I detta betänkande behandlar utskottet motioner
väckta under allmänna motionstiderna 1999/200 och
2000/01. Motionerna gäller frågor om konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, såsom
brukarinflytande, upphandling av offentlig konst,
konstnärlig utsmyckning för synskadade,
konstpedagogik, konstnärlig utsmyckning av EU:s
byggnader samt uttalanden om vissa monument. Vidare
behandlas motioner om ett nobelpris för bildande
konst, stödet till kollektivverkstäder och
konsthantverkskooperativ, Folkrörelsernas
konstfrämjande samt den s.k. enprocentsregeln vid
byggande. Slutligen behandlas motioner om hemslöjden
som förebild för form och design m.m., kampanjen
Arkitekturåret 2001, det statliga engagemanget för
arkitektur, formgivning och design samt statligt
stöd till det planerade konst- och designmuseet
Museum Vandalorum.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
I betänkandet finns 10 reservationer och 5
särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Konstnärlig gestaltning av den
gemensamma miljön
Inledning
Statens konstråd har till uppgift att verka för att
konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att
- förvärva god samtidskonst till statens byggnader
och andra lokaler för statlig verksamhet,
-
- medverka till att konst tillförs även andra
gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten
och
-
- sprida kunskap om konstens betydelse för en god
samhällsmiljö.
-
Brukarinflytande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- brukarinflytande, jämför reservation 1 (kd,
c).
Motioner
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr313 (kd)
yrkande 25 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 30 anser
att man bör öka brukarinflytandet när konst skall
köpas in genom Statens konstråds försorg. Det bör
enligt motionärerna ske genom en decentralisering av
beslutsprocessen.
Även i motion 1999/2000:Kr315 (mp) framhålls
betydelsen av brukarnas delaktighet i
beslutsprocessen (yrkande 20).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat liknande
motionsyrkanden (senast i bet. 1998/99:KrU6).
Utskottet har då redovisat att Statens konstråd
enligt regeringens regleringsbrev skall redovisa
olika samarbetsformer vid anskaffning av konst.
Vidare har utskottet inhämtat att rådet genomgående
tillämpar ett samråd med fastighetsägare, arkitekter
och brukare i frågor om placering av verk och val av
konstnärer. Utskottet vill liksom tidigare
understryka att det är av mycket stor vikt att
brukarna ges möjlighet att aktivt delta i
beslutsprocessen och att de därmed får känna sig
delaktiga i utsmyckningen av den egna närmiljön.
Utskottet förutsätter att rådet så långt det är
möjligt beaktar brukarnas synpunkter.
Utskottet vill också påminna om att det är
kommunerna som har huvudansvaret för utformningen
och den konstnärliga utsmyckningen av icke-statliga
gemensamma miljöer.
Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande 25,
1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 20 och 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 30.
I motion 2000/01:Kr346 (fp) framhåller motionärerna
att det är angeläget att konkurrensen ökar och
fungerar vid inköp av offentlig konst och att alla
konstnärer får möjlighet att lämna anbud, oberoende
av om de är medlemmar eller inte i någon
fackorganisation. Motionärerna anser att begreppen
bör redas ut och att Konkurrensverkets och Nämnden
för offentlig upphandlings rekommendationer bör tas
till vara (yrkande 29).
Bakgrund
Inköp av offentlig konst regleras i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling (LOU). I 1 kap.
4 § anges att upphandling skall göras med
utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns.
Undantag från denna bestämmelse regleras i 2 kap. 11
§ beträffande varuupphandling överstigande ett värde
(tröskelvärde) av 1 756 000 kronor och i 6 kap. 2 b
§ i fråga om upphandling under detta värde. I
sistnämnda lagrum anges bl.a. att en upphandlande
enhet utan föregående annonsering får begära anbud
genom att skicka en skrivelse till endast en
leverantör om det som skall upphandlas av
konstnärliga skäl kan levereras av endast en viss
leverantör.
Konkurrensverket har i en utredning på bild- och
formområdet tagit upp frågan om offentlig
upphandling (Konkurrensfrågor på bild- och
formkonstområdet, avsnitt 5.1.2). Verket har i
utredningen uppgivit att det på upphandlingsområdet
finns två principiella konkurrensfrågor av intresse,
nämligen dels frågan om en påstådd favorisering av
KRO-medlemmar i anslutning till statliga
(Konstrådet) och kommunala konstinköp, dels frågan
på vilket sätt undantaget från konkurrensutsättning
enligt LOU utnyttjas i praktiken.
Beträffande den första frågan har verket i
utredningen uppgivit bl.a. följande:
Konstrådets styrelseledamöter utses av
regeringen, och styrelsen utser därefter ett
antal projektledare. De senare har ett eget
ansvar för inköp av konst från gallerier, medan
styrelsen fattar beslut bl.a. om större uppdrag
rörande exempelvis fast konst. Någon reglerad
fördelning av styrelseplatserna per organisation
föreligger inte. Enligt uppgift från
Kulturdepartementet är det andra
konstnärsorganisationer, såsom SK (Svenska
Konstnärsförbundet, utskottets anm.), obetaget
att lämna namnförslag till regeringen.
Styrelseledamöterna har till uppgift att
självständigt fatta beslut i övergripande frågor
av betydelse för organisationens möjlighet att på
bästa sätt utföra de uppgifter som ålagts den.
Styrelseledamöterna sitter således inte som ombud
för den organisation de är medlemmar i. Vad
gäller projektledarna uppställs här liksom för
andra befattningar på arbetsmarknaden vissa krav
avseende utbildning, yrkeserfarenhet,
dokumenterad skicklighet osv. Att dessa kan likna
krav som gäller för medlemskap i KRO kan inte tas
till intäkt för att avsikten skulle vara att ge
KRO-anslutna konstnärer en särskild fördel.
Enligt uppgift finns också projektledare hos
Konstrådet som inte är KRO-medlemmar.
När det gäller den andra frågan anför verket
bl.a. följande:
Direktupphandling innebär att upphandlingen sker
utan krav på formbunden inbjudan, vilket
försvårar för möjliga alternativa konstnärer att
få kännedom om den upphandlande enhetens behov.
Det förhållandet att en upphandlande enhet
utnyttjar det lagliga utrymme som finns enligt
LOU att direktupphandla konst kan lätt leda till
kritik från de potentiella leverantörer som inte
tillfrågats. Om denna enhet samtidigt väljer att
utnyttja konsulter från företrädesvis en och
samma branschorganisation ökar möjligheterna för
angrepp om ifrågasatt diskriminering.
Slutsatsen blir att det å ena sidan existerar
ett samband mellan blotta förekomsten av
direktupphandling och risken för att dra på sig
kritik om bristande objektivitet/diskriminering.
Å andra sidan utgör konst en så speciell vara att
fördelarna med att införa konkurrens - i syfte
att förbättra exempelvis urvalet av och de
konstnärliga kvaliteterna i den upphandlade
konsten - måste vägas mot ökade administrativa
bördor och andra kostnader i form av särskilda
ersättningar till deltagande konstnärer som
följer av en mer formbunden upphandlingsprocess.
Även Nämnden för offentlig upphandling har tagit upp
frågan om upphandling av konst. I ett av sina
nyhetsbrev uttalade nämnden att interna riktlinjer
för upphandling inte får medföra att vissa
leverantörer utesluts från upphandling, eftersom en
upphandlande enhet, med hänsyn till
objektivitetsregeln i 1 kap. 4 § LOU, inte får
särbehandla en leverantör i förhållande till en
annan. Vidare ansåg nämnden att de upphandlande
enheterna, med hänsyn till regeln om utnyttjande av
de konkurrensmöjligheter som finns, bör sträva efter
att, även vid upphandling som inte behöver
konkurrensutsättas, variera leverantörskretsen.
Utskottets ställningstagande
Enligt regleringsbrevet för Statens konstråd skall
kvalificerade uppdrag spridas till många konstnärer.
Konstrådet skall återrapportera bl.a. vilka
konstnärer som anlitats och analysera och bedöma
resultaten. Utskottet utgår självfallet från att
rådet följer anvisningarna i regleringsbrevet och så
långt det är möjligt utnyttjar de
konkurrensmöjligheter som står till buds. Utskottet
förutsätter också att rådets styrelseledamöter vid
inköp av offentlig konst självständigt och på bästa
sätt utför de uppdrag som ålagts dem och inte
favoriserar någon speciell konstnär eller
tillhörighet till viss konstnärsorganisation.
En uppföljning av rådets verksamhet görs varje år
i årsredovisningen till regeringen. I
budgetpropositionen för år 2001 har regeringen
framhållit att det är en påfallande stor andel unga
konstnärer som får uppdrag i projekten, liksom att
den geografiska spridningen av verksamheten som
helhet är god.
