Konstitutionsutskottets betänkande
2000/01:KU01

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse


Innehåll

2000/01

KU1

Sammanfattning

I  betänkandet  behandlas budgetpropositionen (prop.
2000/01:1)  såvitt   avser  utgiftsområde  1  Rikets
styrelse  och  19  motioner   med   anknytning  till
utgiftsområdet.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av   regeringen   föreslagna  beloppen.  Mot   detta
reserverar sig representanten  för Centerpartiet som
yrkar att anslagen 27:4 Radio- och  TV-verket  skall
minskas  med  1 987 000 kr,  90:1  Kungliga hov- och
slottsstaten skall minskas med 4 553 000 kr och 90:5
Regeringskansliet    m.m.    skall    minskas    med
300 250 000 kr samt att anslaget 27:2 Presstöd skall
höjas med 250 000 kr.
Representanterna   för   Moderata  samlingspartiet,
Kristdemokraterna   och   Folkpartiet    liberalerna
förklarar i var sitt särskilt yttrande att, eftersom
dessa partiers förslag inte tillstyrkts av riksdagen
i budgetprocessens första steg, deltar de inte i det
nu  aktuella  beslutet  om anslagsfördelningen  inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Med anledning av två motioner  angående  avskaffande
av      riksdagsledamöternas      sjukvårds-     och
läkemedelsförmåner     föreslår    utskottet     ett
tillkännagivande  till  riksdagsstyrelsen   om   att
skyndsamt      utreda     hur     förändringar     i
ersättningssystemet bör utformas.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
Till  betänkandet   har   fogats   ytterligare  tre
reservationer: dels en reservation (m) om avveckling
av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m.  år 2002,
dels  en reservation (kd) rörande tröskeleffekt  för
lågfrekventa  tidningar  med  riksspridning, dels en
reservation  (mp)  angående särskilt  presstöd  till
tidningen Samefolket. Därtill innehåller betänkandet
ett  särskilt  yttrande   (mp)   om   höjningen   av
riksdagsledamöternas arvode.

Propositionen

2000/01:1 vari regeringen föreslår att riksdagen
1. antar  regeringens förslag till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1 och 6.1),
2. godkänner  målet  folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas (avsnitt 4.3),
3. godkänner vad regeringen  föreslår om en höjning
av driftsstödet (avsnitt 5.1.2),
4. godkänner    vad    regeringen    föreslår    om
endagstidningarnas rätt att ingå i samdistributionen
till lika pris (avsnitt 5.1.2),
5. för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande
uppställning:
-------------------------------------------------------
|    |Anslag           |Anslagstyp|
Tusental              |
|    | |        |kronor
|
-------------------------------------------------------
|27:1|Presstödsnämnden och             |ramanslag|5 670
|
|    |Taltidningsnämnden               |        |     |
-------------------------------------------------------
|27:2|Presstöd         |ramanslag| 539|
|    | |        |  029|
-------------------------------------------------------
|27:3|Stöd till radio- och             |ramanslag| 127|
|    |kassettidningar  |        |  300|
-------------------------------------------------------
|27:4|Radio- och TV-verket             |ramanslag|10
847   |
-------------------------------------------------------
|27:5|Granskningsnämnden för radio och |ramanslag|8 164
|
|    |TV               |        |     |
-------------------------------------------------------
|45:1|Sametinget       |ramanslag|14
703   |
-------------------------------------------------------
|46:1|Allmänna val     |ramanslag|25
000   |
-------------------------------------------------------
|46:2|Justitiekanslern |ramanslag|12
820   |
-------------------------------------------------------
|46:3|Datainspektionen |ramanslag|26
664   |
-------------------------------------------------------
|46:4|Svensk författningssamling       |ramanslag|1 011
|
-------------------------------------------------------
|90:1|Kungliga hov- och slottsstaten   |ramanslag|84
094   |
-------------------------------------------------------
|90:2|Riksdagens ledamöter och partier |ramanslag| 559|
|    |m.m.             |        |  647|
-------------------------------------------------------
|90:3|Riksdagens förvaltningskostnader |ramanslag| 440|
|    | |        |  649|
-------------------------------------------------------
|90:4|Riksdagens ombudsmän,            |ramanslag|
45 756|
|    |justitieombudsmännen             |        |     |
-------------------------------------------------------
|90:5|Regeringskansliet m.m.           |ramanslag|3 269
|
|    | |        |  649|
-------------------------------------------------------
|90:6|Stöd till politiska partier      |ramanslag| 145|
|    | |        |  200|
-------------------------------------------------------
|    |Summa            |        |
5 316 203             |
-------------------------------------------------------
Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag

Prop. 2000/01:1 vari riksdagens förvaltningsstyrelse  föreslår
att riksdagen
1. antar  riksdagens  förvaltningsstyrelses förslag till  lag
om ändring i lagen (1999:1209)  om stöd till riksdagsledamöternas
och partigruppernas arbete i riksdagen,
2. bemyndigar riksdagsstyrelsen  att  för budgetåret 2001 besluta
om lån i Riksgäldskontoret till investeringar  i  fastigheter  och
tekniska  anläggningar  till  ett  sammanlagt belopp av 92 800 000
kronor.
Redogörelsen

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999.

Motionerna

2000/01:K263  av Ragnwi Marcelind m.fl.  (kd)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om  nytt  förslag  beträffande tröskeleffekt för
lågfrekventa tidningar med riksspridning.
2000/01:K271  av  Ingvar Svensson m.fl.  (kd)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår  vad  regeringen  föreslår  om  en höjning av
driftstödet,
2.  Riksdagen  anvisar med följande ändringar i förhållande  till
regeringens förslag  anslagen  för  år  2001 under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt uppställning (se tabell i motionen).
2000/01:K272  av  Ingvar  Svensson m.fl. (kd)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen anförs om stöd för strukturförändringar inom dagspressen,
2000/01:K275  av  Sten  Andersson  och Ewa Thalén Finné  (m)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen anförs om presstödet.
2000/01:K294  av Carlinge Wisberg  m.fl.  (v)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar  enligt  vad i motionen anförs om att avskaffa
ledamöternas läkemedelsförmån.
2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring  och  Johan  Lönnroth  (v)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen  anförs  om  behovet av att omforma presstödet så att det
stimulerar tidningarnas  opinionsbildande och granskande uppgifter
i hela landet.
2000/01:K312  av  Ulf Björklund  och  Jan  Erik  Ågren  (kd)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen  anförs  om behovet av att utreda presstöd till tidningen
Samefolket.
2000/01:K350 av Henrik  Landerholm (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen  anförs  om att partistödet är en viktig förklaring  till
den allt större klyftan mellan väljare och valda,
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i
motionen   anförs   om   att   partistödet  inneburit  en  minskad
förändringsbenägenhet hos de politiska partierna,
3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad i
motionen   anförs   om   att   avskaffa   det   skattefinansierade
partistödet,
4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen     anförs    om    krav    på    ökad    öppenhet    och
redovisningsskyldighet  för såväl politiska partier som kandidater
till förtroendeuppdrag som utses i allmänna val.
2000/01:K354 av Marie Granlund  (s)  vari  föreslås  att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening  vad  i
motionen anförs om utvidgning av presstödsreglerna.
2000/01:K360  av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i
motionen anförs om behovet av ett utvecklat presstöd.
2000/01:K369  av  Åsa  Torstensson  m.fl.  (c)  vari  föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i förhållande  till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
enligt följande uppställning (se tabell i motionen).
2000/01:K376  av  Thomas  Julin  m.fl.  (mp)  vari  föreslås   att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen    beslutar    om   att   avskaffa   ersättningen   för
riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader enligt vad
som anförs i motionen.
2000/01:K378 av Matz Hammarström  m.fl.  (mp)  vari  föreslås  att
riksdagen fattar följande beslut:
7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i
motionen  anförs  om  inrättande  av  ett  särskilt  presstöd  för
tidningen  Samefolket  i  enlighet  med Minoritetsspråkskommitténs
betänkande,
2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m)  vari  föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1.  Riksdagen anvisar i enlighet med vad som  anförs  i  motionen
till utgiftsområde 1 27:2 Presstöd för budgetåret 2001 239 029 000
kr.
2. Riksdagen  beslutar  att  presstödet  avvecklas  helt  fr.o.m.
budgetåret 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen,
3.  Riksdagen  beslutar  att  Presstödsnämnden  avvecklas fr.o.m.
budgetåret   2002   och  att  bevakningsuppgifter  avseende   ännu
återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet vad som
anförs i motionen,
4. Riksdagen anvisar  i  enlighet  med vad som anförts i motionen
till utgiftsområde 1 27:5 Granskningsnämnden  för radio och TV för
budgetåret 2002 8 402 000 kr.
2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås  att  riksdagen
fattar följande beslut:

Riksdagen  anvisar  i enlighet med vad som anförs i motionen  till
utgiftsområde 1 politikområdet C 4 Stöd till politiska partier för
budgetåret 2001 48 352 000 kr.

2000/01:Fi211 av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  vari  föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9.   Riksdagen   anvisar   för  budgetåret  2001  anslagen  under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse  enligt  uppställningen i bilaga 2
(i motionen).
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari  föreslås  att riksdagen
fattar följande beslut:
3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om presstödsregler.
2000/01:Kr343 av  Åsa  Torstensson  m.fl.  (c)  vari  föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad  i
motionen anförs om värdet av ett höjt presstöd.
2000/01:Kr346 av  Lennart  Kollmats  och  Kenth  Skårvik (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad  i
motionen anförs om minskat presstöd.
Utfrågning

Den 19  oktober  2000  hade  utskottet  en  intern  utfrågning där
riksdagsdirektören   Anders  Forsberg,  förvaltningschef   Kerstin
Andersson och ekonomichefen  Lena  Uhlin  lämnade  information  om
riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999 och om det pågående
arbetet med att förbättra resultatredovisningen.

Utskottet

Inledning

Regeringen   föreslår  i  budgetpropositionen  att  riksdagen  för
budgetåret 2001  anvisar  anslagen  inom  utgiftsområde  1  Rikets
styrelse   i   enlighet  med  den  uppställning  som  redovisas  i
propositionen. Av  uppställningen  framgår att anslagsbeloppen för
utgiftsområdet  år 2001 sammanlagt uppgår  till  5 316 203 000 kr.
Moderata  samlingspartiet,  Kristdemokraterna,  Centerpartiet  och
Folkpartiet    liberalerna    föreslår    i    partimotioner   och
kommittémotioner    ändringar   av   vissa   av   anslagen    inom
utgiftsområdet.   Budgetpropositionens    respektive   motionernas
förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2001 framgår av
följande tabell.

Belopp i 1000-tal kronor
---------------------------------------------------------------------
|       |       Oppositionspartiernas förslag i för-          |
|       |                                                     |
|       |               hållande till propositionens          |
|       |           förslag                                   |
----------------------------------------------------------------
|   |Propositionens               |     |       |       |     |
|   |   förslag                         |       |       |     |
|Anslag             |            |(m)    |(kd)   |(c)    |(fp) |
----------------------------------------------------------------
|27:1|Presstödsnämnden |         |       |       |       |     |
|    |och              |         |       |       |       |     |
|    |Taltidningsnämnden| 5 670  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|27:2|Presstöd         |539 029  |    -  |    -  | +250  |    -|
|    |                 |         |300 000|124 000|       |
400 000        |
----------------------------------------------------------------
|27:3|Stöd till radio- |         |       |       |       |     |
|    |och              |         |       |       |       |     |
|    |kassettidningar  |127 300  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|27:4|Radio- och TV-   | 10 847  |       |       |-1 987 |     |
|    |verket           |         |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|27:5|Granskningsnämnden|        |       |       |       |     |
|    |för radio och TV |         |       |       |       |     |
|    |                 |  8 164  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|45:1|Sametinget       | 14 703  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|46:1|Allmänna val     | 25 000  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|46:2|Justitiekanslern | 12 820  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|46:3|Datainspektionen | 26 664  |       |-6 000 |       |     |
----------------------------------------------------------------
|46:4|Svensk           |         |       |       |       |     |
|    |författnings-    |         |       |       |       |     |
|    |samling          |  1 011  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|90:1|Kungliga hov-    |         |       |       |-4 553 |     |
|    |och slottsstaten |         |       |       |       |     |
|    | | 84 094  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|90:2|Riksdagens       |         |       |       |       |     |
|    |ledamöter och    |         |       |       |       |     |
|    |partier m.m.     |559 647  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|90:3|Riksdagens       |         |       |       |       |     |
|    |förvaltningskostnader|     |       |       |       |     |
|    | |440 649  |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|90:4|Riksdagens       |         |       |       |       |     |
|    |ombudsmän,       |         |       |       |       |     |
|    |justitieombudsmännen|45 756|       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|90:5|Regeringskansliet|  3 269  |       |    -  |    -  |    -|
|    |m.m.             |    649  |       |430 000|300 250|
330 000        |
----------------------------------------------------------------
|90:6|Stöd till        |145 200  |    -  |       |       |    -|
|    |politiska        |         |96 848 |       |       |30 000
|
|    |partier          |         |       |       |       |     |
----------------------------------------------------------------
|    |Summa            |5 316 203|    -  |    -  |    -  |    -|
|    | |         |396 848|560 000|306 540|
760 000        |
----------------------------------------------------------------
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet  Demokrati samt delar av
politikområdena Mediepolitik och  Samepolitik.  I utgiftsområdet ingår även
anslagen  Kungliga  hov- och slottsstaten, Regeringskansliet m.m., Stöd
till politiska partier, riksdagens ledamöter och partier  m.m., riksdagens
förvaltningskostnader samt Riksdagens ombudsmän.
I propositionen framhåller regeringen att utgiftsområdet skiljer sig i
flera avseenden från övriga utgiftsområden. För bl.a. riksdagen och
dess ombudsmän, Regeringskansliet  och  hovet  gäller  särskilda
förutsättningar.  Mål-  och resultatstyrning går inte  att  applicera
på  stora delar av utgiftsområdet. Detta innebär att mål som är
uppföljningsbara, dvs.  mätbara och avgränsade i tiden,  inte  kan
fastställas. För flera verksamheter inom  utgiftsområde  1 sätter
regeringen över huvud taget inga mål.
Riksdagen har den 22 november (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36)
beslutat i enlighet med propositionens  förslag  till  utgiftsram för
utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna
får högst uppgå till det sålunda  beslutade  beloppet.  Anslagen  inom
utgiftsområdet  skall  därtill fastställas genom ett särskilt beslut.

Demokrati

Politikområdet Demokrati omfattar: utvecklingsprojektet  Tid  för
demokrati; betalning   av   statens   kostnader   för  valsedlar,
valkuvert  och  andra valtillbehör samt ersättningar till vissa
myndigheter  m.m.  för  biträde  i samband   med   allmänna   val;
Justitiekanslerns   och   Datainspektionens verksamheter  samt
tilldelningen av Statens författningssamling  (SFS)  till kommuner,
landsting och kommunbibliotek.

Mål för politikområdet

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  riksdagen  i  fråga  om  politikområdet
Demokrati godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas.
Regeringen menar att politiken  skall  inriktas  på  att främja
medborgarnas aktiva  deltagande  i  de politiska beslutsprocesserna
och  i  samhällslivet. Vidare att inriktningen  skall  vara  att
stärka  individens  integritet och  yttrandefrihet samt att verka för
en rättssäker förvaltning. Valdeltagandet i de  allmänna  valen  år
2002  skall  öka.  Förutsättningarna  för människor,  särskilt personer
med utländsk bakgrund, funktionshindrade, arbetslösa,  barn  och
ungdomar, att delta i demokratin skall förbättras.

Utskottets bedömning

Utskottet  har  inga invändningar mot det föreslagna målet för
politikområdet  Demokrati och tillstyrker  därför att riksdagen
godkänner målet folkstyrelsen  skall värnas och fördjupas (yrkande
2).

