dels proposition 2000/01:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller
utgiftsområde 24 Näringsliv momenten 2-10,
dels skrivelse 1999/2000:148 med redogörelse för regelförenklingsarbetet
med särskild inriktning på små företag,
dels 23 motioner från allmänna motionstiden,
dels 1 motion med anledning av skrivelsen.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av
företrädare för Näringsdepartementet, Utrikesdepartementet, Verket för
näringslivsutveckling, IUC-nätverket, Institutet för kvalitetsutveckling
samt Sveriges Industriförbund och Företagarna gemensamt.
Landstingsförbundet och Svenska Riksförbundet Nationellt Resurscentrum för
kvinnor har i skrivelser framfört synpunkter i ärendet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret
2001 inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså tillstyrks övriga här
aktuella förslag till riksdagsbeslut som regeringen framlägger under detta
utgiftsområde.
Regeringens förslag om mål för utgiftsområdet tillstyrks av utskottet, med
hänvisning till att dessa är formulerade med utgångspunkt i den syn på
näringspolitikens inriktning som redovisas i budgetpropositionen och som
föregåtts av överläggningar mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. I en reservation (m, kd, c, fp) föreslås att regeringen
skall lägga fram förslag om nya mål för de olika verksamhetsområdena
utifrån de riktlinjer för näringspolitiken som anges i reservationen.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit
avstyrks av utskottet. I anslutning härtill berör utskottet några frågor
som har aktualiserats i samband med bildandet av de nya myndigheterna inom
näringspolitiken - Verket för näringslivsutveckling, Institutet för
tillväxtpolitiska studier och Verket för innovationssystem. Det gäller
bl.a. de fortsatta verksamhetsförutsättningarna för industriella
utvecklingscentrum, regionala och lokala resurscentrum för kvinnor och
Institutet för kvalitetsutveckling. Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet deltar
inte i beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de
budgetförslag som framlagts av respektive parti.
Utskottet behandlar - och avstyrker - också några motionsyrkanden som tar
upp frågor i anslutning till de aktuella anslagen. Förslaget i en motion
om sammansättningen av styrelsen i Exportkreditnämnden följs upp i en
reservation (v, mp).
Regeringens skrivelse med en redogörelse för regelförenklingsarbetet med
särskild inriktning på små företag behandlas också i betänkandet.
Utskottet avstyrker därvid ett stort antal motioner. Utskottet finner det
positivt att ett konkret delmål för regelförenklingsarbetet har
formulerats, med innebörd att den administrativa bördan för småföretagen
skall minskas. Det väsentliga för en småföretagare är att nedbringa den
tid och den kostnad som behöver läggas på att uppfylla olika lagar och
regler. Utskottet understryker också vikten av att småföretagens egna
synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp, vilket sker bl.a. genom
SimpLex-gruppen. Utskottet anser vidare att regeringen även framöver bör
lämna en årlig redogörelse till riksdagen om regelförenklingsarbetet. I en
reservation (m, kd, c, fp) efterlyses initiativ av riksdagen beträffande
regelförenklingsarbetet i syfte att skynda på och effektivisera detta
arbete.
Propositionen
I proposition 2000/01:1 föreslås under utgiftsområde 24 Näringsliv att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena
Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt att de tidigare målen inom
utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, upphör att gälla (avsnitt
4.6.1).
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ram-
anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå
ekonomiska förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 900 000 000 kr under budgetåret 2002 och
sammanlagt högst 950 000 000 kr under budgetåren 2003-2006 (avsnitt
7.1.2).
4. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ram-
anslaget 38:14 Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kr efter år
2001 (avsnitt 4.9.14).
5. Riksdagen bemyndigar regeringen att få sälja statens aktier i
Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun (avsnitt 4.10.3).
6. Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten
betalningsansvar intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kr för
exportkreditgarantisystemet (avsnitt 5.8.8).
7. Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten
betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för
investeringsgarantier (avsnitt 5.8.8).
8. Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att
Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalning (avsnitt 5.8.8).
9. Riksdagen godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB
Svensk Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för
att främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera
sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på
kommersiella grunder (avsnitt 5.8.4).
10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 24
Näringsliv enligt uppställning i bilaga.
Skrivelsen
I regeringens skrivelse 1999/2000:148 lämnas en redogörelse för
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag.
Motionerna
De motioner som väckts under allmänna motionstiden och som behandlas här
är följande:
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
22. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställningen i bilaga 2 i motionen.
2000/01:U509 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avveckling av Östersjömiljarden.
2000/01:T477 av Per-Richard Molén m.fl. (m, kd, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genomförande av Småföretagsdelegationens förslag för att få till
stånd ett bättre företagsklimat i Sverige.
2000/01:N203 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utförsäljning av de regionala ALMI-bolagen.
2000/01:N218 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om förenklade regler för småföretag i enlighet med
Småföretagsdelegationens intentioner.
2000/01:N223 av andre vice talman Eva Zetterberg m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
sammansättningen av Exportkreditnämndens styrelse bör ses över så att
denna får en bredare folklig förankring.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att de
sekretessbestämmelser som gällt för Exportkreditnämnden måste ses över så
att nämndens verksamhet blir öppnare.
2000/01:N235 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om enklare regler för småföretagare och egenföretagare.
2000/01:N237 av Henrik S. Järrel (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lagförslag och myndighetsföreskrifter som påverkar
företagens villkor alltid skall föregås av en närmare konsekvensanalys
rörande effekterna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att den s.k. Småföretagsdelegationens återstående förslag skall
genomföras under innevarande mandatperiod.
2000/01:N238 av Henrik S. Järrel (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en fortlöpande utmönstring av föråldrade eller av
andra skäl uttjänta regelverk.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att initialt pröva och utvärdera ett system med
"solnedgångsparagrafer" inom vissa begränsade lagstiftningsområden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att inrätta en permanent avregleringsdelegation inom
statsministerns kansli.
2000/01:N251 av Camilla Sköld Jansson (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att huvudkontoret för den nya myndigheten för analys, utvärdering och
omvärldsbevakning inom näringspolitiken lokaliseras till Östersund.
2000/01:N263 av Helena Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förenklingskommission för att se över regelverken med
småföretagarna i glesbygden.
2000/01:N267 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
förenkling av regler för företagande.
2000/01:N269 av Holger Gustafsson m.fl. (kd, m, c, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att aktivt verka för ett tydligare, enklare och mer konsekvent
regelverk, som medför lika behandling av alla företag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidta konkreta åtgärder som minskar antalet regler och gör
dem tydligare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om konkreta åtgärder som minskar samhällets kostnader för
regelverk.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om snabbare genomförande av Småföretagsdelegationens och BEST-
gruppens förslag.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa sanktioner mot myndigheter och kommuner som inte
följer lagen.
2000/01:N282 av Lena Ek (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utarbetande av nytt regelsystem för förenklat företagande.
2000/01:N288 av Erik Arthur Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att lokalisera huvudkontoret för den nya myndigheten för analys,
utvärdering och omvärldsbevakning inom näringspolitiken till Östersund.
2000/01:N302 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förbättra och förenkla regelsystemet för småföretagare.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att handläggningstiderna måste kortas vid Patent- och
registreringsverket i anslutning till nyregistreringar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att myndigheter och verk blir mer serviceinriktade och ser
företaget som en viktig samhällsmedborgare.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att förbättra rättsskyddet för småföretagare som drabbats av
felaktig information.
2000/01:N323 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en s.k. solnedgångsparagraf för regler som berör
företagandet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett konsekvent avregleringsarbete lett av finansministern.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett startpaket för företagare.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om myndigheternas redovisning av hur de klarar service och
informationskrav gentemot företagare.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en handledning för företagare.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenklingar av blanketter.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett Internetbaserat informationssystem.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att registrera företag via Internet.
2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en effektivare konkurrenspolitik.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om genomförande av Småföretagsdelegationens förslag.
16. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under
utgiftsområde 24 Näringspolitik, med förändringar i förhållande till
regeringens förslag, enligt tabell i motionen.
2000/01:N361 av Per Westerberg m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 38:2 Näringslivsutveckling för budgetåret 2001
172 062 000 kr.
11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag 38:16 Konkurrensverket
3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 76 378 000 kr.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 38:20 Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 2001 0 kr.
13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för
budgetåret 2001 0 kr.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 40:2 Konsumentverket för budgetåret 2001
77 972 000 kr.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 24 anslag 40:5 Åtgärder på konsumentområdet för budgetåret
2001 5 000 000 kr.
2000/01:N366 av Åke Sandström m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt tabell i motionen.
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ge regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska
effekter på företagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om försöksverksamhet med tidsbegränsade regler.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka Simplex-enhetens resurser till bevakning av att
konsekvensanalyser sker enligt Simplex-förordningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka Konkurrensverkets ställning.
13. Riksdagen beslutar att Sverige omedelbart anmäler sitt intresse för
att OECD under hösten 2001 genomför en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om regelförenklingar för företagande.
2000/01:A812 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förenkling av det regelverk som omgärdar företagande.
Den motion som väckts med anledning av skrivelsen är
1999/2000:N52 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om ett förbättrat svenskt näringsklimat.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om förändrade attityder till småföretagare.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om att ge regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om tydliga mätbara mål för regelförenklingsarbetet.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om obligatoriska konsekvensanalyser vad avser reglernas ekonomiska
effekter på företagen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med tidsbegränsade regler.
8. Riksdagen beslutar att Sverige omedelbart anmäler sitt intresse för att
OECD under hösten år 2001 genomför en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Inledning
Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för de olika
utgiftsområdena för år 2001 och en preliminär fördelning av utgifter på
utgiftsområden för åren 2002 och 2003 och därvid ställt sig bakom de ramar
för utgiftsområde 24 Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1). I reservationer (m; kd; c; fp) förordades
avvikelser från dessa ramar. Av följande tabell framgår regeringens och de
olika partiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2001 är ca 3,5
miljarder kronor.
Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och ett avsnitt om
regelförenkling, m.m. redovisas i det följande regeringens förslag
avseende de olika verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och
motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag om anslag som
framlagts i motionerna (m; kd; c; fp) har dock som utgångspunkt en annan
ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen
har ställt sig bakom. Utskottets ställningstagande redovisas samlat i ett
avslutande avsnitt. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde skall, enligt
budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall
alltså fastställas i ett och samma beslut.
Mål och resultat
Propositionen
Näringspolitik
Regeringen begär riksdagens godkännande av de föreslagna målen för poli-
tikområdena Näringspolitik (avsnitt 4.3) och Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande (avsnitt 5.3) samt godkännande av att de tidigare
målen inom utgiftsområdet, utom målet för konsumentpolitik, skall upphöra
att gälla (avsnitt 4.6.1).
Målet för politikområdet Näringspolitik föreslås vara att främja en
hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och
växande företag. I propositionen redovisas inriktningen av politiken inom
politikområdet Näringspolitik i ett särskilt avsnitt (4.4). Där sägs
beträffande området Näringsliv att Sverige behöver ett entreprenörsklimat
på högsta internationella nivå vilket innefattar en positiv attityd till
företagande. Detta uppnås bl.a. genom identifikation och eliminering av
problem som små företag möter, t.ex. på grund av bristande administrativa
resurser och sämre tillgång till kapitalmarknaden. Vidare är det
väsentligt att entreprenörer får bättre tillgång till kunskap och
kompetens genom bl.a. högskolor och universitet. Regeringen redovisar den
nya myndighetsstrukturen inom näringspolitiken - ny myndighet för
företagsutveckling, ny myndighet för analyser, omvärldsbevakning och
utvärderingar och en ny myndighet för finansiering av forskning och
utveckling inom teknik, kommunikation, arbetsliv och arbetsmarknad.
Beträffande turism sägs att det övergripande målet för turistpolitiken är
att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en
långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring.
När det gäller geologisk verksamhet och mineralfrågor sägs att modern och
ändamålsenlig geologisk information skall erbjudas företag, myndigheter
och andra intressenter. Beträffande teknisk forskning och utveckling och
dess infrastruktur sägs att regeringens politik inriktas på att genom
satsningar på forskning och utveckling öka den kunskap och kompetens i
näringslivet som behövs för att stimulera innovationer, tillväxt och
förnyelse. Ett viktigt inslag i politiken är främjandet av olika former av
samverkan mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut, näringsliv
och samhälle. Huvuddelen av dessa insatser redovisas inom politikområdet
Forskningspolitik, som tillhör utbildningsutskottets ansvarsområde.
Beträffande konkurrensfrågor sägs att målet för konkurrenspolitiken är att
verka för väl fungerande marknader och effektiv konkurrens till nytta för
konsumenterna. Riksdagen har ställt sig bakom den i den
konkurrenspolitiska propositionen (prop. 1999/2000:140, bet. 2000/01: NU4)
föreslagna övergripande inriktningen för konkurrenspolitiken.
Slutligen sägs i propositionen under det här aktuella avsnittet att den
ökande insikten om den lokala och regionala miljöns betydelse för
näringslivets utveckling föranledde regeringen att år 1998 (prop.
1997/98:62, bet. 1997/98: AU11) ta initiativ till en regional
näringspolitik med de regionala tillväxtavtalen som det huvudsakliga
instrumentet för dess genomförande. Avsikten är att bättre kunna ta till
vara den tillväxtpotential som finns runt om i landet genom att anpassa
verksamheter inom politikområden till lokala och regionala
förutsättningar.
De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Näringspolitik
redovisas i ett särskilt avsnitt i propositionen (4.5). I ett
efterföljande avsnitt (4.6) redovisas resultaten för de olika delområdena
inom politikområdet, med koppling till de mål som redovisades i
budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1). Slutligen gör
regeringen en analys och bedömning av de olika delområdena (avsnitt 4.7).
Det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning de statliga insatserna
inom t.ex. kapitalförsörjning, regelförenkling, information, service och
rådgivning samt kunskap och kompetens har bidragit till utvecklingen vad
gäller antalet nya företag respektive tillväxten i befintliga företag,
säger regeringen. Insatserna påverkar också attityder till företagande och
entreprenörskap, som är av stor betydelse men ännu svårare att
kvantifiera. Aktuell forskning och en utredning av direktörerna Elisabet
Annell och Peter Nygårds pekar också på behovet av bättre utvärderingar
och uppföljning inom området. Behovet av förbättrade utvärderingar lyfts
också fram i regeringens förslag till ny myndighetsstruktur inom
näringspolitiken. Regeringen avser att höja ambitionsnivån när det gäller
uppföljning och utvärderingar av olika myndigheters insatser och andra
åtgärder som genomförs.
Regeringen bedömer att verksamheten under år 1999 inom dåvarande
verksamhetsområdet Näringspolitik i stor utsträckning bidragit till att
uppfylla de mål som fanns för verksamheten. Regeringen har tidigare
konstaterat att såddfinansieringen är särskilt intressant eftersom den
inte konkurrerar med privata aktörer utan medverkar till att minska det
finansiella gap som finns mellan en affärsidé och en kommersiellt gångbar
tjänst eller produkt. Regelförenklingsarbetet skall intensifieras. Grunden
för detta har lagts genom regeringens beslut om särskilda problem- och
konsekvensanalyser och genom det mål som regeringen presenterade i
skrivelsen om regelförenklingsarbetet (skr. 1999/2000:148). Behovet av
relevant information från myndigheter till blivande och befintliga
företagare är stort. Regeringens initiativ till att förbättra
informationen från myndigheter genom en s.k. portal är en viktig satsning
för att underlätta för blivande och befintliga företagare att få tillgång
till relevant information. Regeringen anser att statsbidraget till
kooperativ utveckling, liksom tidigare, bör koncentreras till kostnadsfri
information och rådgivning. En viss del av medlen kan även användas till
särskilda insatser som kan främja bl.a. utvecklingen av sociala kooperativ
och andra insatser inom den sociala ekonomin.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch med stor betydelse för
sysselsättningen i många regioner. Både aktiviteterna i Sveriges Rese- och
Turistråd AB (Turistrådet) och i Turistdelegationen kännetecknas av att
effekterna av insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen av
turismen påverkas inte bara av de statliga insatserna på området utan
också av bl.a. väderlek, prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.
Den ökade marknadsföringen från Turistrådet år 1997, marknadsföringen för
OS i Stockholm år 2004 och för Stockholm som kulturhuvudstad år 1998
bedöms ha påverkat utvecklingen positivt. Regeringen bedömer vidare att
verksamheten som Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivit under år
1999 uppfyllt målen.
Beträffande teknisk forskning och utveckling gör regeringen bedömningen
att detta område är väsentligt för att stärka innovationssystemet och att
de statliga insatserna har bidragit till detta. Regeringen anser dock att
systemet kan stärkas ytterligare och synergieffekter uppnås genom att
resurser sammanförs. Vad avser den långsiktiga verksamheten inom
rymdområdet gör regeringen bedömningen att denna verksamhet bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt och att inriktningen på verksamheten bör fortsätta på
samma nivå. Regeringens bedömning är vidare att
Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) verksamhet bidrar till att stärka och
utveckla Sveriges industriella kompetens och konkurrenskraft.
Under rubriken Teknisk infrastruktur säger regeringen att riksmätplatserna
tillfredsställer näringslivets behov av mätteknik och kalibrering så att
nationell konkurrenskraft kan upprätthållas. De bidrar till att fri
cirkulation av varor och tjänster kan ske samt att mätningar kan göras som
bidrar till säkerhet, hälsa och god miljö. Metrologirådet vid Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) anser att koncentrationen av
riksmätplatsverksamheten till SP utgör en förbättrad grund för svensk
metrologisk infrastruktur. Verksamheten utförs kompetent och effektivt,
och omfattningen av mätstorheter är relevant. Den nya tekniska tillsynen
via Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är
kvalitetshöjande, ger positiva effekter och pekar på
förbättringsmöjligheter. Påtalade brister har åtgärdats. Regeringens
bedömning är vidare att verksamheten inom Elsäkerhetsverket under
budgetåret 2001 bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som gäller för
elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000. Staten och Sveriges
Industriförbund har i egenskap av huvudmän för SIS - Standardiseringen i
Sverige initierat en översyn av den svenska standardiseringens
organisation. Under hösten 2000 kommer beslut att fattas om att den
svenska standardiseringen från år 2001 skall bedrivas i tre
intressentstyrda organ med en ansvarsfördelning som motsvarar den som
råder internationellt och i Europa. Enligt regeringens bedömning bör detta
leda till ökad effektivitet och internationell slagkraft. Regeringen anser
att SP uppfyller verksamhetsmålen. Samverkan är god med näringsliv,
universitet/högskolor och andra FoU-aktörer, och kunskapsutbytet är
internationellt omfattande. Verksamheten ger också goda effekter i
forskarutbildning och annan kompetensutveckling, bl.a. hos små och
medelstora företag.
Beträffande konkurrensfrågor sägs att konkurrenspolitiken utgör ett
viktigt instrument för att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi och ett
bättre omvandlingstryck. Med utgångspunkt i de verksamhetsmål som satts
upp för budgetåret 2000 bedömer regeringen att Konkurrensverket fullgjort
uppgiften att ge företag och andra aktörer värdefull vägledning för
agerandet på marknaden. Konkurrensverket har också klarat uppsatta mål för
handläggningstiderna för sina ärenden samt ökat andelen egna initiativ och
uppföljning. Regeringen gör därmed bedömningen att Konkurrensverket
tillsammans med de regionala aktörerna samt andra myndighetsutövande
aktörer, t.ex. Post- och telestyrelsen, på ett tillfredsställande sätt har
förbättrat förutsättningarna för en väl fungerande konkurrens till nytta
för konsumenten. Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2000:40) för
att ge Konkurrensverket bättre verktyg för kartellbekämpning. Regeringen
gör vidare bedömningen att Konkurrensverket bör öka andelen egna
initiativ. Vad gäller länsstyrelsernas arbete har uppställda mål i
huvudsak uppfyllts. En förstärkning av främst egeninitierad verksamhet
inom konkurrensområdet är önskvärd.
Den regionala näringspolitiken och de regionala tillväxtavtalen har
resulterat i ett stort engagemang hos företrädare för såväl offentlig som
privat sektor, sägs det i propositionen. Regeringen bedömer att det finns
goda skäl att vidareutveckla arbetsmetoden, bl.a. bör formerna för
samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv ses över. Villkoren för
den statliga delen av tillväxtavtalens finansiering, uppföljning och
utvärdering är exempel på andra områden som ytterligare bör utvecklas.
Arbetet med de regionala tillväxtavtalen har tydliggjort behovet av att
utveckla metoder för att främja arbetet med miljö och hållbar utveckling.
Regeringen avser därför att utse tre pilotlän med intresse för att arbeta
för att bättre integrera ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i sina
tillväxtavtal. Erfarenheterna skall spridas till övriga län.
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Målet för politikområdet Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett
förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen
(WTO), ökad svensk export och ökade utländska direktinvesteringar i
Sverige.
I avsnittet (5.4) om politikens inriktning sägs att Sverige är en del av
den internationella ekonomin och i hög grad beroende av utrikeshandel och
ett väl fungerande regelverk för en fri världshandel. Inte minst viktigt
för Sverige är att EU:s inre marknad fungerar väl, att Sverige är
attraktivt för utländska investeringar och att den ekonomiska utvecklingen
i närområdet är gynnsam. Det är viktigt att göra den inre marknaden ännu
mer effektiv, särskilt vad gäller den fria rörligheten för varor och
tjänster, och att göra den tydlig för konsumenter och företag. Sverige
verkar för en fri världshandel med överenskomna spelregler, vilket utgör
en förutsättning för att alla länder skall få samma rättigheter oberoende
av ekonomisk och politisk styrka. WTO är av grundläggande betydelse i
detta arbete. Det är också viktigt att WTO utvidgas till att omfatta fler
länder. Sveriges strävan efter en fri världshandel förenas inom
utrikespolitiken med ett arbete för en ekologiskt och socialt hållbar
global utveckling. Det är därför av särskild vikt att utvecklingsländerna
integreras i världshandelssystemet och bistås i att utnyttja dess
fördelar. Exporten står för 45 % av BNP och spelar en avgörande roll för
tillväxten i den svenska ekonomin. Det är därför viktigt att
exportfrämjande åtgärder genomförs för att underlätta särskilt små och
medelstora företags export-ansträngningar. Utländska direktinvesteringar
ökar inflödet av kompetens, teknologi och kapital. Det är viktigt att den
investeringsfrämjande verksamheten fungerar väl på nationell, regional och
lokal nivå. Regeringen lägger stor vikt vid ett offensivt, slagkraftigt
och integrerat Sverigefrämjande. Regeringen har såväl i
regeringsdeklarationen år 2000 som i 2000 års ekonomiska vårproposition
framhållit Östersjöregionens stora tillväxtpotential och Sveriges intresse
av att främja en politisk, ekonomisk och social utveckling i regionen.
De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Utrikeshandel,
export- och investeringsfrämjande redovisas i ett särskilt avsnitt i
propositionen (5.5). I ett efterföljande avsnitt (5.6.1) redovisas
resultaten för de olika delområdena inom politikområdet, med koppling till
de mål som redovisades i budgetpropositionen för år 2000 (prop.
1999/2000:1). Slutligen gör regeringen en analys och drar slutsatser för
de olika delområdena (avsnitt 5.6.2).
Sverige har under år 1999 och första halvåret 2000 bidragit till
utvecklingen av en bättre fungerande inre marknad inom EU och fortsatta
handelsliberaliseringar såväl regionalt som multilateralt. I detta arbete
har Kommers-kollegium spelat en viktig roll. Regeringen anser att
kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en väl fungerande inre
marknad och ett öppet och starkt multilateralt handelssystem och fortsatt
liberalisering av handeln. Den inre marknadens funktion beror till stor
del på hur frågor om fri varurörlighet hanteras, däribland bedömning av
överensstämmelse med ställda säkerhetskrav. Det svenska systemet som
administreras av SWEDAC har rönt internationell respekt. Regeringen gör
bedömningen att SWEDAC:s verksamhet även bidragit till en förbättrad
marknadskontroll.
Genom Exportrådets verksamhet har små och medelstora företag fått tillgång
till kvalificerad exportinformation och rådgivning av stor betydelse för
företagens exportansträngningar. Regeringen anser att Exportrådet
genomfört åtgärder för att främja svensk export på ett mycket positivt
sätt och därmed aktivt bidragit till att öka denna. Under året har det
statliga exportfrämjandet genom Exportrådet varit föremål för en
utredning, med uppgift att bl.a. belysa frågan om det statliga uppdraget
till Exportrådet överensstämmer med samhällsekonomiska mål och företagens
behov i olika delar av landet. Utredaren har nyligen redovisat sitt
slutbetänkande Expert på export? (SOU 2000:102). Svensk Exportkredit AB
(SEK) har åren 1999 och 2000 med sin verksamhet inom exportfinansiering
utgjort ett viktigt bidrag för att stärka svensk industris internationella
konkurrenskraft. Regeringen bedömer att SEK uppfyllt sitt uppdrag att inom
systemet för statsstödd exportkreditgivning främja svensk export.
