I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2001 om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 21
motionsyrkanden. Riksdagen har den 22 november 2000
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till 2 200
522 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning på anslag m.m. och ställer sig bakom
de bedömningar som regeringen har redovisat.
Samtliga motioner avstyrks.
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:150, bet. 1999/2000:FiU20) beräknat
att de förstärkningar som föreslogs i 1999 års
ekonomiska vårproposition om ca 840 miljoner kronor
för år 2002 förlängs till att omfatta även 2003. Det
innebär att medel tillförs för bl.a. fortsatta
satsningar på miljöforskning, sanering och
återställning av förorenade områden,
miljöövervakning samt markinköp och kalkning.
Härutöver föreslogs i årets vårproposition att
utgiftsområdet skall tillföras 175 miljoner kronor
år 2001. Förstärkningarna omfattar i första hand
miljöövervakning, miljöforskning, marksanering samt
åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden,
bl.a. skötsel av befintliga reservat.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen
ytterligare förstärkningar av anslagen för
miljöövervakning samt för åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden m.m.
I betänkandet finns 3 reservationer och 4 särskilda
yttranden.
Propositionen
Proposition 2000/01:1 utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
16 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002,
2003 och 2004 (avsnitt 3.8.2),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering och genomförande av miljöövervakning som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 55 000 000 kronor under år 2002, högst
40 000 000 kronor under år 2003 och högst
30 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.2),
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättningar i värdefulla naturområden som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 120 000 000 kronor under år 2002 (avsnitt
3.8.3),
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 110 000 000 kronor under
år 2002, högst 100 000 000 kronor under år 2003 och
högst 80 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt
3.8.4),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
20 000 000 kronor under år 2002, högst
15 000 000 kronor under år 2003 och högst
10 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.5),
6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 3 000 000 kronor under vart och ett av åren
2002, 2003 och 2004 (avsnitt 3.8.9),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
12 000 000 kronor under vart och ett av åren 2002,
2003 och 2004 (avsnitt 3.8.11),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär
utgifter på högst 80 000 000 kronor under år 2002,
högst 65 000 000 kronor under år 2003, högst
50 000 000 kronor under år 2004, högst
45 000 000 kronor under år 2005 och högst
40 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 4.1.2),
9. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård enligt följande uppställning:
Forskningspolitik
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag;
43 744 000 kr,
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 165 585 000
kr,
34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.; ramanslag; 26 752 000 kr.
Motionerna
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
21. (del) Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställningen i bilaga 2.
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:3Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 848 461 50 000
2000/01:MJ251 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 20 anslag 34:2
Miljöövervakning m.m. för budgetåret 2001
206 495 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 20 anslag 34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
för budgetåret 2001 770 461 000 kr.
2000/01:MJ306 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kalkning.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att medel bör
reserveras för skötsel och tillsyn av de
naturvårdsområden som bildas samt medel till
ersättning för angränsande skog som skadas av
exempelvis insektsangrepp i ett reservat.
2000/01:MJ723 av Inger Lundberg (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
erforderliga medel ur anslaget för åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden kommer vård och
skötsel av områdena till del.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
informationsinsatser runt naturreservat och andra
naturområden, som kan öka kunskap och engagemang för
den svenska naturen hos nya grupper medborgare.
2000/01:MJ735 av Åke Sandström (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en omfördelning av
resurser mellan naturreservat och biotopskydd samt
naturvårdsplaner.
2000/01:MJ761 av Laila Bäck m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om anläggande av skoterleder.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försurning och
övergödning.
2000/01:MJ773 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
försöksverksamhet och statsbidrag i samband med
kalkning.
2000/01:MJ814 av Birgitta Carlsson och Eskil
Erlandsson (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att ha en
stabilitet i budgetmedlen till kalkningsverksamheten
för att uppnå största möjliga nytta med anslaget
kalkning.
2000/01:MJ820 av Monica Öhman m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anläggande och underhåll av
skoterleder.
2000/01:MJ824 av Birger Schlaug (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett särskilt
statsanslag för att parera, motverka och förebygga
effekter av klimatförändringar.
2000/01:MJ831 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om delning av anslaget
34:3 "Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden".
2. Riksdagen beslutar uppta ett nytt anslag för
klimatpolitiska program.
3. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:2Miljöövervakning m.m. 226 496 5 000
34:3Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 848 461 10 000
NyttKlimatpolitiskt program 100 000
2000/01:MJ837 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om särskilt konto för
skogskalkning.
6. Riksdagen beslutar med följande ändring i förhållande
till regeringens förslag om ramar för utgiftsområde 20,
Allmän miljö- och naturvård för år 2001, anvisa anslag
enligt sammanställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
NyttSkogsmarkskalkning 50 000
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
20. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:3Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden 848 461 50 000
Utskottet
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde Miljöpolitik
Propositionen
Inledning
I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik
och en del av politikområde Forskningspolitik.
Utgiftsramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård uppgår enligt regeringens förslag till 2
200 522 000 kr, varav 1 991 193 000 kr för
politikområde Miljöpolitik och 209 329 000 kr för
politikområde Forskningspolitik. För år 2000 anslogs
1 721 371 000 kr för hela utgiftsområdet (exklusive
politikområde Forskningspolitik).
Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition
(prop. 1999/2000:150 s. 187, bet. 1999/2000:FiU20 s.
155) beräknat att förstärkningar av utgiftsområdet i
enlighet med den nivå som föreslagits i 1999 års
ekonomiska vårproposition om ca 840 miljoner kronor
för 2002 förlängs till att omfatta även 2003. Det
innebär att medel tillförs för bl.a. fortsatta
satsningar på miljöforskning, sanering och
återställning av förorenade områden,
miljöövervakning samt markinköp och kalkning.
Därutöver bedömde regeringen att det finns behov av
ytterligare förstärkningar. Utgiftsområdet tillförs
därför 175 miljoner kronor 2001, 180 miljoner kronor
2002 och 310 miljoner kronor 2003. Förstärkningarna
omfattar i första hand miljöövervakning,
miljöforskning, marksanering samt åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, bl.a. skötsel av
befintliga reservat.
Politikområde Miljöpolitik
Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård och
biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering
och efterbehandling av förorenade områden,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljöövervakning, miljöforskning om ekologiskt
hållbar utveckling, kemikaliekontroll, strålskydd
och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt
internationellt miljösamarbete. Naturvårdsverkets,
Kemikalieinspektionens, Statens strålskyddsinstituts
och Statens kärnkraftinspektions verksamhet ingår i
politikområdet. Vidare hör verksamheten inom
Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska
miljöstyrningsrådet och Svenska Avfallskonverting AB
(SAKAB) hit.
Dessutom hör stödet till kommunerna enligt
förordningen (1998:23) om statligt bidrag till
lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska
hållbarheten, Centrum för kunskap om ekologisk
hållbarhet (utgiftsområde 18) och verksamheten vid
Statens meteorologiska och hydrologiska institut
(utgiftsområde 22) till politikområdet.
Mål
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Riksdagen beslöt våren 1999 (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) om 15
miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som
skall uppnås i ett generationsperspektiv.
Politikens inriktning
Sverige skall fortsatt vara ett föregångsland i
omställningen till ekologiskt hållbar utveckling.
Omvandlingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart
samhälle omfattar de flesta politikområden.
En proposition med förslag om hur de 15
miljökvalitetsmålen skall kunna nås genom t.ex.
etappmål, åtgärdsstrategier och styrmedel kommer att
presenteras under året. Nya steg tas i den gröna
skatteväxling som inletts. Utvidgningen av EU är en
av de många frågor som påverkar möjligheterna att
uppnå miljömålen. Regeringen ger arbetet mot
klimatförändringar högsta prioritet och kommer att
presentera en nationell klimatpolitisk strategi
senare denna höst.
Kemikaliepolitiken skall förnyas. Näringslivet har
en nyckelroll i omställningen till hållbar
utveckling.
Bevarandet av den biologiska mångfalden skall
stärkas. Skyddet av värdefulla skogar fortsätter och
utökas. Naturvårdspolitiken skall förnyas. Nya
decentraliserade förvaltningsmodeller bör prövas i
syfte att skapa folklig förankring och ett
medborgerligt engagemang kring naturvården.
Initiativ tas till ett s.k. grönt kunskapslyft. Inom
kärnavfallsområdet är den stora uppgiften för
myndigheterna att granska metoden för att slutligt
förvara det använda kärnbränslet.
Insatser
Regeringen redovisar de statliga insatserna inom och
utanför politikområdet (utg.omr. 20 s. 14 f.).
Resultatbedömning
Under år 1999 har Kemikalieinspektionen genomfört
tillsyn över tillverkare och importörer i huvudsak
som regionala projekt i samarbete med länsstyrelser
och kommuner. Utfallet av verksamheten bedöms som
gott trots att omfattningen av verksamheten har
legat på en relativt låg nivå.
Det fortsatta arbetet med att följa och skaffa
överblick över kemikalieanvändningen har bedrivits
genom flödesanalyser och produktion av statistik.
För att öka tillgängligheten av data och statistik
har Kemikalieinspektionen gjort information
tillgänglig via sin hemsida.
Ökade resurser har lagts på riskbedömning av
kemiska ämnen med särskilt farliga egenskaper. Det
har bl.a. resulterat i en strängare klassificering
av ett antal ämnen, bl.a. bekämpningsmedel med
fortplantingsskadande egenskaper.
I samhället spelar kemikalier en viktig roll.
Kemikalier används i de flesta sammanhang.
