolitiken, Folkhälsopolitiken,
Barnpolitiken och Socialtjänstpolitiken. Målen för
respektive område är:
- Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall
förbättras.
-
- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i
samhället som är mest utsatta ur hälsosynpunkt.
-
- Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och
goda förhållanden.
-
- Stärka förmågan och möjligheten till social
delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta
personer samt stärka skyddet för utsatta barn.
-
Socialutskottet noterar beträffande det föreslagna
målet för äldrepolitiken att det överensstämmer med
vad riksdagen godkänt i anledning av proposition
1997/98:113 Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken (1997/98:SoU24, rskr. 1997/98:307).
Utskottet föreslår därför att riksdagen fastställer
att målet för äldrepolitiken är, att äldre skall
kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i
samhället och över sin vardag, kunna åldras i
trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med
respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.
Vidare erinrar utskottet om att riksdagen i våras,
efter förslag i proposition 1999/2000:79 Från
patient till medborgare - en nationell handlingsplan
för handikappolitiken, godkände nationella mål för
handikappolitiken. Målen är (bet. 1999/2000:SoU14,
rskr. 1999/2000:240):
a) en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
b)
c) att samhället utformas så att människor med
funktionshinder i alla åldrar blir fullt
delaktiga i samhällslivet,
d)
e) jämlikhet i levnadsvillkoren för flickor och
pojkar, kvinnor och män med funktionshinder.
f)
Utskottet anser att dessa mål fortfarande gäller.
Riksdagen bör således inte godkänna det nu
föreslagna målet för handikappolitiken.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att det
tidigare målet för hela utgiftsområde 9 upphävs.
Utskottet tillstyrker också de begärda
bemyndigandena.
Utskottet föreslår två tillkännagivanden med
anledning av motioner. Ett enigt utskott föreslår
ett tillkännagivande angående ökad konkurrens inom
barn- och ungdomstandvården. Ett enigt utskott
föreslår även ett tillkännagivande angående behov av
att beakta vissa föreningars situation.
I ärendet föreligger vidare 19 reservationer samt
ytterligare 4 särskilda yttranden.
Utskottet föreslår vidare en
redaktionell ändring i lagen
(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS).
Propositionen
I proposition 2000/01:1 Budgetpropositionen för år
2001 föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för
Hälso- och sjukvårdspolitiken (avsnitt 3.3),
Folkhälsopolitiken (avsnitt 4.3), Barnpolitiken
(avsnitt 5.3), Handikappolitiken (avsnitt 6.3),
Äldrepolitiken (avsnitt 7.3) och
Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3) samt att
följande mål för utgiftsområdet upphör att gälla:
Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor och
se till att hälso- och sjukvården och den sociala
omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv
resursanvändning samt tillgodoser den enskilde
individens behov av vård, omsorg, stöd och service,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000 kr
efter 2001,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 14:4
Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 50 000 000 kr (tryckfel ändrat) efter 2001,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till
vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 60 000 000 kr efter 2001,
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 18 000 000 kr efter 2001,
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 460 000
000 kr efter 2001,
7. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar
anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg enligt följande uppställning (i
tkr):
----------------------------------------------------------
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 242 000
----------------------------------------------------------
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 16 137
000
----------------------------------------------------------
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 962 087
----------------------------------------------------------
13:4 Statens beredning för (ram) 36 165
utvärdering av medicinsk metodik
----------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 23 407
ansvarsnämnd
----------------------------------------------------------
13:6 Ersättning till steriliserade i (ram) 78 000
vissa fall
----------------------------------------------------------
13:7 Socialstyrelsen (ram) 476 577
----------------------------------------------------------
14:1 Insatser mot aids (ram) 65 622
----------------------------------------------------------
14:2 Bidrag till WHO (ram) 8 000
----------------------------------------------------------
14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 16 896
hälsovårdshögskolan
----------------------------------------------------------
14:4 Folkhälsoinstitutet (ram) 120 275
----------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 152 869
----------------------------------------------------------
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 249
medicin
----------------------------------------------------------
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 53 554
----------------------------------------------------------
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 77 500
åtgärder
----------------------------------------------------------
14:9 Alkoholinspektionen (ram) 7 650
----------------------------------------------------------
14:10 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 401
----------------------------------------------------------
15:1 Barnombudsmannen (ram) 8 565
----------------------------------------------------------
15:2 Statens nämnd för (ram) 6 980
internationella adoptionsfrågor
----------------------------------------------------------
16:1 Personligt ombud (ram) 60 000
----------------------------------------------------------
16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 277 000
handikappområdet
----------------------------------------------------------
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 172 470
m.m.
----------------------------------------------------------
16:4 Bidrag till viss verksamhet (obet.) 79 394
för personer med
funktionshinder
----------------------------------------------------------
16:5 Bidrag till (obet.) 157 248
handikapporganisationer
----------------------------------------------------------
16:6 Alternativ telefoni (ram) 21 476
----------------------------------------------------------
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 227 000
----------------------------------------------------------
16:8 Kostnader för statlig (ram) 6 640 000
assistansersättning
----------------------------------------------------------
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 20 781
utbildningsstöd
----------------------------------------------------------
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 247
----------------------------------------------------------
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 251 946
inom äldrepolitiken
----------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 88 378
socialt arbete m.m.
----------------------------------------------------------
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 604 233
----------------------------------------------------------
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000
för hemlösa
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för (ram) 24 212
arbetsliv och socialvetenskap:
Förvaltning
----------------------------------------------------------
26:2 Forskningrådet för arbetsliv (ram) 237 443
och socialvetenskap: Forskning
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa 29 373
625
----------------------------------------------------------
Motionerna
Hälso- och sjukvårdspolitik
2000/01:So3 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen
anförs om ett hälsonät.
2000/01:So204 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utövande av statens ägande i
syfte att motverka fortsatt apoteksmonopol.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om konkurrensutsättning av
läkemedelsförsäljning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om privatisering av Apoteket AB.
2000/01:So216 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att upphäva apoteksmonopolet.
2000/01:So237 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avskaffande av apoteksmonopolet.
2000/01:So238 av Margareta Viklund (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förskrivning av läkemedel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att höja läkarnas kunskapsnivå
beträffande förskrivning av läkemedel.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att verka för att arbetet mellan
läkare och farmaceuter utvidgas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tillsättande av en
läkemedelskommitté med den inriktning som anges i
motionen.
2000/01:So242 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av översyn av
tandvårdsförsäkringen.
2000/01:So277 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avgifter för behandling av olycksfallsskador på
tänder.
2000/01:So279 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet, i
enlighet vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som
möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet, i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
att monopolsituationen inom barn- och ungdomstandvården
skall upphöra.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
ett tandvårdsstöd för ungdomar som riktas direkt till den
enskilde.
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
att landstingen skall vara skyldiga att genomföra en
upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
åtgärder för att skapa konkurrensneutralitet mellan
offentlig och privat tandvård.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa 65-årsgränsen för
tandläkares verksamhet i enlighet vad som anförs i
motionen.
2000/01:So331 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning.
2000/01:So351 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
införa ett förbud mot att inneha giftormar i privathem.
2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen beslutar att anslå ytterligare 100 miljoner
kronor från den 1 juli 2001 för att förbättra
tandvårdsförsäkringen.
22. Riksdagen anvisar för budgetår 2001, med följande
ändringar i förhållande till regeringens förslag, anslagen
under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt uppställning i kr:
Summa totalt för utgiftsområdet; 29 373 625 000; + 63 000
000.
2000/01:So393 av Britt-Marie Lindkvist och Hillevi Larsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tandvårdsstödet.
2000/01:So395 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om forskning om barnens situation i
slutna samfund.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förmedling av kunskap till de
personalkategorier som möter barn som växer upp i slutna
samfund.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om myndigheters och institutioners
ansvar att stödja personer med psykiska krisreaktioner
till följd av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt
ledarskap.
2000/01:So398 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en samhällsekonomisk analys av
läkemedelskostnaderna.
2000/01:So415 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barns och ungdomars tandhälsa.
2000/01:So419 av Inger Lundberg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ersättning för tandskador för patienter som till följd av
ätstörningar drabbas av mycket höga kostnader för sin
tandvård.
2000/01:So431 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
inrätta ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och
trosfrågor.
2000/01:So447 av Märta Johansson och Mona Berglund Nilsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om tandvårdsstöd.
2000/01:So460 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tandvårdsförsäkringen.
2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:1
Sjukvårdsförmåner för år 2001 200 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:2 Bidrag
för läkemedelsförmån för år 2001 14 437 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:7
Socialstyrelsen för år 2001 372 077 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:8
Medicinalstyrelsen för år 2001 104 500 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 13:9
Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2001 240 000 000
kr.
2000/01:So487 av Kerstin Kristiansson Karlstedt m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om framtida tandvård.
2000/01:So490 av Karin Olsson och Eva Arvidsson (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om provmedicinering med testdos.
2000/01:So493 av Karin Olsson m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
utbyggnad av tandvårdsförsäkringen och dess sociala
profil.
2000/01:So494 av Ann-Marie Fagerström och Krister
Örnfjäder (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av att bygga ut
tandvårdsförsäkringen i den takt som ekonomin tillåter.
2000/01:So501 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om läkemedelsanvändningen.
2000/01:So503 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förskrivning av läkemedel.
2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
hälsonät.
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning
i tkr:
Nytt anslag Hälsonät; 0; Anslagsförändring; + 50 000,
Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring +
942 247.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behov av effektiviseringar och
kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att
förhindra ytterligare försämringar i förmånen.
2000/01:So510 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrade möjligheter att driva
och etablera verksamhet som privatpraktiker inom
tandvården.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som
garanterar möjligheterna att arbeta som privat tandläkare
även efter 65 års ålder i enlighet med vad som anförs i
motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om landstingens särskilda
skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett statligt ansvar för all
offentligt finansierad tandvård.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tandvård som led i en
sjukdomsbehandling.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
ett förbättrat högkostnadsskydd i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:So511 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att läkemedelsförmånen på längre
sikt bör ingå i en obligatorisk hälsoförsäkring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i avvaktan på införandet av
en hälsoförsäkring återföra kostnadsansvaret för läkemedel
till staten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avskaffat receptregister.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om finansiering av s.k.
komfortläkemedel.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om receptfria mediciner och
omfattningen av receptbeläggning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om parallellimport och generiska
preparat.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrat förskrivningsstöd.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en frivillig offentlig
läkemedelsförsäkring.
9. Riksdagen beslutar avveckla apoteksmonopolet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på postorder i
enlighet med vad som anförs motionen.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbättrad priskonkurrens på
läkemedelsområdet.
2000/01:So514 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att utreda ett utvecklat
tandvårdsstöd.
2000/01:So523 av Hillevi Larsson och Nalin Pekgul (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att läkarnas förskrivningsrätt för mediciner
skall innebära att billigast medicin skall skrivas ut i de
fall där likvärdiga preparat finns.
2000/01:So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om läkemedel.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tandvården.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
26. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring i lagen så att man fritt kan välja tandläkare
för barn.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda bakgrundsfaktorer till
de regionala skillnaderna i barns tandhälsa.
Folkhälsopolitik
2000/01:So282 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om huvuduppgifterna i arbetet med
hiv/aids.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om informations- och
upplysningsinsatser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fortsatta satsningar på arbetet
mot hiv/aids.
2000/01:So300 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avveckling av
Alkoholinspektionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om avveckling av
Alkoholsortimentsnämnden.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Folkhälsoinstitutets roll på
alkoholområdet.
2000/01:So302 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning om hur
man skall stävja problemet med det ökande spelberoendet i
samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning
och stödjande behandling.
2000/01:So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn
av Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner enligt vad
som anförs i motionen.
2000/01:So327 av Fanny Rizell m.fl. (kd, v, c, fp, mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om fördelningen av bidrag till
nykterhetsorganisationer m.fl.
2000/01:So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Alkoholinspektionen skall
ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen.
2000/01:So357 av Ingrid Burman m.fl. (v) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen i sina direktiv till AB
Svenska Spel tar in kravet på att bolaget skall verka för
att allmänheten informeras om spelandets skadeverkningar.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk kommission med uppgift att belysa de
negativa konsekvenserna av spel om pengar.
2000/01:So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c, fp,
mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att organisationer som arbetar
med drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i
dag.
2000/01:So414 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till spelberoende och
anhöriga genom att etablera självhjälpsgrupper.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att verka för en nationell
rådgiviningscentral med ett gemensamt telefonnummer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till forskning.
2000/01:So428 av Sten Tolgfors (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om det statliga stödet till
hivinformation och hivprevention.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om de ideella organisationernas
centrala roll i arbetet med hivprevention.
2000/01:So467 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att staten har kvar det
övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att varje år
specialdestinera medel så att principen om att
preventionsinsatserna följer viruset säkerställs.
2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:1 Insatser
mot hiv/aids för år 2001 76 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:4
Folkhälsoinstitutet för år 2001 96 275 000 kr.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2001 43 554 000 kr.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:8 Alkohol-
och narkotikapolitiska åtgärder för år 2001 10 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit.
10. Riksdagen avslår förslaget att budgetåret 2001 anvisa
medel till anslag 14:9 Alkoholinspektionen.
11. Riksdagen avslår förslaget att budgetåret 2001 anvisa
medel till anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 14:12
Stimulansbidrag till lokalt folkhälsoarbete för år 2001 29
000 000 kr.
2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning
i tkr:
Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring;
+942 247.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om spelberoende.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt uppställningen i bilaga 2: Anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder + 150 000 000 kr.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Folkhälsoinstitutets
homosexuppdrag.
2000/01:L441 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning av
transpersoners situation samt uppdrag åt
Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen
av transpersoners situation.
2000/01:Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att samhället på en rad områden
måste förändras från att ensidigt gynna vissa
samlevnadsformer och att uppvärdera visst sexuellt
praktiserande, till att uppmuntra den mångfald av
samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som finns,
till att få finnas och synas på lika villkor.
Handikappolitik
2000/01:So18 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om statligt kostnadsansvar för
assistansersättningen.
2000/01:So202 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
förändring av gällande bestämmelser vad gäller bilstödet
till handikappade.
2000/01:So255 av Karin Pilsäter (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förändring av regelverket för
stöd till handikapp- och anhörigföreningar.
2000/01:So299 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till sådan ändring av LSS att det ekonomiska ansvaret för
assistansersättning återgår till staten.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bidrag till
handikapporganisationer.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
införande av en hjälpmedelsgaranti.
2000/01:So307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av regelförändringar av bilstödet.
2000/01:So311 av Karin Falkmer (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en
översyn av bilstödsförordningen.
2000/01:So318 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs rörande översyn av bilstöd.
2000/01:So326 av Rosita Runegrund (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om organisationsbidrag till
Anhörigrådet.
2000/01:So350 av Tomas Eneroth m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
översyn av bilstödet.
2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av en
hjälpmedelsgaranti.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förändring av regelverket kring
bilstödet.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om psykiskt funktionshindrades rätt
till personlig assistans.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att de personliga ombuden bör ha
en självständig ställning.
2000/01:So366 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fördelning av statsbidrag för tolktjänst.
2000/01:So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att direktivet för stöd till
organisationer från Socialstyrelsen ändras så att även
organisationer som har en dubbel funktion av självhjälps-
och stödkaraktär kan få samhällsstöd för sin verksamhet.
2000/01:So403 av Lars Gustafsson (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
översyn av reglerna för bilstödet och att regeringen
beaktar behoven även efter 2001.
2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:4 Bidrag
till viss verksamhet för personer med funktionshinder 2
000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:5 Bidrag
till handikapporganisationer för år 2001 1 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit.
15. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001
anvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.
16. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001
anvisa medel till anslag 16:7 Bilstödet.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:8 Kostnader
för statlig assistansersättning för år 2001 1 250 000 000
kr utöver vad regeringen föreslagit.
18. Riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001
anvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:11
Bostadsstöd till fuktionshindrade för år 2001 100 000 000
kr.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 16:12
Hjälpmedelsgaranti för år 2001 248 476 000 kr.
2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för en
vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti.
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning
i tkr:
Nytt anslag Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti; 0;
Anslagsförändring +500 000,
Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring
+942 247.
2000/01:So532 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett långsiktigt bilstöd.
2000/01:So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär av regeringen förslag till en plan för
att under de närmaste fem åren satsa sammanlagt 5
miljarder kronor på ett statligt stimulansbidrag till
landsting, kommuner, fastighetsägare, kollektivtrafikbolag
m.fl. för att anpassa samhället så att det blir
tillgängligt också för funktionshindrade.
4. Riksdagen begär av regeringen förslag om en utvidgning
av personkretsen som har rätt till assistanshjälp i
enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att staten skall återta ansvaret
för de 20 första assistanstimmarna.
9. Riksdagen begär av regeringen förslag om att
återställa assistansreformen såsom den ursprungligen var
utformad.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en hjälpmedelsgaranti.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning av hela
hjälpmedelsförsörjningen.
20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt uppställning:
Nytt anslag: Tillgänglighet för funktionshindrade;
Anslagsförändring + 1 000 000 000 kr.
2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
redogörelse för fördelning av bidrag till
handikapporganisationer.
7. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
utredning om hjälpmedelssituationen.
8. Riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
till ny utformning av bilstödet.
2000/01:So541 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stöd till anhörigorganisationer.
2000/01:Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
23. Riksdagen begär att regeringen lägger fram sådana
förslag till ändring i lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade att barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet garanteras.
Äldrepolitik
2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
hemservicecheckar.
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning
i tkr:
Nytt anslag Hemservicecheckar; 0; Anslagsförändring;
+250 000,
Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring
+942 247.
2000/01:So509 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
telefonjour för demenssjuka.
2000/01:So539 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
ett system med hemservicecheckar.
Socialtjänstpolitik
2000/01:So246 av Maud Ekendahl och Elizabeth Nyström (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökat ekonomiskt stöd till
organisationen Barnens rätt i samhället så att Barnens
hjälptelefon kan bli mer tillgänglig.
2000/01:So368 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan mellan
myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa.
2000/01:So385 av Hans Hoff (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en
nationell målsättning måste vara att antalet hemlösa skall
minskas under en fyraårsperiod.
2000/01:So397 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ansträngningar för att hemlösheten snarast skall
elimineras.
2000/01:So448 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Vemyra ungdomshem bör få
ökade resurser till flera elevplatser och flera anställda.
2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i
motionen till utgiftsområde 9 politikområde 18:2 Statens
institutionsstyrelse för år 2001 554 233 000 kr.
22. Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i
motionen att anslaget under utgiftsområde 9 politikområde
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa skall
disponeras av Socialstyrelsen.
2000/01:So485 av Dag Ericson m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av samverkande insatser i samhället för att utrota
hemlösheten.
2000/01:So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt uppställning
i tkr:
Summa för utgiftsområdet; 29 373 625; Anslagsförändring
+942 247.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2001 4 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
enligt uppställningen i bilaga 2: Anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder, + 4 000 000 kr.
2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att åtgärder vidtas för att skapa
boende åt hemlösa.
2000/01:Ju932 av Viviann Gerdin och Lena Ek (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att säkra kvinnoorganisationerna
genom långsiktig finansiering.
Forskningspolitik
2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
22. Riksdagen anvisar för budgetår 2001, med följande
ändringar i förhållande till regeringens förslag, anslagen
under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg enligt uppställning i kr:
Anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap; Regeringens förslag; 237 443 000;
Anslagsförändring - 14 000 000,
Summa totalt för utgiftsområdet; 29 373
625 000; Anslagsförändring + 63 000 000.
Utskottet
Politikområde Hälso- och
sjukvårdspolitik
Målet för hälso- och sjukvårdspolitiken
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för
hälso- och sjukvårdspolitiken skall vara: Vårdens kvalitet
och tillgänglighet skall förbättras. Regeringen föreslår
samtidigt att det tidigare målet för utgiftsområde 9 skall
upphöra att gälla (att trygga en god hälsa och goda
levnadsvillkor och se till att hälso- och sjukvården och
den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet och effektiv
resursanvändning samt tillgodoser den enskilde individens
behov av vård, omsorg, stöd och service).
Sjukvårdsförmåner m.m. (13:1)
I budgetpropositionen föreslås att 2 242 000 000 kr
anvisas under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.
Anslaget finansierade under år 2000 vuxentandvård
(tandvårdsstödet) och ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen för tandvård för vissa patientgrupper
samt för sjukvårdsförmåner i internationella förhållanden
till bl.a. sjukvårdshuvudmännen.
Utgifterna för tandvårdsersättningen för år 1999 blev
något lägre än förväntat, sannolikt beroende på att många
patienter, med anledning av den förestående reformen, lät
utföra mer kostsamma behandlingar redan under år 1998, men
också beroende på att genomförandet av delar av det
reformerade stödet sannolikt ännu inte fått full effekt
under 1999. Detta medverkade till ett underskridande för
hela anslaget Sjukvårdsförmåner på ca 125 miljoner kronor,
varav ca 83 miljoner kronor avsåg tandvårdsersättning.
Utgiftsutvecklingen för 2000 är fortfarande mycket
svårbedömd. Det finns skäl som talar för att utgifterna
för tandvårdsersättning kan komma att bli högre än de 1
468 miljoner kronor som beräknades i budgetpropositionen
för 2000. Riksförsäkringsverket (RFV) beräknar med
ledning av utvecklingen under första halvåret att hela
anslaget kommer att överskridas med 170 miljoner kronor,
varav merparten avser tandvårdsersättning.
I 2000 års ekonomiska vårproposition aviserades att
regeringen avser att tillföra tandvården 200 miljoner
kronor 2002 och ytterligare 300 miljoner kronor 2003.
Regeringen föreslår nu att 100 miljoner av det tillskott
som aviserats för 2002 skall tillföras redan under 2001.
Inriktningen är att det samlade resurstillskottet skall
användas för att förbättra skyddet mot höga
behandlingskostnader, varvid de äldre skall prioriteras.
Regeringen avser att återkomma under 2001 med hur dessa
medel skall användas.
Regeringen anser att det finns behov av en samlad
utvärdering av effekterna av tandvårdsreformen som
infördes den 1 januari 1999 och har därför i september
2000 beslutat att tillsätta en särskild utredare i frågan,
dir. 2000:65 Samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m.
Enligt utredningsdirektiven skall utredaren göra en samlad
utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet och vid
behov föreslå förändringar som leder till att systemet
blir effektivare och möjligheterna att uppnå reformens
syften förbättras. Utredaren skall särskilt utreda
förutsättningarna för att förbättra stödet vid höga
behandlingskostnader för i första hand de äldre. Utredaren
skall vidare analysera utvecklingen av priserna för
tandvård och om utredaren finner att prisutvecklingen är
oacceptabel skall han eller hon föreslå åtgärder för att
komma till rätta med prisutvecklingen. Utredaren skall
vidare göra en bedömning av den framtida
kostnadsutvecklingen för tandvårdsersättningen och hur den
står i relation till de tilldelade medlen för tandvården.
Utredaren skall vidare belysa den framtida tillgången och
efterfrågan på tandvårdspersonal med olika typer av
kompetens. Mot denna bakgrund skall utredaren lämna
förslag och rekommendationer som bidrar till att trygga
tillgången på kompetent tandvårdspersonal samt främjar
effektivitet och samarbete inom tandvården. Tandvårdens
kompetens- och resursbehov skall härvid även belysas
utifrån ett integrationsperspektiv. Utredaren skall senast
den 15 mars 2001 överlämna ett delbetänkande i vilket
bl.a. skall bedömas den framtida kostnadsutvecklingen för
tandvården samt förbättringarna av skyddet mot höga
behandlingskostnader. Övriga frågor skall redovisas i ett
slutbetänkande senast den 31 mars 2002.
Socialminister Lars Engqvist har den 18 oktober 2000 i
svar på fråga (2000/01:56 om tandhälsan) bl.a. anfört att
regeringen avser att noga följa utredningens arbete och
följer även i övrigt hur tandhälsan utvecklas hos
befolkningen. Socialministern har vidare den 7 november
2000 i svar på interpellation (2000/01:54 om försämrad
tandhälsa hos unga) anfört bl.a. följande.
Enligt utredningsdirektiven (dir. 2000:65) ska utredaren
göra en samlad utvärdering av det reformerade
tandvårdsstödet. Det står sedan utredaren fritt att
föreslå förändringar som kan antas leda till större
effektivitet och främja en god tandhälsa hos befolkningen.
Jag förutsätter att utredaren kommer att belysa
situationen för yngre vuxna när det gäller
tandhälsoutvecklingen och deras ekonomiska möjligheter att
få den tandvård de behöver. Detta kan ske inom ramen för
det nuvarande utredningsuppdraget. Regeringen har bedömt
att ett område där behovet av förbättringar är särskilt
stort är skyddet mot höga behandlingskostnader. Höga
behandlingskostnader drabbar i störst utsträckning äldre
människor. Det är människor som haft betydligt sämre
möjligheter än dagens unga att upprätthålla en god
tandstatus. När resurserna är begränsade måste vissa
prioriteringar göras, och jag anser att det är rimligt att
vi inledningsvis i första hand förbättrar situationen för
de äldre. Utredningsuppdraget utesluter dock inte
förändringar som kan komma andra grupper till godo.
Generellt sett är tandvårdsbehoven betydligt mindre hos
dem som är unga. Detta hindrar inte att jag har förståelse
för att även mindre tandvårdsutgifter kan vara besvärliga
för den som exempelvis studerar eller ännu inte lyckats
skaffa sig arbete. Självklart finns det också enskilda
unga personer som har höga tandvårdskostnader. Det är
också troligen så att vissa grupper är mera utsatta än
andra. Många invandrarungdomar har t.ex. vuxit upp med
helt andra förutsättningar när det gäller tandvård och
förebyggande insatser. Undersökningar av barns tandhälsa
tyder också på skillnader som beror på föräldrarnas
sociala situation. Därför är det viktigt att utredaren
föreslår åtgärder för att öka möjligheterna att följa upp
tandhälsan i olika grupper. Detta står också i direktiven.
Utredningen ska sammanställa tillgänglig information om
tandhälsan i Sverige m.m. och kommer då att få den
överblick som krävs för att bedöma hur de tillgängliga
resurserna för tandvårdsstödet ska användas på bästa sätt.
Regeringen kommer nu att avvakta utredningens förslag och
därefter ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2001 till anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner
anvisar 200 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit (yrkande 1). Motionärerna anser att regeringens
satsningar på en förbättrad tandvårdsförsäkring är
otillräckliga och vill redan från år 2001 förstärka
tandvårdsförsäkringen med 300 miljoner kronor årligen.
I motion So510 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om ett statligt ansvar för all offentligt
finansierad tandvård och om landstingens särskilda
skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen (yrkandena
3 och 4). Enligt motionärerna bör staten överta
finansieringsansvaret för all offentligt finansierad
tandvård, utom i vissa avgränsade fall där gränslinjen
mellan sjuk- och tandvård inte är helt klar och där
verksamheten skall regleras av hälso- och sjukvårdslagen.
Tandvårdslagen bör inte innehålla några skrivningar om
landstingens särskilda skyldigheter eller ansvar på
tandvårdsområdet. Vidare begärs tillkännagivande om
tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (yrkande 5).
Motionärerna anför att tandvård som led i en
sjukdomsbehandling liksom sjukvården i övrigt skall vara
en angelägenhet för sjukvårdshuvudmännen. Avgiften för
sådan behandling bör vara densamma som för annan
sjukvårdsbehandling. Motionärerna yrkar även att riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag om ett förbättrat
högkostnadsskydd (yrkande 6). Enligt motionärernas
uppfattning måste högkostnadsskyddet för de grupper i
befolkningen som har stora tandvårdsbehov prioriteras i
förhållande till andra i och för sig angelägna insatser.
Tandvårdsförsäkringen skall därför ges karaktären av ett
utpräglat högkostnadsskydd. Enligt motionärerna skall
personer med en normal tandstatus själva få stå för
tandvårdskostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3 000
kr. Självrisken på 3 000 kronor kombineras med en
subventionsgrad på 60 %. Det innebär att de med störst
behov av tandvård garanteras rimliga kostnader för
omfattande behandlingar. Motionärerna beräknar att deras
förslag om en tandvårdsförsäkring kräver en ekonomisk ram
som för år 2001 ligger ca 200 miljoner kronor över den av
regeringen föreslagna.
I motion So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen beslutar att anslå ytterligare 100 miljoner
kronor från den 1 juli år 2001 för att förbättra
tandvårdsförsäkringen (yrkande 20). Motionärerna anser att
en utredning bör tillsättas i syfte att kartlägga
förutsättningarna för att inkludera tandvårdsförsäkringen
i den allmänna sjukförsäkringen. Motionärerna anslår 100
miljoner kronor för att kunna förbättra
tandvårdsförsäkringen ytterligare från den 1 juli åren
2001, 2002 och 2003. Vidare yrkas att riksdagen för
budgetåret 2001 till anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner
anvisar 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 22 delvis).
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen till anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner anvisar 100
miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 4
delvis). Motionärerna föreslår i en motion om tandvården
förbättrade insatser för ungdomar. För detta ändamål
anslår de 100 miljoner kronor.
I motion So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas
tillkännagivande om tandvården (yrkande 6). Motionärerna
anför att en plan måste tas fram för hur tandvården
successivt skall kunna inlemmas under sjukförsäkringen och
garantier lämnas för att ingen skall behöva avstå från
tandvård av ekonomiska skäl. Regeringen bör tillsätta en
utredning som ser på frågan om tandvårdens framtida
finansiering och uppbyggnad.
I några ytterligare motioner anförs att
tandvårdsförsäkringen bör ingå i eller subventioneras som
den allmänna sjukförsäkringen. Yrkanden rörande detta
framställs i motionerna So393 av Britt Marie Lindkvist och
Hillevi Larsson (s) samt So460 av Barbro Hietala Nordlund
m.fl. (s). I motion So277 av Leif Carlson och Maud
Ekendahl (båda m) begärs tillkännagivande om avgifter för
behandling av olycksfallsskador på tänder. Enligt
motionärerna bör tandvård på grund av skador uppkomna vid
olycksfall vara att betrakta som sjukvård ur
avgiftshänseende. I några motioner begärs att en
utvärdering skall göras av tandvårdsförsäkringen. Sådana
yrkanden framställs i motionerna So242 av Göte Wahlström
och Christina Nenes (båda s), So447 av Märta Johansson och
Mona Berglund Nilsson m.fl. (s), So487 av Kerstin
Kristiansson Karlstedt m.fl. (s). I ett antal motioner
framställs yrkanden rörande en utbyggnad av
tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden finns i motionerna
So493 av Karin Olsson m.fl. (s), So494 av Ann-Marie
Fagerström och Krister Örnfjäder (båda s) och So514 av
Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s).
I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att
monopolsituationen inom barn- och ungdomstandvården skall
upphöra (yrkande 2). Enligt motionärerna är en ökad
konkurrens inom barn- och ungdomstandvården av väsentlig
betydelse för att öka den enskildes valfrihet och
effektiviteten inom den kommunala sektorn. En lagstadgad
rätt till valfrihet mellan offentlig och privat tandvård
för barn och ungdomar bör införas. Vidare yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ett
tandvårdsstöd för ungdomar som riktas direkt till den
enskilde (yrkande 3). Enligt motionärerna finns det
anledning att prova nya modeller för tandvårdssubventionen
till ungdomar och en sådan lösning är att subventionen ges
direkt till den enskilde för att utnyttjas hos valfri
tandläkare. I motion So415 av Mariann Ytterberg m.fl. (s)
begärs tillkännagivande om barns och ungdomars tandhälsa.
Motionärerna anför att särskilda insatser måste göras för
att hitta metoder att utveckla det förebyggande arbetet
för, i första hand, de mest utsatta grupperna. Riksdagen
bör uppdra åt Socialstyrelsen att se över vilka
förebyggande insatser som krävs för att vända
utvecklingen. Kontinuerliga utvärderingar bör i
fortsättningen göras för att följa utvecklingen när det
gäller barns tandhälsa. I motion Sf274 av Matz Hammarström
m.fl. (mp) yrkas att riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring i lagen så att man fritt kan
välja tandläkare för barn (yrkande 26). I samma motion
yrkas tillkännagivande om att utreda bakgrundsfaktorerna
till de regionala skillnaderna i barns tandhälsa (yrkande
27). Motionärerna anför att i allmänhet har barn i
storstäder sämst tänder.
I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att
landstingen skall vara skyldiga att genomföra en
upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre
(yrkande 4). Motionärerna anser att den uppsökande
verksamheten och den tandvårdsbehandling som därefter kan
bli nödvändig skall konkurrensutsättas. Regeringen bör
återkomma med lagförslag om att landstingen skall vara
skyldiga att genomföra en upphandling av den uppsökande
verksamheten och den efterföljande tandvård som kan
behövas.
I motion So419 av Inger Lundberg (s) begärs
tillkännagivande om ersättning för tandskador för
patienter som till följd av ätstörningar drabbas av mycket
höga kostnader för sin tandvård.
I motion So510 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om förbättrade möjligheter att driva och
etablera verksamhet som privatpraktiker inom tandvården
och att riksdagen lägger fram förslag som garanterar
möjligheterna att arbeta som privat tandläkare även efter
65 års ålder (yrkandena 1 och 2). Motionärerna anför att
behovet av fler tandläkare understryker betydelsen av att
möjligheterna att driva och etablera verksamhet som
privatpraktiker förbättras. Möjligheterna att arbeta som
privat tandläkare även efter 65-års ålder måste också
garanteras och förekommande "tvångspensionering" upphöra.
I motion So308 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
åtgärder för att skapa konkurrensneutralitet mellan
offentlig och privat tandvård (yrkande 5). Motionärerna
anser att det är av stor vikt att rätta till den obalans i
konkurrens som råder mellan offentlig och privat tandvård
på grund av mervärdesskattereglerna. I samma motion yrkas
tillkännagivande om att avskaffa 65-årsgränsen för
tandläkares verksamhet (yrkande 6). Det finns, enligt
motionärerna, anledning att förändra 65-årsgränsen, inte
minst mot bakgrund av pensionsreformen och möjligheten
till flexibel pensionsålder.
Regeringen har i proposition 1999/2000:115 Vissa
kommunalekonomiska frågor behandlat frågan om
konkurrensneutralitet avseende tandvården. Regeringen
förordar en lösning som innebär att folktandvården
undantas från kommunkontosystemet, men på frivillig väg.
Landstingen skall därvid frivilligt undandra den erhållna
momsersättningen från tandvården. Redan i dag tillämpas
lösningen av drygt hälften av landstingen. Regeringen
kommer att följa utvecklingen inom tandvårdsområdet för
att bedöma om konkurrensneutralitet uppnås eller inte. I
det fall den frivilliga lösningen inte leder till önskade
effekter inom rimlig tid bör andra lösningar övervägas.
Finansutskottet har behandlat propositionen i betänkande
2000/01:FiU9 Vissa kommunalekonomiska frågor. Några
motioner väcktes inte i denna del. Riksdagen behandlade
utskottets betänkande i november (rskr. 2000/01:26).
Från Finansdepartementet har inhämtats att
Simplexkommissionen har uppmärksammats på frågan om
mervärdesskattereglerna för den privata tandvården.
Enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) lämnas
ersättning för tandvård av försäkringskassan till
vårdgivaren endast om tandvården utförts av en legitimerad
tandläkare eller tandhygienist som inte har fyllt 65 år.
Av Statsrådsberedningens propositionsförteckning avseende
riksmötet 2000/01 framgår att regeringen avser att
överlämna en proposition om höjd ålder för
avgångsskyldighet. Enligt vad utskottet erfarit kommer
propositionen, som planeras att överlämnas i mars 2001,
även att behandla åldersgränsen i AFL i detta sammanhang.
Bidrag för läkemedelsförmånen (13:2)
I budgetpropositionen föreslås att 16 137 000 000 kr
anvisas under anslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen.
Från detta anslag utbetalas det särskilda statsbidraget
till landstingens kostnader för läkemedel i öppen vård,
den s.k. läkemedelsförmånen. Medlen syftar till att
ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna förskrivas
till en rimlig kostnad för den enskilde. Under 2001
utbetalas från anslaget ersättning till landstingen för
kostnaderna för läkemedelsförmånen under dels månaderna
november och december 2000, dels månaderna januari t.o.m.
oktober 2001.
Statens ekonomiska ersättning till landstingen för deras
kostnader för läkemedelsförmånen regleras årligen i en
överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet.
Förhandlingar mellan parterna avseende ersättningen för
såväl år 2000 som 2001 pågår för närvarande (september
2000), och inriktningen är att en överenskommelse skall
kunna träffas inom kort. Ett system för vinst- och
förlustdelning mellan parterna tillämpas för
läkemedelsförmånens kostnader.
Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stadigt ökat under
hela 1990-talet. Mellan åren 1990 och 1999 har kostnaderna
för läkemedelsförmånen ökat från knappt 6,9 miljarder
kronor till drygt 14,9 miljarder kronor. Den kraftiga
ökningen av kostnaderna för läkemedel i öppen vård har
flera olika orsaker; den demografiska utvecklingen som
innebär att läkemedelsbehoven ökar i takt med att antalet
äldre i befolkningen ökar, strukturförändringarna inom
vården som lett till att en allt större andel av
läkemedlen skrivs ut i öppen vård, introduktionen av nya
och dyrare läkemedel samt inkomstutvecklingen som har ett
starkt positivt samband med utvecklingen av
läkemedelskostnaderna.
Mellan åren 1998 och 1999 ökade kostnaderna för
läkemedelsförmånen med knappt 10,9 %, från drygt 13,4
miljarder kronor till 14,9 miljarder kronor. Denna ökning
kan sannolikt förklaras av ett antal olika faktorer,
däribland introduktionen av flera nya och dyra läkemedel
samt den hamstring som föregick den höjning av
beloppsgränsen för högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel
som trädde i kraft den 1 juni 1999. Som en effekt av
höjningen av beloppsgränsen för högkostnadsskyddet ökade
emellertid den andel av de totala läkemedelskostnaderna
som patienterna betalar från 21 % 1998 till 23 % 1999.
Under de första sju månaderna 2000 har kostnaderna för
läkemedelsförmånen ökat med 4,8 % jämfört med motsvarande
månader 1999 samtidigt som den andel av de totala
läkemedelskostnaderna som patienterna betalar fortfarande
uppgår till ca 23 %.
Utgifterna under anslaget 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen för 1999 ökade med 3,2 % jämfört med
utgiften för 1998 (14 212 miljoner kronor 1999 jämfört med
13 765 miljoner kronor 1998). Skillnaderna mellan
kostnadsutvecklingen för läkemedelsförmånen och
utgiftsutvecklingen under anslaget beror dels på
eftersläpningen i utbetalningen av ersättningen till
landstingen, dels på att regleringen för vinst-
/förlustdelningssystemet sker i efterskott i mars följande
år. Den relativt kraftiga kostnadsutvecklingen under 1999
belastar således huvudsakligen anslaget för 2000. I
samband med 2000 års ekonomiska vårproposition tillsköts
anslaget därför 2 miljarder kronor på tilläggsbudget för
2000. Dessa medel skall förutom att täcka utbetalningen
till landstingen av förlustdelningen avseende 1999 (knappt
1 215 miljoner kronor) även täcka det ackumulerade
underskott som finns på anslaget och som vid början av
2000 uppgick till drygt 828 miljoner kronor.
I budgetpropositionen redovisas också att
Riksförsäkringsverket under år 1999 gjort en uppföljning
för att se hur de svenska läkemedelspriserna ligger i
jämförelse med andra europeiska länder (EU, Norge och
Schweiz). Uppföljningen visar att Sverige har
genomsnittliga priser i jämförelse med dessa länder och
låga priser i jämförelse med de nordiska länderna. Under
1999 och 2000 har RFV dessutom utrett prissättningen av
parallellimporterade läkemedel. Trots kravet på lägre
priser för parallellimporterade läkemedel och trots att
parallellimporten relativt nyligen etablerat verksamhet i
Sverige ligger parallellimporten i nivå med de länder som
har den största andelen parallellimport och där sådan
funnits under lång tid.
Regeringen beslutade i juni 1999 om direktiv till en
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
läkemedelsförmånen (dir. 1999:35). Syftet med översynen
var att främst komma till rätta med brister i det
nuvarande förmånssystemet och att få kontroll över
kostnadsutvecklingen. Utredningen har nyligen presenterat
sitt betänkande Den nya läkemedelsförmånen, SOU 2000:86.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen
till utgiftsområde 9 anslag 13:2 Bidrag för
läkemedelsförmånen för år 2001 14 437 000 000 kr (yrkande
2). Motionärerna anför att deras förslag på
läkemedelsområdet sammantaget medför en kraftig successiv
minskning av kostnaderna under åren framöver, samtidigt
som skyddet för de mest utsatta förbättras.
I motion So511 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförts om att
läkemedelsförmånen på längre sikt bör ingå i en
obligatorisk hälsoförsäkring (yrkande 1), om att i
avvaktan på införandet av en hälsoförsäkring återföra
kostnadsansvaret för läkemedel till staten (yrkande 2), om
avskaffat receptregister (yrkande 3), om finansiering av
s.k. komfortläkemedel (yrkande 4), om receptfria mediciner
och omfattningen av receptbeläggningen (yrkande 5), om
parallellimport och generiska preparat (yrkande 6), om
förbättrat förskrivningsstöd (yrkande 7), om en frivillig
offentlig läkemedelsförsäkring (yrkande 8) och om
förbättrad priskonkurrens på läkemedelsområdet (yrkande
12). Vidare yrkas att riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag som dels möjliggör viss
läkemedelsförsäljning på Internet (yrkande 10), dels
möjliggör viss läkemedelsförsäljning på postorder (yrkande
11). Motionärerna anför att läkemedelsförmånen bör ingå i
den obligatoriska hälsoförsäkring som moderaterna sedan
länge föreslagit. Härigenom kan avvägningar göras mellan
olika behandlingsalternativ, varav läkemedel är ett.
Kostnaderna för läkemedelskonsumtionen jämnas ut mellan
människor på samma sätt som sjukvårdskostnaderna i det
gemensamt finansierade sjukvårdssystem som motionärerna
föreslår. I avvaktan på införandet av en obligatorisk
hälsoförsäkring föreslår de att kostnadsansvaret för
läkemedel återförs till staten för att bl.a. möjliggöra en
bättre avvägning mellan de direkta läkemedelskostnaderna
och läkemedlens övriga effekter på samhällsekonomin. Detta
möjliggör en avveckling av det s.k. receptregistret,
vilket innebär stora fördelar ur integritetssynpunkt,
anför de.
Vidare anförs att det är självklart att de som lider av
sjukdom eller jämförbara besvär skall få köpa sina
mediciner inom ramen för läkemedelsförsäkringen. Det är
också rimligt att den som, på egen bekostnad, vill använda
mediciner som saknar eller har obetydliga biverkningar för
att höja sin livs-kvalitet skall ha möjlighet att göra
det. En del mediciner, där biverkningar närmast saknas,
bör vara receptfria medan andra kan kräva en medicinsk
bedömning innan medlen används.
En utökning av antalet receptfria läkemedel vore rimlig.
Därmed minskar också kostnaden för läkemedelssubventionen,
särskilt om indikationerna för att skriva ut receptfria
läkemedel med subvention hålls strikta. Vidare bör
åtgärder vidtas för att säkerställa att man i första hand
använder de billigaste produkterna med likvärdig effekt,
dvs. att man nyttjar parallellimport och generiska
preparat där sådana möjligheter finns. Ytterligare
besparingar kan åstadkommas genom att i ökad utsträckning
förskriva mindre förpackningar så att svinnet reduceras.
Dagens högkostnadsskydd bör ersättas med en frivillig men
offentlig försäkring som administreras av
försäkringskassan. Den som ansluter sig betalar en premie
som ligger kraftigt under vad man i nuvarande
läkemedelsförsäkring som mest betalar för ett års
läkemedelskonsumtion. Den som inte ansluter sig till
försäkringen omfattas ändå av ett högkostnadsskydd som
dock är avsevärt mindre förmånligt än det nuvarande.
Slutligen anför motionärerna att det särskilt måste
övervägas i vilken utsträckning man kan möjliggöra
försäljning av läkemedel per postorder, t.ex. efter
beställning på medicinsk webbplats.
Också i motion So279 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen begär av regeringen att den lägger fram förslag
som möjliggör viss läkemedelsförsäljning på Internet
(yrkande 7).
I motion So238 av Margareta Viklund (kd) begärs tillkännagivande om
förskrivning av läkemedel (yrkande 1), om att höja
läkarnas kunskapsnivå beträffande förskrivning (yrkande
2), om att verka för att arbetet mellan läkare och
farmaceuter utvidgas (yrkande 3) och om tillsättande av en
läkemedels-kommitté med den inriktning som anges i
motionen (yrkande 4). Motionären anser att ett sätt att
minska kostnaderna för läkemedel är att öka läkarnas
ansvarstagande och respektera deras bedömningsförmåga
genom att ge dem någon form av stöd för att hantera
läkemedelsförskrivningen. Det kan ske genom en
kunskapsuppbyggnad och ett utvidgat samarbete med
farmaceuter. Beslutsstödet skulle exempelvis kunna
formuleras av en nationell läke-
medelskommitté, huvudsakligen bestående av vård- och
läkemedelsprofessionella ledamöter, som utarbetar och
följer upp medicinska riktlinjer för läkemedelsförmånen.
För relativt riskfria läkemedel kan en dellösning vara att
göra dem receptfria.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om behov av effektiviseringar och
kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att
förhindra ytterligare försämringar i förmånen (yrkande 5
delvis). Motionärerna föreslår bl.a. bättre
ordinationsrutiner, en noggrannare kontroll av hur
läkemedel förskrivs, utvecklade arbetsformer för
läkemedelskommittéerna, att slentrianmässig förskrivning
av högprissatta läkemedel undviks, att
sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla om
läkemedelspriserna, att en låg receptavgift bör införas,
att fler läkemedel skall kunna säljas utan recept, att
reglerna för förskrivning av läkemedel utan subvention bör
förtydligas och förskrivning av läkemedel i mindre
förpackningar.
I motion So548 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om läkemedel (yrkande 5). Motionärerna
anför att deras förslag syftar till att sänka
läkemedelskostnaderna utan att patienterna drabbas. Detta
kräver en noggrannare uppföljning av
läkemedelsförskrivningen. Läkemedelskommittéerna är de
organ som bäst är lämpade för att genomföra en sådan
uppföljning. Det är de som kan göra analyser av vilka
kostnader som står för ökningen. Motionärerna anser att
receptförskrivningsregister omgående måste omsättas i
praktiken. Läkemedelskommittéerna kan bl.a. tillsammans
med läkaren gå igenom förskrivningsmönster och därmed
underlätta en mer adekvat förskrivning. Läkaren skall få
möjlighet att förskriva vissa dyrare läkemedel utan rabatt
när syftet i första hand inte är medicinskt utan att skapa
bättre livsbetingelser. Detta är fullt möjligt i dag.
I motion So501 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist
(båda s) begärs tillkännagivande om
läkemedelsanvändningen. Motionärerna anser det angeläget
att hushålla bättre med läkemedelsnotan. Kassationerna av
obrutna läkemedelsförpackningar borde vara lätta att
åtgärda. De vill ha en snabb utredning av
kassationsproblemen.
I motion So503 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist
(båda s) begärs tillkännagivande om förskrivning av
läkemedel. Motionärerna anser att den dåliga följsamheten
till läkemedelsbehandling innebär risk för såväl
överanvändning som underanvändning av läkemedel. Detta bör
åtgärdas. De anser också att det krävs en skärpning vad
gäller förskrivning av dyra läkemedel på icke godkänd
indikation. En bättre uppföljning och utvärdering av
insatt behandling liksom att noga ange behandlingstidens
längd är angeläget. En annan viktig åtgärd är att
förbättra patient-läkar-relationen.
I motion So490 av Karin Olsson och Eva Arvidsson (båda s)
begärs tillkännagivande om provmedicinering med testdos.
Motionärerna anför att en del läkare skriver ut stora
doser med dyrbar medicin utan att vara säkra på att
patienten tål dem. Patienter som reagerar negativt på en
del mediciner kan få pröva sig fram med nya preparat.
Detta är oerhört kostsamt både för patienten och
samhället. Därför bör man införa möjligheten att vid ny
medicinering skriva ut testdoser.
I motion So523 av Hillevi Larsson och Nalin Pekgul (båda
s) begärs tillkännagivande om att läkarnas
förskrivningsrätt för mediciner skall innebära att
billigaste medicinen skall förskrivas i de fall där
likvärdiga preparat finns. Motionärerna anser att detta
skulle bidra till ett bättre etiskt förhållningssätt
mellan läkemedelsföretag och läkare.
I motion So398 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om behovet av en samhällsekonomisk analys
av läkemedelskostnaderna. Motionärerna anser att statens
kostnader för läkemedel måste ställas i relation till de
totala samhällskostnaderna för olika sjukdomar. En
samhällsekonomisk analys av de ökade läkemedelskostnaderna
är också nödvändig så att inte kostnaderna vältras över på
de enskilda läkemedelskonsumenterna.
Från Socialdepartementet har inhämtats att betänkandet Den
nya läkemedelsförmånen, SOU 2000:86 är föremål för
remissbehandling.
Socialstyrelsen (13:7)
I budgetpropositionen föreslås att 476 577 000 kr anvisas
under anslag 13:7 Socialstyrelsen.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar
regeringen att, i fråga om ramanslaget 13:7
Socialstyrelsen, under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 20 miljoner kronor efter 2001.
Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för hälso- och
sjukvård, socialtjänst, tandvård, stöd och service till
funktionshindrade, hälsoskydd och smittskydd. Det
övergripande ändamålet med anslaget är att säkerställa och
främja god hälsa, social välfärd, omsorg och vård av hög
kvalitet på lika villkor för hela befolkningen.
Socialstyrelsen har vidare ett övergripande ansvar för
beredskapsfunktionen inom sitt bevakningsområde, vilket
finns närmare redogjort för under utgiftsområde 6
Totalförsvar, politikområde Försvarspolitik.
Utgifterna under anslaget uppgick under 1999 till drygt
430 miljoner kronor. Det innebar att det för året anvisade
anslaget överskreds med drygt 23 miljoner kronor.
Överskridandet finansierades genom att det tidigare
anslagssparandet togs i anspråk och genom att 1,2 miljoner
kronor av anslagskrediten utnyttjades. Kostnadsökningen
under året berodde främst på att antalet anställda ökade.
Under första halvåret 2000 har myndigheten genomfört ett
åtgärdsprogram syftande till att anpassa kostnadsnivån
till givna resursramar.
I motion 2000/01:So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas
att riksdagen för år 2001 anvisar 372 077 000 kr till
anslaget 13:7 Socialstyrelsen (yrkande 3). Motionärerna
anför att tillsyn och kvalitetskontroll på sjukvårdens
område är av central betydelse för att garantera
patienternas säkerhet och välfärd. En särskild
medicinalstyrelse bör därför inrättas och budgetmedel
överföras från Socialstyrelsen för detta ändamål.
I motion 2000/01:So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen för budgetåret 2001 till anslaget 13:7
Socialstyrelsen anvisar 23 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag (yrkande 22 delvis). Motionärerna
föreslår besparingar på ett antal myndigheters
administration, bl.a. Socialstyrelsen.
Förvaltningsanslagen bör minskas med 5 %.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen till anslag 13:7 Socialstyrelsen anvisar 45 353
000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 4
delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom
administrationen hos vissa myndigheter med sammanlagt 47,8
miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).
I motion So351 av Lars Wegendal m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om att införa ett förbud mot att inneha
giftormar i privathem. Motionärerna anför att det ofta är
unga människor som inte alltid inser den stora risken med
att hantera dödligt farliga ormarter. Det kan också ses
som ett allvarligt arbetsmiljöproblem för vissa
yrkesgrupper (polis, tull m.m.) som av olika anledningar
stöter på dessa djur utan att riktigt veta hur farliga de
är eller känner deras beteende. Ett annat problem med
giftormar är den begränsade möjligheten till behandling
med serum när olyckan varit framme.
I betänkande 1999/2000:SoU1 uttalade utskottet bl.a., med
anledning av en motion med begäran att byta ut ordet orm
mot reptil i förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd, att det av 26 kap. 9 §
miljöbalken följer att en kommun i egenskap av
tillsynsmyndighet har möjlighet att i enskilda fall
meddela förelägganden och förbud. Utskottet utgick från
att regeringen följer utvecklingen på området och
initierar de regeländringar som bedöms erforderliga.
Utskottet borde inte ta något initiativ i frågan.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:93).
Medicinalstyrelsen (13:8, förslag till nytt anslag)
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2001 till anslaget 13:8
Medicinalstyrelsen anvisar 104 500 000 kr (yrkande 4).
Motionärerna har föreslagit en ytterligare förstärkning av
den oberoende tillsynen på området, genom inrättande av en
särskild medicinalstyrelse. Medicinalstyrelsen skall
utnyttja resurser som finns i nuvarande Socialstyrelsen,
som redan har en organisation uppbyggd för tillsynen.
Budgetmedel skall därför överföras från Socialstyrelsen
till ett nytt anslag.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om
inrättande av en statlig medicinalstyrelse, se
betänkandena 1993/94:SoU20, 1994/95:SoU15, 1997/98:SoU12,
1998/99:SoU1 och 1999/2000:SoU1. Utskottet har vid
samtliga tillfällen avslagit motioner om inrättande av en
medicinalstyrelse.
Stimulansbidrag för psykiatrin (13:9, förslag till nytt
anslag)
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2001 till anslaget 13:9 Stimulansbidrag
för psykiatrin anvisar 240 000 000 kr (yrkande 5).
Motionärerna anför att de tidigare i en motion med
anledning av den nationella handlingsplanen för sjukvården
utvecklat bakgrunden till varför de föreslår ett särskilt
stimulansbidrag till psykiatrin. Bidragets omfattning, som
ursprungligen var 300 miljoner kronor, bör dock korrigeras
med hänsyn till anslaget för personliga ombud.
Regeringen anför i budgetpropositionen att verksamheten inom
psykiatrin under de närmaste åren kommer att stimuleras
bl.a. av att det ekonomiska resursutrymmet för vården och
omsorgen kommer att öka. Under perioden 2001-2004 kommer 9
miljarder kronor att tillföras vården och omsorgen.
Psykiatrin är ett av de områden som särskilt kommer att
prioriteras.
Initierande av ett hälsonät (13:10, förslag till
nytt anslag).
I motion So3 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas
tillkännagivande om hälsonät (yrkande 4). Motionärerna
vill satsa på ett nationellt hälsonät som knyter samman
alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och små sjukhus
samt privatkliniker. Ett väl utbyggt nationellt hälsonät
gör det möjligt för alla som arbetar inom hälso- och
sjukvården att kommunicera med varandra för konsultation
och utbildning. Enligt motionärerna förbättrar hälsonätet
möjligheten till vård i hemmen samtidigt som den
internationella arenan blir en kontinuerlig kontaktyta för
professionen. Motionärerna vill stödja och utveckla
telemedicinen. I motion 2000/01:So506 av Kenneth Johansson
m.fl. (c) (yrkande 3) framställs ett i stort likalydande
yrkande. I samma motion yrkas att riksdagen till anslaget
13:10 Hälsonät (nytt anslag) anvisar 50 miljoner kronor
(yrkande 4 delvis). Motionärerna avsätter 50 miljoner
kronor för år 2001 för projektets initierande, utbildning
och organisationsutveckling.
Utskottet har senast behandlat ett antal motionsyrkanden rörande IT-
frågor inom hälso- och sjukvården i betänkande
1999/2000:SoU9 Hälso- och sjukvårdsfrågor m.m. I sin
bedömning (s. 38-39) anförde utskottet följande:
Utskottet delar inställningen i motion - - - att det är
angeläget att olika enheter i vården på ett enkelt sätt
kan kommunicera med varandra och därvid utnyttja de
möjligheter som informationstekniken ger. Inom
Landstingsförbundet har ett projekt för IT-samverkan
nyligen startats. Vidare pågår en utredning inom förbundet
med sikte på att ett fristående och självständigt IT-
samverkansorgan skall kunna inrättas vid årsskiftet
2000/2001. - - -
De aktuella motionsyrkandena avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:194).
Regeringen har i proposition 1999/2000:86 Ett
informationssamhälle för alla föreslagit att en utökad
satsning bör göras på att med hjälp av IT-stöd utveckla
och förnya hälso- och sjukvården. En förstärkt samverkan
mellan olika vårdnivåer och vårdgivare bör eftersträvas
för att möjliggöra ett effektivt informationsutbyte. En
nationell handlingsplan för utveckling och förnyelse av
sjukvården, vari behandlas även användningen av IT i
vården bör tillskapas (bet. 1999/2000:TU9, rskr.
1999/2000:256 samt socialutskottets yttrande
1999/2000:SoU7y).
Regeringen har i budgetpropositionen anfört att särskilda
medel avsatts för att samtliga landsting vid årsskiftet
2000/2001 skall ingå i ett gemensamt databaserat system
för redovisning av väntetider.
Från Landstingsförbundet har inhämtats bl.a. att ett
fristående och självständigt IT-samverkansorgan håller på
att inrättas vid årsskiftet för att underlätta
kommunikation av patientinformation mellan vårdgivare.
Vidare pågår projekt inom förbundet med telemedicin.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisningar till 13:3
Bidrag till hälso- och sjukvård, 13:4 Statens beredning
för utvärdering av medicinsk metodik, 13:5 Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd, 13:6 Ersättning till
steriliserade i vissa fall har inte mött någon erinran i
form av motioner.
Övriga frågor inom politikområdet
Regeringen anför i budgetpropositionen (s. 31 f.) att
genom betänkandet I God Tro - samhället och nyandligheten
(SOU 1998:113) har en samlad kartläggning och beskrivning
av frågor kring nyandliga rörelser och samhället, såväl
nationellt som internationellt, åstadkommits. I
betänkandet har ett antal bedömningar gjorts och på några
punkter har konkreta förslag på åtgärder lagts fram bl.a.
rörande inrättandet av ett s.k. kunskapscentrum. Efter en
sammantagen bedömning av betänkandet samt remissutfallet
finner regeringen att ett behov av kunskap om nyandliga
rörelser finns hos myndigheter och institutioner men att
arbete med forskning och kompetenshöjning inom det
aktuella området kan ske inom ramen för existerande
verksamheter. Behov av att inrätta ett särskilt
kunskapscentrum föreligger, enligt regeringen, därför
inte.
De delar som avser översyn rörande regleringen av
fristående skolor har överlämnats till
Utbildningsdepartementet för fortsatta överväganden.
Utbildningsdepartementet avser att behandla de aktuella
förslagen i en departementspromemoria rörande friskolor.
I motion So395 av Carina Hägg (s) begärs tillkännagivande
om forskning om barns situation i slutna samfund (yrkande
1). Vidare begärs tillkännagivande om förmedling av
kunskap till personalkategorier som möter barn som växer
upp i slutna samfund (yrkande 2). Slutligen yrkas
tillkännagivande om myndigheters och institutioners ansvar
att stödja personer med psykiska krisreaktioner som följd
av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt ledarskap
(yrkande 3). Motionären anför att insatserna inom
socialtjänst, hälso- och sjukvård, domstolsväsende etc.
måste omfatta en vidare grupp än bara de som tillhört
nyandliga rörelser, dvs. alla de personer som reagerar med
psykiska krisreaktioner sedan de utsatts för auktoritärt,
destruktivt ledarskap.
I motion So431 av Carina Hägg (s) begärs
tillkännagivande om att inrätta ett
kunskapscentrum för livsåskådnings- och
trosfrågor. Motionären anför att det
behövs ökade kunskaper om nyandliga
frågor och fenomenets komplexitet för
dem som möter människor i kris i samband
med medlemskap i en rörelse. Likaså
behöver människor som möter avhoppare få
ökade kunskaper.
Politikområde Folkhälsopolitik
Målet för folkhälsopolitiken
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för
folkhälsopolitiken skall vara: Folkhälsan skall förbättras
för de grupper i samhället som är mest eftersatta ur
hälsosynpunkt.
Regeringen anför att den avser att i budgetpropositionen
för 2002 ange nya mål för folkhälsoområdet samt ett antal
resultatindikatorer för att bättre kunna bedöma och mäta
måluppfyllelsen. Detta utvecklingsarbete kommer att
initieras under hösten 2000 med anledning av Nationella
folkhälsokommitténs slutbetänkande.
Insatser mot aids (14:1)
I budgetpropositionen föreslås att 65 622 000 kr anvisas
under anslag 14:1 Insatser mot aids.
Anslaget disponeras av Folkhälsoinstitutet (FHI). Medlen
skall användas för insatser mot hiv/aids, innefattande
information till allmänheten och till särskilda grupper
med riskbeteende samt stöd till psykosocialt arbete och
utveckling inom området. FHI skall samverka med andra
aktörer och stimulera till regionala och lokala
aktiviteter. För 2000 fördelades ca 25 miljoner kronor av
bidraget till kommuner, landsting och organisationer för
hiv/aidspreventivt arbete.
Från anslaget 99:2 Särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting under utgiftsområde 25 har tidigare
fördelats 84 miljoner kronor under åren 1999-2000 för
hivpreventivt arbete i storstadsregionerna.
Socialminister Lars Engqvist har den 19 oktober 2000 i
svar på interpellation (2000/01:19) om kampen mot hiv i
storstäderna anfört bl.a. att regeringen för år 2001 skall
verka för att en öronmärkning av medel för hivpreventivt
arbete i storstadsregionerna kommer att ske och att medel
för detta ändamål avsätts.
Socialutskottet har i yttrande till finansutskottet,
2000/01:SoU1y Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg m.m., anfört följande i sin
bedömning rörande det hivpreventiva arbetet:
Utskottet anser det glädjande att de förebyggande
insatserna mot hivinfektion varit framgångsrika och att
Sverige förblivit ett land med låg förekomst av
hivinfektion. Utskottet anser att insatserna mot hiv/aids
måste ges fortsatt hög prioritet på alla samhällsnivåer.
Insatserna bör i ökad grad riktas mot de grupper där
riskbeteendet är som störst och där en fortsatt
smittspridning sker. För att värna den verksamhet som
byggts upp i storstadsområdena i samarbete mellan
kommuner, landsting och frivilliga organisationer är det
angeläget med ett fortsatt särskilt bidrag till
storstadsområdena. Utskottet delar således uppfattningen i
motionerna So282 (m) yrkande 3, So481 (m, s, v, kd, c, fp,
mp), So504 (s, v, mp), Ju724 (v, s, c, fp, mp) yrkande 20
och L459 (fp) yrkande 15. Socialutskottet förordar ett
tillkännagivande till regeringen om ett fortsatt särskilt
statsbidrag till storstadsregionerna. Med det anförda
överlämnar utskottet motionsyrkandena till
finansutskottet.
Finansutskottet ställde sig i betänkande 2000/01:FiU1
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m.
positivt till ett fortsatt specialdestinerat bidrag för
hiv/aidsinsatser i storstadsregionerna. Utskottet anförde
vidare att motionsyrkandena med begäran om
tillkännagivanden därom behandlar finansutskottet i sitt
kommande betänkande om allmänna bidrag till kommunerna
(bet. 2000/01:FiU3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner).
Folkhälsoinstitutet har i september 2000 till regeringen överlämnat
förslag till en nationell handlingsplan för det framtida
arbetet med att förebygga sexuellt överförda sjukdomar
(STD) och hiv under perioden 2000-2005. Institutet
presenterade samtidigt en redovisning av
storstadsregionernas hivpreventiva arbete. Planens
huvudmål är att minska smittspridningen av och antalet
allvarliga komplikationer till STD/hiv. Detta skall uppnås
genom generella hälsofrämjande och förebyggande insatser,
tidig diagnos och bra omhändertagande av smittade samt
genom att motverka diskriminering. Olika gruppers, som
t.ex. ungdomarnas, behov av riktade insatser lyfts fram.
Handlingsplanen skall vara ett verktyg i det
STD/hivförebyggande arbetet både på nationell och på
regional och lokal nivå. En nationell samordningsgrupp
föreslås få en central roll när det gäller att följa upp
målen och rekommendera insatser.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande
Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan
(SOU 2000:91) som mål 11 angett en Trygg och säker
sexualitet. Kommittén anför därvid bl.a. att arbetet mot
hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar måste
fortsätta. Förändringar i det sexuella beteendet inger oro
för att även smittspridning av hiv kan komma att öka. För
att förhindra en möjlig ökning måste åtgärder vidtas. I
detta ingår bl.a. en bra smittskyddsverksamhet. Ständig
vaksamhet måste också finnas för att stödja arbetet mot
hiv i de länder där smittspridningen är hög i
befolkningen. Betänkandet är föremål för remissbehandling.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen
till utgiftsområde 9 anslag 14:1 Insatser mot hiv/aids för
år 2001 76 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
(yrkande 6). Motionärerna anser att satsningarna på
arbetet mot hiv/aids måste öka i stället för att stagnera
eller urholkas och vill därför satsa ytterligare 76
miljoner kronor årligen för att bl.a. kunna säkerställa
ett fortsatt kraftfullt hivpreventivt arbete. Det är av
mycket stor betydelse att delar av anslagen öronmärks för
arbete i storstadsregionerna där problematiken är som
störst. I motion So282 av Chris Heister m.fl. (m) (yrkande
4) framställs ett yrkande med liknande innehåll.
I motion So282 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas tillkännagivande om
huvuduppgifterna i arbetet med hiv/aids (yrkande 1).
Enligt motionärerna är de fyra huvuduppgifterna i detta
arbete att stoppa smittspridningen, att ge hjälp och stöd
åt de hivsmittade och deras anhöriga, att förbättra vården
av de hivinfekterade och aidssjuka och att tillse att
forskningen ges bästa tänkbara villkor. Vidare begärs
tillkännagivande om informations- och upplysningsinsatser
(yrkande 2). För minskad smittspridning krävs, enligt
motionärerna, bättre information och upplysning riktad
inte minst till skolungdomar, utlandsresenärer, invandrare
och homo- och bisexuella män. Information om hiv/aids
skall dessutom enligt motionärernas mening ingå i all
upplysningsverksamhet om sexuellt överförbara sjukdomar.
Olika intresseorganisationer fyller en viktig roll i
informationsarbetet. Det är mot den bakgrunden viktigt med
ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer på området.
I motion So428 av Sten Tolgfors (m) begärs
tillkännagivande om det statliga stödet till
hivinformation och hivprevention (yrkande 1). Motionären
anför att bidragen för hivprevention bör fördelas
nationellt genom ett ansökningsförfarande, så att ideella
organisationer kan anlägga ett nationellt perspektiv på
sina insatser och själva styra resurserna dit de bäst
behövs. Vidare begärs tillkännagivande om de ideella
organisationernas centrala roll i arbetet med
hivprevention (yrkande 2). Motionären anför: att staten
har ett starkt intresse av hivinformation och
hivprevention innebär inte att staten är den som bäst
genomför informationssatsningar. Erfarenheterna talar för
att de ideella organisationerna måste ges en central roll
i det hivpreventiva arbetet för att det skall vara
effektivt.
I motion So467 av Eva Arvidsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om vikten av att staten har kvar det
övergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention
(yrkande 1). Enligt motionärerna är ett av de starkaste
argumenten för att staten också i framtiden skall ha det
övergripande ansvaret för detta område att om ansvaret
läggs ut på kommuner och landsting kan medel vars avsikt
att finansiera hivpreventiva åtgärder komma att användas
till andra angelägna ändamål då man kanske endast har en
mycket liten grupp som befinner sig i riskzonen och/eller
att spridningen av hiv är liten eller obefintlig i det
egna landstinget eller kommunen. Motionärerna yrkar vidare
tillkännagivande om behovet av att varje år
specialdestinera medel så principen om att
preventionsinsatserna följer viruset säkerställs (yrkande
2).
Folkhälsoinstitutet (14:4)
I budgetpropositionen föreslås att 120 275 000 kr anvisas
under anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar
regeringen att, i fråga om ramanslag 14:4
Folkhälsoinstitutet, under 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 50 miljoner kronor efter 2001.
Folkhälsoinstitutet (FHI) skall genom hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande insatser bidra till att folkhälsan
förbättras för de grupper i samhället som är mest
eftersatta ur folkhälsosynpunkt. Av FHI:s anslag har ca
55,5 miljoner kronor beviljats till olika projekt i
kommun, landsting och organisationer. Därutöver har ca
17,4 miljoner kronor betalats ut i organisationsstöd till
olika frivilligorganisationer inom folkhälsoområdet. FHI
har under 1999 aktivt deltagit i det internationella
folkhälsoarbetet i både EU och WHO. FHI har under året
utvärderats på regeringens uppdrag av en statlig
organisationskommitté. Kommittén överlämnade sitt
betänkande till regeringen i maj 2000: Statens
folkhälsoinstitut - roll och uppgifter (SOU 2000:57).
Kommittén föreslår att FHI skall ha en ny roll och andra
uppgifter än i dag. En av FHI:s huvuduppgifter föreslås
vara att ansvara för att följa upp och utvärdera
folkhälsoinsatser med utgångspunkt i de nationella
folkhälsomålen som kommer att föreslås av Nationella
folkhälsokommittén. FHI skall dessutom fungera som ett
nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på
området. Den nya organisationen föreslås träda i kraft den
1 juli 2001. Betänkandet remissbehandlas för närvarande.
Regeringens bedömning är att FHI under året gjort
värdefulla insatser inom viktiga folkhälsoområden. FHI har
dessutom bistått ett flertal av Socialdepartementets
kommittéer med underlagsmaterial.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande
Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan
(SOU 2000:91) som mål 11 angett en Trygg och säker
sexualitet. Kommittén anför därvid bl.a. att ingen skall
diskrimineras på grund av sexuell läggning. Enligt
kommittén är en lustfull och trygg sexualitet, fri från
fördomar, diskriminering, tvång och våld hälsosam. Synen
på sexualiteten i samhället som helhet är därför viktig.
Den bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller
bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och
med ohälsa som följd. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet för år
2001 anvisar 96 275 000 kr (yrkande 7). Motionärerna anför
vad beträffar Folkhälsoinstitutet att det statliga
engagemanget kraftigt bör minska till förmån för regionalt
och lokalt folkhälsoarbete. Anslaget till
Folkhälsoinstitutet bör därför successivt sänkas; under år
2001 med 24 miljoner kronor. Inriktningen bör vara att
Folkhälsoinstitutet är helt avvecklat vid utgången av år
2002.
I motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om
Folkhälsoinstitutets roll på alkoholområdet (yrkande 15).
Enligt motionärernas bedömning framstår det som olämpligt
att lägga över ansvaret för landets samlade alkoholpolitik
på en myndighet som så hårt har bundit upp sig som
försvarare av den alkoholpolitik som nu havererat.
Flertalet frågor kring partihandel och tillverkning borde
i stället kunna hanteras av Riksskatteverket och av
skattemyndigheterna. För servering av alkohol finns redan
en regional tillsyn i länsstyrelsernas regi, och det
saknas enligt motionärernas uppfattning behov av central
normgivning utöver befintliga lagar och förordningar på
serveringsområdet.
I motion So322 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att
riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av
Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner enligt vad som
anförs i motionen (yrkande 2). Motionärerna anser att
Folkhälsoinstitutet bör ha en ledande och samordnande
funktion i arbetet att bryta den klass- och könsrelaterade
ohälsan i befolkningen. I konsekvens med detta måste en
översyn ske av mål och instruktioner för
Folkhälsoinstitutets verksamhet. Att tydliggöra och verka
för att bryta ned de klassrelaterade skillnaderna i hälsa
måste, enligt motionärerna, utgöra en prioriterad del av
det samlade folkhälsoarbetet.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet anvisar 2
200 000 kr mindre än regeringen föreslagit (yrkande 4
delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom
administrationen vid vissa myndigheter med sammanlagt 47,8
miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).
I motion Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp, mp)
begärs tillkännagivande om Folkhälsoinstitutets
homosexuppdrag (yrkande 22). Motionärerna anför att i en
enmansutredning kring Folkhälsoinstitutets verksamhet
föreslås att uppdraget om homosexuellas situation skall
föras över till Ombudsmannen mot sexuell diskriminering,
HomO. Skall en förflyttning av uppdragen genomföras bör
det, enligt motionärerna, först föregås av en mer seriös
konsekvensanalys samt en ingående utvärdering av
verksamheterna än den som nu gjorts. Därför anser
motionärerna att det s.k. homosexuppdraget tills vidare
skall finnas kvar på Folkhälsoinstitutet och att också
transpersoners situation i fortsättningen skall ingå i
uppdraget.
I motion L441 av Tasso Stafilidis m.fl., (v, s, c, fp, mp)
begärs tillkännagivande om behovet av utredning av
transpersoners situation samt uppdrag åt
Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen
för transpersoners situation (yrkande 6). Enligt
motionärerna bör utredningen omfatta både
lagstiftningsfrågor, behandlingsfrågor och sociala frågor.
Motionärerna anför vidare att Folkhälsoinstitutets uppdrag
också bör utvidgas till att kontinuerligt följa
utvecklingen för transpersoner och aktivt genomföra
informationsverksamhet riktat gentemot såväl offentlig
förvaltning som samhället i stort.
