I betänkandet behandlas regeringens skrivelse
2000/01:38 Hållbara Sverige -uppföljning av åtgärder
för en ekologiskt hållbar utveckling jämte 37 mo-
tionsyrkanden. Samtliga motionsyrkanden avstyrks,
bl.a. med hänvisning till vad som redovisas i
skrivelsen, riksdagens tidigare uttalanden i
frågorna samt pågående arbete på området.
I betänkandet finns 19 reservationer och 5
särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Redovisningen av arbetet med
ekologiskt hållbar utveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
att kommande skrivelser om hållbara Sverige
på ett tydligare sätt bör inriktas mot
utvärdering och analys av den förda
miljöpolitiken. Utskottet hänvisar bl.a. till
Miljömålskommitténs förslag om ett nytt
uppföljningssystem och om återkommande
fördjupad utvärdering som för närvarande
bereds inom Regeringskansliet.
Skrivelsen
Regeringens utgångspunkt för arbetet med att ställa
om Sverige till ekologisk hållbarhet har varit det
åtgärdsprogram som 1997 redovisades i skrivelsen
Ekologisk hållbarhet (skr. 1997/98:13). Detta
program innehöll 93 åtgärdspunkter fördelade på de
dåvarande tretton departementen inom
Regeringskansliet. I 1998 års skrivelse Hållbara
Sverige - uppföljning och fortsatta åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling (skr. 1998/99:5) gavs
en första redovisning av hur långt arbetet har
kommit inom de viktigaste politikområdena och vilka
nya politikområden eller förslag som tillkommit.
Skrivelsen byggde i stora delar på Hållbara Sverige
- Lägerapport 1998 som Delegationen för en
ekologiskt hållbar utveckling redovisade i augusti
1998. Regeringen har 1999 återigen redovisat
utvecklingen i rapporten Hållbara Sverige -
uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar
utveckling (skr. 1999/2000:13). Årets skrivelse
följer i stort tidigare upplägg. Regeringen väljer
dock att i år, med tanke på det annalkande svenska
ordförandeskapet i Europeiska unionen, lyfta fram
arbetet inom EU och det internationella
miljöarbetet.
Motionen
Enligt motion MJ1 (m) är skrivelsen om Hållbara
Sverige i allt väsentligt en beskrivning av
verkligheten så som regeringen uppfattar den snarare
än en uppföljning i meningen analys och utvärdering
av politikens resultat. Därmed skiljer sig
redovisningen inte nämnvärt från regeringens årliga
redogörelse av miljöarbetet i budgetpropositionen.
Det förefaller som ett slöseri med resurser att ge
ut en särskild skrivelse som inte tillför något
nytt. Skrivelsen skulle kunna ha ett berättigande om
den var analytisk och utvärderande till sin
karaktär. Kommande skrivelser om hållbara Sverige
bör ha som syfte att utvärdera och analysera den
förda miljöpolitiken (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer till stora delar i de synpunkter
som anförs i motion MJ1 (m) när det gäller behovet
av fortlöpande uppföljning och utvärdering av den
förda miljöpolitiken. Genom att regeringen årligen
för riksdagen redovisar hur arbetet med att nå en
ekologiskt hållbar utveckling fortskrider får
riksdagen kontinuerlig information om vad som har
hänt inom de olika departementens verksamhetsområde.
Redovisningen, som görs i anslutning till
budgetpropositionen, innehåller en sammanställning
av vad vidtagna åtgärder har haft för effekter på
omställningsarbetet. Redovisningen innehåller också
nya åtgärder som vidtagits under året eller i
samband med andra beslut. Enligt utskottets mening
kan skrivelsen därmed ses som ett exempel på
uppföljning av den förda miljöpolitiken. Vidare
erinrar utskottet om att riksdagen våren 1999 på
förslag av regeringen godkände en ny struktur i
arbetet med miljömål (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Förslaget var en
vidareutveckling och precisering av det inledda
arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. I den
nya strukturen för s.k. miljökvalitetsmål ligger att
de skall vara enkla att tillämpa och följa upp.
Miljömålskommittén har i sitt betänkande Framtidens
miljö - allas vårt ansvar (SOU 2000:52) föreslagit
att ett nationellt och ett regionalt
uppföljningssystem baserat på indikatorer knyts till
miljökvalitetsmålen. Varje år skall regeringen
rapportera till riksdagen hur arbetet med att nå
miljökvalitetsmålen fortskrider. Vidare föreslås att
regeringen en gång per mandatperiod skall presentera
en fördjupad utvärdering för att riksdagen skall
kunna ta ställning till om korrigerande åtgärder
behöver vidtas. Kommitténs förslag bereds för
närvarande inom Regeringskansliet. Med det anförda
föreslår utskottet att motion MJ1 (m) yrkande 1 nu
lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
En hållbar utveckling m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (c)
om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till en strategi för
ökat funktionstänkande respektive om
decentraliserat miljöarbete. När det gäller
förslaget om ökat funktionstänkande hänvisar
utskottet bl.a. till att förslaget innebär en
genomgripande förändring av det synsätt som
präglat arbetet med mål och medel i
miljöpolitiken samt att det krävs ganska
ingående överväganden och preciseringar innan
riksdagen kan göra något uttalande om den
konkreta innebörden av ett s.k.
funktionstänkande. Vidare avstyrks ett
förslag (kd) beträffande förfarandet vid
anmälan om nyttjande av annans mark med
hänvisning till utskottets tidigare
ställningstagande. Med samma motivering
avstyrks även två motionsyrkanden (fp) om den
biologiska mångfalden i skogsbruket. Vidare
avstyrks ett yrkande (kd) om formerna för
sanering av förorenad mark m.m.
Skrivelsen
Målet om en hållbar samhällsutveckling omfattar
ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Dessa
är beroende av varandra och måste vägas samman på
ett balanserat sätt för att målet om en hållbar
utveckling skall uppnås. I begreppet ekologisk
hållbarhet betonas särskilt den ekologiska
dimensionen av hållbar utveckling. Ytterst handlar
det om att tillförsäkra nuvarande och kommande
generationer goda framtidsutsikter och en god
livskvalitet. I miljöbalkens första paragraf slås
fast att naturen har ett skyddsvärde och att
människans rätt att förändra och bruka naturen är
förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. En
förutsättning för att detta arbete skall bli
framgångsrikt är ett brett deltagande från
samhällets alla aktörer. Kunskap om de ekologiska
villkoren för samhällets utveckling blir därmed av
stor betydelse. Centrala aspekter för medborgarnas
deltagande är möjligheter till insyn, dialog och
påverkan.
Miljöhänsyn och resurshushållning måste integreras
i beslutsfattandet inom alla verksamheter och
sektorer i samhället. Samtidigt måste
sektorstänkandet begränsas till förmån för en
helhetssyn på samhällets utveckling. Detta kräver
ett vidgat perspektiv där såväl ekologiska som
ekonomiska och sociala aspekter integreras i
beslutsprocesser inom myndigheter, företag och
organisationer.
Miljöteknikdelegationen, som inrättades i
september 1996, har till uppgift att stimulera
utvecklingen och marknadsintroduktion av
miljöanpassade produkter, processer och teknik som
syftar till en ekologiskt hållbar utveckling.
Miljöteknikdelegationen fokuserar på
efterfrågesidan. En stor del av arbetet ägnas åt att
tillsammans med användare av olika produkter och
tekniker formulera funktionskrav för miljöanpassade
produkter för att på så sätt underlätta att
innovationer och forskningsresultat omsätts till
kommersiella produkter som motsvarar reella behov på
marknaden.
Omfattande statliga insatser har gjorts för att
garantera särskilt värdefulla mark- och
vattenområden ett varaktigt skydd. Regeringen har
under året också föreslagit ytterligare områden att
ingå i det europeiskt sammanhängande nätverket av
områden med höga naturvärden, Natura 2000. I flera
sammanhang har betonats betydelsen av en ökad
samverkan mellan naturvården och kulturmiljösektorn.
Artdatabanken är en särskild enhet vid Sveriges
lantbruksuniversitet, SLU. Dess viktigaste uppgifter
är att samla in, lagra, utvärdera och tillhandahålla
information om hotade och sällsynta växter och djur.
Artdatabanken utarbetar utifrån denna information
nationella rödlistor som beskriver arternas status.
När det gäller förorenade områden görs från
statens sida stora ekonomiska satsningar.
Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att
utreda och lämna förslag om hur den
efterbehandlingsverksamhet som sker med statlig
finansiering skall organiseras. Förslaget har
remissbehandlats och bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Motioner
Enligt motion MJ2 (kd) yrkande 3 bör förfarandet vid
anmälan om nyttjande av annans mark förändras. Ökad
turism kan ge slitage och skador på naturen.
Allemansrätten kan missbrukas bl.a. genom
kommersiell verksamhet utan markägarens samtycke.
Enligt motionärerna bör kommersiell verksamhet på
annans mark inte få bedrivas utan markägarens
samtycke. Regeringen kan med stöd av 12 kap. 6 §
miljöbalken meddela föreskrifter om anmälningsplikt
för vissa verksamheter. Av dessa föreskrifter bör
framgå att markägaren skall underrättas vid sådan
anmälan, att samtycke skall inhämtas, och att
skriftligt avtal skall upprättas. I motionen
(yrkande 4) uppmärksammas vidare formerna för
sanering av förorenad mark. Enligt motionärerna
måste den pågående beredningen av Naturvårdsverkets
förslag skyndas på. De flesta kommuner har ingen
erfarenhet hur man praktiskt genomför en sanering.
Kunskap saknas om vart man vänder sig, vilka krav
som skall ställas, och vem som kan utföra
saneringen. Sanering av förorenade områden bör
ordnas på samma sätt som radonsanering, där
speciella, för ändamålet certifierade, personer
anvisas av ansvarig myndighet. Enligt motion MJ3 (c)
bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag
på en strategi för ökat funktionstänkande. För att
få en helhetssyn på miljöpolitiken är det enligt
motionärerna nödvändigt att tänka nytt och
annorlunda. Funktionstänkandet är ett sätt att
verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det
är inte produkten i sig som skall efterfrågas utan
det är funktionen som produkten tillhandahåller som
skall efterfrågas. Som kund efterfrågar man inte
kylskåpet utan funktionen kylda livsmedel.
Funktionstänkandet gör att nya och vad som i dag ses
som okonventionella lösningar kommer att utvecklas.
Livsstilsfrågor och funktionstänkande hör i allra
högsta grad ihop (yrkande 1). Vidare framhålls i
motionen att regeringen hittills inte har lyckats ta
steget fullt ut att tilltro människor möjligheten
till delaktighet. Regeringens uppifrånperspektiv
finns tydligt kvar i skrivelsen. Det är absolut
nödvändigt att alla delar av samhället engageras i
arbetet med att uppnå en hållbar utveckling. Det
kräver en decentraliserad politik där människors
vilja att leva miljövänligt tas till vara. I stället
för alltmer tvingande åtgärder krävs att människor
ges möjlighet att ta ansvar och leva miljövänligt.
Detta kan handla om alltifrån ekonomiska
förutsättningar till information. Miljöpolitiken
måste i verkligheten, och inte bara i retoriken,
vara decentraliserad (yrkande 2).
Enligt motion MJ4 (fp) är den biologiska
mångfalden en förutsättning för människans
överlevnad, men också en ständig källa till
inspiration och rekreation. Skyddet av den
biologiska mångfalden står också högt upp på
Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att
skydda naturskog och därmed den biologiska
mångfalden är att undanta viss skogsmark från
skogsbruket. För att en del av Sveriges sista
naturskog skall kunna bevaras för kommande
generationer måste mer skog skyddas i reservat. Att
bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och
biologisk mångfald är därför viktiga mål för liberal
miljö- och naturresurspolitik (yrkande 5).
Motsvarande synpunkter förs fram även i motion MJ841
( fp) yrkande 6.
Utskottets ställningstagande
Centerpartiet efterlyser i motion MJ3 yrkande 1 ett
ökat inslag av s.k. funktionstänkande i
miljöpolitiken. Utskottet gör inledningsvis den
bedömningen att motionen syftar till en
genomgripande förändring av det synsätt som hittills
präglat arbetet med mål och medel i miljöpolitiken
och kontrollen av verksamheter och produkter som
påverkar människors hälsa och miljön. Motivtexten i
motionen är dock ganska allmänt hållen och ger inget
underlag för mer slutgiltiga ställningstaganden.
Utskottet vill tills vidare uppfatta motionen som
ett initiativ till fortsatta diskussioner i ämnet.
En öppen och förutsättningslös debatt angående
miljöpolitikens utformning är givetvis positiv från
många synpunkter. Som framgår av det följande krävs
det emellertid ganska ingående överväganden och
preciseringar innan riksdagen kan göra något
uttalande om den konkreta innebörden av ett s.k.
funktionstänkande.
Det kan nämnas att utskottet nyligen, tillsammans
med Naturvårdsverket, anordnade ett seminarium
angående livsstil och miljö; frågor som har ett
visst samband med de ämnen som berörs i motionen.
Det föreligger allmän enighet om att miljöproblemen
under senare tid i viss mån ändrat karaktär och att
det krävs ökad uppmärksamhet kring enskildas
beteenden och samhällets funktioner vad gäller t.ex.
produktions-, distributions- och
konsumtionsprocesser. Dessa frågor har utskottet
nyligen behandlat i anslutning till regeringens
skrivelse 1999/2000:114 (bet. 2000/01:MJU3). Så
långt kan utskottet ansluta sig till de synpunkter
som framförs i motionen.