Kemikalieanvändningen bidrar också till välfärdens
avigsidor. Ämnena sprids i samband med att varor
produceras, används och blir till avfall. Farliga
ämnen kan förorsaka skador på människa och miljö;
antalet ämnen på marknaden är stort, liksom flödena
av varor och kemikalier som ingår i dessa. Problemet
med användningen av kemikalier är att effekterna av
utsläpp - både direkta och indirekta via varor m.m.
- är eller kan vara fördröjda. Det som släpps ut i
dag kan ge effekter först inom ett eller ett par
decennier. Det kan också ta mycket lång tid innan
åtgärder för att förhindra effekter ger resultat,
särskilt om halten i miljön har byggts upp under
lång tid.
Många problem med kemikalier kan inte lösas på
nationell nivå. Det internationella arbetet på
kemikalieområdet är därför av stor betydelse för att
komma till rätta med både nationella och globala
miljöproblem. Insatser krävs därför såväl
internationellt som inom gemenskapen.
Sedan den 1 januari 2000 tas skatt ut på avfall som
deponeras. Avsikten med skatten är att den,
tillsammans med andra styrmedel på avfallsområdet,
inom en tioårsperiod skall medföra en halvering av
mängden avfall som deponeras. Skatten på avfall har
endast varit i kraft under en kort tid och det är
därför för tidigt att bedöma vilka effekter den fått
på avfallshanteringen. Det finns dock anledning att
uppmärksamma riskerna med en ökad förbränning av
osorterat avfall. Det är därför angeläget att följa
upp och utvärdera hur systemet med
avfallsbeskattningen fungerar. En fråga som då kan
aktualiseras är om en utvidgning av skattebasen bör
ske till att omfatta även förbränning av avfall.
Miljöledningssystem har visat sig vara ett effektivt
och inom statsförvaltningen väl fungerande verktyg
för att integrera miljöhänsyn i verksamheten.
Större miljöeffekter av införande av
miljöledningssystem är ännu så länge för tidigt att
se. Dock har flertalet myndigheter genomfört en rad
konkreta åtgärder, framför allt i den interna
verksamheten, som har inneburit positiva
miljöeffekter, bl.a. minskad elförbrukning och
pappersförbrukning. Miljöledningssystemen har också
i många fall medfört en effektivisering av
verksamheterna, inte bara vad gäller miljöfrågor.
Det har också skapat ett förbättrat samarbete mellan
enheter och avdelningar samt mellan myndigheter. På
sikt kan också resursbesparingarna och en förbättrad
organisation och väl utarbetade rutiner ge
ekonomiska vinster. Det stora arbetet är nu att
integrera miljöhänsyn och resurshushållning i alla
beslut. Flera myndigheter har redan lyckats
integrera miljöhänsyn i en rad olika aktiviteter.
Naturvårdsverket har ansvar för vägledning,
samordning och fördelning av bidrag till
efterbehandlingsverksamhet samt för
tillsynsvägledning, i första hand gentemot
länsstyrelserna som är tillsynsmyndighet.
I arbetet för en giftfri miljö är det
betydelsefullt att det utarbetas regionala och
lokala program för sanering och återställning av
förorenade områden.
De sammanlagda stråldoserna till personal på
kärntekniska anläggningar har under 1999 varit de
lägsta sedan 1985.
SSI:s insatser inom sjukvården har bl.a. lett till
en ökad medvetenhet om strålskydd för patienter. En
viktig fråga är att undvika onödiga stråldoser vid
patientundersökningar. Dessa insatser har bl.a.
bidragit till att doserna vid flera typer av
röntgenundersökningar har minskat med 20 %.
SKI:s säkerhetsföreskrifter är viktiga instrument
för att vara pådrivande i säkerhetsarbetet.
SSI strävar mot en mer tillsynsinriktad
myndighetsprofil vilket inneburit att forskning och
uppdragsverksamhet nedprioriterats. SSI genomför
hårdare prioriteringar i sin verksamhet och har
dragit ned ambitionen på områden där andra
myndigheter har huvudansvaret. Regeringen bedömer
att detta är ett steg i rätt riktning.
Den alltmer pressade ekonomiska situationen för
kärnkraftsbolagen sätter press på myndigheterna att
följa upp strålskydds- och säkerhetsarbetet på
verken. Det är regeringens bedömning att
myndigheterna är väl medvetna om bolagens situation
och arbetar med att anpassa sin tillsynsverksamhet
efter den förändrade verkligheten. En fortsatt nära
dialog med de berörda bolagen för att utveckla och
följa upp strålskydds- och kärnsäkerhetsarbetet ger
goda möjligheter att tidigt åtgärda brister i
bolagens arbete.
En god kompetensförsörjning på kärnsäkerhets- och
strålskyddsområdet är av största betydelse för att
kärnkraftverken skall kunna drivas med betryggande
säkerhet.
En viktig del i arbetet för att stärka bevarandet av
biologisk mångfald och ett komplement till
områdesskyddet är artvisa åtgärdsprogram för hotade
arter. Under 1999 har Naturvårdsverket och
länsstyrelserna vidareutvecklat arbetet med att ta
fram och genomföra åtgärdsplaner för hotade arter
och livsmiljöer - sammantaget har åtgärder planerats
eller genomförts för ett fyrtiotal arter och
biotoper.
Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har
i år presenterat reviderade s.k. rödlistor, dvs.
listor som redogör för olika arters hotstatus.
Enligt dessa listor är 21 % av arterna i den svenska
floran och faunan hotade eller hänsynskrävande.
Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter kommer
även framöver att vara ett värdefullt komplement
till skydd och vård av värdefulla naturområden för
bevarande av biologisk mångfald. Detta gäller t.ex.
för arter som rör sig över stora områden, arter som
drabbas av bifångster eller har speciella behov som
inte enbart kan tillgodoses genom olika former av
områdesskydd.
Kalkningsverksamheten har liksom föregående år
inriktats på att bibehålla och förbättra pågående
kalkningsprojekt. Enligt preliminära uppgifter för
år 1999 har kalkningsprogrammets mål uppnåtts till
71 % av sjöytan eller 50 % av antalet kalkade sjöar
och till 64 % av de kalkade vattendragen. Jämfört
med tidigare år var måluppfyllelsen något lägre
under 1999 eftersom det myckna regnandet och de höga
flödena medförde en kraftig försurningspåverkan. Som
en följd av detta blev den vattenkemiska
måluppfyllelsen dålig.
De relativt höga vattenflödena under 1998 samt 1999
och den därmed försämrade buffertkapaciteten i de
kalkade vattnen verkar däremot inte i stort ha
påverkat varken fiskfaunan eller bottenfaunan i
vattendragen negativt. Den biologiska
måluppfyllelsen var således god, trots de höga
vattenflödena.
Den slutliga utformningen av ramdirektivet för
vatten har i många delar fått en utformning som
motsvarar svenska intressen. Direktivets inriktning
mot uppnående av vissa specificerade miljömål
stämmer väl överens med Miljömålskommitténs förslag,
och har också behandlats där. I vissa delar har ett
svenskt arbetssätt och skandinaviska förhållanden
fått genomslag i direktivets utformning.
EG:s ramdirektiv för vatten kommer att innebära
omfattande krav på att medlemsländerna skall arbeta
med åtgärdsplaner för avrinningsområden i syfte att
uppnå en viss definierad god vattenstatus. Det
innebär också krav på att redovisa vilka arrangemang
som valts för att administrera avrinningsdistrikten.
Detta kan komma att leda till omfattande
förändringar i förhållande till dagens
vattenadministration. Regeringen kommer därför att
besluta om att tillsätta en särskild kommitté för
att närmare utreda och lämna förslag på indelning av
vattendistrikt, organisation och administration av
dessa samt föreslå behöriga myndigheter och former
för beslutsfattande. Naturvårdsverket arbetar redan
i dag i samarbete med berörda myndigheter med ett
vattenprojekt i syfte att utforma anvisningar för
det praktiska genomförandet av direktivet.
Länsstyrelsen i Västra Götaland har i rapporten
Mindre gift på drift (rapport nr 1999:37)
uppmärksammat regeringen på att avgasutsläpp från
utombordsmotorer i fritidsbåtar innehåller stora
mängder kolväten som släpps ut och påverkar
vattenlivet i känsliga områden. Drygt 40 000 ton
släpps ut per år. Detta kan jämföras med de totala
utsläppen från fordonstrafiken som beräknas ligga på
omkring 120 000 ton per år. Det är särskilt
allvarligt att utombordsmotorernas avgaser kommer ut
i vattenmiljön. Det är inte ovanligt att 20-30 % av
tvåtaktsmotorernas utsläpp innehåller oförbrända
bränsleångor. Bensinens kvalitet har därför stor
betydelse i detta sammanhang.
Dessa förhållanden gör det motiverat att närmare
undersöka möjligheterna till att öka användningen av
miljövänligare bensin, s.k. alkylatbensin, i
tvåtaktsmotorer. Regeringen har för avsikt att
analysera dessa möjligheter.
Den statliga verksamheten med att skydda värdefulla
naturområden och då särskilt skogsobjekt ökade
kraftigt under 1999. Antalet områden som berörts av
markförvärv m.m. har ökat med ca 28 % och antalet
avtal med 45 % jämfört med 1998 som en följd av
Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas ökade
ambitioner.
Av de 48 naturreservat som bildades under året
bestod ungefär halva landarealen av skogsmark.
Reservatsarealen har ökat med ca 16 000 hektar,
varav 9 900 är belägna på land. Av landarealen
utgör ca 4 500 hektar skogsmark. Under perioden har
inga nya områden skyddats i marin miljö.
Förvaltningen av landets 2 117 naturreservat och 26
nationalparker kostade under 1999 staten sammanlagt
drygt 65 miljoner kronor. De samlade kostnaderna för
markinköp, ersättning för intrång i pågående
markanvändning och bidrag till kommuner och
landstingskommunala stiftelser under 1999 beräknas
uppgå till 297 miljoner kronor.
