I betänkandet behandlas 88 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 respektive 2000. Många av
de frågor som nu är aktuella behandlades även hösten
1999 i betänkande 1999/2000:MJU4, som omfattade
vissa, mer centrala djurskyddsfrågor. Motionerna tar
upp bl.a. djurskyddslagstiftningen, organisation av
djurskyddstillsynen, uppfödning och hållande av
vissa angivna djurslag, slakt och operativa ingrepp
på djur, import och export av levande djur och
animalieprodukter, veterinärmedicinska läkemedel
m.m.
När det gäller tillsynsfrågan kan nämnas att
utskottet den 23 november 1999 anordnade en
offentlig utfrågning i detta ämne.
Utskottet konstaterar att huvuddelen av motionerna
tar upp frågor där riksdagen och regeringen
överlämnat normgivnings- och beslutanderätten till
de myndigheter som har särskild sakkunskap på
området. I stor utsträckning handlar det således om
yrkanden som det enligt gällande uppgiftsfördelning
inte ankommer på riksdagen att besluta om. Skälet
till denna ansvarsfördelning är bl.a. att frågorna i
många fall förutsätter en veterinärmedicinsk och
teknisk bedömning snarare än en politisk bedömning.
De aktuella frågorna regleras i ett mycket stort
antal detaljföreskrifter utfärdade av främst
Jordbruksverket men också vissa andra myndigheter,
t.ex. Läkemedelsverket. I beredningsarbetet har
också beaktats ett antal EU-direktiv och
förordningar på djurskyddsområdet. Enligt
utskottets mening bör riksdagen behandla
djurskyddsfrågorna utifrån ett mer övergripande
synsätt än vad många motioner syftar till.
De detaljföreskrifter och rättsakter som utskottet
hänvisar till är främst följande:
LSFS 1991:92, Lantbruksstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om djurhållning i djurparker,
SJVFS 1993:154 om operativa ingrepp på djur,
SJVFS 1997:43 om undantag från kravet på veterinär
medverkan vid offentlig tävling med djur (ändrad gm.
SJVFS 2000:104)
SJVFS 1999:110 om villkor för hållande, uppfödning
och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap
och hobby, samt allmänna råd 1999:2 i samma ämne,
SJVFS 2000:23 om hur djur får tränas för eller
användas vid tävling och hur tävling bör genomföras,
SJVFS 2000:107 om djurhållning i lantbruket,
SJVFS 2000:110 om foder,
SJVFS 1997:71 och 2000:113 om undantag från kravet
att höns för äggproduktion inte får inhysas i andra
burar än sådana som uppfyller hönsens behov av rede,
sittpinne och sandbad,
SJVFS 2000:115 om hållande av strutsfåglar,
SJVFS 2000:133 om transport av levande djur,
Direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid
transport,
Förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier
för mellanstationer och om ändring av färdplanen i
bilagan till ovannämnda direktiv,
Förordningen (EG) 411/98 om tilläggsnormer
avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på
vägfordon som används för djurtransporter som
överskrider 8 timmar.
Förordningen (EG) 2377/90 om inrättande av ett
gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden
för högsta tillåtna restmängder av
veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med
animaliskt ursprung.
När det gäller förhållandet mellan riksdagen,
regeringen och tillsynsmyndigheterna vill utskottet
också hänvisa till den utförliga redovisningen i
budgetpropositionen för år 2001 under politikområdet
Djurpolitik (utg.omr. 23 s. 23 f.) Utskottet har i
detta sammanhang enhälligt tillstyrkt regeringens
förslag om målet för djurpolitiken (2000/01:MJU2 s.
20 f.). Målet för djurpolitiken är ett gott
djurskydd och ett gott djurhälsotillstånd bland djur
i människans tjänst och att viltstammarna förvaltas
på ett sådant sätt att oacceptabla skador på
människor och egendom inte uppstår.
Utskottet har vidare utan erinran godkänt
regeringens redovisning av politikens inriktning, de
statliga insatserna inom politikområdet,
resultatbedömningen samt analys och slutsatser.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas sammanlagt 88
motionsyrkanden från åren 1999 och 2000 om olika
djurskyddsfrågor. Endast ett fåtal yrkanden berör
riksdagens primära ansvarsområde,
lagstiftningsmakten. De flesta motionerna tar upp
frågor där riksdagen och även regeringen beslutat
överlämna normgivnings- och beslutanderätten till de
myndigheter som har särskild sakkunskap inom berörda
ämnesområden. De myndigheter som utfärdat
detaljföreskrifter i aktuella ämnen är framför allt
Statens jordbruksverk, men även Statens
livsmedelsverk och Läkemedelsverket. Vidare finns
ett stort antal bestämmelser i olika rättsakter om
djurskydd m.m. som beslutats inom EU. I några fall
rör det sig om EU-regler som är totalharmoniserade,
vilket innebär att det inte finns något utrymme för
vare sig strängare eller mildare nationella regler.
Utskottet avstyrker samtliga motioner med
hänvisning bl.a. till den ansvarsfördelning som
gäller på djurskyddsområdet. Utskottet gör samtidigt
uttalanden som innebär att utskottet förutsätter att
regeringen och svenska myndigheter även i
fortsättningen aktivt verkar för ett förbättrat
djurskydd nationellt och inom EU.
I betänkandet finns 16 reservationer och 9
särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Lagstiftningsfrågor m.m.
-----------------------------------------------|
|
|Utskottets förslag i korthet: |
| |
| |
|Utskottet avstyrker motioner om vissa |
|lagstiftnings- och tillämpningsfrågor och om|
|översyn av det samlade regelverk som gäller|
|djurhållningen m.m. |
| |
-----------------------------------------------
Utskottets ställningstagande
Motion 2000/01:MJ256 (m) innebär sammanfattningsvis
att djurskyddsreglerna kännetecknas av en hög
detaljeringsgrad och att tillämpningen borde utgå
mer ifrån ett funktionskrav än en mångfald av
preciserade bestämmelser i fråga om båspallmått,
förbud mot kodressörer, betestvång, lägsta
medeltemperatur för utevistelse m.m. Det ligger i
producentens intresse att djuren mår bra, och det
finns ett klart samband mellan god djuromsorg och
ett bra produktionsresultat. Enligt motion
1999/2000:MJ515 (m) är de detaljerade reglerna om
t.ex. hållande av sällskapsdjur och tillämpningen av
dessa regler ett slöseri med statens pengar och
resurser, och det behövs en allmän översyn av
regelverket. Motionären tar upp fallet med åsnan
Rufus som exempel. I detta fall gällde det
tillämpningen av Jordbruksverkets krav på att det
vid offentlig förevisning av djur skall finnas två
djur av samma art.
I motion 1999/2000:MJ542 (s) föreslås förändringar
i djurskyddslagen med bl.a. motiveringen att vid
ranchuppfödning av boskap kan god djurhållning
garanteras även utan skydd i form av liggstallar.
Utskottet erinrar om att riksdagen i
djurskyddslagen (1988:534) lagt fast de
grundläggande krav som bör gälla för en god
djurhållning. Dessa bestämmelser kan sägas ge
uttryck för ett visst funktionstänkande, i vart fall
såvitt avser djurens välbefinnande och skydd mot
olämplig behandling.
Regeringen och Jordbruksverket har med stöd av
riksdagens bemyndiganden i djurskyddslagen utfärdat
ett stort antal detaljföreskrifter om
djurhållningen. Utöver djurskyddsförordningen
(1988:539) finns t.ex. regler om djurhållning i
lantbruket i Jordbruksverkets författning SJVFS
2000:107. För djur avsedda för sällskap och hobby
finns bestämmelser i SJVFS 1999:110. Beträffande
djurhållning i djurparker finns bestämmelser i LSFS
1991:22 (före detta Lantbruksstyrelsens
författningsserie). I denna författning finns en
allmän dispensregel såvitt avser kravet att det i
varje djurpark skall finnas minst en hane och en
hona av varje djurart. I fallet med åsnan Rufus har
Jordbruksverket sedermera, efter det den aktuella
motionen väcktes, lämnat sådan dispens.
Utskottet går inte närmare in på frågan huruvida
detaljföreskrifterna på djurskyddsområdet skulle
kunna förenklas eller förändras på ett genomgripande
sätt. Det grundläggande kravet måste vara att
bestämmelserna gör det möjligt att genomföra de
intentioner som ligger bakom en modern
djurskyddslagstiftning med höga krav på djurmiljö
och djurhälsa. En övergång till mer allmänt hållna
funktionskrav i djurhållningen kan innebära att
utrymmet för subjektiva bedömningar ökar. Ett aktivt
och effektivt tillsynsarbete på djurskyddsområdet är
enligt utskottets mening knappast möjligt att
genomföra om det inte finns objektiva och ganska
klart preciserade föreskrifter om djurhållningen.
Utskottet vill i detta sammanhang också understryka
att Sveriges medlemskap i EU innebär att gemensamma
regler om djurhållningen ofta måste omsättas i
preciserade nationella föreskrifter. Med det anförda
avstyrks motionerna 1999/2000:MJ515 (m) och
2000/01:MJ256 (m) yrkande 13.
Motion 1999/2000:MJ542 (s) avstyrks med hänvisning
till att det ankommer på Jordbruksverket att bedöma
i vilken utsträckning s.k. ligghallar behövs vid
ranchuppfödning.
Motion 2000/01:MJ518 (kd) tar upp frågan om
avlivning av djur som omhändertas av myndighet.
Enligt motionären borde sådana djur uppstallas
åtminstone under besvärstiden, i avvaktan på att
ärendet slutgiltigt avgörs.
Utskottet erinrar om att bestämmelserna om
tvångsingripanden mot djurägare utgår från att dessa
ingrepp kan förekomma endast när djurägaren på ett
allvarligt sätt brustit i sina skyldigheter. I vissa
fall sker omhändertagandet på grund av att djuret
otillbörligt utsätts för lidande och djurägaren
underlåtit att rätta till missförhållandet efter
tillsägelse av tillsynsmyndigheten. I andra fall kan
det gälla mer brådskande fall av omhändertagande,
där det bedömts utsiktslöst att felet blir avhjälpt
eller att ägaren är okänd eller inte kan anträffas.
Närmare bestämmelser härom finns i 31-34 §§
djurskyddslagen. När beslut om försäljning eller
avlivning fattas enligt 34 § är huvudregeln att
beslutet skall gälla omedelbart. Den beslutande
myndigheten kan dock bestämma annorlunda, och sådant
beslut (s.k. inhibition) kan också meddelas av högre
instans om djurägaren överklagar beslutet. Det
framgår av förarbetena till djurskyddslagen att ett
omhändertaget djur skall säljas eller avlivas, och
att det aldrig kan bli fråga om något längre
omhändertagande. Något omhändertagande tills vidare
bör inte heller ske (se prop. 1987/88:93 s. 48 och
71). Med det anförda avstyrker utskottet motion
2000/01:MJ518 (kd).
Miljöpartiet framför i motion 1999/2000:MJ516
yrkande 4 krav på utredning angående utbildning och
examination för professionell djurhållning
(djurhållningskörkort). Samma parti anför i motion
2000/01:MJ544 att djurskyddslagen är en papperstiger
och att de grundläggande kraven i t.ex. 4 §
djurskyddslagen knappast fått något genomslag. Det
gäller bla kycklingar, kor och kalvar, grisar m.m.
Efterlevnaden av djurskyddslagen måste stärkas
(yrkande 1).
Utskottet vill framhålla att Jordbruksverket i
många fall ställer krav på utbildning m.m. för viss
djurhållning (se t.ex. följande avsnitt om
strutsuppfödning). Dessutom finns ett allmänt
bemyndigande i djurskyddslagen 7 § som innebär att
regeringen eller Jordbruksverket kan meddela
föreskrifter om förbud mot eller villkor för att
hålla djur i fångenskap. I 16 § djurskyddslagen har
riksdagen beslutat om krav på tillstånd för vissa
typer av djurhållning. Motion 1999/00:MJ516 (mp)
yrkande 4 får anses i huvudsak tillgodosedd med det
anförda.
