Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till anslag, bemyndiganden,
investeringsplaner och avgiftsuttag inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Folkpartiet liberalerna reserverar sig
mot utskottets ställningstagande.
Folkpartiet vill omfördela 500 miljoner
kronor från anslaget till
Försvarsmaktens anslag för
förbandsverksamhet till anslaget för
internationella insatser.
I ett antal motioner - bl.a.
kommitt,motioner av Moderata
samlingspartiet, Vänsterpartiet,
Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet
de gröna - som väckts under den allmänna
motionstiden aktualiseras ett antal
försvarspolitiska planeringsfrågor med
riktlinjer för hur nästa försvarsbeslut
skall förberedas.
Som ett väsentlig led i förberedelserna
för försvarsbeslutet verkar
Försvarsberedningen. En
säkerhetspolitisk och en
försvarspolitisk rapport väntas lämnas
av Försvarsberedningen under våren 2001.
Utskottet räknar med att vissa av de
frågor som aktualiseras i motionerna
kommer att övervägas i det sammanhanget.
De partier som medverkar i
Försvarsberedningen kommer att påverka
underlagsframtagandet. Parallellt med
det arbete som Försvarsberedningen
bedriver utreds ett antal specialfrågor
inom det försvarspolitiska området.
Offentliga utredningar omfattar
Försvarsmaktens personalförsörjning,
försvarets materielförsörjning,
försvarsforskningen samt de frivilliga
försvarsorganisationerna. Vidare har
Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt
betänkande. Utskottet bedömer att
regeringens ställningstagande till dessa
fem offentliga utredningar kommer att
redovisas i den kommande
försvarspolitiska propositionen hösten
2001.
Utskottet ser därmed inget behov att
riksdagen nu uttalar sig om ytterligare
riktlinjer för hur försvarsbeslutet
skall förberedas.
När det gäller det militära försvaret
förordar utskottet att riksdagen
godkänner den av regeringen föreslagna
inriktningen för förbandsverksamhet,
stöd till samhället, beredskap, materiel-
och anläggningsförsörjning samt
forskning och teknikutveckling för år
2001. Utskottet föreslår också att
riksdagen godkänner investeringsplanen
samt lämnar regeringen begärda
bemyndiganden för materiel- och
anläggningsanskaffning. I anslutning
härtill behandlar utskottet två förslag
från Riksdagens revisorer om en
förbättrad redovisning av bemyndiganden.
Vidare föreslår utskottet att det
nationella flygtekniska
forskningsprogrammet förlängs med en
treårsperiod t.o.m. år 2003.
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna framför i skilda
reservationer förslag till andra
inriktningar för förbandsverksamhet och
materielförsörjning. Vänsterpartiet
reserverar sig mot delar av inriktningen
av materielförsörjningen.
När det gäller det civila försvaret
anser utskottet att de medel som tagits
från den civila ekonomiska
planeringsramen för att finansiera annan
verksamhet inom utgiftsområde 6
Totalförsvar motsäger den långsiktiga
inriktningen som riksdagen angivit för
försvarspolitiken. I ett kortsiktigt
perspektiv inser utskottet att det
alltid kan diskuteras att få till stånd
angelägna insatser. Men långsiktigt
måste, enligt utskottets mening, den
fastlagda ominriktningen inom
totalförsvarsramen tydligt framgå.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att
inriktningen inom det civila försvaret
fortsättningsvis skall utgå från den
ekonomiska planeringsram som riksdagen
en gång lagt fast.
Utskottet föreslår också att riksdagen
godkänner det föreslagna nya målet för
funktionen Postbefordran.
Folkpartiet liberalerna har i en
reservation föreslagit en lägre
bemyndiganderam för funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst än
vad utskottets tillstyrkt.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner det föreslagna målet för
politik-området Skydd mot olyckor.
Propositionen
Regeringen yrkar i proposition 2000/01:1
utgiftsområde 6 Totalförsvar
1. att riksdagen bemyndigar regeringen
att utnyttja en kredit om 40 000 000 000
kr i Riksgäldskontoret om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger (avsnitt 3.5),
2. att riksdagen godkänner förslaget
till inriktning för förbandsverksamhet
(avsnitt 3.9.4),
3. att riksdagen godkänner förslaget
till inriktning för incidentinsatser
(avsnitt 3.9.4),
4. att riksdagen godkänner förslaget
till inriktning för stöd till samhället
(avsnitt 3.9.4),
5. att riksdagen godkänner förslaget
beträffande beredskap (avsnitt 3.9.4),
6. att riksdagen godkänner förslaget
till inriktning för materiel,
anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling (avsnitt 3.9.4),
7. att riksdagen godkänner att det
nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta
under perioden 2001-2003 och att det
statliga bidraget till finansieringen av
programmet skall vara högst 90 000 000
kr under perioden (avsnitt 3.9.4),
8. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för Försvarsmakten
för perioden 2001-2003 (avsnitt
3.9.6.3),
9. att riksdagen bemyndigar regeringen
att i fråga om ramanslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling medge beställningar av
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling så att behovet av
anslagsmedel efter budgetåret 2001 för
dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst 77 936 125
000 kr (avsnitt 3.9.6.3),
10. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för Överstyrelsen
för civil beredskap, såvitt avser
Funktionen Civil ledning, för perioden
2001-2003 (avsnitt 3.10.7.1),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
6:4 Funktionen Civil ledning, genomföra
beställningar av kommunaltekniska
anläggningar, telesäkerhetsåtgärder,
skyddade ledningsplatser och signalskydd
så att behovet av anslagsmedel efter
2001 för dessa och tidigare
beställningar uppgår högst till 55 000
000 kr (avsnitt 3.10.7.1),
12. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2001 låta Överstyrelsen för
civil beredskap disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 325 000 000 kr
(avsnitt 3.10.7.2),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
6:5 Funktionen Försörjning med
industrivaror, godkänna avtal om nya
beredskapsåtgärder så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst
27 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.2),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2001 låta Statens räddningsverk
disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 720 000 000 kr
(avsnitt 3.10.7.3),
15. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2001, i fråga om ramanslaget 6:6
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst, medge beställningar av
skyddsrum och ledningsplatser m.m. så
att behovet av anslagsmedel efter 2001
för dessa och tidigare beställningar
uppgår till högst 195 000 000 kr
(avsnitt 3.10.7.3),
16. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,
godkänna avtal och beställningar, såvitt
avser beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
högst 12 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.6),
17. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2001 låta Socialstyrelsen
disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 220 000 000 kr
(avsnitt 3.10.7.6),
18. att riksdagen fastställer
avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt högst 100 000 000 kr
under 2001 (avsnitt 3.10.7.7),
19. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden
2001-2003 (avsnitt 3.10.7.7),
20. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
6:10 Funktionen Telekommunikationer
m.m., godkänna avtal och beställningar,
såvitt avser tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder, så
att behovet av anslagsmedel efter 2001
för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst
150 000 000 kr (avsnitt 3.10.7.7),
21. att riksdagen godkänner att målet
för Funktionen Postbefordran är att
verksamheten skall bedrivas så att
totalförsvarets behov av postal
kommunikation skall kunna tillgodoses
under höjd beredskap och skall bedrivas
så att de resurser och den beredskap som
skapas skall kunna utnyttjas vid svåra
påfrestningar på samhället i fred
(avsnitt 3.10.7.8),
22. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
6:12 Funktionen Transporter, godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 25 000 000 kr (avsnitt
3.10.7.9),
23. att riksdagen fastställer
avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften,
såvitt avser Funktionen
Energiförsörjning, till sammanlagt högst
200 000 000 kr under 2001 (avsnitt
3.10.7.10),
24. att riksdagen bemyndigar regeringen
att, genom en kredit i Riksgäldskontoret
om högst 23 000 000 000 kr, tillgodose
Försvarets materielverks behov av
rörelsekapital för budgetåret 2001
(avsnitt 3.11.4.1),
25. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2001-2003
(avsnitt 3.11.4.1),
26. att riksdagen godkänner det
föreslagna målet för politikområdet
Skydd mot olyckor (avsnitt 3.11.4.1),
27. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2001-2004
(avsnitt 4.9.1),
28. att riksdagen godkänner att de
tidigare beslutade målen för
Kustbevakningens verksamhet inom
utgiftsområdet upphör att gälla fr.o.m.
2001 (avsnitt 4.9.1),
29. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, i fråga om ramanslaget
7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m., besluta om bidrag så
att behovet av anslagsmedel efter 2001
exklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 15 000 000 kr (avsnitt
4.9.2),
30. att riksdagen godkänner förslaget
till investeringsplan för Statens
räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden
2001-2003 (avsnitt 4.9.4),
31. att riksdagen för budgetåret 2001
anvisar anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt följande
uppställning:
verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
07 4 Statens (ram) 555
räddningsverk: Samhällets 449
skydd
mot olyckor
07 5 Brandfarliga och (ram) 17 017
explosiva varor
Summa 46 530
105
Förslag 2000/01:RR2 Bemyndiganden med
utgångspunkt i försvaret
2000/01:RR2 vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad revisorerna
har anfört under avsnitt 3.1 Förslag om
bättre redovisning av försvaret till
riksdagen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad revisorerna
anfört under avsnitt 3.2 Bättre
administrativt stöd till Försvarsmakten.
Motionerna
2000/01:Fö205 av Roy Hansson (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skapa förutsättningar att
lösa det av riksdag och regering
beslutade uppdraget avseende
samordningsmöjligheter av resurser på
Gotland.
2000/01:Fö206 av Lars Ångström m.fl.
(mp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen ger
Försvarsmakten i uppdrag att ta fram en
plan för hur en halvering av det
militära försvaret på sex år skulle
kunna genomföras på ett för samhället så
smidigt sätt som möjligt.
2. Riksdagen begär att regeringen i sin
försvarsproposition konkretiserar
tidigare riksdagsbeslut om vidgad
hotbild och omfattar förslag till hur
miljöhot, IT-hot och hot från
sönderrostande atomubåtar i Murmansk
skall kunna mötas.
3. Riksdagen begär att regeringen i sin
kommande försvarsproposition presenterar
ett nytt system för ett försvar byggt på
frivillighet öppet för både män och
kvinnor i stället för
värnpliktssystemet.
4. Riksdagen begär att regeringen i sin
kommande försvarsproposition
konkretiserar sitt handlingsprogram för
att förebygga väpnade konflikter med att
se över möjligheten att skapa ett
institut för internationell
konfliktförebyggande verksamhet.
5. Riksdagen begär att regeringen i sin
försvarsproposition konkretiserar sitt
handlingsprogram för att förebygga
väpnade konflikter genom att se över
möjligheten att skapa ett svenskt
konfliktlösningscenter.
6. Riksdagen begär att regeringen i
enlighet med sitt handlingsprogram för
en konfliktförebyggande politik verkar
för Europaparlamentets beslut om en
genomförbarhetsstudie för en europeisk
civil fredskår.
2000/01:Fö207 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att oförändrade försvarsanslag
bör vara utgångspunkten för
förändringsprocessen.
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att nu undvika en omfattande
avveckling av kompetens samt onödig
materielförstöring samt att förmågan att
bygga upp ett starkare försvar i en
framtid skall säkras.
2000/01:Fö208 av Åke Carnerö m.fl. (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förstärkning av
förbandsverksamheten.
6. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de nationella skyddsstyrkorna.
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheterna att behålla
ytterligare två ubåtar i drift.
8. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om teknikrekryteringen till
helikopterförbanden.
13. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en kartläggning av den
efterfrågan som finns på
överskkottsmaterielet bland militära och
civila myndigheter, organisationer och
företag.
18. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det civila försvarets
inriktning mot en minskad sårbarhet i
infrastrukturen snarast måste få ett
tydligt genomslag i den framtida
planeringen av det civila försvaret.
22. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förstärkning av anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. med 500 miljoner kronor.
23. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förstärkning av anslaget 7:1
Kustbevakningen med 50 miljoner kronor.
24. Riksdagen anvisar med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt uppställning:
Anslag Regering Kristdemokrate
(tusental ens rna
kronor) förslag
6.1 18 266 + 500 000 =
Förbandsverksam 092 18 766 092
het och
beredskap m.m.
2000/01:Fö210 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anslagen inom politikområdena
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m., 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som i motionen anförs till utgiftsområde
6 politikområde 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m. 850 000 000 kr utöver
vad regerigen föreslår eller således
19 116 092 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till utgiftsområde
6 politikområde 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser 0 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som i motionen anförs till utgiftsområde
6 politikområde 6:3 Materiel,
anläggingar samt forskning och teknik-
utveckling 1 350 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår eller således
24 664 833 000 kr.
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om politikområdena 6:4 till 6:13
om det civila försvaret.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till utgiftsområde
6 politikområde 6:4 Funktionen Civil
ledning 360 083 000 kr.
7. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om politikområde 7:1
Kustbevakningen.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad
som anförs i motionen till utgiftsområde
6 politikområde 7:1 Kustbevakningen 446
369 000 kr.
2000/01:Fö211 av Eva Johansson (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att vidareutveckla forskningen
om nya hot och risker.
2000/01:Fö212 av Runar Patriksson och
Eva Flyborg (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen
snarast kommer med förslag rörande
personalförsörjning,
materielförsörjning,
ledningsorganisation,
informationskrigföring och IT-säkerhet
m.m.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Försvarsmakten får 3
miljarder kronor utöver vad regeringen
föreslagit i omställningsbidrag att
anslås under perioden 2002-2003.
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av försvarsmateriell
förnyelse.
4. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av försvarsindustriell
samverkan.
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det svenska försvaret
omedelbart måste ges förutsättningar för
internationella insatser av en
storleksordning två till tre gånger den
nuvarande.
6. Riksdagen anvisar med följande
ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt uppställning:
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
6:1 18 266 000 - 500 000
Förbandsverksam
het och
beredskap m.m.
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att begränsa bemyndigandet för
anslaget 6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst till högst 100
miljoner kronor.
2000/01:Fö307 av Margareta Viklund och
Olle Lindström (kd, m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att tillsätta en
parlamentarisk arbetsgrupp med uppgift
att genomlysa beslutsprocessen inför och
konsekvenserna av det förslag som
presenterades i regeringens proposition
Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30)
samt för riksdagen presentera förslag
till förändringar i det fattade beslutet
mot bakgrund av dragna slutsatser.
2. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett moratorium gällande
avyttrande av mark, anläggningar och
lokaler som ånyo kan komma att tas i
anspråk för Försvarsmaktens behov.
2000/01:Fö309 av Maud Ekendahl och
Elizabeth Nyström (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att införa en lagändring som innebär att
hemvärnets mannar förvarar sina vapen i
ett säkerhetsskåp eller att hemvärnets
vapen endast förvaras i ett centralt
vapenskåp.
2000/01:Fö312 av Stig Sandström m.fl.
(v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen i
planeringsförutsättningarna inför 2002
och 2003 inkluderar en omfördelning av
500 miljoner kronor per år enligt vad i
motinen anförs.
2. Riksdagen begär att regeringen ger
Materielförsörjningsutredningen ett
tilläggsdirektiv om att föreslå hur
försvarsindustrins civila inriktning kan
utvecklas samt att utvärdera tidigare
regeringsansträngningar för försäljning
av krigsmateriel.
3. Riksdagen begär att regeringen
tillsätter en arbetsgrupp med uppgift
att omförhandla JAS-beställningen.
4. Riksdagen begär att regeringen
upprättar ett separat handlingsprogram i
syfte att hantera övertaligheten på den
civila sidan.
2000/01:Fö322 av Anna Lilliehöök (m)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut: Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inte flytta
örlogsskolornas skolledning med fem
tjänster till Kungsholmens fort i
Karlskrona.
2000/01:Fö324 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen ger
tilläggsdirektiv till
Personalförsörjningsutredningen om vad i
motionen anförs om helhetssyn på
personalförsörjningen innefattande såväl
anställda (reserv- och yrkesofficerare),
pliktpersonal (inklusive värnpliktiga
officerare), frivilliga som
civilanställda.
2. Riksdagen begär att regeringen ger
tilläggsdirektiv till
Personalförsörjningsutredningen om vad i
motionen anförs om befälsordning för
utbildning av yrkes-, reserv- och
värnpliktsofficerare.
2000/01:Fö325 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om örlogsskolorna och
officershögskolorna.
2000/01:Fö328 av Ingvar Eriksson (m)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kapitalförstöringen inom
försvaret.
2. Riksdagen begär att regeringen
lägger fram förslag inför det
försvarsbeslut som skall fattas hösten
2001 i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Fö403 av Erik Arthur Egervärn
och Ola Rask (c, s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om följa upp och utvärdera 1999
års upprepade och omfattande elavbrott.
2000/01:Fö601 av Åke Carnerö m.fl. (kd)
vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökade resurser i
politikområdet Skydd mot olyckor med
50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag under anslag 7:1
Kustbevakningen.
2000/01:Fö801 av Amanda Agestav och
Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en höjning av dagersättningen till 100
kr för totalförsvarspliktiga.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
13. Riksdagen anvisar för budgetåret
2001 anslagen under utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt uppställningen i
bilaga 2 (i mkr):
Anslag
Regeringens förslag
Anslagsförändring
6:1 18 266 - 500
Förbandsverksam
het och
beredskap m.m.
6:2 1 001 + 500
Fredsfrämjande
truppinsatser
Summa för 45 445
utgiftsområdet 0
2000/01:U401 av Berit J¢hannesson m.fl.
(v) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
3. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening att regeringen
skall ge Försvarsmakten i uppdrag att
svara för att varje soldat i Kosovo
skall få en kroppsburen dosimeter.
4. Riksdagen begär att regeringen ger
FOA i uppdrag att analysera de
internationella undersökningarna samt
att forska kring effekterna och riskerna
med användningen av depleted uranium i
ammunition.
Utskottet
Utgiftsområde 6 - Totalförsvar
Utgiftsområdet omfattar militärt
försvar, civilt försvar,
Kustbevakningen, nämnder samt
totalförsvarsgemensamma verksamheter
(tidigare benämnt stödverksamhet till
det militära och civila försvaret).
Vidare ingår även internationell
fredsfrämjande verksamhet med svensk
trupp utomlands, verksamhet som bedrivs
av Kustbevakningen, Statens
räddningsverk avseende
fredsräddningstjänst, vissa nämnder och
Sprängämnesinspektionen.
Två politikområden
Utgiftsområde 6 Totalförsvar omfattar i
budgetpropositionen för år 2001
politikområdet Försvarspolitik
respektive politikområdet Skydd mot
olyckor.
Politikområdet Försvarspolitik består av
det militära försvaret och det civila
försvaret.
Politikområdet Skydd mot olyckor
omfattar förebyggande, konsekvens-
begränsande och skadeavhjälpande
åtgärder avseende olyckor.
Politikområdet Skydd mot olyckor
begränsas till att omfatta verksamheter
som bedrivs av myndigheter inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Kustbevakningens verksamhet kommer
fr.o.m. 2001 att tillhöra flera
politikområden men har sitt anslag under
utgiftsområde 6 Totalförsvar och
politikområdet Skydd mot olyckor. I
budgetprositionen (volym 5) lämnar
regeringen en redovisning av
Kustbevakningens verksamheter utanför
politikområdet Skydd mot olyckor.
Försvarspolitik
Politikområdets omfattning
Regeringen framhåller att riksdagen
genom lagen (1992:1403) om totalförsvar
och höjd beredskap har definierat
totalförsvar som verksamhet som behövs
för att förbereda Sverige för krig.
Under högsta beredskap är totalförsvar
all samhällsverksamhet som då skall
bedrivas. Totalförsvar avser således en
verksamhet och inte en organisation. Med
totalförsvarsresurser avses alla de
resurser som finns för
totalförsvarsverksamhet.
Försvarspolitiken omfattar planering,
förberedelser och utnyttjande av
totalförsvarsresurser för att lösa de av
riksdagen angivna målen samt att på
andra sätt stödja svensk
säkerhetspolitik.
Försvarspolitiken omfattar det militära
försvaret och det civila försvaret.
Totalförsvarsgemensamma verksamheter
redovisas särskilt.
Försvarspolitikens mål och inriktning
Regeringen anser att försvarspolitiken
skall bidra till att bevara vårt lands
fred och självständighet. Vi skall kunna
möta militära hot som direkt berör
Sverige. Internationellt skall vi bidra
till fred och säkerhet i omvärlden genom
gemensamma fredsfrämjande och humanitära
insatser både i och utom Europa.
Totalförsvarsresurserna skall kunna
användas för följande huvudändamål:
* försvara Sverige mot väpnat
angrepp,
* hävda vår territoriella
integritet,
* bidra till fred och säkerhet i
omvärlden och
* stärka det svenska samhället
vid svåra påfrestningar i fred.
Regeringen pekar på att det svenska
totalförsvaret genomgår en omfattande
reformering och effektivisering.
Inriktningen är att utveckla det svenska
försvaret från invasionsförsvar till ett
flexibelt insatsförsvar med förmåga till
anpassning. Det svenska försvaret skall
kännetecknas av ständig utveckling och
förnyelse, hög teknologisk nivå,
ekonomisk effektivitet och folkförsvar.
Hoten mot vårt land har förändrats.
Både den säkerhetspolitiska utvecklingen
och den övriga samhällsutvecklingen
ligger bakom det reformbehov som uppstod
i slutet av 1990-talet.
Samtidigt som invasionshotet ter sig
avlägset för de närmaste tio åren,
förutsatt att vårt land har en
grundläggande försvarsförmåga, så har
andra hot mot vårt samhälle fått ökad
aktualitet. Exempel på denna typ av hot
är NBC-hotet (nukleära, biologiska och
kemiska vapen) samt hotet mot
informationssamhället.
Det nya försvaret ger enligt
regeringens mening Sverige en förmåga
att försvara landet utifrån dagens
säkerhetspolitiska förutsättningar. Den
nya strukturen skapar dessutom
förutsättningar för att utveckla och
förändra försvarets resurser över tiden.
Därigenom skapas både flexibilitet och
förmåga till anpassning.
Försvarsreformen syftar samtidigt till
att utveckla samhällets förmåga att möta
hot inom det vidgade säkerhetsbegreppets
ram.
Regeringen anser att Sverige skall
fullt ut delta i den europeiska
krishanteringen. Vårt deltagande i
internationella insatser och arbetet med
att utforma och förstärka EU:s
krishanteringsförmåga såväl militärt som
civilt kommer att ställa stora krav på
oss, inte minst när vi innehar
ordförandeskapet i EU. Mot denna
bakgrund skall vår förmåga att delta i
både militära och civila fredsfrämjande
och humanitära operationer fortsätta att
utvecklas.
Försvarsreformen innebär enligt
regeringen att Sverige får ett försvar
som både är anpassat till dagens
säkerhetspolitiska förhållanden och har
en beredskap att följa utvecklingen mot
förändrade hot i framtiden.
Regeringens kommande underlag för
framtida riksdagsbeslut
Regeringens årliga redovisning till
riksdagen av beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred kommer
att lämnas i en särskild skrivelse i
slutet av 2000.
Under 2001 kommer utvecklingsarbetet att
följas upp och drivas vidare. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen under
hösten 2001 med en försvarspolitisk
proposition.
Regeringen avser att våren 2002 lämna en
proposition till riksdagen om frågor
rörande civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i
fred. I propositionen kommer att lämnas
förslag med anledning av resultatet av
dels utredningen om principer för en
bättre helhetssyn vid planeringen av
civilt försvar och beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred
(dir. 1999:63), dels den genomgång som
för närvarande utförs av departementen
avseende behov av åtgärder och
författningsreglering inom de områden
som kan bli berörda vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Beredskapskredit för totalförsvaret
I detta avsnitt behandlar utskottet
regeringens förslag om en
beredskapskredit för totalförsvaret.
Regeringen
Riksdagen bemyndigade regeringen att
utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret
om 40 000 000 000 kr för budgetåret 2000
om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger.
Regeringen anser att ett motsvarande
bemyndigande, avseende samma belopp, bör
lämnas för budgetåret 2001.
Beredskapskrediten skall säkerställa
att en nödvändig beredskapshöjning inte
förhindras eller fördröjs därför att
regeringen inte disponerar erforderliga
betalningsmedel. Krediten är beräknad
att täcka de utgifter som motsvarar en
månads beredskapshöjande verksamhet.
Krediten är beräknad att utnyttjas i
ungefär lika delar mellan militärt och
civilt försvar.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser
regeringen att återkomma till riksdagen
med redovisning av behovet av medel för
den fortsatta verksamheten.
Regeringen föreslår (hemställan nr 1)
att riksdagen för år 2001 bemyndigar
regeringen att utnyttja en kredit om 40
miljarder kronor i Riksgäldskontoret.
Krediten skall kunna utnyttjas om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger.
Utskottet
Beredskapskrediten skall säkerställa att
en nödvändig beredskaphöjning inte
förhindras eller fördröjs på grund av
att regeringen inte disponerar
erforderliga medel. Utskottet föreslår
därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag till
beredskapskredit för totalförsvaret.
Försvarspolitiska planeringsfrågor
I detta avsnitt behandlas motionerna
Fö206 (mp) yrkandena 1-6, Fö207 (m)
yrkande 3 , Fö211 (s), Fö212 (fp)
yrkandena 1 och 2, Fö307 (m, kd) samt
Fö312 (v) yrkande 1.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
Fö207 (m kommitt,) att ett förslag till
ett samlat försvarsbeslut kommer att
läggas fram hösten 2001. Utgångspunkter
för detta samlade beslut måste ges redan
nu. Den ekonomiska inriktningen,
innefattande en reducering av
försvarsanslagen med närmare 20 %, måse
stoppas. Personalförsörjning, logistik,
forskning och utveckling samt
materielförsörjning måste gå hand i hand
med den omprövning och breddning av
försvarets uppgifter som skett under
senare år. Oförändrade försvars-anslag
bör vara utgångspunkten i
förändringsprocessen (yrkande 3).
Vänsterpartiet framhåller i Fö312 (v
kommitt,) att en av försvarets fyra
huvuduppgifter är att bidra till fred
och säkerhet i omvärlden.
Internationella insatser kommer att
utgöra en stor del av den operativa
verksamheten i framtiden. I samband med
Sveriges deltagande med fredsbevarande
styrka i Kosovo kritiserades
beslutsprocessen för att vara långsam
och ineffektiv. Den militära insatsen
fördröjdes bl.a. genom att
finansieringen av verksamheten var oklar
och att grundutbildningen inom försvaret
var otillräcklig. Då internationella
insatser är en del av Försvarsmaktens
ordinarie verksamhet bör finansieringen
av dessa ingå i försvarets planerade
utgifter och inte som i det här fallet
genom att ta resurser från annan
verksamhet, t.ex. civil krishantering.
Därför är det både viktigt och naturligt
att Försvarsmakten inom sin budgetram
ser till att det finns resurser för
denna verksamhet.
Planeringsförutsättningarna inför 2002
och 2003 bör därför inkludera en
omfördelning av 500 miljoner kronor per
år för att inom utgiftsområdet
säkerställa resurser för internationell
verksamhet (yrkande 1).
Folkpartiet liberalerna pekar i motion
Fö212 (fp kommitt,) att regeringen har
aviserat att senast hösten 2001
återkomma till riksdagen med en lång rad
av frågeställningar rörande
personalförsörjning,
materielförsörjning,
ledningsorganisation,
informationskrigföring och IT-säkerhet
m.m. Detta är viktiga grundpelare i det
nya försvar som skall verka fr.o.m.
2002. Folkpartiet anser att dessa frågor
är av sådan dignitet att ett förslag bör
komma på riksdagens bord snarast möjligt
(yrkande 1).
Folkpartiet har accepterat sänkningen
av försvarsramen men anser i likhet med
när försvarsförhandlingarna avbröts att
det s.k. omställningsbidraget måste vara
större.
Utöver regeringens föreslagna anslag
vill Folkpartiet anslå ytterligare 3
miljarder kronor i omställningsbidrag
för åren 2002-2003. På så sätt skulle
den modernisering av försvaret som
motionärerna anser nödvändig
möjliggöras. Viktiga delar i en sådan
modernisering är dels materiell
förnyelse såsom t.ex. elektroniska
motmedel, nytt robotsystem för
luftförsvaret och attackhelikoptrar,
dels ett nytt värnpliktssystem, som
bygger på en könsneutral värnplikt och
bl.a. ökar möjligheterna att ha personal
med specialkompetenser snabbt
tillgänglig för internationella insatser
och dels kraftigt utökade resurser för
internationella fredsbevarande insatser
i t.ex. FN- eller EU-regi (yrkande 2).
Miljöpartiet de gröna pekar i motion
Fö206 (mp kommitt,) på att riksdagen år
2001 skall fatta en nytt försvarsbeslut.
För att snabbare kunna genomföra
neddragningar av det militära försvaret
behövs en konkret planering. Regeringen
bör ge Försvarsmakten i uppdrag att ta
fram en plan för hur en halvering av det
militära försvaret på sex år skall kunna
genomföras på ett för samhället så
smidigt sätt som möjligt (yrkande 1).
Regeringen bör i sin aviserade
proposition konkretisera tidigare
riksdagsbeslut om en vidgad hotbild som
bör innehålla förslag till hur miljöhot,
IT-hot och hot från sönderrostande
atomubåtar i Murmansk skall kunna mötas
(yrkande 2).
Vidare bör regeringen presentera ett
förslag till ett nytt system för ett
försvar byggt på frivillighet öppet för
både män och kvinnor i stället för
värnpliktssystemet (yrkande 3).
För att förebygga väpnade konflikter
bör regeringen se över möjligheten att
skapa ett institut för internationell
konfliktförebyggande verksamhet (yrkande
4) samt möjligheten att skapa ett
svenskt konfliktlösningscenter (yrkande
5).
Ett viktigt svenskt steg borde vara att
ta initiativ till en civil fredskår för
krigsföregripande insatser inom Europa.
Målet skall vara en icke-militär
multinationell insatsenhet tillgänglig
med kort varsel och med en beredskap att
utvidga gruppens storlek beroende på
situationens krav. Om en gemensam
utrikes- och säkerhetspolitik inom EU
fortsätter att utvecklas - trots
välmotiverad kritik och riskerna med en
sådan - bör denna fokuseras på att skapa
civila föregripande instrument.
Regeringen bör därför i EU verka för att
genomföra den genomförbarhetsstudie för
en europeisk civil fredskår som EU-
parlamentet föreslagit (yrkande 6).
I motion Fö307 av Margareta Viklund och
Olle Lindström (m, kd) anser
motionärerna att en parlamentariskt
sammansatt arbetsgrupp bör tillsättas
och ges i uppdrag att genomlysa den
utredningsprocess som föregick
riksdagens beslut den 30 mars 2000. Med
utredningsprocessen menas dels den
process som ägde rum i Försvarsmakten
fr.o.m. hösten 1998 och fram till den 19
maj 1999, dels den process som ägde rum
i den s.k. "styrgruppen" under perioden
maj-oktober 1999. I arbetsgruppens
uppdrag bör också ingå en genomlysning
av de processer i Regeringskansliet som
resulterade i inrättandet av
"styrgruppen" samt arbetet i samband med
utformningen av "styrgruppens" direktiv.
I utredningsuppdraget bör också beaktas
de numera relativt allmänt kända
uppgifterna att enskilda militära
befattningshavare på hög nivå tidigt
föregrep kommande steg i
utredningsprocessen, bl.a. genom att
utarbeta s.k.
"grundorganisationshypoteser" med klara
ställningstaganden mot vissa förband och
orter (yrkande 1). Regeringen bör vidta
åtgärder för att förhindra att mark,
anläggningar och lokaler som ånyo kan
komma att tas i anspråk för verksamhet i
Försvarsmaktens regi avyttras. Ett
moratorium bör införas gällande
avyttrande av mark, anläggningar och
lokaler som ånyo kan komma att tas i
anspråk för Försvarsmaktens behov
(yrkande 2).
I motion Fö211 av Eva Johansson (s)
pekar motionären på att i takt med nya
tekniska landvinningar och ett ökat
internationellt beroende växer riskerna
för att samhället drabbas av nya hot som
helt skiljer sig från gårdagens.
Forskningen om nya hot och risker måste
vidareutvecklas av regeringen.
Utskottet
Riksdagen har våren 1999 beslutat om
inriktningen för de ekonomiska ramarna
för utgiftsområde 6 Totalförsvar för
åren 2001-2004.
Den ekonomiska ramen för utgiftsområdet
för varje år under perioden 2002-2004
skall vara 4 miljarder kronor mindre än
den ram för år 2001 som riksdagen
godkände våren 1998, exklusive den
materielförskjutning riksdagen beslutade
om våren 1996.
Vidare beslutades att ett
omställningsbidrag anslås med 3
miljarder kronor år 2002 och 1 miljard
kronor år 2003 att användas för de
kostnader som hänger samman med sådana
strukturförändringar inom
Försvarsmaktens krigs- och
grundorganisation som presenteras i
denna proposition samt för de
förskjutningar av materielleveranser som
genomförs.
Några andra ekonomiska utgångspunkter
än de riksdagen har beslutat - vilket
föreslås i Fö207 yrkande 3, Fö212
yrkande 2 och Fö206 yrkande 1 - bör
enligt utskottets mening inte ligga till
grund för försvarsplaneringen. Om det är
motiverat med andra ekonomiska ramar
framgent bör detta prövas i ett mer
samlat sammanhang där riksdagen
samtidigt överväger det
säkerhetspolitiska läget och de
militärstrategiska förhållandena.
Riksdagen har genom försvarsutskottets
betänkande 1999/2000:FöU2 Det nya
försvaret pekat på vilket ytterligare
beslutsunderlag och redovisningar som
behöver föreläggas riksdagen senast i
samband med nästa försvarsbeslut.
Regeringen har därför i juni 2000
uppdragit åt Försvarsmakten att lämna
underlag för redovisningar och beslut i
de avseenden som riksdagen har begärt på
en lång rad punkter.
Som ett väsentlig led i förberedelserna
för försvarsbeslutet verkar
Försvarsberedningen. En
säkerhetspolitisk och en
försvarspolitisk rapport väntas lämnas
av Försvarsberedningen under våren 2001.
Utskottet räknar med att konsekvenserna
av den vidgade hotbilden, och därmed
vissa av de frågor som aktualiseras i
motionerna Fö206 (mp) yrkande 2 och
Fö211 (s), kommer att övervägas i det
sammanhanget. De partier som medverkar i
Försvarsberedningen kommer att påverka
underlagsframtagandet.
Parallellt med det arbete som
Försvarsberedningen bedriver utreds ett
antal specialfrågor inom det
försvarspolitiska området. Offentliga
utredningar omfattar Försvarsmaktens
personalförsörjning, försvarets
materielförsörjning, försvarsforskningen
samt de frivilliga
försvarsorganisationerna. Vidare har
Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt
betänkande.
Utskottet bedömer att regeringens
ställningstagande till dessa fem
offentliga utredningar kommer att
redovisas för riksdagen i den kommande
försvarspolitiska propositionen hösten
2001.
Regeringen har i budgetpropositionen
aviserat att våren 2002 lämna en
proposition till riksdagen om frågor
rörande civilt försvar och beredskapen
mot svåra påfrestningar på samhället i
fred. I propositionen kommer att lämnas
förslag med anledning av resultatet,
dels av den s.k. Sårbarhets- och
säkerhetsutredningen, dels den genomgång
som för närvarande utförs av
departementen avseende behov av åtgärder
och författningsreglering inom de
områden som kan bli berörda vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
I motionerna Fö312 (v) yrkande 1, Fö212
(fp) yrkande 2 och Fö206 (mp) yrkandena
4-6 akutaliseras beslut som rör Sveriges
bidrag till internationell fred och
säkerhet.
Regeringen anför i budgetpropositionen
att "Sverige skall fullt ut delta i den
europeiska krishanteringen. Vårt
deltagande i internationella insatser
och arbetet med att utforma och
förstärka EU:s krishanteringsförmåga
såväl militärt som civilt kommer att
ställa stora krav på oss, inte minst när
vi innehar ordförandeskapet i EU. Mot
denna bakgrund skall vår förmåga att
delta i både militära och civila
fredsfrämjande och humanitära
operationer fortsätta att utvecklas."
Utskottet konstaterar att såväl Sverige
som övriga stater i Europeiska unionen
är inne i ett konstruktivt skede för att
forma en gemensam europeisk förmåga att
med såväl civila som militära medel
bidra till internationell fred och
säkerhet. Utskottet utesluter inte att
åtgärder som föreslås t.ex. i motion
Fö206 kommer att övervägas i det
sammanhanget. Utskottet är emellertid
inte berett att tillstyrka förslaget att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att
nu verka för en genomförbarhetsstudie av
en civil europeisk fredskår. Frågan om
t.ex. personalförsörjningen av en sådan
från svensk sida har prövats av
riksdagen i betänkande 1997/98:FöU7
bl.a. med anledning av motion
1997/98:Fö220 (kd kommitt,) yrkande 3.
Utskottet konstaterade därvid att
nuvarande pliktlagstiftning inte medger
att någon får tas ut med plikt för att
utbildas för internationella uppdrag.
Utskottet konstaterar att riksdagen
våren 1999 beslutade om de ekonomiska
ramarna för perioden 2002-2004. Under
våren 2000 beslutade riksdagen om den
krigsorganisatoriska inriktningen i
stort samt om fredsorganisationen under
samma period. Övriga frågor som redan
aktualierats av riksdagen samt de
förslag som läggs fram av
Försvarsberedningen och de fem
offentliga utredningarna samt som följer
av den process inom EU som syftar till
att stärka unionens förmåga att bidra
till fred och säkerhet genom civil och
militär krishantering, återstår för
riksdagen att ta ställning till hösten
2001. Utskottet ser inget behov av att
riksdagen nu uttalar sig om ytterligare
riktlinjer för hur försvarsbeslutet
skall förberedas.
Mot bakgrund av vad utskottet ovan
anfört beträffande försvarspolitiska
planeringsfrågor avstyrker utskottet
motionerna Fö206 (mp) yrkandena 1-6,
Fö207 (m) yrkande 3, Fö211 (s), Fö212
(fp) yrkandena 1 och 2 samt Fö312 (v)
yrkande 1.
