Eftersom bl.a. integritetsfrågor och sekretessfrågor
berörs i propositionen har utskottet berett
konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig i
ärendet. Yttrande (2000/01:KU8y) fogas som bilaga 3
till detta betänkande.
Under ärendets beredning har vidare en skrivelse
inkommit från Föreningen Sveriges Kronofogdar samt
en gemensam skrivelse från Svenska Bankföreningen,
Sveriges Inkassoorganisation, Upplysningscentralen
UC AB, Svenska Kreditmannaföreningen, Swedish
Content Providers Association och Dun & Bradstreet
Sverige AB. I båda skrivelserna framförs synpunkter
på propositionens förslag rörande sekretess inom
exekutions-väsendet.
Utskottet har med anledning av propositionens
förslag rörande sekretess inom exekutionsväsendet
hållit en utfrågning med representanter för
Riksskatteverket, Föreningen Sveriges Kronofogdar,
Svenska Bankföre-ningen och Upplysningscentralen UC
AB.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ny
författningsreglering som gäller behandling av
personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet
med beskattning och folkbokföring, verksamhet med
val och folkomröstningar, kronofogdemyndigheternas
verksamhet samt Tullverkets verksamhet med att
uppbära tullar, m.m. Syftet med den nya regleringen
är att förenkla, modernisera och effektivisera
regelsystemet.
De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna
för behandlingen av uppgifter inom de aktuella
verksamheterna slås fast i lag. I lag anges
ändamålen med behandlingen samt de begränsningar som
skall gälla för användningen av uppgifter. Lagarna
skall gälla i stället för person-uppgiftslagen och
det anges särskilt vilka bestämmelser i
personuppgiftslagen som skall vara tillämpliga.
Vidare föreslås ändring i sekretesslagen
(1980:100) som innebär att det för
kronofogdemyndigherna skall införas ett omvänt
skaderekvisit. Uppgifter som lämnats ut till ett
kreditupplysningsföretag skall gallras av företaget
när uppgifterna omfattas av sekretess.
Slutligen föreslås vissa ändringar i
fastighetsbildningslagen (1970:988) och lagen
(1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning i samband med fastighetsbildning.
Ändringarna föranleds av de ändrade relationerna
mellan staten och Svenska kyrkan.
Ändringarna i
fastighetsbildningslagen
(1970:988) och lagen (1970:991)
om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning i
samband med fastighetsbildning
föreslås träda i kraft den 1
april 2001. Övriga ändringar
föreslås träda i kraft den 1
oktober 2001.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:33 Behandling av personuppgifter
inom skatt, tull och exekution. Förslaget innehåller
en ny författningsreglering om behandling av
personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet
med beskattning, folkbokföring, val och
folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas och
Tullverkets verksam-heter. Propositionen innebär
vidare att det skall gälla sekretess med omvänt
skaderekvisit för vissa uppgifter hos
kronofogdemyndigheterna samt att
kreditupplysningsföretag skall gallra uppgifter som
omfattas av sekretess. Förslagen skall träda i kraft
den 1 oktober 2001. Utskottet tillstyrker
propositionen med några ändringar i lagförslagen.
Moderata samlingspartiet har reserverat sig mot
att regeringen i förordning skall få reglera i vilka
fall uppgifter skall få lämnas ut till enskilda på
medium för automatiserad behandling. Moderaterna har
också reserverat sig mot att myndigheterna skall få
ta ut avgifter för att lämna ut uppgifter från
folkbokföringen.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
propositionen 2000/01:33 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till
1. lag om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverk-samhet,
2. lag om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbok-föringsverksamhet,
3. lag om behandling av personuppgifter i
verksamhet med val och folk-omröstningar,
4. lag om behandling av uppgifter i
kronofogdemyndigheternas verksamhet,
5. lag om behandling av uppgifter i Tullverkets
verksamhet,
6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
7. lag om ändring i tullagen (2000:000),
8. lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173),
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisreglerings-avgifter,
10. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning
vid återbetalning av skatter och avgifter,
11. lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481),
12. lag om ändring i lagen (1991:483) om fingerade
personuppgifter,
13. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
14. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
15. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
16. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på
energi,
17. lag om ändring i lagen (1995:439) om
beskattning, förtullning och folkbokföring under
krig eller i krigsfara m.m.,
18. lag om ändring i vallagen (1997:157),
19. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),
20. lag om ändring i lagen (1998:527) om det
statliga person-adressregistret,
21. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift
till registrerat trossamfund,
22. lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988),
23. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning.
Följdmotioner
2000/01:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att avslå förslaget om att
myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut
uppgifter ur folkbokföringsregister.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som innebär att utlämnande av
handling som omfattas av sekretesslagen regleras i
lag.
2000/01:Sk25 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
nödvändigheten av en regelbunden översyn över
utvecklingen och praxis inom detta område.
Utskottets överväganden
Ny författningsreglering om
behandlingen av personuppgifter inom
skatt, tull och exekution
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i proposition
2000/01:33 om en ny författningsreglering i
fråga om behandlingen av personuppgifter inom
vissa av skatteförvaltningens,
kronofogdemyndigheternas och Tullverkets
verksamhetsområden.
Propositionen
Propositionen innehåller förslag till ny
författningsreglering som gäller behandling av
personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet
med beskattning, folkbokföring, val och
folkomröstningar samt kronofogde-myndigheternas
verksamheter och Tullverkets verksamhet. Syftet med
regleringen är att förenkla, modernisera och
effektivisera regelsystemet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är motiverat att ersätta den
nuvarande regleringen av behandlingen av
personuppgifter i olika lagar, som berör viktiga
delar av skatteförvaltningens,
kronofogdemyndigheternas och Tullverkets verksam-
hetsområden, med nya, modernare och tydligare lagar,
som också svarar mot internationaliseringens och den
tekniska utvecklingens krav. Utskottet som är av
samma mening som konstitutionsutskottet, tillstyrker
därför propositionen såvitt avser införandet av de
nya lagarna och tillhörande följdlagstiftning, dock
att vissa frågor som tagits upp dels i
konstitutionsutskottets yttrande, dels i de med
anledning av propositionen väckta motionerna
behandlas särskilt nedan. Utskottet återkommer nedan
även till vissa författnings-tekniska frågor.
Utlämnande av uppgifter till
enskilda på medium för automatiserad
behandling
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag om att
regeringen i förordning skall reglera i
vilka fall uppgifter skall få lämnas ut till
enskilda på medium för automatiserad
behandling och avslår motion Sk24 yrkande 2
om att ett sådant utlämnande alltid skall
regleras i lag.
Jämför reservation 1 (m).
Propositionen
I propositionen föreslås att myndigheterna skall få
tillgång till de uppgifter i en databas, som
myndigheter får ta del av enligt bestämmelser i
sekretess-lagen eller andra författningar, på medium
för automatiserad behandling. Enligt propositionen
skall vidare uppgifter i de olika databaserna få
lämnas ut till enskild på medium för automatiserad
behandling. Med hänsyn till de integritetsrisker som
kan följa med utlämnande av personuppgifter på
medium för automatiserad behandling till företag och
privatpersoner, bör sådant utlämnande enligt
regeringen endast vara tillåtet när det efter
särskild prövning anses lämpligt. Uppgifter i
databaser bör få lämnas ut till enskilda på medium
för automatiserad behandling endast om det är
särskilt föreskrivet. Det är enligt propositionen
inte möjligt att i lag reglera i vilka fall
uppgifter skall få lämnas ut. Det bör i stället
åligga regeringen att göra dessa bedömningar.
Motioner
I motion Sk24 yrkande 2 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) föreslås att riksdagen begär att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag som innebär
att utlämnande av handling som omfattas av
sekretesslagen regleras i lag. Enligt motionärerna
bör inte normgivningsdelegation ske i frågor som rör
offentlig-hetsprincipen och skydd för den personliga
integriteten, utan regeringens möjligheter att
reglera utlämnandet av uppgifter vilka omfattas av
sekretess-lagen via förordningar bör i stället
inskränkas.