Det råder inga delade meningar om att
djurskyddslagen skall efterlevas i alla former av
animalieproduktion. Som motionärerna anför finns det
anledning att särskilt uppmärksamma vissa
uppfödningsformer där kraven på god djurmiljö och
möjligheter till naturligt beteende inte tillgodoses
i tillräcklig utsträckning. Utskottet återkommer
till vissa djurhållningsfrågor i följande avsnitt
och vill i övrigt hänvisa till jordbruksministerns
uttalande på Djurens dag den 4 oktober 2000 att ett
ekologiskt hållbart samhälle också måste vara ett
djuretiskt samhälle. Frågan om efterlevnad av
djurskyddslagen har också starkt samband med
tillsynsorganisationen, som redovisas i nästkommande
avsnitt. Med det anförda föreslår utskottet att
motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 1 lämnas utan
vidare åtgärd.
I motion 2000/01:MJ508 (mp) yrkas att 33 §
djurskyddsförordningen ändras så att även
veterinärer som ej är anställda av Jordbruksverket
får vara tävlingsveterinärer vid hästtävlingar. Ett
liknande yrkande framförs i motion 1999/2000:MJ529
(kd).
Utskottet konstaterar att motionerna delvis tycks
bygga på en missuppfattning av det system som
tillämpas av Jordbruksverket. Enligt 33 §
djurskyddsförordningen skall det vid offentlig
tävling med djur finnas en veterinär som förordnas
av verket eller, om Jordbruksverket så beslutar, av
länsstyrelse. Tävlingsarrangören kan själv kontakta
önskad veterinär och anmäla denne till
Jordbruksverket. I övrigt ställs inga specifika krav
på den veterinär som är aktuell för ett förordnande.
Skälet till att det krävs ett förordnande av
Jordbruksverket är att tävlingsveterinären utför
myndighetsuppgifter. Enligt 11 kap. 6 §
regeringsformen krävs det stöd i lag för att
överlämna förvaltningsuppgift som innebär
myndighetsutövning till en enskild individ.
Motionerna avstyrks.
Enligt motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 5 är
förhållandena på våra storskaliga slakterier i många
fall oacceptabla. Dessa förhållanden måste ses över
och förbättras. Endast slaktmetoder som kan
betraktas som respektfulla mot djuren bör godtas.
Ett underlättande av villkoren för små slakterier
och hemslakterier skulle kunna leda till minskade
djurtransporter.
Utskottet erinrar om att riksdagen i 13 §
djurskyddslagen slagit fast att djur skall skonas
från onödigt obehag och lidande när de förs till
slakt och slaktas. I övrigt ankommer det på
regeringen och ansvarig myndighet att meddela
närmare föreskrifter om slakt och om avlivning av
djur. När det gäller villkoren för små slakterier
m.m. hänvisar utskottet till betänkande
2000/01:MJU12 om vissa frågor om livsmedelskontroll
m.m. Utskottet avstyrker motion 2000/01:MJ544
yrkande 5.
Djurskyddstillsyn
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet avstyrker motioner om
organisationen av djurskyddstillsynen och om
konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande och statligt anställda
veterinärer. När det gäller
organisationsfrågan hänvisar utskottet till
att Utredningen om hur djurskyddet skall vara
organiserat nyligen avslutat sitt arbete (se
SOU 2000:108). Frågan om
konkurrensneutralitet har utretts av en
arbetsgrupp inom Jordbruksverket.
Utskottets ställningstagande
Två motioner, 2000/01:MJ233 (c) och 2000/01:MJ544
(mp), går ut på att ansvaret för djurskyddstillsynen
skall ligga kvar hos kommunerna. Enligt mp-motionen
bör det dessutom inrättas en djurskyddsmyndighet och
tillsättas en särskild djurskyddsminister.
Utskottet hänvisar till att Utredningen om hur
djurskyddet skall vara organiserat nyligen
presenterat sina förslag (SOU 2000:108). Dessa
innebär sammanfattningsvis att kommunernas ansvar
för djurskyddstillsyn förs över till staten. Vidare
redovisar utredningen alternativa förslag till en ny
djurskyddsmyndighet. Förslagen remissbehandlas för
närvarande för fortsatt beredning i
Regeringskansliet. Därefter kommer en proposition i
ämnet att föreläggas riksdagen. Utskottet anser att
riksdagen inte bör föregripa resultatet av dessa
överväganden och avstyrker motionerna 2000/01:MJ233
(c) yrkande 20 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkandena 2
och 3. När det gäller tillsättande av en
djurskyddsminister erinrar utskottet dessutom att
det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är regeringen
och inte riksdagen som beslutar om fördelningen av
ärenden mellan departementen.
Frågor om konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande och statligt anställda
veterinärer tas upp i motionerna 2000/01:MJ220 (m)
och 2000/01:MJ505 (kd). Utskottet hänvisar i denna
fråga till vad som anförs i budgetpropositionen för
år 2001, utg.omr. 23 s. 26. Den arbetsgrupp inom
Jordbruksverket som haft i uppdrag att utreda
konkurrensförhållandena har avlämnat en rapport i
ämnet i oktober 2000. De viktigaste förslagen från
arbetsgruppen är ett nytt system för veterinärresor
till avlägset boende djurägare, en rikstäckande
samverkan om veterinär beredskap dygnet runt, ökade
satsningar på utbildning, stärkt samordning på
regional nivå av den fältveterinära verksamheten
samt kvalitetssäkring av Jordbruksverkets offentliga
veterinäruppgifter.
När det gäller behovet av en allmän översyn av
Jordbruksverkets organisation hänvisar utskottet
till den utförliga redovisningen i betänkande
2000/01:MJU2 s. 31 f. av arbetet på en effektivare
jordbruksadministration m.m. Utskottet avstyrker
motionerna i avvaktan på fortsatta överväganden i
dessa frågor.
Vissa djurhållningsfrågor i
animalieproduktionen
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet avstyrker motioner med inriktning
på vissa speciella former av djurhållning,
t.ex. uppfödning av struts, krav på
båspallar, burhållning av höns,
slaktkycklingproduktionen, pälsfarmer,
cirkusdjur samt operativa ingrepp på grisar
m.m. Enligt gällande beslut om
ansvarsfördelningen tillhör frågorna ej
riksdagens kompetensområde.
Utskottets ställningstagande
I ett antal motioner ställs specificerade krav
rörande djurhållningen med avseende på vissa
djurarter. I samtliga fall regleras frågorna i
djurskyddsförordningen eller i Jordbruksverkets
detaljföreskrifter.
Två motioner från Miljöpartiet tar upp
strutshållningen i Sverige. Enligt motion
1999/2000:MJ516 (mp) bör strutsfarmningen ses över
på grund av de problem som uppstått i fråga om
slakt, sjukdomar m.m. Det bör ställas krav på
utbildning och examination för att få hålla struts.
Det behövs bättre regler för denna uppfödningsform.
De problem som SVA konstaterat tyder på att
bestämmelserna inte håller måttet. Enligt motion
2000/01:MJ211 från samma parti bör strutshållningen
i Sverige avvecklas.
Utskottet avstyrker motionerna 1999/00:MJ516
yrkandena 1-3 och 2000/01:MJ211 med hänvisning till
att frågorna bör bedömas av den myndighet som av
riksdagen utsetts till ansvarig myndighet och
dessutom har särskild sakkunskap i ämnet. Det kan
tilläggas att Jordbruksverket utfärdat
detaljföreskrifter om strutshållningen i SJVFS
2000:115. Där finns regler om bla. tillsyn, skötsel,
hägn, utrymme och inredning m.m. Dessutom finns krav
på att den som ansvarar för hållande av strutsfåglar
skall med godkänt resultat ha genomgått en av verket
godkänd utbildning.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
motioner om dispens för båspallar som ej uppfyller
gällande måttföreskrifter (se t.ex. 1999/2000:MJU4
s. 10). Den dispensmöjlighet som efterfrågas i
motion 2000/01:MJ243 (kd) yrkande 11 finns i 1 kap.
31 § i Jordbruksverkets föreskrifter om djurhållning
inom lantbruket m.m. (SJVFS 2000:107). Bestämmelsen
har följande lydelse:
"31 § Om det föreligger särskilda skäl, kan
Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i
denna författning."
Som utskottet tidigare anfört är det djurmiljön i
sin helhet som är det viktigaste. Det finns
möjlighet att godta mindre avvikelser från
måttbestämmelserna i enskilda fall, och det är som
nämnts Jordbruksverket som i förekommande fall ger
individuella dispenser. Också detta är således en
utpräglad myndighetsfråga. Motionen avstyrks i
berörd del, i den mån den inte kan anses
tillgodosedd genom hänvisningen till angivna
dispensbestämmelse.
I motion 1999/2000:MJ523 (m) efterlyses ett
omställningsprogram för ekologisk och småskalig
hönshållning, och enligt motion 2000/01:MJ523 (m)
yrkande 1 bör utvecklingen av frigående system för
höns aktivt främjas. Utskottet konstaterar att vissa
budgetmedel avsatts för t.ex. rådgivning och
information för att underlätta övergången till
alternativa inhysningssystem för höns i
äggproduktion. Vidare framgår av bl.a. uppgifterna i
budgetpropositionen att utvecklingen av och
omställningen till alternativa system gått framåt
under år 1999. Antalet höns i lösdrift har ökat, och
ny teknikprövning av de inredda burarna har
genomförts. Jordbruksverket har den 17 oktober 2000
godkänt inredda burar av visst fabrikat, avsedda för
åtta höns per bur. Enligt uppgift kommer det att
dröja ungefär ett år till dess att ytterligare
fabrikat teknikprovats och godkänts. Utskottet
avstyrker motionerna 1999/2000: MJ523 (m) och
2000/01:MJ523 (m) yrkande 1.
Frågor om dispens för fortsatt burhållning av höns
prövas av Jordbruksverket enligt 57 §
djurskyddsförordningen. Dispenskraven finns angivna
i SJVFS 2000:113. Det framgår av ett frågesvar av
jordbruksministern den 2 november 2000 att de sista
dispenserna kommer att löpa ut inom en tvåårsperiod
och att några nya dispenser i princip inte kommer
att beviljas. Om efterfrågan på nya system blir
större än tillgången kan det möjligen bli aktuellt
att låta äggproducenter, som kan uppvisa avtal om
köp av nya system, att i avvaktan på leverans av den
nya inredningen fortsätta med sin produktion i
befintliga burar. Jordbruksministern betonar att en
sådan övergångslösning endast kan accepteras för
kortast tänkbara tid.
Motion 1999/2000:MJ518 (mp) går ut på att
dispenserna för fortsatt burproduktion av ägg skall
dras in om uppfödningen inte är förenlig med högt
ställda djurskyddskrav. Utskottet förutsätter att
dessa frågor prövas av Jordbruksverket i enlighet
med gällande föreskrifter och hänvisar i övrigt till
jordbruksministerns uttalanden. Det bör understrykas
att Jordbruksverkets beslut om dispenser avser
enskilda fall, efter prövning av omständigheterna i
varje enskilt ärende. Enligt grunderna för 11 kap. 7
§ regeringsformen bör riksdagen inte göra något
uttalande som avser den materiella prövningen av
dessa ärenden. Motionen avstyrks.
Utskottet anser att motion 2000/01:MJ515 (mp) om
en översyn av den industriella
slaktkycklingproduktionen i huvudsak är
tillgodosedd. Det framgår t.ex. av
budgetpropositionen, utg.omr. 23 s. 27, att
regeringen anser att bestämmelserna om hållande av
slaktkycklingar bör ses över i syfte att förbättra
djurens situation. Frågan har också uppmärksammats i
EU-arbetet. Det finns en rapport från Vetenskapliga
kommittén för djurs hälsa och välfärd, The Welfare
of Chickens kept for Meat Production. Rapporten tar
upp flera problem i produktionen. Utskottet utgår
från att regeringen i sitt fortsatta arbete med
denna fråga beaktar synpunkterna i motion MJ515 och
föreslår att denna lämnas utan vidare åtgärd.
