I detta ärende föreslår utskottet att riksdagen, med
en språklig förändring, antar ett förslag från
regeringen som rör rättegångsbalkens bestämmelser om
åklagare. Förslaget innebär en modernisering av
gällande regler.
Utskottet behandlar också ett par motioner som rör
reglerna om jäv mot åklagare och
överprövningsförfarandet inom åklagarväsendet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna.
I ärendet finns en reservation från (v, mp).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2002.
Innehållsförteckning
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
avslår en motion om en utredning av
regleringen rörande jäv mot åklagare.
Utskottet hänvisar till att något behov av
förändring inte synes föreligga. Jämför
reservationen (v, mp).
Slutligen föreslås att riksdagen avslår
en motion där det begärs en
författningsreglering av
överprövningsverksamheten inom
åklagarväsendet. Här hänvisar utskottet till
en av riksdagen initierad utredning.
Allmänt om regeringens förslag
De grundläggande bestämmelserna i 7 kap.
rättegångsbalken om åklagare och polismyndighet har
endast ändrats i mindre omfattning under de senaste
decennierna trots att åklagarväsendet har
reformerats flera gånger. Den ursprungliga
systematiken har behållits vilket medfört att flera
av bestämmelserna inte längre passar för
åklagarväsendet.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag i
detta ärende innebär en modernisering såväl i
sakligt som i språkligt hänseende av reglerna i 7
kap. rättegångsbalken. Utskottet välkomnar
regeringens förslag. En språklig förändring bör dock
göras i ett par av bestämmelserna. Till frågorna om
jäv mot åklagare och om överprövningsförfarandet
återkommer utskottet i det följande.
Jäv mot åklagare
Gällande bestämmelser såvitt gäller jäv mot åklagare
innebär att en åklagare är jävig på samma grunder
som en domare. Enligt ordalydelsen av den aktuella
paragrafen, 7 kap. 6 § rättegångsbalken, omfattas
endast åklagares befattning med förundersökning och
åtal för brott. Vidare gäller att en invändning om
jäv inte kan grundas på en åtgärd som åklagaren
vidtagit på tjänstens vägnar eller på en gärning som
förövats mot åklagaren i eller för dennes tjänst.
Regeringens förslag i propositionen innebär att
bestämmelsen om jäv mot åklagare ändras så att den
också gäller vid fullgörandet av andra
åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt
rättegångsbalken. Vidare föreslås att frågor om jäv
mot åklagare skall prövas av den överåklagare som är
chef för den myndighet där åklagaruppgiften
fullgörs. I propositionen görs slutligen bedömningen
att det inte finns skäl att ändra själva
jävsgrunderna.
I motion Ju301 (v) begärs att frågan om jäv som
rör åklagare skall utredas i syfte att åstadkomma en
separat reglering.
Utskottet konstaterar att domares och åklagares
olika roller och arbetsuppgifter i rättsväsendet
torde innebära att resultatet av en jävsprövning
inte alltid blir detsamma för åklagare som för
domare trots att det i grunden rör sig om samma
regler om vad som utgör jäv. Några problem med detta
sätt att reglera jävsgrunderna har såvitt utskottet
känner till inte förekommit. Frågan har nyligen
varit föremål för översyn i den promemoria som
ligger till grund för förslagen utan att något behov
av förändring i denna del framkommit. Härtill kommer
att regeringens förslag i detta ärende innebär
förbättringar av reglerna på området; framför allt
blir det nu tydligt vem som skall pröva frågan om
jäv mot åklagare. Mot denna bakgrund ser utskottet i
vart fall för närvarande inget behov av en ny
översyn av jävsreglerna. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion Ju301.
Överprövning av åklagarbeslut
Möjligheterna för högre åklagare att överpröva lägre
åklagares beslut härleds ur bestämmelserna om de
högre åklagarnas ansvar för åklagarverksamheten och
deras möjlighet att ta över arbetsuppgifter från
lägre åklagare.
Själva överprövningsförfarandet är inte
författningsreglerat. Däremot gäller av riksdagen
godkända riktlinjer för verksamheten i
Riksåklagarens kansli (JuU 1984/85:30).
Sammanfattningsvis innebär de följande. Ett
åklagarbeslut som kommer att prövas av domstol,
t.ex. ett åtalsbeslut, tas normalt inte upp till
prövning. Det sker inte heller någon överprövning av
beslut som kan prövas av domstol, t.ex. beslut om
beslag. Vidare prövas åklagarbeslut i princip endast
av en högre åklagare. Det står dock riksåklagaren
fritt att ta upp ett överprövningsbeslut till
prövning eller direkt pröva ett beslut av åklagare
som ännu inte överprövats. Riktlinjerna innebär
också att det krävs ett legitimt intresse för att få
en framställning prövad. Brottsmisstänkta,
tilltalade och målsägande, liksom myndigheter med
tillsynsuppgifter, anses ha ett sådant intresse.
