I april 1995 beslutade regeringen om en samlad
strategi mot den ekonomiska brottsligheten.
Strategin redovisades för riksdagen i skrivelse
1994/95:217. Riksdagen hade ingenting att erinra mot
den framlagda strategin (bet. 1994/95:JuU25, rskr.
412).
I strategin slås fast att det övergripande målet
är att påtagligt minska den ekonomiska
brottsligheten genom åtgärder som innebär en kraftig
förstärkning av samhällets samlade insatser mot
sådan kriminalitet. Åtgärder skall vidtas som
innebär en effektivisering när det gäller att
förebygga, upptäcka, utreda och lagföra ekonomisk
brottslighet. En ökad tonvikt skall läggas vid det
förebyggande arbetet. I detta ligger bl.a. att
kontrollen skall effektiviseras och att
myndigheterna skall utveckla ett problemorienterat
arbetssätt.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall
vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna.
Särskild vikt skall läggas vid att samordna
myndigheternas prioriteringar och att utveckla deras
samarbete. Vidare skall myndigheternas kompetens i
fråga om ekonomisk brottslighet höjas.
En annan huvudpunkt i strategin är att
näringslivet måste ta ett ökat ansvar i kampen mot
den ekonomiska brottsligheten, bl.a. genom att
utveckla affärs-etik och kontroll.
För att genomföra dessa mål redovisades i
strategin ett brett åtgärdsprogram. Detta omfattar
bl.a. förstärkt skattekontroll och förenklad
skattelagstiftning, förbättrad myndighetsstruktur,
gemensamma kontrollaktioner från myndigheterna,
affärsetik och internkontroll inom näringslivet,
snabbare utredning och process, förbättrad
lagstiftning om bolagsstyrelser m.m., sanering av
utsatta branscher, effektivare lagstiftning om
penningtvätt, effektivare sanktionsregler, aktivt
internationellt arbete bl.a. inom EU, ökad
forskning, information till allmänheten samt
effektivare styrning och uppföljning av
myndigheternas verksamhet.
I syfte att underlätta arbetet inrättades i
december 1994 en arbetsgrupp inom Regeringskansliet.
Arbetsgruppen, som kallas regeringens
ekobrottsberedning, består av tjänstemän från
Justitiedepartementet, Finansdepartementet och
Näringsdepartementet. En chefstjänsteman vid
Justitiedepartementet är ordförande.
Regeringen redovisar sedan år 1996 varje år läget
beträffande den ekonomiska brottsligheten i en
skrivelse till riksdagen (skr. 1996/97:49,
1997/98:38, 1998/99:25 och 1999/2000:22).
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I den nu aktuella skrivelsen redovisas översiktligt
de åtgärder som vidtagits sedan föregående
lägesrapport i oktober 1999 inom ramen för
regeringens strategi för samlade åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten.
Till de åtgärder som behandlas hör utvecklingen av
det brottsförebyggande arbetet, utvecklingen av det
internationella arbetet, uppbyggnaden av den nya
myndighetsstrukturen samt forskning om ekonomisk
brottslighet.
Vidare redovisas lagstiftningsarbete och andra
åtgärder rörande bl.a. förverkande, handel med
skalbolag, insiderhandel, penningtvätt,
konkurstillsyn, varusmuggling, ekonomisk
brottslighet inom restaurangbranschen och brott mot
miljön, t.ex. föroreningar från fartyg.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
årliga skrivelse om den ekonomiska brottsligheten,
två med anledning av skrivelsen väckta motioner samt
yrkanden ur sex motioner väckta under den allmänna
motionstiden 2000. Utskottet föreslår att riksdagen
lägger regeringens skrivelse till handlingarna samt
avslår samtliga motionsyrkanden.
I ärendet föreligger tre reservationer, samtliga
(kd) och två särskilda yttranden, varav ett (m) och
ett (kd).
Följdmotioner
2000/01:Ju1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sänkta skatter som
ett effektivt medel mot ekonomisk brottslighet.
