I proposition 2000/01:47 föreslår regeringen att
riksdagen antar det förslag till ändringar i
bilskrotningslagen (1975:343) som lagts fram i
propositionen. Regeringen aviserar dessutom ett
antal förordningsändringar. Regeringens förslag
återges i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har 5 motioner med
totalt 13 yrkanden väckts. I detta sammanhang
behandlar utskottet dessutom 20 motioner med totalt
26 yrkanden som väckts under allmänna motionstiden
2000. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.
Utskottet har uppvaktats av representanter för BIL
Sweden, och det har i ärendet inkommit skrivelser.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i
bilskrotningslagen (1975:343) som innebär att endast
en auktoriserad bilskrotare får sköta skrotningen av
en personbil, buss eller lastbil om fordonets
totalvikt understiger 3 500 kg. Genom förslaget
genomförs delar av EG-direktivet (2000/53/EG) av den
18 september 2000 om uttjänta fordon.
I propositionen föreslås också att skrotningsintyg
under vissa förutsättningar skall få utfärdas av den
som yrkesmässigt i Sverige tillverkar eller till
Sverige för in bilar. Vidare föreslås att
skrotningsavgift skall betalas för alla personbilar,
bussar och lastbilar som är registrerade i
bilregistret om fordonets totalvikt inte överstiger
3 500 kg samt att bilskrotningspremie skall kunna
betalas för bilar som blivit administrativt
avregistrerade. I propositionen aviserar regeringen
också ett antal förordningsändringar om bl.a. det
ekonomiska producentansvaret för bilar samt
höjningar av bilskrotningsavgiften och
skrotningspremien.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition
2000/01:47 Ändringar i bilskrotningslagen jämte 5
följdmotioner och 20 motioner från den allmänna
motionstiden 2000. I propositionen föreslås
ändringar i bilskrotningslagen (1975:343) med
anledning av ett EG-direktiv om uttjänta fordon.
Ändringen innebär bl.a. att endast en auktoriserad
bilskrotare skall få sköta skrotningen av personbil,
buss eller lastbil med en totalvikt understigande 3
500 kg. I propositionen aviserar regeringen dessutom
ett antal förordningsändringar om bl.a. det
ekonomiska producentansvaret för bilar samt
höjningar av skrotningsavgiften och
skrotningspremien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden med
hänvisning bl.a. till vad som redovisas i
propositionen och till pågående arbete på området.
I betänkandet finns 9 reservationer och 2
särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Miljödepartementet) föreslår i
proposition 2000/01:47 att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
bilskrotningslagen (1975:343).
Följdmotioner
2000/01:MJ5 av Reynoldh Furustrand och Claes-Göran
Brandin (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som i motionen anförs
beträffande konkurrenshämmande effekter för svensk
bilindustri vid ett för snabbt genomförande av höjda
bilskrotningspremier.
2000/01:MJ6 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
försäkringssystem vad gäller bilskrotning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i avvaktan på
förslag om försäkringssystem bilskrotningspremien
skall höjas till 3 000 kr.
2000/01:MJ7 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att tillfälligt höja
skrotningspremien till 8 000 kr under år 2002.
2. Riksdagen beslutar att skrotningspremien sätts
till 1 400 kr.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om differentierad
skrotningsavgift för miljöbilar.
2000/01:MJ8 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
avvakta utredningen för översyn av producentansvaret
innan beslut fattas om formerna för det utökade
producentansvaret fr.o.m. 2007.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillfälligt höjd
skrotningspremie för bilar som släppts ut på
marknaden före 1989.
2000/01:MJ9 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar avslå propositionen i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar begära att regeringen skall
återkomma med ett fullständigt, remissbehandlat
förslag till genomförande av EG-direktiv 2000/53/EG
om uttjänta fordon som är förenligt med RF 2:10 och
11 och samtidigt faller inom ramarna för det
tolkningsutrymme som EG-direktivet ger vad gäller
hanteringen av kostnaderna för ett miljöriktigt
omhändertagande av uttjänta fordon.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomförandet i
svensk rätt av EG-direktivet om uttjänta fordon bör
bygga på de principer som anförs i motionen om
borttagande av bilskrotningsavgiften för alla fordon
utom de privatimporterade, ett fullständigt
borttagande av bilskrotningspremien och att
bilskrotningsfondens medel skall användas för att
täcka skrotningskostnaderna för de bilar som inte
omfattas av det svenska producentansvaret.
4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda
möjligheten att i enlighet med vad som anförs i
motionen införa ett system som för den siste
bilägaren innebär kostnadsfri inlämning för samtliga
fordon redan den 1 juli 2002.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att bilägarens ansvar för att lämna in
uttjänta bilar till ett miljöriktigt omhändertagande
måste skärpas samtidig som reglerna för avställning
och administrativ skrotning ses över med syfte att
få bort problemet med dumpade bilar.
Motioner från allmänna motionstiden
år 2000
2000/01:MJ702 av Margareta Cederfelt (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att skrotningspremien för bilar
höjs till 2 000 kr i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:MJ705 av Maud Ekendahl (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
skrotningspremien bör höjas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att kommunerna ges
rätt att flytta bort skrotningsbilar utan föregående
polisutredning.
2000/01:MJ706 av Birgitta Sellén (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att se över möjligheten att höja
skrotningspremien på bilar.
2000/01:MJ712 av Kenth Skårvik och Yvonne Ångström
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av kraftigt
höjda skrotningspremier.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av regler
som snabbare får bort övergivna fordon längs
riksvägarna.
2000/01:MJ719 av Catharina Elmsäter-Svärd (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skrotningspremien bör
höjas till 2 000 kr.
2000/01:MJ728 av Gudrun Lindvall (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
begär att regeringen återkommer med förslag i syfte
att minska antalet skrotbilar i naturen.
2000/01:MJ740 av Maria Larsson och Yvonne Andersson
(kd) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
bilskrotningspremien bör höjas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
skrotningspremien skall kunna tas i bruk av den som
från egen mark tvingas bortforsla annans bil.
2000/01:MJ747 av Kent Olsson (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skrotningspremien på bilar
höjs.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
12. Riksdagen beslutar om höjning av
bilskrotningspremien.
2000/01:MJ767 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Vägverket och Polismyndigheten snarast
genomför radikala åtgärder som syftar till att
övergivna skrotbilar snarast transporteras till
annan lämplig plats.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att Vägverkets upparbetade fond för
bilskrotningspremie också skall användas för att
snabbt transportera bort övergivna skrotbilar till
dess att en höjning av bilskrotningspremien kunnat
genomföras.
2000/01:MJ771 av Carina Adolfsson Elgestam och Lars
Wegendal (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att se över möjligheterna till en tillfällig kampanj
om en höjning av bilskrotningspremien.
2000/01:MJ775 av Jan-Evert Rådhström och Elizabeth
Nyström (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
höjd skrotningspremie.
2000/01:MJ791 av Rinaldo Karlsson och Karl Gustav
Abramsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
en översyn av nuvarande ersättningsnivåer i syfte
att göra det mer attraktivt att lämna sin skrotbil
till bilskroten än i naturen.
2000/01:MJ807 av Lena Ek och Eskil Erlandsson (c)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nya regler för bortforsling
av övergivna bilar.
