Skatteutskottets betänkande
2000/01:SKU11

Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor


Innehåll

2000/01

SkU11

Sammanfattning

I   betänkandet  tillstyrker   utskottet
proposition  2000/01:31  Vissa  förmögen
hets-    och    punktskattefrågor    och
avstyrker  de  motioner som  väckts  med
anledning   av   propositionen.   Vidare
tillstyrker utskottet vissa lagändringar
i   proposition  1999/2000:126   En   ny
tullag,    vilka    av   samordningsskäl
behandlas i detta betänkande.
Vid   betänkandet   har   fogats   åtta
reservationer (m, v, kd, c och  fp)  och
fem särskilda yttranden (m, v, kd, c, fp
och mp).
Propositionerna

Proposition 2000/01:31

Regeringen         (Finansdepartementet)
föreslår  i  proposition 2000/01:31  att
riksdagen   antar  de  i   propositionen
framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt,
2.  lag  om ändring i lagen (1994:1563)
om tobaksskatt,
3.  lag  om ändring i lagen (1994:1564)
om alkoholskatt,
4.  lag  om ändring i lagen (1994:1776)
om skatt på energi,
5.      lag      om      ändring      i
mervärdesskattelagen (1994:200),
6.    lag   om   ändring   i   tullagen
(0000:000),
7. lag om ändring i lagen (1999:673) om
skatt på avfall,
8.  lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327),
9.  lag  om ändring i lagen (1997:1137)
om vägavgift för vissa tunga fordon,
10. lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343),
11.  lag  om ändring i lagen (1984:151)
om   punktskatter   och   prisreglerings
avgifter,
12.  lag  om ändring i lagen (1985:146)
om   avräkning   vid  återbetalning   av
skatter och avgifter,
13.  lag  om ändring i lagen (1990:325)
om    självdeklaration   och    kontroll
uppgifter,
14.  lag om ändring i lagen (1999:1240)
om     ändring    i    kupongskattelagen
(1970:624),
15.  lag  om ändring i lagen (1976:266)
om skatt på annonser och reklam.
I propositionen föreslås, i enlighet med
vad som aviserades i budgetpropositionen
för    2001,    att   fribeloppet    vid
förmögenhetsbeskattningen   höjs    från
900  000  kronor  till  1  000  000  för
ensamstående och till 1 500  000  kronor
för sambeskattade par.
Vidare   föreslås   att   reglerna   om
skattskyldighet för import i lagarna  om
skatt   på  tobak,  alkohol  och  energi
anpassas  till  vad  som  gäller  enligt
mervärdesskattelagen                 och
tullagstiftningen i fråga om vem som  är
skattskyldig  och  när skattskyldigheten
inträder.     Vidare    föreslås     att
skyldigheten  att  betala   punkt-   och
mervärdesskatt  vid  införsel  av  varor
från  områden  utanför EG:s skatteområde
skall  vara densamma, oavsett om området
ligger    inom   eller   utanför    EG:s
tullområde.
I  propositionen behandlas också  vissa
problemställningar      gom       gäller
avfallsskatten och främst behandling  av
slam. Förslag lämnas om skattefrihet för
rening  och  avvattning av  avfall,  för
slam  och annat flytande avfall som förs
till    s.k.    vassbäddar    och    för
vattenverksslam    som     förs     till
slambassänger.
Dessutom   föreslås   att   vägavgiften
differentieras  efter  vilka   krav   på
utsläpp  av föroreningar som ett fordons
motor    uppfyller.    Befrielse    från
fordonsskatt avskaffas för lastbilar som
är  av  en årsmodell som är 30 år  eller
äldre. Lastbilar befrias i stället  från
fordonsskatt    om    de     inte     är
vägavgiftspliktiga och från vägavgift om
de är av en årsmodell som är 30 år eller
äldre,  under förutsättning att de  inte
används i yrkesmässig trafik.
I propositionen behandlas slutligen ett
uppdrag från riksdagen att överväga  ett
förslag      om     avdragsrätt      vid
arvsbeskattningen  för   kostnader   för
skötsel  av  grav.  Något  förslag  till
ändring av reglerna läggs inte fram.

Proposition 1999/2000:126

I  betänkande 2000/01:SkU3 En ny  tullag
har   utskottet   behandlat   några    i
proposition   1999/2000:126   föreslagna
ändringar i 5 kap. 5 § lagen (1994:
1776) om skatt på energi, 1 kap. 2 och 5
§§ mervärdesskattelagen (1994:
200),  1 § lagen (1985:146) om avräkning
vid   återbetalning   av   skatter   och
avgifter  och  26 § lagen (1972:266)  om
skatt   på  annonser  och  reklam.   Den
författningstekniska   regleringen   har
dock överförts till detta betänkande.

Lagförslagen

Regeringens lagförslag finns i bilaga  1
till betänkandet.

Motionerna

2000/01:Sk17  av Elizabeth  Nyström  och
Maud  Ekendahl  (m)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
1.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs       om       slopande        av
förmögenhetsskatten.
2.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om särbeskattning av förmögenhet.
2000/01:Sk18 av Carl Fredrik Graf  m.fl.
(m)  vari föreslås att riksdagen  fattar
följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att nedre gränsen
för  att betala förmögenhetsskatt  sätts
till   1  500  000  kr  i  skattepliktig
förmögenhet  i  enlighet  med  vad   som
anförs i motionen.
2.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs    om   att   förmögenhetsskatten
avskaffas 2002.
3.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avfallsskatten.
4.      Riksdagen     beslutar      att
veterantraktorer      befrias       från
fordonsskatt  i  enlighet  med  vad  som
anförs i motionen.
2000/01:Sk19 av Per Rosengren m.fl.  (v)
vari   föreslås  att  riksdagen   fattar
följande  beslut:  Riksdagen  begär  att
regeringen  återkommer  med  förslag  om
avdragsrätt  vid  arvsbeskattningen  för
kostnader för vård och skötsel  av  grav
plats enligt vad i motionen anförs.

2000/01:Sk20 av Birger Schlaug (mp) vari
föreslås  att riksdagen fattar  följande
beslut:   Riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs   om   behovet   av   skatt    på
förbränning av avfall.

2000/01:Sk21 av Kenneth Lantz m.fl. (kd)
vari   föreslås  att  riksdagen   fattar
följande beslut:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag
till  ändring  i  lagen  (1997:323)   om
statlig förmögenhetsskatt.
2.  Riksdagen beslutar om att  avveckla
förmögenhetsskatten i enlighet  med  vad
som anförs i motionen.
3.  Riksdagen beslutar om att inte låta
frysningen av fastighetstaxeringsvärdena
upphöra  år 2001 eller senare i enlighet
med vad som anförs i motionen.
4.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om övervägande att tillåta avdrag
för verkliga kostnader avseende vård och
skötsel av gravplats.
2000/01:Sk22 av Rolf Kenneryd m.fl.  (c)
vari   föreslås  att  riksdagen   fattar
följande beslut:
1.  Riksdagen beslutar att, med  avslag
på förslaget om att höja fribeloppet för
uttag   av  förmögenhetsskatt,  förlänga
nuvarande  frysning av  taxeringsvärdena
för fastigheter.
2.  Riksdagen beslutar att, med  avslag
på förslaget om att höja fribeloppet för
uttag    av   förmögenhetsskatt,   slopa
sambeskattningen fr.o.m. år 2001.
3.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs      om     successivt     slopad
förmögenhetsskatt.
4.  Riksdagen beslutar att  tillfälligt
höja  skrotningspremien till  8  000  kr
under år 2001.
2000/01:Sk23 av Johan Pehrson och  Karin
Pilsäter  (fp)  vari föreslås  att  riks
dagen fattar följande beslut:
1.    Riksdagen   avslår    proposition
2000/01:31    vad   gäller   regeringens
förslag  till  lag om  ändring  i  lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
2.     Riksdagen    tillkännager    för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs    om    ett    avskaffande    av
sambeskattningen    i    den    statliga
förmögenhetsbeskattningen  år  2001  som
ett   första   steg   mot   ett   totalt
avskaffande av förmögenhetsskatten.