Allmänna val

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  46:1  Allmänna  val skall uppgå till 25 mkr
budgetåret 2001.
Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar,  valkuvert  och
andra valtillbehör  samt  ersättningar  till  vissa myndigheter m.m.
för biträde  i  samband med allmänna val. Inom anslaget finns  även
medel  till  regeringens utvecklingsprojekt  för  folkstyrelsen -
Tid för demokrati. Projektet  syftar  till   att  utveckla
medborgarnas   aktiva   deltagande   i   de   politiska
beslutsprocesserna  och  i  samhällslivet  samt  till att öka
valdeltagandet. Riksdagen  har beslutat om medel för
utvecklingsprojektet  i  den  ekonomiska  vårpropositionen    för
budgetåret   2000   (prop.   1999/2000:100,   bet.1999/2000:FiU27,
rskr. 1999/2000:262).  Arbetet har inletts under år 2000 och
  kommer
att  pågå t.o.m. år 2002. Det består  av  tre  huvudaktiviteter:  ett
nationellt rådslag om demokrati och delaktighet, stöd för
demokratiutveckling
  samt uppmärksammandet  av  80-årsjubileet  av  den
allmänna  rösträtten. Det  nationella  rådslaget  kommer  att  pågå
under  år 2000 och är kopplat  till  remissarbetet med
Demokratiutredningens slutbetänkande.
Belastningen på anslagetberor till största delen  på  vilka  val  som hålls
under  året.  Vid utgången  av  1999 fanns ett anslagssparande på ca 34
mkr.  Under 2000 har 16,7 mkr av anslagssparandet dragits in.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens  förslag  att anslaget 46:1 Allmänna
val  skall uppgå till 25 mkr budgetåret 2001.

Justitiekanslern

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  anslaget 46:2 Justitiekanslern  skall  uppgå  till
12,820 mkr budgetåret 2001.
Målet med Justitiekanslerns  (JK) verksamhet är att värna om
rättssäkerheten och förbättra effektiviteten på  den offentliga
förvaltningens område, att se till att den enskilde kommer till  sin
rätt  utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på
skaderegleringens område samt  att  bidra  till  en  riktig
rättstillämpning   och  lagföring  på  tryckfrihetens  och
yttrandefrihetens områden.
Av JK:s resultatredovisning  för budgetåret 1999 framgår att antalet
inkomna ärenden under 1999 uppgick till  4  310  och  antalet
avgjorda  ärenden till4 453.  Vid  en  jämförelse  med  budgetåret
1998 har antalet inkomna ärenden
  minskat med 23 %. Antalet avgjorda
ärenden har minskat med 26 %. Minskningen av antalet inkomna och
avgjorda ärenden är framför allt en följd av ändringar  i
lagstiftningen om personregister respektive  övervakningskameror.
Samtidigt har  antalet  inkomna  skadeståndsärenden  ökat  med
närmare  25 %.  Antalet inkommande  tillsynsärenden har minskat med
omkring  10  %.  JK  har  uttalat kritik i 7 %  av tillsynsärendena
vilket nästan är en fördubbling jämfört med  föregående år.  Antalet
ej  avgjorda ärenden har vid årets slut, jämfört med motsvarande
siffra vid utgången av år 1998, minskat från 791 till 648 ärenden
eller med 18 %. Den genomsnittliga  handläggningstiden  för  de
ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda,
tillsyn och  skadestånd,  uppgår till drygt fyra respektive drygt tre
månader. Regeringen anser  att JK  i allt väsentligt har uppnått de
verksamhetsmål som regeringen har satt upp.
Regeringen gör den bedömningen att anslaget för år 2001 bör ligga i nivå
med anslaget  för  innevarande  år. Som kompensation för beräknade
ökade utgifter  för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp med 169
000 kr år 2001.

Utskottets bedömning

Utskottet   tillstyrker   propositionens    förslag    att    anslaget
46:2 Justitiekanslern skall uppgå till 12,820 mkr budgetåret 2001.

Datainspektionen

Propositionen

Regeringen  föreslår  att  anslaget  46:3  Datainspektionen skall uppgå  till
26,664 mkr budgetåret 2001.
I   propositionen   anförs  att  Datainspektionen   har   uppnått
samtliga  verksamhetsmål som regeringen  angivit. Regeringens
återrapporteringskrav har  emellertid i huvudsak varit inriktade  på
prestationsmått och ger inte så god  information  om  vilka  effekter
och resultat  som  uppnåtts.  Någon  samlad bedömning av i vilken
utsträckning  effektmålen, dvs. att förhindra intrång i  enskildas
personliga integritet i samband  med  automatisk databehandling och
att  säkerställa  god  sed  i kreditupplysnings- och  inkassoverksamhet,
har uppnåtts är därför svårt att göra enbart utifrån årsredovisningen.
Regeringen avser  därför att inför kommande  budgetår  utveckla  mera
resultatinriktade  verksamhetsmål  och  återrapporteringskrav.  Vidare
anförs  att  en särskild utredare  för  närvarande  gör en översyn av
Datainspektionens uppgifter  och  verksamhet  och  skall  lämna
förslag   till   inriktning,   omfattning  och finansiering av den
fortsatta verksamheten. Översynen görs mot bakgrund av de nya   krav
som  ställs  på  grund  av  personuppgiftslagen  och  den  snabba
utvecklingen  på  informationsteknikens område. Regeringen kommer på
grundval  av  översynen  att  redovisa   sina  förslag  till  fortsatt
inriktning  och  finansiering i budgetpropositionen  för 2002. I
avvaktan på resultaten av den pågående översynen föreslår därför
regeringen  inte  nu  några förändringar i  verksamhetsinriktningen
inför 2001.

Motionen

I  motion  2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås  att
anslaget  minskas med  6 mkr  i  förhållande  till  regeringens
förslag  i avvaktan på resultatet  av  den  pågående  utvärderingen
av Datainspektionens verksamhet  (yrkande 2 delvis).

Utskottets bedömning

Utskottet    tillstyrker   propositionens   förslag   att    anslaget
46:3  Datainspektionen  skall  uppgå  till 26,664 mkr budgetåret 2001
och avstyrker motion K271 yrkande 2 delvis (kd),  enligt  vilken
anslaget föreslås minskas med 6 mkr.

Svensk författningssamling

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling  skall
uppgå
  till 1,011 mkr budgetåret 2001. Från  anslaget
betalas  bl.a.  den  kostnadsfria  tilldelningen  av  Svensk
författningssamling  (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek.
Det  avtal som träffades efter  den  år  1998  gjorda  upphandlingen av
tryck- och distributionstjänsten för SFS gäller till utgången  av  år
2001. Efter detta kommer en ny upphandling att göras.

Utskottets bedömning

Utskottet  tillstyrker  propositionens  förslag  att  anslaget  46:4 Svensk
författningssamling skall uppgå till 1,011 mkr budgetåret 2001.

Mediepolitik

Politikområdet  Mediepolitik  omfattar  dagspress,  radio och television
samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till
området hör    Presstödsnämnden,    Taltidningsnämnden,    Radio-    och
TV-verket, Granskningsnämnden  för  radio  och  TV,  Statens
biografbyrå och Rådet  mot skadliga våldsskildringar samt Sveriges
Television AB,  Sveriges Radio AB och Sveriges  Utbildningsradio  AB.
Politikområdet består av anslag  under  både utgiftsområde 1 och
utgiftsområde  17,  som  bereds av kulturutskottet. Underutgiftsområde  1
ingår det tidigare verksamhetsområdet  Mediefrågor, vilket innebär  att
budgetförslaget   för   anslagen   till Presstödsnämnden  och
Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio
och  TV-verket   samt   Granskningsnämnden
för  radio  och  TV  återfinns   inom  utgiftsområdet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen  (utgiftsområde  17,  volym 9)
att riksdagen  godkänner  att  målet  för  mediepolitiken  skall  vara
att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och
tillgänglighet samt att motverka  skadliga inslag i massmedierna.
Ansvaret i riksdagen för  beredning av  ärenden   som  hör  till
politikområdet  Mediepolitik  är  delat  mellan konstitutionsutskottet
och kulturutskottet. Regeringens förslag om riksdagens godkännande av
mål för politikområdet har hänvisats till kulturutskottet för
beredning.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670 mkr budgetåret 2001.
Presstödsnämndens  huvudsakliga  uppgift  är att fördela det statliga
stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är
att fördela det  statliga  stödet  till  radio-  och  kassettidningar.
Nämndernas  verksamhet fungerar  enligt  regeringen väl och inga
förändringar  av  inriktningen  på verksamheten föreslås för kommande
år.

Motionen

I motion 2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att riksdagen
beslutar att   Presstödsnämnden    avvecklas   fr.o.m.   budgetåret
2002   och   att  bevakningsuppgifter  avseende   ännu   återstående
lån   m.m.   övertas  av Kammarkollegiet   (yrkande   3).
Motionärerna  anser  att  presstödet  skall avvecklas fr.o.m. år 2002.
Presstödsnämnden  kommer  då  inte  längre  att ha  någon uppgift att
fylla och kan därmed avvecklas.

Utskottets bedömning

Utskottet    tillstyrker    propositionens    förslag   att   anslaget
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670
mkr budgetåret
  2001.
I  motion  K381yrkande  3  (m) föreslås att Presstödsnämnden  bör
avvecklas  fr.o.m.  år  2002. Förslaget är  en  följd  av  att
motionärerna  anser  att presstödet skall  avvecklas.  Utskottet
delar  emellertid inte motionärernas uppfattning  om avveckling av
presstödet. Det saknas  då  skäl  att  avveckla  Presstödsnämnden.
Motion K381 yrkande 3 (m) avstyrks.

Ändrade presstödsregler

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att stödbeloppen för
driftsstödet  höjs med 3 % fr.o.m. år 2001.
Stödbeloppen  för  driftsstödet höjdes med 4,5 % fr.o.m. den 1 januari
2000.  Regeringen anför att denna höjning har underlättat den
ekonomiska situationen för många andratidningar.  Regeringen  pekar
emellertid  också på att det av  Presstödsnämndens  årliga  rapport
Dagspressens  ekonomi  avseende  år  1999  framgår att trenden med
sjunkande upplagor och vikande annonsvolymer  består. Rapporten  visar
också att innevarande konjunkturuppgång fått mindre effekter på
tidningsföretagens  resultat  år  1999  än  väntat.  Mot bakgrund av
många andratidningars svåra ekonomiska situation och för att
ytterligare  värna den  publicistiska  mångfalden föreslås därför en
generell höjning av stödbeloppen  för driftsstödet  med  3 % fr.o.m.
den 1 januari 2001. Höjningen motsvarar en  extra kostnad på ca 14 mkr
per år.
Regeringen föreslår vidare  att riksdagen godkänner att endagstidningarna
ges rätt   att   ingå   i   samdistributionen    till    s.k.   lika
pris   som flerdagstidningarna,  om  de  har  minst  en procent
hushållstäckning  i  den blockregion där tidningens utgivningsort är
belägen.
Regeringen  gav  i  september 1999 Presstödsnämnden  i  uppdrag  att
utreda distributionssituationen  för tidningar med endagsutgivning.
Presstödsnämnden lämnade i april 2000 in en  rapport  till  regeringen
med anledning av detta uppdrag (dnr Ku2000/1412/Me). Rapporten har
remissbehandlats.
Mot  bakgrund av rapporten gör regeringen bedömningen att
endagstidningarna med nuvarande  system  riskerar  att  hamna  i ett
sämre konkurrensläge än de samdistribuerade tidningarna. Om
endagstidningarna slås ut innebär det enligt regeringen minskad
mångfald på dagstidningsmarknaden.  Möjligheten att ingå i
samdistributionen till lika pris förbättrar endagstidningarnas  service
till sina  abonnenter samt bidrar till att öka dessa tidningars
status. Regeringen föreslår  därför att endagstidningarna ges rätt att
delta i samdistributionen till lika pris.  Enligt  regeringens
uppfattning  bör dock rätten att ingå i samdistributionen  till  lika
pris  begränsas  till att  framför  allt  avse endagstidningar  med
lokal och regional spridning.  Den  belastning  som  de  föreslagna
förändringarna  kan medföra för administrationen av distributionen  bör
enligt regeringens bedömning kunna rymmas inom den prisdifferentiering
på 10 % som nu är tillåten. Kostnaden  för reformen ryms inom ramen
för anslaget
  presstöd.
I budgetpropositionen anför regeringen  att  det  för  närvarande  inte
finns  tillräckliga skäl att ändra fördelningen av det begränsade
driftsstödet eller  att förändra reglerna om gratisutdelning. Vidare
redovisar regeringen att ett remissbehandlat förslag om att en tidning
som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen på minst 51 %
eget redaktionellt innehåll skall  ha  rätt till  avtrappat
driftsstöd  under  fyra år för närvarande bereds vidare inom
Regeringskansliet.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen  (volym 9, utgiftsområde 17)
också  att  den  har  för  avsikt att ge Presstödsnämnden  i  uppdrag
att  överväga möjligheter att stärka  dagstidningarnas
förutsättningar  att  omstrukturera verksamheten  med  hänsyn till
utvecklingen på medieområdet och den  tekniska  utvecklingen.

Motionerna

I motion 2000/01:K271  av  Ingvar  Svensson m.fl. (kd) föreslås att
riksdagen
  avslår  regeringens  förslag  om  höjning   av
driftsstödet   (yrkande  1). Motionärerna  är  positiva  till de
regelförändringar som övervägs,  eftersom  dessa kan underlätta
strukturförändringar och därmed på sikt minska beroendet av presstöd.
Enligt motionärerna  bör det dock inte ske någon uppjustering av
anslaget år 2001. Samma motionärer  begär i motion 2000/01:K272 yrkande 3
ett tillkännagivande  till  regeringen  om  stöd  för
strukturförändringar  inom dagspressen.  Presstödet  har  enligt
motionärerna  betytt  mycket  både  för  mångfald i opinionsbildning
och för övrig publicistisk mångfald. Förändringar på annonsmarknaden
och i läsarnas  krav  kommer  att  medföra  ett  behov  av
strukturförändringar,  exempelvis  i  form av samverkan och fusioner av
olika  slag. Härigenom kommer presstödet att så  småningom  fasas  ut.
Motionärerna  anser  att  sådana  strukturförändringar  bör  stödjas  i
syfte  att  ge  en  livskraftig dagspress.
I  motion  2000/01:Kr343  yrkande  9 av Åsa Torstensson m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om värdet  av  höjt  presstöd.
Motionärerna anser  att  presstödet  bör förenas med särskilda
insatser för att underlätta  för tidningsföretag att utveckla  teknik
och arbetsformer för att vara med på  den  digitala  mediemarknaden och
möta  framtida  krav.  Enligt  motionärerna  skulle ett utökat stöd
möjliggöra för endagstidningarna att utvecklas.
I  motion  2000/01:K263   av   Ragnwi  Marcelind  m.fl.  (kd)  föreslås
att lågfrekventa tidningar med riksspridning  vars upplaga hamnar
under 7 000 men  inte 6 500 exemplar ges oreducerat driftsstöd under en
period av högst två år  och att stödet därefter avvecklas. Ett nytt
oreducerat driftsstöd bör enligt  motionärerna  kunna  beviljas först
när upplagan  överstiger  7 000  exemplar
  under minst tre år.
I motion 2000/01:K312  av  Ulf  Björklund och Jan Erik Ågren (kd) anförs
att det finns ett behov av att utreda  ett  särskilt  samiskt
presstöd,  om inte  tidningen  Samefolket kan omfattas av nuvarande
regler. Samefolket ges enligt
  motionärerna  ut  en  gång i månaden och
har en upplaga på ca 2 000 exemplar. Sametingets kulturråd lämnar  ett
bidrag som täcker ca 50 % av kostnaderna. I  och med Sametingets
tillkomst har  enligt  motionärerna behovet av en bredare  plattform
för den samiska samhällsdebatten gjort  sig  gällande. Motionärerna
menar  att  det  inte  är  tillräckligt  för  att  hantera  den  nya
samiska  samhällssituationen  att  samerna  endast förfogar över en
månadstidning  med  begränsat utrymme. I Norge uppgår det  samiska
presstödet till 8 mkr, vilket  motionärerna anser skulle kunna vara
vägledande vid  utformningen  av svenska
  bestämmelser. Frågan om
inrättande av stöd till samisk press tas även  upp  i  motion
2000/01:K378  av  Matz Hammarström m.fl. (mp). Motionärerna anser att
det  i  enlighet  med Minoritetsspråkskommitténs  förslag  bör  inrättas
ett  särskilt presstöd till tidningen Samefolket (yrkande 7).
I motion 2000/01:K354  av  Marie  Granlund  (s)  föreslås  en  utvidgning
av presstödsreglerna.  Motionären  anför  att  det  finns  226
invandrar-   och minoritetstidningar i Sverige och att endast ett
fåtal av dessa får presstöd.  Enligt  motionären  är en vid flora av
invandrar- och minoritetsmedia viktigt  av demokratiska skäl:  för  att
ge  individer och grupper identitet, för att  stimulera integration
men också för att  inspirera de etablerade medierna att
  bli bättre på
att skildra olika verkligheter.  Presstödet  måste  utvidgas så
  att
dessa medier kan få stöd, anser motionären.

