I betänkandet behandlas 12 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden åren 1999 och 2000 rörande
trädgårdsnäringen. I motionerna tas frågor upp bl.a.
om trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar,
växtskyddsfrågor och forskningsfrågor. Frågor med
anknytning till fritidsodlingen behandlas också i
betänkandet.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning
bl.a. till riksdagens beslut att inrätta en
trädgårdsnäringsfond, pågående utredning och
riksdagens enhälliga beslut om redovisning och
förslag från regeringens sida angående de
miljöpolitiska delmålen.
Till betänkandet bifogas 2 reservationer och 1
särskilt yttrande.
Motionerna
Enligt motion 1999/2000:MJ226 (m) yrkande 1 är det
viktigt att näringen har tillgång till kemiska
preparat som kan användas i kombination med
biologisk bekämpning. Tillgången till selektiva
preparat är enligt motionen dock begränsad i Sverige
på grund av en restriktiv hållning till
nyregistreringar av kemiska bekämpningsmedel.
Motion 1999/2000:MJ256 (s) yrkande 2 framhåller
vikten av att sådan verksamhet som bedrivs vid
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och som är till
nytta för fritidsodlingen får resurser att utvecklas
och att SLU medverkar till att allmänheten får
tillgång till forskning och utvecklingsresultat inom
ämnesområdet. Enligt motion 2000/01:MJ231 (s) bör
regeringen göra Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande uppmärksamt på
betydelsen av att forskningen, utvecklingsarbetet
och rådgivningen vid fritidsodling utvecklas.
Bestämmelser om växtskydd
Växtskyddsregleringen inom EU återfinns bl.a. i
direktiven 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att
skadegörare på växter eller växtprodukter förs in
till gemenskapen och mot att de sprids inom
gemenskapen, 98/56/EG om saluföring av
förökningsmaterial av prydnadsväxter, 92/34/EEG om
saluföring av fruktplantsförökningsmaterial och
fruktplantor avsedda för fruktproduktion, 92/33/EEG
om saluförande av annat föröknings- och
plantmaterial av grönsaker än utsäde. Den svenska
regleringen återfinns i växtskyddslagen (1972:318)
och förordningen (1995:681) om växtskydd. Statens
jordbruksverk har med stöd av dessa bestämmelser
utfärdat en rad tillämpningsföreskrifter.
Utskottets ställningstagande
De frågor som tas upp i motion 1999/2000:MJ226 (m)
yrkande 1 är enligt vad utskottet erfarit under
utredning inom Jordbruksverket. Utredningen, som
sker i samverkan med företrädare för
trädgårdsnäringen, syftar till att utifrån en bred
kartläggning av problemen med olika typer av
skadegörare och bekämpningsmedel lämna förslag till
långsiktiga lösningar. Utredningen ägnar sig bl.a.
åt frågor om möjligheterna att kombinera kemiska
preparat och biologiska bekämpningsmedel, frågor om
resistens mot bekämpningsmedel samt möjligheten till
dispenser i förväg för import av bekämpningsmedel
mot karantänsskadegörare som ännu inte drabbat
landet. Avrapportering beräknas ske i början av år
2001. Utskottet anser att resultatet av den pågående
utredningen bör avvaktas innan riksdagen vidtar
några åtgärder. Motionen avstyrks.
När det gäller frågan om medel till informations-
och rådgivningsverksamheten inom trädgårdsområdet
vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1993
med anledning av ett liknande motionsyrkande (bet.
1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade då att mycket
av den forskning som bedrivs vid SLU även kommer
fritidsodlarna till del, men med hänsyn till
odlingens speciella behov var det enligt utskottets
mening av stor vikt att de informationskanaler som
finns mellan forskning och praktik kan bibehållas
och utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara ett
samhällsintresse att de berörda organisationerna
erhåller en väsentlig del av de föreslagna medlen
och att det skapas förutsättningar för en fortsatt
informations- och rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet. I övrigt gick utskottet inte in
på frågan om medelsfördelning. Utskottets
ställningstagande kvarstår. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen inte vidtar någon
ytterligare åtgärd med anledning av motionerna
1999/2000:MJ256 (s) yrkande 2 och 2000/01:MJ231 (s).
