I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2001 om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, jämte 75 motionsyrkanden.
Riksdagen har den 22 november 2000 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområdet till 13 677 015 000
kr.
Utgiftsområdet omfattar 35 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande av dessa är
Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
m.m. tillstyrks. Anslagna medel för utgiftsområdet
ökar därmed med ca 3,94 miljarder kronor jämfört med
budgetåret 2000. Utgifterna inom utgiftsområdet har
ökat kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU
och är nu mer än dubbelt så höga jämfört med åren
före EU-medlemskapet (löpande priser). Till stor
del förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd
införts åren 1996-2001. Den tillfälliga nedgången i
utgifterna år 2000 är följden av en senare
utbetalning av arealstödet inom jordbruket. Ungefär
62 % av utgifterna finansieras från EG-budgeten.
Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder
såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd
och ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för
fiskerinäringen i Sverige.
När det gäller prioriteringar för år 2001 innebär
regeringens förslag bl.a. att 35 miljoner kronor per
år under tre år avsätts för forskning om ekologisk
produktion. Ytterligare 11 miljoner kronor används
för att förstärka åtgärderna för bekämpning och
kontroll av smittsamma djursjukdomar. Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) får sammanlagt 5
miljoner kronor för forskning och vetenskapligt
utvecklingsarbete kring frågor av betydelse för
omställningen av jordbruket mot mer ekologisk
produktion. Till Livsmedelsverket ges 2 miljoner
kronor extra per år under tre år till studier om
säkra ekologiska livsmedel och kost helt eller
delvis baserad på ekologiska livsmedel. 5 miljoner
kronor avsätts för inrättande av en
trädgårdsnäringsfond till stöd för näringen, t.ex.
när det gäller FoU-verksamhet.
Nya mål föreslås inom politikområdena Djurpolitik,
Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik och
Samepolitik.
Med anledning av två motioner (m, c) föreslår
utskottet att regeringen får disponera anslaget 43:7
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar
m.m. för att möjliggöra en kompensation för den
senarelagda utbetalningen av arealersättning. När
det gäller jordbrukets yttre rationalisering
föreslår utskottet med anledning av tre motioner (s,
kd, c) att bidraget till jordbrukets rationalisering
inte bör begränsas till enbart tidigare beslutade
åtgärder utan även få användas till nya
omarronderingsprojekt. Vidare föreslår utskottet med
anledning av två motioner (kd, m, c, fp och mp) att
regeringen, mot bakgrund av en aviserad
informationssatsning om samerna som ursprungsfolk i
Sverige och om samisk kultur, under år 2001
återkommer till riksdagen med en redogörelse för
satsningens närmare utformning och med förslag om
finansiering. Övriga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 11 reservationer och 3
särskilda yttranden.
Proposition 2000/01:1
Regeringen har i proposition 2000/01:1 utgiftsområde
23 föreslagit
1. att riksdagen godkänner de föreslagna målen för
politikområdena Djurpolitik (avsnitt 4.3),
Livsmedelspolitik (avsnitt 5.3), Landsbygdspolitik
(avsnitt 6.3) och Samepolitik (avsnitt 7.3),
2. att riksdagen godkänner att Statens
jordbruksverk skall ha tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr (avsnitt
5.8.1),
3. att riksdagen godkänner vad som anförts om en
utvecklingsfond för trädgårdsnäringen (avsnitt 6.8.3
och 6.8.4),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 5 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8.3),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 5 000 000 kr efter 2001 (avsnitt 4.8.5),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning
och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 4 600
000 000 kr under 2002 (avsnitt 5.8.5),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 1 600 000 kr under 2002 (avsnitt 4.8),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om
stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 2 950 000 000 kr efter 2001
(avsnitt 6.8.1),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 3 515 000 000 kr
efter 2001 (avsnitt 6.8.2),
10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av
rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 8 000
000 kr efter 2001 (avsnitt 7.7),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och kollektiv forskning, fatta beslut om
stöd som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 140 000 000 kr efter 2001 (avsnitt
8.1.2),
12. att riksdagen för 2001 anvisar anslagen under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt följande uppställning:
43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten; ramanslag; 3 700 000 kr,
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet; ramanslag; 25
000 000 kr,
43:17 Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.; ramanslag; 37 089 000 kr,
Landsbygdspolitik
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur;
ramanslag; 2 203 000 000 kr,
44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur; ramanslag; 1 500
922 000 kr,
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket;
reservationsanslag; 29 429 000 kr,
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.;
ramanslag; 20 000 000 kr,
44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.;
ramanslag 1 538 000 kr,
Samepolitik
45:1 Främjande av rennäringen; ramanslag; 37 000 000
kr,
Forskningspolitik och Utbildningspolitik
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet; ramanslag; 1 199
121 000 kr,
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning;
ramanslag; 240 263 000 kr,
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien;
obetecknat anslag; 1 149 000 kr.
Motionerna
2000/01:MJ202 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förutsättningarna för fortsatt
omarronering i Dalarna och att bidraget för
jordbrukets rationalisering, utgiftsområde 23 anslag
44:4, också får användas till nya
omarronderingsprojekt.
2000/01:MJ206 av Åke Sandström och Erik Arthur
Egervärn (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
ersättningsnivån till det fjällnära jordbruket.
2000/01:MJ210 av Åke Sandström (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att den nationella
ersättningen till jordbruket i norra Sverige utgår
enligt kommissionsbeslut.
2000/01:MJ221 av Kenneth Johansson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att bidraget till jordbrukets
rationalisering, utgiftsområde 23 anslag 44:4, också
får användas till nya omarronderingsprojekt i
Dalarna.
2000/01:MJ223 av Åke Sandström och Sven Bergström
(c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet av
intransportersättning för jordbruket i norra
Sverige.
2000/01:MJ227 av Per-Olof Svensson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenkling och effektivisering av
administrationen av jordbruksstöd.
2000/01:MJ228 av Laila Bäck och Helena Zakariasén
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om de olika
delprogrammen för miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket.
2000/01:MJ229 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna
för fortsatt omarrondering i Dalarna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen begärs om att stödet för
jordbrukets rationalisering m.m., utgiftsområde 23
anslag 44:4, också får användas till nya
omarronderingsprojekt.
2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utfärda en
statlig lånegaranti för jordbrukare som på grund av
försenade utbetalningar av arealersättningen får
likviditetsproblem.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om räntekompensation
för försenad utbetalning av arealersättning.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade insatser för
bekämpandet av smittsamma djursjukdomar.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn och ökning
av forskning och utveckling inom lantbrukssektorn.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
forskning om ekologiskt lantbruk.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av det
maximala beloppet för startstöd till samma nivå som
EU-förordningen anger.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad
ekonomisk kompensation till följd av
landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen.
2000/01:MJ235 av Gunilla Tjernberg och Erling
Wälivaara (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en höjd
transportersättning för jordbruket i norra Sverige
där kött och ägg ingår i underlaget.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
beakta svinproduktionen i norra Sverige.
2000/01:MJ238 av Ulf Björklund m.fl. (kd, m, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Gränsdragningskommissionens arbete och
informationsinsatsen om samer - kultur, historia och
näring - inleds snarast.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansieringen av
informationsinsatsen om samerna - kultur, historia
och näring och att den redovisas till riksdagen i
aviserad skrivelse under hösten 2000 eller snarast i
tilläggsbudgeten 2001.
2000/01:MJ240 av Karl Gustav Abramsson och Rinaldo
Karlsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av en mera allsidig informationskampanj om
samer och andra boende i det samiska kärnområdet.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principen att
miljöavgifter i jordbruket skall återgå till
näringen för miljöinsatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kostnadsramarna
för EU-medfinansierade anslag långsiktigt skall
ligga på en nivå som innebär att Sverige fullt ut
använder de EU-anslag som är möjliga.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att anvisa
ytterligare 530 miljoner kronor till åtgärder för
landsbygdsutveckling och miljöprogram.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om stöd till
avbytartjänst.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om exportfrämjande
åtgärder.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minska
jordbruksbyråkratin.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurskydd och
djurhälsovård.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett basstöd till
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i
Järna.
21. Riksdagen beslutar att för budgeten 2001 anvisa
följande förändringar för anslagen under utgiftsområde 23
Jordbruk- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
enligt följande sammanställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 30 000
44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur 2 203 000 530 000
44:1 -"- Extra Norrlandsstöd 7 000
43:8 Fiskeriverket 66 516 - 3 000
42:2 Bidrag till distriktsveterinär-
organisationen 85 753 - 25 000
43:12 Statens livsmedelsverk 119 655 6 000
43:16 Exportfrämjande åtgärder 25 000 20 000
41:3 Internationellt skogssamarbete1 405 1 000
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket. Utökat stöd avseende
utvecklingsfond för potatisodlingen29 429 5 000
Kompensation för växthusnäringens
skatt på bränsle 20 000
Nytt anslag: Avbytartjänst 20 000
Nytt anslag: Informationscentrum
för bioteknik 2 000
2000/01:MJ246 av Maggi Mikaelsson (v) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av översyn
av de nationella stöden.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom ramen för
framförhandlade medel höja ersättningen för suggor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av stöd till
det fjällnära jordbruket.
2000/01:MJ251 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 23 anslag 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande för budgetåret 2001 230 263 000 kr.
4. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 23 anslag
41:3 Internationellt skogssamarbete för budgetåret
2001 745 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 2 150 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 23 anslag 42:6
Ersättning för viltskador för budgetåret 2001
63 000 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 23 anslag 43:1 Statens
jordbruksverk för budgetåret 2001 295 456 000 kr.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 23 anslag 43:13
Livsmedelsekonomiska institutet för budgetåret 2001
4 078 000 kr.
2000/01:MJ252 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,
Forskning och utveckling inom livsmedelssektorn.
2. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,
Program för gårdsbaserad livsmedelsförädling.
3. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,
Stödprogram för strukturomvandling av
växthusnäringen.
4. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag,
Kollektiv resurs för trädgårdsbranschen.
5. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar enligt
uppställning.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar 909 50 35 000
43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 10 000
43:5 Arealersättningar och djurbidrag5 269 50040 000
43:8 Fiskeriverket 66 516 - 2 000
43:12 Statens livsmedelsverk 119 655 - 10 000
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur 2 203 000 560 000
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket 29 429 5 000
Ny: Forskning och utveckling
inom livsmedelssektorn 90 000
Ny: Program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling 2 000
Ny: Stödprogram för struktur-
omvandling av växthusnäringen 7 000
Ny: Kollektiv resurs för trädgårds-
branschen 15 000
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om räntekompensationen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utbetalning av
arealersättning för budgetåret 2000.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anslag för forskning
kring miljöåtgärder inom det konventionella
jordbruket.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jordbruket i inre
Norrland.
2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
12. Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar för
budgetåret 2001 enligt uppställning.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr
tkr
42:3 Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder 22 303 4 000
43:1 Statens jordbruksverk 300 456 - 100 000
44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket 29 429 30 000
2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-Katrine
Dunker (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nedläggning av
Jordbruksverket.
2000/01:MJ301 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ett internationellt skogligt
sekretariat, som leds av en skogsambassadör, bör
inrättas.
2000/01:MJ302 av Gunnel Wallin (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att beloppet som utges som stöd
för plantering av lövskog borde vara det dubbla i
förhållande till vad regeringen föreslagit.
2000/01:MJ304 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen utreder hur
forskningsanslag inom skogsforskningen fördelas.
2000/01:MJ305 av Åke Sandström (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av ökat
anslag till skogsvårdsorganisationen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om behovet av att
anslaget för planering och anläggning av
skogsbilvägar snarast återinförs.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av regionala
och lokala väganalyser.
2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om internationell
bevakning.
2000/01:MJ308 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vägstandarden
förbättras.
2000/01:MJ312 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ökat
internationellt engagemang samt vikten av skoglig
kompetens och resurser vid Sveriges beskickningar
utomlands.
2000/01:MJ314 av Morgan Johansson och Ronny Olander
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
ädellövskogsplantering i Skåne.
2000/01:MJ601 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om värdet av att Biodynamiska
forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan
tilldelas forskningsanslag.
2000/01:MJ602 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett basanslag till
Biodynamiska forskningsinstitutet.
2000/01:MJ603 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av öronmärkta medel till
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna
för ekologisk jordbruksforskning.
2000/01:MJ604 av Harald Nordlund och Mikael
Oscarsson (fp, kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen begär att
regeringen tillsätter en utredning för att se över
anslagen till SLU så att särkostnaden för den
djursjukvård som drivs för veterinärutbildningen
täcks på ett tillfredsställande sätt.
2000/01:MJ766 av Caroline Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en forsknings- och
utvecklingsfond för potatisodlingen.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om REKO-stödet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stöd för
ekologisk odling inom EU också skall innefatta stöd
till ekologisk växthusodling.
2000/01:MJ812 av Sven Bergström (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ramanslaget 26:1 2 miljoner
kronor av medel avsedda för forskning kring
ekologisk odling skall disponeras av Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet.
2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att vidta särskilda
åtgärder för att värna samernas språk och kultur
(rennäringen är en vital del av den samiska
kulturen).
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansieringen av en
informationskampanj om samer och samisk kultur,
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsättning av en
gränsdragningskommission för att gränsbestämma
renskötselområdet i enlighet med ILO-utredningens
förslag,
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den i
betänkandet över ILO-konvention 169 föreslagna
gränsdragningskommissionen bör vara internationellt
sammansatt för att säkerställa en rättvis hantering
av frågan och för att undvika kopplingar till
intressegrupper i området,
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
21. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt uppställningen
i bilaga 2.
2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
30. Riksdagen beslutar att jordbrukarnas avgifter
till djurdatabasen avskaffas i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:N385 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
gränsdragningskommission.
Uppvaktning
Utskottets har uppvaktats av
representanter för länsstyrelsen
resp. lantmäterimyndigheten i
Dalarnas län, Skogsvårdsstyrelsen i
Dalarna respektive Gävleborg samt
Skogsägarföreningen Mellanskog.
Utskottet
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar
Propositionen
Utgiftsområdet omfattar 35 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande av dessa är
Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom
utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens
jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Centrala
försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,
Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges
lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna. Jordbruksdepartementet
ansvarar för utgiftsområde 23. För frågor som rör
skogsnäringen och Skogsvårdsorganisationen ansvarar
dock Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet
har vidare ett samordningsansvar för frågor som rör
samerna. Detta politikområde omfattar också anslag
under andra utgiftsområden. Anslagen för utbildning
och forskning ingår i politikområden för vilka
Utbildningsdepartementet ansvarar.
Förändringen av utgiftsområdesramen jämfört med
beräkningen i 2000 års ekonomiska vårproposition
förklaras i huvudsak av att regeringen föreslår
förstärkningar om totalt 25 miljoner kronor årligen
under perioden 2001-2003. Förstärkningen består av
ett nytt investeringsbidrag för plantering av
ädellövskog, resurser till inventering och skydd av
hotade småbiotoper samt förstärkning av verksamheten
vid Artdatabanken. Ersättning för viltskador
föreslås öka med 15 miljoner kronor åren 2002 och
2003. Dessutom flyttas medel för Skogs- och
jordbrukets forskningsråd till det nya
forskningsrådet inom utgiftsområde 20 Allmän miljö
och naturvård. Ramen för utgiftsområdet föreslås
uppgå till 13 677 miljoner kronor år 2001, varav
politikområdet Skogspolitik 478 miljoner kronor,
politikområdet Djurpolitik 372 miljoner kronor,
politikområdet Livsmedelspolitik 7 594 miljoner
kronor, politikområdet Landsbygdspolitik 3 755
miljoner kronor, politikområdet Samepolitik 52
miljoner kronor varav 37 miljoner kronor anvisas
inom utgiftsområdet. I utgiftsområdet ingår även
delar av politikområdet Utbildningspolitik varav
1 199 miljoner kronor anvisas inom utgiftsområdet
samt delar av politikområdet Forskningspolitik,
varav 241 miljoner kronor anvisas inom
utgiftsområdet. Ramen för politikområdet
Forskningspolitik uppgår till 4 439 miljoner kronor,
varav 1 118 miljoner kronor anvisas under
utgiftsområdet.
De avgiftssystem på kväve i handelsgödsel och
bekämpningsmedel som tillämpats sedan länge i
Sverige har varit föremål för diskussioner såväl vad
gäller avgifternas konstruktion som deras
effektivitet. Behovet av att förstärka de
miljöstyrande effekterna av avgifter inom jordbruket
i syfte att nå målet om reduktion av
växtnäringsläckaget behandlas i SOU 2000:52 Miljön -
allas vårt ansvar. Nödvändiga miljöförbättringar på
mest effektiva sätt till lägsta kostnad bör utredas
med beaktande av lantbrukarnas ekonomiska
förutsättningar. Effektiviteten i dessa system är
avgörande för måluppfyllelsen. Regeringens arbete
måste därför inriktas på att kontinuerligt utvärdera
de olika medlens effekter och därvid också vid behov
föreslå eller besluta om sådana förändringar som
kan leda till ett effektivare utnyttjande av medlen.
Frågan om avgifternas konstruktion och disposition
är föremål för beredning inom Regeringskansliet och
regeringen avser att återkomma till frågan i
vårpropositionen år 2001.
Motionerna
I motion MJ243 (kd) föreslås ett tillkännagivande om
principen att miljöavgifter i jordbruket skall
återgå till näringen för miljöinsatser (yrkande 4).
Vidare uppmärksammar motionärerna
avbytarverksamhetens betydelse. Denna verksamhet ger
lantbrukaren möjlighet att komma ifrån sitt arbete
vid någon eller några tidpunkter på året. Eftersom
olika system för avbytartjänst nu växer fram i
landet är det rimligt att det statliga stödet går
direkt till den som använder sig av avbytare och att
man får ersättning för uttagen ledig tid med ett
maximum som kan höjas i takt med att avbytarstödet
byggs ut (yrkande 7). På nytt anslag Avbytartjänst
bör anslås 20 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Enligt
motionärerna kommer de investeringsstöd som
fastlagts för den nu inledda programperioden för
landsbygdsutveckling inte att kunna ge
växthusodlingen det stöd som behövs. Därför bör
möjligheten att återföra skatten till näringen
prövas, antingen i ett förstärkt investeringsstöd
för sektorn eller direkt genom en skattenedsättning
i nivå med konkurrentländerna. Sättet för
återföringen bör utredas i anslutning till frågan om
jordbrukets produktionsskatter. På nytt anslag
Kompensation för växthusnäringens skatt på bränsle
bör anslås 20 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Vidare
föreslås inom genteknikens område att ett
informationscentrum för genteknik inrättas. För
detta ändamål avsätter motionärerna 2 000 000 kr på
ett nytt anslag Informationscentrum för bioteknik
(yrkande 21 delvis). I motion MJ252 (c) yrkas att
riksdagen beslutar inrätta ett nytt anslag,
Forskning och utveckling inom livsmedelssektorn, och
motionärerna anvisar 90 000 000 kr för detta ändamål
(yrkande 1). Vidare bör 2 000 000 kr anvisas på ett
nytt anslag, Program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling (yrkande 2). På nytt anslag,
Stödprogram för strukturomvandling av
växthusnäringen, bör anvisas 7 000 000 kr (yrkande
3). Vidare föreslås att ytterligare 15 000 000 kr
anvisas under ett nytt anslag, Kollektiv resurs för
trädgårdsbranschen (yrkande 4). Sammanlagt bör
riksdagen på nu nämnda nya anslag anvisa 114 000 000
kr (yrkande 5 delvis).
Utskottets överväganden
Riksdagen har genom beslut den 22 november 2000
fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 för
budgetåret 2001 till 13 677 015 000 kr. Beslutet
överensstämmer med regeringens förslag. Anslagna
medel för utgiftsområdet ökar med ca 4 miljarder
kronor jämfört med budgetåret 2000. Ungefär 62 % av
utgifterna finansieras från EG-budgeten. Som
framhålls i propositionen avser merparten av EG-
stödet obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,
djurstöd, intervention och exportbidrag. Därtill
kommer delfinansierade stöd och ersättningar som
förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa
hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya
strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.
Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del
av EG:s regelverk och kan påverkas endast genom
förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken,
Common Agricultural Policy (CAP). Mot bakgrund av
det anförda och då de i motionerna MJ243 (kd)
yrkandena 7 och 21 samt MJ252 (c) yrkandena 1-4 och
5 framförda yrkandena om ytterligare utgifter på nya
anslag inte ryms inom den av riksdagen fastställda
ramen avstyrks motionerna i berörda delar.
Som framgår av propositionen är avgiftssystemet för
bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel föremål
för beredning inom Regeringskansliet och regeringen
avser att återkomma till frågan i vårpropositionen
år 2001. Utskottet anser det lämpligt att avvakta
resultatet av den fortsatta beredningen i denna
fråga och föreslår därför att motion MJ243 (kd)
yrkande 4 lämnas utan någon riksdagens vidare
åtgärd.
Skogspolitik
Propositionen
Omfattning m.m.
Skogspolitikens mål beslutades av riksdagen år 1993
(prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr.
1992/93:352). Skogspolitiken utvärderas varje
mandatperiod och en första utvärdering redovisades
för riksdagen våren 1998 (prop. 1997/98:158, bet.
1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Regeringen gjorde
därvid den bedömningen att skogspolitikens mål
skulle ligga fast. Riksdagen hade ingen erinran
häremot.
Skogspolitiken har två mål fastlagda av riksdagen,
ett produktionsmål och ett miljömål. De båda målen
skall väga lika tungt. Produktionsmålet är att
skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och
ansvarsfullt så att den ger en uthållig god
avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge
handlingsfrihet i fråga om användningen av vad
skogen producerar. Miljömålet är att skogsmarkens
naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En
biologisk mångfald och en genetisk variation i
skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att
växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen
ges förutsättningar att fortleva under naturliga
betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter
och naturtyper skall skyddas. Skogens
kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala
värden skall värnas.
Inom politikområdet ryms de flesta statliga
ekonomiska medel som har beslutats för att nå de
skogspolitiska målen. De anslag som finns inom
politikområdet avser i huvudsak
Skogsvårdsorganisationens förvaltningsanslag och
anslag till miljöinriktade insatser i skogsbruket.
Därtill kommer ett mindre anslag för vissa svenska
åtgärder på det internationella skogsområdet.
Skogsvårdsorganisationen finansieras även med
uppdragsinkomster. Vissa åtgärder på skogsområdet
medfinansieras av EU inom ramen för
strukturfondsprogram och EU:s miljö- och
landsbygdsprogram.