Det bör också nämnas att miljöbalkens allmänna
hänsynsregler i viss mån redan nu ger uttryck för
ett funktionstänkande med syftning på både enskilda
individer och företag. Det gäller t.ex. principen om
bästa möjliga teknik vid yrkesmässig verksamhet och
den s.k. produktvalsprincipen. Enligt förarbetena
till produktvalsprincipen (2 kap. 6 §) kan
paragrafen innebära inte bara att den minst
miljöfarliga produkten skall användas för en viss
verksamhet utan också att verksamheten skall ske med
en metod som inte innefattar någon användning av
kemiska produkter m.m. över huvud taget. Som exempel
nämns i detta sammanhang att rengöring med hjälp av
kemiska produkter i vissa fall skall kunna ersättas
med mekanisk rengöring eller slipning. Ett annat
exempel kan vara att ogräsbekämpning i jordbruket
skall utföras med andra metoder än med användande av
kemiska bekämpningsmedel. Vidare innebär
hänsynsregeln i 2 kap. 3 § att vid yrkesmässig
verksamhet skall användas bästa möjliga teknik, i
syfte att begränsa hälso- och miljöpåverkan av
verksamheten. Samtidigt bör uppmärksammas att kraven
på hänsyn gäller i den utsträckning det inte kan
anses orimligt att uppfylla dem.
En mer allmän övergång till en funktionsstyrd
miljöpolitik riskerar enligt utskottets mening att
komma i konflikt med vissa grundläggande principer i
ett demokratiskt samhälle; i synnerhet om
funktionstänkandet skulle tillämpas i enskilda
tillståndsärenden eller t.o.m. tillåtas styra
enskildas val av åtgärder i den dagliga
verksamheten. Med utgångspunkt i det praktiska
exempel som anförs i motionen skulle
funktionsprincipen kunna innebära att samhället
genom någon myndighet inskränker möjligheten att
tillverka eller saluföra en viss produkt (i detta
fall kylskåp) med hänvisning till att
kylskåpsfunktionen i stället skall fullgöras i form
av försäljning eller leverans av kylda livsmedel;
dvs. en helt annan näringsgren än den som är aktuell
för den berörda företagaren. Funktionstänkandet
skulle med andra ord kunna innebära att samhället
utövar någon form av centralstyrning av produktionen
av varor och tjänster. När det gäller kriterier för
den åsyftade prövningen utgår utskottet från att
motionen syftar till en bedömning av de alternativa
metodernas lämplighet utifrån ett övergripande
miljö- och resurshushållningsperspektiv. Även med
denna precisering kan det enligt utskottets mening
bli mycket svårt att fastställa objektiva,
förutsebara och allmänt vedertagna kriterier för
bedömningen i det enskilda fallet. Utskottet anser
mot angivna bakgrund inte att det finns tillräckligt
underlag för att föreslå någon åtgärd eller något
uttalande från riksdagens sida med anledning av
motion MJ3 (c) yrkande 1.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ3 (c) om att det är absolut
nödvändigt att alla delar av samhället engageras i
arbetet med att uppnå en hållbar utveckling och att
politiken måste utformas på ett sådant sätt att
människors vilja att leva miljövänligt tas till
vara. Det krävs att människor ges möjlighet att ta
ansvar och leva miljövänligt. Det kan avse bl.a. de
ekonomiska förutsättningarna och tillgången till
information. Även regeringen synes dela denna
uppfattning. I skrivelsen anförs bl. a. att ett
samhälle där alla medborgare känner delaktighet och
har viljan och förmågan att ta ansvar för sitt
handlande utgör grunden för arbetet med hållbar
utveckling. Viktiga förutsättningar härför är
utbildning och kunskap, både om specifika sakfrågor
och om medborgarens möjligheter att delta i
miljöarbetet. Vidare måste alla medborgare ha
möjlighet att kunna ta del av den information som
finns om den ekologiska omställningen i Sverige. I
skrivelsen uppmärksammas även behovet av utbildning
och arbetet med nationella styrdokument såsom
skollag, läroplaner, programmål och kursplaner.
Dessa ställer tydliga krav på och erbjuder samtidigt
stöd för undervisning om hållbar utveckling i skolan
och i högskolan. Vidare framhålls behovet av
kompetensutveckling hos lärarna när det gäller
områdena miljö och naturvetenskap. Utskottet vill i
detta sammanhang påminna om att regeringen i samband
med 2000 års ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100) aviserade det s.k. gröna
kunskapslyftet tillsammans med folkrörelserna.
Syftet med det gröna kunskapslyftet är att öka
kunskaperna och insikterna hos allmänheten om
behovet att ställa om samhället i hållbar riktning
samt visa hur den enskilde i vardagen kan bidra i
den processen. I skrivelsen framhålls vidare att
tillgången till information påverkar möjligheterna
att skapa ett hållbart samhälle. Ett av de
viktigaste medlen för att förmedla information till
konsumenterna om olika produkters miljöegenskaper är
miljömärkningen. Vidare bör framhållas att
Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, i december
1999 redovisade en nationell kommunikationsstrategi
för Agenda 21 och hållbar utveckling. Strategin
syftar till att stödja såväl statliga myndigheter
som kommuner och andra lokala aktörer i
informations- och folkbildningsarbetet. I detta
sammanhang bör även de s.k. gröna nyckeltalen
uppmärksammas. Dessa kan användas som vägledning för
politiska beslut men även utgöra underlag för
samhällsdebatt på samma sätt som de ekonomiska
nyckeltalen.
På lokal nivå finns goda förutsättningar att
utveckla formerna för dialog, samråd och brett
engagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Inte
minst gäller det arbetet med lokala Agenda 21. Inför
uppföljningen av konferensen i Rio de Janeiro år
2002 (Rio +10) är det nu viktigt att bygga vidare på
den grund som lagts. En nationalkommitté har
tillkallats med uppgift att ytterligare förankra,
samordna och utveckla arbetet med Sveriges åtaganden
inom bl.a. Agenda 21. Som ett led i detta uppdrag
förs en aktiv dialog med olika instanser som på
olika sätt är engagerade i arbetet med Agenda 21.
Ett antal konferenser har arrangerats i olika delar
av landet tillsammans med lokala, regionala och
andra samarbetspartner. Syftet med dessa konferenser
har varit att skapa tillfällen för information och
dialog. Med det anförda föreslår utskottet att
motion MJ3 (c) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
Frågan om allemansrätten och dess omfattning har
nyligen behandlats av utskottet i betänkande
2000/01:MJU3. Utskottet vidhåller sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker motion MJ2 (kd)
yrkande 3.
Även frågor med anknytning till värnandet av den
biologiska mångfalden i skogsbruket har behandlats
utförligt av utskottet i nyss nämnda betänkande. Med
hänsyn härtill föreslår utskottet att motionerna MJ4
(fp) yrkande 5 och MJ841 (fp) yrkande 6 lämnas utan
vidare åtgärd.
I budgetpropositionen för år 2000 angav regeringen
som målsättning att de förorenade områdena skall
vara åtgärdade till år 2020. Utskottet instämde i
detta ställningstagande (bet. 1999/2000:MJU1). Den
statliga verksamheten, som samordnas av
Naturvårdsverket, har inriktats på att klarlägga
omfattning och konsekvenser av föroreningarna samt
att ta fram metoder för undersökningar och
efterbehandlingsåtgärder. En översiktlig
kartläggning av landets saneringsbehov av förorenade
områden har gjorts i samarbete med länsstyrelserna.
Enligt Naturvårdsverkets bedömning är det totala
antalet förorenade områden ca 22 000. Hälften av
dessa har identifierats och resten har uppskattats.
Under år 1999 har Naturvårdsverket fördelat knappt
40 miljoner kronor i bidrag till inventeringar av
hela län, till undersökningar samt åtgärder i
samband med enskilda objekt. När det gäller den
fortsatta beredningen av Naturvårdsverkets förslag
om efterbehandlingsverksamheten utgår utskottet
givetvis från att Naturvårdsverkets förslag bereds
utan onödigt dröjsmål. Med det anförda föreslår
utskottet att motion MJ2 (kd) yrkande 4 lämnas utan
vidare åtgärd.
Näringsliv
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (kd)
om gröna nyckeltal för de små företagens
miljöarbete med hänvisning till regeringens
ansvar för det fortsatta arbetet med att
vidareutveckla nyckeltalen. Vidare avstyrks
ett förslag (c) om en samlad strategi för
miljöexport i den mån det inte kan anses
tillgodosett.
Skrivelsen
Regeringen avser också att fortsätta den dialog med
näringslivet och övriga aktörer som påbörjats för
att det breda ansvarstagande som behövs skall komma
till stånd. Ett exempel på kontakter mellan
näringslivet och regeringen är
Miljövårdsberedningens uppdrag att förbereda och
inleda en dialog med delar av näringslivet om dess
arbete med en hållbar utveckling. Syftet med
dialogen är att driva på arbetet för en hållbar
utveckling i vissa valda sektorer samt att ta fram
underlag för politiska beslut och riktlinjer i
miljöpolitiken. En annan viktig insats är Närings-
och teknikutvecklingsverkets, NUTEK, arbete för att
främja näringslivets eget miljöarbete, exempelvis
genom införande av miljöledningssystem.
Miljöexport är ett exempel på hur exportframgångar
kan vinnas på affärsmässiga grunder samtidigt som
miljöförbättringar erhålls. Regeringen beslutade
därför i september 1998 att anvisa 12 miljoner
kronor till Sveriges exportråd för att genomföra ett
treårigt program med syfte att främja export av
miljöteknikrelaterade varor och tjänster i
regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.
Programmet är fokuserat på teknik och tjänster för
rening av luft och vatten samt på avlopp och
avfallshantering. Inom dessa branscher är många små
och medelstora företag verksamma. Under år 2000
anvisade regeringen ytterligare 9 miljoner kronor
till programmet. Genom nämnda program skapas bättre
förutsättningar för samverkan mellan exempelvis
tekniska konsulter och tillverkningsföretag. Vidare
stärks möjligheten att skapa internationella
allianser inom detta område. Dessa insatser kommer
att fortsätta. Miljöteknikdelegationens uppdrag har
för år 2000 utökats till att omfatta insatser som
främjar ökad export av miljöanpassade varor och
tjänster. Eftersom verksamhetsområdet är nytt för
delegationen och endast skall pågå under ett år har
insatserna inriktats mot att pröva olika metoder som
kan underlätta små och medelstora företags
internationalisering.
Motioner
Enligt motion MJ2 (kd) bör de gröna nyckeltalen
omfatta också företag som inte är ISO- eller EMAS-
registrerade. Enligt motionärerna är det angeläget
att små och medelstora företag arbetar med
miljöledningssystem, och att företag kan göra det
frivilligt utan certifiering. Riksdagen bör uppmana
regeringen att verka för att mindre företag med
miljöarbete kommer med i nyckeltalen (yrkande 1). I
motion MJ3 (c) yrkas att regeringen återkommer till
riksdagen med förslag om en samlad strategi för
miljöexport i linje med vad som tidigare
presenterats av Miljöexportutredningen (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Gröna nyckeltal är ett instrument för att följa det
övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet
att till nästa generation kunna lämna över ett
samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är
lösta. Nyckeltal är endast ett grovt
uppföljningssystem och skall därför ses som en
förenkling av det indikatorsystem som föreslagits av
Naturvårdsverket för att följa de av regeringen
föreslagna miljökvalitetsmålen (deFacto; 98 -
Uppföljning av föreslagna nationella
miljökvalitetsmål). Utvecklingen av nyckeltal är en
process där nyckeltalen måste anpassas efter de mål
de avser att följa, relevanta miljöproblem och
samhällsutvecklingen i övrigt. Nyckeltalet Antal
miljöcertifierade företag skall belysa i vilken
utsträckning näringslivet arbetar med miljöfrågor i
sin verksamhet. Nyckeltalet anger antalet företag
som är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS.
Antalet miljöcertifierade företag ökar men hittills
har endast en liten andel av det totala antalet
företag infört miljöledningssystem. Dessutom vidtar
många företag som inte är miljöcertifierade
frivilligt åtgärder i sin verksamhet för att skydda
miljön. Användningen av miljöledningssystem ger
därför inte heltäckande information om i vilken
utsträckning miljöfrågorna omhändertas i
verksamheten. Utskottet delar motionärernas
uppfattning i motion MJ2 (kd) när det gäller
betydelsen av att de små företagen arbetar med
miljöledningssystem och att detta skall kunna ske
på frivillig väg. Enligt utskottets mening får det
dock i första hand ankomma på regeringen att även i
fortsättningen främja arbetet med att vidareutveckla
nyckeltalen. Enligt skrivelsen har regeringen för
avsikt att fortsätta den dialog med näringslivet och
övriga aktörer som påbörjats för att det breda
ansvarstagande som behövs skall komma till stånd.
Som exempel nämns bl.a. Närings- och
teknikutvecklingsverkets, NUTEK, arbete för att
främja näringslivets egna miljöarbete, exempelvis
genom införande av miljöledningssystem. Med det
anförda föreslår utskottet att motion MJ2 (kd)
yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Som framhålls i skrivelsen har medel tidigare
anvisats till Sveriges exportråd för att genomföra
ett treårigt program med syfte att främja export av
miljöteknikrelaterade varor och tjänster i
regionalpolitiskt prioriterade regioner i landet.
Under år 2000 förstärktes programmet med ytterligare
9 miljoner kronor. Genom nämnda program skapas
bättre förutsättningar för samverkan mellan
exempelvis tekniska konsulter och
tillverkningsföretag. I sin helhet stärks nätverket
i Sverige mellan företag, myndigheter,
biståndsorgan, finansiärer och
branschorganisationer. Satsningen förväntas ge en
förstärkt nationell samverkan och profilering av
svenskt kunnande inom miljöteknik vilket i större
grad än tidigare möjliggör gemensamma svenska
marknadsföringsinsatser på den internationella
miljömarknaden. Enligt regeringen kommer dessa
insatser att fortsätta. Med det anförda avstyrker
utskottet motion MJ3 (c) yrkande 9 i den mån den
inte kan anses tillgodosedd.