Exportkreditnämnden (EKN) har med sin garantigivning medverkat till att
svenska exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna likvärdiga
villkor avseende exportkontrakt. Regeringen anser att EKN på ett
framgångsrikt sätt har förenat målet om garantigivning till svensk
exportindustri på gynnsamma villkor med målet att verksamheten skall vara
självbärande på sikt.
Främjandet av utländska direktinvesteringar i Sverige är av stor betydelse
för tillväxt och sysselsättning, och Delegationen för utländska
investeringar i Sverige, Invest in Sweden Agency (ISA), fyller här en
central funktion. Regeringen anser att ISA under år 1999 har fullgjort
uppdraget att främja utländska direktinvesteringar i Sverige på ett mycket
förtjänstfullt sätt. Under år 1999 har ISA utvecklat och infört en
förbättrad modell för uppföljning, mätning och värdering av verksamhetens
resultat. Regeringen ser det som positivt att delegationen på detta sätt
har tagit fram ett effektivt styrinstrument för bl.a. resursallokering och
kvalitetssäkring.
Östersjöregionen är en av världens snabbast växande regioner. Regeringen
ser anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen, den s.k.
Östersjömiljarden II, som ett viktigt instrument för att förstärka svenska
företags position i denna region och att förbättra förutsättningarna för
svenska företags deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.
Erfarenheterna av hittills beslutade insatser har varit goda. Anslaget
kommer att utvärderas i sin helhet när samtliga insatser är genomförda.
Konsumentpolitik
Den parlamentariska kommittén, Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel
(dir. 1999:1) avlämnade i april 2000 betänkandet Starka konsumenter i en
gränslös värld (SOU 2000:29). De nuvarande målen bibehålls i avvaktan på
den planerade konsumentpolitiska propositionen hösten 2000.
Målen för politikområdet konsumentpolitik år 2000 gäller sålunda tills
vidare och är följande:
1. att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och
andra resurser effektivt (hushållningsmålet),
2. att ge konsumenterna en stark ställning på marknaden (marknadsmålet),
3. att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet (säkerhetsmålet),
4. att medverka till att sådana produktions- och konsumtionsmönster
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling (miljömålet).
I propositionens avsnitt (6.4) om politikens inriktning sägs att
konsumentpolitiken är en viktig del av välfärdspolitiken. Aktiva och
välinfomerade konsumenter kan bättre ta till vara sina rättigheter och
välja rätt på den alltmer internationaliserade marknaden. Insatser för
ökad produktsäkerhet, inom området finansiella tjänster, och stöd till
konsumentorganisationer och lokal konsumentrådgivning är särskilt
angelägna åtgärder, liksom åtgärder för att bibehålla och utveckla nivån
på konsumentpolitiken. Det behövs särskilda insatser för att stödja de
mest resurssvaga konsumenterna. Konsumentfrågorna är prioriterade i
Sveriges EU-arbete. Sverige skall i EU-arbetet verka för att ge
konsumenterna en stark ställning på marknaden och främja konsumenternas
intressen och inflytande i ett integrerat Europa.
De statliga insatserna inom och utanför politikområdet Konsumentpolitik
redovisas i ett särskilt avsnitt i propositionen (6.5). I ett
efterföljande avsnitt (6.6.1) redovisas resultaten för de olika
delområdena inom politikområdet. Slutligen gör regeringen en analys och
drar slutsatser för de olika delområdena (avsnitt 6.6.2).
Regeringen bedömer att samtliga myndigheter och bolag inom politikområdet
har bedrivit sina verksamheter i enlighet med de av regeringen fastslagna
riktlinjerna samt att de har utfört de uppdrag och bedrivit de aktiviteter
som följer av verksamhetsmålen. Med anledning av den planerade
konsumentpolitiska propositionen senare under hösten 2000 kommer åtgärder
att vidtas för att förbättra olika aktiviteter vid myndigheterna,
exempelvis ökade marknadskontroller vid Konsumentverket.
Revisionens iakttagelser
Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör regeringen för om
Riksrevisionsverket (RRV) har haft några invändningar i
revisionsberättelserna för år 1999 avseende myndigheter inom de olika
politikområdena. RRV har inte haft några sådana invändningar mot någon av
myndigheterna.
Vissa kompletterande uppgifter
Inga motioner har väckts beträffande mål- och resultatfrågor. I föregående
års anslagsbetänkande (bet. 1999/2000:NU1) ställde sig utskottet bakom de
av regeringen då föreslagna målen. I två reservationer (m, kd, fp; c)
framförde företrädare för respektive parti sina synpunkter i frågan. När
det gällde regeringens resultatredovisning framhöll utskottet (enhälligt)
betydelsen av utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i
dessa. Vidare anfördes att regeringens redovisning generellt sett måste
vara mer konkret och att det är viktigt att verksamhetsmål formuleras på
ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp. Detta innebär bl.a. att
- utifrån de övergripande målen - ändamålsenliga delmål måste formuleras.
Utskottets ställningstagande och bedömning
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om mål och redovisar därefter sin
bedömning av regeringens resultatredovisning.
Mål
Utskottets syn på näringspolitikens inriktning överensstämmer med den som
redovisas i budgetpropositionen och som har föregåtts av överläggningar
mellan regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De mål som regeringen
föreslår för utgiftsområde 24 Näringsliv är formulerade med utgångspunkt i
denna syn på näringspolitiken och tillstyrks således.
Bedömning av regeringens resultatredovisning
I årets budgetproposition har en indelning av statsbudgeten i
politikområden införts. I utgiftsområde 24 Näringsliv ingår de tre
politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande samt Konsumentpolitik. Redovisningen av mål,
politikens inriktning, insatserna och resultatbedömningen görs samlat för
varje politikområde. Texterna om de olika anslagen som följer därefter
blir därmed, jämfört med tidigare år, mer kortfattade. Utskottet tycker
att detta är en bra ordning.
I utgiftsområde 24 ingår också ett par anslag som tillhör ett annat
politik-område. Det gäller två anslag för Verket för innovationssystem
(Vinnova), vilka tillhör politikområdet Forskningspolitik som presenteras
under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Redovisning
av mål och resultat för dessa verksamheter görs därmed i den del av
budgetpropositionen som avser utgiftsområde 16 och som tillhör
utbildningsutskottets ansvarsområde. Detta innebär vissa nackdelar för
näringsutskottets möjligheter till överblick. Problemet är dock inte unikt
för dessa anslag, utan gäller för ett antal anslag, till följd av att
utgiftsområden och politikområden inte är sammanfallande. Utskottet anser
dock för sin del i fallet med Vinnovas anslag att det är mer angeläget att
anslagen ingår i utgiftsområde 24 än att de berörda politik- och
utgiftsområdena sammanfaller.
Utskottet vill härutöver, i likhet med föregående år, framhålla den stora
betydelse som mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen har för
riksdagens styrningsmöjligheter. Generellt gäller att regeringens
redovisning måste vara mer konkret. Avgörande är härvid att verksamhetsmål
formuleras på ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp. Detta
innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste formuleras utifrån de
övergripande målen. Utskottet vill - återigen - framhålla betydelsen av
utformningen av regleringsbreven och målformuleringarna i dessa. Det bör
också eftersträvas en nära koppling mellan regleringsbreven och
redovisningen till riksdagen.
Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket inte har avgivit
revisionsberättelse med invändning till någon av myndigheterna inom
utgiftsområde 24 Näringsliv.
Regelförenkling
Skrivelse 1999/2000:148
Inledning
I regeringens skrivelse 1999/2000:148 lämnas en redogörelse för
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag. I
skrivelsen redogörs för hur myndigheter tillämpat förordningen (1998:1820)
om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor
under år 1999. Vidare lämnas en redogörelse för regeringens
regelförenklingsarbete i detta sammanhang samt en redogörelse för mål som
regeringen satt upp för det fortsatta arbetet.
Regeringen har introducerat ett system för effektivare konsekvensanalyser
av reglers effekter för små företags villkor. Systemet har införlivats
genom beslut om ändringar i kommittéförordningen (1998:1474), beslut om
särskild förordning (1998:1820) avseende myndigheter - den s.k. SimpLex-
förord-ningen - samt beslut om riktlinjer för Regeringskansliet. En
statssekreterargrupp med särskilt ansvar för regelförenkling, med
statssekreterare från Justitie-, Finans- och Näringsdepartementen, har
bildats. Vidare har inom Näringsdepartementet inrättats en särskild enhet,
SimpLex-enheten, med en rådgivande, stödjande och granskande funktion i
Regeringskansliet men också i förhållande till myndigheter och
utredningsväsendet. I enhetens uppgifter ingår bl.a. att följa arbetet med
särskilda konsekvensanalyser.
Praktiska erfarenheter och resultat
Enligt SimpLex-förordningen är myndigheterna skyldiga att årligen, före
den 1 februari, rapportera till regeringen om det gångna verksamhetsårets
arbete med särskilda konsekvensanalyser. Den 1 februari 2000 lämnade
myndigheterna sin första rapportering enligt förordningen. Myndigheternas
efterlevnad av SimpLex-förordningen och kommittéernas efterlevnad av
kommittéförordningen i berörd del har varierat. Många har sett år 1999 som
ett inkörningsår, eftersom förordningarna började gälla den 1 februari
1999 respektive den 1 januari 1999.
Totalt har 77 myndigheter lämnat rapporter. Av dessa har följande 31
myndigheter rapporterat om sitt arbete med särskild konsekvensanalys
enligt SimpLex-förordningen: Alkoholinspektionen, Arbetarskyddsstyrelsen,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk,
Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket,
Lantmäteriverket, Luftfartsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket,
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent- och
registreringsverket (PRV), Post- och telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen,
Riksskatteverket (RSV), Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen,
Sprängämnesinspektionen, Statens livsmedelsverk, Statens räddningsverk,
Statens skolverk, Statens strålskyddsinstitut, Statistiska centralbyrån
(SCB), Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC),
Tullverket, Vägverket och Överstyrelsen för civil beredskap. Resterande 46
myndigheter har rapporterat att myndighetens verksamhet inte berör små
företags villkor och att de inte är rapporteringsskyldiga enligt SimpLex-
förordningen.
Många myndigheter har i sina rapporter informerat om sina
regelförenklingsprojekt och sitt arbete för ett bättre regelverk. Några
myndigheter som redovisat mer omfattande arbeten är
Arbetarskyddsstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket,
Naturvårdsverket, Rikspolisstyrelsen och Tullverket. I skrivelsen
redovisas några exempel på regelförenklingsinsatser på myndighetsnivå.
Konsekvensanalyserna kräver resurser och byts ofta ut mot
remissförfarande, uppger ett antal myndigheter. Fiskeriverket,
Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket anser att
checklistan i SimpLex-förordningen utgör ett mycket praktiskt verktyg. Vid
tillämpning av förordningen uppstår det dock i vissa fall osäkerhet kring
begreppet småföretag. Flera myndigheter har efterfrågat en definition av
vad ett småföretag är enligt förordningen. Vidare har flera myndigheter
efterfrågat möjligheten att redovisa analyser enligt SimpLex-förordningen
och enligt verksförordningen i samma dokument. Flera myndigheter har
uppgivit att de har mycket begränsat utrymme för regelförenklingar när de
måste implementera EG-direktiv och förordningar samt andra internationella
avtal.
Totalt har, enligt regeringens bedömning, åtta myndigheter tydligt
rapporterat om utförda särskilda konsekvensanalyser, nämligen
Arbetarskyddsstyrelsen, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Jordbruksverket,
Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksskatteverket och
Tullverket. Ytterligare ett tiotal myndigheter uppger att de arbetar med
analyserna, men anger inte specifikt berörda föreskrifter eller hur många
analyser som är genomförda. Myndigheterna likställer ofta remisser med en
särskild konsekvensanalys.
Av de 31 rapporterande myndigheterna har 20 redovisat upphävda
föreskrifter. Det är, enligt regeringen, svårt att få en generell bild av
hur många föreskrifter som verkligen har upphävts. För de 20 myndigheter
som rapporterat kan utläsas att 210 föreskrifter har upphävts, men att 73
av dem är återinförda. För åtta av myndigheterna gäller att samtliga
föreskrifter som upphävts har återinförts. Rikspolisstyrelsen har bidragit
till att flest föreskrifter har upphävts genom att ta bort 37
föreskrifter, utan att återinföra någon.
När det gäller införda och ändrade allmänna råd under år 1999 anges att av
de 31 rapporterande myndigheterna har 18 redovisat ändrade eller nya
allmänna råd. Totalt har 45 nya allmänna råd införts. Ytterligare 47
stycken som har införts av Riksskatteverket kan anses tillhöra denna
kategori, eftersom de är tidsbegränsade och införs varje år.
Resultatet av kommittéernas redovisning enligt den aktuella paragrafen i
kommittéförordningen är att år 1999 även för kommittéerna innebar en
övergångsperiod. Regeringen har för avsikt att lämna en mer omfattande
redovisning av kommittéernas arbete i 2001 års redogörelse till riksdagen.
Mål och medel för det fortsatta regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag
Det övergripande målet för regeringens regelförenklingsarbete gentemot små
företag är att förbättra dessa företags arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga och villkor i övrigt för att åstadkomma en ökad
sysselsättning och högre tillväxt. Ett konkret delmål är att inom en
treårsperiod tydligt minska regelverkens administrativa börda för
småföretag. Regeringen kommer att följa upp arbetet och redovisa
resultatet för riksdagen. Den administrativa bördan bör främst mätas som
"nedlagda timmar och kronor" i småföretagen. Ett annat intressant delmått
på regelverkens effekt kan vara den uppgiftslämnarbörda som läggs på
företag som en konsekvens av befintliga regelverk.
Inom OECD bedrivs sedan ett antal år ett omfattande arbete för
regelförenkling och därmed sammanhängande frågor. Det handlar bl.a. om
metoder för regelanalys, prövning av andra styrformer än förbuds- och
kontrollregler, utveckling av checklistor och erfarenhetsutbyte för att
förbättra kvaliteten på medlemsstaternas regelstyrningsbeslut. OECD:s råd
antog år 1995 en särskild rekommendation till medlemsstaterna om
regelstyrning. Bland de projekt som bedrivs inom OECD ingår en årlig
granskning av några medlemsstaters program för regelreformering.
Regeringen ämnar anmäla sitt intresse för en sådan oberoende granskning av
det svenska regelförenklingsarbetet, vid lämplig tidpunkt, som komplement
till de egna uppföljningar som regeringen avser att genomföra.
Regeringen avser att årligen för riksdagen redovisa en sammanfattning av
myndigheternas arbete enligt SimpLex-förordningen, användningen av
konsekvensanalyser i utredningsväsendet samt Regeringskansliets
regelförenklingsarbete för småföretag. En särskild grupp bestående av
småföretagare samt småföretagsexperter är knuten till SimpLex-enheten.
Gruppen har två uppgifter. Den ena är att fungera som bollplank och
experthjälp i SimpLex-enhetens arbete med regelförenklingsfrågor, varvid
SimpLex-gruppen kompletterar den större referensgruppen Nybyggarna inom
detta område. Den andra uppgiften för SimpLex-gruppen är att agera
diskussionspartner med såväl SimpLex-enheten som departementets politiska
ledning när det gäller prioriteringar i regelförenklingsarbetet. SimpLex-
gruppen har därmed en operationell uppgift och kommer att engageras i det
löpande arbetet. SimpLex-enheten fungerar även som kontaktorgan för små
företag i regelfrågor, vilket innebär att enheten uppmärksammas på problem
direkt av småföretag, vilket i sin tur kan påverka de prioriteringar som
görs.
Slutsatser inför det fortsatta arbetet
Sammanfattningsvis kan sägas att myndigheterna ligger olika långt framme
när det gäller att analysera och bedöma reglers effekter för små företags
villkor. SimpLex-enheten avser att mer aktivt ta kontakt med myndigheter
för att fungera effektivt i sin roll som stödjare och rådgivare i fråga om
myndigheternas arbete med de särskilda konsekvensanalyserna. Detsamma
gäller även det fortsatta stödjande och rådgivande arbetet gentemot
utredningar och Regeringskansliet. För det interna arbetet i
Regeringskansliet är ambitionen att SimpLex-enheten skall komma in i ett
tidigt skede av beredningsprocessen. Regeringen avser att i
budgetpropositionen för år 2001 redovisa prioriterade områden för
regelförenkling med särskild inriktning på små företag. År 1999 var det
första år under vilket SimpLex-förordningen har gällt och skall därför ses
som ett övergångsår för Regeringskansliet, myndigheter och kommittéer.
Genom ett nära samarbete med småföretagen och deras representanter samt
tillgänglig expertis kommer regeringen att utveckla mål, mått och metoder
för regelförenklingsarbetet. Regeringen avser, som tidigare nämnts, att
årligen lämna en sammanfattande redovisning av regelförenklingsarbetet
till riksdagen.
Propositionen
Under rubriken Prioriterade områden i avsnittet om regelförenkling
redovisas följande. Långsiktiga insatser såsom utbildning av tjänstemän
inom Regeringskansliet, myndigheter och utredningsväsende kommer att
prioriteras. Med detta syfte arrangerades i september 2000 ett seminarium
med deltagare från myndigheter och Regeringskansliet. SimpLex-enheten
kommer vidare att engageras i utbildningen av bl.a. nya generaldirektörer.
Med hjälp av SimpLex-gruppen, som består av representanter för små företag
samt småföretagsexperter, kommer förenkling av befintliga regelverk att
övervägas. Prioriterade områden är härvid skatte- och
arbetsrättslagstiftningarna, men även miljölagstiftningen.
När det gäller skattelagstiftningen avser regeringen att analysera de
förslag inom skatteområdet som lämnas av SimpLex-gruppen. Regeringen har
även tillsatt utredningar på skatteområdet vilkas arbete syftar till att
åstadkomma bl.a. regelförenklingar för små företag. Det gäller
Förenklingsutredningen (dir. 1996:78 och 1998:4) och Utredningen om
reglerna för beskattning av ägare i fåmansföretag m.m. (dir. 1999:12).
Inom ramen för SimpLex-arbetet kommer förslagen från dessa utredningar
att, i en nära dialog med näringslivet, övervägas från
förenklingssynpunkt.
Beträffande arbetsrättslagstiftningen har regeringen inlett förberedelser
för en översyn av semesterlagen och kommer i slutet av år 2000 att
tillsätta en utredning som skall se över regelverket ur främst ett
förenklingsperspektiv.
När det gäller det pågående regelförenklingsarbetet sägs att
regelförenkling är en angelägenhet för hela regeringen och att det präglar
Regeringskansliets arbete. Inom olika delar av Regeringskansliet pågår
regelförenklingsarbete som är av betydelse för små företag. I
propositionen redovisas några exempel på sådant. På skatte- och
avgiftsområdena noteras att, förutom de tidigare nämnda utredningarna, en
ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter bereds inom
Regeringskansliet och att en ny och moderniserad socialavgiftslag skall
införas vid årsskiftet 2000/01. Vidare pågår ett arbete inom
Riksskatteverket med inriktning på förslag om enklare beräkningar och
deklarationer vad gäller försäljning av värdepapper. Inom RSV görs även en
utvärdering av skattekontoreformen ur ett helhetsperspektiv, för att
möjliggöra förbättringar. En översyn pågår vidare inom Regeringskansliet
av olika gränsvärden i bl.a. bokförings- och redovisningslagen, i syfte
att samordna och nedbringa antalet gränsvärden. Ett system för elektronisk
ingivning av ansökningar om patent förbereds. Vad gäller varumärken och
mönsterskydd utreds frågan för närvarande av Varumärkeskommittén
respektive Mönsterskyddsutredningen.
Motionerna
Frågan om regelförenkling tas upp i 16 motioner. I motion 1999/2000:N52
(m, kd, c, fp), som väckts med anledning av skrivelse 1999/2000:148,
begärs riksdagsuttalanden i följande avseenden: om ett förbättrat svenskt
näringsklimat; om förändrade attityder till småföretagare; om att
genomföra samtliga Småföretagsdelegationens förslag; om att ge
regelförenklingsarbetet högsta politiska prioritet; om tydliga, mätbara
mål för regelförenklingsarbetet; om obligatoriska konsekvensanalyser vad
avser reglernas ekonomiska effekter på företagen; om försöksverksamhet med
tidsbegränsade regler. Vidare begärs att riksdagen beslutar att Sverige
omedelbart skall anmäla sitt intresse för att OECD under hösten år 2001
genomför en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Det
nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att tävla
med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor
för företagande och investeringar, anför motionärerna. Omvärldsförståelse
och förändringsbenägenhet i politiken är helt avgörande för Sveriges
framtida position. Det är i detta perspektiv förödande att klamra sig fast
vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och världens högsta
skattetryck, säger motionärerna. De menar att tillkomsten av jobb på lång
sikt bygger på en tillväxt bland de små och medelstora företagen. Negativa
attityder till småföretagande har under lång tid påverkat
företagsstrukturen, och villkoren för företagande har helt anpassats till
storföretagen, hävdar motionärerna. Av Sveriges ca en halv miljon företag
är den överväldigande majoriteten enmansföretag och bara 3 % har fler
än 20 anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste- och
servicesektorerna har hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga
utbyggnad och monopol, anser motionärerna. De påpekar att den
arbetsintensiva, privata tjänstesektorn, som fungerat som
sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna, har utvecklats betydligt
långsammare i Sverige. Sverige behöver en annan företagarpolitik, vilket
omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad,
konkurrens, regelförenkling, Europaengagemang, och - inte minst viktigt -
förändrade attityder till företagande och entreprenörskap, anför
motionärerna.
I motionen framläggs förslag under fem rubriker enligt följande:
- Genomför Småföretagsdelegationens förslag: Delegationens rapport
innehåller en lång rad förslag som dramatiskt skulle underlätta för
småföretagen utan att förorsaka statsfinansiella kostnader, anser
motionärerna. De menar att samhällets kostnader för tillväxthämmande
regler är betydande och att dessa kostnader betalas av medborgarna, främst
i form av färre arbetstillfällen, sämre levnadsstandard och begränsad
valfrihet. Motionärerna föreslår att Småföretagsdelegationens samtliga
förslag omgående skall genomföras.
- Hög politisk prioritet: Erfarenheterna från länder som tar
avregleringsarbetet på allvar, såsom Storbritannien och Nederländerna,
visar att det krävs politiskt stöd från allra högsta nivå, säger
motionärerna. Statsministern föreslås därför leda och politiskt ansvara
för arbetet, vilket bör ske genom att en grupp i Statsrådsberedningen ges
ansvar för att initiera och följa avregleringsarbetet i departement och
myndigheter. Gruppen bör föreslå modeller för hur arbetet skall bedrivas,
bistå med kompetens samt lyfta fram goda exempel på avregleringar, anser
motionärerna. De föreslår vidare att gruppen skall rapportera om hur
arbetet fortlöper och att det varje år till riksdagen skall lämnas en
redogörelse över avregleringsarbetet. Varje departement och varje
myndighet skall därvid vara ansvariga för rapporteringen till
statsministerns avregleringsgrupp.
- Tydliga, mätbara mål för avregleringen: Avregleringsgruppen skall
ansvara för de kvalitativa och kvantitativa målen för arbetet, anför
motionärerna vidare. Ett lägsta kvantitativt mål skall därvid vara att
alla företagsregler skall ha granskats inom en fyraårsperiod. Målet för
regelförenklingsarbetet måste anges tydligt, anser motionärerna och
föreslår att inom en mandatperiod skall regelmängden minska med 10 % och
efter två mandatperioder med 25 %, så som med gott resultat gjorts i
Nederländerna. Gruppen bör vidare se till att arbetet framför allt syftar
till att avskaffa eller minska sådana regler och regelsystem som bedöms
sänka konkurrenstrycket, anför motionärerna. De framhåller samtidigt att
arbetet skall ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva
regelsystem för skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och
säkerhet.
- Obligatorisk konsekvensanalys: Alla nya regler bör föregås av konse-
kvensbeskrivningar vad avser reglernas ekonomiska effekter på företagen,
anför motionärerna. Sådana konsekvensbeskrivningar skall lämnas av såväl
departement som myndigheter och kommuner. I konsekvensbeskrivningen skall
det även analyseras om problemet hade kunnat lösas på annat sätt än genom
en ny reglering, säger motionärerna. De anser vidare att alla utredningar
bör få specialdestinerade medel för att genomföra denna typ av
konsekvensanalyser.
