Kulturutskottets betänkande
2000/01:KRU01

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2000/01:1)


Innehåll

2000/01

KrU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas  budgetpropositionen  i  vad
avser  fördelningen  på anslag inom utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund  och fritid för år 2001.
Regeringens förslag till fördelning på anslag liksom
fyra partiers olika budgetförslag redovisas i bilaga
3 i betänkandet. Ett stort antal motionsyrkanden med
anknytning  till  budgeten  för år  2001  behandlas.
Utskottet behandlar vissa motionsyrkanden  som  inte
har  en direkt anknytning till medelsanvisningen för
budgetåret  2001, men som rör sådana frågor som även
tas    upp    i    budgetpropositionen    eller    i
budgetmotionerna.
Utskottet redovisar  och  kommenterar inledningsvis
den  av  regeringen  introducerade   indelningen  av
budgeten i politikområden. För kulturutskottets  del
faller  tre  politikområden, Kulturpolitik, Ungdoms-
politik    och   Folkrörelsepolitik,    helt    inom
utgiftsområde  17  Kultur,  medier,  trossamfund och
fritid. Fyra politikområden, däribland Mediepolitik,
berör    både    utgiftsområde    17    och    andra
utgiftsområden.       Utskottet       anser      att
politikområdesindelningen  om  möjligt bör  anpassas
till utgiftsområdesindelningen.
Utskottet tillstyrker regeringens  förslag till mål
för    politikområdena    Folkrörelsepolitik     och
Mediepolitik.  Utskottet  framhåller  att de mål som
riksdagen  tidigare antagit för kulturpolitiken  och
ungdomspolitiken     till     sin     karaktär    är
sektorsövergripande  och  bör  genomsyra även  andra
statliga sektorer och andra samhällsområden.
Utskottet   har  genom  protokollsutdrag   meddelat
finansutskottet   att   kulturutskottet  tillstyrker
regeringens  förslag  till   ram  för  år  2001  för
utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2000/01:FiU1 har
finansutskottet  den  9  november   2000  tillstyrkt
regeringens förslag till utgiftsramar  för  år 2001,
bl.a. ram för utgiftsområde 17 vilken föreslås uppgå
till  drygt  7,8  miljarder kronor. Riksdagen väntas
fatta beslut om utgiftsramar den 22 november 2000.
Utskottet  tillstyrker  i  betänkandet  regeringens
förslag till  medelsfördelning  på anslag inom ramen
för  utgiftsområde 17. Fördelningen  på  anslag  och
anslagens   storlek   redovisas   i   bilaga   4   i
betänkandet.  Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om vissa  bemyndiganden  för  regeringen att
fatta beslut som medför utgifter efter år 2001.
Representanterna  i  kulturutskottet  för  Moderata
samlingspartiet,   Kristdemokraterna,  Centerpartiet
och  Folkpartiet  liberalerna   har  efter  det  att
finansutskottet    den    9    november   tillstyrkt
regeringens  förslag till ram för  utgiftsområde  17
avstått  från  att   reservera  sig  och  erinrar  i
särskilda yttranden (nr  8-11) om huvuddragen i sina
respektive budgetförslag.
Bland de satsningar som görs  i  den  av utskottets
tillstyrkta  budgeten  kan nämnas insatser  för  att
förbättra konstnärernas  villkor  och förstärkningar
av  stödet till de centrala och regionala  museerna.
Vissa  förstärkningar  görs  även  av  bidragen till
Dramaten, Drottningholmsteatern, Vadstena-Akademien,
m.fl.  institutioner. Vidare får en ny länsteater  i
Södermanlands   län   bidrag.  Ett  nytt  nationellt
uppdrag   med  inriktning   mot   samverkan   mellan
barnkultur  och  forskning inrättas fr.o.m. år 2001.
Läsfrämjande insatser tillstyrks.
Utskottet       avstyrker        motioner        om
kulturinstitutionernas  hyreskostnader  och hänvisar
till att regeringen nu avser att göra en  översyn av
vissa   myndigheters  och  bolags  lokalförsörjning.
Utskottet  anser  att  det  är  mycket angeläget att
denna  översyn  prioriteras  och  utgår   från   att
översynen inom kultursektorn påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet   tillstyrker   regeringens  förslag  till
medelsberäkning  för  de avgiftsfinansierade  public
service-företagen,  Sveriges   Television  AB  (SVT)
inklusive Dövas TV, Sveriges Radio AB (SR) inklusive
Radio Sweden och Sveriges Utbildningsradio  AB (UR).
De tre företagen tilldelas även särskilda medel  för
förnyelse,    dvs.   ny   distributionsteknik,   nya
programkanaler  m.m.  Därutöver  tilldelas SVT medel
för särskilt kvalificerad programproduktion  och  SR
medel   för   att  värna  mångfald  och  kvalitet  i
programutbudet.   Sammantaget   tilldelas   de   tre
företagen  närmare  5,5  miljarder kronor i 1998 års
prisläge.
Utskottet tillstyrker även regeringens förslag till
höjning av TV-avgiften med  24  kr till sammanlagt 1
668  kronor  fr.o.m. den 1 januari  2001.  Utskottet
konstaterar att  det  råder en viss osäkerhet om ett
positivt    resultat    på    rundradiokontot    kan
upprätthållas genom den föreslagna avgiftshöjningen.
Utskottet förutsätter att frågan  noga analyseras av
den beredningsgrupp som för närvarande förbereder en
ny  tillståndsperiod  fr.o.m.  år 2002  för  de  tre
public service-företagen.
Utskottet anser att det är viktigt att alla som bor
i     Sverige     kan    välja    mellan    samtliga
distributionsformer   för  TV  och  inte  enbart  är
hänvisade  till  satellit   eller  kabel.  Utskottet
tillstyrker  regeringens  förslag   om  att  digital
marksänd  TV  får  byggas  ut till att omfatta  hela
landet.
Utskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till
ändring  i  begravningslagen  (1990:1144)  med  viss
ändring i fråga om ikraftträdandebestämmelsen.

I   betänkandet   finns   30  reservationer  och  11
särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)  har  i proposition
2000/01:1   Förslag   till   statsbudget   för  2001
(budgetpropositionen)   utgiftsområde   17   Kultur,
medier, trossamfund och fritid föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag   om  ändring  i  begravningslagen  (1990:1144)
(avsnitt 4.8),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om  ändring  i  lagen  (1989:41)  om  TV-avgift
(avsnitt 5.9.5),
3. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag  om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter  inom
Utbildningsdepartementets verksamhetsområde (avsnitt
8.1.1),
4. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Mediepolitik (avsnitt 5.3),
5. att riksdagen godkänner det föreslagna målet för
politikområdet Folkrörelsepolitik (avsnitt 7.3),
6.  att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
om  ändrade   riktlinjer   för   statens  stöd  till
produktion  och  utgivning  av fonogram,  att  gälla
under en prövotid av tre år (avsnitt 4.9.7),
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001,  i  fråga om ramanslaget  28:12  Talboks-  och
punktskriftsbiblioteket,     beställa     talböcker,
punktskriftsböcker   och  informationsmaterial   som
inklusive  tidigare  åtaganden  medför  utgifter  på
högst  4  000  000 kronor  under  år  2002  (avsnitt
4.9.12),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001,  i  fråga  om  ramanslaget  28:16  Konstnärlig
gestaltning  av  den   gemensamma  miljön,  beställa
konstverk som inklusive  tidigare  åtaganden  medför
utgifter  på  högst  15 000 000 kronor efter år 2001
(avsnitt 4.9.16),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001,  i  fråga  om ramanslaget  28:27  Bidrag  till
kulturmiljövård, besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst  70  000
000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004
(avsnitt 4.9.27),
10.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen  att, i
fråga  om  ramanslaget 28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler,   besluta  om  bidrag  som  inklusive
tidigare åtaganden  medför  utgifter  på högst 2 000
000 kronor efter år 2001, dock längst t.o.m. år 2004
(avsnitt 4.9.31),
11. att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår
om  att digital marksänd TV får byggas ut  till  att
omfatta hela landet (avsnitt 5.8),
12.  att  riksdagen  godkänner  regeringens förslag
till   medelsberäkning   för   år   2001   för   den
avgiftsfinansierade   verksamhet   som   bedrivs  av
Sveriges  Television  AB  (inkl. Dövas TV), Sveriges
Radio   AB   (inkl.  Radio  Sweden)   och   Sveriges
Utbildningsradio AB (avsnitt 5.9.5),
13.  att riksdagen  godkänner  regeringens  förslag
till   medelstilldelning    för    år    2001   från
rundradiokontot   till   statsbudgetens  inkomstsida
avseende  Granskningsnämnden   för   Radio   och  TV
(avsnitt 5.9.5),
14. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges   Television  AB,  Sveriges  Radio  AB  och
Sveriges Utbildningsradio  AB sammanlagt för år 2001
tilldelas 45 000 000 kronor  ur  rundradiokontot för
satsning på förnyelse (avsnitt 5.9.5),
15. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges Television AB för år 2001  skall  tilldelas
särskilda  medel  på 75 000 000 kronor ur rundradio-
kontot för särskilt  kvalificerad  programproduktion
(avsnitt 5.9.5),
16. att riksdagen godkänner regeringens förslag att
Sveriges  Radio  AB  för  år  2001  skall  tilldelas
särskilda   medel   på   5   000   000   kronor   ur
rundradiokontot  för att värna mångfald och kvalitet
i programutbudet (avsnitt 5.9.5),
17. att riksdagen  godkänner  att  regeringen på AB
Svenska  Spels bolagsstämma år 2001 verkar  för  att
bolagsstämman  beslutar  om ett stöd till idrotten i
form  av ett bidrag på 60 000  000  kronor  (avsnitt
7.6.2),
18. att  riksdagen för år 2001 anvisar anslag under
utgiftsområde  17  Kultur,  medier,  trossamfund och
fritid enligt följande uppställning:

-----------------------------------------------------------
Anslag         Anslagstyp
Anslagsbelopp
-----------------------------------------------------------
2:1   Lotteriinspektionen ramanslag  28 878 000
-----------------------------------------------------------
25:1  Bidrag till folkbildningen     obetecknat  2 513 068
anslag 000
-----------------------------------------------------------
25:2  Bidrag till vissa   obetecknat 73 422 000
handikappåtgärder inom         anslag
folkbildningen
-----------------------------------------------------------
25:3  Bidrag till         obetecknat  9 237 000
kontakttolkutbildning anslag
-----------------------------------------------------------
26:1  Statens ljud- och bildarkiv    ramanslag  35 092 000
-----------------------------------------------------------
27:1  Statens biografbyrå ramanslag   9 172 000
-----------------------------------------------------------
27:2  Utbyte av TV-sändningar        obetecknat 23 454 000
mellan Sverige och Finland     anslag
-----------------------------------------------------------
27:3  Bidrag till dokumentation om   ramanslag     821 000
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
-----------------------------------------------------------
27:4  Forskning och dokumentation    obetecknat  1 288 000
om medieutvecklingen  anslag
-----------------------------------------------------------
28:1  Statens kulturråd   ramanslag  37 503 000
-----------------------------------------------------------
28:2  Bidrag till allmän  ramanslag 224 463 000
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
-----------------------------------------------------------
28:3  Nationella uppdrag  ramanslag   8 000 000
-----------------------------------------------------------
28:4  Försöksverksamhet med ändrad   obetecknat143 073 000
regional fördelning av         anslag
kulturpolitiska medel
-----------------------------------------------------------
28:5  Bidrag till Riksteatern,       obetecknat779 264 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus  anslag
och Svenska rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28:6  Bidrag till regional  obetecknat544 933 000
musikverksamhet samt  anslag
regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner
-----------------------------------------------------------
28:7  Bidrag till vissa teater-,     ramanslag 113 000 000
dans och musikändamål
-----------------------------------------------------------
28:8  Bidrag till regional  obetecknat 36 657 000
biblioteksverksamhet  anslag
-----------------------------------------------------------
28:9  Litteraturstöd      ramanslag  91 917 000
-----------------------------------------------------------
28:10 Stöd till kulturtidskrifter    ramanslag  20 650 000
-----------------------------------------------------------
28:11 Stöd till bokhandel ramanslag   9 801 000
-----------------------------------------------------------
28:12 Talboks- och        ramanslag  62 529 000
punktskriftsbiblioteket
-----------------------------------------------------------
28:13 Bidrag till Stiftelsen för     obetecknat 14 211 000
lättläst nyhetsinformation     anslag
och litteratur
-----------------------------------------------------------
28:14 Bidrag till Svenska obetecknat  4 569 000
språknämnden och    anslag
Sverigefinska språknämnden
-----------------------------------------------------------
28:15 Statens konstråd    ramanslag   5 558 000
-----------------------------------------------------------
28:16 Konstnärlig gestaltning av     ramanslag  40 438 000
den gemensamma miljön
-----------------------------------------------------------
28:17 Nämnden för hemslöjdsfrågor    ramanslag   1 509 000
-----------------------------------------------------------
28:18 Främjande av hemslöjden        ramanslag  17 712 000
-----------------------------------------------------------
28:19 Bidrag till bild- och ramanslag  29 234 000
formområdet
-----------------------------------------------------------
28:20 Konstnärsnämnden    ramanslag  10 176 000
-----------------------------------------------------------
28:21 Ersättningar och bidrag till   ramanslag 264 933 000
konstnärer
-----------------------------------------------------------
28:22 Riksarkivet och landsarkiven   ramanslag 256 913 000
-----------------------------------------------------------
28:23 Bidrag till regional  obetecknat  4 699 000
arkivverksamhet     anslag
-----------------------------------------------------------
28:24 Språk- och ramanslag  26 489 000
folkminnesinstitutet
-----------------------------------------------------------
28:25 Svenskt biografiskt lexikon    ramanslag   3 878 000
-----------------------------------------------------------
28:26 Riksantikvarieämbetet ramanslag 163 934 000
-----------------------------------------------------------
28:27 Bidrag till kulturmiljövård    ramanslag 247 038 000
-----------------------------------------------------------
28:28 Centrala museer: Myndigheter   ramanslag 665 966 000
-----------------------------------------------------------
28:29 Centrala museer: Stiftelser    obetecknat192 919 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:30 Bidrag till regionala museer   obetecknat117 857 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:31 Bidrag till vissa museer       obetecknat 30 500 000
anslag
-----------------------------------------------------------
28:32 Stöd till icke-statliga        ramanslag  10 000 000
kulturlokaler
-----------------------------------------------------------
28:33 Riksutställningar   ramanslag  38 046 000
-----------------------------------------------------------
28:34 Statliga   ramanslag      80 000
utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
-----------------------------------------------------------
28:35 Filmstöd   ramanslag 205 161 000
-----------------------------------------------------------
28:36 Forsknings- och     ramanslag  36 236 000
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
-----------------------------------------------------------
28:37 Samarbetsnämnden för  ramanslag   2 500 000
statsbidrag till trossamfund
-----------------------------------------------------------
28:38 Stöd till trossamfund ramanslag  50 750 000
-----------------------------------------------------------
29:1  Ungdomsstyrelsen    ramanslag  16 829 000
-----------------------------------------------------------
29:2  Bidrag till nationell och      ramanslag  89 889 000
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
-----------------------------------------------------------
30:1  Stöd till idrotten  ramanslag 457 240 000
-----------------------------------------------------------
30:2  Bidrag till allmänna  ramanslag  19 000 000
samlingslokaler
-----------------------------------------------------------
30:3  Bidrag till         obetecknat  3 432 000
kvinnoorganisationernas        anslag
centrala verksamhet
-----------------------------------------------------------
30:4  Stöd till  obetecknat 13 000 000
friluftsorganisationer         anslag
-----------------------------------------------------------
Summa         7 806 918
000
-----------------------------------------------------------

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
22.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om
vikten av opartiskhet och insyn vid bidragsgivning till kulturlivet.
Motioner från allmänna motionstiden 2000

2000/01:Kr202  av  Bertil  Persson  (m)  vari  föreslås  att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen
anförs om
behovet av att lägga ned Riksteatern.

2000/01:Kr220  av  Marianne  Andersson  m.fl. (c) vari föreslås att  riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening vad i
motionen
anförs om ett statligt stöd till Nordiska Akvarellmuseet.

2000/01:Kr224 av Runar Patriksson och Harald Nordlund (fp) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening
 vad i
motionen anförs om att Dalhalla bör bli nationalscen med ekonomiskt stöd.

2000/01:Kr225  av  Lennart  Fridén  (m)  vari  föreslås  att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen
anförs om
behovet  av  genrecentrum  och  att  Göteborgsmusiken bör bli ett första  nytt
sådant
centrum.

2000/01:Kr228  av Birgitta Sellén (c) vari  föreslås  att  riksdagen  fattar
följande
beslut: Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om
ett nationellt uppdrag till Bildens Hus i Sundsvall.

2000/01:Kr229 av Anders  G  Högmark  och  Elizabeth  Nyström  (m)  vari
föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening
vad  i  motionen  anförs  om  ett  årligt  stöd  om  1,7 miljoner kronor till
Nordiska
akvarellmuseet i Skärhamn.

2000/01:Kr231 av Kent Olsson och Lennart Fridén (m) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  att
Nordiska
Akvarellmuseet  bör  tillföras  1,5  miljoner kronor i enlighet med vad som i
motionen
anförs.

2000/01:Kr235 av Bo Lundgren m.fl. (m)  vari  föreslås  att  riksdagen fattar
följande
beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen
anförs  om
utgångspunkterna för kulturen.
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i motionen
anförs om
grundprinciperna för den regionala försöksverksamheten.
2000/01:Kr236 av Kenneth Johansson och Birgitta Sellén (c) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen anförs
om att
bygga ut musikverksamheten med en ny institution, nämligen Dalhalla.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen anförs
om att
verksamheten vid Dalhalla bör ges ett nationellt uppdrag.
2000/01:Kr237  av  Rigmor  Stenmark  (c) vari föreslås att riksdagen  fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs
om  att  statsbidraget  till  Tobo  folkmusikinstitut   skall  uppräknas  i
takt  med
kostnadsutvecklingen samt att pengar öronmärks i budgeten för detta ändamål.

2000/01:Kr244  av  Kenth  Högström  (s)  vari föreslås att riksdagen  fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen
anförs om
anslagen till kulturreservat och industrisamhällets kulturarv.

2000/01:Kr248 av Anita Sidén m.fl. (m, kd, c, fp,  mp)  vari  föreslås  att
riksdagen
fattar  följande  beslut:  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i
motionen anförs om statsbidrag till Göteborgsoperan.

2000/01:Kr253 av Yvonne Andersson  m.fl.  (kd,  fp) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad i
motionen
anförs om ytterligare ekonomiska resurser från kulturanslaget till
Vadstena-Akademien.

2000/01:Kr254 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, fp) vari föreslås  att  riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen anvisar till anslaget 28:2 Statens kulturråd för
budgetåret
2001  15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 239,5
miljoner
kronor.

2000/01:Kr255  av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut:  Riksdagen  begär att regeringen återkommer med förslag om
inrättande
av en fond för bidrag till nyskriven  dramatik med kvinnoroller i enlighet med
vad som
anförs i motionen.

2000/01:Kr256 av Hans Stenberg m.fl. (s)  vari  föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen
anförs om
att tilldela NorrDans ett nytt nationellt uppdrag för dans.

2000/01:Kr264 av Sonia Karlsson och Berndt Sköldestig  (s) vari föreslås att
riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening
 vad i
motionen  anförs  om  att  Vadstena  slott  blir tillgängligt för alla även vad
gäller
rikssalarna, varför intäktskrav ej bör gälla i denna del.

2000/01:Kr279 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari  föreslås  att riksdagen fattar
följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen
anförs om
Kunskapscentrum för fotografi, Bildens Hus i Sundsvall.

2000/01:Kr280  av  Marianne  Carlström  m.fl. (s) vari föreslås att  riksdagen
fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening vad i
motionen
anförs om Akvarellmuseet i Skärhamn på Tjörn.

2000/01:Kr285 av Åke Sandström (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen  anförs
om  att
marksänd digital-TV  bör  byggas  ut  så  att den görs tillgänglig för minst
99,8 % av
Sveriges befolkning.

2000/01:Kr289 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen anförs
om att
minst  25  % av det statliga kulturanslaget bör avsättas  till  kultur  för
barn  och
ungdom.
6. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
den svenska kulturpolitiken  anpassas  efter  den  mångfald  som  finns  i det
svenska
samhället.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
satsningar  på  ungdomskultur  i  hela landet, det så kallade Kul-bidraget, och
på den
kulturella infrastrukturen i hela landet är viktigt för den regionala balansen.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen anförs
om att
bredband för snabb datakommunikation skall omfatta samlingslokaler i hela
landet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen anförs
om att
regionerna själva skall ansvara för att fördela sitt kulturanslag.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett
nationellt uppdrag för Dalhalla musikteater i Rättvik.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att
ge   Röhsska   museet   i   Göteborg   ökade   resurser   för    att    upprätta
   ett
nationellt/internationellt nätverk för design.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ett
övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för den verksamhet
Forum  för
världskulturen driver.
16. Riksdagen begär att låta utreda länsmuseernas ekonomiska situation.
2000/01:Kr291  av  Elisabeth  Fleetwood  m.fl.  (m) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs  i  motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:1 Statens kulturråd för år 2001 18 503 000 kronor.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen  till
utgiftsområde 17
politikområde  28:2  Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m. för år 2001  124
463 000
kronor.
3. Riksdagen anvisar  i  enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:5 Bidrag till  Svenska  riksteatern  m.fl.  för  år  2001 609
264 000
kronor.
4.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde  17
politikområde  28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år 2001 20 000 000
kronor
mer än regeringen eller således 133 000 000 kronor.
5. Riksdagen anvisar  i  enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:8 Bidrag till  regional  biblioteksverksamhet  för år 2001 25
657 000
kronor.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde  17
politikområde 28:9 Litteraturstöd för år 2001 61 917 000 kronor.
7.  Riksdagen beslutar att avskaffa anslaget 28:11 Stöd till bokhandel i
enlighet med
vad som anförs i motionen.
8. Riksdagen  anvisar  i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:12 Talboks-  och punktskriftsbiblioteket för år 2001 9 801 000
kronor
utöver vad regeringen föreslår eller således 72 330 000 kronor.
9. Riksdagen anvisar i enlighet  med  vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:16 Konstnärlig gestaltning  av  den  gemensamma  miljön  för
år 2001
29 438 000 kronor.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde  17
politikområde  28:21  Ersättningar  och bidrag till konstnärer för år 2001 224
933 000
kronor.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med  vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:27 Bidrag till kulturmiljövård  och  kulturstöd  vid ombyggnad
för år
2001  25 000 000  kronor  utöver  vad  regeringen  föreslår eller således  272
038 000
kronor.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs om
kulturinstitutionernas lokalförsörjning och hyreskostnader.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en
ny museistruktur.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17 politikområde 28:29 Centrala museer för år 2001 181 578 000
kronor.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde  17
politikområde 28:32 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 0 kronor.
16.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:33 Riksutställningar för år 2001 13 046 000 kronor.
17. Riksdagen  anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 28:39 Kulturfond för år 2001 120 000 000 kronor.
18. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till folkhögskolorna från
utgiftsområde 17
till utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i motionen.
19. Riksdagen anvisar  i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen för år 2001 1 363 068 000 kronor.
20. Riksdagen anvisar i  enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2001 5 829 000 kronor.
21. Riksdagen anvisar i enlighet  med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 29:2 Bidrag till nationell  och  internationell ungdomsverksamhet
17 889
000 kronor.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs  i motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 30:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för år 2001 0 kronor.
23. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i  motionen till
utgiftsområde 17
politikområde 30:3 Bidrag till kvinnoorganisationer för år 2001 2 432 000
kronor.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen  till
utgiftsområde 17
politikområde 30:4 Stöd till friluftsorganisationer för år 2001 10 000 000
kronor.
25. Riksdagen avslår regeringens förslag att höja TV-licensen från den 1 januari
 2001
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Kr292 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen  fattar
följande
beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning  med
uppdrag
att  ta  fram  förslag  till  hur  en  ekonomisk och innehållsmässig samordning
mellan
kultursektorn och övriga utgiftsområden skall genomföras i enlighet med vad i
motionen
anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter  en  utredning  med  syfte  att  se
 över
kulturpolitikens struktur samt återkommer med förslag till åtgärder i enlighet
med vad
i motionen anförs.
3.  Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med
uppdrag
att se över hyrorna för kulturens ändamålsfastigheter i avsikt att överskjutande
 medel
i enlighet med vad som anförs i motionen skall återföras till kultursektorn.
2000/01:Kr293  av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar
följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en
förnyad prövning av innehållet i kommittén Forum för världskulturs
delbetänkande.
2000/01:Kr294 av Birgitta Sellén m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande
beslut:  Riksdagen  anvisar med följande  ändringar  i  förhållande  till
regeringens
förslag anslagen under  utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
enligt
följande uppställning:

---------------------------------------------------------
|Anslag     |Regeringens |
Anslagsförändring    |
|  |förslag     |        |
---------------------------------------------------------
|28:3   |Nationella uppdrag       | 8 000 000  |  +3 000|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|28:9   |Litteraturstöd  |91 917 000  | -36 500|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|28:11  |Stöd till bokhandel      | 9 801 000  |  -9 801|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|28:12  |Talboks- och  |62 529.000  | +10 301|
|       |punktskriftsbibliotek    | |     000|
---------------------------------------------------------
|28:22  |Riksarkivet   |256 913 000 |  +2 000|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|28:27  |Kulturmiljövård |247 038 000 |  +3 000|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|29:2   |Bidrag till nationell    |89 889 000  | +65 000|
|       |och internationell       | |     000|
|       |ungdomskultur | |        |
---------------------------------------------------------
|30:1   |Stöd till idrotten       |457 240 000 |  +7 000|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|30:2   |Allmänna samlingslokaler |19 000 000  | +21 000|
|       |   | |     000|
---------------------------------------------------------
|Nytt   |Kul-bidrag    |         0  |+100 000|
|anslag:|   | |     000|
---------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet         | 7 806 918  |+165 000|
|  |       000  |     000|
---------------------------------------------------------
2000/01:Kr300  av  Sonja  Fransson  och  Berndt  Ekholm  (s)  vari  föreslås att
 riksdagen fattar följa
nde beslut:
Riksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  som  i
motionen   anförs   om
Immigrantinstitutets verksamhet.

2000/01:Kr303  av  Britt  Bohlin  m.fl.  (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
Göteborgsoperan.

2000/01:Kr304 av Per Landgren m.fl. (kd, v,  fp)  vari  föreslås  att  riksdagen
 fattar följande
beslut:
1.   Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen   anförs   om
Göteborgsmusiken som stomme till ett genrecentrum för blåsmusik i Göteborg.
2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i motionen
anförs om att det
statliga bidraget till Göteborgsmusiken justeras upp enligt motionen  genom
anslaget för Svenska
Rikskonserter.
2000/01:Kr305  av  Claes-Göran  Brandin och Marianne Carlström (s) vari föreslås
  att  riksdagen
fattar följande beslut: Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen
anförs om behovet av genrecentrum och att Göteborgsmusiken blir ett första nytt
sådant centrum.

2000/01:Kr315  av  Marianne  Andersson  m.fl.  (c) vari föreslås att riksdagen
fattar  följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i motionen anförs
 om att Röhsska
museet måtte tilldelas ett nationellt uppdrag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen  anförs
om  det textila
arvets betydelse för näringslivsutveckling och ekonomi.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 ett nationellt
uppdrag till Textilmuseet i Borås.
2000/01:Kr330 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att Gamla  teatern
i Eskilstuna med Teaterhistoriskt museum bör få ett nationellt uppdrag.

2000/01:Kr333  av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen anförs
om ett nationellt
uppdrag att uppföra ett museum för politisk illustrationskonst i Söderköping.

2000/01:Kr340 av Charlotta L Bjälkebring m.fl.  (v)  vari föreslås att riksdagen
 fattar följande
beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att Public
service-utredningen till sig
bör knyta en referensgrupp bestående av representanter  för de
funktionshindrades organisationer
enligt vad i motionen anförs.
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
 beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 litteraturstöd
till de nationella minoriteterna.
2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs  om  mål  för
mediepolitiken.
2000/01:Kr344 av Peter Pedersen m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening att den bör utreda
möjligheterna att
inrätta ett nationellt uppdrag  för  folkbiblioteksverksamhet  i  enlighet  med
vad som anförs i
motionen.
2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om  samhällets
stöd till kultursektorn.
6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen
anförs om behovet av
resurser till centralmuseerna.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs om behovet av
resurser till de regionala museerna.
8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen
anförs  om  Nordiska
Akvarellmuseet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen
anförs om Arbetets
museum.
10.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i motionen
anförs  om  den
Stockholmsbaserade delen av Statens museer för världskultur.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i  motionen
anförs  om  regional
arkivverksamhet.
14.   Riksdagen   tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
folkrörelsearkiven.
18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen
anförs om stöd till
Dansens Hus.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs om behovet av
resurser till länsmusiken samt annan regional musik-, teater- och
dansverksamhet.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen  anförs
 om  Stockholms
Läns Blåsarsymfoniker.
25.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om musikteatern
Dalhalla.
26.  Riksdagen   tillkännager   för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om
fonogrammarknaden.
29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen
anförs  om  ett
nationellt uppdrag till danskonstområdet.
37. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen
  anförs om LL-
stiftelsen.
38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
icke-statliga kulturlokaler.
39. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
trossamfunden.
40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om resurser till
allmänna samlingslokaler.
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utveckling av
den ideella sektorn.
50.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om att  medlen
avsatta för utvecklingsverksamhet förs över till det samlade anslaget för
folkbildningen.
52. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen
anförs om särskilda
medel till Sveriges Radios programutbud.
53. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 med följande ändringar i förhållande
till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,  trossamfund  och fritid
 enligt följande
uppställning:
----------------------------------------------------------
Anslag         Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
28:5    Bidrag till Riksteatern,       779 264     +1 000
Operan,  Dramaten,  Dansens        000        000
Hus, Svenska rikskonserter
----------------------------------------------------------
28:6    Bidrag till regional  544 933    +15 000
musikverksamhet        samt        000        000
regionala     och    lokala
teater-,     dans-      och
musikinstitutioner
----------------------------------------------------------
28:7    Bidrag till vissa teater-,     113 000     +7 500
dans- och musikändamål  000        000
----------------------------------------------------------
28:13   Bidrag till Stiftelsen för      14 211     +1 000
lättläst  nyhetsinformation        000        000
och litteratur
----------------------------------------------------------
28:23   Bidrag till regional         4 699 000     +1 000
arkivverksamhet         000
----------------------------------------------------------
28:28-29Bidrag till centrala museer    665 966    +10 000
000        000
----------------------------------------------------------
28:30   Bidrag till regionala 117 857    +10 000
museer       000        000
----------------------------------------------------------
28:31   Bidrag till vissa museer        30 500   +500 000
000
----------------------------------------------------------
28:32   Bidrag till icke-statliga       10 000     +2 000
kulturlokaler  000        000
----------------------------------------------------------
28:38   Stöd till trossamfund  50 750     +3 000
000        000
----------------------------------------------------------
28:9    Litteraturstöd (En bok för      91 917     -2 000
alla)        000        000
----------------------------------------------------------
28:9    Litteraturstöd (till   +1 000
läsfrämjande åtgärder)  000
----------------------------------------------------------
30:2    Bidrag till allmänna 19 000    +10 000
samlingslokaler         000        000
----------------------------------------------------------
Nytt    Utveckling av den ideella      +10 000
anslag: sektorn    000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet  7 806 918    +70 000
000        000
----------------------------------------------------------
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande bes
lut:
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
kulturpolitiken i enlighet med vad
 i
motionen anförs.
5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om alternativ finansier
ing
av Kulturnät Sverige.
11. Riksdagen begär  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till  ändring  för
 hur Riksutställningar kan
förändras i enlighet med vad som anförs i motionen.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om  nationellt  uppdrag
för
Textilmuseet i Borås.
15.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Nordi
ska
akvarellmuseet.
16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen
anförs  om  förändring  a
v
Riksteatern.
17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i motionen
anförs om anslagen till
 de
regionala teatrarna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen  anförs
om bidrag för rustning o
ch
handikappanpassning av bygdegårdar.
19.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
 om  anslag  till  Mode
rna
museet, Dramatiska Teatern och Kungl. Operan.
20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen
  anförs  om  anslag  t
ill
Göteborgsoperan.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anslag till länsmusike
n.
24.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om anslag till konstnärl
ig
gestaltning av den gemensamma miljön.
26. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i motionen
anförs om anslag till Stat
ens
kulturråd.
28.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs  om  bidragsgiva
nde
myndigheter och styrelser.
33. Riksdagen avslår regeringens förslag till höjda TV-avgifter.
34. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening vad i motionen
anförs om ambitionerna inom
SVT
och SR att investera i digitalteknik.
35. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i  motionen
anförs  om  statligt stöd ti
ll
trossamfunden.
36.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i  förhållande till
regeringens förslag anslagen  unde
r
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
-----------------------------------------------------------
Anslag  Regeringens
Anslagsförändring
förslag
-----------------------------------------------------------
28:1    Statens kulturråd      37 503    -7 000
000       000
-----------------------------------------------------------
28:3    Nationella uppdrag  8 000 000    +1 000
000
-----------------------------------------------------------
28:5    Bidrag till Riksteatern,         779 264   -34 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus        000       000
och Svenska rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28:6    Bidrag till regional  544 933   +60 000
musikverksamhet m.m.      000       000
-----------------------------------------------------------
28:16   Konstnärlig gestaltning av        40 438    -5 000
den gemensamma miljön     000       000
-----------------------------------------------------------
28:28   Centrala museer: Myndigheter     665 966    +3 000
(Moderna museet) 000       000
-----------------------------------------------------------
28:30   Bidrag till regionala museer     117 857    +7 000
(Nordiska akvarellmuseet  000       000
m.m.)
-----------------------------------------------------------
28:33   Riksutställningar      38 046    -5 000
000       000
-----------------------------------------------------------
28:38   Stöd till trossamfund  50 750   +10 000
000       000
-----------------------------------------------------------
30:1    Stöd till idrotten    457 240    +5 000
000       000
-----------------------------------------------------------
30:2    Bidrag till allmänna   19 000    +5 000
samlingslokaler  000       000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet   7 806 918   +40 000
000       000
----------------------------------------------------------
2000/01:Kr517 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1.  Riksdagen  beslutar  i  förhållande  till regeringens förslag att
utgiftsområde 17 anslag 30:2 Bidra
g till allmänna
samlingslokaler uppräknas till 40 miljoner kronor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  i motionen
anförs om att säkra och snabb
a lösningar för
modern informations- och kommunikationsteknik garanteras alla allmänna
samlingslokaler i Sverige.
2000/01:Kr519 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen  fattar
följande  beslut: Riksd
agen tillkännager
för  regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen  anförs om det statliga
stödet för om- och tillbyggn
ad  av  allmänna
samlingslokaler.