Energipolitik
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (m) om
de negativa miljöeffekterna av den förtida
avvecklingen av kärnkraften med hänvisning
framför allt till 1997 års energipolitiska
beslut. Vidare avstyrks ett förslag (kd) om
en miljökonsekvensanalys av stängningen av
Barsebäck 1 med hänsyn bl.a. till att
regeringen fortlöpande följer upp
förutsättningarna för ett fortsatt
genomförande av 1997 års beslut.
Skrivelsen
Målet för den svenska energipolitiken är att på kort
och lång sikt trygga tillgången på el och annan
energi på konkurrenskraftiga villkor. Den skall
skapa förutsättningar för en effektiv
energianvändning och en kostnadseffektiv svensk
energiförsörjning med liten negativ påverkan på
hälsa, miljö och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Energipolitiken lades fast 1997 genom riksdagens
beslut med anledning av propositionen En uthållig
energiförsörjning (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:
NU12, rskr. 1996/97:272). Omställningen mot en
långsiktigt hållbar energiförsörjning innebär bl.a.
att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering
av elanvändningen, konvertering till nya energislag
samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Enligt riktlinjerna för energipolitiken skulle en
reaktor i Barsebäcksverket ställas av före den 1
juli 1998. Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998
att inhibera regeringens beslut om avställning av
den första reaktorn i avvaktan på ett rättsligt
avgörande. Den 16 juni 1999 meddelade
regeringsrätten att regeringens beslut skall stå
fast. Den 30 november 1999 ställdes den första
reaktorn av efter det att ett preliminärt avtal om
ersättning till kraftverkets ägare slutits mellan
staten, Vattenfall AB och Sydkraft AB. De åtaganden
som följer av avtalet har godkänts av riksdagen
(prop. 1999/2000:63, bet. 1999/2000:NU11, rskr.
1999/2000:200). Den andra reaktorn i Barsebäck
skulle enligt riktlinjerna för energipolitiken
ställas av före den 1 juli 2001. Ett villkor för
stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck var
att bortfallet av elproduktion kunde kompenseras
genom tillförsel av ny elproduktion och minskad
användning av el. Det energipolitiska programmet
innehåller därför åtgärder för att under en
femårsperiod stimulera användningen av förnybara
energislag och effektivare energianvändning.
Regeringen har i september 2000 i skrivelsen Den
fortsatta omställningen av energisystemet m.m. (skr.
2000/01:15) bedömt att riksdagens villkor för en
stängning av Barsebäck 2 före juli 2001 inte är
uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så
snart dessa villkor är uppfyllda. Regeringens
bedömning är att villkoren för stängning bör stå
fast och att stängningen kan genomföras efter det
att erforderliga åtgärder har fått genomslag.
Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före
utgången av 2003. En ytterligare prövning av om
villkoren är uppfyllda skall göras hösten 2001 i
anslutning till budgetpropositionen för 2002.
Motioner
I motion MJ1 (m) yrkande 2 framhålls att en av
regeringens åtgärder för att uppnå de
energipolitiska målen har varit att inleda den
förtida avvecklingen av kärnkraften. Följden har
blivit att utsläppen av växthusgaser ökat kraftigt
samtidigt som södra Sverige hotas av akut
effektbrist. För att få fram ny energiproduktion ges
omfattande subventioner till vindkraft och
biobränsle-baserad kraftproduktion. Slutsatsen är
att regeringens energipolitik inte har bidragit till
att göra Sverige mer ekologiskt hållbart. Miljön har
i stället blivit sämre samtidigt som de
subventionerade tillskotten av vind- och
biobränslebaserad kraftproduktion har försämrat
kostnadseffektiviteten i energiförsörjningen. Enligt
motion MJ2 (kd) yrkande 2 måste avvecklingen av
kärnkraften ske i takt med energieffektivisering och
ersättning med förnybar energi. Barsebäck 1 stängdes
den 30 november 1999. Ungefär samtidigt stängdes
kraftvärmeverket i Karlshamn, Europas renaste
oljekraftverk. I stället har Sverige köpt billig el
huvudsakligen från Danmark, i huvudsak producerad i
kolkraftverk. Barsebäck 2 skulle enligt
riksdagsbeslut stängas före den 1 juli 2001.
Regeringen har dock konstaterat att man till detta
datum ej kan uppfylla de krav som ställts på att
bortfallet av elproduktion skall kompenseras genom
tillförsel av ny elproduktion och genom minskad
användning av el. En grundlig miljökonsekvensanalys
av stängningen av Barsebäck 1 måste göras omgående.
Därifrån kan slutsatser dras om miljökonsekvenser av
en stängning av Barsebäck 2.
Utskottets ställningstagande
Energipolitiken lades fast år 1997 genom riksdagens
beslut med anledning av propositionen En uthållig
energiförsörjning (se ovan). Omställningen mot en
långsiktigt hållbar energiförsörjning innebär bl.a.
att kärnkraften skall ersättas genom effektivisering
av elanvändningen, konvertering till nya energislag
samt en miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik.
Som framhålls i skrivelsen är målet för den svenska
energipolitiken att på kort och lång sikt trygga
tillgången på el och annan energi på
konkurrenskraftiga villkor. Den skall skapa
förutsättningar för en effektiv energianvändning och
en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med
liten negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat
samt underlätta omställningen till ett ekologiskt
hållbart samhälle. Energipolitiken skall vidare
bl.a. bidra till att stabila förutsättningar skapas
för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en
förnyelse och utveckling av den svenska industrin.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara energikällor samt en effektiv
energianvändning. Stränga krav skall ställas på
säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid
användning och utveckling av ny energiteknik. I
detta sammanhang vill utskottet även erinra om det
energipolitiska program som beslutades samma år.
Programmet omfattar 9 miljarder kronor under en
sjuårsperiod och dess huvudinriktning är en
kraftfull och långsiktig satsning på forskning,
utveckling och demonstration av ny energiteknik. Med
det anförda föreslår utskottet att motion MJ1 (m)
yrkande 2 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Enligt de ovan nämnda riktlinjerna för
energipolitiken skulle en reaktor i Barsebäcksverket
ställas av före den 1 juli 1998. Som framgår av
skrivelsen blev beslutet om avställning föremål för
särskild prövning i Regeringsrätten, och den första
reaktorn kunde ställas av först den 30 november 1999
efter det att ett preliminärt avtal om ersättning
till kraftverkets ägare slutits mellan staten,
Vattenfall AB och Sydkraft AB. Regeringen har i
september 2000 i skrivelsen Den fortsatta
omställningen av energisystemet m.m. (skr.
2000/01:15) bedömt att riksdagens villkor för en
stängning av Barsebäck 2 före juli 2001 inte är
uppfyllda. Barsebäcksverkets andra reaktor stängs så
snart dessa villkor är uppfyllda. Regeringens
bedömning är att villkoren för stängning bör stå
fast och att stängningen kan genomföras efter det
att erforderliga åtgärder har fått genomslag.
Regeringen bedömer att detta blir fallet senast före
utgången av år 2003. En ytterligare prövning av om
villkoren är uppfyllda skall göras hösten 2001 i
anslutning till budgetpropositionen för år 2002.
Riksdagen har nyligen ställt sig bakom regeringens
bedömning att de villkor som riksdagen satt upp för
stängning av den andra reaktorn i Barsebäcksverket
inte är uppfyllda. I samband härmed framhölls bl.a.
att det inom en rimlig tid torde finnas goda
möjligheter att nå de mål som är uppsatta för att
kompensera kraftbortfallet. Stängningen av den andra
reaktorn skall genomföras så snart att erforderliga
villkor fått genomslag. I likhet med regeringen
bedömdes detta kunna ske senast före utgången av år
2003. Vidare anfördes att en stängning inte får -
enligt de villkor som riksdagen satte upp år 1997 -
medföra negativa effekter för elpriset, tillgången
på el för industrin, effektbalansen eller för miljön
och klimatet. Vidare betonades betydelsen av att
regeringen fortlöpande följer upp förutsättningarna
för att dessa villkor som riksdagen har ställt upp
kan uppfyllas (bet. 2000/01:NU3, rskr. 2000/01:111).
Med det anförda avstyrker utskottet motion MJ2 (kd)
yrkande 2.
Miljöskatter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m,
fp) om grön skatteväxling bl.a. med
hänvisning till regeringens bedömning att de
miljörelaterade skatterna behöver utredas
ytterligare för att strategin för en fortsatt
skatteväxling skall kunna förverkligas.
Vidare avstyrks ett yrkande (c) beträffande
en eventuell energiskatt på biobränslen och
ett förslag (fp) om skatt på
avfallsförbränning. När det gäller
biobränslen hänvisar utskottet till
miljöministerns bedömning att biobränslen
under överskådlig tid bör bli föremål för
fortsatt undantag från energibeskattning.
Beträffande skatt på avfallsförbränning
hänvisar utskottet till regeringens bedömning
såsom den kommer till uttryck i
budgetpropositionen för år 2001.
Fyra yrkanden (m, c, fp, mp) uppmärksammar
olika aspekter när det gäller utvecklingen av
handeln med utsläppsrätter. Samtliga förslag
avstyrks med hänvisning till den fortsatta
beredningen av Klimatkommitténs förslag.
Skrivelsen
I budgetpropositionen för år 2001 presenteras en
strategi för en successivt ökad miljörelatering av
skattesystemet genom grön skatteväxling (prop.
2000/01:1 volym 1). Skatteväxlingen bör enligt
strategin utgå från de av riksdagen fastställda
miljömålen. En omställning av energisystemet och en
reformering av energiskattesystemet med en
begränsning av koldioxidutsläppen är centrala
uppgifter i en grön skatteväxling. Enligt strategin
skall omställningen bidra till en effektivare
energianvändning, gynna användningen av biobränslen,
ge incitament för att minska industrins
miljöbelastning, säkerställa industrins
konkurrenskraft, skapa förutsättningar för inhemsk
produktion av el, förenkla energiskattesystemet och
ge det en stabil grund för en hållbar ekonomisk
tillväxt. Den principskiss som presenterades i
betänkande från Skatteväxlingskommittén (SOU
1997:11) utgör en utgångspunkt för reformen.
Regeringen bedömer att det går att ta ytterligare
steg i en grön skatteväxling om det sker på ett
varsamt och balanserat sätt. Effekterna av de olika
stegen bör också löpande följas upp.
Motioner
Enligt motion MJ1 (m) yrkande 3 fungerar grön
skatteväxling sällan i praktiken som det är tänkt.
Det som regeringen har kallat för grön skatteväxling
har framför allt handlat om att höja skatter och det
enda gröna i dessa höjningar har varit att vissa
skatter höjts mer än andra. Eftersom vi redan har
mycket höga miljöskatter borde grön skatteväxling i
Sverige framför allt handla om att sänka andra
skatter såsom skatten på arbete. Det andra praktiska
problemet med grön skatteväxling är att man byter ut
stabila skattebaser mot instabila. Detta ger oss ett
instabilt skattesystem som hela tiden måste
justeras. Vad vi behöver är ett mer långsiktigt
stabilt skattesystem som ger tydliga signaler till
de ekonomiska aktörerna. I motion MJ3 (c) framhålls
att man ej bör belägga biobränslen med energiskatt.
I finansplanen står att läsa att regeringen avser
att börja ta ut energiskatt på biobränslen. Detta
för att bredda skattebasen. Enligt regeringen är de
statsfinansiella konsekvenserna av att inte ta ut
skatt för stora för att avstå. Detta aviserade
agerande, som stöds av både Miljöpartiet och
Vänsterpartiet, står i skarp kontrast till den
beskrivning av skatteväxlingsstrategin regeringen
säger sig vilja följa. Det finns fog att tro att
skattebefrielsen inte alls skulle leda till minskade
totala skatteinkomster för staten. Inhemsk
produktion av biobränslen ger ett ökat
skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle
uppväga det direkta bortfallet av energiskatterna
(yrkande 3). Även i motion MJ4 (fp) uppmärksammas en
fortsatt grön skatteväxling. Folkpartiet har sedan
länge förespråkat ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken och ställer sig positivt till
principerna för en grön skatteväxling. Samtidigt är
det viktigt att beakta industrins internationella
konkurrenskraft och att miljöskatterna inte tvingar
företag att lägga sin verksamhet i andra länder.
Genom att genomgripande växla skatt på arbete mot
skatt på miljöförstöring förenas miljömålen med
målen för den ekonomiska politiken (yrkande 6).
Vidare yrkas att en skatt på avfallsförbränning
införs för att stimulera till avfallsminimering,
materialåtervinning och biologiska
behandlingsmetoder (yrkande 7). Enligt motionärerna
finns all anledning att verka för andra mer hållbara
och miljövänligare alternativ för avfallshantering
än förbränning.
Frågan om införandet av ett system för handel med
utsläppsrätter uppmärksammas i ett antal motioner.
Enligt motion MJ4 (fp) måste unionen skapa en
gemensam valuta för växthusgaser - en ekologisk euro
i form i utsläppsrättigheter. Kyotoprotokollet
skapar möjligheter för länder att klara sina
åtaganden genom att handla med utsläppsrätter. Att
fördela utsläppsrätter via marknaden har stora
fördelar jämfört med administrativa regleringar.
Sverige bör införa ett system för handel med
utsläppsrätter så snart det är möjligt (yrkande 4 ).