2000/01:Ju2 av Ronny Olander m.fl. (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
särskild åtgärdsplan för att motverka
arbetsmiljöbrott, miljöbrott samt ekonomisk
brottslighet i byggbranschen.
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Ju303 av Krister Örnfjäder och Lilian Virgin
(s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ge myndigheter
möjlighet till utbyte av information för att
motarbeta den ekonomiska brottsligheten.
2000/01:Ju304 av Bengt Silfverstrand och Claes-Göran
Brandin (s) vari yrkas
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Ekobrottsmyndighetens likställighet med
polismyndighet i vissa avseenden.
2000/01:Ju913 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av lagstiftningen så att
Ekobrottsmyndigheten tillåts skapa ett eget
spaningsregister.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Ekobrottsmyndigheten skall utreda citesbrott och
allvarliga miljöbrott.
2000/01:L909 av Per Landgren (kd) vari yrkas
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förstärkt samarbete
mellan polis och åklagare i olika länder inom EU-
området.
2000/01:U512 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inom EU verka
för en europeisk åklagarmyndighet för bekämpning av
svinn i EU:s medel.
2000/01:MJ841 av Harald Nordlund och Lennart
Kollmats (fp) vari yrkas
12. Riksdagen begär hos regeringen förslag till
införande av miljöåklagare.
Utskottets överväganden
Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse
läggs till handlingarna och att de i ärendet
behandlade motionerna avslås. Jämför
reservationerna 1-3 (alla kd).
Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk
brottslighet
I motion Ju1 (m) föreslås att sänkta skatter skall
användas som ett medel att bekämpa ekonomisk
brottslighet.
Finansutskottet behandlade nyligen frågan om
skattepolitikens allmänna inriktning. Därvid
behandlades även en motion med likartade synpunkter
som de nu aktuella (bet. 2000/01:FiU1 s. 155 f).
Finansutskottet ställde sig bakom den av regeringen
förordade inriktningen av skattepolitiken och
avstyrkte den då aktuella motionen. Riksdagen
fattade beslut i enlighet med utskottets förslag
(rskr. 2000/01:36).
Utskottet finner inte skäl att frångå den
bedömning som finansutskottet nyss gjort.
Motion Ju1 avstyrks.
Den ekonomiska brottsligheten inom byggbranschen
I motion Ju2 (s) begärs en åtgärdsplan mot den
ekonomiska brottsligheten inom byggbranschen.
Regeringen tillkallade i november 1995 en särskild
utredare för att utreda vissa frågor om
effektivisering av kampen mot den ekonomiska
brottsligheten. Utredaren skulle därvid bl.a.
överväga vilka åtgärder som krävdes för att sanera
branscher som är särskilt utsatta för ekonomisk
brottslighet (dir. 1995:142).
Utredningen, som antog namnet
Branschsaneringsutredningen, överlämnade sitt
huvudbetänkande Branschsanering - och andra metoder
mot ekobrott (SOU 1997:111) till regeringen i
september 1997. I betänkandet finns en beskrivning
av de problem som finns inom byggbranschen i fråga
om ekonomisk brottslighet. Vidare lämnas vissa
förslag till hur branschen skulle kunna saneras från
ekonomisk brottslighet.
Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. I vissa
delar har dock beredningen avslutats, t.ex. i fråga
om bestämmelserna om offentlig upphandling.
Det kan också nämnas att det på myndighetsnivå
pågår visst arbete på området. Riksskatteverket
bedriver i samarbete med Ekobrottsmyndigheten ett
projekt för att bekämpa svart arbetskraft inom
byggbranschen. En första avstämning av projektet
skall göras hösten 2001. Inom ramen för projektet
har det bildats en särskild lagstiftningsgrupp som
skall överväga vilka lag-ändringar som skulle
behövas för att på ett effektivt sätt kunna bekämpa
denna brottslighet.
Utskottet delar i och för sig motionärernas
uppfattning att den ekonomiska brottsligheten inom
byggbranschen utgör ett problem och att det är av
stor vikt att denna brottslighet bekämpas. Arbete
pågår emellertid på området såväl inom
Regeringskansliet som på myndighetsnivå. Enligt
utskottet finns det mot den bakgrunden inte skäl för
riksdagen att nu göra något särskilt uttalande i
frågan. Motion Ju2 avstyrks.
Ekonomisk brottslighet och sekretess, m.m.
I motion Ju303 (s) begärs, i syfte att effektivisera
ekobrottsbekämpningen, att de brottsutredande
myndigheterna skall ges ökade möjligheter att utbyta
information utan hinder av gällande sekretess. I
samma syfte begärs i motionerna Ju304 (s) och Ju913
(kd) att Ekobrottsmyndigheten skall ges tillgång
till de polisiära spaningsregistren i sin verksamhet
respektive att Ekobrottsmyndigheten skall få
upprätta ett eget spanings- och
underrättelseregister.
Regeringen tillkallade i april 1997 en särskild
utredare med uppdrag att utreda frågor om sekretess
vid bekämpning av ekonomisk brottslighet, m.m. (dir.
1997:61). Ett mål för utredningen skulle vara att
föreslå åtgärder i syfte att effektivisera
bekämpningen av ekonomisk brottslighet genom att
göra det möjligt för berörda myndigheter och andra
organ att i ökad utsträckning lämna information om
sådant som har betydelse för att förebygga, upptäcka
eller utreda ekonomisk brottslighet, t.ex. vid
gemensamma kontrollaktioner.
Utredningen, som antog namnet
Ekosekretessutredningen, överlämnade sitt betänkande
Ekonomisk brottslighet och sekretess (SOU 1999:53)
till regeringen i maj 1999. I betänkandet redogörs
för gällande bestämmelser på området samt i vilken
mån de bör ändras. Vissa utvidgningar i
myndigheternas möjligheter att utbyta information
med varandra föreslås, t.ex. anser utredningen att
myndigheter, utan hinder av sekretess, i vissa fall
skall kunna lämna uppgifter om planerad brottslighet
till polis, tull eller polisman vid
Ekobrottsmyndigheten. Det föreslås också att polisen
och tullen skall ges ökade möjligheter till
informationsutbyte med varandra.
Ekosekretessutredningens förslag bereds för
närvarande inom Justitiedepartementet. En
proposition förväntas kunna överlämnas till
riksdagen under våren 2001.
Ekobrottsmyndigheten har i yttrande över
Ekosekretessutredningens betänkande pekat på att
myndigheten inte har tillgång till samma verktyg som
polisen och skattebrottsenheterna har för att
bedriva kriminalunderrättelseverksamhet. Frånvaron
härav har enligt Ekobrottsmyndigheten medfört
effektivitetsförluster i det operativa arbetet och
hindrat myndighetens utvecklingsarbete när det
gäller det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten
anser därför att den bör ges samma befogenheter som
dem polisen har på området, t.ex. genom att
polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att även
omfatta Ekobrottsmyndigheten. En begäran härom har
framställts till regeringen i en promemoria av den 2
oktober 2000 (dnr Ju2000/4982).
Ekobrottsmyndighetens begäran bereds för
närvarande inom Justitiedepartementet.
Utskottet konstaterar att såväl frågan om
utvidgade möjligheter till informationsutbyte mellan
de brottsutredande myndigheterna som frågan om vilka
register Ekobrottsmyndigheten bör ha tillgång till
bereds inom Justitedepartementet. Det pågående
arbetet bör inte föregripas. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna Ju303, Ju304 och Ju913 i
nu behandlade delar.
En effektivare miljöbrottsbekämpning
I motion Ju913 (kd) begärs att allvarliga miljöbrott
och s.k. citesbrott, dvs. brott som rör handel med
växter och djur, skall handläggas vid
Ekobrottsmyndigheten. I motion MJ841 (fp) begärs att
en särskild miljöåklagare skall inrättas med uppgift
att bl.a. ta emot och utreda enskilda personers
klagomål över förhållanden på miljöområdet samt, när
det behövs, framföra förslag till ändrade
föreskrifter på området.
I regeringens strategi för samlade åtgärder mot
den ekonomiska brottsligheten slås fast att
begreppet ekonomisk brottslighet också kan innefatta
miljöbrott (skr. 1994/95:217 s. 6).
I 1998 års lägesrapport om den ekonomiska
brottsligheten presenterade regeringen en strategi
för bekämpning av miljöbrott. Denna innebar en
precisering och vidareutveckling av
ekobrottsstrategin inom miljöbrottsområdet. Bland
annat framfördes det att miljöbrottsbekämpningen
skall vara en prioriterad verksamhet för polis och
åklagare samt att begångna brott skall utredas och
lagföras betydligt snabbare och i långt större
utsträckning än tidigare. Det konstaterades också
att ett mycket viktigt inslag i effektiviseringen av
miljöbrottsbekämpningen är att målmedvetet utveckla
kompetens och rutiner när det gäller anmälan av
misstänkt miljöbrottslighet (skr. 1998/99:25 s. 7
f).
På uppdrag av regeringen inrättade Riksåklagaren
(RÅ) i samverkan med Rikspolisstyrelsen (RPS) den 1
januari 2000 en ny organisation för bekämpning av
brotten mot miljön. En enhet hos RÅ har givits ett
nationellt ansvar för miljöbrottsbekämpningen.
Enheten, som är samlokaliserad med
Rikskriminalpolisens miljöbrottsrotel, har bl.a. i
uppgift att svara för nationell samordning av
miljöbrottsbekämpningen, planering, uppföljning och
analys av åklagarväsendets insatser, rättslig
uppföljning och utveckling av miljöbrotts-området,
metodutveckling och informationsinsatser samt frågor
om kompetensutveckling. Det operativa ansvaret för
miljöbrottsbekämpningen åvilar däremot samtliga
myndigheter inom åklagarväsendet. Normalt sett skall
miljöbrottsärenden handläggas av åklagare och
poliser med specialistkompetens. Vid handläggningen
av komplicerade miljöbrott kan biträde ges av den
särskilda enheten hos RÅ.
Av budgetpropositionen för år 2001 framgår att
Ekobrottsmyndighetens ansvar för
miljöbrottsbekämpningen är begränsat till de
situationer där det finns sådana samband mellan
utredningar om ekonomisk brottslighet och
miljöbrottslighet att det är lämpligast att
handläggningen sker där (prop. 2000/01:1 utg.omr. 4,
avsnitt 4.6.2).
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden liknande
de nu aktuella. Senast skedde det i samband med
budgetpropositionen för år 2000 (bet. 1999/2000:JuU1
s. 45 f). Utskottet kunde då inte finna annat än att
organisationen av miljöbrottsbekämpningen och
avgränsningen av fall där Ekobrottsmyndigheten
skulle ha ett operativt ansvar föreföll ha fått en
lämplig utformning och avstyrkte de då aktuella
motionsyrkandena.
Utskottet vidhåller sina tidigare uttalanden.
Motionerna Ju913 och MJ841 avstyrks i nu behandlade
delar.
Brottsbekämpningen inom EU
I motion L909 (kd) begärs att samarbetet mellan
poliser och åklagare inom EU förstärks i syfte att
motverka den gränsöverskridande handeln med stulna
fordon.
Regeringen anför i skrivelsen att det för att
effektivt kunna bekämpa gränsöverskridande
brottslighet krävs att myndigheterna i berörda
länder kan samarbeta med varandra. Enligt regeringen
har medlemskapet inom EU givit nya möjligheter till
ett sådant samarbete.
Under de senaste åren har en rad åtgärder
genomförts i syfte att förbättra samarbetet mellan
medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.
Den 29 juni 1998 antog Europeiska rådet en
gemensam åtgärd om inrättande av ett europeiskt
rättsligt nätverk bestående av myndigheter i
medlemsstaterna som ansvarar för det rättsliga
samarbetet i brottmål. Åtgärden syftade till att ett
kontaktnät skulle upprättas för att underlätta
samarbetet mellan medlemsstaterna.
För samarbetet mellan unionens polisorganisationer
har en europeisk polisbyrå, Europol, inrättats.
Europol har sedan dess verksamhet inleddes den 1
juli 1999 tillsammans med olika medlemsländer
deltagit i ett flertal framgångsrika operationer som
bl.a. rört stulna bilar. Medlemsstaternas
polismyndigheter samverkar också inom ramen för
Schengensamarbetet. Detta samarbete är av stor
betydelse när det gäller att bekämpa in- och
utförseln av stöldgods över gränserna. Sverige
kommer att inträda fullt ut i det operativa
Schengensamarbetet den 25 mars 2001.
Vad gäller samarbetet mellan åklagare beslöts det
vid det extra toppmötet i Tammerfors den 15-16
oktober 1999 att en enhet, kallad Eurojust, skall
inrättas bestående av nationella åklagare,
förundersökningsdomare eller polismän med
motsvarande behörighet, vilka har avdelats från
varje medlemsstat i enlighet med dess rättssystem.
Eurojust skall bl.a. ha till uppgift att samordna
internationella brottsutredningar. Vid
ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor
(RIF-rådet) den 28 september 2000 nåddes politisk
överenskommelse om att ett provisoriskt Eurojust
skall inrättas i avvaktan på att en överenskommelse
kan nås om inrättandet av en permanent enhet. Enligt
slutsatserna från Tammerfors skall beslut om den
permanenta enheten tas före utgången av år 2001.
Utskottet har tidigare uttalat sig över
motionsyrkanden rörande samarbetet mellan poliser
och åklagare inom EU, senast under våren 2000 (bet.
1999/2000:JuU19 s. 6 f). Utskottet framhöll därvid
att det inom EU pågår ett omfattande arbete för att
förbättra det rättsliga samarbetet mellan
medlemsstaterna och avstyrkte de då aktuella
motionerna.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att
samarbetet mellan de brottsutredande myndigheterna
inom EU är av stor betydelse när det gäller att
motverka den gränsöverskridande brottsligheten. Som
framgår ovan har under senare år ett flertal
åtgärder vidtagits för att utveckla detta samarbete.
Utskottet anser inte att något särskilt uttalande
krävs i frågan och föreslår att riksdagen avslår
motion L909 i denna del.
I motion U512 (kd) begärs att en åklagarmyndighet
inrättas inom EU för att bekämpa brott mot
gemenskapens ekonomiska intressen, t.ex.
bidragsfusk.
Av artikel 280 i EG-fördraget följer att
medlemsstaterna skall bekämpa all olaglig verksamhet
som riktar sig mot gemenskapens ekonomiska
intressen, bl.a. har medlemsstaterna att vidta samma
åtgärder för att bekämpa bedrägerier riktade mot
gemenskapens ekonomiska intressen som de vidtar mot
bedrägerier riktade mot sina egna ekonomiska
intressen. Enligt samma artikel skall
medlemsstaterna samordna sina åtgärder i detta
avseende.
Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har
i sina bidrag till årets regeringskonferens om
institutionella frågor framfört att EG-fördraget bör
ändras så att en oberoende europeisk
åklagarmyndighet kan inrättas. Denna myndighet skall
inom ramen för särskilda regler kunna väcka talan
vid medlemsstaternas domstolar i frågor rörande
skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen. Bland
annat skall myndigheten kunna åtala bedrägerier som
riktar sig mot gemenskapens budget. Förslaget bygger
på ett tidigare presenterat förslag till
straffrättsliga bestämmelser för att skydda unionens
ekonomiska intressen, Corpus juris, som utarbetats
av en av kommissionen tillsatt expertgrupp.
Om Corpus juris-förslaget genomförs skulle
medlemsstaterna vara tvungna att i vissa avseenden
harmonisera sin lagstiftning, t.ex. i fråga om
tillämpliga straffbestämmelser, hur den europeiska
åklagarmyndigheten skall kunna kopplas in och vilka
utredningsbefogenheter den skall ha. Regler måste
också införas om domstols kontroll av myndighetens
ämbetsutövning. För svensk del skulle en rad frågor
aktualiseras, t.ex. frågan om straffansvar för
juridiska personer. Även bevisföringsreglerna skulle
i vissa avseenden behöva ändras då svensk
processrätt bygger på principen om fri bevisprövning
och sålunda i stor utsträckning saknar bestämmelser
om otillåten bevisning. Det skulle också kunna bli
aktuellt med vissa grundlagsändringar. Bland annat
medger inte tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen förbud mot
offentliggörande av uppgifter om bevisning på det
sätt som förutsätts i Corpus juris. Därtill kommer
att endast svensk myndighet normalt sett får utöva
myndighet i Sverige. För att överföra
myndighetsutövning till en gemenskapsmyndighet av
detta slag krävs att riksdagen beslutar därom på det
sätt som anges i 10 kap. 5 § fjärde stycket
regeringsformen, dvs. med tre fjärdedels majoritet
eller i den ordning som stadgas för ändring av
grundlag.
Enligt vad utskottet har inhämtat kom förslaget om
en oberoende europeisk åklagarmyndighet inte upp
till behandling vid årets regeringskonferens om
institutionella frågor eftersom stöd för förslaget
saknades bland flertalet av medlemsstaterna. Detta
var också den inställning som Sveriges regering
intog i förhållande till förslaget.
Utskottet konstaterar att inrättandet av en
överstatlig europeisk åklagarmyndighet skulle kunna
få stora konsekvenser för svensk lagstiftning.
Utskottet är mot den bakgrunden inte berett att nu
ställa sig bakom ett sådant förslag. Ansvaret att
bekämpa brott som riktar sig mot gemenskapens
ekonomiska intressen bör även fortsättningsvis åvila
de enskilda medlemsstaterna. Samarbete kan härvid
bedrivas genom de samverkansorgan som finns inom
unionen, t.ex. det nyligen beslutade Eurojust.
Motion U512 avstyrks i nu behandlad del.
Övrigt
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk
brottslighet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju913
yrkande 10 och 2000/01:MJ841 yrkande 12.
Reservation 2 (kd)
5. Det rättsliga samarbetet inom EU
Riksdagen avslår motion 2000/01:L909 yrkande 2.
6. Inrättandet av en europeisk
åklagarmyndighet
Riksdagen avslår motion 2000/01:U512 yrkande 15.
Reservation 3 (kd)
7. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska
brottsligheten
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:25
till handlingarna.
Stockholm den 14 december 2000
På justitieutskottets vägnar
Gun Hellsvik
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gun
Hellsvik (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson
(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),
Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ann-
Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Morgan
Johansson (s), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Göran
Norlander (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Christer
Nylander (fp).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ekonomisk brottslighet och sekretess, m.m.
(punkt 3)
av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager med anledning av
motionerna 2000/01:Ju303, 2000/01:Ju304 yrkande 2
och 2000/01:Ju913 yrkande 9 som sin mening för
regeringen vad som anförts i denna reservation.
Ställningstagande
Det är enligt vår mening viktigt att de
brottsutredande myndigheterna har tillgång till
tillräcklig information i sin verksamhet för att på
ett effektivt sätt kunna bekämpa ekonomiska brott.
Eftersom polisdatalagen i dag inte gäller för
Ekobrottsmyndighetens verksamhet har denna myndighet
inte rätt att skapa sitt eget
kriminalunderrättelseregister. Enligt vår mening
skulle Ekobrottsmyndighetens möjligheter att
effektivt utreda brott väsentligt förbättras om den
hade tillgång till ett sådant register. Myndigheten
bör därför ges möjlighet att skapa ett register
liknande det som polisen för.
Det ankommer på regeringen att beakta vad vi nu
anfört med anledning av motionerna Ju303, Ju304 och
Ju913 inom ramen för pågående beredning och snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag till
lagändring.
2. En effektivare miljöbrottsbekämpning
(punkt 4)
av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju913 yrkande 10 och med avslag på motion
2000/01:MJ841 yrkande 12 som sin mening för
regeringen vad som anförts i denna reservation.
Ställningstagande
Vi anser att allvarliga miljöbrott skall ses som en
del av den ekonomiska brottsligheten. Miljöbrottens
karaktär är densamma som traditionell
ekobrottslighet på det sättet att brottet begås i
näringsverksamhet och utgör ett utpräglat
vinningsbrott. Bekämpandet av miljöbrott kräver hög
kompetens och en avancerad organisationsstruktur.
Det är därför naturligt att Ekobrottsmyndigheten
skall handlägga de ärenden som rör allvarliga
miljöbrott. Detta gäller i hög grad även s.k.
citesbrott. För att de nu anförda typerna av brott
bör handläggas på ett och samma ställe talar också
det förhållandet att internationellt samarbete på
hög nivå ofta är en förutsättning för att man skall
kunna utreda och bekämpa dem. Den nuvarande
ordningen, där frågan om miljöbrott skall handläggas
vid Ekobrottsmyndigheten avgörs från fall till fall,
är således inte tillfredsställande.
Det ankommer på regeringen att vidta åtgärder med
anledning av det nu anförda. Detta innebär att vi
stöder motion Ju913.
Motion MJ841 bör avslås på de skäl majoriteten
anför.
3. Inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet
(punkt 6)
av Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:U512 yrkande 15 som sin mening för
regeringen vad som anförts i denna reservation.
Ställningstagande
De medel som EU förfogar över är offentliga medel.
Enligt vår mening är det oacceptabelt att
bedrägerier och misskötsel av dessa medel kan
förekomma i så stor utsträckning som i dag. En
europeisk åklagarmyndighet vars behörighet är
begränsad till att utreda brott mot gemenskapens
ekonomiska intressen bör därför inrättas.
Det ankommer på regeringen att verka för att det
inom EU inrättas en europeisk åklagarmyndighet med
denna uppgift.
Särskilda yttranden
1. Sänkta skatter för att bekämpa ekonomisk
brottslighet
Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud
Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m) anför:
Vi anser i och för sig att det vore ett mycket
effektivt sätt att förebygga och minska den
ekonomiska brottsligheten att genomföra
skattesänkningar på vissa områden. Höga skatter kan
i vissa fall få till följd att personer begår brott,
t.ex. främjar ett högt skattetryck uppkomsten och
utvecklingen av en ökande svart arbets- och
tjänstesektor. Vi förordar bl.a. därför en sänkning
av skattetrycket, men driver denna fråga i annan
ordning. Vi avstår därför från att reservera oss
till förmån för Ju1.
2. Det rättsliga samarbetet inom EU
Ingemar Vänerlöv (kd) och Ragnwi Marcelind (kd)
anför:
Vi har under lång tid förespråkat att samarbetet
mellan åklagare och poliser i de olika
medlemsstaterna måste utvecklas. Ett väl utvecklat
samarbete mellan olika länders brottsutredande
myndigheter är en förutsättning för att på ett
effektivt sätt kunna bekämpa den gränsöverskridande
brottsligheten, t.ex. handeln med stulna bilar. Det
arbete som pågår inom EU på detta område, såsom
inrättandet av ett Eurojust, är sålunda mycket
positivt. Vi kommer att noga följa detta arbete.
Skulle nu aktuella samverkansformer visa sig vara
otillräckliga avser vi att återkomma till riksdagen
i frågan.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringen (Justitiedepartementet) har i skrivelse
2000/01:25 lämnat sin årliga rapport till riksdagen
om läget i fråga om den ekonomiska brottsligheten.