I betänkandet behandlas sammanlagt 23
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2000 om
icke joniserande strålning m.m. Yrkandena berör i
första hand eventuella hälsorisker förenade med de
högfrekventa fält som alstras vid användningen av
mobiltelefoner och strålningsförhållandena kring
basstationer. Vidare berörs exponeringen för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält som
uppstår vid överföring och användning av elektrisk
energi samt riskerna med UV-strålning. Utskottet
föreslår att huvuddelen av motionsyrkandena nu
lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till att
den omfattande forskning som pågår, både
internationellt och nationellt, inte kunnat påvisa
att exponering för högfrekventa fält från
mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar
några negativa hälsoeffekter. Samtidigt framhåller
utskottet att denna fråga även i fortsättningen bör
ägnas stor uppmärksamhet. Även övriga
motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 9 reservationer.
Utskottets överväganden
Strålning från mobiltelefoner m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motioner (fp, mp) om
tillämpningen av försiktighetsprincipen vid
användandet av mobiltelefon respektive
revidering av gällande gränsvärden med
hänvisning till tillgänglig kunskap, fortsatt
kompetensuppbyggnad och ansvariga
myndigheters fortsatta arbete med dessa
frågor.
Vidare föreslås att två motionsyrkanden (mp)
om anpassning av gränsvärden till barn och
ungdom och offentliggörande av gränsvärden
lämnas utan vidare åtgärd med anledning av
att de kan anses tillgodosedda.
Slutligen avstyrker utskottet motionsyrkanden
(mp) om slopandet av en generell
undantagsklausul för mobiltelefoner med viss
uteffekt, varningstext på mobiltelefoner och
användningen av mobiltelefon i bil.
Motioner
Enligt motion MJ800 (mp) skall
försiktighetsprincipen gälla vid exponering av
elektromagnetiska fält. Så länge inget är fastställt
om riskerna, och forskningen inte kan påvisa
entydiga resultat, måste försiktighetsprincipen
gälla vid användning av mobiltelefon (yrkande 1).
Vidare yrkas att en rekommendation för barn och
ungdom vid användning av mobiltelefon utfärdas. Med
tillämpning av försiktighetsprincipen bör man visa
på den större hälsorisken för barn och ungdom som
kan finnas vid användning av mobiltelefon (yrkande
2). De s.k. SAR-värdena för mobiltelefoner bör
offentliggöras. Strålskyddsinstitutet gör inga
mätningar, trots att det är tillsynsmyndighet, medan
mobiltelefontillverkarna däremot testar SAR-värdena.
Deras resultat är i dag inte officiella så att
forskare kan ta del av dem (yrkande 3). I Sverige
har vi en undantagsklausul som anger att
mobiltelefoner med en uteffekt på mindre än 7 W inte
behöver kontrolleras, eftersom de troligtvis inte
överskrider rekommendationen. Denna undantagsklausul
bör slopas eftersom ett så stort antal
mobiltelefoner nu kommer ut på marknaden, vilket
innebär att SAR-värdena kommer att öka i samhället
(yrkande 6). Vidare bör en varningstext finnas på
mobiltelefoner som varnar för alltför flitigt
användande (yrkande 7). Vid användning av
mobiltelefon inne i en bil uppkommer höga
fältstyrkor (strålningsnivåer). Inne i bilen har
radiovågorna svårare att nå fram till
mobiltelefonen. Detta innebär att mobiltelefonen
måste öka effekten, och bilföraren utsätts därför
för högre strålning. Eftersom bilen fungerar som en
s.k. Faradays bur när mobiltelefonen är påkopplad,
skulle en yttre antenn kopplad utanför, på bilens
tak, kunna få ner dessa höga strålningsnivåer till
betydligt lägre värden. En rekommendation bör
utfärdas angående användning av mobiltelefon i bilar
(yrkande 8). Enligt motion T718 (fp) yrkande 9 måste
man aktualisera och ifrågasätta nu gällande
gränsvärden för mobil strålning och omedelbart
klargöra om de behöver skärpas. Ett gränsvärde är
inget konstant utan måste revideras i takt med att
kunskaperna ökar och sammanhangen förändras. En
tillsynsmyndighet måste också utses för kontroll av
strålningsvärdena.
Utskottets ställningstagande
Mot bakgrund av den oro som finns bland allmänheten
i många länder för hälsorisker till följd av
elektrisk och kommunikationsteknisk utrustning som
kraftledningar, mobiltelefoner samt radio- och
radarsändare pågår det i dag ett omfattande
internationellt och nationellt arbete för att
klarlägga eventuella hälsorisker. Det vetenskapliga
underlaget för gränsvärden eller rekommendationer
beträffande elektromagnetiska fält utvärderas och
sammanställs av internationella expertorgan som
t.ex. International Commission on Non-Ionising
Radiation Protection (ICNIRP) och inom
Världshälsoorganisationens (WHO) s.k. EMF-projekt
(Electro Magnetic Fields).
Internationella riktlinjer framtagna av ICNIRP är
baserade på en noggrann analys av all vetenskaplig
litteratur (både värme och icke värmerelaterade
effekter) och erbjuder med stora säkerhetsmarginaler
skydd mot alla identifierade faror med energi från
radiofrekventa fält (RF). Exponeringsnivåerna från
mobiltelefonen är för en användare betydligt högre
än från en basstation men ligger under
internationella riktlinjer. Europeiska rådets
rekommendation den 12 juli 1999 om begränsning av
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält
(0 Hz-300 GHz) baseras helt och hållet på ICNIRP:s
bedömningar.
WHO:s EMF-projekt påbörjades år 1996 och är
planerat att slutföras år 2005. Målsättningen är att
nå internationell samsyn när det gäller värdering av
hälsorisker förknippade med elektromagnetiska fält.