I motion MJ711 (c) yrkande 15 framhålls att handel
med utsläppsrättigheter inom ramen för en nordisk
miljöunion kan vara ett effektivt instrument för att
minska utsläppen av växthusgaser med hjälp av
marknadsmekanismer. Systemet förenar ekonomiskt och
miljömässigt effektiva lösningar. Miljöunionen
skulle som en av sina första och viktigaste
uppgifter ha att införa ett system med handel av
utsläppsrättigheter i Norden och eventuellt i
Baltikum. På sikt skulle sedan detta kunna utvidgas
till att gälla hela EU. Det är viktigt att
handelssystemet utformas på ett sådant sätt att
teknikutvecklingen stimuleras och inte bromsas. I
motion MJ780 (mp) yrkande 1 redovisas de
principiella krav som bör ställas på ett system för
handel med utsläppsrätter. Inkomsterna från den
initiala tilldelningen av utsläppsrätter skall
tillfalla staten, det är marknadens funktion som
skall avgöra minimistorleken på marknaden, och
handel med utsläppsrätter skall ske mellan
jämbördiga parter. Vidare framhålls att
utsläppshandel skall vara ett komplement,
ytterligare ett styrmedel och att kraven på att
inneha utsläppsrätter i första hand bör riktas mot
dem som tillhandahåller produkter som orsakar
problem för miljön. Ett system för handel med
utsläppsrätter måste utformas så att det totalt sett
bidrar till att minska samtliga miljöproblem, och
handel med utsläppsrätter kräver ett omfattande
internationellt administrativt system. Enligt motion
MJ796 (m) är det viktigt att gå vidare i det
internationella samarbetet för att begränsa kväve-
och fosforutsläppen till Östersjön. Inom ramen för
Östersjösamarbetet vore det önskvärt att införa
handel med utsläppsrätter. Sverige måste vara
pådrivande för att få till stånd ett sådant
samarbete. I avvaktan på en internationell handel
bör Sverige gå före och införa en handel med
utsläppsrätter (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
I den ekonomiska vårpropositionen år 2000 aviseras
en skatteväxling för perioden 2001-2010. Höjda
skatter på miljöpåverkan skall växlas mot sänkta
arbetsgivaravgifter och höjda grundavdrag. Som
framhålls i skrivelsen har regeringen i
budgetpropositionen för år 2001 följt upp detta
förslag med en strategi för en successivt ökad
miljörelatering av skattesystemet. En grön
skatteväxling har presenterats som utgår från de av
riksdagen fastställda miljömålen. Enligt
propositionen behöver dock utformningen av
nedsättningssystemet för tillverkningsindustrin samt
jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna,
alternativa ekonomiska styrmedel och övriga
miljörelaterade skatter utredas ytterligare för att
strategin för en fortsatt skatteväxling skall kunna
förverkligas. När det gäller skatten på arbete
framgår av propositionen att den, som ett led i
skatteväxlingen och för att balansera de i
budgetpropositionen föreslagna höjningarna av
energiskatterna, bör sänkas. Utskottet konstaterar
för egen del att det går att ta ytterligare steg i
en grön skatteväxling om det sker på ett varsamt och
balanserat sätt. Som regeringen framhåller får
effekterna av de olika stegen löpande följas upp.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna
MJ1 (m) yrkande 3 och MJ4 (fp) yrkande 6 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
I samband med regeringens information till
riksdagen den 30 november 2000 beträffande
förhandlingsresultatet i Haag om FN:s
klimatkonvention aktualiserades även frågan om
energiskatt på biobränslen. Miljöministern anförde
därvid bl.a. att när undantag vad gäller
energiskatten för att få fram biobränslen inte
behövs längre skall energiskatten betraktas som en
skatt på energi och inte på särskilda energislag.
Enligt miljöministerns bedömning dröjer det länge
innan vi är i den situationen. Under överskådlig tid
behövs olika typer av stimulanser för att få fram
biobränslen och för att göra dem kostnadseffektiva.
Dessutom krävs ytterligare forskning och arbete med
teknisk utveckling på detta område (se prot.
2000/01:37). Utskottet ansluter sig till
miljöministerns bedömning när det gäller frågan om
energiskatt på biobränslen och avstyrker motion MJ3
(c) yrkande 3.
Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall
som deponeras. Avsikten med skatten är att den,
tillsammans med andra styrmedel på avfallsområdet,
inom en tioårsperiod skall medföra en halvering av
mängden avfall som deponeras. I budgetpropositionen
för år 2001 anförde regeringen bl.a. att det är för
tidigt att bedöma vilka effekter skatten på avfall
fått på avfallshanteringen eftersom skatten endast
har varit i kraft under en kort tid. Samtidigt
framhölls att det finns anledning att uppmärksamma
riskerna med en ökad förbränning av osorterat avfall
och att det därför är angeläget att följa upp och
utvärdera hur systemet med avfallsbeskattningen
fungerar. En fråga som då kan aktualiseras är om en
utvidgning av skattebasen bör ske till att omfatta
även förbränning av avfall (prop. 2000/01:1 volym 1
s. 231). Med det anförda avstyrks MJ4 (fp) yrkande
7.
Utskottet har nyligen behandlat ett antal
motionsyrkanden om handel med utsläppsrätter (bet.
2000/01:MJU3). Utskottet var mot bakgrund av den
pågående beredningen av Klimatkommitténs betänkande
(SOU 2000:23) inte berett att föreslå något
uttalande från riksdagens sida med anledning av
dessa motionsyrkanden. Utskottets ställningstagande
kvarstår. Samtidigt vill utskottet erinra om att
Klimatkommittén i sitt betänkande bl.a. lämnat
förslag om investeringsbidrag för att främja
användningen av förnybara energikällor i el- och
fjärrvärmeproduktion samt för att effektivisera
energianvändningen i den energiintensiva industrin.
Vidare bör uppmärksammas att den miljörelaterade
delen av strategin för grön skatteväxling bl.a.
innebär en fördjupad analys av alternativa
ekonomiska styrmedel som skall kunna komplettera
skattestyrmedlen. Utöver traditionellt inriktade
bidragslösningar nämns i detta sammanhang bl.a.
system för handel med utsläppsrätter (se prop.
2000/01:1 volym 1 s. 36). Utskottet föreslår med det
anförda att motionerna MJ4 (fp) yrkande 4, MJ711 (c)
yrkande 15, MJ780 (mp) yrkande 1 och MJ796 (m)
yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
Transporter m.m.
Utskottets förslag i korthet
I den mån de inte kan anses tillgodosedda
avstyrker utskottet två yrkanden (c) om
Sveriges agerande i samband med den fortsatta
behandlingen av EU:s järnvägspaket respektive
Sveriges agerande i FN:s kommission för
hållbar utveckling (CSD). Vidare avstyrks två
likalydande förslag (c) om
nollemissionsfordon.
Skrivelsen
Genomförandet av Agenda 21 och förberedelserna för
tioårsuppföljningen av Riokonferensen om miljö och
utveckling (Rio +10) är centrala utgångspunkter för
arbete med att åstadkomma ekologisk hållbarhet.
Under år 2000 har Sverige deltagit aktivt i en mängd
olika internationella forum, främst inom EU, OECD,
FN, WTO, internationella miljökonventioner samt
genom regionalt utvecklingssamarbete i vårt
närområde. FN:s kommission för hållbar utveckling
(CSD) möts årligen för att driva på och underlätta
genomförandet av rekommendationerna i
handlingsprogrammet Agenda 21. Under år 2000 har,
som tidigare nämnts, frågor kring markanvändning och
jordbruk samt handel och investeringar behandlats
särskilt. År 2001 skall bl.a. frågor kring energi,
transporter och informationsspridning behandlas. Med
tanke på tyngden i dessa frågor får Sverige en
viktig uppgift att ena EU i gemensamma ståndpunkter
och föra dess talan i dialogen med övriga världen.
I december 1999 enades EU:s transportministrar om
ett nytt s.k. järnvägspaket. Grunden för
kompromissen är att Europas järnvägar snabbt måste
vitaliseras om de inte skall fortsätta att tappa
marknadsandelar. Enligt regeringen är det inte
acceptabelt att järnvägen, som är relativt
miljövänlig, förlorar sin konkurrenskraft i
förhållande till mindre miljövänliga transportsätt.
Överenskommelsen skall ses som ett viktigt steg på
vägen mot en europeisk järnväg med större
konkurrenskraft med förbättrade möjligheter för
svenska transportkunder att använda järnvägen för
långväga godstransporter. Med ökad konkurrens kan
priserna sänkas och effektiviteten förbättras på
Europas järnvägar.
Den svenska bilindustrin arbetar med att
miljöanpassa fordonen. Bilindustrin är också viktig
för ekonomi och sysselsättning i Sverige. Kunskap om
teknik och organisatoriska lösningar som kan bidra
till en hållbar utveckling är viktiga
konkurrensfaktorer. Många av världens ledande
fordonstillverkare satsar i dag stora resurser på
att skapa konkurrensfördelar genom att tidigt kunna
erbjuda bränslesnålare eller alternativt drivna
fordon. För en livskraftig fordonsindustri krävs
särskilda insatser för att möta framtidens
utmaningar. Ett nära och aktivt samarbete mellan
staten och näringslivet har en stor betydelse för
utvecklingen av framtidens teknik.
Motioner
Enligt motion MJ3 (c) yrkande 5 bör Sverige inom
FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD) under
år 2001 särskilt driva frågan om skapandet av ett
grönare transportsystem. Vidare bör Sverige inom
ramen för EU:s järnvägspaket verka för förbättrade
möjligheter till kombitrafik som ett led i att öka
järnvägens attraktivitet. Enligt motionärerna är
detta ett viktigt moment för att kunna flytta gods
från lastbil till järnväg där så är möjligt. Sverige
måste gå i täten för ett intensifierat arbete på
detta område (yrkande 10). Vidare bör Sverige verka
för att 10 % av de nytillverkade fordon som säljs
inom EU år 2005 skall vara nollemissionsfordon. Att
utveckla fordon som drivs med hjälp av miljövänliga
drivmedel är en förutsättning för att kunna skapa
ett hållbart och grönt transportsystem. Genom att
ställa upp ett konkret mål visar man att det finns
en vilja och en marknad, vilket är viktigt för att
få fordonsindustrin att satsa på utveckling av
nollemissionsfordon (yrkande 11). Motsvarande krav
framförs även i motion T231 (c) yrkande 24.
Utskottets ställningstagande
Godstransportdelegationen (K 1998:06) har till
uppgift att bl.a. utveckla ett
trafikslagsövergripande synsätt i syfte att
effektivisera godstransportsystemet och göra det
ekologiskt hållbart. Som framgår av skrivelsen skall
delegationen i juni 2001 presentera förslag till en
samlad svensk godstransportstrategi med förslag på
åtgärder såväl nationellt som internationellt. I
december 1998 lämnade EU:s transportråd en rapport
angående uppföljningen av slutsatserna från
Europeiska rådets möte i Cardiff i juni 1998. I
rapporten underströks bl.a. transportrådets avsikt
att fortsätta arbetet med att ta fram en enhetlig
strategi och relevanta miljömål i syfte att påskynda
integreringen av miljökrav och hållbar utveckling i
den gemensamma transportpolitiken. En strategi för
integrering av miljö och hållbar utveckling i
transportpolitiken antogs sedermera på
transportministermötet i oktober 1999. Strategin
gäller för perioden 2000-2004. Den första
uppföljningen kommer att ske under det svenska
ordförandeskapet våren 2001. När det gäller arbetet
inom FN:s kommission för hållbar utveckling (CSD)
bör uppmärksammas att kommissionen år 2001 bl.a.
skall behandla frågor kring transporter. Som
regeringen framhåller i skrivelsen får Sverige med
tanke på tyngden i dessa frågor en viktig uppgift
att ena EU i gemensamma ståndpunkter och föra dess
talan i dialogen med övriga världen. Avslutningsvis
konstaterar utskottet med hänvisning till den
europeiska miljöbyråns rapport om miljötillståndet i
unionen att transporternas miljöpåverkan utgör ett
av de mest svårlösta problemen. Det beror bl.a. på
att trafiken i luften, på land och till sjöss
fortsätter att öka snabbt. Regeringen framhåller i
skrivelsen att ambitionen att Sverige skall vara en
internationellt pådrivande kraft och ett
föregångsland för ekologisk hållbar utveckling står
fast. Utskottet delar denna uppfattning. Det
internationella samarbetet är en viktig hörnsten i
ansträngningarna för att åstadkomma ekologisk
hållbarhet även på detta område. Med det anförda kan
syftet med motion MJ3 (c) yrkande 5 i allt
väsentligt anses tillgodosett. Motionen avstyrks i
berörd del.
Som framgår av skrivelsen enades EU:s
transportministrar i december 1999 om ett nytt
"järnvägspaket". Uppgörelsen innebär att marknaden
för internationella godstransporter öppnas på ett
särskilt transeuropeiskt järnvägsnät, att alla
järnvägsföretag i medlemsstaterna kan söka tillstånd
för trafik på detta nät, att banhållning och
trafikutövning tydligare delas upp för att skapa
insyn och undvika diskriminering av nykomlingar på
marknaden och att nya principer skall gälla för
fördelning av tåglägen och för prissättning av
järnvägsinfrastruktur. Uppgörelsen innehåller vidare
förslag till fortsatt arbete för att komma till
rätta med problem som rör samtrafik på de olika
järnvägsnäten och eliminering av flaskhalsar i
infrastrukturen. Ett observationssystem inrättas som
skall ge kommissionen möjlighet att följa
utvecklingen på järnvägsmarknaden.
Säkerhetsaspekterna skall garanteras genom åtgärder
på nationell nivå och möjligheterna att inrätta en
EU-myndighet för detta syfte skall studeras vidare.
Som framhålls i skrivelsen är överenskommelsen ett
viktigt steg på väg mot en europeisk järnväg med
större konkurrenskraft. Det bör nu finnas
möjligheter för svenska transportkunder att använda
järnvägen för långväga godstransporter. Med ökad
konkurrens kan priserna sänkas och effektiviteten
förbättras på Europas järnvägar. Nu finns
instrumenten för att verka för en utveckling i denna
riktning. Med det anförda föreslår utskottet att
motion MJ3 (c) yrkande 10 lämnas utan vidare åtgärd.