I enlighet med regeringens uppdrag att utarbeta en
kunskapsöversikt har Naturvårdsverket utarbetat
förslag till kriterier m.m. för arbetet med skydd av
skogsmark samt presenterat förslag till kriterier
för urval av skyddsvärda naturskogsområden och
bedömt det långsiktiga behovet av resurser för vård
och förvaltning.
Naturvårdsverket anser att reservatsbildningen i
första hand bör inriktas mot miljöer som övriga
intressenter inte tar ansvar för. Det handlar
huvudsakligen om större naturskogsområden,
sammansatta ekosystem och koncentrerade insatser mot
områden med särskilda ekologiska skyddsvärden.
Regeringen delar dessa bedömningar. De statliga
insatserna skall liksom tidigare leda till ett
långsiktigt säkerställande av de mest skyddsvärda
skogarna. Naturvårdsverket bör löpande följa upp,
utvärdera och redovisa de statliga insatserna för
programmet.
Antalet naturreservat uppgick 1999 till 2 218 och
antalet nationalparker var 26. Vid en analys av
fördelningen av dessa skyddade områden på biotoper
visar det sig att endast 6 stycken skyddade områden
primärt syftar till att bevara biologisk mångfald i
marin miljö.
Regeringen anser att det är angeläget att
Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna
intensifierar sin samverkan för att utveckla former
för bevarandet av den biologiska mångfalden i
havsmiljö, inte minst för att Sverige skall kunna
leva upp till internationella överenskommelser i
bl.a. Helsingforskonventionen.
Utifrån inkomna ansökningar gör regeringen
bedömningen att de lokala investeringsprogrammen
kommer att ge påtagliga effekter på miljön i de
kommuner som tagit del av stödet. De goda effekterna
på koldioxidutsläppen bör särskilt framhållas.
Revisionens iakttagelser
Såväl Riksrevisionsverket som Riksdagens revisorer
har under 1999 granskat ansöknings- och
beredningsprocessen för ett urval av de lokala
investeringsprogram som beviljades stöd i den första
beslutsomgången. Med anledning av bl.a.
revisionsrapporterna har regeringen utvecklat och
förändrat hanteringen av kommunernas lokala
investeringsprogram. Sedan den första omgångens
beslut om bidrag för perioden 1998-2000 har kraven
skärpts vad avser lönsamhets- och
konkurrensbedömningar i kommunernas
investeringsprogram. Samarbetet mellan
Miljödepartementet och sektorsmyndigheterna har
stärkts. Länsstyrelserna har fått en viktigare roll
i beredningen av ansökningarna.
Utskottets överväganden
Regeringens redovisning av resultatbedömning
föranleder ingen erinran från utskottets sida.
34:1 Naturvårdsverket
Propositionen
Naturvårdsverket har under året redovisat ett
underlag för fördjupad prövning av hela sin
verksamhet, bestående av en analys av myndighetens
resultat, behov av förändringar, omvärldsfaktorer
samt finansieringsformer för verksamheten. Utifrån
underlaget tar regeringen ställning till
Naturvårdsverkets mål och inriktning för
verksamheten fr.o.m. budgetåret 2001.
Naturvårdsverket har i revisionsberättelsen för
1999 erhållit en invändning på grund av att
Naturvårdsverket i ett visst fall inte har följt
lagen om offentlig upphandling (1992:1528). Den icke
genomförda upphandlingen avser enligt
Riksrevisionsverket ett väsentligt belopp.
Naturvårdsverket har vidtagit åtgärder för att
händelsen inte skall återupprepas. Regeringen avser
att följa utvecklingen.
Anslaget beräknas till 303 138 000 kr för år 2001,
309 683 000 för år 2002 och 316 613 000 kr för år
2003.
Motionerna
I motion MJ761 (s) anförs i fråga om anläggande av
skoterleder att på grundval av proposition 1996/97:1
beslutade riksdagen att sammanlagt 30 miljoner
kronor skulle avsättas under en treårsperiod för
bidrag till anläggande av skoterleder och andra
anläggningar för skotertrafik samt
informationsinsatser. Satsningen har fallit väl ut.
I Dalarnas län har man anlagt många skoterleder som
åstadkommit en bättre kanalisering av
skotertrafiken. Det finns planer på att knyta samman
skoterleder till ett sammanhängande nät av leder.
Arbetet har också medfört påtagliga
miljöförbättringar. Det bör få fortsätta.
Även i motion MJ820 (s) anförs i fråga om
anläggande och underhåll av skoterleder att år 1997
avsattes medel till byggande av skoterleder m.m.
Dessa minskade i samband med budgetarbetet 1998.
Detta i ett läge när kommuner och
skoterorganisationer började bli klara med sina
ansökningshandlingar. Det har inneburit att det
finns många planerade projekt men inga pengar att
fördela. Skotertrafiken är en viktig social
verksamhet för många familjer. Ett fortsatt system
med bidrag är nödvändigt.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelsanvisning under anslaget 34:1
Naturvårdsverket.
Utskottet delar regeringens bedömning att
Naturvårdsverkets roll som central expertmyndighet
på miljöområdet bör kvarstå. Vidare bör
Naturvårdsverket de närmaste åren i första hand
prioritera insatser när det gäller miljöövervakning
och åtgärder för biologisk mångfald (områdesskydd,
vård, kalkning). Dessutom bör insatserna förstärkas
inom efterbehandling av förorenade områden, det
fortsatta arbetet med miljöbalken, miljömålen och
sektorsintegrationen samt det nyligen antagna
ramdirektivet för vatten. När det gäller
miljöforskningen förändras Naturvårdsverkets roll i
och med att det nya forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande bildas.
Vad gäller Naturvårdsverkets EU-arbete och det
globala arbetet bör det i högre grad integreras med
det nationella arbetet. Utskottet instämmer i vad
som anförts i propositionen om att prioritering bör
göras mellan olika frågor och att lämplig väg
därefter bör väljas, dvs. via det nationella eller
det internationella arbetet (inkl. EU).
I 1997 års budget beräknades 10 miljoner kronor per
år under en treårsperiod för bidrag till anläggande
av skoterleder. Mot bakgrund av behoven av att
minska statens utgifter beräknade regeringen medlen
i 1998 års budget till 20 miljoner kronor i stället
för 30 miljoner kronor för treårsperioden 1997-1998
(1997/98:JoU2 s. 13 och 17).
Enligt förordningen (1997:716) om statsbidrag till
anläggande av allmän skoterled m.m. lämnas
statsbidrag till kommuner för att anlägga allmänna
skoterleder och andra anläggningar för skotertrafik
i anslutning till sådana leder samt för
informationsinsatser om lederna. Åtgärderna skall
vara genomförda senast den 31 december 2000.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna
MJ761 (s) och MJ820 (s) om att arbetet med att
kanalisera skotertrafiken är angeläget.
Naturvårdsverket har i en skrivelse till regeringen
den 9 oktober 2000 (M 2000/3709/R) begärt att
förordningen ändras så att åtgärderna skall vara
genomförda senast den 30 november 2001. Regeringen
har därefter, den 23 november 2000, beslutat en
ändring av förordningen (SFS 2000:947) som innebär
att åtgärderna skall vara genomförda senast den 31
augusti 2001. Härmed torde syftet med motionerna
MJ761 (s) och MJ820 (s) vara tillgodosett.
Motionerna bör lämnas utan vidare åtgärd.
34:2 Miljöövervakning m.m.
Propositionen
Anslaget disponeras för miljöövervakning, bidrag
till vissa ideella organisationer samt
bilavgasverksamhet. Medlen till miljöövervakning
fördelas av Miljöövervakningsnämnden vid
Naturvårdsverket. Av anslaget får högst 5 miljoner
kronor användas för länsstyrelsernas kostnader för
administration av anslagsmedlen.
Utöver den i 2000 års ekonomiska vårproposition
aviserade ökningen på 85,6 miljoner kronor beräknar
regeringen förstärkningar av anslaget med
ytterligare 20 miljoner kronor för år 2001.
Hållbarhetskontrollerna beräknas uppgå till 16
miljoner kronor för år 2001.
Emissionsforskningsutredningen har föreslagit en
gemensam beställarfunktion som samordnar de statliga
insatserna rörande emissionsforskning.
Finansieringen av bilavgasundersökningar upphör
fr.o.m. år 2001 från detta anslag.
För år 2001 beräknas anslaget till 226 495 000 kr,
för år 2002 till 230 621 000 kr och för år 2003 till
235 280 000 kr.
Motionerna
I motion MJ251 (m) föreslås att anslaget minskas med
20 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 1). Motionärerna har under flera år
krävt ökningar, vilket hörsammades i
vårpropositionen för år 2000. Den nu föreslagna
ökningen är så stor att det finns risk för att
medlen inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt.
Enligt motion MJ831 (c) bör ytterligare 5 miljoner
kronor anslås på anslaget för ökat stöd till de
ideella organisationerna (yrkande 3 delvis).
Utskottets överväganden
Utskottet delar regeringens uppfattning att
informationen från miljöövervakningen är viktig i en
rad sammanhang; bl.a. används miljöövervakningsdata
för beräkningar av kritiska belastningsgränser och
som underlag för aktionsprogram, åtgärdsförslag och
internationella överenskommelser om
belastningsminskningar.
Såsom regeringen har anfört har Naturvårdsverket i
tre utredningar utrett en breddad och förstärkt
miljöövervakning. Naturvårdsverket visar i
utredningarna att det finns ett behov av att stärka
miljöövervakningen, främst när det gäller kemikalier
och för att följa upp miljökvalitetsmålen.
