I detta betänkande behandlar utskottet ett
regeringsförslag om ny insiderlagstiftning. Enligt
förslaget skall den nuvarande insiderlagen ersättas
av två nya lagar. Den ena av dessa -
insiderstrafflagen - skall innehålla straffrättsliga
bestämmelser och den andra - lagen om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument - administrativa bestämmelser
om anmälningsskyldighet.
Till insiderstrafflagen förs bestämmelserna om
otillbörlig kurspåverkan i lagen om handel med
finansiella instrument. I flera hänseenden skärps
lagstiftningen mot insiderbrottslighet.
I lagen om anmälningsskyldighet för vissa innehav
av finansiella instrument kortas den tid inom vilken
vissa personer skall anmäla aktieinnehav eller
ändring av innehavet till Finansinspektionen från
fjorton dagar till fem dagar.
Propositionen
I proposition 1999/2000:109 (Finansdepartementet)
har regeringen föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. insiderstrafflag,
2. lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument,
3. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
6. lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,
7. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
8. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
9. lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor,
10. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument,
11. lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
12. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet,
13. lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,
14. lag om ändring i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument,
15. lag om ändring i lagen (2000:201) om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats
till betänkandet, se bilaga 1.
Utskottet
Inledning
Ärendet och dess beredning
I den inom Finansdepartementet upprättade
promemorian Ny insiderlagstiftning, m.m, (Ds 2000:4
), föreslogs en lagstiftning som skulle ersätta den
nuvarande insiderlagen (1990:1342) och
bestämmelserna om otillbörlig kurspåverkan i lagen
(1991:980) om handel med finansiella instrument. I
promemorian föreslogs bl.a. en uppdelning av
insiderlagen på två lagar, av vilka den ena skulle
innehålla straffrättsliga bestämmelser och den andra
administrativa bestämmelser om anmälningsskyldighet
m.m. Härutöver upptog promemorian förslag till nya
materiella bestämmelser i olika avseenden.
Promemorian har remissbehandlats.
Till grund för propositionen ligger förslagen i
promemorian jämte remissbehandlingen av denna.
Utskottet har i ärendet hållit en utfrågning med
företrädare för Finansinspektionen och Svenska
fondhandlareföreningen.
Skatteutskottet har till justitieutskottet
överlämnat ett av regeringen i proposition
1999/2000:122 Internationellt tullsamarbete framlagt
förslag till ändring i 1 kap. 4 § sekretesslagen
(1980:100).
Insiderlagstiftningen i huvuddrag
Lagstiftning om insiderhandel tillkom i Sverige för
första gången genom lagen (1971:827) om registrering
av vissa aktieinnehav. Lagen innebar i huvudsak en
skyldighet för vissa personkategorier att registrera
sina aktieinnehav i noterade aktiebolag. Ett direkt
förbud mot insiderhandel infördes först genom lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden.
Den nu gällande insiderlagen trädde i kraft den 1
februari 1991. Efter vissa ändringar som ägt rum
under 1990-talet innehåller lagen i stora drag
följande.
Lagen gäller vid handel på värdepappersmarknaden
och innehåller förbud mot handel med finansiella
instrument på denna marknad i vissa fall samt
bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter om
innehav av sådana instrument i vissa fall.
Med handel på värdepappersmarknaden förstås handel
på börs eller annan organiserad marknadsplats eller
genom någon som yrkesmässigt bedriver vissa slag av
handel som avses i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse.
Begreppet finansiellt instrument omfattar
fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse
avsedd för handel på värdepappersmarknaden. Till
fondpapper hänförs aktie och obligation samt sådana
andra delägarrätter eller fordringsrätter som är
utgivna för allmän omsättning, andel i
värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den
som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett
utländskt bolag (depåbevis).
Det grundläggande handelsförbudet i insiderlagen
riktar sig mot den som har anställning, uppdrag
eller annan befattning som innebär att han normalt
får kännedom om omständigheter som har betydelse för
kursen på finansiella instrument. Har en sådan
person på grund av sin ställning fått information om
en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att
väsentligt påverka kursen på finansiella instrument
gäller följande. Innan omständigheten blivit allmänt
känd eller upphört att ha betydelse för
kurssättningen får han inte för egen eller annans
räkning köpa eller sälja sådana finansiella
instrument på värdepappersmarknaden. Han får inte
heller använda informationen eller kunskapen till
att med råd eller på annat sådant sätt föranleda
någon till köp eller försäljning av detta slag.
Förbudet gäller även den som har fått information
eller kunskap om en omständighet som rör ett
aktiebolag i vilket han äger aktier.
