I betänkandet behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna motionstiden 1999/2000 och
2000/01. Motionerna gäller frågor om idrott,
allmänna samlingslokaler och
främjandeorganisationer.
Motionerna om idrott avser bl.a. frågor om
idrottens tre grundstenar, idrottens självständiga
ställning, bredd- och motionsidrott samt folkhälsa,
jämställdhet, funktionshinder, integration och
mångfald, OS, Paralympiska spel och Dövas
världsspel, etik, sexuella trakasserier, stöd till
idrottslokaler, bolagisering, skatter, WADA samt
idrottsutbyte med östeuropeiska länder och EU.
Samtliga dessa motioner har avstyrkts.
Idrottsmotioner berör även frågor om upphörande
och ändring av lagen om professionell boxning samt
om en begränsad utredning om dels professionell
boxning, dels kampsporter med inslag av slag mot
huvudet och knockout. Även dessa motioner har
avstyrkts men utskottet har som ett
utskottsinitiativ föreslagit att riksdagen skall ge
regeringen till känna att en expertutredning bör
tillsättas som förutsättningslöst skall undersöka
samtliga kampsporter.
Motionsförslag rörande allmänna samlingslokaler
tar upp frågor om en översyn av stödet till
samlingslokaler från handikappsynpunkt,
samlingslokalernas betydelse i storstäderna,
återinförande av kösystem vid bidragsgivning och en
skyldighet för kommunerna att ansvara för tillgången
till allmänna samlingslokaler. Dessa motionsförslag
har avstyrkts av utskottet.
Utskottet har även behandlat ett motionsyrkande om
bidragsgivningens inriktning vad gäller
främjandeorganisationer. Yrkandet har avstyrkts av
utskottet.
Betänkandet innehåller 20 reservationer och tre
särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Idrott
Idrottens tre grundstenar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- fördjupning och konkretisering av idrottens
tre grundstenar.
Bakgrund
Riksdagen slog hösten 1999 fast (prop.
1998/99:107, bet. 1999/2000:KrU3, rskr.
1999/2000:52) att den nationella idrottspolitiken
skall bygga på tre grundstenar, nämligen
1. En tydlig strävan att i samhällsplanering, i
skolans arbete och i andra sammanhang uppmuntra
och ge möjligheter till barns, ungdomars och
vuxnas motion och idrott i syfte att främja en
god folkhälsa. Sådana möjligheter bör skapas
genom samverkan mellan staten,
kommunerna, idrottsrörelsen och organisationer
som bedriver frilufts- och främjandeverksamhet.
2. Ett aktivt stöd till en fri och självständig
idrottsrörelse byggd på ideellt engagemang och
som bedriver en bred verksamhet, som värnar om
god etik, som ger lika förutsättningar för
flickor och pojkar, kvinnor och män, som arbetar
aktivt för integration samt värnar om demokratisk
fostran.
3. En medvetenhet om att elitidrotten också
till viss del består av kommersiell underhållning
som har ett värde genom att den ger många
människor förströelse och glädje, men som bör
bedrivas utan offentliga subventioner.
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 1
begär att regeringen återkommer med förslag som
fördjupar och konkretiserar tillämpningen av den
nationella idrottspolitikens tre grundstenar.
Utskottets ställningstagande
Som ovan angetts slog riksdagen hösten 1999 fast att
den nationella idrottspolitiken skulle bygga på de
tre grundstenar som angetts ovan. Utskottet utgår
självfallet från att såväl den idrottspolitik som nu
bedrivs som den mängd åtgärder och projekt på
idrottens område som igångsatts fr.o.m. år 2000
utgår från dessa grundstenar. Exempel härpå är de
framtidsseminarier som RF har arrangerat i samarbete
med regeringen under år 2000 och som gällt bl.a.
frågor om bredd- och elitverksamhet, ideellt
engagemang i relation till kommersiella intressen,
etik, jämlikhet och integration. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr538
(v) yrkande 1.
Idrottens självständiga ställning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- idrottens självständiga ställning,
- de statliga medlen till Sveriges Olympiska
Kommitté (SOK).
Motionen
I motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1,
2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 1 betonas vikten av idrottens självständiga
ställning.
I sistnämnda motions yrkande 2 (fp) anser motionärerna att
samtliga statliga bidrag till idrotten bör gå via RF
och att denna ordning således även fortsättningsvis
bör gälla för de statliga medlen till Sveriges
Olympiska Kommitté (SOK).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar inledningsvis att i en av de
ovan nämnda tre grundstenarna slås idrottens
självständiga ställning fast. Dessutom bör beaktas
att, som riksdagen slog fast hösten 1999,
idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning
genom att den själv lägger fast målen för sin
verksamhet och att staten i sin bidragsgivning
endast anger de syften som den har med bidragen. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1,
2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 1.
När det gäller det statliga bidraget till Sveriges
Olympiska Kommitté (SOK) angav regeringen i
budgetpropositionen för år 2001 att SOK, genom att
vara en paraplyorganisation, till sin karaktär
liknar RF och att det finns skäl att överväga om
medlen till SOK bör gå direkt dit, och inte som i
dag fördelas över RF. Enligt vad utskottet inhämtat
bereds denna fråga för närvarande inom
Regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 2.
Bredd- och motionsidrott samt folkhälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- bredd- och motionsidrott samt folkhälsa.
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr509 (m)
yrkande 6 och 2000/01:Kr537 (m) yrkande 6 framhåller
vikten av en klar strategi för bredd- och
motionsidrottens utveckling.
I motionerna 2000/01:Kr524 (c) yrkande 1 och
2000/01:So358 (c) yrkande 7 vill motionärerna bl.a.
att mer uppmärksamhet riktas mot motion och bredd-
idrott för att aktivera människor med olika
förutsättningar och i olika åldrar.
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser
att det bör tas ett samlat grepp om
folkhälsofrågorna med särskild betoning på barn och
ungdom (yrkande 45).
Utskottets ställningstagande
Av idrottspropositionen (prop. 1998/99:107) framgår
att det statliga stödet till idrotten under hela
1900-talet har motiverats främst utifrån behovet av
att stödja idrottens breddverksamhet.
Att idrottsrörelsen även fortsättningsvis skall
bedriva en bred verksamhet slås fast i en av de ovan
nämnda tre grundstenarna, beslutade av riksdagen
hösten 1999. Riksdagen gjorde då också den
bedömningen att breddidrotten skulle få en ökad
uppmärksamhet framöver.
Idrottens bredd framgår redan av att den svenska
idrottsrörelsen har ca 3 miljoner medlemmar.
Samtidigt bör noteras att det i dag är allt färre
ungdomar som aktivt deltar i friluftslivet samt att
det är alltfler som inte idrottar alls. Sett ur ett
folkhälsoperspektiv är detta enligt utskottets
mening oroväckande. En god folkhälsa är i många
avseenden en betydelsefull komponent i samhällets
välfärd och det är viktigt att barn och ungdomar
tidigt skaffar sig motionsvanor som varar hela
livet.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets
uppfattning glädjande att en rad åtgärder satts i
gång för att ytterligare bredda idrottsverksamheten
och för att få alla människor att utöva motion.
Bl.a. kan nämnas att Folkhälsoinstitutet fått
regeringens uppdrag att leda och tillsammans med
andra organisationer genomföra ett fysiskt
aktivitetsår 2001, benämnt Sätt Sverige i rörelse.
De områden som står i fokus för insatserna är
förskolan och skolan, fritiden och arbetsplatserna.
I arbetet deltar också idrottsrörelsen aktivt.
Av intresse är också att regeringen i sin
skrivelse till riksdagen med redovisning av
fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under
budgetåret 1999 angivit att man under kommande år
avser att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som
skapar nya former för aktiviteter som når och
engagerar de ungdomar som normalt inte deltar i
frilufts- och främjandeverksamhet.
60 miljoner kronor har, för tre projektår, avsatts
ur Allmänna arvsfonden för att stödja idrottens
barn- och ungdomsverksamhet för utveckling och
förnyelse av idrottsverksamhet främst på lokal nivå.
Satsningen vänder sig till verksamhet för barn,
ungdomar och funktionshindrade och tanken är bl.a.
att samarbetet mellan idrottsföreningar och skolan
skall kunna förbättras genom dessa medel.
Regeringen har också gett RF 15 miljoner kronor,
av regionalpolitiska medel, för att under tre år i
samverkan med Svenska idrottsrörelsens
studieförbund, SISU, stärka ungdomars vilja och
möjligheter att verka som idrottsledare, främst i
regionalpolitiskt prioriterade områden.
Vidare har RF initierat en rad projekt för att
utveckla bredd- och motionsidrott. Bl.a. kan nämnas
projektet Öppen idrott i samverkan, som går ut på
att få fram varför tonåringar slutar att idrotta i
föreningar och vad som kan göras för att utveckla
nya former för barn- och ungdomsidrott.
Det kan slutligen påpekas att utbildningsutskottet
i februari år 2000 anordnade en utfrågning om bl.a.
undervisningen i idrott. Skolverket informerade vid
tillfället om att verket planerade att under år 2001
starta en bred utvärdering i ämnet idrott och hälsa
(se bet. 1999/2000:UbU15).
Utskottet ser positivt på alla de åtgärder som
görs i syfte att bredda idrottsverksamheten och
skapa en god folkhälsa. Utskottet vill dock
poängtera vikten av att åtgärderna sker i ett
långsiktigt perspektiv. Utskottet avser att följa de
åtgärder som är på gång, framför allt genomförandet
av aktivitetsåret 2001.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna
1999/2000:Kr509 (m) yrkande 6, 2000/01:Kr345 (kd)
yrkande 45, 2000/01:Kr524 (c) yrkande 1,
2000/01:Kr537 (m) yrkande 6 och 2000/01:So358 (c)
yrkande 7.
Jämställdhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- jämställdhet.
Motionerna
I motionerna 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2 och
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 framhåller motionärerna
att regeringen bör uppmana dem som äger
idrottsanläggningar - i de flesta fall kommunerna -
att uppmärksamma de delvis skilda förutsättningar
som i dag råder för pojkar respektive flickor att
idrotta. Det kan enligt motionärerna gälla t.ex.
möjligheterna att få träningstider.
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser
att idrottsrörelsen bör fokusera ytterligare på
jämställdhetsfrågorna och att åtgärder måste vidtas
för att utjämna skillnader mellan könen när det
gäller grundläggande frågor, exempelvis tillgången
till lokaler (yrkande 46).
I motion 2000/01:Kr538 (v) anser motionären att
jämställdheten bör ökas ytterligare, bl.a. genom en
dialog och ett gemensamt erfarenhetsutbyte mellan
idrottsrörelsen och andra verksamheter och
organisationer samt genom att goda exempel sprids
mellan olika verksamheter (yrkandena 5 och 6 båda i
denna del).
Motionärerna bakom motion 2000/01:A811 (kd) anser
att en oberoende utredning bör tillsättas som
belyser hur verkligheten för de kvinnodominerade
idrotterna ser ut i förhållande till de
mansdominerade sporterna (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
I idrottspropositionen angavs att regeringen
övervägde att tillsammans med främst Svenska
Kommunförbundet och RF bilda ett gemensamt råd som
skulle verka för en rättvis fördelning av
fritidsresurser.