2000/01:Kr520 av Ulf Björklund (kd) vari föreslås att  riksdagen  fattar
följande  beslut:  Riksdagen
tillkännager för
regeringen  som sin mening vad i motionen anförs om att för år 2001 anslå 10
miljoner kronor utöver reger
ingens  förslag
till allmänna samlingslokaler, utgiftsområde 17 anslag 30:2, således totalt 29
miljoner kronor.

2000/01:Kr525  av  Lena Ek (c) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännage
r för regeringen
som sin mening vad i  motionen  anförs  om att särskilt anslag avsätts för
handikappanpassning och miljöf
örbättringar av
allmänna samlingslokaler.

2000/01:Kr526 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i motionen
anförs om barns och ungdoma
rs tillgång till
kultur.
2000/01:Kr535 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 att centrum för idrotts
forskning (CIF)
får ett uttalat programansvar att stödja forskning även om friluftsliv och annan
 lågintensiv fysisk akti
vitet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen  anförs
om  att  folkhälsoargume
ntet  skall  få
genomslag i fördelningen av forskningsanslag till Centrum för idrottsforskning
(CIF).
2000/01:Kr538 av Peter Pedersen (v) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som syftar till att
fördjupa och bredda idrotts
forskningen med
en tillfredsställande finansiering och organisation.
2000/01:Kr539 av Lennart Kollmats m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att anslaget till
idrottsforskning
skall höjas med 5 miljoner kronor.
2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening att barns rätt att
aktivt delta i kulturlivet
 inte skall vara
en fråga om kostnad eller bostadsort.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  att  det  kan  finnas
anledning att gå före me
d behandling av
kulturändamålsfastigheters avkastningskrav.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att världsmusiken  kan
 behöva  ett nationellt
uppdrag och att
regeringen i så fall återkommer till riksdagen med ett sådant förslag.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga Dalhalla
Festspelsscens  behov  av
  ett permanent
nationellt stöd.
19.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga om stödet
 till kulturtidskrifterna
s återkommande
evenemang behöver öka.
2000/01:K400 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
 beslut:
3. Riksdagen beslutar om ändring av målet för mediepolitiken i enlighet med vad
som anförs i motionen.rn
as återkommandev æ  èÚøÿÈ   z  @uttalat programansvar att stödja forskning även
om friluftsliv och annan låginten
siv fysisk aktivitet.t.øæ  "  @*Motioniononioningtning) æ  À    Úøÿ2  @ om
kostnad eller bostadsort.00.°æ  àÙøÿ úÿÿ:  @damålsfa
stigheters avkastningskrav.v.000¸æ  ÀÙøÿ°         R  @0:Kr314 av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrk
as)))Ðæ     @bet. 2000/01rU1) æ     @
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 markbundna digitala TV
-sändningar.
8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i motionen
anförs om att varken stat
liga medel eller
statliga bolag skall användas för att subventionera dekodrar.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
19. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund o
ch fritid enligt
följande uppställning:
-----------------------------------------------------
Anslag
Ändringsförslag
------------------------------------------------------
28:1    Statens kulturråd       -7 000 000
------------------------------------------------------
28:3    Nationella uppdrag      +1 000 000
------------------------------------------------------
28:5    Bidrag till Riksteatern, -34 000 000
Operan, Dramaten, Dansens Hus,
Sv Rikskonserter
------------------------------------------------------
28:6    Bidrag till regional   +60 000 000
musikverksamhet m.m.
------------------------------------------------------
28:16   Konstnärlig gestaltning av den     -5 000 000
gemensamma miljön
------------------------------------------------------
28:28   Centrala museer: myndigheter       +3 000 000
(Moderna museet)
------------------------------------------------------
28:30   Bidrag till regionala museer       +7 000 000
------------------------------------------------------
28:33   Riksutställningar       -5 000 000
------------------------------------------------------
28:38   Stöd till trossamfund  +10 000 000
------------------------------------------------------
30:1    Stöd till idrotten      +5 000 000
------------------------------------------------------
30:2    Bidrag till allmänna    +5 000 000
samlingslokaler
-----------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet      +40 000 000
-----------------------------------------------------
2000/01:T201 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
20. Riksdagen beslutar att stoppa digital marksänd TV i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2000/01:T717 av Carl Bildt m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
 beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 det digitala markbundn
a TV-nätet.
2000/01:T718 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad i motionen
anförs om att avstå från en f
ortsatt statlig utbyggnad av
marksänd digital-TV.
2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
 behoven av en kulturpo
litisk reform.

Förteckning över bilagor

I proposition 2000/01:1 Förslag till statsbudget för 2001, m.m.
(budgetpropositionen) utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och
fritid framlagda förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och
lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
 Utbildningsdepartemente
ts verksamhetsområde
återfinns i bilaga 1.
Av utskottet framlagt förslag till
lag om ändring i begravningslagen (1990:1144) återfinns i bilaga 2.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till  beslut  om  anvisande  av
medel för budgetåret 2001
 under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 3.

Utskottets förslag till beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001 under
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och medier återfinns i bilaga 4.

Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h avstyrkta motionsyrkanden
återfinns i bilaga 5.

Ärendets beredning

Under  ärendets  beredning  har  på  kulturutskottets begäran information
lämnats  av  statssekreterare
 Gunilla  Thorgren  och  andra
företrädare för Kulturdepartementet.
Likaledes har på utskottets begäran representanter för Svenska Museiföreningen
lämnat information.
Företrädare för följande institutioner och organisationer m.m. har uppvaktat
utskottet:
Föreningen  Sveriges  länsarkivarier, Kultur  Skåne,  Länsteatrarnas
samarbetsråd,  Teatercentrum,  Teat
erförbundet  och  Teatrarnas
riksförbund (TR).
Ett antal skrivelser m.m. har inkommit med anledning av propositionen.

Utskottet

1 Inledning

1.1 Betänkandets disposition

Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den ordning som används i budget
I betänkandets avsnitt 2 behandlas förslaget till lag om ändring i begravningsl
Därefter  behandlar utskottet  i  betänkandets  avsnitt  3-9  de  politikområde
utgiftsområde 17, nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28),
Mediepolitik (politikområde 27),
Ungdomspolitik (politikområde 29),
Folkrörelsepolitik (politikområde 30),
Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25),
Forskning under utgiftsområde 17, (politikområde 26) respektive
Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2).
Under politikområde  28  Kulturpolitik  har  utskottet  som  underrubriker  bib
underindelningen  i  verksamhetsområden  för  att  det  skall  bli  lättare  at
kulturpolitikområdet.

1.2 Indelningen i politikområden

Propositionen

Inom Regeringskansliet pågår ett utvecklingsarbete med syfte att långsiktigt fö
budgetdisciplinen. Arbetet redovisas i budgetpropositionen (Förslag till statsb
Under  år  2000  har  arbetet  till  största  delen  rört  presentationen  av
Utgångspunkten  har varit att statsbudgeten och redovisningen skall ge en så go
förutsätter att statsbudgeten  och  redovisningen  har en ändamålsenlig avgräns
redovisningsdokumenten presenteras i skärningar som  är  lämpliga för politisk
är att riksdagen och regeringen skall få ett bättre underlag  för prioriterings
resurser.
Enligt  budgetpropositionen  är  det tydligaste resultatet av översynen  den  i
Politikområden införs eftersom det  har  visat  sig  svårt  att  med utgiftsomr
specifika för att resultaten skall kunna följas upp och måluppfyllelsen  bedöma
skapa områden som är lämpliga för inbördes avvägningar och prioriteringar.
Totalt indelas den statliga verksamheten i 47 politikområden. Regeringen har in
budgetpropositionen tillämpade, indelningen i politikområden.
För  varje  politikområde  avses  det  finnas  ett  eller flera mål. För flera
förslag till nya mål. Det är dock enligt regeringens bedömning  först  i  nästa
respektive politikområde, som det är möjligt att fullt ut tillgodose riksdagens
I avsnitt 7 Utgiftsramar och politikområden för åren 2001-2003 (volym 1 s. 177-
samtliga  politikområden,  deras  omfattning,  mål  och  inriktning  samt  info
politikområdena.
Vissa  politikområden  omfattar  verksamheter  som i sin helhet ryms inom ett u
flera utgiftsområden. De kallas sektorsövergripande politikområden.

Utskottets bedömning

Statsbudgeten är enligt riksdagens beslut indelad  i  utgiftsområden.  Utgiftso
olika  angivna  utskott. De delas således inte mellan utskott. Utgiftsområde 17
riksdagsordningen till kulturutskottets beredningsområde.

För kulturutskottets del innebär indelningen i politikområden följande.
Tre  politikområden,   nämligen   Kulturpolitik   (politikområde   28),  Ungdom
(politikområde  30), finns helt och hållet inom utgiftsområde 17. Mål  för  omr
behandlas i detta  betänkande  under avsnitt 6. Mål finns redan för områdena Ku
3.1 i detta betänkande är målen för kulturpolitiken till sin karaktär sektorsöv
inte endast det som regeringen nu  för  till  politikområde 28 Kulturpolitik ut
Mediepolitik. De kulturpolitiska målen bör ha sin  tillämpning  även  inom  and
riksdagen antog hösten 1999 för ungdomspolitiken är sektorsövergripande (se avs
Politikområde  27  Mediepolitik  finns  både  inom utgiftsområdena 1 Rikets sty
Kultur, medier, trossamfund och fritid. Mål för  politikområdet  föreslås under
(avsnitt 4 i detta betänkande).
Politikområde 25 Utbildningspolitik är uppdelat mellan fyra utgiftsområden,  dä
och  fritid.  Mål  för  politikområdet  föreslås  under  utgiftsområde  16  Utb
utbildningsutskottet.
Politikområde 26 Forskning är uppdelat på sex utgiftsområden, däribland utgifts
föreslås under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, vilket be
Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn är uppdelat på utgiftsområdena 2
medier, trossamfund och fritid. Nya mål föreslås ersätta gamla mål under utgift
Utskottet  anser  att  indelningen  av  budgeten  i  politikområden  om  möjlig
utgiftsområdesindelningen av budgeten, eftersom denna enligt riksdagsordningen
Politikområden borde, liksom utgiftsområden, utformas så att de blir relativt b
och uppföljningsbarhet. Politikområdena borde därför inte få påverkas i någon h
Utskottet,  som  utgår  från  det  faktum  att prioriteringarna mellan olika an
utgiftsområdena, ställer sig något frågande inför det som redovisas i propositi
till att prioriteringar skall kunna göras mellan  olika  politikområden  trots
Utskottet förutsätter att denna fråga klargörs i det fortsatta utvecklingsarbet
Riksdagen godkände hösten 1996 mål på anslagsnivå för en rad myndigheter och fö
betänkande beträffande politikområde 28 Kulturpolitik och bet. 1999/2000:KrU1 s
propositionen aviseras att det i fortsättningen även skall finnas mål för verks
det inom kulturutskottets beredningsområde kommer att finnas mål på politikområ
Utskottet  förutsätter  att  en  analys  av målnivåerna och av de praktiska kon
samband med införande av mål för verksamhetsområden.
Utskottet  vill  i anslutning till frågan om  befintliga  och  eventuellt  utök
understryka vikten  av  det  som  anförs  i  propositionen,  nämligen  att  mål
uppföljningsbara.  Alltför övergripande och allmänt hållna mål, särskilt för en
sin karaktär i många  stycken  redan  kan vara svår att uttrycka i mätbara term
utvärderingssammanhang. Allmänna och övergripande  mål  för  större  områden  h
regeringens  vilja  när  det  gäller  inriktningen  av  t.ex.  kulturpolitiken
kulturpolitikområdet.  De  kan också bidra till att den önskade inriktningen av
samhällssektorer och utanför det statliga ansvarsområdet.

2 Ändring i begravningslagen

Propositionen

Enligt 9 kap. 1 § begravningslagen  (1990:1144)  skall  den  som är folkbokförd
(begravningsavgift).  Enligt  9  kap.  2  §  samma lag skall avgiften  betalas
avgiftsskyldige är folkbokförd.
I begravningslagen anges inte hur en persons  skyldighet  att  betala  begravni
innebär att det kan vara oklart om betalningsskyldighet alls föreligger, t.ex.
vara oklart vilken huvudman som har rätt till avgiften när personen flyttar.
För  att  råda bot på oklarheterna föreslår regeringen det förtydligandet i beg
före inkomståret är avgörande för frågan om skyldigheten att betala begravnings
Regeringen föreslår att lagändringen skall träda i kraft den 31 december 2000 o
för 2001 och slutlig skatt enligt 2001 års taxering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det klart bör framgå vem som är skyld
har rätt till begravningsavgiften när en person flyttar. Utskottet tillstyrker
I fråga om ikraftträdandet anser utskottet att den av regeringen föreslagna lyd
då skattemyndigheten  skall  fatta  ett  beslut  om  preliminär  skatt  för  år
överensstämma med den slutliga skatten. Vidare bör det enligt utskottets uppfat
begära  att  de  äldre  reglerna skall tillämpas i fråga om inkomster som uppbu
bilaga 2 upptagna ändringsförslaget i enlighet härmed.

3 Kulturpolitik (politikområde 28)

3.1 Mål för kulturpolitiken

Bakgrund

I den av regeringen använda  indelningen av budgetpropositionen i politikområde
särskilda mål som riksdagen fastställde  hösten  1996 (prop. 1996/97:3, bet. 19
ersattes 1974 års kulturpolitiska mål med följande nationella kulturpolitiska m

- att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att anvä
-
- att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till
-
- att  främja kulturell mångfald, konstnärlig  förnyelse  och  kvalitet  och  d
verkningar,
-
- att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden k
-
- att bevara och bruka kulturarvet,
-
- att främja bildningssträvandena,
-
- att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
-
Hösten 1996 beslöt riksdagen även om övergripande mål på anslagsnivå för myndig
Dansens  Hus,  Svenska   rikskonserter,   Talboks-   och  punktskriftsbibliotek
Konstnärsnämnden, Riksarkivet och landsarkiven, Arkivet  för  ljud  och  bild,
lexikon,  Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Riksutställningar, Statens biografb
också om övergripande  mål  för  statsbidrag  till  Svenska  riksteatern,  LL-s
rundradiokontot),  Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden samt för
bidragen till museer och övriga institutioner (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:Kr
Riksdagen har också beslutat om mål eller syften för vissa områden, oftast verk
statsbidrag till vissa verksamheter.
Syftet med myndigheters  arkivbildning  har införts i arkivlagen (1990:782) i e
(prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr.  1989/90:307).  Dessa  syften  öve
anslagsnivå som hösten 1996 godkändes av riksdagen för Riksarkivet och landsark
Våren 1998 beslöt riksdagen om mål för statens arbete med arkitektur, formgivni
rskr. 1997/98:225). Dessa mål är sektorsövergripande.
Mål för arbetet för kulturmiljön beslutades våren 2000 (prop. 1998/99:114, bet.
gjordes samtidigt av de av riksdagen hösten 1996 beslutade övergripande målen f
Riksdagen  har  i  enlighet med proposition 1998/99:124 Staten och trossamfunde
regeringens förslag till  lag  om  stöd  till  trossamfund  (yttr.  1999/2000:K
(1999:932) finns intaget mål för stödet.

Motionen

Förslaget i motion Kr346 (fp) syftar till en ändring av de nationella kulturpol
bakom  motionen  anför  att  målen  bör  utgå från tre fundamentala principer i
kvalitet. Genom att renodla dessa tre principer  och  uttrycka  dem  som  mål
verktygen för att nå dem.

Frihetsmålet föreslås få följande lydelse.
För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins ideal s
nyttja  den skall värnas. Det finns förutsättningar för ett dynamiskt, utmanand
kunskaps- och idébildning.
Mångfaldsmålet uttrycks på följande sätt.
För att  uppnå  målet  mångfald  måste  kulturlivet  vara  i ständig förändring
aktörer. Kulturarvet bevaras och brukas. Kulturlivet är då tillgängligt  för  a
funktionshinder  eller  dylikt.  För  att  målet  skall vara uppfyllt krävs att
kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.
Kvalitetsmålet bör enligt motionen ha följande lydelse.
Målet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägledande för ku
gångbart.  Förnyelse  inom  kulturlivet  bör  stödjas.  Det   innebär   att  de
arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska eller andra syften överordnas kvalitet

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar - då det gäller förslaget i motion Kr346 (fp) om att införa
nya eller ändrade kulturpolitiska mål behandlats och avstyrkts av utskottet vid
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är angeläget att 1996 års mål får gä
på samma sätt som blev fallet med 1974 års mål. Motion Kr346 (fp) yrkande 1 avs

Utskottet  vill  i  sammanhanget starkt understryka att de nationella kulturpol
bemärkelse och inte enbart  för  det  som nu av regeringen förts till politikom
karaktär och avser i princip även det som  nu  förts  till  politikområde  27
politikområden och samhällssektorer.

3.2 Vissa övergripande frågor

3.2.1 Utgångspunkterna för kulturpolitiken

Motionerna

I  motion  Kr235  (m) hemställs att riksdagen skall tillkännage för regeringen
för kulturpolitiken  (yrkande  1). Vidare bör riksdagen enligt motion N266 till
av dessa utgångspunkter (yrkande 7).
Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sända och ta emot impulser oc
vikten av anpassning och förmågan  att  tänka  nytt. Den nya mediesituationen ä
kulturområdet.  Fria medier är en av det öppna samhällets  viktigaste  förutsät
fortsätta och måste  leda  till  förändringar  av  mediepolitiken.  IT  kan  br
möjligheter att utveckla nya arbetsformer och öka tillgängligheten av kulturarv
en rimlig chans att vara med i det främsta ledet i IT-användandet.
Motionärerna  framhåller  att  en  av  de bärande grunderna för förslagen i mot
innebär att staten i praktiken centralt skall  värna  bl.a.  det  gemensamma ku
Ansvaret för det som kan göras bättre på regional eller lokal nivå  skall föras
mot verksamheter som har nationellt intresse och som inte skulle komma till stå
Ett ökat internationellt utbyte och nya medier ger helt nya förutsättningar och
upplevelser känner inga stats- eller landsgränser. Gamla traditioner, gammal ku
detta ställer helt nya krav på utformningen av kulturpolitiken. Motionärerna fö
välja just den kulturyttring han eller hon önskar och som möter den nya  global
kulturella arv bevaras och synliggöras.
Motionärerna  anser att kulturdebatten bör handla mer om innehåll och kvalitet
kommun skall inte  styra  innehållet men kan genom bidrag ge de förutsättningar
som står fri i förhållande  till  politiska  beslutsfattare  är en viktig del a
initiativ ta upp de problem man vill belysa.
En god förankring i den egna kulturen ger nödvändig trygghet  för  alla,  både
Förtrogenhet även med det nya landets kultur är väsentlig för att de invandrade
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer enligt motionärernas mening som
produceras är ofta bra, t.o.m. mycket bra även om långt ifrån allt med rimliga
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har
att reglerna för kultursponsring görs tydligare. Kulturen skall samtidigt kunna
Kulturstödet  bör  kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den pl
vara en utvecklad nations kännemärke.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid tidigare  riksmöten  avstyrkt yrkanden motsvarande det som nu
motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på kulturpolitiken, dels framfört
inte funnit skäl att närmare diskutera (bet.  1997/98:KrU1 s. 26, 1998/99:KrU7
hänvisat till den diskussion om statens ansvar  som  fördes  i  Kulturutredning
markerade bl.a. att det är viktigt att många tar ett direkt och personligt  ans
ansvar  för  det  som  idéburna  rörelser eller andra kan göra lika bra eller b
intressen kan tillgodoses genom en  väl  fungerande  marknad.  Utredningen  utt
kulturpolitiska  mål och diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på frågan
ändamålsenligt och  nödvändigt  det  statliga kulturstödet är. Utskottet har se
fall inte vid denna tidpunkt skulle vara  en  meningsfull  resursinsats  att sö
kulturområdet som motionärerna efterlyser. Utskottet har i sammanhanget framhål
mera långtgående uppslutning kring ett sådant preciseringsförslag. Utskottet an
kultursektorer - göras med utgångspunkt i fastställda nationella kulturpolitisk
Utskottet  har  tidigare,  senast  våren  2000,  behandlat  motionsyrkanden om
föreslås i motion Kr235 (m). Utskottet har därvid tolkat förslagen  i motionen
under senare år om minskad medelsanvisning till kultursektorn - så att  alltför
beroende  av  offentliga  bidrag. Utskottet har hänvisat till att den nya budge
det inte är möjligt att från  ett  år  till ett annat skära ner de statliga kul
att landstingens och kommunernas planering  rubbas.  Utskottet  har  också  anf
fördelas  av flera instanser, varvid utskottet påmint om att statligt kulturstö
Kulturrådet till sin hjälp har referens- och arbetsgrupper.
Utskottet  hänvisar  vidare  -  när  det  gäller frågan om en mångfald av bidra
tillskapande av fonder avstyrkts, bl.a. en s.k. dubbleringsfond (bet. KrU 1985/
s. 22-23, bet. 1996/97:KrU1 s. 46 och 156 samt bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33).
Utskottet vill framhålla att samhällets och  kulturens  förutsättningar,  likso
medverkande i kulturens yttringar, snabbt förändras bl.a. mot bakgrund av den s
och att detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den nu aktuella motione
bedömningar även i den kulturpolitik som förordas av övriga partier i riksdagen
Utskottet  redovisade  under  hösten  1999  (bet.  1999/2000:KrU2  s. 6-7) viss
betydelse för kultur och medier och framhöll att den nationella IT-strategin (s
användningen av informationsteknik på ett sätt som befrämjar kreativitet,  till
om arkiv-, biblioteks- och museiinstitutionernas eget ansvar för att inom givna
rådgivning, utbildning, information etc.
Utskottet, som hänvisar till sina tidigare ställningstaganden i aktuella frågor
(m) yrkande 7.

3.2.2 Samhällets stöd till kultursektorn

Motionen

I motion Kr345 (kd) framhålls att kulturpolitiken måste uppmuntra och verka för
delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt uppmuntra ti
Staten  bör  enligt  motionen  ha  ett  grundläggande ansvar för den nationella
ansvarsmuseer. Staten bör också verka för  ett levande kulturliv i hela landet.
Den framtida regionala organisationen är en kärnfråga inom kulturpolitiken.
Motionärerna anser att det är viktigt att dra  lärdom  av  de  utvärderingar  s
långsiktiga  satsningar  skall  kunna  göras.  Kulturpolitiken  bör därvid bygg
eldsjälar samverkar med medel från offentlig och privat sektor.
Barn måste under sin uppväxt ges möjlighet att ta del av och delta  i  olika  k
barnomsorgens,  skolans  och  massmediernas  betydelse,  betonas  i motionen. B
utvecklas genom att resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets  insatser
men mer kan och bör göras.
Vad som anförts i motionen om samhällets stöd till kultursektorn bör ges regeri

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte ett motionsyrkande motsvarande  de
konstaterade att många av de aspekter på kulturpolitiken som framfördes i den d
av riksdagen år 1996 antagna nationella kulturpolitiska målen. Detta gäller äve
ansvarsfördelningen mellan den centrala, regionala och lokala nivån, statens an
prioriteringen av barn och ungdomar inom kulturpolitiken. Den nu pågående försö
statliga  bidrag  har  i  PARK-kommitténs  betänkande  Regionalt  folkstyre  oc
förlängd och utvidgad.
Utskottet anser - liksom vid föregående riksmöte - att det mot den redovisade
sådant uttalande som begärs i motionen.
Frågor som rör storleken på de fortsatta statliga insatserna för kulturen, däri
utbyggnad av den regionala, kulturella infrastrukturen, bör avgöras i det årlig
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion Kr345 (k

3.2.3 Kulturpolitiska utredningar

Motionen

I motion Kr292 (v) anförs att den första fasen i den kulturpolitiska utveckling
sett genomförts genom den utbyggnad som skett av den kulturella infrastrukturen
i  hela  landet.  Det  är  enligt  motionärernas mening dags att gå vidare i en
ojämlikhet och för att motverka att  marknaden,  dvs.  enskilda människors köpk
kulturen.
Motionärerna anser att en samordning bör göras mellan de  olika budgetområdena
kulturpolitiska områden och övriga samhällssektorer. Kultur  i  vården,  kultur
kulturinsatser som av regionernas och kommunernas satsningar på kultur.
Systemet  för  fördelning  av  statliga  resurser  till  kulturen,  som  nu har
kulturpolitiken. Även Kulturrådets verksamhet och struktur bör ses över med  sy
kompetens  som  finns  inom  rådet  till  den regionala och lokala nivån. Det b
användas på ett bättre sätt för att tillgodose  de regionala och lokala behoven
anförs det i motionen.
Den s.k. enprocentsreglen som finns, men inte alltid  tillämpas, inom byggsekto
tillämpas för att främja integrering av kultur av skilda  slag  inom  de  flest
arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads
sätt  skulle  enligt motionen social och geografisk ojämlikhet på kulturområdet
utjämnat en stor  del  av  skillnaderna,  men  även  inom  detta  område  skull
nedrustningen inom den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen skall tillkänna
bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå
utgiftsområden  skall  genomföras  (yrkande  1)  respektive se över kulturpolit
enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill framhålla att de kulturpolitiska målen  från  år  1974  har  ha
viljeinriktning  och  genom  att  även  anammas och stimulera utvecklingen på a
grunden för reformer inom kulturområdet under mer än 20 år.
Efter en omfattande utvärdering inom Kulturpolitiska  utredningen  (SOU  1995:8
1996 nya kulturpolitiska mål (bet. 1996/97:KrU1 s. 40-41, se även avsnitt 3.1 i
förhållande till dessa av riksdagen antagna, nya nationella kulturpolitiska mål
fr.o.m. år 1997.
När statliga liksom andra resurser är begränsade är det av särskilt stor vikt a
utnyttjas  på  bästa  sätt  såväl  inom som utanför kulturinstitutionerna för a
gäller allas möjlighet till delaktighet  i  kulturen och fördelningen av de sta
stora krav på de bidragsfördelande instanserna  att kunna göra ibland svåra avv
grundas på tillförlitliga utvärderingsresultat.
Som redovisats i det föregående i detta betänkande  (avsnitt  1.2)  pågår  ett
mål- och resultatstyrningsprocessen. Arbetet syftar till att underlätta för rik
ekonomin och av effekterna av gjorda satsningar.
Kulturrådet har som huvuduppgift att fördela bidrag, följa utvecklingen inom ku
för den statliga kulturpolitiken och biträda vid genomförandet av denna samt  a
åtgärderna. Kulturrådet skall också utveckla metoder för mål- och resultatstyrn
Under åren efter 1996 har Kulturrådet påbörjat en systematisk uppföljning och u
uppföljningar och utvärderingar skall måluppfyllelse och effekter av bidragsför
hittills  genomförda  uppföljningarna  och utvärderingarna har lagts till grund
och de årliga anslagsframställningarna till regeringen.
Utskottet vill även framhålla följande.  På  kulturutskottets  förslag  beslöt
regionala  fördelningen  av  kulturresurserna  i  landet.  Utskottet  gör  i de
sammanfattning av regeringens redovisning och analys i budgetpropositionen betr
år  1999.  Utskottet  anser  att  det  är  värdefullt  att sådana uppgifter om
kulturområdet nu redovisas årligen. Värdet ökar ytterligare, när det blir möjli
Utskottet vill - liksom föregående år - poängtera vikten  av  en fortsatt kraft
som byggts upp i hela landet under de senaste 25 åren och av att  det  finns  e
och lokalt ansvariga.
Försöksverksamheten med förändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel
PARK-kommittén (SOU 2000:85). Kommittén har föreslagit en förlängd och utvidgad
beredning  inom Regeringskansliet. Det kan nämnas att utskottet, som informerad
i maj 1999,  under  hösten  2000  har blivit informerat om verksamhetens vidare
företrädare för Kultur Skåne.
Utskottet  anser  mot  bakgrund av det  anförda  att  det  inte  är  motiverat
kulturpolitikens struktur  eller om samordning mellan kultursektorn och övriga
motion Kr292 (v) yrkandena 1 och 2.

3.2.4 Kultur riktad till barn och ungdomar

Motionerna

Tre motioner tar upp frågor om kultur riktad till barn och ungdomar.
I motion Kr289 (c) föreslås att 25 % av de statliga kulturanslagen bör avsättas
I motion Kr526 (v) framhåller  motionärerna  att  en  översyn  bör  göras på ku
samhällets resurser till barn och ungdomar (yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr701 (mp) anser att alla barn, oavsett var  de bor i
till kultur och rätt att gå i musik- eller kulturskola (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Beträffande frågan om anslag och resurser till barn och ungdomar som tas  upp
utskottet i betänkande 1999/2000:KrU9 uttalat bl.a. följande.

Utskottet har i sitt betänkande 1999/2000:KrU4 om ungdomspolitiken påmint om at
deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema när riksdagen hösten 1996 bes
liksom  i ungdomspropositionen 1998/99:115 och i betänkande 1999/2000:KrU4 - at
olika uppväxtvillkor,  föräldrar  med olika intressen och olika ekonomiska föru
som vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.
Utskottet vill framhålla att delaktighetsmålet för den nationella kulturpolitik
och unga. Det betyder att satsningar på kultur för, med och av unga bör ingå i
I ungdomspropositionen (1998/99:115)  aviserade  regeringen  en särskild treåri
ungdomars egen kulturverksamhet inom främst musik, teater, dans  och  eget  ska
Vidare  anfördes det att studieförbunden, som har ett stort statligt stöd, har
fritidsverksamhet,  exempelvis  inom  musikens  område.  Regeringen  aviserade
vidareutveckla  det  samarbete som finns mellan olika centrala bidragsgivare me
till sin verksamhet.
I sammanhanget bör också nämnas att 20 % av det förväntade överskottet på AB Sv
miljoner kronor på sikt, avses gå till ungdomsorganisationernas lokala verksamh
Stödet till barn och ungdom är högt prioriterat inom den statliga kulturbudgete
Enligt utskottets mening  måste  det - beträffande användningen av medlen - ino
vilken omfattning särskilda medel bör reserveras för kultur för barn och ungdom
När det gäller den del av yrkandet  i  Kr701  (mp) som gäller barns rätt till b
året, i betänkande 1999/2000:KrU10, att det är  och  förblir  kommunernas  ansv
kulturskolor och att staten kan bidra till stimulans och utveckling men inte ti
1996 beslutade att det skall finnas ett treårigt nationellt uppdrag inom område
att regeringen beslutat att tilldela Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMOK)
Med hänvisning till dessa ställningstaganden, vilka utskottet vidhåller, avstyr
(v) yrkande 1 och Kr701 (mp) yrkande 1.