1993 års skogspolitiska beslut betonar starkt
skogsägarnas frihet och eget ansvar för att målen
nås. Skogsvårdsorganisationens viktigaste uppgift är
mot denna bakgrund att ge skogsägarna råd och
informera om hur olika skogsbruksåtgärder skall
vidtas för att de båda skogspolitiska målen skall
tillgodoses. Den senaste utvärderingen visade att
det behövs särskilda rådgivningsinsatser på både
produktions- och miljöområdet. En tidsbegränsad
resursförstärkning har därför beslutats för
treårsperioden 1999-2001. Bland annat startades
hösten 1999 en landsomfattande informationskampanj,
Grönare skog. Kraven på Skogsvårdsorganisationen vad
gäller rådgivning och tillsyn motiverar en lokalt
förankrad organisation med nära och direkta
kontakter med skogsägarna. I de senaste årens
rationaliseringar och organisationsförändringar har
detta betonats.
På forskningens område har regeringen tagit
initiativ till en massiv satsning tillsammans med
skogsbranschen på FoU-program för en breddad
användning av träfiber som bas för olika produkter
och att öka förädlingsvärdet hos
skogsindustriprodukterna. Särskild tyngdpunkt har
lagts på den trämekaniska industrin. Dessa program
pågår och finansieras av skogsbranschen och staten
gemensamt.
Nästa uppföljning av skogspolitiken skall redovisas
av Skogsstyrelsen före utgången av år 2001. Det är
regeringens avsikt att år 2002 för riksdagen
redovisa denna uppföljning och de förslag till
åtgärder som den kan föranleda.
Resultatbedömning m.m.
Produktionen av svenska skogsindustriprodukter
fortsatte att öka under år 1999. Det samlade
exportvärdet var 94 miljarder kronor eller drygt 13
% av det totala exportvärdet för landet.
Nettoexporten av skogsindustriprodukter uppgick till
ca 75 miljarder kronor motsvarande drygt 55 % av den
samlade nettoexporten. Sysselsättningen i
skogsnäringen beräknas till ca 95 000 personer år
1998.
Den sammanlagda avverkningen år 1999 beräknas till
ca 72 miljoner kubikmeter, en minskning med 2
miljoner kubikmeter sedan år 1998. Samtidigt ökade
importen av rundvirke och flis med 1,5 miljoner
kubikmeter. Importen svarade för ca 15 % av
industrins råvaruanvändning. Enligt helt nya
konsekvensanalyser som utförts i Skogsstyrelsens
regi bör det vara möjligt att successivt öka den
uthålliga årliga avverkningsnivån under den närmaste
100-årsperioden från ca 80 miljoner kubikmeter nu
till ca 100 miljoner kubikmeter. Även med dessa höga
avverkningsnivåer kommer virkesförrådet att
fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre
lövträdsrik skog, äldre skog och antalet gamla grova
träd.
I den utvärdering av skogspolitiken som redovisades
för riksdagen år 1998 konstaterades det att varken
produktionsmålet eller miljömålet hade nåtts. De
förändringar av lagstiftningen och de tillfälliga
resursförstärkningar som därför beslutades gäller
fr.o.m. den 1 januari 1999. Insatsområdena är
rådgivning i produktions- och miljöfrågor, tillsyn
särskilt vad gäller återväxtåtgärder och ökade
insatser för områdesskydd. Effekterna av dessa
insatser är svåra att avläsa redan efter ett år.
Skogsstyrelsen har redovisat hur återväxtåtgärderna
har förändrats sedan mitten av 1990-talet. I den
tidigare utvärderingen betonades angelägenheten av
förbättrade åtgärder och en inriktning mot
plantering i stället för naturlig föryngring på för
den senare metoden olämpliga områden. Den senaste
uppföljningen visar att storskogsbruket går i denna
riktning men att utvecklingen i övrigt är
otillfredsställande. En annan undersökning för samma
period visar att naturhänsynen vid slutavverkning
visserligen har förbättrats men att skogsvårdslagens
krav inte nås på 20 % av arealen. De områdesskydd
som administreras av Skogsvårdsorganisationen är
naturvårdsavtal och biotopskydd. Totalt uppgick
arealerna av dessa vid utgången av år 1999 till
10 290 respektive 3 132 hektar, varav 7 865
respektive 804 hektar tillkom under år 1999. Den
största delen av biotoparealen var urskogsartade
objekt.
Under år 1999 har skogsbruket på eget initiativ
miljöcertifierat sin verksamhet i stor utsträckning.
Cirka 9 miljoner hektar, i huvudsak storskogsbrukets
marker, har certifierats enligt den s.k. FSC-
standarden. Cirka 800 000 hektar mark tillhörande
småskogsbruket har certifierats genom
skogsägareföreningarna enligt den s.k. PEFC-
standarden.
Revisionsverket har inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för
år 1999 avseende Skogsvårdsorganisationen.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner
kr).
------------------------------------------------
354 394 419 478 467 478
------------------------------------------------
1Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
redovisning av verksamheten inom området
skogspolitik.
41:1 Skogsvårdsorganisationen
Propositionen
Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central
förvaltningsmyndighet för skogsvårdsfrågor och
chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till
290 056 000 kr. Därvid har ytterligare 5 000 000 kr
tillförts anslaget för den särskilda
rådgivningsinsatsen under perioden 1999-2001. För
åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven till 278
683 000 kr respektive 289 666 000 kr.
Motionen
Enligt motion MJ305 (c) yrkande 1 är den skogliga
rådgivningen resurskrävande och fordrar en jämn
anslagsutveckling. Anslaget till
skogsvårdsorganisationen kommer att minska avsevärt
från år 2001 till år 2002. Det kan enligt motionen
inte anses ändamålsenligt att minska anslaget
eftersom resurserna behövs för att nå upp till de av
riksdagen uppsatta målen.
Utskottets överväganden
Genom riksdagens beslut är 2001 års utgiftsram för
utgiftsområde 23 fastställd (2000/01:FiU1). Den av
regeringen redovisade beräkningen av anslagsbehovet
för budgetåren 2002 och 2003 är endast preliminär
och några preciserade förslag föreligger inte.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
överväganden i denna del. Motion MJ305 (c) yrkande 1
avstyrks.
41:2 Insatser för skogsbruket
Propositionen
Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker
kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen
(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och
förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och
landsbygdsutvecklingsåtgärder.
Anslaget finansierar bidrag till sådant
ädellövskogsbruk som regleras särskilt i
skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och
kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det statens
kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal och
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.
Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994
vissa administrationskostnader hos
Skogsvårdsorganisationen. De får år 2001 uppgå till
sammanlagt högst 1,8 miljoner kronor.
Skogsvårdsorganisationen har som underlag för sina
beslut om skyddsvärda småbiotoper gjort en
landsomfattande inventering. För att öka kvaliteten
på denna och för att möjliggöra en förstärkning av
skyddsåtgärderna, bl.a. av s.k. jätteträd, bör
anslaget tillföras ytterligare 10 miljoner kronor om
året under en treårsperiod. Förstärkningen
finansieras genom en omfördelning från utgiftsområde
18, anslaget Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. I enlighet med vad som
beräknades i 2000 års ekonomiska vårproposition bör
anslaget för biotopskydd och naturvårdsavtal
dessutom räknas upp med 55 miljoner kronor.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till
180 700 000 kr. För budgetåren 2002 och 2003
beräknas anslagsbehoven till 180 700 000 kr vartdera
året.
Motionerna
I motion MJ302 (c) hävdas att anslaget för
plantering av lövskog inte är tillräckligt. Som
exempel nämner motionären att bara
Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland har ansökt om
betydligt högre belopp än de 30 miljoner kronor
under tre år som regeringen föreslår totalt.
Motionärerna till motion MJ314 (s) anser att
regeringens anslag för ädellövskogsplantering
innebär ett steg i rätt riktning men att anslaget är
i lägsta laget. De hävdar att den totala kostnaden
för att plantera 2 000 hektar ädellövskog uppgår
till mer än 60 miljoner kronor.
Enligt motion MJ305 (c) föreligger ett stort behov
av skogsbilvägar. Anslaget för planering och
anläggning av skogsbilvägar bör därför snarast
återinföras (yrkande 2). Optimala skogstransporter
förutsätter planering och logistiksamordning. En
utredning om behoven skulle kunna bidra till att
maximera skogsbrukets transportförutsättningar och
minimera transportlängder och miljöpåverkan. Det
föreligger därför enligt motionen ett behov av
regionala och lokala väganalyser (yrkande 3). Enligt
MJ308 (kd) yrkande 3 föreligger behov av nya
skogsbilvägar i norra Dalsland och norra Skaraborg.
Slopandet av det statliga projekteringsstödet till
skogsbilvägar har medfört vissa undermåliga vägar
för att lösa akuta avverkningsbehov.
Utskottets överväganden
Enligt vad som framgår av propositionen har
Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag redovisat ett
förslag till statsbidrag till plantering av
ädellövskog på stormfällda granskogsarealer i
Sydsverige, vilket innebär att ca 2 000 hektar blir
föremål för bidrag med 50 % av anläggningskostnaden.
Detta motsvarar sammanlagt 40 miljoner kronor som
enligt förslaget bör fördelas på fem år med 8
miljoner kronor vartdera året. Förslaget har enligt
propositionen stöd hos företrädare för markägare och
kommuner. Regeringen anser att den möjlighet som nu
skapats för att ersätta stormfälld granskog i
sydligaste Sverige med mer stormfast ädellövskog bör
tas till vara och att staten genom ett bidrag i
enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör medverka
till att vissa merkostnader täcks genom ett särskilt
bidrag. Regeringen anser att totalt ca 2 000 hektar
med ädellövskog bör planteras över en treårsperiod
och att anslaget mot denna bakgrund bör förstärkas
med 10 miljoner kronor om året under perioden
2001-2003. Utskottet instämmer i vad som anförs i
motionerna MJ302 (c) och MJ314 (s) om värdet av en
satsning på ädellövskogsplantering. Emellertid
finner utskottet inte skäl för annan bedömning av
medelstilldelningen än vad regeringen gjort, vilken
i huvudsak grundar sig på Skogsstyrelsens
redovisning. Utskottet avstyrker motionerna och
konstaterar att de inte innehåller några preciserade
förslag angående anslagsberäkningen.
Då målen för skogspolitiken år 1993 lades fast
(1992/93:JoU15) erinrade utskottet om att
skogsbruket i princip skall vara självfinansierat
och att sedan skogsvårdsavgiften avskaffats
finansieringskällan till bidragen till skogsbruket
bortfallit. Utskottet delade därvid regeringens
bedömning att i huvudsak allt generellt statligt
ekonomiskt stöd till skogsbruket därmed borde
avskaffas. Regeringens ställningstagande att inte
föreslå ett återinförande av ett stöd för planering
av skogsvägar och uppfattning att behovet av optimal
planering av skogsvägnätets utbyggnad borde vara av
så stort intresse för skogsägarna att dessa även i
fortsättningen borde utnyttja skogsvårdsstyrelsernas
kompetens på området biträddes därför av utskottet,
som även senare vid flera tillfällen har instämt i
regeringens uppfattning att skogspolitikens mål från
år 1993 skall ligga fast. Senast skedde detta vid
den utvärdering som gjordes år 1998 (1998/99:MJU3).
Som regeringen påpekat i budgetpropositionen för år
2001 är därför statligt stöd till skogsbruket av
begränsad omfattning. Det lämnas i princip endast
till natur- och kulturvårdsåtgärder som har en
omfattning som går utöver de krav som ställs i
skogsvårdslagstiftningen. Denna princip kännetecknar
även de inslag av skogsbruksstöd som finns i det
svenska strukturfondsprogrammet och i miljö- och
landsbygdsprogrammet. Med det anförda anser
utskottet att motionerna MJ305 (c) yrkandena 2 och 3
samt MJ308 (kd) yrkande 3 bör lämnas utan riksdagens
vidare åtgärd.
41:3 Internationellt skogssamarbete
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är alleuropeiskt
skogssamarbete, uppföljning av FN:s miljö- och
utvecklingskonferens i Rio de Janeiro år 1992 och
vissa projektkostnader och resekostnader vid
deltagande i Internationella tropiska
timmerorganisationen.
För budgetåret 2001 bedöms anslagsbehovet till 1
405 000 kr. För budgetåren 2002 och 2003 beräknas
anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna
Enligt motion MJ251 (m) yrkande 4 har Sverige inte
deltagit i det internationella skogssamarbetet i den
omfattning som vore önskvärt, varför anslaget borde
ökas med 745 000 kr utöver regeringens förslag.
Också i motion MJ243 (kd) yrkande 21 (delvis) hävdas
att statens insatser på det internationella
skogssamarbetets sida måste öka. Detta bör ske genom
en ökad internationell statlig representation.
Enligt Kristdemokraterna bör därför 1 miljon kronor
ytterligare avsättas för denna verksamhet. I motion
MJ312 (kd) yrkande 7 upprepar motionärerna
Kristdemokraternas krav på att de svenska skogliga
intressena får en ökad internationell statlig
representation och att skoglig kompetens tillskapas
på Sveriges beskickningar utomlands.
Motion MJ301 (fp) framhåller vikten av att ett
internationellt skogligt sekretariat inrättas,
vilket skulle ledas av en skogsambassadör.
Motion MJ306 (m) yrkande 9 räknar upp en rad
internationella frågor med anknytning till
skogsbruket. Motionärerna anser att mängden innebär
en risk att behandlingen inte blir tillräckligt
omsorgsfull och uttrycker kravet på att tillräckliga
resurser avsätts för att de svenska intressena i
internationella sammanhang kraftfullt skall kunna
hävdas.
Utskottets överväganden
Med hänvisning till riksdagens beslut om utgiftsram
för utgiftsområde 23 (2000/01:FiU1) avstyrker
utskottet motionerna MJ251 (m) yrkande 4 och MJ243
(kd) yrkande 21 i berörd del.
Utskottet delar uppfattningen i övriga motioner att
det finns ett behov av ökad samordning av
skogspolitiken på det internationella planet.
Utskottet anser också att ett aktivt svenskt
agerande i internationella skogsfrågor är viktigt.
Samtidigt bör framhållas att regeringens strävan är
att minska antalet specialtjänstemän inom
utlandsrepresentationen. Med hänvisning härtill
avstyrks motionerna MJ301 (fp) och MJ312 (kd)
yrkande 7.
Utskottet har inte heller någon annan uppfattning
än motionärerna i motion MJ306 (m) yrkande 9
angående vikten av att de frågor som berör skogsbruk
företräds på ett kraftfullt och för den svenska
skogsnäringen gynnsamt sätt. Syftet med motionen kan
emellertid i allt väsentligt anses tillgodosett utan
något riksdagens uttalande i frågan.
41:4 Från EG-budgeten finansierade medel
för skogsskadeövervakning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
anslaget 41:4.
Djurpolitik
Propositionen
Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur i
människans tjänst samt den del av faunavården som
avser viltvården.
Djurområdet omfattar verksamhet vid Jordbruksverket
(SJV) med distriktsveterinärorganisationen, Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA), Centrala
försöksdjursnämnden (CFN), Naturvårdsverket och
Sametinget.
Mål
Regeringen föreslår att målet för djurpolitiken
skall vara ett gott djurskydd och ett gott
hälsotillstånd bland djur i människan tjänst och att
viltstammarna förvaltas på ett sådant sätt att
oacceptabla skador på människor och egendom inte
uppstår.
Detta mål nås genom bl.a.
- förbättring av djurskyddet,
- kontroll av att det i Sverige inte tillverkas
och/eller marknadsförs foder som är skadligt för
djur, människor eller miljö,
- förebyggande, diagnostiserande och bekämpande av
infektionssjukdomar hos djur,
- samordning av försöksdjursverksamheten i syfte att
begränsa antalet djur som används i djurförsök,
- stöd till forskning samt utbildnings- och
informationsinsatser,
- att populationen av vilda fåglar och däggdjur
skall hållas på en sådan nivå att oacceptabla skador
av vilt inte uppkommer. Risken för viltskador skall
i första hand motverkas genom skadeförebyggande
åtgärder och i andra hand genom jakt. Om det är
uppenbart oskäligt att den skadelidande själv svarar
för kostnaden kan ersättning erhållas ur anslaget
42:6 Ersättning för viltskador m.m.
Resultatbedömning, analys m.m.
Regeringen bedömer att SVA:s arbete i
beredskapshänseende och med att medverka till att
förhindra spridning av allvarliga smittsamma
djursjukdomar till Sverige är mycket viktigt. Från
och med år 1997 har särskilda medel avsatts för att
driva Zoonoscenter vid SVA.
Smittskyddssituationen i Sverige och i Europa har
under år 1999 varit jämförelsevis lugn. Utvecklingen
inom EU visar dock på en ökad förekomst av
multiresistent salmonella. Av den anledningen är det
viktigt att Sverige fortlöpande dokumenterar den
inhemska salmonellasituationen på human- och
djursidan för att kunna behålla den goda svenska
situationen och som stöd för att få behålla
salmonellagarantin gentemot EU.
I Sverige har antalet EHEC-infektioner hos människa
minskat under år 1999. Undersökningar utförda av SVA
visar dock att Escheria Coli av serotyp O157, som
kan orsaka EHEC-infektioner hos människan,
förekommer i upp till 10 % av de svenska
mjölkbesättningarna. Rabiesläget övervakas
kontinuerligt, främst i Skåne med tanke på att
Öresundsbron eventuellt kan underlätta att smittade
djur tar sig från Danmark till Sverige.
Distriktsveterinärorganisationen har under
budgetåren 1997 och 1998 uppvisat en positiv
ekonomisk utveckling av verksamheten i jämförelse
med tidigare år och med ett ekonomiskt överskott för
verksamheten. Årsredovisningen för år 1999 visar
emellertid ett avbrott i denna trend och uppvisar
ett underskott om ca 14,1 miljoner kronor.
Underskottet kan huvudsakligen hänföras till en
kraftig förändring av semesterlöneskulden. Av
årsredovisningen framgår vidare bl.a. att antalet
debiterade förrättningar ökade från ca 278 400 under
år 1998 till ca 301 700 under år 1999, dvs, antalet
förrättningar ökade med ca 23 300.
I årsredovisningen för år 1999 har Jordbruksverket
uppfyllt de återrapporteringskrav som regeringen
angett i regleringsbrevet. Av anslagsbeloppet för
budgetåret har ca 6 miljoner kronor utgått som
ersättning för veterinärvård till avlägset boende
djurägare.
Den totala förbrukningen av läkemedel som
distribueras genom foder har minskat jämfört med år
1998. En fullständig rapport över
läkemedelsanvändning i foder för samtliga djurslag
och relaterat till den totala fodertillverkningen
kommer att presenteras i SJV:s rapportserie.
Det goda svenska djurhälsoläget har kunnat behållas
under år 1999. Ersättning har emellertid utbetalats
på grund av statliga ingripanden enligt
epizootilagen (1980:369) med ca 25 miljoner kronor.
Den nya epizootilagen (1999:657), som trädde i kraft
den 1 oktober 1999, innebär en förstärkning i
smittskyddsarbetet genom att djurägarens
anmälningsskyldighet vid misstänkt sjukdom skärps
samtidigt som den enskilda djurägaren och
jordbruksnäringen får ta ett större ekonomiskt
ansvar för sjukdomsbekämpningen än tidigare.
Jordbruksverket rapporterar att andelen
hälsokontrollerade slaktsvin har ökat från 73 till
75 % av det totala antalet uppfödda slaktsvin och
andelen hälsokontrollerade kor har ökat till 87 %. I
fårhälsovården ökar anslutningen till fårkontroll
och fårhälsovård och var under år 1999 uppe i 15 %
av antalet får. I fiskhälsokontrollprogrammet ingår
65 % av de fiskodlingar som har en årsproduktion på
över 5 ton.
Det utvecklade djursjukdataprogram, kallat Vet@,
som SJV har tagit i drift under våren 1999 kommer
att bli ett viktigt hjälpmedel i den förebyggande
djurhälsovården och i den direkta djursjukvården och
innebär bl.a. att sjukdomsutveckling och
läkemedelsanvändning kommer att kunna följas på ett
ändamålsenligt sätt.
Av de medel som särskilt avsatts för att ersätta
producenter för vissa kostnader vid upptäckt av
EHEC-smitta i samband med verkets besättningsstudier
har 1 018 000 kr utbetalats till olika slakterier
för ökade kostnader vid slakt. Vidare har
smittskyddsutredningar företagits i 11 besättningar.
Allmänna råd avseende djurhållning och gårdsbesök
har utfärdats.
Såvitt gäller burhöns har utvecklingen av och
omställningen till alternativa system gått framåt
under år 1999, antalet höns i lösdriftsystem har
ökat och ny teknikprovning av de inredda burarna har
tagit fart.
Jordbruksverket startade den 1 augusti 1998 ett
landsomfattande transportprojekt som planeras
avslutas under år 2000. Projektet syftar till att
förbättra djurskyddet i samband med transporter av
djur samt till att öka samarbetet mellan olika
myndigheter så att bedömningarna blir likartade över
hela landet. Projektet skall också höja kompetensen
när det gäller tillsynen av djurtransporter hos
samtliga tillsynsmyndigheter och inom polisen. Under
år 1999 har två centrala utbildningar för
länsstyrelser och representanter för polisen
hållits. En rapport som speglar situationen vid
transport av levande djur skall avsluta projektet.
Anslaget 42:3 bekostar utbildning av
djurskyddsinspektörer som anordnas av Sveriges
lantbruksuniversitet i samarbete med
Jordbruksverket.
Genom inrättandet av en särskild djurskyddsenhet på
Jordbruksverket fick djurskyddet under år 1999 en
organisatoriskt framskjuten position inom verket.
Vidare har verket i en åtgärdsplan, utarbetad
tillsammans med CFN, tagit ett samlat grepp för att
stärka skyddet för försöksdjuren.
CFN skall åstadkomma en effektiv, enhetlig och god
etisk prövning av ansökningar om planerade
djurförsök som de djurförsöksetiska nämnderna har
att pröva. Under år 1999 behandlade nämnderna 1 512
ansökningar om planerade djurförsök. Av dessa
godkändes 290 sedan nämnderna i sina beslut angett
en modifiering av försöket, 39 av ansökningarna
avslogs medan resterande ansökningar godkändes utan
modifieringar.
CFN:s finansiella stöd till forskning har under
budgetåret 1999 uppgått till 4 744 000 kr till 37
forskningsprojekt. Stöden har främst riktats mot
forskningsområden som bedömts vara särskilt viktiga
för att nå försöksdjursbesparande effekter.
CFN har under år 1999 träffat en överenskommelse
med läkemedelsföretagen Astra Zeneca AB och
Pharmacia&Upjon AB om att företagens finansiella
stöd till CFN:s forskningsverksamhet skall uppgå
till sammanlagt 1 miljon kronor.