Naturvårdsverket pekar också på att uppföljningen av
miljömålen kommer att kräva utökade resurser för
miljöövervakningen.
Även Miljömålskommittén (M 1998:07) anför i
betänkandet (SOU 2000:52) att uppföljningen av
miljökvalitetsmålen innebär behov av förstärkta
resurser.
Utskottet instämmer i regeringens förslag att
Naturvårdsverket bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten med 16 miljoner kronor för vart
och ett av åren 2002, 2003 och 2004. För att
förbättra förutsättningarna för planering och
genomförande av miljöövervakningen bör regeringen
bemyndigas att under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering och
genomförande av miljöövervakning som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 55
miljoner kronor under år 2002, högst 40 miljoner
kronor under år 2003 och högst 30 miljoner kronor
under år 2004.
När det gäller sådant stöd till ideella
organisationer som anges i motion MJ831 (c) yrkande
3 delvis konstaterar utskottet, i likhet med
föregående år (1999/2000:MJU1 s. 15), att regeringen
för kommande budgetår avser att behandla frågor om
fördelning av medel till ideella organisationers
miljöarbete i regleringsbrevet. För år 2000
reglerades fördelningen av dessa medel i
regleringsbrevet under anslaget A 2 Miljöövervakning
m.m. Regeringen fördelade 2 miljoner kronor till
Internationella försurningssekretariatet, 2 miljoner
kronor till Naturskyddsföreningen samt 600 000 kr
till Sveriges hembygdsförbund. För ideella
miljöorganisationers internationella arbete anslogs
2,5 miljoner kronor.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när
det gäller medelsbehovet under anslaget och
avstyrker motionerna MJ251 (m) yrkande 1 och MJ831
(c) yrkande 3 delvis.
34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden
Anslaget disponeras för bidrag till kalkning enligt
bidragsbestämmelser i förordningen (1982:840) om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.
Anslaget disponeras även för ersättningar enligt 31
kap. miljöbalken såvitt avser Naturvårdsverkets
ansvarsområde samt för kostnader för förvärv av
värdefulla naturområden, statsbidrag till kommuner
och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla
naturområden och kostnader för utredning,
förhandling och värdering i samband med
säkerställande av värdefulla naturområden. Från
anslaget betalas också bidrag till statliga Life-
Natur-projekt som beviljas EU-bidrag.
Av anslaget får högst 40 miljoner kronor användas
för länsstyrelsernas administration av
kalkningsverksamheten.
Regeringen beräknar anslaget till 848 461 000 kr
för år 2001. För år 2002 beräknas anslaget till 876
849 000 kr och för år 2003 till 908 217 000 kr.
Motionerna
Kalkningsverksamheten
I motion MJ306 (m) anförs att skogsmarkskalkning har
blivit styvmoderligt behandlad (yrkande 4). I årets
budgetproposition finns inga förslag att kalka eller
vitaliseringsgödsla den skadade skogsmarken.
Skogsstyrelsen beräknas lägga sitt nya förslag våren
2001.
Enligt motion MJ764 (m) måste kalkningsinsatserna
av försurade sjöar och vattendrag fortsättningsvis
genomföras på en tillräcklig nivå (yrkande 14). De
höga administrationskostnaderna i kalkningsanslaget
måste reduceras. Det är inte rimligt att 40 miljoner
kronor av totalt 213 miljoner kronor går till
administration.
I motion MJ773 (m) anförs i fråga om
försöksverksamhet och statsbidrag i samband med
kalkning att vanlig kalk som används i vattendrag
späds ut och försvinner snabbt, dvs. efter tre till
fyra år. Det finns andra produkter, såsom buffrit
m.fl., som skulle kunna komplettera kalk för att
förbättra långtidseffekten, men enligt uppgift utgår
inget statsbidrag för detta medel.
I motion MJ814 (c) framhålls den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör
(yrkande 1). Kalkning är en åtgärd som är lönsam och
som genererar både arbetstillfällen och inkomster
inom många områden utanför det rena
kalkningsarbetet. Vidare framhålls vikten av att ha
en stabilitet i budgetmedlen till
kalkningsverksamhet för att uppnå största möjliga
nytta med anslaget till kalkning (yrkande 2).
Enligt motion MJ831 (c) bör anslaget 34:3 Åtgärder
för att bevara den biologiska mångfalden delas
(yrkande 1). Områdena för avsättning av skyddsvärd
mark och för kalkning bör delas i budgethänseende
för att nå mera förutsägbara anslagsnivåer och en
mer långsiktig politik. Vidare yrkas att anslaget
bör tillföras ytterligare 10 miljoner kronor till
kalkning (yrkande 3 delvis).
I motion MJ837 (kd) anförs att ett särskilt konto
för skogskalkning bör redovisas (yrkande 2).
Skogskalkning bör inledningsvis tas med som ett nytt
anslag. Så småningom bör hela den samlade
kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt
anslag. Vidare yrkas att anslaget för
skogsmarkskalkning tillförs 50 miljoner kronor
(yrkande 6).
Skydd och vård av värdefull natur
Enligt motion MJ251 (m) bör anslaget minskas med 78
miljoner kronor (yrkande 2). Markägarna är lämpade
att genomföra vård och skyddsåtgärder. De bör i ökad
utsträckning ersättas för bevarandeåtgärder som
genomförs inom ramen för skötselavtal. Detta bör
sänka de totala kostnaderna för dessa insatser.
I motion MJ711 (c) anförs att medel bör reserveras
för skötsel och tillsyn av de naturvårdsområden som
bildas. Vidare bör medel reserveras för ersättning
för angränsande skog som skadas av t.ex.
insektsangrepp i ett reservat (yrkande 25).
I motion MJ723 (s) framhålls vikten av att
erforderliga medel ur anslaget för åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden kommer vård och
skötsel av områdena till del (yrkande 1).
Motionären uppmärksammar också behovet av
informationsinsatser runt naturreservat och andra
naturområden som kan öka kunskap och engagemang för
den svenska naturen hos nya grupper medborgare
(yrkande 2).
Enligt motion MJ735 (c) bör resurser mellan
naturreservat och biotopskydd samt naturvårdsplaner
fördelas om (yrkande 1). I dag råder på många håll i
landet en resursbrist när det gäller medel för
bildande av naturvårdsplaner samt områden för
biotopskydd. Det innebär för många skogsägare långa
väntetider där ofta s.k. interimistiska
avverkningsförbud råder.
I motionerna MJ841 (fp) yrkande 20 och Fi211 (fp)
yrkande 21 delvis yrkas att anslaget tillförs
ytterligare 50 miljoner kronor. Folkpartiet har i
flera år föreslagit kraftigt höjda anslag för skydd
av skogsmark. Det är just takten som kommer att vara
avgörande för om Sverige klarar målet att bevara den
biologiska mångfalden i tillräcklig omfattning.
Utskottets överväganden
Kalkning
I förra årets budgetproposition anförde regeringen
(prop. 1999/2000:1, utg. omr. 23, s. 114) att
Skogsstyrelsen i sitt budgetunderlag hade
rekommenderat att försöksverksamheten med
skogsmarkskalkning och vitaliseringsgödsling
avslutas senast vid utgången av år 2000 och därefter
ersätts med operativa åtgärder enligt ett av
styrelsen utarbetat program med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning. Regeringen var inte
beredd att föreslå detta, främst på grund av att
finansieringsmöjligheter saknades för ett sådant
program. Utskottet delade regeringens bedömning.
Därtill kom enligt utskottet att frågan har samband
med det arbete med miljökvalitetsmål och strategier
för att nå dem som skall redovisas för riksdagen i
slutet av år 2000. - Utskottet har inhämtat att
Skogsstyrelsen under innevarande år arbetar med att
revidera åtgärdsprogrammet och beräknar kunna lägga
fram ett nytt förslag under våren 2001.
Vid förra årets budgetbehandling hänvisade
utskottet vidare (1999/2000:MJU2 s. 102) till att
regeringen i skrivelse 1999/2000:14 En hållbar
utveckling av landsbygden, m.m. (s. 31) har anfört
att artikel 32 i landsbygdsförordningen (EG nr
1257/1999 om stöd till utveckling av landsbygden) är
en ny artikel som stämmer väl överens med
intentionerna i den svenska skogspolitiken. Stöd bör
enligt regeringen kunna lämnas till bl.a.
vitaliseringsgödsling. Åtgärderna kan enligt
regeringen vara aktuella att införa inom
landsbygdsprogrammet under den senare delen av
programperioden. Med det anförda bör motion MJ306
(m) yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.
Naturvårdsverket har till regeringen redovisat en
plan för den nationella kalkningsverksamheten under
den närmaste tioårsperioden (Nationell plan för
kalkning av sjöar och vattendrag 2000-2009). Planen
har remissbehandlats. I planen redovisas hur
kalkningen kan bedrivas på olika anslagsnivåer med
konsekvenser för biologisk mångfald och nyttjande.
För att motverka effekterna av det försurande
nedfallet behöver kalkningsverksamheten enligt
rapporten ligga på en i stort sett oförändrad nivå
under tioårsperioden. Om utsläppen av försurande
ämnen fortsätter att minska i samma takt som under
1990-talet bör verksamhetens kostnader för
kalkningsverksamheten därefter minska och kanske
halveras under de två till tre följande årtiondena.
Kalkningen kommer att kunna avbrytas tidigast i de
områden där markförsurningen inte är långt
framskriden. I de värst drabbade områdena kommer
försurningsproblemen att kvarstå under flera
årtionden.
I planen värderas och prioriteras de i dag kända
områden där kalkning är eller kan vara aktuell.