Slutligen anses att en högre åklagare kan ta upp en
lägre åklagares beslut till överprövning trots att
det beslutet med hänsyn till riktlinjerna normalt
sett inte skulle bli föremål för överprövning.
Exempelvis är det alltid nödvändigt att överpröva
ett åklagarbeslut som inte vilar på laglig grund,
även om beslutet senare kan upphävas av domstol.
När det gäller praxis i fråga om
överprövningsverksamheten har utskottet inhämtat
följande. Flertalet av de framställningar som kommer
in till Riksåklagaren rör åklagarbeslut som redan
överprövats en gång. Dessa beslut prövas normalt
inte i sak. Om ett åklagarbeslut har fattats av
kammaråklagare och beslutet inte har prövats av en
överordnad åklagare överlämnas ärendet till
vederbörande åklagarmyndighet. För att riksåklagaren
skall ta upp ett tidigare överprövat beslut till ny
fullständig sakprövning krävs antingen att det
tillkommit nya fakta som ger underlag för en förnyad
bedömning eller att det uppdagas sådana fel i
handläggningen som kan ha påverkat utgången. Vem som
hos Riksåklagaren fattar beslut i
överprövningsärenden är en fråga som regleras i
myndighetens arbetsordning.
Överprövningsverksamheten vid åklagarmyndigheterna
utövas enligt de riktlinjer som nyss redovisats.
Prövningen av dessa ärenden sker huvudsakligen av de
biträdande överåklagarna.
I propositionen görs bedömningen att
överprövningsförfarandet inte bör
författningsregleras under det att det i motion Ju18
(m) begärs en sådan reglering.
Utskottet konstaterar att riksdagen godkänt
riktlinjer för hur överprövningsförfarandet skall gå
till. I den mån det behövs mer detaljerade
föreskrifter i ämnet är det rimligt att det sker i
form av föreskrifter inom åklagarväsendet. I
sammanhanget vill utskottet också påpeka att
riksdagen våren 2000 på förslag av utskottet
beslutade ett tillkännagivande om att regeringen
skulle låta utreda frågan om ett oberoende organ för
tillsyn över polisen och åklagarna (bet.
1999/2000:JuU11 s. 5). I kommitténs direktiv (dir.
2000:101) nämns bl.a. att den skall analysera vilken
betydelse överprövningsverksamheten har för att
tillgodose de krav som bör ställas på en effektiv
tillsyn. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag
senast den 28 juni 2002. Utskottet anser att
kommitténs arbete bör avvaktas innan ytterligare
överväganden görs i ämnet. Riksdagen bör avslå
motion Ju18.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Översyn av jävsreglerna (punkt 1)
av Alice Åström (v), Yvonne Oscarsson (v) och Kia
Andreasson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju301 som sin mening för regeringen vad som
anförs i reservationen.
Ställningstagande
Domare och åklagare har olika roller i
brottmålsförfarandet. Åklagarens grundläggande
uppgift är att - förutom att besluta om
strafförelägganden och åtalsunderlåtelser - uppträda
som part i målet och att i förekommande fall
företräda målsäganden vid utförande av talan om
enskilt anspråk. Domarens uppgift är att skipa rätt.
Samtidigt som åklagaren är part i målet skall
objektivitet iakttas. Den rollkonflikt som detta
leder till innebär att frågan om vilka jävsgrunder
som skall gälla för åklagare bör regleras särskilt.
Nuvarande ordning, med en reservationslös hänvisning
till jävsreglerna för domare, är enligt vår mening
inte tillfredsställande. En utredning bör ges i
uppdrag att överväga en särskild reglering av jäv
för åklagare. I avvaktan på resultatet av den bör
riksdagen anta regeringens förslag till
modernisering av de nuvarande reglerna.
BILAGA 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2000/01:92 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken.
Följdmotion
2000/01:Ju18 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen begär hos regeringen förslag om en
lagreglering av överprövningsförfarandet inom
åklagarväsendet i enlighet med vad som anförs i
motionen.
Motion från allmänna motionstiden
2000/01:Ju301 av Alice Åström m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att i den översyn som skall göras av
brottsutredningsverksamheten skall även frågan om
åklagarjäv och prövning av åklagarjäv tas upp.
BILAGA 2
Regeringens lagförslag
BILAGA 3
Utskottets förslag till ändring i
regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
7 kap.