- Tidsbegränsade regler: En försöksverksamhet bör prövas med
tidsbegränsade regler, där det redan från början anges att de har en
begränsad varaktighet, så att det krävs ett nytt beslut om en regel skall
fortsätta att gälla efter det datum då det sagts att den skall upphöra.
Liknande förslag framförs även i motion 2000/01:N381 (m, kd, c, fp). Där
begärs också att riksdagen skall uttala sig för att SimpLex-enhetens
resurser för bevakning av att konsekvensanalyser sker enligt SimpLex-
förordningen skall förstärkas och att riksdagen skall anmoda regeringen
att omedelbart anmäla intresse för att OECD under hösten 2001 skall
genomföra en oberoende granskning av Sveriges regelförenklingsarbete. Det
svenska regelverket är omfattande, säger motionärerna. De uppger att det
finns ungefär 1 000 lagar som stiftats av riksdagen, ca 2 000 förordningar
som utfärdats av regeringen samt ca 7 000 föreskrifter och allmänna råd
som utfärdats av myndigheter. Ungefär hälften av alla dessa regler har
direkt betydelse för företagen och uppgår till mer än 20 000 sidor, säger
motionärerna. De anser att reglernas mängd och komplexitet samt
myndigheternas sätt att tillämpa dem påverkar möjligheten att starta
företag, utveckla och kundanpassa produkter samt att snabbt reagera på
olika marknadsförändringar. Regelkomplexiteten anses direkt
småföretagarfientlig, och regelverket ses därmed som en strukturfaktor med
betydelse för näringslivets utveckling och Sveriges ekonomiska tillväxt.
I partimotion 2000/01:N385 (m) begärs ett riksdagsuttalande om
regelförenklingar för företagande. Samhällets kostnader för
tillväxthämmande regler är betydande, och dessa kostnader betalar
medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och begränsad
valfrihet, anför motionärerna. De anser att det arbete för bättre och
enklare regler som inleddes av den borgerliga regeringen under åren
1991-1994 måste drivas vidare. I motionen framläggs följande förslag:
Småföretagsdelegationens förslag bör genomföras skyndsamt;
avregleringsarbetet bör bedrivas systematiskt på alla nivåer; samtliga
befintliga regler som berör företagare bör granskas inom en mandatperiod i
syfte att förenkla och minska regelmassan; arbetet med regelförenklingar
bör ges en hög politisk prioritet och företagarna bör själva få påverka
arbetet genom samråd; alla nya förslag från regeringen som påverkar
företagens villkor bör föregås av en noggrann analys av effekterna;
myndigheter som ger ut föreskrifter bör omfattas av kravet att göra en
konsekvensanalys.
I de två motionerna 2000/01:N237 (m) och 2000/01:N238 (m) - av samme
motionär - föreslås att riksdagen skall göra tillkännagivanden i följande
fem avseenden: om att lagförslag och myndighetsföreskrifter som påverkar
företagens villkor alltid skall föregås av en närmare konsekvensanalys
rörande effekterna; om att Småföretagsdelegationens återstående förslag
skall genomföras under innevarande mandatperiod; om behovet av en
fortlöpande utmönstring av föråldrade eller av andra skäl uttjänta
regelverk; om behovet av att initialt pröva och utvärdera ett system med
s.k. solnedgångsparagrafer inom vissa begränsade lagstiftningsområden; om
behovet av att inrätta en permanent avregleringsdelegation inom
statsministerns kansli. Det finns mycket goda skäl för regeringen att
noggrannare studera konsekvenserna för näringslivet av kommande lagförslag
som berör företagen och företagsamhetens villkor, anför motionären. Han
anser att en skyldighet att göra konsekvensanalyser bör åligga regeringen
och även kunna innefatta förslag om alternativa åtgärder till en
lagreglering. SimpLex-förordningen ålägger redan verk och myndigheter att
göra en närmare analys av tänkbara ekonomiska och andra effekter innan
föreskrifter och tolkningsanvisningar utfärdas, konstaterar han och hävdar
att resultatet av SimpLex-gruppens arbete hittills har varit mycket
magert. En god början på ett mer intensivt regelförenklingsarbete vore att
successivt och systematiskt under innevarande mandatperiod genomföra
återstående del av Småföretagsdelegationens förslag, säger motionären. Han
menar vidare att det är lika viktigt att mönstra ut föråldrade,
överspelade eller annars uttjänta lagar, förordningar och bestämmelser som
det är att stifta nya lagar i takt med samhällets förändringar. Därför
föreslås att en permanent avregleringsdelegation skall inrättas som ett
expertorgan åt regeringen, men med årlig rapporteringsskyldighet till
riksdagen. Delegationens uppgift skall vara att bl.a. fortlöpande och
systematiskt inventera regelverk och författningssamlingar, ge regeringen
förslag och råd rörande sådana lagar som regeringen kan föreslå riksdagen
att upphäva eller i fråga om förordningar och liknande bestämmelser som
regeringen själv kan besluta skall upphöra att gälla. Delegationen, som
bör ha en allsidig sammansättning med företrädare för bl.a. näringslivets
olika sektorer, föreslås arbeta som ett självständigt organ knutet till
Statsrådsberedningen under statsministerns ledning. Ett system med s.k.
solnedgångsparagrafer bör övervägas och prövas och utvärderas inom vissa
begränsade lagstiftningsområden, innebärande att en regel som sällan eller
aldrig använts inom en tidsrymd av tre till fem år automatiskt upphör att
gälla, föreslår motionären avslutningsvis.
Småföretagsdelegationens förslag bör genomföras för att få till stånd ett
bättre företagsklimat i Sverige, anförs det i motion 2000/01:T477 (m, kd,
fp). Även om det finns ett gemensamt regelverk inom EU har nationella
regler och bestämmelser alltjämt stor betydelse, säger motionärerna. De
menar att det därmed finns skillnader i de konkurrensförutsättningar som
framför allt de svenska åkerier som är verksamma inom utrikestrafiken
utsätts för. Ett genomförande av Småföretagsdelegationens förslag skulle
hjälpa åkeriföretagen, t.ex. förslagen om en enklare registrering av
företag samt en förenkling av tullprocedurerna, anför motionärerna.
Även i motion 2000/01:N324 (kd) begärs ett tillkännagivande om att
Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras. Under den borgerliga
regeringen tillkallades en särskild avregleringsdelegation med uppgift att
driva på avregleringsarbetet samt föreslå förändringar som stärker
konkurrensen och ökar utrymmet för nyetableringar, erinrar motionärerna
om. De hänvisar till att erfarenheter från andra länder, såsom
Storbritannien, Nederländerna och Irland, visar att det krävs ett starkt
politiskt stöd från allra högsta nivå. Därför föreslås att statsministern
och finansministern bör leda och politiskt ansvara för arbetet.
Småföretagsdelegationens rapport innehåller en lång rad förslag som är av
sådan art att de dramatiskt skulle underlätta för småföretagen utan att
statsfinansiella kostnader uppkommer, säger motionärerna. De anser att
samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är betydande och att
priset betalas av medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och
begränsad valfrihet. Av Småföretagsdelegationens 81 förslag till
regelförenklingar har för närvarande, två år senare, bara 28 helt eller
delvis genomförts, säger motionärerna. De hävdar att 53 förslag, dvs.
närmare 2/3, enligt en rapport från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) i
september 2000, fortfarande inte är genomförda. Motionärerna anser att de
flesta av delegationens ännu inte genomförda förslag skyndsamt bör
genomföras. En svensk företagare har över 4 000 regler och ca 20 000
trycksidor att hålla reda på, och varje år tillkommer ca 5 000 sidor med
omarbetade eller nya regler, säger motionärerna. De anser att den totala
regelmängden som berör företagare måste minska och att en s.k.
solnedgångsparagraf skall införas, så att företagsregler som inte använts
på fem år eller mer slopas.
De flesta av Småföretagsdelegationens förslag kan och bör genomföras mer
eller mindre genomgående, anförs det i motion 2000/01:N218 (kd). Det är
krångligt att vara småföretagare i Sverige, anser motionären. Han menar
att det finns en stor mängd regler och förordningar som ständigt byggs på
med nya, vilket gör att regelmängden i praktiken är ogenomtränglig för den
enskilde företagaren. Småföretagsdelegationen lämnade en rad konkreta
förslag på hur regelverket skulle kunna förenklas, säger motionären. Han
hänvisar till Kanada som ett föregångsland, där en nyföretagare via egen
dator, kommunens näringslivskontor eller statligt bibliotek kan registrera
sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter och försäkringskassa
samt ordna ytterligare nödvändiga tillstånd. Enligt
Småföretagsdelegationens bedömning bör en sådan procedur ta endast ca 20
minuter och förenklas så att endast en myndighet behöver kontaktas och att
det kan skötas via Internet. En frivillig, förenklad självdeklaration
skulle kunna införas för i första hand enskilda firmor och handelsbolag
som omsätter mindre än t.ex. 1,5 miljoner kronor och som saknar såväl
anställda som fast egendom, föreslår motionären vidare. I samband härmed
föreslås att även ett hjälpmedel för bokföring och deklaration skall tas
fram för att möjliggöra för företagaren att själv klara dessa aktiviteter.
Regeringen bör skyndsamt lämna förslag om enklare regler för
småföretagarna, anförs det i motion 2000/01:N235 (kd). Det är viktigt med
långsiktiga lösningar som är stabila och skapar bra grund för fri
företagsamhet, säger motionären. Han anser att det i den rådande
högkonjunkturen är särskilt gynnsamt att skapa arbetstillfällen genom ökat
företagande. Många vill för närvarande starta egna företag, och dessa får
inte hindras av ett snårigt regelverk, anför motionären avslutningsvis.
I motion 2000/01:N269 (kd, m, c, fp) begärs tillkännagivanden i följande
fem avseenden: om att regeringen aktivt skall verka för ett tydligare,
enklare och mer konsekvent regelverk, som medför lika behandling av alla
företag; om att regeringen skall vidta konkreta åtgärder som minskar
antalet regler, gör dem tydligare och minskar samhällets kostnader för
regelverk; om snabbare genomförande av förslag från
Småföretagsdelegationen och den s.k. BEST-gruppen inom EU; om införande av
sanktioner mot myndigheter och kommuner som inte följer lagen. Sverige
måste få ett mer småföretagsvänligt klimat, och det är politikernas
uppgift att skapa generellt goda villkor för företagandet, med stabila,
enkla, konsekventa, förutsägbara regler som är lika för alla, anför
motionärerna. De påpekar att de administrativa kostnaderna för
småföretagen blir högre ju mindre företaget är, varför det är nödvändigt
att minska antalet regler samt förenkla och förtydliga de regler som
finns. Lagstiftning med stort tolkningsutrymme, brist på allmänna råd som
styr tillämpningen och brist på sanktioner när tillämparna inte följer
lagen skapar mycket osäkra förhållanden för företagen, vilket hämmar
tillväxten, säger motionärerna. De påstår att - trots att det i
verksförordningen har funnits krav på konsekvensutredningar i många år -
dessa krav inte har tagits på allvar. Av Småföretagsdelegationens förslag
har hittills bara ett fåtal genomförts på ett sätt som märks för
företagen, hävdar motionärerna. De erinrar vidare om det arbete som
bedrivs av en grupp inom EU, BEST-gruppen, med syfte att ta fram
regelförenklingar för små och medelstora företag. Ministerrådet antog
våren 1999 en handlingsplan i detta ämne, riktad till medlemsländerna.
Sedan handlingsplanen presenterades har den svenska regeringen dock inte
agerat, säger motionärerna. De anser att kraftfulla åtgärder måste vidtas
omgående som på ett påtagligt sätt förbättrar situationen för
småföretagen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om förenkling av regler för företagande,
anförs det i motion 2000/01:N267 (c). Regelverket och kontakterna med
myndigheter måste förenklas och anpassas till den nya tidens företagande,
säger motionärerna. De anser att företagen måste ges stabila, begripliga
och långsiktiga spelregler och att alla nya lagförslag måste granskas
utifrån hur de påverkar enskilda småföretag.
Det bör utarbetas ett nytt regelsystem för förenklat företagande, anförs
det i motion 2000/01:N282 (c). Principen om "en dörr in", dvs. att en
person som skall starta ett företag bara skall behöva kontakta en
myndighet och inte som för närvarande flera, är betydelsefull när det
gäller att starta företag, anser motionären. Hon hänvisar till
förhållandet i Kanada, där en nyföretagare via datorn kan registrera ett
företag på 20 minuter, varvid automatisk registrering för skatter och
ansökan om tillstånd ingår. Detta borde också vara möjligt i Sverige, som
är ett av världens starkaste IT-länder, menar motionären.
I motion 2000/01:N302 (c) begärs tillkännagivanden i följande fyra
avseenden: om förbättring och förenkling av regelsystemet för
småföretagare; om förkortning av handläggningstiderna vid Patent- och
registreringsverket i anslutning till nyregistrering; om att myndigheter
och verk blir mer serviceinriktade och ser företaget som en viktig
samhällsmedborgare; om en förbättring av rättsskyddet för småföretagare
som drabbats av felaktig information. Det behövs genomgripande
förbättringar för småföretagen, med hänvisning till deras nyckelroll i
samhället, anför motionärerna. De menar att servicen från myndigheter är
en viktig fråga och pekar på att det ofta är långa handläggningstider. Med
satsningar på den nya tekniken och ett förenklat regelverk skulle fler
vilja och våga satsa på sina idéer, anser motionärerna. De framhåller att
myndigheterna måste börja betrakta företagen som kunder och
samarbetspartner. Av Småföretagsdelegationens 81 förslag anser sig
motionärerna kunna konstatera att endast 14 har genomförts. I de fall där
myndigheterna givit olika besked måste det införas en bestämmelse som gör
myndighetspersonerna ansvariga för de ekonomiska problem som kan drabba en
företagare, föreslår motionärerna. För att underlätta för en småföretagare
i kontakter med myndigheter föreslås vidare att en s.k. företagslots skall
inrättas, dvs. en person som kan bistå de allra minsta företagen och vara
en kommunikationslänk mellan myndigheterna och företaget.
Det krävs en rejäl förenkling av det regelverk som omgärdar företagandet,
anförs det i partimotion 2000/01:A812 (fp). Den som vill starta ett eget
företag möts ofta av en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet,
hävdar motionärerna. De vill göra det lättare att registrera företag,
t.ex. via Internet, och förenkla deklarations- och bokföringsregler så att
de flesta småföretagare kan klara detta på egen hand, vilket inte sägs
vara fallet för närvarande.
I motion 2000/01:N323 (fp) begärs tillkännagivanden i följande åtta
avseenden: om införande av en s.k. solnedgångsparagraf för regler som
berör företagandet; om införande av ett konsekvent avregleringsarbete lett
av finansministern; om ett startpaket för företagare; om myndigheternas
redovisning av hur de klarar service och informationskrav gentemot
företagare; om en handledning för företagare; om förenklingar av
blanketter; om ett Internetbaserat informationssystem; om registrering av
företag via Internet. Många företagare upplever administrationen kring den
egna verksamheten som alltför omfattande, säger motionärerna. De menar att
eftersom Sverige behöver många nya företagare måste det bli lättare och
lönsammare för människor att starta eget. Motionärerna hänvisar till
följande förslag som framlagts av Folkpartiet och som bör genomföras
omgående: en s.k. solnedgångsparagraf bör införas så att regler som inte
använts på fem år försvinner; alla nya regler som berör företagare skall
förses med en ordentlig konsekvensanalys; finansministern bör leda ett
konsekvent avregleringsarbete med sikte på att förenkla och minska den
offentliga regelmassan; ett system av servicecheckar för privatpersoners
betalning för tjänster i exempelvis hushållet, kombinerat med en
skattereduktion för hushållstjänster bör införas; ett s.k. startpaket för
företagare skall finnas tillgängligt på Internet och på alla skatte- och
postkontor; myndigheterna skall i sina årsredovisningar redovisa hur man
klarat service- och informationskraven gentemot företagen, t.ex. vad
gäller handläggningstider, tider innan besked lämnas, väntetider i
telefon, etc.; en handledning för företagare skall utarbetas - en s.k.
lathund för företagare som behöver söka information och komma i kontakt
med olika myndigheter eller andra instanser; samtliga blanketter riktade
till företagare skall analyseras i syfte att slopas, förenklas eller
förkortas; staten bör ansvara för ett Internetbaserat informationssystem
med regler för företag i olika situationer; nyföretagare skall via dator
kunna registrera sitt företag med namn, anmäla sig för olika skatter osv.,
varefter företagaren inom ett antal dagar bör få bekräftelse av berörda
myndigheter.
Också i motion 2000/01:N263 (fp) hänvisas till Folkpartiets förslag för
att förbätttra för företagen och företagsamheten. Motionären begär att en
förenklingskommission skall ges i uppdrag att se över regelverken, med
småföretagarna i glesbygden i förgrunden. Det handlar bl.a. om en
gynnsammare beskattning, men det måste också bli mindre krångligt att
starta och driva företag, anför motionären. Hon anser att småföretagen
tyngs av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning som är illa
anpassad till deras verksamhetsformer.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog våren 2000 ett stort antal motioner liknande de här
aktuella (bet. 1999/2000:NU13). Utskottet anförde att frågan om
regelförenkling för småföretagen är mycket viktig från tillväxtsynpunkt
och erinrade om att denna uppfattning låg bakom utskottets förslag till
riksdagsuttalande våren 1999 om behovet av ytterligare åtgärder för att
intensifiera arbetet på regelförenklingsområdet (bet. 1998/99:NU6). För
att kontinuerligt följa utvecklingen i fråga om regelförenklingar
anmodades regeringen då att lämna en årlig redogörelse till riksdagen för
regelförenklingsarbetet. Utskottet efterfrågade också en avstämning mot
Småföretagsdelegationens samtliga förslag och ett mål för
regelförenklingsarbetet.
Näringsdepartementet gjorde våren 2000 i en promemoria till utskottet en
avstämning mot Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens samlade
bedömning var, enligt denna, att åtgärder vidtagits för att undanröja
majoriteten av de hinder som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.
Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga och bör genomföras i
någon form. Drygt 40 % av förslagen var helt genomförda eller befann sig i
en genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var under utredning eller
beredning. Det framhölls från Näringsdepartementet att många av förslagen
är av den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses vara helt
slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas arbete med information och
service till företagen och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader
i uppgiftslämnande för företag och förenkling av tullprocedurer. Ungefär
en fjärdedel av förslagen föranleder i nuläget inga åtgärder från
regeringens sida; det gäller förslag på områden där det redan för
närvarande förekommer statliga insatser, t.ex. kompetensområdet, liksom
förslag på områden där det primära ansvaret inte ligger på staten utan på
kommunerna.
Utskottet, som ansåg att det var värdefullt att avstämningen mot
Småföretagsdelegationens förslag hade gjorts, menade att utfallet av den
visade på den starka vilja som finns hos regeringen att åstadkomma
resultat i regelförenklingsarbetet. Utskottet underströk att detta arbete
aldrig kommer att kunna anses vara avslutat, utan det får ses som en
ständigt pågående process. Det ligger också i sakens natur att varken de
berörda småföretagen eller den politiska oppositionen kan anse att de
vidtagna åtgärderna är tillräckliga, sade utskottet.
Regelförenklingsarbetet måste ständigt inta en framskjuten roll inom
näringspolitiken, anförde utskotttet. När det gällde de administrativa
reglerna för startande av företag hänvisade utskottet till en rapport från
Näringsdepartementet om internationell jämförelse av näringspolitiken
(Benchmarking av näringspolitiken, Ds 2000:12), av vilken framgår att
Sverige internationellt sett ligger förhållandevis bra till i detta
hänseende - med kort tidsåtgång och ett fåtal procedurer. Danmark och
Storbritannien är de länder i Europa i vilka registreringen går snabbast.
I en reservation (m, kd, c, fp) anmodades regeringen att omedelbart vidta
ett antal åtgärder i syfte att åstadkomma regelförenklingar för företagen.
Näringsminister Björn Rosengren besvarade i november 2000 en
interpellation (2000/01:61) av Inger Strömbom (kd) om småföretagens
förutsättningar, närmare bestämt vad han ämnar göra för att se till att
genomföra de förslag som lämnades av Småföretagsdelegationen och vad han i
övrigt avser att göra för att förbättra småföretagarnas situation. I sitt
svar hänvisade näringsministern till att regeringen vid flera tillfällen
har givit uttryck för sin uppskattning för det arbete som
Småföretagsdelegationen gjorde och också i flera väsentliga avseenden har
tillstyrkt de förslag som delegationen lade fram. Det gäller t.ex. förslag
om förbättrade möjligheter att göra avsättningar till periodiseringsfond,
möjligheten till individuellt kompetenssparande, satsningar på förbättrad
information till småföretagare och det paket av åtgärder som delegationen
föreslog för att förstärka arbetet med regelförenkling. Regeringens
samlade bedömning är att åtgärder vidtagits i syfte att undanröja
majoriteten av de hinder för tillväxt som Småföretagsdelegationen
uppmärksammat, uppgav näringsministern. Flera av åtgärderna tar dock viss
tid innan de kan leda till förändrad lagstiftning eftersom förslagen inte
var av den karaktären att de kan genomföras direkt. Ungefär en fjärdedel
av förslagen föranleder av olika skäl inga åtgärder från regeringens sida,
sade näringsministern. Han hänvisade också till det arbete som SimpLex-
enheten och SimpLex-gruppen utför.
Näringsminister Björn Rosengren har också nyligen besvarat en fråga
(2000/01:149) av Inga Berggren (m) om Småföretagsdelegationens förslag. I
sitt svar hänvisade näringsministern till det nyss redovisade
interpellationssvaret. Han markerade i sitt frågesvar att han avser att
med fortsatt hög prioritet driva arbetet vidare med att förenkla reglerna
för småföretagare.
När det gäller handläggningstiderna vid Patent- och registreringsverket,
som tas upp i motion 2000/01:N302 (c), redovisas i propositionen (s. 57)
situationen för olika verksamhetsområden hos myndigheten. Verksamhetsmålen
avseende området patent - ett första tekniskt föreläggande i nationella
patentansökningar inom sju månader samt beslut i nationella patentärenden
inom i genomsnitt tre år - har inte fullt ut kunnat nås, på grund av den
stora personalomsättningen bland verkets patentingenjörer. Läget har dock
förbättrats jämfört med tidigare år. Verksamhetsmålet avseende
varumärkesansökningar är att beslut i nationella ansökningar skall
meddelas inom i genomsnitt tio månader. Det är dock fortfarande stora
balanser inom verksamheten vilket gör att den genomsnittliga
handläggningstiden för nationella varumärkesansökningar var 25 månader och
för internationella varumärkesansökningar 18 månader i slutet av år
1999. Balanssituationen har sin grund bl.a. i utflyttningen av
varumärkesavdelningen till Söderhamn under år 1998, då ingen av de
dåvarande handläggarna flyttade med. Genom öppnandet av EU:s
varumärkesmyndighet i Alicante samt ikraftträdandet av det s.k.
Madridprotokollet finns det numera tre möjligheter att få ett
varumärkesskydd i Sverige. Intresset för EG-varumärket samt
varumärkesregistrering enligt Madridprotokollet är betydligt större än
förväntat. Verksamhetsmålet avseende mön-sterärenden är att beslut i dessa
ärenden skall fattas inom i genomsnitt 11 månader. Den
genomsnittliga handläggningstiden för mönsterärenden var emellertid 16
månader i slutet av år 1999 och nådde således inte upp till målet.
Inom verksamhetsgrenen bolag är målet att beslut i ärenden angående
nybildning av aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall ske inom högst
en vecka och att beslut i ärenden angående registerändringar för
aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall ske inom två veckor. Den
höga efterfrågan på registreringsärenden under år 1999 samt stora
kvarvarande ärendemängder från år 1998 har lett till stora balanser och
därmed för kunderna oacceptabla väntetider under första delen av år 1999.
Den negativa trenden vände under hösten 1999. PRV:s internbudget för år
2000 visar ett underskott på ca 91 miljoner kronor. Underskottet hänför
sig till ökade kostnader i ett IT-projekt avseende bolagsavdelningen samt
arbete med att minska balanser inom varumärkesavdelningen. PRV har på
grund av detta fått en kreditram för budgetåret 2000 på 207 miljoner
kronor. Den ekonomiska prognosen visar dock på ett ekonomiskt överskott
för år 2001 och de därpå följande åren.
Regeringen bedömer att de största problemen i PRV:s verksamhet är de
alltför långa handläggningstiderna och en ekonomi i obalans.