Beträffande förslagen i motion Fö307
anser utskottet inte det motiverat att
en parlamentariskt sammansatt
arbetsgrupp ser över den beslutsprocess
som föregick riksdagens beslut den 30
mars 2000. Utskottet hade vid
beslutstillfället inga invändningar mot
hur regeringen hade berett
propositionen. I den mån det funnits
brister i handläggningen inom
Försvarsmakten anser utskottet att det
bör ankomma på ledningen för myndigheten
Försvarsmakten att granska detta.
Sålunda bör motion Fö307 avslås.
Det militära försvaret
Utgiftsutvecklingen
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 23) anfört om
utgiftsutvecklingen.
Regeringen
Regeringen anmäler att de sammanlagda
utgifterna för det militära försvaret
under 1999 översteg tillgängligt belopp
med ca 185 miljoner kronor. På anslagen
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. och 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser skedde en
underförbrukning. Det samlade
anslagssparandet uppgick till ca 705
miljoner kronor. För anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling behövde en
anslagskredit om ca 890 miljoner kronor
utnyttjas.
Regeringen bedömer att utgifterna inom
det militära försvaret kommer att uppgå
till 41 363 miljoner kronor under år
2000.
Regeringen erinrar om att riksdagen
tidigare har beslutat att den ekonomiska
ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar
skall minskas med 4 000 miljoner kronor
fr.o.m. år 2002 (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Vid
samma tillfälle beslutade riksdagen att
inriktningen skall vara att ett
omställningsbidrag om 3 000 miljoner
kronor år 2002 och 1 000 miljoner kronor
år 2003 skall anslås för att underlätta
omställningen inom försvarsområdet.
Regeringen anmäler att den planerat in
hela reduceringen fördelad på anslagen
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
Regeringen redovisar följande tabell
över utgiftsutveckling för det militära
försvaret.
Miljoner kronor
Utf Ans Utg För Ber Ber
all lag ift sla äkn äkn
199 200 s- g at at
9 0 1 prg ans ans
nos lag ans lag
200 200 lag 200
0 1 200 3
2
6:1 18 19 19 18 16 17
Förbandsverksam 410 544 300 266 772 669
het och
beredskap m.m.
6:2 675 900 980 1 905 925
Fredsfrämjande 001
truppinsatser
6:3 Materiel, 21 22 21 23 20 20
anläggningar 048 341 084 315 306 291
samt forskning
och
teknikutvecklin
g
Omställningsbid 3 1
rag3 000 000
Summa 40 42 41 42 40 39
133 785 364 582 983 885
Utskottet
Utskottet har erfarit att de
anslagsbelopp som regeringen redovisar
för 2002 och 2003, utan förslag till
riksdagsbeslut, innefattar en
förskjutning av 485 miljoner kronor i
förhållande till tidigare planering från
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling till anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser. Utskottet
noterar denna regeringens avsikt utan
att ta ställning till fördelningen
mellan anslagen under utgiftsområde 6
för de angivna åren.
Resultatbedömning
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 23-37) anfört om
resultatbedömning. Redovisningen utgör
ett sammandrag. För en fullständig
redovisning hänvisas till propositionen.
Regeringen
Sammantaget bedömer regeringen att
förbandsverksamheten väsentligt har
bidragit till att uppfylla
Försvarsmaktens förmåga att lösa
uppgifter enligt den inriktning som
riksdagen har beslutat.
Regeringen redovisar sin bedömning av
resultatet i anslutning till de
verksamhetsanknutna rubrikerna
Förbandsverksamhet, Incidentinsatser,
Stöd till samhället, Beredskap,
Internationella insatser, Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Redovisningen avslutas
med en samlad bedömning av
Försvarsmaktens operativa förmåga.
Förbandsverksamhet
Operativa lednings- och
underhållsförband
De operativa lednings- och
underhållsförbanden har under 1999 bl.a.
innefattat Högkvarteret, tre
militärområdesstaber med stabs- och
sambandsförband m.m. samt tre
underhållsregementen.
Underhållsregementena har påbörjat
omförrådsställning till central- och
arsenalsförråd samt fortsatt
avvecklingen av materiel. Fyra
nyinvesteringar i arsenals- och
centralförråd har genomförts.
Regeringen bedömer att läget inom de
operativa lednings- och
underhållsförbanden i nuvarande
omvärldsläge sammantaget är godtagbart,
om än med vissa brister. Försvarsmakten
har under första halvåret 2000 förberett
övergången till den nya
ledningsorganisation som infördes
fr.o.m. 1 juli 2000. Inrättandet av
Operativa insatsledningen m.m. medför
därmed förändrade förutsättningar för
sammansättningen, utbildningen och
övningen av de operativa lednings- och
underhållsförbanden. För att uppnå en
god ledningsförmåga och åtgärda
nuvarande brister är det enligt
regeringens mening angeläget att
successivt öka övningsverksamheten efter
hand som den nya lednings- och
underhållsorganisationen utvecklas.
Arm,stridskrafter
I fördelningsförbanden har under 1999
ingått bl.a. tre fördelningsstaber, tre
artilleriregementsstaber med
fördelningsartilleribataljoner samt
jägarförband, luftvärnsförband och
fältsjukhus.
Vid fördelningsförbanden har
kvalitetsmålen enligt Försvarsmakten i
huvudsak uppnåtts, främst beroende på
att slutövningar har kunnat genomföras
under 1999.
I försvarsområdesförbanden har under
1999 ingått bl.a. tretton försvars-
områdesstaber, förband för stads- och
gränsstrid, luftvärns- och
ingenjörförband samt hemvärn.
Hemvärnets personalstyrka uppgår till
ca 70 000. Målet med 125 000 hemvärnsmän
har därmed inte uppnåtts. Den
förbättrade rekryteringen har inte fått
förväntat genomslag på grund av ökande
avgångar.
Hemvärnet, tillsammans med förband
under grundutbildning, har med framgång
utnyttjats som stöd till samhället vid
skogsbrandsbekämpning, översvämningar
och eftersökning av försvunna personer.
Hemvärnsverksamheten har under första
halvåret i år genomförts enligt uppgjord
planering. Försvarsmakten bedömer dock
att nyrekryteringen inte kommer att
täcka avgångarna under innevarande år,
varför hemvärnets numerär kommer att
minska ytterligare i förhållande till
föregående år.
Regeringen erinrar om att
försvarsutskottet anfört (bet.
1999/2000:FöU2) att de s.k. nationella
skyddsstyrkornas närmare uppgifter,
utformning, ledning och beredskap ännu
är oklara. Utskottet förutsatte sålunda
att regeringen återkommer med ett
fördjupat underlag i dessa frågor senast
i samband med nästa försvarsbeslut.
Regeringen har därför uppdragit åt
Försvarsmakten att senast den 1 mars
2001 lämna en redovisning i ämnet till
regeringen. Regeringen kan därefter
komma att föreslå riksdagen förändringar
av bl.a. hemvärnets numerär.
I arm,brigadförbanden har under 1999
ingått fyra infanteribrigader, tre
Norrlandsbrigader samt sex mekaniserade
brigader.
Vid arm,brigadförbanden har anbefallda
kvalitetsmål för ledningsförbanden i
huvudsak nåtts under 1999. För övriga
förband inom brigaderna har endast målen
för grupp, pluton och för vissa
kompanier nåtts. Endast ett förband har
nått målen för utbildning i bataljon.
Brister finns vid alla förband vad avser
mörkerstridsförmåga. På grund av det
reducerade antalet inkallade
totalförsvarspliktiga har en omfattande
befälsutbildning kunnat genomföras på
respektive förbands nya materiel.
Försök med utbildning med
internationell inriktning har enligt
Försvars-makten skett vid en mekaniserad
brigad med gott resultat.
Flertalet av beställda stridsvagnar 121
(160 stycken) och drygt hälften av
beställda stridsvagnar 122 (ca 70
stycken) är levererade. Leverans av
stridsfordon 90 (330 av 500),
pansarbandvagn 501 och brobandvagn 971
har fortsatt under 1999. Anskaffning av
IRV-sikte till robotsystem 56 för
grundutbildning har genomförts. Studier
av splitterskyddat bataljonsartilleri,
granatkastarsystemet Amos, har
påbörjats.
Sammantaget bedömer regeringen att
läget inom arm,stridskrafterna, trots
bristande måluppfyllnad, är godtagbart.
Modern materiel tillförs förbanden.
Övningsverksamheten har till övervägande
del bedrivits på lägre förbandsnivåer
(upp t.o.m. kompani) vilket är en viktig
orsak till att personalens kompetens
under 1999 endast har kunnat höjas i
begränsad omfattning.
Marinstridskrafter
I lednings- och underhållsförbanden har
under 1999 bl.a. ingått fyra
marinkommandon, en rörlig marin
ledningsgrupp, fem underhållsbataljoner
samt fartyget HMS Orion.
Vid de marina lednings- och
underhållsförbanden har krigsförbandens
förmåga i stort bibehållits. Förmågan
avseende stöd till samhället, medverkan
i internationell verksamhet och rörlig
underhållstjänst har utvecklats under
året.
I stridsfartygsförbanden har under 1999
bl.a. ingått två ytstridsflottiljer
(innehållande bl.a. sex korvetter, sex
robotbåtar och tolv patrullbåtar), tre
minkrigsavdelningar (innehållande elva
minröjningsfartyg och två minfartyg),
fyra minsvepningsförband och en
ubåtsflottilj (innehållande bl.a. nio
ubåtar, varav två i materielberedskap,
samt ett ubåtsräddningsfartyg).
Vid stridsfartygsförbanden har
krigsförbandens förmåga i stort
bibehållits. Förmågan till ubåtsjakt och
minering har dock minskat medan förmågan
till minröjning har ökat.
Ytstridsförbandens förmåga till
samverkan med civila myndigheter har
bibehållits genom deltagande i
sjöräddning och sjöräddningsövningar.
Utbildningsnivån för internationell
tjänst har utvecklats främst beroende på
ett flertal genomförda internationella
övningar och utbildningstillfällen.
Förmågan vid minkrigsförbanden har
avseende luftförsvar, minering och
ubåtsskydd minskat något. Förmågan till
minröjning har däremot utvecklats bl.a.
till följd av internationella övningar
och operationer.
Ubåtsförbanden har uppnått en
grundläggande förmåga till väpnad strid.
God förmåga har uppnåtts avseende
internationella övningar, marina
specialföretag samt särskilda spanings-
och underrättelseföretag.
I kustförsvarsförbanden har under 1999
bl.a. ingått fyra marinregementen, två
kustartilleribrigadledningar, sex
amfibiebataljoner, tre
kustartilleribataljoner (12/80), ett
tungt kustrobotbatteri samt sex
kustförsvarsbataljoner.
Vid kustförsvarsförbanden finns brister
i mörkerstridsförmåga och skydd mot NBC-
stridsmedel. Genom utformningen av årets
förbandsövningar har förmågan till
medverkan i internationella övningar och
insatser fortsatt att utvecklas.
Avvecklingen av det fasta
kustartilleriet har inletts.
Regeringen bedömer sammantaget att de
marina förbandens förmåga att klara
ställda krav är godtagbar.
Försvarsmakten har även tidigare år
anmält att marinstridskrafternas förmåga
till minering och ubåtsjakt har minskat,
och regeringen avser därför att genom
uppdrag i det kommande regleringsbrevet
för 2001 särskilt följa upp dessa
frågor.
Flygstridskrafter
Inom flygstridskrafterna har under 1999
bl.a. följande förband ingått: tre
flygkommandostaber, sex stridslednings-
och luftbevakningsbataljoner, 16
basbataljoner, två JAS 39 Gripen-
divisioner, åtta JA 37-divisioner (varav
en i lägre beredskap), två AJS 37-
divisioner, fyra centrala
transportflygdivisioner och fyra
regionala transportflygdivisioner.
De befintliga systemen vid lednings-
och underhållsförbanden har bibehållits
under 1999. De 16 basbataljonerna har
vidmakthållits, varav en med lägre
beredskap.
Under 1999 har två divisioner JAS 39
Gripen krigsorganiserats.
Flygtidsproduktionen har inte nått
uppsatta kvalitetsmål fullt ut.
Ombeväpningstakten har därför blivit
något lägre än planerat. Övriga
stridsflygförband har i allt väsentligt
bibehållit sin förmåga.
Transportflygförbanden har
vidmakthållit sin förmåga.
Utbildningen och teknikutvecklingen för
JAS 39 Gripen har fortsatt. Den 1
september 2000 hade 85 flygplan JAS 39
Gripen och 5 flygplan JAS 39 B Gripen,
dvs. den tvåsitsiga versionen,
levererats till Försvarsmakten.
Regeringen konstaterar att flygtjänsten
med SK 60 har genomförts i begränsad
omfattning på grund av problem med
flygplanets motor. Den grundläggande
flygutbildningen av militära flygförare
försenas därigenom.
Sammantaget har verksamheten inom
flygvapenförbanden påverkats negativt av
bristen på tekniker och flygstridsledare
(tidigare benämnda radar-jaktledare).
Flygtidsproduktionen har fått
dimensioneras efter tillgången på
tekniker.
När det gäller teknikerbristen
konstaterar regeringen att avgångarna
bromsats upp sedan Försvarsmakten
vidtagit vissa löneåtgärder för denna
personalkategori.
Regeringen noterar att Försvarsmakten
aktivt också försöker minska bristen på
flygstridsledare genom olika åtgärder.
Ett annat problem är pilotavgångarna.
Under 1999 lämnade ett 30-tal
stridsflygare Försvarsmakten för att ta
civila arbeten. Ytterligare 30-40
flygförare aviserade att de avsåg att
lämna Försvarsmakten. Myndigheten har
dock vidtagit en rad åtgärder för att
motverka dessa avgångar, bl.a. har ett
nytt flygföraravtal slutits med de
fackliga organisationerna. Regeringen
konstaterar att de åtgärder
Försvarsmakten vidtagit har lett till
att ett stort antal flygförare
återkallat sina anmälningar om att lämna
försvaret. Regeringen erinrar också om
Försvarsdepartementets initiativ till en
nordisk arbetsgrupp för att belysa
pilotfrågor inom de nordiska
försvarsmakterna. Försvarsmakten har
börjat vidta de åtgärder som
arbetsgruppen föreslagit, bl.a. att öka
flygtidstilldelningen. Regeringen
konstaterar sammanfattningsvis att även
om det föreligger en brist på flygförare
vid några förband äventyrar inte detta i
nuläget möjligheterna att nå
verksamhetsmålen.
Under år 2000 har förbandsverksamheten
i stort sett följt den uppgjorda
planeringen.
Jaktflygdivisionerna har deltagit i de
planerade övningarna med bra resultat.
För AJS 37-förbanden har
spaningsberedskapen inneburit att den
ianspråktagna flygtiden överskrider den
planerade.
Anpassningen av Blekinge flygflottilj,
F 17, till Gripensystemet har inletts
med bl.a. omskolning av teknisk
personal.
Sammantaget anser regeringen att
bristerna på tekniker och
flygstridsledare, och i viss mån
piloter, innebär problem för
flygvapenförbanden. Samtidigt
konstaterar regeringen att
Försvarsmakten har vidtagit åtgärder och
att vissa resultat av dessa åtgärder
redan föreligger. Regeringen avser att
följa utvecklingen.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen
att läget inom flygstridskrafterna är
godtagbart.
Helikopterförband
Regeringen anför att det inom
helikopterförbanden under 1999 har
ingått bl.a. följande förband: en rörlig
helikopterledning, en arm,flygbataljon,
två pansarvärnshelikopterkompanier, två
marina helikopterdivisioner och sex
flygräddningsgrupper.
Från att ha varit en försvarsgrensvis
helikopterverksamhet har den omformats
till en försvarsmaktsgemensam sådan.
Regeringen konstaterar att
helikopterförbandens förmåga inte har
kunnat förbättras under 1999. Detta
beror främst på en låg
flygtidstilldelning, brister i
materieltillgängligheten och
otillräcklig värnpliktstilldelning. De
åtgärder som Försvarsmakten vidtog under
året har ännu inte givit tillräcklig
effekt. Inte heller har
vidareutvecklingen mot operativt rörliga
helikopterförband kunnat genomföras
eller förmågan till rörlig
basorganisation kunnat ökas i
tillräcklig grad. Brister i sistnämnda
avseende finns främst inom de
sjöoperativa helikopterdivisionerna.
De markoperativa helikopterförbanden
har genomfört en omfattande
övningsverksamhet och deltagit i de
flesta av arm,stridskrafternas större
förbandsövningar
De sjöoperativa helikopterförbanden har
endast i mindre omfattning deltagit i
marinstridskrafternas förbandsövningar.
Besättningarnas flygtrim ligger nu på en
lägsta godtagbar nivå. För de
luftoperativa helikopterförbanden har
den tidigare inledda
besättningsutbildningen börjat ge
resultat genom ett tillskott på
färdigutbildad personal. Vidare har ett
åtgärdsprogram satts i gång för att höja
tillgängligheten på helikopter 10.
Erfarenheterna av den nya
organisationen med Försvarsmaktens
helikopterflottilj med fyra
helikopterbataljoner är i huvudsak goda.
Myndigheten framhåller dock att
organisationen är personalsvag, vilket
inneburit ett lägre flygtidsuttag än
planerat. Förbanden har dock deltagit i
nationella och internationella övningar
med bra resultat.
År 1999 tillämpades direktrekrytering
till helikopterflottiljen för första
gången och resultatet blev över
förväntan.
Problemen med personalavgångar och
bristande materiell tillgänglighet är
störst inom de sjöoperativa förbanden.
Regeringen avser att följa utvecklingen
i dessa avseenden.
Under år 2000 har utbildningen fortsatt
med grundläggande helikopterutbildning
och en flyginstruktörskurs, med gott
resultat.
Sammantaget bedömer regeringen att
läget inom helikopterförbanden är
godtagbart. Regeringen väger därvid in
att Försvarsmakten har vidtagit en rad
åtgärder, vilka delvis redan har givit
resultat.
Övrigt
Anställd personal
Regeringen uppger att ca 900
yrkesofficerare har lämnat sina
anställningar och ca 400 har nyanställts
under 1999. Detta innebär att antalet
yrkesofficerare i Försvarsmakten, vid
Försvarets materielverk och vid
Försvarshögskolan m.fl. närstående
myndigheter har minskat från ca 14 800
till ca 14 300. Minskningen
överensstämmer med den som
Försvarsmakten planerat.
Yrkesofficerarnas åldersstruktur har
fortsatt att försämras under 1999 varvid
genomsnittsåldern ökat från 40 till 41
år. Detta är en följd dels av att
Försvarsmakten under flera år utnyttjat
rekryteringsbegränsningar som en metod
för att snabbt minska den anställda
personalens numerär, dels av att de
relativt omfattande spontana avgångarna
har sin tyngdpunkt i åldersgruppen 27-37
år.
Antalet tjänstlediga yrkesofficerare
har ökat från ca 700 årsarbetare 1998
till ca 900 under 1999. Regeringen
bedömer att de viktigaste skälen till
ökningen är den relativa osäkerhet som
rått beträffande Försvarsmaktens
långsiktiga utveckling och att
yrkesofficerarnas allmänna kompetens
varit efterfrågad på arbetsmarknaden.
Tyngdpunkten bland de tjänstlediga är i
åldrarna under 40 år. Regeringen bedömer
att tjänstledighetssituationen kommer
att leda till en fortsatt försämrad
åldersstruktur.
Regeringen konstaterar att minskningen
vad avser yrkesofficerarnas numerär
följer den planerade men också att det
finns anledning för Försvarsmakten att
fortsätta vidta sådana åtgärder som
syftar till att förbättra yrkes-
officerarnas åldersstruktur. Tillgången
till unga yrkesofficerare påverkar både
produktionen i kärnverksamheten och
möjligheterna att bemanna de
internationella insatserna. I ett längre
perspektiv påverkas hela
personalförsörjningen.
Under 1999 har antalet kvinnliga
yrkesofficerare (årsarbetare) ökat från
286 till 293. Ökningen är således
marginell. Inte heller ökar andelen
kvinnliga elever vid militärhögskolorna.
Regeringen är angelägen om att Försvars-
makten intensifierar sitt arbete med att
öka andelen kvinnliga yrkesofficerare
och avser att återkomma till frågan i
regleringsbrevet för år 2001.
Regeringen uppger att ca 650
civilanställda har lämnat sina
anställningar och ca 70 har
nyrekryterats. ven bland den
civilanställda personalen tenderar
antalet tjänstlediga att öka, dock i en
lägre takt än för yrkesofficerarna.
Antalet civilanställda i Försvarsmakten
har sålunda under året minskat från ca
9 300 till ca 8 800 årsarbetare.
Minskningen överstiger den planerade med
ca 50 årsarbetare. Genomsnittsåldern
ökat från 47 till 48 år. Regeringen
konstaterar därför att det även för den
civilanställda personalen finns
anledning för Försvarsmakten att
fortsätta vidta sådana åtgärder som
förbättrar åldersstrukturen.
Vid utgången av 1999 fanns ca 17 600
reservofficerare. Av dessa hade ca 8 000
tecknat nya tjänstgöringsavtal. Övriga
reservofficerare är endera i ett sådant
åldersläge att någon tjänstgöring inte
längre är aktuell eller så har de valt
att inte förnya sina avtal.
Reservofficerarnas möjligheter till
tjänstgöring har även under 1999 varit
begränsade. Detta beror främst på att
fortsättningsutbildningen varit av ringa
omfattning.
Av Försvarsmaktens delårsrapport för
första halvåret 2000 framgår att
personalreduktionen i allt väsentligt
fortgår enligt myndighetens plan för
omstruktureringen. Försvarsmakten anser
dock att avgångarna inom vissa yrkes-
officersgrupper är större än vad som är
önskvärt. Regeringen delar denna
bedömning.
Sammantaget anser regeringen att
Försvarsmakten under 1999 och
inledningen av 2000 skapat
förutsättningar för att fullfölja den
personella omstrukturering som är
nödvändig mot bakgrund av de beslut
beträffande Försvarsmaktens uppgifter,
resurser och organisation som riksdagen
har fattat under åren 1999 och 2000.
Totalförsvarspliktig personal
Under 1999 har 18 711
totalförsvarspliktiga som fullgör
värnplikt ryckt in för grundutbildning.
16 005 har fullgjort grundutbildningen
under 1999. Andelen som inte fullföljer
grundutbildningen efter inryckningen är
fortfarande hög, ca 13 %. Av
delårsrapporten framgår att denna andel
tenderar att minska. På halvårsbasis har
den sålunda minskat till ca 10 %.
Försvarsmakten har fortsatt sitt arbete
med att utveckla och förbättra de
totalförsvarspliktigas möjlighet att få
arbete och studieplats efter fullgjord
grundutbildning.
Miljöarbete
Regeringen konstaterar att
Försvarsmaktens miljöarbete har fortsatt
i linje med den inriktning regeringen
gett. Förbanden har tillförts
miljökompetens och miljöengagemanget vid
förbanden har ökat. Samtliga
underhållsregementen har också vidtagit
åtgärder för att kunna certifieras
enligt miljöledningsstandarden ISO 14001
avseende hantering av miljöfarligt
avfall.
Åtgärderna för att minska utsläppen
genom förbränning av fossila bränslen
har fortsatt. När det gäller att minska
spridningen av skadliga ämnen har de
flesta förband infört källsortering och
en säkrare hantering av farligt avfall.
Vidare har återvinningsstationer
anskaffats. Efterbehandling av förorenad
mark genomförs i enlighet med den av
myndigheten fastlagda planen.
Utvecklingen av blyfri ammunition har
fortsatt. Försvarsmakten bedömer att
viss serietillverkning kan komma i gång
hösten 2000.
Inom det internationella
försvarsmiljösamarbetet har
Försvarsmakten medverkat i olika
Natokommitt,er. I det nordiska
försvarsmaktssamarbetet arbetar en grupp
med miljöfrågor vid större övningar. På
regeringens uppdrag har Försvarsmakten
genomfört försvarsmiljöprojekt i
Estland, Lettland och Litauen.
Myndigheten har vidare på regeringens
uppdrag inlett ett miljösamarbete med
den ryska försvarsmakten.
Regeringen anser att det miljöarbete som
Försvarsmakten har genomfört lägger en
god grund dels för utövandet av
myndighetens sektorsansvar, dels för
införandet av ett miljöledningssystem i
hela organisationen år 2001.
Försvarsmaktens omstrukturering
När det gäller omstruktureringsarbetet
med anledning av 1996 års försvarsbeslut
konstaterar regeringen att avvecklingen
av krigsförband i allt väsentligt är
slutförd. ven avvecklingen av mark,
anläggningar och lokaler är i allt
väsentligt genomförd.
Ammunition och minröjning
Försvarsmakten har på uppdrag av
regeringen redovisat utvecklingen inom
ammunitions- och minröjningsområdet. Av
rapporten framgår att en omfattande
verksamhet bedrivs och att den svenska
förmågan har fortsatt att utvecklas.
Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrum (SWEDEC) har
arrangerat en ammunitions- och
minröjningskonferens. Bland annat
utarbetades där ett förslag till
inriktning av svensk
ammunitionsröjningsverksamhet.
SWEDEC har även utbildat civil personal
från olika humanitära organisationer.
Därtill kommer en omfattande
utbildningsverksamhet för lokala
insatser i mindrabbade länder.
När det gäller materiel- och
metodutveckling för ammunition och
minröjning pågår ett vittgående studie-
och utvecklingsarbete. Vidare beslutade
regeringen i juli 2000 att ingå en
internationell överenskommelse för att
ytterligare främja utvecklingen inom
minröjningsområdet. Verksamheten inom
överenskommelsen, International Test and
Evaluation Program (ITEP), syftar till
att skapa förutsättningar för att de
stater och organisationer som ingår i
samarbetet skall kunna utväxla resultat
från nationella försök med ammunitions-
och minröjningsutrustningar. Sverige har
genom det arbete som bedrivs inom
Försvarsmakten (SWEDEC), Försvarets
materielverk, Statens räddningsverk och
Försvarets forskningsanstalt goda
möjligheter att ge värdefulla bidrag
till samarbetet.
Incidentinsatser
Regeringen anmäler att Sveriges
sjöterritorium under året har övervakats
från marina ledningscentraler med
radarstationer och andra sensorer samt
från fartyg till sjöss.
Ubåtsskyddsförband har upprätthållit
beredskap för att kunna ingripa inom
ramen för marinstridskrafternas
ordinarie förbandsverksamhet. En
kränkning av svenskt territorium har
skett med främmande ytfartyg. Ingen
rapporterad händelse utgör enligt
Försvarsmakten tillräcklig grund för att
konstatera att främmande
undervattensverksamhet pågått på svenskt
sjöterritorium.
Sveriges luftrum har övervakats från
luftförsvarscentraler med radarstationer
och från flygplan. Tretton kränkningar
av svenskt luftrum har konstaterats.
Samtliga har utgjorts av Natoflyg.
Konstaterade incidenter i luften har
nedgått med sex stycken jämfört med 1998
och ligger på samma nivå som 1997.
Vid ett tillfälle under 1999 har en
svensk militär flygenhet kränkt
utländskt territorium.
Sammantaget bedömer regeringen att
insatser mot incidenter har genomförts i
enlighet med ställda krav.
Stöd till samhället
Försvarsmakten har deltagit i
räddningstjänst och annan stödverksamhet
vid ett flertal tillfällen under 1999.
Exempel på viktiga insatser är vid
skogsbränderna i Storstockholmsområdet
där myndigheten bidrog med
ledningsresurser, helikoptrar och
marktrupp. Försvarsmakten bedömer att
räddningstjänsten inte hade kunnat klara
den brand som härjade i Tyrestaområdet
utan de militära insatserna. Ett annat
exempel på en betydande insats är
evakueringen av den brinnande norska
färjan Princesse Ragnhild. Exempel på
viktiga insatser 2000 är de som gjordes
vid översvämningarna i Norrland i
somras.
Totalt genomförde Försvarsmakten under
året 1 237 insatser med helikopter för
räddningstjänst och sjuktransporter
enligt nödhelikoptersystemet. Härvid
undsattes 117 människor. År 1998 var
siffrorna 1 001 insatser och 166
undsatta människor. Till detta kommer
att Försvarsmakten under året utförde ca
400 ambulanshelikopteruppdrag för
Västerbottens läns landsting i enlighet
med avtalet om sjuktransporter med
helikopter.
För att utveckla sin förmåga att lämna
stöd till samhället har Försvars-makten
genomfört övningar tillsammans med andra
myndigheter. Myndigheten har också
regelbundna samverkansmöten med
Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen.
Enligt regeringens mening har
Försvarsmakten en stor betydelse när det
gäller stöd till samhällets
räddningstjänst, framför allt vid större
olyckor, och till sjukvården. Uppgiften
att kunna lämna stöd till samhället
skall dock inte vara dimensionerande när
det gäller Försvarsmaktens utformning
eller omfattning. En viktig del av
stödet till samhället utgörs av insatser
med helikopter. Regeringen konstaterar
att myndigheten har gjort ett stort
antal insatser och att detta lett till
att ett betydande antal människor har
kunnat und-sättas. Regeringen noterar
att systemet med nödhelikopter fungerar
allt bättre och att det utgör en
betydelsefull transportmöjlighet för
sjukvårdshuvudmännen i många
situationer.
Beredskap
Grundberedskap
Beredskapen har generellt upprätthållits
på samma nivå som under 1998, vilket
enligt regeringen uppfyller ställda krav
i nuvarande omvärldsläge.
Mobiliseringsberedskapen har
differentierats och ett nytt
beredskapssy-stem prövas. Systemet
innebär att förbanden indelas i olika
beredskapsgrupper. Regeringen har
uppdragit åt Försvarsmakten att lämna
förslag till hur beredskapssystemet
skall kunna utvecklas för att kunna
tillämpas mer flexibelt.
Milostaberna har genomfört planerade
ledningsövningar varav en större inom
Södra militärområdet. Milostaberna har
vidare genomfört beredskaps-kontroller
med hög måluppfyllnad vid övade förband.
Beredskap för stöd till samhället
Regeringen konstaterar att
Försvarsmaktens beredskap för insatser
till stöd för samhället i övrigt efter
hand har förbättrats. Samverkan mellan
de militära förbanden och kommunerna har
ökat. De omfattande räddningstjänst-
insatserna under 1999 har också medfört
att kunnandet och beredskapen för
ytterligare insatser som stöd till
samhället har förbättrats.
Beredskap för internationella insatser
Under 1999 har snabbinsatsstyrkan Swerap
vidareutvecklats till en komplett
mekaniserad bataljon. Omfattande
förberedelser, såsom rekrytering,
utbildning samt tillförsel av materiel,
har gjorts inför insatsen i Kosovo.
Försvarsmakten har under 1999 deltagit
i nio övningar som arrangerats antingen
inom ramen för Partnerskap för fred
(PFF), eller som övningar i PFF:s anda.
En av dessa var Viking 99, som
Försvarsmakten planerade och genomförde.
Viking 99 var den första datorstödda
simuleringsövningen med Partnership for
Peace Simulation Network (PSN) som bas.
Försvarsmakten har vidare deltagit i en
teknologidemonstration av PSN i samband
med Natos toppmöte i Washington i april
1999.
Ett omfattande stöd har lämnats i
samband med uppbyggandet av de baltiska
staternas försvarsmakter. Försvarsmakten
har deltagit med instruktörer samt
överfört materiel inom de multilaterala
projekten Baltbat, Baltron och
Baltdefcol. Bilateralt har
Försvarsmakten utbildat ett antal
baltiska officerare i Sverige.
Försvarsmakten har vidare röjt minor i
baltiska farvatten.
Ammunitions- och
landminröjningsförmågan håller
fortfarande en relativt hög
internationell standard och fortsatt
utveckling pågår.
Under första halvåret 2000 har
Försvarsmakten deltagit i ett antal
övningar som arrangerats antingen inom
ramen för PFF eller i PFF:s anda.
Stödet till de baltiska staternas
försvarsmakter har fortsatt under 2000.
Incidentberedskap
Incidentberedskap har upprätthållits med
resurser ur grundorganisationen.
Sammantaget bedömer regeringen att
Försvarsmakten har upprätthållit
incidentberedskap enligt ställda krav.
Internationella insatser
Sverige har under 1999 deltagit i tre
fredsfrämjande truppinsatser: FN:s
preventiva mission Unpredep (United
Nations Preventive Deployment Force) i
f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,
FYROM, samt de båda Nato-ledda
multinationella fredsstyrkorna SFOR
(Stabilization Force) i Bosnien-
Hercegovina och KFOR (Kosovo Force) i
Kosovo.
Unpredep
En preventiv närvaro av FN-trupp har
funnits i Makedonien sedan januari 1993.
Unpredep har haft till huvuduppgift att
övervaka och rapportera om händelser
längs Makedoniens gränser som skulle
kunna äventyra landets säkerhet samt att
genom sin närvaro vid gränsen avskräcka
från hot och förhindra sammanstötningar.
Unpredeps truppstyrka var fördelad på en
nordisk och en amerikansk bataljon samt
en mindre indonesisk ingenjörenhet.
Efter det att FN:s säkerhetsråd i
februari 1999 inte kunnat enas om ett
förlängt bemyndigande avslutades
insatsen. Avvecklingen genomfördes
skyndsamt och i april 1999 lämnade de
sista svenskarna Makedonien. Det svenska
truppbidraget var 112 personer.
SFOR
Nato har i enlighet med beslut av FN:s
säkerhetsråd lett en multinationell
fredsstyrka i Bosnien-Hercegovina sedan
december 1995. Sverige har deltagit i
den nordisk-polska brigaden inom denna
styrka. Enligt fredsavtalet för Bosnien-
Hercegovina är SFOR:s uppgift dels att
genomföra militära uppgifter i syfte att
avskräcka de före detta krigförande
parterna från att ta till militära
medel, dels att understödja
genomförandet av avtalet i sin helhet.
FN:s säkerhetsråd har i resolution 1305
den 21 juni 2000 gett ett förlängt
bemyndigande till Nato samt mandat för
den multinationella fredsstyrkan SFOR
till den 21 juni 2001.
Den svenska kontingenten har under
huvuddelen av 1999 uppgått till ca 500
personer indelade i en skyttebataljon,
ett sjukvårdskompani samt stabs- och
underhållsenheter. I den svenska
kontingenten har även enheter för
ammunitions- och minröjning ingått. Inom
Nato och SFOR pågick under första
halvåret 1999 planering för en
reducering och omstrukturering av
fredsstyrkan. Den nordisk-polska
brigaden avsågs härvid utgå. Regeringen
beslutade därför under hösten 1999 bl.a.
om avveckling av hittillsvarande
bataljon och om formerna för ett förnyat
svenskt bidrag. Sverige deltar nu med en
styrka om ca 40 personer vars främsta
uppgift är civil-militär samverkan
(Cimic).
KFOR
FN:s säkerhetsråd har, med stöd av
kapitel VII i FN-stadgan, i resolution
1244 den 10 juni 1999 gett Nato mandat
för en multinationell fredsstyrka i
Kosovo till den 9 juni 2000. Närvaron av
en multinationell fredsstyrka kommer att
fortsätta, om inte Säkerhetsrådet
beslutar annorlunda. En internationell
fredsstyrka (KFOR) etablerades den 11
juni 1999 i Kosovo. Styrkan leds av
Nato.
Efter riksdagens medgivande beslutade
regeringen att ställa en väpnad styrka
till förfogande som ett svenskt bidrag
till en internationell fredsstyrka i
Kosovo. Styrkan, som omfattade en
mekaniserad bataljon med bataljonsstab,
stabs- och understödskompani, två
mekaniserade skyttekompanier,
ingenjörkompani, trosskompani samt ett
mindre antal övriga enheter, totalt ca
850 personer, kunde nedtransporteras i
september 1999. Styrkan tog ansvar för
ett område den 25 oktober 1999. Den
svenska bataljonen är insatt i den
brittiska brigadens område. Bataljonens
uppgifter har bl.a. varit att övervaka
gränsen till Serbien, genomföra
patrullering, upprätta vägspärrar,
bevaka fasta anläggningar, eskortera
personer samt lösa humanitära uppgifter
och samverka med FN:s civilpoliser för
att upprätthålla säkerheten för
civilbefolkningen.
Det svenska truppbidraget innefattar
två enheter för utbildning i minkännedom
(Mine Awareness Teams). Dessa har
utbildat mer än 3 500 elever ur
internationella organisationer som FN,
OSSE, Internationella Röda kors-
kommitt,n m.fl. hjälporganisationer.
Den svenska KFOR-styrkan har under 2000
minskats från ca 850 till 800 personer,
dock utan att försämra bataljonens
operativa förmåga.
Första halvåret har präglats av
intensiv verksamhet där förbandet har
ställts inför mycket svåra uppgifter där
bl.a. verkanseld har behövt användas.
Unifil
Föranlett av det israeliska
tillbakadragandet från södra Libanon och
efter förfrågan från FN förstärker
Sverige under tiden juli t.o.m. december
2000 FN:s insats i området (Unifil) med
en ammunitions- och minröjningspluton
med stödpersonal.
Förbandet har röjt oexploderad
ammunition samt påbörjat minklarering i
tidigare Israelkontrollerat område.
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
Materiel
Regeringen sammanfattar i bilaga 1 till
budgetpropositionen under följande
rubriker den verksamhet som under 1999
har genomförts inom materielområdet:
* Materielsystem som under 1999
har tillförts Försvarsmakten.
*
* Studie- och utvecklingsarbete
under 1999.
*
* Materielsystem som
Försvarsmakten efter regeringens
prövning har fått beställa under 1999.
*
* Materielsystem som
Försvarsmakten efter regeringens
prövning har fått beställa under första
halvåret 2000.
*
För närmare information i dessa delar
hänvisas till budgetpropositionens
bilaga.
För att förbättra styrning och
uppföljning av materielförsörjningen
infördes för några år sedan s.k.
objektsramar för större
materielinvesteringar. En objektsram
skall bestå av ett väldefinierat
materielinnehåll, en ekonomisk ram samt
en tidsplan.
Regeringen informerar årligen riksdagen
om utvecklingen inom respektive
objektsram. Denna redovisning återfinns
i bilaga 2 till budgetpropositionen.
I sammanfattning gör regeringen
följande resultatbedömning för de tio
redovisade materielsystemen. För en
fullständig redovisning hänvisas till
bilagan:
JAS 39 Gripen
Objektsramen skall omfatta tiden
fr.o.m. år 1997 t.o.m. år 2009. Den
ekonomiska planeringsramen skall uppgå
till högst 77 260 miljoner kronor.
