I detta betänkande behandlas 2000 års redogörelse för företag med statligt
ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1999/2000:120. De tre motioner (m, fp) som har väckts med anledning av
skrivelsen kommer utskottet att behandla under våren 2001 i anslutning till
beredningen av ett stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika
näringspolitiska frågor, inklusive frågor om statliga företag.
Sammanfattning
Utskottet har inget att erinra mot redogörelsen för de statliga företagen och
föreslår att den läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. I en
reservation (m, kd, c, fp) redovisas dessa partiers inställning till statligt
ägande av företag.
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1999/2000:120 lämnas en redogörelse för förvaltningen
av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som i mars 2000
helt eller delvis ägdes av staten.
Utskottet
Bakgrund
Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen till riksdagen en
redogörelse för företag med statligt ägande. Redogörelsen innehåller en
översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda
företag och affärsverk. Under senare år har skrivelsen successivt utvidgats.
I 1998 års redogörelse (skr. 1998/99:20) kompletterades redovisningen med
uppgifter för flertalet företag om de riktlinjer som gäller för förvaltningen
av det aktuella företaget och de riksdagsbeslut som ligger till grund för
detta. Vidare aviserade regeringen att kommande redogörelser skulle utökas
med en bedömning av hur intentionerna i besluten om riktlinjer för
verksamheten har tillgodosetts och i vilken mån uppsatta verksamhetsmål har
uppnåtts.
Vid behandlingen av den redogörelsen och tillhörande motioner noterade
utskottet (bet. 1998/99:NU5) den komplettering som gjorts i redogörelsen.
Samtidigt förutsatte utskottet att den utökade redovisningen i fortsättningen
skulle komma att omfatta samtliga berörda företag och att redovisningen även
skulle inbegripa en tydligare beskrivning av målen för företagens verksamhet.
Utskottet fann det också önskvärt att översikten över de statliga företagen
utökades i ytterligare avseenden. Sålunda menade utskottet - i linje med vad
som hade förordats i tre motioner - att informationen i den årliga
redovisningen även bör omfatta en beskrivning av den statliga
företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter om de statliga företagen
med avseende på jämställdhet, miljöanpassning och anställda med
invandrarbakgrund. Utskottet utgick från att en sådan komplettering av den
årliga redogörelsen skulle komma att genomföras senast fr.o.m. redogörelsen
år 2000.
Förslag i en motion om att syftet med det statliga ägandet av respektive
bolag skall redovisas i den årliga redogörelsen avvisades av utskottet, som
anförde att frågor om syftet med det statliga ägandet bör tas upp i
näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner om
statliga företag. Motionen fick stöd i en reservation (m, kd, c, fp), där det
krävdes att redogörelsen också skall omfatta en redovisning för varje företag
av syftet med det statliga ägandet. Därigenom, framhölls det, skulle
riksdagen ges tillfälle att fortlöpande pröva de skäl som låg till grund för
bildandet eller övertagandet av bolaget i fråga. Vidare skulle det av
redogörelsen framgå vad som gjorts och vad som planerades för att syftet med
det statliga ägandet skall uppnås. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag.
1999 års redogörelse (skr. 1999/2000:20) innebar en vidareutveckling av
informationen. För varje bolag angavs bolagets affärsidé samt lämnades
beskrivningar över verksamheten och viktigare omvärldshändelser. Den
inledande presentationen av den statliga företagssektorn hade vidare utökats
med olika sammanställningar över företagen. I skrivelsen meddelade regeringen
att den senare avsåg att föreslå riksdagen förändrade riktlinjer för
förvaltningen av statliga företag. För att åstadkomma en så effektiv
förvaltning av de statliga tillgångarna som möjligt måste staten, enligt
regeringen, sätta tydliga mål, ge riktlinjer och skapa system för uppföljning
av verksamheterna samt organisera förvaltningen effektivt. Enligt de
riktlinjer som regeringen senare under hösten 1999 avsåg att föreslå
riksdagen skulle ett grundligt analysarbete påbörjas med syfte att genomlysa
affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar och
kompletteringar/fusioner/försälj-ningar av verksamheter samt utvärdera de
finansiella strategierna. I detta, betonades det i skrivelsen, låg också att
belysa statens syfte med ägandet.
Något förslag om ändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag
har inte presenterats av regeringen. Enligt uppgift från Näringsdepartementet
är det nu inte heller aktuellt för regeringen att lägga fram något sådant
förslag.
Ingen motion väcktes med anledning av 1999 års redogörelse. Utskottet (bet.
1999/2000:NU7) välkomnade den fördjupning av informationen om den statliga
företagssektorn som lämnades i redogörelsen. Utskottet påminde om att det
tidigare efterlyst en utvidgning av informationen i den årliga redogörelsen
till att också omfatta uppgifter om de statliga företagen med avseende på
bl.a. jämställdhet, miljöanpassning och anställda med invandrarbakgrund.