Yrkanden om förbud mot kastrering av griskultingar
utan bedövning samt om förbud mot pälsfarmer
framförs i motion 2000/01:MJ544 (mp) yrkandena 6 och
9. Enligt motion 2000/01:MJ513 (m) bör burhållning
av mink förbjudas. I motion 2000/01:MJ520 (s)
yrkande 1 föreslås förbud mot att fixera, kastrera
och tandslipa grisar. Utskottet avstyrker dessa
yrkanden och vill i övrigt anföra följande:
Enligt 25 § djurskyddsförordningen skall vid
kastrering av svin som uppnått två veckors ålder
ingreppet göras under bedövning. Enligt 15 § samma
förordning får fixeringsanordningar för svin inte
användas annat än tillfälligtvis. Tänder på svin får
slipas om det sker innan djuret uppnått en veckas
ålder (SJVFS 1993:154). Tänderna på nyfödda grisar
kan vara mycket vassa och orsaka sår på suggans
juver. Bestämmelsen har således ett djurskyddssyfte.
I fråga om pälsdjur har regeringen gett
Jordbruksverket i uppdrag att utvärdera tillgängliga
forskningsresultat beträffande minkar, se över
befintliga regelverk och om möjligt föreslå
förbättringar i minkhållningen. Uppdraget skall
redovisas den 1 september 2001. Jordbruksverket har
också fått i uppdrag att kartlägga förekomsten av
chinchillafarmer och bedöma behovet av
detaljföreskrifter på området. Uppdraget skall
redovisas senast den 30 november 2001. Det kan
tilläggas att jordbruksministern den 29 november
2000 besvarade en fråga om pälsfarmning och då bl.a.
anförde att pälsproduktionen på initiativ av Finland
diskuterades vid ett rådsmöte (jordbruk) den 17-18
juli 2000. Bakgrunden var det förbud mot hållande av
pälsdjur som förbereddes i Storbritannien.
Kommissionens vetenskapliga veterinärkommitté
arbetar för närvarande med en rapport om
pälsdjurhållning. Jordbruksministern anförde i
övrigt bl.a. att även minkar självfallet skall
hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett
sådant sätt att det ger dem möjlighet att bete sig
naturligt.
I sammanhanget bör också nämnas att all hållning
av räv den 1 januari 2001 skall ha anpassats till
djurskyddsförordningens krav, vilka innebär att
rävar bara får hållas på ett sådant sätt att deras
behov av att vara tillsammans med andra rävar, röra
sig, gräva och ägna sig åt annan sysselsättning kan
tillgodoses. Jordbruksverket får meddela ytterligare
föreskrifter om hur rävar skall hållas (9 a §
djurskyddsförordningen).
Djur inom nöjesbranschen
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet avstyrker motioner om bl.a. förbud
mot förevisning av vissa djurarter på cirkus.
Utskottet hänvisar till att Jordbruksverket
har remissbehandlat ett förslag till
föreskrifter om djurhållning vid cirkusar,
vilka beräknas träda i kraft under år 2001.
Vidare avstyrks en motion om
hundkapplöpningar med hänvisning till att
riksdagen i lotterilagen (1994:1000) gett
regeringen bemyndigande att ge tillstånd till
vadhållning vid sådana evenemang.
Utskottets ställningstagande
Enligt motion 2000/01:MJ511 (m) behövs ett stärkt
skydd för djur inom nöjesbranschen. Det gäller bl.a.
djur som används vid filminspelningar, utställningar
och cirkusföreställningar. I motionerna
2000/01:MJ521 (v) och 2000/01:MJ544 (mp) yrkas
förbud mot användning av djur på cirkus om djuren
inte finns i tamt tillstånd i Sverige. Motionerna
innehåller också krav på bättre förhållanden för
cirkusdjur och bättre djurskyddstillsyn av cirkusar.
Även cirkusdjur skall ha rätt att bete sig
naturligt, anser motionärerna. Även i motion
2000/01:MJ530 (s) yrkas förbud mot hållande av vilda
djur på cirkus. Dessutom yrkas att cirkusar ej
undantas från djurtillsynsavgiften.
Utskottet erinrar om att dessa frågor tillhör
regeringens normgivningsområde och till stor del
även Jordbruksverkets ansvarsområde. Enligt 35 §
djurskyddsförordningen får djur inte föras omkring
och förevisas offentligt i menagerier. När det
gäller offentliga föreställningar av typen cirkus
och varieté innebär paragrafen att vissa djurarter
inte får förekomma i dessa sammanhang. Det gäller
apor, rovdjur (utom tamhundar och tamkatter),
säldjur (utom sjölejon), noshörningar, flodhästar,
hjortdjur (utom renar), giraffer, kängurur,
rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur.
Enligt 57 a § djurskyddsförordningen får en
kommunal nämnd ta ut avgift för djurskyddstillsynen
enligt taxa som kommunen bestämmer. Avgift får dock
inte tas ut för nämndens tillsyn över djur som hålls
som cirkusdjur. Undantaget är en följd av dåvarande
jordbruksutskottets ställningstagande i betänkande
1989/90:JoU23 (s. 15). Utskottet framhöll i detta
sammanhang att riksdagen och regeringen vid flera
tillfällen uttalat sitt stöd för cirkuskonsten och
föreslog att den kommunala tillsynen av cirkusdjur
inte bör avgiftsbeläggas.
Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet har
Jordbruksverket remissbehandlat ett förslag till
föreskrifter om djurhållning vid cirkusar. Dessa
beräknas träda i kraft under år 2001. De nya
bestämmelserna innebär att cirkusar årligen skall
inspekteras. Föreskrifterna innehåller även regler
om skötsel av djuren.
Utskottet avstyrker motionerna 2000/01:MJ511 (m),
2000/01:MJ521 (v), 2000/01:MJ530 (s) och
2000/01:MJ544 (mp) yrkande 10.
I motion 2000/01:MJ514 (mp) anförs synpunkter på
hundkapplöpningarna, s.k. greyhound racing, som
startade våren 2000. Motionären ifrågasätter
verksamheten från bl.a. djurskyddssynpunkt och anför
att flera olyckor har skett under kapplöpningarna.
Totospelet bör omprövas snarast.
Utskottet erinrar om att riksdagen i 45 §
lotterilagen (1994:1000) gett regeringen
bemyndigande att anordna lotteri av visst slag. Med
stöd av bemyndigandet gav regeringen den 12 november
1998 tillstånd till Svenska Spel AB att anordna
vadhållning vid hundkapplöpningar t.o.m. den 31 juli
2001. Jordbruksverket har utfärdat föreskrifter om
djurskyddet vid hundkapplöpningar (SJVFS 2000:23).
Vid en interpellationsdebatt i ämnet den 21 maj 1999
betonade jordbruksministern att tillståndet för
Svenska Spel AB kan dras in om kraven på
djurskyddshänsyn inte tillgodoses. Den fråga
motionen tar upp kan således avgöras utan riksdagens
medverkan. På grundval enbart av de påståenden som
görs i motionen kan utskottet för sin del inte dra
slutsatsen att verksamheten innebär så allvarliga
missförhållanden att tillståndet bör återkallas.
Utskottet avstyrker motion 2000/01:MJ514.
Epizootilagstiftningen m.m.
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet avstyrker en motion om ändring av
ersättningsreglerna i epizootilagen. Vidare
avstyrks motioner om vissa
veterinärmedicinska läkemedel med hänvisning
till att dessa frågor bör hanteras av den
myndighet som har särskild sakkunskap på
området.
Utskottets ställningstagande
I motion 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 13 anförs att
ersättningsreglerna i epizootilagen bör förbättras.
Om djurägaren anslutit sig till ett kontrollprogram
bör ersättningsnivån vara 100 %, i annat fall 70 %.
Efter beredning i utskottet har riksdagen antagit
en ny epizootilag, som innefattar ändrade regler för
ersättning för produktionsbortfall m.m.
(1998/99:MJU9). Lagen trädde i kraft den 1 oktober
1999. Utskottet har inte ändrat uppfattning i fråga
om ersättningsnivåerna och avstyrker
motionsyrkandet.
Övriga motioner i detta avsnitt tar bl.a. upp
utpräglade myndighetsfrågor som kräver särskild
sakkunskap rörande veterinärmedicinska läkemedel
m.m. Frågorna hanteras av Läkemedelsverket och
Jordbruksverket.
I anslutning till motion 1999/2000:MJ539 (kd) om
förstärkt kontroll av koccidiostatikaanvändningen
vill utskottet framhålla att Jordbruksverket
fortlöpande följer upp användningen av dessa medel.
Det finns bl.a. föreskrifter om
redovisningsskyldighet för foderleverantörer om
inblandning av läkemedel eller koccidiostatika i
foder (SJVFS 2000:110). Utskottet föreslår att
motionen lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt motion 2000/01:MJ525 (m) behövs en
snabbutredning för att undersöka hur läkemedlet
Neguvon skall kunna ersättas med EU-godkända medel.
Neguvon har använts för att bekämpa ektoparasiter
hos fjäderfän. Den s.k. MRL-förordningen (förordning
2377/90 om inrättande av ett gemenskapsförfarande
för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna
restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i
livsmedel med animaliskt ursprung) innebär att ett
särskilt MRL-värde måste fastställas för varje
djurslag för vilket ett visst läkemedel skall
användas. Eftersom dokumentationen tillhandahålls av
läkemedelstillverkarna och detta är kostsamt väljer
företagen ofta att ansöka om godkännande av
läkemedel som är avsedda för djur som representerar
en stor marknad för läkemedlet. Neguvon eller dess
verksamma beståndsdel finns inte längre upptaget i
förordningens bilagor. Enligt uppgift från
Jordbruksverket pågår vissa studier och försök för
att ersätta Neguvon med ett annat läkemedel.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa
till att kommissionen uppmärksammat de problem som
uppstår när läkemedelstillverkare tappar intresset
för vissa marknadssegment där avkastningen på
investeringarna är otillräcklig. I ett meddelande
från kommissionen till rådet och Europaparlamentet
redovisas problemets bakgrund och vilka åtgärder som
kan komma i fråga för att öka utbudet av vissa
läkemedel (KOM (2000) 806).
Motion 2000/01:MJ525 får med det anförda anses i
huvudsak tillgodosedd.
Enligt motion 2000/01:MJ501 (fp) bör kvicksilver i
vaccin till sällskapsdjur förbjudas. Utskottet har
inhämtat att vissa vacciner innehåller små mängder
kvicksilver (tiomersal) som konserveringsmedel. Det
gäller både humanvacciner och andra typer av
vacciner. Enligt Läkemedelsverket är det i dag inte
möjligt att helt förbjuda användningen i alla
vacciner, eftersom det saknas lämpliga alternativa
konserveringsmedel. Vid godkännande av djurvaccin på
EG-nivå kräver Kommittén för veterinärmedicinska
produkter (CVMP) att tillverkare motiverar varför
tiomersal ingår i produkterna. Av det anförda torde
framgå att frågan om förbud mot kvicksilver i vaccin
kräver särskild sakkunskap i medicinska och
läkemedelstekniska frågor, och utskottet har inget
underlag för att göra någon annan bedömning än
Läkemedelsverket i denna fråga. Utskottet avstyrker
motionen.
Transport av djur, in- och utförsel
av animalieprodukter m.m.
Utskottets förslag i korthet:
Utskottet instämmer till fullo i det allmänna
syftet med ett antal motioner som tar upp
vissa missförhållanden i EU:s djurhantering,
särskilt vad gäller långa transporter av
levande djur. Med hänvisning till att
regeringen och Jordbruksverket i olika
sammanhang aktivt verkar för sådana
förbättringar som efterlyses i motionerna
föreslår utskottet att motionerna lämnas utan
vidare åtgärd. Utskottet instämmer vidare i
motionärernas bedömning att frågor om
antibiotika och salmonella m.m. måste få stor
uppmärksamhet i EU-arbetet. Också dessa
motioner bör enligt utskottet lämnas utan
vidare åtgärd med hänvisning till att
regeringen driver en handlingslinje som
överensstämmer med motionärernas synpunkter.
