Den 1 januari 1982 infördes lagen (1981:1064) om
säkerhetskontroll vid domstolsförhandling. Härigenom
blev det möjligt att genomföra kontrollåtgärder i
samband med s.k. riskförhandlingar i domstol.
Kontrollen sker i form av kroppsvisitation och
undersökning av väskor m.m. och skall i första hand
ske vid ingången till rättssalen.
Olika händelser under senare år har aktualiserat
frågan om skyddet i domstolarna är tillräckligt. En
arbetsgrupp med företrädare för Riksåklagaren,
Domstolsverket, Rikskriminalpolisen och
Säkerhetspolisen har i sin rapport Åtgärder för att
öka skyddet för anställda inom domstolarna och
åklagarväsendet lämnat förslag till bl.a. ökade
möjligheter att genomföra säkerhetskontroll i
domstol (regeringens dnr Ju96/3967). Den nämnda
rapporten ligger till grund för förslagen i
propositionen. Detsamma gäller en av Domstolsverket
utarbetad rapport Förbättrat tillträdesskydd till
domstolslokaler (DV-rapport 1997:3, regeringens dnr
Ju97/2220).
Som ytterligare underlag för förslagen i
propositionen ligger två skrivelser - den ena från
Länsstyrelsen i Stockholms län och den andra från
Rikspolisstyrelsen - angående frågan om annan än
polisman skall få utföra säkerhetskontroller i
domstol (dnr Ju95/1434).
Lagrådet har yttrat sig över regeringens förslag,
och regeringen har följt Lagrådets synpunkter.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att ändringar görs i lagen
(1981:1064) om säkerhetskontroll vid
domstolsförhandlingar och att rubriken till lagen
ändras till lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i
domstol. De föreslagna ändringarna har till syfte
att minska risken för våld och annan brottslighet av
allvarligare slag i domstolarna genom att förstärka
tillträdesskyddet till domstolslokalerna.
Två former av säkerhetskontroll föreslås: allmän
säkerhetskontroll och särskild säkerhetskontroll.
Domstolarna föreslås få möjlighet att, som ett
komplement till de nuvarande säkerhetskontrollerna
vid domstolsförhandlingar (särskild
säkerhetskontroll), utan koppling till ett visst mål
besluta om inpasseringskontroll av besökare till
domstolen med hjälp av teknisk utrustning, när det
finns anledning att befara att ett allvarligt brott
kan komma att begås i domstolens lokaler (allmän
säkerhetskontroll). Kontrollen får omfatta
kroppsvisitation och undersökning av väskor, paket
och andra föremål som besökare till domstolen har
med sig.
Allmän säkerhetskontroll skall beslutas i
administrativ ordning av domstolschefen eller, efter
delegering, av någon annan lagfaren domare vid
domstolen. Beslutet skall föregås av samråd med
polismyndigheten och föreslås gälla för viss tid.
Beslutet skall även, vid behov, innehålla uppgift om
vilka lokaler som beslutet avser.
Vid allmän säkerhetskontroll skall i princip samma
personer som vid särskild säkerhetskontroll samt
anställda vid domstolen vara undantagna från
kontrollen. Därutöver föreslås att personer som
infinner sig i domstolens lokaler på grund av
utövning av offentligt uppdrag skall undantas från
båda formerna av kontroll. Domstolens möjlighet att
i särskilda fall undanta också andra personer från
kontrollen skall gälla för båda formerna av
kontroll. Vid allmän säkerhetskontroll föreslås
domstolen, om särskilda skäl talar för det, få
inskränka kretsen av personer som generellt är
undantagna från kontroll. I lagen klargörs också att
identitetskontroll endast får äga rum för att kunna
fastställa om en person, som uppger sig inte
omfattas av säkerhetskontroll, skall undantas från
kontrollen.
I lagen föreslås att samma regler som för särskild
säkerhetskontroll också skall gälla i fråga om
följden av att vägra underkasta sig allmän
säkerhetskontroll.
Allmän säkerhetskontroll föreslås under vissa
förutsättningar kunna genomföras av annan personal
än polismän. Sådan personal skall ha
ordningsvaktsutbildning och vara förordnad av den
ansvariga polismyndigheten. Särskild
säkerhetskontroll skall, såsom gäller i dag, utföras
av polismän men föreslås vid behov kunna ske med
biträde av ordningsvakter. Manuell kroppsvisitation
får endast ske om det finns särskilda skäl för
åtgärden och skall utföras av polisman eller av
ordningsvakt som polismyndigheten har godkänt för
uppgiften.
Vid allmän säkerhetskontroll föreslås väskor och
andra föremål kunna lämnas till förvaring under
samma förutsättningar som gäller i dag, dock skall
okontrollerade föremål tas emot för förvaring endast
om det kan anses vara lämpligt. Vidare förtydligas
lagtexten så att det klart framgår att kontroll av
förvarade föremål får ske endast om det finns
särskilda skäl för det.