Näringsdepartementet gav i november 1999 konsultföretaget SoftCare AB i
uppdrag att göra en översyn av PRV:s verksamhet. Uppdraget bestod i en
närmare kartläggning och analys av de förhållanden i PRV:s verksamhet som
har betydelse för att uppnå ekonomisk balans och rimliga
handläggningstider ur ett kundperspektiv. Med utgångspunkt i analysen
skulle förslag lämnas som skall leda till att de olika verksamheterna vid
PRV kan bedrivas på ett effektivt sätt. Uppdraget har främst gällt
verksamheterna vid bolags- och varumärkesavdelningarna. I uppdraget har
även ingått att se över myndighetens övergripande styrning, ledning och
ekonomi samt uppföljningen av de olika verksamheterna. En förstudie
redovisades till Näringsdepartementet i februari 2000. Uppdraget
redovisades i sin helhet i september 2000. Förslagen bereds för närvarande
i Regeringskansliet. Regeringen kommer även under budgetåret 2001 att
kräva återkommande, särskilda redovisningar avseende utvecklingen av
handläggningstiderna liksom täta avrapporteringar rörande utvecklingen i
och implementeringen av IT-projektet vid bolagsavdelningen. Regeringen
kommer också att ställa krav på att PRV under de närmaste åren förbättrar
det ekonomiska resultatet för att uppnå resultatmässig balans.
I rapporten från SoftCare AB föreslås att PRV skall delas i två
myndigheter - ett "Bolags- och registreringsverk" med säte i Sundsvall och
ett "Patentverk". Motivet är att en delning anses ge möjlighet till bättre
överblick och en effektivare, lokalt placerad, ledning. Detta anses skapa
större förutsättningar för PRV:s nuvarande avdelningar att uppfylla de
krav som ställs i regleringsbrev och av kunder. En delning anses också
skapa möjlighet till effektivisering av administration och ledning i
Stockholm. Beträffande de nuvarande verksamhetsmålen i regleringsbrevet,
som är baserade på ett enda genomsnittsvärde per område, sägs i rapporten
att dessa varken är tillräckliga som mål att styra en verksamhet efter
eller som medel för att följa upp den. Det rekommenderas därför att
samtliga avdelningars mål skall ses över i samarbete med berörd personal.
Inriktningen föreslås därvid vara att de nuvarande kvantitativa målen för
handläggningstider - som anses vara otydliga - skall ersättas med en serie
tydliga, både kvantitativa och kvalitativa, mål, relaterade till stödet
till kundens ansökningsprocess. Rapporten bereds för närvarande i
Näringsdepartementet.
Chefen för SimpLex-enheten vid Näringsdepartementet har informerat
utskottet om enhetens arbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att frågan om regelförenkling för småföretagen är mycket
viktig från tillväxtsynpunkt. Denna uppfattning låg, som redan beskrivits,
bakom utskottets förslag till riksdagsuttalande våren 1999 om behovet av
ytterligare åtgärder för att intensifiera arbetet på
regelförenklingsområdet. För att kontinuerligt följa utvecklingen i fråga
om regelförenklingar anmodades regeringen att lämna en årlig redogörelse
till riksdagen för regelförenklingsarbetet. Den nu aktuella redogörelsen
är den andra i ordningen.
Som tidigare nämnts efterfrågade utskottet också ett mål för
regelförenklingsarbetet. Regeringen redovisar i skrivelsen att det
övergripande målet för regelförenklingsarbetet gentemot små företag är att
förbättra dessa företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och
villkor i övrigt för att åstadkomma en ökad sysselsättning och högre
tillväxt. Detta är ett allmänt formulerat mål som är förenat med
svårigheter att följa upp och utvärdera. Regeringen formulerar emellertid
också konkreta delmål. Ett sådant är att inom en treårsperiod tydligt
minska regelverkens administrativa börda för småföretag, varvid den
administrativa bördan främst bör mätas i termer av nedlagda timmar och
kostnader för småföretagen. Ett annat intressant delmått på regelverkens
effekt kan vara den uppgiftslämnarbörda som läggs på företag som en
konsekvens av befintliga regelverk, säger regeringen.
Enligt utskottets mening är det bra att det konkreta delmålet formuleras
så att den administrativa bördan skall minskas, snarare än att försöka
fixera en viss minskning av antal lagar eller regler. Det väsentliga för
en småföretagare är att nedbringa den tid och den kostnad som behöver
läggas på att uppfylla olika lagar och regler.
Utskottet vill också understryka vikten av att småföretagens egna
synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp. Genom SimpLex-gruppen,
där företrädare för småföretagen och berörda näringslivsorganisationer
ingår, kan dessa synpunkter kanaliseras. Gruppen fungerar, enligt uppgift,
som ett mellanting mellan en referensgrupp och en styrgrupp och har
funktion både som bollplank och inspiratör. Inom Näringsdepartementet
bedrivs regelförenklingsarbetet, som nämnts, numera inom en särskild
enhet. Detta är en ordning som utskottet finner ändamålsenlig. Det är
viktigt att frågor om regelförenkling kommer in på ett tidigt stadium i
beredningsprocessen. Detta tillgodoses bäst om det organ som har ansvaret
för arbetet finns integrerat i Regeringskansliets ordinarie verksamhet och
inte har ställning som externt organ.
I några motioner föreslås att Sverige skall anmäla sitt intresse för att
OECD skall genomföra en oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete. I skrivelsen redovisar regeringen sin avsikt att
göra detta vid lämplig tidpunkt. Enligt uppgift kan det bli aktuellt redan
år 2002 - år 2001 anses olämpligt, med hänsyn till Sveriges ordförandeskap
i EU. I vissa motioner framhålls några andra EU-länder som föredöme när
det gäller regelförenklingsarbete. Enligt information till utskottet har
SimpLex-enheten kontakter med de länder som ligger långt framme på
regelförenklingområdet, främst Storbritannien, men också Danmark och
Nederländerna.
I flera av de här aktuella motionerna efterfrågas ett genomförande av
Småföretagsdelegationens samtliga förslag. Näringsdepartementet redovisade
våren 2000, som tidigare nämnts, en avstämning av vidtagna åtgärder mot
Småföretagsdelegationens förslag. Drygt 40 % av förslagen angavs som helt
genomförda eller i en genomförandefas, medan ytterligare 30 % av förslagen
utreddes eller bereddes. Bland de övriga förslagen återfinns förslag på
områden där det för närvarande förekommer statliga insatser eller där det
primära ansvaret ligger på kommunerna. Utskottet vill i detta sammanhang
påpeka att regelförenklingsarbete är av en sådan karaktär att det aldrig
kommer att kunna sägas vara avslutat, utan det får ses som en ständigt
pågående process. Det ligger också i sakens natur att varken de berörda
småföretagen eller den politiska oppositionen kan anse att de vidtagna
åtgärderna är tillräckliga. Regelförenklingsarbetet måste ständigt inta en
framskjuten roll inom näringspolitiken.
I flera av de här aktuella motionerna berörs de administrativa reglerna
för startande av företag. Av olika rapporter, t.ex. en rapport våren 2000
från Näringsdepartementet om internationell jämförelse av näringspolitiken
(Benchmarking av näringspolitiken, Ds 2000:12) och en EU-rapport, framgår
dock att Sverige internationellt sett ligger bra till i detta hänseende,
med kort tidsåtgång och ett fåtal procedurer.
Utskottet anser avslutningsvis att regeringen även framöver bör lämna en
årlig redogörelse till riksdagen för regelförenklingsarbetet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall lägga regeringens
skrivelse med redogörelse för regelförenklingsarbetet till handlingarna
och avslå här behandlade motioner i berörda delar.
Näringspolitik
Myndigheten för företagsutveckling: Förvaltningskostnader (38:1)
Propositionen
Anslaget är nytt. Syftet med den omorganisation av myndigheterna på det
näringspolitiska området som riksdagen beslutade om våren 2000 (prop.
1999/2000:71, bet. 1999/2000:NU17) är bl.a. att skapa en myndighet med
stark näringslivsförankring som utgör ett kompetenscentrum för
företagsutveckling, entreprenörskap och finansiering med fokus på
näringslivets och företagarnas behov utifrån förutsättningarna i landets
olika regioner. Myndigheten skall ha en tydlig beställarroll. Resultatet
av de insatta resurserna skall värderas utifrån den avkastning i form av
företagsutveckling och tillväxt som skapas. Insatserna skall komplettera,
inte konkurrera med andra aktörer. En ökad samordning av insatser inom
företagsutveckling eftersträvas. Beträffande den framtida regionala
organisationen för statliga åtgärder för företagsutveckling m.m. avser
regeringen att återkomma.
Myndigheten skall tillhandahålla företagsfinansiering samt medverka till
en ökad samordning med övriga statliga aktörer inom detta område, t.ex.
Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Innovationscentrum. Den skall
ansvara för samordning av ett informationssystem för företagsrelevant
myndighetsinformation. Myndigheten skall som initiativtagare och
katalysator medverka i olika nätverksprojekt för bl.a. samordning och
erfarenhetsutbyte, i syfte att främja kunskapsutbyte till blivande och
befintliga företagare.
Teknopolverksamheten är ett exempel på projekt som myndigheten för
företagsutveckling bör driva, sägs det i propositionen. Teknopol
underlättar utveckling av forskningsidéer till färdiga produkter,
processer och företag. Teknopol främjar också kunskapsutbyte så att den
kunskap som produceras i universitet och högskolor kan komma till nytta i
små och medelstora företag. Myndigheten för företagsutveckling övertar
ansvaret för att beställa tjänster inom ramen för det s.k. UPA-uppdraget
(uppsökande verksamhet, produktutveckling och avknoppning) från IUC-
nätverken (Industriella utvecklingscentrum). Det bör vara en uppgift också
för Verket för innovationssystem att inom ramen för sina resurser och
prioriteringar under år 2001 medverka i finansieringen av UPA-uppdraget.
Regeringen kommer att ge myndigheten för företagsutveckling i uppdrag att
tillsammans med IUC-nätverken, i samråd med andra aktörer, lämna förslag
till hur verksamheten skall utvecklas och samordnas.
Myndigheten bör också få i uppdrag att utarbeta ett program för samordning
och genomförande av kompetensutvecklande åtgärder riktade mot
underleverantörsföretag inom globalt konkurrensutsatta branscher, såsom
fordons- och elektronikindustrierna samt övrig verkstadsindustri.
Programmet bör genomföras under perioden 2001-2003, med möjlighet till två
års förlängning efter utvärdering.
Vidare övertar myndigheten NUTEK:s nuvarande uppgifter inom
regionalpolitiken, inklusive EG:s strukturfonder. Den skall också stödja
och bidra till utvecklingen av den regionala näringspolitiken och de
regionala tillväxt-
avtalen. Myndigheten skall främja ökad samordning mellan aktörer med
anknytning till företagsutveckling. Den nya myndigheten förutsätts
samverka med bl.a. Sveriges exportråd avseende dess åtgärder för att
främja små och medelstora företags export inom ramen för s.k.
exportcentrum, som är en organiserad samarbetsform mellan Exportrådet,
ALMI och lokala handelskammare m.fl. Samverkan förutses även ske med
Invest in Sweden Agency (ISA) avseende stöd till potentiella utländska
investerare samt utlandsägda företag i Sverige.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 183,5 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing med 5 miljoner kronor.
När ALMI moderbolag försvinner in i en ny myndighet och upphör att vara
moderbolag i en koncern bör de regionala ALMI-bolagen säljas ut, anförs
det i motion 2000/01:N203 (kd). Staten äger via ALMI moderbolag 51 % av
aktierna i de regionala ALMI-bolagen, och de övriga 49 % av aktierna ägs
av landstingen, konstaterar motionären. Hon anser att staten bör erbjuda
sitt aktieinnehav på 51 % till den berörda regionens näringsliv. I de
regioner där näringslivet anser att det berörda ALMI-bolaget har ett
reellt värde och är värt att driva vidare skulle bolaget i så fall komma
att finnas kvar och förmodligen bli starkare än för närvarande, säger
motionären, medan det berörda ALMI-bolaget skulle komma att likvideras i
de regioner där näringslivet redan har etablerat andra kanaler, t.ex. IUC-
bolag. Statens uppdrag i aktuellt hänseende bör sedan utföras av den aktör
som har näringslivets förtroende, anser motionären.
Vissa kompletterande uppgifter
En organisationskommitté, med generaldirektör Per-Ola Eriksson som
ordförande, har haft i uppdrag att lämna förslag till ansvarsområde,
organisation, finansiering och arbetsformer för den nya myndigheten för
företagsutveckling. Kommittén lämnade sitt slutbetänkande Statlig
organisation för näringslivsutveckling (SOU 2000:93) i oktober 2000.
Kommittén redovisade följande förslag att genomföras i ett första steg:
samgående mellan ALMI och en del av NUTEK; samverkan i genomförandet
mellan den nya organisationen, Industrifonden och Innovationscentrum;
samordning genom ansvar för anslagen till företagsutveckling till IUC,
Svensk Industridesign, Forum för småföretagsforskning,
Arbetsmarknadsverkets starta-eget-bidrag, teknopoler, m.m.; samordning
genom att den nya myndigheten ges uppgiften att utse styrelseledamöter i
t.ex. Innovationscentrum och Industrifonden. I ett andra steg föreslås att
myndigheten skall få ett uppdrag att arbeta med en fortsatt
strukturomvandling mot en effektivare statlig medverkan i
företagsutvecklingsinsatser centralt, regionalt och lokalt, vilket bl.a.
omfattar länsstyrelsernas företagsfinansiering och stiftelser med
företagsutvecklande verksamhet.
Förslagen bereds för närvarande i Näringsdepartementet. Regeringen fattar
i dagarna beslut om instruktion för myndigheten. Ställning i frågan om hur
samordning med andra aktörer på området för statens insatser för
företagsutveckling, t.ex. Industrifonden och Innovationscentrum, skall
utformas kommer att tas i det sammanhanget. Enligt uppgift är det inte
aktuellt att låta myndigheten utse styrelseledamöter i andra
näringspolitiska organ, t.ex. Innovationscentrum och Industrifonden.
Näringsminister Björn Rosengren besvarade den 7 november 2000 en
interpellation (2000/01:31) av Maria Larsson (kd) om IUC:s fortsatta
verksamhet. I sitt svar uppgav näringsministern att IUC, som är ett
koncept som utvecklats på initiativ av den socialdemokratiska regeringen,
har visat sig vara ett efterfrågat och kostnadseffektivt instrument för
att stödja småföretagsutveckling. År 2000 fanns det 22 IUC, med en
geografisk spridning från Malmö till Kalix. Statens insatser för
försöksverksamheten med IUC har under perioden 1997-2000 uppgått till
totalt 310 miljoner kronor. Regeringens stöd har i huvudsak utgjorts av
beställda tjänster för uppsökande, produktutveckling och avknoppning, s.k.
UPA-uppdrag. Näringsministern hänvisade till att det i budgetpropositionen
för år 2001 anges bl.a. att den nya myndigheten för företagsutveckling
skall överta ansvaret för att beställa tjänster inom ramen för UPA-
uppdraget från IUC-nätverken. Det blir en viktig uppgift för den nya
myndigheten att vidareutveckla IUC-verksamheten på de sätt och villkor som
regeringen banat väg för, sade näringsministern. Regeringen kommer att ge
myndigheten för företagsutveckling i uppgift att tillsammans med IUC-
nätverken, i samråd med andra aktörer, lämna förslag om hur verksamheten
skall utvecklas och samordnas, sade näringsministern vidare.
Företrädare för Sveriges Industriförbund och Företagarna samt IUC har
informerat utskottet om sina synpunkter på de nya näringspolitiska
myndigheterna och den verksamhet de skall bedriva. Statssekreterare Lars
Rekke, Näringsdepartementet, har informerat utskottet om regeringens
avsikter. Vidare har generaldirektör Per-Ola Eriksson lämnat uppgifter i
ärendet.
Direktiv för myndighetens verksamhet kommer att lämnas i regleringsbrevet
för år 2001 efter riksdagens beslut den 14 december 2000. Myndighetens
förvaltningsanslag, som regeringen nu föreslår till 183,5 miljoner kronor,
planeras enligt uppgift från Näringsdepartementet komma att tillföras
ytterligare 20 miljoner kronor genom förslag i tilläggsbudget våren 2001.
Beträffande lokalisering gäller att myndigheten skall ligga Stockholm, i
NUTEK:s befintliga lokaler i Liljeholmen. Namnet på myndigheten blir,
enligt uppgift från Näringsdepartementet, Verket för
näringslivsutveckling.
När det gäller de regionala ALMI-bolagen, som är föremål för yrkande i
motion 2000/01:N203 (kd), kan noteras att det nu gällande avtalet mellan
staten och landstingen (i förekommande fall de regionala
självstyrelseorganen) löper ut den 31 december 2002.
Näringslivsutveckling (38:2)
Propositionen
Från anslaget, som är nytt, täcks kostnader för dels verksamhet som skall
bedrivas av den nya myndigheten för företagsutveckling, dels vissa
centrala insatser på småföretagsområdet och för statsbidrag till
kooperativ utveckling. Statsbidraget kan enligt den aktuella förordningen
(1998:1633) ges till kostnadsfri information och rådgivning om kooperativt
företagande. Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1998/99:100) att stödet till kooperativ utveckling skulle öka med
3,5 miljoner kronor årligen under perioden 2000-2002 till totalt 20
miljoner kronor. När det gäller beräkningen av anslaget för år 2003 vill
regeringen avvakta utvärderingen av resultatet av kampanjen "Starta eget
tillsammans" och av kompetensutvecklingsinsatser-na bland rådgivarna hos
de lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU). Regeringen anser att
statsbidraget till kooperativ utveckling liksom tidigare bör koncentreras
till kostnadsfri information och rådgivning. En viss del av medlen kan
även användas till särskilda insatser som kan främja bl.a. utvecklingen av
sociala kooperativ och andra insatser inom den sociala ekonomin.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 195,1 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner
samt bl.a. informationsinsatser angående kooperativ utveckling, sägs det i
motion 2000/01:N361 (m). Då detta inte anses komma de svenska
konsumenterna och företagarna till godo på ett nöjaktigt sätt föreslås att
anslaget minskas med 23 miljoner kronor.
Myndigheten för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar:
Förvaltningskostnader (38:3)
Propositionen
Anslaget är nytt. Myndigheten för analyser, omvärldsbevakningar och
utvärderingar börjar sin verksamhet den 1 januari 2001. I myndigheten
integreras verksamheten vid Statens institut för regionalforskning (SIR),
delar av analysverksamheten vid NUTEK samt delar av den omvärldsbevakning
som har bedrivits av Stiftelsen Sveriges Teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT). Myndigheten får också ansvaret för att tills
vidare ansvara för den utlandsstruktur som genom åren har byggts upp av
STATT. Syftet är att ta vara på de investeringar som har gjorts i form av
nätverk, kontaktytor etc. Regeringen överväger den framtida inriktningen,
omfattningen och organisationen för den utlandsbaserade
omvärldsbevakningen. Den nya myndigheten blir en myndighet för
tvärsektoriella analyser och utvärderingar samt för omvärldsbevakning med
relevans för näringspolitiken, innovationspolitiken och regionalpolitiken.
Myndighetens främsta uppgift blir att analysera och granska insatser inom
olika politikområden ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv för att ge
kunskapsunderlag till Regeringskansliet och övriga beslutsfattare inom den
statliga förvaltningen samt regionala organ och andra avnämare.
Myndigheten skall i första hand fokusera på konkurrenskraft och utveckling
av bl.a. innovationssystem och entreprenörskap. Den får en viktig roll i
utvecklingen av den regionala näringspolitiken. Myndigheten skall noggrant
följa den aktuella forskning som är relevant för de närings- och
innovationspolitiska systemen. För det krävs nära och omfattande kontakter
med svenska och utländska forsknings- och analysfunktioner. Myndigheten
skall spela en aktiv roll i internationellt analysarbete och
kunskapsutbyte.
Myndigheten skall vidare ha en viktig roll i styrningen av statistiken som
har koppling till näringslivets och innovationssystemens utveckling. Den
skall ha beställaransvaret för den officiella näringslivsstatistiken.
Vidare skall myndigheten ansvara för statens bevakning av utvecklingen i
utlandet inom de områden som berör institutets verksamhet. Det kräver ett
nära samarbete med myndigheter och andra organ i Sverige samt deras
organisationer utomlands. Omvärldsbevakningen skall framför allt riktas
mot faktorer som har stor betydelse för utformningen av näringspolitiken,
innovationspolitiken och regionalpolitiken, men kan också omfatta
utvecklingen inom enskilda branscher och sektorer. En särskilt viktig
uppgift i det sammanhanget är att utveckla metoder och arbetsformer för
att ta vara på, lära av och sprida den kunskap som samlas in genom
omvärldsbevakningen.
Slutligen skall myndigheten verka för att kunskap om utvärdering utvecklas
och sprids. Den skall också initiera och bedriva viss
utvärderingsverksamhet samt på Regeringskansliets uppdrag beställa
utvärderingar av olika politiska åtgärder. Utvärderingarna skall främst
avse insatser som spänner över flera politikområden eller sektorer och ta
sin utgångspunkt i åtgärdernas effekter på näringslivet, företagandet och
innovationssystemen.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 70 miljoner kronor.
Motionerna
Huvudkontoret för den nya myndigheten för analys, utvärdering och
omvärldsbevakning inom näringspolitiken bör lokaliseras till Östersund,
anförs det, med likartade motiveringar, i motionerna 2000/01:N251 (v) och
2000/01:N288 (c). Den statliga verksamheten koncentreras i allt högre grad
till Storstockholmsområdet, säger motionärerna och redovisar att under
1990-talet har den statliga verksamheten i Stockholm vuxit, medan den i
hela riket minskat med ca 15 %. I Östersund har minskningen varit 30 %.
Koncentrationen till Stockholm understödjer en redan hög tillväxt, medan
neddragningarna i t.ex. Jämtland bidrar till befolkningsminskning och ökad
arbetslöshet, anför motionärerna. De konstaterar att nästan samtliga
myndigheter som bildats under de senaste fem åren har lokaliserats till
Stockholm. SIR, som är lokaliserat till Östersund och som under mer än tio
år har arbetat med analys av regionalpolitik och regional utveckling,
anses kunna utgöra en god grund för den nya myndigheten för analys,
utvärdering och omvärldsbevakning. Närheten till Glesbygdsverket och
Mitthögskolan innebär dessutom ovärderliga kontakter med andra kompetenser
inom området, anser motionärerna. De menar att analys och utvärdering
utförs bäst i nätverk med andra forsknings- och utvärderingsinstitutioner
och att verket därför kan ha sitt huvudkontor i Östersund, men samarbeta
med andra institutioner.
I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing på anslaget med
10 miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Den särskilde utredaren med uppgift att lämna förslag till preciserat
ansvars-område, organisation och arbetsformer för den nya myndigheten för
analyser, omvärldsbevakning och övergripande utvärderingar,
generaldirektören Susanne Ackum Agell, lämnade i september 2000 sitt
slutbetänkande. Regeringen fattar i dagarna beslut om instruktion för
myndigheten. Regleringsbrev utfärdas efter riksdagens beslut den 14
december 2000.
Regeringen har nyligen beslutat att institutet, som får namnet Institutet
för tillväxtpolitiska studier, skall ha sitt säte i Östersund. Till chef
för myndigheten har regeringen utsett professor Sture Öberg.
Turistfrämjande (38:4)
Propositionen
Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet för turistfrågor.
Verksamheten inom turistområdet bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i
det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget Sveriges Rese- och
Turistråd AB (Turistrådet). Det av riksdagen våren 1995 beslutade
övergripande målet för turistpolitiken, att Sverige skall ha en hög
attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig
turistnäring, bör ligga fast. De strategiska riktlinjer som lagts fram i
det handlingsprogram som Turistdelegationen utarbetat bör även
fortsättningsvis utgöra en grund för arbetet med att utveckla den svenska
turistnäringen. Arbetet i en samarbetsgrupp rörande turistnäringen som
Näringsdepartementet inrättat - den s.k. Framtidsgruppen - bör ge underlag
som stärker tillväxten i rese- och turistindustrin och formar en nationell
strategi för den svenska turistnäringen. Den omstrukturering av
verksamheten som Turistrådet har påbörjat för att få större flexibilitet
och lägre fasta kostnader bör fortsätta. Färre fasta kontor utomlands och
en mer flexibel organisation genom en ökad användning av
informationsteknik gör det bl.a. möjligt att få en bredare och mer
kostnadseffektiv representation utomlands och att medel frigörs till
marknadsföringsaktiviteter.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 80,6 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.
