I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och
föräldraledighet föreslår regeringen att riksdagen
antar förslag till ändringar dels i lagen (1962:381)
om allmän försäkring, dels i föräldraledighetslagen
(1995:584). Regeringens förslag återfinns i bilaga 2
och av utskottet framlagda lagförslag i bilaga 3.
Med anledning av propositionen har sju motioner
väckts. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Arbetsmarknadsutskottet har yttrat sig över de
delar av propositionen som rör
föräldraledighetslagen samt över motionerna
2000/01:Sf10 yrkandena 2 och 4, 2000/01:Sf11
yrkandena 1 och 7 och 2000/01:Sf12 yrkandena 6 och
8. Arbetsmarknadsutskottets yttrande återges i
bilaga 4.
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och
föräldraledighet jämte motioner som väckts med
anledning av propositionen.
I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) och
föräldraledighetslagen (1995:584) i syfte att
ytterligare förbättra föräldrars möjligheter att
kombinera familj och arbete.
Det föreslås att föräldrapenningen förlängs med 30
dagar med ersättning motsvarande förälderns
sjukpenning och att sammanlagt 60 dagar med sådan
ersättning reserveras för vardera föräldern. Vidare
föreslås att en femte förmånsnivå motsvarande en
åttondels förmån införs i föräldraförsäkringen och
att motsvarande rätt till ledighet införs i
föräldraledighetslagen.
Härutöver föreslås nya förmåner inom den
tillfälliga föräldrapenningen. En ny förmån
motsvarande faderns särskilda dagar i samband med
barns födelse eller adoption införs. Förslaget
innebär att en annan försäkrad än en fader eller
moder som avstår från förvärvsarbete i vissa
situationer skall kunna ges rätt till tillfällig
föräldrapenning under högst tio dagar för att i
samband med barns födelse eller adoption närvara vid
förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn.
Dessutom föreslås att när en förälder inte kan vårda
sitt barn på grund av egen sjukdom eller smitta och
får bl.a. sjukpenning eller sjuklön skall en annan
försäkrad som vårdar barnet kunna ges rätt till
tillfällig föräldrapenning. Vidare föreslås att
föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband
med besök i barnets skola eller fritidshem skall få
rätt till tillfällig föräldrapenning i form av en
kontaktdag per barn och år fr.o.m. det kalenderår
under vilket barnet fyller sex år t.o.m. det
kalenderår under vilket barnet fyller elva år.
I propositionen föreslås också att
försäkringsskyddet vid spädbarnsdöd förbättras. När
ett barn avlidit och föräldrarna får ytterligare ett
barn förlängs det tvååriga särskilda
försäkringsskyddet för beräkning av föräldrapenning
oavsett om det tidigare barnet avled före eller
efter det att kvinnan blir gravid på nytt.
Förutsättningen för förlängt skydd skall dock vara
att det tidigare barnet om det hade levt skulle ha
varit yngre än ett år och nio månader när kvinnan
blir gravid på nytt.
Slutligen föreslås vissa ändringar i
föräldraledighetslagen. Vid förkortning av
arbetstiden skall ledigheten även få förläggas till
en eller vissa av arbetsveckans dagar. Om
arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens
om hur ledigheten skall tas ut vid förkortad
arbetstid, skall arbetsgivaren förlägga ledigheten
på det sätt som arbetstagaren önskar. Detta gäller
under förutsättning att verksamheten hos
arbetsgivaren kan fortgå utan påtaglig störning.
Vidare förtydligas föräldraledighetslagen så att
det klarare framgår att en förälder som är delledig
utan föräldrapenning har rätt till förkortning av
sin arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av
barn. Det innebär att även en mindre förkortning av
arbetstiden än en fjärdedel blir möjlig.
Förlängningen av föräldrapenningen och en ny
förmånsnivå inom föräldraförsäkringen samt
motsvarande ändringar i föräldraledighetslagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 2002, och
övriga ändringar den 1 juli 2001.
Utskottet tillstyrker med anledning av två
motioner (s och v) regeringens förslag med den
ändringen av 4 kap. 10 § femte stycket AFL att, när
det gäller de s.k. pappadagarna, något avstående
inte skall vara nödvändigt om fadern inte kan eller
på grund av besöksförbud eller liknande eller på
grund av andra särskilda omständigheter sannolikt
inte kommer att nyttja sin rätt till de tio
pappadagarna. Det förslaget föranleder även en
ändring i regeringens förslag till ändring i 4 kap.
12 § tredje stycket AFL. Utskottet föreslår även en
komplettering av regeringens förslag till ändring i
14 § föräldraledighetslagen med innebörd att om en
förläggning av delledighet enligt arbetstagarens
önskemål medför en påtaglig störning i
arbetsgivarens verksamhet en arbetsgivare inte utan
arbetstagarens samtycke får förlägga delledigheten
på annat sätt än att sprida den över arbetsveckans
samtliga dagar. Utskottet avstyrker motionerna i
övrigt.
I betänkandet finns 14 reservationer och ett
särskilt yttrande.
Propositionen
I proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och
föräldraledighet har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
3. lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584),
4. lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584).
Lagförslagen återfinns som bilaga 2 till
betänkandet.
Följdmotioner
2000/01:Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om en
förlängning av föräldrapenningen.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om en
lagfäst arbetstidsförkortning.
3. Riksdagen avslår regeringens förslag om
kontaktdagar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förslagen kan
leda till nackdelar ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv och därför bör utredas närmare.
2000/01:Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om redovisning i företags och
förvaltningars verksamhetsberättelse om
möjligheterna till och det faktiska uttaget av
föräldraledighet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen behovet
av en höjning av garantinivån i enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
förlängd föräldraledighet till 480 dagar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om införandet av ett
barnomsorgskonto.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om en ny förmånsnivå inom
föräldraförsäkringen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om en utredning för att förbättra
föräldrars möjligheter att på ett aktivt sätt delta
i skolans arbete.
7. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag
angående förläggningen av delledighet enligt
föräldraledighetslagen.
2000/01:Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föräldrars önskemål
att få mer tid för barnen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen av en
familjepolitisk reform.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa ekonomiska
och praktiska förutsättningar för val mellan olika
och flexibla barnomsorgsformer.
4. Riksdagen beslutar, med avslag på regeringens
förslag till förlängd föräldrapenning, införa ett
barnomsorgskonto som omfattar alla barn i enlighet
med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen beslutar införa en avdragsrätt för
styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som
anförs i motionen.
6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring enligt vad i motionen anförs om
rätten till tre års tjänstledighet i samband med
barns födelse.
7. Riksdagen beslutar att höja garantibeloppet i
föräldraförsäkringen i enlighet med vad som anförs i
motionen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om flexibel arbetstid.
9. Riksdagen beslutar att återinföra två
kontaktdagar per år och barn från det kalenderår
barnet fyller fyra år t.o.m. det år barnet fyller
tolv år i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sf13 av Berit Andnor m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
beslutar om ändring i regeringens förslag om ändring
i 4 kap. 10 § femte stycket lagen om allmän
försäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Sf14 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om ändring i regeringens förslag
om ändring i 4 kap. 10 § femte stycket i lagen om
allmän försäkring i enlighet med vad i motionen
anförs.
2000/01:Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår regeringens förslag om
förlängd föräldraförsäkring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat barnstöd
i form av skattereduktion.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av ett
obeskattat barnkonto för förskolebarn.
4. Riksdagen av regeringen begär förslag om en
höjd ersättningsnivå från 80 % till 90 % för pappa-
och mammamånaden.
5. Riksdagen beslutar om höjt tak i
föräldraförsäkringens pappa- och mammamånader i
enlighet med förslaget i motionen.
6. Riksdagen av regeringen begär förslag om ett
höjt garantibelopp i föräldraförsäkringen i enlighet
med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen av regeringen begär förslag om att
avskaffa de s.k. garantidagarna i
föräldraförsäkringen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utredning av effekterna av att ersätta den s.k. 2,5-
årsregeln med en längre intjänandeperiod.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
överlåtelsemöjlighet av föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning i enlighet med
Tjänstebeskattningsutredningens förslag.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lagen om allmän
försäkring ändras så att den tillfälliga
föräldrapenningen vid behov kan utvidgas under ej
fastställt antal dagar för vård av barn med en
livshotande sjukdom.
2000/01:Sf16 av Marianne Samuelsson (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring angående vissa begränsningar vad det
gäller att pappan skall ge sitt medgivande vid
överlåtande av de s.k. tio pappadagarna.
Utskottets överväganden
Förlängning av föräldrapenningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag dels
att förlänga föräldrapenningen med 30 dagar
motsvarande förälderns sjukpenning, dels att
reservera sammanlagt 60 dagar på
sjukpenningnivå för vardera föräldern.
Riksdagen avslår samtidigt motionsyrkanden om
bl.a. avslag på förslaget och införande av
ett system med barnomsorgskonto. Jämför
reservationerna nr 1 (m, kd, c och fp), 2
(kd), 3 (fp) och 4 (fp.)
Gällande bestämmelser
Föräldrapenning utges under sammanlagt 450 dagar i
anslutning till barns födelse eller adoption.
Föräldrapenning kan tas ut längst till dess barnet
fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet
har avslutat sitt första skolår. För adoptivbarn
gäller att föräldrapenning kan tas ut längst till
det barnet fyller tio år.
När båda föräldrarna är vårdnadshavare har de rätt
till hälften var av det totala antalet
ersättningsdagar. En förälder kan överlåta rätten
till föräldrapenning till den andra föräldern med
undantag av 30 dagar med sjukpenningbelopp (de s.k.
mamma- och pappamånaderna).
Under 360 dagar utges ersättning med 80 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten. En förutsättning är
dock, såvitt gäller de första 180
ersättningsdagarna, att föräldern under minst 240
dagar i följd före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför har varit försäkrad för
en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit
det om försäkringskassan känt till samtliga
förhållanden. Ersättning utges dock alltid lägst
enligt garantinivån, som är 60 kr per dag. För
resterande 90 dagar är ersättningen lika med
garantinivån.
Vid flerbarnsfödsel utges föräldrapenning under
ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det
första, varav 90 dagar enligt garantinivån. Från och
med den 1 januari 2000 gäller dock att
föräldrapenning för varje barn utöver det andra
utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning
för samtliga tillkommande dagar.
Föräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels,
halv och en fjärdedels förmån.
Propositionen
Barnfamiljernas ekonomiska situation har genomgått
stora förändringar under 1990-talet. Fram till 1997
minskade den ekonomiska standarden för
barnfamiljerna och särskilt ensamstående föräldrar
med två eller flera barn liksom sammanboende
föräldrar med tre eller flera barn fick vidkännas
relativt stora försämringar. De senaste åren har
både den ökade sysselsättningen och sänkta skatter
kompenserat barnfamiljerna för en del av
standardförlusten. Vidare har barnfamiljernas
ekonomiska situation förbättrats bl.a. genom höjda
barnbidrag och höjd ersättningsnivå inom
föräldraförsäkringen.
En utbyggnad av föräldraförsäkringen är enligt
regeringens uppfattning en angelägen åtgärd för att
åstadkomma förbättringar för barnfamiljerna. En väl
utformad föräldraförsäkring ger dessutom båda
föräldrarna möjlighet att förena förvärvsarbete med
föräldraskap. Att öka männens uttag av
föräldrapenningen är också ett uttalat mål för
regeringen. Införandet av mamma- och pappamånaderna
har medfört att betydligt fler pappor tar del i
vården av sitt barn jämfört med tidigare. Enligt
regeringen är det viktigt att stödja denna
utveckling genom att reservera ytterligare
föräldrapenningdagar för vardera föräldern.
I propositionen föreslås att föräldrapenningen
förlängs med 30 ersättningsdagar motsvarande
förälderns sjukpenning eller till sammanlagt 480
dagar. Inom ramen för sådan förlängning föreslår
regeringen att ytterligare 30 dagar eller sammanlagt
60 dagar på sjukpenningnivå reserveras för vardera
föräldern.
Enligt regeringens bedömning innebär de föreslagna
reglerna att statens utgifter för anslaget 21:2
Föräldraförsäkring kommer att öka med 62 miljoner
kronor 2001, 164 miljoner kronor 2002 och 1 284
miljoner kronor 2003. De beräknade utgifterna är
beaktade i budgetpropositionen för 2001.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2002. För barn som är födda eller adopterade före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
Motioner
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande
1 avslag på förslaget om en förlängning av
föräldrapenningen. Enligt motionärerna skall
föräldrar inte vara beroende av det allmänna för att
kunna skapa ekonomisk trygghet vid familjebildning.
Motionärerna förordar i stället att skatteavdrag för
barn och ett system med barnomsorgskonto införs. De
vill även höja garantibeloppet i
föräldraförsäkringen till 120 kr per dag.
I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 4 avslag på förslaget till förlängd
föräldrapenning och i stället beslut om att införa
ett barnomsorgskonto som omfattar alla barn. I samma
motion yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om
föräldrars önskemål att få mer tid för barnen. I
yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden dels om
inriktningen av en familjepolitisk reform, dels om
att skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar
för val mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.
I yrkande 5 begär motionärerna beslut om att införa
en avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader och
i yrkande 8 ett tillkännagivande om flexibel
arbetstid. De anser att en femte förmånsnivå i
föräldraförsäkringen på ett bättre sätt tillgodoser
arbetstagarens möjlighet att kombinera arbetsliv med
föräldraskap men att denna flexibilitet bör finnas
även när föräldraförsäkringen upphört. Ett system
med barnomsorgskonto tillåter enligt motionärerna
föräldrarna att i större utsträckning själva välja
hur man vill disponera tiden med barnen efter det
första året.
Birgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf11
yrkande 3 avslag på förslaget om förlängd
föräldraledighet till 480 dagar. I samma motion
yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om
införandet av ett barnomsorgskonto. Kostnaden för
en förlängd föräldrapenning kan enligt
motionärerna användas bättre genom att införa ett
barnomsorgskonto.
I motion Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
begärs i yrkande 1 avslag på förslaget om
förlängd föräldraförsäkring. Som alternativ
till en utbyggd föräldraförsäkring vill
motionärerna ha ett system med
barnomsorgskonto, skattereduktion och högre
ersättning och höjt tak i mamma- och
pappamånaderna. Med dessa förändringar kan de
s.k. garantidagarna slopas. I samma motion
yrkandena 2 och 3 begärs tillkännagivanden om
ett utökat barnstöd i form av skattereduktion
och om inrättande av ett obeskattat barnkonto
för förskolebarn. I yrkandena 4 och 5 begärs
förslag om en höjd ersättningsnivå till 90 %
för mamma- och pappamånaderna liksom en höjning
av taket för dessa månader. I yrkande 7 begär
motionärerna förslag om att avskaffa
garantidagarna i föräldraförsäkringen.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhöll i betänkande 2000/01:SfU1 (s.
92) är en väl utbyggd familjepolitik ett viktigt
medel för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och
män och ett införande av ytterligare en s.k. mamma-
och pappamånad i föräldraförsäkringen skulle stärka
familjepolitikens betydelse för att uppnå
jämställdhet mellan könen.
Utskottet konstaterar att männens andel av antalet
uttagna föräldrapenningdagar är mycket låg även om
en mindre ökning har kunnat noteras. Av RFV:s
statistikuppgifter framgår att männens andel av
utbetalade dagar var 11,6 % i juni 2000 och 11,2 % i
maj samma år. Motsvarande siffror för 1999 var 11,3
% och 9,6 %. En ytterligare ökning av pappornas
andel är enligt utskottets mening nödvändig av flera
skäl. Barnen, som har behov av båda sina föräldrar,
får en bättre möjlighet att skapa en tidig och nära
kontakt även med sin pappa. Kvinnornas möjligheter
att förvärvsarbeta eller att öka sitt arbetsutbud
underlättas och deras ställning på arbetsmarknaden
kan därmed stärkas. Också männen gynnas av en tidig
och nära relation med sina barn. Bland annat nu
nämnda skäl motiverade införandet av mamma- och
pappamånaderna 1995. Därefter har alltfler pappor
tagit del i vården av sina barn och andelen pappor
som tar ut föräldrapenning har ökat från 26,1 % 1990
till 35,8 % 1999.