I projektet ingår bl.a. kunskapsvärdering,
forskningsinsatser, utveckling av gränsvärden för
EMF samt råd om skyddsåtgärder. Till projektet är
knutet en rådgivande kommitté bestående av
företrädare för de länder som stöder projektet,
bl.a. Sverige. Aktuella slutsatser från EMF-projekt
innebär sammanfattningsvis följande: Ingen av de
granskningar som nyligen utförts har kommit till den
slutsatsen att exponering för RF-fälten från
mobiltelefoner eller deras basstationer orsakar
några negativa hälsoeffekter. Det finns dock
kunskapsluckor som identifierats för framtida
forskning så att man ska kunna göra bättre
hälsorisk-bedömningar. Det kommer att ta tre till
fyra år att slutföra och utvärdera den forskning om
radiofrekventa fält som krävs samt för att
offentliggöra de slutgiltiga resultaten angående
eventuella hälsorisker. I avvaktan på projektets
resultat har WHO utfärdat ett antal
rekommendationer. Det gäller bl.a. uppmaning om
strikt efterföljande av gällande internationella och
nationella säkerhetsstandarder, regler för
lokalisering av basstationer för mobiltelefoni och
åtgärder för att motverka att mobiltelefoner stör
annan elektrisk utrustning.
Rådet för arbetslivsforskning (RALF), numera
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
(FAS), har på regeringens uppdrag studerat frågor
med anknytning till icke joniserande strålning från
olika apparater. Den 30 november 2000 redovisade
RALF en forskningsöversikt och utvärdering av såväl
svenska som internationella forskningsresultat inom
området elkänslighet och hälsorisker av elektriska
och magnetiska fält. När det gäller mobiltelefoni
konstaterar RALF bl.a. att den egna användningen av
en telefon i värsta fall, dvs. vid dåliga
mottagnings- och sändningsförhållanden, kan innebära
radiofrekventa fält som leder till att exponeringen
ligger strax under de grundrestriktioner som ICNIRP
och EU rekommenderar. Den normala exponeringen för
allmänheten från andra källor (basstationer, radio-
och TV-utsändning, andras användning av en
mobiltelefon i närheten, m.m.) är i jämförelse med
detta försumbar. Den samlade bedömningen av
hälsoeffekter vid mobil telekommunikation, baserad
på dagens kunskap, är att vetenskapligt stöd saknas
för förekomst av ökad risk för ohälsa vid användning
av mobiltelefon. Denna eller liknande slutsatser
dras av i princip alla internationella utredningar
och mötesreferat som arbetsgruppen har tagit del av.
Strålskyddsinstitutet (SSI), som är ansvarig
tillsynsmyndighet för elektromagnetiska fält, har
inför utskottet redovisat det aktuella kunskapsläget
när det gäller eventuella risker förenade med
mobiltelefoni m.m. Enligt SSI kan högfrekventa fält,
som bl.a. kommer från radiomaster, mobiltelefoner
och mikrovågsugnar, ge akuta värmeeffekter och
brännskador. Ingenting tyder på att dessa fält
orsakar cancer. Sammanfattningsvis bedömer SSI att
mobiltelefoner inte utgör någon hälsorisk och att
exponeringen från mobiltelefoner inte överskrider
internationellt vedertagna gränsvärden.
I detta sammanhang bör även uppmärksammas en
nyligen publicerad dansk rapport om mobiltelefoni
och cancer. Undersökningen är gjord av forskare i
samarbete med Danmarks motsvarighet till
Cancerfonden, Kræftans Bekæmpelse. Undersökningen
visar inga samband mellan mobiltelefoni och någon
form av cancer (Cellular Telephones and Cancer - a
Nationwide Cohort Study in Denmark, JNCI Vol. 93,
No. 3, February 7, 2001).
Avslutningsvis vill utskottet framhålla följande.
Sverige följer de gränsvärdesrekommendationer som
också stora delar av EU tillämpar. Dessa
rekommendationer om exponeringsbegränsningar antogs
av Europeiska unionens råd 1999 och baseras på vad
som tidigare utarbetats inom EU och ICNIRP.
Rekommendationerna omfattar bl.a. en uppmaning om
att strikt följa gällande internationella och
nationella säkerhetsstandarder. Som framgår av
redovisningen ovan pågår ett omfattande
internationellt och nationellt arbete för att
klarlägga eventuella hälsorisker förenade med
elektromagnetiska fält, och enligt riksdagens
tidigare uttalade mening bör denna fråga även i
fortsättningen ägnas stor uppmärksamhet. Med
anledning härav har riksdagen (1999/2000:TU9, rskr.
1999/2000:256) anmodat regeringen att
fortsättningsvis lämna en redovisning av de insatser
som görs på området och sin bedömning av eventuella
hälsorisker. I budgetpropositionen för innevarande
år har regeringen lämnat en sådan redogörelse till
riksdagen (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 22). Med
hänvisning till den breda samstämmighet som råder i
huvuddelen av forskarvärlden om att några
hälsorisker inte har kunnat påvisas vid användandet
av mobiltelefoner, den omfattande internationella
kompetensuppbyggnad som pågår och ansvariga
myndigheters fortsatta arbete med dessa frågor,
anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta något
ytterligare initiativ i frågan. Utskottet avstyrker
således motionerna MJ800 (mp) yrkande 1 och T718
(fp) yrkande 9. Vad gäller räckvidden av
miljöbalkens s.k. försiktighetsprincip vill
utskottet framhålla att denna princip gäller för all
verksamhet och alla åtgärder som omfattas av balkens
tillämpningsområde.
I den senaste rekommendationen från ICNIRP sägs
uttryckligen att man för gränsvärdena för
allmänheten använt en säkerhetsfaktor som tar hänsyn
till den särskilda känsligheten hos barn, ungdomar,
sjuka personer och personer under medicinering. Med
det anförda föreslås att motion MJ800 (mp) yrkande 2
lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt vad utskottet erfarit kommer
mobiltelefontillverkarna att presentera aktuella
SAR-värden på telefonerna när den preliminära
standarden, som hittills använts, blir en officiell
standard i Europa. Enligt uppgift beräknas detta ske
under första halvåret 2001. Ansvaret för
marknadskontrollen kommer troligtvis att ligga på
Elsäkerhetsverket med bistånd av
Strålskyddsinstitutet. Kontrollmätningar kommer att
utföras av ackrediterade testlaboratorier. Med det
anförda torde motion MJ800 (mp) yrkande 3 i allt
väsentligt kunna tillgodoses utan någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.