Utskottet utgår från att återkommande
utvärderingar görs av Konstrådets verksamhet -
liksom beträffande andra myndigheters verksamhet -
avseende längre perioder. Utskottet anser att det
skulle vara av intresse att i ett sådant sammanhang
eller genom en särskild undersökning följa upp vilka
former av upphandling som rådet har tillämpat och -
som ett komplement till andra uppgifter som
redovisas om anlitade konstnärer - hur konstnärer
med olika organisationstillhörighet är
representerade bland de inköpta och beställda
konstverken.
Med hänvisning till vad utskottet anfört
beträffande de anvisningar och regleringar som finns
och som utskottet utgår från att rådet följer
avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr346 (fp)
yrkande 29.
Konstnärlig utsmyckning för synskadade
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- utredning om konstnärlig utsmyckning för
synskadade.
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr259 (m) anser att
en viss del av konstnärlig utsmyckning i offentliga
miljöer skall anpassas till de synskadades behov.
Motionären anser att Statens kulturråd bör få i
uppdrag att utreda frågan.
Utskottets ställningstagande
Ett av de av riksdagen beslutade nationella
kulturpolitiska målen är att verka för att alla
skall få möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelser. Målsättningen omfattar
även de synskadade. När det gäller motionsförslaget
anser utskottet att det är fel väg att gå att
bestämma att en viss bestämd del av konstnärlig
utsmyckning i offentliga miljöer skall anpassas till
de synskadades behov; det är bättre att i varje
enskilt fall bedöma behovet och lämpligheten.
Utskottet utgår från att Statens konstråd, som
genomgående har samråd med fastighetsägare,
arkitekter och brukare, beaktar de synskadades behov
när önskemål därom framställs eller det annars
framstår som lämpligt. Det kan tilläggas att -
enligt vad utskottet erfarit - Konstrådet ett antal
gånger tillgodosett önskemål av detta slag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr259 (m).
Konstpedagogik
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- konstpedagogik, jämför reservation 3 (kd).
Motionen
I motion 2000/01:Kr345 (kd) framhåller motionärerna
att regeringen inom kort bör lägga fram en
åtgärdsplan för en konstpedagogisk satsning rörande
samtidskonst bl.a. hos Riksutställningar och Moderna
museet (yrkande 31).
Utskottets ställningstagande
Kulturrådet har gjort en översyn och kartläggning av
den konstpedagogiska utvecklingen med inriktning på
barn och ungdom i tre län, nämligen i Gävleborgs,
Hallands och Värmlands län. Översynen och
kartläggningen läggs nu till grund för en rapport
från Kulturrådet om konstpedagogikens utveckling som
beräknas vara klar i april i år. Utskottet har
inhämtat att rapporten kommer att innehålla
ställningstaganden till hur man bör gå vidare i
dessa viktiga frågor. Ställningstagandena bör enligt
utskottets mening inte föregripas, varför motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 31 avstyrks.
Konstnärlig utsmyckning av EU:s byggnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- ansvaret för konstnärlig utsmyckning av
EU:s byggnader.
Motionen
Motionären bakom motion 1999/2000:Kr294 (s) anser
att EU:s medlemsländer bör ta ett gemensamt ansvar
för konsten inom EU:s institutioner och att den
svenska regeringen bör ta upp frågan om utarbetande
av en policy för ett sådant arbete.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare på utrikesutskottets förslag
avslagit en liknande motion (bet. 1998/99:UU10).
Utskottet finner inte skäl att nu ändra detta
ställningstagande, varför motion 1999/2000:Kr294 (s)
avstyrks.
Utskottet vill tillägga att även om ansvaret för
konsten inom EU:s institutioner inte ligger på
Statens konstråd har rådet vid ett par tillfällen på
riksdagens och regeringens uppdrag varit med i olika
EU-byggnadsprojekt bl.a. i Europaparlamentet.
Monument
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- minnesmärke över den svenske soldatens
insatser i fredens tjänst, jämför reservation
4 (1 m),
- Midlanda-Y:et.
Motionerna
I motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd, fp) och
2000/01:Kr227 (m) anser motionärerna att ett
minnesmärke bör uppföras över den svenske soldatens
insatser i fredens tjänst. Motionären bakom den
sistnämnda motionen anser vidare att en skulptur bör
utföras med författaren och skulptören Eino Hanskis
modell till minnesmärke som förebild. På så sätt
hedras också en invandrare som betytt mycket för
svensk kultur.
Motionären bakom motion 1999/2000:Kr296 (v) anser
att Midlanda-Y:et bör utses till riksmonument.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare behandlat liknande
motionsyrkanden rörande ett minnesmärke över den
svenske soldatens insatser i fredens tjänst (bet.
1998/99:KrU6). Utskottet har då ansett att det inte
bör vara riksdagens uppgift att uttala sig om vilka
enskilda konstverk som skall beställas, utföras och
uppföras. Utskottet är inte av någon annan åsikt i
dag, varför motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd,
fp) och 2000/01:Kr227 (m) avstyrks.
Utskottet anser inte heller att motionsyrkandet
avseende Midlanda-Y:et bör bifallas, varför motion
1999/2000:Kr296 (v) avstyrks.
Nobelpris för bildande konst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- ett nobelpris för bildande konst.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr266 (m) hemställs att riksdagen
skall göra ett tillkännagivande till regeringen om
inrättande av ett nobelpris för bildande konst (dvs.
konst som gestaltas i fast material såsom bildkonst,
arkitektur och konsthantverk). Motionären anför att
de bildande konsterna bidrar i minst lika hög grad
som litteraturen till vår kulturs utveckling.
Invigningen av det kommande Nobelmuseet borde
kombineras med en nationalinsamling för ett sådant
nytt nobelpris.
Utskottets ställningstagande
Nobelprisen har instiftats i enlighet med Alfred
Nobels vilja och kan inte ändras eller kompletteras
med flera priser. Däremot har Riksbanken instiftat
ett pris i ekonomi till Alfred Nobels minne, vilket
delas ut samtidigt med de nobelpris som delas ut i
Sverige.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionen.
Hemslöjd m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- hemslöjdens betydelse för form och design,
- hemslöjden som näring,
- bidrag till hantverksföreningar som
förvaltar ett kulturarv.
Bakgrund
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt sin
instruktion (1988:315) ta initiativ till, planera,
samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i
den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan
statlig myndighet. Under anslaget Nämnden för
hemslöjdsfrågor (28:17) har riksdagen anvisat 1 509
000 kronor för nämndens verksamhet år 2001. Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK) svarar för
nämndens medelsförvaltning och
personaladministration. Nämnden fördelar det
statliga stödet till hemslöjdsfrämjande verksamhet
under anslaget Främjande av hemslöjden (28:18).
Sammanlagt har 17 712 000 kronor anvisats för år
2001. Medlen går till hemslöjdskonsulenter i länen
vilka även finansieras av kommuner och landsting
samt fem rikskonsulenter, nämligen en konsulent i
hemslöjd för barn och ungdom, en spetskonsulent och
tre sameslöjdskonsulenter. Vidare används medlen
till bidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund och till projekt inom hemslöjdsområdet.
Från kulturbudgeten utgår inte några bidrag till
enskilda slöjdare. Bidrag till enskilda hemslöjdare
- liksom till andra företagare - kan utgå i form av
olika stöd till näringsverksamhet och från
regionalpolitiska medel på de grunder som gäller
dessa statsbidragsformer - här kan nämnas regionalt
utvecklingsbidrag, regionalt transportbidrag,
småföretagsstöd, landsbygdsstöd m.m.
Regeringen har i regleringsbreven för år 1997
givit NUTEK och Nämnden för hemslöjdsfrågor i
uppdrag att analysera hemslöjdens ställning och
möjligheter ur ett regionalt utvecklings- och
näringsperspektiv. Myndigheterna har år 1998
avlämnat en gemensam rapport i frågan (R 1998:12). I
rapporten har de gjort en avgränsning av hemslöjden
till att vara dels en näring som kräver en marknad
med avsättningsmöjligheter, dels en bärare av
kulturhistoria och traditioner. Enligt rapporten
behövs det förstärkt distribution, marknadsföring
och kompetensutveckling. Kunskaperna i företagande
behöver ökas, varvid utgångspunkten måste vara
hemslöjdens specifika förutsättningar. Myndigheterna
uttrycker förhoppningen att undersökningsrapporten
skall kunna stimulera till nya projekt kring
hemslöjden med inriktningen att förstärka slöjdens
identitet som näring.
