I betänkandet behandlas 54 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 respektive 2000. Många av
de frågor som nu är aktuella behandlades även hösten
1999 i betänkande 1999/2000:MJU5. Motionerna tar upp
bl.a. frågor om märkning av livsmedel, s.k.
funktionella livsmedel, småskalig
livsmedelsproduktion och genteknik.
När det gäller småskalig livsmedelsproduktion kan
nämnas att utskottet har mottagit uppvaktning från
företrädare för Småskaliga slakteriers förening.
Utskottet konstaterar att EG:s rättsakter på
livsmedelsområdet till övervägande del är
totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är
tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig
strängare eller mer liberala bestämmelser.
Bestämmelser om förädling av livsmedel regleras i
huvudsak i livsmedelslagen (1971:511) med
detaljföreskrifter som utfärdas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer, bl.a.
förordningen (1989:1110) om avgift för
livsmedelstillsyn m.m. Även i Livsmedelsverkets
(SLV) författningssamling finns ett flertal
bestämmelser om livsmedelshantering. Förutom till
dessa regler hänvisar utskottet bl.a. till
beredningen i Regeringskansliet av betänkandet SOU
1998:61 om livsmedelstillsynen i Sverige. I sin
behandling av de motioner som tar upp frågor om
genteknik hänvisar utskottet främst till
Bioteknikkommitténs betänkande (SOU 2000:103) som
även det bereds i Regeringskansliet.
Sammanfattning
I betänkandet behandlas 51 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden åren 1999 och 2000 om
livsmedelskontroll och 3 motionsyrkanden om
genteknik. I motionerna tas frågor upp om bl.a.
märkning av livsmedel, s.k. funktionella livsmedel,
livsmedelssäkerhet, småskalig livsmedelsproduktion
samt regler för och forskning om genetiskt
modifierade organismer. Beredningen har skett i
enlighet med utskottets planering av
motionsbetänkanden under innevarande mandatperiod,
vilket bl.a. innebär att vissa ärendegrupper inte
behandlas rutinmässigt vid varje riksmöte utan med
något längre intervaller.
Med anledning av tre motioner (v, c) föreslår
utskottet ett tillkännagivande av innebörd att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
som kan förbättra förutsättningarna för den
småskaliga livsmedelsproduktionen. Övriga
motionsyrkanden avstyrks, bl.a. med hänvisning till
EG:s rättsakter på livsmedelsområdet, till pågående
arbete inom EU och nationellt och till regeringens
beredning av Bioteknikkommitténs betänkande (SOU
2000:103).
Till betänkandet fogas 12 reservationer och 3
särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Märkning av livsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner om märkning av
livsmedel (s, m, c, fp, mp) med hänvisning
till EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och
pågående arbete med frågorna inom EU och
nationellt.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet vid flera tidigare tillfällen
framhållit (se bl.a. bet. 1999/2000:
MJU5) är EG:s rättsakter på livsmedelsområdet till
övervägande del totalharmoniserade, vilket innebär
att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha
vare sig strängare eller mer liberala bestämmelser.
EG:s regler bygger i stora delar på internationella
rekommendationer från Codex Alimentarius, som är
samlingsnamnet för FAO:s (FN:s livsmedelsorgan Food
and Agriculture Organization) och WHO:s gemensamma
program för bl.a. standarder, riktlinjer och råd.
Inom EU gäller sedan den 1 januari 2001 rådets
förordning (EG) nr 2772/99 om allmänna bestämmelser
för ett obligatoriskt system för märkning av
nötkött. Denna förordning har ersatt en tidigare
förordning, (EG) nr 820/97, om ett system för
frivillig, detaljerad märkning av nötkött och
nötköttsprodukter, såsom ursprung, vissa kännetecken
eller produktionsförhållanden. När det gäller krav
på märkning av allergiframkallande ingredienser har
en lista framställts över de ingredienser som skall
anges på förpackningen.
Enligt direktiven nr 99/10/EEG (om undantag från
bestämmelserna i artikel 7 i rådets direktiv nr
79/112/EEG om märkning av livsmedel) och 1997/4/EEG
skall mängddeklaration anges för vissa ingredienser
eller grupper av ingredienser, bl.a. socker och
sötningsmedel och t.ex. champinjoner i
champinjonsoppa respektive svamp i svampsoppa.
Inom Codex Alimentarius fattades i juli 1999
beslut att, om en sammansatt ingrediens utgör mindre
än 5 % av det färdiga livsmedlet, t.ex. majonnäs i
potatissallad, endast den sammansatta ingrediensen
behöver anges. Dessförinnan gällde en regel om minst
25 %. EU:s vitbok om livsmedelssäkerhet innehåller
85 olika förslag om skärpning av märkningsdirektivet
nr 79/112/EEG i samma riktning som Codex
Alimentarius, bl.a. sänkning till 5 %. Dessutom
innehåller vitboken en lista på de
allergiframkallande ämnen som alltid skall anges.
Arbete med ändring av direktivet pågår.
Beträffande genetiskt modifierade organismer (GMO)
finns grundläggande märkningsregler för s.k. nya
livsmedel (inklusive genmodifierade livsmedel) i
parlamentets och rådets förordning (EG) nr 258/97 om
nya livsmedel och livsmedelsingredienser. Nya
livsmedel skall märkas om de skiljer sig från
traditionellt framställda livsmedel. Alla
genmodifierade färska frukter och grönsaker,
spannmål och gryn av olika slag skall märkas.
Förordningen ställer vidare krav på bl.a.
säkerhetsbedömning av nya livsmedel och
livsmedelsingredienser. Utöver de uppgifter som
föreskrivs i direktiv nr 79/112/EEG fastställer
rådets förordning (EG) nr 1139/98 (om obligatoriska
uppgifter vid märkning av vissa livsmedel som
framställts från genetiskt modifierade organismer)
särskilda märkningsregler för livsmedel från
genetiskt modifierad soja och majs. Kommissionens
förordning (EG) nr 49/2000 om ändring av rådets
förordning (EG) nr 1139/98 innebär att, utöver de
uppgifter som föreskrivs i direktiv nr 79/112/EEG,
ett tröskelvärde på 1 % införs för oavsiktlig
förorening av livsmedel med DNA eller protein som
härrör från genetisk modifiering. Märkningskravet
gäller inte förekomst av GMO under denna gräns.
Kommissionens förordning (EG) nr 50/2000 om märkning
av livsmedel och livsmedelsingredienser som
innehåller genetiskt modifierade tillsatser och
aromer eller sådana som framställts av GMO innebär
en utvidgning av märkningsbestämmelserna till
tillsatser och aromer. Kommissionen arbetar med
ytterligare förslag om harmonisering och
komplettering av gällande bestämmelser. I
sammanhanget vill utskottet erinra om
Bioteknikkommitténs nyligen framlagda betänkande Att
spränga gränser - Bioteknikens möjligheter och
risker (SOU 2000:103). Betänkandet bereds i
Regeringskansliet.
För kemikalier gäller främst EG:s direktiv nr
67/548/EEG om klassificering, förpackning och
märkning av kemiska ämnen och nr 99/45/EEG om
klassificering, förpackning och märkning av farliga
preparat jämte följdförfattningar, där dessa frågor
regleras i detalj. Dessutom pågår arbete med
klassificering av nya ämnen och uppdatering av
gällande regler. Kommissionen kommer vidare att
under våren lägga fram förslag om en ny
kemikaliestrategi. För Sveriges del omfattas frågor
om den framtida kemikaliepolitiken även i första
hand av det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö, och en proposition om den nya
kemikaliepolitiken är aviserad till våren 2001.
När det gäller hushållskemikalier föreslås i
betänkandet Märk väl! (SOU 1999:7) att konsumenterna
genom författning garanteras information om bl.a. de
hushållskemikalier som i enlighet med gällande
lagstiftning på området inte bedömts som
brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga. Information
beträffande dessa produkter regleras genom
generalklausulen om informationsskyldighet vid
marknadsföring i marknadsföringslagen (1995:450).
Denna informationsskyldighet kan preciseras genom
riktlinjer utfärdade av Konsumentverket efter
överläggningar med näringslivets organisationer.
Sådana riktlinjer (KOVFS 1991:1) har utfärdats för
en grupp hushållskemikalier, tvättmedel avsedda för
textilier. En översyn av dessa riktlinjer pågår. I
sammanhanget bör även nämnas Konsumentpolitiska
kommitténs betänkande Starka konsumenter i en
gränslös värld (SOU 2000:29) som bereds i
Regeringskansliet inför en aviserad proposition om
en ny konsumentpolitik.
