I betänkandet behandlas 44 motionsyrkanden om
skogspolitiken och vissa skogsbruksfrågor från
allmänna motionstiden 1998, 1999 och 2000. Genom att
sammanföra motioner i vissa ämnesgrupper från två
eller flera riksmöten får utskottet bättre
förutsättningar för att planera motionsarbetet och
andra verksamheter under valperioden. Utskottet har
fått fördjupad information i ämnesområdet
skogspolitik i samband med en utfrågning av
Skogsstyrelsen den 14 november 2000. Den 14 mars
2000 lämnade Skogsstyrelsen information i utskottet
med särskild inriktning på försurningsläget i
skogen.
Utskottet avstyrker de nu aktuella motionerna med
hänvisning bl.a. till att Skogsstyrelsen skall
redovisa en ny uppföljning av skogspolitiken före
utgången av år 2001. Det är regeringens avsikt att
år 2002 för riksdagen redovisa denna uppföljning och
de förslag till åtgärder som den kan föranleda. Ett
antal motioner avstyrks med hänvisning till att de
berör frågor där riksdagen delegerat
beslutanderätten till regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.
I betänkandet finns 11 reservationer och ett
särskilt yttrande.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1998
1998/99:MJ301 av Ola Sundell (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av översyn av
gräns för fjällnära skog.
1998/99:MJ303 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skyndsamt lägga fram
förslag om reviderad allmänningslag.
1998/99:MJ304 av Caroline Hagström och Inger
Strömbom (kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av förutsättningarna för
skogsbruk i Norrlands inland och därvidlag väger in
möjligheten till en mer verklighetsanknuten
gränsdragning vad gäller fjällnära skog.
1998/99:MJ305 av Ann-Kristine Johansson och Sven-
Erik Österberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för ökad marknadsföring och
förädlingsgrad av skogsråvara samt att man skall se
träet som en del i kretsloppssamhället.
1998/99:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den s.k.
odlingsgränsen,
1998/99:MJ307 av Rune Berglund och Berit Andnor (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av gränsen för fjällnära skog i Jämtlands
län.
Motioner från allmänna motionstiden 1999
1999/2000:MJ301 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om regler för
skogsbränning.
1999/2000:MJ303 av Inger Strömbom (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om miljöbalkens icke
önskade effekter för skogsbruket och behovet av en
förändring i miljöbalken.
1999/2000:MJ305 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om skyndsamma
åtgärder för att förbättra skogsvården.
1999/2000:MJ306 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om
skogsvårdsorganisationens utredningsresurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skogspolitikens
produktionsmål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kalkning och
vitaliseringsgödsling,
1999/2000:MJ307 av Roy Hansson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring av nu gällande
lagstiftning för skogsbruk på Gotland i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1999/2000:MJ309 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ägarstrukturen inom
svenskt skogsbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utredning om
katastrofinsatser mot skogsskador,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder mot
markförsurning,
1999/2000:MJ311 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att äganderätten
till skog och mark inte får urholkas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av klara och
tydliga ersättningsregler,
1999/2000:MJ312 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att sälja statligt
ägd skog till enskilda brukare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om avsättning till
återväxtåtgärder.
1999/2000:MJ753 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om biologisk kompetens
på skogsvårdsstyrelserna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skoglig kompetens på
länsstyrelserna,
1999/2000:MJ754 av Murad Artin m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
sådana ändringar i skogsvårdslagen att ett skydd mot
avverkning av gamla träd införs,
1999/2000:MJ774 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av åtgärder i
skogsbruket så att biotoper med groddjur inte
ödeläggs.
1999/2000:MJ788 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om jätteträd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Fastighetsverkets
skogsinnehav.
1999/2000:MJ807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige bör
införa ett certifieringssystem enligt Forest
Stewardship Councils regler i det svenska statliga
skogsbruket,
1999/2000:N279 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om stöd för
Byskogsforums förslag till lokal skogs- och
naturförvaltning,
Motioner från allmänna motionstiden 2000
2000/01:MJ303 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att affärer om förvärv av
skogsmark måste föregås av en ingående miljöanalys.
2000/01:MJ304 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen utreder hur 6 §
skogsvårdslagen efterlevs.
2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skogliga
konsekvensanalyser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om viltskador.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om katastrofskydd.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skogsimpediment.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om certifiering.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning och
utveckling.
2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att försurningsutvecklingen och dess effekter
på skogsbruket hejdas.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta att
ett långsiktigt hållbart utnyttjande av skogsflis
säkerställs.
2000/01:MJ309 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om skyndsamma åtgärder för att
förbättra skogsvården.
2000/01:MJ310 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skogsbrukets stora
betydelse i Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en översyn görs
av bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda
biotoper.
2000/01:MJ312 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
skogscertifiering.
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
värdet av gamla reservatsavsättningar och tidigare
skyddad mark, enligt vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen begär att regeringen låter göra en
utvärdering av älgskötselområdena och avvägningen
mellan skogsbruk och viltvård.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av forskning
kring ekdöden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att samma
rättsregler skall gälla för objekt inom Natura 2000
som vid andra statliga avsättningar av skogsmark.
2000/01:MJ313 av Monica Öhman och Birgitta Ahlqvist
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en översyn av
skogsvårdslagen.
2000/01:Fi503 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten snarast
skall miljöcertifiera sitt skogsbruk.
Utfrågningar
Utskottet erhöll information av Skogsstyrelsen den
14 mars 2000 om försurningsläget i skogen m.m. Den 9
november 2000 anordnade utskottet en utfrågning med
Skogsstyrelsen angående vissa frågor som
aktualiseras i motionerna.
I flera motioner från åren 1999 och 2000
understryks skogsbrukets stora betydelse för Sverige
och svensk export.
I motion 1999/2000:MJ305 (s) anförs bl.a. att
återbeskogning, röjning och gallring är eftersatta i
skogsbruket. Det behövs enligt motionen skyndsamma
åtgärder för att förbättra skogsvården. Motionärerna
upprepar sitt yrkande och sina synpunkter i motion
2000/01:MJ309.
I motion 1999/2000:MJ306 (m) anförs att den
skogspolitiska utvärderingen år 1998 visade oroande
tendenser för skogsvårdsarbetet. Motionärerna anser
därför att skogsvårdsorganisationens resurser i
högre grad än nu borde satsas på produktionsfrågor i
skogsbruket. Det är viktigt att kampanjen Grönare
skog koncentreras mot skogsvårds- och
produktionsfrågor (yrkande 1). Motionen innehåller
även ett yrkande angående skogspolitikens
produktionsmål (yrkande 2).
I motion 1999/2000:MJ303 (kd) framhålls
miljöbalkens oönskade effekter för skogsbruket och
oklarheterna mellan balken och skogsvårdslagen.
Förelägganden som utfärdas av t.ex. kommunen med
stöd av miljöbalken ger ej rätt till ersättning. Om
däremot skogsvårdsstyrelsen fattar beslut som
innebär intrång i pågående markanvändning kan
ersättning utgå enligt bl.a. skogsvårdslagens
regler.
Enligt motion 1999/2000:MJ309 (kd) har riksdag och
regering tidigare markerat samstämmighet i synen på
ägarstrukturen i det svenska skogsbruket, vilket
inneburit att det enskilda ägandet skall stimuleras
till skillnad mot ett ökat storbolagsägande. Även
fortsättningsvis bör det enskilda ägandet i
skogsbruket stimuleras (yrkande 3).