Till och med den 31 december 1999 har
25 790 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
JAS-Gripensystemet anskaffas för att
Försvarsmakten skall kunna ha
grundberedskap och beredskap att på kort
sikt kunna möta insatser av
fjärrstridsmedel och begränsade
luftrörliga styrkor samt på medellång
sikt kunna utveckla förmåga att möta mer
omfattande militära operationer. Vidare
skall systemet bidra till
Försvarsmaktens förmåga att upptäcka och
ingripa mot kränkningar av territoriet.
Utvecklingsarbetet för den tvåsitsiga
JAS 39 B avslutades i huvudsak i maj
1998.
Vidareutveckling av flygplan ingående i
delserie 1, delserie 2 och
utvecklingsarbete för flygplan i
delserie 3 löper väl. Utvecklingsarbetet
införs successivt i serieproduktion av
flygplan eller som modifieringar i
levererade flygplan.
Den första etappen med flygplan ur
delserie 2 är slutlevererad och avslutad
under året till ett lägre pris än
riktpriset. Under året har omförhandling
avseende beställningen av delserie 2 och
3 genomförts med industrin för att skapa
utrymme för andra prioriterade delsystem
till JAS 39 Gripen. Slutleverans av
flygplanen i delserie 3 beräknas vara
genomförd 2007.
Inom området anpassning av framtida
vapen fortlöper samarbetet med Tyskland,
Italien, Grekland, Norge och Kanada
avseende utveckling av IR-jaktroboten
IRIS-T enligt plan.
Grundintegrationsarbetet av
radarjaktrobot Amraam på JAS 39 Gripen
har under året slutförts med gott
resultat.
Regeringens samlade bedömning är att
JAS 39 Gripen-systemet fortsätter att
utvecklas enligt den planerade
inriktningen. Erfarenheterna hittills
visar att systemet väl uppfyller ställda
krav och förväntningar. Programmet som
helhet bedöms ha uppnått en god
ekonomisk och teknisk säkerhet.
Regeringen bedömer att den fortsatta
inriktningen av planeringen medger
sådana utvecklingsmöjligheter att JAS 39
Gripen-systemet kan möta de krav som
framtiden ställer. Regeringen anser det
däremot angeläget att industrin och
Försvarets materielverk snarast vidtar
åtgärder för att successivt komma till
rätta med de problem som innebär
begränsningar i utnyttjandet av flygsy-
stemet. Regeringen avser särskilt
uppmärksamma denna fråga under 2001.
Spanings- och eldledningsradar (Arte
740)
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1996 t.o.m. år 2009. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
600 miljoner kronor.
Arte 740 anskaffas för att
Försvarsmakten skall kunna ha
grundberedskap och beredskap att på kort
sikt kunna möta kränkningar av vårt
territorium samt hot och begränsade
insatser med fjärrstridsmedel. Systemet
skall bidra till att utveckla
kustförsvarsförbandens förmåga såväl vad
avser ytspaning som spaning och
invisning mot luftmål.
Till och med den 31 december 1999 har
28 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens samlade bedömning är att
genomförd studiefas av Arte 740 samt
pågående prov och försök med
prototypfordonet visar att systemet
utvecklas enligt den planerade
inriktningen. Programmet som helhet
bedöms ha en god ekonomisk och teknisk
säkerhet. Erfarenheterna visar att
systemet kommer att uppfylla ställda
krav.
Stridsvagn 121/122 Leopard
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1994 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
11 261 miljoner kronor.
Stridsvagnssystemet anskaffas för att
Försvarsmakten skall ha beredskap att på
kort sikt kunna möta insatser av
begränsade luftrörliga insatsstyrkor och
på medellång sikt möta mer omfattande
militära landoperationer.
Till och med den 31 december 1999 har
5 144 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att systemet
utvecklas enligt den planerade
inriktningen. Programmet som helhet
bedöms ha uppnått en god ekonomisk och
teknisk säkerhet. Till och med den 1
september 2000 har samtliga 160
stridsvagnar av modell 121 och 80
stridsvagnar av modell 122 levererats
till Försvarsmakten. Erfarenheterna
hittills visar att stridsvagnssystemet
kommer att uppfylla ställda krav.
Måldetekterande artillerigranat (Bonus)
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1994 t.o.m. år 2006. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
1 215 miljoner kronor.
Den måldetekterande artillerigranaten
Bonus anskaffas för att utveckla
Försvarsmaktens förmåga att möta
insatser av begränsade luftrörliga
insatsstyrkor. Systemet innebär en
väsentlig höjning av
markstridskrafternas förmåga att med
indirekt eld från artilleripjäser
bekämpa stridsfordon på långa avstånd
och kompletterar därmed våra
direktriktade pansarvärnssystem.
Till och med den 31 december 1999 har
443 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att
utvecklingsfasen av systemet utvisat att
granatsystemet uppfyller ställda krav.
Samarbetet med Frankrike utvecklas väl.
Stridsfordon 90
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1994 t.o.m. år 2007. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
11 818 miljoner kronor.
Stridsfordon 90 anskaffas för att
Försvarsmakten skall kunna ha beredskap
att på kort sikt möta insatser av
begränsade luftrörliga insatsstyrkor.
Systemet medför i grundversion ökad
förmåga till transport och strid för
infanteriförband. Därutöver finns
versioner med speciella komponenter och
beväpning för främst ledning, indirekt
eld och luftvärn.
Till och med 31 december 1999 har 6 450
miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att systemet
utvecklats enligt den planerade
inriktningen. Programmet som helhet
bedöms ha uppnått en god ekonomisk och
teknisk säkerhet. Erfarenheterna
hittills visar att stridsfordonssystemet
väl uppfyller ställda krav.
Splitterskyddad 120 mm granatkastare
(Amos)
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1998 t.o.m. år 2008. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
1 618 miljoner kronor.
Splitterskyddad granatkastare anskaffas
för att utveckla Försvarsmaktens förmåga
att möta insatser av begränsade
luftrörliga insatsstyrkor. Systemet
medför förmåga till indirekt eld från
ett fordon som har både splitterskydd
och högre rörlighet när den ersätter
dagens 12 cm granatkastare. Som
granatkastarfordon kommer bandgående
stridsfordon 90 att användas för de
förband som har dessa och hjulgående
splitterskyddade fordon anskaffas för
övriga förband.
Till och med den 31 december 1999 har
0,7 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att
utvecklingsfasen av systemet hittills
utvisat att systemet uppfyller ställda
krav.
Korvett av Visbyklass
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1995 t.o.m. år 2009. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
8 374 miljoner kronor.
Korvetter av Visbyklass anskaffas för
att utveckla Försvarsmaktens förmåga att
i grundberedskap upptäcka och ingripa
mot kränkningar av territoriet. Systemet
har flexibilitet att i svår elektronisk
miljö genomföra uppgifterna ubåtsjakt,
minröjning och sjömålsbekämpning samt
kan utföra spanings-, bevaknings- och
övervakningsuppgifter i samtliga
konfliktnivåer.
Till och med den 31 december 1999 har
552 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att
utvecklingsfasen av systemet hittills
utvisat att systemet uppfyller ställda
krav. Första fartyget bedöms kunna
levereras 2001.
Torpeder
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1993 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
1 279 miljoner kronor.
Torpeder anskaffas för att utveckla
Försvarsmaktens förmåga att ingripa mot
kränkningar av territoriet genom förmåga
att från ubåtar och ytstridsfartyg
bekämpa sjömål.
Till och med den 31 december 1999 har
433 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att utveckling
och påbörjad anskaffning av torped 62
hittills utvisat att torpedsystemet
kommer att uppfylla ställda krav. De
första tunga torpederna levereras år
2000.
Flygburet radarsystem (FSR 890)
Objektsramen omfattar tiden fr.o.m. år
1985 t.o.m. år 2005. Den ekonomiska
planeringsramen skall uppgå till högst
3 305 miljoner kronor.
FSR 890 anskaffas för att
Försvarsmakten i grundberedskap skall ha
förmåga att snabbt kunna öka förmågan
att upptäcka, analysera och ingripa mot
kränkningar av territoriet samt för att
möta insatser med fjärrstridsmedel.
Systemet medför väsentlig höjning av
förmågan att samla
stridsledningsresurser vid taktiskt och
operativt viktiga situationer och med
förbättringar därutöver vad avser
låghöjdstäckning och förmåga att
upptäcka små mål.
Till och med den 31 december 1999 har
2 668 miljoner kronor i löpande priser
utbetalats.
Regeringens bedömning är att det
flygburna radarspaningssystemet
uppfyller ställda krav. Programmet som
helhet bedöms ha uppnått en god
ekonomisk och teknisk säkerhet.
Försvarsmaktens IT-system
Objektsramen för IT-system omfattar
tiden fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004.
Den ekonomiska planeringsramen skall för
den verksamhet som avses bli genomförd
fr.o.m. år 2000 t.o.m. år 2004 och
totalt uppgå till 1 104 miljoner kronor.
Anskaffningen skall redovisas av
Försvarsmakten efter samråd med
Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet).
Regeringen bedömer att objektsramen för
IT-system medför förbättrad möjlighet
att styra, följa upp och vid behov
förändra pågående utveckling och
anskaffning av verksamheten inom ramen.
Under det första halvåret 2000
avslutades det inledande arbetet med att
identifiera den förrådsställda materiel
som insatsorganisationen kommer att
behöva. Därutöver slutfördes
avvecklingen av den materiel som utgjort
överskott med anledning av
försvarsbeslutet 1996.
Vissa överskottsförnödenheter har
avvecklats genom gåva till humanitära
ändamål, till statliga myndigheter och
genom bilateralt bistånd. Den största
mottagaren av överskottsförnödenheter
för det humanitära biståndet under 1999
var Turkiet genom svenska
biståndsorganisationer. Under det första
halvåret 2000 har de baltiska staterna
varit de största enskilda mottagarna av
övertalig materiel.
Anläggningar
Verksamheten inom området har bedrivits
på en låg nivå i avvaktan på riksdagens
beslut våren 2000 om Försvarsmaktens
framtida organisation och struktur.
Forskning och teknikutveckling
Under 1999 har forskning och
teknikutveckling bl.a. inriktats mot
områdena spaningsförmåga mot luft- och
markmål, ledningsförmåga på operativ och
taktisk nivå, duellförmåga på det
framtida slagfältet och förmåga till
väpnad strid, användning och skydd mot
fjärrstridsmedel samt ammunitions- och
minröjningsförmåga. Kunskapsuppbyggnad
har påbörjats i syfte att kunna utveckla
nya IT-säkerhetsförband. NBC-studier har
samordnats med övriga studier på området
inom totalförsvaret.
Teknikstudier av generell karaktär i
syfte att öka Försvarsmaktens
anpassningsförmåga har genomförts.
Riktade satsningar inom telekrigsteknik
och signaturanpassningsteknik har
påbörjats.
Internationellt materielsamarbete
För att underlätta en omstrukturering av
den europeiska försvarsindustrin och
göra den mer konkurrenskraftig har
försvarsministrarna i Frankrike,
Italien, Spanien, Storbritannien,
Sverige och Tyskland den 6 juli 1998
undertecknat en avsiktsförklaring om
ökat försvarsmaterielsamarbete. Med stöd
av avsiktsförklaringen har företrädare
för de sex länderna förhandlat om ett
ramavtal innehållande konkreta åtgärder.
Ramavtalet undertecknades av alla parter
den 27 juli 2000 i Storbritannien.
Vid försvarsministermötet i Luxemburg
förra året enades länderna i den s.k.
Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen
(WEAG) om ett förfarande som gör det
möjligt för observatörsländerna,
däribland Sverige, att bli fullvärdiga
medlemmar i WEAG. Beslutet möjliggör
också fullt medlemskap för de nya
Natoländerna Polen, Tjeckien och Ungern.
WEAG-ländernas beslut har öppnat en
möjlighet för Sverige att fullt ut delta
i samarbetet. Denna utveckling ligger i
linje med inriktningen i 1996 års
försvarsbeslut att Sverige bör
eftersträva att gå med i WEAG.
Regeringen har därför ansökt om svenskt
medlemskap i WEAG. Ett positivt
ställningstagande för Sverige skulle
möjliggöra medlemskap från årsskiftet.
Under året har nya bilaterala
samarbetsavtal på
försvarsmaterielområdet ingåtts med
Brasilien och Sydafrika. Vidare har ett
generellt säkerhetsskyddsavtal ingåtts
med Tjeckien.
Inom det nordiska
försvarsmaterielsamarbetet har
verksamheten under det senaste året ökat
betydligt. Det gäller såväl det nordiska
samarbetet som Sveriges bilaterala
samarbete med de enskilda nordiska
länderna. Sverige har bl.a. beslutat
fortsätta samarbetet inom det nordiska
ubåtsprojektet Viking. Den gemensamma
upphandlingen av standardhelikoptrar
fortsätter med en utvärdering av inkomna
offerter. Beslut i frågan kan väntas mot
innevarande års slut.
Den exportstödjande verksamheten har
under året koncentrerats till stöd för
JAS 39 Gripen, flygburet
radarvarningssystem,
stridsledningssystem, olika styrda
vapensystem, fartyg och pansrade fordon.
Stödet har bedrivits samordnat och
aktivt från såväl Regeringskansliet som
myndigheterna. En översyn av det
nuvarande exportstödet har resulterat i
ett mer effektivt stöd som tar hänsyn
till industrins omstrukturering och det
Tkade internationella
försvarsmaterielsamarbetet.
Regeringen bedömer att verksamheten i
huvudsak har genomförts i enlighet med
plan och att den väsentligt har bidragit
till att uppfylla Försvars-maktens
förmåga att lösa uppgifter i enlighet
med vad riksdagen beslutat om. Enligt
regeringens bedömning genomförs
avvecklingen av materiel och
förnödenheter skyndsamt. Den planeras
vara slutförd i december 2004.
Bedömning av Försvarsmaktens operativa
förmåga i olika avseenden
Regeringen gör följande bedömning av
Försvarsmaktens operativa förmåga i
olika avseenden.
Förmågan att försvara mot väpnat
angrepp bedöms vara godtagbar. Brister
finns dock vad avser skydd mot NBC-
stridsmedel, informationskrigföring och
förmågan mot kryssningsmissiler.
Förmågan att hävda svensk territoriell
integritet är godtagbar. Begränsningar
föreligger dock alltjämt avseende
förmågan att ingripa mot främmande
undervattensverksamhet.
Förmågan att bidra till fred och
säkerhet i omvärlden är godtagbar.
Materiella brister påverkar dock
förmågan att genomföra
fredsframtvingande insatser.
Förmågan att stärka det svenska
samhället vid svåra påfrestningar i fred
är god. Förmågan har under året
förbättrats främst genom ökad samverkan
med andra myndigheter. Som exempel kan
nämnas en överenskommelse om stöd vid
kärnenergiolyckor mellan Försvarsmakten
och Statens strålskyddsinstitut.
Förmågan till anpassning bedöms vara
godtagbar. Förmågan att genomföra strid
i högre förband har dock successivt
minskat de senaste åren. Det är av
avgörande betydelse att denna förmåga
förbättras eftersom hela
anpassningsprincipen kan riskeras, om
kompetensen för väpnad strid försämras.
Det omfattande omstruktureringsarbetet
har enligt Försvarsmakten inneburit att
arbetet med anpassningsplaneringen har
nedprioriterats, varför denna
fortfarande är behäftad med osäkerheter.
Försvarsmakten bedömer att en
realiserbarhetsprövad kris- och
anpassningsplanering tidigast kan
föreligga 2001 eller 2002.
Regeringen anser att det är angeläget
att anpassningsplaneringen förbättras.
Regeringen har därför i juni 2000
uppdragit åt Försvarsmakten att i
budgetunderlaget för 2002 redovisa sin
planering för anpassning på både kort
och lång sikt.
Försvarsmakten har hemställt att kraven
på operativ förmåga utökas så att sjö-
och flygstridskrafter skall kunna delta
i fredsfrämjande insatser i Europa och
dess närhet. Regeringen avser inte att
nu lämna förslag till ändring av kravet
på Försvarsmaktens operativa förmåga i
olika avseenden. Frågan kommer att
behandlas inför nästa försvarsbeslut.
Regeringen återkommer vid behov till
riksdagen i denna fråga.
Bedömning av Försvarsmaktens samlade
operativa förmåga
Regeringen gör samma bedömning som
Försvarsmakten och anser att den samlade
operativa förmågan i nuvarande
säkerhetspolitiska läge är godtagbar.
De större samövningar som genomförts
mellan förband från olika militär-
områden har enligt Försvarsmakten
resulterat i att yrkesofficerarnas
truppföringsförmåga ökat något i
jämförelse med tidigare år. Totalt sett
är dock förmågan fortfarande på en för
låg nivå i förhållande till de krav som
ställs på Försvarsmakten.
Regeringen bedömer att det är
synnerligen angeläget att i första hand
övnings- och utbildningsverksamheten kan
öka såväl i intensitet som i högre
förbandsnivåer. Att utveckla personalens
kompetens är därför den enskilt mest
angelägna åtgärden för att förbättra
Försvarsmaktens förmåga i respektive
uppgifter.
Utskottet
Riksdagen har efterlyst en förbättrad
resultatredovisning från regeringen. Som
en följd av riksdagens beslut (prop.
1997/98:83, bet. 1997/98:FöU10, rskr.
1997/98:269) om förändrad styrning av
Försvarsmakten sker
resultatredovisningen för 1999 i en ny
struktur. Efter att tidigare ha
redovisat verksamheten i anslutning till
olika krigs- och fredsorganisatoriska
program beskrivs resultatet nu i
verksamhets- och förmågetermer.
Utskottet kan konstatera att den nu
föreliggande resultatredovisningen i
propositionens huvudtext och bilagor är
betydligt bättre genomarbetad och
sammanhållen i jämförelse med tidigare.
Redovisningen bör ändå kunna utvecklas
ytterligare. Det som utskottet därvid
främst saknar är en koppling mellan de
olika genomförda verksamheterna och
tillhörande kostnader.
En annan förbättring som bör komma till
stånd är ökade möjligheter att jämföra
resultatutvecklingen mellan olika år.
Det bör bl.a. framgå hur olika förmågor
har utvecklats, vilken effekt åtgärder
har haft för att komma till rätta med
tidigare anmälda brister, vilka brister
som kvarstår och skälen till detta. En
sådan jämförbarhet förutsätter en
stabilitet och stringens i
redovisningsmetod och struktur under en
följd av år.
Utskottet skulle vidare önska en
ytterligare precisering av de nu ganska
allmänna kriterierna för bedömning av
förmågor som framgår på s. 23 i
propositionen.
Utskottet konstaterar att regeringens
resultatredovisning för år 1999
innehåller såväl positiva som negativa
omdömen. Till de positiva hör:
* I nuvarande omvärldsläge är
Försvarsmaktens förmåga att försvara mot
väpnat angrepp, hävda svensk integritet,
bidra till fred och säkerhet i omvärlden
samt till anpassning godtagbar. Förmågan
att stärka det svenska samhället vid
svåra påfrestningar i fred är god.
*
* Beredskapen uppfyller ställda
krav i nuvarande omvärldsläge.
*
* Ny materiel har tillförts i
betydande omfattning.
*
* Omstruktureringsarbetet som
följd av 1996 års försvarsbeslut är i
allt väsentligt genomfört.
*
* De allvarliga brister i
utvecklingen av IT-system som anmäldes i
föregående årsredovisning har föranlett
Ftgärder för att förbättra styrning och
uppföljning.
Regeringskansliet/Försvarsdepartementet
skall bl.a. lämna samråd i utvecklings-
och anskaffningsfrågor.
*
Till de negativa hör:
* Avgångarna bland främst yngre
officerare har medfört en obalans i
yrkesofficerarnas åldersprofil.
Tillsammans med bristande
övningsverksamhet i bataljon
(motsvarande) och högre förband har
detta medfört kompetensbrister som kan
komma att påverka kärnverksamheten
negativt liksom möjligheterna att
medverka i internationell verksamhet.
Dessutom kan hela anpassningsprincipen
komma att riskeras om inte kompetensen
för väpnad strid förbättras. Dessa
kompetensbrister synes vara det för
närvarande dominerande problemet.
*
* Bristen på tekniker och
flygförare är fortfarande besvärande.
Särskilt har bristen på tekniker
inverkat menligt på övnings- och
insatsmöjligheterna för
helikopterförbanden. Problemen togs upp
i förra årsredovisningen. Regeringen
anmäler emellertid att
teknikeravgångarna nu har bromsats upp
och att pilotavgångarna synes vara
hanterbara.
*
* Värnpliktsavgångarna är
fortfarande i genomsnitt 13%, vilket är
oacceptabelt högt. De har inte minskat
sedan år 1998.
*
* Avgångarna inom hemvärnet är
stora. Trots en förbättrad rekrytering
har det inte gått att öka
personalstyrkan, vilken ligger på en
nivå långt från målet.
*
Utskottet återkommer med synpunkter på
här redovisade problem och brister i
samband med behandlingen av regeringens
förslag till inriktning av
förbandsverksamheten och med anledning
av därav avgivna motioner.
Inriktning
Utskottet behandlar i det följande vad
regeringen i budgetpropositionen (s.
37-53) har anfört om inriktningen av
Försvarsmaktens olika verksamhetsgrenar,
nämligen förbandsverksamhet,
incidentinsatser, stöd till samhället,
beredskap, internationella insatser,
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling. Utskottet
behandlar också därtill hörande motioner
avgivna under den allmänna motionstiden,
nämligen Fö207 (m) yrkande 6, Fö208 (kd)
yrkandena 5 delvis, 6-8, 13, 22 (delvis)
och 24 (delvis), Fö210 (m) yrkandena 2-4
(samtliga delvis), Fö212 (fp) yrkandena
3-5 och 6 (delvis), Fö309 (m), Fö312 (v)
yrkandena 2-4, Fö322 (m), Fö324 (m),
Fö325 (m) yrkande 3, Fö328 (m), Fö801
(kd) samt U401 (v) yrkandena 3 och 4.
Inriktning för förbandsverksamheten
Regeringen
Regeringen föreslår följande inriktning
för förbandsverksamheten. Verksamhet som
leder till ökad kompetens för
yrkesofficerarna att leda militära
enheter skall prioriteras. Övningar
skall genomföras i en sådan omfattning
och med sådana förbandstyper att
övningarna bidrar till att öka denna
nämnda kompetens och förbandens förmåga
att strida i höga förbandsnivåer.
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning av
förbandsverksamhet.
I sina skäl för förslagen betonar
regeringen att förmågan till väpnad
strid i sammansatta och integrerade
förband utgör grunden för
Försvarsmaktens verksamhet och
utformning i fred. Regeringen bedömer
att den pågående reformeringen av
utbildningssystemet bidrar till att
Försvarsmakten kan uppnå de kvalitativa
målen. Från och med 2001 bör, enligt
regeringen, fördelningen av
totalförsvarspliktiga medge att övningar
successivt utvecklas till brigads och
flottiljs ram. Därefter bör övningar
årligen bedrivas via brigad-, flottilj-
och divisionsnivån till nivån
sammansatta operativa insatsstyrkor.
Arm,stridskrafter
Förändringar under 2000
Under 2000 påbörjas avveckling av ett
stort antal krigsförband, däribland tre
fördelningsstaber, tio
divisionsluftvärnsbataljoner (robot
70/90), tretton försvarsområdesstaber,
två gränsjägarstaber, fyra
infanteribrigader, tre norrlandsbrigader
och sex mekaniserade brigader.
Inriktning för 2001
Enligt riksdagens beslut (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) skall
insatsorganisationens arm,stridskrafter
under perioden 2001-2003 ges följande
utformning:
* En divisionsstab med
tillhörande förband, bland dem en NBC-
insatsstyrka och två jägarbataljoner.
*
* Sex brigadledningar, sexton
mekaniserade bataljoner, fyra
luftvärnsbataljoner, fyra
haubitsbataljoner, fyra
pionjärbataljoner, fyra
underhållsbataljoner, sex
stadsskyttebataljoner och en luftburen
bataljon.
*
* Nationella skyddsstyrkor,
inkluderande bl.a. tolv
markstridsbataljoner och hemvärn.
*
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen hösten 2001 med en närmare
redovisning av de nya förbandstypernas
organisation, tidpunkt för organisering
samt vilka operativa behov de är avsedda
att tillgodose.
Regeringen erinrar om att materiel
kommer att bibehållas så länge som det
är kostnadseffektivt för att säkerställa
förmågan till anpassning. Enligt
regeringen finns tillväxtpotential för
bl.a. nedanstående förband:
* två fördelningskanonbataljoner,
*
* två
fördelningsluftvärnsbataljoner robot 70,
*
* en divisionsstab med
stabsbataljon,
*
* ett
fördelningspansarvärnskompani robot 55,
*
* femton
försvarsområdesluftvärnskompanier,
*
* åtta insatsbataljoner,
*
* två brigadluftvärnsbataljoner
rb 70,
*
* två brigadartilleribataljoner
77 A,
*
* två pansarvärnsrobotkompanier,
*
* två spaningskompanier,
*
* två pionjärbataljoner och
*
* två underhållsbataljoner.
*
Enligt regeringen är det angeläget att
arm,stridskrafterna ökar
övningsverksamheten. Sålunda bör en
ambitionsökning planeras successivt från
2001. Efter 2001 bör förbandens
övningsverksamheten inriktas mot att
kunna lösa huvuduppgifter för bataljon.
Enligt regeringens mening bör övning i
högre förband (brigad) genomföras minst
en gång per år. De större övningarna bör
genomföras i skilda delar av landet
under olika miljöförhållanden.
Vid förbandsutbildning av
arm,stridskrafterna skall allsidigt
sammansatta förband som kan verka både
nationellt och internationellt
prioriteras.
Hemvärnsförbandens utbildning skall så
långt det är möjligt genomföras
integrerat med övriga förbands
utbildning och övningar.
Arm,stridskrafterna tillförs under 2001
bl.a. artillerilokaliseringsradar
Arthur, snabbpejlsystem till televapen,
stridsvagn 122 Leopard och stridsfordon
90.
Marinstridskrafter
Förändringar under 2000
Huvuddelen av lednings- och
underhållsförbanden har avvecklats och
omstruktureras till två marinbaser och
två marina underhållsförband. De två
ytstridsflottiljerna behålls.
Minkrigsavdelningen har omstrukturerats
till en minkrigsflottilj och kommer
främst att innehålla två röjstyrkor och
ett minfartyg. Ett minfartyg har
överförts till att bli lag- och
ledningsfartyg för andra
ytstridsflottiljen. Ubåtsflottiljen
behålls och innehåller förutom ubåtar en
dykeri- och räddningsdivision.
Marinregementena, tre amfibiebataljoner,
kustartilleribataljonerna (12/80), det
tunga kustrobotbatteriet samt
kustförsvarsbataljonerna har avvecklats.
Delar överförs till de nationella
skyddsstyrkorna. De två
kustartilleribrigadledningarna har
omstrukturerats till en
amfibiebrigadledning.
Inriktning för 2001
Regeringen anser att det är angeläget
att även marinstridskrafternas
övningsverksamhet ökar.
Utbildnings- och övningsverksamheten
skall inriktas så att förbanden
utvecklas mot en hög operativ rörlighet
samt förmåga att uppträda från
tillfällig basering. Dessutom skall
utbildningen av marinstridskrafterna
inriktas mot att utveckla förmågan till
marin närvaro och att tidigt kunna hävda
territoriell integritet. Regeringen
anser vidare att det är angeläget att
minröjningsoperationerna och
utbildningen av de baltiska
marinstridskrafterna i baltiska
farvatten fortsätter.
Inriktningen för marinstridskrafterna i
övrigt för 2001 och översiktligt för
2002-2003 innebär bl.a. följande:
* Robotbåtarna avvecklas ur
insatsorganisationen 2001.
*
* Patrullbåtarna avvecklas
successivt då de ersätts av korvetter av
Visbyklass.
*
* Minsvepningsflottiljerna kommer
under 2001 att omstruktureras till att
bli mindre förband med
minspaningsuppgifter. Dessa förband och
bevakningsflottiljerna kommer att ingå i
de nationella skyddsstyrkorna.
*
* Antalet ubåtar reduceras
successivt till fem stycken: tre ubåtar
av Gotlandsklass samt två ubåtar av
Västergötlandsklass.
*
Marinstridskrafterna tillförs under 2001
bl.a. den första korvetten av
Visbyklass, torped 62 och stridsbåt 90.
Korvetterna av Stockholmsklass och
minröjningsfartyg av Landsortsklass
genomgår halvtidsmodernisering.
Halvtidsmodernisering av minfartyget
Carlskrona påbörjas. Dessutom fortsätter
utveckling av luftoberoende
ubåtsmaskineri samt utveckling inom det
nordiska ubåtsprojektet Viking.
Regeringen vill vidare erinra om att
materiel kommer att behållas så länge
som det bedöms vara kostnadseffektivt
för att säkerställa förmågan till
anpassning. Följande tillväxtförmåga
finns:
* Minröjningsförbanden kan
tillväxa med ett fartyg av typ Landsort.
*
* Två ubåtar av typ
Västergötland.
*
* Tung kustrobot kan utnyttjas
för tillväxt för korvettförband.
*
* Två kustartilleribataljoner.
*
* En amfibiebataljon.
*
Flygstridskrafter
Förändringar under 2000
Under 2000 påbörjas avvecklingen av tre
flygkommandostaber med stabs-förband.
Inriktning för 2001
Utbildnings- och övningsverksamheten
skall inriktas mot att förbanden kan
verka i operativt samordnade insatser.
Enligt regeringen skall
flygstridskrafternas förbandsutbildning
vidare inriktas mot att tidigt kunna
hävda territoriell integritet.
Utbildningen av JAS 39 Gripen-förband
skall prioriteras och särskild vikt
läggas vid att uppträda och nyttja
systemets kapacitet i alla de tre
rollerna jakt, attack och spaning.
Regeringen anser vidare att det är
angeläget att flygstridskrafternas
övningsverksamhet ökar. Större övningar
med flygstridskrafterna bör således
genomföras såväl 2001 som åren därefter.
Regeringen vill vidare framhålla
angelägenheten i att
flygtidsproduktionen prioriteras så att
bristerna inom stridsflygförbanden kan
Ftgärdas. Det är också viktigt att
fullfölja de planerade och redan inledda
åtgärderna för att komma till rätta med
bristerna på tekniker, flygstridsledare
och piloter.
Inriktningen av flygstridskrafterna i
övrigt för 2001 och översiktligt för
2002-2003 innebär i huvudsak följande:
* Den första radarflyggruppen
(FSR 890) skall organiseras 2001.
*
* Antalet stridslednings- och
luftbevakningsbataljoner minskas från
nuvarande sex till tre.
*
* Basbataljonsorganisationen
förändras och en ny rörlig struktur som
är anpassad till JAS 39 Gripen-systemet
skall gälla från och med 2001.
*
* De nuvarande 16 basbataljonerna
ersätts med åtta nya flygbasbataljoner.
*
* Organiseringen av JAS 39 Gripen-
divisioner skall fortsätta så att åtta
divisioner är organiserade 2003.
*
* JA 37-divisionerna skall
successivt avvecklas ur
insatsorganisationen. Den sista JA 37-
divisionen avvecklas därvid 2002. Två JA
37-divisioner skall tills vidare
behållas inom grundorganisationen för
att säkerställa ombeväpning och
pilotutbildning. En AJS 37-division
skall behållas till och med 2003 för att
säkerställa spaningsförmågan intill dess
Gripendivisionerna har erforderlig
spaningskapacitet.
*
* Transportflygförbanden
vidmakthålls.
*
Flygstridskrafterna tillförs under 2001
det flygburna radarsystemet FSR 890 och
ytterligare JAS 39 Gripen-flygplan.
Leveranserna av de nya
stridsledningscentralerna (StriC)
fortsätter, liksom av det taktiska
radiosystemet (TARAS).
Regeringen erinrar om att så länge som
det bedöms vara kostnadseffektivt så
kommer viss materiel att behållas för
att säkerställa förmågan till
anpassning. Tillväxtpotential finns
sålunda för bl.a. nedanstående:
* Två
stridsledningscentralskompanier.
*
* Ytterligare flygbasförband.
*
* Två stridslednings- och
luftbevakningsanläggningar.
*
* JA 37- och AJS 37-systemen.
*
Tillväxtpotentialen minskar dock
allteftersom ombeväpningen till JAS 39
Gripen genomförs.
ven om det för JAS 39 Gripen-förbanden
inte finns någon särskild materiel
avdelad för anpassning, kommer det sedan
de beställda flygplanen har levererats
att vara möjligt att öka antalet JAS 39
Gripen-divisioner från åtta till tolv.
För transportflygförbanden finns ingen
särskild materiel avdelad för
anpassning.
Helikopterförband
Det är enligt regeringen angeläget att
förbandsutbildningen ges hög prioritet
och att övningsverksamheten ökas så att
förbandens förmåga generellt förbättras.
Detta gäller i synnerhet de sjöoperativa
förbanden.
I övrigt bör helikopterförbanden ges
följande huvudsakliga inriktning för
2001 och översiktligt för 2002-2003:
* Den rörliga helikopterledningen
och arm,flygbataljonen avvecklas 2001.
*
* Två helikopterbataljoner, varav
en med markoperativ inriktning och en
med sjöoperativ inriktning,
vidmakthålls. I dessa bataljoner ingår
s.k. SAR-grupper (räddningstjänst).
*
Den inledda anskaffningen av nya
helikoptrar i samverkan med de övriga
nordiska staterna fortsätter.
Det finns inte någon särskild materiel
avdelad för anpassning för
helikopterförbanden.
Verksamheten i Karlskrona
Regeringen bedömer att den marina
bassäkerhetsutbildningen vid Berga bör
omlokaliseras till Kungsholmen i
Karlskrona den 31 januari 2001.
Ledningen för Örlogsskolorna bör
omlokaliseras från Berga till
Karlskrona.
Regeringen anger i skälen för sin
bedömning att riksdagen i mars 2000
beslutat att verksamheten vid
Örlogsskolorna i Karlskrona bör flyttas
till Kungsholmen, dels att regeringen
bör uppdra åt Försvarsmakten att
överväga att förlägga lämplig del av den
planerade bassäkerhetsutbildningen till
Kungsholmen (bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). Regeringen har inhämtat
underlag från Försvarsmakten i båda
frågorna.
Regeringen anser att fördelningen av
fartyg m.m. mellan Sydkustens marinbas i
Karlskrona och Ostkustens marinbas i
Berga i allt väsentligt är ändamålsenlig
och lämplig. Det finns emellertid skäl
för att stärka de sammantagna marina
grundorganisatoriska resurserna i
Karlskronaregionen.
Örlogsskolorna bedriver för närvarande
verksamhet i Haninge/Berga och i
Karlskrona. Den 1 juli 2000 inordnades
Sjöstridsskolan i Karlskronadelen av
Örlogsskolorna.
Försvarsmaktens organisatoriska
planering av Örlogsskolorna innebär att
det skall finnas en chef med stab
(huvuddelen lokaliserad till Berga), en
linjeavdelning (merparten i Karlskrona),
Vapen- och ledningssystemsskolan
(Berga), Sjösäkerhetsskolan (ledningen
och två utbildningsenheter i Berga samt
två utbildningsenheter i Karlskrona),
Fartygsbefälsskolan (Karlskrona) samt
Sjömansskolan (Karlskrona).
Utbildningsverksamheten vid
Örlogsskolorna bedrivs enligt följande:
* Rekrytutbildning för ungefär
1 200 värnpliktiga. Verksamheten
genomförs huvudsakligen i Karlskrona.
*
* Yrkesutbildning för ungefär 650
värnpliktiga. Verksamheten är delad
mellan Berga och Karlskrona.
*
* Utbildning inom marinens
yrkesofficersprogram för ungefär 210
elever. Verksamheten genomförs
huvudsakligen i Karlskrona.
*
* Utbildning inom flottans
taktiska program för ungefär 70 elever.
Verksamheten är delad mellan Berga och
Karlskrona.
*
* Ej programbunden
officersutbildning för ungefär 500
elever. Verksamheten är delad mellan
Berga och Karlskrona.
*
* Utbildning för Försvarsmakten i
övrigt och för civila myndigheter och
skolor för ungefär 500 elever.
Verksamheten är delad mellan Berga och
Karlskrona.
*
Regeringen bedömer att verksamheten vid
Karlskronadelen av Örlogsskolorna är så
omfattande att den av utrymmesskäl
svårligen skulle inrymmas på
Kungsholmen. Kostnaderna för att göra
erforderliga om- och tillbyggnader, och
anpassa dessa byggnationer till den
kulturhistoriska miljön, skulle också
bli så höga att det inte vore ekonomiskt
försvarbart att omlokalisera hela
verksamheten. Regeringen konstaterar
därför att det inte är möjligt att
omlokalisera hela verksamheten till
Kungsholmen. Regeringen konstaterar
också att en omlokalisering av hela
eller delar av Örlogsskolorna skulle
leda till försämrad rationalitet i
utbildningen och fördyrad verksamhet för
Försvars-makten.
I och med att Karlskrona
kustartilleriregemente (KA 2) läggs ned
den 31 oktober i år, upphör den militära
utbildningsverksamheten på Kungsholmen.
Regeringen anser emellertid att militär
verksamhet även fortsättningsvis bör
bedrivas på Kungsholmen. Regeringen har
därför prövat om det är möjligt att
omlokalisera delar av Örlogsskolorna
dit. Regeringen har prövat följande
alternativ:
* Marinens kadettutbildning.
Sammantaget beräknas
nettoinvesteringarna till ungefär 70
miljoner kronor. Försvarsmaktens
driftskostnader beräknas öka med ungefär
18,5 miljoner kronor per år.
*
* Flottans rekrytutbildning.
Rekrytutbildningen är en del av
Sjömansskolan. Varje år rekrytutbildas
ungefär 1 200 totalförsvarspliktiga.
Sammantaget beräknas i detta alternativ
nettoinvesteringarna till drygt 26
miljoner kronor för bl.a. kontors- och
undervisningslokaler. För-svarsmaktens
driftskostnader beräknas öka med ungefär
15 miljoner kronor per år.