Utskottets ställningstagande
Ett stort antal motioner tar upp frågor om
djursjukdomar, djurtransporter och användning av
antibiotika m.m. inom EU. Följande yrkanden har
framställts:
( 1999/2000:MJ543 (mp): förbud mot import av
hästkött som kan hänföras till hästmarknaden i
Anderlecht, Belgien,
( 1999/2000:MJ718 (c) yrkande 4: verka för förbud
inom EU mot regelmässig användning av antibiotika
och andra medicinska preparat i tillväxtsyfte,
( 2000/01:MJ534 (s): verka för förbud mot
återstående typer av antibiotika inom EU,
( 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 12: prioritera det
svenska arbetet inom EU för att minska förekomsten
av salmonella,
( 2000/01:MJ233 (c) yrkande 10: samma yrkande som
i MJ222 ovan
( yrkande 18: EU:s subventioner och stöd till
transporter av slaktdjur bör avskaffas,
( yrkande 19: EU:s djurskyddslagar bör skärpas
efter svensk förebild,
( 2000/01:MJ507 (c): samma yrkande som MJ233
yrkande 18 ovan,
( 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 3: verka för att
kommissionen tar fram program för bekämpning av
salmonella,
( yrkande 6: verka för att subventioner vid
transport och försäljning av djur till länder både
utanför och inom EU tas bort,
( yrkande 7: minimera tiden för slakttransport,
all slakt skall ske nära djurens uppväxtplatser,
( 2000/01:MJ217 (m): djurtransportdirektivet måste
skärpas,
( 2000/01:MJ510 (kd): yrkande 2: EU bör kartlägga
och dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts
vid djurtransporter,
( yrkande 3: regeringen bör i en skrivelse
redogöra för sina åtgärder
inom EU och andra internationella organ för att
främja bättre djurhållning och djurskydd,
( 2000/01:MJ517 (v) yrkande 1: levande djur bör
undantas från principen om varors fria rörlighet,
( yrkande 2: EU:s transportdirektiv måste
förbättras,
( yrkande 3: efterlevnaden av transportdirektivet
måste förbättras,
( yrkande 4: EU:s exportbidrag för levande djur
måste avvecklas,
( yrkande 5: Europarådets konvention om djurskydd
bör även omfatta djurtransporter,
( yrkande 6: tillståndsgivningen för export av
djur och sanktionsmöjligheterna måste ses över för
att förhindra att djur exporteras innan de är
tillräckligt gamla,
( yrkande 7: åldersgränsen för transport av kalvar
bör höjas,
( 2000/01:MJ539 (s): påskynda genomförandet av mer
etiska regler för djurtransporter inom EU,
( 2000/01:MJ209 (m): förbud mot export av kalvar,
( 2000/01:MJ213 (m): avskaffa exporten av levande
djur,
( 2000/01:MJ520 (s) yrkande 2: inom EU verka för
förbud mot att fixera, kastrera, svans- och
tandklippa samt tandslipa grisar,
( 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 4: förändra EU:s
bidragsregler för djurtransporter,
2000/01:MJ542 (mp) yrkande 1: driva principen att
slakt skall ske så nära uppfödningsplatsen som
möjligt, yrkande 2: Sverige bör i ministerrådet
verka för en begränsning av transporttiden för djur
till åtta timmar, yrkande 3: Sverige bör driva på en
förändring av direktiv 95/29 så att de nationella
kontrollmyndigheterna utarbetar mer detaljerade
instruktioner för lokala och regionala
kontrollanter, yrkande 4: de nationella
myndigheterna bör uppmanas att dra in tillstånd för
transportföretag som kraftigt bryter mot de
existerande bestämmelserna, yrkande 5: det land som
är slutdestination för transporterna skall meddela
ursprungslandet om djurens tillstånd vid ankomst
samt meddela tidpunkt för ankomst, yrkande 6:
transportörerna skall efter ankomst åläggas att
skicka tillbaka resplanen till myndigheterna i
ursprungslandet med en utförlig redogörelse för när
djuren har fått rasta samt tilldelats mat och
vatten, yrkande 7: transportfordon skall ha
ventilationssystem installerade samt rimliga
utrymmen för de transporterade djuren, yrkande 8:
EU:s exportbidrag för levande djur bör upphöra,
yrkande 9: Sverige bör ta initativ till en översyn
av regelverket för när man får transportera djur
beroende på deras ålder eller dräktighet, yrkande
10: Sverige bör ta initiativ till att öka antalet
kontrollanter som skall se till att regelverket
efterföljs, yrkande 11: EU-kommissionen bör uppmanas
att dra medlemsstater inför rätta om inte direktivet
efterföljs.
Utskottet får anföra följande:
Djurtransporter m.m.
När det gäller djurtransporter finns det inom EU och nationellt
ett omfattande regelverk som successivt har skärpts
och förbättrats. De viktigaste bestämmelserna finns
i Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2000:133, i
direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport,
förordningen (EG) 1255/97 om gemenskapskriterier för
mellanstationer och om ändring av vissa färdplaner
samt förordning (EG) 411/98 om tilläggsnormer
avseende skydd av djur vilka skall tillämpas på
vägfordon som används för djurtransporter som
överskrider 8 timmar. Bestämmelserna i direktiv
91/628 har ändrats genom direktiv 95/29 (EG) i syfte
att bl.a. harmonisera transporttider, utfodrings-
och vattningsintervall samt utrymmeskrav för vissa
djurslag. I detta senare direktiv tillåts
medlemsstaterna att meddela strängare föreskrifter
om transporttidens längd för djur som är avsedda för
slakt när det gäller att transportera dem mellan en
avreseplats och en ankomstplats som är belägna inom
statens territorium.
Enligt artikel 13.3 i transportdirektivet skall
kommissionen lämna en rapport till rådet avseende de
erfarenheter som medlemsstaterna har gjort efter
genomförandet av transportdirektivet. Kommissionen
arbetar i anslutning till denna rapport med att se
över och förbättra transportdirektivet och
tillhörande transportlagstiftning. Kommissionen har
uppmanat medlemsstaterna att inkomma med synpunkter
och förslag till ändring av direktivet.
Jordbruksverket arbetar på uppdrag av regeringen med
ett sådant förslag (se nedan).
Utskottet instämmer till fullo i det allmänna
syftet med motionerna om djurtransporter m.m.
Utskottet vill starkt understryka det angelägna i
att regeringen aktivt verkar för att motverka de
allvarliga missförhållanden som konstaterats när det
gäller djurskydd och djurtransporter inom EU. Det
svenska arbetet på detta område måste enligt
utskottets mening präglas av ett ständigt
framflyttande av positionerna. Det svenska
ordförandeskapet år 2001 bör ge särskilt goda
möjligheter att driva dessa frågor.
Utskottet hänvisar i detta sammanhang till
regeringens uttalanden i bl.a. budgetpropositionen
för år 2001 (utg.omr. 23 s. 25) att Sverige arbetar
intensivt på djurskydds- och djurhälsoområdet, inte
minst med de frågor som väntas bli aktuella för
behandling i EU under Sveriges ordförandeskap.
Plågsamma djurtransporter har rönt stor
uppmärksamhet gång på gång trots att det finns
djurskyddsregler för att undvika detta. Från svensk
sida anses att de svenska bestämmelserna på
djurskyddsområdet många gånger kan tjäna som en
vägledning för arbetet inom EU. Sverige skall även
arbeta för att kunskaperna skall spridas om
betydelsen av en god djurhållning för att t.ex.
bekämpa salmonella och för att möjliggöra en
uppfödning av djur utan att dessa ges antibiotika i
tillväxtbefrämjande syfte.
Enligt uppgifter från Jordbruksdepartementet
arbetar regeringen aktivt för en förbättring av
transportdirektivet och övriga regler om
djurtransporter inom EU. Sverige deltar i en s.k.
drafting group inom kommissionen som arbetar med
sådana förbättringar. Det gäller bl.a. ventilation,
resplaner, kontroller m.m.
Utskottet vill vidare erinra om att
Jordbruksverket i december överlämnade en rapport
till regeringen med förslag om skärpta
djurskyddsregler för transporter. Kortare
transporttider och hårdare sanktioner är några av
verkets förslag. Djurtransporterna både inom och
utom EU måste förbättras, framhåller verket i
rapporten.
Sammanfattningsvis framför Jordbruksverket bl.a.
följande förslag:
( Transporttiderna skall förkortas. Slaktdjur
skall inte transporteras mer än 8 timmar.
( Högre krav på utfodring och vattning under
transport.
( Transportörer och transportfordon skall
kvalitetssäkras.
( Skärpta möjligheter till sanktioner vid brott
mot regelverket.
( Transport av unga djur och dräktiga djur skall
begränsas.
( Djuren skall ha större utrymme.
Jordbruksverket betonar också att intentionen bör
vara att minska transporterna av djur så mycket som
möjligt. Man bör därför inte ge bidrag till export
av levande djur.
Utskottet konstaterar att motionerna i stor
utsträckning kan anses tillgodosedda genom den ovan
lämnade redovisningen och förutsätter att de
synpunkter som i övrigt framförts kommer att beaktas
i det fortsatta arbetet på detta område. I övrigt
går utskottet inte närmare in på de i vissa fall
mycket långtgående och detaljerade motionsyrkanden
som framförts om olika procedur- och kontrollfrågor
m.m. Utskottet vill i detta sammanhang understryka
att arbetet inom EU ofta kräver en beredskap för
förhandlingar och kompromisser i olika frågor,
ibland i ett mycket sent skede av beslutsprocessen.
Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att
riksdagen låser fast regeringen i en viss
förhandlingsposition genom att ställa upp en lång
rad ovillkorliga krav rörande olika detaljer i
transportdirektivet. Ett sådant riksdagsbeslut
skulle t.o.m. kunna motverka eller försvåra en
uppgörelse som innebär allmänna förbättringar för
djurskyddet men som kanske inte innebär ett
fullständigt tillgodoseende av den svenska
positionen.
Utskottet föreslår med dessa uttalanden att
riksdagen lämnar följande motionsyrkanden utan
vidare åtgärd: 2000/01:MJ257 (fp) yrkandena 6 och 7,
2000/01:MJ233 (c) yrkandena 18 och 19, 2000/01:MJ507
(c), 2000/01:MJ217 (m), 2000/01:MJ520 (s) yrkande 2,
2000/01:MJ510 (kd) yrkandena 2 och 3, 2000/01:MJ517
(v) yrkandena 1- 4, 2000/01:MJ539 (s), 2000/01:MJ542
(mp) yrkandena 1-11 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkande
4.
I anslutning till motion 2000/01:MJ517 (v) yrkande
5 vill utskottet nämna att det finns flera olika
Europarådskonventioner om djurskydd. De gäller bl.a.
skydd för sällskapsdjur, djur i
animalieproduktionen, försöksdjur och djur vid
slakt. Vidare finns en särskild konvention om skydd
av djur vid internationella transporter.
Motionsyrkandet får därmed anses i huvudsak
tillgodosett.
Salmonella, antibiotika
Också i dessa frågor instämmer utskottet i det
allmänna syftet med de aktuella motionerna. Som
framgår av redovisningen ovan skall Sverige arbeta
för att kunskaperna skall spridas om betydelsen av
en god djurhållning för att bekämpa salmonella och
för att möjliggöra en uppfödning av djur utan att
dessa ges antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte.
När det gäller EU-arbetet vill utskottet främst
hänvisa till att ministerrådet (jordbruk) i december
1998 beslutade om att återkalla godkännandet enligt
EG:s direktiv om fodertillsatser av sådana
antimikrobiella substanser som även används som
läkemedel till djur eller människor. Under år 1999
diskuterades inom ministerrådet ytterligare åtgärder
för att motverka utvecklingen av
antibiotikaresistens hos sjukdomsframkallande
bakterier. Dessa diskussioner utmynnade i att
hälsoministrarna i juni 1999 antog en resolution med
uppmaningar till medlemsstaterna och kommissionen. I
juni 1999 enades vidare jordbruksministrarna om
vissa slutsatser angående förebyggande och kontroll
av smittsamma djursjukdomar m.m. och användningen av
antimikrobiella tillväxtbefrämjande medel. Utskottet
utgår från att motionärernas synpunkter beaktas i
det fortsatta arbetet och föreslår med det anförda
att motionerna 1999/2000:MJ718 (c) yrkande 4,
2000/01:MJ534 (s), 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 12,
2000/01:MJ233 (c) yrkande 10 samt 2000/01:MJ257 (fp)
yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.
Export av kalvar m.m.
Utskottet hänvisar i tillämpliga delar till vad som anförts
ovan om djurtransporter inom EU. I övrigt bör
följande noteras: Enligt Jordbruksverkets
föreskrifter om transport av levande djur får kalvar
under två veckors ålder inte transporteras. Under år
1999 initierade verket ett landsomfattande projekt
rörande tillsynen av djurtransporter för att
kartlägga efterlevnaden av gällande regler och höja
kompetensen hos tillsynsmyndigheter och polis.
Projektet har utvärderats i december 2000.
