Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU05

Biblioteks- och litteraturfrågor

Innehåll

2000/01


KrU5


Sammanfattning
I  betänkandet  behandlas  motioner som väckts under
allmänna motionstiden år 1999 och år 2000.
Utskottet   föreslår   med   anledning    av   två
motionsyrkanden att riksdagen skall tillkännage  för
regeringen  vad  utskottet  anfört  om samverkan och
samordning  på arkiv-, biblioteks- och  museiområdet
(ABM-området). Utskottet anser att förutsättningarna
för en vidareutveckling av främst de statligt stödda
ABM-institutionernas    möjligheter   att   samverka
sinsemellan  bör  analyseras.   En  kartläggning  av
vidtagna  åtgärder  och  en  utvärdering  av  gjorda
insatser  och  vunna  erfarenheter   då  det  gäller
samverkan inom ABM-området bör göras.  Vidare bör en
bedömning göras av vilka förutsättningar  som  finns
för  att  samverkan  i  fortsättningen bör ske på de
medverkande institutionernas egna initiativ eller om
samverkan  även  bör  åstadkommas  utifrån  statliga
direktiv. Översynen bör  resultera  i  förslag  till
några  konkreta  samverkansprojekt  som kan föra den
påbörjade  utvecklingen vidare. Ett förslag  om  att
Västernorrlands   län   skall  utses  till  särskilt
försöksområde för ABM-samverkan avstyrks.


En rad motionsyrkanden  om  olika biblioteksfrågor
avstyrks   av  utskottet.  Det  gäller   frågor   om
bibliotekslagen,    utvecklingen   för   kommunernas
biblioteksfilialer,   inrättande    av    ett   nytt
nationellt  depåbibliotek,  inrättande  av läs-  och
skrivstugor  för  handikappade  på  biblioteken  och
möjligheten    att   lyfta   fram   förebilder    på
biblioteksområdet.


I betänkandet  behandlas  också  motioner  som  på
olika  sätt rör uppdraget för den utredning som fått
i  uppdrag   att   lägga   fram   förslag  till  ett
handlingsprogram   för  det  svenska  språket   samt
motioner  som syftar  till  att  en  stavningsreform
skall genomföras  och  till  att  en  kommission för
internationalisering   av   svenska  språket   skall
tillsättas. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.


Utskottet  avstyrker  också en  rad  motioner  med
olika  förslag  på  litteraturområdet.   Det  gäller
motioner  med  förslag  om  en ändrad inriktning  av
litteraturpolitiken,    författarnas    elektroniska
rättigheter samt utvärdering  dels  av  det statliga
stödet    för   läsfrämjande   insatser,   dels   av
distributionsstödet.        Likaledes       avstyrks
motionsyrkanden  som  syftar  till  att  en  statlig
kampanj för att främja läsning skall genomföras, att
regeringen   skall   låta   utreda   förslag    till
läsfrämjande  åtgärder  samt förslag som innebär att
avsaknaden av näraliggande bibliotek inte får utgöra
ett  hinder för ungdomars  läsning.  En  motion  som
syftar  till  att  böcker  skall kategoriseras efter
svårighetsgrad avstyrks också,  liksom  en motion om
att Bibelkommissionen skall ges tilläggsdirektiv för
att     översätta    Tomasevangeliet.    Även    ett
motionsyrkande  om  läshandikappades  tillgång  till
litteratur avstyrks.


Slutligen   behandlar   och   avstyrker  utskottet
motioner om tidskriftsfrågor. Det gäller yrkanden om
en  utökning  av  kulturtidskriftsstödet  och  olika
förslag  om inrättande  av  nya  stödformer.  Vidare
avstyrks motioner med olika aspekter på elektroniska
tidskrifter   samt   frågan   om  införande  av  ett
kulturporto. Även en motion som  tar  upp  frågan om
kulturtidskrifternas  distributionskanaler  och   en
motion som syftar till att en översyn av de idéburna
organisationstidskrifternas  möjligheter att erhålla
stöd avstyrks.


I betänkandet finns femton reservationer  och fyra
särskilda yttranden.






Utskottets överväganden
Biblioteksfrågor


Utskottets förslag i korthet


Riksdagen bör avslå motionsförslagen om


- upphävande   av   bibliotekslagen,   jämför
reservation 1 (m, c, fp),


- utvecklingen    för   biblioteksfilialerna,
jämför reservation 2 (mp),


- nationellt      depåbibliotek,       jämför
reservation 3 (m),


- läs- och skrivstugor för handikappade,


- förebilder på biblioteksområdet.


Upphävande av bibliotekslagen




Motionerna




I  två  motioner föreslås att bibliotekslagen  skall
upphävas.


Motionärerna  bakom  motion  1999/2000:Kr314  (fp)
anser  att  det  finns en risk att bibliotekslagen i
stället  för  att lägga  ett  golv  för  kommunernas
biblioteksverksamhet  anger  själva nivån för denna.
Detta  är en för låg ambitionsnivå.  Rätt  nivå  bör
överlåtas  till  politiker  och  kommuninvånare  att
bestämma (yrkande 3).


I  motion  2000/01:Kr235  (m)  hävdas  att  det är
felaktigt att styra kommunerna på det sätt som lagen
innebär. Dessutom, anförs det, har det visat sig att
antalet  bibliotek i kommunerna har minskat med  den
nya lagen  i  stället för tvärtom (yrkande 8 i denna
del).


Utskottets ställningstagande




Riksdagen  beslutade   hösten  1996  att  med  vissa
ändringar anta förslaget  till  bibliotekslag i 1996
års  kulturpolitiska  proposition (prop.  1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1, rskr.  1996/97:129). Lagen trädde
i kraft den 1 januari 1997.


Utskottet erinrar om att ett av skälen till lagens
tillkomst var de kraftiga besparingar  som ägt rum i
kommunerna   och   som  hotade  biblioteksbeståndet,
bibliotekens bokinköp  och  övriga  medieinköp  samt
öppethållandetider.  I  vissa  kommuner hade förslag
väckts om att införa avgifter på boklånen. Utskottet
ansåg    att    det    mot   den   bakgrunden    var
tillfredsställande att en  lag  skulle  införas  som
angav  vissa grundläggande principer för det svenska
offentliga   bibliotekssystemet  och  som  markerade
betydelsen  av   den  verksamhet  som  bedrivs  inom
biblioteksväsendet.     Utskottet    underströk    i
sammanhanget    särskilt    betydelsen     av    att
avgiftsfriheten för boklån skulle lagfästas.


Utskottet  har  inte  funnit  någon anledning  att
ändra   sitt   ställningstagande   i  denna   fråga.
Motionerna  1999/2000:Kr314  (fp)  yrkande   3   och
2000/01:Kr235  (m)  yrkande  8  i denna del avstyrks
således.


Utskottet erinrar i sammanhanget  om  att  det  av
budgetpropositionen för år 2001 framgår att det inom
Regeringskansliet     pågår     en     översyn    av
bibliotekslagen (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17 s. 28).
I  propositionen  anförs  bl.a. att utvecklingen  på
biblioteksområdet sedan lagens  tillkomst  har visat
att  det  alltjämt är stora skillnader mellan  olika
kommuner vad  gäller  tillgänglighet  och kvalitet i
biblioteksverksamheten. Regeringen anser  därför att
det  är  angeläget  att lagen kompletteras på  flera
punkter och planerar  att  under  år  2001 förelägga
riksdagen förslag till ändringar.




Utvecklingen för biblioteksfilialerna




Motionen




I  motion  1999/2000:Kr315  (mp) anförs att  antalet
biblioteksfilialer  har fortsatt  att  minska  sedan
bibliotekslagen  infördes.   Regeringen  bör,  anser
motionärerna, komma med förslag  som  kan  inte bara
stoppa  utan  även  vända  denna utveckling (yrkande
19).




Utskottets ställningstagande




Utskottet erinrar om att varje  kommun  enligt  2  §
bibliotekslagen  (1996:1596) skall ha folkbibliotek.
Bibliotekslagen  innehåller   däremot   inte   några
bestämmelser om hur många bibliotek som skall finnas
i varje kommun. Det ankommer således på den enskilda
kommunen att själv närmare bestämma omfattningen  av
biblioteksverksamheten    och    hur    den    skall
organiseras.


Utskottet  har  erfarit  att Kulturrådet i en s.k.
filialundersökning som avser  åren  1989-1999 funnit
att 376 filialer, utlåningsstationer  och stadsdels-
nämndsbibliotek   lades   ner   under  den  aktuella
perioden.   Besparingskrav  har  i  flertalet   fall
angivits som skäl till nedläggningarna i kommunerna,
medan minskad  utlåning  har angivits i en del fall.
Många  av  de  nedlagda  filialerna  etc.  har  haft
begränsat öppethållande. Genomsnittet  för  samtliga
376 bibliotek uppgick till 6,8 timmar per vecka.  Av
undersökningen  framgår  även  att  19 nya bibliotek
öppnades  under  den  aktuella  perioden.  Utskottet
utgår  från  att  Kulturrådet  avser   att   närmare
analysera  och  eventuellt  dra  slutsatser  av  den
gjorda undersökningen.


Vidare   anser   utskottet  att  det  ankommer  på
Kulturrådet att även  fortsättningsvis följa vad som
händer i kommunerna på  biblioteksområdet och att ge
regeringen  ett  samlat underlag  för  den  statliga
kulturpolitiken på detta område.


Mot bakgrund av  vad  som här har redovisats anser
utskottet att något uttalande  från  riksdagens sida
inte  bör  göras  med  anledning av motionsyrkandet.
Motion  1999/2000:Kr315  (mp)  yrkande  19  avstyrks
därmed.




Nationellt depåbibliotek




Bakgrund




På förslag av regeringen beslutade  riksdagen  våren
1981  att  s.k.  depåfunktioner  skulle inrättas vid
lånecentralerna  i  Malmö,  Stockholm  och  Umeå.  I
praktiken   trädde  depåbiblioteksorganisationen   i
kraft   först   år    1983   (i   Umeå   år   1985).
Depåbiblioteken skulle bl.a. samla in och lagerhålla
litteratur  som  biblioteken  önskade  avhända  sig,
omfördela insamlad  litteratur  till bibliotek (s.k.
clearingverksamhet)     och     ägna     sig      åt
fjärrlåneverksamhet.                        Eftersom
depåbiblioteksfunktionen    inte    fungerade   helt
tillfredsställande     föreslog     regeringen     i
budgetpropositionen     för     år     1991/92    en
omstrukturering, innebärande att verksamheten skulle
koncentreras  till  Umeå och att depåfunktionerna  i
Stockholm   och   Malmö   skulle   upphöra   fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Riksdagen  hade  inte  något att
erinra mot förslaget (prop. 1990/91:100 bil.  10  s.
275, bet. 1990/91:KrU23, rskr. 1990/91:232).


Depåbiblioteket  i  Umeå  finansieras med statliga
medel    över   anslaget   Bidrag   till    regional
biblioteksverksamhet.     För     år     2001    har
depåbiblioteket  tilldelades  1  760  000  kronor  i
ordinarie medel. Verksamheten vid depåbiblioteket är
lokaliserad  till  Umeå  stadsbibliotek.  Utlåningen
sköts  av  Lånecentralen  i  Umeå.  Samlingarna  vid
depåbiblioteket  består  av utgallrade  böcker  från
svenska  bibliotek,  främst   folkbibliotek.  Enligt
riktlinjerna  skall  depåbiblioteket  spara  svenska
monografier, både fack-  och  skönlitteratur, barn-,
ungdoms- och vuxenlitteratur. Depåbiblioteket sparar
däremot  inte  tidskrifter,  offentligt  tryck,  AV-
material,  encyklopedier eller  utländskt  material.
Depåbibliotekets böcker registreras i Libris, Kungl.
bibliotekets  biblioteksdatasystem,  och  kan därmed
lånas   av  såväl  folkbibliotek  som  vetenskapliga
bibliotek.  Så  kallad clearingverksamhet förekommer
inte längre vid depåbiblioteket.


Den s.k. lånekedjan eller fjärrlånesystemet regleras
i 10 § bibliotekslagen, vari sägs att länsbibliotek,
lånecentraler,                    högskolebibliotek,
forskningsbibliotek och andra av staten finansierade
bibliotek avgiftsfritt skall ställa litteratur ur de
egna  samlingarna  till folkbibliotekens  förfogande
samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken
och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna
en god biblioteksservice.  Av rapporten Bibliotekens
fjärrlån   (utg.   av   Kulturrådet    och    Kungl.
biblioteket,  BIBSAM  1998)  framgår att länsbiblio-
teken,   vilka   utgör   den   första    länken    i
fjärrlånekedjan,  förmedlar  ca  71  % av fjärrlånen
till   folkbiblioteken,   medan  lånecentraler   och
depåbibliotek     svarar     för    17     %     och
forskningsbiblioteken för 12 % av lånen.




Inom  Kungl.  biblioteket  pågår  en  utredning  som
syftar  till  att  ett depåbibliotek  för  utländska
tidskrifter skall inrättas  i  Bålsta  vid  den  där
befintliga biblioteksdepån.




Motionen




I   motion   2000/01:Kr217   (m)  föreslås  att  ett
nationellt   depåbibliotek   skall   inrättas,   dit
samtliga  svenska folk- och forskningsbibliotek  kan
sända  utgallrade   exemplar  av  både  svenska  och
utländska  böcker  och   tidskrifter.   Av  motionen
framgår  att  det  föreslagna depåbiblioteket  skall
tjäna    som   fjärrlånebibliotek    för    samtliga
bibliotekstyper i Sverige.




Utskottets ställningstagande




Utskottet konstaterar  att förslaget i motion 2000/01:Kr217 (m)
syftar till att en mer  omfattande  verksamhet skall
inrättas  än  den som bedrivs vid depåbiblioteket  i
Umeå. Utskottet  anser  att det fjärrlånesystem, som
byggts upp i Sverige och  där depåbiblioteket i Umeå
utgör  en  del,  har  stor  betydelse   för  landets
biblioteksverksamhet.  I  hela landet har låntagarna
möjlighet  att - oavsett bostadsort  -  få  tillgång
till önskade  boktitlar  som  inte  finns i det egna
folkbibliotekets boksamling. Systemet  innebär att i
princip all litteratur kan fjärrlånas. Det  bör dock
framhållas  att  de  vetenskapliga  biblioteken inte
lånar     ut    skönlitteratur,    vilket    däremot
Depåbiblioteket i Umeå gör.


Sammantaget    konstaterar   utskottet   att   den
befintliga    organisationen     då    det    gäller
fjärrlåneverksamheten i Sverige är  väl  utbyggd och
väl  fungerande.  Det finns därför enligt utskottets
uppfattning  inte  någon   anledning   att   inrätta
ytterligare  ett  nationellt  depåbibliotek  med den
omfattning   som   föreslås   i   motionen.   Motion
2000/01:Kr217 (m) avstyrks därmed.




Läs- och skrivstugor för handikappade




Motionen




Förslaget i motion 2000/01:Kr239 (s) syftar till att
läs-   och  skrivstugor  för  läshandikappade  skall
inrättas  på alla bibliotek. Motionärerna framhåller
bl.a.  att  texter   med   hjälp   av  tekniken  kan
förstoras, omvandlas till talsyntes  och  översättas
till punktskrift.