I motion 1999/2000:MJ311 (c) hänvisar motionärerna
till den debatt som förekom i anslutning till
miljöbalken och ersättningsfrågorna. Enligt
Centerpartiet bör ett förtydligande av
lagstiftningen göras med syfte att äganderätten till
skog och mark även i fortsättningen skall ges ett
starkt skydd. Vidare kräver man klara och tydliga
ersättningsregler. Kompensation skall utbetalas för
begränsningar av pågående markanvändning som är att
betrakta som mer än bagatellartade (yrkandena 1 och
2).
Enligt motion 2000/01:MJ310 (c) bör skogsbrukets
stora betydelse för Sverige tydliggöras. En
markering skulle kunna vara att ansvarig minister
för jord- och skogsbruk får titeln jord- och
skogsbruksminister samt att beredande utskott får
likartad benämning (yrkande 1).
I motion 2000/01:MJ304 (v) yrkande 1 föreslås att
regeringen utreder hur kraven på återväxt och val av
huvudplanta enligt 6 § skogsvårdslagen efterlevs.
I motion 2000/01:MJ313 (s) föreslås en översyn av
skogsvårdslagen, eventuellt med inriktning mot att
röjningsplikten återinförs.
Enligt motion 2000/01:MJ306 (m) yrkande 1 bör
tillräckliga medel tillföras projektet med skogliga
konsekvensanalyser (SKA 99) så att det kan bli ett
än mer informativt verktyg i skogspolitiken.
I motion 1999/2000:MJ312 (c) yrkande 2 anförs att
medel som avsätts för återväxtåtgärder bör följa
fastigheten och inte som i dag fastighetens ägare.
Enligt motion 1999/2000:MJ307 (m) bör man upphöra
med särbehandlingen av Gotland i
skogsvårdslagstiftningen. Förutsättningarna för
skogsbruk på Gotland har förändrats, och det finns
inte längre anledning att betrakta ön som
svårföryngrat område.
I motion 1998/99:MJ303 (kd) yrkas att lagen om
allmänningsskogar revideras. Lagen är i vissa
avseenden otidsenlig och onödigt byråkratisk. Kraven
på t.ex. fondering av intäkter från försäljning av
allmänningsskogar försvårar inköp av nya områden.
Utskottets överväganden
Som framgår av årets budgetproposition (utg.omr. 23
s. 11) följs skogspolitiken numera upp med vissa
tidsintervaller, och en redovisning med eventuella
förslag till justeringar på politikområdet görs till
riksdagen vart fjärde år. Frågor om skogspolitikens
mål och medel behandlades av utskottet senast hösten
1998 (prop. 1997/98:158 Uppföljning av
skogspolitiken, bet. 1998/99:MJU3). Nästa
uppföljning av skogspolitiken skall redovisas av
Skogsstyrelsen före utgången av år 2001. Det är
regeringens avsikt att år 2002 redovisa denna
uppföljning och de förslag till åtgärder som den kan
föranleda. Utskottet har vid en utfrågning med
Skogsstyrelsen fått närmare information om det
pågående uppföljningsarbetet och vilka frågor som
påkallar särskild uppmärksamhet. Den fråga som
prioriteras högst av Skogsstyrelsen i detta arbete
är återväxten. Cirka 20 % av hyggena uppfyller ej
skogsvårdslagstiftningens krav i fråga om
återväxten. Skogsstyrelsen kommer att noggrant
analysera orsakerna till detta och föreslå lämpliga
åtgärder. Styrelsen har vidare satsat stora resurser
på rådgivning i produktionsfrågor.
Utskottet vill för sin del framhålla att flertalet
av de motioner som redovisas i detta avsnitt tar upp
frågor som på ett naturligt sätt ingår i
uppföljningsarbetet och som kan förväntas bli
föremål för fortsatta diskussioner under denna
valperiod. Utskottet hänvisar till vad
Skogsstyrelsen anfört om prioriteringarna i
uppföljningsarbetet och föreslår att de aktuella
motionerna lämnas utan vidare åtgärd, nämligen
1999/2000:MJ305 (s), 2000/01:MJ309 (s),
1999/2000:MJ306 (m) yrkandena 1 och 2, 2000/01:MJ304
(v) yrkande 1, 2000/01:MJ306 (m) yrkande 1 och
2000/01:MJ313 (s). Med anledning av yrkandena (m) om
medel och resurser för olika ändamål bör tilläggas
att detta i första hand är en fråga som bör bedömas
av regeringen respektive Skogsstyrelsen när beslut
fattas om den närmare dispositionen av anslagen till
skogsvårdsorganisationen.
I anslutning till motion 2000/01:MJ310 (c) yrkande
1 vill utskottet framhålla att det inte råder delade
meningar om skogsbrukets betydelse för Sverige.
Utskottet vill i detta avseende hänvisa till sina
uttalanden i betänkande 1998/99:MJU3 s. 9 och till
uppgifterna i årets budgetproposition om
exportvärde, antalet sysselsatta m.m. i
skogsnäringen. När det gäller motionärernas förslag
om att framhäva skogsbrukets betydelse i regeringens
och riksdagens organisation vill utskottet erinra om
att det enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är
regeringen som fördelar regeringsärendena mellan
departementen. Vidare kan frågor om riksdagens
interna utskottsorganisation givetvis inte
innefattas i ett tillkännagivande till regeringen.
Med det anförda avstyrks motion MJ310 yrkande 1.
Ett motionsyrkande om ägarstrukturen i skogsbruket
liknande det som nu framförs i motion
1999/2000:MJ309 (kd) behandlades även i betänkande
1998/99:MJU3 (s. 9). Utskottet delar motionärernas
uppfattning såtillvida att det enskilda ägandet av
skogsmark är viktigt från många synpunkter, bl.a.
när det gäller möjligheterna att bedriva ett lönsamt
familjejordbruk och att främja sysselsättningen i
glesbygdsområdena. Enligt tillgängliga statistiska
uppgifter finns det i Sverige ca 240 000 enskilt
ägda skogsfastigheter med ca 340 000 ägare, varav
126 000 är kvinnor. Det motsvarar arealmässigt
ungefär 50 % av den svenska skogsmarken. Ett allmänt
hållet uttalande att det enskilda skogsägandet även
fortsättningsvis bör stimuleras bör enligt
utskottets mening inte läggas till grund för ett
formellt tillkännagivande av riksdagen. Utskottet
anser att motionen i huvudsak är tillgodosedd i
denna del (yrkande 3).
Motionerna 1999/2000:MJ311 (c) yrkandena 1 och 2
och 1999/2000: MJ303 (kd) tar upp vissa rättsliga
frågor om äganderätten till skogsmark och
bestämmelserna om intrång i pågående markanvändning
liksom ersättningsreglerna.
Utskottet behandlade utförligt detta ämne i
betänkande 1997/98:JoU20 om den nya miljöbalken. De
principiella frågorna om miljöbalken och det
grundlagsfästa egendomsskyddet behandlas nu i en
utredning angående vissa frågor som rör
regeringsformen, Författningsutredningen (dir.
1999:71). En mer allmän översyn av vissa delar av
miljöbalken pågår i Miljöbalkskommittén (dir.