I motion 2000/01:Kr341 yrkande 3 av Siv Holma m.fl. (v) föreslås ett
riktat  stöd  till  dagstidningar  som  dagligen  ger  ut  en  eller
flera  sidor på  minoritetsspråk.  Motionärerna  menar  att  ett av de
bästa sätten att stärka  språket  är  genom  dagstidningarna.
Regeringen  gjorde  i  propositionen  om  nationella minoriteter
bedömningen att presstödsreglerna gav ett tillräckligt  stöd för
samiska, finska  och  meänkieli.  I  dag finns det tre tidningar som
vänder  sig  till  finnar och tornedalingar och som  har  presstöd,
nämligen  Viikkoviesti,  Ruotsin   Suomalainen   och  Haparandabladet.
Det  är  enligt  motionärerna inte tillräckligt för att på  sikt
bevara  och öka kunskapen om  språket bland de nationella
minoriteterna. Dessutom är utbredningen för dessa  speciella tidningar
inte särskilt stor. De flesta har större  intresse av den  tidning  som
finns där vederbörande är bosatt. Därför anser motionärerna  att  det
behövs   ett  riktat  stöd  till  dagstidningar  som  tar  in  sidor
på minoritetsspråk.
I  motion 2000/01:K360  av  Lena  Sandlin  Hedman  m.fl.  (s)  föreslås
ett tillkännagivande  till  regeringen  om  behovet  av  ett
utvecklat presstöd. Demokratin  förutsätter en fri och
förutsättningslös diskussion  i  politiska frågor.  Enligt
motionärerna   är   det   ett   demokratiskt   dilemma  att
dagstidningarna är mer borgerliga än sina läsare. Annonsintäkterna utgör 65
%  av  tidningarnas  inkomster. När en borgerlig tidning har fler
läsare  än  en socialdemokratisk konkurrent,  får  den också flest
annonser. Men den omvända situationen,  när den socialdemokratiska
tidningen  har  flest  läsare,  ger  sällan    den   socialdemokratiska
tidningen    störst    annonsinkomster. Marknadskrafterna    förmår
således    inte    alstra    en   demokratiskt tillfredsställande
presstruktur, varför demokratin måste gå in och stötta där det
brister. Annonsfrågan är central för framtidens tidningspolitik.
Enligt motionärerna  bör  presstödet  ses  över  och  utvecklas för
att garantera en mångfald    i    opinionsbildningen    samt
säkerställa   demokratin    och allmänintresset.
I  motion 2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring  och  Johan  Lönnroth  (v)
föreslås  ett  tillkännagivande  till  regeringen  om  behovet av att utforma
presstödet så att det stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande
uppgifter i hela landet. Motionärerna menar att presstödet  bör  omformas  på
ett  sådant  sätt  att man tar till vara erfarenheterna från nedläggningen av
tidningarna Arbetet  och  Ny  Tid  samt  de stora förändringar som ägt rum på
medie- och IT-området på senare år. Bildandet  av  regionerna Västra Götaland
och  Skåne  ökar  behovet  av  samhällsbevakning  på  den  regionala   nivån.
Fixeringen av vad som händer i Stockholm menar motionärerna dock snarare  har
ökat  på  senare  tid.  Enligt  motionärerna  bör det i första hand prövas om
stödet  kan  utformas så att det blir bättre spritt  regionalt.  Motionärerna
menar också att  den  presspolitiskt  eftersträvade  mångfalden främst gäller
tidningarnas  opinionsbildande avdelningar, men att presstödet  har  generell
karaktär och inte tar hänsyn till detta.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade  motionsyrkanden  om  ändring  av  reglerna  beträffande
stödet  för  lågfrekventa  tidningar  som har en upplaga på mellan 6 500  och
7 000 exemplar i betänkande 1999/2000:KU1.  Utskottet  uttalade  då att det i
reglerna  för  presstödet  med  nödvändighet finns tröskeleffekter vad  avser
relationen mellan upplagestorlekar  och  stödbelopp  och att dessa effekter i
det  enskilda fallet kan anses orättvisa. Enligt utskottets  mening  var  det
dock olämpligt  att  man  genom  införandet  av alltför många undantagsregler
rubbade  de  generella  principer  som  ligger till  grund  för  reglerna  om
ekonomiskt stöd till dagspressen. - I betänkandet  avstyrkte  utskottet också
en   motion  om  att  utreda  frågan  om  särskilt  presstöd  till  tidningen
Samefolket.  Utskottet  hade  från  Presstödsnämnden  inhämtat  att frågan om
huruvida  presstöd  kan  utgå till tidningen Samefolket vid en övergång  till
veckoutgivning  inte hade prövats  i  Presstödsnämnden.  Frågan  om  huruvida
tidningens  innehåll   skulle   anses   vara   inriktat   på   ett  avgränsat
intresseområde eller anses som ett organ för samernas renskötsel kunde enligt
Presstödsnämnden inte besvaras förrän Samefolket i en ny skepnad  hade börjat
ges   ut   så   att   innehållet   kunde   granskas.   Utskottet  instämde  i
Presstödsnämndens bedömning att frågan om tidningens möjligheter  att få stöd
först  borde prövas utifrån nuvarande presstödsförordning, innan frågan  blev
föremål   för   en  särskild  utredning.  -  Utskottet  behandlade  även  ett
motionsyrkande om  en  översyn av presstödsreglerna med inriktning på behovet
av stöd till de tidningar  som dagligen ger ut en eller flera sidor på ett av
minoritetsspråken. Enligt vad  utskottet  hade  erfarit hade Presstödsnämnden
nyligen fått i uppdrag av regeringen att se över  det  begränsade  driftsstöd
som det här var tal om, varmed yrkandet enligt utskottet fick anses besvarat.

I   proposition   1996/97:3   Kulturpolitik   behandlades   bl.a.  frågan  om
inriktningen  på  de framtida insatserna för dagspressen. Regeringen  anförde
att de grundläggande  motiven  för  den  statliga presspolitiken slogs fast i
mitten  på  1970-talet.  Enligt  1972  års  pressutredning   var   målet  för
presspolitiken att det skulle finnas en mångfald på tidningsmarknaden som ger
läsarna   valfrihet   och   skapar  möjlighet  för  en  allsidig  debatt  och
opinionsbildning. Utredningen  utgick  i  sina  bedömningar framför allt från
överväganden om massmediernas roll i den svenska demokratin och pressens roll
i  det  demokratiska  systemet.  Också  Pressutredningen  -94  grundade  sina
bedömningar på massmediernas roll i den demokratiska  processen.  Dagspressen
har  en  central  betydelse  för  den  fria  åsikts-  och opinionsbildningen.
Massmedielandskapet   har   förändrats   sedan  grunden  för  det   nuvarande
presstödssystemet lades. Det finns numera  ett brett spektrum av andra medier
som  i  hög  grad  bidrar  till  att skapa mångfald  i  nyhetsförmedling  och
opinionsbildning. Pressutredningen
-94 gjorde emellertid bedömningen att dagspressen fortfarande har en särskild
och central ställning i medielandskapet  och  att  pressen mer heltäckande än
andra massmedier bidrar till att fylla de funktioner  som  massmedierna har i
ett   demokratiskt   samhälle.  -  I  kulturpropositionen  gjorde  regeringen
bedömningen att statens direkta insatser borde verka för att värna mångfalden
på dagstidningsmarknaden  i syfte att främja en allsidig nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Detta borde  presspolitiken  enligt  regeringen  verka  för
genom  att  främja  konkurrens  mellan  dagstidningar  på  framför  allt  den
regionala  marknaden,  främja  förekomsten av monopolbrytande, kompletterande
dagstidningar på framför allt den  regionala  marknaden samt genom att stödja
en  bred  spridning  av dagstidningar. - Konstitutionsutskottet  gjorde  inga
särskilda  uttalanden  med   anledning   av   regeringens   bedömning   (bet.
1996/97:KU1).

Minoritetsspråkskommittén  (SOU  1997:192)  föreslog i fråga om tidningar och
tidskrifter  att  reglerna  om  statligt stöd till  kulturtidskrifter  skulle
utformas så att stöd till sådana  tidskrifter  på  samiska, finska och romani
chib särskilt beaktas. Kommittén konstaterade, när det  gällde  villkoren för
statligt  presstöd,  att  det fanns vissa förmånligare villkor för ekonomiskt
stöd  till  dagstidningar  som   vände   sig  till  språkliga  minoriteter  i
presstödsförordningen  (1990:524).  Bland  annat  gav  en  särskild  regel  i
förordningen  möjlighet  till en generösare bedömning  för  utgivning  av  en
dagstidning i Tornedalen under  förutsättning  att en del av innehållet är på
finska.  Vidare  konstaterade  kommittén att dagstidningar  på  samiska  hade
möjlighet att få statligt stöd via  Sametinget.  När det gällde statligt stöd
till  kulturtidskrifter,  som regleras genom förordningen  (1993:567),  fanns
dock inga regler om att tidskrifter  som  ges  ut  på  samiska,  finska eller
romani  chib  särskilt skall beaktas när bidrag beviljas. Kommittén  föreslog
därför att detta  skulle  ändras  så att det av förordningen framgick att det
vid bidrags beviljande skall beaktas  att  kulturtidskrifter  på  dessa språk
skall få tillräckligt ekonomiskt stöd.

Utskottets bedömning

Utskottet  tillstyrker  propositionens  förslag  om  ändrade presstödsregler,
vilket  innebär  att  utskottet föreslår att riksdagen godkänner  regeringens
förslag om en höjning av driftsstödet (yrkande 3) och om endagarstidningarnas
rätt att ingå i samdistributionen  till  lika  pris  (yrkande  4).  Utskottet
avstyrker  motion  K271  yrkande  1 (kd), i vilken det föreslås att riksdagen
avslår regeringens förslag om höjning av driftsstödet.
När det gäller motion K263 (kd), där det föreslås att lågfrekventa tidningar
med riksspridning vars upplaga hamnar  under  7 000  men  inte 6 500 exemplar
skall  ges  oreducerat  driftsstöd under en period av högst två  år  och  att
stödet därefter avvecklas,  vidhåller  utskottet sin tidigare inställning att
det är olämpligt att man genom införandet  av  alltför  många undantagsregler
rubbar  de  generella  principer  som  ligger  till  grund  för  reglerna  om
ekonomiskt stöd till dagspressen. Motion K263 (kd) avstyrks.
I  motionerna  K312 (kd), K378 yrkande 7 (mp), K354 (s) och Kr341 yrkande  3
(v) tas i olika former  upp  frågan  om  särskilt presstöd till tidningar som
helt  eller  delvis ges ut på invandrar- och  minoritetsspråk.  Flertalet  av
dessa tidningar  har  små  möjligheter  att  klara  de  krav för presstöd som
uppställs  i  presstödsförordningen. Visserligen kan det av  integrationsskäl
eller andra orsaker  vara  befogat  med  ett särskilt stöd för många av dessa
tidningar. Enligt utskottets mening utgör  dock detta inte skäl för att rubba
de generella principer som ligger till grund  för reglerna om ekonomiskt stöd
till dagspressen. Motionerna K312 (kd), K378 yrkande  7  (mp),  K354  (s) och
Kr341 yrkande 3 (v) avstyrks.
Motionärerna  i  motion  K272  yrkande  3  (kd)  tar  upp frågan om stöd för
strukturförändringar inom dagspressen. Även i motion Kr343 yrkande 9 (c), där
det begärs ett tillkännagivande till regeringen om värdet  av  höjt presstöd,
pekas det på behovet av särskilda insatser för att underlätta utvecklingen av
teknik    och   arbetsformer   m.m.   för   att   möta   framtida   krav.   I
budgetpropositionen redovisar regeringen att Presstödsnämndens
remissbehandlade förslag om avtrappat driftsstöd under fyra år för en tidning
som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen  på  minst  51 % eget
redaktionellt  innehåll  för närvarande bereds vidare inom Regeringskansliet.
Dessutom aviserar regeringen sin avsikt att ge Presstödsnämnden i uppdrag att
överväga  möjligheter  att  stärka   dagstidningarnas   förutsättningar   att
omstrukturera  verksamheten  med hänsyn till utvecklingen på medieområdet och
den tekniska utvecklingen. Enligt  utskottets  mening finns det inte skäl att
föregripa dessa arbeten. Motionerna K272 yrkande  3  (kd) och Kr343 yrkande 9
(c) avstyrks.
Enligt  motion  K360  (s)  bör  presstödet  ses över och utvecklas  för  att
garantera en mångfald i opinionsbildningen samt  säkerställa  demokratin  och
allmänintresset.  Motionärerna  i  motion  K308 (v) vill att presstödet skall
utformas så att det stimulerar tidningarnas  opinionsbildande  och granskande
uppgifter  i  hela landet. Enligt regeringens bedömning i kulturpropositionen
bör de direkta  statliga  insatserna  för  dagspressen  verka  för  att värna
mångfalden   på   dagstidningsmarknaden   i  syfte  att  främja  en  allsidig
nyhetsförmedling  och  opinionsbildning,  bl.a.  genom  att  stödja  en  bred
spridning av dagstidningar. De mål som motionärerna  eftersträvar  förefaller
därmed  vara  väl  tillgodosedda av den nuvarande presspolitiken. Självfallet
måste presstödet i ett  demokratiskt  samhälle  ha  en  sådan  utformning att
staten  inte har någon möjlighet att via presspolitiken påverka innehållet  i
dagstidningarna.   Detta   följer   redan   av   grundlagsbestämmelserna   om
yttrandefrihet och tryckfrihet. Motionerna K360 (s) och K308 (v) avstyrks.

Presstöd (anslaget)

Propositionen

Regeringen  föreslår  att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 539,029 mkr
budgetåret 2001, vilket innebär en nivåhöjning med 2,45 mkr.