Enligt utskottets mening kommer en utbyggnad av
föräldraförsäkringen i form av ytterligare en mamma-
och pappamånad på sjukpenningnivå att innebära ett
betydelsefullt steg på vägen att öka männens
intresse av att ta sin del i det praktiska ansvaret
för sina barn utan att de behöver riskera sina
möjligheter i arbetslivet. Därmed bör den hittills
otillräckliga men i grunden ändå positiva
utvecklingen kunna fortsätta.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet har yrkat avslag på regeringens förslag
och som alternativ förordat ett system med
barnomsorgskonto. Utskottet har tidigare (bet.
2000/01:SfU1 s. 93) ansett att höjningen av
barnbidraget fr.o.m. 2001 och en utbyggd
föräldraförsäkring innebär både en påtaglig
förbättring av barnfamiljernas ekonomi och
gynnsammare förutsättningar för ett ökat
barnafödande. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och kan inte heller nu se något skäl att införa ett
system med barnomsorgskonto. Utskottet välkomnar
regeringens nu framlagda förslag och tillstyrker
förslaget om förlängning av föräldrapenningen.
Motionerna Sf10 yrkande 1, Sf12 yrkandena 3, 4 och
5, Sf11 yrkandena 3 och 4 och Sf15 yrkandena 1 och 3
avstyrks med det anförda.
Såvitt gäller motionerna Sf12 yrkandena 1, 2 och 8
och Sf15 yrkandena 2, 4, 5 och 7 synes dessa i
huvudsak utgöra delar av respektive partis
familjepolitik där förslaget om införande av ett
barnomsorgskonto utgör hörnstenen. Även dessa
motionsyrkanden avstyrks därför med vad utskottet
nyss anfört.
Ny förmånsnivå inom
föräldraförsäkringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om
införande av en åttondels förmån i
föräldraförsäkringen och en motsvarande rätt
till ledighet i föräldraledighetslagen.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a.
om avslag på regeringens förslag. Jämför
reservationerna nr 5 (m) och 6 (c).
Gällande bestämmelser
Som redan nämnts kan föräldrapenning utges som hel,
halv, tre fjärdedels och en fjärdedels förmån. Hel
förmån utges när föräldern inte förvärvsarbetar. Tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån utges
när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel,
hälften respektive tre fjärdedelar av normal
arbetstid.
Även tillfällig föräldrapenning kan utges på fyra
förmånsnivåer. Tillfällig föräldrapenning utges
huvudsakligen till föräldrar som behöver stanna
hemma för att tillfälligt vårda ett sjukt barn under
12 år (i vissa fall över tolv år).
Enligt föräldraledighetslagen har en förälder rätt
till hel ledighet för vård av barn till dess barnet
är 18 månader oavsett om föräldern får
föräldrapenning eller inte. En förälder har
därutöver rätt till ledighet (helt eller delvis)
medan föräldern uppbär föräldrapenning eller
tillfällig föräldrapenning enligt AFL.
Propositionen
I propositionen föreslås att en åttondels förmån
(föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning)
införs i föräldraförsäkringen och att en motsvarande
rätt till ledighet införs i föräldraledighetslagen.
Enligt regeringen finns redan i dag stora
möjligheter att inom ramen för föräldraförsäkringen
reducera arbetstiden. Genom att införa ytterligare
en förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån, ges
föräldrar möjlighet att reducera sin arbetstid med
en timme per dag och samtidigt få en sådan minskning
av arbetstiden ersatt genom föräldraförsäkringen.
Att införa en ny förmånsnivå inom
föräldraförsäkringen som saknar motsvarighet i
sjukförsäkringen skapar enligt regeringen en
obalans. Sjukpenning kan utges som en fjärdedels,
halv, tre fjärdedels och hel förmån. När en förälder
som arbetar sju åttondelar av en heltid och är
föräldraledig motsvarande en åttondel blir sjuk, kan
han eller hon sjukskrivas högst motsvarande tre
fjärdedels sjukpenning. Detta under förutsättning
att föräldern trots sjukdomen kan fortsätta att
vårda barnet men inte förvärvsarbeta. Föräldern kan
då känna sig tvungen att gå upp från en åttondels
föräldrapenning till en fjärdedels förmån för att
täcka det inkomstbortfall som sjukskrivningen
medför. Vidare bedömer regeringen att visst
administrativt merarbete kan uppstå. Trots dessa
olägenheter anser regeringen att skälen för att
införa en ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen
överväger eftersom flexibiliteten inom försäkringen
ökar och föräldrarnas möjligheter att kombinera
arbete med familj förbättras.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2002.
Motioner
I motion Sf10 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs i
yrkande 2 avslag på förslaget om en lagfäst
arbetstidsförkortning. Motionärerna framhåller att
regeringens förslag om en ny förmånsnivå är
detaljstyrande och saknar motsvarighet inom
sjukförsäkringen. Vidare anser de att frågan bör
regleras genom avtal mellan arbetsgivare och
arbetstagare.
I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om en ny
förmånsnivå inom föräldraförsäkringen. Enligt
motionärerna medför en femte förmånsnivå en obalans
i förhållande till sjukpenningen, vilket i sin tur
leder till en administrativ belastning för både
företagen och försäkringskassans handläggare.
Utskottets ställningstagande
Enligt socialförsäkringsutskottets mening ger
föräldraförsäkringen i sin nuvarande utformning
utrymme för flexibla lösningar för olika
familjesituationer. Även om möjligheten att reducera
arbetstiden redan i dag är förhållandevis god kan
dock det förhållandet att det bara finns fyra
förmånsnivåer i vissa fall upplevas som en
begränsning. Eftersom möjligheten till
arbetstidsförkortning är särskilt viktig för
småbarnsföräldrar anser utskottet att införandet av
en åttondels förmån i föräldraförsäkringen kan bidra
till att underlätta för dessa familjer att kombinera
arbete med föräldraskap. Särskilt för ensamstående
föräldrar kan en sådan förmånsnivå vara värdefull
när det gäller att anpassa arbetstiden.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande
påpekat att det inte finns någon motsvarande
ersättningsnivå i sjukförsäkringen, men anser i
likhet med regeringen att de positiva effekter som
förslaget får för föräldrarnas möjligheter att på
ett mer flexibelt sätt kombinera arbete och familj
överväger.
Det förhållandet att föräldraförsäkringen kommer
att innehålla ytterligare en förmånsnivå jämfört med
sjukförsäkringen kan innebära ett visst merarbete
för t.ex. försäkringskassan. Vidare finns såsom
beskrivs i propositionen en viss risk för att en
sjukskriven förälder frestas att begära en
fjärdedels föräldrapenning i stället för en åttondel
för att täcka det inkomstbortfall som en
sjukskrivning medför. En förälder som önskar
förkorta arbetstiden med en timme per arbetsdag
under längsta möjliga tid riskerar emellertid i så
fall att antalet dagar med möjlighet att få en
åttondels föräldrapenning blir färre.
Socialförsäkringsutskottet kan inte se att vad nu
anförts utgör skäl för att inte godta regeringens
förslag.
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker med det
anförda införandet av en ny förmånsnivå i
föräldraförsäkringen och avstyrker därmed motionerna
Sf10 yrkande 2 och Sf11 yrkande 5.
Ny förmån motsvarande faderns
särskilda dagar i samband med barns
födelse eller adoption
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om en ny
förmån motsvarande de s.k. pappadagarna med den
ändringen att något avstående inte är
nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av
besöksförbud eller liknande eller på grund av
andra särskilda omständigheter sannolikt inte
kommer att nyttja sin rätt. Riksdagen bifaller
därmed motionerna Sf13 och Sf14 och avslår
motion Sf16.
Gällande bestämmelser
Tillfällig föräldrapenning kan utges till en
förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för
att tillfälligt vårda sjukt barn under tolv år, i
vissa fall även för vård av barn över tolv år.
Tillfällig föräldrapenning kan också utges när
barnets ordinarie vårdare är sjuk, när en förälder
behöver följa med barnet till barnavårdscentral m.m.
samt till någon av föräldrarna vid vårdbehov som
uppkommer när den andra föräldern besöker läkare med
ett annat barn.
Tillfällig föräldrapenning kan utges under 120
dagar per barn och år. Vid ordinarie vårdares
sjukdom eller smitta kan dock högst 60
ersättningsdagar utges per barn och år.
En fader som avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse har rätt till tillfällig
föräldrapenning under tio dagar per barn för att
närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller
vårda barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar
för en fader vid adoption av barn, om barnet inte
fyllt tio år. Som adoption avses även att någon tar
emot ett barn i avsikt att adoptera det. Tillfällig
föräldrapenning utges i dessa fall inte för tid
efter den sextionde dagen efter barnets hemkomst
efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från
den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.
Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten och kan liksom
föräldrapenning för närvarande utges som hel, halv,
tre fjärdedels och en fjärdedels förmån.
Propositionen
I propositionen föreslås att en annan försäkrad än
en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete
skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i tio
dagar i samband med barns födelse eller adoption.
Förutsättningen är att det inte finns någon fader
med rätt till tillfällig föräldrapenning eller att
fadern avstår från sin rätt eller att modern är
avliden. Fadern skall enligt förslaget endast under
vissa förutsättningar kunna avstå från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning.
Faderns särskilda dagar i samband med barns
födelse eller adoption infördes den 1 januari 1980
(prop. 1978/79:168, bet. SfU1978/79:24, rskr.
1978/79:386). De motiv som uttalades vid införandet
av förmånen var att modern får stöd efter
förlossningen och att barn och fader får möjlighet
till kontakt.
Regeringens nu framlagda förslag innebär en
förstärkning av det första motivet. Vad gäller det
andra motivet - att ge barn och fader möjlighet till
kontakt - innebär förslaget ingen förändring. En
vägledande princip vid utformandet av förslaget har
varit att utvidgningen bestäms restriktivt och att
det inte inskränker faderns rätt till de tio
ersättningsdagarna. Om fadern medger det, bör det
dock ändå i vissa fall kunna komma i fråga att låta
en annan försäkrad få rätt till tillfällig
föräldrapenning i stället för honom.
Enligt regeringen bör fadern kunna avstå från sin
rätt till "pappadagarna" om han av något skäl inte
kan nyttja sin rätt eller om det annars skulle vara
oskäligt att han inte fick avstå från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning. Exempel på situationer
när fadern inte kan ta del av vården av sitt barn är
att han har ålagts besöksförbud eller är intagen på
institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt
e.d. Exempel på situationer då det skulle vara
oskäligt att inte låta fadern avstå från sin rätt är
när han och modern inte har någon kontakt med
varandra eller inte har för avsikt att leva
tillsammans.
I propositionen anförs att det finns fler
situationer då det skulle vara angeläget med ett
ökat föräldrastöd under den första spädbarnstiden.
Betydande gränsdragningsproblem skulle emellertid
uppstå med en ytterligare utvidgning av reglerna och
enligt regeringens uppfattning är det väsentligt att
administrationen inte görs onödigt komplicerad.
Förslaget avses träda i kraft den 1 juli 2001. För
barn som är födda eller adopterade före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.
Enligt vad som anges i propositionen avser
regeringen att dels följa effekterna av förslaget
särskilt med avseende på pappornas nyttjande av de
tio dagarna, dels efter tre år göra en utvärdering
av reformen.
Motioner
Berit Andnor m.fl. (s) begär i motion Sf13 beslut om
ändring i regeringens förslag om en ny förmån
motsvarande faderns särskilda dagar i samband med
barns födelse eller adoption. Motionärerna
ifrågasätter om det är rimligt att det skall krävas
ett avstående i de fall fadern har meddelats
besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett
kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna
anser inte det och föreslår att avstående inte skall
vara nödvändigt om modern kan göra sannolikt att
omständigheterna är sådana att fadern inte avser
eller har möjlighet att nyttja sin rätt till de tio
pappadagarna.
Ett likalydande yrkande finns i motion Sf14 av
Ulla Hoffmann m.fl. (v).
Marianne Samuelsson (mp) begär i motion Sf16
förslag med innebörd att en pappa som ålagts
besöksförbud skall mista sin rätt till de tio
pappadagarna och att något medgivande därför inte
skall behövas i ett sådant fall.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är det viktigt att ett barn
tidigt får en god kontakt och en nära relation till
båda sina föräldrar. Att öka männens delaktighet
tidigt i barnets liv är även viktigt för
jämställdheten både i hemmet och i arbetslivet. De
tio s.k. pappadagarna har inneburit att många män
fått möjlighet att tidigt ta del i vården av sitt
barn. Utskottet noterar att 73 % av papporna
utnyttjade de särskilda pappadagarna under 1999.
För ensamstående kvinnor som inte har barnets
pappa tillgänglig under den första spädbarnstiden
finns ett stort behov av ett särskilt stöd i samband
med förlossningen. Eftersom nuvarande regler inom
föräldraförsäkringen inte ger utrymme för detta
anser utskottet i likhet med regeringen att det
finns skäl att vidga möjligheten för rätt till
tillfällig föräldrapenning till att omfatta annan
försäkrad som avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse eller adoption. Möjligheten att
utge tillfällig föräldrapenning till annan försäkrad
än pappan får emellertid inte leda till att pappans
rätt till kontakt med sitt barn eller barnets rätt
till båda sina föräldrar inskränks.
Av det skälet anser utskottet att den föreslagna
utvidgningen i enlighet med regeringens förslag bör
omfatta fall då pappan inte finns på grund av att
han är okänd, faderskapet inte är fastställt, pappan
är avliden eller inte omfattas av
föräldraförsäkringen. För dessa fall kan en
utvidgning ske utan att pappans rätt behöver
begränsas. Även i de fall en ensamstående pappa
ensam vårdar barnet och mamman är avliden bör en
motsvarande möjlighet till särskilt stöd av annan
försäkrad kunna ges under den första tiden med
barnet.
Utskottet kan vidare dela regeringens uppfattning
att en annan försäkrad bör kunna få rätt till
tillfällig föräldrapenning i stället för pappan om
pappan medger det, nämligen om han av något skäl
inte kan utnyttja sin rätt eller om det annars
skulle vara oskäligt att han inte fick avstå från
sin rätt till tillfällig föräldrapenning. I det
första fallet avses enligt propositionen att pappan
inte kan ta del av vården av sitt barn på grund av
att han ålagts besöksförbud, är intagen på
institution, t.ex. sjukhus, kriminalvårdsanstalt
e.d. I det andra fallet avses att föräldrarna inte
har någon kontakt med varandra eller inte har för
avsikt att leva tillsammans.
I två av motionerna Sf13 (s) och Sf14 (v)
ifrågasätts om det är rimligt att det skall krävas
ett avstående i de fall fadern har meddelats
besöksförbud och man kan befara att han typiskt sett
kan antas motsätta sig ett avstående. Motionärerna
anser inte det och föreslår därför att något
avstående inte skall vara nödvändigt om modern kan
göra sannolikt att omständigheterna är sådana att
fadern inte avser eller har möjlighet att nyttja sin
rätt till de tio pappadagarna. I motion Sf16
förordas i stället en lösning där pappor som ålagts
besöksförbud skall mista sin rätt till de tio
pappadagarna.