2000/01:MJ808 av Marianne Jönsson och Anders
Bengtsson (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
åtgärder för att få bort skrotbilarna från naturen
och för att säkerställa kontrollerad utskrotning.
2000/01:MJ811 av Sven Bergström och Kenth Högström
(c, s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
skrotningspremien för bilar måste höjas väsentligt.
2000/01:MJ832 av Kjell Eldensjö (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om revidering och
förtydligande av lagen om flyttning av fordon i
vissa fall.
2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt låter
utreda en höjning av skrotningspremien för bilar.
2000/01:MJ840 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omhändertagande av
övergivna bilar och övrigt skrot.
2000/01:MJ845 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att höja
skrotningspremien för bilar utan katalysator.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
skrotningspremie för äldre gräsklippare och
utombordsmotorer.
2000/01:T212 av Johnny Gylling m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höjd
skrotningspremie.
Utskottets överväganden
Reformbehovet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslagen i
propositionen och avstyrker en motion (m) med
yrkande om bl.a. avslag på propositionen.
Propositionen
Skrotbilar innehåller ett stort antal miljöstörande
ämnen och komponenter t.ex. oljor, lösningsmedel,
stabila organiska miljögifter såsom PCB och
bromerade flamskyddsmedel, ozonnedbrytande ämnen
samt tungmetaller. Det finns således en rad
miljöproblem förknippade med uttjänta fordon, om de
inte tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Dessutom
tillkommer att många skrotbilar aldrig lämnas in
till auktoriserade bilskrotare. En del av dessa
bilar hittas i stället övergivna i naturen. Det
finns indikatorer på att antalet övergivna bilar har
ökat under senare år. De övergivna bilarna rostar
och miljöstörande ämnen läcker ut i den omgivande
miljön. Den bristande resurshushållningen leder även
till att värdefulla metaller m.m. inte återanvänds
eller återvinns. För att minska den negativa
miljöpåverkan som bilskrotningsverksamhet ger upphov
till finns det behov av skärpta miljökrav och en
bättre tillsyn över denna verksamhet.
Inom EU har ett direktiv om uttjänta fordon
antagits den 18 september 2000. Direktivet innebär
bl.a. att ett producentansvar för uttjänta bilar
införs inom hela EU från den 1 juli 2002 för bilar
som släpps ut på marknaden från det datumet. Från
den 1 januari 2007 gäller producentansvaret också
för bilar som släppts ut på marknaden före den 1
juli 2002. Direktivet innebär vidare att
användningen av tungmetallerna bly, kvicksilver,
kadmium och sexvärt krom skall upphöra att användas
till material och komponenter i bilar som släpps ut
på marknaden från den 1 juli 2003. Direktivet
ställer också krav på att alla bilskrotare skall
vara auktoriserade. Det finns således även på grund
av direktivet skäl att se över de nuvarande reglerna
om bilskrotning.
Motionen
Moderaterna yrkar i motion MJ9 (m) avslag på
propositionen (yrkande 1). En stor brist är enligt
motionen att endast en del av direktivet föreslås
genomföras. Vissa frågor kvarstår således som
oreglerade. De av regeringen aviserade planerna på
att införa ett retroaktivt ekonomiskt
producentansvar för äldre bilar drabbar tillverkarna
negativt och det kan enligt motionen ifrågasättas om
inte förslaget strider mot retroaktivitetsförbudet i
2 kap. 10 och 11 §§ regeringsformen. Slutligen
påpekas i motionen bl.a. att regeringens proposition
inte genomgått erforderlig remissbehandling.
Regeringen bör i stället återkomma med ett
fullständigt och remissbehandlat förslag till
genomförande av direktivet för ett miljöriktigt
omhändertagande av uttjänta fordon (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
I bilskrotningslagen (1975:343) och
bilskrotningsförordningen (1975:348) finns
bestämmelser som reglerar bilskrotningsverksamhet.
Dessa bestämmelser har i princip förblivit
oförändrade sedan tillkomsten. Författningarnas
huvudsyfte är att motverka att uttjänta fordon
placeras i naturen.
Från den 1 januari 1998 är en producent skyldig
att för skrotning ta emot uttjänta bilar som
producenten tillverkat eller fört in i Sverige.
Förutsättningen är att bilarna är registrerade
enligt bilregisterkungörelsen (1972:599). Har bilen
registrerats för första gången efter den 31 december
1997 är producenten skyldig att ta emot den utan
ersättning, såvida den inte saknar vissa ekonomiskt
värdefulla delar eller i betydande omfattning har
utrustats med delar från annan producent.
Producenten skall, genom att t.ex. anvisa lämpliga
ställen för mottagning, underlätta för den som vill
lämna in sin uttjänta bil. För att underlätta
återanvändning m.m. är producenten dessutom skyldig
att redovisa bl.a. vilka material och komponenter
som finns i de bilar som producenten ansvarar för.
Vid bilskrotning skall producenten tillse att
återanvändning, återvinning m.m. sker på ett
miljömässigt godtagbart sätt.
EG-kommissionen beslutade den 22 januari 2001 att
uttjänta fordon skall ingå i förteckningen över
farligt avfall (2000/532/EG) att gälla från den 1
januari 2002 (KOM [2001] 106 slutlig).
Propositionen behandlar bara en del av de frågor
som krävs för ett fullständigt genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv (2000/53/EG)
om uttjänta fordon. Regeringen har också uttryckt
avsikten att senare återkomma till riksdagen med
ytterligare nödvändiga författningsförändringar för
att anpassa de svenska reglerna till direktivet.
Regeringen har tillkallat en särskild utredare för
att göra en bred översyn av producentansvaret och
för att lämna förslag till garantier för
producentansvarets fullföljande och funktion (dir.
2000:28). Såsom regeringen påpekar utgör denna
utredning en viktig beståndsdel i det fortsatta
arbetet med finansieringen av bilskrotningen. För
att minska den negativa miljöpåverkan som
bilskrotningsverksamheten ger upphov till finns det
såsom regeringen påpekar behov av bl.a. skärpta
miljökrav och en bättre tillsyn över verksamheten.
De av regeringen i propositionen redovisade
förslagen innebär ett viktigt steg mot en minskning
av verksamhetens miljöpåverkan och ligger enligt
utskottets mening väl inom ramen för EG-direktivet.
Utskottet har därför i motsats till vad som framförs
i motion MJ9 (m) inga principiella invändningar mot
omfattningen av propositionsförslagen.
Den i motionen framförda uppfattningen att
förslagen skulle strida mot förbudet mot
retroaktivitet i 2 kap. 10 § regeringsformen
föranleder följande synpunkter från utskottet.
