dels proposition 2000/01:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling,
dels 68 motioner från allmänna motionstiden.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna
anslagen och bemyndigandena för budgetåret 2001 inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling.
Likaså tillstyrks förslaget angående användningen av
anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder.
Samtliga motioner som tar upp anslagsfrågor avstyrks
av utskottet. Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Flertalet av de i motionerna upptagna frågorna
berör förhållanden som behandlas i Regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87).
Regeringen har aviserat att en regionalpolitisk
proposition kommer att läggas fram för riksdagens
behandling under senare hälften av år 2001. Med
hänsyn till att den planerade propositionen kan
förutses leda till en ingående sakbehandling av
flertalet motionsfrågor avstår utskottet från att i
detta sammanhang göra en detaljerad bedömning på
dessa områden.
När det gäller den allmänna inriktningen av
regionalpolitiken välkomnar ett enhälligt utskott
att såväl mål och medel som helheten och delarna
inom regionalpolitiken tas upp till omprövning.
Utskottet anser vidare att förbättringar är
önskvärda i fråga om försörjningen av riskkapital,
särskilt i glesbygdsområden, och utgår från att det
görs nödvändiga kompletteringar av beslutsunderlaget
inför den planerade propositionen. Vidare menar
utskottet att ytterligare ansträngningar bör göras
för att kvinnor skall ha samma möjligheter som män
inom regionalpolitiken.
En utskottsmajoritet (efter röstförklaring av mp-
representanten) anser att regionalpolitikens
inriktning inte nu bör undergå några förändringar av
annat slag än de smärre justeringar som regeringens
förslag innebär. I en reservation (m, kd, c, fp)
anförs att regionalpolitiken bör kännetecknas av en
genuin förståelse för företagandets villkor samt av
mer generella villkor och en decentralisering.
Motionsyrkanden om att en del av
vattenkraftsvinsterna skall återföras till de
producerande regionerna avstyrks av utskottet. I en
reservation (v, kd, c, mp) framhålls att en ny
utredning bör tillsättas för att studera frågan om
återförande av del av vattenkraftsvinsterna.
På övriga områden avstyrker ett enhälligt utskott
motioner angående myndighetsfrågor, allmänna gles-
och landsbygdsfrågor, skärgårdsfrågor, allmänna
utlokaliseringsfrågor samt krav på åtgärder i län
och regioner, i de flesta fallen med hänsyn till den
aviserade regionalpolitiska propositionen.
Propositionen
I proposition 2000/01:1 föreslås under utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,
i fråga om ramanslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under
åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.1).
2. Riksdagen godkänner regeringens förslag om
användningen av anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder (avsnitt 3.9.1).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,
i fråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
åtaganden, innebär utgifter på högst 3 400 000 000
kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 3.9.8).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001,
i fråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:
Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst 700 000
000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.1.1).
5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen
under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling enligt uppställning i bilaga.
Motionerna
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
22. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001
anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling enligt uppställningen i bilaga 2 i
motionen.
2000/01:Ju724 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c,
fp, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning om HBT-
personers situation i glesbygd.
2000/01:So448 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skaffa fram nya
arbetstillfällen till Sollefteå, som kompensation
för försvarsnedläggningen.
2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om företagsklimatet i
Gävleborgs län.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avslå en statlig
bredbandssatsning.
2000/01:T232 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
konkurrenslagstiftningen så att den inte utgör ett
hinder för en effektiv regionalpolitik.
2000/01:T620 av Viviann Gerdin och Marianne
Andersson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att statligt
transportbidrag bör utgå när landtransporter från
Norrland kombineras med Vänersjöfart.
2000/01:T643 av Sture Arnesson m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Norrlandsstöd
bör utgå även för transporter från Norrland som
omlastas till Vänersjöfart.
2000/01:MJ259 av Sven Bergström (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta
samtransporter för småföretagen.
2000/01:N201 av Rolf Gunnarsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en aktivare
företagspolitik.
2000/01:N221 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av en
utredning om situationen för homo- och bisexuella i
landsbygd och glesbygd.
2000/01:N225 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en samlad översyn av
en rad samhällsfunktioner där statsmakten har ett
särskilt ansvar och som skulle kunna förbättra
situationen vad beträffar urbaniseringen och att
försvagning av landsbygdens service uppmärksammas.
2000/01:N234 av Gunilla Wahlén och Camilla Sköld
Jansson (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en
arbetsgrupp för att följa upp och föreslå åtgärder
om statsstödets användning i callcenterföretag.
2000/01:N239 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om form och
tillgänglighet av grundläggande service.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utformandet av en
medveten strategi och samarbete med det civila
samhällets gemenskaper från staten och dess
myndigheter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny inriktning för
regionalpolitiken syftande till att skapa utveckling
och tillväxt i hela landet.
2000/01:N240 av Sven Bergström och Birgitta Sellén
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att ändra
transportstödet för Norrlandshamnar utanför
stödområdet.
2000/01:N246 av Per-Richard Molén och Olle Lindström
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen begär att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om rätt för kommuner att få
del av vinst på vattenkraft i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:N249 av Agne Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utlokalisering av
statlig verksamhet till Kalmar län.
2000/01:N250 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en
utredning som skall komma med förslag om hur del av
vattenkraftsvinsten via fonder skall användas för
regional tillväxt.
2000/01:N256 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s, c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna
för kompensatoriska åtgärder för Falun i Dalarna.
2000/01:N258 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Gotlands kommun
bör erhålla extra medel till regionala
utvecklingsinsatser.
2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om tillgången till grundläggande
service i Stockholms skärgård.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i
motionen anförs om att varutransporter i skärgården
kostnadsmässigt bör likställas med liknande
transporter på fastlandet.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statlig verksamhet
på Gotland.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om användningen av
regionalpolitiska medel för en kultursatsning på
Gotland.
2000/01:N264 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
förhindra arbetskraftsbrist i Dalarna.
2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om "den djupa
regionalpolitiken".
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
underifrånperspektiv skall genomsyra
regionalpolitiken.
13. Riksdagen beslutar att den grundläggande
samhällsservicen tryggas i lag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samverkan för lokal
utveckling och tryggad grundservice.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statliga
myndigheters lokalisering.
26. Riksdagen beslutar att inrätta en
glesbygdsombudsman.
27. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
enligt tabell i motionen.
2000/01:N270 av Erling Wälivaara och Gunilla
Tjernberg (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en sänkning av
arbetsgivaravgiften skyndsamt bör utredas.
2000/01:N271 av Erling Wälivaara och Jan Erik Ågren
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att frågan om
återbäring av en del av vattenkraftsvinsterna till
de län där vattenkraften produceras utreds.
2000/01:N272 av Camilla Sköld Jansson och Gunilla
Wahlén (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
transportbidraget även skall omfatta transporter mot
hamnar i Norge.
2000/01:N278 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fortsätta att
utveckla Stockholm som ett nav i den nya ekonomin.
2000/01:N283 av Olle Lindström m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
regionalpolitik.
2000/01:N287 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omlokalisering av
statlig verksamhet.
2000/01:N289 av Erik Arthur Egervärn (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till utvidgning av transportbidraget till att
omfatta transporter mot hamnar i Norge.
2000/01:N297 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om återförande av
pengar från vattenkraftsproduktionen till kommuner
och regioner där den produceras.
2000/01:N299 av Yvonne Ångström (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet till
transportstöd för godstransport till närmaste hamn
även i de fall då denna finns i Norge.
2000/01:N300 av Marina Pettersson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utlokalisering
av statliga verks IT-enheter till
utflyttningsdrabbade glesbygdskommuner.
2000/01:N304 av Gunilla Wahlén m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målet vid
fördelningen av regionalpolitiska medel.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av utbildning
och kunskapshöjande insatser med könsper-spektiv
riktade till aktörer inom regionalpolitiska och
ekonomiska områden.
2000/01:N306 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn för en
mer aktiv lokaliseringspolitik för statlig
verksamhet.
2000/01:N308 av Ulf Nilsson (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hinder mot
utveckling i Öresundsregionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättandet av en
Öresundsdelegation.
2000/01:N315 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att satsa på
trädesign i Västernorrlands län.
2000/01:N316 av Sven Bergström och Erik Arthur
Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en geografisk
differentiering av socialavgifterna/arbetsgivar-
avgifterna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett flernivåsystem
för socialavgifterna/arbetsgivaravgifterna efter
norsk förebild.
2000/01:N318 av Rosita Runegrund och Sven Brus (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en samlad politik för utveckling av de
svenska skärgårdsområdena.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samordningsansvaret
för statlig verksamhet i skärgården.
2000/01:N319 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av en
utredning om en modell för kompensation till
glesbygdsboende.
2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Stockholmsregionens
förutsättningar och deras betydelse för landets
framtid.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökade
möjligheter för entreprenörer och egenföretagare att
verka på nya samhällsområden.
2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den "djupa
regionalpolitiken".
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokal mobilisering.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens och
kommunernas ansvar för kärnverksamhet i hela
Sverige.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
anslag i statsbudgeten för upphandling av
grundläggande samhällsservice i regionalpolitiskt
utsatta områden.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av samverkan
för lokal utveckling.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inrättande av en
glesbygdsombudsman.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en företagspolitik
som syftar till fler jobb genom företag.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statliga
myndigheters lokalisering.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om turistsektorn.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
studiemedelsavskrivning i glesbygden.
2000/01:N326 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheter till
lokal förvaltning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om infrastrukturens
betydelse för en levande landsbygd.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av bilen på
landsbygden och nödvändigheten av att satsa på
befintliga bränslealternativ, exempelvis
etanolinblandning i bensinen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av en
samordningsfunktion vid länsbygderåden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grundservicepaket
och lokala nav.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
riskkapitalförsörjning för utveckling av
landsbygdsföretag.
2000/01:N327 av Sven Bergström m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återföra
vattenkraftspengar till de områden som producerar
vattenkraft.
2000/01:N332 av Harald Bergström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regionalpolitikens
utformning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om infrastrukturens
betydelse för regionalpolitikens funktion.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bilens betydelse.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nedsättning av
socialavgifterna med 8 procentenheter.
5. Riksdagen begär att regeringen låter en
parlamentarisk utredning genomlysa
kreditmarknadssituationen ur ett småföretagar- och
glesbygdsper-spektiv.
6. Riksdagen beslutar att för anslag 33:1 minska
bemyndiganderamen med 412 000 000 kr, så att
bemyndigandet att ingå ekonomiska förpliktelser
gäller oförändrat 2 588 000 000 kr under åren
2000-2008.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ramanslag 33:1 och
att bemyndiganderamen snarast bringas i balans.
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med
ändring i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling enligt tabell i motionen.
2000/01:N333 av Lena Ek och Rigmor Stenmark (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
stärka lanthandeln.
2000/01:N338 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en aktiv och
kraftfull regionalpolitik för Värmlands utveckling.
2000/01:N339 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regionalpolitik.
2000/01:N342 av Carina Ohlsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regionalpolitiska
satsningar i bl.a. Skaraborg.
2000/01:N347 av Agne Hansson (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regionalpolitiska
åtgärder för ökad sysselsättning och utveckling i
Kalmar län.
2000/01:N349 av Jan Björkman m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatta
regionalpolitiska satsningar i Olofström.
2000/01:N352 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna för en
god tillväxt i Norrbotten.
2000/01:N357 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet och
nödvändigheten av en kraftfull regionalpolitik.
2000/01:N359 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om transportbidrag.
2000/01:N361 av Per Westerberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:1
Regionalpolitiska åtgärder för budgetåret 2001
1 423 350 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 19 anslag 33:9
Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner för budgetåret
2001 50 000 000 kr.
2000/01:N362 av Birgitta Sellén m.fl. (c, mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
förutsättningarna för en återföring av pengar från
vattenkraftsproduktionen till kommuner och regioner
där den produceras.
2000/01:N364 av Barbro Hietala Nordlund (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bensinpriset i
glesbygd.
2000/01:N365 av Jarl Lander m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att se över
möjligheterna för pendling.
2000/01:N368 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling enligt tabell i
motionen.
2000/01:N370 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att flytta statliga
myndigheter till Stockholms förorter.
2000/01:N371 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om skapande av ett
storstadsverk.
2000/01:N375 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny
regionalpolitisk myndighet.
2000/01:N379 av Berit Andnor och Rune Berglund (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om transportstödets
omfattning av transporter till hamnar i Norge.
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om starkare styrning av
statliga verk och tydligare direktiv för att
statliga verk och bolag inte skall överge mindre
orter och glesbygd.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vattenkraften.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade satsningar på
samverkan mellan privata och kommunala verksamheter
för att rädda servicen i glesbygden.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge regionens
invånare ökad makt över de regionalpolitiska medlen.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en ny
regionalpolitik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skatternas betydelse
för landsbygden.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten till
samhällelig service.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en levande skärgård.
2000/01:N389 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att ålägga varje
kommun och län att undersöka hur material- och
energibalansen ser ut i just deras område.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av en ny
regionalpolitisk strategi i enlighet med de fyra
punkterna i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att stimulera de
kommuner som upprättar en hållbar strategi.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av
fullskalemodeller.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att påbörja
utvecklingen i full skala med början i Sveriges
glesbygdskommuner.
2000/01:N390 av Eva Arvidsson och Christina
Pettersson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärgårdens villkor
ur ett regionalpolitiskt perspektiv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov av samlad
samhällelig service i skärgården.
Utskottet
Inledning
Sedan den 1 oktober 1998 är det näringsutskottet som
bereder ärenden om regionalpolitik och anslag inom
utgiftsområde 19 tillika med de tidigare uppgifterna
inom näringspolitik och energipolitik. Regional
näringspolitik, inklusive frågor om regionala
tillväxtavtal, redovisas i budgetpropositionens
bilaga om näringsliv (utgiftsområde 24) och tas upp
i samband med näringspolitiken i utskottets
betänkande 2000/01:NU1.
Riksdagen fattade den 22 november 2000 beslut om
fördelningen av utgifterna för budgetåret 2001 på
utgiftsområden på basis av finansutskottets förslag
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). Genom beslutet
är ramarna för statsbudgetens utgiftsområden
fastlagda.
I detta betänkande behandlas frågor med anknytning
till budgeten och - till skillnad från motsvarande
betänkande föregående år - andra regionalpolitiska
frågor. Flertalet av de här aktuella motionsfrågorna
tar upp förhållanden som berörs i Regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87), vilket
nyligen redovisats (se nedan). Regeringen har
aviserat att en regionalpolitisk proposition kommer
att läggas fram för riksdagens behandling under
senare hälften av år 2001. Den planerade
propositionen kan förutses leda till en ingående
sakbehandling av många av de frågor som nu är
aktuella. Mot denna bakgrund är motionsbehandlingen
i detta betänkande något översiktlig.
Regionalpolitiska frågor med anknytning till
Europeiska unionen (EU) kommer att behandlas i
anslutning till utskottets beredning av regeringens
årliga skrivelse med berättelse om verksamheten i
EU.
Betänkandet disponeras enligt följande. Efter en
redogörelse för vissa resultatuppföljningsfrågor
följer en redovisning av den regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande. Därefter tar utskottet
kortfattat upp den allmänna inriktningen av
regionalpolitiken, frågan om återföring av del av
vattenkraftsvinsterna till berörda regioner,
myndighetsfrågor och allmänna gles- och
landsbygdsfrågor inklusive skärgårdsfrågor. Vidare
går utskottet in på utlokaliseringsfrågor samt på
krav rörande åtgärder i län och regioner. Slutligen
behandlas anslagen inom utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling.
Regeringens resultatredovisning
Målen för regionalpolitiken (prop. s. 15) är att den
skall skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk
tillväxt, rättvisa och valfrihet så att likvärdiga
levnadsvillkor skapas för medborgarna i hela riket.
Med regionalpolitiska åtgärder menas dels åtgärder
inom politikområdet Regionalpolitik, dels åtgärder
inom andra politikområden, som vidtas i övervägande
regionalpolitiskt syfte. Förutom dessa
regionalpolitiska åtgärder vidtas inom andra
politikområden en mängd åtgärder i regionalpolitiskt
prioriterade områden som sammantaget är av stor
betydelse för den regionalpolitiska utvecklingen och
därmed bidrar till att uppnå de regionalpolitiska
målen. Åtgärder av stor betydelse återfinns främst
inom politikområdena IT, tele och post,
Landsbygdspolitik, Näringspolitik, Transportpolitik
och Utbildningspolitik. En annan viktig åtgärd är
det statliga bidrags- och utjämningssystemet i
kommunsektorn. Syftet med re-gionalpolitiken är dels
att främja utvecklingen i främst regionalpolitiskt
prioriterade områden, dvs. de nationella
stödområdena A och B samt områden för EG:s
strukturfondsmål 1 och 2, dels att främja
utvecklingen i gles- och landsbygdsområden i hela
landet.
Målet för vad som brukar benämnas den "lilla"
regionalpolitiken, dvs. politikområdet
Regionalpolitik inom utgiftsområde 19, är att
verksamheten främst skall underlätta för
näringslivet i regionalpolitiskt prioriterade
områden att utvecklas så att den bidrar till att
uppfylla målen för regionalpolitiken.
