En särskild utredare har haft i uppdrag (dir.
1997:36) att se över både förfarandereglerna och de
materiella reglerna för fastighetstaxering och att
undersöka om de nuvarande reglerna leder fram till
att taxeringsvärdena återspeglar marknadsvärdena.
Utredningen, den s.k.
Fastighetstaxeringsutredningen, lämnade i februari
2000 betänkandet Fastighetstaxering - precision,
påverkansmöjligheter, individuella bedömningar (SOU
2000:10).
I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1,
volym 1, s. 218) aviserades att vissa av
Fastighetstaxeringsutredningens förslag borde tas
upp redan inför 2003 års allmänna fastighetstaxering
av småhus. Regeringen har nu återkommit till dessa
frågor i den proposition som utskottet behandlar i
det följande. Några andra frågor som
Fastighetstaxeringsutredningen har behandlat har
regeringen inte tagit upp i detta sammanhang,
däribland det s.k. omräkningsförfarandet och
industritaxeringen.
I detta lagstiftningsärende har regeringen även
föreslagit en ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) till följd av att en ny ordning för
fördelning av bidrag till korttidsstudier kommer att
gälla när ett nytt studiestödssystem träder i kraft
den 1 juli 2001. Andra följdändringar på
skatteområdet till det nya studiestödssystemet har
behandlats i skatteutskottets betänkande
2000/01:SkU24.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut och de
motioner som har väckts i ärendet framgår av bilaga
1 till betänkandet. De lagändringar som regeringen
föreslår redovisas i bilaga 2.
Utskottet föreslår i detta
sammanhang även vissa redaktionella
justeringar i lagarna om
tobaksskatt, alkoholskatt och skatt
på energi. Utskottets lagförslag
framgår av bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposition 2000/01:121 Vissa frågor inför den
allmänna fastighetstaxeringen år 2003, m.m. föreslås
vissa ändringar i bestämmelserna om
fastighetstaxering av småhus.
Inledningsvis föreslås en bestämmelse som innebär
att om det inom ett värdeområde inte har sålts några
fastigheter eller har sålts för få fastigheter för
att värdenivån med säkerhet skall kunna bestämmas
får ledning hämtas från försäljningar av fastigheter
inom andra värdeområden, där förutsättningarna för
prisbildningen kan antas vara likartade. Vidare
föreslås att det även för kulturhistoriskt
värdefulla byggnader m.m. skall bestämmas delvärden
för byggnad och mark.
När det gäller värdefaktorn standard föreslås att
indelningen i huvudområdena exteriör,
energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör
samt möjligheterna att jämka standardpoängen
lagregleras.
Värdefaktorn speciell belägenhet föreslås få
beteckningen närhet till strand. Klassindelningen
föreslås bli lagreglerad. Enligt förslaget skall det
finnas minst tre och högst sju klasser. En klass
skall utgöra strand, en eller flera klasser
strandnära och en klass inte strand eller
strandnära.
När det gäller värdefaktorn fastighetsrättsliga
förhållanden föreslås att det för värderingsenheter
inom grupphusområden endast skall finnas två
klasser, nämligen en klass för småhus på
självständiga fastigheter och en klass för övriga
småhus.
För justering för säregna förhållanden föreslås
dels att det införs en procentuell gräns, dels att
den nuvarande beloppsgränsen sänks från 50 000 kr
till 25 000 kr. Förslaget innebär att justering för
säregna förhållanden skall kunna göras när
värdeinverkan uppgår till tre procent av
taxeringsenhetens sammanslagna riktvärde, dock minst
25 000 kr.
Vidare föreslås vissa ändringar när det gäller
indelningen i specialbyggnader. Bland annat föreslås
att reningsanläggningarna endast skall omfatta
anläggningar vars syfte är att ta hand om avfall.
När det gäller de byggnader som används för
arbetsvård föreslås att de inte längre skall indelas
som vårdbyggnader. De nya bestämmelserna föreslås
träda i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första
gången vid 2003 års fastighetstaxering.
Slutligen föreslås en justering av
mervärdesskattelagens (1994:200) regler om undantag
från beskattning för utbildningstjänster. Ändringen
föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2000/01:121
Vissa frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen
år 2003, m.m. och de motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Propositionen gäller
fastighetstaxeringen av småhus. Utskottet
tillstyrker - med en mindre justering av
ikraftträdandetidpunkten - regeringens förslag och
avstyrker motionerna. Till den del motionerna tar
upp frågor som gäller uttaget av fastighetsskatt
hänvisar utskottet till att frågor om
fastighetsskattens utformning bereds i
Finansdepartementet. Ett kommande förslag är avsett
att begränsa fastighetsskatten för hushåll med
normala inkomster med verkan redan från och med den
1 januari 2001.
Utskottet tillstyrker även ett i propositionen
framlagt förslag om justering i mervärdesskattelagen
med anledning av att en ny ordning för fördelning av
bidrag till korttidsstudier träder i kraft den 1
juli 2001.
I betänkandet föreslår utskottet också vissa
justeringar i lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt
och skatt på energi.
Vid betänkandet fogas sju reservationer (m, kd och
c).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 2000/01:121
att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt,
3. lag om ändring i lagen
(1991:1406) om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200).