3.2.5 Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald

Motionen

I motion Kr289 (c) anförs att det mångkulturella samhället måste främjas genom
kultur  och  kultur  från  andra  länder. Kulturen skall finnas i vardagslivet,
bostadsområden. Att hitta en balans  mellan  integrering  och  acceptans  är  e
samhället samtidigt som vi låter samhället utvecklas till följd av nya impulser
Alla  konstnärliga  institutioner  bör enligt motionen ges i uppdrag att främja
verksamhet som vänder sig till hela befolkningen  (yrkande  6).  Sådana  verksa
ramen för institutionernas ansvarsområden. Föreningslivet bör involveras mer än

Utskottets ställningstagande

Utskottet påminner först om att kulturell mångfald, allas möjlighet till delakt
skapande samt främjande av internationellt kulturutbyte och möten mellan olika
nationella kulturpolitiska mål som riksdagen fastställde hösten 1996 (prop. 199
Utskottet  instämmer  till fullo i vad som anförs i motionen om vikten av att d
vara delaktiga i kulturen  och  om  kulturens  möjlighet  och  förmåga  att  fr
Kulturinstitutioner   m.fl.   bör   spegla   den  mångkulturella  verklighet  s
främlingsfientlighet och rasism motarbetas. Utskottet  förutsätter självfallet
de statliga och de statligt stödda kulturinstitutionernas  verksamhet  utan  at
antagit de nya kulturpolitiska målen - skall behöva göra ett särskilt uttalande
målen har utvecklats i detaljerade verksamhetsmål i regeringens regleringsbrev
regeringen, som begärs i motion Kr289 (c) yrkande 6, behövs inte. Yrkandet avst

3.3 Regional fördelning av statens stöd till kultur

Tidigare riksdagsbehandling

En av huvudfrågorna vid riksdagens beslut i mitten av 1970-talet om nya statlig
kulturens infrastruktur i hela landet. Nya stödformer infördes för regionala oc
det  statliga  stödet  till  storstadsområdena  och  till  övriga  delar  av la
Diskussionen togs upp på nytt i samband med att Kulturutredningen år 1995 lade
I anslutning till behandlingen av den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3
utredning  om  fördelningen  av  kulturresurserna  i  landet.  Den  borde  omfa
kulturinstitutioner.  Resultaten  av  utredningen  borde  läggas  till grund fö
fördelningen av resurser till den regionala och lokala kulturen. Riksdagen  gav
anfört (bet. 1996/97:KrU1 s. 64-65, rskr. 1996/97:129).
I budgetpropositionen för år 1998 redovisade regeringen resultaten av det ditti
budgetåret  1995/96  (prop. 1997/98:1 volym 9 utg.omr. 17, avsnitt 3.7). Denna
betalats ut av Kulturrådet samt bidraget till Riksteatern.
I budgetpropositionen  för  år  1999 (prop. 1998/99:1 volym 9 utgiftsområde 17,
regionala analyserna utan även den  regionala  fördelningen  av  landstingens
Regeringen ansåg att det fortfarande inte gick att sammanfatta analyserna i for
län.
Hösten 1999 betonade regeringen åter svårigheten i att analysera det regionala
svårt  att  kunna  få  en  övergripande  bild  av  den  regionala  fördelningen
utvecklingsarbete återstod innan resultaten av en regional analys kunde  läggas
regionala fördelningen av resurserna inom kulturområdet.
Utskottet delade regeringens åsikt att - trots att det skulle komma att dröja y
göras  grundade  på  analyser av kartläggningsresultaten - insatser ändå fortlö
kultursatsningarna i landet.  Utskottet  utgick  från att regeringen i budgetpr
den regionala fördelningen av de statliga insatserna  på  kulturområdet  som  r
åtgärder  som  bör  vidtas för en bättre regional spridning av insatserna. Även
analysutvecklingen och av analysen skulle redovisas, liksom hur sådana eventuel

Propositionen

I årets budgetproposition  redovisar  regeringen den regionala fördelningen av
analys och bedömning av de redovisade förhållandena  (utgiftsområde  17,  rubri
propositionen grundar sig på Statens kulturråds i ordningen tredje rapport om d
uppdrag. Rapporten Kulturen i ett regionalt perspektiv (2000:3) ingår i Kulturr
Regeringen  konstaterar  att  statens  insatser  inom  kulturområdet  har  en
inriktning. Myndigheterna och de centrala institutionerna inom kulturområdet ha
områden. För flera av dessa är det endast en del av verksamheten som har region
dessutom starkt i sina praktiska uttryck. Regeringen har därför valt att i sin
Den  första kategorin avser nationella verksamheter, där publiken och användarn
där  lokaliseringsorten   har   vissa,   t.ex.   sysselsättningsmässiga   förde
organisationsbidrag,  centrala  myndigheters  verksamhet  m.m.  Regeringen  bed
visserligen är belägna i Stockholms län men att verksamheten kommer hela landet
Den andra kategorin omfattar nationella verksamheter där publiken och användarn
län, har bättre tillgång till utbudet, dvs. till de centrala musei-, arkiv- och
har  dock  verksamhet  i  andra  län,  såsom Riksarkivet och landsarkiven, Språ
nationalscenernas möjligheter att ha verksamheter utanför Stockholm begränsas a
radio och TV, samarbete med reseföretag  och  genom  sommarspel när många gästa
inom denna andra kategori kommer hela landet till godo i skilda former.
Den tredje kategorin avser regionala och lokala verksamheter  och  uppgifter,
till  regionala  och lokala institutioner och verksamheter samt verksamheten in
Regeringen  bedömer   att  dessa  regionalt  fördelningsbara  verksamheter  har
bidragsgivning är starkt  koncentrerad  till  storstadslänen  har  sin förklari
Regeringen noterar att även Riksteatern och Rikskonserter har en relativt stor
Den fjärde kategorin, nämligen internationell verksamhet, ingår inte i den regi
Regeringens slutsats är att en god regional spridning fortsatt är en viktig del
utgångspunkt  för  den  långsiktiga  kulturpolitiken.  Insatser bör därför  for
kultursatsningarna  i  landet;  t.ex. bör Riksteaterns publiktal  utanför  Stoc
Rikskonserter bör nå fler utanför  Stockholmsområdet,  liksom det är viktigt at
godo.
Regeringen anser att årets regionala analys inte bör föranleda  några  förändri
till  regional och lokal kultur. Fortsatta satsningar på uppbyggnaden av den re
göras. Förslag av detta slag återfinns under flera anslag i årets budgetproposi

Utskottets bedömning

Utskottet  anser  att det är värdefullt att utvecklingsarbetet med redovisning
insatserna på kulturområdet resulterat i att det nu finns en början på en serie
och institutioner som kan läggas till grund för regeringens redovisning till ri
Värdet av en årlig  redovisning  och  analys  av  den regionala fördelningen av
möjligt att följa utvecklingen under en längre period.  Då  kan  också  mera  d
utvecklad redovisning underlättar också bedömningen av om vissa områden inom ku
knappa resurser och ger också bättre förutsättningar för att bedöma behovet av
av  hur  statens,  landstingskommunernas  och kommunernas insatser utvecklas. Y
jämförelser är förhållandena i länen där försök pågår med regional fördelning a
Förutsättningen för att kunna göra en helhetsbedömning  är  att  det  i kommand
till kulturen även vägs in bidrag från andra statliga sektorer och från EU.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, såsom förutskickas  i  pro
institutioner m.fl. preciserar och tydliggör vikten av en god regional balans.
följa utvecklingen.
Utskottet  tar  i det följande under respektive anslag ställning till regeringe
av medel som påverkar den regionala fördelningen av de statliga insatserna.

3.4 Hyreskostnader för vissa kulturinstitutioner

Utredningar

En särskild utredare  fick  i  mars  1996  i  uppdrag  att göra en utvärdering
omtalas även som den "Franzénska utredningen" efter utredningsmannens  namn.)
ombildningen, belysa om syftena uppnåtts, peka på eventuella brister och lämna
Utredningen  avgav  delbetänkandet  Statens  ändamålsfastigheter,  principer  f
slutbetänkandet  Lokalförsörjning  och  fastighetsägande, en utvärdering av sta
tilläggsdirektiv  (dir.  1997:88) - betänkandet  Försvarets  fastigheter,  form
förvaltning (SOU 1997:144).
Expertgruppen för studier  i  offentlig  ekonomi (ESO) är en kommitté under Fin
ett projekt avseende Statens fastighetsverks  hyressättning  av  ändamålslokale
Leka marknad, ett arbetspapper till en ESO-rapport om kulturens hyror,  av  Len
Statens kulturråds hemsida.

Tidigare riksdagsbehandling

Våren 1998 avlämnade regeringen proposition 1997/98:137 Förvaltning av statens
m.m.
Kulturutskottet yttrade sig över propositionens avsnitt 5 och 6 rörande Statens
ändamålslokaler  respektive  Styrningen  av  den  statliga lokalförsörjningen s
(yttr. 1997/98:KrU3y).
Ett enigt kulturutskottet anförde bl.a. följande.

- - -

Utskottet delar regeringens uppfattning att gränsen mellan vad som kan beteckna
ofta är mycket svår att dra. Utskottet anser att en  gränsdragning likväl måste
vilken hyressättningsprincip de har att utgå från.
Utskottet vill här - i likhet med vad som görs i propositionen och motionerna -
dialog mellan hyresvärd och hyresgäst.
För vissa statliga hyresgäster inom kulturområdet, framför  allt  för  dem  som
lokalhyran en mycket stor del av verksamhetens totala kostnader. Situationen är
några,  alternativ  till  de  nuvarande lokalerna och därför är bundna vid stat
enligt utskottet, föranleda att  statens  målsättning i fråga om fastigheter av
brukar lokalerna i sin verksamhet. Ett självklart  mål  bör  vara  att  optimer
maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög standard och god servic
För denna typ av ändamålsfastigheter är det, enligt utskottets mening och som f
tala om en marknad eller en marknadslik hyra.
För  att  det  tydligt  skall  framgå  hur  hyran räknas fram anser utskottet,
motionerna, att hyran skall utformas som en komponenthyra,  dvs.  att kapitalko
och klart redovisas för hyresgästen.
Vidare bör, såsom utredningen föreslår, en separat klausul tas in  i kontraktet
att ta ut mer än marknadsmässig ersättning för drift och underhåll, dels  att
och liknande.
Hur den del av hyran som utgör kapitalkostnad skall betalas, dvs. enligt en nom
över  tiden,  eller enligt en balanshyresmodell, där hyran ligger på en konstan
utskottets mening parterna ha möjlighet att förhandla fritt om.
För vissa ändamålsfastigheter  inom  kulturområdet  finns ofta särskilda skäl t
sådant  skäl kan vara att byggnaden är symbol för den primära  verksamhet  som
kulturhistoriska  värde. Någon alternativ användning av lokalerna är då inte ak
minst då frågan om tillgodoseende av ett avkastningskrav, som är en del av kapi
Dessutom anser utskottet  att  fastighetsägaren  inte  bör  ta  betalt  för  de
situationen är den att hyresgästen i praktiken saknar alternativ till lokal. Dä
I  den  öppna  och  aktiva  dialogen  mellan  fastighetsägare  och  hyresgäst
kapitalkostnadens olika delar. Detta bör göras för att undanröja en del av de o
uppstått inom kultursektorn sedan lokalförsörjningsreformen genomfördes.
Beträffande myndigheters effektivitet i lokalförsörjningen vill utskottet i lik
av  att  effektiviteten  i  förvaltningen  av statliga ändamålsfastigheter ses
tydligt framgå i den modell för redovisning av effektiviteten som regeringen av
I utredningen föreslås att frågor om ersättning  för  drift-  och  underhållsko
kompletteringar, om tvist uppkommer, skall hänskjutas till en skiljenämnd. Rege
tvister  bör  avgöras  av  skiljenämnd  eller  på annat sätt. Utskottet förutsä
beredningsarbete.
Det  är utskottets bestämda uppfattning att de hittillsvarande  svårigheterna
kulturområdet  måste  avhjälpas  genom  tydliga  ägardirektiv  och spelregler a
parterna. Finansutskottet bör vid sin behandling av propositionen i dess helhet
med anledning av propositionen och motionerna i de delar som rör kulturområdet.
- - -

I sitt betänkande 1997/98:FiU25 över propositionen föreslog finansutskottet  -
kulturutskottet och utbildningsutskottet - riksdagen att göra ett tillkännagiva
för ändamålsfastigheter. Finansutskottet anförde bl.a. följande.

- - -

De  problem  som  i vissa fall har uppstått mellan hyresvärd och hyresgäst för
grund i att det vid  fastighetsreformens  genomförande inte analyserades vilka
utgångspunkt för såväl utredningens som regeringens  bedömningar  är  att  de
ändamålsfastigheter har sin grund i avsaknaden av tydliga ägardirektiv och klar
uppstått osäkerhet om och skilda tolkningar av på vilka principiella grunder de
del orsakat de svårigheter i hyresförhandlingar m.m. som förevarit.

- - -

Finansutskottet  noterar  att  det  i  propositionen  tas  fasta på att direkti
kundnytta  och  kostnadseffektivitet  för  att  styra  verksamheterna   i   den
ändamålsfastigheternas  särdrag.  Såsom  har  påpekats  i  flera  motioner  och
ändamålskaraktär  starkt  förbunden med den verksamhet som bedrivs i fastighete
utskottets mening utgå ifrån  att tillgodose en primärverksamhets behov av ända
som läggs på lokalanskaffning. Samtidigt måste krav ställas att verksamheterna
Direktiv med utgångspunkt från  ovanstående resonemang anser utskottet ha en hö
begreppet kundnytta bör enligt utskottets  uppfattning  inrymmas  vad  utrednin
gemensamt  upprättade  förvaltningsplaner  för  de  olika  objekten, att hyresv
ersättning för underhåll, service m.m. som värden utför, att  neddragning  av u
för hyresgästen så att fastigheternas långsiktiga användning hotas, att möjligh
i  hyressättningen  m.m.  En  grundläggande  förutsättning för att uppnå maxima
uppfattning att denne känner att det råder god  insyn  i  förvaltningen.  En  n
öppenhet  i  den  meningen  att  de  olika hyresdelarna öppet redovisas, både d
komponenter som ingår i kapitalkostnader.
När kostnadseffektiviteten bedöms måste  enligt  utskottets  mening  beaktas  d
fastigheterna,  dels inflations- och ränterisk och dels att drift- och underhål
utgörs av kapitalkostnaden, dvs. avskrivningar och räntekravet på bundet kapita
Sammantaget delar finansutskottet regeringens uppfattning att det inte är önskv
hyressättning. Propositionen  innebär  som  utskottet  ser  det  ett  förtydlig
ändamålslokaler  jämfört  med  riksdagens  beslut från 1992. Utskottet anser do
känna vad utskottet ovan anfört om att direktiven  till  aktuella verk och bola
på att fastighetsverksamheten är ett stöd till den verksamhet som bedrivs i lok
- - -

Riksdagen beslöt i enlighet med finansutskottets förslag i denna fråga (rskr. 1

I betänkande 1997/98:FiU25 behandlades några motioner vari föreslogs ett sänkt
avstyrkte motionerna med bl.a. följande motivering.

- - -

Finansutskottet har under beredningen inhämtat följande upplysningar.  Statens
2,8 %. Detta avkastningskrav är uppbyggt från de olika verksamhetsgrenarnas avk
utrikes hyresfastigheter 5 %, mark 2 % och bidragsfastigheter 0 %. I och med at
utgångspunkt från de olika verksamhetsgrenarnas andel kapital och avkastning bä
Utskottet  vill  erinra om att en av riktlinjerna inför reformen 1991/92 var at
statsbudgeten. Även  i  det  fall  fastigheten  är  helt  avskriven  finns  det
möjlighet att utnyttja byggnaden för annat ändamål. Statens fastighetsverk besl
som grund för kapitalkostnaden. Därigenom fås en hyra som indikerar vad den sta
Väl  att  märka justerades myndigheternas anslag inför systemomläggningen för
verksamhetens  förutsättningar.  Skulle  man  sänka  avkastningskravet  och  dä
myndigheternas  anslag med ett belopp motsvarande denna hyressänkning. Manövern
att kapitalkostnaden  minskar.  Från  statens  synvinkel  skulle  ett  ändrat
fastighetsverk, vilket i sin tur skulle leda till ökat upplåningsbehov och därm
att,  om  det  finns  önskemål  om att öka de statliga medlen till kulturinstit
anslag  i den årliga budgetberedningen  än  att  subventionera  deras  hyreskos
fastighetsverk.
Finansutskottet  vill  emellertid  inte  utesluta  att  beslut  om  värderingar
Utskottet utgår därför från att regeringen i dialog med berörda myndigheter vid
mer rättvisande bild av lokalkostnaderna i statsbudgeten i enlighet med riksdag
fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen.
Utskottet  vill  vidare  peka på att när hyresgästen har begränsade alternativ
naturligt att utgångspunkten  för  hyressättningen  är  självkostnad.  I regeri
riskfördelningen  i  varje  enskild  situation.  Det  är  utifrån marknadsmässi
specialanpassning i investeringarna, desto naturligare är det  att  hyresgästen
överföring av verksamhetsrisken på hyresgästen som detta medför innebär att fas
- - -

I sitt ovan angivna yttrande till finansutskottet framhöll kulturutskottet vida
andel  av  institutionernas  anslag.  Finansutskottet  föreslog  inte  någon ri
1997/98:FiU25 (s. 19) att det föreföll naturligt att - när riksdagen finner  de
myndigheternas  lokalförsörjning  på  t.ex.  ett verksamhetsområde. Det kunde e
angeläget på politikområden med många ändamålslokaler och där hyreskostnaderna

Våren  1999  gjorde  riksdagen på kulturutskottets  förslag  ett  tillkännagiva
budgetpropositioner borde  ange  hur  stor  del  av  föregående  års bidrag til
hyreskostnader (bet. 1998/99:KrU6, rskr. 1998/99:188). Syftet var  att  få  kla
faktiska verksamheten vid institutionerna respektive till hyreskostnader.

Den  första  redovisningen  av  kulturinstitutioners  hyreskostnader gjordes i
utgiftsområde 17). Utskottet anförde att det för tydlighets skull vore önskvärt
vilka institutioner som har lokaler i s.k. ändamålsfastigheter  och  dessa  lok
1999/2000:KrU1 s. 24-25).

Riksdagens revisorer

Kulturutskottet  beslöt  våren  2000  att  föreslå  Riksdagens  revisorer  att
kulturområdet  (KrU  prot.  1999/2000:26).  I en sådan granskning borde enligt
fastighetsverks principer för hyressättningen och dess rätt att ställa avkastni
bör göras med andra hyresvärdars hyressättning  när  det  gäller lokaler av mot
som ingår i hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer  som
utvecklats. Det borde också klargöras vilka principer som gäller och hur mycket
statliga  anslagen  när  t.ex. hyran förhandlats ned, när hyresgästerna minskat
till andra.
Riksdagens revisorer har  i  Granskningsplan  för  hösten  2000 och våren 2001
hyror. Förstudien beräknas vara avslutad i slutet av november 2000.

Propositionen

I  årets  budgetproposition  har  regeringen  redovisat  vissa  kulturinstituti
kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s. 55-56).  Redovisn
mellan  institutionerna,  från  8,9 % (Riksteatern) till 53,0 % (Tekniska musee
anför att hyreskostnaden är av stor  betydelse  för kulturinstitutionerna då de
tilldelat anslag. När det gäller förvaltningen av  s.k.  ändamålsfastigheter  p
enligt   riksdagens   beslut   1997/98   (prop.   1997/98:137,   bet.   1997/98
ändamålsfastigheternas andel av institutionernas hyreskostnader har inte gjorts
Regeringen framhåller i propositionen (s. 26) att en framgångsrik och långsikti
fungerande  kulturinstitutioner.  I  2000  års ekonomiska vårproposition uppmär
bekymmersamt och att den ekonomiska basen allmänt  sett  behöver  stärkas.  För
kulturinstitutioner  -  utgör hyreskostnaden en betydande del av tilldelat ansl
ekonomiska problem. Med anledning  av  detta  skall  Regeringskansliet  skyndsa
myndigheter och vissa bolag.
Regeringen redovisar även att hyres- och lokalfrågor skall beaktas i en fortsat

Motionerna

Under  den  allmänna  motionstiden  år  2000  har  ett  antal  motioner  väckts
avkastningskrav m.m.

Fem  motionsyrkanden - som huvudsakligen rör former för viss statlig fastighets
statligt ägda fastigheter m.m. - har remitterats till finansutskottet, nämligen
yrkande 5 och Kr346 (fp) yrkande 32.

Fyra motionsyrkanden,  nämligen  Kr264  (s),  Kr291 (m) yrkande 12, Kr292 (v) y
kulturutskottet.
I motion Kr291 (m) yrkande 12 hemställs att riksdagen  skall  tillkännage  för
hyreskostnader som aviseras i propositionen måste arbeta skyndsamt och avge sin
I motion Kr701 (mp) yrkande 2 begärs att behandlingen av frågan om kulturändamå
före i den kommande utredningen.
Enligt motion Kr292 (v) yrkande 3 bör riksdagen begära att en parlamentarisk ut
kulturens  ändamålsfastigheter.  Utredningsarbetet  bör  bl.a.  ha  som  mål  a
överskjutande medel skall återföras till kultursektorn.
En  särskild  institutions  hyreskostnader  tas upp i motion Kr264 (s). Motionä
slottsbyggnad skall hyras ut till arkivverksamhet.  De  delar  av  slottsbyggna
tillgängliga för alla. För att uppnå detta bör några intäktskrav inte gälla för
återuppförda slottsvallarna m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  ser liksom regeringen allvarligt på den ekonomiska situationen  för
bekymmersamma  ekonomiska  situationen  i  stort  och behovet av förstärkningar
under respektive anslag i det följande i detta betänkande.
Som anförs i propositionen och i de motioner som remitterats  efter  årets  all
kulturutskottet utgör hyreskostnaden en betydande andel av många institutioners
av  orsakerna  till deras ekonomiska problem. Den av riksdagen begärda redovisn
institutionernas statsbidrag visar en avsevärd variation mellan institutionerna
Utskottet ansåg  våren 2000 att det av de dittills gjorda utredningarna om stat
år 2000 redovisade  hyreskostnaderna  för  kulturinstitutioner,  inte  gick  at
lokalförhållanden.  Som  redovisats i det föregående beslöt utskottet därför at
fastighetsverks hyressättning  inom  kulturområdet  (KrU  prot.  1999/2000:26),
avkastningskrav på ändamålsfastigheter, andra hyresvärdars hyressättning för lo
ingår  i  hyran (kapitalkostnad, drift, underhåll, specialinstallationer som hy
också klargöra  vilka principer som gäller och hur mycket Fastighetsverkets hyr
gått ned eller när lokalytan gått ned. För närvarande pågår en förstudie av des
Utskottet finner  det  mycket  värdefullt  att  även  regeringen avser att göra
myndigheter och bolag, däribland inom kulturområdet. Utskottet  finner  det  oc
Eftersom  problemen  inom  kulturområdet  påtalats  under  en följd av år och m
bekymmersamt ekonomiskt läge utgår utskottet från att regeringen utan dröjsmål
Mot bakgrund av att regeringen nu tagit ett initiativ till en översyn av frågan
nödvändigt att riksdagen gör ett uttalande i frågan, varför  motionerna  Kr291
yrkande 2 avstyrks.
Utskottet kommer att följa frågorna om kulturinstitutionernas lokaler med stort
sig  om resultaten av Riksdagens revisorers förstudie. Utskottet förutsätter at
hur översynen inom Regeringskansliet av lokalfrågorna fortskrider.
Utskottet  anser  att  det  inte bör ankomma på riksdagen att besluta om använd
Vadstena slott. Utskottet, som  vid  föregående  riksmöte  avstyrkte  ett  moti
1999/2000:KrU13 s. 24), föreslår att riksdagen avslår motion Kr264 (s).

3.5 Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

3.5.1 Statens kulturråd (28:1)

Inledning

Statens kulturråd är central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Rådet sk
den  statliga  kulturpolitiken  samt  bistå  regeringen med genomförandet av de
samordning och effektivitet i de statliga åtgärderna på kulturområdet.

Propositionen

Regeringen påpekar, i det inledande avsnittet  av  kulturpolitikområdet  att  d
kommer att vara till ända i och med utgången av år 2000 (s. 31, 38). Regeringen
om närmare riktlinjer för verksamheten, bl.a. med utgångspunkt i det slutbetänk
Kulturrådet föreslås få ett utökat ansvar för insatser inom det mångkulturella
med 1,5 miljoner kronor. I övrigt föreslås inga förändringar av inriktningen av
000 kronor.

Motionerna

I  motion  Kr291  (m)  yrkande 1 föreslås en minskning av anslaget med 19 miljo
alltför dominerande ställning, som medför att kulturens vitalitet riskeras.
I motionerna Kr346 (fp)  yrkandena  5, 26 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yr
med 7 miljoner kronor. Minskningen avser  en  indragning av 2 miljoner kronor a
offentliga medel, och en besparing med 5 miljoner kronor motiverad av att Kultu
fördelningen av statsbidrag till regionala institutioner på försök lagts ut på
I motion Kr289 (c) yrkande 14 föreslås att riksdag  och  regering  tar ett över
den verksamhet som Forum för världskultur bedriver. Motionärerna anser att en a
Kulturrådet  av  medel  och  ansvar  för insatser för mångkulturell verksamhet
verksamheten. Det skulle kunna medföra att det världskulturella perspektivet ho
uppmärksamheten.
I motion Kr293 (v) yrkande 2 föreslås  att förslagen i Forum för världskulturs
prövning av regeringen. Motionärerna anser  att  det  är för tidigt att redan å
det behövs ytterligare en tids försöksverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen behandlat frågan  om  Kulturrådets
betänkande  1997/98:KrU1  (s.  26).  Utskottet  vidhåller  -  liksom  föregåend
1997/98:KrU1 (s. 65-66), nämligen att det behövs en central myndighet på kultur
bidragsfördelningsuppgiften  även  ett  omfattande ansvar för bl.a. uppföljning
(bet. 1999/2000:KrU1 s. 26) - den bedömningen  att Kulturnät Sverige bör drivas
hänvisning till det anförda motionerna Kr291 (m) yrkande 1, Kr346 (fp) yrkanden
denna del. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.

När det gäller frågan om verksamheten vid Forum  för  världskultur,  som  tas u
redovisa följande.
Kommittén för Forum för världskultur tillsattes våren 1998 med uppgift att  åre
samordnande  försöksverksamhet  benämnd Forum för världskultur (dir. 1998:14).
kultur i det svenska kulturlivet.  I  propositionen  (s. 38) beskrivs verksamhe
att stimulera det svenska kulturlivet till att uppmärksamma  och  ta  till  sig
invandring.
Kommittén  har  den  1 mars 2000 avlämnat en delrapport, Forum för världskultur
anfört att målet skall  vara  att  de  världskulturella  perspektiven  skall  f
kulturinstitutioners  planering av sin verksamhet. Frågor om de världskulturell
därför på sikt inlemmas  som  en  del  i Kulturrådets uppdrag. Utvecklings- och
form under ytterligare omkring tre år. Det  behövs  en  självständig aktör för
utredningsbetänkandet.
En slutrapport skall enligt tilläggsdirektiven (dir. 1999:55) avlämnas den 31 d
Verksamheten med Forum för världskultur har bekostats enligt  ett avtal mellan
I propositionen (s. 31) redovisar regeringen att Stockholms stad  och  Stockhol
långsiktiga åtaganden. Mot denna bakgrund kan verksamheten inte drivas i en sjä
denna  bakgrund  som regeringen föreslår överföring av medel och ansvar till Ku
inom det mångkulturella området.
Utskottet kan instämma  i  motionärernas  och  kommitténs  uppfattning att verk
längre tid än drygt två år för att få ett nödvändigt genomslag  hos  kulturmynd
perspektiv.  Det  är  dock  utskottets uppfattning att, i den situation som upp
Kulturrådet bör innebära att  utvecklingen,  trots  bortfallet  av  stadens  oc
omfattning.  Utskottet  utgår  självfallet  från  att  regeringen  kommer  att
delbetänkandet (SOU 2000:15) och de förslag som den kommer att avlämna i sitt s
det är av stor vikt att utvecklingen på olika sätt drivs på, när det gäller att
kulturer. Som anförs i motionerna är det viktigt att öka den kulturella mångfal
föreningar  och  kulturinstitutioner  och  genom  att  få  ett  genomslag  av
institutioners  och myndigheters verksamhet. En sådan utveckling skulle också k
integrationsarbete.
Enligt utskottets  mening  bör  riksdagen  inte  göra  något  uttalande som för
kommitténs betänkanden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Kr289

3.5.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kult

Inledning

Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda ändamål inom  kulturområde
fördela  anslaget  på  anslagsposter.  Medel  beräknas  bl.a.  till  Statens  k
utvecklingskaraktär  eller  som  på annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Vi
centrumbildningar, lokalhållande organisationer  för  kulturverksamhet,  organi
internationellt  kulturutbyte  och  samarbete.  Inom  anslaget  beräknas också
länsbildningsförbund  m.fl.  för kultur- och föreläsningsverksamhet,  till  län
institutet. Svenska statens bidrag  till svenskhemmet Voksenåsen i Norge och Ha
de ändamål för vilka medel beräknas under anslaget.

Propositionen

I inledningen till politikområdet lämnar  regeringen  samlade  redovisningar oc
Eftersom anslaget omfattar de flesta av kulturpolitikens områden  återfinns  re
som bekostas under anslaget på skilda ställen i inledningsavsnittet (s. 24, 25,
kulturråds bidragsgivning till kulturverksamhet på regional och lokal nivå och
kulturlivets utveckling och att den bidrar till att uppfylla flertalet av målen
har genomförts med hjälp av statliga bidrag och betydelsefull kulturverksamhet
betydande utsträckning. Även de statliga insatserna för att främja samisk kultu
har haft positiv effekt på utvecklingen.
Under anslaget anför regeringen att bidragsgivningen och medelsförbrukningen sk
Regeringen redovisar vissa förändrade grunder för beräkningen av anslaget. Från
permanentning  av  försöksverksamheten  med centrumbildningarnas arbetsförmedla
teatern (Teateralliansen AB). Vidare ökas medlen för handlingsprogrammet för ök
7,5 miljoner kronor. För försöksverksamhet  med  stöd  till arrangerande konstf
försök med länsteaterverksamhet i Södermanlands län beräknas  1,5 miljoner kron
miljoner kronor, varav 0,5 avser Barents litteraturcentrum i Överkalix  och  2,
samarbetar med Backa Teater i Göteborg. Slutligen har sammanlagt 78 miljoner kr
dans- och musikinstitutioner av tekniska skäl beräknats under detta anslag.
Sammanlagt föreslår regeringen att 224 463 000 kronor skall anvisas under ansla

Motionerna

Enligt motion Kr291 (m) bör flera av de uppgifter som bekostas med medel från a
efterfrågas eller får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med att överlev
årliga  anslag.  Statens  ansvarsområde bör närmare definieras och klart avgrän
och den föreslagna permanentningen  av bidraget till en tredje anställningsform
Sammanlagt bör anslaget minskas med 100 miljoner kronor (yrkande 2).
En ökning av anslaget med 15 miljoner  kronor  föreslås  i  motion  Kr254  (c,
musikteatern i Västra Götalands län, där Göteborgsoperan, länsteatern i Skarabo
att staten bör ta sin del av ansvaret för konsolidering och utveckling av denna
en  kraftfull  satsning  år  2001.  Ökningen  av  anslaget bör för år 2001 kunn
utgiftsområde 17.
I motion Kr300 (s) yrkas att riksdagen skall tillkännage  för  regeringen  att
Motionärerna redovisar att institutet - förutom ett mindre bidrag från Borås ko
Kulturrådet och att detta bidrag för år 2000 minskats.
Stockholms  Läns  Blåsarsymfoniker  bör enligt motion Kr345 (kd) yrkande 23 få
anslaget i avvaktan på att förhandlingarna  mellan  Stockholms  läns  landsting
länet.

Utskottets ställningstagande

Med anledning av motion Kr291 (m) yrkande 2 vill utskottet redovisa till vilka
anslaget för år 2000.
För innevarande år står sammanlagt 88 417 000 kronor till Kulturrådets disposit
utvecklingsverksamhet  och  bidrag  till  allmän kulturverksamhet och ca 33 mil
centrumbildningar, lokalhållande organisationer  för  kulturverksamhet och mång
närmare  17 miljoner kronor för bidrag till internationellt  kulturutbyte,  var
Svenskhemmet  Voksenåsen  i  Oslo  och  Hanaholmens  kulturcentrum  för  Sverig
miljoner  kronor  för bidrag till kultur i arbetslivet, länsbildningsförbund,
kulturlivet.
Under rubriken Propositionen  ovan  har redovisats regeringens förslag i budget
budgetår  bl.a.  beräkna  25  miljoner  kronor   för   permanentning  av  försö
centrumbildningarna  och med Teateralliansen AB. Vidare föreslås  ökningar  med
handikappades tillgänglighet  till  kulturlivet, 1 miljon kronor till försöksve
1,5 miljoner kronor för ett treårigt  försök  med  länsteaterverksamhet i Söder
kronor för pensionspremier vid offentligstödda teater-, dans- och musikinstitut
Utskottet, som haft att ta ställning till yrkanden under tidigare år motsvarand
sådan avsevärd minskning av anslaget med 100 miljoner  kronor  som  motionärern
verksamheter  inom  många av kulturpolitikens områden på ett mycket kännbart sä
för konstnärerna inom  teaterområdet  att - som föreslås i motionen - inte kunn
inom teatern. Motion Kr291 (m) yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
Utskottet anser att riksdagen inte - som  föreslås  i  motion  Kr254  (c,  fp)
kronor finansierad genom indragning av ospecificerat anslagssparande inom utgif
verksamheter av en sådan åtgärd kan inte överblickas. Anslagssparande kan t.ex.
betalning av tidigare gjorda beställningar. Bidrag till regionala teater-, dans
28:6,  varvid  avvägningar  får  göras  beträffande  det  samlade  medelsbehove
förnyelse och utveckling av verksamheten. Med hänvisning till det anförda  före
avslår motion Kr254 (c, fp) om 15 miljoner kronor till musikteaterverksamheten
Regeringen beslutar sedan ett antal år om anslagsposter under anslaget. Under e
kulturområdet  finns  en  underpost  benämnd  Mångkulturella organisationer. Ku
underpost. Utskottet anser att riksdagen inte bör uttala sig om enskildheter i
bakgrund avstyrks motion Kr300 (s) om ökat bidrag till Immigrantinstitutet.
Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen motioner  om att Stockholms Spårvä
ker) skulle bli en statsbidragsberättigad länsmusikinstitution (bet. 1999/2000:
KrU1 s. 37-39). Utskottet återgav de utgångspunkter för länsmusikverksamheten
regionmusiken och Rikskonserter. Utskottet redovisade också den av riksdagen go
staten  och  Landstingsförbundet  om  ändrat  huvudmannaskap för den regionala
endast lämnas till regionala och lokala kulturinstitutioner  som  också  får bi
huvudman (förordningen 1996:1598 om statsbidrag till regional kulturverksamhet)
regionala kulturinstitutioner borde enligt utskottets mening också gälla för St
regional musikorganisation skall inrättas. Utskottet utgick från att regeringen
länsmusikorganisation  inom  Stockholms  läns  landstings  område.  I  detta  s
initiativ i frågan från riksdagens sida.
I budgetpropositionen (under anslaget 28:6, s. 64) redovisar regeringen att Sto
utformning av ett länsmusikuppdrag och begärt statsbidrag för verksamheten. Kul
landstinget i frågan och att redovisa sina slutsatser senast den 31 december 20
mycket  positivt  på  en  sådan  utveckling  av  frågan  om  att  även  i  Stoc
musikorganisation.
Utskottet  anser  att  riksdagen inte bör uttala sig om att avsätta särskilda m
Blåsarsymfoniker år 2001,  då  överläggningar  ännu  pågår  och  förutsättninga
klarlagts.  Utskottet  kan  inte heller förorda att riksdagen skall uttala sig
regeringen som beslutar om indelning  av  anslaget  i  anslagsposter,  och  då
skulle få för de olika ändamål som avses bekostas från anslaget. Utskottet utgå
Blåsarsymfonikers  situation  vid fördelningen av anslaget. Med hänvisning till
yrkande 23.
Utskottet, som således avstyrker  de  aktuella  motionsyrkandena,  har  inte  n
bidragsändamålen  under  anslaget  och  föreslår  att  riksdagen  anvisar 224 4
kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete.
(Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer behandlar utskottet  motionsyrka
skall disponeras för bidrag från anslaget 28:31 till Nordiska akvarellmuseet. D
aktuella anslaget.)