Jordbruksverket har i ett pressmeddelande den 19
december 2000 lämnat information om utvärderingen
och om de regler som gäller för transport och
uppfödning av kalvar. Där framhålls bl.a. att verket
är internationellt och nationellt drivande i fråga
om djurskydd under transport. Verket anser inte att
långa transporter av unga djur är etiskt
försvarbara.
Syftet med Jordbruksverkets landsomfattande
tillsynsprojekt är, förutom att få en bild av läget
i landet, att utbilda de lokala
tillsynsmyndigheterna i tillsyn av transporter.
Djurskyddsinspektörer i berörda kommuner
rekommenderas av verket att särskilt inspektera och
dokumentera förhållandena bl.a. kring
kalvtransporter inom Sverige.
Den verksamhet med export av kalvar från olika
uppfödare i Sverige som uppmärksammades i
massmedierna under senhösten 2000 har också
föranlett vissa åtgärder från Lantbrukarnas
Riksförbunds sida. Åtgärderna syftar närmast till
att få fram en fungerande marknad inom landet och
omfattar bl.a. utfästelser om hämtningstider och
vissa prisgarantier i samarbete med Swedish Meats.
Utskottet föreslår med det anförda att motionerna
2000/01:MJ209 (mp), 2000/01:MJ213 (m) samt
2000/01:MJ517 (v) yrkandena 6 och 7 lämnas utan
vidare åtgärd.
Förbud mot import av hästkött
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i
motion 1999/2000:MJ543 (mp), att det finns
företeelser i hanteringen av levande djur inom EU
som är oacceptabla från djurskyddssynpunkt. Enligt
utskottets bedömning är det dock inte meningsfullt
att reagera mot dessa missförhållanden genom att
besluta om åtgärder som saknar rättslig grund, t.ex.
i form av ett nationellt importförbud. Utskottet
hänvisar till den grundläggande regeln i artikel 28
i EU-fördraget, som innebär att kvantitativa
importrestriktioner och åtgärder med motsvarande
verkan är förbjudna mellan medlemsstaterna. De
undantag från denna princip som anges i artikel 30
är inte tillämpliga i detta fall. Motionen avstyrks.
Lagen om märkning och registrering
av hundar, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om upphävande av
lagen om märkning och registrering av hundar
och om förbud mot innehav av s.k. kamphundar
m.m.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har relativt nyligen antagit en lag om
märkning och registrering av hundar
(1999/2000:MJU16). Lagen har trätt i kraft så sent
som den 1 januari 2001. Bestämmelserna om
omhändertagande av hund m.m. gäller dock fr.o.m. den
1 april 2001. Två motioner innehåller yrkanden om
att lagen skall upphävas, 2000/01:MJ502 (m) och
2000/01:MJ522 (m). Den förstnämnda motionen
innehåller ingen annan motivtext än en uppmaning att
"myndigförklara medborgarna". Utskottet avstyrker
motionerna.
Övriga motioner som hänförs till detta avsnitt
innehåller bl.a. yrkanden angående lagstiftning om
eller förbud mot innehav av s.k. kamphundar.
Utskottet hänvisar till sina uttalanden i betänkande
1999/2000:MJU16 s. 4 - 5 och avstyrker motionerna
2000/01:MJ503 (kd), 2000/01:MJ506 (kd),
2000/01:MJ519 (s) och 2000/01:MJ538 (s).
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om bortrensning
av gammal taggtråd i naturen. Utskottet
hänvisar till att Jordbruksverket fått i
uppdrag att se över de bestämmelser som
gäller på området samt att föreslå nödvändiga
åtgärder.
Utskottets ställningstagande
Enligt motion 2000/01:MJ214 (m) bör förbud införas
mot användning av taggtråd, och resurser bör
avsättas för att rensa bort gammal taggtråd i
naturen. Liknande synpunkter har framförts i motion
1999/2000:MJ530 (s), som går ut på att taggtråd
skall rensas bort från naturen.
Utskottet har erfarit att regeringen den 9
november 2000 uppdragit åt Jordbruksverket att göra
en översyn av gällande bestämmelser om användning av
taggtråd i syfte att undersöka om ytterligare eller
ändrade bestämmelser behövs. Jordbruksverket skall
efter samråd med Naturvårdsverket och andra berörda
myndigheter föreslå nya bestämmelser, om behov
föreligger. Uppdraget skall redovisas den 30
november 2001. I avvaktan på resultatet av detta
uppdrag bör motionerna inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Översyn av regelverket för djurskydd
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ515
och 2000/01:MJ256 yrkande 13.
2. Ranchuppfödning av boskap
Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ542.
3. Verkställighet av beslut om
omhändertagande av djur
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ518.
4. Krav på utbildning för professionell
djurhållning (djurhållningskörkort)
32. Åtgärder inom EU för att slakt skall
ske nära djurens uppväxtplatser
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ257
yrkande 7 i motsvarande del och 2000/01:MJ542
yrkande 1.
Reservation 12 (v, mp, fp)
33. Översyn och skärpning av
djurtransportdirektivet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ257
yrkande 7 i återstående del, 2000/01:MJ217,
2000/01:MJ517 yrkande 2 och 2000/01:MJ539.
34. Bättre efterlevnad av
djurtransportdirektivet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande
3.
35. Åtgärder i ministerrådet för att
begränsa transporttiden till 8 timmar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
2.
36. Förändring av direktiv 95/29 om
nationella kontroller så att de nationella
kontrollmyndigheterna utarbetar mer
detaljerade instruktioner för lokala och
regionala kontrollanter
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
3.
37. Yrkande att nationella myndigheter bör
uppmanas dra in tillstånd för
transportföretag som bryter mot
bestämmelserna
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
4.
38. Yrkande att land som är slutdestination
för djurtransport skall meddela
ursprungslandet om djurens tillstånd vid
ankomst samt meddela om tidpunkt för
ankomst
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
5.
39. Yrkande att transportörerna efter
ankomst åläggs att skicka tillbaka resplanen
till myndigheterna i ursprungslandet med en
utförlig redogörelse för när djuren har fått
rasta samt tilldelats mat och vatten
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
6.
40. Yrkande att transportfordon skall
åläggas att ha ventilationssystem
installerade samt rimliga utrymmen för de
transporterade djuren
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
7.
41. Yrkande att Sverige tar initiativ till
översyn av regelverket för när man får
transportera djur beroende på deras ålder
eller dräktighet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
9.
42. Yrkande att Sverige tar initiativ till
att utöka antalet kontrollanter som skall se
till att regelverket efterföljs
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
10.
43. Uppmaning till EU-kommissionen att dra
medlemsstater inför rätta om inte
transportdirektivet efterföljs
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ542 yrkande
11.
44. Förbud mot export av levande djur
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ209 och
2000/01:MJ213.
Reservation 13 (mp)
45. Översyn av tillståndsgivningen för
export av djur och sanktionsmöjligheterna
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande
6.
Reservation 14 (v, mp)
- villk.
46. Höjd åldersgräns för kalvar som exporteras
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande
7.
Reservation 15 (v, mp)
- villk.
47. Åtgärder för att EU skall kartlägga och
dokumentera huruvida djurskyddet åsidosätts
vid djurtransporter
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ510 yrkande
2.
48. Redovisning i en skrivelse från
regeringen av djurskyddsfrämjande åtgärder
inom EU och andra internationella organ
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ510 yrkande
3.
49. Europarådets konventioner om
djurskydd
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ517 yrkande
5.
50. Åtgärder inom EU för förbud mot
regelmässig användning av antibiotika i
foder m.m.
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ718
yrkande 4 och 2000/01: MJ534.
51. Åtgärder inom EU för minskad förekomst
av salmonella
53. Upphävande av lagen om märkning och
registrering av hundar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ502 och
2000/01:MJ522.
54. Lagstiftning om kamphundar m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ503,
2000/01:MJ506, 2000/01:MJ519 och 2000/01:MJ538
yrkande 2.
Reservation 16 (kd)
55. Forskning angående kamphundar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ538 yrkande
1.
56. Bortrensning av taggtråd i naturen
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ530
och 2000/01:MJ214.
Stockholm den 16 januari 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),
Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Karin
Svensson Smith (v).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Krav på utbildning för professionell
djurhållning (djurhållningskörkort)
(punkt 4)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Som framgår av motion 1999/2000:MJ516 (mp) har
Statens Veterinärmedicinska anstalt haft
allvarliga anmärkningar mot strutshållningen
i Sverige. I detta sammanhang har SVA fört
fram tanken på ett "körkort" för att få
starta strutsfarmar, en utbildning med
examination. Miljöpartiet anser att denna
idé borde tillämpas på all professionell
djurhållning. Rätt utförd skulle principen
om "körkort" innebära att varje djurägare
får de kunskaper som är nödvändiga på ett
tidigt stadium. Jag föreslår att denna
modell med utbildning och examination utreds
med avsikt att införas för all professionell
djurhållning. Riksdagen bör således bifalla
motion 1999/2000:MJ516 yrkande 4.
2. Bättre förhållanden på storskaliga
slakterier (punkt 6)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
I motion 2000/01:MJ544 (mp) redovisas de i många
fall oacceptabla förhållandena på våra storskaliga
slakterier. Djuren transporteras ofta i upp till
8-10 timmar och slaktas på storskaliga slakterier
där grisar drivs framåt med elstötar och kycklingar
hängs levande i benen. Dessa förhållanden måste ses
över och förbättras. Endast slaktmetoder som är
respektfulla mot djuren bör godtas. Ett
underlättande av villkoren för små slakterier och
hemslakterier skulle dessutom kunna leda till
minskade djurtransporter. Riksdagen bör således
bifalla motion 2000/01:MJ544 yrkande 5.
3. Fortsatt djurtillsyn i kommunerna (punkt 8)
av Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Vi anser ej att djurtillsynen skall centraliseras
till länsstyrelserna. Det krävs lokal kännedom och
kunskaper om enskilda djurhållare och deras
situation för att missförhållanden inom
djurhållningen skall kunna upptäckas i tid.
Samordningen mellan den allmänna miljötillsynen och
djurskyddstillsynen i kommunerna måste bibehållas.
Vi ansluter oss således till kraven i motionerna
2000/01:MJ233 och 2000/01:MJ544 att
djurskyddstillsynen skall ligga kvar på kommunal
nivå.
4. Konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande och statligt anställda
veterinärer (punkt 9)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m) och
Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ220 och
2000/01:MJ505.
Ställningstagande
I motionerna 2000/01:MJ220 (m) och 2000/01:MJ505
(kd) redovisas utförligt vissa uppgifter rörande
Jordbruksverket och
distriktsveterinärorganisationen.
Distriktsveterinärorganisationen finansieras till
största delen av uppdragsgivarna, i första hand
djurägarna, och i övrigt genom anslag över
statsbudgeten. De privatpraktiserande veterinärerna
är ofta småföretagare som med egna medel bekostat
stora investeringar i utrustningar och kliniker.
Dessa är utsatta för illojal konkurrens från
Jordbruksverkets sida. Det är extra anmärkningsvärt
att detta sker med hjälp av skattemedel. Dessutom
fungerar Jordbruksverket som tillsynsmyndighet för
all veterinär verksamhet, alltså även över de
privata veterinärerna med vilka man konkurrerar.
Distriktsveterinärorganisationen har på senare tid
starkt ökat antalet debiterade förrättningar,
samtidigt som antalet djur inom jordbruket minskar.
Förklaringen härtill är att de statliga
distriktsveterinärerna i allt större utsträckning
åtar sig uppdrag inom den konkurrensutsatta sektorn
vård av sällskapsdjur och hästar.
Skattesubventioneringen innebär att de
privatpraktiserande veterinärerna inte kan
konkurrera på lika villkor som de statliga och
därför tappar marknadsandelar. Konkurrensrådet har i
februari 2000 riktat kritik mot dessa förhållanden
och uttalat att konkurrens på lika villkor mellan
statliga och privata veterinärer inte föreligger.
Rådet kritiserar också sammanblandningen av
myndighetsutövning och affärsverksamhet, liksom
utformningen av bidraget till avlägset boende
djurägare. Vi anser att det är olämpligt att
Jordbruksverket i egenskap av kontrollmyndighet
bedriver affärsverksamhet som innebär att man med
statliga medel konkurrerar med de privata
veterinärer man är satt att övervaka.