Planen presenterar fyra scenarier för
kalkningsverksamheten. För respektive scenario har
kostnaderna beräknats. I samtliga scenarier har
föreslagits att kvaliteten i verksamheten höjs och
att denna om nödvändigt prioriteras på bekostnad av
antalet kalkade objekt.
Naturvårdsverket har förordat ett framtida
verksamhetsmål för kalkningsverksamheten som innebär
fortsatt kalkning av de i dag kända områdena med
biologisk mångfald och nyttjande som är av
nationellt och högt regionalt intresse. För områden
som inte har sådana intressen får annan finansiering
sökas för fortsatt kalkning.
Utskottet instämmer i att de prioriteringar som
redovisas i planen i huvudsak är riktiga och att det
i framtiden är rimligt att avgränsa det statliga
ansvaret till områden med nationella och regionala
intressen. För försurade områden med nationella och
regionala intressen bör även nykalkning övervägas.
Det är emellertid angeläget att kalkningsverksamhet
som pågått under lång tid inte avbryts t.ex. på
grund av att ett vattens värden inte är tydligt
belagda. I en avvägning mellan fortsatt kalkning och
nykalkning bör fortsatt kalkning främst väljas. Det
är angeläget att den återställning av försurad miljö
som kalkningsverksamheten syftar till håller god
kvalitet. Höjning av kvaliteten är viktig och bör
därför prioriteras.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
att höjningen av kvaliteten är viktig och bör
prioriteras. Härmed torde syftet med motion MJ773
(m) i huvudsak vara tillgodosett. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet har inte någon annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ814 (c) att kalkningen har
stor samhällsnytta och att det är angeläget att
tillgången på budgetmedel för kalkningsverksamheten
är stabil. Utskottet föreslår att motionen avstyrks
i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.
Utskottet har ställt sig bakom regeringens förslag
att de för budgetåret 1998 anvisade anslagen A3 och
A4 borde föras samman till ett nytt ramanslag för
åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
(1999/2000:MJU1 s. 20 och 1998/99:MJU2 s. 18).
Utskottet instämde i regeringens uttalande att såväl
kalkningsverksamheten som skötselåtgärderna har
betydande inslag av kontinuerlig verksamhet men att
de också omfattar åtgärder som kan vara av
engångskaraktär eller ske med varierande
tidsmellanrum. Det fanns därför skäl att skapa
förutsättningar för en ökad flexibilitet beträffande
lämpliga åtgärder. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i frågan.
Det framgår av regleringsbrevet för år 2000
(anslaget A3 p. 15) att anslaget får täcka kostnader
för planering och utvärdering, dvs. direkta
kostnader för kalkningsverksamhet, exempelvis
lönekostnader för kalkningshandläggare,
laboratoriekostnader och resekostnader. Däremot får
anslaget enligt regleringsbrevet inte belastas med
samkostnader, t.ex. kostnader för tjänsterum och
internadministration. Utskottet delar uppfattningen
att högst 40 miljoner kronor får användas för
länsstyrelsernas administration, men förutsätter
självfallet att administrationskostnaderna hålls på
en så låg nivå som möjligt. Härmed avstyrks motion
MJ764 (m) yrkande 14.
Utskottet instämmer i att nivån för
kalkningsverksamheten bör beräknas till 213 miljoner
kronor per år för åren 2001, 2002 och 2003 varav
högst 40 miljoner kronor får användas för
länsstyrelsernas administration av
kalkningsverksamheten. Motionerna MJ831 (c) yrkande
3 delvis samt MJ837 (kd) yrkande 6 avstyrks på den
grunden att yrkandena går utöver den beslutade
utgiftsramen. Även motionerna MJ831 (c) yrkande 1
och MJ837 (kd) yrkande 2 avstyrks.
Skyddsvärda områden
Såsom regeringen har föreslagit bör regeringen få
bemyndigande att under år 2001 för statens räkning
åta sig ekonomiska förpliktelser i samband med
förvärv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som innebär åtaganden om högst 120
miljoner kronor för år 2002.
Utskottet instämmer i att de statliga insatserna
för att säkerställa skyddsvärda skogsområden är ett
av den statliga naturvårdspolitikens viktigaste
instrument. För att bevara de skyddade områdenas
biologiska värden och andra värden krävs i vissa
fall aktiva skötselåtgärder. Även det ökade antalet
naturreservat ställer ökade krav på förvaltning av
områdena med inriktning på vård och skötsel för att
syftet med skyddet skall uppfyllas.
Regeringen anför att Naturvårdsverket har
föreslagit att det statliga ansvaret vid planering
och inrättande av naturreservat i första hand bör
avse bevarandet av värdefulla naturtyper,
livsmiljöer och arter - den biologiska mångfalden.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
att bevarande av biologisk mångfald även
fortsättningsvis skall vara ett mycket tungt vägande
skäl vid beslut om naturreservatsbildning.
Naturvårdens sociala dimension och skyddade områdens
betydelse för att tillgodose friluftslivets
intressen och det ökade behovet av att bevara
tätortsnära natur bör dock fortsättningsvis väga
tungt vid en samlad bedömning av skyddsbehovet. Även
skogens kulturmiljövärden skall vägas in i
bedömningen av ett områdes skyddsvärde. Således bör
bevarandevärden för friluftslivets intressen,
tätortsnära miljö, skogens kulturmiljöer m.m. i
möjligaste mån samordnas med skyddet av den
biologiska mångfalden för att uppnå synergieffekter
i bevarandearbetet. Strategin för det nationella
naturvårdsarbetet bör därför vidareutvecklas så att
detta framgår på ett tydligare sätt i olika
prioriteringssituationer.
Utskottet delar i likhet med regeringen de
bedömningar som Naturvårdsverket gjort om att den
nuvarande organisatoriska strukturen för
områdesskyddet bibehålls och att den regionala
samverkan inom och mellan länen förstärks och
utvecklas för att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att skydda skogens biologiska
mångfald. Vidare framhålls betydelsen av ett ökat
kommunalt engagemang och ansvarstagande för att
bilda reservat, bl.a. som följd av miljöbalken.
Utskottet konstaterar att regeringen, som en följd
av behovet av resursförstärkning till
länsstyrelserna för den prioriterade uppgift som
skyddet av naturskogarna innebär, har beräknat en
höjning av anslaget till länsstyrelserna (utg.omr.
18) med 25 miljoner kronor per år under åren 2001,
2002 och 2003 (prop. s. 27).
I enlighet med vad som beräknades i 2000 års
ekonomiska vårproposition har regeringen vidare
föreslagit att anslaget 41:2 Insatser för
skogsbruket inom utgiftsområde 23 (prop. 2000/01:1
utg.omr. 23 s. 20) räknas upp med 55 miljoner kronor
såvitt rör biotopskydd och naturvårdsavtal.
Härutöver föreslår regeringen att anslaget tillförs
ytterligare 10 miljoner kronor om året under en
treårsperiod för att öka kvaliteten på inventeringen
av skyddsvärda småbiotoper och för att möjliggöra en
förstärkning av skyddsåtgärderna. Dessa förslag
tillgodoser enligt utskottets uppfattning till stor
del yrkandena i motion MJ735 (c) yrkande 1. Motionen
avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med vad
som nu anförts.
Såsom regeringen har anfört ökar behovet av
insatser för vård och förvaltning av de redan
skyddade områdena som en följd av den ökade arealen
mark (prop. s. 26). Genom de förstärkningar m.m. som
föreslås kommer även insatser för skötselåtgärder
att kunna göras under de närmaste åren. Utskottet
instämmer i att det är angeläget att det skapas ett
utrymme även för långsiktiga skötselinsatser. Med
det anförda kan syftet med motionerna MJ711 (c)
yrkande 25 och MJ723 (s) yrkande 1 i allt väsentligt
anses tillgodosett. Utskottet har ingen annan
uppfattning än motionären i motion MJ723 (s) yrkande
2 om att det är angeläget att behovet av
informationsinsatser runt naturreservat och andra
naturområden uppmärksammas. Motionerna bör lämnas
utan vidare åtgärd.
Utskottet instämmer i vad regeringen anfört (prop.
s. 26) om att formerna för vård och förvaltning bör
utvecklas så att det intresse som finns hos
markägare och lokala organisationer för förvaltning
och skötsel av skyddade områden m.m. tas till vara.
Såsom anfördes i den ekonomiska vårpropositionen bör
det i ökad utsträckning beredas möjlighet att
genomföra pilotprojekt för lokal förvaltning av
naturreservat m.m. Utskottet delar bedömningen att
ansvarig myndighet även fortsättningsvis bör verka
för de frivilliga insatser som krävs för att nå
målet om att bevara den biologiska mångfalden i hela
skogslandskapet.
Utskottet instämmer i att nivån för skydd och vård
av värdefull natur bör beräknas till 635 miljoner
kronor för år 2001, 664 miljoner kronor för år 2002
och till 695 miljoner kronor för år 2003. Utöver den
i 2000 års budgetproposition beräknade ökningen på
90 miljoner kronor beräknar regeringen
förstärkningar av anslaget med 78 miljoner kronor
för år 2001.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
när det gäller medelsbehovet under anslaget och
tillstyrker regeringens förslag. Motionerna MJ251
(m) yrkande 2, MJ841 (fp) yrkande 20 och Fi211 (fp)
yrkande 21 delvis avstyrks.
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden
Propositionen
Anslaget disponeras för inventeringar,
undersökningar och åtgärder för att sanera och
återställa förorenade områden samt för framtagande
av underlag för prioriteringar av framtida
sanerings- och återställningsinsatser i landet.
Anslaget får användas till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till eventuella akuta saneringsinsatser. Av
anslaget får högst 20 miljoner kronor användas för
länsstyrelsernas kostnader för administration av
anslagsmedlen, inklusive erforderliga inventerings-
och undersökningsinsatser.