I motion Ub821 av Charlotta L Bjälkebring och Tasso
Stafilidis (båda v) begärs tillkännagivande om att
samhället på en rad områden måste förändras från att
ensidigt gynna vissa samlevnadsformer och att uppvärdera
visst sexuellt praktiserande, till att uppmuntra den
mångfald av samlevnadsformer och sexuellt praktiserande
som finns, till att få finnas och synas på lika villkor
(yrkande 12). Enligt motionärerna existerar en
heterosexuell norm mellan icke funktionshindrade personer,
fasta könsrollsnormer och normer för vilken form av
samlevnad och vilken form av sexuell njutning som är att
föredra. Annat sexuellt praktiserande mellan människor
nedvärderas.
Folkhälsopolitiska åtgärder (14:7)
I budgetpropositionen föreslås att 53 554 000 kr anvisas
under anslag 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder.
Detta anslag är utbrutet från tidigare anslag B10 som då
omfattade bidrag till olika frivilliga organisationer inom
det sociala området. Bidrag från detta anslag lämnas till
länkorganisationer och andra organisationer som arbetar
med att stödja och hjälpa f.d. missbrukare och som arbetar
med alkoholskadeförebyggande verksamhet.
Nykterhetsorganisationer och Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning (CAN) erhåller statsbidrag från
detta anslag. Från anslaget disponerar Folkhälsoinstitutet
4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte att öka
kunskapen om spelberoende och för att initiera aktiviteter
för att förebygga spelberoende. För innevarande år
tillfördes i vårens tilläggsbudget 2 miljoner kronor
ytterligare för detta ändamål. Folkhälsoinstitutet har
under året genomfört en kartläggning av omfattningen av
problemet. Man har även öppnat ett 020-nummer dit personer
eller anhöriga till personer med spelberoendeproblem kan
vända sig för att få hjälp.
Regeringen anför att Socialstyrelsen i en rapport har
redovisat de första erfarenheterna av det nya systemet för
administration av bidragen till olika
frivilligorganisationer inom det sociala området.
Utvecklingen bedöms i denna rapport som positiv.
Organisationerna har - inom ramen för det brukarråd som i
enlighet med regeringens förslag inrättades i samband med
övergången till ett nytt system - aktivt deltagit när det
gäller att utforma former och regler för bidragsgivningen.
Avsikten är också att i brukarrådet diskutera inriktningen
på bidragsgivningen och former för uppföljning och
utvärdering. Ett av syftena med detta arbete är att öka
organisationernas kompetens i dessa frågor.
Regeringen bedömer det som angeläget att Socialstyrelsen
även i fortsättningen arbetar i nära samarbete med
organisationerna och utvecklar brukarrådet till ett forum
för samverkan mellan organisationerna och staten. Detta är
viktigt bl.a. när det gäller att ge regeringen
beslutsunderlag för dess politik inom berörda områden.
Regeringens bedömning är dessutom att Folkhälsoinstitutet
även fortsättningsvis skall arbeta för att ta fram
underlag i syfte att öka kunskapen om spelberoende och
genom riktade insatser förebygga spelberoende.
Folkhälsoinstitutet har i september 2000 till regeringen
överlämnat en rapport över aktiviteter genomförda eller
planerade inom ramen för anslaget till spelberoende år
2000. Institutet uppger att verksamhet som bedrivits för
att minska ohälsoeffekterna till följd av överdrivet
spelande har inriktats, dels på att sprida kunskap om
fenomenet genom riktade informationsinsatser till
strategiska grupper i samhället, dels på stödjande
insatser direkt till de spelberoende och deras anhöriga.
Stöd till forskning utgör dock den största delen och
vidare har samverkan med övriga intressenter på
spelmarknaden utvecklats.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för 2001 anvisar 43 554 000 kr till anslag 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder (yrkande 8). Motionärerna
anser att ytterligare medel måste tillskjutas för att
arbetet med den nationella handlingsplanen för att
förebygga alkoholskador skall få tillräckligt genomslag.
Detta bör finansieras genom att bidragen till
nykterhetsrörelsen minskar med 10 miljoner kronor.
I motion So357 av Ingrid Burman m.fl. (v) yrkas att riksdagen begär
att regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in
kravet om att bolaget skall verka för att allmänheten
informeras om spelandets skadeverkningar (yrkande 2).
Motionärerna anför att AB Svenska Spel saknar direktiv om
hur bolaget skall informera om de skadeverkningar
spelandet åsamkar den enskilde och samhället. Regeringen
bör därför ge Svenska Spel direktiv liknande de som
Systembolaget har när det gäller informationen om alkohol
och dess skadeverkningar. Vidare yrkas att riksdagen begär
att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission med
uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om
pengar (yrkande 3). Motionärerna föreslår att under
kommissionens arbete bör inga ytterligare kasinon med
internationella regler för spel få etableras i landet.
I motion So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) yrkas
tillkännagivande om spelberoende (yrkande 4). Motionärerna
anför att spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning
är större än vad man tidigare trott. För dem som blivit
spelberoende finns i dag knappt någon hjälp att få i form
av behandling och rehabilitering. Enligt motionärerna är
det väsentligt att problemet med spelberoende
uppmärksammas och att det finns adekvata vård- och
behandlingsformer tillgängliga.
I motion So414 av Gunnel Wallin och Viviann Gerdin (båda
c) begärs tillkännagivande om stöd till spelberoende och
anhöriga genom att etablera självhjälpsgrupper (yrkande
1). Enligt motionärerna finns det likheter mellan
spelberoende och alkoholism. En persons spelmissbruk
drabbar ofta ytterligare 7-8 personer, bl.a. familjen och
dem som lånat ut pengar till spelaren. Vidare yrkas
tillkännagivande om att verka för en nationell
rådgivningscentral med ett gemensamt telefonnummer
(yrkande 2). Motionärerna yrkar även tillkännagivande om
stöd till forskning (yrkande 3). Enligt motionärerna har
forskning visat att människor med spelberoende finns i
alla samhälls- klasser, oberoende av ålder, yrke och kön.
Problemen är vanligare bland ungdomar, män, invandrare och
storstadsbor, men spelproblem förekommer inom alla
grupper.
I motion So302 av Barbro Feltzing (mp) begärs
tillkännagivande om behovet av en utredning om hur man
skall stävja problemet med det ökade spelberoendet i
samhället samt hur ökade resurser skall ges till forskning
och stödjande behandling (yrkande 1). Motionären pekar på
att ca 150 000 svenskar lider av någon form av
spelberoende. Värst drabbade är invandrare och ungdomar.
Endast ca 2 miljoner kronor går till forskning om spel och
spelberoende. Ingen hjälp utgår till den enda stödförening
"Kamratföreningen för Spelberoende" som finns. Problemet
är att man ännu inte förstått att det handlar om en
sjukdom. Det finns i dag bra behandlingsformer, men bara
10 platser.
I motion So327 av Fanny Rizell m.fl. (kd, v, c, fp, mp)
begärs tillkännagivande om fördelning av bidrag till
nykterhetsorganisationer m.fl. Enligt motionärerna har
nykterhetsrörelsen och ett antal andra organisationer som
arbetar med främst primärprevention blivit särbehandlade
och diskriminerade. Detaljreglering och resultatstyrning
är begrepp som genomsyrat Socialstyrelsens hantering av
bidragen med en kraftigt ökad byråkratisering som följd.
Detta stämmer inte ens överens med vad som står i
regeringens proposition 1998/99:134.
Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder (14:8)
I budgetpropositionen föreslås att 77 500 000 kr anvisas
under anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska
åtgärder.
Internationaliseringen och det svenska EU-inträdet har
ändrat förutsättningarna att bedriva en traditionell
svensk alkoholpolitik. Exempel på sådana förändringar är
ändrade regler för införsel av alkohol och avskaffandet av
monopolen för tillverkning, import och partihandel av
alkoholdrycker, ändrade partihandelsregler, utökad service
och ändrade öppettider på Systembolaget, försöksverksamhet
med lördagsöppet m.m. Den illegala hanteringen av alkohol
har också ökat. Ytterligare förändringar av
införselreglerna kommer fortlöpande att ske, och EU:s
införselregler kommer att gälla i Sverige fullt ut från
2004. Detta kommer att öka gränshandeln och också påverka
alkoholskatterna i Sverige framöver. Dessa förändringar
kan kraftigt påverka alkoholkonsumtionen och alkoholens
tillgänglighet i Sverige och måste motverkas på andra sätt
än tidigare. Även det narkotikapolitiska arbetet påverkas
av den ökade internationaliseringen och vårt EU-inträde. I
syfte att motverka en konsumtions- och skadeökning till
följd av regelförändringarna har detta anslag inrättats
för att intensifiera det alkohol- och
narkotikaförebyggande arbetet.
Regeringen anför att de förebyggande insatserna blir av
avgörande betydelse när det gäller att motverka alkohol-
och narkotikamissbrukets utbredning. Information,
opinionsbildning och andra alkohol- och
narkotikaförebyggande insatser, framför allt på lokal och
regional nivå, får därför en ökad betydelse i
ansträngningarna att påverka attityder och beteenden.
Erfarenheterna från de projekt på nationell nivå som den
nationella ledningsgruppen för alkoholförebyggande
insatser hittills har initierat är mycket goda.
Ledningsgruppen kommer därför att fortsätta att utveckla
och pröva metoder och modeller för förstärkta förebyggande
insatser samt att utvidga ansvaret till att också omfatta
frågor som har att göra med vård och behandling på
missbruksområdet.
Regeringen har i oktober 2000 till riksdagen överlämnat
proposition 2000/01:20 En nationell handlingsplan för
alkoholskadeförebyggande insatser. Syftet med
propositionen är att lägga fast grundvalarna för en
alkoholpolitik som leder till minskad alkoholkonsumtion
och begränsade alkoholskador. I handlingsplanen slås det
fast att målet för samhällets alkoholpolitik även i
fortsättningen skall vara att minska alkoholens medicinska
och sociala skadeverkningar. Huvudinriktningen för
alkoholpolitiken skall vara att stimulera utvecklingen av
målinriktade och samordnade förebyggande insatser på
kommunal nivå. Förstärkta åtgärder behövs när det gäller
särskilda stödinsatser för riskgrupper och individer med
riskbeteende, vård- och behandlingsinsatser,
opinionsbildning och information, begränsning av
tillgängligheten och marknadsföringen av alkoholdrycker,
kompetensutveckling, uppföljning av konsumtions- och
skadeutvecklingen samt alkoholforskning. Förstärkta
åtgärder behövs också när det gäller att utveckla
samarbetet på europeisk och internationell nivå. För
genomförandet av handlingsplanen avsätts 450 miljoner
kronor under tre år. Propositionen behandlas för
närvarande av socialutskottet.
Nationella folkhälsokommittén har i sitt slutbetänkande
Hälsa på lika villkor - nationella mål för folkhälsan
(SOU 2000:91) som hälsopolitiska mål 13 och 14 angett
Minskat skadligt alkoholbruk och Ett narkotikafritt
samhälle. Kommittén anför att EU-medlemskapet förändrat
det som tidigare utgjorde viktiga delar av
alkoholpolitiken. Det svenska samhället står inför en stor
utmaning att möta en större tillgång till alkoholdrycker.
Ökad information om skadligt alkoholbruk, punktnykterhet
och insatser riktade till barn och ungdom kan på sikt
minska totalkonsumtionen och alkoholskadorna. Kommittén
anför vidare att det är angeläget att tillgången till
narkotika minskar och att färre ungdomar använder eller
prövar narkotika. För att nå målet måste det förebyggande
arbetet förstärkas. Kommittén betonar att det är angeläget
att den svenska staten tillsammans med andra länder
bekämpar den pågående attitydförskjutningen och den ökade
tillgången på narkotika. Betänkandet är föremål för
remissbehandling.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen
till utgiftsområde 9 anslag 14:8 Alkohol- och
narkotikapolitiska åtgärder för år 2001 10 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 9). Motionärerna
anför att regeringen nu avsätter medel för genomförande av
den nationella handlingsplanen för alkoholpolitiken.
Motionärerna anser dessutom att ytterligare medel måste
tillskjutas för att arbetet skall få tillräckligt
genomslag. Detta bör finansieras genom att bidragen till
nykterhetsrörelsen minskar.
I motion So362 av Inger Davidson m.fl. (kd, m, v, c, fp, mp) yrkas
tillkännagivande om att organisationer som arbetar med
drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i dag
(yrkande 2). Motionärerna anför att samhället tydligare
måste förebygga drogmissbruk än vad som görs i dag. Det
ökande missbruket bland unga är alarmerande och man måste
våga pröva nya metoder för att minska drogproblemen. Goda
exempel behöver större spridning.
I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2001 anvisar 150 000 000 kr till
anslag 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder
(yrkande 15 delvis). Motionärerna anför att
internationaliseringen medför ett ökat inflöde av alkohol
och narkotika. Här krävs både insatser av polis och tull,
men också en intensifierad upplysning. Motionärerna
bedömer att det är nödvändigt att satsa 150 miljoner per
år utöver regeringens budget.
Alkoholinspektionen (14:9)
I budgetpropositionen föreslås att 7 650 000 kr anvisas
under anslag 14:9 Alkoholinspektionen.
Alkoholinspektionen skall övervaka efterlevnaden av
alkohollagen, dvs. tillse att bestämmelser avseende
hanteringen av alkoholdrycker efterlevs.
Alkoholinspektionen startade sin verksamhet den 1 januari
1995 med anledning av bl.a. EU-medlemskapet och att
riksdagen beslutat att avskaffa de tidigare import,
export, tillverknings- och partihandelsmonopolen när det
gäller alkoholdrycker. Dessa har ersatts av ett nytt
alkoholpolitiskt motiverat tillstånds- och tillsynssystem
som hanteras av Alkoholinspektionen. Detta system har dock
i vissa delar kritiserats av EG-domstolen och EG-
kommissionen. Med anledning av denna kritik har riksdagen
beslutat att från den 1 januari 2000 ta bort kravet på
partihandelstillstånd och ersatt detta med det godkännande
som skattemyndigheten ger för att man som partihandlare
skall få importera punktskattepliktiga alkoholvaror. Det
betyder för Alkohol-inspektionens del att dess verksamhet
när det gäller tillståndsgivning och tillsyn av
partihandeln kraftigt har reducerats sedan årsskiftet. På
grund av övergångsregler finns viss tillsyns- och
tillståndsverksamhet kvar t.o.m. 2001. Alkoholutredningen
har dessutom i sitt betänkande Bestämmelser om teknisk
sprit m.m. (SOU 2000:60) föreslagit att även
tillverkningstillstånden avskaffas, och tillsynen över
alkoholtillverkarna skall, på samma sätt som med
partihandeln, utövas endast av skattemyndigheten.
Organisationskommittén för Folkhälsoinstitutet har i sitt
slutbetänkande Statens folkhälsoinstitut - roll och
uppgifter (SOU 2000:57) behandlat konsekvenserna av att
Alkoholinspektionens kvarvarande uppgifter övertas av det
ombildade Folkhälsoinstitutet. För 2001 beräknas
Alkoholinspektionen få in avgifter motsvarande 4 500 000
kr som inlevereras på inkomsttitel och således ej får
disponeras av myndigheten.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa
medel till anslag 14:9 Alkoholinspektionen (yrkande 10).
Motionärerna anför att flertalet frågor kring partihandel
och tillverkning av alkohol borde kunna hanteras av
Riksskatteverket och av skattemyndigheterna. För servering
av alkohol finns redan en lokal och re-
gional tillsyn, och det saknas enligt motionärernas
uppfattning behov av central normgivning utöver befintliga
lagar och förordningar på serveringsområdet. Enligt
motionärerna är Alkoholinspektionen därigenom en onödig
myndighet som bör avskaffas. Även i motion 2000/01:So300
av Chris Heister m.fl. (m) begärs tillkännagivande om
avveckling av Alkoholinspektionen (yrkande 13).
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen till anslaget 14:9 Alkoholinspektionen anvisar
200 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 4
delvis). Motionärerna föreslår besparingar inom
administrationen vid vissa myndigheter med sammanlagt 47,8
miljoner kronor (anslagen 13:7, 14:4 och 14:9).
I motion So335 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas
tillkännagivande om att alkoholinspektionen skall ombildas
till Alkohol- och tobaksinspektionen (yrkande 5).
Motionärerna anför att införande av tillstånd för
tobaksförsäljning samt skärpta regler på tobaksområdet
kräver en förbättrad tillsyn. Det är en klar fördel om en
myndighet har det samlade ansvaret för all lagstiftning
som berör tobaksområdet. Motionärerna förslår därför att
Alkoholinspektionen som i dag utför ett värdefullt och
kvalificerat arbete inom alkoholområdet förstärks och
ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen.
Alkoholsortimentsnämnden (14:10)
I budgetpropositionen föreslås att 401 000 kr anvisas
under anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden.
Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari 1995 i
enlighet med de krav som Europeiska kommissionen uppställt
inför Sveriges inträde i Europeiska unionen för att
Sverige skulle kunna behålla detaljhandelsmonopolet för
försäljning av spritdrycker, vin och starköl. Samtidigt
avskaffades övriga monopol inom alkoholområdet.
Detaljhandelsmonopolet skall fungera icke-diskriminerande
i enlighet med de principer som fastlagts i avtalet mellan
staten och Systembolaget. För att säkerställa icke-
diskrimineringen inrättades Alkoholsortimentsnämnden som
en oberoende nämnd med uppgift att pröva besvär över
Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss
alkoholhaltig dryck från sortimentet.
Nämnden består av en lagfaren domare som ordförande samt
fyra andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år.
För beredning av ärenden hos nämnden utses en sekreterare
som skall vara lagfaren.
Regeringen anför att i ett inledningsskede har det varit
svårbedömt hur många ärenden som nämnden skulle komma att
få behandla. Numera bedöms att verksamheten och antalet
ärenden har stabiliserats. Därför föreslår regeringen att
anslaget dras ned permanent med 0,3 miljoner kronor
fr.o.m. år 2001.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget att för budgetåret 2001 anvisa
medel till anslag 14:10 Alkoholsortimentsnämnden (yrkande
11). Motionärerna anför att med ett avvecklat
detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också
naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden. Även i
motion So300 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
tillkännagivande om avveckling av Alkoholsortimentsnämnden
(yrkande 14).
Stimulansbidrag för lokalt folkhälsoarbete (14:11,
förslag till nytt anslag)
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen för år 2001 till anslag 14:12 Stimulansbidrag
till lokalt folkhälsoarbete anvisar 29 miljoner kronor
(yrkande 12). För att stimulera framväxten av ytterligare
regionalt och lokalt folkhälsoarbete som bättre än
Folkhälsoinstitutet kan tillfredsställa de behov som finns
vill motionärerna under åren 2001 och 2002 anslå 29
miljoner kronor årligen i form av ett stimulansbidrag.
Övrig medelsanvisning
Regeringens förslag till medelsanvisningar till 14:2
Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag till Nordiska
hälsovårdshögskolan, 14:5 Smittskyddsinstitutet och 14:6
Institutet för psykosocial medicin har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Barnpolitik
Målet för barnpolitiken
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för
barnpolitiken skall vara: Barn och ungdomar skall växa upp
under trygga och goda förhållanden.
Anslagen
Anslagen 15:1 Barnombudsmannen och 15:2 Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor har inte mött någon
erinran i form av motioner.
Handikappolitik
Målet för handikappolitiken
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för
handikappolitiken skall vara: Utjämna skillnaderna i
levnadsvillkor mellan personer med och utan
funktionshinder.
Personligt ombud (16:1)
I budgetpropositionen föreslås att 60 000 000 kr anvisas
under anslag 16:1 Personligt ombud för 2001.
Ändamålet med anslaget är att utveckla verksamheten med
personligt ombud för personer med psykiska
funktionshinder. De personliga ombuden skall bl.a.
företräda den enskilde i olika situationer, ge råd och
stöd samt stärka den enskildes egna initiativförmåga.
Verksamheten skall grundas på ett kommunalt ansvar och
huvudmannaskap men olika verksamhetsformer kan prövas
beträffande det praktiska utförandet.
Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna fått
i uppdrag att arbeta för att verksamheten blir
rikstäckande, definiera vilka arbetsuppgifter som bör
innefattas i stödet samt utforma kriterier för vilka
personer som bör omfattas av insatsen. Socialstyrelsen
skall också utvärdera utvecklingen av verksamheten samt
vilka effekter den får såväl för psykiskt
funktionshindrade som på utnyttjandet och utformningen av
andra näraliggande insatser och verksamhetsområden.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
anslag 16:1 Personligt ombud tillförs 30 miljoner kronor
mer än regeringen föreslagit (yrkande 4, delvis).
Motionärerna anser att situationen för psykiskt
funktionshindrade behöver förbättras. Regeringen föreslår
nu 30 miljoner kronor mindre än vad som var avsikten
enligt förra budgetförslaget. Motionärerna godtar inte
detta.
I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om att de personliga ombuden bör ha en
självständig ställning (yrkande 15). Motionärerna anser
att det personliga ombudet bör ha en självständig roll - i
förhållande till huvudmännen - för att kunna företräda den
enskilde och därmed stärka den enskilde.
Socialstyrelsen har i november 2000 givit ut
Meddelandeblad nr 14/00 om statsbidrag till kommuner för
uppbyggnad av verksamheter med personliga ombud. I
meddelandebladet finns ett särskilt avsnitt om att
personliga ombud behöver en fristående ställning. Här
anförs bl.a. att "erfarenheter har visat att det är en
fördel om de personliga ombuden ges en organisatorisk och
lokalmässig placering som beaktar deras "fristående"
ställning. Det kan underlätta deras möjligheter att få
kontakt med psykiskt funktionshindrade personer och att
agera i deras intresse på ett trovärdigt sätt."
Vissa statsbidrag inom handikappområdet (16:2)
I budgetpropositionen förslås att 277 000 000 kr anvisas
under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.
Från anslaget lämnas statsbidrag till landstingen för
vissa handikappinsatser som avser:
- statsbidrag till råd och stöd (200 miljoner
kronor)
-
- statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner
kronor).
-
I enlighet med regeringens proposition 1999/2000:79 Från
patient till medborgare - en nationell handlingsplan för
handikappolitiken och riksdagens beslut med anledning av
denna (bet. 1999/2000:SoU14, rskr 1999/2000:240) tillförs
anslaget engångsvis 2 miljoner kronor för att under år
2001 tillgodose länsstyrelsernas behov av utbildning med
anledning av lagändringar i lagen (1993:387) om stöd och
service för vissa funktionshindrade (LSS).
Syftet med bidraget till tolktjänsten är att ge
landstingen förutsättningar att bygga ut tolktjänsten för
döva och dövblinda m.fl.
Av statsliggaren för år 2000 framgår att Socialstyrelsen
fördelar bidraget till tolktjänst till landstingen och de
landstingsfria kommunerna på grundval av antalet invånare
i resp. landstingsområde/landstingsfri kommun den 31
december året före bidragsåret. Bidraget till Örebro läns
landsting utgår dock med ett bidrag per invånare som är 80
% högre än för riket i övrigt.
I motion So366 av Maud Björnemalm m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om fördelning av statsbidrag för
tolktjänst. Motionärerna anser att anslaget till
tolktjänst borde fördelas utifrån antalet tolkanvändare
alternativt antalet beställda tolkuppdrag. Örebro läns
landsting erhåller för år 2000 5,4 % av det totala
statsbidraget på 75 miljoner kronor. Socialstyrelsens
senaste rapport visar att Örebro läns landsting år 1996
hade högsta antalet tolkuppdrag per 1 000 invånare eller
fyra gånger så många uppdrag som riksgenomsnittet. En
rättvis fördelning av bidraget skulle enligt motionärernas
mening vara att Örebro läns landsting fick mellan 15 och
20 % av de anslagna medlen.
Statsbidrag till vårdartjänst m.m. (16:3)
I budgetpropositionen föreslås att 172 470 000 kronor
anvisas till anslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst
m.m.
Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2001, i fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag
till vårdartjänst m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
60 000 000 kronor efter år 2001.
Bidrag till viss verksamhet för personer med
funktionshinder (16:4)
I budgetpropositionen föreslås att 79 394 000 kr anvisas
under anslaget 16:4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder.
Bidraget är avsett att öka organisationernas möjligheter
att själva bedriva vissa verksamheter av betydelse för
personer med funktionshinder. Bidrag lämnas till ett
tiotal olika verksamheter, bl.a. till
handikapporganisationer för att bedriva riksomfattande
rekreationsanläggningar för personer med funktionshinder
enligt bestämmelser i förordningen (1994:950) om
statsbidrag till handikapporganisationernas
rekreationsanläggningar. Organisationerna har med dessa
anläggningar tagit på sig ett ansvar för att ge personer
med omfattande funktionshinder möjlighet till rekreation i
tillgänglig miljö och med särskild personal och service.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anslår 2 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit till anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet
för personer med funktionshinder (yrkande 13).
Motionärerna anser att bidraget till
handikapporganisationernas rekreationsanläggningar bör
höjas med två miljoner kronor. De anser att det är
centralt att funktionshindrade och deras anhöriga ges goda
möjligheter till rekreation vid anläggningar som är
särskilt anpassade för specifika funktionshinder.
Bidrag till handikapporganisationer (16:5)
I budgetpropositionen föreslås att 157 248 000 kr anvisas
under anslaget 16:5 Bidrag till handikapporganisationer.
Statsbidrag lämnas till handikapporganisationer. Bidraget
regleras fr.o.m. den 1 juli 2000 enligt förordningen
(2000:7) om statsbidrag till handikapporganisationer.
Enligt den nya förordningen ansvarar Socialstyrelsen för
såväl beslut om fördelning som administration av bidraget
till handikapporganisationerna. I tilläggsbudgeten för år
2000 tillfördes anslaget 14 miljoner kronor att fördelas
till handikapporganisationerna under andra halvåret 2000.
Därutöver har anslaget engångsvis tillförts 5,5 miljoner
kronor för att underlätta övergången till ett nytt
bidragssystem. I enlighet med beslutet om den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken tillförs anslaget
sammanlagt 28 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.
Enligt förordningen (3 §) skall en handikapporganisation
för att få statsbidrag bl.a. ha en riksomfattande
organisation med ett lokalt eller regionalt förankrat
föreningsliv i minst tio län, ha bedrivit verksamhet i
minst två år samt ha minst 500 medlemmar. Under en
etableringsperiod om tre år kan stöd lämnas även till
organisationer som inte uppfyller dessa villkor om det
finns särskilda skäl. I annat fall får statsbidrag lämnas
till handikapporganisation som inte uppfyller dessa
villkor endast om det finns synnerliga skäl (4 §).
Efter ett tillkännagivande från riksdagen beslutade
regeringen i Ändring
av regleringsbrevet för budgetåret 2000 avseende
Socialstyrelsen (S2000/4195/SK, delvis) att
Socialstyrelsen skall följa upp och utvärdera effekterna
av de nya reglerna för statsbidraget till
handikapporganisationer. Särskilt bör därvid kartläggas
och analyseras hur övergången påverkar de mindre
organisationerna som inte till fullo uppfyller de formella
kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt det nya
bidragssystemet.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslag 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer anvisar 1 miljon kronor utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 14). Regeringen har
föreslagit vissa resursförstärkningar av bidraget till
handikapporganisationerna. Motionärerna anser dock att
bidragsgivningen missgynnar alla organisationer som
företräder personer med små och ovanliga handikapp eller
som väljer alternativa organisationsformer, t.ex. i
nätverk. Alla organisationer, även de som representerar
mycket små grupper av handikappade, skall ha rimliga
möjligheter att arbeta som självständiga organisationer,
anförs det. Motionärerna vill därför tillföra extra medel
som skall riktas särskilt till mindre
handikapporganisationer som arbetar oberoende av de stora
samarbetsorganen inom handikapprörelsen. Även i motion
So299 av Chris Heister m.fl. (m) begärs stöd till små
organisationer (yrkande 8).
I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
redogörelse för fördelningen av bidrag till
handikapporganisationer (yrkande 6). Tidigare rådde en
snedfördelning av bidragen till handikapporganisationerna,
anför motionärerna. Regeringen har dock beslutat om en ny
fördelning utan att underställa riksdagen detta avgörande.
Den nya fördelningen innebär att de gamla förbunden med
mycken social verksamhet får betydligt mindre pengar.
Motionärerna yrkar att regeringen lämnar en redogörelse
till riksdagen om fördelningen av organisationsbidraget.
I motion So326 av Rosita Runegrund m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande om organisationsbidrag till Anhörigrådet
(yrkande 8). Motionärerna finner det märkligt att
Anhörigrådet, som är en nationell organisation med uppgift
att föra de anhörigas talan, skall stå utanför rätten till
organisationsbidrag.
Också i motion So541 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)
begärs tillkännagivande om stöd till anhörigorganisationer
(yrkande 4). Motionärerna anser att Anhörigrådet och
Demensförbundet måste ges rimliga ekonomiska
förutsättningar att arbeta. Det är ett ansvar som bör
ligga både på stat, landsting och kommun.
I motion So255 av Karin Pilsäter (fp) begärs
tillkännagivande om förändring av regelverket för stöd
till handikapp- och anhörigföreningar (yrkande 3).
Motionären anser att förståelsen för den tragedi det
innebär att förlora ett litet barn och det stöd och den
hjälp familjen och de anhöriga kan behöva fortfarande i
stort är begränsad. Regelverket för stöd till handikapp-
och anhörigföreningarna bör därför ändras så att
anhörigföreningar för spädbarnsdöd kan erhålla stöd till
sin centrala verksamhet. Detta är dessutom ofta ett
villkor för att lokalt stöd skall utgå, anförs det.
I motion So370 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs
tillkännagivande om att direktiven för stöd till
organisationer från Socialstyrelsen ändras så att även
organisationer som har en dubbel funktion av självhjälp-
och stödkaraktär kan få samhällsstöd för sin verksamhet
(yrkande 2). Motionärerna anför att självmord är den
vanligaste dödsorsaken bland pojkar och unga män i åldern
15-29 år. Trots att människor som går i suicidtankar ofta
har kontakt med olika vårdgivare i samhället så är det
alltför sällan problemet uppmärksammas och vårdgivare vet
inte alltid hur de skall hantera problematiken. Sedan 13
år tillbaka finns en anhörigförening, riksorganisationen
SPES -Suicid Prevention och Efterlevandes Stöd. Det är
inte en patientorganisation som RSMH eller en stödjande
organisation som Länkarna. Motionärerna anser att SPES gör
ett viktigt samhällsarbete men skulle kunna göra betydligt
mer om de fick ekonomiska förutsättningar för detta.
Enligt Socialstyrelsens redovisning av statsbidrag till
handikapporganisationer för andra halvåret 2000 har
Riksförbundet för dementas rättigheter, Demensförbundet
erhållit stöd med 856 300 kr för andra halvåret 2000.
Enligt SOU 1999:89 erhöll Demensförbundet 721 000 kr per
år för åren 1998 och 1999.
Regeringen har den 23 juni 1999 beviljat Anhörigrådet i
Sverige stimulansbidrag för utvecklingen av stödet till
nystartade anhörigföreningar med 250 000 kr per år för
åren 1999, 2000 och 2001.
Frågan om stöd till Föräldraföreningen Plötslig
Spädbarnsdöd behandlades senast i betänkande
1999/2000:SoU12 (s. 27 f.). Här redovisades ett frågesvar
och ett interpellationssvar från socialministern där han
bl.a. framhöll att den statligt finansierade forskning som
bedrivs inom området plötslig spädbarnsdöd är mycket
framgångsrik och att forskningen kring spädbarnsdöd har en
framskjuten position. Ministerns förhoppning var att
föreningen skulle finna en lösning på sin ekonomiska
situation bl.a. genom stöd från kommuner och landsting.
Han underströk att det faktum att gällande regler för
organisationsstödet inte möjliggjorde stöd till
organisationen inte innefattade något ställningstagande
till föreningens värde och betydelse som riksorganisation.
Utskottet underströk för sin del att Föräldraföreningen
Plötslig Spädbarnsdöd har en viktig funktion att fylla.
Utskottet ansåg dock inte att riksdagen borde ta något
initiativ med anledning av den då aktuella motionen.
Alternativ telefoni (16:6)
I budgetpropositionen föreslås att 21 476 000 kr anvisas
under anslaget 16:6 Alternativ telefoni.
Syftet med ersättningen för alternativ telefoni är att ge
personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda och
talskadade möjlighet att kommunicera över telefonnätet. De
utgifter som belastar anslaget är ersättning till
landstingen för inköp av texttelefoner, bildtelefoner m.m.
till dessa personer samt för s.k. anhörigtelefoner.
Ersättningen utbetalas av Socialstyrelsen till landstingen
som förskriver sådan utrustning.
Socialstyrelsen kommer enligt propositionen att få i
uppdrag att utveckla bidragsregler för en ny
anslagskonstruktion i enlighet ned förslagen i
propositionen 1999/2000:79 Från patient till medborgare -
en nationell handlingsplan för handikappolitiken.
(1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240). Detta kommer att
medföra en förordningsändring.
Anslaget har tillförts ytterligare 5 miljoner kronor
jämfört med föregående år i enlighet med beslutet om
handlingsplanen för handikappolitiken.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget 16:6
Alternativ telefoni (yrkande 15). Motionärerna anser att
en hjälpmedelsgaranti skall införas. Den konkreta
utformningen av en garanti måste bli föremål för särskild
utredning där noggranna analyser och avvägningar görs.
Enligt motionärerna finns det dock redan nu anledning att
pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti
omfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras med
statliga anslag. De särskilda anslagen för alternativ
telefoni och bilstöd bör därför överföras till ett nytt
anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna
bedömer att garantin ryms inom nuvarande ramar och att den
i längden kommer att minska de offentliga kostnaderna
samtidigt som utbudet av hjälpmedel och valfriheten ökar.
I den nationella handlingsplanen för handikappolitik
(prop. 1999/2000:79) anförde regeringen att den
alternativa telefonin i ökad utsträckning bör anpassas
till ny teknik och att anslaget därför bör tillföras
ytterligare medel. Utrustningen för fjärrkommunikation
till personer med funktionshinder som behöver alternativ
till den vanliga (tal)telefonen är i ett expansivt
utvecklingsskede och behöver därför regleras genom
särskilda bestämmelser och bekostas av riktade
statsbidrag, anförde regeringen.
Bilstöd till handikappade (16:7)
I budgetpropositionen föreslås att 227 000 000 kr anvisas
under anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.
Syftet med anslaget är att lämna bidrag till
funktionshindrade personer och föräldrar med
funktionshindrade barn för anskaffning och anpassning av
motorfordon m.m. Bestämmelser om bilstöd finns i lagen
(1988:360) om handläggning av bilstöd till handikappade.
Den 1 november 1997 ändrades reglerna så att bilstödet
måste användas inom sex månader från det att den som
beviljats bilstöd fått besked om att bidraget kan betalas
ut. Genom en förordningsändring under hösten 1997
begränsades utbetalningarna för bilstödet så att det för
respektive budgetår ryms inom ramen för de medel som
anslås.
Vidare redovisas att Riksrevisionsverket, på regeringens
uppdrag, har genomfört en översyn av bilstödet. RRV:s
rapport överlämnades den 1 maj 1999. Enligt RRV är det
osäkert i vilken utsträckning bilstödet når dem som är
berättigade till det. Samtidigt konstaterar RRV att det
finns en utbredd uppfattning att tillgången till bil har
mycket positiva effekter för personer med funktionshinder
och att bilstödet är ett värdefullt bidrag. Jämfört med
färdtjänst betyder tillgång till egen bil ofta större
frihet och flexibilitet i resandet, kortare restider och
sannolikt också bättre försörjningsmöjligheter.
Frågan om eventuella regelförändringar bereds för
närvarande i Regeringskansliet, enligt
budgetpropositionen.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget om medel till anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade (yrkande 16). Motionärerna
anser, som ovan redovisats, att en hjälpmedelsgaranti
skall införas. De särskilda anslagen för alternativ
telefoni och bilstöd bör därför överföras till ett nytt
anslag betecknat statlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna
bedömer att garantin ryms inom nuvarande ramar.
Ett antal motioner tar upp frågan om reglerna för
bilstödet.
I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
till ny utformning av bilstödet (yrkande 8). Av 10 §
förordning (1988:890) om bilstöd till handikappade framgår
att nytt bidrag endast kan lämnas om minst sju år
förflutit sedan senaste beslutet om bidrag. Om det finns
skäl från trafiksäkerhetssynpunkt eller medicinsk
synpunkt, får dock bidrag lämnas tidigare. Motionärerna
vill ha en komplettering av paragrafen så att bidrag även
skall kunna lämnas vid "väsentligt förändrade
förhållanden". De anser också att bilstöd skall kunna
lämnas även till den som inte kan köra bilen själv. De
hänvisar till att Riksrevisionsverket föreslagit åtgärder
för att få till stånd en mer allsidig bedömning av de
funktionshindrades behov och även alternativa lösningar.