Utskottet

Förmögenhetsbeskattningen

Propositionen

I     budgetpropositionen    för    2001
meddelades  att  regeringen   hade   för
avsikt  att under hösten återkomma  till
riksdagen  med ett lagförslag  om  höjda
fribelopp vid förmögenhetsbeskattningen.
I propositionen föreslås i enlighet med
vad som angavs i budgetpropositionen att
fribeloppet                          vid
förmögenhetsbeskattningen höjs från  900
000  kr  till  1 000 000 kr för  fysiska
personer,  dödsbon och familjestiftelser
samt  i de fall då sambeskattning  skall
ske  av ensamstående förälder och dennes
hemmavarande    barn.    I    de    fall
sambeskattning skall ske av makar  eller
sambor, höjs fribeloppet till 1 500  000
kr.  Detta gäller även sambeskattade par
och  deras hemmavarande barn. Syftet med
förslaget  är att begränsa  effekten  av
förslaget i budgetpropositionen  om  att
återställa fastighetstaxeringsvärdena.
Ändringen föreslås träda i kraft den  1
januari 2001 och tillämpas första gången
vid   2002   års   taxering.   Förslaget
beräknas   ge  en  budgetförsvagning   i
periodiserade  termer på  2,7  miljarder
kronor år 2001.

Motionerna

I  motion  Sk17 yrkandena  1  och  2  av
Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl  (m)
begärs   ett  tillkännagivande  om   att
förmögenhetsskatten  och  särbeskattning
av  förmögenhet skall slopas.  I  motion
Sk18  yrkandena 1 och 2 av Carl  Fredrik
Graf   m.fl.  (m)  yrkas  att  riksdagen
beslutar  att  nedre  gränsen  för   att
betala  förmögenhetsskatt  skall  sättas
till  1 500 000 kr i skattepliktig förmö
genhet  och  att riksdagen  tillkännager
för  regeringen  att förmögenhetsskatten
skall  avskaffas år 2002. I motion  Sk21
yrkandena  1-3  av Kenneth  Lantz  m.fl.
(kd)    yrkas   att   riksdagen   avslår
regeringens förslag till ändring i lagen
(1997:323)  om statlig förmögenhetsskatt
samt   beslutar  om  att  avveckla   för
mögenhetsskatten  och  att   inte   låta
frysningen av fastighetstaxeringsvärdena
upphöra  år 2001 eller senare. I  motion
Sk22  yrkandena  1-3  av  Rolf  Kenneryd
m.fl.  (c) yrkas att riksdagen  beslutar
dels att, med avslag på förslaget om att
höja    fribeloppet   för    uttag    av
förmögenhetsskatt,  förlänga   nuvarande
frysning    av   taxeringsvärdena    för
fastigheter  och  slopa sambeskattningen
fr.o.m.  år  2001,  dels  att  riksdagen
tillkännager  för  regeringen  att   för
mögenhetsskatten    successivt     skall
slopas. I motion Sk23 yrkandena 1 och  2
av Johan Pehrson och Karin Pilsäter (fp)
yrkas  att  riksdagen avslår proposition
2000/01:31    vad   gäller   regeringens
förslag  till lag om ändring i lagen  om
statlig  förmögenhetsskatt samt ges  ett
tillkännagivande om att sambeskattningen
i den statliga förmögenhetsbeskattningen
avskaffas  år 2001 som ett  första  steg
mot    ett    totalt   avskaffande    av
förmögenhetsskatten.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en höjning av fribeloppet  för
uttag    av    förmögenhetsskatt     har
behandlats    av    finansutskottet    i
betänkande 2000/01:FiU1 Utgiftsramar och
beräkning   av  statsinkomsterna,   m.m.
Finanasutskottet   anförde   bl.a.   att
utskottet    instämmer   i   regeringens
bedömning att fribeloppet för  uttag  av
förmögenhetsskatt bör höjas från 900 000
kr  till  1  000 000 kr för ensamstående
och  till 1 500 000 kr för sambeskattade
par   vid   2002  års  inkomststaxering.
Utskottet     avstyrkte    därvid     de
motionsförslag  som  väckts  om   slopad
sambeskattning,    ytterligare     höjda
fribelopp  och avskaffande  av  förmögen
hetsskatten. Även yrkanden  om  fortsatt
frysning av taxeringsvärdena avstyrktes.
Riksdagen  har  den  22  november   2000
beslutat   i   enlighet  med  utskottets
förslag.
I  sitt  yttrande  till finansutskottet
över budgetpropositionen (SkU1y) anförde
utskottet bl.a. att det är angeläget att
frysningen   av   taxeringsvärdena    nu
upphör. De problem som hänger samman med
att  kopplingen  mellan  taxeringsvärden
och  marknadsvärden återställs bör lösas
genom    en    anpassning   av    övriga
skatteregler.  Enligt utskottet  är  det
vidare  önskvärt  att  den  trendmässiga
ökningen  av  antalet skattskyldiga  som
erlägger   förmögenhetsskatt  begränsas.
Det  finns också anledning att söka göra
reglerna mer neutrala i förhållande till
den  skattskyldiges familjeförhållanden.
Utskottet  instämde därvid i regeringens
slutsats att metoden med olika fribelopp
för  ensamstående och sambeskattade  par
är   att   föredra  framför  t.ex.   ett
slopande   av   sambeskattningen,    när
effekten      av      de     återställda
taxeringsvärdena skall begränsas.
Utskottet finner inte skäl att nu  göra
annan     bedömning    än    den     som
finansutskottet     tidigare      gjort.
Utskottet       tillstyrker       därför
propositionen i denna del och  avstyrker
motionerna Sk17 yrkandena 1 och 2,  Sk18
yrkandena  1 och 2, Sk21 yrkandena  1-3,
Sk22 yrkandena 1-3 och Sk23 yrkandena  1
och 2.
Avfallsskatt

Propositionen

Riksdagen  antog i juni 1999 regeringens
förslag till lag om avfallsskatt  (prop.
1998/99:84,     bet.     SkU20)      med
ikraftträdande  den  1   januari   2000.
Syftet   med  skatten  är  att  öka   de
ekonomiska incitamenten för att behandla
avfall   på   ett   från   miljö-    och
naturresurssynpunkt  bättre   sätt   och
därigenom också minska mängden deponerat
avfall.
Enligt  lagen  om  avfallsskatt   skall
skatt   tas   ut  på  allt  avfall   som
deponeras.  Om  avfallet förs  ut  efter
t.ex.  sortering, får avdrag  göras  för
skatten på det avfall som förts ut  från
anläggningen. Avfall som tas om hand  på
annat  sätt  än genom deponering,  t.ex.
genom  kompostering  eller  förbränning,
beskattas inte. Skatt skall inte  heller
tas  ut  på avfall för vilket  det  ännu
inte finns några miljömässigt godtagbara
alternativ   till   deponering,    t.ex.
radioaktivt avfall.
I     propositionen    föreslås     att
avfallsskatt  inte  skall  betalas   för
flytande   avfall  som  förs   till   en
vassbädd.   Inte  heller   skall   skatt
betalas  för flytande avfall  som  renas
inom  en skattepliktig anläggning  eller
för  avfall  som avvattnas på  en  sådan
anläggning under förutsättning  att  det
renade   eller  avskilda  vattnet   inte
deponeras   inom  anläggningen.   Vidare
skall  anläggningar där deponering eller
förvaring    uteslutande     sker     av
vattenverksslam i slambassänger undantas
från avfallsskatten.
Någon möjlighet ges inte för regeringen
eller   enskild  myndighet  att  bevilja
skattefrihet  i  form  av  dispenser   i
särskilda fall för vissa typer av behand
lingsmetoder.  Något generellt  undantag
för  avloppsslam  under  behandling  bör
enligt propositionen inte införas.  Inte
heller  bör  skatten  baseras  på   torr
substanshalten.