Motionerna

I motion 2000/01:K381 av  Per  Unckel  m.fl.  (m) föreslås att anslaget skall
uppgå  till 239,029 mkr för budgetåret 2001 (yrkande  1)  och  att  riksdagen
beslutar  att  presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2002 (yrkande 2).
Enligt motionärerna  grundas  regeringens  inställning  till presstödet på en
överdriven  tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden,  det  fria
ordet och den  fria  opinionsbildningen.  Motionärerna  menar  att  det stora
antalet  tidningsnedläggningar  och  hittills  gjorda erfarenheter visar  att
presstödet  till  stor  del  har använts för att täcka  tidningarnas  löpande
utgifter  i stället för till nödvändiga  rationaliseringar.  Tidningarna  har
anpassat sig  efter  och  blivit  beroende  av  presstödet  i stället för att
åtgärda  de  ekonomiska  problemen. Vidare menar motionärerna att  presstödet
snedvrider konkurrensvillkoren,  vilket  kan innebära att tidningar som drivs
utan presstöd kan få ekonomiska problem. De  föreslår  därför  att presstödet
skall  avvecklas  i  två  steg samt att reklamskatten förändras och  att  det
införs en neutral tidningsmoms  på 21 % för att underlätta avvecklingen. Även
i motion 2000/01:K275 av Sten Andersson  och Ewa Thalén Finné (m) föreslås en
avveckling av presstödet. Motionärerna anser  att  tidningar  som  inte klara
verksamheten  av  egen kraft eller med stöd av intressenter bör minska  eller
lägga  ned  verksamheten.   Enligt  motionärerna  är  det  inte  rimligt  att
skattebetalarna med drygt en  halv miljard kronor om året skall finansiera på
marknaden i praktiken osäljbara  tidningar.  Dessutom  anser motionärerna att
presstödet   är   politiskt  ensidigt  då  det  till  stor  del  utgår   till
socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar.
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en minskning av
presstödsanslaget med  124 mkr  jämfört  med  regeringens  förslag (yrkande 2
delvis).  Motionärerna anser att uppjusteringen av ramen för  år  2000  skall
återtas och  att  det inte skall göras någon uppjustering för år 2001. Enligt
motionärerna  kan  ramen   dessutom   minskas   med   90 mkr,   eftersom   en
storstadstidning med omfattande presstöd upphört att komma ut.
I  motion  2000/01:K369  delvis  av  Åsa  Torstensson  m.fl. (c) föreslås en
höjning  av  presstödet  med  250 000 kr  jämfört  med  regeringens  förslag.
Motionärerna anser att endagstidningarna bör ges ett ökat  basstöd  i  likhet
med  vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet åren 1997  och
1998.
I motion  2000/01:Fi211  av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en minskning
av presstödet med 400 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 9 delvis).
Motionärerna  menar  att presstödet  snedvrider  konkurrensen.  Dessutom  har
medielandskapet förändrats  påtagligt  sedan presstödet infördes, bl.a. genom
att nya typer av tidningar tillkommit. Den  nya  situationen  innebär  enligt
motionärerna  att  stödet  kan  begränsas.  I motion 2000/01:Kr346 av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen
om minskat presstöd (yrkande 3). Motionärerna  menar  att dagstidningar är en
omistlig del i en fungerande demokrati, men att pressen  också  är en marknad
som  bör  fungera  utan  statliga  bidrag.  Enligt  motionärerna innebär  den
förändrade  mediemarknaden  att  de särskilda skäl som gällde  då  presstödet
infördes inte längre är aktuella.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:2 Presstöd skall
uppgå till 539,029 mkr budgetåret 2001.
Motionerna K381 yrkande 1 (m), i  vilken  föreslås  att anslaget skall uppgå
till 239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd),  i  vilken det föreslås
en  minskning  av  anslaget med 124 mkr för år 2001, Fi211 yrkande  9  delvis
(fp), i vilken det föreslås  en  minskning  av  presstödet med 400 mkr för år
2001, och K369 delvis (c), i vilken det föreslås  en  ökning  av anslaget med
0,25 mkr år 2001, avstyrks.
I  motion  K275  (m)  föreslås  en avveckling av presstödet. Motionärerna  i
motion Kr346 yrkande 3 (fp) föreslår  ett tillkännagivande till regeringen om
minskat presstöd. Motionärerna menar att  pressen  bör  fungera utan statliga
bidrag.  Utskottet  kan  konstatera  att  det  skett  stora  förändringar   i
medielandskapet  sedan  presstödet  infördes.  Enligt  utskottets uppfattning
finns  det,  och kommer det under överskådlig tid alltjämt  att  finnas,  ett
stort behov av  statligt  stöd  till dagspressen för att värna mångfalden och
främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Motionerna K275 (m)
och Kr346 yrkande 3 (fp) avstyrks.
Motionärerna i motion K381 yrkande  2  (m) begär en avveckling av presstödet
fr.o.m. budgetåret 2002. Motionen avstyrks.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd  till  radio-  och kassettidningar
skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.
I propositionen anförs att det växande antalet taltidningar  under  några år
har medfört en ökad geografisk spridning över landet och en ökad mångfald  på
taltidningsmarknaden.  Fördelningen  av ersättningen till tidningsföretag som
ger ut taltidningar fungerar enligt regeringens  bedömning  väl,  och  det är
viktigt  att  taltidningar kan fortsätta att erbjudas i ytterligare delar  av
landet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker  propositionens  förslag  att  anslaget  27:3 Stöd till
radio- och kassettidningar skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.

Radio- och TV-verket

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall  uppgå  till
10,847 mkr budgetåret 2001.
Radio-   och   TV-verket  beslutar  i  frågor  om  tillstånd,  avgifter  och
registrering som  rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i
de fall uppgifterna  inte  ligger  på  regeringen  eller någon annan särskilt
angiven myndighet. Enligt regeringens bedömning visar  Radio-  och  TV-verket
för  år  1999  goda  resultat  när  det  gäller att främja möjligheterna till
mångfald  inom  radio och television genom bl.a.  tillsyn  och  bevakning  av
utvecklingen inom  medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en snabb och
rättssäker  tillståndsgivning.   Arbetet  med  att  följa  utvecklingen  inom
medierna  och  publicera  relevant  information   om   medieområdet   bedömer
regeringen som fortsatt angeläget.
Regeringen   anför   att  Radio-  och  TV-verket  har  befunnit  sig  i  ett
uppbyggnadsskede under  år  1999  och  inte  kunnat  genomföra  vissa av sina
arbetsuppgifter  fullt ut. Anslagssparandet från år 1999 förväntas  förbrukas
under  år  2000,  bl.a.   för   personalomkostnader   i   samband   med   nya
arbetsuppgifter som ålagts verket.
Radio-  och  TV-verket  har  de  senaste  åren fått flera nya uppgifter utan
motsvarande medelstillskott. Regeringen föreslår  därför  att anslaget för år
2001  tillförs  1,1 mkr  för  arbetet med marksänd digital-TV och  1 mkr  för
uppgiften  att meddela föreskrifter  och  utöva  tillsyn  i  frågor  som  rör
användningen  av standarder för sändning av TV-signaler. Trots att riksdagen,
med stöd av 2 kap.  12  §  regeringsformen, beslutade att förslaget om de nya
reglerna för den kommersiella  lokalradion  skall  vila  i minst tolv månader
räknat fr.o.m. den 7 april 2000, beräknar regeringen att Radio- och TV-verket
är i behov av 0,3 mkr under år 2001 för arbetsuppgifter som  har  samband med
denna reform.

Motionen

I  motion  2000/01:K369  delvis  av  Åsa  Torstensson m.fl. (c) föreslås  att
anslaget minskas med 1,987 mkr för år 2001  jämfört  med regeringens förslag.
Motionärerna menar att den höjning av anslaget som regeringen  föreslår  inte
är  nödvändig,  eftersom  Radio-  och TV-verket visar på goda resultat för år
1999 när det gäller att främja möjligheterna  till  mångfald  inom  radio och
television.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:4 Radio- och TV-
verket skall uppgå till 10,847 mkr budgetåret 2001. Motion K369 delvis (c), i
vilken  det  föreslås  att  anslaget skall minskas med 1,987 mkr jämfört  med
regeringens förslag, avstyrks.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget  27:5  Granskningsnämnden  för  radio och TV
skall uppgå till 8,164 mkr budgetåret 2001.
Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn  över  att
programföretagen  följer  reglerna  som  rör  innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar  till  allmänheten.  Vidare  skall  nämnden   följa  innehållet  i
utländska   ljudradio-   och  TV-sändningar  som  riktas  till  den   svenska
allmänheten. Nämnden granskar  program efter anmälan eller på eget initiativ.
Nämndens  verksamhet  finansieras   delvis   genom  att  medel  anvisas  från
rundradiokontot  till  statsbudgetens  inkomstsida,  vilket  behandlas  under
utgiftsområde 17. För år 2001 föreslås att  5,552 mkr  (68  %) delfinansierar
nämndens   verksamhet.   Enligt   regeringens   bedömning   stämmer  nämndens
efterhandsgranskning  av innehållet i radio- och TV-sändningar  riktade  till
allmänheten överens med målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna.
Regeringen föreslår att  Granskningsnämnden  skall tillföras 0,45 mkr för år
2001 för s.k. utbudsstudier. Däremot föreslås inte  någon  ökning av anslaget
för  år  2001  när  det  gäller  nämndens  arbete  avseende  den kommersiella
lokalradion, eftersom det förslaget enligt riksdagens beslut skall vila minst
tolv  månader räknat fr.o.m. den 7 april 2000. För år 2002 beräknas  dock  en
ökning  av  anslaget  med  0,54 mkr  för  arbetsuppgifter i samband med detta
förslag.

Motionen

I motion 2000/01:K381 yrkande 4 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget
minskas  till  8,402 mkr för budgetåret 2002.  Motionärerna  anser  inte  att
regeringens lagförslag avseende den kommersiella lokalradion är acceptabelt i
ett samhälle som  värnar  om  yttrandefriheten och motsätter sig därför ökade
anslag till Granskningsnämnden.

Utskottets bedömning

Utskottet   tillstyrker   propositionens    förslag    att    anslaget   27:5
Granskningsnämnden  för  radio  och TV skall uppgå till 8,164 mkr  budgetåret
2001.
Regeringen har i budgetpropositionen  gjort  bedömningen  att  anslaget till
Granskningsnämnden   behöver   ökas   med   0,54 mkr   budgetåret   2002  för
arbetsuppgifter   som  har  samband  med  det  vilande  lagförslaget  om  den
kommersiella  lokalradion.   I  motion  K381  yrkande  4  (m)  motsätter  sig
motionärerna en sådan ökning av  anslaget  till Granskningsnämnden budgetåret
2002  med  hänvisning  till  att de finner det vilande  lagförslaget  om  den
kommersiella lokalradion oacceptabelt.  Eftersom  riksdagen  ännu  inte tagit
ställning  till  regeringens förslag om den kommersiella lokalradion,  saknas
det enligt utskottets  mening  anledning  att  nu ta ställning till frågan om
ökat anslag för Granskningsnämnden budgetåret 2002. Motion K381 yrkande 4 (m)
avstyrks.

Samepolitik

Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten  ingår som en del
i  politikområdet  Samepolitik  som i övrigt redovisas inom utgiftsområde  23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen  (utgiftsområde  23, volym 11) att
målet för samepolitiken skall vara att verka för levande samisk  kultur byggd
på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
För  Sametingets  del  regleras  de  övergripande  målen för verksamheten  i
sametingslagen  (1992:1433).  Sametinget skall verka för  en  levande  samisk
kultur och därvid ta initiativ  till  verksamheter  och  föreslå åtgärder som
främjar  denna  kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen
och bevaka att samiska behov beaktas.

Ändringar i sametingslagen (1992:1433)

Propositionen

Regeringen föreslår  att sametingslagen (1992:1433) ändras så att inslaget av
personval vid val till Sametinget i stort ansluter till vad som gäller enligt
vallagen (1997:157) för val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige
samt  Europaparlamentet.   Vidare   föreslås   vissa  språkliga  ändringar  i
bestämmelserna  om  valkuverten, också det som en  anpassning  till  vad  som
gäller enligt vallagen.  De  nya  bestämmelserna  föreslås  träda i kraft den
1 januari 2001. Det innebär att de nya bestämmelserna kommer  att  gälla  vid
det val till Sametinget som skall hållas i maj 2001.
Regeringens  förslag  stämmer  i  huvudsak  överens  med förslagen i en inom
Jordbruksdepartementet  upprättad  promemoria som tillstyrkts  eller  lämnats
utan erinran av remissinstanserna, inbegripet Sametinget.
Enligt regeringens mening bör den närmare  utformningen  av  valsystemet för
Sametinget   grundas   på  samma  överväganden  som  varit  bestämmande   vid
utformningen av valen till  riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt
Europaparlamentet.   En  för  Sametingets   del   avvikande   utformning   av
valbestämmelserna i förhållande  till  vad  som  gäller för de allmänna valen
enligt vallagen bör komma i fråga endast om särskilda  skäl  talar för detta.
När  det gäller frågan om ett ökat inslag av personröstning anser  regeringen
att de överväganden som låg till grund för personvalsreformen för de allmänna
valen  har  samma bärkraft för val till Sametinget. Enligt regeringens mening
finns det inte  några  särskilda  skäl som bör föranleda en annan ordning för
val till Sametinget.
I likhet med vad som gäller för val  till riksdagen föreslås en regel om att
kandidaten  måste få minst 8 % av partiets  röstetal  för  att  de  särskilda
personrösterna  skall  räknas. För att förhindra att mycket små grupper avgör
namnordningen föreslås det,  i  enlighet med Sametingets önskemål, en spärr i
absoluta tal på 25 särskilda personröster. Vidare föreslår regeringen att det
skall införas en generell bestämmelse  om  att  ett  tillskrivet  namn  på en
valsedel inte skall beaktas. De föreslagna ändringarna medför att behovet  av
att göra strykningar på valsedlarna bortfaller. Regeringen föreslår därför, i
likhet  med  vad  som gäller i de allmänna valen, att strykningar inte längre
skall beaktas.
Regeringen föreslår  att  beteckningen  innerkuvert ersätts med beteckningen
valkuvert och att vissa fel och brister som  uppstod  i  samband med 1997 års
följdändringar i sametingslagen rättas till.
Regeringen  förutser inte några ökade kostnader för information  om  de  nya
bestämmelserna,  eftersom ändringarna ansluter till vad som gäller för övriga
val i landet.
I propositionen (utgiftsområde  23,  volym  11) upplyser regeringen om att en
utredare kommer att tillsättas under hösten 2000  för  att göra en översyn av
Sametingets  organisation och dess rättsliga status. Utredaren  skall  därvid
beakta behovet  av  en  tydligare  åtskillnad  mellan  myndighet och folkvalt
organ.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i sametingslagen.

Sametinget (anslaget)

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå  till 14,703 mkr
budgetåret 2001.
Sametinget  fick  en  invändning  i Riksrevisionsverket revisionsberättelse,
eftersom årsredovisningen inte hade  beslutats  av  Sametinget i enlighet med
vad  som  föreskrivs  i  tingets instruktion. Regeringen  har  numera  ändrat
instruktionen så att det ansvar  för  Sametingets verksamhet och de uppgifter
som  tidigare  låg på plenum, bl.a. undertecknande  av  årsredovisningen,  nu
överförts till tingets styrelse.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker  propositionens  förslag  att  anslaget 45:1 Sametinget
skall uppgå till 14,703 mkr budgetåret 2001.

Anslag som inte ingår i något politikområde m.m.

Utgiftsområde  1 omfattar anslag för vilka regeringen inte  fastställer  mål.
Dessa ingår inte  i  den  nya  politikområdesindelningen.  För flera av dessa
verksamheter  råder  särskilda  förutsättningar där mål- och resultatstyrning
inte går att applicera. Det gäller  anslagen  Kungliga hov- och slottsstaten,
Riksdagens  ledamöter  och  partier  m.m., Riksdagens  förvaltningskostnader,
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen,  Regeringskansliet m.m. samt Stöd
till politiska partier.

