I betänkandet behandlar utskottet tre motioner från
allmänna motionstiden år 2000 om godtrosförvärv av
stöldgods.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks med hänvisning
till pågående arbete inom Regeringskansliet.
Motionerna
2000/01:L908 av Jan Erik Ågren (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att regeringen bör initiera en översyn av
gällande lagstiftning i syfte att minska handeln med
stulet gods samt underlätta för de bestulna att
återfå sin egendom utan att det ekonomiskt drabbar
tredje man.
2000/01:L909 av Per Landgren (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör
förstärka äganderätten och därmed lämna
extinktionsprincipen och övergå till
vindikationsprincipen vid förvärv av stöldgods.
2000/01:L911 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige bör
tillämpa vindikationsprincipen vid förvärv av
egendom.
Utskottet
Gällande bestämmelser
Regler om godtrosförvärv finns i lagen (1986:796) om
godtrosförvärv av lösöre, vilken trädde i kraft den
1 januari 1987 (prop. 1985/86:123, bet. LU
1986/87:4, rskr. 1986/87:6). Godtrosförvärvslagen
innebär att en förvärvare, under förutsättning att
han eller hon är i god tro, blir ägare till
egendomen även om den förvärvas från någon som inte
hade rätt att överlåta den. Bestämmelserna i
godtrosförvärvslagen innefattar i huvudsak en
kodifiering av de rättsregler på området som
utbildats i rättspraxis. Lagen innebar emellertid
också en skärpning och precisering av de krav som
ställs på en förvärvare av lösöre för att denne
skall anses vara i god tro.
Den 1 januari 1999 skärptes kraven för
godtrosförvärv ytterligare (prop. 1997/98:168, bet.
1998/99:LU2, rskr. 1998/99:21). Bestämmelserna
innebär nu att en förvärvare anses ha varit i god
tro endast om det är sannolikt att egendomens
beskaffenhet, de förhållanden under vilka den
utbjöds och omständigheterna i övrigt var sådana att
han eller hon inte borde ha misstänkt att
överlåtaren saknade rätt att förfoga över egendomen.
Det sätt på vilket egendomen har kommit ur den
ursprunglige ägarens besittning har i och för sig
inte någon betydelse för möjligheten att göra
godtrosförvärv av egendomen. Det är i dag sålunda
möjligt att göra godtrosförvärv även av stöldgods.
Godtroskravet medför emellertid en långtgående
skyldighet att vid förvärvet iaktta aktsamhet
beträffande överlåtarens rätt att förfoga över
egendomen.
Godtrosförvärvslagen innehåller också regler om att
den som på grund av någon annans godtrosförvärv har
förlorat äganderätten till viss egendom har rätt att
få tillbaka egendomen mot lösen. Den som vill lösa
till sig egendomen skall kräva tillbaka den från
innehavaren inom tre månader från det att han eller
hon fick eller måste antas ha fått kännedom om
dennes innehav. Rätten till lösen torde ha störst
betydelse när det gäller personliga föremål med
värden utöver de rent ekonomiska, museiföremål och
annat, där en utgiven försäkringsersättning inte
medger ersättningsköp.
Godtrosförvärvslagen bygger på den s.k.
exstinktionsprincipen. En tillämpning av den
motsatta principen, vindikationsprincipen, skulle
vid exempelvis förvärv av stöldgods innebära att den
bestulnes äganderätt till godset bestod, oavsett om
någon annan hade förvärvat egendomen i god tro, och
att den bestulne alltså skulle ha rätt att få
tillbaka det stulna utan att betala lösen.
Motionerna
I motion L909 begär Per Landgren (kd) ett
tillkännagivande om att Sverige bör förstärka
äganderätten genom att överge exstinktionsprincipen
till förmån för vindikationsprincipen vid förvärv av
stöldgods (yrkande 1).
Jan Erik Ågren (kd) hävdar i motion L908 att
rådande regler i fråga om godtrosförvärv är stötande
för rättsmedvetandet. Motionären begär ett
tillkännagivande om en översyn av lagen om
godtrosförvärv i syfte att minska handeln med
stöldgods och underlätta för de bestulna att återfå
egendomen.
Alf Eriksson m.fl. (s) anser i motion L911 att
ansträngningar bör göras för att försvåra
häleriverksamheten. I motionen yrkas att Sverige, i
likhet med många andra länder, skall tillämpa
vindikationsprincipen.
Utskottets ställningstagande
I slutet av år 1998 tillkallade regeringen en
utredning med uppdrag att ta fram ett lagförslag som
bygger på att vindikationsprincipen skall gälla vid
åtminstone stöld av lösöre. Sommaren 2000 avlämnades
utredningsbetänkandet (SOU 2000:56) Vindikation av
stöldgods. I betänkandet föreslås en
vindikationsregel, vilken omfattar egendom som har
frånhänts ägaren genom tillgrepp, dvs. ett olovligt
tagande, och genom på visst sätt kvalificerat tvång,
s.k. råntvång.
Betänkandet har varit föremål för remissbehandling,
och remisstiden gick ut den 8 januari 2001.
Utskottet konstaterar att det nu föreligger ett
lagförslag med den inriktning som motionärerna
förespråkar. Enligt utskottets mening bör resultatet
av det fortsatta beredningsarbetet inom
Regeringskansliet avvaktas innan något definitivt
ställningstagande från riksdagens sida kommer till
stånd.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna L908, L909 yrkande 1 och L911.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande godtrosförvärv
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:L908, 2000/01:L909
yrkande 1 och 2000/01:L911.
Stockholm den 16 januari 2001
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s),
Christina Nenes (s), Tasso Stafilidis (v), Kjell
Eldensjö (kd), Berit Adolfsson (m), Anders Berglöv
(s), Viviann Gerdin (c) och Ana Maria Narti (fp).