Följdmotioner
2000/01:Sk33 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:121.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten
och fastighetstaxeringen.
2000/01:Sk34 av Carl-Erik Skårman (m):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition
2000/01:121 Vissa frågor inför den allmänna
fastighetstaxeringen år 2003, m.m.
2. Riksdagen beslutar att upphäva
fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
2000/01:Sk35 av Staffan Werme och Yvonne Ångström
(fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förslag till lag om ändring
i lagen (1999:1406) om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200).
2000/01:Sk36 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening den principiella kritik mot
fastighetsskattesystemet som anförs i motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om en alternativ
lösning på fastighetsskatteproblematiken.
2000/01:Sk37 av Rolf Kenneryd m.fl. (c):
1. Riksdagen avslår proposition 2000/01:121 Vissa
frågor inför den allmänna fastighetstaxeringen år
2003, m.m.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förändrad fastighetstaxering i enligt
med vad i motionen anförs.
3. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförs om reduktion av antalet värdeområden (vid
avslag på yrk. 1-2).
4. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförs om att skilja på taxeringen av fastigheter
för fastboende och fritidsboende (vid avslag på
yrk. 1-2).
5. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförs om att marknadsvärde skall beräknas med
hänsyn till medianvärdet av det referensförvärv
som ligger i de mittre kvartilerna inom ett
värdeområde (vid avslag på yrk. 1-2).
6. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförs om införande av förtroendevalda lokala
fastighetstaxeringsnämnder (vid avslag på yrk.
1-2).
7. Riksdagen beslutar i enlighet med vad i
motionen anförs om att treglasfönster, isolerglas
och/eller värmepump inte skall medföra ökade
standardpoäng (vid avslag på yrk. 1-2).
Utskottets överväganden
Beskattning av fastigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändringar i
bestämmelserna om fastighetstaxering inför
2003 års allmänna fastighetstaxering av
småhus och avslår de motioner som har väckts
i ärendet. Utskottet förordar dock att
ikraftträdandet av de nya reglerna flyttas
fram till den 1 augusti 2001. När det gäller
frågor om fastighetsskatt m.m. som har tagits
upp i motionerna hänvisar utskottet till att
regeringen bereder frågor om
fastighetsbeskattningens allmänna utformning
och att riksdagen senare kommer att behandla
ett lagförslag om begränsning av
fastighetsskatteuttaget för hushåll med
normala inkomster med verkan redan från och
med den 1 januari 2001.
Propositionen
I propositionen föreslås ändringar i
fastighetstaxeringslagen inför 2003 års taxering av
småhus.
För att värdenivån skall kunna fastställas i
områden med få försäljningar föreslås en lagregel
som innebär att ledning skall få hämtas från
försäljningar av fastigheter inom andra värdeområden
där förutsättningarna för prisbildningen kan antas
vara likartade. Enligt propositionen bör en
jämförelse mellan samtliga värdeområden inom ett län
samt över länsgränserna regelmässigt ske för att
undvika omotiverade värdenivåskillnader mellan
relativt likartade värdeområden eller vid
länsgränser om likartade förhållanden råder på båda
sidor om gränsen.
Standardbedömningen av kök har enligt
Fastighetstaxeringsutredningen inte fungerat bra,
och utredningen har därför arbetat med en annan
värderingsmodell. Denna bör enligt propositionen
vidareutvecklas inför den kommande allmänna
fastighetstaxeringen av småhus. Enligt propositionen
kan tillämpningen av bedömningen av småhusets
standard även förbättras om möjligheterna till
jämkning används i betydligt ökad utsträckning. För
att markera detta föreslås i propositionen att
betämmelser om jämkning tas in i
fastighetstaxeringslagen. Även indelningen i
huvudområdena exteriör, energihushållning, kök,
sanitet och övrig interiör föreslås bli lagreglerad.
För att komma till rätta med tröskeleffekter vid
tomtmarkens klassindelning i strand och strandnära
föreslås i propositionen en ny indelning som skall
omfatta minst tre och högst sju klasser: en klass
för strand, en eller flera klasser för strandnära,
en klass för inte strand eller strandnära.
Problem med rättvisande prisjämförelser vid
värdering av småhus som ägs av
bostadsrättsföreningar har föranlett ett förslag om
att värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden
ändras så att grupphusområden indelas i endast två
klasser, nämligen en klass för småhus på
självständiga fastigheter och en klass för övriga
småhus. Den klass som i dag finns för
värderingsenheter som kan bilda självständiga
fastigheter slopas.
Andra förändringar är bl.a. en ny regel för
justering för säregna förhållanden, att delvärden
för byggnad och mark skall fastställas även för
kulturbyggnader och ändringar i fråga om indelningen
i specialbyggnader.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Motionerna
I motionerna Sk33 yrkande 1 i denna del av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m) och Sk34 yrkande 1 i denna
del av Carl-Erik Skårman (m) yrkas att riksdagen
skall avslå regeringens förslag till ändringar inför
fastighetstaxeringen 2003. Skatterna på boendet bör
enligt motionerna sänkas, och fastighetsskatten bör,
i avvaktan på att en avveckling av denna skatt kan
ske, baseras på 1997 års taxeringsvärden. Enligt
motionerna minskar därmed behovet av ett komplicerat
taxeringsförfarande med ständiga krav på
detaljändringar. I yrkande 2 i de båda motionerna
begärs att riksdagen tar ställning till avvecklad
fastighetsskatt, m.m. Enligt motion Sk33 bör det
också göras en genomgång av de
verkställighetsföreskrifter som styr
fastighetstaxeringen för att klargöra om dessa är
grundlagsenliga.
