Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2000/01:MJU10

Hållbara Sverige

Innehåll

2000/01
MJU10

Sammanfattning

I   betänkandet   behandlas   regeringens  skrivelse
2000/01:38 Hållbara Sverige -uppföljning av åtgärder
för en ekologiskt hållbar utveckling  jämte  37  mo-
tionsyrkanden.  Samtliga  motionsyrkanden  avstyrks,
bl.a.  med  hänvisning  till  vad  som  redovisas  i
skrivelsen,   riksdagens   tidigare   uttalanden   i
frågorna samt pågående arbete på området.
I  betänkandet  finns  19  reservationer   och   5
särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Redovisningen av arbetet med
ekologiskt hållbar utveckling


Utskottets förslag i korthet


Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
att kommande skrivelser  om  hållbara Sverige
på  ett  tydligare  sätt  bör  inriktas   mot
utvärdering   och   analys   av   den   förda
miljöpolitiken. Utskottet hänvisar bl.a. till
Miljömålskommitténs   förslag   om  ett  nytt
uppföljningssystem    och   om   återkommande
fördjupad  utvärdering  som   för  närvarande
bereds inom Regeringskansliet.




Skrivelsen




Regeringens utgångspunkt för arbetet  med att ställa
om Sverige till ekologisk hållbarhet har  varit  det
åtgärdsprogram  som  1997  redovisades  i skrivelsen
Ekologisk   hållbarhet   (skr.   1997/98:13).  Detta
program innehöll 93 åtgärdspunkter  fördelade  på de
dåvarande       tretton      departementen      inom
Regeringskansliet.  I  1998  års  skrivelse Hållbara
Sverige - uppföljning och fortsatta  åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/99:5)  gavs
en  första  redovisning  av  hur  långt  arbetet har
kommit inom de viktigaste politikområdena  och vilka
nya  politikområden  eller  förslag  som tillkommit.
Skrivelsen byggde i stora delar på Hållbara  Sverige
-   Lägerapport   1998   som   Delegationen  för  en
ekologiskt hållbar utveckling redovisade  i  augusti
1998.   Regeringen   har   1999  återigen  redovisat
utvecklingen   i   rapporten  Hållbara   Sverige   -
uppföljning av  åtgärder  för  en ekologiskt hållbar
utveckling  (skr.  1999/2000:13).   Årets  skrivelse
följer  i stort tidigare upplägg. Regeringen  väljer
dock att  i  år, med tanke på det annalkande svenska
ordförandeskapet  i  Europeiska  unionen, lyfta fram
arbetet    inom    EU    och   det   internationella
miljöarbetet.




Motionen




Enligt  motion  MJ1  (m) är skrivelsen  om  Hållbara
Sverige  i  allt  väsentligt   en   beskrivning   av
verkligheten så som regeringen uppfattar den snarare
än  en uppföljning i meningen analys och utvärdering
av   politikens   resultat.   Därmed   skiljer   sig
redovisningen  inte nämnvärt från regeringens årliga
redogörelse av miljöarbetet  i  budgetpropositionen.
Det förefaller som ett slöseri med  resurser  att ge
ut  en  särskild  skrivelse  som  inte tillför något
nytt. Skrivelsen skulle kunna ha ett berättigande om
den   var  analytisk  och  utvärderande   till   sin
karaktär.  Kommande  skrivelser  om hållbara Sverige
bör  ha  som syfte att utvärdera och  analysera  den
förda miljöpolitiken (yrkande 1).




Utskottets ställningstagande




Utskottet instämmer till stora delar i de synpunkter
som anförs  i  motion MJ1 (m) när det gäller behovet
av fortlöpande uppföljning  och  utvärdering  av den
förda  miljöpolitiken.  Genom att regeringen årligen
för riksdagen redovisar hur  arbetet  med  att nå en
ekologiskt   hållbar   utveckling   fortskrider  får
riksdagen kontinuerlig information om  vad  som  har
hänt inom de olika departementens verksamhetsområde.
Redovisningen,    som   görs   i   anslutning   till
budgetpropositionen,  innehåller  en sammanställning
av  vad vidtagna åtgärder har haft för  effekter  på
omställningsarbetet.  Redovisningen innehåller också
nya  åtgärder  som  vidtagits  under  året  eller  i
samband med andra beslut.  Enligt  utskottets mening
kan  skrivelsen  därmed  ses  som  ett  exempel   på
uppföljning  av  den  förda  miljöpolitiken.  Vidare
erinrar  utskottet  om  att  riksdagen våren 1999 på
förslag  av regeringen godkände  en  ny  struktur  i
arbetet  med   miljömål   (prop.  1997/98:145,  bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).  Förslaget  var en
vidareutveckling   och  precisering  av  det inledda
arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling.  I den
nya strukturen för s.k. miljökvalitetsmål ligger att
de  skall  vara  enkla  att  tillämpa och följa upp.
Miljömålskommittén har i sitt  betänkande Framtidens
miljö  - allas vårt ansvar (SOU 2000:52)  föreslagit
att    ett     nationellt    och    ett    regionalt
uppföljningssystem baserat på indikatorer knyts till
miljökvalitetsmålen.   Varje   år  skall  regeringen
rapportera  till riksdagen hur arbetet  med  att  nå
miljökvalitetsmålen fortskrider. Vidare föreslås att
regeringen en gång per mandatperiod skall presentera
en fördjupad  utvärdering   för  att riksdagen skall
kunna  ta  ställning  till om korrigerande  åtgärder
behöver  vidtas.  Kommitténs   förslag   bereds  för
närvarande  inom Regeringskansliet. Med det  anförda
föreslår utskottet  att  motion MJ1 (m) yrkande 1 nu
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.




En hållbar utveckling m.m.




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  avstyrker två motionsyrkanden  (c)
om   att  regeringen   bör   återkomma   till
riksdagen  med  förslag  till en strategi för
ökat    funktionstänkande    respektive    om
decentraliserat miljöarbete. När  det  gäller
förslaget  om ökat funktionstänkande hänvisar
utskottet bl.a. till att förslaget innebär en
genomgripande  förändring  av det synsätt som
präglat   arbetet   med  mål  och   medel   i
miljöpolitiken  samt  att  det  krävs  ganska
ingående överväganden och preciseringar innan
riksdagen  kan göra något  uttalande  om  den
konkreta    innebörden     av     ett    s.k.
funktionstänkande.   Vidare   avstyrks    ett
förslag   (kd)  beträffande  förfarandet  vid
anmälan  om  nyttjande  av  annans  mark  med
hänvisning     till    utskottets    tidigare
ställningstagande.   Med   samma   motivering
avstyrks även två motionsyrkanden (fp) om den
biologiska  mångfalden i skogsbruket.  Vidare
avstyrks ett  yrkande  (kd)  om  formerna för
sanering av förorenad mark m.m.




Skrivelsen




Målet  om  en  hållbar  samhällsutveckling  omfattar
ekologiska, sociala och ekonomiska  aspekter.  Dessa
är  beroende  av  varandra och måste vägas samman på
ett balanserat sätt  för  att  målet  om  en hållbar
utveckling   skall  uppnås.  I  begreppet  ekologisk
hållbarhet   betonas    särskilt    den   ekologiska
dimensionen  av hållbar utveckling. Ytterst  handlar
det  om  att  tillförsäkra  nuvarande  och  kommande
generationer  goda   framtidsutsikter   och  en  god
livskvalitet.  I  miljöbalkens första paragraf  slås
fast  att  naturen  har   ett  skyddsvärde  och  att
människans rätt att förändra  och  bruka  naturen är
förenad med ett ansvar att förvalta naturen  väl. En
förutsättning   för   att  detta  arbete  skall  bli
framgångsrikt   är   ett   brett   deltagande   från
samhällets alla aktörer. Kunskap  om  de  ekologiska
villkoren  för samhällets utveckling blir därmed  av
stor betydelse.  Centrala  aspekter för medborgarnas
deltagande  är möjligheter till  insyn,  dialog  och
påverkan.


Miljöhänsyn och resurshushållning måste integreras
i  beslutsfattandet   inom   alla  verksamheter  och
sektorer     i     samhället.    Samtidigt     måste
sektorstänkandet  begränsas   till   förmån  för  en
helhetssyn  på  samhällets utveckling. Detta  kräver
ett  vidgat  perspektiv  där  såväl  ekologiska  som
ekonomiska  och   sociala   aspekter   integreras  i
beslutsprocesser   inom  myndigheter,  företag   och
organisationer.


Miljöteknikdelegationen,    som    inrättades    i
september  1996,  har  till  uppgift  att  stimulera
utvecklingen     och     marknadsintroduktion     av
miljöanpassade  produkter,  processer och teknik som
syftar till en ekologiskt hållbar utveckling.


Miljöteknikdelegationen        fokuserar        på
efterfrågesidan. En stor del av arbetet ägnas åt att
tillsammans  med  användare av olika  produkter  och
tekniker formulera  funktionskrav för miljöanpassade
produkter  för  att  på   så   sätt  underlätta  att
innovationer  och  forskningsresultat  omsätts  till
kommersiella produkter som motsvarar reella behov på
marknaden.


Omfattande statliga  insatser  har  gjorts för att
garantera     särskilt    värdefulla    mark-    och
vattenområden ett  varaktigt  skydd.  Regeringen har
under året också föreslagit ytterligare  områden att
ingå  i  det europeiskt sammanhängande nätverket  av
områden med  höga  naturvärden, Natura 2000. I flera
sammanhang  har  betonats   betydelsen  av  en  ökad
samverkan mellan naturvården och kulturmiljösektorn.
Artdatabanken  är  en särskild  enhet  vid  Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU. Dess viktigaste uppgifter
är att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla
information om hotade och sällsynta växter och djur.
Artdatabanken utarbetar  utifrån  denna  information
nationella rödlistor som beskriver arternas status.


När   det  gäller  förorenade  områden  görs  från
statens   sida    stora    ekonomiska    satsningar.
Naturvårdsverket  har  haft regeringens uppdrag  att
utreda    och    lämna   förslag    om    hur    den
efterbehandlingsverksamhet   som  sker  med  statlig
finansiering   skall  organiseras.   Förslaget   har
remissbehandlats   och   bereds   för  närvarande  i
Regeringskansliet.




Motioner




Enligt motion MJ2 (kd) yrkande 3 bör förfarandet vid
anmälan om nyttjande av annans mark  förändras. Ökad
turism   kan  ge  slitage  och  skador  på  naturen.
Allemansrätten    kan    missbrukas    bl.a.   genom
kommersiell  verksamhet  utan markägarens  samtycke.
Enligt  motionärerna bör kommersiell  verksamhet  på
annans  mark   inte  få  bedrivas  utan  markägarens
samtycke. Regeringen  kan  med  stöd  av 12 kap. 6 §
miljöbalken  meddela föreskrifter om anmälningsplikt
för vissa verksamheter.  Av  dessa  föreskrifter bör
framgå  att markägaren skall underrättas  vid  sådan
anmälan,   att  samtycke  skall  inhämtas,  och  att
skriftligt  avtal   skall   upprättas.   I  motionen
(yrkande   4)  uppmärksammas  vidare  formerna   för
sanering  av  förorenad  mark.  Enligt  motionärerna
måste den pågående  beredningen av Naturvårdsverkets
förslag skyndas på. De  flesta  kommuner  har  ingen
erfarenhet  hur  man praktiskt genomför en sanering.
Kunskap saknas om  vart  man  vänder sig, vilka krav
som   skall   ställas,  och  vem  som   kan   utföra
saneringen.  Sanering   av  förorenade  områden  bör
ordnas   på  samma  sätt  som   radonsanering,   där
speciella,   för  ändamålet  certifierade,  personer
anvisas av ansvarig myndighet. Enligt motion MJ3 (c)
bör regeringen  återkomma till riksdagen med förslag
på en strategi för  ökat  funktionstänkande. För att
få  en helhetssyn på miljöpolitiken  är  det  enligt
motionärerna   nödvändigt   att   tänka   nytt   och
annorlunda.   Funktionstänkandet  är  ett  sätt  att
verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det
är inte produkten  i  sig som skall efterfrågas utan
det är funktionen som produkten  tillhandahåller som
skall  efterfrågas.  Som kund efterfrågar  man  inte
kylskåpet   utan   funktionen    kylda    livsmedel.
Funktionstänkandet gör att nya och vad som i dag ses
som  okonventionella lösningar kommer att utvecklas.
Livsstilsfrågor  och  funktionstänkande  hör i allra
högsta  grad  ihop  (yrkande 1). Vidare framhålls  i
motionen att regeringen hittills inte har lyckats ta
steget  fullt ut att tilltro  människor  möjligheten
till  delaktighet.   Regeringens  uppifrånperspektiv
finns  tydligt  kvar i skrivelsen.  Det  är  absolut
nödvändigt att alla  delar  av samhället engageras i
arbetet  med  att uppnå en hållbar  utveckling.  Det
kräver  en decentraliserad  politik  där  människors
vilja att leva miljövänligt tas till vara. I stället
för alltmer  tvingande  åtgärder krävs att människor
ges möjlighet att ta ansvar  och  leva miljövänligt.
Detta    kan    handla   om   alltifrån   ekonomiska
förutsättningar  till   information.  Miljöpolitiken
måste i verkligheten, och  inte  bara  i  retoriken,
vara decentraliserad (yrkande 2).


Enligt   motion   MJ4   (fp)   är  den  biologiska
mångfalden    en    förutsättning   för   människans
överlevnad,  men  också   en   ständig   källa  till
inspiration   och   rekreation.   Skyddet   av   den
biologiska   mångfalden   står  också  högt  upp  på
Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att
skydda   naturskog   och   därmed   den   biologiska
mångfalden  är  att  undanta  viss   skogsmark  från
skogsbruket.  För  att  en  del  av  Sveriges  sista
naturskog   skall   kunna   bevaras   för   kommande
generationer måste mer skog skyddas i reservat.  Att
bevara  orörd  natur, ostörda rekreationsområden och
biologisk mångfald är därför viktiga mål för liberal
miljö-   och   naturresurspolitik    (yrkande    5).
Motsvarande synpunkter förs fram även i motion MJ841
( fp) yrkande 6.




Utskottets ställningstagande




Centerpartiet  efterlyser i motion MJ3 yrkande 1 ett
ökat    inslag   av   s.k.    funktionstänkande    i
miljöpolitiken.   Utskottet  gör  inledningsvis  den
bedömningen   att   motionen    syftar    till    en
genomgripande förändring av det synsätt som hittills
präglat  arbetet  med mål och medel i miljöpolitiken
och  kontrollen av verksamheter  och  produkter  som
påverkar  människors hälsa och miljön. Motivtexten i
motionen är dock ganska allmänt hållen och ger inget
underlag  för  mer  slutgiltiga  ställningstaganden.
Utskottet vill  tills  vidare  uppfatta motionen som
ett initiativ till fortsatta diskussioner  i  ämnet.
En   öppen  och  förutsättningslös  debatt  angående
miljöpolitikens  utformning är givetvis positiv från
många synpunkter.  Som framgår av det följande krävs
det  emellertid  ganska  ingående  överväganden  och
preciseringar  innan   riksdagen   kan   göra  något
uttalande  om  den  konkreta innebörden av ett  s.k.
funktionstänkande.


Det kan nämnas att  utskottet nyligen, tillsammans
med  Naturvårdsverket,  anordnade   ett   seminarium
angående  livsstil  och  miljö;  frågor som har  ett
visst samband med de ämnen  som  berörs  i motionen.
Det  föreligger allmän enighet om att miljöproblemen
under  senare tid i viss mån ändrat karaktär och att
det  krävs   ökad   uppmärksamhet   kring  enskildas
beteenden och samhällets funktioner vad gäller t.ex.
produktions-,           distributions-           och
konsumtionsprocesser.  Dessa  frågor  har  utskottet
nyligen  behandlat  i  anslutning  till  regeringens
skrivelse  1999/2000:114  (bet.  2000/01:MJU3).   Så
långt  kan  utskottet ansluta sig till de synpunkter
som framförs i motionen.