Motionerna

I  motion Sk18 yrkande 3 av Carl Fredrik
Graf   m.fl.  (m)  yrkas  att  riksdagen
tillkännager    för    regeringen    att
avfallsskatten     skall      avvecklas.
Motionärerna anför bl.a. att om  skatten
tas  bort  kan  den  miljömässigt  bästa
lösningen på avfallshanteringen användas
i  varje enskilt fall. I motion Sk20  av
Birger  Schlaug (mp) yrkas att riksdagen
tillkännager för regeringen  om  behovet
av   skatt  på  förbränning  av  avfall.
Motionären  anför bl.a. att  skatten  på
deponier  innebär en styrning  mot  ökad
förbränning av avfall. Det skapar  också
nya   ekonomiska  problem  för  dem  som
arbetar   med   miljöbättre  biobränsle,
eftersom  förbränning  ofta  konkurrerar
med biobränslen.

Utskottets ställningstagande

Regeringens    förslag    innebär    att
avfallsskatt inte skall tas ut på  vissa
metoder  som från miljösynpunkt  är  att
föredra eller är avsevärt mycket  bättre
hantering än deponering. Avfallsskatt på
hanteringen av t.ex. flytande  avfall  i
vassbäddar skulle kunna innebära att  en
sådan hantering i praktiken omöjliggörs.
Det  är enligt utskottet väsentligt  att
systemet  inte bidrar till att  motverka
miljömässigt   bra   behandlingsmetoder.
Genom att, som föreslås i propositionen,
medge  skattebefrielse för vissa metoder
kan  negativa effekter undvikas. Med det
anförda       tillstyrker      utskottet
propositionen i denna del.
Avfallsskatten har nyligen  införts  på
utskottets  tillstyrkan och syftar  till
att    uppnå   en   från   miljö-    och
naturresurssynpunkt bättre behandling av
avfall     och    till    att     minska
avfallsmängderna på sikt. Utskottet  har
inte ändrat sin tidigare inställning och
avstyrker därför motion Sk18 yrkande 3.
Utskottet har vidare i samband med  att
avfallsskattelagen infördes  ansett  att
det  i  dag inte finns skäl att beskatta
avfall   som   går   till   förbrännings
anläggningar, men att frågan  kan  komma
att   behöva  analyseras   på   nytt   i
framtiden. Vad som framkommit i motionen
utgör enligt utskottet inte skäl att  nu
ta upp frågan om skatt på förbränning av
avfall. Om förbränningen skulle  öka  på
ett  omotiverat  sätt  förutsätter  dock
utskottet att regeringen återkommer till
riksdagen  med de förslag som  kan  visa
sig påkallade. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Sk20.
Skatteregler för veteranfordon

Propositionen

Enligt       fordonsskattelagen       är
motorcyklar, personbilar, lastbilar  och
bussar som är av en årsmodell som är  30
år  eller  äldre inte skattepliktiga.  I
propositionen  föreslås   att   den   nu
gällande      skattebefrielsen       för
veteranlastbilar avskaffas eftersom  den
med  nuvarande generella utformning inte
är  förenlig med Europaparlamentets  och
rådets  direktiv 1999/62/EG  av  den  17
juni   1999   om   avgifter   på   tunga
godsfordon  för  användning   av   vissa
infrastrukturer. I stället föreslås  att
lastbilar som är av en årsmodell som  är
30  år  eller  äldre skall befrias  från
fordonsskatt  endast  om  de   inte   är
vägavgiftspliktiga.    Befrielse    från
vägavgift  kan  enligt förslaget  medges
lastbilar som är av en årsmodell som  är
30  år  eller äldre och inte  används  i
yrkesmässig trafik.

Motionen

I  motion Sk18 yrkande 4 av Carl Fredrik
Graf   m.fl.  (m)  yrkas  att  riksdagen
beslutar  att  veterantraktorer  befrias
från fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ändrade  regler
för skattebefrielse för veteranlastbilar
föranleds  av att nuvarande regler  inte
är   förenliga  med  EU:s  direktiv   på
området. Utskottet har inte funnit något
att  erinra  mot förslaget om  att  vete
ranlastbilar    skall    befrias    från
fordonsskatt och vägavgift  om  de  inte
används  i yrkesmässig trafik.  När  det
gäller      den      utvidgning       av
skattebefrielsen som föreslås i motionen
vill  utskottet framhålla  att  avsikten
aldrig  varit  att införa  någon  allmän
regel om befrielse från fordonsskatt för
fordon  som är äldre än 30 år. Utskottet
har  också  under senare  år  konsekvent
avstyrkt  yrkanden om en skattebefrielse
för äldre traktorer (bet. 1996/97:SkU16,
1997/98:SkU18    och   1999/2000:SkU16).
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utskottet propositionen i denna del  och
avstyrker motion Sk18 yrkande 4.
Bilskrotningslagen

Propositionen

I   budgetpropositionen  för   år   2001
föreslås  att lagen om försäljningsskatt
på     motorfordon    skall    upphävas.
Bestämmelserna i den lagen tillämpas med
vissa   undantag   även   i   fråga   om
skrotningsavgift.    Avskaffandet     av
försäljningsskattelagen är  inte  avsett
att     påverka     tillämpningen     av
skrotningsavgiften.   I    propositionen
föreslås  därför att de  bestämmelser  i
försäljningsskattelagen    som     skall
tillämpas på skrotningsavgiften förs  in
i      bilskrotningslagen.     Nuvarande
möjlighet    till    kompensation    för
skrotningsavgiften i vissa  fall  skall,
med    undantag    för   diplomatfordon,
emellertid upphöra.

Motionen

I motion Sk22 yrkande 4 av Rolf Kenneryd
m.fl.  (c) yrkas att riksdagen  beslutar
att  tillfälligt  höja skrotningspremien
till   8   000   kr   under   år   2001.
Motionärerna   anför   bl.a.   att    en
tillfällig  höjning av skrotningspremien
kan vara ett verkningsfullt sätt att  få
bort  gamla bensinslukande bilar som  är
dåliga   både   för   miljön   och   för
trafiksäkerheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  delar regeringens uppfattning
att  de regler i försäljningsskattelagen
som       skall       tillämpas       på
skrotningsavgiften  skall  flyttas  över
till bilskrotningslagen.
Regeringen    har    nyligen    i    en
lagrådsremiss  föreslagit  ändringar   i
reglerna  för  bilskrotning  som   bl.a.
skall  stärka de ekonomiska incitamenten
att   lämna   en  bil  till   skrotning.
Regeringen    avser   att    lämna    en
proposition   i  januari  2001.   Enligt
utskottets  mening bör  behandlingen  av
regeringens   förslag   avvaktas   innan
ställning  tas  till  skrotningspremiens
storlek.
Utskottet  tillstyrker propositionen  i
denna  del  och  avstyrker  motion  Sk22
yrkande 4.
Kostnader för vård och skötsel av
gravplats