Någon generell undantagsklausul för kontroll av
apparater med en uteffekt på mindre än 7 W finns
inte. Det finns inte heller någon generell
kontrollplikt för sådana apparater. Såvitt utskottet
förstår torde motionärerna i motion MJ800 (mp) syfta
på en klausul i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse
med föreskrifter om elektromagnetiska fält (AFS
1987:2) där angivna gränsvärden uttryckta i
fältstyrkeenheter inte skall gälla inom 3 MHz-1 GHz
om den utstrålade effekten understiger 7 W. Enligt
vad utskottet inhämtat avser undantaget exponering i
närfältsområdet där angivna gränsvärden inte är
relevanta. Hela konstruktionen blir onödig om
gränsvärdet baseras på SAR, eftersom man då övergår
från att begränsa sändares effekt till att begränsa
absorberad dos. Detta leder indirekt till
begränsning av sändarens effekt.
Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket)
arbetar för närvarande med att ersätta sina
gränsvärden från 1987 med nya. Med det anförda
avstyrker utskottet motion MJ800 (mp) yrkande 6.
Utskottet är mot bakgrund av vad som anförts ovan
inte berett att föreslå någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av de krav på varningstext som
framförs i motion MJ800 (mp) yrkande 7. Motionen
avstyrks i berörd del.
I en bil utan antenn sänder
telefonen med starkare effekt men
den sänder aldrig med mer än
maximalt tillåten effekt, dvs.
effekten som den är testad vid för
att kontrollera om den uppfyller
gränsvärdet. Mot bakgrund av det
anförda avstyrker utskottet det i
motion MJ800 (mp) yrkande 8
framförda kravet på införandet av en
rekommendation för användning av
mobiltelefon i bil.
Strålningsförhållanden kring
basstationer m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m, mp)
om försiktighetsprincipen, säkerhetsavstånd
och mätning av strålning vid uppsättandet av
mobiltelefonantenner bl.a. med hänvisning
till de rekommendationer som utfärdats av
ICNIRP och EU. När det gäller lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält avstyrker
utskottet ett motionsyrkande (mp) om
rekommendationer vid bosättning m.m. mot
bakgrund av bl.a. den försiktighetsstrategi
som svenska myndigheter utfärdade 1995.
Vidare avstyrks två motionsyrkanden (v, c) om
skärpt lagstiftning respektive ändring av
miljöbalken med avsikt att stärka
försiktighetsprincipen vid uppförandet av
mobiltelefonmaster med hänvisning till
hänsynsreglerna i miljöbalken m.m. Slutligen
avstyrker utskottet ett motionsyrkande (c) om
att stoppa utdelningen av s.k. UMTS-licenser.
Motioner
Enligt motion MJ799 (mp) yrkande 2 bör
försiktighetsprincipen gälla vid uppsättning av
mobiltelefonantenner. Forskning om elektromagnetisk
strålning pågår i hela världen med en del oroande
resultat för vad ökad strålning kan innebära för
djur och människor. Enligt motionärerna befinner vi
oss mitt i ett gigantiskt experiment av korsande
elektromagnetiska fält. Ingen vet nu vad det kommer
att få för betydelse i framtiden.
Försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning av
mobiltelefonantenner och en rekommendation för
säkerhetsavstånd till antennerna bör ställas upp
(yrkande 3). När det gäller UMTS-systemet kommer
detta att kräva fyra gånger så många basstationer
eller antenner för att täckningsgraden skall bli
tillfredsställande. I och med att dessa nya
basstationer sätts upp ökar naturligtvis också
kravet på att mäta strålningen och att titta på
säkerhetsavstånden till basstationerna (yrkande 4).
Enligt motion MJ801 (m) delvis bör en restriktiv
tillståndspolitik tillämpas beträffande
mikrovågsrelaterade risker. I avvaktan på säkra
forskningsresultat har flera länder infört
bestämmelser som leder till stor restriktivitet vid
utplacering av mobiltelefonmaster. Mot bakgrund
härav är det enligt motionärerna förvånande att
regeringen givit tillstånd till utplaceringen av
mobiltelefonmaster bl.a. i närheten av elsanerade
hus.
I motion MJ843 (v) yrkande 3 uppmärksammas behovet
av skärpt lagstiftning som reglerar uppförandet av
mobiltelefonmaster och fasadantenner.
Strålskyddsinstitutet har godtagit operatörernas
försäkringar att gränsvärdena inte överskrids. Men
eftersom forskningen varken har bekräftat eller
förkastat möjligheten att strålning av denna art har
effekt på hälsan måste försiktighetsprincipen råda.
I avvaktan på bättre kunskap om risker och
gränsvärden krävs det stor restriktivitet när det
gäller att bevilja bygglov för mobiltelefonmaster
och fasadantenner. Så länge vi inte vet att
exponeringen från dessa är ofarliga bör de inte
placeras i närheten av bebyggelse. Regeringen bör
återkomma med förslag till hur man lagtekniskt kan
lösa detta. Enligt motion MJ844 (c) yrkande 2 bör
riksdagen begära att regeringen lägger fram ett
förslag till ändring av miljöbalken så att
försiktighetsprincipen skall tillämpas när det
gäller byggande av kraftledningar och
mobiltelefonmaster. Enligt motionärerna finns det
kommuner som frivilligt ritar in lågstrålande zoner
i sina översiktsplaner med hjälp av
försiktighetsprincipen i miljöbalken. Sådana
initiativ är lovvärda och bör ingå i vår
miljölagstiftning.