Det bör också  nämnas  att  miljöbalkens  allmänna
hänsynsregler  i  viss mån redan nu ger uttryck  för
ett funktionstänkande  med syftning på både enskilda
individer och företag. Det gäller t.ex. principen om
bästa möjliga teknik vid  yrkesmässig verksamhet och
den  s.k. produktvalsprincipen.  Enligt  förarbetena
till  produktvalsprincipen   (2   kap.   6   §)  kan
paragrafen   innebära   inte   bara  att  den  minst
miljöfarliga produkten skall användas  för  en  viss
verksamhet utan också att verksamheten skall ske med
en  metod  som  inte  innefattar någon användning av
kemiska produkter m.m. över huvud taget. Som exempel
nämns i detta sammanhang  att rengöring med hjälp av
kemiska produkter i vissa fall  skall kunna ersättas
med  mekanisk  rengöring eller slipning.  Ett  annat
exempel kan vara  att  ogräsbekämpning  i jordbruket
skall utföras med andra metoder än med användande av
kemiska     bekämpningsmedel.     Vidare     innebär
hänsynsregeln  i  2  kap.  3  §  att vid yrkesmässig
verksamhet  skall användas bästa möjliga  teknik,  i
syfte  att  begränsa  hälso-  och  miljöpåverkan  av
verksamheten. Samtidigt bör uppmärksammas att kraven
på hänsyn gäller  i  den  utsträckning  det inte kan
anses orimligt att uppfylla dem.


En  mer  allmän  övergång  till  en funktionsstyrd
miljöpolitik  riskerar enligt utskottets  mening att
komma i konflikt med vissa grundläggande principer i
ett    demokratiskt   samhälle;   i   synnerhet   om
funktionstänkandet   skulle   tillämpas  i  enskilda
tillståndsärenden   eller  t.o.m.   tillåtas   styra
enskildas   val   av   åtgärder    i   den   dagliga
verksamheten.  Med  utgångspunkt  i  det   praktiska
exempel     som    anförs    i    motionen    skulle
funktionsprincipen   kunna  innebära  att  samhället
genom  någon myndighet  inskränker  möjligheten  att
tillverka  eller  saluföra  en viss produkt (i detta
fall    kylskåp)    med    hänvisning    till    att
kylskåpsfunktionen i stället  skall fullgöras i form
av  försäljning eller leverans av  kylda  livsmedel;
dvs. en helt annan näringsgren än den som är aktuell
för  den   berörda  företagaren.  Funktionstänkandet
skulle med andra  ord  kunna  innebära att samhället
utövar någon form av centralstyrning av produktionen
av varor och tjänster. När det  gäller kriterier för
den  åsyftade  prövningen utgår utskottet  från  att
motionen syftar  till en bedömning av de alternativa
metodernas  lämplighet   utifrån   ett  övergripande
miljö-  och resurshushållningsperspektiv.  Även  med
denna precisering  kan  det enligt utskottets mening
bli   mycket   svårt   att   fastställa   objektiva,
förutsebara  och  allmänt vedertagna  kriterier  för
bedömningen i det enskilda  fallet.  Utskottet anser
mot angivna bakgrund inte att det finns tillräckligt
underlag  för att föreslå någon åtgärd  eller  något
uttalande från  riksdagens  sida  med  anledning  av
motion MJ3 (c) yrkande 1.


Utskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än
motionärerna  i motion MJ3 (c) om att det är absolut
nödvändigt att  alla  delar av samhället engageras i
arbetet med att uppnå en  hållbar utveckling och att
politiken  måste utformas på  ett  sådant  sätt  att
människors vilja  att  leva  miljövänligt  tas  till
vara.  Det  krävs att människor ges möjlighet att ta
ansvar och leva  miljövänligt. Det kan avse bl.a. de
ekonomiska  förutsättningarna  och  tillgången  till
information.   Även   regeringen  synes  dela  denna
uppfattning. I skrivelsen  anförs  bl.  a.  att  ett
samhälle  där alla medborgare känner delaktighet och
har viljan  och  förmågan  att  ta  ansvar  för sitt
handlande  utgör  grunden  för  arbetet  med hållbar
utveckling.   Viktiga   förutsättningar  härför   är
utbildning och kunskap, både  om specifika sakfrågor
och  om  medborgarens  möjligheter   att   delta   i
miljöarbetet.   Vidare   måste  alla  medborgare  ha
möjlighet att kunna ta del  av  den  information som
finns om den ekologiska omställningen  i  Sverige. I
skrivelsen  uppmärksammas även behovet av utbildning
och  arbetet  med   nationella   styrdokument  såsom
skollag,  läroplaner,  programmål  och   kursplaner.
Dessa ställer tydliga krav på och erbjuder samtidigt
stöd för undervisning om hållbar utveckling i skolan
och   i  högskolan.  Vidare  framhålls  behovet   av
kompetensutveckling   hos  lärarna  när  det  gäller
områdena miljö och naturvetenskap.  Utskottet vill i
detta sammanhang påminna om att regeringen i samband
med   2000  års  ekonomiska  vårproposition   (prop.
1999/2000:100)     aviserade    det    s.k.    gröna
kunskapslyftet   tillsammans   med   folkrörelserna.
Syftet  med  det gröna  kunskapslyftet  är  att  öka
kunskaperna  och   insikterna   hos  allmänheten  om
behovet att ställa om samhället i  hållbar  riktning
samt  visa  hur den enskilde i vardagen kan bidra  i
den processen.  I  skrivelsen  framhålls  vidare att
tillgången  till  information påverkar möjligheterna
att  skapa  ett  hållbart   samhälle.   Ett   av  de
viktigaste medlen för att förmedla information  till
konsumenterna om olika produkters miljöegenskaper är
miljömärkningen.    Vidare    bör   framhållas   att
Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, i december
1999  redovisade en nationell kommunikationsstrategi
för Agenda  21  och  hållbar  utveckling.  Strategin
syftar  till  att  stödja såväl statliga myndigheter
som   kommuner   och   andra    lokala   aktörer   i
informations-  och  folkbildningsarbetet.   I  detta
sammanhang   bör  även  de  s.k.  gröna  nyckeltalen
uppmärksammas. Dessa kan användas som vägledning för
politiska  beslut   men  även  utgöra  underlag  för
samhällsdebatt  på  samma  sätt  som  de  ekonomiska
nyckeltalen.


På  lokal  nivå  finns  goda  förutsättningar  att
utveckla  formerna  för  dialog,  samråd  och  brett
engagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Inte
minst gäller det arbetet med lokala Agenda 21. Inför
uppföljningen av konferensen  i  Rio  de  Janeiro år
2002 (Rio +10) är det nu viktigt att bygga vidare på
den   grund   som  lagts.  En  nationalkommitté  har
tillkallats med  uppgift  att  ytterligare förankra,
samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden
inom bl.a. Agenda 21. Som ett led  i  detta  uppdrag
förs  en  aktiv  dialog  med  olika instanser som på
olika sätt är engagerade i arbetet  med  Agenda  21.
Ett  antal konferenser har arrangerats i olika delar
av landet  tillsammans  med  lokala,  regionala  och
andra samarbetspartner. Syftet med dessa konferenser
har  varit  att skapa tillfällen för information och
dialog.  Med  det  anförda  föreslår  utskottet  att
motion MJ3 (c) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.


Frågan om allemansrätten  och  dess omfattning har
nyligen   behandlats   av  utskottet  i   betänkande
2000/01:MJU3.  Utskottet   vidhåller  sitt  tidigare
ställningstagande  och  avstyrker  motion  MJ2  (kd)
yrkande 3.


Även frågor med anknytning  till  värnandet av den
biologiska  mångfalden i skogsbruket har  behandlats
utförligt av utskottet i nyss nämnda betänkande. Med
hänsyn härtill föreslår utskottet att motionerna MJ4
(fp) yrkande  5 och MJ841 (fp) yrkande 6 lämnas utan
vidare åtgärd.


I budgetpropositionen för år 2000 angav regeringen
som målsättning  att  de  förorenade  områdena skall
vara  åtgärdade till år 2020. Utskottet  instämde  i
detta ställningstagande  (bet.  1999/2000:MJU1). Den
statliga    verksamheten,    som    samordnas     av
Naturvårdsverket,  har  inriktats  på  att klarlägga
omfattning  och konsekvenser av föroreningarna  samt
att   ta  fram  metoder   för   undersökningar   och
efterbehandlingsåtgärder.       En       översiktlig
kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade
områden  har gjorts i samarbete med länsstyrelserna.
Enligt Naturvårdsverkets  bedömning  är  det  totala
antalet  förorenade  områden  ca  22 000. Hälften av
dessa har identifierats och resten  har uppskattats.
Under  år 1999 har Naturvårdsverket fördelat  knappt
40 miljoner  kronor  i  bidrag till inventeringar av
hela  län,  till  undersökningar   samt  åtgärder  i
samband  med  enskilda  objekt. När det  gäller  den
fortsatta beredningen av  Naturvårdsverkets  förslag
om   efterbehandlingsverksamheten   utgår  utskottet
givetvis från att  Naturvårdsverkets  förslag bereds
utan  onödigt  dröjsmål.  Med  det anförda  föreslår
utskottet att motion MJ2 (kd) yrkande  4 lämnas utan
vidare åtgärd.




Näringsliv




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  avstyrker  ett motionsyrkande (kd)
om  gröna  nyckeltal för  de  små  företagens
miljöarbete  med  hänvisning till regeringens
ansvar  för  det fortsatta  arbetet  med  att
vidareutveckla  nyckeltalen.  Vidare avstyrks
ett  förslag  (c)  om en samlad strategi  för
miljöexport  i den mån  det  inte  kan  anses
tillgodosett.




Skrivelsen




Regeringen avser  också att fortsätta den dialog med
näringslivet och övriga  aktörer  som  påbörjats för
att det breda ansvarstagande som behövs  skall komma
till   stånd.   Ett   exempel  på  kontakter  mellan
näringslivet        och        regeringen         är
Miljövårdsberedningens  uppdrag  att  förbereda  och
inleda  en  dialog med delar av näringslivet om dess
arbete  med  en   hållbar   utveckling.  Syftet  med
dialogen  är  att driva på arbetet  för  en  hållbar
utveckling i vissa  valda  sektorer samt att ta fram
underlag  för  politiska  beslut  och  riktlinjer  i
miljöpolitiken. En annan viktig  insats  är Närings-
och teknikutvecklingsverkets, NUTEK, arbete  för att
främja  näringslivets  eget  miljöarbete, exempelvis
genom införande av miljöledningssystem.


Miljöexport är ett exempel på hur exportframgångar
kan  vinnas på affärsmässiga grunder  samtidigt  som
miljöförbättringar   erhålls.  Regeringen  beslutade
därför  i  september 1998  att  anvisa  12  miljoner
kronor till Sveriges exportråd för att genomföra ett
treårigt program  med  syfte  att  främja  export av
miljöteknikrelaterade    varor    och   tjänster   i
regionalpolitiskt  prioriterade regioner  i  landet.
Programmet är fokuserat  på  teknik och tjänster för
rening  av  luft  och  vatten  samt  på  avlopp  och
avfallshantering. Inom dessa branscher  är många små
och  medelstora  företag  verksamma.  Under år  2000
anvisade  regeringen  ytterligare 9 miljoner  kronor
till programmet. Genom  nämnda program skapas bättre
förutsättningar  för  samverkan   mellan  exempelvis
tekniska konsulter och tillverkningsföretag.  Vidare
stärks   möjligheten   att   skapa   internationella
allianser  inom detta område. Dessa insatser  kommer
att fortsätta.  Miljöteknikdelegationens uppdrag har
för år 2000 utökats  till  att  omfatta insatser som
främjar  ökad  export  av miljöanpassade  varor  och
tjänster. Eftersom verksamhetsområdet  är  nytt  för
delegationen  och endast skall pågå under ett år har
insatserna inriktats mot att pröva olika metoder som
kan   underlätta   små   och   medelstora   företags
internationalisering.




Motioner




Enligt  motion  MJ2  (kd)  bör  de gröna nyckeltalen
omfatta också företag som inte är  ISO-  eller EMAS-
registrerade.  Enligt  motionärerna är det angeläget
att   små   och  medelstora  företag   arbetar   med
miljöledningssystem,  och  att  företag kan göra det
frivilligt utan certifiering. Riksdagen  bör uppmana
regeringen  att  verka  för  att mindre företag  med
miljöarbete kommer med i nyckeltalen  (yrkande 1). I
motion MJ3 (c) yrkas att regeringen återkommer  till
riksdagen  med  förslag  om  en  samlad strategi för
miljöexport   i   linje   med   vad   som   tidigare
presenterats av Miljöexportutredningen (yrkande 9).




Utskottets ställningstagande




Gröna nyckeltal är ett instrument för att följa  det
övergripande  målet  för  det miljöpolitiska arbetet
att  till  nästa  generation kunna  lämna  över  ett
samhälle där de stora  miljöproblemen  i  Sverige är
lösta.     Nyckeltal    är    endast    ett    grovt
uppföljningssystem  och  skall  därför  ses  som  en
förenkling av det indikatorsystem som föreslagits av
Naturvårdsverket  för  att  följa  de  av regeringen
föreslagna   miljökvalitetsmålen  (deFacto;   98   -
Uppföljning      av       föreslagna      nationella
miljökvalitetsmål). Utvecklingen  av nyckeltal är en
process där nyckeltalen måste anpassas  efter de mål
de  avser  att  följa,  relevanta  miljöproblem  och
samhällsutvecklingen  i  övrigt.  Nyckeltalet  Antal
miljöcertifierade  företag  skall  belysa  i  vilken
utsträckning näringslivet arbetar med  miljöfrågor i
sin  verksamhet.  Nyckeltalet anger antalet  företag
som är certifierade  enligt  ISO  14001  eller EMAS.
Antalet miljöcertifierade företag ökar men  hittills
har  endast  en  liten  andel  av det totala antalet
företag infört miljöledningssystem.  Dessutom vidtar
många   företag   som   inte   är  miljöcertifierade
frivilligt åtgärder i sin verksamhet  för att skydda
miljön.  Användningen  av  miljöledningssystem   ger
därför  inte  heltäckande  information  om  i vilken
utsträckning     miljöfrågorna     omhändertas     i
verksamheten.    Utskottet    delar    motionärernas
uppfattning   i  motion  MJ2  (kd)  när  det  gäller
betydelsen  av att  de  små  företagen  arbetar  med
miljöledningssystem  och  att detta skall  kunna ske
på frivillig väg.  Enligt utskottets  mening får det
dock i första hand ankomma på regeringen  att även i
fortsättningen främja arbetet med att vidareutveckla
nyckeltalen.  Enligt  skrivelsen har regeringen  för
avsikt att fortsätta den dialog med näringslivet och
övriga  aktörer  som påbörjats  för  att  det  breda
ansvarstagande som  behövs  skall  komma till stånd.
Som     exempel    nämns    bl.a.    Närings-    och
teknikutvecklingsverkets,   NUTEK,  arbete  för  att
främja  näringslivets  egna miljöarbete,  exempelvis
genom  införande  av  miljöledningssystem.  Med  det
anförda  föreslår  utskottet  att  motion  MJ2  (kd)
yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.


Som  framhålls  i skrivelsen  har  medel  tidigare
anvisats till Sveriges  exportråd  för att genomföra
ett treårigt program med syfte att främja  export av
miljöteknikrelaterade    varor    och   tjänster   i
regionalpolitiskt  prioriterade regioner  i  landet.
Under år 2000 förstärktes programmet med ytterligare
9  miljoner  kronor.  Genom  nämnda  program  skapas
bättre   förutsättningar    för   samverkan   mellan
exempelvis       tekniska       konsulter        och
tillverkningsföretag.  I sin helhet stärks nätverket
i     Sverige    mellan    företag,     myndigheter,
biståndsorgan,            finansiärer            och
branschorganisationer.  Satsningen  förväntas  ge en
förstärkt  nationell  samverkan  och  profilering av
svenskt  kunnande inom miljöteknik vilket  i  större
grad  än  tidigare   möjliggör   gemensamma  svenska
marknadsföringsinsatser   på   den   internationella
miljömarknaden.   Enligt  regeringen  kommer   dessa
insatser att fortsätta.  Med  det  anförda avstyrker
utskottet  motion MJ3 (c) yrkande 9 i  den  mån  den
inte kan anses tillgodosedd.




Energipolitik




Utskottets förslag i korthet


Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
de negativa  miljöeffekterna  av  den förtida
avvecklingen  av  kärnkraften  med hänvisning
framför  allt  till  1997 års energipolitiska
beslut.  Vidare avstyrks  ett förslag (kd) om
en  miljökonsekvensanalys av  stängningen  av
Barsebäck   1   med  hänsyn  bl.a.  till  att
regeringen     fortlöpande     följer     upp
förutsättningarna     för     ett    fortsatt
genomförande av 1997 års beslut.