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 (s) om
att göra ett tillägg om koloniträdgårdar i
miljökvalitetsmålen (yrkande 1) och om att
regeringen skall låta berörda myndigheter
utreda frågor om svårigheter och problem vid
bevarande och nyanläggning av
koloniträdgårdsområden (yrkande 2) med
hänvisning till i det ena avseendet att ett
kommande förslag från regeringen bör avvaktas
och i det andra avseendet att yrkandet redan
är tillgodosett.
Motion
Motion 2000/01:MJ253 (s) anger att i
miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör inskrivas
att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose
behovet av lokal odling (yrkande 1). Enligt motionen
bör regeringen också ta upp frågan om åtgärder för
att bevara befintliga koloniträdgårdar och anlägga
nya koloniträdgårdsområden och ge berörda
myndigheter i samarbete med företrädare för
kolonirörelsen i uppdrag att utreda vilka
svårigheter som finns och lämna förslag till
åtgärder (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Ett av de av riksdagen beslutade 15
miljökvalitetsmålen, God bebyggd miljö, innebär att
natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen
och med god tillgänglighet skall värnas så att
behovet av bl.a. lokal odling kan tillgodoses (prop.
1997/98:145 s. 138). Miljömålskommittén har i sitt
betänkande Framtidens miljö - allas vårt ansvar (SOU
2000:52 s. 556 f.) i enlighet härmed som ett delmål
föreslagit att den statliga och kommunala
planeringen senast år 2010 skall grundas på program
och strategier för hur grön- och vattenområden i
tätorter och tätortsnära områden skall bevaras och
utvecklas och andelen hårdgjord yta inte ökas.
Regeringen har aviserat att en proposition med
förslag till delmål för de 15 nationella
miljökvalitetsmålen kommer att lämnas till riksdagen
vid årsskiftet 2000/01. Utskottet avstyrker motion
2000/01:
MJ253 (s) yrkande 1 i avvaktan på propositionen.
Utskottet instämmer fullt ut i de synpunkter som
anförs i motion 2000/01:MJ253 (s) yrkande 2 om
koloniträdgårdars betydelse för människors hälsa
och rekreation och vikten av att människor i våra
tätorter ges möjlighet att på sin fritid bedriva
odling. När det sedan gäller motionärernas krav på
att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag
att i samarbete med företrädare för kolonirörelsen
utreda olika aspekter vid bevarande och planering av
koloniträdgårdsområden vill utskottet emellertid
hänvisa till det samarbete som redan sker mellan SLU
och bl.a. Svenska Kommunförbundet, Boverket, HSB:s
Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, SABO,
Sveriges trädgårdsanläggningsförbund i Movium -
sekretariatet för den yttre miljön. Movium verkar
som en länk mellan forskning och praktik och
informerar yrkesliv och samhälle om de senaste
forskningsresultaten. Sekretariatet arbetar också
för att utveckla uthålliga metoder för bruket av
stadens natur, bl.a. genom att beskriva och värdera
grönstrukturens sociala, ekologiska och kulturella
funktioner. När det sedan gäller den närmare
planeringen av specifika områden vill utskottet
hänvisa till de instrument som finns i plan- och
bygglagen om krav på miljökonsekvensbeskrivning,
hänsyn till befintlig markanvändning, avvägning
mellan motstående intressen och samrådsförfarande.
Motion 2000/01:MJ253 (s) yrkande 2 får med det
anförda anses tillgodosedd utan något riksdagens
uttalande i frågan.
Utskottets överväganden
Trädgårdsnäringens ekonomiska
förutsättningar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ214
(v) yrkande 2, 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5
och 2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 om inrättande
av en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen
med hänvisning till att yrkandena är
tillgodosedda. Vidare föreslås att riksdagen
avslår motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande
1, 2000/01:MJ244 (m) yrkandena 1 och 4 och
2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5 om näringens
konkurrensförutsättningar respektive
arbetskraftsförhållanden med hänvisning bl.a.
till riksdagens tidigare ställningstagande
och en pågående utredning. Jämför
reservationerna 1 och 2.