I motion Sk36 av Mats Odell m.fl. (kd) anförs att
konstruktionen med löpande fastighetsbeskattning som
en del av kapitalinkomstbeskattningen är
principiellt felaktig och ger upphov till olika
problem som i förlängningen kan utgöra ett hot mot
äganderätten. Ett grundproblem är att skattens nivå
bestäms av marknadsvärdet och inte av ökade faktiska
inkomster. Enligt motionen bör fastighetsskatten
avvecklas successivt. I stället bör kommunerna ges
en möjlighet att ta ut en avgift i relation till
service kopplad till fastigheten och inte på basis
av marknadsvärde. Statens intäktsbortfall kan enligt
motionen delvis kompenseras genom en nivåjustering i
det generella statsbidraget till primärkommunerna i
enlighet med finansieringsprincipen. I motionen
yrkas att riksdagen skall ställa sig bakom den
principiella kritik mot fastighetsskattesystemet som
anförs i motionen och den alternativa lösning på
fastighetsskatteproblematiken som föreslås i
motionen (yrkandena 1 och 2).
Enligt motion Sk37 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) ger
inte dagens system för fastighetstaxering rättvisa
och rimliga taxeringar. Motionärerna anser att
regeringens förslag inte löser detta grundläggande
problem. De yrkar att propositionen skall avslås
(yrkande 1 i denna del) och att riksdagen skall ta
ställning för flera olika ändringar i
fastighetstaxeringsförfarandet (yrkas 2-7). För att
uppnå ett minsta antal om 50 referensförvärv inom
varje värdeområde förordar motionärerna att antalet
värdeområden skall minskas från nuvarande ca 7 500
till ca 2 000. Den situation med ständigt stigande
fastighetspriser som råder i attraktiva områden
längs kusten bör enligt motionen avhjälpas genom att
fastigheter för fastboende och fritidsboende skiljs
åt vid fastighetstaxeringen. För att motverka att
genomsnittliga marknadsvärden som läggs till grund
för taxeringsvärdena inte skall bli för höga
föreslår motionärerna också att marknadsvärdet skall
beräknas med hänsyn till medianvärdet av det
referensförvärv som ligger i de mittre kvartilerna
inom ett värdeområde. De förordar också att det
skall finnas en lokal förtroendevald taxeringsnämnd
för varje värdeområde eller del därav och att
treglasfönster, isolerglas och värmepumpar inte
skall medföra ökade standardpoäng vid
fastighetstaxeringen.
Utskottets ställningstagande
Målsättningen med fastighetstaxeringen är att varje
skattepliktig taxeringsenhet skall ges ett s.k.
basvärde som skall motsvara 75 % av
taxeringsenhetens marknadsvärde. För att undersöka
om denna målsättning uppnås med dagens regler har
Fastighetstaxeringsutredningen genomfört en
omfattande statistisk undersökning och lämnat
förslag på förbättringar. De förslag som finns i
propositionen gäller vissa förbättringar i
regelsystemet som enligt utskottets mening nu bör
föras in i fastighetstaxeringslagen inför den
kommande allmänna fastighetstaxeringen av småhus.
Utskottet ställer sig tveksamt till om förslaget i
motion Sk37 om att minska antalet värdeområden
skulle kunna medföra en bättre precision vid
bestämmande av riktvärden.
Fastighetstaxeringsutredningen kom fram till att den
bästa utgångspunkten vid indelningen i värdeområden
torde vara att skapa homogena områden i den meningen
att områden med likartad prisbildning och med
likartad bebyggelse skall bilda egna områden. Att i
lagstiftningen ange att ett visst antal köp skall
vara hänförliga till värdeområdet garanterar enligt
utredningen inte en ökad träffsäkerhet för att nå
rätt basvärde för den enskilda fastigheten.
Utskottet anser att motionärernas förslag om att
riksdagen skall besluta att det skall finnas ca
2 000 värdeområden inte bör genomföras.
Förslaget i samma motion att vid
fastighetstaxeringen skilja mellan fastigheter för
fastboende och fritidsboende är enligt utskottets
mening inte förenligt med principen om att
taxeringsvärdet skall återspegla den enskilda
fastighetens marknadsvärde. De problem som uppkommer
för vissa hushåll med högt taxerade fastigheter bör
i stället lösas genom en sådan begränsning i uttaget
av fastighetsskatt som regeringen för närvarande
bereder och som utskottet strax återkommer till.
Motionärerna har inte visat att den ändring som de
vill genomföra i fråga om de referensförvärv som
skall läggas till grund för beräkning av
marknadsvärde skulle ge ett mer rättvisande resultat
än det urval som görs enligt dagens regler.
Utskottet anser följaktligen att inte heller dessa
förslag bör genomföras.