Skrivelsen




Målet för den svenska energipolitiken är att på kort
och  lång sikt trygga tillgången  på  el  och  annan
energi  på  konkurrenskraftiga  villkor.  Den  skall
skapa     förutsättningar     för     en    effektiv
energianvändning  och  en  kostnadseffektiv   svensk
energiförsörjning  med  liten  negativ  påverkan  på
hälsa,    miljö    och    klimat   samt   underlätta
omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.


Energipolitiken lades fast  1997  genom riksdagens
beslut  med anledning av propositionen  En  uthållig
energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:
NU12,  rskr.   1996/97:272).  Omställningen  mot  en
långsiktigt hållbar  energiförsörjning innebär bl.a.
att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering
av elanvändningen, konvertering  till nya energislag
samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.


Enligt riktlinjerna för energipolitiken  skulle en
reaktor  i  Barsebäcksverket  ställas av före den  1
juli 1998. Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998
att inhibera regeringens beslut  om  avställning  av
den  första  reaktorn  i  avvaktan  på ett rättsligt
avgörande.    Den    16    juni    1999    meddelade
regeringsrätten  att  regeringens  beslut skall  stå
fast.  Den  30  november  1999 ställdes  den  första
reaktorn av efter det att ett  preliminärt  avtal om
ersättning  till  kraftverkets  ägare slutits mellan
staten, Vattenfall AB och Sydkraft  AB. De åtaganden
som  följer  av  avtalet  har godkänts av  riksdagen
(prop.  1999/2000:63,  bet.  1999/2000:NU11,   rskr.
1999/2000:200).   Den  andra  reaktorn  i  Barsebäck
skulle  enligt  riktlinjerna   för   energipolitiken
ställas  av  före  den 1 juli 2001. Ett villkor  för
stängningen av den andra  reaktorn  i  Barsebäck var
att  bortfallet  av  elproduktion  kunde kompenseras
genom  tillförsel  av  ny elproduktion  och  minskad
användning  av  el.  Det energipolitiska  programmet
innehåller  därför  åtgärder   för   att   under  en
femårsperiod  stimulera  användningen  av  förnybara
energislag och effektivare energianvändning.


Regeringen  har i september 2000 i skrivelsen  Den
fortsatta omställningen av energisystemet m.m. (skr.
2000/01:15) bedömt  att  riksdagens  villkor  för en
stängning  av  Barsebäck  2  före  juli 2001 inte är
uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så
snart   dessa   villkor  är  uppfyllda.  Regeringens
bedömning är att  villkoren  för  stängning  bör stå
fast  och  att stängningen kan genomföras efter  det
att  erforderliga   åtgärder   har  fått  genomslag.
Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före
utgången  av  2003. En ytterligare  prövning  av  om
villkoren är uppfyllda  skall  göras  hösten  2001 i
anslutning till budgetpropositionen för 2002.




Motioner




I  motion  MJ1  (m)  yrkande  2  framhålls att en av
regeringens    åtgärder    för    att    uppnå    de
energipolitiska  målen  har  varit  att  inleda  den
förtida  avvecklingen  av  kärnkraften. Följden  har
blivit att utsläppen av växthusgaser  ökat  kraftigt
samtidigt   som   södra   Sverige   hotas   av  akut
effektbrist. För att få fram ny energiproduktion ges
omfattande    subventioner    till   vindkraft   och
biobränsle-baserad  kraftproduktion.  Slutsatsen  är
att regeringens energipolitik inte har bidragit till
att göra Sverige mer ekologiskt hållbart. Miljön har
i   stället   blivit   sämre    samtidigt   som   de
subventionerade    tillskotten    av    vind-    och
biobränslebaserad   kraftproduktion   har  försämrat
kostnadseffektiviteten i energiförsörjningen. Enligt
motion  MJ2  (kd)  yrkande  2 måste avvecklingen  av
kärnkraften ske i takt med energieffektivisering och
ersättning med förnybar energi. Barsebäck 1 stängdes
den  30  november 1999. Ungefär  samtidigt  stängdes
kraftvärmeverket   i   Karlshamn,   Europas  renaste
oljekraftverk. I stället har Sverige  köpt billig el
huvudsakligen från Danmark, i huvudsak  producerad i
kolkraftverk.     Barsebäck    2    skulle    enligt
riksdagsbeslut  stängas   före   den  1  juli  2001.
Regeringen har dock konstaterat att  man  till detta
datum  ej  kan  uppfylla de krav som ställts på  att
bortfallet av elproduktion  skall  kompenseras genom
tillförsel  av  ny  elproduktion  och genom  minskad
användning  av el. En grundlig miljökonsekvensanalys
av stängningen  av Barsebäck 1 måste göras omgående.
Därifrån kan slutsatser dras om miljökonsekvenser av
en stängning av Barsebäck 2.




Utskottets ställningstagande




Energipolitiken lades  fast år 1997 genom riksdagens
beslut med anledning av  propositionen  En  uthållig
energiförsörjning  (se  ovan). Omställningen mot  en
långsiktigt hållbar energiförsörjning  innebär bl.a.
att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering
av elanvändningen, konvertering till nya  energislag
samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Som framhålls i skrivelsen är målet för den  svenska
energipolitiken  att  på  kort  och lång sikt trygga
tillgången    på    el    och   annan   energi    på
konkurrenskraftiga   villkor.    Den   skall   skapa
förutsättningar för en effektiv energianvändning och
en  kostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med
liten negativ påverkan på hälsa,  miljö  och  klimat
samt  underlätta  omställningen  till ett ekologiskt
hållbart  samhälle.  Energipolitiken   skall  vidare
bl.a. bidra till att stabila förutsättningar  skapas
för  ett  konkurrenskraftigt näringsliv och till  en
förnyelse och  utveckling  av den svenska industrin.
Landets  elförsörjning  skall   tryggas   genom  ett
energisystem   som   grundas   på  varaktiga,  helst
inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv
energianvändning.  Stränga  krav  skall  ställas  på
säkerhet   och   omsorg  om  hälsa  och  miljö   vid
användning  och utveckling  av  ny  energiteknik.  I
detta sammanhang  vill  utskottet även erinra om det
energipolitiska  program som  beslutades  samma  år.
Programmet omfattar  9  miljarder  kronor  under  en
sjuårsperiod   och   dess   huvudinriktning   är  en
kraftfull  och  långsiktig  satsning  på  forskning,
utveckling och demonstration av ny energiteknik. Med
det  anförda  föreslår utskottet att motion MJ1  (m)
yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.


Enligt   de   ovan    nämnda    riktlinjerna   för
energipolitiken skulle en reaktor i Barsebäcksverket
ställas  av  före  den 1 juli 1998. Som  framgår  av
skrivelsen blev beslutet  om avställning föremål för
särskild prövning i Regeringsrätten,  och den första
reaktorn kunde ställas av först den 30 november 1999
efter  det  att ett preliminärt avtal om  ersättning
till  kraftverkets   ägare  slutits  mellan  staten,
Vattenfall  AB och Sydkraft  AB.  Regeringen  har  i
september   2000    i   skrivelsen   Den   fortsatta
omställningen   av   energisystemet    m.m.    (skr.
2000/01:15)  bedömt  att  riksdagens  villkor för en
stängning  av  Barsebäck  2 före juli 2001  inte  är
uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så
snart   dessa  villkor  är  uppfyllda.   Regeringens
bedömning  är  att  villkoren  för stängning bör stå
fast  och att stängningen kan genomföras  efter  det
att  erforderliga   åtgärder   har  fått  genomslag.
Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före
utgången av år 2003. En ytterligare  prövning  av om
villkoren  är  uppfyllda  skall  göras hösten 2001 i
anslutning  till budgetpropositionen  för  år  2002.
Riksdagen har  nyligen  ställt sig bakom regeringens
bedömning att de villkor  som riksdagen satt upp för
stängning av den andra reaktorn  i  Barsebäcksverket
inte är uppfyllda. I samband härmed framhölls  bl.a.
att  det  inom  en  rimlig  tid  torde  finnas  goda
möjligheter  att  nå  de mål som är uppsatta för att
kompensera kraftbortfallet. Stängningen av den andra
reaktorn skall genomföras  så snart att erforderliga
villkor  fått  genomslag.  I likhet  med  regeringen
bedömdes detta kunna ske senast  före utgången av år
2003. Vidare anfördes att en stängning  inte  får  -
enligt  de villkor som riksdagen satte upp år 1997 -
medföra negativa  effekter  för elpriset, tillgången
på el för industrin, effektbalansen eller för miljön
och  klimatet. Vidare betonades  betydelsen  av  att
regeringen  fortlöpande följer upp förutsättningarna
för att dessa  villkor  som riksdagen har ställt upp
kan uppfyllas (bet. 2000/01:NU3, rskr. 2000/01:111).
Med det anförda avstyrker  utskottet motion MJ2 (kd)
yrkande 2.




Miljöskatter m.m.




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  avstyrker två motionsyrkanden  (m,
fp)   om   grön   skatteväxling   bl.a.   med
hänvisning till  regeringens bedömning att de
miljörelaterade  skatterna   behöver  utredas
ytterligare för att strategin för en fortsatt
skatteväxling   skall   kunna   förverkligas.
Vidare  avstyrks  ett yrkande (c) beträffande
en eventuell energiskatt  på  biobränslen och
ett     förslag     (fp)    om    skatt    på
avfallsförbränning.    När     det     gäller
biobränslen     hänvisar    utskottet    till
miljöministerns  bedömning   att  biobränslen
under  överskådlig  tid bör bli  föremål  för
fortsatt  undantag  från   energibeskattning.
Beträffande   skatt   på   avfallsförbränning
hänvisar utskottet till regeringens bedömning
såsom    den    kommer    till   uttryck    i
budgetpropositionen för år 2001.


Fyra  yrkanden (m, c, fp,  mp)  uppmärksammar
olika aspekter när det gäller utvecklingen av
handeln  med utsläppsrätter. Samtliga förslag
avstyrks med  hänvisning  till  den fortsatta
beredningen av Klimatkommitténs förslag.




Skrivelsen




I  budgetpropositionen  för år 2001  presenteras  en
strategi för en successivt  ökad  miljörelatering av
skattesystemet   genom  grön  skatteväxling   (prop.
2000/01:1  volym  1).   Skatteväxlingen  bör  enligt
strategin  utgå  från  de av  riksdagen  fastställda
miljömålen. En omställning  av energisystemet och en
reformering   av   energiskattesystemet    med    en
begränsning   av   koldioxidutsläppen   är  centrala
uppgifter i en grön skatteväxling. Enligt  strategin
skall   omställningen   bidra  till  en  effektivare
energianvändning, gynna användningen av biobränslen,
ge    incitament    för   att   minska    industrins
miljöbelastning,       säkerställa        industrins
konkurrenskraft,  skapa förutsättningar för  inhemsk
produktion av el, förenkla  energiskattesystemet och
ge  det  en  stabil grund för en  hållbar  ekonomisk
tillväxt.  Den   principskiss  som  presenterades  i
betänkande    från   Skatteväxlingskommittén    (SOU
1997:11)  utgör   en   utgångspunkt   för  reformen.
Regeringen  bedömer  att  det går att ta ytterligare
steg i en grön skatteväxling  om  det  sker  på  ett
varsamt  och balanserat sätt. Effekterna av de olika
stegen bör också löpande följas upp.




Motioner




Enligt  motion  MJ1  (m)  yrkande  3  fungerar  grön
skatteväxling  sällan  i praktiken som det är tänkt.
Det som regeringen har kallat för grön skatteväxling
har framför allt handlat om att höja skatter och det
enda gröna i dessa höjningar  har  varit  att  vissa
skatter  höjts  mer  än andra. Eftersom vi redan har
mycket höga miljöskatter  borde grön skatteväxling i
Sverige  framför  allt handla  om  att  sänka  andra
skatter såsom skatten på arbete. Det andra praktiska
problemet med grön skatteväxling är att man byter ut
stabila skattebaser mot instabila. Detta ger oss ett
instabilt  skattesystem   som   hela   tiden   måste
justeras.  Vad  vi  behöver  är  ett mer långsiktigt
stabilt skattesystem som ger tydliga  signaler  till
de  ekonomiska aktörerna. I motion MJ3 (c) framhålls
att man  ej bör belägga biobränslen med energiskatt.
I finansplanen  står  att  läsa att regeringen avser
att börja ta ut energiskatt  på  biobränslen.  Detta
för att bredda skattebasen. Enligt regeringen är  de
statsfinansiella  konsekvenserna  av  att inte ta ut
skatt  för  stora  för  att  avstå.  Detta aviserade
agerande,   som  stöds  av  både  Miljöpartiet   och
Vänsterpartiet,  står  i  skarp  kontrast  till  den
beskrivning  av  skatteväxlingsstrategin  regeringen
säger  sig  vilja  följa. Det finns fog att tro  att
skattebefrielsen inte alls skulle leda till minskade
totala   skatteinkomster    för    staten.   Inhemsk
produktion    av    biobränslen    ger    ett   ökat
skatteunderlag   som  med  stor  sannolikhet  skulle
uppväga det direkta  bortfallet  av  energiskatterna
(yrkande 3). Även i motion MJ4 (fp) uppmärksammas en
fortsatt grön skatteväxling. Folkpartiet  har  sedan
länge    förespråkat    ekonomiska    styrmedel    i
miljöpolitiken   och   ställer   sig  positivt  till
principerna för en grön skatteväxling.  Samtidigt är
det  viktigt  att  beakta industrins internationella
konkurrenskraft och  att miljöskatterna inte tvingar
företag att lägga sin  verksamhet  i  andra  länder.
Genom  att  genomgripande växla skatt på arbete  mot
skatt  på  miljöförstöring  förenas  miljömålen  med
målen  för den  ekonomiska  politiken  (yrkande  6).
Vidare yrkas  att  en  skatt  på  avfallsförbränning
införs  för  att  stimulera  till avfallsminimering,
materialåtervinning          och          biologiska
behandlingsmetoder  (yrkande 7). Enligt motionärerna
finns all anledning att verka för andra mer hållbara
och miljövänligare alternativ  för  avfallshantering
än förbränning.


Frågan om införandet av ett system  för handel med
utsläppsrätter  uppmärksammas i ett antal  motioner.
Enligt  motion  MJ4  (fp)  måste  unionen  skapa  en
gemensam valuta för växthusgaser - en ekologisk euro
i   form  i  utsläppsrättigheter.   Kyotoprotokollet
skapar   möjligheter   för  länder  att  klara  sina
åtaganden genom att handla  med  utsläppsrätter. Att
fördela  utsläppsrätter  via  marknaden   har  stora
fördelar  jämfört  med  administrativa  regleringar.
Sverige  bör  införa  ett  system  för  handel   med
utsläppsrätter så snart det är möjligt (yrkande 4 ).
I  motion  MJ711 (c) yrkande 15 framhålls att handel
med utsläppsrättigheter  inom  ramen  för en nordisk
miljöunion kan vara ett effektivt instrument för att
minska  utsläppen  av  växthusgaser  med  hjälp   av
marknadsmekanismer.  Systemet förenar ekonomiskt och
miljömässigt   effektiva   lösningar.   Miljöunionen
skulle  som  en  av   sina   första  och  viktigaste
uppgifter  ha att införa ett system  med  handel  av
utsläppsrättigheter   i   Norden  och  eventuellt  i
Baltikum. På sikt skulle sedan  detta kunna utvidgas
till   att  gälla  hela  EU.  Det  är  viktigt   att
handelssystemet  utformas  på  ett  sådant  sätt att
teknikutvecklingen  stimuleras  och inte bromsas.  I
motion   MJ780   (mp)   yrkande   1   redovisas   de
principiella krav som bör ställas på ett  system för
handel  med  utsläppsrätter.  Inkomsterna  från  den
initiala   tilldelningen   av  utsläppsrätter  skall
tillfalla  staten,  det är marknadens  funktion  som
skall  avgöra  minimistorleken   på  marknaden,  och
handel   med   utsläppsrätter   skall   ske   mellan
jämbördiga     parter.    Vidare    framhålls    att
utsläppshandel   skall    vara    ett    komplement,
ytterligare  ett  styrmedel  och  att kraven på  att
inneha utsläppsrätter i första hand  bör  riktas mot
dem   som   tillhandahåller  produkter  som  orsakar
problem  för  miljön.  Ett  system  för  handel  med
utsläppsrätter måste utformas så att det totalt sett
bidrar till att  minska  samtliga  miljöproblem, och
handel  med  utsläppsrätter  kräver  ett  omfattande
internationellt administrativt system. Enligt motion
MJ796  (m)  är  det  viktigt  att  gå vidare  i  det
internationella  samarbetet för att begränsa  kväve-
och fosforutsläppen  till  Östersjön. Inom ramen för
Östersjösamarbetet  vore  det  önskvärt  att  införa
handel  med  utsläppsrätter.   Sverige   måste  vara
pådrivande   för   att  få  till  stånd  ett  sådant
samarbete. I avvaktan  på  en  internationell handel
bör  Sverige  gå  före  och  införa  en  handel  med
utsläppsrätter (yrkande 2).