Regeringen föreslår att den bemyndigas att under år
2001 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 110
miljoner kronor under år 2002, högst 100 miljoner
kronor under år 2003 och högst 80 miljoner kronor
under år 2004.
Föroreningar förekommer i mark, grundvatten,
sediment, byggnader och anläggningar. Påtagliga
läckage förekommer från bl.a. gruvavfall och en del
deponier. Från andra områden är läckaget i dag ofta
begränsat på grund av buffertmekanismer m.m. Dessa
återhållande krafter kommer dock att försvagas med
tiden, och läckagen beräknas öka. Regeringen
beräknade i 2000 års budgetproposition en kraftig
ökning av resurserna. I enlighet med vad som
aviserades i den ekonomiska vårpropositionen
beräknar regeringen ytterligare förstärkningar om 85
miljoner kronor år 2003.
Regeringen beräknar anslaget till 151 755 000 kr
för år 2001 och för år 2002 till 312 283 000 kr och
för år 2003 till 408 778 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:5 Miljöforskning
Propositionen
Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. miljömålen,
miljöbalken samt underlag för internationellt
förhandlingsarbete. Anslaget skall också finansiera
statens andel av den samfinansierade forskningen med
näringslivet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
För att förbättra förutsättningarna för planering,
upphandling och genomförande av forskningsprojekt
bör regeringen bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 20 miljoner
kronor under år 2002, högst 15 miljoner kronor under
år 2003 och högst 10 miljoner kronor under år 2004.
Riksdagen har beslutat att ett forskningsråd för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall
bildas fr.o.m. 2001 (prop. 1999/2000:81, bet.
1999/2000:UbU17, rskr. 1999/2000:257). Det nya rådet
skall bl.a. överta visst ansvar för
forskningsfinansiering från Naturvårdsverket.
Ansvarsfördelning mellan det nya rådet och
Naturvårdsverket utreds för närvarande av en
organisationskommitté (U 2000:5).
Av den i budgetpropositionen för år 2000 tidigare
aviserade ökningen på 50 miljoner kronor förs år
2001 ett belopp om 45 miljoner kronor till det nya
forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. I enlighet med vad som aviserades
i den ekonomiska vårpropositionen beräknar
regeringen att anslaget förstärks med 20 miljoner
kronor år 2003.
För budgetåret 2001 har anslaget beräknats till 56
930 000 kr, för år 2002 till 58 111 000 kr och för
år 2003 till 80 242 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:6 Kemikalieinspektionen
Propositionen
Anslaget disponeras av Kemikalieinspektionen för
verksamhet avseende tillsyn eller vägledning,
riskbedömning, riskbegränsning för allmänkemikalier
och bekämpningsmedel. Intäkterna beräknas till 78
miljoner kronor för år 2001.
Kemikalieinspektionen redovisade den 15 januari
2000 ett underlag för fördjupad prövning av hela sin
verksamhet. Behovet av en översyn av den nuvarande
kemikaliekontrollen och Kemikalieinspektionens
framtida roll har ökat med anledning av miljöbalkens
införande och arbetet med att uppnå de 15
miljökvalitetsmålen samt det svenska medlemskapet i
EU. Kemikalieutredningen (M 1998:04) fick den 18 maj
2000 tilläggsdirektiv (dir. 2000:41) för att göra en
översyn av och lämna förslag om
Kemikalieinspektionens framtida inriktning,
verksamhet och resurser med beaktande av
miljöbalkens regler, miljökvalitetsmålet giftfri
miljö, Kemikalieutredningens förslag till nya
riktlinjer för kemikaliepolitiken samt utvecklingen
på kemikalieområdet inom EU och internationellt.
Utifrån slutsatserna av översynen skall utredningen
även lämna förslag på hur Kemikalieinspektionens
verksamhet bör finansieras. Redovisning av uppdraget
skall ske senast den 31 december 2000.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 81
733 000 kr, för år 2002 till 83 492 000 kr och för
år 2003 till 85 357 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:7 Internationellt miljösamarbete
Propositionen
Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i internationella organisationer och för
internationellt samarbete inom Miljödepartementets
ansvarsområde. Från anslaget betalas kostnader för
deltagande i möten inom ramen för internationella
miljökonventioner och avtal, möten inom ramen för
FN-systemet och EU-samarbetet samt inom
organisationer såsom OECD, ECE och Nordiska
ministerrådet samt miljösamarbetet om Arktis och
Antarktis. Vidare betalas från anslaget kostnader
för bilateralt miljösamarbete samt Sveriges årliga
bidrag till FN:s miljöfond.
Omfattningen på det internationella miljösamarbetet
ökar successivt. Resurser krävs för Sveriges
ordförandeskap i EU första halvåret 2001 som,
förutom de direkt ordförandeskapsrelaterade
uppgifterna, också kommer att innebära ett ökat
deltagande och arbete inom ramen för EU-samarbetet.
Detsamma gäller för förberedelserna inför
uppföljningen av UNCED år 2002 (Rio +10) som kommer
att gå in i ett mycket intensivt skede under 2001.
Resurser krävs även för bilateralt miljösamarbete.
Regeringen beräknar mot denna bakgrund att
resurserna för internationellt arbete bör öka med 7
miljoner kronor för budgetåret 2001.
Anslaget för år 2001 beräknas till 42 182 000 kr
och till 39 682 000 kr för vart och ett av åren 2002
och 2003.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:8 Stockholms internationella
miljöinstitut (SEI)
Propositionen
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad
forskning inom områdena energi, atmosfär,
vattenhantering och urbana miljöer. SEI bedriver
verksamhet i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika
och har förutom huvudkontoret i Stockholm, kontor i
Boston, Tallinn och York.
SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet inom områden som är centrala för de
globala miljöproblemen. Institutets verksamhet är av
stort värde för Sverige. För att kunna locka till
sig externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas
av vetenskaplig kompetens. Detta kan möjliggöras
genom en stabil och långsiktig basfinansiering som
upprätthåller kvaliteten i verksamheten.
Regeringen beräknar anslaget till 12 miljoner
kronor för år 2001 och motsvarande belopp för åren
2002 och 2003.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:9 Statens strålskyddsinstitut
Propositionen
Anslaget disponeras för förvaltningskostnader och
strålskyddsforskning vid Statens strålskyddsinstitut
(SSI). SSI är central förvaltningsmyndighet för
frågor om skydd av människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av joniserande och icke joniserande
strålning. SSI:s verksamhet finansieras delvis via
avgifter enligt förordningen (1976:247) om vissa
avgifter till Statens strålskyddsinstitut.
För att förbättra förutsättningarna för planering
och genomförande av strålskyddsforskningen är det
nödvändigt att kunna fatta beslut som medför
utfästelser om utgifter för kommande budgetår.
Regeringen bör bemyndigas att under år 2001 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
strålskyddsforskning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 3 miljoner
kronor under vart och ett av åren 2002, 2003 och
2004.
Regeringens bedömning är att SSI lever upp till de
mål som ställts och att myndigheten kan verka för
ett fortsatt gott strålskydd i samhället.
Regeringens bedömning är att de förändringar som har
skett för att renodla myndigheten som en ren
tillsynsmyndighet är steg i rätt riktning.
Genom ett regeringsbeslut under hösten 1999 fick
SSI i uppdrag att överta ansvaret för driften av de
fem luftfilterstationer som drivs för övervakning av
kärntekniska olyckor. Regeringen bedömer att SSI
behöver en anslagsförstärkning om 2,4 miljoner
kronor för att kunna driva dessa mätstationer
framöver. Regeringen bedömer även att det finns ett
behov av att förstärka miljöövervakningen på
området. Krav på miljöövervakning av radioaktiva
ämnens spridning i naturen och de stråldoser de ger
till befolkningen ges även i rådets direktiv
96/29/Euratom. Regeringen beräknar att SSI behöver
en förstärkning om 2 miljoner kronor för att kunna
bedriva ett sådant miljöövervakningsprogram.
Regeringen beräknar anslaget till 90 888 000 kr för
år 2001, till 92 831 000 kr för år 2002 och till 94
897 000 kr för år 2003.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader och 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
Propositionen
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka
säkerheten vid kärnteknisk verksamhet och
genomförandet av den forskning och utveckling och
det program för bl.a. sådana frågor som avses i 11
och 12 §§ lagen (1992:1537) om finansiering av
hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m., utom
när regeringen skall fatta ett sådant beslut.
Anslagen disponeras för SKI:s
förvaltningskostnader, kostnader för tillsyn samt
kostnader för kärnsäkerhetsforskning.
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion.
Regeringens bedömning är att myndigheten genom sitt
tillsynsarbete verkar för att skydda hälsa och
miljö. För anslaget 34:10 beräknar regeringen 83 617
000 kr för år 2001, 85 391 000 kr för år 2002 och 87
281 000 kr för år 2003.
SKI har i uppdrag att finansiera
kärnsäkerhetsforskning. För att förbättra
förutsättningarna för planering och genomförande av
kärnsäkerhetsforskningen är det nödvändigt att kunna
fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för
kommande år. Regeringen bör därför bemyndigas att
under år 2001 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med kärnsäkerhetsforskning som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12
miljoner kronor under vart och ett av åren 2002,
2003 och 2004.
För anslaget 34:11 beräknas 67 242 000 kr för år
2001, 68 499 000 kr för år 2002 och 69 901 000 kr
för år 2003.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
Propositionen
Anslaget 34:12 disponeras för kostnader för
deltagande i internationellt samarbete på
kärnenergiområdet. Kostnaderna är starkt beroende av
förändringar i valutakurserna. Anslaget beräknas
till 26 752 000 kr för vart och ett av åren 2001,
2002 och 2003.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Kärnavfallsfonden
Propositionen
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att
allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert
sätt och att den anläggning i vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §). Dessa åtaganden
innebär enligt förarbetena (prop. 1983:60) också ett
ansvar för att klarlägga vilka åtgärder som behövs
och hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.