Vidare gäller att den som i något annat än de nu
angivna fallen fått kännedom om en icke
offentliggjord omständighet som är ägnad att
väsentligt påverka kursen på finansiella instrument
och som måste ha röjts av någon av de nyss angivna
eller eljest kommit ut obehörigen, inte för egen
eller annans räkning får köpa eller sälja sådana
finansiella instrument på värdepappersmarknaden
innan omständigheten blivit allmänt känd eller
upphört att ha betydelse för kurssättningen.
Insiderlagen ger sedan exempel på omständigheter
som kan vara ägnade att väsentligt påverka kursen på
finansiella instrument. Vidare stadgar den vissa
undantag från handelsförbudet.
Den som uppsåtligen bryter mot handelsförbudet döms
för insiderbrott till böter eller fängelse i högst
två år eller, om brottet med hänsyn till affärens
omfattning och övriga omständigheter är grovt, till
fängelse, lägst sex månader och högst fyra år, allt
under förutsättning att gärningen inte är belagd med
strängare straff i brottsbalken.
Den som av grov oaktsamhet bryter mot
handelsförbudet döms för vårdslöst insiderförfarande
till böter eller fängelse i högst ett år.
Överträdelser av handelsförbudet som kan antas
sakna betydelse för allmänhetens förtroende för
värdepappersmarknaden, eller som annars är ringa,
medför inte ansvar.
Insiderlagen räknar vidare upp vilka fysiska
personer som skall anses ha insynsställning i
aktiemarknadsbolag. Hit hör bl.a. styrelseledamot,
styrelsesuppleant, verkställande direktör, vice
verkställande direktör, revisor och
revisorssuppleant i aktiemarknadsbolaget eller dess
moderföretag. Betydelsefullt är att också att den
som äger aktier i bolaget, motsvarande minst 10 % av
aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier
i bolaget, eller som äger aktier i denna omfattning
tillsammans med en på visst sätt närstående fysisk
eller juridisk person anses ha insynsställning.
Har någon insynsställning i ett aktiemarknadsbolag,
skall han skriftligen anmäla innehav av aktier i
bolaget eller förändringar i innehavet till Finans-
inspektionen. Sådan anmälan skall också göras av ett
aktiemarknadsbolag som äger egna aktier. Anmälan
till Finansinspektionen skall ske inom fjorton dagar
från det att bolagets aktier noterades,
insynsställning uppkom eller den anmälningsskyldige
eller någon honom närstående förvärvat eller
avyttrat aktier i bolaget.
Med aktier avses i detta hänseende även bl.a.
optioner och vissa aktieliknande finansiella
instrument.
Vissa undantag från anmälningsskyldigheten gäller
dock, bl.a. för vissa mindre omfattande
aktieinnehav.
Styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande
direktör, vice verkställande direktör, revisor eller
revisorssuppleant i ett aktiemarknadsbolag som
förvärvat aktier i detta får mot vederlag överlåta
aktier av samma slag upp till motsvarande antal
tidigast tre månader efter förvärvet (det s.k.
förbudet mot korttidshandel). Förbudet gäller även
fysiska och juridiska personer som är närstående
sådana befattningshavare samt aktiemarknadsbolag som
äger egna aktier.
Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande
information inom en myndighet är påkallat för
kontroll av att handelsförbudet efterlevs, får reg-
eringen besluta att det vid myndigheten skall föras
en förteckning över innehav av finansiella
instrument avseende ledamöterna i styrelsen samt de
arbetstagare, uppdragstagare och andra funktionärer
som myndigheten bestämmer med hänsyn till deras
särskilda insynsställning.
Finansinspektionen är tillsynsmyndighet och
övervakar efterlevnaden av insiderlagens
bestämmelser.
Inspektionen för ett register över anmälningar av
vilka personer som har insynsställning
(insiderregister).
Insiderlagen innehåller slutligen bestämmelser om
Finansinspektionens rätt att utreda överträdelser av
lagen, att förelägga vite i vissa fall för att få
tillgång till uppgifter i en sådan utredning och att
ta ut administrativa avgifter vid överträdelser av
lagen.
Härutöver bör nämnas förbudet mot otillbörlig
kurspåverkan i 7 kap. 1 § lagen om handel med
finansiella instrument.