Regeringen har därefter gett RF i uppdrag att leda
ett treårigt projekt vars övergripande syfte skall
vara att verka för en rättvis fördelning av
samhällets samlade resurser för olika
idrottsverksamheter såväl inom som utom den
organiserade idrotten. Projektet skall kartlägga och
sprida kunskap om hur samhällets fritidsresurser
inom idrottsområdet kommer personer med olika etnisk
bakgrund till del, hur personer med funktionshinder
kan utnyttja resurserna och hur resurserna fördelas
och utnyttjas av män respektive kvinnor. Vidare
skall projektet kartlägga och sprida kunskap om
metoder och modeller som bidragit till en rättvis
fördelning av samhällets samlade resurser för olika
idrottsverksamheter. Fokus skall ligga på frågan hur
idrotten i större utsträckning skall kunna bli
tillgänglig för alla grupper. En ledningsgrupp med
företrädare för RF, Svenska Kommunförbundet,
Ungdomsstyrelsen och Regeringskansliet har knutits
till projektet.
I sammanhanget bör erinras om det
jämställdhetsarbete som RF bedriver. Vid RF-stämman
1999 rapporterade Riksidrottsstyrelsen (RS) om hur
detta arbete bedrivits sedan1989 då en
jämställdhetsplan på idrottsområdet antogs. RS angav
att andelen kvinnor i Specialförbundens (SF)
styrelser har ökat från 15 till 27 % från 1989, att
i SF med över 30 % kvinnliga medlemmar
styrelseandelen kvinnor är 34 % (målet är 40 %) samt
att av idrottsrörelsens ca 3 miljoner medlemmar 40 %
är kvinnor. RS konstaterade i sin rapport att det
krävs ett fortsatt medvetet jämställdhetsarbete på
alla nivåer för att förverkliga målet: en jämställd
idrott. Särskilt betonades vikten av att
jämställdhet inte skall betraktas som en speciell
fråga vid sidan av andra frågor, utan i stället ingå
som en integrerad del i alla verksamheter.
Av intresse är också RF:s jämställdhetsprojekt
Tjejer på arenan som pågått sedan januari 1997 och
som avslutades vid halvårsskiftet 1999. Syftet med
projektet har varit att utveckla och sprida metoder
för att stärka unga tjejer inom idrotten samt att
öka kunskapen och medvetenheten hos dessa vad gäller
deras situation inom idrotten, i skolan och på
fritiden.
För att förverkliga målet en jämställd idrott
krävs enligt utskottets uppfattning, och som också
RF angett, ett medvetet jämställdhetsarbete på alla
nivåer inom idrotten och att
jämställdhetsperspektivet genomsyrar all verksamhet.
Det gäller t.ex. könssammansättningen i styrelser
och valberedningar, kvinnors och mäns möjligheter
till idrottsutövning och tillvaratagandet av dessas
kunskaper, erfarenheter och värderingar. Viktigt är
också att arbetsformerna i olika sammanhang utformas
så att alla har lika stora möjligheter att medverka.
Om arbetet skall bli framgångsrikt måste enligt
utskottets uppfattning de olika villkor som gäller
för kvinnor och män synliggöras. Utskottet
förutsätter att arbetet för en ökad jämställdhet
intensifieras.
Med hänvisning till det projekt som nu startat och
till det arbete som RF bedriver och som utskottet
avser att följa avstyrker utskottet motionerna
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46, 2000/01:Kr524 (c)
yrkande 2, 2000/01: Kr538 (v) yrkandena 5 och 6 båda
i denna del, 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 och
2000/01:A811 (kd) yrkande 14.
Funktionshinder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- funktionshinder.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr539 (fp)
framhåller vikten av att de funktionshindrades behov
tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider (yrkande 7).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ovan redovisat att regeringen gett RF
i uppdrag att leda ett treårigt projekt vars
övergripande syfte skall vara att verka för en
rättvis fördelning av samhällets samlade resurser
för olika idrottsverksamheter såväl inom som utom
den organiserade idrotten. Projektet skall som ovan
angetts bl.a. kartlägga och sprida kunskap om hur
personer med funktionshinder kan utnyttja
resurserna.
Av intresse är också som ovan angetts att
regeringen i september 1998 beslöt att under tre
projektår avsätta 60 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden för utveckling och förnyelse av
idrottsverksamhet för barn, ungdomar och
funktionshindrade främst på lokal nivå. Syftet är
att öka bl.a. funktionshindrades delaktighet genom
att utveckla deras möjligheter att aktivt delta i
idrottsverksamhetens planering och genomförande.
Med hänvisning till de projekt och satsningar som
pågår avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 7.
Integration och mångfald
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- integration och mångfald.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr538 (v) framhåller motionären att
det är av yttersta vikt att alla ges likvärdiga
förutsättningar att delta i de organiserade
föreningsverksamheterna. Motionären anser att
särskilda informationsinsatser bör vidtas i
invandrartäta områden för att visa goda exempel och
för att sprida kunskap om hur folkrörelsebaserad
föreningsverksamhet, exempelvis
i idrottsorganisationer, fungerar i Sverige och om
hur man bildar en förening och söker bidrag. Vidare
bör enligt motionären informationsinsatserna utföras
i nära samarbete med berörda parter främst RF
(yrkandena 5 och 6 båda i denna del).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr539 (fp)
framhåller idrottens vikt samt unika möjlighet att
med sin mångfald och lättillgänglighet överbrygga
motsättningar och öka förståelsen för invandrarnas
situation (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
Idrotten är enligt utskottets uppfattning ett mycket
användbart verktyg när det gäller att bryta den
sociala, etniska och diskriminerande segregationen i
samhället och att få människor med olika bakgrund
att mötas i ett gemensamt intresse.
RF har i mer än 20 år gett stöd till
invandrarorganisationer för att underlätta främst
idrottsledarutbildning inom organisationerna. RF har
även medverkat i SISU:s integrationsprojekt, som år
2001 är inne på sitt tredje år och som bl.a. fått
medel från Allmänna arvsfonden. Projektet, som
innefattar "idrott-del-
aktighet-utbildning-integration", engagerar SISU-
distrikt, distriktsidrottsförbunden, föreningar samt
SISU och RF centralt. Även inom detta projekt
utbildas idrottsledare.
Under år 1999 har de nordiska riksidrottsförbunden
i samarbete med berörda departement genomfört två
konferenser på temat idrott-integration-storstad.
Konferensernas främsta syfte har varit att genom
erfarenhetsutbyte och nätverksuppbyggnad öka
engagemanget för integrationsfrågorna inom den
nordiska idrotten.
I syfte att visa de goda exempel som finns inom
idrotten beträffande arbetet med integration och
mångfald har regeringen beslutat att under våren
2001 anordna fyra lokala konferenser på temat idrott
och integration. Resultaten av konferenserna kommer
att knytas samman vid en rikstäckande konferens i
Stockholm under hösten. Fokus under de lokala
konferenserna kommer att ligga på de lokala
utvecklingsprojekt som arbetar med
integrationsfrågor. Företrädare för projekten skall
dela med sig av sina erfarenheter - både positiva
och negativa - men också vara inspiratörer för andra
föreningar och organisationer i det fortsatta
arbetet för ökad mångfald.
I likhet med motionärerna vill utskottet lyfta
fram idrottens unika möjligheter att överbrygga
motsättningar och öka förståelsen mellan människor
med olika bakgrund. Som ovan angetts kommer det
under året framöver att pågå ett omfattande arbete
för öka mångfalden och integrationen och för att ta
fram goda exempel till hjälp för de fortsatta
strävandena på detta viktiga område. Med hänsyn till
detta arbete avstyrker utskottet motionerna
2000/01:Kr538 (v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del
samt 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 9.
OS, Paralympiska spel och Dövas världsspel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- ansökningar om OS och Paralympiska spel,
- Dövas världsspel,
- folkomröstning om OS,
- OS i fredens tecken.
Ansökningar om OS och Paralympiska spel
Motioner
Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr509 (m) anser
att staten bör engagera sig mer i det skede då en
ansökan om OS och Paralympics byggs upp (yrkande 8).
I motion 2000/01:Kr506 (fp) anser motionären att
en OS-kommitté för Östersund bör bildas och att den
borde ledas av det departement som har hand om
idrottsfrågorna.
Motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr511 (kd)
anser att Öresundsregionen skall anordna olympiska
sommarspel år 2012 (yrkande 1) och att en
arbetsgrupp skall tillsättas för att förbereda denna
uppgift (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
När det gäller OS-ansökningar bör noteras att
Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) stadgar
(The Olympic Charter) har skärpts de senaste åren så
till vida att högre krav ställts på ansökarstäderna.
Av stadgarna i deras nuvarande lydelse framgår att
all sportaktivitet under ett OS skall ske i en och
samma stad, såvida inte IOK gett tillstånd att
anordna någon aktivitet i en annan stad eller på en
annan plats i landet. När det gäller vinter-OS kan i
ett exceptionellt fall en aktivitet få anordnas i
ett annat land.
Redan av det nu anförda framgår att
Öresundsregionen inte har möjlighet att få ett OS
såvida inte IOK:s stadgar ändras.
Som ovan angetts är det en stad som ansöker om OS
och därmed tar initiativet till att en OS-kommitté
startar. För att få gå vidare med en OS-ansökan
måste staden ha ett godkännande av en nationell
olympisk kommitté, i Sveriges fall Sveriges
Olympiska Kommitté (SOK). IOK:s nya regler innebär
att en stad som söker OS först måste genomgå en
förprocedur innan IOK antar staden som en
kandidatstad. En expertgrupp granskar
intresseanmälningarna och föreslår för IOK:s
exekutivkommitté vilka städer som kan komma i fråga.
Exekutivkommittén beslutar sedan vilka städer som
kan få kandidera och dessa städer besöks liksom
tidigare av en utvärderingskommission, men städerna
får inte bjuda in eller besöka några IOK-ledamöter.
Allt övervakas noga av IOK:s etiska kommission.
För att komma i fråga för att få arrangera ett OS
krävs vidare en ekonomisk garanti att spelen kan
fullföljas på det sätt som angetts i ansökan.
Direktiven beträffande garantin ges av IOK:s
exekutivkommitté. Riksdagen har vid sex tillfällen
bemyndigat regeringen att utställa en statlig
ekonomisk garanti för genomförande av olympiska spel
(se bl.a. prop. 1995/96:189, bet. 1995/96:KrU15,
rskr. 1995/96:273).
Med hänsyn till vad utskottet anfört om IOK:s
stadgar samt om förfarandet vid en OS-ansökan, med
en stad och SOK i de aktiva rollerna, avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 8,
1999/2000:Kr511 (kd) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Kr506 (fp).
Utskottet kan tillägga att SOK förra året
konstaterade att det i Sverige finns två realistiska
kandidater att söka sommar- respektive vinter-OS,
nämligen Stockholm och Östersund/Åre.