Utskottets ställningstagande




I  den ekonomiska vårpropositionen år 2000  aviseras
en  skatteväxling   för  perioden  2001-2010.  Höjda
skatter på miljöpåverkan  skall  växlas  mot  sänkta
arbetsgivaravgifter   och   höjda  grundavdrag.  Som
framhålls    i    skrivelsen   har   regeringen    i
budgetpropositionen  för  år  2001  följt  upp detta
förslag  med  en  strategi  för  en  successivt ökad
miljörelatering    av   skattesystemet.   En    grön
skatteväxling har presenterats  som utgår från de av
riksdagen     fastställda     miljömålen.     Enligt
propositionen    behöver   dock   utformningen    av
nedsättningssystemet för tillverkningsindustrin samt
jordbruks-, skogsbruks-  och  vattenbruksnäringarna,
alternativa   ekonomiska   styrmedel    och   övriga
miljörelaterade skatter utredas ytterligare  för att
strategin för en fortsatt skatteväxling skall  kunna
förverkligas.  När  det  gäller  skatten  på  arbete
framgår  av  propositionen  att  den,  som ett led i
skatteväxlingen   och   för   att  balansera  de   i
budgetpropositionen   föreslagna    höjningarna   av
energiskatterna,  bör sänkas. Utskottet  konstaterar
för egen del att det  går  att ta ytterligare steg i
en grön skatteväxling om det sker på ett varsamt och
balanserat  sätt.  Som  regeringen   framhåller  får
effekterna  av de olika stegen löpande  följas  upp.
Med det anförda  föreslår  utskottet  att motionerna
MJ1 (m) yrkande 3 och MJ4 (fp) yrkande 6 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.


I   samband   med  regeringens  information   till
riksdagen   den   30   november   2000   beträffande
förhandlingsresultatet     i     Haag     om    FN:s
klimatkonvention   aktualiserades  även  frågan   om
energiskatt på biobränslen.  Miljöministern  anförde
därvid   bl.a.   att   när   undantag   vad   gäller
energiskatten  för  att  få  fram  biobränslen  inte
behövs  längre  skall energiskatten betraktas som en
skatt på energi och  inte  på  särskilda energislag.
Enligt miljöministerns bedömning  dröjer  det  länge
innan vi är i den situationen. Under överskådlig tid
behövs  olika  typer  av stimulanser för att få fram
biobränslen och för att  göra dem kostnadseffektiva.
Dessutom krävs ytterligare  forskning och arbete med
teknisk  utveckling  på  detta  område   (se   prot.
2000/01:37).    Utskottet    ansluter    sig    till
miljöministerns  bedömning  när det gäller frågan om
energiskatt på biobränslen och  avstyrker motion MJ3
(c) yrkande 3.


Sedan den 1 januari 2000 tas skatt  ut  på avfall
som  deponeras.  Avsikten  med  skatten  är att den,
tillsammans  med  andra styrmedel på avfallsområdet,
inom en tioårsperiod  skall  medföra en halvering av
mängden avfall som deponeras.  I budgetpropositionen
för år 2001 anförde regeringen bl.a.  att det är för
tidigt att bedöma vilka effekter skatten  på  avfall
fått  på  avfallshanteringen eftersom skatten endast
har varit i  kraft  under  en  kort  tid.  Samtidigt
framhölls  att  det finns anledning att uppmärksamma
riskerna med en ökad förbränning av osorterat avfall
och att det därför  är  angeläget  att följa upp och
utvärdera   hur  systemet  med  avfallsbeskattningen
fungerar. En  fråga som då kan aktualiseras är om en
utvidgning av skattebasen  bör  ske till att omfatta
även förbränning av avfall (prop.  2000/01:1 volym 1
s. 231). Med det anförda avstyrks MJ4  (fp)  yrkande
7.


Utskottet   har   nyligen   behandlat   ett  antal
motionsyrkanden  om handel med utsläppsrätter  (bet.
2000/01:MJU3). Utskottet  var  mot  bakgrund  av den
pågående  beredningen av Klimatkommitténs betänkande
(SOU  2000:23)   inte   berett   att  föreslå  något
uttalande  från  riksdagens  sida med  anledning  av
dessa motionsyrkanden. Utskottets  ställningstagande
kvarstår.  Samtidigt  vill utskottet erinra  om  att
Klimatkommittén  i  sitt   betänkande  bl.a.  lämnat
förslag  om  investeringsbidrag   för   att   främja
användningen  av  förnybara  energikällor  i el- och
fjärrvärmeproduktion   samt  för  att  effektivisera
energianvändningen i den  energiintensiva industrin.
Vidare  bör  uppmärksammas att  den  miljörelaterade
delen  av strategin  för  grön  skatteväxling  bl.a.
innebär   en   fördjupad   analys   av   alternativa
ekonomiska  styrmedel  som  skall  kunna komplettera
skattestyrmedlen.  Utöver  traditionellt   inriktade
bidragslösningar  nämns  i  detta  sammanhang  bl.a.
system  för  handel  med  utsläppsrätter  (se  prop.
2000/01:1 volym 1 s. 36). Utskottet föreslår med det
anförda att motionerna MJ4 (fp) yrkande 4, MJ711 (c)
yrkande  15,  MJ780  (mp)  yrkande  1  och MJ796 (m)
yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.




Transporter m.m.




Utskottets förslag i korthet


I  den  mån  de  inte kan anses tillgodosedda
avstyrker  utskottet   två  yrkanden  (c)  om
Sveriges agerande i samband med den fortsatta
behandlingen av EU:s järnvägspaket respektive
Sveriges  agerande  i  FN:s   kommission  för
hållbar utveckling (CSD). Vidare avstyrks två
likalydande        förslag       (c)       om
nollemissionsfordon.




Skrivelsen




Genomförandet av Agenda  21  och förberedelserna för
tioårsuppföljningen av Riokonferensen  om  miljö och
utveckling (Rio +10) är centrala utgångspunkter  för
arbete  med  att  åstadkomma  ekologisk  hållbarhet.
Under år 2000 har Sverige deltagit aktivt i en mängd
olika  internationella forum, främst inom EU,  OECD,
FN,  WTO,   internationella  miljökonventioner  samt
genom   regionalt    utvecklingssamarbete   i   vårt
närområde. FN:s kommission  för  hållbar  utveckling
(CSD)  möts  årligen för att driva på och underlätta
genomförandet      av      rekommendationerna      i
handlingsprogrammet  Agenda  21.  Under år 2000 har,
som tidigare nämnts, frågor kring markanvändning och
jordbruk  samt  handel och investeringar  behandlats
särskilt. År 2001  skall  bl.a. frågor kring energi,
transporter och informationsspridning behandlas. Med
tanke  på  tyngden  i dessa frågor  får  Sverige  en
viktig uppgift att ena  EU i gemensamma ståndpunkter
och föra dess talan i dialogen med övriga världen.


I december 1999 enades  EU:s transportministrar om
ett   nytt   s.k.   järnvägspaket.    Grunden    för
kompromissen  är  att Europas järnvägar snabbt måste
vitaliseras om de inte  skall  fortsätta  att  tappa
marknadsandelar.   Enligt  regeringen  är  det  inte
acceptabelt   att   järnvägen,   som   är   relativt
miljövänlig,   förlorar    sin   konkurrenskraft   i
förhållande till mindre miljövänliga  transportsätt.
Överenskommelsen skall ses som ett viktigt  steg  på
vägen   mot   en   europeisk   järnväg   med  större
konkurrenskraft  med  förbättrade  möjligheter   för
svenska  transportkunder  att  använda järnvägen för
långväga  godstransporter. Med ökad  konkurrens  kan
priserna sänkas  och  effektiviteten  förbättras  på
Europas järnvägar.


Den   svenska   bilindustrin   arbetar   med   att
miljöanpassa  fordonen. Bilindustrin är också viktig
för ekonomi och sysselsättning i Sverige. Kunskap om
teknik och organisatoriska  lösningar  som kan bidra
till    en    hållbar    utveckling    är    viktiga
konkurrensfaktorer.   Många   av   världens  ledande
fordonstillverkare  satsar i dag stora  resurser  på
att skapa konkurrensfördelar  genom att tidigt kunna
erbjuda  bränslesnålare  eller  alternativt   drivna
fordon.  För  en  livskraftig  fordonsindustri krävs
särskilda   insatser   för   att   möta   framtidens
utmaningar.  Ett  nära  och aktivt samarbete  mellan
staten och näringslivet har  en  stor  betydelse för
utvecklingen av framtidens teknik.




Motioner




Enligt  motion  MJ3  (c) yrkande 5 bör Sverige  inom
FN:s kommission för hållbar  utveckling  (CSD) under
år  2001 särskilt driva frågan om skapandet  av  ett
grönare  transportsystem.  Vidare  bör  Sverige inom
ramen  för  EU:s järnvägspaket verka för förbättrade
möjligheter till  kombitrafik  som ett led i att öka
järnvägens  attraktivitet.  Enligt  motionärerna  är
detta ett viktigt moment för  att  kunna flytta gods
från lastbil till järnväg där så är möjligt. Sverige
måste  gå  i täten för ett intensifierat  arbete  på
detta område (yrkande 10).  Vidare bör Sverige verka
för att 10 %  av  de  nytillverkade fordon som säljs
inom EU år 2005 skall vara  nollemissionsfordon. Att
utveckla fordon som drivs med  hjälp av miljövänliga
drivmedel är en förutsättning för  att  kunna  skapa
ett  hållbart  och  grönt transportsystem. Genom att
ställa upp ett konkret  mål  visar man att det finns
en vilja och en marknad, vilket  är  viktigt för att
få  fordonsindustrin  att  satsa  på  utveckling  av
nollemissionsfordon  (yrkande 11). Motsvarande  krav
framförs även i motion T231 (c) yrkande 24.




Utskottets ställningstagande




Godstransportdelegationen   (K   1998:06)  har  till
uppgift       att       bl.a.      utveckla      ett
trafikslagsövergripande   synsätt    i   syfte   att
effektivisera  godstransportsystemet  och  göra  det
ekologiskt hållbart. Som framgår av skrivelsen skall
delegationen i juni 2001 presentera förslag  till en
samlad  svensk godstransportstrategi med förslag  på
åtgärder  såväl  nationellt  som  internationellt. I
december 1998 lämnade EU:s transportråd  en  rapport
angående    uppföljningen   av   slutsatserna   från
Europeiska rådets  möte  i  Cardiff  i  juni 1998. I
rapporten  underströks bl.a. transportrådets  avsikt
att fortsätta  arbetet  med  att ta fram en enhetlig
strategi och relevanta miljömål i syfte att påskynda
integreringen av miljökrav och  hållbar utveckling i
den gemensamma transportpolitiken.  En  strategi för
integrering  av  miljö  och  hållbar  utveckling   i
transportpolitiken      antogs      sedermera     på
transportministermötet  i  oktober  1999.  Strategin
gäller    för   perioden   2000-2004.   Den   första
uppföljningen  kommer  att  ske  under  det  svenska
ordförandeskapet  våren 2001. När det gäller arbetet
inom FN:s kommission  för  hållbar  utveckling (CSD)
bör  uppmärksammas  att kommissionen år  2001  bl.a.
skall  behandla  frågor   kring   transporter.   Som
regeringen  framhåller  i skrivelsen får Sverige med
tanke på tyngden i dessa  frågor  en  viktig uppgift
att ena EU i gemensamma ståndpunkter och  föra  dess
talan  i dialogen med övriga världen. Avslutningsvis
konstaterar   utskottet   med  hänvisning  till  den
europeiska miljöbyråns rapport om miljötillståndet i
unionen att transporternas  miljöpåverkan  utgör ett
av  de mest svårlösta problemen. Det beror bl.a.  på
att trafiken  i  luften,  på  land  och  till  sjöss
fortsätter  att öka snabbt. Regeringen framhåller  i
skrivelsen att  ambitionen att Sverige skall vara en
internationellt    pådrivande    kraft    och    ett
föregångsland för ekologisk  hållbar utveckling står
fast.   Utskottet   delar  denna  uppfattning.   Det
internationella samarbetet  är  en viktig hörnsten i
ansträngningarna   för   att  åstadkomma   ekologisk
hållbarhet även på detta område. Med det anförda kan
syftet  med  motion  MJ3  (c)   yrkande   5  i  allt
väsentligt  anses tillgodosett. Motionen avstyrks  i
berörd del.


Som   framgår    av    skrivelsen    enades   EU:s
transportministrar  i  december  1999  om  ett  nytt
"järnvägspaket".  Uppgörelsen  innebär att marknaden
för internationella godstransporter  öppnas  på  ett
särskilt   transeuropeiskt   järnvägsnät,  att  alla
järnvägsföretag i medlemsstaterna kan söka tillstånd
för  trafik  på  detta  nät,  att  banhållning   och
trafikutövning  tydligare  delas  upp  för att skapa
insyn  och undvika diskriminering av nykomlingar  på
marknaden  och  att  nya  principer  skall gälla för
fördelning  av  tåglägen  och  för  prissättning  av
järnvägsinfrastruktur. Uppgörelsen innehåller vidare
förslag  till  fortsatt  arbete för att  komma  till
rätta  med problem som rör  samtrafik  på  de  olika
järnvägsnäten   och  eliminering  av  flaskhalsar  i
infrastrukturen. Ett observationssystem inrättas som
skall   ge   kommissionen    möjlighet   att   följa
utvecklingen          på          järnvägsmarknaden.
Säkerhetsaspekterna skall garanteras  genom åtgärder
på nationell nivå och möjligheterna att  inrätta  en
EU-myndighet  för detta syfte skall studeras vidare.
Som framhålls i  skrivelsen  är överenskommelsen ett
viktigt  steg  på väg mot en europeisk  järnväg  med
större   konkurrenskraft.    Det   bör   nu   finnas
möjligheter för svenska transportkunder  att använda
järnvägen  för  långväga  godstransporter. Med  ökad
konkurrens  kan priserna sänkas  och  effektiviteten
förbättras   på    Europas   järnvägar.   Nu   finns
instrumenten för att verka för en utveckling i denna
riktning.  Med det anförda  föreslår  utskottet  att
motion MJ3 (c) yrkande 10 lämnas utan vidare åtgärd.


En särskild  utredare har haft till uppgift att se
över  det  statliga   åtagandet  för  forskning  och
utveckling när det gäller  avgaser och bränslen inom
motorfordonsområdet.   Uppdraget    omfattade   även
avgasutsläpp från arbetsmaskiner. Även  det pågående
arbetet   inom   EU   med  att  ta  fram  det  femte
ramprogrammet för forskning och utveckling och andra
forskningsprogram  som  berör   avgasfrågor   skulle
beaktas.   Som  framgår  av  skrivelsen  redovisades
resultatet  i april 2000 i betänkandet Ren  luft  på
väg (SOU 2000:35).  Betänkandet  remissbehandlas för
närvarande.    I    detta   sammanhang   bör    även
uppmärksammas att ett  avtal  mellan  svenska staten
och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för
utveckling     av    mer    miljöanpassade    fordon
undertecknades i  april 2000. Vidare bör påpekas att
den  tidigare femåriga  fordonsskattebefrielsen  för
bilar  som  tillhör  miljöklass 1 har avlösts av ett
modifierat  system  som   har   föranletts   av  nya
avgasbestämmelser  som  har beslutats på EU-nivå.  I
den nya utformningen ges  i  stället skattelättnaden
som   ett   belopp  som  successivt   avräknas   mot
fordonsskatten. För personbilar och lätta bussar med
en tjänstevikt  på  högst  1  275  kg  och för lätta
lastbilar med en tjänstevikt på högst 1  275  kg som
uppfyller kraven i miljöklass 1 är beloppet 3 500 kr
om  de registreras under år 2000. Beloppet är 1  500
kr  vid  registrering  under  år  2001.  För  övriga
personbilar,  lätta  lastbilar  och lätta bussar som
har  högre  tjänstevikter  kommer  dessa   belopp  i
stället   att  gälla  under  2001  respektive  2002.
Sverige  har  sedan  EU-medlemskapets  början  varit
pådrivande  i  arbetet med att integrera miljöhänsyn
och hållbar utveckling  i  all EU-politik. Utskottet
utgår  från  att  Sverige  bl.a.   när   det  gäller
miljöanpassade  fordon  även i fortsättningen  skall
vara pådrivande. Med det  anförda föreslår utskottet
att  motionerna  MJ3 (c) yrkande  11  och  T231  (c)
yrkande 24 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.