*
* Försvarsmaktens
bassäkerhetsutbildning. Regeringen anser
därvid att det är olämpligt att
lokalisera utbildningen av
flygstridskrafternas och
arm,stridskrafternas
bassäkerhetsförband, dvs. utbildning av
flygbas-jägare och militärpoliser, till
Kungsholmen. De utbildningarna ställer
särskilda krav på utbildningsterräng och
utbildningsförutsättningar som inte kan
uppfyllas på Kungsholmen.
*
Den marina bassäkerhetsutbildningen
bedrivs sedan 1995 vid Berga. Förs-
varsmakten planerar att flytta
utbildningen till Vaxholms
amfibieregemente i Vaxholm. Denna
bassäkerhetsutbildning omfattar ungefär
80 värnpliktiga per år. I och med att
den är volymmässigt begränsad är det
enligt regeringens mening olämpligt att
dela den på två olika
utbildningsställen. Regeringen bedömer
dock att det skulle vara möjligt att
lokalisera hela den marina
bassäkerhetsutbildningen till
Kungsholmen. En sådan omlokalisering
beräknas medföra ett
nettoinvesteringsbehov om ungefär sex
miljoner kronor avseende bl.a. en
hundgård. Försvarsmaktens
driftskostnader beräknas öka med ungefär
6,5 miljoner kronor per år.
För att åstadkomma en maximal
beläggning på Kungsholmen har regeringen
även prövat en kombination av de här
redovisade alternativen. Det är således
enligt regeringens mening rent
utrymmesmässigt möjligt att förlägga
såväl kadettutbildningen som
bassäkerhetsutbildningen till
Kungsholmen. Sammantaget beräknas i ett
sådant alternativ nettoinvesteringarna
till knappt 70 miljoner kronor.
Försvarsmaktens driftskostnader beräknas
öka med ungefär 20 miljoner kronor per
år.
Regeringen anser att det av
kostnadsskäl är mindre lämpligt att
omlokalisera kadettutbildningen. Det
skulle krävas omfattande investeringar
vilket leder till väsentligt ökade
hyreskostnader. När det gäller
rekrytutbildningen anser regeringen att
även detta alternativ leder till
betydande fördyringar av verksamheten,
samtidigt som verksamheten blir mycket
störningskänslig. ven alternativet att
lokalisera den marina
bassäkerhetsutbildningen till
Kungsholmen medför vissa fördyringar. I
detta alternativ ser regeringen
emellertid fördelar i och med att den
infrastruktur som redan finns på
Kungsholmen för amfibieutbildningen kan
utnyttjas. Visserligen uteblir
samordningsvinsterna mellan
bassäkerhetsförbanden och
amfibieförbanden avseende bl.a.
utveckling av utbildningen. Men
regeringen anser ändock att fördelarna
är sådana att verksamheten bör
omlokaliseras. Regeringen har då vägt in
även de goda utbildningsbetingelserna i
Karlskronaområdet. Alternativet ger en
relativt jämn beläggning på Kungsholmen
med ungefär tolv befäl och 80-100
värnpliktiga. Genom att
bassäkerhetsutbildningen förläggs till
Kungsholmen vidmakthålls
förbandsutbildningen där.
Omlokaliseringen bör genomföras den 31
december 2001.
Regeringen anser emellertid att
ytterligare åtgärder kan vidtas. Chefen
för Örlogsskolorna och huvuddelen av
Örlogsskolornas stab är lokaliserad till
Berga. Regeringen anser att det finns
skäl att ytterligare stärka
Örlogsskolornas ställning i
Karlskronaregionen. Detta kan på ett
ändamålsenligt sätt åstadkommas genom
att skolledningen omlokaliseras till
Karlskrona. Vid omlokaliseringen bör
vissa rationaliseringseffekter kunna
uppnås varför det i praktiken blir
aktuellt att flytta ungefär fem
tjänster. Omlokaliseringen bör
genomföras den 1 juli 2001.
Regeringen avser således att uppdra åt
Försvarsmakten att genomföra de två
omlokaliseringarna från
Stockholmsområdet till Karlskrona.
Övriga frågor inom verksamhetsgrenen
förbandsverksamhet
Anställd personal
Regeringen hänvisar till att riksdagen
vid flera tillfällen har ställt krav på
förslag om ett sammanhållet, reformerat
personalförsörjningssystem. Regeringen
har därför, och som en del av
förberedelserna inför 2001 års
försvarsbeslut, i november 1999 beslutat
direktiv till en utredning vars uppgift
är att redovisa en samlad syn på
Försvarsmaktens personalförsörjning.
Utredningen skall belysa
förutsättningarna för och lämna förslag
till hur Försvarsmakten skall kunna
rekrytera, utveckla och avveckla
personal på ett väl avvägt sätt och över
tiden. Utredningen skall även behandla
behovet av jämställdhet och kulturell
mångfald, åldersstrukturproblemen,
anpassningsprincipens påverkan på
personalförsörjningen och hur kraven på
Försvarsmaktens deltagande i
internationell verksamhet skall kunna
tillgodoses. Reservofficerssystemet och
reservofficerarnas
tjänstgöringsförhållanden i fredstid
skall särskilt uppmärksammas.
Utredningen skall ha slutfört sitt
arbete senast den 28 februari 2001 (dir.
1999:84, 2000:12 och 2000:46).
Utredningen har antagit namnet
Personalförsörjningsutredningen.
Under 1999 har Riksrevisionsverket
genomfört en uppföljning av den
granskning av formerna för lönebildning
m.m. inom Försvarsmakten som verket
redovisade våren 1998 (RRV 1998:20). I
sin rapport efter uppföljningen är
Riksrevisionsverket fortsatt kritiskt
till Försvarsmakten (RRV 2000:10). Bland
annat anser Riksrevisionsverket att
alltför få förändringar i lönebildningen
har skett sedan föregående granskning
för att arbetsgivarrollen skulle kunna
sägas ha stärkts på några avgörande
punkter. Vidare kritiserar
Riksrevisionsverket omfattningen av och
kostnaderna för lönetilläggen inom
Försvarsmakten. Enligt
Riksrevisionsverket borde Försvarsmakten
stärka sin roll som arbetsgivare bl.a.
genom att ta initiativ till att ompröva
och strama upp tillämpningen av gällande
avtal.
Försvarsmakten, som i allt väsentligt
delar Riksrevisionsverkets iakttagelser,
uppges ha vidtagit en rad åtgärder sedan
den förra rapporten. Försvars-makten har
också angett att fler åtgärder kommer
att vidtas i enlighet med
Riksrevisionsverkets rekommendationer.
Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) har inhämtat ett
fördjupat underlag beträffande de
åtgärder som Försvarsmakten avser vidta
för att skapa ett ändamålsenligt
lönebildningssystem som är anpassat till
de verksamhetsintressen som föreligger i
den omstrukturerade Försvarsmakten. Av
under-laget framgår att myndigheten
anser det nödvändigt att under 2001
påbörja relativt omfattande åtgärder
syftande till att förändra formerna för
lönesättning och att begränsa antalet
olika lönetillägg. Regeringen anser att
det åtgärdsprogram som Försvarsmakten
presenterat kan rätta till de brister
som Riksrevisionsverket påtalat och
skapa balans mellan myndighetens
verksamhetsintresse och de
lönerelaterade personalkostnaderna.
Regeringen bedömer vidare att den
förändring beträffande lönebildningen
m.m. som Försvars-makten planerar kan
komma att underlättas av det centrala
samarbetsavtal som Arbetsgivarverket
slutit med arbetstagarorganisationerna
och som underställts regeringen för
godkännande.
Enligt regeringens uppfattning finns
det ett starkt samband mellan För-
svarsmaktens arbetsgivarroll,
lönebildning m.m. och myndighetens
personalförsörjning. Regeringen har
därför i juni 2000 genom
tilläggsdirektiv gett
Personalförsörjningsutredningen i
uppdrag att belysa olika möjligheter att
utveckla och stärka Försvarsmaktens
arbetsgivarroll (dir. 2000:46).
Regeringen genomförde 1997 en
utvärdering av den reformerade
arbetsgivarpolitiken, men där
konstaterades att det hade gått alltför
kort tid för att kunna dra mera
långtgående slutsatser. Regeringen avser
därför att göra en ny utvärdering av
arbetsgivarreformen, där bl.a. en samlad
bedömning av effekten av reformen
avseende lönebildningen och
personalförsörjningen inom
statsförvaltningen görs. Direktiv till
utvärderingen förbereds f.n. inom
Regeringskansliet
(Justitiedepartementet).
I samband med att Försvarsmakten
lämnade sitt budgetunderlag för 2001
framkom att myndigheten i underlaget
inför den säkerhetspolitiska
kontrollstationen 1999 överskattat
möjligheterna att minska den anställda
personalens numerär. Diskrepansen var så
stor (drygt 2 000 fler årsarbetare 2004)
att regeringen inte ansåg sig kunna
använda budgetunderlaget för mer
långsiktiga avvägningar beträffande de
personella resurserna. För att få en
oberoende granskning av behovet av
anställd personal har regeringen därför
i ovannämnda tilläggsdirektiv gett
Personalförsörjningsutredningen i
uppgift att göra en genomlysning av
Försvarsmaktens behov av yrkesofficerare
såväl totalt som på olika
kompetensnivåer.
Inom Försvarsmakten pågår en studie som
syftar till att belysa hur reserv-
officerssystemet påverkas av den
omstrukturering som Försvarsmakten
genomgår. Studiens resultat ingår i det
underlag som Personalförsörjning-
utredningen fortlöpande får från
Försvarsmakten. Regeringen avser
återkomma beträffande
reservofficerssystemets utveckling i
samband med redovisningen av det
sammanhållna, reformerade
personalförsörjningssystem som riksdagen
ställt krav på.
På uppdrag av regeringen har
Försvarsmakten analyserat kostnaderna
för den militära skolverksamheten. Av
analysen framgår att de besparingar som
angetts i utredningsbetänkandet
Försvarsmaktsgemensam utbildning för
framtida krav (SOU 1998:42) inte till
fullo bedöms kunna infrias. Enligt
Försvarsmaktens uppfattning beror detta
på Försvarsmaktens utökade uppgifter och
på att den generella kvalitetshöjningen
av officersutbildningen fördyrat den
militära skolverksamheten.
Regeringen anser att det finns ett
starkt samband mellan
personalförsörjning i termer av
kompetensförsörjning och utformningen av
det militära utbildningssystemet. Mot
denna bakgrund anser regeringen också
att det först bör klarläggas vilka
kompetenser som skall utvecklas inom det
militära utbildningssystemet innan den
kostnadsanalys som gjorts utnyttjas för
avvägningar beträffande ambitionsnivåer.
Mot denna bakgrund har regeringen i
ovannämnda tilläggsdirektiv uppdragit åt
Personalförsörjningsutredningen att
beakta Försvarsmaktens kostnadsanalys
när det nya utbildningssystemet
utvärderas.
På uppdrag av regeringen har
Försvarsmakten utrett hur
militärhögskolorna bör dimensioneras,
organiseras och lokaliseras. Av det
underlag som Försvarsmakten presenterade
den 30 juni 2000 framgår att
Försvarsmakten förordar en nedläggning
av militärhögskolan i Östersund och en
utökning av kapaciteten på Karlberg och
i Halmstad. Det främsta skälet till
Försvars-maktens ställningstagande är
att myndigheten anser att
militärhögskolornas behov av lärare
bättre kan tillgodoses med två större än
med tre mindre enheter och att
militärhögskolorna på Karlberg och i
Halmstad i så fall har bäst
förutsättningar. Försvarsmakten föreslår
därför att nedläggningstidpunkten för
militärhögskolan i Östersund bör vara
den 1 juli 2002.
Regeringen anser det vara väsentligt
att den militära skolorganisationen
dimensioneras och organiseras med stöd
av den utvärdering av det nya
utbildningssystemet och den genomlysning
av yrkesofficersbehovet som
Personalförsörjningsutredningen kommer
att göra. Således bör utredningens
betänkande avvaktas innan ställning tas
till eventuella förändringar av den
militära skolorganisationen. Enligt
regeringens mening bör även frågan om
Försvarshögskolans framtida lokalbehov
beaktas i detta sammanhang.
Sammanfattningsvis konstaterar
regeringen att de personella
konsekvenserna av den omstrukturering
som inletts är betydande och att alla
problem-områden inte kunnat förutses.
Med den bredd som
Personalförsörjningsutredningen har att
bedriva sitt arbete bedömer dock
regeringen att det försvarsbeslut som
riksdagen skall fatta 2001 kommer att
kunna grundas på ett
personalförsörjningssystem som ger
Försvarsmakten de personella resurser
som de av riksdagen fastlagda
uppgifterna kräver.
Mot bakgrund av vad som redovisats
tidigare beträffande antalet kvinnliga
yrkesofficerare anser dock regeringen
att Försvarsmakten redan under 2001
måste öka ansträngningarna för att
successivt, och i högre takt än
hitintills, öka andelen kvinnliga
yrkesofficerare.
Totalförsvarspliktig personal
Regeringen anger att Försvarsmakten
under år 2001 skall utbilda 15 000
värnpliktiga. ven värnpliktsutbildning
omfattande tre månader för rekrytering
till hemvärnet bör fortsätta under 2001.
Arbetet med att minska avgångarna under
grundutbildningen skall fortsätta och
arbetet med att öka intresset bland
kvinnor att fullgöra värnplikt skall
likaså fortsätta.
Regeringen anger vidare att
Pliktutredningen i betänkandet
Totalförsvarsplikten (SOU 2000:21) bl.a.
har berört frågor om inskrivning och
mönstring, påföljd vid brott mot
totalförsvarsplikten och
motivationshöjande åtgärder. Betänkandet
remissbehandlas för närvarande.
Regeringen konstaterar att den
fortsatta inriktningen av utbildningen
av totalförsvarspliktig personal är
beroende av ställningstagandena till
Pliktutredningens betänkande samt de
slutsatser som
Personalförsörjningsutredningen kan
komma att dra.
Grundorganisationen
Regeringen uppdrog den 30 mars 2000 och
den 15 juni 2000 åt Försvars-makten att
genomföra de förändringar av
Försvarsmaktens grundorganisation som
riksdagen beslutat (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168, prop. 1999/2000:97, bet.
1999/2000:FöU7, rskr. 1999/2000:250,
bet. 1999/2000:FöU8, rskr.
1999/2000:251). Inriktningen är att
förändringarna skall vara genomförda
senast den 31 december 2001.
Specialflyget
På regeringens uppdrag har
Försvarsmakten den 30 juni 2000
redovisat förutsättningarna för att
kunna integrera de flygburna signal-
respektive radarspaningsflygförbanden,
dvs. den s.k. specialflygverksamheten,
med verksamheten vid F 16 i Uppsala.
Försvarsmakten förordar en fortsatt
lokalisering av specialflyget till
Malmen. Som skäl anför myndigheten att
en omlokalisering kräver omfattande
investeringar vid F 16 samt risken för
att nyckelpersonal inte skulle flytta
med till Uppsala med åtföljande
allvarlig kompetenssvacka. Regeringen
har ingen annan uppfattning än
Försvarsmakten.
Miljöarbete
Regeringen bedömer att utgångspunkten
för Försvarsmaktens miljöarbete bör vara
sektorsansvaret för ekologisk
hållbarhet. Inom ramen för detta ansvar
bör Försvarsmakten under 2001 införa ett
miljöledningssystem i hela
organisationen.
I skälen för sin bedömning anför
regeringen att Försvarsmakten under 2001
bör fördjupa arbetet med sektorsansvaret
för ekologisk hållbarhet. Det är
angeläget att detta arbete får genomslag
i form av ett allt mer ensat miljöarbete
inom sektorn, i linje med det av
riksdagen fastlagda övergripande
miljömålsarbetet.
En annan huvuduppgift för
Försvarsmakten när det gäller
miljöarbetet är att under 2001 införa
ett miljöledningssystem enligt
standarden ISO 14001 i hela
organisationen.
Härutöver anser regeringen att
miljöarbetet i övrigt bör utvecklas
vidare. Miljöutbildningen bör sålunda
fortsätta. Arbetet med strategiska
miljöbedömningar bör fördjupas och
konkretiseras under året. Avvecklingen
av användningen av ämnen som bryter ned
ozonskiktet bör fortsätta, liksom
arbetet med att begränsa effekterna av
skott- och flygbuller. ven arbetet med
att begränsa utsläppen till luft, mark
och vatten från skadliga ämnen och
fossila bränslen bör fortsätta.
Regeringen vill också peka på betydelsen
för miljön av att de fastställda
riktlinjerna för miljöanpassad
försörjning av försvarsmateriel
successivt börjar tillämpas.
Försvarets forskningsanstalt har
redovisat rapporten Avmaterialisering
inom försvaret. Syftet med denna är att
diskutera en minskad resursanvändning
inom försvaret och att utveckla metoder
för att kunna analysera försvarets
totala resursanvändning. Rapporten är
huvudsakligen inriktad på återanvändning
och återvinning i samband med att
vapensystem avvecklas. Rapporten har
remissbehandlats. Regeringen anser att
rapporten pekar på väsentliga aspekter
när det gäller utvecklingen mot ett
ekologiskt hållbart samhälle. Regeringen
anser att rapporten kan ligga till grund
för Försvarsmakten i sitt fortsatta
miljöarbete.
Den miljösanering av fastigheter som
Försvarsmakten enligt miljöskyddslagen
(1969:387) har skyldighet att genomföra
för fastigheter som avvecklas, bör
genomföras i en takt som resurserna
medger.
I det internationella arbetet bör
miljösamarbetet med de övriga nordiska
försvarsmakterna vidareutvecklas.
Härutöver bör samverkan med bl.a.
amerikanska myndigheter och den ryska
försvarsmakten fortsätta i enlighet med
regeringens särskilda beslut.
Stöd till de baltiska staterna
Regeringen anför att stödet till de
baltiska staterna skall kännetecknas av
långsiktighet och uthållighet. Det skall
ha sin tyngdpunkt i rådgivning,
kunskapsöverföring och utbildningsstöd.
Stödet skall ges inom ramen för
demokratisk styrning i respektive stat
och med den huvudsakliga inriktningen
mot folkligt förankrade existensförsvar.
ven materielstöd är viktigt. Det är en
fördel om stödet så långt möjligt kan få
karaktären av fleråriga systempaket.
Försvarsmakten bör översiktligt följa
utvecklingen av respektive stats
försvarsmakt och det internationella
stöd som lämnas i sammanhanget samt
föreslå regeringen beslut om lämpliga
åtgärder, i förekommande fall i
samverkan med andra länder.
Utbildning i NBC-skydd
Det är enligt regeringens uppfattning
angeläget att ambitionerna höjs när det
gäller Försvarsmaktens utbildning i
skydd mot nukleära, biologiska och
kemiska stridsmedel (NBC). Inriktningen
bör vara att förmågan att hantera NBC-
hot skall kunna ökas, såväl när det
gäller att försvara Sverige mot väpnat
angrepp som att stärka det svenska
samhället vid svåra påfrestningar i fred
som när det gäller att bidra till fred
och säkerhet i omvärlden. Vid
internationella insatser där man inte
kan utesluta NBC-hot bör strävan vara
att öka förbandens NBC-skyddsnivå med
målet att anskaffad utrustning skall
vara nationellt och internationellt
interoperabel.
Frivillig försvarsverksamhet
Enligt regeringen bör utbildningen av de
frivilliga försvarsorganisationerna
vidmakthållas på en sådan kvalitativ
nivå att utbildningen dels leder till
godtagbar kunskap och förmåga i
krigsuppgifter, dels leder till en god
rekrytering i förhållande till
insatsorganisationens behov.
Försvarsmakten bör stödja och bistå
frivilligorganisationerna så att deras
verksamhet kan bidra till att
vidmakthålla försvarsviljan, ge
försvarsverksamheten en bred förankring
och att avdelade resurser nyttjas
effektivt.
Motionerna
Övergripande frågor
I Moderaternas kommitt,motion Fö207 (m)
av Henrik Landerholm m.fl. konstateras
att regeringen avser att återkomma till
riksdagen med ett förslag till samlat
försvarspolitiskt beslut hösten 2001.
Utgångspunkterna för detta samlade
beslut måste ges redan nu. Enligt
motionärerna måste den valda ekonomiska
inriktningen, innefattande en reell
reducering av försvarsanslagen med
närmare 20 %, stoppas. Motionärerna ger
förslag till en sådan inriktning och
framhåller att försvarets
omstrukturering måste börja på bredden.
Personalförsörjning, logistik, forskning
och utveckling samt materielförsörjning
sägs behöva gå hand i hand med den
omprövning av försvarets uppgifter som
fortlöpande skett under senare år.
Motionärerna föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nu
undvika en omfattande avveckling av
kompetens samt onödig materielförstöring
samt att förmågan att bygga upp ett
starkare försvar i en framtid skall
säkras (yrkande 6 delvis). I det
följande återges motionens förslag i
dessa delar under skilda rubriker.
I Moderaternas kommitt,motion Fö210 (m)
av Henrik Landerholm m.fl. föreslås att
850 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslår anvisas till
förbandsverksamheten (yrkande 2 delvis).
I Kristdemokraternas kommitt,motion
Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs
att framtida insatser kommer att ställa
höga krav på kompetens hos all personal.
Våra operativa insatsstyrkor skall kunna
genomföra integrerade insatser inom
ramen för insatsstyrkor. Dessa skall
kunna sättas samman av förband ur alla
försvarsgrenar och typer av
stridskrafter och kunna agera integrerat
med stor operativ rörlighet. Enligt
motionärerna kräver detta hög
samverkansförmåga inom insatsstyrkorna.
Behovet av samträning sägs därför bli än
mer centralt i framtidens försvarsmakt.
Kristdemokraterna anser att
förbandsverksamheten måste förstärkas
för att bl.a. kunna upprätthålla och
vidareutveckla den unika kompetensen att
genomföra kvalificerad väpnad strid,
både nationellt och vid multinationella
fredsfrämjande insatser. Förmågan till
väpnad strid måste tränas genom
realistiska förbandsövningar under
varierande förhållanden samt genom att
delta i internationell verksamhet.
Motionärerna föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
förstärkning av förbandsverksamheten
(yrkande 5 i denna del) samt att 500
miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit anvisas till anslaget 6.1
Förbandsverksamhet och beredskap m. m.
(yrkandena 22 och 24, båda delvis).
Folkpartiet föreslår i sin
kommitt,motion 212 (fp) (yrkande 6
delvis) att 500 miljoner kronor
omfördelas från anslaget 6.1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
till anslaget 6.2 Fredsfrämjande
truppinsatser.
I motion Fö801 (kd) av Amanda Agestav
och Magnus Jacobsson anför motionärerna
att landets totalförsvarspliktiga i
dagsläget får 50 kr i s.k.
dagersättning. Denna är tänkt att täcka
kostnader för kläder, fritidsnöjen,
tidningar m.m. Motionärerna hävdar att
utvecklingen av dagersättningen varit
negativ. Klyftan mellan dem som gör sin
plikttjänstgöring och dem som inte gör
den har ökat. Fängelseinterner får
nästan det dubbla för sitt bidrag till
samhällsutvecklingen. Detta sägs sända
fel signaler till de
totalförsvarspliktiga och till samhället
i övrigt. Med en minskad volym
totalförsvarspliktiga är det extra
viktigt att plikttjänstgöringen blir
attraktiv, även på det ekonomiska
området. Motionärerna föreslår därför
att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs
i motionen om en höjning av
dagersättningen till 100 kronor till
totalförsvarspliktiga.
Arm,stridskrafter
I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. förordas att det inom
markstridskrafterna behålls tio
brigadledningar samtidigt som en av
dessa ges i tillikauppgift att utgöra
ledningsorganisation för den nordiska
brigad som nu är under utveckling.
Motionärerna anser att detta kan
åstadkommas inom ramen för den beslutade
grundorganisationen genom en utveckling
av garnisoner med allsidig utbildning.
De anser att förutsättningarna för att
sätta upp mekaniserade
bataljonsstridsgrupper i Kristinehamn,
Halmstad, Eksjö och Kungsängen bör
prövas (yrkande 6 delvis).
I Kristdemokraternas kommitt,motion
Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. påpekas
att vårt territorialförsvar, där
hemvärnet ingår, utvecklas mot
nationella skyddsstyrkor. Eftersom de
nationella skyddsstyrkorna bl.a. skall
stödja de operativa förbanden måste de,
enligt motionärerna, organiseras och
utvecklas mot en breddad hot- och
riskbild till allsidigt användbara
förbands-enheter. Motionärerna föreslår
att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de nationella skyddsstyrkorna
(yrkande 6).
Marinstridskrafter
I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. förordas att det inom
de marina stridskrafterna organiseras
tre ytflottiljledningar, varav en för
internationell verksamhet, en ubåts- och
en minkrigsflottiljledning samt en
brigadledning för amfibieförband. Minst
fyra ytfartygsdivisioner, med 16 till 20
fartyg varje, bör upprätthållas genom
att de nyligen moderniserade
patrullbåtarna behålls. Likaså bör
samtliga ubåtar i Gotlands- och
Västergötlandsklasserna behållas.
Amfibieförbanden bör utökas och
kustartilleribataljonerna behållas tills
vidare (yrkande 6 delvis).
I Kristdemokraternas kommitt,motion
Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. erinrar
motionärerna om att riksdagen våren 2000
(prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168)
ställde sig bakom regeringens förslag
att reducera antalet ubåtar till fem
samt att det skall finnas ytterligare
två ubåtar att tillgå under en
övergångsperiod för tillväxt.
Motionärerna anför en rad fördelar med
ubåtssystemet och anser att fem ubåtar
är en kritisk gräns när det gäller
operativ verksamhet. Samtidigt hävdas
att en rekryteringsbas om fem ubåtar är
otillräcklig för att tillgodose
nödvändig personalförsörjning, som även
innefattar ubåtsräddningsorganisationen
med räddningsfartyget Belos och
ubåtsräddningsfarkosten URF. För att
ubåtssystemet även fortsättningsvis
skall kunna fungera säkerhetsmässigt och
organisatoriskt bör därför möjligheterna
för att behålla ytterligare två ubåtar i
drift undersökas (yrkande 7).
Helikopterförband
I den nyss nämnda kommitt,motionen Fö208
(kd) av Åke Carnerö m.fl. hänvisas till
förra höstens budgetproposition (prop.
1999/2000:1) och de däri beskrivna
problemen inom helikopterförbanden;
materielbrister, brist på tekniker och
piloter samt otillräcklig flygtid.
Helikopterförbandens förmåga sägs inte
ha förbättrats under 1999.
Huvudproblemet anges vara en stor brist
på tekniker, vilket medför ett lågt
uttag av flygtid. Dessutom sägs
allvarliga materielbrister förekomma,
till nackdel för helikoptrarnas
tillgänglighet. Detta har bl.a. påverkat
flygtidsproduktionen negativt liksom
förbandsutbildningen vid de sjöoperativa
förbanden.
Kristdemokraterna anser att den
intensifierade teknikerrekryteringen
måste fortsätta för att säkerställa
helikopterförbandens operativa förmåga.
Motionärerna föreslår därför att
riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
teknikerrekryteringen till
helikopterförbanden (yrkande 8).
Flygstridskrafter
I kommitt,motion Fö207 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. förordas att det antal
JAS 39 Gripen som beställts utnyttjas så
effektivt som möjligt inom ramen för
fyra aktiva divisioner. Förutsättningar
bör skapas för en kontinuerlig
modifiering av de flygplan som
successivt tillförs, liksom för större
utrymme för beväpning och annan
utrustning. Enligt motionärerna bör
utbildningskapaciteten för flygförare
och tekniker samt tillgången på
förtidsavgångna aktiva flygförare medge
att ytterligare divisioner kan
organiseras (yrkande 6 delvis).
Verksamheten i Karlskrona
I propositionen gör regeringen noggranna
överväganden om
utbildningsorganisationen i Karlskrona,
bl.a. beträffande Örlogsskolorna.
I Moderaternas kommitt,motion Fö325 (m)
av Henrik Landerholm m.fl. påpekas att
rekrytering och utbildning av officerare
Dr en långsiktig verksamhet. Den spänner
över officerens hela yrkesverksamma tid.
Den riktas mot alla typer av förband och
successivt över åren mot alla
kompetenser. Utvecklingen av
officersutbildningen sägs ständigt
förändras och därmed också dess former
och organisation. Denna utveckling är i
grunden ett ansvar för
verksamhetsledningen inom
Försvarsmakten. Enligt motionärernas
mening bör det därför ankomma på
myndighetens chef att själv besluta om
förändringar av skolor och centrum samt
om formerna för dessas
verksamhetsledning. Det är således inte
lämpligt att riksdagen i detalj beslutar
om lokaliseringen av såväl ledning som
enskild verksamhet vid Örlogsskolorna.
Motionärerna föreslår därför att
riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
Örlogsskolorna och Officershögskolorna
(yrkande 3).
En delvis likartad kritik framförs i
motion Fö322 (m) av Anna Lilliehöök. Hon
ifrågasätter flyttningen av marinens
bassäkerhetsutbildning till Karlskrona
och kan inte heller se några rationella
skäl till att omlokalisera
örlogsskolornas ledning med fem tjänster
till Kungsholms fort i Karlskrona.
Anställd personal
Moderaterna föreslår i sin
kommitt,motion Fö324 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. att riksdagen ger
tilläggsdirektiv till
Personalförsörjningsutredningen om vad i
motionen anförs om helhelssyn på
personalförsörjningen innefattande såväl
anställda (reserv- och yrkesofficerare),
pliktpersonal (inklusive värnpliktiga
officerare), frivilliga och
civilanställda (yrkande 1).
Motionärerna föreslår vidare att
riksdagen begär att regeringen ger
tilläggsdirektiv till
Personalförsörjningsutredningen om vad i
motionen anförs om befälsordning för
utbildning av yrkes-, reserv- och
värnpliktsofficerare (yrkande 2).
I sina motiv till förslagen framhåller
motionärerna bl.a. att försvarets
omstrukturering kräver att också
personalförsörjningen som helhet
genomlyses. Den nya verksamhetsid,n
måste följas av en ny personalstruktur.
Att var för sig behandla frågan om
värnpliktiga och anställd personal
riskerar att skapa ett system med
obalanser och allvarlig suboptimering.
Ett alternativ som bör prövas inom ramen
för en sådan översyn av hela
personalförsörjningen är att huvuddelen
av alla vapenföra unga män genomgår en
grundläggande soldat-utbildning för att
skapa en bredare rekryteringsbas för
dagens uppgifter och handlingsfrihet för
framtida behov. Det skulle kunna skapa
en bättre bas för antagning och
uttagning till vidare utbildning och
tjänstgöring inom För-svarsmakten,
grundat på intresse och motivation
snarare än på tvång. De sociala,
ekonomiska och effektmässiga
konsekvenserna av en sådan ordning bör
därför prövas av
Personalförsörjningsutredningen.
I framtiden kommer färre värnpliktiga
att behöva utbildas årligen. Detta avser
de längre reguljära utbildningarna. Det
ställer enligt motionärerna nya krav på
pliktsystemets utformning. De som skall
genomgå längre utbildning måste
kompenseras för detta. Ersättning och
meritvärde är en viktig del av den
attraktionskraft som försvaret måste ha
för att tillräckligt många och
tillräckligt kvalificerade unga
människor aktivt skall söka sig till
försvaret även inom pliktsystemets ram.
Likaså måste all befäls- och
officersutbildning vara meriterande och
bör, där så är möjligt, poängvärderas på
samma sätt som högskolestudier. En annan
viktig uppgift är att skapa en situation
där yrkes-, reserv- och
värnpliktsofficerare inte bedöms efter
olika måttstockar när
krigsorganisationens befattningar fylls.
Förbandsövningar och annan utbildning
bör genomföras i sådan omfattning att
alla officerare får tjänstgöra i sina
befattningar. Annars försvinner såväl
motivation som kompetens. Motionärerna
anser att det bör vara ett oeftergivligt
krav att de nyutexaminerade officerarna
har förmåga att föra befäl över sina
typförband i insatsorganisationen.
Vid sidan av rekrytering av officerare,
såväl grundrekrytering som
kompletterande rekrytering av civila
experter senare i livet, bör frågan om
vilken civil kompetens som bör tillföras
försvaret också övervägas. Kvalificerade
civilanställda, där den militära
befälsnivån inte har betydelse, har
enligt motionärerna därför en given
plats även i framtidens försvarsmakt.
Motionärerna anser att
korttidsanställda soldater och sjömän
sannolikt är nödvändiga i framtidens
försvarsmakt. Främst de internationella
insatserna, men också kraven på
samtränade förband för att uppnå
erforderlig förmåga, talar för detta.
Det bör ankomma på regeringen att
utforma arbetsrättsliga regler som
möjliggör korttids- och
kontraktsanställning också av annan
militär personal än befäl.
Personalförsörjningsutredningen bör
enligt motionärerna dessutom pröva
möjligheterna att utforma en
befälsordning med flera parallella
officerskarriärer som tillgodoser
behovet av chefer, utbildare och fackmän
på alla nivåer utan att för den skull
nödvändigtvis förena dessa egenskaper i
samma personer. För yrkesofficerarna bör
ytterligare en karriär, mer inriktad på
fackmanna- och utbildarbanan, övervägas
vid sidan av dagens mer generella
inriktning. ven yrkeserfarenheter i det
civila samhället bör vara ett normal-
inslag i yrkesofficerens karriär. Kravet
på internrekrytering till ett
livstidsyrke är inte längre hållbart.
Visstidsanställning för vissa kategorier
officerare bör övervägas. Med en allt
smalare rekryteringsbas bör även
direktrekrytering till officersyrket
övervägas. Enligt motionärerna suddas
därmed gränsen mellan yrkes-, reserv-
och värnpliktsofficeren ut. Utan goda
möjligheter för officeren till
yrkesväxling flera gånger under livet
skulle Försvarsmakten avsäga sig
möjligheten att tillföra kompetens från
det civila samhället, vilket enligt
motionärerna kommer att bli allt mer
nödvändigt i framtiden. Att integrera
delar av officersutbildningen med det
civila samhällets universitets- och
högskoleutbildning sägs således vara
nödvändigt. En nödvändig akademisering
av officersyrket behöver dock inte ske
inom ramen för militära
utbildningsinstitutioner. Dessa bör i
stället fokusera på utbildning och
träning i de exklusivt militära
kärnkunskaperna.
ven i perspektivet av den föreslagna
kompletterande officerskarriären med
inriktning på fackmanna- och
utbildarfunktionerna bör, enligt
motionärerna, den grundläggande
officersutbildningen noga utvärderas.
I Vänsterpartiets kommitt,motion Fö312
(v) anför motionärerna uppgifter om att
den militära personalen inom
Försvarsmakten inte i någon stor
utsträckning har drabbats av
arbetslöshet med anledning av
omstruktureringen. Trygghetssystemen
verkar därmed ha fungerat bra.
Motionärerna anför vidare att uppgifter
tyder på att omstruktureringen har
drabbat den civila personalen hårdare.
Den är också ofta lägre utbildad än
yrkesofficerarna, har högre medelålder
och har större andel kvinnor.
Trygghetssystemen sägs vara sämre på den
civila sidan än på den militära. Enligt
motionärerna bör därför staten som
arbetsgivare ta sitt ansvar för den
civila personal som drabbas av
försvarets omstrukturering. Motionärerna
föreslår att riksdagen begär att
regeringen upprättar ett separat
handlingsprogram i syfte att hantera
övertaligheten på den civila sidan
(yrkande 4).
Utskottet
Riksdagen beslutade våren 2000 (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) bl.a. om operativa
förmågor för Försvarsmakten samt om
inriktningen av den krigsorganisatoriska
utvecklingen. I sammanhanget
konstaterade utskottet (bet.
1999/2000:FöU2 s. 84) att underlaget för
ställningstagandet till
krigsorganisationens långsiktiga
inriktning behöver preciseras på ett
antal punkter.
Regeringen ger nu i budgetpropositionen
ett närmare förslag till den
krigsorganisatoriska utvecklingen för
perioden 2001-2003 samt förslag till
inriktning för år 2001 av
verksamhetsgrenen förbandsverksamhet.
Härvid berörs arm,-, marin- och
flygstridskrafter, helikopterförband,
verksamheten i Karlskrona samt vissa
övriga verksamheter som
personalutveckling, grundorganisationens
utveckling, specialflyg, miljöarbetet,
stödet till de baltiska staterna,
utbildningen i NBC-skydd och frivillig
försvarsverksamhet. Regeringen avser
återkomma till riksdagen hösten 2001 med
en redovisning av de nya
förbandstypernas organisation och av
vilka operativa behov som de är avsedda
att tillgodose.
Övergripande frågor
I tre kommitt,motioner förordas en annan
övergripande inriktning och andra
anslagsbelopp för förbandsverksamheten
än vad regeringen föreslår. Moderata
samlingspartiet vill sålunda (Fö210 (m)
yrkande 2 i denna del) öka anslaget med
850 miljoner kronor. Kristdemokraterna
anser att förbandsverksamheten måste
förstärkas och avdelar 500 miljoner
kronor utöver regeringens förslag (Fö208
(kd) yrkandena 5, 22 och 24, samtliga i
denna del). Folkpartiet liberalerna
anser å sin sida att verksamheten går
att genomföra med mindre personal till
en lägre kostnad och vill föra över 500
miljoner kronor till anslaget för
fredsfrämjande truppinsatser (Fö212 (fp)
yrkande 6 i denna del).
I samband med 1999 års ekonomiska
vårproposition (prop. 1998/99:100) och
den säkerhetspolitiska kontrollstationen
våren 1999 beslutade riksdagen (prop.
1998/99:74, bet. 1998/99:FöU5, rskr.
1998/99:224) bl.a. om de ekonomiska
riktlinjerna för utgiftsområdet
totalförsvar för perioden 2000-2004.
Riksdagen har därefter (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) beslutat om bl.a. vilka
förmågor som Försvarsmakten skall ha
samt om inriktningen av
förbandsutvecklingen.
Det är utskottets uppfattning att den
övergripande inriktning av verksamhet
och medelstilldelning som föreslås i de
nyss nämnda kommitt,motionerna avviker
från de grundläggande förutsättningar
som riksdagen har beslutat. De aktuella
motionsyrkandena bör därför avslås.