Dövas världsspel
Motionerna
Motionärerna bakom motionerna 2000/01:Kr501 (m),
2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 8 anser att Dövas världsspel skall få
statsbidrag på liknande sätt som OS och Paralympics.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att
Dövas världsspel skall jämställas med OS och
Paralympics och att deltagare i världsspelen skall
kunna erhålla statsbidrag på liknande sätt, men vill
framhålla att RF har möjlighet att inom befintliga
ramar utöka medlen till de dövas eget
idrottsförbund. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr501 (m),
2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 8.
Folkomröstning om OS
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr515 (m) anser att
en folkomröstning bör ske i fråga om en framtida
ansökan om OS i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Rådgivande folkomröstning har i Sverige kunnat
anordnas sedan 1922. Det är riksdagen som beslutar
om rådgivande folkomröstning. Vid fem tillfällen har
så skett i Sverige, nämligen 1922 i frågan om
rusdrycksförbud, 1955 om högertrafik, 1957 om allmän
tilläggspension (ATP), 1980 om kärnkraft och 1994 om
medlemskap i EU.
Utskottet anser inte att frågan om ett framtida OS
i Sverige har sådan dignitet att den bör tas upp i
en rådgivande folkomröstning. Utskottet avstyrker
därför motion 2000/01:Kr515 (m).
OS i fredens tecken
Motionen
I motion 1999/2000:Kr517 (s) anser motionärerna att
Sverige skall verka för att de olympiska spelen i
framtiden går i fredens tecken och att SOK bör få i
uppdrag att utreda frågan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
viktigt att frågan om fred lyfts fram i OS-
sammanhang och har uppfattningen att så sker. Ett
exempel är FN:s millenniedeklaration inför det nya
årtusendet att främja fred och ömsesidig förståelse
genom idrott och den olympiska freden.
Även om utskottet finner frågan om fred viktig i
OS-sammanhang anser inte utskottet att någon
utredning av det slag som motionärerna förordar bör
ske, varför motion 1999/2000:Kr517 (s) avstyrks.
Professionell boxning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om
- tillsättandet av en expertutredning som
skall arbeta förutsättningslöst och omfatta
samtliga kampsporter.
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- upphörande av och ändring i lagen om
professionell boxning,
- en begränsad utredning om professionell
boxning, respektive kampsporter med inslag av
slag mot huvudet och knockout.
Bakgrund
RF har på regeringens uppdrag genomfört en
kartläggning av s.k. nya kampsporter. Kartläggningen
var färdig i december 1999. Riksidrottsstyrelsen
(RS) uttalade, utifrån den gjorda kartläggningen,
att frågan är om några av de praktiserade
kampsporterna kan likställas med professionell
boxning och om de därmed i egentlig mening borde
inrymmas under lagen om förbud mot professionell
boxning. RS ansåg att det finns skäl att utreda en
eventuell utvidgning av lagen.
Motionerna
Motionären bakom motion 2000/01:Kr504 (m) anser att
lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning
skall avskaffas.
I motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) begär
motionärerna en allsidig utredning om professionell
boxning i Sverige (yrkande 1). I avvaktan på denna
utredning bör, enligt motionärerna i samma motion,
förbudet som gäller träning för proffsboxare i form
av s.k. sparring upphävas (yrkande 2).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr510 (v, c, fp,
mp) anser att regeringen bör ges i uppdrag att se
över lagen om förbud mot professionell boxning och
återkomma med förslag till ändring i lagen så att
den kommer att innefatta samtliga kampsporter med
inslag av slag mot huvudet och knockout.
Utskottets ställningstagande
Förbudet mot svensk proffsboxning trädde i kraft den
1 januari 1970. Lagen innehåller ett förbud att här
i riket delta i tävlings-, uppvisnings- eller
träningsmatch i professionell boxning.
Frågor om professionell boxning har varit uppe
till behandling i riksdagen ett flertal gånger under
de senaste åren. Utskottet och en klar
riksdagsmajoritet har då ställt sig bakom ett
fortsatt förbud. Utskottet anser inte heller nu att
lagen bör upphävas. Inte heller bör enligt
utskottets mening lagen ändras på det sätt som
motionärerna bakom motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m)
önskar. Utskottet avstyrker därmed motionerna
2000/01:Kr504 (m) och 1999/2000:Kr518 (v, s, m)
yrkande 2.
Bland annat mot bakgrund av den kartläggning av s.k.
nya kampsporter som utförts av RF har frågan
aktualiserats om några av de praktiserade
kampsporterna innehåller oönskade moment eller
beteenden som kan föranleda att sporterna i likhet
med professionell boxning borde förbjudas. Utskottet
ser det som viktigt att få denna fråga belyst och
anser att en expertutredning bör tillsättas.
Utredningen bör enligt utskottet arbeta
förutsättningslöst och omfatta såväl professionell
boxning som samtliga övriga kampsporter. Frågorna
bör belysas allsidigt där givetvis de medicinska
aspekterna träder i förgrunden men där även
sporternas sociala funktion och möjligheter att
bidra till integration och anpassning i samhället
hör till några av de viktiga frågor som utredningen
bör överväga. Vad utskottet anfört om tillsättande
av en expertutredning bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Med hänsyn till utskottets förslag om ett riksdagens
initiativ till en förutsättningslös expertutredning
avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Kr518 (v,
s, m) yrkande 1 och 2000/01:Kr510 (v, c, fp, mp) som
båda har yrkande om utredning med annan inriktning
och innebörd.
Tolerans, etik, sexuella trakasserier, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- tolerans, etik och åtgärder mot sexuella
trakasserier m.m. inom idrotten,
- idrott och alkohol.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr536 (s) framhåller motionärerna
att idrottsrörelsen bör främja tolerans och jämlika
demokratiska värderingar, bl.a. när det gäller
rasism, handikappades, homosexuellas och bisexuellas
situation.
Motionärerna bakom motion 2000/01:So450 (mp) anser
att etiska riktlinjer inom idrotten bör tas fram
(yrkande 16) och att dessa skall inkludera frågor om
sexuella trakasserier och övergrepp (yrkande 15).
Riktlinjerna bör enligt motionärerna ingå i all
ledarutbildning inom idrotten.
I motion 2000/01:Kr539 (fp) föreslår motionärerna
att regeringen bör ta initiativ till att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 6).
Motionären bakom motion 2000/01:Kr523 (v) anser att
regeringen bör få i uppdrag att överlägga med RF om
åtgärder för att förhindra att idrottsföreningar och
därmed idrotten förknippas med alkoholdrycker.
Utskottets ställningstagande
När det gäller frågor som tas upp i motionerna om
tolerans, etik och sexuella trakasserier m.m. inom
idrotten finns det inte några uppdragna riktlinjer
och inte heller någon fastlagd policy. RF och SISU
har dock under några år genomfört en speciell
etiksatsning, Starta Vågen, som utvärderades under
1999. Därefter har RF:s och SISU:s arbete inriktats
på att finna former för hur frågorna skall
integreras i den ordinarie verksamheten bl.a. ute i
föreningarna. Etiksatsningen vände sig till aktiva,
främst barn och ungdomar och deras föräldrar, samt
till ledare, förtroendevalda, anställda och
funktionärer.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
frågor om tolerans, rasism, mobbning, rent spel,
etik inkluderande sexuella trakasserier är oerhört
viktiga inom idrotten och att idrottsrörelsen har en
angelägen fostrande roll när det gäller dessa
frågor.
I idrottspropositionen uttalade regeringen att
staten och idrottsrörelsen skulle ägna frågor om
bl.a. rent spel, etik och moral ökad uppmärksamhet
framöver. Utskottet avser att uppmärksamt följa
detta arbete.
Av intresse är att Norges Idrottsstyrelse i juni
år 2000 antog riktlinjer för att motverka sexuella
trakasserier inom idrotten. I riktlinjerna togs upp
bl.a. frågor om vad sexuella trakasserier är, var
sexuella trakasserier förekommer, vilket ansvar
utövarna har och vad som skall göras när sexuella
trakasserier förekommer.
Utskottet har inhämtat att frågor rörande sexuella
trakasserier inom idrottsrörelsen i Sverige för
närvarande bereds inom RF.
Med hänsyn till det arbete som pågår inom RF och
SISU avstyrker utskottet motionerna 2000/01:Kr536
(s), 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 och 2000/01:So450
(mp) yrkandena 15 och 16.
Beträffande motionen om åtgärder för att förhindra
att idrotten förknippas med alkoholdrycker kan
utskottet hänvisa till de av RS, på RF-stämman 1999,
antagna alkohol- och tobakspolitiska riktlinjerna.
Riktlinjerna innebär bl.a. att inga alkoholdrycker
skall förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i
samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar,
t.ex. under träningsläger och tävlingar eller resor
till och från dessa. Det bör vidare noteras att
idrottsrörelsen och nykterhetsrörelsen gått ihop i
ett projekt för att arbeta för en alkoholfri
uppväxt. Allmänna arvsfonden har beviljat 5 miljoner
kronor om året till projektet som är treårigt.
Med hänsyn till de antagna alkohol- och
tobakspolitiska riktlinjerna och till det projekt
som pågår avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr523
(v).
Stöd till idrottslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- stöd till idrottslokaler.
Motionen
Motionären bakom motion 2000/01:Kr512 (c) föreslår
att en utredning tillsätts med uppgift att se över
möjligheterna att införa ett bidrag till
föreningsägda idrottslokaler, liknande det bidrag
som i dag finns till allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att RF i anslagsframställan
för år 2001 begärt att inom ramen för bidraget till
lokal ungdomsverksamhet (LOK-stödet) få möjlighet
att disponera en mindre summa för bidrag till
föreningsägda anläggningar.
Regeringen har därefter i regleringsbrevet för år
2001 tillgodosett RF:s önskemål och angett att RF
får disponera högst 6,5 miljoner kronor till lokala
anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet av det
överskott som genereras från det värdeautomatspel
som AB Svenska Spel har koncession på att bedriva
och som i dag tillfaller lokal ungdomsverksamhet.
Med hänvisning till det bidrag till föreningsägda
anläggningar som i dag kan ges avstyrker utskottet
motion 2000/01:Kr512 (c).
Bolagisering
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- bolagisering.
Motionen
I motion 2000/01:Kr534 (s) framhåller motionären
vikten av att idrotten bedrivs på en ideell basis i
stället för i bolagsform. Motionären anser att en
översyn bör göras för att stoppa bolagiseringen och
därmed också kommersialismen inom idrotten.
Utskottets ställningstagande
På RF-stämman 1999 beslutades att tillåta
idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten.
Härigenom kan idrottsföreningar välja i vilken form
de vill bedriva sin idrottsverksamhet. Utskottet har
ingen invändning mot denna ordning och anser att det
är idrottsrörelsens sak att bedöma om
idrottsaktiebolag skall tillåtas.
I sammanhanget bör erinras om att utskottet
tidigare har angett att utskottet anser att den
elitidrott som kan betecknas som kommersiell
underhållningsidrott och som markant skiljer sig
från den folkrörelseburna idrottens tävlingskultur,
bör fungera på marknadsmässiga villkor och inte
subventioneras med offentliga bidrag och andra
subventioner (bet. 1999/2000:KrU3). Utskottet står
fast vid detta ställningstagande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:Kr534 (s).