1999:109). Utskottet har ingen annan mening än den
som framförs i motion 1999/2000:MJ311 att
äganderätten till mark även i fortsättningen skall
ha ett starkt skydd. Detta följer bl.a. av att
Sverige inkorporerat den europeiska konventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Vidare kan utskottet självfallet ansluta sig till
motionärernas uppfattning att ersättningsreglerna
bör vara klara och tydliga. När det gäller den s.k.
kvalifikationsgränsen för rätt till ersättning
hänvisar utskottet till den omfattande diskussion
och den politiska överenskommelse som gjordes i
samband med att 1987 års plan- och bygglag antogs av
riksdagen (BoU 1986/87:1). Den nu gällande
grundprincipen om rätt till ersättning för avsevärt
intrång i pågående markanvändning på berörd del av
fastigheten fick sin utformning genom denna
överenskommelse. De oklarheter som nu föreligger i
fråga om förhållandet mellan regeringsformen 2 kap.
18 § och miljöbalken är en av de huvudfrågor som
Författningsutredningen har att se över. Motionerna
avstyrks i berörda delar.
Frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och dess
anknytning till fastigheten behandlades i betänkande
1998/99:MJU3 s. 25. Utskottet hänvisade i detta
sammanhang till att regeringen ansett att det
närmare bör prövas om det är möjligt att binda
säkerheten till fastigheten. Enligt vad utskottet
inhämtat ämnar regeringen återkomma till frågan i
samband med kommande uppföljning och utvärdering av
skogspolitiken. Utskottet förutsätter att så blir
fallet och föreslår att motion 1999/2000:MJ312 (c)
yrkande 2 nu lämnas utan vidare åtgärd.
Motion 1999/2000:MJ307 (m) torde avse de
bestämmelser om svårföryngrad skog som regeringen
eller Skogsstyrelsen beslutar om med stöd av 15 och
16 §§ skogsvårdslagen. Enligt Skogsstyrelsens
författningssamling SKSFS 1983:2 utgör hela Gotlands
län svårföryngrat område. Frågan har behandlats i
ett regeringsbeslut den 11 december 1997 med
anledning av en framställning från Skogsägarnas
Riksförbund om upphävande av den aktuella
bestämmelsen. Skogsstyrelsen avstyrkte
framställningen, och regeringen avslog densamma.
Utskottet har inget underlag för att göra en annan
bedömning. Motionen avstyrks.
Motion 1998/99:MJ303 (kd) torde avse lagen
(1952:166) om häradsallmänningar. Det finns vissa
bestämmelser i lagen som begränsar rätten att
avyttra till häradsallmänning hörande område. Vidare
finns bestämmelser om användning av kapitalinkomst.
Sådan inkomst skall användas eller fonderas för
verkställande av grundförbättringar på allmänningen
eller för inköp av mark för allmänningens utvidgning
eller för annat dylikt ändamål. Det ankommer på
länsstyrelsen att på framställning av
allmänningsstyrelsen meddela närmare föreskrifter
härom. Riksdagen har nyligen beslutat om vissa
ändringar i lagen, som bl.a. innebär att delägarna
numera själva beslutar om avyttring av mark enligt 9
§ i lagen. Det tidigare gällande kravet på att
avyttringen skulle godkännas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer har avskaffats
(prop. 1999/2000:39, bet. 1999/2000:BoU8). Lag-
ändringen har trätt i kraft den 1 juli 2000.
Utskottet konstaterar att motionen i viss
utsträckning är tillgodosedd och avstyrker densamma.
Vissa produktionsfrågor m.m.
Motionerna
I motion 1998/99:MJ305 (s) efterlyses ökade insatser
för marknadsföring och förädling av skogsråvara.
Frågor om försurning av skogsmark tas upp i flera
motioner. Enligt motion 1999/2000:MJ306 (m) yrkande
4 bör Skogsstyrelsen få i uppdrag att revidera
kalknings/vitaliseringsprogrammet. I motion
2000/01:MJ308 (kd) anförs att
försurningsutvecklingen och dess effekter på
skogsbruket måste hejdas (yrkande 2). Enligt yrkande
4 bör ett långsiktigt hållbart utnyttjande av
skogsflis säkerställas. I motion 1999/2000:MJ309
(kd) yrkande 5 anförs att staten måste vara beredd
att ge ekonomisk kompensation om skogstillväxten
hämmas på grund av försurningen. Enligt yrkande 4
bör regeringen utreda möjligheten att ställa
statliga medel till förfogande för katastrofinsatser
vid t.ex. insektsangrepp.
I motion 2000/01:MJ306 (m) anförs att
älgskötselområdena bör utredas med hänsyn till de
skador på skogen som orsakas av klövviltet. Det
behövs ett relevant katastrofskydd i skogsbruket,
och ekdöden bör bli föremål för forskning.
Skogscertifieringen bör vara frivillig och får ej
leda till förtäckta handelshinder (yrkandena 2, 3
och 7). I yrkande 11 understryks behovet av ett
framgångsrikt FoU-arbete inom skogsbranschen. Ett
framgångsrikt FoU-arbete ger goda förutsättningar
för att höja mervärdet och förädlingsgraden för
råvaran. Frågan om skogsfakultetens koppling till
SLU bör prövas ingående. Med fler separata
fakulteter vid flera lärosäten kan den eftersträvade
akademiska mångfalden gynnas.
Liknande synpunkter rörande skogscertifieringen,
behovet av forskning kring ekdöden och utvärdering
av älgskötselområden framförs även i motion
2000/01:MJ312 (kd) yrkandena 1, 3 och 4.
Utskottets överväganden
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1998/99:MJ305
(s) om att insatser för marknadsföring och förädling
av skogsråvara är viktiga inslag i det arbete som
bedrivs av skogsbranschen och i ansvariga statliga
organ för skogsbrukets utveckling. I den
forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3
s. 227 f.) finns en utförlig beskrivning av
regeringens prioriteringar i fråga om skoglig och
skogsindustriell forskning. I årets
budgetproposition (utg.omr. 23 s. 16) anförs att
regeringen tagit initiativ till en massiv satsning
tillsammans med skogsbranschen på FoU-program för en
breddad användning av träfiber som bas för olika
produkter och att öka förädlingsvärdet hos
skogsindustriprodukterna. Särskild tyngdpunkt har
lagts på den trämekaniska industrin. Stora insatser
för skogsindustriell forskning görs också inom
utgiftsområde 24 och av löntagarfondsstiftelserna.
Natur- och kulturvårdsåtgärder inom
arbetsmarknadspolitikens ram har stor betydelse för
skogsbrukets miljömål. Motionerna 1998/99:MJ305 (s)
och 2000/01:MJ308 (kd) yrkande 4 får anses i
huvudsak tillgodosedda med vad utskottet här anfört.
Utskottet delar även uppfattningen i motion
2000/01:MJ306 (m) att det är viktigt att få till
stånd ett framgångsrikt FoU-arbete inom
skogssektorn. I övrigt bör nämnas att frågor om
SLU:s organisation har övervägts av den s.k. PROMIS-
gruppen (program för integration av skoglig och
skogsindustriell forskning och utbildning). Vidare
pågår en intern utredning inom SLU som skall
redovisas för styrelsen i december 2000. Med det
anförda avstyrks yrkande 11 i motionen.
Frågor om kalkning och vitalisering av skogsmark
har på senare år behandlats i huvudsak i samband med
anslagen under utgiftsområde 20 (se bl.a.
1999/2000:MJU1 och 2000/01:MJU1). Skogsstyrelsen har
under år 2000 reviderat sitt åtgärdsprogram för
kalkning, och ett nytt förslag kommer att utarbetas
under våren 2001. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:MJ306 (m) yrkande 4
och 2000/01:MJ308 (kd) yrkande 2.