Utskottets ställningstagande




Utskottet erinrar om att folk- och skolbiblioteken  enligt  8 §
bibliotekslagen skall ägna särskild uppmärksamhet åt
funktionshindrade.  Kommunerna  avgör  själva hur de
skall leva upp till denna lagbestämmelse.


Som  framgår  av  motionen  har flera bibliotek  i
Västra  Götaland  nått  långt  då  det   gäller  att
tillgodose  vissa  läshandikappade  gruppers   behov
genom  att  inrätta  s.k.  läs-  och skrivstugor. De
aktuella  biblioteken  har inom ramen  för  ett  EU-
projekt bl.a. utprovat teknisk utrustning, hård- och
mjukvara samt arbetsmetoder för att göra biblioteken
tillgängliga främst för synskadade brukare.


Vidare  erinrar  utskottet  om  att  ett  mål  för
Kulturrådet är att verka  för  att funktionshindrade
personers   kulturella   behov   särskilt   beaktas.
Kulturrådet   skall  redovisa  vilka  åtgärder   som
vidtagits för att  förverkliga  och  utvidga  rådets
handlingsprogram  för  att främja funktionshindrades
deltagande i kulturlivet.


Utskottet  avstyrker  med   hänvisning   till  det
anförda motion 2000/01:Kr239 (s).




Förebilder på biblioteksområdet




Motionen




I    motion    2000/01:Kr701    (mp)    begärs   ett
tillkännagivande om att kommuner som satsar  på  sin
biblioteksverksamhet  skall  lyftas  fram, så att de
kan fungera som förebild för andra kommuner (yrkande
17).




Utskottets ställningstagande




Ett  sätt  att "lyfta fram" framgångsrika  bibliotek
som kan tjäna  som  goda exempel för andra bibliotek
tillämpas  inom  DIK-förbundet,  som  årligen  utser
Årets  bibliotek.  (DIK-förbundet   är   en  facklig
organisation   för  akademiker  inom  dokumentation,
information och  kultur.) DIK-förbundets utmärkelse,
som kan delas ut till  alla  slags  bibliotekstyper,
består av en penningsumma och ett konstverk.  Enligt
utskottets  uppfattning  kan  ett  sådant  sätt  att
uppmärksamma  goda  exempel fungera som en stimulans
först och främst för  det  belönade  biblioteket men
även  för  andra  bibliotek  som  i  bästa fall  kan
inspireras till att förbättra sin verksamhet.


Enligt  utskottets uppfattning bör riksdagen  inte
ta    något    initiativ     med     anledning    av
motionsförslaget, som således avstyrks.




Språkfrågor




Utskottets förslag i korthet


Riksdagen bör avslå motionsförslagen om


- utredningen om svenska språket,


- genomförande av en stavningsreform,


- en  kommission för internationalisering  av
svenska språket.




Förslag som rör utredningen om svenska språket




Bakgrund




På kulturutskottets  initiativ  beslutade  riksdagen
hösten  1999  att  ge  regeringen till känna att  en
parlamentarisk språkpolitisk  utredning om främjande
av det svenska språket skulle tillsättas. Utskottets
förslag innebar att utredningen  skulle få i uppdrag
att  med  utgångspunkt  i ett förslag  från  Svenska
språknämnden föreslå ett  handlingsprogram  som dels
syftar till att främja svenska språket, dels  syftar
till  att alla i Sverige oavsett språklig och social
bakgrund  utifrån  sina  förutsättningar  skall  ges
likvärdiga  möjligheter  att  tillägna  sig  svenska
språket (bet. 1999/2000:KrU2, rskr. 1999/2000:7).


Hösten  2000  utfärdade  regeringen direktiv (dir.
2000:66)  och tillsatte Kommittén  med  uppdrag  att
lägga fram förslag till ett handlingsprogram för det
svenska språket  (Ku 2000:03). Kommittén, som kallar
sig  Kommittén  för   svenska   språket,  består  av
företrädare för samtliga riksdagspartier.


Av  direktiven  framgår bl.a. att  kommittén  inom
ramen för handlingsprogrammet  skall  belysa behovet
och  vikten  av  svenska både som ett väl  utvecklat
allmänspråk   och   som   ett   språk   inom   olika
fackområden.  Det  svenska  språkets  tillstånd  och
utveckling inom skilda  samhällssektorer som politik
och  förvaltning,  arbetsliv   och   marknad,  högre
utbildning   och  forskning,  förskola  och   skola,
vuxenutbildning   och   folkbildning,   hälso-   och
sjukvård,  informationsteknik,  medier  och  kultur,
liksom  inom  EU,  skall  analyseras  och ligga till
grund för kommitténs förslag.


Den  demokratiska aspekten på språket  understryks
även i direktiven, vilket framgår av följande citat.


För  ett  demokratiskt  samhälles  utveckling  är
språket    och    yttrandefriheten   av   central
betydelse. Makten i  sina  olika  former utövas i
hög grad genom språket. Nya klasskillnader  växer
fram  i  samhället  och den enskildes chanser har
till    stor    del    blivit     beroende     av
språkfärdigheten.  Kommittén  skall lämna förslag
på konkreta åtgärder som gör att alla, inte minst
barn  och  unga,  ges likvärdiga möjligheter  att
tillägna sig svenska språket. Här spelar givetvis
skolan en särskilt viktig roll.


Till de frågor som kommittén skall ta ställning
till hör även hur känslan  och  intresset för det
svenska språket kan stimuleras.


Vidare  kan  nämnas  att  kommittén  skall   föreslå
åtgärder   som   bl.a.   leder  till  att  svenskans
ställning som officiellt språk  inom EU kan bevaras.
Kommittén  skall  följa och stimulera  initiativ  på
språkteknologiområdet.   Slutligen  skall  kommittén
pröva  om  det  är ändamålsenligt  att  det  svenska
språkets ställning regleras i lag.




Motionerna




I fem motioner, väckta  under  allmänna motionstiden
åren 1999 och 2000, behandlas frågor  som  på  olika
sätt   rör   uppdraget  för  den  nyligen  tillsatta
Kommittén för svenska språket.


I motion 1999/2000:Kr313 (kd) framhålls att det är
viktigt att vi  slår  vakt  om vårt språk så att det
även  i  framtiden  skall  vara  levande  och  rikt.
Motionärerna bakom motionen erinrar om att riksdagen
fattat  beslut om att vissa nationella  minoriteters
språk skall  ha  ett  särskilt lagligt skydd och att
det nu är dags att överväga  om  inte  också svenska
språkets   ställning   som   majoritetsspråk   skall
lagfästas (yrkande 18).


Liknande   förslag   har   väckts   i   motionerna
1999/2000:Kr245 (s) och 2000/01:Kr242 (s). Förslaget
i motion 1999/2000:Kr245 (s) är dock mer långtgående
och syftar till att en allsidig utredning av svenska
språkets ställning skall komma till stånd.


I  motion  2000/01:Kr311 (s) uttalas att utarmning
hotar det svenska  språket  och  att  hotet  även är
riktat mot demokratin. I motionen begärs att även de
demokratiska   aspekterna   på  utarmningen  av  det
svenska språket skall utredas  i  den  av  riksdagen
begärda språkutredningen.


Motionärerna  bakom  motion  1999/2000:Kr264   (v)
anför   att   den  medie-  och  informationstekniska
utvecklingen fört  med  sig segregerande faktorer då
det       gäller       köns-,       klass-       och
generationstillhörighet.  I  motionen framhålls  att
dagens  teknik är manligt inriktad.  Motionsyrkandet
syftar   till   att   den   av   riksdagen   begärda
språkutredningen  inom ramen för sitt arbete med ett
handlingsprogram   för    svenska    språket   skall
uppmärksamma  de  i motionen aktualiserade  frågorna
(yrkande 9).


Utskottets ställningstagande




Utskottet konstaterar  att  den av riksdagen begärda
utredningen om det svenska språket  nu  har påbörjat
sitt   arbete.   I  likhet  med  motionärerna  anser
utskottet  att det  är  angeläget  att  demokratiska
aspekter  på   språket   utreds.  Likaledes  är  det
angeläget  att  pröva  frågan  om  svenska  språkets
ställning skall regleras  i  lag.  Dessa  och  andra
frågor nämns också uttryckligen i kommittédirektiven
och ingår således redan i utredningsarbetet.


Förslaget   i  motion  1999/2000:Kr264  (v)  torde
innebära, att de  grupper,  som saknar tillgång till
och förmåga att hantera nutida  teknik, riskerar att
drabbas   av   ett   språkligt   handikapp.   Enligt
utskottets   uppfattning   syftar  yrkandet   därmed
ytterst  till  allas  likvärdiga   möjligheter   att
tillägna  sig svenska språket, en fråga som har fått
en  framskjuten   plats   i   kommittédirektiven.  I
direktiven sägs - som redovisats  i det föregående -
att  nya klasskillnader växer fram i  samhället  och
att den  enskildes  chanser till stor del har blivit
beroende  av  språkfärdigheten.   Vidare   sägs  att
kommittén  skall  lämna förslag på konkreta åtgärder
som  gör  att alla ges  likvärdiga  möjligheter  att
tillägna sig svenska språket.


Med hänvisning  till  det  anförda anser utskottet
att här aktuella yrkanden är väl tillgodosedda genom
direktivens   utformning   och  således   inte   bör
föranleda   någon   riksdagens  åtgärd.   Motionerna
1999/2000:Kr245 (s), 1999/2000:
Kr264 (v) yrkande 9,  1999/2000:Kr313  (kd)  yrkande
18,   2000/01:Kr242   (s)   och   2000/01:Kr311  (s)
avstyrks.




Fråga om genomförande av en stavningsreform




Motionen




Förslaget i motion 1999/2000:Kr221  (s)  syftar till
att  en  stavningsreform  skall  genomföras.  Enligt
motionärerna bör t.ex. en förenkling genomföras  för
stavningen   av   j-,   sj-   och  tj-ljuden.  Många
grundskoleelever har, hävdas det, svårt att lära sig
stava    och    för    invandrare    är    svenskans
stavningsregler obegripliga.




Utskottets ställningstagande




Frågan om en stavningsreform behandlades senast  under 1988/89
års  riksmöte,  då  utskottet  avstyrkte  en  motion
liknande   den   nu  aktuella  (bet.  1988/89:KrU4).
Utskottet framhöll då bl.a. att olika undersökningar
visat att endast en  liten  del  av  de  stavfel som
eleverna gör i skolorna kan hänföras till  kategorin
ljudenlighet,  dvs.  felstavning  av exempelvis  sj-
eller tj-ljudet. Vidare uttalade utskottet  att  det
inte   kunde   förnekas   att  inlärningen  av  våra
stavningsregler kan vara krävande  för personer från
vissa av de länder varifrån invandringen  nu kommer.
Samtidigt konstaterade utskottet att praktiskt taget
varje  reform  i  ljudenlig riktning kommer att  öka
olikheterna mellan  det svenska skriftspråket och de
främmande   skriftspråk,   främst   engelskan,   som
eleverna  möter   redan   i  grundskolan.  Utskottet
framhöll   även   att  en  radikal   stavningsreform
otvivelaktigt skulle  innebära  en  fara  för att de
kulturvärden  som svenska litteraturen representerar
skulle  bli svåra  att  föra  vidare  till  kommande
generationer.


Enligt  utskottets  uppfattning  är här redovisade
argument mot en stavningsreform alltjämt relevanta.


Under ärendets beredning har utskottet erfarit att
Svenska   språknämnden   inte   har   någon    annan
inställning i frågan än utskottet.


Utskottet  anser  med  hänvisning till det anförda
att motion 1999/2000:
Kr221 (s) bör avslås av riksdagen.




Fråga om inrättande av en kommission för
internationalisering av svenska språket




Motionen




I motion 2000/01:Kr312 (s)  föreslås  att regeringen
skall inrätta en kommission med uppgift  att utforma
en  språkpolitik  som  bejakar internationalisering.
Kommissionen bör bl.a. undersöka  hur undervisningen
i  språk, inte minst engelska, kan stärkas  och  hur
svenska  språket kan internationaliseras t.ex. genom
ett ökat bruk  av  låneord.  Motionären  hävdar  att
språken  närmar  sig varandra, vilket inte minst den
nya informationsteknologin  är ett exempel på. Detta
bör  -  enligt motionen - på intet  sätt  motarbetas
genom olika former av "försvenskning" av ord.




Utskottets ställningstagande




Utskottet  erinrar  inledningsvis  om att regeringen
våren   2000  tillkallade  en  nationalkommitté   (U
2000:03)  med  uppgift  att genomföra det europeiska
året för språk, som äger  rum  år  2001. Initiativet
till   det   europeiska   språkåret   kommer    från
Europarådet,  där olika språkprojekt bedrivits under
många år för att stimulera språkundervisning.


Syftet med språkåret  är  att öka medvetenheten om
den  språkliga  mångfalden  i  Europa,   att  främja
flerspråkighet  bland  invånarna  och  att uppmuntra
till  livslång inlärning av språk. Syftet  är  också
att fästa uppmärksamhet vid den nyckelroll som språk
och  interkulturell   kompetens   spelar   för   att
underlätta yrkesliv och rörlighet i Europa.


Kommittén  skall  inbjuda till seminarier eller på
annat sätt stimulera  till  diskussion om språk samt
samla  och sprida information  om  språkundervisning
och språkinlärning.


Utskottet  anser  att  det  -  kanske  nu  mer  än
någonsin tidigare - är angeläget att svenskarna ökar
sina   språkkunskaper  i  en  värld  av  tilltagande
internationalisering,  vilket  på  intet sätt står i
strid mot behovet av att vi söker värna  och  främja
svenska  språkets  ställning.  Djupa kunskaper i och
känsla  för det egna landets språk  torde  vara  den
bästa grunden  för en individ att lära sig främmande
språk.


Då  det  gäller   motionärens   önskemål   om  att
undervisningen   i   språk,  bl.a.  engelska,  skall
stärkas, nöjer sig utskottet  med att konstatera att
det språk som utan tvekan lyckats  hävda sig bäst på
alla  undervisningsnivåer  i  Sverige är  engelskan.
Inom    riksdagen    ankommer    det   närmast    på
utbildningsutskottet  att  överväga  om  ytterligare
initiativ bör tas i detta hänseende.


Slutligen  anser  utskottet   -   i  motsats  till
motionären - att det finns goda skäl  att försvenska
många av de nya låneorden i svenskan, både  i  fråga
om stavning och böjningsmönster. De ord som lånas in
blir  på  så  sätt smidigare och lättare att använda
för gemene man i det vardagliga språket.


Med  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr312 (s).




Litteraturfrågor




Utskottets förslag i korthet


Riksdagen bör avslå motionsförslagen om


- litteraturpolitik,   jämför  reservation  4
(m),


- elektroniska      rättigheter,       jämför
reservation 5 (mp),


- utvärdering  av  det  statliga  stödet  för
läsfrämjande insatser,


- en  statlig kampanj för att främja läsning,
jämför reservation 6 (fp),


- förslag  om  läsfrämjande  åtgärder, jämför
reservation 7 (v),


- avsaknaden av näraliggande bibliotek,


- kategoriseringssystem för böcker,


- utvärdering av distributionsstödet,  jämför
reservation 8 (kd),


- Tomasevangeliet,


- läshandikappades tillgång till litteratur.


Bakgrund




Litteraturstödet m.m.