I motion Sk37 förordas även att det skall inrättas
lokala nämnder för fastighetstaxeringen.
Fastighetstaxeringsutredningen (SOU 2000:10, s. 428)
har anfört administrativa skäl och kostnadsskäl mot
att inrätta sådana särskilda
fastighetstaxeringsnämnder, men har samtidigt
betonat vikten av att de politiskt valda ledamöterna
i skattenämnderna när fastighetstaxeringsärenden
avgörs så långt det är möjligt har lokalkännedom.
Utskottet konstaterar emellertid att regeringen inte
har berett denna fråga färdigt och anser att
beredningen bör avvaktas.
I fråga om miljöinvesteringar framgår det av
propositionen att Fastighetsbeskattningskommittén
(SOU 2000:34, s. 269 f.) har föreslagit att en
ökning av en fastighets taxeringsvärde, som
sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar,
inte skall tillåtas påverka underlaget för
fastighetsskatten under de första tio åren efter det
att investeringarna gjorts. Även denna fråga bereds
för närvarande i Finansdepartementet. Utskottet
anser att resultatet av den pågående beredningen bör
avvaktas även i denna fråga och att riksdagen därför
bör avslå förslaget i motion Sk37 om att
standardpoängen inte skall påverkas av sådana
investeringar.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet de
förslag till ändringar inför 2003 års allmänna
fastighetstaxering av småhus som föreslås i
propositionen och avstyrker motionerna Sk33 yrkande
1 i denna del, Sk34 yrkande 1 i denna del, Sk37
yrkande 1 i denna del och de ändringar som föreslås
i motion Sk37 yrkandena 2-7. Med anledning av vad
som anförts i motion Sk33 om
tillämpningsföreskrifter vid fastighetstaxeringen
vill utskottet framhålla att Lagrådet haft
synpunkter på utformningen av lagförslaget i detta
hänseende, och att regeringen har ändrat lagtexten i
enlighet med vad Lagrådet har föreslagit. Det är
heller inte fråga om att genom detta
lagstiftningsärende utvidga området för
verkställighetsföreskrifter. Snarare innebär de nu
aktuella ändringarna att detaljregleringen på
lagnivå blir större.
Med hänsyn till den korta tid som skulle komma att
återstå mellan tidpunkten för utfärdandet av
lagändringarna och ett ikraftträdande den 1 juli
2001, vill utskottet föreslå riksdagen att flytta
fram ikraftträdandet till den 1 augusti 2001.
Även om den proposition som behandlas i detta
ärende gäller värderingstekniska frågor riktas
intresset i sammanhanget även mot fastighetsskatten
med hänsyn till det nära samband som finns mellan
denna skatt och taxeringsvärdena. Uttaget av
fastighetsskatt har de senaste åren begränsats genom
sänkta skattesatser och genom att taxeringsvärdena
för småhus och bostadshyreshus har varit frysta
genom årliga beslut sedan 1997, dvs. någon årlig
omräkning av taxeringsvärdena har inte genomförts.
Frysningen har delvis skett i avvaktan på
Fastighetstaxeringsutredningens och
Fastighetsbeskattningskommitténs arbete. Den
upphörde vid årsskiftet 2000/2001. Eftersom priserna
på bostäder har ökat kraftigt på många håll påverkar
detta taxeringsvärdena. För att minska effekterna av
de höga taxeringsvärdena beslutade riksdagen i
samband med budgetbesluten för 2001 att sänka
fastighetskatten på småhus från 1,5 till 1,2 % och
skatten på hyreshus till 0,7 %. Samtidigt höjdes
fribeloppet vid förmögenhetsbeskattningen. De sänkta
skattesatserna gör att statens inkomster av
fastighetsskatten år 2001 ligger kvar på samma nivå
som år 2000. För många leder ändringarna till lägre
fastighetsskatt, men för ägare av småhus i
storstadsområdena och andra attraktiva områden blir
fastighetsskatten i många fall högre.
De beslut som riksdagen fattade i höstas är inte
tillräckliga för att komma till rätta med det
problem som skulle uppkomma för vissa hushåll om
kraftigt höjda taxeringsvärden skulle tillåtas slå
igenom fullt ut på uttaget av fastighetsskatt. Detta
även om man beaktar de skattelättnader för låg- och
medelinkomsttagare som följer av den
inkomstskattereform som riksdagen har beslutat om.
Regeringen bereder därför för närvarande ett förslag
om begränsningar i fastighetsskatteuttaget för
hushåll med normal inkomst och förmögenhet.
Förslaget bereds med utgångspunkt från att berörda
hushåll inte skall betala mer än 5 % av inkomsten i
fastighetsskatt för sin permanentbostad. Den
lagstiftning som behövs för att uppnå detta kommer
att utformas så att begränsningen i
fastighetsskatteuttaget får effekt redan från och
med den 1 januari 2001.
Frågor om den löpande fastighetsbeskattningens
allmänna utformning, främst fastighetsskatten, har
utretts av Fastighetsbeskattningskommittén.
Kommittén har lagt fram sitt slutbetänkande
Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU
2000:34). Betänkandet bereds nu i
Finansdepartementet. I avvaktan på resultatet av den
pågående beredningen finns det enligt utskottets
mening inte anledning för riksdagen att nu gå
närmare in på frågor om fastighetsbeskattningens
allmänna utformning. Därtill kommer att riksdagen
vid behandlingen av vårpropositionen (prop.