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Propositionen

I  budgetpropositionen föreslås att anslaget 90:2  Riksdagens  ledamöter  och
partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.
Från  anslaget  finansieras  arvoden,  kostnadsersättningar och traktamenten
till   riksdagens   ledamöter,  arvoden  till  Sveriges   EU-parlamentariker,
arbetsgivaravgifter   samt    pensioner    och   inkomstgarantier   åt   f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar  vid  resor  inom
Sverige,  sjukvårdskostnader  och  utbildning  för riksdagens ledamöter. Även
kostnader   för  ledamöters  deltagande  i  internationellt   parlamentariskt
samarbete, såsom  Europarådet  och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda  studieresor finansieras från anslaget. I
anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen.
I  syfte att fortsätta reformen att förbättra  ledamöternas  arbetssituation
föreslås  att ramen ökas med 10 mkr budgetåret 2001, vilket medför att stödet
uppgår till  drygt  114 mkr.  Ökningen  fördelas  jämnt mellan basstödet till
partigrupperna  och  stödet till ledamöterna. Basstödet  till  partigrupperna
ökas med ca 5 mkr. Grundstödet  blir då 1,7 mkr och tilläggsstödet 57 000 kr.
Även  för  stödet  till  riksdagens  ledamöter   tillskjuts   ca  5 mkr  till
beräkningsunderlaget    för    politiska   sekreterare.   Det   innebär   att
beräkningsunderlaget för en politisk  sekreterare  räknas  upp från 32 200 kr
till 34 500 kr per månad. Beloppen för basstödet och stödet  till ledamöterna
fastställs numera i lag. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår  därför att
riksdagen  antar  förvaltningsstyrelsens förslag till lag om ändring i  lagen
(1999:1209) om stöd  till  riksdagsledamöternas  och partigruppernas arbete i
riksdagen.
Det föreslås också en ramökning på 9,7 mkr för att  täcka  behovet  av extra
medel  för  särskilda åtaganden m.m. i samband med Sveriges ordförandeskap  i
Europeiska unionens  råd  under  första halvåret 2001. Därutöver föreslås att
kostnader för riksdagens ledamöters  datakommunikation (ISDN), 5,8 mkr, skall
finansieras över anslaget fr.o.m. år 2001.
För att erforderliga utgifter inom anslaget  skall  rymmas  inom  den totala
summan  av  beräknad  utgiftsnivå enligt proposition 1999/2000:1 för anslaget
90:2 Riksdagens ledamöter  och  partier  m.m.  och  anslaget  90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader  måste  30,2 mkr läggas över utgiftsnivån för  anslaget
90:2  Riksdagens ledamöter och partier  m.m.  och  anslaget  90:3  Riksdagens
förvaltningskostnader läggas under utgiftsnivån med 32 mkr.

Riksdagens arvodesnämnd

Riksdagens    arvodesnämnd    beslutade    den    5    september   2000   att
riksdagsledamöternas  arvoden  fr.o.m.  den  1  oktober  2000   skall  utgöra
40 000 kr per månad. Arvodesnivån bör enligt förarbetena bestämmas  bl.a. med
hänsyn  till  löneutvecklingen  för statsråden och för vissa  statstjänstemän
(främst domare i den s.k. rådsklassen).  Arvodesnämnden  konstaterade  i sitt
beslut  att  nämnda  grupper  fått  löneförhöjningar  med 4 000 kr respektive
2 000 kr  per  månad  och  fann  mot  bakgrund härav att riksdagsledamöternas
arvode skulle höjas. Beslutet innebär att arvodet för riksdagsledamöterna och
EU-parlamentarikerna höjdes med 5 %.
Enligt  uppgift  från riksdagens förvaltningskontor  uppgår  de  sammanlagda
kostnaderna för arvodeshöjningen  till  3,629 mkr för innevarande år och till
14,516 mkr för år 2001. I budgetförslaget  för år 2001 har det räknats med en
arvodeshöjning på 3 %. De ökade kostnader som  Arvodesnämndens  beslut medför
för  åren  2000  och 2001 ryms enligt förvaltningskontoret inom anslaget.  En
permanent finansiering kommer att ordnas fr.o.m. budgetåret 2002.

Motionerna

I  motion  2000/01:K294   av   Carlinge   Wisberg   m.fl.  (v)  föreslås  att
riksdagsledamöternas  läkemedelsförmån  skall avskaffas.  Riksdagsledamöterna
jämställs  med  riksdagens  personal  när  det  gäller  läkemedelsersättning.
Motionärerna  anser  att  det  inte  finns  ett  naturligt   samband   mellan
ledamöterna  och  tjänstemännen  i detta avseende. Genom läkemedelsförmånerna
undgår riksdagsledamöterna att vidkännas  effekterna av de egna besluten inom
detta område. Det är inte heller sannolikt  att  riksdagsledamöterna  avstått
något  löneutrymme  för  läkemedelsförmånen.  Motionärerna  anser  därför att
förmånen  bör  avskaffas.  Om  det  trots  allt  finns ett behov av kollektiv
lösning av ledamöternas läkemedelskostnader, kan en medicinfond bildas.
I motion 2000/01:K376 av Thomas Julin m.fl. (mp)  föreslås  att ersättningen
för riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader avskaffas. Enligt
motionärerna är det besvärande för riksdagsledamöterna, som själva  har  fria
läkemedel  och subventionerad läkarvård, att fatta beslut om kostnadsökningar
för ekonomiskt  svaga  grupper.  Av rättviseskäl och med tanke på de märkbara
löneökningar som riksdagsledamöterna har fått under de senaste åren bör dessa
förmåner avskaffas, anser motionärerna.

Sjukvårdsförmåner

Enligt 15 kap. 2 § lagen (1994:1065)  om  ekonomiska  villkor  för riksdagens
ledamöter har en riksdagsledamot rätt till sjukvårdsförmåner motsvarande  dem
som  tillkommer  arbetstagare  hos riksdagen. Sjukvårdsförmåner för anställda
hos riksdagen och dess myndigheter är reglerade i 7 kap. kollektiv-avtal RALF
och stämmer i allt väsentligt överens  med  vad  som  gäller för det statliga
området i övrigt enligt kollektivavtal ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal).
Enligt RALF är en förutsättning för att kostnader skall  kunna  ersättas  att
registrering   i   förekommande  fall  har  skett  i  ett  apotekskort  eller
högkostnadskort (2 §).  Ersättning  kan,  enligt  uppgifter  från  Riksdagens
förvaltningskontor, betalas enligt följande och med angivna belopp.
Ersättning  med  95  kronor  kan  lämnas  för läkarvård, tandvård i form  av
oralkirurgisk  behandling  samt  psykologbehandling.  För  sjukgymnastik  kan
ersättning utbetalas med 55 kr per besök. Sjukhusvård ersätts med högst 70 kr
per  vårddag.  Receptbelagda läkemedel,  som  omfattas  av  högkostnadsskydd,
ersätts med hela  kostnaden.  Vid insjuknande vid tjänsteresa och förrättning
utomlands ersätts skäliga och om  möjligt  styrkta  kostnader  för  sjukvård,
tandvård   och   läkemedel.   Utbetald  ersättning  för  läkarbesök  etc.  är
skattepliktig  om vården har givits  inom  offentligt  finansierad  sjukvård.
Utbetald ersättning  för läkemedel är också skattepliktig. Reglerna ger också
arbetsgivaren möjlighet  att  om  det  finns  särskilda skäl lämna ersättning
utöver   de  ovan  angivna  beloppen.  Det  innebär  också   stöd   för   att
rehabiliteringsinsatser  utöver vad som angivits i lagen om allmän försäkring
kan genomföras för att uppfylla  de  stränga  krav  som  numera  ställs på en
arbetsgivare.
Vid  utformningen av ersättningslagen 1994 var en bärande princip  att,  där
det fanns likheter i förutsättningar, riksdagsledamöterna skulle behandlas på
samma sätt  som  arbetstagare  hos  riksdagen.  Det gav fördelen att man inte
skulle   behöva   utforma   särskilda   regler  för  ledamöterna,   varigenom
tolkningsproblemen skulle minskas. Genom  att  undvika  särregler slipper man
också förklara varför särregler utformats för riksdagsledamöterna  och  vilka
skillnaderna   är   visavi   reglerna  för  arbetstagare.  Bestämmelserna  om
sjukavdrag och sjukvårdsförmåner  bedömdes utgöra sådana frågor där det fanns
fog för samma behandling som tjänstemän.
I  samband  med utskottets behandling  av  budgetpropositionen  för  år  2000
avstyrkte  utskottet   två   motioner  om  avskaffande  av  ersättningen  för
ledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader.  Utskottet  konstaterade  då
att  strävan  vid  införandet  år  1994  av  de  aktuella  reglerna  var  att
riksdagsledamöterna  i  detta  hänseende  skulle  behandlas på samma sätt som
arbetstagare  hos  riksdagen.  Enligt  utskottets  mening   talade   allmänna
rättvisehänsyn  och  praktiska  omständigheter  mot  att  ersättningssystemet
ändrades på det sätt som föreslogs i motionerna (bet. 1999/2000:KU1 s. 10).

Utskottets bedömning

Utskottet  tillstyrker  propositionens  förslag att anslaget 90:2  Riksdagens
ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens  förslag  till lag om ändring i
lagen  (1999:1209)  om  stöd  till  riksdagsledamöternas  och partigruppernas
arbete i riksdagen.
Två  motioner,  K294  (v)  och  K376 (mp), tar upp frågan om avskaffande  av
ersättningen  för riksdagsledamöternas  sjukvårds-  och  läkemedelskostnader.
Utskottet har förståelse  för  de tankegångar som förs fram i motionerna. Den
exakta utformningen av ett beslut  om  ändringar i ersättningssystemet bör av
praktiska  skäl övervägas närmare. Enligt  utskottets  mening  bör  en  sådan
utredning skyndsamt  genomföras. Detta bör riksdagsstyrelsen med anledning av
motionerna K376 (mp) och K294 (v) ges till känna.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

I    budgetpropositionen    föreslås    att    anslaget    90:3    Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 440, 649 mkr budgetåret 2001.
Utgifterna    inom    anslaget    avser    bl.a.    löner,   administration,
fastighetsförvaltning, internservice,säkerhet,datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek  och  informationsverksamhet.  Medel  för  bl.a.
riksdagsledamöternas   datakommunikation  (ISDN)  föreslås  föras  över  till
anslaget  90:2  Riksdagens   ledamöter   och   partier   m.m.   med  5,8 mkr.
Investeringarna beräknas uppgå till 81,6 mkr, vilket är en minskning  jämfört
med budgetåret 2000 då de beräknade investeringarna uppgår till 109,8 mkr. Av
de totala investeringarna för 2001 föreslås 60,1 mkr finansieras genom anslag
och återstoden, 21,5 mkr, genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret.
Förvaltningsstyrelsen  föreslår  i  propositionen  att  riksdagen bemyndigar
riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i  Riksgäldskontoret
till   investeringar  i  fastigheter  och  tekniska  anläggningar  till   ett
sammanlagt  belopp  av  92,8 mkr,  varav  byggnadsinvesteringar  74,9 mkr och
anläggningstillgångar 17,9 mkr.
Enligt  förvaltningsstyrelsen  kommer  år  2001  att  kännetecknas  av ökade
insatser för att förbättra ledamöternas arbetssituation. Detta innebär  bl.a.
att  antalet  politiska  sekreterare  kommer att öka med ca 25 personer 2001.
Dessutom  avsätts  medel för att förbereda  EU-ordförandeskapet  2001.  Dessa
prioriteringar har krävt  vissa  neddragningar  inom  andra verksamheter inom
förvaltningen  samt  lånefinansiering  av  vissa  nya  investeringar.  Vidare
genomförs   ersättningsinvesteringar   i   långsammare   takt  än   tidigare.
Budgetförslaget  innebär  enligt  förvaltningsstyrelsen  att  föregående  års
restriktiva  hållning  till  anspråk  på  ökade  personalresurser fortsätter.
Fortfarande  förutsätts  att en utökning inom viss verksamhet  normalt  skall
lösas  genom  omfördelning  eller  neddragning  inom  annan  verksamhet.  Den
hyreshöjning  på  1,368 mkr  som   aviserats   till   Riksdagens   ombudsmän,
justitieombudsmännen,  och  de  ökade  kostnaderna  för  en  tjänst  avseende
justitieombudsmännens   internationella   verksamhet   på  0,51 mkr  föreslås
finansieras  genom  neddragning  av  motsvarande  belopp  på  anslaget   90:3
Riksdagens förvaltningskostnader. Till följd av ökad lånefinansiering minskar
förvaltningskostnaderna väsentligt de år stora investeringar skall göras. Det
kommer  också  att  medföra  att  förvaltningskontorets  budget  blir  en mer
renodlad   driftsbudget   med   en   åtskillnad  mellan  driftskostnader  och
investeringar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag  att  anslaget  90:3  Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 440,649 mkr budgetåret 2001.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen  att
för  budgetåret  2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i
fastigheter och tekniska  anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92,8 mkr
i enlighet med vad förvaltningsstyrelsen föreslår i yrkande 2.

Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

Propositionen

Förvaltningsstyrelsen  föreslår   att  anslaget  90:4  Riksdagens  ombudsmän,
justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.
I budgetunderlaget yrkar Riksdagens ombudsmän (JO) på kompensation för ökade
lönekostnader.  JO  framhåller  behovet   av   följsamhet   mot   avtal  inom
rättsväsendet  och Regeringskansliet. Enligt JO kommer utebliven kompensation
att ge konsekvenser  i  form av personalinskränkningar. Förvaltningsstyrelsen
förordar emellertid inte  någon  kompensation  för ökade lönekostnader utöver
vad som följer av den generella pris- och löneuppräkningen.  Däremot föreslår
förvaltningsstyrelsen  att  JO:s  anslag  skall  ökas  för  att  bekosta   en
resursförstärkning   avseende   internationell  verksamhet  och  en  aviserad
hyreshöjning. Den ökade ramen finansieras  genom en sänkning av anslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag  att  anslaget  90:4  Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Regeringen  föreslår  att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten  skall
uppgå till 84,094 mkr budgetåret 2001.
Genom  anslaget  finansieras   kostnaderna   för   statschefens   officiella
funktioner  inklusive  kostnaderna  för  den  kungliga  familjens resor. Från
anslaget  betalas  också  driftskostnader för de kungliga slotten  utom  rent
fastighetsunderhåll,  som  finansieras   av  Statens  fastighetsverk.  Vidare
betalas Husgerådskammarens underhåll och vård  av de konstsamlingar och andra
inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten,  men  som disponeras av
konungen, från anslaget.
Av  Hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för år 1999  framgår  bl.a.
att kungaparet  har  genomfört  ett mycket omfattande program med statsbesök,
audienser, invigningar, kommunbesök  m.m. Tillströmningen av besökare till de
kungliga slotten har varit fortsatt hög  under 1999, även om antalet besökare
har varit något lägre än under kulturhuvudstadsåret  1998. Under 1999 har ett
nytt museum, Museum Tre Kronor, tillkommit inom Stockholms slott och mötts av
ett mycket stort intresse från allmänheten.
Genom 2000 års ekonomiska vårproposition höjdes anslagsramen  med 3 mkr från
år  2001  och  med ytterligare 2 mkr från år 2003. Mot bakgrund av  de  ökade
kostnader som kan  förutses till följd av kronprinsessan Victorias officiella
funktioner  och  för  en  förbättring  av  underhållet  i  parkerna  samt  en
förstärkning av vård och  konservering  av  de  museiföremål som förvaltas av
Husgerådskammaren föreslår regeringen att anslaget  skall  räknas upp med ett
engångsbelopp    om   1,5 mkr.   Utgiftsökningen   har   finansierats   genom
omprioriteringar inom utgiftsområde 1.