I  regeringens  proposition  1997/98:86 Litteraturen
och   läsandet   lämnades   en   rad  förslag   till
förändringar        inom       litteratur-       och
kulturtidskriftsområdet.      Riksdagen     godkände
regeringens   förslag  (bet.  1997/98:KrU15,   rskr.
1997/98:240). I 1998 års budgetproposition föreslogs
resursförstärkningar  fr.o.m. den 1 januari 1999, då
också  de  nytillkomna  stödformerna  började  gälla
(prop.  1998/99:1 utg.omr.  17,  bet.  1998/99:KrU1,
rskr.   1998/99:    55).    Besluten    innebär   på
litteraturområdet i huvudsak följande.


Ett  distributionsstöd kopplat till det  redan  då
befintliga  utgivningsstödet  infördes. Genom stödet
erhåller varje kommun samt ett  hundratal bokhandlar
ett  exemplar  av  varje utgivningsstödd  titel.  En
särskild   stödordning   för   nya   medier,   t.ex.
elektroniskt  publicerad litteratur eller litteratur
på cd-rom, inrättades liksom ett stöd för poesi- och
berättarfestivaler.  Bestämmelserna  för  här nämnda
stödformer  finns  i  förordningen  (1998:1469)   om
statligt litteraturstöd.


Vidare   infördes   ett   stöd  till  läsfrämjande
insatser, som innebär att olika  aktörer  kan ansöka
om  bidrag  till  verksamheter  som syftar till  att
främja  läsning bland barn och unga.  Bestämmelserna
för  stödet  finns  i  förordningen  (1998:1386)  om
statsbidrag    till   läsfrämjande   insatser.   Det
läsfrämjande stödet  omfattar även en satsning på en
barnbokskatalog, som produceras av Kulturrådet, samt
marknadsföringsinsatser      på      Internet     av
utgivningsstödda titlar.


Kulturrådet  ansvarar  för  fördelningen   av  här
aktuella   stöd  i  enlighet  med  bestämmelserna  i
stödförordningarna.


Biblioteksersättningen




Sveriges  författarfond   har   enligt  förordningen
(1962:652)  om Sveriges författarfond  till  uppgift
att betala ut  den  s.k. biblioteksersättningen till
upphovsmännen för bibliotekens  användning  av deras
verk. Det belopp som anvisats över statsbudgeten för
biblioteksersättningen  uppgår  för år 2001 till  ca
112   miljoner   kronor   och   har  beräknats   med
utgångspunkt  bl.a.  i antalet lån  från  folk-  och
skolbiblioteken.    Författarfonden    betalar    ut
individuell   ersättning    till    författare   och
översättare           (författarpenning          och
översättarpenning).   För    upphovsmän   med   höga
utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. En viss
del av fondens medel, den s.k.  fria  delen, används
för pensioner, understöd, stipendier m.m.




Litteraturpolitik




Motionerna




Ett övergripande resonemang om den statliga litteraturpolitiken
förs i motion 2000/01:Kr235 (m). Av motionen framgår
bl.a.    att   motionärerna   anser   att   de   nya
litteraturstödsformerna  bör  utvärderas, att En bok
för allas utgivning av vuxenböcker  bör  upphöra och
att biblioteksersättningen bör ses över (yrkande 8 i
denna del).


Biblioteksersättningens roll berörs även  i motion
1999/2000:Kr317 (m) yrkande 9. I motionen begärs att
regeringen  skall tillsätta en utredning med uppdrag
att föreslå nya  regler  för biblioteksersättningen.
Motionärerna    bakom   motionen    motsätter    sig
biblioteksersättningens  konstruktion som, anför de,
innebär  att  kollektivet  sätts   framför  enskilda
individer.   En  större  del  av  ersättningen   bör
tillfalla den enskilde författaren (yrkande 9).


Utskottets ställningstagande




Enligt utskottets  uppfattning  är det viktigt att -
som föreslås i motion 2000/01:Kr235  (m)  -  de  nya
litteraturstödsformer,  som  tillkom som en följd av
propositionen om litteraturen  och  läsandet och som
nu  funnits  i  två  år,  utvärderas. Utskottet  har
inhämtat  att Kulturrådet har  påbörjat  ett  sådant
arbete, som  innebär  att  stödformerna  efter  hand
följs  upp  och  utvärderas.  Yrkandet synes således
vara tillgodosett i denna del.


Förslag  som  syftar  till att En  bok  för  allas
utgivning  av  böcker för vuxna  skall  upphöra  har
behandlats och avstyrkts  vid ett flertal tillfällen
av utskottet, senast hösten  2000 (bet. 2000/01:KrU1
s.    62).    Utskottet    ansåg   då   bl.a.    att
vuxenboksutgivningen skulle  fortsätta  och  att den
verksamhet  som  bedrivs  av  En  bok  för  alla med
spridning  av  kvalitetslitteratur till lågpris  och
med lässtimulerande  insatser utgör en betydelsefull
del  av  satsningarna  på   litteratur,   språk  och
läsande. Utskottet har alltjämt samma uppfattning  i
denna fråga.


Förslaget    att    införa    nya    regler    för
biblioteksersättningen   tas   upp   både  i  motion
2000/01:Kr235 (m) och i motion 1999/2000:Kr317  (m).
En kortfattad redovisning av biblioteksersättningens
konstruktion har lämnats i det föregående. Utskottet
anser  i  motsats  till motionärerna att starka skäl
talar  för att biblioteksersättningens  konstruktion
med såväl individuell som kollektiv ersättning skall
bibehållas.  De  ekonomiska  villkoren  mellan olika
författare   varierar   starkt.   På  liknande  sätt
varierar  de ekonomiska villkoren för  den  enskilde
författaren över tiden. Den användning av fondmedlen
som nuvarande system medger kan därför spela en stor
roll för den enskilde författarens försörjning.


Sammantaget  innebär  utskottets ställningstagande
att  här  aktuella motionsyrkanden,  1999/2000:Kr317
(m) yrkande  9  och  2000/01:Kr235  (m)  yrkande 8 i
denna del, avstyrks.




Elektroniska rättigheter




Motionen




Av motion 1999/2000:Kr315 (mp) framgår att det sedan
flera  år  råder  ett  avtalslöst  tillstånd  mellan
Svenska     Förläggareföreningen     och    Sveriges
Författarförbund    och    att    de    elektroniska
rättigheterna  utgör ett problem. I motionen  begärs
att riksdagen skall ge regeringen till känna att det
vore olyckligt om författarna inte skulle få rimligt
betalt för sina  elektroniska  rättigheter  (yrkande
18).




Utskottets ställningstagande




Författares och andra upphovsmäns rätt till sina  verk regleras
i  upphovsrättslagen  (1960:729). Upphovsrätten till
ett litterärt verk tillkommer upphovsmannen. Av 31 §
upphovsrättslagen  framgår   att  upphovsmannen  kan
överlåta  rätten  till förläggare  att  genom  tryck
eller  liknande förfarande  mångfaldiga  och  utgiva
litterärt eller konstnärligt verk.


Utskottet   konstaterar   att   det  -  i  rådande
avtalslösa tillstånd - ankommer på  de båda parterna
Svenska     Förläggareföreningen     och    Sveriges
Författarförbund  att sinsemellan komma  överens  om
ett nytt ramavtal med allmänna regler för samarbetet
mellan    förlag    och    författare     och    för
rättighetsupplåtelse  av såväl traditionella  böcker
som elektronisk utgivning.


Utskottet konstaterar  vidare  att det ankommer på
upphovsmännen att i varje enskilt  fall  avtala  med
förlagen  om lämplig ersättning, oavsett om ett verk
skall ges ut i tryckt eller elektronisk form.


Yrkande 18  i motion 1999/2000:Kr315 (mp) avstyrks
därmed.




Läsfrämjande åtgärder




Motionerna




I  en  rad  motionsyrkanden   framförs   förslag  om
läsfrämjande åtgärder.




I  motionerna  1999/2000:Kr313 (kd) yrkande  21  och
2000/01:Kr345 (kd)  yrkande 36 begärs en utvärdering
av det statliga stödet för läsfrämjande insatser som
infördes fr.o.m. år 1999.  Vidare anser motionärerna
att bibliotekarierna skall ha  större  frihet då det
gäller användningen av de medel för inköp  av böcker
som   sedan   år   1997   anvisats   under  anslaget
Litterturstöd  (det s.k. inköpsstödet som  inrättats
för att stimulera  barns och ungdomars läsintresse).
Motionärerna anser slutligen  att  kommunerna själva
skall  få  välja  den  metod  och samarbetsform  som
passar   dem   bäst  när  det  gäller   läsfrämjande
verksamhet.




I motion 2000/01:Ub227  (fp) sägs att läsförståelsen
är god och läsandet högt  i  Sverige  men  att  både
läsförståelse  och  läsande  minskar bland ungdomar.
Motionärerna bakom motionen föreslår  bl.a.  mot den
bakgrunden att regeringen skall initiera en flerårig
statlig kampanj för att främja läsning (yrkande 1).




I   två  motioner  begärs  förslag  om  läsfrämjande
åtgärder.  I  motion  1999/2000:Kr292  (v) yrkas att
regeringen   skall  uppdra  åt  den  parlamentariska
kommittén för svenska språket - eller åt något annat
icke nämnt organ - att lämna förslag om läsfrämjande
åtgärder,  t.ex.   då  det  gäller  folkbibliotekens
verksamhet, behovet  av  att  skärpa bibliotekslagen
m.m. I motion 2000/01:Kr344 (v) yrkas att regeringen
skall lägga fram förslag till läsfrämjande  åtgärder
(yrkande  2).  Utgångspunkten  för  det i yrkande  2
begärda regeringsförslaget beskrivs i  yrkande  1  i
samma  motion  och  syftar  till att en analys skall
göras av hur olika faktorer,  bl.a.  sänkt  bokmoms,
påverkar  läsandet.  Yrkande  1  i  motionen  har av
riksdagen    remitterats    för    beredning    till
skatteutskottet.




Motionärerna  bakom  motion 2000/01:Kr342 (mp) begär
ett tillkännagivande av  riksdagen  om att kostnaden
för böcker och avsaknaden av näraliggande  bibliotek
inte   får   utgöra  hinder  för  ungdomars  läsning
(yrkande 5).




Utskottets ställningstagande




Då  det  gäller förslaget  i  motionerna  1999/2000:Kr313  (kd)
yrkande 21  och  2000/01:Kr345  (kd)  yrkande  36 om
utvärdering  av det statliga stödet för läsfrämjande
insatser m.m. har utskottet inhämtat att detta stöd,
som  infördes  fr.o.m.  år  1999  med  anledning  av
proposition 1997/98:86  Litteraturen  och  läsandet,
kommer att utvärderas av Kulturrådet.


Motionärerna  bakom  båda motionerna tar även  upp
frågor  som rör bestämmelserna  för  det  stöd  till
folk- och  skolbibliotek för inköp av litteratur för
barn och ungdom  som  infördes från och med år 1997.
Med anledning därav vill utskottet anföra följande.


Bidraget skall i enlighet  med vad som uttalades i
kulturpropositionen användas för inköp av litteratur
för  barn  och  ungdomar  (prop. 1996/97:3  s.  53).
Tyngdpunkten skall ligga på barn- och ungdomstitlar,
vilket inte utesluter att viss  litteratur för vuxna
kan  ingå,  bl.a. av det skälet att  ungdomar  också
läser vuxenlitteratur.  Varje  kommun skall själv få
bestämma  vilka titlar som skall  köpas  in.  Enligt
bestämmelsen    i    förordningen   (1996:1608)   om
statsbidrag   till   folkbibliotek    är    bidraget
förknippat med ett villkor att kommunen inte minskar
sina  egna  bokanslag  (8  §). Bestämmelsens lydelse
återges här i sin helhet.


En förutsättning för bidrag  är  att kommunen för
det år bidraget betalas ut avsatt egna medel till
inköp av böcker till folk- och skolbibliotek  för
ett  belopp  som  uppgår  till  minst  summan  av
föregående  års  bokanslag  och  att  den  del av
anslaget   som  avser  litteratur  för  barn  och
ungdomar inte minskar.




Vidare skall kommunen  enligt  7 § foga en skriftlig
redogörelse  till sin ansökan till  Kulturrådet  där
det framgår hur barns och ungdomars intresse för att
läsa böcker skall stimuleras.


Motionärerna   framför  slutligen  synpunkten  att
kommunerna bör ha  möjligheter  att  välja den metod
och samarbetsform som passar dem bäst när det gäller
läsfrämjande  verksamhet,  en  åsikt  som  utskottet
delar.  Utskottet har från Kulturrådet inhämtat  att
syftet med  de  statsbudgetmedel, 5 miljoner kronor,
som Kulturrådet disponerar för läsfrämjande insatser
är   att   främja   initiativ   och   utveckla   nya
samarbetsformer när det  gäller  läsfrämjande arbete
för barn och ungdomar. Bidrag kan sökas av kommuner,
förskolor,  skolor,  bibliotek, bokhandlar,  ideella
föreningar och andra sammanslutningar.  Projekt  som
kan   komma  i  fråga  för  stöd  skall  syfta  till
långsiktiga effekter. En egen ekonomisk insats skall
utgöra  grunden  för  projektet. Bidrag får inte ges
för  projekt som kan anses  utgöra  normal  kommunal
basverksamhet.


Sammantaget finner utskottet att de synpunkter som
framförs  i  motionerna 1999/2000:Kr313 (kd) yrkande
21  och  2000/01:Kr345   (kd)   yrkande  36  i  allt
väsentligt    är   tillgodosedda.   Motionsyrkandena
avstyrks därmed.


Då det gäller förslaget  i motion 2000/01:Ub227 (fp)
att regeringen skall initiera en statlig kampanj för
att  främja läsning vill utskottet  understryka  att
litteraturen  och  läsandet  är  viktiga delar i den
statliga litteratur- och kulturpolitiken.  Utskottet
har i det föregående redovisat en del av de insatser
som görs från statens sida på detta område.  Det bör
framhållas  att även andra stödformer under anslaget
Litteraturstöd  som  inte beskrivits närmare i detta
betänkande  ytterst  syftar   till   att   stimulera
läsandet.   Här   kan   därför   även   erinras   om
utgivningsstödet, stödet för utgivning av En bok för
alla  och  Kulturrådets utgivning av en katalog över
barn- och ungdomsböcker.


I sammanhanget  vill  utskottet  också peka på den
läskampanj,  Läs  2000!,  som  bedrivs  av   Svenska
barnboksinstitutet    med    bl.a.    bidrag    från
Kulturrådet.  Målet för Läs 2000! är att det i varje
kommun skall bildas  ett  nätverk bestående av minst
en bibliotekarie och en lärare  som  till  sig skall
knyta  politiker, m.fl. personer som vill verka  för
att främja  läsandet. Vidare bör i sammanhanget även
den  landsomfattande   och  icke-statliga  kampanjen
Läsrörelsen nämnas.


Sammantaget konstaterar  utskottet  att  ett stort
antal  åtgärder vidtagits från statens sida för  att
främja läsandet.  De  utvärderingar  av  de statliga
insatserna som Kulturrådet kommer att genomföra  får
utvisa  i  vad  mån  man  genom satsningarna uppnått
önskade  resultat.  Utskottet  är  inte  berett  att
föreslå  att  regeringen   skall  vidta  ytterligare
åtgärder med anledning av motion  2000/01:Ub227 (fp)
yrkande 1. Yrkandet avstyrks.