Förändringarna i producentansvaret som regeringen
enligt propositionen avser att införa med stöd av
bemyndigande i lag utgörs i huvudsak av ett
partiellt ekonomiskt producentansvar för alla bilar
att gälla från den 1 januari 2007 samt en
bestämmelse som innebär att producenten skall stå
för hälften av kostnaden för skrotningen av bilar
registrerade före år 1998. Förslagen redovisas
närmare under avsnitten Förändrade regler för
producentansvar för bilar och Bilskrotningsfondens
användningsområde. Den aviserade omfattningen av
producentansvaret kommer att beröra bilar för vilka
det inte förelåg något producentansvar då de
släpptes ut på marknaden. Ansvaret kommer således i
den meningen att bli retroaktivt. Emellertid innebär
2 kap. 10 § regeringsformen förbud mot retroaktiv
lagstiftning inom områdena straff eller andra
brottspåföljder, förverkande och särskild
rättsverkan av brott samt skatter eller statliga
avgifter. Förbudet kan inte anses omfatta den
aviserade utökningen av producentansvaret. Utskottet
vill i detta sammanhang tillägga att liknande frågor
om den rättsliga bedömningen av åligganden med
retroaktiv effekt också diskuterades i samband med
övergångsbestämmelserna till miljöbalken (se t.ex.
Lagrådets yttrande i prop. 1997/98:45, bilaga 1, s.
519 f.). Bestämmelsen i 2 kap. 11 § regeringsformen
avser förbud mot tillfälliga domstolar och kan inte
sägas ha någon relevans för bedömningen av nu
aktuell fråga.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet propositionen och avstyrker motion MJ9 (m)
yrkandena 1 och 2.
Förändrade regler för
producentansvar för bilar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden om förändrade regler för
producentansvar för bilar och avstyrker ett
motionsyrkande (fp) om att införa ett
försäkringssystem för bilskrotning med
hänvisning till att frågan är under utredning
samt ett motionsyrkande (kd) om att
regeringen bör avvakta med att förändra
reglerna för producentansvaret.
Propositionen
EG-direktivets bestämmelser överensstämmer i stort
med de svenska bestämmelserna på området. Det finns
därför endast behov av ett fåtal ändringar för att
direktivets bestämmelser skall kunna genomföras i
svensk rätt. Den mest väsentliga förändringen är att
kostnadsfri inlämning skall gälla från den 1 juli
2002 för bilar som släpps ut på marknaden efter
detta datum samt från den 1 januari 2007 för alla
bilar. Producenterna skall stå för hela eller en
betydande del av kostnaden. Detta har genomförts i
dag i Sverige för de bilar som omfattas av
ekonomiskt producentansvar, men från den 1 juli 2002
måste det kostnadsfria mottagandet genomföras även
för privatimporter och senast från den 1 januari
2007 för alla bilar. Regeringen avser att införa ett
partiellt ekonomiskt producentansvar från år 2007.
Syftet med producentansvaret är att skapa en
drivkraft för att kretsloppsanpassa bilar (prop.
1995/96:174 s. 7 f.).
EG-direktivet anger mål för återanvändning eller
återvinning av alla uttjänta fordon. Den svenska
förordningen om producentansvar för bilar innehåller
motsvarande bestämmelser så när som på de särskilda
målen om återanvändning eller materialåtervinning.
De svenska målen måste därför preciseras för att stå
i överensstämmelse med EG-direktivet. Regeringen
avser att i förordning precisera målen enligt
följande.
- Målet att 85 % av bilens tjänstevikt beräknat på
genomsnittet per producent och år skall återanvändas
eller återvinnas senast år 2002 preciseras så att
minst 80 % av bilens tjänstevikt skall återanvändas
eller materialåtervinnas från år 2006. Målet att 95
% av bilens tjänstevikt beräknat på genomsnittet per
producent och år skall återanvändas eller
återvinnas senast år 2015 preciseras så att minst 85
% skall återanvändas eller materialåtervinnas.
Motionerna
Folkpartiet anser i motion MJ6 (fp) yrkande 1 att
producentansvaret borde definieras som ett
individuellt ansvar för varje producent. Det
individuella ansvaret ger tillverkaren ekonomiskt
incitament att förbättra sina produkter och att
intressera sig för bl.a. återvinningsprocessen. Alla
bilar beläggs med en skrotningsavgift som tas ut som
ett engångsbelopp i samband med försäljning.
Avgiften går till den statliga bilskrotningsfonden
som ger bidrag för skrotningskostnader i vissa fall
och till utbetalning av skrotningspremier i andra
fall. Så som producentansvaret utformats finns inga
incitament för biltillverkaren att kretsloppsanpassa
sina bilar. Avgiften är densamma oavsett hur svår
bilen är att omhänderta. Mot bakgrund av
resonemanget föreslår motionärerna att systemet med
generell skrotningsavgift ersätts med
kretsloppsförsäkringar som ger motiv att förbättra
bilarna ur miljösynpunkt.
Enligt motion MJ8 (kd) yrkande 1 bör regeringen
avvakta utredningen om producentansvaret innan
beslut fattas om formerna för en utökning av
ansvaret från år 2007.
Utskottets ställningstagande
Regeringen tillkallade i april 2000 en särskild
utredare för att göra en bred översyn av
producentansvaret och för att lämna förslag till
garantier för producentansvarets fullföljande och
funktion (dir. 2000:28). I uppdraget ingår bl.a. att
generellt analysera förutsättningar, möjligheter och
hinder för ansvarig producents framtida
omhändertagande av produkter som omfattas av
producentansvar och uppskatta kostnaderna för
omhändertagandet. I direktiven hänvisade regeringen
till Kretsloppsdelegationens förslag när det gäller
åtgärder för att begränsa risken för att samhället
måste ta på sig det ansvar som ålagts producenten, i
de fall producenten upphört med sin verksamhet eller
inte anser sig klara eventuella höga framtida
kostnader. Enligt Kretsloppsdelegationen skulle det
kunna ske genom krav på att varje vara som säljs
skall följas av en ekonomisk garanti, i form av en
försäkring, och att försäkringen administreras av
privata försäkringsgivare. Försäkringen skulle vara
tecknad när varan överlåts med äganderätt till en
konsument. Regeringen anförde i motiven att ett
antal försäkringsbolag redan visat intresse för idén
om en återvinningsförsäkring och att initiativ
tagits till system för att garantera omhändertagande
av varor. Kretsloppsdelegationens rapport har
remissbehandlats. Delegationens förslag och idéer
behöver enligt regeringen dock utredas ytterligare
inom ramen för utredningens arbete inför ett
ställningstagande. Utredaren skall redovisa
uppdraget senast den 31 juli 2001. Utskottet utgår
från att frågan om en återvinningsförsäkring därmed
kommer att få en allsidig belysning och anser för
sin del att resultatet av detta arbete bör avvaktas
innan riksdagen vidtar några eventuella åtgärder med
anledning av motion MJ6 (fp) yrkande 1.
Såsom utskottet redogjort för ovan utgör de i
propositionen aviserade förändringarna i
producentansvaret endast en del av de förändringar
som krävs för ett fullständigt genomförande av EG-
direktivet. Regeringen har dessutom klargjort att
utredningen om en översyn av producentansvaret utgör
en viktig beståndsdel i det fortsatta arbetet vid
övergången till det nya ekonomiska systemet för
finansiering av bilskrotning. Mot bakgrund härav
avstyrker utskottet motion MJ8 (kd) yrkande 1.
Bilskrotningsfondens
användningsområde
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens
överväganden om bilskrotningsfondens
användningsområde och avstyrker en motion (s)
om att avvakta med att införa ett partiellt
ekonomiskt producentansvar för äldre bilar
tills övriga EU-länders ändringar är kända.