Enligt lagen (1988:688) om besöksförbud får sådant
förbud meddelas för viss tid, högst ett år.
Besöksförbud får meddelas, om det på grund av
särskilda omständigheter finns risk för att den mot
vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott
mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt
trakassera den som förbudet avser skydda. I beslutet
om besöksförbud skall tas upp de begränsningar och
undantag som är påkallade med hänsyn till
förhållandena i det enskilda fallet. Det kan enligt
förarbetena (prop. 1987/88:137 s. 42) t.ex. röra sig
om att tillåta kontakter som föranleds av frågor
rörande gemensamma barn.
Såsom påpekas i motionerna (s och v) har pappor
som meddelats besöksförbud rätt både till pappadagar
och till övriga föräldrapenningförmåner, såvida de
inte har förvägrats umgängesrätt med sina barn. En
fader som meddelats besöksförbud i förhållande till
modern men med bibehållen rätt till umgänge med sina
barn kan inte sägas vara i avsaknad av sin möjlighet
att utnyttja sin rätt. Däremot kan omständigheterna
vara sådana att han inte vill utnyttja denna rätt,
vilket han som redan nämnts har 60 dagar på sig att
göra räknat från barnets hemkomst.
Utskottet anser att det skulle föra för långt att
frånkänna en pappa som ålagts besöksförbud i
förhållande till modern hans rätt till pappadagar.
Utskottet anser i stället, i enlighet med motionerna
Sf13 och Sf14, att något avstående inte skall vara
nödvändigt om fadern inte kan eller på grund av
besöksförbud eller liknande eller på grund av andra
särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att
utnyttja sin rätt till de tio pappadagarna.
Utskottet föreslår en ändring med denna innebörd i
regeringens förslag till ändring av 4 kap. 10 §
femte stycket AFL. Skälet till att formuleringen
besöksförbud eller liknande har valts är att det i
14 kap. 7 § andra stycket äktenskapsbalken
föreskrivs att domstolen i mål om
äktenskapsskillnad får, för tiden till dess att
skillnadsfrågan har avgjorts genom dom som vunnit
laga kraft, på yrkande av någon av makarna förbjuda
dem att besöka varandra. I ett sådant fall skall det
således inte heller krävas något medgivande från
fadern. Med andra särskilda omständigheter avses
t.ex. sjukhusvistelse eller vistelse på
kriminalvårdsanstalt, även om viss möjlighet att få
permission finns. För att underlätta läsningen av
det nya femte stycket har utskottet funnit det
ändamålsenligt att i punktform ange i vilka
situationer försäkringskassan får besluta att en
annan försäkrad skall få rätt till pappadagar.
Vidare anser utskottet att det är överflödigt att
särskilt ange att avstående kan ske om fadern inte
kan utnyttja sin rätt. Enligt utskottets mening
inryms denna situation i uttrycket att det skulle
vara oskäligt att inte låta honom avstå.
Förslaget innebär att något avstående inte krävs
om en pappa inte kan utnyttja sin rätt till
pappadagarna, t.ex. på grund av att han är intagen
på kriminalvårdsanstalt utan eller med begränsad
möjlighet till permission. Detsamma kommer att gälla
om pappan har ålagts t.ex. besöksförbud och det är
sannolikt att han inte kommer att nyttja dagarna. Om
avstående inte sker kommer, med denna utformning av
förslaget, faderns rätt till de tio dagarna med
tillfällig föräldrapenning att finnas kvar även om
det inte är troligt att han skulle komma att nyttja
den. Om pappan, när han inte själv avstått från sin
rätt, ändå skulle kräva sin rätt till pappadagar bör
försäkringskassan emellertid inte kunna neka honom
den rätten om han i övrigt uppfyller kraven för rätt
till tillfällig föräldrapenning. Eftersom nuvarande
regler föreskriver att pappans särskilda rätt till
tillfällig föräldrapenning är begränsad till tio
dagar per barn behövs en ändring i 4 kap. 12 §
tredje stycket AFL för att möjliggöra för pappan att
få tillfällig föräldrapenning, om han inte avstått
från sin rätt, även om en annan försäkrad redan
uppburit dagar med tillfällig föräldrapenning.
Utskottet föreslår därför en justering av
regeringens förslag om ändring i nämnda paragraf.
Utskottet tillstyrker med de angivna ändringarna i
4 kap. 10 § femte stycket och 12 § tredje stycket
AFL regeringens förslag och motionerna Sf13 och
Sf14. Motion Sf16 får anses tillgodosedd med det
anförda.
Utvidgning av rätten till tillfällig
föräldrapenning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att en
annan försäkrad som avstår från
förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig
föräldrapenning för att vårda ett barn om
föräldern på grund av egen sjukdom eller
smitta inte kan vårda barnet.
Gällande bestämmelser
En förälder kan överlåta sin rätt till tillfällig
föräldrapenning för vård av ett barn till en annan
försäkrad som i stället för föräldern avstår från
förvärvsarbete för att vårda barnet i samband med
sjukdom eller smitta hos barnet eller hos barnets
ordinarie vårdare. Detta gäller dock inte sådan
tillfällig föräldrapenning som utges till en fader i
samband med barns födelse eller adoption.
Bestämmelserna om överlåtelse av rätt till
tillfällig föräldrapenning innebär att den som
överlåter dels måste vara förälder, dels måste
förvärvsarbeta. Med förälder likställs rättslig
vårdnadshavare som inte är förälder och som har vård
om barnet, den som med socialnämndens medgivande har
tagit emot ett barn för stadigvarande vård och
fostran i syfte att adoptera det samt den med vilken
en förälder är eller har varit gift eller har eller
har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans. Den
person som i stället för föräldern vårdar barnet
måste avstå från förvärvsarbete.
Propositionen
En förälder som på grund av egen sjukdom eller
smitta varken kan förvärvsarbeta eller vårda sitt
barn har inte någon laglig möjlighet att överlåta
rätten till tillfällig föräldrapenning till någon
annan eftersom föräldern inte uppfyller kravet att
avstå från förvärvsarbete för att t.ex. vårda ett
sjukt barn. I dessa fall förutsätts att det finns en
annan förvärvsarbetande förälder som vårdar barnet
eller som kan överlåta sin rätt till tillfällig
föräldrapenning till annan försäkrad som i stället
vårdar barnet.
Enligt regeringen finns det framför allt när det
gäller en ensamstående förälder ett behov av att ge
en annan försäkrad möjlighet till tillfällig
föräldrapenning när föräldern på grund av egen
sjukdom eller smitta varken kan vårda barnet eller
överlåta sin rätt till tillfällig föräldrapenning.
I propositionen föreslås därför att när en
förälder på grund av egen sjukdom eller smitta inte
kan vårda sitt barn och inte får tillfällig
föräldrapenning endast av den anledningen att han
eller hon i stället får sjukpenning, sjuklön eller
motsvarande ersättning eller smittbärarpenning skall
försäkringskassan, efter förälderns medgivande,
kunna besluta att en annan försäkrad som avstår från
förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig
föräldrapenning för att vårda barnet.
Enligt propositionen är den föreslagna
utvidgningen inte begränsad till ensamstående
föräldrar utan omfattar alla föräldrar.
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som noterar att inga motioner har väckts
med anledning av förslaget, har inget att invända
mot regeringens förslag om utvidgning av rätten till
tillfällig föräldrapenning vid förälderns egen
sjukdom eller smitta. Utskottet tillstyrker
förslaget.
Kontaktdagar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
föräldrar skall ha rätt till tillfällig
föräldrapenning i form av en kontaktdag per
barn och år fr.o.m. det kalenderår under
vilket barnet fyller sex år t.o.m. det
kalenderår under vilket det fyller elva år
för besök i barns skola eller fritidshem.
Riksdagen avslår därmed motionsyrkanden bl.a.
om avslag på förslaget respektive att
återinföra två kontaktdagar per barn och år.
Jämför reservationerna nr 7 (m) och 8 (c).
Gällande bestämmelser m.m.
Före den 1 juli 1995 hade föräldrar till barn mellan
fyra och tolv år rätt till tillfällig
föräldrapenning i form av två kontaktdagar per barn
och år. Dagarna kunde utnyttjas i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola
eller fritidshemsverksamhet. Rätten till
kontaktdagar avskaffades som ett led i saneringen av
statens finanser.
Enligt nuvarande regler har en förälder till barn
som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS) rätt till
tillfällig föräldrapenning i form av kontaktdagar
när föräldern avstår från förvärvsarbete bl.a. i
samband med föräldrautbildning och besök i barnets
skola eller förskola. Sådan tillfällig
föräldrapenning kan utges under högst tio dagar per
barn och år från barnets födelse till dess att det
fyller 16 år.
Propositionen
Inom nuvarande system kan föräldrapenningdagar
sparas till dess att barnet fyller åtta år eller den
senare tidpunkt då barnet avslutar sitt första
skolår. Eftersom föräldrarna använder majoriteten av
föräldrapenningdagarna under barnets första tre år
finns det enligt regeringen risk att föräldrar som
inte sparat ersättningsdagar inte anser sig kunna
vara lediga från förvärvsarbete utan ersättning för
att vara med barnet i skolan.
Enligt regeringens uppfattning är det av stor
betydelse att föräldrarna kan få tillgång till
kontaktdagar som kan disponeras under den första
skoltiden, dvs. från det att barnet fyller sex år.
Även om det finns behov av kontakt med barnets
vardagliga miljö också när barnet deltar i
förskoleverksamhet deltar föräldrar dock mer
kontinuerligt i förskoleverksamheten jämfört med
skolverksamheten. Största behovet av kontaktdagar
bedöms därför föreligga för barn som börjat skolan.
Regeringen föreslår att föräldrar skall ha rätt
till tillfällig föräldrapenning i form av en
kontaktdag per barn och år när de avstår från
förvärvsarbete i samband med besök i barnets skola
eller fritidshem. Rätt till sådana dagar skall
gälla fr.o.m. det kalenderår barnet fyller sex år
t.o.m. det kalenderår barnet fyller elva år. Dagar
som inte tas ut under ett år skall enligt förslaget
kunna sparas och tas ut ett senare år, dock senast
det år barnet fyller elva år.
De nya reglerna om kontaktdagar, som även innebär
rätt till ledighet från arbetet, föreslås träda i
kraft den 1 juli 2001.
Enligt propositionen avser regeringen att följa
effekterna av förslaget och efter viss tid göra
en utvärdering av reformen.
Motioner
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande
3 avslag på förslaget om kontaktdagar. Enligt
motionärerna finns det redan möjlighet för föräldrar
att ta ledigt för att besöka barnens skola eller
fritidshem. Att återinföra kontaktdagar innebär
därför att staten försöker styra föräldrar att
disponera sin ledighet i enlighet med regeringens
ambitioner. Enligt motionärerna bör föräldrarna
själva få avgöra hur de vill disponera sin ledighet.
I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 9 beslut att återinföra två kontaktdagar per
barn och år fr.o.m. det kalenderår barnet fyller
fyra år t.o.m. det år barnet fyller tolv.
I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
begärs i yrkande 6 ett tillkännagivande om en
utredning för att förbättra föräldrars möjligheter
att på ett aktivt sätt delta i skolans arbete.
Enligt motionärerna är erfarenheterna av när och på
vilket sätt uttag av kontaktdagar sker inte enbart
positiva. Därför bör man utreda om det är just genom
kontaktdagar som föräldrars delaktighet och närvaro
i skolan kan förbättras.
Utskottets ställningstagande
Redan i dag finns möjlighet att använda sig av
föräldrapenningdagar för besök i barnets skola.
Sådana dagar kan dock endast sparas till dess att
barnet fyller åtta år eller avslutat sitt första
skolår. Som framhålls i propositionen finns det en
risk för att föräldrar, som inte haft möjlighet att
spara dagar, inte heller anser sig ha ekonomiska
förutsättningar att ta ledigt från arbetet för att
besöka barnets skola eller fritidshem. Utskottet
anser liksom regeringen att det är viktigt att
föräldrarna får möjlighet att besöka barnets skola
eller fritidshem både för att få en god kontakt med
barnets vardagliga miljö och för att få tillfälle
att bearbeta uppkomna problem. Utskottet välkomnar
därför förslaget om att införa rätt till
kontaktdagar i den tillfälliga föräldrapenningen för
föräldrar till andra barn än sådana som omfattas av
LSS. Utskottet, som även delar uppfattningen att det
är under den första skoltiden som föräldrar har det
största behovet av kontaktdagar, har förståelse för
önskemålet att införa två kontaktdagar per barn och
år. Utskottet kan dock inte se att det för
närvarande finns finansiellt utrymme för detta.
Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna Sf10 yrkande 3
och Sf12 yrkande 9. Även motion Sf11
yrkande 6 avstyrks med det anförda.
Förbättrat skydd vid spädbarnsdöd
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om ett
förbättrat försäkringsskydd vid spädbarnsdöd
och avslår ett motionsyrkande om att utreda
frågan om att ersätta 2,5-årsregeln med en
längre intjänandeperiod. Jämför reservation
nr 9 (kd och fp).
Gällande bestämmelser
Föräldrapenning beräknas med utgångspunkt i en
förälders sjukpenninggrundande inkomst. I vissa
situationer kan en förälder få behålla en
sjukpenninggrundande inkomst trots att han eller hon
inte förvärvsarbetar. Bland annat får en förälders
sjukpenninggrundande inkomst inte sänkas under den
tid föräldern är helt eller delvis ledig från
förvärvsarbete för vård av barn till dess att barnet
fyller ett år (SGI-skyddad tid). Vid ettårsperiodens
utgång fastställs förälderns sjukpenninggrundande
inkomst med hänsyn till den beräknade framtida
inkomsten av förvärvsarbete.
Om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts
vid barnets ettårsdag har föräldern ändå rätt till
föräldrapenning, beräknad lägst efter den tidigare
sjukpenninggrundande inkomsten, eller den högre
inkomst som löneutvecklingen medför, till dess
barnet fyller två år. Detta gäller även för
adoptivföräldrar och blivande adoptivföräldrar.
Tvåårstidpunkten räknas då fr.o.m. den dag föräldern
fått barnet i sin vård.
Får föräldrarna ytterligare ett barn kan det
tvååriga SGI-skyddet förlängas under förutsättning
att det tidigare barnet levde när kvinnan blev
gravid och barnet då inte hade uppnått en ålder av
ett år och nio månader. Detsamma gäller vid adoption
av barn som sker inom två år och sex månader efter
det att det tidigare barnet fötts eller adopterats.
Föräldrapenningen beräknas för det nya barnet efter
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde när
föräldrarna fick det tidigare barnet. Denna regel,
den s.k. 2,5-årsregeln, innebär att en förälder
behåller lägst den ursprungliga föräldrapenningnivån
även om föräldern valt att inte arbeta mellan två
barns födelser, under förutsättning att barnen föds
inom två och ett halvt år.
Propositionen
Enligt vad som anges i propositionen kan det inte
anses tillfredsställande att det är helt avgörande
för rätten till det förlängda skyddet inom
föräldraförsäkringen att kvinnan är gravid på nytt
vid det förra barnets dödsfall. Om kvinnan blir
gravid efter det att barnet avlidit har hon inte
möjlighet att kvalificera sig för det förlängda
skyddet. Återgår föräldern inte omedelbart i
förvärvsarbete upphör förälderns
sjukpenningförsäkring, såvida hon inte är
sjukskriven och därmed har ett annat skydd.