I det ansvar som enligt 10 § kärntekniklagen läggs
på reaktorinnehavare och övriga innehavare av
tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att
svara för de faktiska kostnader som behövs för
avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i
yttrandet över den tidigare finansieringslagen
(prop. 1980/81:90 s. 637) omfattar
tillståndshavarens skyldigheter även att ansvara med
återstoden av sin förmögenhet för kostnader för
sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle
underlåta att fullgöra sina skyldigheter och staten
därför nödgas vidta åtgärderna.
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall
innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så
länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt
ställa säkerheter till staten för att säkerställa
att medel finns tillgängliga för att betala
kostnader för hantering och slutförvaring av använt
kärnbränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling
och rivning av reaktoranläggningar och forskning på
kärnavfallsområdet. Medlen används också för att
täcka de kostnader som staten har för tillsyn och
kompletterande forskning på kärnavfallsområdet.
Avgifter skall vidare täcka de kostnader som
reaktorinnehavarna, staten och kommunerna har för
information till allmänheten.
Regeringen fastställer avgiften årligen för
nästkommande kalenderår. Avgiftsmedlen förvaltas av
en fond benämnd Kärnavfallsfonden.
Vid utgången av år 1999 var Kärnavfallsfondens
marknadsvärde 23 413 miljoner kronor (22 045
miljoner kronor år 1998).
Utskottets överväganden
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
har anfört.
Övriga anslag
Motionerna
I motion MJ824 (mp) framhålls behovet av ett
särskilt statsanslag för att parera, motverka och
förebygga effekter av klimatförändringar. För detta
behövs ekonomiska resurser. Det behövs forskning,
analyser och samordning för att på bästa sätt hitta
bästa lösningar.
I motion MJ831 (c) yrkas att riksdagen beslutar
uppta ett nytt anslag för klimatpolitiska program
(yrkande 2). Vidare yrkas att detta anslag tillförs
100 miljoner kronor för klimatpolitiska program
(yrkande 3 delvis). Klimatfrågan är en av de absolut
viktigaste frågorna på miljöområdet. För att
stimulera det lokala arbetet föreslår motionärerna
att s.k. klimatpolitiska program inrättas.
Kopplingen mellan livsstil och levnadsmönster och
påverkan på miljön kan tydliggöras.
Utskottets överväganden
Motionerna MJ824 (mp) och MJ831 (c) yrkande 3 delvis
behandlar frågor om klimatförändringar och anslag
för klimatpolitiska program. Utskottet konstaterar
att Klimatkommitténs betänkande (SOU 2000:23)
Förslag till Svenska Klimatstrategi innehåller
förslag (s. 79) om att regeringen skyndsamt bör
informera medborgarna och samhället i stort om
växthuseffekten och om möjligheter till medverkan
att begränsa klimatpåverkan genom egna åtgärder samt
om nödvändigheten av skärpta styrmedel.
Informationen bör utformas i bred samverkan med
myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer,
kommuner och frivilliga organisationer. Statens
utgifter uppskattas till 300 miljoner kronor.
Informationen bör genomföras under perioden
2001-2003.
Utskottet har inhämtat att regeringen i december
2000 planerar att överlämna en proposition med
titeln En svensk klimatstrategi. Mot bakgrund av det
arbete som nu pågår är utskottet inte berett att
föreslå något uttalande från riksdagens sida med
anledning av motion MJ824 (mp). Motionen bör lämnas
utan vidare åtgärd.
Utskottet konstaterar att motion MJ831 (c)
yrkandena 2 och 3 delvis går utöver den beslutade
utgiftsramen. Motionen avstyrks.
Politikområde Forskningspolitik under
utgiftsområde 20
Propositionen
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för den
nya myndighetens förvaltningskostnader. Rådets
viktigaste ansvarsområde är miljöforskning,
lantbruksvetenskaplig forskning, forskning om
samhällsbyggande och forskning för en ekologiskt
hållbar utveckling.
Riksdagen har beslutat om en ny
myndighetsorganisation för forskningsfinansiering
(prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU17, rskr.
1999/2000:257) vilket bl.a. innebär att ett nytt
forskningsråd för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande skall bildas från år 2001. I den
forskningspolitiska propositionen (prop. 2000/01:3)
har regeringen angett att rådet skall benämnas
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande. Forskningsrådet skall överta
ansvaret för forskningsfinansiering från Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR),
Byggforskningsrådet (BFR) samt vissa delar från
Forskningsrådsnämnden (FRN) och Naturvårdsverket. En
organisationskommitté (U 2000:5) har i uppgift att
förbereda bildandet av den nya myndigheten.
Genom bildandet av det nya forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande samlas
stora delar av ansvaret för forskning till stöd för
ett ekologiskt hållbart samhälle och därmed skapas
bättre förutsättningar för kraftfulla
forskningssatsningar.
Anslaget finansieras via förvaltningslagen för
SJFR, BFR och FRN, vilkas förvaltningsanslag upphör
i och med detta. Anslaget finansieras också med
medel från anslaget för särskilda utgifter inom
universitet och högskolor m.m. inom utgiftsområde
16.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 43
744 000 kr, till 39 551 000 kr för år 2002 och till
40 416 000 kr för år 2003.
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning
Anslaget är nytt från år 2001 och disponeras för
stöd till forskning inom områdena miljö och
samhällsbyggande. För lantbruksvetenskaplig
forskning finns anslag 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och kollektiv forskning, under
utgiftsområde 23.
För att underlätta planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt bör regeringen
bemyndigas att under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som innebär utgifter på högst 80
miljoner kronor under år 2002, högst 65 miljoner
kronor under år 2003, högst 50 miljoner kronor under
år 2004, högst 45 miljoner kronor under år 2005 och
högst 40 miljoner kronor under år 2006.
Anslaget finansieras via forskningslagen från BFR,
FRN, Naturvårdsverket samt från anslaget för
särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. inom utgiftsområde 16. Forskningsanslaget för
BFR och FRN upphör i och med detta.
Regeringen beräknar anslaget för år 2001 till 165
585 000 kr, för år 2002 till 173 718 000 kr och för
år 2002 till 187 673 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag inom utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 2000/01:MJ251 yrkandena 1
och 2, 2000/01:MJ831, 2000/01:MJ837 yrkandena 2
och 6, 2000/01:MJ841 yrkande 20 och
2000/01:Fi211 yrkande 21 delvis anvisar anslag
för budgetåret 2001 under utgiftsområdet enligt
utskottets förslag i bilaga 1,
2. beträffande vissa bemyndiganden
att riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamheten som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000
kr under vart och ett av åren 2002, 2003 och
2004 (avsnitt 3.8.2),
b) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning m.m.,
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering och genomförande av miljöövervakning
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 55 000 000 kr under år 2002,
högst 40 000 000 kr under år 2003 och högst 30
000 000 kr under år 2004 (avsnitt 3.8.2),
c) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för att
bevara den biologiska mångfalden, ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv
av eller intrångsersättningar i värdefulla
naturområden som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 120 000 000 kr under
år 2002 (avsnitt 3.8.3),
d) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 110 000 000
kr under år 2002, högst 100 000 000 kr under år
2003 och högst 80 000 000 kr under år 2004
(avsnitt 3.8.4),
e) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 20 000 000
kr under år 2002, högst 15 000 000 kr under år
2003 och högst 10 000 000 kr under år 2004
(avsnitt 3.8.5),
f) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:9 Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 3 000 000 kr under
vart och ett av åren 2002, 2003 och 2004
(avsnitt 3.8.9),
g) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 12
000 000 kr under vart och ett av åren 2002, 2003
och 2004 (avsnitt 3.8.11),
h) bemyndigar regeringen att under år 2001, i
fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som
innebär utgifter på högst 80 000 000 kr under år
2002, högst 65 000 000 kr under år 2003, högst
50 000 000 kr under år 2004, högst 45 000 000 kr
under år 2005 och högst 40 000 000 kr under år
2006 (avsnitt 4.1.2),
3. beträffande anläggande av skoterleder
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ761 och
2000/01:MJ820,
4. beträffande skogsmarkskalkning
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ306 yrkande 4,
5. beträffande försöksverksamhet i samband
med kalkning
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ773,
6. beträffande uttalande om samhällsnyttan
av kalkning m.m.
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ814,
7. beträffande kalkningsinsatser och
administrationskostnader
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ764 yrkande 14,
res. 1 (m)
8. beträffande omfördelning av resurser
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ735 yrkande 1,
9. beträffande vård av värdefull natur
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ711 yrkande 25 och
2000/01:MJ723 yrkande 1,
res. 2 (c)
10. beträffande informationsinsatser
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ723 yrkande 2,
11. beträffande behov av anslag för att
motverka effekterna av klimatförändringar
att riksdagen avslår motion 2000/01:MJ824.
res. 3 (mp)
Stockholm den 28 november 2000
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
I beslutet har deltagit: Ulf Björklund (kd), Kaj
Larsson (s), Jonas Ringqvist (v), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar
Josefsson (s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-
Erik Karlsson (v), Caroline Hagström (kd), Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Gudrun Lindvall (mp), Eskil
Erlandsson (c), Harald Nordlund (fp), Michael
Hagberg (s), Lars Lindblad (m) och Carina Ohlsson
(s).
Reservationer
1. Kalkningsinsatser och
administrationskostnader (mom. 7)
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:
Kalkningsinsatserna av försurade sjöar och
vattendrag måste fortsättningsvis genomföras på en
tillräcklig nivå. Principen skall vara att sjöar och
vattendrag som hittills kalkats skall ingå i den
nationella kalkningsplanen.