I motion So403 av Lars Gustafsson (kd) begärs en översyn
av reglerna för bilstödet och att regeringen beaktar
behovet även efter år 2001. Motionären konstaterar att
regeringen meddelat att en översyn av bilstödet skall
göras för att förbättra stödet. Trots detta anslås mindre
resurser i budgetpropositionen för åren 2002 och 2003.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade tillförs 50
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit (yrkande 4,
delvis). Motionärerna anser att bilstödet behöver
förbättras och hänvisar till sina förslag i motion So354.
I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
förändringar av regelverket kring bilstödet (yrkande 7).
Regeringens pågående översyn av regelverket för bilstödet
bör omfatta åldersgränserna samt personkretsen som kan få
bilstöd, anser motionärerna. De anser att regeringen
snarast bör återkomma med förslag till förändringar som
inte sätter gränser vid ålder utan i stället grundas på
behovet av bil och fokuseras på den enskildes möjligheter
att delta i samhället på lika villkor.
I motion So202 av Rolf Gunnarsson (m) liksom i motion
So307 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs
tillkännagivande om behovet av regelförändringar av
bilstödet. Motionärerna anser det felaktigt att en
förtidspensionär som fyllt 50 år hänvisas till
färdtjänsten. Regeringen bör därför med det snaraste
förelägga riksdagen förslag till beslut om regeländringar
i bilstödet. Även i motion So350 av Tomas Eneroth m.fl.
(s) anförs att 50-årsgränsen bör övervägas.
I motion So311 av Karin Falkmer (m) begärs
tillkännagivande om en översyn av bilstödsförordningen.
Motionären anser att bilstödsreglerna med ett
anskaffningsbidrag som är lika för alla skapar problem för
den som är beroende av inköp av ett större fordon.
Reglerna för bilstödet bör ändras så att vid
behovsprövningen hänsyn tas till merkostnader för inköp av
större bil av s.k. van-typ. Det finns dessutom skäl att se
över bidragsnivån anser motionären.
I motion So318 av Göte Wahlström och Christina Nenes (båda
s) begärs tillkännagivande rörande översyn av bilstödet.
Motionärerna anser att den nu gällande sjuårsgränsen genom
sin konstruktion kan förhöja samhällets kostnader för
stödet och samtidigt ge den enskilde stora extra utlägg.
Motionärerna hänvisar till att större bilar typ van är
dyrare än andra bilar men å andra sidan har de en längre
livslängd än sju år.
I motion So532 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om ett långsiktigt bilstöd. Motionärerna
anser att bilstödet behöver utvecklas och reformeras.
Bidragsnivån har legat stilla sedan 1991. Motionärerna
anser också att det behöv en översyn av personkretsen och
avgränsningarna.
Kostnader för statlig assistansersättning (16:8)
I budgetpropositionen föreslås att 6 640 000 000 kr
anvisas under anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning.
Statlig assistansersättning lämnas till funktionshindrade
personer som har behov av personlig assistans för sin
dagliga livsföring under i genomsnitt mer än 20 timmar per
vecka. Frågor om assistansersättning regleras i lagen
(1993:389) om assistansersättning och i förordningen
(1993:1091) om assistansersättning. Kommunerna finansierar
beviljad assistansersättning för de 20 första timmarna per
vecka.
Regeringen har i en särskild proposition (prop.
2000/01:5) föreslagit att personer som beviljats
assistansersättning före 65 års ålder skall få behålla
denna rätt även därefter. Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2001.
Utgiftsökningen för den statliga assistansersättningen
har ökat årligen sedan reformen trädde i kraft 1994.
Utgiftsökningen består till största delen av att antalet
assistanstimmar per person och vecka ökat väsentligt. I
juni 2000 hade 8 765 personer assistansersättning. I
genomsnitt uppgick antalet assistanstimmar per vecka till
86. I genomsnitt utbetalades i juni 178,54 kronor per
timme i assistansersättning. Prognoserna för 2001, 2002
och 2003 bygger på antaganden om att den hittillsvarande
utgiftsutvecklingen fortsätter i det närmaste i oförändrad
takt. Dessutom tillkommer kostnader för
assistansersättning till personer som fyllt 65 år.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen till anslaget 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning anvisar 1 250 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 17). Motionärerna vill
återföra det ekonomiska ansvaret för
assistansersättningens 20 första timmar till staten. De
anser att rätten till personlig assistans även under
skoltid och vid vistelse på dagcenter skall återinföras
och att schabloniseringen av assistansersättningen skall
slopas. Också i motionerna So18 av Chris Heister m.fl. (m)
yrkande 1 och So299 av Chris Heister m.fl. (m) yrkande 2
begärs att det ekonomiska ansvaret för
assistansersättningens första 20 timmar skall återgå till
staten.
I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande dels om barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet (yrkande 13), dels om
psykiskt funktionshindrades rätt till personlig assistans
(yrkande 14). Motionärerna anser att asssistansersättning
skall kunna utgå till den funktionshindrade när han eller
hon vistas i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet då
det föreligger särskilda skäl för detta. Barn och ungdomar
som är i behov av personlig ledsagare skall kunna få
ersättning för assistans för de timmar som de är i
barnomsorg eller skola. Det finns anledning att skärpa
lagen ytterligare i detta avseende, anförs det.
Motionärerna anser också att personer med psykiska
funktionshinder kan ha lika stort behov av att få en
personlig ledsagare som personer med fysiska
funktionshinder. Förutsättningarna för att utvidga
assistansreformen till att gälla personer med psykiska
funktionshinder bör därför utredas.
Också i motion Ub239 av Lennart Daléus m.fl. (c) yrkas
att riksdagen begär att regeringen lägger fram sådana
förslag till ändring i lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade att barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet garanteras (yrkande 23).
I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs tillkännagivande
om att staten skall återta ansvaret för de 20 första
assistanstimmarna (yrkande 5). Vidare yrkas att riksdagen
begär förslag dels om att återställa assistansreformen
såsom den ursprungligen var utformad (yrkande 9), dels om
en utvidgning av personkretsen som har rätt till
asistanshjälp (yrkande 4). Vidare föreslås att 2, 5
miljarder kronor ytterligare anvisas till anslaget
Kostnader för statlig assistansersättning (yrkande 20,
delvis). Motionärerna anser att handikappreformen
försvagades när det ekonomiska ansvaret för de 20 första
timmarna överfördes till kommunerna. Detta bör
återställas. De anser också att rätten till personlig
assistans i förskola och skola skall återställas och att
assistansen bör användas mer i arbetsliv och
studieverksamhet. Vidare utestängs personer med psykiska
funktionshinder nästan helt från rätten till personlig
assistans. Ytterligare 2,5 miljarder kronor föreslås
anvisas för att finansiera förändringarna.
Utskottet behandlade med anledning av motionsyrkanden
frågor om förstatligande av de 20 första timmarna, rätt
till assistans i barnomsorg och skola, borttagande av 65-
årsgränsen m.m. i betänkande 1999/2000:SoU1. Utskottet
anförde då bl.a. följande (s. 57 f.):
Utskottet vill än en gång understryka att
assistansreformen har inneburit ökad valfrihet, större
inflytande och bättre livskvalitet för många svårt
funktionshindrade personer. Syftet med reformen har därmed
uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock från början
kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar, bl.a. när
det gällde gränsdragningen mellan kommunernas och statens
ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera
tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare
resurser och justera i reglerna.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att funktionshindrade
barns och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex. barnomsorg
och daglig verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen
för den kommunala verksamheten, t.ex. genom höjd
personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller
elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att se
till att de resurser som krävs med hänsyn till den
funktionshindrades behov tillförs verksamheten. Utskottet
vidhåller också att om särskilda skäl föreligger kan
statlig assistansersättning erhållas även vid dessa
verksamheter, nämligen om funktionshindret är sådant eller
kombinationen av funktionshinder sådan att den
funktionshindrade behöver tillgång till någon person med
ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes
hälsotillstånd.
Utskottet motsätter sig fortfarande ett förstatligande av
de 20 första timmarna.
Riksförsäkringsverket har på uppdrag av regeringen gjort
en översyn av ersättningen för personlig assistans varvid
även frågan om schablonen belysts. Rapporten avlämnades i
februari 1999 och har varit på remiss hos ett antal
kommuner, handikapporganisationer och assistansanordnande
kooperativ. Beredningen av ärendet pågår för närvarande i
Regeringskansliet. Riksdagen bör inte föregripa kommande
förslag på området.
Regeringen har aviserat att den återkommer med förslag
som innebär att personer som beviljats assistansersättning
före 65 års ålder skall få behålla denna ersättning även
efter fyllda 65 år. Medel för detta är reserverade i
budgeten för år 2001 respektive 2002. Utskottet utgår från
att frågan nu bereds skyndsamt för att möjliggöra ett
ikraftträdande den 1 januari 2001.
- - -
Socialstyrelsens uppföljning av psykiatrireformen
(Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1999:1) visar
att det finns problem både med utformningen av LSS och med
kommunernas tillämpning av densamma vad gäller personer
med psykiska funktionshinder. Styrelsen konstaterar
samtidigt att psykiatrireformen inneburit att ca 1 000 nya
verksamheter kommit i gång, exempelvis nya verksamheter
för daglig verksamhet och nya former för boendestöd.
Vidare har försöksverksamheten med personligt ombud slagit
så väl ut att Socialstyrelsen föreslagit att den utvidgas
till att gälla hela landet. Utskottet ser mycket positivt
på att regeringen i budgeten föreslår att medel avsätts
för att permanenta verksamheten med personligt ombud.
Utskottet är dock inte nu berett att föreslå någon ändring
i lagstiftningen vad gäller rätten till personlig
assistans.
Utskottet tillstyrkte därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrkte de aktuella motionerna.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:93).
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
(16:9)
Regeringens förslag till medelsanvisning till anslaget
16:9 Statens institut för särskilt utbildningsstöd har
inte mött någon erinran i form av motioner.
Handikappombudsmannen (16:10)
I budgetpropositionen föreslås att 15 247 000 kr anvisas
under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen.
Handikappombudsmannen skall bidra till att uppnå målet
för handikappolitiken genom att bevaka frågor som angår
funktionshindrade personers rättigheter och intressen samt
verka för att personer med funktionshinder uppnår full
delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i
levnadsvillkoren. Målen för Handikappombudsmannens
verksamhet omfattar således handikappolitik inom alla
politikområden och samhällssektorer.
I enlighet med proposition 1999/2000:79 Från patient
till medborgare - en nationell handlingsplan för
handikappolitiken (bet. 1999/2000:SoU14, rskr.
1999/2000:240) föreslås anslaget höjas med 7 miljoner
kronor för inrättande av ett nationellt
tillgänglighetscenter.
För att bidra till finansieringen av Nämnden mot
diskriminering föreslås 25 000 kr överföras till
utgiftsområde 8 anslaget 10:5 Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO).
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen avslår förslaget om att anvisa medel till anslag
16:10 Handikappombudsmannen (yrkande 18). Motionärerna har
tidigare förslagit att Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning samt
Jämställdhetsombudsmannen skall slås samman till en
myndighet. De står fast vid detta förslag. Den nya
myndigheten bör lämpligen anvisas anslag under
utgiftsområde 14. Det anslag som anvisas bör innefatta
särskilda medel för kartläggning av hur kommunerna följer
upp FN:s standardregler för funktionshindrade. Således
anser motionärerna att något anslag till
Handikappombudsmannen inte bör anvisas under utgiftsområde
9.
Bostadsstöd till funktionshindrade (16:11,
förslag till nytt anslag)
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till ett nytt anslag
16.11 Bostadsstöd till funktionshindrade (yrkande 19).
Motionärerna vill införa ett nytt anslag för bostadsstöd
till funktionshindrade. De anser det orimligt att personer
med funktionshinder skall tvingas söka socialbidrag för
att kunna bo kvar i sina handikappanpassade lägenheter.
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid
budgetbehandlingen under flera år, senast i betänkande
1999/2000:SoU1. Utskottet har inte funnit skäl att föreslå
ett nytt anslag.
Hjälpmedelsgaranti (16:12, förslag till nytt
anslag)
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar 248 476 000 kr under ett nytt anslag
16:12 Hjälpmedelsgaranti (yrkande 20). Som tidigare
redovisats vill motionärerna slå samman resurserna under
anslagen 16:6 Alternativ telefoni och 16:7 Bilstöd till
handikappade till ett nytt stöd - en hjälpmedelsgaranti.
Motionärerna anser att kostnaden för garantin kommer att
täckas inom nuvarande ramar och att garantin i längden
kommer att minska de offentliga kostnaderna samtidigt som
utbudet av hjälpmedel ökar liksom den enskildes valfrihet.
Också i motion So299 av Chris Heister m.fl. (m) begärs
att regeringen skall lägga fram förslag om införande av en
hjälpmedelsgaranti (yrkande 10). Motionärerna anför att
den konkreta utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli
föremål för en särskild utredning där noggranna analyser
och avvägningar görs. Enligt motionärerna finns det dock
ändå anledning att pröva införandet av en statlig
hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel som redan i
dagsläget finansieras med statliga medel. Det gäller i
första hand det s.k. bilstödet och inköp av texttelefoner.
Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti (16:13,
förslag till nytt anslag)
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för en
vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti (yrkande 2). Vidare
yrkas att 500 miljoner kronor anvisas till det nya
anslaget (yrkande 4, delvis). Motionärerna föreslår en
vårdgaranti och en hjälpmedelsgaranti som en del i ett
rehabiliteringspaket. 500 miljoner kronor föreslås
avsättas för att snabbt reducera köerna.
I motion So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs
tillkännagivande om införande av en hjälpmedelsgaranti
(yrkande 6). Motionärerna vill införa en
hjälpmedelsgaranti med normer för rimliga väntetider för
utprovning och reparationsarbete.
Utredning om hjälpmedel
I motion So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
utredning om hjälpmedelssituationen (yrkande 7).
Landstingen skall enligt 3 b § hälso- och sjukvårdslagen
erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Detta fungerar
olika väl i olika landsting. I en del landsting råder
mycket långa väntetider för hjälpmedel. En del ger gratis
hjälpmedel, medan andra tar ut stora avgifter.
Motionärerna anser att den utredning som skall se över de
handikappades ekonomiska situation också bör belysa frågan
om avgifter för hjälpmedel.
I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
tillkännagivande om en hjälpmedelsgaranti (yrkande 12) och
om en utredning av hela hjälpmedelsförsörjningen (yrkande
13). Motionärerna anser att avgifter på hjälpmedel skall
undvikas eller hållas på en låg nivå. Ingen skall av
ekonomiska skäl behöva avstå från hjälpmedel. De anser
också att en ökad konkurrens på hjälpmedelsområdet kan
vara ett sätt att höja kvaliteten och att minska köerna.
Den av Folkpartiet föreslagna vårdgarantin skall också
omfatta tekniska hjälpmedel som är medicinskt motiverade.
Den som är i behov av hjälpmedel skall få snabb hjälp och
tillgång till komplicerade hjälpmedel senast inom tre
månader. Slutligen anförs att det är angeläget att
hjälpmedelsförsörjningen kan tillhandahålla
datorhjälpmedel till alla.
Utskottet behandlade frågor kring en hjälpmedelsgaranti i
betänkande 1999/2000:SoU14 (för en mer utförlig
beskrivning se s. 89-94). Här redovisades bl.a.:
I samband med handikappreformen infördes fr.o.m. den 1
januari 1994 en ny paragraf, 3 b §, i hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) där landstingens skyldighet att
erbjuda bl.a. hjälpmedel för funktionshindrade tydliggörs.
Socialstyrelsen har - mot bakgrund bl.a. av att projekt
"Hjälpmedel Skåne" överlämnat sin slutrapport - i sin
rapport Förutsättningar för en hjälpmedelsgaranti för
personer med funktionshinder (november 1999) gjort den
samlade bedömningen att det i dag inte finns realistiska
förutsättningar att införa en nationell
hjälpmedelsgaranti. Förutsättningarna att införa någon
form av hjälpmedelsgaranti på längre sikt torde vara mer
gynnsamma om reella åtgärder vidtas för att korta
väntetiderna till hjälpmedelsförsörjningen. Ett annat krav
är att sjukvården får tillgång till väntetidssystem som
gör det möjligt att avläsa och följa upp på vilka
indikationer som patienter sätts upp på väntelistan till
en hjälpmedelsenhet. Socialstyrelsen ser emellertid
svårigheter att utforma en hjälpmedelsgaranti så att den
står i överensstämmelse med riksdagens beslut om
prioriteringar i hälso- och sjukvården. Då hjälpmedel är
en integrerad del av habilitering och rehabilitering inom
hälso- och sjukvården anser Socialstyrelsen att problemen
med väntetider och köproblematik inom hjälpmedelsområdet
bör betraktas på samma sätt som inom övriga områden inom
hälso- och sjukvården. Enligt Socialstyrelsen bör det
fortsatta arbetet med att nå fram till en långsiktigt
hållbar lösning på köproblematiken inom området hjälpmedel
för personer med funktionshinder sålunda inriktas på samma
områden som dem som Socialstyrelsen lyfte fram i rapporten
om behandlingsgarantin beträffande sjukvårdens
köproblematik:
- kapacitetsförstärkning
-
- bättre valmöjligheter och information
-
- utveckling av uppföljningssystem
-
- behandlingsindikationer och prioriteringar
-
- samverkan inom välfärdssektorn.
-
Socialstyrelsen konstaterar att varje enskilds
hjälpmedelsbehov bör kunna tillgodoses på bästa sätt inom
rimlig tid. För att belysa detta ger Socialstyrelsen i sin
rapport till regeringen en kort översikt över vissa
områden som särskilt bör beaktas beträffande hjälpmedel
för funktionshindrade, med hän- visning till ett nyligen
utkommet meddelandeblad (nr 21/99). Här framhålls
betydelsen av att den enskildes hela livssituation
analyseras och att hjälp- medlet relateras till andra
åtgärder. Vidare framhålls att habilitering och
rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel skall
planeras i samverkan med den enskilde och att planerade
insatser skall framgå av planen, vilken skall utgå ifrån
den enskildes egna mål, behov och intressen. Slutligen
påpekas att en noggrann uppföljning av hur den enskilde
får sina hjälpmedelsbehov tillgodosedda kan vara ett
naturligt verktyg i det kvalitetsarbete, som åligger all
hälso- och sjukvårdspersonal inom både landsting och
kommuner.
Utskottet (s. 93) delade Socialstyrelsens bedömning att
det i dag inte finns realistiska förutsättningar att
införa en nationell hjälpmedelsgaranti. De aktuella
motionerna avstyrktes därmed. Utskottet konstaterade
samtidigt att många landsting i dagsläget har svårigheter
med att tillgodose de enskildas hjälpmedelsbehov inom
rimlig tid. Enligt utskottet måste därför arbetet med att
lösa köproblematiken på hjälpmedelsområdet fortsätta och
intensifieras. Socialstyrelsens rapport ansågs därvid
kunna användas som utgångspunkt för landstingens
hjälpmedelsarbete, och Socialstyrelsen borde som
tillsynsmyndighet följa utvecklingen och vid behov vidta
åtgärder. Utskottet förutsatte också att regeringen mycket
noga följer utvecklingen på alla hjälpmedelsområden och
vidtar de åtgärder som behövs för att förbättra de
funktionshindrades situation. Motionerna avstyrktes
därmed. Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000: 240).
I budgetpropositionen redovisas att i den nationella
handlingsplanen för handikappolitiken föreslogs att en
särskild utredare skall tillsättas för att se över och
lämna förslag till hur hjälpmedelsförsörjningen skall
utformas för alla studerande med funktionshinder. Vidare
anförs att den tekniska utvecklingen under senare år har
gått kraftigt framåt men att vissa grupper av
funktionshindrade av olika skäl inte kunnat tillgodogöra
sig de nya rönen och få del av de nya produkter som
utvecklats på hjälpmedelsområdet. Regeringen överväger nu
att tillsätta en särskild utredning för att på ett bättre
sätt tillgodose dessa gruppers behov av hjälpmedel, anförs
det.
I överenskommelsen mellan staten och landstingen om ersättningar till
hälso- och sjukvården för år 2001, den s.k.
Dagmaröverenskommelsen, tas också hjälpmedelsfrågan upp.
Här anförs under avsnittet om Ökad delaktighet bl.a.
Inriktningen i den nationella handlingsplanen för
handikappolitiken (prop. 1999/2000:79) är att uppmuntra
ett effektivt utnyttjande av ny teknik i syfte att
förbättra funktionshindrades livskvalitet och möjligheter
att delta i samhällslivet. Det är även viktigt att
tillgången till information kan förbättras och
underlättas.
Informationstekniken och den digitala tekniken är exempel
på hur den tekniska utvecklingen medfört att helt nya
hjälpmedel kommit fram samtidigt som äldre hjälpmedel
kunnat utvecklas och förbättras. Parterna konstaterar att
det är viktigt att de möjligheter till ökad delaktighet
och tillgänglighet som skapas av ny teknik tas till vara
inom hjälpmedelsområdet. Ett exempel på intressant
teknikutveckling är talböcker i digital form som ger
betydligt högre kvalitet än kassettböckerna. Den digitala
tekniken kommer så småningom också att underlätta
tillgången till talböcker eftersom de kommer att kunna
överföras elektroniskt.
Av överenskommelsen framgår också att staten och
landstingen även för år 2001, liksom åren 1999 och 2000,
avsatt 5,5 miljoner kronor för att inom ramen för
samhällets hjälpmedelsförsörjning finansiera en rationell
och ändamålsenlig inköpssamordning samt erforderlig metod-
och kunskapsutveckling inom området.
Socialministern har i svar på en interpellation 2000/01:2
om hörselvård anfört bl.a. följande:
I budgetpropositionen för år 2001 uttalade regeringen som
sin avsikt att tillsätta en utredning för att på ett
bättre sätt tillgodose behovet av hjälpmedel för vissa
grupper av funktionshindrade. Mot bakgrund av de problem
som uppmärksammats inom hörselvården har jag nyligen i det
nationella rådet för vårdpolitik aviserat att regeringen
överväger att låta utredningen även se över de långa
väntetiderna och andra problem som sammanhänger med
hörapparater.
Tillgänglighetsreform (16:14, förslag till nytt
anslag)
I motion So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen begär förslag till en plan för att under de
närmaste fem åren satsa sammanlagt 5 miljarder kronor på
ett statligt stimulansbidrag till landsting, kommuner,
fastighetsägare, kollektivtrafikbolag m.fl. för att
anpassa samhället så att det blir tillgängligt också för
funktionshindrade (yrkande 1). Samtidigt föreslås 1
miljard kronor avsättas till ett nytt anslag 16:14
Tillgänglighetsreform (yrkande 20, delvis). Motionärerna
anser att ansvaret för att öka tillgängligheten i
samhället i första hand ligger lokalt på kommuner och
andra lokala aktörer som t.ex. privata fastighetsägare.
Ansvars- och finansieringsprincipen ligger fast, men mot
bakgrund av bl.a. den ekonomiska situationen i kommunerna
anser motionärerna att staten måste medverka åtminstone
initialt i finansieringen av tillgänglighetsreformen.
Detta är nödvändigt för att utvecklingen skall ta fart,
anförs det. Statens stöd föreslås bestå i stimulansbidrag
i kombination med riktlinjer. Plan- och bygglagen måste
kompletteras med riktlinjer som tvingar fram rimliga
anpassningsåtgärder för funktionshindrade. Lokala
handikapporganisationer bör engageras för att tillsammans
med myndigheter, företag och organisationer identifiera
hinder för tillgänglighet och komma med förslag till
åtgärder. Handikappombudsmannen föreslås få i uppdrag att
följa och utvärdera tillgänglighetsutvecklingen.
I betänkande 1999/2000:SoU14 behandlade utskottet med
anledning av propositionen 1999/2000:79 Från patient till
medborgare - en nationell handlingsplan för
handikappolitiken regeringens förslag om ett
tillgängligare Sverige. Utskottet tillstyrkte regeringens
förslag, vilket också blev riksdagens beslut (rskr.
1999/2000:240). Utskottet anförde bl.a. följande (s. 32
f.):
Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
innebär en tydlig fokusering på att göra Sverige
tillgängligare. Vad gäller förbättrad tillgänglighet till
offentlig miljö och kommunikationer presenterar regeringen
flera konkreta och klart avgränsade mål inklusive tidsram.
Socialutskottet anser att detta är viktiga insatser för
att öka tillgängligheten för alla i samhället.
Socialutskottet delar bostadsutskottets bedömning att
insatser behövs för att förbättra tillgängligheten i
vardagsmiljön. Bara det faktum att den byggda miljön är så
utformad att en stor del av befolkningen utestängs från
vad som för andra betraktas som självklara
vardagsaktiviteter bör leda till slutsatsen att
utvecklingen mot en bättre tillgänglighet för alla måste
påskyndas. Den förordade tidsfristen förefaller vara väl
avvägd mot bakgrund av behovet av samordning och
prioritering av åtgärderna för en bättre tillgänglighet
och användbarhet. Motion So32 (m) yrkande 5 avstyrks
därmed.
Utskottet delar också bedömningen att
persontransportsystemet måste tillgodose höga krav på
tillgänglighet för funktionshindrade och andra grupper med
särskilda behov. För att kunna åstadkomma detta bör
tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande
förbättras och beaktas vid all planering, upphandling och
drift.
I flera motioner tas frågan om sanktioner upp.
Bostadsutskottet redovisar i sitt yttrande att plan- och
bygglagen (PBL) innehåller omfattande regler om påföljder
vid överträdelse av lagens bestämmelser.
Takten i arbetet med att förbättra tillgängligheten på
allmänna platser och i offentliga lokaler behöver nu öka.
Regeringen har för avsikt att under hösten år 2000
återkomma till riksdagen med förslag med inriktningen att
tydliggöra krav på tillgänglighet och användbarhet i plan-
och bygglagstiftningen. Bostadsutskottet betraktar det som
självklart att överväganden i frågan om
sanktionsmöjligheter kommer att återfinnas i det
sammanhanget.
Socialutskottet anser för sin del att det finns skäl att
i det sammanhanget överväga om tillräckliga åtgärder
vidtas mot dem som inte lever upp till lagstiftningens
krav. Utskottet förutsätter därför att frågan om
sanktionsmöjligheter i det avseendet kommer att
uppmärksammas och analyseras i den aviserade
propositionen. Utskottet anser det angeläget att
tillgängligheten till transportsystemet fortlöpande
förbättras. Gällande föreskrifter om tillgänglighet för
funktionshindrade till färdmedel inom olika trafikslag
måste ses över och skärpas. Också i detta sammanhang bör
sanktionsmöjligheter övervägas och analyseras. Vad
utskottet nu anfört med anledning av motionerna So28 (s),
So38 (s), So40 (fp) yrkande 2 och So41 (mp) yrkandena 2
och 8 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Socialutskottet delar bostadsutskottets och regeringens
uppfattning att kostnaderna för att eliminera enkelt
åtgärdade hinder mot tillgängligheten bör täckas enligt
ansvars- och finansieringsprincipen. Motionerna So40 (fp)
yrkande 1 och So44 (kd) yrkandena 4 och 5 avstyrks.
Bostadsutskottet avstyrker motion So40 (fp) yrkande 5 med
hänvisning till att det i planen framhålls att
handikapporganisationerna bör vara en aktiv part när de
kommunala tillgänglighetsprogrammen utarbetas.
Organisatio- nerna bör också ges möjlighet att lämna
synpunkter på planer samt ny- och ombyggnader. Regeringen
avser att ge Boverket i uppdrag att utvärdera de nuvarande
formerna för byggsamråd och handikapporganisationernas
möjlighet till insyn och inflytande. Verket skall också
studera möjligheterna att utveckla formerna för
brukarmedverkan i detta sammanhang. Socialutskottet anser
att motionen därmed i huvudsak är tillgodosedd.
Boverket har den 4 september 2000 till regeringen avlämnat
rapporten Tillgängligheten till och i sådana lokaler dit
allmänheten har tillträde och på allmänna platser.
Rapporten är en redovisning av uppdraget att utarbeta
tillämpningsbestämmelser till plan- och bygglagen
(1987:10), PBL, m.m. och utgör en delrapport. Slutlig
redovisning skall göras senast den 20 december 2000.
Äldrepolitik
Målet för äldrepolitiken
I budgetpropositionen föreslår regeringen att målet för
äldrepolitiken skall vara: Äldre skall kunna leva ett
aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin
vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet
oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god
vård och omsorg.
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
(17:1)
I budgetpropositionen föreslås att 251 946 000 kr anvisas
under anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken.
I propositionen Nationell handlingsplan för
äldrepolitiken aviserade regeringen att särskilda medel
skulle avsättas för att genomföra prioriterade insatser
för att förverkliga målen i handlingsplanen under åren
1999-2001.
Från anslaget har bidrag lämnats till följande
aktiviteter under åren 1999 och 2000. Dessa satsningar
fortsätter också under år 2001.
För åren 1999-2001 har sammanlagt 210 miljoner kronor
avsatts för fortbildning av arbetsledare och
förtroendevalda.
Sammanlagt har 300 miljoner kronor avsatts för stöd till
anhöriga. Under 1999 har samtliga kommuner redovisat en
treårig handlingsplan för arbetet med att utveckla stödet.
Arbetet sker i samverkan med anhörig- och frivillig-
organisationer. Drygt hälften av kommunerna har uppgivit
att de även samarbetar med primärvården. Socialstyrelsens
uppföljning av stimulansbidragets första år pekar på
tydliga tendenser till utökning av olika former av
anhörigstöd. Medelstillskottet till vården och omsorgen
innebär en fortsatt satsning på utvecklingen av
anhörigstödet under åren 2002-2004. Stödet under dessa år
föreslås inordnas i det generella statsbidraget till
kommunerna.
Inom ramen för regeringens satsning på försöksverksamhet
i kommuner och landsting som syftar till utveckling och
nytänkande inom äldreområdet har regeringen under år 1999
och första halvåret 2000 beviljat stimulansbidrag till
drygt 185 projekt. Samtliga 21 försöksverksamheter som
beviljats stöd för uppsökande verksamhet har kommit i
gång. 15 FoU-center inom äldreområdet har beviljats stöd.
Regeringen har beviljat stöd till 4 projekt som skall
utveckla s.k. longitudinella områdesdatabaser. 20 projekt
som avser IT-utbildning för äldre samt 5 projekt som avser
tillämpningen av IT-teknik inom vård och omsorg har också
beviljats stöd.
I propositionen anförs vidare att resultatet av den
nationella kartläggningen av telefonupplysning riktad till
äldre och deras anhöriga som genomfördes hösten 1999 visar
att det inte finns något större intresse för eller behov
av den nationella telefonjour som beskrevs i den
nationella handlingsplanen för äldrepolitiken. Det finns
däremot behov av lokala och regionala telefonjourer. Mot
denna bakgrund kommer regeringen att inom kort fatta
beslut om insatser för att stödja sådana telefonjourer.
Under anslaget lämnas också statsbidrag till
pensionärsorganisationer. Under senare år har antalet
organisationer ökat medan anslagsnivån varit oförändrad.
Regeringen gjorde därför i 2000 års ekonomiska
vårproposition bedömningen att det behövs ytterligare
medel för att kunna lämna bidrag till
pensionärsorganisationerna. Anslaget höjdes därför med 1
miljon kronor för år 2000. Motsvarande ökning föreslås
fr.o.m. 2001.
I motion So509 av Margareta Cederfelt (m) begärs
tillkännagivande om telefonjour för demenssjuka.
Regeringen skriver i sitt budgetförslag att det inte finns
något större intresse för en nationell telefonjour som
beskrivits i den nationella handlingsplanen för
äldrepolitiken. Sedan 1999 har Demensförbundet en
etablerad telefonjour för demenshandikappade och deras
anhöriga. Motionären anser det rimligt att inga beslut om
förändrad telefonjour fattas av regeringen förrän
Demensförbundets utvärdering presenteras. Vidare bör
regeringen föra samtal med Demensförbundet om hur de anser
att de demenssjuka och deras anhörigas behov av
telefonjour bäst tillgodoses.
Regeringen har vid två tillfällen beviljat Demensförbundet
stimulansbidrag för fortsatt utveckling av
telefonjourverksamheten hos förbundet. Förbundet erhöll
genom beslut den 12 maj 1999 bidrag på 700 000 kr för år
1999 och genom beslut den 16 september 1999 1 miljon
kronor för år 2000 och 1 miljon kronor för år 2001.
Hemservicecheckar (17:2, förslag till nytt
anslag)
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar att uppta ett nytt anslag för
hemservicecheckar (yrkande 1) och anvisar 250 miljoner
kronor till anslaget (yrkande 4, delvis). Motionärerna
anser att pensionärernas behov av vardaglig service skulle
kunna tillgodoses genom att staten stimulerar den privata
tjänstesektorn genom införandet av hemservicecheckar. Alla
pensionärshushåll skall omfattas av systemet liksom alla
normalt förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade
hemtjänsten skall inte ingå i systemet.
Även i motion So539 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
ett system med hemservicecheckar (yrkande 4).
Utskottet har behandlat likalydande yrkanden vid ett
flertal tillfällen. Vid behandlingen av budgeten för år
1999 i betänkande 1998/99:SoU1 anförde utskottet följande:
Utskottet konstaterade i våras i samband med behandlingen
av den ekonomiska vårpropositionen att kommunernas
möjligheter att leva upp till sina åtaganden bl.a.
avseende hemtjänsten förbättras när kommunernas ekonomiska
situation stärks genom ökade statsbidrag. De resurser
regeringen föreslagit under anslaget B 1 för bl.a.
uppsökande verksamhet inom hemtjänsten bör kunna leda till
bättre hemtjänstinsatser. Utskottet avvisar därmed
motionsyrkandena.
Vid utskottets behandling av budgeten för år 2000,
betänkande 1999/2000: SoU1 vidhöll utskottet denna
uppfattning.
Socialtjänstpolitik
Målet för socialtjänstpolitiken
I budgetpropositionen förslår regeringen att målet för
socialtjänstpolitiken skall vara: Stärka förmågan och
möjligheten till social delaktighet för ekonomiskt och
socialt utsatta personer samt stärka skyddet för utsatta
barn.
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
(18:1)
I budgetpropositionen föreslås att 88 378 000 kr anvisas
under anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt
arbete.
Anslaget omfattar delar av de tidigare anslagen B 9
Bidrag till ungdomsvård, missbrukarvård m.m., samt B 10
Bidrag till organisationer på det sociala området.
Anslaget omfattar bl.a. bidrag till organisationer som
arbetar för utsatta barn och deras familjer och
organisationer som arbetar för att motverka våld mot
kvinnor och barn m.m.
Regeringen föreslår bl.a. att anslaget tillförs ca 1,5
miljoner kronor för insatser i syfte att motverka våld mot
kvinnor, bl.a. den kunskapsutveckling som bedrivs inom
Rikskvinnocentrum.
Socialstyrelsen har i uppgift att följa upp stödet till
organisationerna och årligen lämna en samlad redovisning
om statsbidragets användning. Redovisningen är ett viktigt
underlag för hur det ekonomiska stödet till
organisationerna skall utformas.
I motion So246 av Maud Ekendahl och Elisabeth Nyström
(båda m) begärs tillkännagivande om ökat ekonomiskt stöd
till organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS) så att
Barnens hjälptelefon kan bli mer tillgänglig. Motionärerna
konstaterar att antalet samtal till BRIS har ökar kraftigt
och konstant. Enligt en rapport försökte förra året ca
200 000 barn och ungdomar landet runt att få stöd genom
BRIS hjälptelefon. Tyvärr gjorde bristen på pengar inom
BRIS att endast lite drygt hälften av de som ringde kom
fram till BRIS. BRIS mål är att ha en hundraprocentig
tillgänglighet vilket skulle kosta 100 miljoner kronor i
en årlig budget i stället för de 17 miljoner kronor som
finns i dagens budget. Motionärerna anser att ökade anslag
bör ges och möjligheterna att få fram medel exempelvis ur
Allmänna arvsfonden undersökas.
I motion Ju932 av Viviann Gerdin och Lena Ek (båda c)
begärs tillkännagivande om att säkra
kvinnoorganisationerna genom långsiktig finansiering
(yrkande 1). Motionärerna anför att när kvinnor utsätts
för misshandel har de svårt att värja och skydda sig
själva och barnen. För många är flykten till
kvinnojourerna räddningen. Det ideella arbete som utförs
inom kvinnojourerna är av stort värde för misshandlade
kvinnor. Motionärerna vill framhålla betydelsen av starka
fristående kvinnojourer med långsiktig finansiering.