(38:5)
Propositionen
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet
för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten, den myndighet som
utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU
har uppdraget att förvalta och miljösäkra statens civila beredskapslager
för olja samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU påverkas fortfande av
den ekonomiska neddragning med 15 % som genomfördes under budgetåret
1997/98. Sammanslagningen med Statens oljelager år 1998 har krävt
avsevärda insatser. Syn-
ergieffekterna av sammanslagningen är ännu inte utvecklade. Under åren
1999 och 2000 har åtgärder vidtagits för att uppnå en mer rättvisande
redovisning av kostnaderna för miljösäkring av oljelagringsanläggningar.
En anslagsminskning med 5 miljoner kronor genomförs inom oljelagerdelen.
Nu krävs uppmärksamhet på resurser för kompetensutveckling, därmed
sammanhängande kvalitetsfrågor och arbetet mot målåret 2008 för den
geologiska undersökningsverksamheten. SGU arbetar på ett bra sätt med
omställningen mot det nya verksamhetsmål som sedan år 1999 gäller för den
geologiska undersökningsverksamheten. Miljösäkringsarbetet av oljelagren
och det statliga gruvfältet i Adak löper enligt plan. Inom Bergsstaten
utförs, enligt regeringen, ett utomordentligt skickligt arbete för att
modernisera verksamheten och möta nya krav från företag, länsstyrelser,
kommuner och markägare.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 160,8 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 18,9 miljoner kronor, anförs det i motion
2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 18,9 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (38:6)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja riktad
geovetenskaplig forskning, tillämpad forskning och kompetensutveckling.
Vid SGU finns landets mest omfattande databaser med geologisk information
och en ansenlig forskningskapacitet. För att lösa olika samhällsproblem
och för att på ett effektivt sätt använda det geologiska materialet är det
nödvändigt att samarbeta med universitet och högskolor. För att stödja de
insatser för hållbar utveckling inom gruvnäringen och kompetensutveckling
med anknytning till geovetenskap som planeras i Norrbotten och
Västerbotten avser regeringen att öka anslaget med 4 miljoner kronor per
år för perioden 2001-2003. Regeringen ämnar återkomma med förslag till
finansiering i tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2001 i
samband med 2001 års ekonomiska vårproposition.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 4,9 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 14 000 kr, anförs det i motion 2000/01:N366 (c).
Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är restriktivt med
att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter. Centerpartiet föreslår
- med denna motivering - besparingar på sammanlagt ca 94 miljoner kronor
på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp avser 14 000 kr det här
aktuella anslaget.
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-
ningar m.m. (38:7)
Propositionen
Anslaget disponeras av SGU för att täcka kostnader för efterbehandling av
tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak (i Malå
kommun). Miljösäkringen av oljelagringsanläggningarna och det statliga
gruvfälet i Adak fortsätter enligt planerna. Vissa forskningsinsatser
finansieras för att lösa miljösäkring i anläggningar där hydraulisk
avledning inte kommer i fråga. Höjningen av anslaget år 2001 med 46
miljoner kronor beror på att nio anläggningar kommer att miljösäkras
slutligt efter dom från miljödomstol.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 86 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 46 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 46 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket (PRV) är central förvaltningsmyndighet för
frågor om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registreringsärenden angående aktiebolag, filialer, handelsbolag,
ekonomiska föreningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. PRV
för även register över fysiska personers och dödsbons konkurser samt
näringsförbud. Verksamheten vid PRV finansieras genom avgifter. Avgifterna
skall ge full kostnadstäckning. Verksamheten med patent, varumärken och
mönster skall ge ett överskott som motsvarar kostnaden för
Patentbesvärsrättens verksamhet (se nedan).
Inga motioner har väckts på detta område.
Patentbesvärsrätten (38:8)
Propositionen
Patentbesvärsrätten (PBR) är en fristående förvaltningsdomstol med uppgift
att pröva överklaganden av beslut meddelade av Patent- och
registreringsverket enligt vad som föreskrivs i lagstiftning för patent
och mönsterskydd m.m. Anslaget motsvaras av inbetalningar från Patent- och
registreringsverket till inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet
med patent, varumärken och mönster skall, som redan nämnts, ge ett
överskott motsvarande kostnaderna för Patentbesvärsrätten.
Regeringen bedömer att PBR på ett bra sätt uppfyllt effektmålet för
domstolen, vilket är att medverka till ett effektivt och ändamålsenligt
system för erhållande av immateriella skyddsrätter samt att rättssäkert
och effektivt avgöra de mål som är aktuella. Vad gäller målen för år 1999
bedömer regeringen måluppfyllelsen som tillfredsställande.
Handläggningstiden för patentmålen har dock ökat i jämförelse med år 1998
från 1,2 till 1,9 år. Detta har sin grund bl.a. i att domstolen fått
använda ledamotsresurser för arbetet med millennieanpassningen av
domstolens ADB-system. En annan orsak är det låga antalet tekniker i
domstolen. PBR planerar en förstärkning på teknikersidan i syfte att
arbetet skall kunna bedrivas effektivare, varvid målsättningen är att
under innevarande år få ned behandlingstiden för patentmålen till ett år.
För de övriga målkategorierna gäller att det uppsatta målet på ett års
handläggningstid mer än väl uppfyllts. PRV har emellertid för närvarande
en mycket kraftig balans på varumärkesärenden. En betydande nedarbetning
av denna förväntas under åren 2000 och 2001, vilket medför att PBR kan
räkna med en starkt ökande tillströmning av mål framöver. Detta kan komma
att leda till tillfälligt ökade handläggningstider för dessa mål.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 13,9 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 0,7 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 0,7 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Vissa kompletterande uppgifter
Det bör noteras att Patentbesvärsrätten finansieras genom avgifter från
PRV:s verksamhet med patent, varumärken och mönster. Den i motion
2000/01:N366 (c) föreslagna neddragningen av anslaget till
Patentbesvärsrätten skulle alltså inte innebära någon besparing på
statsbudgeten.
Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet - likvi-
datorer (38:9)
Propositionen
Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet vid Patent- och
registreringsverket avseende kostnader i samband med likvidation av
företag.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 10 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser (38:10)
Propositionen
Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna vid Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI).
Upprätthållande och finansiering av primärmetrologin är ett offentligt
åtagande i samtliga europeiska länder och flertalet andra industriländer.
Det övergripande målet för verksamheten är att riksmätplatserna skall
upprätthålla en hög standard med primärnormaler av tillräcklig omfattning
och relevans. Verksamheten regleras av lagstiftning och - sedan april 1999
- även av ett kompletterande avtal mellan staten och SP. Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) utför teknisk tillsyn. Ett
särskilt metrologiråd har inrättats år 1999. Genom en anslagsökning av
engångskaraktär på 15 miljoner kronor år 1999 har en förstärkning och
uppgradering inom två mätområden genomförts i samband med att dessa
flyttades till SP. Under år 1999 har investeringar gjorts på 8,9 miljoner
kronor. Den totala kostnaden för projektet, som förväntas bli slutfört vid
utgången av år 2000, beräknas emellertid till 13 miljoner kronor.
Anslagssparandet kommer därmed att förbrukas, med undantag för vissa medel
som anvisats till SWEDAC för insatser inom området kemisk metrologi.
Den föreslagna anslagsnivån innebär att nuvarande nivå (inklusive
effekterna av engångssatsningen) kan upprätthållas. Till följd av
internationella avtal kommer omfattningen av jämförelsemätningar av
mätnormaler att behöva intensifieras. Av den föreslagna anslagsökningen på
4 miljoner kronor beräknas 1,5-2 miljoner kronor för detta. För
upprätthållande av en enhetlig nationell tidsangivelse på Internet
beräknas 2 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 13,9 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 4 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Elsäkerhetsverket (38:11)
Propositionen
Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på
elområdet. De övergripande målen för verksamheten är att förebygga av
elektricitet orsakad skada på person och egendom samt störningar på
radiokommunikation och näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet (EMC). Regeringens bedömning är att verksamheten inom
myndigheten under budgetåret 2001 bör bedrivas enligt den allmänna
inriktning som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2000. I
anslutning till insatserna skall verket följa den internationella
utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket
noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall och elbränder för att
bl.a. analysera de statliga insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling
med särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 38,9 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 0,7 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 0,7 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Bidrag till standardisering, provning och mätteknisk FoU m.m. (38:12)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen för att verka för svensk standardisering
nationellt, europeiskt och globalt. Det övergripande målet för bidraget är
att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna marknader och
höja produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt
bidra till att statens specifika ansvar för medborgarnas skydd för liv,
hälsa, miljö och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också bidrag
till helstatliga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) för
uppgifter inom teknisk forskning och utveckling av mät- och
provningsmetoder samt därtill anknuten standardisering. Från anslaget
finansieras även verksamhet inom området teknisk nomenklatur och teknisk
informationsförsörjning.
Den svenska standardiseringsorganisationen förbereder en omfattande
omorganisation med ansvarsområden som motsvarar dem i den internationella
och europeiska standardiseringen. Standardiseringen har en betydelsefull
roll i EG:s lagstiftningsarbete och kommer att få en liknande roll i de
globala ansträngningarna att undanröja handelshinder. Huvudmännen för den
svenska standardiseringen, staten och Sveriges Industriförbund, avser att
inrätta ett nytt organ, Sveriges standardiseringsråd (SSR). Detta skall
bl.a., inom ramen för av staten givna ramar, fördela det statliga
bidraget. Vidare skall SSR ha det yttersta ansvaret för fastställandet av
Svensk standard samt för att utse de organ som skall representera Sverige
i den internationella och europeiska standardiseringen. SSR förutses inte
ha någon anställd personal eller bedriva någon operativ verksamhet.
Regeringen gör bedömningen att den svenska standardiseringsorganisationen
med framgång har drivit svenska intressen i det internationella
standardiseringsarbetet och att svensk standardisering med sin nya
organisation kommer att få ökad internationell slagkraft och på några års
sikt även kunna genomföra besparingar. Regeringen anser att bidraget till
provnings- och mätteknisk forskning och utveckling (FoU) stärker samverkan
mellan näringsliv, högskola och andra FoU-aktörer. En rekonstruktion eller
ombildning av Tekniska Nomenklaturcentralens (TNC) verksamhet förutsätter
att det statliga bidraget utgår även för budgetåret 2001.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 80,4 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till lönekostnader och övriga
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Regeringen gör bedömningen att
anslaget måste förstärkas för att möjliggöra för Rymdstyrelsen att
upprätthålla kompetens inom centrala områden för myndighetens verksamhet.
Regeringen föreslår därför att anslaget höjs med 3 miljoner kronor fr.o.m.
budgetåret 2001. Finansiering sker genom att en motsvarande neddragning
görs på anslaget Rymdverksamhet (38:14).
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 18,3 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 3 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Rymdverksamhet (38:14)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för deltagande i det europeiska rymdsamarbetet
inom European Space Agency (ESA) och Sveriges bilaterala samarbete främst
med Frankrike. Huvuddelen eller 75 % av anslaget avser betalningar till
ESA för deltagande i långsiktiga samarbetsprogram. Anslaget disponeras av
Rymd-styrelsen. Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra till att
stärka följande: konkurrenskraften i svensk rymdindustri; den rymdanknutna
näringsverksamheten i Kirunaregionen; användningen av rymdteknik inom för
samhället viktiga områden.
Eftersom verksamheten är av långsiktig karaktär och resultaten syns först
på längre sikt, menar regeringen att det är viktigt att olika
verksamhetsområden utvärderas regelbundet för att få underlag för en
bedömning av hur framtida satsningar skall göras. Regeringen anser att
rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt
och att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de fastställda målen.
Inriktningen av verksamheten för de närmaste åren redovisas i
propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3). Regeringen
föreslår att anslaget minskas med 7 miljoner kronor, dels för att
finansiera en höjning av anslaget Rymdstyrelsen: Förvalt-ningskostnader
(38:13), dels för att finansiera ökade behov av resurser inom anslaget
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser (38:10).
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 535,8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (38:15)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av invalda ledamöter som
är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell produktion och ekonomi.
IVA:s huvuduppgift är att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap
och näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och
informera om den tekniska och industriell-ekonomiska utvecklingen, samt
att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget
lämnas statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 5,4 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konkurrensverket (38:16)
Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor.
Regeringen föreslår, i enlighet med vad som aviserades i 2000 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100), en höjning av anslaget
med 5 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Medlen skall användas för det
konkurrensfrämjande arbetet. Regeringen gör bedömningen att
Konkurrensverket har uppfyllt de mål som angavs i regleringsbrevet för år
1999 på ett tillfredsställande sätt. Inriktningen för Konkurrensverket bör
nu i än större utsträckning än tidigare vara att öka andelen egna
initiativ i syfte att undanröja skadliga konkurrensbegränsningar för att
främja en effektiv konkurrens och väl fungerande marknader till nytta för
konsumenterna.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 73,4 miljoner kronor.
Motionerna
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning, och dess möjlighet att
ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste förbättras, anförs det i motion
2000/01: N381 (m, kd, c, fp).
I motion 2000/01:N361 (m) föreslås att 3 miljoner kronor skall anvisas
Konkurrensverket utöver vad regeringen föreslagit. Konkurrensverkets
uppgift är mycket viktig, varför Moderata samlingspartiet länge
förespråkat höjt anslag för verket, säger motionärerna. De konstaterar att
regeringen nu föreslår en höjning av anslaget, men anser att detta inte
räcker och vill därför tillföra ytterligare medel. De ökade medlen bör
användas för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en följd av
offentliga sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag
som konkurrerar med privata företag, anför motionärerna.
Konkurrensverket bör få ökade resurser och en mer framträdande roll än för
närvarande, anförs det i motion 2000/01:N324 (kd). Nya regeringsförslag
bör granskas, inte bara utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också
utifrån ett konkurrensperspektiv, anser motionärerna. De vill öka
Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och föreslår
därför en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Anslaget bör minskas med 8,9 miljoner kronor, anförs det i motion
2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 8,9 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Anslaget till Konkurrensverket bör ökas med 10 miljoner kronor, föreslås
det i motion 2000/01:Fi211 (fp).
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet har nyligen behandlat konkurrenspolitiken i betänkande 2000/01:
NU4.
Konkurrensforskning (38:17)
Propositionen
Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för att främja och stödja
forskning inom konkurrensområdet. Verksamheten syftar bl.a. till att ge
kunskap om olika marknaders funktionssätt av betydelse i ett
konsumentperspektiv. Verksamhetsmålet för stödet till forskningen är
formulerat så att prioritet skall ges sådana forskningsprojekt som är av
betydelse för myndighetens verksamhet. Från verksamhetens start budgetåret
1993/94 t.o.m. våren 2000 har ca 200 ansökningar kommit in, varav 72 fått
stöd. Verksamheten har bedrivits med stöd av det till Konkurrensverket
knutna Rådet för konkurrensfrågor. Regeringen anser att inriktningen av
konkurrensforskningen skall behållas oförändrad.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 6,2 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2000/01:Fi211 (fp) föreslås att 6 miljoner kronor utöver
regeringens förslag skall tillföras anslaget till konkurrensforskning.
Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. (38:18)
Propositionen
Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m. till varvsindustrin
enligt förordningen (1989:824) om statliga stöd till fartygsfinansiering
(upphävd genom 1992:1064) eller motsvarande äldre bestämmelser. Sedan år
1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt några av dessa bestämmelser.
Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från anslaget görs
således inte längre.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 2 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (38:19)
Propositionen
Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen
anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av kanalen. De
statliga insatserna har bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 15 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (38:20)
Propositionen
Riksdagen beslöt hösten 1997, på förslag av regeringen, att anslaget får
användas för att täcka sådana kostnader som kan uppkomma vid
ägarförvaltningen av samtliga statligt ägda bolag för erforderliga
utredningar, analyser m.m. i samband med omstruktureringsåtgärder (prop.
1997/98:1, bet. 1997/98:NU1). Anslaget får också tills vidare belastas för
att täcka kostnader för förändring av ägandet, omstrukturering och
åtgärder samt i viss omfattning kapitaltillskott i enlighet med
bemyndigande för förvaltning av åtta statligt ägda företag (prop.
1995/96:141, bet. 1995/96:NU26). Vad gäller kapitalinsatser får det dock
ske högst i sådan omfattning att den faktiska belastningen motsvaras av
extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Anslaget får även
disponeras för vissa kostnader som kan uppkomma till följd av försäljning
av aktier m.m. enligt riksdagens beslut om privatisering av statligt ägda
företag (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:NU1 och prop. 1991/92:69, bet.
1991/92:NU10). Riksdagen beslöt vidare hösten 1998 att anslaget får
utnyttjas för alla de företag med direkt statligt ägande som redovisas i
regeringens årliga redogörelse till riksdagen över företag med statligt
ägande. Kapitaltillskott, förvärv av aktier m.m. får dock endast belasta
anslaget efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall. När beslut fattas
rörande utförsäljning, bildande eller omstrukturering av företag kan i
vissa fall inte alla kringkostnader som är nödvändiga för att genomföra
den av riksdagen beslutade förändringen förutses. Anslaget får, enligt
riksdagens sistnämnda beslut, disponeras för denna typ av oförutsedda
kostnader (prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:NU1). Anslaget får härutöver,
enligt vad som sades i budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1,
bet. 1999/2000:NU1), användas för kostnader för förberedande av eventuella
förslag till riksdagen om bolagiseringar samt för kostnader för
genomförande av riksdagens beslut avseende bolagiseringar.
De nu redovisade villkoren för hur anslaget får disponeras bör gälla även
i fortsättningen. Regeringen arbetar med att genomföra de beslut riksdagen
fattat avseende det statliga ägandet och med att utveckla förvaltningen av
det statliga ägandet till att bli mer aktivt och professionellt. Samtidigt
förbereds och genomförs de beslut riksdagen fattat avseende ett antal
specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen
med redogörelse för företag med statligt ägande.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 45 miljoner kronor.
Motionerna
Anslaget bör tas bort, anförs det i motion 2000/01:N361 (m). Eftersom
regeringen under innevarande år inte avser att genomföra några ytterligare
försäljningar av statligt aktieinnehav är medlen i praktiken tänkta att
användas till förvaltning av statligt ägda bolag, säger motionärerna och
finner detta oacceptabelt. De anser att bolagen själva skall stå för
förvaltningen och att kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkterna.
I motion 2000/01:N324 (kd) föreslås en besparing på 20 miljoner kronor.
Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad skall inte ägas av
staten, anför motionärerna. De anser att statliga företag bör avyttras i
den takt som marknaden kan absorbera och att utförsäljningen bör
finansieras inom bolagen.
En indragning av anslaget föreslås även i motion 2000/01:Fi211 (fp).
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1999 liknande motionsyrkanden som de här aktuella
(bet. 1999/2000:NU1).
Avgifter till vissa internationella organisationer (38:21)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i
vissa internationella näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i
valutakurser.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 6,5 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Revisorsnämnden
Propositionen
Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga frågor om godkännande och
auktorisation av revisorer samt registrering av revisionsbolag och att
utöva tillsyn över revisorers och revisionsbolags verksamhet.
Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfinansierad. Under år 1999
översteg kostnaderna intäkterna med 1,9 miljoner kronor. Även för år 2000
beräknas kostnaderna överstiga intäkterna med ca 1,9 miljoner kronor.
Riksdagens revisorer har granskat Revisorsnämnnden och lämnat ett förslag
till riksdagen (förslag 1999/2000:11). Sammanfattningsvis föreslås att
regeringen utvecklar sin redovisning och analys till riksdagen av
Revisorsnämndens uppnådda resultat, att regeringen överväger
sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompetens
samt att regeringen ser över formuleringen av verksamhetsmålen för
Revisorsnämndens handläggningstider. Förslaget kommer att behandlas av
lagutskottet våren 2001 i anslutning till en aviserad proposition om
ändring i revisorslagens övergångsbestämmelser.
Inga motioner har väckts på detta område.
Försäljning av Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun
Propositionen
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att sälja statens aktier i
Grängesbergs Gruvor AB till Ludvika kommun. Riksdagen beslöt hösten 1987
(prop. 1987/88:25, bet. 1987/88:NU12) att godkänna överlåtelseavtal mellan
SSAB Svenskt Stål AB och staten, innebärande att samtliga aktier i SSAB
Gruvor AB per den 31 december 1987 överläts till staten samt att staten
övertog SSAB:s personalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m.
utgången av år 1991. Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till
Grängesbergs Gruvor AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget
Utvecklings AB Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag
i Grängesberg. I enighet mellan ägare, bolag, kommunen och de fackliga
organisationerna beslöts våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra vid
årsskiftet 1989/90, dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen
har GGAB:s verksamhet huvudsakligen bestått av personalavveckling,
etablering av nya företag samt återställande av gruvområdet.
Genom köpeavtal förvärvade Ludvika kommun i juni 1995 samtliga aktier i
Utvecklings AB Laven från GGAB. I det förstnämnda bolaget låg all mark och
fastigheter tillhörande GGAB. Genom optionsavtal till detta köpeavtal
mellan staten och Ludvika kommun skall kommunen - under förutsättning av
riksdagens godkännande - äga rätt men inte skyldighet (option) att från
svenska staten förvärva samtliga aktier i GGAB mot erläggande av en krona.
Köparen skall senast den 31 december 2000 skriftligen hos svenska staten
påkalla inlösen av aktierna. Tillgångar som förvärvas på grund av
utnyttjande av optionen skall Ludvika kommun ta i anspråk för utveckling
av näringslivet i kommunen, företrädesvis inom orten Grängesberg.
Ludvika kommun har i en skrivelse i september 1999 begärt att, enligt
optionsavtalet, få förvärva samtliga aktier i GGAB mot erläggande av en
krona. Svenska staten och Ludvika kommun har i september 2000 träffat ett
aktieöverlåtelseavtal avseende samtliga aktier i GGAB och som förutsätter
riksdagens godkännande av försäljningen.
Regeringen anser att optionsavtalet mellan staten och Ludvika kommun skall
fullföljas. Med hänsyn till den strukturomvandling som Grängesberg
genomgått i samband med avvecklingen av gruvdriften ser regeringen det som
lämpligt att de medel som finns i GGAB ianspråktas för att ytterligare
utveckla näringslivet på orten. Ludvika kommun har den bästa kunskapen att
möjliggöra detta.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets-verksamhet
(39:1)
Propositionen
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) är central
förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och nationellt
ackrediteringsorgan för laboratorier och för certifierings-, provnings-
och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten omfattar ansvar för den
totala marknadskontrollen i Sverige - ett 20-tal myndigheters tillsyn på
marknaden av att produkter uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och
hälsokrav. Härutöver har SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik och
ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av
SWEDAC:s omsättning. Som ackrediteringsorgan har SWEDAC att i internt och
externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav, och myndigheten
genomgår internationella kvalitetsrevisioner. SWEDAC:s kvalitetssystem
omfattar såväl ackrediteringsverksamheten som myndighetsdelen.
Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 18,2 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 0,8 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 0,8 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Kommerskollegium (39:2)
Propositionen
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och
handelspolitik. I samband med Sveriges ordförandeskap i EU under första
halvåret 2001 skall kollegiet ha en ökad beredskap att bistå
Regeringskansliet i det löpande arbetet. Detta gäller särskilt arbetet
inom den gemensamma handelspolitiken, arbetet för en ny WTO-runda,
pågående WTO-förhandlingar om jordbruks- och tjänstehandel, arbetet för
att förbättra den inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i
förhållande till länder utanför EU om slutande av MRA-avtal - Mutual
Recognition Agreements - dvs. avtal om ömsesidigt erkännande av
produktgodkännande (provning och certifiering). Vidare är kollegiets roll
som samordningscentral och kontaktpunkt, liksom information om denna
funktion, viktig.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 57,6 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportfrämjande verksamhet (39:3)
Propositionen
Anslaget finansierar det statliga uppdraget till Sveriges Exportråd
(Exportrådet) samt de särskilda treåriga (1999-2001) programmen
Marknadsplats Europa och Informationsteknik. Exportrådet drivs sedan år
1972 gemensamt av staten och näringslivet genom Sveriges Allmänna
Exportförening och verksamheten grundar sig på ett avtal mellan de båda
huvudmännen. Nu gällande avtal är från år 2000. Exportrådets verksamhet
inriktas på tre områden, nämligen exportinformation, exportutveckling och
exportkonsulting. Exportinformationen finansieras i huvudsak med statliga
medel. Många exportutvecklingsprojekt är delfinansierade med statliga
medel, medan exportkonsulting sker på marknadsmässiga grunder.