Internationellt samarbete m.m.




Utskottets förslag i korthet


Utskottet avstyrker  motionsyrkanden  (c) som
behandlar bildandet av en nordisk miljöunion,
Världshandelsorganisationens            (WTO)
förhållningssätt   till   principen   om  att
förorenaren    betalar   samt   hur   Sverige
internationellt  skall  kunna vara pådrivande
på  miljöområdet. Utskottet  hänvisar  därvid
bl.a.  till  de  nordiska ländernas nuvarande
samarbete  på miljöområdet,  att  en  hållbar
utveckling redan i dag är ett uttalat mål för
WTO respektive  Sveriges  ambitioner  när det
gäller   det   internationella  miljöarbetet.
Vidare  avstyrks  ett  yrkande  (fp)  om  mer
aktivt svenskt  agerande  i  klimatfrågan med
hänvisning    till   bl.a.   regeringens    i
skrivelsen uttalade ambitioner i denna fråga.
När det gäller  de  i  flera motioner (m, kd,
fp)    framförda    synpunkterna    om    det
internationella samarbetet  i Östersjöområdet
finner  utskottet  att  dessa  yrkanden  inte
påkallar   någon   ytterligare  åtgärd   från
riksdagens  sida.  De  yrkanden  (m,  kd)  om
ytterligare insatser för att komma till rätta
med oljeutsläppen i  bl.a. Östersjön avstyrks
med hänvisning till framför  allt regeringens
kommande   proposition   med   anledning   av
Oljeutsläppsutredningens förslag.




Skrivelsen




Ambitionen att Sverige skall vara en internationellt
pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologisk
hållbar  utveckling  står fast. Det  internationella
samarbetet är en viktig  hörnsten i ansträngningarna
för    att    åstadkomma    ekologisk    hållbarhet.
Genomförandet av Agenda 21 och  förberedelserna  för
tioårsuppföljningen  av  Riokonferensen om miljö och
utveckling (Rio +10) är centrala  utgångspunkter för
detta  arbete.  Under  år 2000 har Sverige  deltagit
aktivt  i  en  mängd  olika  internationella  forum,
främst  inom  EU,  OECD,  FN,  WTO,  internationella
miljökonventioner      samt     genom      regionalt
utvecklingssamarbete i vårt närområde.


På  de  nordiska statsministrarnas  uppdrag  pågår
inom Nordiska  ministerrådets  ram  ett samarbete om
att  ta  fram  en strategi för hållbar utveckling  i
Norden. Strategin  skall  inriktas på sådana områden
där  Norden  har gemensamma intressen  och  särskilt
goda  förutsättningar  att  samarbeta  och  där  det
nordiska  samarbetet  skapar  ett särskilt mervärde.
Strategin       omfattar      följande      områden:
klimatförändringar,         hav,         kemikalier,
livsmedelssäkerhet,   energi,  transport,  lantbruk,
näringsliv, fiske, fångst och skogsbruk.


Regeringen  har  i skrivelse  om  handelspolitiken
(skr. 1998/99:59) klargjort  att handelssystemet och
WTO  måste  engageras och ge sitt  bidrag  till  det
globala arbetet med hållbar utveckling. Detta är ett
av många viktiga  mål  i  en ny runda i WTO. Sverige
deltar i de internationella diskussionerna om handel
och miljö främst inom WTO:s  kommitté för handel och
miljö,  CTE.  Denna  kommitté  är  huvudforumet  för
behandlingen av sambandet mellan  handel  och miljö.
Arbetet  inom  CTE  är  av  stor  betydelse  för att
påverka  och  genomdriva  eventuella förändringar  i
handelsregelverket  med inriktning  mot  en  hållbar
utveckling.  Sverige  arbetar   för  att  miljö  och
hållbar     utveckling     skall    integreras     i
handelsregelverket  så  att  en   liberalisering  av
handeln kan medverka till en hållbar utveckling.


I de internationella klimatförhandlingarna arbetar
Sverige   för   att   de   utestående   frågorna   i
Kyotoprotokollet  skall  kunna  lösas  i  syfte  att
protokollet  skall kunna träda i kraft så snart  som
möjligt.   Vid   konventionens    fjärde   partsmöte
beslutades  en tidsplan, Buenos Aires  Action  Plan,
som  syftar  mot  beslut  vid  det  kommande  sjätte
partsmötet hösten 2000.


Regeringen beslutade  i  maj 1998 att tillsätta en
parlamentariskt sammansatt kommitté  (M 1998:06) med
uppgift att presentera förslag till en samlad svensk
strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt
vid   att  kostnadseffektivitet  uppnås.  Den   s.k.
Klimatkommittén    redovisade   sina   förslag   för
regeringen i april 2000.  Betänkandet  (SOU 2000:23)
remissbehandlades under sommaren och hösten 2000 och
förslagen bereds nu i Regeringskansliet.


Sverige  verkar  aktivt  för en hållbar utveckling
inom  Östersjöregionen.  I  Visby  i  maj  1996  kom
statsministrarna i Östersjöregionen  och  Europeiska
kommissionen överens om att hållbar utveckling skall
vara   grunden   för   det  fortsatta  samarbetet  i
regionen. I juni 1998 antog  utrikesministrarna  och
EU    inom    Östersjörådet   en   Agenda   21   för
Östersjöområdet  kallad  Baltic 21. Denna inkluderar
mål  och  scenarier  för hållbar  utveckling  i  ett
trettioårigt  perspektiv   inom   regionen  och  ett
aktionsprogram    med   tidsplaner,   aktörer    och
finansiering. Baltic  21  fokuserar  på sju sektorer
(jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism och
transporter) vars utveckling bedöms vara av särskilt
stor   betydelse   för   att   uppnå   ett  hållbart
Östersjöområde. Sverige är tillsammans med  Ryssland
även  ansvarigt  för  samordningen  av åtgärder inom
industrisektorn.  Ett  internationellt  upptaktsmöte
för industrisektorn hölls  den  21-22  mars  2000  i
Stockholm med representanter för alla medlemsländer.
Vid  mötet antogs en internationell strategi för att
genomföra  handlingsprogrammet  för industrisektorn.
Även  andra organisationer och insatser  är  viktiga
för   att    främja    en   hållbar   utveckling   i
Östersjöregionen.  Det  gäller  t.ex.  International
Baltic     Sea    Fishery    Commission     (IBSFC),
Helsingforskommissionen    för    Östersjöns   miljö
(HELCOM) och Vision and Strategies around the Baltic
Sea   (VASAB)   -   det   sistnämnda  ett  samarbete
organiserat av ministrarna  ansvariga  för  regional
utvecklingsplanering.


Oljeutsläppsutredningen  lämnade  i  januari  1999
sitt  betänkande  Att  komma  åt  oljeutsläppen (SOU
1998:158). Utredningen pekar bl.a.  på vikten av att
förhindra  oljeutsläpp  främst genom att  fungerande
mottagningsanordningar finns  i  varje  hamn och att
olagliga  utsläpp  effektivt  beivras. Beredning  av
utredningens förslag pågår, och  en  proposition  är
planerad till våren 2001.




Motioner




Enligt  motion  MJ3  (c)  yrkande  6  bör Sverige ta
initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.
Ett  samarbete  på  miljöområdet mellan de  nordiska
länderna  inrymmer en  stor  potential,  och  enligt
motionärerna  bör  detta  samarbete  kunna utvecklas
ytterligare.  Ett  sätt  att  kunna  gå  längre  och
verkligen ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda
en  nordisk  miljöunion.  Den  nordiska miljöunionen
skulle  kunna  vara  ett  föredöme  när  det  gäller
samarbete  mellan  länder inom och utom  EU.  Vidare
framhålls i motionen  (yrkande 7) att Sverige aktivt
bör  verka  för  att principen  om  att  förorenaren
betalar  (PPP  -  Pollutor   Pays  Principle)  skall
genomsyra  WTO. Den alltmer globaliserade  värld  vi
lever i leder  till  ökad  handel  och utbyte mellan
individer,   företag   och  länder.  Detta   ställer
naturligtvis stora krav  på  att  miljön skyddas och
värnas. Frihandel skall bejakas men  det skall göras
med  hänsyn  till  miljön.  Sverige  måste  vara  en
pådrivande kraft när det gäller att föra  upp miljön
på  agendan  i  världshandelsorganisationen.  Enligt
motionärerna  är  det också angeläget att regeringen
presenterar en  specificerad  plan  för  hur Sverige
internationellt  skall  vara en pådrivande kraft  på
miljöområdet (yrkande 8).  Enligt  motion  MJ4  (fp)
yrkande 1 bör Sveriges representanter bli mer aktiva
i klimatfrågan för att driva på utvecklingen mot  en
hållbar lösning.


Ökade  insatser för att förbättra miljösituationen
i och kring  Östersjön  efterlyses i motion MJ4 (fp)
yrkande 8. För att minska  och  på sikt kunna stoppa
utsläppen kring och till Östersjön  krävs gemensamma
lösningar  mellan berörda länder och samarbete  över
gränserna. Jordbruket  måste  minska  sina  utsläpp.
Initiativ  bör tas inom ramen för Östersjösamarbetet
för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för
att  omläggningen   av   jordbruksstöden   inom   EU
påskyndas.  Sekretariatet  för  Östersjörådet  skall
koordinera  och  initiera  insatser för att uppfylla
Agenda 21. Enligt motion MJ764  (m) yrkande 15 måste
det  internationella  samarbetet  i  Östersjöområdet
ytterligare intensifieras för att man  skall få till
stånd  bindande  avtal  om  utsläppsminskningar.   I
motion  MJ783  (kd) yrkas att regeringen tar fram en
förvaltningsplan    för    Östersjön.    En    sådan
internationell  plan bör enligt motionärerna omfatta
en total översikt över hot, möjligheter och åtgärder
samt bedömda effekter.


I motion MJ2 (kd)  yrkande  5  begärs åtgärder för
att   bekämpa   oljeutsläpp.   Enligt   motionärerna
brådskar  det med insatser för att komma till  rätta
med oljeutsläppen  i  bl.a.  Östersjön.  Redare  har
diskuterat åtgärder för att komma åt dem som gör sig
skyldiga  till  oljeutsläpp, men detta torde vara en
uppgift  för  kustbevakning,   polis  och  åklagare.
Behovet  är stort av specialutbildade  åklagare  som
har  möjlighet   att  agera  snabbt  och  effektivt.
Regeringen bör därför snarast lämna ett förslag till
åtgärder    som   effektiviserar    det    rättsliga
förfarandet   när    det    gäller    att    bekämpa
oljeutsläppen. Även i motion MJ739 (m) uppmärksammas
behovet  av  åtgärder  när  det  gäller ansvaret för
illegala utsläpp av olja. Enligt motion  MJ796   (m)
bör   regeringen  undersöker  förutsättningarna  för
nollutsläpp av olja från fartygstrafiken i Östersjön
(yrkande 4).


Enligt  motion  MJ4  (fp) yrkande 3 bör regeringen
verka för en lägsta nivå  på  koldioxidskatt  i  EU.
Motionärerna  anser  att en europeisk miniminivå för
koldioxidskatten  bör införas.  Vidare  bör  EU  ges
möjlighet  att  fatta  beslut  om  miljöskatter  med
majoritet. Därmed  skulle det skapas förutsättningar
för   en   harmonisering    av   miljöavgifter   och
energiskatter inom unionen.




Utskottets ställningstagande




När  det gäller det i motion MJ3  (c)  aktualiserade
förslaget om en nordisk miljöunion bör inledningsvis
uppmärksammas att riksdagen (utrikesutskottet) under
våren    2001   kommer   att   behandla   fristående
motionsförslag  med  samma  eller liknande innebörd.
Härutöver  konstaterar utskottet  att  miljöfrågorna
har haft och  har  ett  stort  utrymme i de nordiska
ländernas   samarbete.   Samarbetet   har   dessutom
betydelse inte bara för de  nordiska  länderna  utan
också för vårt närområde. Som redovisas i skrivelsen
pågår  på de nordiska statsministrarnas uppdrag inom
Nordiska  ministerrådets ram ett samarbete om att ta
fram en strategi  för  hållbar  utveckling i Norden.
Den nordiska miljöstrategin syftar  till  att bevara
den   biologiska   mångfalden,  att  nå  en  hållbar
användning  av  naturresurserna   och   att   minska
föroreningar     och    utsläpp    under    kritiska
belastningsgränser.  Under år 2000 har förhandlingar
dessutom  pågått om ett  nytt  miljöhandlingsprogram
för åren 2000  - 2004 som skall antas av de nordiska
miljöministrarna.   Enligt   vad  utskottet  erfarit
kommer  förslaget till program  att  färdigbehandlas
under första halvåret 2001. Med det anförda föreslås
att  motion   MJ3  (c)  yrkande  6  nu  lämnas  utan
riksdagens vidare åtgärd.


Som regeringen  anför  i  skrivelsen är en hållbar
utveckling   redan  i  dag  ett  uttalat   mål   för
Världshandelsorganisationen  (WTO).  Handelssystemet
och  WTO måste därmed engageras och ge  sitt  bidrag
till det  globala  arbetet  med  hållbar utveckling.
Detta   är   nödvändigt  för  att  förtroendet   för
organisationen   skall  upprätthållas  och  för  att
förståelsen för fördelarna med en öppen handel skall
kunna öka. Arbetet inom CTE (kommitté för handel och
miljö) är av stor  betydelse  för  att  påverka  och
genomdriva       eventuella      förändringar      i
handelsregelverket  med  inriktning  mot  en hållbar
utveckling.   Det  anses  allmänt  att miljöfrågorna
endast  kan  lösas  inom  ramen för en bredare  WTO-
förhandling. För att nå önskat  resultat  på området
verkar  Sverige  och EU för att miljöfrågorna  skall
ingå  i  en kommande  ny  förhandlingsrunda  i  WTO.
Sverige och EU verkar här dels för att miljöfrågorna
skall kunna  integreras  sektorsövergripande  i alla
områden  som  förhandlas,  dels  för  att  specifika
miljöfrågor  skall  kunna hanteras. Till dessa  hör,
som framgår av skrivelsen,  bl.a. den viktiga frågan
om   relationen   mellan   handelsregelverket    och
handelsåtgärder         i         miljökonventioner,
försiktighetsprincipens  utrymme  i  WTO-regelverket
samt frågan om miljömärkningssystemens relation till
WTO-avtalet.  Med det anförda konstaterar  utskottet
att det föreligger en betydande samstämmighet mellan
å   ena   sidan   den    i   skrivelsen   redovisade
ambitionsnivån i dessa frågor  och  å andra sidan de
synpunkter som förs fram i motion MJ3 (c) yrkande 7.
Enligt utskottets mening bör motionsyrkandet  därmed
kunna lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.


I  skrivelsen  redovisar  regeringen bl.a. hur det
internationella  miljöarbetet   bedrivs   på   olika
områden  och  hur  Sveriges  ambition  att  vara  en
internationellt    pådrivande    kraft    och    ett
föregångsland   för   ekologisk  hållbar  utveckling
fullföljs  genom en rad  olika  åtgärder.  Utskottet
finner  ingen   anledning  att  i  detta  sammanhang
förespråka upprättandet  av en särskild plan för hur
Sverige  internationellt skall  vara  en  pådrivande
kraft på miljöområdet.  Därmed  avstyrks  motion MJ3
(c) yrkande 8.


Det i motion MJ4 (fp) uttalade önskemålet  om  att
Sveriges  representanter  internationellt skall vara
mer   aktiva   i   klimatfrågan   sammanfaller   med
regeringens i skrivelsen uttalade ambition  på detta
område. Även utskottet delar regeringens uppfattning
att      Sverige      i      de      internationella
klimatförhandlingarna  skall  arbeta  för   att   de
utestående  frågorna  i Kyotoprotokollet skall kunna
lösas så att protokollet  skall  kunna träda i kraft
så   snart   som  möjligt.  För  att  nå  målen   på
klimatområdet  behövs  omfattande  åtgärder globalt.
Sverige  måste  därför även i fortsättningen  aktivt
medverka i det internationella  samarbetet  för  att
där  driva  de  frågor  som  bedöms  viktigast  samt
förmedla   svenska   erfarenheter  av  åtgärder  och
resultat för att minska utsläppen av växthusgaser. I
detta  sammanhang  bör  även   regeringens  kommande
förslag   om   en   samlad   svensk   klimatstrategi
(beredning pågår i Regeringskansliet) uppmärksammas.
Enligt   utskottets   mening  kan  en  sådan  samlad
strategi  få  stor  betydelse   även   för  Sveriges
möjligheter  att  vara  pådrivande  i  de  fortsatta
internationella   klimatförhandlingarna.   Med   det
anförda  föreslår  utskottet  att  motion  MJ4  (fp)
yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.