I anslutning till motion 1999/2000:MJ309 (kd)
yrkande 5 vill utskottet hänvisa till de uppgifter
som Skogsstyrelsen lämnade vid utfrågningen.
Virkesförrådet i den svenska skogen har ökat under
en lång följd av år, och den årliga tillväxten är ca
100 miljoner skogskubikmeter. Därav avverkas ca 70
miljoner skogskubikmeter om året. Det är givetvis
viktigt att försurningens effekter på skogens
tillstånd och tillväxt följs med största
uppmärksamhet. Utskottet anser det dock inte
nödvändigt att nu ta ställning i frågan om
eventuella statliga kompensationsåtgärder för
minskad tillväxt på grund av försurningen.
Motionsyrkandet avstyrks.
Frågor om viltskador och insektsangrepp m.m. i
skogen tillhör Skogsstyrelsens ansvarsområde. Enligt
gällande instruktion för Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna skall Skogsstyrelsen bl.a.
verka för att skog och skogsmark skyddas mot skador
på grund av luftföroreningar, djur och sjukdomar
(SFS 1995:1335).
Utskottet har tidigare hänvisat till att de
statliga bidragen för åtgärder mot skogsskador m.m.
avskaffades i samband med 1993 års skogspolitiska
beslut, i likhet med övriga bidrag som finansierades
med skogsvårdsavgiftsmedel. Viltskadorna i skogen
har uppmärksammats bl.a. i Skogsstyrelsens projekt
SKA 99 (skogliga konsekvensanalyser - skogens
möjligheter på 2000-talet). Problemen med viltskador
omfattas givetvis av den analys rörande orsakerna
till minskad återväxt i skogsbruket som utförs inom
myndigheten. Den s.k. ekdöden övervakas fortlöpande
av Skogsstyrelsen, och ett av MISTRA finansierat
forskningsprojekt på detta område pågår för
närvarande (projektet uthålligt skogsbruk i södra
Sverige).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1999/2000:MJ309 (kd) yrkande 4, 2000/01:MJ306 (m)
yrkandena 2 och 3 samt 2000/01:MJ312 (kd) yrkandena
3 och 4.
I fråga om den s.k. skogscertifieringen kan nämnas
att årets budgetproposition (utg.omr. 23 s. 18)
innehåller vissa faktauppgifter angående de två
frivilliga system för certifiering som för
närvarande tillämpas i det svenska skogsbruket.
Under år 1999 har ca 9 miljoner hektar, i huvudsak
storskogsbrukets marker, certifierats enligt den
s.k. FSC-standarden (Forest Steward-
ship Council). Ca 800 000 hektar mark tillhörande
småskogsbruket har certifierats enligt den s.k.
PEFC-standarden (Pan European Forest Certification).
Båda systemen grundas på frivillig anslutning.
Enligt motionerna 2000/01:MJ306 (m) och
2000/01:MJ312 (kd) bör skogscertifieringen vara
frivillig, och den får ej leda till förtäckta
handelshinder. Som framgår av redovisningen ovan är
systemen med skogscertifiering frivilliga. Frågan om
eventuella handelshinder kan hypotetiskt komma under
riksdagens eller regeringens prövning om berörda
import- eller exportländer skulle ställa upp
offentligrättsligt grundade krav med avseende på
handeln med skogsprodukter m.m. Såvitt utskottet kan
bedöma bygger den internationella handeln med
skogsprodukter på frivilliga överenskommelser mellan
säljare och köpare.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
2000/01:MJ306 (m) yrkande 7 och 2000/01:MJ312 (kd)
yrkande 1.
Statens skogsinnehav m.m.
Motionerna
Centerpartiet förordar i motion 1999/2000:MJ312
yrkande 1 en utförsäljning av mark från bolag där
staten är majoritetsägare. Det är av stor betydelse
att öka det lokala ägandet i de områden där staten i
dag är den dominerande ägaren av skogsmark.
I motion 2000/01:MJ303 (fp) understryks att statens
förvärv av skogsmark måste föregås av en ingående
miljöanalys.
Enligt motion 1999/2000:N279 (kd) har lokala
krafter i Malungs och Älvdalens kommuner bildat
"Byskogsforum" med betoning på lokalbefolkningens
rättigheter till skogen. Målsättningen är att skapa
lokala förvaltningsmodeller i berörda områden,
vilket också är ett sätt att rädda och skapa nya
arbetstillfällen. Byskogsforums fortsatta arbete att
utveckla modeller för lokal skogs- och
naturförvaltning måste stödjas fram till konkreta
beslut (yrkande 2).
Enligt motion 1999/2000:MJ807 (mp) yrkande 8 bör
Sverige införa ett certifieringssystem enligt FSC:s
regler (Forest Stewardship Council) när det gäller
statens skogsinnehav. I motion 1999/2000:MJ788 (mp)
yrkande 2 begärs att Fastighetsverkets uppgifter som
skogsförvaltare överförs till en myndighet som tar
större ansvar.
I motion 2000/01:Fi503 (v) anförs att staten bör ta
ansvar och snarast miljömärka sitt skogsbruk, så att
man kan leverera allt sitt virke FSC-märkt till
köpsågverken (yrkande 3).
Utskottets överväganden
Utskottet erinrar om att regeringen nyligen beslutat
om direktiv för en utredare med uppgift att
inventera all skogsmark som ägs direkt av staten
eller via ett helägt statligt aktiebolag och lägga
fram förslag till en mer effektiv förvaltning av
statens totala skogsinnehav (dir. 2000:60). Det
övergripande målet skall vara att statens skogar
skall förvaltas på ett föredömligt sätt som tryggar
en hållbar utveckling såväl från produktions- som
från miljösynpunkt. Utredaren skall samråda med de
myndigheter, intresseorganisationer och företag som
utredaren finner lämpligt.
Frågan om utförsäljning av statliga skogar till
enskilda brukare har behandlats vid flera tillfällen
i både miljö- och jordbruksutskottet samt
näringsutskottet. Härvid har också behandlats
önskemål om t.ex. beaktande av naturvårdsintressen
och regionalpolitiska intressen. En uttalad strävan
i riksdagens markpolitik har bl.a. varit att få
tillgång till mer mark i södra Sverige som kan
användas som bytesmark (se t.ex. 1999/2000:NU1 s.
65). Statligt skogsägande ger möjligheter till
bättre arrondering av mark och underlättar markbyten
med andra ägare. Hösten 1998 ställde sig riksdagen
bakom bildandet av ett nytt statligt skogsbolag,
senare döpt till Sveaskog AB. Bolagets uppgifter har
enligt näringsutskottet sammanfattats i följande fem
punkter, nämligen driva en lönsam skogsförvaltning,
vara en ny aktör på virkesmarknaden, föra en levande
dialog med lokalbefolkningen, föra en levande dialog
med miljöorganisationerna samt vara aktiv i
rekreations-, fauna- och viltvårdsfrågor.
I sammanhanget bör också nämnas att regeringen
tillsatt en utredning angående effekterna av
jordförvärvslagen när det gäller fysiska och
juridiska personers förvärv av skogsmark (dir.
1999:40). Utredningen skall bl.a. beakta riksdagens
tillkännagivande angående vissa problem med oseriösa
former av skogsbruk enligt utskottets betänkande
1998/99:MJU3.
Utskottet utgår från att frågor av det slag som tas
upp i motionerna 1999/2000:MJ312 (c) och
2000/01:MJ303 (fp) kommer att övervägas av
utredningen om förvaltning av statens skogar. I
avvaktan på resultatet av de utredningar som nämnts
ovan föreslår utskottet att motionerna
1999/2000:MJ312 (c) yrkande 1 och 2000/01:MJ303 (fp)
lämnas utan vidare åtgärd. Samma bedömning gäller
motion 1999/2000:MJ788 (mp) yrkande 8.