Skatter m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- skatter och bilavdrag m.m.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr317 (m) anser motionärerna att
samhället bör uppmuntra alla ideella krafter som
lägger ner arbete på våra barn och ungdomar.
Motionärerna anser att det är viktigt att regler om
bl.a. skatter och bilavdrag utformas så att de inte
utgör hinder för dem som är beredda att ställa upp
ideellt (yrkande 14).
Utskottets ställningstagande
Riksskatteverket (RSV) ger sedan flera år ut
rekommendationer om beskattning av ersättningar i
samband med idrottslig verksamhet. De senaste
rekommendationerna betecknas RSV S 1999:37.
Utskottet hade att ta ställning till en liknande
motion hösten 1999 (bet. 1999/2000:KrU3).
Skatteutskottet uttalade då i sitt yttrande till
kulturutskottet att det redan finns
skattebestämmelser som är särskilt förmånliga för
idrottsutövare, bl.a. i vissa fall en rätt till
schablonavdrag på 3 000 kronor för kostnaderna för
den idrottsliga verksamheten (RSV S 1997:22).
Skatteutskottet nämnde också att det finns
socialavgiftsbestämmelser som innebär en positiv
särbehandling av de idrottsutövare och funktionärer,
bl.a. bestämmelserna i 2 kap. 4 § första stycket
punkt 14 lagen (1981:691) om socialavgifter, som
innebär att arbetsgivaravgifter inte skall utgå på
ersättningar från en allmännyttig ideell
idrottsförening till en och samma idrottsutövare upp
till ett halvt prisbasbelopp under året.
Skatteutskottet uttalade vidare att utskottet var
medvetet om att de resor som fotbollsdomare och
liknande funktionärer måste göra till och från olika
arenor kan ge upphov till problem vid beskattningen
men hänvisade till en pågående utredning om bl.a.
dessa frågor. Denna utredning är nu avslutad och det
föreligger ett slutbetänkande som bl.a. tar upp
frågor om kortvariga arbeten och uppdrag (SOU
1999:94 Förmåner och ökade levnadskostnader, avsnitt
11). I betänkandet föreslås när det gäller
inställelseresor att reglerna ändras så att dessa
resor inte omfattas av någon beloppsmässig
avdragsbegränsning, vilket skulle kunna få betydelse
för bl.a. fotbollsdomare. Betänkandet bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänvisning till vad som ovan angetts om de
förmånliga skattebestämmelser som redan i dag finns
och till den beredning som pågår avstyrker utskottet
motion 1999/2000:Kr317 (m) yrkande 14.
WADA
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- en ledande roll inom WADA,
- lokaliseringen av WADA till Stockholm.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser
att staten tillsammans med idrottsrörelsen aktivt
bör arbeta för att få en ledande roll inom
världsantidopningsbyrån WADA (World Anti Doping
Agency) (yrkande 47).
Med hänsyn till den starka internationella position
som Sverige besitter när det gäller kampen mot
dopningsfusket anser motionärerna bakom motion
2000/01:Kr537 (m) att Sverige bör verka för att WADA
lokaliseras till Sverige och företrädesvis till
Stockholm (yrkande 9).
Utskottets ställningstagande
I WADA ingår representanter för såväl världsidrotten
som världens regeringar. När det gäller frågan om
att få en ledande roll inom WADA, som tas upp i
motion 2000/01:Kr345 (kd), kan nämnas att såväl RF:s
ordförande som Sveriges idrottsminister för
närvarande ingår i WADA:s styrelse. Utskottet kan
således konstatera att representanter från både
idrottsrörelsen och staten redan i dag har ledande
roller inom WADA. Utskottet avstyrker därmed motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 47.
Beträffande motionsyrkandet att Sverige bör verka
för att WADA lokaliseras till Stockholm kan
utskottet upplysa om att Stockholm ansökt om att
WADA:s huvudkontor skall lokaliseras till Stockholm
och att en regeringsrepresentant finns med i den
projektgrupp som bildats för detta ändamål. Av de
tio städer som ansökt är sex städer kvar till en
"final". Beslut om var WADA:s huvudkontor skall
placeras fattas i sommar. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motion 2000/01:Kr537 (m)
yrkande 9.
Idrottsutbyte med östeuropeiska länder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- program för utökat idrottsutbyte med främst
östeuropeiska länder.
Motionen
I motion 1999/2000:Kr506 (fp) föreslår motionären
att det utarbetas ett program för utökat
idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan när det gäller motionsyrkandet om ett
utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska länder
nämna att RF lett ett femårigt Sidastött
idrottsutvecklingsprojekt i Lettland/Baltikum.
Projektet avslutades under 1998 men har övergått
till ett mer permanent samarbete främst på SF-nivå
och regional nivå. Utskottet kan också upplysa om
att utvecklingsstöd till projektsamarbete mellan
idrottsorganisationer i Sverige och Östeuropa kan
erhållas via Forum Syd, över anslaget till Sida.
Fyra av RF:s medlemsorganisationer, Svenska
Badmintonförbundet, Sveriges Dövas Idrottsförbund,
Svenska Frisbeeförbundet och Södermanlands
Idrottsförbund, har erhållit sådant stöd. Utskottet
delar inte motionärernas uppfattning att ett sådan
program som motionären efterlyser behövs utarbetas
för ett ökat idrottsutbyte. Utskottet avstyrker
därför motion 1999/2000:Kr506 (fp).
EU
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen m.m.
Bakgrund
Regeringen uttalade i idrottspropositionen hösten
1999 att det arbete på idrottsområdet som påbörjats
inom Europeiska rådet bör fullföljas och att detta
bör ske i nära samverkan med idrottsrörelsen.
Utgångspunkten var enligt regeringens bedömning att
idrottspolitik i stort även i fortsättningen bör
vara främst en nationell angelägenhet och utgå från
den miljö där verksamheten bedrivs. Regeringen
uttalade dock vidare att det finns anledning att
peka på att insatser därutöver kan komma att bli
nödvändiga för att stärka och bevara den
organiserade idrottens sociala, kulturella och
demokratiutvecklande betydelse för medborgarna,
såväl inom Sverige som inom övriga delar av EU.
Regeringen avsåg att tillsätta en arbetsgrupp med
uppgift att föreslå en svensk EU-strategi som skulle
kunna stärka idrottens sociala, kulturella och
demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet.
Arbetsgruppen tillsattes sommaren 2000 och skall
avsluta sitt arbete med en slutrapport senast den 1
oktober i år. En av arbetsuppgifterna för
arbetsgruppen är att klargöra betydelsen av domar
från EG-domstolen.
När det gäller internationella spelarövergångar
inom fotbollen har kommissionen träffat en
överenskommelse med Internationella
fotbollsförbundet (FIFA) och Europeiska
fotbollsförbundet (UEFA) om ett nytt övergångssystem
för spelare. Överenskommelsen träffades bl.a. med
anledning av utgången av den s.k. Bosmandomen.
Motionerna
I motion 2000/01:Kr538 (v) framhåller motionären
vikten av att idrottens självständighet upprätthålls
även på EU-nivå. Det är enligt motionären av
yttersta vikt att regeringen motverkar EU:s försök
att inlemma och politisera idrottsrörelsen med
hänvisningar till den inre marknadens krav e.d.
Motionären lyfter fram den s.k. Bosmandomen som
exempel (yrkande 7).
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr508 (s) anser
att regeringen bör agera med anledning av
konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen. Domen
innebär enligt motionärerna bl.a. att klubbarna inom
en snar framtid kommer att få allt svårare att klara
sin basverksamhet.
Utskottets ställningstagande
Den arbetsgrupp som regeringen tillsatt för att
stärka idrottens sociala, kulturella och
demokratiutvecklande betydelse inom EU-samarbetet
har som ovan angetts till uppgift att verka för en
självständig idrottsrörelse. Arbetsgruppen skall
också följa det arbete som pågår rörande
internationella spelarövergångar inom fotbollen.
Genom den överenskommelse som träffats mellan
kommissionen och fotbollens huvudorganisationer har,
åtminstone till en viss del, organisationernas krav
tillgodosetts. Utskottet förutsätter att
arbetsgruppen följer upp vilka konsekvenser
överenskommelsen får.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 2000/01:Kr508 (s) och 2000/01:Kr538 (v)
yrkande 7.
Främjandeorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- främjandeorganisationer.
Motionen
Motionärerna bakom motion 2000/01:Kr345 (kd) anser
att det måste finnas en öppenhet vid bidragsgivning
för att även nya och andra organisationer än de som
redan i dag erhåller bidrag och som bedriver
friluftsverksamhet, t.ex. scoutrörelser, skall kunna
få del av det statliga stödet till
främjandeorganisationer (yrkande 49).
Utskottets ställningstagande
Under år 1999 har en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet genomfört en översyn av statens
stöd till friluftsorganisationer. Arbetsgruppens
förslag har redovisats i betänkandet Statens stöd
till friluftsliv och främjandeorganisationer (Ds
1999:78). Arbetsgruppen anser att staten i framtiden
bör vara öppen både för att pröva eventuella bidrag
till nya frilufts- och främjandeorganisationer och
för att ompröva bidragen till de organisationer som
i dag uppbär stöd. Arbetsgruppens betänkande bereds
för närvarande inom Regeringskansliet.
Med hänsyn till den beredning som pågår inom
Regeringskansliet avstyrker utskottet motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 49.
Allmänna samlingslokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- översyn av stödet till samlingslokaler från
handikappsynpunkt,
- samlingslokalernas betydelse i
storstäderna,
- återinförande av kösystemet,
- skyldighet för kommunerna att ansvara för
tillgången till allmänna samlingslokaler.
Bakgrund
Enligt förordningen (1996:1593) om bidrag till
allmänna samlingslokaler får bidrag lämnas till köp
eller nybyggnad eller till ombyggnad och
standardhöjande reparationer som inte är av ringa
omfattning. I sådant bidrag kan ingå
handikappanpassningsåtgärder. Bidrag får lämnas med
50 % av bidragsunderlaget. Bidrag kan också lämnas
enbart till handikappanpassning utan samband med
köp, ombyggnad eller reparationer. Till en sådan
handikappanpassning får bidrag lämnas till hela
kostnaden, dock högst 165 000 kronor. Bidrag lämnas
till sådana aktiebolag, stiftelser eller föreningar
som arbetar utan vinstsyfte och är fristående från
en kommun eller kommunala företag. Ansökan om bidrag
lämnas in till Boverket vars samlingslokaldelegation
beslutar om fördelningen av medlen.
Utskottet har inhämtat att det under år 2001 inom
Regeringskansliet planeras en översyn av
Samlingslokaldelegationens ansvarsområde och
uppgifter.
Motionerna
Motionärerna bakom motion 2000/01:So354 (c) föreslår
att regeringen gör en översyn av stödet till
samlingslokalerna ur handikappsynpunkt (yrkande 5).
I motion 2000/01:Bo223 (c) framhåller motionären
samlingslokalernas betydelse i storstäderna (yrkande
5).
Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr513 (s)
och 1999/2000:Kr519 (c) anser att kösystemet, för
att få anslagsmedel till samlingslokaler, bör
återinföras. Motionärerna motiverar sin ståndpunkt
med att medlemmarna i organisationen då vet att de
kommer att få bidrag, även om det dröjer några år,
och då kan börja förbereda den kommande
upprustningen.
Motionären bakom motion 2000/01:Kr518 (v) begär att
regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om
kommunernas skyldighet att ansvara för tillgången
till allmänna samlingslokaler.
Utskottets ställningstagande
Beträffande motionsyrkandet om en översyn av stödet
ur handikappssynpunkt vill utskottet erinra om att
utskottet behandlade en liknande motion våren 2000
(yttr. 1999/2000:KrU4y). Utskottet avstyrkte då
motionen och ansåg att det inte behövde göras en
sådan särskild översyn av handikappstödet inom
bidraget till allmänna samlingslokaler som begärdes
i motionen. Utskottet ansåg att det ingår i
Boverkets ordinarie uppföljningsarbete att redovisa
resultaten av hittillsvarande bidragsgivning och att
vid bidragsgivningen väga behoven av medel till
handikappanpassning mot andra medelsbehov inom ramen
för anvisade medel. Utskottet är inte av någon annan
uppfattning i dag, varför motion 2000/01:So354 (c)
yrkande 5 avstyrks.
I motion 2000/01:Bo223 (c) framhålls
samlingslokalernas betydelse i storstäderna.
Utskottet har i olika sammanhang uttalat att
bidraget behövs för att kultur- och föreningslivet
skall kunna ges goda möjligheter att leva vidare i
hela landet, dvs. såväl i storstäderna som på
landsbygden. Utskottet anser dock att det får
ankomma på Boverket att pröva och mot varandra väga
ansökningar om bidrag till de olika ändamål som
enligt förordningen kan finansieras inom anslaget.
Utskottet avstyrker därmed motion 2000/01:Bo223 (c)
yrkande 5.
När det gäller motionsyrkandena om att återinföra
kösystemet för att få anslagsmedel till
samlingslokaler kan utskottet upplysa om att de nya
bidragsreglerna avseende stödet till allmänna
samlingslokaler trädde i kraft budgetåret 1997.
Regeringens bedömning då var att de nya
bidragsreglerna bättre svarade mot kraven på en
effektiv bidragsgivning. Enligt de nya reglerna
skulle de inkomna ansökningarna prövas under det
budgetår som de inkommit. Regeringen ansåg att det
på så sätt skulle bli en tydligare koppling mellan
beslut och faktisk utgift och att problemen med de
långa kötiderna, som enligt regeringen fanns i det
gamla systemet, skulle lösas med de nya
bidragsreglerna. Utskottet finner inte skäl att nu
ändra på bidragssystemet, varför motionerna
1999/2000:Kr513 (s) och 1999/2000:Kr519 (c)
avstyrks.
I motion 2000/01:Kr518 (v) begär motionären att
kommunernas skyldighet att ansvara för tillgången
till allmänna samlingslokaler bör regleras i lag.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är
mycket viktigt att det finns platser för människor
att mötas på och att samlingslokalerna här fyller en
viktig funktion. Frågan om tillgången till allmänna
samlingslokaler är dock en kommunal fråga, och
utskottet anser inte att kommunerna genom lag skall
åläggas en skyldighet att tillhandahålla allmänna
samlingslokaler. Utskottet avstyrker motion
2000/01:Kr518 (v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Fördjupning och konkretisering av
idrottens tre grundstenar
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr345
yrkande 46, 2000/01:Kr524 yrkande 2,
2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del,
2000/01:Kr539 yrkande 5 och 2000/01:A811 yrkande
14.
Reservation 3 (kd)
Reservation 4 (c)
Reservation 5 (fp)
6. Funktionshinder
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr539 yrkande
7.
Reservation 6 (kd, c, fp)
7. Integration och mångfald
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr538
yrkandena 5 och 6 båda i denna del och
2000/01:Kr539 yrkande 9.
8. Ansökningar om OS och Paralympiska
spel
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr509
yrkande 8, 1999/2000:
Kr511 samt 2000/01:Kr506.
12. Upphörande eller ändring i lagen om
professionell boxning
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr518
yrkande 2 och 2000/01:
Kr504.
13. Utredning om kampsporter
Riksdagen
dels tillkännager för regeringen som sin mening
vad utskottet framför om tillsättande av en
expertutredning omfattande samtliga kampsporter
vilken skall arbeta förutsättningslöst,
dels avslår motionerna 1999/2000:Kr518 yrkande 1
och 2000/01:Kr510.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (fp, mp)
14. Tolerans, etik och åtgärder mot
sexuella trakasserier m.m. inom idrotten
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr536,
2000/01:Kr539 yrkande 6 och 2000/01:So450
yrkandena 15 och 16.
21. Program för utökat idrottsutbyte med
främst östeuropeiska länder
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Kr506.
22. Konsekvenserna av den s.k. Bosmandomen
m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr508 och
2000/01:Kr538 yrkande 7.
23. Främjandeorganisationer
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande
49.
Reservation 16 (kd)
24. Översyn av stödet till samlingslokaler
från handikappsynpunkt
Riksdagen avslår motion 2000/01:So354 yrkande
5.
Reservation 17 (c)
25. Samlingslokalernas betydelse i
storstäderna
Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo223 yrkande
5.
Reservation 18 (c)
26. Återinförande av kösystemet
Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr513 och
1999/2000:Kr519.
Reservation 19 (c)
27. Skyldighet för kommunerna att ansvara
för tillgången till allmänna
samlingslokaler
Riksdagen avslår motion 2000/01:Kr518.
Reservation 20 (v)
Stockholm den 6 mars 2001
På kulturutskottets vägnar
Inger Davidson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Agneta Ringman (s), Annika Nilsson
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Lennart Fridén
(m), Eva Arvidsson (s), Jan Backman (m), Paavo
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v),
Dan Kihlström (kd), Roy Hansson (m), Ewa Larsson
(mp), Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Tidigare riksdagsbehandling
m.m.
Utskottet behandlade hösten 1999 regeringens
proposition 1998/99:107 En idrottspolitik för 2000-
talet, varvid bl.a. syftena med statens stöd till
idrotten lades fast (bet. 1999/2000:KrU3).
Propositionen byggde bl.a. på Idrottsutredningens
betänkande Idrott & motion för livet (SOU 1998:76).
Det var när betänkandet avgavs nära 30 år sedan
statens stöd till idrotten senast var föremål för en
genomgripande prövning och analys.
Statens stöd till idrotten administreras genom
Riksidrottsförbundet (RF).
Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast
vid den vartannat år återkommande RF-stämman. Nästa
stämma skall hållas i maj 2001.
Med sina nära tre miljoner aktiva medlemmar i över
20 000 föreningar och 17 000 korpklubbar är
idrottsrörelsen landets största folkrörelse. Antalet
ideellt arbetande idrottsledare uppgår till ca 50
000.
EU:s idrottspolitik
EG-fördraget och EG-domstolen
Idrotten omfattas inte av EG-fördraget. EG-domstolen
har emellertid genom domar lagt fast principen att
idrotten bör underkastas gemenskapsrätten i de fall
den utgör en ekonomisk aktivitet inom ramen för den
inre marknaden. En dom av stor betydelse på
idrottsområdet meddelades i december 1995 i det s.k.
Bosmanfallet. När det gäller internationella
spelarövergångar inom fotbollen har kommissionen
träffat en överenskommelse med Internationella
fotbollsförbundet (FIFA) och Europeiska
fotbollsförbundet (UEFA) om ett nytt övergångssystem
för spelare.
Bosmanfallet
Villkoren inom elitidrott ställdes på sin spets då
fallet Bosman togs upp i EG-domstolen (C-415/93).
Jean-Marc Bosman var professionell fotbollspelare
och spelade i ett lag i sitt hemland Belgien. Sedan
kontraktet med klubben löpt ut ville Bosman i
stället spela i ett franskt fotbollslag, men
hindrades av reglerna om övergångsersättning för en
spelares övergång till ett annat lag. I detta fall
fanns det ingen klubb som var villig att betala den
summa den belgiska klubben begärt för Bosman. Bosman
ifrågasatte övergångssummorna men även den dåvarande
begränsningen av antalet utländska spelare till tre
spelare per lag.
EG-domstolen jämställde professionella
idrottsutövare med arbetstagare och ansåg att
reglerna om övergångsersättning bröt mot artikel 39
(f.d. artikel 48) i EG-fördraget om fri rörlighet
för arbetstagare. Övergångssummor ansågs hindra den
fria rörligheten för professionella och
kontraktsfria idrottsutövare. Dessutom betraktade
EG-domstolen begränsningen av antalet utländska
spelare i ett lag som ett brott mot EG-rätten, då en
sådan begränsning kan minska en spelares chanser att
bli antagen till en klubb i en annan medlemsstat.
Amsterdamfördragets deklaration om idrott
Till Amsterdamfördraget år 1999 bifogades en
deklaration om idrott som här återges i sin helhet:
Konferensen betonar idrottens sociala betydelse,
särskilt för att skapa identitet och gemenskap
människor emellan. Konferensen uppmanar därför
Europeiska unionens organ att beakta synpunkter från
idrottssammanslutningar när det gäller viktiga
frågor som rör idrott. I samband därmed bör särskild
uppmärksamhet ägnas det som är särskilt
kännetecknande för amatöridrotten.
Europeiska rådets deklaration om idrott
Europeiska rådet antog vid sitt möte i Nice den
7-9 december 2000 följande deklaration om
idrotten, som återges i sin helhet:
Uttalande om de särskilda kännetecken för idrott
och idrottens sociala funktion i Europa som bör
beaktas vid genomförandet av den gemensamma
politiken
1. Europeiska rådet har noterat Europeiska
kommissionens rapport om idrott till Europeiska
rådet i Helsingfors i december 1999 för att
bevara nuvarande idrottsliga strukturer och
upprätthålla idrottens sociala funktion inom
Europeiska unionen. Idrottsorganisationerna och
medlemsstaterna har det främsta ansvaret för att
sköta idrottsärendena. Även om gemenskapen inte
har direkta befogenheter på detta område bör den
i åtgärder i enlighet med fördragets olika
bestämmelser beakta idrottens sociala, fostrande
och kulturella funktion, som ligger till grund
för dess särart, för att iaktta och främja den
etik och solidaritet som är nödvändig för att
bevara dess sociala roll.