I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2001 till anslaget 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder anvisar 4 000 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit (yrkande 15, delvis).
Motionärerna anför att 4 miljoner kronor bör ges i ökade
bidrag till bl.a. kvinnojourerna under anslaget
Folkhälsopolitiska åtgärder. Även i motion So549 av
Kerstin Heinemann m.fl. (fp) begärs tillkännagivande om
att anvisa 4 miljoner kronor mer än vad regeringen avsatt
till 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för budgetåret 2001
(yrkande 5). Motionärerna anser att Rikskvinnocentrums
fortsatta verksamhet måste säkras. Likaså bör
kvinnojourerna få ökad statlig hjälp i sin kamp för att
hjälpa utsatta kvinnor. (Motionerna behandlas i detta
sammanhang då en resursförstärkning rätteligen borde
föreslagits av anslag 18:1).
Utskottet behandlade motioner om ytterligare stöd till kvinnojourerna
vid föregående års budgetbehandling i betänkande
1999/2000:SoU1. Utskottet betonade då att kvinnojourerna
utför ett mycket viktigt arbete för att stödja kvinnor som
hotas och misshandlas. Vidare hänvisades till att
riksdagen i enlighet med proposition 1997/98:55 Kvinnofrid
och budgetpropositionen för år 1998 beslutat att utöka
stödet till kvinnojourerna med 6 miljoner kronor per år.
Utskottet tillstyrkte därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrkte motionsyrkanden.
Enligt regleringsbrevet för Socialstyrelsen för år 2000
skall styrelsen inom ramen för sitt utvecklingsarbete i
fråga om våld mot kvinnor utvärdera och analysera de
erfarenheter som Rikskvinnocentrum erhållit i sitt arbete
med våldsutsatta kvinnor och i vilken mån deras
erfarenheter fungerar som modell för hälso- och
sjukvården. Uppdraget skulle redovisas senast den 15
augusti 2000 (försenat till november).
Justitieutskottet föreslog i betänkande 1999/2000:JuU23
att Rikskvinnocentrum i Uppsala borde garanteras ett
långsiktigt ekonomiskt stöd. Utskottet anförde följande
(s. 36):
Enligt vad utskottet inhämtat erhöll RKC för budgetåret
1999 ett statligt bidrag om 1 miljon kronor. Beloppet
utbetalades från utgiftsområde 9, ansla- get A3 Bidrag
till hälso- och sjukvård. För budgetåret 2000 har något
statligt bidrag till RKC inte beviljats. Det har
förutsatts att verksamheten i första hand är landstingets
ansvar och att RKC kan söka statliga forskningsanslag till
sin verksamhet.
Utskottet vill på nytt uttrycka sin uppskattning av RKC
och det värdefulla arbete som där utförs till stöd för
offer för kvinnovåld. Enligt utskottets mening är det
angeläget att staten nu garanterar ett långsiktigt
ekonomiskt stöd åt RKC, och utskottet är berett, trots att
detta i första hand är en fråga för socialutskottet, att
uttala sitt stöd för en sådan ordning. Regeringen bör
alltså beakta RKC:s fortsatta finansieringsbehov i det
kommande budgetar- betet. Vad utskottet nu med anledning
av motionerna 1999/2000:Ju721 (yr- kande 12),
1999/2000:Ju737 och 1999/2000:Ju739 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen följde utskottet (rskr. 1999/2000:260).
Socialstyrelsen har för år 2000 beviljat BRIS - Barnens
rätt i samhället 1,5 miljoner kronor i
organisationsbidrag. ROKS - Rikskvinnojourer har beviljats
7,1 miljoner kronor och Svenska Kvinnojourers Riksförbund
1,7 miljoner kronor i organisationsstöd för år 2000.
Statens institutionsstyrelse (18:2)
I budgetpropositionen föreslås att 604 233 000 kr anvisas
under anslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse. Vidare
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 18 000 000 kr efter år 2001.
Statens institutionsstyrelse (SiS) är
förvaltningsmyndighet för de hem som avses i 12 § lagen
(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(särskilda ungdomshem) och lagen (1998:603) om
verkställighet av sluten ungdomsvård samt 22 och 23 §§
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-
hem). Verksamheten är indelad i verksamhetsgrenarna
missbrukarvård vid LVM-hem, ungdomsvård och sluten
ungdomsvård vid särskilda ungdomshem. Ungdomsvården och
missbrukarvården finansieras till omkring två tredjedelar
via avgifter medan sluten ungdomsvård finansieras helt via
myndighetens anslag.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen anvisar 554 233 000 kr till anslaget 18:2
Statens institutionsstyrelse för år 2001 (yrkande 21).
Motionärerna anför att verksamheten vid Statens
institutionsstyrelse (SiS) sedan en tid inte fungerar
tillfredsställande. Särskilt kösituationen är allvarlig.
Den nya påföljden sluten ungdomsvård tränger ut andra
nödvändiga placeringar. Motionärerna anser att den slutna
ungdomsvården bör överföras till kriminalvården. Förutom
att detta ger möjlighet till bättre fungerande verksamhet
vid SiS ligger det också i linje med ett samlat ansvar för
verkställande av samtliga påföljder vid brott. Kostnaderna
för den slutna ungdomsvården har av Riksdagens
utredningstjänst beräknats till ca 60 miljoner kronor.
Motionärerna föreslår att anslaget till SiS minskas med 50
miljoner kronor, vilket således innebär en förstärkning av
SiS övriga verksamhet.
I motion So506 av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen till anslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse
anvisar 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit
(yrkande 4, delvis). Motionärerna föreslår en förstärkning
av SIS budget med 10 miljoner kronor för särskilda
utvecklingsprojekt.
I motion So448 av Birgitta Sellén (c) begärs
tillkännagivande om att Vemyra ungdomshem bör få ökade
resurser till fler elevplatser och fler anställda (yrkande
1). Motionären anför att det i Sverige finns ett
dokumenterat behov av ytterligare behandlingsplatser för
de ungdomar som Vemyra är anpassat för. Under år 2000
gjordes en omfattande utbyggnad på institutionen, vilket
skapar goda förutsättningar för en ändamålsenlig vård med
18 platser. Ombyggnaden gjordes samtidigt som det
beslutades om att minska antalet vårdplatser från 15 till
13. Motionären ser detta som slöseri med resurser och
påminner samtidigt om att Sollefteå utlovats nya
arbetstillfällen till följd av försvarsnedläggningen.
Av förordningen (1993:877) med instruktion för Statens
institutionsstyrelse framgår det av 1 § att Statens
institutionsstyrelse särskilt skall svara för planering,
ledning och drift av samt tillsyn över de särskilda
ungdomshemmen och LVM-hemmen, anvisning av platser till
hemmen, ekonomisk styrning, resultatuppföljning och
kontroll samt metodutveckling, forskning- och
utvecklingsarbete. Av 7 § framgår att inom myndigheten
finns också särskilda ungdomshem och LVM-hem till det
antal och med den inriktning som myndigheten bestämmer.
Av Statsliggaren för år 2000 framgår att Statens
institutionsstyrelse bl.a. har i uppdrag att under året på
lämpligt sätt studera hur kommunerna prognostiserar sin
efterfrågan på platser inom ungdomsvården och
missbrukarvården för att lättare kunna anpassa
verksamheten och bedöma den framtida efterfrågan på
platser. I årsredovisningen skall SiS redovisa uppgifter
om genomförda förändringar av antalet anställda under
året.
Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa
(18:3)
I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr anvisas
under anslaget 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa.
Regeringen tillkallade i december 1998 en parlamentarisk
kommitté med uppgift att föreslå och initiera åtgärder som
syftar till att skapa en bättre situation för hemlösa och
förhindra att hemlöshet uppstår (dir. 1998:108). Kommittén
skall bereda och lämna förslag till projekt som
finansieras av utvecklingsmedel till hemlösa. Kommittén
skall vara verksam till och med utgången av år 2001. Med
stöd av utvecklingsmedlen prövas olika modeller som kan
leda till långsiktiga förbättringar för de hemlösa. Med
något undantag är beviljade projekt fleråriga. Samtliga
projekt utvärderas.
Anslaget disponeras av regeringen.
I motion So480 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar om att 18:3 Utvecklingsmedel till
åtgärder för hemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen
(yrkande 22). Motionärerna vidhåller sin tidigare
inställning att anslaget bör disponeras av
Socialstyrelsen.
I motion Bo233 Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) begärs
tillkännagivande till regeringen om att åtgärder vidtas
för att skapa boende åt hemlösa (yrkande 10). Det är
viktigt att kommunerna bygger upp en långsiktig kunskap om
hur de lokala förhållandena ser ut när det gäller
hemlöshet och formulerar strategier för att förebygga och
undanröja hemlöshet, anför motionärerna. Kommunernas
ansvar omfattar hela boendekedjan vilket betyder mer än
s.k. härbärgen. Kommunerna har ett särskilt ansvar för
utsatta grupper på bostadsmarknaden, t.ex. missbrukare,
kriminellt belastade personer och personer som blivit
vräkta på grund av störande beteende eller som har
betalningsanmärkningar.
I motion So368 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s) begärs tillkännagivande om vad i motionen
anförts om samverkan mellan myndigheter och organisationer
som arbetar med hemlösa. Motionärerna anför att trots ett
antal olika socialpolitiska insatser har hemlösheten
envist bitit sig fast på en hög nivå och tenderar nu att
öka. En av de vanligaste slutsatserna i olika utredningar
om hemlöshet är att det måste till bättre samverkan mellan
de myndigheter och organisationer som arbetar med hemlösa.
I motion So385 av Hans Hoff (s) begärs tillkännagivande om
vad i motionen anförts om att en nationell målsättning
måste vara att antalet hemlösa skall minska under en
fyraårsperiod. Motionären anför att det troligen inte är
generella åtgärder som löser de hemlösas problem utan
snarare ett stort antal olika åtgärder som varierar mellan
varje människa. Det är angeläget att utveckla system för
att identifiera tidiga signaler när någon människa är på
väg mot en situation av destruktiv karaktär.
I motion So397 av Carina Hägg (s) begärs tillkännagivande
om vad i motionen anförts om ansträngningar för att
hemlösheten snarast skall elimineras. Motionären
konstaterar att det krävs både långsiktiga förändringar i
förebyggande syfte och konkreta åtgärder i nuet.
I motion So485 av Dag Ericsson m.fl. (s) begärs
tillkännagivande om behovet av samverkande insatser i
samhället för att utrota hemlösheten. Motionärerna anför
att politiken måste inriktas på att dels förhindra att
människor hamnar i hemlöshet, dels att stärka människors
möjligheter att få en bostad. Hemlöshet är inte i första
hand ett fattigdomsproblem. Det handlar mer om hur vården
av missbrukare sköts, vilket stöd som ges till de psykiskt
funktionshindrade, vilket stöd som ges när människor
lämnar ett behandlingshem eller kriminalvården m.m.
Utskottet behandlade i betänkande 1999/2000:SoU1 en motion
med yrkande om att anslaget skulle disponeras av
Socialstyrelsen. Utskottet anförde då följande (s. 60):
Vid föregående års budgetbehandling, betänkande
1998/99:SoU1, noterade utskottet med tillfredsställelse
att medel avsatts ur Allmänna arvsfonden och att
regeringen också föreslog ett särskilt anslag för
utvecklingsinsatser för åtgärder för hemlösa. Utskottet
ansåg att en lösning på hemlöshetsproblemen förutsätter
ett brett spektrum av initiativ och en bred förankring.
Utskottet ansåg därför att medlen borde disponeras av
regeringen och att de initiativ som tas skulle ske inom
ramen för en bredare politisk samverkan. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet. Utskottet
återkommer till frågan om att vidareutveckla insatserna
för hemlösa.
I samma betänkande behandlades också ett antal motioner om
att vidareutveckla insatserna för hemlösa. Utskottet
anförde följande:
Flera motioner tar upp behovet av att vidareutveckla
insatserna för hemlösa och anser att samverkan mellan
myndigheterna och frivilligorganisationerna behöver
förbättras. Det anförs att staten har ett samverkansansvar
och att det behövs forskningsinsatser. Utskottet delar
inställningen i motionerna att det är angeläget med
konkreta och omedelbara insatser för att bistå de hemlösa
och att slutmålet måste vara att människor måste kunna få
egna bostäder. Utskottet kan samtidigt konstatera att ett
omfattande arbete pågår på många håll. Kommittén om nya
former för stöd åt hemlösa skall i samverkan med kommuner,
organisationer och övriga myndigheter ta initiativ och
lägga fram förslag som långsiktigt kan förbättra
insatserna mot hemlöshet. Socialstyrelsen kommer senast
den 31 december 1999 att redovisa sin kartläggning av
omfattningen av hemlösheten och redovisa de insatser som
görs för hemlösa. Under våren 2000 kommer kommittén bl.a.
att ordna ett seminarium om goda verksamheter ute i
landet, publicera en antologi om forskningsläget i
hemlöshetsfrågan samt publicera en rapport till
regeringen. Den bostadssociala beredningen skall föreslå
åtgärder för att stödja särskilt utsatta grupper på
bostadsmarknaden och lämna förslag till åtgärder för den
händelse att situationen på bostadsmarknaden utvecklas på
ett sådant sätt att kommunerna inte genom samarbete med
fastighetsägarna kan uppfylla sitt bostadssociala ansvar.
De forskare som skall belysa välfärdsutvecklingen under
1990-talet skall bl.a. arbeta för att förbättra
kunskapsläget om vräkningar och hemlöshet. Utskottet anser
därmed att motionerna 1999/2000:219 (fp), 1999/2000: So409
(s), 1999/2000:So420 (c), 1999/2000:So440 (mp),
1999/2000:So450 (c) yrkande 6 och 1999/2000:Bo233 (kd)
yrkandena 2-4 i huvudsak är tillgodosedda.
Socialstyrelsen överlämnade i januari 2000 sin rapport
Hemlösa i Sverige 1999. Vilka är de och vilken hjälp får
de? (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:1). Av
rapporten framgår att antalet hemlösa var ungefär lika
många år 1999 som vid den tidigare kartläggningen år 1993.
I vecka 16 1999 bedömdes de hemlösa uppgå till 8 440
personer. Antalet uteliggare/härbärgesboende var
oförändrat, ca 1 200 personer. Andelen psykiskt störda
hade ökat från 19 till 35 % bland
uteliggarna/härbärgesboende och andelen kvinnor hade ökat
från 8 till 16 %.
Kommittén för hemlösa avlämnade den 31 mars 2000 ett
delbetänkande Adressat okänd - om hemlöshetens bakgrund,
orsaker och dynamik, SOU 2000:14. Kommittén redovisade här
kunskapsläget inom en rad olika områden som har samband
med eller nära samband med hemlöshetsproblematiken.
Förslag till insatser från olika myndigheter redovisades
liksom kommitténs fortsatta arbete. Kommittén har också
givit ut Hemlöshet. En antologi om olika perspektiv och
förklaringsmodeller.
Utredningen Allmännyttiga bostadsföretag och bostadssocial
utveckling (dir. 1999:110) (Allbo-utredningen) har bl.a.
fått i uppdrag att fullfölja de uppgifter som
Boendesociala beredningen enligt sina direktiv (1998:56)
haft, nämligen att följa utvecklingen på det
bostadssociala området och lämna förslag till åtgärder för
att stödja särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden.
Politikområde Forskningspolitik under
utgifts-område 16 Utbildning och
universitetsforskning
Målet för politikområdet återfinns under utgiftsområde 16.
Där föreslås att: Målet för forskningspolitiken är att
Sverige skall vara en ledande forskningsnation, där
forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning (26:1)
I budgetpropositionen föreslås att 24 212 000 kr anvisas
till anslag 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning.
Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning (26:2)
I budgetpropositionen föreslås att 237 443 000 kr anvisas
under anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning. Vidare yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-bär utgifter
på högst 460 000 000 kr efter år 2001.
Ändamålet med anslaget är att finansiera forskning inom
arbetsliv och socialvetenskap i enlighet med vad
regeringen nyligen har presenterat i propositionen Förslag
för framtiden - en ny organisation för
forskningsfinansiering (prop. 1999/2000:6) och som
riksdagen ställt sig bakom. Förslaget innebär att det nya
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)
från det kommande årsskiftet övertar samtliga
forskningsmedel utom för stöd till longitudinella
databaser från Socialvetenskapliga forskningsrådet (HSFR).
I motion So383 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att
riksdagen för budgetåret 2001 anvisar 14 miljoner kronor
mindre till anslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv
och socialvetenskap: Forskning (yrkande 22, delvis).
Motionärerna anför att de vill göra besparingar på ett
antal myndigheters administration med 5 %.
Utskottets bedömning
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om målen för respektive
politikområde under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg. Därefter övergår utskottet till att
behandla frågan om anslag inom samma utgiftsområde.
Utskottet behandlar sedan de bemyndiganden som begärs i
propositionen. Slutligen behandlas ett antal särskilda
frågor som aktualiserats i olika motioner under årets
allmänna motionstid.
Mål inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
Finansutskottet har i sitt s.k. rambetänkande gjort
bedömningen (2000/01: FiU1 s. 5) att indelningen i
politikområden kan ge förutsättningar för bättre
formulerade mål inom ramen för resultatstyrningen.
Finansutskottet anför också att det är mycket viktigt att
målen är välformulerade och uppföljnings-bara.
Socialutskottet delar finansutskottets bedömning.
I budgetpropositionen för 2001 föreslås följande mål för
de sex politikområdena inom utgiftsområde 9:
- Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras.
-
- Folkhälsan skall förbättras för de grupper i samhället
som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
-
- Barn och ungdomar skall växa upp under trygga och goda
förhållanden.
-
- Utjämna skillnaderna i levnadsvillkor mellan personer
med och utan funktionshinder.
-
- Äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande
i samhället och över sin vardag, kunna åldras i
trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med
respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg.
-
- Stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet
för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt stärka
skyddet för utsatta barn.
-
Samtidigt föreslås att tidigare fastställt mål för hela
utgiftsområdet upphävs. Inga motionsyrkanden har väckts
såvitt gäller regeringens förslag om mål.
Socialutskottet konstaterar inledningsvis att målen för
tre av politikområdena inom utgiftsområde 9 nyligen varit
aktuella i andra sammanhang. Utskottet har därför
anledning att göra följande ställningstaganden och
kommentarer.
Socialutskottet noterar beträffande det föreslagna målet
för äldrepolitiken att det överensstämmer med vad
riksdagen godkände i anledning av proposition 1997/98:113
Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (bet. 1997:98:
SoU24, rskr. 1997/98:307). Utskottet föreslår därför att
riksdagen fastställer att målet för äldrepolitiken är att
äldre skall kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i
samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och
med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha
tillgång till god vård och omsorg.
Utskottet vill vidare erinra om att riksdagen i våras,
efter förslag därom av regeringen i proposition
1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken, godkände nationella
mål för handikappolitiken. Målen är (bet. 1999/2000:SoU14,
rskr. 1999/2000:240):
1. en samhällsgemenskap med mångfald som grund,
2.
3. att samhället utformas så att människor med
funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i
samhällslivet,
4.
5. jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar,
kvinnor och män med funktionshinder.
6.
Utskottet anser att dessa mål fortfarande gäller.
Riksdagen bör således inte godkänna det nu föreslagna
målet för handikappolitiken.
Såvitt gäller det föreslagna målet för hälso- och
sjukvårdspolitiken noterar utskottet att regeringen
nyligen i proposition 1999/2000:149 Nationell
handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården
redovisat sin bedömning av mål för hälso- och sjukvården
(avsnitt 6 i prop. s 21 f.). I detta sammanhang är
emellertid själva målbeskrivningen inte föremål för något
riksdagens beslut (prop. s. 4, bet. 2000/01:SoU5).
Utskottet erinrar vidare om att mål för hälso- och
sjukvården finns i 2 § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763). Vad utskottet nu pekat på, nämligen att olika
målbeskrivningar förekommer i olika dokument och
sammanhang för samma område och vid i princip samma
tidpunkt, leder till en oklarhet och en osäkerhet om vad
mål för ett politikområde i budgetpropositionen egentligen
innebär. Utskottet förutsätter därför att regeringen
återkommer till frågeställningen i lämpligt sammanhang.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna
målet för hälso- och sjukvårdspolitiken.
Vad slutligen gäller målen för politikområdena folkhälsa,
barnpolitik och socialtjänstpolitik erinrar utskottet om
att regeringen har för avsikt (budgetprop. s. 47) att
återkomma till riksdagen med förslag till nya mål för
folkhälsopolitiken i anledning av Nationella
folkhälsokommitténs förslag på området. Utskottet föreslår
att riksdagen godkänner de föreslagna målen för dessa tre
områden.
Allra sist anser utskottet att riksdagen bör
upphäva nuvarande mål för hela utgiftsområdet:
Att trygga en god hälsa och goda levnadsvillkor
och att se till att hälso- och sjukvården och
den sociala omsorgen bedrivs med god kvalitet
och effektiv resursanvändning samt tillgodoser
den enskilde individens behov av vård, omsorg,
stöd och service.
Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg
Hälso- och sjukvårdspolitik
Regeringen föreslår att 2 242 000 000 kr anvisas under
anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. avseende
tandvårdsstödet och ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen. Ett antal partier föreslår att
ytterligare medel skall tillföras tandvårdsförsäkringen.
Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 1 att anslaget
höjs med 200 miljoner kronor. Kristdemokraterna förordar i
motion So383 yrkandena 20 och 22 (delvis) en höjning av
anslaget med 100 miljoner kronor från den 1 juli 2001.
Centerpartiet yrkar i motion So506 yrkande 4 (delvis) att
anslaget höjs med 100 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till
anslaget 13:1 och avstyrker motionerna So480 (m) yrkande
1, So383 (kd) yrkandena 20 och 22 (delvis) samt So506 (c)
yrkande 4 (delvis). Utskottet behandlar nedan ytterligare
motionsyrkanden rörande tandvård.
Regeringen föreslår att 16 137 000 000 kr anvisas under
anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen. Moderaterna
anser i motion So480 yrkande 2 att riksdagen bör anslå 1,7
miljarder kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Moderaterna begär vidare i motion So511 yrkandena 1-8 och
10-12 tillkännagivanden om att läkemedelsförmånen på sikt
bör ingå i en obligatorisk hälsoförsäkring, att återföra
kostnadsansvaret för läkemedel till staten, avskaffat
receptregister, finansiering av s.k. komfortläkemedel,
receptfria mediciner och receptbeläggning, parallellimport
och generiska preparat, förbättrat förskrivningsstöd,
frivillig offentlig läkemedelsförsäkring, förbättrad
priskonkurrens på läkemedelsområdet och
läkemedelsförsäljning på postorder och på Internet. Även i
Moderaternas motion So279 yrkande 7 föreslås att
regeringen skall lägga fram förslag som möjliggör viss
läkemedelsförsäljning på Internet. Centerpartiet föreslår
ett tillkännagivande om behov av effektiviseringar och
kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen (motion So506
yrkande 5 delvis). I motion So398 (s) begärs
tillkännagivande av en samhällsekonomisk analys av
läkemedelskostnaderna. Folkpartiet yrkar i motion So548
yrkande 5 ett tillkännagivande om läkemedel. Motionärerna
anför bl.a. att det måste till en noggrannare uppföljning
av läkemedelsförskrivningen. Frågor om förskrivning av
läkemedel m.m. tas också upp i ytterligare motioner. I
motion So238 (kd) yrkandena 1-4 begärs tillkännagivanden
om förskrivning av läkemedel, om att höja kunskapsnivån
beträffande förskrivning, om att verka för att arbetet
mellan läkare och farmaceuter utvidgas och om tillsättande
av en läkemedelskommitté. I motion So503 (s) begärs
tillkännagivande om förskrivning av läkemedel och i motion
So490 (s) yrkas tillkännagivande om provmedicinering med
testdos. Motionärerna i motion So523 (s) begär
tillkännagivande att den billigaste medicinen skall
förskrivas i de fall där likvärdiga mediciner finns. I
motion So501 (s) yrkas tillkännagivande om
läkemedelsanvändningen. Motionärerna vill ha en snabb
utredning av kassationsproblemen.
Utredningen om läkemedelsförmånen (S 1999:06) har i
september 2000 överlämnat sitt slutbetänkande Den nya
läkemedelsförmånen (SOU 2000:86). I betänkandet, som nu är
föremål för remissbehandling, berörs flera av de frågor
motionärerna tar upp. Enligt utskottets mening bör
riksdagen avvakta regeringens kommande förslag på området.
Motionerna So238 (kd), So279 (m) yrkande 7, So398 (s),
So490 (s), So506 (c) yrkande 5 (delvis), So501 (s), So503
(s), So511 (m) yrkandena 1-8 och 10-12, So523 (s) och
So548 (fp) yrkande 5 avstyrks.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till
medelsfördelning. Motion So480 (m) yrkande 2 avstyrks.
Regeringen föreslår att 476 577 000 kr anvisas under
anslag 13:7 Socialstyrelsen. Moderaterna föreslår i motion
So480 yrkande 3 att anslaget minskas med 104 500 000 kr
jämfört med regeringens förslag. Enligt motionärerna bör
budgetmedel överföras från Socialstyrelsen till ett nytt
anslag; Medicinalstyrelsen. Kristdemokraterna föreslår i
motion So383 yrkande 22 (delvis) att anslaget minskas med
23 miljoner kronor. Enligt motionärerna bör besparingar
göras i Socialstyrelsens administration. I motion So506
yrkande 4 (delvis) föreslår Centerpartiet att anslaget
minskas med 45 353 000 kr. Även dessa motionärer föreslår
besparingar i myndighetens administration. Av
budgetpropositionen framgår att Socialstyrelsen vidtagit
åtgärder för att anpassa sina kostnader till givna ramar.
Utskottet anser att den föreslagna medelstilldelningen är
väl avvägd. Motionerna So480 (m) yrkande 3, So383 (kd)
yrkande 22 (delvis) och So506 (c) yrkande 4 (delvis)
avstyrks. Utskottet återkommer till anslaget rörande
Medicinalstyrelsen omedelbart nedan.
Moderaterna har i motion So480 yrkande 4 föreslagit ett
nytt anslag 13:8 Medicinalstyrelsen och anvisar 104 500
000 kr för detta ändamål. Motionärerna har föreslagit en
förstärkning av den oberoende tillsynen på
sjukvårdsområdet genom inrättande av en särskild
medicinalstyrelse. Motionsyrkanden om att inrätta en
statlig medicinalstyrelse har avslagits av riksdagen vid
upprepade tillfällen, senast i förra årets
budgetbetänkande 1999/2000:SoU1. Utskottet vidhåller denna
inställning och avstyrker motionsyrkandet.
Moderaterna har i motion So480 yrkande 5 föreslagit ett nytt anslag
13:9 Stimulansbidrag för psykiatrin och anvisar 240
miljoner kronor för ändamålet. Utskottet konstaterar att
vården och omsorgen kommer att tillföras ekonomiska
resurser de närmaste åren och att psykiatrin är ett av de
områden som särskilt kommer att prioriteras. Utskottet
anser inte att det finns skäl att inrätta ett nytt anslag
på det aktuella området. Motion So480 (m) yrkande 5
avstyrks.
Centerpartiet har i motionerna So3 yrkande 4 och So506
yrkandena 3 samt 4 (delvis) föreslagit ett nytt anslag
13:10 Initierande av ett hälsonät och anvisar 50 miljoner
kronor för detta ändamål. Utskottet vidhåller sin
inställning om det angelägna i att utnyttja
informationsteknikens möjligheter inom vården och
omsorgen. Som framgår av tidigare redovisning pågår ett
aktivt arbete på olika nivåer med dessa frågor. Skäl
saknas dock att initiera ett nytt anslag. Motionsyrkandena
avstyrks.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna
medelsanvisningarna till 13:3 Bidrag till hälso- och
sjukvård, 13:4 Statens beredning för utvärdering av
medicinsk metodik, 13:5 Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd och 13:6 Ersättning till steriliserade i
vissa fall. Förslagen har inte föranlett motioner.
Folkhälsopolitik
Regeringen föreslår att 65 622 000 kr anvisas under anslag
14:1 Insatser mot aids. Moderaterna föreslår i motion
So480 yrkande 6 att anslaget ökas med 76 miljoner kronor
för att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt kraftfullt
hiv-preventivt arbete. I motion So282 yrkande 4 framställs
ett liknande yrkande från samma parti. Utskottet anser den
av regeringen föreslagna medelsanvisningen väl avvägd.
Motionsyrkandena avstyrks. Utskottet återkommer nedan till
hiv- och aidsprevention.
Regeringen föreslår att 120 275 000 kr anvisas under
anslag 14:4 Folkhälsoinstitutet. Moderaterna föreslår i
motion So480 yrkande 7 att riksdagen bör anslå 24 miljoner
mindre än vad regeringen föreslår. Enligt motionärerna
bör det statliga engagemanget kraftigt minska till förmån
för regionalt och lokalt folkhälsoarbete. Centerpartiet
föreslår i motion So506 yrkande 4 (delvis) att riksdagen
anvisar 2 200 000 kr mindre än regeringen föreslår. Enligt
motionärerna bör besparingar ske inom administrationen.
Utskottet anser att den föreslagna medelsanvisningen är
väl avvägd och avstyrker motionsyrkandena. Utskottet
behandlar nedan motionsyrkanden rörande
Folkhälsoinstitutets roll.
Regeringen föreslår att 53 554 000 kr anvisas under anslag
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder. Moderaterna föreslår i
motion So480 yrkande 8 att riksdagen bör anslå 10 miljoner
kronor mindre än regeringens förslag. Den medelsanvisning
regeringen föreslår tillstyrks av utskottet. Motionen
avstyrks. Utskottet behandlar nedan motionsyrkanden
rörande spelberoende samt fördelning av medel till bl.a.
nykterhetsorganisationerna.
Regeringen föreslår att 77 500 000 kr anvisas under anslag
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. Moderaterna
föreslår i motion So480 yrkande 9 att riksdagen anvisar
ytterligare 10 miljoner till anslaget. Motionärerna anför
att ytterligare medel måste tillskjutas för att arbetet
med genomförandet av den av den nationella handlingsplanen
för alkoholpolitiken skall få tillräckligt genomslag.
Folkpartiet föreslår i motion Fi211 yrkande 15 (delvis)
att riksdagen anslår 150 miljoner kronor mer än vad
regeringen föreslagit. Enligt motionärerna medför
internationaliseringen ett ökat inflöde av alkohol och
narkotika. Insatser krävs av både polis och tull. Vidare
krävs upplysningsverksamhet. Enligt utskottets mening har
internationaliseringen och det svenska EU-inträdet ändrat
förutsättningarna för svensk alkohol- och
narkotikapolitik. Utskottet delar regeringens bedömning
att det förebyggande arbetet blir av avgörande betydelse
för att motverka alkohol- och narkotikamissbrukets
utbredning. Den nationella handlingsplanen för
alkoholskadeförebyggande insatser (prop. 2000/01:20)
kommer enligt utskottets mening att stärka detta arbete.
Regeringen har bl.a. med anledning av planens genomförande
kraftigt höjt anslaget jämfört med tidigare år. Utskottet
ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning
och avstyrker motionerna So480 (m) yrkande 9 och Fi211
(fp) yrkande 15 (delvis). Utskottet behandlar nedan ett
motionsyrkande rörande organisationer som arbetar med
drogförebyggande verksamhet.
Regeringen föreslår att 7 650 000 kr anvisas under anslag
14:9 Alkoholinspektionen. Moderaterna föreslår att
riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa medel till
anslaget (motion So480 yrkande 10). Motionärerna anser att
Alkoholinspektionen bör avskaffas. Ett liknande yrkande
framställs i motion So300 (m) yrkande 13. Centerpartiet
föreslår i motion So506 yrkande 4 (delvis) att anslaget
minskas med 200 000 kr. Alkoholutredningens och
Organisationskommitténs betänkanden (SOU 2000:60 och SOU
2000:57) remissbehandlas för närvarande. Regeringen har
förutskickat att en proposition, som bl.a. behandlar
Alkoholinspektionens framtida uppgifter, kommer att
överlämnas till riksdagen under våren 2001. Utskottet är
inte berett att nu ta några initiativ vad gäller
Alkoholinspektionens framtid. Enligt utskottets
uppfattning är medelstilldelningen väl avvägd. Utskottet
avstyrker motionerna So480 (m) yrkande 10, So300 (m)
yrkande 13 och So506 (c) yrkande 4 (delvis). Utskottet
behandlar nedan även ett motionsyrkande rörande
Alkoholinspektionens roll.
Regeringen föreslår att 401 000 kr anvisas under anslag
14:10 Alkoholsortimentsnämnden. Moderaterna föreslår att
riksdagen avslår regeringens förslag att anvisa medel till
anslaget (motion So480 yrkande 11). Motionärerna anser att
Alkoholsortimentsnämnden bör läggas ned. Även i motion
So300 (m) yrkande 14 framställs ett yrkande om avveckling
av nämnden. Nämndens huvudsakliga syfte är att säkerställa
att detaljhandelsmonopolet (Systembolaget AB) fungerar
icke-diskriminerande gentemot leverantörer. Enligt
utskottet bör nämnden vara kvar i sin nuvarande form.
Utskottet tillstyrker medelstilldelningen. Motionerna
avstyrks.
Moderaterna har i motion So480 yrkande 12 föreslagit ett
nytt anslag 14:11 Stimulansbidrag för lokalt
folkhälsoarbete. Motionärerna vill under åren 2001 och
2002 anslå 29 miljoner kronor årligen i form av ett
stimulansbidrag för att stimulera framväxten av
ytterligare regionalt och lokalt folkhälsoarbete.
Utskottet konstaterar att Nationella folkhälsokommitténs
slutbetänkande Hälsa på lika villkor - nationella mål för
folkhälsan (SOU 2000:91) är föremål för remissbehandling.
Kommitténs förslag till nationella mål och delmål för
folkhälsan avser att vara ett stöd för ett effektivt
folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället och genom många
aktörer. Utskottet anser att skäl saknas att anslå medel
till ett nytt anslag inom området. Motionen avstyrks.
Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna
medelsanvisningarna till 14:2 Bidrag till WHO, 14:3 Bidrag
till Nordiska hälsovårdshögskolan, 14:5
Smittskyddsinstitutet och 14:6 Institutet för psykosocial
medicin. Förslagen har inte föranlett motioner.
Barnpolitik
Regeringens förslag till medelsanvisning till 15:1
Barnombudsmannen och 15:2 Statens nämnd för
internationella adoptionsfrågor har inte mött någon
erinran i form av motioner. Utskottet tillstyrker de
föreslagna medelsanvisningarna.
Handikappolitik
I budgetpropositionen föreslås att 60 000 000 kr anvisas
under anslag 16:1 Personligt ombud. Utskottet har inget
att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen och
avstyrker därmed Centerpartiets motion So506 yrkande 4
(delvis) om att ytterligare 30 miljoner kronor bör
tillföras anslaget för år 2001. I motion So354 (c) yrkande
15 begärs tillkännagivande om att de personliga ombuden
skall ha en självständig ställning i förhållande till
huvudmännen. Utskottet konstaterar att verksamheten med
personligt ombud befinner sig i ett uppbyggnadsskede.
Verksamheten skall grundas på ett kommunalt ansvar och
huvudmannaskap men olika verksamhetsformer skall kunna
prövas beträffande det praktiska utförandet.
Socialstyrelsen utarbetar tillsammans med länsstyrelserna
för närvarande kriterier för vilka personer som skall
omfattas av stödet och definierar vilka arbetsuppgifter
som bör innefattas i stödet. Socialstyrelsen skall också
utvärdera utvecklingen av verksamheten. Av ett nyligen
utgivet Meddelandeblad framgår att styrelsen understryker
värdet av att de personliga ombuden ges en organisatorisk
och lokalmässig placering som beaktar deras "fristående"
ställning. Utskottet anser därmed att motionen är
tillgodosedd.
I budgetpropositionen föreslås att 277 000 000 kr anvisas
under anslag 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet.
I motion So366 (s) begärs tillkännagivande om fördelningen
av statsbidrag för tolktjänst. Utskottet finner den
föreslagna medelsanvisningen väl avvägd. Utskottet är inte
berett att göra något tillkännagivande med anledning av
motionen. Denna avstyrks.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen om
172 470 000 kr under anslag 16:3 Statsbidrag till
vårdartjänst m.m.