I motion MJ800 (mp) yrkas att
försiktighetsprincipen skall gälla vid
rekommendationer för bosättning eller vistelse i
närheten av elektriska och magnetiska fält. Flera
rapporter har kommit om hälsorisker som kan uppstå
både när det gäller bildskärmsarbete och arbete med
elektriska apparater med skilda spänningstal.
Bosättning i närheten av kraftledningar har visat på
oroande effekter med troliga cancerrisker (yrkande
5).
Enligt yrkande 1 i motion MJ844 (c) bör utdelning
av licenser för basstationer för mobiltelefoni
stoppas i avvaktan på att nödvändiga kriterier har
utarbetats för hur master för mobiltelefoni skall
placeras så att riskerna för strålning minimeras.
Utskottets ställningstagande
När det gäller strålningsförhållanden kring
basstationer framhåller ICNIRP att både mätningar
och beräkningar visar att nivåerna för RF-signaler
från basstationer i områden dit allmänheten har
tillträde ligger långt under internationella
riktlinjer, vanligtvis med en faktor på 100 eller
mer. RALF har efter en genomgång av tillgängliga
forskningsresultat och av ett antal internationella
utredningar i sin ovan nämnda rapport funnit att
fullgott vetenskapligt stöd saknas för andra
åtgärder än dem som innefattas i de rekommendationer
som utfärdats av ICNIRP och EU. SSI har under de
senaste åren gjort flera utredningar om
strålningsförhållandena kring mobiltelefonmaster.
Enligt dessa utredningar överskrids gränsvärdena på
ca 1 meters avstånd rakt framför antennens strålande
yta. I de fall då antennerna är placerade på master
eller husfasader innebär detta att man normalt inte
kan bli överexponerad. Om antennen är placerad på
hustak så att t.ex. en sotare eller plåtslagare kan
komma nära vid arbete på taket, måste man vidta de
försiktighetsåtgärder som krävs i
Arbetarskyddsstyrelsens författning. På avstånd
större än något tiotal meter från antennerna är
strålningsstyrkan mycket låg. För en högt placerad
antenn kan högsta värde på marknivån uppgå till
cirka en tiondel av gränsvärdet. Antennerna har låg
utstrålning i andra riktningar än framriktningen.
För antenner placerade på husfasader innebär detta
att strålningen i utrymmen bakom antennen är klart
under gränsvärdena, i synnerhet som väggen har viss
dämpande förmåga. Det kan dock förekomma strålning
med fältstyrkor på enstaka V/m i dessa utrymmen. Det
innebär inget strålskyddsproblem, men kan innebära
en risk för störningar på känslig elektronisk
utrustning. Den tekniska utrustningen i basstationen
och kablarna till antennen avger ingen strålning av
betydelse. Helt nära kablarnas yta kan man i vissa
fall med känslig mätutrustning mäta viss fältstyrka,
dock långt under gränsvärdena. Enligt SSI gäller
sammanfattningsvis att basstationer för
mobiltelefoni inte innebär någon risk från
strålskyddssynpunkt. När det gäller
försiktighetsprincipen framhåller SSI även att det
kan vara tveksamt att tillämpa principen på ett mer
ingripande sätt beträffande basstationer men inte
när det gäller andra radiofrekventa fält såsom TV
och radio. Med det anförda föreslår utskottet att
motionerna MJ799 (mp) yrkandena 2, 3 och 4 samt
MJ801 (m) delvis lämnas utan vidare åtgärd.
När det gäller lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält (ELF) anser SSI att de
forskningsresultat som hittills presenterats inte
ger underlag för och inte heller kan sägas motivera
några gränsvärden eller andra tvingande
begränsningar. De gränsvärden för högfrekventa
elektromagnetiska fält som vi har i dag skyddar mot
värmeeffekter. För de lågfrekventa fälten saknas
kunskap om vilka egenskaper hos fälten som
eventuellt innebär risker och hur doser skall
värderas. Om fälten ger ohälsa är det då främst
risker med korta kraftiga exponeringar eller låg
exponering under lång tid? Eller är det kanske
kraftigt varierande fält som orsakar problem? Enligt
SSI:s bedömning kan det finnas skäl för en viss
försiktighet när det gäller exponering för
lågfrekventa magnetfält. Denna uppfattning delas av
RALF som i sin rapport bl.a. anför att det
fortfarande finns visst vetenskapligt stöd för den
försiktighetsstrategi som utfärdades av fem svenska
myndigheter år 1995 avseende extremt lågfrekventa
magnetiska fält. Motsvarande vetenskapligt stöd
saknas för en utvidgning av denna
försiktighetsstrategi till andra fält eller andra
frekvensområden. Försiktighetsstrategin innebär
följande. Om åtgärder som generellt minskar
exponeringen kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt, bör man sträva efter att
reducera fält som avviker starkt från vad som kan
anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller
nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid
planeringen sträva efter att utforma och placera
dessa så att exponeringen begränsas. Det
övergripande syftet med denna strategi är att på
sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår
omgivning för att minska risken att människor
eventuellt kan skadas. Mot bakgrund av det anförda
är utskottet inte berett att föreslå någon åtgärd
med anledning av motion MJ800 (mp) yrkande 5.
Motionen avstyrks således i berörd del.
När det gäller de i motionerna MJ843 (v) och MJ844
(c) framförda kraven på ändring i lagstiftningen så
att försiktighetsprincipen skall tillämpas när det
gäller byggandet av basstationer för mobiltelefoni
och kraftledningar erinrar utskottet om följande.
Miljöbalkens hänsynsregler gäller parallellt med
annan lag om det inte särskilt föreskrivs att
balkens regler inte skall tillämpas på verksamheten
i fråga (prop. 1997/98:45, s. 204 ff.).