Utskottet går inte närmare in på hur verksamheten i
den sammanslutning som anges i motion 1999/2000:N279
(kd) skulle kunna stödjas. Utskottet vill dock
allmänt understryka värdet i att Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna tar till vara den kompetens
som lokala organisationer representerar. Det framgår
av ett frågesvar av näringsministern den 1 december
2000 att skogsvårdsorganisationen har ett omfattande
organiserat samarbete med t.ex.
miljöorganisationerna och att detta samarbete är av
stor betydelse för skogsvården. Yrkande 2 i motionen
bör med det anförda lämnas utan vidare åtgärd.
Frågan huruvida det statliga skogsbruket skall
tillämpa någon form av certifiering har nära samband
med de frågor som berörs i direktiv 2000:60. Enligt
vad utskottet erfarit har Statens fastighetsverks
skogsbruk godkänts för certifiering enligt FSC:s
principer och nationella kriterier för ett
kvalitetsmärkt skogsbruk. Detsamma gäller Assi Domän
AB, där staten äger 35,5 % av aktierna. Sveaskogs
skogsbruk är certifierat enligt ISO 14001 och FSC.
Med det anförda får motionerna 1999/2000:MJ807 (mp)
yrkande 8 och 2000/01:Fi503 (v) yrkande 3 anses
tillgodosedda.
Vissa miljö- och naturvårdsfrågor
Motionerna
Enligt motion 2000/01:MJ310 (c) finns det anledning
att ifrågasätta behovet av en uppifrån styrd
skogsreglering av skyddsvärda biotoper, inte minst
då det i dag finns stora skillnader mellan privat
skogsbruk och de stora bolagens skogsbruk. Dessa
skillnader bör belysas i en översyn av
bestämmelserna för bevarande av skyddsvärda biotoper
(yrkande 2).
I kd-motionen 2000/01:MJ312 yrkas att en
utvärdering görs av gamla reservatsersättningar och
tidigare skyddad mark för att klarlägga att de
statliga medlen används för att bevara de mest
skyddsvärda objekten. Vidare anförs att samma
rättsregler och principer bör gälla för objekt i
nätverket Natura 2000 som gäller för andra statliga
avsättningar av skogsmark (yrkandena 2 och 6).
Enligt motion 2000/01:MJ306 (m) yrkande 6 bör vid
redovisning av skyddade arealer skogsimpedimenten
inräknas.
Frågor om skogsbrukets hänsyn till
naturvårdsintressena berörs i några motioner. Enligt
motion 1999/2000:MJ774 (mp) finns behov av åtgärder
i skogsbruket som motverkar att biotoper med
groddjur ödeläggs (yrkande 6). Enligt motion
1999/2000:MJ754 (v) yrkande 2 behövs ett skydd mot
avverkning av gamla träd. Liknande synpunkter
framförs i mp-motionen 1999/2000:MJ788 yrkande 1 om
s.k. jätteträd. I motion 1999/2000:MJ301 (mp)
framhålls att det behövs ett regelverk för
skogsbränning.
I motion 1999/2000:MJ753 (mp) yrkandena 4 och 5
anförs att det bör finnas biologisk kompetens på
skogsvårdsstyrelserna och skoglig kompetens på
länsstyrelserna.
Utskottets överväganden
Enligt 30 § skogsvårdslagen får regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter om den hänsyn som skall tas till
naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid
skötsel av skog. I Skogsstyrelsens
tillämpningsföreskrifter (SKSFS 1993:2) finns t.ex.
särskilda bestämmelser till skydd för grova träd och
träd av mycket hög ålder. Vidare finns föreskrifter
som innebär att skador till följd av
skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas
för växt- och djurarter som enligt Naturvårdsverket
är akut hotade, sårbara, sällsynta eller
hänsynskrävande. Detsamma gäller för växt- och
djurarter som är ovanliga inom regionen. I årets
budgetproposition avsätts medel för inventering och
skydd av s.k. jätteträd (utg.omr. 23 s. 20).
Det anförda innebär att motionerna 1999/2000:MJ774
(mp) yrkande 6, 1999/2000:MJ754 (v) yrkande 2 och
1999/2000:MJ788 (mp) yrkande 1 i huvudsak är
tillgodosedda. När det gäller regelverket vill
utskottet framhålla att regeringen och ansvarig
myndighet utan riksdagens medverkan kan utfärda
bestämmelser i de frågor som avses i motionerna.
Detta gäller även skogsbränning och behovet av
föreskrifter för denna verksamhet. Utskottet utgår
från att regeringen eller Skogsstyrelsen med stöd av
riksdagens bemyndiganden i skogsvårdslagen utfärdar
regler för skogsbränning om det skulle visa sig
nödvändigt. Utskottet avstyrker motion
1999/2000:MJ301 (mp).
I betänkande 1998/99:MJU3 avstyrkte utskottet en
motion om redovisning av skogliga impediment som
skyddad mark. I anslutning till den nu aktuella
motionen, 2000/01:MJ306 (m) yrkande 6, vill
utskottet ånyo hänvisa till vad som anfördes i
proposition 1997/98:158 (sid 21 f.). Dessa
uttalanden innebär sammanfattningsvis att det är
Skogsstyrelsens uppgift att i egenskap av ansvarig
myndighet för skogsstatistiken utforma denna på ett
sätt som tillgodoser skilda behov.
Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter gäller förbud
mot avverkning, skogsvårdsåtgärder och gödsling på
skogliga impediment som är större än 0,1 hektar.
Enstaka träd får dock avverkas om naturmiljöns
karaktär inte förändras därav.
När det gäller skogsimpedimentens värde från
naturvårdssynpunkt kan tilläggas att Artdatabanken
år 1996 publicerade en undersökning som visar att de
lågproduktiva skogarna hyser få arter, och framför
allt mycket få hotade arter. 93 % av de rödlistade
skogsarterna är enligt Artdatabanken helt beroende
av mer produktiva skogar.
Utskottet anser liksom tidigare, med utgångspunkt i
regeringens bedömning i proposition 1997/98:158, att
regeringen och berörda myndigheter har full frihet
att i förekommande fall redovisa skogsimpedimenten
på det sätt som är lämpligt, t.ex. med uppgift om
det faktiska förhållandet att impedimen i praktiken
åtnjuter ett starkt skydd mot skogsavverkning.
Såvitt utskottet kan bedöma utifrån ordalydelsen i
motionen är därmed syftet med motion 2000/01:MJ306
i denna del tillgodosett. Det kan tilläggas att
Skogsstyrelsen i det internationella skogssamarbetet
följer allmänt vedertagna principer för statistisk
redovisning av skogsmark och skyddad mark. Ett
exempel är de rapporter som avges till ECE och FAO.
Vidare arbetar Skogsstyrelsen för närvarande på en
informationsbroschyr angående skyddet av skogsmark i
Sverige. Denna kommer att innehålla uppgifter om
skyddad skogsmark enligt såväl svenska som
internationella definitioner. Någon ytterligare
åtgärd med anledning av motion 2000/01:MJ306 (m)
yrkande 6 är således inte nödvändig.