Emellertid ville utskottet nu betona att därmed inte åsyftades en redovisning
baserad på uppgifter från varje enskilt företag. Det utskottet eftersträvade
är allmän information om utvecklingen inom den statliga företagssektorn i
fråga om jämställdhet och miljöanpassning samt beträffande rekrytering av
personer med utländsk bakgrund.
I ett särskilt yttrande (m, kd, c, fp) erinrades om dessa partiers
uppfattning beträffande statliga företag.
2000 års redogörelse
2000 års redogörelse innebär en ytterligare fördjupning av informationen
kring de statliga företagen. En grundläggande förändring är att för varje
företag finns en mer strukturerad beskrivning av affärsidé, verksamhet,
omvärldsfaktorer och viktigare händelser under åren 1999 och 2000 samt ett
avsnitt med utvärdering av verksamheten. Vidare redovisas för varje företag
hur miljö- respektive jämställdhetsarbetet bedrivs. Nytt är också att en
prog-nos för innevarande år redovisas för varje bolag. I den inledande
sammanställningen över företagen beskrivs bl.a. den regionala fördelningen av
de statliga företagen. I ett avsnitt med viktigare policyfrågor berörs frågor
om miljö, jämställdhet, mångfald och avgångsvederlag. I en särskild bilaga
till skrivelsen finns det för flertalet av de statliga företagen uppgifter om
de riktlinjer och riksdagsbeslut som ligger till grund för företagens
verksamhet.
Härutöver finns i inledningen av redogörelsen ett nytt avsnitt med
presentation av statens ägarpolitik, med underrubrikerna Målet är att skapa
värde, Ägarens tre verktyg, Effektivare styrelser, Ökad genomlysning
respektive Ökad fokus på kärnverksamheten.
Tre motioner (m, fp) - huvudsakligen med krav på privatisering av statliga
företag - har väckts med anledning av skrivelsen. Dessa motioner kommer
utskottet att bereda under våren 2001 i anslutning till behandlingen av ett
stort antal motioner från allmänna motionstiden om olika näringspolitiska
frågor, inklusive frågor om statlig företagsamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på den fördjupning av informationen om den statliga
företagssektorn som lämnas i årets redogörelse. Genom denna komplettering ges
bättre upplysningar både om företagssektorn som helhet och om verksamheten
hos enskilda företag. Utskottet välkomnar också att regeringen numera ger ut
en mer lättillgänglig version av skrivelsen.
Enligt utskottets mening är ett statligt företagsägande motiverat av bl.a.
sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att
bevaka viktigare naturtillgångar som skogen och malmen. Dessutom kan statliga
företag ha andra funktioner att fylla. Som tidigare nämnts kommer utskottet
under våren 2001 att i ett näringspolitiskt betänkande ta upp frågor om
statliga företag med anledning av ett flertal motioner i ämnet. Utskottet
finner inte skäl att här gå in på dessa frågor utan hänvisar till den
kommande motionsbehandlingen. Enligt utskottets mening bör 2000 års
redogörelse läggas till handlingarna utan ytterligare åtgärd.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande redogörelse för företag med statligt ägande
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:120 till handlingarna.
res. (m, kd, c, fp) - motiv.
Stockholm den 30 november 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin
Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund (s),
Gunilla Wahlén (v), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen
(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s) och Karl
Gustav Abramsson (s).
Reservation
(motiveringen)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m),
Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c) och Eva Flyborg (fp)
anser att utskottets ställningstagande bort ha följande lydelse:
Regeringen erkänner i skrivelsen att den ser pragmatiskt på frågan huruvida
staten skall äga vissa företag eller inte. Regeringens avsikt, meddelas det,
är att "vårda det staten äger, det vill säga att vara en aktiv, långsiktig
ägare och att ge företagen med statligt ägande möjligheter att skapa värde".
Regeringens vision är att de statliga företagen skall bli de mest välskötta
och välrenommerade företagen inom sina respektive branscher.
Det är, menar utskottet, uppenbart att regeringen inte har någon plan eller
strategi för det statliga företagsägandet. Det bekräftas också av att
regeringen till riksdagen inte har överlämnat det tidigare aviserade
förslaget om förändrade riktlinjer för förvaltningen av statliga företag.
Inte heller redovisas i skrivelsen syftet med det statliga ägandet av
respektive företag.
Enligt utskottets uppfattning finns det av principiella och
konkurrensmässiga skäl ingen anledning för staten att genom ägande av olika
företag med kommersiell verksamhet konkurrera med privata näringsidkare.
Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem
för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för
långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som företagsägare och som
utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår många
olika problem. Grundprincipen måste vara att konkurrensutsatt verksamhet
skall bedrivas i privat regi. Dessutom har studier visat att det finns mycket
övrigt att önska av staten som företagsledare. Exempelvis har
Riksrevisionsverkets granskningar av statliga bolag visat på behovet av
bättre uppföljning och rapportering av verksamheterna.
Som tidigare nämnts kommer utskottet under våren 2001 att i ett
näringspolitiskt betänkande behandla olika motioner med krav på privatisering
av statliga företag. I avvaktan på denna behandling föreslår utskottet att
2000 års redogörelse för de statliga företagen läggs till handlingarna utan
ytterligare åtgärd.