De nuvarande målen är enligt vad som står i
propositionen mycket allmänt hållna, och det är
svårt att bedöma om de uppfyllts. Den
regionalpolitiska utredningen har därför haft i
uppdrag (dir. 1999:2) att bl.a. lämna förslag till
övergripande mål och delmål inom viktiga
politikområden för den framtida regionalpolitiken.
Direktiven har också tagit upp behovet av att kunna
mäta effekterna av politiken med hänsyn till målen.
Utredningens slutbetänkande redovisas ingående i det
följande.
Mot bakgrund av det översynsarbete av mål och
verksamhetsstrukturer som pågår inom
Regeringskansliet har budgetstrukturen i
propositionen förändrats i förhållande till tidigare
år. Det tydligaste resultatet av översynen är den
indelning i politikområden som har gjorts inom ramen
för rådande utgiftsområden. Syftet är att få bättre
möjligheter till mät- och uppföljningsbara mål, så
att det blir meningsfullt att ställa dessa i
relation till utgifterna.
Totalt indelas den statliga verksamheten i 47
politikområden. För varje politikområde fastställs
ett eller flera mål. Enligt regeringens bedömning är
det dock först i nästa steg, när mål skall
formuleras för verksamhetsområden inom respektive
politikområde, som det blir möjligt att mer
fullständigt tillgodose behovet av tydliga och
uppföljningsbara mål. En annan förändring i
budgetstrukturen, vilken sammanhänger med de 47 nya
politikområdena, är att anslagen fått nummer som
anknyter till det aktuella politikområdet.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
omfattar i denna proposition politikområdet
Regionalpolitik samt ett anslag från politikområdet
IT, tele och post.
I budgetpropositionen lämnas en resultatbedömning
(s. 26) för i första hand år 1999. I detta avsnitt
redovisas beviljade medel för selektiva
regionalpolitiska företagsstöd och den regionala
projektverksamheten samt - beträffande de generella
stöden - utbetalda medel år 1999.
Totalt har ca 1 710 miljoner kronor beviljats för
selektiva regionalpolitiska företagsstöd,
projektverksamhet och medfinansiering av
strukturfondsprogram. Selektiva regionalpolitiska
stöd om totalt ca 930 miljoner kronor (exklusive
stöd till kommersiell service och såddfinansiering)
i samband med investeringar beräknas enligt Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bidra till drygt
7 200 nya arbetstillfällen inom främst de
regionalpolitiskt prioriterade regionerna.
Genomsnittlig subvention per arbetstillfälle uppgår
till ca 125 000 kr.
Cirka 700 miljoner kronor har betalats ut som
driftstöd i form av generella stöd (nedsatta
socialavgifter och transportbidrag). Enligt
regeringens bedömning har driftstöden bidragit till
att upprätthålla sysselsättningen och haft
kompenserande effekter för merkostnader på grund av
det geografiska läget.
I propositionen redovisas vidare beviljat stöd av
länsstyrelserna, regionala självstyrelseorgan, NUTEK
och regeringen under år 1999, fördelat på län.
Länsstyrelserna, självstyrelseorganen och
Glesbygdsverket har enligt regeringens bedömning
uppfyllt målen för verksamheten.
Regeringens bedömning är att de inledningsvis
nämnda målen, i den mån de i realiteten är
uppföljningsbara, har blivit uppfyllda. Vidare anför
regeringen att den regionalpolitiska utredningens
arbete säkerligen kommer att vara ett viktigt
beslutsunderlag vid utformningen av den framtida
regionalpolitiken.
Riksrevisionsverket (RRV) har lämnat en
revisionsrapport om NUTEK:s rutiner för hantering av
stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden.
RRV menar att strukturfondsarbetet inte är
prioriterat inom NUTEK. Enligt regeringens bedömning
prioriterar dock NUTEK strukturfondsarbetet.
Med hänsyn till den förestående omprövningen av
regionalpolitikens mål och medel går utskottet inte
vidare in på resultatredovisningen för år 1999.
Regionalpolitiska utredningens
slutbetänkande
Inledning
Den regionalpolitiska utredningen (ordförande:
professor Sture Öberg) fick våren 1999 direktiv att
se över och föreslå förändringar i den lilla och
stora regionalpolitiken (dir. 1999:2). I september
2000 presenterades utredningens slutbetänkande (SOU
2000:87). Såväl reservationer som särskilda
yttranden avlämnades; i viss utsträckning redovisas
reservationerna i slutet av detta avsnitt.
Betänkandet har av Näringsdepartementet skickats ut
på remiss till närmare 200 olika organ, som kan
lämna eventuella synpunkter fram till den 15 januari
2001. En proposition planeras till senare hälften av
år 2001.
Nedan följer en summarisk sammanfattning av
utredningens resultat och sätt att resonera.
Målstruktur och analys
Utredningen har bl.a. utgått från behovet att
tydligare beskriva regionalpolitikens syfte i
förhållande till övriga politikområden och från
behovet att klargöra regionalpolitikens geografiska
gränser. Den har därvid kommit fram till dels att
den nuvarande särskilda regionalpolitiken bör
avvecklas och integreras i övriga politikområden,
dels att den nuvarande geografiska koncentrationen
till vissa regionalpolitiskt utsatta områden bör
ersättas av en politik för hela landet.
Två mål kan urskiljas för regionalpolitiken: dels
åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar
för tillväxt i alla regioner, dels åtgärder för att
åstadkomma en rimlig fördelning av välståndet mellan
olika regioner. För att uppfylla dessa mål föreslår
utredningen att man utgår från tre typer av
politiska åtgärder:
Regional tillväxtpolitik är ett övergripande
begrepp, som inrymmer både den regionala
strukturpolitiken och den regionala
stimulanspolitiken. Regional strukturpolitik
exemplifieras som regional anpassning av
infrastruktur med betydelse för såväl välfärds- som
tillväxtpolitiska mål. En regional stimulanspolitik
är mer process- och projektinriktad och är inte låst
av långsamma beslutsprocesser. Med regional
välfärdspolitik menar utredningen den politik som
skall garantera alla medborgare grundläggande
välfärd och rimlig tillgång till samhällsservice,
oaktat tillväxtförutsättningarna.
Den regionala befolkningsutvecklingen har
undersökts av utredningen som kommit fram till att
befolkningsutvecklingen är resultatet av olika
faktorer, där flyttningar mellan olika regioner
spelar en relativt underordnad roll. När det gäller
den framtida utvecklingen tyder det mesta på en
fortsatt svag befolkningsutveckling för flertalet
lokala arbetsmarknader, framför allt beroende på
låga födelseöverskott. Samtidigt beräknas
befolkningen öka väsentligt i storstadsregionerna.
Vidare analyseras skillnader och likheter mellan
olika lokala arbetsmarknader när det gäller
sysselsättningsutvecklingen under de senaste
decennierna. Slutsatsen som utredningen drar är att
den absoluta merparten av arbetsmarknadsdynamiken
äger rum inom ramen för den lokala arbetsmarknaden.
Flyttningar spelar en mindre roll.
Den regionala näringslivsutvecklingen och dess
orsaker har också studerats. Hur stor andel av
sysselsättningen som kan sägas vara lokalt beroende
är en fråga som utredningen undersökt.
Entreprenörskapets och den s.k. sociala ekonomins
betydelse tas upp i detta sammanhang. Vidare
behandlas olika förutsättningar för och förändringar
inom regionalpolitiken, bl.a. kommunikationer och
högre utbildning, närings- och småföretagspolitik,
och det görs en genomgång av de olika
regionalpolitiska företagsstöden. Välfärdspolitiken
och dess koppling till geografin analyseras. En av
frågeställningarna gäller hur tillgängligheten till
olika typer av grundläggande samhällsservice har
utvecklats och vilka möjligheter staten har att
påverka utvecklingen.
Många resultat i utredningens analyser har lett
till att kommittén sett behov av en förhållandevis
radikal omprövning av regionalpolitikens framtida
inriktning vad gäller såväl politikens mål som medel
och genomförande.
Utredningen har identifierat tre huvudsakliga
regiontyper, av vilka de två första varit i fokus
för utredningsarbetet:
1. områden med mer eller mindre permanent behov av
särskilda insatser, primärt gleshetsregioner,
2.
3. regioner under omstrukturering,
4.
5. tillväxtregioner.
6.
Förslag om en regionalt inriktad tillväxtpolitik
Enligt utredningens uppfattning bör olika regionalt
inriktade åtgärder för att skapa välfärd respektive
ekonomisk tillväxt fungera integrerat med övriga
politikområden. Det finns med detta synsätt ingen
anledning att t.ex. särskilja de regionalpolitiska
företagsstöden från övrig politik för
företagsutveckling. Utredningen föreslår därför att
regionalpolitiken i sin nuvarande form avvecklas och
ersätts med en lokalt och regionalt anpassad
välfärds- och tillväxtpolitik.
Under arbetets gång har utredningen funnit att det
finns betydande brister i tillgång på information
och analys angående den regionala utvecklingen. Mot
denna bakgrund föreslås att ett program utvecklas
för att öka tillgången på relevanta beslutsunderlag
och sprida erfarenheter i dessa frågor. Exempelvis
bör Långtidsutredningen alltid kompletteras med en
bedömning av regional ekonomisk tillväxt.
Målet för regionalpolitiken bör inte knytas till
befolkningsutvecklingen enligt utredningens
uppfattning. Analysen innebär att näringslivet för
sin rekrytering av arbetskraft nästan helt och
hållet är beroende av de människor som finns i
regionen. Även motsatsen gäller; dvs. att
arbetslösheten i en region beror på hur näringslivet
utvecklats där. Exempelvis kan tillväxtregio-ner
behöva särskilda investeringar för att fungera som
motorer på det nationella planet, medan
omstruktureringsregioner behöver snabba men
tillfälliga åtgärder för att återta sin
produktionskapacitet. För gleshetsregioner kan det
finnas behov av omskolningsåtgärder för att
arbetstagarna skall kunna anpassa sig till ett
alltmer specialiserat näringsliv. Regionalpolitiken
föreslås få följande övergripande mål: "Väl
fungerande lokala arbetsmarknader i alla delar av
landet". Med hänsyn till att sysselsättningsgraden
är ett av de mått som tydligast visar olika lokala
arbetsmarknaders långsiktiga utvecklingsförmåga
föreslår utredningen måttet "relativa skillnader i
sysselsättningsgrad mellan olika lokala
arbetsmarknader" som övergripande mått för en
regionalt baserad tillväxtpolitik. Även
kompletterande mått som t.ex. ekonomisk tillväxt
krävs dock enligt utredningen. Det övergripande
målet för regionalpolitiken konkretiseras då till
att "minska de relativa skillnaderna i
sysselsättningsgrad mellan olika
arbetsmarknadsregioner".
Ett delmål för en regionalt inriktad
tillväxtpolitik blir att utvidga det geografiska
området för lokalt samspel mellan människor och
företag. Restider, reskostnader och pendlingsavstånd
till arbetet är av betydelse på detta område, liksom
möjligheterna till distansarbete. Ökad rörlighet på
arbetsmarknaden är ett annat delmål, eftersom
geografisk och yrkesmässig rörlighet kan förväntas
bidra till ökad tillväxt och sysselsättning på de
lokala arbetsmarknaderna. Ytterligare delmål är
stärkt kunskapskapital och - trots att begreppet är
svårfångat - ökad dynamik på lokal nivå.
Förslag om en regional strukturpolitik
Inom den regionala strukturpolitiken är den mest
akuta åtgärden enligt utredningen att avsätta mer
resurser till vägar och andra transportstrukturer.
Undersökningar visar att småföretag anser att
fungerande vägar är en av de viktigaste faktorerna
för utveckling. Utredningen tar vidare upp det
regionalpolitiska transportbidraget, betydelsen av
avregleringen av inrikesflyget, person- och
transportsystemet, bl.a. mellan Gotland och
fastlandet, och olika instrument för att underlätta
pendling. För att öka den mellanregionala
rörligheten har utredningen övervägt ett s.k. bidrag
till avbetalning av studielån för högskoleutbildade
enligt förebild från Norge.
När det gäller utbildningssystemet konstaterar
utredningen att närhet till högskola framför allt
påverkar arbetsmarknadens möjligheter att rekrytera
högskoleutbildad arbetskraft. Vilken betydelse
närheten till forskning har för det lokala/regionala
näringslivet är däremot mer osäkert. Utredningen
anser att högskolans ersättning för
distansutbildning bör räknas upp till full
kostnadstäckning samt att antalet platser för
decentraliserad utbildning bör ökas.
Förslag om en regional stimulanspolitik
Inom ramen för den regionala stimulanspolitiken
föreslår utredningen att ett nationellt program för
entreprenörskap och lokal utveckling inrättas under
minst en femårsperiod. Stimulans av företagande -
även inom de regionalpolitiska stödområdena - bör
ingå som en del av den nationella näringspolitiken
enligt utredningens uppfattning. När det gäller
företagsstöden har utredningen kommit fram till att
detaljerade system för att kompensera för olika slag
av kostnadsnackdelar m.m. bör undvikas och att
generella lösningar i stället bör eftersträvas.
Konkret innebär inriktningen att det regionala
utvecklingsbidraget, sysselsättningsbidraget och
småföretagsstödet på sikt avvecklas. Däremot
föreslås en utökning av det nuvarande systemet med
nedsatta socialavgifter, nämligen en generell
nedsättning med 15 procentenheter av
socialavgifterna för företag med färre än 50
anställda i stödområde A. Landsbygdsstödet bör
enligt utredningen bibehållas men inriktas mot
entreprenörskapsutveckling, mjuka investeringar m.m.
Ett system med generella villkorslån eller
lånegarantier bör införas, och särskild vikt bör
läggas vid att utveckla de s.k. kvinnolånen som i
dag finns inom Almi Företagspartner AB:s verksamhet.
Transportbidraget föreslås vara kvar i sin nuvarande
form.
Utredningen har diskuterat en rad alternativ för
att öka tillgången på riskkapital för i första hand
de mindre företagen. Den svenska marknaden uppfattas
inte som tillfredsställande i detta avseende. Ett
alternativ till statliga riskkapitalbolag är att
införa någon typ av skattestimulans för att öka
tillgången på riskvilligt kapital. Ett särskilt
skatteavdrag skulle kunna vara en lösning.
Utredningen anser att frågan om ett
riskkapitalavdrag bör prioriteras och utredas
snarast.
Enligt utredningen kan det inte sägas råda någon
generell brist på kapital på den svenska marknaden
men däremot i vissa delar av landet. Det är ett
växande problem att de mycket låga fastighetsvärdena
i glesbygdsområden leder till brist på
realsäkerheter, sägs det. Därför behöver glesbygdens
hela kreditmarknad - inklusive krediter för
bostadsinvesteringar - utredas ytterligare.
Förslag om en regional välfärdspolitik
Det övergripande målet för den regionala
välfärdspolitiken bör enligt utredningen formuleras
som "en likvärdig välfärdsnivå i alla delar av
landet". Utredningen erinrar först om att de
nationella välfärdssystemen bygger på omfördelning
av inkomster mellan individer, oavsett bostadsort.
För att olika delar av landet skall kunna ha samma
välfärdsambitioner sker inkomstomfördelningen på
kommunal nivå via det kommunala
skatteutjämningssystemet. Ett av delmålen bör vara
en god tillgänglighet till grundläggande service i
alla delar av landet, anser utredningen.
Inriktningen har varit att försöka definiera en
minsta godtagbar nivå. Ett annat delmål som föreslås
gäller motverkande av regionala obalanser
beträffande tillgänglighet till kommersiell service.
Statliga myndigheter, vilka har särskild betydelse
för service och välfärd, bör i samband med
förändringar av verksamheten upprätta
konsekvensbeskrivningar, där möjligheterna att ta
till vara samordningsvinster gås igenom. Utredningen
föreslår att det i serviceglesa områden utarbetas
ett särskilt utvecklingsprogram för kommersiell
service, vilket i första hand bör vara ett kommunalt
ansvar. Konsumentverket bör ges ett tydligt uppdrag
att utveckla och testa nya lösningar på det
kommersiella serviceområdet. Detta kräver enligt
utredningen ett särskilt anslag.
Vidare föreslås att den nationella
solidaritetsprincipen även fortsättningsvis skall
gälla för statens budgethantering, vilket innebär
att statliga inkomster från ett geografiskt område
inte skall kopplas till statliga utgifter i samma
område. Denna princip skall gälla även inkomster
från produktionsanläggningar baserade på
naturresurser, t.ex. vattenkraft.
För att underlätta såväl arbetsresor som resor i
samband med efterfrågan på olika typer av service
har utredningen diskuterat förbättrade reseavdrag
vid arbetspendling, sänkta skatter på bensin och
generella skattelättnader. En punkt där utredningen
inte nått enighet gällde landsbygds- eller
glesbygdsavdrag till samtliga invånare i landsbygden
respektive glesbygden, definierade på visst sätt.
Ett glesbygdsavdrag skulle enligt förespråkarna
kunna ligga runt 10 000 kronor per person och år.