Regeringen bör ges i uppdrag att utforma ett
sammanhållet program för skogskalkning. Vidare bör
det internationella samarbetet i Östersjöområdet
samt inom EU intensifieras för att få till stånd
bindande avtal om utsläppsminskningar. Dessutom
måste de höga administrationskostnaderna i
kalkningsanslaget reduceras. Det är inte rimligt att
40 miljoner kronor av totalt 213 miljoner kronor går
till administration.
Vi anser att utskottets hemställan under 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande kalkningsinsatser och
administrationskostnader
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ764 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan,
2. Vård av värdefull natur (mom. 9)
Eskil Erlandsson (c) anför:
Centerpartiet anser att medlen för skyddsvärd
skogsmark skall fördelas så att en större andel än i
dag kan reserveras för biotopskydd och
naturvårdsplaner. Det innebär att flera små områden
kan komma i fråga runt om i landet och att vi härmed
kan uppnå en större biologisk mångfald. Medel bör
också reserveras för skötsel och tillsyn av de
naturvårdsområden som bildas samt till ersättning
för angränsande skog som skadas av exempelvis
insektsangrepp i ett reservat.
Jag anser att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande vård av värdefull natur
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:MJ711
yrkande 25 och 2000/01:MJ723 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
ovan,
3. Behov av anslag för att motverka
effekterna av klimatförändringar (mom. 11)
Gudrun Lindvall (mp) anför:
Risken för klimatförändringar är förmodligen detta
århundrades allvarligaste miljöhot. Även om vi såväl
nationellt som globalt lyckas minska utsläppen av
klimatförändrande gaser kommer effekter av tidigare
utsläpp att drabba oss. Detta medför kostnader såväl
för det globala samhället som för vårt nationella.
Mycket talar för att en ökande stranderosion kommer
att påverka många svenska kommuner. Vi vet att
klimatpåverkan även kan påverka flora och fauna,
vattenflöden och skyddsbehov. Effekterna av de
översvämningar som blev följden av den senaste
sommarens väder kunde åtgärdas med hjälp av medel
från den tillfälliga s.k. kommunakuten.
För att parera, motverka och förebygga effekterna
av klimatförändringar behövs ekonomiska resurser.
Det behövs forskning, analyser och samordning för
att på bästa sätt hitta lösningar. Ett steg i rätt
riktning är t.ex. att låta en myndighet hantera och
ansvara för erosionsfrågorna. Ett annat steg är att
inrätta ett anslag i statsbudgeten för att garantera
att det finns medel avsatta på liknande sätt som vi
under budgetsamverkan kunnat införa ett anslag för
marksanering.
Jag anser att utskottets hemställan under 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande behov av anslag för att
motverka effekterna av klimatförändringar
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:MJ824 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
ovan,
Särskilda yttranden
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Lars Lindblad (m) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Vi
redovisar här vår syn på utgiftsområde 20.
När det gäller området allmän miljö- och naturvård
har regeringen till slut hörsammat våra krav på
rimliga anslag till de områden där staten har ett
huvudansvar. Det gäller i huvudsak anslagen för
miljöforskning och miljöövervakning. Efter att i
flera år ha misskött dessa områden försöker
regeringen nu kompensera detta genom en snabb ökning
av anslagen. Problemet med snabba skiften i
anslagsnivåerna är att det riskerar att leda till
ett ineffektivt utnyttjande av medlen.
Det är angeläget att det anslås tillräckliga medel
för miljöövervakning eftersom den är en viktig källa
till information om det aktuella miljötillståndet.
Vi har under flera år krävt ökningar av anslaget,
vilket regeringen till slut hörsammade och föreslog
ökningar i vårpropositionen för år 2000. I
budgetpropositionen föreslår regeringen ytterligare
ökning av anslaget. Den föreslagna ökningen är
därmed så stor att det finns risk för att medlen
inte kan utnyttjas på ett effektivt sätt. Vi
föreslår därför att anslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m. minskas med 20 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
Det är viktigt att bevara den biologiska
mångfalden. Vi anser att markägarna själva är
lämpade att i ökad utsträckning genomföra vård och
skyddsåtgärder. Det man äger vårdar man även när det
gäller att bevara den biologiska mångfalden. Att i
ökad utsträckning ersätta markägare för de
bevarandeåtgärder de genomför inom ramen för
skötselavtal sänker dessutom de totala kostnaderna
för dessa insatser. Från och med år 2002 avsätter vi
dessutom 1 miljard kronor för bildandet av en fond
för bevarande av den biologiska mångfalden. Vi
föreslår att anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden minskas med 78 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Ulf Björklund (kd) och Caroline Hagström (kd) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi
kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-
yrkanden i en reservation och väljer därför att i
ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.
Miljö är ett allomfattande begrepp. Politiken måste
präglas av en helhetssyn på människan som till alla
delar berörs av miljön och samspelar med miljön.
Försurningen har minskat i vårt land. De inhemska
svavelutsläppen har minskat kraftigt. Dock ökar
trafiken och därmed utsläpp av försurande
kväveoxider. Hälften av det sura nedfallet kommer
från andra länder i Europa.
Eftersom marken också är försurad minskar
försurningen i vattendragen ganska långsamt, trots
kalkning. Kalkning av avrinningsområden bidrar till
snabbare minskning av försurningen. Det finns något
motstridiga rapporter om skogskalkningens effekt på
skogstillväxt samt på flora och fauna i skog och
våtmark. Därför bör försök i större skala göras i
områden med högt försurningstryck.
Vi har tidigare kritiserat att det varit svårt att
utläsa ur regeringens budgetförslag hur mycket
pengar som anslagits till kalkning. Vi har därför
yrkat på att kalkning skall redovisas för sig.
Skogskalkning bör inledningsvis tas med som ett nytt
anslag. Så småningom bör hela den samlade
kalkningsinsatsen sammanföras till ett gemensamt
anslag, eftersom en gemensam strategi med
sammanslagen sjö- och skogskalkning kan komma att
minska resursbehovet totalt sett. Kristdemokraterna
anslår 50 miljoner kronor till skogskalkning för år
2001 samt ytterligare 50 miljoner kronor per år för
år 2002 respektive 2003 utöver regeringens förslag.
Kristdemokraterna har tidigare påpekat att påbörjad
kalkning inte bör avbrytas.
3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Eskil Erlandsson (c) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi
kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-
yrkanden i en reservation och väljer därför att i
ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.
Klimatfrågan är en av de viktigaste frågorna på
miljöområdet. Mänsklighetens påverkan på den
naturliga växthuseffekten kan få ödesdigra konse-
kvenser för såväl nu levande som kommande
generationer. Alla delar av samhället måste vara med
i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.
För att stimulera det lokala arbetet med detta
föreslår Centerpartiet att s.k. klimatpolitiska
program inrättas. Att arbeta lokalt med denna fråga
har fördelen att den kan bli tydlig för människor.
Kopplingen mellan livsstil och levnadsmönster och
påverkan på miljön kan tydliggöras. Inom
utgiftsområdet anslår Centerpartiet därför 100
miljoner kronor för det första årets klimatpolitiska
program.
Kalkning är tyvärr en nödvändig åtgärd så som
utvecklingen ser ut för närvarande. Medel till
kalkning av försurade sjöar, vattendrag och skogar
måste få mer resurser. Centerpartiet anslår därför
ytterligare 10 miljoner kronor till kalkning inom
anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden.
Inom anslaget 34:3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden finns medel för avsättning av
skyddsvärd skogsmark samt medel för kalkning. Det är
enligt vår mening viktigt att dessa olika områden
delas i budgethänseende. Härmed kan mera
förutsägbara anslagsnivåer för respektive insatser
uppnås och förhoppningsvis även en mer långsiktig
politik än vad som gäller i dag.
Centerpartiet har tidigare efterfrågat ett
erkännande och ett berättigat stöd till de ideella
organisationerna genom en uppräkning av anslag.
Centerpartiet föreslår att anslagen till ideella
organisationer verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet räknas upp. Anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 miljoner
kronor för detta ändamål.
4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Harald Nordlund (fp) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet
om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Vi
kan av formella skäl inte vidhålla våra anslags-
yrkanden i en reservation och väljer därför att i
ett särskilt yttrande redovisa vår politik som berör
utgiftsområde 20 i den statliga budgeten.
Folkpartiet anför i motionerna MJ841 yrkande 20 och
Fi211 yrkande 21 delvis att i skogen finns unika
biotoper och ekosystem som utgör grunden för många
arters överlevnad. Dessa förutsättningar måste
återspeglas i avverknings- och reproduktionsreglerna
för att den biologiska mångfalden skall bevaras.
Det finns många unika naturområden som är akut
hotade. Det är främst stora områden av ovärderlig
s.k. gammelskog som står på spel. Effekten av det
otillräckliga anslaget blir att värdefulla biotoper
förstörs och att den biologiska mångfalden utarmas.
På några timmar kan värdefulla områden försvinna som
kommer att ta hundratals år att återskapa.
Folkpartiet har i flera år föreslagit kraftigt
höjda anslag för skydd av skogsmark. Det är
glädjande att regeringen har höjt anslaget, men vi
förespråkar att anslaget höjs ytterligare. Det är
just takten i skyddsarbetet som är och kommer att
vara den avgörande faktorn för om Sverige klarar
målet att bevara den biologiska mångfalden i
tillräcklig omfattning. För att komma upp till en
rimlig nivå vill Folkpartiet under utgiftsområde 20
Allmän miljö- och naturvård utöka anslaget 34:3
Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden
med ytterligare 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.