Enligt paragrafen gäller att den som, vid handel på
värdepappersmarknaden, i avsikt att otillbörligt
påverka priset vid allmän omsättning av finansiella
instrument
1. sluter avtal eller företar annan rättshandling
för skens skull,
2. i hemlighet förenar överlåtelse av finansiella
instrument med utfästelse att senare förvärva dessa
till visst lägsta pris eller med villkor som
begränsar rätten till fortsatt överlåtelse eller
annars är avsedda att undandra instrumenten allmän
omsättning,
döms för otillbörlig kurspåverkan till böter eller
fängelse i högst två år.
Detsamma gäller om någon, i annat fall än de nu
angivna, vid handel på värdepappersmarknaden i
avsikt att otillbörligt påverka priset vid allmän
omsättning av finansiella instrument ingår köp-
eller säljavtal, lämnar anbud om slutande av sådant
avtal, vidtar annan liknande åtgärd eller föranleder
någon annan till sådan rättshandling och åtgärden är
ägnad att vilseleda köpare och säljare av
finansiella instrument.
Är brottet med hänsyn till omfattningen av
kurspåverkan eller övriga omständigheter att anse
som grovt, är straffet fängelse i lägst sex månader
och högst fyra år.
Ansvar enligt paragrafen utdöms inte om gärningen
är belagd med straff i brottsbalken eller om
överträdelsen är ringa.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny insiderlagstiftning.
Den nya lagstiftningen ersätter den nuvarande
insiderlagen och bestämmelserna om otillbörlig kurs-
påverkan i lagen om handel med finansiella
instrument. Insiderlagstiftningen delas upp i en lag
med straffrättsliga bestämmelser -
insiderstrafflagen - och en lag med administrativa
bestämmelser om anmälningsskyldighet m.m. - lagen om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument.
Insiderstrafflagen föreslås reglera förbudet mot
insiderhandel och otillbörlig kurspåverkan. Den nu
gällande förbudsregeln mot insiderhandel utformas i
stället som en ansvarsbestämmelse. Vidare införs en
definition av insiderinformation. Straffet för
insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan av
normalgraden skärps genom att böter utgår ur
straffskalan.
Enligt gällande lagstiftning skall en domstol inte
döma till ansvar för insiderbrott i fall som kan
antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende
för värdepappersmarknaden eller annars är ringa. Det
föreslås att dessa grunder för ansvarsfrihet
avskaffas. Ett nytt brott - insiderförseelse -
införs för insiderbrott som är att anse som ringa.
Straffbarhet införs även vid ringa fall av
otillbörlig kurspåverkan. Vidare införs ett nytt
brott - obehörigt röjande av insiderinformation -
för den som har anställning, uppdrag eller annan
befattning, som normalt innebär att han eller hon
får kännedom om omständigheter som har betydelse för
kursen på finansiella instrument, och som på grund
härav fått insiderinformation och som obehörigen
röjer sådan information. Detsamma gäller den som
fått insiderinformation beträffande ett aktiebolag i
vilket han eller hon äger aktier och som obehörigen
röjer sådan information.
Det finns enligt gällande lagstiftning inte någon
reglering av vid vilken tidpunkt Finansinspektionen
skall anmäla misstanke om brott till åklagare. En
regel införs enligt vilken Finansinspektionen är
skyldig att göra anmälan till åklagare när det finns
anledning att anta att brott enligt
insiderstrafflagen har begåtts.
De gällande bestämmelserna om anmälningsskyldighet
för personer med insynsställning m.m. och förbudet
mot korttidshandel placeras i lagen om
anmälningsskyldighet för vissa innehav av
finansiella instrument. Tidsfristen för anmälan om
aktieinnehav eller ändring i innehavet kortas ned
till fem dagar. Den som är anställd eller
uppdragstagare vid ett värdepappersinstitut, en börs
eller en auktoriserad marknadsplats och som normalt
kan antas ha tillgång till icke offentliggjord
information om sådant förhållande som kan påverka
kursen på finansiella instrument, skall i
fortsättningen till arbetsgivaren skriftligen anmäla
eget och vissa närstående fysiska personers innehav
av finansiella instrument och ändring i innehavet.
Institutet skall föra en förteckning över sådana
anmälningar.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari
2001.
Överväganden
Av propositionen framgår att de föreslagna
lagändringarna syftar till att göra
insiderlagstiftningen tydlig och funktionell. Ett
annat syfte med lagstiftningen är att det skall stå
klart för finansmarknadens aktörer att överträdelser
av förbudet mot insiderhandel löper risk att
upptäckas och att utredningar om sådana
överträdelser skall handläggas snabbt och effektivt.