Propositionen

Vid  beräkning av arvsskatt  får  avdrag
göras  för kostnader för begravning  och
bouppteckning. Till begravningskostnader
hänförs    alla   kostnader    som    är
erforderliga   för   begravningen.   Hit
räknas bl.a. utgifter för gravplats  och
gravvård,  men  inte  utgifter  som   är
hänförliga till den framtida  vården  av
graven.
I   ett   tillkännagivande   1989   gav
riksdagen  regeringen i uppdrag  att  ta
upp   frågan   om   införande   av    en
avdragsrätt  vid  arvsbeskattningen  för
kostnader   för  vård  och  skötsel   av
gravplats.    I   en   promemoria    som
upprättats     inom    Regeringskansliet
föreslogs en avdragsrätt begränsad  till
1  000  kr. Förslaget i promemorian  har
kritiserats     av    remissinstanserna.
Kritiken  har  dels tagit sikte  på  den
principiella aspekten, dels  det  belopp
som föreslagits.
I  propositionen avstår regeringen från
att  lägga fram något förslag om  avdrag
vid  arvsbeskattningen för kostnader för
vård    och    skötsel   av   gravplats.
Regeringen har därvid anfört att det kan
ifrågasättas  om  en  avdragsrätt   över
huvud  taget skall införas och att flera
remissinstanser   har  framfört   princi
piella invändningar mot en avdragsrätt.

Motionerna

I motion Sk19 av Per Rosengren m.fl. (v)
yrkas att riksdagen begär att regeringen
återkommer  med  förslag om  avdragsrätt
vid  arvsbeskattningen för kostnader för
vård    och    skötsel   av   gravplats.
Motionärerna  anför bl.a  att  sambandet
mellan   kostnaden  och  dödsfallet   är
tydlig  och avdragsrätten kan jämställas
med  de begravningskostnader som  i  dag
får  dras av. Genom att kostnaderna blir
avdragsgilla skapas också möjlighet  för
fler  människor att försäkra sig om  att
gravplatsen  sköts  om.  I  motion  Sk21
yrkande  4  av Kenneth Lantz m.fl.  (kd)
yrkas  att  riksdagen  tillkännager  för
regeringen    att    avdragsrätt     vid
arvsbeskattningen för kostnader för vård
och  skötsel av gravplats bör övervägas.
Motionärerna  anför  bl.a.  att  det  är
rimligt  med  en avdragsrätt  när  medel
avsätts från den avlidnes tillgångar.

Utskottets ställningstagande

Huvudregel vid arvsbeskattningen är  att
den  dödes tillgångar och skulder  skall
redovisas   enligt   förhållandena    på
dödsdagen.  Undantag från denna  princip
finns  dock  bl.a. i form av avdragsrätt
för      begravnings-     och      boupp
teckningskostnader.
Kostnaden   för  framtida  skötsel   av
gravplats  är en kostnad som  inte  före
ligger vid dödsfallet. Den sträcker  sig
ofta  långt fram i tiden, och  möjlighet
finns   att  gravrätten  sägs  upp   och
skötselkostnaden  därmed   upphör   före
avtalstidens  slut. Kostnaden  kan  inte
heller  anses ha det omedelbara  samband
med   dödsfallet   som   kostnader   för
begravning och bouppteckning har. Enligt
utskottets  mening finns det  inte  skäl
att  införa  ytterligare  undantag  från
huvudregeln  genom  en  avdragsrätt  för
skötsel  av  gravplats. Mot bakgrund  av
det    anförda   tillstyrker   utskottet
propositionen i denna del och  avstyrker
motionerna Sk19 och Sk21 yrkande 4.
Propositionen i övrigt

I övrigt föreslås i propositionen en rad
ändringar   på   olika   områden    inom
skattesystemet.    Förslagen     innebär
sammanfattningsvis följande.
Reglerna om skattskyldighet för  import
i lagarna om skatt på tobak, alkohol och
energi  föreslås anpassas till  vad  som
gäller  enligt mervärdesskattelagen  och
tullagen   i   fråga  om  vem   som   är
skattskyldig  och  när skattskyldigheten
inträder.     Vidare    föreslås     att
skyldigheten  att  betala   punkt-   och
mervärdesskatt  vid  införsel  av  varor
från  områden  utanför EG:s skatteområde
skall  vara densamma, oavsett om området
ligger  inom  eller utanför EG:s  tullom
råde.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner
protokollet    om    ändring    i    sam
arbetsavtalet om uttag av en avgift  för
tunga  fordon som använder vissa  vägar.
Vägavgiften  differentieras efter  vilka
krav på utsläpp av föroreningar som  ett
fordons  motor uppfyller. Någon särskild
differentiering av vägavgift till förmån
för  fordon  som  används  i  särpräglad
verksamhet föreslås inte.
Slutligen   föreslås  att  registrerade
trossamfund  när det gäller deklarations
skyldighet  och  skyldighet  att   lämna
särskild  uppgift  skall  behandlas   på
samma sätt som ideella föreningar som är
undantagna   från  skattskyldighet   för
vissa inkomster.
Utskottet   har   såvitt    avser    nu
behandlade  delar av propositionen  inte
funnit anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker   således  propositionen   i
dessa delar.
Författningstekniska frågor

I proposition 1999/2000:126 En ny tullag
föreslås  bl.a. ändringar i 5 kap.  5  §
lagen (1994:1776) om skatt på energi,  1
kap.  2  och  5  §§ mervärdesskattelagen
(1994:200),  1  §  lagen  (1985:146)  om
avräkning  vid återbetalning av  skatter
och  avgifter och 26 § lagen  (1972:266)
om   skatt   på  annonser  och   reklam.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari  2001.  I utskottets  betänkande
2000/01:SkU3,      där       proposition
1999/2000:126   behandlas,    tillstyrks
ändringarna  i  sak.  Av  tekniska  skäl
samordnas     den    författningsmässiga
regleringen i detta betänkande där andra
ändringar  i samma lagrum och med  samma
ikraftträdandedag föreslås.
Vidare har utskottet uppmärksammat  att
ändringen i 4 kap. 1 § lagen om skatt på
energi föranleder följdändringar även  i
2 kap. 1 § samma lag. Utskottet föreslår
därför   en   ändring  även   av   denna
bestämmelse.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.                        beträffande
förmögenhetsbeskattningen
att   riksdagen   godtar   proposition
2000/01:31   i  denna  del  och   avslår
motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena 1  och
2,   2000/01:Sk18  yrkandena  1  och  2,
2000/01:Sk21 yrkandena 1-3, 2000/01:Sk22
yrkandena    1-3    samt    2000/01:Sk23
yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
2. beträffande avfallsskatt
att   riksdagen   godtar   proposition
2000/01:31   i  denna  del  och   avslår
motionerna  2000/01:Sk18 yrkande  3  och
2000/01:Sk20,
res. 5 (m)
3.  beträffande  skatteregler   för
veteranfordon
att   riksdagen   godtar   proposition
2000/01:31 i denna del och avslår motion
2000/01:Sk18 yrkande 4,
res. 6 (m, kd)
4. beträffande bilskrotningslagen
att   riksdagen   godtar   proposition
2000/01:31 i denna del och avslår motion
2000/01:Sk22 yrkande 4,
res. 7 (c)
5.  beträffande kostnader för  vård
och skötsel av gravplats
att   riksdagen   godtar   proposition
2000/01:31   i  denna  del  och   avslår
motionerna 2000/01:Sk19 och 2000/01:Sk21
yrkande 4.
res. 8 (v, kd)
6. beträffande lagförslagen
att riksdagen
dels   med   anledning  av   proposition
2000/01:31  i denna del och  proposition
1999/2000:126 såvitt nu är i fråga  samt
till  följd av vad utskottet anfört  och
hemställt antar de i bilaga 1 till detta
betänkande återgivna förslagen till
1.  lag om ändring i lagen (1997:323) om
statlig förmögenhetsskatt,
2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt,
3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om
alkoholskatt,
4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om
skatt på energi,
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200),
6. lag om ändring i tullagen (0000:000),
7.  lag om ändring i lagen (1999:673) om
skatt på avfall,
8.  lag  om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327),
9. lag om ändring i lagen (1997:1137) om
vägavgift för vissa tunga fordon,
10.  lag om ändring i bilskrotningslagen
(1975:343),
11. lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
12. lag om ändring i lagen (1985:146) om
avräkning  vid återbetalning av  skatter
och avgifter,
13. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,
14.  lag  om ändring i lagen (1999:1240)
om     ändring    i    kupongskattelagen
(1970:624),
15. lag om ändring i lagen (1976:266) om
skatt på annonser och reklam.
dels  antar  det i bilaga 2  till  detta
betänkande intagna förslaget till lag om
ändring i lagen (2000:000) om ändring  i
lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Stockholm den 28 november 2000