Avslutningsvis vill utskottet erinra om att inom
EU gäller förbud mot hormoner i produktionshöjande
syfte enligt direktiv nr 96/22/EG Förbud mot
användning av vissa ämnen med hormonell och
tyreostatisk verkan. För de djur som av medicinska
skäl behandlats med hormoner finns regler med krav
på karenstider innan djuren förs till slakt. Det bör
tilläggas att import från USA av kött endast får ske
av kött från icke hormonbehandlade djur.
Det ovan anförda innebär att utskottet anser att
motionerna 1999/2000:
MJ252 (fp) yrkande 6, 2000/01:MJ233 (c) yrkande 6,
2000/01:MJ257 (fp) yrkande 5, 2000/01:MJ711 (c)
yrkande 16, 2000/01:Bo520 (mp) yrkande 3 och
2000/01:Sf274 (mp) yrkande 22 om märkning av
kemikalier och av livsmedel med produktionsland,
förekomst av hormoner, GMO m.m. inte bör föranleda
någon vidare åtgärd från riksdagens sida.
Märkning av barnmat följer samma regler som inom
EU gäller för livsmedel; bl.a. skall bästföredatum
anges. Dessutom gäller direktiv nr 91/321/EEG om
modersmjölksersättning och tillskottsnäring och
direktiv nr 86/5/EEG om spannmålsbaserade livsmedel
och barnmat för spädbarn och småbarn. Kraven på
såväl märkning som sammansättning är mycket
detaljerade. Härtill kan läggas att SLV under år
1999 utarbetade trycksaken Mat för spädbarn som
består av en föräldrabroschyr och en broschyr för
vårdpersonal. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 2000/01:MJ531 (s) i den mån den inte kan
anses tillgodosedd.
Inom EU gäller enligt artikel 4
(konsumentinformation) i marknadsordningen för
fiskeri- och vattenbruksprodukter att de produkter
som saluförs till konsument i detaljhandeln skall
innehålla information om artens handelsbeteckning
(vetenskapligt namn eller beteckning),
produktionsmetod (fångst vid havs- eller insjöfiske
eller vattenbruk) och fångstzon (var fisken är
fångad). Artikel 4 träder i kraft den 1 januari
2002. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel
kommer att beslutas under år 2001. Marknadsordningen
i övrigt trädde i kraft den 1 januari 2000.
För Nordens del fattade de nordiska
fiskeriministrarna redan i augusti 1996 beslut om
att påbörja ett arbete för att skapa ett nordiskt
miljömärkningsalternativ. Inom det nordiska arbetet
har en arbetsgrupp arbetat fram ett förslag till
kriterier för miljömärkning av fisk som
presenterades vid det nordiska fiskeriministermötet
på Svalbard i augusti 2000. Sverige deltar aktivt i
detta arbete. Parallellt med det nordiska arbetet
finns sedan hösten 1998 ett kompletterande
nationellt arbete under ledning av Fiskbranschens
Riksförbund. Det nationella arbetet har resulterat i
ett policy- och måldokument samt i en schematisk
beskrivning av relevanta miljöaspekter som kan tjäna
som underlag för ett kommande arbete med kriterier.
Kommissionen har följt det nordiska arbetet som
observatör och planerar att komma med ett meddelande
under januari 2001. Detta meddelande kommer att ta
upp handels- och marknadsaspekter, dvs. meddelandet
kommer att bli ett komplement till den nya
marknadsordningen vad gäller miljömärkning av
vildfångad fisk. Odlad fisk kan sedan år 1999
miljömärkas enligt de principer som finns angivna i
förordningen 1804/99 om ekologisk produktion av
jordbruksprodukter. Syftet med kommissionens arbete
är att skapa ett legalt ramverk för märkningen inom
gemenskapen med regler för certifiering och
ackreditering. Enligt vad utskottet inhämtat
prioriterar regeringen denna fråga, och Sverige
kommer att verka för att kommissionens meddelande
behandlas under det svenska ordförandeskapet.
Målsättningen är att beslut om någon form av
rådsslutsatser om miljömärkning av fisk kan fattas
vid fiskerådet i juni 2001. Med det anförda finner
utskottet syftet med motion 2000/01:MJ418 (c)
yrkande 4 om ursprungsmärkning av fisk och
fiskprodukter tillgodosett. Motionen i denna del bör
inte medföra någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Hösten 1999 betonade utskottet att en tydlig
märkning även av burägg skulle underlätta
konsumenternas valmöjligheter och ansåg att
regeringen därför skulle påskynda beredningsarbetet
av Jordbruksverkets rapport till regeringen
Värphöns, Lägesrapport 1999 (1999/2000:MJU5).
Rapporten har bl.a. legat till grund för regeringens
arbete inom EU i frågan. I december 2000 fattade
rådet beslut om ändring i rådsförordningen (EEG) nr
1907/90 om vissa handelsnormer för ägg. Beslutet
innebär att det märkningssystem som i dag är
frivilligt, fr.o.m. den 1 januari 2004 blir
obligatoriskt. Genom ett kodsystem skall såväl ägg
som förpackningar märkas med producent,
produktionssystem m.m. Under våren 2001 kommer
ändringarna att följas av tillämpningsföreskrifter i
förordningen 1274/91. Dessutom har kommissionen fått
rådets uppdrag att före den 1 juli 2003 presentera
en rapport om konsumtionsutvecklingen för ägg, läget
i WTO-förhandlingarna om djurens välfärd och
förhandlingarna om hygiendirektivet samt - på
svenskt initiativ - de senaste rönen vad gäller
tvättade ägg. Utifrån denna rapport skall
kommissionen eventuellt presentera nya
förordningsförslag som kan börja gälla fr.o.m. den 1
januari 2004. Ägg och förpackningar skall dessutom,
på frivillig basis, få märkas med vilket foder
hönsen har utfodrats med. Med det anförda anser
utskottet att syftet med motion 2000/01:MJ523 (m)
yrkande 2 om obligatorisk märkning av ägg i
väsentliga delar får anses tillgodosett.
S.k. funktionella livsmedel
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (s, m) om regler
för s.k. funktionella livsmedel med
hänvisning till det arbete med frågan som
pågår inom EU och nationellt.
Utskottets ställningstagande
Frågan om s.k. funktionella livsmedel och
gränsdragningen mellan livsmedel och läkemedel har
under ett flertal år varit föremål för utskottets
behandling (se bl.a. bet. 1999/2000:MJU5). Utskottet
har uttalat sin positiva syn på utvecklandet av nya
livsmedel med sammansättningar som kan bidra till en
näringsriktig kost och på regeringens ambition att
vara pådrivande i frågan inom EU och Codex
Alimentarius.
I sitt arbete med att utforma en strategi för det
fortsatta arbetet med produktspecifika påståenden på
livsmedel uppdrog regeringen i november 1999 åt SLV
att i samverkan med Läkemedelsverket och
Konsumentverket utarbeta ett underlag för
regeringens vidare arbete inom EU. Den 1 april 2000
överlämnade Livsmedelsverket (SLV) rapporten
Livsmedel för hälsa och långt liv? - utredningen om
produktspecifika hälsopåståenden till regeringen
(SLV-rapport nr 6, 2000). Rapporten bereds i
Regeringskansliet. Utredningens förslag innebär att
nuvarande livsmedelslagstiftning bör ändras. Det
gäller artikel 2.1 (b) i direktiv nr 79/112/EEG om
märkning, presentation och reklam i fråga om
livsmedel. I dag finns där ett förbud mot att
tillskriva livsmedel egenskaper som förebygger,
behandlar eller botar någon sjukdom eller antydan om
sådana egenskaper. Enligt utredningen finns inget
utrymme för en nationell reglering av ett
godkännande av produktspecifika påståenden.
I kommissionens vitbok om livsmedelssäkerhet anges
bl.a. att ett förslag till ändring av
märkningsdirektivet (2000/13/EG) skall framläggas i
juli 2001 med syfte att specificera villkor för
användning av näringspåståenden och fysiologiska
påståenden. Där aviseras också ett förslag om
ändring i direktivet om vilseledande reklam
(84/450/EG). Avsikten är att klargöra direktivets
omfattning särskilt vad gäller reklampåståenden om
livsmedel, hälsa och miljö. Enligt vad utskottet
inhämtat föreslås dessutom i en nyligen slutförd
utredning för kommissionens räkning (European Study
on Nutritional, Health and Ethical Claims) att en
informationskampanj skall genomföras för att utbilda
konsumenter inom EU om sambandet mellan kost och
hälsa. Härutöver vill utskottet erinra om att, sedan
början av 1990-talet, riktlinjer för
näringspåståenden är under utarbetande inom Codex
Alimentarius märkningskommitté. Det senaste
förslaget togs fram vid kommitténs möte i maj 2000.