Strålskyddslagen har anpassats till miljöbalken (se
t.ex. prop. 1997/98:90 0m följdlagstiftning till
miljöbalken m.m., s.272 f.). Inga begränsningar har
införts i strålskyddslagen såvitt avser möjligheten
att ingripa med stöd av miljöbalken. Med hänvisning
härtill och mot bakgrund av vad som redovisats ovan
avstyrker utskottet motionerna MJ843 (v) yrkande 3
och MJ844 (c) yrkande 2.
Post- och telestyrelsen (PTS) har den 16 december
2000 beslutat om tilldelningen av UMTS-tillstånd.
Mot bakgrund härav avstyrks motion MJ844 (c) yrkande
1.
Forskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden
(m, v, c, mp) om
tillämpad forskning med hänvisning till att
riksdagen i tidigare ställningstaganden
framhållit att man bör avstå från att göra
uttalanden om enstaka forskningsområden
fristående från behandlingen av regeringens
forskningspropositioner.
Motioner
Enligt motion MJ799 (mp) yrkande 1 bör forskningen
om mobiltelefonantenner ökas. Enligt motionärerna
behövs en ökad forskning, dels för att människor
skall slippa oroas, dels för att det verkligen
saknas forskning inom detta fält. Även i motion
MJ800 (mp) framförs krav på att forskningen på
radiofrekventa fält bör ökas. De elektromagnetiska
fälten som utsändes från mobiltelefoner innebär en
viss temperaturhöjning i den mänskliga kroppen.
Exponeringen utgörs av s.k. radiofrekventa fält, och
från forskningshåll kan man inte bortse ifrån att
sådana fält har en inverkan på människokroppen
(yrkande 4). Vidare framhålls att det i luften nu
finns en mängd olika elektriska fält som samverkar -
interagerar - med varandra. De här korsande
elektriska fälten i atmosfären kan liknas vid en
enorm mikrovågsugn. Forskning behövs för att utröna
hur alla de här tillkommande elektriska fälten
interagerar i luften och hur eventuellt detta
påverkar människor och djur (yrkande 9). I motion
MJ801 (m) delvis uppmärksammas behovet av stärkt och
samordnad forskning kring mikrovågsrelaterade
medicinska risker. Enligt motion MJ843 (v) måste
forskningen om elöverkänslighet breddas och
fördjupas. Det krävs en allsidig forskning där
tekniker, medicinsk kompetens av alla slag och
människor som upplever dessa problem samarbetar
(yrkande 2). I motion MJ844 (c) framhålls behovet av
en bred oberoende forskning avseende
elektromagnetiska fält, mikrovågsstrålning samt den
komplexa bakgrunden till ökningen av vissa sjukdomar
(yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågor om tillämpad forskning
konstaterar utskottet att riksdagen i tidigare
ställningstaganden har framhållit att man bör avstå
från att göra uttalanden om enstaka
forskningsområden fristående från behandlingen av
regeringens forskningspropositioner. Det får
dessutom anses vara en uppgift för berörda
forskningsråd att inom ramen för olika
forskningsprogram fördela medel till olika
forskningsprojekt (se bl.a. bet. 1999/2000:TU9,
rskr. 1999/2000:256 och bet. 2000/01:MJU2, rskr.
2000/01:86-87). Vidare bör framhållas att
forskningspolitiken numera behandlas i intervaller
om cirka tre år. I proposition 2000/01:3 Forskning
och förnyelse har regeringen redovisat
forskningspolitikens inriktning under åren
2001-2003. En utgångspunkt för forskningspolitiken
är behovet av kraftsamling inom strategiska
forskningsområden och stimulans till tvär- och
mångvetenskaplig forskning. I propositionen angavs
som prioriterat forskningsområde bl.a.
informationsteknik och IT-forskning (se s. 55 ff.).
Riksdagen har tillstyrkt regeringens förslag (bet.
2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98). Med det anförda
föreslår utskottet att motionerna MJ799 (mp) yrkande
1, MJ800 (mp) yrkandena 4 och 9, MJ801 (m) delvis,
MJ843 (v) yrkande 2 och MJ844 (c) yrkande 3 lämnas
utan vidare åtgärd.
UV-strålning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (mp) om risken
med UV-strålning och behovet av en
informationskampanj m.m. med hänvisning till
bl.a. det arbete som sedan många år pågår på
detta område.
Motioner
Enligt motion MJ817 (mp) bör man starta en
informationskampanj om risken med UV-strålning och
hur den undviks (yrkande 1). Vidare bör en kampanj
för trädplantering på skolgårdar och lekplatser
genomföras (yrkande 2). Slutligen föreslås att
riksdagen begär att regeringen lägger fram ett
förslag om nya råd för hur barns och ungdomars
lekplatser och skolgårdar skall byggas i syfte att
minska utsattheten för skadlig och
cancerframkallande UV-strålning (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Med anledning av de i motion MJ817 (mp) framförda
förslagen beträffande en informationskampanj om
riskerna med UV-strålning, trädplantering och råd
avseende lekplatser m.m. har utskottet inhämtat
följande information. Ozonskiktet har i Sverige
mätts sedan början av 1950-talet. Det senast
årtiondet har mätningarna visat en negativ trend med
ca 1,5 % per decennium. Avvikelserna i Sverige har
varit störst på senvintern och våren då ozonskiktet
annars av klimatologiska skäl brukar vara som
tjockast. De svenska mätningarna överensstämmer med
och bekräftar de resultat som registrerats när det
gäller den globala utvecklingen. UV-strålningen har
mätts sedan år 1983. Enligt Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI), vars mätningar
inklusive data från Polen och Finland har
analyserats av forskare, har man inte sett någon
dramatisk ökning av UV-strålning under ifrågavarande
period. Det finns signifikanta trender under våren
men de är inte större än att de kan försvinna om en
eller annan mulen eller ozonrik vår tillkommer.
Information om och dagliga prognoser för UV-
strålningens styrka (UV-index) i olika delar av
landet har sedan 1993 publicerats av SMHI och SSI i
samverkan och enligt rekommendationer från WHO och
WMO (World Meteorological Organization). Enligt
uppgift planerar SSI att komplettera detta med
mätningar av UV-index som är direkt tillgängliga för
allmänheten.