Utskottets ställningstagande
Konstitutionsutskottet instämmer i sitt yttrande med
vad regeringen anfört om möjligheten att i lag
reglera i vilka fall uppgifter skall få lämnas ut
till enskild på medium för automatiserad behandling
och att det i stället bör åligga regeringen att göra
dessa bedömningar.
Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets
bedömning och tillstyrker propositionens förslag i
denna del och avstyrker motion Sk24 yrkande 2.
Utskottet tillstyrker också de redaktionella
ändringar som konstitu-tionsutskottet föreslagit i 2
kap. 5-6 §§ i förslaget till lag om behandling av
uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet (lagförslag 2.1). Utskottet
återkommer till frågan nedan under avsnittet
Lagförslagen.
Avgifter vid utlämnande av uppgifter
från folkbokföringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag i fråga
om att de personuppgiftsansvariga
myndigheterna skall kunna ta ut avgifter vid
utlämnande av uppgifter från folkbokföringen.
Riksdagen avslår motion Sk24 yrkande 1 vari
det yrkas avslag på detta förslag.
Jämför reservation 2 (m).
Propositionen
Enligt propositionen skall de
personuppgiftsansvariga myndigheterna få ta ut
avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen
enligt de närmare föreskrifter som regeringen
bestämmer. Rätten att ta ut avgift skall inte få
innebära inskränkning i rätten enligt
tryckfrihetsförordningen att ta del av och mot
fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän
handling. Enligt propositionen skall avgifter få tas
ut även vid utlämnande till andra myndigheter, dock
inte om utlämnandet följer av lag eller förordning.
Är det fråga om utlämnande som görs från
folkbokföringen skall emellertid avgift få tas ut av
en myndighet även om utlämnandet följer av lag eller
förordning. Skälet härför är att
folkbokföringsverksamheten belastas i olika hög grad
av myndigheter m.fl. i samhället när det gäller
uttag av uppgifter och att avgiftsfrihet skulle leda
till en snedfördelning av kostnadsansvaret för
verksamheten.
Motioner
I motion Sk24 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf m.fl.
(m) föreslås att riksdagen avslår förslaget om att
myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut
uppgifter ur folkbokföringsregister. Motionärerna
anför bl.a. att för de myndigheter som skulle få
ökade avgifter genom en avgiftsbeläggning kommer
kostnaden att konkurrera med annan verksamhet. En
sannolik konsekvens av detta blir, framhåller
motionärerna, att uppgiftsinhämtandet kommer att
minska, vilket i sin tur leder till
effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens
kan enligt motionärerna bli att myndigheterna
övervältrar kostnaden på företag och allmänhet
vilket innebär att registerhållningen betalas två
gånger, först via anslag och sedan genom avgifter.
Utskottets ställningstagande
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande
tillstyrkt regeringens förslag. Även skatteutskottet
instämmer i regeringens uppfattning att en
avgiftsfrihet skulle kunna leda till en
snedfördelning bland myndigheterna av
kostnadsansvaret för verksamheten och tillstyrker
propositionen i denna del och avstyrker motion Sk24
yrkande 1.
Sekretess hos
kronofogdemyndigheterna m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar förslaget i propositionen om
sekretessen för exekutionsväsendet med den
ändringen att kreditupplysningsföretag skall
gallra uppgifter när de inte längre omfattas
av undantaget från sekretess, inte enbart när
uppgifterna hämtats från databasen utan även
när uppgifterna inhämtats från
exekutionsväsendet på annat sätt, t.ex. genom
telefonsamtal eller brev.
Propositionen
I propositionen föreslås en ändring i sekretesslagen
(1980:100) som innebär att det för
exekutionsväsendet skall införas ett omvänt
skaderekvisit för vissa uppgifter. Ändringen innebär
en skärpning av sekretessen hos kronofogde-
myndigheterna. Motsvarande sekretess skall gälla i
myndighets verksamhet som avser förande av eller
uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen.
Enligt propositionen skall vidare
kreditupplysningsföretag gallra uppgifter som
hämtats från utsöknings- och indrivningsdatabasen
när de omfattas av sekretess. Förslaget i den delen
medför en ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173).
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet delar i sitt yttrande
regeringens bedömning att det i detta fall finns
skäl att skärpa sekretessen hos
kronofogdemyndigheterna. Konstitutionsutskottet
instämmer också i Lagrådets uttalande om att det är
önskvärt att i något sammanhang göra en samlad
bedömning av utvecklingen på sekretessens område men
att resultatet av Offentlighets- och sekretess-
kommitténs arbete bör avvaktas innan man tar
ställning till om en sådan samlad bedömning skall
göras.
Konstitutionsutskottet har vidare föreslagit att
uppgifter bör gallras hos kreditupplysningsföretag
när de omfattas av sekretessen; inte enbart när
uppgifterna hämtats från databasen utan även när
uppgifterna inhämtats från exekutionsväsendet på
annat sätt, t.ex. genom telefonsamtal eller brev.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis betona det stora värdet
av den generella svenska offentlighetsprincipen, som
medger en allmän insyn i de flesta offentliga
verksamheter; och att en noggrann prövning bör göras
när det gäller förslag om inskränkningar av denna
princip och en utökning av sekretessområdet. Som
lagrådet anfört är det önskvärt att Sverige inte
avlägsnar sig från den offentlighetsprincip som
landet med sådan skärpa förfäktar i internationella
sammanhang.
Icke desto mindre väger skälen för att genomföra
den av regeringen föreslagna skärpningen av
sekretessen inom exekutionsväsendet tungt. Det
behövs enligt utskottets mening ett starkare
sekretesskydd för krono-fogdemyndigheternas
verksamhet för att komma till rätta med de
svårigheter som i dag finns vid informationsutbyte
med andra myndigheter och för att stärka
integritetsskyddet för enskilda som blir föremål för
kronofogde-myndigheternas åtgärder.
Skatteutskottet biträder således regeringens
förslag men anser i likhet med Lagrådet och
konstitutionsutskottet att det är önskvärt att i
något sammanhang göra en samlad bedömning av
utvecklingen på sekretessens område men att
resultatet av Offentlighets- och sekretesskommitténs
arbete bör avvaktas innan man tar ställning till om
en sådan samlad bedömning skall göras.
Med det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker
också den justering av lagtexten i
kreditupplysningslagen som konstitutionsutskottet
föreslagit. Skatteutskottet återkommer till frågan
under avsnittet Lagförslagen.
Propositionen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godtar regeringens förslag till
följdlagstiftning med anledning av de
föreslagna lagarna om behandling av uppgifter
inom skatteförvaltningen,
kronofogdemyndigheterna och Tullverket.
Däremot avslår riksdagen lagförslag 2.22,
Förslag till lag om ändring i
fastighetsbildningslagen (1970:988) som bör
beredas ytterligare av regeringen.
Införandet av de föreslagna lagarna om behandling av
uppgifter inom skatteförvaltningen,
kronofogdemyndigheterna och Tullverket medför följd-
ändringar i en rad författningar. Skatteutskottet
tillstyrker även dessa delar av propositionen.
I propositionen föreslås slutligen vissa ändringar
i fastighetsbildningslagen (1970:988) och lagen
(1970:991) om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning i samband med fastighetsbildning.
Ändringarna innebär bl.a. att ordet "församling" i
olika böjningsformer utgår ur lagtexten. Utskottet
har emellertid funnit att lagförslag 2.22 Förslag
till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988) bör bli föremål för fortsatt beredning
och avstyrker därför propositionen i denna del.
Utskottet tillstyrker propositionen i övrigt i
denna del men återkommer nedan i avsnittet
Lagförslagen beträffande ikraftträdandet av
lagförslag 2.23.
Översyn av behandling av känsliga
personuppgifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion Sk25 med begäran om
en översyn av utvecklingen när det gäller
behandling av känsliga personuppgifter.