Den av regeringen tillsatta Form- och
designutredningen har avgivit två betänkanden,
nämligen Mötesplats för form och design (SOU
1999:123) och Statens insatser för form och design
(SOU 2000:75). I det senare behandlar
utredningsmannen hemslöjden i dess egenskap av en
del av form- och designområdet. Tre statliga
myndigheter behandlas, vilka har koppling till och
ansvar för form och design, varav Nämnden för
hemslöjdsfrågor är en och karakteriseras som en
renodlad formmyndighet. I utredningsbetänkandet
uppmärksammas också den utbildningsverksamhet som
Nämnden för hemslöjdsfrågor och
hemslöjdskonsulenterna svarar för.
Regeringen har i budgetpropositionen för år 2001
(utgiftsområde 17 s. 30) uttalat sin avsikt att
återkomma till riksdagen under år 2001 i frågor om
form och design.
Motionerna
Hemslöjdens betydelse för form och design bör enligt
motion 2000/01:Kr319 (c) tillkännages för regeringen
(yrkande 1). Motionären påminner om att hemslöjden
av tradition är en inspirationskälla för form och
design. När nu form och design är starka
profilområden är det ännu mera viktigt med ett
samspel mellan dagens framstående hemslöjd med dess
kombination av nyskapande och tradition och den
form- och designverksamhet som finns inom
utbildningsinstitutioner och näringsliv. Det bör
därför vara ett starkt samhällsintresse att
hemslöjden kan fortsätta att utvecklas.
I samma motion begärs även ett tillkännagivande
för regeringen om behovet av långsiktighet i arbetet
med att stärka hemslöjden som näring (yrkande 2).
Enligt motionären karakteriseras hemslöjden först
och främst av att det är fråga om en näring och inte
- som vanligen diskuteras - ett kulturarv och
historia. Hemslöjden som näring kräver en marknad.
De flesta producenterna finns i glesbygd, medan de
flesta konsumenterna finns i storstäderna. Ledet
mellan dem bör stärkas. Ett långsiktigt arbete med
att etablera en marknad har påbörjats av NUTEK och
Nämnden för hemslöjdsfrågor. Detta bör enligt
motionen uppmärksammas i kommande budgetarbete.
Riksdagen bör enligt motion 1999/2000:Kr299 (kd)
tillkännage för regeringen att möjligheten bör
utredas att till hantverksföreningar som förvaltar
ett kulturarv anslå vad som i motionen benämns en
basresurs. Motionären framhåller att hantverk är en
sysselsättning som inte kan effektiviseras. Det
kräver tid och noggrannhet och produkterna kan
enligt motionärens mening aldrig bli lönsamma.
Motionären redovisar att Föreningen Svenska Spetsar
har som mål för sin verksamhet att främja knyppling
och näraliggande handaslöjder. Detta kulturarv bör
hållas levande både genom klassisk produktion och
utveckling av nya mönster och produkter. Det behövs
medel för att bibehålla yrkeskunnandet och utveckla
personal för framtida behov. Även andra
hantverksföreningar har samma resursbehov.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att hemslöjdens betydelse
för form och design har uppmärksammats i Form- och
designutredningens slutbetänkande.
Utredningsförslagen har remissbehandlats och väntas
läggas till grund för regeringens kommande förslag
på området under år 2001. Utskottet gör den
bedömningen att det inte behövs något särskilt
uttalande från riksdagens sida för att regeringen
skall vara uppmärksammad på hemslöjdens betydelse
för form och design, varför motion 2000/01:Kr319 (c)
yrkande 1 avstyrks.
Utskottet har ovan redovisat att NUTEK och Nämnden
för hemslöjdsfrågor år 1998 på regeringens uppdrag
gjort en undersökning av hemslöjden som näring. I
regleringsbrev för år 2000 har Nämnden för
hemslöjdsfrågor fått som ett av flera verksamhetsmål
att lyfta fram hemslöjdens betydelse för regional
tillväxt och sysselsättning. Vidare har nämnden
under år 2000 fått 2,8 miljoner kronor från
Näringsdepartementet till ett utvecklingsprojekt
benämnt Den kvalitativa slöjden och marknaden.
Projektet, som omfattar ett nationellt och sex
regionala projekt, kommer att pågå under hela år
2001.
Det beredningsarbete som nu pågår inom
Regeringskansliet beträffande form- och designfrågor
och de budgetkonsekvenser resultaten av detta arbete
kan få bör enligt utskottets uppfattning inte
föregripas genom ett uttalande i enlighet med motion
2000/01:Kr319 (c) om särskilt avsatta medel till
arbete med att utveckla hemslöjden som näring.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet även yrkande 2 i motionen.
Då det gäller yrkandet i motion 1999/2000:Kr299 (kd)
om stöd till hantverksföreningar som förvaltar ett
kulturarv vill utskottet påminna om följande. Vid
riksmötet 1997/98 behandlade utskottet ett
motionsyrkande om ett årligt stöd till spetskonsten
(bet. 1997/98:KrU7 s. 9-10). Utskottet framhöll då
att det är viktigt att den del av landets kulturarv
som hemslöjden utgör kan fortleva och utvecklas.
Utskottet anförde också att det inom hemslöjden
finns många unika och kvalitativt högtstående
verksamhetsområden, ibland med stark regional
anknytning, däribland spetsknypplingen, som bör
bevaras. Utskottet framhöll även att ett uttryck för
riksdagens och regeringens syn på vikten av att
spetskonsten bevaras och utvecklas är att statligt
bidrag till en rikskonsulent verksam som
spetskonsulent ingår i bidraget till hemslöjden
sedan budgetåret 1985/86. Denna spetskonsulent är
knuten till Riksföreningen Svenska Spetsar.
De statliga näringspolitiskt och regionalpolitiskt
motiverade stöd som nämnts i det föregående och som
kan utgå till företagare, bl.a. inom slöjdområdet,
fördelas enligt de regler som gäller för respektive
bidragsform och är således inte anpassade särskilt
för stöd till slöjdare eller andra traditionella
hantverksgrupper.
Utskottet föreslår, med hänvisning till det
anförda, att riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr299
(kd).
Stödet till kollektivverkstäder och
konsthantverkskooperativ
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- utrustningsbidraget till
kollektivverkstäder, jämför reservation 5
(kd),
- konsthantverkskooperativen.
Bakgrund
Bidrag till vissa organisationer utgår sedan
budgetåret 1982/83 från anslaget Bidrag till bild-
och formområdet (28:19). Detta bidrag syftar till
att stödja konsthantverket, främja dess utveckling
och förnyelse samt öka konsthantverkarnas
möjligheter att försörja sig. Statens kulturråd
fördelar medlen. År 2000 erhöll 18
konsthantverkskooperativ bidrag med sammanlagt drygt
1,2 miljoner kronor.
Vid riksmötet 1997/98 beslöt riksdagen i enlighet
med regeringens förslag att det dåvarande stödet
till organisationer och institutioner inom bild- och
formområdet skulle utvidgas till att avse bl.a. stöd
till kollektivverkstäders investeringar i gemensam
utrustning (prop. 1997/98:87 s. 23, bet. 1997/98:
KrU13, rskr. 1997/98:258). I enlighet med förslag i
budgetpropositionen för år 1999 beslöt riksdagen att
anslaget Bidrag till bild- och formområdet skulle
förstärkas med sammanlagt 11 miljoner kronor för att
skapa utrymme för bl.a. detta nya bidrag (prop.
1998/99:1, utgiftsområde 17, bet. 1998/99:KrU1,
rskr. 1998/99:00). Medlen fördelas av Kulturrådet,
som har avsatt ca 2 miljoner kronor per år för
ändamålet åren 1999, 2000 och 2001.
Motionerna
I motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 22 begärs en
utvärdering av effekten av de för år 1999 nya medlen
till kollektivverkstäder. Motionärerna anser att
utvärderingen skall avse både effekterna för
verkstäderna och effekterna för övriga ändamål inom
det totala anslaget som, enligt vad som hävdas i
motionen, inte ökats i motsvarande mån.
Enligt motion 2000/01:Kr345 (kd) har
kollektivverkstäderna en viktig funktion att fylla
då särskilt nyexaminerade konstnärer inte har råd
att bygga upp egen kostsam utrustning. Motionärerna
anser att kollektivverkstäder bör finnas
tillgängliga i hela landet (yrkande 32 i denna del).
Vidare begärs i motion 2000/01:Kr345 (kd) en
översyn av konsthantverkskooperativen mot bakgrund
av att utredare lämnat vissa kritiska synpunkter på
verksamheten. Det finns enligt motionen anledning
att överväga hur kooperativen skall kunna fylla den
ursprungligen avsedda funktionen (yrkande 32 i denna
del).