2000/01:100, bet. 2000/01:FiU15) kommer att ta
ställning till partiernas olika förslag till
omläggningar i systemet för beskattning av
fastigheter. Utskottet avstyrker därmed även
motionerna Sk33 yrkande 2, Sk34 yrkande 2 och Sk36
yrkandena 1 och 2.
Mervärdesskatt vid
korttidsutbildning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till
ändring av mervärdes-skattelagens regler om
undantag från beskattning för utbild-
ningstjänster.
Bakgrund
I 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen finns ett undantag
från skatteplikt för omsättning av tjänster som
utgör utbildning som enligt studiestödslagen
(1973:349) berättigar eleven till studiestöd. Den 1
juli 2001 träder en ny studiestödslag (1999:1395) i
kraft. Riksdagen beslutade om denna hösten 1999
(prop. 1999/2000:10, bet. 1999/2000:UbU7, rskr.
1999/2000:96).
Det nya studiestödssystemet innebär bl.a. att
korttidsstudiestöd och internatbidrag inte längre
regleras i studiestödslagen. Medel för bidrag till
korttidsstudier skall fr.o.m. den 1 juli 2001 i
stället anvisas dels till Statens institut för
särskilt utbildningsstöd (Sisus), dels som
statsbidrag till Landsorganisationen i Sverige (LO)
och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). LO,
TCO och Sisus skall därefter ansvara för
fördelningen av bidraget till de studerande. I
proposition 2000/01:107 Bidrag vid korttidsstudier
och vissa andra studiestödsfrågor har regeringen
föreslagit de lagändringar som behövs för att införa
den nya ordningen, bl.a. att den som tar emot bidrag
för korttidsstudier inte skall ta upp detta till
beskattning som inkomst av tjänst. Riksdagen har den
18 maj i år godtagit den nya ordningen för
fördelning av bidragen (bet. 2000/01:UbU18, rskr.
2000/01:228).
Propositionen
I propositionen föreslås att undantaget från
skatteplikt i mervärdesskattelagen, som i nu
aktuellt avseende endast omfattar utbildning som
berättigar till stöd enligt studiestödslagen,
kompletteras så att det skall omfatta utbildning som
berättigar till sådant bidrag till korttidsstudier
som får fördelas av LO, TCO och Sisus. Avsikten är
att det nya bidraget skall kunna lämnas för i
princip samma utbildningar som idag berättigar till
studiestöd (se prop. 1999/2000:10 s. 130). Någon
utvidgning av det skattefria området är således inte
avsedd. För att denna utbildning även
fortsättningsvis skall undantas från mervärdesskatt
måste skattepliktsreglerna ändras. Ändringen
föreslås träda i kraft samtidigt med det nya
studiestödssystemet den 1 juli 2001.
Motionerna
I motionerna Sk33 yrkande 1 i denna del av Carl
Fredrik Graf m.fl. (m), Sk34 yrkande 1 i denna del
av Carl-Erik Skårman (m) och Sk37 yrkande 1 i denna
del av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkas att
propositionen avslås i denna del. I motion Sk35 av
Staffan Werme och Yvonne Ångström (fp) föreslås att
riksdagen tillkännager för regeringen vissa krav som
bör ställas på den nya ordningen för fördelning av
bidrag till korttidsstudier, t.ex. i fråga om
öppenhet och möjlighet att överklaga.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag innebär en följdändring till
tidigare beslut om hur bidragen till korttidsstudier
skall administreras. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk33
yrkande 1 i denna del, Sk34 yrkande 1 i denna del
och Sk37 yrkande 1 i denna del.
Frågor som har betydelse för den enskildes
rättssäkerhet är självfallet av central betydelse
när riksdagen överlämnar förvaltningsuppgifter som
innefattar myndighetsutövning till enskilda
organisationer. Dessa frågor har emellertid beaktats
vid riksdagens behandling av den tidigare nämnda
propositionen om bidrag vid korttidsstudier (prop.
2000/01:107, bet. 2000/01:UbU18)
Utbildningsutskottet framhöll vikten av att
objektivitetsprincipen och likhetsprincipen skall
tillämpas i LO:s och TCO:s hantering av det statliga
stödet. Såväl när det gäller information som
möjligheten att söka bidrag för korttidsstudier som
vid fördelningen av sådana bidrag skall alla
anställda på en arbetsplats behandlas lika, oavsett
om de är fackligt anslutna eller ej.
Utbildningsutskottet förutsatte att regeringen i
förordningstexten för det nya bidraget vid
korttidsstudier skulle komma att föreskriva
motsvarande regler och garantier för rättssäkerhet
som i dag gäller för korttidsstudiestöd och
internatbidrag. Med hänvisning till den tidigare
behandlingen av denna fråga finner utskottet inte
någon anledning till ett tillkännagivande till
regeringen. Utskottet avstyrker därför även motion
Sk35.
Ändringar i vissa lagar på
punktskatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar utskottets förslag till
redaktionella ändringar i tre lagar på
punktskatteområdet.