Ytterligare en kommitté, Nutritionskommittén,
arbetar med vetenskapliga kriterier för
hälsopåståenden. Det kan tilläggas att SLV:s tidning
Vår föda nr 6/2000 så gott som helt ägnas åt
funktionella livsmedel.
Som utskottet tidigare och senast hösten 1999
uttalat (bet. 1999/2000:MJ5) finns det anledning för
riksdagen att även fortsättningsvis noga följa
utvecklingen på området. I avvaktan på resultatet av
den verksamhet som pågår är utskottet inte nu berett
att föreslå några slutgiltiga eller preciserade
ställningstaganden från riksdagens sida. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet anfört
ovan anser utskottet att motionerna 2000/01:MJ248
(s) yrkande 2, 2000/01:MJ256 (m) yrkande 16 och
2000/01:MJ526 (m) om införande av regler för s.k.
funktionella livsmedel bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Dricksvatten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (kd, c) om
dricksvatten och utbildning av personal vid
vattenverken med hänvisning till
ramdirektivet för vatten och till reglerna om
utbildning av personal vid vattenverken.
Utskottets ställningstagande
Det nyligen antagna ramdirektivet för vatten,
2000/60/EG, innebär bl.a. krav på att
medlemsländerna till år 2003 skall redovisa vilka
administrativa arrangemang som valts för upprättande
av s.k. behöriga myndigheter för de olika
vattendistrikten, hur dessa distrikt avgränsas
geografiskt samt hur direktivet genomförs i den
nationella lagstiftningen. Åtgärdsprogram och
förvaltningsplaner skall vara upprättade senast år
2009. Genomförande av ramdirektivet kommer enligt
utskottets mening att utgöra ett mycket viktigt
redskap för att uppnå bl.a. miljökvalitetsmålet
Grundvatten av god kvalitet. Utskottet har inhämtat
att Miljödepartementet arbetar med direktiv för en
utredning om administrationen av
avrinningsdistrikten. Det arbete som pågår på
området är enligt utskottets mening ägnat att i allt
väsentligt tillgodose syftet med motion
2000/01:MJ533 (c) om en nationell analys av
dricksvattentillgången och om hot mot
vattenkvaliteten. Motionen bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Enligt SLV:s dricksvattenkungörelse anges i de
allmänna råden till 7 § att driftspersonal vid
allmän anläggning är att betrakta som
livsmedelspersonal och att det är av stor betydelse
att personalen vid vattenverk har lämplig utbildning
och kompetens för att sköta anläggningen. Därutöver
krävs goda insikter i frågor som rör vattenhygien.
När det gäller det närmare innehållet i gällande
regler vill utskottet hänvisa till sitt uttalande
hösten 1999 i betänkande 1999/2000:MJU5. Härutöver
vill utskottet tillägga följande. Utbildning av
lämplig personal när det gäller hantering av
dricksvatten, t.ex. biomedicinska
analytiker/laboratorieassistenter, miljö- och
hälsoskyddsingenjörer och olika biologiska och
tekniska utbildningar, finns i olika landsdelar. När
det gäller intern kompetensutveckling anordnar
Naturvårdsverket och SLV tillämpliga kurser.
Forskning kring olika aspekter på vattenkvalitet
finns bl.a. vid Sveriges lantbruksuniversitet och
Kungl. Tekniska högskolan. När det gäller forskning
på området vill utskottet erinra om att det nya
forskningsrådet för miljö, lantbruk och
samhällsbyggande skall främja forskning för en
ekologiskt hållbar utveckling och utveckla
kunskaperna om de biologiska naturresurserna, mark-
och vattenresurserna samt samhällets hållbara
nyttjande av dessa resurser. Rådet skall även stödja
forskning om miljövård och miljökonsekvenser. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker motion
1999/2000:MJ727 (kd) yrkande 7 om utbildning av
personal vid vattenverken i den mån motionsyrkandet
inte kan anses tillgodosett.
EU:s livsmedelsmyndighet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (s, m, c, fp) om
en gemensam livsmedelsmyndighet inom EU och
om lokalisering av myndigheten.
Utskottets ställningstagande
Kommissionen lade i november 2000 fram förslag till
en förordning om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska
livsmedelsmyndigheten och om förfaranden i frågor
som gäller livsmedelssäkerhet (KOM (00) 716). Enligt
förslaget skall myndigheten bl.a. fungera som ett
medel för att tillämpa de allmänna principerna i
livsmedelslagstiftningen, i synnerhet genom att
utföra de riskvärderingar som är nödvändiga.
Myndigheten bör vidare påta sig rollen av ett
oberoende vetenskapligt centrum och utgöra en
oberoende källa för information och
riskkommunikation. Den nya myndigheten skall i
första hand bidra med vetenskapliga riskvärderingar
som underlag till övriga EU-institutioners beslut.
Det är enligt förslaget också absolut nödvändigt att
garantera myndighetens oberoende, höga vetenskapliga
kompetens, öppenhet och effektivitet. Inrättande av
en gemensam livsmedelsmyndighet kommer enligt
utskottets mening att bli ett värdefullt hjälpmedel
i EU:s arbete med frågor som rör livsmedelssäkerhet.
Frågan om myndighetens befogenheter har varit
föremål för ingående diskussioner i kommissionen och
rådet, som gjort den bedömningen att upprättande av
en överstatlig myndighet med långtgående
befogenheter inte är önskvärt. Utskottet, som delar
denna uppfattning, avstyrker därmed motionerna
2000/01:MJ233 (c) yrkande 7, 2000/01:K398 (fp)
yrkande 25 delvis och 2000/01:U513 (m) yrkande 11.
När det gäller lokaliseringen av
livsmedelsmyndigheten anförde jordbruksministern i
ett frågesvar den 10 november 2000 (prot.
2000/01:25) att EU har verkat för att de myndigheter
som inrättas skall fördelas rättvist mellan
medlemsländerna. I sin egenskap av nya medlemmar har
Sverige och Finland ännu inte någon EU-myndighet.
Finlands regering visade tidigt ett stort intresse
för att livsmedelsmyndigheten skulle placeras i
Finland och den svenska jordbruksministern har gett
Finland sitt stöd för denna ståndpunkt. Enligt vad
utskottet erfarit finns ännu inte något slutgiltigt
ställningstagande inom EU vad gäller lokaliseringen.
Frågan kan eventuellt bli föremål för fortsatta
diskussioner i ministerrådet. Utskottet föreslår att
motionerna 2000/01:MJ233 (c) yrkande 8 och
2000/01:MJ536 (s) om lokalisering av
livsmedelsmyndigheten till Sverige tills vidare
lämnas utan vidare åtgärd.
Småskalig livsmedelsproduktion
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår med anledning av motioner
(v, c) ett tillkännagivande om en översyn av
den småskaliga livsmedelsproduktionen. Med
hänvisning till utskottets tillkännagivande
avstyrker utskottet motioner (s, m, v, c) om
mobila slakterier. Utskottet avstyrker även
en motion (m) om besiktning av vilt.
Utskottets ställningstagande
Inom ramen för det landsbygdsprogram som gäller för
perioden 2000-2006, insatsområde 2, kan stöd utgå
bl.a. till förbättrad bearbetning och saluföring av
vissa jordbruksprodukter. Stödet skall inriktas mot
huvudsakligen två områden. Ett prioriterat område
avser investeringar i livsmedelsindustrin som
utvecklar högförädlade livsmedel av hög kvalitet med
innovativ karaktär. Det andra prioriterade området
avser den småskaliga livsmedelsförädlingen som
bedöms ha betydande utvecklingsmöjligheter under den
innevarande programperioden. Som regeringen anförde
i skrivelsen En hållbar utveckling av landsbygden
m.m. (skr. 1999/2000:14, bet. 1999/2000:MJU3) bidrar
den småskaliga livsmedelsförädlingen aktivt till att
underlätta och främja en diversifiering av
näringslivet på landsbygden samt till en stärkt
konkurrensförmåga i jordbruksföretagen. Stöd för
investeringar i småskalig livsmedelsförädling kan
även lämnas inom ramen för investeringsstöd till
jordbruksföretag.