Regeringen föreslår därför att om föräldrarna får
ytterligare ett barn skall det särskilda
försäkringsskyddet förlängas oavsett om det tidigare
barnet avlidit före eller efter det att kvinnan på
nytt blir gravid. Förutsättningen för förlängt skydd
skall dock vara att det tidigare barnet inte uppnått
eller - om det inte var vid liv - vid
konceptionstidpunkten inte skulle ha uppnått en
ålder av ett år och nio månader.
Regeländringen föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Motion
I motion Sf15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i
yrkande 8 ett tillkännagivande om behovet av en
utredning av effekterna av att ersätta den s.k. 2,5-
årsregeln med en längre intjänandeperiod. Med
intjänanderegler under längre tid faller enligt
motionärerna delvis den s.k. 2,5-årsregeln. En
utredning bör tillsättas för att se över
konsekvenserna av en sådan ordning.
Utskottets ställningstagande
Att förlora ett barn innebär en livslång sorg och
saknad. Det stöd och den hjälp familjen får kan vara
av avgörande betydelse för familjens möjlighet att
gå vidare. Föräldraförsäkringen har här en viktig
roll att spela för de föräldrar som får ett nytt
barn. Det förlängda försäkringsskyddet, den s.k.
2,5-årsregeln, har emellertid fått en
otillfredsställande utformning såtillvida att den
förutsätter att kvinnan var gravid på nytt när det
tidigare barnet avled. Utskottet ser därför positivt
på att regeringen nu föreslår en ändring så att det
inte längre skall ha någon betydelse om barnet avled
före eller efter det att kvinnan på nytt blev
gravid, under förutsättning att barnet inte uppnått
eller inte skulle ha uppnått en ålder av ett år och
nio månader vid konceptionstidpunkten.
Folkpartiets yrkande om att utreda konsekvenserna
av att ersätta 2,5-årsregeln med en längre
intjänandeperiod synes ta sikte på den s.k. 240-
dagarsregeln i föräldraförsäkringen. Enligt den
regeln skall föräldern för att få föräldrapenning på
sjukpenningnivå för de första 180 dagarna under
minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten härför ha varit försäkrad
för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha
varit det om försäkringskassan känt till samtliga
förhållanden.
Före den 1 januari 1986 gällde en
kvalifikationstid om 270 dagar. Förslaget om att
förkorta tiden till nuvarande 240 dagar motiverades
i regeringens proposition 1984/85:78 (s. 59-60) med
att det dåvarande kravet på 270 dagars
kvalifikationstid hade tillkommit för att undvika
att föräldrar enbart i syfte att få en högre
föräldrapenning påbörjar ett förvärvsarbete under
graviditeten. Bestämmelsen hade dock medfört att
blivande mödrar gått miste om den högre
föräldrapenningen trots att de påbörjat ett
förvärvsarbete inom den första graviditetsmånaden,
dvs. normalt sett innan de fått sin graviditet
konstaterad. Detta hade skapat irritation bland de
drabbade mödrarna som ansåg sig ha en fast
anknytning till arbetsmarknaden och därmed borde
vara berättigade till ersättning för inkomstförlust
i samband med barnafödandet. Det var ofta fråga om
studerande eller nytillträdande på arbetsmarknaden,
som tidigare hade varit enbart sjukvårdsförsäkrade
eller hemmamakeförsäkrade. Enligt propositionen
bedömdes en kvalifikationstid om 240 dagar vara
tillräcklig. Detta blev också riksdagens beslut
(bet. SfU 1984/85:12, rskr. 1984/85:125).
Utskottet anser att motivet för att förkorta
kvalifikationstiden till 240 dagar alltjämt står
sig. Det saknas därför skäl att förorda att frågan
om en förlängd sådan tid utreds. Utskottet
tillstyrker med det anförda regeringens förslag och
avstyrker motion Sf15 yrkande 8.
Övriga frågor om
föräldraförsäkringen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om höjning
av garantibeloppet/garantinivån i
föräldrapenningen och om överlåtelse av
föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning. Vidare avslås ett motions-
yrkande om att utvidga rätten till tillfällig
föräldrapenning vid vård av barn med
livshotande sjukdom. Jämför reservationerna
nr 10 (m, kd, c och fp) och 11 (fp).
Motioner
I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 7 beslut att höja garantibeloppet i
föräldraförsäkringen till 150 kr per dag. Eftersom
nivån har varit oförändrad sedan 1987 anser
motionärerna att det behövs en ordentlig uppräkning
av nivån för dem som har det sämst ställt.
I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
begärs i yrkande 2 ett tillkännagivande om behovet
av höjning av garantinivån. Enligt motionärerna bör
nivån höjas till 200 kr per dag.
Lars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion Sf15
yrkande 6 förslag om ett höjt garantibelopp i
föräldraförsäkringen till 150 kr per dag. I samma
motion yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om att
införa en möjlighet att överlåta föräldrapenning och
tillfällig föräldrapenning till någon annan om
föräldrarna finner detta lämpligt, t.ex. till en vän
eller släkting eller som betalning till en
barnvårdare från ett företag. I yrkande 10 begär
motionärerna ett tillkännagivande om att ändra AFL
så att tillfällig föräldrapenning vid behov kan
utvidgas under ej fastställt antal dagar för vård av
barn med livshotande sjukdom. Enligt motionärerna
bör behovet fastställas efter särskild prövning och
styrkas med läkarutlåtande. Tillfällig
föräldrapenning bör i dessa fall gälla till dess att
barnet fyller 18 år.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller frågan om att höja garantinivån
respektive garantibeloppet konstaterar utskottet att
både nivån och beloppet har varit oförändrade - 60
kr per dag - sedan 1987. Utskottet skulle gärna se
en höjning av garantinivån och förutsätter att
regeringen tar initiativ till en sådan höjning så
snart det ekonomiska läget tillåter det och andra
mer angelägna behov inte står i vägen.
Beträffande överlåtelse av föräldrapenning i
samband med barns födelse anser utskottet liksom
tidigare (se bet. 2000/01:SfU1 s. 104) att
föräldrapenningen skall vara knuten till
föräldraskapet, inklusive med föräldrar likställda.
Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom kravet
att föräldrapenning skall kunna överlåtas till t.ex.
vänner eller som betalning till en barnvårdare från
ett företag.
I fråga om överlåtelse av tillfällig
föräldrapenning har utskottet ovan tillstyrkt
regeringens förslag om en utvidgad rätt för annan
försäkrad att få tillfällig föräldrapenning under
tio dagar i samband med barns födelse eller adoption
liksom även förslaget om en utvidgning av rätten
till tillfällig föräldrapenning vid förälderns egen
sjukdom eller smitta. I övrigt konstaterar utskottet
att det redan i dag finns möjlighet att överlåta
tillfällig föräldrapenning till en annan försäkrad
som i stället för föräldern avstår från
förvärvsarbete för vård av barn i samband med
sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets
ordinarie vårdare. Utskottet anser med hänsyn
härtill att det för närvarande inte finns skäl att
utöka möjligheterna för annan försäkrad att uppbära
tillfällig föräldrapenning.
Vad därefter gäller frågan om att utöka antalet
dagar med tillfällig föräldrapenning för vård av
barn med livshotande sjukdom noterar utskottet att
Kommittén om vård i livets slutskede nyligen har
lagt fram sitt slutbetänkande Värdig vård vid livets
slut (SOU 2001:6). I betänkandet föreslås bl.a. att
tillfällig föräldrapenning vid behov skall kunna
utvidgas under ej fastställt antal dagar för vård av
barn med livshotande sjukdom. Det föreslås även att
rätten till tillfällig föräldrapenning i dessa fall
skall gälla tills barnet fyller 18 år. Utskottet,
som inte anser att det finns skäl att föregripa den
kommande beredningen av kommitténs förslag, anser
att resultatet härav bör avvaktas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sf12 yrkande 7, Sf11 yrkande 2 och Sf15 yrkandena 6,
9 och 10.
Förläggning av delledighet enligt
föräldraledighetslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att
delledighet vid förkortning av arbetstid dels
får förläggas även till en eller vissa av
arbetsveckans dagar, dels skall förläggas på
det sätt som arbetstagaren önskar om det inte
medför påtaglig störning i arbetsgivarens
verksamhet. Riksdagen beslutar samtidigt att
regeringens förslag till ändring i 14 §
föräldraledighetslagen skall kompletteras så
att om en förläggning av delledighet enligt
arbetstagarens önskemål medför en påtaglig
störning i arbetsgivarens verksamhet en
arbetsgivare inte utan arbetstagarens
samtycke får förlägga delledigheten på annat
sätt än att sprida den över arbetsveckans
samtliga dagar. Riksdagen avslår därmed
motionsyrkanden bl.a. om avslag på förslaget
och om behovet av en närmare utredning.
Jämför reservationerna nr 12 (m och c), 13 (m
och kd) och 14 (c).
Riksdagen bifaller vidare regeringens förslag att
förtydliga föräldraledighetslagen så att det
klarare framgår att en förälder som är
delledig utan föräldrapenning har rätt till
förkortning av arbetstiden med upp till en
fjärdedel för vård av barn.
Gällande bestämmelser
Enligt 3 § föräldraledighetslagen (1995:584) finns
fem former av föräldraledighet för vård av barn
m.m., bl.a. ledighet i form av förkortning av normal
arbetstid. Sådan delledighet kan utnyttjas såväl av
föräldrar som uppbär föräldrapenning (delledighet
med föräldrapenning) som av föräldrar som inte
uppbär föräldrapenning (delledighet utan
föräldrapenning).
I 7 § stadgas att en förälder har rätt till
förkortning av normal arbetstid med en fjärdedel,
utan att föräldern erhåller föräldrapenning, för
vård av ett barn som inte har fyllt åtta år eller
som är äldre än så men ännu inte har avslutat sitt
första skolår. I 12 § föreskrivs att vid förkortad
arbetstid skall ledigheten spridas över
arbetsveckans samtliga dagar, om inte särskilda skäl
ger anledning till att den förläggs på annat sätt. I
förarbetena till föräldraledighetslagen (prop.
1977/78:104 s. 48) uttalas att syftet med
deltidsledigheten är att mera varaktigt förbättra
möjligheterna till samvaro mellan föräldrar och barn
samt att göra det möjligt att avkorta de långa
dagliga vistelsetiderna för barn i daghem och
familjedaghem.
Enligt 14 § skall arbetstagaren samråda med
arbetsgivaren om ledighetens förläggning och om
andra frågor som rör ledigheten. Om arbetstagaren
och arbetsgivaren inte kan komma överens om hur
ledigheten skall tas ut vid förkortad arbetstid
bestämmer arbetsgivaren i fråga om ledighetens
närmare förläggning och därmed sammanhängande
frågor, om inte annat har avtalats. Arbetsgivaren
får dock inte utan arbetstagarens samtycke dela upp
ledigheten under arbetsdagen eller förlägga den till
någon annan tid än arbetsdagens början eller slut.
Propositionen
Enligt vad som anges i propositionen är det
angeläget att småbarnsföräldrar utan svårigheter kan
kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Inte
minst när föräldrar med olika arbetsgivare båda
önskar ta ut delledighet kan nu gällande regler
innebära samordningsproblem. Regler för att
underlätta för föräldrar i detta avseende får
emellertid inte utformas så att de motverkar en
effektivt och rationellt bedriven verksamhet i
företag eller hos andra arbetsgivare. Regeringen
anser dock att viljan att underlätta för
småbarnsföräldrar att förena arbete och föräldraskap
bör ges ett ökat genomslag och att arbetstagaren bör
ges ett större inflytande över ledighetsbesluten.
I propositionen föreslås därför att vid
förkortning av arbetstid skall ledigheten, förutom
att spridas över arbetsveckans samtliga dagar, också
kunna förläggas till en eller vissa av arbetsveckans
dagar utan att det krävs särskilda skäl för en sådan
förläggning.
Vidare föreslås att ledigheten normalt skall
förläggas i enlighet med arbetstagarens önskemål.
Arbetstagarens inflytande över ledighetens
förläggning bör dock vara förenat med villkor om att
verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan
allvarliga men eller störningar. Begreppet påtaglig
störning bör därvid ha samma betydelse som vid
förläggning av hel ledighet. Meningen är inte att
varje störning skall kunna berättiga arbetsgivaren
att inte tillgodose arbetstagarens önskemål. Endast
om det finns omständigheter i det enskilda fallet
som gör att verksamheten hos arbetsgivaren kommer
att utsättas för stora påfrestningar om ledigheten
förläggs i enlighet med arbetstagarens önskemål, bör
arbetsgivaren kunna förlägga ledigheten i strid med
arbetstagarens önskemål.
Beslutet om ledighetens förläggning skall enligt
förslaget alltjämt fattas av arbetsgivaren, eftersom
arbetsgivarens beslut och bedömning då kan bli
föremål för prövning i domstol.
Ändringen föreslås gälla oavsett om föräldern blir
kompenserad för inkomstbortfallet från
föräldraförsäkringen eller inte.
Den lagstadgade rätten till förkortning av normal
arbetstid med en fjärdedel kan enligt regeringen
förstås så att en förälder måste förkorta sin
arbetstid med just en fjärdedel och att möjlighet
inte finns att förkorta arbetstiden med mindre tid.
Det föreslås därför att lagtexten förtydligas så att
det klarare framgår att en förälder som är delledig
utan föräldrapenning har rätt till förkortning av
den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel
för vård av barn.
Såvitt gäller ekonomiska konsekvenser av
förslaget om förläggning av delledighet bedömer
regeringen att det inte kommer att innebära
belastningar på samhällsekonomin eller
statsfinanserna. För arbetsgivare generellt väntas
förslaget normalt inte medföra ett ökat behov av
nyanställningar. I normala fall förväntas inte
heller något behov av investeringar eller andra
kostnader uppstå som reellt påverkar företags
produktionsmöjligheter, likviditet eller
konkurrensförhållanden. I de fall arbetstagare och
arbetsgivare inte kan enas om ledighetens
förläggning kan dock lagändringen leda till ökade
kostnader för arbetsgivaren.
En ökad flexibilitet i föräldraledighetslagens
regler om förläggning av ledighet vid förkortad
arbetstid och ett ökat inflytande för arbetstagarna
kan enligt regeringen ge både positiva och mindre
gynnsamma verkningar för företagen. Arbetsplatsens
storlek är en av de faktorer som kan beaktas när
arbetsgivaren bedömer om en viss förläggning av
delledighet medför en påtaglig störning. Det är
troligt att de små företagen kan komma att påverkas
mer än stora företag, eftersom de mindre företagen
generellt sett kan antas ha mindre flexibilitet i
sin organisation.
En tänkbar icke önskad effekt av det ökade
arbetstagarinflytandet skulle enligt propositionen
kunna bli att småbarnsföräldrar, och kvinnor i
synnerhet, möter ökade svårigheter när de söker
arbete. Regeringen anser emellertid att risken för
denna oönskade effekt inte är så stor att förslaget
om ändringar i föräldraledighetslagen inte skall
läggas fram.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Enligt vad som anges i propositionen avser
regeringen att följa de nu föreslagna reglernas
inverkan på arbetslivet, särskilt med utgångspunkt i
de förhållanden som råder i små företag. En
uppföljning kan ske i anslutning till den översyn
som regeringen kommer att göra beträffande arbetstid
och ledighet.
Motioner
Margit Gennser m.fl. (m) begär i motion Sf10 yrkande
4 ett tillkännagivande om att förslagen kan leda
till nackdelar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
och därför bör utredas närmare. Enligt motionärerna
tar regeringen för lätt på de problem som kan uppstå
för näringslivet och då främst småföretagare till
följd av förslagen rörande föräldraledighetslagen.
Dessutom riskerar kvinnor att drabbas av ökade
svårigheter i arbetslivet om förslagen antas.