Motionen
I motion Sk25 av Johan Pehrson och Karin Pilsäter
föreslås ett uttalande om nödvändigheten av en
regelbunden översyn över utvecklingen och praxis då
det gäller registrering och registerhantering.
Särskilt bör enligt motionärerna frågor rörande den
personliga integriteten och den snabba tekniska
utvecklingen inom datahanteringens område följas med
stor uppmärksamhet. Riksdagen bör kräva regelbundna
översyner av hur dessa frågor behandlas i praktiken
och vilka nya ställningstaganden som kan vara
aktuella.
Utskottets ställningstagande
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande anfört
bl.a. att frågorna om behandling av känsliga
personuppgifter har ett nära samband med
Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.
Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)
har i uppgift att bl.a. göra en allmän översyn av
sekretesslagen. I denna översyn ingår enligt
direktiven att undersöka i vilken utsträckning lagen
kan förbättras t.ex. genom att onödiga bestämmelser
upphävs och att lagen görs mer överskådlig, med
bibehållen balans mellan intresset av offentlighet
och insyn å ena sidan och integritets- och andra
sekretesskyddsintressen å den andra.
Konstitutionsutskottet har vidare anfört att
frågorna är synnerligen viktiga ur
integritetssynpunkt men att utskottet utgår från att
regeringen fortlöpande ser över hur dessa frågor
behandlas i praktiken.
Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets
bedömning och avstyrker motion Sk25.
Lagförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar propositionens lagförslag,
utom lagförslag 2.22, med de ändringar som
utskottet föreslagit i lagförslag 2.1, 2.8
och 2.23.
I propositionens lagförslag 2.1 Förslag till lag om
behandling av uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet bör i enlighet med vad nyss
anförts en justering göras för att undvika en
felaktig tolkning. Bestämmelserna i 2 kap. 5-6 §§
bör byta numrering inbördes. Samtidigt bör den nya 2
kap. 5 § placeras före rubriken "Utlämnande av
uppgifter till enskilda på medium för automatiserad
behandling" samt erhålla rubriken "Enskilds rätt att
ta del av uppgifter".
I propositionens lagförslag 2.8 Förslag till lag
om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) bör
vidare, vilket utskottet också berört i det
föregående, en justering göras i 8 §, så att
uppgifter hos kreditupplysningsföretag gallras inte
enbart när uppgifterna hämtats från databasen utan
även när uppgifterna inhämtats från
exekutionsväsendet på annat sätt. I samma lagrum
beaktar utskottet den ändring i första stycket som
föreslagits av finansutskottet i betänkandet
2000/01:FiU21. Ändringen innebär att ordet
"registret" ersätts av ordet "behandlingen".
Propositionens lagförslag 2.22 Förslag till lag om
ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) bör
med anledning av vad utskottet anfört ovan avslås av
riksdagen.
I propositionens lagförslag 2.23 Förslag till lag
om ändring i lagen (1970:991) om ändring i kommunal
och ecklesiastik indelning i samband med
fastighetsbildning föreslås att ändringen träder i
kraft den 1 april 2001. Med hänsyn till den korta
tid som återstår till den föreslagna
ikraftträdandedagen bör ikraftträdandet ändras till
den 1 maj 2001.
I övriga delar tillstyrker utskottet lagförslagen
i propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Ny författningsreglering om behandling
av personuppgifter inom skatt, tull och
exekution
Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i
denna del.
2. Utlämnande av uppgifter till enskilda på
medium för automatiserad behandling
Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i denna
del och avslår motion 2000/01:Sk24 yrkande 2.
Reservation 1 (m)
3. Avgifter vid utlämnande av uppgifter
från folkbokföringen
Riksdagen godtar proposition 2000/01:33 i denna
del och avslår motion 2000/01:Sk24 yrkande 1.
Reservation 2 (m)
4. Sekretess hos kronofogdemyndigheterna
m.m.
Riksdagen godtar propositionen i denna del med
den ändring rörande bestämmelserna om gallring av
uppgifter i kreditupplysningsverksamhet som
utskottet föreslagit. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2000/01:33 i denna del.
5. Propositionen i övrigt
Riksdagen godtar propositionen i denna del med
de ändringar som utskottet förordat. Därmed
avslår riksdagen lagförslag 2.22 och bifaller
delvis proposition 2000/01:33 i övrigt.
6. Översyn av behandling av känsliga
personuppgifter
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sk25.
7. Lagförslagen
Riksdagen antar de i bilaga 2 återgivna
förslagen till
1. lag om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattnings-verksamhet med
de ändringarna att paragraferna 5 och 6 i 2 kap.
inbördes byter numrering och att den nya 2 kap. 5
§ placeras före rubriken "Utlämnande av uppgifter
till enskilda på medium för automatiserad
behandling" samt erhåller rubriken "Enskilds rätt
att ta del av uppgifter".
2. lag om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet.
3. lag om behandling av personuppgifter i
verksamhet med val och folkomröstningar.
4. lag om behandling av uppgifter i
kronofogdemyndigheternas verksamhet.
5. lag om behandling av uppgifter i Tullverkets
verksamhet.
6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
7. lag om ändring i tullagen (2000:000).
8. lag om ändring i kreditupplysningslagen
(1973:1173) med de ändringarna att i 8 § första
meningen ordet "registret" ersätts av ordet
"behandlingen" och att i tredje stycket ordet
"utsöknings- och indrivningsdatabasen" ersätts av
ordet "exekutionsväsendet".
9. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter.
10. lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter.
11. lag om ändring i folkbokföringslagen
(1991:481).
12. lag om ändring i lagen (1991:483) om
fingerade personuppgifter.
13. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).
14. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt.
15. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt.
16. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt
på energi.
17. lag om ändring i lagen (1995:439) om
beskattning, förtullning och folkbokföring under
krig eller krigsfara m.m.
18. lag om ändring i vallagen (1997:157).
19. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).
20. lag om ändring i lagen (1998:527) om det
statliga personadressregistret.
21. lag om ändring i lagen (1999:291) om avgift
till registrerat trossamfund.
23. lag om ändring i lagen (1970:991) om ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning i samband
med fastighetsbildning med den ändringen att
lagen skall träda i kraft den 1 maj 2001.
Riksdagen avslår det i bilaga 2 återgivna
förslaget till
22. lag om ändring i fastighetsbildningslagen
(1970:988).
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:33 i denna del.
Reservation 2 (m)
Stockholm den 20 mars 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne
Kjörnsberg (s), Carl Fredrik Graf (m), Anita
Johansson (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund
(m), Per Erik Granström (s), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen (m),
Rolf Kenneryd (c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Claes Stockhaus (v) och Matz
Hammarström (mp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Utlämnande av uppgifter till enskilda på
medium för automatiserad behandling
(punkt 2) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:Sk24 yrkande 2
och tillkännager som sin mening för regeringen vad
som anförts i denna reservation om att utlämnande av
uppgifter till enskilda på medium för automatiserad
behandling skall regleras i lag. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2000/01:33.
Ställningstagande
Enligt propositionen skall uppgifter i de olika
databaserna få lämnas ut till enskilda på medium för
automatiserad behandling enligt regeringens
föreskrifter. Vi anser att det ligger i allmänhetens
intresse att normgivnings-delegation inte sker i
frågor som rör offentlighetsprincipen och skydd för
den personliga integriteten. Med hänsyn till de
integritetsrisker som kan följa med utlämnande av
personuppgifter på medium för automatiserad
behandling till enskilda anser vi att sådant
utlämnande skall regleras i lag. Regeringen bör
återkomma med förslag som innebär att utlämnande av
handling som omfattas av sekretesslagen regleras i
lag.
2. Avgifter vid utlämnande av uppgifter från
folkbokföringen (punkt 3 och punkt 7 i
motsvarande del) - m
av Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund (m),
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och Catharina
Hagen (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 och
punkt 7 i motsvarande del borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen bifaller motion 2000/01:Sk24 yrkande 1
och avslår proposition 2000/01:33 i denna del.