Tillsammans med en kraftfull självreglering på de
finansiella marknaderna bör förslagen, enligt
regeringens bedömning, ge goda förutsättningar för
att upprätthålla förtroendet för marknaderna. Frågan
om en mera genomgripande förändring av
insiderlagstiftningen anser regeringen böra avvakta
ett inom EG-kommissionen pågående arbete med
framtagandet av ett förslag till direktiv mot
marknadsmanipulationer.
Enligt utskottets uppfattning är den föreslagna
uppdelningen av insiderlagen på en lag med
straffbestämmelser och en med bestämmelser av
administrativ art ägnad att öka tydlighet och
överskådlighet i lagstiftningen. De materiella
ändringar som föreslås torde bidra till att göra
insiderlagstiftningen mera ändamålsenlig. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
I propositionen föreslås ändringar i 8 kap. 5 §
sekretesslagen (1980:100). Förslaget bör samordnas
med den ändring i samma paragraf som föreslagits i
proposition 1999/2000:145 (bet. 2000/01:JuU3, rskr.
2000/01:000).
Regeringen har i proposition 1999/2000:122
Internationellt tullsamarbete lagt fram förslag till
ändring av 1 kap. 4 § sekretesslagen. Förslaget bör
samordnas med det förslag till ändring i samma
paragraf som regeringen lagt fram i detta ärende.
Utskottet lägger därför fram ett förslag till sådan
samordning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sekretess i statlig
myndighets verksamhet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
ändring av riksdagens tidigare beslut (bet.
2000/01:JuU3, rskr. 2000/01:000) såvitt gäller
lagen om ändring i sekretesslagen (1980:100)
bestämmer att 8 kap. 5 § sistnämnda lag skall
ges den lydelse utskottet föreslår i bilaga 2,
2. beträffande förslag till ändring i
sekretesslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100) såvitt det inte
omfattas av utskottets hemställan ovan, dock att
1 kap. 4 § ges den lydelse utskottet föreslår i
bilaga 2,
3. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar regeringens förslag till
a) insiderstrafflag,
b) lag om anmälningsskyldighet för vissa innehav
av finansiella instrument,
c) lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385),
d) lag om ändring i försäkringsrörelselagen
(1982:713),
e) lag om ändring i lagen (1987:464) om vissa
riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m.,
f) lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
g) lag om ändring i lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar,
h) lag om ändring i lagen (1987:813) om
homosexuella sambor,
i) lag om ändring i lagen (1991:980) om handel
med finansiella instrument,
j) lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,
k) lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-
och clearingverksamhet,
l) lag om ändring i lagen (1995:1570) om
medlemsbanker,
m) lag om ändring i lagen (1998:1479) om
kontoföring av finansiella instrument,
n) lag om ändring i lagen (2000:201) om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Stockholm den 9 november 2000
På justitieutskottets vägnar
Ingvar Johnsson
I beslutet har deltagit: Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s),
Margareta Sandgren (s), Alice
Åström (v), Ingemar Vänerlöv (kd),
Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl
(m), Helena Zakariasén (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind
(kd), Jeppe Johnsson (m), Kia
Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c),
Göran Norlander (s), Anita Sidén
(m), Yilmaz Kerimo (s) och Johan
Pehrson (fp).
Regeringens lagförslag
Utskottets lagförslag
1. Utskottets förslag till ändring i
riksdagens beslut om lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
2. Utskottets förslag till ändring i
regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap.
4 §[1]
-----------------------------------------------------
Gäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift,
får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför
den verksamhet i vilken sekretess gäller för
uppgiften.
-----------------------------------------------------
I insiderlagen I insiderstrafflagen
(1990:1342) finns (2000:000) finns
bestämmelser om förbud bestämmelser om förbud
att utnyttja vissa att utnyttja eller röja
uppgifter som är ägnade vissa uppgifter som är
att väsentligt påverka ägnade att väsentligt
kursen på finansiella påverka kursen på
instrument. finansiella instrument.
Bestämmelser som Bestämmelser som
begränsar möjligheten att begränsar möjligheten att
utnyttja vissa uppgifter utnyttja vissa uppgifter
som en svensk myndighet som en svensk myndighet
har fått från en har fått från en
myndighet i en annan stat myndighet i en annan stat
finns i lagen (2000:562) finns i lagen (2000:562)
om internationell om internationell
rättslig hjälp i rättslig hjälp i
brottmål, lagen brottmål, lagen
(2000:343) om (2000:343) om
internationellt polisiärt internationellt polisiärt
samarbete samt lagen samarbete, lagen
(2000:344) om Schengens (2000:344) om Schengens
informationssystem. informationssystem samt
lagen (2000:000) om
internationellt
tullsamarbete.
----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse SFS 2000:576.
Innehållsförteckning