Reservationer till betänkandet
Reservationer till betänkandet har avlämnats av
Peter Eriksson (mp), Eskil Erlandsson (c), Ragnwi
Marcelind (kd), Ola Sundell (m) och Yvonne Ångström
(fp). De tre förstnämnda reservanterna tar bl.a. upp
utredningens skrivningar om att statliga inkomster
från produktionsanläggningar inte skall kopplas till
utgifter i samma område. På något sätt bör
vattenkraftsvinsterna i ett område komma regionen
till del, anser reservanterna. Utredningen borde
vidare ha tagit ställning för glesbygds- eller
landsbygdsavdrag, enligt vad som anförs av mp-
representanten respektive c-representanten. M-
representanten vänder sig emot ett nytt
utvecklingsstöd till kommersiell service, införande
av generella lånegarantier och villkorslån samt är
emot att landsbygdsstödet skall finnas kvar. Fp-
representanten anser bl.a. att utredningen borde ha
föreslagit försök med ett geografiskt begränsat
system med avskrivning av studieskulder för personer
som förbinder sig att arbeta en tid i glesbygd.
Allmän inriktning av regionalpolitiken
Motionerna
I motion 2000/01:N339 (s) efterfrågas en nationell
politik för utjämning med solidaritet som främsta
kännemärke. Nuvarande regionalpolitiska stödformer
har, enligt motionärerna, i allt väsentligt fungerat
bra och de känner därför tveksamhet inför den
regionalpolitiska utredningens förslag om avveckling
av vissa stödformer.
En kraftfull regionalpolitik efterlyses i motion
2000/01:N357 (s). Stöd till investeringar och
utvecklingsprojekt, utbildningssatsningar och goda
kommunikationer bör ingå i en sådan politik.
I motion 2000/01:N364 (s) framförs uppfattningen
att bl.a. regionalpolitiken måste verka i en
riktning som tar hänsyn till bensinkostnaden i
glesbygden utan att påverka statens skatteintäkter
negativt. Ett geografiskt differentierat bensinpris
och forskning kring bensinsnålare bilar bör
övervägas. Motsvarande problem tas upp i motion
2000/01:N365 (s), där motionärerna anser att
möjligheterna till arbetspendling från glesbygden
bör ses över, t.ex. genom skatteavdrag.
I motion 2000/01:N385 (m) förordas en ny
regionalpolitik som uppmuntrar lokala initiativ i
stället för traditionell lokaliserings- och
planeringspolitik. Globaliseringen och
förskjutningen mot en mer kunskapsbaserad ekonomi
medför att målsättningen för politiken blir att
skapa förutsättningar för tillväxt.
Regionalpolitiska utredningens förslag om
nedsättning av socialavgifterna är intressant och
innebär att de selektiva företagsstöden kan
avvecklas. Enligt motionärerna är det på landsbygden
- med hänsyn till bilberoendet -av särskild vikt att
skatterna på biltransporter hålls nere.
En ny regionalpolitik utan centralstyrning begärs i
motion 2000/01:N283 (m). Lokaliseringsstöd som
snedvrider konkurrensen bör avskaffas och ersättas
med mer av generella åtgärder, exempelvis nedsatta
arbetsgivaravgifter och transportbidrag.
I motion 2000/01:N234 (v) begärs att en arbetsgrupp
tillsätts för att följa utvecklingen och föreslå
åtgärder beträffande s.k. callcenter, som fått
företagsstöd. Enligt motionärerna finns det brister
i branschen när det gäller löneformer,
kollektivavtal och kunskaper hos företagsledarna.
Bland annat bör arbetsgruppen utvärdera de
regionalpolitiska konsekvenserna och om konkurrensen
snedvrids när företagen fått statsstöd.
I motion 2000/01:N304 (v) kritiseras att kvinnor
inte har samma möjligheter inom regionalpolitikens
område som män. Enligt motionärerna krävs kraftigare
insatser, bl.a. genom kompetenshöjande fortbildning
om könsper-spektivet till aktörer inom
regionalpolitiska och ekonomiska områden.
Den regionalpolitiska utredningens betänkande
välkomnas i motion 2000/01:N332 (kd).
Regionalpolitikens främsta uppgift är att bidra till
utveckling av livskraftiga regioner i hela landet,
sägs det vidare. I huvudsak krävs en generell
regionalpolitik där människor, företag och
offentliga organ får möjlighet att verka på
landsbygd och i glesbygd. Enligt motionärerna är bra
kommunikationer i hela landet en av
förutsättningarna för att välstånd, sysselsättning
och tillväxt skall öka. Särskilt betonas bilens
betydelse för glesbygden. Det anförs vidare att
riskkapitalförsörjningen i glesbygden bör genomlysas
i en ny parlamentarisk utredning.
I motion 2000/01:N270 (kd) hävdas att en sänkning
av nuvarande arbetsgivaravgifter på drygt 33 % är
nödvändig av konkurrensskäl, åtminstone i regioner
som gränsar mot Finland. Företag på den finska sidan
av Haparanda uppges betala 24 % i
arbetsgivaravgifter. Enligt motionärerna bör en
utredning tillsättas för att skyndsamt komma med
förslag på detta område.
Även i motion 2000/01:N316 (c) framförs att det
regionalpolitiska inslaget i socialavgiftssystemet
måste göras om. Motionärerna stöder den
regionalpolitiska utredningens förslag på området
men anser att det finns skäl att gå vidare med
ytterligare geografisk differentiering av avgifterna
efter förebild från Norge.
Enligt vad som sägs i 2000/01:N239 (c) måste staten
i högre grad sträva efter att skapa likvärdiga
villkor och undanröja hinder för utveckling och
tillväxt i hela landet. Det krävs att en medveten
strategi utarbetas och att statliga organ samarbetar
med det civila samhället för att stå emot starka
ekonomiska intressen. Regionalpolitiken måste
omformas från att bygga på stöd och bidrag till ett
mer tillväxtorienterat underifrånperspektiv. Lokala
och regionala aktörer bör stimuleras till samverkan
i större utsträckning än i dag.
I motionerna 2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325
(fp) understryker motionärerna att Folkpartiets
regionalpolitik genomsyras av ett
underifrånperspektiv som tar sin utgångspunkt i den
enskilde individen och hennes förmåga till skapande.
Regionalpolitikens mål skall uppnås genom att lokala
initiativ tas till vara och lokala resurser
mobiliseras. Tyngdpunkten ligger i decentralisering,
nyetableringar, goda villkor för småföretagen,
tillgång på riskkapital och lokal samverkan. I
sistnämnda motion återfinns även krav på en
inriktning i syfte att öka företagsamheten i hela
landet. Detta skall ske genom åtgärder inom
skatteområdet, riskkapitalförsörjningen,
socialförsäkringsystemen m.m. Vidare bör
turistsektorn stödjas, bl.a. genom sänkt moms på
biluthyrning och liftbiljetter. Regionalt bör ett
system med avskrivning av studieskulder prövas under
fem år.
I motion 2000/01:N383 (mp) begärs en starkare
styrning av statliga verk; enligt motionärerna
behövs det tydliga direktiv för att statliga verk
och bolag inte skall överge mindre orter och
glesbygd.
Enligt förslag i motion 2000/01:N389 (mp) bör varje
kommun och län åläggas att undersöka hur material-
och energibalansen ser ut i det egna området. Med en
sådan utgångspunkt anser motionärerna att det är
möjligt att åstadkomma en ekologiskt hållbar
utveckling, nämligen om följande åtgärder vidtas. På
olika nivåer bör kompetensnätverk kring hållbar
lokal utveckling byggas upp. Vidare bör
produktionsprocessen förläggas och avfall
omhändertas så lokalt som möjligt. Nya företag bör
ingå i en helhetsstrategi. För att stimulera
kommunerna anser motionärerna att kommunerna bör få
vissa statliga medel att förfoga över. Den beskrivna
modellen bör förverkligas i full skala, i första
hand i mindre samhällen i glesbygden.
I motion 2000/01:N319 (mp) befarar motionärerna att
människor i glesbygd kommer att vända sig emot en
miljövänlig politik med höga miljöskatter. Sänkning
av bränsleskatten är inte en tillfredsställande
lösning eftersom en sådan åtgärd ger fel incitament.
Därför bör en utredning tillsättas med uppdrag att
ge förslag om ekonomisk kompensation till dem som
bor i glesbygd.
Vissa kompletterande uppgifter
Kvinnors utbyte av regionalpolitiska insatser
Vissa förordningar om regionalpolitiska företagsstöd
föreskriver att minst 40 % av de arbetstillfällen
som tillkommer till följd av stöden skall
förbehållas vartdera könet. För år 1999 redovisas
följande för kvinnornas andel av de nya
arbetstillfällena:
regionalt utvecklingsstöd 38 %,
landsbygdsstöd 37 %,
småföretagsstöd 30 %.
Beträffande sysselsättningsbidraget har det inte
varit möjligt att redovisa en könsmässig uppdelning
av de nya arbetstillfällena av statistiska skäl.
Regeringen utsåg i februari 2000 Blekinge,
Jämtlands och Västra Götalands län till pilotlän för
ökad jämställdhet i de regionala tillväxtavtalen.
Länsstyrelserna har fått i uppdrag att bl.a.
utveckla metoder för hur jämställdhetsperspektivet
skall stärkas och införlivas i tillväxtavtalen.
Avsikten är att erfarenheterna från pilotlänen skall
spridas till övriga län.
Frågor om kvinnors företagande har regelmässigt
tagits upp i utskottets betänkanden om vissa
näringspolitiska frågor. Utskottet anförde våren
2000 i sitt betänkande 1999/2000:NU13 (s. 57) att
det är en viktig uppgift inom näringspolitiken att
särskilt stödja kvinnors företagande. Vidare är det
enligt utskottets mening angeläget att fler kvinnor
blir företagare. I det nämnda betänkandet uttalade
utskottet att s.k. mainstreaming, dvs. beaktande av
jämställdhetsaspekter i alla sammanhang, bör prägla
de näringspolitiska insatserna för att främja
tillkomst av nya företag och tillväxt av befintliga
företag.
Callcenterföretag
I förordningen (2000:279) om regionalt
utvecklingsbidrag stadgas att bidrag endast får
lämnas om verksamheten tillförsäkrar de anställda en
tillfredsställande arbetsmiljö. Vidare skall de
anställdas lön och andra anställningsförmåner vara
minst likvärdiga med vad som följer av tillämpligt
kollektivavtal. Motsvarande regler finns också i
förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag.
Vid Handelstjänstemannaförbundets uppvaktning hos
statsrådet Mona Sahlin i augusti 2000 tillsattes en
arbetsgrupp med uppgift att bl.a. följa upp de
anställdas arbetsmiljöförhållanden hos
callcenterföretag och statsstödens användning i
dessa företag.
Bensinpris och bensinskatt
Årets budgetproposition innehåller förslag om en
grön skatteväxling på energiområdet med bl.a.
höjning av skatten på fossila bränslen. Bensin
undantas dock från skatteväxlingen. Vidare finns
förslag om att det avdragsgilla beloppet för
kostnader för resor med egen bil mellan bostad och
arbetsplats, för resor i tjänsten och i
näringsverksamhet, höjs från 15 till 16 kronor per
mil.
I sitt svar på en interpellation (2000/01:17) av
Rolf Gunnarsson (m) om bensinskatten anförde
finansminister Bosse Ringholm att de höga energi-
skatterna dikterades av miljöskäl samt att ett högt
pris inte bara handlar om skatt utan även om
bristande konkurrens i såväl produktionsledet som
distributionsledet.
Riskkapital
Det finns ett antal statliga aktörer på
riskkapitalområdet; ur regionalpolitisk synpunkt är
bl.a. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),
Stiftelsen Norrlandsfonden, ALMI Företagspartner AB
och Industrifonden av betydelse.
NUTEK bedriver ett antal olika aktiviteter med
anknytning till riskkapitalförsörjning. Syftet är
att på ett övergripande plan bidra till att
marknadens funktioner och arbetssätt främjar fler
och växande småföretag. Några av dessa aktiviteter
är:
1. Projektet STAFETT som skall underlätta ett
breddat ägande i mindre företag. NUTEK har
utbildat STAFETT-konsulter som är experter på att
hjälpa små och medelstora företag att gå igenom
tillväxtprocesser (vilket ofta innebär breddat
ägande).
2.
3. Inom Euro Info Centre ges rådgivning om
möjligheterna att delta i EU-projekt.
4.
5. En riskkapitaldatabas har byggts upp tillsammans
med Svenska Riskkapitalföreningen, CONNECT
Sverige samt Förvärv och Fusioner Förlag AB.
Genom databasen får företagare hjälp att söka
riskkapital.
6.
7. I finansieringsdatabasen finns information om
bl.a. svenska och nordiska offentliga finansiärer
samt olika former av stöd som förmedlas av EU.
8.
9. NUTEK CapTec Investeringsforum är en årlig
mötesplats för tillväxt-inriktade unga
teknikföretag och investerare, som är beredda att
investera i projekt med utvecklingsmöjligheter.
10.
Det s.k. Riskkapitalrådet, med deltagare från bank,
forskningssektorn, Fondhandlarföreningen, ALMI
Företagspartner AB, Industrifonden m.fl., möts
regelbundet för att diskutera olika
riskkapitalfrågor. Syftet är att bistå NUTEK med råd
och erfarenheter och även ge bidrag till nya
projekt.
Myndighetsstrukturen inom näringslivsområdet kommer
att ändras i enlighet med riksdagens beslut våren
2000 (prop. 1999/2000:71, bet. 1999/2000: NU17;
prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17) och tre
nya myndigheter etableras från den 1 januari 2001
(se vidare avsnittet Myndighetsfrågor inom det
regionalpolitiska området). Enligt vad som uppges
från NUTEK kommer riskkapitalaktiviteterna att
"följa med" till den nya myndigheten för
företagsutveckling.
Det skall vidare nämnas att Riksrevisionsverket
(RRV) i en egeninitierad granskning har analyserat
statens roll när det gäller tillförseln av
riskkapital i Sverige. I rapporten Tillväxt genom
kunnigt kapital - statens roll (RRV 2000:18)
föreslår RRV att regeringen överväger en
försökslagstiftning för kontraktsstyrning av
"kunnigt" riskkapital till unga företag.
Lagstiftningen bör prövas i några län enligt RRV.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regionalpolitiken är under
en omfattande omprövning med hänsyn främst till
förslagen i den regionalpolitiska utredningens
slutbetänkande, vilket har refererats i det
föregående. På det stora hela har det
regionalpolitiska stödsystemet bestått under en lång
tid. Under senare år har samhället genomgått stora
förändringar framför allt när det gäller den snabba
internationaliseringen av ekonomin, EU-medlemskapet,
avregleringen av olika marknader, IT-utvecklingen
och behovet av att sanera statsfinanserna. Den
regionala obalansen när det gäller
befolkningsutvecklingen beräknas också öka under
kommande år. I detta läge är det berättigat att
fråga vad som är en effektiv regionalpolitik med en
ekologiskt hållbar utveckling. För sin del välkomnar
utskottet att såväl mål och medel som helheten och
delarna inom regionalpolitiken tas upp till
omprövning. Även regionalpolitikens roll i relation
till stöd från EG:s strukturfonder och
gemenskapsinitiativ samt samverkan med andra
politikområden bör beaktas i det kommande arbetet
med den regionalpolitiska propositionen. Det går
inte att bortse från att åtgärder inom övriga
utgiftsområden är av avgörande betydelse när det
gäller att främja utvecklingen i regionerna.
Enligt utskottets uppfattning är bl.a. frågorna om
kapitalförsörjning i regio-nalpolitiskt prioriterade
områden, särskilt glesbygden, av betydelse. Den
regionalpolitiska utredningen har redovisat visst
underlag men också framlagt förslag om ytterligare
utredning (se ovan). Utredningens analys av läget
och redovisning av vissa brister i beslutsunderlaget
ingår i det material som bereds av
Regeringskansliet. Med hänsyn till att förbättringar
är önskvärda vad gäller riskkapitalförsörjningen,
särskilt i glesbygdsområden, utgår utskottet från
att nödvändiga kompletteringar görs av
beslutsunderlaget och att olika alternativ övervägs
inför den planerade propositionen. Utskottet vill
också hänvisa till att motioner om allmänna
riskkapitalfrågor kommer att behandlas av utskottet
under våren 2001.
Den regionalpolitiska utredningen framhåller (s.
267) att det inte har varit möjligt att inom
utredningstiden behandla olika jämställdhetsfrågor
tillräckligt ingående; utskottet beklagar detta.
Självfallet bör kvinnor ha samma möjligheter som
män, inom regionalpolitiken liksom inom övriga
områden. Ytterligare ansträngningar för att uppnå
detta mål är angelägna. Regionalpolitikens alla
områden, bl.a. riskkapitalförsörjning och
regionalpolitiska företagsstöd, bör införliva
samhällets jämställdhetsmål i enlighet med den s.k.
mainstreamingpolitiken.
Utskottet har noterat att den regionalpolitiska
utredningen var enig om indelningen av
regionalpolitiken i regional strukturpolitik,
regional stimulanspolitik och regional
välfärdspolitik samt om de övergripande målen och
delmålen. Även utskottet vill betona vikten av
balans mellan tillväxtåtgärder och
fördelningsåtgärder inom regionalpolitiken - oavsett
hur området struktureras.