7. Riksdagen, i fråga om avgifter vid utlämnande av
uppgifter från folkbok-förningen, avslår 2 kap. 12 §
i det i bilaga 2 fogade förslaget (lagförslag 2.2)
till lag om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbok-föringsverksamhet.
Ställningstagande
Propositionens förslag om att de
personuppgiftsansvariga myndigheterna skall få ta ut
avgifter för att lämna ut uppgifter från bl.a.
folkbokföringen har avstyrkts av flera tunga
remissinstanser. Regeringen anför som skäl till sitt
förslag att kostnaden för registret skall fördelas
på de myndigheter som använder sig av uppgifter från
folkbokföringen.
Vi anser att registerhållningen är en
myndighetsuppgift där det saknas konkurrerande
verksamhet. Den som utnyttjar folkbokföringen saknar
andra uppgiftskällor och en avgiftsbeläggning bidrar
därför inte till att öka effektiviteten. För de
myndigheter som skulle få ökade utgifter genom en
avgiftsbeläggning kommer med oförändrade anslag
uppgifterna att konkurrera med annan verksamhet. En
sannolik konsekvens är att uppgifts-inhämtandet
kommer att minska så att uppgifterna inte används i
den utsträckning som kunde vara motiverad. Detta
leder enligt vår uppfattning till
effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens
skulle kunna bli att de myndigheter som har
möjlighet söker övervältra kostnaderna på företag
och allmänhet. Detta i sin tur skulle leda till att
registerhållningen betalas två gånger, först genom
det skattefinansierade anslaget och därefter genom
avgiftsuttag från slutanvändarna.
Vi anser att registerhållningen skall betalas av de
personuppgiftsansvariga myndigheterna och utlämnande
av uppgifter ur respektive register skall vara
kostnadsfritt för andra myndigheter samt för
enskilda om utlämnandet följer av lag eller
förordning.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Konstitutionsutskottets yttrande
2000/01:KU8y
Behandling av personuppgifter inom
skatt, tull och exekution
Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 28 november 2000 beslutat
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över proposition 2000/01:33 Behandling av per-
sonuppgifter inom skatt, tull och exekution jämte
motioner. Två motioner har väckts med anledning av
propositionen.
Utskottet
Propositionen
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag till ny
författningsreglering som gäller behandling av
personuppgifter inom skatteförvaltningens
verksamheter med beskattning, folkbokföring, val och
folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas
verksamhet och Tullverkets verksamhet med att
uppbära tullar, m.m. Syftet med den nya regleringen
är att förenkla, modernisera och effektivisera
regelsystemet. De från integritetssynpunkt viktiga
yttre ramarna för behandlingen av uppgifter inom de
aktuella verksamheterna slås fast i lag. I lag anges
ändamålen med behandlingen samt de begränsningar som
skall gälla för användningen av uppgifter. Lagarna
skall gälla i stället för person-uppgiftslagen, och
det anges vidare särskilt vilka bestämmelser i
personuppgiftslagen som skall vara tillämpliga.
Vidare föreslås ändring i sekretesslagen (1980:100)
som innebär att det för kronofogdemyndigheterna
skall införas ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter
som lämnas ut till ett kreditupplysningsföretag
skall gallras av företaget när uppgifterna omfattas
av sekretess.
Allmänna utgångspunkter
De från integritetssynpunkt viktiga ramarna för
behandlingen av personuppgifter skall, enligt
propositionen, anges i lag. Regeringen anser att de
grundläggande principerna för att skydda den
enskildes integritet bör regleras i lag medan frågor
som inte är centrala från integritetssynpunkt i
stället bör regleras i förordning.
Regleringen skall omfatta all automatiserad
behandling av personuppgifter samt i vissa fall
behandling av uppgifter vilka kan hänföras endast
till juridiska personer eller avlidna. Behandling av
uppgifter i administrativ verksamhet skall dock inte
omfattas.
Bland annat i den föreslagna lagen om behandling av
uppgifter i skatteförvaltningens
beskattningsverksamhet föreskrivs att lagen skall,
om inte annat anges, gälla i stället för
personsuppgiftslagen. Lagrådet har i sitt yttrande
den 13 november 2000 haft synpunkter på denna
lagstiftningsteknik. Lagrådet har anfört:
Enligt 2 § personuppgiftslagen (PUL) skall, om
det i en annan lag eller i en förordning finns
bestämmelser som avviker från PUL, de
bestämmelserna gälla. Den registerlagstiftning
som hittills genomförts i anslutning till PUL har
också utgått från denna princip, såtillvida att
föreskrifter meddelats endast i ämnen där
avvikelser från PUL behövts. I förevarande
lagstiftningsärende tillämpas en helt annan
teknik. Först föreskrivs att den föreslagna
registerlagen skall gälla i stället för PUL.
Därefter föreskrivs på skilda ställen i
registerlagen att vissa angivna bestämmelser i
PUL ändå ska gälla. I något fall stadgas
därutöver undantag från sistnämnda föreskrift.
Det säger sig självt att en sådan
lagstiftningsteknik är otillfredsställande. Den
är också riskfylld, med hänsyn såväl till
svårigheten att överblicka om
dataskyddsdirektivet blir till fullo genomfört i
registerlagarna som till möjligheten att vid
kommande lagändringar hänvisningarna till PUL
blir felaktiga eller ofullständiga. Tekniken
synes ha tillkommit av hänsyn till myndigheternas
bekvämlighet men detta syfte skulle lika gärna ha
kunnat vinnas genom administrativa anvisningar. I
det skede vari lagstiftningsärendet nu befinner
sig anser sig Lagrådet dock inte böra kräva någon
övergång till en mer naturlig disposition av
bestämmelserna.
Till de bestämmelser i PUL som enligt
föreskrifter i de olika föreslagna
registerlagarna skall gälla hör bestämmelserna om
straff i 49 § PUL. Den paragrafen föreskriver
ansvar för överträdelser av olika bestämmelser i
PUL. Enligt legalitetsprincipen kan den inte ges
motsvarande tillämpning beträffande överträdelser
av bestämmelser i de föreslagna registerlagarna.
Hänvisningen till 49 § PUL får därför endast den
innebörden att ansvar inträder i händelse av
överträdelser av de paragrafer i PUL som i övrigt
skall gälla och som är straffsanktionerade. Detta
är ytterligare ett otillfredsställande resultat
av den valda lagstiftningstekniken. Lagrådet kan
dock inte se att det föreligger något behov av
att införa separata straffbestämmelser i de
föreslagna registerlagarna.
Det skall, enligt regeringen, särskilt anges vilka
bestämmelser i personuppgiftslagen som skall
tillämpas. Regeringen anför i propositionen (s. 88)
att enligt dess mening innebär emellertid den
föreslagna ordningen att lagen för tillämparen blir
överskådlig och tydlig. Även om det innebär att det
är nödvändigt för tillämparen att ha
personuppgiftslagen till hands, undanröjs en hel del
av det merarbete det innebär för denne att gå igenom
lagarna parallellt och jämföra olika bestämmelser.
Flertalet myndigheter har också framhållit att det
finns ett stort värde i att tillämparen inte lämnas
utan vägledning när det gäller tolkningen av vilka
bestämmelser i personuppgiftslagen som är
tillämpliga. Den medför också överskådlighet för den
enskilde som därigenom lättare kan utnyttja de
rättigheter som tillerkänns denne. Även om den
föreslagna ordningen skiljer sig från den som
hittills tillämpats anser regeringen mot bakgrund av
den fördel det innebär att det i varje lag bör anges
vilka bestämmelser i personuppgiftlagen som är
tillämpliga.
Begreppet databas skall införas som en juridisk
beteckning på vissa fastställda automatiserade
uppgiftssamlingar som används gemensamt inom en
verksamhet och för vilka särskilda regler skall
gälla.