Motionen

I motion 2000/01:K369  delvis  av  Åsa  Torstensson  m.fl.  (c)  föreslås att
anslaget  minskas med 4,553 mkr för år 2001 jämfört med regeringens  förslag.
Motionärerna anser att nuvarande anslagsnivå är fullt tillräcklig.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker  propositionens förslag att anslaget 90:1 Kungliga hov-
och slottsstaten skall uppgå  till  84,094 mkr  budgetåret  2001. Motion K369
delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget minskas med 4,553 mkr  för  år
2001, avstyrks.

Regeringskansliet m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till
3 269,649 mkr budgetåret 2001.
Från    anslaget   finansieras   Regeringskansliets   förvaltningskostnader,
kommittéväsendet,   andra   utredningar   m.m.   utom   Utrikesdepartementets
verksamhet   som   finansieras   under   utgiftsområde   5.   Utgifter    för
specialattachéer  vid  utlandsmyndigheterna  som har ett annat departement än
Utrikesdepartementet som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag.
Regeringskansliet hade vid utgången av år 1999  ca  4 100 personer anställda
inklusive    UD    och   dess   utlandsmyndigheter   samt   kommittéer.    Av
Regeringskansliets anställda  är ca 125 personer (3 %) politiskt rekryterade.
I en rapport om Regeringskansliets  långsiktiga  dimensionering  (Ds 2000:27)
drar  en  oberoende  forskare slutsatsen att Regeringskansliet, med nuvarande
arbetsuppgifter, är underfinansierat.  Enligt  utredarens  grova beräkning är
resursgapet ca 300 till 400 årsarbetskrafter. Regeringen avser  att analysera
rapporten  under  hösten  och  återkomma  med  en  samlad  bedömning och  ett
preciserat  förslag  om  Regeringskansliets  dimensionering i den  ekonomiska
vårpropositionen år 2001.
Det   fortlöpande  förändrings-  och  förnyelsearbete   som   bedrivs   inom
Regeringskansliet  fokuseras fram t.o.m. år 2001 på utveckling av den interna
styrningen  och  ledningen,   utveckling   av   arbetsformer,  utveckling  av
medarbetarnas    kompetens    och    utveckling    av    informations-    och
kommunikationsverksamheten    samt    på    Regeringskansliets    långsiktiga
dimensionering.
Den  viktigaste  uppgiften  för  regeringen under första halvåret 2001  blir
ordförandeskapet i EU:s ministerråd.  För  förberedelser  och genomförande av
ordförandeskapet beräknas extra resurser på 835 mkr för åren  2000  och 2001.
Tidigare har riksdagen anvisat 735 mkr för detta ändamål för de båda  åren. I
enlighet  med  den  ekonomiska  vårpropositionen  år  2000  föreslås  nu  att
ytterligare  100 mkr  tillförs  anslaget  för  år 2001 för ett extra toppmöte
under  Sveriges  ordförandeskap  i  EU:s ministerråd.  Genom  den  ekonomiska
vårpropositionen år 2000 har Regeringskansliet engångsvis tillförts 130 mkr i
avvaktan   på   regeringens  samlade  bedömning   avseende   utredningen   om
Regeringskansliets dimensionering.
Regeringen anför  vidare  att  anslaget skall tillföras 235 mkr engångsvis i
enlighet med tidigare beslut för  Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Regeringskansliet tillförs 3,05 mkr  från  utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och    internationell    samverkan    från   år   2001.   Skälet    är    att
centralmyndighetsfunktionen  i fråga om  internationell  rättslig  hjälp  har
flyttats  från  Utrikesdepartementet  till  Justitiedepartementet.  Slutligen
tillförs anslaget 50 mkr genom en teknisk justering.

Motionerna

I motion 2000/01:K369  delvis  av  Åsa  Torstensson  m.fl.  (c)  föreslås att
anslaget minskas med 300,25 mkr för år 2001 jämfört med regeringens  förslag.
Enligt   motionärerna   är   den   föreslagna   ökningen   på   100 mkr   för
ordförandeskapet i EU inte nödvändig. Motionärerna anser därtill att tidigare
sammanslagningar   av   departement   borde   ge   minskade  kostnader  genom
effektiviseringar   under   den   kommande   treårsperioden.   Vidare   menar
motionärerna  att  det  är  nödvändigt  och fullt genomförbart  med  allmänna
besparingar inom Regeringskansliet.
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson  m.fl.  (kd)  föreslås att anslaget
minskas  med 430 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag  (yrkande  2
delvis).  Motionärerna   menar   att   utvecklingen   och   anpassningen   av
Regeringskanslietkan    ske    genom    organisationsförändringar    och
rationaliseringar. Förändringsarbetet  bör  ha  kostnadseffektivitet som mål.
Ramhöjningen  på  250 mkr  för år 1999 bör återtas,  likaså  det  ytterligare
anslaget  på  50 mkr  för år 2000.  Det  extra  tillskottet  på  130 mkr  som
föreslogs i vårpropositionen bör enligt motionärerna heller inte fullföljas.
I motion 2000/01:Fi211  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget
minskas med 330 mkr för år 2001  jämfört  med  regeringens förslag (yrkande 9
delvis). Motionärerna anser det viktigt att standarden i Regeringskansliet är
hög  och  lönerna  konkurrenskraftiga,  men  att  den  nuvarande  regeringens
politiserande ambitioner har varit för stora. Genom  en mera begränsad ökning
än   den   regeringen  planerar  kan,  enligt  motionärerna,  de   krav   som
ordförandeskapet i EU ställer under det första halvåret 2001 väl tillgodoses.

Utskottets bedömning

Utskottet   tillstyrker    propositionens    förslag    att   anslaget   90:5
Regeringskansliet  m.m.  skall  uppgå  till  3 269,649 mkr  budgetåret  2001.
Utskottet avstyrker motionerna K369 delvis (c), K271 yrkande  2  delvis  (kd)
och  Fi211 yrkande 9 delvis (fp), i vilka föreslås att anslaget skall minskas
med 300,25 mkr, 430 mkr respektive 330 mkr för år 2001.

Stöd till politiska partier

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå
till 145,2 mkr budgetåret 2001. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett
år  i  taget   räknat   fr.o.m.   den  15  oktober.  Partistödet  lämnas  som
mandatbidrag. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är
företrädda i riksdagen, lämnas som  grundstöd  och  tilläggsstöd. Nu gällande
belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996.  Även  för åren 2002 och
2003 beräknas anslaget uppgå till 145,2 mkr.

Motionerna

I  motion 2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget  minskas
till  en  tredjedel  av  vad  regeringen  föreslår,  eller  till  48,352 mkr.
Motionärerna  menar  att  det  är  avgörande  för  väljarnas  förtroende  för
politiska partier att partierna kan leva upp till väljarnas förväntningar och
att  de  har  sin  lojalitet  hos  valmanskåren.  Partierna  bör  därför vara
oberoende  av  stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger  enligt
motionärerna också en konserverande effekt då det bara utgår till partier som
har nått en viss del av rösterna i riksdagsvalet.
I motion 2000/01:K350 av Henrik Landerholm (m) föreslås att det tillkännages
för regeringen att  partistödet  är en viktig förklaring till den allt större
klyftan mellan väljare och valda (yrkande  1),  att  partistödet inneburit en
minskad  förändringsbenägenhet hos de politiska partierna  (yrkande  2),  att
partistödet  bör  avskaffas  (yrkande  3)  och  att krav på ökad öppenhet och
redovisningsskyldighet införs för såväl politiska partier som kandidater till
förtroendeuppdrag  som  utses  i allmänna val (yrkande  4).  Partistödet  har
enligt motionären gjort partierna  alltmer beroende av bidragen i stället för
av medborgarna, medlemmarna eller sympatisörerna. Med bidragen har det byggts
in  en  konserverande  kraft som håller  det  utvecklande  förändringstrycket
utanför partierna. Trots  att  omvärlden  har  förändrats, har partierna inte
behövt  göra det. Motionären anser att slopade statliga  subventioner  skulle
framtvinga  lika  villkor  mellan  såväl  nya  som  gamla  politiska partier,
samtidigt  som  det  skulle  utsätta de befintliga partierna för  ett  friskt
förändringstryck. En sådan ordning  ställer  enligt  motionären  höga krav på
partierna och kandidaterna att öppet redovisa vilka intäkter man har  för att
undvika jävs- och beroendesituationer.
I  motion  2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget
minskas med 30 mkr  för  år  2001  jämfört med regeringens förslag (yrkande 9
delvis). Motionärerna anser att partiernas  beroende  av offentliga medel bör
begränsas  på  sikt  och  att  en  viss  minskning av partistödet  därför  är
motiverad.

Bakgrund

År 1965 införde Sverige, som ett av de första  länderna  i världen, offentlig
finansiering  av  de  politiska  partiernas  verksamhet. Av förarbetena  till
lagstiftningen (prop. 1965:174) framgår att det  statliga  partistödet syftar
till  att  stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbildningen  och
därigenom stärka  demokratin. Ett statligt partistöd kan enligt propositionen
motverka ojämnheter  och  brist på resurser samt förbättra möjligheterna till
kontinuerlig kontakt med väljarna.  I  propositionen  framhålls också att det
offentligt  finansierade  partistödet  kan  förebygga beroendet  av  enskilda
bidragsgivare. Enligt konstitutionsutskottets  mening  (utlåtande  nr  44  år
1965)  talade  starka  skäl  för att statsbidrag skulle ges till de politiska
partierna. Utskottet pekade bl.a.  på  partiernas grundläggande betydelse för
den svenska demokratin och att det hade  blivit  allt  svårare att med endast
enskilda bidrag finansiera partiernas opinionsbildande verksamhet.
Våren  1993  behandlade  utskottet  en motion om avskaffande  av  bl.a.  det
statliga  partistödet.  Riksdagen  hade några  månader  tidigare  godkänt  en
minskning av partistödet med 10 % i  anledning  av en proposition om åtgärder
för att stabilisera den svenska ekonomin. Utskottet, som avvisade ytterligare
nedskärningar  eller förändringar av partistödet,  avstyrkte  motionen  (bet.
1992/93:KU24).
Hösten 1999 behandlade  utskottet  bl.a.  ett motionsyrkande om öppenhet och
transparens vad gäller finansieringen av de  politiska partiernas verksamhet.
Utskottet, som avstyrkte yrkandet, hänvisade bl.a. till att Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi i rapporten Det offentliga  stödet till partierna
- Inriktning och omfattning (Ds 1994:31) hade gjort en analys av det slag som
motionären efterlyste. Vidare pekade utskottet på att regeringen  i  1998 års
regeringsförklaring   uttalat   att   man   avsåg   att   bjuda  in  samtliga
riksdagspartier  till  samtal  om  hur  öppenheten kan öka kring  finansiella
bidrag  till  politiska  partiers  och  enskilda   kandidaters  valkampanjer.
Uttalandet  hade dock dittills inte föranlett någon åtgärd  från  regeringens
sida (bet. 1999/2000:KU2).
Rådet  för  utvärdering  av  1998  års  val  konstaterade  i  delbetänkandet
Personval 1998, En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136) att några
fall av otillbörlig  kampanjfinansiering  inte  hade  uppdagats  och det inte
fanns  något som tydde på att ovidkommande ekonomiska faktorer hade  inverkat
på valresultatet.  Enligt  rådets  bedömning  är det för personvalssy-stemets
framtida   legitimitet  viktigt  att  otillbörlig  kampanjfinansiering   inte
förekommer.  Härvidlag  har  partier och enskilda kandidater enligt rådet ett
stort  ansvar. Rådet ansåg att  öppenhet  och  frivillighet  i  frågor  kring
finansiering  är ett bättre sätt att motverka avarter på området än tvingande
reglering. Därför  föreslog rådet att riksdagsledamöterna skulle få möjlighet
att redovisa finansiering  av  personvalskampanjer i ett offentligt register.
Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Demokratiutredningen  (SOU 2000:1)  föreslog  att  de  politiska  partiernas
finansiering skulle redovisas  offentligt.  Utredningen pekade på att Sverige
har en minimal rättslig reglering och kontroll  av  partifinansieringen.  Det
etiska  ansvaret  har  av  tradition  vilat på partierna själva. Runtom i den
demokratiska  världen  har  den  rättsliga   kontrollen   och   insynen  över
partifinansieringen  ökat,  inte  minst  i  de  europeiska  länderna. Viktiga
förklaringar    till    denna    reformering    är,    enligt    utredningen,
korruptionsskandaler,  legitimitetsproblem  och i vissa fall även ett  starkt
opinionstryck. Utredningen framhöll också att medvetenheten om att partiernas
ekonomier inte längre kan betraktas som interna  angelägenheter  har  ökat. I
betydande   utsträckning   bekostas   verksamheten   med  offentliga  anslag.
Utredningen  menade  att  frågan  om  öppenhet  och  insyn i  partiernas  och
kandidaternas finansiering är av största vikt för att  skapa  förtroende  för
politiker   och   för  politiken  i  stort  och  föreslog  därför  att  deras
finansiering skall  redovisas  offentligt  och  att  arbetet  med att granska
förutsättningarna  för  en sådan redovisning snarast skall inleda.  Förslaget
är för närvarande utsänt  på  remiss.  Remisstiden löper till den 31 december
2000.
I april 2000 träffades en överenskommelse  mellan  riksdagspartierna  om  att
redovisningen  av partiernas intäkter skall vara så öppen som möjligt. Det är
enligt överenskommelsen  rimligt  att  väljarna vet hur partierna finansierar
sin   verksamheter,   samt   hur   enskilda   kandidater   finansierar   sina
personkampanjer.  Överenskommelsen omfattar partiernas  centrala  verksamhet,
men lokala och regionala  organisationer samt sidoorganisationer uppmanas att
följa densamma. Beträffande  ekonomiskt  stöd  från  juridiska personer skall
belopp  och namn redovisas. När det gäller stöd från enskilda  redovisas  det
totala beloppet  samt  antalet  bidragsgivare.  Överenskommelsen omfattar all
verksamhet, även sådan som bedrivs i stiftelse-,  bolags-  eller  annan form,
och som kontrolleras av partiet. Partiernas bokslut skall utformas  på sådant
sätt  att  det  så  enkelt  som  möjligt  går  att  utläsa  hur  verksamheten
finansieras.  Enskilda  kandidater i allmänna val förväntas lämna motsvarande
redovisning.  Även  indirekt   stöd,   t.ex.   i   form  av  stödannonsering,
subventionering av annonskostnader, och personella resurser,  skall  så långt
möjligt  redovisas.  Partiernas fastställda bokslut skall finnas tillgängliga
för alla som önskar ta del av dem. Partiernas ekonomichefer eller motsvarande
skall utveckla gemensamma redovisningsformer som gör det möjligt att uppfylla
överenskommelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker  propositionens  förslag  att  anslaget  90:6 Stöd till
politiska  partier  skall  uppgå  till  145,2 mkr  budgetåret 2001. Utskottet
avstyrker motionerna K382 (m), enligt vilken anslaget  föreslås  minskas till
48,352 mkr, och Fi211 yrkande 9 delvis (fp), enligt vilken anslaget  föreslås
minskas med 30 mkr.
Enligt utskottets mening är det av väsentlig betydelse för demokratin att de
politiska   partierna   har   tillräckliga   resurser  för  att  bedriva  sin
opinionsbildande verksamhet. Utskottet delar således  inte den uppfattning om
partistödets negativa effekter som framkommer i motion  K350  (m).  Frågan om
öppenhet   och   redovisning  av  kampanjbidrag  övervägs  för  närvarande  i
Regeringskansliet.    Det   arbetet   bör   inte   föregripas.   Enligt   den
överenskommelse som träffats  mellan riksdagspartierna skall redovisningen av
partiernas intäkter vara så öppen  som  möjligt. Överenskommelsen gäller både
partiernas och enskilda kandidaters verksamhet.  Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motion K350 yrkandena 1-4 (m).