Med hänvisning till att Regeringskansliets
beredning av den regionalpolitiska utredningens
betänkande pågår och att en proposition är planerad
under det andra halvåret 2001 anser utskottet att
regionalpolitikens inriktning inte nu bör undergå
några förändringar av annat slag än de smärre
justeringar som regeringens förslag i
budgetpropositionen innebär. Dessa frågor tas upp i
det följande. Med hänsyn till vad som ovan anförts
anser utskottet att riksdagen bör avslå samtliga här
aktuella motionsyrkanden.
Återförande av del av vattenkraftsvinster
Motionerna
I motion 2000/01:N246 (m) begärs att riksdagen
uppdrar åt regeringen att utforma ett system som ger
vattenkraftskommunerna del av vinsterna på den
vattenkraftsproduktion som finns inom kommunens
gränser.
Frågan om återförande av del av
vattenkraftsvinsterna har inte utretts tillräckligt
av den regionalpolitiska utredningen, sägs det i
motion 2000/01: N250 (v). Motionärerna anser att
syftet med en sådan återföring bör vara att skapa en
utvecklingsfond för att ge bidrag och lån till
mindre tillväxtföretag, nyföretagande och
utvecklingsinsatser i stödområdena.
Även i motion 2000/01:N271 (kd) begärs att frågan
om vattenkraftsvinsterna utreds på nytt i syfte att
hitta en modell för hur en återbäring kan ske.
Motionärerna förordar en ny parlamentarisk
utredning.
I motion 2000/01:N297 (c) beklagar motionärerna att
den regionalpolitiska utredningen inte kom fram till
ett förslag om återförande av del av
vattenkraftsvinsterna. De begär ett tillkännagivande
till regeringen med innebörd att
vattenkraftskommunerna skall tillföras återbäring på
vinsterna från vattenkraftsproduktionen. Ett
motsvarande krav läggs fram i motion 2000/01: N327
(c). I motion 2000/01:N362 (c, mp) föreslås att
förutsättningarna för en återföring av medel från
vattenkraftsproduktionen utreds.
Även i motion 2000/01:N383 (mp) begärs att en
större del av vinsterna från vattenkraften återförs
till de berörda regionerna med hänsyn till att
naturresurserna exploaterats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att nu gällande principer även
fortsättningsvis skall gälla för statens
budgethantering. Detta innebär att statliga
inkomster från ett geografiskt område eller från en
produktionsanläggning baserad på naturresurser inte
skall kopplas till statliga utgifter i samma område.
Om sådana kopplingar skulle införas skulle
korrigeringar behöva göras till dessa kommuner via
andra statliga budgetposter, vilket sammantaget
leder till en svårgenomtränglig statlig
budgethantering.
De här aktuella motionsyrkandena avstyrks således
av utskottet.
Myndighetsfrågor inom det regionalpolitiska
området
Motionerna
Storstäder kan - likaväl som glesbygden - ha behov
av en myndighet, som tar fram faktamaterial och
statistik, hävdas det i motion 2000/01:N371 (s).
I motion 2000/01:N375 (s) föreslås att NUTEK:s
regionalpolitiska verksamhet flyttas till
Glesbygdsverket. Detta bör enligt motionärernas
mening leda till en bättre samordning och
koncentration i statens hantering av de
regionalpolitiska frågorna.
I motionerna 2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325
(fp) begärs att regeringen ges i uppdrag att utreda
en post som Glesbygdsombudsman, till vilken enskilda
personer, företag, kommuner eller landsting kan
framföra klagomål när de anser att statliga regler
inte följs på ett riktigt sätt. Det bör vidare
undersökas om denna funktion kan anknytas till
Glesbygdsverket.
I motion 2000/01:N221 (mp) anför motionärerna att
det finns behov av en utredning om situationen för
homo- och bisexuella i landsbygd och glesbygd.
Levnadsförhållandena för denna grupp och dess
problem med intolerans bör utredas av
Glesbygdsverket, som också bör komma med förslag
till förbättringar. Samma krav framförs i motion
2000/01:Ju724 (v, s, c, fp, mp), där motionärerna
anför att utredningen bör genomföras av
Glesbygdsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet
och ideella organisationer.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet behandlade hösten 1999 i sitt betänkande
1999/2000:NU2 frågor om överföring av NUTEK:s
regionalpolitiska verksamhet till Glesbygdsverket
och om inrättande av en Glesbygdsombudsman, anknuten
till Glesbygdsverket. Utskottet uttalade i detta
sammanhang (s. 11) att det enligt utskottets mening
är av stor vikt att myndighetsorganisationen på det
regionalpolitiska området fungerar effektivt.
Samtidigt ville utskottet emellertid fästa
uppmärksamheten på att behovet av samordning och
samsyn i regionalpolitiska frågor också kan lösas
genom ett ökat och mera fast organiserat samarbete
mellan de myndigheter som har regionalpolitiska
uppgifter. Vidare hänvisade utskottet till det då
pågående utredningsarbetet angående
myndighetsorganisationen.
Detta arbete har under våren 2000 lett till att
riksdagen beslutat om nya myndigheter inom
näringspolitikens område (prop. 1999/2000:71, bet.
1999/2000:NU17). Bland annat skall, som tidigare
nämnts, en ny myndighet för företagsutveckling
bildas den 1 januari 2001. Den nya myndigheten
kommer att svara för uppgifter som för närvarande
handhas av NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet
är att skapa en myndighet med stark
näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum
för företagsutveckling, entreprenörskap och
finansiering. Vid samma tidpunkt inrättas vidare en
ny myndighet med uppgift att svara för analyser,
omvärldsbevakning och utvärderingar inom närings-,
innovations- och regionalpolitikens områden.
Anslagsfrågorna för dessa båda myndigheter och
Verket för innovationssystem, som även det börjar
sin verksamhet den 1 januari 2001, behandlar
utskottet i sitt betänkande 2000/01:NU1.
I oktober 2000 redovisades slutbetänkandet Statlig
organisation för näringslivsutveckling (SOU
2000:93). Den nya företagsutvecklingsmyndigheten
föreslås i betänkandet få fyra huvuduppgifter,
nämligen företagsfinansiering, information och
rådgivning, nätverk och mötesplatser samt regional
näringslivsutveckling.
Glesbygdsverket fick i februari 1999 en
framställning från Riksförbundet för sexuellt
likaberättigande (RFSL) med önskemål att verket
skulle ta som sin uppgift att utreda
levnadsförhållandena för homo- och bisexuella i
gles- och landsbygd samt utifrån detta föreslå
förbättringar. Enligt Glesbygdsverkets svar till
RFSL i mars 1999 (dnr 68/99:59) ser verket inga
möjligheter att göra någon sådan utredning eftersom
verket inte har resurser att täcka in alla
väsentliga faktorer som påverkar
levnadsförhållandena för människor i glesbygd.
Regeringens uppdrag innebär att arbetsmarknads-,
utbildnings-, infrastruktur- och servicefrågor
prioriteras inom verkets arbetsområde.
När det gäller storstadsfrågorna kan det erinras om
att regeringen i januari 1999 inrättade en
storstadsdelegation, vilken riksdagen tidigare
beslutat om (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99:AU2).
Delegationen skall samordna regeringens insatser i
storstadsregionerna och utgöra ett beredningsorgan -
utan myndighets ställning - som verkar i
Regeringskansliet. Ett femtontal statssekreterare
ingår i eller är berörda av delegationsarbetet.
Delegationen, som har ett kansli, skall bl.a.
årligen redovisa utvecklingen i de berörda
stadsdelarna.
Utskottets ställningstagande
Som tidigare redovisats har ett omfattande
underlagsmaterial tagits fram för regeringens
beredning i form av den regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande och alla de
underlagsrapporter som betänkandet vilar på.
Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att
en regionalpolitisk proposition kommer att läggas
fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt
utskottets uppfattning kan den planerade
propositionen förutses leda till en ingående
sakbehandling av olika frågor inom och med
anknytning till regionalpolitiken. Mot denna
bakgrund avstår utskottet från att i detta
sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här
aktuella motionerna, vilka således avstyrks i
berörda delar.
Allmänna gles- och landsbygdsfrågor
Motionerna
I motion 2000/01:T232 (s) begärs att regeringen
skall se över konkurrenslagstiftningen så att den
inte utgör ett hinder för en effektiv
regionalpolitik. Enligt motionärerna har de senaste
årens utveckling med avregleringar och
bolagiseringar visat att marknaden inte förmår ta
regionalpolitisk hänsyn. En lösning skulle kunna
vara att aktörerna på dessa nya marknader får betala
avgifter som används för regionalpolitiskt
motiverade satsningar inom respektive område.
Det är angeläget att boendet på landsbygden
underlättas är budskapet i motion 2000/01:N385 (m).
Flexibla och småskaliga lösningar inom samhällelig
grundservice, t.ex. inom vården, har goda
förutsättningar att utvecklas på landsbygden. Staten
bör dock ha kvar ett övergripande ansvar för t.ex.
tillgången till vård över hela landet och för den
högspecialiserade vården.
I motion 2000/01:N326 (kd) tas upp olika aspekter
på landsbygdsboende och service m.m. Att skapa
lokala förvaltningsmodeller i landsbygdsområden kan
vara ett sätt att skapa nya arbetstillfällen, sägs
det i motionen. Kommunikationernas betydelse för
glesbygden understryks. På många håll är
befolkningen beroende av bilen för sin försörjning,
utbildning m.m. I stället för höjningar av
bränsleskatten bör utvecklingen av miljövänliga
bilar uppmuntras, t.ex. bilar som drivs med
alternativa bränslen som etanol, påpekar
motionärerna. För att även mycket små orter skall
kunna överleva krävs det en samordnande kraft vid
länsbygderåden. Vidare bör Folkrörelserådets förslag
om ett grundservicepaket, som utgör en yttersta
gräns för serviceindragningar, beaktas. Förslaget
innebär att posten och lanthandeln får nya
ansvarsområden. Riskkapitalförsörjningen är
väsentlig för att utveckla landsbygdsföretagen. För
att garantera tillgången på tillväxtkapital måste
samhället och kreditinstituten dela på ansvaret när
det gäller uppbyggnaden av lokala
tillväxtkapitalbolag.
Lanthandeln behöver stärkas, argumenteras det för i
motion 2000/01:N333 (c). Med hänsyn till att annan
grundservice kan komma att läggas på
lanthandelsbutikerna, bör dessa stödjas t.ex. genom
ökat driftstöd till vissa butiker.
Det är ett statligt ansvar att se till att
grundläggande samhällelig service finns, framhålls
det i motion 2000/01:N239 (c). Ett antal alternativa
driftsformer innebär enligt motionärerna att
servicenivån ofta förbättras och tillgängligheten
ökar. Genom ytterligare avregleringar och
upphandling av tjänster är det möjligt att även
fortsättningsvis säkerställa en grundläggande
service, menar motionärerna.
I motion 2000/01:N225 (fp) beklagas försämringen av
samhällelig service på landsbygden. Samtidigt har
den centrala statliga administrationen ökat.
Motionärerna anser att det krävs en samlad översyn
av en rad samhällsfunktioner där statsmakterna har
ett särskilt ansvar.
I motion 2000/01:N268 (fp) förordas att nya former
för samverkan och samordning av servicen på
landsbygden uppmuntras och prövas. Lokal samverkan
får aldrig hindras av ett stelt regelverk. Till
exempel bör statliga myndigheter pröva möjligheterna
att köpa tjänster från privata företag.
Det framhålls i motion 2000/01:N325 (fp) att det är
viktigt att staten tar ett ansvar för grundservicen
i hela landet. Även kommunernas ansvar för den
offentliga grundservicen måste uppmärksammas,
påpekar motionären. Det är viktigt med samverkan och
samordning för att nå lokal mobilisering.
I motion 2000/01:N383 (mp) anförs att människor på
landet måste garanteras en lägsta nivå av service.
Detta kräver ökade satsningar på samverkan mellan
privata och kommunala verksamheter. Till exempel kan
posten eller livsmedelsaffären ombesörja den service
som apotek, systembolag m.fl. tidigare stod för. Ett
sätt att stödja den nödvändiga decentraliseringen är
att ge regionens invånare ökad makt över de
regionalpolitiska medlen.
Vissa kompletterande uppgifter
Enligt Verksförordningen (1995:1322) skall
myndigheterna beakta de krav som ställs på
myndigheten från regionalpolitisk synpunkt.
Beträffande samordning mellan olika offentliga
organ beskrev utskottet i sitt betänkande
1999/2000:NU14 bl.a. förordningen (1998:1634) om
regionalt utvecklingsarbete. Enligt denna skall
länsstyrelsen och i förekommande fall det regionala
självstyrelseorganet verka för att de av riksdagen
fastställda regionalpolitiska målen uppnås i länet
och i detta syfte samordna det statliga och
inomregionala utvecklingsarbetet (2 §). Den
regionala utvecklingsstrategin skall innehålla en
analys av utvecklingsmöjligheterna i länet och dess
olika delar med beaktande av ekologisk hållbarhet
och jämställdhet. Bland annat skall det redovisas
hur de samverkande organen medverkar i genomförandet
av strategin samt hur åtgärderna skall följas upp
och utvärderas (3 §). Den regionala
utvecklingsstrategin skall utformas så att den kan
utgöra underlag för samordning av statlig och
kommunal verksamhet (6 §). Länsstyrelsen skall i
sitt regionala utvecklingsarbete utgå från den
regionala utvecklingsstrategin, använda resurserna i
överensstämmelse med de regionalpolitiska målen samt
följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtagits
(9, 12 §§). Vidare skall länsstyrelsen hålla sig
underrättad om hur den löpande verksamheten vid de
statliga regionala myndigheterna följer den
regionala utvecklingsstrategin (14 §).
I budgetpropositionen (s. 20) nämns att regeringen
har beviljat bidrag till ett projekt som under en
treårsperiod bedrivs av Småkom, de små kommunernas
samarbetsorgan, i syfte att utveckla nya former för
samordnade servicelösningar i olika kommuner.
Därutöver kan framhållas att Konsumentverket och
Glesbygdsverket har regeringens uppdrag att utveckla
en servicedatabas för att kartlägga hur tillgången
till olika typer av service utvecklas i gles- och
landsbygdsområden. Databasen har nu byggts upp och
det planeras för en utläggning på Internet under
hösten 2000. Frågan om ansvaret för en kontinuerlig
drift av databasen har ännu inte blivit avgjord.
Folkrörelserådet har under de senaste åren fått 9,5
miljoner kronor per år från anslaget Allmänna
regionalpolitiska åtgärder för olika sammanhållande
åtgärder. Det är Folkrörelserådets ansvar att
utveckla den egna organisationen, bl.a.
länsbygderåden. Strukturen med länsbygderåd är
ganska ny, men de flesta län har i dag verksamma
länsbygderåd. Råden har till uppgift att vara en
samlande kraft för alla utvecklingsgrupper i länet,
fungera som samordnare, rådgivare och förmedlare i
förhållande till Folkrörelserådet samt vara
mellanhand i samband med olika myndighetskontakter
på länsnivån. För närvarande finansieras
länsbygderåden till vissa delar av Folkrörelserådet.
Utskottets ställningstagande
Som tidigare redovisats har ett omfattande
underlagsmaterial tagits fram för regeringens
beredning i form av den regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande och alla de
underlagsrapporter som betänkandet vilar på.
Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att
en regionalpolitisk proposition kommer att läggas
fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt
utskottets uppfattning kan den planerade
propositionen förutses leda till en ingående
sakbehandling av olika frågor inom och med
anknytning till regionalpolitiken. Mot denna
bakgrund avstår utskottet från att i detta
sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här
aktuella motionerna, vilka således avstyrks i
berörda delar.
Skärgårdsfrågor
Motionerna
I motion 2000/01:N390 (s) framhåller motionärerna
att skärgårdens villkor måste betraktas ur ett
regionalpolitiskt perspektiv eftersom tidsavståndet
till t.ex. ett postkontor kan vara detsamma som i
Norrlands inland. Vidare anser motionärerna att det
är en samhällelig uppgift att garantera en
grundläggande infrastruktur. Offentlig och
kommersiell basservice borde kunna samordnas.
Villkoren i skärgården, möjligheterna till
dagspendling, färjetrafiken och strandskyddet tas
upp i motion 2000/01:N385 (m). Lösningar som gagnar
en levande skärgård efterlyses.
I motion 2000/01:N318 (kd) begärs en samlad politik
för utveckling av de svenska skärgårdarna. Det stora
antalet aktörer medverkar till att behovet av en
tydlig statlig samordning ökar. Ett skäl till
samordning är värnandet av arbetstillfällena i
skärgården. Vidare bör Sverige verka för att ett
vidgat skärgårdsbegrepp får genomslag inom EU.
Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N261 (c) leder
neddragningarna inom Posten AB, Sjöfartsverket,
försvaret etc. till att förutsättningarna för
skärgården försämras. Staten har ett ansvar för att
den grundläggande samhällsservicen även kommer
skärgårdsbefolkningen till del, anser motionärerna.
Vidare bör staten ta ansvar för att varutransporter
i skärgården kostnadsmässigt likställs med liknande
transporter på fastlandet.