Minimikraven för miljö, hygien och djurskydd
utgörs av de regler som anges i EG:s direktiv på
berörda områden. På miljöområdet har direktivens
regler inarbetats i miljöbalken och de författningar
som har beslutats med stöd av balken. Direktivens
hygienbestämmelser återfinns främst i SLV:s
föreskrifter och allmänna råd. Frågor om
köttbesiktning, krav på livsmedelslokaler,
tillsynsavgifter m.m. regleras i huvudsak i
livsmedelslagen (1971:511). Detaljföreskrifter
utfärdas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Bland annat gäller
förordningen (1989:1110) om avgift för
livsmedelstillsyn m.m. I Livsmedelsverkets
författningssamling (SLVFS) finns ett flertal
bestämmelser härom. Den viktigaste är SLVFS 1998:30
om avgifter för veterinära besiktningar och
kontroller vid slakterier, styckningsanläggningar
samt kyl- och fryshus. Avgiftsbestämmelserna grundas
bl.a. på det s.k. avgiftsdirektivet, 96/43/EG. Av
ett frågesvar av jordbruksministern den 16 november
1999 och den 15 augusti 2000 framgår bl.a. att SLV
fått i uppdrag att i samråd med Riksrevisionsverket
göra en konsekvensanalys av förslagen i betänkandet
Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU 1998:61), särskilt
vad gäller ett nytt avgiftssystem. Nuvarande
avgiftssystem har kritiserats för att missgynna
mindre anläggningar till förmån för större enheter.
Analysen är nu färdigställd och ligger till grund
för regeringens fortsatta arbete inom området
livsmedelstillsyn. Jordbruksministern anförde vidare
att Jordbruksdepartementet arbetar både nationellt
och inom EU för att förenkla de generella villkoren
för småföretagare, bl.a. för en småskalig
livsmedelsindustri. Så sent som i januari 2001
uttalade jordbruksministern sin vilja att bättre än
i dag stödja de små slakterierna. Hon uttalade också
sin ambition att under Sveriges ordförandeskap driva
fram en förändring av jordbrukspolitiken som gör det
möjligt för de små slakterierna att erhålla stöd ur
landsbygdsprogrammet (prot. 2000/01:58).
Vid en uppvaktning har utskottet tagit del av
synpunkter från företrädare för Småskaliga
slakteriers förening. Enligt föreningen minskar
antalet småskaliga slakterier och den avgörande
orsaken uppges vara kostnadsskäl. Denna utveckling
står enligt utskottets mening dåligt i
överensstämmelse med den utveckling av landsbygden
och det förbättrade djurskydd som riksdag och
regering i olika sammanhang sagt sig vilja främja.
Regeringen bör därför i det fortsatta arbetet ägna
särskild uppmärksamhet åt den småskaliga
livsmedelsproduktionen. Regeringen bör för riksdagen
redovisa förslag till åtgärder som bl.a. syftar till
en förenkling av regelverket och skapar bättre
förutsättningar för lokal och småskalig
livsmedelsproduktion och främjar etablering av nya
företag inom området. Därmed tillstyrker utskottet i
huvudsak motionerna 1999/2000:MJ522 (c),
2000/01:MJ512 (c) yrkande 1 och 2000/01:
MJ517 (v) yrkande 8.
I en allmän översyn av förutsättningarna för den
småskaliga livsmedelsproduktionen skall enligt
utskottets mening även de synpunkter på ett
förändrat regelverk för mobila slakterier som förs
fram i ett flertal motioner få sin belysning.
Motionerna 1999/2000:MJ215 (c) yrkande 2,
1999/2000:MJ249 (s), 2000/01:MJ215 (m),
2000/01:MJ236 (s) och 2000/01:
MJ517 (v) yrkande 9 bör därmed inte föranleda någon
vidare åtgärd från riksdagens sida.
Enligt direktiv nr 92/45/EEG gäller om utsläppande
på marknaden av viltkött m.m. att alla vilda djur
fällda i jakt och avsedda för försäljning skall
besiktigas av veterinär eller livsmedelshygienist.
Även lokaler för förvaring av viltet måste
godkännas. Direktivet medger inte undantag från
dessa regler. Rent allmänt kan konstateras att de
svenska reglerna för nedlagda djur avsedda för
konsumtion i Sverige är betydligt mindre långtgående
och endast omfattar älgkött för försäljning. I en
rapport från kommissionen hösten 2000 konstateras
att de svenska reglerna inte lever upp till
direktivets krav. Tidigare i detta betänkande har
utskottet uttalat sig till förmån för småskalig
livsmedelsförädling. I arbetet med att stärka lokal
och regional livsmedelsproduktion har småskalig
förädling och försäljning även av kött från vilt sin
givna och betydelsefulla plats. Såtillvida delar
utskottet synpunkterna i motion 2000/01:MJ540 (m)
att regelverket bör vara så utformat att det låter
sig anpassas till svenska förhållanden. Utskottet
förutsätter emellertid att regeringen inom EU verkar
för ett regelsystem som, givetvis med beaktande av
hygienaspekter och annan hänsyn till folkhälsan,
bättre än vad som är fallet i dag tar hänsyn till
svenska förhållanden och till allmänhetens
rättsuppfattning. Det anförda innebär att motionen
bör lämnas utan vidare åtgärd.
Livsmedelssäkerhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (v, mp) om
livsmedelssäkerhet, bl.a.
fattigdomsbekämpning och jämställdhet i det
globala arbetet för en ökad
livsmedelssäkerhet samt ändrade matvanor.
Utskottet hänvisar till det arbete på
områdena som pågår i internationella
sammanhang, inom EU och nationellt. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen avslår
motioner (s, kd, c, fp) om skärpta regler för
livsmedelssäkerheten inom EU, ändring av
regelverket för enklare matställen, kommunal
livsmedelstillsyn, centraliserad
laboratorieverksamhet, en s.k. Livsmedels-
Fass och omfattningen av Codex Alimentarius.
Utskottet hänvisar bl.a. gällande regler och
pågående arbete inom EU och till beredning
inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Vid flera tidigare tillfällen och senast hösten 1999
har utskottet framhållit att globala miljö- och
resursfrågor kräver allt större uppmärksamhet i
livsmedelspolitiska sammanhang (bet.
1999/2000:MJU5). Utskottet redogjorde då för det
arbete som i nationella och internationella forum
pågår om kretsloppsbaserade produktionssystem och en
rättvis fördelning av jordens livsmedelsresurser.
Våren 2000 behandlade utskottet ett antal motioner
om förhandlingarna i Världshandelsorganisationen
(WTO) på jordbruks- och miljöområdena (bet.
1999/2000:MJU14). Utskottet konstaterade bl.a. att
det i ett väsentligt antal frågor finns en
värdegemenskap mellan regeringens då aktuella
skrivelse inför WTO-rundan och då aktuella motioner
om bl.a. en mer offensiv attityd till jordbrukets
multifunktionella betydelse, dvs. uppnående av olika
samhällsmål såsom säkra livsmedel,
livsmedelsförsörjning och miljö- och
landsbygdsutveckling. I sammanhanget kan nämnas att
kommissionen nyligen i form av ett meddelande har
analyserat fiskesektorns betydelse i
utvecklingsländer (KOM (2000) 724). Meddelandet
syftar till att ge vägledning inför den framtida
utformningen av EU:s utvecklingsprogram och pekar på
nödvändigheten av att samordna de insatser som görs
för fattigdomsbekämpning inom EU:s olika
politikområden. I budgetpropositionen för år 2001,
utgiftsområde 23, redogör regeringen för det
världslivsmedelstoppmöte som anordnades av FAO i Rom
år 1996. Vid toppmötet fastställde stats- och
regeringschefer och andra regeringsmedlemmar från
världens länder målet att minska världens svältande
befolkning med hälften till år 2015 och att utveckla
en hållbar livsmedelsproduktion för att kunna trygga
livsmedelsförsörjningen för världens växande
befolkning. En strategisk långtidsplan har arbetats
fram som en uppföljning till toppmötet. Av
propositionen framgår att regeringen lägger stor
vikt vid ett aktivt svenskt deltagande i
världslivsmedelstoppmötets uppföljningsarbete. I
sammanhanget vill utskottet även hänvisa till en av
Jordbruksverket nyligen framtagen rapport om WTO-
förhandlingarnas betydelse för utvecklingsländerna.
Med det anförda finner utskottet att syftet med
motion 2000/01:MJ218 (v) yrkande 8 om ett
prioritering från regeringens sida av
fattigdomsbekämpning och jämställdhet får anses
tillgodosett utan något riksdagens uttalande i
frågan.
Utskottet delar i allt väsentligt de synpunkter
som förs fram i motion 1999/2000:MJ547 (mp) om
sambandet mellan såväl matvanor och folkhälsa som
matvanor och de globala miljö- och resursfrågorna
och i motion 2000/01:MJ218 (v) om vikten av kunskap
om mat, miljö och rättvisa. Denna inställning kom
bl.a. till uttryck hösten 1999 då utskottet
behandlade ett antal motioner i frågan (bet.