I motion Fö801 (kd) föreslås en höjning
av dagersättningen till
totalförsvarspliktiga till 100 kr.
Utskottet konstaterar att 1998 års
pliktutredning bl.a. har föreslagit (SOU
2000:21) flera förbättringar av de
ekonomiska villkoren i anslutning till
plikttjänstgöring. Efter en
remissbehandling bereder nu regeringen
ärendet. Utskottet konstaterar vidare
att riksdagen till regeringen har
delegerat att besluta om
dagersättningens storlek.
Utskottet anser det angeläget att
förbättra de ekonomiska villkoren för
totalförsvarspliktiga men vill i
avvaktan på ett samlat förslag från
regeringen inte nu göra uttalanden om
enskildheter i denna fråga. Motionen bör
därför avslås.
Inriktning av arm,-, marin- och
flygstridskrafterna samt
helikopterförband
I två kommitt,motioner föreslås en
delvis annan inriktning för arm,-, marin-
, respektive flygstridskrafterna.
Sålunda förordas i motion Fö207 (m)
yrkande 6 bl.a. att tio brigadledningar
skall behållas liksom fler
ytstridsfartyg och ubåtar än vad
regeringen förordar. Vidare sägs i
motionen att möjligheterna bör prövas
att organisera ytterligare
bataljonsstridsgrupper, amfibieförband
och flygdivisioner. I motion Fö208 (kd)
föreslås allsidigt användbara nationella
skyddsstyrkor (yrkande 6), att
ytterligare två ubåtar behålls i drift
(yrkande 7) samt att rekryteringen av
tekniker till helikopterförbanden
förbättras (yrkande 8).
Utskottet har i det föregående
konstaterat att förlorad kompetens till
följd av avgångarna bland främst yngre
yrkesofficerare och bristande
övningstillfällen i bataljon
(motsvarande) och högre förband
sannolikt utgör det för närvarande
största problemet för Försvarsmakten.
Detta har också uppmärksammats i
kommitt,motionerna Fö207 (m) yrkande 6 i
denna del och i Fö208 (kd) yrkandena 5
och 8. Utskottet kan vidare konstatera
att regeringen i sitt förslag till
inriktning för förbandsverksamheten för
år 2001 har gett högsta prioritet åt
åtgärder som leder till ökad kompetens
för yrkesofficerare att leda militära
enheter. Övningar skall genomföras i en
sådan omfattning och med sådana
förbandstyper att förmågan till strid i
högre förband förbättras.
Utskottet biträder regeringens
inriktning i denna del. Det är således
nödvändigt att åtgärda dessa
kompetensbrister om inte förmågan till
strid i sammansatta högre förband skall
gå förlorad och därmed också grunden
till vår anpassningsförmåga. De aktuella
motionsyrkandena i berörd del bör därmed
kunna bli tillgodosedda.
Utskottet har erfarit att regeringen i
juni i år uppdragit åt Försvarsmakten
att i en rad konkreta frågor redovisa
underlag till försvarsbeslutet hösten
2001. Utgångspunkt för flera av dessa
frågor är vad utskottet anförde vid
behandlingen av regeringens proposition
Det nya försvaret (prop. 1999/ 2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2). Försvarsmakten
skall sålunda redovisa förmåga och
utformning av de s.k. nationella
skyddsstyrkorna och en planering för att
vid behov kunna organisera ytterligare
bl.a. två arm,brigader, en
amfibiebataljon, två
kustartilleribataljoner, två ubåtar, ett
minröjningsfartyg och stridsflyg upp
till 12 divisioner. Utskottet anser att
regeringens redovisning och förslag
skall inväntas. Motionerna Fö207 (m)
yrkande 6 i denna del och Fö208 (kd)
yrkandena 6-8 bör därför avslås.
Verksamheten i Karlskrona
När utskottet våren 2000 behandlade
försvarets förändrade inriktning anförde
utskottet (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2 s. 161, rskr. 1999/
2000:168) att verksamheten vid
Örlogsskolorna i Karlskrona bör flyttas
till Kungsholmen. Utskottet ansåg att
regeringen borde uppdra åt
Försvarsmakten att överväga att till
Kungsholmen förlägga lämplig del av den
bassäkerhetsutbildning som planeras.
Regeringen redovisar i propositionen
sin bedömning av möjligheterna att
lokalisera Örlogsskolornas verksamhet
till Kungsholmen. Efter att ha granskat
olika alternativ anser regeringen att
den marina bassäkerhetsutbildningen vid
Berga bör omlokaliseras till
Kungsholmen. Därutöver bedömer
regeringen att ledningen för
Örlogsskolorna bör omlokaliseras från
Berga till Karlskrona. Regeringen
anmäler sin avsikt att uppdra åt
Försvarsmakten att genomföra dessa båda
omlokaliseringar.
I kommitt,motion Fö325 (m) och i motion
Fö322 (m) vänder sig motionärerna mot
vad de anser vara en oacceptabel
detaljreglering av de
fredsorganisatoriska förhållandena i
Karlskronaområdet.
Som nyss framgått ansåg utskottet vid
behandlingen av försvarets inriktning
våren 2000 att det fanns skäl för att
stärka de grundorganisatoriska
resurserna i Karlskrona. Utskottet
konstaterar att regeringen mot bakgrund
av riksdagens beslut nu har övervägt och
i propositionen redovisat sådana
åtgärder. Utskottet ifrågasätter inte
regeringens bedömning. Motionerna Fö325
(m) yrkande 3 och Fö322 (m) bör därför
avslås.
Anställd personal
Utskottet har, vilket också regeringen
framhåller i propositionen, under en
följd av år ställt krav på ett
sammanhållet reformerat
personalförsörjningssystem. När
utskottet senast behandlade denna fråga
(prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168)
våren 2000 välkomnade utskottet den av
regeringen nyligen tillsatta
Personalförsörjningsutredningen.
Utskottet betonade i sammanhanget bl.a.
betydelsen av att regeringen i den
samlade översynen belyser frågor rörande
utvecklingen av den befintliga
personalen som exempelvis frågor om ett
effektivare befordrings- och
karriärsystem, en väl avvägd och
verksamhetseffektiv rörlighet för
yrkesofficerare och de civilanställdas
kompetensutveckling. Utskottet pekade
också på det stora behovet att se över
reservofficerssystemet så att denna
personalresurs på ett kostnadseffektivt
sätt kan utnyttjas i det nya försvaret.
Försvarsmaktens behov av officerare,
totalt och på olika nivåer, borde därför
på nytt genomlysas. Utskottet ansåg att
detta borde ske i den tillsatta
Personalförsörjningsutredningen. Vad
utskottet då anförde om Försvarsmaktens
personalförsörjning (bet. 1999/2000:FöU2
s. 191-192) gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna.
Utskottet anser att det varit mycket
tydligt i sina krav på regeringen när
det gäller att göra en samlad och
grundlig genomgång av Försvarsmaktens
personalförsörjning. Utskottet har i det
föregående också varit mycket tydligt
när det gäller behovet av att förbättra
officerarnas kompetensutveckling, bl.a.
genom utökade övningstillfällen i
bataljon (motsvarande) och högre
förband.
Det som utskottet tidigare har anfört
om kraven på en reformerad
personalförsörjning för Försvarsmakten
synes täckas in i regeringens direktiv
till Personalförsörjningsutredningen och
i anvisningarna till Försvarsmakten om
att lämna underlag i denna fråga. I det
fortsatta arbetet är det viktigt att
försörjningen med pliktpersonal och med
anställd personal behandlas som en
helhet. Inte minst är detta
betydelsefullt med tanke på att
kontrakts- och visstidsanställningar,
som kan ligga i gränsskiktet mellan de
angivna personalkategorierna, kan komma
att öka i framtiden. Utskottet utgår
från att Personalförsörjningsutredningen
och Regeringskansliet har en sådan bredd
i sitt arbete att det försvarsbeslut som
riksdagen skall fatta hösten 2001 kommer
att kunna grundas på ett
personalförsörjningssystem som ger
Försvars-makten de personella resurser
som de av riksdagen fastlagda
uppgifterna kräver. Motionärernas
förslag bör sålunda kunna bli
tillgodosedda. Utskottet ser därför inte
något behov av att riksdagen av
regeringen begär tilläggsdirektiv till
Personalförsörjningsutredningen i
enlighet med vad som föreslås i
kommitt,motion Fö324 (m) yrkandena 1 och
2. Motionsyrkandena bör sålunda avslås
av riksdagen.
I kommitt,motion Fö312 (v) förordas ett
separat handlingsprogram för att hantera
övertaligheten för civil personal inom
Försvarsmakten. Utskottet anser att
frågan om hur övertaligheten inom
Försvarsmakten bäst bör hanteras i
första hand är en uppgift för
arbetsmarknadens parter. Det är således
Försvarsmaktens ansvar att tillsammans
med arbetstagarorganisationerna finna
lösningar. Utskottet har erfarit att
Försvarsmakten sålunda tillämpar ett
åtgärdspaket för att stimulera och
stödja anställda att söka arbeten
utanför Försvarsmakten. De anställda som
inte valt att utnyttja dessa möjligheter
eller ta erbjudanden om arbete på annan
ort än den där förband läggs ned sägs
upp på grund av arbetsbrist. Dessa
anställda omfattas av trygghetsavtalet.
Därutöver har Försvarsmakten gett civil
personal som är mellan 58 och 60 år
möjlighet att frivilligt begära
entledigande med en individuell
uppsägningstid på upp till två år. Vid
uppnådda 60 år beviljas sedan den
anställde pension enligt 14 õ
trygghetsavtalet. Utskottet kan därför
inte biträda motionärernas förslag utan
föreslår att riksdagen avslår yrkande 4
i den nämnda motionen.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår sammanfattningsvis
att riksdagen
* godkänner regeringens förslag
till inriktning av förbandsverksamheten,
*
* avslår motionerna Fö207 (m)
yrkande 6 i denna del, Fö208 (kd)
yrkandena 5 i denna del och 6-8, Fö322
(m), Fö312 (v) yrkande 4, Fö324 (m)
yrkandena 1 och 2, Fö325 (m) yrkande 3
samt Fö801.
*
Utskottet har också behandlat motionerna
Fö210 (m) yrkande 2 i denna del, Fö208
(kd) yrkandena 5, 22 och 24 samtliga i
denna del och Fö212 (fp) yrkande 6 i
denna del. Dessa motionsyrkanden, som
alla innehåller konkreta förslag till
andra anslagsbelopp, avgörs slutligt i
samband med utskottets behandling av det
samlade budgetförslaget.
Inriktning av incidentinsatser
Regeringen
Regeringen föreslår att Försvarsmakten
skall genomföra incidentinsatser, dvs.
upptäcka, ingripa och avvisa varje form
av kränkning av svenskt territorium för
att hävda rikets territoriella
integritet i luften, till sjöss och på
marken, med de förband och enheter som
har beredskap för detta ändamål.
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning för
incidentinsatser.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad
regeringen har anfört och föreslår att
riksdagen godkänner förslaget till
inriktning för verksamhetsgrenen
incident-insatser.
Inriktning av stöd till samhället
Regeringen
Regeringen föreslår följande inriktning
för Försvarsmaktens stöd till samhället.
Vid sidan om sin skyldighet att medverka
i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), skall
Försvarsmakten bidra till att stärka det
svenska samhället vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Försvars-makten skall därvid kunna
samverka med andra myndigheter och
ställa resurser till förfogande.
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning för
stöd till samhället.
I skälen för sina förslag anför
regeringen att Försvarsmakten skall
kunna bistå ansvariga myndigheter med
insatser för stöd vid räddningstjänst
enligt räddningstjänstlagen (1986:1102)
och för att stärka det svenska samhället
vid svåra påfrestningar på samhället i
fred. Det är enligt regeringens mening
angeläget att Försvarsmakten, inom ramen
för kraven på förmåga för de övriga
försvarsuppgifterna, vidmakthåller och
utvecklar möjligheterna att lämna stöd
vid sådana situationer.
Regeringen anser vidare att
Försvarsmakten tillsammans med de
berörda myndigheterna bör fördjupa
planeringen för militära stödinsatser
vid det tiotal exempel på svåra
påfrestningar som prioriterats av
statsmakterna.
Den vidgade synen på hot och risker
kan, enligt regeringen, innebära att
Försvarsmaktens förmåga behöver tas i
anspråk även vid andra händelser än de
som faller inom ramen för
räddningstjänstlagen eller utgör svåra
påfrestningar på samhället i fred. I
detta avseende bör, om inte annat
föreskrivs i särskild ordning, stöd
enligt regeringens mening kunna lämnas i
situationer där ansvarig myndighets
ordinarie resurser inte räcker till. Ett
exempel på lämplig samverkansform
härvidlag är Försvarsmaktens avtal med
Sjöfartsverket om helikopterberedskap på
fem orter i Sverige. Regeringen vill i
sammanhanget understryka att
Försvarsmakten vid en insats, oavsett
slaget av insats, skall biträda den
ansvariga myndigheten. Ansvaret för att
begära stöd skall således ligga på den
andra myndigheten.
Avslutningsvis erinrar regeringen om
att polisen, tullen och Kustbevakningen
den 1 juli 2000, genom en ändring i
förordningen (1986:1111) om militär
medverkan i civil verksamhet, har fått
tydligare möjligheter att använda
Försvarsmaktens resurser för transporter
för att dessa myndigheter skall kunna
utföra sina uppgifter.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad
regeringen har anfört och föreslår att
riksdagen godkänner förslaget till
inriktning för verksamhetsgrenen stöd
till samhället.
Inriktning av beredskap
Regeringen
Regeringen föreslår att Försvarsmakten
skall upprätthålla beredskap enligt de
tidsramar som regeringen beslutar.
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner förslaget beträffande
beredskap.
Regeringen bedömer att Försvarsmakten
bör kunna delta i fredsfrämjande
insatser med förbandsenheter med
snabbinsatsförmåga från såväl arm,-
marin- som flygstridskrafterna i
enlighet med fastställda partnerskapsmål
inom ramen för PFF:s planerings- och
översynsprocess. Detta är särskilt
viktigt i samband med Sveriges
ordförandeskap i EU.
I skälen för sina förslag och sin
bedömning anför regeringen bl.a.
följande.
Grundberedskap
Övergången från ett invasionsförsvar
till ett insatsförsvar med
anpassningsförmåga ger bättre
möjligheter att flexibelt utnyttja
Försvarsmaktens resurser. Det blir
möjligt att sätta samman dessa till
operativa insatsstyrkor efter aktuella
behov. Försvarsmaktens beredskapssystem
skall anpassas till dessa nya
förutsättningar. Regeringen har därför
beslutat att Försvarsmakten skall lämna
förslag till hur beredskapssystemet
skall utvecklas för att kunna tillämpas
mer flexibelt. Uppdraget skall redovisas
i budgetunderlaget för 2002.
Beredskap för internationella insatser
Regeringen anser att utvecklingen av
Försvarsmaktens förmåga att delta i
internationella insatser bör utgå ifrån
PFF:s planerings- och översynsprocess
(PARP).
Regeringen har i juni 2000 beslutat att
anta ett antal partnerskapsmål inom
ramen för PARP. Partnerskapsmålen
omfattar perioden 2001-2006 och har
utarbetats i dialog mellan Sverige och
Nato.
De partnerskapsmål som regeringen
beslutat att anta omfattar följande
förbandstyper med tillhörande förmåga:
* Ledningsresurs från 2001.
*
* Stabspersonal för civil-militär
samverkan (Cimic) från 2002.
*
* Två mekaniserade
infanteribataljoner från 2001.
*
* Militärpoliskompani från 2003.
*
* Ingenjörkompani med ammunitions-
och minröjningsförmåga från 2002.
*
* Marint minröjningsförband från
2001.
*
* Spaningsflygförband AJS 37
Viggen från 2001(ersätts av JAS 39
Gripen från 2004).
*
* Transportflygförband från 2001.
*
Förbanden skall ha 30 respektive 90
dagars beredskap.
Regeringen anser att de förbandstyper
och den förmåga som utvecklas inom ramen
för PARP skall vara utgångspunkten för
Sveriges anmälan till andra
internationella förbandsregister.
I december 1999 enades EU:s
medlemsländer om ett övergripande mål
(Headline Goal) för att kunna hantera
hela spektrumet av s.k.
Petersbergsinsatser. Detta mål bestod i
att år 2003 ha styrkor tillgängliga upp
till 60 000 man jämte relevanta marin-
och flygstridskrafter. Styrkorna skall
kunna vara insatta i ett konfliktområde
inom 60 dagar och vara självförsörjande
under ett år. Under hösten 2000 kommer
en kapacitetskonferens att hållas där
medlemsländerna anmäler sina bidrag till
det övergripande målet. Denna process
kommer sedan att fortsätta under det
svenska ordförandeskapet våren 2001.
Incidentberedskap
Försvarsmakten skall kunna upptäcka,
identifiera, avvisa och dokumentera
kränkningar av territoriet i enlighet
med förordningen (1982:756) om
Försvarsmaktens ingripande vid
kränkningar av Sveriges territorium i
fred och neutralitet, m.m. (IKFN-
förordningen).
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad
regeringen har anfört och föreslår att
riksdagen godkänner förslaget till
inriktning för verksamhetsgrenen
beredskap.
Inriktning av internationella insatser
Regeringen
Regeringen bedömer att inriktningen för
internationella insatser bör vara
följande. Försvarsmakten skall delta med
en bataljon i en multinationell
fredsstyrka i Kosovo och fortsatt ställa
resurser till SFOR:s förfogande i
Bosnien-Hercegovina.
I skälen för sin bedömning anför
regeringen bl.a. följande. Läget på
västra Balkan är fortsatt instabilt och
kräver ett fortsatt internationellt
engagemang där Sverige bör delta.
Närvaron av en multinationell
fredsstyrka kommer att fortsätta om inte
Säkerhetsrådet beslutar annorlunda. Den
svenska KFOR-styrkan har under 2000
minskats från ca 850 till 800 personer.
Regeringen anser att Sverige bör ställa
motsvarande resurser till KFOR:s
förfogande i Kosovo under 2001.
Mandatet för SFOR-insatsen i Bosnien-
Hercegovina har förlängts till den 21
juni 2001. Regeringen anser att det
nuvarande svenska truppbidraget
omfattande ca 40 personer för bl.a.
civil-militär samverkan (Cimic) är
ändamålsenligt. Under 2001 bör Sverige
ställa motsvarande resurser till SFOR:s
förfogande i Bosnien-Hercegovina.
Motionerna
I Kristdemokraternas kommitt,motion
Fö208 (kd) av Åke Carnerö m.fl. anförs
att internationell verksamhet är ett
medel för att även utveckla och stärka
vår nationella försvarsförmåga.
Motionärerna menar att det av samarbetet
inom Partnerskap för fred (PFF) följer
att den av Nato med partnerländerna
utvecklade standarden för samverkan
utgör grunden för utvecklingen av
Sveriges förmåga. På sikt bör därför
alla svenska operativa insatsförband ha
sådan samverkansförmåga att de kan ingå
i Natoledda krishanteringsinsatser.
För att stärka Sveriges förmåga att
kunna bidra till fred och säkerhet i
Europa och dess närhet genom att delta i
internationell fredsfrämjande och
humanitär verksamhet föreslår
Kristdemokraterna att 500 miljoner
kronor per år utöver regeringens förslag
tillförs under anslag 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
för åren 2001-2003 (yrkande 24 i denna
del).
I Moderata samlingspartiets
kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 3
föreslås att fredsfrämjande
truppinsatser enbart skall omfatta
kostnader i samband med insatser och
helt finansieras utanför
försvarsanslaget. Till politikområde 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser bör därför
anvisas 0 kr.
Sverige har en lång tradition av
deltagande i fredsbevarande militära
insatser i FN:s regi, anför Folkpartiet
i sin kommitt,motion Fö212 (fp) av Runar
Patriksson m.fl. Det svenska försvaret
har fått värdefulla erfarenheter genom
att under 1990-talet delta i de
fredsbevarande och fredsskapande
insatserna i Bosnien, Makedonien och nu
senast i Kosovo. Dessa insatser i
europeiska konflikthärdar sägs också mer
påtagligt ha bidragit till att skapa
förutsättningar för vår egen säkerhet.
Motionärerna kritiserar senfärdigheten
när det gäller insatsen i Kosovo. Efter
valen i Jugoslavien sägs utvecklingen på
Balkan vara mycket osäker. Sverige måste
därför vara berett på att omedelbart
kunna utföra fredsbevarande och
fredsfrämjande insatser om nya
konflikter blossar upp. Motionärerna
anser att det svenska försvaret redan i
omedelbar närtid måste ges
förutsättningar för internationella
insatser av en storleksordning två till
tre gånger den nuvarande (yrkande 5).
Folkpartiet föreslår därför att anslaget
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser ökas
med 500 miljoner kronor i förhållande
till vad regeringen har föreslagit
(yrkande 6 i denna del).
Vänsterpartiets kommitt,motion U401 (v)
uppmärksammar bl.a. riskerna med
användning av s.k. utarmat uran i
projektiler. Motionärerna föreslår
(yrkande 2) att regeringen skall verka
för ett internationellt förbud mot
användning av utarmat uran i ammunition.
Denna fråga bereds av utrikesutskottet.
Motionärerna föreslår vidare att
riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att regeringen skall ge
Försvarsmakten i uppdrag att svara för
att varje soldat i Kosovo skall få en
kroppsburen dosimeter (yrkande 3).
Motionärerna konstaterar att med
försvarets nya inriktning mot mer
internationell verksamhet så kan en
svensk soldat vara ute i ett
konfliktområde flera gånger.
Motionärerna konstaterar vidare att det
i fråga om Kosovo och Serbien råder
osäkerhet om ammunition med utarmat uran
använts och att risken för skador som
följd av radioaktiv strålning inte kan
uteslutas. Den utrustning för mätning av
radioaktiv strålning som nu finns vid
vårt förband i Kosovo, en s.k.
intensimeter per grupp, borde därför
enligt motionärerna kompletteras. Varje
soldat borde sålunda få en dosimeter för
att den sammanlagt erhållna stråldosen
skall kunna kontrolleras.
Utskottet
Utskottet delar regeringens bedömning
att Försvarsmakten under år 2001 skall
delta med en bataljon i en
multinationell fredsstyrka i Kosovo och
fortsatt ställa resurser till SFOR:s
förfogande i Bosnien-Hercegovina.
I samband med behandlingen av 1997 års
ekonomiska vårproposition (prop.
1996/97:150) beslutade regeringen att
föra över verksamhet och medel för
fredsbevarande uppgifter från
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
till utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Utskottet har därefter vid flera
tillfällen, senast hösten 1999,
behandlat förslag från Moderata
samlingspartiet om en återgång till den
ordning som rådde fram till våren 1996.
Utskottet är med avseende på budgeten
för år 2001 inte berett att föreslå
någon omprövning i denna fråga.
Riksdagen bör därför avslå
kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 3.
Utskottet är heller inte berett att för
år 2001 föreslå riksdagen en inriktning
som innebär två till tre gånger så stora
internationella insatser, vilket
Folkpartiet liberalerna föreslår, eller
den utökade verksamhet som
Kristdemokraterna föreslår. Riksdagen
bör sålunda också avslå
kommitt,motionerna Fö212 (fp) yrkandena
5 och 6 i denna del samt Fö208 (kd)
yrkande 24 i denna del.
Utskottet håller med motionärerna i
motion U401 (v) om betydelsen av att
minimera riskerna för de soldater som
deltar i internationella fredsfrämjande
insatser. Regeringen har också
uppmärksammat detta och bl.a. anfört
(prop. 1999/2000:1 volym 5 s. 47) att
"vid internationella insatser där NBC-
hot ej är uteslutet bör strävan vara att
öka förbandens NBC-skyddsnivå med det
framtida målet att utrustningen skall
vara nationellt och internationellt
interoperabel". Utskottet har godkänt
denna inriktning och har erfarit att
anskaffning av en kroppsburen dosimeter
avsedd för personal som ingår i
internationella förband har påbörjats
under innevarande år och avslutas 2001.
Denna anskaffning avser inte enbart
förbanden i Kosovo utan skall kunna
användas vid varje utlandsinsats oavsett
geografiskt område. Kommitt,motion U401
(v) yrkande 3 bör sålunda bli beaktad
varför det inte behöver bifallas.
Motionerna Fö208 (kd) yrkande 24 i
denna del, Fö210 (m) yrkande 3 i denna
del och Fö212 (fp) yrkande 6 i denna
del, som alla innehåller konkreta
förslag till ändrade anslagsbelopp,
avgörs slutligt i samband med utskottets
behandling av det samlade
budgetförslaget.
Inriktning av anskaffning av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling
Regeringen
Regeringen föreslår följande inriktning
för försörjningen med materiel och
anläggningar samt för forskning och
teknikutveckling.
* Anskaffning av
organisationsbestämmande materiel och
förnödenheter samt materiel och
förnödenheter som omedelbart måste vara
tillgängliga för beredskapsändamål skall
prioriteras. Därutöver skall anskaffning
av materiel till de förband som skall
kunna användas vid internationella
insatser och som Sverige anmält inom
ramen för PARP prioriteras.
*
* Materielsystem som inte behövs
skall avvecklas så fort som möjligt.
*
* Försvarsmakten skall fortsätta
att planera materielanskaffningen mot
ett ökat inslag av demonstratorer och
simulatorer.
*
* Försvarsmaktens
materielförsörjning och
materielavveckling skall ske på ett
miljöanpassat sätt.
*
* Inhemsk fortifikatorisk
kompetens skall upprätthållas.
*
* Inom Försvarsmaktens forsknings-
och teknikutveckling skall följande
områden prioriteras: ledningsförmåga på
operativ och taktisk nivå med
tillhörande IT-systemteknik,
underrättelsesystem, förmåga till väpnad
strid, informationsoperationer samt
skydd mot NBC-stridsmedel.
Försvarsmaktens forskning och
teknikutveckling skall vidare stödja
utvecklingen av nya förbandstyper som IT-
säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.
Beträffande forskning och
teknikutveckling för internationella
insatser skall förmåga till ammunitions-
och minröjningsförmåga prioriteras.
*
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning för
materiel och anläggningar samt för
forskning och teknikutveckling.
Regeringen hemställer vidare att
riksdagen godkänner att det nationella
flygtekniska programmet skall fortsätta
under perioden 2001-2003 och att det
statliga bidraget till finansieringen av
programmet skall vara högst 90 000 000
kr under perioden.
I skälen för sina förslag anför
regeringen bl.a. följande.
Materiel
Försvarsmaktens långsiktiga
materielförsörjning skall utgå från den
inriktning som riksdagen har beslutat
under våren 2000 (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168).
Försvarsministern informerade i juni
2000 riksdagen muntligen om bl.a.
regeringens inriktning och åtgärder
avseende den västeuropeiska
försvarsmaterielgruppen Western Europeen
Armament Group (WEAG), om genomförandet
av den gemensamma avsiktsförklaringen
inom ramen för det s.k. LoI-samarbetet
(Letter of Intent), om regeringens
intresse av att fortsätta nära samarbete
med USA och Sveriges medverkan i
utvecklingen av en europeisk
radarjaktrobot.
Regeringen vill därutöver informera
riksdagen om följande frågor.
Regeringen beskrev i proposition
1999/2000:30 Det nya försvaret konse-
kvenserna för försvarsindustrin av den
planerade omstruktureringen av
Försvarsmakten med tillhörande
förändringar i materielanskaffningen.
Den redovisade strategin för att kunna
delta i internationell samutveckling, i
syfte att bidra till att upprätthålla
viktiga kompetensområden, tillämpas nu
inför en internationell samutveckling av
en radarjaktrobot med lång räckvidd
avsedd som beväpning till flygplanet JAS
39 Gripen.
Regeringen meddelade i proposition
1999/2000:30 sin avsikt att informera
riksdagen om utvecklingen inom
robotområdet. Det är regeringens
bedömning att det inte är möjligt att
långsiktigt skapa en tillräcklig
tillgång till strategisk robotkompetens
inom landet enbart genom de robotprojekt
som Försvars-makten har behov av. För
att säkerställa en långsiktig tillgång
till kompetens inom detta område, som är
belagt med mycket hög sekretess såväl
nationellt som internationellt, krävs
att svensk försvarsindustri deltar på
ett tillfredsställande sätt i
internationella robotprojekt. Vid ett
svenskt deltagande i internationella
robotprojekt bör strävan vara att skapa
ett ömsesidigt beroende där svensk
industri besitter strategisk kompetens
inom vissa nischer. Det är därför
väsentligt att bibehålla en utvecklande
och producerande konkurrenskraftig
svensk robotindustri.
Under året har Försvarets materielverk
förhandlat med försvarsindustrin om
villkor och förutsättningar för att inom
givna ekonomiska ramar långsiktigt kunna
behålla viktig robotkompetens inom
landet. Resultatet härav är att den
svenska utvecklande och producerande
robotindustrin endast kan behållas på
sikt om det skapas en helhetslösning.
Grunden för en sådan består av att
Försvarsmakten beställer en begränsad
anskaffning av luftvärnsrobotsy-stemet
23 Bamse och en realiserbarhetsstudie
inför utveckling av en s.k. digital
gruppantenn (DGA Bamse). Studien syftar
till att undersöka möjligheterna att
integrera sjö- och markmålsfunktion i
samma system. En utveckling och
anskaffning av DGA Bamse förutsätter att
industrin etablerar ett internationellt
samarbetsprojekt.
Vidare förutsätts att Försvarsmakten
beställer IR-jaktroboten IRIS-T samt att
Sverige deltar i utvecklingen av det
europeiska radarjaktrobotprojektet
Meteor.
Regeringen konstaterar att denna
helhetslösning innebär ett långsiktigt
ekonomiskt åtagande för staten där det
inte finns utrymme för ambitions-
minskningar om den svenska tillgången
till viktig robotkompetens skall kunna
bibehållas. Regeringen finner det
angeläget att bibehålla viktig
robotkompetens i Sverige. Regeringen har
därför under våren 2000 bemyndigat
Försvarets materielverk att förhandla om
ett svenskt deltagande i Meteorprojektet
samt beslutat att Försvarsmakten får
beställa serieförberedelser och en
begränsad anskaffning av
luftvärnsrobotsystemet 23 Bamse.
Regeringen avser att pröva lämpligheten
att styra robotanskaffningen genom en
gemensam objektsram.
Regeringen har tidigare (prop.
1999/2000:30) redovisat sin bedömning av
inom vilka teknikområden som Sverige
behöver ha tillgång till strategiska
kompetenser. Regeringen avser nu att gå
vidare med att ta fram en strategi för
hur tillgång till strategiska
kompetenser skall säkerställas.
Regeringen har därför uppdragit åt
Försvarets materielverk att i samråd med
Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil
beredskap, Flygtekniska försöksanstalten
och Försvarets forskningsanstalt
utarbeta förslag till en sådan strategi.
Regeringen återkommer till riksdagen i
frågan.
Regeringen har informerat riksdagen
(prop. 1999/2000:30) om avsikten att ge
direktiv till en utredning att se över
den militära
materielförsörjningsprocessen.
Regeringen har nu beslutat om direktiv
till en särskild utredare som skall
kartlägga nuläge och förändringsfaktorer
för det militära försvarets
materielförsörjning samt föreslå
utvecklings- och
effektiviseringsåtgärder (dir. 2000:13).
Utredaren skall i en första etapp
kartlägga och analysera dels den
nuvarande materielförsörjningen, dels
sådana förändringsfaktorer som bedöms ha
betydelse för materielförsörjningens
fortsatta utveckling. Denna första etapp
har redovisats i juni 2000 (SOU 2000:54,
Det militära försvarets
materielförsörjning).
Utredaren skall i en andra etapp
föreslå utvecklings- och
effektiviseringsåtgärder för
materielförsörjningen. Därvid skall han
bl.a. överväga hur materielförsörjningen
kan göras mer flexibel och
anpassningsbar till förändrade
säkerhetspolitiska, försvarspolitiska,
organisatoriska och tekniska
förutsättningar och behov. Vidare skall
utredaren överväga hur det
internationella samarbetet inom området
kan stärkas samt hur resursfördelningen
i princip bör göras mellan olika faser
av materielförsörjningen. Etapp två
skall redovisas senast den 28 februari
2001.
Regeringen har vidare redovisat (prop.
1998/99:74 och prop. 1999/2000: 30) sin
avsikt att låta göra en översyn av
forskning och utveckling inom
totalförsvaret. Regeringen beslutade i
mars 2000 om direktiv för en sådan
översyn (dir. 2000:14). Enligt
direktiven skall en särskild utredare
analysera och lämna förslag till hur
nationell och internationell forskning
och utveckling skall kunna nyttiggöras
för behov inom totalförsvaret. Arbetet
skall bedrivas med utgångspunkt från de
senare årens utveckling i omvärlden,
ominriktningen av totalförsvaret samt
principen om anpassning. Utredaren har i
september 2000 redovisat delbetänkandet
Forskning och utveckling för
totalförsvaret - kartläggning och
probleminventering (SOU 2000:84). Enligt
direktiven skall ett slutbetänkande
redovisas senast den 28 februari 2001.
Regeringen har även informerat
riksdagen (prop. 1999/2000:30) om
regeringens inriktning av
förnödenhetsavvecklingen samt om
regeringens avsikt att se över gällande
reglering på området. Regeringen har
därefter beslutat förordningen
(2000:278) om gåvor och överföringar av
överskottsmateriel hos Försvarsmakten.
Förordningen trädde i kraft den 1 juli
2000. Därigenom kan de frivilliga
försvarsorganisationerna och svenska
myndigheter få materiellt tillskott
samtidigt som stöd till internationella
humanitära insatser möjliggörs. Stödet
till Estland, Lettland och Litauen genom
överlåtelser av överskottsförnödenheter
som inte klassas som krigsmateriel
kommer fortsättningsvis att hanteras som
en integrerad del av årsprogrammen för
länderna.
Dessutom vill regeringen informera om
under 2001 planerade leveranser till
Försvarsmakten av större materielsystem.
Hit hör bl.a. leveranser av materiel,
vapen, underhållsutrustning m.m. till
stridsvagn 121/122 Leopard, stridsfordon
90, stridsfartyg, ubåtar, torpeder, JAS
39 Gripen, flygburen spaningsradar FSR
890 och till stridsledningscentraler.
Därutöver vidmakthålls materiel som
skall bibehållas på sikt samt avvecklas
en stor mängd utgående materiel.
Internationellt materielsamarbete
Den 27 juli 2000 undertecknade
försvarsministrarna i Frankrike,
Italien, Spanien, Storbritannien,
Sverige och Tyskland ett ramavtal om
åtgärder för att underlätta
omstrukturering och drift av den
europeiska flygindustrin. Regeringen
avser att hösten 2000 förelägga
riksdagen avtalet för godkännande.
Anläggningar
Regeringen anser att inriktningen för
området anläggningar skall vara flexibel
så att den kan utgöra en integrerad del
av Försvarsmaktens förmåga till
anpassning mot framtida nya hot och
risker. Verksamheten inom området bör
utgå från den framtida
insatsorganisationens utformning. Den
långsiktiga fortifikatoriska kompetensen
skall säkerställas. Ett antal skyddade
ledningsplatser för vissa
totalförsvarsfunktioner bör behållas i
ett sådant skick att platserna kan
användas vid behov.
Forskning och teknikutveckling
Regeringen har anfört (prop.
1999/2000:30) att de icke objektbundna
satsningarna på forskning och
teknikutveckling inom respektive område
bör ligga kvar på dagens nivå för att
säkerställa tillgång till strategisk
kompetens på lång sikt. Regeringen
bedömde också att innehållet i
Försvarsmaktens forsknings- och
teknikutvecklingsplan var väl avvägt mot
Försvarsmaktens uppgifter och
ominriktning. Regeringen gör nu ingen
annan bedömning.
Försvarsmaktens forskning och
teknikutveckling skall generera kunskap,
kompetens och teknik för att dels
utveckla förmågan att lösa nuvarande
uppgifter, dels kunna möta framtida hot
och risker. Verksamheten har därigenom
stor betydelse för anpassningsprincipen.
Resurserna skall främst utnyttjas inom
områden som är specifika för
Försvarsmaktens behov och där inhemsk
kompetens är av stor betydelse för
Försvarsmaktens anpassningsförmåga.
Regeringen anser att särskilt viktiga
områden som ledningsförmåga på operativ
och taktisk nivå med tillhörande IT-
system, underrättelsesystem, förmåga
till väpnad strid, skydd mot NBC-
stridsmedel samt informations-
operationer skall prioriteras.
Försvarsmaktens forskning och
teknikutveckling skall vidare stödja
utvecklingen av nya förbandstyper som IT-
säkerhetsförband och NBC-insatsstyrka.
När det gäller forskning och
teknikutveckling för internationella
insatser anser regeringen att förmågan
till ammunitions- och minröjning skall
prioriteras.
Det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet
Regeringen föreslår att det nationella
flygtekniska forskningprogrammet skall
fortsätta under perioden 2001-2003. Det
statliga bidraget till finansieringen av
programmet skall vara högst 90 000 000
kr under perioden.
Regeringen hemställer att riksdagen
godkänner att det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet skall
fortsätta under perioden 2001-2003 och
att det statliga bidraget till
finansieringen av programmet skall vara
högst 90 000 000 kr under perioden.
I skälen för sina förslag anför
regeringen bl.a. följande. Riksdagen har
beslutat om det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet 1993, 1996 och 1999
(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:FöU13,
rskr. 1992/93:393, prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99, prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:FöU1, rskr.
1996/97:109, prop. 1999/2000:1, bet.
1999/2000:FöU1, rskr. 1999/2000:74).
Riksdagsbesluten omfattar tillsammans
perioden 1993/94-2000. Statens totala
bidrag till finansieringen av programmet
har hittills legat på 30 miljoner kronor
per år och omfattar totalt 225 miljoner
kronor för perioden. Flygindustrin har
bidragit med lika mycket. Målet för
programmet är att genom stimulans till
forskning bidra till utvecklingen av
kompetens och konkurrenskraft inom
svensk flygindustri. Programmet omfattar
sådan flygteknisk forskning som är av
gemensamt civilt och militärt intresse.
Projekten inom programmet genomförs i
samverkan mellan flygindustri,
universitet, högskola och försvarets
forskningsorgan. Programmet leds i
samverkan mellan industrin och staten.