Vissa kompletterande uppgifter
Det kan erinras om att riksdagen hösten 1997 i
samband med beslut om tilläggsbudgeten för år 1997
(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU11) beslutade
anvisa 500 miljoner kronor från anslaget till
regionalpolitiska åtgärder till ett program för
regional näringspolitik och särskilda
regionalpolitiska åtgärder. Bland annat har
Länsstyrelsen i Stockholms län beviljats bidrag med
9 miljoner kronor i syfte att underlätta för bl.a.
statliga myndigheter att förlägga verksamhet till
Stockholms skärgård när Sjöfartsverket minskade sin
verksamhet. Bidraget har bl.a. möjliggjort för
länspolismyndigheten att utlokalisera en
brottsanmälningscentral till Sandhamn. För
närvarande är tolv personer verksamma i centralen.
Ytterligare en central öppnas under hösten 2000 på
Arholma. Vidare har bidraget möjliggjort
delfinansiering av utbyggnaden av IT-infrastrukturen
i Stockholms skärgård i form av fiberoptisk kabel
från fastlandet till Ingmarsö, Svartsö, Möja och
Sandhamn. Även i Landsort och Söderarm har
arbetstillfällen skapats inom ramen för programmet.
Primärt svarar landsting och kommuner för den
inomregionala kollektivtrafiken. Huruvida, och i
vilken omfattning, godstransporter hanteras inom
ramen för kollektivtrafiken avgörs av landstingen
och kommunerna. Även tarifferna och frågan om
eventuella subventioner avgörs på denna nivå.
Situationen gällande färjetrafiken behandlas av
Utredningen om ekonomiska bestämmelser för enskilda
vägar m.m. (dir. 1999:93). Utredningsuppdraget skall
vara slutfört senast den 31 december 2000.
Näringsminister Björn Rosengren uttalade i ett
pressmeddelande tidigare under hösten 2000 (2000-09-
30) att posten även framöver måste värna om sina
roller som partner både för näringslivet och för
lokalsamhället. Postens kassaservice kommer enligt
näringsministern att utföras till enhetliga priser
över hela landet. Regeringen har ställt krav på
Posten att servicen inte får försämras i samband med
den pågående omorganisationen.
Utskottets ställningstagande
Som tidigare redovisats har ett omfattande
underlagsmaterial tagits fram för regeringens
beredning i form av den regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande och alla de
underlagsrapporter som betänkandet vilar på.
Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att
en regionalpolitisk proposition kommer att läggas
fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt
utskottets uppfattning kan den planerade
propositionen förutses leda till en ingående
sakbehandling av olika frågor inom och med
anknytning till regionalpolitiken. Mot denna
bakgrund avstår utskottet från att i detta
sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här
aktuella motionerna, vilka således avstyrks i
berörda delar.
Allmänna utlokaliseringsfrågor
Motionerna
I detta avsnitt behandlas allmänna
utlokaliseringsfrågor. Motionsyrkanden som handlar
om utlokaliseringsfrågor i samband med det av
regeringen föreslagna nya anslaget eller till
utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen avseende de orter som påverkas av
strukturomvandlingen inom försvaret tas upp i
avsnittet Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling. Motionsyrkanden om
lokalisering av den nya s.k. analysmyndigheten
behandlas av utskottet i betänkande 2000/01:NU1.
Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N287 (s) bör
regeringen få i uppdrag att utreda vilka statliga
verksamheter som kan omlokaliseras från de snabbt
växande storstadsområdena. Effektiviteten i de redan
omlokaliserade enheterna är genomgående hög, anser
motionärerna.
Utlokalisering av statliga verks IT-enheter ger
glesbygden möjligheter att behålla fler ungdomar och
få ett mer IT-inriktat näringsliv, hävdas det i
motion 2000/01:N300 (s).
Enligt motionärerna till motion 2000/01:N306 (s)
finns det starka skäl att ta ett mer samlat grepp på
hur lokalisering av statlig verksamhet kan bidra
till regional utveckling. Motionärerna föreslår att
möjligheterna till utlokalisering av statlig
verksamhet ses över.
I motion 2000/01:N370 (s) anförs det att statliga
myndigheter bör flyttas till Stockholms förorter. Då
blir placeringen en del av satsningarna för att
bryta den pågående utvecklingen mot större sociala
klyftor mellan olika områden.
Kalmar län är det län som har lägst andel statlig
verksamhet, hävdas det i motion 2000/01:N249 (c).
Eftersom alla invånare bör ha lika tillgång till
statlig service bör den statliga verksamheten vara
mer spridd över landet. Vid ny- eller omorganisation
av statliga myndigheter bör utlokalisering ske till
Kalmar län.
I motion 2000/01:N268 (fp) anförs att en fortsatt
utlokalisering av statliga myndigheter är positiv.
Särskilt när det gäller nya statliga organ bör
huvudregeln vara att de lokaliseras utanför
storstadsregionerna så långt det är möjligt. Samma
budskap ges i motion 2000/01:N325 (fp).
Vissa kompletterande upplysningar
Utskottet behandlade frågor om utvecklingsprogram
för kommuner med anledning av strukturomvandlingar
inom Försvarsmakten tillika med frågor om
utlokalisering av statliga myndigheter m.m. i mars
2000 (skr. 1999/2000: 33, bet. 1999/2000:NU10). I
utskottets betänkande konstateras att det föreligger
principer för såväl lokaliseringsärenden som för
beslutshanteringen i sådana ärenden. Dessa principer
har riksdagen givit regeringen till känna hösten
1996 (bet. 1996/97: AU2). Därefter har det inte
funnits krav på att ändra de nämnda principerna för
myndighetslokalisering. I det aktuella betänkandet
från arbetsmarknadsutskottet preciserades att varje
beslut om omlokalisering av befintlig verksamhet
eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av
noggranna överväganden om möjligheten att i första
hand placera dem i länscentrum eller vissa andra
orter i eller i anslutning till nationella
regionalpolitiska stödområden. Alternativ
lokalisering kan vara orter eller regioner där
statlig verksamhet läggs ned eller som i övrigt är
mindre väl försörjda med sådan verksamhet. I vart
fall bör en annan lokaliseringsort än Stockholm
övervägas. En utgångspunkt skall dock vara att
myndigheterna även efter en sådan lokalisering skall
kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt. De
möjligheter som står till buds att åstadkomma en
bättre regional balans måste så långt möjligt tas
till vara. När det gäller effekterna av
omstruktureringen av statlig verksamhet ville
arbetsmarknadsutskottet betona vikten av att
besluten föregås av kartläggningar, analyser och
bedömningar av konsekvenserna från
regionalpolitisk utgångspunkt.
Sammanfattningsvis ansåg näringsutskottet att de
gällande principerna för utlokalisering av statliga
myndigheter även fortsättningsvis bör äga giltighet.
Utskottets ställningstagande
Under våren 2000 gjorde utskottet en grundlig
behandling av olika frågor med anknytning till
utlokalisering av statliga myndigheter. Utskottet
ser därför inte någon anledning för riksdagen att nu
inta någon annan ståndpunkt i frågan än vad som
gjordes tidigare i år. Med hänvisning till vad som
anförts avstyrks berörda yrkanden i de här aktuella
motionerna.
Åtgärder i län och regioner
Motionerna
De motioner som berör åtgärder i särskilda län och
regioner har förtecknats nedan tillika med vissa
kompletterande uppgifter och hänvisningar till
ytterligare information om de frågor som tas upp i
respektive motion.
-----------------------------------------------------------------
| | | | |
|LÄN/ |MOTION |ÖNSKADE ÅTGÄRDER |VISSA |
|REGION | | |KOMPLETTERANDE |
| | | |UPPGIFTER |
-----------------------------------------------------------------
|Stockholms| | | |
|län |2000/01:N278|Åtgärder för att |Beslut om en|
| |(kd) |utveckla Stockholm som |nationell politik|
| | |ett nav i den nya |för |
| | |ekonomin samt för att |storstadsregionerna
|
| | |undanröja de hinder som |(bet. 1998/99:AU2)|
| | |försvårar utvecklingen. |för att ge dessa|
| | | |regioner goda|
| | | |förutsätt-ningar |
| | | |för tillväxt och|
| | | |att bryta|
| | | |segregationen. En|
| | | |stor- |
| | | |stadsdelegation har
|
| | | |inrättats. |
-----------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
| | | | |
|Stockholms|2000/01:N321|Ökade satsningar i |Se föregående|
|län |(m) |Stockholmsregionen så |motion. |
| | |att staden kan | |
| | |fortsätta vara landets | |
| | |tillväxtmotor. | |
| | |Entreprenörskap bör | |
| | |utvecklas inom nya | |
| | |samhällsområden. | |
-----------------------------------------------------------------
|Kalmar | | | |
|län |2000/01:N347|Krav på |Stora delar av|
| |(c) |regionalpolitiska |Kalmar län ingår i|
| | |åtgärder för ökad |EG:s |
| | |sysselsättning och |strukturfondsområde
|
| | |utveckling, bl.a. inom |mål 2 Södra.|
| | |kommunikations-, IT- |Beträffande |
| | |och |regelförenkling |
| | |utbildningsområdena. |m.m. hänvisas till|
| | |Goda villkor för |utskottets |
| | |företagande, bl.a. |näringspolitiska |
| | |minskat krångel. |betänkande |
| | | |2000/01:NU1. |
-----------------------------------------------------------------
|Öresundsregionen| | | |
| |2000/01:N308|Åtgärder för att den |
Öresundsdelegationen, |
| |(fp) |nya broförbindelsen med |med regionala och|
| | |Danmark skall ge |nationella svenska|
| | |möjlighet till |representanter och|
| | |utveckling. En |med statsrådet Leif
|
| | |Öresundsdelegation |Pagrotsky som|
| | |förespråkas. |ordförande, är ett|
| | | |komplement till det
|
| | | |bilaterala |
| | | |samarbetet mellan|
| | | |Sverige och|
| | | |Danmark. Vidare|
| | | |finns |
| | | |Öresundskomiteen |
| | | |med regionala|
| | | |politiker från|
| | | |Sverige och|
| | | |Danmark, med|
| | | |sekretariat i|
| | | |Köpenhamn. |
-----------------------------------------------------------------
|Skaraborg| | | |
|i |2000/01:N342|Åtgärder för att |De nordligaste|
|Västra |(s) |stimulera utvecklingen |delarna ingår i|
|Götalands| |i Skaraborg genom att |EG:s |
|län | |bl.a. satsa på |strukturfondsområde
|
| | |utbildning, bredband, |mål 2 Västra.|
| | |turism, kultur och |Kulturminister |
| | |utveckling av nya |Marita Ulvskog|
| | |branscher. |besvarade fråga|
| | | |(1999/2000:1308) om
|
| | | |regional |
| | | |kulturverksamhet i|
| | | |Västra Götaland och
|
| | | |hänvisade till|
| | | |PARK-kommitténs |
| | | |slutbetänkande (SOU
|
| | | |2000: 85). Enligt|
| | | |detta bör uppgiften
|
| | | |att fördela|
| | | |statsbidrag till|
| | | |regionala |
| | | |kulturinstitutioner
|
| | | |ingå i|
| | | |försöksverksamheten
|
| | | |i Västra Götaland.|
-----------------------------------------------------------------
|Värmlands| | | |
|län |2000/01:N338|En nationell politik |Stora delar ingår i
|
| |(s) |som syftar till |EG:s |
| | |utjämning samt en aktiv |
strukturfondsområden: |
| | |och kraftfull |mål 1 Södra|
| | |regionalpolitik för att |skogslänsregionen |
| | |utveckla Värmland. |resp. Mål 2 Västra.
|
| | |Kommunikationer, vård | |
| | |m.m. måste fungera. | |
-----------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
| | | | |
|Dalarnas|2000/01:N264|Åtgärder för att |Hela länet ingår i|
|län |(s) |förhindra |EG:s |
| | |arbetskraftsbrist genom |
strukturfondsområden: |
| | |att satsa på högre |mål 1 Södra|
| | |utbildning, fungerande |skogslänsregionen |
| | |lokala arbetsmarknader |resp. Mål 2 Norra.|
| | |och tillbakaflytt av | |
| | |utbildade ungdomar. | |
-----------------------------------------------------------------
|Falun/ | | | |
| |2000/01:N256|Kompensatoriska |Svenska |
| |(s, c) |åtgärder för att skapa |Skidförbundet |
| | |nya förutsättningar i |flyttar till Falun|
|Dalarnas| |Falun. |som en del av|
|län | | |regeringens |
| | | |omställningsarbete|
| | | |efter försvarets|
| | | |omstrukturering. |
-----------------------------------------------------------------
|Dalarnas| | | |
|län |2000/01:N201|Mer aktiv |Se föregående|
| |(m) |företagspolitik, bl.a. |motion. Beträffande
|
| | |skattesänkningar, en |regelförenkling |
| | |mer flexibel |m.m. hänvisas till|
| | |arbetsmarknad och |utskottets |
| | |regelförenklingar i |näringspolitiska |
| | |syfte att gynna den |betänkande |
| | |regionala utvecklingen |2000/01:NU1. |
| | |i Dalarna. | |
-----------------------------------------------------------------
|Gävleborgs| | | |
|län |2000/01: |Åtgärder för att |Hänvisning till|
| |Ub280 (m) |förbättra |utskottets |
| | |företagsklimatet och |näringspolitiska |
| | |tillgången på utbildad |betänkande |
| | |arbetskraft, bl.a. |2000/01:NU1. |
| | |genom sänkta skatter | |
| | |för företagen, en | |
| | |modern yrkesutbildning | |
| | |och förändrad | |
| | |arbetsrätt. | |
-----------------------------------------------------------------
|Västernorrlands| | | |
|län |2000/01:N315|Satsning i |Hela länet ingår i|
| |(c) |Västernorrland på |EG:s |
| | |produktutveckling och |strukturfondsområde
|
| | |förädling av |mål 1 Södra|
| | |träprodukter samt ökad |Skogslänsregionen.|
| | |träkonsumtion. | |
-----------------------------------------------------------------
|Norrbottens| | | |
|län |2000/01:N352|Åtgärder för att öka |Hela länet ingår i|
| |(s) |tillväxten i Norrbotten |EG:s |
| | |genom bl.a. stimulans |strukturfondsområde
|
| | |av utbyggnad av |mål 1 Norra|
| | |infrastrukturen, |Norrlandsregionen.|
| | |inklusive bredband. |Apoteksbolaget AB|
| | | |kommer att etablera
|
| | | |ett logistikcenter|
| | | |i Boden med ca|
| | | |150-200 |
| | | |arbetstillfällen. |
| | | |Rymdbolaget AB|
| | | |kommer att flytta|
| | | |ca 75|
| | | |arbetstillfällen |
| | | |till Kiruna. Båda|
| | | |lokaliseringarna är
|
| | | |initierade med|
| | | |anledning av|
| | | |försvarets |
| | | |omstrukturering. |
-----------------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att enkom de åtgärder som
vidtas inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling inte kan lösa de regionalpolitiska
problemen. Insatser krävs inom många olika
politikområden, såsom exempelvis arbetsmarknads-,
närings-, utbildnings- och kommunikationsområdena.
Som tidigare redovisats har ett omfattande
underlagsmaterial tagits fram för regeringens
beredning i form av den regionalpolitiska
utredningens slutbetänkande och alla de
underlagsrapporter som betänkandet vilar på.
Remissbehandling pågår. Regeringen har aviserat att
en regionalpolitisk proposition kommer att läggas
fram för riksdagens behandling under år 2001. Enligt
utskottets uppfattning kan den planerade
propositionen förutses leda till en ingående
sakbehandling av olika frågor inom och med
anknytning till regionalpolitiken. Mot denna
bakgrund avstår utskottet från att i detta
sammanhang göra en detaljerad bedömning av de här
aktuella motionerna, vilka således avstyrks i
berörda delar.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling
Inledning
Regeringens förslag till anslag under utgiftsområde
19 redovisas i bilaga. Sammanlagt tas tio anslag upp
under detta utgiftsområde. Regeringsförslaget
innebär vissa ändringar i anslagsstrukturen jämfört
med innevarande budgetår, vilket framgår under
respektive anslagsrubrik i det följande. Förutom
anslagen inom politikområdet Regionalpolitik ingår -
som tidigare nämnts - ett anslag inom politikområdet
IT, tele och post. Utgiftsramen föreslås till ca 4,2
miljarder kronor för budgetåret 2001, vilket har
tillstyrkts av finansutskottet och beslutats av
riksdagen (bet. 2000/01:FiU1). Övriga partiers
förslag till utgiftsram för utgiftsområde 19
fördelar sig på följande sätt. Vänsterpartiet och
Miljöpartiet har inte lagt fram budgetförslag som
avviker från regeringsförslaget. Övriga partiers
förslag innebär en lägre ram än regeringsförslaget,
nämligen 300 miljoner kronor lägre (m), 450 miljoner
kronor lägre (kd respektive c) och 950 miljoner
kronor lägre (fp).
Enligt regeringens förslag kompletteras anslagen
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, 33:8
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2000-2006 och 37:1 IT-infrastruktur: Regionala
transportnät m.m. med bemyndiganden för regeringen
att ingå ekonomiska förpliktelser, vilka leder till
utgifter under kommande år. Vidare föreslår
regeringen att riksdagen godkänner ett något ändrat
användningsområde för anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder.