Konsekvenserna av förlängd föräldrapenning, lagfäst
arbetstidsförkortning, kontaktdagar och förläggning
av delledighet bör utredas innan beslut i dessa
frågor fattas.
I motion Sf12 av Fanny Rizell m.fl. (kd) begärs i
yrkande 6 förslag om rätt till tre års
tjänstledighet i samband med barns födelse.
I motion Sf11 av Birgitta Carlsson m.fl. (c)
begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om
redovisning i företags och förvaltningars
verksamhetsberättelse om möjligheterna till och det
faktiska uttaget av föräldraledighet. I samma motion
yrkande 7 begärs avslag på förslaget angående
förläggningen av delledighet enligt
föräldraledighetslagen. Förslaget leder enligt
motionärerna till stora gränsdragningsproblem i
fråga om vad som skall anses utgöra en allvarlig
störning. Vidare drabbar det små och mindre stora
företag samt riskerar att leda till att företagare
drar sig för att rekrytera småbarnsföräldrar.
Ändringen bör enligt motionärerna inte genomföras
utan kopplas till den översyn av arbetstidslagen
m.fl. ledighetslagar som tillsatts.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det är
angeläget att småbarnsföräldrar utan svårigheter kan
kombinera förvärvsarbete och föräldraskap. Enligt
utskottet innebär förslaget att öka arbetstagarens
inflytande över förläggningen av delledigheten en
viktig del i arbetet med att skapa bättre
förutsättningar för barnfamiljerna i detta
hänseende. Förslaget medger en större grad av
flexibilitet och kan därför underlätta för t.ex.
ensamstående föräldrar att anpassa barntillsynen
till de egna arbetstiderna. Vidare kan det som
framhålls i propositionen underlätta för föräldrar
med olika arbetsgivare att båda arbeta deltid.
Förslaget kan dock komma att medföra problem för
arbetsgivare och då framför allt de små
arbetsgivarna.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar i sitt
yttrande att utskottet redan i betänkande
1994/95:AU16 uttalade att för det fall en
överenskommelse inte träffas om hur ledigheten skall
tas ut vid förkortad arbetstid borde arbetstagaren
själv få bestämma i fråga om ledighetens närmare
förläggning och därmed sammanhängande frågor. En
förutsättning måste dock vara att ledigheten inte
får förläggas så att det skulle skapa allvarliga men
för produktionens behöriga gång. Regeringen borde
närmare överväga en sådan ordning och vid lämpligt
tillfälle återkomma till riksdagen med förslag om
hur en sådan bestämmelse bör utformas. Detta gav
riksdagen regeringen till känna (rskr. 1994/95:364).
Med hänvisning härtill välkomnar
arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag dels om
förläggning av delledighet, dels att förtydliga
lagen på ovan angivet sätt.
Även socialförsäkringsutskottet välkomnar
regeringen förslag men vill framhålla att förslaget
till ändring i 12 och 14 §§ föräldraledighetslagen
medför att den nuvarande ovillkorliga rätten till
förkortad arbetstid fördelad över arbetsveckans
samtliga dagar inte kommer att gälla. Regeringens
förslag till ändring i 14 § andra stycket
föräldraledighetslagen bör därför kompletteras så
att, om en förläggning enligt arbetstagarens
önskemål medför påtaglig störning i arbetsgivarens
verksamhet, arbetsgivaren inte utan arbetstagarens
samtycke skall få förlägga ledigheten på annat sätt
än att sprida den över arbetsveckans samtliga dagar.
Utskottet föreslår en sådan komplettering.
Med denna ändring tillstyrker
socialförsäkringsutskottet regeringens förslag och
avstyrker motionerna Sf10 yrkande 4 och Sf11 yrkande
7.
Vad gäller frågan om tre års tjänstledighet i
samband med barns födelse anför
arbetsmarknadsutskottet att det har behandlat
motsvarande yrkande vid flera tidigare tillfällen.
Senast ett sådant förslag behandlades var i
betänkande 1999/2000:AU5 där det konstaterades att
det inte fanns någon utredning bl.a. om vilka
effekter som en utvidgad föräldraledighet skulle
kunna komma att få, t.ex. för de mindre företagen,
hur vikariatsfrågan skulle lösas vid upprepade långa
ledigheter och vilken inverkan föräldraledigheten
skulle ha på lön m.m. Arbetsmarknadsutskottet
konstaterar att det alltjämt saknas en sådan analys
och att redan det är ett skäl att avstyrka
förslaget. Arbetsmarknadsutskottet anser i stället
att det är viktigare att föräldrarna i möjligaste
mån delar på ledigheten. En sådan utveckling är inte
minst betydelsefull för barnen, och den utgör
dessutom en viktig del i arbetet mot större
jämställdhet. Socialförsäkringsutskottet gör samma
bedömning som arbetsmarknadsutskottet och avstyrker
därmed motion Sf12 yrkande 6.
Beträffande kravet på redovisning i företags och
förvaltningars verksamhetsberättelser av bl.a. uttag
av föräldraledighet anför arbetsmarknadsutskottet
bl.a. att liknande behov av redovisning även finns
inom andra områden såsom arbetsskador, sjukfrånvaro,
utbildningsinsatser, personalomsättning m.m. Som
redovisades i betänkande 1999/2000:AU2 anses det att
det finns hinder i redovisningslagstiftningen mot
att ta in sådana uppgifter i årsredovisningar,
eftersom syftet med lagstiftningen är att ge
intressenter i ett bolag upplysningar som är av
betydelse för bedömningar av bolagets ekonomiska
förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Enligt
arbetsmarknadsutskottet finns det möjlighet att
använda sig av de jämställdhetsplaner som det
åligger en arbetsgivare att upprätta enligt
jämställdhetslagen. I en sådan plan går det t.ex.
att fastställa en policy för uttag av
föräldraledighet m.m. Eftersom jämställdhetslagen
även ställer krav på uppföljning av föregående års
plan går det därigenom att bedöma hur uttaget av
föräldraledighet ser ut.
Socialförsäkringsutskottet delar
arbetsmarknadsutskottets uppfattning i denna fråga
och avstyrker med det anförda motion Sf11 yrkande 1.
Socialförsäkringsutskottet vill i övrigt erinra om
den parlamentariska kommitté som nyligen tillsatts
av regeringen och som fått till uppgift att göra en
översyn av arbetstidslagen, semesterlagen och övrig
ledighetslagstiftning (dir. 2000:97). Enligt
direktiven skall resultatet av kommitténs arbete
redovisas i etapper och slutredovisning skall ske
senast den 1 mars 2003.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Förlängning av föräldrapenningen m.m.
Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 3 § (lagförslag
2.1),
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (lagförslag 2.2).
Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10
yrkande 1, 2000/01:Sf11 yrkandena 3 och 4,
2000/01:Sf12 yrkandena 3, 4 och 5 och
2000/01:Sf15 yrkandena 1 och 3.
Reservation 1 (m, kd, c, fp)
2. Familjepolitisk reform m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkandena
1, 2 och 8.
Reservation 2 (kd)
3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkande 2.
Reservation 3 (fp)
4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och
pappamånaderna m.m.
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena
4, 5 och 7.
Reservation 4 (fp)
5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen
Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§
(lagförslag 2.1),
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3),
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) såvitt avser 3 § (lagförslag 2.4).
Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Sf10
yrkande 2 och 2000/01:Sf11 yrkande 5.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (c)
6. Ny förmån motsvarande faderns särskilda
dagar i samband med barns födelse eller
adoption
Riksdagen antar regeringen förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 1 §, 10 § femte stycket, 12 §
tredje stycket och 16 § (lagförslag 2.1) med den
ändringen att 10 § femte stycket och 12 § tredje
stycket skall erhålla ändrad lydelse i enlighet
med Utskottets förslag i bilaga 3,
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sf13 och 2000/01:Sf14 och avslår
motion 2000/01:Sf16.
7. Utvidgning av rätten till tillfällig
föräldrapenning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 11 a och 13
§§ (lagförslag 2.1).
8. Kontaktdagar
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag
2.1), till den del det inte omfattas av punkt 6.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10
yrkande 3, 2000/01:Sf11 yrkande 6 och
2000/01:Sf12 yrkande 9.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (c)
9. 2,5-årsregeln
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 6 § (lagförslag 2.1). Därmed
avslår riksdagen motion 2000/01:Sf15 yrkande 8.
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf15 yrkandena
9 och 10.
Reservation 11 (fp)
12. Förläggning av delledighet enligt
föräldraledighetslagen m.m.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
såvitt avser lagförslag 2.3, till den del det
inte omfattas av punkt 5, med den ändringen att
14 § andra stycket skall erhålla ändrad lydelse i
enlighet med Utskottets förslag i bilaga 3.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2000/01:Sf10
yrkande 4 och 2000/01:Sf11 yrkande 7.
Reservation 12 (m, c)
13. Tre års tjänstledighet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf12 yrkande
6.
Reservation 13 (m, kd)
14. Redovisning i verksamhetsberättelse
Riksdagen avslår motion 2000/01:Sf11 yrkande 1.
Reservation 14 (c)
15. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
(lagförslag 2.1) till den del det inte omfattas av
punkterna 1, 5, 6, 7, 8 och 9.
Stockholm den 6 mars 2001
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit
Andnor (s), Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m),
Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Ulla
Hoffmann (v), Gustaf von Essen (m), Mariann
Ytterberg (s), Lennart Klockare (s), Ronny Olander
(s), Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m),
Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta Carlsson (c),
Magda Ayoub (kd) och Kalle Larsson (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Förlängning av föräldrapenningen m.m.
(punkt 1)
av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf
von Essen (m), Fanny Rizell (kd), Cecilia
Magnusson (m), Birgitta Carlsson (c) och Magda
Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 3 § (lagförslag 2.1),
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (lagförslag 2.2). Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförts i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Sf10 yrkande 1, 2000/01:Sf11 yrkandena 3 och
4, 2000/01:Sf12 yrkandena 3, 4 och 5 och
2000/01:Sf15 yrkandena 1 och 3.
Ställningstagande
För att alla föräldrar skall få bättre möjligheter
att förena familje- och yrkesliv, vilket är av
avgörande betydelse för både kvinnor och män, krävs
att föräldrarnas valfrihet ökar och att utrymme
skapas för en mångfald barnomsorgsformer.
Regeringens förslag om förlängd föräldrapenning med
30 dagar är enligt vår uppfattning inte en sådan
åtgärd som kommer att öka föräldrarnas valfrihet
vare sig i fråga om föräldraledighet eller
barnomsorg. Förslaget bör därför inte genomföras. Vi
föreslår i stället att ett system med
barnomsorgskonto införs. Genom ett sådant system
läggs en grund för att familjerna skall få lika
möjligheter utan att lösningarna behöver vara
likadana. Barnomsorgskonto skall omfatta alla barn i
förskoleåldern och bör införas fr.o.m. 2002. Som ett
första steg införs ett barnomsorgskonto på 40 000 kr
för ettåringar och 20 000 kr för tvååringar.
Maximalt 20 000 kr per barn skall få tas ut per år.
Vidare skall styrkta barnomsorgskostnader vara
avdragsgilla i den kommunala beskattningen. Rätten
till avdrag, som skall kunna utnyttjas under hela
förskoleperioden, skall gälla för samtliga
barnomsorgskostnader oavsett tillsynsform, och
avdrag skall få göras med maximalt 50 000 kr per
barn och år. Vi anser dessutom att etableringsfrihet
bör återinföras så att privat och kooperativ
barnomsorg får samma villkor som den kommunala
förskolan och att kommunerna skall kompenseras för
skattebortfallet. Barnomsorgskontot ger enligt vår
mening föräldrarna möjlighet att välja barnomsorg,
minska sin arbetstid eller stanna hemma under en del
av barnens uppväxt.
Mot bakgrund av vad vi nu anfört föreslår vi att
riksdagen avslår förslaget om en förlängd
föräldrapenning och att regeringen återkommer till
riksdagen med ett förslag om barnomsorgskonto som
omfattar alla barn, avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader samt etableringsfrihet inom
barnomsorgen. Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen vad vi här har anfört.
2. Familjepolitisk reform m.m. (punkt 2)
av Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 2. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Sf12 yrkandena 1, 2
och 8.
Ställningstagande
Många undersökningar visar att både mammor och
pappor skulle vilja ägna mer tid åt barnen, särskilt
när de är små. Det är en inställning som bör
uppmuntras och stödjas på olika sätt.
Familjepolitiken måste därför utformas så att den
skapar förutsättningar för föräldrarna att
tillbringa mer tid med sina barn. Av det skälet
måste de olika regelsystemen för föräldraförsäkring,
barnomsorg och rätt till tjänstledighet samverka.
Ledstjärnan för systemens utformning måste vara att
varje familj så långt som möjligt får hitta
lösningar som passar den egna familjens behov. Vi
anser att en generös föräldraförsäkring, möjlighet
till föräldraledighet i minst tre år med
barnomsorgskonto och tillgång till god barnomsorg av
olika slag är viktiga inslag för att göra
kombinationen föräldraskap och arbetsliv möjlig. Den
av regeringen föreslagna femte förmånsnivån i
föräldraförsäkringen tillgodoser på ett bättre sätt
arbetstagarens möjlighet att kombinera arbetsliv med
föräldraskap, men denna flexibilitet bör finnas även
när föräldraförsäkringen upphört. Ett system med
barnomsorgskonto tillåter enligt vår mening
föräldrarna att i större utsträckning själva välja
hur man vill disponera tiden med barnen efter det
första året. Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad vi nu har anfört.
3. Utökat barnstöd i form av skattereduktion
(punkt 3)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 3. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Sf15 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning är det hög tid att mer direkt
ta hänsyn till försörjningsbörda i skattesystemet.
Alla höjningar av generella barnstöd bör därför ske
i form av skattereduktion. I de fall familjen inte
betalar någon eller mycket låg skatt får de i
stället ett kontantbidrag. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad jag nu har anfört.
4. Höjd ersättningsnivå för mamma- och
pappamånaderna m.m. (punkt 4)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 4. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Sf15 yrkandena 4, 5
och 7.
Ställningstagande
Enligt min uppfattning är det från
jämställdhetssynpunkt viktigt att de pappor som i
dag önskar vara pappalediga men som inte får stöd
från omgivningen för detta, ändå har det stöd som
den öronmärkta tiden (mamma- och pappamånaderna)
ger. Föräldraförsäkringen bör inte byggas ut, men
ersättningen under dessa månader bör vara 90 % av
den sjukpenninggrundande inkomsten. En annan viktig
åtgärd för att stimulera papporna att ta ut mer
föräldraledighet är att höja taket för ersättningen
under mamma- och pappamånaderna till förslagsvis tio
prisbasbelopp under en försöksperiod. De nuvarande
90 garantidagarna, dvs. de dagar som uteslutande
ersätts enligt garantinivån tas bort. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till
lagändringar i enlighet med vad jag nu anfört. Jag
föreslår därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag har anfört.
5. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen
(punkt 5)
av Margit Gennser, Gustaf von Essen och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen avslår regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§
(lagförslag 2.1),
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3)
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) (lagförslag 2.4)
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförts i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf10 yrkande 2 och avslår
motion 2000/01:Sf11 yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt vår mening är arbetstidens längd en fråga som
bör avgöras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.
Staten bör således inte detaljreglera hur omfattande
ledigheten skall vara och när den skall tas ut.
Regeringens förslag om en ny förmånsnivå saknar
dessutom motsvarighet inom sjukförsäkringen samt
riskerar att motverka jämställdhetssträvandena genom
att kvinnor kan få en försvagad ställning på
arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill föreslår vi att
riksdagen avslår förslaget om en åttondels
förmånsnivå i föräldraförsäkringen.