Regeringen har inför det nu aktuella
samlade forskningspolitiska beslutet
låtit utvärdera programmet. Regeringen
bedömer att programmet har bedrivits på
ett effektivt sätt och att resultaten
hittills är positiva. Flygindustrin
stöder förslagen i utvärderingsrapporten
om en fortsättning av programmet.
Programmets betydelse från försvars- och
näringspolitiska utgångspunkter
motiverar enligt regeringen att
programmet fortsätter.
Regeringen beräknar för perioden
2001-2003 ett totalt statligt bidrag om
90 miljoner kronor till finansieringen
av programmet, varav 60 miljoner kronor
under utgiftsområde 6 Totalförsvar och
30 miljoner kronor under utgiftsområde
24 Näringsliv. För 2001 beräknar
regeringen dels 20 miljoner kronor under
politikområde 6 Försvarspolitik, anslag
6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling, dels 10
miljoner kronor under politikområde 26
Forskningspolitik, anslag 26:2 Verket
för innovationssy-stem: Forskning och
utveckling.
Regeringen avser att uppdra åt en
särskild förhandlare att förhandla med
flygindustrin om programmets omfattning,
avgränsning, inriktning och styrning
under perioden 2001-2003.
Det bör enligt regeringens uppfattning
vara en uppgift för Försvarsmakten och
den nya myndighet som skall inrättas den
1 januari 2001, Verket för
innovationssystem, att tillsammans och
för staten ta ställning till programmets
eventuella fortsättning efter 2003.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna har sedan 1970-
talet hela tiden varit en stark
förespråkare för en materiell förnyelse
och en ökad kvalitet i utbildningen inom
det svenska försvaret. I kommitt,motion
Fö212 (fp) hävdar motionärerna att
försvarsbeslutet våren 2000 främst
utgjort en budgetbetingad bantning av
försvarets omfattning, och då i huvudsak
av den fredstida
utbildningsorganisationen. Eftersom
utrymme inte skapats för en erforderlig
materiell förnyelse har egentligen
försvaret enbart blivit smalare men på
intet sätt vassare. Motionärerna
förordar en kvantitativ minskning av
förband och personal för att möjliggöra
en nödvändig försvarsmateriell förnyelse
(yrkande 3).
I samma motion betonas att den inhemska
materielutvecklingen har givit flera
fördelar. Det är dock uppenbart att den
tid är ute då svenskt försvar var
tillräcklig grund för en allsidig
inhemsk försvarsindustri. Motionärerna
konstaterar att den svenska
försvarsindustrin håller på att
omstruktureras till att bli en del av
europeisk industri. Denna
omstrukturering bejakas. Enligt
motionärerna får den dock inte stå i
motsats till att svensk försvarsindustri
också framgent kan samverka med
amerikansk försvarsindustri.
Alternativet till europeisk samverkan
för Sveriges del sägs vara att vi inte
kommer att ha någon försvarsindustri
alls. Motionärerna föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av för-svarsindustriell
samverkan (yrkande 4).
Kristdemokraternas kommitt,motion Fö208
(kd) av Åke Carnerö m.fl. hänvisar till
att riksdagsbeslutet våren 2000 (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/ 2000:FöU2,
rskr. 1999/2000:168) bl.a. innebär att
överskottsförnödenheter i första hand
bör utnyttjas inom de frivilliga
försvarsorganisationerna, för humanitära
insatser, för militärt
säkerhetsfrämjande materielsamarbete och
för att stärka det svenska samhället vid
svåra påfrestningar i fred. För att
kunna minska kostnaderna för
lagerhållning, och därmed frigöra medel
till förnyelse, föreslår motionärerna
att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en kartläggning av den
efterfrågan som finns på
överskottsmateriel bland militära och
civila myndigheter, organisationer och
företag (yrkande 13).
I det föregående har behandlats det som
anförts i Moderaternas kommitt,motion
Fö207 (m) yrkande 6 om att ange en
inriktning för förbandsverksamheten
inför försvarsbeslutet hösten 2001. Vad
som i motionen, i anslutning till samma
yrkande, anförs om inriktning inom
materielområdet tas upp här.
Motionärerna anser sålunda att modern
försvarsmateriel bör behållas i stället
för att avvecklas. Härigenom ökar
möjligheterna att behålla kompetensen
inom olika funktioner och för att
utveckla förmågan inom olika områden.
Förutsättningar skapas för tillväxt.
Dessutom undviks en onödig
materielförstöring. Detta sägs inte
minst gälla för artillerifunktionen inom
arm,n och marinen samt för ytfartyg och
ubåtar.
I Moderata samlingspartiets
kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 4
(delvis) föreslås att
materielanskaffningen tillförs 1 350
miljoner kronor utöver vad regeringen
har föreslagit.
Vänsterpartiet pekar i sin
kommitt,motion Fö312 (v) av Stig
Sandström m.fl. på att det för
närvarande pågår en omvärdering och ett
nytänkande inom Försvarsmakten vad
gäller materielförsörjningen.
Materielförsörjningsutredningen och
Riksdagens revisorer som arbetar med
frågan sägs i delrapporter ha ifrågasatt
den tidigare materielpolitiken. Detta
sker samtidigt som regeringen anser att
Sverige skall tillföras stora
exportinkomster genom försäljning av
vapensystem som t.ex. JAS 39 Gripen.
Motionärerna anser därför att
Materielförsörjningsutredningen, helst
genom en förstärkning av civil ekonomisk
kompetens, ges tilläggsdirektiv med
uppgift dels att föreslå hur
försvarsindustrins civila inriktning kan
utvecklas, dels att utvärdera tidigare
regeringsansträngningar för försäljning
av krigsmateriel. Riksdagen föreslås hos
regeringen begära att
Materielförsörjningsutredningen ges
tilläggsdirektiv med här angiven
innebörd (yrkande 2).
I samma motion erinras om att det pågår
ett omfattande program med syftet att
avveckla militär materiel som levererats
under invasionstänkandets tid.
Motionärerna anför att det fortfarande
finns ännu inte levererade
materielbeställningar till
invasionsförsvaret. Vänsterpartiet har
tidigare föreslagit att man skall
tillsätta en arbetsgrupp med hög
juridisk kompetens för att se över
sådana ännu inte levererade
beställningar i syfte att anpassa
materielinköpen efter behoven. JAS 39
Gripen sägs var ett belysande exempel
eftersom det fortfarande återstår en
kostnad på ca 70 miljarder kronor för
inköpet av dessa plan. Vänsterpartiet
menar att detta innebär ett
resursslöseri. Riksdagen föreslås därför
tillkännage för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att
omförhandla beställningen av JAS 39
Gripen (yrkande 3).
I motion Fö328 (m) av Ingvar Eriksson
konstaterar motionären att vårens
försvarsbeslut i många fall leder till
nedläggningar av landets mest moderna
förband. De nya investeringar som följer
av beslutet sägs röra sig om mellan
1 500 och 2 000 miljoner kronor.
Motionären anser att det finns mycket
starka såväl försvarspolitiska som
samhällsekonomiska skäl för att göra en
översyn av försvarsbeslutets effekter
innan regeringen hösten 2001 lägger fram
nya förslag om försvaret. Motionären
föreslår därför dels att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
kapitalförstöring inom försvaret
(yrkande 1), dels att riksdagen begär
att regeringen lägger fram förslag inför
det försvarsbeslut som skall fattas
hösten 2001 i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkande 2).
I det föregående har behandlats ett
yrkande i kommitt,motion U401 (v) som
rör risker med användning av utarmat
uran i ammunition. I samma motion
föreslår motionärerna att riksdagen
begär att regeringen ger FOA i uppdrag
att analysera de internationella
undersökningarna samt forska kring
effekterna och riskerna med användning
av utarmat uran i ammunition (yrkande
4).
I motion Fö309 (m) av Maud Ekendahl och
Elizabeth Nyström anser motionärerna att
det är en stor miss att den nya
vapenlagstiftningen inte innefattar
regler för hemvärnets vapenförvaring.
Hemvärnsmän bör sålunda förvara sina
vapen på samma betryggande sätt som
jägarna. Motionärerna föreslår därför
att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att införa en lagändring som
innebär att hemvärnsmän förvarar sina
vapen i ett säkerhetsskåp eller att
hemvärnets vapen endast förvaras i ett
centralt vapenskåp.
Utskottet
Riksdagens beslut våren 2000 (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) om en flerårig utveckling
av försvaret innefattade en långsiktig
inriktning av Försvarsmaktens
försörjning med materiel och
anläggningar. Med utgångspunkt från
detta beslut föreslår regeringen nu
verksamhet och prioriteringar för
materiel- och anläggningsförsörjningen
under år 2001. Regeringen redogör i
propositionen också för åtgärder som den
anser nödvändiga för att långsiktigt
kunna behålla nödvändig inhemsk
kompetens inom robotområdet. Häri
innefattas ett inte obetydligt
industriellt utlandssamarbete.
Regeringen redogör vidare för olika
åtgärder för att skapa ett genomarbetat
underlag i materiel och forskningsfrågor
inför långsiktiga ställningstaganden i
försvarsbeslutet hösten 2001.
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens redogörelse. Den föreslagna
inriktningen för materiel- och
anläggningsförsörjning samt för
forskning och teknikutveckling för år
2001 synes ligga väl i linje med
riksdagens tidigare beslut. Utskottet
delar regeringens bedömning när det
gäller behov och åtaganden i en
helhetslösning för att långsiktigt
säkerställa erforderlig inhemsk
kompetens inom robotområdet. En
objektsram för att styra
robotanskaffningen synes lämplig.
Utskottet delar också regeringens syn på
behovet av en plan för att kunna
säkerställa s.k. strategiska
kompetenser. En sådan planering bör
redovisas för riksdagen.
Vad utskottet här har anfört innebär
att utskottet inte delar bedömningen i
kommitt,motion Fö212 (fp) om att den av
regeringen föreslagna inriktningen
saknar utrymme för en nödvändig
försvarsmateriell förnyelse. Utskottet
delar inte heller motionärernas farhågor
för otillräckliga möjligheter till
försvarsindustriell samverkan. Riksdagen
bör därför avslå yrkandena 3 och 4 i
nämnda motion.
Det anförda innebär vidare att
utskottet inte heller kan dela
motionärernas synsätt i kommitt,motion
Fö210 (m) om en högre ambitionsnivå i
materielförsörjningen och ett därav
betingat behov av att förstärka
materielanslaget. Yrkande 4 (i denna
del) i nämnda motion bör därför avslås
av riksdagen.
Utskottet har i det föregående i
samband med övervägandena om
inriktningen av förbandsverksamheten
anfört att det inte kan ansluta sig till
den högre ambition för verksamheten som
förordas i kommitt,motion Fö207 (m).
Härav följer att utskottet inte heller
kan godta vad motionärerna föreslår i
fråga om att behålla materiel utöver den
som erfordras i krigs- och
fredsorganisationen och inom ramen för
den av riksdagen beslutade
anpassningsplaneringen. Riksdagen bör
sålunda avslå yrkande 6 (i denna del) i
motion Fö207 (m).
I kommitt,motion Fö208 (kd) förordas en
kartläggning av efterfrågan på
överskottsmateriel i syfte att minska
kostnaderna för lagerhållning och därmed
frigöra medel till pågående förnyelse.
Utskottet har erfarit att regeringen i
förordningen (2000:278) om gåvor och
överföringar av överskottsmateriel
bemyndigat Försvarsmakten att skänka
överskottsförnödenheter som inte är
krigsmateriel till humanitärt bistånd
samt till frivilliga
försvarsorganisationer och statliga
myndigheter under regeringen. När det
gäller affärsmässig försäljning gäller
förordningen (1996:1191) om överlåtelse
av statens lösa egendom. Med stöd av den
först nämnda förordningen har
Försvarsmakten hittills fattat 52 skilda
beslut om överlåtelse eller överföring
av övertalig materiel fördelade på
följande ändamål:
* 34 avseende överlåtelse för
humanitära ändamål.
*
* 13 avseende överföring till
annan statlig myndighet.
*
* 5 avseende bilateralt bistånd.
*
Utskottet har vidare erfarit att de
frivilliga försvarsorganisationernas
behov inventerades i december 1999 och
att en överföring av förnödenheter till
dessa därefter har inletts.
En dialog pågår mellan Försvarsmakten
och bl.a. Räddningsverket och
Rikspolisstyrelsen om dessa myndigheters
behov av materiel.
Utskottet bedömer att det helhetsgrepp
som efterfrågas i motionen har tagits av
regeringen och Försvarsmakten. Utskottet
är inte berett att föreslå några
ytterligare åtgärder varför yrkande 13 i
nämnda motion bör avslås av riksdagen.
I Vänsterpartiets kommitt,motion Fö312
(v) förordas tilläggsdirektiv till
Materielförsörjningsutredningen med
innebörd att föreslå åtgärder för en
ökad civil produktion i
försvarsindustrin samt att granska
regeringens ansträngningar att exportera
krigsmateriel. Utskottet konstaterar att
det våren 2000 behandlade (bet.
1999/2000:FöU2 s. 178) ett
motionsyrkande från Vänsterpartiet om
övergång från militär till civil
produktion. Utskottet framhöll då att
det till följd av den kraftigt minskade
beställningsvolymen förelåg alldeles
tillräckliga incitament för
försvarsindustrins omställning.
Utskottet gör nu ingen annan bedömning.
Utskottet kan vidare konstatera att
Materiel- försörjningsutredningen kommer
att belysa frågan om civil industris
roll i materielförsörjningen och därmed
ett möjligt närmande mellan civil
industri och försvarsindustri.
Utredningen kommer också att behandla
frågan om exportstöd. Utskottet ser
därför inget behov av att ge
tilläggsdirektiv till
Materielförsörjningsutredningen i
enlighet med vad motionärerna föreslår.
Motionens yrkande 2 bör därför avslås.
I samma motion återkommer
Vänsterpartiet till ett flera gånger
tidigare, senast våren 2000, framfört
krav om att omförhandla kontraktet för
JAS 39 Gripen. Utskottet redogjorde då
utförligt (bet. 1999/2000:FöU2 s. 177)
för förhandlingsläge och vidtagna
åtgärder samt konstaterade att det
utifrån gällande avtal mellan staten och
försvarsindustrin inte finns några
förutsättningar för staten att med
ekonomiskt godtagbart resultat
ytterligare omförhandla JAS 39 Gripen-
systemet eller andra större
materielkontrakt. Utskottet gör nu ingen
annan bedömning varför yrkande 3 i
motionen bör avslås.
Riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) om försvarets inriktning
förutsatte att effektivitet och
långsiktighet skall vara styrande för
grundorganisationens utveckling. För
arbetet med underlag för
försvarsbeslutet gällde bl.a. att de
grundorganisatoriska förändringarna
sammantaget skall medföra en total
utgiftsnivå som långsiktigt är anpassad
till Försvarsmaktens framtida
anslagstilldelning samt att kostnader
för nyinvesteringar och omlokaliseringar
skulle hållas så låga som möjligt. En
annan utgångspunkt för beslutet var att
förändringarna skall medge rationella
produktionsförutsättningar och en
långsiktigt hållbar
organisationsstruktur. Riksdagsbeslutet
är en sammanvägning av de utgångspunkter
som gällt för förändringsarbetet och
beslutet skall ses som en helhet.
Utskottet delar därför inte motionärens
synsätt i motion Fö328 (m) om
kapitalförstöring och försvarsbeslutets
effekter. Motionen bör därför avslås.
Det är Försvarets forskningsanstalts
(FOA:s) uppgift att bl.a. forska och
följa utvecklingen kring skyddet mot
s.k. NBC-stridsmedel. Utskottet har
erfarit att Försvarsmakten mottagit ett
forskningsförslag från FOA om riskerna
med användning av utarmat uran i
ammunition. Utskottet anser inte att det
ankommer på riksdagen att uttala sig om
enskilda forskningsprojekt.
Kommitt,motion U401 (v) yrkande 4 bör
därför avslås.
I motion Fö309 (m) föreslås att
hemvärnsmän genom en lagändring tvingas
förvara sina vapen i s.k. säkerhetsskåp.
Bestämmelser om hemvärnsmäns förvaring
av skjutvapen regleras i vapenlagen
(1996:67), vapenförordningen (1996:70)
och förordningen (1996:31) om statliga
myndigheters skjutvapen m.m.
Bestämmelser finns även i
Försvarsmaktens föreskrifter.
Utskottet har erfarit att
Försvarsmakten fortlöpande genomför
åtgärder för att höja säkerheten vid
förvaring och transport av vapen och
ammunition. Bl.a. beslutade
Försvarsmakten år 1995 att göra
hemvärnets vapenförvaring säkrare genom
att anskaffa låsanordningar för vapen
som förvaras i bostaden. Efter att ha
utrett olika alternativ har
Försvarsmakten beslutat att anskaffa
s.k. patronlägeslås till automatkarbin
4. Detta lås är så säkert att det inte
kan avlägsnas utan korrekt nyckel. Vid
åverkan på låset blir vapnet permanent
obrukbart. Försvarsmakten bedömer
patronlägeslås vara vida överlägset
alternativet med förvaring i vapenskåp,
vilka vid ett inbrott kan brytas upp
eller brytas loss för att öppnas på
annan plats. Dessutom är patronlägeslås
billigare, ca 500 kr/lås jämfört med ca
3 000 kr/vapenskåp. Utdelning av
patronlägeslås har påbörjats och uppges
vara genomförd under 2001.
Med utgångspunkt från de åtgärder som
Försvarsmakten har vidtagit ser
utskottet för närvarande inget behov av
en sådan lagändring som förordas i
motion Fö309 (m). Motionen bör sålunda
avslås.
När det gäller den i propositionen
föreslagna fortsättningen på det
nationella flygtekniska program som löpt
i treårsperioder sedan år 1993 delar
utskottet regeringens bedömning.
Programmet bör således fortsätta i
ytterligare tre år t.o.m. år 2003 med en
statlig finansiering på sammanlagt högst
90 000 000 kr. Programmet skall genom
att stimulera forskning bidra till
utvecklingen av flygteknisk kompetens
som är av gemensamt civilt och militärt
intresse. Riksdagen bör således godkänna
den föreslagna förlängningen av det
nationella flygtekniska programmet.
Vad utskottet här har anfört innebär
sammanfattningsvis att riksdagen
* bör godkänna förslaget till
inriktning för materiel och anläggningar
samt för forskning och teknikutveckling,
*
* bör godkänna att det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet skall
fortsätta under perioden 2001-2003 och
att det statliga bidraget till
finansieringen skall vara högst
90 000 000 kr,
*
* bör avslå motionerna Fö207 (m)
yrkande 6 i denna del, Fö208 (kd)
yrkande 13, Fö212 (fp) yrkandena 3 och
4, Fö309 (m), Fö312 (v) yrkandena 2 och
3, Fö328 (m) yrkandena 1 och 2 samt U401
(v) yrkande 4.
*
Motion Fö210 (m) yrkande 4 i denna del,
som innehåller ett konkret förslag till
ändrat anslagsbelopp, avgörs slutligt i
samband med utskottets behandling av det
samlade budgetförslaget.
Budgetförslag
Utskottet behandlar i det följande vad
regeringen i budgetpropositionen (s.
53-56) har anfört om anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser samt
6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
Utskottet behandlar även riksdagens
revisorers förslag (förs. 2000/01:2)
angående bemyndiganden med utgångspunkt
i försvaret. Utskottet behandlar vidare
motioner avgivna under den allmänna
motionstiden, nämligen Fö208 (kd)
yrkandena 22 och 24 (båda delvis), Fö210
(m) yrkandena 1 och 2-4 (delvis) samt
Fö212 (fp) yrkande 6 (delvis).
Regeringen
Anslag 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Regeringen redovisar följande tabell
över anslagsutvecklingen.
Tusental kronor
Ansla
199 Utfal gs-
9 l 18 410 spara 606 268
015 nde
Utgif
200 Ansla 19 543 ts- 19 300
0 g 9541 progn 000
os
200 Försl 18 266
1 ag 092
200 Beräk 16 771
2 nat 8522
200 Beräk 17 668
3 nat 5763
1 Inklusive en minskning med 700 000 tkr
på tilläggsbudget i samband med den
ekonomiska vårpropositionen.
2 Motsvarar 16 430 236 tkr i 2001 års
prisläge.
3 Motsvarar 16 938 236 tkr i 2001 års
prisläge.
Regeringen anger att anslaget
finansierar verksamheterna
förbandsverksamhet, incidentinsatser,
stöd till samhället samt beredskap.
Under anslaget beräknas dessutom belopp
för de frivilliga
försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet, liksom för deras
verksamhet i de baltiska länderna samt i
Polen och Ryssland. Regeringen avser att
ställa ett mindre belopp till
regeringens disposition inom anslaget
för sådan verksamhet som ej kan förutses
då budgetpropositionen beslutas. Det rör
bl.a. verksamhet inom ramen för PFF samt
stöd till Estland, Lettland och Litauen
inom försvarsområdet.
Anslagssparandet från 1999 är en följd
av att Försvarsmakten under 1999 inledde
omstruktureringsarbetet mot det nya
försvaret. Arbetet fick till följd att
viss verksamhet bedrevs på en låg nivå
eller försköts till kommande år.
Anslaget har i budgetpropositionen för
2000 justerats för att kompensera för
ökade kostnader för premier för de
statliga avtalsförsäkringarna. En
ytterligare ändring görs nu med
anledning av att justeringen inte på ett
korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Regeringen redovisar följande beräkning
av anslagsbeloppet för 2001.
Tusental kronor
Anslag 2000 19 543 954
Pris- och 420 403
löneomräkning
Överföring inom UO 6 -736 000
Kompensation för 238 970
ålderspensionsavgift
er för
totalförsvarspliktig
a
Övriga1 -1 154 811
Justering av -46 424
premiekompensation
Förslag 2001 18 266 092
1 Bl.a. besparing i enlighet med
proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m.
Anslag 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
Regeringen redovisar följande tabell
över anslagsutvecklingen.
Tusental kronor
Anslag
199 Utfal s-
9 l 675 sparan 99 552
448 de
Utgift
200 Ansla 900 s- 980
0 g 083 progno 000
s
200 Försl 1 000
1 ag 762
200 Beräk 904
2 nat 4831
200 Beräk 924
3 nat 4661
1 Motsvarar 885 762 tkr i 2001 års
prisnivå.
Regeringen anger att anslaget
finansierar den fredsfrämjande
verksamhet med trupp utomlands som
Försvarsmakten genomför efter beslut av
regeringen. Inriktningen för 2001 är att
nu pågående missioner i Kosovo och
Bosnien skall fortsätta.
Anslagssparandet från 1999 beräknas
till största delen användas under år
2000 för verksamheten i de missioner
Försvarsmakten deltar i.
I budgetpropositionen för år 2000
justerades anslag för att kompensera för
ökade kostnader för premier för de
statliga avtalsförsäkringarna. En
ytterligare ändring görs nu med
anledning av att justeringen inte på ett
korrekt sätt tog hänsyn till de
verksamheter som är både anslags- och
avgiftsfinansierade.
Regeringen redovisar följande beräkning
av anslagsbeloppet för 2001.
Tusental kronor
Anslag 2000 900 083
Pris- och 5 679
löneomräkning
Överföring inom UO 6 60 000
Justering av 35 000
premiekompensation
Förslag 2001 1 000 762
Anslag 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
Regeringen redovisar följande tabell
över anslagsutvecklingen.
Tusental kronor
Anslags-
199 Utfal 21 048 kredit
9 l 023 889 195
Utgifts-
200 Ansla 23 040 1 prognos 21 082
0 g 782 550
200 Försl 23 314
1 ag 833
200 Beräk 20 305 2
2 nat 439
200 Beräk 20 290 3
3 nat 930
1 Varav 700 000 tkr på tilläggsbudget i
samband med den ekonomiska
vårpropositionen 2000.
2 Motsvarar 19 759 826 tkr i 2001 års
prisnivå.
3 Motsvarar 19 251 826 tkr i 2001 års
prisnivå.
Regeringen anför att anslaget
finansierar utveckling, anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av
materiel, anskaffning, vidmakthållande
och avveckling av anslagsfinansierade
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Anslaget används också
för finansiering av det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet.
Anslagsutfallet för 1999 medförde att
en anslagskredit om 889 miljoner kronor
utnyttjades, uteslutande inom
materielområdet. I början av 1999
förelåg en risk att den beslutade
anslagskrediten för året inte skulle
vara tillräcklig. Omfattande
förhandlingar med försvarsindustrin om
förskjutna och minskade
materielleveranser fick dock till följd
att utnyttjandet av krediten kunde
begränsas.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2001-2003.
Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser
Regeringen redovisar följande behov av
bemyndiganden för ekonomiska
förpliktelser.
Tusental kronor
1999 2000 2001 2002 2003 -
utfall prognos beräkna beräkna beräkna
t t t
Uteståe 80 186 73 886 77 891
nde 056 400 186
förplik
telser
vid
årets
början
Nya för- 15 969 25 370 24 735
pliktel 523 052 121
ser
Infriad -22 269 -22 735 -24 690 -22 475 -55 460
e för- 179 000 182 232 892
pliktel
ser*
Uteståe 73 886 76 521 77 936
nde 400 452 125
förplik
telser
vid
årets
slut
Erhålle 90 051 76 521 77 936
n/ 400 452 125
föresla
gen
bemyndi
gandera
m
* Utgiftsutfall till följd av ingångna
förpliktelser.
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
medge beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av
anslagsmedel efter budgetåret 2001 för
dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst
77 936 125 000 kr.
Regeringen anmäler att anslaget i
budgetpropositionen för 2000 har
justerats för att kompensera för ökade
kostnader för premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. En ytterligare
ändring görs nu med anledning av att
justeringen inte på ett korrekt sätt tog
hänsyn till de verksamheter som är både
anslags- och avgiftsfinansierade.
Tusental kronor
Anslag 2000 22 340 782
Pris- och 399 815
löneomräkning
Överföring inom UO 6 587 637
Justering av -13 401
premiekompensation
Förslag 2001 23 314 833
Riksdagens revisorer
Riksdagens revisorer har på eget
initiativ granskat hur regeringen och
Försvarsmakten hanterar och redovisar
bemyndiganden i det militära försvaret
(förs. 2000/01:RR2). Granskningen har
inriktats mot frågan om hur regeringens
redovisning av bemyndiganden till
riksdagen kan förbättras.
Utgångspunkten för revisorernas
granskning är regeringsformens (1974:
152) bestämmelse att regeringen inte får
använda statens medel på annat sätt än
riksdagen har bestämt (9 kap. 2 õ).
Regeringen får inte heller utan
riksdagens bemyndigande ikläda staten
ekonomiska förpliktelser (9 kap. 10 õ).
Ofta innebär beslut om stora
investeringar långsiktiga ekonomiska
åtaganden utöver budgetårsgränsen.
Enligt revisorerna är regeringsformen
tydlig. Det krävs bemyndiganden från
riksdagen när regeringen eller
myndigheterna tecknar långsiktiga avtal
som innebär ekonomiska förpliktelser för
staten.
Revisorerna anser att det av
regeringens redovisning i
budgetpropositionen är svårt att se en
koppling mellan den bemyndiganderam för
försvaret som riksdagen tar ställning
till och materielanskaffningen. ven om
regeringens redovisning av s.k.
objektsramar ger riksdagen en god
uppfattning om huvuddelen av
anskaffningen av försvarsmateriel så
finns ingen information om vilken
försvarsmateriel som ingår i
bemyndiganderamen. Revisorerna menar
därför att riksdagen, utifrån
budgetpropositionens information, har
små förutsättningar att göra en lika
noggrann prövning som vid anslagsbeslut.
Som följd av sina överväganden anser
revisorerna att regeringen i
budgetpropositionen skall redogöra dels
för hur bemyndiganderamen årsvis
beräknas utvecklas de närmaste tre åren,
dels hur bemyndigandena har utvecklats
under de senaste fem åren. Revisorerna
föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad
revisorerna har anfört om bättre
redovisning av försvaret till riksdagen
(yrkande 1).
Försvarsmaktens beställningsverksamhet
är mycket omfattande. Revisorernas
granskning sägs visa att Försvarsmakten
saknar administrativa stödsystem som kan
hantera bemyndiganden. Enligt
revisorernas uppfattning är det därför
angeläget att Försvarsmakten har
tillgång till ett sådant stödsy-stem.
Revisorerna föreslår att regeringen ger
Ekonomistyrningsverket i uppdrag att
tillsammans med Försvarsmakten utveckla
de administrativa rutinerna och stöden
för bemyndigandena (yrkande 2).
Motionerna
I kommitt,motion Fö208 (kd) av Åke
Carnerö m.fl. anför motionärerna att
Kristdemokraterna i sitt budgetförslag
avsätter 500 miljoner kronor per år
utöver regeringens förslag under anslag
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. för åren 2001-2003. Som framgått av
det föregående är motivet för detta en
önskan att stärka Sveriges förmåga att
bidra till fred och säkerhet i Europa
och dess närhet genom att delta i
internationell fredsfrämjande
verksamhet. Motionärerna föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen
detta till känna (yrkandena 22 och 24,
båda delvis).
Försvaret skall inte bara klara dagens
hot, utan måste också byggas för att
kunna möta morgondagens osäkerhet säger
motionärerna i kommitt,motion Fö210 (m)
av Henrik Landerholm m.fl. Våra
ansträngningar för att anpassa försvaret
för att verka i olika situationer skall
dessutom skapa reella möjligheter att
aktivt använda detta som en del i den
dagliga säkerhetspolitiken. Motionärerna
menar att det är orealistiskt att tro
att försvaret snabbt och enkelt skall
kunna "anpassas", dvs. kunna rustas upp
eller förmå skapa ny förmåga för att
möta förändrade hot. Anpassning kan
således inte vara ett motiv för en
massiv och ensidig nedrustning.
Motionärerna anser därför att det inte
är hållbart med en planering som
förutsätter att det inte kan bli krig de
närmaste tio åren. En omfattande
avveckling av kompetens samt onödig och
felaktig materielförstöring måste
undvikas. Omstruktureringen av det
svenska försvaret blir svår nog med
oförändrade försvarsanslag.
Försvaret bör därför, enligt
motionärerna, utvecklas i huvudsak på
samma ekonomiska nivå som under den
senaste försvarsbeslutsperioden. En
långsiktig nivå avseende drift,
vidmakthållande och investeringar samt
forskning och utveckling på ca 41
miljarder kronor bör eftersträvas.
Fördelningen mellan anslagen 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
samt 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling bör vara
preliminär i avvaktan på
försvarsbeslutet hösten 2001.
Motionärerna anser vidare att anslaget
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser enbart
skall omfatta kostnader i samband med
insatser. Det bör helt finansieras
utanför försvarsanslaget medan
kostnaderna för materielanskaffning,
uttagning, utbildning och
beredskapshållning av förband för
internationella uppgifter bör ingå i
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.. Om insatskostnaderna
framdeles skulle tas inom de ordinarie
försvarsanslagen riskeras en allvarlig
urholkning av försvarets förmåga. En
sådan utveckling måste enligt
motionärerna till varje pris undvikas.
Inför det kommande försvarsbeslutet bör
vidare en annorlunda indelning av
anslagen 6:1 och 6:3 övervägas. Till
anslaget Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. bör sålunda alla
kostnader för drift, underhåll och
vidmakthållande av Försvarsmaktens
förband med anbefalld beredskap föras.
Anslaget 6:3 kan därmed renodlas till
att enbart omfatta framtida utveckling,
dvs. investeringar samt forskning och
utveckling.
Mot bakgrund av det anförda föreslår
motionärerna att riksdagen
dels tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
anslagen inom politikområdena 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling (yrkande 1),
dels anvisar, i enlighet med vad som
anförs i motionen, till utgiftsområde 6
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. 850 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår eller således
19 116 092 000 kr (yrkande 2 delvis),
dels anvisar, i enlighet med vad som
anförs i motionen, till utgiftsområde 6
anslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser 0 kr (yrkande 3 delvis),
dels anvisar, i enlighet med vad som
anförs i motionen, till utgiftsområde 6
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling
1 350 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslår eller således 24 664 833 000 kr
(yrkande 4 delvis),
I det föregående under avsnittet om
inriktning av verksamheten anförs att
Folkpartiet liberalerna i sin
kommitt,motion Fö212 (fp) förordat att
det svenska försvaret i omedelbar närtid
ges förutsättningar för internationella
insatser av i storleksordningen två till
tre gånger den nuvarande. Motionärerna
föreslår med anledning härav att
riksdagen
dels under anslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser anvisar 500 000 000 kr
utöver vad regeringen föreslår (yrkande
6 delvis),
dels under anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
anvisar 500 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslår (yrkande 6 delvis).
Utskottet
Beräkning av anslag
Regeringen redovisar i propositionen sin
beräkning av anslagsbeloppen för 2001
för anslagen 6:1 Förbandsutveckling och
beredskap m.m., 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Regeringen utgår
härvid från den inriktning som
beskrivits och föreslagits för den
verksamhet som finansieras under
respektive anslag.
Utskottet har i det föregående
behandlat denna inriktning och
föreslagit att riksdagen med bifall till
propositionen godkänner inriktningen för
förbandsverksamhet, beredskap,
incidentinsatser, stöd till samhället,
materiel- och anläggningsförsörjning
samt forskning och teknikutveckling.
Utskottet delar vidare regeringens
bedömning i fråga om internationella
insatser. Utskottet kan därför ansluta
sig till regeringens beräkning av
anslagsbeloppen för år 2001 för anslagen
6:1 Förbandsutveckling och beredskap
m.m., 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
Samtidigt vill utskottet erinra om att
det förutsatt (bet. 1999/2000:FöU2 s.
56) att regeringen snarast återkommer
med ett förslag till riksdagen efter
vilka principer som utlandsinsatser bör
finansieras.
Härav följer att utskottet inte delar
Moderata samlingspartiets bedömningar i
kommitt,motionerna Fö207 (m) och Fö210
(m) vari bl.a. hävdas att den av
regeringen föreslagna planeringen
innebär för stora risker och att därför
avveckling av kompetens och materiel
måste undvikas. De i kommitt,motion
Fö210 (m) yrkandena 2 och 4, båda i
denna del, förordade högre anslagsbelopp
än vad regeringen föreslår för anslagen
6:1 Förbandsutveckling och beredskap
m.m. och 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling bör
alltså avslås av riksdagen.
Utskottet har också i det föregående
avvisat motionärernas förslag om att
inte anvisa något belopp till anslaget
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
(yrkande 3 i denna del).
Utskottet kan heller inte ansluta sig
till den i samma motion föreslagna
annorlunda indelningen av anslagen inom
politikområdena 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m.m., 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser samt 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling (yrkande 1). ven dessa
båda yrkanden bör således avslås.
ven i kommitt,motionerna Fö208 (kd)
yrkandena 22 och 24 och Fö212 (fp)
yrkande 6 föreslås andra anslagsbelopp
än vad utskottet är berett att
tillstyrka. Utskottet har i det
föregående inte heller godtagit den
inriktning som hör ihop med dessa
annorlunda anslagsbelopp. Nyss nämnda
motionsyrkanden bör därför också avslås.
Investeringsplan
Regeringen redovisar i propositionen en
investeringsplan för materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling för åren 2001-2003.
Utskottet har av representanter från
Försvarsdepartementet fått en muntlig
genomgång av materielplaneringen.
Utskottet har vidare av representanter
från Riksrevisionsverket (RRV) fått en
redovisning av huvuddrag och slutsatser
i rapporten (RRV 2000:23) från Hot till
Skrot - Ny materiel i försvaret.
Representanter från Försvarsmakten och
Försvarsdepartementet har getts
tillfälle att kommentera rapporter och
svara på frågor.
RRV pekar i sin rapport bl.a. på att
det under vissa förutsättningar finns
risker för att Försvarsmaktens
materielplanering är underfinansierad
med drygt 15 miljarder kronor fram till
år 2010. RRV anför vidare att dess
granskning visat att det ännu inte finns
någon samlad och tillräckligt styrande
strategi för den framtida
materielanskaffningen. Verket föreslår
bl.a. ett utvecklingsarbete i
materielplaneringen som ökar den s.k.
spårbarheten, dvs. möjligheter att kunna
följa sammanhanget i kedjan mellan krav
på viss förmåga för Försvarsmakten -
behovet av visst slags förband - behovet
av viss materiel - prioritering mellan
olika behov - anskaffning av olika
objekt och system. RRV föreslår vidare
en förbättrad uppföljning innefattande
bl.a. efterkalkyler.
Utskottet har erfarit att såväl
Försvarsmakten som Regeringskansliet i
huvudsak kan instämma i RRV:s
bedömningar. Utskottet utgår därför från
att den fortsatta utvecklingen av
materielplaneringen leder till en samlad
långsiktig strategi för Försvarsmaktens
materielanskaffning och att en sådan
redovisas för riksdagen hösten 2001 som
en del i underlaget för nästa
försvarsbeslut. Utskottet förutsätter
vidare att regeringen då också redovisar
en materielplanering som dels innefattar
en bättre spårbarhet än för närvarande,
dels ger vägar för hur de risker för
underfinansiering som RRV pekar på skall
hanteras.
Utskottet föreslår därför att
riksdagen, med tillkännagivande av de
synpunkter som utskottet här har anfört,
godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2001-2003.
Bemyndiganden
Regeringen redovisar i propositionen ett
beräknat behov av bemyndiganden för nya
beställningar och för att kunna
likvidera tidigare beslutade
beställningar. Utskottet har av
representanter för Försvarsdepartementet
härutöver fått en muntlig redovisning av
regeringens beräkning av
bemyndigandebehovet och vilka ekonomiska
förpliktelser som därvid knyts till
viktigare materielobjekt och system.
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens redovisning.
Riksdagens revisorer föreslår (yrkande
1) en bättre redovisning av behovet av
bemyndiganden till riksdagen. Bl.a.
önskar revisorerna en mer precis
koppling mellan enskilda objekt i
materielplaneringen och
bemyndigandeberäkningen. ven om
bemyndiganderedovisningen i
propositionen säkert kan utvecklas och
bli mer innehållsrik, anser utskottet
att det inte är realistiskt att i ett
öppet dokument kräva en så detaljerad
redovisning som revisorerna förespråkar.