I det följande redovisas regeringens förslag till
olika anslag inom utgiftsområdet och motsvarande
förslag i aktuella motioner. Därefter redovisas
utskottets ställningstagande samlat i ett avslutande
avsnitt.
Allmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)
Propositionen
Anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
disponeras av länsstyrelserna, den nya myndigheten
för företagsutveckling (år 2000 av NUTEK) och
regeringen. År 2001 föreslås anslaget uppgå till ca
1 675 miljoner kronor.
Till anslaget har knutits ett bemyndigande.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att under år
2000 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser
i samband med regionalpolitiska åtgärder som innebär
utgifter om högst 2 588 miljoner kronor under åren
2001-2008 (prop. 1999/2000:100, bet.
1999/2000:FiU27). Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på
högst 3 000 miljoner kronor under åren 2002-2008.
Det föreslagna anslaget för år 2001 (prop. s.
38-41) gäller anvisande av medel till följande
ändamål:
- regionala utvecklingsbidrag,
-
- lån till privata regionala
investmentbolag,
-
- landsbygdsbidrag,
-
- stöd till kommersiell service,
-
- småföretagsstöd,
-
- sysselsättningsbidrag,
-
- såddfinansiering,
-
- regional och central projektverksamhet,
-
- medfinansiering av strukturfondsprogram,
-
- viss administration, uppföljning och
utvärdering av det regionalpolitiska företagsstödet
m.m.,
-
- viss central utvecklingsverksamhet m.m.
-
Medel inom anslaget får, inom ramen för ovan nämnda
ändamål, användas för medfinansiering av åtgärder
inom regionala tillväxtavtal samt inom
strukturfondsprogram. Huvuddelen av anslaget
beräknas komma att användas av länsstyrelserna
respektive självstyrelseorganen för dessa ändamål
samt för olika former av företagsstöd.
Tidigare har detta anslag bl.a. använts för
administration av genomförandet av EG:s
strukturfondsprogram m.m. Finansieringen av sådan
administration vid länsstyrelser och regionala
självstyrelseorgan föreslås fr.o.m. år 2001 ske från
anslagen 32:1 Länsstyrelserna m.m. och 32:2
Regionala självstyrelseorgan inom utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande.
Förslaget innebär att 41 miljoner kronor omförs från
anslaget 33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.
Som en försöksverksamhet har regionförbunden i
Kalmar och Skåne län respektive Gotlands kommun
övertagit länsstyrelsernas ansvar för att utarbeta
regionala utvecklingsstrategier (prop. 1996/97:36,
bet. 1996/97:KU4). Från och med den 1 januari 1999
utgör de nybildade Skåne läns landsting och Västra
Götalands läns landsting självstyrelseorgan i
respektive län (prop. 1996/97:108, bet.
1996/97:BoU13). Avsikten är att självstyrelseorganen
i berörda län skall disponera medel enligt samma
riktlinjer som gäller för länsstyrelserna. Även
länsstyrelserna i de berörda länen bör dock få
disponera vissa medel från anslaget, bl.a. för att
kunna bedriva projekt för t.ex. servicelösningar i
glesbygd och vissa jämställdhetsprojekt. Vidare bör
länsstyrelserna i dessa län få använda medel till
att medfinansiera projekt inom EG:s
strukturfondsprogram. Försöksverksamheten med ändrad
regional ansvarsfördelning skall pågå fram till den
31 december år 2002.
Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för
regeringen att fördela anslaget mellan länen och
utfärda de föreskrifter som behövs. Vid fördelningen
av medel mellan länen bör som hittills de regionala
problemens svårighetsgrad utgöra den huvudsakliga
fördelningsnyckeln med särskilt beaktande av
medfinansieringsbehovet av åtgärder inom
strukturfondsprogrammen.
Motionerna
Enligt vad som sägs i motion 2000/01:N349 (s) är det
angeläget att Olofströms kommun även kommande år får
medel för näringslivsutvecklande åtgärder från det
aktuella anslaget.
I motion 2000/01:N361 (m) anförs att selektiva
stödformer som regionala utvecklingsbidrag,
landsbygdsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m.
successivt bör reduceras och ersättas med andra mer
generella åtgärder under de närmaste åren.
Bemyndiganderamen för sådana förpliktelser bör
minskas i motsvarande omfattning. Anslaget för år
2001 bör minskas med 250 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
Om kvoteringsstrategin (minst 40 % av antalet nya
arbetstillfällen till det underrepresenterade könet)
misslyckas inom ett län bör särskilda åtgärder
vidtas så att de outnyttjade regionalpolitiska
medlen omfördelas till regioner med bättre
könsmässig profil inom företagsstöden, föreslås det
i motion 2000/01:N304 (v).
Budskapet i motion 2000/01:N332 (kd) är att
bemyndigandesystemet inte fungerar på ett bra sätt.
I det fall ett projekt går bättre än prognoserna och
behöver medel tidigare än planerat kan det vara
brist på likvida medel eftersom anslaget är slut. En
bättre balans mellan anslag och bemyndigande är
viktigare än en utökad bemyndiganderam enligt
motionärerna. Den föreslagna utökningen av
bemyndiganderamen till 3 000 miljoner kronor
avvisas.
Med anledning av det ökade antalet ansökningar om
medel för regionala projekt, som följer på
omstruktureringen av försvaret, bör Gotlands kommun
erhålla ytterligare 20 miljoner kronor till
regionala utvecklingsinsatser utöver de ca 20
miljoner kronor som årligen tilldelas, enligt
uppfattningen i motion 2000/01:N258 (c).
I motion 2000/01:Fi211 (fp) föreslås att anslaget
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med
500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Samma krav återkommer i motion 2000/01:N268 (fp).
I motion 2000/01:N263 (fp) begärs att
regionalpolitiska medel skall kunna användas för
kulturella inslag på Gotland inom ramen för det s.k.
länsanslaget (anslaget Allmänna regionalpolitiska
åtgärder).
Enligt förslag i motionerna 2000/01:N268 (fp) och
2000/01:N325 (fp) bör ett särskilt anslag inrättas i
statsbudgeten för upphandling av grundläggande
samhällsservice i regionalpolitiskt utsatta områden.
Vissa kompletterande uppgifter
Bemyndigandesystemet
Genom riksdagens beslut i juni 2000 (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000: FiU27) bemyndigades
regeringen som redan nämnts att under år 2000,
såvitt avser anslaget A1 Allmänna regionalpolitiska
åtgärder, ingå ekonomiska förpliktelser som,
inklusive tidigare gjorda åtaganden, innebär
utgifter på högst ca 2,6 miljarder kronor under åren
2001-2008. Bemyndigandena fördelas enligt de
långsiktiga regionalpolitiska problemens
svårighetsgrad, sägs det i det ändrade
regleringsbrevet för anslaget Allmänna
regionalpolitiska åtgärder (regeringsbeslut från
juni 2000). För att undvika sådana obalanser, som
bl.a. redovisas i motion 2000/01:N332 (kd), anges i
det ändrade regleringsbrevet de maximala
utbetalningar från anslaget som får göras av
länsstyrelser m.fl. under åren 2001 respektive 2002.
De angivna maximibeloppen gäller enligt regeringen
som en planeringsram för bl.a. länsstyrelserna under
förutsättning att anslaget för år 2002 kommer att
uppgå till det belopp som beräknats i
budgetpropositionen för år 2000. Regeringens syfte
är att länsstyrelserna m.fl. i god tid skall ha
information som möjliggör planering av projektens
bedrivande i takt med de medel som står till
förfogande.
Regionalpolitiska insatser på Gotland
När det gäller regionalpolitiska insatser på Gotland
kan det erinras om att regeringen har tillsatt en
omställningsgrupp med uppdrag att föreslå och
genomföra utvecklingsprogram för de prioriterade
försvarskommunerna, bl.a. Gotland. I ett senare
avsnitt redovisas att förberedelser pågår för en
utlokalisering av delar av Stockholms allmänna
försäkringskassa till Gotland.
Kultur
Anslaget Allmänna regionalpolitiska åtgärder får
även användas till kulturinsatser av
regionalpolitisk betydelse.
Landsbygdslån (33:2)
Propositionen
Den nya myndigheten för företagsutveckling avses
disponera anslaget för landsbygdslån som beviljas av
länsstyrelserna och de regionala
självstyrelseorganen. Anslaget disponeras även för
utbetalningar av tidigare beviljade regionala
utvecklingslån. (Stödformen Regionala utvecklingslån
upphörde den 1 januari 1999 enligt riksdagens
beslut.) Medel under anslaget får, inom ramen för
anslagets ändamål, användas för medfinansiering av
åtgärder inom regionala tillväxtavtal. Anslaget
föreslås uppgå till 60 miljoner kronor med hänsyn
till att efterfrågan på lån beräknas bli mindre än
tidigare beräknat.
Inga motioner har väckts på detta område.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier
inom regionalpolitiken (33:3)
Propositionen
Anslaget disponeras av Riksgäldskontoret. Systemet
med kreditgarantier inom regionalpolitiken upphörde
den 1 januari 1997 och ersattes med landsbygdslån.
Från anslaget betalas utgifter för att infria
statliga garantier enligt ett antal äldre
förordningar. Regeringen föreslår ett anslag på 9
miljoner kronor för år 2001.
Inga motioner har väckts på detta område.
Ersättning för nedsättning av socialavgifter (33:4)
Propositionen
Anslaget disponeras av Riksförsäkringsverket för att
täcka bortfall av avgiftsinkomster till följd av
tillämpningen av lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter. Enligt denna lag skall den
procentsats, efter vilken arbetsgivaravgifter och
egenavgifter beräknas, sättas ned för verksamheter
inom vissa näringsgrenar inom stödområde A t.o.m.
utgiftsåret 2000. Nedsättningen uppgår till åtta
procentenheter. Anslaget föreslås uppgå till 200
miljoner kronor år 2001 mot ca 164 miljoner kronor
år 2000. Skälet till att det föreslagna anslaget är
högre än under innevarande budgetår är enligt
regeringen att stora retroaktiva utbetalningar
förväntas ske.
Motionen
I motion 2000/01:N332 (kd) begärs att nedsättningen
av socialavgifterna med åtta procentenheter för
vissa verksamheter och vissa områden - såsom
utskottet och riksdagen utformade reglerna hösten
1999 - bör drivas igenom. Nedsättningen bör inte
avskaffas av regeringen eftersom frågan om stödets
förenlighet med EG:s regelverk ännu inte är avgjord.
Vissa kompletterande uppgifter
EG-kommissionen inledde i början av år 2000 en
granskning av om stödformen nedsättning av
socialavgifter är förenlig med gällande
gemenskapsregler. Granskningen är ännu inte
avslutad. Om kommissionen finner att stödet inte är
förenligt med gemenskapsreglerna, kommer en fortsatt
stödgivning att vara otillåten. I artikel 88.3 i
Romfördraget, i dess lydelse enligt
Amsterdamfördraget, klargörs att medlemsstaterna
under tiden för kommissionens granskning inte får
driva igenom den granskade stödformen eller
åtgärderna. Först måste kommissionen fatta ett
slutgiltigt beslut om stödformen.
Statsrådet Ulrika Messing framhöll nyligen på en
fråga (2000/01:129) av Laila Bäck (s) att
kommissionen ännu inte fattat beslut i ärendet.
Vidare klargjorde hon att regeringen under de
senaste åren lagt ned mycket arbete på att få
behålla denna stödform. Detta arbete pågår
fortfarande, förklarade statsrådet.
Transportbidrag (33:5)
Propositionen
Anslaget skall disponeras av den nya myndigheten för
företagsutveckling. De förändringar rörande
transportbidrag som riksdagen tidigare beslutat om
(prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU11) har under år
1999 godkänts av EG-kommissionen för tillämpning
fr.o.m. år 2000. Den nya förordningen (2000:281) om
regionalt transportbidrag trädde i kraft den 1 juni
2000.
Eftersom en viss förändring skett av stödformen
beräknas anslagsbehovet minska från anslagsnivån 345
miljoner kronor år 2000 till 336 miljoner kronor år
2001.
Motionerna
Även sjötransporter från hamnar i Norge bör få
transportbidrag enligt förslag i motionerna
2000/01:N272 (v), 2000/01:N289 (c), 2000/01:N299
(fp) och 2000/01:N379 (s). Motionärerna beklagar att
den nya förordningen (2000:281) om regionalt
transportbidrag inte medger bidrag för transporter
från norska hamnar.
Enligt förslag i motion 2000/01:N:359 (s) bör
zonindelningen för transportbidraget justeras för
att det inte skall uppstå svåra oförutsedda konse-
kvenser för vissa inlandssågverk. Motionärerna anser
att Ånge kommun bör överföras till zon 5, när det
gäller beräkning av transportbidrag.
Med de nuvarande reglerna subventioneras
miljöovänlig lastbilstrafik som kör hela sträckan
från Norrland till Göteborg, sägs det i motion
2000/01:T643 (v). Motionärerna pläderar för att
transportbidraget skall utvidgas till att avse också
transporter från stödområdet, som omlastas i en
Vänerhamn, för vidare transport till Göteborg.
Motsvarande synpunkter framförs i motion
2000/01:T620 (c). Detta skulle gynna såväl
Vänersjöfarten som godstrafiken på Inlandsbanan,
påpekar motionärerna.
I motion 2000/01:N240 (c) anser motionärerna att
det nuvarande transportbidraget har brister genom
att stöd för sjötransport endast lämnas om lastning
sker i hamn som ligger inom stödområde. Detta
innebär en konkurrensnackdel för de hamnar som
ligger nära, men inte inom stödområdet. Reglerna bör
därför ändras, menar motionärerna.
Ett särskilt transportbidrag bör gälla
samtransporter för småföretagen, t.ex. inom
livsmedelssektorn, enligt förslag i motion
2000/01:MJ259 (c). Nuvarande stöd är helt inriktade
på den storskaliga livsmedelsindustrin, anför
motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
Transportbidrag till norska hamnar m.m.
Transportbidraget är ett statsstöd och måste som ett
sådant godkännas av EG-kommissionen. Under år 1999
förhandlade Sverige med kommissionen inför
införandet av de nya reglerna. Enligt kommissionens
förutsättningar kunde sjötransportbidrag endast
godkännas för frakt mellan hamn i
transportbidragsområdet och hamn i övriga Sverige.
Alla eventuella ändringar i stödformen kräver
godkännande av kommissionen. Att bevilja stöd som
inte godkänts av kommissionen innebär att stödet är
otillåtet och medför att stödmottagaren kan bli
skyldig att återbetala stödet.
Enligt förordningen (2000:281) om regionalt
transportbidrag kan bidrag lämnas om
transportavståndet uppgår till minst 401 kilometer.
Om transportavståndet inte uppgår till 401 km, men
transporten delvis har utförts inom finskt eller
norskt område, får den finska eller norska sträckan
tillgodoräknas. Transportbidrag får dock lämnas
endast för den del av transporten som utförts inom
svenskt område.
Zonindelning
En ändring av zonindelningen inom
transportbidragsreglerna kräver anmälan till och
godkännande av EG-kommissionen, vilken nyligen har
godkänt de nuvarande reglerna. Transportbidraget
liksom övriga regionalpolitiska stöd övervägs inom
Regeringskansliet i samband med den kommande
regionalpolitiska propositionen.
Transportbidrag inom livsmedelssektorn
Förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag
utfärdades den 11 maj 2000, trädde i kraft den 1
juni 2000 och skall tillämpas för tid fr.o.m. den 1
januari 2000. I förordningen stadgas att
transportbidrag inte får lämnas till
jordbruksverksamhet m.m.
Den 13 oktober 2000 svarade näringsminister Björn
Rosengren på en interpellation (2000/01:22) från Åke
Sandström (c) om de nya reglerna för
transportbidrag. Frågan gällde retroaktiviteten av
de nya transportbidragsreglerna samt om de drabbade
företagen kunde kompenseras. Näringsministern
klargjorde att gällande gemenskapsregler om statligt
stöd för regionala ändamål inte är tillämpbara på
jordbruks- och fiskeriprodukter, vilket medför att
regionalpolitiskt stöd inte längre kan ges till
transport av sådana produkter. Näringsministern
beklagade att Sverige inte uppmärksammat förbudet
att ge stöd till jordbruks- och fiskeriprodukter
tidigare och då tagit bort transportbidraget på
dessa områden. I övrigt hänvisades till den pågående
beredningen av den regionalpolitiska utredningens
förslag.
Glesbygdsverket (33:6)
Propositionen
Anslaget disponeras av Glesbygdsverket. Det
övergripande målet för Glesbygdsverket är att främst
genom påverkan på olika samhällssektorer verka för
goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter
för glesbygds- och landsbygdsbefolkningen med
tyngdpunkten i skogslänens inre delar samt i
skärgårdsområdena. Anslaget föreslås uppgå till ca
25 miljoner kronor år 2001.
Inga motioner har väckts på detta område.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagens revisorer har redovisat en förstudie
(2000/01:2) av Glesbygdsverket i oktober 2000.