Motionerna
I motion 1999/2000:MJ214 (v) yrkande 2 framställs
krav på en obligatorisk, avgiftsfinansierad
utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Yrkandet får
stöd i motion 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5. Enligt
motion 2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 förutsätter
önskvärda försöksodlingar och ett aktivt
utvecklingsarbete med sikte på odling i olika delar
av landet en statlig medverkan. Motionärerna
föreslår därför i likhet med de tidigare nämnda
motionerna en obligatorisk självfinansierad
branschfond som finns i flera andra EU-länder.
I motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och
2000/01:MJ244 (m) yrkande 1 tas trädgårdsnäringens
konkurrensförutsättningar upp. Näringen missgynnas
enligt motionerna i förhållande till konkurrenter
inom övriga EU av produktionsskatter på
växthusuppvärmning, gödselmedel, bekämpningsmedel
och diesel. Växthusodlingens särskatter och
särskilt skatterna på bränsle för uppvärmning borde
därför bli föremål för en översyn med sikte på att
nå en jämställdhet med konkurrentländernas
beskattning.
Enligt motion 2000/01:MJ244 (m) yrkande 4 reser
det ökande arbetskraftsbehovet utanför den
sedvanliga skördesäsongen krav på ett smidigare och
mer öppet system för anlitande av arbetskraft från
länder utanför EU/EES-området. Det finns enligt
motionen anledning att redan nu underlätta för
arbetskraft från EU:s östutvidgningsländer att få
arbetstillstånd. I motionen ställs därför krav på en
särskild utredning av frågan. Synpunkterna får
medhåll i motion 2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5.
Marknadsrelaterade bestämmelser för
trädgårdsnäringen
Trädgårdsnäringens ekonomiska villkor regleras genom
en rad bestämmelser både inom landet och inom EU.
Marknaden för färska frukter och grönsaker ingår som
en del i EU:s jordbrukspolitik (CAP). Reglerna för
marknadsordningen finns i EG:s rådsförordningar
2200/96 om den gemensamma organisationen av
marknaden för frukt och grönsaker, 2201/96 om den
gemensamma organisationen av marknaden för
bearbetade produkter av frukt och grönsaker samt
2202/96 om att inrätta ett system med stöd till
producenter av vissa citrusfrukter. Den förstnämnda
förordningen är uppdelad i sju olika avsnitt som
behandlar bl.a. klassificering,
producentorganisationer, branschorganisationer och
branschavtal, handel med tredje land och tillsyn på
nations- och gemenskapsnivå. I samband med att
sektorn reformerades år 1996 beslutades att en
översyn skulle ske efter år 1999. Förslag till
reformer har vid flera tillfällen behandlats av
jordbruksrådet under år 2000 och kommer att bli
föremål för beredning även under Sveriges
ordförandeskap första halvåret 2001.
Marknadsordningen syftar främst till att minska
överskottsproduktionen inom sektorn genom att efter
en övergångsperiod begränsa gemenskapsstödet för
återköp av frukt och grönsaker. Inom ramen för
marknadsordningen kan godkända
producentorganisationer erhålla investeringsstöd för
gemensamma åtgärder genom s.k. driftsfonder. Dessa
driftsfonder finansieras till hälften av gemenskapen
och till hälften av producentorganisationens
medlemmar.
I september 2000 godkände EG-kommissionen Sveriges
förslag till miljö- och landsbygdsprogram för åren
2000-2006. Miljö- och landsbygdsprogrammet grundar
sig på två EG-förordningar (1257/99 och 1750/99),
vilka tillkommit som ett led dels i Agenda 2000,
dels i reformeringen av EU:s jordbrukspolitik. Det
slutliga miljö- och landsbygdsprogrammet kommer att
reglera ett flertal olika stöd som Sverige tillämpar
i dag. Samtliga stöd i miljö- och
landsbygdsprogrammet finansieras gemensamt av
Sverige och EU. Sverige har under programperioden
tilldelats EU-medel om 149 miljoner euro per år (ca
1,3 miljarder kronor). I Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram för trädgårdsföretag ingår
miljöstöd, kompensationsbidrag, investeringsstöd,
startstöd, kompetensutveckling, vidareförädlingsstöd
och projektstöd för utveckling av landsbygden.
Utskottets ställningstagande
Under senare år har företrädare för
trädgårdsnäringen vid flera tillfällen gjort
framställningar till regeringen om inrättandet av
kollektiva fonder finansierade av näringen. En sådan
trädgårdsnäringsfond skulle enligt förespråkarna
innebära möjligheter till olika åtgärder såsom t.ex.