Regeringen gör bedömningen att programmen Marknadsplats Europa och
Informationsteknik bör fortsätta även under år 2001. Programmen har
inriktats på att främja i första hand små och medelstora företags handel
med Europa. Vad avser åtgärder av övergripande branschkaraktär kan även
utomeuropeiska marknader komma i fråga. Med anledning av Sveriges
ordförandeskap i EU under första halvåret 2001 förutser regeringen att
Exportrådet anordnar särskilda exportfrämjande aktiviteter i Sverige och
vissa andra europeiska länder.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 173,7 miljoner kronor.
Motionen
Sverige importerar för närvarande mer miljöanpassad teknik än som
exporteras, sägs det i motion 2000/01:N366 (c). För att förstärka den
svenska exporten av miljöanpassad teknik föreslår motionärerna att
ytterligare 30 miljoner kronor skall anslås till exportfrämjande insatser.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1999 ett liknande motionsyrkande som det här
aktuella (bet. 1999/2000:NU1). Utskottet hänvisade bl.a. till ett treårigt
program, med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade varor och
tjänster, som Exportrådet bedriver, med en budget på 12 miljoner kronor
för åren 1999-2001. Programmet, som är koncentrerat till regionalpolitiskt
prioriterade områden, planeras och genomförs tillsammans med regionala
aktörer.
Under innevarande år har vidare ytterligare medel avsatts för miljöexport.
Det rör sig om 5 miljoner kronor från Miljödepartementet och 4 miljoner
kronor från Utrikesdepartementet.
Vidare bör det noteras att under år 2000 har det statliga exportfrämjandet
genom Exportrådet varit föremål för en särskild utredning. Utredaren,
direktör Annika Åhnberg, redovisade nyligen sitt slutbetänkande Expert på
export (SOU 2000:102).
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (39:4)
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av den i propositionen föreslagna
inriktningen på verksamheten vid AB Svensk Exportkredit (SEK), med
innebörd att SEK - förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att
främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv - även skall kunna
engagera sig i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på
kommersiella grunder.
SEK:s verksamhet syftar främst till att tillhandahålla medellång och lång
exportfinansiering till svenska företag. Anslaget disponeras för
ersättning till SEK för eventuellt underskott som utgör skillnaden mellan
intäkter och kostnader, huvudsakligen ränteintäkter och räntekostnader,
inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter. Dessa
ränteskillnader avtar i takt med att gamla krediter förfaller. Villkoren
för krediterna följer den s.k. konsensusöverenskommelsen inom OECD.
Systemet med statsstödda exportkrediter gav år 1999 ett överskott på 152
miljoner kronor, och systemet med statsstödda krediter till u-länder gav
år 1999 ett underskott på 509 miljoner kronor. Kostnaderna för de
sistnämnda krediterna minskar i takt med att dessa åtaganden upphör. SEK
budgeterar ett överskott i det statsstödda systemet såväl för år 2000 som
för de närmast följande åren.
SEK fick i juni 2000 en ny ägarstruktur. Statens ägarandel har ökat från
50 % till 65 % genom en fondemission. ABB Structured Finance Investment AB
(ABB) har köpt de aktier som tidigare tillhörde de svenska affärsbankerna.
ABB äger därmed 35 % av aktierna i SEK. Genom denna överenskommelse
behålls den nuvarande strukturen med staten och näringslivet som delägare
av SEK. Som ett led i ägarförändringen ändrades även bolagsordningen för
att tillåta att SEK, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att
främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig
i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella
grunder. Därmed kan finansieringsverksamheten breddas och utvidgas till
att även omfatta projekt som indirekt gynnar svensk exportindustri.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 0,1 miljon kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Investeringsfrämjande (39:5)
Propositionen
Delegationen för utländska investeringar i Sverige, Invest in Sweden
Agency (ISA), är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande
åtgärder. Verksamheten finansieras dels med anslagsmedel, dels med bidrag
från regeringen avseende regionalpolitiska medel och från s.k. partners i
projektverksamheten.
Som ett led i regeringens styrning och uppföljning av ISA:s arbete
initierades i början av år 2000 en utvärdering av vissa delar av
myndighetens verksamhet. Utredarna konstaterade bl.a. att utväxlingen av
anslagsmedlen i ISA är hög. En mer omfattande s.k. beslutsutvärdering av
myndigheten kommer att genomföras efter det att den har verkat i fem år,
dvs. i början av år 2001. Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU
under första halvåret 2001 förutser regeringen att ISA anordnar särskilda
investeringsfrämjande aktiviteter i Sverige och vissa andra europeiska
länder.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 51,4 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 1,1 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 1,1 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)
Propositionen
Riksdagen beslöt våren 1998 att ytterligare 1 miljard kronor -
Östersjömiljard II - skulle avsättas för näringslivsutveckling i
Östersjöregionen under en femårsperiod (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98:FiU20). Sommaren 1996 beslöts om Östersjömiljard I (prop.
1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15). Det övergripande målet för
Östersjömiljard II angavs vara att, utifrån ett svenskt intresse,
stimulera näringslivsutveckling i och handel med länderna i denna region.
Medlen skall användas för näringslivssatsningar och omfatta stöd till
såväl företagsetableringar som projektexport och marknadssatsningar samt
stöd till angelägna miljö- och energisatsningar. Även vissa främjande- och
informationsinsatser i regionen kan komma i fråga. Särskild vikt skall
fästas vid små och medelstora företags deltagande i Östersjöhandeln.
Verksamheten skall samordnas med och komplettera utvecklingssamarbetet med
Östersjöländerna. I enlighet med förslag från Östersjöberedningen har
målet för insatserna preciserats till att vara att förstärka svenska
företags position i Östersjöregionen och att förbättra förutsättningarna
för svenska företags deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.
Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner kronor. För budgetåret 2000
anslogs 100 miljoner kronor. Regeringen föreslår nu att 300 miljoner
kronor anslås för ändamålet för budgetåret 2001. Inom ramen för anslaget
avsattes i 2000 års ekonomiska vårproposition medel för att finansiera
utgifter för integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen. De samlade
utgifterna för detta ändamål under perioden 2000-2003 beräknas till 60
miljoner kronor. Anslaget belastas vidare med vissa förvaltningsutgifter.
För år 2000 beräknas dessa till 1,3 miljoner kronor, och för år 2001 avses
högst 2,5 miljoner kronor avsättas för förvaltningsutgifter.
Motionerna
I fem motioner föreslås att det aktuella anslaget skall slopas. Anslaget
för näringslivsutveckling i Östersjöområdet är en del av stödet till
Central- och Östeuropa, sägs det i motion 2000/01:N361 (m). Stödets
struktur är inte i överensstämmelse med de behov som föreligger varför
anslaget bör upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget
gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför motionärerna.
Östersjömiljarden bör upplösas och pengarna tillföras det reguljära stödet
till Central- och Östeuropa, anförs det också i motion 2000/01:U509 (m).
Dessa medel hanteras helt vid sidan av det övriga Östbiståndet, säger
motionärerna och hävdar att Östersjömiljarden är ett sätt att ställa medel
till statsministerns förfogande för internationella utspel. Det är lätt
att dra paralleller med hur den fiaskoartade Sydafrikasatsningen
hanterades, för vilket regeringen också ådrog sig konstitutionsutskottets
kritik, anför motionärerna. De refererar till vad som sägs i propositionen
(s. 72) om att målet för insatserna har preciserats till att "vara att
förstärka svenska företags position i Östersjöregionen" och anser att
detta innebär att det numera öppet sägs att det är fråga om ett till
bistånd maskerat företagsstöd.
Även i motion 2000/01:N324 (kd) föreslås att anslaget skall dras in.
Kristdemokraterna anser inte att staten skall ge stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser, sägs det.
I motion 2000/01:N366 (c) föreslås att 300 miljoner kronor skall flyttas
från det här aktuella anslaget till det ordinarie Central- och
Östeuropastödet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöområdet har visat sig ha
svag träffsäkerhet, sägs det i motion 2000/01:Fi211 (fp). Motionärerna
anser att anslaget bör dras in och en del användas för åtgärder för ökad
kärnsäkerhet i Östeuropa.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen avslog hösten 1999 motionsyrkanden liknande de här aktuella
(bet. 1999/2000:NU1). I betänkandet hänvisades till en kartläggning av
användningen av den första Östersjömiljarden som utskottet i juni 1999
gett riksdagens utredningstjänst i uppdrag att göra. Utskottet anförde att
verksamheten inom ramen för de s.k. Östersjömiljarderna präglas såväl av
solidaritet med Östersjöländerna som av ett intresse att främja
företagsamhet och sysselsättning i Sverige. Utskottet underströk vikten av
att en grundlig utvärdering görs av verksamheten. En sådan utvärdering bör
avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt som en utvärdering
av arbetsmetoden som sådan, sade utskottet. Utskottet utgick från att
regeringen i lämpligt sammanhang återkommer till riksdagen med en
redovisning av resultaten av utvärderingarna.
Statssekreterare Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, har i anslutning
till en överlämnad rapport över läget avseende pågående projekt inom ramen
för Östersjömiljard I informerat utskottet om verksamheten. Regeringen har
per den 9 oktober 2000 fattat beslut om 68 projekt med en total
projektkostnad på 840 miljoner kronor. I rapporten redovisas också att
regeringen per den 15 november 2000 har fattat beslut om 18 projekt med en
total projektkostnad på 247 miljoner kronor inom ramen för Östersjömiljard
II.
Hos Riksdagens revisorer genomförs för närvarande en förstudie avseende
Östersjömiljarderna. Förstudien är inriktad på att undersöka hur
regeringens styrning av den första Östersjömiljarden fungerat och de
åtgärder regeringen vidtagit för att ge den andra miljarden en annan
inriktning. Beskrivning av hur regeringen planerar att utvärdera
Östersjömiljarderna kommer också att ingå. Riksdagens revisorer kommer i
början av år 2001 att, på basis av förstudien, ta ställning till frågan om
ett granskningsprojekt avseende Östersjömiljarderna.
Det kan också noteras att konstitutionsutskottet håller på med en
granskning av Regeringskansliets organisering av särskilda projekt, dvs.
de organisatoriska förhållanden under vilka vissa projekt genomförts. Ett
av de projekt som behandlas är Östersjömiljarderna. Utskottets
granskningsbetänkande planeras bli justerat inom kort.
Avgifter till internationella handelsorganisationer (39:7)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i
vissa internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande
faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 16,8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportkreditnämnden
Propositionen
Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja svensk export genom
utfärdande av garantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med
export till och investeringar i utlandet. Verksamheten skall bedrivas så
att den är självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd åt den
svenska exporten som motsvarar vad konkurrerande företag i andra länder
kan erhålla. EKN uppvisade för år 1999 ett positivt resultat, 345 miljoner
kronor, främst beroende på ökade premieintäkter och återvinningar. Under
första halvåret 2000 redovisade EKN ett underskott på 3 273 miljoner
kronor, till följd av att stora enstaka affärer med vissa länder har ökat
riskkoncentrationen i portföljen på ett sätt som, enligt de principer EKN
tillämpar, nödvändiggör särskilda avsättningar.
EKN har sedan år 1997 en obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret.
Regeringen föreslår att denna bör gälla även för år 2001, vilket
regeringen begär riksdagens bemyndigande för. Regeringen föreslår också
att EKN skall ha en fortsatt låneram på 8 miljoner kronor för
investeringar. Regeringen föreslår vidare att ramarna för garantigivningen
under år 2001 höjs från 125 miljarder kronor till 150 miljarder kronor för
ordinarie exportkreditgarantier, på grund av att dessa åtaganden beräknas
komma att öka kraftigt under år 2001. Ramen för investeringsgarantier bör
fastställas till oförändrat 10 miljarder kronor. I dessa båda avseenden
begär regeringen också riksdagens bemyndigande.
Motionen
I motion 2000/01:N223 (v) begärs tillkännagivanden i två avseenden,
nämligen dels om att sammansättningen av Exportkreditnämndens styrelse bör
ses över så att denna får en bredare folklig förankring, dels om att de
gällande sekretessbestämmelserna bör ses över så att nämndens verksamhet
blir öppnare. Regeringen gav år 1999 EKN i uppdrag att utarbeta en
miljöpolicy som även skulle omfatta miljöbedömningar av garantigivningen
och som trädde i kraft i april 2000, konstaterar motionärerna. De anser
dock att den nya policyn har stora brister. Det gäller för det första att
policyn föreskriver att EKN skall begära in och granska
miljökonsekvensbedömningarna för projekt som skall beredas, men bara för
större projekt i branscher med stora miljörisker. För det andra ställer
policyn inte upp några kriterier för vad som är acceptabel miljöpåverkan,
och för det tredje innebär den nya policyn ingen förändring i fråga om den
sekretess som omgärdar hela EKN:s verksamhet. En översyn av den nya
miljöpolicyn skall göras redan under år 2001, påpekar motionärerna. De
anser dock att EKN:s - i deras ögon - frikostiga användning av
hemligstämpeln gör det omöjligt att föra en debatt om hur policyn
tillämpas. För att möjliggöra en meningsfull utvärdering måste sekretessen
hävas, åtminstone kring de projekt som EKN behandlat sedan miljöpolicyn
infördes, menar motionärerna. De hänvisar till att det i Förenta staterna
har gått att finna former för att offentliggöra information om aktuella
projekt och vilka företag som erhållit exportkrediter och kreditgarantier.
Motionärerna finner det märkligt att flera andra länder med en likartad
samhällsstruktur och likartat näringsliv som Sverige har ett betydligt
öppnare system när det gäller exportkrediter och kreditgarantier än
Sverige. I EKN finns endast representanter från departement och
näringsliv, konstaterar motionärerna vidare. De anser att det endast finns
en representant som kan sägas ha en viss folklig förankring, nämligen en
utredningschef från Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Någon insyn
från riksdagens sida i EKN:s verksamhet finns inte, anför motionärerna och
föreslår att sammansättningen av EKN:s styrelse skall ses över, så att
denna får en bredare folklig förankring.
Vissa kompletterande uppgifter
I propositionen sägs (s. 65) att EKN i april 2000 införde en särskild
miljöpolicy för garantigivning. Detta innebär bl.a. att EKN skall göra en
miljögranskning enligt vissa riktlinjer vid större exportprojekt med risk
för påtaglig negativ miljöpåverkan. Vidare skall EKN verka för att
exportföretagen uppmärksammar miljöfrågor och importlandets lagstiftning
vid exportfinansiering. Miljöpolicyn skall, enligt uppgift från
Utrikesdepartementet, utvärderas under år 2001. Vid behov kan policyn
komma att få en mer strikt utformning. Detta avses också komma att framgå
av regleringsbrevet för år 2001. Sverige är, enligt departementet, mycket
aktivt i det internationella arbetet (främst inom EU och OECD) med att
implementera striktare miljökrav och miljöhänsyn. I propositionen nämns
att EKN bistår regeringen i arbetet med miljöfrågor inom OECD för att
utveckla gemensamma riktlinjer för miljökrav vid exportfinansiering. Det
är viktigt att miljöarbetet sker i internationell samverkan för att
konkurrensneutralitet mellan garantiinstituten skall kunna upprätthållas.
I miljöarbetet innefattas även sociala aspekter. Vissa mindre projekt
miljögranskas redan för närvarande i de fall de bedöms ha en större
miljöpåverkan.
Enligt Utrikesdepartementet är EKN inriktad på större öppenhet. I
regleringsbrevet för år 2001 kommer frågan att tas upp. EKN tillgodoser
miljöorganisationernas krav på ökad öppenhet i fler fall än tidigare.
Samtidigt gäller att affärssekretessen måste hanteras på lämpligt sätt.
För att komma till rätta med detta har EKN tagit initiativ till att det
inom OECD:s ram skall skapas en hemsida för att utbyta information med
allmänheten avseende specifika projekt. Förslaget har diskuterats inom
ramen för OECD:s miljöarbete. EKN kan i likhet med garantiinstitut i andra
små länder inte offentliggöra information om specifika projekt, då det i
så fall är mycket lätt att härleda vilket inhemskt storföretag som ligger
bakom projektet. I större länder som Förenta staterna är det svårare att
härleda vilket företag som ligger bakom ett projekt då det finns många
fler storföretag inom respektive bransch. Om det fanns en internationell
kanal via OECD skulle information om enskilda projekt kunna
offentliggöras, utan att det skulle gå att härleda vilket eller vilka
företag som ligger bakom projektet.
Vad gäller styrelsens sammansättning är den, enligt Utrikesdepartementet,
vald utifrån önskemålet att få ledamöter som besitter en bred kompetens
och en god sakkunskap på området. Att utöka antalet ledamöter är inte
aktuellt; snarare är strävan att minska det totala antalet
styrelseledamöter. Det anses mycket viktigt att behålla den fackliga
representationen även framöver.
Konsumentpolitik
Marknadsdomstolen (40:1)
Propositionen
För att förstärka Allmänna reklamationsnämnden under år 2001 omfördelas
1,4 miljoner kronor till nämnden från anslaget för Marknadsdomstolen.
Regeringens bedömning är att Marknadsdomstolen genom nyttjande av sitt
anslagssparande kan bedriva sin verksamhet utan allvarligare
inskränkningar. Anslagssparandet uppgick till 1,7 miljoner kronor för år
1999.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 5,1 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konsumentverket (40:2)
Propositionen
Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor.
Verkets nytillträdda generaldirektör Karin Lindell har getts i uppdrag av
regeringen att omprioritera verksamheten så att de i budgetunderlaget
aviserade verksamheterna som klassificeras som kärnverksamhet kan
genomföras. Konsumentverkets anslag föreslås öka med 20 miljoner kronor
engångsvis under en treårsperiod för genomförande av en av verket
föreslagen IT-satsning. För år 2001 avsätts 8 miljoner kronor, för år 2002
6 miljoner kronor samt för år 2003 6 miljoner kronor.
Tidskriften Råd & Rön skall finansieras med avgifter. Ambitionen är full
kostnadstäckning, vilket uppnåddes under år 1999. Antalet prenumeranter
minskade från 148 000 till 138 000 mellan åren 1998 och 1999. Varuprovning
på uppdrag omfattar bl.a. hushållsapparater. Antalet varuprovningar har
minskat något mellan åren 1998 och 1999 eller från 87 till 85 uppdrag.
Nettointäkterna från varuprovningen har ökat med ca 250 000 kr mellan åren
1998 och 1999 och verksamheten uppvisade det sistnämnda året ett positivt
resultat.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 93 miljoner kronor.
Motionerna
Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer avgiftsfinansierat
genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas
efterfrågan, anförs det i motion 2000/01:N361 (m). Därmed föreslås
anslaget kunna minskas med 15 miljoner kronor.
I motion 2000/01:N324 (kd) förordas att den av regeringen föreslagna
ökningen med 8 miljoner kronor till Konsumentverket skall begränsas till
5 miljoner kronor. En besparing på 3 miljoner kronor föreslås sålunda av
motionärerna. De menar att en del av dessa medel i stället skall tillföras
anslaget till Konkurrensverket.
Anslaget till Konsumentverket bör minskas med 7,3 miljoner kronor, anförs
det i motion 2000/01:N366 (c). Motionärerna hänvisar till att
Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter. Centerpartiet föreslår - med denna motivering -
besparingar på sammanlagt ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24
Näringsliv. Av detta belopp avser 7,3 miljoner kronor det här aktuella
anslaget.
Allmänna reklamationsnämnden (40:3)
Propositionen
Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att pröva tvister mellan
konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra
nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, så
kallade konsument-tvister, samt ge rekommendationer om hur tvister bör
lösas. Nämnden har erhållit tillfälliga tillskott under de senaste två
åren. Myndigheten kommer att ställa personal till förfogande för det
informationscentrum för gränsöverskridande konsumentfrågor, Euroguichet,
som enligt planer skall inrättas i Sverige vid årsskiftet 2000/01. För att
säkerställa nämndens verksamhet på en i huvudsak oförändrad nivå tillförs
nämnden, som tidigare nämnts, ett tillfälligt tillskott om 1,4 miljoner
kronor för år 2001 genom omdisponering från anslaget till
Marknadsdomstolen.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 16,7 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 1,4 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 1,4 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Fastighetsmäklarnämnden (40:4)
Propositionen
Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av och tillsyn över
fastighetsmäklare enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400) och
fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs. prövning av att den som
registreras som fastighetsmäklare har relevant utbildning, är lämplig och
uppfyller uppställda formella krav samt även i övrigt iakttar god
fastighetsmäklarsed. Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida
information om god fastighetsmäklarsed.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 7,7 miljoner kronor.
Motionen
Anslaget bör minskas med 1,3 miljoner kronor, anförs det i motion 2000/01:
N366 (c). Motionärerna hänvisar till att Centerpartiet av hävd är
restriktivt med att öka byråkratiseringen inom svenska myndigheter.
Centerpartiet föreslår - med denna motivering - besparingar på sammanlagt
ca 94 miljoner kronor på utgiftsområde 24 Näringsliv. Av detta belopp
avser 1,3 miljoner kronor det här aktuella anslaget.
Åtgärder på konsumentområdet (40:5)
Propositionen
De nuvarande anslagen Stöd till konsumentorganisationer och Stöd till
konsumentforskning slås fr.o.m. budgetåret 2001 samman till ett nytt
anslag, Åtgärder på konsumentområdet (40:5), och tillförs knappt 3,7
miljoner kronor, så att anslaget kommer att uppgå till 10 miljoner kronor.
Syftet med den verksamhet som finansieras under anslaget är bl.a. att
bättre nå de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation i
tillräcklig utsträckning, t.ex. invandrare samt funktionshindrade barn och
ungdomar. Fasta bidrag och projektstöd skall vidare ges till lokala och
nationella projekt som på olika sätt främjar en god konsumentpolitik,
t.ex. till myndigheter och ideella organisationer för projekt eller
seminarier och workshops kring konsumentfrågor. Även kommuner skall kunna
ansöka om medel för särskilda insatser som har bäring på konsumentområdet.
Anslaget skall också kunna utnyttjas för forskningsprojekt inom
konsumentområdet.
Regeringen beräknar, som nämnts, anslaget för år 2001 till 10 miljoner
kronor.
Motionen
Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet som i högre grad än
för närvarande är självfinansierad, anförs det i motion 2000/01:N361 (m).
Därmed anses besparingar kunna ske på anslaget - med 5 miljoner kronor år
2001 och med 3 miljoner kronor följande år. Den mest angelägna delen av
verksamheten, som inte får utsättas för besparing, är den verksamhetsgren
som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis inte nås av
konsumentinformation, t.ex. invandrare samt funktionshindrade barn och
ungdomar, anser motionärerna.
Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)
Propositionen
För att förstärka Fastighetsmäklarnämnden under år 2001 avses 800 000 kr
omfördelas till nämnden från det här aktuella anslaget. Regeringens
bedömning är att verksamheten för år 2001 kan bedrivas med det föreslagna
anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 3,8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Verket för innovationssystem
Anslaget Förvaltningskostnader (26.1)
Propositionen
Anslaget är nytt och finansierar förvaltningskostnaderna vid det nybildade
Verket för innovationssystem (Vinnova). Verket skall påbörja sin
verksamhet den 1 januari 2001 och överta dels den FoU-finansierande
verksamheten från NUTEK, dels verksamheten som bedrivs av
Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), dels delar av verksamheten från
Rådet för arbetslivsforskning (RALF). Myndighetens främsta uppgift blir
att stärka innovationssystemet genom att främja forskning och utveckling
för näringslivets och offentliga sektorns behov inom områdena teknik,
kommunikationer och arbetsliv. Kunskapsöverföring till näringslivet och
andra avnämare är en viktig uppgift. Särskild uppmärksamhet skall riktas
mot de små och medelstora företagens behov. Myndigheten skall också
bedriva viss utredningsverksamhet till stöd för sin egen verksamhet.
Regeringen redogör närmare för den nya myndighetens verksamhet i
proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 111,9 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Anslaget Forskning och utveckling (26:2)
Propositionen
Anslaget är nytt och finansierar Vinnovas insatser för forskning och
utveckling. Inriktningen för de närmaste årens verksamhet beskrivs i
proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse. Under anslaget har
beräknats lägst 10 miljoner kronor för insatser inom det miljötekniska
området. Anslaget disponeras i sin huvuddel av Vinnova. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om den närmare fördelningen av medlen.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 1 005,9 miljoner kronor.
Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2001 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling som innebär utgifter om högst 900 miljoner kronor
under år 2002 och sammanlagt högst 950 miljoner kronor under åren
2003-2006.
Inga motioner har väckts på detta område.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet har i oktober 2000 yttrat sig till utbildningsutskottet över
proposition 2000/01:3 om forskning och förnyelse jämte motioner i yttrande
2000/01:NU1y - avvikande mening (m). Riksdagen behandlar ärendet den 12
december 2000.