Förstudien har enligt revisorerna visat att det
finns tillräckliga skäl för att genomföra en
granskning på följande områden: resultat och
effekter av verksamheten, Glesbygdsverkets roll i
regionalpolitiken, sektorssamordning, information
som styrmedel och regeringens styrning av
Glesbygdsverket.
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1995-1999 (33:7)
Propositionen
Anslaget skall disponeras av den nya myndigheten för
företagsutveckling och vissa länsstyrelser för
utbetalningar från Europeiska regionala
utvecklingsfonden. Regionalfonden är en av EG:s fyra
strukturfonder som delfinansierar 23
strukturfondsprogram inom de tidigare målen 2, 5b
och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen.
Utbetalning kan ske efter att upparbetade kostnader
i de enskilda projekten redovisats.
Fram t.o.m. april 2000 har 60 % av
regionalfondsbeloppet för hela perioden utbetalats.
Prognosen är att 88 % skall vara utbetalat till
slutet på år 2000. Inbetalningarna från EG-
kommissionen till Sverige sker genom att förskott
lämnas, med undantag för de sista 20 procenten som
betalas i efterskott vid slutredovisning av de olika
programmen. De sista inbetalningarna från EG-
kommissionen till Sverige beräknas ske under åren
2002 och 2003. De sista utbetalningarna till
projektägarna från anslaget beräknas ske under år
2001. Anslaget föreslås uppgå till 559 miljoner
kronor år 2001.
Inga motioner om anslag har väckts på detta område.
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
2000-2006 (33:8)
Propositionen
Anslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings,
Örebro, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län för utbetalningar från Europeiska
regionala utvecklingsfonden avseende programperioden
2000-2006. Regionalfonden delfinansierar programmen
inom mål 1 och 2 (inklusive områden som får stöd
under en övergångstid) samt gemenskapsinitiativen
Urban och Interreg III i sin helhet.
Utgiftsprognosen är lägre än anslaget för år 2000
beroende på att genomförandet av
strukturfondsprogrammen kommer att starta senare än
vad som tidigare bedömts.
Inbetalningarna från EG-kommissionen till Sverige
kommer delvis som förskott, omfattande 7 % av den
totala regionalfondsramen. Sverige måste därefter
redovisa faktiska utbetalningar till projekten för
att erhålla ytterligare strukturfondsmedel.
Anslaget föreslås uppgå till 800 miljoner kronor år
2001. Regeringen föreslår vidare att riksdagen ger
regeringen ett bemyndigande att under år 2001
besluta om åtaganden som innebär utgifter på högst 3
400 miljoner kronor under åren 2002-2008. Syftet är
att anpassa anslaget till ett långsiktigt planerande
för de beslutande myndigheterna enligt de
intentioner som ligger till grund för EG:s fleråriga
strukturfondsprogram.
Inga motioner om anslag har väckts på detta område.
Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner (33:9)
Propositionen
Enligt regeringens tidigare skrivelse om
utvecklingsprogram för kommuner med särskilda
omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten skall
regeringen vidta ett antal åtgärder i vissa
kommuner. Staten avser bl.a. att lokalisera ca 1 280
statliga arbetstillfällen till följande kommuner:
Kiruna, Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun,
Karlskoga, Gotland och Hässleholm.
Den s.k. Omställningsgruppen inom
Näringsdepartementet har till uppgift att bistå
kommuner med särskilda omställningsproblem och att
stärka kommunernas förmåga att arbeta långsiktigt
och strategiskt med sin näringslivsutveckling så att
befintliga resurser kan tillvaratas effektivt (prop.
s. 18).
Regeringen föreslår att anslaget skall uppgå till
100 miljoner kronor år 2001. Anslaget bör disponeras
av regeringen och användas till att delfinansiera
utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till de nämnda kommunerna.
Huvudprincipen bör dock vara att utgifterna för
dessa lokaliseringar skall rymmas inom de
utgiftsområden som berört departement svarar för.
Motionerna
Motionsyrkanden om anslagsfrågor och om
utlokalisering till de orter som är berörda av
försvarets strukturomvandling behandlas i detta
avsnitt. Övriga motionsyrkanden som rör
lokaliseringsfrågor har behandlats i avsnittet
Allmänna utlokaliseringsfrågor.
Regeringen bör agera för tillskapande av nya
arbetstillfällen till Sollefteå, som utlovats
ersättningsjobb till följd av
försvarsnedläggningarna, sägs det i motion
2000/01:So448 (s). Möjligheter att öka antalet
arbetstillfällen finns bl.a. inom ungdomsvården.
I motion 2000/01:N361 (m) hävdas att
utlokaliseringar av statliga arbetstillfällen varit
kontraproduktiva. Dels påverkas myndigheternas
verksamhet negativt, dels höjs inte
sysselsättningsnivån vid berörda orter. Anslaget bör
därför minska med 50 miljoner kronor för budgetåret
2001.
I motion 2000/01:N263 (fp) påpekas det att den
offentliga sektorn är av stor betydelse för Gotland,
inte minst därför att den är en viktig arbetsgivare
för kvinnor. Statliga myndigheter bör enligt
motionären lokaliseras till Gotland, särskilt när
det gäller nytillkommande verksamhet.
Vissa kompletterande upplysningar
Utskottet behandlade frågor om utvecklingsprogram
för kommuner med anledning av strukturomvandlingar
inom Försvarsmakten tillika med frågor om
utlokalisering av statliga myndigheter m.m. i mars
2000 (skr. 1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10).
Utskottets ställningstagande till behovet av
åtgärder i allmänhet med anledning av
försvarsnedläggningarna innebar att utskottet
ställde sig positivt till regeringens satsning på
utvecklingsprogram för de aktuella kommunerna.
Utskottet utgick från att de omdisponeringar eller
ytterligare resurser som kunde visa sig vara
nödvändiga redovisas i samband med den ekonomiska
vårpropositionen år 2000 eller i senare
propositioner.
När det gäller lokalisering av statliga arbeten
till de prioriterade försvars- kommunerna har
regeringen hittills fattat beslut om bl.a.
etablering i Sollefteå av vissa nya funktioner inom
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). Vidare har
beslut fattats om bidrag till Sveriges Rese- och
Turistråd AB för att projektet Visit Sweden skall
etableras och utöka rådets verksamhet i Sollefteå.
Genom detta projekt skall små och medelstora
turistföretag erbjudas möjligheter till
marknadsföring med hjälp av ny teknik.
Flera beslut har också fattats om bidrag till
etableringar av företag inom det privata
näringslivet till Sollefteå.
När det gäller Gotland har regeringen i oktober
2000 fattat beslut om att tillsätta en
organisationskommitté för att förbereda
utlokalisering av delar av Stockholms läns allmänna
försäkringskassa till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa. Enligt direktiven (dir. 2000:67)
skall kommittén utgå från en utlokalisering av minst
110 arbetstillfällen, varav den största delen bör
avse kvalificerade handläggaruppgifter.
Utlokaliseringen bör kunna genomföras vid årsskiftet
2001/2002. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag
senast den 15 december 2000.
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling
omfattar i enlighet med den nya strukturen i årets
budgetproposition även det nya anslaget 37:1 IT-
infrastruktur: Regionala transportnät m.m. inom
politikområdet IT, tele och post.
Enligt riksdagens beslut om IT-politiken (prop.
1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9) skall stöd kunna
lämnas till finansiering av utbyggnad av regionala
transportnät, som inte kommer till stånd på
kommersiella grunder.
En av regeringen tillsatt särskild utredare har i
uppdrag (dir. 2000:4) att redovisa en prioritering
av geografisk fördelning av medlen samt föreslå
vilken organisation eller myndighet som bör
disponera anslaget. Ett slutbetänkande väntas i
slutet av november 2000. Det föreslagna anslaget,
450 miljoner kronor, bör till någon del tas i
anspråk för administration vid berörda myndigheter.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter under åren
2002-2004 på högst 700 miljoner kronor.
Motionerna
I motionerna 2000/01:T212 (kd) och 2000/01:N332 (kd)
avvisas regeringens förslag om ett anslag på 450
miljoner kronor till regionala transportnät.
Motionärerna anser att utbyggnaden av IT-
infrastrukturen skulle ha skett tidigare genom
marknadens försorg om företagen fått klara signaler
om vilken konkurrenspolitik som gällt i Sverige och
vilken roll staten skulle spela.
I motion 2000/01:N368 (c) redovisas att
Centerpartiet i annat sammanhang redogjort för
partiets syn angående en utbyggnad av IT-
infrastruktur. Enligt Centerpartiets uppfattning är
regeringens förslag inte alls tillräckligt för att
ge förutsättningar för en snabb bredbandsförbindelse
i hela landet. Anslaget 37:1 på 450 miljoner kronor
under utgiftsområde 19 bör utgå, eftersom
Centerpartiet förordar en bred satsning som ej är
anslagsfinansierad.
I motionerna 2000/01:Fi211 (fp) och 2000/01:N268
(fp) avvisas förslaget om anslag på 450 miljoner
kronor till regionala transportnät. Enligt
motionärerna saknas det anledning att satsa statliga
pengar på en bredbandsutbyggnad, eftersom såväl
tekniken som utbyggnaden går fram i snabb takt.
Vissa kompletterande upplysningar
Enligt uppgift överväger utredningen om
infrastrukturprogram för bredbandskommunikation att
föreslå att de medel som reserverats till utbyggnad
av regionala transportnät (prop. 1999/2000:86, bet.
1999/2000:TU9) skall fördelas till nät på
landsbygden, dvs. orter med färre än 3 000 invånare
och övrig landsbygd inklusive glesbygd, samt till
nät mellan dessa orter och andra orter. De berörda
områdena för stödet avser investeringar i nät som
inte bedöms komma till stånd på kommersiell grund
inom skälig tid. Orterna bör vara prioriterade av
regional- och näringspolitiska skäl. Utredningen
överväger även att föreslå att kommunerna skall få
ansvar för upphandling av IT-infrastruktur med hjälp
av stödpengarna.
Slutbetänkandet skall avlämnas senast den 30
november 2000. Med hänsyn till att några punkter ej
är färdiganalyserade har utredningen ansökt om
förlängning av utredningstiden t.o.m. den 31 maj
2001.
Utskottets ställningstagande
I motionerna 2000/01:Fi211 (fp), 2000/01:T212 (kd),
2000/01:N268 (fp), 2000/01:N332 (kd), 2000/01:N361
(m) och 2000/01:N368 (c) föreslås andra belopp än
regeringsförslaget för olika anslag inom
utgiftsområdet. Yrkandena innebär att Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet förordar lägre ram än den som
regeringen har föreslagit. Riksdagen har nyligen
bifallit regeringens förslag till ram för
utgiftsområde 19. Utskottet utgår i det följande
från den fastställda ramen.
Till skillnad från uppfattningen i motionerna
2000/01:N268 (fp) och 2000/01:N325 (fp) anser inte
utskottet att situationen är sådan att ett nytt
regionalpolitiskt anslag skall inrättas.
När det gäller bemyndigandesystemet inom anslaget
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder, det s.k.
länsanslaget, har under en viss period obalanser
kunnat uppstå mellan anslag och bemyndigande. I
vissa fall har länen inte haft tillgång till likvida
medel för godkända projekt. Detta problem har
påpekats i motion 2000/01:N332 (kd). Det ovan
berörda nya systemet med maximibelopp som
planeringsram för länsstyrelser m.fl. kommer
emellertid att medföra att detta problem blir
väsentligt mindre. Motionsyrkandena bör således inte
föranleda någon åtgärd.
Utskottet har berört vissa jämställdhetsfrågor i
avsnittet om den allmänna inriktningen av
regionalpolitiken. När det gäller betydelsen av att
könsper-spektivet införlivas i regionalpolitiken har
utskottet inte någon annan uppfattning än
motionärerna i motion 2000/01:N304 (v). Däremot
instämmer utskottet inte i förslaget om en
omfördelning av regionalpolitiska medel till
regioner som har en relativt sett bättre könsmässig
profil i sin verksamhet.
Utskottet ställer sig inte heller bakom förslagen i
motionerna 2000/01:N349 (s) och 2000/01:N258 (c),
vilka tar upp fördelningen av regio-nalpolitiska
medel mellan länen. Det bör, anser utskottet, även
fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att
fördela anslaget mellan länen och utfärda de
föreskrifter som behövs. Liksom hittills bör de
regionala problemens svårighetsgrad utgöra den
huvudsakliga fördelningsnyckeln med särskilt
beaktande av medfinansieringsbehovet av åtgärder
inom strukturfondsprogrammen.
Utskottet anser i likhet med föregående år (bet.
1999/2000:NU2 s. 16) att det är angeläget att
behålla stödformen nedsättning av socialavgifter.
Detta är uppfattningen även i motion 2000/01:N332
(kd). EG-kommissionens granskning av stödets
förenlighet med gemenskapsreglerna är dock inte
avslutad. I väntan på ett slutgiltigt beslut från
kommissionens sida kan de av riksdagen fastlagda
reglerna hösten 1999 inte drivas igenom så som
motionärerna önskar. Skälet är att ett sådant
förfarande skulle stå i strid med Romfördraget.
I ett antal motioner tas upp frågor i anslutning
till det regionala transportbidraget. Det finns
önskemål om breddade regler så att även transporter
som delvis sker inom Norge, transporter som omlastas
för Vänersjöfart och transporter inom
livsmedelssektorn skall vara bidragsberättigade. Som
framgår ovan har Sveriges förhandlingar med
kommissionen lett fram till godkännande av det
svenska transportbidraget under vissa
förutsättningar. Förordningen om regionalt
transportbidrag är utfärdad med beaktande av dessa
förutsättningar. Enligt utskottets mening bör nya
förhandlingar med kommissionen inte tas upp förrän
den regionalpolitiska propositionen har behandlats
av riksdagen. Motionerna 2000/01:T620 (c),
2000/01:T643 (v), 2000/01: MJ259 (c), 2000/01:N240
(c), 2000/01:N272 (v), 2000/01:N289 (c),
2000/01:N299 (fp), 2000/01:N359 (s) och 2000/01:N379
(s) bör således inte få riksdagens stöd.
Med hänsyn till det pågående arbetet med
utvecklingsprogram för de kommuner som berörs av
Försvarsmaktens nedläggningar ser utskottet inte
skäl att stödja motionerna 2000/01:So448 (s) och
2000/01:N263 (fp) i aktuella delar.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2001
inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling. Likaså tillstyrks de övriga här aktuella
förslagen till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen. Samtliga upptagna
motionsyrkanden i detta avsnitt avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmän inriktning av
regionalpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N239
yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och
2, 2000/01:N270, 2000/01:N283, 2000/01:N304
yrkande 2, 2000/01:N316, 2000/01: N319 yrkande
1, 2000/01:N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23,
2000/01:N332 yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:N339,
2000/01:N357, 2000/01:N364, 2000/01:N365,
2000/01:N383 yrkande 19, 2000/01: N385 yrkandena
1 och 5 och 2000/01:N389 yrkandena 3-6 och 11,
res. 1 (m, kd, c, fp)
res. 2 (mp)
2. beträffande återförande av del av
vattenkraftsvinster
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N246, 2000/01:N250,
2000/01:N271, 2000/01:N297, 2000/01:N327 yrkande
1, 2000/01: N362 och 2000/01:N383 yrkande 22,
res. 3 (v, kd, c, mp)
3. beträffande myndighetsfrågor inom det
regionalpolitiska området
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju724 yrkande 24,
2000/01:N221, 2000/01:N268 yrkande 26,
2000/01:N325 yrkande 14, 2000/01:N371 och
2000/01:N375,
4. beträffande allmänna gles- och
landsbygdsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:T232 yrkande 3,
2000/01:N225 yrkande 1, 2000/01:N239 yrkande 1,
2000/01:N268 yrkande 14, 2000/01:N325 yrkandena
11 och 13, 2000/01:N326 yrkandena 2-7,
2000/01:N333, 2000/01:N383 yrkandena 30 och 31
och 2000/01:N385 yrkande 20,
5. beträffande skärgårdsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N261 yrkandena 2 och
4, 2000/01:N318 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N385
yrkande 21 och 2000/01:N390 yrkandena 1 och 2,
6. beträffande allmänna
utlokaliseringsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:N249, 2000/01:N268
yrkande 19, 2000/01:N287, 2000/01:N300,
2000/01:N306, 2000/01:N325 yrkande 19 och
2000/01:N370,
7. beträffande åtgärder i län och
regioner
att riksdagen
a) avslår motionerna 2000/01:N278 och
2000/01:N321 yrkandena 1 och 5 (Stockholms län),
8. beträffande anslag m.m. inom
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1
utgiftsområde 19 momenten 1-5 och med avslag på
motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 22 i denna del,
2000/01:So448 yrkande 2, 2000/01:T212 yrkande
39, 2000/01:T620 yrkande 6, 2000/01:T643 yrkande
4, 2000/01:MJ259 yrkande 9, 2000/01:N240,
2000/01:N258, 2000/01:N263 yrkandena 3 och 10,
2000/01:N268 yrkandena 13 och 27, 2000/01:N272,
2000/01: N289, 2000/01:N299, 2000/01:N304
yrkande 1, 2000/01:N325 yrkande 12, 2000/01:N332
yrkandena 4 och 6-8, 2000/01:N349, 2000/01:
N359, 2000/01:N361 yrkandena 1 och 2,
2000/01:N368 och 2000/01: N379
a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska
förpliktelser som, inklusive tidigare åtaganden,
innebär utgifter på högst 3 000 000 000 kr under
åren 2002-2008,
b) godkänner regeringens förslag om
användningen av anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder,
c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 33:8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2000-2006, ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
åtaganden, innebär utgifter på högst
3 400 000 000 kr under åren 2002-2008,
d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 37:1 IT-infrastruktur:
Regionala transportnät m.m., ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst
700 000 000 kr under åren 2002-2004,
e) för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 19
Re-gional utjämning och utveckling enligt
regeringens förslag i bilaga.