En fullständig redovisning system för
system skulle ge industrin besked om hur
stora anskaffningsramar som avsatts i
planeringen. Sådana uppgifter brukar
normalt omfattas av kommersiell
sekretess. Som nyss framgått får
utskottet därför i samband med
beredningen av regeringens budgetförslag
muntliga redovisningar av representanter
för Regeringskansliet, och vid behov
också av Försvarsmakten, för att
utskottet skall få ett
tillfredsställande beslutsunderlag för
sina ställningstaganden till behovet av
bemyndiganden.
Utskottet kan, i likhet med
revisorerna, se fördelar med att
bemyndigandebehovet för de två sista
åren i perioden redovisas fullständigt
och inte endast som ett beräknat
utgiftsutfall som följd av ingångna
förpliktelser. En fullständig beräkning
skulle ge besked om vilket fritt utrymme
för nya beställningar som finns i
materielplanen.
Det skulle även innebära fördelar med
en överblick bakåt av
bemyndigandeutvecklingen i enlighet med
vad revisorerna föreslår. En sådan
samlad redovisning har dock lägre
prioritet eftersom informationen kan
sammanställas från tidigare
propositioner.
Revisorerna föreslår också att
Försvarsmakten utvecklar de
administrativa rutinerna och stöden för
bemyndigandena (yrkande 2). Utskottet
har inget häremot men anser att detta är
en fråga närmast för regeringen och
myndigheten själv.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar
regeringen det föreslagna bemyndigandet
och samtidigt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet här
har anfört med anledning av riksdagens
revisorers förslag om bemyndiganden.
Utskottet föreslår sammanfattningsvis
att riksdagen
* avslår motion Fö210 (m) yrkande
1 angående politikområdena 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser och 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling,
*
* med tillkännagivande av
utskottets synpunkter godkänner den av
regeringen föreslagna
investeringsplanen,
*
* bemyndigar regeringen att för
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling medge
beställningar materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling så
att behovet av anslagsmedel efter
budgetåret 2001 för dessa och tidigare
beställningar tillsammans uppgår till
högst 77 936 125 000 kr,
*
Motioner som innefattar förslag om andra
anslagsbelopp - dvs. Fö208 (kd)
yrkandena 22 och 24, Fö210 (m) yrkandena
2-4 och Fö212 (fp) yrkande 6 - avgörs
slutligt i samband med behandlingen av
det samlade budgetförslaget.
Det civila försvaret
Omfattning, mål, resultatbedömning m.m.
Regeringen
Det civila försvaret omfattar all
samhällsverksamhet som skall bedrivas i
krig. I fred är civilt försvar
verksamhet som genomförs för att höja
samhällets förmåga att motstå ett väpnat
angrepp. Det civila försvaret är därmed
inte en organisation utan verksamhet som
ett flertal aktörer genomför i syfte att
komplettera det fredstida samhällets
förmåga. För att möjliggöra styrning av
de fredstida beredskapsförberedelserna
är civilt försvar uppdelat i 18
funktioner, dvs. samhällssektorer som är
särskilt viktiga i en krissituation. För
varje funktion finns en central
myndighet som har ansvar för att bl.a.
samordna verksamheten inom funktionen.
Av de 18 funktionerna ingår tio i den
civila ekonomiska planeringsramen och
tilldelas medel inom utgiftsområde 6
Totalförsvar för att genomföra vissa
beredskapsåtgärder. Vad gäller
resterande åtta funktioner utgör
kostnader för verksamhet som avser
civilt försvar en del i respektive
funktionsansvarig myndighets ordinarie
anslag. Speciella medel för verksamhet
som avser civilt försvar tilldelas
därmed inte dessa funktioner.
Målet för verksamheten inom det civila
försvaret och för utformningen av
resurserna är att värna
civilbefolkningen, trygga en
livsnödvändig försörjning, säkerställa
de viktigaste samhällsfunktionerna och
bidra till Försvars-maktens förmåga vid
ett väpnat angrepp och krig i vår
omvärld. Målet är också att bidra till
fred och säkerhet i omvärlden samt att
stärka samhällets förmåga att förebygga
och hantera svåra påfrestningar på
samhället i fred.
Målen för de olika funktionerna är en
nedbrytning av de ovan angivna målen för
civilt försvar.
Den civila ekonomiska planeringsramen
uppgick år 1999 till 2 489 miljoner
kronor, år 2000 till 1 868 miljoner
kronor och beräknas för år 2001 uppgå
till 1 852 miljoner kronor. Utgifterna
för det civila försvaret beräknas för år
2000 bli 2 261 miljoner kronor och för
år 2001 1 978 miljoner kronor.
Mellanskillnaden skall finansieras via
anslagssparande från tidigare år.
Utskottet
I budgetpropositionen redovisas den
modell som tillämpas för att bedöma
beredskapsläget för funktionerna inom
det civila försvaret. En redovisning
finns också av de funktionsansvariga
myndigheternas bedömning av de olika
funktionernas förmågor. Utskottet har
därvid kunnat konstatera att bedömningen
som Överstyrelsen för civil beredskap
redovisar är att funktionernas samlade
faktiska förmåga i nuvarande
omvärldsläge var godtagbart vid utgången
av år 1999. Samtliga funktioner anger
dock att detta förutsätter att det finns
fungerande energiförsörjning och
telekommunikationer, dvs. dessa faktorer
är gränssättande för funktionens
faktiska förmåga.
Utskottet, som tagit del av den
värdefulla resultatredovisning som
regeringen lämnar i budgetpropositionen,
behandlar nedan under respektive
funktionsavsnitt regeringens analys och
slutsatser i bedömningen av
funktionernas förmågor. Under de olika
funktionsavsnitten behandlas också
frågor om anslag, avgifter,
bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser m.m. för respektive
funktion.
Civil ledning
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 68-69), anslag, investeringsplan och
bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser (s. 76-77) till Funktionen
Civil ledning. Utskottet behandlar här
även motion Fö210 (m) yrkandena 5 och 6.
Regeringen
Regeringen bedömer att den verksamhet
som har bedrivits inom Funktionen Civil
ledning har genomförts på ett godtagbart
sätt. Förmågan inom Funktionen Civil
ledning är beroende av att det hos
centrala myndigheter, länsstyrelser och
kommuner finns utbildad och övad
personal samt tillgång till tekniskt
ledningsstöd. Då det gäller tillgång
till skyddade ledningsplatser och
robusta system för kommunikation är
förmågan ännu inte godtagbar, även om
den har förbättrats inom dessa områden
under det senaste året. Funktionen har
emellertid en godtagbar förmåga då det
gäller utbildad och övad personal. Det
innebär dock att den sammantagna
förmågan ännu inte är godtagbar inom
funktionen.
Regeringen bedömer mot bakgrund av
Överstyrelsen för civil beredskaps
redovisningar att en förbättring av
funktionens förmåga har uppnåtts, men
vissa brister finns vad gäller
ledningsplatser och tekniska
ledningssystem samt samhällsviktiga
datasystem. Regeringen gör också den
bedömningen att det är viktigt att
länsstyrelserna har förmåga att
identifiera, förebygga och möta nya
sårbarheter och hot. Det är därför
fortsättningsvis viktigt att följa
utvecklingen inom dessa områden.
Mot bakgrund av den i propositionen
(prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld -
omdanat försvar angivna
anpassningsperioden inom det civila
försvaret på fem till tio år bör
ytterligare prioriteringar göras av
vilka åtgärder som är nödvändiga för att
funktionen skall uppvisa en godtagbar
förmåga vid försvarsbeslutsperiodens
slut. Detta gäller främst vilka
investeringar som måste genomföras för
att funktionen skall ha en godtagbar
grundförmåga. Regeringen anser att de
investeringar som avser det fysiska
skyddet kan anstå till en
anpassningsperiod. När det gäller
överföring av signalskyddad information
bör en analys göras av vad som kan anstå
till en anpassningsperiod. Det är
emellertid av vikt att ledningsplatserna
vid länsstyrelserna färdigställs samt
att bidrag till den kommunaltekniska
försörjningen fortsätter att betalas ut.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 488 507 000 kr
till anslaget 6:4 Funktionen Civil
ledning.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Överstyrelsen för
civil beredskap, såvitt avser Funktionen
Civil ledning, för perioden 2001-2003.
Planen är att göra investeringar för
perioden på totalt 163 miljoner kronor,
varav 73 miljoner kronor för budgetåret
2001.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen
Civil ledning, genomföra beställningar
av kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår
till högst 55 miljoner kronor.
Motionen
I kommitt,motion Fö210 (m) av Henrik
Landerholm m.fl. framhålls att uppgifter
och effektmål för totalförsvarets
samlade ledning saknas. Ett nytt
heltäckande försvarsbeslut avses fattas
hösten 2001. Trots detta har anslagen
till det civila försvaret - 6:4 till
6:13 - utan närmare motiveringar ökat. I
avvaktan på att nästa heltäckande
försvarsbeslut och att uppgifter och
effektmål för totalförsvarets samlade
ledning har beslutats av riksdagen bör
anslagen behållas på nuvarande nivå
(yrkande 5). I samma motion yrkas också
att riksdagen till anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning anvisar 360 083
000 kr för budgetåret 2001 (yrkande 6).
Utskottet
Utskottet noterar att regeringens
bedömning är att den sammantagna
förmågan ännu inte är godtagbar inom
funktionen. En förbättring av
funktionens förmåga har uppnåtts, men
vissa brister finns vad gäller
ledningsplatser och tekniska
ledningssystem samt samhällsviktiga
datasystem. Utskottet instämmer i
regeringens bedömning i det viktiga i
att länsstyrelserna har förmåga att
identifiera, förebygga och möta nya
sårbarheter och hot. Utskottet anser det
därför viktigt att fortsättningsvis
följa utvecklingen inom dessa områden.
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anför om prioriteringar m.m.
för att funktionen skall kunna uppvisa
en godtagbar förmåga vid
försvarsbeslutsperiodens slut år 2001.
I kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 5
föreslås att anslagen till det civila
försvaret bör behållas på nuvarande
nivå.
Utskottet vill med anledning av detta
yrkande framhålla att enligt regeringens
förslag och riksdagens godkännande i
december 1998 och december 1999 uppgick
den civila ekonomiska planeringsramen
till 2 489 miljoner kronor under år 1999
och till 1 868 miljoner kronor under år
2000. Av årets budgetproposition framgår
att anslagen 6:4 till 6:13, dvs. den
ekonomiska civila planeringsramen,
föreslås uppgå till 1 852 miljoner
kronor för år 2001. Detta innebär att
den civila ekonomiska planeringsramen
har minskat med ca 637 miljoner kronor
sedan år 1999 och med 16 miljoner sedan
år 2000. Som utskottet ser det ligger
denna minskning väl i linje med vad som
efterfrågas i motion Fö210 (m) yrkande
5. Utskottet föreslår därför att
kommitt,motion Fö210 (m) yrkande 5 inte
bifalls av riksdagen.
I samma motion (yrkande 6) föreslås att
anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
uppgår till 360 miljoner kronor, dvs. ca
130 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslår i
budgetpropositionen. Motivet till den
ökning av anslaget Funktionen Civil
ledning med drygt 50 miljoner kronor,
som föreslås i propositionen jämfört med
år 2000, är att Överstyrelsen för civil
beredskap som disponerar anslaget skall
bygga upp en enhet i Sollefteå. Enheten
skall inledningsvis bestå av sextio
årsarbetskrafter. Vidare skall
Överstyrelsen överta vissa uppgifter som
Civilbefälhavarna innehar fram till den
sista december 2000 samt inrätta en
central stödresurs till i första hand
den regionala nivån inom det civila
försvaret.
Mot bakgrund av de nya och tillkommande
uppgifter som Överstyrelsen får fr.o.m.
nästa år gör utskottet ingen annan
bedömning än regeringen i fråga om
anslagets storlek till Funktionen Civil
ledning. Utskottet föreslår därför att
riksdagen inte bifaller kommitt,motion
Fö210 (m) yrkande 6.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
488 507 000 kr till anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
godkänner förslaget till
investeringsplan för Överstyrelsen för
civil beredskap, såvitt avser Funktionen
Civil ledning, för perioden 2001-2003.
Planen är att göra investeringar för
perioden på totalt 163 miljoner kronor,
varav 73 miljoner kronor för budgetåret
2001.
Utskottet föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen
Civil ledning, genomföra beställningar
av kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår
till högst 55 miljoner kronor.
Försörjning med industrivaror
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 69), anslag, beredskapsinvesteringar
och bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser (s. 77-78) till Funktionen
Försörjning med industrivaror.
Regeringen
Mot bakgrund av Överstyrelsen för civil
beredskaps redovisningar bedömer
regeringen att verksamheten inom
funktionen under 1999 bedrivits så att
målen för året har uppnåtts. Vid
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge
har funktionen en godtagbar förmåga.
Förmågan består av industriell
kapacitet, kompetens och materiel som
t.ex. elektronikkomponenter för service
och underhåll för vissa prioriterade
system samt den handlingsberedskap som
byggts upp bl.a. genom övningar med
Försörjningskommissionen.
Vid ett angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge med iståndsatta styrkor är
förmågan inte godtagbar i förhållande
till totalförsvarsbeslutets mål för
2001. Brister finns vad gäller IT-,
elektronik-, kemi-, plast- och
verkstadsområdena. Dessa områden är i
stor utsträckning beroende av den
internationella marknaden. Funktionen
har försökt minimera konsekvenser av
detta genom att utveckla olika metoder
för omvärldsbevakning och
marknadsanalyser. Regeringen bedömer att
det leder till att sannolikheten ökar
för att funktionen skall kunna anpassa
beredskapen till en förändrad hotbild.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 40 000 000 kr
till anslaget 6:5 Funktionen Försörjning
med industrivaror.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att för
år 2001 låta Överstyrelsen för civil
beredskap disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 325 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror, godkänna
avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår
till högst 27 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om Funktionen
Försörjning med industrivaror.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 40 000 000
kr till anslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att för år 2001
låta Överstyrelsen för civil beredskap
disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 325 miljoner
kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror, godkänna
avtal om nya beredskapsåtgärder så att
behovet av anslagsmedel efter 2001 för
dessa och tidigare beställningar uppgår
till högst 27 miljoner kronor.
Befolkningsskydd och räddningstjänst
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 69-70), anslag,
beredskapsinvesteringar och
bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser (s. 78-80) till Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Utskottet behandlar även här motion
Fö212 (fp) yrkande 9.
Regeringen
Regeringen bedömer utifrån myndighetens
redovisning att funktionens förmåga har
ökat. I förhållande till önskvärd
förmåga år 2001 är förmågan dock
fortfarande inte godtagbar. Funktionens
förmåga per den 31 december 1999 bedöms
vid angreppshot i nuvarande omvärldsläge
som inte godtagbar vad avser personal-
och materieltillgång.
Vid angreppshot i ett förändrat
omvärldsläge med iståndsatta styrkor
bedöms förmågan som inte godtagbar.
Förmågan förbättras successivt och
inriktningen har ändrats så att år 2007
skall en grundförmåga ha uppnåtts och
full förmåga uppnås efter en femårig
anpassningsperiod. Brister redovisas
inom räddningstjänstens förmåga att
hantera situationer med kemiska
stridsmedel och oexploderad ammunition.
Befolkningsskyddets förmåga är godtagbar
med en mindre brist på skyddsrumsplatser
i vissa storstadsområden.
Räddningsverket skall fortsätta att
fullfölja den beslutade mer begränsade
inriktningen för befolkningsskyddet men
även fortsättningsvis arbeta med att
stärka den kommunala räddningstjänstens
förmåga. Räddningstjänsten behöver
stärkas vad gäller räddningscentraler
samt personal- och materieltillgång. Det
är även av vikt att stärka allmänhetens
förmåga att handla rationellt vid
olyckor och vid andra störningar genom
självskyddskurser. Räddningsverket skall
även tillse att samhället har ett
fungerande varningssystem.
Med hänsyn till omvärldsläget är det
möjligt att begränsa åtgärderna inom
funktionen och prioritera
fredsverksamheten inom
räddningstjänstområdet. Regeringen avser
att utreda det framtida behovet av
befolkningsskydd.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 593 809 000 kr
till anslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att för
år 2001 låta Statens räddningsverk
disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 720 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst,
medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst
195 miljoner kronor.
Motionen
I kommitt,motion Fö212 (fp) av Runar
Patriksson och Eva Flyborg anför
motionärerna att i likhet med föregående
år föreslås riksdagen begränsa det nya
bemyndigandet för anslag 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst för
år 2001 till sammanlagt 100 miljoner
kronor eller 60 miljoner kronor lägre än
vad regeringen föreslår. Motionärerna
anser också att produktionen av
skyddsrum bör begränsas och inriktas mot
områden där riskerna bedöms som störst
(yrkande 9).
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst.
Utskottet noterar med
tillfredsställelse att regeringen avser
att utreda det framtida behovet av
befolkningsskydd.
Med anledning av yrkande 9 i
kommitt,motion Fö212 (fp) vill utskottet
framhålla att i riksdagsbeslutet om
försvarspolitiken (prop. 1998/99:74,
bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224)
uttalade regering och riksdag att den
förändrade hotbilden medför att bl.a.
skyddsrumsbyggandet kan minska
väsentligt.
Utskottet har nu erfarit att
skyddsrumsbyggandet omfattar endast ny-
och ombyggnad i särskilt utsatta områden
och att all övrig produktion hänskjuts
till en anpassningsperiod. För år 2001
har regeringen föreslagit att
bemyndigandet för skyddsrum och
ledningsplatser skall uppgå till 195
miljoner kronor. Detta är en minskning
med 295 miljoner kronor jämfört med
bemyndigandet för år 2000. Av
regeringens föreslagna bemyndigande på
195 miljoner kronor avser 50 miljoner
kronor nybyggnation av skyddsrum.
Resterande bemyndigande är att hänföra
till byggande av ledningsplatser och
utestående förpliktelser.
Mot bakgrund av vad utskottet erfarit i
fråga om skyddsrumsbyggandet bedömer
utskottet att yrkandet i motion Fö212
(fp) i det närmaste torde vara
tillgodosett. Kommitt,motion Fö212 (fp)
yrkande 9 behöver därför inte bifallas
av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
593 809 000 kr till anslaget 6:6
Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att för år 2001
låta Statens räddningsverk disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 720 miljoner
kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst,
medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till högst
195 miljoner kronor.
Psykologiskt försvar
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 70) och anslag (s. 80-81) till
Funktionen Psykologiskt försvar.
Regeringen
Funktionen Psykologiskt försvar hade
enligt Styrelsen för psykologiskt
försvar (SPF) vid utgången av 1999 en
godtagbar förmåga såväl i nuvarande
omvärldsläge som vid ett förändrat
omvärldsläge. Regeringen gör ingen annan
bedömning.
Regeringen bedömer att de åtgärder som
vidtagits för att förbättra funktionens
förmåga har genomförts på ett godtagbart
sätt och att den av SPF redovisade
inriktningen av forskning och studier,
informationsberedskap och information om
säkerhetspolitik och totalförsvar under
2001 kan anses vara tillfredsställande.
Regeringen anser att en högre
ambitionsnivå för funktionen under 2001
bör anstå intill det att bl.a. den
funktionsgenomgång som Överstyrelsen för
civil beredskap har uppdrag att
genomföra är avslutad.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr
till anslaget 6:7 Funktionen
Psykologiskt försvar.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om Funktionen
Psykologiskt försvar.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 20 000 000
kr till anslaget 6:7 Funktionen
Psykologiskt försvar.
Ordning och säkerhet
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 70) och anslag (s. 81) till
Funktionen Ordning och säkerhet.
Regeringen
Vid utgången av 1999 bedömde
Rikspolisstyrelsen att funktionen hade
en godtagbar beredskapsförmåga i
nuvarande omvärldsläge och vid
angreppshot med iståndsatta styrkor i
ett förändrat omvärldsläge med ett års
anpassning. Regeringen delar den
bedömningen.
Vid utgången av 1999 fanns 1 028
särskilda beredskapspoliser.
Polisväsendet har därigenom fått en bra
resursförstärkning vid höjd beredskap.
Regeringen bedömer att
Rikspolisstyrelsen kommer att klara det
angivna målet att utbilda 1 500
civilpliktiga till den särskilda
beredskapspolisorganisationen vid
utgången av 2001.
Regeringen har i propositionen (prop.
1998/99:74) Förändrad omvärld - omdanat
försvar bedömt att en ominriktning av
den särskilda bered-
skapspolisorganisationen är motiverad.
Organisationen bör inriktas mot
uppgifter då samhället utsatts eller
riskerar att utsättas för särskilt svåra
och påfrestande situationer från
ordnings- och säkerhetssynpunkt. Ett
sådant arbete har påbörjats. En ändring
i förordningen (1986:616) om
beredskapspolisen har inneburit att
polisen också har möjlighet att tillföra
enskilda beredskapspolismän som ingått
avtal med Rikspolisstyrelsen om sådan
tjänstgöring till polismyndigheterna
även i fred. Inom Rikspolisstyrelsen
utvecklas ett system för sådana avtal.
Vid Rikspolisstyrelsen studeras vidare
frågan om förutsättningarna att använda
beredskapspolis i fredsbevarande
insatser.
Rikspolisstyrelsen har bedömt att
personal- och utbildningsläget,
ledningsförmåga från skyddat utrymme och
förmågan vid längre el- och telebortfall
inte är godtagbar. Regeringen avser att
särskilt följa effekterna av de åtgärder
som vidtas för att förbättra läget inom
dessa områden.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 22 841 000
kr till anslaget 6:8 Funktionen Ordning
och säkerhet.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om funktionen Ordning
och säkerhet. Utskottet uppmärksammar
dock att Rikspolisstyrelsen bedömer att
personal- och utbildningsläget,
ledningsförmåga från skyddat utrymme och
förmågan vid längre el- och telebortfall
inte är godtagbar. Utskottet anser det
därför angeläget att regeringen särskilt
följer effekterna av de åtgärder som
vidtas för att förbättra läget inom
dessa områden.
Utskottet föreslår att att riksdagen
för år 2001 anvisar ett ramanslag på
22 841 000 kr till anslaget 6:8
Funktionen Ordning och säkerhet.
Hälso- och sjukvård m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 70-71), anslag, bemyndiganden om
ekonomiska förpliktelser och
beredskapsinvesteringar (s. 82-83) till
funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
Regeringen
Under 1999 har verksamheten bedrivits så
att fastställd ambitionsnivå i huvudsak
har uppnåtts. Vidtagna
beredskapsåtgärder har medfört en viss
förbättring av funktionens förmåga i
förhållande till 1998. Vid påfrestningar
i nuvarande omvärldsläge har funktionen
en godtagbar förmåga. Vid angreppshot i
ett förändrat omvärldsläge med
iståndsatta styrkor är förmågan
godtagbar i förhållande till
totalförsvarsbeslutets mål för 2001 och
de gränssättande faktorerna. Regeringen
gör ingen annan bedöming.
Det förändrade säkerhetspolitiska läget
och omstruktureringen inom
totalförsvaret kommer att påverka
landstingens arbete med planläggningen
för väpnat angrepp. Denna planläggning
ligger till grund även vid katastrofer
och svåra påfrestningar på samhället och
kan därför få konsekvenser även i fred.
Strukturförändringar inom hälso- och
sjukvården fortsätter med ytterligare
minskade vårdmarginaler som följd. Till
detta kommer att nya verksamhetsformer,
som bolagisering och privatisering,
införs inom vården, varvid det blir av
stor vikt att säkerställa tillgången
till såväl personal som lokaler och
utrustning i händelse av en katastrof
eller vid höjd beredskap. Den ekonomiska
utvecklingen inom landstingen riskerar
också att påverka katastrofberedskapen
och den nödvändiga
beredskapsplanläggningen.
Socialstyrelsen har påpekat att vissa av
redovisade brister inte faller inom
funktionsansvarig myndighets mandat att
åtgärda, t.ex. de minskade marginalerna
för extraordinära situationer inom
fredssjukvården.
Socialstyrelsen har redovisat vilka
åtgärder som bedöms vara nödvändiga att
genomföra för att funktionen skall ha en
god förmåga vid utgången av
försvarsbeslutsperioden. Åtgärderna
omfattar bl.a. lednings- och
informationssystem, omstrukturering av
beredskapslager, kompetensförsörjning,
uppbyggnad av kunskapscentra, teknisk
funktionssäkerhet samt omvärldsanalyser
vad avser krig och svåra påfrestningar
på samhället i fred. Regeringen delar
myndighetens bedömning att de föreslagna
åtgärderna är lämpliga att genomföra.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen anvisar ett
ramanslag på 101 936 000 kr till
anslaget 6:9 Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget 6:9
Funktionen Hälso- och sjukvård m.m.,
godkänna avtal och beställningar, såvitt
avser beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 12 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att för år 2001
låta Socialstyrelsen disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 220 miljoner
kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om funktionen Hälso-
och sjukvård.
Utskottet föreslår att riksdagen
anvisar ett ramanslag på 101 936 000 kr
till anslaget 6:9 Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2001, i
fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 12 miljoner kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att för år 2001
låta Socialstyrelsen disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 220 miljoner
kronor.
Telekommunikationer m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 71), anslag, teleberedskapsavgift,
investeringsplan och bemyndiganden om
ekonomiska förpliktelser (s. 83-85) till
funktionen Telekommunikationer m.m.
Regeringen
Post- och telestyrelsen, som är
funktionsansvarig myndighet för
funktionen Telekommunikationer m.m., har
bedömt att funktionens förmåga att
motstå väpnat angrepp i nuvarande
omvärldsläge inte var godtagbar vid
utgången av år 1999. Funktionens förmåga
i ett förändrat omvärldsläge anses inte
heller vara godtagbar. Denna uppfattning
delas av regeringen samtidigt som
regeringen gör bedömningen att med
nuvarande ekonomiska förutsättningar
kommer telekommunikationernas säkerhet
att vara i huvudsak godtagbar inom några
år. Det bör dock beaktas att
utvecklingen inom området går mycket
fort och skyddet kan behöva anpassas
därefter.
Utvecklingen av Internet medför ökad
risk för obehöriga att ta sig in i
dåligt skyddade datasystem. Det finns i
dag inte tillräckligt skydd mot
kvalificerade intrång. High Power
Microwave (HPM) anses vara ett tänkbart
terroristvapen som dolt kan göra stor
skada på viktiga elektroniska system
utan att skada personal. Dessa
elektromagnetiska vapen är under
utveckling.
Gränssättande för funktionens förmåga
är långvariga avbrott i elförsörjningen
vilka kan medföra att
telekommunikationerna slutar att fungera
inom mindre eller större områden. Ett
annat allvarligt hot mot
telekommunikationer är väpnat angrepp
från luften med precisionsstyrda robotar
och bomber (fjärrstridsmedel) mot mål
med många funktioner som
transmissionsnoder, tjänstenoder,
televäxlar och driftledningar med
stödsystem. Intrång (IT-attacker) i
vitala informationssystem och
manipulationer av vitala telefunktioner
Dr ett potentiellt mycket allvarligt hot
mot teleinfrastrukturen. Det finns i dag
inte tillräckligt bra medel för att
skydda datasystemen mot kvalificerade
intrång. Skador i nät, centralisering av
nätfunktioner och elektromagnetiska
vapen utgör också dessa hot mot
telekommunikationerna.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 199 000 000 kr
till anslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m. Anslaget
finansierar upphandling för att
tillgodose samhällets behov av uthålliga
telekommunikationer i krig och vad
gäller fredstida hot.
I budgetpropositionen föreslås också
att ett avgiftsuttag för
teleberedskapsavgiften fastställs såvitt
avser funktionen Telekommunikationer
m.m., till sammanlagt högst 100 miljoner
kronor under år 2001. Denna avgift tas
ut av teleoperatörerna i enlighet med
teleförordningen (1997:339) för
finansiering av åtgärder mot allvarliga
fredstida hot och påfrestningar på
telekommunikationsområdet.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden
2001-2003. Planen är att göra
investeringar för perioden på 572
miljoner kronor, varav 192 miljoner
kronor för budgetåret 2001.
Regeringen föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 150 miljoner kronor.
Med den planering som Post- och
telestyrelsen redovisat bedömer
regeringen att telekommunikationernas
förmåga är godtagbar vid försvarsbesluts-
periodens slut.
Utskottet
Utskottet kan ännu en gång konstatera
att förmågan inom funktionen
Telekommunikationer m.m. inte är
godtagbar. Regeringen bedömer att med
nuvarande ekonomiska förutsättningar
kommer telekommunikationernas säkerhet
att i huvudsak vara godtagbar inom några
år. Enligt regeringen bör man dock
beakta att utvecklingen inom området går
mycket fort och skyddet kan behöva
anpassas därefter.
Utskottet vill betona att i likhet med
andra funktioner inom det civila
försvaret är elförsörjningen
gränssättande för förmågan inom
funktionen Telekommunikationer m.m.
Långvariga elavbrott kan medföra att
telekommunikationerna slutar att fungera
inom mindre eller större områden.
Därtill kommer att gränssättande för
delfunktionen Elförsörjning är beroendet
av tele- och radiokommunikationer. Detta
ömsesidiga beroende mellan el- och
telekommunikationerna gör naturligtvis
att avbrott i dessa system kan riskera
att bli mycket kännbara. Det krävs
därför en synnerligen god robusthet i el-
och telesystemen.
Utskottet, som vid de fem senaste
riksmötena framhållit betydelsen av en
robust och flexibel infrastruktur inom
bl.a. områdena elförsörjning och
telekommunikationer, känner naturligtvs
en stor oro om förmågan inom dessa
funktioner inte skulle vara godtagbar.
Regeringen bedömer - mot bakgrund av den
planering som Post- och telestyrelsen
redovisat - att telekommunikationernas
förmåga är godtagbar vid
försvarsbeslutsperiodens slut år 2001.
Utskottet utgår från att denna bedömning
är riktig och förutsätter att riksdagen
informeras i frågan.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
199 000 000 kr till anslaget 6:10
Funktionen Telekommunikationer m.m.
Utskottet föreslår också att riksdagen
fastställer ett avgiftsuttag för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt högst 100 miljoner
kronor under år 2001.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen
godkänner förslaget till
investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden
2001-2003. Planen är att göra
investeringar för perioden på 572
miljoner kronor, varav 192 miljoner
kronor för budgetåret 2001.
Utskottet föreslår också att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m., godkänna avtal
och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 150 miljoner kronor.
Postbefordran
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 71), anslag och mål (s. 85-86) för
funktionen Postbefordran.
Regeringen
Post- och telestyrelsen är
funktionsansvarig myndighet för
funktionen Postbefordran. Anslaget
finansierar upphandling av tjänster,
utrustning och anläggningar för att
trygga samhällets behov av uthållig
postbefordran under höjd beredskap.
Vid utgången av 1999 bedömde Post- och
telestyrelsen att funktionens förmåga i
nuvarande och i ett förändrat
omvärldsläge var godtagbar. Denna
uppfattning delas av regeringen.
Post- och telestyrelsen har, på
regeringens uppdrag, redovisat ett
förslag till framtida inriktning inom
funktionen Postbefordran. Myndigheten
skulle därvid särskilt belysa
verksamheten fältpost. Post- och
telestyrelsen framhåller att
konsekvensen av ett avlägset
invasionshot är att behovet av att
vidmakthålla ett driftvärn inom Posten
inte längre är angeläget. Posten
beslutade att avveckla sin
driftvärnsorganisation per den 31
december 1999. Det förslag, avseende
fältpost, som Post- och telestyrelsen
utarbetat tillsammans med Försvarsmakten
och Posten innebär att nuvarande
fältpostorganisation avvecklas. Ett nytt
system för post- och penningförsörjning
i fält, som bygger på samhällets
ordinarie post- och betalningsväsende,
utvecklas inom Försvarsmaktens
underhållsorganisation.
Regeringen anser att befordran av post
så långt som möjligt bör fungera normalt
även om landet drabbas av långa
elavbrott, störningar av transporter
eller skador på sorteringsanläggningar i
samband med väpnat angrepp. Kompetens
avseende hantering av svåra störningar
på postfunktionen måste finnas inom Post-
och telestyrelsen och hos Posten. En
begränsad planeringsfunktion för
totalförsvarsåtgärder bör härutöver
finnas kvar vid Posten. Post- och
telestyrelsen bör även fortsättningsvis
genom upphandling av åtgärder säkra
samhällets behov av postal kommunikation
under höjd beredskap och vid svåra
påfrestningar på samhället i fred.
Försvarsmakten bör själv ansvara för ett
system för post i fält för sina
nationella och internationella förband
med stöd av samhällets ordinarie
postdistribution. Till följd av denna
förändrade inriktning för funktionen
tillsammans med nedläggningen av
fältpost och Postens driftvärn kan det
årliga resursbehovet för funktionen
reduceras med ca 4 miljoner kronor till
ca 8 miljoner kronor.
Anslagssparandet beror på att Posten AB
(Posten) under hösten 1999 beslöt att
lägga ned driftvärnet per den 31
december 1999. Det anslagssparande på ca
4 000 000 kr som beräknas vid utgången
av 2000 beror också på nedläggningen av
driftvärnet. Anslagsförbrukningen för år
2000 inkluderar avvecklingskostnader för
denna nedläggning.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 3 000 000 kr
till anslaget 6:11 Funktionen
Postbefordran.
Regeringen föreslår också att riksdagen
godkänner att målet för funktionen
Postbefordran är att verksamheten skall
bedrivas så att totalförsvarets behov av
postal kommunikation skall kunna
tillgodoses under höjd beredskap och
skall bedrivas så att de resurser och
den beredskap som skapas skall kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om funktionen
Postbefordran.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 3 000 000
kr till anslaget 6:11 Funktionen
Postbefordran.
Utskottet föreslår också att riksdagen
godkänner att målet för funktionen
Postbefordran är att verksamheten skall
bedrivas så att totalförsvarets behov av
postal kommunikation skall kunna
tillgodoses under höjd beredskap och
skall bedrivas så att de resurser och
den beredskap som skapas skall kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred.
Transporter
Utskottet behandlar här vad regeringen
anfört om förmåga (s. 71-72), anslag och
bemyndiganden om ekonomiska
förpliktelser (s. 86-87) till funktionen
Transporter.
Regeringen
Överstyrelsen för civil beredskap anger
som funktionsansvarig myndighet att
funktionen Transporter, i förhållande
till önskvärd förmåga vid utgång av år
2001, har en godtagbar förmåga vid
utgången av 1999. Regeringen finner
ingen anledning att göra någon annan
bedömning.
Avregleringen som sker inom
järnvägstrafiken har medfört att andra
trafik-operatörer än SJ redan är
verksamma på flera linjer i landet
samtidigt som SJ går mot bolagisering i
större utsträckning. ven andra
ägandelösningar finns, exempelvis
Arlandabanans trafik som drivs av ett
konsortium med lång tids
trafikeringsrätt. I en del fall
förekommer även inslag av utländskt
ägande. De tekniska systemen inom
järnvägen blir allt mer avancerade,
vilket ökar effektiviteten men också
sårbarheten.
Beroendet av el, tele och data, framför
allt inom varudistributionen, ökar.
Godsterminalerna har inte reservkraft
för att verksamhet skall kunna fortgå
vid elavbrott. Flera åkeriföretag har
under senare år fått utländskt ägande.
Ökad konkurrens från utländska åkare som
utför transporter på Sverige kan på sikt
medföra att svenskregistrerade företag
blir färre. Detta medför viss osäkerhet
om vilka resurser som finns att tillgå i
landet vid höjd beredskap.
För funktionen Transporter innebär
Försvarsmaktens omdaning från
invasionsförsvar till insatsförsvar att
behovet av stöd från civila
transportresurser vid mobilisering och
kraftsamling kan komma att förändras.
Regeringen avser att till Överstyrelsen
för civil beredskap ge i uppdrag att
senast den 1 mars 2001 i
planeringsunderlaget redovisa behovet av
stöd avseende transportresurser.
Regeringen bedömer att en rad
förändringar i omvärlden påverkar
beredskapsförmågan för funktionen.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 163 000 000 kr
till anslaget 6:12 Funktionen
Transporter.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2001, i fråga om ramanslaget
6:12 Funktionen Transporter, godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 25 miljoner kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om funktionen
Transporter men kan konstatera att även
för denna funktion ökar beroendet av el,
tele och data. De tekniska systemen inom
järnvägen blir allt mer avancerade,
vilket ökar effektivitet men också
sårbarheten.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
163 000 000 kr till anslaget 6:12
Funktionen Transporter.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen
Transporter, godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar uppgår
till högst 25 miljoner kronor.
Energiförsörjning
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om förmåga
(s. 72-73), anslag och
elberedskapsavgift (s. 87-88) till
funktionen Energiförsörjning. Utskottet
behandlar även här motion Fö403 (s, c)
yr-kande 9.
Regeringen
När det gäller energiförsörjningen
bedömmer myndigheterna att förmågan att
möta en oljekris i fred är god.
Oljelagringen och övriga
beredskapsåtgärder uppfyller de
internationella kraven enligt EU:s och
IEA:s regler. Vidare har den befintliga
distributionsorganisationen kapacitet
att förflytta erforderliga mängder
drivmedel till prioriterade stationer
som är försedda med reservkraftsuttag
för drift vid elavbrott. Förmågan inom
delfunktionen bränsle- och
drivmedelsförsörjning vid påfrestningar
i nuvarande omvärldsläge kan därmed
anses vara godtagbar. Delfunktionens
förmåga vid angreppshot med iståndsatta
styrkor i ett förändrat omvärldsläge
bedöms som sammantaget godtagbar i
förhållande till önskvärd förmåga 2001.
Vid höjd beredskap medför dock
avsaknaden av en övad
beredskapsorganisation vissa
begränsningar. Regeringen gör ingen
annan bedömning än myndigheterna då det
gäller beredskapen på oljeområdet.
I fråga om elområdet bedömer
myndigheterna vad beträffar
påfrestningar i nuvarande omvärldsläge
att det sammantaget finns en godtagbar
förmåga relaterat till 1996 års
försvarsbeslut att producera och
distribuera el. Bristen på
bevakningsresurser vid elförsörjningens
skyddsobjekt är dock inte godtagbar.