Utskottets ställningstagande
Utrustningsbidrag till kollektivverkstäder har som
redovisats utgått sedan år 1999. Vid den första
bidragsfördelningen av sammanlagt ca 4 miljoner
kronor för de två åren 1999 och 2000 inkom 33
ansökningar om sammanlagt 11,8 miljoner kronor. Inte
alla ansökningar kom från verkstäder som uppfyllde
kraven enligt förordningen (1998:1370) om statligt
utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Av de 33
ansökningarna beviljades bidrag till 20 verkstäder.
Vid nästa ansökningstillfälle hösten 2000 för år
2001, då nära 2 miljoner kronor fördelades, inkom 34
ansökningar om sammanlagt 9,4 miljoner kronor. Tolv
av de 34 ansökande beviljades bidrag medan övrigas
ansökan avslogs.
Enligt förordningen om utrustningsbidrag till
kollektivverkstäder skall utrustningsbidraget
främja konstnärlig utveckling och förnyelse samt
minska konstnärernas omkostnader för
framställning av konstverk. Bidragsberättigad
verkstad skall drivas av en sammanslutning av
yrkesverksamma konstnärer, bygga på medlemmarnas
egna insatser och ha en stabil organisation och
arbetsform. Närmare föreskrifter får meddelas av
Statens kulturråd. Kulturrådet har i samband med
bidragsfördelningen uttryckt följande (PM KMU
1999:12 och PM KMU 2000:4).
Rådet anser att de verkstäder som är
specialiserade på någon uttrycksform, ska få
möjlighet att upprätthålla högsta möjliga
standard för just denna specialitet. Det är
varken ekonomiskt möjligt eller önskvärt från
verkstädernas sida att utrusta alla
kollektivverkstäder med spetsutrustning inom alla
områden. Rådet förutsätter att de verkstäder som
får möjlighet att med statliga medel införskaffa
nödvändig specialutrustning erbjuder utövare från
andra verkstäder möjlighet att utnyttja dessa
utrustningar.
Vid fördelningen har hänsyn tagits till den
regionala spridningen över landet. I vissa fall
(för ex.vis "sten"-verkstäderna) har tillgången
på råmaterial spelat roll.
Flera verkstäder har angett att de behöver
förbättra sin arbetsmiljö. Krav på en bra
arbetsmiljö ställs särskilt från nyutexaminerade
konstnärer som under utbildningen arbetat i
ändamålsenliga och bra utrustade lokaler vid
högskolorna. I ansökningarna gäller det främst
ventilation i snickeriverkstäder och verkstäder
där starka lösningsmedel hanteras. Rådet anser
det angeläget att stödja sådana ändamål.
Rådet har vidare valt, att både inom ramen för
kollektivverkstadsstödet och i ett fall även utanför
den, ge bidrag till kostsamma investeringar hos ett
par avancerade digitala bildverkstäder.
Utrustningsbidrag till kollektivverkstäder har
således hittills delats ut endast för två avslutade
år samt för det innevarande året.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom de
båda motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) och
2000/01:Kr345 (kd) att kollektivverkstäderna har en
viktig funktion att fylla. Det är svårt för
konstnärerna att ensamma ha råd med sådan kostsam
utrustning som är nödvändig för deras konst och även
att underhålla och förnya sådan utrustning. Det är
viktigt att sådana verkstäder finns spridda i
landet. Verkstäderna tillkommer på konstnärernas
eget initiativ och bygger på deras egna insatser.
Statens roll är sedan år 1999 att lämna
utrustningsbidrag till verkstäder. Som utskottet
redovisat ovan har Kulturrådet vid fördelningen av
bidragen tagit hänsyn till den regionala spridningen
över landet. Något uttalande från riksdagens sida om
verkstädernas betydelse och om spridningen över
landet är enligt utskottets mening inte påkallat.
Utskottet avstyrker därför motion 2000/01:Kr345 (kd)
yrkande 32 i nu aktuell del.
Utskottet förutsätter att Kulturrådet, sedan en
tids erfarenhet vunnits, gör en samlad uppföljning
av effekterna för kollektivverkstäderna av de
fördelade utrustningsbidragen, av fördelningen av
bidragen över landet och mellan olika konstarter
m.m. utan att riksdagen gör ett särskilt uttalande i
frågan. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 22.
Stöd till konsthantverkskooperativ för
utställningsverksamhet och försäljning har funnits
sedan 1970- och 1980-talen. I en utredningsrapport,
Samtidskonst i hela landet, gjord för ett antal
myndigheter på konstområdet på regeringens uppdrag
år 1999 anfördes att kooperativens verksamhetsformer
hade stagnerat och att möjligheterna att visa och
sälja konsthantverksalstren i andra sammanhang har
blivit fler. Enligt rapporten avsåg Kulturrådet att
höja de konstnärliga kraven på kooperativen och öka
kraven på rikstäckande medlemskap för att uppnå
större koncentration och ett stramare urval. Detta
hade enligt rapporten även krävts av
konsthantverkarna själva.
I sin omvärldsanalys för år 2000 redovisade
Kulturrådet att informationsmöten hållits med
konsthantverkare under 1990-talet för att diskutera
kooperativens ekonomiska situation,
utställningsverksamhet, marknadsföring och
arbetsmarknadsfrågor. Under år 2000 har ytterligare
informationsmöten hållits för att närmare
ytterligare få belyst kooperativens situation samt
behovet av förändringsarbete och av nätverk.
Utskottet har inhämtat att Kulturrådet fördelat
medel för organisationsförändring vid ett av
kooperativen med syfte att pröva nya vägar och att
få en förebild vid andra kooperativs utveckling.
Utskottet noterar att ett förnyelse- och
förändringsarbete har påbörjats när det gäller
konsthantverkskooperativens organisation och arbete.
I detta arbete är Kulturrådet, Stiftelsen
Konsthantverkscentrum, konsthantverkskooperativen
och deras nya nätverk m.fl. engagerade. Utskottet
anser mot denna bakgrund att det inte är motiverat
att riksdagen gör något uttalande om behovet av en
översyn, varför motion 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 32
i denna del avstyrks.
Folkrörelsernas konstfrämjande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- folkrörelsernas konstfrämjande.
Motioner
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr300 (s)
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Kr318 (s) och
2000/01:Kr258 (c, kd) påtalar behovet av förstärkta
medel till Folkrörelsernas Konstfrämjande såväl
centralt som regionalt i distrikten.
I motion 2000/01:Kr257 (s) framhålls behovet av
ekonomiska resurser till Folkrörelsernas
Konstfrämjande för att göra det möjligt att lämna
stöd till nyetableringar av konstfrämjandeverksamhet
där sådan saknas. Bland annat gäller detta enligt
motionärerna Stockholm.
Utskottets ställningstagande
Folkrörelsernas Konstfrämjande är organiserat i en
riksorganisation och i regionalt verksamma
självständiga konstfrämjandedistrikt.
Konstfrämjandet erhåller statliga bidrag över
anslaget Bidrag till bild- och formområdet (28:19).
För år 2001 har Konstfrämjandet erhållit 3 735 000
kronor, varav 2 miljoner kronor går till
verksamhetsbidrag, 250 000 kronor till regional
utvecklingsverksamhet och 1 485 000 kronor till
utställningsersättning.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
Folkrörelsernas Konstfrämjande har en viktig uppgift
att fylla. Dess arbete med att öka konstintresset
bl.a. för de grupper som är svåra att nå och att
göra konsten synlig och ge flera människor möjlighet
att tillägna sig den är enligt utskottets
uppfattning mycket värdefullt. Utskottet kan dock
inte i dagsläget förorda en förstärkning av stödet,
vare sig centralt eller regionalt i distrikten, men
vill erinra om att en försöksverksamhet med stöd
till arrangerande konstföreningar pågår under år
2001 i tre län och att 1 miljon kronor avsatts till
försöket. Behovet av arrangörsstödet har
uppmärksammats bl.a. av Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:Kr300 (s) yrkandena 1
och 2, 2000/01:Kr257 (s), 2000/01:Kr258 (c, kd) och
2000/01:Kr318 (s).
Den s.k. enprocentsregeln
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- den s.k. enprocentsregeln, jämför
reservationerna 6 (fp), 7 (mp).
Motioner
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)
yrkande 18 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23 anser
att det är viktigt att den s.k. enprocentsregeln
upprätthålls vid offentligt byggande. Motionärerna
framhåller också att den funktionella konsten, dvs.
design och utsmyckning av föremål i det offentliga
rummet, såsom papperskorgar, teleskåp, trafikstolpar
etc., förtjänar en större satsning.
I motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 anser motionärerna att
regeringen skall återkomma med förslag till
principbeslut om att minst 1 % av den totala
investeringskostnaden skall avsättas till estetisk
utsmyckning och då även vid infrastruktursatsningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlade en liknande motion våren 1999 i
samband med den arkitekturpolitiska propositionen
(prop. 1997/98:117, bet. 1998/99:KrU6).
Bostadsutskottet yttrade sig då till utskottet och
anförde med anledning av motionen att det i det
fortsatta arbetet med arkitektur och formgivning
ingår att behandla frågor om styrmedlens
konsekvenser för den byggda och formade miljön.
Bostadsutskottet exemplifierade med att staten
kräver att kommunerna i de lokala
investeringsprogrammen för ekologisk utveckling och
omställning skall redovisa hur de arkitektoniska
kvaliteterna skall tas till vara (yttr.
1997/98:BoU6y).
Kulturutskottet ansåg vid samma tillfälle med
anledning av motionen att de statliga konstinköpen
bör grundas på en kulturpolitisk bedömning snarare
än kopplas till omfattningen av byggandet vid en
viss tidpunkt. Dock borde enligt vad utskottet
uttalade 1 % av den totala byggkostnaden kunna vara
ett rimligt riktmärke. Utskottet uttalade vidare att
omtanke om estetisk utformning, materialval m.m. och
omsorg om hela miljöers utformning borde kunna
genomsyra byggprojekt utan att det satts upp ett
särskilt mål för hur stor - eller liten - andel som
skall avsättas för ändamålet.
Kulturutskottet vill nu i likhet med motionärerna
poängtera vikten av estetisk utsmyckning vid
offentligt byggande. Detta gäller vid såväl ny- som
ombyggnation. Utskottet anser dock liksom tidigare
att det inte är rätt väg att gå att i varje enskilt
fall styra hur mycket medel som skall avsättas för
detta ändamål. Detta måste enligt utskottet avgöras
från fall till fall. Däremot anser utskottet som
motionärerna påtalar att 1 % bör vara ett riktmärke.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande
18, 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28, 2000/01:Kr346
(fp) yrkande 23 och 2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27.
Arkitekturåret 2001
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- uppföljning och utvärdering av
Arkitekturåret 2001, jämför reservation 8
(kd),
- ett landsbygdsprojekt under Arkitekturåret
2001, jämför reservation 9 (c).
Bakgrund
Riksdagen godkände våren 1998 regeringens förslag
till handlingsprogram för statens arbete med
arkitektur, formgivning och design (prop.
1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225).
Målen för handlingsprogrammet är följande.
- Arkitektur, formgivning och design skall ges goda
förutsättningar för sin utveckling.
-
- Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte
underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden.
-
- Kulturhistoriska och estetiska värden i
befintliga miljöer skall tas till vara och
förstärkas.
-
- Intresset för hög kvalitet inom arkitektur,
formgivning, design och offentlig miljö skall
stärkas och breddas.
-
- Offentligt och offentligt understött byggande,
inredande och upphandlande skall på ett
föredömligt sätt behandla kvalitetsfrågor.
-
- Svensk arkitektur, formgivning och design skall
utvecklas i ett fruktbart internationellt
samarbete.
-
Staten skall vara en förebild när det gäller frågor
om arkitektur, formgivning och design. Många
myndigheter och institutioner har engagerats i
arbetet.
Med handlingsprogrammet från år 1998 som
utgångspunkt och utifrån de frågor som samma år togs
upp i den storstadspolitiska propositionen (prop.
1997/98:165, bet. 1997/98:AU2, rskr. 1997/98:34) har
regeringen beslutat att inbjuda till en kampanj
under år 2001 benämnd Arkitekturåret 2001
(information finns på en särskild hemsida, benämnd
www.2001arkitekturaret.nu). Regeringen har givit 43
myndigheter i uppdrag att medverka. Alla landets
kommuner, landsting och länsstyrelser samt 125 andra
myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar och
organisationer har inbjudits av regeringen att delta
med verksamheter under Arkitekturåret.
Arkitekturmuseet har regeringens uppdrag att leda
arbetet med kampanjen. Den långsiktiga målsättningen
är att efterfrågan på och förståelsen för god
arkitektur, formgivning och design skall öka i hela
landet. Storstadsfrågorna står fortsatt i fokus men
samtidigt kommer en mängd verksamheter utan
anknytning till storstadsområdena att genomföras i
linje med intentionerna i handlingsprogrammet.
Informationsinsatser, idétävlingar och riktade
kunskaps- och debattunderlag avses ingå av
kampanjen. Vidare skall ordinarie verksamhet på
skilda håll kunna dra nytta av Arkitekturåret för
att sprida kunskap om och öka intresset för
utvecklingen inom arkitektur, formgivning och design
i Sverige.
Resultaten av handlingsprogrammet för statens
arbete med arkitektur, formgivning och design avses
redovisas under Arkitekturåret. Enligt regeringens
bedömning skulle det också kunna vara en
betydelsefull del av kampanjen om man dessutom kan
göra en samlad redovisning av det kommunala arbetet
med t.ex. lokala handlingsplaner, plan- och
byggverksamhet, fastighetsförvaltning, upphandling
m.m. Ett annat område som ses som en potential är
Landstingsförbundets projekt inriktat mot design
inom sjukvården.
Statskontoret har fått regeringens uppdrag att i
samarbete med Kulturrådet och Arkitekturmuseet följa
upp och utvärdera de statliga insatserna under
Arkitekturåret. De statliga myndigheter som fått
särskilda uppdrag av regeringen i anslutning till
Arkitekturåret skall redovisa dessa senast den 15
februari 2002 till Kulturdepartementet, berörda
fackdepartement, Statskontoret och Arkitekturmuseet.
De som inbjudits att delta och som anmält sitt
deltagande och planer för detta skall göra en
slutredovisning till Arkitekturmuseet senast den 15
februari 2002. Statskontoret och Arkitekturmuseet
skall var och en lämna en redovisning till
regeringen senast den 1 september 2002.
Motionerna
I tre motioner från allmänna motionstiden 2000 tas
Arkitekturåret upp.
I motionerna 2000/01:Kr241 (kd) och 2000/01:Kr345
(kd) yrkande 3 hemställs att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att en uppföljning och
utvärdering skall göras av Arkitekturåret, vari det
- utifrån de strukturförändringar som nu pågår i
landet - bör belysas vilka långsiktiga effekter
kampanjen fått för den framtida planeringen för
tillväxtregionerna respektive regioner med ett
vikande befolkningsunderlag och överdimensionerad
infrastruktur.
Enligt motion 2000/01:Kr317 (c) bör riksdagen
tillkännage för regeringen att ett landsbygdsprojekt
för upprustning av hela byar eller enstaka byggnader
på landsbygden bör utarbetas och verkställas i
samband med Arkitekturåret. Det finns ett stort
behov av sådan upprustning på den svenska
landsbygden men det finns få resurser för detta.
Projektet bör drivas i samarbete mellan staten och
kommunerna samt Bostadskreditnämnden och banker.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående redovisat att ett
stort antal statliga myndigheter fått regeringens
uppdrag att delta i Arkitekturåret och att alla
landets kommuner, landsting och länsstyrelser samt
125 andra myndigheter, bolag, stiftelser, föreningar
och organisationer inbjudits att delta. Inriktningen
på Arkitekturåret är både storstadsperspektivet i
enlighet med storstadspropositionen år 1998 och
handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och
design från samma år som avser hela landet.
Utskottet har i det föregående också redovisat de
omfattande uppföljningar, utvärderingar och
resultatredovisningar som samtliga engagerade i
Arkitekturåret - både statliga och icke statliga
myndigheter, institutioner, företag, organisationer
m.fl. - avses avlämna efter Arkitekturårets slut.
Utskottet förutsätter att kampanjen bedrivs på ett
sådant sätt både av de centralt ansvariga och de
övriga deltagande att arbete och insatser under
Arkitekturåret har ett längre perspektiv än själva
kampanjåret och att kampanjen kommer att få många
och goda, långsiktiga effekter i linje med
handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och
design.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna
2001/01:Kr241 (kd), 2000/01:Kr317 (c) och
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 3.
Form och design
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- forskning, dokumentation och mötesplatser
för form och design,
- en fast utställningslokal för form och
design,
- ett nätverk för regionala form- och
designinstitutioner,
- lokaliseringen av satsningar m.m. inom form
och design, jämför reservation 10 (1 m, c,
fp),
- exponeringen av svensk form utomlands.