6. Ny förmånsnivå i föräldraförsäkringen
(punkt 5)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring såvitt avser 4 kap. 7, 8, 14 och 18 §§
(lagförslag 2.1),
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) såvitt avser 6 § (lagförslag 2.3),
dels lag om ändring i föräldraledighetslagen
(1995:584) (lagförslag 2.4).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförts i reservation 6. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 5 och avslår
motion 2000/01:Sf10 yrkande 2.
Ställningstagande
Enligt min mening innebär regeringens förslag om att
införa en femte förmånsnivå att ett tidigare
enhetligt system får en inbyggd obalans eftersom
sjukförsäkringen fortfarande kommer att ha fyra
förmånsnivåer. Förslaget leder till en ökad
administrativ belastning för såväl företag som för
försäkringskassans handläggare. Jag föreslår i
stället att man skapar ett ökat konsumtionsutrymme
för föräldrarna som de själva fritt kan disponera
och som i första hand bör riktas mot låg- och
medelinkomsttagarna. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
nu har anfört.
7. Kontaktdagar (punkt 8)
av Margit Gennser, Gustaf von Essen och Cecilia
Magnusson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag 2.1),
till den del det inte omfattas av punkt 6, och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförts i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sf10 yrkande 3 och avslår motionerna
2000/01:Sf11 yrkande 6 och 2000/01:Sf12 yrkande 9.
Ställningstagande
Enligt vår uppfattning är regeringens förslag om
införande av kontaktdagar onödigt. Redan i dag finns
det möjlighet för föräldrar att ta ledigt för att
besöka barnens skola eller fritidshem. Att införa en
rätt till kontaktdagar innebär att staten försöker
styra föräldrar att disponera sin ledighet i
enlighet med regeringens ambitioner. Föräldrarna bör
själva få avgöra hur de vill disponera sin ledighet.
Vi föreslår i enlighet härmed att riksdagen avslår
förslaget om införande av en kontaktdag i den
tillfälliga föräldrapenningen.
8. Kontaktdagar (punkt 8)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 10 och 12 §§ (lagförslag 2.1),
till den del det inte omfattas av punkt 6, och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförts i reservation 8. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sf11 yrkande 6 och avslår motionerna
2000/01:Sf10 yrkande 3 och 2000/01:Sf12 yrkande 9.
Ställningstagande
Det är enligt min mening viktigt att föräldrar har
möjlighet att aktivt delta i och bidra till skolans
verksamhet. Med fler vuxna som aktivt deltar i
skolans verksamhet förbättras förutsättningarna för
skolan att lyckas med sitt uppdrag. Erfarenheterna
av när och på vilket sätt uttag av kontaktdagar sker
är dock inte enbart positiva, och frågan är om det
är just genom kontaktdagar som föräldrars
delaktighet och närvaro i skolan kan förbättras. Jag
anser att det finns anledning att utreda detta. Jag
föreslår därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag nu har anfört
9. 2,5-årsregeln (punkt 9)
av Bo Könberg (fp), Fanny Rizell (kd) och Magda
Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
såvitt avser 4 kap. 6 § (lagförslag 2.1) och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförts i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen
motion 2000/01:Sf15 yrkande 8.
Ställningstagande
Enligt vår mening finns det skäl att ifrågasätta om
inte den s.k. 2,5-årsregeln kan ersättas med en
längre intjänandeperiod. Med intjänanderegler under
längre tid kommer regeln åtminstone delvis att
förlora i betydelse. Vi anser att en utredning bör
tillsättas för att se över konsekvenserna av en
sådan ordning. Vi föreslår därför att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad vi nu
har anfört.
10. Höjning av garantinivån och garantibeloppet
(punkt 10)
av Bo Könberg (fp), Margit Gennser (m), Gustaf
von Essen (m), Fanny Rizell (kd), Cecilia
Magnusson (m), Birgitta Carlsson (c) och Magda
Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Sf11 yrkande
2, 2000/01:Sf12 yrkande 7 och 2000/01:Sf15 yrkande
6.
Ställningstagande
För att få en inkomstbaserad föräldrapenning under
hela föräldraledigheten krävs enligt nuvarande
regler att föräldern varit försäkrad för en
sjukpenning under minst 240 dagar i följd. Det
innebär t.ex. att den som just avslutat sin
högskoleutbildning inte får mer än garantinivån,
dvs. 60 kr per dag. Denna familjs inkomster måste
med all sannolikhet kompletteras med socialbidrag
och bostadsbidrag. För studerande, egenföretagare
eller personer med tillfälliga anställningar leder
dessa regler till stor ekonomisk osäkerhet. Enligt
vår mening måste det finnas en grundnivå som ger en
acceptabel ekonomisk trygghet under barnets första
år. Vi anser därför att garantinivån i
föräldraförsäkringen bör höjas betydligt för att
förbättra situationen för de sämst ställda
barnfamiljerna. En sådan höjning skulle också kunna
leda till ett ökat barnafödande. Regeringen bör
snarast återkomma med förslag om höjning av
garantinivån/garantibeloppet. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi nu har anfört.
11. Överlåtelse av föräldrapenning m.m.
(punkt 11)
av Bo Könberg (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf15 yrkandena 9
och 10.
Ställningstagande
För att göra föräldraförsäkringen mer flexibel bör
enligt min mening en större del av
ersättningsdagarna kunna överföras till någon annan
om föräldrarna finner detta lämpligt. I enlighet med
Tjänstebeskattningsutredningens förslag bör därför
föräldrapenning och sådan tillfällig föräldrapenning
som utges vid vård av sjukt barn kunna överlåtas på
ett friare sätt t.ex. till en vän eller en släkting
eller användas som betalning till en barnvårdare
från ett företag. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
nu har anfört.
12. Förläggning av delledighet enligt
föräldraledighetslagen m.m. (punkt 12)
av Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),
Cecilia Magnusson (m) och Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)
(lagförslag 2.3) och tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförts i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 7 och
avslår motion 2000/01:Sf10 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen konstaterar att förslaget om förläggning
av delledighet inte kommer att innebära belastningar
på samhällsekonomin eller statsfinanserna men att
det kan leda till ökade kostnader för arbetsgivare
om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer
överens. Enligt vår uppfattning kommer förslaget att
slå olika mot olika typer av företag beroende på
företagets verksamhet och storlek. Det kan också
leda till stora gränsdragningsproblem när det gäller
bedömningen av vad som skall anses utgöra en
allvarlig störning. Det finns således en uppenbar
risk för att ändringen kommer att drabba små och
mindre stora företag samtidigt som det finns risk
för att företagare drar sig för att rekrytera
småbarnsföräldrar. Dessutom riskerar kvinnor att
drabbas av ökade svårigheter i arbetslivet om
förslaget antas. Ändringen bör därför inte
genomföras utan frågan bör utredas, lämpligen inom
ramen för den översyn av arbetstidslagen m.fl.
ledighetslagar som för närvarande pågår. Vi föreslår
att riksdagen avslår förslaget om förläggning av
delledighet.
13. Tre års tjänstledighet (punkt 13)
av Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m),
Fanny Rizell (kd), Cecilia Magnusson (m) och
Magda Ayoub (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf12 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att föräldrar bör ges rätt till tre års
tjänstledighet på heltid eller deltid med bibehållen
rätt att återvända till arbetet efter
tjänstledigheten. Om båda föräldrarna arbetar eller
studerar skall de kunna dela upp ledigheten mellan
sig. Enligt vår uppfattning bör detta kunna bidra
till att fler pappor tar ut föräldraledighet.
Regeringen bör därför återkomma med förslag om
införande av tre års tjänstledighet. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi har anfört.
14. Redovisning i verksamhetsberättelse
(punkt 14)
av Birgitta Carlsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Sf11 yrkande 1.
Ställningstagande
Mäns högre inkomster i kombination med samhällets
attityder och strukturer utgör orsaker till att män
i mindre omfattning än kvinnor utnyttjar sin
lagstadgade rätt till föräldraledighet. Det är inte
ovanligt att män aktivt motarbetas av arbetsledning
och arbetskamrater på sin arbetsplats när de
försöker ta del av sina rättigheter som föräldrar.
Det finns dock exempel på företag som går in och
betalar den mellanskillnad som uppstår då föräldrar
tar ut sin föräldraledighet. Möjligheterna till
respektive uttag av föräldraledighet, som är
meriterande för såväl företag som arbetsgivare, bör
återges i företags respektive förvaltningars
verksamhetsberättelse. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad jag
nu har anfört.
Särskilt yttrande
Kontaktdagar (punkt 8)
Fanny Rizell och Magda Ayoub (båda kd) anför:
Fram till den 1 juli 1995 hade föräldrar till barn
mellan fyra och tolv år rätt till tillfällig
föräldrapenning i form av två kontaktdagar per barn
och år. Dagarna kunde utnyttjas i samband med
föräldrautbildning, besök i barnets förskola, skola
eller fritidshemsverksamhet. Rätten till
kontaktdagar avskaffades dock som ett led i
saneringen av statens finanser. Vi anser att
kontaktdagarna, när de fanns, var mycket viktiga för
föräldrarna. Regeringens förslag om att införa en
kontaktdag per år för barn mellan sex och elva år är
otillräckligt och strider dessutom mot ett tidigare
löfte om att återinföra kontaktdagarna. Vi anser
därför att kontaktdagarna bör återinföras enligt
tidigare gällande regler.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 10 § femte
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Försäkringskassan kan Försäkringskassan kan
besluta att en annan besluta att en annan
försäkrad än en fader försäkrad än en fader
eller moder som avstår eller moder som avstår
från förvärvsarbete i från förvärvsarbete i
samband med barns födelse samband med barns födelse
eller adoption skall få eller adoption skall få
rätt till tillfällig rätt till tillfällig
föräldrapenning för de föräldrapenning för de
ändamål som anges i ändamål som anges i
fjärde stycket. Detta fjärde stycket. Detta
gäller om det inte finns gäller om
någon fader som har rätt
till tillfällig 1. det inte finns någon
föräldrapenning, om fader som har rätt till
modern är avliden eller tillfällig
om fadern avstår från sin föräldrapenning,
rätt till tillfällig
föräldrapenning enligt 2. modern är avliden,
fjärde stycket. Fadern
kan avstå från sin rätt 3. fadern avstår från
till tillfällig sin rätt till tillfällig
föräldrapenning om han föräldrapenning enligt
inte kan nyttja sin rätt fjärde stycket och det
eller om det annars skulle vara oskäligt att
skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå
inte låta honom avstå eller
från sin rätt till
tillfällig 4. fadern inte kan eller
föräldrapenning. på grund av besöksförbud
enligt lagen (1988:688)
om besöksförbud eller
liknande eller på grund
av andra särskilda
omständigheter sannolikt
inte kommer att nyttja
sin rätt enligt fjärde
stycket.
-----------------------------------------------------
Förslag till ändrad lydelse av 4 kap. 12 § tredje
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
-----------------------------------------------------
Tillfällig Tillfällig
föräldrapenning enligt föräldrapenning enligt
10 § fjärde eller femte 10 § fjärde stycket utges
stycket utges under högst under högst tio dagar per
tio dagar per barn och barn och utges inte för
utges inte för tid efter tid efter sextionde dagen
sextionde dagen efter efter barnets hemkomst
barnets hemkomst efter efter förlossningen.
förlossningen. Vid Detsamma gäller
adoption räknas tiden tillfällig
från den tidpunkt föräldrapenning enligt 10
föräldrarna fått barnet i § femte stycket med
sin vård. avräkning dock för dagar
med tillfällig
föräldrapenning som en
fader kan ha uppburit med
stöd av 10 § fjärde
stycket. Vid adoption
räknas tiden från den
tidpunkt föräldrarna fått
barnet i sin vård.
-----------------------------------------------------
Förslag till ändrad lydelse av 14 § andra stycket
föräldraledighetslagen (1995:584)
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
Kan överenskommelse inte Kan överenskommelse inte
träffas om hur ledigheten träffas om hur ledigheten
skall tas ut vid skall tas ut vid
förkortad arbetstid, förkortad arbetstid,
skall arbetsgivaren skall arbetsgivaren
förlägga ledigheten i förlägga ledigheten i
enlighet med enlighet med
arbetstagarens önskemål, arbetstagarens önskemål,
om en sådan förläggning om en sådan förläggning
inte medför påtaglig inte medför påtaglig
störning i arbetsgivarens störning i arbetsgivarens
verksamhet. Arbetsgivaren verksamhet. Arbetsgivaren
får inte utan får inte utan
arbetstagarens samtycke arbetstagarens samtycke
dela upp ledigheten under förlägga ledigheten på
arbetsdagen eller annat sätt än att sprida
förlägga den till någon den över arbetsveckans
annan tid än arbetsdagens samtliga dagar, dela upp
början eller slut. ledigheten under
arbetsdagen eller
förlägga den till någon
annan tid än arbetsdagens
början eller slut.
Socialförsäkringsutskottet har genom beslut den 1
februari 2001 berett arbetsmarknadsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 2000/01:44
Föräldraförsäkring och föräldraledighet samt över de
motioner som har väckts med anledning av
propositionen, i de delar som avser
arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.
Utskottet yttrar sig över följande motioner:
Moderaternas kommittémotion 2000/01:Sf10 yrkandena
2 och 4.
Kristdemokraternas kommittémotion 2000/01:Sf12
yrkandena 6 och 8.
Centerpartiets kommittémotion 2000/01:Sf11
yrkandena 1 och 7.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen
skall godkänna vissa ändringar i lagen (1962:381) om
allmän försäkring och föräldraledighetslagen
(1995:584). Syftet med ändringarna är att
ytterligare förbättra föräldrars möjligheter att
kombinera familj och arbete.
Bland de föreslagna ändringarna kan här nämnas en
förlängning av föräldrapenningen med 30 dagar med
ersättning motsvarande förälderns sjukpenning.
Sammanlagt 60 dagar med ersättning motsvarande
förälderns sjukpenning reserveras för var och en av
föräldrarna. Vidare föreslås att en femte
förmånsnivå motsvarande en åttondels förmån införs i
föräldraförsäkringen. Motsvarande rätt till ledighet
införs i föräldraledighetslagen. Propositionen
innehåller också förslag om att återinföra
kontaktdagar inom den tillfälliga föräldrapenningen.
Föräldrar som avstår från förvärvsarbete i samband
med besök i barnets skola eller fritidshem föreslås
få rätt till tillfällig föräldrapenning under en dag
per barn och år för barn som fyllt sex men inte tolv
år. Bestämmelserna om föräldraledighet föreslås även
förändras så att ledigheten vid förkortning av
arbetstiden får spridas över arbetsveckans samtliga
dagar eller förläggas till en eller vissa av
arbetsveckans dagar. Om arbetsgivaren och
arbetstagaren inte kommer överens om hur ledigheten
skall tas ut vid förkortad arbetstid, skall
arbetsgivaren förlägga ledigheten på det sätt som
arbetstagaren önskar. Detta gäller under
förutsättning att verksamheten hos arbetsgivaren kan
fortgå utan påtaglig störning. Dessutom förtydligas
föräldraledighetslagen på så sätt att det klarare
framgår att en förälder som är delledig utan
föräldrapenning har rätt till förkortning av sin
arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av
barn.
Ändringarna föreslås - såvitt avser förlängning av
föräldrapenningen och ny förmånsnivå inom
föräldraförsäkringen samt motsvarande ändringar i
föräldraledighetslagen - träda i kraft den 1 januari
2002 och i övriga delar den 1 juli 2001.