3.5.3 Nationella uppdrag (28:3)

Tidigare riksdagsbehandling
Efter  förslag av Kulturutredningen föreslog regeringen i 1996 års kulturpropos
utveckling  och  förnyelse inom en konstriktning, genre eller verksamhetsform s
för de nationella  uppdragen  och  regeringen  utser  innehavaren.  Riksdagen
ämnesområden, nämligen barn- och ungdomsteater, regional filmverksamhet, ungdom
1996/97:KrU1, rskr. 129) samt formgivning och design (prop. 1997/98:117, bet. 1
årligen vardera 1 miljon kronor.
Innehavarna av de sju ämnesområdena för nationella uppdrag är för närvarande:
-------------------------------------------------------
|Ämnesområde       |Innehavare    |
Treårsperiod       |
|       |   |        |
|(beslutas     av  |(utses av regeringen)    |        |
|riksdagen)        |   |        |
-------------------------------------------------------
|Barn- och         |Gottsunda teater i       |2000-2002
|
|ungdomsteater     |Uppsala       |        |
-------------------------------------------------------
|Regional |Filmpool Nord i Luleå    |2000-2002
|
|filmverksamhet    |   |        |
-------------------------------------------------------
|Ungdomskultur     |Cirkus Cirkör i Botkyrka |2000-2002
|
-------------------------------------------------------
|Musik  |Sveriges Musik- och      |2000-2002
|
|       |Kulturskoleråd  |        |
-------------------------------------------------------
|Samtidskonst      |Bildmuseet i Umeå        |2000-2002
|
-------------------------------------------------------
|Museiverksamhet   |Kalmar läns museum       |2000-2002
|
-------------------------------------------------------
|Formgivning och   |Svensk form   |1999-2001
|
|design |   |        |
-------------------------------------------------------
Propositionen

Under  anslaget  beräknas  medel  för  de tidsbegränsade nationella uppdragen i
kultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet samt formgivning och design. Utöve
regeringen att ytterligare ett ämnesområde  -  med  inriktning  mot  samverkan
informerar  om  att  den har för avsikt att utse Regionteatern Blekinge-Kronobe
2000-2002. Regeringen föreslår att 8 miljoner kronor skall anslås för de åtta n

Motionerna

I ett antal motionsyrkanden  hemställs  om  nya  innehavare av nationella uppdr
tabell.

----------------------------------------------------------
Motion       Ämnesområde       Innehavare        Utgift,
(beslutas av      (utses av         kr
riksdagen)        regeringen)
----------------------------------------------------------
Kr228 (c)  Bildens hus i     Se nedan
Sundsvall
----------------------------------------------------------
Kr289   (c)         Dalhalla Se nedan
yrk. 11  musikteater i
Rättvik
----------------------------------------------------------
Kr236   (c)         Dalhalla Se nedan
yrk. 2   musikteater i
Rättvik
----------------------------------------------------------
Kr289   (c)  Ett    Röhsska museet i  Se nedan
yrk. 12      nationellt/in-    Göteborg
ternationellt
nätverk för
design
----------------------------------------------------------
Kr294 (c), Dalhalla,         +3 000
(delvis)   Röhsska och       000
Bildens hus
----------------------------------------------------------
Kr346 (fp) Textilmuseet i    +1 000
yrk. 14 och         Borås  000
36,
(delvis)
----------------------------------------------------------
Fi211 (fp)    +1 000
yrk. 19,      000
(delvis)
----------------------------------------------------------
I  ytterligare  ett  antal  motioner  föreslås  nya  inriktningar  och/eller  n
nedanstående tabell:

---------------------------------------------------------
Motion       Ämnesområde        Innehavare
(beslutas av       (utses av regeringen)
riksdagen)
---------------------------------------------------------
Kr315 (c)    Form och design    Röhsska museet i
yrk. 2    Göteborg
---------------------------------------------------------
Kr315 (c)    Museiverksamhet    Textilmuseet i Borås
yrk. 3 och  m.m.
4
---------------------------------------------------------
Kr330 (v)    Museiverksamhet    Gamla teatern med
Teaterhistoriskt museum
i Eskilstuna
---------------------------------------------------------
Kr256 (s)    Danskonstområdet   NorrDans i Härnösand
---------------------------------------------------------
Kr345 (kd)   Danskonstområdet   -
yrk. 29
---------------------------------------------------------
Kr344 (v)    Biblioteksområdet  -
yrk. 3
---------------------------------------------------------
Kr279 (s)    Kunskapscentrum i  Bildens Hus i Sundsvall
fotografi
---------------------------------------------------------
Kr701 (mp)   Världsmusik        -
yrk. 11
---------------------------------------------------------
Kr333 (s)    Politisk  Ett planerat museum i
illustrationskonst Söderköping
---------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för åtta natione
inte berett att ytterligare utöka antalet uppdrag redan nästa budgetår. Utskott
yrkande 2, Kr289 (c) yrkandena 11 och 12, Kr294 (c) i denna del, Kr346 (fp) yrk
När det gäller nya innehavare av ett nationellt uppdrag vill utskottet påminna
de nationella uppdragen, medan regeringen utser innehavarna. Utskottet anser at
nationella uppdrag, varför motionerna Kr315 (c) yrkandena 3 och 4 samt Kr330 (v
Utskottet avstyrker även motion Kr315 (c) yrkande 2.
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä
1999/2000:KrU1 s. 29):

Intresset  för  dans  som  konstform  har  ökat under senare tid. Dansen har ly
ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet har föreslagit att ett nationellt  uppdrag  inom  dansområdet  inrä
utvecklas i hela landet.
Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen åter prövar behovet av
det blir aktuellt att öka antalet uppdrag.
Motionerna Kr256 (s) och Kr345 (kd) yrkande 29 avstyrks därmed.

Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att besluta om fyra motionsvis
om innehavare av två av dessa. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr279 (s),
Utskottet vill i sammanhanget åter understryka att grundtanken med ett tidsbegr
kulturlivet i stort. Institutioner eller verksamheter som får nationella uppdra
och förnyelse inom ett konstområde. Ett nationellt uppdrag får självfallet inte

3.5.4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel

Utredning

Sedan budgetpropositionen avlämnades har den parlamentariska regionkommittén (P
regeringen.  Bland  kommitténs förslag kan - i all korthet - följande nämnas. K
Västra Götalands län  skall  förlängas  till att omfatta perioden den 1 januari
det regionala kulturstödet. Självstyrelseorganen  föreslås  få  befogenhet  att
regeringen om vilka institutioner som är bidragsberättigade. Vidare föreslås at
självstyrelseorganen. Ansvaret för fördelning av s.k. utvecklingsmedel till reg
att fördela statsbidrag till regionala kulturinstitutioner bör även ingå i förs
Betänkandet har nyligen remitterats. Regeringen avser att under år 2001 lämna f

Propositionen

En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Kalmar, Gotlands o
regionala självstyrelseorgan fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd öve
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 anvisas 143 073 000 kron

Motionerna

I två motioner behandlas frågan om principerna för fördelningen av de regionala
Motionärerna bakom motion Kr235 (m) berör i yrkande 5 grundprinciperna för den
I motion Kr289 (c) yrkas att de självstyrande regionerna - inklusive Västra Göt

Utskottets ställningstagande

Då  det  gäller  yrkande  5  i  motion  Kr235  (m)  vill  utskottet  erinra  om
budgetpropositionen för år 1998. Bl.a. uttalade regeringen att de regionala sjä
mellan regionala kulturinstitutioner. Självstyrelseorganen skulle även få ett ö
regionens  kulturliv.  Därmed skulle förutsättningar skapas för den regionala k
utgångspunkt vid fördelningen  av  de  statliga  medlen skulle vara de nationel
fastslå vilka institutioner som skulle vara stödberättigade. Vidare framhölls a
skulle ligga utanför försöksverksamheten. Inte heller skulle de statsbidrag til
Med anledning av viss kritik som hade framförts från  de  regionala  självstyra
regionerna hade möjligheter att dels göra omfördelningar av de befintliga bidra
ändrad omfattning av verksamheten. Regeringen anförde i sammanhanget bl.a. följ
Det innebär t.ex. att förteckningen över stödberättigade regionala kulturinstit
att  väga  in  dessa  uppgifter  i budgetunderlag till regeringen. Från regerin
försöksverksamheten. Regeringen avser att ha en fortsatt dialog med försöksläne

Enligt vad utskottet har inhämtat  från  Kulturrådet  har det från försökslänen
regionala kulturinstitutioner. Vidare har utskottet från Regeringskansliet inhä

Beträffande förslaget i motion Kr289 (c) har utskottet noterat att PARK-kommitt
som framförs i motionen (yrkande 9). En kort sammanfattning av utredningens för
Enligt utskottets uppfattning bör regeringens beredning av PARK-kommitténs förs
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr235 (m) yrkand
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.6 Teater, dans och musik (28:5-28:7)

3.6.1 Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska riksko

Inledning

Regeringen lämnar i inledningsavsnittet till Kulturpolitikområdet  (s. 41) en s
teater-, dans- och musikområdet har haft god effekt, sett i förhållande till de
är dock svårt att hitta belägg för att ökade besökssiffror också innebär att te
nå en ung publik. Fortfarande återstår enligt regeringens bedömning  ett utveck
till teater-, dans- och musikområdet bör därför även i fortsättningen knytas ti
Från anslaget lämnas bidrag till fem riksinstitutioner på teater-, dans-  och
fördelar medlen mellan de fem institutionerna.

Propositionen

Riksteatern bedriver turnerande teaterverksamhet och är organiserad som en folk
främjande uppgifter. Under anslaget redovisar regeringen Riksteaterns starka pu
fortsatt arbete med att omvandla Södra teatern till en mötesplats för skilda ku
Operan och Dramaten är nationalscener för talteater respektive opera och balett
Teatern AB. Regeringen redovisar både under inledningsavsnittet (s. 26) och und
ekonomisk  ställning.  Regeringen  kommer  att  uppmärksamt  följa  Operans  ut
statsbidraget med anledning av att staten övertagit ett lån Dramaten tidigare
återstående tre årens avräkningar att ge allvarliga återverkningar på verksamhe
Dansens Hus är en stiftelse, bildad av de institutioner som har större fasta da
emot svenska och internationella dansgästspel. Verksamheten samfinansieras med
kronor av staten och Stockholms stad men att större delen därav, efter ändrade
att prioritera en anslagsökning till Dansens Hus för år 2001 och anför att Dans
Svenska rikskonserter är en av staten bildad stiftelse med uppgift att främja u
presentation  av  svensk  musik  i  utlandet.  Medel  beräknas  för  en  förstä
folkmusikscenen Stallet i Rikskonserters lokaler.
Sammantaget föreslås anslaget uppgå till 779 264 000 kronor.

Motionerna

I motion Kr291 (m) hemställs att det statliga stödet till vuxenteaterverksamhet
vilka i likhet med flera stadsteatrar turnerar och i vissa fall har annexscener
dock  få  fortsatt  statsbidrag till specialensemblerna, t.ex. Tyst teater och
produktionen bör minska.  Den  löpande  fonogramutgivningen  bör  ske  på samma
(yrkande 3).
Även  i  motionerna  Kr346  (fp)  yrkandena  16  och 36 i denna del samt Fi211
vuxenteaterverksamheten. Statsbidrag till rollen som  samordnare  av  teatrars
fortfarande utgå. En sådan omställning tar tid varför motionärerna föreslår att
19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del h
kunna fungera i enlighet med de uppdrag de fått som nationella institutioner. S
En ökning av anslaget till Dansens Hus med 1 miljon kronor föreslås i motion Kr
föreslagit någon ökning av anslaget till Dansens Hus för att täcka de ökade kos
I motion Kr202 (m) hemställs om ett tillkännagivande till regeringen om behovet

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen tagit ställning till yrkanden som gäller avs
då  funnit  att  en  genomgripande förändring inte bör ske av institutionernas
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionerna Kr291 (
Utskottet kan mycket  väl  instämma  i vad som anförs i propositionen och motio
det möjligt att inom givna ramar prioritera  dessa institutioner på annat sätt
det extraordinära ekonomiska läget vid denna institution.  Mot  denna  bakgrund
Kr346 (fp) yrkandena 19 och 36, båda yrkandena i denna del, samt Fi211 (fp) yrk
Utskottet  har  under  rubriken Propositionen redovisat att Riksteatern är orga
producerande, förmedlande och främjande uppgifter. Statens engagemang i verksam
uppföljning och utvärdering  av  hur  målen för statsbidraget uppfylls. Mot den
regeringen om att Riksteatern skall läggas ned.
(Under anslaget 28:6 Bidrag till regional  musikverksamhet samt regionala och l
under anslaget 28:5 avseende Rikskonserter skall disponeras för bidrag till Göt

3.6.2 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, d

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till länsmusikverksamhet  samt  regionala  och  lo
fördelning av kulturpolitiska medel i Skåne, Kalmar och Gotlands län lämnas frå
län. Övriga medel som berör dessa län beräknas under anslaget Försöksverksamhet
I propositionen erinrar regeringen om kulturutskottets uttalande under riksmöte
till stånd inom Stockholms läns landstings område i enlighet med förutsättninga
utgångspunkter m.m. för länsmusiken. Av propositionen framgår att Stockholms lä
län  samt  begärt  statsbidrag  för verksamheten. Regeringen har därefter uppdr
musikverksamhet. Kulturrådet skall redovisa sina slutsatser för regeringen sena
Regeringen föreslår att det under anslaget för år 2001 skall anvisas 544 933 00

Motionerna

I flera här aktuella motioner föreslås en uppräkning av anslaget.
I motion Kr345 (kd) föreslås att  anslaget  skall  tillföras  15  miljoner  kro
regional musik-, teater- och dansverksamhet (yrkandena 21 och 53 i motsvarande
En ökning om 60 miljoner kronor föreslås i motionerna Kr346 (fp) yrkande 36 i m
17 i motion Kr346 (fp) 30 miljoner kronor användas för de regionala teatrarna o
vidare (yrkande 21) att länsmusiken utgör motorn i det regionala kulturlivet oc
via biljettförsäljning.
Motionärerna  bakom  motion  Kr248  (m,  kd,  c,  fp,  mp) föreslår en ökning a
Göteborgsoperan. Motionärerna framhåller att Göteborgsoperan  saknar  långsikti
verksamhet.
I motion Kr304 (kd, v, fp) föreslås att anslaget genom omfördelning inom utgift
kunna bli stommen i ett genrecentrum för blåsmusik i Sverige (yrkandena 1 och 2
Liknande  förslag  -  innebärande  att Göteborgsmusiken skall bli ett genrecent
Motionären bakom motion Kr225 (m), i  denna  del,  föreslår  att anslaget skall
Bidrag till Riksteatern, Operan, Dramaten, Dansens Hus och Svenska  rikskonsert
bidraget till Göteborgsmusiken bör finansieras genom omfördelning mellan anslag
I tre motioner lämnas förslag av mer principiell karaktär.
I motion Kr303 (s) föreslås att en översyn skall göras av statsbidraget till Gö
alltför begränsade resurser. Det statliga verksamhetsbidraget bör - menar motio
att den kulturella statusen i Västra Götalandsregionen skall kunna befästas.
I motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del, föresl
svenskt  musikliv.  Enligt  motionärerna bakom motionerna kan ett genrecentrum
också vara ett notcentrum, en centralpunkt för utbildning, ett resurscentrum fö

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis förslagen om medelsanvisning.
Utskottet finner anledning att  liksom vid föregående riksmöte erinra om att ri
länsmusiken med 50 miljoner kronor,  en  sänkning  som  skulle fördelas på åren
behovet av en omfördelning inom anslagsområdet till förmån  bl.a.  för  musikte
bidragsnivå (jfr prop. 1996/97:3 s. 80-82). Utskottet är inte berett att för år
medelstilldelning för övriga stödändamål under anslaget. Därmed tillstyrker uts
(m, kd, c, fp, mp), Kr304 (kd, v, fp), Kr305 (s) i motsvarande del, Kr345 (kd)
(fp) yrkande 19 i motsvarande del.
Då  det  gäller  förslaget i motion Kr303 (s) om en översyn av Göteborgsoperans
att Göteborgsoperan väl motsvarar de förväntningar som fanns när riksdagen höst
institution både för regionen och för musikteaterns utveckling i hela landet (b
Utskottet förutsätter  att Kulturdepartementet årligen i budgetarbetet gör en ö
olika angelägna behov därvid vägs mot varandra. Vidare vill utskottet i sammanh
i rapporter som speglar förhållandet  inom  kulturinstitutionerna. Göteborgsope
Statens kulturråd 1998:4). Detta förhållande  har  också  berörts  i  flera av
utgöra referensmaterial för regeringens framtida överväganden inom området.  En
Göteborgsoperans statsbidrag, varför motion Kr303 (s) avstyrks.
Utskottet övergår till att behandla förslagen i motionerna Kr225 (m) och Kr305
Utskottet  har  inhämtat  att Svenska Jazzriksförbundet nyligen erhöll ett bidr
står Kulturrådet fritt att på  liknande  sätt stödja utredningar inom andra gen
behov av en samlad utredning som avser etablerandet av flera olika slags genrec

3.6.3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (28:7)

Inledning

Under detta anslag beräknas medel för bidrag  till  fria  teater-,  dans- och m
vissa mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse såsom Drottningholmstea
fr.o.m. år 2000, Orionteatern. Vidare beräknas medel för Musikaliska akademien
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för notutgi

Propositionen

Regeringen  begär bemyndigande att få besluta om ändrade riktlinjer för statens
regeringen att  det  finns skäl till viss återhållsamhet med tanke på den snabb
friare former genomförs inom en totalt sett minskad medelsram för bidrag till f
För en ökning av bidraget till Internationella Vadstena-Akademien beräknas 750
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 113 000 000 krono

Motionerna

Enligt motion Kr291 (m)  bör  bidraget till de fria grupperna öka med 20 miljon
förhållanden. Gruppernas insatser  för  att sprida teaterkultur är dessutom oer
föreslås en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor (yrkande 4).
I motion Kr345 (kd), yrkandena 25 och 53 båda yrkandena i denna del, föreslås e
motionärerna bör få permanent stöd i likhet  med  de  mindre  teaterinstitution
miljoner kronorna av ökningen bör gå till fria teater-, dans- och musikgrupper
Även i motionerna Kr224 (fp), Kr236 (c), yrkande 1 och motion Kr701 (mp), yrkan
några medel skall anvisas för år 2001.
I motion Kr253 (kd, fp) föreslås att riksdagen skall ge regeringen till känna a
I motion Kr237 (c) föreslås att folkmusikinstitutet i Tobo skall ha ett special
I motion Kr345 (kd) yrkande 26 föreslås att regeringen under hela den treåriga
redovisa utvecklingen för bidragen till respektive genre.

Utskottets ställningstagande

Bidraget till de fria teater-, dans- och musikgrupperna samt de arrangerande mu
från Statens kulturråd har en större del av denna ökning fördelats till arrange
budgetramar tillföra ytterligare medel för de fria grupperna. Motionerna Kr291
Beträffande motionsyrkandena om bidrag till Dalhalla för år 2001 vill utskottet
i  budgetpropositionen  (utg.omr.  17  s.  28)  aviserat  att  musikteatern  ko
(Dalasinfoniettan) tidigare fått en medelsförstärkning för medverkan i verksamh
i vad avser ökning av anslaget med 1 miljon kronor för budgetåret 2001 till Dal
Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om resurser bör beräknas för
nationellt intresse, som får bidrag under anslaget. Därmed avstyrks motionerna
stöd till Dalhalla.
Som redovisats ovan föreslår regeringen att Vadstena-Akademien skall få ytterli
bör vara tillgodosett. Någon ökning därutöver kan utskottet inte tillstyrka, va
Vid föregående riksmöte noterade utskottet att regeringen ansåg att långsiktiga
1999/2000:KrU1  s.  42).  Utskottet  förutsatte  att  regeringen  skulle  återk
redovisning kommer att föreligga under det kommande året. I avvaktan på redovis
folkmusikinstitut som yrkas i motion Kr237 (c), varför den avstyrks.
Utskottet vill i sammanhanget påminna om att folkmusiken fått en förstärkning g
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 113 000 000 kronor skall anvisas
Då  det  gäller  förslaget  i  motion  Kr345 (kd) yrkande 26 att regeringen, un
genreutvecklingen vill utskottet anföra  följande. Utskottet förutsätter att de
försöksperioden. I den nu föreslagna försöksverksamheten  med  bidragsgivning
effekterna på utgivningen av olika genrer. Med hänvisning till det anförda avst

3.7 Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)

3.7.1 Bidrag till regional biblioteksverksamhet (28:8)

Inledning

Från anslaget utgår statsbidrag till länsbiblioteken, tre allmänna lånecentrale
fjärrlånefunktionen och att stödja utvecklingsverksamhet. Lånecentralerna kompl
bibliografiskt  komplicerade  ärenden,  lokaliserar  och  förmedlar  avancerad
referensarbete.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget anvisas 36 657 000 kronor för år 200

Motionen

I motion Kr291 (m) föreslås en minskning av anslaget med 11 miljoner kronor i f
innebära en förenkling och rationalisering av fjärrlåneverksamheten, vilket bör

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets uppfattning har lånecentralerna liksom länsbiblioteken en vi
folkbibliotek kan beställa böcker, tidnings- eller tidskriftsartiklar, trots at
I likhet  med  motionärerna anser utskottet att det är angeläget att folkbiblio
Utskottet har inhämtat  att  s.k.  elektronisk effektuering sker i viss utsträc
och kan levereras till låntagaren snabbt  och  till  låg  kostnad  för  bibliot
understryka att fjärrlånen till övervägande del avser hantering och distributio
publicerad - är det givetvis fullt tänkbart att även fjärrlån av böcker kan ske
Enligt utskottets uppfattning skulle en minskning av anslaget i enlighet med fö
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Lagen (1996:1596) trädde i kr
överväga  möjligheterna  att  i  den  nya lagen införa en bestämmelse som anger
Utskottet framhöll att regeringens överväganden  borde  ske  med  beaktande  av
(rskr. 1996/97:129).
Av budgetpropositionen framgår att utvecklingen på biblioteksområdet bl.a. har
biblioteksverksamheten. Utskottet har noterat att regeringen anser att det är a
ändringar av lagen under år 2001 (prop. s. 28).

3.7.2 Litteraturstöd (28:9)

Inledning

Under  anslaget  anvisas  medel  bl.a. för stöd till utgivning och distribution
utgivningsstödd litteratur. Inom ramen  för  utgivningsstödet  utgår  även mede
Svenska Vitterhetssamfundet, Samfundet De Nio och till stöd för författarverkst
för alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till lågpris sam

Frågor om bokmoms bereds i riksdagen av finansutskottet i anslutning till budge

Propositionen

Regeringen föreslår att verksamheten med En bok för alla tillförs 2 miljoner  k
att det under anslaget bör anvisas 91 917 000 kronor.

Motionerna

Motionsvägen föreslår företrädare för tre av partierna en minskning av anslaget
Motionärerna  bakom  motion Kr291 (m) föreslår att anslaget skall minskas med 3
utgivningsstödet kunna minska. Vidare föreslås att En bok för alla AB inte skal
Även i motion Kr294 (c)  föreslås  en  minskning  av  anslaget,  nämligen  med
(motionen i motsvarande del).
Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) anser att regeringens förslag att tilldela
avslås av riksdagen. Vidare föreslås att anslaget skall ökas med 1 miljon krono
miljon kronor.
Yrkande  5  i  motion  Kr341  (v)  syftar  till  att  regeringen  i kommande re
minoritetsspråken kan stärkas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen avstyrkt yrkanden som avser  en  minsk
Utskottet anser nu liksom tidigare att vuxenboksutgivningen skall fortsätta. De
lässtimulerande insatser utgör enligt utskottets uppfattning en betydelsefull d
En bok för alla 2 miljoner kronor för utgivning av barn- och ungdomsböcker som
Utskottet  är  således  inte  berett  att  i  förhållande  till  regeringens  f
medelstilldelningen till några av de övriga bidragsändamålen under anslaget.
Sammantaget  innebär  utskottets  ställningstagande  att  motionerna  Kr291  (m
regeringens förslag till medelstilldelning tillstyrks.
Utskottet behandlar i detta sammanhang även yrkande 5 i motion Kr341 (v), som s
minoritetsspråken skall stärkas.
För år 2000 tillfördes anslaget Litteraturstöd särskilda medel, 750 000 kronor,
grupper  som  enligt  riksdagens  beslut  utgör  nationella  minoriteter  är  s
(tornedalsfinska), romani chib och jiddisch (prop. 1998/99:143, yttr. 1999/2000
Av regleringsbrevet för år 2000 framgår det att minst 750 000 kronor av anslags
för  att  främja  utgivning  av  nationella  minoriteters  litteratur.  Medlen
informationsinsatser i syfte att stimulera sådan utgivning. Stödet fördelas av
minoritetsspråk  tagit  initiativ  till  att  träffa företrädare för de olika m
uppdrag att utreda hur samisk, finsk, tornedalsk,  romsk  och  judisk kultur sk
nationella minoriteterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars 2001.
Utskottet anser att det är angeläget att de nationella minoriteterna  bistås  p
lämpligt att regeringen i regleringsbrevet ger alltför detaljerade föreskrifter
Kulturrådet att i kontakterna med företrädare för minoritetsgrupperna informera

3.7.3 Stöd till kulturtidskrifter (28:10)

Inledning

Från anslaget utgår produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter.
dessutom ett särskilt prenumerationsstöd till biblioteken.

Propositionen

Regeringen  bedömer  att  det  inom  ramen  för  kulturtidskriftsstödets  utvec
evenemangsverksamhet. Prövningen av sådana årliga bidrag bör följa tidskriftsst
intäkter inte beräknas täcka deras kostnader. Regeringen avser att låta påbörja
Av propositionen framgår att antalet ansökningar om tidskriftsstöd sjunker meda
att noga följa och analysera utvecklingen med avseende på vilka följdverkningar
Regeringen föreslår att 20 650 000 kronor skall anvisas under anslaget för år 2

Motionen

I motion Kr701 (mp) yrkas att stödet till kulturtidskrifternas återkommande eve

Utskottets ställningstagande

Utvecklingsstödet till kulturtidskrifter är enligt förordningen (1993:567) om s
utbildning  (§  12).  Försöksverksamheten  med  stöd  till  kulturtidskriftseve
tidskrifter som anordnar årligen återkommande evenemang i form av författarfram
betydelse för tidskrifternas spridning och existens.
Utskottet konstaterar att regeringen inte föreslagit några nya resurser för fin
Regeringen  har  inte  angivit  hur  stort belopp som skall avsättas för stödet
ökning i förhållande till regeringens  bedömning.  Enligt  utskottets  uppfattn
Yrkande 9 i motionen avstyrks därmed.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Utskottet vill i sammanhanget beröra frågan om varför antalet ansökningar till
analys och sina slutsatser av detta förhållande. I ett sådant sammanhang bör be
främjas. Vidare bör en bedömning göras av om stödreglerna är ändamålsenligt utf

3.7.4 Stöd till bokhandel (28:11)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivni
Regeringen föreslår att 9 801 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.

Motionerna

I  motion Kr291 (m) yrkande 7 föreslås att stödet till bokhandeln skall avveckl
stödet. Även motionärerna bakom motion Kr294 (c) föreslår att stödet skall upph

Utskottets ställningstagande

Under  föregående  riksmöte  avstyrkte  utskottet  ett motionsyrkande med samma
stödet till bokhandeln syftar till att öka tillgängligheten  av  kvalitetslitte
anförde utskottet följande.

Utskottet vill i sammanhanget peka på det kulturpolitiska värdet i att även små
konkret kan ta i och bläddra i böckerna och där det finns personal som kan bist
att  allmänheten  kan  få  tillgång  till  ett  brett  utbud av litteratur på e
stödberättigade, något som för övrigt även gäller bokklubbarna. Utskottet kan i

Utskottet, som inte har funnit anledning att ändra uppfattning  i frågan, avsty
medelsanvisning.

3.7.5 Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:12)

Inledning

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet  som  i  sam
litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut talböcker och pun

Propositionen

Mot bakgrund av den digitala teknikens stora betydelse för läshandikappade är d
(Digital Audiobased Information System). Projektet syftar till att det samlade
ändamål föreslås att anslaget förstärks med 2 miljoner kronor. Sammantaget före
Vidare  föreslås  att  riksdagen  skall bemyndiga regeringen att göra beställni
utgifter på högst 4 miljoner kronor under år 2002.

Motionerna

I motion Kr291 (m) föreslås en ökning  av  anslaget med 9 801 000 kronor utöver
föreslår på andra områden när det gäller satsningar på funktionshindrade (yrkan
I motion Kr294 (c) föreslås en ökning med 10 301 000 kronor utöver regeringens

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att  det  är angeläget att TPB kan full
avstyrker här aktuella motionsyrkanden, nämligen Kr291 (m) yrkande 8 och Kr294
Utskottet tillstyrker även förslaget att riksdagen skall bemyndiga regeringen a
år 2002.

3.7.6 Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:

Inledning

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur  (Centrum  för  lättlä
lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten bedrivs inom ramen för ett avtal  so
2002.

Propositionen

Av propositionen framgår att behovet av lättläst litteratur för åldern 9-14 år
ungdomar inte får litteratur, som är anpassad efter deras ålder, finns det risk
ändamål föreslår regeringen att anslaget skall förstärkas med 500 000 kronor. S

Motionen

I motion Kr345 (kd) föreslås att anslaget skall tillföras 1 miljon kronor utöve
användas för marknadsföring av LL-stiftelsens utbud. En brett upplagd informati
och till allmänheten, anser motionärerna (yrkandena 37 och 53 i motsvarande del

Utskottets ställningstagande

Utskottet  konstaterar  att  det  av  propositionen  framgår  att  LL-stiftelse
stiftelsens utbud, ökat kraftigt. Slutligen kan nämnas att även Nyhetstidningen
Med hänvisning till det anförda anser utskottet - liksom då samma fråga behandl
Utskottet avstyrker därför motion Kr345 (kd) yrkandena 37 och 53 i motsvarande

3.7.7 Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämnden (28:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för bidrag till Svenska språknämndens och Sverigef
Syftet med statens bidrag till Svenska språknämnden är att nämnden skall följa
språkanvändarna för att främja gott språkbruk. Sverigefinska språknämnden skall
Regeringen föreslår att 4 569 000 kronor anvisas under anslaget för år 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

Som  ett led i utskottets uppföljning av riksdagens tidigare beslut bör i detta
regeringen  till känna att en parlamentarisk språkpolitisk utredning borde till
Svenska språknämnden  föreslå  ett  handlingsprogram  som dels syftar till att
sina förutsättningar skulle ges likvärdiga möjligheter att tillägna sig svenska
Regeringen har nyligen utfärdat direktiv till en sådan  utredning  och  tillkal
utg.omr. 17 s. 28.)

3.8 Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)

3.8.1 Statens konstråd (28:15)

Propositionen

Statens konstråd har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt
byggnader  och andra lokaler för statlig verksamhet. Sedan år 1997 har Konstråd
Konstrådet skall också sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhälls
Regeringen bedömer att verksamheten har motsvarat de mål som har satts upp för

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de av regeringen begärda medlen om 5 4

3.8.2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (28:16)

Inledning

Från anslaget  bekostas konstförvärv som beslutats av Statens konstråd, dvs. ko
miljöer än de statliga. Vidare beräknas medel för bidrag till folkparkernas och

Propositionen

I inledningen till kulturpolitikområdet under rubriken 4.6 Resultatbedömning (s
mindre i dag än  för  tio  år  sedan på grund av minskat byggande. Konstrådets
omfattning. En stor andel unga konstnärer  har  fått  uppdrag,  och  verksamhet
tidigare  axlat uppgiften att vara nationell inspiratör på området offentlig ko
samtidskonst utanför storstadsområdena och att göra inbrytningar i nya publikgr
Regeringen framhåller vidare att det stöd till konstinköp som fördelas till fol
i landets omkring  2  400  föreningshus  och  folkparker.  Regeringen betonar o
samlingslokaler och folkparker.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få göra beställningar av konstverk
Anslaget föreslås förbli oförändrat 40 438 000 kronor.

Motionerna

En minskning av anslaget med 11 miljoner kronor föreslås i motion  Kr291  (m)
ansvar för konstnärlig utsmyckning av andra gemensamma miljöer än de statliga.
för praktiskt taget all offentlig utsmyckning.
I två motioner, nämligen Kr346 (fp) yrkandena 24 och 36 i denna del samt Fi211
motiveras av att staten inte skall överta ansvaret för utsmyckningen av den gem

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det bör vara en prioriterad uppgift
inbrytningar i nya publikgrupper. Användningen av resurserna under det nu aktue
medför  att  fler  uppdrag  ges  till konstnärer över hela landet och att den d
införande av ett statligt stöd till  utsmyckning  av  skolor,  bostadsområden
motionerna att minska medlen avsedda för konstnärlig utsmyckning av andra gemen
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Kr291 (m) yrkande 9, Kr346 (
enlighet med regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda beställningsbemyndigandet

3.8.3 Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:17)

Propositionen

Nämnden för hemslöjdsfrågor skall enligt förordningen med instruktion för Nämnd
hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. N
Verksamheten vid Nämnden för hemslöjdsfrågor har enligt regeringens bedömning g
föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 1 509 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Nämnden  för hemslöjdsfrågor har under året aktivt arbetat för att stärka hemsl
verksamhet  och ideologi initierats. Hemslöjdens barn- och ungdomsverksamhet ha
och mångfalden  i  syfte  att  finna  arbetsformer,  samla kunskap och bygga up
liksom under anslaget, endast redovisat denna verksamhet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i kommande budgetpropositioner
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

3.8.4 Främjande av hemslöjden (28:18)

Propositionen

Anslaget disponeras av Nämnden för hemslöjdsfrågor för bidrag till hemslöjdskon
Regeringen föreslår, inklusive pris- och löneomräkning, att anslaget för år 200

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

3.8.5 Bidrag till bild- och formområdet (28:19)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och f
bidraget förstärks med 1,5 miljoner kronor, så att verksamhetsbidraget till vis
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 29 234 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen på grundval av resultatet  av  senare  års
formkonstnärerna, eftersom dessa har det särskilt svårt att försörja sig på sit
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.9 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)

3.9.1 Konstnärsnämnden (28:20)

Inledning

Det övergripande målet för Konstnärsnämnden är att främja bild-, form-,
ton-, scen- och filmkonstnärers möjlighet att ägna sig åt kvalificerat konstnär
skall  bidra  till  ökade  kunskaper  om konstnärernas ekonomiska och sociala f
styrelsen för Sveriges författarfond avge förslag till innehavare av inkomstgar

Propositionen

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen  att  statens  insatser  för  att
konstnärerna handlar enligt regeringen både om direkta stöd- och stimulansåtgär
andra samhällsområden till de speciella villkor som gäller för konstnärerna.
Regeringen redovisade i förra årets budgetproposition att en informell arbetsgr
regeringen ansåg det angeläget att regelverken på alla politikområden anpassas
Utskottet  förutsatte  i  förra  årets budgetbetänkande (1999:2000:KrU1) att re
aktuella.
Regeringen har i årets budgetproposition  redovisat  att  det  inom  Regeringsk
musik- och dansområdet. Den gäller också frågan hur bestämmelserna kring dessa
fortlöpande samråd med arbetsmarknadens parter. För fria teatergrupper utan til
att  införa  en  kompletterande  avtalspension. Regeringen ser i budgetproposit
syfte att underlätta en anslutning till pensionsavtal.
I budgetpropositionen uppges vidare att regeringen överväger att under år 2001
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 10 176 000 kronor under anslaget

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna 1999/2000:Kr314  (fp)  yrkande  22  och  2000/01:
opartiska, har en sammansättning som är bredast möjlig samt har en garanterad i
myndigheter och styrelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning är regeringen i anslagsfrågan och föreslå
Utskottet delar vidare regeringens inställning att generella regelverk på andra
följa det arbete som bedrivs för att få till stånd nödvändiga förändringar och
att den aviserade översynen av de fria gruppernas pensionsförhållanden sker sky
Beträffande  motionsyrkandena  bör  beaktas  att  regeringen,  efter  hemställa
förslagsrätten vid tillsättning av styrelseledamöter i Konstnärsnämnden och Bil
organisationer utpekas som förslagsställare.
Utskottet delar motionärernas inställning att det är av vikt att bidragsgivande
grundläggande och betydelsefull faktor vid valet av bidragstagare. Genom ändrin
Konstnärsnämnden  och  Bildkonstnärsfonden  vidgats.  Ändringen  gör  det  möjl
ytterligare öka att finna ledamöter i styrelser som har den kompetens, de goda
betydelsefulla arbetet i dessa styrelser. Motionerna 1999/2000:Kr314 (fp) yrkan
avslås av riksdagen.