1999/2000:MJU5). Härutöver vill utskottet erinra om
den nationella handlingsplan för nutrition som år
1995 fastställdes av regeringen. I samverkan med
berörda myndigheter och andra organisationer har
Folkhälsoinstitutet och SLV utarbetat dokumentet
Nationella mål och strategier för nutrition
1999-2004. Dokumentet, som bygger på den nationella
handlingsplanen, anger inriktning och ansvar för de
statliga myndigheternas nutritionsarbete. Ordet
nutritionsarbete anges som ett sammanfattande
begrepp för verksamhet kring mat och matvanor som
syftar till bättre folkhälsa. Det förutsätts i
dokumentet att miljöfrågor är en naturlig del av
detta arbete. En annan grundläggande utgångspunkt är
att arbetet skall präglas av att utsatta grupper ges
särskild uppmärksamhet. Härutöver arbetar SLV med
projektet Ekologiska livsmedel och inventerar
kunskapsläget när det gäller mat, miljö och hälsa. I
sammanhanget vill utskottet även hänvisa till
Nationella folkhälsokommitténs betänkande Hälsa på
lika villkor - nationella mål för folkhälsan (SOU
2000:91) som bereds i Regeringskansliet och till
kommissionens undersökning om matvanors samband med
hälsa som kommer att avslutas inom kort. Med det
anförda och med hänvisning till vad utskottet anfört
ovan om global livsmedelssäkerhet finner utskottet
syftet med motionerna 1999/2000:MJ547 (mp) yrkandena
1, 2 och 7 och 2000/01:MJ218 (v) yrkande 1 i allt
väsentligt tillgodosett.
Enligt utskottets mening tillgodoser det ovan
anförda i allt väsentligt syftet även med motion
1999/2000:MJ547 (mp) yrkandena 3 och 5 om behovet av
en förändrad jordbruks- och miljöpolitik i syfte att
främja hållbara matvanor.
Som utskottet ovan anfört lade kommissionen
nyligen fram förslag till en förordning om allmänna
principer och krav för livsmedelslagstiftning, om
inrättande av Europeiska livsmedelsmyndigheten och
om förfaranden i frågor som gäller
livsmedelssäkerhet (KOM (2000) 71). I förslaget, som
presenteras i form av en förordning, fastställs ett
antal principer som skall beaktas vid utarbetande av
all livsmedelslagstiftning såväl på nationell nivå
som på gemenskapsnivå. Bestämmelserna omfattar hela
livsmedelskedjan från primärproduktion till
slutkonsument. Även foderföretag som producerar
foder åt livsmedelsproducerande djur omfattas av
regelverket. Förslaget innehåller också en
definition av begreppet livsmedel och tar upp frågor
om bl.a. skydd av hälsa, försiktighetsprincipen,
tillvaratagande av konsumenternas intressen, krav på
livsmedelssäkerhet och fodersäkerhet, principerna
för handel med livsmedel, internationella
livsmedelsstandarder och principerna för insyn.
Slutligen föreslås inrättande av en ny föreskrivande
kommitté för livsmedelssäkerhet och djurhälsa.
Under det franska ordförandeskapet inleddes arbete
med gemensamma regler för hygienkrav beträffande
animaliska och andra livsmedel. Syftet är en bättre
anpassning till skilda verksamheter och större
flexibilitet med hänsyn till storlek, bransch,
sortiment m.m. genom att bl.a. särskilja och göra
tydligare reglerna för producentens ansvar och de
regler som riktar sig direkt till myndigheter. Man
arbetar med s.k. HACCP (Hazard Analysis Critical
Control Points), dvs. hjälpmedel för att i
egenkontrollen definiera vilka risker som kan finnas
i verksamhet med livsmedelshantering. Sverige
fortsätter arbetet under sitt ordförandeskap.
Målsättningen är att arbetet skall vara slutfört
under år 2002. Med det anförda finner utskottet
syftet med motionerna 1999/2000:MJ252 (fp) yrkande
2, 1999/2000:N214 (c) yrkande 17, 1999/2000:U514
(kd) yrkande 9, 2000/01:MJ233 (c) yrkande 5,
2000/01:
MJ243 (kd) yrkande 14, 2000/01:MJ257 (fp) yrkande 2,
2000/01:MJ543 (s) och 2000/01:K398 (fp) yrkande 25
delvis om skärpta regler för livsmedelssäkerheten
inom EU, stärkning av konsumentintresset på
livsmedelsområdet, barns hälsa och om avreglering av
produktstandarder i allt väsentligt tillgodosett.
Motionerna i dessa delar bör inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Sedan betänkandet Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU
1998:61) överlämnats till regeringen fick SLV
regeringens uppdrag att vidare utreda vissa delar av
betänkandet. I slutet av maj 2000 överlämnades
verkets utredning Effektivare livsmedelstillsyn -
förslag till arbetssätt, organisation och
finansiering som nu bereds i Regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att regeringen snarast för
riksdagen framlägger sådana förslag om
livsmedelstillsynens organisation m.m. att kraven på
en skärpt livsmedelskontroll kan tillgodoses. I det
sammanhanget torde de frågor som tas upp i motion
2000/01:MJ233 (c) yrkande 9 om en livsmedelskontroll
på kommunal nivå komma att få sin belysning.
Motionen i aktuell del bör inte föranleda någon
ytterligare åtgärd.
Enligt EU:s regler kan varje företag som motsvarar
uppställda kvalitetskrav starta
laboratorieverksamhet inom livsmedelssektorn, dvs.
det råder i princip etableringsfrihet för
livsmedelslaboratorier, och utskottet har inhämtat
att av samtliga laboratorier i vårt land är alla
utom ett privatägda. Innan etablering får ske måste
laboratoriet emellertid beviljas ackreditering, en
uppgift som i Sverige ankommer på SWEDAC, Styrelsen
för ackreditering och teknisk kontroll. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:MJ541 (s)
om en översyn av den centraliserade
laboratorieverksamheten.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna bakom motion 1999/2000:U512 (c) om
vikten av lättillgänglig information till
konsumenterna om livsmedlens kvalitet och innehåll.
Senast våren 1998 (bet. 1998/99:JoU14) var utskottet
inte berett att särskild förorda ett förslag från
samma parti om en s.k. Livsmedels-Fass. Utskottet,
vars inställning kvarstår, avstyrker därmed yrkande
16 i motion 1999/2000:U512 (c).
Med anledning av kravet i motion 2000/01:MJ529 (s)
att Codex Alimentarius senast vid utgången av
innevarande år bör omfatta alla svenska livsmedel
vill utskottet erinra om att Codex Alimentarius är
ett världsomfattande organ med drygt 165
medlemsländer. Det torde knappast behöva påpekas att
Sverige deltar aktivt i arbetet med utformning och
utveckling av Codex standarder. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen.
Genteknik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (s, kd) om
genteknik och gen-etik med hänvisning till
det internationella arbetet på området och
till Bioteknikkommitténs betänkande (SOU
2000:91) som bereds i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Sverige har anslutit sig till och deltar aktivt i en
rad internationella organisationer som behandlar
frågor av intresse för den moderna biotekniken och
dess utveckling. FN:s organ United Nations
Environment Program (UNEP), vars syfte är att
underlätta för olika länder att samarbeta om att
skydda miljön, har inom sitt ansvarsområde flera
avtal av intresse för den moderna biotekniken, bl.a.
konventionen om biologisk mångfald och Agenda 21.
Inom ramen för Food and Agriculture Organization
(FAO) pågår förhandlingar som gäller bevarande och
hållbart nyttjande av jordbruksväxternas genetiska
resurser. Inom ramen för konventionen om biologisk
mångfald har ett biosäkerhetsprotokoll förhandlats
fram. Protokollet reglerar hur och på vilka villkor
levande genetiskt förändrade organismer skall få
transporteras över territorialgränser. Agenda 21 tar
upp ett antal programområden som bör utvecklas för
att säkra en miljöanpassad hantering av biotekniken,
skapa tillit och förtroende hos allmänheten och
främja utvecklingen av hållbara biotekniska
tillämpningar. Ansvaret för uppföljningen av denna
del av Agenda 21 ankommer på FN:s organ United
Nations Industrial Development Organization (UNIDO).
FAO:s kommission för genetiska resurser utarbetar
riktlinjer för att maximera fördelarna och minimera
nackdelarna med modern bioteknik. Riktlinjerna
kommer att bygga på vetenskapliga fakta och ta
hänsyn till hälsomässiga och miljömässiga såväl som
etiska och socio-ekonomiska effekter.
I sitt betänkande Att spränga gränser -
Bioteknikens möjligheter och risker (SOU 2000:103)
lägger Bioteknikkommittén fram förslag om en svensk
bioteknikpolitik i 21 punkter. Bland annat
framhåller kommittén att det är väsentligt att det
finns ett bättre underlag för riskbedömningar från
försöksutsättningar än vad som finns för närvarande
innan gentekniskt förändrade organismer släpps ut på
marknaden. Försöksutsättningar av gentekniskt
förändrade organismer i naturen bör därför
genomföras och utvärderas på ett vetenskapligt
godtagbart sätt för att bygga upp så mycket kunskap
som möjligt. Vidare föreslår kommittén att avsiktlig
utsättning av genetiskt förändrade organismer med
antibiotikaresistentgener i miljön bör upphöra.