Utskottets ställningstagande
I betänkandet 2000/01:SkU26 har utskott tillstyrkt
regeringens förslag i proposition 2000/01:118 Inköp
av bränsle och alkohol utan punktskatt, m.m. Genom
förslagen har 11 § lagen om tobaksskatt (LTS), 10 §
lagen om alkoholskatt (LAS) och 4 kap. 4 § lagen om
skatt på energi (LSE) tillförts ett nytt andra
stycke. Till följd härav har bestämmelserna om
ställande av säkerhet för betalning av skatt i
samband med tillverkning, bearbetning eller lagring
av skattepliktiga varor respektive bränsle flyttats
till tredje stycket i nämnda paragrafer. Ändringarna
är redaktionella.
Enligt 15 a § LTS, 14 a § LAS och 4 kap. 8 a § LSE
får säkerhetsbeloppet jämkas. I paragraferna - som
inte omfattas av lagförslagen i propositionen -
hänvisas till andra stycket i 11 § LTS, 10 § LAS och
4 kap. 4 § LSE i stället för rätteligen till tredje
stycket. Utskottet föreslår att hänvisningarna i
bestämmelserna om jämkning rättas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
oktober 2001, dvs. samtidigt med lagförslagen i
proposition 2000/01:118.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Vissa frågor inför den allmänna
fastighetstaxeringen 2003
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till
detta betänkande återgivna förslag till
1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) med den ändringen att ikraftträdande-
och övergångsbestämmelsen får följande lydelse:
"Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2001 och
tillämpas första gången vid fastighetstaxering år
2003.", och
2. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt med de ändringarna i fråga om
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna dels
att punkt 1 får följande lydelse: "1. Denna lag
träder i kraft den 1 augusti 2001.", dels att i
punkt 2 ordet "juli" ersätts med ordet "augusti".
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:121 i denna del och avslår motionerna
2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34
yrkande 1 i denna del och 2000/01:Sk37 yrkandena
1 i denna del och 2-6.
Reservation 1 (m, kd)
Reservation 2 (c)
2. Standardpoäng för vissa
miljöinvesteringar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk37 yrkande
7.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (kd, c)
3. Fastighetsbeskattningens allmänna
utformning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Sk33
yrkande 2, 2000/01:Sk34 yrkande 2 och
2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (kd)
4. Mervärdesskatt vid korttidsutbildning
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till
detta betänkande återgivna förslag till
3. lag om ändring i lagen (1999:1406) om ändring
i mervärdesskattelagen (1994:200).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:121
i denna del och avslår motionerna 2000/01:Sk33
yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34 yrkande 1 i
denna del, 2000/01:Sk35 och 2000/01:Sk37 yrkande
1 i denna del.
Reservation 7 (m, kd, c)
5. Ändringar i vissa lagar på
punktskatteområdet
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 till
detta betänkande framlagda förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi.
Stockholm den 31 maj 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Per Rosengren (v), Helena Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Per Erik Granström (s),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Ulla Wester (s),
Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström (v), Kenneth
Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s)
och Stefan Hagfeldt (m).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Vissa frågor inför den allmänna
fastighetstaxeringen 2003 (punkt 1) - m, kd
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd) och Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i fastighetstaxerings-lagen (1979:1152) och
lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig
förmögenhetsskatt. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del,
2000/01:Sk34 yrkande 1 i denna del och 2000/01:Sk37
yrkande 1 i denna del och avslår proposition
2000/01:121 i denna del och motion 2000/01:Sk37
yrkandena 2-6.
Ställningstagande
Vi anser att den nuvarande beskattningen av
fastigheter skall avvecklas i enlighet med förslag
som vi redovisar i särskilda reservationer i detta
ärende. Mot denna bakgrund yrkar vi att regeringens
förslag till ändringar i fastighetstaxeringen skall
avslås.
2. Vissa frågor inför den allmänna
fastighetstaxeringen 2003 (punkt 1) - c
av Rolf Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i fastighetstaxerings-lagen
(1979:1152) och lag om ändring i lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och
begär hos regeringen ett förslag om ändrad
fastighetstaxering i enlighet med de förslag
som har lagts fram i motion 2000/01:Sk37.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sk33 yrkande 1 i denna del,
2000/01:Sk34 yrkande 1 i denna del och
2000/01:Sk37 yrkande 1 i denna del och
yrkandena 2-6 och avslår proposition
2000/01:121 i denna del.
Ställningstagande
Dagens system för fastighetstaxering ger inte
rättvisa och rimliga taxeringsvärden. Regeringen har
i föreliggande proposition inte tagit tag i den
grundläggande problematiken med dagens
taxeringsförfarande, som bl.a. har lett till att
taxeringsvärdena har varit frysta under flera år.
Riksdagen bör därför avslå propositionen och
samtidigt begära att regeringen lägger fram nytt
förslag om förändrad fastighetstaxering som skall
uppfylla vissa grundläggande krav i enlighet med vad
som närmare utvecklas i Centerpartiets motion. Detta
innebär bl.a. att problemet med ett för litet antal
referensförvärv åtgärdas genom att antalet
värdeområden minskas till ca 2 000, att problemet
med den speciella situation som råder i attraktiva
områden längs kusten med ständigt stigande
fastighetspriser åtgärdas genom att taxeringen av
fastigheter för fastboende och fritidsboende bör
skiljas åt, att problemet med genomsnittligt för
höga marknadsvärden åtgärdas genom att
marknadsvärdena beräknas med hjälp av ett
medianvärde där köpeskillingar i den undre och övre
kvartilen regelmässigt räknas bort.