När   det   gäller   en   hållbar   utveckling   i
Östersjöregionen  vill  utskottet  anföra  följande.
Enligt      tidigare      överenskommelse     mellan
Östersjöregionens stater och Europeiska kommissionen
skall en hållbar utveckling  vara  grunden  för  det
fortsatta  samarbetet  i  regionen.  Med beslutet år
1998  om  Baltic  21 (Agenda 21 för Östersjöområdet)
införlivades   mål   och   scenarier   för   hållbar
utveckling  i  ett  trettioårigt   perspektiv   inom
regionen i det fortsatta arbetet. Ett aktionsprogram
med    tidsplaner,    aktörer    och    finansiering
utarbetades.  Som  framhålls  i skrivelsen fokuserar
Baltic 21 på sju sektorer (jordbruk,  energi, fiske,
skog,   industri,   turism  och  transporter)   vars
utveckling bedöms vara  av  särskilt  stor betydelse
för att uppnå ett hållbart Östersjöområde.  Dessutom
lyfts  arbetet  med regional utvecklingsplanering  i
samarbete med VASAB  (Visions  and Strategies Around
the Baltic Sea) fram som en viktig  fråga.  VASAB är
ett  samarbete  organiserat av ministrarna ansvariga
för regional utvecklingsplanering.  Arbetet inriktas
på  genomförandet  av aktionsprogrammet  för  vilket
sektorerna  själva  ansvarar.  Överenskommelser  har
även  träffats  om att  utveckla  och  genomföra  en
Agenda     21     för    utbildningssektorn     inom
Östersjöregionen.  Som   framgår  av  skrivelsen  är
Sverige  tillsammans  med  Ryssland   ansvarigt  för
samordningen  av åtgärder inom industrisektorn.  Ett
internationellt   upptaktsmöte  för  industrisektorn
hölls  den  21-22  mars   2000   i   Stockholm   med
representanter  för  alla  medlemsländer.  Vid mötet
antogs  en internationell strategi för att genomföra
handlingsprogrammet  för industrisektorn. Även andra
organisationer deltar aktivt i Baltic 21 och främjar
därmed en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Det
gäller  t.ex.  International   Baltic   Sea  Fishery
Commission  (IBSFC) och Helsingforskommissionen  för
Östersjöns miljö  (HELCOM).  Det nordiska samarbetet
inom   ramen   för  Nordiska  rådet   och   Nordiska
ministerrådet,  med   sin  starka  koncentration  på
närområdena,  är  också  viktigt   för   en  hållbar
utveckling av regionen. I detta sammanhang  bör även
nämnas     att     svenska     myndigheter     såsom
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen samt Statens
kärnkraftinspektion    genomför    ett    omfattande
projektsamarbete  med  sina  motparter i de baltiska
länderna  och  nordvästra  Ryssland.  Med  det  ovan
anförda tillgodoses enligt utskottets  mening i allt
väsentligt syftet med motionerna MJ4 (fp) yrkande 8,
MJ764  (m)  yrkande 15 och MJ783 (kd). Motionerna  i
berörda  delar   bör   därmed   inte  påkalla  någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.


Östersjöstrategin har utarbetats  inom  ramen  för
Helsingforskonventionen.    Konventionen    i    sin
ursprungliga   version  undertecknades  år  1974  av
staterna  runt  Östersjön.  År  1992  antogs  en  ny
version som undertecknades  av  Östersjöstaterna och
dessutom    av   EU.   Verkställande   organ    inom
konventionen är Helsingforskommissionen (HELCOM) med
ett  sekretariat   och  fem  permanenta  kommittéer.
Konventionen bygger  till stor del på andra, globala
konventioner,  bl.a.  1973   års   konvention   till
förhindrande   av   förorening   från   fartyg   med
ändringsprotokoll från 1978 (MARPOL 1973/78). Syftet
med  Östersjöstrategin är att minimera miljöpåverkan
från sjöfarten i Östersjöområdet. Strategin omfattar
samtliga  fartyg,  således  inte  bara handelsfartyg
utan   också   arbets-,  fiske-  och  fritidsfartyg.
Tyngdpunkten  i  strategin  ligger  på  förebyggande
åtgärder.   Strategin    innefattar    totalt    nio
rekommendationer        rörande       genomförandet.
Sammanfattningsvis    innebär     rekommendationerna
följande:


I princip måste alla fartyg lämna fartygsgenererat
avfall som inte får släppas ut.




Det  blir  förbjudet att släppa ut  toalettavfall
också från mindre fartyg.




Alla fartyg som  anlöper  en hamn skall bidra till
hanteringskostnaderna, oavsett  om  de  lämnar något
avfall eller inte.




Kostnaderna bakas in i hamnavgiften.




Denna princip skall tillämpas för oljeavfall  men
målet  är  att rekommendationen skall tillämpas även
på annat avfall.




Ikraftträdandedatum   varierar  mellan  de  olika
bestämmelserna.    Förbudet    mot     utsläpp    av
toalettavfall  från mindre fartyg och om  utrustning
för kvarhållande  av  sådant avfall skall gälla från
den 1 januari 2005.




I detta sammanhang bör  även  uppmärksammas  att det
inom  EU för närvarande pågår ett arbete med att  ta
fram ett  direktiv  om mottagningsanordningar i hamn
för  fartygsgenererat  avfall  och  lastrester  från
fartyg.  Strävan  i  arbetet  har  varit  att  nå en
överensstämmelse  med Östersjöstrategin och att inte
i  något  avseende  begränsa   denna.   Vidare   har
riksdagen    nyligen   behandlat   en   proposition,
1999/2000:133,  om genomförande av Östersjöstrategin
(bet. 2000/01:
TU5,  rskr.  2000/01:15).   Beslutet  innebär  bl.a.
lagändringar  som  gör  det  möjligt  att  genomföra
Östersjöstrategin    i    den    del    som    avser
mottagningsanordningar  för fartygsgenererat  avfall
och  tillhörande  frågor.  Som  en  följd  av  dessa
lagändringar har regeringen nyligen fattat beslut om
förordningar som bl.a. innebär  att  en obligatorisk
skyldighet införs för fartyg att lämna  sitt  avfall
till        mottagningsanordning       i       hamn.
Mottagningsanordningar  skall  finnas  i alla hamnar
och  den  som  tar  ut hamnavgift (eller motsvarande
avgift) ansvarar för  dessa.  Förordningarna innebär
även     att     den    som    ansvarar    för    en
mottagningsanordning      skall      upprätta     en
avfallshanteringsplan  efter  samråd  med  kommunen.
Sjöfartsverket skall meddela närmare föreskrifter om
mottagningsanordningarna            och           om
avfallshanteringsplanerna. Förordningarna  träder  i
kraft  den  1  april  2001.  Med  det  anförda och i
avvaktan    på    den    av   regeringen   aviserade
propositionen        med        anledning         av
Oljeutsläppsutredningens  förslag föreslår utskottet
att motionerna MJ2 (kd) yrkande  5,  MJ739  (m)  och
MJ796 (m) yrkande 4 nu lämnas utan vidare åtgärd.


Utskottet   är   inte  berett  att  föreslå  något
uttalande från riksdagens sida med anledning av de i
motion   MJ4  (fp)  yrkande   3   framförda   kraven
beträffande koldioxidbeskattningen inom EU. Motionen
avstyrks i berörd del.




Lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet




Utskottets förslag i korthet


I avvaktan  på  kommunernas redovisning av de
lokala    investeringsprogrammen    avstyrker
utskottet  flera  yrkanden  (m,  c,  fp)  som
innebär  att   investeringsprogrammen   skall
avslutas eller på annat sätt förändras.




Skrivelsen




Regeringen  har fattat beslut i tre omgångar.  Våren
1998 fattades  beslut  om  att  stödja  42 kommuners
treåriga  lokala  investeringsprogram  för  perioden
1998  -2000.  Våren  1999  beslutade  regeringen att
fördela bidrag till 47 kommuners investeringsprogram
för perioden 1999-2000. I beslutsomgången våren 2000
beviljade regeringen sammanlagt 1,2 miljarder kronor
i  bidrag  till  ytterligare 56 investeringsprogram.
Vid genomförandet  under  perioden  2000-2002 kommer
totalt  4,5  miljarder  kronor  att  investeras  och
enligt   kommunernas  uppskattning  skapas   4   100
årsarbeten.   Totalt  har  125  kommuner  (varav  20
kommuner mer än  en  gång)  och  ett kommunalförbund
beviljats  sammanlagt  knappt 5 miljarder  kronor  i
bidrag  till  sina  lokala  investeringsprogram  vid
besluten  1998, 1999 och  2000.  Detta  ger  med  de
pengar som  bidragsmottagarna själva satsar en total
investeringsvolym  på  21,5  miljarder kronor, varav
direkt  miljörelaterade investeringar  utgör  ca  17
miljarder    kronor.    Programmen   bedöms   enligt
kommunernas beräkningar skapa  ca  15 600 årsarbeten
under perioden fram till 2002.




Motioner




I     motion     MJ1     (m)    uppmärksammas    att
Riksrevisionsverket i en rapport  har  kritiserat de
lokala  investeringsprogrammen  och  de  former  för
vilka   stödet  tilldelas  kommuner.  De  förväntade
miljöeffekterna   har   många  gånger  överskattats.
Kommunerna   tycks   söka  bidrag   mest   för   att
möjligheten finns, snarare  än  för  att lösa lokala
miljöproblem.  Programmen  har inte varit  anpassade
för   nytänkande   och   innovationer.    Projektens
beräknade sysselsättningseffekter har överstigit det
verkliga  utfallet.  Någon  bedömning av om bidragen
kan  tänkas ha konkurrenssnedvridande  effekter  har
inte gjorts.  Enligt  motionärerna  bör  stödet till
lokala  investeringsprogram  avskaffas (yrkande  4).
Enligt motion MJ3 (c) yrkande 4 skall ingångna avtal
fullföljas    men    i   övrigt   bör   de    lokala
investeringsprogrammen avslutas. Riksrevisionsverket
har riktat kritik mot  att flera av programmen är av
sådan karaktär att de skulle ha genomförts även utan
statligt  stöd. I stället  för  att  öppet  redovisa
kritiken  väljer   regeringen  att  endast  i  korta
ordalag nämna att en  rapport från RRV presenterades
i juni 1999. Att regeringen  avstår  från  att öppet
redovisa  den  kritik  som  riktats  mot  de  lokala
investeringsprogrammen    är   enligt   motionärerna
anmärkningsvärt. I motion MJ4  (fp) yrkas att lokala
investeringsprogram           omändras          till
klimatinvesteringsprogram. För  att  bidra  till  en
förändrad   livsstil   bör   ett   åtgärdspaket  som
stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation,
minskad användning av biltransporter  i  företag och
hushåll,       sänkt       energikonsumtion      och
energieffektivisering genomföras  med start redan år
2001.   Fördelning  och  bedömning  av  anslag   för
klimatinvesteringsprogram     skall    handhas    av
Naturvårdsverket (yrkande 2).




Utskottets ställningstagande




Förslag     om     att     avsluta    de    lokala
investeringsprogrammen  har  nyligen   avstyrkts  av
utskottet  (2000/01:MJU3 s. 25). Utskottet  framhöll
därvid bl.a.  att  de  kommuner som beviljats bidrag
för  perioden  1998-2000  våren   2001  skall  lämna
slutrapporter  och redovisa utfallet  av  de  lokala
investeringsprogrammen. Slutrapporterna ger underlag
för en slutlig bedömning  av  vilket statsbidrag som
kommunerna har rätt till. Slutrapporterna  ger också
underlag  för  redovisningar  och  analyser av vilka
resultat   och  effekter  som  uppnåtts  beträffande
miljö,  sysselsättning,  teknikutveckling  samt  för
sammanställning av nya kunskaper och erfarenheter. I
avvaktan   på   kommunernas  slutrapporter  föreslår
utskottet att även motionerna MJ1 (m) yrkande 4, MJ3
(c) yrkande 4 och MJ4 (fp) yrkande 2 avslås.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:




1. Redovisningen av arbetet med ekologiskt
hållbar utveckling


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 1.


2. Funktionstänkande i miljöpolitiken


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 1.


Reservation 1 (c)


3. Decentraliserad miljöpolitik


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 2.


4. Allemansrätten


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 3.


Reservation 2 (m, kd, c)


5. Biologisk mångfald i skogsbruket


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande
5 och 2000/01:
MJ841yrkande 6.


Reservation 3 (fp)


6. Sanering av förorenad mark


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 4.


7. Gröna nyckeltal för de små företagens
miljöarbete


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 1.


Reservation 4 (kd)


8. Strategi för miljöexport


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 9.


Reservation 5 (c)


9. Miljöeffekterna av en förtida avveckling
av kärnkraften


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 2.


Reservation 6 (m)


10. Miljökonsekvensanalys med anledning av
stängningen av Barsebäck 1


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 2.


Reservation 7 (m, kd)


11. Grön skatteväxling


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande
3 och 2000/01:MJ4 yrkande 6.


Reservation 8 (m)


Reservation 9 (fp)


12. Energiskatt på biobränslen


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 3.


Reservation 10 (kd, c)


13. Skatt på förbränning av avfall


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 7.


Reservation 11 (fp)


14. Handel med utsläppsrätter


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande
4,  2000/01:MJ711   yrkande   15,   2000/01:MJ780
yrkande 1 och  2000/01:MJ796 yrkande 2.


Reservation 12 (m)


Reservation 13 (c, fp)


Reservation 14 (mp)


15. Ett grönare transportsystem


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 5.


16. EU:s järnvägspaket


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 10.


17. Avgasutsläpp från motorfordon


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ3 yrkande
11 och 2000/01:
T231 yrkande 24.


18. Nordisk miljöunion


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 6.


Reservation 15 (c)


19. WTO och hållbar utveckling


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 7.


20. Plan för Sveriges internationella
miljöarbete


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 8.


21. Sveriges agerande i
klimatförhandlingarna


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 1.


22. Hållbar utveckling i Östersjöområdet


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande
8, 2000/01:MJ764 yrkande 15 och 2000/01:MJ783.


23. Oljeutsläpp i Östersjön


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ2 yrkande
5, 2000/01:MJ739 och 2000/01:MJ796 yrkande 4.


Reservation 16 (m, kd)


24. Koldioxidbeskattning


Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 3.


Reservation 17 (fp)


25. Lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet


Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande
4,  2000/01:MJ3 yrkande 4 och 2000/01:MJ4 yrkande
2.


Reservation 18 (m, kd, c)


Reservation 19 (fp)


26. Skrivelsen


Riksdagen   lägger   skrivelse   2000/01:38   till
handlingarna.




Stockholm den 16 januari 2001




På miljö- och jordbruksutskottets vägnar




Ulf Björklund


Följande  ledamöter har deltagit i  beslutet:  Ulf
Björklund (kd),  Sinikka  Bohlin  (s),  Göte Jonsson
(m),  Inge  Carlsson  (s),  Kaj Larsson (s),  Ingvar
Eriksson  (m), Alf Eriksson (s),  Ingemar  Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Catharina  Elmsäter-Svärd  (m), Gudrun Lindvall
(mp),  Eskil Erlandsson (c), Harald  Nordlund  (fp),
Lars Lindblad  (m),  Ester  Lindstedt-Staaf (kd) och
Karin Svensson Smith (v).


Skrivelsens huvudsakliga
innehåll




I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av hur
arbetet   med   strategier  och  åtgärder   för   en
ekologiskt hållbar utveckling fortskrider i Sverige,
inom  EU  och  internationellt.   Skrivelsen  är  en
uppföljning av de åtgärdsprogram som  redovisades  i
regeringens skrivelse Hållbara Sverige - uppföljning
av  åtgärder  för  en  ekologiskt hållbar utveckling
(skr.   1999/2000:13).   För    varje   departements
verksamhetsområde  beskrivs vilka  åtgärder  som  är
genomförda  och  vilka   aktiviteter  som  pågår.  I
skrivelsen lämnas också en  lägesredovisning  för de
lokala investeringsprogrammen.