Jordbruksverkets myndighetsutövning bör skiljas från
affärsverksamheten på ett tydligare sätt. Vi
ansluter oss till motionärernas krav på översyn och
förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande och statligt anställda
veterinärer och till att skilja myndighetsutövning
från affärsverksamhet.
5. Förordnande av veterinär vid tävling med
djur (punkt 10)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Gudrun Lindvall (mp) och Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 1999/2000:
MJ529 och 2000/01:MJ508.
Ställningstagande
I 33 § djurskyddsförordningen finns en bestämmelse
som innebär att det vid offentlig tävling med djur
skall finnas en veterinär som förordnats av
Jordbruksverket. Bestämmelsen tillämpas av
Jordbruksverket på ett sätt som vållar stora problem
för vissa arrangörer av hästtävlingar. Systemet, som
gäller från år 1995, innebär att veterinären
anställs för viss tid av Jordbruksverket, och därmed
blir veterinären automatiskt bunden av de
veterinärtaxor som verket har beslutat om.
Konsekvenserna av detta blir dels att det blir svårt
att anlita veterinärer med kompetens inom
hästområdet, dels att klubbar och föreningar drabbas
av stora kostnader som arrangörer av hästtävlingar
m.m. Vi ansluter oss till synpunkterna i motionerna
1999/2000:MJ529 (kd) och 2000/01:MJ508 (mp).
Regeringen bör se över 33 § djurskyddsförordningen
och tillämpningen av denna paragraf med syfte att
förenkla systemet med förordnande av
tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de
kostnader för arrangörerna som är förknippade med
dagens system.
6. Avveckling av strutshållningen m.m.
(punkt 11)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Som framgår av motion 2000/01:MJ211 (mp) är
strutsfarmningen en relativt ny företeelse i
Sverige. Det finns många olika problem med att hålla
vilda djur i hägn när uppfödningen sker i ett klimat
och under förhållanden i övrigt som avviker från
förhållandena i djurens naturliga hemvist.
Strutsarna far illa både i hägnen och under
transporter till slakterier. I Jordbruksverkets
föreskrifter om strutshållningen har verket
uppenbarligen lagt sig platt för näringens krav. Det
finns också anledning att ifrågasätta om det behövs
ännu ett köttdjur i Sverige. Enligt min mening vore
det enda rätta att stoppa importen av strutsar och
avveckla strutsfarmningen i Sverige. Jag föreslår
således att riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ211.
Därmed behöver yrkandena i motion 1999/2000:MJ516 om
översyn av strutsfarmningen m.m. inte föranleda
någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
7. Omprövning av dispenser för fortsatt
burhållning av höns (punkt 13)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)
och Karin Svensson Smith (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförts i reservation 7.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
1999/2000:MJ518.
Ställningstagande
Enligt riksdagens beslut blev det från och med den 1
januari 1999 tillåtet att hålla höns i traditionella
burar om de uppfyller krav på sittpinne, rede och
sandbad samt att dödlighet och beteendestörningar
hålls på en låg nivå. Men dispenser från burförbudet
utfärdas av Jordbruksverket och har utfärdats till
nästan alla som sökt. Enligt riksdagsbeslutet skall
tidsbegränsad och individuellt prövad dispens kunna
medges för traditionella burar som uppfyller högt
ställda djurskyddskrav. Jordbruksverket har
fastställt ett dispensprogram som inte alls
uppfyller sådana krav. I själva verket innebär
programmet att inga av en hönas basbehov kan
tillgodoses, eftersom varken sittpinne, rede eller
sandbad är nödvändigt för att dispens skall ges. Vi
föreslår en koppling mellan den givna dispensen och
de lagar och regler som gäller för hönshållningen,
slakten, transporter m.m. Det vill säga det som
handlar om högt ställda djurskyddskrav. Regeringen
bör vidta åtgärder så att dispenser för fortsatt
burproduktion ej beviljas om produktionen ej
tillgodoser de krav som här redovisats.
8. Bättre förhållanden för cirkusdjur m.m.
(punkt 20)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 20
borde ha följande lydelse:
20. Riksdagen bifaller motionerna
2000/01:MJ521 yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ530
yrkande 1 och 2000/01:MJ544 yrkande 10 samt
avslår motion 2000/01:MJ521 yrkande 3.
Ställningstagande
Bestämmelsen i djurskyddslagen om att djur skall ha
rätt att bete sig naturligt tycks inte gälla för
cirkusdjur, eftersom det då inte skulle vara lagligt
att låta cirkusdjuren leva ett kringflackande liv,
instängda i trånga burar. Jag instämmer i kraven i
motion 2000/01:MJ544 (mp) att djurskyddslagen skall
utvidgas så att även cirkusdjur får rätt att bete
sig naturligt och att förbud införs mot användning
av djur på cirkus som inte finns i tamt tillstånd i
Sverige. Detta överensstämmer med yrkandena 1 och 2
i motion 2000/01:MJ521 (v) och yrkande 1 i motion
2000/01:MJ530 (s).
9. Ersättningsreglerna i epizootilagen
(punkt 24)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Våren 1999 beslutade riksdagen om en ny epizootilag
och en särskild lag om zoonoser. I detta sammanhang
motsatte sig Centerpartiet förslaget att minska
ersättningen för produktionsbortfall vid
epizootiutbrott till 50 %. Det finns i dag anledning
att återuppta debatten kring dessa frågor, särskilt
mot bakgrund av den senaste tidens utveckling i
fråga om BSE och dess utbredning inom EU. Den sänkta
ersättningsnivån innebär enligt min mening en ökad
risk för att icke seriösa djurhållare försöker dölja
sjukligheten hos djur. Centerpartiet anser att det
är mer korrekt att utforma ersättningsreglerna så
att förebyggande arbete stimuleras.
Ersättningsnivåerna bör kopplas till om djurägaren
har anslutit sig till ett kontrollprogram eller
inte. Ersättning bör utgå till 100 % för
besättningar som är anslutna till sådana program,
och i övrigt med 70 %. Regeringen bör återkomma med
förslag om lagändring i enlighet med motion
1999/2000:MJ222 (c) yrkande 13.
10.Undantag för djur från principen om varors
fria rörlighet inom EU (punkt 30)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)
och Karin Svensson Smith (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:MJ517
(v) om att en av de absolut viktigaste åtgärderna
för att åstadkomma ett bättre djurskydd inom EU är
att minimera djurtransporterna och undanröja de
allvarliga missförhållanden för djurskyddet som
råder i denna verksamhet. En orsak till att vi inte
kan förhindra djurtransporterna är att levande djur
i EG-fördraget betraktas som varor, på samma sätt
som muttrar, datorer och andra varor. Detta är
oacceptabelt. Djur är levande varelser vars
rättigheter skall respekteras. De kan, lika lite som
människor, behandlas som materiella ting som köps,
säljs och transporteras som andra varor. Det är
därför nödvändigt att EU:s frihandelsregler ses över
för att djur skall kunna behandlas på ett rimligare
sätt. Vi anser att regeringen med all kraft skall
verka för att levande djur undantas från EU:s regler
om fri rörlighet för varor.
11.Avveckling av EU:s subventioner till
transporter av levande djur (punkt 31)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp),
Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp) och
Karin Svensson Smith (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:
I motioner från fyra partier (v, c, fp, mp) riktas
kritik mot det rådande systemet inom EU som innebär
att transport och export av slaktdjur subventioneras
med statliga medel. Vi instämmer till alla delar i
denna kritik. De långa transporterna av slaktdjur
innebär ofta att djuren utsätts för en behandling
som är helt oacceptabel från djurskyddssynpunkt.
Regeringen bör med all kraft verka för att EU:s
subventioner och stöd till transporter av levande
djur både inom och utanför unionen avskaffas. Därmed
ansluter vi oss till synpunkterna och förslagen i
motionerna 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 6,
2000/01:MJ233 (c) yrkande 18, 2000/01:MJ507 (c),
2000/01:MJ517 (v) yrkande 4, 2000/01: MJ542 (mp)
yrkande 8 och 2000/01:MJ544 (mp) yrkande 4.
12.Åtgärder inom EU för att slakt skall ske
nära djurens uppväxtplatser (punkt 32)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp),
Harald Nordlund (fp) och Karin Svensson Smith
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
32. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ257
yrkande 7 i motsvarande del och 2000/01:MJ542
yrkande 1.
Ställningstagande
En av orsakerna till de långa djurtransporterna inom
EU är att slakten sker långt borta från djurens
uppväxtplatser. Vi instämmer i kraven i motionerna
2000/01:MJ257 (fp) och 2000/01:MJ542 (mp) att
regeringen i EU bör driva kravet att slakten sker
nära djurens uppväxtplatser.
13.Förbud mot export av levande djur (punkt 44)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44
borde ha följande lydelse:
44. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ209
och avslår motion 2000/01:
MJ213.
Ställningstagande
Som framgår av motion 2000/01:MJ209 (mp) rimmar det
illa med djurskyddslagen att kalvarna i ett tidigt
skede skiljs från modern och transporteras bort. År
1999 skickades ca 11 000 kalvar från Sverige för att
födas upp i trånga bås på en järnfattig föda för att
bli vitt kalvkött. LRF har uppenbarligen misslyckats
med att få sina medlemmar att avstå från att
exportera kalvar till länder med en uppfödning som
är förbjuden i Sverige. Det är dags för Sveriges
regering att sätta stopp för hanteringen. Riksdagen
bör således bifalla motion 2000/01:MJ209 (mp). Även
motion 2000/01:MJ213 (m) tar i första hand upp
kalvexporten, men syftar enligt ordalydelsen till
ett förbud mot all export av levande djur. Motionen
bör därför avslås, i den mån den ej tillgodoses med
det anförda.
14.Översyn av tillståndsgivningen för export av
djur och sanktionsmöjligheterna (punkt 45)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)
och Karin Svensson Smith (v).
(vid bifall till utskottets hemställan i punkt 44)
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:
Som anförs i motion 2000/01:MJ517 (v) är det
angeläget att tillståndsgivningen för export
ses över för att förhindra möjligheten att
exportera alltför unga kalvar. Även
möjligheten till sanktioner mot dem som
säljer och transporterar kalvar bör ses
över.
15.Höjd åldersgräns för kalvar som exporteras
(punkt 46)
av Kjell-Erik Karlsson (v), Gudrun Lindvall (mp)
och Karin Svensson Smith (v).
(vid bifall till utskottets hemställan i punkt 44)
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde
ha följande lydelse:
Som anförs i motion 2000/01:MJ517 (v) är unga
djur betydligt mer sårbara än vuxna djur,
t.ex. genom att deras immunförsvar är sämre.
Därför bör åldersgränsen för transport av
kalvar höjas. Regeringen bör se till att
Jordbruksverket ändrar gällande bestämmelser
i enlighet med det anförda.
16.Lagstiftning om kamphundar m.m. (punkt 54)
av Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 54 borde
ha följande lydelse:
54. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ506 samt
avslår motionerna 2000/01:MJ503, 2000/01:MJ519 och
2000/01:MJ538 yrkande 2.
Ställningstagande
Som anförs i motion 2000/01:MJ506 (kd) är det en
oroande utveckling att allt fler aggressiva hundar
finns i samhället. Antalet hundar som räknas till
gruppen kamphundar uppskattas i dag i Sverige till
ungefär 2000, men man vet också att det finns ett
visst mörkertal. Den nya lagen om märkning och
registrering av hundar innebär givetvis ingen
lösning på problemen. En hund blir inte mindre
aggressiv för att den blir märkt och registrerad.
Och de personer som har hunden som ett vapen eller
använder den i någon annan form av kriminell
verksamhet lär inte vara intresserade av att
registrera sin hund. Alla hundar kan, med "fel"
ägare eller felaktigt handhavande utveckla ett mer
eller mindre aggressivt beteende. Man kan dock inte
bortse från att det ökande problemet med aggressiva
hundar i Sverige kan härledas till att vi fick ett
ökat antal hundar av rasen pitbullterrier. Därför
finns det starka skäl att pröva en modell som man
valt att tillämpa i England, nämligen Dangerous Dogs
Act. Enligt denna lag är det förbjudet att äga vissa
utpekade hundraser utan särskilt tillstånd. Vidare
finns vissa ytterligare restriktioner och krav
beträffande berörda hundraser. I en utvärdering år
1997 konstaterades att lagen hade uppnått sina
syften. Regeringen bör för riksdagen lägga fram
förslag till lagstiftning mot aggressiva hundar
enligt de synpunkter som framförs i första hand i
motion 2000/01:MJ506 (kd). Riksdagen bör avstyrka
motionerna 2000/01:MJ503 (kd), 2000/01:MJ519 (s) och
2000/01:MJ538 (s) yrkande 2 i den mån dessa motioner
ej tillgodoses med det anförda.