CFN har utfärdat bestämmelse om obligatorisk
utbildning för personal som använder försöksdjur
eller som på annat sätt är knuten till
djurförsöksverksamheten. En följd av den utbildning
som bedrivits sedan år 1992 är att personalens
kompetens höjts och kvaliteten på djuromsorgen
förbättrats. Enligt regeringen gagnar detta
djurskyddet på ett värdefullt sätt och bidrar
sannolikt även till att begränsa
försöksdjursanvändningen.
Det svenska synsättet att det föreligger ett
tydligt samband mellan det sätt på vilket jordbruket
och djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de
livsmedel som blir resultatet är ledstjärnan för de
svenska myndigheternas arbete inom djurskyddet.
Detta innebär bl.a. att ansträngningar som leder
till bra foder, god djurhållning och gott djurskydd
kombinerat med god hygien i djurhanteringen ständigt
måste göras. Hållbar utveckling, god hygien och god
etik i djurhållningen är viktiga honnörsord såväl
för den som tar hand om djuren som för allmänheten
och har rent faktiskt betydelse för livsmedels-
kvaliteten och för hur konsumenterna värdesätter
livsmedlen. Det svenska arbetet med djurhälsa och
djurskydd innebär att dessa faktorer även
fortsättningsvis skall prioriteras. Det krävs
ytterligare insatser på Jordbruksverkets områden för
detta ändamål.
Behovet av att granska de mikrobiologiska riskerna
vid kretsloppsförfarandet för att kunna bryta
eventuella smittkedjor så att inte problem av typ
BSE skall upprepas är mycket stort. Forskning inom
området smittor i kretsloppet är synnerligen
angelägen.
Sverige har internationellt sett en erkänt god
smittskydds- och djurhälsosituation. Det är av
största vikt att även fortsättningsvis förhindra att
allvarliga smittsamma djursjukdomar kommer till
Sverige. Arbetet på detta område har högsta
prioritet.
Riksrevisionsverket har lämnat revisionsberättelser
utan invändningar för SVA och CFN avseende
räkenskapsåret 1999.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet
Djurpolitik till följd av tidigare beslut samt förslagen i
2000 års budgetproposition är följande (i miljoner kronor
och löpande priser):
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat Beräknat
prognos anslag anslag anslag
1999 20001 2000 2001 2002 2003
323 345 360 372 391 396
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det
föreslagna målet för politikområdet Djurpolitik.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
resultatbedömning beträffande verksamheten inom
politikområdet.
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medel
under anslaget 42:1.
42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen
Propositionen
Jordbruksverket är chefsmyndighet för
distriktsveterinärorganisationen.
Distriktsveterinäravdelningen ansvarar för ledning
och samordning av verksamheten inom organisationen.
Länsstyrelsernas uppgifter omfattar bl.a.
distriktsveterinärorganisationen samt samordning av
åtgärder mot djursjukdomar och brister i djurskyddet
inom länen i enlighet med Jordbruksverkets
riktlinjer.
Distriktsveterinärorganisationen skall i samarbete
med bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade
hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande
åtgärder, delta i kontroll och bekämpningsprogram
samt utföra officiella veterinäruppgifter.
Distriktsveterinärorganisationen finansieras till
största delen av uppdragsgivarna, dvs. i första hand
djurägarna, och i övrigt av anslag över
statsbudgeten. Anslaget belastas av kostnader för
löner, varav kostnader för jourverksamhet utgör en
betydande del, samt för utbildning och gemensam
administration för organisationen.
Under anslaget anvisas även medel för att minska
avlägset boende djurägares veterinärkostnader för
vård av jord- och skogsbrukets djur.
Regeringen beräknar anslagsbehovet till 85 753 000
kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och
2003 beräknas vara oförändrade i fasta priser.
Motionen
Eftersom antalet distriktsveterinärer har minskat
sedan den nya distriktsveterinärorganisationen
genomfördes år 1995 och organisationen under flera
år dessutom har uppvisat ett ekonomiskt överskott
begär motionärerna i motion MJ243 (kd) att anslaget
minskas med 25 miljoner kronor (yrkandena 18 och 21
delvis).
Utskottets överväganden
Som anförs i propositionen är frågan om konkurrens
mellan statliga och privatpraktiserande veterinärer
aktuell sedan Konkurrensrådet i ett yttrande i
februari 2000 haft synpunkter på
konkurrensförhållandena mellan de statligt anställda
distriktsveterinärerna och privatpraktiserande
veterinärer. Jordbruksverket tillsatte i september
1999 en arbetsgrupp bestående av representanter från
alla parter i vilken man verkar för att lösa
frågorna. Arbetsgruppen kommer att lämna en rapport
under hösten 2000. Av propositionen framgår vidare
att antalet debiterade förrättningar ökade med ca 23
300 under år 1999. Med hänvisning härtill och då
utskottet finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt
avstyrker utskottet motion MJ243 (kd) yrkandena 18
och 21 delvis.
42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande
åtgärder, bl.a. kostnader för provning från
djurskyddssynpunkt av djurhållningssystem,
inredningsdetaljer i stallar m.m. och utbildning i
djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också
medel för djurhälsovård i form av förebyggande
hälsokontroll och till djursjukdatasystemet.
Det av EU till hälften medfinansierade stödet till
biodlingen, totalt omfattande 3,2 miljoner kronor,
beviljas för ett år i taget och löper i enlighet med
EU:s verksamhetsår under perioden den 16 oktober-den
15 oktober. Detta innebär att staten åtar sig
framtida förpliktelser som inte ryms under ramen för
beviljade anslag. Av denna anledning föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 5,9 miljoner kronor efter år 2001.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 22 303 000
kr för år 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas
anslagsbehoven vara oförändrade i fasta priser.
Motionerna
I motionerna Fi211 och MJ257 begär Folkpartiet
liberalerna en höjning av anslaget med 4 miljoner
kronor utöver regeringens förslag (yrkandena 21
delvis resp. 12 delvis). Medlen bör användas för
resursförstärkning vid länsstyrelser och andra
berörda tillsynsmyndigheter för framför allt tillsyn
av djurtransporter.
Utskottets överväganden
Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än
motionärerna i motionerna Fi211 och MJ257 (båda fp)
om vikten av att djurskyddslagen och andra
författningar på djurskyddsområdet efterlevs. Som
framgår av propositionen har det landsomfattande
projektet med syfte att förbättra
djurskyddstillsynen, särskilt när det gäller
djurtransporter, fortsatt under år 1999 och beräknas
avslutas under år 2000. Härutöver kommer den
särskilda utredare som har regeringens uppdrag att
utreda djurskyddets organisation att senast den
1 december 2000 redovisa sitt uppdrag (dir.
2000:31). Utskottet förutsätter att de förslag som
då kommer att läggas fram syftar till en ytterligare
förstärkning av djurskyddet och djurskyddstillsynen.
Mot denna bakgrund, och då utskottet finner
regeringens förslag om medelstilldelning under
anslaget väl avvägt, ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet
under anslaget 42:3 och tillstyrker regeringens
förslag i denna del. Därmed avstyrks motionerna
Fi211 yrkande 21 delvis och MJ257 yrkande 12 delvis
om en höjning av anslaget. Utskottet tillstyrker
vidare det bemyndigande som regeringen föreslår. Det
belopp som bemyndigandet avser skall vara 5,6
miljoner kronor.
42:4 Centrala försöksdjursnämnden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
anslaget 42:4.
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar
Propositionen
För anslaget föreslår Jordbruksverket att ett
bemyndigande om 7 miljoner kronor införs under
räkenskapsåret 2000. Jordbruksverket föreslår vidare
att bemyndigandet sänks till 5 miljoner kronor för
räkenskapsåret 2001.
Bidrag till obduktionsverksamhet uppgår till 2,75
miljoner kronor för år 2000. Årligen obduceras för
närvarande ett för litet antal djur, vilket inte är
tillfredsställande från smittskyddssynpunkt eller
för att kunna påvisa Sveriges sjukdomsstatus. Cirka
4 000 obduktioner per år måste utföras för att uppnå
en godtagbar nivå.
Ett nytt system för epidemiologisk övervakning av
TSE har godkänts av kommissionens Ständiga
veterinärkommitté och kommer att träda i kraft den 1
januari 2001. Den nya övervakningen innebär att nya
diagnostika kommer att användas. För Sveriges del
kommer det att röra sig om undersökning av 2 500
nötkreatur årligen.
För de nu nämnda områdena avser regeringen att
överföra 11 050 000 kr från anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen
anslagsbehovet till 90 950 000 kr. Anslagsbehoven
för åren 2002 och 2003 beräknas vara oförändrade i
fasta priser.
Motionerna
För finansiering av högre ersättning till djurägare
för produktionsbortfall vid epizootiutbrott yrkas i
motionerna MJ233 (c) yrkande 17 och MJ252 (c)
yrkande 5 (delvis) en höjning av anslaget med 35
miljoner kronor.
Utskottets överväganden
Utskottet vill erinra om den nya epizootilag
(1999:657) som riksdagen antog våren 1999 (prop.
1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). I sammanhanget
avslog riksdagen en motion (c) om ändring i lagens
ersättningsregler i enlighet med motionerna MJ233
och MJ252 (båda c). Mot bakgrund av gällande
lagstiftning finner utskottet regeringens bedömning
av medelsbehovet under anslaget 42:5 väl avvägd och
tillstyrker regeringens förslag i denna del. Därmed
avstyrker utskottet motionerna i motsvarande delar.
Utskottet tillstyrker även det bemyndigande som
regeringen föreslår.
42:6 Ersättningar för viltskador m.m.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till
åtgärder för att förebygga skada av vilt eller
ersättning för sådan skada enligt 29 a
jaktförordningen (1987:905) samt för skador som
rovdjur orsakar på renar.
För att säkerställa en rättvis fördelning av
ersättningen mellan samebyarna avsätts medel för
systematiska inventeringar för att fastställa
förekomst och föryngring av rovdjur i
renskötselområdet. För samebyarnas del av
inventeringskostnaderna beräknas 3 miljoner kronor.
Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga
länsstyrelser, som beslutar om bidrag för att
förebygga eller ersätta skada på annat än ren.
Inriktningen är att viltskador så långt möjligt
skall förebyggas.
Mot bakgrund av regeringens överväganden i
vårpropositionen och riksdagens tillkännagivande om
att motverka de ekonomiska förluster och andra
olägenheter som fiskenäringen åsamkas (bet.
1999/2000:MJU17) bör anslaget ökas med 8 miljoner
kronor. Därmed kommer ytterligare medel att kunna
anvisas för skador på annat än ren.
Regeringen bedömer således anslagsbehovet till 71
000 000 kr för år 2001. För åren 2002 och 2003
beräknas anslagsbehoven öka till 86 000 000 kr per
år.
Motionen
Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget sänkas med 8
miljoner kronor (yrkande 5). Bakgrunden till
yrkandet är att motionärerna anser att
jaktinstrumentet, i större utsträckning än vad som
sker i dag, måste användas för att begränsa
viltskadorna.
Utskottets överväganden
Som utskottet tidigare uttalat bör det vara balans
mellan vildlevande arter (bet. 1999/2000:MJU17). I 4
§ jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a. att viltet
skall vårdas i syfte dels att bevara de viltarter
som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter
som förekommer naturligt i landet, dels att främja
en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen
lämplig utveckling av viltstammarna. Utskottet är
väl medvetet om att skador på tamdjur orsakade av
rovdjur har ökat, liksom kostnaden för annan skada
av vilt. Som anförs i propositionen bör emellertid
några ändringar i ersättningssystemet för skador av
vilt inte övervägas innan regeringen tagit ställning
till Rovdjursutredningens förslag (SOU 1999:146).
Regeringen, som uttalar sin avsikt att återkomma
till riksdagen vad gäller förslagen i
Rovdjursutredningens slutbetänkande, bedömer att
ytterligare 15 miljoner kronor per år behöver
anvisas för åren 2002 och 2003. Utskottet ansluter
sig till regeringens bedömning när det gäller
medelsbehovet under anslaget 42:6 och tillstyrker
regeringens förslag i denna del. Därmed avstyrker
utskottet motion MJ251 (m) yrkande 5.
Livsmedelspolitik
Propositionen
Omfattning
Till politikområdet har förts verksamheter
hänförliga till EU:s gemensamma jordbrukspolitik,
med undantag för verksamhet hänförlig till
förordningen (EG) nr 1257/99 och därmed
sammanhängande verksamhet, EU:s gemensamma
fiskeripolitik samt verksamheter tillhörande området
säkra livsmedel. Områdets utgifter bestäms i stor
utsträckning av beslut inom EU men är också till
vissa delar, främst vad gäller delar av området
säkra livsmedel, baserade på rent nationella beslut.
Verksamhetsområdena omfattar vegetabilie- och
animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,
livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på
livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-
och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,
fiskeriadministration m.m. Centrala
förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är
Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och Statens
livsmedelsverk. Andra myndigheter inom
politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd samt Livsmedelsekonomiska institutet.
Internationellt arbete inom jordbruks- och
fiskeområdena avser framför allt verksamheten inom
Förenta nationernas jordbruks- och
livsmedelsorganisation (FAO), OECD samt regionala
organ och nordiskt samarbete.
Mål
Regeringen föreslår att målet för politikområdet
skall vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar livsmedelsproduktion. Inom politikområdet
skapas förutsättningar för att
- de jordbruksföretag som så önskar skall kunna
anslutas fullt ut till de obligatoriska EU-stöden,
- de stödberättigade jordbruksföretag som så önskar
skall kunna anslutas till medfinansierade och
nationellt finansierade regionala stöd så att givna
ramar utnyttjas maximalt,
- jordbrukets och fiskerinäringens miljömål
uppfylls,
- genomföra en erforderlig omstrukturering av
fiskerinäringen,
- arbetet med att ta fram biologiskt och
vetenskapligt underlag förbättras,
- nå en jämn tillförsel av råvara till marknaden,
- säkerställa EG:s krav på fiskerikontroll,
- förbättra fiskevården,
- i konsumenternas intresse verka för säkra
livsmedel av god kvalitet, redlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvaror.
Resultatbedömning m.m.
På det jordbrukspolitiska området har det första
steget mot en reformerad gemensam jordbrukspolitik
tagits genom beslutet om Agenda 2000. Den svenska
uppfattningen var att kommissionens förslag var ett
steg i rätt riktning. Resultatet blev emellertid
inte lika långtgående som förslaget. Regeringen
fortsätter därför arbetet enligt de riktlinjer för
Sveriges arbete med jordbruks- och
livsmedelspolitiken inom EU som riksdagen angav år
1998 (prop. 1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.
1997/98:241).
Jordbrukets totala intäkter beräknas preliminärt
till 30,2 miljarder kronor och jordbrukets totala
kostnader till preliminärt 26,5 miljarder kronor.
Driftsöverskottet för år 1999 var sålunda 3,7
miljarder kronor, vilket är en ökning med 500
miljoner kronor jämfört med åren 1997 och 1998.
Jordbrukarhushållens inkomster utanför jordbruket
omfattas inte av sektorskalkylen. Direktstöden,
bl.a. arealersättningar och djurbidrag, utgjorde 24
% av intäkterna år 1999. Animalieproduktionen står
för 57 % av intäkterna år 1999 där mjölken står för
32 % av de totala intäkterna. Spannmål svarar år
1999 för 5 % av de totala intäkterna medan de övriga
vegetabilierna potatis, sockerbetor, oljeväxter m.m.
svarar för 13 %. Ökningen av arbetsproduktiviteten
i Sverige under 1990-talet är på samma nivå eller
något långsammare jämfört med EU-15
(Jordbruksverkets rapport 1999:27).
Basarealen för spannmål utnyttjades år 1999 till ca
90 procent. Sverige utnyttjar, i likhet med de
flesta övriga medlemsländerna, i stort sett hela
mjölkkvoten. Minskad efterfrågan på EU-marknaden i
kombination med allt mindre möjligheter till
subventionerad export har skärpt konkurrensen på EU-
marknaden för nötkött, vilket pressat lönsamheten.
Enligt Jordbruksverkets och Livsmedelsekonomiska
institutets rapport 2000:10 Analys av underlag för
ekonomiska jämförelser mellan jordbruket i Sverige
och andra länder visar preliminära jämförelser
mellan Sverige och Danmark och Finland att
skillnaderna inte längre är så stora. Jordbrukets
strukturomvandling mot färre och större enheter
fortsätter. År 1999 fanns det 80 400
jordbruksföretag jämfört med år 1998 då det fanns 85
600. Minskningen beror framför allt på ett minskat
antal företag med djur. Sysselsättningen domineras
av män både vad det gäller personer och antalet
arbetskraftsenheter.
För år 1999 har ogynnsamma väderleksförhållanden
för höstsådd (hösten 1998) och en ökad areal i träda
bidragit till att vegetabilieproduktionen minskat.
Produktionen av socker, stärkelse, spannmål, mjölk,
fågelkött och ägg har sedan EU-inträdet hävdat sig
väl. Produktionen av nötkött samt får- och lammkött
visar en marginell minskning efter EU-inträdet.
Grisköttsproduktionen har under åren 1998 och 1999
varit ekonomiskt ansträngd i hela EU. Den svenska
produktionen bedöms minska med ca 3 % år 1999 och
med 6 % år 2000 samtidigt som den inte minskar inom
flera andra EU-länder.
Inom det fiskeripolitiska området har
utgångspunkten för beslut angående
resursförvaltningen varit den internationellt
erkända försiktighetsprincipen. De effekter som
uppnåtts inom vissa fisken av införda regler är
bl.a. en större flexibilitet i fisket samtidigt med
en väsentlig förbättring i skyddet av ung, icke
lekmogen fisk. Det beslutade fångstuttaget i
egentliga Östersjön samt Sveriges och Finlands
nationella fredningsregler har inneburit att den
naturliga produktionen av lax har ökat kraftigt i
flertalet av vildlaxälvarna. Avseende
kontrollverksamheten har de förbättringar som
genomförts i kontrollen av fångstkvoter resulterat i
att antalet kvoter som överutnyttjats fortsatt att
minska.
Fiskerinäringen har under programperioden 1995-1999
beviljats stöd inom ramen för mål 5a-fiske, såväl
inom som utanför mål 6, och gemenskapsinitiativet
Pesca. Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar
den huvudsakliga delen av strukturstödet, kan
konstateras att investeringsviljan inom
fiskerinäringen genomgående varit stor, främst för
investeringar i beredningsindustrin, i fiskehamnar
och inom flottan. Inom mål 6 har investeringarna
främst avsett vattenbruksanläggningar.
Utnyttjandegraden var vid programperiodens slut 97 %
för mål 5a utanför mål 6, 99 % inom mål 6 och 93 %
för Pescaprogrammet.
Antalet yrkesfiskare har under den senaste 25-
årsperioden mer än halverats och uppgick i januari
2000 till drygt 2 300.
Under 1990-talet har landningarna av svenskfångad
fisk ökat med närmare 160 000 ton, vilket motsvarar
en ökning med ca 65 %, och landningar i utlandet
har minskat. I en internationell jämförelse är den
svenska fiskeflottan småskalig och karakteriseras av
en relativt hög ålder. Flottans totala kapacitet,
mätt såväl i bruttoton som i motorstyrka, har sedan
år 1995 minskat med ca 10 %.
Enligt den officiella statistiken fanns det under
år 1998 sammanlagt 405 producerande odlingar inom
det svenska vattenbruket och antalet sysselsatta
uppgick till ca 1 000 personer. Total
produktionsvolym för matfisk, kräftdjur och
blötdjur uppgick år 1998 till 5 500 ton motsvarande
ett värde av 124,2 miljoner kronor.
Under år 1998 fanns det ca 180
fiskberedningsföretag som sysselsatte drygt 2 000
personer. Den totala omsättningen uppgick till ca 2
500 miljoner kronor (exklusive företag med mindre
än 10 anställda), vilket gör sektorn till den
värdemässigt viktigaste inom fiskerinäringen. Sedan
Sveriges inträde i EU har exportvärdet av beredda
produkter mer än fördubblats. Värdet av Sveriges
totala export av fisk och fiskprodukter uppgick
under år 1998 till 2 900 miljoner kronor.
Inom såväl yrkesfisket som inom beredningsindustrin
har investeringarna som beviljats EU-medel främst
avsett kvalitets- och hygienförbättrande åtgärder
samt insatser för arbetsmiljön. Åtgärderna inom
strukturprogrammen som vidtagits för att öka den
regionala spridningen har gett positiva resultat.
Utnyttjandegraden får också betraktas som mycket
god. Enligt den oberoende utvärdering som den 31
december 1998 gjorts av programmet är uppfyllelsen
av de övergripande målen genomgående god. Stödets
effekter bedöms som goda och en tredjedel av
projekten bedöms ha haft större effekt än
förväntat.
Tillsynsverksamheten är den största funktionen inom
Livsmedelsverket. Stora delar av
tillsynsverksamheten är avgiftsfinansierad.
Kontrollen på dessa områden har effektiviserats de
senaste åren. Livsmedelsverket skall även stödja och
hjälpa kommunerna i den kommunala tillsynen. I detta
arbete har man konstaterat att kvaliteten i
tillsynen varierar i alltför hög grad mellan olika
kommuner och att tillsynsfrekvensen är låg. Den
obligatoriska egenkontrollen uppvisar brister,
särskilt vid de mindre företagen. Ett annat område
av stor vikt för det offentliga åtagandet är arbetet
med att utveckla nya och säkrare metoder för
kontroll av livsmedel. I den kunskapsuppbyggande
verksamheten vid Livsmedelsverket arbetar man med
detta.
Livsmedelsverkets mål att i konsumenternas intresse
verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet
i livsmedelshanteringen och bra matvanor kräver ett
långsiktigt arbete. Under året har Livsmedelsverket
på ett framgångsrikt sätt deltagit i ett stort
antal forskningsprojekt. Såväl livsmedelsföretag som
detaljhandel är för närvarande inne i en kraftig
strukturomvandlingsfas. Fortsatta och fördjupade
exportsatsningar är nödvändiga för att svenska
livsmedelsföretag skall bli framgångsrika på
exportmarknaderna och samtidigt behålla sin
konkurrensförmåga på hemmamarknaden.
Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar
i revisionsberättelsen för år 1999 avseende
Jordbruksverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket,
Livsmedelsekonomiska institutet, Statens
utsädeskontroll och Statens växtsortnämnd.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Livsmedelspolitik är följande (i
miljoner kronor och löpande priser)
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna
målet för politikområdet Livsmedelspolitik. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens resultatbedömning
beträffande verksamheten inom politikområdet.