Med    tanke    på    det    annalkande    svenska
ordförandeskapet i Europeiska unionen, lyfts i årets
skrivelse    fram    arbetet   inom   EU   och   det
internationella miljöarbetet.


Reservationer
Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.




1. Funktionstänkande i miljöpolitiken (punkt 2)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:


2. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 1.


Ställningstagande




För  att få en helhetssyn på miljöpolitiken  är  det
enligt  min  mening  nödvändigt  att  tänka nytt och
annorlunda.  Funktionstänkandet  är  ett  sätt   att
verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det
är  inte  produkten i sig som skall efterfrågas utan
den funktion som produkten tillhandahåller. Som kund
efterfrågar man inte kylskåpet utan funktionen kylda
livsmedel.  Funktionstänkandet  gör  att nya och vad
som  i dag ses som okonventionella lösningar  kommer
att utvecklas. Livsstilsfrågor och funktionstänkande
hör  i   allra  högsta  grad  ihop.  Regeringen  bör
återkomma  till riksdagen med förslag på en strategi
för  ökat  funktionstänkande.   Jag   föreslår   att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförts  i  motion  MJ3  yrkande 1 om en
strategi för ökat funktionstänkande.




2. Allemansrätten (punkt 4)




av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson  (m),  Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil
Erlandsson  (c),  Lars  Lindblad  (m)  och  Ester
Lindstedt-Staaf (kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:


4. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 3.


Ställningstagande




Enligt  vår  mening  bör  förfarandet vid anmälan om
nyttjande av annans mark förändras.  Ökad turism kan
ge slitage och skador på naturen. Allemansrätten kan
missbrukas  bl.a. genom kommersiell verksamhet  utan
markägarens samtycke.  Regeringen kan med stöd av 12
kap.  6  §  miljöbalken  meddela   föreskrifter   om
anmälningsplikt  för  vissa  verksamheter.  Av dessa
föreskrifter   bör   framgå   att  markägaren  skall
underrättas vid sådan anmälan,  att  samtycke  skall
inhämtas  och  att skriftligt avtal skall upprättas.
Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ2 yrkande 3 om förfarande vid anmälan om nyttjande
av annans mark.




3. Biologisk mångfald i skogsbruket (punkt 5)




av Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:


5. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ4 yrkande
5 och 2000/01:MJ841 yrkande 6.


Ställningstagande




Enligt  Folkpartiets    mening   är  den  biologiska
mångfalden    en    förutsättning   för   människans
överlevnad,  men  också   en   ständig   källa  till
inspiration   och   rekreation.   Skyddet   av   den
biologiska   mångfalden   står  också  högt  upp  på
Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att
skydda   naturskog   och   därmed   den   biologiska
mångfalden  är  att  undanta  viss   skogsmark  från
skogsbruket.  För  att  en  del  av  Sveriges  sista
naturskog   skall   kunna   bevaras   för   kommande
generationer måste mer skog skyddas i reservat.  Att
bevara  orörd  natur, ostörda rekreationsområden och
biologisk mångfald är viktiga mål för liberal miljö-
och naturresurspolitik.  Jag  föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som  sin  mening vad som
framförts  i  motionerna  MJ4  yrkande  5 och  MJ841
yrkande 6 om värnandet av den biologiska mångfalden.




4. Gröna nyckeltal för de små företagens
miljöarbete (punkt 7)




av  Ulf  Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:


7. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 1.


Ställningstagande




Miljöledningssystem enligt ISO eller EMAS kostar tid
och  pengar. Kostnaden  är  ofta  för  hög  för  små
företag och därmed ett hinder för registrering. Ändå
har många  av  dessa  företag ett aktivt och levande
miljöarbete. Företagarnas  Riksorganisation arbetade
förra  året med ett enklare miljörevisionssystem  på
grund av  de  höga kostnaderna för ett litet företag
att satsa på ISO-  eller EMAS-system. Verksamheten i
mindre  företag  borde   räknas   med   i  de  gröna
nyckeltalen  för miljöarbetet i svenska företag.  Nu
räknas bara ISO-  och  EMAS-registrerade företag och
inte alls det aktiva miljöarbete  som  pågår i många
mindre  företag.  Detta medför att nyckeltalen  inte
säger så mycket om  det  totala miljöarbetet. Enligt
vår mening är det angeläget  att  små och medelstora
företag  arbetar  med miljöledningssystem,  och  att
företag kan göra det  frivilligt  utan certifiering.
Vi   föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ2  yrkande  1  om nyckeltal för de små  företagens
miljöarbete.




5. Strategi för miljöexport (punkt 8)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:


8. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 9.


Ställningstagande




Marknaden för renodlad  miljöteknik  beräknas  i dag
till 4 000 miljarder kronor och förväntas uppgå till
6  000  miljarder  kronor år 2010. Tillväxttakten är
mellan 5 och 20 % per år, men den svenska andelen av
denna marknad är blygsam.  Sverige  är nettoimportör
av   renodlad   miljöteknik.   Detta  får  ses   som
anmärkningsvärt   i   ett  land  där  kundkrav   och
lagstiftning under en lång  tid  drivit utvecklingen
framåt.  Centerpartiet  anser  att  regeringen   bör
återkomma  till  riksdagen  med förslag om en samlad
strategi  för  miljöexport  i  linje   med  vad  som
tidigare presenterats av Miljöexportutredningen (SOU
1998:118).  Jag  föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som  sin  mening  vad som framförts i
motion  MJ3  yrkande  9  om en samlad  strategi  för
miljöexport.




6. Miljöeffekterna av en förtida avveckling av
kärnkraften (punkt 9)




av  Göte  Jonsson  (m),  Ingvar   Eriksson   (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd  (m)  och Lars Lindblad
(m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde
ha följande lydelse:


9. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ1 yrkande 2.


Ställningstagande




Målet för den svenska energipolitiken är att på kort
och  lång  sikt  trygga  tillgången på el och  annan
energi      på      konkurrenskraftiga      villkor.
Energipolitiken skall  vidare  skapa förutsättningar
för    en   effektiv   energianvändning    och    en
kostnadseffektiv  svensk energiförsörjning med liten
negativ inverkan på hälsa och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
En av regeringens åtgärder  för  att uppnå dessa mål
har  varit  att  inleda den förtida avvecklingen  av
kärnkraften. Följden  har  blivit  att  utsläppen av
växthusgaser har ökat kraftigt samtidigt  som  södra
Sverige  hotas  av akut effektbrist. För att få fram
ny energiproduktion ges omfattande subventioner till
vindkraft  och  biobränslebaserad   kraftproduktion.
Denna energipolitik har inte bidragit  till att göra
Sverige  mer  ekologiskt  hållbart.  Miljön   har  i
stället    blivit    sämre    samtidigt    som    de
subventionerade    tillskotten    av    vind-    och
biobränslebaserad   kraftproduktion   har  försämrat
kostnadseffektiviteten  i  energiförsörjningen.   Vi
föreslår  att  riksdagen tillkännager för regeringen
som  sin  mening vad  som  framförts  i  motion  MJ1
yrkande 2 om energipolitiken.




7. Miljökonsekvensanalys med anledning av
stängningen av Barsebäck 1 (punkt 10)




av Ulf Björklund  (kd),  Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd  (m), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:


10. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ2 yrkande 2.


Ställningstagande




Avvecklingen  av  kärnkraften  måste ske i takt  med
energieffektivisering  och ersättning  med  förnybar
energi. Barsebäck 1 stängdes  den  30 november 1999.
Ungefär   samtidigt   stängdes  kraftvärmeverket   i
Karlshamn, Europas renaste  oljekraftverk. I stället
har  Sverige  köpt  billig  el  huvudsakligen   från
Danmark  som  i huvudsak producerats i kolkraftverk.
Barsebäck  2 skulle  enligt  riksdagsbeslut  stängas
före  den  1  juli   2001.   Regeringen   har   dock
konstaterat att man till detta datum ej kan uppfylla
de   krav   som   ställts   på   att  bortfallet  av
elproduktion skall kompenseras genom  tillförsel  av
ny  elproduktion och genom minskad användning av el.
En grundlig  miljökonsekvensanalys av stängningen av
Barsebäck  1  måste  göras  omgående.  Därifrån  kan
slutsatser dras om miljökonsekvenser av en stängning
av   Barsebäck  2.   Vi   föreslår   att   riksdagen
tillkännager  för  regeringen som sin mening vad som
framförts   i   motion   MJ2   yrkande   2   om   en
miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.




8. Grön skatteväxling (punkt 11)




av  Göte  Jonsson  (m),  Ingvar   Eriksson   (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd  (m)  och Lars Lindblad
(m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:


11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ1  yrkande 3
och avslår motion 2000/01:MJ4 yrkande 6.


Ställningstagande




Grön  skatteväxling  kan  i teorin vara ett verksamt
instrument  för  att  med  fackspråk  "internalisera
externa kostnader", dvs. låta  de  verksamheter  som
ger upphov till negativa miljöeffekter betala för de
skador   som   uppstår.   Problemet   är   att  grön
skatteväxling i praktiken sällan fungerar som det är
tänkt.   Det   som   regeringen   kallar   för  grön
skatteväxling  handlar  framför  allt  om  att  höja
skatter,  och  det  enda gröna i dessa höjningar har
varit att vissa skatter höjts mer än andra. Eftersom
vi  redan har mycket höga  miljöskatter  borde  grön
skatteväxling  i  Sverige framför allt handla om att
sänka andra skatter  såsom  skatten  på  arbete. Det
andra praktiska problemet med grön skatteväxling  är
att  man byter ut stabila skattebaser mot instabila.
Detta  ger  oss  ett instabilt skattesystem som hela
tiden måste justeras.  Vad  som  behövs  är  ett mer
långsiktigt  stabilt  skattesystem  som  ger tydliga
signaler  till de ekonomiska aktörerna. Vi  föreslår
att riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i motion MJ1  yrkande  3 om
grön   skatteväxling.  Därmed  avstyrks  motion  MJ4
yrkande 6.




9. Grön skatteväxling (punkt 11)




av Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 11
borde ha följande lydelse:


11. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande  6
och avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 3.


Ställningstagande




Folkpartiet  har  sedan länge förespråkat ekonomiska
styrmedel  i  miljöpolitiken,  och  vi  ställer  oss
positiva till principerna för en grön skatteväxling.
Samtidigt  är  det  viktigt  att  beakta  industrins
internationella      konkurrenskraft     och     att
miljöskatterna inte tvingar  företag  att  lägga sin
verksamheten  i  andra  länder. I värsta fall skulle
detta t.o.m. kunna försämra  miljön om miljökraven i
dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige.
Det  är  likaså angeläget att notera  att  effektiva
miljöskatter  leder  till  att  skattebasen minskar,
vilket   naturligtvis   reducerar  möjligheten   att
finansiera   andra   skattesänkningar.   Genom   att
genomgripande växla skatt  på  arbete  mot  skatt på
miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den
ekonomiska  politiken.  Jag  föreslår  att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening  vad  som
framförts   i   motion   MJ4   yrkande   6  om  grön
skatteväxling. Därmed avstyrks motion MJ1 yrkande 3.




10. Energiskatt på biobränslen (punkt 12)




av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson  (c)  och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:


12. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 3.


Ställningstagande




I  finansplanen  för år 2001 (prop. 20000/01:1) står
att  läsa  att regeringen  avser  att  börja  ta  ut
energiskatt  på  biobränslen.  Detta  för att bredda
skattebasen.     Enligt     regeringen     är     de
statsfinansiella  konsekvenserna  av  att inte ta ut
skatt  för stora för att avstå. Detta agerande,  som
stöds av  både Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står
i skarp kontrast till den skatteväxlingsstrategi som
regeringen  säger sig vilja följa. Det finns fog för
att tro att skattebefrielsen  inte  alls skulle leda
till  minskade  totala skatteinkomster  för  staten.
Inhemsk  produktion  av  biobränslen  ger  ett  ökat
skatteunderlag   som  med  stor  sannolikhet  skulle
uppväga det direkta  bortfallet  av energiskatterna.
Detta bortser regeringen från. Regeringens  agerande
skapar stor oklarhet och försvårar möjligheterna att
skapa  grönare  energi-  och transportsystem. Enligt
vår mening måste regeringens  planer  på att belägga
biobränslen med energiskatt avvisas. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion MJ3 yrkande 3 om att inte
belägga biobränslen med energiskatt.




11. Skatt på förbränning av avfall (punkt 13)




av Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  13
borde ha följande lydelse:


13. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 7.


Ställningstagande




Avfallsförbränning  utgör  en av de största källorna
till  dioxinbildning. Det finns  all  anledning  att
verka  för   andra  mer  hållbara  och  miljövänliga
alternativ för  avfallshantering än förbränning. För
att      stimulera      till      avfallsminimering,
materialåtervinning          och          biologiska
behandlingsmetoder   bör   förbränningen  av  avfall
beskattas.    Folkpartiet   föreslår    därför    en
viktbaserad skatt  på  förbränning på samma nivå som
dagens  deponiskatt.  Jag   föreslår  att  riksdagen
tillkännager för regeringen som  sin  mening vad som
framförts i motion MJ4 yrkande 7 om införandet av en
skatt på avfallsbränning.




12. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)




av   Göte  Jonsson  (m),  Ingvar  Eriksson   (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd  (m)  och Lars Lindblad
(m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:


14. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ796  yrkande
2  och  avslår  motionerna  2000/01:MJ4  yrkande  4,
2000/01:MJ711  yrkande  15 och 2000/01:MJ780 yrkande
1.


Ställningstagande




Enligt vår mening är det viktigt att gå vidare i det
internationella samarbetet  för  att begränsa kväve-
och fosforutsläppen till Östersjön.  Inom  ramen för
Östersjösamarbetet  vore  det  önskvärt  att  införa
handel   med   utsläppsrätter.  Sverige  måste  vara
pådrivande  för  att   få   till  stånd  ett  sådant
samarbete.  I  avvaktan på en internationell  handel
bör  Sverige  gå  före  och  införa  en  handel  med
utsläppsrätter.   Vi    föreslår    att    riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin mening vad  som
framförts i motion  MJ796  yrkande  2  om handel med
utsläppsrätter.   Därmed  avstyrks  motionerna   MJ4
yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ780 yrkande 1.




13. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)




av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:


14.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  13.  Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motionerna  2000/01:MJ4
yrkande 4 och  2000/01:MJ711  yrkande 15 samt avslår
motionerna 2000/01:
MJ780 yrkande 1 och 2000/01:MJ796 yrkande 2.


Ställningstagande




Kyotoprotokollet skapar möjligheter  för  länder att
klara   sina   åtaganden   genom   att   handla  med
utsläppsrätter. Sådan handel kan vara ett  effektivt
instrument  för att minska utsläppen av växthusgaser
med  hjälp  av   marknadsmekanismer.   Att   fördela
utsläppsrätter  via  marknaden  har  stora  fördelar
jämfört  med  administrativa  regleringar.  Systemet
förenar   ekonomiskt   och   miljömässigt  effektiva
lösningar.   Det  är  viktigt  att   handelssystemet
utformas på ett  sådant  sätt att teknikutvecklingen
stimuleras och inte bromsas.  Sverige bör införa ett
system för handel med utsläppsrätter så snart det är
möjligt. Vi föreslår att riksdagen  tillkännager för
regeringen  som  sin  mening  vad  som  framförts  i
motionerna  MJ4 yrkande 4 och MJ711 yrkande  15   om
handel   med   utsläppsrätter.    Därmed    avstyrks
motionerna MJ780 yrkande 1 och MJ796 yrkande 2.




14. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)




av Gudrun Lindvall (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  14
borde ha följande lydelse:


14.  Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ780 yrkande
1  och  avslår  motionerna  2000/01:MJ4  yrkande  4,
2000/01:MJ711 yrkande 15 och 2000/01:
MJ796 yrkande 2.


Ställningstagande




Enligt  min  mening bör följande  principiella  krav
ställas på ett system för handel med utsläppsrätter.
Inkomsterna  från   den  initiala  tilldelningen  av
utsläppsrätter skall  tillfalla  staten,  marknadens
funktion  skall  avgöra minimistorleken på marknaden
och  handel  med  utsläppsrätter  skall  ske  mellan
jämbördiga parter.  Vidare skall utsläppshandel vara
ett  komplement,  ytterligare   ett  styrmedel,  och
kraven  på att inneha utsläppsrätter  bör  i  första
hand riktas  mot  dem  som tillhandahåller produkter
som  orsakar  problem för  miljön.  Ett  system  för
handel med utsläppsrätter  måste utformas så att det
totalt   sett  bidrar  till  att   minska   samtliga
miljöproblem.  En  sådan  handel kräver dessutom ett
omfattande  internationellt  administrativt  system.
Jag  föreslår   att   riksdagen   tillkännager   för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ780  yrkande  1 om principiella krav på ett system
för  handel  med  utsläppsrätter.   Därmed  avstyrks
motionerna MJ4 yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ796
yrkande 2.