Propositionen
Ett ekonomiskt producentansvar för nya bilar gäller
som tidigare redovisats redan i Sverige, medan
kostnadsfri mottagning måste införas i svensk rätt
från den 1 juli 2002 för privatimporterade bilar och
från år 2007 för äldre bilar. För de äldre bilarna
måste också ett partiellt ekonomiskt producentansvar
införas från år 2007. Syftet med producentansvaret
är att skapa en drivkraft för att kretsloppsanpassa
bilar. Vid införandet av det svenska
producentansvaret angav regeringen att producenterna
bör kunna ta betalt för skrotningen av bilar som
registrerats före år 1998 (prop. 1995/96:174 s. 18).
Regeringen valde således att inte införa ett
ekonomiskt producentansvar för bilar som
registrerats före denna tidpunkt. Mot den bakgrunden
anser regeringen att ett ekonomiskt producentansvar
för bilar som registrerats före denna tidpunkt bör
begränsas till att omfatta 50 % av kostnaderna för
skrotningen. Detta innebär att ersättningen ur
bilskrotningsfonden till bilskrotarna från år 2007
bör uppgå till högst 50 % av den i särskild ordning
fastställda ersättningen. Regeringen avser att
meddela föreskrifter om detta med utgångspunkt i de
bemyndiganden som redan finns i bilskrotningslagen.
Motionen
I MJ5 (s) uttrycker motionärerna oro för att
konkurrensen mellan svensk och utländsk bilindustri
skall snedvridas om Sverige långt före övriga EU-
länder meddelar bestämmelser som innebär att
producenterna får bära en stor del av kostnaderna
för skrotningen av äldre bilar. Det är enligt
motionen därför rimligt att avvakta tills
regeringarna i andra biltillverkande länder i Europa
bestämt sig för hur finansieringen och
kostnadsfördelningen för skrotning av äldre bilar
skall utformas.
Utskottets ställningstagande
Enligt det direktiv som antogs av Europaparlamentet
och rådet i september 2000 (2000/53/EG) skall
medlemsstaterna se till att fr.o.m. den 1 januari
2007 den siste innehavaren och/eller ägaren vid
skrotning av i princip alla fordon som släppts ut på
marknaden utan kostnad kan lämna in fordonet till en
auktoriserad behandlingsanläggning. Det framgår av
artikel 5 i direktivet att producenten skall stå för
alla eller en betydande del av kostnaderna för
genomförandet av denna åtgärd. Medlemsstaterna skall
sätta i kraft de lagar och andra författningar som
är nödvändiga för att följa direktivet senast den 21
april 2002. Såsom regeringen påpekar i propositionen
måste ett partiellt ekonomiskt producentansvar
införas i Sverige från år 2007 för bilar
registrerade före år 1998. Regeringen föreslår att
ansvaret begränsas till att omfatta 50 % av
kostnaderna för skrotningen, varför resterande del
skall bestridas av medel ur bilskrotningsfonden.
Syftet med producentansvaret är att skapa en
drivkraft för att kretsloppsanpassa bilar, men det
är naturligtvis av stor vikt att de svenska reglerna
för producentansvaret inte missgynnar
biltillverkarnas konkurrenssituation internationellt
sett. Utskottet förutsätter att regeringen följer
utvecklingen i andra länder och om så bedöms
nödvändigt i efterhand anpassar de svenska reglerna
så att inte konkurrensen snedvrids. Utskottet
föreslår således att motion MJ5 (s) lämnas utan
vidare åtgärd.
Förändring av skrotningsavgiften
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i vad regeringen anför om
en förändring av skrotningsavgiften och
avstyrker motionsyrkanden om borttagande av
bilskrotningsavgiften för alla bilar utom de
privatimporterade (m) och om en
differentiering av bilskrotningsavgiften för
miljöbilar (c).
Propositionen
Dagens system innebär att bilskrotningsavgiften tas
ut som ett engångsbelopp i samband med uppbörden av
försäljningsskatt enligt lagen (1978:69) om
försäljningsskatt på motorfordon. Systemet fungerar
väl och bör enligt regeringens mening behållas.
Regeringen anser att lika villkor skall gälla för
privatimporterade bilar och för bilar som
tillverkats i eller yrkesmässigt importerats till
Sverige. En bil som omfattas av ekonomiskt
producentansvar enligt förordningen (1997:788) om
producentansvar för bilar belastas vid försäljning
med producentens kostnader för en senare skrotning
av bilen. Producenterna sätter i dagsläget av ca 1
000 kr per bil för framtida skrotningskostnader.
Någon motsvarande kostnad belastar inte en bil som
privatimporteras till Sverige. Dagens system innebär
således att ägaren till en privatimporterad bil
gynnas i förhållande till ägaren till en bil som
omfattas av ekonomiskt producentansvar. Regeringen
gör därför den bedömningen att bilskrotningsavgiften
för en privatimporterad bil bör sättas högre än
motsvarande avgift för bilar som omfattas av
producentansvar. Regeringen avser att med stöd av
bemyndiganden i bilskrotningslagen ändra
bilskrotningspremier och avgifter i anslutning till
att de nu föreslagna ändringarna träder i kraft.
Motionerna
Enligt motion MJ9 (m) yrkande 3 delvis ligger
ansvaret på producenten att för varje bil avsätta en
viss summa pengar för bilens framtida skrotning
samtidigt som det fortfarande tas ut en
skrotningsavgift vid nyregistrering av fordon. Detta
innebär enligt motionen att köparen av en ny bil i
praktiken får betala såväl vad producenterna
avsätter för den framtida skrotningen av den
enskilda bilen som skrotningsavgiften. Regeringens
förslag att bilskrotningsavgiften skall vara kvar är
inte rimligt, eftersom en dubbel kostnad för
nybilsköparen motverkar en ur miljösynpunkt önskvärd
utveckling mot en föryngring av bilparken.
Motionärerna anser det emellertid riktigt att
bilskrotningsavgiften skall vara kvar för
privatimporterade bilar, eftersom inga pengar för
framtida skrotning avsatts för dessa.
Motionärerna till motion MJ7 (c) yrkande 3 anför
att om skrotningsavgiften för miljöbilar
differentierades skulle det få till följd att priset
på miljövänligare bilar skulle kunna sänkas. Detta
skulle enligt motionärerna underlätta för
konsumenter att göra ett miljövänligare val vid
bilinköp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att lagen om
försäljningsskatt på motorfordon upphävdes den 1
januari 2001 och att reglerna om uppbörd av
skrotningsavgiften numera återfinns i
bilskrotningslagen (prop. 2000/01:31, bet.
2000/01:SkU11 och 2000/01:SkU13).
Såsom regeringen påpekar i propositionen
föreligger starka miljöskäl för att alla bilar som
registreras i Sverige skall medföra skyldighet att
betala skrotningsavgift och berättiga siste ägaren
till skrotningspremie. Bilskrotningsavgiften används
till att finansiera bilskrotningsfonden, vilken
enligt bilskrotningslagen bl.a. får användas till
att finansiera förutom bilskrotningspremier även
bidrag till att täcka en kommuns kostnader för att
sanera plats där bilvrak övergivits.