I budgetpropositionen föreslås att 79 394 000 kr anvisas
under anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer
med funktionshinder. Moderaterna föreslår i motion So480
yrkande 13 att anslaget tillförs ytterligare 2 miljoner
kronor till bidrag till handikapporganisationernas
rekreationsanläggningar. Utskottet delar regeringens
uppfattning att handikapporganisationerna som får del av
anslaget genom sina verksamheter svarar för insatser som
är av stort värde för personer med funktionshinder.
Utskottet anser dock inte att stödet nu skall utökas.
Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionsyrkandet.
Regeringen föreslår att 157 248 000 kr anvisas under
anslag 16:5 Bidrag till handikapporganisationer.
Moderaterna yrkar i motion So480 yrkande 14 att anslaget
tillförs ytterligare 1 miljon kronor för stöd åt små
organisationer. Stöd till små organisationer begärs också
i motion So299 (m) yrkande 8. Utskottet konstaterar att
för att möta det ökade resursbehovet hos handikapp-
organisationerna och för att underlätta övergången till
den nya fördelningsmodellen fr.o.m. den 1 juli 2000 har
anslaget höjts redan för innevarande år. För budgetåret
2001 och framöver föreslås en höjning med 28 miljoner
kronor per år. Vidare har regeringen, efter ett initiativ
från utskottet, uppdragit åt Socialstyrelsen att följa upp
och utvärdera effekterna av de nya reglerna för
statsbidraget. Särskilt kommer därvid att kartläggas och
analyseras hur övergången påverkar de mindre
organisationerna som inte till fullo uppfyller de formella
kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt reglerna
för det nya bidragssystemet. Riksdagen bör inte ta något
initiativ med anledning av motionerna. Utskottet
tillstyrker därmed medelsanvisningen och avstyrker
motionerna. Utskottet återkommer till frågan om regler för
stöd till handikapporganisationer.
Utskottet anser att anslaget 16:6 Alternativ telefoni bör
bibehållas och utvecklas i enlighet med uppdraget till
Socialstyrelsen. Det är angeläget att alternativ telefoni
i ökad utsträckning anpassas till ny teknik. Anslaget
tillförs ytterligare 5 miljoner kronor för att underlätta
detta. Utskottet kan inte biträda Moderaternas förslag att
slå samman anslaget med bilstödet för att införa en
statlig hjälpmedelsgaranti. Motion So480 yrkande 15
avstyrks därmed. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen om 21 476 000 kr.
I budgetpropositionen föreslås att 227 000 000 kr anvisas
under anslag 16:7 Bilstöd till handikappade. Utskottet kan
inte, som just redovisats, biträda Moderaternas förslag
att slå samman anslaget med anslaget för Alternativ
telefoni för att införa en statlig hjälpmedelsgaranti.
Motion So480 yrkande 16 avstyrks därmed. Utskottet har
inget att erinra mot den i propositionen föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker därmed Centerpartiets
förslag i motion So506 yrkande 4 (delvis) om att tillföra
anslaget ytterligare 50 miljoner kronor. Utskottet
återkommer i frågan om regler för bilstödet.
I budgetpropositionen föreslås att 6 640 000 000 kr
anvisas under anslag 16:8 Kostnader för statlig
assistansersättning. Två partier vill tillföra ytterligare
medel till anslaget. Moderaterna föreslår i motion So480
yrkande 17 att ytterligare 1 250 000 000 kr tillförs
anslaget och att det ekonomiska ansvaret för de 20 första
timmarna återförs till staten, att schabloniseringen av
assistansersättningen slopas samt att rätten till
personlig assistans även under skoltid och vid vistelse på
dagcenter återinförs. Likartade yrkanden återfinns också i
motionerna So18 (m) yrkande 1 och So299 (m) yrkande 2.
Folkpartiet föreslår i motion So538 yrkandena 4, 5, 9 och
20 (delvis) att anslaget tillförs ytterligare 2,5
miljarder kronor. Härigenom anser de att reformen kan
återställas till sin ursprungliga utformning. Rätten till
personlig assistans i förskola och skola kan återställas
och assistansen användas mer i arbetsliv och
studieverksamhet. Det ekonomiska ansvaret för de 20 första
timmarna bör återföras till staten. Motionärerna
konstaterar att personer med psykiskt funktionshinder
nästan helt utestängs från rätten till personlig
assistans. Centerpartiet yrkar i motion Ub239 yrkande 23
att regeringen skall lägga fram förslag till ändring i
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade så
att barns rätt till personlig assistans i daglig
verksamhet garanteras. I motion So354 (c) yrkande 13
begärs tillkännagivande om barns rätt till personlig
assistans i daglig verksamhet. I yrkande 14 begärs
tillkännagivande om psykiskt funktionshindrades rätt till
personlig assistans. (Någon resursförstärkning föreslås
dock inte.)
Utskottet vill än en gång understryka att
assistansreformen har inneburit ökad valfrihet, större
inflytande och bättre livskvalitet för många svårt
funktionshindrade personer. Syftet med reformen har därmed
uppnåtts. Kostnaderna för reformen var dock från början
kraftigt underskattade och lagstiftningen oklar, bl.a. när
det gällde gränsdragningen mellan kommunernas och statens
ansvar. Detta har lett till att riksdagen vid flera
tillfällen tvingats gå in och tillföra ytterligare
resurser och justera i reglerna. Under senare år har
finansieringen dock varit tillfredsställande.
Utskottet anser det också mycket tillfredsställande att
riksdagen nu fattat beslut om att den som erhållit rätt
till personlig assistans kan behålla denna också efter
fyllda 65 år. Lagändringen träder i kraft den 1 januari
2001 och omfattar också samtliga personer som tidigare
haft rätt till personlig assistans och som förlorat denna
på grund av att de fyllt 65 år.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att funktionshindrade
barns och vuxnas behov av särskilt stöd i t.ex. barnomsorg
och daglig verksamhet i princip bör tillgodoses inom ramen
för den kommunala verksamheten, t.ex. genom höjd
personaltäthet, specialpedagogiskt stöd eller
elevassistent. Det bör vara huvudmannens uppgift att se
till att de resurser som krävs med hänsyn till den
funktionshindrades behov tillförs verksamheten. Utskottet
vidhåller också att om särskilda skäl föreligger kan
statlig assistansersättning erhållas även vid dessa
verksamheter, nämligen om funktionshindret är sådant eller
kombinationen av funktionshinder sådan att den
funktionshindrade behöver tillgång till någon person med
ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes
hälsotillstånd.
Utskottet motsätter sig fortfarande ett förstatligande av
de 20 första timmarna. Utskottet är inte heller berett att
nu avskaffa schablonen för ersättningen.
Utskottet har tidigare konstaterat att Socialstyrelsens
uppföljning av psykiatrireformen visar att det finns
problem både med utformningen av LSS och med kommunernas
tillämpning av densamma vad gäller personer med psykiska
funktionshinder. Styrelsen anför samtidigt att
psykiatrireformen inneburit att ca 1 000 nya verksamheter
kommit i gång, exempelvis nya verksamheter för daglig
verksamhet och nya former för boendestöd och att
försöksverksamheten med personligt ombud slagit väl ut.
Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens utvärdering av
försöksverksamheten med personliga ombud bl.a. visade på
att betydligt fler i försöksverksamheterna med stöd av
ombuden hade sökt och beviljats insatser enligt LSS
jämfört med psykiskt funktionshindrade i övrigt. Utskottet
ser mycket positivt på att verksamheten med personligt
ombud nu permanentats och vidareutvecklas. Utskottet är
inte berett att nu föreslå någon ändring i lagstiftningen
vad gäller rätten till personlig assistans.
Utskottet tillstyrker därmed den föreslagna
medelsanvisningen och avstyrker motionerna So18 (m)
yrkande 1, So299 (m) yrkande 2, So354 (c) yrkandena 13 och
14, So480 (m) yrkande 17, So538 (fp) yrkandena 4, 5, 9 och
20 (delvis) samt Ub239 (c) yrkande 23.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen
till anslag 16:9 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd vilken inte mött någon erinran i form av
motioner.
I budgetpropositionen föreslås att 15 247 000 kr anvisas
under anslag 16:10 Handikappombudsmannen. Moderaterna
yrkar i motion So480 yrkande 18 att inga medel skall
anslås under anslaget. De vill slå samman Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt
Jämställdhetsombudsmannen till en myndighet och anvisa
medel för denna under utgiftsområde 14. Utskottet erinrar
om att riksdagen våren 2000 vid behandlingen av den
nationella handlingsplanen för handikappolitik biföll
regeringens förslag om att bygga upp ett nationellt center
för tillgänglighet hos Handikappombudsmannen och att
avsätta 7 miljoner kronor för denna nya funktion.
Utskottet tillstyrker därmed förslaget till
medelsanvisning och avstyrker motionsyrkandet.
Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 19 att
100 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag 16:11
Bostadsstöd till funktionshindrade. Utskottet vidhåller
sin tidigare uppfattning och finner inte skäl att föreslå
ett nytt anslag. Motionen avstyrks därmed.
Såväl Moderaterna som Centerpartiet föreslår nya anslag
för en hjälpmedelsgaranti. Moderaterna föreslår i motion
So480 yrkande 20 ett nytt anslag 16:12 Hjälpmedelsgaranti.
Partiet vill slå ihop anslagen 16:6 Alternativ telefoni
och 16:7 Bilstöd till handikappade till ett nytt stöd - en
statlig hjälpmedelsgaranti. Utskottet har redan tagit
ställning till medelsanvisningen under anslagen 16:6 och
16:7 och avvisar därmed förslaget.
Centerpartiet föreslår i motion So506 yrkandena 2 och 4
(delvis) att 500 miljoner kronor anvisas under ett nytt
anslag 16:13 Vårdgaranti och hjälpmedelsgaranti.
Motionärerna föreslår att 500 miljoner kronor avsätts som
en del i ett rehabiliteringsprojekt för att snabbt
reducera köerna inom hjälpmedelsområdet. Utskottet
konstaterar att många landsting har svårigheter med att
tillgodose enskilda personers hjälpmedelsbehov inom rimlig
tid. Utskottet vidhåller sin uppfattning att arbetet med
att lösa köproblematiken på hjälpmedelsområdet måste
fortsätta och intensifieras. Utskottet återkommer strax
till detta under avsnittet med begäran om utredning av en
hjälpmedelsgaranti. Utskottet delar Socialstyrelsens
bedömning att det i dag inte finns realistiska
förutsättningar att införa en nationell
hjälpmedelsgaranti. Även dessa motionsyrkanden avstyrks
därmed.
Folkpartiet föreslår i motion So538 yrkandena 1 och 20
(delvis) ett nytt anslag 16:14 Tillgänglighetsreform och
att 1 miljard kronor anvisas under anslaget för år 2001.
Utskottet vidhåller sin bedömning att insatser behövs för
att förbättra tillgängligheten i vardagsmiljön och att
utvecklingen mot en bättre tillgänglighet för alla måste
påskyndas. Utskottet vill än en gång understryka att
ansvars- och finansieringsprincipen ligger fast. Den
innebär att varje sektor i samhället skall utforma och
bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för
alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder.
Kostnaderna för de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall
finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Utskottet konstaterar att regeringen aviserat att den
avser att återkomma till riksdagen med förslag med
inriktningen att tydliggöra kraven på tillgänglighet och
användbarhet i plan- och bygglagstiftningen. Propositionen
aviserades till oktober 2000 men har enligt uppgift
försenats. Utskottet anser att regeringens kommande
förslag bör avvaktas. Motionsyrkandena avstyrks.
Äldrepolitik
I budgetpropositionen föreslås att 251 946 000 kr anvisas
under anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken. Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet anser att motion So509 (m) är
tillgodosedd genom regeringens beslut om att stödja
Demensförbundets telefonjour med 1 miljon kronor också
under år 2001.
Centerpartiet föreslår i motion So506 yrkandena 1 och 4
(delvis) att 250 miljoner kronor anvisas till ett nytt
anslag 17:2 Hemservicecheckar. I motion So539 (c) yrkande
4 begärs förslag om ett system med hemservicecheckar.
Utskottet vidhåller att den nationella handlingsplanen för
äldre med sina mål och resursförstärkningar bl.a. avseende
uppsökande verksamhet inom hemtjänsten och den förändring
av kommunernas ekonomi som skett bör kunna leda till
bättre hemtjänstinsatser och till ett utvecklat
kvalitetsarbete inom kommunerna. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Socialtjänstpolitik
Regeringen förelår att 88 378 000 kr anvisas under anslag
18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
Folkpartiet vill öka stödet till kvinnoorganisationerna
med 4 miljoner kronor. De föreslår i motionerna Fi211
yrkande 15 (delvis) och So549 yrkande 5 att detta görs
genom en förstärkning av anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska
åtgärder. Motionerna behandlas i detta sammanhang då en
resursförstärkning rätteligen bort föreslås av anslaget
18:1. I motion Ju932 (c) yrkande 1 begärs tillkännagivande
om att säkra kvinnoorganisationerna genom långsiktig
finansiering. I motion So246 (m) begärs tillkännagivande
om ökat ekonomiskt stöd till BRIS och dess hjälptelefon.
Utskottet vill betona att kvinnojourerna utför ett mycket
viktigt arbete för att stödja kvinnor som hotas och
misshandlas. Utskottet konstaterar nu med
tillfredsställelse att regeringen, efter ett
tillkännagivande från riksdagen, föreslår att anslaget
tillförs ytterligare 1,5 miljoner kronor för insatser i
syfte att motverka våld mot kvinnor. Här åsyftas bl.a. den
kunskapsutveckling som bedrivs inom Rikskvinnocentrum.
Utskottet anser därmed att motionerna So549 (fp) yrkande
5, Fi211 (fp) yrkande 15 (delvis) och Ju932 (c) yrkande 1
är tillgodosedda. Utskottet anser likaså att Barnens rätt
i samhället (BRIS) bedriver ett viktigt arbete med bl.a.
sin jourtelefon. Föreningen erhåller också stöd från
anslaget, vilket tidigare redovisats. Utskottet har inget
att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen. Även
motion So246 (m) avstyrks därmed.
I budgetpropositionen föreslås att 604 233 000 kr anvisas
under anslag 18:2 Statens institutionsstyrelse.
Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 21 att den
slutna ungdomsvården bör överföras till kriminalvården och
anslaget därvid minskas med 50 miljoner kronor. Då
kostnaderna för denna del av verksamheten beräknas till 60
miljoner kronor innebär det en förstärkning av SiS
verksamhet, anför de. Centerpartiet föreslår i motion
So506 yrkande 4 (delvis) att verksamheten förstärks med 10
miljoner kronor för särskilda utvecklingsprojekt.
Utskottet anser inte att den slutna ungdomsvården bör
överföras till kriminalvården. Utskottet avstyrker därmed
motion So480 yrkande 21. Utskottet anser den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed också
motion So506 (c) yrkande 4 (delvis). Utskottet konstaterar
att det ankommer på myndigheten själv att anpassa
verksamhet och personal efter den prognostiserade
efterfrågan och tilldelade resurser. Motion So448 (c)
yrkande 1 med begäran om fler elevplatser och personal
till Vemyra avstyrks därmed.
I budgetpropositionen föreslås att 10 000 000 kr anvisas
under anslag 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för
hemlösa. Moderaterna föreslår i motion So480 yrkande 22
att medlen under anslaget skall disponeras av
Socialstyrelsen. Utskottet vidhåller sin tidigare
uppfattning att en lösning på hemlöshetsproblemen
förutsätter ett brett spektrum av initiativ och en bred
förankring. Utskottet vidhåller därför att medlen bör
disponeras av regeringen och att de initiativ som tas
skall ske inom ramen för en bredare politisk samverkan.
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och
avstyrker mo-
tionsyrkandet. Utskottet återkommer till frågan om att
vidareutveckla insatserna för hemlösa.
Forskningspolitik (under utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning)
Förslaget till medelsanvisning till 26:1 Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning är väl
avvägt. Utskottet tillstyrker medelsanvisningen.
I budgetpropositionen föreslås att 237 443 000 kr anvisas
under anslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning. Kristdemokraterna föreslår i
motion So383 yrkande 22 (delvis) att medelsanvisningen
minskas med 14 miljoner kronor. Utskottet, som ser mycket
positivt på de förstärkningar av forskningsverksamheten
inom äldrepolitik och handikappolitik som riksdagen
beslutat om under senare år, finner den föreslagna
medelsanvisningen väl avvägd och avstyrker därmed motionen
i denna del.
Bemyndiganden
Regeringen har begärt fem bemyndiganden av riksdagen om
rätt att ingå ekonomiska förpliktelser under år 2001 som
innebär utgifter efter år 2001. Dessa förslag till
bemyndiganden har inte mött någon erinran i form av
motioner.
Utskottet tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen
att, i fråga om ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 20 000 000 kr efter år 2001, i
fråga om ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr efter år
2001, i fråga om ramanslaget 18:2 Statens
institutionsstyrelse, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
18 000 000 kr efter år 2001 och i fråga om ramanslaget
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst
460 000 000 kr efter år 2001.
Regeringen har också i fråga om ramanslaget 14:4
Folkhälsoinstitutet begärt ett bemyndigande om att få ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 50 000 000 miljoner kronor (s. 9
i budgetpropositionen). Utskottet utgår ifrån att begäran
om bemyndigandet torde avse 50 000 000 kr, vilket också
framgår av redovisningen under anslaget. Utskottet
tillstyrker därmed att riksdagen bemyndigar regeringen att
i fråga om ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, få ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 50 000 000 kr efter år
2001.
Övriga frågor
Tandvård
I ett flertal motioner framställs yrkanden om att en
översyn av tandvårdsförsäkringen bör göras samt att
tandvårdsförsäkringen i olika avseenden bör ha en annan
utformning än i dag. I m-motionen So510 yrkandena 3-6
begärs tillkännagivande om ett statligt ansvar för all
offentligt finansierad tandvård, om landstingens särskilda
skyldigheter eller ansvar enligt tandvårdslagen, om
tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling samt ett
yrkande om ett förbättrat högkostnadsskydd. I en fp-
motion, So548 yrkande 6, begärs att en plan måste tas fram
för hur tandvården successivt skall kunna inlemmas under
sjukförsäkringen och garantier lämnas för att ingen skall
behöva avstå från tandvård av ekonomiska skäl. Regeringen
bör tillsätta en utredning som ser på frågan om
tandvårdens framtida finansiering och uppbyggnad heter
det. I några ytterligare motioner anförs att
tandvårdsförsäkringen bör ingå i eller subventioneras som
den allmänna sjukförsäkringen. Sådana yrkanden finns i
motionerna So393 (s) samt So460 (s). I motion So277 (m)
begärs tillkännagivande om avgifter för behandling av
olycksfallsskador på tänder. Enligt motionärerna bör
tandvård på grund av skador uppkomna vid olycksfall vara
att betrakta som sjukvård ur avgiftshänseende. I några
motioner begärs att en utvärdering skall göras av
tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden framställs i
motionerna So242 (s), So447 (s) och So487 (s). I ett antal
motioner framställs yrkanden rörande en utbyggnad av
tandvårdsförsäkringen. Sådana yrkanden finns i motionerna
So493 (s), So494 (s) och So514 (s).
Som tidigare redovisats har regeringen ansett att det
finns behov av en samlad utvärdering av effekterna av
tandvårdsreformen och beslutat att tillsätta en särskild
utredare i frågan (dir. 2000:65). Enligt
utredningsdirektiven skall utredaren bl.a. göra en samlad
utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet och vid
behov föreslå förändringar som leder till att systemet
blir effektivare och möjligheterna att uppnå reformens
syften förbättras. Med utgångspunkt i det breda mandat
utredaren fått bedömer utskottet att de frågeställningar
som motionärerna tar upp kommer att beröras av
utredningen. Riksdagen bör därför inte ta något initiativ
med anledning av motionsyrkandena. Motionerna So242 (s),
So277 (m), So393 (s), So447 (s), So460 (s), So487 (s),
So493 (s), So494 (s), So510 (m) yrkandena 3-6, So514 (s)
och So548 (fp) yrkande 6 avstyrks.
I ett antal motioner framställs yrkanden om att
tandvården skall förbättras för vissa grupper. I en c-
motion, So308 yrkande 2, begärs att regeringen lägger fram
förslag om att monopolsituationen inom barn- och ungdoms-
tandvården skall upphöra. I samma motion yrkas att
regeringen lägger fram förslag om ett tandvårdsstöd för
ungdomar som riktas direkt till den enskilde (yrkande 3).
I motion So415 (s) begärs tillkännagivande om barns och
ungdomars tandhälsa. I motion Sf274 (mp) yrkande 26 begärs
att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen så
att man fritt kan välja tandläkare för barn. I samma
motion yrkas tillkännagivande om att utreda
bakgrundsfaktorer till de regionala skillnaderna i barns
tandhälsa (yrkande 27). I motion So308 (c) yrkande 4
begärs att regeringen lägger fram förslag om att
landstingen skall vara skyldiga att genomföra en
upphandling av den uppsökande verksamheten för äldre. I
motion So419 (s) begärs tillkännagivande om ersättning för
tandskador för patienter som till följd av ätstörningar
drabbas av mycket höga kostnader för sin tandvård.
Utskottet konstaterar att enligt utredningsdirektiven
skall utredaren göra en samlad utvärdering av det
reformerade tandvårdsstödet. Det står sedan utredaren
fritt att föreslå förändringar som kan antas leda till
större effektivitet och främja en god tandhälsa hos
befolkningen. Enligt utredningsuppdraget skall utredaren
särskilt utreda förutsättningarna för att förbättra stödet
vid höga behandlingskostnader för i första hand de äldre.
Utredningens förslag bör vara utformat på ett sådant sätt
att stödet kan utvidgas till att omfatta andra grupper,
vars tandvårdsbehov är stora, om tandvårdsstödet i
framtiden tillförs ytterligare resurser. Det som tas upp i
motionerna So308 (c) yrkandena 3 och 4, So415 (s), So419
(s) och Sf274 (mp) yrkande 27 faller inom ramen för
utredningsuppdraget. Riksdagen bör därför inte heller i
detta sammanhang ta något initiativ med anledning av
motionsyrkandena. Motionerna avstyrks.
Utskottet har tidigare (senast i bet. 1999/2000:SoU1)
påtalat det angelägna i att ännu fler landsting utnyttjar
möjligheten att konkurrensutsätta tandvården om
förutsättningar föreligger. Enligt utskottets mening är
ökad konkurrens inom barn- och ungdomstandvården av
väsentlig betydelse för att öka den enskildes valfrihet
och effektiviteten inom den kommunala sektorn. Mot
bakgrund av att det fortfarande finns landsting som inte
har genomfört valfrihet vad gäller denna form av tandvård
anser utskottet att en lagstadgad rätt till valfrihet
mellan offentlig och privat tandvård för barn och ungdomar
bör införas. Vad utskottet nu anfört med anledning av
motionerna So308 (c) yrkande 2 och Sf274 (mp) yrkande 26
bör ges regeringen till känna.
I ett par motioner framförs yrkanden som avser
tandläkarnas verksamhet. I m-motionen So510 yrkandena 1
och 2 begärs tillkännagivande om förbättrade möjligheter
att driva och etablera verksamhet som privatpraktiker inom
tandvården och att riksdagen lägger fram förslag som
garanterar möjligheterna att arbeta som privat tandläkare
även efter 65 års ålder. I c-motionen So308 yrkande 5
begärs att regeringen lägger fram förslag om åtgärder för
att skapa konkurrensneutralitet mellan offentlig och
privat tandvård. I samma motion yrkas tillkännagivande om
att avskaffa 65-årsgränsen för tandläkares verksamhet
(yrkande 6).
Utskottet konstaterar att utredaren enligt sina direktiv
bl.a. skall belysa den framtida tillgången och efterfrågan
på tandvårdspersonal med olika typer av kompetens. Mot
denna bakgrund skall utredaren lämna förslag och
rekommendationer som bidrar till att trygga tillgången på
kompetent tandvårdspersonal samt främjar effektivitet och
samarbete inom tandvården. Det får förutsättas att
tandläkarnas situation generellt därvid kan komma att
beröras. Något initiativ från riksdagens sida bör därför
inte tas. Motion So510 (m) yrkande 1 avstyrks.
Som tidigare anförts har regeringen i den av riksdagen
behandlade propositionen 1999/2000:115 Vissa
kommunalekonomiska frågor tagit upp frågan om
konkurrensneutralitet avseende tandvården. Regeringen
förordar en lösning som innebär att folktandvården
undantas från kommunkontosystemet, men på frivillig väg.
Vidare har inhämtats att Simplexkommissionen har
uppmärksammats på frågan om mervärdesskattereglerna för
den privata tandvården. Utskottet förutsätter att
regeringen noga följer hur denna fråga hanteras av
landstingen och överväger andra åtgärder om den frivilliga
lösningen inte leder till resultat. Motionsyrkandet So308
(c) yrkande 5 avstyrks. Som tidigare redovisats förbereds
en proposition om höjd ålder för avgångsskyldighet. Enligt
vad utskottet erfarit kommer frågan om den s.k. 65-
årsgränsen för tandläkare att behandlas i detta
sammanhang. Riksdagen bör inte ta något initiativ i
frågan. Motionerna So308 (c) yrkande 6 och So510 (m)
yrkande 2 avstyrks i den mån de inte anses tillgodosedda
med det anförda.
Giftiga ormar
I motion So351 (s) begärs tillkännagivande om att införa
ett förbud mot att inneha giftormar i privathem. Som
tidigare nämnts har en kommun i egenskap av
tillsynsmyndighet enligt miljöbalken möjlighet att i
enskilda fall meddela förelägganden och förbud.
Utskottet utgår fortfarande från att regeringen följer
utvecklingen på området och initierar de regeländringar
som bedöms erforderliga. Riksdagen bör inte ta något
initiativ i frågan. Motionen avstyrks.
Slutna samfund
I motion So395 (s) framställs yrkanden om forskning om
barns situation i slutna samfund, om förmedling av kunskap
till personalkategorier som möter barn som växer upp i
slutna samfund samt om myndigheters och institutioners
ansvar att stödja personer med psykiska krisreaktioner som
följd av att de utsatts för auktoritärt, destruktivt
ledarskap. I motion So431 (s) yrkas tillkännagivande om
att inrätta ett kunskapscentrum för livsåskådnings- och
trosfrågor.
Utskottet finner inte skäl att ifrågasätta regeringens
bedömning att det finns tillräcklig kompetens hos
myndigheter och institutioner om slutna samfund, att
forskning och kompetenshöjning inom det aktuella området
kan ske inom ramen för existerande verksamheter och att
något behov av ett särskilt kunskapscentrum inte
föreligger. Riksdagen bör inte ta något initiativ.
Motionerna avstyrks.
Hiv- och aidsprevention
I ett antal motioner framställs yrkanden rörande arbetet
mot hiv och aids. I motion So282 (m) yrkande 1 begärs
tillkännagivande om huvuduppgifterna i arbetet med
hiv/aids och vidare i yrkande 2 om informations- och
upplysningsinsatser. I ytterligare en m-motion (So428
yrkandena 1 och 2) begärs tillkännagivande om det statliga
stödet till hivinformation och hivprevention samt om de
ideella organisationernas centrala roll i arbetet med
hivprevention. I motion So467 (s) yrkas tillkännagivande
om vikten av att staten har kvar det övergripande ansvaret
för en framgångsrik hivprevention (yrkande 1) och vidare
behovet av att varje år specialdestinera medel så att
principen om att preventionsinsatserna följer viruset
säkerställs (yrkande 2).
Utskottet vidhåller sin inställning i sitt yttrande
2000/01:SoU1y. Det förslag till handlingsplan som
Folkhälsoinstitutet tagit fram för området kan ytterligare
komma att förstärka det förebyggande arbetet för att
förhindra spridning av hiv/aids. Utskottet noterar att
även den Nationella Folkhälsokommittén har lyft fram det
hivpreventiva arbetet i sitt slutbetänkande (mål 11).
Utskottet vill understryka den stora vikten av information
om hiv/aids till allmänheten och särskilda riskgrupper
samt forskningen på området. Något initiativ från
riksdagen sida behövs inte. Motionerna So282 (m) yrkandena
1 och 2, So428 (m) och So467 (s) avstyrks.
Folkhälsoinstitutets roll m.m.
I motion So300 (m) yrkande 15 begärs tillkännagivande om
Folkhälsoinstitutets roll på alkoholområdet. I motion
So322 (v) yrkande 2 begärs att regeringen låter göra en
översyn av Folkhälsoinstitutets mål och instruktioner.
Utskottet konstaterar att Folkhälsoinstitutets verksamhet
liksom det nationella folkhälsoarbetet i stort är föremål
för översyn. Organisationskommitténs betänkande (SOU
2000:57) liksom Nationella Folkhälsokommitténs
slutbetänkande (SOU 2000:91) remissbehandlas för
närvarande. Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta
regeringens kommande förslag med anledning av dessa
betänkanden. Motionerna föranleder inte något initiativ
från utskottets sida. Motionsyrkandena avstyrks.
Ett antal motioner rör det sexuella livet. Motionärerna i
motion Ju724 (v, s, c, fp, mp) begär tillkännagivande om
Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag (yrkande 22). I motion
L441 (v, s, c, fp, mp) yrkas tillkännagivande om behovet
av utredning av transpersoners situation samt uppdrag åt
Folkhälsoinstitutet att kontinuerligt följa utvecklingen
för transpersoner (yrkande 6). Vidare begärs i motion
Ub821 (v) tillkännagivande om att samhället på en rad
områden måste förändras från att ensidigt gynna vissa
samlevnadsformer och uppvärdera visst sexuellt
praktiserande till att uppmuntra den mångfald av
samlevnadsformer och sexuellt praktiserande som finns,
till att få finnas och synas på lika villkor (yrkande 12).
Sexualiteten har stor betydelse för individens
välbefinnande. Folkhälsoinstitutet bedriver med stöd av
sin nuvarande instruktion ett brett sex- och
samlevnadsarbete som inkluderar frågor kring bl.a.
sexualitet och relationer. Som utskottet anfört pågår en
översyn av inriktningen på Folkhälsoinstitutets arbete
liksom folkhälsoarbetet i landet. En av institutets
huvuduppgifter föreslås av Organisationskommittén vara att
ansvara för att följa upp och utvärdera de nationella
folkhälsomål som Nationella Folkhälsokommittén föreslagit.
Ett av dessa mål rör en trygg och säker sexualitet (mål
11). Riksdagen bör också här avvakta regeringens kommande
förslag rörande Folkhälsoinstitutet med anledning av
Nationella Folkhälsokommitténs slutbetänkande. Utskottet
delar inte motionärernas bedömning att det behövs en
utredning, men utskottet anser att det är viktigt att
situationen för de trans-
sexuella noga följs. Motionerna Ju724 (v, s, c, fp, mp)
yrkande 22, L441 (v, s, c, fp, mp) yrkande 6 och Ub821 (v)
yrkande 12 föranleder inte något initiativ från utskottets
sida och avstyrks.
Spelberoende
I ett antal motioner framställs yrkanden som rör
spelberoende. I en v-motion, So357 yrkande 2, begärs att
regeringen i sina direktiv till AB Svenska Spel tar in
kravet om att bolaget skall verka för att allmänheten
informeras om spelandets skadeverkningar. Vidare yrkas att
regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission med
uppgift att belysa de negativa konsekvenserna av spel om
pengar (yrkande 3). I motion So549 (fp) yrkas
tillkännagivande om spelberoende (yrkande 4). I motion
So414 (c) begärs tillkännagivande om stöd till
spelberoende och anhöriga genom självhjälpsgrupper, om att
verka för en nationell rådgivningscentral med gemensamt
telefonnummer och om stöd till forskning. Vidare begärs i
motion So302 (mp) tillkännagivande om behovet av en
utredning om hur man skall stävja problemet med det ökade
spelberoendet i samhället samt hur ökade resurser skall
ges till forskning och stödjande behandling (yrkande 1).
Utskottet konstaterar att ett aktivt arbete pågår för att
bygga upp kunskap om spelberoende och hjälpinsatser till
dem som drabbats av beroendet. Utskottet ser mycket
positivt på den verksamhet som bedrivs och utgår från att
Folkhälsoinstitutet även i den nya organisationen kommer
att fortsätta sitt arbete på området. Något initiativ med
anledning av motionerna behövs inte. Motionerna So302 (mp)
yrkande 1, So357 (v) yrkandena 2 och 3, So414 (c) och
So549 (fp) yrkande 4 avstyrks.
Fördelning av medel till nykterhetsorganisationerna m.m.
I motion So327 (kd, v, c, fp, mp) begärs tillkännagivande
om fördelning av bidrag till nykterhetsorganisationerna
m.fl.
De nya riktlinjerna för statsbidrag till
frivilligorganisationerna (SFS 1998:1814) har varit i
kraft i knappt två år. Enligt utskottets mening är det
självklart att det nya systemet behöver viss tid för att
fungera fullt tillfredsställande. Det är dock angeläget
att Socialstyrelsen ständigt är lyhörd för
organisationernas synpunkter på hur systemet fungerar och
att systemet regelbundet följs upp och utvärderas.
Utskottet förutsätter att Socialstyrelsen fortsätter det
nära samarbetet med organisationerna samt utvecklar
brukarrådets forumroll och att regeringen noga följer
utvecklingen på området. Det ankommer på regeringen att
vidta de ändringar i gällande riktlinjer som kan behövas.
Motionen bör därför avstyrkas.
I motion So362 (kd, m, v, c, fp, mp) yrkande 2 yrkas
tillkännagivande om att organisationer som arbetar med
drogförebyggande verksamheter bör ges bättre stöd än i
dag.
Enligt utskottets mening spelar frivilligorganisationerna
på det drogförebyggande området en viktig roll.
Organisationerna förstärker och kompletterar samhällets
insatser genom att bedriva ett förebyggande, stödjande och
opinionsbildande arbete. Deras arbete bör därför på olika
sätt stödjas och uppmuntras. Samtidigt bör
organisationerna vara öppna för att utveckla nya metoder i
sitt arbete och aktivt verka för att nå ut till dagens
barn och ungdomar. Något initiativ från riksdagens sida
behövs inte. Motionsyrkandet avstyrks.
Alkoholinspektionens roll
I motion So335 (mp) yrkande 5 yrkas tillkännagivande om
att Alkoholinspektionen skall ombildas till Alkohol- och
tobaksinspektionen.
Alkoholinspektionens framtid berörs i Alkoholutredningens
(SOU 2000:59 och 60) och Organisationskommitténs (SOU
2000:57) betänkanden som för närvarande remissbehandlas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tobak är ett
allvarligt hälsoproblem och ser positivt på den breda
verksamhet som pågår för att minska bruket av tobak både
nationellt och internationellt. Utskottet noterar också
att Nationella Folkhälsokommittén i sitt slutbetänkande
har angett minskat tobaksbruk som ett av de nationella
målen för folkhälsan (mål 12). Enligt utskottets
uppfattning finns det dock inte skäl att förändra
tillsynsstrukturen på alkohol- och tobaksområdet. Något
initiativ med anledning av motionsyrkandet behövs inte,
varför detta avstyrks.
Regler för stöd till handikapporganisationer m.m.
Utskottet har konstaterat att statsbidraget till
handikapporganisationerna höjts med 28 miljoner kronor per
år för att kunna möta det ökade resursbehovet hos
organisationerna liksom det ökade antalet organisationer
som söker stöd. En ny förordning som reglerar
statsbidraget trädde i kraft den 1 juli 2000. Efter ett
initiativ från utskottet har regeringen uppdragit åt
Socialstyrelsen att följa upp och utvärdera effekterna av
de nya reglerna för statsbidraget. Särskilt kommer därvid
att kartläggas och analyseras hur övergången påverkar de
mindre organisationerna som inte till fullo uppfyller de
formella kriterierna för att erhålla statsbidrag enligt
det nya bidragssystemet. Utskottet anser därmed att motion
So540 (kd) yrkande 6, i vilken begärs en redovisning av
fördelningen av bidragen, är i huvudsak tillgodosedd.
I motion So326 (kd) yrkande 8 begärs tillkännagivande om
stöd till Anhörigrådet och i motion So541 (fp) yrkande 4
begärs tillkännagivande om stöd till Anhörigrådet och
Demensförbundet. Utskottet konstaterar att den nya
förordningen för bidraget inneburit att Demensförbundet
för andra halvåret 2000 erhållit ett högre stöd än för
hela år 1999 respektive år 1998. Utskottet kan också
konstatera att Anhörigrådet erhållit stöd från
stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken för åren
1999-2001. I budgetpropositionen redovisas under anslaget
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken att
samtliga kommuner under år 1999 redovisat en treårig
handlingsplan för arbetet med att utveckla anhörigstödet.