En betydande del av dagens skevheter i
taxeringsförfarandet grundar sig på att den lokala
kännedomen om skillnader mellan olika fastigheters
standard och belägenhet saknas. Alltför stor vikt
har kommit att läggas på statistiska data som
hanteras av tjänstemän utan denna lokalkännedom.
Centerpartiet anser att ansvaret för
taxeringsförfarandet bör åvila förtroendevalda
lokala taxeringsnämnder, vilka bör inrättas i varje
värdeområde eller del därav.
Riksdagen bör samtidigt med att propositionen
avslås fatta ett beslut om utformningen av reglerna
för fastighetstaxeringen i enlighet med vad som
anförs i motion Sk37. Det är angeläget att
regeringen snabbt arbetar fram de nya lagtexter som
behövs för att det nya systemet skall kunna
tillämpas redan fr.o.m. 2003 års allmänna
fastighetstaxering av småhus.
3. Standardpoäng för vissa miljöinvesteringar
(punkt 2) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.
Ställningstagande
Vårt förslag att successivt avveckla
fastighetsskatten, frysa taxeringsvärdena på 1997
års nivå och slopa fastighetstaxeringar innebär att
det inte finns anledning att förändra detaljer i
beräkningen av taxeringsvärdet och vi avstyrker
därför motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.
4. Standardpoäng för vissa miljöinvesteringar
(punkt 2) - kd, c
av Helena Höij (kd), Kenneth Lantz (kd) och Rolf
Kenneryd (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag till komplettering av
fastighetstaxeringslagen i enlighet med vad som
anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sk37 yrkande 7.
Ställningstagande
Miljöinvesteringar som innebär att
marknadsvärdet stiger bör inte tillåtas slå
igenom på basvärdet. Förekomsten av
treglasfönster, isolerglas och/eller
värmepump bör således inte medföra ökad
standardpoäng. Vi föreslår att riksdagen
begär att regeringen inför den allmänna
fastighetstaxeringen av småhus 2003
återkommer till riksdagen med ett lagförslag
av denna innebörd.
5. Fastighetsbeskattningens allmänna utformning
(punkt 3) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Stefan
Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 5 om slopad
fastighetsskatt och fastighetstaxering. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sk33 yrkande 2,
bifaller delvis motion 2000/01:Sk34 yrkande 2 och
avslår motion 2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Vi anser att fastighetsskatten är en orättfärdig
skatt och att den skall avskaffas. Vi har i andra
sammanhang lagt fram förslag om sänkta
boendeskatter, innebärande bl.a. att
fastighetsskatten avvecklas, att detta skall ske
successivt, att beskattningen under
avvecklingsperioden skall baseras på 1997 års
taxeringsvärde dock att endast halva markvärdet
medräknas i underlaget. Med en sänkt beskattning av
fastigheter minskar behovet av ett komplicerat
taxeringsförfarande, med ständiga krav på
detaljändringar. I och med att fastighetstaxeringen
på sikt slopas, löses även det konstitutionella
problem som döljer sig i regleringen kring
fastighetstaxeringen och som Lagrådet tog upp vid
granskningen av de nu aktuella ändringarna i
reglerna. Problemet består i att regeringsformens
regler för normgivning på skatteområdet förutsätter
att även detaljregler som har betydelse för
skatteuttagets storlek skall beslutas av riksdagen.
Regelverket för fastighetstaxeringen detaljregleras
dock i väsentliga avseenden genom regler som läggs
fast på myndighetsnivå. Taxeringsvärdena räknas
dessutom fram utifrån delvärden som beräknas med
hjälp av omfattande statistiska beräkningar och som
i sin tur har skett med automatisk databehandling.
För den enskilde ter sig en sådan ordning ofta som
övermäktig och svårförståelig. Enligt vår mening
finns det starka skäl som talar för att man nu bör
gå igenom de verkställighetsföreskrifter som styr
fastighetstaxeringen för att klargöra om dessa är
grundlagsenliga.
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 6 om principerna för
fastighetsskattesystemet och om att ersätta den
statliga fastighetsskatten med en kommunal
fastighetsavgift. Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Sk36 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna
2000/01:Sk33 yrkande 2 och 2000/01:Sk34 yrkande 2.
Ställningstagande
I Kristdemokraternas motion utvecklas närmare att
konstruktionen med löpande fastighetsbeskattning som
en del av kapitalinkomstbeskattningen är
principiellt felaktig. Kopplingen till
kapitalinkomstbeskattningen och taxeringsvärdets
koppling till det föränderliga marknadsvärdet får
till följd att permanentboende i kustnära områden
och i expansiva storstadsområden får allt högre
fastighetsskatt på grund av köpstarka grannar, inte
på grund av egna ökade faktiska inkomster. Detta
leder till problem när inkomsterna inte räcker till
för att betala skatten, och till slut kan personer
med låga inkomster och kanske helt avbetalda hus
tvingas att flytta från sina hem. Den
begränsningsregel som regeringen vill införa löser
inte problemet med fastighetsskattens konstruktion.