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg


I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg
(s),   Carl  Fredrik  Graf  (m),   Anita
Johansson  (s),  Lisbeth Staaf-Igelström
(s),  Per  Rosengren  (v),  Helena  Höij
(kd), Carl Erik Hedlund (m), Marietta de
Pourbaix-Lundin  (m), Ulla  Wester  (s),
Marie  Engström (v), Kenneth Lantz (kd),
Catharina  Hagen  (m),  Birger   Schlaug
(mp),  Rolf Kenneryd (c), Johan  Pehrson
(fp),  Per-Olof Svensson (s) och Lennart
Axelsson (s).

Reservationer

1. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten är en extra skatt på
kapitalavkastning  och   motverkar   den
nödvändiga            kapitalbildningen.
Regeringens  förslag  vidmakthåller  den
skatt  som i många fall uppgår till  mer
än  100  %  av avkastningen  och  därmed
konfiskerar      vanliga      människors
besparingar.  Med  nuvarande  skattesats
och  ränteläge är det inte ovanligt  att
en  del  av besparingarna måste användas
för    att    betala   förmögenhetsskatt
eftersom  avkastningen inte räcker  till
för  detta. Förmögenhetsskatten är  inte
heller  särskilt träffsäker vare  sig  i
ekonomisk eller moralisk bemärkelse. Det
går   inte   att  motivera   att   t.ex.
småhusinnehav   för   eget   boende   är
skattepliktigt         men          inte
fastighetsinnehav  för  andras   boende.
Pensionssparande i aktiefonder  i  PPM:s
regi    är   skattebefriat   men    inte
individuellt     pensionssparande      i
aktiefonder.     Det    är     likaledes
oförsvarbart.   Förmögenhetsskatten   är
inte bara orättvis för den enskilde, den
är   också  negativ  för  Sverige.   Den
motverkar  sparande och risktagande  och
bidrar   till   att  entreprenörer   och
företag   flyttar  från  Sverige.   Rent
skattemässigt    är     den     dessutom
kontraproduktiv.   I   flertalet   andra
länder  har  förmögenhetsskatten   redan
avskaffats.   Förmögenhetsskatten    bör
enligt  vår  mening  avskaffas  även   i
Sverige.  Om  förmögenhetsskatten   inte
slopas  bör  i vart fall som ett  första
steg  systemet  med  sambeskattning   av
förmögenhet  avskaffas eftersom  det  är
otidsenligt  och orättvist. Det  anförda
bör   riksdagen   som  sin   mening   ge
regeringen till känna och vi tillstyrker
därför motionerna 2000/01:Sk17 yrkandena
1 och 2 och 2000/01:Sk18 yrkande 2.

dels vid moment 1 hemställt:
1.                          beträffande
förmögenhetsbeskattningen
att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Sk17  yrkandena  1  och  2   och
2000/01:Sk18 yrkande 2 och med anledning
av motionerna 2000/01:Sk18 yrkande 1 och
2000/01:Sk21 yrkande 2 samt  med  avslag
på  motionerna 2000/01:Sk21 yrkandena  1
och  3,  2000/01:Sk22 yrkandena 1-3  och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2  som  sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan    anförts   om   avskaffande    av
förmögenhetsskatten.
2. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz  (kd)
har

dels anfört följande:

Den svenska förmögenhetsbeskattningen är
i  en  internationell jämförelse extrem.
De senaste årens utveckling har visat på
svårigheterna  att  behålla   den   höga
förmögenhetsbeskattningen.   Anledningen
står  främst  att  finna  i  den  ökande
internationaliseringen   som   gör   det
omöjligt  för Sverige att  i  det  långa
loppet  bibehålla  ett  skattetryck  som
avsevärt   överstiger  omvärldens.   För
mögenhetsskatten  som  tidigare   kunnat
motiveras  av fördelningspolitiska  skäl
får  i  dag  helt andra effekter  än  de
tilltänkta. Detta har tydliggjorts bl.a.
genom  att  regeringen  befriat  17   av
Sveriges  18 aktiemiljardärer  från  för
mögenhetsskatt  på  sitt   aktieinnehav.
Motivet  för  detta  är  att  de  annars
sannolikt skulle välja att lämna Sverige
med  sina  pengar. De som  inte  har  de
stora  resurserna får  stanna  kvar  och
finna  sig i att betala skatten. Sverige
har i dag den högsta förmögenhetsskatten
av   OECD-länderna.   Våra   grannländer
Danmark och Tyskland har redan avskaffat
förmögenhetsskatten. Detta borde Sverige
också    göra.    Vi    förordar     att
förmögenhetsskatten skall fasas ut.  Det
innebär att skattesatsen sänks till 1  %
år  2002 och år 2003 till 0,5 %. Från år
2004  bör  förmögenhetsskatten avvecklas
helt. Det anförda bör riksdagen som  sin
mening  ge regeringen till känna och  vi
tillstyrker  därför motion Sk21  yrkande
2.

dels vid moment 1 hemställt:
1.                          beträffande
förmögenhetsbeskattningen
att  riksdagen  med bifall  till  motion
2000/01:Sk21 yrkande 2 och med anledning
av motion 2000/01:Sk21 yrkandena 1 och 3
samt    med    avslag   på    motionerna
2000/01:Sk17   yrkandena   1   och    2,
2000/01:Sk18   yrkandena   1   och    2,
2000/01:Sk22    yrkandena    1-3     och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2  som  sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan    anförts   om   avskaffande    av
förmögenhetsskatten.
3. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatten bör successivt fasas
ut  ur  det svenska skattesystemet.  Den
tas  i  många fall ut i form av en extra
skatt  på fastigheter, som har ett  högt
taxeringsvärde         och          låga
inteckningsskulder. Den  internationella
rörligheten för kapitalet har  ökat  och
därför  har  det  varit  nödvändigt  att
befria  huvudägare  i  aktiebolag   från
förmögenhetsskatt  med  hänvisning  till
att  deras kapital är låst i deras stora
företag,  som fyller en viktig  funktion
för   svenskt  näringsliv   och   svensk
arbetsmarknad. En situation där verkligt
förmögna    människor    befrias    från
förmögenhetsskatt  och  mindre  förmögna
människor          belastas          med
förmögenhetsskatt, är naturligtvis  inte
acceptabel  ur rättvisesynpunkt.  Enligt
vår   mening   bör   förmögenhetsskatten
successivt  fasas  ut  ur  det   svenska
skattesystemet. Första steget  bör  vara
att  sambeskattningen  slopas.  Därefter
bör förmögenhetsskattesatsen halveras år
2003.  Med  det  anförda tillstyrker  vi
motion Sk22 yrkande 3.