43:1 Statens jordbruksverk
Propositionen
Jordbruksverket skall verka för en konkurrenskraftig
miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna. Jordbruksverket skall medverka
till en korrekt tillämpning av EG:s regelverk så att
finansiella sanktioner undviks. Jordbruksverket är
fondkoordinator för EU-stöden. För år 2000 anvisades 255
706 000 kr varav 19 070 000 kr avsåg justering av
premieavgiften till Statens pensionsverk som är en ökad
kostnad för år 2000. Under åren 1998, 1999 och 2000 har
Jordbruksverket fått disponera 20 miljoner kronor, 35
miljoner kronor respektive 35 miljoner kronor för
administrativ hantering av landsbygdsprogrammet m.m. Från
och med budgetåret 2001 upphör anslagen B3 Djurregister,
B13 Jordbrukets blockdatabas samt F3 Kostnader för
livsmedelsberedskap att vara enskilda anslag för att i
stället ingå i anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.
Jordbruksverket har till följd av medlemskapet i EU
ålagts ansvar för en mängd nya arbetsuppgifter. Under
budgetperioden är ambitionsnivån fortsatt hög för en rad
arbetsuppgifter. Förutom det svenska ordförandeskapet
skall Jordbruksverket fortlöpande analysera
internationella frågor, bl.a. med koppling till de
kommande WTO-förhandlingarna, östutvidgningen samt OECD
och redovisa dessa till Jordbruksdepartementet. Vidare
skall Jordbruksverket bistå regeringen och aktivt medverka
i det internationella arbetet inom FAO, OECD och Agenda 21
för Östersjön. Utbyggnad och fortsatt utveckling av IT-
baserade stödsystem samt informationsverksamhet gentemot
länsstyrelser och jordbrukare i syfte att undgå
finansiella korrigeringar från kommissionen prioriteras.
Jordbruksverket har i mars 2000 avdelat en särskild
arbetsgrupp för hanteringen av de potentiella återkraven
för felaktigt utbetalda miljöstöd. Den nya programperioden
för miljö- och landsbygdsprogrammet som börjar år 2001
samt behovet av en bättre blockdatabas kräver att en
satsning görs under det närmaste året. I och med att år
2001 är det första året i den nya programperioden kommer
korrekta ansökningar från lantbrukarna att betala sig i
form av lägre kostnader kommande år. Under år 2001 kommer
arbetet med att utveckla grisregistret, som skall
upprättas i enlighet med direktiv 97/12/EG av den 17 mars
1997 om ändring och uppdatering av direktiv 64/432/EEG om
djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och
svin inom gemenskapen, att fortsätta. Jordbruksverket är
funktionsansvarig myndighet för livsmedelsberedskapen. I
enlighet med uppdrag i regleringsbrevet för innevarande
budgetår har Jordbruksverket och Livsmedelsverket
analyserat behovet av fortsatt beredskapslagring efter år
2000. Slutsatsen har varit att det inte finns några skäl
för en fortsatt lagring och att lagerverksamheten därför
skall upphöra. Avvecklingen beräknas vara klar under år
2001.
Resursåtgången i Jordbruksverkets verksamhet uppgick år
1999 till 823 årspersoner. Fördelningen på funktioner var
53 % till ärendehantering, 20 % till analys/utredning, 17
% till information, 8 % till kontroll/tillsyn och 2 %
till normering.
När det gäller avgiftsinkomsterna härrör dessa från
växtinspektion, kvalitetskontroll av frukt och grönt,
vattenhushållning, foderkontroll, införsel av djur,
köttklassificering m.m. Under år 2001 skall den
avgiftsfinansierade verksamheten bedrivas i oförändrad
omfattning. För perioden beräknas intäkterna och
kostnaderna till 40,5 respektive 44,5 miljoner kronor.
Eftersom utbetalningar av EU-stöd ersätts i efterskott
från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov för
Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta kreditbehov
till 5,5 miljarder kronor för år 2001.
Implementeringen av Agenda 2000 och det nya
landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på utveckling
och effektivisering av administrationen. Jordbruksverket
och länsstyrelserna bör i likhet med innevarande år inom
ramen för anvisade medel på anslag 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur få disponera resurser för
sådana åtgärder. Anslaget till Jordbruksverket justeras
fr.o.m. år 2001 med de belopp som tidigare anvisats under
anslagen Djurregister, Jordbrukets blockdatabas samt
Kostnader för livsmedelsberedskap. Justeringen innebär
inte någon förändring av verkets uppgifter. Av anvisade
medel skall 11 050 000 kr disponeras för bekämpning och
kontrollprogram inom ramen för verkets verksamhet inom
området bekämpning av smittsamma husdjurssjukdomar.
Regeringen kommer senare att meddela de närmare villkoren
för dispositionen. För initialkostnader i samband med
införandet av ett hundregister överförs 1 miljon kronor
till anslaget Polisorganisationen under utgiftsområde 4,
varav 805 000 kr utgör ett engångsbelopp. En justering av
premierna för avtalsförsäkringarna bör också göras.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 300 456 000 kr för
år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 respektive 2003
beräknas till 301 261 000 kr räknat i fasta priser.
Motionerna
Enligt motion MJ243 (kd) har Jordbruksverket möjligheter
att rationalisera och minska sin byråkrati genom
effektiviseringar, exempelvis med ett förenklat
clearingsystem. Därför bör kostnaderna för
Jordbruksverkets verksamhet kunna minskas med 10 %
(yrkande 10). Därmed kan anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk reduceras med 30 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag (yrkande 21 delvis). I motion
MJ251 (m) yrkas att det till anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk anvisas 295 456 000 kr. Genom
regelförenklingar och administrativa förbättringar kan
anslaget reduceras med 5 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag (yrkande 6). Enligt motion MJ252 (c)
finns det möjlighet att anslå mindre medel till
administrationen hos Jordbruksverket. Anslaget 43:1
Statens jordbruksverk bör reduceras med 10 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 5 delvis). I
motionerna MJ257 (fp) yrkande 12 delvis och Fi211 (fp)
yrkande 21 delvis föreslås att anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk reduceras med 100 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag.
Enligt motion MJ227 (s) bör Sverige på ett aktivt sätt ta
till vara de möjligheter som finns att förenkla nationella
regler för jordbruksadministrationen. En förenkling och
effektivisering av den nuvarande organisationsmodellen
skulle ge en mer långsiktig och stabil lösning med
effektiv administration och hög måluppfyllelse.
Stödadministrationen har kopplingar till flera andra
verksamheter inom miljö- och kulturmiljöarbetet. Att dessa
verksamheter finns samlade på länsstyrelserna innebär en
hög effektivitet i arbetet med att utveckla landsbygden,
lantbruket och att stärka kulturmiljövärdena och den
biologiska mångfalden i odlingslandskapet. När det nya
stödet för miljö och landsbygdsutveckling har "satt sig"
finns det enligt motionärerna goda skäl för att flytta så
mycket som möjligt av verksamheten från Jordbruksverket
till länsstyrelserna. Enligt motion MJ258 (m) yrkande 4
bör Jordbruksverket avvecklas. Det finns anledning att
utreda om verket kan ersättas genom att dels
myndighetsuppgifter läggs på regional nivå nära
jordbrukarna, dels återstående nödvändiga arbetsuppgifter
fördelas på ny eller annan myndighet, t.ex.
länsstyrelserna.
I motion Sk323 (kd) yrkas att riksdagen beslutar att
jordbrukarnas avgifter till djurdatabasen skall avskaffas
(yrkande 30).
Utskottets överväganden
Jordbruksverket skall verka för en konkurrenskraftig
miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till
nytta för konsumenterna. Verket skall vidare medverka till
en korrekt tillämpning av EG:s regelverk så att
finansiella sanktioner undviks. Till följd av medlemskapet
i EU har Jordbruksverket, förutom funktionen som
fondkoordinator för EU-stöden, ålagts ansvar för en mängd
andra nya arbetsuppgifter. Vidare är ambitionsnivån
fortsatt hög för en rad arbetsuppgifter under
budgetperioden. Som regeringen framhåller kräver den nya
programperioden för miljö- och landsbygdsprogrammet samt
behovet av en bättre blockdatabas att en särskild satsning
görs under det närmaste året. Detta kommer att betala sig
i form av lägre kostnader under kommande år. Med det
anförda ansluter sig utskottet till regeringens bedömning
när det gäller medelsbehovet under anslaget 43:1 och
tillstyrker regeringens förslag. De motionsyrkanden som
framförs om större eller mindre besparingar på
Jordbruksverkets anslag grundas inte på någon mer ingående
eller sakligt motiverad analys av vilka verksamheter och
uppgifter som kan reduceras med verkan redan under
budgetåret 2001. När det gäller förutsättningarna för den
framtida jordbruksadministrationen återkommer utskottet i
det följande. Därmed avstyrks motionerna MJ243 (kd)
yrkandena 10 och 21 delvis, MJ251 (m) yrkande 6, MJ252 (c)
yrkande 5 delvis, MJ257 (fp) yrkande 12 delvis och Fi211
(fp) yrkande 21 delvis.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om
Jordbruksverkets tillgång till kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret. Utskottet föreslår därför att riksdagen
godkänner vad regeringen anfört i denna del.
Beträffande frågan om en effektivare
jordbruksadministration vill utskottet anföra följande.
Som redovisas i propositionen presenterade utredningen om
myndighetsorganisation på jordbrukets område mot bakgrund
av det svenska EU-medlemskapet i december 1998 sitt
betänkande Effektivare hantering av EU:s direktstöd till
jordbruket (SOU 1998:147). Utredningen konstaterade att
det råder stora skillnader i länsstyrelsernas effektivitet
vid hanteringen av EU:s jordbruksstöd. Mot denna bakgrund
tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom Regeringskansliet
under våren 2000 med uppgiften att se över hur problemen
inom jordbruksadministrationen skall lösas. Arbetsgruppen
överlämnade skrivelsen Rapport om effektivisering och
finansiering av jordbruksadministrationen till statsrådet
och chefen för Jordbruksdepartementet i augusti 2000.
Arbetsgruppens slutsatser är att reglerna inom den
gemensamma jordbrukspolitiken är av central betydelse för
bedömningen av jordbruksadministrationens organisation och
finansiering. Beslut om de centrala reglerna inom CAP
fattas inom EU och inte av Sveriges riksdag, regering
eller myndigheter. Beräkningen av kostnaderna för
administrationen har varit svårbedömd dels på grund av att
länsstyrelsernas redovisning av kostnaderna uppvisar ett
stort mått av osäkerhet, dels på grund av att tänkta
rationaliseringsvinster till följd av bättre rutiner och
större kunskaper uteblivit eftersom det skett ständiga
förändringar i stödsystemen. I rapporten konstateras att
de medel som hittills ställts till förfogande måste anses
ha varit tillräckliga eftersom målsättningen att helt
undvika sanktioner hittills i stort sett kunnat nås.
Länsstyrelserna anser sig sakna resurser för att hantera
återkravsärenden. I rapporten dras slutsatsen att högre
kostnadseffektivitet, förenklingar i administrationen,
förbättringar av databaser och IT-stöd, ändringar av
regelverk och ökad kunskap hos jordbrukarna bör leda till
ytterligare effektiviseringar eller minskade kostnader i
verksamheten. På några års sikt bör, enligt rapporten,
genomförandet av administrativa förenklingar och
införandet av ett nytt miljö- och landsbygdsprogram leda
till att resursbehoven bör kunna klaras med oförändrade
ramanslag om inte några förändringar i regelverket
inträffar. Det pågående kvalitetsprojektet inom
Jordbruksverket och länsstyrelserna har förutsättningar
att leda till att hanteringen av jordbrukarstöden både
blir mer effektiv och att kvaliteten i arbetet blir
bättre. Strukturutvecklingen inom jordbruket tillsammans
med utökade kommunikationsmöjligheter mellan
jordbruksföretag och myndigheter gör att förutsättningarna
för jordbruksadministrationen ändras. En organisation
bestående av 22 från varandra fristående myndigheter är i
det perspektivet inte någon långsiktigt stabil lösning
enligt rapporten. Stordriftsfördelar vad gäller såväl
stödhanteringen som en långtgående rationalisering av
ledningsfunktioner och kommunikationer bör enligt
rapporten ge väsentliga besparingar oavsett om en sådan
organisation är en del av Jordbruksverket eller utvecklas
inom ramen för länsstyrelseorganisationen. Som regeringen
framhåller innebär de nya förutsättningar som nu gäller
och de förändringar som kan förutses att
jordbruksadministrationen behöver anpassas och förändras.
Bland annat bör en koncentration av handläggningen av
ärenden eftersträvas. Det är angeläget att det påbörjade
effektiviseringsarbetet som nu bedrivs av Jordbruksverket
och länsstyrelserna ges hög prioritet och att fortsatta
åtgärder till förenklingar och rationaliseringar vidtas.
Med det anförda och då regeringen har för avsikt att
snarast att ta ställning till den närmare organisatoriska
lösningen för hur arbetet skall bedrivas föreslår
utskottet att motionerna MJ227 (s) och MJ258 (m) yrkande 4
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Den inre marknaden inom EU förutsätter att djur skall
kunna förflyttas fritt mellan länder och regioner. Då
smittrisken ökar när djur flyttas och blandas med djur
från andra platser, är det viktigt att djurens identitet
och ursprung kan fastställas. Enligt rådets förordning
(EG) nr 820/97 skall därför alla nötkreatur, svin, får och
getter inom EU märkas och journalföras. Den aktuella
rådsförordningen ger möjlighet för medlemsländerna att ta
ut avgifter av djurhållarna för att täcka kostnaderna för
systemet för identifiering och registrering. Närmare
bestämmelser härom finns i artiklarna 2, 3 och 9 i
förordningen. Databasen har varit i funktion sedan den 31
december 1997. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet det i motion Sk323 (kd) yrkande 30 framförda
förslaget att avgifterna till djurdatabasen skall
avskaffas.
43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3 Statens
växtsortnämnd och 43:4 Bekämpande av
växtsjukdomar
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen
43:2-43:4.
43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m.
Propositionen
Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av
arealersättning, djurbidrag m.m. Anslaget är
obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och
finansieras helt från EG-budgeten. Utbetalningen av
arealersättning för år 2000 kommer att ske först i januari
2001, jämfört med november tidigare år. Arealersättning
lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter,
oljelin, gräsensilage och areal tagen ur produktion.
Vidare finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.
spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är att
åkermark tas ur livsmedels- eller foderproduktion.
Arealersättning avseende år 2001 om ca 3,9 miljarder
kronor utbetalas först i januari 2002. Det innebär att
staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte
ryms inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Av denna
anledning föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att
godkänna stöd som innebär utgifter på högst 4,6 miljarder
kronor efter år 2001. Regeringen bedömer anslagsbehovet
till 5 269 500 000 kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren
2002 och 2003 beräknas till 5 407 400 000 kr.
Motionen
I motion MJ252 (c) föreslås att anslaget 43:5
Arealersättningar och djurbidrag m.m. ökas med 40 000 000
kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande 5
delvis).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen är anslaget obligatoriskt för
alla medlemsländer inom EU och finansieras helt från EG-
budgeten. Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning när det gäller medelsbehovet under anslaget 43:5
och tillstyrker regeringens förslag. Därmed avstyrks
motion MJ252 (c) yrkande 5 delvis. Det i motionen
framförda yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte
inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet.
Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande som
regeringen föreslår.
43:6 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget
43:6. Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande som
regeringen föreslår.
43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
Propositionen
Under anslaget redovisas de räntor som uppstår för staten
till följd av att ersättningen från EU:s jordbruksfonds
garanti- och utvecklingssektion inte sker vid samma
tidpunkt som utbetalningen. Ersättning från
garantisektionen erhålls normalt i efterskott medan det
från utvecklingssektionen är fråga om förskott. Anslaget
får även belastas med eventuella finansiella sanktioner
och straffavgifter som Europeiska kommissionen kan komma
att ålägga Sverige. Anslaget får också tillföras
kursvinster och belastas med kursförluster som uppstår
till följd av att medlemsstaten bär kursrisken inom EU:s
jordbruksfonds utvecklingssektion. Anslaget får dessutom
belastas med s.k. tekniska kostnader för offentlig
lagring i den mån ersättning inte erhålls från EG-
budgeten. Vid ett omvänt förhållande, dvs. om EG:s
schablonersättning för de tekniska kostnaderna överstiger
de faktiska kostnaderna, tillförs anslaget medel från
inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. Regeringen bedömer
anslagsbehovet till oförändrat 79 700 000 kr för år 2001.
För åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade.
Motionerna
Enligt motion MJ233 (c) finns det all anledning att verka
för att jordbruket inte skall drabbas negativt på grund av
att utbetalningarna av arealstöd senarelagts. En statlig
lånegaranti bör utfärdas för jordbrukare som på grund av
försenade utbetalningar av arealersättningen får
likviditetsproblem (yrkande 14). För år 2001 motsvarar den
förskjutna utbetalningen av arealersättning ca 3,9
miljarder kronor vilket beräknas medföra ett räntebortfall
på ca 40 miljoner kronor. Berörda jordbruksföretag bör
kompenseras härför (yrkande 15). Enligt motion MJ256 (m)
yrkande 8 borde regeringen redan i årets budget ha lagt
förslag om räntekompensation på grund av den senarelagda
utbetalningen av arealersättningar. Senareläggningen
innebär att man dels anstränger jordbrukssektorns
likviditet, dels orsakar räntekostnader. När det gäller
utbetalning av arealersättning för budgetåret 2000
föreslår motionärerna att utbetalningen av
arealersättningen skall ske första arbetsdagen efter
årsskiftet. Härigenom kan skadan för jordbruket minimeras
(yrkande 9).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget 43:7 och tillstyrker
regeringens förslag i denna del.
I årets regeringsförklaring framhålls bl.a. att den
svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft skall
hävdas. De s.k. gödselskatterna skall i lämplig form
återföras till jordbruket och regeringen avser att lägga
fram förslag härom under riksdagsåret. Utöver detta har
regeringen, som ett led i ett samlat åtgärdspaket för att
stärka den svenska jordbruksnäringen, i anslutning till
regeringsförklaringen redovisat även andra åtgärder som
t.ex. kompensation för den senarelagda utbetalningen av
arealersättning. För att möjliggöra en sådan kompensation
i anslutning till arealstödsutbetalningen anser utskottet
att regeringen bör få disponera anslaget 43:7
Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.
Från anslaget bör högst 30 miljoner kronor få användas för
detta ändamål. Enligt utskottets mening får det ankomma på
regeringen att besluta om den närmare utformningen av
kompensationen, som förutsätts stå i överensstämmelse med
de regler som gäller för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Utskottet har tidigare uttalat sig om
betydelsen av att den senarelagda arealersättningen
utbetalas med minsta möjliga fördröjning (bet.
1999/2000:MJU2). Utbetalningen av den nu aviserade
kompensationen bör göras i så nära anslutning som möjligt
till utbetalningen av arealersättningen. Vad utskottet
anfört med anledning av motionerna MJ233 (c) yrkande 15
och MJ256 (m) yrkandena 8 och 9 bör ges regeringen till
känna.
Motion MJ233 yrkande 14 avstyrks i den mån den inte kan
anses tillgodosedd med vad utskottet nu anfört.
43:8 Fiskeriverket
Propositionen
Kraven på verksamheten har ökat på fiskerikontrollens
område och genom att verkets uttalade roll på
miljöområdet förstärkts. Dessa faktorer har i hög grad
påverkat arbetet under år 1999. Under detta år hade
Fiskeriverket 254 årsarbetskrafter och verksamhetens
totala omslutning var 180,1 miljoner kronor, varav 33 %
eller 60,1 miljoner kronor finansierades av anslagsmedel.
Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och
tjänsteexport. För budgetåret 1999 erhöll Fiskeriverket
45,1 miljoner kronor i avgiftsintäkter från sin
uppdragsverksamhet och tjänsteexport. Avgiftsintäkterna
får disponeras av Fiskeriverket.
Enligt regeringen har Fiskeriverket utförligt redovisat
sina prestationer, resultatet av dessa och kopplingen till
de operativa målen. Av resultatredovisningen framgår att
verket har arbetat i linje med de övergripande målen i
regleringsbrevet. Regeringen bedömer anslagsbehovet till
66 516 000 kr för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002
och 2003 beräknas vara oförändrade.
Motionerna
Enligt motion MJ243 (kd) har Fiskeriverket erhållit ökade
anslag under senare år. För år 2001 föreslås därför att
anslaget till Fiskeriverket reduceras med 3 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 21 delvis).
Även i motion MJ252 (c) framhålls att det finns möjlighet
att anslå mindre medel till administrationen hos
Fiskeriverket. Anslaget föreslås minskas med 2 000 000 kr
(yrkande 5 delvis).
Utskottets överväganden
Som framhålls i propositionen har Fiskeriverket utförligt
redovisat sina prestationer, resultatet av dessa och
kopplingen till de operativa målen. Enligt regeringen har
Fiskeriverket arbetat i linje med de övergripande målen i
regleringsbrevet. Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag när det gäller
medelsanvisningen under anslaget 43:8. Därmed avstyrks
motionerna MJ243 (kd) yrkande 21 delvis och MJ252 (c)
yrkande 5 delvis.
43:9 Strukturstöd till fisket m.m., 43:10 Från
EG-budgeten finansierade strukturstöd till
fisket m.m. och 43:11 Fiskevård
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen
43:9-43:11.
43:12 Statens livsmedelsverk
Propositionen
Livsmedelsverket skall i konsumenternas intresse verka för
säkra livsmedel av god kvalitet, ärlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvanor. Dess främsta
uppgifter är att utarbeta föreskrifter inom
livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen
(1971:511) samt leda och samordna livsmedelskontrollen,
informera om viktiga förhållanden på livsmedelsområdet,
aktivt medverka till att riksdagens och regeringens
riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, verkställa
utredningar och vetenskapliga undersökningar om livsmedel
och matvanor samt att utveckla metoder för
livsmedelskontrollen. Inom ramen för regeringens satsning
på forskning och utveckling av ekologisk produktion och
ekologiska produkter föreslår regeringen att
Livsmedelsverket tillförs 2 miljoner kronor per år under
tre år till studier om säkra ekologiska livsmedel och kost
helt eller delvis baserad på ekologiska livsmedel.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 119 655 000 kr för
år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas
till 122 140 000 respektive 124 810 000 kr.