En särskild utredare har haft till uppgift att se
över det statliga åtagandet för forskning och
utveckling när det gäller avgaser och bränslen inom
motorfordonsområdet. Uppdraget omfattade även
avgasutsläpp från arbetsmaskiner. Även det pågående
arbetet inom EU med att ta fram det femte
ramprogrammet för forskning och utveckling och andra
forskningsprogram som berör avgasfrågor skulle
beaktas. Som framgår av skrivelsen redovisades
resultatet i april 2000 i betänkandet Ren luft på
väg (SOU 2000:35). Betänkandet remissbehandlas för
närvarande. I detta sammanhang bör även
uppmärksammas att ett avtal mellan svenska staten
och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för
utveckling av mer miljöanpassade fordon
undertecknades i april 2000. Vidare bör påpekas att
den tidigare femåriga fordonsskattebefrielsen för
bilar som tillhör miljöklass 1 har avlösts av ett
modifierat system som har föranletts av nya
avgasbestämmelser som har beslutats på EU-nivå. I
den nya utformningen ges i stället skattelättnaden
som ett belopp som successivt avräknas mot
fordonsskatten. För personbilar och lätta bussar med
en tjänstevikt på högst 1 275 kg och för lätta
lastbilar med en tjänstevikt på högst 1 275 kg som
uppfyller kraven i miljöklass 1 är beloppet 3 500 kr
om de registreras under år 2000. Beloppet är 1 500
kr vid registrering under år 2001. För övriga
personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som
har högre tjänstevikter kommer dessa belopp i
stället att gälla under 2001 respektive 2002.
Sverige har sedan EU-medlemskapets början varit
pådrivande i arbetet med att integrera miljöhänsyn
och hållbar utveckling i all EU-politik. Utskottet
utgår från att Sverige bl.a. när det gäller
miljöanpassade fordon även i fortsättningen skall
vara pådrivande. Med det anförda föreslår utskottet
att motionerna MJ3 (c) yrkande 11 och T231 (c)
yrkande 24 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Internationellt samarbete m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkanden (c) som
behandlar bildandet av en nordisk miljöunion,
Världshandelsorganisationens (WTO)
förhållningssätt till principen om att
förorenaren betalar samt hur Sverige
internationellt skall kunna vara pådrivande
på miljöområdet. Utskottet hänvisar därvid
bl.a. till de nordiska ländernas nuvarande
samarbete på miljöområdet, att en hållbar
utveckling redan i dag är ett uttalat mål för
WTO respektive Sveriges ambitioner när det
gäller det internationella miljöarbetet.
Vidare avstyrks ett yrkande (fp) om mer
aktivt svenskt agerande i klimatfrågan med
hänvisning till bl.a. regeringens i
skrivelsen uttalade ambitioner i denna fråga.
När det gäller de i flera motioner (m, kd,
fp) framförda synpunkterna om det
internationella samarbetet i Östersjöområdet
finner utskottet att dessa yrkanden inte
påkallar någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida. De yrkanden (m, kd) om
ytterligare insatser för att komma till rätta
med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön avstyrks
med hänvisning till framför allt regeringens
kommande proposition med anledning av
Oljeutsläppsutredningens förslag.
Skrivelsen
Ambitionen att Sverige skall vara en internationellt
pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologisk
hållbar utveckling står fast. Det internationella
samarbetet är en viktig hörnsten i ansträngningarna
för att åstadkomma ekologisk hållbarhet.
Genomförandet av Agenda 21 och förberedelserna för
tioårsuppföljningen av Riokonferensen om miljö och
utveckling (Rio +10) är centrala utgångspunkter för
detta arbete. Under år 2000 har Sverige deltagit
aktivt i en mängd olika internationella forum,
främst inom EU, OECD, FN, WTO, internationella
miljökonventioner samt genom regionalt
utvecklingssamarbete i vårt närområde.
På de nordiska statsministrarnas uppdrag pågår
inom Nordiska ministerrådets ram ett samarbete om
att ta fram en strategi för hållbar utveckling i
Norden. Strategin skall inriktas på sådana områden
där Norden har gemensamma intressen och särskilt
goda förutsättningar att samarbeta och där det
nordiska samarbetet skapar ett särskilt mervärde.
Strategin omfattar följande områden:
klimatförändringar, hav, kemikalier,
livsmedelssäkerhet, energi, transport, lantbruk,
näringsliv, fiske, fångst och skogsbruk.
Regeringen har i skrivelse om handelspolitiken
(skr. 1998/99:59) klargjort att handelssystemet och
WTO måste engageras och ge sitt bidrag till det
globala arbetet med hållbar utveckling. Detta är ett
av många viktiga mål i en ny runda i WTO. Sverige
deltar i de internationella diskussionerna om handel
och miljö främst inom WTO:s kommitté för handel och
miljö, CTE. Denna kommitté är huvudforumet för
behandlingen av sambandet mellan handel och miljö.
Arbetet inom CTE är av stor betydelse för att
påverka och genomdriva eventuella förändringar i
handelsregelverket med inriktning mot en hållbar
utveckling. Sverige arbetar för att miljö och
hållbar utveckling skall integreras i
handelsregelverket så att en liberalisering av
handeln kan medverka till en hållbar utveckling.
I de internationella klimatförhandlingarna arbetar
Sverige för att de utestående frågorna i
Kyotoprotokollet skall kunna lösas i syfte att
protokollet skall kunna träda i kraft så snart som
möjligt. Vid konventionens fjärde partsmöte
beslutades en tidsplan, Buenos Aires Action Plan,
som syftar mot beslut vid det kommande sjätte
partsmötet hösten 2000.
Regeringen beslutade i maj 1998 att tillsätta en
parlamentariskt sammansatt kommitté (M 1998:06) med
uppgift att presentera förslag till en samlad svensk
strategi och ett åtgärdsprogram som lägger stor vikt
vid att kostnadseffektivitet uppnås. Den s.k.
Klimatkommittén redovisade sina förslag för
regeringen i april 2000. Betänkandet (SOU 2000:23)
remissbehandlades under sommaren och hösten 2000 och
förslagen bereds nu i Regeringskansliet.
Sverige verkar aktivt för en hållbar utveckling
inom Östersjöregionen. I Visby i maj 1996 kom
statsministrarna i Östersjöregionen och Europeiska
kommissionen överens om att hållbar utveckling skall
vara grunden för det fortsatta samarbetet i
regionen. I juni 1998 antog utrikesministrarna och
EU inom Östersjörådet en Agenda 21 för
Östersjöområdet kallad Baltic 21. Denna inkluderar
mål och scenarier för hållbar utveckling i ett
trettioårigt perspektiv inom regionen och ett
aktionsprogram med tidsplaner, aktörer och
finansiering. Baltic 21 fokuserar på sju sektorer
(jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism och
transporter) vars utveckling bedöms vara av särskilt
stor betydelse för att uppnå ett hållbart
Östersjöområde. Sverige är tillsammans med Ryssland
även ansvarigt för samordningen av åtgärder inom
industrisektorn. Ett internationellt upptaktsmöte
för industrisektorn hölls den 21-22 mars 2000 i
Stockholm med representanter för alla medlemsländer.
Vid mötet antogs en internationell strategi för att
genomföra handlingsprogrammet för industrisektorn.
Även andra organisationer och insatser är viktiga
för att främja en hållbar utveckling i
Östersjöregionen. Det gäller t.ex. International
Baltic Sea Fishery Commission (IBSFC),
Helsingforskommissionen för Östersjöns miljö
(HELCOM) och Vision and Strategies around the Baltic
Sea (VASAB) - det sistnämnda ett samarbete
organiserat av ministrarna ansvariga för regional
utvecklingsplanering.
Oljeutsläppsutredningen lämnade i januari 1999
sitt betänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU
1998:158). Utredningen pekar bl.a. på vikten av att
förhindra oljeutsläpp främst genom att fungerande
mottagningsanordningar finns i varje hamn och att
olagliga utsläpp effektivt beivras. Beredning av
utredningens förslag pågår, och en proposition är
planerad till våren 2001.
Motioner
Enligt motion MJ3 (c) yrkande 6 bör Sverige ta
initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.
Ett samarbete på miljöområdet mellan de nordiska
länderna inrymmer en stor potential, och enligt
motionärerna bör detta samarbete kunna utvecklas
ytterligare. Ett sätt att kunna gå längre och
verkligen ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda
en nordisk miljöunion. Den nordiska miljöunionen
skulle kunna vara ett föredöme när det gäller
samarbete mellan länder inom och utom EU. Vidare
framhålls i motionen (yrkande 7) att Sverige aktivt
bör verka för att principen om att förorenaren
betalar (PPP - Pollutor Pays Principle) skall
genomsyra WTO. Den alltmer globaliserade värld vi
lever i leder till ökad handel och utbyte mellan
individer, företag och länder. Detta ställer
naturligtvis stora krav på att miljön skyddas och
värnas. Frihandel skall bejakas men det skall göras
med hänsyn till miljön. Sverige måste vara en
pådrivande kraft när det gäller att föra upp miljön
på agendan i världshandelsorganisationen. Enligt
motionärerna är det också angeläget att regeringen
presenterar en specificerad plan för hur Sverige
internationellt skall vara en pådrivande kraft på
miljöområdet (yrkande 8). Enligt motion MJ4 (fp)
yrkande 1 bör Sveriges representanter bli mer aktiva
i klimatfrågan för att driva på utvecklingen mot en
hållbar lösning.
Ökade insatser för att förbättra miljösituationen
i och kring Östersjön efterlyses i motion MJ4 (fp)
yrkande 8. För att minska och på sikt kunna stoppa
utsläppen kring och till Östersjön krävs gemensamma
lösningar mellan berörda länder och samarbete över
gränserna. Jordbruket måste minska sina utsläpp.
Initiativ bör tas inom ramen för Östersjösamarbetet
för att åstadkomma hårdare krav på sjöfarten och för
att omläggningen av jordbruksstöden inom EU
påskyndas. Sekretariatet för Östersjörådet skall
koordinera och initiera insatser för att uppfylla
Agenda 21. Enligt motion MJ764 (m) yrkande 15 måste
det internationella samarbetet i Östersjöområdet
ytterligare intensifieras för att man skall få till
stånd bindande avtal om utsläppsminskningar. I
motion MJ783 (kd) yrkas att regeringen tar fram en
förvaltningsplan för Östersjön. En sådan
internationell plan bör enligt motionärerna omfatta
en total översikt över hot, möjligheter och åtgärder
samt bedömda effekter.
I motion MJ2 (kd) yrkande 5 begärs åtgärder för
att bekämpa oljeutsläpp. Enligt motionärerna
brådskar det med insatser för att komma till rätta
med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön. Redare har
diskuterat åtgärder för att komma åt dem som gör sig
skyldiga till oljeutsläpp, men detta torde vara en
uppgift för kustbevakning, polis och åklagare.
Behovet är stort av specialutbildade åklagare som
har möjlighet att agera snabbt och effektivt.
Regeringen bör därför snarast lämna ett förslag till
åtgärder som effektiviserar det rättsliga
förfarandet när det gäller att bekämpa
oljeutsläppen. Även i motion MJ739 (m) uppmärksammas
behovet av åtgärder när det gäller ansvaret för
illegala utsläpp av olja. Enligt motion MJ796 (m)
bör regeringen undersöker förutsättningarna för
nollutsläpp av olja från fartygstrafiken i Östersjön
(yrkande 4).
Enligt motion MJ4 (fp) yrkande 3 bör regeringen
verka för en lägsta nivå på koldioxidskatt i EU.
Motionärerna anser att en europeisk miniminivå för
koldioxidskatten bör införas. Vidare bör EU ges
möjlighet att fatta beslut om miljöskatter med
majoritet. Därmed skulle det skapas förutsättningar
för en harmonisering av miljöavgifter och
energiskatter inom unionen.
Utskottets ställningstagande
När det gäller det i motion MJ3 (c) aktualiserade
förslaget om en nordisk miljöunion bör inledningsvis
uppmärksammas att riksdagen (utrikesutskottet) under
våren 2001 kommer att behandla fristående
motionsförslag med samma eller liknande innebörd.
Härutöver konstaterar utskottet att miljöfrågorna
har haft och har ett stort utrymme i de nordiska
ländernas samarbete. Samarbetet har dessutom
betydelse inte bara för de nordiska länderna utan
också för vårt närområde. Som redovisas i skrivelsen
pågår på de nordiska statsministrarnas uppdrag inom
Nordiska ministerrådets ram ett samarbete om att ta
fram en strategi för hållbar utveckling i Norden.
Den nordiska miljöstrategin syftar till att bevara
den biologiska mångfalden, att nå en hållbar
användning av naturresurserna och att minska
föroreningar och utsläpp under kritiska
belastningsgränser. Under år 2000 har förhandlingar
dessutom pågått om ett nytt miljöhandlingsprogram
för åren 2000 - 2004 som skall antas av de nordiska
miljöministrarna. Enligt vad utskottet erfarit
kommer förslaget till program att färdigbehandlas
under första halvåret 2001. Med det anförda föreslås
att motion MJ3 (c) yrkande 6 nu lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Som regeringen anför i skrivelsen är en hållbar
utveckling redan i dag ett uttalat mål för
Världshandelsorganisationen (WTO). Handelssystemet
och WTO måste därmed engageras och ge sitt bidrag
till det globala arbetet med hållbar utveckling.
Detta är nödvändigt för att förtroendet för
organisationen skall upprätthållas och för att
förståelsen för fördelarna med en öppen handel skall
kunna öka. Arbetet inom CTE (kommitté för handel och
miljö) är av stor betydelse för att påverka och
genomdriva eventuella förändringar i
handelsregelverket med inriktning mot en hållbar
utveckling. Det anses allmänt att miljöfrågorna
endast kan lösas inom ramen för en bredare WTO-
förhandling. För att nå önskat resultat på området
verkar Sverige och EU för att miljöfrågorna skall
ingå i en kommande ny förhandlingsrunda i WTO.