Motionerna
Moderaterna anser i motion Sf10 att utgångspunkten
måste vara att arbetstidens längd är en fråga mellan
arbetsgivare och arbetstagare då det är de som är
bäst skickade att komma överens om när och hur
ledighet skall tas ut. Därför bör inte staten
detaljreglera hur arbetstid skall disponeras på det
sätt som nu föreslås. Bland annat därför bör
förslaget om lagfäst arbetstidsförkortning avslås
(yrkande 2).
Moderaterna anser också att eftersom regeringens
förslag riskerar att påverka samhällsekonomin och
kvinnornas ställning på arbetsmarknaden bör
konsekvenserna av bl.a. lagfäst arbetstid och
förläggning av delledighet utredas innan beslut
fattas i dessa frågor (yrkande 4).
Kristdemokraterna förespråkar i motion Sf12 att det
bör införas en treårig rätt till tjänstledighet i
samband med föräldraskap (yrkande 6). Ledigheten
skall kunna disponeras av föräldrarna på det sätt de
själva väljer.
Möjligheterna till flexibel arbetstid bör
underlättas så att arbetstagaren tillsammans med
arbetsgivaren kan välja hur arbetstiden skall
förläggas (yrkande 8). Möjligheterna att arbeta från
hemmet bör tas till vara i högre grad än vad som är
fallet i dag. Sådana möjligheter för arbetstagaren
bör också kunna kombineras med ekonomiska insatser
från stat och kommun. Den enskildes arbete bör också
kunna organiseras så att frivillig arbetsdelning
och/eller att tjänstledighet underlättas.
Kristdemokraterna välkomnar förslaget om
förtydligande av föräldraledighetslagen när det
gäller arbetstagarens önskemål om förläggning av den
förkortade arbetstiden liksom förslaget om att
införa en femte förmånsnivå i föräldraförsäkringen.
Partiet anser dock att denna flexibilitet bör finnas
kvar även när föräldraförsäkringen upphör. Ett sätt
att uppnå detta är att införa ett barnomsorgskonto.
Centerpartiet anser i motion Sf11 att det bör
införas en redovisning i företags och förvaltningars
verksamhetsberättelser av vilka möjligheter
arbetstagarna har till föräldraledighet och hur det
faktiska uttaget av föräldraledighet ser ut (yrkande
1). Genom ett sådant förfarande skulle det
synliggöras hur många män resp. kvinnor som i
praktiken utnyttjar sin föräldraledighet, vilket
skulle kunna underlätta för framför allt män att ta
ut sin ledighet.
Partiet anser vidare att den i propositionen
föreslagna förändringen i fråga om förläggning av
delledighet bör avslås bl.a. då den slår olika mot
olika typer av företag samtidigt som den i
förlängningen kan misstänkas leda till att
arbetsgivarna, ännu mer än vad som är fallet i dag,
drar sig för att anställa arbetslösa
småbarnsföräldrar. Det är därför tveksamt om den
föreslagna förändringens positiva effekter vad avser
valfrihet för arbetstagaren uppväger de
inskränkningar som den kan komma att medföra för det
enskilda företaget. Förslaget bör därför avslås
(yrkande 7). Frågan bör i stället utredas, vilket
lämpligen kan göras inom ramen för den översyn av
arbetstidslagen, semesterlagen och övrig
ledighetslagstiftning som regeringen har fattat
beslut om.
Utskottets bedömning
Parallellt med detta yttrande behandlar
arbetsmarknadsutskottet ett antal motioner som berör
frågor om arbetstid och ledighet m.m. i ett eget
betänkande, AU9. Utskottet redovisar där sina
närmare överväganden vad avser dessa frågor.
Rörande de nu aktuella motionerna vill utskottet
anföra följande.
Både Moderaterna och Centerpartiet motsätter sig
förslaget om delledighetens förläggning och anser
att frågan bör utredas ytterligare innan beslut
fattas.
Utskottet kan erinra om att det i en rad
betänkanden tidigare har understrukit betydelsen av
att arbetstagare ges bättre möjligheter att förena
arbete och föräldraskap. Utskottet föreslog t.ex. i
betänkande 1994/95:AU16 Ny föräldraledighetslag m.m.
ett tillkännagivande om sin syn på frågan om
förläggning av föräldraledigheten när arbetstagaren
vill minska sin dagliga arbetstid. Utskottet ansåg
att, om överenskommelse inte träffats om hur
ledighet skall tas ut vid förkortad arbetstid,
arbetstagaren själv bör få bestämma i fråga om
ledighetens närmare förläggning och därmed
sammanhängade frågor. En förutsättning måste dock
enligt vad utskottet anförde vara att förläggningen
inte skapar allvarliga men för produktionens
behöriga gång. Utskottet ansåg att regeringen
närmare borde överväga en sådan ordning och vid
lämpligt tillfälle återkomma till riksdagen med
förslag om hur en sådan bestämmelse bör utformas.
Riksdagen beslutade den 19 maj 1995 i enlighet med
utskottets förslag (rskr. 1994/95:364).
Arbetsmarknadsutskottet har därefter i sitt
yttrande hösten 1999 till konstitutionsutskottet
över regeringens skrivelse 1998/99:75 Redogörelse
för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen (bil. 2 till protokoll 1999/2000:6)
riktat kritik mot regeringens redogörelse i
skrivelsen när det gäller orsakerna till att den
aktuella frågan om förläggning av föräldraledigheten
inte slutbehandlats. I sitt yttrande till
konstitutionsutskottet året därefter över
regeringens skrivelse 1999/2000:75 Redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen (bil. 7 till protokoll 2000/01:5)
förklarade sig utskottet, efter att ha tagit del av
regeringens redovisning i den aktuella frågan, inte
ha någon erinran mot att ärendet kvarstod som icke
slutbehandlat. Utskottet förutsatte dock att de av
regeringen aviserade åtgärderna skulle vidtas och
att skrivelserna därmed skulle kunna slutbehandlas
utan dröjsmål.
Utskottet välkomnar därför det förslag som
regeringen nu presenterar i proposition 44 om att
vid förkortning av arbetstid ledigheten får spridas
över arbetsveckans samtliga dagar eller förläggas
till en eller vissa av arbetsveckans dagar, liksom
att i de fall som arbetsgivaren och arbetstagaren
inte kommer överens om hur ledigheten skall tas ut
vid förkortad arbetstid, arbetsgivaren skall
förlägga ledigheten på det sätt som arbetstagaren
önskar, om en sådan förläggning inte medför påtaglig
störning av arbetsgivarens verksamhet. Det är också
bra att lagen förtydligas så att det klarare framgår
att en förälder har rätt till förkortning av normal
arbetstid med upp till en fjärdedel för vård av
barn.
Med hänvisning till detta anser utskottet att
motionerna Sf10 yrkande 4 delvis och Sf11 yrkande 7
bör avstyrkas.
Vad avser Kristdemokraternas förslag i motion Sf12
om tre års tjänstledighet har utskottet behandlat
motsvarande yrkande vid flera tidigare tillfällen.
Senast ett sådant förslag behandlades var i
betänkande 1999/2000:AU5 där utskottet, med
hänvisning till tidigare uttalanden, konstaterade
att det inte fanns någon utredning bl.a. om vilka
effekter som en utvidgad föräldraledighet skulle
kunna komma att få t.ex. för de mindre företagen,
hur vikariatsfrågan skulle lösas vid upprepade långa
ledigheter, vilken inverkan föräldraledigheten
skulle ha på lön m.m.
Utskottet kan notera att det alltjämt saknas en
sådan analys (se även vad som anförs nedan om den
nytillsatta arbetstidskommittén). Redan det är ett
skäl att avstyrka förslaget om en så kraftig
förlängning av föräldrars rätt till ledighet.
Utskottet anser i stället att det är viktigare att
föräldrarna i möjligaste mån delar på ledigheten. En
sådan utveckling är inte minst betydelsefull för
barnen, och den utgör dessutom en viktig del i
arbetet mot större jämställdhet. De förändringar som
nu föreslås i propositionen, och som utöver de ovan
berörda möjligheterna till förläggning av
delledighet innebär en förlängning av
föräldrapenningen med 30 dagar, införandet av
ytterligare en pappa- resp. mammamånad och en femte
förmånsnivå, motsvarande en åttondels förmån i
föräldraförsäkringen, betyder att möjligheterna att
kombinera förvärvsarbete med rollen som förälder
förbättras ytterligare. Motion Sf12 yrkande 6
avstyrks.
Det anförda innebär också att utskottet inte
heller ställer sig bakom Moderaternas avslagsyrkande
i Sf10 avseende förslaget om att införa en femte
förmånsnivå i föräldraförsäkringen. Även om det, som
anförs i motionen, bl.a. inte finns någon
motsvarande ersättningsnivå i sjukförsäkringen anser
utskottet i likhet med regeringen att de positiva
effekter som förslaget får för föräldrarnas
möjligheter att på ett mer flexibelt sätt kombinera
arbete och familj överväger. Motion Sf10 yrkande 2
avstyrks därför.
I nyss nämnda motion efterfrågar Moderaterna också
en mer allmän utredning av bl.a. konsekvenserna av
lagfäst arbetstid. Kristdemokraterna förespråkar i
motion Sf12 ökad flexibilitet beträffande arbetstid.
Det finns i detta sammanhang anledning att nämna
den parlamentariska utredning som regeringen, efter
remissbehandlingen av rapporten Kortare arbetstid -
för och emot, fattade beslut om den 21 december
2000. Av direktiven till kommittén (dir. 2000:97)
framgår att den skall göra en översyn av
arbetstidslagen, semesterlagen och övrig
ledighetslagstiftning. Representanter för
arbetsmarknadens parter skall knytas till kommittén.
Regeringen konstaterar i direktiven att
arbetstidsfrågan är mångfasetterad och rör
arbetstidens längd och förläggning, flexibiliteten i
uttaget av arbetstid under dygnet, veckan, året
eller t.o.m. konjunkturcykeln och inflytandet över
hur arbetstiden bestäms. Skillnaderna i uppfattning
mellan olika aktörer avser inte enbart materiella
frågor utan också huruvida förändringar bör
genomföras via ändrad lagstiftning eller om frågan
helt bör hanteras av arbetsmarknadens parter.
Enligt direktiven skall kommittén lämna förslag
till en ny reglering av arbetstiden som ger den
enskilde arbetstagaren ökade möjligheter att påverka
förläggningen av arbetet samtidigt som
flexibiliteten i produktionen är god. I uppdraget
ligger också en översyn av införandet av EG:s
arbetstidsdirektiv (93/104/EG). Kommittén skall
också undersöka olika sätt att förkorta arbetstiden,
se över dagens bestämmelser om övertidsarbete och
lämna förslag till förändringar i semesterlagen som
bl.a. skall ge arbetstagare möjlighet att ta ut
semester som överstiger fyra veckor per år som del
av dag.
Kommittén skall bedöma konsekvenserna av sina
förslag för de offentliga finanserna och
samhällsekonomin, jämställdheten, arbetsmiljön,
arbetsorganisationen och arbetstagarnas hälsa liksom
tillgången på arbetskraft. Även de
företagsekonomiska konsekvenserna skall belysas,
särskilt för små företag.
I uppdraget ingår också att undersöka om det
finns möjligheter, särskilt vad avser små företag,
att slå samman eller samordna strukturen i
arbetstidslagen, semesterlagen och övrig
ledighetslagstiftning.
Utskottet anser att arbetstidens längd och
förläggning har stor betydelse för arbetstagarna vad
avser både arbetsliv och privatliv. I arbetslivet
kan ett större inflytande skapa bättre
förutsättningar för ett bättre och mer utvecklande
arbete vilket i sin tur kan leda till minskad stress
i arbetslivet samtidigt som det också kan bidra till
att öka jämställdheten i samhället. Utskottet är
därför övertygat om att ett ökat inflytande för den
enskilda arbetstagaren över arbetstiden inte bara
kan kombineras med en effektivare och flexiblare
produktion utan faktiskt är en förutsättning för
detta. Reformer i en sådan riktning skulle också
medföra att individen skulle få mer inflytande över
sin vardag och skapa bättre förutsättningar för ett
mer jämställt samhälle.
Utgångspunkt för arbetet bör enligt
arbetsmarknadsutskottet vara arbetstidslagens
karaktär av skyddslagstiftning. Förslaget bör ge den
enskilda arbetstagaren ett större inflytande än i
dag över arbetstidens förläggning men samtidigt ge
en god flexibilitet i produktionen. Det är också
viktigt att en lagreglering av arbetstiden inte
hindrar parterna från att bygga vidare på de
avtalslösningar på arbetstidsområdet som redan
finns. Som regeringen framhåller i direktiven finns
det många olika exempel på goda arbetstidslösningar
via avtal.
De motioner som behandlas i detta yttrande berör
några av alla de olika aspekter som finns rörande
arbetstider. Flera av de frågor som tas upp i
motionerna ingår i uppdraget till den nytillsatta
arbetstidsutredningen att belysa respektive lägga
fram förslag om.
Utskottet anser inte att det i dagsläget finns
skäl att närmare ta ställning till hur en framtida
arbetstidsreglering bör utformas utan anser att det
är angeläget att avvakta slutsatserna från
Arbetstidsutredningen. Motionerna Sf10 yrkande 4
delvis och Sf12 yrkande 8 bör därför avstyrkas.
Utskottet ställer sig positivt till vad som anförs
i direktiven om att en arbetstidsreglering, som
innebär ett stärkt inflytande över arbetstiden för
individen, kan bidra till minskad stress och bättre
förutsättningar för jämställdhet. Utskottet kommer
att behandla frågorna i sitt eget betänkande.
I motion Sf11 anser Centerpartiet att det bör
införas en skyldighet att i företags och
förvaltningars verksamhetsberättelser redovisa vilka
möjligheter arbetstagarna har till föräldraledighet
och hur det faktiska uttaget av föräldraledighet ser
ut.
Utskottet har vid upprepade tillfällen berört
föräldraförsäkringens betydelse bl.a. för en ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män. För att såväl
mammor som pappor skall kunna kombinera arbete med
familj och tidigt etablera en god kontakt och
relation med barnet är det därför en viktig fråga
inom föräldraförsäkringen hur uttaget av
föräldrapenningdagarna fördelar sig mellan
föräldrarna. För närvarande är pappornas uttag av
föräldrapenningdagarna lågt i förhållande till
mammornas. Kunskapen om orsakerna bakom denna
fördelning är bristfällig. Det är därför önskvärt
att finna anledningarna till den ojämna fördelningen
av dagarna och att på sikt även uppnå en jämnare
fördelning.
Införandet av den s.k. pappa- respektive
mammamånaden 1995 har tydligt påverkat pappornas
nyttjande av föräldrapenningen. Uppgifter från
Riksförsäkringsverket visar att ca 80 % av papporna
till barn födda efter regeländringen 1995 har
nyttjat föräldrapenning under barnets första fyra
år. Cirka 50 % av papporna till barn födda åren 1993
och 1994, dvs. före regeländringen, hade nyttjat
förmånen under motsvarande tid. När barnen födda
1995 fyllde fyra år hade deras pappor i genomsnitt
tagit ut 41 ersättningsdagar med föräldrapenning och
50 % av papporna hade tagit ut tid motsvarande den
s.k. pappamånaden. Som utskottet berört ovan är det
positivt att den s.k. pappamånaden nu föreslås bli
utökad till två månader.
