I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.
2000/01:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse och 19 motioner med anknytning till
utgiftsområdet.
Anslagen inom utgiftsområdet föreslås uppgå till de
av regeringen föreslagna beloppen. Mot detta
reserverar sig representanten för Centerpartiet som
yrkar att anslagen 27:4 Radio- och TV-verket skall
minskas med 1 987 000 kr, 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten skall minskas med 4 553 000 kr och 90:5
Regeringskansliet m.m. skall minskas med
300 250 000 kr samt att anslaget 27:2 Presstöd skall
höjas med 250 000 kr.
Representanterna för Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna
förklarar i var sitt särskilt yttrande att, eftersom
dessa partiers förslag inte tillstyrkts av riksdagen
i budgetprocessens första steg, deltar de inte i det
nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Med anledning av två motioner angående avskaffande
av riksdagsledamöternas sjukvårds- och
läkemedelsförmåner föreslår utskottet ett
tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att
skyndsamt utreda hur förändringar i
ersättningssystemet bör utformas.
Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats ytterligare tre
reservationer: dels en reservation (m) om avveckling
av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2002,
dels en reservation (kd) rörande tröskeleffekt för
lågfrekventa tidningar med riksspridning, dels en
reservation (mp) angående särskilt presstöd till
tidningen Samefolket. Därtill innehåller betänkandet
ett särskilt yttrande (mp) om höjningen av
riksdagsledamöternas arvode.
Propositionen
2000/01:1 vari regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433) (avsnitten 2.1 och 6.1),
2. godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas (avsnitt 4.3),
3. godkänner vad regeringen föreslår om en höjning
av driftsstödet (avsnitt 5.1.2),
4. godkänner vad regeringen föreslår om
endagstidningarnas rätt att ingå i samdistributionen
till lika pris (avsnitt 5.1.2),
Prop. 2000/01:1 vari riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår
att riksdagen
1. antar riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till lag
om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas
och partigruppernas arbete i riksdagen,
2. bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta
om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000
kronor.
Redogörelsen
Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999.
Motionerna
2000/01:K263 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nytt förslag beträffande tröskeleffekt för
lågfrekventa tidningar med riksspridning.
2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen avslår vad regeringen föreslår om en höjning av
driftstödet,
2. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen för år 2001 under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt uppställning (se tabell i motionen).
2000/01:K272 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stöd för strukturförändringar inom dagspressen,
2000/01:K275 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om presstödet.
2000/01:K294 av Carlinge Wisberg m.fl. (v) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar enligt vad i motionen anförs om att avskaffa
ledamöternas läkemedelsförmån.
2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att omforma presstödet så att det
stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande uppgifter
i hela landet.
2000/01:K312 av Ulf Björklund och Jan Erik Ågren (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att utreda presstöd till tidningen
Samefolket.
2000/01:K350 av Henrik Landerholm (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att partistödet är en viktig förklaring till
den allt större klyftan mellan väljare och valda,
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att partistödet inneburit en minskad
förändringsbenägenhet hos de politiska partierna,
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avskaffa det skattefinansierade
partistödet,
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om krav på ökad öppenhet och
redovisningsskyldighet för såväl politiska partier som kandidater
till förtroendeuppdrag som utses i allmänna val.
2000/01:K354 av Marie Granlund (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utvidgning av presstödsreglerna.
2000/01:K360 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av ett utvecklat presstöd.
2000/01:K369 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
enligt följande uppställning (se tabell i motionen).
2000/01:K376 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar om att avskaffa ersättningen för
riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader enligt vad
som anförs i motionen.
2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om inrättande av ett särskilt presstöd för
tidningen Samefolket i enlighet med Minoritetsspråkskommitténs
betänkande,
2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen
till utgiftsområde 1 27:2 Presstöd för budgetåret 2001 239 029 000
kr.
2. Riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m.
budgetåret 2002 i enlighet med vad som anförs i motionen,
3. Riksdagen beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.
budgetåret 2002 och att bevakningsuppgifter avseende ännu
återstående lån m.m. övertas av Kammarkollegiet i enlighet vad som
anförs i motionen,
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförts i motionen
till utgiftsområde 1 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för
budgetåret 2002 8 402 000 kr.
2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1 politikområdet C 4 Stöd till politiska partier för
budgetåret 2001 48 352 000 kr.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt uppställningen i bilaga 2
(i motionen).
2000/01:Kr341 av Siv Holma m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om presstödsregler.
2000/01:Kr343 av Åsa Torstensson m.fl. (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om värdet av ett höjt presstöd.
2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om minskat presstöd.
Utfrågning
Den 19 oktober 2000 hade utskottet en intern utfrågning där
riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschef Kerstin
Andersson och ekonomichefen Lena Uhlin lämnade information om
riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999 och om det pågående
arbetet med att förbättra resultatredovisningen.
Utskottet
Inledning
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen för
budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse i enlighet med den uppställning som redovisas i
propositionen. Av uppställningen framgår att anslagsbeloppen för
utgiftsområdet år 2001 sammanlagt uppgår till 5 316 203 000 kr.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotioner och
kommittémotioner ändringar av vissa av anslagen inom
utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive motionernas
förslag till anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2001 framgår av
följande tabell.
I propositionen framhåller regeringen att utgiftsområdet skiljer sig i
flera avseenden från övriga utgiftsområden. För bl.a. riksdagen och
dess ombudsmän, Regeringskansliet och hovet gäller särskilda
förutsättningar. Mål- och resultatstyrning går inte att applicera
på stora delar av utgiftsområdet. Detta innebär att mål som är
uppföljningsbara, dvs. mätbara och avgränsade i tiden, inte kan
fastställas. För flera verksamheter inom utgiftsområde 1 sätter
regeringen över huvud taget inga mål.
Riksdagen har den 22 november (bet. 2000/01:FiU1, rskr. 2000/01:36)
beslutat i enlighet med propositionens förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 1. Summan av de till utgiftsområdet hörande utgifterna
får högst uppgå till det sålunda beslutade beloppet. Anslagen inom
utgiftsområdet skall därtill fastställas genom ett särskilt beslut.
Demokrati
Politikområdet Demokrati omfattar: utvecklingsprojektet Tid för
demokrati; betalning av statens kostnader för valsedlar,
valkuvert och andra valtillbehör samt ersättningar till vissa
myndigheter m.m. för biträde i samband med allmänna val;
Justitiekanslerns och Datainspektionens verksamheter samt
tilldelningen av Statens författningssamling (SFS) till kommuner,
landsting och kommunbibliotek.
Mål för politikområdet
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen i fråga om politikområdet
Demokrati godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas.
Regeringen menar att politiken skall inriktas på att främja
medborgarnas aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna
och i samhällslivet. Vidare att inriktningen skall vara att
stärka individens integritet och yttrandefrihet samt att verka för
en rättssäker förvaltning. Valdeltagandet i de allmänna valen år
2002 skall öka. Förutsättningarna för människor, särskilt personer
med utländsk bakgrund, funktionshindrade, arbetslösa, barn och
ungdomar, att delta i demokratin skall förbättras.
Utskottets bedömning
Utskottet har inga invändningar mot det föreslagna målet för
politikområdet Demokrati och tillstyrker därför att riksdagen
godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och fördjupas (yrkande
2).
Allmänna val
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val skall uppgå till 25 mkr
budgetåret 2001.
Från anslaget betalas statens kostnader för valsedlar, valkuvert och
andra valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m.
för biträde i samband med allmänna val. Inom anslaget finns även
medel till regeringens utvecklingsprojekt för folkstyrelsen -
Tid för demokrati. Projektet syftar till att utveckla
medborgarnas aktiva deltagande i de politiska
beslutsprocesserna och i samhällslivet samt till att öka
valdeltagandet. Riksdagen har beslutat om medel för
utvecklingsprojektet i den ekonomiska vårpropositionen för
budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000:FiU27,
rskr. 1999/2000:262). Arbetet har inletts under år 2000 och
kommer
att pågå t.o.m. år 2002. Det består av tre huvudaktiviteter: ett
nationellt rådslag om demokrati och delaktighet, stöd för
demokratiutveckling
samt uppmärksammandet av 80-årsjubileet av den
allmänna rösträtten. Det nationella rådslaget kommer att pågå
under år 2000 och är kopplat till remissarbetet med
Demokratiutredningens slutbetänkande.
Belastningen på anslagetberor till största delen på vilka val som hålls
under året. Vid utgången av 1999 fanns ett anslagssparande på ca 34
mkr. Under 2000 har 16,7 mkr av anslagssparandet dragits in.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:1 Allmänna
val skall uppgå till 25 mkr budgetåret 2001.
Justitiekanslern
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till
12,820 mkr budgetåret 2001.
Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet är att värna om
rättssäkerheten och förbättra effektiviteten på den offentliga
förvaltningens område, att se till att den enskilde kommer till sin
rätt utan att det allmänna intresset sätts åt sidan på
skaderegleringens område samt att bidra till en riktig
rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och
yttrandefrihetens områden.
Av JK:s resultatredovisning för budgetåret 1999 framgår att antalet
inkomna ärenden under 1999 uppgick till 4 310 och antalet
avgjorda ärenden till4 453. Vid en jämförelse med budgetåret
1998 har antalet inkomna ärenden
minskat med 23 %. Antalet avgjorda
ärenden har minskat med 26 %. Minskningen av antalet inkomna och
avgjorda ärenden är framför allt en följd av ändringar i
lagstiftningen om personregister respektive övervakningskameror.
Samtidigt har antalet inkomna skadeståndsärenden ökat med
närmare 25 %. Antalet inkommande tillsynsärenden har minskat med
omkring 10 %. JK har uttalat kritik i 7 % av tillsynsärendena
vilket nästan är en fördubbling jämfört med föregående år. Antalet
ej avgjorda ärenden har vid årets slut, jämfört med motsvarande
siffra vid utgången av år 1998, minskat från 791 till 648 ärenden
eller med 18 %. Den genomsnittliga handläggningstiden för de
ärendegrupper som får anses ha en särskild betydelse för enskilda,
tillsyn och skadestånd, uppgår till drygt fyra respektive drygt tre
månader. Regeringen anser att JK i allt väsentligt har uppnått de
verksamhetsmål som regeringen har satt upp.
Regeringen gör den bedömningen att anslaget för år 2001 bör ligga i nivå
med anslaget för innevarande år. Som kompensation för beräknade
ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp med 169
000 kr år 2001.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget
46:2 Justitiekanslern skall uppgå till 12,820 mkr budgetåret 2001.
Datainspektionen
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till
26,664 mkr budgetåret 2001.
I propositionen anförs att Datainspektionen har uppnått
samtliga verksamhetsmål som regeringen angivit. Regeringens
återrapporteringskrav har emellertid i huvudsak varit inriktade på
prestationsmått och ger inte så god information om vilka effekter
och resultat som uppnåtts. Någon samlad bedömning av i vilken
utsträckning effektmålen, dvs. att förhindra intrång i enskildas
personliga integritet i samband med automatisk databehandling och
att säkerställa god sed i kreditupplysnings- och inkassoverksamhet,
har uppnåtts är därför svårt att göra enbart utifrån årsredovisningen.
Regeringen avser därför att inför kommande budgetår utveckla mera
resultatinriktade verksamhetsmål och återrapporteringskrav. Vidare
anförs att en särskild utredare för närvarande gör en översyn av
Datainspektionens uppgifter och verksamhet och skall lämna
förslag till inriktning, omfattning och finansiering av den
fortsatta verksamheten. Översynen görs mot bakgrund av de nya krav
som ställs på grund av personuppgiftslagen och den snabba
utvecklingen på informationsteknikens område. Regeringen kommer på
grundval av översynen att redovisa sina förslag till fortsatt
inriktning och finansiering i budgetpropositionen för 2002. I
avvaktan på resultaten av den pågående översynen föreslår därför
regeringen inte nu några förändringar i verksamhetsinriktningen
inför 2001.
Motionen
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att
anslaget minskas med 6 mkr i förhållande till regeringens
förslag i avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen
av Datainspektionens verksamhet (yrkande 2 delvis).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget
46:3 Datainspektionen skall uppgå till 26,664 mkr budgetåret 2001
och avstyrker motion K271 yrkande 2 delvis (kd), enligt vilken
anslaget föreslås minskas med 6 mkr.
Svensk författningssamling
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall
uppgå
till 1,011 mkr budgetåret 2001. Från anslaget
betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk
författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek.