I den utvärdering av skogspolitiken som redovisades
för riksdagen år 1998 konstaterades att varken
produktionsmålet eller miljömålet hade nåtts. De
insatser som gjorts på grund härav är bl.a.
rådgivning i produktions- och miljöfrågor, tillsyn
särskilt vad gäller återväxtåtgärder och ökade
insatser för områdesskydd. Som exempel kan nämnas
kampanjen Grönare skog, som inleddes hösten 1999.
Enligt regeringen får väsentliga slutsatser dras år
2002 när nästa utvärdering av skogspolitiken har
redovisats. Utskottet gör samma bedömning och
avstyrker motionerna 2000/01:MJ310 (c) yrkande 2 och
2000/01:MJ312 (kd) yrkande 2.
Svenska områden som ingår i nätverket Natura 2000
kan skyddas på olika sätt med stöd av nationell
lagstiftning. Härvidlag gäller givetvis de
grundläggande nationella bestämmelserna om
ersättning för intrång i pågående markanvändning när
förutsättningar för ersättningsrätt föreligger.
Något uttalande i enlighet med motion 2000/01:MJ312
(kd) yrkande 6 är därför inte nödvändigt.
Utskottet anser inte att vare sig riksdagen eller
regeringen bör detaljstyra länsstyrelsernas och
skogsvårdsstyrelsernas personalrekrytering på det
sätt som förutsätts i motion 1999/00:MJ753 (mp)
yrkandena 4 och 5. Endast när det gäller vissa
personalkategorier, såsom t.ex. läkare, veterinärer
och domare, har riksdagen i lag fastställt vissa
behörighetskrav. Det får i övrigt ankomma på
vederbörande myndighet att se till att de anställda
har den utbildning och kompetens som är nödvändig
för verksamhetens fullgörande. När det gäller
regeringens befattning med dessa frågor kan nämnas
t.ex. att regeringen utfärdat en instruktion för
Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna (SFS
1995:1335), där bl.a. myndigheternas uppgifter och
ansvarsområden anges. I övrigt hänvisar utskottet
till de av riksdagen godkända principerna för mål-
och resultatstyrning av myndigheterna och deras
verksamhet. Utskottet avstyrker angivna
motionsyrkanden.
Fjällnära skog
Motionerna
I några motioner från riksmötet 1998/99 understryks
det regionalpolitiska värdet av ett aktivt skogsbruk
i norra Sverige. I motion 1998/99:MJ301 (m) förordas
en översyn och justering av gränsen för fjällnära
skog för att främja små enskilda skogsägares
brukningsmöjligheter samt därmed också lokal
sysselsättning och råvaruförsörjning. Liknande
synpunkter framförs i motion 1998/99:MJ304 (kd).
Enligt motionen bör en översyn göras av
förutsättningarna för skogsbruk i Norrlands inland.
Möjligheten till en mer verklighetsnära
gränsdragning vad gäller fjällnära skog bör prövas.
I motion 1998/99:MJ306 (m) yrkande 5 diskuteras
avverkning ovanför den s.k. odlingsgränsen, som
ibland går i skiftesgränser utan hänsyn till natur
och mikroklimat. Det finns anledning att se över
gränsdragningen, och översynen bör göras av personer
med god lokalkännedom. Enligt motion 1998/99:MJ307
(s) bör en översyn göras av gränsen för fjällnära
skog i Jämtlands län.
Utskottets överväganden
Riksdagen har i 15 § skogsvårdslagen till regeringen
eller behörig myndighet delegerat rätten att meddela
föreskrifter om vilka delar av den svårföryngrade
skogen som skall utgöra fjällnära skog. I en
förordning om gränserna för fjällnära skog (SKSFS
1991:3) anges vilka områden i Dalarnas, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län som skall utgöra
fjällnära skog. Inom området gäller vissa
restriktioner för skogsavverkning i form av
tillståndsplikt m.m. Det bör framhållas att den
fjällnära skogen till mycket stor del ligger ovanför
gränsen för svårföryngrad skog, där också särskilda
restriktioner gäller.
Jordbruksutskottet behandlade för tio år sedan en
proposition om skogsbruket i fjällnära skogar
(1990/91:JoU13). Utskottet instämde då i regeringens
bedömning att det var möjligt att bedriva ett
uthålligt skogsbruk inom delar av det fjällnära
området. Riksdagens tidigare uttalanden om att det
borde iakttas stor återhållsamhet med bedrivande av
skogsbruk i de fjällnära skogarna ägde dock enligt
utskottet alltjämt full giltighet.
Det bör i detta ärende tilläggas att
gränsdragningen för fjällnära skogar i huvudsak
grundas på en biologisk och skogsteknisk bedömning
angående återväxtmöjligheter m.m. De synpunkter som
framförs i motionerna får tillgodoses inom ramen för
det regelsystem för fjällnära skogar som riksdagen
tidigare beslutat om och som också ger utrymme för
ett visst skogsbruk inom de åsyftade områdena.
Utskottet avstyrker motionerna 1998/99:MJ301 (m),
1998/99:MJ304 (kd), 1998/99:MJ306 (m) yrkande 5 och
1998/99:MJ307 (s).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande åtgärder för att förbättra
skogsvården m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ305 och
2000/01: MJ309,
2. beträffande skogsvårdsorganisationens
resurser och produktionsmålet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ306 yrkandena 1 och
2,
3. beträffande uttalande om
ägarstrukturen i skogsbruket
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ309 yrkande 3,
4. beträffande äganderätt och
ersättningsregler
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ303 och
1999/2000: MJ311 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m, kd, c)
5. beträffande skogsbrukets betydelse
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ310 yrkande 1,
6. beträffande översyn av
skogsvårdslagen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ304 yrkande 1 och
2000/01:MJ313,
res. 2 (v)
7. beträffande tillräckliga medel för
framtida skogliga konsekvensanalyser
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 1,
8. beträffande avsättning till
återväxtåtgärder
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ312 yrkande 2,
res. 3 (c)
9. beträffande Gotland som svårföryngrat
område
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ307,
10. beträffande insatser för
marknadsföring m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ305 och
2000/01:MJ308 yrkande 4,
11. beträffande kalkning och
vitaliseringsgödsling
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ306 yrkande 4,
12. beträffande effekterna av
försurningen
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ309 yrkande 5
och 2000/01:MJ308 yrkande 2,
13. beträffande viltskador, katastrofskydd
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ309 yrkande 4,
2000/01: MJ306 yrkandena 2 och 3 samt
2000/01:MJ312 yrkandena 3 och 4,
res. 4 (m, kd)
14. beträffande uttalande att
skogscertifieringen bör vara frivillig m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ306 yrkande 7 och
2000/01:MJ312 yrkande 1,
15. beträffande försäljning av statligt ägd
skog
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ312 yrkande 1,
res. 5 (c)
16. beträffande miljöanalys vid statliga
skogsförvärv
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ303,
res. 6 (fp)
17. beträffande certifiering av det
statliga skogsbruket
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ807 yrkande 8
och 2000/01:Fi503 yrkande 3,
18. beträffande överföring av
Fastighetsverkets uppgifter som skogsförvaltare
till annan myndighet
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ788 yrkande 2,
19. beträffande stöd till Byskogsforum
att riksdagen avslår motion 1999/2000:N279 yrkande 2,
20. beträffande översyn av
biotopbestämmelserna
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ310 yrkande 2,
21. beträffande utredning av skyddsvärde
hos vissa områden
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ312 yrkande 2,
res. 7 (kd)
22. beträffande objekt inom Natura 2000
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ312 yrkande 6,
23. beträffande redovisning av
skogsimpediment
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 6,
24. beträffande skydd mot avverkning av
gamla träd
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ754 yrkande 2
och 1999/2000:MJ788 yrkande 1,
25. beträffande skydd för biotoper med
groddjur
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ774 yrkande 6,
res. 8 (mp)
26. beträffande regler för skogsbränning
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ301,
res. 9 (mp)
27. beträffande personalrekrytering vid
länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser
att riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ753 yrkandena 4 och
5,
28. beträffande översyn av gränsen för
fjällnära skog m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1998/99:MJ301,
1998/99:MJ304, 1998/99:MJ306 yrkande 5 och
1998/99:MJ307,
res. 10 (m, kd)
29. beträffande forskning och utveckling
inom skogsnäringen
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 11,
res. 11 (m)
30. beträffande lagen om
häradsallmänningar
att riksdagen avslår motion 1998/99:MJ303.