dels vid moment 1 hemställt:
1.                          beträffande
förmögenhetsbeskattningen
att  riksdagen  med bifall  till  motion
2000/01:Sk22 yrkande 3 och med anledning
av motion 2000/01:Sk22 yrkandena 1 och 2
samt    med    avslag   på    motionerna
2000/01:Sk17   yrkandena   1   och    2,
2000/01:Sk18   yrkandena   1   och    2,
2000/01:Sk21    yrkandena    1-3     och
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2  som  sin
mening ger regeringen till känna vad som
ovan    anförts   om   avskaffande    av
förmögenhetsskatten.
4. Förmögenhetsbeskattningen (mom. 1) -
fp

Johan Pehrson (fp) har

dels anfört följande:

Förmögenhetsskatt   är    ett    alltmer
omodernt  instrument  för  att   försöka
påverka   fördelningen.   Skatter    som
riskerar  driva ut kapital ur  ett  land
kan   aldrig   bidra  till   en   bättre
fördelning. Ett växande antal länder har
således   avskaffat  förmögenhetsskatten
helt. I Västeuropa är det bara sju  åtta
länder som har kvar denna skatt. För ett
land som Sverige, som är beroende av den
internationella  utvecklingen,  och  som
har   ambitioner  att   hålla   en   hög
lönenivå,   bidrar   förmögenhetsskatten
negativt  på  minst tre  sätt.  För  det
första   riskerar  den   att   avskräcka
människor  från att starta  företag  och
låta   dem   växa.   Förmögenhetsskatten
håller  därmed  tillbaka  tillväxt   och
skapandet  av  nya jobb. För  det  andra
leder  den  till att människor  i  högre
grad  än  vad  som  annars  skulle  vara
fallet  förlägger  sin  verksamhet  till
andra  länder.  För det tredje  riskerar
den att snedvrida tillgångsstrukturen  i
riktning            mot            icke-
förmögenhetsskattepliktiga   tillgångar.
Förmögenhetsskatten   bör   enligt   vår
mening    avskaffas   successivt.    Det
naturliga första steget är att  avskaffa
sambeskattningen.  Detta  är  det   enda
område där sambeskattningen finns  kvar.
I  nästa steg bör fribeloppet höjas till
2,1 miljoner kronor.
De  kraftigt  höjda taxeringsvärden  på
småhus  som  regeringens förslag  kommer
att  medföra för vissa tätorter  och  en
del andra attraktiva områden innebär att
många   kommer   att   överskrida    den
nuvarande gränsen för förmögenhetsskatt,
trots  att  deras  förmögenhet  som  kan
konsumeras    inte   ökat.   Folkpartiet
liberalerna  anser att det  bör  ske  en
omprövning     av    hela     fastighets
skattesystemet.
Det  ovan anförda bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt:
1.                          beträffande
förmögenhetsbeskattningen
att  riksdagen med anledning  av  motion
2000/01:Sk23 yrkandena 1 och 2  och  med
avslag    på   motionerna   2000/01:Sk17
yrkandena    1   och   2,   2000/01:Sk18
yrkandena    1   och   2,   2000/01:Sk21
yrkandena 1-3 och 2000/01:Sk22 yrkandena
1-3  som sin mening ger regeringen  till
känna   vad   som   ovan   anförts    om
avskaffande av förmögenhetsskatten.
5. Avfallsskatt (mom. 2) - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Regeringen   föreslår   nu   ett   antal
undantag från skatten på avfall. Avfalls
skattens  konstruktion  medför  att  det
kommer  att  bli  nödvändigt  med  ytter
ligare  undantag för att förhindra  icke
miljömässigt   motiverade   anpassningar
till  skatten. En effekt av  skatten  är
att  förbränningen av avfall  ökat.  Det
vore  enligt  vår mening  lämpligare  om
skatten på avfall togs bort. På så  sätt
kan den miljömässigt bästa lösningen  av
avfallshanteringen  användas   i   varje
enskilt   fall.  Med  dagens   situation
riskerar skattehänsynen att spela större
roll än miljömässiga hänsyn. Vi anser  i
likhet med vad som yrkats i motion  Sk18
yrkande  3  att regeringen bör återkomma
med  förslag till en avveckling av denna
skatt.  Eftersom  avfallsskatten  enligt
vår  mening bör avskaffas finns det inte
heller skäl att utvidga skatten till att
även  omfatta  skatt på  förbränning  av
avfall.  Med  det anförda  avstyrker  vi
motion Sk20.

dels vid moment 2 hemställt:
2. beträffande avfallsskatt
att  riksdagen  med bifall  till  motion
2000/01:Sk18 yrkande 3 och med avslag på
motion  2000/01:Sk20 som sin mening  ger
regeringen  till  känna  vad  som   ovan
anförts      om      avskaffande      av
avfallsskatten.
6. Skatteregler för veteranfordon
(mom. 3) - m, kd

Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij (kd),
Carl  Erik  Hedlund  (m),  Marietta   de
Pourbaix-Lundin (m), Kenneth Lantz  (kd)
och Catharina Hagen (m) har

dels anfört följande:

Befrielsen    från   fordonsskatt    för
personbilar,   lastbilar,   bussar   och
motorcyklar som är 30 år eller äldre gör
det   möjligt  att  ha  hobbyfordon   på
rimliga     villkor.    Motivet     till
skattebefrielsen  är  att  dessa   äldre
fordon   används  som  hobbyfordon   och
därför  körs korta sträckor per  år  och
att    de   i   huvudsak   används   för
uppvisningsändamål. Någon anledning  att
undanta     traktorer     från     denna
skattebefrielse  finns inte  enligt  vår
mening.  Gamla  traktorer renoveras  och
visas  upp på samma sätt som andra äldre
fordon.  Liksom  dessa körs  även  äldre
traktorer endast korta sträckor  och  de
används inte heller i företaget. Det  är
därför,    menar   vi,    rimligt    att
veterantraktorer   omfattas   av   samma
skatteregler    som    veteranlastbilar.
Riksdagen    bör   därför   uppdra    åt
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag  till  ändring av  reglerna  som
tillgodoser detta önskemål. Det  anförda
bör  riksdagen med anledning  av  motion
Sk18   yrkande  4  som  sin  mening   ge
regeringen till känna.

dels vid moment 3 hemställt:
3.    beträffande   skatteregler    för
veteranfordon
att  riksdagen  med bifall  till  motion
2000/01:Sk18  yrkande 4 som  sin  mening
ger  riksdagen till känna vad  som  ovan
anförts.
7. Bilskrotningslagen (mom. 4) - c

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Vi  anser att förändringar behöver göras
i fråga om möjligheterna till användning
av     de    medel    som    finns     i
bilskrotningsfonden  och   som   löpande
betalas   in   via   skrotningsavgiften.
Förändringen  är nödvändig mot  bakgrund
av  att Sverige har en av Europas äldsta
bilparker. De sämsta bilarna drar mycket
bensin  eller  diesel. En  energisnålare
bil  skulle  betyda mycket  för  familje
ekonomin,   för   trafiksäkerheten   och
miljön.  En tillfällig höjning av  skrot
ningspremien till 8 000 kr under år 2001
kan  enligt  vår mening  vara  ett  verk
ningsfullt   sätt  att  få  bort   gamla
bensinslukande bilar som är dåliga  både
för    miljön    och   trafiksäkerheten.
Riksdagen    bör   därför   uppdra    åt
regeringen att snarast återkomma med ett
förslag  till  ändring av  reglerna  som
tillgodoser detta önskemål. Det  anförda
bör  riksdagen med anledning  av  motion
Sk22   yrkande  4  som  sin  mening   ge
regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt:
4. beträffande bilskrotningslagen
att  riksdagen  med bifall  till  motion
2000/01:Sk22 yrkande 4 som sin mening ge
riksdagen  till  känna  vad   som   ovan
anförts.
8. Kostnader för vård och skötsel av
gravplats (mom. 5) - v, kd, fp