Särskilda yttranden
- Fortsatt djurtillsyn i
kommunerna
-
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Då det gäller hur djurtillsynen framöver skall
organiseras avser vi invänta resultatet av den
remissomgång som skall ske de närmaste månaderna av
nyligen framlagd utredning i ärendet och kommande
proposition, innan vi tar definitiv ställning.
- Ersättningsreglerna i
epizootilagen
-
Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström
(kd) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Då riksdagen våren 1999 tog beslutet om en ny
epizootilag och en särskild lag om zoonoser motsatte
vi oss förslaget om försämrade ersättningar vid
produktionsbortfall vid epizootiutbrott. Vi har
samma uppfattning i dag och anser att regeringen
borde ha lagt fram förslag om lagändring i denna
fråga. Nivåerna för ersättningar bör kopplas till om
djurägarna anslutit sig till kontrollprogram eller
inte.
- Avveckling av EU:s subventioner
till transporter av levande djur
-
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Vi instämmer helt i betänkandets skrivning vad
gäller missförhållandena i vissa EU-länders
djurhantering, inte minst transporter av levande
djur. Då regeringen och Jordbruksverket i dag aktivt
- i olika sammanhang - driver frågorna finner vi
inte anledning att för närvarande reservera oss i
utskottet.
- Upphävande av lagen om märkning
och registrering av hundar
-
Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m) anför:
Riksdagen har nyligen antagit en lag om märkning och
registrering av hundar. Lagen tillkom trots vårt
motstånd och gäller från den 1 januari 2001. Mot
bakgrund av att lagen antagits och att vi i nuläget
inte kan få stöd för en förändring har vi inte
reserverat oss.
Vi avser emellertid att noga följa
utvecklingen och hur lagen i
praktiken kommer att tillämpas.
5. Bättre förhållanden för cirkusdjur m.m.
Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:
Då det enligt uppgift finns ett remissbehandlat
förslag till föreskrifter om djurhållning vid
cirkusar som beräknas träda i kraft under detta år,
har vi avstått från att reservera oss till förmån
för våra motionsyrkanden rörande djur på cirkus. Vi
vill ändock redovisa vår inställning till
djurhållning på cirkus.
Det är inte rimligt att icke-domesticerade djur
skall hållas i den fångenskap som en cirkus innebär.
Även förhållandena för övriga djur som deltar i
cirkusar bör förbättras. Sådana förbättringar bör
omfatta begränsningar av transporterna av
cirkusdjuren, begränsa tiden då djuren är instängda
och garantera att djuren får vistas ute och röra sig
fritt en väsentlig del av dagen samt garantera att
de djur som naturligt lever i flock ges möjlighet
att vistas i grupp med andra djur av samma art.
Tillsynen av cirkusar bör förbättras. I dag har
Jordbruksverket tillsynsansvaret vid en första
inspektion men sedan, då cirkusen förflyttas runt i
landet, har kommunerna tillsynsansvaret. Kommunernas
tillsyn har i dag stora brister. Det beror dels på
att enskilda kommuner inte har den särskilda
kompetens som krävs för att göra en bra tillsyn av
cirkusar, men det beror också på att
tillsynsansvaret läggs på ett flertal olika
inspektörer runt om i landet som inte kan få en
samlad bild av situationen på cirkusen. Ett sätt att
få en förbättrad djurskyddstillsyn av cirkusar är
att huvudansvaret för tillsynen av cirkusar läggs på
en central tillsynsenhet som skall kunna ta hjälp av
lokala eller regionala myndigheter vid inspektioner.
Mot bakgrund av detta borde regeringen, i samband
med översynen av den nationella organiseringen av
djurskyddet, föreslå förbättringar av
djurskyddstillsynen av cirkusar.
6. Översyn och skärpning samt
förbättrad efterlevnad av
djurtransportdirektivet
Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:
Vi har avstått från att reservera oss på punkt 33
och 34 då Jordbruksverket framlagt en rapport om
frågorna till regeringen i december 2000. Men vi
vill framhålla följande: Trots att det i dag finns
regelverk inom EU vad gäller djurtransporter blir vi
ofta påminda om att regelverken varken efterlevs, är
fungerande eller tillräckliga. Vi ser ständiga
exempel på att de nationella kontrollerna av
djurtransporterna och EG-kommissionens försök att
kontrollera och övervaka medlemsstaternas
efterlevnad av direktivet om djurtransporter
misslyckas; det fungerar inte tillfredsställande.
Inte heller här i Sverige gör vi tillräckligt för
att minimera transporterna av djur.
EU:s direktiv om djurtransporter är långt ifrån
att leva upp till vad vi med svenska mått anser är
ett acceptabelt djurskydd. Sverige måste i EU verka
för att de enskilda medlemsländerna uppfyller de
minimikrav som direktivet ställer och att direktivet
stärks med sanktionsmöjligheter för kommissionen då
nuvarande regelverk inte garanterar efterlevnaden av
direktivet. Vi hoppas att Sveriges agerande i EU
skall leda till en översyn, skärpning samt bättre
efterlevnad av djurtransportdirektivet.
7. Dispenser för båspallar
Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Den lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari
1999 och som innebär krav på vissa bestämda
båspallsmått för kor har redan lett till att många
lantbrukare med god djuromsorg har lämnat näringen,
eftersom reglerna förutsätter stora och dyrbara
ombyggnader. Det finns ingen anledning att slå ut
arbetstillfällen på detta sätt. Det som utskottet
anför om att det i dag finns möjlighet att godta
mindre avvikelser från måttbestämmelserna i enskilda
fall har visat sig i praktiken inte alltid fungera.
Det ges i dag ett mycket litet utrymme i lagen för
inspektörerna att ge dispensmöjligheter. Vi anser
att det hade varit bättre med en lagstiftning som
slog fast att lantbrukare med dokumenterat god djur-
omsorg får fortsätta sin verksamhet även om det
fattas någon eller några centimeter för att uppnå
föreskrivna båspallsmått.
8. Redovisning i en skrivelse från
regeringen av djurskyddsfrämjande
åtgärder inom EU och andra
internationella organ
Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Icke acceptabla transporter av levande djur, inte
minst mellan EU-länder men även till och från tredje
land är den djurskyddsfråga som rönt störst
uppmärksamhet under senare år. Sverige har som
medlem i EU aktivt drivit kravet på förbättrade
djurtransporter, av etiska skäl. Det finns också
rent ekonomiska motiv att ställa lika höga krav på
övriga medlemsländer inom EU som vi gör på Sverige.
Man skall inte kunna konkurrera med djurmisshandel
som ekonomisk fördel. För att Sverige skall
upprätthålla en trovärdighet i fråga om högt ställda
krav på djurskydd i dessa sammanhang, anser vi att
åtgärder bör vidtagas för att bättre kunna
kontrollera transporterna av levande djur. Ett
samarbetsprojekt med andra EU-länder bör inledas för
att följa transporter som går mellan olika EU-
länder, för att dokumentera att hanteringen av
djuren sker på ett etiskt tillfredsställande sätt.
Det vore också önskvärt att regeringen för riksdagen
i en skrivelse redogör för vilka åtgärder den
vidtagit inom EU och andra internationella forum för
att främja bättre djurhållning och djurskydd.
9. Bättre efterlevnad av djurskyddslagen
m.m.
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Djurskyddslagen måste stärkas, utvärderas och
efterlevas
Vi människor skiljer oss från de andra djuren genom
att vi kan uppfatta andra varelsers behov och agera
för att tillfredsställa dem eller inte. Därmed har
vi ett ansvar för vårt beteende mot andra levande
varelser som de omöjligen kan ha gentemot oss eller
varandra. Vi påverkar också djurens liv på ett helt
annat sätt än de har möjlighet att påverka vårt. Det
är hög tid att vi börjar ta detta ansvar i
verkligheten och inte bara på papperet. Den svenska
djurskyddslagens innehåll skulle - om den verkligen
tillämpades - radikalt förändra den djurhållning vi
har i landet i dag. Som exempel kan nämnas 4 §:
4 § Djur som föds upp eller hålls för produktion av
livsmedel, ull, skinn eller pälsar skall hållas och
skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att
det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att
bete sig naturligt.
För många djur i lantbruket tycks denna regel inte
gälla. Det gäller kyckling (se separat motion), kor
och kalvar (se separat motion), grisar m.m. Inte
heller tycks den gälla för djur som föds upp för
päls som mink. Att den per definition inte gäller
försöksdjur gör att man kan undra vilka den
egentligen gäller för, uppenbarligen ett fåtal av
djuren i landet. Efterlevnaden av djurskyddslagen
måste stärkas. Detta och förslag på
djurskyddsmyndighet m.m. framförs i motion
2000/01:MJ544(mp).
Angående djurskyddsmyndighet
Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller
skyddet av djuren i stort, en myndighet som ser till
att djurskyddslagen följs och som fungerar som en
spjutspets i arbetet med utredningar, utvärderingar,
forskning och kunskapsinhämtning. En sådan myndighet
kan också samordna och ge råd till de lokala
tillsynsmyndigheterna.
Den utredning som presenterats i december 2000
visar på behovet av en sådan myndighet. Vi
förutsätter att regeringen skyndsamt hanterar frågan
så att den nya djurskyddsmyndigheten kan se dagens
ljus den 1 januari 2002, som föreslås.
Förbjud pälsfarmer
Varje år dödas ungefär 1,2 miljon minkar, 15 000
rävar och ett okänt antal chinchillor i svenska
pälsfarmer för sina pälsars skull. På grund av de
trånga burarna får dessa djur inte utlopp för sina
naturliga beteenden, utan får i stället
beteendestörningar. Päls är en vara som människan
inte behöver, det är endast ett lyxplagg som orsakar
onödigt lidande. För rävarna har förhållandena
förbättrats, men för mink och chinchilla är det
fortfarande trånga burar som gäller. Miljöpartiet
anser att detta förhållande måste ändras under denna
mandatperiod.
Slaktkycklingsuppfödningen
I Sverige föds 65 miljoner kycklingar upp för slakt
varje år. De får leva i 35 dagar, ser under den
tiden inte dagens ljus, sväller onaturligt som
vetebullar och väljer - om de får chansen - foder
med smärtstillande preparat. De har ont i kropp och
skelett, många kan inte röra sig, andra har
frätskador på fötterna, åter andra hjärt- och
leverskador. Kort sagt: de ges inte ett värdigt liv
i överensstämmelse med djurskyddslagen.
Livet för en kyckling varar en dryg månad. På den
tiden växer den från en liten nykläckt individ på ca
100 gram till en slaktkyckling på 1,5 kg. På 20-
talet tog detta 120 dagar. Eftersom aveln inriktats
på att få fram djur som utnyttjar maten så effektivt
som möjligt - allt ska bli muskler ( tar det 35
dagar i dag. För att ytterligare maximera processen
hålls temperaturen hög och ljuset är på nästan hela
dygnet. Tillväxthastigheten är enorm. Kycklingarna
får dessutom coccidostatika, ett sorts antibiotikum,
för att inte få tarmsjukdomen coccidios. Om det
påverkar tillväxthastigheten eller inte skall vara
osagt.
Med 65 miljoner andra kycklingar i Sverige per år
har den bara en uppgift i livet - att äta för att
växa. I takt med att kycklingarna växer krymper
också varje kycklings utrymme. I Sverige får det
finnas 35 kg kyckling/m2. Det betyder ca 23
kycklingar per m2 mot slutet av kycklingens liv.
Varje kyckling har alltså en fyrkant med en sida på
20 cm var. Inte mycket och knappast något som
djurskyddsförordningen föreskriver: 1 § Stall och
andra förvaringsutrymmen för djur skall vara så
rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga
samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena skall
utformas så, att djuren kan bete sig naturligt.