4 §1
-----------------------------------------------------
Allmänna åklagare utför åklagaruppgifter i tingsrätt
och hovrätt. Endast riksåklagaren är emellertid
allmän åklagare i hovrätt i mål som avses i 2 kap. 2
§ första stycket.
-----------------------------------------------------
Riksåklagaren är allmän åklagare i Högsta domstolen.
-----------------------------------------------------
Om ett mål har Om ett överklagande har
överklagats till Högsta gjorts till Högsta
domstolen endast av domstolen endast av
enskild part, får även en enskild part, får även en
annan allmän åklagare annan allmän åklagare
föra talan där, efter föra talan där, efter
förordnande av förordnande av
riksåklagaren. riksåklagaren.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
7 §2
-----------------------------------------------------
Inom åklagarväsendet får det finnas biträdande
åklagare. Dessa åklagare får i den omfattning som
regeringen bestämmer utföra uppgifter som skall
utföras av allmän åklagare. Väckande eller
fullföljande av åtal i Högsta domstolen får dock
inte beslutas av någon annan än riksåklagaren.
-----------------------------------------------------
Riksåklagaren och, i den Riksåklagaren och, i den
omfattning regeringen omfattning regeringen
bestämmer, överåklagare bestämmer, överåklagare
som är myndighetschefer som är myndighetschefer
inom åklagarväsendet får inom åklagarväsendet får
förordna extra åklagare förordna extra åklagare
att utföra uppgifter som att utföra uppgifter som
skall utföras av annan skall utföras av annan
allmän åklagare än allmän åklagare än
riksåklagaren eller vice riksåklagaren eller vice
riksåklagaren. riksåklagaren.
Riksåklagaren får också Riksåklagaren får också
förordna extra åklagare förordna extra åklagare
att utföra talan i Högsta att utföra talan i Högsta
domstolen, om ett mål har domstolen, om ett
överklagats endast av överklagande har gjorts
enskild part. endast av enskild part.
-----------------------------------------------------
1 Senaste lydelse 1981:1312.
2 Tidigare 7 § upphävd genom 1983:999.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Översyn av jävsreglerna
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju301.
Reservation (v, mp)
2. Överprövningsförfarandet inom
åklagarväsendet
Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju18.
3. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken, dock att 7 kap. 4 och 7
§§ ges den lydelse som utskottet föreslår i bilaga
3.
Stockholm den 26 april 2001
På justitieutskottets vägnar
Ingvar Johnsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),
Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Anita Sidén (m) och Staffan
Werme (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta ärende behandlar utskottet ett förslag från
regeringen om ändringar i rättegångsbalkens
bestämmelser om åklagarväsendet. Förslagen bygger på
Riksåklagarens promemoria En översyn av 7 kap.
rättegångsbalken och remissbehandlingen av den
(regeringens Dnr Ju2000/2293/PÅ).
Lagrådet har i sitt yttrande förordat vissa
ändringar i regeringens förslag, och regeringen har
justerat sitt förslag i enlighet härmed.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Utöver regeringens förslag behandlar utskottet
dels en motion som väckts med anledning av
propositionen, dels en motion som väcktes under den
allmänna motionstiden år 2000.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen ändringar i
bestämmelserna i 7 kap. rättegångsbalken. Det
föreslås en uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare
som är allmänna åklagare. Av den bestämmelsen följer
också vissa förändringar när det gäller titulaturen
inom åklagarväsendet. Samlingsbegreppen di-
striktsåklagare och statsåklagare utmönstras ur
rättegångsbalken. Dessutom föreslås att den
nuvarande biträdande riksåklagaren skall vara allmän
åklagare. Även i fortsättningen skall det finnas
biträdande åklagare och extra åklagare inom
åklagarväsendet.
Det föreslås inga sakliga ändringar när det gäller
riksåklagarens och de nuvarande statsåklagarnas rätt
att överta uppgifter som skall utföras av lägre
åklagare. Regeringen gör bedömningen att
överprövningsförfarandet inte bör
författningsregleras. När det gäller bestämmelserna
om allmänna åklagares behörighet innebär förslaget
en anpassning till åklagar- och
domstolsorganisationen. Det föreslås en utvidgning
av bestämmelsen om jäv mot åklagare på så sätt att
den också skall gälla vid fullgörandet av andra
åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt
rättegångsbalken. Nuvarande bestämmelse om jäv mot
polismyndighet och polisman ändras till att gälla
anställda inom polisväsendet som har att vidta
åtgärd eller fatta beslut enligt rättegångsbalken.
Förslagen föranleder redaktionella ändringar i 48
kap. 14 § rättegångsbalken.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2002.