I två av de nu aktuella motionerna,  1999/2000:Kr292
(v) och 2000/01:Kr344 (v) yrkande 2, begärs  förslag
om läsfrämjande åtgärder.


Utskottet   konstaterar   att  yrkandet  i  motion
1999/2000:Kr292   (v)   i  praktiken   innebär   att
kommittén  för  svenska  språket   skall   ges   ett
tilläggsuppdrag att utarbeta förslag om läsfrämjande
åtgärder.  I ett tidigare avsnitt i detta betänkande
har utskottet  behandlat en rad motioner som i olika
avseenden handlar  om  det  uppdrag  som  pågår inom
ramen  för  kommitténs arbete. Utskottet har  därvid
redovisat att  utredningen  skall lägga fram förslag
till ett handlingsprogram som  bl.a. syftar till att
alla  i  Sverige utifrån sina förutsättningar  skall
ges likvärdiga  möjligheter att tillägna sig svenska
språket. Läsandet  är  onekligen  ett mycket viktigt
redskap därvidlag. Utskottet anser  för  sin del att
det  ligger  i  sakens  natur  att  kommittén  ägnar
uppmärksamhet   åt   betydelsen   av   läsande   och
läsfrämjande    verksamhet,   även   om   det   inte
uttryckligen  framgår   av  direktivens  utformning.
Något  särskilt  riksdagens  tillkännagivande  torde
inte behöva göras.


Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr344 (v)
erinrar utskottet  om  att  en  ämnessakkunnig  inom
Kulturdepartementet   hösten   2000   utarbetade  en
rapport  om  de  kulturpolitiska  effekterna  av  en
eventuell    sänkning    av   bokmomsen   (dnr    Ku
2000/3321/Ko). I rapporten dras bl.a. slutsatsen att
förlag, bokklubbar, varuhus  och  andra  aktörer  på
marknaden  långsiktigt måste engagera sig för att de
prissänkande   kulturpolitiska   effekterna   av  en
momssänkning  skall  blir  bestående.  För att uppnå
positiva   långsiktiga   effekter   när  det  gäller
läsandet   behövs   också   insatser   från  skolan,
biblioteken, ideella organisationer, folkbildningen,
författare m.fl.


Utskottet   vill   erinra   om  att  motioner   om
kulturmoms och bokmoms har remitterats  av  kammaren
till skatteutskottet för beredning.


Sammantaget   anser  utskottet  att  det  inte  är
motiverat  att  riksdagen  skall  ta  initiativ  som
syftar till att kommittén  för svenska språket skall
ges  tilläggsdirektiv  med  den   innebörd  och  den
omfattning  som  föreslås  i  motion 1999/2000:Kr292
(v).  Utskottet  konstaterar  vidare   att   en  rad
åtgärder  har  vidtagits  från  statens sida för att
främja  läsandet  inte minst bland  barn  och  unga.
Några  av  de  åtgärderna  har  beskrivits  i  detta
betänkande. Det  anförda  innebär att utskottet inte
heller är berett att föreslå  att regeringen i annat
sammanhang  skall  utreda ytterligare  förslag  till
läsfrämjande åtgärder.  Utskottet  avstyrker  därmed
motionerna 1999/2000:Kr292 (v) och 2000/01:Kr344 (v)
yrkande 2.


Då det gäller förslaget i motion 2000/01:Kr342  (mp)
yrkande  5 om att riksdagen skall ge regeringen till
känna att  kostnaden  för  böcker  och avsaknaden av
näraliggande  bibliotek inte får utgöra  hinder  för
ungdomars läsning vill utskottet anföra följande.


Från statens sida har olika åtgärder vidtagits för
att öka tillgången  till  litteratur  vid  folk- och
skolbiblioteken.  I  det föregående har det statliga
stödet  till  inköp  av litteratur  till  folk-  och
skolbibliotek som infördes  från  och  med  år  1997
redovisats  utförligt.  Som  också  redovisats i det
föregående får kommunerna använda statsbidraget  för
inköp  till  folk- och skolbibliotek av främst barn-
och  ungdomslitteratur,   men  också  för  inköp  av
vuxenlitteratur  som  främjar  barns  och  ungdomars
intresse för läsning.


Ett väl utbyggt biblioteksnät underlättar givetvis
för kommuninvånarna att  komma  till biblioteken och
stimulerar säkerligen låntagarna  till ökad läsning.
Utskottet vill emellertid framhålla  att  det  är en
kommunal angelägenhet att avgöra hur många bibliotek
som skall finnas i kommunerna. Det ankommer också på
kommunerna   att  själva  avgöra  var  i  kommunerna
biblioteken skall  lokaliseras.  Utskottet anser att
riksdagen  inte  skall  göra  något tillkännagivande
till regeringen med anledning av  förslaget i motion
2000/01:Kr342 (mp) yrkande 5. Yrkandet avstyrks.




Kategoriseringssystem för böcker




Bakgrund




Begreppet      läsbarhetsindex      beskrivs       i
Nationalencyklopedin  (NE)  som ett mått på en texts
svårighetsgrad. Följande uppgifter  har hämtats från
NE.


Forskare  har med olika metoder försökt  mäta  hur
svårt  det är  att  läsa  olika  texter.  Ett  antal
faktorer    har    visats    påverka    läsbarheten:
meningslängd,  antal bisatser, ordens längd,  ordens
vanlighet m.m. Ett  läsbarhetsmått (läsbarhetsindex)
kan användas för att välja ut texter som är lämpliga
för olika nivåer i skolan  men  också för att hjälpa
skribenter, t.ex. journalister, att  skriva  så  att
texterna  blir lätta att läsa. Ett i Sverige välkänt
läsbarhetsindex    är   lix   som   togs   fram   av
pedagogikforskaren Carl-Hugo  Björnsson (1916-1988).
Det har också använts av bibliotek  för  att  antyda
olika  böckers  läsbarhet  och  kan  numera  fås för
tillämpning tillsammans med ordbehandlingsprogram. I
Astrid  Lindgrens  böcker  om  Pippi  Långstrump har
värden runt 25 uppmätts. I akademiska läroböcker och
på kultursidor kan man få värden över 50.


Motionen




I   motion  2000/01:Kr209  (kd)  föreslås  att   ett
nationellt  kategoriseringssystem  skall införas för
svenska barnböcker. En utredning bör  tillsättas för
att  konstruera ett nationellt kategoriseringssystem
efter böckernas svårighetsgrad.




Utskottets ställningstagande




Som redovisats  i  inledningen  till  detta  avsnitt
finns  ett pedagogiskt utvecklat instrument för  att
kategorisera  böcker efter svårighetsgrad. Därutöver
kan  nämnas  att   bokförlagen   ofta   lämnar  viss
varudeklaration   på   barnböckernas   omslag  genom
benämningar  som  "Läsa-lätt",  "Läsråttan",  "Börja
läsa" etc. Utskottet har inhämtat  att det finns ett
uttalat   intresse   från   såväl   författar-   som
förlagshåll    att    göra   sådan   varudeklaration
tydligare.   Utskottet  har   också   inhämtat   att
Kulturrådet  avser   att   på   ett   tydligt   sätt
nivågruppera  titlarna  i  nästa  års  utgåva av den
barn-  och  ungdomsbokskatalog  som omnämnts  i  ett
tidigare avsnitt i detta betänkande.


Utskottet  anser  att  det inte är  motiverat  att
riksdagen skall vidta någon  åtgärd med anledning av
motion 2000/01:Kr209 (kd), som således avstyrks.




Utvärdering av distributionsstödet




Motionen




Motionärerna  bakom  motion  1999/2000:Kr313  (kd)  hävdar  att
distributionsstödet   för  utgivningsstödda   titlar
visat både positiva och  negativa  effekter (yrkande
22). Av motionen framgår att motionärerna  anser att
staten  inte  skall  styra  vilka  titlar  som skall
finnas  på biblioteken och i bokhandeln. Stödet  bör
utvärderas, anser motionärerna.




Utskottets ställningstagande




Distributionsstödet  som  infördes år 1999 innebär att samtliga
titlar  som  får  utgivningsstöd   sänds  ut  i  ett
exemplar till landets kommuner för distribution till
folkbiblioteken  samt  till högst 100  bokhandlar  i
landet  utan  kostnad  för  mottagaren.  Syftet  med
stödet  är  att den enskilde  medborgaren  skall  få
tillgång till  en  bred  och  kvalitativt  värdefull
bokutgivning på biblioteken och via bokhandeln.


Utskottet  har  inhämtat  att det inom Kulturrådet
pågår en utvärdering av stödet.  Redan  under  våren
2001  kommer  utvärderingen  att vara klar i den del
som  avser distributionen till  bokhandlarna,  medan
den del som avser folkbiblioteken beräknas vara klar
först hösten 2002.


Utskottet  finner  att  syftet med motionsyrkandet
därmed  är  tillgodosett.  Yrkande   22   i   motion
1999/2000:Kr313 (kd) avstyrks således.




Tomasevangeliet




Motionen




I    motion   1999/2000:Kr244   (s)   föreslås   att
Bibelkommissionen  skall  ges  tilläggsdirektiv  med
uppdrag att översätta Tomasevangeliet.




Utskottets ställningstagande




Av  Nationalencyklopedin framgår att Tomasevangeliet
är  en   tidig  kristen  skrift  som  i  sin  helhet
återfanns  år 1945 i en koptisk handskrift. Skriften
torde  ha  tillkommit   på  100-talet  efter  Kristi
födelse. Tomasevangeliet utgörs av en samling av 114
Jesusord.  Tomasevangeliet   finns   översatt   till
svenska  i  boken  Apokryferna  till Nya Testamentet
(1972).


Utskottet  konstaterar dels att  Bibelkommissionen
nyligen  har  avslutat  sitt  arbete,  dels  att  en
översättning av  Tomasevangeliet  finns  att  tillgå
sedan   år  1972.  Om  behov  skulle  finnas  av  en
nyöversättning får detta i första hand ske på privat
initiativ.  Det  kan  påpekas att det inom ramen för
litteraturstödet torde  finnas viss möjlighet för en
utgivare av verket att erhålla  utgivningsstöd  från
stödordningen    för    klassikerutgivning.   Motion
1999/2000:Kr244 (s) bör inte  föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Den avstyrks.




Läshandikappades tillgång till litteratur




Motionen




I motion 1999/2000:Ub224 (s) begärs  en utredning om
hur den tekniska utvecklingen skall kunna  tas  till
vara för att snabbt ge läshandikappade tillgång till
all    text    och    information    (yrkande    2).
Läshandikappade  skulle  därmed slippa gå vägen över
Talboks- och punktskriftsbiblioteket.




Utskottets ställningstagande




Som  framgår av motionen finns  redan  i  dag  sådan
teknik   som   gör  det  möjligt  för  en  synskadad
läshandikappad att med särskild programvara omvandla
text till talsyntes,  punktskrift  eller  stor stil.
Frågan  om  enskilda  individers möjligheter att  få
tillgång  till  filer  från   bokförlag   och  andra
textproducenter   är   emellertid   i  hög  grad  en
avtalsfråga  mellan  författare  och förläggare  och
därmed även en ersättningsfråga.


I   sammanhanget  bör  nämnas  att  Talboks-   och
punktskriftsbiblioteket (TPB) har till uppgift att i
samverkan  med  andra  bibliotek i landet arbeta för
att   synskadade  och  andra   läshandikappade   får
tillgång  till  litteratur.  Det åligger biblioteket
särskilt att framställa och låna  ut  talböcker  och
punktskriftsböcker,                   tillhandahålla
punktskriftsböcker  för  försäljning, och  att  inom
sitt  verksamhetsområde lämna  information  och  råd
till  folkbibliotek  och  andra.  Regeringen  har  i
regleringsbrevet för TPB angivit att ett mål för TPB
är att  aktivt bidra till att utveckling sker av nya
medier för  läshandikappade. Här kan även nämnas att
TPB leder utvecklingen av en ny talboksstandard inom
ramen  för ett  internationellt  konsortium  benämnt
DAISY (Digital Audiobased Information System).


Vidare   bör  framhållas  att  Kulturrådet  har  i
uppdrag  att   verka   för   att   funktionshindrade
personers   kulturella   behov   särskilt   beaktas.
Kulturrådet skall bl.a. redovisa vilka  åtgärder som
vidtagits  för  att  förverkliga och utvidga  rådets
handlingsprogram  för att  främja  funktionshindrade
personers deltagande i kulturlivet.


Med hänvisning till  det  anförda  anser utskottet
att  det  inte är motiverat att riksdagen  skall  ta
något   initiativ    med    anledning    av   motion
1999/2000:Ub224 (s) yrkande 2, som därmed avstyrks.




Tidskriftsfrågor




Utskottets förslag i korthet


Riksdagen bör avslå motionsförslagen om


- utökning av kulturtidskriftsstödet,


- friexemplar   av   kulturtidskrifter   till
folkbiblioteken    och    ersättning   till
tidskriftsutgivarna  för  utnyttjandet   av
kulturtidskrifterna,  jämför  reservation 9
(v),


- översättningsstöd,  jämför  reservation  10
(mp),


- utvecklingen  av  elektroniskt  publicerade
tidskrifter, jämför reservation 11 (fp),


- produktionsstöd      för       elektroniskt
publicerade tidskrifter, jämför reservation
12 (mp),


- kulturporto, jämför reservation 13 (v),


- distributionen av kulturtidskrifter, jämför
reservation 14 (mp),


- stöd till organisationstidskrifter,  jämför
reservation 15 (kd, c, fp).




Kulturtidskriftsstödet




Bakgrund




Syftet  med  statens stöd till kulturtidskrifter  är
att garantera  en  kulturellt  värdefull  mångfald i
tidskriftsutbudet.  Med  kulturtidskrift  avses   en
tidskrift  som med sitt huvudsakliga innehåll vänder
sig till en  allmän  publik  med samhällsinformation
eller med ekonomisk, social eller  kulturell  debatt
eller  som huvudsakligen ger utrymme för analys  och
presentation  inom  de skilda konstarternas områden.
Stöd  kan  ges  i  form  av   produktionsstöd  eller
utvecklingsstöd  enligt förordningen  (1993:567)  om
statligt stöd till kulturtidskrifter. Inom ramen för
utvecklingsstödet     utgår     även    stöd    till
tidskriftsverkstäder.  Från och med  år  1999  utgår
dessutom     särskilt    prenumerationsstöd     till
biblioteken  enligt   förordningen   (1996:1608)  om
statsbidrag  till  folkbibliotek.  Frågor   om  stöd
prövas  av  Statens  kulturråd i enlighet med nämnda
förordningar   och   förordningen   (1988:676)   med
instruktion för Statens kulturråd.




Motionerna




Förslaget i motion 1999/2000:Kr243  (s)  syftar till
en  utökning  av kulturtidskriftsstödet. Enligt  vad
som anförs i motionen  är  det nuvarande driftstödet
till  kulturtidskrifter  otillräckligt   och  medger
knappast  att  arbetstid kan bekostas. Utgivning  av
kulturtidskrifter  förutsätter  i  stället ett stort
mått   av  ideella  insatser.  Ett  tillkännagivande
begärs härom.