Den nya regleringen föreslås träda i kraft den 1
juli 2001.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett
regeringsförslag som innebär ökade möjligheter att
genomföra säkerhetskontroll i domstol.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Propositionen
I proposition 2000/01:32 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1981:1064) om
säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,
4. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens
va-nämnd,
5. lag om ändring i lagen (1980:578)
om ordningsvakter.
Motioner
Inga motioner har väckts i ärendet.
Utskottets överväganden
Säkerhetskontroll i domstol
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag om inpasseringskontroll till domstol.
I ett fritt och demokratiskt samhälle är det av
grundläggande betydelse att domstolarna kan verka
fritt. Det är av största vikt att domstolarna kan
fullgöra sin verksamhet och också tillhandahålla en
god säkerhet för dem som besöker eller arbetar i
domstolen. Olika åtgärder vidtas därför för att
uppnå en god säkerhet.
Enligt nuvarande regler i lagen om
säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar kan
kontroll anordnas för en viss förhandling. Vidare
ställs det krav på en konkret hotbild för att
säkerhetskontroll skall få ske. I propositionen
framförs att det är mycket ovanligt att en sådan
konkret hotbild kan konstateras. I stället
förekommer hot mot domstolarna som inte kan kopplas
till ett visst mål utan som är av en mer generell
natur. Samtidigt har den allmänna risknivån höjts.
Nya typer av brottslighet, särskilt sådan som hänger
samman med vissa s.k. mc-gäng samt brottslighet med
nazistiska och andra antidemokratiska förtecken, har
bidragit till större risker för våldsdåd i
domstolarna.
Den nuvarande regleringen innebär att
säkerhetskontroller inte kan genomföras i vissa
situationer trots att det föreligger
säkerhetsrisker. För att möta behovet av förbättrad
säkerhet bör det enligt utskottets mening införas en
möjlighet att, som alternativ eller komplement till
de nuvarande säkerhetskontrollerna vid
domstolsförhandling, anordna inpasseringskontroller
i domstolarna på det sätt som regeringen föreslagit
i propositionen.
Till sin natur innebär säkerhetskontroller i
domstol en inskränkning i de grundläggande regler om
integritetsskydd och domstolsoffentlighet som finns
i 2 kap. 6 respektive 11 § regeringsformen. Sådana
inskränkningar är tillåtna enligt regeringsformen,
men det krävs bl.a. att de inte går längre än vad
som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som
har föranlett dem. I samband med att lagen om
säkerhetskontroll i domstol infördes år 1982 ansåg
konstitutionsutskottet att lagstiftningen höll sig
inom ramen för de rättighetsbegränsningar som får
anses tillåtna (KU 1981/82:2 y).
Regeringen har i den nu föreliggande propositionen
gjort en avvägning mellan å ena sidan intresset av
säkerhet för anställda samt parter och andra
besökare i domstolarna och å andra sidan intresset
av största möjliga öppenhet i domstolarnas arbete
och den enskildes intresse av skydd för den
personliga integriteten. Regeringen pekar på att de
kontroller som nu föreslås innebär ett relativt
litet ingrepp i den personliga integriteten och att
sådana kontroller förekommer ofta eller t.o.m.
regelmässigt även i andra sammanhang, t.ex. på
flygplatser. Den stora betydelse som domstolarnas
möjlighet att kunna verka fritt har för det
demokratiska samhället uppväger enligt regeringens
mening väl de begränsade inskränkningar som
föreslagits. Det är regeringens bedömning att de
samhällsviktiga intressen som förslaget om allmänna
säkerhetskontroller i domstol är avsedda att skydda
väger tyngre än de måttliga rättighetsinskränkningar
som det medför.
Justitieutskottet delar regeringens uppfattning.
Den nu föreslagna inpasseringskontrollen kan enligt
utskottets mening inte anses mer ingripande än de
säkerhetskontroller som redan i dag kan företas vid
domstolsförhandling. En annan sak är att de
föreslagna inpasseringskontrollerna kan förutses
förekomma oftare än de nuvarande
säkerhetskontrollerna. Detta är också en avsikt med
förslaget.
Inte heller i övrigt har utskottet någon erinran
mot de föreslagna lagändringarna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Säkerhetskontroll i domstol
Riksdagen antar de av regeringen framlagda förslagen
till
1. lag om ändring i lagen (1981:1064) om
säkerhetskontroll vid domstolsförhandlingar,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,
4. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens
va-nämnd,
5. lag om ändring i lagen (1980:578) om
ordningsvakter.
Stockholm den 22 mars 2001
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Reinfeldt
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),
Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Siw Persson (fp) och Anita
Sidén (m).