Per  Rosengren  (v), Helena  Höij  (kd),
Marie  Engström  (v) och  Kenneth  Lantz
(kd) har

dels anfört följande:

Vi  anser  att  kostnader för  vård  och
skötsel    av   gravplats    bör    vara
avdragsgilla    vid   arvsbeskattningen.
Sambandet    mellan    kostnaden     och
dödsfallet  är tydliga och avdragsrätten
för  skötseln  kan  jämställas  med   de
begravningskostnader som i dag får  dras
av.  Ett annat skäl till att kostnaderna
bör  vara  avdragsgilla är anhöriga  som
bor  långt ifrån den avlidnes gravplats.
För  dessa  anhöriga är det en  trygghet
att  veta att gravplatsen får en  normal
skötsel    av   kyrkogårdsförvaltningen.
Genom  att  kostnaden  blir  avdragsgill
skapas möjlighet för fler människor  att
försäkra sig om att gravplatsen hålls  i
ordnat och värdigt skick. Då behöver  de
inte   heller  vara  oroliga   för   att
gravrätten förklaras förverkad på  grund
av    vanskötsel.   Avdragsrätten    bör
utformas  så att dödsbo som  ingått  ett
avtal  om gravskötsel medges avdrag  med
ett belopp motsvarande verklig utgift  i
enlighet med ingånget avtal, dock  högst
7  500  kr.  Vad  som ovan  anförts  bör
regeringen snarast återkomma med förslag
till  riksdagen  om.  Det  anförda   bör
riksdagen  med  anledning av  motionerna
Sk19  och Sk 21 yrkande 4 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt:
5.  beträffande kostnader för vård  och
skötsel av gravplats
att riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Sk19 och 2000/01:
Sk21  yrkande  4  som  sin  mening   ger
regeringen  till  känna  vad  som   ovan
anförts.
Särskilda yttranden

1. Förmögenhetsbeskattningen - m

Carl Fredrik Graf (m), Carl Erik Hedlund
(m), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Catharina Hagen (m) anför:

Den  höjning av fribeloppet som föreslås
är  så  liten att förmögenhetsskatten  i
många  fall  skärps om man samtidigt  är
fastighetsägare.     Tillsammans     med
fastighetsskatten                 kommer
förmögenhetsskatten att tvinga människor
från  sina  hem. I vår reservation  ovan
under   moment  1  har  vi  anfört   att
förmögenhetsskatten bör  avskaffas  helt
från  år  2002. I ett första steg  borde
emellertid  fribeloppet i  enlighet  med
vad     vi     föreslagit     i     vårt
budgetalternativ för år 2001 höjas  till
1,5  miljoner  kronor år 2001.  Vi  vill
också     fortsätta    frysningen     av
taxeringsvärdena. Skatterna bör beräknas
utifrån 1997 års taxeringsvärden.  I  de
områden där prisutvecklingen leder  till
sänkta  taxeringsvärden skall  de  lägre
värdena  gälla. Emellertid har riksdagen
genom  ett beslut den 22 november  i  år
fastställt  de  ekonomiska  ramarna  för
utgiftsområdena i statsbudgeten  och  en
beräkning av statens inkomster för 2001.
Denna beräkning lämnar inte utrymme  för
sådana åtgärder. Med hänsyn härtill  har
vi  i  detta  ärende  avstått  från  att
fullfölja yrkandena i denna del, men  vi
återkommer  till dessa  frågor  i  annat
sammanhang.

2. Förmögenhetsbeskattningen - kd

Helena Höij (kd) och Kenneth Lantz  (kd)
anför:

Genom   de   kraftiga   höjningarna   av
taxeringsvärdena på småhus kommer  många
fler   än   hittills  att   drabbas   av
förmögenhetsskatt.  Många  som   bor   i
attraktiva områden kommer att  få  stora
problem   eftersom  den  ökande   fastig
hetsskatten    baseras    på     fiktiva
inkomster. Ovanpå detta kommer  förmögen
hetsskatten. I vårt budgetalternativ för
år  2001  har vi föreslagit att förmögen
hetsskatten  skall  fasas   ut.   Enligt
förslaget skall sambeskattningen som ett
första    steg   avskaffas   år    2001.
Kristdemokraterna har också lagt förslag
om  att fastighetstaxeringsvärdena skall
frysas.  Detta får också stor effekt  på
underlaget för förmögenhetsskatten,  som
därigenom  sänks  kraftigt  jämfört  med
regeringens   förslag.  Emellertid   har
riksdagen    genom   ett   beslut    den
22   november   i   år   fastställt   de
ekonomiska ramarna för utgiftsområdena i
statsbudgeten   och  en   beräkning   av
statens inkomster för 2001. Denna  beräk
ning  lämnar  inte utrymme för  de  ovan
angivna  åtgärderna. Med hänsyn  härtill
har  vi i detta ärende avstått från  att
fullfölja  yrkandena i  denna  del,  men
kommer  så  snart som möjligt  återkomma
till dessa frågor.

3. Förmögenhetsbeskattningen - c

Rolf Kenneryd (c) anför:

Vid   beräkning  av  den  skattepliktiga
förmögenheten skall fastighet i  Sverige
tas upp till taxeringsvärdet. Nära 40  %
av  basen för förmögenhetsskatten består
i  dag av värdet av människors egna hem.
Centerpartiet  anser  att  redan   detta
förhållande  är orimligt. Om  frysningen
av   taxeringsvärdena   på   fastigheter
tillåts  att upphöra kommer förhållandet
att  bli  än  mer orimligt.  Det  årliga
omräkningsförfarandet kommer att medföra
höjda   taxeringsvärden  för  de  flesta
fastigheter. Genom att höja  fribeloppet
för förmögenhetsskatten för att motverka
effekterna   av   att   frysningen    av
fastighetstaxeringsvärdena        upphör
angriper regeringen symptomen snarare än
de     underliggande    problemen    med
trendmässigt   stigande  taxeringsvärden
och  en orimlig förmögenhetsbeskattning.
Centerpartiet anser att det enda rimliga
beslutet   är  att  förlänga   nuvarande
frysning av taxeringsvärdena till  nästa
allmänna  fastighetstaxering, som  skall
ske  2003. Med ett sådant förfaringssätt
kan   de   dramatiska  förändringar   av
fastighetsskatt   och  förmögenhetsskatt
som   följer  av  höjda  taxeringsvärden
undvikas. Vi anser att i stället för att
höja    fribeloppet   för    uttag    av
förmögenhetsskatt    borde     nuvarande
frysning    av   taxeringsvärdena    för
fastigheter förlängas. Vidare har  vi  i
vår  reservation under moment  1  anfört
att  förmögenhetsskatten successivt  bör
avskaffas.  Ett första steg  borde  vara
att     redan     nästa     år     slopa
sambeskattningen.     Emellertid     har
riksdagen  genom  ett  beslut   den   22
november  i  år fastställt de ekonomiska
ramarna     för    utgiftsområdena     i
statsbudgeten   och  en   beräkning   av
statens   inkomster  för   2001.   Denna
beräkning  lämnar inte  utrymme  för  de
ovan angivna åtgärder som föreslagits  i
motionen. Med hänsyn härtill  har  vi  i
detta  ärende avstått från att fullfölja
yrkandena  i dessa delar, men återkommer
så snart som möjligt till dessa frågor.