När det gäller den ökande hudcancerfrekvensen bör
uppmärksammas att denna hittills främst förknippats
med förändrade solvanor hos befolkningen. Kampanjer
för försiktigare solvanor har bedrivits nationellt
och regionalt sedan år 1988. Sedan några år finns
ett samordningsorgan benämnt Arbetsgruppen för
förebyggande av solskador, AFSS, med representation
av Apoteksbolaget, Arbetarskyddsstyrelsen,
Cancerfonden, Cancerpreventiva enheten vid
Karolinska sjukhuset, Folkhälsoinstitutet,
Socialstyrelsen, Statens strålskyddsinstitut och
Svenska Melanomstudiegruppen. Gruppen har verkat för
en samordning av olika aktiviteter för att sprida
information både till allmänhet och till
sjukvårdspersonal. Flera broschyrer som riktar sig
till allmänheten har producerats. Cancerpreventiva
enheten vid Karolinska sjukhuset har producerat en
informationsskrift för olika aktörer i samhället.
Exempel på sådana är bl.a. organisatörer av resor
till sydliga länder. Samma grupp har producerat en
video avsedd för skolungdom. Från Radiumhemmet utgår
en video med information till sjukvårdspersonal och
med ett innehåll som i första hand syftar till att
öka kunskaperna om förebyggande verksamhet.
Skuggande miljöer för i synnerhet förskolebarn har
under senare år ingått i några av dessa kampanjer
som ett element riktat till stadsplanerare och
kommunala instanser ansvariga för förskoleverksamhet
bl.a. i Stockholms län. Enligt vad utskottet erfarit
projekteras för närvarande ett multinationellt EU-
projekt i Sverige som syftar till att bl.a.
utvärdera skuggande miljöer för förskolebarn.
Avslutningsvis vill utskottet påminna om
Folkhälsokommitténs betänkande Nationella mål för
folkhälsan (SOU 2000:91). I utredningen tas bl.a.
uttunningen av det skyddande ozonskiktet upp i mål 7
om sunda inne- och utemiljöer. Regeringen avser att
återkomma med en proposition om nationella
folkhälsomål under år 2001 (se svar på
interpellation 2000/01:146, prot. 2000/01:56). Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
motion MJ817 (mp) yrkandena 1-3 lämnas utan vidare
åtgärd.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Strålning från mobiltelefoner
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ800
yrkande 1 och 2000/01:T718 yrkande 9.
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (mp)
2. Gränsvärden för barn och ungdom
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande
2.
Reservation 3 (mp)
3. Information om SAR-värden
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande
3.
4. Kontroll av mobiltelefoner
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande
6.
5. Varningstext på mobiltelefoner
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande
7.
Reservation 4 (mp)
6. Användning av mobiltelefon i bil
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ800 yrkande
8.
Reservation 5 (mp)
7. Strålningsförhållanden kring
basstationer
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ799
yrkandena 2-4 och 2000/01:MJ801 delvis.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ799
yrkande 1, 2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9,
2000/01:MJ801 delvis, 2000/01:MJ843 yrkande 2 och
2000/01:MJ844 yrkande 3.
Reservation 7 (v)
Reservation 8 (c)
12. UV-strålning
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ817.
Reservation 9 (mp)
Stockholm den 6 mars 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson (m), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v), Caroline
Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund
(fp), Michael Hagberg (s) Lars Lindblad (m) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Bakgrund
Med icke joniserande strålning avses radiovågor,
mikrovågstrålning, infraröd strålning, synligt ljus
och ultraviolett strålning. När det gäller
exponering för radiofrekventa (RF) fält ger
mobiltelefoner och basstationer olika exponering.
RF-exponeringen för en mobiltelefonanvändare är
betydligt högre än för en person som bor nära en
basstation. Mobiltelefonen avger RF-energi endast
under samtalets gång, med undantag av de signaler
som då och då skickas ut för att upprätthålla
kontakten med närbelägna basstationer, medan
basstationerna oavbrutet skickar ut signaler.
Mobiltelefoner är RF-sändare med låg uteffekt, som
maximalt ger ifrån sig en effekt på 0,2 till 0,6
watt. Andra typer av handburna sändare, t.ex.
walkie-talkier, kan ge ifrån sig 10 watt eller mer.
RF-fältets styrka (och därigenom RF-exponeringen för
en användare) minskar snabbt ju längre bort från
mobiltelefonen man kommer. RF-exponeringen för en
person som använder mobiltelefonen tiotals
centimeter från huvudet (med hjälp av hands-free-
tillbehör) är betydligt lägre än för en person som
håller mobiltelefonen mot huvudet. RF-exponering för
människor som befinner sig i närheten är mycket låg.
Basstationer sänder med effektnivåer från ett par
watt upp till 100 watt eller mer, beroende på
storleken på området eller cellen som de skall
täcka. Basstationernas antenner är vanligtvis 20-30
cm breda och 1 m långa. De är monterade på byggnader
eller torn på en höjd av 15-50 m över marken. Dessa
antenner sänder ut RF-strålar som vanligtvis har en
väldigt smal vertikal spridning, men en relativt
bred horisontell spridning. Med anledning av
strålens smala vertikala spridning är RF-fältets
intensitet låg på marken rakt nedanför antennen. RF-
fältets intensitet ökar något då man förflyttar sig
bort från basstationen och minskar sedan på längre
avstånd från antennen. Eftersom antennerna är
riktade avges inte några större energimängder bakåt
eller mot över- eller nederdelen av antennen, och
därmed är nivåerna av RF-energi inne i eller vid
sidorna av byggnaden normalt väldigt låga.
Andra RF-källor i samhället är
personsökningsantenner eller andra
kommunikationsantenner, som t.ex. används av polis,
brandkår och räddningstjänst. De utnyttjar liknande
energinivåer som basstationer och ofta samma
frekvenser. I många tätortsområden avger ofta TV-
och radiomaster högre RF-nivåer än vad basstationer
gör.