Motionerna
I motion MJ243 (kd) föreslås att Livsmedelsverket tillförs
ytterligare 6 000 000 kr utöver regeringens förslag. Den
snabba utvecklingen av nya produkter, ökad handel men
också ökad kunskap om olika risker kräver att
livsmedelsmyndigheten har kunskap och metoder som kan
ligga till grund för hur livsmedelshanteringen skall
regleras och kontrolleras (yrkande 21 delvis). Enligt
motionärerna i motion MJ252 (c) är det möjligt att anslå
mindre medel till administration hos Statens
livsmedelsverk. Anslaget 43:12 bör därför reduceras med 10
000 000 kr i förhållande till regeringens förslag (yrkande
5 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget 43:12 och tillstyrker
regeringens förslag. Därmed avstyrks motionerna MJ243 (kd)
yrkande 21 delvis och MJ252 (c) yrkande 5 delvis. Det i
motion MJ243 framförda yrkandet om en höjning av anslaget
ryms inte inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet.
43:13 Livsmedelsekonomiska institutet
Propositionen
Livsmedelsekonomiska institutet, vars verksamhet omfattar
analyser och utredningar inom det jordbrukspolitiska
området och livsmedelsområdet, har varit verksamt i drygt
ett år. Det bildades den 1 juli 1999. Den
analysverksamhet som myndigheten bedriver utgör ett
viktigt komplement till verksamheten vid övriga
myndigheter och utgör ett viktigt underlag för regeringens
ställningstaganden i frågor på det livsmedelspolitiska
området. Största delen av de nuvarande resurserna används
till analyser rörande CAP, WTO och utvidgningen av EU.
Regeringen föreslår att ett ramanslag på 8 156 000 kr
anvisas för år 2001. För åren 2002 och 2003 beräknas
anslagsbehoven till 8 306 000 respektive 8 474 000 kr.
Motionen
Enligt motion MJ251 (m) bedrivs liknande verksamhet som den
Livsmedelsekonomiska institutet ansvarar för även av
Jordbruksverket. Enligt motionärerna förefaller detta inte
vara optimalt från ett resursperspektiv. Därför föreslås
att anslaget minskas med 4 078 000 kr (yrkande 7).
Utskottets överväganden
Avsikten med att inrätta det Livsmedelsekonomiska
institutet var att tillgodose det ökande behovet av
utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk inriktning
inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Analyserna skall
vara grundade på vetenskapliga metoder, ha en
samhällsekonomisk huvudinriktning och omfatta såväl
nationella som internationella frågor. Målet med
Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet är att förse
regeringen med långsiktigt, analytiskt underlag inför
beslut och internationella förhandlingar om jordbruks- och
livsmedelsfrågor samt öka kunskapen om dessa frågor bland
allmänheten. Med det anförda ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning när det gäller medelsbehovet under
anslag 43:13 och tillstyrker regeringens förslag. Därmed
avstyrks motion MJ251 (m) yrkande 7.
43:14 Livsmedelsstatistik och 43:15 Jordbruks-
och livsmedelsstatistik finansierad från EG-
budgeten
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen
43:14-43:15.
43:16 Åtgärder på livsmedelsområdet
Propositionen
Anslaget disponeras för att främja export av livsmedel
samt för andra åtgärder på livsmedelsområdet med särskild
tonvikt på konsumentperspektivet under perioden 2000-2002.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 25 000 000 kr för
år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas
till 25 000 000 kr respektive 5 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion MJ243 (kd) måste Sverige nu likt andra EU-
länder satsa ordentligt med nationella medel för att
stötta svensk livsmedelsexport. Efter att först ha utökat
anslaget inför innevarande år, om än otillräckligt, görs
nu en neddragning av anslaget trots att årets
anslagsprognos visar på att medlen gott och väl kommer att
förbrukas. Anslaget 43:16 bör därför ökas med 20 000 000
kr i förhållande till regeringens förslag (yrkandena 8 och
21 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget 43:16 och tillstyrker
regeringens förslag. Därmed avstyrks motion MJ243 (kd)
yrkandena 8 och 21 delvis. Det i motionen framförda
yrkandet om en höjning av anslaget ryms inte inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
43:17 Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget
43:17.
Landsbygdspolitik
Propositionen
Omfattning
Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar
utveckling av landsbygden. Åtgärderna är i stor
utsträckning riktade till lantbruksföretag men också till
andra företag på landsbygden. Avgränsningen följer i
huvudsak rådets förordning (EG) nr 1257/99 av den 17 maj
1999 om stöd till utveckling av landsbygden samt åtgärder
som syftar till att underlätta genomförandet av denna.
Politikområdet omfattar också försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ramen för de skilda nationella
handlingsprogrammen för jordbrukets miljöpåverkan.
Mål
Regeringen föreslår att målet för politikområdet skall
vara en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling av landsbygden. Målet inbegriper en hållbar
livsmedelsproduktion med ökad miljöanpassning,
sysselsättning, regional balans och uthållig tillväxt.
Vidare skall jordbrukets natur- och kulturvärden värnas
samt jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras i syfte
att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen
uppnås inom en generation.
Resultatbedömning m.m.
När det gäller miljöfrågorna framhålls bl.a. i
propositionen att Jordbruksverket, Naturvårdsverket och
Riksantikvarieämbetet, inom ramen för uppdraget att följa
och utvärdera miljöeffekterna av den gemensamma
jordbrukspolitiken, har visat att arealen hävdad betesmark
sannolikt har ökat sedan EU-inträdet. Detta bidrar både
till att bevara den biologiska mångfalden och det öppna
odlingslandskapet.
Handlingsprogrammet för bekämpningsmedel syftar till att
hälso- och miljöriskerna skall fortsätta att minska.
Resultatet av handlingsprogrammet åren 1986-1998 är att
miljö- och hälsoriskerna reducerats med 62 respektive 75 %
(beräknat som miljö- respektive hälsoindex gånger försåld
volym bekämpningsmedel). Under de senaste åren har dock en
viss ökning av miljöriskindikatortalen skett. Orsaken till
att den försålda volymen ökat är främst en förändrad
grödfördelning till följd av den gemensamma
jordbrukspolitiken samt en förändrad prisrelation mellan
mekanisk och kemisk ogräsbekämpning. Det nuvarande
handlingsprogrammet för bekämpningsmedel löper ut år 2001.
Ambitionen att halvera den mänskligt orsakade
kvävebelastningen på havet från jordbruksmark mellan åren
1985 och 1995 har inte nåtts. Belastningen beräknas ha
minskat med ca 25 % 1998. Däremot har en 20-procentig
minskning av försäljningen av kväve i form av
handelsgödsel skett mellan åren 1986 och 1999, vilket
överensstämmer med riksdagens beslut. Ammoniakförlusterna
från jordbruket skall minska från 1995 års nivå. Till år
1998 var minskningen ca 5 %. Fosforeffektiviteten har ökat
avsevärt sedan år 1985 - från 34 % till 56 % år 1997. Det
av riksdagen fastställda målet om ekologisk produktion på
10 % av den totala åkerarealen är uppnått.
När det gäller jordbrukets miljöersättningsprogram
framhålls att erfarenheterna av det tidigare
miljöersättningsprogrammet har varit goda. För löpande
flerårsåtaganden enligt det tidigare miljöprogrammet
gäller att dessa får fullföljas. En övergång mellan de
olika programmen kommer att vara möjlig i de fall detta
medför en ökad miljönytta. Därigenom kan även
administrativa förenklingar uppnås. Anslutningen till
åtgärderna för att främja biologisk mångfald och
kulturmiljövärden har varit god. Arealmålen för
ersättningarna till slåtterängar och kulturmiljöer är
uppnådda och flertalet betesmarker, motsvarande 385 000
hektar eller ca 85 % av arealen, omfattas numera av någon
av miljöersättningarna. Anslutningen till
miljöersättningen för flerårig vallodling är god. Detta
gäller även öppet odlingslandskap, den andra stora
ersättningsformen till vallproduktion. Inom båda dessa
ersättningsformer är anslutningen i förhållande till
arealmålet över 80 %. Beträffande miljöanpassat jordbruk
är anslutningen i förhållande till målet för de
miljöersättningar som syftar till att minska
växtnäringsförluster lägre än motsvarande siffror för ovan
nämnda ersättningar, men anslutningen ökar stadigt. Beslut
om stöd till åtgärder inom ramen för olika
strukturfondsprogram och stödordningar för perioden
1995-1999 motsvarar i stort sett de budgeterade beloppen.
I arbetet med miljö- och landsbygdsprogrammet har
tidigare erfarenheter av tillämpningen av motsvarande
stöd och ersättningar tagits till vara. En integration
mellan olika åtgärder och delar i programmet har
eftersträvats för att på ett samlat sätt åtgärda
landsbygdsspecifika problem och för att optimera
förutsättningarna för att lösa dessa. I linje med EU:s
regler skall en halvtids- och slututvärdering av
programmet genomföras. Miljöarbetet inom jordbruket har
länge bedrivits i nationella handlingsprogram vars syfte
är att reducera jordbrukets negativa miljöpåverkan såväl
som för att förstärka dess positiva effekter. Ett
sammanhållet arbete liksom kontinuerliga utvärderingar och
uppföljningar av detta är viktiga instrument i
miljöarbetet. Miljö- och landsbygdsprogrammets olika
åtgärder för att miljöanpassa jordbruket utgör ett viktigt
styrmedel i detta arbete. Försöks- och
utvecklingsverksamhet inom de nationella
handlingsprogrammen bör utgöra ett viktigt
kunskapsunderlag i arbetet med att kontinuerligt förbättra
åtgärder liksom utgöra en bas för informationsspridning
till olika aktörer. Miljöersättningarna till jordbruket
har visat sig vara av stor betydelse för att uppnå
miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Därför har
sådana miljöersättningar en betydande omfattning även inom
det nya miljö- och landsbygdsprogrammet.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet
Landsbygdspolitik är följande (i miljoner kronor)
-----------------------------------------------------------
3 575 3 871 4 568 3 755 3 784 3 883
-----------------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2000 i samband med den ekonomiska
vårpropositionen.
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna
målet för politikområdet Landsbygdspolitik. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens resultatbedömning
beträffande verksamheten inom politikområdet.
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
Propositionen
Anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
används i huvudsak för att finansiera strukturstöd och
miljöersättningar med anknytning till jordbruket inklusive
det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.
Bestämmelser om investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning
och saluföring av jordbruksprodukter, regionala stöd,
kompensationsbidrag till jordbruk i bergsområden och
mindre gynnade områden, kompetensutveckling, miljöåtgärder
i jord- och skogs-bruket, åtgärder som främjar anpassning
och utveckling av landsbygden m.m. återfinns numera i
rådets förordning (EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling
av landsbygden. Rådsförordningen ersätter därmed nio
tidigare förordningar om struktur-, miljö- och
landsbygdsåtgärder med anknytning till den gemensamma
jordbrukspolitiken. Nationella bestämmelser finns i
förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och
landsbygdsutvecklingsåtgärder. Miljöåtgärder i jordbruket
är det enda som förblir obligatoriskt för EU:s
medlemsstater. Drygt hälften av kostnaderna för
miljöåtgärderna finansieras via EG-budgeten.
Enligt anslutningsfördraget får Sverige lämna nationellt
stöd för att upprätthålla produktionen i norra Sverige
(stödområdena 1-3). Stöd kan lämnas för slaktsvin, suggor,
getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som
pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet är
beräknat utifrån förutsättningen att den totala stödnivån
före EU-medlemskapet skall kunna upprätthållas.
Jordbruksverket och länsstyrelserna bör i likhet med
tidigare år inom ramen för anvisade medel få disponera
resurser för återkrav av ersättningar, implementeringen av
Agenda 2000 och det nya landsbygdsprogrammet. Högst 45
miljoner kronor får disponeras år 2001.
Regeringen föreslår att anläggningsstöd för plantering av
energiskog skall kunna lämnas t.o.m. år 2003. Dessa
åtgärder skall finansieras inom ramen för detta anslag.
Högst 5 miljoner kronor per år får användas för ändamålet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2 203 000 000 kr
för år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003
beräknas till 2 203 000 000 kr respektive 2 223 000 000
kr.
Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till
investeringar i jordbruksföretag, stöd till bearbetning
och saluföring av jordbruksprodukter samt miljöåtgärder
och åtgärder för landsbygdens utveckling är stödformer som
bygger på fleråriga åtaganden. Detsamma gäller åtgärder
inom ramen för strukturfondsprogrammen i mål 1 och
gemenskapsinitiativet LEADER+. Detta innebär att staten
åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som inte ryms
inom ramen för redan anvisade anslagsmedel. Regeringen bör
därför bemyndigas att under år 2001 i fråga om ramanslaget
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 2 950 000 000 kr efter år 2001. Vid beräkningen
har beaktats tillgängligt anslagssparande.
Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur används i huvudsak för att
finansiera struktur- och miljöstöden med anknytning till
jordbruket och de regionala stöden till jordbruket i norra
Sverige. Till anslaget förs även Jordbruksfondens
utvecklingssektions finansiering av mål 1- och
LEADER+programmen. Från anslaget utbetalas även
ersättningar för löpande åtaganden från den tidigare
programperioden. Regeringen bedömer anslagsbehovet till 1
500 922 000 kr för år 2001. För åren 2002 och 2003
beräknas anslagsbehoven till 1 529 469 000 kr respektive 1
557 951 000 kr.
Startstöd till yngre jordbrukare, investeringsstöd, stöd
till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter
samt miljöersättningar och andra kom-pletterande åtgärder
är stödformer som bygger på fleråriga åtaganden. Detsamma
gäller åtgärder inom ramen för strukturfondsprogrammen i
mål 1 och gemenskapsinitiativet LEADER+. Detta innebär
att staten åtar sig framtida ekonomiska förpliktelser som
inte ryms inom ramen för redan anvisade anslagsmedel.
Regeringen bör därför bemyndigas att under år 2001 i
fråga om ramanslaget Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 3 515 000 000 kr efter år 2001. Vid beräkningen
har beaktats tillgängligt anslagssparande.
Motionerna
Enligt motion MJ233 (c) bör det maximala beloppet för
startstöd höjas till samma nivå som EG-förordningen anger
(yrkande 24). Beträffande landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen anför motionärerna att Sveriges
tilldelning av EG-medel innebär en förlust på ca 0,5
miljarder kronor per år i utebliven EG-finansiering. Till
följd härav finns det ett stort behov av ökad ekonomisk
kompensation (yrkande 25). När det gäller kostnadsramarna
för EG-medfinansierade anslag framhålls i motion MJ243
(kd) att dessa långsiktigt måste ligga på en nivå som
innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är
möjliga. Europeiska kommissionen har drastiskt skurit ned
kommande miljö- och landsbygdsprogram, vilket drabbar
svensk lantbruksnäring hårt (yrkande 5). Behovet av stöd
till mindre gynnade områden, startstöd till unga
jordbrukare och nyetablerade bönder är fortfarande mycket
stort. Vidare framhålls att det måste vara fel att
avveckla det s.k. REKO-stödet om man vill höja
miljöambitionen inom hela jordbruksnäringen. Det bör också
i fortsättningen vara möjligt att lägga om delar av
växtodlingen till ekologisk produktion och/eller
betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör
knyta den ekologiska vallen och betesdriften enbart till
djurhållning. Den djurhållning som används i betesdriften
bör också kunna bestå av hästar. Vidare behövs ett stöd
för ekologisk odling i växthus och en särskild stödinsats
för att upprätthålla mjölkproduktionen i skogs- och
mellanbygd. Sammantaget bör ytterligare 530 miljoner
kronor anvisas för att kompensera bortfallet. När det
gäller Norrlandsstödet skulle en höjd intransport-
ersättning sannolikt leda till ökad stabilitet och
framtidstro. Kostnaden för kadaverinsamlingen har heller
inte tidigare beräknats ingå i underlaget för
merkostnaderna i norra Sverige. Ytterligare 7 miljoner
kronor bör anslås som ett extra Norrlandsstöd (yrkande 6).
Sammanlagt föreslås att anslaget 44:1 tillförs ytterligare
537 000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 21
delvis). Enligt motion MJ252 (c) erhöll Sverige en mycket
dålig tilldelning av EG-resurser vilket innebär att vi
förlorade ca 0,5 miljarder kronor per år i utebliven EG-
finansiering. Motionärerna avser att positivt medverka för
att hitta en lösning och tillför därför anslaget 44:1 560
000 000 kr utöver regeringens förslag (yrkande 5 delvis).
När det gäller det s.k. REKO-stödet framhålls i motion
MJ766 (kd) yrkande 6 att ett arealstöd för
miljöförbättrande åtgärder utgör en viktig stimulans till
förändring av produktionsmetodik och
produktionsuppläggning. Vidare anförs att stödet för
ekologisk odling inom EU också skall innefatta stöd till
ekologisk växthusodling. För växthusodlingens del bedrivs
i dag en alltför begränsad, av samhället stödd,
forsknings- och utvecklingsverksamhet för att ge
vägledning för företag som önskar att utveckla
produktionen efter ekologiska principer (yrkande 7).
När det gäller jordbruket i norra Sverige framhålls i
motion MJ206 (c) att tendensen för jordbruksproduktionen
inom stödområde 1 i dag är vikande, särskilt i det
fjällnära området. Det är av yttersta vikt att snarast
höja den regionala ersättningsnivån till jordbruket i
detta område. Enligt motion MJ210 (c) måste den nationella
ersättningen till jordbruket i norra Sverige utgå enligt
tidigare kommissionsbeslut. Anslagna medel har inte
förbrukats, och produktionen understiger klart den
referensnivå som fastställdes i samband med Sveriges EU-
inträde. Regeringen bör uppta överläggningar med
kommissionen om att den nationella delen av
merkostnadsersättningen för suggorna skall höjas. I motion
MJ223 (c) uppmärksammas intransportersättningens stora
betydelse för att öka stabiliteten och framtidstron bland
lantbrukarna. Starka skäl talar för att den höjs för
mjölken och återinförs för ägg och kött. Regeringen bör
snarast ta upp överläggningar med EU-kommissionen i denna
fråga. Även i motion MJ235 (kd) framförs krav om att
transportersättningen för jordbruket i norra Sverige skall
höjas och att både kött och ägg skall ingå i underlaget
(yrkande 1). Vidare framhålls att det nya landsbygds- och
miljöprogrammet har medfört en kraftig nedtrappning av
kompensationsersättningen till spannmålen i norra Sverige.
Detta innebär att lönsamheten i svinproduktionen kommer
att försämras ytterligare från år 2001. Den nationella
delen av merkostnadsersättningen för suggproduktionen
måste därför höjas (yrkande 2). Enligt motion MJ246 (v)
yrkande 1 föreligger ett behov av en översyn av de
nationella stöden. Ett antal utvärderingar från
Jordbruksverket visar att utfallet varit relativt sett
mindre gynnsamt för Norrlandsjordbruket än för övriga
delar av landet. Vidare kan konstateras att de nationella
ersättningarna inte utnyttjats fullt ut. Utbetalda
nationella merkostnadsersättningen till norra Sverige var
år 1999 305 miljoner kronor. Detta skall jämföras med det
beslutade referensbeloppet på 316 miljoner kronor. Dessa
medel är också anslagna i budgetpropositionen. Enligt
motionärerna kommer den av regeringen beslutade
tillämpningen av Agenda 2000 med bland annat sänkta
ersättningar för spannmål i stödområdena ett till tre att
särskilt drabba svinproduktionen. Regeringen bör därför
pröva möjligheten att inom den framförhandlade ramen höja
ersättningen för suggor (yrkande 2). Riksdagen gav i
december 1998 regeringen i uppdrag att utforma ett
särskilt stöd till jordbruket i fjällnära områden för att
kompensera det sämre utfallet efter EU-inträdet i
stödområde 1. Det är av yttersta vikt att snarast höja
den regionala ersättningsnivån till jordbruket i detta
område (yrkande 3). Även i motion MJ256 (m) uppmärksammas
att riksdagen i december 1998 gav regeringen i uppdrag att
utforma ett särskilt stöd till jordbruket i det fjällnära
området. Den nationella ersättningen till jordbruket i
norra Sverige, som är direkt kopplad till produktionen,
sjunker successivt inom stödområde 1. Ersättningarna bör
kunna korrigeras något uppåt. Det skall givetvis ske inom
den befintliga ramen. Som exempel kan nämnas suggstödet
(yrkande 15).
Utskottets överväganden
Som framgår av propositionen används anslaget 44:1 i
huvudsak för att finansiera strukturstöd och
miljöersättningar med anknytning till jordbruket inklusive
det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.
Utgångspunkten för regeringens förslag till
medelsanvisning är de av Sverige tillämpade miljö- och
strukturstöden som prövats av EG-kommissionen inom ramen
för antagandet av Sveriges miljö- och landsbygdsprogram.
När det gäller det nationella stödet till jordbruket i
norra Sverige anvisas medel så att den totala stödnivån
före EU-medlemskapet skall kunna upprätthållas. Under
anslaget 44:2 anvisas medel motsvarande EU:s finansiering
av struktur- och miljöstöden med anknytning till
jordbruket och de regionala stöden till jordbruket i norra
Sverige. Till anslaget förs även Jordbruksfondens
utvecklingssektions finansiering av mål 1- och
LEADER+programmen. Från anslaget utbetalas dessutom
ersättningar för löpande åtaganden från den tidigare
programperioden. När det gäller det svenska miljö- och
landsbygdsprogrammet bör i detta sammanhang även
uppmärksammas att regeringen den 26 oktober innevarande år
gett Jordbruksverket i uppdrag att genomföra en översyn av
programmet för Sverige åren 2000-2006. Jordbruksverket
skall, efter samråd med Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet, Livsmedelsekonomiska institutet,
länsstyrelserna och berörda organisationer, bl.a.
genomföra en översyn i syfte att fullt utnyttja
tillgängliga medel. Jordbruksverket skall genom översynen
analysera behovet av och lämna förslag på eventuella
förändringar i miljö- och landsbygdsprogrammet mot
bakgrund av målen i programmet och vunna erfarenheter.
Verket skall också i samband med analysen bedöma om det
finns behov av och eventuellt lämna förslag på ytterligare
miljö- och landsbygdsåtgärder. Jordbruksverket skall
vidare bl.a. bedöma de sammanlagda effekterna av och
förutsättningarna för att tillföra ytterligare EG-medel
för de åtgärder som eventuellt föreslås genom tillämpning
av modulering i enlighet med rådets förordning (EG) nr
1259/1999 av den 17 maj 1999 om gemensamma bestämmelser
för system för direktstöd inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken. Uppdraget skall redovisas senast den
31 december 2001. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag när det gäller medelsanvisning under
anslagen 44:1 och 44:2. Därmed avstyrks motionerna MJ233
(c) yrkandena 24 och 25, MJ243 (kd) yrkandena 5, 6 och 21
delvis, MJ252 (c) yrkande 5 delvis och MJ766 (kd)
yrkandena 6 och 7. De i motionerna MJ243 och MJ252
framförda yrkandena om en höjning av anslaget ryms inte
inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet. Vidare tillstyrker utskottet de
bemyndiganden som regeringen föreslår.