Den bekräftar bara konstruktionsfelet med en skatt
som plötsligt blir så hög att man måste skapa
särregler för att mildra skattens skadliga effekter.
I vår motion redovisas en alternativ lösning på
problematiken. Den bygger på att systemet med en
statlig inkomstskatt avvecklas. I stället bör
kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för
täckande av kostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service kopplad till
fastigheten. Statens intäktsbortfall skulle delvis
kompenseras genom en nivåjustering i det generella
statsbidraget till primärkommunerna i enlighet med
finansierings-principen.
Genom en avgift som inte baseras på marknadsvärdet
avvärjs hoten om framtida chockhöjningar.
Förutsebarheten ökar. Husägaren får en trygghet och
kontroll över sin ekonomi. Ytterligare motiv för en
kommunal fastighetsavgift är det incitament
kommunerna skulle få för utveckling av
infrastrukturen och ett offensivt bostadsbyggande.
7. Mervärdesskatt vid korttidsutbildning
(punkt 4) - m, kd, c
av Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd), Carl
Erik Hedlund (m), Marietta de Pourbaix-Lundin
(m), Kenneth Lantz (kd), Rolf Kenneryd (c) och
Stefan Hagfeldt (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1999:1406) om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200). Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sk33
yrkande 1 i denna del, 2000/01:Sk34 yrkande 1 i
denna del och 2000/01:Sk37 yrkande 1 i denna
del och avslår proposition 2000/01:121 i denna
del och motion 2000/01:Sk35.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i en tidigare proposition att de
bidrag vid korttidsstudier som fördelas av Statens
institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus),
Landsorganisationen i Sverige (LO) eller
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) inte skall
ses som inkomst utan som bidrag. Dessutom skall LO
och TCO få till uppgift att pröva frågor om
fördelning av bidrag till studerande vid
korttidsstudier.
Den nya ordningen innebär att två organisationer,
LO och TCO, och en statlig myndighet, Sisus, skall
ansvara för fördelningen av bidrag till studerande
vid studier under kortare tid.
Rätten att fördela studiestöd av skattemedel skall
inte ges till fackföreningar, utan är
myndighetsutövning som den socialdemokratiska
regeringen inte skall använda för ensidigt gynnande
av egna och närstående organisationer.
Vi anser att den föreslagna ändringen i
mervärdesskattelagen inte skall genomföras och
hänvisar till vår motion 2000/01:Ub44.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
BILAGA 3
Utskottets lagförslag
1. Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1563) om tobaksskatt
Härigenom föreskrivs att 15 a § lagen (1994:1563)
om tobaksskatt skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
15 a §[1]
-----------------------------------------------------
I fall som avses i 11 § I fall som avses i 11 §
andra stycket, 13 och 15 tredje stycket, 13 och 15
§§ får beskatt- §§ får beskattnings-
ningsmyndigheten medge myndigheten medge att
att säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver
ställas eller att den får ställas eller att den får
uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer belopp än vad som följer
av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,
om det finns skäl till om det finns skäl till
detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra förhållanden eller andra
särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.
-----------------------------------------------------
__________________
Denna lag träder i kraft den 1
oktober 2001. Äldre föreskrifter
gäller fortfarande för förhållanden
som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.
2. Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Härigenom föreskrivs att 14 a § lagen (1994:1564)
om alkoholskatt skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
14 a §[2]
-----------------------------------------------------
I fall som avses i 10 § I fall som avses i 10 §
andra stycket, 12 och 14 tredje stycket, 12 och 14
§§ får beskatt- §§ får beskattnings-
ningsmyndigheten medge myndigheten medge att
att säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver
ställas eller att den får ställas eller att den får
uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer belopp än vad som följer
av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,
om det finns skäl till om det finns skäl till
detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra förhållanden eller andra
särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.
-----------------------------------------------------
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
3. Förslag till lag om ändring i
lagen (1994:1776) om skatt på energi
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 a § lagen
(1994:1776) om skatt på energi skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 kap.
8 a §[3]
-----------------------------------------------------
Om leverans av bränsle enligt 4 § första stycket
sker med fartyg eller via rörledning kan
beskattningsmyndigheten medge att upplagshavaren
inte behöver ställa säkerhet för betalning av
skatten.
-----------------------------------------------------
I fall som avses i 4 § I fall som avses i 4 §
andra stycket, 6 och 8 §§ tredje stycket, 6 och 8
får beskattnings- §§ får beskattnings-
myndigheten medge att myndigheten medge att
säkerhet inte behöver säkerhet inte behöver
ställas eller att den får ställas eller att den får
uppgå till ett lägre uppgå till ett lägre
belopp än vad som följer belopp än vad som följer
av nämnda bestämmelser, av nämnda bestämmelser,
om det finns skäl till om det finns skäl till
detta med hänsyn till den detta med hänsyn till den
skattskyldiges ekonomiska skattskyldiges ekonomiska
förhållanden eller andra förhållanden eller andra
särskilda omständigheter. särskilda omständigheter.
-----------------------------------------------------
____________________
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2001. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.