Stockholm den 21 november 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
I beslutet har deltagit: Ulf
Björklund (kd), Inge Carlsson (s),
Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist
(v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson
(c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och
Berit Adolfsson (m).
Reservationer
1. Äganderätt och ersättningsregler
(mom. 4)
Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit
Adolfsson (m) anför:
Vi vill understryka att utvecklingen i Sverige efter
det riksdagen antog 1987 års plan- och bygglag har
präglats av ständigt ökande anspråk från det
allmännas sida på det enskilda markägandet. Flera
nya lagbestämmelser har tillkommit som ger staten
möjlighet att inskränka den enskildes rätt att bruka
sin åkermark och skogsmark på ett rationellt och
företagsekonomiskt sunt sätt. Dessutom har
riksdagens majoritet med öppna ögon antagit en
miljöbalk där ersättningsreglerna inte anpassats
till grundlagens krav på ersättning för intrång i
markägandet. Detta har skapat stor oklarhet angående
innebörden och räckvidden av miljöbalkens
ersättningsregler. Ytterligare oklarheter har
uppstått till förfång för bl.a. skogsägandet genom
att det nu finns två olika system, nämligen i
miljöbalken och i skogsvårdslagen, som gör det
möjligt att fatta beslut om intrång i skogsbruket.
Om t.ex. en kommun utfärdar förelägganden gentemot
skogsbruket med stöd av miljöbalkens regler om
miljöfarlig verksamhet finns ingen möjlighet till
ersättning. Ett motsvarande ingrepp med stöd av
skogsvårdslagens regler om naturvårdshänsyn i
skogsbruket ger i princip rätt till ersättning.
Vi ansluter oss därför till yrkandena 1 och 2 i
motion 1999/2000:MJ310 (c) att äganderätten till
skog och mark inte får urholkas och att det
fortsatta arbetet måste leda fram till klara och
tydliga ersättningsregler. Vi anser också att det
behövs en bättre samordning mellan miljöbalken och
skogsvårdslagen i enlighet med synpunkterna i motion
1999/2000:MJ303 (kd).
Vi anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande äganderätt och
ersättningsregler
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ303 och
1999/2000:MJ311yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Översyn av skogsvårdslagen (mom. 6)
Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)
anför:
Som anförs i motion 2000/01:MJ304 (v) yrkande 1
finns det brister i skogsbruket när det gäller
efterlevnaden av 6 § skogsvårdslagen om val av
huvudplanta vid återväxt. I december 1999
stormfälldes mellan fyra och fem miljoner kubikmeter
granskog i Skåne. 95 % av träden som blåste ner var
gran. I och med att den förödelse stormen orsakade
nästan enbart drabbade gran växte den kritik som
under de senaste decennierna riktats från
miljörörelse och markägare mot att gran tillåtits
för plantering söder om dess naturliga
utbredningsområde. Enligt den angivna paragrafen och
Skogsstyrelsens tillämpningsföreskrifter skall val
av huvudplanta vid återväxt ske utefter markens och
klimatets naturliga förutsättningar, samtidigt som
virkesproduktionen hålls på en god nivå. När man ser
resultatet av de hårda vindar som slog ned 100-tals
hektar av den planterade granskogen kan man
ifrågasätta om efterlevnaden av 6 § är
tillfredsställande. Detta bör utredas av regeringen.
Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande översyn av skogsvårdslagen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ304 yrkande 1
och med avslag på motion 2000/01:MJ313 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
3. Avsättning till återväxtåtgärder
(mom. 8)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Frågan om säkerhet för återväxtåtgärder och dess
anknytning till fastigheten har nu diskuterats under
en lång följd av år. Enligt min mening finns det
ingen anledning att acceptera ytterligare
fördröjningar i denna fråga, där det tycks föreligga
allmän enighet om att det behövs ett nytt regelverk.
Frågan är närmast juridisk/fastighetsrättslig till
sin karaktär och behöver ingalunda knytas till det
pågående arbetet med uppföljning av skogspolitiken.
Jag ansluter mig till motion 1999/2000:MJ312 (c)
yrkande 2 och föreslår att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med ett lagförslag i
ämnet.
Jag anser att att utskottets hemställan under 8 bort
ha följande lydelse:
8. beträffande avsättning till
återväxtåtgärder
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ312 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
4. Viltskador, katastrofskydd m.m.
(mom. 13)
Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad
(m) och Berit Adolfsson (m) anför:
Vi delar uppfattningen i motionerna 2000/01:MJ306
(m) och 2000/01:MJ312 (kd) att det behövs en
ordentlig utvärdering av älgskötselområdena med
anledning av de allvarliga skador som klövviltet
orsakar i skogen. Det gäller både plant- och
ungskogen och den biologiska mångfalden. Det är
bl.a. klarlagt att virkeskvaliteten sjunker i
tallskogarna, och detta kan få allvarliga
konsekvenser för skogsproduktionen och exporten.
Vidare anser vi i likhet med motionärerna att det är
en brist att skogspolitiken i dag inte innefattar
relevanta åtgärder vid katastrofer.
Skogsvårdsorganisationen saknar resurser för att
inventera och föranstalta om motåtgärder vid
allvarliga insektshärjningar, t.ex. av granbarkborre
efter stormskador. Ett relevant katastrofskydd bör
införas. Vad gäller forskning om den s.k. ekdöden
kan vi tills vidare godta den hänvisning som görs
till pågående forskningsprojekt.
Vi anser att utskottets hemställan under 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande viltskador, katastrofskydd
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:MJ309
yrkande 4, 2000/01:MJ306 yrkandena 2 och 3 och
2000/01:MJ312 yrkande 3 samt med avslag på
motion 2000/01:MJ312 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Försäljning av statligt ägd skog
(mom. 15)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Skogen och skogsbruket har stor betydelse för att
bibehålla en levande landsbygd med ett aktivt
företagande. Som framgår av motion 1999/2000:MJ312
(c) finns det goda skäl att förorda en statlig
utförsäljning av mark från bolag där staten är
majoritetsägare. Därigenom kan det personliga
ägandet stärkas, och det är av stor betydelse att
öka det lokala ägandet i de områden där staten i dag
är den dominerande ägaren av skogsmark. Det bör även
vara möjligt att använda delar av den statliga
skogen som ersättning till enskilda skogsägare vars
skog inte får brukas på grund av miljöhänsyn.