Företrädare för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har till
utskottet framfört farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver
skall komma att hamna i ett oklart läge mellan den verksamhet som Verket
för näringslivsutveckling respektive Verket för innovationssystem skall
svara för. SIQ anser att den nuvarande modellen med ett delat
huvudmannaskap, där regeringen/staten och intressentföreningen utser
ledamöterna i SIQ:s styrelse, skall bibehållas och att det statliga
anslaget även i framtiden skall ha karaktär av basfinansiering. För
närvarande är det statliga bidraget 2 miljoner kronor per år.
Beredning av regleringsbrev för Vinnova och anslaget Forskning och
utveckling pågår inom Näringsdepartementet och beslut fattas efter
riksdagens beslut den 14 december 2000. Enligt uppgift är inriktningen att
i så stor utsträckning som möjligt undvika detaljstyrning i
regleringsbrevet och i stället överlåta åt myndigheten att inom ramen för
sitt uppdrag göra de avvägningar mellan olika insatser som bedöms
lämpliga. Ett tyskt utredningsinstitut, Inno, gjorde år 1999 på uppdrag av
NUTEK en utvärdering av SIQ:s verksamhet. I rapporten från institutet
redovisades ett mycket positivt omdöme om SIQ:s verksamhet. Detta kommer,
enligt uppgift, att beaktas av Näringsdepartementet och Vinnova.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv. Därefter behandlas en fråga om Exportkreditnämnden som
aktualiserats i en motion.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottet ansluter sig till regeringens allmänna syn på utformningen av
näringspolitiken. Regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24
Näringsliv är beräknade med utgångspunkt däri. Utskottet kommenterar i det
följande vissa av de här aktuella områdena. I den tidigare redovisningen
har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter, till
vilka utskottet hänvisar.
Beträffande förvaltningsanslaget till Verket för näringslivsutveckling och
anslaget Näringslivsutveckling har besparingar föreslagits i två motioner.
Vidare har en utförsäljning av de regionala ALMI-bolagen förordats i en
annan motion. Synpunkter på den nya myndighetens verksamhet har framförts
till utskottet, vid uppvaktningar och i skrivelser, av olika intressenter.
Statssekreterare Lars Rekke, Näringsdepartementet, och tillträdande
generaldirektören för det nya verket Per-Ola Eriksson har därefter var för
sig informerat utskottet om det nuvarande arbetsläget.
Utskottet vill erinra om vad som anfördes i riksdagsbeslutet våren 2000 om
en ny organisation inom näringspolitiken (prop. 1999/2000:71, bet.
1999/2000:NU17). Utskottet delade regeringens bedömning att statens
åtgärder för att främja fler och växande företag är svåra att överblicka
på grund av mångfalden av aktörer och aktiviteter samt den otydliga
ansvarsfördelningen med delvis överlappande uppgifter. Det är angeläget
att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad
samordning och renodling av de företagsfrämjande aktiviteterna. Utskottet
såg de aktuella förslagen som inledningen av ett förändringsarbete på
central nivå för att förbättra styrning av statliga insatser och
allokering av medel.
Den information som utskottet fått från Näringsdepartementet har försäkrat
utskottet om att de farhågor som uttryckts från olika håll och som rört
sådant som risk för centralisering, undanträngande av andra aktörer och
sammanblandning av beställar- och utförarroller inte har något fog. Enligt
vad utskottet erfarit kommer det klart att anges att de insatser som
Verket för näringslivsutveckling gör skall utgå från företagens och
företagarnas behov. Verket skall utveckla sin beställarroll genom att
utnyttja andra aktörers kompetens. Verksamheten skall kontinuerligt följas
upp och omprövas. Verket skall vidare främja ökad samordning mellan
statliga aktörer inriktade på företagsutveckling och regional utveckling
samt komplettera och stärka verksamhet som bedrivs av andra aktörer med
närings- eller regionalpolitisk inriktning. Verket skall särskilt samverka
med Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska
studier. Verkets uppgifter och olika villkor för verksamheten kommer att
framgå av den instruktion som regeringen i dagarna fattar beslut om. När
det gäller frågan om styrelser för det nya verket och för ALMI anser
utskottet att det är viktigt att dessa består av kunniga och kompetenta
ledamöter, varvid näringslivserfarenhet bör tillmätas stor betydelse.
Utskottet finner det också viktigt att framhålla att den ändrade
organisationsstrukturen inte på något sätt innebär en förändring av var
det övergripande ansvaret för näringspolitiken ligger. Det är regeringen
som även framöver har den centrala näringspolitiska rollen. Direktiv för
myndighetens verksamhet kommer att på sedvanligt sätt lämnas i
regleringsbrev, vilket kommer att utfärdas av regeringen efter riksdagens
beslut den 14 december 2000.
Från olika håll har framförts synpunkter på att det hade varit lämpligt
att avvakta med bildandet av Verket för näringslivsutveckling med
hänvisning till det utrednings- och beredningsarbete som pågår, framför
allt på det regio-nalpolitiska området. Den regionalpolitiska kommittén
har nyligen lämnat sitt slutbetänkande (SOU 2000:87). Även den
parlamentariska regionkommittén (PARK) har nyligen redovisat sitt
slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU
2000:85). Båda dessa betänkanden är nu föremål för beredning, och
regeringen väntas redovisa sina ställningstaganden i propositioner under
år 2001. Exportrådsutredningen, som har haft i uppdrag att se över det
statliga exportfrämjandet som Exportrådet svarar för, har också nyligen
presenterat sitt betänkande Expert på export? (SOU 2000: 102). Översynen
skulle, enligt direktiven, bl.a. omfatta Exportrådets regionala närvaro i
Sverige. Betänkandet kommer nu att bli föremål för sedvanlig beredning.
Det kan således anföras skäl för att avvakta med inrättandet av den nya
myndigheten. Enligt utskottets mening är dock skälen för att inrätta
myndigheten den 1 januari 2001 starkare. Bildandet av myndigheten ingår
som en del av ett förändringspaket rörande myndighetsstrukturen på det
näringspolitiska området. Inrättandet av de båda andra myndigheterna -
Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska studier
- kan inte fullföljas som planerat om inte Verket för
näringslivsutveckling också inrättas den 1 januari 2001. Det är, enligt
utskottets mening, viktigt för effektiviteten i näringspolitiken att den
beslutande förändringsprocessen kommer i gång. Utskottet vill betona att
det rör sig om en process, vilken bör innefatta återkommande
kontrollstationer. Regeringen bör fortlöpande lämna utförliga
redovisningar till riksdagen om utvecklingen.
Utskottet vill också - när det gäller anslaget Näringslivsutveckling -
något beröra frågan om industriella utvecklingscentrum (IUC). IUC är
fristående aktiebolag med näringslivet som majoritetsägare, varvid små och
medelstora företag utgör merparten. Fackföreningar och kommuner finns ofta
också med i ägarkretsen. Verksamheten är fokuserad på industriell och
regional tillväxt genom affärsmässiga utvecklingsprojekt inom områdena
kompetens, produkter, processer och teknik. IUC-verksamheten är, enligt
utskottets mening, en typ av näringspolitisk åtgärd som förefaller vara
väl avpassad till de krav som de berörda småföretagen ställer. Varje
framgångsrik IUC-etablering vilar, enligt konceptet, på initiativ och
engagemang underifrån, dvs. såväl analysarbetet som själva bildandet av
ett IUC har drivits av de berörda företagen själva.
Utskottet anser att det är viktigt att staten även framöver på olika sätt
kan stödja den verksamhet som IUC bedriver. Enligt vad utskottet erfarit
kommer Verket för näringslivsutveckling att få i uppgift att vara
samordnare på nationell nivå av den statliga upphandlingen av vissa
verksamheter vid IUC. I budgetpropositionen sägs följaktligen, som
tidigare redovisats, att myndigheten skall överta ansvaret för att
beställa tjänster inom ramen för det s.k. UPA-uppdraget från IUC-nätverken
och att det bör vara en uppgift även för Verket för innovationssystem att
medverka i finansieringen. Utskottet vill betona att den typ av underifrån
och regionalt initierad verksamhet som IUC representerar är ett värdefullt
inslag i näringspolitiken.
En annan fråga som utskottet vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för
näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs
vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I
föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet
speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket
tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000
integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet, och NUTEK
tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. Utskottet förutsatte
att detta inte skulle försvaga arbetet med att främja kvinnors företagande
och menade att det på ett tydligt sätt borde framgå av regleringsbrevet
att den verksamhet som bedrivits inom ramen för NRC skall fortsätta inom
NUTEK:s ordinarie verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten
från det nya verkets sida att stöd även fortsättningsvis skall ges till de
regionala och lokala resurscentrumen och att en inom verket central grupp
med ansvar för jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer,
enligt uppgift, att framgå av regleringsbrevet. Utskottet vill framhålla
betydelsen av att det viktiga arbete som resurs-centrumen bedriver inte
skall ges sämre förutsättningar än för närvarande.
I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som
verket skall bedriva vill utskottet något beröra en speciell fråga.
Företrädare för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare
redovisats, framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet
bedriver skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya
myndigheterna Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Utskottet
anser att den typ av verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett
näringspolitiskt perspektiv. Likaså menar utskottet att formen för
verksamheten, som karakteriseras av att företag, organisationer och
förvaltningar samverkar, har en effektiv utformning. Utskottet ser det
därför som angeläget att verksamheten även i fortsättningen skall kunna
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering.
Beträffande det nya institutet för tillväxtpolitiska studier har det i två
motioner framställts krav på att myndigheten skall lokaliseras till
Östersund. Som tidigare redovisats har regeringen nyligen beslutat att
institutet skall ha sitt säte i Östersund - motionerna är därmed
tillgodosedda.
I motion 2000/01:N366 (c) föreslås besparingar på 13 olika anslag som
sammantaget uppgår till 94 miljoner kronor. Motivet sägs vara att
Centerpartiet av hävd är restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter. Vid granskning av vilka anslag som valts ut för den
föreslagna besparingen får utskottet dock intryck av att urvalet har skett
mer eller mindre slumpmässigt och inte utifrån en strävan att minska
byråkratin. Det anslag som får svara för den största delen av besparingen
- 46 miljoner kronor - är anslaget till Sveriges geologiska undersökning
för miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. Regeringen har för detta
anslag föreslagit en ökning med just 46 miljoner kronor, beroende på att 9
anläggningar under år 2001 kommer att miljösäkras slutligt efter utslag i
miljödomstol. Denna typ av verksamhet kan knappast betecknas som ökad
byråkratisering. En annan anmärkningsvärd omständighet är att det i den
nämnda motionen föreslås en minskning av anslaget till Konkurrensverket
med 8,9 miljoner kronor. I en annan i det här betänkandet aktuell motion,
1999/2000:N52 (m, kd, c, fp), där förste motionären bakom motion
2000/01:N366 (c) ingår som en av motionärerna, föreslås nämligen att
Konkurrensverket skall ges en starkare ställning. Ytterligare ett
påpekande kan göras om besparingsförslagen i den sistnämnda motionen. Det
gäller den förslagna minskningen av anslaget till Patentbesvärsrätten på
664 000 kr. Rättens verksamhet är dock helt avgiftsfinansierad, vilket
innebär att en minskning av anslaget inte skulle ge någon besparing på
statsbudgeten, utan innebära en sänkning av de avgifter som tas ut av
Patent- och registreringsverket för att täcka rättens verksamhet.
När det gäller Konkurrensverket, som föreslås få ökade medel i tre
motioner och minskade medel i en annan motion, konstaterar utskottet att
regeringen föreslår en ökning av anslaget till Konkurrensverket med 5
miljoner kronor för år 2001. Detta ställer sig utskottet bakom. Vidare
vill utskottet erinra om det beslut som riksdagen nyligen fattat med
anledning av regeringens konkurrenspolitiska proposition (prop.
1999/2000:140, bet. 2000/01: NU4) och som bl.a. innebär ytterligare
effektiviseringar av konkurrensövervakningen. Det rör sig om att de
svenska konkurrensmyndigheterna ges behörighet att tillämpa EG:s
konkurrensregler och en lagändring beträffande konkurrensskadeavgiften för
att öka möjligheterna att upptäcka och undanröja konkurrensbegränsningar.
Konkurrensforskningen föreslås få ökade medel i en motion. Utskottet
konstaterar att verksamheten fick ett kraftigt tillskott fr.o.m. år 1999,
då anslaget höjdes med 4,2 miljoner kronor till 6 miljoner kronor.
I tre motioner föreslås att anslaget till omstrukturering av vissa
statligt ägda företag m.m. skall slopas eller minskas kraftigt. Yrkanden
om slopande av detta anslag har utskottet tidigare avstyrkt och riksdagen
avslagit.
Ökade medel för att främja export av miljöanpassad teknik föreslås i
motion 2000/01:N366 (c). Som tidigare redovisats genomför Exportrådet ett
treårigt program med syfte att främja export av miljöteknikrelaterade
varor och tjänster och med en budget på 12 miljoner kronor för åren
1999-2001. Insatserna skall koncentreras till regionalpolitiskt
prioriterade områden och genomföras tillsammans med regionala aktörer.
Under innevarande år har vidare 9 miljoner kronor avsatts för miljöexport
av Utrikes- och Miljödepartementen.
Regeringens förslag om anslag till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen avvisas i fem motioner. Utskottet behandlade hösten 1999
i ett yttrande till finansutskottet över förslag i tilläggsbudgeten för år
1999 frågan om verksamheten inom ramen för de s.k. Östersjömiljarderna
(prop. 1999/2000: NU1y). Detta skedde mot bakgrund av en kartläggning som
riksdagens utredningstjänst gjort på uppdrag av utskottet. Den aktuella
verksamheten präglas, enligt utskottets mening, såväl av solidaritet med
Östersjöländerna som av ett intresse att främja företagsamhet och
sysselsättning i Sverige. Utskottet ser verksamheten som en del av de
svenska insatserna för att stödja utvecklingen mot ett demokratiskt system
och mot marknadsekonomi i de berörda länderna. Enligt uppgift har
företrädare för det svenska näringslivet varit mycket positiva till
insatserna.
Utskottet välkomnar den rapport över pågående projekt som statssekreterare
Sven-Eric Söder, Utrikesdepartementet, har lämnat till utskottet. I det
nyssnämnda yttrandet underströk utskottet vikten av att en grundlig
utvärdering görs av den hittillsvarande verksamheten och att en sådan
utvärdering bör avse såväl en sedvanlig utvärdering projekt för projekt
som en utvärdering av arbetsmetoden som sådan. Det sistnämnda kan ske
först när programmet är avslutat och bör lämpligen utföras av en extern
utvärderare. Beträffande den löpande uppföljningen av de olika projekten
anser utskottet att det är en praktisk och ändamålsenlig ordning att
företrädare för Utrikesdepartementet redovisar en sådan till utskottet
årligen, så som nu har gjorts.
På konsumentområdet föreslås i tre motioner minskade medel till
Konsumentverket och i en motion minskade medel för åtgärder på
konsumentområdet. Beträffande Konsumentverket vill utskottet erinra om att
detta verk utsatts för stora besparingar under de senaste åren.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen
för budgetåret 2001 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga). Likaså
tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som
framlagts i budgetpropositionen. Samtliga behandlade motioner avstyrks.
Exportkreditnämnden
I motion 2000/01:N223 (v) begärs, som tidigare redovisats, dels en översyn
av Exportkreditnämndens (EKN) styrelse i syfte att ge den en mer folklig
förankring, dels en översyn av de sekretessbestämmelser som gäller för
nämnden i syfte att göra nämndens verksamhet mer öppen.
Den sistnämnda frågan om sekretess kopplas i motionen, som nämnts, till
den av EKN nyligen införda miljöpolicyn. Utskottet vill poängtera sin
positiva syn på att miljöfrågona får en mer framskjuten roll i EKN:s
verksamhet med garantigivning. Det är också positivt med en ökad öppenhet.
Här måste dock hänsyn tas till att affärssekretessen måste respekteras.
Det inititativ som EKN tagit för att det via OECD skall skapas en
internationell kanal för information om enskilda projekt tycker utskottet
är lovvärt. Därmed skulle information om enskilda projekt kunna
offentliggöras, utan att det skulle gå att härleda vilket eller vilka
företag som ligger bakom projektet. Något behov av agerande från
riksdagens sida i denna fråga kan utskottet inte se och avstyrker därmed
motionen i berörd del.
När det gäller den andra frågan som tas upp i motionen - sammansättningen
av EKN:s styrelse - är det, enligt utskottets mening, viktigt att de
ledamöter som utses har en djup sakkunskap och i övrigt en bred kompetens.
Det är också viktigt att antalet styrelseledamöter inte blir alltför
stort, om styrelsen skall kunna fungera effektivt. Den fackliga
representationen som för närvarande finns i EKN:s styrelse anser utskottet
är värdefull och bör bevaras. Med detta avstyrks motionen även i denna
del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål
att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24
moment 2 godkänner vad som anges i propositionen om målen inom
utgiftsområdet,
res. 1 (m, kd, c, fp)
2. beträffande bedömning av regeringens resultatredovisning
att riksdagen godkänner vad utskottet anfört,
3. beträffande regelförenkling
att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:N52, 2000/01: T477
yrkande 2, 2000/01:N218, 2000/01:N235, 2000/01:N237, 2000/01:N238,
2000/01:N263 yrkande 2, 2000/01:N267 yrkande 7, 2000/01:N269,
2000/01:N282, 2000/01:N302, 2000/01:N323 yrkandena 6-8, 10, 11, 14, 17 och
18, 2000/01:N324 yrkande 5, 2000/01: N381 yrkandena 3-8 och 13,
2000/01:N385 yrkande 3 och 2000/01: A812 yrkande 9 lägger regeringens
skrivelse 1999/2000:148 till handlingarna,
res. 2 (m, kd, c, fp)
4. beträffande anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24
momenten 3-10 och med avslag på motionerna 2000/01:Fi211 yrkande 22 i
denna del, 2000/01:U509 yrkande 10, 2000/01:N203, 2000/01: N251,
2000/01:N288, 2000/01:N324 yrkandena 4 och 16, 2000/01: N361 yrkandena
10-15, 2000/01:N366 och 2000/01:N381 yrkande 10
a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 26:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling, ingå ekonomiska
förpliktelser om bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
om högst 900 000 000 kr under budgetåret 2002 och sammanlagt högst 950 000
000 kr under budgetåren 2003-2006,
b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 38:14
Rymdverksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter om högst 1 550 000 000 kr efter år 2001,
c) bemyndigar regeringen att sälja statens aktier i Grängesbergs Gruvor AB
till Ludvika kommun,
d) bemyndigar regeringen att under år 2001 ikläda staten betalningsansvar
intill ett belopp av högst 150 000 000 000 kr för
exportkreditgarantisystemet,
e) bemyndigar regeringen att för år 2001 ikläda staten betalningsansvar
intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier,
f) bemyndigar regeringen att för år 2001 besluta att Exportkreditnämnden
får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalning,
g) godkänner den föreslagna inriktningen på verksamheten vid AB Svensk
Exportkredit som, förutom att bedriva finansieringsverksamhet för att
främja svensk exportindustri och svenskt näringsliv, även kan engagera sig
i annan svensk och internationell finansieringsverksamhet på kommersiella
grunder,
h) för budgetåret 2001 anvisar anslag under utgiftsområde 24 Näringsliv
enligt regeringens förslag i bilaga,
5. beträffande Exportkreditnämnden
att riksdagen avslår motion 2000/01:N223.
res. 3 (v, mp)
Stockholm den 30 november 2000
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg (m)*, Barbro Andersson Öhrn (s),
Reynoldh Furustrand (s), Lennart Beijer (v), Göran Hägglund (kd)*, Karin
Falkmer (m)*, Ola Karlsson (m)*, Nils-Göran Holmqvist (s), Marie Granlund
(s), Gunilla Wahlén (v), Ola Sundell (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Åke
Sandström (c)*, Eva Flyborg (fp)*, Anne Ludvigsson (s), Karl Gustav
Abramsson (s) och Mikael Oscarsson (kd)*.
* Har avstått från att delta i beslutet under moment 4
Reservationer
1. Mål (mom.1)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Mikael
Oscarsson (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om mål bort ha följande
lydelse:
Regeringen begär i årets budgetproposition godkännande av de övergripande
mål som redovisas för de olika politikområdena. Enligt utskottets mening
är dock den näringspolitik som regeringen förordar inte den som krävs för
att uppnå tillväxt och utveckling i ekonomin. Som anförs i en reservation
(m, kd, c, fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i
finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 behövs det nu strukturella
reformer inom ett antal områden för att svensk ekonomi och välfärd skall
ha förutsättningar att fungera bättre också i kommande lågkonjunktur. Det
handlar framför allt om ett bättre företagsklimat, reformer för en bättre
konkurrenssituation - nationellt och internationellt - och för en bättre
fungerande arbetsmarknad.
I motion 1999/2000:N52 (m, kd, c, fp), som behandlas i det följande,
redovisas hur den näringspolitik som utskottet förordar bör utformas. Det
nationella näringsklimatet måste formas så att Sverige klarar av att tävla
med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor
för företagande och investeringar. Omvärldsförståelse och
förändringsbenägenhet i politiken är helt avgörande för Sveriges framtida
position. Det är i detta perspektiv förödande att - som regeringen gör -
klamra sig fast vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och
världens högsta skattetryck. Tillkomsten av jobb på lång sikt bygger på en
tillväxt bland de små och medelstora företagen.
Negativa attityder till småföretagande har under lång tid påverkat
företagsstrukturen. Villkoren för företagande har helt anpassats till
storföretagen, vilket i förlängningen lett till en bristande mångfald av
medelstora, växande företag som finns i många andra länder. Av Sveriges
cirka en halv miljon företag är den överväldigande majoriteten
enmansföretag och bara 3 % har fler än 20 anställda.
Framväxt av nya företag inom tjänste- och servicesektorerna har effektivt
hindrats genom den offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
Världens största offentliga sektor har krävt världens högsta skatter,
vilket ytterligare har bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den
arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat som
sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta staterna har utvecklats
betydligt långsammare i Sverige.
Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd
förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens,
regelförenkling och Europaengagemang. Framför allt är det viktigt att
förändra attityderna till företagande och entreprenörskap. Det måste
skapas ett gott företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill - och
vågar - starta och driva företag och anställa medarbetare. För att Sverige
skall få en växande företagsamhet måste entreprenörskap och företagande
löna sig bättre än det gör för närvarande.
Eftersom de mål som regeringen formulerar för de olika verksamhetsområdena
tar sin utgångspunkt i en felaktigt utformad näringspolitik avstyrker
utskottet dem. Regeringen bör lägga fram nya mål för de olika
verksamhetsområdena utifrån de riktlinjer för näringspolitiken som
utskottet här angivit.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande mål
att riksdagen med avslag på proposition 2000/01:1 utgiftsområde 24
moment 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Regelförenkling (mom. 3)
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Ola Sundell (m), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp) och Mikael
Oscarsson (kd) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om regelförenkling bort
ha följande lydelse:
Ett framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste förutsättningen
för välstånd. Näringsklimatet i Sverige måste förbättras så att det klarar
av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar. En bland flera viktiga
åtgärder för att forma ett sådant positivt näringsklimat och för att
främja en god tillväxt är att genomföra en betydande regelförenkling.
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i alla de här aktuella
motionerna, bl.a. motionerna 1999/2000:N52 (m, kd, c, fp) och 2000/01:N381
(m, kd, c, fp) - att frågan om regelförenkling är särskilt betydelsefull
för småföretagen. Detta har också nyligen framförts i en reservation (m,
kd, c, fp) om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i
finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna, m.m. I reservationen redovisas under rubriken Lättare
att starta och driva företag (s. 300) synpunkter på behovet av
regelförenkling och ett program för avreglering, som utskottet ställer sig
bakom. Det måste ske en radikal förändring av myndigheternas
förhållningssätt till småföretagen; dessa måste betraktas ur ett
kundperspektiv.
Trots regeringens uttalanden om vikten av regelförenklingar för småföretag
är det inte mycket av positiv art som hänt, vilket kommer till uttryck i
att regeringens skrivelse är innehållsmässigt tunn. Det bristande tempot i
regelförenklingsarbetet framgår också av en nyligen presenterad rapport
från Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). SAF har varje år sedan år 1994
låtit Demoskop AB mäta företagarnas egna bedömningar av utvecklingen på
regelområdet och hur de upplever sina myndighetskontakter. Resultatet av
den senaste undersökningen avseende november 2000 visar, enligt SAF, att
varken inrättandet av SimpLex-enheten i Näringsdepartementet eller
införandet av SimpLex-förordningarna har gett några positiva resultat.