Utredning
Sedan riksdagen år 1998 godkänt regeringens förslag
till mål för ett handlingsprogram för statens arbete
med arkitektur, formgivning och design tillkallade
regeringen i början av år 1999 en särskild
utredningsman med uppdrag att klarlägga det statliga
åtagandet på formgivnings- och designområdet.
I det första utredningsbetänkandet, Mötesplats för
form och design (SOU 1999:123), fann utredaren att
det ur ett statligt perspektiv föreligger behov av
tydligare roller, samordning, tillgänglighet,
enhetlig dokumentation, kompetensutbyte,
kunskapsutveckling och utbildning inom design och
formgivning. Utredaren påtalade behovet av en
design- och formarena för att bl.a. öka
medvetenheten om designområdets betydelse och öka
intresset för designområdet.
I betänkandet föreslogs en ny institution inrättas
för att vara en mötesplats för form och design,
vilken genom utställningar och kunskapsuppbyggnad
skall främja form- och designområdet. Utställningar
skall skapas i samverkan med andra parter, såsom
museer och arkiv, universitet och högskolor,
näringsliv och designfrämjande organisationer, för
att visas på olika platser i landet. Institutionen
skall inte ha några egna föremålssamlingar. Den
skall vidare fungera som ett kunskapscentrum som har
egen verksamhet, bibliotek och arkiv och som även
stimulerar andra till forskning och dokumentation.
Den nya institutionen föreslogs förläggas till
Stockholm och vara en myndighet med stat, kommun,
landsting och näringsliv som huvudmän.
I sitt slutbetänkande, Statens insatser för form
och design (SOU 2000:75), konstaterade utredaren att
de statliga insatserna för form- och designpolitiken
omfattar relativt små medel och att den
organisatoriska grunden är svag. Det saknas en
myndighet med särskilt ansvar för att prioritera,
initiera och samordna insatser i syfte att
förverkliga de övergripande form- och designmålen.
Regeringen bör därför etablera en strategi för
statsförvaltningens förebildlighet. Regeringen bör
ta initiativ till och utveckla upphandlingskurser
som tar upp betydelsen av form och design. Staten
bör ta till vara och bevara sina egna miljöer. I
statsförvaltningens egna lokaler, såväl inom som
utom landet, skall goda exempel visas på svensk
formgivning och design. Genom tävlingar kan staten
också skapa uppmärksamhet kring sin egen
förebildlighet. Ett form- och designråd bör inrättas
i anslutning till regeringen för initiering av
samordnande insatser. Vidare föreslogs regionala
formcentrum i varje län för koordinering av
rådgivning till företag, utbildning, information och
utställningar. En översyn av behovet av
designutbildning och av hur utbildningarnas kvalitet
skall säkras föreslogs. Forskning inom designområdet
bör stimuleras. Medel inom ramen för anslaget till
Svenska institutet bör styras till verksamhet som
stärker svensk design. Exportrådet bör ta ett
initiativ till ett branschprogram för form- och
designområdet. Riksarkivet bör få i uppdrag att
undersöka hur det i dag spridda arkivmaterialet på
form- och designområdet skall kunna säkerställas och
göras tillgängligt.
I budgetpropositionen för år 2001 (utgiftsområde
17 s. 30) har regeringen aviserat förslag på form-
och designområdet under år 2001.
Motionerna
I nio motioner tas upp frågor som rör den svenska
form- och designpolitiken.
I motion 2000/01:Kr235 (m) föreslås att riksdagen
skall tillkännage för regeringen vad som anförs i
motionen om forskning, dokumentation, mötesplatser
för samspelet mellan aktörerna på form- och
designområdet m.m. (yrkande 10).
Behovet av en fast utställningslokal för svensk
formgivning och design påtalas i motion
1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 20.
De regionala initiativen inom form och design bör
enligt motion 2000/01:Kr314 (s) stödjas och
utvecklas. I ett nätverk av regionala institutioner
bör ett samordningsansvar ges som roterar mellan de
ingående institutionerna.
I flera av motionerna uttrycks önskemål om
lokaliseringen av olika former av satsningar på form
och design. I motion 1999/2000:Kr297 (s) begärs en
nationell satsning på industridesign i Bergslagen.
Den av Form- och designutredningen föreslagna
mötesplatsen för form och design bör enligt motion
2000/01:Kr278 (m) lokaliseras till Göteborg. Ett
centrum för svensk formgivning och design bör enligt
motion 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 25 inrättas i
anslutning till Röhsska museet i Göteborg. I motion
2000/01:Kr315 (c) begärs att ett regionalt form- och
designråd skall inrättas i Västra Götaland, medan
motionärerna bakom motion 2000/01:T230 (s) yrkande 5
hemställer om en fortsatt satsning på form och
design i Västsverige. Slutligen begärs i motion
2000/01:Kr316 (s) att en permanent utställning om
framtida tillämpningar av teknik, form och design
skall inrättas i Stockholm.
Riksdagen bör enligt motion 2000/01:Kr701 (mp)
yrkande 29 uttala sig för att ytterligare
möjligheter för svensk form att exponeras utomlands
behövs. Det behövs flera sådana
utställningsverksamheter som Svenska kulturhuset i
Paris samt ett ökat nordiskt samarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående i korthet redovisat
Form- och designutredningens uppdrag och förslag. I
utredningens två betänkanden görs en bred genomgång
av form- och designområdets möjligheter, problem,
behov m.m. Vidare lämnas en rad förslag som rör en
central form- och designarena, regionala
designcentrum, en strategi för statens
förebildlighet, ett form- och designråd knutet till
regeringen, utbildning och forskning, arkiv,
exponering av och information om svensk form och
design utomlands genom ambassaderna, Svenska
institutet och Exportrådet, m.m.
Utredningsförslagen har remissbehandlats.
Regeringen har aviserat förslag på området under år
2001.
Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet
inom Regeringskansliet inte bör föregripas genom
några uttalanden från riksdagens sida i de frågor
som tas upp i de aktuella motionerna.
I motion 1999/2000:Kr308 (kd) hemställs att
riksdagen skall tillkännage för regeringen att det
behövs ekonomiskt stöd för etablering av konst- och
designmuseet Vandalorum i Värnamo, där nationell och
internationell konst skall ställas ut i kombination
med en konstindustriell utställning och industriell
designutbildning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att motionen väcktes hösten
1999, ett halvt år innan regeringen i
vårpropositionen år 2000 aviserade en kommande
satsning på Museum Vandalorum (prop. 1999/2000:100
s. 184). I propositionen uttalades att - förutsatt
att projektet realiseras - regeringen beräknar ett
årligt verksamhetsstöd med ca 8 miljoner kronor
fr.o.m. år 2003. Motionen har således blivit
tillgodosedd efter det att den väckts. Mot denna
bakgrund anser utskottet att något riksdagens
uttalande i frågan inte är nödvändigt, varför motion
1999/2000:Kr308 (kd) avstyrks.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Agneta Ringman
(s), Annika Nilsson (s), Charlotta L Bjälkebring
(v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson (s), Jan
Backman (m), Paavo Vallius (s), Lars Wegendal (s),
Peter Pedersen (v), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c), Lennart Kollmats (fp),
Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Brukarinflytande (punkt 1)
av Inger Davidson (kd), Birgitta Sellén (c) och
Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:Kr313 yrkande 25 och 2000/01:Kr345 yrkande
30 samt med anledning av motion 1999/2000:Kr315
yrkande 20.
Ställningstagande
Vi anser att det skulle vara värdefullt om Statens
konstråd vid inköp av konst försöker uppnå en så
bred delaktighet som möjligt för brukarna. Frågor om
vilken konst som skall köpas in skall enligt vår
uppfattning i större utsträckning än som sker i dag
beslutas ute i landet hos brukarna för att de och
inte bara experterna skall ges möjlighet att utforma
den gemensamma miljön. Beslutsprocessen bör således
enligt vår uppfattning decentraliseras. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr313
(kd) yrkande 25 och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 30
samt med anledning av motion 1999/2000:Kr315 (mp)
yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.
2. Upphandling av offentlig konst (punkt 2)
av Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan
Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén
(c), Lennart Kollmats (fp), Anne-Katrine
Dunker (m) och Gunilla Tjernberg (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr346 yrkande 29.
Ställningstagande
Att köpa in offentlig konst är enligt vår
uppfattning en grannlaga uppgift som förorsakat
diskussioner och i vissa fall motsättningar inom
Konstsverige. Vi anser att det är angeläget att
konkurrensen på detta område ökar och att alla
konstnärer får möjlighet att lämna anbud, oberoende
av om de är medlemmar eller inte i någon
fackorganisation. Vi anser att regeringen bör se
över dels hur konstnärer med olika
organisationstillhörighet är representerade bland de
inköpta och beställda verken, dels vilka former av
upphandling som Statens konstråd har tillämpat.