Kommittén framhåller att den bioteknikrelaterade
forskningen måste prioriteras. I betänkandet
redovisas också de etiska normer som återspeglas i
lagstiftning, i internationella deklarationer och i
andra riktlinjer på bioteknikområdet. Betänkandet
bereds inom Regeringskansliet. Med det anförda
finner utskottet syftet med motion 2000/01:MJ537 (s)
om översyn av regelverket för odling av
genmodifierade organismer och om vikten av en bred
forskning på området tillgodosett utan något
riksdagens uttalande i frågan.
Vid ett par tidigare tillfällen och senast våren
2000 (bet. 1999/2000:MJU12) har utskottet behandlat
motioner om en internationell konferens om gen-etik.
Som utskottet då framhöll har det ingått i
Bioteknikkommitténs uppdrag att bedöma långsiktiga
förändringseffekter av den moderna biotekniken och
att lämna förslag till en övergripande politik för
området i ett internationellt perspektiv. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet i
tillämpliga delar anfört ovan avstyrker utskottet
motion 2000/01:MJ504 (kd) om en internationell
konferens om gen-etik.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motioner (s, m, c) om
matkvalitet och måltidens betydelse, ett
livsmedelsforskningsinstitut samt
kvalitetsförbättring av svenskt oxkött.
Utskottet hänvisar bl.a. till gällande regler
inom EU och till pågående arbete på området.
Utskottets ställningstagande
Med anledning av motion 2000/01:MJ259 (c) yrkande 10
om måltidens betydelse vill utskottet erinra om att
sedan år 1999 firas Måltidens Dag, ett initiativ
från Riksnätet måltidens dag som bl.a. består av
Centrum för tillämpad näringslära, ICA-handlarna, KF
och Kungliga Skogs- och lantbruksakademien. Syftet
är att lyfta fram måltiden som en lustfylld
upplevelse och en positiv träffpunkt och därmed en
viktig ingrediens i ett gott liv och att höja
vardagsmåltidens status. Utskottet vill även erinra
om regeringens redogörelse i budgetpropositionen för
år 2001, utgiftsområde 23, för arbetet med att bilda
en måltidsakademi med syfte att, med stöd av
vetenskap och praktisk erfarenhet, främja
kunskaperna om måltiden. Med det anförda och med
hänvisning till vad utskottet i tillämpliga delar
anfört ovan om sambandet mellan hälsa och matvanor
avstyrks motionen i aktuell del i den mån den inte
kan anses tillgodosedd.
Frågan om inrättande av ett
livsmedelsforskningsinstitut i Kävlinge blev aktuell
i samband med den då planerade nedläggningen av
kärnkraftverket i Barsebäck. Enligt vad utskottet
inhämtat bereds ärendet numera av VINNOVA, Verket
för innovationssystem, inom Näringsdepartementets
ansvarsområde. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 2000/01:MJ248 (s) yrkande 4 om behovet av ett
institut om livsmedelsforskning och om institutets
lokalisering.
Med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga
delar anfört ovan under avsnittet om
livsmedelssäkerhet avstyrks motion 1999/2000:MJ207
(m) om kvalitetsförbättring av det svenska oxköttet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ727
yrkande 7 och 2000/01:MJ533.
6. Inrättande av en europeisk
livsmedelsmyndighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ233
yrkande 7, 2000/01:K398 yrkande 25 delvis och
2000/01:U513 yrkande 11.
Reservation 5 (c, fp)
7. Lokalisering av en europeisk
livsmedelsmyndighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ233
yrkande 8 och 2000/01:
MJ536.
Reservation 6 (kd, m, c, fp)
8. Småskalig livsmedelsproduktion
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anfört om förutsättningarna
för småskalig livsmedelsproduktion. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna
1999/2000:MJ522, 2000/01:MJ512 yrkande 1 och
2000/01:MJ517 yrkande 8.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ504 och
2000/01:MJ537.
Reservation 12 (kd)
20. Matkvalitet och måltidens betydelse
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ259 yrkande
10.
21. Ett livsmedelsforskningsinstitut
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ248 yrkande
4.
22. Kvalitetsförbättring av det svenska
oxköttet
Riksdagen avslår motion 1999/2000:MJ207.
Stockholm den 13 februari 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m),
Ingemar Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Kjell-Erik Karlsson (v), Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg (s) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Märkning av livsmedel (punkt 1)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:Bo520
yrkande 3 och 2000/01:
Sf274 yrkande 22 samt avslår motionerna
1999/2000:MJ252 yrkande 6, 2000/01:MJ233 yrkande 6,
2000/01:MJ257 yrkande 5, 2000/01:MJ531 och
2000/01:MJ711 yrkande 16.
Ställningstagande
Allergier är ett växande samhällsproblem. Nästan
hälften av alla barn har eller har haft symptom på
astma eller allergi. En viktig faktor i sammanhanget
är sannolikt det ökade bruket av kemikalier i
samhället. Sverige bör vara ett föregångsland på
området och det är därför viktigt att det upprättas
långsiktiga program för bl.a. allergisanering. Det
finns i dag behov av ökade kunskaper om
livsmedelsallergier och av forskning om
livsmedelstillsatser etc. En viktig åtgärd i
sammanhanget är att tydligt innehållsdeklarera
livsmedel och kemikalier. Regeringen bör verka för
att innehållsdeklarationer på livsmedel och
kemikalier förbättras.
2. Märkning av livsmedel (punkt 1)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ233
yrkande 6 och 2000/01:
MJ711 yrkande 16 samt avslår motionerna
1999/2000:MJ252 yrkande 6, 2000/01:MJ257 yrkande 5,
2000/01:MJ531, 2000/01:Bo520 yrkande 3 och
2000/01:Sf274 yrkande 22.
Ställningstagande
För att underlätta för konsumenterna att välja bra
mat är det angeläget att märkningen av livsmedel
förbättras inom EU. Produktionsland skall framgå
liksom huruvida livsmedlet innehåller genmodifierade
produkter, antibiotika, hormoner, färgämnen eller
andra tillsatser. Genom en positiv märkning
stimuleras konsumenterna att köpa miljömärkta
livsmedel. Detta främjar en miljövänlig produktion
och bidrar till att den gemensamma marknaden
fungerar på ett bra sätt genom att signaler sänds
till tillverkare om vad som efterfrågas.
Centerpartiet kräver en konsekvent märkning av
livsmedel och aktivt arbete inom EU för att
underlätta konsumenters fria val. Detta bör ges
regeringen till känna.
3. Obligatorisk märkning av ägg (punkt 3)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Inom EU pågår ett arbete för att ta fram ett
märkningssystem för ägg. Sverige bör vara mycket
aktivt i det arbetet. Kravet bör vara att
märkningssystemet tydligt skall ge den information
som konsumenterna efterfrågar. Av märkningen bör det
därför framgå bl.a. om äggen kommer från hönor som
gått i det fria eller suttit i burar. Därmed
ansluter jag mig till synpunkterna och förslaget i
motion 2000/01:MJ523 (m) yrkande 2.
4. S.k. funktionella livsmedel (punkt 4)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
I dag är möjligheten att marknadsföra funktionella
livsmedel genom att göra produktspecifika
hälsopåståenden begränsad, vilket verkar hämmande på
utvecklingen. Det är därför både från konsument- och
producentsynpunkt av stor vikt att Sverige snarast
inför temporära bestämmelser för denna typ av
livsmedel. Därigenom skapas möjligheter till
välgrundad information till konsumenterna och
rimliga förutsättningar för producenterna att
marknadsföra dessa produkter. Ett förslag om
produktspecifika påståenden finns redan framtaget av
Stiftelsen Svensk Näringsforskning. Vi anser att
detta förslag bör kunna utgöra grunden för sådana
temporära bestämmelser och föreslår att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionerna 2000/01:MJ248 (s) yrkande 2,
2000/01:MJ256 (m) yrkande 16 och 2000/01:MJ526 (m).
5. Inrättande av en europeisk
livsmedelsmyndighet (punkt 6)
av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ233
yrkande 7 och 2000/01:
K398 yrkande 25 delvis samt avslår motion
2000/01:U513 yrkande 11.