I motion  1999/2000:Kr222  (v) behandlas stödet till
kulturtidskrifter  i  två  yrkanden.   I  yrkande  3
föreslås  att Statens kulturråd skall få  i  uppdrag
att utreda  möjligheten att införa ett nytt statligt
stöd    som    innebär     att     friexemplar    av
kulturtidskrifter distribueras till folkbiblioteken.
I  yrkande  1  i samma motion föreslås  att  Statens
kulturråd  även  skall   få  i  uppdrag  att  utreda
möjligheterna för biblioteken  att betala ersättning
till   tidskriftsutgivarna   för   utnyttjandet   av
kulturtidskrifterna.




I motion 2000/01:Kr701 (mp) yrkande  21 föreslås att
ett översättningsstöd skall inrättas i syfte att den
diskussion  som  förs i tidskrifterna på  invandrar-
och minoritetsspråk skall göras tillgänglig även för
svenskspråkiga   läsare.    Ett    sätt    att   öka
tillgängligheten till dessa tidskrifter kan vara att
avsätta    särskilda    medel    för   professionell
översättning  av 15-20 % av materialet  som  referat
eller pressreleaser.  Motionärerna  menar  även  att
tidskrifterna   behöver   stöd   för  utveckling  av
pressetik,  journalistik  och kunskap  om  det  fria
ordet och demokratins grundprinciper.




Utskottets ställningstagande




Med  anledning av förslaget i  motion  1999/2000:Kr243  (s)  om
utökning   av   kulturtidskriftsstödet   konstaterar
utskottet att förändringar nyligen genomförts  efter
riksdagens   ställningstagande   till  propositionen
Litteraturen  och  läsandet (prop. 1997/98:86,  bet.
1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). Som en konsekvens
av   riksdagsbeslutet    föreslog    regeringen    i
budgetpropositionen      för     år     1999     att
kulturtidskriftsstödet skulle  utökas  med  900  000
kronor,  vilket  också blev riksdagens beslut (prop.
1998/99:1, utg.omr.  17,  bet.  1998/99:KrU1,  rskr.
1998/99:55).  Utskottet  ser  i  dag inte några skäl
till  ytterligare  förändringar  av  stödet.  Vidare
konstaterar  utskottet  att  antalet ansökningar  om
tidskriftsstöd   minskat   under   senare   tid.   I
budgetpropositionen   för   år  2001  aviseras   att
regeringen  avser  att  genomföra   en   analys   av
orsakerna  till  minskningen av antalet ansökningar.
Utskottet förutsätter  att  tidskriftsstödet - i den
mån  det  är  i  behov av förändring  -  kommer  att
uppmärksammas   i   regeringens   analys.   Motionen
1999/2000:Kr243 (s) avstyrks därmed.




Angående  de två förslag  som  förs  fram  i  motion
1999/2000:Kr222   (v)   dels   om   friexemplar   av
kulturtidskrifter  till folkbiblioteken (yrkande 3),
dels  om  ersättning  till  tidskriftsutgivarna  för
utnyttjandet av kulturtidskrifterna (yrkande 1) vill
utskottet anföra följande.  Utskottet erinrar om att
en    av    de    nyheter    som    infördes     för
kulturtidskrifterna  fr.o.m. år 1999 innebär att det
finns  möjlighet för biblioteken  att  få  ett  s.k.
prenumerationsstöd. Förordningen om statsbidrag till
folkbiblioteken  medger  sedan  dess att biblioteken
årligen kan beviljas prenumerationsstöd för upp till
fem     kulturtidskrifter,    som    får    statligt
kulturtidskriftsstöd   och   som   biblioteket  inte
tidigare prenumererat på. Utskottet  anser  inte att
det i dag finns skäl att utvidga detta stöd.  Vidare
erinrar   utskottet   om  att  det  är  en  kommunal
angelägenhet   att   besluta   om   folkbibliotekens
ekonomi. Det får därför  anses ankomma på kommunerna
att - om de så önskar - medverka till att inrätta en
sådan stödform för kulturtidskrifterna  som föreslås
i  yrkande  1  i  motionen. Med hänvisning till  det
anförda   avstyrker   utskottet    sålunda    motion
1999/2000:Kr222 (v) yrkandena 1 och 3.




Med  anledning  av förslaget om översättningsstöd  i
motion  2000/01:Kr701   (mp)   yrkande   21  erinrar
utskottet   om  att  det  enligt  författningen   om
statligt stöd  till kulturtidskrifter i dag ges stöd
till barn- och kulturtidskrifter  på invandrarspråk.
Bland      de      tidskrifter      som     erhåller
kulturtidskriftsstöd   finns,   så   vitt  utskottet
erfarit, även exempel på tvåspråkiga tidskrifter där
en  del  av  artiklarna publiceras på t.ex.  svenska
medan  andra  artiklar  publiceras  på  något  annat
språk. Utskottet  är  inte  berett  att ta initiativ
till  ett särskilt översättningsstöd för  invandrar-
och minoritetsmedier  och  avstyrker  sålunda motion
2000/01:Kr701 (mp) yrkande 21.




Elektroniskt publicerade tidskrifter




Motionerna




I  motionerna  1999/2000:Kr314  (fp) yrkande  8  och
2000/01:Kr346  (fp) yrkande 6 föreslås  att  Statens
kulturråd  bör följa  utvecklingen  av  elektroniskt
publicerade  tidskrifter  och  möjligen komma med en
plan   för  hur  utvecklingen  kan  stimuleras   och
kvaliteten   höjas.  Det  är  enligt  motionen  inte
aktuellt att föreslå  införande  av något statsstöd.
Motionärerna  menar att de periodiska  tidskrifterna
är en ny företeelse  på  Internet  och  att de är av
mycket skiftande kvalitet.




En  liknande  fråga behandlas i motion 2000/01:Kr701
(mp) yrkande 20.  I  detta  yrkande föreslås att ett
produktionsstöd    för   elektroniskt    publicerade
tidskrifter  inrättas.  Motionärerna  pekar  på  att
antalet elektroniska tidskrifter ökar hela tiden och
framhåller särskilt  att  det  i  många  fall  är de
politiskt  aktiva ungdomarna som med Internet funnit
ett nytt tidskriftsmedium  för att sprida sin kultur
och sina idéer.




Utskottets ställningstagande




När  det  gäller  förslaget att  Statens  kulturråd  bör  följa
utvecklingen av elektroniskt publicerade tidskrifter
har utskottet inhämtat  uppgift  om  att Kulturrådet
sedan   år   1999   följer   utvecklingen   av  s.k.
onlinetidskrifter med kulturmaterial. En översikt är
publicerad  i  rapporten  Kulturen i siffror 2000:4,
Böcker och kulturtidskrifter 1999. Kulturrådet avser
att kontinuerligt uppdatera  denna  kartläggning och
även i fortsättningen följa utvecklingen på området.
Huvudsyftet   i   motionerna  1999/2000:Kr314   (fp)
yrkande 8 och 2000/01:Kr346  (fp)  yrkande  6  torde
därmed  vara  uppfyllt.  Utskottet avstyrker sålunda
motionsförslagen.




Vid sina överväganden med  anledning av förslaget om
produktionsstöd    för   elektroniskt    publicerade
tidskrifter har utskottet  noterat  att  Kulturrådet
aktualiserat  en  diskussion  om att inom ramen  för
stöd  till  kulturtidskrifter  även   kunna   stödja
elektroniskt  publicerade tidskrifter (se Om världen
2000,  Kulturrådets   omvärldsanalys).  Stödet  till
kulturtidskrifterna regleras i dag i förordningen om
statligt  stöd till kulturtidskrifter.  Föreskrifter
finns även  i Statens kulturråds författningssamling
(KRFS  2000:1).   Det  ankommer  på  regeringen  och
ansvarig myndighet  att  klargöra  möjligheterna för
elektroniskt publicerade tidskrifter att få statligt
stöd inom ramen för gällande regelverk  eller  om en
ändrad  reglering  behövs. Med hänvisning till detta
avstyrker  utskottet   motion   2000/01:Kr701   (mp)
yrkande 20.




Kulturporto




Motionen




I  motion  1999/2000:Kr222  (v)  yrkande 2 behandlas
frågan   om   s.k.   kulturporto   för  böcker   och
tidskrifter. Motionärerna påpekar att  portot  är en
stor   och   mycket   betungande   utgiftspost   för
kulturtidskrifterna.  Samma  problem  gäller  delvis
även   böcker,   bl.a.  för  författare  som  själva
distribuerar  och  säljer   sina   böcker.   Statens
kulturråd   bör  därför  få  i  uppdrag  att  inleda
förhandlingar   med  Posten  AB  och  återkomma  med
förslag  till  kulturporto   gällande   böcker   och
kulturtidskrifter.




Utskottets ställningstagande




Frågan  om  kulturporto behandlades av utskottet under  1997/98
års   riksmöte   (bet.   1997/98:KrU15).   Utskottet
avstyrkte  ett  förslag  om  att  kulturporto skulle
införas   med   hänvisning  till  den  då   pågående
beredningen av en  proposition  om statens ansvar på
postområdet  (prop.  1997/98:127).  I  propositionen
föreslogs bl.a. att regeringen skulle bemyndigas att
föreskriva   ett  pristak   för   försändelser   som
befordras av Posten  AB,  vilket också beslutades av
riksdagen  (bet. 1997/98:TU13,  rskr.  1997/98:304).
Bemyndigandet  är relativt omfattande och inbegriper
alla försändelser  upp  till  2  kg. I propositionen
framhålls att bemyndigandet även ger  möjlighet  att
reglera   prissättningen   för  befordran  av  vissa
tidningar   och   tidskrifter.  I   Postförordningen
(1993:1709) regleras pristaket emellertid enbart när
det gäller försändelser upp till 500 g. Det ankommer
på regeringen att - i den mån man så finner lämpligt
-   inom   ramen   för  bemyndigandet   besluta   om
förändringar av pristaket.  Utskottet  noterar  även
att  periodiska  tidskrifter i dag har möjlighet att
erhålla rabatt från  Posten  AB  (s.k. posttidning).
Med hänvisning till det anförda avstyrker  utskottet
motion 1999/2000:Kr222 (v) yrkande 2.




Distributionen av kulturtidskrifter




Motionen




Motionärerna   bakom   motion  1999/2000:Kr293  (mp)
framhåller  att  antalet  distributionskanaler   för
tidskrifter   i   Sverige   minskat.  Distributionen
kontrolleras  numera av några  enstaka,  dominerande
förlag. Därmed  sätts den fria konkurrensen ur spel.
Motionärerna föreslår att distributionskanalerna för
tidskrifter skall  utredas  ur  ett  mångfalds-  och
konkurrensperspektiv.




Utskottets ställningstagande




Som  även  påpekas i motionen, behandlades koncentrationsfrågor
inom medier  av  Mediekoncentrationskommittén  (dir.
1997:136).  Kommitténs  direktiv har varit att bl.a.
lägga  fram förslag till lagstiftning  för  att  slå
vakt om  mångfalden  i  svenska  medier och motverka
sådan ägar- och maktkoncentration  inom massmedierna
som kan skada fritt och brett meningsutbyte  och  en
fri  och  allsidig  upplysning.  Dess slutbetänkande
Yttrandefriheten  och  konkurrensen   (SOU  1999:30)
innehåller     bl.a.     förslag    till    en    ny
mediekoncentrationslag  och  till  bestämmelser  som
skall göra det klart att  konkurrenslagens (1993:20)
förbud  mot konkurrensbegränsande  samarbete  mellan
företag och mot missbruk av dominerande ställning är
tillämpliga inom medieområdet. I budgetpropositionen
för år 2001  (prop.  2000/01:1 utg.omr. 17) aviserar
regeringen en proposition  på området under år 2001.
Utskottet anser att regeringens  beredning av frågor
som  rör  koncentrationen på medieområdet  inte  bör
föregripas     och     avstyrker    därmed    motion
1999/2000:Kr293 (mp).




Stöd till organisationstidskrifter




Motionen




Frågan     om     stöd     till     den     idéburna
organisationspressen      behandlas     i     motion
2000/01:Kr219 (kd, s, m, v, c, fp, mp). Motionärerna
menar  att det finns ett betydande  antal  tidningar
och tidskrifter, som utan något som helst offentligt
stöd ges  ut  av  idéburna  rörelser, och som faller
mellan     det     befintliga     presstödet     och
kulturtidskriftsstödet.  Motionärerna  anser  därför
att   en   översyn   bör  göras  av   den   idéburna
organisationspressens  villkor  och av möjligheterna
att genom ett särskilt statligt stöd  säkerställa en
kvalitativ utveckling.




Utskottets ställningstagande




Fram    till    den    1   juli   1986   fanns   ett   särskilt
organisationstidskriftsstöd   som   för   budgetåret
1985/86  uppgick  till  39  miljoner  kronor. Stödet
avvecklades  emellertid  efter  förslag i  1986  års
budgetproposition  (1985/86:100, bil.  10,  bet.  KU
1985/86:16,  rskr. 1985/86:145).  I  samband  härmed
utökades i stället stödet till kulturtidskrifter med
7 miljoner kronor,  för  att  bereda  plats även för
vissa   organisationstidskrifter   inom  stödformen.
Kulturutskottet   behandlade   redan   året    efter
avvecklingen    ett    antal    motioner   där   ett
återinförande    av    organisationstidskriftsstödet
föreslogs. Utskottet avstyrkte  dessa  motioner  med
hänvisning  till  att  det inte framkommit något som
kunde   motivera   att  denna   särskilda   stödform
återinfördes (bet. KrU 1986/87:17).


I  1993 års budgetproposition  föreslogs  en  viss
nedskärning av kulturtidskriftsstödet med hänvisning
till   att    publikationer    vars   utgivare   var
myndigheter,  förlag  eller  organisationer   själva
borde  ha  ekonomiska förutsättningar att finansiera
utgivningen.  Utskottet,  som  godtog den föreslagna
besparingen,   uttalade  då  bl.a.  följande   (bet.
1992/93:KrU26).


Med anledning  av vad som anförts i propositionen
vill utskottet understryka att den omständigheten
att en tidskrift  är  förlags-, myndighets- eller
organisationsägd  inte  automatiskt   kommer  att
utesluta  tidskriften  från stöd utan att  det  i
fråga om varje bidragsansökan  också  måste göras
en  prövning  av  de ekonomiska förutsättningarna
för utgivningen.




Utskottet konstaterar sålunda att det i dag finns en
viss  möjlighet  för  organisationstidskrifter   att
erhålla  stöd inom ramen för kulturtidskriftsstödet.
Med hänvisning  till det anförda avstyrker utskottet
motion 2000/01:Kr219 (kd, s, m, v, c, fp, mp).




ABM-samverkan




Utskottets förslag i korthet


Utskottet  föreslår   att   riksdagen   skall
tillkännage   för  regeringen  vad  utskottet
anfört om en kartläggning  av de åtgärder som
hittills  vidtagits  då det gäller  samverkan
inom  ABM-området  och  en   utvärdering   av
hittills    gjorda    insatser    och   vunna
erfarenheter. I detta arbete bör även bedömas
vilka  förutsättningar  som  finns  för   att
samverkan  i  fortsättningen  bör  ske  på de
medverkande  institutionernas  eget initiativ
eller   om  samverkan  även  bör  åstadkommas
utifrån  statliga   direktiv.  Översynen  bör
resultera  i  förslag  till   några  konkreta
samverkansprojekt som kan föra  den påbörjade
utvecklingen vidare.


Utskottets   förslag  innebär  att  riksdagen
skall delvis bifalla motionerna 2000/01:Kr292
(v) yrkande 9  och 2000/01:Kr345 (kd) yrkande
17 och avslå motion 2000/01:Kr320 (s).


Motionerna




I  tre  motioner  behandlas   frågor  som  rör  ABM-
samverkan,  dvs. samverkan mellan  arkiv,  bibliotek
och museer.


I motion 2000/01:Kr292  (v)  anförs  att  den  nya
tekniken   bör  medföra  nya  arbetssätt  och  ökade
möjligheter för allmänheten, forskare och studerande
att ta del av  det material som finns bevarat i våra
arkiv, bibliotek  och  museer.  Vårt  kulturarv bör,
anser  motionärerna bakom motionen, lyftas  fram  på
ett tydligare  sätt  än vad som görs i dag och göras
tillgängligt  för nya grupper  i  hela  landet.  Det
måste till en samordning mellan arkiven, biblioteken
och museerna om  detta  kulturarv skall kunna öppnas
för  en allmän publik. I motionen  föreslås  att  en
utredning   skall   se  över  förutsättningarna  för
samverkan och IT-anpassning  på  arkiv-, biblioteks-
och museiområdet (yrkande 9).


Liknande tankar förs fram av motionärerna i motion
2000/01:Kr345  (kd),  som  begär  en  utredning   av
förutsättningarna  för  samverkan  på ABM-området. I
motionen   framhålls  bl.a.  att  teknikutvecklingen
liksom den ökade  betoningen på användarperspektivet
utgör  exempel  på  områden   för  samverkansprojekt
mellan ABM-institutionerna, som  i  dag framför allt
äger rum på lokal och regional nivå. Det är nu dags,
menar motionärerna, att ta ett samlat  grepp om ABM-
samverkan.  Området  bör bli föremål för systematisk
genomgång och analys (yrkande 17).


I  motion  2000/01:Kr320   (s)   hävdas  att  ABM-
samverkan  länge  varit  stark och fruktbringande  i
Västernorrland. Motionärerna bakom motionen föreslår
att Västernorrlands län skall  utses  till  särskilt
försöksområde för ABM-samverkan.


Utskottets ställningstagande




Då  det  gäller förslagen i motionerna 2000/01:Kr292
(v) och 2000/01:Kr345  (kd)  om  ABM-samverkan  vill
utskottet  understyrka  att arkiven, biblioteken och
museerna har en mycket central  roll  när det gäller
medborgarnas   tillgång  till  vårt  kulturarv.   De
tekniska förutsättningarna i dag har högst påtagligt
underlättat möjligheterna  för  forskare, studenter,
skolelever  och  den  vetgiriga allmänheten  att  få
tillgång  till  register  över  och  information  om
samlingar  och,  i   ökande  omfattning,  även  till
samlingarna i våra minnesinstitutioner och bibliotek
via Internet.


Inom    arkivområdet    sker    utvecklingen    av
registrerings-  och  söksystemen   i  huvudsak  inom
Riksarkivets och landsarkivens ansvarsområde.


Inom biblioteksområdet finns Librissystemet vilket
drivs   av   Kungl.   Biblioteket   och   innehåller
referenser till i första hand de svenska forsknings-
och  specialbibliotekens  samlingar,  men även  till
samlingarna     vid    vissa    folkbibliotek.    På
biblioteksområdet  finns  även  andra bibliografiska
söksystem,    av    vilka    främst    kan    nämnas
Bibliotekstjänsts system BURK-sök. Dessa system  ger
tillsammans   information   om   boksamlingarna  vid
landets  bibliotek  och  möjliggör  lånekedjan   som
utgörs  av  folk-,  skol-  och  länsbiblioteken samt
lånecentralerna och forskningsbiblioteken.


Någon    motsvarighet    till    de   övergripande
söksystemen på biblioteksområdet eller de system som
är under uppbyggnad på arkivområdet  finns inte inom
museiområdet.   Där   är   bilden   splittrad    och
lösningarna många och olika beroende på huvudman, de
olika      museernas      och     museikategoriernas
förutsättningar, tidpunkter  när  utvecklingsarbetet
påbörjats på skilda håll m.m. Dock  bör  nämnas  att
ett    större    samsökningsprojekt    för   svenska
museidatabaser påbörjas år 2001 bl.a. med  stöd från
Stiftelsen framtidens kultur. Projektet syftar  till
att  länsmuseernas databaser skall knytas samman och
bli  gemensamt   sökbara,   inledningsvis   på   det
arkeologiska  området.  Dessa databaser avses att på
sikt omfatta även andra ämnesområden.


Genom   Kulturnät   Sverige,   vilket   drivs   av
Kulturrådet,  underlättas  möjligheten  att  nå  ett
stort antal kulturinstitutioners  hemsidor  och  den
information  och  de  register  och  samlingar  de i
varierande omfattning gjort tillgängliga där.


Från  statens sida har över tiden stora ekonomiska
satsningar    gjorts   för   att   på   olika   sätt
tillgängliggöra  samlingarna. Här kan nämnas riktade
och tidsbegränsade  satsningar såsom Sesamsatsningen
på   museer,   arkiv   m.m.,    Kulturarvs-IT    och
subventionen av folkbibliotekens anslutning till det
svenska    universitetsdatornätet   SUNET   (Swedish
University Computer Network). Därutöver har de olika
kulturarvsinstitutionerna  och biblioteken, ibland i
samverkan,  ibland var för sig,  på  eget  initiativ
byggt  upp databaser  med  olika  sökfunktioner  och
olika registreringsmetoder.  Det  är  inte  alldeles
enkelt   för  enskilda  brukare  att  få  en  samlad
överblick  över  de  samlingar  som  finns  inom ett
specifikt område. Informationen måste sökas på flera
håll  och  med  olika  metoder och efter många olika
systematiska ordningar.


Enligt   utskottets   bedömning    är    det   ett
förtjänstfullt  arbete som utförts av den s.k.  ABM-
gruppen, vilken initierats  inom  Kungl. biblioteket
av BIBSAM (Avdelningen för nationell  samordning och
utveckling).  Detta  arbete  syftar  till  samverkan
mellan de olika typerna av minnesinstitutioner. ABM-
gruppen  består  av  företrädare  för  statliga  och
statligt  stödda  institutioner  som  sorterar under
olika departement inom Regeringskansliet.  I gruppen
ingår  representanter  för bl.a. Kungl. biblioteket,
Riksarkivet, Kulturrådet,  Nordiska  museet,  Språk-
och    folkminnesinstitutet,   Statens   ljud-   och
bildarkiv    m.fl.    Gruppen    har    lyft    fram
samverkansfrågor   mellan   de  olika  områdena  och
initierat, stöttat eller deltagit i verksamheter och
projekt som varit av gemensamt värde för arbetet vid
kulturinstitutionerna.


Enligt utskottets uppfattning  är  det nu dags att
närmare    analysera   förutsättningarna   för    en
vidareutveckling  av  främst de statligt stödda ABM-
institutionernas    möjligheter     att     samverka
sinsemellan,  både  mellan de tre områdena och  inom
vart och ett av dem.  Analysen  bör  behandla  såväl
förutsättningar    för    teknisk   samordning   som
möjligheten att nå en samsyn  kring  verksamheternas
uppdrag. En samordning innebär inte att  särdragen i
varje  institution  skall utplånas. Tvärtom  är  det
viktigt att egenarten  behålls.  Utskottet anser att
regeringen  bör  låta  göra  en kartläggning  av  de
åtgärder  som  hittills  vidtagits   då  det  gäller
samverkan  inom  ABM-området  och en utvärdering  av
hittills  gjorda  insatser  och vunna  erfarenheter.
Utskottet   erinrar  i  sammanhanget   om   att   en
utvärdering gjorts  av  den  s.k. Sesamsatsningen. I
arbetet bör ingå en utvärdering av vilka långsiktiga
effekter  som  blivit följden av  de  tidsbegränsade
satsningar som gjorts på Sesamprojektet, Kulturarvs-
IT och folkbibliotekens SUNET-anslutning. Därvid bör
även en bedömning  göras  av  i  vad  mån  de  olika
satsningarna lett till att institutionerna inom ABM-
området  i  någon större utsträckning kunnat ta till
vara  varandras   erfarenheter   av  olika  tekniska
lösningar för registrering, sökning,  tillgänglighet
m.m. och därmed underlättat informationsflödet  inom
och  mellan  de  tre  sektorerna av ABM-området. Som
utskottet  ser  det  är  behoven  av  samverkan  och
samordnad    utveckling    särskilt    stora    inom
museiområdet, som inte har en  informationskedja  av
det   slag   som   inom   biblioteksområdet   stöder
låneförmedlingen    eller   den   mer   sammanhållna
organisatoriska    struktur     som    finns    inom
arkivområdet.   Inom  museiområdet  finns   statliga
ansvarsmuseer, vilkas  roll i sammanhanget också bör
analyseras.


Vidare bör bedömas vilka förutsättningar som finns
för   att   samverkan   på   ABM-området    även   i
fortsättningen    bör    ske   på   de   medverkande
institutionernas egna initiativ och i den omfattning
och  på det sätt som institutionerna  själva  önskar
eller  om  samverkan  även  bör  åstadkommas utifrån
statliga direktiv. Då det gäller de  organisatoriska
förutsättningarna  på ABM-området bör bl.a.  beaktas
vad den inom Kulturdepartementet  pågående översynen
av  myndighetsstrukturen på museiområdet  kan  komma
fram  till.  Riksdagen  begärde våren 2000 att denna
översyn  skulle  innefatta   en   analys   av  bl.a.
museernas  möjligheter  till  ytterligare  samverkan
(bet. 1999/2000:11 s. 4-5, rskr. 1999/2000:177). Den
nu  föreslagna  översynen  av  samverkan  inom  ABM-
området  bör  även  resultera  i  förslag till några
konkreta   samverkansprojekt   som  kan   föra   den
påbörjade utvecklingen vidare.


Regeringen  bör  överväga  i  vilken   mån   olika
departement  bör involveras i det nu berörda arbetet
med en översyn av samverkansfrågor inom ABM-området.


Utskottet  har   inhämtat   att   regeringens  IT-
kommission   avser   att  i  dagarna  överlämna   en
skrivelse till regeringen  med förslag om översyn av
informationsinfrastrukturen,            inkluderande
terminologi,   standardiserade  tjänster  och   s.k.
metadata (märkning  av  information)  inom ett brett
fält, innefattande flera olika samhällssektorer  och
därmed  också  flera departements ansvarsområden. Om
en sådan större  översyn skulle komma till stånd och
även innefatta ABM-området  bör  dock  detta, enligt
utskottets uppfattning, inte få till följd  att  den
av  utskottet  här  föreslagna  översynen  inom ABM-
området fördröjs.


Utskottet  är inte berett att tillstyrka förslaget
i motion 2000/01:Kr320  (s)  att Västernorrlands län
skall  utses  till särskilt försöksområde  för  ABM-
samverkan. Enligt  utskottets  uppfattning  får  det
ankomma  på  de ansvariga för den kommande översynen
att överväga om  det  finns  skäl att bedriva försök
med ABM-samverkan i något särskilt område i Sverige.
Även andra regioner har verksamhet på området.


Vad  utskottet sålunda anfört  bör  riksdagen  med
anledning  av motionerna 2000/01:Kr292 (v) yrkande 9
och 2000/01:Kr345  (kd) yrkande 17 och med avslag på
motion 2000/01:Kr320  (s) som sin mening tillkännage
för regeringen.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med  hänvisning  till  de  motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:


1. Upphävande av bibliotekslagen


Riksdagen  avslår  motionerna   1999/2000:Kr314
yrkande 3 och 2000/01:
Kr235 yrkande 8 i motsvarande del.


Reservation 1 (m, c, fp)


2. Utvecklingen för biblioteksfilialerna


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande
19.


Reservation 2 (mp)


3. Nationellt depåbibliotek


Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr217.


Reservation 3 (m)


4. Läs- och skrivstugor för handikappade


Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr239.


5. Förebilder på biblioteksområdet


Riksdagen  avslår motion 2000/01:Kr701  yrkande
17.


6. Utredningen om svenska språket


Riksdagen  avslår  motionerna  1999/2000:Kr245,
1999/2000:Kr264    yrkande   9,   1999/2000:Kr313
yrkande 18, 2000/01:Kr242 och 2000/01:Kr311.


7. Genomförande av en stavningsreform


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr221.


8. En kommission för internationalisering
av svenska språket


Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr312.


9. Litteraturpolitik


Riksdagen  avslår  motionerna   1999/2000:Kr317
yrkande 9 och 2000/01:
Kr235 yrkande 8 i motsvarande del.


Reservation 4 (m)


10. Elektroniska rättigheter


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr315 yrkande
18.


Reservation 5 (mp)


11. Utvärdering av det statliga stödet för
läsfrämjande insatser


Riksdagen   avslår  motionerna  1999/2000:Kr313
yrkande 21 och 2000/01:
Kr345 yrkande 36.


12. En statlig kampanj för att främja
läsning


Riksdagen avslår  motion  2000/01:Ub227 yrkande
1.


Reservation 6 (fp)


13. Förslag om läsfrämjande åtgärder


Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr292 och
2000/01:Kr344 yrkande 2.


Reservation 7 (v)


14. Avsaknaden av näraliggande bibliotek


Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr342 yrkande 5.


15. Kategoriseringssystem för böcker


Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr209.


16. Utvärdering av distributionsstödet


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr313 yrkande
22.


Reservation 8 (kd)


17. Tomasevangeliet


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr244.


18. Läshandikappades tillgång till
litteratur


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub224 yrkande
2


19. Utökning av kulturtidskriftsstödet


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr243.


20. Friexemplar av kulturtidskrifter till
folkbiblioteken m.m.


Riksdagen    avslår    motion   1999/2000:Kr222
yrkandena 1 och 3.


Reservation 9 (v)


21. Översättningsstöd


Riksdagen avslår motion  2000/01:Kr701  yrkande
21.


Reservation 10 (mp)


22. Utvecklingen av elektroniskt
publicerade tidskrifter


Riksdagen   avslår  motionerna  1999/2000:Kr314
yrkande 8 och 2000/01:
Kr346 yrkande 6.


Reservation 11 (fp)


23. Produktionsstöd för elektroniskt
publicerade tidskrifter


Riksdagen avslår  motion  2000/01:Kr701 yrkande
20.


Reservation 12 (mp)


24. Kulturporto


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr222 yrkande
2.


Reservation 13 (v)


25. Distributionen av kulturtidskrifter


Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr293.


Reservation 14 (mp)


26. Stöd till organisationstidskrifter


Riksdagen avslår motioner 2000/01:Kr219.


Reservation 15 (kd, c, fp)


27. ABM-samverkan




Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  utskottet  framför  om  ABM-samverkan.
Därmed   bifaller    riksdagen   delvis   motionerna
2000/01:Kr292 yrkande 9 och 2000/01:Kr345 yrkande 17
och avslår motion 2000/01:Kr320.




Stockholm den 6 mars 2001




På kulturutskottets vägnar




Inger Davidson




Följande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Inger
Davidson   (kd),   Åke   Gustavsson  (s),  Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman  (s),  Annika  Nilsson
(s),  Charlotta  L  Bjälkebring  (v), Lennart Fridén
(m),  Eva  Arvidsson  (s),  Jan Backman  (m),  Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s),  Peter Pedersen (v),
Dan  Kihlström  (kd), Roy Hansson (m),  Ewa  Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).