Detta bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr346 yrkande 29 som sin mening ge
regeringen till känna.
3. Konstpedagogik (punkt 4)
av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr345 yrkande 31.
Ställningstagande
Ett problem inom bild- och formområdet som
Kristdemokraterna uppmärksammat är den bristande
tillgången på utbildad personal för pedagogisk
verksamhet inom museer m.m. Behovet är stort inom
hela området. En förutsättning för att samtidskonst
skall kunna visas, förstås och diskuteras är att
utställningsarrangörer har tillgång till
konstpedagoger. Riksutställningar arbetar inom ramen
för den statliga kulturpolitiken med
vandringsutställningar samt utvecklar
utställningsmediet konstnärlig pedagogiskt och
tekniskt. Riksutställningar har förklarat sig berett
att ta ansvar för utbildningar inom sina
specialområden, under förutsättning att medel ställs
till förfogande. Detta anser vi bör övervägas.
Kulturrådet har föreslagit att Moderna museet skall
få spela en mer aktiv roll i detta sammanhang.
Sammantaget anser vi att det finns tillräckligt med
underlag för regeringen att inom kort återkomma till
riksdagen med en åtgärdsplan för en konstpedagogisk
satsning. Detta bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 31 som sin mening ge
regeringen till känna.
4. Minnesmärke över den svenske soldatens
insatser i fredens tjänst (punkt 6)
av Lennart Fridén (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr295 och 2000/01:Kr227.
Ställningstagande
I många länder har man i form av jättemonument
förhärligat stora militära slag och de egna
soldaternas insatser i olika krig. Något sådant har
vi inte behov av i vårt land. Vår snart
tvåhundraåriga historia av fred utgör ett historiskt
monument i sig. Emellertid uträttas stordåd - om än
i det tysta - ännu i våra dagar av enskilda svenska
soldater i fredens tjänst. Under 1900-talet och i
regi av NF och FN men också som beskyddare av vårt
eget land under det andra världskriget har svenskar,
självuppoffrande och ibland med det egna livet som
insats, gjort mera än vad plikten kräver. Flyktingar
har vidare berättat om den stora värme de möttes av
vid mottagandet i Sverige. Många är de som har
efterlyst ett minnesmärke över dessa anonyma svenska
soldater i humanitetens tjänst. Ett minnesmärke över
den enskilde soldatens insatser skulle samtidigt
hedra de många som, trots att vi levat i fred, fått
sätta till livet under det senaste århundradet. Ett
minnesmärke av detta slag skall inte ses enbart som
ett konstverk utan också som en materialiserad
manifestation mot kriget och en hyllning till dem
som visat att man i uniform kan utföra en gärning i
humanitetens namn. Jag anser att ett minnesmärke i
form av en skulptur skall uppföras och att
författaren och skulptören Eino Hanskis modell till
minnesmärke skall stå som förebild. På så sätt
hedras också en invandrare som betytt mycket för
svensk kultur. Vad jag här anfört bör riksdagen med
bifall till motionerna 1999/2000:Kr295 (m, v, kd,
fp) och 2000/01:Kr227 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Utrustningsbidraget till kollektivverkstäder
(punkt 12)
av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr345 yrkande 32 i denna del. Därmed avslås
motion 1999/2000:Kr315 yrkande 22.
Ställningstagande
Vi instämmer i vad som anförs i motion 2000/01:Kr345
(kd) om att staten bör bidra på bästa sätt så att
bild- och formkonstnärer skall kunna försörja sig på
sitt arbete, bl.a. genom stödet till
kollektivverkstäderna. Kollektivverkstäder har en
angelägen funktion att fylla för konstnärerna,
särskilt för de nyutexaminerade som inte har råd att
bygga upp en egen kostsam utrustning av det slag de
har kunnat använda under sin utbildning. Vi anser
att kollektivverkstäder bör finnas tillgängliga över
hela landet. Riksdagen bör bifalla motion
2000/01:Kr245 (kd) yrkande 32 i nu aktuell del och
tillkännage för regeringen vad vi framfört om
kollektivverkstäderna.
6. Den s.k. enprocentsregeln (punkt 15)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr314 yrkande 18 och 2000/01:Kr346 yrkande 23 och
med anledning av motionerna 1999/2000:Kr315 yrkande
28 och 2000/01:Kr701 yrkande 27.
Ställningstagande
Den konstnärliga utsmyckningen vid offentligt
byggande måste enligt Folkpartiets mening fortsätta
att uppmärksammas. Dessutom bör den rekommendation
som finns upprätthållas som innebär att 1 % av
byggkostnaderna bör avsättas för utsmyckning vid
offentligt byggande, den s.k. enprocentsregeln. I
sammanhanget bör också enligt Folkpartiets
uppfattning betonas att den funktionella konsten,
dvs. design och utsmyckning av föremål i det
offentliga rummet såsom papperskorgar, teleskåp,
trafikstolpar etc., förtjänar en större satsning.
Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkande 18 och
2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23 och med anledning av
motionerna 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 som sin mening ge
regeringen till känna.
7. Den s.k. enprocentsregeln (punkt 15)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15
borde ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr315 yrkande 28 och 2000/01:Kr701 yrkande 27 samt
med anledning av motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande
18 och 2000/01:Kr346 yrkande 23.
Ställningstagande
Sedan 1937 finns en rekommendation om att 1 %
av byggnadskostnaderna skall avsättas till
utsmyckning för offentliga byggnader. Jag
anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag till principbeslut
att minst 1 % av den totala
investeringskostnaden avsätts till estetisk
utsmyckning vid all ny- och ombyggnation av
offentliga lokaler samt av hyresbostäder och
bostadsrätter som stöds med någon form av
statligt stöd. Detta bör även gälla vid
infrastruktursatsningar såsom byggande av
vägar och broar. Vad jag här anfört bör
riksdagen med bifall till motionerna
1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 28 och
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 27 och med
anledning av motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)
yrkande 18 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 23
som sin mening ge regeringen till känna.
8. Uppföljning och utvärdering av
Arkitekturåret 2001 (punkt 16)
av Inger Davidson och Gunilla Tjernberg (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
2000/01:
Kr241 och 2000/01:Kr345 yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att uppföljningen och utvärderingen av
Arkitekturåret 2001 uttryckligen bör omfatta den
fråga som aktualiserats i motionerna 2000/01:Kr241
(kd) och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande 3, nämligen
vilka långsiktiga effekter kampanjen fått för den
framtida planeringen för dels tillväxtregionerna,
dels regioner med ett vikande befolkningsunderlag
och en överdimensionerad infrastruktur. Detta är av
stor betydelse mot bakgrund av de
strukturförändringar som nu pågår i landet. Vi
föreslår att riksdagen bifaller de båda
motionsyrkandena och som sin mening framför till
regeringen vad vi här anfört.
9. Ett landsbygdsprojekt under Arkitekturåret
2001 (punkt 17)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17
borde ha följande lydelse:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr317.
Ställningstagande
Jag anser att det är angeläget att Arkitekturåret
2001 innefattar ett sådant landsbygdsprojekt som
föreslås i motion 2000/01:Kr317 (c). Som anförs i
motionen finns det ett stort behov av upprustning av
värdefulla byggnader och hela byar på landsbygden.
Det är dock svårt att finansiera en sådan
upprustning. Jag föreslår därför att riksdagen med
bifall till motionen som sin mening framför till
regeringen att kampanjen bör omfatta ett sådant
särskilt landsbygdsprojekt och att regeringen bör
verka för att projektet drivs i samarbete mellan
staten, kommuner, Bostadskreditnämnden och banker.
10. Lokaliseringen av satsningar m.m. inom form
och design (punkt 21)
av Lennart Fridén (m), Birgitta Sellén (c) och
Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10.
Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna
2000/01:Kr278, 2000/01:Kr315 yrkande 1 och
2000/01:Kr346 yrkande 25. Därmed avslås motionerna
1999/2000:Kr297, 2000/01:Kr316 och 2000/01:
T230 yrkande 5.