FoU-verksamhet. Regeringen föreslog därför i
budgetpropositionen för år 2001 (2000/01:1,
utgiftsområde 23, s. 78) att medel skulle avsättas
för en trädgårdsnäringsfond inom ramen för anslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket.
Regeringen uttalade därvid att på sikt en
bidragsnivå om 8 miljoner kronor per år bör
eftersträvas. För år 2001 har 5 miljoner kronor
avsatts för ändamålet. Riksdagen har inte haft någon
erinran mot förslaget (bet. 2000/01:MJU2). Den
närmare utformningen av fonden är för närvarande
föremål för Regeringskansliets beredning. Genom
inrättandet av fonden är motionerna 1999/2000:MJ214
(v) yrkande 2, 1999/2000:MJ253 (kd) yrkande 5 och
2000/01:MJ232 (s) yrkande 2 fullt ut tillgodosedda.
Motionerna avstyrks.
När det gäller förslagen i motionerna
1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och 2000/01:MJ244 (m)
yrkande 1 vars syfte är att stärka näringens
konkurrensförutsättningar vill utskottet
inledningsvis framhålla att beslutet att inrätta en
trädgårdsnäringsfond torde innebära väsentligt ökade
möjligheter för trädgårdsbranschen att initiera,
utveckla och driva projekt till nytta för branschens
konkurrenssituation internationellt sett. Enligt
motionerna missgynnas emellertid trädgårdsnäringen
av olika produktionsskatter.
Det bör inledningsvis påpekas att regeringen under
riksdagsåret avser att lägga fram förslag om
återföring av skatt på handelsgödsel till
jordbruket. För växthusnäringen tas sedan flera år
tillbaka inte ut någon energiskatt för bränsle och
inte heller någon elskatt. Riksdagens beslut såvitt
avser tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2000 (bet. 2000/01:FiU1, 2000/01:SkU1y)
innebär dessutom att koldioxidskatten för
växhusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling
numera är 35 % av nominellt belopp (7 kap. 4 § lagen
[1994:1776] om skatt på energi). Till denna
nedsättning kommer så den särskilda
nedsättningsregeln som innebär en ytterligare
sänkning av skatteuttaget på den del av
koldioxidskattekostnaden som överstiger 0,8 % av
försäljningsvärdet. Den särskilda nedsättningsregeln
var ett uttryck för ambitionen att upprätthålla en
hög generell koldioxidbeskattning och samtidigt
bibehålla så goda villkor för bl.a. växthusnäringen
att den internationella konkurrenskraften inte
försvagades (prop. 1996/97:29, bet. 1996/97:FiU1).
Nedsättningsregeln kan medföra att skatteuttaget
hamnar på så låg nivå att EU:s minimiskatteregler
underskrids och den kompletteras därför av särskilda
spärregler för att förhindra att detta inträffar
(bet. 1999/2000:SkU16 s. 16). I sitt yttrande till
finansutskottet över skattefrågorna i
budgetpropositionen för år 2000 anförde
skatteutskottet att det inte var berett att förorda
en återgång till särskilda regler för
växthusnäringens beskattning och avstyrkte
motionsyrkanden om en generell nedsättning av
koldioxidskatten på olja för bl.a.
växthusuppvärmning (1999/2000:SkU1y).
Skatteutskottet anförde vidare i sitt betänkande
1999/2000:SkU16 att frågor som rör utformningen av
de regler som gäller för bl.a. växthusnäringen ingår
i den översyn av det framtida energiskattesystemet
som pågår inom Regeringskansliet och att utskottet
därför inte var berett att överväga någon form av
generell återgång till en lägre koldioxidskatt för
bl.a. växthusnäringen. Skatteutskottet ansåg att
resultatet av den pågående översynen samt
skattesamtalen mellan regeringen och de politiska
partierna i riksdagen borde avvaktas innan riksdagen
överväger några förändringar av växthusnäringens
energibeskattning (s. 16). Riksdagen har nu antagit
regeringens i budgetpropositionen för år 2001
presenterade strategi för en successivt ökad
miljörelatering av skattesystemet. Strategin syftar
till en omställning av energisystemet med en
begränsning av koldioxidutsläppen. Som ett första
steg har diesel- och koldioxidskattesatsen höjts.