Jag anser att utskottets hemställan under 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande försäljning av statligt ägd
skog
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ321 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
6. Miljöanalys vid statliga skogsförvärv
(mom. 16)
Harald Nordlund (fp) anför:
Som framgår av motion 2000/01:MJ303 (fp) har staten
köpt in mycket stora arealer skogsmark, bl.a. 900
000 hektar från Assi Domän. Affären är av en sådan
omfattning att den borde ha föregåtts av en mer
omfattande debatt. Eftersom bevarande- och
skyddsfrågorna är av mycket stor vikt bör kontakter
tas med bl.a. miljöorganisationerna och
Naturvårdsverket. Någon analys av t.ex. effekterna
av affären för naturvården har inte skett. En
särskild bytesbank bör upprättas inom affärens ram.
Hur den regionala fördelningen av bytesbanken skall
utformas bör avgöras först efter samråd med olika
sakkunniga hos miljöorganisationerna,
Naturvårdsverket och andra intressegrupper.
Riksdagen bör med anledning av motionen uttala att
affärer om förvärv av skogsmark måste föregås av en
ingående miljöanalys.
Jag anser att utskottets hemställan under 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande miljöanalys vid statliga
skogsförvärv
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ303 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
7. Utredning av skyddsvärde hos vissa
områden (mom. 21)
Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Olika utredningar och nyckelbiotopsinventeringen har
visat att det finns ett behov av att skydda mer
värdefull skogsmark, särskilt i södra Sverige.
Utifrån resultaten av dessa utredningar och nya
kunskaper bör en värdering göras av gamla
reservatsavsättningar och tidigare skyddad mark för
att klarlägga att de statliga medlen används till
skydd för det mest skyddsvärda. En sådan utredning
bör omgående tillsättas.
Vi anser att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande utredning av skyddsvärde hos
vissa områden
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ312 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
8. Skydd för biotoper med groddjur
(mom. 25)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Som framgår av motion 1999/2000:MJ774 (mp) är
groddjuren starkt hotade av bl.a. förändrade
brukningsmetoder i jord- och skogsbrukslandskapet.
Samtidigt är de goda indikatorarter för biologisk
mångfald. Det krävs ett brett spektrum av åtgärder
för att bevara och öka kunskapen om groddjuren.
Skogsbruket spelar här en viktig roll. Hyggen direkt
in på dammar, tjärnar eller mindre sjöar och
undanröjning av lågor och död ved bör exempelvis
undvikas. S.k. grodtunnlar eller faunapassager under
bilvägar är bra exempel på åtgärder som kan rädda
populationer som fått sin väg korsad av bilvägar.
Regeringen bör uppdra åt Skogsstyrelsen att skärpa
detaljföreskrifterna om skogsbrukets hänsyn till
naturvårdsintressena i de hänseenden som anges i
motionen.
Jag anser att utskottets hemställan under 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande skydd för biotoper med
groddjur
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ774 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad
ovan anförts,
9. Regler för skogsbränning (mom. 26)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Som anförs i motion 1999/2000:MJ301 (mp) behövs det
regler för hur bränning av skog i naturvårdssyfte
skall få ske. Att bränna tusentals fågelungar i sina
bon, tjäderhonor i bon och med ungar, harungar eller
iller och mård i bohålor kan inte accepteras och
känns långt ifrån FSC och ett varsammare skogsbruk.
Bränderna måste anläggas vid en tid och på ett
sådant sätt att så många liv som möjligt kan sparas.
Regeringen bör uppdra åt Skogsstyrelsen att
komplettera detaljföreskrifterna om skogsbrukets
hänsyn till naturvårdsintressena i enlighet med
motionen.
Jag anser att utskottets hemställan under 26 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande regler för skogsbränning
att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:MJ301 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
10. Översyn av gränsen för fjällnära skog
m.m. (mom. 28)
Ulf Björklund (kd), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m), Caroline Hagström (kd), Lars Lindblad
(m) och Berit Adolfsson (m) anför:
Vi delar synpunkterna i motionerna från framför allt
m och kd angående skogsbrukets regionalpolitiska
betydelse i norra Sverige. Ett aktivt skogsbruk har
stor betydelse för de enskilda skogsägarnas
brukningsmöjligheter och för lokal sysselsättning
och råvaruförsörjning. Möjligheten till en mer
verklighetsnära gränsdragning vad gäller fjällnära
skog bör prövas. Riksdagen bör hos regeringen begära
en översyn och justering av gränsen för fjällnära
skog enligt de synpunkter som framförs i motionerna.
Vi anser att utskottets hemställan under 28 bort ha
följande lydelse:
28. beträffande översyn av gränsen för
fjällnära skog m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:MJ301,
1998/99: MJ304, 1998/99:MJ306 yrkande 5 och
1998/99:MJ307 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
11. Forskning och utveckling inom
skogsnäringen (mom. 29)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Lars
Lindblad (m) och Berit Adolfsson (m) anför:
Skogsnäringen kännetecknas generellt av att en
förhållandevis liten andel av näringens omsättning
går till FoU-arbete. Som framhålls i motion
2000/01:MJ306 (m) finns det många goda skäl att
satsa på ett utökat FoU-arbete. Ett framgångsrikt
sådant arbete ger goda förutsättningar att höja
mervärdet/förädlingsgraden på den ingående
skogsråvaran. Den ökade satsningen bör bedrivas i
nära samverkan med grundutbildningen vid våra
akademiska lärosäten. Fortfarande avdelas för lite
resurser inom bl.a. SLU för denna mer
marknadsinriktade FoU. Vidare anser vi att frågan om
skogsfakultetens koppling till SLU bör ingående
prövas. Med fler separata fakulteter vid flera
lärosäten, t.ex. Umeå/Ultuna och Växjö/Alnarp, bör
den eftersträvansvärda akademiska mångfalden gynnas.
Vi utgår från att dessa frågeställningar noga och
öppet analyseras och övervägs i de utredningar som
pågår.
Vi anser att utskottets hemställan under 29 bort ha
följande lydelse:
29. beträffande forskning och utveckling inom
skogsnäringen
att riksdagen med anledning av motion
2000/01:MJ306 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts,
Särskilt yttrande
Redovisning av skogsimpediment
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Berit
Adolfsson (m) anför:
När det gäller den statistiska redovisningen av
skogliga impediment har utskottet konstaterat att
dessa impediment, som omfattar betydande arealer, i
praktiken åtnjuter ett starkt skydd mot avverkning.
Vidare redovisar utskottet vissa uppgifter om den
nuvarande och kommande redovisningen av skogliga
impediment, som i viss mån innebär att syftet med
motion MJ306 (m) yrkande 6 kan väntas bli
tillgodosett.
Vi har i avvaktan på den verksamhet som redovisas i
betänkandet valt att inte reservera oss till förmån
för motionen. Vi vill emellertid understryka att det
i dagsläget är svårt att få fram klara och entydiga
statistiska uppgifter om de skogbevuxna
impedimenten. Det förekommer t.ex. ingen redovisning
av dessa arealer från Naturvårdsverkets sida. Det
förekommer såvitt vi kan utläsa inte heller någon
tydlig redovisning i Skogsstyrelsens årliga
publikation Skogsstatistisk årsbok. I
internationella sammanhang kan detta innebära att
Sverige inte tillgodoräknar sig arealer som i andra
länder definieras som skyddade arealer.
Enligt vår mening borde de skogliga impedimenten
redovisas på ett tydligare sätt i såväl den
naturvårdsbaserade som skogsbaserade officiella
statistiken. Syftet med en sådan redovisning bör
vara att klarare markera att det finns mycket stora
arealer skogsmark i Sverige som i princip är
skyddade mot avverkning. En sådan redovisning har
betydelse bl.a. när det gäller att utläsa hur stor
andel totalt av den svenska skogsmarken som åtnjuter
skydd enligt olika regelverk.