Reservationer
Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.




1. Upphävande av bibliotekslagen (punkt 1)




av  Elisabeth  Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m)  Roy Hansson (m), Birgitta Sellén
(c) och Lennart Kollmats (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:


1.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   1.
Tillkännagivandet  görs  med  bifall till motionerna
1999/2000:
Kr314  yrkande  3  och  2000/01:Kr235  yrkande  8  i
motsvarande del.


Ställningstagande




Vi  anser  -  i  likhet  med  vad   som  föreslås  i
motionerna  1999/2000:Kr314  (fp)  och 2000/01:Kr235
(m)  - att bibliotekslagen skall upphävas,  eftersom
det i  grunden  är felaktigt att styra kommunerna på
det sätt som lagen gör. Vidare finns det en uppenbar
risk för att lagen  i stället för att lägga ett golv
för biblioteksverksamheten  i kommunerna anger nivån
för  denna.  Nivån  på  biblioteksverksamheten   bör
överlåtas  på  kommunpolitikerna och kommuninvånarna
att bestämma över  som  den  del  av  den  kommunala
självstyrelsen som den bör vara.


Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna 1999/2000:Kr314 (fp)
yrkande  3  och  2000/01:Kr235   (m)   yrkande  8  i
motsvarande del.




2. Utvecklingen för biblioteksfilialerna
(punkt 2)




av Ewa Larsson (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:


2.   Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   2.
Tillkännagivandet   görs   med  bifall  till  motion
1999/2000:Kr315 yrkande 19.


Ställningstagande




Antalet biblioteksfilialer har  fortsatt  att minska
sedan  bibliotekslagen  infördes. Kulturrådets  s.k.
filialundersökning, som avser  åren 1989-1999, visar
att    376    filialer,    utlåningsstationer    och
stadsdelsbibliotek  lades  ned  under  den  aktuella
perioden.  Det  är  därför  viktigt  att  regeringen
presenterar  förslag för riksdagen  som  kan  stoppa
utvecklingen i detta hänseende.


Jag  föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  framför. Därmed
bifaller   riksdagen  motion  1999/2000:Kr315   (mp)
yrkande 19.




3. Nationellt depåbibliotek (punkt 3)




av  Elisabeth   Fleetwood,  Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:


3.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   3.
Tillkännagivandet   görs   med  bifall  till  motion
2000/01:Kr217.


Ställningstagande




Vi anser - i likhet med vad  som  föreslås  i motion
2000/01:Kr217  (m)  -  att ett svenskt depåbibliotek
bör  inrättas,  dit  alla  kategorier   av   svenska
bibliotek kan sända utgallrade svenska och utländska
böcker och tidskrifter. Ett sådant depåbibliotek bör
tjäna    som    fjärrlånebibliotek    för   samtliga
bibliotekstyper i Sverige. Vårt förslag  innebär  en
betydligt  bredare verksamhet än den som bedrivs vid
Depåbiblioteket i Umeå, som endast samlar på svenska
monografier och som främst betjänar folkbiblioteken.


Vi  föreslår   att   riksdagen   tillkännager  för
regeringen  som  sin  mening vad vi framför.  Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Kr217 (m).




4. Litteraturpolitik (punkt 9)




av  Elisabeth  Fleetwood,   Lennart  Fridén,  Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde
ha följande lydelse:


9.   Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   4.
Tillkännagivandet  görs  med  bifall till motionerna
1999/2000:
Kr317  yrkande  9  och  2000/01:Kr235  yrkande  8  i
motsvarande del.


Ställningstagande




I likhet med vad som anförs  i  motion 2000/01:Kr235
(m)  i  här  aktuell del anser vi att  boken  är  en
viktig  kulturbärare   och  att  tidig  kontakt  med
läsandet kan leda till ett framtida kulturintresse.


Inriktningen  av  dagens   litteraturpolitik   bör
ändras  på  några punkter. Vi anser bl.a. att En bok
för allas utgivning av vuxenlitteratur skall upphöra
och att de nya  litteraturstödsformer  som  infördes
fr.o.m.  år  1999 snarast skall utvärderas. Vi  vill
också   poängtera   att   både   skolbibliotek   och
folkbibliotek   är  och  säkert  kommer  att  förbli
viktiga kulturinstitutioner,  även  om  bibliotekens
roll   har   förändrats  och  kommer  att  fortsätta
förändras i och med tillgången till den nya tekniken
i form av t.ex. Internet.


Vidare   anser   vi   att   en   större   del   av
biblioteksersättningen skall tillfalla de författare
vilkas  böcker   varit   mycket  utlånade  samt  att
Författarfondens roll som  försörjningsinstans skall
förändras, en fråga som närmare  utvecklats i motion
1999/2000:Kr317 (m).


Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad  vi  framför. Därmed
bifaller  riksdagen  motionerna 1999/2000:Kr317  (m)
yrkande  9  och  2000/01:Kr235   (m)   yrkande  8  i
motsvarande del.




5. Elektroniska rättigheter (punkt 10)




av Ewa Larsson (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10
borde ha följande lydelse:


10.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   5.
Tillkännagivandet   görs   med  bifall  till  motion
1999/2000:
Kr315 yrkande 18.


Ställningstagande




Sedan  flera  år  råder  ett avtalslöst  förhållande
mellan  Svenska  Förläggareföreningen  och  Sveriges
Författarförbund.   Stötestenen   har  främst  varit
parternas    olika   uppfattning   om   författarnas
elektroniska rättigheter.  Det  vore olyckligt ifall
författarna skulle förlora kontroll  över  sina verk
och  inte  få rimligt betalt för sitt arbete.  Detta
bör riksdagen  tillkännage  för  regeringen.  Därmed
bifaller   riksdagen   motion  1999/2000:Kr315  (mp)
yrkande 18.




6. En statlig kampanj för att främja läsning
(punkt 12)




av Lennart Kollmats (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  12
borde ha följande lydelse:


12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   6.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
2000/01:Ub227 yrkande 1.


Ställningstagande




Jämfört med andra länder  är  läsförståelsen  god  i
Sverige  och  en  stor  del  av invånarna läser. Som
framgår  av  motion  2000/01:Ub227   (fp)   har  det
emellertid  visat  sig  att både läsförståelsen  och
läsandet   bland   ungdomar  minskar.   De   sociala
klyftorna kan därmed komma att förstärkas. Av de LO-
anslutna männen har  35  % inte läst en enda bok det
senaste året. Mot denna bakgrund  anser  jag  att en
satsning bör göras för att öka läslusten bland dessa
och  andra  grupper.  Bättre  läsförståelse  och mer
läsning kan ses som en investering som kommer att ge
en  avkastning  i form av högre livskvalitet, bättre
demokrati, större  tolerans  och  starkare tillväxt.
Därför  anser jag att regeringen skall  initiera  en
flerårig statlig kampanj för att främja läsning.


Jag  föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  jag  framför. Därmed
bifaller   riksdagen   motion   2000/01:Ub227   (fp)
yrkande 1.




7. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)




av  Charlotta  L Bjälkebring och  Peter  Pedersen
(båda v).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:


13.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   7.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
2000/01:Kr344 yrkande  2 och med anledning av motion
1999/2000:Kr292.


Ställningstagande




Vi anser att en heltäckande  utredning  nu bör göras
av  vilka  åtgärder  som  bör vidtas för att  främja
läsandet. Regeringen bör därefter lägga fram förslag
till  olika  behövliga  läsfrämjande  insatser,  som
bl.a.  bör  riktas  till  arbetsplatser   med  många
korttidsutbildade. Förslagen bör ha sin utgångspunkt
i  en  analys  av  alla  de  faktorer  som  påverkar
läsandet, bl.a. annat sänkt bokmoms, en fråga  som i
riksdagen behandlas i skatteutskottet.


Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen  som sin mening  vad  vi  framför.  Detta
innebär att riksdagen  bifaller motion 2000/01:Kr344
(v)   yrkande   2   och   delvis   bifaller   motion
1999/2000:Kr292 (v).




8. Utvärdering av distributionsstödet
(punkt 16)




av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde
ha följande lydelse:


16.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   8.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
1999/2000:
Kr313 yrkande 22.


Ställningstagande




Det statliga distributionsstödet  har  nu  funnits i
drygt två år. Stödet innebär att samtliga kommuner i
landet  och  ett  hundratal  bokhandlar utan kostnad
erhåller  ett  exemplar  av  varje   utgivningsstödd
boktitel. Som framgår av motion 1999/2000:Kr313 (kd)
har   stödet  medfört  både  positiva  och  negativa
effekter.  Det  har  visat  sig  att skillnaderna är
stora  mellan  små  landsortsbibliotek   och   stora
stadsbibliotek   och   att  behoven  då  det  gäller
medieförvärv  varierar. Det  nuvarande  stödsystemet
innebär    att   staten    i    denna    del    styr
litteraturförsörjningen  och att beslut således inte
fattas på lokal nivå. Samma  förhållande  gäller för
bokhandeln. Mot den angivna bakgrunden anser  vi att
distributionsstödet skall utvärderas.


Vi   föreslår   att   riksdagen  tillkännager  för
regeringen som sin mening  vad  vi  framför.  Därmed
bifaller   riksdagen   motion  1999/2000:Kr313  (kd)
yrkande 22.




9. Friexemplar av kulturtidskrifter till
folkbiblioteken m.m. (punkt 20)




av  Charlotta L Bjälkebring  och  Peter  Pedersen
(båda v).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:


20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation   9.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
1999/2000:
Kr222 yrkandena 1 och 3.


Ställningstagande




Vi anser att kulturtidskrifterna  har en mycket stor
betydelse  för den allmänna debatten  i  kulturella,
sociala  och   politiska   frågor   och   därmed   i
förlängningen   för  den  demokratiska  processen  i
landet.   Distributionen   är   en   flaskhals   vid
spridningen   av   kulturtidskrifterna.   En  viktig
distributionskanal  är  folkbiblioteken. Vi föreslår
därför  att  regeringen  överväger  att  införa  ett
system   med   friexemplar   av   tidskrifter   till
biblioteken liknande det för böcker.


På  biblioteken  läses samma tidskriftsnummer  vid
ett  stort  antal tillfällen.  För  användningen  av
böckerna på biblioteket  ger  staten  bidrag till en
biblioteksersättning  som  går till arbetsstipendier
och ersättning till författarna  per  lånetillfälle.
Vi  anser  att  regeringen bör uppdra åt Kulturrådet
att  undersöka om  det  är  möjligt  att  införa  en
motsvarande   "följdupphovsrätt"   när   det  gäller
tidskrifter,  dock  med  den  skillnaden att det  är
folkbiblioteken,   dvs.  kommunerna,   som   betalar
ersättningen. Vi anser  att  det  är  berättigat att
dessa medel går direkt till kulturtidskrifterna, som
bär  den  ekonomiska  risken  och  kämpar  med   små
ekonomiska  marginaler.  De  ökade  kostnaderna  för
folkbiblioteken  bör  kunna  kompenseras  genom vårt
förslag   om   friexemplar   av   tidskrifter   till
folkbiblioteken.




Vi föreslår att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Kr222 (v) yrkandena 1 och 3
som sin mening tillkännager för regeringen
vad vi anför om friexemplar av
kulturtidskrifter till folkbiblioteken och
om ersättning från folkbiblioteken till
tidskriftsutgivarna.






10. Översättningsstöd (punkt 21)




av Ewa Larsson (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 21
borde ha följande lydelse:


21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation  10.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
2000/01:Kr701 yrkande 21.


Ställningstagande




Invandrar- och minoritetsmedier  fungerar  ofta  som
språkrör för olika språkgrupper och etniska grupper.
På  grund  av språkbarriärer mellan dessa medier och
samhället i övrigt har diskussionen svårt att nå ut.
Debatter  som  förs  blir  alltför  ofta  en  intern
angelägenhet  trots att integrationsfrågor i dag har
en  mycket  framskjuten   plats   i  det  offentliga
samtalet   och   i   det   svenska   samhällsbygget.
Integration  i  ett mångkulturellt samhälle  betyder
inte  endast  integration   mellan  majoritets-  och
minoritetsgrupper  utan  i allra  högsta  grad  även
integration mellan olika minoritetsgrupper.  Den här
påtalade  bristen  i  det offentliga samtalet medför
att  kommunikationen  försvåras.   Jag   anser   att
tillgängligheten  till  dessa  medier bör ökas genom
särskilt    avsatta    medel    för    professionell
översättning  av  t.ex.  1520  % av materialet,  som
referat  eller  pressreleaser. Jag  anser  även  att
tidskrifterna  behöver   stöd   för   utveckling  av
pressetik,  journalistik  och  kunskap om  det  fria
ordet och demokratins grundprinciper.  Riksdagen bör
med bifall till motion 2000/01:701 (mp)  yrkande  21
som  sin  mening  tillkännage för regeringen vad jag
här anför.




11. Utvecklingen av elektroniskt publicerade
tidskrifter (punkt 22)




av Lennart Kollmats (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  22
borde ha följande lydelse:


22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i  reservation   11.
Tillkännagivandet  görs med bifall  till  motionerna
1999/2000:
Kr314 yrkande 8 och 2000/01:Kr346 yrkande 6.


Ställningstagande




Tillgängligheten till  kulturlivet  gynnas av de nya
medierna.    Internet    är    en    mycket   viktig
informationsväg för att få efterfrågan och utbud att
mötas. En ny företeelse på Internet är de periodiska
tidskrifterna,  vilka  emellertid  är  av  skiftande
kvalitet.  Jag  anser  inte  att något statsstöd  är
aktuellt  men att regeringen bör  ge  Kulturrådet  i
uppdrag att  ta  fram en plan för hur utgivningen av
de   elektroniskt  publicerade   tidskrifterna   kan
stimuleras  och kvaliteten på publikationerna höjas.
Jag anser att  riksdagen  med bifall till motionerna
1999/2000:Kr314  (fp) yrkande  8  och  2000/01:Kr346
(fp) yrkande 6 som  sin  mening  bör tillkännage det
ovan anförda för regeringen.




12. Produktionsstöd för elektroniskt
publicerade tidskrifter (punkt 23)




av Ewa Larsson (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  23
borde ha följande lydelse:


23.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   som   framförs   i  reservation   12.
Tillkännagivandet  görs  med  bifall   till   motion
2000/01:Kr701 yrkande 20.


Ställningstagande




Tidskrifternas betydelse för det kulturella klimatet
får  inte  underskattas.  En  ny form av kultur- och
kunskapsspridning är tidskrifter  på Internet. I ett
antal artiklar i dagspressen har de Internetbaserade
tidskrifternas växande betydelse  inte minst för den
unga generationen  framhållits. Antalet elektroniska
tidskrifter ökar hela tiden. Särskilt  glädjande  är
att  notera  att  det  i  många fall är de politiskt
aktiva ungdomarna som med Internet  funnit  ett nytt
tidskriftsmedium för att sprida sin kultur och  sina
idéer.  Jag  anser  därför att det bör upprättas ett
produktionsstöd    för   elektroniskt    publicerade
tidskrifter. Detta bör  riksdagen  med  bifall  till
motion  2000/01:Kr701 (mp) yrkande 20 som sin mening
tillkännage för regeringen.




13. Kulturporto (punkt 24)




av Charlotta  L  Bjälkebring  och  Peter Pedersen
(båda v).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde
ha följande lydelse:


24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation  13.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
1999/2000:
Kr222 yrkande 2.


Ställningstagande




Statens  ansvar  på postområdet  ger  möjlighet  att
påverka prissättningen  för  portot  på  böcker  och
tidskrifter. Portot är en stor och mycket betungande
utgiftspost  för kulturtidskrifterna. Vid utskick av
enstaka  exemplar,  vilket  är  en  vanlig  form  av
distribution,  förekommer det t.o.m. att överskottet
inte ens täcker  vad  skriften kostat att producera.
Om  vi  vill  att det även  i  fortsättningen  skall
finnas  tryckta  kulturtidskrifter,  och  inte  bara
motsvarande  publikation  på  nätet  i s.k. virtuell
form,  krävs  det att problemet med portokostnaderna
får en lösning.


Samma problem  gäller  delvis även för böcker. För
många författare som själva  distribuerar och säljer
sina böcker är portot ett mycket  stort problem. Att
ta ut hela portokostnaden av köparen  är  lika svårt
för författaren som för den som distribuerar enstaka
tidskriftsexemplar.


Vi  anser därför att regeringen bör ge Kulturrådet
i uppdrag att inleda förhandlingar med Posten AB och
därefter   utarbeta  ett  förslag  om  ett  särskilt
kulturporto   för   böcker   och  kulturtidskrifter.
Riksdagen bör med bifall till motion 1999/2000:Kr222
(v)  yrkande  2  som  sin  mening  tillkännage   för
regeringen vad som anförs om kulturporto.




14. Distributionen av kulturtidskrifter
(punkt 25)




av Ewa Larsson (mp).


Förslag till riksdagsbeslut




Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 25
borde ha följande lydelse:


25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation  14.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
1999/2000:
Kr293.


Ställningstagande




Tryckfriheten värnas  i  Sveriges  grundlag, men för
att  dess  goda  principer  skall kunna  omsättas  i
praktiken  krävs  distributionskanaler   så  att  de
tidningar  som trycks kan nå sina läsare. Jag  anser
att  det  råder   allvarliga   problem   med   dessa
distributionskanaler i Sverige i dag, vilket hindrar
det    fria   meningsutbytet   och   drabbar   bl.a.
kulturtidskrifter      och      serieförlag.     När
distributionskanalerna blir färre  och  kontrolleras
av några enstaka, dominerande förlag sätts  den fria
konkurrensen  ur  spel.  Småförlagen har ingen plats
och slås ut. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri
åsiktsbildning  och  på  allmän  och  lika  rösträtt
(regeringsformen 1 kap. 1  §).  Statsmakterna har en
skyldighet  att  se  till  att  detta   förblir   en
realitet.       Därför       anser      jag      att
distributionskanalerna för tidskrifter  bör  utredas
ur ett mångfalds- och konkurrensperspektiv.


Jag  anser  att  riksdagen  med bifall till motion
1999/2000:Kr293 (mp) som sin mening  bör tillkännage
det ovan anförda för regeringen.




15. Stöd till organisationstidskrifter
(punkt 26)




av  Inger  Davidson  (kd),  Dan  Kihlström  (kd),
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).


Förslag till riksdagsbeslut




Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:


26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   framförs   i   reservation  15.
Tillkännagivandet   görs  med  bifall  till   motion
2000/01:Kr219.


Ställningstagande




I dagens alltmer kommersialiserade medievärld är det
allt svårare för ekonomiskt  resurssvaga grupper att
göra  sig  gällande.  När  framgång   i   fråga   om
massmedial  uppmärksamhet  i hög grad blir avgörande
för möjligheterna att påverka  samhällsutvecklingen,
riskerar  debatten  att  bli  dominerad  av  utspel,
dramatiska  aktioner  eller vinklade  undersökningar
och  förenklingar. Det långsiktiga,  nyanserade  och
problematiserande  samtalet får det allt svårare att
nå offentlighetens rum. Viktiga röster och avvikande
perspektiv riskerar  därigenom att hamna utanför den
process som leder fram till politiska beslut. Därmed
hotas   den   "upplysta   förståelse"    som   bl.a.
Demokratiutredningen  pekar  på som en förutsättning
för en balanserad demokratisk utveckling.


Ett  av  de  idéburna  organisationernas   största
bekymmer  är  i  dag  att  nå  ut  i  det offentliga
samtalet.   Demokratiutredningen   konstaterar   att
"värdet  av  allsidiga  nyhetsmedier ...  blir  ofta
påtalat. Mera sällan framhålls  vikten  av  att  det
finns  utrymme  för  lidelsefullt engagerade medier,
sådana som genomsyras  av  ett ärende och som aktivt
förespråkar   en   bestämd   hållning,   tro   eller
åsiktsriktning. Demokrati förutsätter att subjektiva
meningar och agitation till fördel  också  för andra
uppfattningar  än  de  som uppfattas vara självklart
riktiga kan göra sig hörda. Medier som kan uppfattas
som   smala,  ensidiga  och   propagandistiska   kan
samtidigt   vara   ytterst   betydelsefulla   i  det
offentliga samtalet."


För  att  säkra  mångfalden  i  medierna finns ett
omfattande statligt presstöd, och vid sidan om detta
finns  ett  strategiskt  betydelsefullt   -   om  än
förhållandevis        litet        -        statligt
kulturtidskriftsstöd. Mellan dessa kategorier  finns
ett  betydande  antal tidningar och tidskrifter, som
utan  något som helst  offentligt  stöd  ges  ut  av
idéburna rörelser. Många av dessa har ambitionen att
inte enbart vara interna medlemsorgan utan söker ett
samtal  med  andra röster och organ i det offentliga
rummet. I dagens  kommersialiserade  mediekonkurrens
hotar  emellertid bristande resurser att  undergräva
deras  möjligheter   att   hävda  och  utveckla  sin
kvalitet.  Dock har  som utredningen  påpekar   "den
roll organisationstidskrifter ... spelar i samhället
försummats   såväl    inom    forskningen    som   i
mediepolitiken."


Vi   är   övertygade   om   vikten  av  att  denna
försummelse snarast rättas till. Detta bör ske genom
en      snabb     översyn     av     de     idéburna
organisationstidskrifternas     villkor    och    av
möjligheterna att genom ett särskilt  statligt  stöd
säkerställa   en   kvalitativ   utveckling  av  dem.
Riksdagen  bör med bifall till motion  2000/01:Kr219
(kd, s, m, v,  c, fp, mp) som sin mening tillkännage
för regeringen vad som här anförs.


Särskilda yttranden






Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.




1. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)




Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:




Vi  erinrar  om att vi i motion  2000/01:Kr345  (kd)
föreslagit en sänkning av bokmomsen från 25 till 6 %
fr.o.m. den 1 januari 2002 (yrkande 35). Av motionen
framgår  att vi  anser  att  en  sådan  sänkning  av
bokmomsen  med  all sannolikhet skulle medverka till
att vända den nedåtgående  trenden  när  det  gäller
läsning. Yrkandet behandlas av skatteutskottet.




2. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)




Birgitta Sellén (c) anför:




Jag   erinrar   om   att   Centerpartiet   i  motion
2000/01:Sk321  (c)  föreslagit  att momsen på böcker
skall sänkas till 6 % fr.o.m. år  2002  i  syfte att
gynna  läsandet i alla åldrar (yrkande 10). Yrkandet
behandlas av skatteutskottet.




3. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)




Lennart Kollmats (fp) anför:




Jag  erinrar   om   att  Folkpartiet  liberalerna  i
motionerna  2000/01:Sk324   (fp)   yrkande   22  och
2000/01:Ub227   (fp)   yrkande   7   föreslagit  att
bokmomsen  skall  sänkas  till lägsta möjliga  nivå.
Yrkandena, som avsåg en sänkning  fr.o.m.  år  2001,
avstyrktes  hösten  2000  av  finansutskottet  (bet.
2000/01:FiU1).     Riksdagen    godkände    därefter
finansutskottets förslag och avslog yrkandena.




4. Förslag om läsfrämjande åtgärder (punkt 13)




Ewa Larsson (mp) anför:


Jag   erinrar  om  att   Miljöpartiet   i   motion
2000/01:Sk1004  (mp)  har  föreslagit  att momsen på
böcker  antingen skall sänkas till 6 % eller  slopas
helt   (yrkande    1).    Yrkandet    behandlas   av
skatteutskottet.


Bilaga




Förteckning över behandlade förslag






Motioner från allmänna motionstiden
1999




1999/2000:Kr221  av Göran Norlander m.fl.  (s)  vari
yrkas att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om  behovet av en
stavningsreform.




1999/2000:Kr222 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
vari yrkas


1.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet
bör få i uppdrag att utreda  möjligheten  att införa
ett upphovsrättsligt stöd till kulturtidskrifterna,


2.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet
bör  ges  i uppdrag att initiera  förhandlingar  med
Posten om införandet av ett särskilt kulturporto,


3. att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Kulturrådet
bör   ges   i   uppdrag   att   inför   nästkommande
verksamhetsår  utreda  möjligheten  att  införa  ett
system    för   distribution   av   friexemplar   av
kulturtidskrifter till folkbiblioteken.


1999/2000:Kr243  av Kent Härstedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad    i    motionen    anförts    om   stöd    till
kulturtidskrifter.




1999/2000:Kr244  av Carina Hägg (s) vari  yrkas  att
riksdagen som sin  mening  ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att  Bibelkommissionen för
Bibel  2000 får tilläggsdirektiv  om  att  översätta
Thomasevangeliet för utgivning.




1999/2000:Kr245  av  Carina  Hägg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen  till  känna
vad  i  motionen anförts om behovet av att allsidigt
utreda det svenska språkets ställning.




1999/2000:Kr264 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v)
vari yrkas


9. att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till  känna  vad  i motionen anförts  om  köns-  och
klasstillhörighet  som   segregerande   faktorer   i
medieutbudet  och  att  dessa bör beaktas inom ramen
för handlingsprogram för svenska språket.


1999/2000:Kr292 av Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari
yrkas  att riksdagen begär att regeringen inom ramen
för den parlamentariska utredningen Handlingsprogram
för svenska  språket, eller i annan ordning, utreder
och återkommer med förslag i läsfrämjande syfte.




1999/2000:Kr293 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen  som  sin  mening  ger regeringen till
känna   vad   i  motionen  anförts  om  att   utreda
distributionskanalerna   för   tidskrifter   ur  ett
mångfalds- och konkurrensperspektiv.




1999/2000:Kr313  av  Inger  Davidson m.fl. (kd) vari
yrkas


18.  att riksdagen som sin mening  ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om svenska språket
som majoritetsspråk,


21. att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna vad i motionen anförts  om  läsfrämjande
insatser,


22. att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till    känna    vad    i   motionen   anförts    om
distributionsstödet.


1999/2000:Kr314  av  Lennart   Kollmats   och  Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas


3.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till  känna vad i motionen anförts  om  att  upphäva
bibliotekslagen,


8. att  riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till  känna  vad  i motionen anförts  om  periodiska
tidskrifter på IT-nätet.


1999/2000:Kr315 av  Birger  Schlaug  m.fl. (mp) vari
yrkas


18.  att  riksdagen som sin mening ger  regeringen
till känna vad i motionen anförts om författarna och
de elektroniska rättigheterna,


19. att riksdagen  som  sin  mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om behovet av att
vända      den     negativa     utvecklingen     för
biblioteksfilialerna.


1999/2000:Kr317  av  Elisabeth  Fleetwood  m.fl. (m)
vari yrkas


9.  att  riksdagen  som  sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts  om nya regler för
biblioteksersättningen.


1999/2000:Ub224 av Sonja Fransson (s) vari yrkas


2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning
om hur den tekniska utvecklingen kan  tas  till vara
för  att  snabbt  och  effektivt  ge läshandikappade
tillgång till all text och information.




Motioner från allmänna motionstiden
2000




2000/01:Kr209 av Rosita Runegrund (kd) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen     anförs      om      ett      nationellt
kategoriseringssystem för svenska barnböcker.




2000/01:Kr217 av Inger René och Anne-Katrine  Dunker
(m)  vari  föreslås  att  riksdagen  fattar följande
beslut: Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram
förslag  om att inrätta ett nationellt depåbibliotek
i enlighet med vad som anförs i motionen.




2000/01:Kr219   av  tredje  vice  talman  Rose-Marie
Frebran m.fl. (kd, s, m, v, c, fp, mp) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
begär att regeringen  gör en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor  och möjligheterna att
genom  ett  särskilt  statligt stöd  säkerställa  en
kvalitativ utveckling av denna press.




2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:


8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om litteratur.


2000/01:Kr239  av  Sonja  Fransson (s) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen   anförs   om   läs-   och   skrivstugor  i
biblioteken.




2000/01:Kr242  av Carina Hägg (s) vari föreslås  att
riksdagen   fattar    följande   beslut:   Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om  lagstiftning  för  att  stärka
svenska språkets ställning.




2000/01:Kr292  av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


9. Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning  som  i  enlighet  med  det som anförs i
motionen   ser  över  förutsättningarna   för   en
samverkan och IT-anpassning på arkiv-, biblioteks-
och  museiområdet   så   att  såväl  personal  som
allmänhet   och   forskare   får   tillgång   till
parallellsökningar i arkiven.


2000/01:Kr311 av Kristina Zakrisson och Monica Öhman
(s)  vari  föreslås  att riksdagen  fattar  följande
beslut: Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som
sin  mening vad i motionen anförs om de demokratiska
aspekterna på en utarmning av det svenska språket.




2000/01:Kr312  av  Martin  Nilsson (s) vari föreslås
att  riksdagen  fattar  följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen anförs om en språkkommission.




2000/01:Kr320  av  Agneta  Lundberg  m.fl.  (s) vari
föreslås   att  riksdagen  fattar  följande  beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   ABM-samverkan   i
Västernorrland.




2000/01:Kr342   av   Ewa  Larsson  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:




5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  att kostnaden för böcker och avsaknaden av
nära  bibliotek   inte   får   utgöra  hinder  för
ungdomars läsning.




2000/01:Kr344  av  Peter  Pedersen  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:




2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag   till  åtgärder  i  enlighet  med  vad  i
motionen anförs  om  läsfrämjande åtgärder och med
utgångspunkt i yrkande 1 begärda analys.




2000/01:Kr345  av  Inger Davidson  m.fl.  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om ABM-samverkan.


36. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om en utvärdering av
de statliga läsfrämjande insatserna.


2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats  och Kenth Skårvik
(fp)  vari  föreslås  att riksdagen fattar  följande
beslut:


6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  periodiska
tidskrifter på Internet.


2000/01:Kr701 av Matz  Hammarström  m.fl.  (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


17. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vikten  av  att  lyfta fram  kommuner  som
faktiskt    satsar    på   utveckling    av    sin
biblioteksverksamhet.


20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  att  överväga  om  ett produktionsstöd för
elektroniskt publicerade tidskrifter behövs.


21. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    att    överväga    om   invandrar-   och
minoritetsmedierna  kan  behöva   stöd   till  att
översätta viss del av sitt tidskriftsinnehåll  och
stöd  till  att  utveckla pressetik, journalistik,
kunskap  om  det  fria   ordet   och   demokratins
grundprinciper.


2000/01:Ub227  av  Lars  Leijonborg m.fl. (fp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:


1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  regeringen  bör
initiera  en flerårig statlig kampanj för att främja
läsning.