3.9.2 Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:21)

Inledning

Under anslag 28:21 Ersättningar och bidrag till konstnärer beräknas medel till
upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). BUS fördelar
bidrag till konstnärer som fördelas av Konstnärsnämnden respektive Sveriges för

Propositionen

Efter förslag i 2000 års ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat att p
som  inleddes 1999 för att stimulera konstnärernas arbetsmarknad (prop. 1999/20
varav  25  miljoner  kronor  överförs  från  utgiftsområde  13  Arbetsmarknad
utgiftsområde 13 överförda medlen går 10 miljoner kronor till arbetsförmedling
teatern.  Dessa medel föreslås anvisas under anslag 28:2 Bidrag till allmän kul
till konstnärer  avser  permanentning  av  de tidsbegränsade stödinsatserna, bl
arrangörer.
Regeringen föreslår att bidragen till bild- och formkonstnärer förstärks samt a
Inom anslaget finns ett anslagssparande. Enligt regeringens förslag skall 3 265
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 264 933 000 kronor under anslage

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att  anslaget  skall  minska  med  40
yrkesverksamma konstnärer i större utsträckning skall få ersättning för utfört

I motion Kr255 (v) föreslår motionärerna att det inrättas en fond där dramatike
där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser med sådana roller. Denna f

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 2

Beträffande motionsyrkandet om inrättande av en fond för bidrag till nyskriven
dramatik, utan inriktning på kön, har varit i bruk sedan år 1999. För år 2000 l
Utskottet är inte berett att tillstyrka att medel omfördelas från andra anslag
avstyrks.

3.10 Arkiv (28:22-28:25)

3.10.1 Riksarkivet och landsarkiven (28:22)

Inledning

Riksarkivet  och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med särskilt ansvar
(1990:782), arkivförordningen  (1991:446)  och  förordningen  (1995:679)  med
Regeringskansliet.

Propositionen

För utökade uppgifter i samband med mottagandet och förvarandet av de kyrkliga
förstärkning av bidraget till Stiftelsen för Arbetarrörelsens arkiv och bibliot
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 256 913 000 kronor.

Motionen

I motion Kr345 (kd) yrkande 14 anförs att regeringens extra satsning på Arbetar

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill påminna om att riksdagen på utskottets förslag våren 2000 gav re
arkivutredningen  snarast påbörjas (bet. 1999/2000:KrU12, rskr. 1999/2000:178).
avsikt att tillsätta en utredningsman under hösten 2000 och att arbetet skall a
Utskottet har inga invändningar mot regeringens förslag om en ökning av anslage
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.10.2 Bidrag till regional arkivverksamhet (28:23)

Propositionen

Bidrag till regional  arkivverksamhet  lämnas  enligt förordningen (1996:1598)
699 000 kronor.

Motionerna

I motion Kr294 (c) i denna del föreslås att ytterligare  medel, nämligen 2 milj
och högskolor.
I motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del föreslås en uppräkning av a

Utskottets ställningstagande

Anslaget till de regionala museerna har i årets budgetproposition  föreslagits
för arkivsektorn. Utskottet är emellertid inte berett att för år 2001 förorda e
motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i denna del

3.10.3 Språk- och folkminnesinstitutet (28:24)

Propositionen

Myndigheten har enligt förordningen (1993:654) med instruktion för Språk-  och
dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 26 489 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.10.4 Svenskt biografiskt lexikon (28:25)

Propositionen

Myndigheten har enligt förordningen (1988:630) med instruktion för Svenskt biog
lexikon.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 3 878 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.11 Kulturmiljö (28:26-28:27)

3.11.1 Riksantikvarieämbetet (28:26)

Inledning

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturmiljön.
medverka i EU-arbetet och i det internationella arbetet med kulturmiljön, svara
RAÄ fördelar fr.o.m. juli 1998 även statsbidrag till regionala och lokala musee
regionala museer).

Propositionen

Regeringen  anför  att  det  tvärsektoriella arbetet under senare år har fått e
miljömålsarbetet och arbetet med  de  regionala  tillväxtavtalen till stor del
industrisamhällets kulturarv haft stor påverkan på verksamheten.
Regeringen föreslår att 163 934 000 kronor skall anvisas under anslaget.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.11.2 Bidrag till kulturmiljövård (28:27)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag till byggnadsvård  samt  forn-  och  la
underhåll av vissa kyrkliga inventarier. De får användas även när det finns sär
renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
I propositionen redovisas att 92 % av de medel som år 1999 betalades ut från an

Propositionen

Mot bakgrund av det stora behov och intresse som finns för bildandet av kulturr
att anslaget ökas med 1 miljon kronor i förhållande till innevarande år.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att 247 038 000 kronor skall anvisas und
Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 200
2001, dock längst t.o.m. år 2004.

Motionerna

I motion Kr291 (m) föreslås - med hänvisning till att den verksamhet som erhåll
förhållande till regeringens förslag (yrkande 11).
Även i motion Kr294 (c) i motsvarande del föreslås en ökning av anslaget, nämli
Motionären bakom motion Kr244 (s) påpekar att det är positivt att extra medel a
anslaget till industrisamhällets kulturarv, vars medel enligt motionären helt f

Utskottets ställningstagande

Utskottet  vill  som  tidigare  år  framhålla  att betydande summor anvisats un
påbörjades år 1999, att fortgå beträffande industrisamhällets  kulturarv,  stor
förstnämnda satsningarna finns inom utgiftsområde 17. Dessutom har ett flertal
satsning på Östersjösamarbetet.
Utskottet är inte berett att förorda en medelsanvisning som överstiger den som
och Kr294 (c) i motsvarande del och beslutar att anvisa medel under anslaget i
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2
2001, dock längst t.o.m. år 2004.

Beträffande den oro som uttrycks i motion Kr244 (s) bör uppmärksammas att under
år 1999, ca 12 miljoner kronor år 2000 och ca 6 miljoner kronor år 2001. Det in
år 2000. Med hänvisning härtill avstyrks motion Kr244 (s).

Utskottet  har  inhämtat  att regeringen fram till den 19 oktober 2000 har besl
kronor. Medlen har efter förslag  från  Delegationen  för  industrisamhällets k
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Hembygdsförbund,  Virserums  konst
Götaland, Sjöhistoriska museet, Skånes hembygdsförbund, Föreningen Dialoger, St

3.12 Museer och utställningar (28:28-28:34)

3.12.1 Centrala museer: Myndigheter (28:28)

Inledning

Under  anslaget  beräknas medel för följande museer, vilka samtliga är statliga
riksmuseet, Statens  museer  för  världskultur,  Statens sjöhistoriska museer,
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet.

Propositionen

Regeringen föreslår att det under anslaget Centrala museer: Myndigheter för år

Flera av de centrala museimyndigheterna föreslås få anslagsförstärkningar, vilk
Anslaget till Statens historiska museer föreslås  tillföras  2 miljoner kronor
kulturarvets betydelse för en demokratisk samhällsutveckling. Anslaget  bör  äv
(närmare redovisat under anslaget 28:30 Bidrag till regionala museer).
Anslaget till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde föreslås öka med 4,
verksamheten. Av beloppet föreslås 800 000 kronor anvisas till Prins Eugens Wal
För Statens sjöhistoriska museer föreslås en permanentning av tidigare engångsa
sammanlagd förstärkning med 2 miljoner kronor. Av medlen är 1 miljon kronor avs
Arkitekturmuseets anslag bör enligt regeringen öka med 1,5 miljoner kronor fr.o
Slutligen föreslås att Moderna museets anslag skall höjas med 6,5 miljoner kron
och  säkerställa en hög nivå på arbetet med bevarande och kunskapsuppbyggnad. V
miljoner kronor beräknas för år 2001 för detta ändamål.
Då det gäller den nya museimyndigheten Statens museum för världskultur bedömer
Regeringen redovisar under anslaget även sin bedömning av Riksrevisionsverkets
Moderna  museet  har  för  verksamhetsåret  1999 fått en revisionsberättelse me
dessa som en immateriell tillgång i balansräkningen. Under förutsättning att RR
Vidare redovisar regeringen att Moderna museet och Nationalmuseum med Prins Eug
eventuella skulder och fordringar. Regeringen förutsätter att myndigheterna föl

Motionerna

I några motionsyrkanden föreslås nivåhöjning av anslaget utöver regeringens för
I motion Kr345 (kd) föreslås en ökning i förhållande  till  regeringens  försla
anslaget 28:29 Centrala museer: Stiftelser. Motionärerna anser att det finns et
blivit bättre genom Sesamprojektet, men ännu finns betydande behov av ändamålse
satsning på centralmuseernas samlingar (yrkande 53 i motsvarande del).
I motionerna Kr346 (fp), yrkande 36 i motsvarande del, och Fi211 (fp), yrkande
förslag. Ökningen bör enligt motion Kr346 (fp) tillfalla Moderna museet, som ha
konstmuseerna i landet (yrkande 19 i motsvarande del).
I  motion  Kr345 (kd) anförs att mycket tyder på att Folkens museum - etnografi
museimyndigheten  Statens  museer  för  världskultur  med  säte  i  Göteborg,
Anslagshöjningar kommer, hävdar motionärerna, endast att gå till det nya Götebo
situation (yrkande 10).

I två motionsyrkanden behandlas frågor som berör centralmuseernas ekonomi och m
I motion Kr291 (m) anförs att det är otillfredsställande att regeringen inte he
förtydligas anser motionärerna bakom motionen (yrkande 13).
I motion Kr345 (kd) behandlas frågan om centralmuseernas ekonomiska situation.
propositionen - stor oro för museerna och efterlyser ett samlat grepp för att f

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis  noterar utskottet - som ett led i arbetet med uppföljning av rik
organisationsförändring inom Statens sjöhistoriska museer kommer att uppnås (jf
Vidare har utskottet  noterat  att  RRV  i  sin  revisionsberättelse  kommit me
regeringen att Moderna museet följer RRV:s rekommendationer.
Då det gäller förslagen till medelsanvisning anser utskottet liksom regeringen
Utskottet anser att den nivå som föreslås av regeringen är rimlig och är därför
tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker moti
del, och Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del.

Med anledning av den oro som uttrycks i motion Kr345 (kd) yrkande 10 över den e
utskottet  om  det  tillkännagivande  som  riksdagen  gjorde  hösten  1998  på
Stockholmsmuseerna  och  vid  Etnografiska  museet  i  Göteborg  inom  myndighe
utvecklingsmöjligheter för personalen, utställningar m.m. (bet. 1998/99:KrU1 s.
Utskottet förutsätter självfallet att regeringen beaktar vad riksdagen sålunda
vid  samtliga  centrala  museimyndigheter  och  gör de nödvändiga avvägningar s
utifrån de farhågor som framförs i motionen begära  att  regeringen  skall lämn
därmed.
Utskottet erinrar om att frågan om en ny myndighetsstruktur på museiområdet  so
motion Kr345 (kd) yrkande 6 behandlades utförligt vid föregående riksmöte (bet.
myndighetsstrukturen på museiområdet snarast skulle slutföras. Utskottet anförd

Därvid bör - som regeringen framhöll i budgetpropositionen för år 2000 - museer
bl.a. leder fram till förslag på åtgärder som kan innebära en effektivare resur
möjligheter  till en långsiktig och säkrare planering förbättras. Förhållandet
bör analyseras. De varningssignaler som kommit från olika museer då det gäller

Riksdagen tillkännagav för regeringen vad utskottet anfört (rskr. 1999/2000:
177).
I årets budgetproposition  har  regeringen lämnat en redogörelse för det pågåen
som en del av genomlysningen av museiområdet  göra  en  särskild granskning av
flera håll är ansträngd, vilket inte minst gäller de centrala  museerna.  Slutl
exempelvis magasinering, vård, konservering, IT och kompetensutveckling, kan ge
analysen av de centrala museerna kommer även hyres- och lokalfrågor att beaktas
Utskottet  konstaterar  att  arbete  fortfarande  pågår  inom  Regeringskanslie
redovisningar i propositionen beaktas. Utskottet förutsätter att det sedan lång
motionerna, Kr291 (m) yrkande 13 och Kr345 (kd) yrkande 6, bör inte vidtas. Yrk

3.12.2 Centrala museer: Stiftelser (28:29)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för följande centrala museer, vilka är stiftelser:
erhålla stöd inom ramen för anslaget i stället för under anslaget 28:31 Bidrag

Propositionen

I propositionen föreslås att bidraget till Nordiska museet årligen under tre år
under anslag 28:30 Bidrag till regionala museer).
Som skäl till sitt förslag att överflytta Arbetets museum till förevarande ansl
Arbetets museum bedriver en omfattande och till stora delar unik verksamhet. I
nätverk  m.m.  Det nationella uppdrag som museet innehaft under åren 1997-1999
följd av år erhållit  statliga medel inom ramen för anslaget Bidrag till vissa
verksamheten vid centralmuseerna. Bl.a. mot bakgrund av detta föreslår regering

Regeringen föreslår att det under anslaget skall anvisas 192 919 000 kronor.

I propositionen har felaktigt  angivits  att Skansen respektive Tekniska museet
att 819 000 kronor tillförts Skansen vid anslagsberäkningen,  medel  som  är  a
således vara 48 536 000 respektive 40 022 000 kronor.

Motionerna

I två motionsyrkanden föreslås ändrade anslagsnivåer jämfört med regeringens fö
I motion Kr345 (kd) föreslås - som redovisats under anslag 28:28 Centrala musee
närmare precisering skall tillföras dels förevarande anslag, dels anslaget 28:2
registrering, dokumentation och digitalisering på museerna. Mycket har blivit b
föreslagna förstärkningen skall enligt motionen användas för en riktad satsning
I  motion  Kr291  (m)  föreslås  en  minskning  av anslaget med 11 341 000 kron
återfinns hos ett stort antal kulturhistoriska museer, industrimuseer m.m. Vida
de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Motionärerna bakom motionen
anslag från anslaget Bidrag till vissa museer (yrkande 14).
I ett motionsyrkande, yrkande 9 i motion Kr345 (kd),  begärs  en  utförligare
visserligen  är  positiva  till  den  verksamhet  som bedrivs vid Arbetets muse
budgetteknisk fråga, anför de och föreslår att regeringen nästa år skall återko

Utskottets ställningstagande

Då det gäller medelsanvisningen vill utskottet anföra följande.
Utskottet anser att det inte finns utrymme för en höjning av anslaget utöver re
Utskottet har ett flertal gånger uttalat att verksamheten  vid  Arbetets museum
alltjämt samma uppfattning i frågan. Som framgår av propositionen har Arbetets
museet med en stor mängd olika institutioner, föreningar m.m. och kan därigenom
Enligt utskottets uppfattning är den nivå på anslaget som regeringen  föreslår
motsvarande del anvisa medel i enlighet med regeringens förslag.
Förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 9 innebär att regeringen skall lämna  en
förklaring som regeringen lämnat i budgetpropositionen tillräcklig motivering f

3.12.3 Bidrag till regionala museer (28:30)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för regionala museer samt för lönebidragsanställda
Kalmar,  Skåne  och  Gotlands  län  beräknas  medel för regionala institutioner
kulturpolitiska medel.
Bidrag fördelas, utom när det gäller museernas  verksamhet  med kulturmiljövård
museerna för kulturmiljövård i Kalmar, Skåne och Gotlands län fördelas av Riksa

Propositionen

Regeringen föreslår en treårig museipedagogisk satsning på de  regionala  musee
erfarenhetsutbytet inom detta område, men många av museerna har ett pressat eko
Satsningen bör enligt regeringen stärka samarbetet mellan museerna och stödja p
detta ändamål att anslaget ökas med 10 miljoner kronor fr.o.m. år 2001. Histori
särskilda medel för ändamålet under anslagen för centrala museer (anslagen 28:2
Vidare föreslås att det särskilda utvecklingsbidraget till de regionala museern
institutioner på regional och lokal nivå.
Sammanlagt innebär förslagen att det under detta anslag för år 2001 bör anvisas

Motionerna

I fem motionsyrkanden behandlas frågor om medelsanvisningen.
I motion Kr345 (kd) yrkas att anslaget skall öka med 10 miljoner kronor utöver
dag då den av regeringen föreslagna treåriga museipedagogiska satsningen tar sl
I  motionerna  Kr346  (fp)  yrkande  36 i motsvarande del och Fi211 (fp) yrkand
motion Kr346 (fp) framgår att 2 miljoner  kronor  av  den  föreslagna  ökningen
betydelsefull konstinstitution. Det är, menar motionärerna, viktigt att staten
Slutligen tas frågan om länsmuseernas ekonomi upp i motion Kr289 (c). Motionäre
har de ekonomiska problem. Därför krävs i motionen en utredning av länsmuseerna

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar de av regeringen föreslagna satsningarna på museipedagogik
ytterligare  medel. Beträffande förslaget att Nordiska akvarellmuseet skall erh
ställningstaganden  i  museifrågor,  som  bl.a.  innebär att det ankommer på lo
initiativ till nya museer tas - det är initiativtagarnas  ansvar  att  invester
förslag till medelsanvisning för år 2001 och avstyrker motionerna Kr345 (kd) yr
19 i motsvarande del. (Motionsförslag rörande Nordiska akvarellmuseet behandlas

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr289 (c) att även de re
regeringen torde dock underlätta för de regionala museerna att fullfölja sitt u
Syftet med översynen är att

-  översiktligt beskriva samspelet mellan staten och de regionala museerna i sk
-
-  redogöra för statens mål, medel och principer för stöd till regionala museer
-
-  belysa frågeställningar som är viktiga för fortsatt regional verksamhet och
-
1 dra slutsatser om hur regional museiverksamhet kan vidareutvecklas med staten
2
Översynen kommer att läggas till grund för Kulturrådets ställningstaganden i ko
utredning av länsmuseernas ekonomiska situation görs. Motion Kr289 (c) yrkande

3.12.4 Bidrag till vissa museer (28:31)

Inledning

Under anslaget anvisas medel för bidrag till ett antal museer och andra institu
Kiruna, Strindbergsmuseet, Rooseum, Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet

Propositionen

I propositionen föreslås att Judiska museet skall få en förstärkning fr.o.m. år
nationellt angelägen verksamhet som rönt stor uppskattning.
Bidraget för Arbetets museum beräknas fr.o.m. nästa budgetår under anslaget Cen
Sammanlagt föreslår regeringen att det under detta anslag skall anvisas 30 500

Motionerna

En rad motionsyrkanden har väckts som alla avser Nordiska akvarellmuseet.
I  motion  Kr345 (kd) föreslås en ökning av anslaget med 500 000 kronor för bid
sig som en betydelsefull konstinstitution, som bedriver ett kraftfullt utveckli
I motion Kr220  (c)  föreslås  att Akvarellmuseet skall tilldelas 1,8 miljoner
att det är angeläget att en långsiktig finansiering av Akvarellmuseet kan säker
Också i motion Kr231 (m) föreslås  att  Akvarellmuseet  skall  tillföras medel
närmar sig det som man kan förvänta sig av ett statligt centralmuseum,  anser
internationellt kulturutbyte och samarbete.
Slutligen föreslås i motion Kr280 (s) att staten skall delta i den långsiktiga
anvisas för ändamålet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (under anslag 28:30) i detta betänkande av
regionala museer. Utskottet erinrar även i detta sammanhang om sina principiell
att inrätta avdelningar inom ett länsmuseum och lokala museer samt att - när in
(jfr bet. 1999/2000:KrU1 s. 61). Utskottet är således inte berett att föreslå n
förmån för Akvarellmuseet. Utskottet kan inte överblicka konsekvenserna av såda
Med  hänvisning  till  det  anförda  avstyrker utskottet motionerna Kr220 (c),
förslag till medelsanvisning.
Även förslaget i motion Kr280 (s), som  syftar  till  att  staten  vid  en  ick
Akvarellmuseet avstyrks. Utskottet hänvisar ånyo bl. a. till att det ankommer p

3.12.5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler (28:32)

Inledning

Bidraget anvisas enligt förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statlig
teater-  och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Bidrag kan också
inventarier till sådana lokaler. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingsl
utbetalas när arbetena är avslutade, ibland flera år efter bidragsbeslutet.
Utskottet har inhämtat att det under år 2000 inkommit ansökningar om stöd för 5
erhållit bidrag på sammanlagt 10 miljoner kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen för år 2001 anvisar 10 miljoner kronor under
Dessutom  föreslår  regeringen  att  riksdagen bemyndigar regeringen att beslut
längst t.o.m. år 2004.

Motionerna

I motion Kr291 (m) anser motionärerna att  regeringens  förslag  om  bidrag til
skall stå för lokalkostnaderna samtidigt som det finns ett statligt anslag  til
handikappanpassning bör enligt motionärerna bestridas från anslag inom utgiftso
Motionärerna  bakom  motion  Kr345 (kd) anser att det finns anledning att göra
översyn och för att göra redan  nu  nödvändiga handikappanpassningar av lokaler
för år 2001 om 2 miljoner kronor föreslås (yrkande 53 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Att behovet av stöd till icke-statliga  kulturlokaler är stort framgår inte min
att ta bort anslaget. Å andra sidan är utskottet  inte berett att förorda inom
således regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Kr291

Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år
2001, dock längst t.o.m. år 2004.

Beträffande den översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler som  motionä
redovisade ett regeringsuppdrag som gällde att utreda de framtida behoven av st
föreslog bl.a. att bidragssystemet skulle förstärkas och att mer hänsyn skulle
Med hänvisning till att Boverket relativt nyligen sett över stödet till icke-st

3.12.6 Riksutställningar (28:33)

Propositionen

Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsv
övrigt utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, deb
Regeringen föreslår att det under detta anslag skall anvisas 38 046 000 kronor

Motionerna

Förslag  om  minskning  av  anslaget till Riksutställningar har framförts i tre
motionerna Fi211 (fp) yrkande 19 i motsvarande del och Kr346 (fp) yrkandena 11
(fp) syftar främst till att Riksutställningar skall minska antalet egna produkt

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att Riksutställningars  verksamhet  har stor regional- och kult
avstyrker därmed motionerna Kr291 (m) yrkande 16, Kr346  (fp)  yrkande  11 och
till medelsanvisning.

3.12.7 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (28:34)

Propositionen

Anslaget får användas för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, h
Den som anordnar en tillfällig utställning som skall visas i Sverige under  vis
kulturmanifestationer utomlands.
Av propositionen framgår att anslaget utnyttjades år 1999 för ett bidrag till S
som tillverkades till konung Adolf Fredriks kröning år 1751.
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas för år 2001.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

3.13 Film (28:35-28:36)

3.13.1 Filmstöd (28:35)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för statens stöd till svensk filmproduktion m.m. s
Den  1  januari  2000 trädde 2000 års filmavtal i kraft. Detta femåriga avtal m
filmpolitiska stöd som hanteras av Filminstitutet.
En redogörelse för filmavtalets innehåll lämnas i propositionen i inledningen t
Regeringen föreslår att anslaget för filmstöd för år 2001 skall anvisas med ofö

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning.

Utskottet vill i detta  sammanhang  -  som  ett  led  i  arbetet  med  uppföljn
redogörelse för Sesamprojektet på filmområdet (prop. s. 46). Utskottet, som sak
Sesam-projektet, kan nu konstatera att syftet med det tillkännagivande om stöd
har uppnåtts (prop. 1994/95:100 bil. 12, bet. 1994/95:KrU18, rskr. 1994/95:251)
Av  regeringens  redogörelse  framgår  att  riksdagen  anvisade  totalt 235 mil
filmrestaureringsprojekt  i  maj 1996. Projektet avsåg svensk färgfilm  produce
färdigrestaurerats. En del av  Sesammedlen  har  använts  för  att  delfinansie
restaurering av filmmaterial. I övrigt har medlen i huvudsak använts till perso
Med hjälp av de ytterligare medel, som Filminstitutet tilldelats i Ingmar Bergm
att restaurera.

3.14 Forskning

3.14.1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:36)

Propositionen

Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkiv
med en del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhisto
Regeringen redovisar inriktningen av kulturmyndigheternas forskning och drar sl
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 36 236 000 kronor i

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

Under rubriken "Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)" i det följ

3.15 Trossamfund (28:37-28:38)

3.15.1 Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (28:37)

Propositionen

Samarbetsnämnden  för statsbidrag till trossamfund har till uppgift att pröva f
statsbidrag till trossamfund.  Förvaltningskostnaderna för Samarbetsnämnden för
trossamfund.
Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader fr.o.m. år 2001 anvisas
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 2 500 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

3.15.2 Stöd till trossamfund (28:38)

Propositionen

Statsbidrag lämnas i form av organisationsbidrag,  verksamhetsbidrag  och  proj
trossamfund.
Statsbidraget bidrar till att skapa förutsättningar för olika samfund att behål
till gudstjänstlokaler har ökat genom bidrag till bl.a. handikappanpassning.
Regeringen har under anslaget till Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossa
därför med 2,5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 50 750 000 kronor.

Motionerna

I motionerna Kr346 (fp) yrkandena 35 och 36 i denna del och Fi211 (fp) yrkande
eller minskat under senare år.

I  motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del föreslås en ökning av ansl
av lokaler. För år 2001 föreslås att 3 miljoner kronor anvisas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet,  som  anser att det saknas utrymme för en ökning av anslaget, tillst
(fp) yrkandena 35 och 36 i denna del samt Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del avs

3.16 Övrigt

3.16.1 Kulturfond

Motionen

I motion Kr291 (m) föreslås att en s.k. dubbleringsfond om 120 000 000 kronor s
kunna få stöd från  fonden. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp som de
att finansiera verksamheter som får offentliga bidrag på annat sätt.

Utskottets ställningstagande

Vid utskottets behandling  vid  föregående  riksmöten  av  motsvarande motionsy
1996/97:KrU1 s. 46-47, bet. 1997/98:KrU1 s. 30-33, 72-73, bet.  1998/99:KrU1  s
riksdagens initiativ med syfte att få till stånd bl.a. en sådan typ av fond som
bör styras av prioriteringar som görs på det sätt som motionärerna föreslår. Me

4 Mediepolitik (politikområde 27)

4.1 Politikens inriktning

Propositionen

I propositionen (utg.omr. 17 s. 98 -102) redovisar regeringen utförligt inriktn
och inom utgiftsområde 17. De anslag som hör till utgiftsområde 1 och som bered
Granskningsnämnden för radio och TV samt presstödet. Till utgiftsområde 17, som
Finland,  Bidrag  till  dokumentation  om  den  mediepolitiska  utvecklingen  o
kulturutskottet även frågor som rör public service-verksamheten.
Då det gäller presspolitiken erinrar regeringen om att de grundläggande princip
direkta  insatser  för  dagspressen  bör  verka  för  att  värna mångfalden på
inriktningen för de nuvarande statliga insatserna för dagspressen  lades  fram
konkurrens mellan dagstidningar och förekomsten av monopolbrytande, komplettera
Statliga insatser borde också inriktas på att göra det möjligt för synskadade o
Regeringen konstaterar att massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för
demokratiska systemet och stor betydelse för mångfalden. Inriktningen för de st
Public service-verksamheten, dvs. den verksamhet som bedrivs av Sveriges Televi
stark  ställning  och har enligt regeringen lyckats väl med att bevara denna tr
service-företagen är  ensamma  om  möjligheten att göra program utan krav på lö
service-företagen har dessutom ett stort  ansvar  för  att  program görs för mi
svensk public service-radio och -TV ges goda förutsättningar att klara dessa vi
Riktlinjerna för public service-verksamheten slogs senast fast  genom  beslut
2001. För närvarande arbetar en parlamentarisk beredningsgrupp med representant
med  början  år  2002.  Regeringens  ambition är att beredningen av nya sändnin
framgångsrik verksamhet också i framtiden (prop. utg.omr. 17 s. 100).
Då det gäller frågan om skadligt medieinnehåll  anför regeringen bl.a. att det
förutsättningar finnas för att minska tillgängligheten  till  medieinnehåll  so
erfarenhet och kunskap som krävs för att kunna förstå och bearbeta sina intryck
Regeringen anser att medieutvecklingen och dess konsekvenser för barn bör följa
åtgärder inom området behöver ständigt övervägas i ljuset av teknikutvecklingen
Även den s.k. konvergensfrågan berörs i propositionen (prop. utg.omr. 17 s. 100
hanteras samtidigt och förmedlas genom olika slag av elektroniska distributions
Det blir möjligt att förmedla samma tjänster i olika slag av nät och att utnytt
olika  branscher  förskjuts.  En  följd  av  konvergensen kan enligt propositio
upprätthållas.
Även frågan om ägarkoncentration berörs i propositionen  (prop.  utg.omr.  17 s
medieområdet koncentreras till färre och större företag. Det ger upphov till fa
av makt och ägande. I propositionen nämns att Mediekoncentrationskommittén (dir
bl.a. förslag till en ny mediekoncentrationslag. Beredning av betänkandet pågår

4.2 Mål för mediepolitiken

Propositionen

I propositionen anges att politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio
Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Regeringen  har  inom ramen för en pågående översyn av mål- och verksamhetsstru
beslutas av riksdagen.
Regeringen föreslår  att  målet  för  mediepolitiken  skall  vara  att  stödja
massmedierna (prop. utg.omr. 17 s. 98).
Regeringen understryker att massmedierna spelar en fundamental roll i det moder
kunna  leva  och  verka  tillsammans i ett demokratiskt samhälle. I dag når dag
viktigast för nyhetsförmedling och debatt.
Vidare framhålls i propositionen  att  medieområdet  nu  kännetecknas av en sna
företag. Ny teknik skapar förutsättningar för nya medier, samtidigt  som  ändra
inom mediepolitiken, anförs det, syftar till att stödja massmedierna i deras vi

Motionerna

Förslag som avser mediepolitikens mål framförs i två motionsyrkanden.

I motion K400 (m) yrkande 3 föreslås vissa ändringar av regeringens målformuler

-  Målet för mediepolitiken skall vara att säkerställa yttrandefriheten, respek
-
-  Det offentliga får inte genom skattemedel eller andra med tvång uttaxerade m
-
-  Staten får inte utöva sin makt så att den styr och dominerar medieutbudet. D
medieutbudet med det som andra inte förmår.
-
-  Staten skall verka för etableringsfrihet så långt tekniken medger. Inom rame
bästa sättet att utan offentliga regleringar motverka mediekoncentration.
-
-  Den  nya tidens medier skall, liksom den fria pressen, stå oberoende från st
få sända.
-
-  Tryckfrihetens principer och yttrandefrihetsgrundlagen skall vara den enda r
-
-  Olika medier skall ha rätt att söka sin finansiering genom t.ex. reklam elle
-
-  Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier, som Internet. Förhandsgrans
-
-  Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden skall inte förekomma.
-
I motion  Kr343  (c)  yrkas  att  målen  för  mediepolitiken  skall  inriktas
ägarkoncentration motverkas. Slutligen föreslås att utbudet av produktioner frå

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att anslagen inom politikområde 27 Mediepol
utgiftsområde  17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som bereds av kulturu
television och film  liksom  andra  ärenden  som  angår bl.a. yttrandefrihet oc
radio och television i den mån de icke tillhör konstitutionsutskottets berednin

Utskottet övergår nu till att behandla förslagen till mål för mediepolitiken.
Utskottet välkomnar de mål för politikområdet som  nu  föreslås  och  som  står
informationsfrihet. Utskottet anser att de överväganden som görs i propositione
Vidare konstaterar utskottet att de av regeringen nu föreslagna målen, som riks
regeringen - utan att begära riksdagens ställningstagande - angav i budgetpropo
åren  1998-2000  för  utgiftsområde  1.  Syftet  med  dessa  tidigare  -  av  r
yttrandemöjligheter, att garantera massmediernas oberoende, att säkerställa til
tillgång till ett varierat utbud.
Då  det  gäller förslagen i motion K400 (m) yrkande 3 finns en viss överensstäm
mediepolitiken  i  yttrandefriheten,  mediernas  mångfald,  oberoende  och  til
målformuleringsförslag som finns i motionen. Utskottet inskränker sig till att
Flera  av  punkterna  i  motion  K400  (m)  syftar  till  att  begränsningar  i
mediekoncentrationen. Utskottet anser att det är angeläget att bevaka de tydlig
koncentration  kan  komma  att  innebära.  Utskottet  vill tillägga att frågor
proposition i bl.a. denna fråga förbereds inom Regeringskansliet  och - som näm
bör inte föregripas av riksdagen.
Två av punkterna i motionen syftar till att fördelningen av sändningsfrekvenser
Utskottet vill med anledning härav erinra om att frekvensband i radiospektrum
dagens teknik ofrånkomlig. Utskottet förutsätter att regeringen i urvals- och b
intressen och smakriktningar, så att flera av varandra oberoende programföretag
rskr. 1996/97:178).
Då det gäller motion Kr343 (c) skiljer sig utskottets synpunkter inte på något
att en mångfald röster skall tryggas. Utskottet har inte heller något i sak att
sådant krav inbegrips i målformuleringen om att yttrandefriheten skall stödjas.
Sammantaget innebär utskottets ställningstagande att regeringens förslag till m
bör avslås.