Arbetet sker i samverkan med anhörig- och
frivilligorganisationer. Socialstyrelsen har nyligen
publicerat rapporten Halvvägs för Anhörig 300. Rapporten
är en redovisning av hur Socialstyrelsen arbetar med
stimulansbidraget för utveckling av stöd till anhöriga
(300 miljoner kronor under åren 1999-2001). Syftet med
medlen är att stödja och underlätta samt på olika sätt
bidra till en ökad livskvalitet för anhöriga och
närstående som vårdar. De anvisade medlen är avsedda att
påskynda utvecklingen av olika stödformer för
anhörigvårdare. Inriktningen är att åstadkomma en varaktig
kvalitetshöjning i det stöd som kommunerna erbjuder
anhöriga och närstående. I rapporten redovisas att
anhörigfrågan i samband med stimulansbidraget fått en ökad
uppmärksamhet bland beslutsfattare, vårdpersonal och
allmänhet. Socialstyrelsens uppföljning visar att
utvecklingsarbetet har kommit i gång och att det börjar
hända en hel del i kommunerna. Utskottet delar regeringens
bedömning att det även för tiden efter 2001 finns behov av
att aktivt stödja anhöriga som vårdar långvarigt sjuka
äldre eller personer med funktionshinder. Utskottet ser
därför positivt på att den särskilda satsningen för att
stödja anhörigvården skall pågå också under åren
2002-2004. Motionerna är därmed tillgodosedda och
avstyrks.
I motion So255 (fp) yrkande 3 begärs förändring av
regelverket för stöd till handikapp- och anhörigföreningar
så att Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd kan
erhålla bidrag. I motion So370 (mp) yrkande 2 begärs stöd
till organisationer som har dubbel funktion av
självhjälps- och stödkaraktär såsom SPES - Suicid
Prevention och Efterlevandes Stöd. Utskottet anser att de
aktuella organisationerna fyller en viktig funktion i att
erbjuda stöd och hjälp. Det är en styrka att möta andra
som har samma form av sorg och erfarenhet. Utskottet är
dock inte berett att föreslå någon ändring i det nya
regelsystemet utan anser att den kommande utvärderingen av
det nya bidragssystemet bör avvaktas. Utskottet
förutsätter att de nämnda föreningarnas problem noga
beaktas vid utvärderingen. Vad utskottet anfört med
anledning av motionerna So255 (fp) yrkande 3 och So370
(mp) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Regler för bilstöd till handikappade
Ett flertal motioner tar upp olika aspekter på reglerna
för bilstöd till handikappade. I propositionen redovisas
att frågan om eventuella regelförändringar för närvarande
bereds i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att
regeringen därvid särskilt överväger de nuvarande
åldersgränsernas dåliga samklang med aktuella
frågeställningar inom andra områden med relevans i
sammanhanget. Utskottet tänker bl.a. på en flexiblare
pensionsålder liksom på ökade möjligheter att övergå från
pension till arbete. Utskottet förutsätter att regeringen
snarast återkommer med förslag angående bilstödet.
Motionerna So202 (m), So307 (m), So311 (m), So318 (s),
So350 (s), So354 (c) yrkande 7, So403 (kd), So532 (s) och
So540 (kd) yrkande 8 avstyrks därmed.
Begäran om utredning av hjälpmedelsfrågorna
Frågor kring hjälpmedel har tagits upp i flera motioner. I
motion So299 (m) yrkande 10 yrkas att regeringen lägger
fram förslag om införande av en hjälpmedelsgaranti. I
motion So540 (kd) yrkande 7 begärs en utredning om
hjälpmedelssituationen. Utredningen som skall se över de
handikappades ekonomiska situation bör också belysa frågan
om avgifter för hjälpmedel, anser de. I motion So354 (c)
yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om en
hjälpmedelsgaranti. Motionärerna vill införa en garanti så
att väntetiderna kan kortas. Garantin skall innehålla
normer för väntetider för utprovning och reparationer. I
motion So538 (fp) yrkandena 12 och 13 begärs
tillkännagivande om en hjälpmedelsgaranti och en utredning
av hela hjälpmedelsförsörjningen. Motionärerna anser att
den av dem föreslagna vårdgarantin också skall omfatta
tekniska hjälpmedel som är medicinskt motiverade.
Utskottet vidhåller sin uppfattning, som också delas av
Socialstyrelsen, att det i dag inte finns realistiska
förutsättningar att införa en nationell
hjälpmedelsgaranti. Arbetet med att lösa köproblematiken
på hjälpmedelsområdet måste dock fortsätta och
intensifieras. Socialstyrelsens rapport kan därvid
användas som utgångspunkt för landstingens
hjälpmedelsarbete. Socialstyrelsen bör som
tillsynsmyndighet följa utvecklingen och vid behov vidta
åtgärder. Utskottet förutsätter också att överenskommelsen
mellan staten och landstingen om att uppmuntra ett
effektivt utnyttjande av ny teknik i syfte att förbättra
funktionshindrades livskvalitet och möjligheter att delta
i samhällslivet omsätts i praktiken. Utskottet konstaterar
att det inom Regeringskansliet för närvarande utarbetas
direktiv till en utredning som skall se över och lämna
förslag till hur hjälpmedelsförsörjningen skall utformas
för alla studerande med funktionshinder, liksom en
utredning om hur den nya tekniken skall kunna anpassas så
att olika gruppers behov av hjälpmedel kan tillgodoses.
Socialministern har bl.a. anfört att regeringen överväger
att låta utredningen även se över de långa väntetiderna
och andra problem som sammanhänger med hörapparater.
Utskottet anser inte att det nu behövs något initiativ
från riksdagens sida med anledning av motionerna. Dessa
avstyrks.
Insatser för hemlösa
Flera motioner tar upp behovet av att vidareutveckla
insatserna för hemlösa och att samverkan mellan
myndigheterna och frivilligorganisationerna behöver
förbättras. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning
och delar därmed inställningen i motionerna att det är
angeläget med konkreta och omedelbara insatser för att
bistå de hemlösa och att slutmålet måste vara att
människor måste kunna få egna bostäder. Utskottet kan
samtidigt konstatera att ett omfattande arbete pågår på
många håll. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning
vilken redovisats i Hemlösa i Sverige 1999
(Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 2000:1).
Kommittén om nya former för stöd åt hemlösa har
presenterat ett delbetänkande (SOU 2000:14) med förslag
till utrednings- och kartläggningsinsatser för att öka
kunskapsunderlaget samt redovisat sitt fortsatta arbete.
Vidare har kommittén publicerat en antologi om perspektiv
och förklaringsmodeller till hemlöshet. Kommittén
fortsätter sitt arbete att i samverkan med kommuner,
organisationer och övriga myndigheter ta initiativ och
lägga fram förslag som långsiktigt kan förbättra
insatserna mot hemlöshet.
Utskottet konstaterar att den boendesociala beredningens
uppgifter att följa utvecklingen på det bostadssociala
området och lämna förslag till åtgärder för att stödja
särskilt utsatta grupper på bostadsmarknaden överlämnats
till den s.k. Allbokommittén, Allmännyttiga bostadsföretag
och bostadssocial utveckling (dir. 1999:110).
Utskottet anser att motionerna So368 (s), So385 (s), 397
(s), So485 (s) och Bo233 (kd) yrkande 10 är tillgodosedda
med vad som anförts.
Övrig statlig verksamhet
Apoteket AB
I budgetpropositionen anförs att Apoteket under 1999
omsatte 26,1 miljarder kronor, en ökning med 11,6 %
jämfört med föregående år. Försäljningen av läkemedel mot
recept ökade med 11,9 % till 18,5 miljarder kronor.
Från 1980-talet fram t.o.m. 1996 har försäljningen ökat
konstant. Den minskade försäljningen 1997 var en effekt av
det nya systemet med läkemedelsförmånen som trädde i kraft
den 1 januari 1997. Ändringen i läkemedelsförmånen ledde
bl.a. till en hamstring av läkemedel under senare delen av
1996, vilket medförde en minskad försäljning under första
halvåret 1997. Under 1999 har försäljningen åter ökat.
Den största delen av kostnaderna för läkemedel på recept
inom ramen för läkemedelsförmånen betalas av landstingen.
För detta får de ett bidrag från staten.
Vinstutdelningen till bolagets ägare var 100 miljoner
kronor för verksamhetsåret 1999. Staten har vid ordinarie
bolagsstämma i Apoteket AB (publ) den 22 maj 2000 uttalat
att vinstutdelning till bolagets ägare avseende
verksamhetsåret 2000 bör, under förutsättning att
aktiebolagslagens vinstutdelningsregler medger detta,
uppgå till omkring 100 miljoner kronor.
I motion So279 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att avveckla apoteksmonopolet (yrkande
6). Enligt motionärerna finns det enligt regeringens egen
utredare mångmiljardbelopp att vinna på en avveckling av
apoteksmonopolet. Ett viktigt skäl att avveckla är att
tillgängligheten till läkemedel inte minst i glesbygd ökar
om receptfria mediciner kan säljas i vanliga affärer samt
om receptbelagda mediciner kan köpas på privata apotek
under farmaceutisk ledning. Motionärerna pekar också på
att den svenska tullens beslag av olagligt importerade
läkemedel har tredubblats mellan 1998 och 1999. Ett i
stort likalydande yrkande framställs i motion So511 av
Chris Heister m.fl. (m) (yrkande 9). Motionärerna förordar
att Apoteket AB:s monopol ersätts med en licensierad
försäljning av läkemedel. Läkemedelsverket föreslås få
ansvar för att genom tillsyn och tillståndsgivning
garantera att säkerhet och kvalitet upprätthålls och
förbättras. Enligt motionärerna måste särskilt övervägas i
vilken utsträckning man kan möjliggöra försäljning av
läkemedel per postorder. Även i motionerna So204 av Lars
Björkman och Elizabeth Nyström (båda m) yrkandena 1 och 3,
So216 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl (båda m) yrkande
1, So237 av Michael Oscarsson och Annelie Enochson (båda
kd), So331 av Rigmor Stenmark (c) samt So506 av Kenneth
Johansson m.fl. (c) yrkande 5 (delvis) begärs
tillkännagivanden som syftar till att upphäva
apoteksmonopolet. I motion So204 av Lars Björkman och
Elizabeth Nyström (båda m) begärs tillkännagivande om
konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning (yrkande 2).
Den statliga huvudmannen, Socialdepartementet, bör, enligt
motionärerna, inom ramen för utövandet av det statliga
ägandet tillse att Apoteket AB inte saboterar
möjligheterna till en konkurrensutsatt
läkemedelsförsäljning.
Med anledning av proposition 1998/99:106 Vissa ändringar i
läkemedelsförmånen m.m. behandlade socialutskottet bl.a.
frågan om konkurrensutsättning av läkemedelsdistributionen
i betänkande 1998/99:SoU14 Vissa ändringar i
läkemedelsförmånen m.m. Utskottet gjorde bedömningen att
det då inte fanns skäl att förändra
läkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta
detaljhandeln. Utskottet vidhöll i betänkande
1999/2000:SoU1 denna inställning. Riksdagen följde
utskottet (rskr. 1999/2000:93).
Utskottets bedömning
I ett flertal motioner framställs yrkanden på att
apoteksmonopolet bör avskaffas och att detaljhandeln med
läkemedel bör konkurrensutsättas. Utskottet har vid
upprepade tillfällen behandlat motioner med samma krav.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det inte
finns skäl att förändra läkemedelsdistributionen genom att
konkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel. Motionerna
So204 (m), So216 (m) yrkande 1, So237 (kd), So279 (m)
yrkande 6, So331 (c), So506 (c) yrkande 5 delvis samt
So511 (m) yrkande 9 avstyrks.
Utskottets lagförslag
Enligt riksdagens beslut (prop. 2000/01:5, bet.
2000/01:SoU3, rskr. 2000/01:23) gjordes genom lagen
2000:1030 om ändring i lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade vissa ändringar i 9 a
§. Vidare infördes en 9 b §. Lagändringarna skall träda i
kraft den 1 januari 2001. Till följd av ett förbiseende
noterades inte att lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade redan innehåller en 9 b § i
lydelse 1996:534 som trätt i kraft den 1 juli 1996.
Enligt utskottets mening bör 9 b § i dess lydelse
1996:534 i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade i stället benämnas 9 c § i samma lag.
Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2001. Utskottets
lagförslag fogas till betänkandet som bilaga 1.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande målen
att riksdagen
a) godkänner målen för Hälso- och sjukvårdspolitiken
(avsnitt 3.3), Folkhälsopolitiken (avsnitt
4.3), Barnpolitiken (avsnitt 5.3) och
Socialtjänstpolitiken (avsnitt 8.3),
b) fastställer målet för Äldrepolitiken (avsnitt
7.3),
c) avslår förslaget till mål för Handikappolitiken
(avsnitt 6.3), samt
d) godkänner att det tidigare målet för
utgiftsområdet upphör att gälla,
res. 1 (m, kd, c)
2. beträffande anslag inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag anvisar anslag inom
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
för budgetåret 2001 enligt utskottets förslag i bilaga
3,
b) avslår de motionsyrkanden som förtecknats i
bilaga 4,
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 13:7 Socialstyrelsen, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 20 000 000 kr efter år 2001,
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 14:4 Folkhälsoinstitutet, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 50 000 000 kr efter år 2001,
5. beträffande bemyndigande angående ramanslaget
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr
efter år 2001,
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 18 000 000 kr
efter år 2001,
7. beträffande bemyndigande angående ramanslaget
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 460 000 000 kr efter år 2001,
8. beträffande översyn av
tandvårdsförsäkringen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So242, 2000/01:So277,
2000/01:So393, 2000/01:So447, 2000/01:So460,
2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,
2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och
2000/01:So548 yrkande 6,
res. 2 (m)
res. 3 (kd)
res. 4 (fp)
res. 5 (mp)
9. beträffande tandvård för vissa
grupper
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So308 yrkandena 3 och 4,
2000/01: So415, 2000/01:So419 och 2000/01:Sf274
yrkande 27,
res. 6 (c)
10. beträffande lagstadgad rätt till valfrihet
rörande tandvård
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So308 yrkande 2
och 2000/01:Sf274 yrkande 26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande tandläkarnas verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So308 yrkandena 5 och 6
samt 200/01:So510 yrkandena 1 och 2,
res. 7 (m, kd, c)
12. beträffande giftiga ormar
att riksdagen avslår motion 2000/01:So351,
13. beträffande slutna samfund
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So395 och 2000/01:So431,
14. beträffande hiv- och aidsprevention
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So282 yrkandena 1 och 2,
2000/01:So428 och 2000/01:So467,
res. 8 (m, kd)
15. beträffande Folkhälsoinstitutets roll
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So300 yrkande 15 och
2000/01:So322 yrkande 2,
res. 9 (m)
16. beträffande utredning av transsexuellas
situation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724 yrkande 22, 2000/01:
L441 yrkande 6 och 2000/01:Ub821 yrkande 12,
res. 10 (v, fp, mp)
17. beträffande spelberoende
att riksdagen att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So302 yrkande
1, 2000/01:So357 yrkandena 2 och 3, 2000/01:So414 och
2000/01: So549 yrkande 4,
res. 11 (kd, fp)
res. 12 (v, mp)
18. beträffande fördelning av medel till
nykterhetsorganisationerna m.fl.
att riksdagen avslår motion 2000/01:So327,
19. beträffande stöd till drogförebyggande
organisationer
att riksdagen avslår motion 2000/01:So362 yrkande 2,
20. beträffande Alkoholinspektionens roll
att riksdagen avslår motion 2000/01:So335 yrkande
5,
res. 13 (mp)
21. beträffande regler för stöd till
handikapporganisationer m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So326 yrkande 8,
2000/01:So540 yrkande 6 och 2000/01:So541 yrkande 4,
22. beträffande vissa andra föreningar
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So255 yrkande 3
och 2000/01:So370 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. beträffande regler för bilstöd till
handikappade
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So202, 2000/01:So307,
2000/01:So311, 2000/01:So318, 2000/01:So350,
2000/01:So354 yrkande 7, 2000/01:So403, 2000/01:So532
och 2000/01:So540 yrkande 8,
res. 14 (m, kd, c)
24. beträffande utredning av
hjälpmedelsfrågorna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:
So354 yrkande 6, 2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 och
2000/01:So540 yrkande 7,
res. 15 (m)
res. 16 (kd)
res. 17 (c)
res. 18 (fp)
25. beträffande insatser för hemlösa
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So368, 2000/01:So385,
2000/01:So397, 2000/01:So485 och 2000/01:Bo233
yrkande 10,
26. beträffande apoteksmonopolet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:So204, 2000/01:So216
yrkande 1, 2000/01:So237, 2000/01:So279 yrkande 6,
2000/01:So331, 2000/01:So506 yrkande 5 delvis och
2000/01:So511 yrkande 9,
res. 19 (m, kd, c)
27. beträffande utskottets lagförslag
att riksdagen antar förslaget till ändring i lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade enligt
bilaga 1.
Stockholm den 28 november 2000
På socialutskottets vägnar
Ingrid Burman
I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris Heister
(m)1, Susanne Eberstein (s), Margareta Israelsson (s),
Rinaldo Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kd)1, Leif Carlson
(m)1, Conny Öhman (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)1, Lars
U Granberg (s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v),
Lars Gustafsson (kd)1, Cristina Husmark Pehrsson (m)1,
Kenneth Johansson (c)1, Kerstin Heinemann (fp)1 och Lotta
Nilsson-Hedström (mp).
1dock ej i beslutet under moment 2.
Reservationer
1. Målen (mom. 1)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)
anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 67
börjar med "Vad slutligen" och slutar med "tre områden"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör folkhälsopolitikens mål
formuleras bredare än vad regeringen föreslagit. Målet bör
markera att folkhälsan skall förbättras för samtliga i
befolkningen och särskilt för de hälsomässigt utsatta
grupperna i samhället. Regeringen har i
budgetpropositionen anfört att den har för avsikt att
återkomma till riksdagen med förslag till nya mål på
området inför nästa budgetproposition. Utskottet menar
dock att det aktuella målet redan nu bör omformuleras
enligt följande: Folkhälsan skall förbättras för
befolkningen i dess helhet och särskilt för de grupper i
samhället som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt.
Utskottet föreslår i övrigt att riksdagen godkänner de
föreslagna målen för områdena Barnpolitik och
Socialtjänstpolitik.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande målen
att riksdagen under punkt a dels godkänner målen för Hälso- och
sjukvårdspolitiken, Barnpolitiken och
Socialtjänstpolitiken, dels beslutar att målet för
Folkhälsopolitiken skall vara att folkhälsan skall
förbättras för befolkningen i dess helhet och särskilt
för de grupper som är mest eftersatta ur
hälsosynpunkt.
Punkterna b-d = utskottets förslag.
2. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och
Cristina Husmark Pehrson (alla m) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79
börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks"
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste högkostnadsskyddet
för de grupper i befolkningen som har stora tandvårdsbehov
prioriteras i förhållande till andra i och för sig
angelägna insatser. Tandvårdsförsäkringen bör därför ges
karaktären av ett utpräglat högkostnadsskydd. Personer med
en normal tandstatus bör själva få stå för
tandvårdskostnaden upp till ett högkostnadsskydd på 3 000
kr. Självrisken på 3 000 kr kombineras i vårt förslag med
en subventionsgrad på 60 %. Det innebär att de med störst
behov av tandvård garanteras rimliga kostnader för
omfattande behandlingar. Landstingens särskilda ansvar på
tandvårdsområdet har enligt utskottets uppfattning sedan
länge i praktiken bara använts som skäl för att
subventionera den egna tandvården. Staten bör överta
finansieringsansvaret för all offentligt finansierad
tandvård. Tandvårdslagen bör enligt utskottet därför inte
längre innehålla några skrivningar om landstingens
särskilda skyldigheter eller ansvar på tandvårdsområdet.
Enligt utskottets uppfattning bör tandvård som led i en
sjukdomsbehandling liksom sjukvården i övrigt vara en
angelägenhet för sjukvårdshuvudmännen. Avgiften för sådan
behandling bör vara densamma som för annan
sjukvårdsbehandling. Enligt utskottet vore det också
rimligt att avgiften för tandvård på grund av skador
uppkomna vid olycksfall ur avgiftshänseende var att
betrakta som sjukvård och därmed berättigade till
sedvanlig patientavgift. Var skadan sitter eller om den
faller under olika vårdgivare skall inte ha betydelse för
den enskildes kostnad. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So277 (m)
och 2000/01:So510 (m) yrkandena 3-6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So277 och
2000/01:So510 yrkandena 3-6 och med avslag på
motionerna 2000/01:So242, 2000/01:So393,
2000/01:So447, 2000/01:So460, 2000/01:So487,
2000/01:So493, 2000/01:So494, 2000/01:So514 och
2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
3. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79
börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning vore det rimligt att
avgiften för tandvård på grund av skador uppkomna vid
olycksfall ur avgiftshänseende var att betrakta som
sjukvård och därmed borde innebära sedvanlig
patientavgift. Var skadan sitter eller om den faller under
olika vårdgivare skall inte ha betydelse för den enskildes
kostnad. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So277 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So277 och
med avslag på motionerna 2000/01:So242,
2000/01:So393, 2000/01:So447, 2000/01:So460,
2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,
2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och
2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)
Kerstin Heinemann (fp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79
börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning tenderar tänderna åter att
bli en klassfråga. Framför allt har pensionärerna drabbats
av den allt dyrare tandvården. Det behövs ett förbättrat
högkostnadsskydd och en översyn av hela tandvården i syfte
att få en rättvisare tandvård. Utskottet anser att en plan
måste tas fram för hur tandvården successivt skall kunna
inlemmas under sjukförsäkringen och garantier lämnas för
att ingen skall behöva avstå från tandvård av ekonomiska
skäl. Dessutom behövs kraftfulla insatser för att
informera såväl äldre som hemtjänsten om hur man kan
förebygga försämrad tandstatus bland äldre. Underhåll av
tidigare gjorda tandvårdsarbeten, t.ex. bryggor, bör
prioriteras. Högkostnadsskyddet inom tandvården måste
förbättras. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So548 (fp) yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So548
yrkande 6 och med avslag på motionerna
2000/01:So242, 2000/01:So277, 2000/01:So393,
2000/01:So447, 2000/01:So460, 2000/01:So487,
2000/01:So493, 2000/01:So494, 2000/01:So510
yrkandena 3-6 och 2000/01:So514 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Översyn av tandvårdsförsäkringen (mom. 8)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79
börjar med "Som tidigare" och slutar med "6 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
En ny tandvårdsförsäkring gäller sedan 1999. Rapporter
visar i dag att en ökande andel av landets befolkning
avstår från tandläkarbesök på grund av att det är för
dyrt. Det är enligt utskottet en allvarlig utveckling som
inte bara skadar tandhälsan utan är ett hot mot hela
folkhälsan. I budgetpropositionen för 2001 föreslår
regeringen ytterligare medel till tandvården, vilket är
bra och kommer att innebära vissa förbättringar för t.ex.
pensionärer. Enligt utskottets mening bör dock målet på
sikt vara att tandvården i sin helhet omfattas av hälso-
och sjukvårdens avgiftssystem. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:So460 (s)
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande översyn av tandvårdsförsäkringen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So460 och
med avslag på motionerna 2000/01:So242,
2000/01:So277, 2000/01:So393, 2000/01:So447,
2000/01:So487, 2000/01:So493, 2000/01:So494,
2000/01:So510 yrkandena 3-6, 2000/01:So514 och
2000/01:So548 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Tandvård för vissa grupper (mom. 9)
Kenneth Johansson (c) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 79
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med
"Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med stor oro på utvecklingen med att många
ungdomar som lämnat den fria barn- och ungdomstandvården
inte vidhåller sin kontakt med tandläkaren. Det finns
anledning att prova nya modeller för tandvårdssubventionen
till ungdomar och en sådan lösning är att subventionen ges
direkt till den enskilde för att utnyttjas hos valfri
tandläkare. En del av tandvårdsstödet riktar sig till
personer som bor i särskilda boendeformer m.m. Utskottet
anser att den uppsökande verksamheten och den
tandvårdsbehandling som därefter kan bli nödvändig skall
konkurrensutsättas. Personer inom den kommunala omsorgen
skall ha möjlighet att välja eller bibehålla sin
tandläkarkontakt. Utskottet anser att regeringen bör
återkomma med lagförslag om att landstingen skall vara
skyldiga att genomföra en upphandling av den uppsökande
verksamheten och den efterföljande tandvård som kan
behövas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So308 (c) yrkandena 3 och 4
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande tandvård för vissa grupper
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So308 yrkandena 3 och 4
och med avslag på motionerna 2000/01:So415,
2000/01:So419 och 2000/01:Sf274 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Tandläkarnas verksamhet (mom. 11)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)
anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 80
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "det
anförda" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet understryker behovet av fler tandläkare
betydelsen av att möjligheterna att driva och etablera
verksamhet som privatpraktiker förbättras. Utskottet anser
vidare att det är av stor vikt att rätta till den obalans
i konkurrens som råder mellan offentlig och privat
tandvård på grund av mervärdesskattereglerna. En första
åtgärd är att ställa krav på särredovisning av
folktandvårdens verksamhet; därutöver bör något av de tre
alternativ som presenterats i utredningen SOU 1999:133 för
att komma till rätta med problemen genomföras.
Av 2 kap. 3 § lagen om allmän försäkring framgår att
ersättning för tandvård endast lämnas om tandvården
utförts av en legitimerad tandläkare eller legitimerad
tandhygienist som inte fyllt 65 år. Möjlighet att meddela
undantag från bestämmelserna finns inte. Utskottet menar
att lagstiftningen leder till särskilda problem för
patienter och vårdgivare då behandlingstiden är relativt
lång, som vid tandregleringsbehandlingar m.m. Enligt
utskottet måste möjligheterna att arbeta som privat
tandläkare även efter 65 års ålder garanteras och
förekommande "tvångspensionering" upphöra. Det finns
anledning att förändra 65-årsgränsen, inte minst mot
bakgrund av pensionsreformen och möjligheten till flexibel
pensionsålder. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 2000/01:So308 (c) yrkandena 5 och
6 och 2000/01:So510 (m) yrkandena 1 och 2 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande tandläkarnas verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So308
yrkandena 5 och 6 och 2000/01:So510 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
8. Hiv- och aidsprevention (mom. 14)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd)
och Cristina Husmark Pehrson (m) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 81
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "(s)
avstyrks" bort ha följande lydelse
Enligt utskottet måste det hivpreventiva arbetet
fortfarande inriktas på långsiktiga åtgärder kombinerade
med stöd och hjälp till dem som redan smittats. Utskottet
anser att detta arbete har fyra huvuduppgifter: att stoppa
smittspridningen, att ge hjälp och stöd åt de hivsmittade
och deras anhöriga, att förbättra vården av de
hivinfekterade och aidssjuka och att tillse att
forskningen ges bästa tänkbara villkor. För minskad
smittspridning krävs dessutom bättre information och
upplysning riktad inte minst till skolungdomar,
utlandsresenärer, invandrare samt homo- och bisexuella
män. Att staten har ett starkt intresse av hivinformation
och hivprevention innebär inte att staten är den som bäst
genomför informationssatsningar. Erfarenheterna talar för
att de ideella organisationerna måste ges en central roll
i det hivpreventiva arbetet för att det skall vara
effektivt. Utskottet anser att en större del av
informationsmedlen bör komma de frivilliga
organisationerna till del för att användas i deras
upplysnings- och informationsarbete. Det är mot den
bakgrunden viktigt med ekonomiskt stöd till
frivilligorganisationer på området. Bidragen för
hivprevention bör fördelas nationellt genom ett
ansökningsförfarande, så att ideella organisationer kan
anlägga ett nationellt perspektiv på sina insatser och
själva styra resurserna dit de bäst behövs. Projekten som
kommer i fråga för stöd skall kunna vara fleråriga till
sin karaktär för att säkerställa kontinuitet och
långsiktighet i arbetet. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So282 (m)
yrkandena 1 och 2 och 2000/01:So428 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande hiv- och aidsprevention
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So282
yrkandena 1 och 2 och 2000/01:So428 och med
avslag på motion 2000/01:So467 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Folkhälsoinstitutets roll (mom. 15)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och
Cristina Husmark Pehrson (alla m) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 81
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 82 slutar med
"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning framstår den aviserade
utvecklingen av Folkhälsoinstitutet till ny
centralmyndighet på alkoholområdet som mycket tveksam.
Enligt utskottets bedömning framstår det som olämpligt att
lägga över ansvaret för landets samlade alkoholpolitik på
en myndighet som så hårt har bundit upp sig som försvarare
av den alkoholpolitik som nu havererat. Flertalet frågor
kring partihandel och tillverkning borde enligt utskottets
mening istället kunna hanteras av Riksskatteverket och av
skattemyndigheterna. För servering av alkohol finns redan
en regional tillsyn i länsstyrelsernas regi, och det
saknas enligt vår uppfattning behov av central normgivning
utöver befintliga lagar och förordningar på
serveringsområdet. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
med anledning av motion 2000/01:So300 (m) yrkande 15 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande Folkhälsoinstitutets roll
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So300
yrkande 15 och med avslag på motion
2000/01:So322 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Utredning av transsexuellas situation m.m.
(mom. 16)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Kerstin Heinemann (fp)
och Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82
börjar med "Sexualiteten har" och slutar med "och
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottet behövs en utredning som ur ett
helhetsperspektiv belyser transpersoners situation i det
svenska samhället. Utredningen bör ha ett allmänt hållet
mandat att lämna de förslag som anses behövliga för att
förbättra transpersoners situation. Folkhälsoinstitutets
uppdrag bör också utvidgas till att kontinuerligt följa
utvecklingen för transpersoner och aktivt genomföra
informationsverksamhet riktad gentemot såväl offentlig
förvaltning som samhället i stort. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:L441 (v, s,
c, fp, mp) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande utredning av transsexuellas
situation m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:L441
yrkande 6 och med avslag på motionerna
2000/01:Ju724 yrkande 22 och 2000/01:Ub821 (v)
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
11. Spelberoende (mom. 17)
Chatrine Pålsson (kd), Lars Gustafsson (kd) och Kerstin
Heinemann (fp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 83 slutar med
"4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Spelberoende är ett hälsoproblem vars omfattning är
större än vad man tidigare trott. Cirka 150 000 svenskar
bedöms ha problem med sitt spelande. För en tredjedel av
dem är problemen så allvarliga att de kan klassas som
sjukligt beroende av sitt spelande. För dem som blivit
spelberoende finns i dag knappt någon hjälp att få i form
av behandling och rehabilitering. Det är enligt utskottet
väsentligt att problemet med spelberoende uppmärksammas
och att det finns adekvata vård- och behandlingsformer
tillgängliga. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motion 2000/01:So549 (fp) yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande spelberoende
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So549
yrkande 4 och med avslag på motionerna
2000/01:So302 yrkande 1, 2000/01:So357 yrkandena
2 och 3 samt 2000/01:So414 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Spelberoende (mom. 17)
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v) och Lotta Nilsson-
Hedström (mp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 82
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 83 slutar med
"4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
En orsak bakom det ökade intresset för spel om pengar kan
enligt utskottet vara att AB Svenska Spel saknar direktiv
om hur bolaget skall informera om de negativa
skadeverkningar spelandet åsamkar den enskilde och
samhället. Enligt utskottets mening bör regeringen därför
ge Svenska Spel direktiv liknande dem som Systembolaget
har när det gäller informationen om alkoholdrycker och
deras skadeverkningar. I Sverige finns heller ingen bra
och samlad utredning som belyser de negativa
konsekvenserna av spel i ett brett ekonomiskt och socialt
samhällsperspektiv som skulle kunna vara riksdagen till
hjälp vid beslutfattande. Med anledning av detta föreslår
utskottet att en parlamentarisk kommission tillsätts med
representanter från samtliga partier i riksdagen. Under
kommissionens arbete bör inga ytterligare kasinon med
internationella regler för spel få etableras i landet. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So357 (v) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande spelberoende
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So357
yrkandena 2 och 3 och med avslag på motionerna
2000/01:So302 yrkande 1, 2000/01:So414 och
2000/01:So549 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Alkoholinspektionens roll (mom. 20)
Lotta Nilsson-Hedström (mp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 83
börjar med "Alkoholinspektionens framtid " och slutar med
"detta avstyrks" bort ha följande lydelse:
Från Folkhälsoinstitutet har framförts förslag om licens
för tobaksförsäljning. Enligt utskottet kräver införande
av tillstånd för tobaksförsäljning samt i övrigt skärpta
regler på tobaksområdet en förbättrad tillsyn. Utskottet
anser att det är en klar fördel om en myndighet har det
samlade ansvaret för all lagstiftning som berör
tobaksområdet. Utskottet föreslår därför att Alkohol-
inspektionen som i dag utför ett värdefullt och
kvalificerat arbete inom alkoholområdet förstärks och
ombildas till Alkohol- och tobaksinspektionen. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion
2000/01:So335 (mp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande Alkoholinspektionens roll
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So335
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
14. Regler för bilstöd till handikappade (mom.
23)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m) och Kenneth Johansson (c)
anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85
börjar med "Ett flertal" och slutar med "avstyrks därmed"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det anmärkningsvärt att regeringen ännu
inte återkommit med förslag till förändringar vad gäller
reglerna för bilstöd. Utskottet anser att flera åtgärder
snarast behöver vidtas för att förbättra funktionssättet
och öka effektiviteten och snabbheten i beslutsprocessen.
Det hade varit naturligt att regeringen föreslagit en
ändring av de olika åldersgränserna för bilstödet liksom
av personkretsen som kan få bilstöd, detta särskilt med
tanke på att förtidspensionärer uppmuntras att försöka
återgå i arbete med bibehållen förtidspension samt att det
i praktiken inte finns en definitiv pensionsålder vid 65
års ålder. Utskottet anser att regeringen snarast bör
återkomma till riksdagen med förslag med denna inriktning.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna So202
(m), So307 (m), So311 (m), So318 (s), So350 (s), So354 (c)
yrkande 7, So403 (kd), So532 (s) och So540 (kd) yrkande 8
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande regler för bilstöd till
handikappade
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So202,
2000/01:So307, 2000/01:So311, 2000/01:So318,
2000/01:So350, 2000/01:So354 yrkande 7,
2000/01:So403, 2000/01:532 och 2000/01: So540
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)
Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund och
Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti skulle öka
valfriheten för den enskilde och därutöver främja utbudet
av olika former av hjälpmedel. Det leder till fler, bättre
och billigare hjälpmedel eftersom konkurrens ger
kostnadseffektivitet samtidigt som den tekniska
utvecklingen påskyndas. I dagsläget finns inte en marknad
för hjälpmedel, utan landstinget är ofta den enda köparen.
För landstinget är hjälpmedel alltid en kostnad som måste
hållas nere. Det är därför inte förvånande att
utvecklingen på hjälpmedelsområdet går trögt.
Hjälpmedelsinstitutet ger i dagsläget olika företag
ekonomiskt stöd för att främja utvecklingen och
tillverkningen av nya hjälpmedel. Utskottet anser att det
vore bättre om de som behöver hjälpmedel själva kan driva
utvecklingen framåt som krävande konsumenter, genom
införandet av en hjälpmedelsgaranti. Det är i mötet mellan
konsument och företag som nya idéer växer fram och nya
möjligheter blir tydliga. Nya förbättrade hjälpmedel
skulle då komma fler till del snabbare. Den konkreta
utformningen av hjälpmedelsgarantin måste bli föremål för
särskild utredning där noggranna analyser och avvägningar
görs. Enligt utskottets mening finns det ändå anledning
att pröva införandet av en statlig hjälpmedelsgaranti,
omfattande de hjälpmedel som redan i dagsläget finansieras
med statliga anslag, dvs. bilstödet och alternativ
telefoni. Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti ryms
inom de nuvarande ramarna och att en garanti på sikt
kommer att minska det offentligas kostnader, samtidigt som
utbudet av hjälpmedel ökar liksom valfriheten. Vad
utskottet anfört med anledning av motion So299 (m) yrkande
10 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So299
yrkande 10 och med avslag på motionerna
2000/01:So354 yrkande 6, 2000/01:So538 yrkandena
12 och 13 och 2000/01:So540 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt 3 b § hälso- och sjukvårdslagen skall landstingen
erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade. Utskottet
konstaterar att detta fungerar olika väl i olika
landsting. I en del landsting råder mycket långa
väntetider för hjälpmedel. En del landsting erbjuder
gratis hjälpmedel, andra tar ut stora avgifter.
