I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2000/01:67 Stiftelselagen - undantag
från viss tillsyn. De föreslagna ändringarna i
stiftelselagen innebär att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall kunna undantas från
tillsyn enligt lagen, om stiftelseförordnandet ger
stöd för ett sådant undantag och det finns särskilda
skäl för det. Lagändringarna föreslås träda i kraft
den 1 juli 2001. Propositionen har inte föranlett
något motionsyrkande.
Vidare behandlas i betänkandet en motion från den
allmänna motionstiden år 2000 med en begäran om en
översyn av bestämmelserna rörande tillsyns- och
registerhållningsavgift såvitt avser mindre
stiftelser.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
bifall till motionen.
Propositionen
I proposition 2000/01:67 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet
- att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i stiftelselagen
(1994:1220).
Lagförslaget har intagits som bilaga till
betänkandet.
Motion väckt under allmänna
motionstiden år 2000
2000/01:L203 av Sofia Jonsson (c) föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om översyn av mindre
stiftelser.
Utskottet
Undantag från viss tillsyn
Bestämmelser om tillsyn över stiftelser finns i 9
kap. stiftelselagen (1994:1220). I korthet innebär
stiftelselagens tillsynsbestämmelser följande. Alla
stiftelser står under tillsyn av en
tillsynsmyndighet. I regel är länsstyrelsen i det
län där stiftelsens styrelse eller förvaltare har
sitt säte tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten har
rätt och skyldighet att ingripa, om det kan antas
att stiftelsens förvaltning eller revisionen av
stiftelsen inte utövas i enlighet med
stiftelseförordnandet eller bestämmelserna i
stiftelselagen eller att en styrelseledamot eller
förvaltaren annars missköter sitt uppdrag.
Tillsynsmyndigheten skall också ge stiftelserna råd
och upplysningar.
I kapitlet preciseras på vilket sätt
tillsynsmyndigheten får ingripa och i viss mån även
vilken service det åligger myndigheten att utföra
gentemot stiftelserna. Utöver ingripande och service
är kontroll en av de tre huvuduppgifter som åvilar
tillsynsmyndigheten. I rent kontrollsyfte har
tillsynsmyndigheten rätt att begära in handlingar
eller upplysningar från stiftelsen. Stiftelser som
är årsredovisningsskyldiga är vidare föremål för
återkommande kontroll. Utan att det framgår av någon
bestämmelse i kapitlet åligger det nämligen
tillsynsmyndigheten att granska handlingar
(årsredovisning och revisionsberättelse) som en
sådan stiftelse varje år skall sända in till sin
tillsynsmyndighet.
Vissa stiftelser är undantagna från flertalet av
lagens tillsynsregler, bl.a. bestämmelserna om
tillsynsmyndighetens rätt att ingripa, att begära in
handlingar och att meddela förelägganden och förbud.
Detta gäller stiftelser som har bildats av eller
tillsammans med staten, en kommun eller ett
landsting, stiftelser som förvaltas av en statlig
myndighet och vissa stiftelser som enligt
stiftelseförordnandet inte skall vara föremål för
tillsyn och som inte driver näringsverksamhet.
Av bestämmelserna i 4 kap. stiftelselagen följer
att en stiftelse skall ha minst en revisor. I
princip har revisorn tystnadsplikt vad gäller
uppgifter om sådana angelägenheter som han eller hon
fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag,
om röjandet av uppgifterna kan vara till nackdel för
stiftelsen. Revisorn är emellertid skyldig att lämna
behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter
till tillsynsmyndigheten.
Efter en framställning om lagändring från
Nobelstiftelsen gör regeringen bedömningen att det i
stiftelselagen bör införas regler som i vissa fall
möjliggör skydd mot insyn i en stiftelse, exempelvis
i fråga om hur Nobelpristagare utses, i samband med
utövande av tillsyn. I propositionen föreslås därför
lagändringar som innebär att en stiftelse i visst
begränsat hänseende skall kunna undantas från
tillsyn enligt stiftelselagen under förutsättning
att stiftelseförordnandet ger stöd för det och det
finns särskilda skäl. Frågor rörande undantag från
tillsyn och återkallande därav skall prövas av
Kammarkollegiet eller, efter överklagande, av
regeringen. Vidare föreslås att revisorernas
skyldighet att lämna upplysningar till
tillsynsmyndigheten inte skall gälla i stiftelser
som har meddelats ett sådant undantag från
tillsynen.
Det i propositionen framlagda lagförslaget grundar
sig på Nobelstiftelsens framställning och ett inom
Justitiedepartementet upprättat utkast till
lagrådsremiss, vilka båda har remissbehandlats.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Propositionen har inte föranlett något
motionsyrkande, och utskottet tillstyrker den
föreslagna lagändringen.
Tillsyns- och registerhållningsavgift
Bestämmelser om registreringsskyldighet för
stiftelser finns i 10 kap. stiftelselagen. Dessa
innebär bl.a. att stiftelser som är skyldiga att
upprätta årsredovisning, dvs. stiftelser som driver
näringsverksamhet eller vars tillgångar överstiger
tio basbelopp, skall vara registrerade i länsvis
förda stiftelseregister. En stiftelse skall även
vara registrerad om det följer av
stiftelseförordnandet. Registreringsmyndighet är
alltid en länsstyrelse och i princip är det den
länsstyrelse som utöver tillsyn över stiftelsen som
är registreringsmyndighet.
En stiftelse som är registrerad i
stiftelseregistret skall, enligt vad som närmare
föreskrivs i stiftelseförordningen (1995:1280),
betala en årlig registerhållningsavgift som uppgår
till 600 kr i fråga om näringsdrivande stiftelser
samt personal- och pensionsstiftelser och 425 kr för
övriga stiftelser. Vidare utgår en årlig
tillsynsavgift om 600 kr för näringsdrivande
stiftelser samt personal- och pensionsstiftelser och
400 kr för övriga stiftelser.
I motion L203 från den allmänna motionstiden år
2000 anser Sofia Jonsson (c) att tillsyns- och
registerhållningsavgifterna är oskäligt höga såvitt
avser mindre stiftelser, varmed motionären avser
stiftelser vars egna kapital understiger 25
basbelopp. Dessa avgifter innebär, enligt vad som
anförs i motionen, att stiftelsernas möjlighet att
dela ut medel i enlighet med stiftarens förordnande
minskar. Motionären menar att tillsynsgränsen borde
ändras så att mindre stiftelser undantas från
skyldigheten att betala årliga tillsyns- och
registerhållningsavgifter. I motionen begärs en
översyn av reglerna rörande mindre stiftelser.
Enligt vad som anförs i den nu aktuella
propositionen planerar man inom Regeringskansliet
att under år 2002 inleda en utvärdering av
stiftelselagen. Utskottet förutsätter att den
frågeställning som tas upp i motionen kommer att
innefattas i den aviserade utvärderingen.
Någon åtgärd från riksdagen med anledning av motion
L203 är mot denna bakgrund inte erforderlig, varför
motionen bör avslås.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i stiftelselagen (1994:1220),
2. beträffande tillsyns- och
registerhållningsavgift
att riksdagen avslår motion 2000/01:L203.
Stockholm den 15 maj 2001
På lagutskottets vägnar
Tanja Linderborg
I beslutet har deltagit: Tanja Linderborg (v), Rolf
Åbjörnsson (kd), Marianne Carlström (s), Stig
Rindborg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s),
Henrik S Järrel (m), Nikos Papadopoulos (s),
Elizabeth Nyström (m), Marina Pettersson (s), Tasso
Stafilidis (v), Kjell Eldensjö (kd), Berit Adolfsson
(m), Anders Berglöv (s), Ana Maria Narti (fp), Anne-
Katrine Dunker (m) och Lars Lilja (s).
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
stiftelselagen (1994:1220)