Ställningstagande
Eftersom livsmedelsprodukter är föremål för
internationell handel, behövs regler och kontroller
för att garanterna produkternas kvalitet. De
nationella myndigheterna på livsmedelsområdet kan
inte var för sig göra detta. Den europeiska
livsmedelsmyndighet som just nu håller på att
införas bör därför ges befogenhet att kontrollera de
nationella myndigheterna. I enlighet härmed bör
livsmedelsmyndigheten, i likhet med t.ex. EU:s
konkurrensmyndighet, också ges juridisk rätt att
föreslå kommissionen sanktioner då någon nationell
myndighet inte uppfyller sina åligganden. Vi
föreslår därför att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförs i motionerna
2000/01:MJ233 (c) yrkande 7 och 2000/01:K398 (fp)
yrkande 25 delvis.
6. Lokalisering av en europeisk
livsmedelsmyndighet (punkt 7)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald
Nordlund (fp) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Vårt land har en lång tradition av god
livsmedelskontroll och goda förhållanden i
livsmedelsproduktionen. Vi har en sträng
djurskyddslag och vi har målmedvetet arbetat för att
utrota salmonella. Vissa uppfödningsmetoder som är
tillåtna i andra länder är förbjudna i vårt land,
och Sverige och svenska bönder är i många avseenden
föredömen för övriga EU-länder. Mot bakgrund av
dessa förhållanden är enligt vår mening Sverige ett
mycket lämpligt alternativ för en lokalisering av
EU:s livsmedelsmyndighet. Därmed ansluter vi oss
till synpunkterna i motion 2000/01:MJ233 (c) yrkande
8 att regeringen aktivt bör verka för ett sådant
beslut.
7. Besiktning av vilt (punkt 10)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G
Nilsson (m) och Catharina Elmsäter-Svärd (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
10. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ540.
Ställningstagande
Enligt direktiv nr 92/45/EEG gäller om utsläppande
på marknaden av viltkött m.m. att alla vilda djur
fällda i jakt och avsedda för försäljning skall
besiktigas av veterinär eller livsmedelshygienist.
Även lokaler för förvaring av viltet måste
godkännas. Direktivet medger inte undantag från
dessa regler. Rent allmänt kan konstateras att de
svenska reglerna för nedlagda djur avsedda för
konsumtion i Sverige är betydligt mindre långtgående
och endast omfattar älgkött för försäljning. I en
rapport från kommissionen hösten 2000 konstateras
att de svenska reglerna inte lever upp till
direktivets krav. I arbetet med att stärka lokal och
regional livsmedelsproduktion har småskalig
förädling och försäljning även av kött från vilt sin
givna och betydelsefulla plats. Som anförs i motion
2000/01:MJ540 (m) bör regelverket vara så utformat
att det låter sig anpassas till svenska
förhållanden. Det är inte rimligt med en byråkrati
som kräver att till varje jaktlag måste rekryteras
en besiktningsveterinär i det fall nedlagt småvilt
skall ätas av annan än jaktlaget. En sådan
besiktning skulle innebära att kostnaderna för
jakten blir oöverstigliga. Därmed blir också
tillgången på viltfågel och annat småvilt
förbehållen en mycket begränsad krets av köpstarka
hushåll. Vi anser att regeringen inom EU med kraft
och stor bestämdhet bör verka för ett regelsystem
som, givetvis med beaktande av hygienaspekter och
annan hänsyn till folkhälsan, bättre än vad som är
fallet i dag tar hänsyn till svenska förhållanden
och till allmänhetens rättsuppfattning.
8. Global livsmedelssäkerhet m.m. (punkt 11)
av Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson
(v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ218
yrkandena 1 och 8.
Ställningstagande
Vi har alla ansvar för att genom förändrade
konsumtionsmönster och omläggning av produktionen
bidra till en rättvis global livsmedelsförsörjning.
En del av den förändring som måste genomföras är
minskning av användningen av spannmål och
proteinfoder inom animalieproduktionen. För att öka
den allmänna kunskapen i dessa frågor och stimulera
till en socialt och ekologiskt hållbar konsumtion av
livsmedel bör regeringen initiera en
informationskampanj om mat, miljö och rättvisa.
Kampanjen bör genomföras i nära samarbete med
forskarvärlden och folkrörelserna. Riksdagen bör
således bifalla motion 2000/01:MJ218 (v) yrkande 1.
Förutom de ekologiska hindren för en öppnare
världsmarknad för jordbruksprodukter finns också ett
antal sociala och ekonomiska hinder för att fattiga
bönder i u-länder skall kunna dra nytta av en ökad
världshandel. Bland annat fokuseras diskussionen om
frihandel med jordbruksprodukter i dag framför allt
på jordbrukssubventioner och tull- och kvothinder.
Den kritik som framförs i sammanhanget måste
givetvis tas på allvar, men övriga problem, såsom
fattigdom och brist på jämställdhet, kommer ofta i
skymundan. Som anförs i motion 2000/01:MJ218 (v)
borde det vara Sveriges uppgift att, som ett
progressivt land i utvecklingsfrågor, sätta dessa
och andra frågor om fattigdomsbekämpning och
jämställdhet överst på dagordningen i arbetet för
ökad livsmedelssäkerhet. Riksdagen bör således
bifalla yrkande 8 i motionen.
9. Resurssnål livsmedelsproduktion (punkt 12)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen bifaller motion 1999/2000:MJ547
yrkandena 2, 3 och 5.
Ställningstagande
Rapporten Ett första steg mot hållbara matvanor,
utgiven av Centrum för Tillämpad Näringslära,
Stockholms läns landsting, visar tydligt att vi, för
att kunna uppfylla internationella och nationella
miljömål, måste förändra våra kostvanor. En sådan
förändring kräver ett jordbruk med riktning mot
ekologisk livsmedelsproduktion. Detta kommer att
kräva ytterligare styrmedel i form av skatter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel men också ökat
stöd till det ekologiska jordbruket. Inom
miljöpolitiken krävs förändringar såväl vad gäller
användning av fossila bränslen, både för transporter
och framställning av handelsgödsel, som av
inriktningen av livsmedelskedjan i dess helhet.
Riksdagen bör således bifalla motion 1999/2000:MJ547
(mp) yrkandena 2, 3 och 5.
10. Förändrade matvanor (punkt 13)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 1999/2000:MJ547
yrkandena 1 och 7.
Ställningstagande
Under 1900-talet har livsmedelskedjan utvecklats
till en mycket omfattande och resurskrävande
hantering. Sammantaget utgör livsmedelskedjan en av
våra stora miljöbelastare som bidrar till alla de
stora miljöhoten, såväl i vårt land som globalt. I
rapporten Ett första steg mot hållbara matvanor tas
upp frågor om livsmedelskedjans, och därmed också
våra matvanors, påverkan på miljön. Sammantaget
konstateras att våra konsumtionsmönster när det
gäller livsmedel inte är långsiktigt hållbara och
måste förändras. Bland annat skall maten
tillfredsställa primära behov och ge förutsättningar
för god hälsa och minska riskerna för kostrelaterade
sjukdomar. Valet av livsmedel skall eliminera eller
minska miljöproblemen och hotet mot den biologiska
mångfalden. Även etiska aspekter och konsumenternas
krav på livsmedelssäkerhet och tillräcklig
information måste beaktas. I rapporten framläggs
också ett antal förslag som visar i vilken riktning
matvanorna och därmed utbudet av livsmedel måste
förändras. Vad som anförts i motion 1999/2000:MJ547
(mp) yrkandena 1 och 7 om nödvändigheten av
förändring av våra matvanor i enlighet med rapporten
och om en nationell kostrådgivning till förmån för
hållbara matvanor bör ges regeringen till känna.
11. Kommunal livsmedelskontroll (punkt 15)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
Som anförs i motion 2000/01:MJ233 (c) har regeringen
ännu inte framlagt förslag till riksdagen om
förstatligande av livsmedelstillsynen. Centerpartiet
vill emellertid redan nu slå fast att ett
förstatligande av tillsynen i enlighet med SLV:s
rapport 9-2000 inte är att föredra. En statlig
tillsyn skulle enligt vår mening försämra
kontakterna mellan tillsynsmyndighet, näringsidkare
och andra som tillsynsmyndigheterna kontrollerar.
Betydelsefull lokalkännedom skulle gå förlorad
samtidigt som många skulle uppleva kontakterna med
myndigheterna som mer komplicerade. En sådan
utveckling är inte till gagn för
livsmedelstillsynen. Jag ansluter mig således till
kravet i motionens yrkande 9 att livsmedelstillsynen
skall bibehållas på kommunal nivå.
12. Genteknik (punkt 19)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ504 samt
avslår motion 2000/01:
MJ537.
Ställningstagande
Hastigheten i den gentekniska utvecklingen är
svindlande hög. Vad som i går var science fiction är
i dag verklighet. Av flera skäl är den gentekniska
utvecklingen en angelägenhet för världssamfundet.