Bilskrotningsfonden har också stor betydelse vid
finansieringen under viss tid av verksamheter som
syftar till materialåtervinning. Utskottet anser i
likhet med regeringen att systemet med
bilskrotningsavgifter för finansiering av flera av
miljöskäl angelägna ändamål bör vara kvar. Enligt 23
§ bilskrotningsförordningen (1975:348) är
skrotningsavgiften för närvarande 700 kr. Utskottet
delar inte uppfattningen som framförs i motionerna
MJ7 (c) yrkande 3 och MJ9 (m) yrkande 3 delvis att
en differentiering eller ett borttagande av
bilskrotningsavgiften skulle medföra de
miljöeffekter som beskrivs. I förhållande till
nypriset på en personbil i exempelvis miljöklass 1
framstår den nuvarande skrotningsavgiften, 700 kr,
som en närmast försumbar kostnad. Den skatterabatt
som lämnas för miljöklassade bilar torde ha större
betydelse som ekonomiskt styrmedel. Närmare
bestämmelser härom finns i fordonsskattelagen
(1988:327). Motionerna avstyrks.
Skrotningspremien höjs och skall
gälla alla bilar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens förslag om
att skrotningspremien skall höjas och gälla
alla bilar och avstyrker en motion (m) om att
bl.a. ta bort skrotningspremien. Ett antal
motioner (s, m, kd, mp, c och fp) som
behandlar en höjning av skrotningspremien
anser utskottet kommer att bli tillgodosedda
genom vad regeringen anför i propositionen.
Propositionen
För att säkerställa en miljöanpassad hantering av
uttjänta bilar i Sverige är det viktigt att systemet
med bilskrotningsavgift och bilskrotningspremie
omfattar alla bilar som förs in till eller
tillverkas i Sverige. Alla bilägare bör således få
samma incitament att lämna in sin bil för ett
miljöriktigt omhändertagande. Samtliga bilar, för
vilka skrotningsavgift erlagts, bör därför enligt
regeringens mening berättiga till skrotningspremie.
Det är sannolikt att bilvrak som överges i samhället
till en del utgörs av bilar som skrotats
administrativt, dvs. avregistrerats enligt
bilregisterkungörelsen (1972:599) t.ex. på grund av
att ägaren gjort sig oanträffbar för uttag av
fordonsskatt tre år i följd. En avregistrerad bil
berättigar för närvarande inte ägaren till någon
skrotningspremie oavsett om bilen senare lämnas in
för skrotning. Detta är ofta fallet när det gäller
bilar som samlats in av en kommun. Regeringen anser
att incitamentet för att lämna in avregistrerade
bilar för skrotning bör ökas genom att även dessa
bilar bör berättiga till bilskrotningspremie.
Bilskrotningspremien skall utgöra ett ekonomiskt
incitament för att minska miljöpåverkan till följd
av att uttjänta bilar inte lämnas till skrotning.
Bilskrotningspremien utgör i dagsläget inte detta
incitament. Därför bör den höjas inom ramen för de
medel som finns tillgängliga i bilskrotningsfonden
så att skrotbilarnas miljöpåverkan minskas
väsentligt. Bilskrotningspremiens nivå bör vara
kopplad till uppnådd miljöeffekt genom fortlöpande
utvärderingar. Regeringen bedömer att en lämplig
genomsnittlig nivå på skrot-ningspremien i dagsläget
är 1 500 kr för bilar som inte omfattas av
ekonomiskt producentansvar i dag och 700 kr för
bilar som omfattas av ekonomiskt producentansvar.
Regeringen anser att ersättningen till bilskrotare
bör utgå direkt ur fonden för att säkerställa att
den siste bilägaren verkligen får ut sin del av
premien. Skrotningspremien för bilar som inte
omfattas av producentansvar bör därför inkludera en
ersättning till bilskrotaren på i genomsnitt ca 800
kr, vilket ger bilägaren en premie på 700 kr.
Enligt nu gällande bestämmelse skall från
skrotningspremien avräknas obetald fordonsskatt och
registerhållningsavgift (21 §
bilskrotningsförordningen). Med hänsyn till det låga
belopp som tillförs statskassan till följd av
bestämmelsen och för att inte motverka intentionerna
i bilskrotningslagen avser regeringen att ta bort
denna avräkningsmöjlighet. Vissa remissinstanser har
framfört att såväl bilskrotningsavgiften som
bilskrotningspremien bör indexregleras. Regeringen
avser att låta utreda förutsättningarna för en
eventuell indexreglering samt konsekvenserna av en
sådan.
Motionerna
Enligt motion MJ9 (m) bör bilskrotningspremien tas
bort och fondens medel användas till att täcka
skrotningskostnaderna för de bilar som inte omfattas
av producentansvaret (yrkande 3 delvis). I stället
för skrotningspremie bör regeringen utreda
förutsättningarna för ett system som innebär att den
siste bilägaren kostnadsfritt kan lämna in sin bil
för skrotning redan från den 1 juli 2002. En
kostnadsfri inlämning borde enligt motionen vara ett
tillräckligt incitament för bilägare att lämna in
uttjänta bilar (yrkande 4). Som ett komplement
härtill bör bilägarnas ansvar för att lämna in
uttjänta bilar för ett miljöriktigt omhändertagande
skärpas samtidigt som reglerna för avställning och
administrativ skrotning bör ses över, allt i syfte
att lösa problemet med övergivna bilar i naturen
(yrkande 5).
I en rad motioner begärs att skrotningspremien för
bilar i stället höjs. Som skäl härför anförs att
incitamentet att lämna bilen till skrotning är för
lågt med dagens nivå på skrotningspremien, vilket i
sin tur medför ett allt större problem med övergivna
bilar i miljön. Sådana synpunkter framförs i
motionerna MJ6 (fp) yrkande 2, MJ702 (m), MJ705 (m)
yrkande 1, MJ706 (c), MJ712 (fp) yrkande 1, MJ719
(m), MJ728 (mp), MJ740 (kd) yrkande 1, MJ747 (m),
MJ764 (m) yrkande 12, MJ775 (m), MJ791 (s), MJ808
(s) delvis, MJ811 (c, s), MJ845 (kd) yrkande 7. I
motion MJ832 (kd) yrkande 2 framställs en begäran om
att regeringen skyndsamt låter utreda en höjning av
skrotningspremien för bilar.
Centerpartiet anser i motion MJ7 (c) att
skrotningspremien under 2002 bör höjas till 8 000 kr
för att på så vis öka antalet utskrotningar av äldre
bilar (yrkande 1) och att skrotningspremien därefter
sätts till 1 400 kr (yrkande 2).
Enligt motionerna MJ8 (kd) yrkande 2 och T212 (kd)
yrkande 19 bör premien höjas till 3 000 kr för bilar
äldre än 1989 års modell under en period om fem år.
För att inte hämma nybilsförsäljningen bör inte den
höjda premien återverka på den skrotningsavgift som
tas ut vid försäljningen enligt dagens princip.
Enligt motionerna bör detta vara möjligt eftersom
man begränsar perioden med höjd premie. Även i
motion MJ771 (s) förordas en tillfällig höjning av
bilskrotningspremien.