Som visas i motion 2000/01:MJ515 (mp) finns det
mycket att fundera över och förändra vad gäller
hanteringen av kyckling till slakt i Sverige. Man
kan undra om djurskyddslagen och
djurskyddsförordningen inte gäller kycklingar.
Det är dags att se till att avel och uppfödning av
slaktkyckling i alla fall blir så bra som
djurskyddslagen och djurskyddsförordningen anger,
vilket framförs i motion 2000/01:MJ515 (mp).
Eftersom det pågår en översyn reserverar jag mig
inte på denna punkt, men kommer naturligtvis att
följa upp frågan på annat sätt.
Hästmarknader och hästslakt
Flera gånger har vi sett fruktansvärda bilder från
hästmarknaden i Anderlecht i Belgien på TV.
Utmärglade hästar piskades, föll och "slängdes" på
transporter. Vi såg skador och sår, illa skötta och
inflammerade. Resignerade och lidande hästar. Det
var bilder som visade en verklighet vi inte trodde
fanns längre i vad vi vill kalla det civiliserade
Europa. Men barbariet tycks bestå. I motion
1999/2000:MJ543 (mp) tas detta upp.
Hästmarknader finns inte bara i Belgien, de finns
i alla länder. I Danmark hålls varje år en jättestor
hästmarknad med anor från 1744 i Hjallerup på norra
Jylland. Där samlas hästhandlare och 3 000 hästar
från Sverige, Danmark och länderna söder därom. Det
här är norra Europas största hästmarknad. Efter EU-
medlemskapet är ju den fria rörligheten helig. Det
gäller även de levande djuren.
Många av hästarna är i ett bedrövligt skick. De
blev liksom över, ingen ville ha dem. Många kommer
att köpas till slakt och i bästa fall slipper de en
lång transport, men för många väntar nya
hästmarknader före den sista resan. Hästmarknader
som Anderlecht. Det är fullt möjligt att den
utmärglade och plågade hästen vi såg på TV kom från
Sverige via Danmark. Slaktpriset var kanske just då
högst i Belgien och gjorde inköp lönsamma för den
belgiske hästhandlaren.
Det här är förfärligt. En skandal för Sverige. Ett
hån mot det svenska djurskyddet. I den
hästutredning, som presenterats i december 2000 togs
problemet upp, men ingen lösning föreslogs. Eftersom
tanken är att Sverige skall presentera en
sammanhållen hästpolitik borde ett förslag som gör
det olönsamt att köpa upp hästar som i dag och
skicka dem till ett lidande som ovan beskrivs, då
presenteras.
Miljöpartiet kommer att verka för detta i den
process som skall leda till en sammanhållen
hästpolitik.
Djurtransporter i EU
Bilder på transporter av djur upprör i Sverige. Det
som är vardag där trodde vi inte kunde ske längre. I
filmen "Some lie dying", som visades i TV och också
i riksdagen, ses bilder av sådan grymhet att det är
ohyggligt att se dem. En förändring måste komma till
stånd! I motion 2000/01:MJ542 (mp) återfinns
Miljöpartiets förslag. Vi anser att kontrollanter
med stora befogenheter måste finnas i betydligt
större omfattning än i dag, att ett
transportföretag, som bryter mot bestämmelserna
skall kunna fråntas tillstånd, att medlemsstater som
inte följer direktiven skall ställas inför rätta och
att situationen för de djur som trots detta
transporteras måste förbättras radikalt. Hela denna
djurhantering är en skam för EU och måste rättas
till. Djur kan inte transporteras som varor, utan
måste slaktas lokalt.
Detta är en fråga som engagerar och vi förutsätter
att Sveriges regering agerar kraftfullt under
ordförandeskapet denna vår för att lösa problemen,
även med de transporter som kommer ifrån och går
till länder utanför EU.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att prioritera
det svenska arbetet inom EU för att minska
förekomsten av salmonella inom gemenskapen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bekämpande av
smittsamma djursjukdomar,
1999/2000:MJ515 av Carl G NIlsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om slöseri med
statens pengar och personalresurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
översyn av regelverk.
1999/2000:MJ516 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
översyn av strutsfarmningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning och
examination (strutskörkort) för att få hålla struts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
bättre regler för strutsfarmning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning om
utbildning och examination även för hållande av
andra djurslag (djurhållningskörkort).
1999/2000:MJ518 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om dispenser för
burhållning av höns.
1999/2000:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
utarbeta ett hönsomställningsprogram för ekologisk
och småskalig hönshållning.
1999/2000:MJ529 av Caroline Hagström (kd) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådan ändring i djurskyddslagen att Statens
jordbruksverk får rätt att låta även veterinärer som
inte är anställda vid SJV vara tävlingsveterinär vid
hästtävlingar.
1999/2000:MJ530 av Lisbet Calner och Lennart Nilsson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att
taggtråd skall rensas bort från naturen.
1999/2000:MJ539 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förstärkt
kontroll av koccidiostatikaanvändning.
1999/2000:MJ542 av Ulla Wester och Agneta Brendt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
förändringar i djurskyddslagen.
1999/2000:MJ543 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om import av hästkött.
1999/2000:MJ718 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att inom EU
förbjuda regelmässig användning av antibiotika och
andra medicinska preparat i foder i tillväxtsyfte.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ209 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om export av kalvar.
2000/01:MJ211 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening att
strutsfarmningen i landet bör avvecklas.
2000/01:MJ213 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa exporten av
levande djur.
2000/01:MJ214 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om restriktioner mot
användning av taggtråd samt rensning av gammal
taggtråd.
2000/01:MJ217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om djurtransporter inom EU.
2000/01:MJ220 av Christel Anderberg och Patrik
Norinder (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag som syftar till konkurrensneutralitet mellan
privatpraktiserande veterinärer och statligt
anställda distriktsveterinärer i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen genomför en
översyn av Jordbruksverkets organisation för att
skilja myndighetsutövning från affärsverksamhet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att prioritera det
svenska arbetet inom EU för att minska förekomsten
av salmonella inom gemenskapen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avskaffa EU:s
subventioner och stöd till transporter av slaktdjur.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skärpa EU:s
djurskyddslagar efter svensk förebild.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bibehålla
djurskyddstillsynen på kommunal nivå.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dispenser för
båspallmåtten.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurskyddet.
2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen begär att regeringen inom EU verkar
för att kommissionen tar fram program för bekämpning
av salmonella.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU
skall verka för att subventioner vid transport och
försäljning av djur till länder både utanför och
inom EU tas bort.
7. Riksdagen begär att regeringen i EU bör driva
frågan att minimera tiden för slakttransporter och
att all slakt skall ske nära djurens uppväxtplatser.
2000/01:MJ501 av Siw Persson (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kvicksilver i vaccin till
sällskapsdjur skall förbjudas.
2000/01:MJ502 av Gunnar Axén (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen beslutar
att avskaffa lagen (2000:537) om märkning och
registrering av hundar och förordningen (2000:538)
om märkning och regi- strering av hundar.
2000/01:MJ503 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen lägger fram förslag om
lagstiftning mot kamphundar.
2000/01:MJ505 av Caroline Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
konkurrensförhållandena i veterinärväsendet.
2000/01:MJ506 av Caroline Hagström (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till lagstiftning i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:MJ507 av Åsa Torstensson och Eskil
Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen vad i motionen anförs om avskaffandet av
EU:s stöd och subventioner av transport av
slaktdjur.
2000/01:MJ508 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen ändrar 33 §
djurskyddsförordningen i motionens anda.
2000/01:MJ510 av Holger Gustafsson och Tuve Skånberg
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att den
svenska regeringen arbetar för att EU skall
kartlägga och dokumentera huruvida djurskyddet
åsidosätts vid transporter av levande djur mellan
EU:s olika medlemsländer.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen att den i
en skrivelse bör redogöra för vilka åtgärder den har
vidtagit inom EU och i andra internationella forum
för att främja bättre djurhållning och djurskydd.
2000/01:MJ511 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om stärkt skydd för djur inom
nöjesbranschen.
2000/01:MJ513 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förbud mot burhållning av
minkar.
2000/01:MJ514 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om greyhound racing.
2000/01:MJ515 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om dagens "industriella"
kycklinguppfödning.
2000/01:MJ517 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att levande djur bör undantas från principen
om varors fria rörlighet i EU:s lagstiftning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att EU:s direktiv om djurtransporter måste
förbättras i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att efterlevnaden av EU:s direktiv om
djurtransporter måste förbättras i enlighet med vad
som anförs i motionen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att EU:s exportbidrag för levande djur måste
avvecklas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Europarådets konvention om djurskydd även
bör behandla frågor som rör djurtransporter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att tillståndsgivningen för exporten av djur
och sanktionsmöjligheterna mot dem som transporterar
unga djur måste ses över för att förhindra att djur
exporteras innan de är tillräckligt gamla att lämna
födelsebesättningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att åldersgränsen för när kalvar tillåts
transporteras från födelsebesättningen bör höjas.
2000/01:MJ518 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om omhändertagande av djur
enligt djurskyddslagen.
2000/01:MJ519 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud att inneha
s.k. kamphundar i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom ramen för
EU-samarbetet verka för att samtliga länder inför
förbud att inneha s.k. kamphundar.
2000/01:MJ520 av Anne Ludvigsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör
införa förbud mot att fixera, kastrera och tandslipa
grisar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i EU bör
verka för förbud mot att fixera, kastrera, svans-
och tandklippa och tandslipa grisar.
2000/01:MJ521 av Jonas Ringqvist (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att icke-
domesticerade djur inte skall få förevisas på
cirkus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att förhållandena för de djur som deltar i
cirkusar skall förbättras i enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättringar av
cirkusars djurskyddstillsyn.
2000/01:MJ522 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att upphäva lagen om märkning och
registrering av hundar i enlighet med vad som anförs
i motionen.
2000/01:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utvecklingen av frigående system för höns aktivt
skall främjas.
2000/01:MJ525 av Ingvar Eriksson och Catharina
Elmsäter-Svärd (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
bekämpning av ektoparasiter hos fjäderfän.
2000/01:MJ530 av Marianne Carlström och Karin Olsson
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud mot vilda
djur på cirkus.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsynsavgift.
2000/01:MJ534 av Karin Olsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om riskerna för
antibiotikaresistenta bakteristammar.
2000/01:MJ538 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av forskning
kring problemen med kamphundar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en gemensam
europeisk lag om kamphundar.
2000/01:MJ539 av Birgitta Ahlqvist och Lars U
Granberg (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen skall påskynda genomförandet av EU:s
gemensamma regler för mer etiska djurtransporter.
2000/01:MJ542 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige driver
på för införandet av en princip om att slakt skall
ske så nära uppfödningsplatsen som möjligt.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i
ministerrådet driver att man skall begränsa
transporttiden till åtta timmar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige driver
på för en förändring av direktiv 95/29/EC så att de
nationella kontrollmyndigheterna utarbetar mer
detaljerade instruktioner för lokala och regionala
kontrollanter.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de nationella
myndigheterna uppmanas att dra in tillstånd för
transportföretag som kraftigt bryter mot de
existerande bestämmelserna.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det land som är
slutdestination för transporterna skall meddela
ursprungslandet om djurens tillstånd vid ankomst
samt meddela om tidpunkt för ankomst.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att transportörerna
efter ankomst åläggs att skicka tillbaka resplanen
till myndigheterna i ursprungslandet med en utförlig
redogörelse för när djuren har fått rasta samt
tilldelats mat och vatten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att transportfordon
skall åläggas att ha ventilationssystem installerade
samt rimliga utrymmen för de transporterade djuren.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att EU:s
exportbidrag för levande djur upphör.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige tar
initiativ till att se över regelverket för när man
får transportera djur beroende på deras ålder eller
dräktighet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige tar
initiativ till att öka antalet kontrollanter som
skall se till att regelverket efterföljs.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att uppmana EU-
kommissionen att dra medlemsstater inför rätta om
inte direktivet efterföljs.
2000/01:MJ544 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
efterlevnad av djurskyddslagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillsätta en
djurskyddsminister och inrätta en
djurskyddsmyndighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att behålla den
svenska djurskyddstillsynen på kommunnivå.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förändra EU:s
bidragsregler för djurtransporter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbättra
förhållandena på våra storskaliga slakterier och
underlätta för hemslakt.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbjuda
kastrering av griskultingar utan bedövning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förbjuda
pälsfarmar.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att befria
cirkusdjuren.