Med anledning av de i flera motioner framförda
synpunkterna beträffande jordbruket i norra Sverige vill
utskottet anföra följande. En av utgångspunkterna i
tillämpningen av miljö-, struktur- och regionalstöden
under perioden 1995-2000 har varit att förbättra
konkurrenskraften och upprätthålla stödnivån till
jordbruket i norra Sverige. Enligt fördraget om Sveriges
anslutning till EU har det varit möjligt att lämna ett
stöd till jordbruket i norra Sverige motsvarande nivån
före det svenska medlemskapet. Det tidigare statliga
stödet ersattes av stödformerna kompensationsbidrag,
miljöersättning för att hålla landskapet öppet och ett
särskilt nationellt stöd vars utformning regleras av
särskilda beslut av EG-kommissionen. På regeringens
uppdrag redovisade Statens jordbruksverk i mars 1998 en
utvärdering av de regionala stöden till jordbruket
(Rapport 1998:2). Verket ansåg inte att det var motiverat
att föreslå några större förändringar i de regionala
stöden. Årligen redovisar Jordbruksverket statistik om det
nationella stödet till jordbruket i norra Sverige. Denna
visar att det sker en snabb strukturförändring av
jordbruket i Norrlands inland utan att någon minskning av
produktionen sker. Utbetalt nationellt stöd, som har
koppling till produktionen, har för stödområde 1 uppgått
till ca 55 miljoner kronor per år under de senaste åren.
Även kompensationsbidraget till mindre gynnade områden och
miljöstödet för att hålla landskapet öppet har betalats ut
med i stort sett oförändrat belopp, ca 56 miljoner kronor
per år. Det innebär att en i stort sett oförändrad
produktion av i första hand mjölk bedrivs vid färre och
större företag. Utgångspunkten för det nya miljö- och
landsbygdsprogrammet är att den tidigare stödnivån för
jordbruket i norra Sverige skall upprätthållas genom
motsvarande stödformer i det nya programmet. Villkoren för
det nationella stödet, som inte ingår i miljö- och
landsbygdsprogrammet, är desamma som tidigare. Det bör
också nämnas att möjligheterna att få arealersättning från
år 2000 har utökats genom att odling av vallensilage
blivit stödberättigad. Eftersom vallodling helt dominerar
växtodlingen i stödområde 1 innebär förändringen ett
inkomsttillskott för jordbruksföretagen. Vidare bör
framhållas att det i båda nu antagna samlade
programdokumenten för mål 1 finns resurser avsatta för
utveckling av jordbruket och landsbygden i regionen. Både
för den norra och för den södra regionen har särskilda
åtgärder planerats för att i ökad omfattning främja det
fjällnära jordbruket och för att underlätta och främja en
diversifiering av jordbruket. Stödvillkoren för
investeringar i jordbruksföretagen och den småskaliga
livsmedelsindustrin har förbättrats. I inlandet kan stöd
lämnas med upp till 50 % för investeringar som höjer
jordbruksföretagens konkurrensförmåga. Anpassning till ett
ekologiskt hållbart jordbruk och diversifiering
prioriteras. Stödet till bearbetning och saluföring kommer
att främst inriktas på småskalig förädling och
marknadsföring av produkter baserade på lokala råvaror.
Även andra åtgärder i de integrerade mål 1-programmen har
som syfte att gynna utvecklingen i inlandet.
Avslutningsvis konstaterar utskottet att de nu antagna
samlade programdokumenten för mål 1 kan antas stärka
konkurrenskraften för jordbruket i Norrlands inland.
Åtgärder möjliggörs som både underlättar en nödvändig
fortsatt strukturutveckling inom jordbruket och främjar
ökad sysselsättning på landsbygden bl.a. genom en snabbare
diversifiering av de jordbruksföretag som saknar
förutsättningar att utveckla sin jordbruksproduktion.
Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen
kommer att följa utvecklingen och effekterna av de
åtgärder som nu vidtagits. Med det anförda föreslår
utskottet att motionerna MJ206 (c), MJ223 (c), MJ235 (kd)
yrkande 1, MJ246 (v) yrkandena 1 och 3 samt MJ256 (m)
yrkande 15 delvis lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Enligt Jordbruksverkets redovisning av stödet till
svinproduktionen i norra Sverige har stödet till
suggor/smågrisproduktion minskat i omfattning varje år
under perioden 1996-1999. Stödets omfattning har minskat
från 5 700 djur till 4 400 djur. Referensvolymen är 7 400
suggor. Däremot har antalet slaktsvin med stöd under samma
period ökat från 105 000 till 109 000. Stödets omfattning
når nästan upp till den tillåtna referensvolymen. Det
tillåtna sammanlagda stödet till suggor/smågrisproduktion
är 2,91 miljoner kronor. Under år 1999 betalades 1,71
miljoner kronor ut. Det finns därför ett utrymme på ca en
miljon kronor för en höjning av stödnivån utan att den
tillåtna omfattningen överskrids. En höjning av stödet per
sugga måste godkännas av Europeiska kommissionen. Enligt
uppgift från Jordbruksdepartementet finns ett utrymme på
totalt ca 5 miljoner kronor för eventuella stödjusteringar
på anslagsposten nationellt stöd till jordbruket i norra
Sverige (44:1). Frågan om en eventuell förändring av
stödet inom den framförhandlade ramen kommer att beredas
inom departementet under hösten. I det sammanhanget kommer
även frågan om stödnivån för suggor/smågrisproduktion att
behandlas. Utskottet förutsätter att de eventuella
förändringar som genomförs medför att den framförhandlade
ramen bättre kan utnyttjas. Mot bakgrund av det anförda
föreslår utskottet att motionerna MJ210 (c), MJ235 (kd)
yrkande 2, MJ246 (v) yrkande 2 och MJ256 (m) yrkande 15
delvis lämnas utan vidare åtgärd.
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Propositionen
Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda
nationella handlingsprogram, huvudsakligen genom försöks-
och utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom
jordbruket och trädgårdsnäringen mot minskat
växtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång, säkrare och
minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, bevarande
av biologisk mångfald och tillvaratagande av kulturvärden
samt ökad andel ekologisk produktion. Likaså disponeras
anslaget för uppföljning och utvärdering av den gemensamma
jordbrukspolitikens miljöeffekter, m.m.
Regeringen föreslår att medel avsätts för en
utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Som skäl härför
anförs bl.a. att företrädare för trädgårdsnäringen vid
flera tillfällen har gjort framställningar till regeringen
om inrättandet av en trädgårdsnäringsfond för åtgärder
till stöd för näringen, t.ex. FoU-verksamhet. Olika
lösningar på frågan har övervägts inom Regeringskansliet.
Regeringen föreslår nu att medel för ändamålet avsätts
inom ramen för detta anslag. För finansieringen bör bl.a.
utnyttjas medel som frigörs genom att
kreditgarantigivningen till trädgårdsnäringen upphör (se
anslaget 44:4) På sikt bör en bidragsnivå på 8 miljoner
kronor per år eftersträvas. För år 2001 beräknas 5
miljoner kronor kunna avsättas för ändamålet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 29 429 000 kr för
år 2001. Anslagsbehoven för åren 2002 och 2003 beräknas
oförändrade i fasta priser.
Motionerna
I motion MJ228 (s) framhålls att medel till försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ekologisk produktion sedan ett
antal år har funnits inom anslaget "Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket" (ny beteckning 44:3). En ram för
dessa ändamål har specificerats inom anslaget. I
budgetförslaget för år 2001 anges inte längre några ramar
inom anslaget. Det innebär att Jordbruksverket fritt kan
fördela medlen mellan de olika ändamål som anslaget
omfattar. Den praktiska försöks- och
utvecklingsverksamheten inom ekologiskt lantbruk riskerar
därmed att förlora de öronmärkta medel som i ett antal år
funnits inom anslaget för miljöförbättrande åtgärder.
Jordbruksverket bör därför ha en klar instruktion om att
minst samma ram som tidigare skall finnas tillgänglig
under år 2001 för försök och utveckling, inklusive
aktörsoberoende insatser för marknadsutveckling. Enligt
motion MJ233 (c) har regeringen under senare år ökat
anslagen till forskning om ekologiskt jordbruk och
trädgårdsproduktion. Detta är en positiv utveckling och en
nödvändighet om målet skall kunna nås att den ekologiskt
odlade arealen skall uppgå till 20 % år 2005 samt att den
ekologiska animalieproduktionen bör öka. De basanslag (5
miljoner kronor) för forskning i ekologiskt lantbruk som
beviljats i årets budgetproposition går endast till
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). Detta gör att andra
forskningsinstitutioner som är verksamma på detta område
blir utan basanslag. Centerpartiet anser att den
verksamhet som bedrivs vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna
är mycket viktig. Det är därför olyckligt att regeringen
inte ger institutet de basanslag för forskning som behövs
för en fullgod utveckling av forskningen. Centerpartiet
vill säkerställa forskningen vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet. Anslaget 44:3 Miljöförbättrande
åtgärder i jordbruket (utgiftsområde 23) bör därför räknas
upp med 5 000 000 kr (yrkande 22). I motion MJ243 (kd)
uppmärksammas att potatisodlingen inte omfattas av den av
regeringen föreslagna forsknings- och utvecklingsfonden
och således inte får motsvarande möjlighet att finansiera
forsknings- och utvecklingsverksamhet som
trädgårdsnäringen. Enligt motionärerna är det angeläget
att även potatisodlingen ges tillgång till budgetmedel i
motsvarande omfattning och anslaget bör därför tillföras
ytterligare 5 000 000 kr (yrkande 21 delvis). Även i
motion MJ252 (c) föreslås att anslaget tillförs 5 000 000
kr utöver regeringens förslag. Ytterligare medel bör
enligt motionärerna avsättas som basanslag för att
förstärka forskningen om ekologiskt lantbruk vid
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet, Rudolf
Steinerhögskolan i Järna (yrkande 5 delvis). Enligt motion
MJ257 (fp) bör framtidens landsbygdsstöd inriktas än mer
mot miljövänligt jordbruk. I detta arbete är böndernas
insatser centrala. Det är självklart att miljön påverkas
då själva syftet med jordbruk är att försöka förmå jorden
att ge en så stor avkastning som möjligt. För att främja
det miljövänliga jordbruket föreslår motionärerna att
anslaget tillförs ytterligare 30 000 000 kr utöver
regeringens förslag (yrkande 12 delvis). Samma förslag
framförs även i motion Fi211 (fp) yrkande 21 delvis. Även
i motion MJ766 (kd) yrkande 1 uppmärksammas behovet av en
forsknings- och utvecklingsfond för potatisodlingen.
Utskottets överväganden
Som framhålls i propositionen har företrädare för
trädgårdsnäringen i olika sammanhang gjort framställningar
om inrättandet av en trädgårdsnäringsfond för åtgärder
till stöd för näringen, t.ex. forskning- och
utvecklingsverksamhet. Utskottet har tidigare uttalat sig
positivt om en sådan fond (bet. 1998/99:MJU7, s. 41) och
föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört om en utvecklingsfond för trädgårdsnäringen. Vidare
ansluter sig utskottet till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget 44:3 och tillstyrker
regeringens förslag i denna del. Därmed avstyrks
motionerna MJ233 (c) yrkande 22, MJ243 (kd) yrkande 21
delvis, MJ252 (c) yrkande 5 delvis, MJ257 (fp) yrkande 12
delvis, Fi211 (fp) yrkande 21 delvis och MJ766 (kd)
yrkande 1. De i motionerna MJ243 och MJ252 framförda
yrkandena om en höjning av anslaget ryms inte inom den av
riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
disponeras av Jordbruksverket för att inom skilda
nationella handlingsprogram, genom försöks- och
utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen inom jordbruket
och trädgårdsnäringen mot bl.a. ökad andel ekologisk
produktion. För innevarande budgetår har inom ramen för
anslaget B6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
(numera anslaget 44:3) sammanlagt 14 miljoner kronor
reserverats för försöks- och utvecklingsverksamhet samt
marknadsstödjande åtgärder inom området ekologisk
produktion. Högst 2 miljoner kronor får avse
marknadsstödjande åtgärder. Budgetförslaget för år 2001
innehåller inte några ramar inom anslaget för motsvarande
ändamål. Enligt utskottets mening vore det olyckligt om
den praktiska försöks- och utvecklingsverksamheten
förlorar de öronmärkta medel som i ett antal år funnits
inom anslaget. Mot bakgrund av att den ekologiskt odlade
arealen enligt uppställda mål skall fördubblas till år
2005 och att den ekologiska animalieproduktionen skall öka
förutsätter utskottet emellertid att minst samma ram som
tidigare skall finnas tillgänglig under år 2001 för
fortsatt praktisk försöks- och utvecklingsverksamhet för
ekologisk produktion samt marknadsstödjande åtgärder.
Enligt utskottets bedömning är syftet med motion MJ228 (s)
därmed i allt väsentligt tillgodosett. Yrkandet påkallar
således ingen ytterligare riksdagens åtgärd.
44:4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
Propositionen
Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre
rationalisering enligt förordningen (1978:250) om
statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999). Enligt tidigare regeringsbeslut lämnas även
statsbidrag för åtgärder mot översvämningar i Emån.
Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om
statligt regionalt stöd till jordbruks- och
trädgårdsföretag. Jordfondens verksamhet regleras i
förordningen (1989:281) om jordfonden.
När det gäller bidrag till jordbrukets rationalisering
görs från anslaget utbetalningar endast för tidigare
beslutade stödåtgärder. Stöd lämnas framför allt till
vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas län. Projektens
slutförande är beroende av bl.a. om
fastighetsbildningsförättningarna överklagas till domstol.
Från tidigare års bidragsramar finns reserverade medel som
ingår som upparbetade kostnader i framför allt de äldre
projekten.
Behovet av medel för utbetalning av tidigare beslutade
stöd bedöms bli begränsat. Regeringen beräknar kostnaderna
till 5 miljoner kronor för år 2001. Kreditgarantigivningen
vad gäller trädgårdsföretag bör upphöra den 1 januari
2001. Statens kostnader för verksamheten kommer därmed
gradvis att minska. Medel kan därigenom överföras till
anslaget Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för
finansieringen av en fond för trädgårdsnäringen (se
anslaget 44:3). För år 2001 uppgår överföringen till 2
miljoner kronor. Regeringen beräknar således kostnaderna
för täckande av förluster på grund av statliga
garantiåtaganden till 15 miljoner kronor. Regeringen
bedömer anslagsbehovet till 20 000 000 kr för år 2001. För
åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade.
Motionerna
Enligt motion MJ202 (kd) bör bidraget för jordbrukets
rationalisering också få användas till nya
omarronderingsprojekt. Det är mycket olyckligt att
bidraget endast får användas till redan beslutade
stödåtgärder. Möjligheterna till fortsatta goda resultat,
framför allt när det gäller omarrondering i Dalarna, kan
därmed inte tas till vara. Även i motion MJ221 (c) yrkas
att bidraget till jordbrukets rationalisering även skall
få användas till nya omarronderingsprojekt i Dalarna.
Enligt motionärerna finns det inför kommande år både ett
behov av fortsatt statligt stöd i form av medfinansiering
och behov av statligt stöd till nya projekt. När det
gäller förutsättningarna för fortsatt omarrondering i
Dalarna framhålls även i motion MJ229 (s) yrkande 1 att
denna verksamhet i dag begränsas av att bidraget till
jordbrukets rationalisering endast får användas för
tidigare beslutade åtgärder. Stödet för jordbrukets
rationalisering m.m. bör enligt motionärerna även få
användas till nya omarronderingsprojekt (yrkande 2).
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller medelsbehovet under anslaget 44:4 och tillstyrker
regeringens förslag.
Enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering lämnas stöd till vissa
omarronderingsprojekt, framför allt i Dalarnas län.
Stödet finansieras genom anslag 44:4. Från anslaget görs
för närvarande endast utbetalningar för tidigare beslutade
stödåtgärder. Utskottet anser i likhet med vad som anförts
i motionerna MJ202 (kd), MJ221 (c) och MJ229 (s) att
omarronderingsverksamheten bör bedrivas fortlöpande. Det
främsta motivet är naturligtvis att nå de positiva
effekter för enskilda och samhället som en rationalisering
av fastighetsindelningen ger, särskilt vad gäller jord-
och skogsbruk. En kontinuerligt bedriven verksamhet är
också en förutsättning för att lantmäteriet skall kunna
bevara och utveckla sin kompetens på området. Mot den
bakgrunden finner utskottet att bidraget till jordbrukets
rationalisering inte bör begränsas till enbart tidigare
beslutade åtgärder utan även få användas till nya
omarronderingsprojekt. Om detta innebär att anslagsbehovet
måste omprövas förutsätter utskottet att regeringen
återkommer med förslag till finansiering i kommande
budgetproposition. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna MJ202 (kd), MJ221 (c) och MJ229 (s) yrkandena 1
och 2 bör ges regeringen till känna.
44:5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget
44:5.
Samepolitik
Propositionen
Omfattning
Samepolitiken i Sverige omfattar Sametinget som regleras i
sametingslagen (1992:1433) och förordningen med
instruktion för Sametinget, rennäringen som regleras i
rennäringslagen (1971:437) och i rennäringsförordningen
(1993:384), stödet till det samiska språket, vilket
regleras i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska
hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt stödet till
samisk kultur.
Mål
Regeringen föreslår att målet för samepolitiken skall vara
att verka för levande samisk kultur byggd på en ekologiskt
hållbar rennäring och andra samiska näringar.
Resultatbedömning m.m.
ILO-utredningen föreslår i sitt betänkande en ratificering
på fem års sikt för att utestående frågor först måste
lösas. Dessa frågor handlar om jakten och fisket,
gränsdragning och ett utökat skydd mot inskränkningar i
renskötselrätten.
Regeringens urbefolkningsdelegation, som tillsattes 1995
som ett resultat av FN:s urbefolkningsårtionde, inledde
under år 1999 ett samarbete med Sida för att utarbeta en
tydligare policy om urbefolkningar och bistånd.
Delegationen var också representerad i FN:s olika
arbetsgrupper för urbefolkningsfrågor.
På det nordiska planet inleddes ett närmare samarbete
mellan Norge, Sverige och Finland som syftar till
regelbundna sameministermöten och ett fördjupat samarbete
mellan länderna, bl.a. avseende frågan om en gemensam
nordisk samekonvention. Efter ett möte med
generalsekreteraren i Nordiska ministerrådet har det
beslutats att även ministerrådet skall vara representerat
i detta nordiska samarbete.
Jordbruksdepartementet har tillsammans med Utrikes- och
Miljödepartementen representerat Sverige i olika
internationella forum som rör urbefolkningar, bl.a. FN:s
arbetsgrupp om traditionell kunskap, ad hoc-arbetsgruppen
för bildandet av ett permanent forum för urbefolkningar
inom FN och FN:s arbetsgrupp för en
urbefolkningsdelegation.
Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige
och Norge om renbetning m.m. anslutande protokoll skall
Sverige och Norge bekosta och underhålla vissa stängsel.
Konventionen gäller t.o.m. den 30 april 2002. Regeringen
har ingått ett avtal med Norge om upprättande av och
mandat för en blandad svensk-norsk renbeteskommission.
Kommissionens arbete pågår och ett betänkande kommer att
avges senast den 30 april 2001.
Länsstyrelserna har slutfört den grundläggande
redovisningen av samebyarnas markanvändningsanspråk och
arbetet med rennäringens riksintressen. Länsstyrelserna
kompletterar redovisningen med information om speciellt
värdefulla eller känsliga områden för renskötseln,
naturvården och kulturmiljövården samt håller dessa à
jour.
Arbetet med att ta fram en ny metod för
renbetesinventeringar har visat sig oväntat komplicerat.
Regeringen avser att, mot bakgrund av lämnade uppdrag till
den svensk-norska renbeteskommissionen och den
utvecklingsverksamhet som pågår i bl.a. Fjäll-MISTRA,
senare återkomma till riksdagen i fråga om lämplig metod
för renbetesinventering.
Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött
lämnas pristillägg för renkött som godkänts vid
köttbesiktning. Slaktåret 1999/2000 lämnades prisstöd med
14,2 miljoner kronor för knappt 1 300 ton renkött.
Genom avtagande cesiumhalter, tidigareläggning av
renslakt och utfodring av renar uppgår antalet kasserade
slaktkroppar numera endast till ett tjugotal om året.
Medlen fördelas på användningsområden genom beslut av
Jordbruksverket efter överläggningar mellan verket och
Sametinget. Medlen används bl.a. för katastrofskydd vid
svåra betesförhållanden.
Under år 1999 lämnades ca 8 miljoner kronor i bidrag till
projekt som samfinansieras med EU. Jordbruksverket har
vidare fattat beslut om medfinansiering som innebär
utbetalningar från anslaget på ca 8 miljoner kronor under
år 2000.
Enligt Riksrevisionsverkets revisionsberättelse fick
Sametinget en invändning eftersom årsredovisningen inte
hade beslutats av Sametinget. Årsredovisningen skulle
enligt dåvarande lydelse av förordningen (1993:327) med
instruktion för Sametinget beslutas av Sametinget och inte
av dess styrelse. Under år 2000 har förordningen ändrats
så att styrelsen numera har den uppgiften.
Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende politikområdet
Samepolitik till följd av tidigare beslut samt förslagen i 2000
års budgetproposition är följande (i miljoner kronor och löpande
priser):
UtfallAnslagUtgifts-FörslagBeräknatBeräknat
1999 2000 prognosanslag anslag anslag
2000 2001 2002 2003
45:1 Främjande av
rennäringen m.m.39 36 39 37 37
37
Totalt för utgifts-
område 23 39 36 39 37 37 37
45:2 Sametinget 12 15 16 15 15 15
Totalt för
politikområdet 51 51 55 52 52 52
Utskottets överväganden
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna
målet för politikområdet Samepolitik. Utskottet har ingen
erinran mot regeringens resultatbedömning beträffande
verksamheten inom politikområdet. Vidare tillstyrker
utskottet det bemyndigande som regeringen föreslår.
45:1 Främjande av rennäringen m.m.