Trädgårdsnäringen kompenserades därvid för den höjda
koldioxidskatten genom att skattesatsen för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling
sänktes från 50 % till 35 % av nominellt belopp
(prop. 2000/01:1 reviderade finansplanen s. 35 f.,
bet. 2000/01:FiU1).
Det kan tilläggas att miljöministern i en
interpellationsdebatt den 12 oktober 2000 (prot.
2000/01:10) yttrade att han ansåg det nödvändigt av
konkurrensskäl, och framför allt av miljöskäl, att
man försöker samordna koldioxidbeskattningen
internationellt. Han sade vidare att han själv vid
flera olika tillfällen föreslagit en europeisk
samordnad beskattning.
Utskottet är mot bakgrund av vad som anförts inte
berett att nu föreslå en sådan översyn som
motionerna 1999/2000:MJ221 (m) yrkande 1 och
2000/01:MJ244 (m) yrkande 1 förordar. Motionerna
avstyrks.
Tillfälliga arbetstillstånd för säsongsarbete
inom trädgårdsnäringen kan endast medges under tre
månader under tiden från den 15 maj till den 15
oktober. Näringsministern uttryckte emellertid i ett
frågesvar i mars 2000 (Svar på fråga 1999/2000:689)
sin förståelse för att reglerna för tillfälliga
arbetstillstånd för säsongsarbete kan uppfattas som
komplicerade och missgynnande av många seriösa
företagare i trädgårdsnäringen och syftade därvid på
vissa odlares behov av tillfällig arbetskraft
utanför den ordinarie perioden. Han tillade
emellertid att han för att få en helhetsbild avsåg
att ta kontakt med Arbetsmarknadsstyrelsen och
diskutera problemet, eftersom det är
länsarbetsnämnderna som beslutar om dessa tillstånd,
och att han därefter skulle ta ställning till om det
är nödvändigt att vidta några åtgärder. Inom
Arbetsmarknadsstyrelsen pågår för närvarande på eget
initiativ arbete med att utreda möjligheten att få
säsongsperioden ändrad för att tillgodose
trädgårdsnäringens behov av arbetskraft. Arbetet
sker i samråd med arbetsmarknadens parter, främst
inom branschen. Motionerna 2000/01:MJ244 (m) yrkande
4 och 2000/01:MJ766 (kd) yrkande 5 avstyrks i den
mån de inte är tillgodosedda med det anförda.
Växtskydd, forskning, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ226 (m)
yrkande 1 om att tillåta selektiva
bekämpningsmedel för trädgårdsnäringen med
hänvisning till att frågan utreds samt avslår
motionerna 1999/2000:
MJ256 (s) yrkande 2 och 2000/01:MJ231 (s) om
vikten av att fritidsodlare får tillgång till
forskningsinformation m.m. med hänvisning
till att kraven får anses vara tillgodosedda
utan något riksdagsuttalande.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ256
yrkande 2 och 2000/01:MJ231.
6. Miljökvalitetsmålen och koloniträdgårdar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 yrkande
1.
7. Planering och anläggande av koloniträdgårdar
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ253 yrkande 2.
Stockholm den 28 november 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s),
Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Gudrun Lindvall (mp),
Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och Berit Adolfsson
(m).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit
Adolfsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Riksdagen
bifaller därmed motionerna 1999/2000:MJ221 yrkande 1
och 2000/01:MJ244 yrkande 1.
Ställningstagande
Trädgårdsnäringen är en utpräglad
småföretagarbransch med spridning över landet.
Branschen skapar också sysselsättning i många
områden med en i övrigt svag industri- eller
näringsverksamhet. EU-medlemskapet har inneburit att
konkurrenstrycket på den svenska
trädgårdsproduktionen har ökat kraftigt.
Trädgårdsnäringen missgynnas i sin
konkurrenssituation liksom jordbruket av
produktionsskatter på växthusuppvärmning,
gödselmedel, bekämpningsmedel och diesel. Regeringen
har i samband med avlämnandet av budgetpropositionen
och vid sidan om denna i en uppgörelse med
jordbruket beslutat att se över en del av
jordbrukets särskatter. Vi anser att även
trädgårdsodlingens särskatter och särskilt
växthusodlingens skatter på bränsle för uppvärmning
bör bli föremål för en översyn så att jämställdhet
med konkurrentländernas beskattning erhålls.
av Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad
(m) och Berit Adolfsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen
bifaller därmed motionerna 2000/01:MJ244 yrkande 4
och 2000/01:MJ766 yrkande 5.