Sverige och EU verkar här dels för att miljöfrågorna
skall kunna integreras sektorsövergripande i alla
områden som förhandlas, dels för att specifika
miljöfrågor skall kunna hanteras. Till dessa hör,
som framgår av skrivelsen, bl.a. den viktiga frågan
om relationen mellan handelsregelverket och
handelsåtgärder i miljökonventioner,
försiktighetsprincipens utrymme i WTO-regelverket
samt frågan om miljömärkningssystemens relation till
WTO-avtalet. Med det anförda konstaterar utskottet
att det föreligger en betydande samstämmighet mellan
å ena sidan den i skrivelsen redovisade
ambitionsnivån i dessa frågor och å andra sidan de
synpunkter som förs fram i motion MJ3 (c) yrkande 7.
Enligt utskottets mening bör motionsyrkandet därmed
kunna lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
I skrivelsen redovisar regeringen bl.a. hur det
internationella miljöarbetet bedrivs på olika
områden och hur Sveriges ambition att vara en
internationellt pådrivande kraft och ett
föregångsland för ekologisk hållbar utveckling
fullföljs genom en rad olika åtgärder. Utskottet
finner ingen anledning att i detta sammanhang
förespråka upprättandet av en särskild plan för hur
Sverige internationellt skall vara en pådrivande
kraft på miljöområdet. Därmed avstyrks motion MJ3
(c) yrkande 8.
Det i motion MJ4 (fp) uttalade önskemålet om att
Sveriges representanter internationellt skall vara
mer aktiva i klimatfrågan sammanfaller med
regeringens i skrivelsen uttalade ambition på detta
område. Även utskottet delar regeringens uppfattning
att Sverige i de internationella
klimatförhandlingarna skall arbeta för att de
utestående frågorna i Kyotoprotokollet skall kunna
lösas så att protokollet skall kunna träda i kraft
så snart som möjligt. För att nå målen på
klimatområdet behövs omfattande åtgärder globalt.
Sverige måste därför även i fortsättningen aktivt
medverka i det internationella samarbetet för att
där driva de frågor som bedöms viktigast samt
förmedla svenska erfarenheter av åtgärder och
resultat för att minska utsläppen av växthusgaser. I
detta sammanhang bör även regeringens kommande
förslag om en samlad svensk klimatstrategi
(beredning pågår i Regeringskansliet) uppmärksammas.
Enligt utskottets mening kan en sådan samlad
strategi få stor betydelse även för Sveriges
möjligheter att vara pådrivande i de fortsatta
internationella klimatförhandlingarna. Med det
anförda föreslår utskottet att motion MJ4 (fp)
yrkande 1 lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
När det gäller en hållbar utveckling i
Östersjöregionen vill utskottet anföra följande.
Enligt tidigare överenskommelse mellan
Östersjöregionens stater och Europeiska kommissionen
skall en hållbar utveckling vara grunden för det
fortsatta samarbetet i regionen. Med beslutet år
1998 om Baltic 21 (Agenda 21 för Östersjöområdet)
införlivades mål och scenarier för hållbar
utveckling i ett trettioårigt perspektiv inom
regionen i det fortsatta arbetet. Ett aktionsprogram
med tidsplaner, aktörer och finansiering
utarbetades. Som framhålls i skrivelsen fokuserar
Baltic 21 på sju sektorer (jordbruk, energi, fiske,
skog, industri, turism och transporter) vars
utveckling bedöms vara av särskilt stor betydelse
för att uppnå ett hållbart Östersjöområde. Dessutom
lyfts arbetet med regional utvecklingsplanering i
samarbete med VASAB (Visions and Strategies Around
the Baltic Sea) fram som en viktig fråga. VASAB är
ett samarbete organiserat av ministrarna ansvariga
för regional utvecklingsplanering. Arbetet inriktas
på genomförandet av aktionsprogrammet för vilket
sektorerna själva ansvarar. Överenskommelser har
även träffats om att utveckla och genomföra en
Agenda 21 för utbildningssektorn inom
Östersjöregionen. Som framgår av skrivelsen är
Sverige tillsammans med Ryssland ansvarigt för
samordningen av åtgärder inom industrisektorn. Ett
internationellt upptaktsmöte för industrisektorn
hölls den 21-22 mars 2000 i Stockholm med
representanter för alla medlemsländer. Vid mötet
antogs en internationell strategi för att genomföra
handlingsprogrammet för industrisektorn. Även andra
organisationer deltar aktivt i Baltic 21 och främjar
därmed en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Det
gäller t.ex. International Baltic Sea Fishery
Commission (IBSFC) och Helsingforskommissionen för
Östersjöns miljö (HELCOM). Det nordiska samarbetet
inom ramen för Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet, med sin starka koncentration på
närområdena, är också viktigt för en hållbar
utveckling av regionen. I detta sammanhang bör även
nämnas att svenska myndigheter såsom
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen samt Statens
kärnkraftinspektion genomför ett omfattande
projektsamarbete med sina motparter i de baltiska
länderna och nordvästra Ryssland. Med det ovan
anförda tillgodoses enligt utskottets mening i allt
väsentligt syftet med motionerna MJ4 (fp) yrkande 8,
MJ764 (m) yrkande 15 och MJ783 (kd). Motionerna i
berörda delar bör därmed inte påkalla någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.
Östersjöstrategin har utarbetats inom ramen för
Helsingforskonventionen. Konventionen i sin
ursprungliga version undertecknades år 1974 av
staterna runt Östersjön. År 1992 antogs en ny
version som undertecknades av Östersjöstaterna och
dessutom av EU. Verkställande organ inom
konventionen är Helsingforskommissionen (HELCOM) med
ett sekretariat och fem permanenta kommittéer.
Konventionen bygger till stor del på andra, globala
konventioner, bl.a. 1973 års konvention till
förhindrande av förorening från fartyg med
ändringsprotokoll från 1978 (MARPOL 1973/78). Syftet
med Östersjöstrategin är att minimera miljöpåverkan
från sjöfarten i Östersjöområdet. Strategin omfattar
samtliga fartyg, således inte bara handelsfartyg
utan också arbets-, fiske- och fritidsfartyg.
Tyngdpunkten i strategin ligger på förebyggande
åtgärder. Strategin innefattar totalt nio
rekommendationer rörande genomförandet.
Sammanfattningsvis innebär rekommendationerna
följande:
I princip måste alla fartyg lämna fartygsgenererat
avfall som inte får släppas ut.
Det blir förbjudet att släppa ut toalettavfall
också från mindre fartyg.
Alla fartyg som anlöper en hamn skall bidra till
hanteringskostnaderna, oavsett om de lämnar något
avfall eller inte.
Kostnaderna bakas in i hamnavgiften.
Denna princip skall tillämpas för oljeavfall men
målet är att rekommendationen skall tillämpas även
på annat avfall.
Ikraftträdandedatum varierar mellan de olika
bestämmelserna. Förbudet mot utsläpp av
toalettavfall från mindre fartyg och om utrustning
för kvarhållande av sådant avfall skall gälla från
den 1 januari 2005.
I detta sammanhang bör även uppmärksammas att det
inom EU för närvarande pågår ett arbete med att ta
fram ett direktiv om mottagningsanordningar i hamn
för fartygsgenererat avfall och lastrester från
fartyg. Strävan i arbetet har varit att nå en
överensstämmelse med Östersjöstrategin och att inte
i något avseende begränsa denna. Vidare har
riksdagen nyligen behandlat en proposition,
1999/2000:133, om genomförande av Östersjöstrategin
(bet. 2000/01:
TU5, rskr. 2000/01:15). Beslutet innebär bl.a.
lagändringar som gör det möjligt att genomföra
Östersjöstrategin i den del som avser
mottagningsanordningar för fartygsgenererat avfall
och tillhörande frågor. Som en följd av dessa
lagändringar har regeringen nyligen fattat beslut om
förordningar som bl.a. innebär att en obligatorisk
skyldighet införs för fartyg att lämna sitt avfall
till mottagningsanordning i hamn.
Mottagningsanordningar skall finnas i alla hamnar
och den som tar ut hamnavgift (eller motsvarande
avgift) ansvarar för dessa. Förordningarna innebär
även att den som ansvarar för en
mottagningsanordning skall upprätta en
avfallshanteringsplan efter samråd med kommunen.
Sjöfartsverket skall meddela närmare föreskrifter om
mottagningsanordningarna och om
avfallshanteringsplanerna. Förordningarna träder i
kraft den 1 april 2001. Med det anförda och i
avvaktan på den av regeringen aviserade
propositionen med anledning av
Oljeutsläppsutredningens förslag föreslår utskottet
att motionerna MJ2 (kd) yrkande 5, MJ739 (m) och
MJ796 (m) yrkande 4 nu lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet är inte berett att föreslå något
uttalande från riksdagens sida med anledning av de i
motion MJ4 (fp) yrkande 3 framförda kraven
beträffande koldioxidbeskattningen inom EU. Motionen
avstyrks i berörd del.
Lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet
Utskottets förslag i korthet
I avvaktan på kommunernas redovisning av de
lokala investeringsprogrammen avstyrker
utskottet flera yrkanden (m, c, fp) som
innebär att investeringsprogrammen skall
avslutas eller på annat sätt förändras.
Skrivelsen
Regeringen har fattat beslut i tre omgångar. Våren
1998 fattades beslut om att stödja 42 kommuners
treåriga lokala investeringsprogram för perioden
1998 -2000. Våren 1999 beslutade regeringen att
fördela bidrag till 47 kommuners investeringsprogram
för perioden 1999-2000. I beslutsomgången våren 2000
beviljade regeringen sammanlagt 1,2 miljarder kronor
i bidrag till ytterligare 56 investeringsprogram.
Vid genomförandet under perioden 2000-2002 kommer
totalt 4,5 miljarder kronor att investeras och
enligt kommunernas uppskattning skapas 4 100
årsarbeten. Totalt har 125 kommuner (varav 20
kommuner mer än en gång) och ett kommunalförbund
beviljats sammanlagt knappt 5 miljarder kronor i
bidrag till sina lokala investeringsprogram vid
besluten 1998, 1999 och 2000. Detta ger med de
pengar som bidragsmottagarna själva satsar en total
investeringsvolym på 21,5 miljarder kronor, varav
direkt miljörelaterade investeringar utgör ca 17
miljarder kronor. Programmen bedöms enligt
kommunernas beräkningar skapa ca 15 600 årsarbeten
under perioden fram till 2002.
Motioner
I motion MJ1 (m) uppmärksammas att
Riksrevisionsverket i en rapport har kritiserat de
lokala investeringsprogrammen och de former för
vilka stödet tilldelas kommuner. De förväntade
miljöeffekterna har många gånger överskattats.
Kommunerna tycks söka bidrag mest för att
möjligheten finns, snarare än för att lösa lokala
miljöproblem. Programmen har inte varit anpassade
för nytänkande och innovationer. Projektens
beräknade sysselsättningseffekter har överstigit det
verkliga utfallet. Någon bedömning av om bidragen
kan tänkas ha konkurrenssnedvridande effekter har
inte gjorts. Enligt motionärerna bör stödet till
lokala investeringsprogram avskaffas (yrkande 4).
Enligt motion MJ3 (c) yrkande 4 skall ingångna avtal
fullföljas men i övrigt bör de lokala
investeringsprogrammen avslutas. Riksrevisionsverket
har riktat kritik mot att flera av programmen är av
sådan karaktär att de skulle ha genomförts även utan
statligt stöd. I stället för att öppet redovisa
kritiken väljer regeringen att endast i korta
ordalag nämna att en rapport från RRV presenterades
i juni 1999. Att regeringen avstår från att öppet
redovisa den kritik som riktats mot de lokala
investeringsprogrammen är enligt motionärerna
anmärkningsvärt. I motion MJ4 (fp) yrkas att lokala
investeringsprogram omändras till
klimatinvesteringsprogram. För att bidra till en
förändrad livsstil bör ett åtgärdspaket som
stimulerar till ökad användning av IT-kommunikation,
minskad användning av biltransporter i företag och
hushåll, sänkt energikonsumtion och
energieffektivisering genomföras med start redan år
2001. Fördelning och bedömning av anslag för
klimatinvesteringsprogram skall handhas av
Naturvårdsverket (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Förslag om att avsluta de lokala
investeringsprogrammen har nyligen avstyrkts av
utskottet (2000/01:MJU3 s. 25). Utskottet framhöll
därvid bl.a. att de kommuner som beviljats bidrag
för perioden 1998-2000 våren 2001 skall lämna
slutrapporter och redovisa utfallet av de lokala
investeringsprogrammen. Slutrapporterna ger underlag
för en slutlig bedömning av vilket statsbidrag som
kommunerna har rätt till. Slutrapporterna ger också
underlag för redovisningar och analyser av vilka
resultat och effekter som uppnåtts beträffande
miljö, sysselsättning, teknikutveckling samt för
sammanställning av nya kunskaper och erfarenheter. I
avvaktan på kommunernas slutrapporter föreslår
utskottet att även motionerna MJ1 (m) yrkande 4, MJ3
(c) yrkande 4 och MJ4 (fp) yrkande 2 avslås.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Redovisningen av arbetet med ekologiskt
hållbar utveckling
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 1.
2. Funktionstänkande i miljöpolitiken
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 1.
Reservation 1 (c)
3. Decentraliserad miljöpolitik
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 2.
4. Allemansrätten
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 3.
Reservation 2 (m, kd, c)
5. Biologisk mångfald i skogsbruket
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande
5 och 2000/01:
MJ841yrkande 6.
Reservation 3 (fp)
6. Sanering av förorenad mark
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 4.
7. Gröna nyckeltal för de små företagens
miljöarbete
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 1.
Reservation 4 (kd)
8. Strategi för miljöexport
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ3 yrkande 9.
Reservation 5 (c)
9. Miljöeffekterna av en förtida avveckling
av kärnkraften
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ1 yrkande 2.
Reservation 6 (m)
10. Miljökonsekvensanalys med anledning av
stängningen av Barsebäck 1
Riksdagen avslår motion 2000/01:MJ2 yrkande 2.