Det avtal som träffades efter den år 1998 gjorda upphandlingen av
tryck- och distributionstjänsten för SFS gäller till utgången av år
2001. Efter detta kommer en ny upphandling att göras.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 46:4 Svensk
författningssamling skall uppgå till 1,011 mkr budgetåret 2001.
Mediepolitik
Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television
samt skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. Till
området hör Presstödsnämnden, Taltidningsnämnden, Radio- och
TV-verket, Granskningsnämnden för radio och TV, Statens
biografbyrå och Rådet mot skadliga våldsskildringar samt Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Politikområdet består av anslag under både utgiftsområde 1 och
utgiftsområde 17, som bereds av kulturutskottet. Underutgiftsområde 1
ingår det tidigare verksamhetsområdet Mediefrågor, vilket innebär att
budgetförslaget för anslagen till Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio- och kassettidningar, Radio
och TV-verket samt Granskningsnämnden
för radio och TV återfinns inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (utgiftsområde 17, volym 9)
att riksdagen godkänner att målet för mediepolitiken skall vara
att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och
tillgänglighet samt att motverka skadliga inslag i massmedierna.
Ansvaret i riksdagen för beredning av ärenden som hör till
politikområdet Mediepolitik är delat mellan konstitutionsutskottet
och kulturutskottet. Regeringens förslag om riksdagens godkännande av
mål för politikområdet har hänvisats till kulturutskottet för
beredning.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670 mkr budgetåret 2001.
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga
stödet till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är
att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar.
Nämndernas verksamhet fungerar enligt regeringen väl och inga
förändringar av inriktningen på verksamheten föreslås för kommande
år.
Motionen
I motion 2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att riksdagen
beslutar att Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret
2002 och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående
lån m.m. övertas av Kammarkollegiet (yrkande 3).
Motionärerna anser att presstödet skall avvecklas fr.o.m. år 2002.
Presstödsnämnden kommer då inte längre att ha någon uppgift att
fylla och kan därmed avvecklas.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget
27:1 Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden skall uppgå till 5,670
mkr budgetåret
2001.
I motion K381yrkande 3 (m) föreslås att Presstödsnämnden bör
avvecklas fr.o.m. år 2002. Förslaget är en följd av att
motionärerna anser att presstödet skall avvecklas. Utskottet
delar emellertid inte motionärernas uppfattning om avveckling av
presstödet. Det saknas då skäl att avveckla Presstödsnämnden.
Motion K381 yrkande 3 (m) avstyrks.
Ändrade presstödsregler
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att stödbeloppen för
driftsstödet höjs med 3 % fr.o.m. år 2001.
Stödbeloppen för driftsstödet höjdes med 4,5 % fr.o.m. den 1 januari
2000. Regeringen anför att denna höjning har underlättat den
ekonomiska situationen för många andratidningar. Regeringen pekar
emellertid också på att det av Presstödsnämndens årliga rapport
Dagspressens ekonomi avseende år 1999 framgår att trenden med
sjunkande upplagor och vikande annonsvolymer består. Rapporten visar
också att innevarande konjunkturuppgång fått mindre effekter på
tidningsföretagens resultat år 1999 än väntat. Mot bakgrund av
många andratidningars svåra ekonomiska situation och för att
ytterligare värna den publicistiska mångfalden föreslås därför en
generell höjning av stödbeloppen för driftsstödet med 3 % fr.o.m.
den 1 januari 2001. Höjningen motsvarar en extra kostnad på ca 14 mkr
per år.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att endagstidningarna
ges rätt att ingå i samdistributionen till s.k. lika
pris som flerdagstidningarna, om de har minst en procent
hushållstäckning i den blockregion där tidningens utgivningsort är
belägen.
Regeringen gav i september 1999 Presstödsnämnden i uppdrag att
utreda distributionssituationen för tidningar med endagsutgivning.
Presstödsnämnden lämnade i april 2000 in en rapport till regeringen
med anledning av detta uppdrag (dnr Ku2000/1412/Me). Rapporten har
remissbehandlats.
Mot bakgrund av rapporten gör regeringen bedömningen att
endagstidningarna med nuvarande system riskerar att hamna i ett
sämre konkurrensläge än de samdistribuerade tidningarna. Om
endagstidningarna slås ut innebär det enligt regeringen minskad
mångfald på dagstidningsmarknaden. Möjligheten att ingå i
samdistributionen till lika pris förbättrar endagstidningarnas service
till sina abonnenter samt bidrar till att öka dessa tidningars
status. Regeringen föreslår därför att endagstidningarna ges rätt att
delta i samdistributionen till lika pris. Enligt regeringens
uppfattning bör dock rätten att ingå i samdistributionen till lika
pris begränsas till att framför allt avse endagstidningar med
lokal och regional spridning. Den belastning som de föreslagna
förändringarna kan medföra för administrationen av distributionen bör
enligt regeringens bedömning kunna rymmas inom den prisdifferentiering
på 10 % som nu är tillåten. Kostnaden för reformen ryms inom ramen
för anslaget
presstöd.
I budgetpropositionen anför regeringen att det för närvarande inte
finns tillräckliga skäl att ändra fördelningen av det begränsade
driftsstödet eller att förändra reglerna om gratisutdelning. Vidare
redovisar regeringen att ett remissbehandlat förslag om att en tidning
som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen på minst 51 %
eget redaktionellt innehåll skall ha rätt till avtrappat
driftsstöd under fyra år för närvarande bereds vidare inom
Regeringskansliet.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen (volym 9, utgiftsområde 17)
också att den har för avsikt att ge Presstödsnämnden i uppdrag
att överväga möjligheter att stärka dagstidningarnas
förutsättningar att omstrukturera verksamheten med hänsyn till
utvecklingen på medieområdet och den tekniska utvecklingen.
Motionerna
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att
riksdagen
avslår regeringens förslag om höjning av
driftsstödet (yrkande 1). Motionärerna är positiva till de
regelförändringar som övervägs, eftersom dessa kan underlätta
strukturförändringar och därmed på sikt minska beroendet av presstöd.
Enligt motionärerna bör det dock inte ske någon uppjustering av
anslaget år 2001. Samma motionärer begär i motion 2000/01:K272 yrkande 3
ett tillkännagivande till regeringen om stöd för
strukturförändringar inom dagspressen. Presstödet har enligt
motionärerna betytt mycket både för mångfald i opinionsbildning
och för övrig publicistisk mångfald. Förändringar på annonsmarknaden
och i läsarnas krav kommer att medföra ett behov av
strukturförändringar, exempelvis i form av samverkan och fusioner av
olika slag. Härigenom kommer presstödet att så småningom fasas ut.
Motionärerna anser att sådana strukturförändringar bör stödjas i
syfte att ge en livskraftig dagspress.
I motion 2000/01:Kr343 yrkande 9 av Åsa Torstensson m.fl. (c) begärs
ett tillkännagivande till regeringen om värdet av höjt presstöd.
Motionärerna anser att presstödet bör förenas med särskilda
insatser för att underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik
och arbetsformer för att vara med på den digitala mediemarknaden och
möta framtida krav. Enligt motionärerna skulle ett utökat stöd
möjliggöra för endagstidningarna att utvecklas.
I motion 2000/01:K263 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) föreslås
att lågfrekventa tidningar med riksspridning vars upplaga hamnar
under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges oreducerat driftsstöd under en
period av högst två år och att stödet därefter avvecklas. Ett nytt
oreducerat driftsstöd bör enligt motionärerna kunna beviljas först
när upplagan överstiger 7 000 exemplar
under minst tre år.
I motion 2000/01:K312 av Ulf Björklund och Jan Erik Ågren (kd) anförs
att det finns ett behov av att utreda ett särskilt samiskt
presstöd, om inte tidningen Samefolket kan omfattas av nuvarande
regler. Samefolket ges enligt
motionärerna ut en gång i månaden och
har en upplaga på ca 2 000 exemplar. Sametingets kulturråd lämnar ett
bidrag som täcker ca 50 % av kostnaderna. I och med Sametingets
tillkomst har enligt motionärerna behovet av en bredare plattform
för den samiska samhällsdebatten gjort sig gällande. Motionärerna
menar att det inte är tillräckligt för att hantera den nya
samiska samhällssituationen att samerna endast förfogar över en
månadstidning med begränsat utrymme. I Norge uppgår det samiska
presstödet till 8 mkr, vilket motionärerna anser skulle kunna vara
vägledande vid utformningen av svenska
bestämmelser. Frågan om
inrättande av stöd till samisk press tas även upp i motion
2000/01:K378 av Matz Hammarström m.fl. (mp). Motionärerna anser att
det i enlighet med Minoritetsspråkskommitténs förslag bör inrättas
ett särskilt presstöd till tidningen Samefolket (yrkande 7).
I motion 2000/01:K354 av Marie Granlund (s) föreslås en utvidgning
av presstödsreglerna. Motionären anför att det finns 226
invandrar- och minoritetstidningar i Sverige och att endast ett
fåtal av dessa får presstöd. Enligt motionären är en vid flora av
invandrar- och minoritetsmedia viktigt av demokratiska skäl: för att
ge individer och grupper identitet, för att stimulera integration
men också för att inspirera de etablerade medierna att
bli bättre på
att skildra olika verkligheter. Presstödet måste utvidgas så
att
dessa medier kan få stöd, anser motionären.
I motion 2000/01:Kr341 yrkande 3 av Siv Holma m.fl. (v) föreslås ett
riktat stöd till dagstidningar som dagligen ger ut en eller
flera sidor på minoritetsspråk. Motionärerna menar att ett av de
bästa sätten att stärka språket är genom dagstidningarna.
Regeringen gjorde i propositionen om nationella minoriteter
bedömningen att presstödsreglerna gav ett tillräckligt stöd för
samiska, finska och meänkieli. I dag finns det tre tidningar som
vänder sig till finnar och tornedalingar och som har presstöd,
nämligen Viikkoviesti, Ruotsin Suomalainen och Haparandabladet.
Det är enligt motionärerna inte tillräckligt för att på sikt
bevara och öka kunskapen om språket bland de nationella
minoriteterna. Dessutom är utbredningen för dessa speciella tidningar
inte särskilt stor. De flesta har större intresse av den tidning som
finns där vederbörande är bosatt. Därför anser motionärerna att det
behövs ett riktat stöd till dagstidningar som tar in sidor
på minoritetsspråk.
I motion 2000/01:K360 av Lena Sandlin Hedman m.fl. (s) föreslås
ett tillkännagivande till regeringen om behovet av ett
utvecklat presstöd. Demokratin förutsätter en fri och
förutsättningslös diskussion i politiska frågor. Enligt
motionärerna är det ett demokratiskt dilemma att
dagstidningarna är mer borgerliga än sina läsare. Annonsintäkterna utgör 65
% av tidningarnas inkomster. När en borgerlig tidning har fler
läsare än en socialdemokratisk konkurrent, får den också flest
annonser. Men den omvända situationen, när den socialdemokratiska
tidningen har flest läsare, ger sällan den socialdemokratiska
tidningen störst annonsinkomster. Marknadskrafterna förmår
således inte alstra en demokratiskt tillfredsställande
presstruktur, varför demokratin måste gå in och stötta där det
brister. Annonsfrågan är central för framtidens tidningspolitik.
Enligt motionärerna bör presstödet ses över och utvecklas för
att garantera en mångfald i opinionsbildningen samt
säkerställa demokratin och allmänintresset.
I motion 2000/01:K308 av Charlotta L Bjälkebring och Johan Lönnroth (v)
föreslås ett tillkännagivande till regeringen om behovet av att utforma
presstödet så att det stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande
uppgifter i hela landet. Motionärerna menar att presstödet bör omformas på
ett sådant sätt att man tar till vara erfarenheterna från nedläggningen av
tidningarna Arbetet och Ny Tid samt de stora förändringar som ägt rum på
medie- och IT-området på senare år. Bildandet av regionerna Västra Götaland
och Skåne ökar behovet av samhällsbevakning på den regionala nivån.
Fixeringen av vad som händer i Stockholm menar motionärerna dock snarare har
ökat på senare tid. Enligt motionärerna bör det i första hand prövas om
stödet kan utformas så att det blir bättre spritt regionalt. Motionärerna
menar också att den presspolitiskt eftersträvade mångfalden främst gäller
tidningarnas opinionsbildande avdelningar, men att presstödet har generell
karaktär och inte tar hänsyn till detta.
Tidigare riksdagsbehandling m.m.