15. Nordisk miljöunion (punkt 18)




av Eskil Erlandsson (c).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18
borde ha följande lydelse:


18. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ3 yrkande 6.


Ställningstagande




Samarbete  på  miljöområdet   mellan   de   nordiska
länderna  inrymmer  en stor potential. Centerpartiet
vill dock gå längre än  de olika samarbeten som just
nu pågår. Ett sätt att kunna gå längre och verkligen
ge  miljöfrågorna  större  tyngd  är  att  bilda  en
nordisk miljöunion. En nordisk  miljöunion har stora
förutsättningar  att  lyckas då det  i  de  nordiska
länderna   finns   en   stor   samsyn   vad   gäller
miljöarbetet.  Dessutom skulle  de  av  de  nordiska
länderna som är  med  i  EU  kunna  visa  på att den
flexibla  integrationen i unionen inte bara  behöver
handla om frågor  som  rör  ekonomi  och handel. Det
faktum  att alla nordiska länder inte är  med  i  EU
skulle göra  en  miljöunion  ännu  intressantare som
projekt. Den nordiska miljöunionen skulle kunna vara
ett föredöme när det gäller samarbete  mellan länder
inom  och  utom EU. Sverige bör ta initiativet  till
bildandet av en nordisk miljöunion. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts  i  motion  MJ3  yrkande  6  om en
nordisk miljöunion.




16. Oljeutsläpp i Östersjön (punkt 23)




av  Ulf  Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m),  Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:


23.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  som framförs i reservation  16.  Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motionerna  2000/01:MJ2
yrkande 5,  2000/01:MJ739  och 2000/01:MJ796 yrkande
4.


Ställningstagande




Oljeutsläppsutredningen lämnade  i januari 1999 sitt
slutbetänkande  Att  komma  åt  oljeutsläppen   (SOU
1998:158).  En proposition planeras till våren 2001.
Vi anser att det brådskar med insatser för att komma
till  rätta med  oljeutsläppen  i  bl.a.  Östersjön.
Redare  har diskuterat åtgärder för att komma åt dem
som gör sig  skyldiga  till  oljeutsläpp,  men detta
torde  vara en uppgift för kustbevakning, polis  och
åklagare.   Behovet  är  stort  av  specialutbildade
åklagare som  har  möjlighet  att  agera  snabbt och
effektivt. Regeringen bör snarast lämna ett  förslag
till   åtgärder  som  effektiviserar  det  rättsliga
förfarandet    när    det    gäller    att   bekämpa
oljeutsläppen.   För   att  komma  till  rätta   med
problemen     krävs     dessutom     internationella
överenskommelser   om   hårdare    reningskrav   för
sjötrafiken.   Inom   svensk   ekonomisk   zon   bör
regeringen   undersöka   förutsättningarna  för  ett
nollutsläpp   av   olja  från  fartygstrafiken.   Vi
föreslår att riksdagen  tillkännager  för regeringen
som  sin  mening vad som framförts i motionerna  MJ2
yrkande 5,  MJ739 och MJ796 yrkande 4 om oljeutsläpp
i Östersjön.




17. Koldioxidbeskattning (punkt 24)




av Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  24
borde ha följande lydelse:


24. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 3.


Ställningstagande




Regeringen bör enligt min mening verka för en
lägsta nivå på koldioxidskatt i EU. Vidare
bör EU ges möjlighet att fatta beslut om
miljöskatter med majoritet. Därmed skulle
det skapas förutsättningar för en
harmonisering av miljöavgifter och
energiskatter inom unionen. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförts i motion MJ4
yrkande 3 om en lägsta nivå på
koldioxidskatt i EU.






18. Lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (punkt 25)




av  Ulf  Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil
Erlandsson  (c),  Lars  Lindblad  (m)  och  Ester
Lindstedt-Staaf (kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:


25.   Riksdagen   bifaller   motionerna  2000/01:MJ1
yrkande  4  och 2000/01:MJ3 yrkande  4  samt  avslår
motion 2000/01:MJ4 yrkande 2.


Ställningstagande




Riksrevisionsverket   har   i  en  särskild  rapport
kritiserat de lokala investeringsprogrammen  och  de
former  för  vilka  stödet  tilldelas  kommuner.  De
förväntade    miljöeffekterna   har   många   gånger
överskattats. Kommunerna  tycks söka bidrag mest för
att  möjligheten  finns, snarare  än  för  att  lösa
lokala  miljöproblem.   Programmen  har  inte  varit
anpassade   för   nytänkande    och    innovationer.
Projektens  beräknade  sysselsättningseffekter   har
överstigit det verkliga utfallet. Någon bedömning av
om  bidragen  kan  tänkas  ha konkurrenssnedvridande
effekter har inte gjorts. Enligt  vår  mening  skall
ingångna avtal fullföljas men i övrigt bör de lokala
investeringsprogrammen  avslutas.  Vi  föreslår  att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförts  i motionerna  MJ1 yrkande 4 och
MJ3  yrkande 4 om de lokala  investeringsprogrammen.
Därmed avstyrks motion MJ4 yrkande 2.




19. Lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (punkt 25)




av Harald Nordlund (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 25
borde ha följande lydelse:


25. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande  2
samt  avslår  motionerna  2000/01:MJ1  yrkande 4 och
2000/01:MJ3 yrkande 4.


Ställningstagande




Jag  anser  att  det  lokala  investeringsprogrammet
skall  omvandlas till ett klimatinvesteringsprogram.
För att  bidra  till  en  förändrad livsstil bör ett
åtgärdspaket som stimulerar  till ökad användning av
IT-kommunikation,     minskad     användning      av
biltransporter   i   företag   och   hushåll,  sänkt
energikonsumtion      och      energieffektivisering
genomföras med start redan år 2001.  Fördelning  och
bedömning  av  anslag  för klimatinvesteringsprogram
skall handhas av Naturvårdsverket.  Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförts  i motion MJ4 yrkande  2  om  de
lokala   investeringsprogrammen.   Därmed   avstyrks
motionerna  MJ1 yrkande 4 och MJ3 yrkande 4.






Särskilda yttranden






1. Sanering av förorenad mark




Ulf Björklund  (kd)  och  Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:




Vi  kristdemokrater  framhåller  i  vår  motion  den
handfallenhet många kommuner  känner  när det gäller
frågan  om  sanering  av  förorenade markområden.  I
skrivelsen  uppger  regeringen,   att  den  statliga
verksamheten   har   inriktats   på   att  klarlägga
omfattning  och konsekvenser av föroreningarna  samt
att   ta  fram  metoder   för   undersökningar   och
efterbehandlingsåtgärder.     Länsstyrelserna    har
kartlagt landets saneringsbehov.  En  utredning  har
gjorts    om    hur    den   statligt   finansierade
efterbehandlingsverksamheten    skall   organiseras.
Beredning  pågår  i  Regeringskansliet.   Utskottets
majoritet  anser  att staten satsar stora ekonomiska
resurser  på  sanering  av  förorenade  områden.  De
flesta kommuner  har  emellertid ingen erfarenhet av
hur   ett  saneringsarbete   skall   organiseras   i
praktiken.  Kunskap  saknas  om vart man vänder sig,
vilka krav som skall ställas och  vem som kan utföra
saneringen. Det finns kommuner som funderat på detta
i tre år. Utskottet utgår från att Naturvårdsverkets
förslag om efterbehandlingsverksamheten  bereds utan
onödigt   dröjsmål.  Vi  kristdemokrater  vill   att
beredningen påskyndas.




2. Skatt på förbränning av avfall




Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:




Avfall är en  resurs  som  kan  nyttiggöras på olika
sätt.   Inriktningen   måste   vara   att   minimera
tillkomsten  av  avfall  samt  ta  hand  om det  som
uppstår  på ett hållbart sätt. Just nu oroas  vi  av
den mycket  stora  satsning  som görs av kommuner på
sopförbränning - satsningar som  gör  att man binder
upp  sig  för  ett system som inte hör hemma  i  ett
hållbart samhälle.  Vi  ser  även  med  oro  på  den
snabbt  expanderande importen av olika typer av  mer
eller mindre  farligt  avfall eller sopor, en import
som ständigt ökar på grund  av att det är ekonomiskt
fördelaktigt  att  förbränna  avfallet   i   Sverige
jämfört   med   andra   länder   som  har  skatt  på
avfallsförbränning.


Ekonomiska    styrmedel    ger    rätt   utformade
kostnadseffektiva  signaler  till  producenter   och
avfallsaktörer  att  skapa  förutsättningar  för  en
hållbar avfallspolitik. Det behövs alltså ekonomiska
styrmedel  för  att  styra  avfallsströmmarna  i  en
hållbar  utveckling.  Förbränning och deponering bör
ha en likvärdig skattenivå. Det är inte hållbart att
bygga  och låsa fast sig  i  ett  avfallssystem  som
bygger  på   förbränning   som  den  stora  framtida
avfallsmottagaren. Därför är det angeläget att följa
upp och utvärdera avfallsbeskattningens styreffekt.




3. Skatt på förbränning av avfall




Gudrun Lindvall (mp) anför:




Miljöpartiet  ser  med  oro på  den  allt  vanligare
förbränningen av avfall.  Det  gäller  då  inte rena
bränslen som trä, utan framför allt osorterat avfall
och   hushållsavfall.   Vi   anser   att   en  sådan
förbränning   inte   hör  hemma  i  ett  långsiktigt
hållbart  samhälle  med  ekologiska  förtecken.  Den
utformning   som  avfallsskatterna   har   fått   är
olycklig.  Miljöpartiet   framförde  i  samband  med
propositionen  i  ämnet  att  risken  var  stor  att
förbränningen av osorterat avfall och hushållsavfall
skulle  öka.  Risken  var också uppenbar  att  dessa
bränsleslag skulle tränga undan rena biobränslen. Vi
anser att verkligheten  visar  att  detta  sker. Det
finns   alltså   tunga   skäl   för   att   se  över
beskattningen och korrigera den obalans som uppstått
genom  att  införa  beskattning  på  förbränning  av
avfall.  Eftersom  detta  för  närvarande  bereds  i
Regeringskansliet  reserverar  vi  oss  inte i detta
betänkande.




4. Hållbar utveckling i Östersjöområdet




Ulf  Björklund  (kd) och Ester Lindstedt-Staaf  (kd)
anför:




I  skrivelsen  lämnar   regeringen   en   omfattande
redogörelse  för  det  internationella samarbetet  i
Östersjöområdet. Insatserna för att uppnå en hållbar
utveckling i Östersjöområdet  är  omfattande. Enligt
vår mening finns det dock en tendens  till bristande
samordning när det gäller verksamheten  inom  de sju
olika   sektorer  som  omfattas  av  Baltic  21.  Vi
kristdemokrater       efterlyser      därför      en
förvaltningsplan    för    Östersjön.     I    denna
förvaltningsplan bör bl.a. ingå en vattenvårdsplan.




5. Koldioxidbeskattning




Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:




Utskottet  har inte nu varit berett att föreslå  ett
uttalande  från   riksdagen  med  anledning  av  ett
yrkande i motion MJ4 (fp) angående en lägsta nivå på
koldioxidskatt inom EU. Vänsterpartiet vill dock med
anledning av detta  ställningstagande  klargöra  att
det  enligt  vår  mening är av stor vikt att få till
stånd  gemensamma regler  och  miniminivåer  för  en
koldioxidbeskattning inom EU.


Vi  förutsätter   att  regeringen  verkar  för  en
minimiskatt på koldioxid inom EU. Om det skulle visa
sig  att nuvarande regelverk  inom  EU  i  praktiken
omöjliggör  beslut  om en sådan skatt bör man enligt
vår  mening överväga en  revidering  av  existerande
fördrag.


Bilaga




Förteckning över behandlade förslag




Skrivelsen




I   skrivelse    2000/01:38   Hållbara   Sverige   -
uppföljning av åtgärder  för  en  ekologiskt hållbar
utveckling lämnar regeringen (Miljödepartementet) en
redovisning  av  hur  arbetet  med  strategier   och
åtgärder   för   en  ekologiskt  hållbar  utveckling
fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.




Motioner med anledning av
propositionen




2000/01:MJ1  av  Ingvar   Eriksson  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om syftet  med kommande
skrivelser om Hållbara Sverige.


2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om energipolitiken.


3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.


4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  de   lokala
investeringsprogrammen.


2000/01:MJ2 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nyckeltal för de små
företagens miljöarbete.


2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om    en
miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.


3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  förfarande  vid
anmälan om nyttjande av annans mark.


4. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om   formerna  för
sanering av förorenad mark.


5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om åtgärder för att
bekämpa oljeutsläpp.


2000/01:MJ3  av  Eskil  Erlandsson  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen  bör
återkomma  till riksdagen med förslag på en strategi
för ökat funktionstänkande.


2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  en  politik för ett
decentraliserat miljöarbete.


3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att inte belägga
biobränslen med energiskatt.


4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  fullfölja
ingångna  avtal  men  i  övrigt  avsluta  de  lokala
investeringsprogrammen.


5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att Sverige i CSD
under år 2001 särskilt bör driva frågan om skapandet
av ett grönare transportsystem.


6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  Sverige  bör ta
initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.


7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att Sverige aktivt
bör  verka för  att  principen  om  att  förorenaren
betalar   (PPP  -  pollutor  pays  principle)  skall
genomsyra WTO.


8. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det är angeläget
att regeringen presenterar en specificerad  plan för
hur Sverige internationellt skall vara en pådrivande
kraft på miljöområdet.


9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till  riksdagen  med  förslag om en samlad
strategi  för  miljöexport  i  linje   med  vad  som
tidigare presenterats av Miljöexportutredningen.


10. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att Sverige inom
ramen   för  EU:s  järnvägspaket   bör   verka   för
förbättrade möjligheter till kombitrafik.


11. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om  att Sverige skall
verka för att 10 % av de nytillverkade  fordonen som
säljs i EU 2005 skall vara nollemissionsfordon.


2000/01:MJ4 av Harald Nordlund och Lennart  Kollmats
(fp)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar följande
beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   Sveriges
representanter skall bli mer aktiva i klimatfrågan.


2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  att  lokala
investeringsprogram           omändras          till
klimatinvesteringsprogram.


3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att regeringen  bör
verka för en lägstanivå på koldioxidskatt i EU.


4. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om  ett  system  för
handel med utsläppsrätter.


5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om värnandet  av  den
biologiska mångfalden.


6. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om  en  fortsatt  grön
skatteväxling.


7. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om  införandet  av  en
skatt på avfallsförbränning.


8. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  ökade  insatser för
att   förbättra   miljösituationen   i   och   kring
Östersjön.




Motioner från allmänna motionstiden
2000




2000/01:MJ711  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


15.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening  vad   i   motionen   anförs  om  handel  med
utsläppsrättigheter i en nordisk miljöunion.


2000/01:MJ739 av Inger René och  Berit Adolfsson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar  följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om åtgärder när  det  gäller
ansvaret för illegalt utsläpp av olja.




2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:


15. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs om det internationella
samarbetet i Östersjöområdet.


2000/01:MJ780 av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principiella krav på
ett system för handel med utsläppsrätter.


2000/01:MJ783 av Ester  Lindstedt-Staaf och Chatrine
Pålsson  (kd)  vari föreslås  att  riksdagen  fattar
följande beslut:  Riksdagen begär att regeringen tar
fram en förvaltningsplan för Östersjön.




2000/01:MJ796  av Ingvar  Eriksson  m.fl.  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utsläppsrätter.


4.  Riksdagen  begär  att  regeringen   undersöker
förutsättningarna   för  nollutsläpp  av  olja  från
fartygstrafiken i Östersjön.


2000/01:MJ841  av  Harald   Nordlund   och   Lennart
Kollmats  (fp)  vari  föreslås  att riksdagen fattar
följande beslut:


6. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om värnandet av den
biologiska mångfalden.


2000/01:T231  av  Sven  Bergström   m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:




24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att ställa upp ett
konkret mål som  att senast 2005 skall minst 10 % av
de fordon som säljs vara nollemissionsfordon.