Utskottets ställningstagande
Bilskrotningspremien skall utgöra ett ekonomiskt
incitament för att minska miljöpåverkan till följd
av att uttjänta bilar inte lämnas till skrotning. I
propositionen till bilskrotningslagen (prop. 1975:32
s. 56) ansåg departementschefen att ett system med
en bilskrotningspremie är nödvändigt som stimulans
för att alla bilägare skall lämna sin utrangerade
bil till auktoriserad bilskrotare och att problemet
med privatskrotning först därigenom skulle komma att
elimineras. Ett ytterligare skäl som anfördes för
ett skrotningspremiesystem var att de tillgångar som
skapas genom skrotningsavgifterna lämpligen skulle
kunna användas också till att bestrida en del av
kommunernas kostnader för att ordna slutskrotning.
Utskottet instämmer i att ett system med skrotnings-
premie är av stor betydelse för en fungerande
miljöanpassad hantering av uttjänta bilar. Utskottet
avstyrker därför motion MJ9 (m) yrkandena 3 delvis,
4 och 5.
Den av regeringen aviserade höjningen av premien
innebär att syftet med övriga motioner i allt
väsentligt kommer att tillgodoses. Riksdagen har i
bilskrotningslagen överlämnat åt regeringen att
bestämma premiens nivå men utskottet vill instämma i
regeringens uppfattning att en helhetsbedömning av
de totala miljöeffekterna utgör en viktig
utgångspunkt vid bestämmandet av nivån. Äldre bilar
släpper visserligen ut fler föroreningar och är även
i andra avseenden mindre miljöanpassade än nya
bilar, men motorstyrkan i nya bilar är oftast större
jämfört med de äldre bilarna samtidigt som material
och energi krävs vid nyproduktion. Miljöbedömningen
måste därför finna en balans mellan dessa
perspektiv. Det är därför viktigt att såsom
regeringen anför skrotningspremiens nivå bör vara
kopplad till uppnådd miljöeffekt genom fortlöpande
utvärderingar. De av regeringen framförda
intentionerna att ta bort möjligheten att från
skrotningspremien avräkna obetalda skatter och
avgifter innebär enligt utskottets mening dessutom
en rimlig konsekvens i bemödandena att öka
incitamenten att lämna uttjänta bilar till
skrotning. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna MJ6 (fp) yrkande 2, MJ7 (c) yrkandena 1
och 2, MJ8 (kd) yrkande 2, MJ702 (m), MJ705 (m)
yrkande 1, MJ706 (c), MJ712 (fp) yrkande 1, MJ719
(m), MJ728 (mp), MJ740 (kd) yrkande 1, MJ747 (m),
MJ764 (m) yrkande 12, MJ771 (s), MJ775 (m), MJ791
(s), MJ808 (s) delvis, MJ811 (c, s), MJ832 (kd)
yrkande 2, MJ845 (kd) yrkande 7 samt T212 (kd)
yrkande 19.
Flyttning av fordon, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i det allmänna syftet med
ett antal motioner (s, m, kd, c och fp) om
att öka möjligheterna att flytta övergivna
fordon i naturen. Utskottet anser dock att
motionerna bör lämnas utan åtgärd i avvaktan
på regeringens beredning av ett förslag
härom.
Motionerna
I ett flertal motioner framställs krav på att
reglerna för flyttning av övergivna fordon i naturen
ändras för att möjliggöra att de snabbare tas om
hand. I enlighet härmed bör kommunen enligt motion
MJ705 (m) yrkande 2 ges rätt att utan föregående
polisutredning forsla bort bilvraken till en
uppställningsplats där polisen senare kan genomföra
den nödvändiga undersökningen av ägarförhållanden
m.m. Motionärerna till motion MJ712 (fp) yrkande 2
anser att Vägverket bör få i uppdrag att inom viss
kortare tid efter det att en övergiven bil upptäckts
se till att bilen transporteras bort. Motion MJ767
(m) yrkande 1 uttrycker ett liknande krav. I motion
MJ807 (c) framförs uppfattningen att regelsystemet
borde ändras så att polisen ges rätt att besluta om
tillstånd till bortforsling och verkställa detta
inom en vecka efter det att den övergivna bilen
upptäckts. I motionerna MJ808 (s) delvis, MJ832 (kd)
yrkande 1 och MJ840 (c) yrkande 3 framställs mer
allmänna krav på revidering av gällande
lagstiftning. Motion MJ740 (kd) yrkande 2 uttrycker
uppfattningen att skrotningspremien skall få tas i
bruk av den ägare som måste transportera bort
övergivna skrotbilar från sin mark.
Enligt motion MJ767 (m) yrkande 2 bör
bilskrotningsfondens medel användas till att i
avvaktan på en höjning av bilskrotningspremien
transportera bort övergivna skrotbilar i naturen.
Utskottets ställningstagande
Bestämmelser om flyttning av fordon återfinns i
lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall
och förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i
vissa fall. Beslut om att flytta fordon meddelas och
verkställs av polismyndigheten. Under vissa
omständigheter får Vägverket eller kommunal
myndighet meddela och verkställa beslut om
flyttning. Fordonsägaren är i princip
ersättningsskyldig för kostnaderna för flyttningen.
Utskottet delar uppfattningen som framförs i
motionerna att övergivna fordon vid vägkanter och i
naturen utgör ett allvarligt miljöproblem och att
regelsystemet behöver effektiviseras. Regeringen
(Näringsdepartementet) gav i juli 1999 Vägverket i
uppdrag att göra en samlad översyn av bestämmelserna
om flyttning av fordon. Huvudsyftet med översynen
var enligt regeringens beslut att förenkla,
modernisera och effektivisera regelsystemet.
Resultatet presenterades av Vägverket i rapporten
Flyttning av fordon i juni 2000. I rapporten
föreslås bl.a. ökade möjligheter att under vissa
förutsättningar flytta fordon som mot markägarens
vilja parkerats på dennes mark, utvidgade
möjligheter för kommuner och Vägverkets regioner att
besluta om och verkställa flyttning av fordon samt
att kommunerna skall svara för flyttning av
fordonsvrak. Rapporten är för närvarande föremål för
remissbehandling. Det är angeläget att åtgärder
vidtas för att effektivisera möjligheterna att
forsla bort och skrota övergivna bilar. Utskottet
förutsätter att regeringen handlägger frågan utan
onödigt dröjsmål men anser att beredningen av
Vägverkets rapport bör avvaktas innan riksdagen
uttalar sig i frågan. Motionerna MJ705 (m) yrkande
2, MJ712 (fp) yrkande 2, MJ740 (kd) yrkande 2, MJ767
(m) yrkande 1, MJ807 (c), MJ808 (s) delvis, MJ832
(kd) yrkande 1 och MJ840 (c) yrkande 3 bör därför
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Bilskrotningsfonden får enligt bilskrotningslagen
(1975:343) användas bl.a. för bidrag till att täcka
en kommuns kostnader för att sanera plats där
bilvrak övergivits, och regeringen uttalar i
propositionen att denna möjlighet bör finnas kvar
ännu en tid. Med hänvisning härtill och vad som
redovisats om regeringens aviserade höjning av
bilskrotningspremien torde motion MJ767 (m) yrkande
2 vara tillgodosedd utan något riksdagens uttalande.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (kd) om att
införa en skrotningspremie även för äldre
motorredskap med hänvisning till att
regeringen driver en handlingslinje som
syftar till att komma till rätta med de
problem som beskrivs i motionen.