Gemensamma bestämmelser
Personuppgiftslagens bestämmelser om definitioner,
förhållandet till offentlighetsprincipen,
grundläggande krav på behandling, behandling av
personnummer, säkerheten vid behandlingen,
överföring av personuppgifter till tredje land,
personuppgiftsombudets uppgifter, upplysningar till
enskilda om behandlingar som inte anmälts,
tillsynsmyndighetens befogenheter m.m. och straff
skall, enligt regeringen, vara tillämpliga.
En myndighet skall vara personuppgiftsansvarig för
den behandling det ankommer på myndigheten att
utföra. Klara och tydliga ändamål för behandling av
uppgifter skall anges i lag. Uppgifter skall få
behandlas endast för de angivna ändamålen. Ändamålen
skall delas in i primära ändamål och sekundära
ändamål.
Det skall särskilt anges under vilka
förutsättningar känsliga personuppgifter m.m. får
behandlas i ett ärende eller i en databas. En
handling som kommit in eller upprättats i ett ärende
får behandlas i databasen. Vid sökning efter en
sådan handling får som sökbegrepp användas endast
personnummer och andra uppgifter som avses i 15 kap.
2 § sekretesslagen. Som sökbegrepp får dock inte
användas känsliga personuppgifter.
Personuppgiftslagens bestämmelser om information
som skall lämnas till den registrerade när uppgifter
samlas in från den registrerade själv och efter
ansökan av den registrerade skall tillämpas vid
behandling av personuppgifter inom
skatteförvaltningen, exekutionsväsendet och
Tullverket. Information om i en databas förekommande
elektroniska handlingar som hör till ett ärende och
som den enskilde har tagit del av behöver dock inte
omfatta annat än uppgift om att handlingarna
behandlas i databasen. Om den enskilde begär det
skall dock informationen omfatta även de handlingar
som behandlas.
Personuppgiftslagens bestämmelse om rättelse av
personuppgifter och skadestånd skall gälla vid
behandling av personuppgifter inom skatteförvalt-
ningen, exekutionsväsendet och Tullverket.
Myndigheters beslut om information som skall
lämnas enligt 26 § person-uppgiftslagen och om
rättelse skall kunna överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Andra beslut får, enligt
regeringen, inte överklagas. Prövningstillstånd
skall krävas vid överklagande till kammarrätt.
Uppgifter i en databas som myndigheter får ta del
av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller andra
författningar bör myndigheterna, enligt regeringen,
få tillgång till på medium för automatiserad
behandling. Uppgifter skall, enligt regeringen, få
lämnas ut till andra än myndigheter på medium för
automatiserad behandling endast om regeringen medger
det.
En fysisk eller juridisk person får ha
direktåtkomst till uppgifter om sig själv i
databasen endast om regeringen medger det.
Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vilka
uppgifter som får omfattas av sådan direktåtkomst.
Uppgifter som är föremål för automatiserad
behandling i ett ärende rörande beskattning eller
inom Tullverket och kronofogdemyndigheternas
verksamhet och som inte behandlas i en databas skall
gallras senast ett år efter att ärendet har
avslutats. För databaser som är känsliga från
integritetssynpunkt skall i lag slås fast att
uppgifter skall gallras efter viss tid. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer
(Riksarkivet) har dock möjlighet att meddela
föreskrifter om att uppgifterna skall bevaras under
längre tid. För databaser som är mindre
integritetskänsliga skall endast arkivlagens
bestämmelser tillämpas.
En myndighet som är personuppgiftsansvarig för
behandling av uppgifter i en databas skall
enligt regeringen få ta ut avgift för att lämna
ut uppgifter ur databasen. Regeringen skall
meddela närmare föreskrifter om avgiftsuttag.
Rätten för myndigheter att ta ut avgifter skall
inte få innebära inskränkning i rätten att
enligt tryckfrihetsförordningen ta del av och
mot fastställd avgift få kopia eller utskrift
av allmän handling. Den information som
förvaltningen förfogar över bör, enligt
regeringen, så långt som möjligt kunna
utnyttjas av medborgare, förvaltning och
företag. Detta med beaktande av integritets-,
sekretess- och säkerhetsaspekter. Riksdagen har
utifrån dessa utgångspunkter tagit ställning
till en enhetlig princip för myndigheternas
uttag av avgifter för att i elektronisk form
tillhandahålla begärda uppgifter. Principen
innebär att avgifterna bör grundas på kostnader
för att ta fram och distribuera informationen
men att det i vissa fall kan finnas skäl att ta
ut avgift som även täcker kostnaden för att
t.ex. insamla och registrera informationen. Det
är enligt regeringens mening nu lämpligt att
med vissa undantag införa denna princip vid
utlämnande av uppgifter från skatte- och
kronofogdemyndigheterna samt Tullverket. När
enskilda vill ta del av en större mängd
uppgifter på medium för automatiserad
behandling - vilket inte omfattas av
tryckfrihetsförordningens bestämmelser - av
t.ex. marknadsföringsskäl eller av andra
orsaker som betingas av bedriven
näringsverksamhet, finns det enligt regeringens
mening anledning att låta dem som drar nytta av
uppgifterna bidra ekonomiskt till den
verksamhet från vilken utlämnande sker. Vid
utlämnande på elektronisk väg till enskilda bör
de utlämnande myndigheterna således få ta ut
avgifter. Avgifter bör, enligt regeringen,
också få tas ut vid utlämnande till andra
myndigheter. Avgifter bör dock - med undantag
för det utlämnande som görs från
folkbokföringen - inte tas ut om utlämnande
följer av lag eller förordning.
Behandling av uppgifter i
beskattningsverksamhet
Genom skatteregisterlagen (1980:343) regleras i dag
flertalet av de register som förs för
beskattningsverksamheten. Vissa register omfattas
dock inte av lagen, t.ex. de register som förs för
punktskatteverksamheten och
fastighetstaxeringsregistren. Dessa register förs i
stället med tillstånd av Datainspektionen.
Regeringen föreslår att bestämmelser om behandling
av uppgifter inom beskattningsverksamheten skall
regleras i en lag.
Enligt regeringens förslag skall uppgifter få
behandlas för tillhandahållande av information som
behövs inom skatteförvaltningen för vissa bestämda
ändamål, t.ex.
1. fastställande av underlag för skatter och
avgifter samt bestämmande, redovisning, betalning
och återbetalning av skatter eller avgifter,
2.
3. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
4.
5. fastighetstaxering.
6.
I databasen skall, i den omfattning som behövs för
beskattningsverksamheten, få behandlas vissa
bestämda uppgifter, t.ex.
7. en fysisk persons identitet, medborgarskap,
bosättning och familjeförhållanden,
8.
9. en juridisk persons identitet och säte, m.m.
10.
11. registrering för skatter och avgifter,
12.
13. underlag för skatter eller avgifter,
14.
15. underlag för fastighetstaxering,
16.
17. yrkande och grunder i ett ärende,
18.
19. beslut, betalning, redovisning och övriga
åtgärder i ett ärende.
20.
Känsliga personuppgifter och uppgifter om
lagöverträdelser m.m. skall få behandlas i databasen
endast som en del av en elektronisk handling eller
om det särskilt anges.
Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall,
enligt regeringens förslag, få ha direktåtkomst till
beskattningsdatabasen. Kronofogdemyndigheterna och
Tullverket skall få ha direktåtkomst till vissa
uppgifter i databasen i fråga om uppgifter som rör
en person som förekommer i ett ärende hos
myndigheten. Kronofogdemyndigheten skall även få ha
åtkomst till uppgifter om personer eller företag som
inte är registrerade som gäldenärer. Direktåtkomst
skall inte medges till elektroniska handlingar.
Uppgifter och handlingar i beskattningsdatabasen
skall gallras efter sju år. Uppgifter och handlingar
om revision skall dock gallras efter tio år och
uppgifter och handlingar om fastighetstaxering och
gåvoskatt efter tolv år. Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer kan emellertid
meddela föreskrifter om att en uppgift eller
handling skall bevaras under längre tid.
Behandling av uppgifter i
folkbokföringsverksamheten
Behandling av uppgifter i folkbokföringsverksamheten
skall, enligt regeringen, regleras i en lag.