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999

Redogörelsen

Riksdagens förvaltningskontor lämnar årligen en berättelse  över verksamheten
under föregående verksamhetsår i enlighet med föreskrift i instruktionen  för
kontoret.  I  redogörelse  1999/2000:RFK1  har förvaltningskontoret lämnat en
redovisning för verksamheten under verksamhetsåret 1999.
Verksamheten  beskrivs  översiktligt  i  redogörelsen.   Där   lämnas  också
uppgifter   om   organisation,   ekonomi   och   personal,   om  stödet  till
beslutsprocessen, stödet till riksdagens ledamöter och anställda, information
till allmänheten samt det internationella parlamentariska arbetet.
I  redogörelsen  anförs  att  ett  utvecklingsarbete har påbörjats  för  att
vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt
kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.  Det  framhålls
dock  att  en  sådan  redovisning kan tillämpas fullt ut först fr.o.m. den  1
januari 2001.
Riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson och
ekonomichefen  Lena  Uhlin   har   lämnat   kompletterande   information   om
riksdagsförvaltningens  årsredovisning  för  1999 och om det pågående arbetet
med att förbättra resultatredovisningen.

Utskottet

I  samband  med  behandlingen  av riksdagsförvaltningens  årsredovisning  för
verksamhetsåret   1998,   framhöll   utskottet    bl.a.    vikten    av   att
resultatredovisningen  gjordes rättvisande och substantiell samt att en  ökad
redovisning  av resultatmått  och  måluppnående  borde  eftersträvas.  Vidare
pekade utskottet  på  att  Riksdagens  revisorer  i  sin  förstudie 1998/99:8
Riksdagens förvaltningskontor hade anfört att en uppföljning  och  diskussion
av  förvaltningens utveckling under exempelvis fem år borde utföras minst  en
gång per mandatperiod (bet. 1999/2000:KU8).
Inom    riksdagsförvaltningen    pågår   ett   utvecklingsarbete   för   att
vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt
kostnadsredovisning  kopplat  till  målområden  och  prestationer.  Utskottet
förutsätter  att  även  frågan  om femårsanalyser behandlas  i  det  pågående
utvecklingsarbetet.  I övrigt föranleder  redogörelsen  inte  något  särskilt
uttalande från utskottet.
Utskottet föreslår att  riksdagen  lägger  redogörelse  1999/2000:RFK1  till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse
att riksdagen
a) antar  regeringens  i  bilaga  2 intagna förslag
till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433),
b) antar riksdagens förvaltningsstyrelses i bilaga 3
intagna förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209)  om stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
c) godkänner målet folkstyrelsen skall  värnas  och
fördjupas i enlighet
med vad regeringen föreslår i yrkande 2,
d) godkänner  vad  regeringen  föreslår  i  yrkande  3
om en  höjning  av
driftsstödet,
e) godkänner  vad  regeringen  föreslår i yrkande 4 om
endagstidningarnas
rätt att ingå i samdistributionen till lika pris,
f) med bifall till vad regeringen  föreslår  i  yrkande
5 för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse  enligt bilaga
1,
g) avslår  motionerna 2000/01:K271, 2000/01:K272
yrkande 3, 2000/01:K275, 2000/01:K350 yrkande 3,2000/01:K354, 2000/01:
K369, 2000/01:K381  yrkande  1,  2000/01:K382,
2000/01:Fi211  yrkande 9,
2000/01:Kr341  yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 9,
2000/01:Kr346  yrkande 3,
res. 1 (c)
2. beträffande lånebemyndiganden
att riksdagen  med  bifall  till  riksdagens  förvaltningsstyrelses
förslag  i  yrkande  2
bemyndigar  riksdagsstyrelsen  att  för  budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret tillinvesteringar  i  fastigheter och tekniska
anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000 kr,
3.  beträffande  avvecklingav  presstödet  och  Presstödsnämnden
fr.o.m. år 2002
att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkandena 2 och 3,
res. 2 (m)
4.  beträffande  tröskeleffekt  förlågfrekventatidningar  med
riksspridning
att riksdagen avslår motion 2000/01:K263,
res. 3 (kd)
5. beträffande översyn av presstödsreglerna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K308 och 2000/01:K360,
6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K312 och 2000/01:K378 yrkande 7,
res. 4 (mp)
7. beträffande Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkande 4,
8. beträffande riksdagsledamöternas sjukvårdsförmåner
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:K294 och  2000/01:K376 som
riksdagsstyrelsen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande partistödet
att riksdagen avslår motion 2000/01:K350 yrkandena 1, 2 och 4,
10. beträffande riksdagsförvaltningensårsredovisningför
verksamhetsåret 1999
att riksdagen lägger redogörelse 1999/2000:RFK1 till handlingarna.

Stockholm den 23 november 2000

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie
Lindkvist (s), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)

Åsa Torstensson (c) anser

dels att den del av utskottets  yttrande  som  på s. 18 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen  föreslår  att  presstödsanslaget skall  uppgå  till  539,029 mkr
budgetåret  2001,  vilket  innebär   en  nivåhöjning  med  2,45  mkr.  Enligt
utskottets mening är den föreslagna nivåhöjningen inte tillräcklig. Utskottet
ställer sig därför bakom den ytterligare  höjning  av anslaget som föreslås i
motion K369. Härigenom bör endagstidningarna kunna ges  ökat basstöd i likhet
med vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet  åren  1997 och
1998. Likaså bör det bli möjligt att förena presstödet med särskilda insatser
som syftar till att underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för  att
mota  framtida  krav.  Utskottet  tillstyrker således förslaget i motion K369
delvis,  vilket  innebär  att  anslaget   27:2   Presstöd  skall  uppgå  till
539,279 mkr budgetåret 2001.
Motionerna K381 yrkande 1 (m), i vilken föreslås  att  anslaget  skall uppgå
till  239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det  föreslås
en minskning  av anslaget med 124 mkr för år 2001, och Fi211 yrkande 9 delvis
(fp), i vilken  det  föreslås  en  minskning av presstödet med 400 mkr för år
2001, avstyrks.
dels att den del av utskottets yttrande  som  på  s. 19 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "förslag,
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket  skall uppgå till
10,847 mkr  budgetåret  2001,  vilket  innebär  en  höjning  av anslaget  med
2,4 mkr. Med hänsyn till de goda resultat som verket uppvisar för år 1999 när
det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och  television,
anser  utskottet emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås  är
nödvändig. Utskottet ställer sig därför bakom motion K369 delvis, som innebär
att anslaget  27:4  Radio-  och  TV-verket skall anvisas 8,860 mkr budgetåret
2001.
dels att den del av utskottets yttrande  som  på  s. 28 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen  föreslår  att  Kungliga  hov- och slottsstaten  skall  tilldelas
84,094 mkr budgetåret 2001. I likhet med  vad som anförs i motion K369 delvis
anser  utskottet  emellertid  att  den  nuvarande   anslagsnivån   är   fullt
tillräcklig.  Utskottet  föreslår  därför att anslaget 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten skall anvisas 79,541 mkr budgetåret 2001.
dels att den del av utskottets yttrande  som  på  s. 29 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "för år 2001" bort ha följande lydelse:
Regeringen  föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet  m.m.  skall  uppgå
till  3 269,649 mkr   budgetåret   2001.  Enligt  utskottets  mening  är  den
föreslagna  ökningen på 100 mkr för ordförandeskapet  i  EU  inte  nödvändig.
Vidare anser  utskottet att tidigare sammanslagningar av departement borde ge
minskade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.
Därtill är det  nödvändigt  och  fullt  genomförbart med allmänna besparingar
inom Regeringskansliet. Utskottet ställer  sig  därför bakom den minskning på
300,25 mkr av anslaget i förhållande till regeringens  förslag som föreslås i
motion K369. Utskottet avstyrker motionerna K271 yrkande  2  delvis  (kd) och
Fi211  yrkande  9  delvis  (fp),  i  vilka  det  föreslås alltför långtgående
minskningar,  nämligen  att  anslaget  skall minskas med  430 mkr  respektive
330 mkr  för  år  2001.  Utskottet  föreslår   således   att   anslaget  90:5
Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 2 969,399 mkr budgetåret 2001.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) = utskottet,
b) = utskottet,
c) = utskottet,
d) = utskottet,
e) = utskottet,
f) med anledning av regeringens förslag i yrkande 5 och med  bifall  till
motion   2000/01:K369   för   budgetåret   2001   anvisar  anslagen  inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt den som "Reservation 1"
betecknade
 uppställningen i bilaga 1,
g) avslår motionerna 2000/01:K271, 2000/01:K272 yrkande  3, 2000/01:K275,
2000/01:K350 yrkande 3, 2000/01:K354, 2000/01:
K381 yrkande 1, 2000/01:K382, 2000/01:Fi211 yrkande 9, 2000/01:
Kr341 yrkande 3, 2000/01:Kr343 yrkande 9 och 2000/01:Kr346 yrkande 3.

2. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2002
(mom. 3)

Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m) anser

dels  att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med  "I
motion"
 och slutar med "(m) avstyrks" bort ha följande
lydelse:

I  motion   K381   yrkande   3   (m)  föreslås  att  riksdagen  beslutar  att
Presstödsnämnden    avvecklas    fr.o.m.     budgetåret    2002    och    att
bevakningsuppgifter   avseende  ännu  återstående   lån   m.m.   övertas   av
Kammarkollegiet. Bakgrunden  till  yrkandet  är  att  motionärerna  anser att
presstödet  skall  avvecklas  fr.o.m.  budgetåret  2002.  Som utvecklas i ett
senare avsnitt delar utskottet den uppfattningen. En avveckling av presstödet
medför  att  Presstödsnämnden  inte  kommer att ha någon uppgift  att  fylla.
Presstödsnämnden kan därmed avvecklas.  Detta  bör regeringen med bifall till
motion K381 yrkande 3 (m) ges till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Motionärerna
i" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Motionärerna i motion K381 yrkande 2 (m) begär  en  avveckling av presstödet
fr.o.m. budgetåret 2002. Utskottet ställer sig bakom det kravet. I likhet med
motionärerna konstaterar utskottet att regeringen har  en  överdriven tilltro
till  presstödets  positiva  effekter  på  mångfalden,  det  fria  ordet  och
opinionsbildningen.  Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till  stor
del har använts för att  täcka  tidningarnas  löpande  utgifter i stället för
till nödvändiga rationaliseringar. Detta har enligt utskottets mening medfört
att  tidningarna  anpassat  sig  efter  och blivit beroende av  presstödet  i
stället för att åtgärda de ekonomiska problemen.  Med bifall till motion K381
yrkande 2 (m) bör regeringen ges till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år
2002
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K381  yrkandena  2  och  3  som  s
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning
(mom. 4)

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "När det" och
slutar med "(kd) avstyrks" bort ha följande lydelse:
I  motion  K263  (kd)  tas  frågan  upp  om tröskeleffekter för lågfrekventa
tidningar med riksspridning. Om upplagan för  en  sådan tidning sjunker under
7 000  exemplar  upphör driftsstödet för den nivån. Enligt  motionärerna  bör
tidningar vars upplaga  hamnar  under  7 000  men inte 6 500 exemplar ges ett
oreducerat driftsstöd under en period av högst  två  år. Först därefter skall
stödet  avvecklas enligt övriga presstödsregler. Ett nytt  sådant  oreducerat
driftsstöd  bör  enligt  motionärerna  kunna  beviljas först när upplagan har
överstigit  7 000  exemplar  under  minst  tre  år.  De  tröskeleffekter  som
motionärerna  pekar på är enligt utskottets mening inte  rimliga.  Regeringen
bör vidta förändringar  i  Presstödsförordningen  med anledning av förslaget.
Detta bör regeringen med anledning av motion K263 ges till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4.   beträffande   tröskeleffekt   för   lågfrekventa   tidningar   med
riksspridning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:K263  som  sin mening ger
regeringen till känna
 vad utskottet anfört.

4. Särskilt presstöd till tidningen Samefolket (mom. 6)

Per Lager (mp) anser

dels  att  den  del  av  utskottets  yttrande  som  på  s.  16 börjar med  "I
motionerna" och slutar med "(v) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
I  motion K378 (mp) anförs att det bör inrättas ett särskilt  presstöd  till
tidningen  Samefolket  och  att  regeringen  bör  tillsätta  en utredning med
uppgift  att klarlägga hur ett sådant skall utformas. Även i motionerna  K312
(kd), K354  (s)  och  Kr341  yrkande  3  (v) tas i olika former upp frågan om
särskilt presstöd till tidningar som helt  eller  delvis ges ut på invandrar-
och  minoritetsspråk.  Flertalet av dessa tidningar har  för  närvarande  små
möjligheter   att   klara   de    krav   för   presstöd   som   uppställs   i
presstödsförordningen.  Det kan emellertid  av  bl.a.  integrationsskäl  vara
befogat med ett särskilt stöd för många av dessa tidningar. Enligt utskottets
mening bör tidningen Samefolket  komma  i  åtnjutande  av  särskilt presstöd.
Regeringen  bör därför ges i uppgift att utreda hur ett sådant  stöd  närmare
skall utformas.  I det sammanhanget bör även frågan om särskilt presstöd till
andra  tidningar  som   helt   eller   delvis   ges   ut  på  invandrar-  och
minoritetsspråk övervägas. Vad utskottet anfört bör regeringen, med anledning
av motionerna K378 yrkande 7 (mp), K312 (kd), K354 (s)  och  Kr341  yrkande 3
(v), ges till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:K378 yrkande 7,
2000/01:K312, 2000/01:K354 och 2000/01:Kr341 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna  vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden

1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m) anför:

Den   22   november   2000   beslutade   riksdagens  majoritet  bestående  av
socialdemokrater,   vänsterpartister   och  miljöpartister   att   fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena  i den statliga budgeten och en
beräkning  av  statens inkomster avseende år 2001.  Samtidigt  beslutades  om
preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den  ekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken.  Våra förslag
syftar  till  att  skapa  förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt  och
socialt växande Sverige. Genom  en  större  enskild  sektor  och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och  fler kan komma
in  på  den  ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar  också  i
andra   bemärkelser   genom   att   hushållen   får   en   större   ekonomisk
självständighet.  Friheten  att  välja  bidrar  både till mångfald, en bättre
kvalitet  och  en  större trygghet. De enskilda människorna  får  ett  större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en  långtgående  växling från subventioner och bidrag till
omfattande  skattesänkningar för alla  främst  låg-  och  medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar  vi  om  de  människor  som  är i störst behov av gemensamma
insatser  och  som  har  små  eller inga möjligheter  att  påverka  sin  egen
situation. Vi slår också fast att  det  allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna  genomföra  de  uppgifter  som måste
vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om  ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte  i  det  nu  aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
I kommittémotion K382  förordar  vi  beträffande  anslaget  90:6  Stöd  till
politiska  partier en minskning till en tredjedel av vad regeringen föreslår.
Vi  föreslår  alltså  att  riksdagen  anslår  48,352 mkr  till  anslaget  för
budgetåret   2001.   Vidare   förordar   vi   en   årlig  besparing  i  samma
storleksordning för åren 2002 och 2003. Till grund för vår uppfattning ligger
att det är avgörande för väljarnas förtroende för de  politiska partierna att
dessa kan leva upp till väljarnas förväntningar. Det kräver  att  de har hela
sin  lojalitet  hos  valmanskåren.  Detta  förutsätter enligt vår mening  att
partierna förhåller sig oberoende till alla  särintressen  och  att partierna
inte  är  beroende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet  ligger
också enligt  vår  mening  en  konserverande effekt, då det utgår endast till
partier som är representerade i  riksdagen.  Liknande resonemang förs också i
den  enskilda  motionen  K350  där  det dessutom föreslås  en  avveckling  av
partistödet.
När det gäller anslaget 27:2 Presstöd  föreslår vi i kommittémotion K381 att
riksdagen anslår 239,029 mkr för budgetåret  2001  (yrkande 1). Detta innebär
en minskning i förhållande till regeringens förslag  med 300 mkr. Vi föreslår
vidare att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002  (yrkande  2) och att
Presstödsnämnden  som  en konsekvens härav avvecklas fr.o.m. budgetåret  2002
och att bevakningsuppgifter  avseende  ännu  återstående  lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet  (yrkande 3). Även i den enskilda motionen K275  föreslås  en
avveckling av presstödet.  Enligt  vår mening grundas regeringens inställning
till presstödet på en överdriven tilltro  till  presstödets positiva effekter
på mångfalden, det fria ordet och opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills
visar dock att stödet till stor del har använts för  att  täcka  tidningarnas
löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna
har enligt vår mening anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet  i
stället  för  att åtgärda de ekonomiska problemen. Avvecklingen av presstödet
bör ske i två etapper.  För  budgetåret  2001 görs en neddragning av anslaget
och  resterande  belopp  lyfts  ur  budgeten  år  2002.  För  att  underlätta
avvecklingen  föreslår vi en ändring av reklamskatten  och  införande  av  en
neutral tidningsmoms på 21 %.