Risken för rashygieniska projekt, möjligheten att
överföra DNA från/till människa och andra organismer
och frågor om genetisk integritet måste betraktas
som människorättsfrågor. Med tanke på konsekvenserna
för djur och växter av genetisk modifiering är det
även en internationell angelägenhet hur
genmanipulerade organismer skall användas och
kontrolleras. Som anförs i motion 2000/01:MJ504 (kd)
bör Sverige aktivt verka för en internationell
konferens om gen-etik, lämpligen i FN:s regi.
Särskilda yttranden
1. Obligatorisk märkning av ägg
Jonas Ringqvist (v) och Kjell-Erik Karlsson (v)
anför:
Inom EU pågår arbete för att ta fram ett
märkningssystem för ägg. Vi har därför valt att inte
reservera oss i denna fråga men vill ändå framhålla
betydelsen av att Sverige är mycket aktivt i arbetet
på detta område. Kravet bör vara att
märkningssystemet tydligt skall ge den information
som konsumenterna efterfrågar. Av märkningen bör
därför klart framgå bl.a. om äggen kommer från hönor
som uppfötts i det fria eller i burar. Givetvis
måste märkningen vara obligatorisk. Vi anser
dessutom att Sverige bör gå före och införa systemet
nationellt innan det införs i övriga EU-länder i den
mån det gemensamma införandet dröjer.
2. Dricksvatten
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Sedan motion 1999/2000:MJ727 (kd) skrevs har EU i
juni 2000 antagit ett ramdirektiv för vatten.
Grundtanken i motionen sammanfaller med direktivet.
Kristdemokraterna har i flera år motionerat om
behovet av kvalificerad yrkesutbildning för personal
vid vatten- och avloppsverken. Dagens va-verk liknar
alltmer processindustrier, och i framtiden kommer
den bilden att förstärkas. Datatekniken blir helt
oumbärlig i driften och som uppföljnings- och
planeringsinstrument, och det är numera en avancerad
balansakt att framställa och distribuera
dricksvatten. De närmaste åren kommer ett stort
antal anställda att lämna branschen på grund av
ålder. Enligt branschens egen uppfattning är
gymnasie- och högskoleutbildade ungdomar framtidens
rekryteringsbas. Utskottet har tidigare inte
tillmötesgått Kristdemokraternas krav på utbildning
av personal vid vattenverken. Det nya
forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsplanering bör dock kunna medverka till sådan
utbildning. Enligt vår uppfattning ger utskottet i
detta betänkande en god beskrivning av utbildningen
på området.
3. Skärpta regler för
livsmedelssäkerheten inom EU
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Livsmedel är inte bara en fråga om pris och
näringsämnen. För Kristdemokraternas del handlar det
också om kvalitetssäkring, djurhållning och öppna
landskap. Konsumenterna har ett växande intresse av
en fortsatt inhemsk produktion av livsmedel som
utgår från miljö- och djurhållningsmässigt goda
villkor. Kostens innehåll och säkra livsmedel är
viktiga frågor inför framtiden både nationellt och
internationellt. En fungerande marknadsekonomi
förutsätter kunniga och kritiska konsumenter som har
möjlighet att göra medvetna val och etiska
ställningstaganden. Konsumenterna skall också genom
medvetna val av livsmedel ha möjlighet att påverka
sin hälsa. Allt detta ställer krav på
ursprungsmärkning, fullständig innehållsdeklaration,
märkning av genmodifierade varor m.m. Härutöver
behöver unga människors ställning som medvetna
konsumenter stärkas.
BILAGA
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
1999
1999/2000:MJ207 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
kvalitetsförbättring av det svenska oxköttet.
1999/2000:MJ215 av Kenneth Johansson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mobila
slakterier.
1999/2000:MJ249 av Per-Olof Svensson m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ett nytt
regelverk för gårdsslakterier med primärproduktion
tas fram.
1999/2000:MJ252 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en skärpning av
livsmedelslagstiftningen i EU,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om krav på
märkning av importerat hormonkött.
1999/2000:MJ522 av Lena Ek och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om dispens för
småskalig livsmedelsproduktion.
1999/2000:MJ547 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att ändra våra matvanor i enlighet med rapporten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att
göra hela livsmedelskedjan resurssnål,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att förändra
jordbrukspolitiken i syfte att främja hållbara
matvanor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att ändra
miljöpolitiken i syfte att främja hållbara matvanor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om nationell
kostrådgivning till förmån för hållbara matvanor.
1999/2000:MJ727 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd)
vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbildning av
personal vid vattenverken.
1999/2000:N214 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om flexiblare
lagstiftning för enklare matställen.
1999/2000:U512 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari
yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en förteckning
över tillsatser i livsmedel, en s.k. Livsmedels-
Fass.
1999/2000:U514 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avreglering av
produktstandarder.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ215 av Berit Adolfsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förändra regelverket för
mobila slakterier.
2000/01:MJ218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen genomför en
informationskampanj om mat, miljö och rättvisa
enligt vad i motionen anförs.
8. Riksdagen begär att regeringen skall verka för
att frågor om fattigdomsbekämpning och jämställdhet
sätts överst på dagordningen i arbetet för en ökad
livsmedelssäkerhet.
2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige måste
vara pådrivande för att se till att EU sätter
barnens hälsa i förgrunden för sin
livsmedelspolitik.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en konsekvent
märkning av livsmedel och aktivt arbete inom EU för
att underlätta konsumenternas fria val.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
gemensam livsmedelsmyndighet med befogenheter på EU-
nivå.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förlägga EU:s
livsmedelsmyndighet i Sverige.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt
livsmedelstillsyn på kommunal nivå.
2000/01:MJ236 av Anne Ludvigsson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om mindre slakteriers
förutsättningar och stöd för utveckling av mobila
slakterier.
2000/01:MJ243 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konsumentintresset
inom livsmedelsområdet.
2000/01:MJ248 av Marie Granlund m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regler för
functional food.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behov och
lokalisering av livsmedelsforskningsinstitut.
2000/01:MJ256 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om s.k. functional
foods.
2000/01:MJ257 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen i EU verkar för
ett europeiskt kontrollsystem för mat och en basnivå
för livsmedelssäkerheten.
5. Riksdagen begär att regeringen inom EU driver
kravet på märkning av importerat hormonkött.
2000/01:MJ259 av Sven Bergström (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om matkvalitet och
måltidens betydelse.
2000/01:MJ418 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ursprungsmärkning av
fisk och fiskprodukter.
2000/01:MJ504 av Mikael Oscarsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Sverige aktivt bör verka för
att få till stånd en internationell konferens om
gen-etik, gärna i FN:s regi.
2000/01:MJ512 av Åsa Torstensson (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
livsmedelslagstiftningen och dess tillämpningar för
småskalig livsmedelsförädling bör ses över i syfte
att underlätta näringsverksamhet för bl.a.
skärgården.
2000/01:MJ517 av Jonas Ringqvist m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen skall underlätta för den som
vill starta en småskalig livsmedelsförädling i
enlighet med vad som anförs i motionen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mobila slakterier.
2000/01:MJ523 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en obligatorisk
märkning av ägg.
2000/01:MJ526 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att omedelbart
införa temporära bestämmelser för s.k. functional
food.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att de av
Stiftelsen Svensk Näringsforskning (numera SNF
Swedish Nutrition Foundation) framtagna förslagen
bör kunna utgöra grunden i dessa regler.
2000/01:MJ529 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Codex Alimentarius bör
omfatta alla svenska livsmedel redan år 2001.
2000/01:MJ531 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet
Calner (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att bättre tydliggöra konsumentinformationen på den
svenska barnmaten.
2000/01:MJ533 av Lena Ek (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell analys av
tillgång till dricksvatten.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hot mot
vattenkvaliteten särskilt i Stockholmsområdet.
2000/01:MJ536 av Karin Olsson m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att förlägga EU:s
livsmedelsmyndighet till Blekinge län.
2000/01:MJ537 av Birgitta Ahlqvist och Lennart
Klockare (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
regelverket som i dag reglerar beslutsgången vad
avser odling av genmodifierade organismer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att en
bred forskning om genetiskt modifierade organismer
bedrivs.
2000/01:MJ540 av Carl G Nilsson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om besiktning av vilt.
2000/01:MJ541 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av den
centraliserade laboratorieverksamheten.
2000/01:MJ543 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om krav på branschintyg vad
gäller erforderliga kunskaper när det gäller
grundläggande regler för livsmedelshantering och
livsmedelslagstiftning.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en konsekvent
märkning och aktivt arbete inom EU för att minska
antibiotikaanvändning och genmodifiering av
livsmedel.
2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.
2000/01:K398 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om livsmedelssäkerhet.
2000/01:U513 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att upprätta en
gemensam livsmedelsmyndighet inom EU.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad
innehållsdeklaration på livsmedel och kemikalier.