Utskottet behandlade motionsyrkanden om ändring av reglerna beträffande
stödet för lågfrekventa tidningar som har en upplaga på mellan 6 500 och
7 000 exemplar i betänkande 1999/2000:KU1. Utskottet uttalade då att det i
reglerna för presstödet med nödvändighet finns tröskeleffekter vad avser
relationen mellan upplagestorlekar och stödbelopp och att dessa effekter i
det enskilda fallet kan anses orättvisa. Enligt utskottets mening var det
dock olämpligt att man genom införandet av alltför många undantagsregler
rubbade de generella principer som ligger till grund för reglerna om
ekonomiskt stöd till dagspressen. - I betänkandet avstyrkte utskottet också
en motion om att utreda frågan om särskilt presstöd till tidningen
Samefolket. Utskottet hade från Presstödsnämnden inhämtat att frågan om
huruvida presstöd kan utgå till tidningen Samefolket vid en övergång till
veckoutgivning inte hade prövats i Presstödsnämnden. Frågan om huruvida
tidningens innehåll skulle anses vara inriktat på ett avgränsat
intresseområde eller anses som ett organ för samernas renskötsel kunde enligt
Presstödsnämnden inte besvaras förrän Samefolket i en ny skepnad hade börjat
ges ut så att innehållet kunde granskas. Utskottet instämde i
Presstödsnämndens bedömning att frågan om tidningens möjligheter att få stöd
först borde prövas utifrån nuvarande presstödsförordning, innan frågan blev
föremål för en särskild utredning. - Utskottet behandlade även ett
motionsyrkande om en översyn av presstödsreglerna med inriktning på behovet
av stöd till de tidningar som dagligen ger ut en eller flera sidor på ett av
minoritetsspråken. Enligt vad utskottet hade erfarit hade Presstödsnämnden
nyligen fått i uppdrag av regeringen att se över det begränsade driftsstöd
som det här var tal om, varmed yrkandet enligt utskottet fick anses besvarat.
I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik behandlades bl.a. frågan om
inriktningen på de framtida insatserna för dagspressen. Regeringen anförde
att de grundläggande motiven för den statliga presspolitiken slogs fast i
mitten på 1970-talet. Enligt 1972 års pressutredning var målet för
presspolitiken att det skulle finnas en mångfald på tidningsmarknaden som ger
läsarna valfrihet och skapar möjlighet för en allsidig debatt och
opinionsbildning. Utredningen utgick i sina bedömningar framför allt från
överväganden om massmediernas roll i den svenska demokratin och pressens roll
i det demokratiska systemet. Också Pressutredningen -94 grundade sina
bedömningar på massmediernas roll i den demokratiska processen. Dagspressen
har en central betydelse för den fria åsikts- och opinionsbildningen.
Massmedielandskapet har förändrats sedan grunden för det nuvarande
presstödssystemet lades. Det finns numera ett brett spektrum av andra medier
som i hög grad bidrar till att skapa mångfald i nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Pressutredningen
-94 gjorde emellertid bedömningen att dagspressen fortfarande har en särskild
och central ställning i medielandskapet och att pressen mer heltäckande än
andra massmedier bidrar till att fylla de funktioner som massmedierna har i
ett demokratiskt samhälle. - I kulturpropositionen gjorde regeringen
bedömningen att statens direkta insatser borde verka för att värna mångfalden
på dagstidningsmarknaden i syfte att främja en allsidig nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Detta borde presspolitiken enligt regeringen verka för
genom att främja konkurrens mellan dagstidningar på framför allt den
regionala marknaden, främja förekomsten av monopolbrytande, kompletterande
dagstidningar på framför allt den regionala marknaden samt genom att stödja
en bred spridning av dagstidningar. - Konstitutionsutskottet gjorde inga
särskilda uttalanden med anledning av regeringens bedömning (bet.
1996/97:KU1).
Minoritetsspråkskommittén (SOU 1997:192) föreslog i fråga om tidningar och
tidskrifter att reglerna om statligt stöd till kulturtidskrifter skulle
utformas så att stöd till sådana tidskrifter på samiska, finska och romani
chib särskilt beaktas. Kommittén konstaterade, när det gällde villkoren för
statligt presstöd, att det fanns vissa förmånligare villkor för ekonomiskt
stöd till dagstidningar som vände sig till språkliga minoriteter i
presstödsförordningen (1990:524). Bland annat gav en särskild regel i
förordningen möjlighet till en generösare bedömning för utgivning av en
dagstidning i Tornedalen under förutsättning att en del av innehållet är på
finska. Vidare konstaterade kommittén att dagstidningar på samiska hade
möjlighet att få statligt stöd via Sametinget. När det gällde statligt stöd
till kulturtidskrifter, som regleras genom förordningen (1993:567), fanns
dock inga regler om att tidskrifter som ges ut på samiska, finska eller
romani chib särskilt skall beaktas när bidrag beviljas. Kommittén föreslog
därför att detta skulle ändras så att det av förordningen framgick att det
vid bidrags beviljande skall beaktas att kulturtidskrifter på dessa språk
skall få tillräckligt ekonomiskt stöd.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om ändrade presstödsregler,
vilket innebär att utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag om en höjning av driftsstödet (yrkande 3) och om endagarstidningarnas
rätt att ingå i samdistributionen till lika pris (yrkande 4). Utskottet
avstyrker motion K271 yrkande 1 (kd), i vilken det föreslås att riksdagen
avslår regeringens förslag om höjning av driftsstödet.
När det gäller motion K263 (kd), där det föreslås att lågfrekventa tidningar
med riksspridning vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar
skall ges oreducerat driftsstöd under en period av högst två år och att
stödet därefter avvecklas, vidhåller utskottet sin tidigare inställning att
det är olämpligt att man genom införandet av alltför många undantagsregler
rubbar de generella principer som ligger till grund för reglerna om
ekonomiskt stöd till dagspressen. Motion K263 (kd) avstyrks.
I motionerna K312 (kd), K378 yrkande 7 (mp), K354 (s) och Kr341 yrkande 3
(v) tas i olika former upp frågan om särskilt presstöd till tidningar som
helt eller delvis ges ut på invandrar- och minoritetsspråk. Flertalet av
dessa tidningar har små möjligheter att klara de krav för presstöd som
uppställs i presstödsförordningen. Visserligen kan det av integrationsskäl
eller andra orsaker vara befogat med ett särskilt stöd för många av dessa
tidningar. Enligt utskottets mening utgör dock detta inte skäl för att rubba
de generella principer som ligger till grund för reglerna om ekonomiskt stöd
till dagspressen. Motionerna K312 (kd), K378 yrkande 7 (mp), K354 (s) och
Kr341 yrkande 3 (v) avstyrks.
Motionärerna i motion K272 yrkande 3 (kd) tar upp frågan om stöd för
strukturförändringar inom dagspressen. Även i motion Kr343 yrkande 9 (c), där
det begärs ett tillkännagivande till regeringen om värdet av höjt presstöd,
pekas det på behovet av särskilda insatser för att underlätta utvecklingen av
teknik och arbetsformer m.m. för att möta framtida krav. I
budgetpropositionen redovisar regeringen att Presstödsnämndens
remissbehandlade förslag om avtrappat driftsstöd under fyra år för en tidning
som vid samverkan med annan tidning inte uppnår gränsen på minst 51 % eget
redaktionellt innehåll för närvarande bereds vidare inom Regeringskansliet.
Dessutom aviserar regeringen sin avsikt att ge Presstödsnämnden i uppdrag att
överväga möjligheter att stärka dagstidningarnas förutsättningar att
omstrukturera verksamheten med hänsyn till utvecklingen på medieområdet och
den tekniska utvecklingen. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att
föregripa dessa arbeten. Motionerna K272 yrkande 3 (kd) och Kr343 yrkande 9
(c) avstyrks.
Enligt motion K360 (s) bör presstödet ses över och utvecklas för att
garantera en mångfald i opinionsbildningen samt säkerställa demokratin och
allmänintresset. Motionärerna i motion K308 (v) vill att presstödet skall
utformas så att det stimulerar tidningarnas opinionsbildande och granskande
uppgifter i hela landet. Enligt regeringens bedömning i kulturpropositionen
bör de direkta statliga insatserna för dagspressen verka för att värna
mångfalden på dagstidningsmarknaden i syfte att främja en allsidig
nyhetsförmedling och opinionsbildning, bl.a. genom att stödja en bred
spridning av dagstidningar. De mål som motionärerna eftersträvar förefaller
därmed vara väl tillgodosedda av den nuvarande presspolitiken. Självfallet
måste presstödet i ett demokratiskt samhälle ha en sådan utformning att
staten inte har någon möjlighet att via presspolitiken påverka innehållet i
dagstidningarna. Detta följer redan av grundlagsbestämmelserna om
yttrandefrihet och tryckfrihet. Motionerna K360 (s) och K308 (v) avstyrks.
Presstöd (anslaget)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 539,029 mkr
budgetåret 2001, vilket innebär en nivåhöjning med 2,45 mkr.
Motionerna
I motion 2000/01:K381 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget skall
uppgå till 239,029 mkr för budgetåret 2001 (yrkande 1) och att riksdagen
beslutar att presstödet avvecklas helt fr.o.m. budgetåret 2002 (yrkande 2).
Enligt motionärerna grundas regeringens inställning till presstödet på en
överdriven tilltro till stödets positiva effekter för mångfalden, det fria
ordet och den fria opinionsbildningen. Motionärerna menar att det stora
antalet tidningsnedläggningar och hittills gjorda erfarenheter visar att
presstödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har
anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för att
åtgärda de ekonomiska problemen. Vidare menar motionärerna att presstödet
snedvrider konkurrensvillkoren, vilket kan innebära att tidningar som drivs
utan presstöd kan få ekonomiska problem. De föreslår därför att presstödet
skall avvecklas i två steg samt att reklamskatten förändras och att det
införs en neutral tidningsmoms på 21 % för att underlätta avvecklingen. Även
i motion 2000/01:K275 av Sten Andersson och Ewa Thalén Finné (m) föreslås en
avveckling av presstödet. Motionärerna anser att tidningar som inte klara
verksamheten av egen kraft eller med stöd av intressenter bör minska eller
lägga ned verksamheten. Enligt motionärerna är det inte rimligt att
skattebetalarna med drygt en halv miljard kronor om året skall finansiera på
marknaden i praktiken osäljbara tidningar. Dessutom anser motionärerna att
presstödet är politiskt ensidigt då det till stor del utgår till
socialdemokratiska och centerpartistiska tidningar.
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en minskning av
presstödsanslaget med 124 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 2
delvis). Motionärerna anser att uppjusteringen av ramen för år 2000 skall
återtas och att det inte skall göras någon uppjustering för år 2001. Enligt
motionärerna kan ramen dessutom minskas med 90 mkr, eftersom en
storstadstidning med omfattande presstöd upphört att komma ut.
I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås en
höjning av presstödet med 250 000 kr jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna anser att endagstidningarna bör ges ett ökat basstöd i likhet
med vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet åren 1997 och
1998.
I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en minskning
av presstödet med 400 mkr jämfört med regeringens förslag (yrkande 9 delvis).
Motionärerna menar att presstödet snedvrider konkurrensen. Dessutom har
medielandskapet förändrats påtagligt sedan presstödet infördes, bl.a. genom
att nya typer av tidningar tillkommit. Den nya situationen innebär enligt
motionärerna att stödet kan begränsas. I motion 2000/01:Kr346 av Lennart
Kollmats och Kenth Skårvik (fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen
om minskat presstöd (yrkande 3). Motionärerna menar att dagstidningar är en
omistlig del i en fungerande demokrati, men att pressen också är en marknad
som bör fungera utan statliga bidrag. Enligt motionärerna innebär den
förändrade mediemarknaden att de särskilda skäl som gällde då presstödet
infördes inte längre är aktuella.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:2 Presstöd skall
uppgå till 539,029 mkr budgetåret 2001.
Motionerna K381 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå
till 239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det föreslås
en minskning av anslaget med 124 mkr för år 2001, Fi211 yrkande 9 delvis
(fp), i vilken det föreslås en minskning av presstödet med 400 mkr för år
2001, och K369 delvis (c), i vilken det föreslås en ökning av anslaget med
0,25 mkr år 2001, avstyrks.