Propositionen
De utgifter som belastar anslaget är
- underhåll av vissa riksgränsstängsel och
renskötselanläggningar för vilka
staten har underhållsansvaret,
- statens del av kostnaderna för redovisning av
markanvändningen, riksintressen och marker som är
värdefulla eller känsliga för renskötseln, natur- och
kulturmiljövården,
- framtagande av en ny metod för renbetet,
- prisstöd till rennäringen enligt förordningen (1986:255)
om pristillägg på renkött,
- ersättning till följd av Tjernobylolyckan som kan lämnas
till jordbruksföretag, renskötselföretag och till den som
helt eller delvis försörjer sig på att fiska till husbehov
eller för försäljning enligt förordningen (1994:246) om
ersättning för vissa merkostnader och förluster med
anledning av Tjernobylolyckan,
- kostnader för medlare i tvister mellan samebyar och
jordbrukare när det gäller skadeersättning vid renbetning
på åkermark,
- övriga åtgärder för främjande av rennäringen som
beslutas efter överläggningar mellan staten och
rennäringen,
- samfinansieringen av EU-projekt för utveckling av
rennäringen.
I betänkandet Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige (SOU
1999:25) behandlas ett flertal frågor som rör rennäringen
och samerna. Regeringen beslöt den 19 april 2000 att 48
737 000 kr av anslagssparandet under anslaget Främjande av
rennäringen m.m. skulle ställas till regeringens
disposition. För det fortsatta arbetet med betänkandets
olika förslag inför ett ställningstagande till om Sverige
kan ratificera konventionen, anser regeringen att en del
av anslagssparandet bör kunna disponeras även för detta
ändamål.
Under 1990-talet har antalet slaktade renar minskat
vilket har bidragit till ett högt anslagssparande.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 37 000 000 kr för
år 2001. För vardera åren 2002 och 2003 beräknas
anslagsbehoven vara oförändrade.
Motionerna
Med hänvisning till pågående rättsliga processer mellan
markägare och olika samebyar om sedvanerätten till vissa
vinterbetesmarker framhålls i motion N385 (m) yrkande 17
behovet av en gränsdragningskommission. Enligt motion
MJ238 (kd, m, c, fp) bör Gränsdragningskommissionens
arbete och informationsinsatser om samerna och deras
kultur, historia och näring inledas snarast (yrkande 1).
Även i motion K738 (mp) tas frågan upp om tillsättning av
en gränsdragningskommission för att gränsbestämma
renskötselområdet i enlighet med ILO-utredningens förslag
(yrkande 11). Kommissionen bör vara internationellt
sammansatt för att säkerställa en rättvis hantering av
frågan och för att undvika kopplingar till intressegrupper
i området (yrkande 12).
Finansieringen av informationsinsatsen om samerna och
deras kultur behandlas i två motioner. Motionärerna vänder
sig mot att regeringen avser att för ändamålet använda
medel ur anslaget Främjande av rennäringen m.m. I motion
MJ238 (kd, m, c, fp) begärs att finansieringen av
informationsinsatsen redovisas till riksdagen i aviserad
skrivelse under hösten 2000 eller senast i
tilläggsbudgeten år 2001 (yrkande 2). Genom att använda
anslaget Främjande av rennäringen m.m. spelar regeringen,
enligt motion K378 (mp), ut renägande samer mot icke
renägande samer (yrkande 4). I samma motion framförs krav
på särskilda åtgärder för att värna samernas språk och
kultur (yrkande 2). Enligt motion MJ240 (s) är det
nödvändigt att informationskampanjen blir mer allsidig och
omfattar samtliga befolkningsgrupper i det samiska
kärnområdet.
Utskottets överväganden
I ILO-utredningens betänkande Samerna - ett ursprungsfolk
i Sverige (SOU 1999:25) föreslogs bl.a. att en
gränsdragningskommission skulle tillsättas för att
klarlägga omfattningen av den mark som samerna
traditionellt innehar och nyttjar. Av två frågesvar (prot.
2000/01:17, fråga 2000/01:58 och prot. 2000/01:22,
frågorna 2001:102 och 128) framgår att direktiv för en
sådan kommission liksom dess sammansättning utarbetas i
Regeringskansliet. Avsikten är att kommissionen skall
kunna påbörja sitt arbete under våren 2001. Enligt
jordbruksministern bör kommissionens huvuduppgift vara att
bestämma det geografiska områden där renskötsel får
bedrivas. Syftet med motionerna MJ238 (kd, m, c, fp)
yrkande 1 delvis, K738 (mp) yrkandena 11 och 12 och N385
(m) yrkande 17 kommer därmed att bli i allt väsentligt
tillgodosett utan någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.
Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen vidare för
avsikt att under år 2001 inleda en nationell
informationssatsning om samerna som ursprungsfolk i
Sverige och om samisk kultur. Satsningen skall rikta sig
till samtliga svenskar. Utskottet välkomnar regeringens
initiativ och förutsätter att satsningen, som utskottet
betraktar som ett nationellt åtagande och en angelägenhet
för hela befolkningen, kommer att få karaktären av en bred
och långsiktig insats för att öka kunskapen om och
förståelsen för samerna och samisk kultur. Mot den
bakgrunden föreslår utskottet att regeringen, i avvaktan
på Rennäringspolitiska kommitténs förslag, under år 2001
återkommer till riksdagen med en redogörelse för
satsningens närmare utformning och med förslag om
finansiering. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna MJ238 (kd, m, c, fp) yrkandena 1 i aktuell del
och 2 och K378 (mp) yrkande 4 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Det ovan anförda tillgodoser enligt utskottets mening i
allt väsentligt syftet även med motion K378 (mp) yrkande
2. Motionen i denna del bör inte medföra någon vidare
åtgärd från riksdagens sida. På samma grund avstyrks
motion MJ240 (s).
I övrigt finner utskottet regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt och
tillstyrker propositionen i denna del.
Forskningspolitik och Utbildningspolitik under
utgiftsområdena 16 och 23
Propositionen
Verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår
som en del i politikområdet Utbildning som presenteras
inom utgiftsområde 16.
Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23
Med anledning av den nya forskningsrådsorganisationen
flyttas det tidigare anslaget G2 till utgiftsområde 20
anslaget Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader.
Det tidigare anslaget G3 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd byter namn till Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och
kollektiv forskning. Medlen till stöd för forskningen inom
de areella näringarna anvisas under utgiftsområde 23.
Verksamheten vid Forskningsrådet ingår som en del i
politikområdet Forskning. Verksamheten utgör också ett
viktigt medel för att förverkliga målen inom
livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken, djurpolitiken,
samepolitiken samt skogspolitiken.
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
Propositionen
Anslaget finansierar grundutbildning, forskarutbildning,
forskning, fortlöpande miljöanalys samt information och
fortbildning. Verksamheten bedrivs utifrån ett
sektorsansvar, som preciseras av ansvarsområdena jord- och
trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion,
naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk
samt veterinärmedicin och husdjursskötsel.
Grundutbildningen bedrivs inom fyra långa och åtta korta
yrkesprogram samt inom de fyra magisterprogrammen
skogsvetar-, bioteknologi- och naturresursprogrammen samt
ekonomprogrammet med naturresursinriktning. Forskningen
bedrivs utifrån de riktlinjer som angetts i den
forskningspolitiska propositionen Forskning och samhälle
(prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99).
Av anslaget har 3 miljoner kronor ställts till
regeringens disposition.
Genom statsmakternas beslut har SLU tilldelats ett antal
nya utbildningsplatser. Detta har lett till att en allt
större del av anslaget går till grundutbildning. I
enlighet med tidigare beslut anvisas medel för 450 nya
utbildningsplatser som tilldelades SLU under år 1998, för
200 nya platser år 1999 samt för ytterligare 420 nya
utbildningsplatser som SLU tilldelats fr.o.m. hösten 2000.
För forskarutbildningen angavs 270 examina för perioden
1997-1999 som mål vad gäller lägsta antalet examina. Under
treårsperioden har 371,5 examina avlagts, vilket innebär
att målet uppfyllts med god marginal. För perioden
2001-2004 föreslår regeringen att målet för antal
forskarexamina vid SLU skall vara 400.
Som ett led i att stärka djurskyddets ställning
förstärktes anslaget för år 1999 engångsvis med 3 miljoner
kronor för delfinansiering av en professur i djurskydd vid
veterinärmedicinska fakulteten vid SLU för kommande
femårsperiod. Professuren är under tillsättning.
Artdatabanken är en särskild enhet vid SLU. För att ge
Artdatabanken möjlighet att förstärka kompetensen och
utveckla verksamheten föreslås en ökning av SLU:s anslag
med 5 miljoner kronor per år. Resursförstärkningen
finansieras genom en omfördelning från utgiftsområde 18
anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till 1 199
121 000 kr. För åren 2002 och 2003 beräknas anslagsbehoven
vara oförändrade i fasta priser.
Motionen
I motion MJ604 (fp, kd) begärs en utredning om anslagen
till SLU så att särkostnaden för den djursjukvård som
bedrivs för veterinärutbildningen täcks på ett
tillfredsställande sätt. Motionärerna gör en jämförelse
med finansieringen av motsvarande kostnader för bl.a.
utbildningen av läkare och tandläkare.
Utskottets överväganden
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning när det
gäller anslaget 25:1 och tillstyrker regeringens förslag.
I samband med förra årets budgetbehandling (bet.
1999/2000:MJU2) avstyrkte utskottet en motion av samma
innebörd som motion MJ604 (fp, kd). Utskottet förutsatte
då att regeringen i sin anslagsberäkning hade beaktat de
särskilda kostnader för veterinärutbildningen som
uppmärksammades i motionen. Utskottets ställningstagande
kvarstår. Härutöver vill utskottet erinra om att, enligt 2
kap. 3 § förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet, det är en uppgift för universitetets
styrelse att besluta i viktigare frågor om den interna
resursfördelningen. Med det anförda avstyrks motionen.
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv
forskning
Propositionen
Anslaget finansierar forskningsstöd och stöd till
kollektiv forskning om de areella näringarna inom
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. Den tidigare verksamheten inom området
bedrevs av Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) som
avvecklas.
SJFR har för den kollektiva forskningen träffat avtal med
Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk forskning om
gemensam finansiering av forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Ansvaret för programmets
genomförande ligger hos Jordbrukstekniska institutet
(numera Institutet för jordbruks- och miljöteknik). SJFR
har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets
Forskningsinstitut om gemensam finansiering av viss
skogsforskning. Avtalen omfattar perioden 1997-2000 för
verksamhetens inriktning, men den ekonomiska delen har, på
grund av strukturförändring av det statliga stödet till
den kollektiva forskningen, omfattat ett år i taget.
Insatserna inom trädgårdsforskningen avser områdena
hemträdgårdar och grönytemiljöer, inklusive verksamheten
inom MOVIUM-sekretariatet vid SLU i Alnarp.
Växtförädlingsprogrammet avser icke kommersiella
jordbruks- och trädgårdsgrödor.
Anslaget till den kollektiva forskningen var 48,4
miljoner kronor för år 2000.
Det är enligt regeringen angeläget att det nyligen
avslutade forskningsprogrammet för ekologisk jordbruks-
och trädgårdsproduktion får en uppföljning, och regeringen
föreslår därför att 28 miljoner kronor avsätts för detta
ändamål. Härav skall 5 miljoner kronor disponeras av SLU
för den verksamhet som bedrivs av Centrum för uthålligt
lantbruk (CUL). Medlen för verksamheten skall efter år
2001 anvisas under anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet.
Anslagssparandet uppgick vid ingången av innevarande
budgetår till knappt 7,5 miljoner kronor. Genom
regeringsbeslut om disposition av anslagssparande har
anslagssparandet överstigande 3 % av anslaget, omfattande
drygt 1,5 miljoner kronor, indragits till statskassan.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2001 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning och
kollektiv forskning som finansieras över anslaget som
innebär utgifter på högst 140 miljoner kronor efter år
2001.
I anslaget har beräknats en ökning med 28 miljoner kronor
för forskning om ekologisk produktion.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2001 till 240
263 000 kr för Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning.
För år 2002 beräknas anslaget vara oförändrat och för år
2003 beräknas anslaget till 236 263 000 kr i fasta priser.
Motionerna
I ett flertal motioner begärs medel till Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet. Enligt motion MJ812 (c)
bör 2 miljoner kronor av medlen för forskning kring
ekologisk odling disponeras av stiftelsen. Motionärerna i
motion MJ243 (kd) begär att 2 miljoner kronor tillförs
stiftelsen (yrkande 20). I motion MJ601 (fp) framhålls
värdet av att stiftelsen tilldelas forskningsanslag. Ett
basanslag till stiftelsen efterlyses i MJ602 (v), och i
motion MJ603 (mp) påtalas behovet av öronmärkta medel till
stiftelsen.
Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget minskas med 10
miljoner kronor. Motionärerna anser att forskning om den
konventionella odlingen har möjlighet att ge större
miljöeffekt. Medel bör därför föras över till forskning om
begränsning av den konventionella produktionens
miljöeffekter (yrkande 3). Även motionärerna i motion
MJ256 (m) anser att en betydande del av medlen för
ekologisk forskning bör satsas på forskning om
miljöåtgärder inom det konventionella jordbruket (yrkande
11).
I motion MJ233 (c) begärs en översyn och ökning av
forskning och utveckling inom lantbrukssektorn (yrkande
21). Enligt motion MJ304 (v) bör regeringen utreda hur
forskningsanslagen inom skogsforskningen fördelas (yrkande
2).
Utskottets överväganden
När det gäller den ekologiska forskningen i stort vill
utskottet erinra om sin i flera andra sammanhang framförda
syn på jordbruket och trädgårdsnäringen som centrala
näringar i ett hållbart samhälle. Konsumenternas intresse
för miljöhänsyn, etiska värden, livsmedelssäkerhet och
global livsmedelsförsörjning ökar och kommer att alltmer
förändra dagens marknadssituation. Därmed växer också
behovet av kunskaper som har betydelse för omställningen
av samhället till en ekologiskt hållbar utveckling. I 2000
års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100, bet.
1999/2000:FiU20) föreslogs i tilläggsbudgeten en ökning av
SJFR:s anslag om 15 miljoner kronor för forskning om
ekologisk produktion. I samma proposition föreslogs att 35
miljoner kronor per år under perioden 2001-2003 skall
avsättas för samma ändamål. Bakgrunden är riksdagens
ambition att den ekologiskt odlade arealen bör fördubblas
till 20 % till år 2005 samt att den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. I likhet med regeringen
anser utskottet det angeläget att det nyligen avslutade
forskningsprogrammet får en uppföljning. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att 28 miljoner
kronor avsätts för detta ändamål. Härav skall 5 miljoner
kronor disponeras av SLU för den verksamhet som bedrivs av
Centrum för uthålligt lantbruk (CUL). Av
budgetpropositionen framgår att regeringen avser att
uppdra åt det nya forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande att planera och genomföra
ett forskningsprogram för ekologisk jordbruks- och
trädgårdsproduktion för perioden 2001-2003 med målet att
skapa förutsättningar för att uppnå såväl riksdagens
ambition (20 %) som att de övergripande
miljökvalitetsmålen kan nås inom en generation.
Programmets resultat bör enligt utskottet kunna utgöra
värdefulla kunskapsunderlag för såväl den ekologiska som
för den konventionella produktionens utveckling.
Det föreligger således inte någon grundläggande
åsiktsskillnad mellan utskottet och motionärerna i
motionerna MJ243 (kd) yrkande 20, MJ601 (fp), MJ602 (v),
MJ603 (mp) och MJ812 (c) om den ekologiska odlingens
betydelse för omställningen av samhället till en
ekologiskt hållbar utveckling. När det gäller frågan om
medel för forskning om ekologisk odling får det emellertid
anses vara en uppgift för i första hand det nya
forskningsrådet att inom ramen för forskningsprogrammet
fördela medel till olika forskningsprojekt. Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 26:1 och avstyrker
motionerna. Utskottet tillstyrker vidare det bemyndigande
som regeringen föreslår.
Som framgår av utskottets uttalande ovan bör resultatet
av forskningsprogrammet för ekologisk jordbruks- och
trädgårdsproduktion även kunna gynna den konventionella
produktionens utveckling och beslut om fördelningen av
medel till olika forskningsprojekt ankomma på
forskningsrådet. Med hänvisning härtill, och då utskottet
tillstyrkt regeringens förslag om medel under anslaget,
avstyrks motionerna MJ251 (m) yrkande 3 och MJ256 (m)
yrkande 11.
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan
avstyrks även motion MJ233 (c) yrkande 21.
Som utskottet anfört ovan får det anses vara en uppgift
för i första hand det nya forskningsrådet att inom ramen
för forskningsprogrammet fördela medel till olika
forskningsprojekt. Utskottet avstyrker därmed motion MJ304
(v) yrkande 2.
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslaget
26:2.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,
2000/01: MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,
2000/01:MJ251 yrkandena 3-7, 2000/01:MJ252 yrkandena
1-5, 2000/01:MJ256 yrkande 11, 2000/01:MJ257 yrkande
12, 2000/01:MJ312 yrkande 7, 2000/01:MJ766 yrkandena
1, 6 och 7 samt 2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis
anvisar anslag för budgetåret 2001 under
utgiftsområdet enligt utskottets förslag i bilaga 1,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
2. beträffande kompensation för senarelagd
utbetalning av arealersättning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ233 yrkande 15
och 2000/01:MJ256 yrkandena 8 och 9 samt med avslag på
motion 2000/01:MJ233 yrkande 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande fortsatt stöd till
omarrondering
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ202,
2000/01:MJ221 och 2000/01:MJ229 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta beslut som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 5 600 000 kr under
år 2002,
b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar, fatta beslut som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 5 000 000 kr efter
år 2001,
c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.,
fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 4 600 000 000 kr under år 2002,
d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 43:6 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 600 000
kr under år 2002,
e) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut om stöd som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 2 950 000 000 kr
efter år 2001,
f) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö och struktur, fatta
beslut som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 3 515 000 000 kr efter år 2001,
g) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 45:1 Främjande av rennäringen m.m., fatta
beslut om stöd som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 8 000 000 kr efter år 2001,
h) bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning och kollektiv
forskning, fatta beslut om stöd som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 140 000
000 kr efter år 2001,
5. beträffande målen för vissa politikområden
att riksdagen godkänner de föreslagna målen för politikområdena
Djurpolitik, Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik och
Samepolitik,
6. beträffande miljöavgifter i jordbruket
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ243 yrkande 4,
res. 3 (kd)
7. beträffande ökat anslag till
skogsvårdsorganisationen
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ305 yrkande 1,
8. beträffande plantering av lövskog
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ302 och 2000/01:MJ314,
9. beträffande skogsbilvägar, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ305 yrkandena 2 och 3
samt 2000/01:MJ308 yrkande 3,
res. 4 (c)
10. beträffande internationella skogsfrågor,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ301 och 2000/01:MJ306
yrkande 9,
res. 5 (m)
res. 6 (fp)
11. beträffande Jordbruksverkets tillgång till
kredit
att riksdagen godkänner att Statens jordbruksverk får tillgång till
en kredit på myndighetens särskilda räntekonto för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kr,
att riksdagen godkänner vad som anförts om en utvecklingsfond för
trädgårdsnäringen,
17. beträffande försöks- och
utvecklingsverksamhet inom ekologisk produktion
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ228,
18. beträffande en gränsdragningskommission
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ238 yrkande 1 delvis,
2000/01:K738 yrkandena 11 och 12 och 2000/01:N385
yrkande 17,
19. beträffande nationell informationssatsning
om samerna
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ238 yrkandena 1
delvis och 2 och 2000/01:K378 yrkande 4 och med avslag
på motionerna 2000/01:MJ240 och 2000/01:K378 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
20. beträffande särkostnader för djursjukvård
inom veterinärutbildningen
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ604,
21. beträffande finansiering av ekologisk
forskning och utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 20, 2000/01:
MJ601, 2000/01:MJ602, 2000/01:MJ603 och 2000/01:
MJ812,
res. 9 (kd, c, fp)
22. beträffande översyn och ökning av forskning
och utveckling inom lantbrukssektorn
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ233 yrkande 21,
res. 10 (c)
23. beträffande utredning om fördelningen av
forskningsanslag inom skogsforskningen
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ304 yrkande 2.
res. 11 (v)
Stockholm den 28 november 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Sinikka Bohlin
I beslutet har deltagit: Sinikka Bohlin (s), Kaj Larsson
(s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s),
Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson (v),
Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m),
Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund (fp), Michael Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Reservationer
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
(mom. 1)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:
41:3 Internationellt skogssamarbete
Sverige har under senare år inte deltagit i den omfattning
som vore önskvärt i det internationella skogssamarbetet.
Det är angeläget att svenskt kunnande, erfarenhet och
tradition presenteras och att våra intressen hävdas i
internationella sammanhang. Vi anser därför att anslaget
41:3 Internationellt skogssamarbete bör ökas med 745 000
kr jämfört med regeringens förslag.
42:6 Ersättningar för viltskador
Jaktinstrumentet bör i större utsträckning än i dag
användas för att begränsa skador av vilt, såväl de ökade
sälskadorna som skador orsakade av de växande
rovdjursstammarna. Vi anser därför att anslaget 42:6
Ersättningar för viltskador bör reduceras med 8 000 000 kr
i förhållande till regeringens förslag.
43:1 Statens jordbruksverk
Till anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör anvisas 295
456 000 kr. Genom regelförenklingar och administrativa
förbättringar kan anslaget reduceras med 5 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
43:13 Livsmedelsekonomiska institutet
Liknande verksamhet som den Livsmedelsekonomiska
institutet ansvarar för bedrivs även av Jordbruksverket.
Enligt vår mening förefaller detta inte vara optimalt från
ett resursperspektiv. Därför föreslås att anslaget minskas
med 4 078 000 kr.
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning
Eftersom, enligt vår mening, forskning om den
konventionella odlingen har möjlighet att ge större
positiv miljöeffekt än ekologisk forskning, bör anslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv forskning
reduceras med 10 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. Motsvarande belopp bör tillföras forskningen om
begränsning av den konventionella livsmedelsproduktionens
miljöeffekter.
Vi anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till
motionerna 2000/01:MJ251 yrkandena 3-7 och
2000/01:MJ256 yrkande 11 samt med avslag på motionerna
2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,
2000/01:MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,
2000/01:MJ252 yrkandena 1-5, 2000/01:MJ257 yrkande 12,
2000/01:MJ312 yrkande 7, 2000/01:MJ766 yrkandena 1, 6
och 7 samt 2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis anvisar
anslag för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt
reservation 1 i bilaga 1 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
(mom. 1)
Harald Nordlund (fp) anför:
42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
Lagar och förordningar utgör viktiga styrmedel för ett
bättre djurskydd. För en effektiv kontroll av efterföljden
av djurskyddsbestämmelserna bör länsstyrelserna och övriga
berörda tillsynsmyndigheter få ökade resurser för detta
betydelsefulla arbete. Framför allt finns behov av en god
tillsyn av djurtransporter. Mot den bakgrunden bör
anslaget 42:3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder tillföras 4 000 000 kr utöver regeringens
förslag.