Ställningstagande
Vi ansluter oss till Form- och designutredningens
förslag att det bör inrättas en ny, självständig
myndighet som skall vara en mötesplats och ett
kunskapscentrum i Sverige för form och design. Mot
bakgrund av den omfattande verksamhet och de
utvecklingsmöjligheter inom form- och designområdet
som finns i Västra Götaland anser vi att den nya
myndigheten bör lokaliseras till denna region och
inte till Stockholm, som föreslås i utredningens
betänkande. Myndigheten bör enligt vår mening
inrättas i anslutning till det välrenommerade
Röhsska museet i Göteborg, som i enlighet med ett av
staten givet uppdrag har byggt upp ett omfattande
nätverk inom design- och konsthantverksområdet. Det
finns vidare stora möjligheter för den nya
myndigheten att nära samverka med regionala aktörer,
såsom Textilmuseet i Borås och andra museer,
utbildningsinstitutioner, designcentrum, producenter
och tillverkare.
Vi föreslår att riksdagen med anledning av
motionerna 2000/01:Kr278 (m), 2000/01:Kr315 (c)
yrkande 1 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 25 som sin
mening tillkännager för regeringen vad vi här har
framfört.
Särskilda yttranden
1. Brukarinflytande (punkt 1)
Ewa Larsson (mp) anför:
Jag har valt att inte reservera mig till förmån för
motion 1999/2000:Kr315 (mp) yrkande 20, men vill
ändå erinra om betydelsen av brukarnas delaktighet i
beslutsprocessen vid inköp av offentlig konst.
2. Utredning om konstnärlig utsmyckning för
synskadade (punkt 3)
Inger Davidson (kd), Lennart Fridén (m), Jan Backman
(m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c), Lennart
Kollmats (fp), Anne-Katrine Dunker (m) och Gunilla
Tjernberg (kd) anför:
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för
motion 2000/01:Kr259 (m) i vilken motionären anser
att en viss del av konstnärlig utsmyckning i
offentliga miljöer skall anpassas till de
synskadades behov. Vi vill emellertid erinra om att
upplevelsen av konst är viktig för oss alla, även
för personer med synhandikapp, och att ett av de av
riksdagen beslutade nationella kulturpolitiska målen
är att verka för att alla skall få möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser.
3. Hemslöjdens betydelse för form och design
och hemslöjden som näring (punkterna 9 och
10)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag har avstått från att reservera mig till förmån
för motion 2000/01:Kr319 (c), när det gäller den
traditionella och den nyskapande hemslöjdens
betydelse som förebild och inspiration för dagens
för form och design, eftersom Form- och
designutredningens förslag för närvarande bereds
inom Regeringskansliet. I utredningsbetänkandena
behandlas bl.a. hemslöjdens betydelse på detta
område.
I motion 2000/01:Kr319 (c) behandlas även behovet
av en utveckling av hemslöjden som näring och
särskilt av marknadsföringen av hemslöjdens
produkter. Jag yrkar inte bifall till motionens
yrkande i denna fråga mot bakgrund av att en
tidigare rapport i frågan från Nämnden för
hemslöjdsfrågor och NUTEK numera har resulterat i
ett utvecklingsprojekt benämnt Den kvalitativa
hemslöjden och marknaden. Jag förutsätter att
projektet, som pågår under hela år 2001, är
inledningen på en process som drivs på lång sikt.
4. Utrustningsbidraget till
kollektivverkstäder (punkt 12)
Ewa Larsson (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna har i motion 1999/2000:Kr315
yrkande 22 begärt en utvärdering av effekten av det
stöd till kollektivverkstäderna som infördes fr.o.m.
år 1999. Jag har avstått från att yrka bifall till
motionen i detta avseende då jag, liksom
utskottsmajoriteten i övrigt, utgår från att
Kulturrådet efter en tids erfarenheter gör en samlad
uppföljning av vilka effekter stödet har haft för
verkstäderna, t.ex. när det gäller spridningen över
landet och mellan konstarterna inom bild- och
formkonsten och vilka typer av verkstäder som
hittills fått bidrag. Eftersom Kulturrådet nu har
fördelat bidrag för tre år förutsätter jag att denna
uppföljning sker utan större dröjsmål.
5. Forskning, dokumentation och mötesplatser
för form och design (punkt 18)
Lennart Fridén, Jan Backman, Roy Hansson och Anne-
Katrine Dunker (alla m) anför:
I Moderata samlingspartiets motion 2000/01:Kr235
framhålls att intresset för arkitektur, form och
design ökar. Området hör både till kulturpolitiken
och näringspolitiken. Design är ett allt viktigare
konkurrensmedel. Forskning och dokumentation inom
området bör utvecklas. Samspelet mellan olika
aktörer är viktig och det behövs mötesplatser för
inspiration och kunskapsutbyte och för att göra
ämnesområdet mera tillgängligt för allmänheten. Vi
förutsätter att dessa frågor aktualiseras i
regeringens kommande förslag till riksdagen och
återkommer i detta sammanhang med utgångspunkt från
den övergripande syn som presenterats i motionen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
år 1999
1999/2000:Kr266 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nobelpris för bildande
konst.
1999/2000:Kr294 av Carina Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om framtagande av en policy
för arbetet med konstnärlig utsmyckning inom EU.
1999/2000:Kr295 av Lennart Fridén m.fl. (m, v, kd,
fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
minnesmärke över den svenske soldatens insatser i
fredens tjänst.
1999/2000:Kr296 av Claes Stockhaus (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utse Midlanda-
Y:et till riksmonument.
1999/2000:Kr297 av Inger Lundberg och Maud
Björnemalm (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nationell satsning på industridesign i
Bergslagen.
1999/2000:Kr299 av Yvonne Andersson (kd) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheten att anslå en basresurs till
hantverksföreningar för att förvalta kulturarvet.
1999/2000:Kr300 av Björn Kaaling m.fl. (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om stöd till
Folkrörelsernas Konstfrämjande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
distriktens konstbildande verksamhet.
1999/2000:Kr308 av Maria Larsson (kd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för
etablering av konst- och designmuseet Vandalorum.
1999/2000:Kr313 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Statens
konstråd.
1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om upprätthållande
av enprocentsregeln,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av en
fast utställningslokal för svensk formgivning och
design.
1999/2000:Kr315 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om konstnärlig
utsmyckning av allmänna platser,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utvärdering av
effekten av pengarna till kollektivverkstäderna,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om avsättningar
till estetisk utsmyckning vid
infrastruktursatsningar.
Motioner från allmänna motionstiden
år 2000
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan
uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.
2000/01:Kr227 av Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett minnesmärke över den
okände svenske soldaten, som även skulle hedra
invandrare.
2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m):
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om design.
2000/01:Kr241 av Annelie Enochson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en uppföljning och
utvärdering av Arkitekturåret.
2000/01:Kr257 av Christina Axelsson och Ingemar
Josefsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av stöd till
Folkrörelsernas Konstfrämjande för att möjliggöra en
etablering i Stockholm.
2000/01:Kr258 av Marianne Andersson m.fl. (c, kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ekonomiskt stöd till
Folkrörelsernas Konstfrämjande.
2000/01:Kr259 av Roy Hansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att konstnärlig
utsmyckning i offentliga miljöer minst till en viss
del skall anpassas till de synskadades behov.
2000/01:Kr278 av Inger René och Lennart Fridén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att myndigheten för form
och design inrättas i Göteborg.
2000/01:Kr314 av Marianne Carlström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att stödja och
vidareutveckla de regionala initiativen inom form
och design.
2000/01:Kr315 av Marianne Andersson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett regionalt
form- och designråd i Västra Götaland.
2000/01:Kr316 av Ingemar Josefsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att i Stockholm inrätta en
permanent utställning om framtida tillämpningar av
teknik, form och design.
2000/01:Kr317 av Rigmor Stenmark och Yvonne Ångström
(c, fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett landsbygdsprojekt
utarbetas och verkställs i samband med Arkitekturens
år 2001.
2000/01:Kr318 av Björn Kaaling och Carin Lundberg
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om Folkrörelsernas
Konstfrämjande.
2000/01:Kr319 av Marianne Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hemslöjdens
betydelse för dagens form och design.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
långsiktighet i arbetet med att stärka hemslöjden
som näring.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Arkitekturåret.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Statens konstråd.
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en åtgärdsplan för
en konstpedagogisk satsning.
32. (delvis) Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kulturarbetarnas villkor.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik
(fp):
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upprätthållande av
enprocentsregeln.
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta ett
centrum för svensk formgivning och design i
anslutning till Röhsska museet i Göteborg.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om upphandling m.m.
av offentlig konst.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att en princip bör vara att minst 1 % av
kostnader vid ny- och ombyggnation samt vid
infrastruktursatsningar bör gå till konstnärlig
utsmyckning.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ytterligare möjligheter för svensk form
att exponeras utomlands behövs.
2000/01:T230 av Britt Bohlin m.fl. (s):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en fortsatt
satsning på form och design i Västsverige.