4.3 Utbyggnad av digital marksänd TV (avsnitt 5.8)

Bakgrund

Bakgrundsuppgifterna  i detta avsnitt har huvudsakligen hämtats från propositio
med statligt ägande s. 122 och 191 samt från Radio- och TV-verkets skrift Medie

År 1997 beslutade riksdagen efter förslag av regeringen att digital marksänd TV
(prop. 1996/97:67, yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Regeringen beslutade i  november  1997  att  sändningar  skulle  få  inledas  i
Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd.
Vidare skulle en parlamentariskt sammansatt kommitté, Digital-TV-kommittén (Ku
Sändningarna i det digitala marknätet startade under år 1999. För närvarande fi
åvilar det regeringen att efter förslag av Radio- och TV-verket besluta om till
Teracom AB är ett statligt bolag som bildades den 1 juli 1992 efter beslut av r
rundradionätet och skall enligt sin bolagsordning bedriva utsändning och överfö
har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenl
För  att  tittare med nuvarande analoga TV-apparater skall kunna ta emot digita
eller set top  box),  dels  ett  programkort.  Företaget  Boxer  TV-Access  AB
utvecklingen genom att underlätta för hushåll att få tillgång till digital-TV-b
användning och hantering av digital-TV-boxar och kringutrustning. Framför allt
TV-tittarna behöver som nämnts också ha tillgång till ett programkort för att f
SVT, UR och Teracom, hyr ut programkort och sköter administration kring abonnem
Antalet hushåll som tar emot sändningarna via det digitala mark-TV-nätet har -
september 2000 var antalet abonnenter ca 30 000.

Propositionen

I propositionen föreslås att digital marksänd TV får byggas ut till att omfatta
Regeringens ställningstagande bygger på den parlamentariska Digital-TV-kommitté
% befolkningstäckning.
Regeringen anför som skäl för sitt förslag till utbyggnad bl.a. följande (prop.
Det är ett viktigt demokratiskt krav att alla som bor i Sverige har tillgång ti
program  och  även  till  olika  nya  tjänster  som  blir  möjliga  genom  digi
distributionskanaler. Eftersom den digitala tekniken är mer frekvenssnål än den
de analoga sändningarna först har upphört.

- - -

För att de analoga sändningarna skall kunna avvecklas krävs emellertid att det
för närvarande. Det är angeläget att allmänheten har möjlighet att välja distri
Även om en betydande andel av de svenska hushållen kommer att kunna ta emot TV-
remissinstanser, att endast sändningar i marknätet ger tillräckligt god tillgän

Regeringen bedömer att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna upp

Motionerna

Förslagen i fyra av de nu aktuella motionsyrkandena, nämligen K400 (m) yrkande
marksänd  TV  skall  stoppas,  med  hänvisning  dels  till att det finns andra
kommunikationstjänster. I två av motionerna, K400 (m) och  T717 (m), efterlyses
vilka de ekonomiska konsekvenserna blir för staten och inblandade  företag  ink
och konsumenternas betalningsvilja.
Förslag innebärande att marksänd digital TV skall byggas ut, så att den blir ti
Slutligen yrkas i motion K400 (m) att statliga medel inte vare sig över statsbu

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen och motionärerna bakom motion Kr285 (c)
välja mellan samtliga distributionsformer och inte är hänvisade enbart till mot
marksändningarna. (Jfr prop. utg.omr. 17 s. 107.)
Utskottet  vill  understryka  att  ett riksdagens beslut i enlighet med förslag
"att åtminstone 98 % befolkningstäckning kommer att kunna uppnås under år 2002"
bedömning av vid vilken tidpunkt täckning  av  hela  landet  kan  uppnås  har
infrastrukturen för analoga TV-sändningar kan användas och kompletteras i vissa
De ekonomiska konsekvenserna av utbyggnaden har efterlysts i två av motionerna,
KU 2000/1681/Me) framgår att kommittén har genomfört en samhällsekonomisk analy
en  fortsatt  användning  och  en  snabb utbyggnad till rikstäckning av det dig
orsaker till detta är att den digitala  distributionstekniken  erbjuder  betydl
lägre än i det analoga nätet. Marksänd digital TV innebär stora mervärden och ö
Kommittén anger att investeringskostnaden för att bygga ut en frekvenskanal til
frekvenskanaler som för närvarande finns tillgängliga. (En digital frekvenskana
Hittills  har  450 miljoner kronor investerats inom ramen för den nuvarande täc
kostnad som Teracom enligt Digital-TV-kommittén avser att dela upp på tre år.
Då det gäller sändningskostnaderna  i  det  digitala  marknätet  för  de  sända
befolkningstäckning på 98 procent är omkring 160 miljoner kronor per år.
Motionärerna tar även upp frågan om sändarföretagens och konsumenternas betalni
2000 eller början av år 2001 kommer att ske ett genombrott för digital-TV. Prog
Vidare har de påpekat att det är viktigt att marknätet på ett tidigt stadium ka
välja marksänd digital TV beror, menar de, på hur snabbt marknätet byggs ut och
Av  propositionen  framgår  att  intresset från konsumenterna för marksänd digi
Utskottet har inhämtat att det i början av oktober 2000 fanns ca 33 000 abonnen
I sammanhanget bör även nämnas att  frågor  om  SVT:s  kostnader  för  övergång
särskild utredare i betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni
kan stängas, vilket enligt utredaren bör kunna ske någon gång mellan åren 2007
av de villkor som skall gälla för public service-verksamheten under nästa tills
riksdagen våren 2001.
Utskottet har med hänvisning till det anförda och i likhet med regeringen kommi
hela landet. Regeringens förslag tillstyrks således. Motionerna Kr285 (c), K400
Då det gäller förslaget i motion K400 (m) yrkande 8 att varken statliga medel e
företaget Boxer främst ägnar sig åt uthyrning av dekodrar. Det är företaget som
från  att  företaget  -  liksom företagets ägare Teracom och Skandia - gjort lå
Enligt utskottets uppfattning  finns  det inte någon anledning för riksdagen at
riksdagen att uttala sig om huruvida statliga medel skall få användas till att

4.4 Anslagen inom mediepolitiken

4.4.1 Statens biografbyrå (27:1)

Propositionen

Statens biografbyrå skall enligt lagen  (1990:886)  om  granskning och kontroll
filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offe
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 9 172 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tagit del av Biografbyråns anslagsframställning  för  år  2001,
antingen framstår som definitionsmässigt alltid uppfyllda eller som helt omöjli
lyder: "Målet för Statens biografbyrå är att förhindra förekomsten av filmer so
Utskottet anser att en meningsfull mål- och resultatdialog måste kunna ha sin u
antingen  arbetas  om  eller  konkretiseras  i  t.ex.  delmål.  Utskottet ser m
målformuleringarna och deras tillämpning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

4.4.2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27:2)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för de kostnader Teracom AB har för  rundradiosänd
tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, de kos
i Sverige samt Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 bör uppgå till 23 454 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

4.4.3 Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till eur

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för svensk medverkan i Audiovisuella Eureka och Eu
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 821 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

4.4.4 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (27:4)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för stöd till Nordicom-Sverige (Nordicom) vid Göte
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 skall uppgå till 1 288 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

4.5 Radio och TV i allmänhetens tjänst

4.5.1 Bakgrund

Riksdagen beslutade våren 1996 om de villkor och riktlinjer som skall gälla för
december  2001  samt  för Utbildningsradion (UR) under tillståndsperioden den 1
beslutade riksdagen att  förlänga  UR:s  sändningstillstånd  från  den  1 janua
1998/99:100).
Public service-företagen finansieras i huvudsak med TV-avgifter som anvisas frå
enligt ett särskilt kompensationsindex.
Regeringen  beslutade  i  december  1996  -  samt  för  UR:s  del  även  i  dec
medelstilldelning och anslagsvillkor för de tre programföretagen.
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med TV-avgiftsmedel och
De tre public service-företagen har sedan år 1997 tilldelats särskilda medel fö
den 1 juli 1998 och SR sedan den 1 januari 2000 fått särskilda medel för kvalif
En  särskild  utredare  har på regeringens uppdrag lagt fram ett brett underlag
tillståndsperiod i betänkandet  Radio och TV i allmänhetens tjänst, ett beredni
med uppgift att medverka i beredningen  av  en  proposition i denna fråga. Arbe
skall gälla för den fortsatta public service-verksamheten.

4.5.2 Medelsberäkning för år 2001

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att de tre public  service-företagen  för  år 20
gällande fördelningsnyckel bör av de samlade medlen 3 209,3 miljoner kronor  (=
4,76 %) beräknas för UR. Därutöver föreslås att 40,3 miljoner kronor i 1998 års
Granskningsnämnden för radio och TV finansieras enligt riksdagens beslut om rik
som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag om medelstilld
anslag för år 2001 föreslås uppgå till 8 164 000 kronor. Regeringen föreslår at

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna regeringens förslag till medels
Utskottet  föreslår  även  att  riksdagen  skall  godkänna  regeringens  försla
Granskningsnämnden för radio och TV.

4.5.3 Särskilda medel för förnyelse

Bakgrund

I budgetpropositionen för år 1999 uttalade regeringen att SVT och SR borde  til
vilket avsåg såväl ny distributionsteknik som möjligheter att vidareutveckla pr
tilldelas  de  två  företagen.  Riksdagen  beslutade  att  -  utöver  SVT och S
fördelningsnyckelns procentsats, dvs. 4,76 % (eller 4,76 miljoner kronor)  av
som regeringen avsett i sitt förslag, vilket innebar att SVT tilldelades 63 % e
bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55).
För år 2000 beslutade riksdagen att 100 miljoner kronor i 1998 års prisläge sku
60,57 miljoner kronor, SR 34,67 miljoner kronor och UR 4,76 miljoner kronor (pr

Propositionen

I årets budgetproposition föreslår regeringen att en särskild medelstilldelning
Medlen föreslås fördelade enligt gällande fördelningsnyckel.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr346 (fp) anser att det finns anledning för SVT och
tillämpningen av ny teknik är mycket dyr i början för att därefter falla i pris

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu

Med  anledning  av  yrkandet  i  motion Kr346 (fp) erinrar utskottet om sitt st
uttalade då bl.a. följande (bet. 1999/2000:KrU8 s. 20).

Public service-verksamheten intar  en  central  roll  bland  medierna och kan s
Enligt utskottets uppfattning är det därför angeläget att public  service-föret
programformer och ny teknik. Samtidigt vill utskottet understryka att kostnader
som kan förväntas av teknikövergången.

Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, vill tillägga att övergången ti
Vidare bör i sammanhanget nämnas att frågor om public service-företagens övergå
utredare  som  haft  regeringens uppdrag att lägga fram ett underlag inför bere
Regeringen avser - som nämnts i det föregående - att lämna en proposition till
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr346 (fp) yrkande 3

4.5.4 Särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program

Bakgrund

Sedan den 1 juli 1998  har  SVT  erhållit särskilda medel för kvalificerad prod
var inledningsvis avsedda för särskilt  kvalificerad  programproduktion  som  t
föreslogs  i  budgetpropositionen  för  år 1999, innebärande att medlen till si
produktionsuppdrag samt för samarbetsprojekt  med  fria  filmare  och  producen
1998/99:55).

Propositionen

I budgetpropositionen föreslås att SVT för år 2001 skall tilldelas 75 miljoner
ambitionsnivå för produktion av kvalitetsprogram skall höjas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag skall beslu

4.5.5 Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios pro

Propositionen

Riksdagen fattade hösten 1999 beslut med anledning av regeringens förslag i bud
kronor för år 2000 för att värna mångfalden och kvaliteten i programutbudet. Vi
1999/2000:1, utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrU1, rskr. 1999/2000:87).
I budgetpropositionen föreslås att SR för år 2001 skall tilldelas 5 miljoner kr
ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av utomstående i programverksamh

Motionen

I  motion  Kr345  (kd)  föreslås  att  SR  skall  tilldelas 10 miljoner kronor,
(yrkande 52). I motionen nämns att SR i sin public  service-redovisning  för år
effekter på olika programområden såsom nyhets- och samhällsprogram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar - med anledning av förslaget i motion Kr345 (kd) - om att  et
att värna mångfald och kvalitet i företagets programutbud var att SR enligt sit
översättas i ett krav på att det skall finnas många produktionskällor och medve
grad användas för att skapa ytterligare förutsättningar för ökad medverkan av u
Vidare konstaterar utskottet - med hänvisning till att motionärerna åberopar ut
satsningen bör kunna avläsas först i public service-redovisningen för år 2000.
Utskottet, som inte är berett att förorda ett högre medelstillskott än det som
kronor. Motion Kr345 (kd) yrkande 52 avstyrks därmed.

4.5.6 TV-avgiften och rundradiokontot

Propositionen

I budgetpropositionen anges att en avgörande faktor för rundradiokontots result
påverkas även av utvecklingen av antalet TV-avgiftsbetalare samt av storleken p
Regeringen har vid sina beräkningar utgått från att kompensationsindex under år
även beaktat att de inbetalningar som Teracom AB gjort på rundradiokontot sedan
Regeringen föreslår att TV-avgiften höjs med 24 kronor till 1 668 kronor per he
om TV-avgift.

Motionerna

I två motioner avvisas förslaget till höjning av TV-avgiften, nämligen i motion

Utskottets ställningstagande

Enligt  utskottets  uppfattning  skulle  en utebliven höjning av TV-avgiften, s
rundradiokontot. Utskottet anser därför i  likhet  med  regeringen  att  en höj
osäkerhet om ett positivt resultat på rundradiokontot för år 2001 kan upprätthå
bereder de villkor som skall gälla för public service-verksamheten fr.o.m. år 2
deras programverksamhet. I anslutning till en sådan analys bör självfallet fråg
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet att TV- avgiften höjs så
enlighet härmed. Motionsyrkandena avstyrks.

4.5.7 Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr340 (v) anser att regeringen i den aviserade propos
öka  funktionshindrades  tillgång  till  public  service-utbudet.  För att till
organisationer till den beredningsgrupp som för närvarande förbereder nya publi

Utskottets ställningstagande

Sändningstillstånden för SR, SVT och UR upphör att gälla den 31 december  2001.
den s.k. public service-beredningen. Gruppen har att ta ställning till vilka ri
om teknik och distribution samt finansieringsfrågor.
Utskottet har vid flera tillfällen understrukit vikten av att grupper med olika
Utskottet intar alltjämt samma ståndpunkt och anser att det är lika viktigt att
Utskottet konstaterar att den pågående public service-beredningen kan - om den
riksdagen med anledning av motionsyrkandet är därför inte motiverat. Yrkande 2

5 Ungdomspolitik (politikområde 29)

5.1 Målen för ungdomspolitiken

I den av regeringen använda indelningen av budgetpropositionen i politikområden
För flera av politikområdena föreslår regeringen i budgetpropositionen att riks
Riksdagen beslutade nämligen hösten 1999 om följande nya sektorsövergripande må
   Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv.
   Ungdomar skall ha verklig möjlighet till inflytande och delaktighet.
   Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas till
Till  dessa  mål  hör  också delmål som beslutas av regeringen och goda exempel
ungdomspolitikens mål uppnås.

5.2 Regeringens bedömning av ungdomspolitiken

Regeringen påminner om att  den svenska ungdomspolitiken är sektorsövergripande
berör och berörs av en lång rad andra politikområden.
Uppföljningen av ungdomspolitiken samordnas av Ungdomsstyrelsen.
I inledningsavsnittet till ungdomspolitikområdet  (s.  115-121)  redovisar rege
resultatbedömning.
Med den målstyrningsmodell som tillämpas fr.o.m. år 2000 ökar enligt regeringen
en rad olika områden. Genom att de tre av riksdagen beslutade övergripande  mål
samlat utvärdera ungdomspolitiken. Den nya målstyrningsmodellen tydliggör och f
Sveriges ungdomar mellan 15 och 24 år är en socialt, etniskt och kulturellt het
finns dock en mindre grupp ungdomar som ser pessimistiskt på framtiden. Detta ä
De flesta ungdomar vill vara med och påverka, bestämma och ta ansvar för sina l
positivt att de unga tar en mängd egna initiativ som skapar nya och mer direkta
Den starka tillväxten i Sverige har förbättrat situationen även för ungdomarna.
skriande brist på lägenheter, vilket i hög utsträckning drabbar ungdomar, anför

5.3 Anslagen inom ungdomspolitiken (29:1-29:2)

5.3.1 Ungdomsstyrelsen (29:1)

Propositionen

Regeringen  bedömer  att  Ungdomsstyrelsen har god förmåga att genomföra de upp
ett bra stöd för beslut på  såväl  statlig  som  kommunal  nivå.  Ungdomsstyrel
Regeringen noterar att alltfler centrala myndigheter och organisationer  konsul
frågor har fungerat bra. Regeringen anser att Ungdomsstyrelsen på ett aktivt sä
insatser utvecklas när det gäller att identifiera, presentera och sprida goda e
Genom riksdagens beslut om propositionen På ungdomars villkor (prop. 1998/1999:
analys av ungdomspolitiken.
Anslaget föreslås öka med 1 miljon kronor år 2001 och uppgå till 16 829 000 kro

Motionen

I  motion  Kr291  (m)  yrkande  20  hemställs  att  anslaget  skall minskas med
ungdomsorganisationerna som Ungdomsstyrelsen har att hantera.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har även tidigare år haft att ta ställning till ett motsvarande  moti
Ungdomsstyrelsens ökade uppgifter att följa upp och analysera den förda ungdoms
även till att det är viktigt att Ungdomsstyrelsen kan stödja kommunerna i deras
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ökad medelsanvisning under ansla

5.3.2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. (29:2)

Inledning

Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordnin
ungdomsverksamhet.

Propositionen

De nya formerna för ungdomsorganisationernas bidragsprövning som infördes under
om ungdomsorganisationernas verksamhet. Bidragsgivningen till ungdomsorganisati
ungdomsverksamheterna.
Efter en utvärdering av det målrelaterade bidragssystemet, som visade att bidra
översyn  av  regelsystemet  särskilt  beakta  konflikten  mellan mål och regler
sammanhållet bidragssystem i tre nivåer som bl.a. skall göra  det  lättare  för
verksamheter föreslås. Efter remissbehandling bereds frågan i Regeringskansliet
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 89 889 000 kronor, dvs. en minsk
Ungdomsstyrelsen  och  4  miljoner  kronor till anslaget 30:2 Bidrag till allmä
ungdomars nyttjande av samlingslokaler.

Motionerna

Som redovisats under anslaget 29:1 Ungdomsstyrelsen  föreslås  i  motion  Kr291
kronor (yrkande 21). Minskningen avser den internationella verksamheten och gru
ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar till sig nya grupper.
I  motion  Kr294  (c) hemställs om en ökning av anslaget 29:2 med 65 miljoner k
nytt anslag benämnt  Kul-bidraget  att  användas  för  stöd till ungdomar så at
Medlen skall fördelas till kommunala ungdomsråd e.d. för  att  utveckla  kultur
satsningar på ungdomskultur genom det s.k. Kul-bidraget och på den kulturella i

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är viktigt att vissa förändring
regelsystemet i något avseende skall hämma föreningslivets utveckling. Utskotte
Liksom regeringen anser utskottet att det statliga stödet till ungdomsorganisat
möjligheter till inflytande. Utskottet, som behandlade ett motsvarande motionsy
kraftig minskning av anslaget.
Vid  föregående  riksmöte  behandlade  utskottet  även motionsförslag om en avs
(bet. 1999/2000:KrU1 s. 75-76). Utskottet påminde då  om  att  ett genomgående
eget skapande och deltagande i kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet.  1996/97:KrU1
den nationella kulturpolitiken gäller alla människor i landet, givetvis också b
kommunala kulturpolitiken. Utskottet påminde också om att viss satsningar på un
överskottet på AB Svenska Spels värdeautomater avses gå till ungdomsorganisatio
uteslutet att göra så stora omfördelningar inom utgiftsområdet som ett bifall t
denna del.
Utskottet avstyrker också motion Kr289 (c) yrkande 7 om ett uttalande om betyde
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisni

6 Folkrörelsepolitik (politikområde 30)

6.1 Inledning

Genom att folkrörelsefrågor i årets budgetproposition fått ett eget politikområ
Enligt  regeringen  omfattar  folkrörelsepolitiken  generella  frågor  kring  b
finansiering, regeringens och statsförvaltningens dialog och samverkan med före
och föreningar.

6.2 Mål för folkrörelsepolitiken

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner följande mål för politikområdet Fol
Målet skall vara att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda
I propositionen anges att regeringen genom en aktiv folkrörelsepolitik vill bid
Grundläggande värden för folkrörelsepolitiken är enligt regeringen sammanslutni
Regeringen vill bidra till att värna om och stärka dessa värden genom att inom
till externt kapital.
Inom EU diskuteras och bereds frågor som på olika sätt har eller kommer att få
enligt regeringen att delta aktivt i detta EU-arbete.
Beträffande de statliga insatserna inom politikområdet räknar regeringen upp en
hur  lagstiftningen  inom  olika  områden specifikt påverkar de ideella förenin
folkrörelser, en arbetsgrupp inrättas  för  samråd  kring  frågor om folkrörels
svenskarnas engagemang i ideella och ekonomiska föreningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vikten av att vi värnar om, tar till  vara,  stödjer
föreningar och liknande sammanslutningar. I linje härmed ansluter sig utskottet
att människor skall ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olik
För att staten skall kunna ge bästa möjliga förutsättningar för människor att b
Utskottet  ser  positivt  på  de  insatser regeringen enligt vad som sägs i pro
insatserna och anger vilka åtgärder som fortsättningsvis kan bli aktuella.

6.3 Anslagen inom folkrörelsepolitiken (30:1-30:4)

6.3.1 Stöd till idrotten (30:1)

Inledning

Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för den verksa

De övergripande syftena med statsbidraget är att stödja verksamhet som
- bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse och benägenhet för moti
-
- gör det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion,
-
- syftar till att ge kvinnor och män lika förutsättningar att delta i idrottsve
-
- främjar integration och god etik,
-
- bidrar till att väcka ett livslångt intresse för motion och därmed främja en
-
Propositionen

Regeringen avser att under kommande  år  fördubbla  medlen  till  idrottsforskn
forskningsprojekt. De ökade resurserna bör enligt regeringen tillföras idrottsf
Efter begäran från RF har regeringen för avsikt att sänka den övre åldersgränse
från år 2001. Härigenom uppstår enligt regeringen ett behov av en särskild sats
dessa ungdomar att verka som ungdomsledare. I en sådan satsning bör idrottsröre
I propositionen anges att det under år 1999 har genererats ett överskott från d
kronor tillförts idrottsrörelsen under år 2000.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 457 240 000 kronor.
Regeringen  föreslår  vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svens
bidrag på 60 miljoner kronor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion  Kr294  (c) i denna del föreslår att anslaget ökas me
och ungdomsidrott.
I motionerna Kr346 (fp) yrkande 36  i  denna  del,  Kr539  (fp)  yrkande  10  o
förhållande till regeringens förslag. De extra medlen skall enligt motionärerna
behov men också kring idrottens betydelse ur sociologisk, ekonomisk och samhäll
Idrottsforskning tas också upp i två motioner från Vänsterpartiet.
I motion Kr535 (v) anförs att idrottsforskning av tradition ofta haft en stark
ger Centrum för idrottsforskning (CIF) ett uttalat programansvar att stödja for
1). Motionären anser vidare att folkhälsoargumentet skall få genomslag i fördel
Motionären  bakom motion Kr538 (v) anser att finansieringen och den totala orga
som på ett mer klargörande sätt redovisar den framtida finansieringen och organ
och bredda idrottsforskningen så att även folkhälsoperspektivet belyses (yrkand

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser  i  likhet  med  motionärerna  bakom  motionerna Kr346 (fp) yrk
regeringens bedömning att ökningen bör ske inom ramen för  det  av  regeringen
medel till barn- och ungdomsverksamhet på idrottsområdet kan erinras om att det
ungdomsverksamhet. År 1999 uppgick detta belopp till 50 miljoner kronor. För år
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelstilldelningen och avst
denna del, Kr539 (fp) yrkande 10 och Fi211 (fp) yrkande 19 i denna del.
Utskottet anser i likhet med regeringen att en del av överskottet från AB Svens
därför enligt utskottets mening godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bol
miljoner kronor.

Utskottet har inhämtat följande beträffande Centrum för idrottsforskning (CIF):

CIF instiftades 1988 och är en statlig verksamhet som organisatoriskt hör till
stödja forskning inom idrottens område. Dessutom har CIF ett ansar för att info
med lika delar från RF och Utbildningsdepartementet. Till CIF är knutet ett vet
projektansökningar till ett belopp av ca 35 miljoner kronor samt ett antal ansö
CIF  har i sin programförklaring angett: "Inom idrottsforskningen söker man ny
betydelse  och  kan omfatta tävlingsidrott, motionsidrott, idrott som undervisn
medvetet iscensätter med syftet att bibehålla eller förbättra hälsan och presta
Utskottet delar motionärernas  inställning  att  det  är  av  vikt  att  i  idr
programförklaring har en mycket vid syn på begreppet idrott, där friluftsliv oc
i enlighet med motionärens önskemål i motion Kr535 (v). Med anledning av önskem
utskottet  erinra om att CIF redan i dag stöder forskingsprojekt som tar upp fo
skall betonas  att  CIF inte bedriver någon egen forskning utan forskningsinrik
yrkandena 1 och 2.

Beträffande finansieringen av stödet till idrottsforskning uppges i proposition
Statens stöd till idrotten. Stödet till idrottsforskning kommer således att höj
Idrottsutredningen genomförde år 1997 en kartläggning av idrottsforskningen i l
att de mest omfattande  och  permanenta  resurserna  för  idrottsforskning  är
bidragsgivaren. Som ovan anförts hör CIF organisatoriskt till Karolinska Instit
anslagsframställan för år 2001 anfört att Idrottshögskolan skulle vara en lämpl
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr538 (v) yrkande 2.

6. 3. 2 Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)

Inledning

Bidrag  till  allmänna  samlingslokaler  lämnas  för  köp,  nybyggnad,  ombyggn
bidragsberättigande åtgärder.

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  4  miljoner  kronor som tidigare anvisats under ansl
Bidraget skall gå till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser o
Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 19 miljoner kronor.

Motionerna

Enligt motion Kr291 (m) bör anslaget avskaffas.  Motionärerna  anser det vara e
bör enligt motionärerna anslås från ett annat utgiftsområde (yrkande 22).
Motionärerna bakom motionerna Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i  denna del och K
regeringen föreslår, den internationella ungdomsverksamheten skall  avstå  mede
prioriteras inom anslaget, men att det för detta ändamål krävs nya medel. Det ä
10 miljoner kronor årligen under den närmaste treårsperioden.
Motionärerna bakom motionerna Kr294 (c) i denna del och Kr517 (c) yrkande 1 ans
21  miljoner  kronor  i  förhållande  till  regeringens  förslag.  Enligt  moti
informationsinsatser och utredningsarbete.
För att samlingslokaler skall fungera som träffpunkter för människor och kunna
och Kr517 (c) yrkande 2 få tillgång till goda datakommunikationer. Detta är enl
Bygdegårdarna bidrar enligt motionärerna bakom motion Kr346 (fp) yrkande 18 och
samlingspunkter på många orter i Sverige. Det är enligt motionärerna viktigt at
funktionshinder. Motionärerna vill därför att riksdagen anslår 5 miljoner krono
Motionären bakom motion Kr525 (c) anser att ett särskilt anslag borde avsättas
I motionen Kr519 (s) framhålls det stora behovet av allmänna samlingslokaler.

Utskottets ställningstagande

Samlingslokalstödet är enligt utskottets uppfattning av stor betydelse när det
regionalpolitisk synvinkel är det av stor betydelse att det finns tillgång till
den som regeringen har föreslagit.
Utskottet  anser inte att det inom anslaget skall finnas medel för ett särskilt
handikappanpassning  och  miljöförbättringar  av lokalerna. Det får ankomma på
(1996:1593) kan finansieras inom anslaget. Utskottet  tillstyrker  regeringens
denna del, Kr345 (kd) yrkandena 40 och 53 i denna del, Kr346 (fp) yrkandena  18
i denna del.

6.3.3 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (30:3)

Inledning

Bidraget skall användas till kostnader för kvinnoorganisationernas centrala ver
om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet. Det övergripan
kvinnor och män. Stödet består av ett grundbidrag och ett rörligt bidrag.
En särskild utredare som har sett över statsbidraget till kvinnoorganisationer
2000:18). Utredarens förslag remissbehandlas för närvarande och skall enligt re

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget anvisar 3 432 000 kronor.

Motionen

I motion Kr291 (m) anförs att motionärerna strävar efter likabehandling av de p

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser  att  bidraget  är av stor betydelse när det gäller att stärka
innefattar önskemål som kommer att  prövas  i  ett  större  sammanhang  vid  de
ställningstagande. I avvaktan på regeringens behandling anser utskottet att för
medelsanvisning och avstyrker motion Kr291 (m) yrkande 23.

6.3.4 Stöd till friluftsorganisationer (30:4)

Inledning

Stödet till friluftsorganisationerna ingick till och med år 1999 som en del av
främjandeverksamheten.
Under år 1999 har en arbetsgrupp inom Regeringskansliet genomfört en översyn av
friluftsstöd i fortsättningen skall kunna utgå till ideella organisationer som
arbetsgruppen i första hand ges i form av organisationsbidrag. Organisationerna
viss verksamhet är särskilt angelägen att driva bör staten enligt arbetsgruppen

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget för år 2001 anvisas 13 miljoner kronor.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr291 (m) anser att stödet till friluftsorganisatione

Utskottets ställningstagande

Utskottet  anser,  i avvaktan på regeringens ställningstagande till förslagen i
24 avstyrks.

6.3.5 Stöd till ideell verksamhet

Tidigare riksdagsbehandling

Stöd till ideell verksamhet  infördes från och med budgetåret 1993. Stödet skul
bedrevs i offentlig regi. Syftet  var  att  utveckla generationsövergripande ve
1992/93:KrU12, rskr. 1992/93:196). Året därpå  tillsatte  regeringen Beredninge
forskningsprojekt för att utveckla den ideella sektorn och att se över rollförd
Riksdagen beslutade med anledning av förslag i budgetpropositionen  hösten 1996
bedömdes som strategiskt intressanta för en demokratisk utveckling. Regeringen
hänsyn till att anslaget fick en förändrad inriktning bytte anslaget namn  till
bet. 1996/97:KrU1 s. 206, rskr. 1996/97:132).
I 1998 års budgetproposition föreslogs av regeringen och beslutades av riksdage
Invandrare  och  flyktingar.  Stödet  skulle  ingå  i  ett  nytt  anslag benämn
integrationsprocessen i samhället samt för åtgärder som förebygger och motverka

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr345 (kd) ser positivt på att regeringen  nu  dragit
används synonymt med den ideella eller tredje sektorn. För att arbetet på områd
införas. De framhåller att det ideella arbetet har sin huvuduppgift i att skapa
sektorn  i  gränszonen mellan privat och offentlig sektor. Folkrörelser och fri
upptäcker kantigheterna,  kartlägger  nya  områden  och  antar nya utmaningar.
anvisas under ett nytt anslag (yrkande 53 i denna del).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser i likhet med motionärerna positivt på att regeringen  nu  inrätta
statens sida vad gäller relationerna till föreningar och folkrörelseorganisatio
avsikt att genomföra på området. Utskottet är dock inte berett att tillstyrka a
införa ett nytt anslag för de ändamål som tas upp i motionen. Utskottet avstyrk

7 Utbildningspolitik under utgiftsområde 17 (politikområde 25)

7.1 Anslagen inom folkbildningspolitiken

7.1.1 Bidrag till folkbildningen (25:1)

Propositionen

Regeringen föreslår under utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforsknin
vars anslag hör till utgiftsområde 17. Det föreslagna målet är att Sverige skal
tillväxt och rättvisa. Under utgiftsområde 16 redovisar regeringen även politik
Regeringen föreslår under utgiftsområde 17 att det i lagen (1976:1046) om överl
ger  Folkbildningsrådet  (FBR) rätt att pröva frågor om fördelning av statsbidr
Motiveringen till lagförslaget redovisar regeringen under utgiftsområde 16 (avs
Eftersom  Folkbildningsrådet  har  etablerade  kontakter  med  berörda  intress
studerandeorganisationer  inom  folkhögskolan.  Rådet kan enligt propositionen
för avsett ändamål. Regeringen föreslår att FBR får fördela medel till inte bar
Eftersom FBR enligt lagen (1976:1046) om överlämnande  av  förvaltningsuppgifte
statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund, krävs en lagändring.
Statsbidrag från anslaget utbetalas till Folkbildningsrådet som ett samlat fina
Enligt regeringens mening har folkhögskolorna och studieförbunden bedrivit en v
1999. Motsvarande gäller för de särskilda resurser som anvisats till folkhögsko
Regeringen föreslår att anslaget för 2001 skall uppgå till 2 513 068 000 kronor
en konsekvens av att Kunskapslyftets omfattning minskas.

Motionerna

I motion Kr291 (m) yrkandena 18 och 19 föreslås att anslaget skall minskas med
bli överfört till utgiftsområde 16, dels av en besparing under anslaget på 300

I  motion  Kr345  (kd)  yrkande  50 föreslås att det under anslaget särskilt av
folkbildningen.