43:1 Statens jordbruksverk
Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör reduceras med 100
000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
Framtidens landsbygdsstöd bör inriktas än mer mot
miljövänligt jordbruk. I detta arbete är böndernas
insatser centrala. Det är självklart att miljön påverkas
då själva syftet med jordbruk är att försöka förmå jorden
att ge en så stor avkastning som möjligt. För att främja
det miljövänliga jordbruket bör anslaget tillföras
ytterligare 30 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Jag anser att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till
motionerna 2000/01:MJ257 yrkande 12 och 2000/01:Fi211
yrkande 21 delvis samt med avslag på motionerna
2000/01:MJ233 yrkandena 17, 22, 24 och 25,
2000/01:MJ243 yrkandena 5-8, 10, 18 och 21,
2000/01:MJ251 yrkandena 3-7, 2000/01:MJ252 yrkandena
1-5, 2000/01:MJ256 yrkande 11, 2000/01:MJ312 yrkande 7
och 2000/01:MJ766 yrkandena 1, 6 och 7 anvisar anslag
för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt
reservation 2 i bilaga 1,
3. Miljöavgifter i jordbruket (mom. 6)
Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Trots vackert tal om överenskommelse med bönderna om att
miljöavgifterna på något sätt skall återföras till
jordbruket ser vi ingenting av detta i
budgetpropositionen. Kristdemokraterna har under lång tid
drivit kravet om återföring av miljöavgifterna till
näringen. Vi kommer att noggrant bevaka hur regeringen
hanterar det fortsatta förhandlingsarbetet mot bakgrund av
det muntliga avtal som träffats mellan parterna på
jordbrukets område. Vi förutsätter att för jordbruket
positiva åtgärder presenteras senast i samband med
vårbudgeten i april månad 2001.
Vi anser att utskottets hemställan under 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande miljöavgifter i jordbruket
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ243 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
4. Skogsbilvägar, m.m. (mom. 9)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Det finns i dag ett mycket stort behov av en satsning på
skogsbilvägar. Statsbidraget till planering och anläggning
av skogsbilvägar har dock dragits in. För att tillgodose
behovet bör anslaget för planering och anläggning av
skogsbilvägar snarast återinföras.
Förutsättningarna för optimala skogstransporter avgörs
förutom av planering och logistiksamordning också till
stor del av s.k. flaskhalsar inom ett område. Det finns i
dag ett stort behov av regionala och lokala analyser av
olika vägtyper. En utredning om var flaskhalsarna finns
skulle kunna bidra till att förbättra skogsbrukets
transportförutsättningar och minska transporternas
miljöpåverkan. Västerbotten kan med fördel vara pilotlän
för en sådan utredning då det där råder ett mycket gott
samarbete mellan skogsnäringen och åkerinäringen.
Jag anser att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande skogsbilvägar, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ305 yrkandena 2 och 3
samt med avslag på motion 2000/01:MJ308 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
5. Internationella skogsfrågor, m.m. (mom. 10)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:
Det föreligger en rad högaktuella internationella frågor
med bäring på skogsbruk, vilka kräver svensk bevakning.
Exempel på sådana frågor är vilka områden som skall ingå i
nätverket Natura 2000, regelsystem för ersättningsansvar
för miljöskador, EU:s vattendirektiv, frågan om sänkor i
klimatpolitiken, skogsskyddsfrågor och internationella
konventioner. Med så många för skogsnäringen och
äganderätten viktiga frågor föreligger en risk att några
inte hinner bearbetas tillräckligt. Vi vill därför upprepa
kravet på att regeringen avsätter tillräckliga resurser
för att kraftfullt kunna företräda svenska intressen i
internationella sammanhang. En ur internationell synvinkel
positiv inställning till vårt skogsbruk är grunden för en
fortsatt framgångsrik svensk skogsindustriexport med
bibehållen respekt för våra miljömål.
Vi anser att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande internationella skogsfrågor, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ306 yrkande 9 och med
avslag på motion 2000/01:MJ301 som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
6. Internationella skogsfrågor, m.m. (mom. 10)
Harald Nordlund (fp) anför:
I internationella skogsfrågor måste Sverige visa upp en
mer enad front gentemot omvärlden. För att stärka Sveriges
medverkan i de internationella diskussionerna på det
skogliga området bör ett internationellt skogligt
sekretariat inrättas. Sekretariatet bör ledas av en
skogsambassadör.
Jag anser att utskottets hemställan under 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande internationella skogsfrågor, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ301 och
med avslag på motion 2000/01:MJ306 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,
7. Avgifter till djurdatabasen (mom. 13)
Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska
jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU, men
den svenska regeringen har genom bl.a. högre avgifter
försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar
konkurrenssituation. För att skapa rimliga
konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna
förändringar som tar sin utgångspunkt i den statliga
utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167). Vi föreslår bl.a. att jordbrukarnas avgifter
till djurdatabasen avskaffas.
Vi anser att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande avgifter till djurdatabasen
att riksdagen med anledning av av motion 2000/01:Sk323 yrkande 30 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
8. Jordbruket i norra Sverige (mom. 14)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Caroline Hagström
(kd), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c),
Lars Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Den nationella ersättningen till jordbruket i norra
Sverige, som är direkt kopplad till produktionen, sjunker
successivt inom stödområde 1. Tendensen för
jordbruksproduktionen inom stödområdet är i dag vikande,
särskilt i det fjällnära området. Det är av yttersta vikt
att snarast höja den regionala ersättningsnivån till
jordbruket i detta område. Bland annat bör
intransportersättningens stora betydelse för att öka
stabiliteten och framtidstron bland lantbrukarna
uppmärksammas. Starka skäl talar för att den höjs för
mjölken och återinförs för ägg och kött. De nu föreslagna
höjningarna skall givetvis ske inom den befintliga ramen.
Vi anser att utskottets hemställan under 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande jordbruket i norra Sverige
att riksdagen med anledning av av motionerna 2000/01:MJ206,
2000/01:MJ223, 2000/01:MJ235 yrkande 1 och
2000/01:MJ256 yrkande 15 delvis samt med avslag på
motion 2000/01:MJ246 yrkandena 1 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad ovan anförts,
9. Finansiering av ekologisk forskning och
utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet (mom. 21)
Caroline Hagström (kd), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund (fp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd) anför:
Den forskning som sedan 1950-talet bedrivs vid Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna har varit
banbrytande för den ekologiska odlingen i Norden.
Forskningen, som ligger nära praktisk tillämpning, bygger
på grundläggande ekologiska principer, kretslopp,
förnyelsebar energi och vården av den biologisk mångfalden
och syftar till en uthållig försörjning av livsmedel med
hög näringskvalitet. Denna forskning utgör ett viktigt
komplement till den forskning om ekologisk odling som
bedrivs på annat håll. I årets budgetproposition har
stiftelsen inte fått någon del av de 35 miljoner kronor
per år under tre år som föreslås för forskning och
utveckling rörande ekologisk produktion. Enligt vår mening
bör 2 miljoner kronor av anslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning disponeras av stiftelsen.
Vi anser att utskottets hemställan under 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande finansiering av ekologisk forskning
och utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ243 yrkande 20,
2000/01:MJ601, 2000/01:MJ602, 2000/01:MJ603 och
2000/01: MJ812 som sin mening ger regeringen till
känna vad ovan anförts,
10. Översyn och ökning av forskning och
utveckling inom lantbrukssektorn (mom. 22)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Vårt lands möjligheter att på ett hållbart sätt nyttja
jordens och skogens resurser är beroende av en hög nivå på
forskning och utveckling inom området. Detta är ett ansvar
för såväl staten som näringen. I syfte att främja
näringens konkurrenskraft genom bl.a. stärkt
vidareförädling måste enligt min mening staten öka
anslagen till forskning och utveckling inom
jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin. Jag vill även
betona vikten av att initiativ tas för att öka EU:s
insatser och medfinansiering inom jordbruks- och
livsmedelsforskningen. Vid en internationell jämförelse är
det små resurser som satsas på den tillämpade forskningen
inom jordbruks- och livsmedelsnäringen i Sverige. För att
möjliggöra en bedömning av lämpliga satsningar bör en
översyn genomföras av den tillämpade forskningen inom
området.
Bioråvaror kommer att få en allt större betydelse inom
livsmedelsproduktionen, för energiframställning och som
industriråvara. För att de gynnsamma förutsättningarna för
produktion och vidareförädling av bioråvara som finns i
vårt land skall kunna utnyttjas är det av största vikt att
betydande resurser satsas på forskning och utveckling inom
detta område. Inom området finns också goda
förutsättningar för många nya arbetstillfällen. Ambitionen
måste vara att Sverige skall bli världsledande inom
området.
Jag anser att utskottets hemställan under 22 bort ha
följande lydelse:
22. beträffande översyn och ökning av forskning och
utveckling inom lantbrukssektorn
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ233 yrkande 21 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,
11. Utredning om fördelningen av
forskningsanslag inom skogsforskningen (mom. 23)
Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v) anför:
I dag vet vi att lövskogen inte bara är fördelaktig från
naturvårdssynpunkt utan även som producent av värdefullt
virke. Det finns emellertid en allmän men föråldrad
uppfattning inom skogsnäringen att granen som huvudplanta
i de flesta fall är det bästa alternativet. Inom
forskningen blir denna uppfattning särskilt tydlig då,
trots nya forskningsrön om att lövskogsplantering bör
tillämpas i större utsträckning, störst ekonomiska
resurser används för forskning om gran. Behovet av kunskap
om lövskog är i dag stort. Någon fungerande
rådgivningsverksamhet för markägare som vill byta trädslag
från gran till ädellöv existerar emellertid knappast, och
kontinuerlig forskning på området har inte bedrivits.
Ökade kunskaper om bl.a. typ av förkultur, tid för
plantering av huvudträslag och insekts- och betesskador är
en förutsättning för att en förändring mot ett mer
ståndortsanpassat skogsbruk med ett större inslag av löv-
och blandskog skall komma till stånd. Regeringen bör
därför utreda hur forskningsanslagen inom skogsforskningen
fördelas mellan forskning om gran och forskning om löv.
Vi anser att utskottets hemställan under 23 bort ha
följande lydelse:
23. beträffande utredning om fördelningen av
forskningsanslag inom skogsforskningen
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ304 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Caroline Hagström (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagen om ramar för de
olika utgiftsområdena. Vi kan av formella skäl inte
vidhålla våra anslagsyrkanden i en reservation och väljer
därför att i ett särskilt yttrande redovisa vår politik
som berör utgiftsområde 23.
Nya anslag
Enligt vår mening har avbytarverksamheten stor betydelse. Den ger
lantbrukaren möjlighet att komma ifrån sitt arbete vid
någon eller några tidpunkter på året. Eftersom olika
system för avbytartjänst nu växer fram i landet är det
rimligt att det statliga stödet går direkt till den som
använder sig av avbytare och att man får ersättning för
uttagen ledig tid med ett maximum som kan höjas i takt med
att avbytarstödet byggs ut. På nytt anslag Avbytartjänst
bör anslås 20 000 000 kr. Vidare bör uppmärksammas att de
investeringsstöd som fastlagts för den nu inledda
programperioden för landsbygdsutveckling inte kommer att
kunna ge växthusodlingen det stöd som behövs. Därför bör
möjligheten att återföra skatten till näringen prövas,
antingen i ett förstärkt investeringsstöd för sektorn
eller direkt genom en skattenedsättning i nivå med
konkurrentländerna. Sättet för återföringen bör utredas i
anslutning till frågan om jordbrukets produktionsskatter.
På nytt anslag Kompensation för växthusnäringens skatt på
bränsle bör anslås 20 000 000 kr. Vidare föreslås inom
genteknikens område att ett informationscentrum för
genteknik inrättas. För detta ändamål bör enligt vår
mening 2 000 000 kr avsättas på ett nytt anslag,
Informationscentrum för bioteknik.
Övriga anslag
På det internationella skogsområdet måste insatserna från
statens sida öka. Den internationella
konkurrenssituationen gör det helt nödvändigt att det vid
svenska beskickningar utomlands finns kompetens och
resurser att bevaka skogsfrågorna och marknadsföra svensk
skogsindustri och dess miljövänliga produkter. För
närvarande är Sverige många gånger inte representerat vid
viktiga internationella sammankomster. Det är av
nationellt intresse att de svenska skogliga intressena får
en ökad internationell statlig representation. Vi anser
att ytterligare 1 000 000 kr bör avsättas för denna
verksamhet.
Dels har antalet distriktsveterinärer minskat, dels har
anslaget 42:2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen
under flera år visat ett ekonomiskt överskott. Mot den
bakgrunden anser vi att anslaget bör reduceras med
25 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Jordbruksverket har stora möjligheter att rationalisera
och minska sin byråkrati genom effektiviseringar,
exempelvis med ett förenklat clearingsystem. Därför bör
kostnaderna för Jordbruksverkets verksamhet kunna minskas
med 10 %. Därmed kan anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
reduceras med 30 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag.
Fiskeriverket har erhållit ökade anslag under senare år.
För år 2001 föreslås därför att anslaget till
Fiskeriverket reduceras med 3 000 000 kr i förhållande
till regeringens förslag.
Vi anser att Livsmedelsverket bör tillföras ytterligare 6
000 000 kr utöver regeringens förslag. Den snabba
utvecklingen av nya produkter, ökad handel men också ökad
kunskap om olika risker kräver att livsmedelsmyndigheten
har kunskap och metoder som kan ligga till grund för hur
livsmedelshanteringen skall regleras och kontrolleras.
Sverige måste nu likt andra EU-länder satsa ordentligt
med nationella medel för att stötta svensk
livsmedelsexport. Efter att först ha utökat anslaget inför
innevarande år, om än otillräckligt, görs nu en
neddragning av anslaget trots att årets anslagsprognos
visar på att medlen gott och väl kommer att förbrukas.
Anslaget 43:16 Åtgärder på livsmedelsområdet bör därför
ökas med 20 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag.
När det gäller kostnadsramarna för EG-medfinansierade
anslag måste dessa långsiktigt ligga på en nivå som
innebär att Sverige fullt ut använder de EG-anslag som är
möjliga. Europeiska kommissionen har drastiskt skurit ned
kommande miljö- och landsbygdsprogram, vilket drabbar
svensk lantbruksnäring hårt. Behovet av stöd till mindre
gynnade områden, startstöd till unga jordbrukare och
nyetablerade bönder är fortfarande mycket stort. Vidare
måste det vara fel att avveckla det s.k. REKO-stödet om
man vill höja miljöambitionen inom hela jordbruksnäringen.
Det bör också i fortsättningen vara möjligt att lägga om
delar av växtodlingen till ekologisk produktion eller
betesdrift utan att den övriga andelen påverkas. Man bör
knyta den ekologiska vallen och betesdriften enbart till
djurhållning. Den djurhållning som används i betesdriften
bör också kunna bestå av hästar. Vidare behövs ett stöd
för ekologisk odling i växthus och en särskild stödinsats
för att upprätthålla mjölkproduktionen i skogs- och
mellanbygd. Sammantaget bör ytterligare 530 miljoner
kronor anvisas för att kompensera bortfallet. När det
gäller Norrlandsstödet skulle en höjd
intransportersättning sannolikt leda till ökad stabilitet
och framtidstro. Kostnaden för kadaverinsamlingen har
heller inte tidigare beräknats ingå i underlaget för
merkostnaderna i norra Sverige. Ytterligare 7 miljoner
kronor bör anslås som ett extra Norrlandsstöd. Sammanlagt
föreslås att anslaget 44:1 tillförs ytterligare 537 000
000 kr utöver regeringens förslag.
Potatisodlingen omfattas inte av den av regeringen
föreslagna forsknings- och utvecklingsfonden och får
således inte motsvarande möjlighet att finansiera
forsknings- och utvecklingsverksamhet som
trädgårdsnäringen. Enligt vår mening är det angeläget att
även potatisodlingen ges tillgång till budgetmedel i
motsvarande omfattning och anslaget 44:3 bör därför
tillföras ytterligare 5 000 000 kr.
2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
Eskil Erlandsson (c) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagen om ramar för de
olika utgiftsområdena. Jag kan av formella skäl inte
vidhålla mina anslagsyrkanden i en reservation och väljer
därför att i ett särskilt yttrande redovisa Centerpartiets
politik som berör utgiftsområde 23.
Nya anslag
Enligt Centerpartiet bör ett nytt anslag, Forskning och
utveckling inom livsmedelssektorn, inrättas. 90 000 000 kr
bör anvisas för detta ändamål. Vidare bör 2 000 000 kr
anvisas på ett särskilt anslag, Program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling. På nytt anslag, Stödprogram för
strukturomvandling av växthusnäringen, bör anvisas 7 000
000 kr. Vidare föreslås att ytterligare 15 000 000 kr
anvisas under ett nytt anslag , Kollektiv resurs för
trädgårdsbranschen. Sammanlag bör på nu nämnda nya anslag
anvisas 114 000 000 kr.
Övriga anslag
För finansiering av högre ersättning till djurägare för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott bör anslaget 42:5
Bekämpande av smittsamma djursjukdomar tillföras
35 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Centerpartiet anser att det är möjligt att anslå mindre
medel till administrationen hos Jordbruksverket. Anslaget
43:1 Statens jordbruksverk bör reduceras med 10 000 000 kr
i förhållande till regeringens förslag
Anslaget 43:5 Arealersättningar och djurbidrag m.m. bör
ökas med 40 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag.
Enligt min mening finns det möjlighet att anslå mindre
medel till administrationen hos Fiskeriverket. Anslaget
föreslås minskas med 2 000 000 kr.
Vidare är det möjligt att anslå mindre medel till
administration hos Statens livsmedelsverk. Anslaget 43:12
bör därför reduceras med 10 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
Det maximala beloppet för startstöd bör höjas till samma
nivå som EU-förordningen anger. Beträffande
landsbygdsförordningen och miljöstödsprogrammen innebär
Sveriges tilldelning av EG-medel en förlust på cirka 0,5
miljarder kronor per år i utebliven EG-finansiering. Till
följd härav finns det ett stort behov av ökad ekonomisk
kompensation. För att främja en positiv lösning på dessa
problem föreslås att anslaget 44:1 tillförs 560 000 000 kr
utöver regeringens förslag.
Regeringen har under senare år ökat anslagen till
forskning om ekologiskt jordbruk och trädgårdsproduktion.
Detta är en positiv utveckling och en nödvändighet om
målet skall kunna nås att den ekologiskt odlade arealen
skall uppgå till 20 % år 2005 samt att den ekologiska
animalieproduktionen bör öka. De basanslag (5 miljoner
kronor) för forskning i ekologiskt lantbruk som beviljats
i årets budgetproposition går endast till Centrum för
uthålligt lantbruk (CUL) vid Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU). Detta gör att andra forskningsinstitutioner som är
verksamma på detta område blir utan basanslag.
Centerpartiet anser att den verksamhet som bedrivs vid
Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet vid Rudolf
Steinerhögskolan i Järna är mycket viktig. Det är därför
olyckligt att regeringen inte ger institutet de basanslag
för forskning som behövs för en fullgod utveckling av
forskningen. Centerpartiet vill säkerställa forskningen
vid Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet. Anslaget
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket (uo 23) bör
därför räknas upp med 5 000 000 kr.
3. Finansiering av ekologisk forskning och
utbildning vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet
Jonas Ringqvist (v), Kjell-Erik Karlsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anför:
I årets budget görs en rejäl satsning på forskning om
ekologiska brukningsmetoder. Vi anser att den ekologiska
odlingen hör framtiden till och är en viktig del av vad
som kallas ett ekologiskt långsiktigt hållbart samhälle.
I ett sådant samhälle hör varken bekämpningsmedel eller
med olja bundet konstkväve hemma. Där nyttjas naturens
egna kvävebildare - ärtväxterna - och eventuell
bekämpning sker med naturliga medel. I ett sådant
jordbruk är cirkulationen av näringsämnen viktig och
kretslopp på gårdsnivå eller mycket nära prioriteras.
Dagens ekologiska jordbruk är på väg dit, men forskning
behövs för att förfina odlingsmetoden.
I årets budget öronmärks 5 miljoner kronor per år till
CUL - Centrum för uthålligt lantbruk - vid SLU. Här
bedrivs och kommer att bedrivas spjutspetsforskning inom
området. Men CUL är inte ensamt om att bedriva intressant
forskning om ekologiska odlingsmetoder. Även i Järna
bedrivs sådan forskning, där med biodynamiska förtecken.
Sedan 1950-talet bedrivs det en forskning i nära
samverkan med de biodynamiska verksamheterna i Järna.
Arbetet bygger på grundläggande ekologiska principer såsom
kretslopp, förnybar energi och omsorg om den biologiska
mångfalden. Institutet med dess försöksgård Skilleby i
samverkan med övriga biodynamiska gårdar i Järna är
särskilt är inriktad på kretsloppsfrågor,
resurshushållning och miljö inom jordbruket. Man har
skapat en egen forskningsprofil med tonvikt på lokala och
regionala kretslopp och lokal försörjning av livsmedel
och vilka miljövinster detta kan ge. Kort sagt: ekologisk
hållbarhet i praktiken. För att sprida resultaten bedrivs
kurser, hålls föredrag och anordnas exkursioner.
Skriftligt rådgivningsmaterial tas fram och distribueras
genom Jordbruksverket och via egna publikationer och
tidskrifter.
Forskningsarbetet finns redovisat i ett stort antal
nationellt och internationellt publicerade rapporter och
ligger också till grund för flera av de läroböcker som
används i ekologisk odling i Norden. Arbetets omfattning
begränsas dock av bristen på ekonomiska medel till
basresurser. Biodynamiska forskningsinstitutet vid
Rudolf Steinerhögskolan i Järna har ansökt om basanslag
till forskning i biodynamiskt och ekologiskt lantbruk av
de medel som reserverats till ekologisk
jordbruksforskning.
Vi anser att en öronmärkning av medel för den
biodynamiska jordbruksforskningen på Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna är angeläget och
skulle kunna skapa ett dynamiskt samspelet med CUL på SLU.
Detta skulle kunna öka möjligheten att nå det av riksdagen
beslutade målet att 20 % av jordbruksarealen skall vara
ekologiskt brukad år 2005.
Vi anser därför att det är angeläget att frågan om
basresurs till Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet i Järna behandlas positivt i samband
med vårbudgeten.