Över hälften (53 %) av de tillfrågade anser att det har blivit fler regler
under de två till tre senaste åren, medan endast 1 % säger sig uppleva en
minskning. Vad gäller regelkvaliteten och komplexiteten i regelverket
anser 43 % att det blivit svårare att följa reglerna, medan bara 2 % anser
att det blivit lättare. Vidare sägs i rapporten att endast ytterst få
företagare upplever att de som berörs av nya bestämmelser blir
konsulterade innan bestämmelserna beslutas. Sammantaget visar
undersökningen att företagarna upplever en växande regleringsbörda. Det är
företagarnas egna bedömningar, anser utskottet, som bör utgöra måttstocken
för hur betungande regelsystemet skall anses vara.
Enligt utskottets mening kan - och bör - de flesta av
Småföretagsdelegationens förslag omedelbart genomföras. Regeringen har,
trots den tid som förflutit, endast vidtagit ett begränsat antal åtgärder.
De flesta av dessa är dock inte konkreta förändringar och förenklingar,
utan aviseringar om framtida åtgärder eller beslut om uppdrag, där det är
osäkert vad dessa kommer att resultera i. Utskottet anser att det nu är
hög tid för regeringen att gå från ord till handling.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen anmoda regeringen att
omedelbart vidta åtgärder, som kan grupperas under fyra rubriker, nämligen
Mål för regelförenklingsarbetet, Organisationen av
regelförenklingsarbetet, Konkreta sakåtgärder och Kommunal
näringsverksamhet. Under respektive rubrik bör följande åtgärder vidtas:
Mål för regelförenklingsarbetet
- Ett tydligt och kvantifierbart mål bör formuleras för
regelförenklingsarbetet. Regeringens förslag om att minska den
administrativa bördan för
småföretagen är ett alltför allmänt formulerat mål.
- Alla regler som berör företagare skall ha granskats inom en
fyraårsperiod i syfte att förenkla och minska regelmassan.
- Inom en mandatperiod skall företagens regelmängd minska med 10 % och
efter två mandatperioder med 25 %.
- Företagens uppgiftslämnande bör minskas och förenklas.
Organisationen av regelförenklingsarbetet
- Arbetet med regelförenkling bör ledas från högsta politiska nivå, genom
en särskild grupp i Statsrådsberedningen.
- Ett näringslivets regelråd, med företrädare för företag, forskare och
organisationer, bör inrättas. Rådet bör delta i Regeringskansliets löpande
arbete med att testa förslag till nya regler ur ett småföretagsperspektiv.
Konkreta sakåtgärder
- Obligatorisk konsekvensanalys bör genomföras, inte bara i princip utan i
verkligheten. Enligt regeringens skrivelse har efterlevnaden av SimpLex-
förordningen inte varit särskilt god. Konsekvensanalyser skall lämnas av
departement, myndigheter, utredningar och kommuner.
- En solnedgångsparagraf bör införas, innebärande att alla företagsregler
skall genomgå en rullande översyn och att de som inte använts på fem år
eller mer skall slopas.
- En försöksverksamhet med tidsbegränsade regler bör genomföras.
- Vid registrering av företag bör bara en myndighet behöva kontaktas, och
det bör kunna ske via Internet.
- Staten bör svara för ett Internetbaserat informationssystem för
företagare.
- Myndigheterna bör ges i uppdrag att lämna bindande löften om hur lång
tid det tar att avgöra ett ärende. Generellt sett måste
handläggningstiderna minskas, t.ex. vid Patent- och registreringsverket.
- Myndigheterna bör i sina årsredovisningar redovisa hur service- och
informationskraven gentemot företagen klarats av.
Kommunal näringsverksamhet
- Prövning av kommunal kompetens att driva affärsverksamhet bör ske.
- Konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer bör gälla.
Även de förslag från Småföretagsdelegationen som ligger på andra utskotts
ansvarsområden bör beredas och genomföras med skyndsamhet.
Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad
utskottet här har angett. Därmed blir samtliga nu aktuella motioner
tillgodosedda i berörda delar och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande regelförenkling
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:N52, 2000/01: T477
yrkande 2, 2000/01:N218, 2000/01:N235, 2000/01:N237, 2000/01:N238,
2000/01:N263 yrkande 2, 2000/01:N267 yrkande 7, 2000/01:N269,
2000/01:N282, 2000/01:N302, 2000/01:N323 yrkandena 6-8, 10, 11, 14, 17 och
18, 2000/01:N324 yrkande 5, 2000/01: N381 yrkandena 3-8 och 13,
2000/01:N385 yrkande 3 och 2000/01: A812 yrkande 9
dels lägger regeringens skrivelse 1999/2000:148 till handlingarna,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Exportkreditnämnden (mom. 5)
Lennart Beijer (v), Gunilla Wahlén (v) och Ingegerd Saarinen (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om
Exportkreditnämnden som börjar med "När det" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i motion 2000/01:N223 (v) -
att riksdagen bör anmoda regeringen att göra en översyn av
sammansättningen av EKN:s styrelse, så att denna får en bredare folklig
förankring. Trots att EKN:s kreditgivning handlar om en ansenlig del av de
skattemedel som medborgarna inbetalat till staten, har dessa ingen insyn
via sina folkvalda representanter. I EKN:s styrelse återfinns i huvudsak
endast representanter för departement och näringsliv. Det finns endast en
representant i styrelsen som skulle kunna sägas ha en viss folklig
förankring, nämligen en utredningschef från Svenska
Metallindustriarbetareförbundet. Någon insyn från riksdagens sida i EKN:s
verksamhet finns således inte.
Utskottet anser mot denna bakgrund att sammansättningen av EKN:s styrelse
bör ses över i syfte att ge den en bredare folklig förankring. Riksdagen
bör genom ett tillkännagivande ställa sig bakom detta. Därmed blir
motionen tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande Exportkreditnämnden
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:N223 yrkande 1 och med
avslag på motion 2000/01:N223 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)
Per Westerberg, Karin Falkmer, Ola Karlsson och Ola Sundell (alla m)
anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2001 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och
ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och
fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden, och den sociala
tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får en
större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar till mångfald,
till en bättre kvalitet och till en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som
måste vara gemensamma.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Moderata samlingspartiet i en reservation (12) lagt fram förslag till
totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det
gäller det här aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den
föreslagna ramen en minskning med 385 miljoner kronor jämfört med
riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 2000/01:N361 (m) och av bilaga.
Konkurrensverkets uppgift är mycket viktig, varför vi länge förespråkat
höjt anslag för verket. Konkurrensverket bör ges en starkare ställning,
och verkets möjlighet att ingripa med hjälp av konkurrenslagen måste
förbättras. Nu har regeringen äntligen givit med sig och höjt anslaget.
Den föreslagna höjningen är dock inte tillräcklig, utan anslaget borde ha
höjts med ytterligare 3 miljoner kronor. De ökade medlen skulle ha använts
för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en följd av offentliga
sektorns monopol samt kommunalt och statligt ägande av bolag som
konkurrerar med privata företag.
I vårt budgetförslag förordades också att två anslag skulle slopas helt,
nämligen Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6) och Kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (38:20). Motsvarande
medel som regeringen föreslår för näringslivsutveckling i Östersjöregionen
borde i stället anslås på biståndsbudgeten för Baltikum under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. När det gäller uppläggningen och
hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är vi - i likhet med vad som
anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande 1999/2000:NU1y till
finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket kritiska till
dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom Utrikesdepartementet gjord
lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som utskottet tagit del av, dock
inte genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att rapporten har
sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev rapporten offentlig. I de
slutsatser som formuleras i rapporten finns en förödande kritik av
uppläggningen och hanteringen, och det sägs att Regeringskansliet var
dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.
Regeringen föreslår att 45 miljoner kronor skall användas till
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m. Dock avser regeringen
att under innevarande år inte genomföra några ytterligare försäljningar av
statligt aktieinnehav, varför medlen i praktiken är tänkta att användas
till förvaltning av statligt ägda bolag. Detta är, enligt vår mening,
oacceptabelt. Förvaltningen skall bolagen själva stå för, och kostnader
som uppstår i samband med de försäljningar som förhoppningsvis sker i
framtiden skall täckas av försäljningsintäkterna. Därmed skulle anslaget
kunna tas bort.
När det gäller Verket för näringslivsutveckling vill vi erinra om det
ställningstagande som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i
betänkande 1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom
näringspolitiken. Där sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet
hade varit att en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först
hade gjorts, innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De
synpunkter som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer
och intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När
förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det
väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.
Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i
detta avseende.
En annan fråga som vi vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för
näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs
vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I
föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet
speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket
tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000
integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK
tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,
fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig
markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att
stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala
resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för
jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att
framgå av regleringsbrevet. Vi vill framhålla betydelsen av att det
viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre
förutsättningar än för närvarande.
Anslaget Näringslivsutveckling är till viss del inriktat på subventioner
samt bl.a. informationsinsatser angående kooperativ utveckling. Då detta
inte kan anses komma de svenska konsumenterna och företagarna till godo på
ett nöjaktigt sätt borde anslaget minskas med 23 miljoner kronor.
I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som
verket skall bedriva vill vi något beröra en speciell fråga. Företrädare
för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,
framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver
skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna
Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Vi anser att den typ av
verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.
Likaså menar vi att formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv
utformning. Vi anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.
Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli mer avgiftsfinansierat
genom att tillhandahålla tjänster som överensstämmer med konsumenternas
efterfrågan. Därmed kan anslaget minskas med 15 miljoner kronor.
Konsumentorganisationerna bör vidare bedriva en verksamhet som i högre
grad än för närvarande är självfinansierad. Därmed kan besparingar på
anslaget ske - med 5 miljoner kronor år 2001 och 3 miljoner kronor
följande år. Den mest angelägna delen av verksamheten, som inte får
utsättas för besparing, är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå
de grupper som vanligtvis inte nås av konsumentinformation, t.ex.
invandrare samt funktionshindrade barn och ungdomar.
2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)
Göran Hägglund och Mikael Oscarsson (båda kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas förutsättningar
för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste göras mer flexibel och om
skatterna på arbete och företagande som måste sänkas och på sikt anpassas
till omvärldens betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste den offentliga
sektorn förnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och
bättre tillvarata personalens kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas,
pensionärernas ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar för
en uthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga sektorn
kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av krympande
skattebaser och där statens finanser inte kollapsar vid nästa
lågkonjunktur.
Eftersom riksdagens majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - nu genom beslut om ramar för de
olika utgiftsområdena ställt sig bakom en annan inriktning av politiken,
redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av vår politik som rör
utgiftsområde 24 Näringsliv. Vi deltar således inte i utskottets beslut
avseende moment 4 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I
finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna har företrädarna för Kristdemokraterna i en reservation
(13) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med
336 miljoner kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen
borde fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:N324 (kd) och av
bilaga. I det följande redovisar vi vilken fördelning på anslag inom
utgiftsområde 24 som förordats av Kristdemokraterna.
Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöregionen borde slopas.
Kristdemokraterna ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser. När det gäller
uppläggningen och hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är vi - i
likhet med vad som anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande
1999/2000:NU1y till finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket
kritiska till dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom
Utrikesdepartementet gjord lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som
utskottet tagit del av, dock inte genom Utrikesdepartementets försorg utan
genom att rapporten har sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev
rapporten offentlig. I de slutsatser som formuleras i rapporten finns en
förödande kritik av uppläggningen och hanteringen, och det sägs att
Regeringskansliet var dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.
Vidare anser vi att anslaget till kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. borde minskas med 20 miljoner kronor. Enligt
Kristdemokraternas uppfattning bör företag som är verksamma på en
konkurrensutsatt marknad inte ägas av staten. Statliga företag bör
avyttras i den takt som marknaden kan absorbera, och försäljningen bör
finansieras inom bolagen.
Vi anser också att förvaltningsanslagen till de nya myndigheterna Verket
för näringslivsutveckling och Institutet för tillväxtpolitiska studier
borde kunna minskas - med 5 respektive 10 miljoner kronor. När det gäller
Verket för näringslivsutveckling vill vi erinra om det ställningstagande
som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i betänkande
1999/2000: NU17 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken. Där
sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet hade varit att en
utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först hade gjorts,
innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De synpunkter
som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer och
intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När
förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det
väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.
Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i
detta avseende.
En annan fråga som vi vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för
näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs
vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I
föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet
speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket
tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000
integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK
tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,
fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig
markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att
stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala
resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för
jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att
framgå av regleringsbrevet. Vi vill framhålla betydelsen av att det
viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre
förutsättningar än för närvarande.
I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som
verket skall bedriva vill vi något beröra en speciell fråga. Företrädare
för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,
framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver
skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna
Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Vi anser att den typ av
verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.
Likaså menar vi att formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv
utformning. Vi anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.
Den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till Konsumentverket på
8 miljoner kronor borde ha begränsats till 5 miljoner kronor, varvid en
besparing på 3 miljoner kronor skulle ha gjorts. Ökade medel borde i
stället ha tilldelats Konkurrensverket.
Konkurrensverket borde sålunda ha fått ökade resurser och bör ges en mer
framträdande roll än för närvarande. Nya regeringsförslag bör granskas,
inte bara utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också utifrån ett
konkurrensper-spektiv. Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål. Anslaget till Konkurensverket
borde därför ha ökats med 2 miljoner kronor för budgetåret 2001.
3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)
Åke Sandström (c) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2000 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2002 och 2003.
I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning
av statsinkomsterna har företrädaren för Centerpartiet i en reservation
(14) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med
364 miljoner kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den ökade ramen
borde fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:N366 (c) och av
bilaga. Då Centerpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra
steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag
deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av Centerpartiet.
Anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen borde slopas helt och de
aktuella medlen, 300 miljoner kronor, borde tillföras det ordinarie
Central- och Östeuropastödet under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd.
Jag anser vidare att anslaget till exportfrämjande verksamhet borde ökas
med 30 miljoner kronor. De ökade medlen skall användas för att stärka den
svenska exporten av miljöanpassad teknik. Sverige importerar för
närvarande mer miljöanpassad teknik än som exporteras.
Centerpartiet är av hävd restriktivt med att öka byråkratiseringen inom
svenska myndigheter. Därför har Centerpartiet föreslagit besparingar på
totalt 94 miljoner kronor inom utgiftsområde 24 Näringsliv, med följande
fördelning på anslag: SGU: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (38:5)
18 911 000 kr, SGU: Geovetenskaplig forskning (38:6) 14 000 kr, SGU:
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. (38:7) 46 000 000 kr,
Patentbesvärsrätten (38:9) 664 000 kr, SWEDAC: Bidrag till riksmätplatser
(38:10) 4 000 000 kr, Elsäkerhetsverket (38:11) 686 000 kr, Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader (38:13) 3 029 000 kr, Konkurrensverket (38:16) 8 894
000 kr, SWEDAC: Myndighetsverksamhet (39:1) 753 000 kr,
Investeringsfrämjande (39:5) 1 053 000 kr, Konsumentverket (40:2) 7 346
000 kr, Allmänna reklamationsnämnden (40:3) 1 372 000 kr och
Fastighetsmäklarnämnden (40:4) 1 294 000 kr.
När det gäller det nya verket för näringslivsutveckling vill jag framhålla
vikten av att det inte sker någon centralisering av näringspolitiken, utan
att den självständighet som för närvarande finns för olika aktörer på den
regionala nivån bibehålls.
En annan fråga som jag vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för
näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs
vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I
föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet
speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket
tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000
integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK
tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,
fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig
markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att
stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala
resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för
jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att
framgå av regleringsbrevet. Jag vill framhålla betydelsen av att det
viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre
förutsättningar än för närvarande.
I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som
verket skall bedriva vill jag något beröra en speciell fråga. Företrädare
för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,
framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver
skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna
Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Jag anser att den typ av
verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.
Likaså menar jag att formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv
utformning. Jag anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.
4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv (mom. 4)
Eva Flyborg (fp) anför:
I riksdagen finns en majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2001 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster avseende år 2001 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det
offentliga utgifts-taket samt förslagen om preliminära utgiftstak för åren
2002 och 2003.
I finansutskottets betänkande 2000/01:FiU1 om utgiftsramar och beräkning
av statsinkomsterna har företrädaren för Folkpartiet i en reservation (15)
lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning med 329 miljoner
kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion 2000/01:Fi211 (fp) och av
bilaga. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra
steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende
fördelning av den beslutade ramen på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag
deltar således inte i utskottets beslut avseende moment 4 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det följande redovisar jag vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av Folkpartiet.
Enligt Folkpartiets mening är en fri konkurrens på lika villkor - inom de
ramar som sätts upp av etiska principer och lagstiftning - det bästa
verktyget för att tillgodose konsumenternas efterfrågan och för att
hushålla med begränsade resurser. En ökad avreglering bör ske för att ge
utrymme för konkurrens. Samtidigt bör konkurrenslagen skärpas och
övervakningen bli effektivare. Konkurrensverket bör få ökade resurser och
en mer framträdande roll. Nya regeringsförslag bör granskas, inte bara
utifrån ett småföretagsperspektiv, utan också utifrån ett
konkurrensperspektiv. Kvarvarande konkurrenshämmande regleringar i den
privata sektorn bör identifieras och avvecklas. Ökade medel borde sålunda
ha satsats på Konkurrensverket och konkurrensforskningen. De båda berörda
anslagen borde ha ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor.
Anslaget till näringslivsutveckling i Östersjöområdet har visat sig ha
svag träffsäkerhet. Anslaget borde dras in och en del användas för
åtgärder för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa. När det gäller uppläggningen
och hanteringen av de s.k. Östersjömiljarderna är jag - i likhet med vad
som anfördes i en avvikande mening (m, kd, fp) i yttrande 1999/2000:NU1y
till finansutskottet om tilläggsbudget för år 1999 - mycket kritisk till
dessa. Denna uppfattning har styrkts av en inom Utrikesdepartementet gjord
lägesrapport avseende Östersjömiljard I, som utskottet tagit del av, dock
inte genom Utrikesdepartementets försorg utan genom att rapporten har
sänts till Riksdagens revisorer. Därigenom blev rapporten offentlig. I de
slutsatser som formuleras i rapporten finns en förödande kritik av
uppläggningen och hanteringen, och det sägs att Regeringskansliet var
dåligt förberett på att hantera Östersjömiljard I.
Folkpartiet anser det både ideologiskt viktigt och ekonomiskt motiverat
att sälja ut statliga företag i betydande omfattning. Kostnaderna för
omstrukturering av de statliga företagen bör täckas av dessa
försäljningsintäkter, varför det aktuella anslaget till kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag borde slopas.
När det gäller Verket för näringslivsutveckling vill jag erinra om det
ställningstagande som gjordes våren 2000 i en reservation (m, kd, fp) i
betänkande 1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom
näringspolitiken. Där sades bl.a. att det naturliga tillvägagångssättet
hade varit att en utvärdering av den hittills förda näringspolitiken först
hade gjorts, innan förslag om inrättande av nya myndigheter läggs fram. De
synpunkter som nu har framförts till utskottet av olika berörda aktörer
och intressenter styrker att vårt ställningstagande var riktigt. När
förändringar av det slag som nu är aktuella skall genomföras är det
väsentligt att de sker i samklang med de berörda aktörerna.
Organisationskommittén för den nya myndigheten har uppenbarligen brustit i
detta avseende.
En annan fråga som jag vill uppmärksamma är vilket stöd Verket för
näringslivsutveckling framöver skall lämna till den verksamhet som bedrivs
vid regionala och lokala resurscentrum för kvinnor runt om i landet. I
föregående års anslagsbetänkande 1999/2000:NU1 behandlade utskottet
speciellt frågan om Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC), vilket
tidigare bedrivits i projektform vid NUTEK. Från och med år 2000
integrerades denna verksamhet i NUTEK:s ordinarie verksamhet och NUTEK
tillfördes 2,5 miljoner kronor för ändamålet. I en reservation (m, kd, c,
fp) förordades att riksdagen skulle göra ett uttalande med en tydlig
markering om att NRC-verksamheten skall bevaras, t.ex. genom att
verksamheten i regleringsbrevet skulle tilldelas en särskild anslagspost.
Enligt vad utskottet erfarit är avsikten från det nya verkets sida att
stöd även fortsättningsvis skall ges till de regionala och lokala
resurscentrumen och att en inom verket central grupp med ansvar för
jämställdhetsfrågor skall följa arbetet. Detta kommer, enligt uppgift, att
framgå av regleringsbrevet. Jag vill framhålla betydelsen av att det
viktiga arbete som resurscentrumen bedriver inte skall ges sämre
förutsättningar än för närvarande.
I anslutning till Verket för innovationssystem och den verksamhet som
verket skall bedriva vill jag något beröra en speciell fråga. Företrädare
för Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, har, som tidigare redovisats,
framfört sina farhågor för att den verksamhet som institutet bedriver
skall hamna i ett oklart läge i förhållande till de båda nya myndigheterna
Vinnova och Verket för näringslivsutveckling. Jag anser att den typ av
verksamhet som SIQ bedriver är viktig ur ett näringspolitiskt perspektiv.
Likaså menar jag att formen för verksamheten, som karakteriseras av att
företag, organisationer och förvaltningar samverkar, har en effektiv
utformning. Jag anser därför att verksamheten även i fortsättningen skall
erhålla statligt stöd för sin basfinansiering och att detta bör klargöras.
Det borde också övervägas om inte det statliga bidraget till SIQ skulle
kunna utgå med ett högre belopp än det som gäller för närvarande - 2
miljoner kronor. I Danmark har ett motsvarande institut ett statligt
bidrag på 20 miljoner danska kronor.
5. Osund konkurrens
Per Westerberg (m), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson
(m), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp) och Mikael Oscarsson (kd) anför:
Vi vill framhålla ett par omständigheter som bör beaktas vid
organiseringen av det nya verket för näringslivsutveckling. Det är mycket
viktigt från trovärdighetssynpunkt att de beställande och utförande
funktionerna noga hålls isär. Det är också viktigt att myndighetens
verksamhet blir ett komplement och inte en konkurrent till andra icke-
statliga aktörer. Myndighetens verksamhet får inte tränga ut dessa, och
konkurrenssnedvridning får inte förekomma.
Ett exempel på den risk för osund konkurrens som kan förekomma - och som
har behandlats i ett särskilt yttrande (m, kd, fp) till betänkande
1999/2000:NU17 om vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken - är ett
projekt, Open for Business, som NUTEK bedriver. Det finns för närvarande
privata och ideella aktörer som vänder sig till samma målgrupp, t.ex.
Snilleblixtarna, Ung företagsamhet, Drivhuset, Robinson Crusoe AB,
nätverket KNUT, Jobs & Society, m.fl.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2001 inom
utgiftsområde 24
Näringsliv
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (kd), (c) och (fp) har
avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4)
Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
(ram.) 4 924 - 14
-------------------------------------------------------------------------------
38:7 Sveriges geologiska undersökning:
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
m.m.
(ram.) 86 000 - 46 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:8 Patentbesvärsrätten
(ram.) 13 897 - 664
-------------------------------------------------------------------------------
38:9 Patent- och registreringsverket:
Finansiering av
viss verksamhet (likvidatorer)
(ram.) 10 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:10 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
(ram.) 13 947 - 4 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram.) 38 942 - 686
-------------------------------------------------------------------------------
38:12 Bidrag till standardisering,
provnings- och mättek-nisk FoU m.m.
(ram.) 80 388
-------------------------------------------------------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader (ram.) 18 280
-------------------------------------------------------------------------------
38:14 Rymdverksamhet
(ram.) 535 809
-------------------------------------------------------------------------------
38:15 Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien (obet.) 5 359
-------------------------------------------------------------------------------
38:16 Konkurrensverket
(ram.) 73 378 + 3 000 + 2 000 - 8 894 + 10
000
-------------------------------------------------------------------------------
38:17 Konkurrensforskning
(ram.) 6 184 + 6 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:18 Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. (ram.) 2 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:19 Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning
och drift av kanalen
(obet.) 15 000
-------------------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m.
(ram.) 45 000 - 45 000 - 20 000 - 45
000
-------------------------------------------------------------------------------
38:21 Avgifter till vissa
internationella organisationer (ram.) 6 519
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
39:1 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
(ram.) 18 234 - 753
-------------------------------------------------------------------------------
39:2 Kommerskollegium
(ram.) 57 567
-------------------------------------------------------------------------------
39:3 Exportfrämjande verksamhet
(ram.) 173 656 + 30 000
-------------------------------------------------------------------------------
39:4 AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning