I betänkandet behandlas proposition 2000/01:94 Radio
och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 jämte
motioner, väckta med anledning av propositionen,
samt en rad motionsyrkanden väckta under allmänna
motionstiden år 2000.
Utskottet konstaterar att en radio och TV i
allmänhetens tjänst har en viktig roll att spela
även i ett förändrat medielandskap med många nya
aktörer och med nya distributionskanaler. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till de villkor och
riktlinjer som skall gälla för de tre public
service-företagen Sveriges Radio AB (SR), Sveriges
Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR) under nästa tillståndsperiod, dvs. åren 2002
t.o.m. 2005.
Utskottets ställningstagande innebär bl.a. att
programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt
programutbud med hög kvalitet. Verksamheten skall
som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Olika
smakriktningar liksom små och stora publikgrupper
skall kunna tillgodoses. Programföretagen har ett
särskilt ansvar för vissa genrer som man
erfarenhetsmässigt vet att kommersiella kanaler inte
producerar. Vidare skall de ägna ökad uppmärksamhet
åt program med och för barn och unga, vidga och
fördjupa sitt kulturansvar och öka samarbetet med
kulturinstitutioner. Nyhetsverksamheten och
samhällsbevakningen skall utgå från olika perspektiv
och präglas av mångfald. Programföretagens insatser
för språkliga och etniska minoriteter skall öka.
Minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli och
romani chib skall inta en särställning.
Insatserna för att göra programmen tillgängliga
för funktionshindrade skall öka. Det skall vara ett
mål att uppläsning av textremsan på TV-bilden skall
kunna erbjudas synskadade under tillståndsperioden.
Utskottet utgår från att text-TV-textningen skall
öka under perioden så att minst hälften av de
förstagångssända programmen med svenskt ursprung
textas. Utskottet förutsätter att programföretagen
intensifierar sina ansträngningar för att åstadkomma
en jämn och hög ljudkvalitet och att de i så stor
utsträckning som möjligt undviker störande
bakgrundsljud.
SR och SVT skall även i fortsättningen ha en
decentraliserad organisation. Av sändningarna skall
55 % produceras utanför Stockholm. Vidare skall den
andel av resurserna som förbrukas av enheterna
utanför Stockholm behållas på minst nuvarande nivå.
Utskottet anser att det även i fortsättningen
skall vara en utgångspunkt i public service-
uppdraget att det skall finnas flera
produktionskällor och att det skall vara en hög och
jämn nivå på omfattningen av utomståendes medverkan.
SVT skall totalt sett inte prioritera ytterligare
utläggningar av produktioner, medan däremot SR skall
sträva efter fler utläggningar under den kommande
tillståndsperioden.
UR skall i högre grad än i dag koncentrera sina
insatser på utbildningsprogram.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det -
i samband med utbyggnaden av digital marksänd TV och
med hänvisning till att de analoga sändningarna i
framtiden upphör - inte längre är motiverat att
allmänheten skall belastas med ytterligare kostnader
utöver TV-avgiften för att ta del av SVT:s och UR:s
sändningar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att SR -
i avvaktan på att de digitala radiosändningarna
utvärderas av en statlig kommitté - skall minska
sina kostnader för de digitala sändningarna i
marknätet.
Programföretagen bör liksom nu finansieras med TV-
avgiftsmedel, vilket även gäller s.k. kompletterande
verksamhet såsom t.ex. Internetverksamhet.
Sidoverksamheter till programverksamheten skall bära
sina egna kostnader.
Utskottet tillstyrker förslaget att SR-indexet
ersätts av en tvåprocentig årlig uppräkning.
Uppräkningen är förbunden med ett villkor att
avgiftsskolket skall minskas. Likaledes tillstyrker
utskottet att ett särskilt distributionskonto
inrättas för att hantera kostnaderna för TV-
distribution i samband med övergången från analog
till digital distributionsteknik. Den s.k.
fördelningsnyckeln ändras med hänvisning bl.a. till
inrättandet av distributionskontot.
Medelstilldelningen till de tre programföretagen
tillstyrks också, vilket innebär att de totalt sett
bör anvisas 6 265 miljoner kronor för år 2002. TV-
avgiften bör höjas från den 1 januari 2002 till 1
740 för helår.
Regeringen meddelar att en parlamentariskt
sammansatt kommitté skall tillsättas för att göra en
översyn av public service-uppdraget och public
service-företagens förutsättningar att uppfylla
detta uppdrag i en föränderlig mediesituation inför
den tillståndsperiod som börjar år 2006. Ett antal
motioner om inriktningen av översynen avstyrks.
Utskottet avstyrker ett antal motioner om
tillgången till SVT:s regionala sändningar,
försäljning av Teracom AB, stöd till organisationen
Öppna kanaler, Våldsskildringsrådets uppdrag,
mediepåverkan på barn och unga i vad gäller
våldsskildringar bl.a. i datorspel, forskning på
medieområdet, m.m.
I betänkandet finns 36 reservationer och 10
särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen anför bl.a. att betydelsen av radio och
TV i allmänhetens tjänst är mycket stor för nyhets-
och informationsförmedling, kritisk
samhällsbevakning, folkbildning och debatt och som
skapare och förmedlare av kulturyttringar inom olika
genrer. Public service-företagens betydelse snarare
ökar än minskar i dagens mediesituation, anser
regeringen. Den utveckling som har skett när det
gäller programutbud och tillgänglighet till radio-
och TV-program i Sverige under den senaste
tillståndsperioden ger enligt regeringen inte
anledning att förändra grunderna i public service-
företagens allmänna uppdrag. Regeringen anser att de
grundläggande och allmänna principerna i
programföretagens sändningstillstånd skall fortsätta
att gälla. På några punkter finns det dock anledning
att förtydliga och stärka public service-uppdraget
inför kommande tillståndsperiod.
I propositionen föreslås att programverksamheten
inom SR, SVT och UR skall bedrivas självständigt i
förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,
politiska och andra intressen och maktsfärer i
samhället. Programföretagens sändningsrätt skall
utövas opartiskt och sakligt. Ämnesval och
framställning skall ta sikte på vad som är
väsentligt. Programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den fria
åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av
åsikter och meningsyttringar.
Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt
programutbud som kännetecknas av hög kvalitet i alla
programgenrer. Sändningarna skall vara tillgängliga
i hela landet och programmen skall utformas så att
de genom tillgänglighet och mångsidighet tillgodoser
skiftande förutsättningar och intressen hos
befolkningen i hela landet. Programutbudet skall
spegla förhållanden i hela landet och som helhet
präglas av folkbildningsambitioner.
Programföretagen skall ägna ökad uppmärksamhet åt
program för och med barn och ungdomar samt i dessa
program förmedla kulturella och konstnärliga
upplevelser, nyheter och information.
Programföretagen skall ta hänsyn till mediets
särskilda genomslagskraft när det gäller programmens
ämnen och utformning samt tiden för sändning av
programmen.
En närmare redovisning av innehållet i public
service-uppdraget i vad avser ett mångsidigt utbud
av hög kvalitet återfinns i propositionen (s.
30-35).
Motionerna
I nio motionsyrkanden behandlas frågor som rör
kraven på mångsidighet och kvalitet m.m.
Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att public
service-uppdraget skall koncentreras till att vara
ett komplement till övrigt medieutbud, såväl
innehållsligt som kvalitetsmässigt. SVT och SR
innehåller, menar motionärerna, en rad program som
till sin karaktär lika gärna skulle kunna höra hemma
i de kommersiella kanalerna. En koncentration av
SVT:s och SR:s programutbud bör inledas redan under
den kommande tillståndsperioden, varvid fokus skall
vara program som inte har en naturlig hemvist i
andra företags utbud. Regeringens förslag till
riktlinjer vad gäller mångsidigheten bör därför
förändras i enlighet med detta (yrkande 1 i denna
del).
I samma motion, Kr1 (m), anförs att det numera
finns lika goda förutsättningar för mångfald och
konkurrens inom etermedierna som inom området för
tryckta medier. Det är självklart, anser
motionärerna, att public service-uppdraget måste
ändras när utbudet, efterfrågan och konkurrensen med
andra medier ändras (yrkande 7).
Liknande tankegångar finns i motion K400 (m), vari
yrkas att SVT och SR skall erbjuda program som
publiken annars inte möter. I motionen anförs också
att public service-verksamheten bör inriktas mot att
uppnå en tydlig identitet i den nya mediemiljön.
Även program som vänder sig till mycket små
publikgrupper måste få ta del av resurserna, menar
motionärerna, som också betonar kraven på en
utveckling mot ökad kvalitet och fördjupning i
programverksamheten (yrkande 9 i denna del).
I yrkande 1 i motion Kr8 (kd) begärs att
riktlinjerna för programverksamheten i de kommande
tillstånden skall förstärkas i förhållande till
regeringens förslag då det gäller kraven på
allsidighet och relevans. Motionärerna bakom
motionen föreslår att följande formulering skall
gälla i detta hänseende: "Programföretagens
sändningsrätt skall utövas opartiskt och sakligt.
Ämnesval och framställning skall därför ta sikte på
allsidighet, relevans och vad som därmed är
väsentligt".
I motion Kr3 (c) vänder sig motionären mot att
våld visas i SVT:s utbud. Underhållningsprogram i SR
och SVT bör - enligt motionen - inte innehålla
våldsinslag (yrkande 2).
I motion T713 (c) uttalas att public service-
företagen via Internet bör tillhandahålla
högkvalitativt och användarvänligt innehåll och
därmed vara normsättare på nätet i dessa hänseenden
(yrkande 14).
I motion Kr282 (kd) föreslås dels att
programföretagen i de nya tillståndsvillkoren skall
ges ett mycket omfattande ansvar för att
tillhandahålla en saklig och opartisk information,
granskning, spegling och debatt av förhållandena i
hela vårt land (yrkande 1), dels att tillståndet
skall få ett tydligt barnperspektiv (yrkande 9).
Ett särskilt viktigt inslag i public service-
uppdraget bör enligt motionärerna bakom motion Kr343
(c) vara att utveckla de demokratiska arenor som
public service-företagen utgör i dag (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Som framgår av propositionen (s. 7) har en
parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp tillkallats
av regeringen för att medverka vid beredningen av
nya sändningstillstånd för public service-företagen.
Gruppen uppnådde enighet om de riktlinjer för
programverksamheten som skall gälla för företagen
under den kommande tillståndsperioden.
Finansieringsförslagen i propositionen stöddes i
beredningsarbetet av företrädare för
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Utskottet kan nu - utifrån de motionsförslag som
väckts med anledning av propositionen - konstatera
att den enighet som vid beredningstillfället rådde
rörande väsentliga delar av propositionen inte
längre finns.
Enligt utskottets uppfattning är förslagen i
propositionen till riktlinjer, då det gäller ett
mångsidigt utbud av hög kvalitet, väl avvägda med
hänsyn till den situation som råder på medieområdet.
Sålunda har en radio och television i allmänhetens
tjänst en viktig roll att spela även i ett förändrat
medielandskap med många nya aktörer och med nya
distributionskanaler. Utskottet instämmer i
regeringens uppfattning att det ur ett demokratiskt
och kulturellt perspektiv är viktigt att även i
framtiden stimulera en nationell radio- och TV-
produktion av hög kvalitet och att värna om
oberoende svenska radio- och TV-företag som i
allmänhetens tjänst verkar på icke-kommersiell
grund.
Utskottet delar inte den uppfattning som kommer
till uttryck i motionerna Kr1 (m) och K400 (m) i
motsvarande delar och som innebär att utbudet i
public service-kanalerna enbart skall vara ett
komplement till övrigt konkurrerande medieutbud och
erbjuda program, som publiken inte möter i övrigt
programutbud.
För utskottet är det självklart att en radio och
TV i allmänhetens tjänst skall ha ett särskilt
ansvar för vissa genrer som man erfarenhetsmässigt
vet att kommersiella kanaler inte producerar. Detta
får emellertid inte innebära att programföretagens
ansvar skall begränsas till dessa programgenrer. I
likhet med regeringen anser utskottet i stället att
programföretagens uppdrag skall vara mångsidigt då
det gäller utbudet, så att olika smakriktningar,
liksom små och stora publikgrupper, kan tillgodoses.
Det bör understrykas att mångsidigheten i utbudet
inte innebär att programföretagen får ge avkall på
kravet att alla programgenrer skall präglas av hög
kvalitet.
I sammanhanget finns det även skäl att - då det
gäller TV-mediet - erinra om att ca en tredjedel av
befolkningen alltjämt endast har tillgång till det
utbud som erbjuds i de tre marksända TV-kanalerna,
SVT 1 och SVT 2 samt TV 4. För denna del av
befolkningen torde det vara särskilt angeläget att
SVT:s uppdrag får den mångsidighet och utformas i
enlighet med de riktlinjer som föreslås i
propositionen.
Utskottet kan inte heller instämma med
motionärerna bakom yrkande 1 i motion Kr8 (kd) att
kraven på allsidighet och relevans behöver
förstärkas i förhållande till regeringens förslag. I
propositionen föreslås att sändningsrätten skall
utövas "opartiskt och sakligt" och att "ämnesval och
framställning skall ta sikte på vad som är
väsentligt". I dessa uttryck inryms enligt
utskottets uppfattning ett krav på "relevans" och
"väsentlighet", vilket också framhålls i
propositionen (s. 34). En ändring i enlighet med
motionsförslaget är därför inte motiverad. Utskottet
kan inte heller se något skäl till att i
sändningsvillkoren begära att ämnesval och
framställning skall ta sikte på allsidighet.
Utskottet erinrar om att programutbudet i sin helhet
skall vara mångsidigt och att sändningsrätten skall
utövas opartiskt och sakligt.
Då det gäller förslaget i motion Kr3 (c) yrkande
2, som syftar till att våldsinslag inte skall få
förekomma i underhållningsprogram i SVT:s
sändningar, erinrar utskottet om att såväl EU:s TV-
direktiv som radio- och TV-lagen (1996:844)
innehåller bestämmelser som reglerar skildringar av
våld i TV-utbudet. Vidare har SVT sedan många år en
policy för skildringar av våld, som innebär att
företaget allmänt skall visa återhållsamhet med
grova våldsskildringar. Policydokumentets avsnitt om
fiktionsvåld innehåller bl.a. följande punkter.
- Fiktiva grova våldsskildringar utan konstnärligt
eller socialt värde och som riskerar att endast
verka förråande skall inte visas i SVT:s kanaler.
-
- Om grova våldsskildringar förekommer i
fiktionsprogram skall sändningen förläggas till
tidpunkter då barnpubliken allmänt sett inte tittar
på TV. SVT placerar därför inte fiktionsprogram
innehållande grova våldsskildringar före klockan
21.00. Samma princip gäller trailrar som innehåller
våld.
-
- I både nyhetsprogram och fiktionsprogram skall,
oavsett sändningstidpunkt, förvarnas i påannons
eller programpresentation om det följande
programmet/inslaget innehåller våldsscener som kan
verka uppskakande på tittarna.
-
Här bör vidare nämnas att SVT även har förbundit sig
att följa de riktlinjer för våldsskildringar som
European Broadcasting Union (EBU) antagit.
Enligt utskottets uppfattning visar SVT bl.a.
genom den här redovisade policyn att företaget är
väl medvetet om mediets genomslagskraft och de
speciella risker som kan finnas då det gäller
våldsinslag i programmen. Utskottet har därför
kommit till den slutsatsen att de i propositionen
föreslagna formuleringarna är tillräckliga. Det
innebär att programföretaget även fortsättningsvis
skall ta hänsyn till mediets särskilda
genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och
utformning samt tiden för sändning av programmen.
Då det gäller förslaget i motion T713 (c) yrkande
14 att public service-företagen skall tillhandahålla
högkvalitativt och användarvänligt innehåll via
Internet samt vara normsättare på nätet i dessa
hänseenden, anser utskottet att yrkandet är
tillgodosett genom de formuleringar som finns i
propositionen. De principer i form av opartiskhet,
saklighet, omsorg om demokratiska värden och frihet
från kommersiell finansiering som gäller för radio-
och TV-sändningarna bör givetvis, sägs det,
tillämpas även på kompletterande verksamhet, varmed
bl.a. avses verksamhet på Internet (prop. s. 66).
Här bör också nämnas att det av propositionen
framgår att public service-företagen skall sträva
efter att vara normbildande bland svenska radio- och
TV-företag (prop. s. 33).
Slutligen kan utskottet konstatera att de krav som
framförts under allmänna motionstiden i motion Kr282
(kd) rörande dels saklig och opartisk information av
förhållandena i hela landet (yrkande 1), dels ett
tydligt barnperspektiv (yrkande 9), blivit
tillgodosedda genom förslagen i propositionen.
Likaledes konstaterar utskottet att förslagen i
motion Kr343 (c) rörande kvalitet och demokrati i
public service-verksamheten tillgodosetts (yrkande
4).
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser ett
mångsidigt utbud av hög kvalitet och avslå
motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i denna del och 7,
Kr3 (c) yrkande 2, Kr8 (kd) yrkande 1, Kr282 (kd)
yrkandena 1 och 9, Kr343 (c) yrkande 4, K400 (m)
yrkande 9 i denna del och T713 (c) yrkande 14.
Mångfald i nyhetsutbudet och
samhällsbevakningen (avsnitt 8.2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på ett
motionsyrkande godkänna vad regeringen
föreslår om riktlinjer för
programverksamheten i vad avser mångfald i
nyhetsutbud och samhällsbevakning.
Propositionen
Regeringen föreslår att nyhetsverksamheten inom
programföretagen skall bedrivas så att en mångfald i
nyhetsurval, analyser och kommentarer är tydlig.
SVT:s nyhetsverksamhet skall bedrivas så att de
olika självständiga nyhetsredaktionerna inom
företaget oberoende av varandra kan fatta beslut med
skilda perspektiv.
Programföretagens nyhetsförmedling och
samhällsbevakning skall utgå från olika perspektiv
så att händelser kan värderas utifrån olika
geografiska, sociala eller andra utgångspunkter.
Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.
att nyhetsverksamheten inom public service-företagen
är av central betydelse för ett allsidigt utbud av
information och debatt i Sverige. En
nyhetsverksamhet av hög klass med utrymme för
analys, fördjupning och förklaringar av sammanhang
har också mycket stor betydelse för allmänhetens
bild av omvärlden.
Vidare framgår av propositionen att SVT:s styrelse
hösten 1999 beslutade att förändra företagets
nyhetsorganisation. Omorganisationen innebär bl.a.
att en central s.k. nyhetsdesk inrättats som en
gemensam samordnings- och bokningscentral för olika
funktioner. Från nyhetsdesken hämtar de olika
redaktionerna inom SVT de resurser som behövs för
att utföra de olika nyhetsuppdrag redaktionerna har
(prop. s. 37). Regeringen anser att det är av stor
vikt att SVT:s nya organisation med en central
nyhetsdesk inte leder till att de redaktionella
bedömningarna centraliseras.
Regeringen föreslår att riktlinjerna för SVT då
det gäller mångfald i nyhetsutbud och
samhällsbevakning skall kvarstå. Nu gällande villkor
bör dock ändras. Av sammanhanget framgår att
regeringen härmed avser punkt 13 i de nuvarande
anslagsvillkoren för SVT. Denna punkt i villkoren
har följande innehåll: "SVT skall ha två
självständiga nyhetsredaktioner. Även text-TV-
verksamheten skall ha en separat nyhetsredaktion."
(Jämför prop. 1994/95:
100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU26 s. 15-16, rskr.
1994/95:367.)
Regeringen anser att nyhetsverksamheten inom SVT
skall bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval,
analyser och kommentarer inom företaget är tydlig.
Arbetet skall bedrivas så att de olika självständiga
redaktionerna inom företaget oberoende av varandra
kan fatta beslut med skilda perspektiv. Förekomsten
av flera nyhetsredaktioner inom SVT skall enligt
regeringen innebära att förutsättningarna för
variation garanteras beträffande såväl urvalet av
nyheter som presentationen av dem och att
redaktionerna kan komplettera varandra. Dessa
riktlinjer bör naturligtvis i tillämpliga delar
gälla också för SR:s nyhets- och samhällsutbud.
Motionen
I motion Kr701 (mp) yrkas att de två separata
nyhetsprogrammen inom SVT inte skall sända samma
innehåll. I dagens utbud förekommer samma inslag
ibland i upp till en tredjedel av
sändningsinnehållet. Motionärerna bakom motionen
uttrycker oro då det gäller likriktningen av de två
nyhetsprogrammen och påminner om att SVT enligt nu
gällande regler skall ha två separata
nyhetsredaktioner. Med ordet "separat" torde menas
"fristående" eller "enskild". I dagens utbud
förekommer ofta samma inslag i SVT:s båda
nyhetsprogram, anser motionärerna (yrkande 37).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det av särskild
betydelse att nyhetsverksamheten inom allmänhetens
radio och TV håller hög klass och även i
fortsättningen genom sin trovärdighet behåller
publikens förtroende.
Den oro för likriktning av nyhetsprogrammen i SVT
som kommer till uttryck i motion Kr701 (mp) torde ha
sin grund i omorganisationen av SVT:s
nyhetsverksamhet, vilken beskrivits i det
föregående. Utskottet har inhämtat att SVT internt
gjort mätningar av nyhetsprogrammen för att se om
omorganisationen fört med sig likriktning av
programmen. Sammanfattningsvis - menar SVT - kan man
utifrån de gjorda mätningarna inte finna att det
finns fog för påståendet att Aktuellt och Rapport
skulle vara alltför lika. Vidare har det - uppger
man - efter omorganisationen i oktober 2000 funnits
en aktiv strävan att profilera sändningarna
ytterligare.
Mot bakgrund av den diskussion som förts anser
utskottet att det är viktigt att - som anmäls i
propositionen - Granskningsnämnden för radio och TV
skall få i uppdrag att under den kommande
tillståndsperioden följa och utvärdera hur de gjorda
förändringarna av nyhetsorganisationerna påverkar
mångfalden i nyhetsutbudet.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
förslaget i propositionen, anser att riksdagen skall
godkänna regeringens förslag om riktlinjer för
programverksamheten i vad avser mångfald i
nyhetsutbud och samhällsbevakning och avslå motion
Kr701 (mp) yrkande 37.
Kulturansvar (avsnitt 8.3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna vad regeringen föreslår om
riktlinjer för programverksamheten i vad
avser kulturansvar. Jämför reservation 3 (m).
Regeringen föreslår att public service-företagens
kulturansvar skall vara ett prioriterat område i
public service-uppdraget. Programföretagen skall
vidga och fördjupa sitt kulturansvar i förhållande
till verksamheten under innevarande
tillståndsperiod. Nyskapande programinnehåll skall
främjas liksom programföretagens egen skapande
verksamhet.
Programföretagen skall öka samarbetet med
kulturinstitutioner och fria kulturproducenter i
hela landet i syfte att öka antalet utsändningar av
föreställningar, konserter och andra
kulturhändelser.
Programföretagen skall ha ett särskilt ansvar för
det svenska språket och dess ställning i samhället.
Språkvårdsfrågor skall beaktas i
programverksamheten.
Programföretagen skall tillhandahålla ett
mångsidigt utbud som speglar de olika kulturer som i
dag finns i Sverige. Det utländska programutbudet
skall spegla olika kulturkretsar och, i större
omfattning än i dag, innehålla program från olika
delar av världen.
Motionerna
I två motioner framförs synpunkter då det gäller
riktlinjer för public service-uppdraget i vad avser
företagens kulturansvar.
Yrkandet i motion K400 (m) syftar till att SR och
SVT skall bli en nyskapande kraft i det svenska
kultursamhället. Public service-uppdraget skulle,
menar motionärerna, kunna ge de ledande svenska
kulturinstitutionerna en bredare verksamhetsbas. En
vitaliserad TV-teater kan i samarbete med läns- och
stadsteatrar erbjuda tittarna nya teaterupplevelser.
Möjligheten att köpa kortfilm och andra produktioner
från fristående kulturskapare bör tas till vara
(yrkande 9 i denna del).
Motionärerna bakom motion Kr282 (kd) anser bl.a.
att uppdraget att samarbeta med landets
kulturinstitutioner måste fördjupas. Rent allmänt
bör kulturutbudet utökas och behandlas mindre
styvmoderligt då det gäller sändningstider (yrkande
2 i denna del).
I fyra yrkanden behandlas frågor om
gudstjänstprogram.
I motion Kr8 (kd) hävdas att kulturbegreppet
används alltför snävt. Gudstjänster är
kulturhändelser i lika hög grad som
konstutställningar och konserter. Enligt
Kulturrådets omvärldsanalys 2000 har fler svenskar
besökt en gudstjänst än ett idrottsevenemang under
det senaste året. Detta intresse bör avspeglas i
programutbudet (yrkande 2). Ett yrkande av
närbesläktad art framförs i motion Kr282 (kd)
yrkande 2 i denna del, vari sägs att
programföretagen har ett särskilt ansvar då det
gäller program om livsåskådningsfrågor.
I två motioner, Kr3 (c) yrkande 1 och Kr11 (m)
yrkas att SVT skall sända gudstjänster varje söndag.
I en motion, Kr283 (s), begärs att riksdagen skall
ge regeringen till känna att public service-
uppdraget skall fördjupas och förstärkas då det
gäller det religiösa musikutbudet i SR och SVT.
I motion Kr288 (kd) erinras om att
sändningstillstånden för SR, SVT och UR innehåller
en bestämmelse om att respektive företag skall se
till att språkvårdsfrågorna beaktas i
programverksamheten. Motionärerna bakom motionen
yrkar att ansvarig myndighet skall göra en
uppföljning av hur språkvården beaktas i den
verksamhet som public service-företagen bedriver
(yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att public service-företagen
har en betydelsefull och stor roll som förmedlare av
kultur till Sveriges befolkning. Företagens kultur-
ansvar är därför som framhålls i propositionen en
viktig del av programföretagens uppdrag. Utskottet
har inte något att erinra mot att nu rådande
principer för företagens kulturansvar skall gälla
även under kommande tillståndsperiod, vilket innebär
att företagen även under nästa tillståndsperiod
skall fortsätta att vidga och fördjupa sitt
kulturansvar.
De krav som ställs i motion K400 (m) på att SR och
SVT skall bli nyskapande krafter i det svenska
kultursamhället står enligt utskottets uppfattning i
överensstämmelse med intentionerna och förslagen i
propositionen, där det uttryckligen framhålls att
nyskapande programinnehåll skall främjas liksom
programföretagens egen skapande verksamhet (prop. s.
38). Även kravet i samma motion att programföretagen
i större utsträckning skall köpa olika produktioner
av fristående kulturskapare och samarbeta med andra
teatrar är väl tillgodosett i propositionen.
Likaledes är förslaget i motion Kr282 (kd) att
samarbetet med kulturinstitutionerna skall fördjupas
tillgodosett genom ställningstagandena i
propositionen. Av propositionen framgår att
programföretagen skall vidga och fördjupa sitt
kulturansvar i förhållande till verksamheten under
innevarande tillståndsperiod samt att de skall öka
samarbetet med kulturinstitutioner och fria
kulturproducenter i hela landet i syfte att öka
antalet utsändningar av föreställningar, konserter
och andra kulturhändelser.
Då det gäller förslaget i samma motion, Kr282
(kd), att kulturprogrammen skall sändas på "bättre"
sändningstider, kan utskottet konstatera att det
inte är entydigt vad som egentligen skall betraktas
som "bättre" sändningstider. Det ligger nära till
hands att tro att det för TV-sändningar skulle kunna
vara tiden mellan kl. 18 och 23 då en stor del av
befolkningen har möjlighet att ta del av TV-
programmen. Andra faktorer i omvärlden liksom
utbudet i konkurrerande kanaler får emellertid också
vägas in när man bedömer vad som kan anses var god
eller "bättre" sändningstid för den enskilde.
Utskottet nöjer sig i detta sammanhang med att
erinra om att de tre programföretagen enligt
nuvarande sändningstillstånd i görlig mån även skall
tillgodose mindre gruppers intressen vid tidpunkter
då en stor del av befolkningen har möjlighet att se
programmen. (Jämför bet. 1995/96:KrU12 s. 16.)
Utskottet anser med hänvisning till det anförda
att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
kulturansvar och avslå motionerna K400 (m) yrkande 9
i denna del och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del.
När det gäller frågor som tas upp i motionerna om
livsåskådningsprogram och gudstjänstprogram anser
utskottet att det är angeläget att programföretagen
även i fortsättningen ger hög prioritet åt denna typ
av program. Utskottet har inhämtat att SR under
nuvarande tillståndsperiod - från år 1996 till år
2000 - har ökat antalet sändningstimmar inom genren
religion, varmed avses andakter och gudstjänster
inom olika religioner. Från SVT uppges att antalet
TV-sända gudstjänster efter genomförd omorganisation
av företaget är detsamma som före omorganisationen.
SVT sänder gudstjänster varje söndag. Dock är det -
på grund av resursprioriteringar - inte alltid fråga
om direktsändningar. Utskottet utgår från att
gudstjänst- och livsåskådningsprogrammen kommer att
ges ett rimligt utrymme även fortsättningsvis i
programutbudet. Utskottet är emellertid inte berett
att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna Kr3 (c) yrkande 1, Kr8 (kd) yrkande 2,
Kr11 (m) och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del, som
således avstyrks.
Utskottet har, då det gäller förslaget i motion
Kr283 (s) om en ökning av det religiösa
musikutbudet, inhämtat från såväl SR som SVT att
denna musikgenre ökar redan under innevarande år i
båda programföretagens utbud. Utskottet anser inte
att det finns skäl för riksdagen att göra något
uttalande i denna fråga. Motionen avstyrks.
Beträffande förslaget i motion Kr288 (kd) om
uppföljning av språkvården i public service-
företagen erinrar utskottet om att de tre
programföretagen enligt sina sändningstillstånd
skall beakta språkvårdsfrågor i programarbetet. Det
ankommer på Granskningsnämnden för radio och TV att
pröva om programföretagens tillståndsbestämmelser
följs. Nämnden har möjlighet att på grundval av
inkommen anmälning eller på eget initiativ göra en
sådan prövning. Granskningsnämnden har också i
uppgift att granska de tre företagens årliga public
service-redovisningar. Utskottet anser inte att
riksdagen skall vidta någon åtgärd med anledning av
motionsyrkandet. Motion Kr288 (kd) yrkande 3
avstyrks.
Tillgänglighet för funktionshindrade (avsnitt
8.4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna vad regeringen föreslår om
- riktlinjer för programverksamheten i vad
avser uppläst textremsa, jämför
reservationerna 5 (m) och 6 (kd),
- riktlinjer för programverksamheten i vad avser text-
TV-textning,
- riktlinjer för programverksamheten i vad
avser teckenspråksutbud, jämför reservation 7
(fp) och
- riktlinjer för programverksamheten i vad
avser överenskommelse mellan SR, SVT och UR
rörande tillgängligheten för
funktionshindrade.
Slutligen bör riksdagen avslå motionerna om
- syntolkning,
- störande bakgrundsljud,
- nyhetsprogram på lätt svenska och
- SR:s nyheter på Internet.
Propositionen
Regeringen föreslår att programföretagen skall
beakta funktionshindrades behov. Programföretagens
insatser för att göra programmen tillgängliga för
funktionshindrade skall öka. Ett mål skall vara att
uppläst textremsa kan erbjudas under
tillståndsperioden.
Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.
att public service-företagen i stort sett är ensamma
om att särskilt anpassa programverksamheten och göra
programmen tillgängliga för funktionshindrade.
Förslagen innebär att personer med funktionshinder
successivt skall ges ökade möjligheter att ta del av
nyheter, information och underhållning via radio och
TV. Program bör även produceras för speciella
målgrupper. De lösningar som programföretagen väljer
för att göra programverksamheten tillgänglig för
personer med funktionshinder skall vara av tekniskt
hög kvalitet.
Motionerna
En rad yrkanden rör riktlinjer för
programverksamheten i vad avser uppläst textremsa.
Motionärerna bakom motion Kr1 (m) anser att det
bör vara ett krav - inte ett mål, vilket föreslås i
propositionen - att en textremsa skall erbjudas
under den kommande tillståndsperioden (yrkande 1 i
denna del). Förslag som syftar till att synskadade
omgående skall erbjudas tillgång till uppläst
textremsa framförs i motionerna Kr6 (m) (yrkande 2)
och Kr205 (m).
I motion Kr13 (c) yrkas att synskadade skall få
tillgång till en uppläst textremsa senast år 2005
(yrkande 2). Ett liknande förslag - dock utan att
någon särskild tidpunkt nämns - framförs i motion
Kr343 (c) yrkande 5 i denna del.
Förslag som syftar till att textremsan till
utländska program och utländska inslag i SVT:s
nyhetssändningar skall läsas upp i en ljudkanal
framförs i motionerna Kr282 (kd) yrkande 7 i denna
del och Kr212 (m).
I motion So540 (kd) begärs att det nya
sändningstillståndet för SVT skall innehålla villkor
som innebär att möjligheterna för synskadade att ta
del av SVT:s program skall öka då den digitala
tekniken genomförs (yrkande 1 i denna del).
Slutligen föreslås i motion Kr340 (v) att en
arbetsgrupp bestående av representanter för SVT, UR,
Teracom och representanter för relevanta
handikapporganisationer skall tillsättas så att de
tekniska problemen i samband med införandet av en
uppläst textremsa kan få en lösning redan under
innevarande tillståndsperiod (yrkande 3).
En rad yrkanden behandlar frågor som rör riktlinjer
för programverksamheten i vad avser text-TV-
textning.
Förslagen i motionerna Kr8 (kd) yrkande 3 i denna
del och Kr13 (c) yrkande 1 syftar till att minst 60
% av SVT:s förstasändningar av det svenskproducerade
utbudet skall textas jämfört med dagens ca 30 %. I
motion Kr13 (c) anges att en ökning till 60 % skall
vara uppnådd år 2005. Förslaget i motion Kr2 (c)
syftar till att fler program än i dag skall förses
med textremsa under den kommande tillståndsperioden
(yrkande 2).
Krav på en "substantiell ökning" av text-TV-
textningen framförs i motion Kr336 (m). Även
motionärerna bakom Kr343 (c) yrkande 5 i denna del
anser att textningen bör öka.
Slutligen föreslås i motion Kr340 (v) att minst 50
% av SVT:s programinnehåll skall vara textat.
Andelen textade program och textade program på lätt
svenska måste öka både i förstasändningar och i
direktsändningar. Vidare bör alla nyhetsprogram
textas, även de regionala (yrkande 1 i denna del).
Yrkanden som rör riktlinjerna för
programverksamheten i vad avser teckenspråksutbud
behandlas i fem motioner.
I motionerna Kr2 (c) yrkande 1, Kr6 (m) yrkande 1
och Kr7 (fp) yrkande 10 föreslås att SVT skall få
ett tydligt uppdrag som innebär minst en fördubbling
av det teckenspråkiga utbudet. Även i motionerna Kr9
(s) och So540 (kd) yrkande 1 i denna del föreslås
att teckenspråksutbudet skall öka, dock utan att
någon kvantitativ precisering nämns.
Två yrkanden behandlar frågor som rör syntolkning.
I motion Kr7 (fp) föreslås att försök skall göras
med syntolkning, vilket innebär att det som sker i
TV-rutan beskrivs i en särskild ljudkanal (yrkande
8).
I motion Kr340 (v) begärs att samhällsprogram i
SVT skall syntolkas (yrkande 1 i denna del).
I fyra motionsyrkanden behandlas frågor som rör
störande bakgrundsljud.
Motionärerna bakom motion Kr7 (fp) påtalar att det
är svårt och ibland omöjligt för hörselskadade att
uppfatta tal i radio och TV om det samtidigt
förekommer bakgrundsljud. Ett riksdagens
tillkännagivande begärs i detta hänseende (yrkande
9). Liknande förslag framförs i motionerna Kr282
(kd) yrkande 7 i denna del, So222 (c) yrkande 4 i
denna del och So456 (fp) yrkande 8.
Förslaget i motion Kr340 (v) syftar till att
särskilda nyhetsprogram på lätt svenska skall sändas
i ökad utsträckning för dem som har svårt att
tillgodogöra sig ordinarie utsändningar (yrkande 1 i
denna del).
I motion So222 (c) föreslås att SR:s nyheter skall
göras tillgängliga på Internet så att hörselskadade
kan ta del av dem där (yrkande 4 i denna del).
Motionärerna bakom motion Kr282 (kd) har
invändningar då det gäller riktlinjer för
programverksamheten i vad avser överenskommelse
mellan programföretagen rörande tillgängligheten för
funktionshindrade. I motionen anförs att public
service-företagen i dag har ett gemensamt ansvar när
det gäller tillgängligheten för funktionshindade. I
kommande sändningstillstånd bör varje företag få ett
eget ansvar på detta område, anser motionärerna
(yrkande 8). Ett liknande förslag framförs i motion
Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del.
Utskottets ställningstagande
Programvillkoret att SR:s, SVT:s och UR:s
programutbud skall göras tillgängliga för personer
med funktionsnedsättning är en mycket viktig del av
public service-uppdraget, bl.a. av det skälet att
flertalet kommersiella kanaler inte har en sådan
uppgift. Utskottet ser därför med tillfredsställelse
på propositionens förslag att personer med
funktionshinder successivt skall ges ökade
möjligheter att ta del av nyheter, information och
underhållning via radio och TV.
Utskottet välkomnar propositionsförslaget rörande
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
uppläst textremsa. Förslaget innebär att det skall
vara ett mål att synskadade under den kommande
tillståndsperioden skall kunna erbjudas en uppläst
textremsa.
Frågan om hur en uppläst textremsa skall kunna
förverkligas har diskuterats under en längre tid.
Arbetet med att hitta en teknisk lösning har pågått
inom olika företag. SVT har i en promemoria hösten
2000 redovisat för public service-beredningen vilka
utgångspunkter som bör gälla för omvandling till
ljud av undertexter (eller textremsor) i TV för
synskadade och andra funktionshindrade. Lösningen
bör enligt SVT vara så enkel som möjligt och inte
involvera eller förutsätta medverkan från fler
parter än nödvändigt. Vidare bör den vara generell,
dvs. den bör om möjligt göra innehållet i alla TV-
kanalers textremsor tillgängligt. Kostnaderna bör,
menar SVT, hållas på ett minimum.
SVT redovisar att arbetet sedan några år inriktats
på en metod som utvecklas av ett
teknikutvecklingsbolag inom den av Synskadades
Riksförbund (SRF) ägda koncernen Iris. Metoden
innebär att textremsan i TV-bilden läses av med
jämna mellanrum, varje sekund eller oftare, och att
texten omvandlas till digitalinformation som
genererar syntetiskt tal i en s.k. prator hos den
enskilde. Synskadade tycks ha lättare än andra
grupper att acceptera syntetiskt tal. För övrigt
sägs att kvaliteten på det syntetiska talet i hög
grad har förbättrats på senare år.
Kostnaderna för den färdigutvecklade utrustningen
kan inte preciseras i dag. Förhoppningen är dock att
utrustningen skall klassas som tekniskt hjälpmedel
och kunna förskrivas som sådant. SVT anser inte att
den utrustning och den metod som här skissats skulle
medföra några upphovsrättsliga kostnader.
SVT uppger att även andra alternativ för
uppläsning av textremsan - åtminstone teoretiskt -
är tänkbara. Uppläsningen av textremsan skulle t.ex.
kunna ske med mänskligt tal till en årlig
driftskostnad om ca 8-10 miljoner kronor.
Av SVT:s promemoria framgår att även andra
tekniker än här beskrivna s.k. generella kan komma i
fråga. En s.k. unik lösning är också tänkbar.
Lösningen blir då unik för den programkälla som
väljer att implementera systemet. Slutligen kan
nämnas att distribution av uppläsning av textremsa
med mänsklig röst via telefonledning har prövats i
vissa delar av landet.
Utskottet inser att det är en komplex uppgift att
göra textremsan tillgänglig i uppläst version. Det
är emellertid både lämpligt och naturligt att SVT
såsom ledande TV-programföretag i Sverige i
allmänhetens tjänst ges ett principiellt ansvar för
att finna en realistisk och tillfredsställande
lösning på uppgiften inom ramen för den angivna
tidsgränsen. För att uppnå det i propositionen
angivna målet torde dock företaget - oavsett vilken
lösning som slutligen kommer att väljas - även i
fortsättningen behöva samarbeta med utanförstående
teknikutvecklingsföretag. Självfallet bör SVT även
samarbeta med företrädare för olika grupper av
funktionshindrade, något som framförts både i
propositionen och motionsvägen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
uppläst textremsa och avslå motionerna Kr1 (m)
yrkande 1 i denna del, Kr6 (m) yrkande 2, Kr13 (c)
yrkande 2, Kr205 (m), Kr212 (m), Kr282 (kd) yrkande
7 i denna del, Kr340 (v) yrkande 3, Kr343 (c)
yrkande 5 i denna del och So540 (kd) yrkande 1 i
denna del.
Med anledning av de i propositionen och motionsvägen
framförda förslagen till riktlinjer för
programverksamheten i vad avser text-TV-textning
erinrar utskottet om att det av SVT:s public
service-uppföljning för år 2000 kan utläsas att
text-TV-textningen i riksutbudet ökat från 2 154
timmar år 1996 till 2 742 timmar år 2000, dvs. en
ökning med 588 timmar eller 27 % (s. 53 och tabell
5.9). Av redovisningen framgår även att 1 649 timmar
översättningstextades samma år. Sammantaget innebär
det att 4 391 timmar eller 50 % av det totala
riksutbudet textades (tabellerna 5.1.1 a och
5.12.3).
Samtidigt som det är glädjande att kunna
konstatera att ökningen av text-TV-textningen varit
förhållandevis kraftig hittills under innevarande
tillståndsperiod är det angeläget att understryka
vikten av att textningen fortsätter att öka även
under nästa tillståndsperiod. Utskottet delar
således den uppfattning som framförs i propositionen
och nu aktuella motioner som syftar till att andelen
textade program av det totala rikssända utbudet med
svenskt ursprung skall öka påtagligt. Utskottet
utgår från att andelen textade förstagångssända
program med svenskt ursprung ökar till minst hälften
under den kommande tillståndsperioden.
Vidare anser utskottet liksom regeringen att SVT
bör pröva att texta regionala nyhetssändningar
(prop. s. 42). Med tanke på de ökade kostnader som
ett sådant försök medför vill utskottet framhålla
att regeringen i propositionen föreslår att ett
engångsbelopp om 10 miljoner kronor skall tillföras
SVT för år 2002 för insatser för ökad tillgänglighet
för funktionshindrade. Förslaget om denna
tillfälliga resursförstärkning behandlas i ett
senare avsnitt i detta betänkande.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser text-
TV-textning. Därmed avstyrks motionerna Kr2 (c)
yrkande 2, Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del, Kr13 (c)
yrkande 1, Kr336 (m), Kr340 (v) yrkande 1 i denna
del och Kr343 (c) yrkande 5 i denna del.
Med anledning av motionsförslag som syftar till en
fördubbling av programutbudet på teckenspråk erinrar
utskottet om att SVT i sin public service-
uppföljning för år 2000 har angivit att antalet
timmar med teckenspråksprogram ökat från år 1996 med
20 timmar till totalt 74 timmar år 2000.
Programutbudet för döva har därmed ökat med 27 %
hittills under innevarande tillståndsperiod.
Utskottet, som förutsätter att programutbudet på
teckenspråk även under den kommande
tillståndsperioden kommer att öka i betydande grad,
är emellertid inte berett att föreslå någon
precisering av hur stor ökningen skall vara. Därmed
tillstyrker utskottet regeringens förslag till
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
teckenspråksutbud och avstyrker motionerna Kr2 (c)
yrkande 1, Kr6 (m) yrkande 1, Kr7 (fp) yrkande 10,
Kr9 (s) och So540 (kd) yrkande 1 i denna del.
Utskottet konstaterar - i fråga om förslag som
gäller syntolkning av SVT:s program - att det med
den hittills dominerande analoga sändningstekniken
visserligen är tekniskt möjligt att införa
syntolkning men att det skulle innebära att sådant
frekvensutrymme som för närvarande används för
stereoljud skulle behöva tas i anspråk. Den digitala
sändningstekniken torde komma att ge bättre
förutsättningar i detta hänseende. Det bör tilläggas
att syntolkning därutöver innebär kostnader för
särskild personal som måste avdelas för att
kommentera skeendet i bildrutan. Utskottet anser att
motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Således avstyrks motionerna
Kr7 (fp) yrkande 8 och Kr340 (v) yrkande 1 i denna
del.
Synpunkter på störande bakgrundsljud har framförts
både motionsvägen och vid en uppvaktning inför
utskottet. Det har därvid bl.a. framhållits att
antalet personer med hörselnedsättningar av olika
slag är förhållandevis stort.
SR har uttalat att företaget strävar efter ett
vårdat, tydligt och begripligt språk och en teknisk
kvalitet för bästa möjliga hörbarhet. Blandning av
tal eller musik med bakgrundsljud undviks när den
konstnärliga kvaliteten eller kraven på autenticitet
inte kräver det (se SOU 2000:55 s. 148).
SVT uppger att kunskap om hörselhandikappades
problem och behov avseende ljudkvalitet är en
naturlig del i programföretagets egen utbildning.
Inom SVT bevakas ljudkvaliteten löpande under
inspelning och bearbetning (uppgiften har hämtats
från en överenskommelse mellan SR, SVT och UR om
programverksamhet för funktionshindrade från 1997).
UR uppger bl.a. att det är en generell strävan
från företaget att med hjälp av olika tekniska
lösningar göra det ordinarie programutbudet
tillgängligt för olika handikappgrupper (uppgiften
har hämtats från UR:s public service-redovisning för
år 2000).
Enligt utskottets uppfattning är det självklart
att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin
produktion beaktar de svårigheter som personer med
hörselnedsättning kan ha när det gäller att uppfatta
talade inslag i program i radio och TV som spelas in
i lokaler med dålig akustik, program som innehåller
störande bakgrundsljud och program som kompletteras
med bakgrundsmusik. Utskottet förutsätter att
programföretagen intensifierar sina ansträngningar
för att åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och
- i så stor utsträckning som möjligt - undvika
störande bakgrundsljud av olika slag för att därmed
kunna leva upp till kravet i nästa
sändningstillstånd på att öka tillgängligheten till
programmen. Vederbörlig hänsyn till dessa
publikgrupper måste vägas mot de programansvarigas
krav på autenticitet och absolut konstnärlig frihet.
Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionsyrkandena synes inte vara
nödvändig. Motionerna Kr7 (fp) yrkande 9, Kr282 (kd)
yrkande 7 i denna del, So222 (c) yrkande 4 i denna
del och So456 (fp) yrkande 8 avstyrks därmed.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka
förslag som syftar till att särskilda krav skall
ställas på programföretagen att sända nyheter på
lätt svenska. Utskottet erinrar i sammanhanget om
att SR i P 4 sänder ett nyhetsprogram som riktar sig
till lyssnare som har svårt att tillgodogöra sig det
ordinarie nyhets- och aktualitetsutbudet. Det bör
ankomma på programföretagen att själva avgöra om de
vill starta nyhetssändningar av det slag som
föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därmed
motion Kr340 (v) yrkande 1 i denna del.
Förslaget i motion So222 (c) att SR:s nyheter skall
göras tillgängliga på Internet synes vara
tillgodosett. På SR:s hemsida kan man i dag läsa de
senaste nyheterna från Ekot i sammanfattande text.
SR avser att emellanåt också publicera de dokument
som nyhetsinslagen bygger på, liksom intervjuer och
annat bakgrundsmaterial. Från SR uppges vidare att
nyheter på Internet - såväl i talad form som i text
- är en prioriterad uppgift inom företaget. I
sammanhanget erinrar utskottet om att regeringen i
den nu aktuella propositionen föreslår att särskilda
medel för verksamhet med nya medier, t.ex. Internet,
bör anvisas. Förslag om medelsanvisning behandlas i
ett senare avsnitt i detta betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
So222 (c) yrkande 4 i denna del.
Utskottet anser i likhet med regeringen att
programföretagen även i fortsättningen genom en
överenskommelse sinsemellan bör kunna lösa
samarbetet i frågor om tillgängligheten för
funktionshindrade. Således bör programföretagen även
under nästa tillståndsperiod ha möjlighet att
fördela ansvaret mellan sig i detta hänseende. Det
anförda innebär att utskottet inte delar
uppfattningen i motionerna Kr8 (kd) och Kr282 (kd)
att de tre programföretagen skall ha var sitt
totalansvar för funktionshindrades möjlighet att ta
del av programutbudet i radio och TV.
Granskningsnämnden för radio och TV har pekat på
att programföretagen inte har lämnat någon
redovisning för företagens samlade insatser (se bet.
SOU 2000:55 s. 156). En sådan särskild redovisning
skall enligt propositionen lämnas årligen även under
nästa tillståndsperiod. Regeringen anser att
programföretagen särskilt bör redovisa hur ny teknik
har bidragit till eller kommer att bidra till ökad
tillgänglighet (prop. s. 43). Utskottet har inte
något att erinra mot vad som anförs i propositionen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen skall godkänna regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
överenskommelse mellan SR, SVT och UR om
tillgängligheten för funktionshindrade och avslå
motionerna Kr8 (kd) yrkande 3 i denna del och Kr282
(kd) yrkande 8.
Programverksamhet för döva inom Sveriges
Television (avsnitt 8.5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna vad regeringen
föreslår om riktlinjer för
programverksamheten för döva (tidigare Dövas
TV).
Propositionen
Regeringen föreslår att villkoren för SVT:s
programverksamhet för döva (tidigare Dövas TV) skall
fortsätta att gälla.
Detta innebär att programverksamheten även i
fortsättningen främst skall inriktas på att sända
nyheter, information och kultur på teckenspråk samt
att barn och ungdomar bör prioriteras. Vidare skall
i den fortsatta verksamheten
produktionsanläggningarna i Leksand användas i minst
samma utsträckning som tidigare.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens
förslag, som således bör godkännas av riksdagen.
Programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter (avsnitt 8.6)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna vad regeringen
föreslår om riktlinjer för
programverksamheten i vad avser språkliga och
etniska minoriteter.
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om
- produktionsstöd till invandrarföreningar,
jämför reservation 8 (m), och
- textremsor på alla stora invandrarspråk.
Propositionen
I propositionen föreslås att programföretagen skall
beakta språkliga och etniska minoriteters intressen.
Programföretagens insatser på detta område skall
öka. Fyra av de nationella minoriteternas språk,
nämligen samiska, finska, meänkieli och romani chib,
skall inta en särställning.
Vidare framhålls i propositionen att de
jiddischtalande visserligen är få i Sverige men att
det i dag finns ett ökat intresse för jiddisch och
att det bör avspeglas i programutbudet.
Regeringen anför i propositionen att det är
särskilt angeläget att SR kan säkerställa en ökad
tillgänglighet för den finska språkgruppen. Vidare
bör programföretagen ta hänsyn till att olika
språkgruppers behov kan förändras med tiden. Valet
av språk i sändningarna bör vara något som, liksom
hittills, företagen själva får avgöra.
Av propositionen framgår vidare att public
service-företagen sedan tidigare redan har ett
särskilt ansvar för att kunna sända vid katastrofer
eller andra svåra påfrestningar på samhället.
Erfarenheten har visat att det är viktigt att olika
språkgrupper kan nås av information vid sådana
händelser. Programföretagen bör ta hänsyn till detta
när man planerar för beredskapen inför sådana
situationer.
De tre programföretagen bör, liksom hittills,
kunna lösa samarbetet i fråga om programverksamhet
för språkliga och etniska minoriteter genom
överenskommelser mellan sig.
Motionerna
I två motioner, nämligen Kr1 (m) yrkande 1 i denna
del och K400 (m) yrkande 11 framförs förslag om att
inom ramen för det statliga public service-uppdraget
inrätta ett produktionsstöd till
invandrarföreningar, som vill producera
radiosändningar över Internet. I den senare motionen
föreslås dessutom att 20 miljoner kronor skall
anvisas från rundradiokontot i syfte att inleda en
försöksverksamhet med s.k. nätradio.
Motionärerna bakom motion Kr341 (v) föreslår att
riksdagen i ett tillkännagivande för regeringen
skall uttala sig om textremsor på minoritetsspråk
(yrkande 4). Av motionstexten framgår att syftet med
yrkandet är att SVT skall åläggas ett krav i nästa
sändningstillstånd att förse alla svenska program
med textremsor med text på minoritetsspråk.
Utskottets ställningstagande
Public service-företagen har ett stort ansvar när
det gäller programutbudet på invandrar- och
minoritetsspråk och program för språkliga och
etniska minoriteter. Utskottet har inte något att
erinra mot de förslag som lämnas i propositionen i
nu aktuellt hänseende. Det anförda innebär att
riksdagen bör godkänna regeringens förslag till
riktlinjer i vad avser programverksamhet för
språkliga och etniska minoriteter.
Utskottet vill tillägga att försvarsutskottet
nyligen har uttalat att det är angeläget att
medborgare med utländsk bakgrund får information vid
katastrofer (bet. 2000/01:FöU8 s. 9).
Försvarsutskottet har förutsatt att programföretagen
tar hänsyn till detta när man planerar för
beredskapen inför sådana situationer.
Kulturutskottet har inte någon annan uppfattning i
denna fråga än försvarsutskottet.
Då det gäller motionsförslaget att inrätta ett
särskilt produktionsstöd till invandrarföreningar
för radiosändningar på Internet erinrar utskottet om
de möjligheter som finns för alla medborgare att
starta Internetradio och att det i dag redan finns
tusentals radiostationer på Internet. Vidare erinrar
utskottet om den möjlighet som finns för föreningar
att starta närradiokanaler. Utskottet kan inte finna
att det är motiverat att särskilda medel från
rundradiokontot skall avsättas för att
invandrarföreningar skall starta nätradio.
Motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del och K400
(m) yrkande 11 avstyrks.
Förslaget att sända textremsor med text på
minoritetsspråk är enligt vad utskottet inhämtat
teoretiskt sett möjligt att genomföra då det gäller
språk som skrivs med latinskt alfabet utan
diakritiska tecken. De s.k. accesstiderna skulle
emellertid komma att förlängas vilket innebär en
försämring för text-TV-användarna. Ett genomförande
av motionsförslaget skulle också medföra kostnader
för översättning m.m. Utskottet är inte berett att
föreslå att riksdagen skall göra något uttalande med
anledning av förslaget. Motion Kr341 (v) yrkande 4
avstyrks.
Spegling av hela landet (avsnitt 8.7)
Decentraliserad organisation (avsnitt 8.7.1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna vad regeringen föreslår om
riktlinjer i vad avser decentraliserad
organisation för SR och SVT. Jämför
reservation 9 (m, fp).
Propositionen
I propositionen föreslås att programföretagen skall
ha en decentraliserad organisation som skapar goda
förutsättningar för mångfald och självständigt
beslutsfattande även på regional och lokal nivå. Den
regionala och lokala organisationen skall utformas
och ges tillräckliga resurser så att förhållanden i
hela landet kan speglas och representeras i
programutbudet och att människor från hela landet i
stor utsträckning kan delta i programverksamheten.
Den andel av allmänproduktionen i SR:s och SVT:s
sändningar som produceras utanför Stockholm skall
också under kommande tillståndsperiod uppgå till
minst 55 %. Den andel av resurserna för
allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå.
Programföretagens redovisning av verksamheten i
den lokala och regionala organisationen och av
fördelningen av produktionsresurser skall
förtydligas. Av propositionen framgår att det
innebär att programföretagen i fortsättningen bör
redovisa såväl hur resurser och personal som andel
av allmänproduktionen fördelas mellan Stockholm och
övriga delar av landet. En sådan redovisning bör
också innefatta uppgifter som beskriver fördelningen
av produktionsresurser generellt inom företagen.
Företagen bör också lämna en mer klargörande
redovisning av vad som kännetecknar den
programproduktion som sker ute i landet, exempelvis
på vilka sätt lokal och regional produktion och
medverkande i denna faktiskt bidrar till att spegla
förhållanden i hela landet (prop. s. 49).
Motionerna
Olika synpunkter på riktlinjerna för
programföretagens decentraliserade organisation har
framförts motionsvägen.
I motion Kr1 (m) anser motionärerna att kravet att
programföretagen skall spegla hela landet är
tillräckligt. Något villkor därutöver, som innebär
att minst 55 % av allmänproduktionen skall göras
utanför Stockholm, bör inte ställas (yrkande 1 i
denna del). Liknande förslag framförs i motion Kr7
(fp), vari sägs att det inte finns någon anledning
att binda upp SR och SVT vid någon procentsiffra.
Riktlinjerna bör i detta hänseende vara mer allmänt
formulerade, samtidigt som noggranna utvärderingar
bör göras av hur sådana riktlinjer efterlevs
(yrkande 7).
Förslaget i motion Kr282 (kd) yrkande 4 syftar
till att andelen lokalt och regionalt producerade
program även i fortsättningen skall vara hög.
Kvotering i procent kan vara en trubbig metod, men
en tydlig markering behövs i detta hänseende, anser
motionärerna.
I motion Kr13 (c) föreslås att riktlinjerna då det
gäller decentraliserad organisation bör kompletteras
med ett krav att människor från hela landet skall
ges möjlighet att delta i rikssändningar och inte
endast i lokala och regionala sändningar (yrkande
5).
Motionärerna bakom motion Kr343 (c) anser att
public service-företagens möjligheter att sända mer
lokalt material skall förbättras (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att de
båda programföretagen SR och SVT har en
decentraliserad organisation så att de på olika sätt
kan spegla hela landet.
Utskottet konstaterar att både SR, som har
redaktionell bemanning på ett sextiotal orter, och
SVT, vars verksamhet är uppdelad på fyra regioner
med elva produktionsorter och 15 lokalredaktioner,
lever upp till kravet på decentraliserad
organisation. Därmed bör förutsättningarna vara goda
för mångfald och självständigt beslutsfattande även
på regional och lokal nivå, i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet konstaterar också att
de båda programföretagen redan nu lever upp till
kravet i propositionen att minst 55 % av
allmänproduktionen skall göras utanför Stockholm.
Utskottet tillstyrker att detta krav kvarstår under
nästa tillståndsperiod. Likaledes tillstyrker
utskottet förslaget i propositionen att den andel av
resurserna för allmänproduktion som förbrukas av
enheterna utanför Stockholm skall behållas på minst
nuvarande nivå.
Vidare vill utskottet - med hänvisning till det
förslag som framförs i motion Kr13 (c) - för
tydlighets skull understryka att människor i hela
landet bör kunna delta i både det rikssända, det
regionala och det lokala programutbudet. Utskottet
anser också att det - med anledning av förslaget i
motion Kr343 (c) - är angeläget att framhålla att
resursfördelningen inom programföretagen görs på så
sätt att de regionala och lokala redaktionerna även
i fortsättningen har ett tillräckligt stort
ekonomiskt utrymme för att sända lokalt och
regionalt material. Slutligen konstaterar utskottet
att riktlinjer rörande programföretagens
organisation torde komma att knytas till deras
anslagsvillkor. Utskottet konstaterar därför - med
anledning av vad som uttalas i motion Kr7 (fp) - att
det ankommer på regeringen att följa upp och
utvärdera i vad mån programföretagen lever upp till
givna riktlinjer.
Sammantaget anser utskottet att riksdagen bör
godkänna regeringens förslag till riktlinjer för
programföretagen i vad avser decentraliserad
organisation. Därmed avstyrker utskottet motionerna
Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, Kr7 (fp) yrkande 7,
Kr13 (c) yrkande 5, Kr282 (kd) yrkande 4 och Kr343
(c) yrkande 6.
Frågor som rör UR:s organisation behandlas i
avsnittet Särskilda riktlinjer för Sveriges
Utbildningsradio (avsnitt 9).
Utomståendes medverkan och utläggningar av
produktion m.m. (avsnitt 8.7.2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna vad regeringen föreslår om
riktlinjer i vad avser utomståendes medverkan
och utläggningar av produktion m.m. Jämför
reservationerna 10 (m) och 11 (kd, c, fp).
Propositionen
För att public service-verksamhetens särart inte
skall riskeras skall enligt regeringens förslag
ytterligare utläggningar av produktioner inte
prioriteras av SVT. Ett riktmärke skall vara att
omfattningen kan uppgå till ungefär nuvarande nivå
men att den inte får öka.
SR skall under kommande tillståndsperiod sträva
efter en högre grad av utläggningar,
samarbetsprojekt och inköp av program.
Omfattningen av utomståendes medverkan och
frilansmedverkan av olika slag i den egna
produktionen skall fortsatt hållas på en hög och
jämn nivå inom SVT och UR. SR skall öka omfattningen
av utomståendes medverkan jämfört med utfallet
hittills under nuvarande tillståndsperiod.
Programföretagens redovisning av dessa frågor
skall förtydligas.
Motionerna
Regeringens förslag att SVT inte skall få öka sina
utläggningar av produktioner avvisas av motionärerna
bakom motion Kr1 (m). Den föreslagna begränsningen
skadar företagets möjlighet till programproduktion
på - för företaget - bästa sätt. Även tilltron till
företagets oberoende skadas, anser motionärerna
(yrkande 1 i denna del).
I motion K400 (m) yrkas att programproduktion till
betydande del skall ske i fristående företag i och
utanför Stockholm (yrkande 9 i denna del).
Regeringens styrning av utomståendes medverkan är
alltför detaljerad anser motionärerna bakom motion
Kr8 (kd), som föreslår att företagsledningarna i
programföretagen får frihet och förtroende att
själva fatta beslut i detta slags frågor (yrkande
5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att en av utgångspunkterna i
public service-uppdraget är att det skall finnas
många produktionskällor och att det skall vara en
hög och jämn nivå på omfattningen av utomståendes
medverkan. Dessa utgångspunkter bör gälla även i
fortsättningen. Som framgår av propositionen finns
det uppenbarligen en risk för att ett av
programföretagen, nämligen SVT, kan få svårare att
hävda sin särart som public service-företag genom
ytterligare ökning av utläggningar. Utskottet
tillstyrker därför att SVT - i motsats till SR -
inte bör prioritera ytterligare utläggningar totalt
sett under nästa tillståndsperiod.
Sammantaget anser utskottet att regeringens
förslag då det gäller utläggningar av produktion och
utomståendes medverkan är väl avvägda och tydliga
utan att vara alltför detaljerade.
Det anförda innebär att riksdagen bör godkänna
regeringens förslag till riktlinjer för
programföretagen i vad avser utomståendes medverkan
och utläggningar av produktion m.m. samt avslå
motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, K400 (m)
yrkande 9 i denna del och Kr8 (kd) yrkande 5.
Radio Sweden (avsnitt 8.8)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
Radio Sweden.
Propositionen
I propositionen föreslås att SR:s uppdrag att sända
program till utlandet skall vara oförändrat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna
regeringens förslag.
Särskilda riktlinjer för Sveriges
Utbildningsradio (avsnitt 9)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om UR:s
verksamhet. Jämför reservation 12 (m, fp).
Riksdagen bör även avslå ett motionsyrkande
om privatisering av UR. Jämför reservation 13
(m).
Propositionen
Regeringen föreslår att UR i större utsträckning än
i dag skall koncentrera sina insatser på
utbildningsprogram. Samverkan mellan UR och SVT
respektive SR skall stärkas.
Av propositionen framgår att UR:s uppdrag bör
förtydligas på vissa punkter. Bland annat sägs att
samarbetet mellan UR och SVT respektive SR bör
stärkas när det gäller folkbildningsuppdraget, som
avser alla tre företagen, och arkivfrågor.
Verksamhetens inriktning skall liksom i dag vara
utbildningsprogram inom de fyra utbildningsområdena
förskola, ungdomsskola, högskola och
vuxenutbildning. Inom samtliga utbildningsområden
bör särskilt stöd och särskild stimulans ges till
grupper med olika funktionshinder och till språkliga
och etniska minoriteter.
För att stärka det samlade folkbildningsansvaret i
radio och TV i allmänhetens tjänst bör
programföretagen under kommande tillståndsperiod
genom överenskommelser lösa samarbetet kring program
som inte primärt är avsedda att användas i
utbildningssammanhang. Programföretagen bör
gemensamt utarbeta en plan för ett fördjupat
samarbete kring dessa frågor. Resultatet av det
arbetet bör presenteras för regeringen vid
halvårsskiftet under år 2002.
Motionerna
Motionärerna bakom Kr13 (c) anser att UR:s program
så långt som det är möjligt skall produceras i
distrikt och regioner utanför Stockholm.
Målsättningen att minst 55 % av sändningarna skall
vara regionalt producerade bör även gälla för UR
(yrkande 3).
Även motionärerna bakom motion Kr4 (s) anser att
UR bör ha en decentraliserad organisation. Vidare
bör en viss andel av företagets produktion, nämligen
20 %, göras utanför Stockholm.
I motion Kr7 (fp) föreslås att UR:s
förlagsverksamhet skall läggas ned och att
produktionen av läromedel skall läggas ut på andra
förlag efter upphandling (yrkande 11).
I motion Kr1 (m) föreslås att UR skall privatiseras
under tillståndsperioden. Ställningen som public
service-företag ger företaget en osund
konkurrensfördel, anser motionärerna (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är
angeläget att UR:s uppdrag förtydligas och att det i
högre grad än tidigare koncentreras på produktion av
utbildningsprogram. De tre företagens
programverksamhet skall som helhet präglas av
folkbildningsambitioner. Utskottet ställer sig bakom
vad som förordas i propositionen om att företagen
genom överenskommelser bör lösa samarbetet
härvidlag.
Utskottet anser vidare att det är angeläget att
understryka att särskild stimulans ges till
funktionshindrade och till etniska och språkliga
minoriteter. UR har i sin public service-redovisning
för år 2000 redovisat olika exempel på program, vars
syfte bl.a. varit att stimulera språkutvecklingen
hos barn och ungdomar med utländska rötter. Det har
rört sig om radioteater, reportage, magasinsprogram
m.m. För vuxna av utländsk härkomst har t.ex. TV-
serien Mix om Sverige sänts.
Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt om
UR i sitt programutbud även i fortsättningen ägnar
uppmärksamhet åt de behov som funktionshindrade och
språkliga minoriteter kan ha när det gäller
folkbildande program och utbildningsprogram. I
sammanhanget kan samverkan med studieförbund,
minoritetsorganisationer och handikapporganisationer
vara av särskilt värde.
Med anledning av förslagen i motionerna Kr4 (s)
och Kr13 (c) som rör UR:s regionala organisation och
produktion erinrar utskottet om att UR under år 2000
har genomfört en omorganisation som bl.a. innebär
att programverksamheten koncentrerats till en
programavdelning som är indelad i tre redaktioner,
en för barn, en för ungdomar och en för vuxna. UR
har även startat ett pilotprojekt, det s.k.
mediebiblioteket, som utgör en fjärde redaktion
(prop. s. 55). Omorganisationen har - enligt uppgift
från UR - inte något samband med den regionala
verksamheten. De regionalt placerade medarbetarna
som tidigare gjorde skolprogram ingår numera
organisatoriskt i antingen barnredaktionen eller
ungdomsredaktionen och producerar program för
rikssändning. En viss minskning av antalet regionala
medarbetare har dock skett genom generella
avtalspensioneringar som gällt hela företaget.
Utskottet vill understryka att det är angeläget
att företaget även i fortsättningen är uppbyggt och
organiserat på så sätt att det kan leva upp till de
olika villkoren i sändningstillståndet, t.ex. kravet
på mångsidighet och kravet att tillgodose olika
utbildningsbehov och intressen hos landets
befolkning. I sammanhanget erinrar utskottet om de
nya möjligheter som UR:s satsning på
Internetverksamhet kan innebära och som inte torde
ställa några uttalade krav på produktionsorternas
lokalisering och företagets organisation. UR bör
enligt utskottets uppfattning även i fortsättningen
själv få bestämma om den regionala indelningen av
organisationen (jfr UR:s anslagsvillkor för år 2001,
punkt 10). Riksdagen bör således inte göra något
uttalande i den frågan. Riksdagen bör inte heller
göra något uttalande om hur stor andel av UR:s
produktion som skall göras utanför Stockholm. Det
anförda innebär att utskottet inte kan tillstyrka
motionerna Kr4 (s) och Kr13 (c) yrkande 3.
Med anledning av förslaget i motion Kr7 (fp)
yrkande 11 att UR:s förlagsverksamhet skall upphöra
erinrar utskottet om att företaget avser att
förändra sin förlagsverksamhet genom att öka
samarbetet med andra förlag (UR:s public service-
redovisning för år 2000 s. 53). Utskottet är inte
berett att föreslå någon ytterligare ändring av UR:s
förlagsverksamhet.
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna
vad regeringen föreslagit om UR:s verksamhet och
avslå här behandlade motioner.
Utskottet kan inte tillstyrka förslaget i motion Kr1
(m) yrkande 3 att UR skall privatiseras under
tillståndsperioden.
Uppföljning och granskning av
programverksamheten (avsnitt 10)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
uppföljning och granskning av
programverksamheten.
Propositionen
Regeringen föreslår att programföretagen årligen
skall följa upp och rapportera hur public service-
uppdraget uppfyllts. De s.k. public service-
redovisningarna skall lämnas till regeringen och
Granskningsnämnden för radio och TV.
Regeringen anser att ett viktigt syfte med public
service-redovisningarna inte hittills har uppnåtts i
tillräcklig utsträckning, nämligen att dessa skall
utgöra ett lättillgängligt underlag för en mer
levande offentlig debatt om public service-
företagens programverksamhet och om hur TV-
avgiftsmedlen används.
Programföretagen bör enligt propositionen
stimulera en offentlig diskussion på grundval av
public service-redovisningarna. Oberoende bedömare
bör regelbundet ges möjlighet att analysera och
granska verksamheten med utgångspunkt i
redovisningarna. Programföretagen kan också skapa
förutsättningar för olika programforum där publiken
ges möjlighet att lämna synpunkter på
programverksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad
regeringen föreslagit om uppföljning och granskning
av programverksamheten.
Distribution av radio och TV
(avsnitt 11)
Television (avsnitt 11.2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på ett
motionsyrkande godkänna regeringens förslag
om distribution av TV. Jämför reservation 14
(m).
Riksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden om
- satellitdistribution av SVT:s program,
jämför reservation 15 (m),
- kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av SVT:s
program, jämför reservation 16 (fp),
- nordiskt TV-samarbete, jämför reservationerna 17 (m,
c, fp) och 18 (kd), och
- tillgången till SVT:s regionala sändningar.
Propositionen
Regeringen föreslår att SVT och UR skall sända
television till hela landet, vilket innebär att
minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen
skall kunna ta emot sändningarna via det analoga
marknätet. SVT och UR skall sända med både analog
och digital teknik i marknätet. SVT:s och UR:s
sändningar skall vara tillgängliga för allmänheten
utan villkor om särskild betalning utöver erlagd TV-
avgift. Om SVT och UR vill starta nya programkanaler
skall regeringens medgivande inhämtas.
TV kommer under de kommande åren i ökande
omfattning att distribueras digitalt. Hushållens
möjlighet att ta emot digital TV kommer att öka när
alltfler skaffar sig den nödvändiga
mottagningsutrustningen. Regeringen anser dock att
teknikutvecklingen inte får leda till att
tillgängligheten till SVT:s sändningar försämras.
Snarare bör tillgängligheten kunna öka. I samband
med övergången till digital marksänd TV är det
viktigt att uppmärksamma hur möjligheterna att ta
emot SVT:s sändningar i övriga Norden påverkas.
SVT:s och UR:s digitala TV-sändningar finansieras
med TV-avgiftsmedel. Sändningarna bör därför kunna
tas emot utan någon ytterligare kostnad än den som
avser själva mottagarutrustningen. Under den
inledande perioden av digitala TV-sändningar i
marknätet har möjligheten att ta del av sändningarna
varit förenad med en särskild avgift. I samband med
utbyggnaden av digital marksänd TV till hela landet
och med hänsyn till att de analoga sändningarna i
framtiden upphör är det inte längre motiverat att
allmänheten skall belastas med ytterligare kostnader
än TV-avgiften för att ta del av SVT:s programutbud.
Motionerna
I motion Kr1 (m) sägs att digitala sändningar kommer
att bli allt viktigare och att SVT bör ges möjlighet
att vara med i den digitala utvecklingen.
Regeringens låsning vid marknätet riskerar att leda
till dubbla sändningskostnader. I motionen yrkas att
SVT skall inrikta sig mot andra digitala plattformar
såsom kabel, satellit och bredband (yrkande 5 i
denna del).
Frågor rörande satellitdistribution av SVT:s program
behandlas i två motioner.
Motionärerna bakom motion K400 (m) anser att det
är bra att SVT får distribuera sina program via
satellit. Det bör - menar de - införas en möjlighet
för samtliga satellitoperatörer att distribuera
SVT:s program. Vidare bör SVT åläggas att
kostnadsfritt tillhandahålla satellitoperatörerna
public service-kanalerna, såväl analogt som digitalt
under förutsättning att mottagningen kan ske utan
kostnad (yrkande 16).
Liknande synpunkter framförs i motion K238 (m)
yrkande 2.
Frågan om kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av
SVT:s program behandlas i motion Kr7 (fp) yrkande 6
i denna del. I motionen föreslås att riksdagen skall
göra ett tillkännagivande om regeländringar i syfte
att SVT skall kunna ta betalt av fler
programdistributörer. Motionärerna anser nämligen
att en provisorisk lösning på SVT:s
finansieringsproblem under den kommande
tillståndsperioden skulle vara att den s.k. must
carry-regeln i radio- och TV-lagen (1996:844) görs
om, så att bolaget får rätt att ta betalt av
kabelnätsinnehavarna.
I tre motioner, nämligen Kr287 (s), U705 (fp)
yrkande 4 och Kr8 (kd) yrkande 4, tas frågan om
nordiskt TV-samarbete upp, dvs. hur det skall bli
möjligt för invånarna i de nordiska länderna att se
varandras public service-TV.
Motionärerna framhåller att den tekniska
utvecklingen med digitala sändningar och
distribution via marknät, satellit och bredband
borde kunna underlätta utbytet av TV-program mellan
de nordiska länderna. De påpekar att övergången till
digitala sändningar dock kan innebära att de
nuvarande möjligheterna i gränsområdena att se
grannländers TV begränsas genom att det för
mottagning krävs programkort som endast
tillhandahålls det egna landets invånare. Mot bl.a.
denna bakgrund krävs det politiska initiativ för att
invånarna i ett nordiskt land skall få tillgång till
övriga nordiska länders TV-program.
Enligt motion Kr287 (s) bör riksdagen tillkännage
för regeringen att den bör ta initiativ till ett
samarbete i frågan och att detta arbete bör komma i
gång snarast. Ett klargörande av möjligheterna för
länderna att få tillgång till varandras TV inom
Norden bör åstadkommas och en public service-kanal
från varje nordiskt grannland bör bli tillgänglig i
det digitala marknätet i alla nordiska länder.
I motion U705 (fp) understryks vikten av att
invånarna i de nordiska länderna förstår varandra.
För att inte det nordiska samarbetet skall äventyras
måste människors kunskaper om varandras språk
förbättras, bl.a. genom att de kan se varandras TV-
program. För att göra detta möjligt behövs en
politisk vilja. En lösning i Sverige skulle kunna
vara att regeringen i sändningstillstånden ålägger
de svenska public service-företagen att sända
nordiska public service-kanaler. Riksdagen bör
begära att regeringen lägger fram förslag för att
åstadkomma de förändringar som erfordras för att
nordiska länders public service-kanaler skall kunna
ses i alla nordiska länder (yrkande 4).
I motion Kr8 (kd) uppmärksammas att de språkliga
och etniska minoriteterna kan komma att få
svårigheter att se grannländernas TV-program när de
digitala marksända TV-sändningarna byggs ut och det
inte blir möjligt att få tillgång till grannlandets
programkort för digitala sändningar. De svenska
public service-företagen bör därför få i uppdrag att
fördjupa samarbetet med de övriga public service-
företagen när det gäller programverksamhet för
språkliga och etniska minoriteter (yrkande 4).
Frågan om tillgången till SVT:s regionala sändningar
tas upp i tre motioner, nämligen Kr221 (kd), Kr335
(s) och Kr5 (s).
Motionärerna anser att lika väl som det finns ett
uppsatt mål för hur stor andel av invånarna i riket
som skall nås av de nationella sändningarna av
public service-TV bör det finnas ett mål om att de
regionala sändningarna skall nå dem som bor i
respektive region. I motionerna exemplifieras
problemet med att invånarna i östra Blekinge med
svårighet eller inte alls kan se utsändningen av
Syd-Nytt, vars verksamhets- och bevakningsområde
omfattar bl.a. Blekinge.
Enligt motionerna Kr335 (s) och Kr5 (s) är det av
flera skäl viktigt att alla har tillgång till de
regionala sändningar som rör den egna regionen. Det
gäller t.ex. demokratiperspektivet,
informationssynpunkten och public service-företagens
skyldighet att ge medborgerlig service. Det åvilar i
första hand SVT att tillgodose kraven från dem som
betalar TV-avgiften. I sändningsvillkoren för den
kommande avtalsperioden bör det finnas tydliga
kvalitetsregler som rör de regionala TV-
sändningarnas tillgänglighet.
I motion Kr221 (kd) förordas en annan lösning på
problemet med att inte alla i en region nås av de
regionala sändningarna. Motionären föreslår att
lagen om TV-avgift (1989:41) skall ändras så att
innehavare av TV-mottagare befrias från TV-avgift om
denne inte på ett tillfredsställande sätt utan
extraordinära investeringar i TV-antenner kan se
hela det programutbud som sänds från SVT. Därigenom
skall det finnas ett ekonomiskt skäl för SVT och
Teracom att investera i utrustning som gör det
möjligt för alla att se de regionala sändningarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till de resonemang som förs i
propositionen då det gäller distribution av TV, dvs.
att TV under de kommande åren i ökande omfattning
kommer att distribueras digitalt och att hushållens
möjligheter att ta emot digitala sändningar kommer
att öka.
Utskottet delar även uppfattningen att det i
samband med utbyggnaden av digital marksänd TV till
hela landet och med hänvisning till att de analoga
sändningarna i framtiden upphör inte längre är
motiverat att allmänheten skall belastas med
ytterligare kostnader utöver TV-avgiften för att ta
del av SVT:s och UR:s programutbud (se prop. s.
59-60).
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att
publiken har möjlighet att välja mellan olika
distributionsmetoder för TV-sändningar och att TV-
sändningar i allmänhetens tjänst är lätt
tillgängliga i alla distributionskanaler. Det
analoga nätet av marksändare för TV och ljudradio
innebär att 99,8 % av befolkningen har möjlighet att
se SVT:s sändningar. Genom riksdagens beslut hösten
2000 får digital marksänd TV byggas ut till att
omfatta hela landet. Förekomsten av satellit- och
kabelsändningar till trots har fortfarande ca en
tredjedel av svenska folket endast tillgång till de
tre marksända TV-kanalerna, SVT 1, SVT 2 och TV 4.
Ytterligare en tänkbar distributionsmetod utgörs av
möjligheten att över telenätet genom s.k.
bredbandstjänster överföra rörliga bilder. Olika
distributionsvägar gör att TV-publiken inte behöver
låsas vid endast en distributionslösning. Därmed
behöver publiken inte heller låsas till TV-kanaler
som är knutna till en viss företagsgrupp. (Jfr prop.
2000/01:1 utg.omr. 17 s. 107.)
Med hänvisning till det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag till distribution av
TV och avstyrker motion Kr1 (m) yrkande 5 i denna
del.
Utskottet har tidigare behandlat motionsförslag om
satellitdistribution av SVT:s program liknande de
två nu aktuella motionerna, K238 (m) yrkande 2 och
K400 (m) yrkande 16 (bet. 1998/99:KrU3 s. 19-21 och
bet. 1999/2000:
KrU8 s. 22).
Liksom vid tidigare tillfällen anser utskottet att
den ena delen av yrkandena torde syfta till att de
kortoperatörer som främst vänder sig till den
svenska marknaden skall få distribuera SVT:s program
utan kostnad. Enligt utskottets uppfattning ankommer
det på de berörda företagen, således SVT och
kortoperatörerna, att sinsemellan avtala om vilka
ekonomiska, administrativa m.fl. villkor som skall
gälla för att SVT skall tillhandahålla sina
programkanaler till kortoperatörerna. Utskottet
anser att denna del av motionsyrkandena inte är en
fråga som riksdagen skall besluta om.
Den andra delen av yrkandena innebär att den TV-
tittare som vill se SVT:s satellitsända kanaler
skall kunna göra detta utan att behöva betala
ytterligare avgifter utöver TV-mottagaravgift.
Utskottet konstaterar - liksom vid de två föregående
riksmötena - att yrkandena i denna del redan är
tillgodosedda. Programmen kommer visserligen av
upphovsrättsliga skäl att vara krypterade, varför
det för mottagning krävs ett programkort. Enligt
anslagsvillkoren för SVT får emellertid avgift
utöver mottagaravgift endast tas ut för marksänd
digital TV, en regel som enligt propositionen
föreslås bli ändrad. (Jfr SVT:s anslagsvillkor i
regeringsbeslutet av den 21 december 2000 punkt 6.)
Någon avgift för tillhandahållande och hantering av
programkort kan således inte tas ut av den TV-
tittare inom landet som endast vill ha tillgång till
SVT:s satellitsända och krypterade kanaler. Det får
förutsättas att de ansvariga för sändningarna
informerar allmänheten om detta.
Slutligen bör det tilläggas att kortoperatören
erbjuder paket med ett varierande antal
programkanaler, däribland SVT:s. Operatören har
givetvis rätt att ta betalt för TV-tittarnas
tillgång till de övriga kanalerna utöver SVT:s. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna K238 (m) yrkande 2 och K400 (m) yrkande
16.
Förslag som rör kabelnätsinnehavarnas
vidarebefordran av SVT:s program och som syftar till
att SVT skall ta betalt för dessa sändningar av
kabelnätsinnehavarna har väckts i motion Kr7 (fp).
Med anledning av förslaget i motionen erinrar
utskottet om att vidaresändningar i kabelnät
regleras i radio- och TV-lagen (1996:844). I lagen
finns en bestämmelse om skyldighet att
vidarebefordra vissa sändningar i kabelnät, den s.k.
must carry-skyldigheten. Skyldigheten gäller för
sändningar som sker med tillstånd av regeringen och
för vilka sändningskravet har förenats med krav på
opartiskhet och saklighet samt med ett villkor om
ett mångsidigt programutbud. Sändningsplikten för
kabelnätsinnehavarna omfattar högst tre samtidigt
sända TV-program som sänds av tillståndshavare vars
verksamhet finansieras genom anslag från TV-avgiften
och högst ett TV-program som sänds av en annan
tillståndshavare. Vidare stadgas att sändningarna
skall kunna tas emot på ett tillfredsställande sätt
och utan kostnad för själva mottagningen (8 kap. 1
§).
Av SVT:s anslagsvillkor framgår att SVT:s
sändningar som riktas till Sverige skall vara
tillgängliga för allmänheten utan villkor om
särskild betalning utöver erlagd TV-avgift (p. 6).
Utskottet kan konstatera att något uttryckligt
förbud för SVT att ta betalt av kabelnätsinnehavarna
för sina program i enlighet med förslaget i motionen
inte föreligger. Om kabelnätsinnehavarna - med
oförändrad vidarebefordringsplikt - skulle påföras
kostnader för sändningarna från SVT, ligger det dock
nära till hands att tro att de vill kompensera sig
för ökade kostnader genom höjda avgifter. Tänkbara
konsekvenser i övrigt kan även vara av
upphovsrättslig natur.
Av motionen framgår inte vilka regeländringar som
motionärerna åsyftar. Utskottet är därför inte
berett att ta ställning till olika tänkbara
regeländringar. Det bör tilläggas att - i den mån
motionsförslaget skulle avse en ändring av radio-
och TV-lagen - det i detta fall skulle ankomma på
konstitutionsutskottet att bereda sådana frågor.
Det anförda leder fram till att motion Kr7 (fp)
yrkande 6 i denna del avstyrks.
Vid föregående riksmöte behandlade utskottet
motioner om ett nordiskt TV-samarbete och kunde
konstatera att frågan har utretts och diskuterats
med varierande intensitet i nära 50 år. Utskottet
uttalade sin förhoppning att de stora tekniska
förändringarna vid införandet av den digitala
sändningstekniken skulle kunna innebära att frågan
får sin lösning (bet. 1999/2000:KrU8).
Utskottet noterade att distribution via ett
utbyggt digitalt marknät dock skulle kunna medföra
krav på dekodrar och programkort. Detta gäller också
digitala sändningar i kabelnät och via satellit.
Utskottet framhöll att det utöver de tekniska och
ekonomiska problemen även finns juridiska problem
som måste lösas, såsom upphovsrättsliga ersättningar
och en eventuell utökning av den s.k. must carry-
skyldigheten för kabelföretag.
Utskottet påminde om att det dock fanns vissa
möjligheter att se några nordiska programkanaler i
Sverige via Canal Digitals analoga utbud, i Telias
digitala kabelutbud och genom utbytet av TV-
sändningar mellan Finland och Sverige som i Sverige
distribueras i en del av kabelnäten och i de
marksända analoga sändningarna i Stockholmsområdet.
Kulturministern lämnade i november 2000 skriftligt
svar på frågor (2000/01:141, 142 och 143) om
mediesamarbete mellan de nordiska länderna och
svarade den 2 maj 2001 på en interpellation
(2000/01:372) om grannlands-TV i det digitala
marknätet och om en nordisk marknad för digital-TV
(prot. 2000/01:102). Kulturministern framhöll därvid
de fördelar som den digitala tekniken för med sig
men påpekade också att de digitala sändningarna inte
lika lätt som de analoga kan tas emot i ett annat
land beroende bl.a. på tekniska problem. Även
kulturministern redovisade de möjligheter som finns
i dag att i Sverige ta emot andra nordiska länders
TV dels genom överenskommelse med Finland, dels
genom kabel- och satellitsändningar. Ministern
anförde att det ännu dröjer innan de analoga
sändningarna avslutas, varför det finns tid att
vidareutveckla samarbetet länderna emellan och att
lösa eventuella problem.
Kulturministern nämnde också att Nordiska
ministerrådets rådgivande organ, Styrningsgruppen
för nordiskt kultur- och massmediesamarbete (KM-
gruppen), avser att tillsätta en särskild utredare
som skall sammanställa information om den tekniska
utvecklingens konsekvenser när det gäller
förutsättningarna för att ta del av grannlands-TV i
framtiden. Utredningen avses ge en bättre överblick
över framtida tekniska, upphovsrättsliga och andra
problem och över de eventuella åtgärder som kan
behöva vidtas.
Nordiska rådets Nordenutskott begärde i början av
förra året en rapport från de nordiska
kulturministrarna om det aktuella läget i det
nordiska TV-arbetet på public service-området.
Nordenutskottet fick plenarförsamlingens uppdrag
vid Nordiska rådets 52:a plenarsession i Rejkjavik i
november 2000 att fortsätta beredningen av bl.a.
frågan om det nordiska TV-samarbetet i syfte att
säkerställa fortsatt grannlands-TV i det digitala
marknätet.
En första delrapport från de nordiska
kulturministrarna till Nordenutskottet med en
sammanställning och jämförelse av de nordiska
ländernas regleringar och regleringsmetoder när det
gäller public service överlämnades i slutet av år
2000. I en andra delrapport i mars 2001 lämnades en
redogörelse för utvecklingstendenser på radio- och
TV-området, aktuella frågeställningar för public
service-verksamheten och de nordiska public service-
företagens samarbete. I denna andra rapport
redovisades även pågående samarbete av olika slag
mellan de nordiska public service-företagen.
I början av år 2001 har ett medlemsförslag (A
1244/nord) inlämnats till Nordiska rådet om nordiskt
TV-samarbete. I förslaget påminner förslagsställarna
om att tekniken för att sända grannlands-TV finns,
men att det krävs särskilda avtal för detta bl.a. på
grund av upphovsrättsliga förhållanden. De anser att
Nordiska rådet bör ta initiativ till att lösa
problemen inom Norden och på så sätt även vara en
förebild för en europeisk lösning. Förslaget
innefattar frågan om att säkerställa fortsatta
sändningar av grannlands-TV, att verka för att de
som bor i Norden skall kunna abonnera på TV-tjänster
i annat nordiskt land, att verka för en nordisk
marknad för digital-TV, att verka för att
gränsöverskridande TV inte skall medföra höga
kostnader för nordiska medborgare och att verka för
att nationella avtal inte skall vara hinder för en
"gränslös television".
I ett remissyttrande i mars 2001 till Nordiska
rådets svenska delegation över medlemsförslaget har
det svenska Radio- och TV-verket anfört att frågor
om upphovsrättens tillämpning och om jurisdiktion
bör studeras närmare. Verket påminner om att
upphovsrättsfrågor i informationssamhället bereds
inom Regeringskansliet och att frågor om
jurisdiktion behandlas i en särskild utredning. Även
SVT har avlämnat ett remissyttrande. SVT redovisar
de möjligheter som finns i dag att se grannlands-TV
och att detta lösts på olika sätt. SVT kommenterar
också övergången till digitala sändningar och
framhåller att, med de konventioner och direktiv som
gäller på upphovsrättsområdet, ett land inte kan
tvinga upphovsrättsinnehavare att avstå från att
sälja sina produkter ländervis. SVT anser att de
frågor som aktualiserats i medlemsförslaget i allt
väsentligt bör hanteras bilateralt mellan länderna.
Medlemsförslaget förväntas kunna diskuteras mellan
Nordenutskottet och representanter för de nordiska
kulturministrarna vid ett möte i slutet av juni i
år.
Utskottet anser, liksom vid tidigare tillfällen,
att det är önskvärt att den svenska TV-publiken får
tillgång till det nordiska TV-utbudet. Utskottet,
som noterat att regeringen inte gått närmare in på
frågan i den nu föreliggande propositionen,
förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen
och i det nordiska samarbetet intensifierar sina
ansträngningar för att frågan om grannlands-TV
slutligen skall komma närmare en lösning. Mot
bakgrund av dels det arbete som pågår inom Nordiska
rådet och den utredning som KM-gruppen vid Nordiska
ministerrådet avser att tillkalla, dels det arbete
som pågår inom det svenska regeringkansliet och i
olika svenska utredningar anser utskottet att
riksdagen inte nu bör göra något sådant uttalande i
frågan som begärs i de aktuella motionerna.
Utskottet avstyrker därför motionerna Kr8 (kd)
yrkande 4, Kr287 (s) och U705 (fp) yrkande 4.
När det gäller frågan om tillgången till SVT:s
regionala sändningar vill utskottet anföra följande.
I propositionen föreslår regeringen att oförändrat
minst 99,8 % av den fast bosatta befolkningen skall
kunna ta emot SVT:s och UR:s sändningar via det
analoga marknätet.
Som konstateras i motionerna kan det i vissa
gränsområden mellan olika sändare, såsom i östra
Blekinge, finnas problem med att ta emot de analoga
sändningar som innehåller de regionala nyheterna
från regionen. Området kan i stället täckas av en
sändare från en angränsande region. Resultatet blir
då att tittarna endast kan se grannregionens
regionala program. De i motionerna påtalade
problemen innebär t.ex. att de tittare i östra
Blekinge som inte kan se Syd-Nytt, som nyhetsmässigt
täcker hela Blekinge, är hänvisade till sändningar
som innehåller Smålands-Nytt. Enligt uppgift har SVT
beslutat att inte låta bygga ut det analoga
marknätet ytterligare när det digitala marknätet,
som längre fram skall ersätta det analoga marknätet,
nu är under utbyggnad.
I de områden där det digitala marknätet är under
utbyggnad finns det alltjämt tekniska problem med
att sända de regionala nyheterna i respektive
region.
I de gällande sändningstillstånden för de digitala
sändningarna via satellit sägs att SVT inte är
skyldigt att sända regionala nyhetsprogram.
Utskottet kan konstatera att regeringen i den
föreliggande propositionen inte tagit upp frågan om
tillgången till de regionala sändningarna i
respektive region.
Utskottet inser att det i utbyggnadsskedet för det
digitala marknätet inte längre är aktuellt med
ytterligare utbyggnad av det analoga marknätet.
Utskottet förutsätter självfallet att frågan om
tillgången till de regionala sändningarna i
respektive region uppmärksammas i utbyggnaden av det
digitala marknätet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr5 (s), Kr221 (kd) och Kr335 (s).
Radio (avsnitt 11.3)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om distribution
av radio. Jämför reservation 19 (m).
Propositionen
Regeringen föreslår att SR och UR skall sända
ljudradio till hela landet, vilket innebär att minst
99,8 procent av den fast bosatta befolkningen skall
kunna ta emot sändningarna via det analoga
marknätet.
I avvaktan på en utvärdering av den digitala
radion skall SR minska kostnaderna för de digitala
sändningarna i marknätet. Om SR och UR vill starta
nya programkanaler skall regeringens medgivande
inhämtas.
I propositionen konstateras att digital
distribution av ljudradio inte har nått samma
omfattning som motsvarande utveckling för utsändning
av TV.
I samband med riksdagsbeslutet om den digitala
radion uttalades att verksamheten skulle utvärderas
sedan mottagare hade funnits på marknaden några år
och företag och allmänheten hade fått erfarenheter
av den nya tekniken (prop. 1994/95:170, bet.
1994/95:Ku47, rskr. 1994/95:369). Detta bekräftades
i samband med beslutet om digitala TV-sändningar
(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet.
1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Villkoren för att utvärdera verksamheten har ännu
inte uppnåtts. Regeringen anser dock att
verksamheten trots detta snarast måste utvärderas
med hänsyn till att sändningarna nu pågått i flera
år. Regeringen avser därför att ge en kommitté i
uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet av
digital radio som pågått sedan år 1995. Kommittén
bör också analysera den digitala radions
framtidsförutsättningar. Det är viktigt att de
kunskaper och erfarenheter som har byggts upp inom
SR tas till vara även i fortsättningen. I avvaktan
på regeringens ställningstagande med anledning av
utredningens resultat bör dock SR minska kostnaderna
för de digitala sändningarna.
Motionerna
I motion Kr1 (m) anförs att SR har stora kostnader
för sina digitala sändningar. Motionärerna motsätter
sig inte en utvärdering av digitalradiosändningarna.
De understryker emellertid att utvärderingsarbetet
inte får låsas fast vid enbart en av många möjliga
standarder och tekniker utan förutsättningslöst
måste prövas i förhållande till andra tekniker såsom
nätradio och s.k. 3 G-sändningar (yrkande 5 i denna
del).
I motion Kr284 (s) sägs att digitaliseringen av
rundradion måste ges både politiska och ekonomiska
förutsättningar att slå igenom. En statlig instans,
en digitalradiokommitté, bör inrättas i syfte att
stödja och följa teknikgenombrottet för rundradion.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot de förslag
som framförs i propositionen.
Utskottet erinrar om att digitala radiosändningar
inleddes redan år 1995 på prov. Sändarnätet var år
2000 utbyggt så att 85 % av svenska folket kunde
lyssna på s.k. DAB-sändningar (Digital Audio
Broadcasting). Antalet mottagare är dock alltjämt
mycket lågt.
Uttalandena i samband med riksdagsbeslutet från
1994/95 års riksmöte innebar visserligen att en
utvärdering av digitalradioverksamheten skulle göras
först då mottagare funnits på marknaden några år och
företag och allmänhet hade fått erfarenheter av den
nya tekniken. Med tanke bl.a. på den tid som
förflutit och de svårigheter som funnits att få
genomslag för DAB-radion anser utskottet, liksom
regeringen, att det är angeläget att nu ge en
kommitté i uppdrag att utvärdera hittills uppnådda
erfarenheter och analysera den digitala radions
framtidsförutsättningar. Därmed tillgodoses den del
av yrkandet i motion Kr284 (s) som syftar till att
en digitalradiokommitté skall tillsättas.
Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att
kommittén i sin framtidsanalys studerar även andra
distributionsmetoder än DAB-tekniken, vilket
föreslås i motion Kr1 (m). Något särskilt riksdagens
uttalande i denna fråga är inte nödvändigt.
Vidare anser utskottet att utredningen bör
tillsättas och arbeta skyndsamt samt att
utredningens resultat bör avvaktas innan beslut
fattas om den fortsatta DAB-utvecklingen. Utskottet
är således inte berett att - som föreslås i motion
Kr284 (s) - tillstyrka att syftet med kommitténs
arbete skall vara att stödja och följa det digitala
teknikgenombrottet för rundradion.
Det anförda innebär också att utskottet
tillstyrker att SR minskar kostnaderna för de
digitala sändningarna i avvaktan på
utredningsresultatet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet
regeringens förslag om distribution för radio och
avstyrker motionerna Kr1 (m) yrkande 5 i denna del
och Kr284 (s).
Beredskapsfrågor (avsnitt 12)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
beredskapsfrågor.
Propositionen
Regeringen föreslår att nuvarande villkor för
verksamheten under höjd beredskap och vid svåra
påfrestningar på samhället i fred skall fortsätta
att gälla. SVT och SR skall vara skyldiga att sända
meddelanden som är av vikt för allmänheten om en
myndighet begär det.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen bör godkänna vad regeringen föreslår om
beredskapsfrågor.
Finansiering av programföretagens
verksamhet (avsnitt 13.1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om finansiering
av programföretagens verksamhet. Jämför
reservation 20 (m).
Propositionen
I propositionen föreslås att programföretagens
verksamhet skall finansieras med TV-avgiftsmedel.
Reklam skall inte vara tillåten.
Programföretagen skall inom tillgängliga
ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs
för att uppfylla public service-uppdraget.
Verksamheten skall inom ramen för uppdraget bedrivas
rationellt och syfta till ökad effektivitet och
förbättrad produktivitet.
Riktlinjerna för sponsring av programföretagens
sändningar skall vara oförändrade.
Även verksamhet som kompletterar radio- och TV-
sändningarna, t.ex. Internetverksamhet, skall
finansieras med TV-avgiftsmedel. Sidoverksamheter
till programföretagens sändningsverksamhet skall
bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett
konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra
företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
I det följande återges några av huvudpunkterna i
regeringens resonemang beträffande finansieringen av
programföretagens verksamhet. I övrigt hänvisas till
s. 63-69 i propositionen.
Regeringen anser att det sätt som radio och TV i
allmänhetens tjänst finansieras på är avgörande för
möjligheten till bibehållet oberoende och för en
fortsatt stark förankring hos allmänheten. Enligt
regeringens mening är verksamhetens icke-
kommersiella karaktär - och därmed avsaknaden av
lönsamhetskrav - grundläggande och en förutsättning
för att människor skall kunna lita på att public
service-företagen inte går någon särskild grupps
ärenden.
TV-avgiften är enligt regeringen fortfarande den
finansieringsform som bäst förenar en solidarisk
betalningsform med goda förutsättningar för en
oberoende och icke-kommersiell verksamhet.
Då det gäller kompletterande verksamhet och
sidoverksamheter anför regeringen bl.a. att public
service-företagen vid sidan av den s.k.
kärnverksamheten, nämligen produktion och sändning
av radio och TV, kan bedriva kompletterande
verksamhet genom att t.ex. använda andra medier. Ett
exempel är Internet som har blivit en allt viktigare
kommunikationsform. Programföretagens verksamhet i
andra medier än radio- och TV-sändningar bör ha
anknytning till kärnverksamheten och vara begränsad
i förhållande till denna. De principer i form av
opartiskhet, saklighet, omsorg om demokratiska
värden och frihet från kommersiell finansiering som
gäller för radio- och TV-sändningarna bör tillämpas
även på kompletterande verksamhet.
Förutom kärnverksamhet och kompletterande
verksamhet kan programföretagen liksom i dag bedriva
sidoverksamheter. Det kan t.ex. gälla försäljning av
program eller uthyrning av lokaler, personal och
utrustning. Regeringen anser att sådana
sidoverksamheter skall bära sina kostnader utan att
TV-avgiftsmedel riskeras och i övrigt bedrivas på
ett konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra
företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
Programföretagen bör inte bedriva sidoverksamheter
som kan skada kärnverksamheten eller som kan
uppfattas strida mot de principer som
kärnverksamheten skall uppfylla. Av detta skäl bör
programföretagen inte bedriva publicistisk
verksamhet annat än inom ramen för kärnverksamheten
eller som kompletterande verksamhet. Det är
angeläget att sidoverksamheterna inte får en sådan
omfattning att behovet av intäkter till
sidoverksamheter medför att kärnverksamheten kommer
i andra hand.
Frågan om sponsring av program i public service-
företagens sändningar är enligt propositionen inte
oproblematisk. Sponsorsintäkterna ger
programföretagen ytterligare möjligheter att
förvärva sändningsrätten till vissa evenemang.
Programföretagen får dock inte göra sig så beroende
av sponsring att den programmässiga integriteten kan
påverkas. Sponsring lämpar sig inte för program där
kraven på redaktionellt oberoende och trovärdighet
är extra höga. Risken för otillbörlig påverkan har
ansetts mindre i sportsändningar vars innehåll
knappast kan påverkas.
Regeringen anser att det inte finns anledning att
begränsa programföretagens möjlighet att sända
sponsrade program i förhållande till vad som gäller
i dag. Nuvarande regler för sponsring skall därför
vara oförändrade. Detta innebär att sponsring skall
få förekomma dels i SVT:s sändningar i samband med
sportevenemang, dels av program i SR och SVT som
innebär utsändning av en allmän sammankomst eller
offentlig tillställning där programföretaget är
arrangör. Förutsättningen i det senare fallet är
dock att det är ett evenemang inom ramen för ett
åtagande gentemot Europeiska Radiounionen (EBU)
eller ett arrangemang av liknande betydelse samt att
programmet direktsänds till flera länder (jfr prop.
1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
En särskild utredare som på regeringens uppdrag ser
över reglerna i radio- och TV-lagen (dir. 2000:43)
skall också behandla frågor om sponsring, t.ex. vad
som skall gälla i fråga om sponsringsmeddelanden i
samband med längre pauser i program.
Bakgrund
Tidigare riksdagsbeslut om sponsring
Kulturutskottet tog våren 1996 ställning till proposition
1995/96:161 En radio och TV i allmänhetens tjänst
1997-2001, vari bl.a. föreslogs att sponsring endast
skulle få förekomma i SVT:s sändningar i samband med
sportevenemang. Vidare skulle sponsring enligt
förslaget inte längre få förekomma i samband med
SR:s sändningar. Vid samma tidpunkt, våren 1996,
behandlade konstitutionsutskottet proposition
1995/96:160 Radio- och TV-lag, som bl.a. innehöll
förslag till definition av begreppet sponsring. Ett
sponsrat program är enligt definitionen ett sådant
program som inte är en annons och som helt eller
delvis har bekostats av någon annan än den som
bedriver sändningsverksamhet eller framställer
audiovisuella verk (7 kap. 8 §).
Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande
1995/96:KrU12 att begreppet "sponsrade program" i då
ännu gällande avtal mellan staten och public
service-företagen avsåg sådana program, som helt
eller delvis bekostats av någon som inte var
engagerad inom radio eller TV eller med att
framställa audiovisuella verk under förutsättning
att sponsorbidraget tillfallit SVT (alt. SR eller
UR) eller direkt medfört att SVT:s (alt. SR:s eller
UR:s) kostnader för programmet påtagligt minskat.
Utskottet anförde vidare följande (s. 28).
I det förslag till radio- och TV-lag som för
närvarande behandlas av konstitutionsutskottet
finns i definitionen av vad som skall avses vara
sponsring ingen motsvarighet till satsen "under
förutsättning att sponsorbidraget har tillfallit
SVT (alt. SR eller UR) eller direkt medfört att
SVT:s (alt. SR:s eller UR:s) kostnader för
programmet påtagligt har minskat".
I skrivelse från SVT har företaget angivit
vilka konsekvenserna kan bli av ett
riksdagsbeslut i enlighet med regeringens
förslag. SVT anför att det nya
sponsringsbegreppet kommer att få förödande
konsekvenser för företaget genom att det
utestängs från möjligheten att sända
samproducerade program eller inköpta program -
ofta större gestaltande produktioner eller
produktioner av fria filmare - där part som inte
är engagerad inom radio eller TV eller med att
framställa audiovisuella verk medverkat till
finansieringen.
Kulturutskottet konstaterade i sitt betänkande
1995/96:KrU12 att sponsringsbegreppet - om
förslaget till radio- och TV-lag antogs - skulle
komma att vidgas och att därmed ett stort antal
program som vid den aktuella tidpunkten inte
ansågs vara sponsrade i fortsättningen skulle
komma att falla in under den nya definitionen.
Utskottet anförde bl.a. följande (s. 29).
Utskottet accepterar utgångspunkten i regeringens
förslag, nämligen att sponsring skall få
förekomma i SVT:s sändningar i samband med sport-
evenemang. Ett skäl att bibehålla sponsringen i
sådana sammanhang är att kostnaderna för
sporträttigheter ständigt ökar. Genom kravet på
mångsidighet i programutbudet i public service-
televisionen är det angeläget att även SVT har
möjlighet att sända dyrbara sportevenemang.
Utskottet gör bedömningen att det vidgade
sponsringsbegreppet leder till att - utöver vad
som föreslås i propositionen - vissa kategorier
av sponsrade program bör vara tillåtna. Det bör
således vara möjligt för SVT, SR och UR att sända
samproduktioner som framställts i samarbete med
t.ex. programföretag i andra länder, fristående
produktionsbolag och fria filmare, där
medproducenten fått bidrag från utomstående för
sin andel av produktionen. Det bör också vara
möjligt för SVT, SR och UR att till
marknadsmässigt pris köpa visningsrätt till
program som erhållit bidrag från utomstående i
ett tidigare led, t.ex. svensk eller utländsk
långfilm. Likaledes bör program som framställs av
ett programföretag inom ramen för ett samarbete
inom EBU kunna få återutsändas av SVT och SR,
trots att bidrag kan ha lämnats från utomstående.
Utskottet vill understryka att de angivna
möjligheterna inte innebär någon ändring i
förhållande till nu gällande regler.
Vidare bör det - liksom hittills - vara
tillåtet för SVT och SR att träffa uppgörelse om
sponsring när företaget i fråga är arrangör -
under förutsättning att programmet direktsänds
till flera länder antingen arrangemanget sker
inom ramen för ett åtagande gentemot EBU eller
arrangemanget är av liknande betydelse.
Riktlinjer för sponsring i sändningstillstånden
för programföretagen
Av det nuvarande sändningstillståndet för SVT framgår bl.a.
följande.
23 §
SVT får inte sända sådana sponsrade program där
sponsorbidraget har tillfallit SVT direkt eller
medfört att SVT:s kostnader för programmet
påtagligt har minskat.
Utan hinder av första stycket får sponsring
förekomma
i SVT:s sändningar i samband med
sportevenemang,
av program som innebär utsändning av en allmän
sammankomst eller offentlig tillställning där SVT
är arrangör, under förutsättning att det är ett
arrangemang inom ramen för ett åtagande gentemot
Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett
arrangemang av liknande betydelse samt att
programmet direktsänds till flera länder.
SVT får inte sända sponsrade program som
huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.
24 §
- - -
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 23
§ första stycket, bidrag till finansieringen av
programmet lämnats av någon som inte är engagerad
inom radio eller TV eller med att framställa
audiovisuella verk, skall upplysning om detta
lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §
[radio- och TV-lagen 1996:844]. Sådan upplysning
behöver dock inte lämnas om uppgiften inte kan
erhållas utan svårighet eller det är uppenbart
att den skulle sakna betydelse för tittarna.
Av det nuvarande sändningstillståndet för SR
framgår bl.a. följande.
25 §
SR får inte sända sådana sponsrade program där
sponsorbidraget har tillfallit SR direkt eller
medfört att SR:s kostnader för programmet
påtagligt har minskat.
Utan hinder av första stycket får sponsring
förekomma av program som innebär utsändning av en
allmän sammankomst eller offentlig tillställning
där SR är arrangör, under förutsättning att det
är ett arrangemang inom ramen för ett åtagande
gentemot Europeiska Radiounionen (EBU) eller ett
arrangemang av liknande betydelse samt att
programmet direktsänds till flera länder.
SR får inte sända sponsrade program som
huvudsakligen vänder sig till barn under 12 år.
26 §
- - -
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt 24
§ första stycket [skall rätteligen vara 25 §
sändningstillståndet], bidrag till finansieringen
av programmet lämnats av någon som inte är
engagerad inom radio eller TV eller med att
framställa audiovisuella verk, skall upplysning
om detta lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7
kap. 8 § [radio- och TV-lagen 1996:844]. Sådan
upplysning behöver dock inte lämnas om uppgiften
inte kan erhållas utan svårighet eller det är
uppenbart att den skulle sakna betydelse för
lyssnarna.
Av det nuvarande sändningstillståndet för UR
framgår bl.a. följande.
17 §
UR får inte sända sådana sponsrade program där
sponsorbidraget har tillfallit UR direkt eller
medfört att UR:s kostnader för programmet
påtagligt har minskat.
Om, utan att det är fråga om sponsring enligt
första stycket, bidrag till finansieringen av
programmet lämnats av någon som inte är engagerad
inom radio eller TV eller med att framställa
audiovisuella verk, skall upplysning om detta
lämnas i enlighet med bestämmelsen i 7 kap. 8 §
radio- och TV-lagen. Sådan upplysning behöver
dock inte lämnas om uppgiften inte kan erhållas
utan svårighet eller det är uppenbart att den
skulle sakna betydelse för tittarna eller
lyssnarna.
Granskningsnämndens granskning av s.k. indirekt
sponsring
Granskningsnämnden för radio och TV har enligt sin instruktion
(1994:728) till uppgift att utöva tillsyn över
efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i
fråga om ljudradio- och TV-sändningar till
allmänheten. Nämnden prövar om den som ansvarar för
sändningen har iakttagit sina skyldigheter enligt
bestämmelserna i radio- och TV-lagen (1996:844) och
lokalradiolagen (1993:120).
Nämnden har vid ett flertal tillfällen prövat om
sponsring i tidigare led av visade program lett till
att kostnaderna för visningsrätten av programmen
påtagligt har minskat. Programföretagen (SVT och UR)
har - med hänvisning till att offentliggörande av
avtal om sändningsrätter skulle kunna störa
företagens affärsrelationer - inte ansett sig kunna
lämna ut köpekontrakt. Nämnden har därmed saknat
möjlighet att avgöra om bidragen indirekt tillfallit
programföretagen på det sätt som anges i
sändningstillstånden.
Pågående utredning
En särskild utredare (KU 2000:01) har fått regeringens uppdrag
att analysera och överväga behovet av ändringar i
framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och
lagen (1989:41) om TV-avgift.
Utredaren skall bl.a. lägga fram förslag som ger
Granskningsnämnden för radio och TV möjlighet att få
fram nödvändiga uppgifter från programföretagen,
t.ex. genom att använda föreläggande som kan förenas
med vite.
Av direktiven framgår bl.a. följande (dir. 2000:43).
Enligt 3 kap. 2 § första stycket 16 radio- och
TV-lagen kan regeringen i tillståndsvillkor
föreskriva skyldighet att till Granskningsnämnden
för radio och TV lämna uppgifter som är
nödvändiga för nämndens bedömning om sända
program stämmer överens med de villkor som har
meddelats enligt lagen. Detta kan t.ex. ha
betydelse för att nämnden skall kunna bedöma om
programföretaget har överträtt villkor om
sponsrade program.
- - -
Om ett programföretag underlåter att lämna
begärda uppgifter enligt 3 kap. 2 § första
stycket 16 är emellertid den enda sanktionen att
Granskningsnämnden kan förelägga företaget att på
lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut om
att underlåtelsen innebär ett brott mot
tillståndsvillkoren.
I ett granskningsärende som bl.a. gällde
ifrågasatt otillåten sponsring har
Granskningsnämnden konstaterat att det aktuella
programföretaget genom att inte lämna nämnden
nödvändiga upplysningar har undandragit sig den
granskning som ankommer på nämnden (beslut nr SB
413/97). Nämnden har i en skrivelse underrättat
regeringen om att det inte finns någon annan
sanktion mot ett sådant förfarande i radio- och
TV-lagen eller sändningstillståndet än skyldighet
att offentliggöra nämndens beslut.
Villkor om vilka programtyper som får och inte
får sponsras har till syfte att motverka att
programverksamhetens integritet hotas genom att
möjligheten att erhålla sponsorsbidrag blir
styrande för vilka program som produceras och
sänds. En överträdelse av villkor om sponsring
kan leda till att programföretaget åläggs att
betala en särskild avgift. När Granskningsnämnden
skall bedöma om ett program är sponsrat i strid
med tillståndsvillkoren behöver nämnden ha
tillgång till handlingar som belyser de
ekonomiska relationerna mellan programföretaget
och utomstående aktörer. Det är inte
tillfredsställande om nämnden saknar
påtryckningsmedel för att från programföretagen
få fram de uppgifter som nämnden behöver för att
kunna pröva om en överträdelse har skett.
Vidare skall utredaren bl.a. se över reglerna för
avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till den
utveckling som har skett när det gäller TV-
distribution och mottagare, dock utan att grunderna
för TV- avgiftssystemet rubbas.
Av direktiven till utredaren framgår bl.a. följande.
Enligt lagen om TV-avgift skall den som innehar
en TV-mottagare betala TV-avgift för mottagaren.
I lagens förarbeten (prop. 1988/89:18 s. 43 ff)
anges vad som avses med begreppet TV-mottagare.
Den kritiska delen i en TV-mottagare är enligt
propositionen kanalväljaren, dvs. den del som gör
det möjligt att avgöra vilken av de tillgängliga
programkanalerna som mottagningen skall avse. I
propositionen konstateras att även andra
apparater än de som i dagligt tal benämns TV-
mottagare kan vara avgiftspliktiga mottagare. Det
gäller t.ex. vissa videobandspelare och vissa
mottagare för satellitsändningar.
- - -
Det är vidare möjligt att på olika sätt använda
persondatorer för att ta emot TV-sändningar. Med
ett s.k. TV-kort kan datorn redan nu användas för
att ta emot vanliga TV-sändningar. I en skrivelse
till Kulturdepartementet har Radiotjänst i Kiruna
AB (RIKAB) hemställt om en översyn av reglerna om
undantag från avgiftsskyldighet. Behovet av en
översyn beror enligt bolaget dels på att Sveriges
Television sedan den 1 april 1999 sänder SVT 1,
SVT 2 och SVT 24 digitalt över satellit, dels på
att möjligheten att ta emot rörliga bilder över
telenäten genom s.k. bredbandstjänster gör att en
dator uppkopplad till Internet kan betraktas som
en TV-mottagare.
Utredaren skall redovisa dessa delar av sitt uppdrag
före utgången av maj 2002.
Motionerna
Finansieringsformen för public service-företagen
behandlas i fem motioner.
Förslaget i motion Kr282 (kd) syftar till att
public service-verksamheten även i fortsättningen
skall finansieras med TV-avgiftsmedel (yrkande 3).
I motion K400 (m) anförs att systemet med TV-
licens passar allt sämre. Den nya tekniken gör det
möjligt att se på TV i en vanlig dator om man har
ett TV-kort. Licensen har nu - från att ha varit en
TV-skatt - blivit en skatt på innehav av dator och
bredband (yrkande 7).
Liknande tankar presenteras i motion Kr213 (fp).
Motionären bakom motionen anser att den snabba
tekniska utvecklingen avslöjar det absurda i dagens
system med TV-licens. Motionären föreslår att
riksdagen skall tillkännage för regeringen att denna
finansieringsform bör avskaffas. Motionären pekar på
en alternativ finansiering över statsbudgeten.
Motionärerna bakom motion Kr337 (m) anser att det
är fel att införa TV-licens för bredbandsdatorer.
Regeringen bör i stället lägga fram förslag som
innebär att alla datorer som har möjlighet att ta
emot TV skall befrias från den extraskatt som TV-
licensen innebär.
I motion Kr12 (m) yrkas att reglerna för sponsring
skall göras tydligare. Motionärerna anför att varken
SVT eller UR får sända sponsrade program där
bidraget direkt har tillfallit programföretaget
eller medfört att dess kostnader för programmet
påtagligt har minskat, en formulering som erbjuder
vissa tolkningsmöjligheter. I praktiken kan
bestämmelsen om att bidraget inte direkt får
tillfalla SVT/UR kringgås genom att
programproduktionen uppdras åt ett fristående
företag som då också blir bidragsmottagare. Ett sätt
att komma till rätta med dessa oklarheter kunde vara
att stryka ordet "påtaglig" i det nya
sändningstillståndet, anser motionärerna. Vidare
anser motionärerna att det finns en gråzon i
gränslandet mellan sponsring och försäljning av
visningsrätter. Om ett i förväg träffat avtal om
försäljning av visningsrätten blir en avgörande
faktor för att programmet över huvud taget skall
produceras, kan det medföra tveksamhet om det
redaktionella oberoendet och trovärdigheten kan
upprätthållas (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets uppfattning av central
betydelse att finansieringen av public service-
företagen kan garantera programföretagens oberoende
och självständighet och att företagen ges god
möjlighet att behålla allmänhetens förtroende genom
en programverksamhet som präglas av opartiskhet,
saklighet och hög kvalitet. Nuvarande system att
genom avgifter finansiera rundradiorörelsen är
enligt utskottets bedömning det för närvarande bästa
alternativet för att uppnå de krav som riksdag och
regering ställer på programföretagens verksamhet.
Avgiftsfinansiering bör därför tillämpas även under
nästa tillståndsperiod. Även de möjligheter till
finansiering genom intäkter från sponsring, som
nuvarande sändningstillstånd medger för SVT och SR,
bör finnas kvar i oförändrad form.
Sponsringsintäkterna har hittills haft begränsad
omfattning. Risken för styrning av programmens
utformning från sponsorernas håll får bedömas vara
försumbar eller obefintlig.
Den tekniska utvecklingen innebär att
medielandskapet genomgår en snabb förändring som i
framtiden kan medföra krav på andra
finansieringsformer än de som utskottet här
förordar. Utskottet utgår från att frågor som rör
olika tänkbara finansieringsformer för public
service-företagen kommer att ingå i det
parlamentariska utredningsarbete som aviseras i
propositionen och som skall avslutas i god tid före
utgången av nästa tillståndsperiod. Kommittén skall,
enligt vad som sägs i propositionen, utifrån en bred
och djupgående omvärldsanalys göra en samlad översyn
av public service-uppdraget och public service-
företagens förutsättningar, bl.a. ekonomiska och
organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en ny
och föränderlig mediesituation. Utskottet
förutsätter att kommittén också kommer att överväga
om det finns behov av att ändra nuvarande
bestämmelser för företagen då sponsring får
förekomma. Likaledes förutsätter utskottet att
kommittén gör en översyn av reglerna rörande vilka
sponsrade program som inte får sändas, dvs. sådana
program där sponsorsbidraget har tillfallit
programföretagen direkt eller medfört att deras
kostnader för programmet påtagligt har minskat.
Frågor som rör den parlamentariska kommitténs
arbete behandlas även i ett senare avsnitt i detta
betänkande.
Då det gäller nu aktuella motionsförslag om vilka
typer av TV-mottagare som skall vara avgiftspliktiga
hänvisar utskottet till att denna fråga för
närvarande utreds av en särskild utredare. Samme
utredare har även i uppdrag att lägga fram förslag
som ger Granskningsnämnden för radio och TV
möjlighet att få fram nödvändiga uppgifter från
programföretagen i samband med s.k. indirekt
sponsring. Resultatet av utredarens arbete bör inte
föregripas.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande
att utskottet tillstyrker att riksdagen skall
godkänna regeringens förslag till finansiering av
programföretagens verksamhet och avstyrker
motionerna Kr12 (m) yrkande 1, Kr213 (fp), Kr282
(kd) yrkande 3, Kr337 (m) och K400 (m) yrkande 7.
Systemet för medelstilldelning
(avsnitt 13.2)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om system för
medelstilldelning. Jämför reservationerna 21
(m) och 22 (kd).
Propositionen
I propositionen föreslås att de medel som anvisas
till programföretagen från rundradiokontot liksom nu
skall anvisas samlat till varje programföretag.
Medelstilldelningen till SR:s
utlandsprogramverksamhet och SVT:s programverksamhet
för döva skall fr.o.m. den 1 januari 2002 ingå i
SR:s respektive SVT:s medelstilldelning.
Medelstilldelningen till programföretagen från
rundradiokontot skall räknas upp med två procent
årligen. Prisuppräkningen skall reduceras i den mån
TV-avgiftsskolket inte minskar, dock med högst 25
miljoner kronor per år.
Ett särskilt distributionskonto inrättas för att
hantera kostnader för TV-distribution i samband med
övergången till digital sändningsteknik. Till kontot
förs medel från rundradiokontot. Under ett
uppbyggnadsskede uppkommer ett underskott på kontot.
Detta finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. När
de analoga sändningarna har upphört skall
underskottet återbetalas genom betalningar från
rundradiokontot.
Skälen för regeringens förslag återfinns i
propositionen s. 71 f. Här återges i korthet endast
några punkter.
Programföretagens medelstilldelning sker för
närvarande alltid i ett tidigare års prisläge. Den
faktiska medelsnivån blir därför inte känd förrän i
efterhand. Regeringen anser att dagens system för
medelstilldelning till public service-företagen har
brister. Riksdag och regering har genom nuvarande
system inte information om den faktiska
medelstilldelningen vid tiden för förslag respektive
beslut. Det har under nuvarande tillståndsperiod
visat sig svårt att göra prognoser för utvecklingen
av det särskilda SR-indexet, vilket riskerar att
leda till obalans på rundradiokontot. Utfallet av
index blir dessutom inte känt förrän långt i
efterhand. Regeringen anser att denna ordning bör
förenklas.
Regeringen föreslår därför att medelstilldelningen
under den kommande tillståndsperioden skall räknas
upp med en fast prisuppräkning om två procent
årligen. En förutsättning för att prisuppräkningen
skall betalas fullt ut är - som nämnts - att TV-
avgiftsskolket minskas med minst 25 miljoner kronor
per år. Om skolket minskar med ett lägre belopp
skall prisuppräkningen reduceras med skillnaden
mellan 25 miljoner kronor och detta belopp (prop. s.
71).
Regeringen anger som skäl till att ett särskilt
distributionskonto skall inrättas för att finansiera
kostnaderna för TV-distribution följande (prop. s.
72).
Under den kommande tillståndsperioden kommer
medelsbehovet för televisionen att vara stort på
grund av att de analoga marksändningarna måste pågå
i full omfattning samtidigt som den digitala
sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader
som följd. På längre sikt, när de analoga
marksändningarna har upphört, kommer medelsbehovet
emellertid att minska eftersom den digitala
distributionen är mindre kostsam än den analoga.
För att kostnaderna skall utjämnas över en längre
tidsperiod bör ett särskilt distributionskonto
inrättas. Från rundradiokontot till
distributionskontot förs medel som successivt ökar
och som efter fem år motsvarar kostnaderna för SVT:s
och UR:s analoga TV-distribution. Från
distributionskontot tillförs medel till
programföretagen som motsvarar kostnaderna för TV-
distribution både via analoga och digitala
marksändningar för SVT och UR. Det underskott på
distributionskontot som uppkommer under
uppbyggnadsskedet täcks genom lån i
Riksgäldskontoret. När TV-sändningarna i det analoga
marknätet har upphört skall betalningarna från
rundradiokontot till distributionskontot fortsätta
tills underskottet är återbetalt.
Vidare föreslår regeringen att en ny
fördelningsnyckel för fördelning av resurserna till
de tre programföretagen skall tillämpas. Som skäl
härför anges bl.a. att medel till Radio Sweden och
programverksamheten för döva inom SVT skall ingå i
medelstilldelningen. Vidare skall medel för TV-
distribution tillföras SVT och UR från
distributionskontot. Av dessa skäl måste den
fördelningsnyckel som i dag tillämpas av
programföretagen ändras. Fördelningsnyckeln för år
2002 skall enligt regeringen vara 57,73 % för SVT,
37,52 % för SR och 4,75 % för UR. Programföretagen
skall även fortsättningsvis i samförstånd kunna
justera fördelningsnyckeln om de exempelvis kommer
överens om att omfördela ansvaret för olika
gemensamma funktioner.
Motionerna
Motionsyrkanden har väckts som rör den föreslagna
metoden för prisuppräkning, uppräkningen för de
regionala stationerna, distributionskontot och
fördelningsnyckeln.
I motion Kr8 (kd) uttrycker motionärerna
tveksamhet till förslaget i propositionen att
prisuppräkningen till programföretagen skall
reduceras i den mån TV-avgiftsskolket inte minskar.
Kostnaden för den uppsökande verksamhet som
Radiotjänst i Kiruna gör för att driva in TV-
avgifter är redan i dag så hög att ytterligare
satsningar riskerar att kosta lika mycket som de
beräknas inbringa (yrkande 6).
I motion Kr13 (c) hävdas att de lokala
redaktionerna har dålig ekonomi och att den
tvåprocentiga uppräkning som föreslås i
propositionen inte räcker långt. Verksamheten vid de
lokala redaktionerna har rationaliserats under 1990-
talet genom att teknikerna har tagits bort och genom
att journalisterna nu arbetar som både tekniker och
journalister. I motionen yrkas därför att
programföretagens regionala stationer skall ges en
högre uppräkning än 2 % (yrkande 4).
I motion Kr701 (mp), som väcktes under allmänna
motionstiden hösten 2000, sägs att radions betydelse
med all sannolikhet framöver kommer att öka som en
reaktion mot alla bilder som ständigt flimrar förbi.
I motionen ifrågasätts om proportionerna i
fördelningsnyckeln är de rätta för att möta
framtidens behov, vilket motionärerna föreslår skall
ges regeringen till känna (yrkande 38).
I motion Kr1 (m) sägs att kostnader för dubbel
distribution främst drabbar SVT till följd av
satsningen på det digitala marknätet. Utvecklingen
av antalet hyrda digitala mottagare tyder på att
företagen under lång tid kommer att ha dubbla
distributionskostnader och därmed riskerar att
arbeta upp en mycket stor låneskuld. Motionärerna
avvisar förslaget att införa ett distributionskonto
(yrkande 6 i denna del).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att nuvarande system för
medelsberäkning för programföretagen har tydliga
nackdelar genom att de belopp som riksdagen beslutar
om alltid anges i ett tidigare års prisläge. Den
osäkerhet som råder beträffande utvecklingen av SR-
indexet medför även osäkerhet rörande belastningen
på och därmed utvecklingen av rundradiokontot. Av
propositionen framgår vidare att det för
programföretagen innebär en osäkerhet i budgetering
och planering, eftersom de inte vet vilka resurser
de har att röra sig med. Utskottet ställer sig
därför bakom regeringens förslag att införa ett nytt
system för medelstilldelning med ett
uppräkningssystem som innebär en större säkerhet än
SR-indexet. Utskottet tillstyrker således förslaget
att medelstilldelningen under nästa tillståndsperiod
skall räknas upp med två procent per år.
Vidare avstyrker utskottet förslaget i motion Kr13
(c) att en högre uppräkning än två procent skall
göras för de regionala redaktionerna. Utskottet
anser att det ankommer på programföretagen att -
utifrån de allmänna riktlinjer som riksdag och
regering fattar beslut om - själva avgöra hur
tilldelade resurser skall fördelas på företagens
olika verksamheter.
Utskottet anser - i motsats till motionärerna
bakom motion Kr8 (kd) - att det är befogat att
uppräkningssystemet knyts till ett villkor som
innebär att programföretagen genom sitt dotterbolag
RIKAB måste anstränga sig att stävja TV-
avgiftsskolket. Av propositionen framgår att det är
nödvändigt att RIKAB redan vid inledningen av den
nya tillståndsperioden ges goda förutsättningar och
tillräckliga resurser för att bedriva en effektiv
TV-avgiftsuppbörd och avgiftskontroll i syfte att
avgiftsskolket kraftigt kan reduceras (prop. s. 67).
Om skolket exempelvis kan minska från dagens nivå
till hälften skulle detta innebära ytterligare
närmare 300 miljoner kronor per år i intäkter till
rundradiorörelsen. Utskottet är medvetet om att det
kan vara svårt att nå ner till en halvering av
skolket, främst med tanke på rörligheten i
befolkningen. Likväl torde RIKAB med en rimlig
ökning av sina insatser ha goda möjligheter att öka
avgiftsinkomsterna. Utskottet gör därför bedömningen
att det finns skäl att villkora medelstilldelningen
till programföretagen på det sätt som föreslås i
propositionen.
Utskottet ställer sig även bakom förslaget i
propositionen om att ett särskilt distributionskonto
inrättas för finansiering av kostnaderna för TV-
distribution och går därmed emot förslaget i motion
Kr1 (m) yrkande 6. Den föreslagna konstruktionen
innebär att det underskott som uppkommer skall
täckas genom lån i Riksgälden. Utskottet konstaterar
att det i dag inte är möjligt att göra en säker
prognos över hur lång tid som distributionen av
parallella analoga och digitala sändningar kommer
att fortgå. Det är därför inte heller möjligt att nu
göra en bedömning av hur lång tid det kommer att ta
innan en ackumulerande skuld hos Riksgälden kan
börja betalas av eller hur lång tid det kommer att
ta tills underskottet på distributionskontot är
utjämnat. Utskottet utgår från att riksdagen
fortlöpande hålls underrättad om utvecklingen av
distributionskontot. Vidare torde de ekonomiska
förutsättningarna för distributionen komma att bli
föremål för genomlysning i den parlamentariska
kommitté som regeringen avser att tillsätta i god
tid före utgången av nästa tillståndsperiod. Det kan
tilläggas att utskottet i det följande avsnittet av
betänkandet, vilket rör medelstilldelningen (prop.
avsnitt 13.3), refererar regeringens beräkningar av
vilka belopp som bör tillföras distributionskontot
de närmaste åren samt storleken på
medelstilldelningen från distributionskontot till
SVT och UR.
I propositionen föreslås även en förändring av den
s.k. fördelningsnyckeln, dvs. fördelningen av de
medel som anvisas från rundradiokontot till de tre
programföretagen. Utskottet konstaterar att bl.a.
inrättandet av ett distributionskonto för
finansiering av TV-distributionen nödvändiggör en
ändring av fördelningsnyckeln. Utskottet har inte
något att erinra mot den procentuella fördelning som
regeringen föreslår. Av följande uppställning
framgår att förslaget innebär en ökning av den
procentuella andelen till SR samt en minskning för
SVT och UR.
-------------------------------------------------
SVT SR UR
-------------------------------------------------
Nuvarande 60,57 % 34,67 4,76
fördelningsnyckel % %
-------------------------------------------------
Ny fördelningsnyckel 57,73 % 37,52 4,75
(fr.o.m. % %
1 januari 2002)
-------------------------------------------------
Utskottet har heller inte något att invända mot att
programföretagen även i fortsättningen i samförstånd
skall ha möjlighet att justera nyckeln, om de
exempelvis kommer överens om att omfördela ansvaret
för olika gemensamma funktioner mellan sig.
Enligt utskottets uppfattning bör den fråga
angående fördelningsnyckeln som väckts i motion
Kr701 (mp) vara tillgodosedd.
Sammanfattningsvis har utskottet kommit fram till
att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om
system för medelstilldelning och avslå motionerna
Kr1 (m) yrkande 6 i denna del, Kr8 (kd) yrkande 6,
Kr13 (c) yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om
medelstilldelning. Jämför reservationerna 23
(m) och 24 (fp) villk. res. 16.
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
anta regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1989:41) om TV-avgift. Jämför
reservationerna 25 (m) villk. res 23 och 26
(fp) villk. res. 16.
Propositionen
Regeringen föreslår att programföretagen för år 2002
skall tilldelas sammanlagt 5 780 miljoner kronor
från rundradiokontot. Av dessa skall 5 770 miljoner
kronor anvisas enligt fördelningsnyckeln med 3 331
miljoner kronor till SVT, 2 165 miljoner kronor till
SR och 274 miljoner kronor till UR. Därutöver
tillförs SVT 10 miljoner kronor engångsvis för ökad
tillgänglighet för funktionshindrade.
I medlen från rundradiokontot ingår en
förstärkning om 76 miljoner kronor för SVT, 43
miljoner kronor för SR och 6 miljoner kronor för UR,
sammanlagt således 125 miljoner kronor, avsedda
bl.a. för kvalificerad programproduktion. Vidare
ingår 100 miljoner kronor till SVT för digital
programverksamhet, medan SR får möjlighet att
använda upp till 23 miljoner kronor för digital
ljudradio. För verksamhet med nya medier, bl.a.
Internet, har regeringen beräknat 27 miljoner kronor
för SVT, 20 miljoner kronor för SR och 5 miljoner
kronor för UR.
Från distributionskontot skall för år 2002 anvisas
468 miljoner kronor för distributionskostnader till
SVT och 17 miljoner kronor till UR. Till
distributionskontot skall för år 2002 föras 160
miljoner kronor från rundradiokontot.
Av propositionen framgår att regeringen bedömer
att 160 miljoner kronor bör föras över från
rundradiokontot till distributionskontot även under
år 2003. Under år 2004 bör distributionskontot
tillföras 260 miljoner kronor, medan 410 miljoner
kronor bör tillföras under år 2005. För tiden efter
den nu föreslagna tillståndsperioden och till dess
att underskottet på distributionskontot är
återbetalt räknar regeringen med att
distributionskontot skall tillföras 460 miljoner
kronor per år, vilket bedöms motsvara kostnaderna
för SVT:s och UR:s analoga TV-distribution.
Distributionskontot kommer att uppvisa underskott
under de år när de digitala sändningarna byggs ut.
Skulden växer successivt och kan när de analoga
sändningarna avvecklas uppgå till betydande belopp.
Därefter kommer skulden att amorteras. För att
finansiera detta underskott skall en kreditram vara
knuten till distributionskontot. Storleken på
kreditramen skall beslutas av riksdagen varje år.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för år
2002 återkomma med förslag till kreditram för detta
år.
Regeringens förslag till medelstilldelning innebär
att programföretagen sammanlagt kommer att disponera
6 265 miljoner kronor under år 2002.
Regeringen föreslår att TV-avgiften skall höjas med
6 kronor per månad till
1 740 kronor per helår fr.o.m. den 1 januari 2002.
Regeringen räknar med att TV-avgiften kommer att
behöva höjas även under de följande åren för att
rundradiokontot skall komma i balans under
tillståndsperioden. För närvarande förutser
regeringen att höjningen kommer att uppgå till
ytterligare 6 kronor per månad under år 2003, 5
kronor per månad under år 2004 och 4 kronor per
månad under år 2005.
Motionerna
I tre motioner avvisas regeringens förslag till
medelstilldelning liksom förslaget till höjning av
TV-avgiften.
I motion Kr1 (m) anförs att det finns ekonomiska
förutsättningar att klara uppdraget för SVT och SR
utan höjningar av TV-avgiften om public service-
uppdraget koncentreras till kvalitetsprogram, om
återhållsamhet iakttas vad gäller dubbla
distributionskostnader samt om UR utförsäljs
(yrkande 9).
Motionärerna bakom motion Kr7 (fp) motsätter sig
också en höjning av TV-avgiften (yrkande 6 i denna
del). Motionärerna anvisar i stället en provisorisk
lösning på finansieringsproblemen för ett av
programföretagen, nämligen SVT, genom att föreslå
regeländringar, en fråga som utskottet behandlat
under rubriken Television (avsnitt 11.2).
Även i motion Kr10 (kd) föreslås att regeringens
förslag till avgiftshöjning skall avslås av
riksdagen. Motionärerna anser att det inte är
motiverat att tillskjuta mer medel till
rundradiokontot. Public service-företagen bör
anpassa verksamheten efter befintliga medel (yrkande
2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har då det gäller medelstilldelningen inte
något att erinra mot förslagen i propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna vad
regeringen föreslår om medelstilldelning och avslå
motionerna Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, Kr7 (fp)
yrkande 6 i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i
denna del.
Enligt utskottets bedömning skulle en utebliven
höjning av TV-avgiften, som föreslås i motionerna
Kr1 (m), Kr7 (fp) och Kr10 (kd), innebära ett
kraftigt underskott på rundradiokontot. Utskottet
anser att det är angeläget att kontot är i balans
och tillstyrker därför att en höjning i enlighet med
regeringens föreslag om 72 kronor per helår träder i
kraft den 1 januari 2002. Lagen (1989:41) om TV-
avgift bör således ändras i enlighet härmed.
Motionerna Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, Kr7 (fp)
yrkande 6 i denna del samt Kr10 (kd) yrkande 2 i
denna del avstyrks.
Redovisning och revision (avsnitt
13.5)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör godkänna vad regeringen
föreslår om redovisning och revision.
Propositionen
I propositionen (s. 75) föreslås att principerna för
redovisning och revision skall förtydligas.
Programföretagens public service-redovisningar,
budgetunderlag och i förekommande fall uppdrag i
särskilda regeringsbeslut skall vara granskade av
företagens revisorer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i
propositionen som således bör godkännas av
riksdagen.
Tillståndsperiodens längd m.m.
(avsnitt 14)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna regeringens förslag om
tillståndsperiodens längd, dvs. omfattande
åren 2002 t.o.m. 2005. Jämför reservation 27
(m, fp).
Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om
inriktningen av en fortsatt översyn av radio
och TV i allmänhetens tjänst, m.m. Jämför
reservationerna 28 (m) och 29 (fp).
Tillståndsperiodens längd
Propositionen
Regeringen konstaterar att public service-företagen
verkar på en marknad där förutsättningarna ständigt
förändras. Detta medför bl.a. att riksdag och
regering med jämna mellanrum behöver ta ställning
till behov av eventuella förändringar i public
service-företagens förutsättningar för att värna en
fortsatt framgångsrik oberoende radio och TV i
allmänhetens tjänst. Regeringen anför att en
relativt lång tillståndsperiod ger företagen
långsiktiga planeringsförutsättningar och
understryker deras oberoende ställning. Dock talar
de stora förändringarna på teknikområdet, t.ex.
övergången till digital sändningsteknik samt
utvecklingen av nya medieformer och tjänster, mot en
alltför lång period.
Regeringen föreslår att tillståndsperioden skall
vara fyra år. Perioden skall således omfatta åren
2002 t.o.m. 2005. Med denna längd får företagen goda
planeringsförutsättningar och möjligheter att
utveckla sin verksamhet samtidigt som det ges tid
att bereda frågor som aktualiserats bl.a. av
teknikutvecklingen.
Motionerna
I motionerna Kr1 (m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande
2 hemställs att riksdagen skall besluta att
tillståndsperioden skall omfatta tre år, dvs. åren
2002 t.o.m. 2004. Med den snabba förändringen på
medieområdet anser motionärerna - från sina
respektive utgångspunkter - att fyra år är en
alltför lång tid att behålla det gamla regelsystemet
relativt oförändrat.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i
propositionen - att de tre programföretagen måste
ges en rimligt lång tillståndsperiod, som ger dem så
goda planeringsförutsättningar och så oberoende
ställning som möjligt. Utskottet anser mot denna
bakgrund att tre år är en alltför kort period,
varför riksdagen bör avslå motionerna Kr1 (m)
yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2.
Som anförs i både propositionen och motionerna
sker stora förändringar på radio- och TV-området som
påverkar public service-verksamhetens
förutsättningar. Av denna anledning bör
tillståndsperioden inte vara alltför lång, varför
riksdagen bör besluta att tillståndsperioden skall
fastställas till fyra år i enlighet med förslaget i
propositionen, dvs. från och med den 1 januari 2002
och till och med den 31 december 2005.
Inriktningen av en fortsatt översyn av radio
och TV i allmänhetens tjänst, m.m.
Propositionen
Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att
tillkalla en kommitté för en samlad översyn av
public service-uppdraget och public service-
företagens förutsättningar - bl.a. ekonomiska och
organisatoriska sådana - att uppfylla sitt uppdrag i
en ny och föränderlig mediesituation. Resultaten av
kommitténs arbete skall föreligga i god tid före
utgången av den föreslagna fyraåriga nya
tillståndsperioden. Kommittén skall ha
parlamentarisk sammansättning. Genom en bred
politisk förankring skall de långsiktiga
förutsättningarna för en stark och oberoende radio
och TV i allmänhetens tjänst säkerställas.
Motionerna
I en motion, Kr282 (kd), väckt under allmänna
motionstiden hösten 2000, föreslås att en
framtidskommission bör tillsättas för att utreda
public service-verksamhetens förutsättningar i en
alltmer komplex och internationaliserad värld
(yrkande 5). I detta sammanhang yrkas också att
public service-företagen inte bör slås samman till
en koncern (yrkande 6).
Frågor som rör uppgifterna för den av regeringen nu
aviserade utredningen om den framtida radion och
televisionen i allmänhetens tjänst tas upp i fem
motioner väckta med anledning av propositionen.
I motion Kr1 (m) yrkande 2 påpekas att viktiga
förändringar sker på radio- och TV-området, såsom
det dramatiskt ökade utbudet och övergången till
digital teknik och distribution via bredband. Den
nya tekniken ändrar de kommersiella villkoren och
tittandet individualiseras. Mot denna bakgrund bör
public service-uppdraget ändras. En av
utgångspunkterna för den kommande utredningen om
framtidens radio och TV i allmänhetens tjänst bör
vara att medier skall stå fria från staten. Public
service skall endast komplettera övrigt medieutbud
innehålls- och kvalitetsmässigt och stå för
uppgifter som staten finner omistliga. Programmen
skall produceras efter upphandling eller på
entreprenad. Nya organisationsformer bör skapas för
Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.
I samma motion yrkas vidare att sändning kan ske
inom ramen för andra företags radio- och TV-program
men också i annat medieutbud. Alternativt kan
sändning ske i särskilda kanaler (yrkande 8). En
framtida public service-verksamhet som bedrivs i
enlighet med de riktlinjer som anges i motionen bör
finansieras med skattemedel (yrkande 6 i denna del).
Även i motion Kr12 (m) förordas skattefinansiering
av den framtida public service-verksamheten.
Motionärerna understryker att skattefinansieringen
inte bör kombineras med någon statlig styrning
(yrkande 2). De drar parallellen till andra
kulturinstitutioner som finansieras med skattemedel
utan att de för den skull anses vara politiskt
styrda.
Den fortsatta översynen av radio och TV i
allmänhetens tjänst bör enligt motion Kr8 (kd)
yrkande 7 behandla konvergensfrågorna,
teknikutvecklingen, finansieringsfrågorna och
organisationsfrågorna. Den bör vidare behandla
public service-begreppets innehåll samt etiska
riktlinjer för etermedier. Översynsarbetet bör även
omfatta UR:s utvidgade uppgift i ett modernt
kunskapssamhälle.
Finansieringen av den framtida public service-
verksamheten tas upp i motion Kr10 (kd) yrkande 1.
Informationssamhällets utveckling, med TV via
Internet och bredband, gör systemet med TV-avgift
föråldrat. Lagen (1989:41) om TV-avgift bör därför
upphävas. Alternativa finansieringsformer bör
utredas, t.ex. skattefinansiering eller införande av
en allmän TV-avgift av samma slag som avgiften till
vissa trossamfund.
Enligt motion Kr7 (fp) bör den nya utredningen om
radio och TV i allmänhetens tjänst präglas av vad
som föreslås i Folkpartiet liberalernas
programskrift Public service i internetåldern
(yrkande 1). Utbudet i elektroniska medier bör
präglas av kvalitet och bildning och få en tydlig
kvalitetsinriktning. Större satsningar på ett
kvalitetsutbud på svenska bör genomföras. Kultur-
och samhällsprogrammen bör präglas av bredd och
mångfald. Krav på saklighet och publicistiskt
oberoende bör ställas (yrkande 3). Ett nytt
finansieringssystem med slopade TV-avgifter
föreslås, där staten tillskjuter kapital till fem
fonder för stöd till public service. Fonderna skall
få ett årligt tillskott genom nätavgifter.
Resurserna bör ligga 20-25 % över dagens nivå
(yrkande 4).
Staten bör enligt samma motion avveckla sitt
engagemang i innehållsproduktionen och
distributionen på radio- och TV-området. Public
service-företagen bör säljas ut till personalen
eller som folkaktier på börsen (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i
propositionen - att de snabba förändringarna inom
medieområdet och svårigheten att förutse hur bl.a.
utvecklingen på konvergensområdet kommer att påverka
public service-området motiverar att ett antal
frågor om förutsättningarna för radio och TV i
allmänhetens tjänst blir belysta och värderade.
Utskottet instämmer med vad som anförs i
propositionen om att en samlad översyn utifrån en
bred och djupgående omvärldsanalys bör göras av
public service-uppdraget och av public service-
företagens förutsättningar att uppfylla detta
uppdrag i en ny och föränderlig mediesituation.
Utskottet anser att det är av värde att en sådan
översyn uppdras åt en parlamentariskt sammansatt
kommitté och noterar att regeringen avser att ta
fram direktiv till utredningen efter samråd med
riksdagens partier. Det är enligt utskottets mening
angeläget att genom en sådan politisk förankring
kunna säkerställa de långsiktiga förutsättningarna
för en stark och oberoende radio och TV i
allmänhetens tjänst.
En utredning om framtidens radio och TV i
allmänhetens tjänst kommer således att tillsättas.
Därmed bör önskemålet i motion Kr282 (kd) om en
framtidskommission för public service-frågor vara
tillgodosett. Motionens yrkande 5 avstyrks därför.
Utskottet anser att riksdagen inte bör göra några
sådana uttalanden om inriktningen av eller detaljer
i utredningens arbete som föreslås i motionerna Kr1
(m) yrkandena 2, 6 i denna del och 8, Kr7 (fp)
yrkandena 1, 3, 4 och 5, Kr10 (kd) yrkande 1, Kr12
(m) yrkande 2 och Kr282 (kd) yrkande 6, varför
riksdagen bör avslå samtliga dessa motionsyrkanden.
Utskottet anser att riksdagen inte heller genom
ett tillkännagivande till regeringen bör fastställa
de ämnesområden som utredningsarbetet bör omfatta.
Utvecklingen inom området kan komma att göra det
nödvändigt att komplettera och förändra
utredningsuppdraget under de kommande åren.
Utskottet avstyrker därmed även motion Kr8 (kd)
yrkande 7.
Frågor avseende Teracom m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
- departementstillhörighet för Teracom AB,
- försäljning av Teracom AB m.fl., jämför
reservation 30 (m).
Departementstillhörighet för Teracom AB
Motionen
Teracom AB bör enligt motion Kr338 (m) tillhöra
Näringsdepartementet inom Regeringskansliet och
inte, som nu, Kulturdepartementet. Med tanke på den
ökande konvergensen mellan tele-, data-, radio- och
TV-tjänster bör bolaget höra till samma departement
som Svenska rymdaktiebolaget och Telia AB. Därmed
skulle samordning bl.a. beträffande investeringar
och aktieförsäljningar underlättas.
Utskottets ställningstagande
Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen skall det för
beredning av regeringsärenden finnas ett
regeringskansli i vilket det ingår departement för
skilda verksamhetsgrenar. Det är regeringen som
fördelar ärendena mellan departementen. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion Kr338 (m).
Försäljning av Teracom AB m.m.
Motionerna
Enligt motion T201 (m) yrkande 22 bör riksdagen
besluta att Teracom AB skall privatiseras.
Motionärerna anför att företaget i praktiken har
monopol på sändning av radio och TV och att
företagets dominerande ställning ytterligare
förstärks vid utbyggnaden av det digitala marknätet.
Privatiseringen bör ske skyndsamt.
Teracom AB:s verksamhet bör enligt motion K400 (m)
konkurrensutsättas (yrkande 15). Public service-
företagen och TV 4 bör inte åläggas att använda
Teracom AB:s tjänster. De förra bör få i uppdrag att
göra upphandlingen av sändningarna i konkurrens. På
sikt bör Teracom AB privatiseras.
Enligt motion K238 (m) finns det inte någon
anledning för staten att äga Teracom AB. Inte heller
bör staten äga och driva Senda AB eller Boxer AB.
Den statliga maktkoncentrationen blir extra tydlig
när Teracom AB även bygger ut det digitala
marknätet. Det bör överlåtas till SVT och andra TV-
aktörer att själva få upphandla sändningar m.m.
(yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Vid 1998/99 års riksmöte behandlade utskottet
propositionsförslag om avgränsning av den del av
Teracom AB:s verksamhet som skall bedrivas med
skälig lönsamhet samt vissa motionsyrkanden om
upphandling i konkurrens av TV-distribution i
marknätet (bet. 1998/99:KrU1 s. 88-89). Utskottet
anförde då, liksom följande år (bet. 1999/2000:KrU8
s. 23), att Teracom AB inte har ett monopol i
formell bemärkelse, då det inte finns något som
hindrar att andra aktörer bygger upp egna marknät,
även om höga kostnader i praktiken har hindrat
detta. Utskottet anförde också att det är angeläget
att public service-kanalerna och TV 4 kan ses och
höras av i stort sett hela befolkningen. Mot denna
bakgrund var utskottet inte berett att tillstyrka
motionsförslag om ändringar av bestämmelserna om
upphandlingen av utsändningstjänster i marknätet.
Riksdagen har under våren 2001 - liksom tidigare
år - på näringsutskottets förslag avslagit
motionsyrkanden om försäljning av vissa angivna
statliga företag, däribland Teracom AB (bet.
2000/01:NU7). Näringsutskottet har redovisat skälen
till varför det är motiverat med ett statligt
ägande. Näringsutskottet har också uttryckt som sin
mening att regeringen i sitt arbete visar en klar
vilja att uppnå och upprätthålla
konkurrensneutralitet mellan offentlig och privat
verksamhet.
Med hänvisning till riksdagens tidigare
ställningstaganden om upphandling i konkurrens och
om privatisering av statliga bolag föreslår
utskottet att riksdagen avslår de nu aktuella
motionerna K238 (m) yrkande 1, K400 (m) yrkande 15
och T201 (m) yrkande 22.
Öppna kanaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om stöd
till Öppna kanaler. Jämför reservationerna 31
(c) och 32 (mp).
Motionerna
Enligt motion Kr343 (c) bör mångfalden inom
medieområdet gynnas genom att nya aktörer stimuleras
att producera och förmedla information. Riksdagen
bör därför tillkännage för regeringen att politiken
inom medieområdet bör inriktas på att ta till vara
den tekniska utvecklingen (yrkande 8). Därigenom
skall villkoren förbättras för verksamheten med
Öppna kanaler, som sänder samhällsinformation,
utbildning och kultur.
Regeringen bör enligt motion Kr701 (mp) överväga
ett framtida nationellt stöd till öppna kanaler
(yrkande 36). I motionen anförs att de icke
kommersiella lokala TV-kanaler som utgör Öppna
kanaler når en miljon människor. Verksamheten får i
varierande omfattning kommunalt stöd. Människor
borde, oavsett i vilken kommun de bor, få tillgång
till denna verksamhet. Vikten av stöd till Öppna
kanaler uttrycks även i motion N383 (mp) yrkande 33.
Utskottets ställningstagande
Vid tidigare riksmöten har utskottet haft att ta
ställning till motsvarande motionsyrkanden (senast i
bet. 1999/2000:Kr8 s. 25). Utskottet anser - liksom
tidigare - att den kabelsändarverksamhet som bedrivs
av ideella organisationer som Riksförbundet Öppna
kanaler har stor betydelse för grundläggande
demokratiska värden såsom yttrandefriheten.
Utskottet anser alltfort att det i första hand bör
vara en fråga för kommuner och landsting att stödja
dessa föreningars verksamhet. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr343 (c)
yrkande 8, Kr701 (mp) yrkande 36 och N383 (mp)
yrkande 33.
Våldsskildringsrådet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
Våldsskildringsrådets verksamhetsform m.m.
Jämför reservation 33 (kd).
Motionerna
I motionerna Kr282 (kd) yrkande 10 och Kr286 (kd)
begärs en översyn av Våldsskildringsrådets
verksamhet.
I motionerna anförs att utbudet av
våldsskildringar direkt i hemmen har ökat genom
ökningen av kabel- och satellitsändningar. Det är
också lätt för minderåriga att komma över
videofilmer med en åldersgräns på 15 eller 18 år.
Våldsskildringsrådet bör få större möjligheter att
påverka utvecklingen. Verksamheten behöver bli mer
känd bland allmänheten för att på ett bättre sätt
kunna stödja dem som engagerar sig i frågor om
våldsskildringar.
Våldsskildringsrådet arbetar i form av en statlig
kommitté tillsatt av regeringen. Motionärerna anser
- i likhet med vad rådet förordat i en rapport till
regeringen - att det är nödvändigt att se över om
denna verksamhetsform är lämplig. Översynen bör även
omfatta rådets direktiv, organisation och
sammansättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett
motionsyrkade med samma innebörd som de nu aktuella
motionerna (bet. 1999/2000:KrU8 s. 16). Utskottet
redovisade att en översyn av myndighetsstrukturen
inom medieområdet då pågick inom
Kulturdepartementet.
Utskottet har nu inhämtat från Kulturdepartementet
att ett arbete pågår inom Regeringskansliet som
syftar till att se över myndighetsstrukturen inom
medieområdet m.m. med hänsyn bl.a. till utvecklingen
i fråga om elektroniska kommunikationstjänster.
Mot bakgrund av den snabba utbredningen av
våldsskildringar i olika medieformer anser utskottet
- liksom vid föregående riksmöte - att det är
angeläget att regeringen i den pågående översynen
gör en ingående prövning av vilken organisationsform
och inriktning som bäst främjar det fortsatta
arbetet med frågor om våldsskildringar.
Utskottet anser att pågående arbete med översyn av
myndighetsstrukturen och behandling av
Våldsskildringsrådets skrivelse om organisationsform
m.m. för rådet inte bör föregripas, varför
motionerna Kr282 (kd) yrkande 10 och Kr286 (kd)
avstyrks.
Mediepåverkan m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
- åldersgränser för datorspel,
- forskning om datorspels påverkan på barn
och unga, jämför reservation 34 (kd),
- utredning om mediers påverkan på barn och unga, jämför
reservation 35 (v, kd, c, fp, mp), och
- forskning om sociala och demokratiska
frågor i samband med medieutvecklingen,
jämför reservation 36 (c).
Datorspel
Motionerna
I motion Kr342 (mp) redovisas att datorspel kan
stimulera fantasin och vara pedagogiska men att de
också kan innehålla våld där de spelande själva
deltar aktivt. Motionärerna anser att regeringen bör
verka för en frivillig överenskommelse med branschen
om åldersgränser för datorspel så att t.ex. en 15-
årsgräns kan anges på alla spel (yrkande 2).
I motion Kr282 (kd) framhålls vikten av forskning
och informationsspridning när det gäller påverkan på
barn och unga av våldsskildringar. Våldsinslag kan
leda till aggressioner, rädsla och tillvänjning. Det
saknas enligt motionen forskning om påverkan på barn
av våldsinslag i datorspel. Sådan forskning bör
snarast påbörjas (yrkande 11).
Utskottets ställningstagande
År 1998 antog Ministerrådet inom EU en
rekommendation som syftar till att genom
självreglering inom branscherna (TV, datorspel,
Internet) stärka skyddet för minderåriga och den
mänskliga värdigheten.
Kommissionen har nyligen avgivit en
utvärderingsrapport om tillämpningen av denna
rekommendation. I rapporten anförs att två års
tillämpning av rekommendationen är uppmuntrande även
om berörda parter, särskilt konsumenterna, borde ha
varit mera involverade i upprättandet av etiska
regler. Det anförs också att resultaten av
utvärderingen kan komma att påverka innehållet i ett
eventuellt direktiv om skydd av minderåriga och av
mänsklig värdighet när det gäller allt elektroniskt
material.
I sammanhanget bör nämnas att skydd av barn mot
skadligt medieinnehåll är en fråga som det svenska
ordförandeskapet i EU vill ge särskild
uppmärksamhet, särskilt i relation till det
förberedande översynsarbete som nyligen påbörjats
när det gäller TV-direktivet. Vid ett
expertseminarium i februari i år i Sverige togs
frågor upp om barn och unga i det nya
medielandskapet, dvs. TV, Internet samt dator- och
TV-spel.
Våldsskildringsrådet har till uppgift att
informera om rekommendationen i Sverige och att
stödja branscherna i deras arbete med
självreglering. Rådet skall rapportera till Kultur-
och Näringsdepartementen om hur arbetet fortskrider.
Utskottet har från Våldsskildringsrådet inhämtat
att branscherna tagit initiativ till ett möte i
Bryssel i maj med granskningsorgan m.fl.
institutioner från medlemsländerna. Mötet avser
frågor om åldersgränser för datorspel. Kontakter och
arbete pågår för självreglering av branschen i
Sverige och införande av åldersgränsmärkning av
datorspel. En lagstiftning på området har införts i
Finland, vilket kan påverka arbetet med
självreglering i övriga Norden.
Utskottet anser, med hänvisning till det anförda,
att det inte är påkallat att riksdagen gör ett
tillkännagivande för regeringen om att regeringen
skall verka för en överenskommelse inom
datorspelsbranschen för åldersgränser för datorspel
i Sverige. Motion Kr342 (mp) yrkande 2 avstyrks
därför.
När det gäller motionsyrkandet om forskning om
datorspels påverkan på barn och unga vill utskottet
först påminna om att Våldsskildringsrådet har i
uppdrag att följa marknadsutvecklingen och den
tekniska utvecklingen av bl.a. datorspel och TV-spel
(tidigare även kallade videospel). Som ett led i
detta uppdrag har rådet år 1999 publicerat en
rapport, Monstermassakern (Våldsskildringsrådet nr
22). Rapporten ger en grundläggande information om
de genrer av dator- och TV-spel som innehåller mest
våldsskildringar och som därmed mest har förekommit
i debatten. Bakgrunden till rapporten är också att
okunskapen bland vuxna, t.ex. bland forskare och
journalister, om dator- och TV-spel är stor.
Enligt uppgift från Våldsskildringsrådet finns en
översikt över forskningen om datorspel i en rapport
från det danska Medierådet for Børn og Unge.
Rapporten gavs ut år 2000 och heter "Det er bare
noget, der er lavet" Børn, computerspil, vold og
virkelighed. Texten till rapporten återfinns på
Medierådets hemsida, (http://www.medieraadet.dk/).
Våldsskildringsrådet har i olika sammanhang, bl.a.
i sin skriftserie, redovisat att forskarna i dag är
eniga om att eventuell påverkan av medievåld sker i
ett komplicerat samspel med övriga sociala och
psykologiska faktorer som omger barn och ungdomar
under uppväxten. Frågeställningen behandlas även i
rådets tidskrift Flödet, t.ex. i nummer 25
(september 2000) i en intervju med Cecilia von
Feilitzen, forskare vid Stockholms universitets
institution för journalistik, medier och
kommunikation, expert vid Våldsskildsringsrådet samt
vetenskaplig koordinator vid The Unesco
International Clearingshouse on Children and
Violence on the Screen vid Nordiskt
informationscenter för medie- och
kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs
universitet.
Det s.k. clearinghuset har en databas över nordisk
och internationell forskning när det gäller barn och
medievåld (http://www.nordicom.gu.se/). Bibliografin
Children and Media Violence Research finns även
publicerad i skriftform. Clearinghuset ger även ut
nyhetsbrev och årsböcker i ämnet.
Utskottet anser att det är viktigt att kunskap
skapas även om hur de nyare medierna, såsom
datorspel, påverkar barn när det gäller inslag av
våld. Utskottet anser emellertid att riksdagen inte
bör göra ett uttalande med syfte att styra
universitetens och högskolornas medieforskning i vad
avser inriktning mot våld i datorspel. Universitet
och högskolor skall enligt högskolelagen (1992:1434)
fritt välja forskningsproblem och forskningsmetoder.
Motion Kr282 (kd) yrkande 11 avstyrks.
Utredning om mediers påverkan på barn och unga
Motionen
I motion Kr342 (mp) anförs att det behövs mer
forskning om hur det nya medielandskapet påverkar de
unga. Vi vet inte vilka effekter det får på unga
människor att växa upp i en värld där mycket av
kommunikationen och språkutvecklingen sker i en
ordkarg chatmiljö, där möjligheten finns att uppleva
våld i virtuella miljöer och där pornografi och
nazipropaganda finns lätt tillgänglig. Det behövs en
helhetssyn som omfattar den kunskap som finns i
Sverige och internationellt. Enligt motionen kan en
utredning behöva tillsättas för att ta ett samlat
grepp om mediala situationer som påverkar barn och
om den påverkan de har på barnets utveckling
psykiskt såväl som fysiskt. Detta bör riksdagen
tillkännage för regeringen (yrkande 8).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i olika sammanhang, t.ex. när det
gäller radio, TV, film m.m., behandlat frågor som
rör behovet av ökade kunskaper om medievålds
påverkan på barn och unga. Utskottet anser nu -
liksom vid tidigare tillfällen - att denna fråga är
värd stor uppmärksamhet av forskarsamhället. (Jfr
bet. 1998/99:KrU3 s. 13, bet. 1999/2000:KrU5 s. 12
och bet. 1999/2000:KrU8 s. 16.)
Våldsskildringsrådet har bland sina huvudsakliga
uppdrag att följa marknadsutvecklingen och den
tekniska utvecklingen på medieområdet och att följa
massmedie- och påverkansforskning inom området samt
sprida populärvetenskaplig information, vilket
främst har skett genom rådets skriftserie. Genom
dessa rapporter presenteras information och
forskning om våld i medierna ur olika
infallsvinklar. Rådet har vidare stött
publicereringen av två antologier, nämligen Våld
från alla håll (1993) och Våldsamma nyheter (1996).
I rådets informationsblad Flödet behandlas
medieutveckling, EU-frågor, aktuella böcker,
konferenser och lagändringar. Till huvuduppgifterna
hör även att ta initiativ till projekt inom
forskning, utbildningsväsende och föreningsliv och
att informera de audiovisuella branscherna om EU-
rekommendationen om skydd av barn och den mänskliga
värdigheten samt att stödja och följa branschernas
arbete med självreglering. Vidare skall rådet
stödja, uppmuntra och konkret hjälpa organisationer
och grupper som engagerar sig i frågorna om våld i
medierna samt verka för en förbättrad mediekunskap i
skolan och i lärarutbildningen. Rådet skall även
vara informationscentral om medier, våld och
påverkan för riksdag, myndigheter, mediebransch,
skolor, organisationer och enskilda.
Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag
av regeringen och Unesco och med medel från
regeringen, och under tre år från Unesco, etablerat
ett internationellt informationscentrum rörande barn
och medievåld, The Unesco International
Clearinghouse on Children and Violence on the
Screen. Som utskottet redovisat i det föregående har
Clearingshuset publicerat en omfattande bibliografi
på området barn och medievåld.
I sammanhanget bör även nämnas att
Ungdomsstyrelsen har två uppgifter i förhållande
till ungdomsforskningen, nämligen att följa
utvecklingen av ungdomspolitiskt relevant forskning
i Sverige och internationellt samt att stärka
kunskapsöverföringen mellan forskare, beslutsfattare
och praktiker vad gäller ungdomspolitiskt relevant
forskning. Ungdomsstyrelsen har deltagit i
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets
programgrupp för ungdomsforskning och i Nordiska
ungdomskommitténs arbetsgrupp om ungdomsforskning.
Den medverkar även i Europarådets referensgrupp för
ungdomsforskning och dokumentation samt vid
seminarier och andra former av möten mellan
forskare, beslutsfattare och praktiker runt
ungdomspolitiskt intressanta frågor.
I sitt betänkande 1999/2000:KrU5 Ny svensk
filmpolitik redovisade utskottet att det har skett
en viss kvantitativ nedgång i forskningen i Sverige
rörande barn och medier sedan Sveriges Radios
publik- och programforskning lades ner år 1993.
Utskottet hade från Nordicom inhämtat att detta
snarast berodde på bristande intresse från den yngre
forskargenerationen. Utskottet anser nu - liksom vid
1999/2000 års riksmöte - att detta är oroande. Även
om det finns forskningsresultat att tillgå från
andra länder är det nödvändigt att också kunna
grunda beslut om åtgärder av olika slag inom t.ex.
lärarutbildning, föräldrainformation m.m. på väl
dokumenterade och analyserade kunskaper om
förhållandena inom det egna samhället. Det bör dock,
enligt utskottets mening, ankomma på de ansvariga
inom berörda discipliner och forskningsfinansierande
organ, som har överblick över sina respektive
områden, att stimulera intresset för forskning inom
eventuellt försummade ämnesområden. Universitet och
högskolor har också ett ansvar för att i enlighet
med högskolelagen (1992:1434) samverka med det
omgivande samhället och informera om sin verksamhet,
således även om resultaten av sin forskning.
Utskottet anser att det i första hand bör ankomma
på de ansvariga myndigheterna att - utifrån sin
verksamhet och sin kunskap om relevant forskning om
barn och medievåld - informera och sprida kunskap om
resultaten av forskning på området till olika
sektorer av samhället. Utskottet anser att det inte
är aktuellt att lösa dessa frågor genom en statlig
utredning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr342 (mp) yrkande 8.
Forskning om sociala och demokratiska frågor
Motionen
I motion Kr343 (c) hemställs att riksdagen skall
tillkännage för regeringen vad som anförs i motionen
om forskning om sociala och demokratiska frågor i
samband med medieutvecklingen (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Medieforskningen inom universitet och högskolor är
omfattande (en kort redovisning av medieforskning
med speciell inriktning mot ett demokratiperspektiv
lämnas i konstitutionsutskottets betänkande
2000/01:KU18).
Nordicom vid Göteborgs universitet har till
uppgift att sprida kunskap om medie- och
kommunikationsforskning i de nordiska länderna.
Utskottet påminner om att Demokratiutredningen i
sitt slutbetänkande En uthållig demokrati (SOU
2000:1) föreslog flera demokratiforskningsprogram
som bl.a. skulle innefatta forskning om mediernas
roll för demokratin. Förslaget bereds inom
Regeringskansliet efter remissbehandling.
Utskottet vill även påminna om att universitet och
högskolor själva bestämmer inriktning och ämnesval
för den forskning som utförs där. Riksdag och
regering stimulerar forskning genom medelsanvisning
men påverkar inte ämnesvalet eller metoderna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr343 (c) yrkande 3.
Följdmotioner
2000/01:Kr1 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen beslutar om riktlinjer för
programverksamheten under den kommande
tillståndsperioden i enlighet med vad i motionen
anförs.
2. Riksdagen beslutar om inriktningen på direktiv
till kommande utredning om public service-
verksamheten i framtiden i enlighet med vad i
motionen anförs.
3. Riksdagen bemyndigar regeringen att under
tillståndsperioden privatisera Utbildningsradion.
4. Riksdagen beslutar att kommande
tillståndsperiod skall vara tre år.
5. Riksdagen beslutar om distribution av radio och
TV i enlighet med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen beslutar om finansiering och system
för medelstilldelning för Sveriges Television och
Sveriges Radio i enlighet med vad som anförs i
motionen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hur programföretagen
skall undvika osund konkurrens.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om distribution och
teknikutveckling.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
2000/01:Kr2 av Margareta Andersson och Birgitta
Carlsson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öka antalet
programminuter per vecka som är tolkade till
teckenspråk och att det minst fördubblas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att fler program än
i dag förses med textremsa.
2000/01:Kr3 av Rigmor Stenmark (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att gudstjänster bör
sändas i TV på en fast tid varje söndag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att våldsinslag inte
bör finnas i sändningar i radio och TV.
2000/01:Kr4 av Lena Sandlin-Hedman och Rinaldo
Karlsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av att public
service-företagen har en decentraliserad
organisation och verksamhet och personal i alla
delar av landet även vad gäller Utbildningsradions
verksamhet.
2000/01:Kr5 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om allas tillgång till de
regionala TV-sändningarna.
2000/01:Kr6 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat
teckenspråkigt programutbud i SVT.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att omgående erbjuda
uppläst textremsa i SVT.
2000/01:Kr7 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att den
aviserade utredningen om public service bör
tillsättas snarast och att Folkpartiets
programskrift Public service i Internetåldern bör
utgöra en utgångspunkt för utredningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
tillståndsperioden för public service bör kortas
till tre år.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en tydligare
kvalitetsinriktning på public service-produktion.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att TV-avgifter
avskaffas och ett nytt finansieringssystem för
public service introduceras.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att statens
engagemang i innehållsproduktion och distribution på
radio- och TV-området upphör.
6. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjda
TV-avgifter och tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om regeländringar
som medger för SVT att ta betalt av fler
programdistributörer.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att riktlinjerna
om att programmen skall produceras utanför Stockholm
görs mer allmänt formulerade och att noggranna
utvärderingar görs av hur de efterlevs.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att försök skall
göras med syntolkning.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om hörselskadades
möjligheter att ta del av programutbudet.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att SVT skall
ges i uppdrag att fördubbla sitt teckenspråkiga
programutbud.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att UR:s
förlagsverksamhet skall upphöra och att produktion
av läromedel i stället skall läggas ut på andra
förlag efter upphandling.
2000/01:Kr8 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ett mångsidigt
utbud av hög kvalitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om kulturansvaret.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om tillgänglighet
för fuktionshindrade.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om
programverksamhet för språkliga och etniska
minoriteter.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om utomståendes
medverkan och utläggningar av produktion m.m.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om finansiering av
programföretagens verksamhet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om fortsatt översyn
m.m.
2000/01:Kr9 av Sonja Fransson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att SVT får i uppdrag att
kraftfullt utöka antalet teckenspråkiga program.
2000/01:Kr10 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till
alternativ finansiering av radio och TV.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag i
proposition 2000/01:94 till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift.
2000/01:Kr11 av Göte Jonsson (m):
Riksdagen beslutar om inriktningen av programutbudet
i TV i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr12 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av tydligare
regler för sponsring av program i public service-
företagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om icke styrande
skattefinansiering.
2000/01:Kr13 av Gunnel Wallin och Åke Sandström (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att minst 60 % av
SVT:s program skall vara textade 2005.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla synskadade
bör ges möjlighet att utnyttja uppläst textremsa
senast 2005.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att UR:s program, så
långt möjligt, skall produceras lokalt eller
regionalt.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de regionala
stationerna bör få en högre indexuppräkning än 2 %.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att när människor
från hela landet ges möjlighet att delta i
programverksamhet skall detta gälla inte bara i
lokala och regionala sändningar utan också
riksutbudet.
Motioner från allmänna motionstiden
år 2000
2000/01:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att Sveriges
Televisions sändningar snarast möjligt görs
tillgängliga för synskadade.
2000/01:Kr212 av Lars Björkman och Elizabeth Nyström
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ge synskadade ökade
möjligheter att följa nyhetssändningar även via TV-
sända nyhetsprogram.
2000/01:Kr213 av Johan Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att avskaffa systemet med
TV-licens.
2000/01:Kr221 av Johnny Gylling (kd):
Riksdagen beslutar att lagen om TV-avgift (1989:41)
ändras så att innehavare av TV-mottagare befrias
från TV-avgift om denne inte på ett
tillfredsställande sätt utan extraordinära
investeringar i antenner etc. kan se hela det
programutbud som sänds ifrån Sveriges Television.
2000/01:Kr282 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
ansvaret.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service
kulturansvar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
finansiering.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den lokala och
regionala närvaron.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
framtidskommission.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om koncernbildning för
public service.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillgängligheten för
funktionshindrade.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
företagens ansvar för funktionshindrade.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett tydligt
barnperspektiv i kommande public service-avtal.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om forskning om
dataspels påverkan.
2000/01:Kr283 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om religiös musik i Sveriges
Radio och Sveriges Television.
2000/01:Kr284 av Kenth Högström (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta en statlig
digitalradiokommitté med likartat ansvar för radions
digitalisering som Digital-TV-kommittén har för
televisionens övergång till digital teknik.
2000/01:Kr286 av Inger Davidson och Gunilla
Tjernberg (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.
2000/01:Kr287 av Anita Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att Sveriges regering tar initiativ till ett
samarbete där det prövas hur ny teknik kan förenas
med att nordisk public service-TV blir tillgänglig
också i andra nordiska länder än det egna hemlandet.
2000/01:Kr288 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning av
hur språkvårdsfrågorna beaktas av public service-
företagen.
2000/01:Kr335 av Jan Björkman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tydliga regler för de
regionala TV-sändningarna.
2000/01:Kr336 av Elisabeth Fleetwood och Roy Hansson
(m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att en substantiell
utökning av textningen av program i SVT snarast bör
realiseras.
2000/01:Kr337 av Anita Sidén och Maud Ekendahl (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om TV-licens för
bredbandsdatorer.
2000/01:Kr338 av Jan Backman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra Teracoms
departementstillhörighet.
2000/01:Kr340 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att på olika sätt
öka tillgängligheten för funktionshindrade till
allmänhetens radio och TV i och med kommande
tillståndsavtal.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillsättandet av en
arbetsgrupp med syfte att lösa de tekniska problemen
som rör uppläsning av textremsa.
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om textremsor på
minoritetsspråk i SVT.
2000/01:Kr342 av Ewa Larsson m.fl. (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en frivillig överenskommelse med berörda
parter inom dataspelsbranschen borde kunna nås för
åldersbestämning av dataspel.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en utredning kan behöva tillsättas för
att ta ett samlat grepp om alla de mediala
påverkanssituationer ett barn utsätts för och deras
påverkan på barnets utveckling psykiskt såväl som
fysiskt.
2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en initierad
forskning angående de sociala och demokratiska
frågorna i samband med medieutvecklingen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
uppdraget.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mer tillgänglighet
för syn- och hörselskadade.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrade
möjligheter för public service-företagen att sända
mer lokalt material.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att politiken bör
inriktas på att ta till vara den tekniska
utvecklingen.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att överväga ett framtida nationellt stöd
till Öppna kanalen.
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att separata nyhetskanaler inte bör sända
samma innehåll.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att de tre programbolagen SVT, SR och UR kan
komma att behöva få ändrade proportioner på sina
fördelningsnycklar.
2000/01:K238 av Ola Karlsson och Nils Fredrik
Aurelius (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens uppgifter
inom etermedieområdet,
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satellitsändningar
av Sveriges Televisions program.
2000/01:K400 av Per Unckel m.fl. (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avgifter för
mottagning av licensbetalda program.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen av
public service-uppdraget.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksverksamhet
med nätradio till gagn för språkliga minoriteter.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konkurrensutsättning
av Teracom.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satellitdistribution
av Sveriges Televisions program.
2000/01:U705 av Elver Jonsson och Runar Patriksson
(fp):
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag för att åstadkomma de förändringar som
erfordras för att nordiska länders public TV-
service-kanaler skall kunna ses i andra nordiska
länder.
2000/01:So222 av Gunnel Wallin och Birgitta Sellén
(c):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att beakta de
hörselskadades situation i förhandlingar och
direktiv som ges från regeringen till public
service.
2000/01:So456 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hörselnedsättning.
2000/01:So540 av Ester Lindstedt-Staaf m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om det nya avtalet
mellan staten och SVT.
2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m):
22. Riksdagen beslutar att privatisera Teracom AB
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:T713 av Lennart Daléus m.fl. (c):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
företagens roll som normsättare för vad som är
högkvalitativt och användarvänligt innehåll på
nätet.
2000/01:N383 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av statligt
stöd till Öppna kanalen.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-
avgift skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 §1
-----------------------------------------------------
TV-avgiften är 1 668 TV-avgiften är 1 740
kronor för ett år. Den kronor för ett år. Den
skall betalas i fyra skall betalas i fyra
poster poster
om 417 kronor. om 435 kronor.
-----------------------------------------------------
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och
skall betalas senast sista vardagen före
avgiftsperiodens början.
För innehav av TV-mottagare under tiden före den
första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så
stort belopp i förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.
Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
1 Senaste lydelse 2000:1187.
Utskottets överväganden
Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta
betänkande propositionens disposition. De
siffror som används inom parentes
i betänkandets rubriker härefter
hänför sig till motsvarande avsnitt
i propositionen. I slutet av
betänkandet behandlas en rad
motioner från allmänna motionstiden
hösten 2000 om frågor som inte har
direkt anknytning till propositionen
men som rör radio- och TV-området
samt angränsande områden.
Riktlinjer för programverksamheten
(avsnitt 8)
Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet (avsnitt
8.1)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
godkänna vad regeringen föreslår om
riktlinjer för programverksamheten i vad
avser ett mångsidigt utbud av hög kvalitet.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (kd).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2
i denna del samt avslår motionerna 2000/01:Kr1
yrkandena 1 i denna del och 7, 2000/01:Kr3
yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 1, 2000/01:Kr282
yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343 yrkande 4,
2000/01:K400 yrkande 9 i denna del och
2000/01:T713 yrkande 14.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
2. Mångfald i nyhetsutbud och
samhällsbevakning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
mångfald i nyhetsutbud och samhällsbevakning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:94
punkt 2 i denna del och avslår motion
2000/01:Kr701 yrkande 37.
3. Kulturansvar
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
kulturansvar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna
del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del.
Reservation 3 (m)
4. Gudstjänstprogram
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr3 yrkande
1, 2000/01:Kr8 yrkande 2, 2000/01:Kr11 och
2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna del.
Reservation 4 (kd, c, fp)
5. Det religiösa musikutbudet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr283.
6. Uppföljning av språkvården
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr288 yrkande
3.
7. Uppläst textremsa
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
uppläst textremsa. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i denna
del, 2000/01:Kr6 yrkande 2, 2000/01:
Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205, 2000/01:Kr212,
2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna del,
2000/01:Kr340 yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 5
i denna del och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna
del.
Reservation 5 (m)
Reservation 6 (kd)
8. Text-TV-textning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
text-TV-textning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:
Kr2 yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 3 i denna del,
2000/01:Kr13 yrkande 1, 2000/01:Kr336,
2000/01:Kr340 yrkande 1 i denna del och Kr343
yrkande 5 i denna del.
9. Teckenspråksutbud
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
teckenspråksutbud. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr2 yrkande 1,
2000/01:Kr6 yrkande 1, 2000/01:Kr7 yrkande 10,
2000/01:Kr9 och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna
del.
Reservation 7 (fp)
10. Syntolkning
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkande
8 och 2000/01:Kr340 yrkande 1 i denna del.
11. Störande bakgrundsljud
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkande
9, 2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna del,
2000/01:So222 yrkande 4 i denna del och 2000/01:
So456 yrkande 8.
12. Nyheter på lätt svenska
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr340 yrkande 1
i denna del.
13. SR:s nyheter på Internet
Riksdagen avslår motion 2000/01:So222 yrkande 4
i denna del.
14. Överenskommelse mellan programföretagen
rörande tillgängligheten för
funktionshindrade
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
överenskommelse mellan programföretagen rörande
tillgängligheten för funktionshindrade. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2
i denna del och avslår motionerna 2000/01:
Kr8 yrkande 3 i denna del och 2000/01:Kr282
yrkande 8.
15. Programverksamheten för döva inom SVT
(tidigare Dövas TV)
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
döva (tidigare Dövas TV). Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna
del.
16. Språkliga och etniska minoriteter
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer i vad avser programverksamheten för
språkliga och etniska minoriteter. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2
i denna del.
17. Produktionsstöd till
invandrarföreningar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande
1 i denna del och 2000/01:K400 yrkande 11.
Reservation 8 (m)
18. Textremsor med text på
minoritetsspråk
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande
4.
19. Decentraliserad organisation
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
decentraliserad organisation. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna
del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i
denna del, 2000/01:Kr7 yrkande 7, 2000/01:
Kr13 yrkande 5, 2000/01:Kr282 yrkande 4 och
2000/01:Kr343 yrkande 6.
Reservation 9 (m, fp)
20. Utomståendes medverkan och utläggningar
av produktion m.m.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer för programverksamheten i vad avser
utomståendes medverkan och utläggningar av
produktion m.m. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1 i denna
del, 2000/01:Kr8 yrkande 5 och 2000/01:K400
yrkande 9 i denna del.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (kd, c, fp)
21. Riktlinjer i övrigt för
programverksamheten
Riksdagen godkänner regeringens förslag till
riktlinjer i övrigt för programverksamheten.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2000/01:94
punkt 2 i den mån punkten inte omfattas av vad
utskottet föreslagit ovan.
22. Sveriges Utbildningsradios verksamhet
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
Sveriges Utbildningsradios verksamhet. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 3
och avslår motionerna 2000/01:Kr4, 2000/01:Kr7
yrkande 11 och 2000/01:Kr13 yrkande 3.
Reservation 12 (m, fp)
23. Privatisering av Sveriges
Utbildningsradio
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr1 yrkande 3.
Reservation 13 (m)
24. Uppföljning och granskning av
programverksamheten
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
uppföljning och granskning av
programverksamheten. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 4.
25. Distribution av TV
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
distribution av TV. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 5 i denna del och
avslår motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i denna del.
Reservation 14 (m)
26. Satellitdistribution av Sveriges
Televisions program
29. Tillgången till Sveriges Televisions
regionala sändningar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr5,
2000/01:Kr221 och 2000/01:
Kr335.
30. Distribution av radio
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
distribution av radio. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 5 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 5 i denna
del och 2000/01:
Kr284.
Reservation 19 (m)
31. Beredskapsfrågor
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
beredskapsfrågor. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 6.
32. Finansiering
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
finansiering. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna del och
avslår motionerna 2000/01:Kr12 yrkande 1,
2000/01:Kr213, 2000/01:Kr282 yrkande 3,
2000/01:Kr337 och 2000/01:K400 yrkande 7.
Reservation 20 (m)
33. System för medelstilldelning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
system för medelstilldelning. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna
del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 6 i
denna del, 2000/01:Kr8 yrkande 6, 2000/01:Kr13
yrkande 4 och 2000/01:Kr701 yrkande 38.
Reservation 21 (m)
Reservation 22 (kd)
34. Medelstilldelning
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
medelstilldelning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:94 punkt 9 och avslår
motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 9, 2000/01:Kr7
yrkande 6 och 2000/01:Kr10 yrkande 2, samtliga
yrkanden i denna del.
Reservation 23 (m)
Reservation 24 (fp) villk. res. 16
35. Ändring i lagen om TV-avgift
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 till
betänkandet intagna förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 1 samt
avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 9,
2000/01:Kr7 yrkande 6 och 2000/01:Kr10 yrkande 2,
samtliga yrkanden i denna del.
Reservation 25 (m) villk. res 23
Reservation 26 (fp) villk. res. 16
36. Redovisning och revision
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
redovisning och revision. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 7 i denna
del.
37. Tillståndsperiodens längd
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
tillståndsperiodens längd. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:94 punkt 8 och
avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 4 och
2000/01:Kr7 yrkande 2.
Reservation 27 (m, fp)
38. Inriktningen av en fortsatt översyn av
radio och TV i allmänhetens tjänst, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr1
yrkandena 2, 6 i denna del och 8, 2000/01:Kr7
yrkandena 1 och 3-5, 2000/01:Kr8 yrkande 7,
2000/01:
Kr10 yrkande 1, 2000/01:Kr12 yrkande 2 samt
2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr282
yrkande 10 och 2000/01:
Kr286.
Reservation 33 (kd)
43. Åldersgränser för datorspel
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande
2.
44. Forskning om datorspels påverkan på
barn och unga
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr282 yrkande
11.
Reservation 34 (kd)
45. Utredning om mediers påverkan på barn
och unga
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande
8.
Reservation 35 (v, kd, c, fp, mp)
46. Forskning om sociala och demokratiska
frågor
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr343 yrkande
3.
Reservation 36 (c)
Stockholm den 17 maj 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars
Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson (mp), Birgitta
Sellén (c), Lennart Kollmats (fp) och Hillevi
Larsson (s).
Ärendets beredning
Under beredningen av regeringens proposition
2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst
2002-2005 jämte motioner har verkställande
direktörerna för Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och
Radiotjänst i Kiruna AB samt direktören för
Granskningsnämnden för radio och TV på inbjudan av
utskottet lämnat information om förslag i
propositionen m.m. samt besvarat frågor från
utskottet. Vissa frågor har även besvarats
skriftligen. Vidare har utskottet uppvaktats av
experter inom det medicinska och ljudtekniska
området om störande bakgrundsljud i
programverksamheten. Slutligen har ett antal
skrivelser med anledning av propositionen inkommit
till utskottet.
Konstitutionsutskottet, som av kulturutskottet
beretts tillfälle att yttra sig över propositionen
jämte motioner, har beslutat att inte avge yttrande.
Vissa bakgrundsuppgifter
Genom sitt ställningstagande till regeringens
proposition 1995/96:161 beslutade riksdagen våren
1996 om public service-verksamheten för tiden
1997-2001 (bet. 1995/96:KrU12, rskr. 1995/96:297).
Vidare beslutade riksdagen våren 1996 anta
regeringens förslag till radio- och TV-lag (prop.
1995/96:
160, bet. 1995/96:KU29, rskr. 1995/96:296).
- Riksdagens beslut om public service-företagen och
deras verksamhet innebär i huvudsak följande.
-
- Sändningstillståndet för Sveriges Television AB
(SVT) och Sveriges Radio AB (SR) är femårigt och
gäller fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31
december 2001.
-
- För Sveriges Utbildningsradio (UR) beslutades att
tillståndsperioden skulle vara tvåårig och gälla
fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den 31 december
1998. Hösten 1998 beslutade riksdagen att förlänga
UR:s sändningstillstånd från den 1 januari 1999
t.o.m. den 31 december 2001 (prop. 1997/98:184,
yttr. 1998/99:KrU2y, bet. 1998/99:KU13, rskr.
1998/99:100).
-
- De tre programföretagen ägs av en nybildad
stiftelse som ersätter de tre tidigare
ägarstiftelserna.
-
- Programföretagen har fått ett public service-
uppdrag med i huvudsak följande innehåll. SVT:s,
SR:s och UR:s sändningar skall vara rikstäckande.
Programverksamheten skall präglas av redaktionell
självständighet, opartiskhet och saklighet,
demokratiska värden, mångfald och decentralisering
samt av folkbildningsambitioner. Vidare skall
programmen ha hög kvalitet. Programföretagen skall
ha ett kulturansvar och ett ansvar för att
producera minoritetsprogram. Programmen skall
spegla förhållandena i hela landet.
-
- Programföretagen skall ha en distriktsorganisation
som speglar hela landet.
-
- Programföretagen skall årligen följa upp och
rapportera hur public service-uppdraget har
uppfyllts. En uppföljningsrapport skall inlämnas
till Granskningsnämnden för radio och TV och
Kulturdepartementet.
-
- SVT skall ha två självständiga nyhetsredaktioner.
Arbetet med nyheter och samhällsfrågor skall
bedrivas så att olika perspektiv präglar
verksamheten.
-
- Den andel av allmänproduktionen som i SVT:s och
SR:s rikssändningar produceras utanför Stockholm
under tillståndsperioden skall ökas till minst 55
%. (Enligt de regler som gällde vid tidpunkten för
riksdagens ställningstagande skulle minst 50 % av
SVT:s och minst 40 % av SR:s allmänproduktion i
rikssändningar göras utanför Stockholm.)
-
- Programföretagens sändningar skall nå minst 99,8 %
av den bofasta befolkningen.
-
- Sändningsrätten för SVT skall omfatta två TV-
kanaler inklusive text-TV och för SR fyra
radiokanaler. UR skall få sända i SVT:s och SR:s
kanaler.
-
- Programföretagen skall finansieras med TV-
avgiftsmedel som riksdagen anvisar från
rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot).
Medelstilldelningen till programföretagen skall
liksom tidigare värdesäkras genom ett särskilt
index, det s.k. Sveriges Radio-indexet. Likaså
skall medelstilldelningen till utlandskanalen Radio
Sweden (inom SR) värdesäkras med utgångspunkt i
nämnda kompensationsindex.
-
- Särskilda regler för sponsring skall gälla.
-
- Granskningsnämnden för radio och TV finansieras
liksom tidigare över både statsbudgeten och
rundradiokontot. Granskningsnämnden har tillsyn
över efterlevnaden av regler för sändningarnas
innehåll samt beslutar om sanktioner vid bristande
efterlevnad av dessa.
-
Hösten 1996 godkände riksdagen en s.k.
fördelningsnyckel som innebär att tillgängliga medel
skall fördelas med 60,57 % för SVT, 34,67 % för SR
och 4,76 % för UR (prop. 1996/97:1 bil. 7 utg.omr.
17, bet. 1996/97:KrU3, rskr. 1996/97:82). Utöver de
medel som fördelas mellan de tre programföretagen
enligt nyckeln beräknas särskilda medel för Radio
Sweden från rundradiokontot.
I december 1996 beslutade regeringen om
sändningstillstånd för SVT, SR och UR. Ett antal
villkor har med utgångspunkt i det tidigare nämnda
riksdagsbeslutet fogats till tillstånden, s.k.
sändningsvillkor. Riksdagen beslutar årligen om
medelstilldelning till programföretagen. Regeringen
fastställer vissa s.k. anslagsvillkor för företagen
beträffande ekonomiska förutsättningar, organisation
samt uppföljning och utvärdering.
Vidare kan nämnas att Radiotjänst i Kiruna AB
(RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR, ansvarar för TV-
avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. Ett avtal
mellan staten och RIKAB reglerar bolagets uppgifter.
Influtna medel placeras på det s.k. rundradiokontot
hos Riksgäldskontoret.
Fr.o.m. den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för
förvaltningen av rund-radiomedlen, vilket tidigare
SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:
KrU2, rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller
genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital som
rundradiorörelsen, dvs. SVT, SR, UR och
Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte
räcker till.
Hösten 1999 beslutade riksdagen att Dövas TV, som
producerar TV-program på teckenspråk, skulle
finansieras med TV-avgiftsmedel fr.o.m. år 2000
(prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 1, bet.
1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87). SVT blev därmed
huvudman för verksamheten.
Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom
skall ge sändningsberättigade programföretag
tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.
Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och
public service-företagen.
Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag
om att TV-sändningar med digital teknik skulle få
införas i marknätet med möjlighet för staten att
successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,
yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:178).
Regeringen beslutade i november 1997 att digitala
marksändningar skulle få inledas i fem områden i
landet, nämligen Stockholm med Mälardalen och
Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra
Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall med
omnejd. Vidare skulle en parlamentariskt tillsatt
kommitté, Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06), följa
verksamheten. Sändningarna i det digitala marknätet
började under år 1999.
Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital
marksänd TV får byggas ut till att gälla hela landet
(prop. 2000/01:1 utgiftsområde 17, bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59). Utbyggnaden pågår
för närvarande.
Regeringen beslutade i november 1997 att medge att
SVT skulle få inleda sändningar via satellit för att
nå allmänheten i Sverige.
Av regeringsbeslut från juni 1998 framgår att
SVT:s och UR:s digitala marksändningar även skall
sändas till allmänheten i Sverige via satellit.
Bestämmelsen avser dock inte någon skyldighet för
företagen att sända regionala program över satellit.
Digitala ljudradiosändningar som kan nås av 85 %
av svenska folket pågår i ett begränsat antal
områden efter beslut av riksdagen våren 1995. Se
prop. 1994/95:170, bet. 1994/95:KU47, rskr.
1994/95:369.
Utredningar
En särskild utredare har på regeringens uppdrag i
betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst - ett
beredningsunderlag (SOU 2000:55) lagt fram ett
underlag inför beredningen av de villkor som skall
gälla för radio och TV i allmänhetens tjänst under
nästa tillståndsperiod.
En parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp har
därefter på regeringens uppdrag medverkat vid
beredningen av de nya sändningstillstånden för
public service-företagen.
I propositionen redovisas nyligen avslutade och
pågående utredningar som berör radio- och TV-området
(s. 77-79). Bland annat kan nämnas
Konvergensutredningen och Mediegrundlagsutredningen.
Vidare redovisas pågående arbete inom EU med översyn
av olika regelverk mot bakgrund av
konvergensutvecklingen. Inom kort kommer EG-
kommissionen att inleda en översyn av direktivet
Television utan gränser, som bl.a. innehåller
gemensamma regler om reklam, sponsring och
europeiska programkvoter.
En särskild utredare har fått regeringens uppdrag
att analysera och överväga behovet av ändringar i
framför allt radio- och TV-lagen (1996:844) och
lagen (1989:41) om TV-avgift.
Den parlamentariska Digital-TV-kommittén (Ku
1997:06) har till uppgift att följa och utvärdera de
markbundna digitala TV-sändningarna.
I propositionen aviseras att regeringen avser att
ge en kommitté i uppdrag att utvärdera den
försöksverksamhet av digital radio som pågått sedan
år 1995 (s. 61). Vidare avser regeringen att
tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som
skall göra en samlad översyn av public service-
uppdraget och public service-företagens
förutsättningar, bl.a. ekonomiska och
organisatoriska. Kommitténs arbete skall bedrivas
med utgångspunkt i olika utredningsförslag och
utvecklingen inom medieområdet, särskilt med
avseende på konvergensutvecklingen, och avslutas i
god tid före nästa tillståndsperiod (prop. s. 80).
Propositionens huvudsakliga
innehåll
Propositionen innehåller förslag till de villkor och
riktlinjer som skall gälla under kommande
tillståndsperiod för den radio- och TV-verksamhet i
allmänhetens tjänst som bedrivs av SVT, SR och UR.
I en tid av stora förändringar på radio- och TV-
området är det viktigt att radio och TV i
allmänhetens tjänst har en stark ställning och att
uppdraget är tydligt. Viktiga utgångspunkter är att
programverksamheten skall bedrivas självständigt i
förhållande till såväl staten som olika ekonomiska,
politiska och andra intressen och maktsfärer i
samhället, och att sändningsrätten skall utövas
opartiskt och sakligt.
Programföretagen skall erbjuda ett mångsidigt
programutbud som kännetecknas av hög kvalitet och
som tillgodoser skiftande förutsättningar och
intressen hos befolkningen i hela landet. Under den
kommande tillståndsperioden skall programföretagen
bl.a. ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med
barn och unga, vidga och fördjupa sitt kulturansvar
samt värna om mångfalden i nyhets- och
samhällsbevakning. Programföretagen skall också öka
insatserna för att göra programmen tillgängliga för
funktionshindrade och för att beakta språkliga och
etniska minoriteters intressen. Programutbudet bör
som helhet kännetecknas av folkbildningsambitioner,
vilket bl.a. innebär att programverksamheten bör
präglas av en strävan att i olika programgenrer
förmedla kunskap och bidra till allmänbildning.
Programföretagen skall ha en decentraliserad
organisation. Den regionala och lokala
organisationen skall utformas och ges tillräckliga
resurser så att förhållandena i hela landet kan
speglas. Den andel av allmänproduktionen som
produceras av SR och SVT utanför Stockholm skall
också under kommande tillståndsperiod uppgå till
minst 55 %. Den andel av resurserna för
allmänproduktion som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå.
UR skall i större utsträckning än i dag
koncentrera sina insatser på utbildningsprogram.
Radio- och TV-sändningarna skall även i
fortsättningen nå 99,8 % av den fast bosatta
befolkningen via det analoga marknätet. Regeringen
avser att tillsätta en kommitté som skall få i
uppdrag att utvärdera den försöksverksamhet med
digital radio som pågått sedan år 1995. I avvaktan
på en utvärdering skall SR minska kostnaderna för
sändningar med digital radio.
Finansieringen av verksamheten skall även i
fortsättningen ske med TV-avgiftsmedel. Reklam skall
inte vara tillåten. Sponsringsreglerna skall vara
oförändrade. Även verksamhet som kompletterar radio-
och TV-sändningarna, t.ex. Internetverksamhet, skall
finansieras med TV-avgiftsmedel. Sidoverksamheter
till programföretagens sändningsverksamhet skall
bära sina kostnader och i övrigt bedrivas på ett
konkurrensneutralt sätt i förhållande till andra
företag som tillhandahåller motsvarande tjänster.
De medel som anvisas till programföretagen från
rundradiokontot skall liksom nu anvisas samlat till
varje programföretag. Medelstilldelningen till SR:s
utlandsprogramverksamhet och SVT:s programverksamhet
för döva skall fr.o.m. den 1 januari 2002 ingå i
SR:s respektive SVT:s medelstilldelning.
Medelstilldelningen till programföretagen från
rundradiokontot skall räknas upp med 2 % årligen.
Prisuppräkningen skall reduceras i den mån TV-
avgiftsskolket inte minskar, dock med högst 25
miljoner kronor per år.
Ett särskilt distributionskonto inrättas för att
hantera kostnader för TV-distribution i samband med
övergången till digital sändningsteknik när analoga
och digitala sändningar under en period sker
parallellt. Till kontot förs medel från
rundradiokontot. Under ett uppbyggnadsskede
uppkommer ett underskott på kontot. Detta
finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. När de
analoga sändningarna har upphört skall betalningarna
från rundradiokontot till distributionskontot
fortsätta tills underskottet är utjämnat.
Programföretagen skall för år 2002 tilldelas
sammanlagt 5 780 miljoner kronor från
rundradiokontot. Av beloppet utgör 10 miljoner
kronor engångsmedel till SVT för insatser för ökad
tillgänglighet för funktionshindrade. Från
distributionskontot skall för år 2002 anvisas 468
miljoner kronor för distributionskostnader till SVT
och 17 miljoner kronor till UR.
Till distributionskontot skall för år 2002 föras
160 miljoner kronor från rundradiokontot. För att
finansiera det underskott som kommer att uppstå på
distributionskontot skall en kreditram vara knuten
till distributionskontot. Storleken på kreditramen
skall beslutas av riksdagen varje år.
De samlade resurserna för kvalificerad
programproduktion förstärks. Programföretagen
föreslås få möjlighet att utveckla sitt public
service-uppdrag i digitala sändningar och på
Internet. TV-avgiften föreslås höjas med 72 kronor
till 1 740 kronor för ett år fr.o.m. den 1 januari
2002.
Principerna för redovisning och revision skall
förtydligas.
Sändningstillstånden för de tre programföretagen
föreslås gälla under en
period av fyra år, dfrån
den 1 januari 2002 t.o.m.
den 31 december 2005.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet
(punkt 1)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena
1 i denna del och 7 samt 2000/01:K400 yrkande 9 i
denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94
punkt 2 i denna del och avslår motionerna
2000/01:Kr3 yrkande 2, 2000/01:Kr8 yrkande 1,
2000/01:Kr282 yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343
yrkande 4 och 2000/01:T713 yrkande 14.
Ställningstagande
I enlighet med vad som framförs i motion Kr1 (m)
anser vi att public service-uppdraget måste ändras
när utbudet, efterfrågan och konkurrensen med andra
medier ändras. Ny teknik, nytt utbud och ändrade
tittar- och lyssnarvanor hos publiken betyder att
vad som är public service under ett skede kanske är
något helt annat i en annan tid. Mediekonsumenten
kan numera välja mellan ett stort antal TV- och
radiokanaler, förmedlade analogt eller digitalt i
kabelnät, via satelliter, i marknätet eller över
Internet. Därmed ökar - som framhålls i motion K400
(m) - sannolikt kvalitetsmedvetandet hos publiken
liksom kraven på en utveckling mot fördjupning,
vilket får återverkningar på public service-
verksamheten.
Mot denna bakgrund anser vi att public service-
uppdraget måste koncentreras till att vara ett
komplement till övrigt medieutbud, såväl
innehållsligt som kvalitetsmässigt.
Programverksamheten bör utvecklas mot ökad kvalitet
och fördjupning. Även små publikgruppers behov bör
tillgodoses. Dagens SVT och SR innehåller en rad
program som till sin karaktär lika gärna skulle
kunna höra hemma i de kommersiella kanalerna, som
till exempel "Expedition Robinson" och "Vinna eller
försvinna". När de kommersiella kanalerna startar
program som "Vem vill bli miljonär" tar det inte
lång tid innan SVT startar konkurrenten "Vinna eller
försvinna". Det finns inte någon anledning att
sådana program finansieras med offentliga medel.
En koncentration av SVT:s och SR:s programutbud
bör således inledas redan under den kommande
tillståndsperioden. Fokus skall vara program som
inte har en naturlig hemvist i andra företags utbud.
Regeringens förslag till riktlinjer vad gäller
mångsidigheten bör därför förändras i enlighet med
detta.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i
denna del och 7, K400 (m) yrkande 9 i denna del och
bifaller delvis propositionen punkt 2 i denna del
samt avslår motionerna Kr3 (c) yrkande 2, Kr8 (kd)
yrkande 1, Kr282 (kd) yrkandena 1 och 9, Kr343 (c)
yrkande 4 och T713 (c).
2. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet
(punkt 1)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 1,
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i
denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1
yrkandena 1 i denna del och 7, Kr3 yrkande 2,
2000/01:Kr282 yrkandena 1 och 9, 2000/01:Kr343
yrkande 4, 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del och
2000/01:T713 yrkande 14.
Ställningstagande
Nu gällande tillstånd för public service-företagen
innehåller regler om bl.a. opartiskhet, saklighet,
allsidighet, spegling av förhållandena i hela landet
och relevans. Vi anser att det s.k. relevanskravet
har en relativt svag skrivning i de nämnda
tillstånden, vilket även gäller kravet på
allsidighet.
Vi anser att public service-företagens
programverksamhet skall syfta till att för
allmänhetens räkning allsidigt beskriva och kritiskt
granska skeenden, förmedla relevant kunskap,
förklara sammanhang, belysa mindre kända
förhållanden och initiera debatter. I detta arbete
skall programföretagen sträva efter opartiskhet och
saklighet.
Saklighetskravet inrymmer också tydliga krav på
allsidighet, relevans och väsentlighet.
Förslaget till riktlinjer för programverksamheten
bör formuleras på följande sätt.
Programföretagens sändningsrätt skall utövas
opartiskt och sakligt. Ämnesval och framställning
skall därför ta sikte på allsidighet, relevans
och vad som därmed är väsentligt.
Programföretagen skall beakta
programverksamhetens betydelse för den fria
åsiktsbildningen och ge utrymme åt en mångfald av
åsikter och meningsyttringar. Programföretagen
skall erbjuda ett mångsidigt programutbud som
kännetecknas av hög kvalitet i alla
programgenrer.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 1 och
bifaller delvis propositionen punkt 2 i denna del
samt avslår motionerna Kr1 (m) yrkandena 1 i denna
del och 7, Kr3 (c) yrkande 2, Kr282 (kd) yrkandena 1
och 9, Kr343 (c) yrkande 4, K400 (m) yrkande 9 i
denna del och T713 (c).
3. Kulturansvar (punkt 3)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:K400 yrkande 9 i
denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94
punkt 2 i denna del och avslår motion 2000/01:Kr282
yrkande 2 i denna del.
Ställningstagande
I enlighet med vad som framförs i motion K400 (m)
anser vi att public service-uppdraget skall syfta
till att ge de ledande svenska kulturinstitutionerna
en bredare verksamhetsbas. Public service-företagen
förfogar över resurser som är större än statens
anslag till de offentliga kulturinstitutionerna. Det
innebär att den verksamhet som i dag bedrivs inom SR
och SVT bör kunna bli en nyskapande kraft i det
svenska kultursamhället. Exempelvis bör TV-teatern
kunna vitaliseras och i samarbete med läns- och
stadsteatrarna erbjuda sina tittare nya och oftare
återkommande teaterupplevelser. Möjligheten att i
större utsträckning vara en aktiv köpare av kortfilm
och andra produktioner från fristående kulturskapare
bör också tas till vara.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion K400 (m) yrkande 9 i denna
del och bifaller delvis propositionen punkt 2 i
denna del samt avslår motion Kr282 (kd) yrkande 2 i
denna del.
4. Gudstjänstprogram (punkt 4)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr3 yrkande 1,
2000/01:Kr11 och 2000/01:Kr282 yrkande 2 i denna
del.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr8 (kd) är det viktigt att även
kyrkornas verksamhet inbegrips i public service-
företagens kulturella ansvar. Gudstjänster är
kulturhändelser i lika hög grad som
konstutställningar och konserter. Enligt
Kulturrådets omvärldsanalys 2000 hade fler svenskar
besökt en gudstjänst än varit på ett
idrottsevenemang under det senaste året. Detta
intresse bör enligt vår uppfattning avspeglas mer i
programutbudet under nästa tillståndsperiod.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr8 (m) yrkande 2 och
bifaller delvis motionerna Kr3 (c) yrkande 1 och
Kr11 (m) och Kr282 (kd) yrkande 2 i denna del.
5. Uppläst textremsa (punkt 7)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1
i denna del, 2000/01:Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205,
2000/01:Kr212 och 2000/01:Kr343 yrkande 5 i denna
del, bifaller delvis motion 2000/01:Kr6 yrkande 2
och avslår proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna
del samt motionerna 2000/01:Kr282 yrkande 7 i denna
del, 2000/01:Kr340 yrkande 3 och 2000/01:So540
yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att en viktig del av public service-
uppdraget är att ta hänsyn till de
funktionshindrades behov. Som framhålls i motion Kr1
(m) har SVT i detta hänseende inte fullt ut levt upp
till sitt ansvar som en TV i allmänhetens tjänst.
Det har gällt frågan om att en uppläst textremsa
skall erbjudas i olika TV-program. Vi beklagar att
regeringen nöjt sig med att föreslå att det skall
vara ett mål att erbjuda en uppläst textremsa under
tillståndsperioden. Vi anser att det i stället skall
vara ett krav att en uppläst textremsa skall
erbjudas under tillståndsperioden.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i
denna del, Kr13 (c) yrkande 2, Kr205 (m), Kr212 (m)
och Kr343 (c) yrkande 5 i denna del, bifaller delvis
motion Kr6 (m) yrkande 2, och avslår propositionen i
denna del samt motionerna Kr282 (kd) yrkande 7 i
denna del, Kr340 (v) yrkande 3 och So540 (kd)
yrkande 1 i denna del.
6. Uppläst textremsa (punkt 7)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr282 yrkande 7 i
denna del, bifaller delvis propositionen 2000/01:94
punkt 2 i denna del och motionerna 2000/01:Kr1
yrkande 1 i denna del, 2000/01:Kr6 yrkande 2,
2000/01:Kr13 yrkande 2, 2000/01:Kr205,
2000/01:Kr212, 2000/01:Kr343 yrkande 5 i denna del
och 2000/01:So540 yrkande 1 i denna del samt avslår
motion 2000/01:Kr340 yrkande 3.
Ställningstagande
Som framhålls i motion Kr282 (kd) kan synskadade
inte läsa textremsan till utländska TV-program eller
de utländska inslagen i nyhetsprogrammen.
Sändningarna är således inte utformade så att de är
tillgängliga för denna grupp. Om textremsan läses
upp i en särskild ljudkanal kan dessa problem
undanröjas. Införandet av digital TV torde framöver
innebära nya möjligheter att ytterligare öka
tillgängligheten för funktionshindrade.
Vi anser emellertid att det är nödvändigt att
frågan om uppläst textremsa i TV snarast får en
lösning. Redan innan regeringen meddelar nya
sändningstillstånd för nästa tillståndsperiod bör
därför SVT och UR presentera hur de tänker lösa
denna fråga.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr282 (kd) yrkande 7 i
denna del, bifaller delvis propositionen i denna del
och motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i denna del, Kr6
(m) yrkande 2, Kr13 (c) yrkande 2, Kr205 (m), Kr212
(m), Kr343 (c) yrkande 5 i denna del och So540 (kd)
yrkande 1 i denna del samt avslår motion Kr340 (v)
yrkande 3.
7. Teckenspråksutbud (punkt 9)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr2 yrkande 1,
2000/01:Kr6 yrkande 1 och 2000/01:Kr7 yrkande 10 och
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i
denna del och motionerna 2000/01:Kr9 och
2000/01:So540 yrkande 1 i denna del.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr7 (fp) är SVT det enda
programföretag som sänder program på teckenspråk.
SVT har därför ett särskilt stort ansvar för att
döva och hörselskadade får ett ökat utbud av
information och kultur via teckenspråkiga program.
Sändningarna uppgick år 2000 till 1 timme och 25
minuter i veckan. Det är således fråga om ett till
omfattningen förhållandevis begränsat programutbud
jämfört med det utbud som de flesta andra
språkgrupper kan tillgodogöra sig.
I propositionen finns inte några förslag om
utveckling av det teckenspråkiga programutbudet,
trots att regeringen anser att programföretagens
insatser för funktionshindrade skall öka under nästa
tillståndsperiod. Jag anser emellertid att det är
angeläget att SVT i nästa sändningstillstånd får i
uppdrag att utöka den totala tiden för det
teckenspråkiga programutbudet till minst dubbla
antalet programminuter jämfört med vad som nu
produceras.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr2 (c) yrkande
1, Kr6 (m) yrkande 1 och Kr7 (fp) yrkande 10 och
bifaller delvis propositionen och motionerna Kr9 (s)
och So540 (kd) yrkande 1 i denna del.
8. Produktionsstöd till invandrarföreningar
(punkt 17)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1
i denna del och 2000/01:K400 yrkande 11.
Ställningstagande
Vi anser att det inom ramen för public service-
uppdraget skall införas ett produktionsstöd till
invandrarföreningar som vill producera nätradio,
dvs. radiosändningar över Internet. Internet gör det
möjligt att kostnadseffektivt distribuera radio på
en rad minoritetsspråk. På det sättet får dessa
grupper möjlighet att skapa nyhetssändningar,
aktualitetsprogram och andra radioprogram som de
finner intressanta.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i
denna del och K400 (m) yrkande 11.
9. Decentraliserad organisation (punkt 19)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart
Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1
i denna del och 2000/01:Kr7 yrkande 7, bifaller
delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i denna del
och avslår motionerna 2000/01:Kr13 yrkande 5,
2000/01:Kr282 yrkande 4 och 2000/01:Kr343 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag att minst 55 % av
SR:s och SVT:s allmänproduktion skall göras utanför
Stockholm är exempel på en detaljstyrning som vi
finner olycklig. Även förslaget att andelen av
resurserna som förbrukas av enheterna utanför
Stockholm skall behållas på minst nuvarande nivå är
alltför detaljerat. Vi ser inte att det finns någon
anledning att binda upp de båda företagen på ett
sådant sätt som regeringen nu föreslår. Vi tror att
företagen själva bättre kan avgöra hur programtid
och budget skall fördelas. Det viktiga är att
programföretagen speglar hela landet, att människor
från hela landet kan delta i programverksamheten och
att speglingen sker med kvalitet.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i
denna del och Kr7 (fp) yrkande 7, bifaller delvis
propositionen i denna del och avslår motionerna Kr13
(c) yrkande 5, Kr282 (kd) yrkande 4 och Kr343 (c)
yrkande 6.
10.Utomståendes medverkan och utläggningar av
produktion m.m. (punkt 20)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 1
i denna del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna del,
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i
denna del och avslår motion 2000/01:Kr8 yrkande 5.
Ställningstagande
Regeringens förslag att utläggningar av produktioner
för SVT inte får öka är enligt vår mening direkt
kontraproduktivt. Företaget bör få möjlighet att
alltid välja den mest ändamålsenliga
produktionsformen. Den föreslagna begränsningen
skadar inte bara SVT:s möjlighet till
programproduktion på för företaget bästa sätt utan
även tilltron till företagets oberoende.
Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna Kr1 (m) yrkande 1 i
denna del och K400 (m) yrkande 9 i denna del,
bifaller delvis propositionen i denna del samt
avslår motion Kr8 (kd ) yrkande 5.
11.Utomståendes medverkan och utläggningar av
produktion m.m. (punkt 20)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 5,
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 2 i
denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande
1 i denna del och 2000/01:K400 yrkande 9 i denna
del.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag till riktlinjer då
det gäller utomståendes medverkan skulle medföra en
alldeles för detaljerad styrning av
programföretagen. I detta slags frågor måste
företagsledningarna få frihet och förtroende att
själva fatta beslut. Regeringens förslag gagnar
varken programföretagen eller svenska folket.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 5,
bifaller delvis propositionen och avslår motionerna
Kr1 (m) yrkande 1 i denna del och K400 (m) yrkande 9
i denna del.
12.Sveriges Utbildningsradios verksamhet
(punkt 22)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart
Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 11,
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 3 samt
avslår motionerna 2000/01:Kr4 och 2000/01:Kr13
yrkande 3.
Ställningstagande
I likhet med vad som anförs i motion Kr7 (fp) anser
vi att UR:s förlagsverksamhet skall upphöra och att
produktionen av läromedel skall läggas ut på andra
förlag efter upphandling. Det finns inte någon
anledning att ett public service-företag som UR
skall ägna sig åt sådan verksamhet som
läromedelsproduktion.
Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 11,
bifaller delvis propositionen i denna del samt
avslår motionerna Kr4 (s) och Kr13 (c) yrkande 3.
13.Privatisering av Sveriges Utbildningsradio
(punkt 23)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 3.
Ställningstagande
UR sänder inte i någon egen kanal utan producerar
program som sedan sänds i någon av SVT:s eller SR:s
kanaler. UR:s verksamhet finansieras i huvudsak med
TV-avgiftsmedel. Såsom public service-företag får UR
därmed en osund konkurrensfördel på den svenska
utbildningsmarknaden och i förhållande till de andra
medieföretag som verkar inom detta område.
Som föreslås i motion Kr1 (m) bör därför UR
privatiseras och ges ett nytt och breddat ägande.
Därmed skulle mångfalden inom detta område öka och
utrymme skulle skapas för fler fristående
programföretag med utbildningsambitioner.
Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 3.
14.Distribution av TV (punkt 25)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i
denna del och bifaller delvis proposition 2000/01:94
punkt 5 i denna del.
Ställningstagande
Regeringens satsning på marknätet för digital TV har
blivit ett stort fiasko. Höga kostnader, få sålda
dekodrar, få tittare, kraftiga förseningar och
orealistiska planer har gjort att de miljarder
kronor som projektet kostat hittills framstår som
bortkastade pengar. Som framhålls i motion Kr1 (m)
riskerar regeringens låsning vid marknätet att leda
till dubbla sändningskostnader för företaget under
mycket lång tid utan att andelen tittare i det
digitala marknätet ökar nämnvärt. SVT bör därför
snarast inrikta sig mot andra digitala plattformar
såsom kabel, satellit och bredband.
Vi föreslår därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 5 i denna
del och bifaller delvis propositionen i denna del.
15.Satellitdistribution av Sveriges Televisions
program (punkt 26)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2000/01:K238
yrkande 2 och 2000/01:K400 yrkande 16.
Ställningstagande
I likhet med vad som föreslås i motionerna K238 (m)
och K400 (m) anser vi att de satellitoperatörer som
i sina programpaket önskar erbjuda allmänheten SVT:s
analoga eller digitala satellitsändningar skall
kunna få tillgång till dessa utan särskild kostnad.
Vi anser att det är bra att det av SVT:s
anslagsvillkor kan utläsas att avgift utöver
mottagaravgift inte får tas ut för tillhandahållande
och hantering av programkort av de TV-tittare som
endast vill ha tillgång till SVT:s satellitsända och
krypterade kanaler.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen delvis
motionerna K238 (m) yrkande 2 och K400 (m) yrkande
16.
16.Kabelnätsinnehavarnas vidarebefordran av
Sveriges Televisions program (punkt 27)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2000/01:Kr7 yrkande
6 i denna del.
Ställningstagande
Distributionskostnaderna kommer att bli en tung
utgiftspost för främst SVT, eftersom programutbudet
under ett okänt antal år kommer att distribueras
parallellt genom både analoga och digitala
marksändningar. Ett provisoriskt sätt att finansiera
de dubbla sändningarna skulle kunna vara att ålägga
SVT att begära ersättning av kabelnätsinnehavarna
för distributionen av SVT:s program i kabelnäten.
Regeringen bör utreda om några regeländringar
behöver göras för detta ändamål. Om regeringen
finner att någon form av regeländringar bör göras,
bör den skyndsamt förelägga riksdagen förslag i
frågan. Som framgår av reservation 26 anser jag att
TV-avgiften inte skall höjas. Ersättning från
kabelnätsinnehavarna skulle kunna göra en sådan
höjning onödig.
Jag föreslår att riksdagen med delvis bifall till
motion Kr7 (fp) yrkande 6 i denna del tillkännager
för regeringen som sin mening vad jag här framför.
17.Nordiskt TV-samarbete (punkt 28)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén
(c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:U705 yrkande 4
samt bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr8 yrkande
4 och 2000/01:Kr287.
Ställningstagande
Vi vill påminna om att de nordiska statsministrarna
redan för ett antal år sedan uttalade att det är
helt avgörande för det nordiska samarbetet att vi
förstår varandra. För att inte det nordiska
samarbetet skall äventyras måste vi bygga upp ett
helt annat kunnande om varandra och varandras språk
än det som finns i dag. För detta syfte är TV-
programmen en mycket viktig väg.
Enligt motion U705 (fp) har för närvarande endast
4 % av de svenska TV-tittarna tillgång till de
norska programmen. Vidare kan de danska sändningarna
ses av 11 % och den kombinerade finska kanalen, som
sänds i olika kabel-TV-nät, av 8 % av tittarna i
Sverige.
Regeringen bör på ett aktivt sätt finna lösningar
på de frågor som hittills lagt hinder i vägen för
att den svenska TV-publiken skall få tillgång till
ett nordiskt TV-utbud i de svenska public service-
kanalerna. Regeringen bör bl.a. pröva den väg som
föreslås i motion U705 (fp) och som innebär att
public service-företagen åläggs att sända nordiska
public service-kanaler.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram
förslag för att åstadkomma de förändringar som
behövs för att nordiska länders public service-
kanaler skall kunna ses i alla nordiska länder.
Riksdagen bör med bifall till motion U705 (fp)
yrkande 4 samt med delvis bifall till motionerna Kr8
(kd) yrkande 4 och Kr287 (s) tillkännage för
regeringen vad som här anförs.
18. Nordiskt TV-samarbete (punkt 28)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde
ha följande lydelse:
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 18. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 4 och
bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr287 och
2000/01:U705 yrkande 4.
Ställningstagande
En viktig del av public service-företagens uppdrag
är att tillgodose de språkliga minoriteternas behov.
I dag kan t.ex. finskspråkiga svenskar som bor i
närheten av gränsen till Finland se finska program,
eftersom de finska analoga sändningarna sträcker sig
en bit in över Sverige. När sändningarna blir
digitala kan sådana språkliga minoriteter få
svårigheter att se grannländernas TV. Vi anser att
det är mycket viktigt att den digitala tekniken
används i samarbete över nationsgränserna för att
producera och sända program på till exempel
meänkieli eller samiska. De svenska public service-
bolagen bör få i uppdrag att fördjupa samarbetet med
de övriga nordiska ländernas public service-företag
när det gäller programverksamhet för språkliga och
etniska minoriteter. Vad vi här anför bör riksdagen
med bifall till motion Kr8 (kd) yrkande 4 och med
delvis bifall till motionerna Kr287 (s) och U705
(fp) yrkande 4 som sin mening tillkännage för
regeringen.
19.Distribution av radio (punkt 30)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde
ha följande lydelse:
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 19. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 5 i
denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94
punkt 5 i denna del och avslår motion 2000/01:Kr284.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr1 (m) finns det flera orsaker
till att SR:s digitala radiosändningar har
misslyckats. Mottagarna är dyra, den billigaste
kostar i dag fortfarande ca 2 000 kronor. DAB-
sändningarna (Digital Audio Broadcasting) har
hittills inte heller skapat något mervärde för
lyssnarna. Eftersom de privata lokalradiostationerna
inte finns med är utbudet begränsat.
Priset på mottagare kan regeringen inte göra
mycket åt, men utbudet styrs av politiska regler. De
viktigaste gäller vilka villkor som ställs upp för
att den privata radion skall få vara med.
Långsiktighet och förutsägbarhet måste vara
grundläggande i utarbetandet av en ny ordning för
digital radio.
Vi avvisar inte att en utvärdering nu skall göras
av den hittills misslyckade satsningen på DAB. Vi
vill dock understryka att det fortsatta arbetet inte
får låsas fast vid enbart en av många möjliga
standarder och tekniker utan förutsättningslöst
måste prövas mot såväl nätradio som sändningar via
3G eller andra mobiltelefonnät. Fortsatt sändning
med analog teknik kommer sannolikt att behövas under
mycket lång tid framöver.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen motion
Kr1 (m) yrkande 5 i denna del samt bifaller delvis
regeringens förslag i denna del och avslår motion
Kr284 (s).
20.Finansiering (punkt 32)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 20. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:K400 yrkande 7 och
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 7 i
denna del och motionerna 2000/01:Kr12 yrkande 1,
2000/01:Kr213 och 2000/01:Kr337 samt avslår motion
2000/01:Kr282 yrkande 3.
Ställningstagande
Som anförs i motion K400 (m) passar systemet med TV-
avgift allt sämre på grund av den tekniska
utvecklingen. Den nya tekniken gör det möjligt att
se på TV i en vanlig dator om man har ett s.k. TV-
kort. Därmed har en dator med TV-kort blivit
skattepliktig. Enligt vår uppfattning finns det
således starka skäl för att överväga om grunderna
för TV-avgiftssystemet håller på att rubbas, något
som vi förutsätter att regeringen tar i beaktande.
Förslaget i propositionen beträffande sponsring av
program i public service-företagens sändningar
innebär att nuvarande regler skall gälla även under
nästa tillståndsperiod.
Dessa regler är förhållandevis klart utformade och
borde därför gå att tillämpa utan ytterligare
tolkningar. Den senaste tiden har det dock på olika
sätt uppmärksammats att det finns en gråzon i
gränslandet mellan sponsring och försäljning av
visningsrätter. Om ett i förväg träffat avtal om
försäljning av visningsrätten blir en avgörande
faktor för att programmet över huvud taget skall
produceras, kan det medföra tveksamhet om det
redaktionella oberoendet och trovärdigheten kan
upprätthållas. Skulle sedan köparen av
visningsrätten vara en statlig myndighet ökar risken
för att programmet utformas på ett sätt som svarar
mot myndighetens förväntningar snarare än mot kravet
på opartiskhet.
Vi anser således att regeringen noga bör överväga
vilka åtgärder som kan vidtas för att förtydliga
sponsringsreglerna i här aktuellt hänseende.
Vi föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi här framför. Därmed bifaller riksdagen motion
K400 (m) yrkande 7 och bifaller delvis propositionen
i denna del och motionerna Kr12 (m) yrkande 1, Kr213
(fp) och Kr337 (m) samt avslår motion Kr282 (kd)
yrkande 3.
21.System för medelstilldelning (punkt 33)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 6 i
denna del, bifaller delvis proposition 2000/01:94
punkt 7 i denna del och avslår motionerna
2000/01:Kr8 yrkande 6, 2000/01:Kr13 yrkande 4 och
2000/01:Kr701 yrkande 38.
Ställningstagande
Vi avvisar förslaget i propositionen att ett
särskilt distributionskonto skall inrättas för att
hantera de dubbla distributionskostnader som främst
drabbar SVT till följd av satsningen på det digitala
marknätet. Enligt vår uppfattning tyder utvecklingen
av antalet uthyrda digitala mottagare på att SVT och
UR under mycket lång tid kommer att ha dubbla
distributionskostnader. De riskerar därmed att få en
mycket stor låneskuld. Företagen bör i stället ges
möjlighet att prioritera inom den totala resursramen
utan att särskilda konton för distribution
respektive annan verksamhet byggs upp.
Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 6 i denna
del och bifaller delvis propositionen i denna del
samt avslår motionerna Kr8 (kd) yrkande 6, Kr13 (c)
yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.
22.System för medelstilldelning (punkt 33)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 22. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr8 yrkande 6,
bifaller delvis proposition 2000/01:94 punkt 7 i
denna del och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkande
6 i denna del, 2000/01:Kr13 yrkande 4 och
2000/01:Kr701 yrkande 38.
Ställningstagande
I propositionen föreslås att programföretagens
medelstilldelning skall kopplas ihop med RIKAB:s
(Radiotjänst i Kiruna) förmåga att driva in TV-
avgifter. Vi är mycket tveksamma till denna
koppling. I dag betalar ca 90 % av alla TV-tittare
TV-avgift, vilket är en hög siffra ur ett
internationellt perspektiv. Kostnaden för den
uppsökande verksamheten är redan i dag så hög att
ytterligare satsningar riskerar att kosta lika
mycket som de beräknas inbringa. Risken är att
kombinationen av höjd avgift och intensivare
avgiftskontroll kommer att uppfattas som mycket
negativt av många svenskar och att lojaliteten med
systemet minskar. En bättre väg att gå vore att ge
något slags mervärde till dem som betalar TV-
licensen.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr8 (kd) yrkande 6,
bifaller delvis propositionen i denna del och avslår
motionerna Kr1 (m) yrkande 6 i denna del, Kr13 (c)
yrkande 4 och Kr701 (mp) yrkande 38.
23.Medelstilldelning (punkt 34)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde
ha följande lydelse:
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 23. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 9 i
denna del, bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr7
yrkande 6 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i
denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt
9.
Ställningstagande
Vi anser att public service-företagens uppdrag skall
koncentreras till kvalitetsprogram och att de skall
iaktta återhållsamhet vad gäller dubbla
distributionskostnader. Vidare anser vi att UR skall
säljas ut under tillståndsperioden. Med dessa
förutsättningar ser vi inte någon anledning att öka
medelstilldelningen till de tre företagen och
avvisar därför regeringens förslag till
medelstilldelning.
Vi föreslår således att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi här framför. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 9 i denna
del, bifaller delvis motionerna Kr7 (fp) yrkande 6 i
denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del samt
avslår regeringens förslag.
24.Medelstilldelning (punkt 34)
av Lennart Kollmats (fp).
Under förutsättning av bifall till reservation
16
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 34
borde ha följande lydelse:
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 24. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 6 i
denna del, bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr1
yrkande 9 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i
denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt
9.
Ställningstagande
Jag motsätter mig regeringens förslag till
medelstilldelning till programföretagen, bl.a. med
hänvisning till att jag i enlighet med vad som
anförts i motion Kr7 (fp) har en annan syn än
regeringen på kostnads- och ansvarsfördelningen när
det gäller utbyggnaden av det digitala marknätet.
Jag föreslår således att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad jag här framför.
Därmed bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 6
i denna del, bifaller delvis motionerna Kr1 (m)
yrkande 9 i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i
denna del samt avslår regeringens förslag i denna
del.
25.Ändring i lagen om TV-avgift (punkt 35)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Under förutsättning av bifall till reservation
23
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde
ha följande lydelse:
35. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr1 yrkande 9 i
denna del och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr7
yrkande 6 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i
denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt
1.
Ställningstagande
Vi avvisar en under kommande år stegvis höjning av
TV-avgiften. Vi föreslår att riksdagen avslår
regeringens förslag om en höjning av avgiften med
252 kronor för nästa år. TV-avgiften bör således
vara oförändrad år 2002. Därmed bifaller riksdagen
motion Kr1 (m) yrkande 9 i denna del, bifaller
delvis motionerna Kr7 (fp) yrkande 6 i denna del och
Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del.
26.Ändring i lagen om TV-avgift (punkt 35)
av Lennart Kollmats (fp).
Under förutsättning av bifall till reservation
16
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 35
borde ha följande lydelse:
35. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkande 6 i
denna del och bifaller delvis motionerna 2000/01:Kr1
yrkande 9 i denna del och 2000/01:Kr10 yrkande 2 i
denna del samt avslår proposition 2000/01:94 punkt
1.
Ställningstagande
Jag avvisar regeringens förslag att höja TV-avgiften
för år 2002. Eftersom jag anser att TV-avgiften inom
en inte alltför avlägsen framtid bör avskaffas anser
jag att det är fel att nu låsa fast sig i ett system
som snart ändå måste överges. Jag har - som framgår
av reservation 16 - föreslagit ett annat sätt att
provisoriskt finansiera framför allt SVT:s fördyrade
distributionskostnader.
Jag föreslår således att riksdagen avslår
regeringens förslag om en höjning av TV-avgiften,
som således bör vara oförändrad år 2002. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr7 (fp) yrkande 6 i denna
del och bifaller delvis motionerna Kr1 (m) yrkande 9
i denna del och Kr10 (kd) yrkande 2 i denna del.
27.Tillståndsperiodens längd (punkt 37)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m) och Lennart
Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde
ha följande lydelse:
37. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 27. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkande 4
och 2000/01:Kr7 yrkande 2 samt avslår proposition
2000/01:94 punkt 8.
Ställningstagande
Vi anser i enlighet med förslagen i motionerna Kr1
(m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2 att den nya
tillståndsperioden för public service-företagen bör
ha en längd av tre år och inte fyra år som
regeringen föreslår. Det finns alltför många olösta
frågor om företagens roll, självständighet,
finansiering och organisation, som skulle få vänta
på sin lösning under fyra år. Med den snabba
förändring på medieområdet som nu pågår skulle det
vara olyckligt om företagen måste arbeta vidare
under så lång tid som fyra år med ett otidsenligt
regelsystem.
Vi föreslår att riksdagen med avslag på
regeringens förslag och med bifall till motionerna
Kr1 (m) yrkande 4 och Kr7 (fp) yrkande 2 som sin
mening tillkännager för regeringen att
tillståndsperioden skall omfatta åren 2002 t.o.m.
2004.
28.Inriktningen av en fortsatt översyn av radio
och TV i allmänhetens tjänst, m.m.
(punkt 38)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde
ha följande lydelse:
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 28. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena
2, 6 i denna del och 8 samt 2000/01:Kr12 yrkande 2
och avslår motionerna 2000/01:Kr7 yrkandena 1 och
3-5, 2000/01:Kr8 yrkande 7, 2000/01:Kr10 yrkande 1
och 2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Den viktigaste förändringen på radio- och TV-området
är det dramatiskt ökade utbudet, framför allt via
satellit och kabel. Stora förändringar orsakas också
av övergången till digital teknik och distribution
via bredband. TV och datatjänster kan börja att växa
ihop. Möjligheten för individerna att själva välja
vad och när de vill ta del av utbudet innebär att
tittandet individualiseras. Den nya tekniken ändrar
också de kommersiella villkoren. Mot denna bakgrund
bör public service-uppdraget ändras. Det offentligt
finansierade utbudet står i dag för en liten del av
det totala utbudet. Det finns lika goda möjligheter
för mångfald och konkurrens inom radio- och TV-
området som inom området för tryckta medier.
Som anförs i motion Kr1 (m) bör en av
utgångspunkterna för den kommande utredningen om
framtidens radio och TV i allmänhetens tjänst vara
att medier skall stå fria från staten. Public
service skall endast komplettera övrigt medieutbud
innehållsligt och kvalitetsmässigt och kunna
motiveras om andra aktörer inte kan fullfölja
uppgifter som staten finner omistliga när det gäller
kulturprogram, program för minoriteter och
nyhetsrapportering i den mån delar av landet inte
täcks av andra. Värnandet av svenska språket skall
vara en huvuduppgift, liksom spegling av hela landet
och dess kulturliv.
Public service-verksamhet bör produceras efter
upphandling eller på entreprenad. Sändning skulle
kunna ske inom ramen för andra företags radio- och
TV-program men också i annat medieutbud, varvid även
samfinansiering skall kunna förekomma. På så sätt
skulle staten inte behöva äga något
sändningsföretag. Sändning skulle alternativt kunna
ske i särskilda kanaler, varvid den nackdelen finns
att staten skulle behöva finansiera en större del av
produktionen själv.
Nya organisationsformer bör skapas för
Radiosymfonikerna, Radioteatern och SVT Drama.
En framtida public service-verksamhet som bedrivs
i enlighet med de riktlinjer som här redovisats och
som föreslagits i motion Kr1 (m) bör finansieras med
skattemedel. Som understryks i motion Kr12 (m) bör
skattefinansieringen inte kombineras med någon form
av statlig styrning. Andra kulturinstitutioner
finansieras med skattemedel utan att de därför är
politiskt styrda.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr1 (m)
yrkandena 2, 6 i denna del och 8 samt Kr12 (m)
yrkande 2 som sin mening tillkännage för regeringen
vad vi anför om inriktningen av den kommande
utredningen av radio och TV i allmänhetens tjänst.
Motionerna Kr7 (fp) yrkandena 1 och 3-5, Kr8 (kd)
yrkande 7, Kr10 (kd) yrkande 1 och Kr282 (kd)
yrkandena 5 och 6 avstyrks.
29.Inriktningen av en fortsatt översyn av radio
och TV i allmänhetens tjänst, m.m.
(punkt 38)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 29. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr7 yrkandena 1
och 3-5 och avslår motionerna 2000/01:Kr1 yrkandena
2, 6 i denna del och 8, 2000/01:Kr8 yrkande 7,
2000/01:Kr10 yrkande 1, 2000/01:Kr12 yrkande 2 och
2000/01:Kr282 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr7 (fp) är det nuvarande
regelverket för public service otidsenligt. Den nya
utredningen om radio och TV i allmänhetens tjänst
bör dra upp riktlinjer för en helt ny medie- och
informationspolitik präglad av vad som föreslås i
Folkpartiet liberalernas programskrift Public
service i Internet-
åldern. Det är en viktigt kulturpolitisk uppgift att
säkra ett utbud i elektroniska medier som präglas av
kvalitet och bildning, inte minst mot bakgrund av
dessa mediers genomslagskraft hos unga människor.
Public service bör få en tydlig kvalitetsinriktning.
Svenska språket kan riskera att utarmas genom
dominans av billiga program på engelska. Det krävs
därför större satsningar på ett kvalitetsutbud på
svenska i public service. Vidare bör programmen
präglas av bredd och mångfald i kultur- och
samhällsprogram. Innehållet skall uppfylla krav på
saklighet och publicistiskt oberoende.
Ett nytt finansieringssystem med slopade TV-
avgifter för den framtida radion och TV:n i
allmänhetens tjänst bör införas. Staten bör
tillskjuta ett stort eget kapital till fem fonder
för stöd till public service. Vidare bör fonderna få
ett årligt tillskott genom nätavgifter. Slopade TV-
avgifter innebär en besparing om 140 miljoner kronor
per år som i dag går till administration och
kontroll. Fondernas sammanlagda resursnivå bör ligga
20-25 % över dagens nivå för att göra högre kvalitet
möjlig. Staten bör i enlighet med förslaget i motion
Kr7 (fp) avveckla ägandet av innehållsproduktionen
och distributionen på radio- och TV-området.
Public service-företagen bör säljas ut till
personalen eller som folkaktier på börsen.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr7 (fp)
yrkandena 1 och 3-5 som sin mening tillkännage för
regeringen vad jag anför om inriktningen av
utredningen om en framtida radio och TV i
allmänhetens tjänst. Motionerna Kr1 (m) yrkandena 2,
6 i denna del och 8, Kr8 (kd) yrkande 7, Kr10 (kd)
yrkande 1, Kr12 (m) yrkande 2 och Kr282 (kd)
yrkandena 5 och 6 avstyrks.
30.Försäljning av Teracom AB m.m. (punkt 40)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde
ha följande lydelse:
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 30. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:T201 yrkande 22
samt bifaller delvis motionerna 2000/01:K238 yrkande
1 och 2000/01:K400 yrkande 15.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna K238 (m), K400 (m) och T201
(m) har Teracom AB ett de facto-monopol på marknaden
för utsändning av TV och radio. Utbyggnaden av det
digitala mark-TV-nätet innebär att Teracoms
dominerande ställning förstärks ytterligare.
Villkoren i de marksända företagens
sändningstillstånd bör därför ändras så att
företagen inte längre skall vara skyldiga att anlita
Teracom AB:s utsändningstjänster. Public service-
företagen bör dessutom få i uppdrag att upphandla
sändningarna i konkurrens. Vi anser också - i likhet
med vad som förordas i motion T201 (m) - att det är
nödvändigt att skyndsamt privatisera Teracom. Vi
anser vidare att det inte heller finns någon
anledning för staten att äga och driva bolag som
Senda TV-Access AB och Boxer i Sverige AB. Även
dessa bör privatiseras.
Riksdagen bör med bifall till motion T201 (m)
yrkande 22 och med delvis bifall till motionerna
K238 (m) yrkande 1 och K400 (m) yrkande 15 som sin
mening tillkännage för regeringen vad vi anför om
konkurrensutsättning av Teracom AB och om
privatisering av Teracom AB, Senda i Sverige AB och
Boxer TV-Access AB.
31. Öppna kanaler (punkt 41)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41
borde ha följande lydelse:
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 31. Därmed
bifaller riksdagen motion Kr343 yrkande 8 och avslår
motionerna 2000/01:Kr701 yrkande 36 och 2000/01:N383
yrkande 33.
Ställningstagande
Ökad mångfald handlar inte bara om frågan om att
motverka koncentration, utan också om att stimulera
nya aktörer att producera och förmedla information.
Riksförbundet Öppna kanaler, dvs. oberoende och
icke-kommersiella lokala stationer som sänder i
huvudsak samhällsinformation, utbildning och kultur,
är bra exempel på vad man kan uppnå även med ganska
små resurser. Politiken bör - som anförs i motion
Kr343 (c) - inriktas på att ta till vara den
tekniska utvecklingen för att förbättra villkoren
för dessa och andra nya medier. Riksdagen bör med
bifall till motion Kr343 (c) yrkande 8 som sin
mening tillkännage detta för regeringen. Motionerna
Kr701 (mp) yrkande 36 och N383 (mp) yrkande 33
avstyrks.
32.Öppna kanaler (punkt 41)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41
borde ha följande lydelse:
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 32. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr701 yrkande
36 och 2000/01:N383 yrkande 33 samt avslår motion
Kr343 yrkande 8.
Ställningstagande
Den enda icke kommersiella TV-produktionen, nämligen
verksamheten som Riksförbundet Öppna kanaler
bedriver, får inte statligt stöd. Drygt en miljon
människor har i dag tillgång till dessa lokala
kanaler och kan bl.a. se direktsända debatter från
EU-parlamentet. I dag är det i första hand de större
kommunerna som ger verksamheten bidrag, vilket
medför regionala skillnader. Detta är inte
acceptabelt. Det är viktigt att alla människor,
oavsett var de bor, får tillgång till fria medier.
Regeringen bör därför undersöka möjligheten att för
framtiden bidra med statligt stöd till Riksförbundet
Öppna kanaler. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 36 och
2000/01:N383 (mp) yrkande 33 tillkännage för
regeringen. Motion Kr343 (c) yrkande 8 avstyrks.
33.Våldsskildringsrådet (punkt 42)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde
ha följande lydelse:
42. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 33. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2000/01:Kr282 yrkande
10 och 2000/01:Kr286.
Ställningstagande
Våldsskildringsrådet, som arbetar i form av en
statlig kommitté, tillkom år 1990 och är inordnat
under Kulturdepartementet. Rådets uppgift är att
samordna myndigheters åtgärder mot skadliga
våldsskildringar i rörliga bilder, stödja
organisationer och grupper som engagerar sig i
frågorna, följa och sprida forskning inom området,
följa marknadsutvecklingen och förmedla kunskap om
medieutbudet, verka för ökad mediekunskap i skolan,
ta initiativ till projekt att bekämpa otillåtna
våldsskildringar samt utvärdera samhällets insatser.
I december 1998 gav regeringen Våldsskildringsrådet
uppdraget att även ansvara för det svenska
genomförandet av EU-rekommendationen om skydd av
minderåriga och den mänskliga värdigheten. Syftet
med rekommendationen är att få mediebranscherna att
ta ett ökat ansvar för självreglering för att skydda
barn från skadligt innehåll.
Rådet har i en rapport till kulturministern om sin
verksamhet begärt en översyn av kommittéformens
lämplighet för de verksamheter som utkristalliserats
som rådets primära. En översyn av direktiven
efterlyses också eftersom vissa delar anses
föråldrade och andra vuxit i angelägenhetsgrad. Även
rådets sammansättning föreslås ingå i översynen.
Utbudet av våldsskildringar direkt till hemmen har
ökat i omfattning genom ökningen av kabel- och
satellitsändningar. Det är också lätt för
minderåriga att komma över videofilmer med en
åldersgräns på 15 eller 18 år.
Vi anser med hänvisning till hur den samlade
bilden ser ut att det finns all anledning att
snarast genomföra den översyn av
Våldsskildringsrådet som rådet begärt. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna Kr282 (kd)
yrkande 10 och Kr286 (kd) som sin mening tillkännage
för regeringen.
34.Forskning om datorspels påverkan på barn och
unga (punkt 44)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde
ha följande lydelse:
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 34. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr282 yrkande 11.
Ställningstagande
Som anförs i motion Kr282 (kd) har kunskaperna om
bildvåldets effekter ökat under senare tid. Det har
påvisats att våldsinslag i medier kan leda till
aggressioner och rädsla hos barn och ungdomar. På
sikt kan det innebära en tillvänjning vid våld.
Vissa typer av våld upplevs som mindre skrämmande om
man ser det gång på gång.
Inom forskningen om hur barn påverkas av våld i
medierna saknas i dag forskning om hur barn påverkas
av sådana datorspel som kan anses ha negativ
påverkan. Även sådan forskning är enligt vår mening
värd stor uppmärksamhet från forskarsamhällets sida
och borde enligt vår mening snarast påbörjas.
Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr282
(kd) yrkande 11 som sin mening tillkännage för
regeringen vad vi här anför om forskning om
datorspels påverkan på barn och ungdomar.
35.Utredning om mediers påverkan på barn och
unga (punkt 45)
av Inger Davidson (kd), Charlotta L Bjälkebring
(v), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Ewa
Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart
Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde
ha följande lydelse:
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 35. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr342 yrkande 8.
Ställningstagande
Det är under uppväxten människor skaffar sig de
flesta av sina referensramar och värderingar. De
unga utforskar verkligheten och gör sig en bild av
hur den ser ut och hur den fungerar. Ungdomsåren är
en känslig tid. Ungdomstidens upplevelser formar
människor för resten av livet och bestämmer hur de
skall handskas med de situationer som de möter som
vuxna.
Som anförs i motion Kr342 (mp) får nutidens unga
information och upplevelser på helt andra sätt än de
som var unga för tio eller trettio år sedan.
Televisionens explosionsartade utveckling med
ständigt fler kanaler som har ett allt mer avancerat
innehåll har gått hand i hand med
informationsteknikens utbud av snabbare
kommunikation, nya inlärningsmöjligheter, spel och
större och mer komplexa vägar att söka information.
Yttrandefriheten och demokratin stärks av att det
blir lättare att söka information och sprida sina
åsikter. Det är dock samtidigt nödvändigt att fråga
vad utvecklingen på medieområdet betyder för dem som
är unga och vad medieutvecklingen gör med deras bild
av verkligheten och deras förmåga att analysera den.
Vad innebär det t.ex. att växa upp med
våldsinriktade datorspel, ett mycket stort TV-utbud
dygnet runt och ögonblicklig tillgång till
innehållet på Internet där våld, pornografi och
rasistpropaganda utgör en visserligen mindre, men
obehaglig del, av helheten.
Det är vuxenvärldens ansvar, som föräldrar och som
medborgare, att ge dem som växer upp de verktyg de
behöver för att handskas med informationen.
Utskottet anser att det behövs mer debatt och
forskning om hur det nya medielandskapet påverkar
våra unga. Det behövs även en helhetssyn på all den
kunskap som redan finns i Sverige och
internationellt.
En utredning bör därför tillsättas för att ta ett
samlat grepp om alla de mediala påverkanssituationer
ett barn utsätts för och deras påverkan på barnets
utveckling psykiskt såväl som fysiskt.
Vad utskottet här har anfört om en utredning om
mediers påverkan på barn och unga bör riksdagen med
bifall till motion Kr342 (mp) yrkande 8 tillkännage
för regeringen.
36.Forskning om sociala och demokratiska frågor
(punkt 46)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 46
borde ha följande lydelse:
46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 36. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr343 yrkande 3.
Ställningstagande
Genom den snabba utvecklingen inom hela
telekommunikationsområdet och främst
informationstekniken öppnas nya möjligheter för
människor att ta emot och distribuera information.
När alltfler människor blir uppkopplade med snabba
förbindelser får de möjlighet att välja mellan ett
oändligt mycket större globalt utbud än det utbud vi
ser i dag. Detta utbud har dock skapats genom någon
annans urvalsprocess. Alltfler får också möjlighet
att publicera sig på nätet. Detta är ett stort steg
framåt, men det råder inte lika villkor och
möjligheter för dem som publicerar materialet.
Konvergensen mellan olika medier möjliggör helt nya
och individualiserade distributionsformer.
Genom den globala marknad, som man kan välja från,
blir det möjligt för individen att sätta samman ett
helt individuellt mediepaket, där lokala nyheter
hämtas från en källa, inrikesnyheter från en annan,
utrikesnyheter från ytterligare ett par källor osv.
Det handlar då inte bara om det som i dag är
etermedier, utan med all säkerhet också om det som i
dag är tidningskonsumtion. I allt väsentligt innebär
detta kundorientering, i stället för som i dag,
producentorientering.
De sociala och demokratiska frågorna behöver
uppmärksammas i samband med denna medieutveckling.
Inte minst bör forskning initieras och en offentlig
debatt om det framtida medielandskapet stimuleras.
Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr343
(c) yrkande 3 som sin mening tillkännage vad jag här
har anfört om forskning om de sociala och
demokratiska frågorna i samband med
medieutvecklingen.
Särskilda yttranden
1. Ett mångsidigt utbud av hög kvalitet (punkt
1)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag ställer mig bakom förslaget i propositionen om
ett mångsidigt utbud av hög kvalitet. Jag vill dock
påminna om vad som sägs i motion Kr3 (c) om att
public service-företagen spelar en betydande roll
för tittarnas personliga utveckling och att radio
och TV därför bör undvika att visa
underhållningsprogram med våldsinslag. Detta borde
även kunna gälla filmer som visas i SVT.
Motionärerna anser att programutbudet i stället bör
förmedla god kultur som kan stärka människors
självkänsla, skapa möjligheter och peka på goda
exempel.
2. Mångfald i nyhetsutbud och
samhällsutveckling (punkt 2)
Ewa Larsson (mp) anför:
Miljöpartiet har i sin motion Kr701 (mp) uttryckt
oro över att organisationen av SVT:s
nyhetsverksamhet medför likriktning av Rapport och
Aktuellt som innebär att en stor andel av de inslag
som sänds i de båda nyhetsprogrammen är lika till
innehållet.
Granskningsnämnden för radio och TV kommer nu att
få regeringens uppdrag att följa och utvärdera hur
mångfalden i nyhetsutbudet påverkas av de gjorda
organisationsförändringarna av nyhetsprogrammen. En
av de frågor som torde komma att belysas och
debatteras är hur stor andel av innehållet som kan
anses vara acceptabel upprepning. SVT:s mätningar
visar att vissa inslag i Rapport och Aktuellt är
identiska. Av motion Kr701 (mp) framgår att
Miljöpartiet anser att inte några inslag borde vara
identiska. Jag anser emellertid att jag kan avstå
från att reservera mig till förmån för den nu
aktuella motionen och i stället avvakta resultatet
av Granskningsnämndens utvärdering.
3. Gudstjänstprogram (punkt 4)
Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Jan
Backman (m), Roy Hansson (m) och Birgitta Sellén (c)
anför:
Vi erinrar om att det av motionerna Kr3 (c) och Kr11
(m) framgår att många människor på grund av sjukdom
eller andra hinder inte har möjlighet att besöka
kyrkan vid gudstjänsttid och att de därför har ett
stort behov av att kunna ta del av TV-sända
gudstjänster på söndagar även fortsättningsvis.
4. Text-TV-textning (punkt 8)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag vill erinra om att text-TV-textningen bör kunna
vara till stor hjälp även för många grupper som inte
är drabbade av hörselskador. Det kan t.ex. gälla
människor med läs- och skrivsvårigheter såsom
dyslektiker, invandrade och många äldre. Det rimliga
målet borde vara att SVT i sitt framtida utbud kunde
texta hundra procent av de förstagångssända
programmen med svenskt ursprung.
5. Syntolkning (punkt 10)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anför:
Vi erinrar om att vi i motion Kr340 (v) föreslagit
att syntolkning bör införas i SVT:s program och öka
successivt. I motionen sägs även att det i nästa
sändningstillstånd bör beaktas att samhällsprogram
bör syntolkas. Vidare sägs i motionen: "En metod att
förbättra synskadades möjlighet att ta del av
samhällsprogram, kultur och 'såpor' är uppläsning av
textremsa och syntolkning." Vi har emellertid
avstått från att yrka bifall till vårt förslag,
eftersom vi - liksom övriga i utskottets majoritet -
anser att förutsättningarna för syntolkning kommer
att förbättras avsevärt när den digitala
sändningstekniken är införd.
I sammanhanget bör nämnas att det i motion Kr340
(v) även anförs följande: "Det bör påpekas att den
synskadade inte kan utföra s.k. menysökning om inte
menyn samtidigt läses upp."
6. Syntolkning (punkt 10)
Lennart Kollmats (fp) anför:
Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i
motion Kr7 (fp) föreslagit att försök med
syntolkning skall göras under den kommande
tillståndsperioden. Jag har avstått från att yrka
bifall motionsförslaget, eftersom det
frekvensutrymme som för närvarande används för
stereoljud då skulle behöva tas i anspråk. Förslaget
bör emellertid kunna genomföras efter övergången
till digital sändningsteknik.
7. Textremsor på minoritetsspråk (punkt 18)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anför:
Det hade varit glädjande om utskottet kunnat enas
kring förslaget i motion Kr341 (v) att SVT:s
programutbud skall förses med textremsor på
minoritetsspråk redan under nästa tillståndsperiod.
Vi har emellertid valt att inte yrka bifall till
förslaget och att i stället ställa oss bakom
förslaget i propositionen att programföretagen skall
beakta de språkliga och etniska minoriteternas
intressen och att deras insatser på detta område
skall öka. Vi påminner om den särställning som nu
tilldelas fyra av de nationella minoriteternas språk
även inom ramen för public service-uppdraget.
Vidare vill vi påminna om att det i motion Kr341
(v) framhålls att textremsor med text på
minoritetsspråk skulle kunna bidra till att öka läs-
och skrivkunnigheten hos minoriteter och invandrare.
Slutligen erinrar vi om att SVT enligt samma motion
borde knyta till sig en referensgrupp för att kunna
få ett helhetsgrepp om hur behoven i
minoritetsgrupperna ser ut.
8. Decentraliserad organisation (punkt 19)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill påminna om vad som sägs i motion Kr343 (c)
om nödvändigheten av att de lokala public service-
redaktionerna får förbättrade möjligheter att sända
lokalt material och av att ett eventuellt minskat
ekonomiskt utrymme för företagen inte får hindra
denna ambition.
9. Finansiering (punkt 32)
Lennart Kollmats (fp) anför:
Jag påminner om att Folkpartiet liberalerna i motion
Kr7 (fp) redovisar ett förslag till nytt sätt att i
framtiden finansiera public service-verksamheten.
Förslaget innebär att fem fonder skall bildas för
att stödja public service-verksamhetens
programproduktion inom radio, TV och nya medier.
Fonderna får dels ett stort eget kapital genom att
staten gör en engångsöverföring, dels årliga
tillskott. Engångsöverföringen föreslås komma från
en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i
Telia. Det årliga tillskottet skall komma från
intäkter från nätavgifter. Att ersätta systemet med
TV-avgifter innebär också att man slipper den
största delen av dess kostnad för administration och
kontroller, vilken för närvarande uppgår till 140
miljoner kronor. (Se även reservation 29.)
10. Departementstillhörighet för Teracom AB
(punkt 39)
Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och
Roy Hansson (alla m) anför:
Staten har ägarintressen i tre företag inom
näringsgrenen telekom, nämligen Teracom AB, Svenska
rymdaktiebolaget och Telia AB. Av dessa tillhör
Svenska rymdaktiebolaget och Telia AB
Näringsdepartementet, medan Teracom AB tillhör
Kulturdepartementet.
Med tanke på telekomsektorns växande betydelse,
den alltmer påtagliga konvergensen mellan tele-,
data-, radio- och TV-tjänster och de
samordningsbehov, inte minst på investeringssidan,
som allt tydligare kommer att visa sig är denna
uppdelning alltmer olämplig. Det är därför vår
uppfattning att - i enlighet med vad som föreslås i
motion Kr338 (m) - de tre företagen borde få samma
huvudman, nämligen Näringsdepartementet. Detta
skulle också underlätta samordningen av kommande
aktieförsäljningar i de tre bolagen.
Vi avstår emellertid från att yrka bifall till
motion Kr338 (m) då det är regeringen som fördelar
regeringsärenden mellan departement. Vår förhoppning
är att regeringen skall komma fram till samma
slutsats som vi om bolagens
departementstillhörighet.
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:94 föreslår regeringen att
riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift,
2. godkänner vad regeringen föreslår om riktlinjer
för programverksamheten (avsnitt 8),
3. godkänner vad regeringen föreslår om Sveriges
Utbildningsradios verksamhet (avsnitt 9),
4. godkänner vad regeringen föreslår om
uppföljning och granskning av programverksamheten
(avsnitt 10),
5. godkänner vad regeringen föreslår om
distribution av radio och TV (avsnitt 11),
6. godkänner vad regeringen föreslår om
beredskapsfrågor (avsnitt 12),
7. godkänner vad regeringen föreslår om
finansiering, system för medelstilldelning samt
redovisning och revision (avsnitten 13.1, 13.2 och
13.5),
8. godkänner vad regeringen föreslår om
tillståndsperiodens längd (avsnitt 14),
9. godkänner vad regeringen föreslår om
medelstilldelning (avsnitt 13.3).