Motionen
Enligt motion MJ845 (kd) yrkande 8 utgör äldre
båtmotorer, arbetsmaskiner, stationära motorer,
gräsklippare, motorsågar och andra motorredskap
flera inte obetydliga källor till miljöskadliga
utsläpp. En orenad gräsklippare släpper enligt
motionen under en timmes användning ut lika mycket
miljöskadliga avgaser som en modern bil gör under 4
000 kilometers körning. Motionärerna anser därför
att en skrotningspremie även för äldre gräsklippare
och utombordsmotorer skulle vara en effektiv
miljöförbättrande åtgärd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en
inte obetydlig mängd luft- och vattenförorenande
utsläpp härrör från olika sorters äldre
arbetsmaskiner. När det gäller kravet på införande
av en skrotningspremie vill utskottet emellertid
anföra följande. I skrivelsen En miljöorienterad
produktpolitik (1999/2000:114 s. 37 f.) framhåller
regeringen vikten av att tillverkarna tar ett
fortsatt ökat ansvar för att minska de negativa
effekterna på hälsa och miljö av de produkter som de
för ut på marknaden. Regeringen avser därför att
verka för en sådan utveckling inom ramen för en
miljöorienterad produktpolitik. Detta skall ske
bl.a. genom att fortsatt stimulera utvecklingen av
marknadsdrivna styrmedel samt att i övrigt skapa
tydliga spelregler och goda förutsättningar för
aktörer att bedriva ett aktivt miljöarbete. Av
skrivelsen framgår vidare att regeringen
uppmärksammat avfallsaktörernas viktiga uppgift inom
ramen för en miljöorienterad produktpolitik genom
att deras omhändertagande av uttjänta produkter sker
på ett miljömässigt godtagbart sätt. Regeringen
avser därför att fortsatt skapa tydliga spelregler
och förutsättningar för avfallsaktörerna att bedriva
ett aktivt miljöarbete. Utskottet förutsätter att
produkter av den typ som motion MJ845 (kd) yrkande 8
tar sikte på inte är undantagna från det vidare
arbetet. Med det anförda anser utskottet att
motionens syfte är tillgodosett utan något
riksdagens uttalande i frågan.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Ändring i bilskrotningslagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i bilskrotningslagen (1975:343). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:47 och
avslår motion 2000/01:MJ9 yrkandena 1 och 2.
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson
(s), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Gudrun Lindvall (mp), Michael Hagberg (s), Lars
Lindblad (m), Ester Lindstedt-Staaf (kd), Raimo
Pärssinen (s), Lennart Kollmats (fp) och Åke
Sandström (c).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ändring i bilskrotningslagen (punkt 1)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ9 yrkandena
1 och 2 och avslår proposition 2000/01:47.
Ställningstagande
Det är bra att regeringen i propositionen föreslår
bl.a. att miljökraven skärps för de auktoriserade
bilskrotarna samtidigt som tillsynen förbättras. En
stor brist i propositionen är däremot att endast
delar av EG-direktivet föreslås genomföras samtidigt
som regeringen väljer att på ett mycket väsentligt
område, nämligen frågan om retroaktivt ekonomiskt
ansvar för producenterna, göra en tolkning av
direktivet som innebär att producenter verksamma i
Sverige drabbas mycket negativt. Införandet av ett
partiellt ekonomiska producentansvar för bilar
registrerade före år 1998 innebär att en ekonomiskt
betungande förpliktelse läggs på bilproducenter,
vilken inte kunde tas i beräkningen då bilarna
släpptes ut på marknaden. En sådan bestämmelse med
retroaktiv verkan kan därför inte anses uppfylla
rimliga krav på förutsebarhet. Ett förslag till
genomförande av EG-direktivet borde behandlas i
riksdagen först när det är komplett och
remissbehandlat. På grund härav bör riksdagen avslå
propositionen och regeringen återkomma med ett nytt
förslag i enlighet med vad som anförs i motion MJ9
(m) yrkandena 1 och 2.
2. Försäkringssystem för bilskrotning (punkt 2)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Producentansvaret bör definieras som ett
individuellt ansvar för varje producent. Dagens
producentansvar där staten tar ut generella
skrotningsavgifter för alla bilar bör ersättas med
ett marknadsekonomiskt system med
kretsloppsförsäkringar som ger den enskilde
biltillverkaren motiv att förbättra bilarna ur
miljösynpunkt. Om lagstiftaren formulerar ett
individuellt producentansvar är det troligt att
försäkring blir ett naturligt alternativ att
överväga för tillverkare av fordon. Regeringen borde
utan dröjsmål införa ett sådant system.
3. Utredningen om producentansvaret (punkt 3)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Sverige har till den 21 april 2002 på sig att
genomföra EG-direktivet om uttjänta fordon i den
nationella rätten. Det finns av flera skäl anledning
att invänta resultatet av den utredning som
tillsatts för att göra en bred översyn av
producentansvaret, vars uppdrag skall redovisas den
31 juli 2001. I uppdraget ingår bedömning av den
ekonomiska delen av producentansvaret. Underlaget
för ett genomförande av producentansvaret torde vara
bättre, när utredningen är färdig. Likaså är
osäkerheten som råder kring de andra EU-ländernas
utformning av det ekonomiska producentansvaret skäl
till att avvakta. Om Sverige uppställer högre krav
på producenternas ekonomiska ansvar än övriga
länder, inverkar det negativt på de producenter som
har eller har haft en stor försäljning i Sverige.
Det finns dessutom ingen anledning att hasta fram en
finansieringsmodell som skall börja gälla först år
2007. Regeringen föreslår i propositionen att
nybilsförsäljningen skall bekosta skrotning av äldre
bilar. Alternativa modeller torde finnas. Ett bättre
alternativ till finansieringen av den höjda
skrotningspremien för äldre bilar, än att låta
producenterna betala hälften av skrotningskostnaden,
kan vara att belägga dessa bilar med en miljöavgift.
Vi föreslår därför att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motion MJ8
(kd) yrkande 1.
4. Borttagande av bilskrotningsavgiften m.m.
(punkt 5)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Det svenska producentansvaret som trädde i kraft den
1 januari 1998 ger producenterna det ekonomiska
ansvaret för omhändertagandet av uttjänta bilar
inregistrerade efter detta datum. Det skall inte
kosta den siste bilägaren någonting att lämna in
bilen utan ansvaret ligger på producenten att för
varje såld bil avsätta en viss summa pengar för den
framtida skrotningen. Trots detta tas fortfarande en
bilskrotningsavgift ut vid nyregistrering av fordon.
Det innebär i praktiken att köparen av en ny bil får
betala såväl vad producenterna avsätter som
skrotningsavgiften. Detta medför en ekonomisk
styrning som gör att en ur miljösynpunkt önskvärd
utveckling mot en föryngring av bilparken försvåras.