2. Europeiska unionen önskar särskilt bevara
solidaritetens sammanhålla*n*d*e* *o*c*h*
*f*ö*r*e*n*a*n*d*e* *k*r*a*f*t*,* *s*o*m*
*f*ö*r*e*n*a*r* *i*d*r*o*t*t*e*n*s* *a*l*l*a*
*n*i*v*å*e*r*,* *r*ä*t*t*v*i*s*a*
*t*ä*v*l*i*n*g*a*r*,* *i*d*e*e*l*l*a* *o*c*h*
*m*a*t*e*r*i*e*l*l*a* *i*n*t*r*e*s*s*e*n*,*
*l*i*k*s*o*m* *i*d*r*o*t*t*s*u*t*ö*v*a*r*n*a*s*
*-ð ðs*ä*r*s*k*i*l*t* *d*e* *o*m*y*n*d*i*g*a*s*
*-ð ðf*y*s*i*s*k*a* *i*n*t*e*g*r*i*t*e*t*.*
*
*A*m*a*t*ö*r*v*e*r*k*s*a*m*h*e*t* *o*c*h*
*i*d*r*o*t*t* *f*ö*r* *a*l*l*a*
*
*3*.* *I*d*r*o*t*t*e*n* *ä*r* *e*n*
*m*ä*n*s*k*l*i*g* *v*e*r*k*s*amhet som grundas på
sociala, fostrande och kulturella värden. Den
leder till assimilering, deltagande i det sociala
livet, tolerans, accepterande av olikheter och
respekt för regler.
4. Idrotten bör vara tillgänglig för alla med
respekt för individens målsättning och förmåga
och som tävling eller fritidsverksamhet,
organiserad eller enskild.
5. För fysiskt eller psykiskt handikappade är
den fysiska och idrottsliga verksamheten ett
utmärkt sätt för individuell mognad,
rehabilitering, social och solidarisk anpassning
och bör därför uppmuntras. Europeiska rådet
välkomnar därför det värdefulla och föredömliga
bidraget från handikapp-OS i Sydney.
6. Medlemsstaterna uppmuntrar frivilligt arbete
inom idrotten genom åtgärder som främjar ett
relevant skydd och ett erkännande av de
frivilligas ekonomiska och sociala roll,
eventuellt med stöd av gemenskapen inom ramen för
dess befogenheter.
Riksidrottsförbundens roll
7. Europeiska rådet framhåller sitt stöd till
idrottsorganisationernas självständighet och
deras rätt att själva leda sitt arbete genom
lämpliga föreningsstrukturer. Det inser att
idrottsorganisationerna, med beaktande av
nationell lagstiftning och
gemenskapslagstiftning, och på grundval av
demokrati och öppenhet, har till uppgift att
organisera och främja sin verksamhet, bland annat
beträffande särskilda idrottsliga bestämmelser,
utformningen av landslag så som de anser det bäst
med tanke på målet.
8. Europeiska rådet konstaterar att eftersom
det finns olika nivåer av idrottsutövande sida
vid sida, från motionsidrott till elitidrott, har
riksidrottsförbunden en central roll för den
nödvändiga solidariteten mellan de olika
nivåerna: de ger en stor allmänhet möjlighet att
få tillträde till idrottsevenemang, ger
mänskligt och ekonomiskt stöd till
amatöridrotten, främjar lika tillgång till idrott
på alla nivåer för kvinnor och män, fostrar
ungdomar, skyddar idrottsutövarnas hälsa, kämpar
mot dopning, mot våld och rasistiska och
främlingsfientliga yttringar.
9. Denna sociala roll medför ett särskilt
ansvar för riksidrottsförbunden och utgör grund
för erkännandet av deras befogenheter vid
anordnande av tävlingar.
10. Samtidigt som riksidrottsförbunden beaktar
utvecklingen i idrottsvärlden bör de spela
huvudrollen inom en organisation som säkerställer
den idrottsliga sammanhållningen och ett
demokratiskt deltagande.
Bevarande av riktlinjerna för fostran av
idrottsutövare
11. Riktlinjerna för fostran av idrottande
ungdomar är nödvändiga för livskraften inom
idrotten, landslagen och elitidrotten och bör
uppmuntras. Riksidrottsförbunden bör, vid behov i
partnerskap med offentliga myndigheter, vidta
nödvändiga åtgärder för att bevara resurserna för
fostran i anslutna klubbar och kvaliteten på
denna fostran med beaktande av lagstiftning och
praxis på nationell nivå och gemenskapsnivå.
Skydd av idrottande ungdomar
12. Europeiska rådet framhåller idrottens
välgörande inverkan på ungdomar och betonar
nödvändigheten av att i synnerhet
idrottsorganisationerna ägnar särskild
uppmärksamhet åt utbildning och yrkesutbildning
för idrottande ungdomar på elitnivå, så att deras
integration i arbetslivet inte äventyras på grund
av deras idrottskarriär, åt deras psykiska balans
och deras familjeband samt åt deras hälsa,
särskilt förhindrande av dopning. Europeiska
rådet uppskattar bidraget från föreningar och
organisationer som i sitt utbildningsarbete
tillgodoser dessa krav och därigenom lämnar ett
värdefullt socialt bidrag.
13. Europeiska rådet känner oro för
kommersiella avtal som rör minderåriga
idrottsutövare, bl.a. dem som kommer från tredje
land, om de inte följer gällande
arbetslagstiftning eller äventyrar de unga
idrottsutövarnas hälsa och välbefinnande.
Europeiska rådet uppmanar idrottsorganisationerna
och medlemsstaterna att utreda sådan verksamhet,
kontrollera den och, i förekommande fall, planera
lämpliga åtgärder.
Idrottens ekonomiska situation och solidaritet
14. Europeiska rådet anser att ägande och
ekonomisk kontroll genom samma finansielle aktör
för flera idrottsklubbar som deltar i samma
tävlingar i en och samma idrottsgren kan inverka
menligt på det rättvisa i tävlingen.
Riksidrottsförbunden uppmanas att genomföra
kontrollbestämmelser för klubbarnas förvaltning
om detta skulle visa sig vara nödvändigt.
15. Försäljning av rätten till TV-sändningar är i
dag en av de viktigaste inkomstkällorna för vissa
idrottsgrenar. Europeiska rådet anser att det
initiativ som tas för att på lämpliga nivåer och
med hänsyn till nationell praxis fördela en del
av inkomsterna från försäljningen är välgörande
för principen om solidaritet mellan idrottens
alla nivåer och alla idrottsgrenar.
Övergångar
16. Europeiska rådet stöder med kraft dialogen
mellan idrottsrörelsen, särskilt
fotbollsorganisationerna, de organisationer som
företräder yrkesidrottsmännen, gemenskapen och
medlemsstaterna om utvecklingen när det gäller
systemet för övergångar med beaktande av
idrottens särskilda behov och gemenskapsrätten.
17. Gemenskapsinstitutionerna och
medlemsstaterna uppmanas att fortsätta granska
sina riktlinjer, med beaktande av fördraget och i
enlighet med respektive befogenheter, med hänsyn
till dessa allmänna principer.
Det franska ordförandeskapets sammanfattande
slutsatser av Europeiska rådets möte i Nice
Det franska ordförandeskapet sammanfattade sina
slutsatser av Europeiska rådets möte i Nice på
idrottsområdet på följande sätt:
Europeiska rådet noterar uttalandet som rådet
(ministerrådet) har antagit om idrottens speciella
karaktär. För övrigt hälsar Europeiska rådet med
tillfredsställelse rådets slutsatser om den
internationella antidopningsbyrån och beslutar att
intensifiera det europeiska samarbetet inom detta
område. Det noterar också FN:s millenniedeklaration
inför det nya årtusendet, att främja fred och
ömsesidig förståelse genom idrott och den olympiska
freden.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Idrottens självständiga ställning (punkt 2)
av Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan
Kihlström (kd), Roy Hansson (m) och Lennart
Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr509 yrkande 1, 2000/01:Kr537 yrkande 1 och
2000/01:Kr539 yrkande 1.
Ställningstagande
Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att
dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för
verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut.
I dag kan man emellertid skönja en tendens till att
företrädare för det offentliga börjar lägga sig i
idrottsrörelsen för mycket. Vi anser att det är
viktigt att rollerna hålls isär. Idrottens stora
betydelse motiverar ett grundläggande samhälleligt
stöd. Men det direkta och indirekta stöd som stat,
landsting och kommuner lämnar till idrottsrörelsen
får inte vara styrande. Det är mycket viktigt att
idrottsrörelsen inte byråkratiseras och tvingas in i
någon slags halvoffentlig roll. Den måste förbli
fri, obunden och demokratiskt uppbyggd. Den svenska
idrotten måste ges möjlighet att agera självständigt
och ha friheten att själv bestämma verksamhetens
innehåll, inriktning och mål. Staten bör endast ange
de syften som staten har med sin bidragsgivning och
det är väsentligt att det inte sker i form av
detaljstyrning med t.ex. långtgående och detaljerade
synpunkter på hur styrelserna bör se ut, hur
verksamheten bör fördelas på kvinnor respektive män.
Det är utmärkt med höga ambitioner, syftet är gott,
men det kan ändå bli fel. Organisationsbeslut inom
föreningar, liksom alla andra avgöranden om hur
verksamheten skall bedrivas, är inte en statlig
eller kommunal fråga.
Vad vi framfört om idrottens självständiga
ställning bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Tillkännagivandet lämnas med bifall till
motionerna 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 1,
2000/01:Kr537 (m) yrkande 1 och 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 1.
2. De statliga medlen till Sveriges Olympiska
Kommitté (SOK) (punkt 3)
av Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr539 yrkande 2.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att idrottsrörelsens
självständighet markeras genom att
Riksidrottsförbundet (RF) har ansvaret för
fördelningen av de statliga medlen till idrotten.
Regeringen har i budgetpropositionen anfört att den
överväger att i fortsättningen ställa de medel som
skall gå till Sveriges Olympiska Kommitté (SOK)
direkt till SOK:s förfogande och att medlen inte
längre skall gå via RF. Jag anser att RF även i
fortsättningen bör fördela samtliga medel till
idrotten. Vad jag här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.
3. Jämställdhet (punkt 5)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
2000/01:
Kr345 yrkande 46 och 2000/01:A811 yrkande 14 samt
med anledning av motionerna 2000/01:Kr524 yrkande 2,
2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i denna del och
2000/01:Kr539 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är enligt vår uppfattning viktigt att kvinnor
och män, pojkar och flickor ges likvärdiga
möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv
idrottsverksamhet. Vi anser att det är viktigt att
idrottsrörelsen fokuserar ännu mer på jämställdheten
och att åtgärder vidtas för att utjämna skillnader
mellan könen när det gäller grundläggande frågor för
idrottsutövning som t.ex. tillgång till lokaler och
träningstider. En oberoende utredning bör enligt vår
uppfattning tillsättas som belyser hur verkligheten
för de kvinnodominerade idrotterna ser ut i
förhållande till de mansdominerade. Vad vi här
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46 och 2000/01:A811 (kd)
yrkande 14 och med anledning av motionerna
2000/01:Kr524 (c) yrkande 2, 2000/01:Kr538 (v)
yrkandena 5 och 6 båda i denna del och 2000/01:Kr539
(fp) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
4. Jämställdhet (punkt 5)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
2000/01:
Kr524 yrkande 2 samt med anledning av motionerna
2000/01:Kr345 yrkande 46, 2000/01:Kr538 yrkandena 5
och 6 båda i denna del, 2000/01:Kr539 yrkande 5 och
2000/01:A811 yrkande 14.