Reservation 7 (m, kd)
11. Grön skatteväxling
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande
3 och 2000/01:MJ4 yrkande 6.
Riksdagen lägger skrivelse 2000/01:38 till
handlingarna.
Stockholm den 16 januari 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Kaj Larsson (s), Ingvar
Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall
(mp), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp),
Lars Lindblad (m), Ester Lindstedt-Staaf (kd) och
Karin Svensson Smith (v).
Skrivelsens huvudsakliga
innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av hur
arbetet med strategier och åtgärder för en
ekologiskt hållbar utveckling fortskrider i Sverige,
inom EU och internationellt. Skrivelsen är en
uppföljning av de åtgärdsprogram som redovisades i
regeringens skrivelse Hållbara Sverige - uppföljning
av åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
(skr. 1999/2000:13). För varje departements
verksamhetsområde beskrivs vilka åtgärder som är
genomförda och vilka aktiviteter som pågår. I
skrivelsen lämnas också en lägesredovisning för de
lokala investeringsprogrammen.
Med tanke på det annalkande svenska
ordförandeskapet i Europeiska unionen, lyfts i årets
skrivelse fram arbetet inom EU och det
internationella miljöarbetet.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Funktionstänkande i miljöpolitiken (punkt 2)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
För att få en helhetssyn på miljöpolitiken är det
enligt min mening nödvändigt att tänka nytt och
annorlunda. Funktionstänkandet är ett sätt att
verkligen ta ett helhetsgrepp på miljöpolitiken. Det
är inte produkten i sig som skall efterfrågas utan
den funktion som produkten tillhandahåller. Som kund
efterfrågar man inte kylskåpet utan funktionen kylda
livsmedel. Funktionstänkandet gör att nya och vad
som i dag ses som okonventionella lösningar kommer
att utvecklas. Livsstilsfrågor och funktionstänkande
hör i allra högsta grad ihop. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på en strategi
för ökat funktionstänkande. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion MJ3 yrkande 1 om en
strategi för ökat funktionstänkande.
2. Allemansrätten (punkt 4)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Enligt vår mening bör förfarandet vid anmälan om
nyttjande av annans mark förändras. Ökad turism kan
ge slitage och skador på naturen. Allemansrätten kan
missbrukas bl.a. genom kommersiell verksamhet utan
markägarens samtycke. Regeringen kan med stöd av 12
kap. 6 § miljöbalken meddela föreskrifter om
anmälningsplikt för vissa verksamheter. Av dessa
föreskrifter bör framgå att markägaren skall
underrättas vid sådan anmälan, att samtycke skall
inhämtas och att skriftligt avtal skall upprättas.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ2 yrkande 3 om förfarande vid anmälan om nyttjande
av annans mark.
3. Biologisk mångfald i skogsbruket (punkt 5)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Enligt Folkpartiets mening är den biologiska
mångfalden en förutsättning för människans
överlevnad, men också en ständig källa till
inspiration och rekreation. Skyddet av den
biologiska mångfalden står också högt upp på
Folkpartiets politiska miljödagordning. Ett sätt att
skydda naturskog och därmed den biologiska
mångfalden är att undanta viss skogsmark från
skogsbruket. För att en del av Sveriges sista
naturskog skall kunna bevaras för kommande
generationer måste mer skog skyddas i reservat. Att
bevara orörd natur, ostörda rekreationsområden och
biologisk mångfald är viktiga mål för liberal miljö-
och naturresurspolitik. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motionerna MJ4 yrkande 5 och MJ841
yrkande 6 om värnandet av den biologiska mångfalden.
4. Gröna nyckeltal för de små företagens
miljöarbete (punkt 7)
av Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Miljöledningssystem enligt ISO eller EMAS kostar tid
och pengar. Kostnaden är ofta för hög för små
företag och därmed ett hinder för registrering. Ändå
har många av dessa företag ett aktivt och levande
miljöarbete. Företagarnas Riksorganisation arbetade
förra året med ett enklare miljörevisionssystem på
grund av de höga kostnaderna för ett litet företag
att satsa på ISO- eller EMAS-system. Verksamheten i
mindre företag borde räknas med i de gröna
nyckeltalen för miljöarbetet i svenska företag. Nu
räknas bara ISO- och EMAS-registrerade företag och
inte alls det aktiva miljöarbete som pågår i många
mindre företag. Detta medför att nyckeltalen inte
säger så mycket om det totala miljöarbetet. Enligt
vår mening är det angeläget att små och medelstora
företag arbetar med miljöledningssystem, och att
företag kan göra det frivilligt utan certifiering.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ2 yrkande 1 om nyckeltal för de små företagens
miljöarbete.
5. Strategi för miljöexport (punkt 8)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Marknaden för renodlad miljöteknik beräknas i dag
till 4 000 miljarder kronor och förväntas uppgå till
6 000 miljarder kronor år 2010. Tillväxttakten är
mellan 5 och 20 % per år, men den svenska andelen av
denna marknad är blygsam. Sverige är nettoimportör
av renodlad miljöteknik. Detta får ses som
anmärkningsvärt i ett land där kundkrav och
lagstiftning under en lång tid drivit utvecklingen
framåt. Centerpartiet anser att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om en samlad
strategi för miljöexport i linje med vad som
tidigare presenterats av Miljöexportutredningen (SOU
1998:118). Jag föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som framförts i
motion MJ3 yrkande 9 om en samlad strategi för
miljöexport.
6. Miljöeffekterna av en förtida avveckling av
kärnkraften (punkt 9)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Målet för den svenska energipolitiken är att på kort
och lång sikt trygga tillgången på el och annan
energi på konkurrenskraftiga villkor.
Energipolitiken skall vidare skapa förutsättningar
för en effektiv energianvändning och en
kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med liten
negativ inverkan på hälsa och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.
En av regeringens åtgärder för att uppnå dessa mål
har varit att inleda den förtida avvecklingen av
kärnkraften. Följden har blivit att utsläppen av
växthusgaser har ökat kraftigt samtidigt som södra
Sverige hotas av akut effektbrist. För att få fram
ny energiproduktion ges omfattande subventioner till
vindkraft och biobränslebaserad kraftproduktion.
Denna energipolitik har inte bidragit till att göra
Sverige mer ekologiskt hållbart. Miljön har i
stället blivit sämre samtidigt som de
subventionerade tillskotten av vind- och
biobränslebaserad kraftproduktion har försämrat
kostnadseffektiviteten i energiförsörjningen. Vi
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförts i motion MJ1
yrkande 2 om energipolitiken.
7. Miljökonsekvensanalys med anledning av
stängningen av Barsebäck 1 (punkt 10)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Avvecklingen av kärnkraften måste ske i takt med
energieffektivisering och ersättning med förnybar
energi. Barsebäck 1 stängdes den 30 november 1999.
Ungefär samtidigt stängdes kraftvärmeverket i
Karlshamn, Europas renaste oljekraftverk. I stället
har Sverige köpt billig el huvudsakligen från
Danmark som i huvudsak producerats i kolkraftverk.
Barsebäck 2 skulle enligt riksdagsbeslut stängas
före den 1 juli 2001. Regeringen har dock
konstaterat att man till detta datum ej kan uppfylla
de krav som ställts på att bortfallet av
elproduktion skall kompenseras genom tillförsel av
ny elproduktion och genom minskad användning av el.
En grundlig miljökonsekvensanalys av stängningen av
Barsebäck 1 måste göras omgående. Därifrån kan
slutsatser dras om miljökonsekvenser av en stängning
av Barsebäck 2. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion MJ2 yrkande 2 om en
miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.
8. Grön skatteväxling (punkt 11)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Grön skatteväxling kan i teorin vara ett verksamt
instrument för att med fackspråk "internalisera
externa kostnader", dvs. låta de verksamheter som
ger upphov till negativa miljöeffekter betala för de
skador som uppstår. Problemet är att grön
skatteväxling i praktiken sällan fungerar som det är
tänkt. Det som regeringen kallar för grön
skatteväxling handlar framför allt om att höja
skatter, och det enda gröna i dessa höjningar har
varit att vissa skatter höjts mer än andra. Eftersom
vi redan har mycket höga miljöskatter borde grön
skatteväxling i Sverige framför allt handla om att
sänka andra skatter såsom skatten på arbete. Det
andra praktiska problemet med grön skatteväxling är
att man byter ut stabila skattebaser mot instabila.
Detta ger oss ett instabilt skattesystem som hela
tiden måste justeras. Vad som behövs är ett mer
långsiktigt stabilt skattesystem som ger tydliga
signaler till de ekonomiska aktörerna. Vi föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförts i motion MJ1 yrkande 3 om
grön skatteväxling. Därmed avstyrks motion MJ4
yrkande 6.
9. Grön skatteväxling (punkt 11)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Folkpartiet har sedan länge förespråkat ekonomiska
styrmedel i miljöpolitiken, och vi ställer oss
positiva till principerna för en grön skatteväxling.
Samtidigt är det viktigt att beakta industrins
internationella konkurrenskraft och att
miljöskatterna inte tvingar företag att lägga sin
verksamheten i andra länder. I värsta fall skulle
detta t.o.m. kunna försämra miljön om miljökraven i
dessa andra länder är avsevärt mildare än i Sverige.
Det är likaså angeläget att notera att effektiva
miljöskatter leder till att skattebasen minskar,
vilket naturligtvis reducerar möjligheten att
finansiera andra skattesänkningar. Genom att
genomgripande växla skatt på arbete mot skatt på
miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den
ekonomiska politiken. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion MJ4 yrkande 6 om grön
skatteväxling. Därmed avstyrks motion MJ1 yrkande 3.
10. Energiskatt på biobränslen (punkt 12)
av Ulf Björklund (kd), Eskil Erlandsson (c) och
Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
I finansplanen för år 2001 (prop. 20000/01:1) står
att läsa att regeringen avser att börja ta ut
energiskatt på biobränslen. Detta för att bredda
skattebasen. Enligt regeringen är de
statsfinansiella konsekvenserna av att inte ta ut
skatt för stora för att avstå. Detta agerande, som
stöds av både Miljöpartiet och Vänsterpartiet, står
i skarp kontrast till den skatteväxlingsstrategi som
regeringen säger sig vilja följa. Det finns fog för
att tro att skattebefrielsen inte alls skulle leda
till minskade totala skatteinkomster för staten.
Inhemsk produktion av biobränslen ger ett ökat
skatteunderlag som med stor sannolikhet skulle
uppväga det direkta bortfallet av energiskatterna.
Detta bortser regeringen från. Regeringens agerande
skapar stor oklarhet och försvårar möjligheterna att
skapa grönare energi- och transportsystem. Enligt
vår mening måste regeringens planer på att belägga
biobränslen med energiskatt avvisas. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion MJ3 yrkande 3 om att inte
belägga biobränslen med energiskatt.
11. Skatt på förbränning av avfall (punkt 13)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
Avfallsförbränning utgör en av de största källorna
till dioxinbildning. Det finns all anledning att
verka för andra mer hållbara och miljövänliga
alternativ för avfallshantering än förbränning. För
att stimulera till avfallsminimering,
materialåtervinning och biologiska
behandlingsmetoder bör förbränningen av avfall
beskattas. Folkpartiet föreslår därför en
viktbaserad skatt på förbränning på samma nivå som
dagens deponiskatt. Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion MJ4 yrkande 7 om införandet av en
skatt på avfallsbränning.
12. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)
av Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m),
Catharina Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ796 yrkande
2 och avslår motionerna 2000/01:MJ4 yrkande 4,
2000/01:MJ711 yrkande 15 och 2000/01:MJ780 yrkande
1.
Ställningstagande
Enligt vår mening är det viktigt att gå vidare i det
internationella samarbetet för att begränsa kväve-
och fosforutsläppen till Östersjön. Inom ramen för
Östersjösamarbetet vore det önskvärt att införa
handel med utsläppsrätter. Sverige måste vara
pådrivande för att få till stånd ett sådant
samarbete. I avvaktan på en internationell handel
bör Sverige gå före och införa en handel med
utsläppsrätter. Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförts i motion MJ796 yrkande 2 om handel med
utsläppsrätter. Därmed avstyrks motionerna MJ4
yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ780 yrkande 1.
13. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)
av Eskil Erlandsson (c) och Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ4
yrkande 4 och 2000/01:MJ711 yrkande 15 samt avslår
motionerna 2000/01:
MJ780 yrkande 1 och 2000/01:MJ796 yrkande 2.
Ställningstagande
Kyotoprotokollet skapar möjligheter för länder att
klara sina åtaganden genom att handla med
utsläppsrätter. Sådan handel kan vara ett effektivt
instrument för att minska utsläppen av växthusgaser
med hjälp av marknadsmekanismer. Att fördela
utsläppsrätter via marknaden har stora fördelar
jämfört med administrativa regleringar. Systemet
förenar ekonomiskt och miljömässigt effektiva
lösningar. Det är viktigt att handelssystemet
utformas på ett sådant sätt att teknikutvecklingen
stimuleras och inte bromsas. Sverige bör införa ett
system för handel med utsläppsrätter så snart det är
möjligt. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i
motionerna MJ4 yrkande 4 och MJ711 yrkande 15 om
handel med utsläppsrätter. Därmed avstyrks
motionerna MJ780 yrkande 1 och MJ796 yrkande 2.
14. Handel med utsläppsrätter (punkt 14)
av Gudrun Lindvall (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
Enligt min mening bör följande principiella krav
ställas på ett system för handel med utsläppsrätter.
Inkomsterna från den initiala tilldelningen av
utsläppsrätter skall tillfalla staten, marknadens
funktion skall avgöra minimistorleken på marknaden
och handel med utsläppsrätter skall ske mellan
jämbördiga parter. Vidare skall utsläppshandel vara
ett komplement, ytterligare ett styrmedel, och
kraven på att inneha utsläppsrätter bör i första
hand riktas mot dem som tillhandahåller produkter
som orsakar problem för miljön. Ett system för
handel med utsläppsrätter måste utformas så att det
totalt sett bidrar till att minska samtliga
miljöproblem. En sådan handel kräver dessutom ett
omfattande internationellt administrativt system.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som framförts i motion
MJ780 yrkande 1 om principiella krav på ett system
för handel med utsläppsrätter. Därmed avstyrks
motionerna MJ4 yrkande 4, MJ711 yrkande 15 och MJ796
yrkande 2.