Stockholm den 23 november 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro
Andersson Öhrn (s), Reynoldh Furustrand (s), Lennart
Beijer (v), Karin Falkmer (m)*, Sylvia Lindgren (s),
Ola Karlsson (m)*, Marie Granlund (s), Gunilla
Wahlén (v), Inger Strömbom (kd)*, Ola Sundell (m)*,
Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström (c)*, Eva
Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Karl Gustav
Abramsson (s) och Harald Bergström (kd)*.
* Har avstått från att delta i beslutet under moment
8.
Reservationer
1. Allmän inriktning av regionalpolitiken
(mom. 1)
Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Åke
Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Harald Bergström
(kd) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnittet om allmän inriktning av regionalpolitiken
som börjar med "Utskottet har" och slutar med
"aktuella motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Regionalpolitiken bör enligt utskottets mening
bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i
hela landet. Det handlar bl.a. om att förstärka
glesbygdsregionernas konkurrenskraft och
utvecklingsmöjligheter samt att förbättra
möjligheterna för företagande och arbete. Vad som
krävs är en genuin förståelse för företagandets
villkor. I stället för den hittillsvarande
inriktningen på många olika och komplicerade
bidragsformer bör strävan vara att näringslivet
skall ges mer generella villkor och ett bättre
klimat för företagande och entreprenörskap. Då
elimineras riskerna att företagsstöd och bidrag
snedvrider konkurrensen, vilket minskar
effektiviteten i samhällsekonomin. Vidare krävs en
decentralisering för att få till stånd en hållbar
utveckling.
Särskilt viktigt är det att skapa förutsättningar
som gör att s.k. mikroföretag, ofta med kvinnor som
drivande kraft, och andra små företag stimuleras att
växa liksom att nya företag startas. En bredare
öppning för konkurrens inom den offentliga sektorn
skulle i många fall gynna kvinnors företagande.
Utskottet förordar en politik som mobiliserar och
uppmuntrar människor att ta egna initiativ och ta
ansvar för både sig själva och sin bygd. Varje
region och varje bygd har sin styrka och sina
möjligheter som bäst kan tas till vara genom lokala
initiativ. Ett mer dynamiskt företagande och fler
riktiga arbeten kräver insatser i huvudsak på andra
områden än det regionalpolitiska området, nämligen i
första hand i fråga om skatterna, arbetsmarknaden,
transportsektorn och kunskapsutvecklingen.
EG-kommissionen har ännu inte godkänt de nuvarande
reglerna för nedsättning av socialavgifterna i
regionalpolitiskt syfte. Vid ett eventuellt
godkännande bör kompensation lämnas retroaktivt och
fullt ut till berörda företag. Med hänsyn till
förslaget i den regionalpolitiska utredningens
slutbetänkande om en nedsättning med 15
procentenheter av socialavgifterna är kommissionens
inställning av stor betydelse för en framtida
tillämpning. Hänsyn bör därvid tas till hur
konkurrensen påverkas i gränstrakterna mellan
områden med olika nivåer för socialavgifter.
Utan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp
i motionsyrkandena kan utskottet sammanfattningsvis
konstatera att regionalpolitiken bör få en profil av
det slag som skisseras ovan. Med anledning av
motionerna 2000/01:N239 (c), 2000/01:N268 (fp),
2000/01:N270 (kd), 2000/01:N283 (m), 2000/01:N316
(c), 2000/01:N325 (fp), 2000/01:N332 (kd) och
2000/01: N385 (m) i aktuella delar bör riksdagen
instämma i den inriktning som utskottet här har
förordat. Övriga behandlade motioner avstyrks i
aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmän inriktning av
regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N239
yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och
2, 2000/01:N270, 2000/01: N283, 2000/01:N316,
2000/01:N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23,
2000/01:N332 yrkandena 1-3 och 5 och
2000/01:N385 yrkandena 1 och 5 och med avslag på
motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N304 yrkande 2,
2000/01:N319 yrkande 1, 2000/01:N339,
2000/01:N357, 2000/01:N364, 2000/01:N365,
2000/01:N383 yrkande 19 och 2000/01:N389
yrkandena 3-6 och 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Allmän inriktning av regionalpolitiken
(mom. 1)
Ingegerd Saarinen (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i
avsnittet om allmän inriktning av regionalpolitiken
som börjar "Med hänvisning" och slutar med "aktuella
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det ett villkor
att tillväxten innebär en ekologiskt hållbar
utveckling. För att få till stånd en sådan behövs en
ny regionalpolitisk strategi, där fyra systemvillkor
utgör utgångspunkten för samhällsplaneringen. Dessa
villkor innebär att naturen inte skall utsättas för
överuttag och inte heller för systematiska ökningar
av ämnen från berggrunden eller produktionen samt
att hushållningen skall vara sådan att de mänskliga
behoven kan tillgodoses överallt. Kommunerna bör
stimuleras till att upprätta en sådan hållbar
strategi. För detta ändamål bör särskilda lokala
näringslivsfonder inrättas. Stödet för omställningen
mot ett uthålligt samhälle bör ta sin början genom
fullskaleförsök på landsbygden.
Som anförts av ett enhälligt utskott bör
riskkapitalförsörjningen utredas ytterligare. Ett
annat område där utredningen inte "nått ända fram"
gäller diskussionen om landsbygds- eller
glesbygdsavdrag. Där anser utskottet att ett förslag
bör läggas fram av regeringen. Ytterligare en fråga
för regeringens överväganden inför den planerade
propositionen gäller behovet av en starkare styrning
av de statliga verken; det behövs tydliga regler för
att inte statliga organ skall överge mindre orter
och glesbygd.
Utan att gå in på samtliga de spörsmål som tas upp
i motionerna kan utskottet sammanfattningsvis
konstatera att regionalpolitiken bör få en profil av
det slag som skisseras ovan. Med anledning av
motionerna 2000/01:N319 (mp), 2000/01:N383 (mp) och
2000/01:N389 (mp) i aktuella delar bör riksdagen
instämma i denna inriktning. Övriga behandlade
motioner avstyrks i aktuella delar.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmän inriktning av
regionalpolitiken
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N319
yrkande 1, 2000/01:N383 yrkande 19 och
2000/01:N389 yrkandena 3-6 och 11 och med avslag
på motionerna 2000/01:N234, 2000/01:N239
yrkandena 2 och 3, 2000/01:N268 yrkandena 1 och
2, 2000/01:N270, 2000/01:N283, 2000/01:N304
yrkande 2, 2000/01:N316, 2000/01:
N325 yrkandena 1, 2, 18, 20 och 23, 2000/01:N332
yrkandena 1-3 och 5, 2000/01:N339, 2000/01:N357,
2000/01:N364, 2000/01:N365 och 2000/01:N385
yrkandena 1 och 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
3. Återförande av del av
vattenkraftsvinster (mom. 2)
Lennart Beijer (v), Gunilla Wahlén (v), Inger
Strömbom (kd), Ingegerd Saarinen (mp), Åke Sandström
(c) och Harald Bergström (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om
återförande av del av vattenkraftsvinster bort ha
följande lydelse:
Med anledning av de motioner som tar upp frågan om
återförande av del av vinsterna från
vattenkraftsproduktionen till de producerande
regionerna vill utskottet instämma i att det är av
stor vikt att denna fråga noggrant studeras. Syftet
med en återföring är dels att tillföra resurser till
infrastruktursatsningar och generella åtgärder för
företagsutveckling m.m., dels att kompensera för den
skada som utbyggnaden av vattenkraft fört med sig
för turism och fiske m.m. Enligt utskottets
uppfattning har frågan om återföring av del av
vattenkraftsvinsterna inte utretts tillräckligt av
den regionalpolitiska utredningen. Bland annat borde
utredningen ha belyst de olika metoder som kan
utnyttjas för en vattenkraftsåterbäring samt
konsekvenserna av dessa. Med hänsyn till denna brist
i informationsunderlaget anser utskottet att en ny
utredning bör tillsättas för att studera frågan om
återförande av del av vattenkraftsvinsterna. Med
anledning av de här aktuella motionerna bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande återförande av del av
vattenkraftsvinster
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:N246,
2000/01:N250, 2000/01:N271, 2000/01:N297,
2000/01:N327 yrkande 1, 2000/01:N362 och
2000/01:N383 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Allmän inriktning av regionalpolitiken
(mom. 1)
Ingegerd Saarinen (mp) anför:
Om reservation 2 (mp) angående den allmänna
inriktningen av regionalpolitiken avvisas i den
förberedande voteringen i kammaren anser jag att det
alternativ som företrädarna för Socialdemokraterna
och Vänsterpartiet står bakom är det därnäst bästa;
från Miljöpartiets sida kommer vi i så fall att i
den slutliga voteringen ansluta oss till detta
alternativ.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 8)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola
Sundell (alla m) anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2001.
Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för
åren 2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. När
riksdagens majoritet genom riksdagsbeslutet om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan
inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområde 19.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår
kommittémotion 2000/01:N361 att anslaget 33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder minskas med 250
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Vi
anser att företagsstöd och andra bidrag i form av
regionala utvecklingsbidrag, sysselsättningsbidrag
m.m. bör trappas ned och ersättas med generella
åtgärder, som förbättrar förutsättningarna i
regionerna. De nuvarande statliga företagsstöden är
skadliga, eftersom de snedvrider konkurrensen.
Vidare har vi i nämnda kommittémotion förordat att
anslaget 33:9 Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner bör minskas med
50 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Skälet är att utlokalisering av statliga
arbetstillfällen har visat sig vara
kontraproduktiva.
Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU
2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess
nuvarande form och ersätta den med en regionalt
anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela
landet ligger i linje med Moderata samlingspartiets
politik. Vår uppfattning om vissa grunddrag i den
allmänna inriktningen av regionalpolitiken framgår
av en fyrpartireservation (m, kd, c, fp).
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 8)
Inger Strömbom och Harald Bergström (båda kd)
anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen och
dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
och strategiska skattesänkningar på arbete och
sparande. Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bland annat om arbetsmarknaden, som
måste göras mer flexibel. Det handlar om skatterna
på arbete och företagande som måste sänkas och på
sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste
den offentliga sektorn förnyas för att bättre möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska situation
stärkas och infrastrukturen förbättras.
Målet med våra reformförslag på dessa områden är
att skapa förutsättningar för en uthålligt hög
tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet,
personliga ansvar och välfärd kan öka utan politisk
detaljstyrning, där den offentliga sektorn kan
vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser, och där statens finanser inte
kollapsar vid nästa lågkonjunktur.
Eftersom riksdagens majoritet - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - nu genom beslut om ramar för de
olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken redovisar vi i detta
särskilda yttrande den del av vår politik som rör
utgiftsområde 19. Vi deltar inte i utskottets beslut
avseende moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde
19 för budgetåret 2001.
I Kristdemokraternas kommittémotion 2000/01:N332
redovisas vår syn på de regionalpolitiska anslagen.
Vi anser liksom tidigare att utbyggnaden av IT-
infrastruktur i största möjliga utsträckning bör
skötas av näringslivet på marknadsmässiga grunder.
Därför bör det av regeringen föreslagna anslaget på
450 miljoner kronor för regionala transportnät m.m.
avvisas.
Bemyndigandesystemet har enligt vårt sätt att se
inte funnit sina former. Det borde vara viktigare
att uppnå en bättre balans mellan anslag och
bemyndigande i varje enskild myndighet än att utöka
bemyndiganderamen. Obalansen medför betydande
planeringsbesvär särskilt i södra Sverige, där länen
har förhållandevis små anslag. Enligt vår mening
finns det risk för brist på likvida medel om
effektiva projektägare driver projekt snabbare och
därmed rättmätigt begär medel tidigare än
myndighetens planering förutsatt.
Med hänsyn till att kommissionens granskning av
stödformen nedsättning av socialavgifter ännu inte
är slutförd bör medel reserveras för detta stöd i
ramen för vardera åren 2002 och 2003.
Vi välkomnar den regionalpolitiska utredningens
betänkande (SOU 2000:87) vari den svenska
regionalpolitiken utvärderas och analyseras på ett
förtjänstfullt sätt. Utredningens förslag om att
avveckla regionalpolitiken i dess nuvarande form och
ersätta den med en regionalt anpassad välfärds- och
tillväxtpolitik för hela landet ligger i linje med
Kristdemokraternas politik. Vår uppfattning om vissa
grunddrag i den allmänna inriktningen av
regionalpolitiken framgår av en fyrpartireservation
(m, kd, c, fp).
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 8)
Åke Sandström (c) anför:
Centerpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling för år 2001,
vilken var 450 miljoner kronor lägre än
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg. Då Centerpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.
Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende
moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde 19 för
budgetåret 2001.
I motion 2000/01:N368 (c) redovisas Centerpartiets
syn på de regionalpolitiska anslagen. Den av
regeringen föreslagna utbyggnaden av IT-
infrastrukturen är en alltför otillräcklig satsning
enligt Centerpartiet. Vi förordar en annan lösning
och en annan finansiering, vilket framgår av motion
2000/01:Fi210 (c). Det av regeringen föreslagna
anslaget för IT-infrastruktur år 2001 bör därför
minskas med 450 miljoner kronor.
Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU
2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess
nuvarande form och ersätta den med en regionalt
anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela
landet ligger i linje med Centerns politik. Vår
uppfattning om vissa grunddrag i den allmänna
inriktningen av regionalpolitiken framgår av en
fyrpartireservation (m, kd, c, fp).
5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling (mom. 8)
Eva Flyborg (fp) anför:
Folkpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling för år 2001,
vilken var 950 miljoner kronor lägre än
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets förslag, har avslagits av riksdagen i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning och storlek av olika anslag inom ramen.
Jag deltar således inte i utskottets beslut avseende
moment 8 om anslag m.m. inom utgiftsområde 19 för
budgetåret 2001.
I partimotion 2000/01:Fi211 (fp) redovisas
Folkpartiets syn på de regionalpolitiska anslagen.
Som bl.a. den regionalpolitiska utredningen (SOU
2000:87) visat kan de traditionella
regionalpolitiska medlen minska. För år 2001 anser
Folkpartiet att anslaget Allmänna regionalpolitiska
åtgärder bör minska med 500 miljoner kronor samt att
det av regeringen föreslagna anslaget IT-
infrastruktur: Regionala transportnät m.m. på 450
miljoner kronor bör avvisas. Kostnadsansvaret för
uppbyggnaden av regionala IT-nät bör enligt
Folkpartiets mening i första hand ligga på
näringslivet.
Den regionalpolitiska utredningens förslag (SOU
2000:87) om att avveckla regionalpolitiken i dess
nuvarande form och ersätta den med en regionalt
anpassad välfärds- och tillväxtpolitik för hela
landet ligger i linje med Folkpartiets politik. Vår
uppfattning om vissa grunddrag i den allmänna
inriktningen av regionalpolitiken framgår av en
fyrpartireservation (m, kd, c, fp).
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001 inom utgi
19
Regional utjämning och utveckling
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 2-5)
Belopp i 1000-tal kronor
----------------------------------------------------------------------
Anslag Anslags- Regeringens
typ förslag
(m) (kd) (c)
(fp)
----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
33:1 Allmänna (ram.) 1 675 350 -250 -500
regionalpolitiska 000 000
åtgärder
----------------------------------------------------------------------
33:2 (ram.) 60 000
Landsbygdslån
----------------------------------------------------------------------
33:3 Täckande av
förluster på grund (ram.) 9 000
av kreditgarantier
inom
regionalpolitiken
----------------------------------------------------------------------
33:4 Ersättning (ram.) 200 000
för nedsättning av
socialavgifter
----------------------------------------------------------------------
33:5 (ram.) 336 000
Transportbidrag
----------------------------------------------------------------------
33:6 (ram.) 25 103
Glesbygdsverket
----------------------------------------------------------------------
33:7 Europeiska
regionala (ram.) 559 000
utvecklingsfonden
perioden
1995-1999
----------------------------------------------------------------------
33:8 Europeiska
regionala (ram.) 800 000
utvecklingsfonden
perioden 2000-2006
----------------------------------------------------------------------
33:9 Utgifter för
lokalisering av (ram.) 100 000 -50 000
statliga
arbetstillfällen
till vissa
kommuner
----------------------------------------------------------------------
37:1 IT- (ram.) 450 000 -450 -450 -450
infrastruktur: 000 000 000
Regionala
transportnät m.m.
----------------------------------------------------------------------