RF-fält tränger in i utsatt vävnad till djup som
beror på frekvensen - upp till en centimeter vid de
frekvenser som utnyttjas av mobiltelefoner. RF-
energi absorberas i kroppen och ger upphov till
värme. Gränsvärdet, det s.k. SAR-värdet - Specific
Absorption Rate - (W/kg), anger att högst 0,02 W
får absorberas i en vävnadsvolym om 10 gram.
Omräknat blir detta 2 W/kg. Typiska SAR-värden för
GSM-telefoner är 0,2-1,3 W/kg.
När det gäller exponering för elektriska och
magnetiska fält vid extremt låga frekvenser (ELF)
uppstår sådan exponering huvudsakligen vid
överföring och användning av elektrisk energi vid
kraftfrekvenser på 50/60 Hz.
Ytterligare information finns
att tillgå på SSI:s och WHO:s
hemsidor på Internet.
Utfrågning
Utskottet erhöll den 20 februari 2001 information av
representanter för Statens strålskyddsinstitut (SSI)
beträffande frågan om hälsorisker vid användning av
mobiltelefoner m.m.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Strålning från mobiltelefoner (punkt 1)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Enligt min mening måste man aktualisera och
ifrågasätta nu gällande gränsvärden för mobil
strålning och omedelbart klargöra om de behöver
skärpas. Ett gränsvärde är inte konstant utan måste
revideras i takt med att kunskaperna ökar och
sammanhangen förändras. En tillsynsmyndighet måste
också utses för kontroll av strålningsvärdena. Jag
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförts i motion T718
yrkande 9 om mobil strålning. Därmed avstyrks motion
2000/01:MJ800 yrkande 1.
2. Strålning från mobiltelefoner (punkt 1)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
De elektromagnetiska fälten som utsänds från
mobiltelefoner innebär en viss temperaturhöjning i
den mänskliga kroppen. Exponeringen utgörs av s.k.
radiofrekventa fält, och från forskningshåll kan man
inte bortse från att radiofrekventa fält har en
inverkan på människokroppen. Så länge inget är
fastställt om riskerna och forskningen inte kan
påvisa entydiga resultat måste, enligt min mening,
försiktighetsprincipen gälla vid användning av
mobiltelefon. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 1 om
försiktighetsprincipen och exponering för
elektromagnetiska fält. Därmed avstyrks motion T718
yrkande 9.
3. Gränsvärden för barn och ungdom (punkt 2)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Barn och ungdom bör i princip inte använda
mobiltelefon alls. Det visar de senaste rönen från
en engelsk forskningsgrupp som har sammanställt all
forskning om mobiltelefonstrålning. Barns och
ungdomars benvävnad är tunnare än hos vuxna och
hjärnvävnad och skallben har inte vuxit färdigt.
Barn drabbas därför hårdare av skador, och detta är
allvarligt eftersom man misstänker att strålningen
kan orsaka hjärntumörer och även Alzheimers sjukdom.
Även en svensk studie har visat på en ökad förekomst
av hjärntumörer hos mobiltelefonanvändare. Skärpta
rekommendationer bör utfärdas för att visa på den
större hälsorisken för barn och ungdom vid
användning av mobiltelefon och att
försiktighetsprincipen bör gälla. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 2
om en rekommendation för barn och ungdom vid
användning av mobiltelefon.
4. Varningstext på mobiltelefoner (punkt 5)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
En varningstext, liknande den som finns på
cigarettpaket, bör också finnas på mobiltelefoner
och varna för alltför flitigt användande. Detta krav
har framförts under flera år och nu har detta vunnit
gehör i andra länder. Forskning visar att längre
samtal i mobiltelefon ökar riskerna för att drabbas
av skador. Människor pratar allt längre tid i
telefon och överskrider de två minuter som ligger
till grund för gränsvärdena. En varningstext på
mobiltelefonerna skulle kanske kunna medverka till
att SAR-värdena minskar och att framför allt barn
och ungdomar inte ökar sin användning. Jag föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i motion 2000/01:
MJ800 yrkande 7 om varningstext på mobiltelefoner.
5. Användning av mobiltelefon i bil (punkt 6)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Vid användning av mobiltelefon inne i en bil
uppkommer höga fältstyrkor (strålningsnivåer). Inne
i bilen har radiovågorna svårare att nå fram till
mobiltelefonen. Detta innebär att mobiltelefonen
måste öka effekten, och bilföraren utsätts därför
för högre strålning. Eftersom bilen fungerar som en
s.k. Faradays bur när mobiltelefonen är påkopplad,
skulle en yttre antenn kopplad utanför, på bilens
tak, kunna få ner dessa höga strålningsnivåer.
Mobiltelefontillverkarna bör därför rekommendera
denna åtgärd. En sådan rekommendation bör också
göras allmän för att få ner strålningsnivåerna med
hänsyn till försiktighetsprincipen. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion 2000/01:MJ800 yrkande 7
om användning av mobiltelefon i bil.
6. Lågfrekventa elektriska och magnetiska fält
(punkt 8)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Elöverkänslighet drabbar många människor i vårt
samhälle. Att bevisa att någon är elöverkänslig är
svårt. Det kan dock inte heller bevisas att elektro-
magnetiska fält är ofarliga för oss människor. Flera
rapporter har kommit om hälsorisker som kan uppstå
både när det gäller bildskärmsarbete och arbete med
elektriska apparater med skilda spänningstal.
Bosättning i närheten av kraftledningar har visat på
oroande effekter med troliga cancerrisker.
Försiktighetsprincipen bör därför användas när
rekommendationer ges, vid bosättning eller vistelse
i eller i närheten av elektriska och magnetiska
fält. Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
2000/01:MJ800 yrkande 5 om lågfrekventa elektriska
och magnetiska fält.