Uppgifter skall få behandlas i databasen för
tillhandahållande av information som behövs för
vissa bestämda ändamål, t.ex.
21. samordnad behandling, kontroll och analys av
identifieringsuppgifter för fysiska personer och
av andra folkbokföringsuppgifter,
22.
23. handläggning av folkbokföringsärenden,
24.
25. framställning av personbevis och andra
registerutdrag.
26.
Bestämmelserna i lagen om folkbokföringsregister om
vilka uppgifter som får behandlas skall föras över
till den nya lagen. I databasen skall få behandlas
uppgifter om yrkande och grunder i ett ärende,
beslut och andra uppgifter som behövs för
handläggningen av ett ärende. Känsliga uppgifter och
uppgifter om lagöverträdelser m.m. skall, om inte
annat anges, få behandlas i databasen endast som en
del av en elektronisk handling.
Riksskatteverket och skattemyndigheterna skall få
ha direktåtkomst till folkbokföringsdatabasen. En
myndighet får ha direktåtkomst till uppgift om t.ex.
personnummer, adress, folkbokföringsfastighet.
Behandling av personuppgifter i verksamhet med
val och folkomröstningar
Behandling av personuppgifter i verksamhet med val
och folkomröstningar skall regleras i lag. Uppgifter
skall få behandlas i databasen för tillhandahållande
av information som behövs hos den centrala
valmyndigheten, skattemyndigheterna och
länsstyrelserna för vissa bestämda ändamål, t.ex.
27. framställning av röstlängder och röstkort inför
ett val eller en folkomröstning,
28.
29. framtställning av valsedlar och sammanräkning av
valresultat.
30.
Den centrala valmyndigheten, skattemyndigheterna,
länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna skall
få ha direktåtkomst till val- och folkomröst-
ningsdatabasen. Skattemyndigheten skall dock inte ha
direktåtkomst till uppgifter om kandidater. Enskilda
skall efter medgivande från regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer få ha direktåtkomst
till uppgifter om kandidater.
Behandling av personuppgifter i
kronofogdemyndigheternas verksamheter
Behandling av personuppgifter och andra uppgifter i
kronofogdemyndigheternas samtliga verksamheter
skall, enligt regeringen, regleras i en lag. Inom
kronofogdemyndigheternas område faller ett flertal
verksamheter av skilda slag. Det är verksamhet med
utsökning och indrivning, skuldsanering,
betalningsföreläggande och handräckning samt tillsyn
i konkurs.
Enligt regeringen kan en stor del vara gemensam
för alla verksamhetsområden. För den särskilda
behandlingen i databaser finns emellertid anledning
att i vissa delar reglera de olika
verksamhetsområdena för sig. I fråga om ändamålen
med och vilka uppgifter som får behandlas i en
databas är skillnaderna i vissa avseenden så stora
att lagstiftningen annars hade blivit
svåröverskådlig. Regeringen anser därför att det
finns skäl att dela in behandlingen av
personuppgifter i kronofogdemyndigheternas
verksamhet i olika databaser för utsökning och
indrivning, betalningsföreläggande och handräckning,
skuldsanering och konkurstillsyn.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
Uppgifter skall få behandlas i utsöknings- och
indrivningsdatabasen för tillhandahållande av
information som behövs i kronofogdemyndigheternas
verksamhet för vissa bestämda ändamål, t.ex.
31. verkställighet eller annan åtgärd som särskilt
åligger kronofogdemyndigheterna enligt
utsökningsbalken eller annan författning,
32.
33. indrivning av statliga fordringar m.m.
34.
35. avräkning vid återbetalning av skatter och
avgifter.
36.
Uppgifter skall även få behandlas i databasen för
tillhandahållande av information som behövs i
författningsreglerad verksamhet utanför kronofogde-
myndigheternas verksamhet för t.ex. avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter, kvittning vid
utbetalning av bidrag.
I databasen skall, i den utsträckning det behövs
för verksamheten med utsökning och indrivning, få
behandlas vissa bestämda uppgifter, t.ex.
37. en fysisk persons identitet, bosättning och
familjeförhållanden,
38.
39. en enskilds ekonomiska förhållanden,
40.
41. egendom som berörs i ett mål,
42.
43. yrkande och grunder i ett mål eller ärende,
44.
45. uppgift om att kronofogdemyndighet gjort anmälan
om misstanke om brott.
46.
Databasen för betalningsföreläggande och
handräckning
Uppgifter skall få behandlas i databasen för
tillhandahållande av information som behövs i
kronofogdemyndigheternas verksamhet för vissa
bestämda ändamål, t.ex.
47. handläggningen av mål om betalningsföreläggande
eller handräckning,
48.
49. tillhandahållande av utslag i mål om
betalningsföreläggande.
50.
I databasen skall, i den utsträckning som behövs för
verksamheten få behandlas vissa bestämda uppgifter,
t.ex.
51. en fysisk persons identitet och bosättning,
52.
53. yrkande och grunder i ett mål,
54.
55. övriga förhållanden, om de tillförs ett mål och
är av betydelse för handläggningen.
56.
Databasen för skuldsanering m.m.
Uppgifter skall få behandlas i databasen för
tillhandahållande av information som behövs inom
kronofogdemyndigheterna för handläggning av ärenden
om skuldsanering m.m. I databasen skall få behandlas
vissa bestämda uppgifter, t.ex.
57. en fysisk persons identitet, bosättning och
familjeförhållanden,
58.
59. en enskilds ekonomiska förhållanden.
60.
Konkurstillsynsdatabasen
Uppgifter skall få behandlas i
konkurstillsynsdatabasen för tillhandahållande av
information som behövs i kronofogdemyndigheternas
verksamhet för handläggningen av
konkurstillsynsärenden och mål enligt
lånegarantilagen. I databasen skall få behandlas
vissa bestämda uppgifter, t.ex. om
61. konkursbo
62.
63. en fysisk persons identiet, bosättning,
64.
65. en enskilds ekonomiska förhållanden,
66.
67. domstols eller myndighets beslut.
68.
Gemensamma bestämmelser om direktåtkomst till
databaserna
Enligt regeringens förslag skall Riksskatteverket
och kronofogdemyndigheterna få ha direktåtkomst till
samtliga databaser. Skattemyndigheterna, Tullverket
och SÄPO skall få ha direktåtkomst till uppgifter i
utsöknings- och indrivningsdatabasen.
Behandling av personuppgifter i Tullverkets
verksamhet
Uppgifter skall enligt regeringens förslag få
behandlas i databasen för tillhandahållande av
information som behövs hos Tullverket för vissa
bestämda ändamål, t.ex.
69. bestämmande, redovisning, betalning och
återbetalning av tull, annan skatt och avgifter,
70.
71. övervakning, revision och annan analys- eller
kontrollverksamhet.
72.
Tullverket skall ha direktåtkomst till databasen.
Riksskatteverket, skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna skall ha åtkomst till vissa
uppgifter i fråga om personer som förekommer i
ärende hos myndigheten.
Sekretess inom exekutionsväsendet
Enligt 9 kap. 19 § sekretesslagen (1980:100) gäller
sekretess inom exekutionsväsendet i mål eller
ärenden angående exekutiv verksamhet för uppgifter
om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider avsevärd skada
eller betydande men om uppgifterna röjs. Ett rakt
skaderekvisit uppställs alltså för att uppgifter
skall kunna sekretessbeläggas. Vissa uppgifter i mål
eller ärenden i den exekutiva verksamheten omfattas
dock inte av sekretess. Det gäller uppgifter om
förpliktelse som avses med den sökta
verkställigheten och beslut i målet eller ärendet.
Det innebär att t.ex. information om att någon är
registrerad som gäldenär hos en kronofogdemyndighet,
uppgifter om dennes skuld och om sökanden i enskilda
mål skall lämnas ut utan föregående sekretess-
prövning.