15. Nordisk miljöunion (punkt 18)
av Eskil Erlandsson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18
borde ha följande lydelse:
Samarbete på miljöområdet mellan de nordiska
länderna inrymmer en stor potential. Centerpartiet
vill dock gå längre än de olika samarbeten som just
nu pågår. Ett sätt att kunna gå längre och verkligen
ge miljöfrågorna större tyngd är att bilda en
nordisk miljöunion. En nordisk miljöunion har stora
förutsättningar att lyckas då det i de nordiska
länderna finns en stor samsyn vad gäller
miljöarbetet. Dessutom skulle de av de nordiska
länderna som är med i EU kunna visa på att den
flexibla integrationen i unionen inte bara behöver
handla om frågor som rör ekonomi och handel. Det
faktum att alla nordiska länder inte är med i EU
skulle göra en miljöunion ännu intressantare som
projekt. Den nordiska miljöunionen skulle kunna vara
ett föredöme när det gäller samarbete mellan länder
inom och utom EU. Sverige bör ta initiativet till
bildandet av en nordisk miljöunion. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion MJ3 yrkande 6 om en
nordisk miljöunion.
16. Oljeutsläpp i Östersjön (punkt 23)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars
Lindblad (m) och Ester Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:MJ2
yrkande 5, 2000/01:MJ739 och 2000/01:MJ796 yrkande
4.
Ställningstagande
Oljeutsläppsutredningen lämnade i januari 1999 sitt
slutbetänkande Att komma åt oljeutsläppen (SOU
1998:158). En proposition planeras till våren 2001.
Vi anser att det brådskar med insatser för att komma
till rätta med oljeutsläppen i bl.a. Östersjön.
Redare har diskuterat åtgärder för att komma åt dem
som gör sig skyldiga till oljeutsläpp, men detta
torde vara en uppgift för kustbevakning, polis och
åklagare. Behovet är stort av specialutbildade
åklagare som har möjlighet att agera snabbt och
effektivt. Regeringen bör snarast lämna ett förslag
till åtgärder som effektiviserar det rättsliga
förfarandet när det gäller att bekämpa
oljeutsläppen. För att komma till rätta med
problemen krävs dessutom internationella
överenskommelser om hårdare reningskrav för
sjötrafiken. Inom svensk ekonomisk zon bör
regeringen undersöka förutsättningarna för ett
nollutsläpp av olja från fartygstrafiken. Vi
föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförts i motionerna MJ2
yrkande 5, MJ739 och MJ796 yrkande 4 om oljeutsläpp
i Östersjön.
17. Koldioxidbeskattning (punkt 24)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
Regeringen bör enligt min mening verka för en
lägsta nivå på koldioxidskatt i EU. Vidare
bör EU ges möjlighet att fatta beslut om
miljöskatter med majoritet. Därmed skulle
det skapas förutsättningar för en
harmonisering av miljöavgifter och
energiskatter inom unionen. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som framförts i motion MJ4
yrkande 3 om en lägsta nivå på
koldioxidskatt i EU.
18. Lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (punkt 25)
av Ulf Björklund (kd), Göte Jonsson (m), Ingvar
Eriksson (m), Catharina Elmsäter-Svärd (m), Eskil
Erlandsson (c), Lars Lindblad (m) och Ester
Lindstedt-Staaf (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
25. Riksdagen bifaller motionerna 2000/01:MJ1
yrkande 4 och 2000/01:MJ3 yrkande 4 samt avslår
motion 2000/01:MJ4 yrkande 2.
Ställningstagande
Riksrevisionsverket har i en särskild rapport
kritiserat de lokala investeringsprogrammen och de
former för vilka stödet tilldelas kommuner. De
förväntade miljöeffekterna har många gånger
överskattats. Kommunerna tycks söka bidrag mest för
att möjligheten finns, snarare än för att lösa
lokala miljöproblem. Programmen har inte varit
anpassade för nytänkande och innovationer.
Projektens beräknade sysselsättningseffekter har
överstigit det verkliga utfallet. Någon bedömning av
om bidragen kan tänkas ha konkurrenssnedvridande
effekter har inte gjorts. Enligt vår mening skall
ingångna avtal fullföljas men i övrigt bör de lokala
investeringsprogrammen avslutas. Vi föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motionerna MJ1 yrkande 4 och
MJ3 yrkande 4 om de lokala investeringsprogrammen.
Därmed avstyrks motion MJ4 yrkande 2.
19. Lokala investeringsprogram för ekologisk
hållbarhet (punkt 25)
av Harald Nordlund (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
25. Riksdagen bifaller motion 2000/01:MJ4 yrkande 2
samt avslår motionerna 2000/01:MJ1 yrkande 4 och
2000/01:MJ3 yrkande 4.
Ställningstagande
Jag anser att det lokala investeringsprogrammet
skall omvandlas till ett klimatinvesteringsprogram.
För att bidra till en förändrad livsstil bör ett
åtgärdspaket som stimulerar till ökad användning av
IT-kommunikation, minskad användning av
biltransporter i företag och hushåll, sänkt
energikonsumtion och energieffektivisering
genomföras med start redan år 2001. Fördelning och
bedömning av anslag för klimatinvesteringsprogram
skall handhas av Naturvårdsverket. Jag föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförts i motion MJ4 yrkande 2 om de
lokala investeringsprogrammen. Därmed avstyrks
motionerna MJ1 yrkande 4 och MJ3 yrkande 4.
Särskilda yttranden
1. Sanering av förorenad mark
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
Vi kristdemokrater framhåller i vår motion den
handfallenhet många kommuner känner när det gäller
frågan om sanering av förorenade markområden. I
skrivelsen uppger regeringen, att den statliga
verksamheten har inriktats på att klarlägga
omfattning och konsekvenser av föroreningarna samt
att ta fram metoder för undersökningar och
efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelserna har
kartlagt landets saneringsbehov. En utredning har
gjorts om hur den statligt finansierade
efterbehandlingsverksamheten skall organiseras.
Beredning pågår i Regeringskansliet. Utskottets
majoritet anser att staten satsar stora ekonomiska
resurser på sanering av förorenade områden. De
flesta kommuner har emellertid ingen erfarenhet av
hur ett saneringsarbete skall organiseras i
praktiken. Kunskap saknas om vart man vänder sig,
vilka krav som skall ställas och vem som kan utföra
saneringen. Det finns kommuner som funderat på detta
i tre år. Utskottet utgår från att Naturvårdsverkets
förslag om efterbehandlingsverksamheten bereds utan
onödigt dröjsmål. Vi kristdemokrater vill att
beredningen påskyndas.
2. Skatt på förbränning av avfall
Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:
Avfall är en resurs som kan nyttiggöras på olika
sätt. Inriktningen måste vara att minimera
tillkomsten av avfall samt ta hand om det som
uppstår på ett hållbart sätt. Just nu oroas vi av
den mycket stora satsning som görs av kommuner på
sopförbränning - satsningar som gör att man binder
upp sig för ett system som inte hör hemma i ett
hållbart samhälle. Vi ser även med oro på den
snabbt expanderande importen av olika typer av mer
eller mindre farligt avfall eller sopor, en import
som ständigt ökar på grund av att det är ekonomiskt
fördelaktigt att förbränna avfallet i Sverige
jämfört med andra länder som har skatt på
avfallsförbränning.
Ekonomiska styrmedel ger rätt utformade
kostnadseffektiva signaler till producenter och
avfallsaktörer att skapa förutsättningar för en
hållbar avfallspolitik. Det behövs alltså ekonomiska
styrmedel för att styra avfallsströmmarna i en
hållbar utveckling. Förbränning och deponering bör
ha en likvärdig skattenivå. Det är inte hållbart att
bygga och låsa fast sig i ett avfallssystem som
bygger på förbränning som den stora framtida
avfallsmottagaren. Därför är det angeläget att följa
upp och utvärdera avfallsbeskattningens styreffekt.
3. Skatt på förbränning av avfall
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Miljöpartiet ser med oro på den allt vanligare
förbränningen av avfall. Det gäller då inte rena
bränslen som trä, utan framför allt osorterat avfall
och hushållsavfall. Vi anser att en sådan
förbränning inte hör hemma i ett långsiktigt
hållbart samhälle med ekologiska förtecken. Den
utformning som avfallsskatterna har fått är
olycklig. Miljöpartiet framförde i samband med
propositionen i ämnet att risken var stor att
förbränningen av osorterat avfall och hushållsavfall
skulle öka. Risken var också uppenbar att dessa
bränsleslag skulle tränga undan rena biobränslen. Vi
anser att verkligheten visar att detta sker. Det
finns alltså tunga skäl för att se över
beskattningen och korrigera den obalans som uppstått
genom att införa beskattning på förbränning av
avfall. Eftersom detta för närvarande bereds i
Regeringskansliet reserverar vi oss inte i detta
betänkande.
4. Hållbar utveckling i Östersjöområdet
Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf (kd)
anför:
I skrivelsen lämnar regeringen en omfattande
redogörelse för det internationella samarbetet i
Östersjöområdet. Insatserna för att uppnå en hållbar
utveckling i Östersjöområdet är omfattande. Enligt
vår mening finns det dock en tendens till bristande
samordning när det gäller verksamheten inom de sju
olika sektorer som omfattas av Baltic 21. Vi
kristdemokrater efterlyser därför en
förvaltningsplan för Östersjön. I denna
förvaltningsplan bör bl.a. ingå en vattenvårdsplan.
5. Koldioxidbeskattning
Kjell-Erik Karlsson (v) och Karin Svensson Smith (v)
anför:
Utskottet har inte nu varit berett att föreslå ett
uttalande från riksdagen med anledning av ett
yrkande i motion MJ4 (fp) angående en lägsta nivå på
koldioxidskatt inom EU. Vänsterpartiet vill dock med
anledning av detta ställningstagande klargöra att
det enligt vår mening är av stor vikt att få till
stånd gemensamma regler och miniminivåer för en
koldioxidbeskattning inom EU.
Vi förutsätter att regeringen verkar för en
minimiskatt på koldioxid inom EU. Om det skulle visa
sig att nuvarande regelverk inom EU i praktiken
omöjliggör beslut om en sådan skatt bör man enligt
vår mening överväga en revidering av existerande
fördrag.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
I skrivelse 2000/01:38 Hållbara Sverige -
uppföljning av åtgärder för en ekologiskt hållbar
utveckling lämnar regeringen (Miljödepartementet) en
redovisning av hur arbetet med strategier och
åtgärder för en ekologiskt hållbar utveckling
fortskrider i Sverige, inom EU och internationellt.
Motioner med anledning av
propositionen
2000/01:MJ1 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om syftet med kommande
skrivelser om Hållbara Sverige.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om energipolitiken.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de lokala
investeringsprogrammen.
2000/01:MJ2 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nyckeltal för de små
företagens miljöarbete.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
miljökonsekvensanalys av stängningen av Barsebäck 1.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förfarande vid
anmälan om nyttjande av annans mark.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om formerna för
sanering av förorenad mark.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
bekämpa oljeutsläpp.
2000/01:MJ3 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på en strategi
för ökat funktionstänkande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en politik för ett
decentraliserat miljöarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte belägga
biobränslen med energiskatt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fullfölja
ingångna avtal men i övrigt avsluta de lokala
investeringsprogrammen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige i CSD
under år 2001 särskilt bör driva frågan om skapandet
av ett grönare transportsystem.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör ta
initiativet till bildandet av en nordisk miljöunion.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt
bör verka för att principen om att förorenaren
betalar (PPP - pollutor pays principle) skall
genomsyra WTO.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det är angeläget
att regeringen presenterar en specificerad plan för
hur Sverige internationellt skall vara en pådrivande
kraft på miljöområdet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om en samlad
strategi för miljöexport i linje med vad som
tidigare presenterats av Miljöexportutredningen.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
ramen för EU:s järnvägspaket bör verka för
förbättrade möjligheter till kombitrafik.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige skall
verka för att 10 % av de nytillverkade fordonen som
säljs i EU 2005 skall vara nollemissionsfordon.
2000/01:MJ4 av Harald Nordlund och Lennart Kollmats
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sveriges
representanter skall bli mer aktiva i klimatfrågan.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att lokala
investeringsprogram omändras till
klimatinvesteringsprogram.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
verka för en lägstanivå på koldioxidskatt i EU.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett system för
handel med utsläppsrätter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värnandet av den
biologiska mångfalden.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en fortsatt grön
skatteväxling.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införandet av en
skatt på avfallsförbränning.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade insatser för
att förbättra miljösituationen i och kring
Östersjön.
Motioner från allmänna motionstiden
2000
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handel med
utsläppsrättigheter i en nordisk miljöunion.
2000/01:MJ739 av Inger René och Berit Adolfsson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder när det gäller
ansvaret för illegalt utsläpp av olja.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det internationella
samarbetet i Östersjöområdet.
2000/01:MJ780 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om principiella krav på
ett system för handel med utsläppsrätter.
2000/01:MJ783 av Ester Lindstedt-Staaf och Chatrine
Pålsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen begär att regeringen tar
fram en förvaltningsplan för Östersjön.
2000/01:MJ796 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utsläppsrätter.
4. Riksdagen begär att regeringen undersöker
förutsättningarna för nollutsläpp av olja från
fartygstrafiken i Östersjön.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om värnandet av den
biologiska mångfalden.
2000/01:T231 av Sven Bergström m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ställa upp ett
konkret mål som att senast 2005 skall minst 10 % av
de fordon som säljs vara nollemissionsfordon.