Utskottet konstaterar att barn behöver hjälpmedel för att
deras utveckling skall stimuleras. De kan behöva
hjälpmedel både i skolan och på fritiden. Elever som får
ett hjälpmedel i skolan, t.ex. en dator, får inte alltid
motsvarande för användning i hemmet, trots att behovet är
lika stort där. Hjälpmedelscentralernas praxis är mycket
olika i olika landsting. Utskottet anser att den utredning
som skall få i uppdrag att belysa de handikappades
ekonomiska situation enligt riksdagens beslut i våras
(betänkande 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240) även bör
få i uppdrag att belysa frågan om avgifter för hjälpmedel.
Vad utskottet anfört med anledning av motion So540 (kd)
yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So540
yrkande 7 och med avslag på motionerna
2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:So354 yrkande
6 och 2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
17. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)
Kenneth Johansson (c) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor betydelse
för funktionshindrades välbefinnande. Att få hjälp att
förbättra och vidmakthålla sin funktionsförmåga är viktigt
för en god livskvalitet. Hjälpmedel för rehabilitering och
trygghet måste säkras, anser utskottet. En helhetssyn och
samlad bedömning måste göras i ansvarsfördelningen mellan
kommuner och landsting. Långa väntetider för att erhålla
hjälpmedel eller få dem reparerade innebär svårigheter för
funktionshindrade att verka i samhället på lika villkor
som andra. Utskottet anser att en hjälpmedelsgaranti med
fastställda normer för väntetider för utprovning och
reparationsarbete bör införas. Vad utskottet anfört med
anledning av motion So354 (c) yrkande 6 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So354 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 2000/01:So299 yrkande 10,
2000/01:So538 yrkandena 12 och 13 och 2000/01:So540
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
18. Utredning av hjälpmedelsfrågorna (mom. 24)
Kerstin Heinemann (fp) anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 85
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med " Dessa
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att ett funktionshinder inte
skall innebära betydande merkostnader för den enskilde.
Avgifter för hjälpmedel skall därför undvikas eller hållas
på låg nivå. Ingen skall av ekonomiska skäl behöva avstå
från hjälpmedel som han eller hon har behov av. En ökad
konkurrens på hjälpmedelsområdet kan vara ett sätt att
höja kvaliteten och minska köerna. Inom t.ex. hörselvården
bör man i högre utsträckning än vad som sker i dag kunna
upphandla tjänster från privata entreprenörer. Utskottet
anser att det bör införas en vårdgaranti och att denna
också bör omfatta tekniska hjälpmedel som är medicinskt
motiverade. Den som är i behov av hjälpmedel skall få
snabb hjälp och tillgång till komplicerade hjälpmedel
senast inom tre månader. Vidare anser utskottet att en
utredning av hela hjälpmedelsförsörjningen bör genomföras.
De senaste årens utveckling av datatekniken påverkar
hjälpmedelsområdet. Landstingen har dock olika praxis när
det gäller att få tillgång till dator som hjälpmedel. Om
inte synskadade skall bli alltmer isolerade och mindre
delaktiga i samhällsangelägenheter måste
hjälpmedelsförsörjningen kunna tillhandahålla
datorhjälpmedel till alla. Vad utskottet anfört med
anledning av motion So538 (fp) yrkandena 12 och 13 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande utredning av hjälpmedelsfrågorna
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So538
yrkandena 12 och 13 och med avslag på motionerna
2000/01:So299 yrkande 10, 2000/01:So354 yrkande
6 och 2000/01:So540 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Apoteksmonopolet (mom. 26)
Chris Heister (m), Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson
(m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrson (m) och Kenneth Johansson (c)
anser:
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 87
börjar med "I ett flertal" och slutar med "9 avstyrks"
borde ha följande lydelse:
Sverige är ett att de få västländer som har ett statligt
monopol avseende detaljhandel med läkemedel. Det innebär
att läkemedel endast får säljas på apoteket eller hos de
detaljister som apoteket bestämmer. Monopolet medför
enligt statliga utredningar ökade kostnader för läkemedel.
En avmonopolisering skulle följaktligen leda till en
väsentlig kostnadsbesparing. Ytterligare ett skäl att
avskaffa monopolet är att tillgängligheten ökar om
receptfria mediciner kan säljas i vanliga affärer samt om
receptbelagda mediciner kan köpas i privata affärer under
farmaceutisk ledning. Enligt utskottets uppfattning bör
därför apotekets monopol ersättas med licensierad
försäljning av läkemedel. Läkemedelsverkets hårda kontroll
och godkännande är en garanti för att säkerhet och
kvalitet säkerställs. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:So204 (m)
yrkandena 1 och 3, 2000/01:So216 (m) yrkande 1,
2000/01:So237 (kd), 2000/01:So279 (m) yrkande 6,
2000/01:So331 (c), 2000/01:So506 (c) yrkande 5 delvis och
2000/01:So511 (m) yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande apoteksmonopolet
att riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:So204 yrkandena 1 och 3,
2000/01:So216 yrkande 1, 2000/01:So237,
2000/01:So279 yrkande 6, 2000/01:So331,
2000/01:So506 yrkande 5 delvis och
2000/01:So511 yrkande 9 och med avslag
på motion 2000/01:So204 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Särskilda yttranden
Anslag under utgiftsområde 9
1. Chris Heister, Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund
och Cristina Husmark Pehrsson (alla m) anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades
om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003 (bet.
2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36).
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag
syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på
en utbildning som ger alla större möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och människor
växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra
bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja bidrar både till
mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De
enskilda människorna får ett större inflytande över sina
liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande skattesänkningar
för alla, men främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det
allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som
måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den
22 november om ramar för de olika utgiftsområdena valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.
För budgetåret 2001 förordar vi i våra parti- och
kommittémotioner en anslagsfördelning inom utgiftsområde 9
som i huvudsak innebär följande.
Vi anser att regeringens satsningar på en förbättrad
tandvårdsförsäkring är otillräckliga och vill därför redan
från år 2001 förstärka tandvårdsförsäkringen med 300
miljoner kronor årligen. Enligt vår uppfattning måste
högkostnadsskyddet för de grupper i befolkningen som har
stora tandvårdsbehov prioriteras. Tandvårdsförsäkringen
bör ändras och ges ett utpräglat högkostnadsskydd. Alla
patienter bör själva stå för kostnaden upp till 3 000 kr.
För kostnader däröver bör subventionsgraden vara 60 %.
Vidare anser vi att staten bör ta över
finansieringsansvaret för all offentligt finansierad
tandvård utom i de fall där verksamheten skall regleras av
hälso- och sjukvårdslagen. Tandvård som led i
sjukdomsbehandling förblir en angelägenhet för
sjukvårdshuvudmannen och avgiften för sådan vård bör vara
densamma som för annan sjukvårdsbehandling.
På läkemedelsområdet innebär våra förslag sammantaget
en kraftig successiv minskning av kostnaderna under åren
framöver, samtidigt som skyddet för de mest utsatta
förbättras. Vi anser att läkemedelsförmånen på sikt bör
ingå i den obligatoriska hälsoförsäkring som Moderaterna
sedan länge förespråkar. Det kommer dock att ta tid innan
denna kan införas. I avvaktan på införandet av en
hälsoförsäkring anser vi att kostnadsansvaret för
läkemedlen bör återföras till staten för att bl.a.
möjliggöra en bättre avvägning mellan de direkta
läkemedelskostnaderna och läkemedlens övriga effekter på
samhällsekonomin. Det möjliggör också en avveckling av det
s.k. receptregistret. Att avskaffa registret medför även
stora fördelar ur integritetssynpunkt.
Den som lider av en sjukdom eller jämförbara besvär
skall enligt vårt förslag få köpa sina mediciner inom
ramen för läkemedelsförsäkringen. Det är också rimligt att
den som, på egen bekostnad, vill använda mediciner som
saknar eller har obetydliga biverkningar för att höja sin
livskvalitet skall ha möjlighet att göra detta. Det är den
behandlande läkaren som skall avgöra om personen skall få
medlet subventionerat eller inte. Antalet receptfria
läkemedel bör utökas. Detta minskar kostnaden för
läkemedelssubventionen, särskilt om indikationerna för att
skriva ut receptfria läkemedel med subvention hålls
strikta. Vidare bör åtgärder vidtas för att säkerställa
att man nyttjar parallell-import och generiska preparat
där sådana möjligheter finns. För det fall att dyrare
medel används utan att det är medicinskt motiverat bör
patienten själv betala hela den överskjutande kostnaden.
Ytterligare besparingar kan åstadkommas genom att i ökad
utsträckning förskriva mindre förpackningar. Vidare bör
övervägas i vilken utsträckning man kan möjliggöra
försäljning av läkemedel per postorder, t.ex. efter
beställning på medicinsk webbplats. Åtminstone receptfri
försäljning liksom försäljning vid återkommande
expeditioner där kunden känner väl till läkemedlet och hur
det skall användas bör kunna hanteras via Internet och
postorder. Vi anser vidare att en avveckling av
apoteksbolagets monopol skulle innebära kraftiga
besparingar. Slutligen anser vi att dagens
högkostnadsskydd för läkemedel bör ersättas med en
frivillig men offentlig försäkring. Vi beräknar att våra
förslag sammanlagt skulle ge en besparing på 1,7 miljarder
kronor inom läkemedelsområdet under år 2001.
Vi föreslår en förstärkning av den oberoende tillsynen
inom sjukvården genom inrättande av en särskild
medicinalstyrelse. Vidare föreslår vi ett särskilt
stimulansbidrag till psykiatrin på 240 miljoner kronor för
att komma till rätta med nuvarande missförhållanden.
Satsningarna på det förebyggande arbetet mot hiv/aids
bör öka i stället för att stagnera eller urholkas. Ett
enigt socialutskott har i sitt yttrande 2000/01:SoU1y
förordat ett tillkännagivande till regeringen om ett
fortsatt särskilt statsbidrag till storstadsregionerna.
Utöver detta föreslår vi att ytterligare 76 miljoner
kronor avsätts för hiv/aidsinriktade insatser. Vi anser
att det statliga engagemanget inom folkhälsoområdet
kraftigt bör minskas till förmån för regionalt och lokalt
folkhälsoarbete.
Vi anser att Alkoholinspektionen är en onödig
myndighet som bör avskaffas. Med ett avvecklat
detaljhandelsmonopol för Systembolaget blir det också
naturligt att lägga ned Alkoholsortimentsnämnden.
Ytterligare medel bör tillskjutas för att det oberoende
arbetet med information och upplysning om alkohol skall få
tillräckligt genomslag, samtidigt bör bidragen till
nykterhetsrörelsen minskas.
Vi anser att insatser och stöd till funktionshindrade
skall utföras individuellt. Stödet skall riktas direkt
till enskilda människor och inte gå omvägen över kommunen.
Att möjliggöra för handikappade att så långt möjligt delta
i det vanliga samhället är inte en fråga för kommunerna,
utan ett gemensamt ansvar för oss alla. Det ekonomiska
ansvaret för assistansersättningens 20 första timmar bör
återföras till staten. Rätten till personlig assistans
även under skoltid och vid vistelse på dagcenter bör
återinföras och schabloniseringen av assistansersättningen
slopas. Vi anser vidare att tyngdpunkten i den personliga
assistansen bör ligga på ett personligt stöd i
vardagslivet, oavsett om den funktionshindrade valt ett
enskilt boende eller en kollektiv boendeform. Rätten till
personlig assistans bör därför också omfatta
funktionshindrade som bor i gruppboende. Förutsättningar
för detta bör utredas.
Stödet till handikapprörelsens rekreationsanläggningar
bör höjas med 2 miljoner kronor och ett nytt anslag på 100
miljoner kronor införas för bostadsstöd till
funktionshindrade.
Ytterligare en miljon kronor bör tillföras anslaget
för bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra medel
skall riktas särskilt till mindre handikapporganisationer
som arbetar oberoende av de stora samarbetsorganen inom
handikapprörelsen.
Vi vill införa en hjälpmedelsgaranti. Inledningsvis
bör den omfatta de hjälpmedel som i dagsläget finansieras
med statliga anslag nämligen alternativ telefoni och
bilstöd till handikappade.
Handikappombudsmannen bör slås samman med Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning samt
Jämställdhetsombudsmannen. Resurser för detta bör anvisas
under utgiftsområde 14. Den nya ombudsmannaorganisationen
bör få i uppdrag att kartlägga hur kommunerna följer upp
FN:s standardregler för funktionshindrade.
Vi anser att den slutna ungdomsvården bör överföras
från Statens institutionsstyrelse till kriminalvården och
att 50 miljoner kronor av anslaget överförs till
kriminalvården. Förslaget innebär en förstärkning av
Statens institutionsstyrelses övriga verksamhet och
innebär också ett samlat ansvar för verkställande av
samtliga påföljder vid brott.
Slutligen anser vi att utvecklingsmedlen till åtgärder
för hemlösa bör disponeras av Socialstyrelsen.
2. Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
att stå bakom förslagen i budgetpropositionen (prop.
2000/01:1) vad gäller ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena och en beräkning av statens inkomster
avseende år 2001. Samtidigt beslutades om preliminär
fördelning av statens utgifter för utgiftsområdena för
åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordnat en annan inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet om ramar för de olika utgiftsområdena
valt en annan inriktning av politiken deltar vi inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 9.
Vi vill särskilt prioritera sju områden. Det gäller
politiken för att skapa långsiktigt goda
tillväxtförutsättningar genom ett bättre företagarklimat,
skattepolitiken för låg- och medelinkomsttagare,
valfriheten för barnfamiljer, pensionärernas ekonomiska
situation, vården, omsorgen och skolan, vikten av ett
återupprättat rättssamhälle samt betydelsen av en
fungerande infrastruktur. Vi anser att vården och omsorgen
är ett prioriterat område, därför bör kommuner och
landsting enligt vårt budgetalternativ tillföras
ytterligare 3 miljarder kronor under treårsperioden
jämfört med regeringens förslag. Målet för vår vård- och
omsorgspolitik är att ge trygghet och medmänsklig omsorg
åt alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller yrke.
Alla har samma rätt att leva ett värdigt liv. Ingen ska
behöva avstå från vård av ekonomiska skäl. Alltför stora
kostnadsökningar har skett för dem som är långvarigt sjuka
och svaga. Utvecklingen av nya läkemedel och de ökande
behoven generellt inom hälso- och sjukvården gör att man
måste våga överväga nya lösningar. Vi anser att en översyn
bör göras av hela systemet så att högkostnadsskyddet
verkligen inkluderar alla egna avgifter i vården och olika
hjälpmedel.
Vi oroas för att hälso- och sjukvårdslagens
portalparagraf, "god vård och hälsa på lika villkor"
håller på att förlora förankring i verkligheten. Samtidigt
är sjuka människor särskilt de svårt och de långvarigt
sjuka och de döende tillsammans med barnen, de svagaste
och mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Om deras behov
av bra vård inte blir tillgodosedda på ett värdigt sätt
kommer trovärdigheten för svensk hälso- och sjukvård att
skadas i grunden. Graden av civilisation hos ett samhälle
kan mätas genom hur det tar hand om sina svaga och sjuka.
Vi vill arbeta för ett samhälle som ligger i topp vad
gäller graden av civilisation. Vi vill därför fokusera
debatten om välfärd och hög standard till att handla om
god tillgång på vård och omsorg till alla medborgare
oberoende av var man bor, ålder, social status eller
ekonomiska förutsättningar.
Vi redovisar här kortfattat inriktningen på våra
anslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter där den
avviker från regeringens förslag.
Vi anser att sjuk- och tandvårdsförsäkringen på sikt bör
samordnas och att en utredning skyndsamt bör tillsättas
för att utreda de närmare förutsättningarna för detta.
Också frågan om kostnader för hjälpmedel bör tas med i
direktiven. Vi känner oro för att många avstår från
nödvändig tandvård på grund av de höga kostnaderna. I
avvaktan på utredningens arbete bör därför
tandvårdsförsäkringen tillföras ytterligare 100 miljoner
kronor per år under åren 2001-2003.
Vi anser att funktionshindrade skall kunna delta i
samhället på lika villkor och accepterar därför inga
nedskärningar på handikappområdet. Vi anser att det är
mycket tillfredsställande att riksdagen nu fattat beslut
om att den som erhållit rätt till personlig assistans kan
behålla denna också efter fyllda 65 år. Detta är ett krav
som vi kristdemokrater har drivit länge. Det återstår dock
att vidtaga förändringar vad gäller schablonersättningen
som slår mot de allra svagaste.
Vi anser att besparingar bör göras på Socialstyrelsens
och Forskningsrådets för arbetsliv och socialvetenskap
administration. Förvaltningsanslaget bör minskas med 5 %.
Vidare vill vi vad gäller folkhälsan anföra att vid allt
folkhälsoarbete är det viktigt att man utgår från en
helhetssyn på människan och hälsan som begrepp. I vid
bemärkelse handlar hälsa om ett fysiskt, psykiskt, socialt
och andligt tillstånd av välbefinnande. Arbete för en
förbättrad folkhälsa måste präglas av uthållighet.
Resultaten kan oftast inte avläsas förrän flera år
efteråt. Akuta insatser kan inte ersätta långsiktiga.
Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och
levnadsvanor har betydelse för hälsoutvecklingen. Även i
tider av försämrad samhällsekonomi måste folkhälsoarbetet
värnas eftersom det gynnar både folkhälsan och
samhällsekonomin på sikt. I dag kan vi avläsa 1990-talets
ekonomiska kris både i utslagna människor, långvariga
sjukskrivningar och fler långtidsinskrivna
socialbidragstagare. Den höga arbetslösheten drabbar redan
svaga grupper hårdast, vilket innebär ökad risk för
psykiska problem, högre vårdkonsumtion och
förtidspensionering. Arbetslöshet tenderar också att öka
alkohol- och drogkonsumtionen. Folkhälsoarbetet står inför
många utmaningar i framtiden. Vi avser att ytterligare
utveckla Kristdemokraternas syn vad gäller folkhälsan i
socialutskottets kommande folkhälsobetänkande.
3. Kenneth Johansson (c) anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades
om preliminär fördelning av statens utgifter på
utgiftsområdena för åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1,
rskr. 2000/01:36).
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning. Centerpartiet anser att
hälso- och sjukvården behöver fler alternativa
driftsformer. Fler kooperativa, ideella och privata
entreprenörer måste få möjlighet att sluta avtal med
kommuner och landsting för att öka mångfalden. Flera
alternativa driftsformer och vårdgivare kan innebära ökad
närhet för patienten och en decentraliserad vårdstruktur.
Det ger möjligheter att utveckla metoder som dels
förbättrar effektiviteten inom hälso- och sjukvården, dels
innebär att en förnyelse i arbetsformerna underlättas. Att
bejaka alternativa driftsformer är för mig lika självklart
som att vården och omsorgen skall ges efter behov och att
den skall vara solidariskt och rättvist finansierad via
skatter.
För att kunna tillföra hälso- och sjukvården
ytterligare resurser har Centerpartiet medverkat till en
omfördelning av resurser från försvaret som innebär att
vården och omsorgen kommer att tillföras ytterligare 8
miljarder kronor under 2002-2004. Utskottet har i
betänkande 2000/01:SoU5 behandlat regeringens förslag till
nationell handlingsplan för utvecklingen av hälso- och
sjukvården och majoriteten (s, c, fp och mp) har i
huvudsak ställt sig bakom förslaget till riktlinjer. De
områden som skall prioriteras är primärvården,
äldreomsorgen, psykiatrin samt mångfald.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.
Inom utgiftsområde 9 tillstyrker jag regeringens
förslag till förbättringar i tandvårdsförsäkringen
avseende extra stöd till äldre. Jag anser dock att
anslaget borde tillföras ytterligare 100 miljoner kronor
för att förbättra insatserna för ungdomar.
Jag anser att det behövs effektiviseringar och
kostnadsreduceringar i läkemedelsförmånen för att
förhindra att den försämras ytterligare. Centerpartiet
föreslår bättre ordinationsrutiner, noggrannare kontroll
av hur läkemedel förskrivs, utvecklade arbetsformer för
läkemedelskommittéerna, att slentrianmässig förskrivning
av högprissatta läkemedel undviks, att
sjukvårdshuvudmännen bör få möjlighet att förhandla om
läkemedelspriserna, att en låg receptavgift bör införas,
att fler läkemedel skall kunna säljas utan recept, att
reglerna för förskrivning av läkemedel utan subvention bör
förtydligas och förskrivning i mindre förpackningar göras.
Vidare anser jag att priskonkurrensen på läkemedel måste
öka och att apoteksmonopolet avvecklas.
Jag vill satsa på ett nationellt hälsonät för att
knyta samman alla vårdcentraler, äldreboenden, stora och
små sjukhus och privatkliniker och göra det möjligt för
alla som arbetar inom hälso- och sjukvården att
kommunicera med varandra för konsultation och utbildning.
Ett nationellt hälsonät förbättrar möjligheten till vård i
hemmen samtidigt som den internationella arenan blir en
kontinuerlig kontaktyta för professionen. För år 2001 bör
därför 50 miljoner kronor avsättas under ett nytt anslag
Hälsonät för initierande av projektet, utbildning och
organisation.
Situationen för psykiskt funktionshindrade behöver
förbättras. Regeringen har avsatt 30 miljoner kronor
mindre för personligt ombud än vad som var avsikten enligt
förra årets budgetförslag. Jag anser att resurserna behövs
för att stärka de psykiskt funktionshindrades ställning
och föreslår därför att anslaget tillförs ytterligare 30
miljoner kronor.
Bilstödet behöver förbättras, bl.a. behövs en översyn
av åldersgränserna. Ytterligare 50 miljoner kronor bör
därför tillföras anslaget. Vidare anser jag att
assistansersättning skall kunna utgå till den
funktionshindrade när denne vistas i barnomsorg, skola
eller annan daglig verksamhet då det föreligger särskilda
skäl för detta. Jag anser att det kan finnas skäl att
tydliggöra lagen ytterligare i detta avseende. Riksdagen
bör därför hos regeringen begära förslag om lagändring så
att barns rätt till personlig assistans i daglig
verksamhet garanteras. Vidare bör utredas
förutsättningarna för att utvidga assistansreformen till
att gälla personer med psykiska funktionshinder.
Rätt insatta och utprovade hjälpmedel har stor
betydelse för många äldres välbefinnande. Hjälpmedel för
rehabilitering och trygghet måste säkras för att mer av
sjukvården skall kunna ske i hemmet. Centerpartiet har i
sitt budgetalternativ avsatt 500 miljoner kronor till ett
nytt anslag för att införa en vård och hjälpmedelsgaranti
så att väntetiderna kan kortas.
Jag vill införa ett system med hemservicecheckar för
pensionärshushåll. Förslaget bygger på att det skall
omfatta alla pensionärshushåll, förtids- och
folkpensionärer, och skall omfatta alla normalt
förekommande tjänster i hemmet. Den behovsprövade
hemtjänsten skall dock inte ingå. För detta vill jag
avsätta 250 miljoner kronor under ett nytt anslag för år
2001.
Statens institutionsstyrelse bör tillföras ytterligare
10 miljoner kronor för särskilda utvecklingsprojekt.
Slutligen anser jag att det går att göra besparingar
inom administrationen vid Socialstyrelsen,
Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen på sammanlagt
47,8 miljoner kronor.
4. Kerstin Heinemann (fp) anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående
av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister
att fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning
av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades
om preliminär fördelning av statens utgifter på
utgiftsområdena för åren 2002 och 2003 (bet. 2000/01:FiU1,
rskr. 2000/01:36).
Folkpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat
en annan inriktning. Partiet anser att sjukvården är en
omistlig del av den generella välfärdspolitiken. Det är
viktigt att även fortsättningsvis slå vakt om sjukvårdens
offentliga skattefinansiering samt att vård och omsorg
skall ges efter behov och inte efter betalningsförmåga.
Folkpartiet anser att en nationell vårdgaranti omfattande
alla diagnoser och behandlingar skall införas. Patienten
skall om han eller hon inte kan påräkna behandling inom
tre månader ha rätt att söka annan vårdgivare, privat
eller offentlig, på hemlandstingets bekostnad. För att
lösa primärvårdens problem krävs det fler privata
vårdgivare. En återinförd etableringsfrihet för privata
allmänläkare ökar valfriheten.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken deltar jag inte i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 9.
Jag anser att handikappreformen skall återställas till
sin ursprungliga utformning och anslaget för statlig
assistansersättning tillföras ytterligare 2,5 miljarder
kronor. Det ekonomiska ansvaret för de 20 första timmarna
av assistansersättningen bör återföras till staten. Jag
anser att rätten till personlig assistans i förskola/skola
skall återställas. Personlig assistans bör användas mer i
arbetsliv och studieverksamhet. Assistentens insatser i
skolarbete och inom förskoleverksamheten skall utvecklas
så att den enskilde känner trygghet i att allt runt hans
eller hennes person fungerar så bra att alla övriga
krafter kan användas till att satsa på skolarbete eller i
leken.
Det är dags att vidga perspektivet på
handikappfrågorna och peka på att det för den enskilde
funktionshindrade i lika hög grad är en frihetsfråga som
en rättvisefråga. Att som rullstolsburen kunna färdas med
allmänna kommunikationer, att som hörselskadad kunna
lyssna till föredrag och föreläsningar, att som
rörelsehindrad kunna ta sig till och från, samt in och ut
ur offentliga lokaler på egen hand skulle markant vidga
friheten för den enskilde. Den funktionshindrades
rättigheter handlar om att öka möjligheten för den
enskilde att kunna leva ett självständigt liv.
Tillgänglighet, självständighet och värdighet är för mig
tre nyckelord i det fortsatta arbetet för att undanröja
handikapp för funktionshindrade. Folkpartiet föreslår en
engångssatsning på 5 miljarder kronor under fem år för att
kunna genomföra en tillgänglighetsreform. Jag anser att
ansvaret för att öka tillgängligheten i första hand ligger
på kommuner och andra lokala aktörer som till exempel
privata fastighetsägare. Ansvars- och
finansieringsprincipen ligger fast, men mot bakgrund av
bl.a. den ekonomiska situationen i landets kommuner kommer
en statlig medverkan, åtminstone initialt, i
finansieringen av en tillgänglighetsreform att vara
nödvändig för att utvecklingen verkligen skall ta fart.
Statens stöd skall bestå i stimulansbidrag till bl.a.
kommuner, fastighetsägare och kollektivföretag i
kombination med riktlinjer från statsmakterna. Plan- och
bygglagen måste kompletteras med riktlinjer som tvingar
fram rimliga anpassningsåtgärder för funktionshindrade.
Jag anser att det går att sänka läkemedelskostnaderna
utan att patienterna drabbas. Det måste till en noggrann
uppföljning av läkemedelsförskrivningen.
Läkemedelskommittéerna är de organ som bäst är lämpade för
att genomföra en sådan uppföljning. Det är de som kan göra
analyser av vilka kostnader som står för ökningen. Jag
anser att receptförskrivningsregistret omgående måste
omsättas i praktiken. Läkemedelskommittéerna kan bl.a.
tillsammans med läkaren gå igenom förskrivningsmönster och
därmed underlätta en adekvat förskrivning. Läkaren bör
utnyttja möjligheten att förskriva vissa dyrare läkemedel
utan rabatt när syftet i första hand inte är medicinskt
utan att skapa bättre livsbetingelser. Jag anser att det
behövs en nationell handlingsplan för att åstadkomma en
optimal läkemedelsanvändning. För att åstadkomma detta
behövs: förbättrad utbildning för läkare, sjuksköterskor
och annan hälso- och sjukvårdspersonal om hur läkemedel
bäst kan användas, möjlighet för läkarna att följa sina
egna läkemedelsförskrivningar och kostnaderna för dem,
intensifiering av läkemedelskommittéernas arbete med
rekommendationer och fortbildning av personalen om
läkemedel, regelmässig gratis förskrivning av
provförpackningar till patienter som skall stå länge på
ett läkemedel, krav på användning av billigaste
synonympreparat, krav på att Läkemedelsverkets,
Socialstyrelsens och Statens beredning för medicinsk
utvärderings (SBU) rekommendationer om
läkemedelsbehandling följs, tid för apotekspersonalen att
informera kunderna om läkemedlens rätta användning. Utöver
detta behövs ett system för prissättning av läkemedel samt
att man åter aktualiserar frågan huruvida
läkemedelsanvändare på frivillig väg skall kunna få egna
datakort där deras läkemedelsordinationer förs in.
Slutligen anser jag att kvinnojourernas verksamhet bör
stödjas. Folkpartiet har avsatt 4 miljoner kronor för
detta i sitt budgetalternativ.
5. Lagstadgad rätt till valfrihet rörande tandvård
Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Conny Öhman (s),
Lars U Granberg (s), Elisebeth Markström (s) och Rolf
Olsson (v) anför:
En utvärdering pågår av det reformerade tandvårdsstödet.
Vi anser att det i och för sig vore bäst att avvakta
utredningens förslag, men motsätter oss inte ett
tillkännagivande avseende en lagstadgad rätt till
valfrihet rörande barn- och ungdomstandvården. Vi
förutsätter att denna fråga kommer att behandlas inom
ramen för den aktuella utredningen.
6. Folkhälsoinstitutets roll
Ingrid Burman och Rolf Olsson (båda v) anför:
Vi anser att det är klarlagt att ojämlika levnadsvillkor
påverkar hälsotillstånd hos hela befolkningen. Att
tydliggöra och verka för att bryta ned dessa skillnader
måste utgöra en prioriterad del av det samlade
folkhälsoarbetet. Enligt vår uppfattning bör
Folkhälsoinstitutet ha en ledande och samordnande funktion
i arbetet med att bryta den klassrelaterade ohälsan i
befolkningen. I Folkhälsoinstitutets instruktioner och mål
framgår inte detta tydligt. En utredning om
folkhälsoinstitutets framtida uppgifter och organisation
har varit ute på remiss och vi avvaktar den fortsatta
bedredningen av utredningens förslag. Vi avser att
återkomma till frågan i det fall våra synpunkter inte
beaktas.
7. Folkhälsoinstitutets homosexuppdrag
Ingrid Burman (v), Rolf Olsson (v), Kerstin Heinemann (fp)
och Lotta Nilsson-Hedström (mp) anför:
I en utredning kring Folkhälsoinstitutets verksamhet
föreslås att uppdraget om homosexuellas situation skall
föras över till Ombudsmannen mot sexuell diskriminering,
HomO. Enligt vår mening bör en överflyttning av uppdragen
föregås av en mer seriös konsekvensanalys samt en mer
ingående utvärdering av verksamheterna än den som nu
gjorts. Vi anser därför att det s.k. homosexuppdraget
tills vidare bör finnas kvar på Folkhälsoinstitutet och
att också frågor kring transpersoners situation i
fortsättningen bör ingå i uppdraget. Utredningen om
Folkhälsoinstitutets verksamhet har varit ute på remiss
och vi avvaktar den fortsatta beredningen. Vi avser att
återkomma till frågan i det fall våra synpunkter inte
beaktas.
8. Folkhälsoinstitutet och Alkoholinspektionen
Chatrine Pålsson och Lars Gustafsson (båda kd) anför:
Vi anser att Folkhälsoinstitutet enbart skall koncentrera
sig på centrala nationella funktioner som informations-
och kunskapscentrum med uppgift att bistå regionala och
lokala aktörer. Kompetensen på olika plan skulle kunna
utnyttjas bättre genom att låta Folkhälsoinstitutet
fungera som en nationell koordinator. Vi ställer oss också
tveksamma till att Alkoholinspektionen helt avvecklas. Vi
tror att en enhet för alkohol och droger bör inrättas med
avgränsade uppgifter för att på ett effektivt sätt
motverka en utveckling som blir alltmer problematisk.
Detta kan ske i nära samverkan med Folkhälsoinstitutet.
Liknande tankar har framförts i Statskontorets rapport
(1998:22) "Samordning mot droger". Vi avser att återkomma
i den sista frågan när utskottet behandlar regeringens
proposition Nationell handlingsplan för att förebygga
alkoholskador (prop. 2000/01:20).
Av utskottet framlagt lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs att 9 b § lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade i lydelse enligt
SFS 1996:534 skall betecknas 9 c §.
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001
inom utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp Regeringens
förslag
-------------------------------------------------------------------------------
13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. (ram) 2 242 000 +200 000
-------------------------------------------------------------------------------
13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen (ram) 16 137 000 -1 700 000
-------------------------------------------------------------------------------
13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård (ram) 962 087
-------------------------------------------------------------------------------
13:4 Statens beredning för (ram) 36 165
utvärdering av medicinsk metodik
-------------------------------------------------------------------------------
13:5 Hälso- och sjukvårdens (ram) 23 407
ansvarsnämnd
-------------------------------------------------------------------------------
13:6 Ersättning till steriliserade i (ram) 78 000
vissa fall
-------------------------------------------------------------------------------
13:7 Socialstyrelsen (ram) 476 577 -104 500
-------------------------------------------------------------------------------
13:8 Medicinalstyrelsen (ram) +104 500
-------------------------------------------------------------------------------
13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin (ram) +240 000
-------------------------------------------------------------------------------
13:10 Hälsonät (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
14:1 Insatser mot aids (ram) 65 622 +76 000
-------------------------------------------------------------------------------
14:2 Bidrag till WHO (ram) 8 000
-------------------------------------------------------------------------------
14:3 Bidrag till Nordiska (ram) 16 896
hälsovårdshögskolan
-------------------------------------------------------------------------------
14:4 Folkhälsoinstitutet (ram) 120 275 -24 000
-------------------------------------------------------------------------------
14:5 Smittskyddsinstitutet (ram) 152 869
-------------------------------------------------------------------------------
14:6 Institutet för psykosocial (ram) 13 249
medicin
-------------------------------------------------------------------------------
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder (ram) 53 554 -10 000
-------------------------------------------------------------------------------
14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska (ram) 77 500 +10 000
åtgärder
-------------------------------------------------------------------------------
14:9 Alkoholinspektionen (ram) 7 650 -7 650
-------------------------------------------------------------------------------
14:10 Alkoholsortimentsnämnden (ram) 401 -401
-------------------------------------------------------------------------------
14:11 Stimulansbidrag till lokalt (ram) +29 000
folkhälsoarbete
-------------------------------------------------------------------------------
15:1 Barnombudsmannen (ram) 8 565
-------------------------------------------------------------------------------
15:2 Statens nämnd för (ram) 6 980
internationella adoptionsfrågor
-------------------------------------------------------------------------------
16:1 Personligt ombud (ram) 60 000
-------------------------------------------------------------------------------
16:2 Vissa statsbidrag inom (res.) 277 000
handikappområdet
-------------------------------------------------------------------------------
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst (ram) 172 470
m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
16:4 Bidrag till viss verksamhet (obet.) 79 394 +2 000
för personer med funktionshinder
-------------------------------------------------------------------------------
16:5 Bidrag till (obet.) 157 248 +1 000
handikapporganisationer
-------------------------------------------------------------------------------
16:6 Alternativ telefoni (ram) 21 476 -21 476
-------------------------------------------------------------------------------
16:7 Bilstöd till handikappade (ram) 227 000 -227 000
-------------------------------------------------------------------------------
16:8 Kostnader för statlig (ram) 6 640 000 +1 250 000
assistansersättning
-------------------------------------------------------------------------------
16:9 Statens institut för särskilt (ram) 20 781
utbildningsstöd
-------------------------------------------------------------------------------
16:10 Handikappombudsmannen (ram) 15 247 -15 247
-------------------------------------------------------------------------------
16:11 Bostadsstöd till (ram) +100 000
funktionshindrade
-------------------------------------------------------------------------------
16:12 Hjälpmedelsgaranti (ram) +248 476
-------------------------------------------------------------------------------
16:13 Vårdgaranti och (ram)
hjälpmedelsgaranti
-------------------------------------------------------------------------------
16:14 Tillgänglighetsreform (ram)
000
-------------------------------------------------------------------------------
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder (ram) 251 946
inom äldrepolitiken
-------------------------------------------------------------------------------
17:2 Hemservicecheckar (ram)
-------------------------------------------------------------------------------
18:1 Bidrag till utveckling av (ram) 88 378
socialt arbete m.m.
-------------------------------------------------------------------------------
18:2 Statens institutionsstyrelse (ram) 604 233 -50 000
-------------------------------------------------------------------------------
18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder (res.) 10 000
för hemlösa
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för (ram) 24 212
arbetsliv och socialvetenskap:
Förvaltning
-------------------------------------------------------------------------------
26:2 Forskningrådet för arbetsliv (ram) 237 443 -1
och socialvetenskap: Forskning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 29 373 625 +100 702
000
-------------------------------------------------------------------------------
Utskottets förslag till
medelsanvisning på anslag inom
utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna redovisar
sina ställningstaganden i särskilda yttranden som
fogats till betänkandet.