I motion K275 (m) föreslås en avveckling av presstödet. Motionärerna i
motion Kr346 yrkande 3 (fp) föreslår ett tillkännagivande till regeringen om
minskat presstöd. Motionärerna menar att pressen bör fungera utan statliga
bidrag. Utskottet kan konstatera att det skett stora förändringar i
medielandskapet sedan presstödet infördes. Enligt utskottets uppfattning
finns det, och kommer det under överskådlig tid alltjämt att finnas, ett
stort behov av statligt stöd till dagspressen för att värna mångfalden och
främja en allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Motionerna K275 (m)
och Kr346 yrkande 3 (fp) avstyrks.
Motionärerna i motion K381 yrkande 2 (m) begär en avveckling av presstödet
fr.o.m. budgetåret 2002. Motionen avstyrks.
Stöd till radio- och kassettidningar
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar
skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.
I propositionen anförs att det växande antalet taltidningar under några år
har medfört en ökad geografisk spridning över landet och en ökad mångfald på
taltidningsmarknaden. Fördelningen av ersättningen till tidningsföretag som
ger ut taltidningar fungerar enligt regeringens bedömning väl, och det är
viktigt att taltidningar kan fortsätta att erbjudas i ytterligare delar av
landet.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:3 Stöd till
radio- och kassettidningar skall uppgå till 127,3 mkr budgetåret 2001.
Radio- och TV-verket
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå till
10,847 mkr budgetåret 2001.
Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och
registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten i
de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt
angiven myndighet. Enligt regeringens bedömning visar Radio- och TV-verket
för år 1999 goda resultat när det gäller att främja möjligheterna till
mångfald inom radio och television genom bl.a. tillsyn och bevakning av
utvecklingen inom medieområdet. Radio- och TV-verket svarar för en snabb och
rättssäker tillståndsgivning. Arbetet med att följa utvecklingen inom
medierna och publicera relevant information om medieområdet bedömer
regeringen som fortsatt angeläget.
Regeringen anför att Radio- och TV-verket har befunnit sig i ett
uppbyggnadsskede under år 1999 och inte kunnat genomföra vissa av sina
arbetsuppgifter fullt ut. Anslagssparandet från år 1999 förväntas förbrukas
under år 2000, bl.a. för personalomkostnader i samband med nya
arbetsuppgifter som ålagts verket.
Radio- och TV-verket har de senaste åren fått flera nya uppgifter utan
motsvarande medelstillskott. Regeringen föreslår därför att anslaget för år
2001 tillförs 1,1 mkr för arbetet med marksänd digital-TV och 1 mkr för
uppgiften att meddela föreskrifter och utöva tillsyn i frågor som rör
användningen av standarder för sändning av TV-signaler. Trots att riksdagen,
med stöd av 2 kap. 12 § regeringsformen, beslutade att förslaget om de nya
reglerna för den kommersiella lokalradion skall vila i minst tolv månader
räknat fr.o.m. den 7 april 2000, beräknar regeringen att Radio- och TV-verket
är i behov av 0,3 mkr under år 2001 för arbetsuppgifter som har samband med
denna reform.
Motionen
I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 1,987 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna menar att den höjning av anslaget som regeringen föreslår inte
är nödvändig, eftersom Radio- och TV-verket visar på goda resultat för år
1999 när det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och
television.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:4 Radio- och TV-
verket skall uppgå till 10,847 mkr budgetåret 2001. Motion K369 delvis (c), i
vilken det föreslås att anslaget skall minskas med 1,987 mkr jämfört med
regeringens förslag, avstyrks.
Granskningsnämnden för radio och TV
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
skall uppgå till 8,164 mkr budgetåret 2001.
Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att
programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska
allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ.
Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under
utgiftsområde 17. För år 2001 föreslås att 5,552 mkr (68 %) delfinansierar
nämndens verksamhet. Enligt regeringens bedömning stämmer nämndens
efterhandsgranskning av innehållet i radio- och TV-sändningar riktade till
allmänheten överens med målet om att motverka skadliga inslag i massmedierna.
Regeringen föreslår att Granskningsnämnden skall tillföras 0,45 mkr för år
2001 för s.k. utbudsstudier. Däremot föreslås inte någon ökning av anslaget
för år 2001 när det gäller nämndens arbete avseende den kommersiella
lokalradion, eftersom det förslaget enligt riksdagens beslut skall vila minst
tolv månader räknat fr.o.m. den 7 april 2000. För år 2002 beräknas dock en
ökning av anslaget med 0,54 mkr för arbetsuppgifter i samband med detta
förslag.
Motionen
I motion 2000/01:K381 yrkande 4 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget
minskas till 8,402 mkr för budgetåret 2002. Motionärerna anser inte att
regeringens lagförslag avseende den kommersiella lokalradion är acceptabelt i
ett samhälle som värnar om yttrandefriheten och motsätter sig därför ökade
anslag till Granskningsnämnden.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 27:5
Granskningsnämnden för radio och TV skall uppgå till 8,164 mkr budgetåret
2001.
Regeringen har i budgetpropositionen gjort bedömningen att anslaget till
Granskningsnämnden behöver ökas med 0,54 mkr budgetåret 2002 för
arbetsuppgifter som har samband med det vilande lagförslaget om den
kommersiella lokalradion. I motion K381 yrkande 4 (m) motsätter sig
motionärerna en sådan ökning av anslaget till Granskningsnämnden budgetåret
2002 med hänvisning till att de finner det vilande lagförslaget om den
kommersiella lokalradion oacceptabelt. Eftersom riksdagen ännu inte tagit
ställning till regeringens förslag om den kommersiella lokalradion, saknas
det enligt utskottets mening anledning att nu ta ställning till frågan om
ökat anslag för Granskningsnämnden budgetåret 2002. Motion K381 yrkande 4 (m)
avstyrks.
Samepolitik
Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en del
i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (utgiftsområde 23, volym 11) att
målet för samepolitiken skall vara att verka för levande samisk kultur byggd
på en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i
sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk
kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som
främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen
och bevaka att samiska behov beaktas.
Ändringar i sametingslagen (1992:1433)
Propositionen
Regeringen föreslår att sametingslagen (1992:1433) ändras så att inslaget av
personval vid val till Sametinget i stort ansluter till vad som gäller enligt
vallagen (1997:157) för val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige
samt Europaparlamentet. Vidare föreslås vissa språkliga ändringar i
bestämmelserna om valkuverten, också det som en anpassning till vad som
gäller enligt vallagen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den
1 januari 2001. Det innebär att de nya bestämmelserna kommer att gälla vid
det val till Sametinget som skall hållas i maj 2001.
Regeringens förslag stämmer i huvudsak överens med förslagen i en inom
Jordbruksdepartementet upprättad promemoria som tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av remissinstanserna, inbegripet Sametinget.
Enligt regeringens mening bör den närmare utformningen av valsystemet för
Sametinget grundas på samma överväganden som varit bestämmande vid
utformningen av valen till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt
Europaparlamentet. En för Sametingets del avvikande utformning av
valbestämmelserna i förhållande till vad som gäller för de allmänna valen
enligt vallagen bör komma i fråga endast om särskilda skäl talar för detta.
När det gäller frågan om ett ökat inslag av personröstning anser regeringen
att de överväganden som låg till grund för personvalsreformen för de allmänna
valen har samma bärkraft för val till Sametinget. Enligt regeringens mening
finns det inte några särskilda skäl som bör föranleda en annan ordning för
val till Sametinget.
I likhet med vad som gäller för val till riksdagen föreslås en regel om att
kandidaten måste få minst 8 % av partiets röstetal för att de särskilda
personrösterna skall räknas. För att förhindra att mycket små grupper avgör
namnordningen föreslås det, i enlighet med Sametingets önskemål, en spärr i
absoluta tal på 25 särskilda personröster. Vidare föreslår regeringen att det
skall införas en generell bestämmelse om att ett tillskrivet namn på en
valsedel inte skall beaktas. De föreslagna ändringarna medför att behovet av
att göra strykningar på valsedlarna bortfaller. Regeringen föreslår därför, i
likhet med vad som gäller i de allmänna valen, att strykningar inte längre
skall beaktas.
Regeringen föreslår att beteckningen innerkuvert ersätts med beteckningen
valkuvert och att vissa fel och brister som uppstod i samband med 1997 års
följdändringar i sametingslagen rättas till.
Regeringen förutser inte några ökade kostnader för information om de nya
bestämmelserna, eftersom ändringarna ansluter till vad som gäller för övriga
val i landet.
I propositionen (utgiftsområde 23, volym 11) upplyser regeringen om att en
utredare kommer att tillsättas under hösten 2000 för att göra en översyn av
Sametingets organisation och dess rättsliga status. Utredaren skall därvid
beakta behovet av en tydligare åtskillnad mellan myndighet och folkvalt
organ.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i sametingslagen.
Sametinget (anslaget)
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 14,703 mkr
budgetåret 2001.
Sametinget fick en invändning i Riksrevisionsverket revisionsberättelse,
eftersom årsredovisningen inte hade beslutats av Sametinget i enlighet med
vad som föreskrivs i tingets instruktion. Regeringen har numera ändrat
instruktionen så att det ansvar för Sametingets verksamhet och de uppgifter
som tidigare låg på plenum, bl.a. undertecknande av årsredovisningen, nu
överförts till tingets styrelse.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 45:1 Sametinget
skall uppgå till 14,703 mkr budgetåret 2001.
Anslag som inte ingår i något politikområde m.m.
Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.
Dessa ingår inte i den nya politikområdesindelningen. För flera av dessa
verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning
inte går att applicera. Det gäller anslagen Kungliga hov- och slottsstaten,
Riksdagens ledamöter och partier m.m., Riksdagens förvaltningskostnader,
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m. samt Stöd
till politiska partier.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även
kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt
samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget. I
anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen.
I syfte att fortsätta reformen att förbättra ledamöternas arbetssituation
föreslås att ramen ökas med 10 mkr budgetåret 2001, vilket medför att stödet
uppgår till drygt 114 mkr. Ökningen fördelas jämnt mellan basstödet till
partigrupperna och stödet till ledamöterna. Basstödet till partigrupperna
ökas med ca 5 mkr. Grundstödet blir då 1,7 mkr och tilläggsstödet 57 000 kr.
Även för stödet till riksdagens ledamöter tillskjuts ca 5 mkr till
beräkningsunderlaget för politiska sekreterare. Det innebär att
beräkningsunderlaget för en politisk sekreterare räknas upp från 32 200 kr
till 34 500 kr per månad. Beloppen för basstödet och stödet till ledamöterna
fastställs numera i lag. Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår därför att
riksdagen antar förvaltningsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen.
Det föreslås också en ramökning på 9,7 mkr för att täcka behovet av extra
medel för särskilda åtaganden m.m. i samband med Sveriges ordförandeskap i
Europeiska unionens råd under första halvåret 2001. Därutöver föreslås att
kostnader för riksdagens ledamöters datakommunikation (ISDN), 5,8 mkr, skall
finansieras över anslaget fr.o.m. år 2001.
För att erforderliga utgifter inom anslaget skall rymmas inom den totala
summan av beräknad utgiftsnivå enligt proposition 1999/2000:1 för anslaget
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader måste 30,2 mkr läggas över utgiftsnivån för anslaget
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader läggas under utgiftsnivån med 32 mkr.
Riksdagens arvodesnämnd
Riksdagens arvodesnämnd beslutade den 5 september 2000 att
riksdagsledamöternas arvoden fr.o.m. den 1 oktober 2000 skall utgöra
40 000 kr per månad. Arvodesnivån bör enligt förarbetena bestämmas bl.a. med
hänsyn till löneutvecklingen för statsråden och för vissa statstjänstemän
(främst domare i den s.k. rådsklassen). Arvodesnämnden konstaterade i sitt
beslut att nämnda grupper fått löneförhöjningar med 4 000 kr respektive
2 000 kr per månad och fann mot bakgrund härav att riksdagsledamöternas
arvode skulle höjas. Beslutet innebär att arvodet för riksdagsledamöterna och
EU-parlamentarikerna höjdes med 5 %.
Enligt uppgift från riksdagens förvaltningskontor uppgår de sammanlagda
kostnaderna för arvodeshöjningen till 3,629 mkr för innevarande år och till
14,516 mkr för år 2001. I budgetförslaget för år 2001 har det räknats med en
arvodeshöjning på 3 %. De ökade kostnader som Arvodesnämndens beslut medför
för åren 2000 och 2001 ryms enligt förvaltningskontoret inom anslaget. En
permanent finansiering kommer att ordnas fr.o.m. budgetåret 2002.
Motionerna
I motion 2000/01:K294 av Carlinge Wisberg m.fl. (v) föreslås att
riksdagsledamöternas läkemedelsförmån skall avskaffas. Riksdagsledamöterna
jämställs med riksdagens personal när det gäller läkemedelsersättning.
Motionärerna anser att det inte finns ett naturligt samband mellan
ledamöterna och tjänstemännen i detta avseende. Genom läkemedelsförmånerna
undgår riksdagsledamöterna att vidkännas effekterna av de egna besluten inom
detta område. Det är inte heller sannolikt att riksdagsledamöterna avstått
något löneutrymme för läkemedelsförmånen. Motionärerna anser därför att
förmånen bör avskaffas. Om det trots allt finns ett behov av kollektiv
lösning av ledamöternas läkemedelskostnader, kan en medicinfond bildas.
I motion 2000/01:K376 av Thomas Julin m.fl. (mp) föreslås att ersättningen
för riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader avskaffas. Enligt
motionärerna är det besvärande för riksdagsledamöterna, som själva har fria
läkemedel och subventionerad läkarvård, att fatta beslut om kostnadsökningar
för ekonomiskt svaga grupper. Av rättviseskäl och med tanke på de märkbara
löneökningar som riksdagsledamöterna har fått under de senaste åren bör dessa
förmåner avskaffas, anser motionärerna.
Sjukvårdsförmåner
Enligt 15 kap. 2 § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter har en riksdagsledamot rätt till sjukvårdsförmåner motsvarande dem
som tillkommer arbetstagare hos riksdagen. Sjukvårdsförmåner för anställda
hos riksdagen och dess myndigheter är reglerade i 7 kap. kollektiv-avtal RALF
och stämmer i allt väsentligt överens med vad som gäller för det statliga
området i övrigt enligt kollektivavtal ALFA (Allmänt löne- och förmånsavtal).
Enligt RALF är en förutsättning för att kostnader skall kunna ersättas att
registrering i förekommande fall har skett i ett apotekskort eller
högkostnadskort (2 §). Ersättning kan, enligt uppgifter från Riksdagens
förvaltningskontor, betalas enligt följande och med angivna belopp.
Ersättning med 95 kronor kan lämnas för läkarvård, tandvård i form av
oralkirurgisk behandling samt psykologbehandling. För sjukgymnastik kan
ersättning utbetalas med 55 kr per besök. Sjukhusvård ersätts med högst 70 kr
per vårddag. Receptbelagda läkemedel, som omfattas av högkostnadsskydd,
ersätts med hela kostnaden. Vid insjuknande vid tjänsteresa och förrättning
utomlands ersätts skäliga och om möjligt styrkta kostnader för sjukvård,
tandvård och läkemedel. Utbetald ersättning för läkarbesök etc. är
skattepliktig om vården har givits inom offentligt finansierad sjukvård.
Utbetald ersättning för läkemedel är också skattepliktig. Reglerna ger också
arbetsgivaren möjlighet att om det finns särskilda skäl lämna ersättning
utöver de ovan angivna beloppen. Det innebär också stöd för att
rehabiliteringsinsatser utöver vad som angivits i lagen om allmän försäkring
kan genomföras för att uppfylla de stränga krav som numera ställs på en
arbetsgivare.
Vid utformningen av ersättningslagen 1994 var en bärande princip att, där
det fanns likheter i förutsättningar, riksdagsledamöterna skulle behandlas på
samma sätt som arbetstagare hos riksdagen. Det gav fördelen att man inte
skulle behöva utforma särskilda regler för ledamöterna, varigenom
tolkningsproblemen skulle minskas. Genom att undvika särregler slipper man
också förklara varför särregler utformats för riksdagsledamöterna och vilka
skillnaderna är visavi reglerna för arbetstagare. Bestämmelserna om
sjukavdrag och sjukvårdsförmåner bedömdes utgöra sådana frågor där det fanns
fog för samma behandling som tjänstemän.
I samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för år 2000
avstyrkte utskottet två motioner om avskaffande av ersättningen för
ledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader. Utskottet konstaterade då
att strävan vid införandet år 1994 av de aktuella reglerna var att
riksdagsledamöterna i detta hänseende skulle behandlas på samma sätt som
arbetstagare hos riksdagen. Enligt utskottets mening talade allmänna
rättvisehänsyn och praktiska omständigheter mot att ersättningssystemet
ändrades på det sätt som föreslogs i motionerna (bet. 1999/2000:KU1 s. 10).
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:2 Riksdagens
ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 559,647 mkr budgetåret 2001.
Utskottet tillstyrker förvaltningsstyrelsens förslag till lag om ändring i
lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen.
Två motioner, K294 (v) och K376 (mp), tar upp frågan om avskaffande av
ersättningen för riksdagsledamöternas sjukvårds- och läkemedelskostnader.
Utskottet har förståelse för de tankegångar som förs fram i motionerna. Den
exakta utformningen av ett beslut om ändringar i ersättningssystemet bör av
praktiska skäl övervägas närmare. Enligt utskottets mening bör en sådan
utredning skyndsamt genomföras. Detta bör riksdagsstyrelsen med anledning av
motionerna K376 (mp) och K294 (v) ges till känna.
Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
I budgetpropositionen föreslås att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 440, 649 mkr budgetåret 2001.
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,
fastighetsförvaltning, internservice,säkerhet,datateknik,
förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. Medel för bl.a.
riksdagsledamöternas datakommunikation (ISDN) föreslås föras över till
anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. med 5,8 mkr.
Investeringarna beräknas uppgå till 81,6 mkr, vilket är en minskning jämfört
med budgetåret 2000 då de beräknade investeringarna uppgår till 109,8 mkr. Av
de totala investeringarna för 2001 föreslås 60,1 mkr finansieras genom anslag
och återstoden, 21,5 mkr, genom upptagande av lån i Riksgäldskontoret.
Förvaltningsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar
riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret
till investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar till ett
sammanlagt belopp av 92,8 mkr, varav byggnadsinvesteringar 74,9 mkr och
anläggningstillgångar 17,9 mkr.
Enligt förvaltningsstyrelsen kommer år 2001 att kännetecknas av ökade
insatser för att förbättra ledamöternas arbetssituation. Detta innebär bl.a.
att antalet politiska sekreterare kommer att öka med ca 25 personer 2001.
Dessutom avsätts medel för att förbereda EU-ordförandeskapet 2001. Dessa
prioriteringar har krävt vissa neddragningar inom andra verksamheter inom
förvaltningen samt lånefinansiering av vissa nya investeringar. Vidare
genomförs ersättningsinvesteringar i långsammare takt än tidigare.
Budgetförslaget innebär enligt förvaltningsstyrelsen att föregående års
restriktiva hållning till anspråk på ökade personalresurser fortsätter.
Fortfarande förutsätts att en utökning inom viss verksamhet normalt skall
lösas genom omfördelning eller neddragning inom annan verksamhet. Den
hyreshöjning på 1,368 mkr som aviserats till Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen, och de ökade kostnaderna för en tjänst avseende
justitieombudsmännens internationella verksamhet på 0,51 mkr föreslås
finansieras genom neddragning av motsvarande belopp på anslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader. Till följd av ökad lånefinansiering minskar
förvaltningskostnaderna väsentligt de år stora investeringar skall göras. Det
kommer också att medföra att förvaltningskontorets budget blir en mer
renodlad driftsbudget med en åtskillnad mellan driftskostnader och
investeringar.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 440,649 mkr budgetåret 2001.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att
för budgetåret 2001 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i
fastigheter och tekniska anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92,8 mkr
i enlighet med vad förvaltningsstyrelsen föreslår i yrkande 2.
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
Propositionen
Förvaltningsstyrelsen föreslår att anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.
I budgetunderlaget yrkar Riksdagens ombudsmän (JO) på kompensation för ökade
lönekostnader. JO framhåller behovet av följsamhet mot avtal inom
rättsväsendet och Regeringskansliet. Enligt JO kommer utebliven kompensation
att ge konsekvenser i form av personalinskränkningar. Förvaltningsstyrelsen
förordar emellertid inte någon kompensation för ökade lönekostnader utöver
vad som följer av den generella pris- och löneuppräkningen. Däremot föreslår
förvaltningsstyrelsen att JO:s anslag skall ökas för att bekosta en
resursförstärkning avseende internationell verksamhet och en aviserad
hyreshöjning. Den ökade ramen finansieras genom en sänkning av anslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:4 Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen skall uppgå till 45,756 mkr budgetåret 2001.
Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall
uppgå till 84,094 mkr budgetåret 2001.
Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella
funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från
anslaget betalas också driftskostnader för de kungliga slotten utom rent
fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare
betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och andra
inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som disponeras av
konungen, från anslaget.
Av Hov- och slottsstatens verksamhetsberättelse för år 1999 framgår bl.a.
att kungaparet har genomfört ett mycket omfattande program med statsbesök,
audienser, invigningar, kommunbesök m.m. Tillströmningen av besökare till de
kungliga slotten har varit fortsatt hög under 1999, även om antalet besökare
har varit något lägre än under kulturhuvudstadsåret 1998. Under 1999 har ett
nytt museum, Museum Tre Kronor, tillkommit inom Stockholms slott och mötts av
ett mycket stort intresse från allmänheten.
Genom 2000 års ekonomiska vårproposition höjdes anslagsramen med 3 mkr från
år 2001 och med ytterligare 2 mkr från år 2003. Mot bakgrund av de ökade
kostnader som kan förutses till följd av kronprinsessan Victorias officiella
funktioner och för en förbättring av underhållet i parkerna samt en
förstärkning av vård och konservering av de museiföremål som förvaltas av
Husgerådskammaren föreslår regeringen att anslaget skall räknas upp med ett
engångsbelopp om 1,5 mkr. Utgiftsökningen har finansierats genom
omprioriteringar inom utgiftsområde 1.
Motionen
I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 4,553 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna anser att nuvarande anslagsnivå är fullt tillräcklig.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:1 Kungliga hov-
och slottsstaten skall uppgå till 84,094 mkr budgetåret 2001. Motion K369
delvis (c), i vilken det föreslås att anslaget minskas med 4,553 mkr för år
2001, avstyrks.
Regeringskansliet m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till
3 269,649 mkr budgetåret 2001.
Från anslaget finansieras Regeringskansliets förvaltningskostnader,
kommittéväsendet, andra utredningar m.m. utom Utrikesdepartementets
verksamhet som finansieras under utgiftsområde 5. Utgifter för
specialattachéer vid utlandsmyndigheterna som har ett annat departement än
Utrikesdepartementet som huvudman ingår dock i Regeringskansliets anslag.
Regeringskansliet hade vid utgången av år 1999 ca 4 100 personer anställda
inklusive UD och dess utlandsmyndigheter samt kommittéer. Av
Regeringskansliets anställda är ca 125 personer (3 %) politiskt rekryterade.
I en rapport om Regeringskansliets långsiktiga dimensionering (Ds 2000:27)
drar en oberoende forskare slutsatsen att Regeringskansliet, med nuvarande
arbetsuppgifter, är underfinansierat. Enligt utredarens grova beräkning är
resursgapet ca 300 till 400 årsarbetskrafter. Regeringen avser att analysera
rapporten under hösten och återkomma med en samlad bedömning och ett
preciserat förslag om Regeringskansliets dimensionering i den ekonomiska
vårpropositionen år 2001.
Det fortlöpande förändrings- och förnyelsearbete som bedrivs inom
Regeringskansliet fokuseras fram t.o.m. år 2001 på utveckling av den interna
styrningen och ledningen, utveckling av arbetsformer, utveckling av
medarbetarnas kompetens och utveckling av informations- och
kommunikationsverksamheten samt på Regeringskansliets långsiktiga
dimensionering.
Den viktigaste uppgiften för regeringen under första halvåret 2001 blir
ordförandeskapet i EU:s ministerråd. För förberedelser och genomförande av
ordförandeskapet beräknas extra resurser på 835 mkr för åren 2000 och 2001.
Tidigare har riksdagen anvisat 735 mkr för detta ändamål för de båda åren. I
enlighet med den ekonomiska vårpropositionen år 2000 föreslås nu att
ytterligare 100 mkr tillförs anslaget för år 2001 för ett extra toppmöte
under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd. Genom den ekonomiska
vårpropositionen år 2000 har Regeringskansliet engångsvis tillförts 130 mkr i
avvaktan på regeringens samlade bedömning avseende utredningen om
Regeringskansliets dimensionering.
Regeringen anför vidare att anslaget skall tillföras 235 mkr engångsvis i
enlighet med tidigare beslut för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.
Regeringskansliet tillförs 3,05 mkr från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning
och internationell samverkan från år 2001. Skälet är att
centralmyndighetsfunktionen i fråga om internationell rättslig hjälp har
flyttats från Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet. Slutligen
tillförs anslaget 50 mkr genom en teknisk justering.
Motionerna
I motion 2000/01:K369 delvis av Åsa Torstensson m.fl. (c) föreslås att
anslaget minskas med 300,25 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag.
Enligt motionärerna är den föreslagna ökningen på 100 mkr för
ordförandeskapet i EU inte nödvändig. Motionärerna anser därtill att tidigare
sammanslagningar av departement borde ge minskade kostnader genom
effektiviseringar under den kommande treårsperioden. Vidare menar
motionärerna att det är nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna
besparingar inom Regeringskansliet.
I motion 2000/01:K271 av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att anslaget
minskas med 430 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 2
delvis). Motionärerna menar att utvecklingen och anpassningen av
Regeringskanslietkan ske genom organisationsförändringar och
rationaliseringar. Förändringsarbetet bör ha kostnadseffektivitet som mål.
Ramhöjningen på 250 mkr för år 1999 bör återtas, likaså det ytterligare
anslaget på 50 mkr för år 2000. Det extra tillskottet på 130 mkr som
föreslogs i vårpropositionen bör enligt motionärerna heller inte fullföljas.
I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget
minskas med 330 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 9
delvis). Motionärerna anser det viktigt att standarden i Regeringskansliet är
hög och lönerna konkurrenskraftiga, men att den nuvarande regeringens
politiserande ambitioner har varit för stora. Genom en mera begränsad ökning
än den regeringen planerar kan, enligt motionärerna, de krav som
ordförandeskapet i EU ställer under det första halvåret 2001 väl tillgodoses.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 3 269,649 mkr budgetåret 2001.
Utskottet avstyrker motionerna K369 delvis (c), K271 yrkande 2 delvis (kd)
och Fi211 yrkande 9 delvis (fp), i vilka föreslås att anslaget skall minskas
med 300,25 mkr, 430 mkr respektive 330 mkr för år 2001.
Stöd till politiska partier
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Stöd till politiska partier skall uppgå
till 145,2 mkr budgetåret 2001. Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till
politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett
år i taget räknat fr.o.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som
mandatbidrag. Kanslistödet, som i princip är avsett endast för partier som är
företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd och tilläggsstöd. Nu gällande
belopp fastställdes till sin nuvarande nivå år 1996. Även för åren 2002 och
2003 beräknas anslaget uppgå till 145,2 mkr.
Motionerna
I motion 2000/01:K382 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås att anslaget minskas
till en tredjedel av vad regeringen föreslår, eller till 48,352 mkr.
Motionärerna menar att det är avgörande för väljarnas förtroende för
politiska partier att partierna kan leva upp till väljarnas förväntningar och
att de har sin lojalitet hos valmanskåren. Partierna bör därför vara
oberoende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger enligt
motionärerna också en konserverande effekt då det bara utgår till partier som
har nått en viss del av rösterna i riksdagsvalet.
I motion 2000/01:K350 av Henrik Landerholm (m) föreslås att det tillkännages
för regeringen att partistödet är en viktig förklaring till den allt större
klyftan mellan väljare och valda (yrkande 1), att partistödet inneburit en
minskad förändringsbenägenhet hos de politiska partierna (yrkande 2), att
partistödet bör avskaffas (yrkande 3) och att krav på ökad öppenhet och
redovisningsskyldighet införs för såväl politiska partier som kandidater till
förtroendeuppdrag som utses i allmänna val (yrkande 4). Partistödet har
enligt motionären gjort partierna alltmer beroende av bidragen i stället för
av medborgarna, medlemmarna eller sympatisörerna. Med bidragen har det byggts
in en konserverande kraft som håller det utvecklande förändringstrycket
utanför partierna. Trots att omvärlden har förändrats, har partierna inte
behövt göra det. Motionären anser att slopade statliga subventioner skulle
framtvinga lika villkor mellan såväl nya som gamla politiska partier,
samtidigt som det skulle utsätta de befintliga partierna för ett friskt
förändringstryck. En sådan ordning ställer enligt motionären höga krav på
partierna och kandidaterna att öppet redovisa vilka intäkter man har för att
undvika jävs- och beroendesituationer.
I motion 2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att anslaget
minskas med 30 mkr för år 2001 jämfört med regeringens förslag (yrkande 9
delvis). Motionärerna anser att partiernas beroende av offentliga medel bör
begränsas på sikt och att en viss minskning av partistödet därför är
motiverad.
Bakgrund
År 1965 införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, offentlig
finansiering av de politiska partiernas verksamhet. Av förarbetena till
lagstiftningen (prop. 1965:174) framgår att det statliga partistödet syftar
till att stärka de politiska partiernas ställning i opinionsbildningen och
därigenom stärka demokratin. Ett statligt partistöd kan enligt propositionen
motverka ojämnheter och brist på resurser samt förbättra möjligheterna till
kontinuerlig kontakt med väljarna. I propositionen framhålls också att det
offentligt finansierade partistödet kan förebygga beroendet av enskilda
bidragsgivare. Enligt konstitutionsutskottets mening (utlåtande nr 44 år
1965) talade starka skäl för att statsbidrag skulle ges till de politiska
partierna. Utskottet pekade bl.a. på partiernas grundläggande betydelse för
den svenska demokratin och att det hade blivit allt svårare att med endast
enskilda bidrag finansiera partiernas opinionsbildande verksamhet.
Våren 1993 behandlade utskottet en motion om avskaffande av bl.a. det
statliga partistödet. Riksdagen hade några månader tidigare godkänt en
minskning av partistödet med 10 % i anledning av en proposition om åtgärder
för att stabilisera den svenska ekonomin. Utskottet, som avvisade ytterligare
nedskärningar eller förändringar av partistödet, avstyrkte motionen (bet.
1992/93:KU24).
Hösten 1999 behandlade utskottet bl.a. ett motionsyrkande om öppenhet och
transparens vad gäller finansieringen av de politiska partiernas verksamhet.
Utskottet, som avstyrkte yrkandet, hänvisade bl.a. till att Expertgruppen för
studier i offentlig ekonomi i rapporten Det offentliga stödet till partierna
- Inriktning och omfattning (Ds 1994:31) hade gjort en analys av det slag som
motionären efterlyste. Vidare pekade utskottet på att regeringen i 1998 års
regeringsförklaring uttalat att man avsåg att bjuda in samtliga
riksdagspartier till samtal om hur öppenheten kan öka kring finansiella
bidrag till politiska partiers och enskilda kandidaters valkampanjer.
Uttalandet hade dock dittills inte föranlett någon åtgärd från regeringens
sida (bet. 1999/2000:KU2).
Rådet för utvärdering av 1998 års val konstaterade i delbetänkandet
Personval 1998, En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136) att några
fall av otillbörlig kampanjfinansiering inte hade uppdagats och det inte
fanns något som tydde på att ovidkommande ekonomiska faktorer hade inverkat
på valresultatet. Enligt rådets bedömning är det för personvalssy-stemets
framtida legitimitet viktigt att otillbörlig kampanjfinansiering inte
förekommer. Härvidlag har partier och enskilda kandidater enligt rådet ett
stort ansvar. Rådet ansåg att öppenhet och frivillighet i frågor kring
finansiering är ett bättre sätt att motverka avarter på området än tvingande
reglering. Därför föreslog rådet att riksdagsledamöterna skulle få möjlighet
att redovisa finansiering av personvalskampanjer i ett offentligt register.
Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Demokratiutredningen (SOU 2000:1) föreslog att de politiska partiernas
finansiering skulle redovisas offentligt. Utredningen pekade på att Sverige
har en minimal rättslig reglering och kontroll av partifinansieringen. Det
etiska ansvaret har av tradition vilat på partierna själva. Runtom i den
demokratiska världen har den rättsliga kontrollen och insynen över
partifinansieringen ökat, inte minst i de europeiska länderna. Viktiga
förklaringar till denna reformering är, enligt utredningen,
korruptionsskandaler, legitimitetsproblem och i vissa fall även ett starkt
opinionstryck. Utredningen framhöll också att medvetenheten om att partiernas
ekonomier inte längre kan betraktas som interna angelägenheter har ökat. I
betydande utsträckning bekostas verksamheten med offentliga anslag.
Utredningen menade att frågan om öppenhet och insyn i partiernas och
kandidaternas finansiering är av största vikt för att skapa förtroende för
politiker och för politiken i stort och föreslog därför att deras
finansiering skall redovisas offentligt och att arbetet med att granska
förutsättningarna för en sådan redovisning snarast skall inleda. Förslaget
är för närvarande utsänt på remiss. Remisstiden löper till den 31 december
2000.
I april 2000 träffades en överenskommelse mellan riksdagspartierna om att
redovisningen av partiernas intäkter skall vara så öppen som möjligt. Det är
enligt överenskommelsen rimligt att väljarna vet hur partierna finansierar
sin verksamheter, samt hur enskilda kandidater finansierar sina
personkampanjer. Överenskommelsen omfattar partiernas centrala verksamhet,
men lokala och regionala organisationer samt sidoorganisationer uppmanas att
följa densamma. Beträffande ekonomiskt stöd från juridiska personer skall
belopp och namn redovisas. När det gäller stöd från enskilda redovisas det
totala beloppet samt antalet bidragsgivare. Överenskommelsen omfattar all
verksamhet, även sådan som bedrivs i stiftelse-, bolags- eller annan form,
och som kontrolleras av partiet. Partiernas bokslut skall utformas på sådant
sätt att det så enkelt som möjligt går att utläsa hur verksamheten
finansieras. Enskilda kandidater i allmänna val förväntas lämna motsvarande
redovisning. Även indirekt stöd, t.ex. i form av stödannonsering,
subventionering av annonskostnader, och personella resurser, skall så långt
möjligt redovisas. Partiernas fastställda bokslut skall finnas tillgängliga
för alla som önskar ta del av dem. Partiernas ekonomichefer eller motsvarande
skall utveckla gemensamma redovisningsformer som gör det möjligt att uppfylla
överenskommelsen.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker propositionens förslag att anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier skall uppgå till 145,2 mkr budgetåret 2001. Utskottet
avstyrker motionerna K382 (m), enligt vilken anslaget föreslås minskas till
48,352 mkr, och Fi211 yrkande 9 delvis (fp), enligt vilken anslaget föreslås
minskas med 30 mkr.
Enligt utskottets mening är det av väsentlig betydelse för demokratin att de
politiska partierna har tillräckliga resurser för att bedriva sin
opinionsbildande verksamhet. Utskottet delar således inte den uppfattning om
partistödets negativa effekter som framkommer i motion K350 (m). Frågan om
öppenhet och redovisning av kampanjbidrag övervägs för närvarande i
Regeringskansliet. Det arbetet bör inte föregripas. Enligt den
överenskommelse som träffats mellan riksdagspartierna skall redovisningen av
partiernas intäkter vara så öppen som möjligt. Överenskommelsen gäller både
partiernas och enskilda kandidaters verksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motion K350 yrkandena 1-4 (m).
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 1999
Redogörelsen
Riksdagens förvaltningskontor lämnar årligen en berättelse över verksamheten
under föregående verksamhetsår i enlighet med föreskrift i instruktionen för
kontoret. I redogörelse 1999/2000:RFK1 har förvaltningskontoret lämnat en
redovisning för verksamheten under verksamhetsåret 1999.
Verksamheten beskrivs översiktligt i redogörelsen. Där lämnas också
uppgifter om organisation, ekonomi och personal, om stödet till
beslutsprocessen, stödet till riksdagens ledamöter och anställda, information
till allmänheten samt det internationella parlamentariska arbetet.
I redogörelsen anförs att ett utvecklingsarbete har påbörjats för att
vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt
kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer. Det framhålls
dock att en sådan redovisning kan tillämpas fullt ut först fr.o.m. den 1
januari 2001.
Riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson och
ekonomichefen Lena Uhlin har lämnat kompletterande information om
riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999 och om det pågående arbetet
med att förbättra resultatredovisningen.
Utskottet
I samband med behandlingen av riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 1998, framhöll utskottet bl.a. vikten av att
resultatredovisningen gjordes rättvisande och substantiell samt att en ökad
redovisning av resultatmått och måluppnående borde eftersträvas. Vidare
pekade utskottet på att Riksdagens revisorer i sin förstudie 1998/99:8
Riksdagens förvaltningskontor hade anfört att en uppföljning och diskussion
av förvaltningens utveckling under exempelvis fem år borde utföras minst en
gång per mandatperiod (bet. 1999/2000:KU8).
Inom riksdagsförvaltningen pågår ett utvecklingsarbete för att
vidareutvecklamåluppföljningsmetoder och resultatmåttsamt
kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer. Utskottet
förutsätter att även frågan om femårsanalyser behandlas i det pågående
utvecklingsarbetet. I övrigt föranleder redogörelsen inte något särskilt
uttalande från utskottet.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelse 1999/2000:RFK1 till
handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1
Rikets styrelse
att riksdagen
a) antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag
till lag om ändring i
sametingslagen (1992:1433),
b) antar riksdagens förvaltningsstyrelses i bilaga 3
intagna förslag till lag om ändring i lagen
(1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och
partigruppernas arbete i riksdagen,
c) godkänner målet folkstyrelsen skall värnas och
fördjupas i enlighet
med vad regeringen föreslår i yrkande 2,
d) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 3
om en höjning av
driftsstödet,
e) godkänner vad regeringen föreslår i yrkande 4 om
endagstidningarnas
rätt att ingå i samdistributionen till lika pris,
f) med bifall till vad regeringen föreslår i yrkande
5 för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse enligt bilaga
1,
att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag i yrkande 2
bemyndigar riksdagsstyrelsen att för budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret tillinvesteringar i fastigheter och tekniska
anläggningar till ett sammanlagt belopp av 92 800 000 kr,
3. beträffande avvecklingav presstödet och Presstödsnämnden
fr.o.m. år 2002
att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkandena 2 och 3,
res. 2 (m)
4. beträffande tröskeleffekt förlågfrekventatidningar med
riksspridning
att riksdagen avslår motion 2000/01:K263,
res. 3 (kd)
5. beträffande översyn av presstödsreglerna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K308 och 2000/01:K360,
6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:K312 och 2000/01:K378 yrkande 7,
res. 4 (mp)
7. beträffande Granskningsnämnden för radio och TV
att riksdagen avslår motion 2000/01:K381 yrkande 4,
att riksdagen lägger redogörelse 1999/2000:RFK1 till handlingarna.
Stockholm den 23 november 2000
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
I beslutet har deltagit: Per Unckel (m), Göran
Magnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v), Ingvar Svensson
(kd), Kerstin Kristiansson Karlstedt (s), Kenth
Högström (s), Mats Einarsson (v), Björn von der Esch
(kd), Nils Fredrik Aurelius (m), Per Lager (mp), Åsa
Torstensson (c), Helena Bargholtz (fp), Britt-Marie
Lindkvist (s), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m).
Reservationer
1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse (mom. 1)
Åsa Torstensson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att presstödsanslaget skall uppgå till 539,029 mkr
budgetåret 2001, vilket innebär en nivåhöjning med 2,45 mkr. Enligt
utskottets mening är den föreslagna nivåhöjningen inte tillräcklig. Utskottet
ställer sig därför bakom den ytterligare höjning av anslaget som föreslås i
motion K369. Härigenom bör endagstidningarna kunna ges ökat basstöd i likhet
med vad som gällde i samband med det tillfälliga driftsstödet åren 1997 och
1998. Likaså bör det bli möjligt att förena presstödet med särskilda insatser
som syftar till att underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att
mota framtida krav. Utskottet tillstyrker således förslaget i motion K369
delvis, vilket innebär att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till
539,279 mkr budgetåret 2001.
Motionerna K381 yrkande 1 (m), i vilken föreslås att anslaget skall uppgå
till 239,029 mkr år 2001, K271 yrkande 2 delvis (kd), i vilken det föreslås
en minskning av anslaget med 124 mkr för år 2001, och Fi211 yrkande 9 delvis
(fp), i vilken det föreslås en minskning av presstödet med 400 mkr för år
2001, avstyrks.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "förslag,
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå till
10,847 mkr budgetåret 2001, vilket innebär en höjning av anslaget med
2,4 mkr. Med hänsyn till de goda resultat som verket uppvisar för år 1999 när
det gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,
anser utskottet emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är
nödvändig. Utskottet ställer sig därför bakom motion K369 delvis, som innebär
att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall anvisas 8,860 mkr budgetåret
2001.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "2001, avstyrks" bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att Kungliga hov- och slottsstaten skall tilldelas
84,094 mkr budgetåret 2001. I likhet med vad som anförs i motion K369 delvis
anser utskottet emellertid att den nuvarande anslagsnivån är fullt
tillräcklig. Utskottet föreslår därför att anslaget 90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten skall anvisas 79,541 mkr budgetåret 2001.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "för år 2001" bort ha följande lydelse:
Regeringen föreslår att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå
till 3 269,649 mkr budgetåret 2001. Enligt utskottets mening är den
föreslagna ökningen på 100 mkr för ordförandeskapet i EU inte nödvändig.
Vidare anser utskottet att tidigare sammanslagningar av departement borde ge
minskade kostnader genom effektiviseringar under den kommande treårsperioden.
Därtill är det nödvändigt och fullt genomförbart med allmänna besparingar
inom Regeringskansliet. Utskottet ställer sig därför bakom den minskning på
300,25 mkr av anslaget i förhållande till regeringens förslag som föreslås i
motion K369. Utskottet avstyrker motionerna K271 yrkande 2 delvis (kd) och
Fi211 yrkande 9 delvis (fp), i vilka det föreslås alltför långtgående
minskningar, nämligen att anslaget skall minskas med 430 mkr respektive
330 mkr för år 2001. Utskottet föreslår således att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 2 969,399 mkr budgetåret 2001.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
att riksdagen
a) = utskottet,
b) = utskottet,
c) = utskottet,
d) = utskottet,
e) = utskottet,
f) med anledning av regeringens förslag i yrkande 5 och med bifall till
motion 2000/01:K369 för budgetåret 2001 anvisar anslagen inom
utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt den som "Reservation 1"
betecknade
uppställningen i bilaga 1,
2. Avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år 2002
(mom. 3)
Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I
motion"
och slutar med "(m) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
I motion K381 yrkande 3 (m) föreslås att riksdagen beslutar att
Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002 och att
bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet. Bakgrunden till yrkandet är att motionärerna anser att
presstödet skall avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002. Som utvecklas i ett
senare avsnitt delar utskottet den uppfattningen. En avveckling av presstödet
medför att Presstödsnämnden inte kommer att ha någon uppgift att fylla.
Presstödsnämnden kan därmed avvecklas. Detta bör regeringen med bifall till
motion K381 yrkande 3 (m) ges till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Motionärerna
i" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Motionärerna i motion K381 yrkande 2 (m) begär en avveckling av presstödet
fr.o.m. budgetåret 2002. Utskottet ställer sig bakom det kravet. I likhet med
motionärerna konstaterar utskottet att regeringen har en överdriven tilltro
till presstödets positiva effekter på mångfalden, det fria ordet och
opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills visar dock att stödet till stor
del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i stället för
till nödvändiga rationaliseringar. Detta har enligt utskottets mening medfört
att tidningarna anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i
stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Med bifall till motion K381
yrkande 2 (m) bör regeringen ges till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande avveckling av presstödet och Presstödsnämnden fr.o.m. år
2002
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:K381 yrkandena 2 och 3 som s
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med riksspridning
(mom. 4)
Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "När det" och
slutar med "(kd) avstyrks" bort ha följande lydelse:
I motion K263 (kd) tas frågan upp om tröskeleffekter för lågfrekventa
tidningar med riksspridning. Om upplagan för en sådan tidning sjunker under
7 000 exemplar upphör driftsstödet för den nivån. Enligt motionärerna bör
tidningar vars upplaga hamnar under 7 000 men inte 6 500 exemplar ges ett
oreducerat driftsstöd under en period av högst två år. Först därefter skall
stödet avvecklas enligt övriga presstödsregler. Ett nytt sådant oreducerat
driftsstöd bör enligt motionärerna kunna beviljas först när upplagan har
överstigit 7 000 exemplar under minst tre år. De tröskeleffekter som
motionärerna pekar på är enligt utskottets mening inte rimliga. Regeringen
bör vidta förändringar i Presstödsförordningen med anledning av förslaget.
Detta bör regeringen med anledning av motion K263 ges till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar med
riksspridning
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:K263 som sin mening ger
regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4. Särskilt presstöd till tidningen Samefolket (mom. 6)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "I
motionerna" och slutar med "(v) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
I motion K378 (mp) anförs att det bör inrättas ett särskilt presstöd till
tidningen Samefolket och att regeringen bör tillsätta en utredning med
uppgift att klarlägga hur ett sådant skall utformas. Även i motionerna K312
(kd), K354 (s) och Kr341 yrkande 3 (v) tas i olika former upp frågan om
särskilt presstöd till tidningar som helt eller delvis ges ut på invandrar-
och minoritetsspråk. Flertalet av dessa tidningar har för närvarande små
möjligheter att klara de krav för presstöd som uppställs i
presstödsförordningen. Det kan emellertid av bl.a. integrationsskäl vara
befogat med ett särskilt stöd för många av dessa tidningar. Enligt utskottets
mening bör tidningen Samefolket komma i åtnjutande av särskilt presstöd.
Regeringen bör därför ges i uppgift att utreda hur ett sådant stöd närmare
skall utformas. I det sammanhanget bör även frågan om särskilt presstöd till
andra tidningar som helt eller delvis ges ut på invandrar- och
minoritetsspråk övervägas. Vad utskottet anfört bör regeringen, med anledning
av motionerna K378 yrkande 7 (mp), K312 (kd), K354 (s) och Kr341 yrkande 3
(v), ges till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande särskilt presstöd till tidningen Samefolket
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:K378 yrkande 7,
2000/01:K312, 2000/01:K354 och 2000/01:Kr341 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Per Unckel (m), Nils Fredrik Aurelius (m), Per-Samuel Nisser (m) och Christel
Anderberg (m) anför:
Den 22 november 2000 beslutade riksdagens majoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en
beräkning av statens inkomster avseende år 2001. Samtidigt beslutades om
preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra förslag
syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Genom en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och människor växa. Fler och fler kan komma
in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i
andra bemärkelser genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
I kommittémotion K382 förordar vi beträffande anslaget 90:6 Stöd till
politiska partier en minskning till en tredjedel av vad regeringen föreslår.
Vi föreslår alltså att riksdagen anslår 48,352 mkr till anslaget för
budgetåret 2001. Vidare förordar vi en årlig besparing i samma
storleksordning för åren 2002 och 2003. Till grund för vår uppfattning ligger
att det är avgörande för väljarnas förtroende för de politiska partierna att
dessa kan leva upp till väljarnas förväntningar. Det kräver att de har hela
sin lojalitet hos valmanskåren. Detta förutsätter enligt vår mening att
partierna förhåller sig oberoende till alla särintressen och att partierna
inte är beroende av stöd från den offentliga sektorn. I partistödet ligger
också enligt vår mening en konserverande effekt, då det utgår endast till
partier som är representerade i riksdagen. Liknande resonemang förs också i
den enskilda motionen K350 där det dessutom föreslås en avveckling av
partistödet.
När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K381 att
riksdagen anslår 239,029 mkr för budgetåret 2001 (yrkande 1). Detta innebär
en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300 mkr. Vi föreslår
vidare att presstödet avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002 (yrkande 2) och att
Presstödsnämnden som en konsekvens härav avvecklas fr.o.m. budgetåret 2002
och att bevakningsuppgifter avseende ännu återstående lån m.m. övertas av
Kammarkollegiet (yrkande 3). Även i den enskilda motionen K275 föreslås en
avveckling av presstödet. Enligt vår mening grundas regeringens inställning
till presstödet på en överdriven tilltro till presstödets positiva effekter
på mångfalden, det fria ordet och opinionsbildningen. Erfarenheterna hittills
visar dock att stödet till stor del har använts för att täcka tidningarnas
löpande utgifter i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna
har enligt vår mening anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i
stället för att åtgärda de ekonomiska problemen. Avvecklingen av presstödet
bör ske i två etapper. För budgetåret 2001 görs en neddragning av anslaget
och resterande belopp lyfts ur budgeten år 2002. För att underlätta
avvecklingen föreslår vi en ändring av reklamskatten och införande av en
neutral tidningsmoms på 21 %.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ingvar Svensson (kd) och Björn von der Esch (kd) anför:
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än regeringen och
dess stödpartier.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om ramar
för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politiken deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse har
vi i kommittémotion K271 föreslagit att den höjning av stödbeloppen för
driftsstödet till dagspressen som regeringen vill genomföra skall avslås och
att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med 124 mkr jämfört med regeringens
förslag. Vi anser att uppjusteringen av ramen för år 2000 skall återtas och
att det inte skall göras någon uppjustering för år 2001. Dessutom kan ramen
minskas med 90 mkr, eftersom en storstadstidning med omfattande presstöd -
Arbetet - upphört att komma ut. Vi är dock positiva till regelförändring som
kan underlätta strukturförändringar inom tidningsbranschen. Som vi anger i
kommittémotion K272 behövs det nämligen stöd för strukturförändringar inom
dagspressen. Presstödet har betytt mycket både för mångfald i
opinionsbildning och för övrig publicistisk mångfald. Förändringar på
annonsmarknaden och i läsarnas krav kommer emellertid att medföra ett behov
av strukturförändringar, exempelvis i form av samverkan och fusioner av olika
slag. Härigenom kommer presstödet att så småningom fasas ut. Sådana
strukturförändringar bör stödjas i syfte att ge en livskraftig dagspress.
I kommittémotion K271 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46:3
Datainspektionen med 6 mkr i förhållande till regeringens förslag. Vi menar
att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör göras i avvaktan
på resultatet av den pågående utvärderingen av Datainspektionens verksamhet.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår
Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 430 mkr jämfört med
regeringens förslag. Vi menar att utvecklingen och anpassningen av
Regeringskansliet kan ske genom organisationsförändringar och
rationaliseringar. Förändringsarbetet bör ha kostnadseffektivitet som mål.
Ramhöjningen på 250 mkr för år 1999 bör återtas, likaså det ytterligare
anslaget på 50 mkr för år 2000. Det extra tillskottet på 130 mkr som
föreslogs i vårpropositionen bör heller inte fullföljas.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Helena Bargholtz (fp), anför:
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2001 innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökningar
framför allt när det gäller vård och omsorg men även för utbildning, bistånd,
miljö och rättssäkerhet. Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1
Rikets styrelse ( som var 760 mkr mindre än regeringens förslag ( har
emellertid avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden.
Folkpartiet liberalerna har i partimotion Fi211 lämnat förslag som innebär
en sänkning av ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse med totalt 760 mkr
(yrkande 6). I motionen föreslår vi att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
för år 2001 bör sänkas med 330 mkr i förhållande till regeringens förslag.
Enligt vår mening har Regeringskansliet under den socialdemokratiska
regeringens tid vuxit starkt. Det är viktigt att standarden i
Regeringskansliet är hög och lönerna konkurrenskraftiga, men den nuvarande
regeringens politiserande ambitioner har enligt vår mening varit för stora.
Genom en mer begränsad ökning kan de krav som EU-ordförandeskapet under det
första halvåret 2001 ställer tillgodoses.
Vidare föreslår Folkpartiet liberalerna i partimotionen att anslaget 90:6
Partistöd minskas med 30 mkr för år 2001. Partiernas beroende av offentliga
medel bör på sikt begränsas. En viss minskning av partistödet är därför
enligt vår mening motiverad.
När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i partimotionen en
besparing på 400 mkr. I kommittémotionen Kr346 begärs ett tillkännagivande
till regeringen om minskat presstöd. Presstödet har sedan ett trettiotal år
tillbaka i stort sett samma inriktning, men det snedvrider enligt vår mening
konkurrensen. Dessutom har medielandskapet förändrats påtagligt under de
senaste åren, och nya typer av tidningar tillkommer ständigt. Mot bakgrund av
att detta innebär en helt ny situation än vad som rådde när presstödet
infördes kan stödet begränsas. Pressen bör fungera utan statliga bidrag.
4. Riksdagsledamöternas arvode
Per Lager (mp), anför:
Miljöpartiet är förespråkare av att riksdagsledamöternas arvoden bestäms av
en särskild från riksdagen fristående nämnd, såsom det fungerar i dag. År
1998 gjordes ett avsteg mot den här ordningen då riksdagen tog initiativ till
och beslutade om att dels ändra förhållandet mellan arvoden och
kostnadsersättning, dels höja arvodet. Miljöpartiet kritiserade starkt det
beslutet. Därefter har Arvodesnämnden höjt arvodet från 36 000 till 38 000
kr/mån. Det nuvarande beslutet från nämnden innebär ytterligare en ökning,
vilket enligt min mening, trots tilltron till nämnden, är olyckligt med tanke
på det nu redan höga arvodet.
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning
anslag förslag i förhållande till utskot-
tets förslag
Res. (c)
--------------------------------------------------
27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden
(ram.) 5 670
--------------------------------------------------
27:2 Presstöd (ram.)
539
029 + 250
--------------------------------------------------
27:3 Stöd till radio- och
kassettidningar 127
(ram.) 300
--------------------------------------------------
27:4 Radio- och TV-verket
(ram.) -
10 847 1 987
--------------------------------------------------
27:5 Granskningsnämnden för
radio och TV (ram.) 8
164
--------------------------------------------------
45:1 Sametinget (ram.)
14 703
--------------------------------------------------
46:1 Allmänna val (ram.)
25 000
--------------------------------------------------
46:2 Justitiekanslern
(ram.) 12 820
--------------------------------------------------
46:3 Datainspektionen
(ram.) 26 664
--------------------------------------------------
46:4 Svensk
författningssamling (ram.) 1
011
--------------------------------------------------
90:1 Kungliga hov- och
slottsstaten (ram.)84 -
094 4 553
--------------------------------------------------
90:2 Riksdagens ledamöter
och
559
partier m.m. (ram.) 647
--------------------------------------------------
90:3 Riksdagens
förvaltnings-
440
kostnader (ram.) 649
--------------------------------------------------
90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen 45
(ram.) 756
--------------------------------------------------
90:5 Regeringskansliet m.m.
(ram.) 3 269 - 300
649 250
--------------------------------------------------
90:6 Stöd till politiska 145
partier (ram.)200
--------------------------------------------------
- 306
Summa för utgiftsområde 5 316 540
203
--------------------------------------------------
Regeringens förslag
Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)
Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433)[1]
dels att i 3 kap. 7, 15, 16, 19, 24, 25 och 29 31 §§ ordet
"innerkuvert i olika böjningsformer skall
bytas ut mot "valkuvert" i motsvarande form,
dels att 2 kap. 2 § samt 3 kap. 3, 10, 22, 32 och 32 a §§ skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.
2 §[2]
-----------------------------------------------------
Sametinget skall bestå Sametinget skall bestå
av 31 ledamöter, utsedda av 31 ledamöter, utsedda
genom val. För genom val. För
ledamöterna skall det ledamöterna skall det
utses ersättare. I fråga utses ersättare. I fråga
om antalet ersättare och om antalet ersättare och
hur de skall utses gäller hur de skall utses gäller
bestämmelserna i 18 kap. bestämmelserna i 18 kap.
53 § vallagen (1997:157) 53 § vallagen (1997:157)
rörande val till om val till
landstingsfullmäktige. landstingsfullmäktige.
Ledamöterna skall vara Ledamöterna skall vara
svenska medborgare. svenska medborgare.
Efter förslag av Efter förslag av
Sametinget förordnar Sametinget förordnar
regeringen ordförande i regeringen ordförande i
Sametinget. Ordföranden Sametinget. Ordföranden
skall utses bland dem skall utses bland tingets
tingets ledamöter. ledamöter. Sametinget
Sametinget väljer vice väljer vice ordförande
ordförande bland bland ledamöterna.
ledamöterna.
-----------------------------------------------------
3 kap.
3 §[3]
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
-----------------------------------------------------
I sameröstlängd tas den I sameröstlängden tas
same upp som anmäler sig den same upp som anmäler
till valnämnden och som sig till valnämnden och
är svensk medborgare och som är svensk medborgare
på den samiska valdagen och på den samiska
fyllt eller fyller 18 år. valdagen fyllt eller
fyller 18 år.
-----------------------------------------------------
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare
skall i röstlängden tas upp även de utlänningar som enligt
aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister har varit
folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till
valnämnden.
3 kap.
10 §
Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller
liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller
sammanslutningen.
-----------------------------------------------------
Kandidatnamnen skall
förses med nummer och tas
upp i nummerordning under
varandra. Intill varje
kandidatnamn skall det
finnas ett markerat
utrymme där väljarna kan
lämna en särskild
personröst genom en
markering.
-----------------------------------------------------
För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas
valsedlar med olika kombinationer av kandidater.
22 §[4]
Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan
en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de
avgivna rösterna.
-----------------------------------------------------
Vid sammanräkningen Vid sammanräkningen
prövar valnämnden prövar valnämnden
valsedlarnas giltighet valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut och meddelar de beslut
som denna prövning som denna prövning
föranleder. Härvid gäller föranleder. Härvid gäller
för valnämnden i för valnämnden i
tillämpliga delar vad som tillämpliga delar vad som
enligt 18 kap. 9 och 10 enligt 18 kap. 9 och 10
§§ samt 11 § första §§ samt 11 § första
stycket 1 och andra stycket 1, andra och
stycket 4 vallagen tredje styckena vallagen
(1997:157) gäller för (1997:157) gäller för
länsstyrelsen vid slutlig länsstyrelsen vid slutlig
sammanräkning och sammanräkning och
mandatfördelning. mandatfördelning. Vidare
gäller att ett namn som
skrivits till på en
valsedel skall anses
obefintligt.
-----------------------------------------------------
Vid förrättningen skall protokoll föras.
32 §[5]
Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar
skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid
tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande
som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande
sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla
antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller
sammanslutningen.
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 3 kap. 31 § 1995:553.
[2]: Senaste lydelse 1997:168.
[3]: Senaste lydelse 1997:168.
[4]: Senaste lydelse 1997:168.
[5]: Senaste lydelse 1997:168.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
För varje mandat som en
grupp, ett parti eller en
liknande sammanslutning
har fått skall en ledamot
utses. När en ledamot
utses skall reglerna i 18
kap. 38-39 §§ vallagen
(1997:157) om val till
riksdagen tillämpas. För
att personligt röstetal
skall fastställas för en
kandidat måste han
dessutom ha fått lägst 25
särskilda personröster.
-----------------------------------------------------
Sedan valnämnden fördelat mandaten i Sametinget skall resultatet av valet
offentliggöras genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar.
Valnämnden skall utan dröjsmål till regeringen redovisa resultatet av valet
samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare.
32 a §[6]
-----------------------------------------------------
Om en ledamot har avgått Om en ledamot har avgått
före utgången av den tid före utgången av den tid
för vilken han blivit för vilken han blivit
vald, skall valnämnden på vald, skall valnämnden på
anmälan av Sametingets anmälan av Sametingets
ordförande inkalla en ny ordförande inkalla en ny
ordinarie ledamot enligt ordinarie ledamot enligt
de bestämmelser i 18 kap. de bestämmelser i 18 kap.
62 § vallagen (1997:157) 61 § vallagen (1997:157)
som avser ny ordinarie som avser ny ordinarie
landstingsledamot. landstingsledamot.
-----------------------------------------------------
Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått
som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av Sametingets
ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 §
vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot.
Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när
protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter
sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på sätt som föreskrivs
i 31 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
**FOOTNOTES**
[6]: Senaste lydelse 1997:168.
Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 §
-----------------------------------------------------
Basstödet består av Basstödet består av
grundbelopp och grundbelopp och
tilläggsbelopp. tilläggsbelopp.
Grundbelopp utgör 1 500 Grundbelopp utgör 1 700
000 kronor per år och 000 kronor per år och
tilläggsbelopp 50 000 tilläggsbelopp 57 000
kronor per år. kronor per år.
-----------------------------------------------------
10 §
-----------------------------------------------------
Stödet är avsett att Stödet är avsett att
bekosta handläggarhjälp bekosta handläggarhjälp
åt riksdagens ledamöter. åt riksdagens ledamöter.
Stödet beräknas efter Stödet beräknas efter
normen att det skall normen att det skall
täcka kostnaden för en täcka kostnaden för en
politisk sekreterare per politisk sekreterare per
två ledamöter. För en två ledamöter. För en
politisk sekreterare politisk sekreterare
utbetalas utbetalas
32 200 kronor per månad. 34 500 kronor per månad.
-----------------------------------------------------