Ställningstagande
Det ökade behovet inom näringen av tillfälligt
anställd arbetskraft för att klara säsongsmässiga
arbetstoppar utanför den sedvanliga skördesäsongen
reser krav på ett smidigare och mer öppet system för
anlitande av arbetskraft från länder utanför EU/EES-
området. Det bör också framhållas att en stor del av
den tillfälliga arbetskraften som hittills erhållit
arbetstillstånd kommer från EU:s kandidatländer i
öst. Det finns därför redan i dagsläget anledning
att underlätta för personer från dessa länder att få
tillfälliga arbetstillstånd. Det är viktigt att
reglerna för säsongsanställning förbättras både vad
avser tillståndsperiodens längd och förläggningen
över året. Dessa frågor bör ses över i en särskild
utredning, vilken bör syfta till en stabil lösning
av näringens varierande arbetskraftsbehov samtidigt
som den ställer berättigade och kontrollerbara krav
på företagen vad gäller lön, sociala
anställningsvillkor och arbetsvillkor.
Särskilt yttrande
Branschfond för trädgårdsnäringen
Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Kristdemokraterna har under flera år motionerat om
införandet av en forsknings- och utvecklingsfond för
trädgårdsnäringen. Vi noterar med tillfredsställelse
att regeringen i årets budgetproposition visat viss
lyhördhet för vår begäran om ett förslag om en sådan
fond. Vi hade dock önskat att regeringen gick oss
helt till mötes i denna fråga och införde fonden
enligt det förslag som vi tidigare framfört och som
branschen själv också helst hade sett. Vidare
konstaterar vi med förvåning att potatisodlingen
ställs utanför motsvarande möjlighet att finansiera
forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Potatisodlingen är liksom trädgårdsodlingen en
strukturellt småskalig företagarbransch med en
begränsad produktionsandel som kanaliseras via egna
utbudsorganisationer. Branschen möter därför samma
svårigheter som trädgårdsodlingen när det gäller att
på frivillig basis organisera resurser för tillämpad
forskning och utvecklingsverksamhet. Vi ser det
därför som angeläget att potatisodlingen också ges
tillgång till budgetmedel i en motsvarande
omfattning som regeringen nu föreslår för
trädgårdsodlingen och har därför i vår budgetmotion
föreslagit ett ökat anslag med 5 miljoner kronor för
detta ändamål.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:MJ214 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den
snarast skall återkomma med ett förslag till en
obligatorisk, avgiftsfinansierad utvecklingsfond för
trädgårdsnäringen,
1999/2000:MJ221 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om rättvisa
konkurrensförutsättningar för trädgårdsnäringen,
1999/2000:MJ226 av Ingvar Eriksson och Roy Hansson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
växtskyddsfrågor inom trädgårdsnäringen,
1999/2000:MJ253 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en branschfond.
1999/2000:MJ256 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att
fritidsodlarnas behov av forskning och
utvecklingsarbete, information och rådgivning bör
tillgodoses.
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:MJ231 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om hur forskning,
utvecklingsarbete och rådgivning vid fritidsodling
bör ges förutsättningar för fortsatt utveckling.
2000/01:MJ232 av Ronny Olander och Siw Wittgren-Ahl
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör skapas
former för utvecklingsarbete och försöksodling som
underlag för härdighets- och kvalitetsangivelser på
växtmaterial för fritidsodling.
2000/01:MJ244 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
konkurrensförutsättningarna inom växthusodlingen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
trädgårdsnäringens säsongsmässiga
arbetskraftsförhållanden bör ses över i en särskild
utredning.
2000/01:MJ253 av Ola Rask m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i
miljökvalitetsmålen "god bebyggd miljö" skriva in
att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose
behovet av lokal odling.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
befintliga koloniträdgårdar skall bevaras och nya
koloniträdgårdsområden anläggas.
2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning av
trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsbehov.