I detta betänkande behandlar utskottet en skrivelse
från regeringen som innehåller information om hur
reformarbetet i domstolarna utvecklas. Vidare
redogörs för några pågående utredningar som berör
domstolarna samt processuella förändringar som
planeras eller som nyligen beslutats. Slutligen
redogör regeringen i skrivelsen för genomförda,
beslutade och planerade förändringar av
tingsrättsorganisationen samtidigt som en
utvärdering aviseras. Utskottet utgår för sin del
från att utvärderingen kommer att få ett
parlamentariskt inslag.
Utskottet behandlar också ett antal motioner som
väckts med anledning av skrivelsen. Motionerna går
bl.a. ut på att inga ytterligare
organisationsförändringar skall genomföras innan de
redan vidtagna utvärderats.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen
till handlingarna och avslår samtliga motioner.
I ärendet finns sju reservationer (m, kd och c)
samt ett särskilt yttrande (m).
Följdmotioner
2000/01:Ju22 av Per-Richard Molén (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sollefteå bör
få behålla sin tingsrätt.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om fortsatta
nedläggningar av tingsrätter i Sverige i avvaktan
på flera erfarenheter av redan genomförda
avvecklingar i andra delar av Sverige.
2000/01:Ju23 av Olle Lindström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om tingsrättsorganisationen i
Boden, Luleå och Piteå.
2000/01:Ju24 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om domstolarnas
särställning inom rättsväsendet.
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
lagförslag om upprättande av en ny fristående
domstolsadministration.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utvärdering av redan genomförda och beslutade
förändringar i domstolsorganisationen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inriktningen och
formerna för utvärderingen av genomförda och
fattade beslut.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen i
avvaktan på en utvärdering av redan fattade beslut
inte skall fatta några nya beslut rörande
reformeringen av domstolarnas organisation.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om närmandet av de
allmänna domstolarna och de allmänna
förvaltningsdomstolarna.
2000/01:Ju25 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen utvärderar de
redan genomförda och de beslutade förändringarna
inom domstolsväsendet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärderingen
av förändringarna inom domstolsväsendet inte skall
göras av Domstolsverket.
2000/01:Ju26 av Ola Karlsson (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
behålla tingsrätter för att klara ett lokalt
förankrat rättsväsende.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att större
förändringar av domstolsorganisationen bör
underställas riksdagen för beslut.
2000/01:Ju27 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
förändringarna inom domstolsorganisationen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
utbildning i mångfalds- och diskrimineringsfrågor
inom domstolsväsendet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärderingar
av förändringar i domstolsväsendet ej bör
genomföras av Domstolsverket.
2000/01:Ju28 av Elver Jonsson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att rättsväsendets
förändringar skall göras utifrån ett
medborgarperspektiv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att väga in de
konsekvenser som den nu föreslagna förändringen
leder till juridiskt, socialt och
regionalpolitiskt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i avvaktan på
en sådan översyn låta omorganisationen vila.
2000/01:Ju29 av Gunnel Wallin m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en decentraliserad
tingsrättsorganisation.
2. Riksdagen beslutar om sådan ändring av 1 kap. 1 §
rättegångsbalken att riksdagen skall ha
beslutanderätten angående indelningen i domsagor.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att innan
riksdagen har beslutanderätten angående
indelningen i domsagor bör regeringen inte fatta
några beslut om nedläggning av någon tingsrätt.
4. Riksdagen begär att regeringen utvärderar redan
genomförda och beslutade förändringar inom
domstolsväsendet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utvärderingar av
förändringar i domstolsväsendet ej bör genomföras av
Domstolsverket.
Utskottets överväganden
Inledning
Regeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse
till riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -
en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I skrivelsen
redovisade regeringen de principer som ligger till
grund för reformeringen av domstolsväsendet.
Regeringen redovisade även planerna för det
fortsatta reformarbetet. Riksdagen ställde sig bakom
skrivelsen (bet. 1999/2000:JuU22, rskr. 255).
I den nu överlämnade skrivelsen informerar
regeringen om hur reformarbetet i domstolarna
utvecklas. I skrivelsen redogörs också för några
pågående utredningar som berör domstolarna samt
processuella förändringar som planeras eller som
nyligen har beslutats. Slutligen redogörs i
skrivelsen för de organisatoriska förändringar av
tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats
och planeras samt flera av de utredningar i övrigt
av organisationen som pågår.
I det följande behandlar utskottet ett antal
frågor, i vilka det väckts motioner med anledning av
skrivelsen.
Tingsrättsorganisationen
Reformarbetets inriktning
Utskottets förslag i korthet
En av utgångspunkterna vid reformeringen av
tingsrättsorganisationen är att de allra
flesta medborgarna skall ha ett rimligt
avstånd till en tingsrätt. Härigenom anser
utskottet att motionsyrkanden om vikten av en
lokalt förankrad rättskipning över hela
landet får anses vara tillgodosedda. Jämför
reservation 1 (kd, c).
Också ett yrkande om att öka kompetensen
inom domstolsväsendet i mångfalds- och
diskrimineringsfrågor avstyrks eftersom dessa
frågor ryms inom de utbildningssatsningar som
nu pågår.
I den handlingsplan som presenterades förra året
beskrev regeringen de allmänna principer som borde
bilda utgångspunkt vid reformeringen av
domstolsväsendet. Riksdagen ställde sig bakom dessa
utgångspunkter liksom regeringens tankar i fråga om
de organisatoriska lösningarna (bet.
1999/2000:JuU22, rskr. 255). Följande allmänna
principer ligger härigenom till grund för
reformeringen av domstolsväsendet.
Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet
att de allra flesta medborgarna har ett rimligt
avstånd till en tingsrätt. För att även i framtiden
klara en snabb och kompetent handläggning fordras en
stärkt beredningsorganisation, som kan renodla
domarens arbete till verksamhet som kräver domarens
kompetens. För att åstadkomma detta behövs ett
större målunderlag än vad de allra minsta
tingsrätterna numera har. Målunderlaget bör vara
tillräckligt stort för att möjliggöra
specialisering. För att säkerställa ett brett
rekryteringsunderlag måste man se till att
domstolarna är attraktiva arbetsplatser med god
arbetsmiljö och goda möjligheter till personlig
utveckling för de anställda. Behovet av
kompetensutveckling måste kunna tillgodoses. Starka
praktiska skäl talar för en bättre geografisk
samordning med rättsväsendets övriga myndigheter,
framför allt med åklagarorganisationen.
Den organisatoriska lösningen bör vara att större
domkretsar skapas. Här arbetar regeringen med tre
olika modeller. Den första går ut på att tingsrätter
läggs samman. Den andra lösningen är att
verksamheten bedrivs i en domkrets med permanent
verksamhet på flera orter. Detta innebär att de
befintliga domstolarna bildar en myndighet med
kanslier på flera orter. En tredje lösning är att, i
de fall målunderlaget inte bär permanent verksamhet
på mer än en ort, tillgängligheten och den lokala
förankringen skall tillgodoses genom att domstolen
har s.k. tingsställe vid en eller flera orter. Med
tingsställe menas att personal från kansliorten med
viss regelbundenhet besöker orten i fråga för att
hålla sammanträden för företrädesvis
huvudförhandling i brottmål.
I motionerna Ju26 (m) och Ju29 (c) understryks
vikten av en lokalt förankrad rättskipning över hela
landet.
Som framgått ovan är en av utgångspunkterna för
reformeringen att domstolarna skall finnas på sådana
platser i landet att de allra flesta medborgarna har
ett rimligt avstånd till en tingsrätt. Den
geografiska närheten till domstolen och domstolens
lokala förankring i allmänhet måste enligt
utskottets mening få väga tungt. Avståndsfaktorn har
också beaktats vid de genomförda och beslutade
organisationsförändringarna. Inte i något fall har
lösningen blivit vad som skulle kunna kallas en
länstingsrätt; det finns inte heller något som tyder
på att de kommande förändringarna skulle leda till
en så stark koncentration av den dömande
verksamheten.
Såsom utskottet konstaterade vid behandlingen av
ett motsvarande
motionsyrkande väckt med anledning av
handlingsplanen finns det inte någon principiell
meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna
i denna fråga (bet. 1999/2000:JuU22 s. 7). Något
riksdagsuttalande behövs inte, och utskottet
föreslår att riksdagen avslår motionerna Ju26 och
Ju29 i här aktuella delar.
En annan av de principer som gäller för
reformeringsarbetet är att behovet av
kompetensutveckling skall kunna tillgodoses. I
motion Ju27 (fp) understryker motionärerna vikten av
att öka kompetensen inom domstolsväsendet i
mångfalds- och diskrimineringsfrågor.
Enligt skrivelsen genomförs nu de
utbildningssatsningar som aviserades i
handlingsplanen. Detta innebär att baskurser,
grundkurser, påbyggnadskurser och återkommande
utbildningar för de olika personalkategorierna hålls
i enlighet med den utbildningsplan för
domstolsanställda som Domstolsverket tagit fram.
Därutöver kommer fördjupningskurser och
specialkurser att anordnas inom aktuella områden.
Utskottet har från Domstolsverket inhämtat att
utbildning i mångfalds- och
diskrimineringsfrågor, liksom i
jämställdhetsfrågor, intensifierats under det
senaste året. Utbildning förekommer för
samtliga personalkategorier och under såväl
basutbildningen som i form av återkommande
utbildningar. Mot denna bakgrund får
motionsönskemålet enligt utskottets mening
anses vara tillgodosett, och utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion Ju27 i denna del.
Domkretsindelningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkanden om att det skall vara
riksdagen - i stället för som nu regeringen -
som skall besluta om indelningen i domsagor.
Jämför reservation 2 (kd, c).
I motionerna Ju26 (m) och Ju29 (c) begärs att
tingsrättsorganisationen skall beslutas av
riksdagen. I den sistnämnda motionen yrkas även att
regeringen bör avstå från att fatta några beslut
angående indelningen i domsagor för tiden fram till
dess att beslutanderätten överförts till riksdagen.
Enligt 11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a.
att föreskrifter om huvuddragen av domstolarnas
organisation meddelas i lag. I 1 kap. 1 §
rättegångsbalken stadgas inledningsvis att tingsrätt
är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet,
första domstol. Av paragrafens andra stycke framgår
att domsaga är tingsrättens domkrets och att
regeringen förordnar om indelningen i domsagor.
Denna ordning har gällt sedan år 1969.
Tingsrätternas domkretsar bestäms genom
förordningen (1982:996) om rikets indelning i
domsagor. Även om det sålunda är regeringen som
bestämmer om indelningen i domsagor och därmed om
antalet tingsrätter får, med hänsyn till de
ändringar i anslagsbehov och personaluppsättning som
en domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta
ett avgörande inflytande på frågan (se betänkandet
Ny domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4
s. 32).
Utskottet har under de senaste åren återkommande
behandlat här aktuella frågor. Senast skedde detta i
samband med budgetberedningen i höstas (se bet.
2000/01:JuU1 s. 68 f). Utskottet upprepade då
tidigare ställningstaganden som sammanfattningsvis
innebär att det inte finns anledning att lagreglera
domkretsindelningen eller på annat sätt överföra
beslutanderätten till riksdagen. Utskottet förordade
- och förordar alltjämt - den nuvarande ordningen
där regeringen informerar riksdagen om kommande
förändringar. Att regeringen i sina överväganden
beaktar vad riksdagen uttalat om principerna för
domstolsorganisationen, som återgetts ovan, är en
självklarhet.
Utskottet avstyrker motionerna Ju26 och Ju29 i
här behandlade delar.
Det fortsatta reformarbetet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet ställer sig positivt till att
förändringarna i tingsrättsorganisationen
utvärderas, och utskottet förutsätter att
utvärderingen får ett parlamentariskt inslag.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden som går
ut på att ytterligare
organisationsförändringar skall anstå tills
utvärderingen gjorts respektive att
Domstolsverket inte skall medverka i
utvärderingen. Jämför reservation 3 (m, kd,
c).
I skrivelsen redogör regeringen för de förändringar
av tingsrättsorganisationen som genomförts. Sålunda
har Jakobsbergs och Sollentuna tingsrätter slagits
samman, liksom tingsrätterna i Hudiksvall och
Ljusdal. Utskottet har inhämtat att den i
handlingsplanen aviserade sammanslagningen av
tingsrätterna i Västra Östergötland också
genomförts. Det innebär att tingsrätterna i Motala,
Mjölby och Linköping lagts samman till en domkrets
med kansliorter i Linköping och Motala.
Regeringen redogör i skrivelsen vidare dels för
sådana förändringar av tingsrättsorganisationen som
beslutats, dels för sådana som befinner sig på
planeringsstadiet. Härutöver driver Domstolsverket
organisationsprojekt i flera regioner.
De redan beslutade förändringarna rör
tingsrätterna i Västmanlands län, Blekinge län,
Nordvästra Skåne, Dalarnas län liksom Örebro och
Hallsbergs tingsrätter, Falköpings och Skövde
tingsrätter samt Simrishamns och Ystads tingsrätter.
Vidare planeras organisationsförändringar avseende
Härnösands, Sollefteå och Örnsköldsviks tingsrätter,
tingsrätterna i Eslöv, Lund och Landskrona samt
Boden, Luleå och Piteå tingsrätter.
Domstolsverket har tillsatt organisationsprojekt
beträffande tingsrätterna i Värmlands län, Karlskoga
och Lindesbergs tingsrätter, tingsrätterna i Kalmar,
Oskarshamn och Västervik samt Svegs och Östersunds
tingsrätter. Särskilda utredare har tillsatts för
att se över dels tingsrättsorganisationen i
Gävleborgs län, dels organisationen för
tingsrätterna i Strömstad, Uddevalla, Vänersborg,
Trollhättan och Stenungsund.
Regeringen gör i skrivelsen bedömningen att det
finns behov av att utvärdera de förändringar som
genomförts. Vid en sådan utvärdering bör särskilt
belysas den nya organisationens effekter för
verksamheten i berörda tingsrätter och för
medborgarna på berörda orter. Belysas bör enligt
regeringen även effekterna på rättsväsendet i övrigt
och andra myndigheter samt berörd personal.
Regeringen avser därför att hösten 2001 låta påbörja
en utvärdering av genomförda förändringar av
tingsrättsorganisationen. Utvärderingens resultat
skall ligga till grund för inriktningen av det
fortsatta reformarbetet och arbetet med att
identifiera de regioner där behov av översyn och
förändring av tingsrättsorganisationen föreligger.
Först när denna översyn är klar kommer regeringen
att ta ställning till eventuella förslag rörande
tingsrätterna i Strömstad, Uddevalla, Vänersborg,
Trollhättan och Stenungsund.
I skrivelsen framhåller regeringen slutligen att
det finns skäl att nu också överväga om den
nuvarande organisationen i storstäderna är
ändamålsenlig. Regeringen avser därför att under
hösten 2001 ge Domstolsverket i uppdrag att utreda
tingsrättsorganisationen i Stockholmsområdet.
I en rad motioner understryks vikten av att redan
genomförda liksom de redan beslutade förändringarna
av tingsrättsorganisationen utvärderas. I samtliga
motioner - Ju22 och Ju24 (båda m), Ju25 (kd), Ju27
och Ju28 (båda fp) samt Ju29 (c) - anser
motionärerna att några ytterligare förändringar över
huvud taget inte skall vidtas innan utvärderingen är
genomförd.
Utskottet vill för sin del understryka vikten av
att de organisationsförändringar som genomförs också
följs upp och utvärderas. Det finns emellertid inte
anledning att avvakta med att genomföra de
förändringar som redan planerats. Såvitt gäller
övriga initierade projekt och utredningar bör
resultatet av utvärderingen enligt utskottets mening
avvaktas innan organisationsförändringar genomförs
såvida det inte är oundgängligen nödvändigt för
verksamhetens fullgörande. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla att utskottet ser med
tillfredsställelse att organisationen i storstäderna
nu också kommer att övervägas.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna Ju22, Ju24, Ju25, Ju27,
Ju28 och Ju29 i nu berörda delar.
På samma grund anser utskottet att ett yrkande i
motion Ju22 (m) bör avslås; motionären anser att
Sollefteå tingsrätt inte bör läggas samman med
Härnösands och Örnsköldsviks tingsrätter. Detsamma
gäller ett yrkande i motion Ju23 (m) om att någon
sammanslagning inte bör ske av Boden, Luleå och
Piteå tingsrätter. Här vill utskottet tillägga att
de planerade förändringarna inte innebär något
avsteg från de riktlinjer som gäller för
tingsrättsorganisationen. Såväl behovet av lokal
förankring som de geografiska förhållandena på
respektive ort har beaktats av regeringen.
I motionerna Ju24 (m), Ju25 (kd), Ju27 (fp) och
Ju29 (c) anför motionärerna att den aviserade
utvärderingen inte bör genomföras av Domstolsverket.
I skrivelsen har regeringen inte uttalat sig
närmare om i vilka former utvärderingen bör drivas.
Utskottet utgår för sin del från att regeringen
utformar utvärderingsarbetet så, att
organisationsförändringarna blir genomlysta på bästa
sätt. Inte minst mot bakgrund av den
förankringsprocess som sker i riksdagen när det
gäller organisationsförändringar inom
domstolsväsendet förutsätter utskottet att
utvärderingen också kommer att innehålla ett
parlamentariskt inslag. Något särskilt uttalande
från riksdagen behövs inte.
Utskottet avstyrker här behandlade delar av
motionerna Ju24, Ju25, Ju27 och Ju29.
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar
Utskottets förslag i korthet
I skrivelsen överväger regeringen ett förslag
om gemensam ledning och administrativ
samordning för länsrätter och tingsrätter på
orter där det är lämpligt. Utskottet anser
att beredningen i ärendet inte bör föregripas
och avstyrker därför bifall till ett
motionsyrkande om att de allmänna domstolarna
och förvaltningsdomstolarna på sikt bör slås
samman. Jämför reservation 4 (m, kd).
I motion Ju24 (m) anförs att de allmänna domstolarna
och förvaltningsdomstolarna på sikt bör slås samman.
I skrivelsen gör regeringen den bedömningen att
länsrätter och tingsrätter bör samordnas med en
gemensam chef och en gemensam administration vid
orter där det är lämpligt. En särskild utredare har
föreslagit vissa författnings-ändringar för att
samordningen skall vara möjlig. Utredarens förslag
är på remiss och regeringen avser att återkomma till
riksdagen med författningsförslag i
budgetpropositionen för år 2002.
Utskottet har tidigare haft att ta ställning till
motsvarande motionsyrkande. I den principiella
frågan om en sammanslagning av de allmänna
domstolarna och förvaltningsdomstolarna har
utskottet anfört att det för sin del inte vill
bestrida att det kan finnas vissa fördelar med en
sammanslagning av de båda domstolsorganisationerna.
En sådan ordning skulle enligt utskottet antagligen
framstå som lättare att överblicka för enskilda.
Medborgarperspektivet skulle alltså tjäna på det.
Mot en sådan ordning har utskottet ansett att man
dock måste ställa nackdelar som också de har sitt
samband med just medborgarperspektivet. En viktig
fråga i det sammanhanget har enligt utskottets
mening varit att allmänhetens berättigade krav på en
kompetent rättskipning kräver specialisering. En
förändring mot en sammanslagning av domstolsslagen
skulle kunna leda till att specialiseringen tunnades
ut. Utskottet har vidare konstaterat att de övriga
fördelar som en sammanslagning skulle kunna erbjuda
också kan tas till vara inom ramen för en sådan
inriktning av reformarbetet som regeringen tagit upp
i handlingsplanen, dvs. med gemensam ledning och
administrativ samverkan. Utskottet har avstyrkt
väckta motioner, senast med hänvisning till pågående
utvärderings- och beredningsarbete (bet.
2000/01:JuU1 s. 72 f). Också nu anser utskottet att
riksdagen bör avslå den här väckta motion Ju24 i
denna del, eftersom beredningsarbetet inte bör
föregripas.
Domstolarnas ställning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att förstärka domstolarnas
ställning, bl.a. genom att föra över ärenden
om domstolarna från justitieutskottet till
konstitutionsutskottet. Jämför reservation 5
(m, kd).
I motion Ju24 (m) begärs förslag om förstärkning av
domstolarnas ställning. Motionärerna anser bl.a. att
regeringens ambitioner vad gäller en långtgående
samverkan mellan rättsväsendets myndigheter endast
med stor försiktighet bör omfatta samarbete mellan
domstolar och andra myndigheter. För att tydliggöra
domstolsväsendets särskilda ställning i
konstitutionellt hänseende begärs vidare att ärenden
om domstolarna skall föras över från
justitieutskottet till konstitutionsutskottet.
Frågan om domstolarnas ställning har aktualiserats
motionsvägen vid ett antal tillfällen under senare
år. Senast behandlade konstitutionsutskottet frågan
i februari i år i ett betänkande rörande
författningsfrågor (bet. 2000/01:KU11 s. 46 f).
Domstolarnas självständighet har ifrågasatts av
motionärerna bl.a. på den grunden att det är
regeringen som utfärdar förordningar med
instruktioner för respektive domstol med
bestämmelser av administrativ karaktär. I förordning
föreskrivs vidare att Domstolsverket bl.a. skall
meddela föreskrifter och allmänna råd.
I konstitutionsutskottets ovan nämnda betänkande
finns en utförlig redogörelse för gällande ordning,
internationella åtaganden och tidigare bedömningar i
riksdagen liksom för ett utredningsbetänkande om
domstolsledning och utnämningen av högre domare.
Varken konstitutionsutskottet eller
justitieutskottet har funnit skäl att bifalla
motionsönskemål motsvarande det nu aktuella.
Konstitutionsutskottet har emellertid funnit skäl
att uppmärksamma gränsdragningen mellan dömande och
administrativ verksamhet; andra myndigheters
befogenhet att besluta om bindande normer för
domstolarnas administration får naturligtvis inte
utnyttjas på det sättet att det inkräktar på
domstolarnas självständighet och integritet när det
gäller den dömande verksamheten (bet. 1996/97:KU26
s. 17 f). Justitieutskottet har för sin del anmärkt
att sådana allmänna råd som Domstolsverket meddelar
om domstolars arbetsordningar inte är bindande (bet.
1997/98:JuU24 s. 6 f).
Utskottet ställer sig bakom de tidigare uttalanden
som gjorts. Vidare anser utskottet att det
utvecklingsarbete som nu bedrivs inom rättsväsendet
för att öka samverkan mellan myndigheterna är
värdefullt. Det sker med iakttagande av de skilda
myndigheternas kompetens- och ansvarsområde och kan
som utskottet ser det inte sägas utgöra något hot
mot domstolarnas självständighet eller opartiskhet.
Konstitutionsutskottet fann i det ovan nämnda
betänkandet 2000/01:KU11 att ett överförande av
ärenden om domstolarna till konstitutionsutskottets
beredningsområde inte skulle innebära någon ändring
av domstolarnas konstitutionella ställning. Inte
heller justitieutskottet kan se att en sådan
överföring av frågorna i sig skulle innebära att
domstolarnas ställning stärktes.
Sammanfattningsvis anser utskottet att motion Ju24
i denna del bör avslås.
Domstolsverkets ställning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett
motionsyrkande om att utreda Domstolsverkets
roll. Jämför reservationerna 6 (m, kd) och 7
(c).
I motion Ju24 (m) begärs en utredning av
Domstolsverkets funktion och ställning i förhållande
till domstolarna. Motionärerna anser att en
domstolsstyrelse bör inrättas efter dansk modell.
Utskottet har behandlat motionsyrkanden
motsvarande det nu aktuella vid ett flertal tidigare
tillfällen. För en utförlig redogörelse av den
självständighetsprincip som råder för domstolarna,
de överväganden som gjordes inför inrättandet av
Domstolsverket år 1975, för innehållet i
Domstolsverkets instruktion samt för den danska
domstolsstyrelsen hänvisas här till betänkande
2000/01:JuU1 (s. 61 f).
Senast vid budgetbehandlingen i höstas ställde sig
utskottet bakom sina tidigare uttalanden i frågan.
Av dessa följer att Domstolsverkets verksamhet inte
i något hänseende får inkräkta på domstolarnas
självständighet i deras rättstillämpande och dömande
verksamhet. Domstolsverkets uppgift är i stället att
tillhandahålla kvalificerad service åt domstolarna i
administrativa frågor. Visserligen bör
Domstolsverket eftersträva att
domstolsorganisationen är effektiv, men utskottet
har understrukit att strävan efter effektivitet inte
får gå ut över rättssäkerheten. Enligt utskottets
uppfattning kommer det nu redovisade synsättet också
väl till uttryck i Domstolsverkets instruktion. Mot
denna bakgrund har utskottet under senare år inte
funnit skäl för att tillsätta en utredning om
Domstolsverkets ställning i förhållande till
domstolarna.
Frågan har enligt utskottets mening inte kommit i
något annat läge, och utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion Ju24 i denna del.
Övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger
regeringens skrivelse till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lokal förankring
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju26
yrkande 1 och 2000/01:Ju29 yrkande 1.
Reservation 1 (kd, c)
2. Kompetensutveckling
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju27 yrkande 2.
3. Domkretsindelningen
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju26
yrkande 2 och 2000/01:Ju29 yrkandena 2 och 3.
Reservation 2 (kd, c)
4. Utvärdering av reformarbetet
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju22 yrkande
2, 2000/01:Ju24 yrkandena 4-6, 2000/01:Ju25
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Ju27 yrkandena 1 och 3,
2000/01:Ju28 och 2000/01:Ju29 yrkandena 4 och 5.
Reservation 3 (m, kd, c)
5. Regionala projekt
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Ju22
yrkande 1 och 2000/01:Ju23.
6. Allmänna domstolar och
förvaltningsdomstolar
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 7.
Reservation 4 (m, kd)
7. Domstolarnas ställning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 1.
Reservation 5 (m, kd)
8. Domstolsverkets ställning
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju24 yrkande 2.
Reservation 6 (m, kd)
Reservation 7 (c)
9. Regeringens skrivelse
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2000/01:112
till handlingarna.
Stockholm den 29 maj 2001
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Reinfeldt
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik
Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson
(s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),
Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m), Ann-
Marie Fagerström (s), Maud Ekendahl (m), Helena
Zakariasén (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c) och Göran Norlander (s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Lokal förankring (punkt 1)
av Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd)
och Gunnel Wallin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna
2000/01:Ju26 yrkande 1 och 2000/01:Ju29 yrkande 1
som sin mening för regeringen vad som anförs i
reservation 1.
Ställningstagande
Vi anser att medborgarperspektivet inte fått ett
tillräckligt stort utrymme i regeringens
överväganden. Här står medborgarnas krav på
tillgänglighet i förgrunden. Detta innebär i
praktiken att alla måste ha någorlunda nära till en
tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer man
också en lokal förankring i den dömande
verksamheten. Medborgarnas förtroende och respekt
för domstolarnas avgöranden ökar med vetskapen om
att lokalt verksamma domare och nämndemän sköter den
dömande verksamheten. Detta bör regeringen beakta i
det fortsatta reformarbetet.
2. Domkretsindelningen (punkt 3)
av Ingemar Vänerlöv (kd), Ragnwi Marcelind (kd)
och Gunnel Wallin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna
2000/01:Ju26 yrkande 2 och 2000/01:Ju29 yrkandena 2
och 3 som sin mening för regeringen vad som anförs i
reservation 2.
Ställningstagande
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationen
bör ha en bred politisk förankring. Det är därför
lämpligt att dessa beslutas av riksdagen, som
därigenom ges en direkt möjlighet att påverka
reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför göras
i lag. En sådan ordning skulle också ligga mer i
linje med regeringsformens krav på att huvuddragen i
domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav
som Europakonventionen ställer på att domstolar
skall vara upprättade enligt lag. Över huvud taget
skulle en lagreglering bidra till ett ökat skydd för
de enskilda domstolarnas självständighet.
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma till
riksdagen med ett lagförslag. I avvaktan på att ett
sådant förslag presenteras bör regeringen avstå från
ytterligare organisatoriska förändringar av
tingsrättsorganisationen.
3. Utvärdering av reformarbetet (punkt 4)
av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m) och Gunnel
Wallin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motionerna
2000/01:Ju22 yrkande 2, 2000/01:Ju24 yrkandena 4-6,
2000/01:Ju25 yrkandena 1 och 2, 2000/01:
Ju27 yrkandena 1 och 3, 2000/01:Ju28 och
2000/01:Ju29 yrkandena 4 och 5 som sin mening för
regeringen vad som anförs i reservation 3.
Ställningstagande
En utvärdering av förändringarna inom
tingsrättsorganisationen är angelägen och det är
därför positivt att regeringen aviserar att en sådan
kommer att genomföras. Enligt vår mening bör en
sådan utvärdering emellertid inte utföras av
Domstolsverket som ju är den myndighet som varit
delaktig i utformandet av förändringarna. I stället
bör regeringen ge utvärderingsuppdraget till en
oberoende utredning eller kommitté. I avvaktan på
utvärderingen bör inga nya beslut fattas om
förändring av tingsrättsorganisationen utöver redan
fattade förslag; i stället bör erfarenheterna från
utvärderingen tillvaratas i det fortsatta arbetet.
Detta bör ges regeringen till känna.
4. Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar
(punkt 6)
av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi
Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju24 yrkande 7 som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 4.
Ställningstagande
Vi anser att en del av det dömande som i dag sker i
länsrätterna bör kunna flyttas över till
tingsrätterna. De mindre tingsrätterna skulle
därigenom erhålla ett större målunderlag, något som
i enlighet med huvuddragen i regeringens
handlingsplan också skulle kunna leda till en
specialisering. Totalt sett skulle en sådan ordning
kunna innebära att fler domstolar bevaras, vilket
också skulle gagna den lokala förankringen i
rättskipningen.
På längre sikt bör de båda domstolsslagen helt
slås ihop. Som vi ser det skulle en sådan ordning
medverka till att domstolsväsendet uppfattas mer
enhetligt. Även ur personalsynpunkt finns det skäl
att överväga en sådan förändring. Det bör ankomma på
regeringen att beakta det anförda inom ramen för det
fortsatta reformarbetet.
5. Domstolarnas ställning (punkt 7)
av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi
Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju24 yrkande 1 som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 5.
Ställningstagande
Rättsstatens kärna utgörs av oberoende och
oavhängiga domstolar. Den dömande makten skall
utövas under lagarna och präglas av opartiskhet,
förutsebarhet och likabehandling. Domstolarna har
därmed en särställning jämfört med andra
samhällsorgan. Regeringens benägenhet att behandla
domstolarna som enbart en länk i en s.k. rättskedja
är mot denna bakgrund ytterst olycklig. Domstolarna
har en väsentligt annan funktion att fylla jämfört
med polisväsendet, åklagarväsendet och
kriminalvården. De ambitioner regeringen har vad
gäller långtgående samverkan mellan rättsväsendets
myndigheter bör därför endast med stor försiktighet
omfatta samverkan mellan domstolar och andra
myndigheter. Regeringens rättskedjetänkande får
därför inte drivas för långt, och domstolarnas
särställning bör tydligare markeras. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.
6. Domstolsverkets ställning (punkt 8)
av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Ragnwi
Marcelind (kd) och Jeppe Johnsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju24 yrkande 2 som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 6.
Ställningstagande
Vi anser att den centrala domstolsadministrationen
inte bör utformas på ett sätt som riskerar ett
oberoende domstolsväsende. Den nuvarande
konstruktionen ger regeringen ett starkt grepp om
domstolsorganisationen. Det finns därför skäl att
överväga en annan ordning. Med ett självständigt
serviceorgan skulle också domstolarnas
självständighet kunna garanteras. I sammanhanget
vill vi som ett alternativ peka på det danska
systemet med en myndighet som i stället ligger under
riksdagen och vars verksamhet regleras i lag.
Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att
utreda frågan om Domstolsverkets ställning och
funktion i förhållande till domstolarna med det
danska systemet som förebild.
7. Domstolsverkets ställning (punkt 8)
av Gunnel Wallin (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju24 yrkande 2 som sin mening för regeringen
vad som anförs i reservation 7.
Ställningstagande
Om Domstolsverket ges en alltför stark ställning,
kan det innebära ett hot mot domstolarnas
självständighet. En tänkbar möjlighet att komma till
rätta med detta problem vore att lägga ut verkets
uppgifter på domstolarna. Regeringen bör få i
uppdrag att utreda en nedläggning av Domstolsverket
och en decentralisering av dess verksamhet.
Särskilt yttrande
Domstolarnas ställning
av Fredrik Reinfeldt (m), Anders G Högmark (m), Maud
Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson (m).
För att tydliggöra domstolsväsendets särskilda
ställning i konstitutionellt hänseende avser vi
verka för att domstolsfrågorna i fortsättningen
skall behandlas av riksdagens konstitutionsutskott.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringen (Justitiedepartementet) informerar i
skrivelse 2000/01:112 om hur reformarbetet i
domstolarna utvecklas.