Utskottets ställningstagande

Kulturutskottet har inte något att  erinra  mot  det  föreslagna  målet  för  u
anknytning även till områdena Kulturpolitik och Folkrörelsepolitik. Utskottet v
godkänner  syftena  med  statsbidraget till folkbildningen (se bet. 1997/98:KrU
utbildningspolitiken bereds av utbildningsutskottet.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen av lagen (1976:104

Enligt utskottets mening är  regeringens  förslag  till  anslagsnivå  för  år 2
avsevärd besparing på anslaget som föreslås i motion Kr291 (m) yrkande 19 allva
att i ökad utsträckning finansiera sin verksamhet genom att erbjuda den som upp
mellan två utgiftsområden på det sätt som föreslås i motionens yrkande 18. Yrka
Slutligen vad gäller motion Kr345 (kd) yrkande 50 anser utskottet att det ännu
dessa medel integreras i det samlade folkbildningsanslaget bör ytterligare erfa
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
I propositionen konstaterar regeringen att vissa kommuner har dragit ner betydl
och landstingen. En fungerande folkbildning är en förutsättning för att medborg
framsteg  i hela landet. Uteblivna eller kraftigt sänkta bidrag minskar i hög g
Folkbildningsrådet i uppdrag att redovisa samt kommentera utvecklingstendensern
Riksrevisionsverket  (RRV)  har  på  regeringens  uppdrag  granskat  folkbildni
fördelningsmodeller som FBR tillämpar i stor utsträckning är inriktade på kvant
RRV framhåller bl.a. att FBR mer aktivt bör stimulera folkbildningens styrning
Revisionen har i övrigt inget att anmärka på Folkbildningsrådet. Folkbildningsr
Under  såväl  inledningen  till  utgiftsområde 16 som under utgiftsområde 17, a
folkbildningen och innehålla en redovisning  av  formerna  för  en  ny  statlig
regeringen dels om de utvärderingsprojekt som FBR avslutat under år 2000, dels
Under rubriken Analys och slutsatser hänvisas till den kommande propositionen.
Utskottet  förutsätter att regeringen under år 2001 för riksdagen redovisar sin
folkhögskolor  samt sin syn på RRV:s rapport och på de synpunkter på RRV:s rapp
regeringens syn  på  hur  de  nya  bidragskriterierna till studieförbunden har
propositionen av de olika utvärderingarna av folkbildningen, de hittillsvarande

7.1.2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (25:2)

Propositionen

Från anslaget utbetalas statsbidrag  till  Statens  institut för särskilt utbil
Stockholms  universitet  ansvarar  för  fördelningen  av  statsbidrag   till
teckenspråkslärarutbildning.
Regeringen föreslår att anslaget skall vara oförändrat år 2001 och endast juste

Utskottets ställningstagande

Med  anledning  av  en  motion  beslöt  riksdagen i maj 1997 att ge regeringen
1996/97:KrU9, rskr. 1996/97:229). Översynen skulle bl.a. omfatta en förutsättni
utbildningarna  av  teckenspråks/dövblindtolkar,   teckenspråkslärare  m.m.  bo
teckenspråksutbildningarna inom folkhögskolan och högskolan  bör  samordnas.  R
översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) att göra denna översyn. S
Med anledning av en annan motion beslutade riksdagen år 1997 att ge regeringen
1996/97:229).  Regeringen  lämnade  ett uppdrag till Kunskapslyftskommittén att
nyligen redovisat sitt slutbetänkande,  Kunskapsbygget  2000  -  det livslånga
assistansersättning i samband med vuxenutbildning säkerställs.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i dessa frågor i den aviserade
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

7.1.3 Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)

Propositionen

Anslaget disponeras av Stockholms universitet som utbetalar medlen till studief
(TÖI). Regeringen beräknar oförändrad nivå på anslaget för 2001 och föreslår at

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget

8 Forskning under utgiftsområde 17 (politikområde 26)

8.1 Statens ljud- och bildarkiv (26:1)

Propositionen

Statens ljud- och bildarkiv skall möjliggöra forskning om svensk kultur  och  o
offentliggörs i form av ljudupptagningar och rörliga bilder. Myndighetens uppgi
Regeringen föreslår att anslaget år 2001 skall uppgå till 35 092 000 kronor.
Regeringen har fört anslaget Statens ljud- och bildarkiv till det nya politikom
regeringen  att  följande  mål  skall  uppställas  för politikområdet Forskning
kvalitet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet har inte något att erinra mot det föreslagna  målet  för  forskningso
utbildningsutskottet.
Under rubriken "Kulturpolitik (politikområde 28)" har utskottet behandlat ansla

9 Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde 2 (politikområde 2)

9.1 Lotteriinspektionen (2:1)

Inledning

Lotteriinspektionen är en central förvaltningsmyndighet för tillsyn av spel- oc
Spel-  och  lotterimarknaden har under de senaste åren varit under utredning. U
tombola till Internet  (SOU  2000:50),  överlämnats  till  regeringen.  Enligt
betänkandena.

Propositionen

Genom tillkomsten av nya spel, t.ex. internationella kasinon samt hundkapplöpni
Lotteriinspektionens verksamhet och organisation påverkas.
Etableringen av internationella kasinon planeras enligt regeringen, efter den f
år 2000 inte har kunnat utnyttjas fullt ut.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 28 878 000 kronor under anslaget
Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

Hemställan

Finansutskottet har i sitt betänkande 2000/01:FiU1 daterat den 9 november 2000
besluta om utgiftsramar den 22 november 2000. Kulturutskottets förslag i det fö
trossamfund  och  fritid  samt  vissa till budgeten för 2001 hörande frågor gör
utgiftsområde 17.

Utskottet hemställer

Ändring i begravningslagen
1. beträffande ändringar i begravningslagen
att riksdagen antar regeringens  förslag  (yrkande  1)  till  lag  om  ändrin
(avsnitt 2)
Mål för kulturpolitiken
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 1, (avsnitt 3.1)
res. 1 (fp)
Vissa övergripande frågor
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N266 yrka
res. 2 (m)
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 1, (avsnitt 3.2.2)
res. 3 (kd)
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2, (avsnitt 3.2.3)
res. 4 (v)
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 1, 2000/01:
Kr526 yrkande 1 och 2000/01:Kr701 yrkande 1, (avsnitt 3.2.4)
res. 5 (c)
res. 6 (mp)
7. beträffande kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 6, (avsnitt 3.2.5)
Hyreskostnader för vissa statliga kulturinstitutioner
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 12, 2000/01:
Kr292 yrkande 3 och 2000/01:Kr701 yrkande 2, (avsnitt 3.4)
res. 7 (v)
9. beträffande hyressättningen för vissa utrymmen inom Vadstena slott
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr264, (avsnitt 3.4)
Allmän kulturverksamhet
10. beträffande Forum för världskultur
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr289 yrkande 14 och 2000/01:Kr293 yr
res. 8 (c)
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet
museiverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 samt 2000/01:
res. 9 (c, fp)
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form
och design
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr315 yrkande 2, (avsnitt 3.5.3)
res. 10 (c)
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr256 och 2000/01:345 yrkande 29, (av
res. 11 (kd)
14. beträffande  inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i
fotografi
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr279, (avsnitt 3.5.3)
res. 12 (c)
15. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet politisk
illustrationskonst
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr333, (avsnitt 3.5.3)
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr344 yrkande 3, (avsnitt 3.5.3)
res. 13 (v)
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet
världsmusik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr701 yrkande 11, (avsnitt 3.5.3)
res. 14 (mp)
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till
försökslänen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 5 och 2000/01:Kr289 yrk
res. 15 (c, fp)
Teater, dans och musik
19. beträffande nedläggning av Riksteatern
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr202, (avsnitt 3.6.1)
20. beträffande översyn av Göteborgsoperans statsbidrag
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr303, (avsnitt 3.6.2)
21. beträffande utredning av behovet av olika genrecentrum
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr225 i denna del och 2000/01:Kr305 i
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01:Kr236 yrkande 1, 2000/
res. 16 (kd, c, mp)
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till
fonogram
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 26, (avsnitt 3.6.3)
res. 17 (kd)
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
24. beträffande utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr341 yrkande 5, (avsnitt 3.7.2)
Ersättningar och bidrag till konstnärer
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01:Kr346
res. 18 (fp)
26. beträffande en fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr255, (avsnitt 3.9.2)
Kulturmiljö
27. beträffande industrisamhällets kulturarv
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr244, (avsnitt 3.11.2)
Museer och utställningar
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska
museet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 10, (avsnitt 3.12.1)
res. 19 (kd)
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:291 yrkande 13 och 2000/01:Kr345 yrka
res. 20 (m, kd)
30. beträffande motivering till överflyttningen av bidraget till Arbetets museum
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 9, (avsnitt 3.12.2)
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr289 yrkande 16, (avsnitt 3.12.3)
res. 21 (c, fp)
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr280, (avsnitt 3.12.4)
res. 22 (kd, c, fp, mp)
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr345 yrkande 38, (avsnitt 3.12.5)
res. 23 (kd)
Mediepolitik
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr343 yrkande 1 och 2000/01:K4
res. 24 (m)
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:Kr285, 2000/01:
K400 yrkande 6, 2000/01:T201 yrkande 20, 2000/01:T717 yrkande 4 och 2000/01:T71
att omfatta hela landet, (avsnitt 4.3)
res. 25 (m, fp)
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen avslår motion 2000/01:K400 yrkande 8, (avsnitt 4.3)
res. 26 (m)
Radio och TV i allmänhetens tjänst
37. beträffande medelsberäkning för år 2001 för den avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs av Sverige
s Television AB (inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB (inklusive Radio
Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 12), (avsnitt 4.5.2)
38. beträffande medelstilldelning för år 2001 från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avsee
nde Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 13), (avsnitt 4.5.2)
39. beträffande särskilda medel för förnyelse
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 14) att Sveriges Televis
satsning på förnyelse, (avsnitt 4.5.3)
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr346 yrkande 34, (avsnitt 4.5.3)
res. 27 (fp)
41. beträffande särskilda medel för kvalificerad produktion av TV-program
att riksdagen godkänner regeringens förslag (yrkande 15) att Sveriges Televis
(avsnitt 4.5.4)
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges
Radios programutbud
att riksdagen med avslag på motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 godkänner regerin
värna mångfald och kvalitet i programutbudet, (avsnitt 4.5.5)
res. 28 (kd)
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med avslag på motionerna 2000/01:291 yrkande 25 och 2000/01:Kr3
res. 29 (m, fp)
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr340 yrkande 2, (avsnitt 4.5.7)
res. 30 (v)
Folkrörelsepolitik
45. beträffande mål för folkrörelsepolitiken
att riksdagen godkänner det av regeringen föreslagna målet (yrkande 5) för po
46. beträffande Centrum för idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr535, (avsnitt 6.3.1)
47. beträffande finansiering och organisation av idrottsforskning
att riksdagen avslår motion 2000/01:Kr538 yrkande 2, (avsnitt 6.3.1)
Bidrag till folkbildningen
48. beträffande ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepa
rtementets område
att riksdagen antar regeringens förslag (yrkande 3) till lag om ändring i lag
Medelsanvisningen för år 2001 m.m.
49. beträffande anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid för år
2001, m.m.
att riksdagen
a)  med bifall till regeringens förslag (yrkande 6) bemyndigar regeringen att b
en prövotid av tre år, (avsnitt 3.6.3)
b) med  bifall  till  regeringens  förslag  (yrkande 7) bemyndigar regeringen a
punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare åtaganden me

c) med bifall till regeringens förslag (yrkande  8)  bemyndigar  regeringen  at
konstverk som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000

d) med bifall till regeringens förslag (yrkande 9) bemyndigar regeringen att un
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 70 000 000 kronor efter år 2001, do

e) med bifall till regeringens förslag (yrkande 10) bemyndigar regeringen att u
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 2 000 000 kronor efter år

f) med bifall till regeringens förslag (yrkande 17) godkänner att regeringen på
form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, (avsnitt 6.3.1)

g) anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och frit

h) avslår de i bilaga 5 upptagna motionsyrkandena. (avsnitten 3-9)

Stockholm den 14 november 2000

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson
I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fle
Vallius (s), Lars Wegendal (s), Peter Pedersen (v), Dan Kihlström (kd), Roy Han
Dunker (m).

Reservationer

1. Nya mål för kulturpolitiken (mom. 2)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.1 Mål för kul
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr346 (fp) att de nationel
Kulturpolitiken måste nämligen styras av konkreta och mätbara mål; det måste va
Målen bör i enlighet med här aktuell motion ha följande lydelse.

   För att uppnå målet frihet bör humanismens, toleransens och demokratins idea
ett dynamiskt, utmanande och fritt kulturliv. Människor erbjuds möjlighet till

   För att uppnå målet mångfald måste kulturlivet vara i ständig förändring sam
då tillgängligt för alla, oavsett ålder, utbildning, ekonomi, bostadsort, funkt
och att olika kulturyttringar finns tillgängliga i hela landet.

   Målet kvalitet innebär att kulturell kvalitet och professionalism blir vägle
stödjas. Det innebär att den konstnärlig kvaliteten blir avgörande utan att arb

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande nya mål för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 1 som sin mening ger

2. Utgångspunkterna för kulturpolitiken (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.1 Utgångspu
Utskottet delar den syn på behoven av förändrade utgångspunkter för kulturpolit
yrkande 7.
En ny mediesituation, med Internet, bredband, digital TV och andra sätt att sän
förmågan att tänka nytt. Fria medier är en av det öppna samhällets viktigaste f
mediepolitiken. IT kan bredda demokratin och delaktigheten inom kulturområdet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att staten måste renodla sitt ansvar
och musik. Statens insatser på kulturområdet bör styras mot verksamheter som ha
kan göras bättre på regional eller lokal nivå skall föras över dit.
Ett  ökat  internationellt  utbyte  och  nya  medier  ger  helt  nya  förutsätt
kulturpolitiken. Den enskilde bör få ett större utrymme att välja just den kult
Sveriges historiska och kulturella arv bevaras och synliggörs.
Kulturdebatten  bör  handla  mer om innehåll och kvalitet och mindre om resurse
och ramar inom vilka kulturen kan utvecklas.
En kultur som står fri i förhållande till politiska beslutsfattare är en viktig
En god förankring i den egna kulturen  ger  nödvändig trygghet för alla, både f
för att de invandrade skall kunna finna sig till rätta i det nya landet.
Det som på kommersiell grund efterfrågas kommer  enligt  motionärernas  mening
långt ifrån allt med rimliga mått mätt håller en önskvärd eller godtagbar kvali
Kulturens betydelse för näringslivet - och även det omvända förhållandet - har
Kulturen skall samtidigt kunna vara en fri och obunden kraft.
Kulturstödet bör kanaliseras via många bidragsgivare för att garantera den plur
Vad utskottet här anfört om utgångspunkterna för kulturpolitiken och om en kult
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utgångspunkterna för kulturpolitiken
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr235 yrkande 1 och 2000/01:N2

3. Samhällets stöd till kultursektorn (mom. 4)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.2 Samhället
lydelse:
Utskottet delar den syn på samhällets stöd till kultursektorn som uttrycks i mo
för allas delaktighet, genomsyra och befrukta alla sektorer i samhället samt up
Staten bör - som sägs i motionen - ha ett grundläggande ansvar för den nationel
levande  kulturliv  i  hela  landet.  Besluten  skall  tas  så  nära  verksamhe
kulturpolitiken.
Erfarenheter  från  utvärderingar måste tas till vara för att långsiktiga satsn
Kulturpolitiken bör bygga på en helhetssyn där ideella insatser från kulturens
En viktig del av samhällets  stöd  till  kultursektorn  är  att  barn  under  s
väsentligt att även betona föräldrarnas ansvar, liksom barnomsorgens, skolans o
resurser styrs till deras kulturutbud. Samhällets insatser för kultur till barn
ungdom.
Vad utskottet anfört om samhällets stöd till kultursektorn bör riksdagen med bi
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande samhällets stöd till kultursektorn
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 1 som sin mening ger

4. Kulturpolitiska utredningar (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.2.3 Kulturpolitiska ut
Som  anförs  i  motion  Kr292  (v)  har  den första fasen i den kulturpolitiska
kulturella infrastrukturen, såsom musik- och  teaterinstitutioner,  bibliotek
till rätta med orättvisor och ojämlikhet och för att motverka att marknaden, dv
I denna nya fas av kulturpolitikens utveckling bör som motionärerna förordar en
varit meningen - verkligen kommer att genomsyra samtliga kulturpolitiska område
del av såväl statens kulturinsatser som regionernas och kommunernas satsningar
Systemet för fördelning av statliga resurser till kulturen, som nu har tillämpa
bör  ses över med syfte att finna olika åtgärder för att sprida den kompetens s
skulle kunna användas på ett bättre sätt för att tillgodose de regionala och lo
Med syfte  att  motverka  social  och  geografisk  ojämlikhet  på  kulturområde
arbetsliv, hälsovård, sjukvård och social omsorg, samhällsplanering och bostads
utsträckning tillämpas inom byggsektorn. För ungdomens del har skolan hittills
bl.a. för att motverka nedrustningen inom denna del av den offentliga sektorn.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall till mo
tillsättas  med  uppdrag  att  ta fram förslag till hur en ekonomisk och innehå
kulturpolitikens struktur och komma med förslag i enlighet med vad som anförts
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande kulturpolitiska utredningar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkandena 1 och 2 som sin me

5. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande  under rubriken 3.2.4 Kultur r
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion  Kr289 (c) att en växand
% av de statliga resurserna av kulturanslaget bör avsättas  till kultur för bar
diskrimineras i förhållande till vuxenkulturen. Barn och ungdomar  bör  kunna
känna sig själva och omvärlden. Deras kultur har också ett egenvärde.
Vad utskottet anfört om barns och ungas andel av kulturbudgeten bör riksdagen m
(mp) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 1 och med anledning
Kr701 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.2.4 Kultur ri
lydelse:
Utskottet vill framhålla att tillgången till kultur är något som inte bara den
viktigt. Utskottet anser att kultur i alla dess former är något som samhället s
priserna  på  kultur inte får hindra barn och ungdomar att ta del av kultur. Va
kultur. Utskottet anser därmed också att alla barn skall ha rätt att gå på musi
Vad utskottet anfört  bör riksdagen med anledning av motion Kr701 (mp) yrkande
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande kultur riktad till barn och ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:701 yrkande 1 och med avslag på m
Kr526 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Kulturinstitutionernas hyreskostnader (mom. 8)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under 3.4 Hyreskostnader för v
Utskottet kan utifrån  regeringens  redovisning  i budgetpropositionen konstate
också stora summor från kultursektorn in till statsbudgetens inkomstsida via St
Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen  nu  avser  att  göra  en
påbörjas utan dröjsmål.
Utskottet anser vidare att det även bör tillsättas en parlamentariskt sammansat
bör ha som mål bl.a. att - i den mån institutionernas hyreskostnader minskar -
Följden av åtgärder som innebär att hyran sänks får således inte innebära att m
rättmätig del av de överskjutande medlen. Medlen skall också i viss mån kunna o
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr292 (v) yrkande
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande kulturinstitutionernas hyreskostnader
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr292 yrkande 3 och med avslag på

8. Forum för världskultur (mom. 10)

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.1 Statens k
Utskottet instämmer i motionärernas och kommitténs uppfattning att Forum för vä
till att öka den kulturella mångfalden i Sverige. Inom ramen för detta har komm
föreningar. Enligt Forum för världskultur behövs det ett utvecklingsarbete, fra
redan  efter  två  års  arbete  försöka  inlemma  alla aktuella uppgifter i de
perspektivet inte får den fokusering som är nödvändig.  Utskottet  anser, i lik
bör ta ett övergripande ansvar för att säkra en positiv utveckling för  den  ve
till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande Forum för världskultur
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 14 och med anledning

9. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiverksamhet (mo

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som riksdagen beslutade om år 1996, nämligen att regeringen utser i
vissa  fall  kunna frångås. Riksdagen bör besluta om innehavare av ett nationel
yrkandena 3 och 4. Utskottet tillstyrker således motion Kr315 (c) yrkandena 3 o
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet museiv
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkandena 3 och 4 och med av

10. Innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form och design (m

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3. Nationel
Den ordning som  riksdagen  beslutade  om  år 1996, nämligen att regeringen uts
vissa fall kunna frångås. Riksdagen bör nämligen  besluta  om innehavare av ett
till innehavare av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet form och design.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande innehavare av det nationella uppdraget inom ämnesområdet form o
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr315 yrkande 2 som sin mening ger

11. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet (mom. 13)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken  3.5.3  Natione
lydelse:
Utskottet instämmer i vad flera motionärer framfört, nämligen att det är angelä
1999/2000:KrU1 s. 29):
Intresset för dans som konstform har ökat under senare tid. Dansen har lyckats
ytterligare och nå nya publikgrupper.
Kulturrådet  har  föreslagit att ett nationellt uppdrag inom dansområdet inrätt
utvecklas i hela landet.
Utskottet anser, i enlighet med förslaget i motion Kr345 (kd) yrkande 29, att e

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom danskonstområdet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 29 och med anledning

12. Inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i fotografi (m

Birgitta Sellén (c) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att  ett  nytt nationellt uppdrag bör inrättas, nämligen för et
uppdrag. Utskottet tillstyrker därför motion Kr279 (s), medan motionerna Kr333
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag för ett kunskapscentrum i
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr279 som sin mening ger regeringe

13. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliotek (mom. 16)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt  nationellt  uppdrag bör inrättas, nämligen inom ä
Kr333 (s) och Kr701 (mp) yrkande 11 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet bibliote
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr344 yrkande 3 som sin mening ger

14. Inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmusik (mom. 17

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.3 Nationell
Utskottet anser att ett nytt nationellt uppdrag  bör inrättas, nämligen inom äm
offentliga forum som radio och arrangerade föreställningar.  För att öka förstå
ett sådant förslag till riksdagen. Utskottet tillstyrker därför motion Kr701 (m
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande inrättande av ett nationellt uppdrag inom ämnesområdet världsmu
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr701 yrkande 11 som sin mening ge

15. Principerna för fördelningen av de regionala stöden till försökslänen (mom.

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.5.4 Försöksve
med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör samtliga regioner som ingår  i försöksverksam
tilldelas regionerna. Utskottet anser således att inte endast Gotlands,  Kalmar
Västra Götaland utökas till att omfatta uppgiften att fördela statsbidrag till
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande principerna för fördelningen av de regionala stöden till försök
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 9 och med avslag på

16. Musikteatern Dalhalla (mom. 22)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp) och Birgitta Sellén (

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.6.3. Bidrag
Dalhalla" bort ha följande lydelse:
Dalhalla bör räknas till de mindre teaterinstitutioner av nationellt intresse s
en bred publik, motsvarar mycket väl de krav som bör ställas på en sådan instit
denna del och Kr701 (mp) yrkande 14 om permanent stöd till Dalhalla musikteater
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande Musikteatern Dalhalla
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Kr224, 2000/01:
Kr236 yrkande 1, 2000/01:Kr345 yrkande 25 i denna del och 2000/01:
Kr701 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonogram (mom. 23

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  ställningstagande  under  rubriken  3.6.3
bemyndigandet" bort ha följande lydelse:
Regeringen vill pröva nya modeller för bidragsgivning som medger en anpassning
genrerna har så vitt skilda förutsättningar på marknaden - bör utvärdera och re
motion Kr345 (kd) yrkande 26.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. beträffande försöksverksamhet med bidragsgivning i friare former till fonog
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 26 som sin mening ge

18. Bidragsgivande myndigheter och styrelser (mom. 25)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  ställningstagande  under  rubriken 3.9.1 K
följande lydelse:
Att fördela ersättningar, stipendier m.m. till konstnärer är som  framhålls  i
moral, liksom kunskap om vad som är kvalitet. Samtidigt finns det andra aspekte
Det bör vara självklart att ledamöter i anslagsgivande organ strikt måste beakt
Bidragsgivande myndigheter försöker värna en god kvalitet genom ett nära samarb
gynnande av en speciell sammanslutning framför en annan.
Sammansättningen av styrelser som beviljar stöd och ger andra förmåner måste de
mellan  särintressen  och beslutsfattare. Neutraliteten mellan olika organisati
organisatorisk tillhörighet. Det är professionalismen i konstnärsutövandet som
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:
Kr314 (fp) yrkande 22 och 2000/01:Kr346 (fp) yrkande 28 som sin mening ge reger
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. beträffande bidragsgivande myndigheter och styrelser
att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 22 och 2000/01

19. Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet (mom

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala
följande lydelse:
Utskottet förutsätter  att  regeringen  beaktar  vad  riksdagen  uttalat  beträ
Utskottet  vill understryka att verksamheterna vid de tre Stockholmsmuseerna Fo
oacceptabelt om dessa tre museer i ekonomiskt hänseende fick stå tillbaka för e
angeläget att regeringen snarast lämnar en klargörande redogörelse till riksdag
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:
28. beträffande Folkens museum - etnografiska, Medelhavsmuseet och Östasiatiska
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 10 som sin mening ge

20. Museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet (mom. 29)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Dan Kihlström

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.1 Centrala
följande lydelse:
Utskottet konstaterar  att  det  fortfarande  pågår  ett  arbete  inom  Kulturd
förväntat sig att i budgetpropositionen få ta del av regeringens överväganden o
fullfölja arbetet, så att riksdagen kan få ta ställning till ett samlat förslag
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna Kr291 (m)
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. beträffande museernas ekonomi och myndighetsstrukturen på museiområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 13 och 2000/01:K

21. Utredning av länsmuseernas ekonomiska situation (mom. 31)

Birgitta Sellén (c) och Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.3 Bidrag t
följande lydelse:
Som anförs i motion Kr289 (c) har länsmuseerna på flera håll i landet ekonomisk
den översyn som gjorts inom Kulturrådet och som i dagarna presenteras för rådet
snarast låta göra en sådan utredning. Resultatet av utredningen och de ställnin
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr289 (c) yrk
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:
31. beträffande utredning av länsmuseernas ekonomiska situation
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr289 yrkande 16 som sin mening ge

22. Den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet (mom. 32)

Inger Davidson (kd), Dan Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c)

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 3.12.4 Bidrag t
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning motiverar det utvecklingsarbete som bedrivs inom
staten  deltar  i  den långsiktiga finansieringen av museet. Statens bidrag har
som verksamheten kräver.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr280 (s) som
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:
32. beträffande den långsiktiga finansieringen för Nordiska akvarellmuseet
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr280 som sin mening ger regeringe

23. Översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler (mom. 33)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av  utskottets  ställningstagande under rubriken 3.12.5 Stöd t
följande lydelse:
Med hänsyn till den stora efterfrågan  på  bidrag  från anslaget Stöd till icke
anledning att se över storleken på anslaget. Detta bör riksdagen med bifall til
dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:
33. beträffande översyn av stödet till icke-statliga kulturlokaler
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 38 som sin mening ge

24. Mål för mediepolitiken (mom. 34)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.2 Mål för med
I likhet med motionärerna bakom motion K400 (m) anser  utskottet  att  det  ska
ramen för dagens tekniska begränsningar för medier skall det vara läsarna, lyss
distribueras. Det får inte vara politiskt grundat godtycke som avgör mediernas
Utskottet vill understryka att det ankommer på staten att slå vakt om yttrande-
kultursamhälle är det av stor vikt att det finns så många forum för skapande so
som publiken efterfrågar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de mål för mediepolitiken s
och rättigheter och därför bör antas av riksdagen.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:
34. beträffande mål för mediepolitiken
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 3 och med avslag på r

25. Utbyggnad av digital marksänd TV (mom. 35)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a
ha följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden - i motsats till regeringen - funnit att de
propositionen. Skälen till utskottets ställningstagande är följande.
Enligt  utskottets  uppfattning  är utbyggnaden av digital marksänd TV en tekno
Det digitala marknätet kan inte uppfattas  på  annat  sätt  än  som  ett  missl
marknadsföringsinsatser från Teracoms och Boxers sida har endast drygt 30 000 a
Vidare innebär utbyggnaden av digital marksänd TV att värdefullt frekvensutrymm
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motionerna K400 (m)
förslag samt motion Kr285 (c) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. beträffande utbyggnad av digital marksänd TV
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:K400 yrkande 6, 2000/01:T201 y
T718 yrkande 2 och med avslag på regeringens förslag (yrkande 11) och motion 20

26. Subventionering av dekodrar (mom. 36)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.3 Utbyggnad a
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att det företag som ägnar sig åt uthyrning av dekodrar, Bo
motion  K400  (m)  anser  utskottet  att det inte finns någon anledning att byg
uttalande, innebärande att statliga medel inte vare sig över statsbudgeten elle
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion K400 (m) yrka
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. beträffande subventionering av dekodrar
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K400 yrkande 8 som sin mening ger

27. Satsningar på ny teknik (mom. 40)

Lennart Kollmats (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.3 Särskilda
Utskottet delar den uppfattning som kommer  till  uttryck  i  motion Kr346 (fp)
visar nämligen att så länge tekniken är ny är tillämpningen av den  mycket  kos
marknaden ännu inte synes vara mogen att i större utsträckning ta till sig den
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:
40. beträffande satsningar på ny teknik
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr346 yrkande 34 som sin mening ge

28. Särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges Radios progr

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.5 Särskilda
och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Kr345 (kd) att det är an
kronor, dvs. 5 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Ett sådant
programverksamheten och att värna mångfald och kvalitet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr345 (kd) yr
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. beträffande särskilda medel för att värna mångfald och kvalitet i Sveriges
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr345 yrkande 52 och med avslag på

29. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 43)

Elisabeth Fleetwood (m), Lennart Fridén (m), Roy Hansson (m), Lennart Kollmats

dels att den del av utskottets ställningstagande under rubriken 4.5.6 TV-avgift
följande lydelse:
Utskottet har vid sina överväganden funnit att TV-avgiften för år 2001 inte bör
Utskottet  konstaterar  att  frågan  om  TV-avgiftens  storlek  har  ett nära s
förutsätter att den arbetsgrupp som för närvarande bereder de villkor som  skal
programföretagen  i  förhållande  till  omfattningen av deras programverksamhet
finansieringsfrågor i övrigt ingå.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr291 (m) yrkande 25 och Kr346 (fp) yr
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:
43. beträffande ändring i lagen om TV-avgift
att riksdagen med bifall till motionerna 2000/01:Kr291 yrkande 25 och 2000/01:K

30. Fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV (mom. 44)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande  under  rubriken 4.5.7 Fråga o
(v) avstyrks" bort ha följande lydelse:
För att funktionshindrades tillgång till public service-företagens  utbud  skal
representanter för funktionshindrades organisationer. Referensgruppen bör knyta
Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion Kr340 (v) yrkande 2 s
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:
44. beträffande fråga om funktionshindrades tillgång till radio och TV
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Kr340 yrkande 2 som sin mening ger
Särskilda yttranden
1. Kultur riktad till barn och ungdomar (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Jag vill påminna om att jag i motion Kr526 (v) framhållit att en översyn bör gö
ungdomar. I motionen har framhållits att översynen bör göras för att det skall
ungdomars  villkor  -  ungdomspolitik  för  demokrati,  rättvisa  och  framtids
Ungdomsstyrelsen enligt sina uppdrag att följa upp den statliga politiken på si
inom kultursektorn. Jag vill också lyfta fram den åsikt som uttrycks i motion K
till kultur.

2. Kulturpolitik anpassad till samhällets mångfald (mom. 7)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag förutsätter - liksom utskottet i dess helhet - att de nationella kulturpoli
grunden för de statliga och statligt stödda kulturinstitutionernas verksamhet.
att institutionerna och föreningslivet har en mycket viktig uppgift i att driva


3. Forum för världskultur (mom. 10)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

I vår motion Kr293 (v) har vi pekat på riskerna med att Forum för världskulturs
förutsätter att de riktlinjer för den fortsatta verksamheten, som regeringen av
ett  konstnärligt  utforskande  av  det  världskulturella  perspektivet.  Vi  m
integrationsarbete som bygger på reflektion, respekt och nyfikenhet inför det s

4. Utredning av behovet av olika genrecentrum (mom. 21) och Anvisande av medel
m.m. i vad gäller Göteborgsoperan, Göteborgsmusiken och Nordiska akvarellmuseet

Lennart Fridén (m) anför:

Det har inte varit möjligt för utskottet att inrymma flera, motionsvägen aktual
motionsförslag i förhoppningen att det skall bli möjligt att med andra finansie
Jag vill bl.a. påminna om att det i motion Kr248 (m, kd, c, fp, mp) framhålls a
som väl kan mäta sig med Kungl. Operans vad gäller antalet föreställningar och
uppbyggnaden av en stor publikbas. Enligt min mening hade det funnits goda skäl
Det hade också funnits goda skäl för utskottet att tillstyrka förslag i motione
bidraget till Göteborgsmusiken och samtidigt ge orkestern uppdraget att bli ett
I  detta  sammanhang  vill  jag också påminna om behovet av att en utredning gö
motionerna Kr225 (m) och Kr305 (s), båda motionerna i motsvarande del.
Slutligen vill jag erinra om  att  Nordiska  akvarellmuseet  i  Skärhamn  tagit
centralmuseum. För att ge museet en nödvändig ekonomisk stabilitet hade det där
föreslagits i motion Kr231 (m).

5. Utgivning m.m. av litteratur på de nationella minoritetsspråken (mom. 24)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Jag har avstått från att yrka bifall till motion Kr341 (v) yrkande 5, eftersom
nationella minoritetsspråken och tillsammans med dessa diskutera lämplig fördel
framkommit att en utredning görs inom Kulturrådet i syfte att de nationella min
med det i motionen framlagda förslaget kommer att beaktas i den aktuella proces

6. En fond för bidrag till nyskriven dramatik med kvinnoroller (mom. 26)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Jag  vill  påminna om att jag i motion Kr255 (v) föreslagit att det bör inrätta
huvud- och biroller och där teatrarna kan söka bidrag för att köpa in pjäser me
budgetramar.

7. Idrottsforskning (mom. 46 och 47)

Charlotta L Bjälkebring och Peter Pedersen (båda v) anför:

Vi noterar med  tillfredsställelse  att  utskottet  betonat att det är av vikt
utredningen om Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer  (Ds
att forskningen om friluftsliv bör förstärkas och att folkhälsoargumentet bör f
Riksidrottsförbundet (RF) konstaterar i sitt budgetunderlag för år 2001 att med
är en ringa andel i jämförelse med de medel som avsätts för forskning inom andr
till idrottsforskningen inom ramen för anslaget Statens stöd till idrottsforskn
Kr538 (v) framförts att det inte tydligt framgår hur denna finansiering drabbar
gäller idrottsforskningen.

8. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Roy Hansson och Anne-Katrine Dunker (alla

Den 9 november 2000 beslöt en majoritet bestående av socialdemokrater, vänsterp
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräkning av statens inkom
2003.
Moderata  samlingspartiet  har  i  parti-  och  kommittémotioner  förordat  en
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor växa. Än
genom  att  hushållen  får en större ekonomisk självständighet. Friheten att vä
större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående  växling från subventioner och bidrag till omf
är i störst behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom beslut  den  22  november  om  ramar  för  de
beslutet i kulturutskottet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 17.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår parti- respektive kommittémotion Kr235 oc
Vi anser att kulturpolitiken måste stå väl rustad inför den nya tiden, med vad
Kulturverksamhet  för barn och ungdom skall prioriteras. Statens ansvar bör kon
verksamheter skall  komma  till  stånd. Samtidigt är det av största vikt att ob
hela landet. Vi tillskapar därför  bl  a  en  ny  kulturfond,  som initialt til
Anslaget till Statens Kulturråd och till allmän kulturverksamhet kan därför min
Efter det att de regionala institutionerna har byggts ut kan anslaget  till  Ri
avvisar arbetsförmedlingen Teateralliansen och förordar att det bildas ett bema
till vaktslåendet om kulturmiljövård, vilket vi menar är en prioriterad statlig
Avslutningsvis föreslår vi att anslaget till allmänna samlingslokaler tas bort

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

Vi vidhåller vår mångåriga kritik mot Kulturrådets dominerande roll och de risk
minskning  av  kulturbyråkratin  genom ett med 19 miljoner kronor minskat ansla
tilldelande av statliga medel och  uppföljning  av  de områden där staten genom
att utkräva normalt politiskt ansvar. Bidragen fördelas  genom  bedömningsgrupp
till. Detta har hos många kulturaktiva skapat en känsla av skepsis mot Kulturrå
beredande organ åt Stiftelsen framtidens kultur, som tillkom just med den avsik
I flera motioner från Moderata samlingspartiet förordas att statens uppgifter i
allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samar
stöd skall inte alltid kunna räkna med att överleva genom statliga bidrag, som
minskning med 100 miljoner kronor av anslaget. I minskningen ingår också att vi
därvid  påminna  om att vi i vår motion 2000/01:Kr230 (m) har anvisat andra väg
som missgynnar kulturarbetare. Denna motions olika yrkanden bereds av åtta av r

Teater, dans, och musik (28:5-28:7)

Vi har i vår motion Kr291 (m) påmint om att Riksteatern skapades för att produc
i princip heltäckande  nät av länsteatrar, några med flera scener. Både länstea
sprida teater. Mot denna  bakgrund  har  vi  i motionen framhållit att det inte
upphöra och bibehållna specialensembler, som Tyst  teater och Cullbergbaletten,
Rikskonserters verksamhet bör minskas ytterligare och  att  dess  fonogramutgiv
anslaget 28:5 med 170 miljoner kronor.
Vi vill också påminna om att vi i vår kommittémotion, Kr291 (m) yrkande 4, före
för att sprida teaterkultur är oerhört viktig, inte minst för att de når person

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)

Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit en minskning av anslaget 28:8 Bidrag till
motionen framgår att den datatekniska utvecklingen torde komma att innebära en
regionala verksamheten.
I samma motion föreslår vi en minskning av anslaget 28:29 Litteraturstöd med 30
utgivning  av  vuxenböcker  skall  upphöra  (yrkande  6).  I detta sammanhang v
regeringen skall låta utreda effekterna av och möjligheten till en gemensam mom
Vidare har vi i yrkande 7 i motion Kr291 (m) föreslagit att  anslaget  28:11  S
internetbokhandlar inte får ta del av det.
Under anslaget 28:12 Talboks- och punktskriftsbiblioteket föreslår vi en ökning
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 1999 att anslaget skulle minsk
med vad Moderaterna föreslår på andra områden som gäller funktionshindrade.

Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)

Vi har i vår motion Kr291 (m) framhållit att bidragen till konstnärlig utsmyckn
utsmyckning i bostadsområden eller skol- och fritidsmiljöer. Annars kan staten
olika kulturverksamheter, varför anslaget 28:16 enligt motionen bör minskas med

Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20-28:21)

I motion Kr230 (m) presenterar vi en lång rad förslag för att göra den ekonomis
inom flera av riksdagens utskott. De förslag på nödvändiga förändringar som vi
till konstnärer (28:21) kan minska med 40 miljoner kronor i förhållande till re

Kulturmiljö (28:26-28:27)

Vi finner det glädjande att regeringen, efter att ha minskat anslaget Bidrag ti
till detta område. Vi anser dock att denna ökning inte räcker. Med hänvisning t
anslaget skall ökas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens försl

Museer och utställningar (28:28-28:34)

Vi har i vår motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget 28:29 Centrala museer: St
Syftet  med en sådan minskning är att bidraget till museet skall upphöra. Som f
verksamheten  har  de medel som behövs för att fortleva av egen kraft. Av polit
skäl har vänt oss mot i motionen.
Vidare har vi i samma motion, Kr291 (m), föreslagit en minskning av anslaget 28
framgår av vår motion  anser  vi  att  Riksutställningars  egna  produktioner
utställningsarrangörer.
Moderata samlingspartiet har i motion Kr291 (m) föreslagit att anslaget Stöd ti
anser nämligen att det inte är logiskt att kräva att huvudmannen skall stå för
handikappanpassning bör enligt motionen i stället bestridas från anslag inom ut

Kulturpolitik - övrigt

Vi vill påminna om att vi i vår motion Kr291 (m) åter föreslagit riksdagen att
offentliga  medel på annat sätt. Stöd från fonden skall utgå med samma belopp s
krona"-fond kommer  att  leda till att det görs mera "på platsen-satsningar" fr
det regionala tänkandet i  EU.  Genom  en  sådan fond undviker man också schabl
satsningarna ökar kommer det också med den tänkta  konstruktionen  att leda til
år inledningsvis anvisas.

Ungdomspolitik (29:1-29:2)

Vi har i motion Kr291 (m) föreslagit att bidragen till ungdomsverksamheten  bör
dela in människor i schablonartade kategorier. I första hand vill vi minska bid
minskat medlemsantal, medan ungdomsaktiviteter som inte erhåller bidrag drar ti
miljoner kronor till 5 829 000 kronor och anslaget 29:2 till organisationerna m

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Kr291 (m) att anslaget 30:2 Bidrag t
uppgift att i förekommande fall bistå med kostnader för allmänna samlingslokale
Vi  strävar  enligt  samma  motion  också  efter likabehandling av de politiska
centrala verksamhet bör minska med 1 miljon kronor i förhållande till regeringe
Vi vill också påminna om att vi i motionen föreslagit att anslaget 30:4 Stöd ti

Folkbildning (25:1-25:3)

I vår kommittémotion Kr291(m) yrkandena 18 och  19  föreslog  vi att bidraget t
och samtidigt gjorde vi en besparing på 300 miljoner kronor på  folkbildningsan
dels skulle kunna öka andelen uppdragsutbildning och annan icke-bidragsberoende

9. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fr

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anför:

I kulturen finns en kärna, en själ och ett hjärta som inte låter sig definieras
dimension av livet vi alla behöver för att leva ett rikt liv. Kulturen ger oss
Den kristdemokratiska kulturpolitiken hämtar sin näring ur vår grundläggande id
inte endast är en varelse formad av materiella behov. För att växa och bli hel
Att den kristdemokratiska kulturpolitiken tar sin utgångspunkt i helhetssynen p
Kultur påverkar alla områden i samhället och kan egentligen inte stängas in i e
alla sektorer i samhället, inte bara som instrument för något annat, utan för v
måste det finnas lyhördhet för kulturens värde.
Med människan i centrum och kulturens roll för hennes välbefinnande byggs den k
Hur samhället stöder kulturpolitiken utvecklas närmare i vår motion Kr346 (kd)

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Vi  vill  påminna  om  att  vi  i  vår  motion Kr345 (kd) har framhållit att Da
institutionen har stor betydelse för att  fånga  och  behålla  en  ny  publik.
förslagit att - innan den aviserade översynen av kulturinstitutionernas hyror h
28:5.
Vi vill också påminna om att vi i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslaget 28:
skall tillföras 15 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkandena
musiklivet fått vidkännas gör att det fortfarande riskerar att utarmas. Därför
regional musik-, teater- och dansverksamhet.
I  vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 24 och 53 i denna del ville vi avsätta
vikt  vi  lägger  vid  denna  verksamhet. Det finns all anledning att genom sta
långsiktig verksamhet. Regeringen  konstaterar  att  man  under åren 1997-1999
denna höjning gått till arrangerande musikföreningar. Det är således många som
Dalhalla musikteater har på ett fåtal år blivit en av Sveriges  stora  scener
fortsätter att attrahera nya besökargrupper. Inte minst glädjande är att dessa
anser  att Dalhalla mycket väl motsvarar de krav som kan ställas på en musiktea
ledning.  Att  Dalhalla  utan  större  statliga medel lyckats bygga upp en verk
begränsade engångsstöd på 500 000 kronor  som regeringen bidrog med förra året
tillräckligt. I vår motion Kr345 (kd) yrkandena  25  och 53 i denna del föreslo
majoriteten.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)

I motion Kr345 (kd) avvisar vi regeringens förslag att  En bok för alla under a
- att anslaget skall öka med 1 miljon kronor, medel som är  avsedda  för  läsfr
nyhetsinformation och litteratur skall tillföras 1 miljon kronor utöver vad reg
genomföra en brett upplagd informationskampanj som gör det möjligt för stiftels
I  detta sammanhang vill vi erinra om att vi i motion Kr345 (kd) föreslår en sä
anser  att  en  sådan  sänkning  av  bokmomsen  med  stor  sannolikhet  skulle
skatteutskottet.

Arkiv (28:22-28:25)

Vi vill påminna om att vi i vår kommittémotion Kr345 (kd) yrkande 14 menade att
och bibliotek borde ses som en helhet. Den speciella satsningen på den senare b
Vi vill också påminna om att vi vår motion Kr345 (kd) yrkandena 13 och 53 i den
arkiv utgör en värdefull resurs för såväl den privata som den ideella och den o
arkiven brottas med stora ekonomiska problem.

Museer och utställningar (28:28-28:34)

Vi har i motion Kr345 (kd) föreslagit att anslagen 28:28 Centrala museer: Myndi
motsvarande del). I motionen redovisar vi att det hos centralmuseerna finns ett
insatser som kunnat göras tack vare Sesamprojektet.
För  det  långsiktiga  arbetet vid länsmuseerna föreslår vi att anslaget 28:30
yrkandena 7 och 53 i motsvarande  del).  I  motionen framhåller vi att det är n
satsningen tar slut.
Vi vill vidare påminna om att det av motion  Kr345  (kd)  framgår att vi - i fö
ett belopp som vi vill tillföra Nordiska akvarellmuseet. Museet  bedriver  näml
statligt stöd (yrkandena 8 och 53 i motsvarande del).
För att göra nödvändiga handikappanpassningar i icke-statliga kulturlokaler  mö
för år 2001 således skall vara 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag.

Trossamfund (28:37-28:38)

I vår motion Kr345 (kd) yrkandena 39 och 53 i denna del påpekade vi att trossam
nödvändig  handikappanpassning  av  lokaler.  Därför  föreslog  vi  att  anslag
handikappanpassning av lokaler är mycket stort.

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Kristdemokraterna anser att bidraget till allmänna samlingslokaler är väsentlig
mindre orter och i glesbygd är dessa lokaler ofta den enda samlingspunkten för
kronor tycker vi är bra. Vi anser emellertid att det är oacceptabelt att ökning
tillgång  till lokaler vara ett prioriterat område men för detta krävs enligt v
att anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor.
Kristdemokraterna ser positivt på att regeringen nu startat ett arbete för att
den tredje  sektorn. För att arbetet på området skall utvecklas anser vi dock,
och att 10 miljoner kronor anvisas under detta anslag.

Folkbildning (25:1-25:3)

Att ge folkbildningen  möjlighet  att  utvecklas handlar om att stärka den demo
folkbildningen skall kunna göra detta är  att  den  skall  styras av sin egen i
dessa syften. I vår motion Kr345 (kd) yrkande 50 har vi därför  pekat  på  att
Folkbildningsrådet bedriver till exempel självt en aktiv försöks- och utvecklin
motionen, föreslagit att de 10 miljoner kronor som regeringen avsatt till speci

10. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f

Birgitta Sellén (c) anför:

Inledning

Centerpartiet anför i sin kommittémotion Kr289 (c) att partiet vill skapa en ku
mycket för gemensamma angelägenheter såsom barns och ungdomars utveckling, arbe
utveckling av den regionala balansen i Sverige, särskilt genom satsningar på ba
formas underifrån av de människor som skall utföra den. Utifrån dessa utgångspu

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

Jag vill påminna om att det i Centerpartiets kommittémotioner Kr289 (c) och Kr2
28:3  Nationella  uppdrag med 3 miljoner kronor för att Dalhalla musikteater i
nationella uppdrag.  Dalhalla  har  lyckats  med att väcka ett stort folkligt i
sitt område och kan med ett nationellt uppdrag  få  möjligheter  att  utveckla
utveckla verksamhet riktad mot allmänheten, skolan och högskolan.

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Jag vill påminna om att motionären bakom motion Kr237 (c) pekade på det levande
här i landet för folkmusik, dans och sång, och Tobo folkmusikinstitut bedriver
bidrag.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8-28:14)

I Centerpartiets kommittémotion Kr294 (c) anförs att staten inte bör prioritera
miljoner kronor till 55 417 000 kronor. Vidare föreslås i motionen att anslaget
(c) - vilken remitterats till skatteutskottet för beredning - har föreslagit at
Jag  vill  också  påminna  om  att  en  satsning  föreslås  i  motion  Kr294  (
punktskriftsbibliotekets anslag 28:12 föreslås ökas med 10 301 000 kronor.

Arkiv (28:22-28:25)

Centerpartiet har i sin kommittémotion Kr294 (c) föreslagit en ökning av anslag
bl.a. skolor och högskolor.

Kulturmiljö (28:26-28:27)

Centerpartiet föreslår i motion Kr294 (c) att anslaget Bidrag till kulturmiljöv

Museer och utställningar (28:28-28:34)

Under anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer bör enligt motion Kr220 (c) en om
högtstående verksamhet vid museet. Motionärerna framhåller att Nordiska akvarel
ett kraftfullt utvecklingsarbete och tar ett ansvar som närmar sig det som kan

Ungdomspolitik (29:1-29:2)

Jag vill påminna om att Centerpartiet förordar extra satsningar för att skapa l
ungdomsorganisationerna  (29:2)  med  65 miljoner kronor till ung kultur. Vidar
stöd till ungdomar så att de skall kunna satsa på den verksamhet som de själva

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

I motion Kr294 (c) föreslår Centerpartiet att anslaget 30:1 Stöd till idrotten
och ungdomsidrott.
I en rad Centermotioner föreslås vidare  att  anslaget  30:2  Bidrag  till  all
föreslagna  ökning  av lokalbidraget äts enligt motionen upp genom att Ungdomss
samlingslokaler skall  fungera  som  träffpunkter  för  människor  och  kunna
datakommunikationer.

11. Anvisande av medel under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och f

Lennart Kollmats (fp) anför:

Inledning

Folkpartiet liberalerna har i en rad motioner föreslagit en alternativ budget f
långsiktig  och uthållig tillväxt samt en mer rättvis skattepolitik för bl.a. b
miljö och rättssäkerhet (för en utförligare redovisning, se reservation nr 15 i
FiU1). För utgiftsområde  17  Kultur,  medier,  trossamfund  och fritid föreslo
finansutskottet i budgetprocessens första steg, och jag anser  mig  nu  vara  f
2000/01:FiU1 i den del som avser utgiftsområde 17.

Allmän kulturverksamhet (28:1-28:4)

Som framgår av vår kommittémotion Kr346 (fp) och vår partimotion Fi211 (fp) för
anslaget 28:1 Statens kulturråd. Av beloppet utgör 5 miljoner kronor en bespari
kronor av minskningen avser Kulturnät Sverige. Vi kan konstatera att tillgängli
att få efterfrågan och utbud att mötas. Därför är det positivt att Kulturnät Sv
dock inget skäl till att det skall finansieras av offentliga medel. Kulturnät S
Jag  vill  påminna  om  att  Folkpartiet  liberalerna i samma motioner, Kr346 (
uppdrag därför bör höjas med 1 miljon kronor. I motion Kr436 (fp) föreslås att
starkt textilt centrum i Sverige, och Textilmuseet  har  en dokumentationsverks
museet att utveckla kunskaper om textilhistorien samtidigt som det varit framti

Teater, dans och musik (28:5-28:7)

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346  (fp) anfört att
regionteatrarna och de större stadsteatrarna. Riksteatern skulle  dock ha kvar
En sådan radikal förändring tar tid att genomföra, varför anslaget  28:5  enlig
regionala teatrarna. Partiet avser att föreslå minskat bidrag till Riksteatern
I motion Kr348 (fp) anförs vidare att det är viktigt att de nationella scenerna
sin verksamhet för att bl.a. vara inspiratörer för andra teaterinstitutioner.
föreslås ökas med 3 miljoner kronor.
Jag  påminner  också om att Folkpartiet liberalerna i motionerna Kr346 (fp) och
teater-, dans- och  musikinstitutioner  skall  ökas  med  60 miljoner kronor ut
teatrarna och 5 miljoner kronor till Göteborgsoperan. Dessutom  bör  av den för
skall kunna upprätthålla en hög ambitionsnivå.

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:9-28:14)

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Folkpartiet liberalerna i motionerna
nivå, dvs. 6 %, för att stimulera läsandet. Yrkandena avser en sänkning redan å

Bild och form samt konsthantverk (28:15-28:19)

Jag vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i motion Kr346 (fp) har framhål
hel del av dessa insatser inte är statens direkta kostnadsansvar utan att lands
återställas till 1999 års nivå, dvs. minskas med 5 miljoner kronor.

Museer och utställningar (28:28-28:34)

I motionerna Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslår Folkpartiet liberalerna en ökni
att 2 miljoner kronor av denna ökning bör tilldelas Nordiska akvarellmuseet på
kraftfullt utvecklingsarbete inom det konstpedagogiska området. Det är viktigt
I samma motioner, Kr346 (fp) och Fi211 (fp), föreslår vi att anslaget 28:33 Rik
Riksutställningars uppdrag att producera utställningar bör kunna överföras på d
övriga delar av museiväsendet genom att aktivt medverka till att produktioner f

Trossamfund (28:37-28:38)

Stödet  till  trossamfunden  har  minskat  eller legat stilla under senare år.
påminna om att vi i våra två motioner Kr346 (fp) och Fi211 (fp) föreslagit en ö

Folkrörelsepolitik (30:1-30:4)

Folkpartiet liberalerna anser att forskning  inom idrotten är mycket viktig och
kring människans fysiska förmåga och behov utan  i  hög  grad  också om idrotte
insatserna och resurserna till idrottsforskningen bör öka men anser  till  skil
enligt motionerna Kr346 (fp), Kr539 (fp) och Fi211 (fp) ökas med 5 miljoner kro
Bygdegårdarna bidrar enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning till att kultu
sina motioner att 5 miljoner kronor skall anvisas utöver regeringens förslag så
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990:
1144) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
9 kap.
5  § 1
-----------------------------------------------------
Vid beräkning,   Vid         bestämmande,
debitering,   redovisning  debitering,   redovisning
och      betalning     av  och      betalning     av
begravningsavgiften        begravningsavgiften
gäller       skattebetal-  gäller       skattebetal-
ningslagen (1997:483).     ningslagen (1997:483).
Vid  tillämpningen  av 1
och   2   §§   skall  den
avgiftsskyldiges
folkbokföring    den    1
november     året    före
inkomståret  anses  gälla
hela inkomståret.
-----------------------------------------------------
________________
Denna lag träder i kraft den 31 december 2000 och tillämpas första gången i frå











___________________________________
1 Senaste lydelse 1999:306.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lyd

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 §2
-----------------------------------------------------
TV-avgiften   är   1  644   TV-avgiften   är  1  668
kronor  för  ett  år. Den  kronor  för  ett  år. Den
skall   betalas   i  fyra  skall   betalas   i  fyra
poster om 411 kronor.      poster om 417 kronor.
-----------------------------------------------------
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och
skall    betalas    senast   sista   vardagen   före
avgiftsperiodens början.
-----------------------------------------------------
För innehav av TV-mottagare  under  tiden  före  den
första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så
stort  belopp  i  förhållande  till  årsavgiften som
motsvarar  innehavstiden.  Beloppet  avrundas  nedåt
till jämnt antal kronor.
-----------------------------------------------------
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

____________________

2 Senaste lydelse 1999:1345.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltnings
Härigenom föreskrivs att 7 b § lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltning

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 b §3
-----------------------------------------------------
Folkbildningsrådet prövar   Folkbildningsrådet
frågor  om  fördelning av  prövar      frågor     om
statsbidrag        mellan  fördelning av statsbidrag
folkhögskolor         och  mellan     folkhögskolor,
studieförbund.             studieförbund         och
studerandeorganisationer
inom folkhögskolan.
-----------------------------------------------------
_______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.











_______________________________
3  Senaste lydelse 1991:1125.
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § begravningslagen (1990:
1144) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
9 kap.
5  § 1
-----------------------------------------------------
Vid   bestämmande,   debitering,   redovisning   och
betalning av begravningsavgiften gäller skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Vid   tillämpningen   av  1  och  2  §§  skall  den
avgiftsskyldiges folkbokföring  den  1 november året
före inkomståret anses gälla hela inkomståret.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag        Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
----------------  --------------
Denna lag träder i kraft   Denna lag träder i kraft
den  31 december 2000 och  den  31 december 2000 och
tillämpas  första  gången  tillämpas första gången i
ifråga    om   preliminär  fråga om preliminär skatt
skatt   för   2001    och  för   2000   och  slutlig
slutlig skatt enligt 2001  skatt   enligt  2001  års
års taxering.   taxering.
De  äldre bestämmelserna
skall  dock  tillämpas  i
fråga om preliminär skatt
för   2000   och  slutlig
skatt  enligt  2001   års
taxering  om den avgifts-
skyldige begär det.
-----------------------------------------------------







___________________________________
1 Senaste lydelse 1999:306.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till
beslut om anvisande av medel för budgetåret 2001
under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund
och fritid
-----------------------------------------------------
Belopp i 1000-tal kronor
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Anslag    Regeringensm        kd     c     fp
förslag  Kr291    Kr345  Kr294 Kr346
Fi211
-----------------------------------------------------------
02  Lotteriinspektionen28 878
1
-----------------------------------------------------------
25  Bidrag till        2 513    -1 150
1   folkbildningen       068      0001
-----------------------------------------------------------
25  Bidrag till       73 422
2   vissa
handikappåtgärder
inom
folkbildningen
-----------------------------------------------------------
25  Bidrag till        9 237
3   kontakttolk-
utbildning
-----------------------------------------------------------
26  Statens ljud-     35 092
1   och bildarkiv
-----------------------------------------------------------
27  Statens 9 172
1   biografbyrå
-----------------------------------------------------------
27  Utbyte av TV-     23 454
2   sändningar
mellan Sverige
och Finland
-----------------------------------------------------------
27  Bidrag till 821
3   dokumentation om
den
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
-----------------------------------------------------------
27  Forskning och      1 288
4   dokumentation om
medieutvecklingen
-----------------------------------------------------------
28  Statens  37 503   -19 000       -7
1   kulturråd       000
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      224 463  -100 000
2   allmän kul-
turverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete
-----------------------------------------------------------
28  Nationella         8 000       +3 000    +1
3   uppdrag         000
-----------------------------------------------------------
28  Försöksverksamhet143 073
4   med ändrad
regional
fördelning av
kulturpolitiska
medel
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      779 264  -170 000 +1 000 -34
5   Riksteatern,    000
Operan,
Dramaten,
Dansens Hus och
Svenska
rikskonserter
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      544 933   +15 +60
6   regional        000 000
musikverksamhet
samt regionala
och lokala
teater-, dans-
och musik-
institutioner
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      113 000   +20 000 +7 500
7   vissa teater-,
dans- och
musikändamål
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till       36 657   -11 000
8   regional bib-
lioteksverksamhet
-----------------------------------------------------------
28  Litteraturstöd    91 917   -30 000 -1 000    -36
9  500
-----------------------------------------------------------
1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget
till folkhögskolorna
-----------------------------------------------------------
28  Stöd till         20 650
10  kulturtidskrifter
-----------------------------------------------------------
28  Stöd till 9 801    -9 801        -9 801
11  bokhandel
-----------------------------------------------------------
28  Talboks- och      62 529    +9 801  +10
12  punktskriftsbiblioteket  301
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till       14 211  +1 000
13  Stiftelsen för
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till        4 569
14  Svenska språk-
nämnden och
Sverigefinska
språknämnden
-----------------------------------------------------------
28  Statens konstråd   5 558
15
-----------------------------------------------------------
28  Konstnärlig       40 438   -11 000       -5
16  gestaltning av  000
den gemensamma
miljön
-----------------------------------------------------------
28  Nämnden för        1 509
17  hemslöjdsfrågor
-----------------------------------------------------------
28  Främjande av      17 712
18  hemslöjden
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till       29 234
19  bild- och form-
området
-----------------------------------------------------------
28  Konstnärsnämnden  10 176
20
-----------------------------------------------------------
28  Ersättningar och 264 933   -40 000
21  bidrag till
konstnärer
-----------------------------------------------------------
28  Riksarkivet och  256 913       +2 000
22  landsarkiven
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till        4 699  +1 000
23  regional arkiv-
verksamhet
-----------------------------------------------------------
28  Språk- och        26 489
24  folkminnes-
institutet
-----------------------------------------------------------
28  Svenskt 3 878
25  biografiskt
lexikon
-----------------------------------------------------------
28  Riksantikvarieämbetet163 934
26
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      247 038   +25 000        +3 000
27  kulturmiljövård
-----------------------------------------------------------
28  Centrala museer: 665 966  +5 000  +3
28  Myndigheter     000
-----------------------------------------------------------
28  Centrala museer: 192 919   -11 341 +5 000
29  Stiftelser
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till      117 857   +10  +7
30  regionala museer  000 000
-----------------------------------------------------------
28  Bidrag till       30 500  +500
31  vissa museer
-----------------------------------------------------------
28  Stöd till icke-   10 000   -10 000 +2 000
32  statliga kul-
turlokaler
-----------------------------------------------------------
28  Riksutställningar 38 046   -25 000       -5
33       000
-----------------------------------------------------------
28  Statliga   80
34  utställningsgaran-
tier och inköp
av vissa kul-
turföremål
-----------------------------------------------------------
28  Filmstöd         205 161
35
-----------------------------------------------------------
28  Forsknings- och   36 236
36  utveck-
lingsinsatser
inom
kulturområdet
-----------------------------------------------------------
28  Samarbetsnämnden   2 500
37  för statsbidrag
till trossamfund
-----------------------------------------------------------
28  Stöd till         50 750  +3 000 +10
38  trossamfund     000
-----------------------------------------------------------
28  Kulturfond     +120 000
39
-----------------------------------------------------------
29  Ungdomsstyrelsen  16 829   -11 000
1
-----------------------------------------------------------
29  Bidrag till       89 889   -72 000  +65
2   nationell och 000
internationell
ungdoms-
verksamhet m.m.
-----------------------------------------------------------
29  Kul-bidrag   +100
3  000
-----------------------------------------------------------
30  Stöd till        457 240       +7 000    +5
1   idrotten        000
-----------------------------------------------------------
30  Bidrag till       19 000   -19 000    +10    +21    +5
2   allmänna sam-   000    000   000
lingslokaler
-----------------------------------------------------------
30  Bidrag till        3 432    -1 000
3   kvinnoor-
ganisationernas
centrala verk-
samhet
-----------------------------------------------------------
30  Stöd till         13 000    -3 000
4   friluftsorganisationer
-----------------------------------------------------------
30  Utveckling av   +10
5   den ideella     000
sektorn
-----------------------------------------------------------
TOTAL       7 806    -1 518    +70   +165   +40
918      3411    000    000   000
-----------------------------------------------------------

1) Överföring till UO16 av 850 000 tkr avseende bidraget
till folkhögskolorna
-----------------------------------------------------------


Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde
17  Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin
Belopp i 1 000-tal kronor
----------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och        Regeringens   Utskottets
(anslagstyp)
förslag      förslag
----------------------------------------------------
----------------------------------------------------
02 Finansiella system och tillsyn
----------------------------------------------------------
1  Lotteriinspektionen (ram) 28 878       28 878
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
----------------------------------------------------------
1  Bidrag till folkbildningen      2 513 068    2 513 068
(obet.)
----------------------------------------------------------
2  Bidrag till vissa       73 422       73 422
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
----------------------------------------------------------
3  Bidrag till   9 237        9 237
kontakttolkutbildning (obet.)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
----------------------------------------------------------
1  Statens ljud- och bildarkiv        35 092       35 092
(ram)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
27 Mediepolitik
----------------------------------------------------------
1  Statens biografbyrå (ram)  9 172        9 172
----------------------------------------------------------
2  Utbyte av TV-sändningar mellan     23 454       23 454
Sverige och Finland (obet.)
----------------------------------------------------------
3  Bidrag till dokumentation om 821 821
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
(ram)
----------------------------------------------------------
4  Forskning och dokumentation om      1 288        1 288
medieutvecklingen (obet.)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
28 Kulturpolitik
----------------------------------------------------------
1  Statens kulturråd (ram) 37 503       37 503
----------------------------------------------------------
2  Bidrag till allmän     224 463      224 463
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
(ram)
----------------------------------------------------------
3  Nationella uppdrag (ram) 8 000        8 000
----------------------------------------------------------
4  Försöksverksamhet med ändrad      143 073      143 073
regional fördelning av
kulturpolitiska medel (obet.)
----------------------------------------------------------
5  Bidrag till Riksteatern, 779 264      779 264
Operan, Dramaten, Dansens Hus
och Svenska rikskonserter
(obet.)
----------------------------------------------------------
6  Bidrag till regional   544 933      544 933
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (obet.)
----------------------------------------------------------
7  Bidrag till vissa teater-,        113 000      113 000
dans- och musikändamål (ram)
----------------------------------------------------------
8  Bidrag till regional    36 657       36 657
biblioteksverksamhet (obet.)
----------------------------------------------------------
9  Litteraturstöd (ram)    91 917       91 917
----------------------------------------------------------
10 Stöd till kulturtidskrifter        20 650       20 650
(ram)
----------------------------------------------------------
11 Stöd till bokhandel (ram)  9 801        9 801
----------------------------------------------------------
12 Talboks- och   62 529       62 529
punktskriftsbiblioteket (ram)
----------------------------------------------------------
13 Bidrag till Stiftelsen för         14 211       14 211
lättläst nyhetsinformation och
litteratur (obet.)
----------------------------------------------------------
14 Bidrag till Svenska      4 569        4 569
språknämnden och Sverigefinska
språknämnden (obet.)
----------------------------------------------------------
15 Statens konstråd (ram)   5 558        5 558
----------------------------------------------------------
16 Konstnärlig gestaltning av den     40 438       40 438
gemensamma miljön (ram)
----------------------------------------------------------
17 Nämnden för hemslöjdsfrågor         1 509        1 509
(ram)
----------------------------------------------------------
18 Främjande av hemslöjden (ram)      17 712       17 712
----------------------------------------------------------
19 Bidrag till bild- och   29 234       29 234
formområdet (ram)
----------------------------------------------------------
20 Konstnärsnämnden (ram)  10 176       10 176
----------------------------------------------------------
21 Ersättningar och bidrag till      264 933      264 933
konstnärer (ram)
----------------------------------------------------------
22 Riksarkivet och landsarkiven      256 913      256 913
(ram)
----------------------------------------------------------
23 Bidrag till regional     4 699        4 699
arkivverksamhet (obet.)
----------------------------------------------------------
24 Språk- och   26 489       26 489
folkminnesinstitutet (ram)
----------------------------------------------------------
25 Svenskt biografiskt lexikon         3 878        3 878
(ram)
----------------------------------------------------------
26 Riksantikvarieämbetet (ram)       163 934      163 934
----------------------------------------------------------
27 Bidrag till kulturmiljövård       247 038      247 038
(ram)
----------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Myndigheter      665 966      665 966
(ram)
----------------------------------------------------------
29 Centrala museer: Stiftelser       192 919      192 919
(obet.)
----------------------------------------------------------
30 Bidrag till regionala museer      117 857      117 857
(obet.)
----------------------------------------------------------
31 Bidrag till vissa museer  30 500       30 500
(obet.)
----------------------------------------------------------
32 Stöd till icke-statliga 10 000       10 000
kulturlokaler (ram)
----------------------------------------------------------
33 Riksutställningar (ram) 38 046       38 046
----------------------------------------------------------
34 Statliga utställningsgarantier         80  80
och inköp av vissa
kulturföremål (ram)
----------------------------------------------------------
35 Filmstöd (ram)         205 161      205 161
----------------------------------------------------------
36 Forsknings- och         36 236       36 236
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (ram)
----------------------------------------------------------
37 Samarbetsnämnden för     2 500        2 500
statsbidrag till trossamfund
(ram)
----------------------------------------------------------
38 Stöd till trossamfund (ram)        50 750       50 750
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
29 Ungdomspolitik
----------------------------------------------------------
1  Ungdomsstyrelsen (ram)  16 829       16 829
----------------------------------------------------------
2  Bidrag till nationell och 89 889       89 889
internationell
ungdomsverksamhet m.m. (ram)
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
30 Folkrörelsepolitik
-----------------------------------------------------------
1  Stöd till idrotten (ram) 457 240     457 240
-----------------------------------------------------------
2  Bidrag till allmänna      19 000      19 000
samlingslokaler (ram)
-----------------------------------------------------------
3  Bidrag till     3 432       3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (obet.)
-----------------------------------------------------------
4  Stöd till      13 000      13 000
friluftsorganisationer (obet.)
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
SUMMA       7 806 918   7 806 918
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------

Förteckning över i utskottets hemställan moment 49 h) avstyrkta motionsyrkand
------------------------------------------------------------
Motion  Parti  Yrkande
------------------------------------------------------------
Kr220   (c)
------------------------------------------------------------
Kr225   (m)    delvis
------------------------------------------------------------
Kr228   (c)
------------------------------------------------------------
Kr229   (m)
------------------------------------------------------------
Kr231   (m)
------------------------------------------------------------
Kr236   (c)    2
------------------------------------------------------------
Kr237   (c)
------------------------------------------------------------
Kr248   (m, kd, c, fp, mp)
------------------------------------------------------------
Kr253   (kd, fp)
------------------------------------------------------------
Kr254   (c, fp)
------------------------------------------------------------
Kr289   (c)  7, 8, 11, 12
------------------------------------------------------------
Kr291   (m)    1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15,
16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24
------------------------------------------------------------
Kr294   (c)
------------------------------------------------------------
Kr300   (s)
------------------------------------------------------------
Kr304   (kd, v, fp)
------------------------------------------------------------
Kr305   (s)    delvis
------------------------------------------------------------
Kr345   (kd)   7, 8, 13, 14, 18, 21, 23, 25 delvis, 37, 39,
40, 44, 50, 53
------------------------------------------------------------
Kr346   (fp)   5, 11, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 24,
26, 35, 36
------------------------------------------------------------
Kr517   (c)
------------------------------------------------------------
Kr519   (s)
------------------------------------------------------------
Kr520   (kd)
------------------------------------------------------------
Kr525   (c)
------------------------------------------------------------
Kr539   (fp)   10
------------------------------------------------------------
Kr701   (mp)   19
------------------------------------------------------------
Fi211   (fp)   19
------------------------------------------------------------