2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anför:

Kristdemokraterna  har  i  parti-  och  kommittémotioner  förordat  en  annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen  och
dess stödpartier.
När  riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar
för de  olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken deltar vi
inte i det  nu  aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
När det gäller anslagsfördelningen  inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse har
vi  i kommittémotion K271 föreslagit att  den  höjning  av  stödbeloppen  för
driftsstödet  till dagspressen som regeringen vill genomföra skall avslås och
att anslaget 27:2  Presstöd skall minskas med 124 mkr jämfört med regeringens
förslag. Vi anser att  uppjusteringen  av ramen för år 2000 skall återtas och
att det inte skall göras någon uppjustering  för  år 2001. Dessutom kan ramen
minskas med 90 mkr, eftersom en storstadstidning med  omfattande  presstöd  -
Arbetet  - upphört att komma ut. Vi är dock positiva till regelförändring som
kan underlätta  strukturförändringar  inom  tidningsbranschen. Som vi anger i
kommittémotion K272 behövs det nämligen stöd  för  strukturförändringar  inom
dagspressen.   Presstödet   har   betytt   mycket   både   för   mångfald   i
opinionsbildning   och  för  övrig  publicistisk  mångfald.  Förändringar  på
annonsmarknaden och  i  läsarnas krav kommer emellertid att medföra ett behov
av strukturförändringar, exempelvis i form av samverkan och fusioner av olika
slag.  Härigenom  kommer  presstödet   att  så  småningom  fasas  ut.  Sådana
strukturförändringar bör stödjas i syfte att ge en livskraftig dagspress.
I kommittémotion K271 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46:3
Datainspektionen med 6 mkr i förhållande  till  regeringens förslag. Vi menar
att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör göras i avvaktan
på resultatet av den pågående utvärderingen av Datainspektionens verksamhet.
När    det   gäller   anslaget   90:5   Regeringskansliet   m.m.    föreslår
Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 430 mkr jämfört med
regeringens   förslag.   Vi   menar  att  utvecklingen  och  anpassningen  av
Regeringskansliet    kan    ske    genom     organisationsförändringar    och
rationaliseringar.  Förändringsarbetet bör ha kostnadseffektivitet  som  mål.
Ramhöjningen på 250 mkr  för  år  1999  bör  återtas,  likaså det ytterligare
anslaget  på  50 mkr  för  år  2000.  Det  extra tillskottet på  130 mkr  som
föreslogs i vårpropositionen bör heller inte fullföljas.

3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Helena Bargholtz (fp), anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till budget  för  år  2001  innebär  i  sina
huvuddrag  sänkta  skatter  för  företagande och tillväxt med utgiftsökningar
framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd,
miljö och rättssäkerhet. Vårt förslag  till  utgiftsram  för  utgiftsområde 1
Rikets  styrelse  (  som  var  760 mkr  mindre än regeringens förslag  (  har
emellertid  avslagits  av  riksdagen  i  budgetprocessens   första  steg.  Då
Folkpartiets  budgetförslag  är  en  helhet  är det i detta andra  steg  inte
meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.
Folkpartiet liberalerna har i partimotion Fi211  lämnat  förslag som innebär
en sänkning av ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med  totalt  760 mkr
(yrkande 6). I motionen föreslår vi att anslaget 90:5 Regeringskansliet  m.m.
för  år  2001  bör sänkas med 330 mkr i förhållande till regeringens förslag.
Enligt  vår  mening   har   Regeringskansliet  under  den  socialdemokratiska
regeringens   tid  vuxit  starkt.   Det   är   viktigt   att   standarden   i
Regeringskansliet  är  hög  och lönerna konkurrenskraftiga, men den nuvarande
regeringens politiserande ambitioner  har  enligt vår mening varit för stora.
Genom en mer begränsad ökning kan de krav som  EU-ordförandeskapet  under det
första halvåret 2001 ställer tillgodoses.
Vidare  föreslår  Folkpartiet liberalerna i partimotionen att anslaget  90:6
Partistöd minskas med  30 mkr  för år 2001. Partiernas beroende av offentliga
medel bör på sikt begränsas. En  viss  minskning  av  partistödet  är  därför
enligt vår mening motiverad.
När  det  gäller  anslaget  27:2  Presstöd  föreslår  vi  i partimotionen en
besparing  på  400 mkr.  I kommittémotionen Kr346 begärs ett tillkännagivande
till regeringen om minskat  presstöd.  Presstödet har sedan ett trettiotal år
tillbaka i stort sett samma inriktning,  men det snedvrider enligt vår mening
konkurrensen.  Dessutom har medielandskapet  förändrats  påtagligt  under  de
senaste åren, och nya typer av tidningar tillkommer ständigt. Mot bakgrund av
att detta innebär  en  helt  ny  situation  än  vad  som rådde när presstödet
infördes kan stödet begränsas. Pressen bör fungera utan statliga bidrag.

4. Riksdagsledamöternas arvode

Per Lager (mp), anför:

Miljöpartiet är förespråkare av att riksdagsledamöternas  arvoden  bestäms av
en  särskild  från  riksdagen fristående nämnd, såsom det fungerar i dag.  År
1998 gjordes ett avsteg mot den här ordningen då riksdagen tog initiativ till
och  beslutade  om  att   dels   ändra   förhållandet   mellan   arvoden  och
kostnadsersättning,  dels  höja arvodet. Miljöpartiet kritiserade starkt  det
beslutet. Därefter har Arvodesnämnden  höjt  arvodet  från 36 000 till 38 000
kr/mån.  Det nuvarande beslutet från nämnden innebär ytterligare  en  ökning,
vilket enligt min mening, trots tilltron till nämnden, är olyckligt med tanke
på det nu redan höga arvodet.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse

Utskottets    förslag    överensstämmer    med   regeringens   förslag   till
anslagsfördelning

1 000-tal kronor

Verksamhetsområde              Utskottets   Reservanternas förslag
anslag       förslag   i förhållande till utskot-
tets förslag
Res. (c)

--------------------------------------------------
27:1  Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
(ram.)        5 670
--------------------------------------------------
27:2  Presstöd (ram.)
539
029      + 250
--------------------------------------------------
27:3  Stöd till radio- och
kassettidningar      127
(ram.)        300
--------------------------------------------------
27:4   Radio-  och TV-verket
(ram.)          -
10 847   1 987
--------------------------------------------------
27:5  Granskningsnämnden för
radio och TV (ram.)          8
164
--------------------------------------------------
45:1  Sametinget (ram.)
14 703
--------------------------------------------------
46:1  Allmänna val (ram.)
25 000
--------------------------------------------------
46:2        Justitiekanslern
(ram.)        12 820
--------------------------------------------------
46:3        Datainspektionen
(ram.)        26 664
--------------------------------------------------
46:4  Svensk
författningssamling (ram.)          1
011
--------------------------------------------------
90:1    Kungliga   hov-  och
slottsstaten (ram.)84           -
094      4 553
--------------------------------------------------
90:2   Riksdagens  ledamöter
och
559
partier m.m. (ram.)    647
--------------------------------------------------
90:3              Riksdagens
förvaltnings-
440
kostnader (ram.)       649
--------------------------------------------------
90:4  Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen       45
(ram.)        756
--------------------------------------------------
90:5  Regeringskansliet m.m.
(ram.)          3 269       - 300
649      250
--------------------------------------------------
90:6   Stöd  till  politiska      145
partier (ram.)200
--------------------------------------------------
- 306
Summa för utgiftsområde         5 316  540
203
--------------------------------------------------

Regeringens förslag

Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)[1]
dels att i 3 kap. 7, 15, 16, 19,  24,  25 och 29 31 §§ ordet
"innerkuvert i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "valkuvert" i motsvarande form,
dels att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 10, 22,  32 och 32 a §§ skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.

2 §[2]
-----------------------------------------------------
Sametinget  skall  bestå   Sametinget  skall  bestå
av  31 ledamöter, utsedda  av  31 ledamöter, utsedda
genom       val.      För  genom       val.      För
ledamöterna   skall   det  ledamöterna   skall   det
utses  ersättare. I fråga  utses  ersättare. I fråga
om  antalet ersättare och  om  antalet ersättare och
hur de skall utses gäller  hur de skall utses gäller
bestämmelserna  i 18 kap.  bestämmelserna  i 18 kap.
53  § vallagen (1997:157)  53  § vallagen (1997:157)
rörande      val     till  om        val        till
landstingsfullmäktige.     landstingsfullmäktige.
Ledamöterna   skall  vara  Ledamöterna   skall  vara
svenska medborgare.        svenska medborgare.
Efter     förslag     av   Efter     förslag     av
Sametinget      förordnar  Sametinget      förordnar
regeringen  ordförande  i  regeringen  ordförande  i
Sametinget.   Ordföranden  Sametinget.   Ordföranden
skall   utses  bland  dem  skall utses bland tingets
tingets        ledamöter.  ledamöter.     Sametinget
Sametinget   väljer  vice  väljer   vice  ordförande
ordförande          bland  bland ledamöterna.
ledamöterna.
-----------------------------------------------------
3 kap.

3 §[3]
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
-----------------------------------------------------
I  sameröstlängd tas den   I   sameröstlängden  tas
same  upp som anmäler sig  den  same upp som anmäler
till  valnämnden  och som  sig  till  valnämnden och
är  svensk medborgare och  som  är svensk medborgare
på  den  samiska valdagen  och    på   den   samiska
fyllt eller fyller 18 år.  valdagen    fyllt   eller
fyller 18 år.
-----------------------------------------------------
Under de förutsättningar som  i  andra  stycket  anges för svenska medborgare
skall   i   röstlängden   tas   upp   även   de   utlänningar   som    enligt
aviseringsregistret  enligt  lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit
folkbokförda i landet tre år i  följd  före valdagen och som anmäler sig till
valnämnden.
3 kap.

10 §
Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel  skall  anges  grupp, parti eller
liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen,  partiet eller
sammanslutningen.
-----------------------------------------------------
Kandidatnamnen     skall
förses med nummer och tas
upp i nummerordning under
varandra.   Intill  varje
kandidatnamn   skall  det
finnas    ett    markerat
utrymme där väljarna  kan
lämna     en     särskild
personröst    genom    en
markering.
-----------------------------------------------------
För  en registrerad grupp, ett  parti  eller  en  sammanslutning  får  finnas
valsedlar med olika kombinationer av kandidater.
22 §[4]
Vid en  offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan
en vecka förflutit  från  valdagen,  skall  valnämnden  granska  och räkna de
avgivna rösterna.
-----------------------------------------------------
Vid      sammanräkningen   Vid      sammanräkningen
prövar         valnämnden  prövar         valnämnden
valsedlarnas    giltighet  valsedlarnas    giltighet
och  meddelar  de  beslut  och  meddelar  de  beslut
som     denna    prövning  som     denna    prövning
föranleder. Härvid gäller  föranleder. Härvid gäller
för      valnämnden     i  för      valnämnden     i
tillämpliga delar vad som  tillämpliga delar vad som
enligt  18  kap. 9 och 10  enligt  18  kap. 9 och 10
§§   samt   11  §  första  §§   samt   11  §  första
stycket   1   och   andra  stycket   1,   andra  och
stycket     4    vallagen  tredje  styckena vallagen
(1997:157)   gäller   för  (1997:157)   gäller   för
länsstyrelsen vid slutlig  länsstyrelsen vid slutlig
sammanräkning         och  sammanräkning         och
mandatfördelning.          mandatfördelning.  Vidare
gäller  att ett namn  som
skrivits   till   på   en
valsedel    skall   anses
obefintligt.
-----------------------------------------------------
Vid förrättningen skall protokoll föras.
32 §[5]
Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar
skall mandaten fördelas proportionellt  på  grundval av valresultatet. Härvid
tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp,  det  parti  eller motsvarande
som  för  varje  gång  uppvisar  det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
beräknas    genom   att   gruppernas,   partiernas    eller    de    liknande
sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla
antalet  mandat   som   redan   har   tilldelats   gruppen,   partiet   eller
sammanslutningen.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 31 § 1995:553.
[2]: Senaste lydelse 1997:168.
[3]: Senaste lydelse 1997:168.
[4]: Senaste lydelse 1997:168.
[5]: Senaste lydelse 1997:168.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
För  varje mandat som en
grupp, ett parti eller en
liknande   sammanslutning
har fått skall en ledamot
utses.  När  en   ledamot
utses skall reglerna i 18
kap.  38-39  §§  vallagen
(1997:157)  om  val  till
riksdagen tillämpas.  För
att  personligt  röstetal
skall fastställas  för en
kandidat     måste    han
dessutom ha fått lägst 25
särskilda personröster.
-----------------------------------------------------
Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget  skall  resultatet  av  valet
offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Valnämnden  skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet
samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.
32 a §[6]
-----------------------------------------------------
Om en ledamot har avgått   Om en ledamot har avgått
före utgången  av den tid  före  utgången av den tid
för   vilken  han  blivit  för   vilken  han  blivit
vald, skall valnämnden på  vald, skall valnämnden på
anmälan   av  Sametingets  anmälan   av  Sametingets
ordförande  inkalla en ny  ordförande  inkalla en ny
ordinarie  ledamot enligt  ordinarie  ledamot enligt
de bestämmelser i 18 kap.  de bestämmelser i 18 kap.
62  § vallagen (1997:157)  61  § vallagen (1997:157)
som  avser  ny  ordinarie  som  avser  ny  ordinarie
landstingsledamot.         landstingsledamot.
-----------------------------------------------------
Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått
som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av Sametingets
ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 §
vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot.
Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när
protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter
sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs
i 31 §.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**
[6]: Senaste lydelse 1997:168.
Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen

Härigenom  föreskrivs  att  4  och  10  §§  lagen  (1999:1209)  om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Basstödet    består   av   Basstödet    består   av
grundbelopp           och  grundbelopp           och
tilläggsbelopp.            tilläggsbelopp.
Grundbelopp  utgör  1 500  Grundbelopp  utgör  1 700
000  kronor  per  år  och  000  kronor  per  år  och
tilläggsbelopp   50   000  tilläggsbelopp   57   000
kronor per år.             kronor per år.
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Stödet   är  avsett  att   Stödet   är  avsett  att
bekosta   handläggarhjälp  bekosta   handläggarhjälp
åt  riksdagens ledamöter.  åt  riksdagens ledamöter.
Stödet   beräknas   efter  Stödet   beräknas   efter
normen   att   det  skall  normen   att   det  skall
täcka  kostnaden  för  en  täcka  kostnaden  för  en
politisk  sekreterare per  politisk  sekreterare per
två   ledamöter.  För  en  två   ledamöter.  För  en
politisk      sekreterare  politisk      sekreterare
utbetalas  utbetalas
32 200 kronor per månad.   34 500 kronor per månad.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.