7. Forskning (punkt 11)
av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ843 yrkande
2 och avslår motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,
2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801
delvis och 2000/01:MJ844 yrkande 3.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att forskningen om
elöverkänslighet måste breddas och fördjupas. Det
krävs en allsidig forskning där tekniker, medicinsk
kompetens av alla slag och människor som upplever
dessa problem samarbetar. Forskningen bör också
inriktas mot att dokumentera och utvärdera åtgärder
för rehabilitering och symtomlindring. Det behövs en
fortsatt forskning för att vetenskapligt fastställa
elöverkänslighet. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion 2000/01:MJ843 yrkande 2 om
forskning. Därmed avstyrks motionerna 2000/01:MJ799
yrkande 1, 2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9,
2000/01:MJ801 delvis och 2000/01:MJ844 yrkande 3.
8. Forskning (punkt 11)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ844 yrkande
3 och avslår motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,
2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801
delvis och 2000/01:MJ843 yrkande 2.
Ställningstagande
Den officiella uppfattningen är fortfarande att det
inte är bevisat att elektromagnetiska fält och
mikrovågor kan påverka människors hälsa. Ingen har
heller bevisat motsatsen. Hittillsvarande forskning
har oftast varit inriktad på den enskilda apparaten,
t.ex. mobiltelefonen eller bildskärmen. Forskare
visar dock att det är den samlade mängden skadliga
energier i rummet kopplat med tiden som är avgörande
för vilka belastningar som individen utsätts för.
Forskning inom det aktuella området sker oftast med
medel från näringslivet. Forskare har emellertid
uttalat risken för den styrning som denna typ av
finansiering innebär. En bred forskning med statlig
finansiering bör därför skyndsamt komma till stånd.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
2000/01:MJ844 yrkande 3 om forskning. Därmed
avstyrks motionerna 2000/01:MJ799 yrkande 1,
2000/01:MJ800 yrkandena 4 och 9, 2000/01:MJ801
delvis och 2000/01:
MJ843 yrkande 2.
9. UV-strålning (punkt 12)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ817.
Ställningstagande
Ozonskiktet dämpar UV-strålningen. Ett allt tunnare
ozonskikt och frånvaron av skiktet ökar UV-
strålningen. Mycket UV-strålning kan efter många år
ge upphov till allvarlig hudcancer. På södra
halvklotet är man nu så medveten om problemen att
man manar människor att inte vistas länge med bara
kroppsdelar i solen och att skydda sig extra noga då
solen står som högst på himlen. Medvetenheten om
riskerna är stor. Det betraktas inte här som
skrämselpropaganda att tala om UV-strålning och
hudcancer utan som upplysningar människor måste ha
för att kunna undvika en fara. Det är dags att nu
under vintern ta fram en informationskampanj inför
våren 2001 så att den australiensiska insikten och
kunnandet om UV-strålning, dess risker och
förebyggande åtgärder blir allmän svensk kunskap.
När det gäller sätt att förebygga skador av UV-
strålning har forskning visat att UV-strålningen
dämpas kraftigt i solljus som silas genom lövverk.
Det är därför viktigt att lekplatser och skolgårdar
och andra uterum där barn vistas mycket har många
lövbärande träd. Det behövs en riktad insats nu för
att bygga bort de farliga oskyddade skolgårdarna
genom trädplantering. Det är dessutom dags att
utarbeta nya råd för hur barns och ungdomars
lekplatser och skolgårdar skall utformas för att
minska utsattheten för skadlig och
cancerframkallande UV-strålning. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion 2000/01:MJ817 yrkandena
1-3 om farlig UV-strålning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ799 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskning på
mobiltelefonantenner bör ökas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen bör gälla vid uppsättning av
mobiltele- fonantenner.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rekommendation om
säkerhetsavstånd till mobiltelefonantenner.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mätning och
säkerhetsavstånd till basstationerna i UMTS-
systemet.
2000/01:MJ800 av Barbro Feltzing (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen skall gälla vid exponering av
elektromagnetiska fält.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en rekommendation
för barn och ungdom vid användning av mobiltelefon.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att SAR-värden för mobiltelefoner görs
officiella.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskningen på
radiofrekventa fält bör ökas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att försiktighetsprincipen skall gälla vid
rekommendationer för bosättning eller vistelse i
närheten av elektriska och magnetiska fält.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
undantagsklausulen för kontroll av apparater med en
uteffekt på mindre än 7 W slopas.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en varningstext
bör finnas på mobiltelefoner, som varnar för alltför
flitigt användande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
rekommendation utfärdas angående användning av
mobiltelefon i bilar.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskning om
interaktion mellan elektriska fält i luftrummet
påbörjas.
2000/01:MJ801 av Lennart Fridén och Per-Samuel
Nisser (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av stärkt och samordnad forskning kring
mikrovågsrelaterade medicinska risker och att en
restriktiv tillståndspolitik tillämpas i avvaktan på
säkra forskningsresultat.
2000/01:MJ817 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
informationskampanj om risken med UV-strålning och
hur den undviks.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en kampanj för
trädplantering på skolgårdar och lekplatser.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om nya råd för hur barns och ungdomars
lekplatser och skolgårdar skall byggas i syfte att
minska utsattheten för skadlig och
cancerframkallande UV-strålning.
2000/01:MJ843 av Rolf Olsson m.fl. (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om
elöverkänslighet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av skärpt
lagstiftning som reglerar uppförandet av
mobiltelefonmaster och fasadantenner.
2000/01:MJ844 av Marianne Andersson och Gunnel
Wallin (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utdelning av
licenser för basstationer för mobiltelefoni stoppas
till dess att kriterier utarbetats.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av miljöbalken så att
försiktighetsprincipen skall gälla när det gäller
byggande av kraftledningar och mobiltelefonimaster.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bred oberoende
forskning avseende elektromagnetiska fält,
mikrovågsstrålning samt den komplexa bakgrunden till
ökningen av vissa sjukdomar.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mobil strålning.