Orsakerna till att så få pappor tar ut
föräldraledighet kan vara flera och någon klar bild
finns inte. En tänkbar orsak kan vara att många män
har högre inkomster än kvinnor, vilket i kombination
med takbegränsningen för ersättningsnivån i
föräldraförsäkringen medför att familjeinkomsten
blir lägre när pappan är ledig. I många fall kan det
också tänkas att inställningen hos arbetsgivaren
liksom fördomar och attityder bland arbetskamrater
etc. spelar en roll. Det finns emellertid flera goda
exempel på arbetsgivare som uppmuntrar sina
anställda, både kvinnor och män, att ta ut sin
föräldraledighet. Många av dessa arbetsgivare ger
också den anställde kompensation för mellanskillnad
i inkomst som uppstår vid uttag av
föräldraledigheten. Utskottet vill här också
framhålla att det av 5 § jämställdhetslagen
(1991:433) följer att en arbetsgivare skall
underlätta för både kvinnliga och manliga
arbetstagare att förena förvärvsarbete och
föräldraskap.
Utskottet kan dela den uppfattning som förs fram i
motionen att ett sätt att underlätta för
arbetstagare, och då främst män, att ta ut sin
föräldraledighet är att öppet redovisa hur
bestämmelserna tillämpas i den enskilda
verksamheten. Utskottet vill dock understryka att
liknande behov av redovisning finns även inom andra
områden såsom arbetsskador, sjukfrånvaro,
utbildningsinsatser, personalomsättning m.m. Som
utskottet redovisade i betänkandet 1999/2000:AU2
anses det finnas hinder i redovisningslagstiftningen
mot att ta in sådana uppgifter i årsredovisningar,
eftersom syftet med lagstiftningen är att ge
intressenter i ett bolag upplysningar som är av
betydelse för bedömningar av bolagets ekonomiska
förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Utskottet
vill i detta sammanhang även påminna om de
möjligheter som finns att använda sig av de
jämställdhetsplaner som det åligger en arbetsgivare
att upprätta enligt jämställdhetslagen. I en sådan
plan går det t.ex. att fastställa en policy för
uttag av föräldraledighet m.m. Eftersom
jämställdhetslagen även ställer krav på uppföljning
av föregående års plan går det därigenom att bedöma
hur uttaget av föräldraledighet ser ut.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
motion Sf11 yrkande 1 bör avstyrkas.
Stockholm den 15 februari 2001
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
I beslutet har deltagit Sven-Erik Österberg (s),
Hans Andersson (v), Margareta Andersson (c), Mikael
Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Kent Olsson (m),
Laila Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja
Fransson (s), Camilla Sköld Jansson (v), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson
(fp), Anders Karlsson (s), Cinnika Beiming (s) och
Magnus Jacobsson (kd).
Avvikande meningar
1. Mikael Odenberg, Kent Olsson, Patrik Norinder och
Christel Anderberg (alla m)
anser att utskottets bedömning i fråga om en ny
femte förmånsnivå i föräldraförsäkringen och en
allmän utredning om konsekvenserna av propositionens
förslag borde ha följande lydelse:
I propositionen föreslår regeringen att en ny
förmånsnivå motsvarande en åttondels förmån skall
införas i föräldraförsäkringen. Detta medför att en
arbetstagare får möjlighet att reducera sin
arbetstid med en timme per dag. Vi anser i stället
att utgångspunkten skall vara att arbetstidens längd
bör avgöras genom avtal som träffas mellan
arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är
arbetsgivaren och arbetstagaren som har de bästa
förutsättningarna att själva avgöra arbetstidens
längd och komma överens om hur omfattande ledigheten
skall vara och när den skall tas ut. Av den
anledningen bör inte staten i detalj reglera hur
arbetstiden skall disponeras på det sätt som sker
genom de nu föreslagna förändringarna.
Det finns även andra skäl för att inte genomföra
den föreslagna lagändringen. En utvidgning av
föräldraledigheten innebär att näringslivet, och då
främst de små företagen, ställs inför nya belastande
administrativa rutiner. Den åttondels förmån som nu
föreslås i föräldraförsäkringen saknar dessutom en
motsvarighet i sjukförsäkringen som är uppbyggd på
en indelning i fjärdedelar. Vid en tillbakablick
visar det sig också att alltsedan 1970-talet har den
här typen av tvingande åtgärder ofta förfelat sitt
syfte.
Trots att dessa uppenbara olägenheter
uppmärksammades under beredningen har regeringen
valt att lägga fram förslaget om lagändring.
Det bör också framhållas att den föreslagna
förmånen riskerar att motverka
jämställdhetssträvandena på arbetsmarknaden genom
att kvinnor i egenskap av presumtiva mödrar riskerar
att få en relativt försvagad ställning på
arbetsmarknaden i förhållande till andra
arbetstagare.
Med hänvisning till det anförda anser vi att
förslaget om att införa ny förmånsnivå motsvarande
en åttondels förmån i föräldraförsäkringen bör
avslås. Motion Sf10 yrkande 2 bör således
tillstyrkas.
Regeringen föreslår i propositionen att när en förälder önskar
minska sin arbetstid med upp till en fjärdedel under
barnets åtta första år skall denne inte längre
behöva visa att detta inte medför en påtaglig
störning, utan bevisbördan för att det medför en
påtaglig störning skall fortsättningsvis ligga på
arbetsgivaren. När det gäller uttaget av
delledigheten är regeringens ambition att
arbetstagarens behov skall få ökat genomslag genom
att arbetsgivares rätt att leda verksamheten och
förlägga ledigheten inskränks. Det är vår fasta
övertygelse att förläggning av delledighet är en
fråga som arbetstagare och arbetsgivare kan komma
överens om. I den mån meningsskiljaktighet uppstår
om förläggning av ledighet torde detta kunna
regleras genom avtal. Ur vårt perspektiv bör
arbetsgivare och arbetstagare ha lika stor möjlighet
att påverka anställningens utformning genom avtal.
De ekonomiska konsekvenserna av förändringarna
inom föräldraledighetslagen får främst bäras av
enskilda människor och företag och i mindre
utsträckning av staten. Regeringen konstaterar att
förslaget om förläggning av delledighet enligt
föräldraledighetslagen inte kommer att innebära
belastningar på samhällsekonomin eller
statsfinanserna men leda till ökade kostnader för
arbetsgivare, i de fall arbetsgivare och
arbetstagare inte kan komma överens. Vi finner att
regeringen med detta rapsodiska avfärdande av
invändningen mot förslaget tar för lätt på de
problem som kan uppstå för näringslivet, och då
främst småföretagare. Därför bör inte dessa förslag
antas innan de underkastats en utredning.
Om de nu föreslagna ändringarna genomförs riskerar
småbarnsföräldrar, och kvinnor i synnerhet, att
drabbas av ökade svårigheter i arbetslivet. Trots
att regeringen uppmärksammar dessa problem i
propositionen, väljer den att lägga fram ett förslag
som underminerar småbarnsföräldrars förutsättningar
på arbetsmarknaden.
Med hänvisning till vad som anförts om risken att
vissa av regeringens förslag om föräldraförsäkring
och föräldraledighet kan komma att påverka
samhällsekonomin och kvinnors ställning på
arbetsmarknaden negativt, bör konsekvenserna av
förslagen om bl.a. lagfäst arbetstidsförkortning och
förläggning av delledighet utredas innan beslut
fattas i dessa frågor. Motion Sf10 yrkande 4 bör
således tillstyrkas. Motion Sf11 yrkande 7 och Sf12
yrkande 8 bör avstyrkas i den mån de inte kan anses
tillgodosedda med vad som anförs i denna avvikande
mening.
2. Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd)
anser att utskottets bedömning i fråga om föräldrars
rätt till tjänstledighet och flexibel arbetstid
borde ha följande lydelse:
En förutsättning för att både kvinnor och män skall
ha möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll och
samtidigt kunna fungera i den viktiga föräldrarollen
är att vi kan skapa ett barnvänligt arbetsliv,
alltså stora möjligheter för kvinnor och män att
förena föräldraskap och arbetsliv på ett bra sätt.
Att vara förälder, att vårda och fostra barn, bör
betraktas som en kompetenshöjning och en viktig
samhällsuppgift. Mycket tyder på att en ökad
förvärvsfrekvens och ett högre tempo i arbetslivet
försvårar kombinationen med föräldraskap. Det kan få
allvarliga konsekvenser i framtiden om det inte
skapas möjligheter för barn att födas och för vuxna
att vara föräldrar. Vi välkomnar därför förslaget om
ett förtydligande av lagen när det gäller
arbetstagarens önskemål om förläggningen av den
förkortade arbetstiden. Samtidigt kan formuleringen
"om en sådan förläggning inte medför påtaglig
störning i arbetsgivarens verksamhet" också kunna
tillgodose arbetsgivarens krav.
Även förslaget om att införa en femte förmånsnivå
i föräldraförsäkringen tillgodoser på ett bättre
sätt arbetstagarens möjlighet att välja på vilket
sätt han eller hon skall kombinera arbetsliv och
föräldraskap. Vi anser dock att denna flexibilitet
bör finnas kvar även när föräldraförsäkringen
upphört. En lösning för att underlätta för
föräldrarna att i mycket större utsträckning välja
hur man vill disponera sin tid med barnen även efter
det första året vore att införa ett
barnomsorgskonto. Det bör också införas en rätt i
lag till tre års tjänstledighet (hel eller deltid)
för nyblivna föräldrar. Föräldrarna skall ha
möjlighet att dela upp ledigheten mellan sig, om
båda arbetar eller studerar. Den som varit
tjänstledig skall ha rätt att återvända till sitt
arbete.
Med hänvisning till det anförda bör motion Sf12
yrkande 6 tillstyrkas.
Stressen ökar i hela samhället och alltfler
människor upplever att de inte får tiden att räcka
till vare sig i sitt privata liv eller i yrkeslivet.
En grupp som är särskilt drabbad är
småbarnsföräldrar som förvärvsarbetar. Ett sätt att
ge dem bättre möjligheter att kombinera familj och
arbetsliv är att underlätta möjligheterna till
flexibla arbetstider.
En undersökning som Hem och Skola har gjort visar
att föräldrar i första hand önskar flexiblare inte
kortare arbetstid för att kunna förena föräldraskap
och arbetsliv. Undersökningen visade att 39 % anser
att flexibel arbetstidsförläggning är bästa
botemedlet mot "ansvarskrockar". Det ökar
möjligheten att också ha mer tid för sina barn när
de nått skolåldern eller behöver föräldrastöd som
tonåringar.
Flexibel arbetstid innebär t.ex. att arbetstagaren
tillsammans med arbetsgivaren kan välja hur
arbetstiden skall förläggas. Tack vare den tekniska
utvecklingen är det i dag lättare att arbeta
hemifrån. Arbetet bör kunna organiseras så att
möjlighet ges till frivillig arbetsdelning och/eller
att tjänstledighet underlättas.
Med hänvisning till det anförda bör motion Sf12
yrkande 8 tillstyrkas och motion Sf10 yrkande 4
delvis avstyrkas i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad som anförs i denna avvikande
mening.
3. Margareta Andersson (c) och Elver Jonsson (fp)
anser att utskottets bedömning i fråga om
redovisning i företags och förvaltningars
verksamhetsberättelser om möjligheterna till och det
faktiska uttaget av föräldraledighet och förläggning
av delledighet borde ha följande lydelse:
Att ha möjlighet att kombinera föräldraskap med
förvärvsarbete är en viktig utgångspunkt för den
svenska familje-, arbetsmarknads- och
jämställdhetspolitiken.
Under 1960-talet kom den svenska familjepolitiken,
i en tid av stark ekonomisk expansion, att utvecklas
i nära samspel med arbetsmarknadspolitiken. Den
grundläggande målsättningen var att tillgodose
efterfrågan på arbetskraft genom att mobilisera
dolda arbetskraftsreserver. Allt sedan dess har det
funnits en stark koppling mellan kvinnors deltagande
på arbetsmarknaden och svensk familjepolitik.
Målsättningen för familjepolitiken har varit att
göra det möjligt för kvinnor och män att kombinera
förvärvsarbete och familjeliv samtidigt som de skall
ha möjlighet att ge barnen en trygg uppväxt.
I praktiken har detta inte fått fullt genomslag,
mycket beroende på skillnader i mäns och kvinnors
löner och kopplingen till inkomst, men även beroende
på skillnader i förvärvsfrekvensen bland
småbarnsföräldrar där män i större utsträckning än
kvinnor förvärvsarbetar. Det faktum att män
generellt har en högre utkomst av sitt arbete än
kvinnor leder till att det ekonomiska bortfallet
blir större i de fall där mannen tar ut
föräldraledigheten än om kvinnan gör det. I takt med
att dessa inkomstskillnader minskar ökar även
sannolikheten för att män i större utsträckning än i
dag skall få möjlighet att ta sitt ansvar i
föräldraskapet utan att familjens ekonomi skall lida
skada. Till detta skall även samhällets attityder
och struktur läggas som en ytterligare orsak till
att män i mindre omfattning än kvinnor nyttjar sin
lagstadgade rätt till föräldraledighet. Därför är
det viktigt att opinionsbildningen drivs med kraft
om en förbättring skall åstadkommas.
De angivna begränsningarna i männens möjligheter
att på ett mer aktivt sätt delta i föräldraskapet
cementerar de könsroller som formats av samhället.
Tyvärr är det dessutom inte ovanligt att män aktivt
motarbetas av arbetsledning och arbetskamrater på
sin arbetsplats när de försöker ta del av sina
lagstadgade rättigheter som föräldrar, något som
inverkar negativt på arbetet mot ökad jämställdhet.
Det finns dock goda exempel från många företag;
vissa företag går t.ex. in och betalar den skillnad
som uppstår mellan den ordinarie lönen och den
ersättning som utgår från föräldraförsäkringen då
arbetstagaren tar ut sin föräldraledighet.
Vi anser att ett sätt att framhålla de företag som
underlättar uttag av föräldraledighet och samtidigt
ger stöd till föräldrar, främst pappor, som vill ta
ut sin föräldraledighet vore att i företags och
förvaltningars verksamhetsberättelser redovisa
möjligheterna till och det faktiska uttaget av
föräldraledighet bland personalen.
Med hänvisning till det anförda bör motion Sf11
yrkande 1 tillstyrkas.
Den i propositionen föreslagna förändringen i frågan
om förläggning av delledighet kan komma att slå
olika mot skilda typer av företag beroende på
företagets verksamhet och storlek. Detta kan i
förlängningen leda till stora gränsdragningsproblem
vad gäller bedömningen av vad som kan sägas utgöra
en allvarlig störning. Det föreligger därför en
uppenbar risk att den föreslagna förändringen kommer
att drabba små och medelstora företag i större
utsträckning än stora företag.
Möjligheten till samvaro mellan föräldrar och barn
är viktigt för både barnen och föräldrarna. Det är
därför inte önskvärt att dessa möjligheter riskerar
inskränkas av en lagstiftning som i förlängningen
kan komma att missgynna arbetslösa
småbarnsföräldrars möjligheter att förena familj och
arbete. De nu föreslagna förändringarna i
lagstiftningen kan nämligen leda till att företagare
drar sig för att rekrytera arbetssökande som är
småbarnsföräldrar. En sådan utveckling skulle
innebära att situationen blev än mer besvärlig för
en redan utsatt grupp.
Det är tveksamt om den av regeringen föreslagna
förändringens positiva effekter avseende valfrihet
för arbetstagaren står i proportion till de
inskränkningar som den medför för i första hand små
och medelstora företag. Vi anser därför att det är
önskvärt att denna förändring inte genomförs i detta
skede utan att den kopplas till den utredning som
tillsatts för översynen av arbetstidslagen,
semesterlagen och övrig ledighetslagstiftning.
Med hänsyn till det anförda bör motion Sf11
yrkande 7 tillstyrkas. Motion Sf10 yrkande 4 delvis
bör avstyrkas i den mån den inte kan anses
tillgodosedd med vad som anförts i denna avvikande
mening.