4. Förmögenhetsbeskattningen - fp

Johan Pehrson (fp) anför:

I  vår  reservation ovan under moment  1
har  vi  anfört  att förmögenhetsskatten
bör  avskaffas successivt samt  att  ett
slopande  av sambeskattningen  bör  vara
det  första steg som tas i riktning  mot
att på sikt avskaffa förmögenhetsskatten
helt. Detta första steg borde enligt vår
mening  tas redan under år 2001.  Vidare
anser vi att taxeringsvärdena bör frysas
i  avvaktan  på  en omprövning  av  hela
fastighetsskattesystemet. Emellertid har
riksdagen  genom  ett  beslut   den   22
november  i  år fastställt de ekonomiska
ramarna     för    utgiftsområdena     i
statsbudgeten   och  en   beräkning   av
statens inkomster för 2001. Denna  beräk
ning lämnar inte utrymme för de åtgärder
som  föreslagits i motionen. Med  hänsyn
härtill  har  vi i detta ärende  avstått
från  att  fullfölja yrkandena  i  denna
del,  men  kommer så snart  som  möjligt
återkomma till dessa frågor.

5. Avfallsskatten - v, fp, mp

Per  Rosengren (v), Marie Engström  (v),
Birger  Schlaug (mp) och  Johan  Pehrson
(fp) anför:

Genom  en  skatt på deponier skapas  ett
mycket starkt incitament till att  styra
om    brännbara    restprodukter    till
förbränning. Detta medför klara  problem
ur    ett    både   brett   och    djupt
miljöperspektiv.  Det skapar  också  nya
ekonomiska  problem för dem som  arbetar
med  miljöbättre  biobränslen,  eftersom
förbränning  av avfall ofta  konkurrerar
med biobränslen. En ur miljöns synvinkel
negativ konkurrenssituation uppstår. När
förbudet mot att lägga organiskt  avfall
på  deponi börjar gälla år 2005  är  det
ännu   viktigare   att   ha   skatt   på
avfallsförbränning. Mot  denna  bakgrund
anser  vi i likhet med motionären  bakom
Sk20  att  skatt skall tas ut  också  på
restprodukter    till   energiutvinning.
Flera  andra länder har infört skatt  på
förbränning.  Detta har  lett  till  att
importen  av  avfall  till  Sverige  har
ökat.  Sverige  har blivit  en  avstjälp
ningsplats. De ämnen som släpps ut  från
en  förbränningsanläggning kan vara både
hälso- och miljöfarliga. Det borde  vara
självklart att inte uppmuntra denna  typ
av  verksamhet genom osund konkurrens på
grund av politiskt beslutade skatter. Vi
har  inte  möjlighet att nu  lägga  fram
förslag  till  skatt på  förbränning  av
avfall  men  återkommer  så  snart   som
möjligt i denna fråga.



Utskottets lagförslag
Förslag   till  lag  om  ändring   lagen
(2000:000)    om   ändring    i    lagen
(1994:1776) om skatt på energi
Härigenom  föreskrivs att  2  kap.  1  §
lagen (1994: 1776) om skatt på energi  i
stället  för  dess lydelse enligt  lagen
(2000:000) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.
2 kap.
1 §
Energiskatt  och koldioxidskatt  skall,
om  inte  annat följer av andra stycket,
betalas   för   följande  bränslen   med
angivna belopp:
KN-nr    Slag av   Skattebelopp
bränsle
Energi  Koldio  Summa
skatt   xid     skatt
skatt
1 2710 00  Bensin
. 26,      som
uppfylle
2710 00  r krav
27,      för
2710 00
29
eller
2710 00
32
a)        3 kr    1 kr    4 kr
miljökla  26 öre  24 öre  50 öre
ss 1      per     per     per
liter   liter   liter
b)        3 kr    1 kr    4 kr
miljökla  29 öre  24 öre  53 öre
ss 2      per     per     per
liter   liter   liter
2 2710 00  Annan     3 kr    1 kr    5 kr
. 26,      bensin    92 öre  24 öre  16 öre
per     per     per
2710 00  än som    liter   liter   liter
34       avses
eller    under 1
2710 00
36
3 2710 00  Eldnings
. 51,      olja,
dieselbr
2710 00  ännolja,
55,      fotogen,
m.m. som
2710 00
69
eller
2710 00
74 -
2710 00
78
a) har    688 kr  1 527   2 215
försetts  per m3  kr per  kr per
med               m3      m3
märkämne
n eller
ger
mindre
än 85
volym
procent
destilla
t vid
350oC,
b)   inte
har   för
setts
med  märk
ämnen
och   ger
minst  85
volym
procent
destilla
t     vid
350o C,
tillhöri
g
miljökla  1 512   1 527   3 039
ss 1      kr per  kr per  kr per
m3      m3      m3
miljökla  1 739   1 527   3 266
ss 2      kr per  kr per  kr per
m3      m3      m3
miljökla  2 039   1 527   3 566
ss 3      kr per  kr per  kr per
eller     m3      m3      m3
inte
tillhör
någon
miljö
klass
4 ur       Gasol
. 2711 12  som
11-271  används
1 19 00  för
a) drift  0 kr    1 264   1 264
av        per     kr per  kr per
motordri  1 000   1 000   1 000
vet       kg      kg      kg
fordon,
fartyg
eller
luftfart
yg
b)  annat 134 kr  1 606   1 740
ändamål   per     kr per  kr per
än    som 1 000   1 000   1 000
avses     kg      kg      kg
under a
5 ur       Metan
. 2711 29  som
00      används
för
a) drift  0 kr    1 039   1 039
av motor  per     kr per  kr per
drivet    1 000   1 000   1 000
fordon,   m3      m3      m3
fartyg
eller
luftfart
yg
b)  annat 223 kr  1 144   1 367
ändamål   per     kr per  kr per
än    som 1 000   1 000   1 000
avses     m3      m3      m3
under a
6 2711 11  Naturgas
.  00,     som
2711 21  används
00      för
a) drift  0 kr    1 039   1 039
av motor  per     kr per  kr per
drivet    1 000   1 000   1 000
fordon,   m3      m3      m3
fartyg
eller
luftfart
yg
b)  annat 223 kr  1 144   1 367
ändamål   per     kr per  kr per
än    som 1 000   1 000   1 000
avses     m3      m3      m3
under a
7 2701,    Kolbräns  293 kr  1 329   1 622
. 2702     len       per     kr per  kr per
eller              1 000   1 000   1 000
2704               kg      kg      kg
8 2713 11  Petroleu  293 kr  1 329   1 622
.  00-271  mkoks     per     kr per  kr per
3 12 00            1 000   1 000   1 000
kg      kg      kg
Nuvarande lydelse    Utskottets förslag
I fall som avses i   I  fall som avses i
4  kap.  1 § första  4  kap.  1 §  första
stycket 7 och andra  stycket 6 och  andra
stycket samt  12  §  stycket  samt  12  §
första  stycket   4  första   stycket   4
och  andra  stycket  och   andra  stycket
tas  skatt  ut  med  tas   skatt  ut  med
ett    belopp   som  ett    belopp    som
motsvarar            motsvarar
skillnaden   mellan  skillnaden    mellan
de skattebelopp som  de  skattebelopp som
gäller          för  gäller           för
bränslets     olika  bränslets      olika
användningssätt.     användningssätt.
För kalenderåret 2002 och efterföljande
kalenderår  skall  de i  första  stycket
angivna skattebeloppen räknas om  enligt
10 §.