Ställningstagande
Det är enligt Centerpartiets uppfattning viktigt att
flickor och pojkar får möjlighet att utvecklas efter
sina egna förutsättningar, vilka kan vara väldigt
olika. Dels finns det könsmässiga skillnader, dels
utvecklas ungdomar olika snabbt. Vi anser att
regeringen bör uppmana kommunerna att uppmärksamma
de delvis skilda förutsättningar som i dag råder för
pojkar och flickor. Det kan gälla såväl tillgången
till anläggningar som möjligheterna att få
träningstider i dessa. Det kan gälla prioriteringen
av kommunens anslag till olika idrottsgrenar. Det
kan också gälla stöd till elitsatsningar, där
flickor ofta har betydligt sämre förutsättningar än
pojkar. Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2000/01:Kr524 (c) yrkande 2 och med
anledning av motionerna 2000/01:Kr345 (kd) yrkande
46, 2000/01:Kr538 ( v) yrkandena 5 och 6 båda i
denna del, 2000/01:Kr539 (fp) yrkande 5 och
2000/01:A811 (kd) yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna.
5. Jämställdhet (punkt 5)
Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr539 yrkande 5 och med anledning av
motionerna 2000/01:Kr345 yrkande 46, 2000/01:Kr524
yrkande 2, 2000/01:Kr538 yrkandena 5 och 6 båda i
denna del och 2000/01:A811 yrkande 14.
Ställningstagande
Folkpartiet anser att det är viktigt att alla ges
likvärdiga förutsättningar att idrotta. Att detta
sker i praktiken är såväl en statlig som en kommunal
uppgift. Det gäller bl.a. att se till att
anläggningstider fördelas lika mellan flickor och
pojkar och att typiska flickidrotter inte missgynnas
i förhållande till typiska pojkidrotter vid
planering av nya anläggningar. Regeringen bör verka
för en utveckling i dessa frågor. Vad jag här anfört
bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539
(fp) yrkande 5 och med anledning av motionerna
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 46, 2000/01:Kr524 (c)
yrkande 2, 2000/01:
Kr538 ( v) yrkandena 5 och 6 båda i denna del och
2000/01:A811 (kd) yrkande 14 som sin mening ge
regeringen till känna.
6. Funktionshinder (punkt 6)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd),
Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr539 yrkande 7.
Ställningstagande
Handikappidrotten i Sverige är mycket framgångsrik
och uppmärksammas i dag mer än tidigare. Det ökade
intresset har också inneburit att många handikappade
har blivit delaktiga i en social gemenskap som de
annars skulle gått miste om och att deras
självförtroende har stärkts. De handikappade
elitidrottarnas framgångar har också bidragit till
att attityderna till människor med handikapp har
förbättrats. Denna utveckling finner vi mycket
positiv men för att handikappidrotten skall ges
samma förutsättningar som idrotten i övrigt krävs
insatser inte bara av idrottsrörelsen utan även av
kommunerna. Det skall enligt vår uppfattning inte
vara dyrare eller krångligare för den handikappade
än för andra att utöva sin idrott. För att detta
skall bli möjligt måste de handikappades behov
tillgodoses, bl.a. när det gäller tillgång till
anläggningar och fördelning av tränings- och
tävlingstider. Regeringen bör verka för en
utveckling i dessa frågor. Vad vi här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr539 (fp)
yrkande 7 som sin mening tillkännage för regeringen.
7. Ansökningar om OS och Paralympiska spel
(punkt 8)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
1999/2000:Kr509 yrkande 8. Därmed avslås motionerna
1999/2000:Kr511 samt 2000/01:Kr506.
Ställningstagande
Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få
arrangera olympiska spel, både vinter- och
sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap.
Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige
skulle kunna ge stora positiva effekter för
samhället i stort - inte minst ekonomiskt - och för
idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör
enligt vår mening staten engagera sig mer i det
skede där en ansökan byggs upp. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1999/2000:Kr509 (m) yrkande 8
som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna
1999/2000:Kr511 (kd) samt 2000/01:Kr506 (fp) bör
avslås.
8. Dövas världsspel (punkt 9)
av Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m),
Jan Backman (m), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén
(c) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8.
Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna
2000/01:Kr501, 2000/01:Kr537 yrkande 8 och
2000/01:Kr539 yrkande 8.
Ställningstagande
Vi anser att Dövas världsspel har en mycket stor
betydelse för den döva handikappgruppen och att
spelen därför skall jämställas med OS och
Paralympics på så sätt att deltagarna i Dövas
världsspel skall kunna erhålla statsbidrag på
liknande sätt som deltagarna i de andra spelen.
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna
2000/01:Kr501 (m), 2000/01:Kr537 (m) yrkande 8 och
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.
9. Folkomröstning om OS (punkt 10)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr515.
Ställningstagande
Att anordna ett OS kostar mycket pengar.
Miljöpartiet anser att det bör ankomma på dem som
skall betala ett så stort arrangemang att bestämma
om en ansökan om ett OS skall göras. Om det är
Stockholm som skall betala bör stockholmarna
tillfrågas och om det är staten som skall gå in och
bekosta arrangemanget bör svenska folket tillfrågas.
Folkets mening bör inhämtas genom en folkomröstning.
Vad jag här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Kr515 (m) som sin mening ge
regeringen till känna.
10. Utredning om kampsporter (punkt 13)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
1999/2000:
Kr518 yrkande 1. Därmed avslås motion 2000/01:Kr510.
Ställningstagande
Vi anser att det bör tillsättas en allsidig
utredning beträffande frågan om professionell
boxning skall tillåtas eller inte i Sverige.
Detta bör riksdagen med anledning av motion
1999/2000:Kr518 (v, s, m) som sin mening ge
regeringen till känna. Motion 2000/01:Kr510 (v, c,
fp, mp) bör avslås.
11. Utredning om kampsporter (punkt 13)
av Ewa Larsson (mp) och Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Kr510. Därmed avslås motion 1999/2000:Kr518 yrkande
1.
Ställningstagande
Vi anser att inte bara professionell boxning bör
vara förbjuden utan att samtliga kampsporter som
innefattar slag mot huvudet och knock out och som
utövas professionellt bör förbjudas. Regeringen bör
därför ges i uppdrag att se över lagen om förbud mot
professionell boxning i syfte att utvidga den. Detta
bör riksdagen med anledning av motion 2000/01:Kr510
(v, c, fp, mp) som sin mening ge regeringen till
känna. Motion 1999/2000:Kr518 (v, s, m) bör avslås.
12. Tolerans, etik och åtgärder mot sexuella
trakasserier m.m. inom idrotten (punkt 14)
av Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd) och
Lennart Kollmats (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr539 yrkande 6 och med anledning av
motionerna 2000/01:Kr536 och 2000/01:So450 yrkandena
15 och 16.
Ställningstagande
I Norge har presenterats undersökningar som visat på
förekomsten av sexuella trakasserier inom idrotten.
Med tanke på likheterna mellan de skandinaviska
samhällena finns det givetvis en risk för att
liknande trakasserier förekommer i Sverige. Detta
finner vi oacceptabelt. Vi anser därför att
regeringen bör ta initiativ till åtgärder för att
motverka sexuella trakasserier inom idrotten. Vad vi
här anfört bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 och med anledning av
motionerna 2000/01:Kr536 (s) och 2000/01:So450 (mp)
yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen
till känna.
13. Tolerans, etik och åtgärder mot sexuella
trakasserier m.m. inom idrotten (punkt 14)
av Ewa Larsson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 13.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:So450 yrkandena 15 och 16 och med anledning
av motionerna 2000/01:Kr536 och 2000/01:Kr539
yrkande 6.
Ställningstagande
Kunskapen om sexuella övergrepp och sexuella
trakasserier inom idrotten i Sverige är fortfarande
ett outforskat område. Även internationellt är
forskningen på detta område i sin linda. Hösten 1999
presenterades en undersökning bland
elitidrottskvinnor i Norge. Av dessa hade 28 %
upplevt sexuella trakasserier inom idrotten, av
antingen ledare, tränare eller andra aktiva.
Miljöpartiet anser att det är viktigt att det tas
fram etiska riktlinjer inom idrotten och att frågor
om sexuella trakasserier och övergrepp blir föremål
för utredning. Kunskap om att sexuella trakasserier
förekommer och åtgärder mot dessa bör enligt vår
uppfattning spridas vid all ledarutbildning inom
idrotten. Dessutom anser vi att förbunden bör ha en
strategi för hur de skall hantera en situation där
någon blivit sexuellt trakasserad. Vad jag här
anfört bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:So450 (mp) yrkandena 15 och 16 och med
anledning av motionerna 2000/01:Kr536 (s) och
2000/01:Kr539 (fp) yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
14. Stöd till idrottslokaler (punkt 16)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 16
borde ha följande lydelse:
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 14.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:
Kr512.
Ställningstagande
Runt om i landet finns många aktiva
idrottsföreningar som äger sina lokaler och
idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i
bygderna och innebär att man får naturliga
samlingspunkter. Lokalerna kan dessutom utnyttjas
för andra ändamål. Dessvärre är ekonomin ganska
dålig för många idrottsföreningar, vilket innebär
att det inte finns möjlighet för föreningarna att
rusta upp sina lokaler. Av den anledningen föreslår
Centerpartiet att det bör tillsättas en utredning
med uppgift att se över möjligheten att införa ett
bidrag till föreningsägda idrottslokaler. Likaväl
som det finns ett anslag för allmänna
samlingslokaler för köp, ny- och ombyggnad,
standardhöjande reparationer och handikappanpassning
bör det enligt vår uppfattning finnas möjlighet för
idrottsföreningar att söka bidrag till föreningsägda
idrottslokaler enligt samma kriterier. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr512 (c)
som sin mening ge regeringen tillkänna.
15. Lokaliseringen av WADA till Stockholm
(punkt 20)
av Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan
Backman och Roy Hansson (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde
ha följande lydelse:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 15.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr537 yrkande 9.
Ställningstagande
Kampen mot dopning har i flera decennier varit en av
idrottens viktigaste trovärdighetsfrågor. Den har
också behandlats som en sådan av idrottsrörelsen,
vilken satsat stora resurser på såväl utbildning och
information som en omfattande kontrollverksamhet.
Sverige är en av de mest tongivande länderna i
världen för att få bukt med dopningsfusket inom
idrotten. Våra internationella insatser har i hög
grad påverkat behovet av den förbättrade kontroll
som skett vid OS i Sydney.
Med hänsyn till den starka internationella
position som Sverige har när det gäller kampen mot
dopningsfusket anser vi att Sverige bör verka för
att
WADA lokaliseras till Sverige och då företrädesvis
till Stockholm.
Vad vi här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Kr537 (m) yrkande 9 som sin mening
tillkännage för regeringen.
16. Främjandeorganisationer (punkt 23)
av Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 16.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Kr345 yrkande 49.
Ställningstagande
Från och med år 2000 utgår statens stöd till
friluftsorganisationer från ett eget anslag.
Bidragsgivningen från statens sida håller på att ses
över. Vi anser att det måste finnas en öppenhet vid
bidragsgivningen för att även nya och andra
organisationer än de som redan i dag erhåller bidrag
skall kunna få del av det statliga stödet till
främjandeorganisationer om de bedriver
friluftsverksamhet, som t.ex. scoutrörelser. Vad vi
anfört bör riksdagen med bifall till motion
2000/01:Kr345 (kd) yrkande 49 som sin mening ge
regeringen till känna.
17. Översyn av stödet till samlingslokaler från
handikappsynpunkt (punkt 24)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 24
borde ha följande lydelse:
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 17.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:So354 yrkande 5.
Ställningstagande
Om funktionshindrade skall ha samma möjligheter som
andra att delta i möten och sammankomster är det
enligt Centerpartiets uppfattning angeläget att
mötesplatserna är tillgängliga även för dem. Därför
måste de allmänna samlingslokalerna i större
utsträckning byggas om och göras tillgängliga för
alla. Centerpartiet anser att regeringen bör göra en
översyn av stödet till samlingslokalerna från
handikappsynpunkt för att det skall klarläggas hur
stora behoven av ombyggnad är. Vad jag här anfört
bör riksdagen med bifall till motion 2000/01:So354
(c) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
18. Samlingslokalernas betydelse i storstäderna
(punkt 25)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 25
borde ha följande lydelse:
25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 18.
Tillkännagivandet görs med bifall till motion
2000/01:Bo223 yrkande 5.
Ställningstagande
För Centerpartiet är den enskilda människans
engagemang och medverkan i samhället av avgörande
betydelse. Om människor skall kunna mötas över
generationsgränser och sociala och kulturella
gränser måste det enligt vår uppfattning finnas
naturliga mötesplatser. I storstäderna har
samlingslokalerna enligt vår uppfattning en viktig
funktion att fylla. Staten måste därför slå vakt om
de ideellt drivna samlingslokaler som finns och
uppmuntra medborgarna att själva ta över och driva
samlingslokaler. Vad jag här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 2000/01:Bo223 (c) yrkande 5
som sin mening ge regeringen till känna.
19. Återinförande av kösystemet (punkt 26)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26
borde ha följande lydelse:
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 19.
Tillkännagivandet görs med bifall till motionerna
1999/2000:
Kr513 och 1999/2000:Kr519.
Ställningstagande
Enligt de regler som i dag gäller får de allmänna
samlingslokalerna årligen ansöka om bidrag till köp,
ny- och ombyggnad, standardhöjande reparationer och
handikappanpassning. Enligt den ordning som tidigare
gällde kunde huvudmännen för samlingslokalerna lämna
in en ansökan om bidrag för att sedan efter en kötid
på 4-5 år erhålla bidrag. Det gamla systemet anses
av många vara ett bättre system än dagens, dels
därför att det inte behövdes en ny ansökan varje år,
dels därför att den sökande visste att pengarna, om
än efter en viss tids väntan, skulle komma och då i
tid kunde förbereda sig inför den kommande
upprustningen. Jag anser således att det gamla
kösystemet är bättre än det nya systemet och därför
bör återinföras. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1999/2000:Kr513 (s) och 1999/2000:Kr519
(c) som sin mening ge regeringen till känna.
20. Skyldighet för kommunerna att ansvara för
tillgången till allmänna samlingslokaler
(punkt 27)
av Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen
(båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:
27. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till lagstiftning om kommuners skyldighet
att ansvara för tillgången till allmänna
samlingslokaler i enlighet med vad som anförts i
reservation 20. Tillkännagivandet görs med bifall
till motion 2000/01:Kr518.
Ställningstagande
Kommunerna är enligt lag skyldiga att hålla med
bibliotek. Enligt vår uppfattning bör det i lag
också slås fast att varje kommun, i förhållande till
sitt invånarantal, är skyldig att hålla med allmänna
samlingslokaler. Tillgången till lokalen skall vara
avgiftsfri eller garanteras mot en rimlig
bokningsavgift vad gäller icke-kommersiell
verksamhet. Många kommuners ekonomi är fortfarande
mycket dålig. Ålägger staten kommunerna nya
uppgifter måste det följas av möjlighet till
kompensation. Denna fråga bör beaktas när underlag
för lagförslaget tas fram. Regeringen bör återkomma
med förslag till lagstiftning i denna fråga. Vår
begäran lämnas med bifall till motion 2000/01:Kr518
(v).
Särskilda yttranden
1. Fördjupning och konkretisering av idrottens
tre grundstenar (punkt 1)
Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v)
anför:
Vi har valt att inte reservera oss till förmån för
motion 2000/01:Kr538 (v) yrkande 1. Vi vill ändå
erinra om att vi i motionen anför att det behövs
fördjupning och konkretisering av tillämpningen av
den nationella idrottspolitikens tre grundstenar.
2. Bredd- och motionsidrott samt folkhälsa
(punkt 4)
Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Roy Hansson (m), Birgitta Sellén (c) och
Lennart Kollmats (fp) anför:
De insatser och projekt, t.ex. det fysiska
aktivitetsåret 2001, som görs i syfte att bredda
idrottsverksamheten och för att få alla människor
att utöva motion välkomnar vi. Vi vill emellertid
påminna om de stora viktiga problem som är förbundna
med att den svenska befolkningen och inte minst barn
och ungdomar ökar i vikt, till följd av alltmer
stillasittande. Detta är ett av de största växande
folkhälsoproblem vi står inför i vårt land. Denna
utveckling anser vi mycket alarmerande och risken
finns att de insatser och projekt som nu genomförs
stannar vid tillfälliga insatser. Vi vill betona
behovet av ett mer samlat grepp om folkhälsofrågorna
på lång sikt, med särskild betoning på barn och
ungdomar. Insatserna i skolan står särskilt i fokus.
3. Översyn av stödet till samlingslokaler från
handikappsynpunkt (punkt 24)
Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:
Vi vill i detta sammanhang påpeka att utskottet så
sent som hösten 2000 behandlade motionsyrkanden från
Kristdemokraterna vari föreslogs att bidraget till
allmänna samlingslokaler skulle öka med 10 miljoner
kronor årligen i förhållande till regeringens
förslag under den närmaste treårsperioden. I detta
föreslagna, ökade bidrag ingår också möjligheten
till ökat bidrag för handikappanpassning.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
år 1999
1999/2000:Kr317 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ungdoms-,
idrotts- och folkrörelsefrågor.
1999/2000:Kr506 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta ett program
för utökat idrottsutbyte med främst östeuropeiska
länder.
1999/2000:Kr509 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
idrottsrörelsens självständiga ställning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
motionsidrotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elitidrott,
Olympiska spel och Paralympics.
1999/2000:Kr511 av Kenneth Lantz (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om olympiska
sommarspel i Öresundsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att tillsätta
en arbetsgrupp som får i uppgift att förbereda
Olympiska spelen i Öresundsregionen 2012.
1999/2000:Kr513 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om vikten av
statligt stöd för om- och tillbyggnad av allmänna
samlingslokaler.
1999/2000:Kr517 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om de olympiska
spelens inriktning.
1999/2000:Kr518 av Peter Pedersen m.fl. (v, s, m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en allsidig
utredning rörande professionell boxning i Sverige
enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen begär att regeringen återkommer
med förslag till lagändring, som möjliggör s.k.
sparringträning för proffsboxare i Sverige.
1999/2000:Kr519 av Birgitta Sellén (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återinföra kö-
systemet för att få anslagsmedel till
samlingslokalerna.
Motioner från allmänna motionstiden
år 2000
I detta sammanhang behandlar utskottet nedan
uppräknade motioner i vilka föreslås att riksdagen
fattar följande beslut.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd):
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och
folkhälsa.
46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om jämställdhet inom
idrotten.
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Världsantidopsbyrån WADA.
49. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om bidrag till
friluftsfrämjande organisationer.
2000/01:Kr501 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om särskilda statliga medel för Döv-OS i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr504 av Gunnar Axén (m):
Riksdagen beslutar att avskaffa lagen (1969:612) om
förbud mot professionell boxning.
2000/01:Kr506 av Runar Patriksson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att starta en OS-kommitté
för Östersund.
2000/01:Kr508 av Tomas Eneroth och Carina Adolfsson
Elgestam (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett kraftfullt agerande,
till stöd för idrottsrörelsen och fotbollen, inom
ramen för EU-samarbetet.
2000/01:Kr510 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v,
c, fp, mp):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring i lagen (1969:612) om förbud mot
professionell boxning så att den kommer att
innefatta samtliga kampsporter med inslag av slag
mot huvudet och knockout.
2000/01:Kr512 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheten till
att införa ett bidrag till föreningsägda
idrottslokaler.
2000/01:Kr515 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om folkomröstning i frågan om
en framtida svensk ansökan om att få genomföra de
olympiska sommarspelen.
2000/01:Kr518 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till lagstiftning om kommuners skyldighet att
ansvara för tillgången på allmänna samlingslokaler i
enlighet med vad i motionen anförs.
2000/01:Kr523 av Yvonne Oscarsson (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förhandlingar med
Riksidrottsförbundet om åtgärder för att förhindra
att idrottsföreningar och därmed idrotten förknippas
med alkoholdrycker.
2000/01:Kr524 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rikta mer
uppmärksamhet mot motion och breddidrott för att
aktivera människor med olika förutsättningar och i
olika åldrar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att hänsyn tas
till flickors och pojkars olika intressen och
möjligheter inom idrotten vid bidragsgivning.
2000/01:Kr534 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn i
frågan om bolagiseringen av idrottsrörelsen.
2000/01:Kr536 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om integration och mångfald
inom idrottsrörelsen.
2000/01:Kr537 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsrörelsens
självständiga ställning.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om motionsidrott.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elitidrott,
olympiska spel, paralympics och Döv-Os.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
antidopingverksamheten och om en förändrad
lokalisering av WADA.
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som fördjupar och konkretiserar
tillämpningen av den nationella idrottspolitikens
tre grundstenar, som antogs av riksdagen 1999/2000
med bifall till proposition 1998/99:107 En
idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa,
folkrörelse och underhållning.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag som syftar till att ytterligare öka
jämställdheten inom idrotten, gynna integrationen
och motverka en ökad segregation som beror på
ekonomiska orsaker eller okunskap om hur svenskt
föreningsliv fungerar.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att ovanstående uppdrag bör utföras i nära
samarbete med berörda parter, främst
Riksidrottsförbundet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om att även inom
EU verka för en självständig idrottsrörelse.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en självständig
idrottsrörelse.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för
fördelning av de statliga medlen till idrott.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lika villkor för
idrottande kvinnor och män.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personer med
funktionshinder skall få bättre villkor för sitt
idrottsutövande.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Dövas
världsspel skall få statsbidrag.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrotten som ett
medel att underlätta integration i samhället.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om samlingslokalernas
betydelse i städerna.
2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
stödet till samlingslokaler ur handikappsynpunkt.
2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrott och
friluftsliv för gemenskap och ökad livskvalitet.
2000/01:So450 av Matz Hammarström m.fl. (mp):
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning vad
det gäller sexuella trakasserier inom idrotten.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om etiska riktlinjer inom idrotten.
2000/01:A811 av Maria Larsson m.fl. (kd):
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs kvinnor och idrott.