För privatimporterade bilar, för vilka inte några
pengar avsatts för framtida skrotning, bör
skrotningsavgiften vara kvar. Avgiften för dessa
bilar bör sättas i relation till vad
omhändertagandet kommer att kosta. Riksdagen bör
därför ge regeringen i uppdrag att återkomma med
förslag om borttagande av skrotningsavgiften för
alla bilar utom de privatimporterade.
5. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)
av Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
För att uppfylla EG-direktivets krav om att alla
bilar fr.o.m. den 1 januari 2007 skall kunna lämnas
in för skrotning och behandling utan kostnad för den
siste ägaren bör man använda de pengar som under
årens lopp betalats in till bilskrotningsfonden.
Riksdagen bör därför begära att regeringen
återkommer med förslag om slopande av
bilskrotningspremien till förmån för ett system där
fondens pengar används till att täcka
bilskrotningskostnaderna för de gamla bilarna, dvs.
alla bilar inregistrerade före den 1 januari 1998,
inklusive samtliga privatimporterade bilar. En
kostnadsfri inlämning borde vara ett tillräckligt
incitament för de sista bilägarna att lämna in sin
uttjänta bil till ett miljöriktigt omhändertagande.
Utöver detta bör dock regeringen återkomma med
förslag till riksdagen om hur bilägarnas ansvar kan
skärpas för att uttjänta bilar verkligen lämnas in.
Bland annat måste reglerna för avställning och
administrativ skrotning ses över.
6. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Det finns ett behov av ett ökat ekonomiskt
incitament för att driva på skrotningen av äldre
bilar, som inte bara i drift utgör ett miljöhot utan
dessutom riskerar att överges i naturen. Vårt
förslag är därför att under en period av fem år höja
skrotningspremien till 3 000 kr för bilar som
släppts ut på marknaden före år 1989. För att inte
hämma försäljningen av nya bilar bör inte den höjda
premien återverka på den skrotningsavgift som tas ut
vid nybilsförsäljningen. Eftersom förslaget
begränsar perioden med höjd premie, och på sikt
minskar kostnaderna kopplade till kommunala
bilskrotningskampanjer, bör det vara möjligt med en
finansiering genom bilskrotningsfonden.
Kristdemokraterna anser att regeringen bör höja
skrotningspremien enligt ovanstående modell.
7. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)
av Åke Sandström (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Regeringen måste se över möjligheterna att öka
skrotningspremien till en nivå som innebär att
medborgarna lämnar in sina gamla bilar till
skrotning. En ettårskampanj med en rejäl
skrotningspremie skulle ge incitament till skrotning
av äldre bilar, vilket dessutom skulle minska
antalet övergivna bilar i naturen. Skrotningspremien
bör tillfälligt höjas till 8 000 kr under år 2002,
vilket skall finansieras ur bilskrotningsfonden. Den
tillfälliga höjningen av skrotningspremien måste
sedan följas upp med en permanent höjning av
skrotningspremien. Sammantaget innebär regeringens
förslag att samtliga bilägare får en premie om 700
kr vid skrotning. 700 kr är inte ett tillräckligt
incitament för att människor skall låta skrota sina
bilar i stället för att dumpa dem i naturen. 1 400
kr vore en bättre nivå att lägga skrotningspremien
på. Detta bör ges regeringen till känna.
8. Bilskrotningspremiens storlek m.m. (punkt 7)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Folkpartiet välkomnar en höjning av
skrotningspremien men regeringens förslag innebär en
mycket blygsam höjning. Med en sådan höjning blir
nettoutfallet av att skrota sitt bilvrak förvisso
positivt men fortfarande mycket lågt. Vi menar att
skrotningspremien bör höjas till 3 000 kr. En sådan
avgift skulle öka incitamenten att ta osäkra och
mycket miljöfarliga bilar ur drift snabbare. Det
skulle göra att vi får en renare bilpark och en
renare natur. Höjningen skall gälla i avvaktan på
införande av ett försäkringssystem och finansieras
genom skrotningsfonden. Jag föreslår därför att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i motion MJ6 (fp) yrkande 2.
9. Flyttning av fordon m.m. (punkt 8)
av Lennart Kollmats (fp) och Åke Sandström (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ712
yrkande 2 och 2000/01:MJ807 och avslår motionerna
2000/01:MJ705 yrkande 2, 2000/01:MJ740 yrkande 2,
2000/01:MJ767, 2000/01:MJ808 delvis, 2000/01:MJ832
yrkande 1 samt 2000/01:MJ840 yrkande 3.
Ställningstagande
Det är inte rimligt att övergivna bilar kan bli
stående i naturen under mycket lång tid på grund av
de juridiska svårigheterna att få dem flyttade.
Regelsystemet borde därför ändras så att det blir
möjligt att flytta bilen snarast efter det att den
upptäckts. Därefter kan ägaren informeras om var han
kan lösa ut den och om ingen hör av sig inom en viss
tid bör den kunna skrotas. Vi föreslår således att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts med anledning av motionerna MJ712
(fp) yrkande 2 och MJ807 (c).
Särskilda yttranden
1. Flyttning av fordon m.m.
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Övergivna personbilar utefter vägar och ute i marker
har blivit ett växande problem inte minst för
kommunerna sedan bilskrotningspremien sänktes år
1996. En del av dessa bilar kan från början se
relativt användbara ut och betraktas därför inte som
fordonsvrak. Om bilen "slaktas" kan den bortforslas
efter beslut av polis eller kommun med hänvisning
till naturvårdsskäl enligt lagen (1982:129) om
flyttning av fordon i vissa fall. Fordon som blir
stående i oförstört skick kan bli stående mycket
länge och är betydligt svårare att få bortforslade
med hänvisning till nämnda lag. Anledningen är att
så länge fordonet inte kan betraktas som vrak har
polis eller kommunal myndighet små möjligheter att
frakta bort fordonet, förutsatt att bilen inte utgör
en trafikfara, ett hinder för snöröjning eller något
liknande. Först sedan fordonet demolerats till vrak
kan hänvisning till naturskyddsaspekten göras.
Kristdemokraterna anser att polismyndigheten och
kommunerna borde få utökade möjligheter att inom
viss tid flytta fordonet från platsen. Eftersom
bilens ägare i många fall inte kan spåras och
vitesföreläggande därför är verkningslöst, bör lagen
om flyttning av fordon i vissa fall revideras och
förtydligas.
2. Skrotningspremie för äldre
båtmotorer och gräsklippare
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Miljöskadliga utsläpp i luft och vatten sker inte
enbart från vägtrafiken. Utsläppskällor som ofta
inte beaktas är äldre båtmotorer, arbetsmaskiner,
stationära motorer, gräsklippare, motorsågar och
andra motorredskap. Det finns ca 600 000 fordon och
1 800 000 redskap. Många av dem saknar rening.
Enligt Naturvårdsverket kommer 20 % av landets
utsläpp av kväveoxider från dieseldrivna
arbetsmaskiner. En orenad gräsklippare släpper under
en timmes användning ut lika mycket miljöskadliga
ämnen som en modern bil gör under 4 000 kilometers
körning. Kristdemokraterna vill att en
skrotningspremie införs för äldre båtmotorer och
gräsklippare.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
bilskrotningslagen (1975:343)