Det raka skaderekvisitet innebär att sekretessen
generellt är svag för uppgifter i den exekutiva
verksamheten. Det är, enligt regeringen, inte ofta
som det kan antas att den enskilde lider avsevärd
skada eller betydande men om en uppgift om honom
lämnas ut. Kraven för sekretess är således mycket
höga.
Regeringen föreslår att sekretess skall gälla inom
exekutionsväsendet i mål eller ärende angående
utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt
lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller honom närstående lider skada
eller men. Sekretessen skall dock inte gälla uppgift
om förpliktelse som avses med den sökta
verkställigheten i ett pågående mål och inte heller
beslut i ett mål eller ärende. Uppgifter om
förpliktelse i ett avslutat mål skall inte heller
omfattas av sekretess om den enskilde har
ytterligare mål eller ärende registerat hos
kronofogdemyndigheten och uppgiften inte är äldre än
två år.
Ett av ändamålen med förslaget om att införa
sekretess i mål som inte längre pågår är att
enskilda i vissa fall skall skyddas mot att
uppgifter om dem hos kronofogdemyndigheterna görs
allmänt tillgängliga. För att förslaget i det
avseendet skall få den avsedda effekten bör de
aktuella uppgifterna inte längre få användas i
kreditupplysningsverksamhet. Regeringen anser att
uppgifter som efter att de har lämnats till ett
kreditupplysningsföretag inte längre är undantagna
från sekretess skall gallras hos företaget.
Lagrådet har i sitt yttrande den 13 november 2000,
när det gäller förslag till ändring i
sekretesslagen, anfört bl.a.
Frågan om sekretess skall gälla eller inte är en
fråga om avvägning mellan olika intressen. Från
de synpunkter Lagrådet har att beakta saknas i
fråga om ett enskilt lagförslag vanligen
anledning att ta ställning till en sådan
värderingsfråga, så också i förevarande fall. Mot
bakgrund av Lagrådets skyldighet att granska
lagförslags förhållande till grundlagarna - i
detta fall 2 kap. tryckfrihetsförordningen -
finns dock rent generellt anledning att framhålla
att det förekommer talrika lagändringar som
innebär en utvidgning av sekretess medan
begränsningar av gällande sekretess sällan
föreslås. Ofta kan detta bero på att
lagstiftningen avser nya rätts-områden, där
frågan om sekretess inte tidigare varit aktuell.
I andra fall är det däremot, såsom nu, fråga om
skärpningar av bestämmelser i sekretesslagen. Ett
tidigare exempel från denna lagrådsavdelnings
erfarenhet gäller förhållandet mellan upphovsrätt
och sekretess. Det är önskvärt att i något
sammanhang en samlad bedömning görs av
utvecklingen på sekretessens område, så att
Sverige inte avlägsnar sig från den
offentlighetsprincip som landet med sådan skärpa
förfäktar i internationella sammanhang. Så kan
ske i anslutning till Offentlighets- och
sekretesskommitténs arbete.
Motionerna
I motion 2000/01:Sk24 av Carl Fredrik Graf m.fl. (m)
föreslås att riksdagen beslutar att avslå förslaget
om att myndigheter får ta ut avgift för att lämna ut
uppgifter ur folkbokföringsregister (yrkande 1) och
att riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag som innebär att utlämnande av
handling som omfattas av sekretesslagen regleras i
lag (yrkande 2). Propositionen behandlar bl.a.
frågan om möjlighet att ta ut en avgift för att
lämna uppgifter ur databaserna. Regeringen anför som
skäl att kostnaden för register skall fördelas på de
myndigheter som använder sig av uppgifter från
folkbokföringen. Registerhållning skall enligt
motionärerna betalas av den myndighet som är
personuppgiftsansvarig. Utlämnande av uppgifter ur
respektive register skall, enligt motionärerna, vara
kostnadsfri för andra myndigheter och för invidider
och företag om uppgifterna behövs enligt lag eller
författning. Utlämnande av sekretessbelagda
uppgifter är i regel författningsreglerad.
Motionärerna anser att utlämnande av sådana
uppgifter måste regleras. Enligt motionärerna bör
emellertid inte normgivningsdelegation ske i frågor
som rör offentlighetsprincipen och skydd för den
personliga integriteten. Regeringens möjligheter att
reglera utlämnandet av uppgifter vilka omfattas av
sekretesslagen via förordningar bör inskränkas.
I motion 2000/01:Sk25 av Johan Pehrson och Karin
Pilsäter (fp) föreslås att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som in motionen
anförs om nödvändigheten av en regelbunden översyn
över utvecklingen och praxis inom detta område. Med
hänsyn till den vikt som registrering och
registerhantering har för den personliga
integriteten och den snabba tekniska utvecklingen
inom datahanteringens område bör, enligt
motionärerna, dessa frågor följas med stor
uppmärksamhet. Riksdagen bör kräva att regeringen
regelbundet gör förutsättningslösa översyner av hur
dessa frågor behandlas i praktiken och vilka nya
ställningstaganden som kan vara aktuella.
Utskottets ställningstagande
Propositionen innehåller förslag till ny
författningsreglering som gäller behandling av
personuppgifter inom skatteförvaltningens verksamhet
med beskattning, folkbokföring, val och
folkomröstningar samt kronofogdemyndigheternas
verksamheter och Tullverkets verksamhet. Syftet med
regleringen är att förenkla, modernisera och
effektivisera regelsystemet. Utskottet tillstyrker
att behandling av personuppgifter inom de aktuella
verksamheterna regleras i nya författningar.
Utskottet vill emellertid framföra vissa synpunkter
på förslagen.
Förslag till lag om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet
De uppgifter i en databas, som myndigheter får ta
del av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller
andra författningar, bör myndigheterna, enligt
regeringen, få tillgång till på medium för
automatiserad behandling.
Enligt regeringens förslag skall uppgifter i de
olika databaserna också få lämnas ut till enskild på
medium för automatiserad behandling. Med hänsyn till
de integritetsrisker som kan följa med utlämnande av
personuppgifter på medium för automatiserad
behandling till företag och privatpersoner, bör
sådant utlämnade enligt regeringen endast vara
tillåtet när det efter särskild prövning anses
lämpligt. Uppgifter i databaser bör få lämnas ut
till enskilda på medium för automatiserad behandling
endast om det är särskilt föreskrivet. Det är enligt
regeringen inte möjligt att i lag reglera i vilka
fall uppgifter skall få lämnas ut. Det bör i stället
åligga regeringen att göra dessa bedömningar.
Utskottet som instämmer i detta avstyrker motion
Sk24 yrkande 2.
Eftersom det endast kan vara fråga om uppgifter
som får lämnas ut till den enskilde enligt
sekretesslagens bestämmelser anser utskottet att
förslagen till 2 kap. 5-6 §§ jämte tillhörande
rubrik, kan medföra en felaktig tolkning. Utskottet
anser att de föreslagna paragraferna bör byta
numrering. Samtidigt bör den nya 2 kap. 5 § placeras
före rubriken Utlämnande av uppgifter till enskilda
på medium för automatiserad behandling samt erhålla
följande rubrik Enskilds rätt att ta del av
uppgifter. Enligt utskottet bör riksdagen besluta i
enlighet med vad utskottet föreslagit.
Sekretesslagen
Lagrådet framhåller i sitt yttrande att det
förekommer talrika lagändringar som innebär en
utvidgning av sekretess medan begränsningar av
gällande sekretess sällan föreslås. I regeringens
förslag till 9 kap. 19 § sekretesslagen föreslår
regeringen skärpning av sekretessen. Utskottet delar
regeringens bedömning att det i detta fall finns
skäl att skärpa sekretessen. Samtidigt instämmer
utskottet i vad Lagrådet uttalat att "det är
önskvärt att i något sammanhang en samlad bedömning
görs av utvecklingen på sekretessens område, så att
Sverige inte avlägsnar sig från den
offentlighetsprincip som landet med sådan skärpa
förfäktar i internationella sammanhang".
Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)
skall göra en allmän översyn av sekretesslagen. I
denna ingår, enligt direktiven, att undersöka i
vilken utsträckning lagen kan förbättras, t.ex.
genom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen
görs mer överskådlig, med bibehållen balans mellan
intresset av offentlighet och insyn å ena sidan och
integritets- och andra sekretesskyddsintressen å den
andra. Kommittén skall särskilt överväga dels om det
är lämpligt med förändringar i sekretesslagens
grundläggande systematik, dels om det är möjligt att
med en bibehållen grad av skydd för uppgifter
förenkla sekretessbestämmelserna genom att minska
antalet fall av skilda skaderekvisit för uppgifter
inom en och samma verksamhet. Med hänsyn till de
uppgifter som Offentlighets- och sekretesskommittén
fått anser utskottet emellertid att resultatet av
dess arbete bör avvaktas.
Förslag till lag om ändring i
kreditupplysningslagen
Regeringen föreslår i 9 kap. 19 § sekretess med
omvänt skaderekvisit inom exekutionsväsendet för
vissa uppgifter. Motsvarande sekretess skall enligt
paragrafens tredje stycke gälla i myndighets
verksamhet som avser förande av eller uttag ur
utsöknings- och indrivningsdatabasen. I 8 §
förslaget till lag om ändring i
kreditupplysningslagen föreslår regeringen i ett
nytt tredje stycke en bestämmelse om att
kreditupplysningsföretag skall gallra uppgifter som
hämtats från utsöknings- och inskrivningsdatabasen
när den inte omfattas av vissa undantag från
sekretess i 9 kap. 19 §.
Enligt utskottet bör de avsedda uppgifterna
gallras hos kreditupplysningsföretaget när de inte
längre omfattas av undantaget från sekretess enligt
9 kap. 19 § dvs. inte enbart när uppgifter hämtats
från databasen utan även när uppgifterna inhämtats
från exekutionsväsendet på annat sätt, t.ex. genom
telefonsamtal eller brev. Utskottet föreslår därför
att det föreslagna tredje stycket får följande
lydelse.
En uppgift som inhämtats från exekutionsväsendet i
dess verksamhet med indrivning och utsökning skall
gallras när den inte omfattas av undantaget från
sekretess i 9 kap. 19 § första stycket andra
meningen eller andra stycket sekretesslagen
(1980:100).
Enligt utskottet bör riksdagen besluta i enlighet med vad
utskottet anfört.
Avgifter
Regeringen föreslår i lagtexten att de
personuppgiftsansvariga myndigheterna skall få ta ut
avgifter för att lämna ut uppgifter ur databasen
enligt de närmare föreskrifter som regeringen
bestämmer. Rätten att ta ut avgift skall inte få
innebära inskränkning i rätten enligt
tryckfrihetsförordningen att ta del av och mot
fastställd avgift få kopia eller utskrift av allmän
handling. Enligt regeringen skall avgifter få tas ut
även vid utlämnande till andra myndigheter, dock
inte om utlämnandet följer av lag eller förordning.
Är det fråga om utlämnande som görs från
folkbokföringen skall emellertid avgift få tas ut av
en myndighet även om utlämnandet följer av lag eller
förordning. Utskottet som delar regeringens
ställningstagande avstyrker motion Sk24 yrkande 1.
Översyn av behandling av känsliga
personuppgifter
Med hänsyn till den vikt som registrering och
registerhantering har för den personliga
integriteten och den snabba tekniska utvecklingen
inom datahanteringens område bör dessa frågor enligt
motion Sk25 följas med stor uppmärksamhet.
Offentlighets- och sekretesskommittén (dir. 1998:32)
har i uppgift att bl.a. göra en allmän översyn av
sekretesslagen. I denna ingår enligt direktiven att
undersöka i vilken utsträckning lagen kan förbättras
t.ex. genom att onödiga bestämmelser upphävs och att
lagen görs mer överskådlig, med bibehållen balans
mellan intresset av offentlighet och insyn å ena
sidan och integritets- och andra
sekretesskyddsintressen å den andra. Utskottet anser
att frågorna om behandling av känsliga
personuppgifter har ett nära samband med
Offentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag.
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att
frågorna är synnerligen viktiga ur
integritetssynpunkt men utgår samtidigt från att
regeringen fortlöpande ser över hur dessa frågor
behandlas i praktiken. Utskottet avstyrker därför
motion Sk25.
Stockholm den 20 februari 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Mats Berglind (s), Inger René (m), Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Mats
Einarsson (v), Björn von der Esch (kd), Nils Fredrik
Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa Torstensson (c),
Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie Lindkvist (s) och
Per-Samuel Nisser (m).
Avvikande meningar
1. Avgifter för att lämna ut
uppgifter ur
folkbokföringsregister
2.
Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och
Per-Samuel Nisser (alla m) anser att
konstitutionsutskottets yttrande under rubriken
Avgifter bort ha följande lydelse:
Regeringen anför som skäl till sitt förslag att
kostnaden för registret skall fördelas på de
myndigheter som använder sig av uppgifter från
folkbokföringen. Myndigheters registerhållning är
enligt utskottet just myndighetsuppgifter. Det finns
av naturliga skäl inte någon konkurrerande
verksamhet till dem. Andra myndigheter har därmed
inget annat val än att anlita nuvarande källor. För
de myndigheter som skulle få ökade utgifter genom en
avgiftsbeläggning kommer, med oförändrade anslag,
uppgifterna att konkurrera med annan verksamhet. En
sannolik konsekvens är, enligt utskottet, att
uppgiftsinhämtandet kommer att minska så att
uppgifterna inte används i den utsträckning som
kunde vara motiverad, vilket leder till
effektivitetsförluster. En ytterligare konsekvens
skulle kunna bli att myndigheter, som har möjlighet,
söker övervältra kostnaderna på företag och
allmänhet. Utskottet anser att registerhållning
skall betalas av den myndighet som är
personuppgiftsansvarig. Utlämnande av uppgifter ur
respektive register skall, enligt utskottet, vara
kostnadsfri för andra myndigheter. Utlämnande av
uppgifter till individer och företag skall, enligt
utskottet, också vara kostnadsfri om de behövs
enligt lag eller förordning. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Därmed bifaller
riksdagen motion Sk24 yrkande 1.
3. Reglering av utlämnande av
handling
4.
Per Unckel, Inger René, Nils Fredrik Aurelius och
Per-Samuel Nisser (alla m) anser att
konstitutionsutskottets yttrande under rubriken
Förslag till lag om behandling av uppgifter i
skatteförvaltningens beskattningsverksamhet bort ha
följande lydelse:
De uppgifter i en databas, som myndigheter får ta
del av enligt bestämmelser i sekretesslagen eller
andra författningar, bör myndigheterna, enligt
regeringen, få tillgång till på medium för
automatiserad behandling.
Enligt regeringens förslag skall uppgifter i de
olika databaserna också få lämnas ut till enskild på
medium för automatiserad behandling. Med hänsyn till
de integritetsrisker som kan följa med utlämnande av
personuppgifter på medium för automatiserad
behandling till företag och privatpersoner, bör
sådant utlämnade enligt utskottet regleras i lag.
Utskottet tillstyrker motion Sk24 yrkande 2.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag som innebär att utlämnande av handling som
omfattas av sekretesslagen regleras av lag.
5. Regelbunden översyn av frågornas
behandling i praktiken
6.
Helena Bargholtz (fp) anser att
konstitutionsutskottets yttrande under rubriken
Översyn av behandling av känsliga personuppgifter
bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den vikt som registrering och
registerhantering har för den personliga
integriteten och den snabba tekniska utvecklingen
inom datahanteringens område bör dessa frågor,
enligt utskottet, följas med stor uppmärksamhet.
Utskottet anser därför att riksdagen bör kräva att
regeringen regelbundet gör förutsättningslösa
översyner av hur dessa frågor behandlas och vilka
nya ställningstaganden som kan vara aktuella. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Därmed bifaller riksdagen motion Sk25.