Elförsörjningens beroende av tele- och
radiokommunikationer är gränssättande
för delfunktionen. Vad beträffar
angreppshot i ett förändrat omvärldsläge
gör berörda bedömningen att det
sammantaget finns en godtagbar förmåga
att lösa de viktigaste uppgifterna i
förhållande till önskvärd förmåga 2001.
Regeringen gör ingen annan bedömning.
Det är dock inte möjligt att säkerställa
en helt störningsfri elförsörjning.
Samtidigt ökar elberoendet i samhället,
bl.a. till följd av ett ökat beroende av
fungerande telekommunikationer och IT-
system. Samhällsviktig verksamhet som
oundgängligen måste fungera måste därför
tillförsäkras tillgång till el för
situationer då den ordinarie
elförsörjningen inte fungerar.
Statens energimyndighet bedömer att
förmågan inom funktionen är godtagbar.
Regeringen anser för sin del att det
finns osäkerheter i bedömningen.
Regeringen vill betona att nivån på
elberedskapen har utslagsgivande
betydelse för det civila försvarets
förmåga. Så gott som alla viktiga
samhällsfunktioner är starkt beroende av
en någotsånär stabil eltillförsel.
Samtidigt är det uppenbart att
sårbarheten hos elsystemet är betydande.
Sammantaget innebär dessa två
förhållanden att beredskapsåtgärderna på
elberedskapsområdet måste ges den allra
högsta prioritet. Det gäller åtgärder
såväl på produktions- och
distributionsområdena som hos
användarna.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för år 2001
anvisar ett ramanslag på 220 569 000 kr
till anslaget 6:13 Funktionen
Energiförsörjning.
Vidare föreslår regeringen att
riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Energiförsörjning, till
sammanlagt högst 200 miljoner kronor
under 2001. En avgift tas ut enligt
elberedskapslagen (1997:288) för att
finansiera beredskapsåtgärder som
beslutas med stöd av nämnda lag.
Motionen
I motion Fö403 (c, s) av Erik Arthur
Egervärn och Ola Rask anförs att förra
årets upprepade och omfattande
strömavbrott i södra och västra Sverige
till följd av oväder satte frågan om en
säkrad elförsörjning i blixtbelysning.
Elavbrotten berörde ibland
hundratusentals hushåll och resulterade
bl.a. i att barn hölls hemma från skolan
och att hemtjänsten fick göra
extrainsatser. Hårda prövningar drabbade
många jordbrukare och småföretagare.
Frågan inställer sig hur beredskapen vid
elavbrott är organiserad och hur
elförsörjningen kan säkras. Det är nu
viktigt att dessa händelser följs upp
och utvärderas så att elkaoset inte
upprepas (yrkande 9).
Utskottet
Under avsnittet Telekommunikationer m.m.
framgår att utskottet vid de fem senaste
riksmötena framhållit betydelsen av en
robust och flexibel infrastruktur inom
bl.a. områdena elförsörjning och
telekommunikationer. Det ömsesidiga
beroendet mellan el- och
telekommunikationerna gör naturligtvis
att avbrott i dessa system kan riskera
att bli mycket kännbara. Det krävs
därför en synnerligen god robusthet i el-
och telesystemen.
Regeringen framhåller i propositionen
att gränssättande för delfunktionen
Elförsörjning är beroendet av tele- och
radiokommunikationer och att nivån på
elberedskapen har utslagsgivande
betydelse för det civila försvarets
förmåga. Utskottet insämmer i detta och
anser i likhet med regeringen att det
inte är möjligt att säkerställa en helt
störningsfri elförsörjning.
Av årets budgetproposition framgår att
Statens energimyndighet bedömer att
förmågan inom delfunktionen
Elförsörjning är godtagbar, men att
regeringen anser att det finns en viss
osäkerhet i bedömningen. Utskottet vill
i sammanhanget framhålla att när
resultatet av Överstyrelsen för civil
beredskaps funktionsgenomgång av
delfunktionen Elförsörjning redovisades
för utskottet våren 2000 framkom att
sårbarheten i det svenska elsystemet är
oväntat stor. Utskottet ser därför
mycket positivt på att regeringen avser
att ge beredskapsåtgärderna på
elberedskapsområdet den allra högsta
prioritet.
Utskottet förutsätter att de åtgärder
som regeringen kommer att vidta leder
till en förmåga inom delfunktionen
Elförsörjning som är godtagbar vid
försvarsbeslutsperiodens slut år 2001.
Utskottet förutsätter också att
bevakningsresurserna vid
elförsörjningens skyddsobjekt då är
godtagbar.
Med anledning av yrkandet i motion
Fö403 (s, c) om en uppföljning och
utvärdering av 1999 års upprepade och
omfattande elavbrott, utgår utskottet
från att detta ligger inom ramen för
regeringens prioriteringsarbete på
elberedskapsområdet. Utskottet
förutsätter att riksdagen informeras i
frågan. Motion Fö403 (s, c) yrkande 9
behöver mot bakgrund av vad utskottet nu
anfört inte bifallas av riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
220 569 000 kr till anslaget 6:13
Funktionen Energiförsörjning.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen
fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser
funktionen Energiförsörjning, till
sammanlagt högst 200 miljoner kronor
under 2001.
Sammanfattning och inriktning m.m. för
år 2001
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 73-75)
sammanfattat och anfört om inriktningen
för det civila försvaret för år 2001.
Utskottet behandlar även motion Fö208
(kd) yrkande 18.
Regeringen
Bedömningen av det civila försvarets
förmåga utgår från en bas- eller
grundförmåga som finns i samhället för
fredstida händelser. Med denna fredstida
samhällsförmåga som grund görs sedan en
bedömning vad gäller de kompletterande
statliga åtgärdernas effekt på
samhällets förmåga att motstå ett krig.
De resurser som skapas för krigets krav
skall även kunna utnyttjas vid svåra
fredstida situationer. Mot bakgrund av
den relativt långa anpassningsperioden
med neddragning av beredskapsåtgärder
som följd, måste emellertid samhällets
grundförmåga att klara extrema fredstida
situationer stärkas allt mer.
Utifrån de planeringsförutsättningar
som regeringen angav i bl.a.
regleringsbrevet för 1999 anser
regeringen att myndigheterna inom det
civila försvaret genomfört
verksamheterna på ett bra sätt.
Funktionerna är så beroende av varandras
förmåga och då beroendet av fungerande
elförsörjning, telekommunikationer och
IT är mycket stort anser dock regeringen
att det finns stora osäkerheter
beträffande bedömningen av funktionernas
samlade förmåga. Funktionerna måste
intensifiera arbetet med att analysera
och komma till klarhet över hur detta
beroende verkligen påverkar
funktionernas förmåga i nuvarande och
ett förändrat omvärldsläge. Regeringen
bedömer att de s.k. gränssättande
verksamheterna även har stora effekter
på samhällets förmåga att klara olika
fredstida påfrestningar.
Överstyrelsen har, på regeringens
uppdrag, redovisat ett förslag till
målmodell som kan sägas bestå av tre
delar. Syftet med målmodellen är att
finna en lämplig struktur för arbetet
med funktionsmål för kommande
försvarsbeslut. Del ett avser en
grundförmåga som inkluderar förmåga att
kunna genomföra beredskapshöjande
åtgärder inom ett år. Del två och tre i
modellen avser den förmåga som måste
finnas hos myndigheten för att de
beredskapshöjande åtgärder som skall
genomföras inom fem och tio år verkligen
kan ske.
Regeringen anser att den redovisade
modellen bör kunna medge att en
uppföljning av funktionernas förmåga i
olika tidsperspektiv kan ske på ett
tydligare sätt än vad som är fallet i
nuläget. Regeringen bedömer att den
redovisade modellen kommer att utgöra en
bra grund för funktionsmyndigheterna så
att de kommer att redovisa tydliga
förslag till funktionsmål för kommande
försvarsbeslutsperiod.
En kartläggning som Överstyrelsen för
civil beredskap genomfört visar att ett
stort antal myndigheter bedriver
verksamhet för att höja IT-säkerheten
och för att förbättra skyddet mot
informationsoperationer. Regeringen
anser att myndigheternas arbete med
detta bör intensifieras och att det är
en uppgift för varje myndighet att
förbättra säkerheten så att den
verksamhet som myndigheten är ålagd att
genomföra kan ske utan störningar.
Ett allt större teknikberoende ökar
samhällets sårbarhet, vilket gör att
åtgärder även i fortsättningen måste
genomföras för att säkerställa en
fungerande elförsörjning,
telekommunikationer samt ledning. Dessa
områden är gränssättande för samtliga
funktioners förmåga i händelse av krig
men även för samhällets beredskap att
hantera en fredstida svår påfrestning.
Regeringen anser att bl.a. den
förlängda anpassningsperioden gör att
neddragningar kan ske inom vissa
funktioner inom det civila försvaret.
Funktionerna inom det civila försvaret
har mot bakgrund av den förändrade
hotbilden och förlängda
anpassningsperioden också påbörjat
ominriktningen av verksamheten som t.ex.
utförsäljning av lager i en allt högre
takt, neddragning av
civilpliktsutbildning och minskat
byggande av skyddsrum.
Mot bakgrund av detta anser regeringen
att resterande beredskapslager som finns
inom funktionen Försörjning med
industrivaror skall säljas ut, om
marknaden och målet för funktionen så
medger. Funktioner som arbetar med s.k.
gränssättande verksamhet, dvs.
telekommunikation och energiförsörjning,
samt verksamhet kopplad till de IT-
relaterade hoten bör emellertid
prioriteras i än högre grad.
Inom funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst har befolkningsskyddet
nedprioriterats, men det är fortfarande
viktigt att ha ett väl fungerande
varningssystem. ven den enskilda
människans förmåga bör stärkas så att
allmänheten har en förmåga att agera
rationellt vid störningar i samhället.
Det är vidare väsentligt att
räddningstjänsten har en god
ledningsförmåga som vid behov kan
förstärkas med personal och materiel.
Regeringen har uppdragit åt
Överstyrelsen för civil beredskap att
genomföra en funktionsgenomgång av
funktionen Psykologiskt försvar.
Uppdraget skall också utgöra ett
underlag till utredningen om principer
för en bättre helhetssyn vid planeringen
för civilt försvar och beredskapen mot
svåra påfrestningar på samhället i fred
(dir. 1999:63). Uppdraget skall
slutredovisas i december 2000.
Regeringen har uppdragit åt
Överstyrelsen för civil beredskap att
genomföra en uppföljning av 1996 års
funktionsgenomgång av funktionen
Telekommunikationer m.m. Överstyrelsen
skulle enligt regeringens direktiv
utreda hur arbetet med att minska
sårbarheten i funktionen fortskrider.
Överstyrelsen skulle därvid utvärdera
nuvarande inriktning och uppläggning.
Uppdraget redovisades till regeringen i
juli 2000. Inom Regeringskansliet har en
beredning av de förslag som
Överstyrelsen för civil beredskap
presenterat påbörjats.
Vad gäller beredskapsverksamhet har
revisionen, med undantag för Statens
räddningsverk, inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för
1999. Riksrevisionsverket (RRV) har
meddelat följande invändningar i
revisionsrapport för Räddningsverket:
Den interna styrningen och kontrollen
vad avser redovisning av
beredskapstillgångar och de låneskulder
som uppkommer i samband med denna
hantering har inte fungerat
tillfredsställande. Vidare anser RRV att
resultatredovisningen inte ger en
rättvisande återrapportering av
verksamhetens kostnader då endast
direkta kostnader redovisas i
kommentarer till verksamhetsmål och att
samtliga kostnader inte fördelats.
Mot bakgrund av ovan nämnda invändning
redogör regeringen under politikområdet
Skydd mot olyckor för de åtgärder
Räddningsverket redovisat samt ger
regeringens syn på myndighetens
åtgärder.
Motionen
I kommitt,motion Fö208 (kd) av Åke
Carnerö m.fl. anförs att vid ett angrepp
i nuvarande omvärldsläge kan el- och
telefunktionen betraktas som mycket
riskutsatt eftersom ett sammanbrott i
elförsörjningen och i teleförbindelserna
snabbt skulle kunna skapa kaos i
samhället. Dessa nyckelfunktioner måste
ha en så god robusthet som möjligt redan
i det fredstida samhället. Det krävs
därför en noggrann planering och
samordning inom dessa områden för att
minska risken att hela samhället lamslås
vid ett angrepp. Kristdemokraterna anser
därför att det civila försvarets
inriktning mot en minskad sårbarhet i
infrastrukturen snarast måste få ett
tydligt genomslag i den framtida
planeringen av det civila försvaret.
Budgetpropositionens redovisning av de
brister som föreligger är härvid en
utgångspunkt för det fortsatta
planeringsarbetet (yrkande 18).
Utskottet
Utskottet har, som framgått ovan, vid de
fem senaste riksmötena framhållit
betydelsen av en robust och flexibel
infrastruktur. Utskottet har vid dessa
tillfällen - då brister ur
sårbarhetssynpunkt har kunnat
konstateras inom viktiga funktioner inom
det civila försvaret - bl.a. förordat
funktionsutvärderingar för funktionen
Telekommunikationer och delfunktionen
Elförsörjning. När Överstyrelsen för
civil beredskap redovisade resultatet av
funktionsutvärderingen av delfunktionen
Elförsörjning för utskottet våren 2000
framkom att sårbarheten i det svenska
elsystemet är oväntat stor. Tiderna för
reparationer och återstart av elsystemet
visade sig betydligt längre än vad som
tidigare förutsatts. Vidare erfor bl.a.
utskottet att avregleringen av
elbranschen har minskat utrymmet för
satsningar som inte är kommersiellt
motiverade.
Av budgetpropositionen framgår att det
finns en stor osäkerhet beträffande
bedömningen av funktionernas samlade
förmåga. Detta har sin grund i att
funktionerna är beroende av varandras
förmåga och det mycket stora beroendet
av fungerande elförsörjning,
telekommunikationer och IT.
Utskottet förutsätter att det
intensifierade arbetet med att bl.a.
analysera beroendet mellan det civila
försvarets funktioner leder fram till
ett klarläggande hur detta beroende
påverkar funktionernas förmåga. Det är
väsentligt att arbetet för att säkra
viktiga infrastrukturområden och därmed
minska sårbarheten, förstärks. Utskottet
utgår i från att regeringen informerar
riksdagen om hur arbetet fortskrider och
vilka åtgärder som vidtas för att minska
sårbarheten i våra viktiga
infrastruktursystem. Utskottet instämmer
i regeringens bedömning att de s.k.
gränssättande verksamheterna även har
stora effekter på samhällets förmåga att
klara olika fredstida påfrestningar.
Avslutningsvis vill utskottet framhålla
att det råder bred enighet om att den
säkerhetspolitiska situationen måste
leda till en tyngdpunktsförskjutning
inom försvarspolitiken. Nutida hot
handlar i ökande grad om hot mot det
civila samhället, mot civila mål och ett
ökat fokus på civil krishantering. Detta
måste komma till tydligt uttryck i
planeringen och prioriteringen av
tillgängliga resurser inom
utgiftsområdet.
Regeringens förslag i
budgetpropositionen för år 2000
respektive 2001 innebär att medel tagits
från den civila ekonomiska
planeringsramen för att finansiera annan
verksamhet inom utgiftsområdet. Detta
motsäger den långsiktiga inriktningen
som riksdagen angivit för
försvarspolitiken. I ett kortsiktigt
perspektiv inser utskottet att det
alltid kan diskuteras att få till stånd
angelägna insatser. Men långsiktigt
måste, enligt utskottets mening, den
fastlagda ominriktningen inom
totalförsvarsramen tydligt framgå.
Utskottet anser att den av riksdagen
beslutade omdaningen av totalförsvaret
omgående måste följas upp med tydliga
planeringsanvisningar för kommande år.
Därvid bör resultatet av Sårbarhets- och
säkerhetsutredningens (Fö 1999:04)
arbete, som inom kort avlämnar sitt
betänkande, vägas in.
Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört
bör därför riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att inriktningen
inom det civila försvaret
fortsättningsvis skall utgå från den
ekonomiska planeringsram som riksdagen
en gång lagt fast.
Med anledning av yrkandet i motion
Fö208 (kd) vill utskottet framhålla att
planeringen och därmed fördelningen av
den ekonomiska planeringsramen för det
civila försvaret fått en förskjutning
från traditionell försvarsverksamhet
till satsningar på infrastrukturområdet.
Utskottet ser detta som mycket positivt
och bedömer att det som efterfrågas i
motion Fö208 (kd) yrkande 18 därmed
kommer att beaktas av regeringen i den
fortsatta planeringen av det civila
försvaret. Motion Fö208 (kd) yrkande 18
behöver därför inte bifallas av
riksdagen.
Totalförsvarsgemensamma verksamheter
Verksamheterna har till huvudsaklig
uppgift att stödja övriga verksamheter
inom politikområdet Försvarspolitik. De
totalförsvarsgemensamma verksamheterna
omfattar materielförsörjning,
personalförsörjning, kom-
petensutveckling, forskning och
utveckling samt signalspaning m.m.
Verksamheterna finansieras till största
delen genom avgifter men även till del
av anslag över statsbudgeten.
De totalförsvarsgemensamma
verksamheterna omfattar Försvarets
materielverk, anslaget 6:14
Totalförsvarets pliktverk, anslaget 6:15
Försvarshögskolan, anslaget 6:16
Försvarets radioanstalt, anslaget 6:17
Totalförsvarets forskningsinstitut,
anslaget 6:18 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret samt anslaget 6:19
Nämnder m.m.
Försvarets materielverk
Regeringen
Försvarets materielverk är en
avgiftsfinansierad myndighet med uppgift
att anskaffa, vidmakthålla och avveckla
materiel på uppdrag av främst Försvars-
makten. Vidare biträder Försvarets
materielverk Försvarsmakten i fråga om
långsiktig materielförsörjningsplanering
samt materielsystemkunskap.
För de enskilda uppdragen utformar
Försvarets materielverk offerter utifrån
Försvarsmaktens fastställda
materielplan. Försvarsmakten lägger
sedan kundbeställningar på Försvarets
materielverk. Kundbeställningarna utgör
ett åtagande för Försvarets materielverk
gentemot kunden och är grunden för
uppföljningen av Försvarets
materielverks resultat och
måluppfyllnad.
Regeringen redovisar att
materielförsörjningen stöds av
Försvarets materielverk. För att
effektivisera verksamheten har
Materielverket under 1999 bedrivit ett
förändringsarbete, det s.k. Athena-
projektet. Resultatet är en ny
processorienterad organisation som
inrättats fr.o.m. den 1 januari 2000.
Den nya organisationsstrukturen kommer
att medföra en personalreduktion om 450
personer. En årlig kostnadsminskning om
230 miljoner kronor beräknas kunna
uppnås fr.o.m. 2001. Vidare har
Försvarets materielverk genomfört ett
omfattande arbete med 2000-säkringen av
Försvarets materielverk och
Försvarsmaktens system, vilket inneburit
att övrig utveckling av interna
informationssystem m.m. inte kunnat
genomföras enligt planerna.
Försvarets materielverks planerings-
och beslutsstöd till
totalförsvarsmyndigheter har främst
genomförts som stöd till Försvarsmaktens
materielplanering, varvid underlag har
lämnats till Försvarsmakten vid tre
tillfällen. Omförhandlingar med
industrin har genomförts för att frigöra
medel för angelägna investeringar.
Följande har prioriterats vad avser
anskaffning och utveckling av materiel:
Kryptotelefon 710, Stridsfordon 90, JAS
39 Gripen, Ubåt Gotland och Generell
Teknisk Plattform. Omsättningen för
Materielverket har minskat avsevärt till
följd av att antalet beställningar
minskat, men hålls uppe av leveranser
inom ett fåtal stora projekt där
serieleveranser pågår (bl.a. JAS 39
Gripen, Stridsvagn 121/122 och
Stridsfordon 90).
Materielverkets milstolpseffektivitet,
dvs. andelen milstolpar som uppfylls
inom överenskommen tid i förhållande
till antalet planerade milstolpar,
förbättrades markant under 1999. Denna
utveckling har dock temporärt brutits
under första halvåret 2000, vilket bl.a.
är ett resultat av att Försvarets
materielverk inte hunnit offerera i den
takt som beställningarna inkommit från
Försvarsmakten. Orsaken kan bl.a.
härledas till den omarbetade
materielplanen och
rekryteringssvårigheter inom Försvarets
materielverk.
Andelen omförhandlade kundbeställningar
hos Materielverket har minskat något
(från 31 % till 29 %) men är på en
fortsatt hög nivå. Dessa orsakas bl.a.
av omprioriteringar i materielplanen och
ändrat innehåll i kundbeställningarna.
Regeringen föreslår (nr 24) att
regeringen bemyndigas att, genom en
kredit i Riksgäldskontoret om högst 23
000 000 000 kr, tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital
för budgetåret 2001.
Materielverket behöver ett
rörelsekapital för att finansiera
förskott till industrin och övrigt behov
av rörelsekapital. Regeringen föreslår,
mot bakgrund av hittills utnyttjat
kreditutrymme och av det bedömda
framtida kreditbehovet att krediten i
Riksgäldskontoret sänks från
30 000 000 000 kr till högst
23 000 000 000 kr.
Regeringen föreslår (nr 25) vidare att
förslaget till investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden
2001-2003 godkänns.
Utskottet
Utskottet har intet att invända mot
regeringens förslag för Försvarets
materielverk. Utskottet föreslår sålunda
att riksdagen bemyndigar regeringen att
tillgodose Försvarets materielverks
behov av rörelsekapital, intill ett
sammanlagt belopp om högst
23 000 000 000 kr för budgetåret 2001,
genom en kredit i Riksgäldskontoret.
Vidare anser utskottet att riksdagen bör
godkänna den investeringsplan för
Försvarets materielverk för perioden
2001-2003 som regeringen föreslagit.
Totalförsvarets pliktverk
Totalförsvarets pliktverk är en till
största delen anslagsfinansierad
myndighet, vars huvudsakliga uppgifter
är att mönstra, skriva in och
krigsplacera totalförsvarspliktiga.
Totalförsvarets pliktverk skall ge
myndigheter och andra som har
bemanningsansvar inom totalförsvaret
stöd och service avseende bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för
civilplikt eller värnplikt samt i fråga
om redovisning av annan personal inom
totalförsvaret. Totalförsvarets
pliktverk skall även lämna stöd och
service till utbildningsanordnarna i
fråga om totalförsvarspliktigas
tjänstgöring.
Regeringen
Personalförsörjningen avseende
totalförsvarspliktig personal stöds av
Totalförsvarets pliktverk. Under 1999
mönstrade och antagningsprövade 48 872
personer, varav 504 kvinnor. Av dessa
skrevs 19 308 in till värnplikt och
2 194 till civilplikt. Övriga skrevs in
till utbildningsreserven, var inte
tjänstgöringsskyldiga eller, i samband
med kvinnors antagningsprövning,
samtyckte inte till inskrivning.
Totalt 24 001 registerkontroller har
genomförts i anslutning till
inskrivningen för att hindra olämplig
personal att fullgöra grundutbildning
och 329 kontroller har medfört ändrade
inskrivningsbeslut.
Antalet kvinnor som antagningsprövades
under 1999 har minskat med 110 jämfört
med 1998. ven antalet kvinnor som efter
antagningsprövningen skrevs in till
grundutbildning har från 1998 till 1999
minskat från 341 till 242.
Totalförsvarets pliktverk har skrivit
in färre totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt än vad Försvarsmakten
har beställt. Regeringen beslutade våren
1999 att värnpliktsvolymen för 2000 och
2001 skall reduceras till ca 15 000
totalförsvarspliktiga med anledning av
övergången till ny insatsorganisation
och förändringar i grundorganisationen.
Försvarsmakten har däremot inte ändrat
sina beställningar hos Totalförsvarets
pliktverk, som därför medvetet har
planerat för en låg uppfyllnad av
Försvarsmaktens beställningar.
Inom det civila försvaret uppgår
differensen till fyra procent vilket
beror på för sena beställningar av
utbildningsanordnarna hos
Totalförsvarets pliktverk.
Regeringen föreslår (nr 31) att till
anslaget 6:14 Totalförsvarets pliktverk
anvisas 253 140 000 kr. Anslaget
disponeras av Totalförsvarets pliktverk
för mönstring, antagningsprövning,
inskrivning och stöd under
grundutbildning samt enskilda ärenden.
Vidare finansierar anslaget
Pliktverkets verksamhet med att ge
myndigheter och andra som har
bemanningsansvar inom totalförsvaret
stöd och service avseende bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för
civil- eller värnplikt och i fråga om
redovisning av annan personal inom
totalförsvaret samt lämna stöd och
service till utbildningsanordnarna i
fråga om totalförsvarspliktigas
tjänstgöring. Dessa verksamheter
finansieras även till del av
avgiftsinkomster.
Anslagssparandet beräknas bli förbrukat
under 2000.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad
regeringen anfört beträffande
Totalförsvarets pliktverk. Utskottet
förordar därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag och anvisar 253 140
000 kr till ramanslaget 6:14
Totalförsvarets pliktverk för år 2001.
Försvarshögskolan
Försvarshögskolan bildades den 1 januari
1997 genom en sammanslagning av tidigare
Militärhögskolan och Försvarshögskolan.
Försvarshögskolan skall genom utbildning
och forskning stödja totalförsvarets
kompetensuppbyggnad och chefsutveckling
av såväl militär som civil personal.
Försvarshögskolans verksamhet
finansieras huvudsakligen genom
avgifter.
Regeringen
Kompetensutveckling inom totalförsvaret
och chefsutveckling såväl civilt som
militärt stöds av Försvarshögskolan.
Utbildningsverksamheten inom
Försvarshögskolan består av tre skilda
delar:
* högre chefsutbildning för
totalförsvaret
*
* militär chefs- och
specialistutbildning
*
* civil chefs- och
specialistutbildning.
*
Utbildningen är helt avgiftsfinansierad
och Försvarsmakten är den största
beställaren. Skolans utbildning har
utvecklats både till omfång och innehåll
där olika former av internationell
krishantering mot bakgrund av
omvärldsutvecklingen har blivit en
viktig komponent.
Integreringen av forskning och
utbildning har fördjupats för att
kvalitetssäkra de utbildningar som
Försvarshögskolan arrangerar. Skolans
anslagsfinansierade verksamhet omfattar
grundforskning som skall bygga upp
vetenskaplig grund för undervisningen,
forskning inom säkerhetspolitik och
militärhistoria samt
informationskrigföring. Inom
grundforskningen har Försvarshögskolan
eftersträvat fasta forskningsresurser,
dvs. professurer och
rekryteringstjänster vid alla
institutioner, för att möjliggöra
utveckling av nya forskningsprojekt och
handledning av doktorander. Tre
professorer har anställts i syfte att
stärka skolans vetenskapliga grund.
Samtliga institutioner har därmed
antingen en professor eller en
adjungerad professor som kan leda
institutionens vetenskapliga forskning
och utveckling.
Regeringen föreslår (nr 31) att till
ramanslaget 6:15 Försvarshöskolan
anvisas 31 445 000 kr för år 2001.
Anslaget disponeras av Försvarshögskolan
för forskning och utveckling m.m.
Dessutom finansieras verksamheten inom
Delegationen för militärhistorisk
forskning från anslaget.
Av anslaget har regeringen beräknat
18 miljoner kronor för uppbyggnad av
Försvarshögskolans vetenskapliga grund.
Det skall motsvara en professur och en
rekryteringstjänst inom vart och ett av
skolans kärnämnen.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad
regeringen anfört beträffande
Försvarshögskolan. Utskottet förordar
därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag och anvisar 31 445
000 kr till ramanslaget 6:15
Försvarshögskolan för år 2001.
Försvarets radioanstalt
Försvarets radioanstalt (FRA) är en
central förvaltningsmyndighet med
uppgift att bedriva signalspaning.
Verksamheten bedrivs enligt den
inriktning som regeringen,
Försvarsmakten och övriga uppdragsgivare
anger. FRA skall också utveckla teknisk
materiel och metoder som behövs för
denna verksamhet.
Regeringen
Försvarets radioanstalt har bidragit med
underrättelser om förhållanden i vår
omvärld som kan påverka vårt land i
politiskt, säkerhetspolitiskt eller
militärt avseende. Försvarets
radioanstalt har också bidragit med
underrättelser till stöd för svenskt
utrikespolitiskt agerande.
De säkerhetspolitiska förändringarna
under 1990-talet har inneburit att
Försvarets radioanstalts ekonomiska
resurser under de senaste åren har
kunnat reduceras. Myndigheten har
anpassat sig till detta och
rationaliserat verksamheten genom att
lägga ned fasta stationer och investera
i automatiserad utrustning. Försvarets
radioanstalt har vidare genomfört en
genomgripande omorganisation under 1999.
Genom omorganisationen samordnas militär
och icke-militär signalspaning på ett
effektivare sätt och möjliggör en bättre
beredskap för att följa upp nya hot och
risker.
Regeringen föreslår (nr 31) att till
ramanslaget 6:16 Försvarets radioanstalt
anvisas 441 333 000 kr för år 2001.
Anslaget finansierar den verksamhet med
signalspaning som Försvarets
radioanstalt bedriver. Anslaget
finansierar också utveckling av teknisk
materiel och metoder som behövs för
denna verksamhet.
Verksamheten bedrivs enligt den
inriktning som regeringen, Försvars-
makten och övriga uppdragsgivare anger.
I budgetpropositionen för 2000
justerades anslag för att kompensera för
ökade kostnader för premier för de
statliga avtalsförsäkringarna. En
ytterligare ändring görs nu med
anledning av att justeringen inte på ett
korrekt sätt tog hänsyn till att
Försvarets radioanstalt är både anslags-
och avgiftsfinansierad. I
tilläggsbudgeten i samband med den
ekonomiska vårpropositionen för 2000
tillfördes anslaget 11,2 miljoner kronor
med anledning av detta.
Utskottet
Verksamheten vid Försvarets radioanstalt
är av en sådan natur att en ytterligare
redovisning inte bör fogas till
riksdagsprotokollet. Regeringens förslag
till ramanslag 6:16 Försvarets
radioanstalt bör bifallas av riksdagen.
Totalförsvarets forskningsinstitut
Riksdagen har beslutat att Försvarets
forskningsanstalt och Flygtekniska
försöksanstalten skall läggas ned den 31
december 2000 samt att en ny myndighet
för försvarsforskning skall inrättas den
1 januari 2001 (prop. 1999/2000:97, bet.
1999/2000:FöU6, rskr. 1999/2000:223). En
särskild utredare (Fö 2000:04)
förbereder inrättandet av den nya
myndigheten. Regeringen har den 24
augusti 2000 beslutat att inrätta den
nya myndigheten samt att myndighetens
namn skall vara Totalförsvarets
forskningsinstitut.
Regeringen
De genomgripande förändringar som
planeras för totalförsvaret har i hög
grad präglat forsknings- och
utbildningsverksamheten under 1999.
Försvarets forskningsanstalt har
tillsammans med det militära försvaret
tagit fram forsknings- och
teknologiplaner och även förslag till
demonstratorer. Samverkan med
universitet och högskolor har
vidareutvecklats och därtill har det
internationella samarbetet vuxit.
Under 1999 utvärderades
Forskningsanstaltens avdelning för vapen
och skydd samt institutionen för
kärnvapen och strålningsvetenskap av
internationella expertgrupper.
Utvärderingen visar att den
vetenskapliga kvaliteten är hög och inom
vissa områden i världsklass. Emellertid
konstaterades att vissa organisatoriska
förbättringar kan göras och
institutionernas strategier kan
utvecklas.
Den säkerhetspolitiska utvecklingen och
det ökade internationella samarbetet har
inneburit förändringar för inriktningen
av försvarsforskningen. Inom ramen för
målet att anpassa verksamheten till
förändrade förutsättningar är det av
särskild betydelse att den nya
myndigheten verkar för att
synergieffekter mellan civil och militär
forskning samt nationell och
internationell forskning tillvaratas.
Den nya myndighetens framtida inriktning
och utformning kommer i flera avseenden
att påverkas av resultatet från
utredningarna om forskning och
utveckling inom totalförsvaret (dir.
2000:14) respektive materielförsörjning
för det militära försvaret (dir.
2000:13).
Regeringen föreslår (nr 31) att till
ramanslaget 6:17 Totalförsvarets
forskningsinstitut anvisas 184 893 000
kr för år 2001. Anslaget finansierar
försvars- och säkerhetspolitisk
forskning för regeringens behov, skydds-
forskning mot NBC-stridsmedel samt
flygteknisk forskning.
Vidare finansierar anslaget (och till
viss del avgiftsinkomster)
Totalförsvarets forskningsinstituts
verksamhet med att tillgodose
totalförsvaret med forskning, metod- och
teknikutveckling samt
utredningsverksamhet. Kompetensen skall
också nyttiggöras utanför
totalförsvaret, samt stödja svensk
industri och export av försvarsmateriel.
Den avgiftsbelagda verksamheten beräknas
under år 2001 omsätta drygt 768 miljoner
kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att invända mot vad
regeringen anfört beträffande
verksamheten vid Totalförsvarets
forskningsinstitut. Utskottet förordar
sålunda att riksdagen bifaller
regeringens förslag och till ramanslaget
6:17 Totalförsvarets forskningsinstitut
anvisar 184 893 000 kr för år 2001.
Stöd till de frivilliga
försvarsorganisationerna inom
totalförsvaret
De frivilliga försvarsorganisationer som
omfattas av förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet får bidrag
för den del av deras verksamhet som
främjar totalförsvaret och som omfattar
ledning och administration,
försvarsupplysning och rekrytering.
Regeringen
Regeringen framhåller att berörda
myndigheter redovisar att verksamheten
avseende den frivilliga
försvarsverksamheten har påverkats av
förändringarna i totalförsvaret. Till
exempel har rekryteringen minskat.
Regeringen anser att de frivilliga
försvarsorganisationerna genom sitt
starka engagemang och sin breda
kompetens inom skilda områden i
samhället utgör en viktig resurs för
landets försvar. Stödet skall även
fortsättningsvis lämnas till de
frivilliga försvarsorganisationerna så
att deras verksamhet främjar
försvarsviljan och ger
försvarsverksamheten en bred folklig
förankring.
Regeringen föreslår (nr 31) att till det
obetecknade anslaget 6:18 Stöd till de
frivilliga försvarsorganisationerna inom
totalförsvaret anvisas 88 265 000 kr för
år 2001. Anslaget finansierar utgifter
för stöd till den verksamhet som anges i
förordningen (1994:524) om frivillig
försvarsverksamhet. De frivilliga
försvarsorganisationerna, som anges i
bilaga till förordningen, får bidrag för
den del av deras verksamhet som främjar
totalförsvaret och som omfattar ledning
och administration, försvarsupplysning,
rekrytering, funktionärsutbildning för
den egna organisationen samt
ungdomsverksamhet.
De frivilliga försvarsorganisationerna
får härutöver uppdragsmedel från
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m., 6:4 Funktionen Civil
ledning, 6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst samt 6:9 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m.
Arbetsmarknadsstyrelsen tilldelas belopp
för frivilligverksamhet under anslaget
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst.
Utskottet
Utskottet har i flera tidigare
sammanhang (bet. 1993/94:FöU9, bet.
1996/97:FöU1, bet. 1998/99:FöU1)
framhållit att organisationernas
grundläggande verksamheter, utbildning,
rekrytering av medlemmar och
försvarsupplysning, har ett klart och
tydligt egenvärde för hela
totalförsvaret.
Utskottet delar regeringens uppfattning
att de frivilliga
försvarsorganisationerna genom sitt
starka engagemang och sin breda
kompetens inom skilda områden i
samhället utgör en viktig resurs för
landets försvar. Stödet skall därför
enligt utskottets mening även
fortsättningsvis lämnas till de
frivilliga försvarsorganisationerna så
att deras verksamhet främjar
totalförsvaret och ger verksamheten en
bred folklig förankring.
Ett statligt stöd till denna verksamhet
bör därför inte enbart hänföras till
krigsorganisationens kvantitativa eller
kvalitativa behov av utbildad personal,
utan även lämnas som ett allmänt stöd
till den frivilliga
försvarsverksamheten.
Utskottet förordar därför att
regeringens förslag att till det
obetecknade anslaget 6:18 Stöd till
frivilliga försvarsorganisationer inom
totalförsvaret anvisa 88 265 000 kr bör
bifallas av riksdagen.
Nämnder m.m.
Till området hör verksamheter som
bedrivs av Överklagandenämnden för
totalförsvaret, Totalförsvarets
chefsnämnd och vissa mindre nämnder.
Nämnderna har redovisat att verksamheten
genomförts enligt uppställda mål och
riktlinjer. Regeringen ger bidrag till
Svenska Röda Korset och Centralförbundet
Folk och Försvar.
Regeringen
Regeringen anser att de olika nämnderna
skall fortsätta sin verksamhet enligt
gällande riktlinjer samt att
statsbidraget till Svenska Röda Korset
och Centralförbundet Folk och Försvar
skall bestå.
Regeringen föreslår (nr 31) att till
ramanslaget 6:19 Nämnder m.m. anvisas 12
010 000 kr för år 2001. Anslaget
finansierar den verksamhet som
Överklagandenämnden för totalförsvaret,
Totalförsvarets chefsnämnd samt vissa
andra, mindre, nämnder bedriver samt
bidrag till Svenska Röda Korset och till
Centralförbundet Folk och Försvar.
Utskottet
Utskottet gör ingen annan bedömning än
regeringen när det gäller behov av medel
till ramanslaget 6:19 Nämnder m.m.
Regeringens förslag bör därför bifallas
av riksdagen.
Politikområde Skydd mot olyckor
Omfattning, mål, inriktning, insatser
m.m.
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 99-103) anfört
om omfattning, mål, inriktning, insatser
m.m. för politikområdet Skydd mot
olyckor. Utskottet behandlar här även
motion Fö205 (m) yrkande 3.
Regeringen
Politikområdet omfattar förebyggande,
konsekvensbegränsande och
skadeavhjälpande åtgärder avseende
olyckor. Med olyckor menas såväl av
människa vållade olyckor som
naturolyckor där skada kan förorsakas på
människa eller egendom eller i miljö.
Politikområdet begränsas till att
omfatta verksamheter som bedrivs av
myndigheter inom sjätte utgiftsområdet.
Liknande verksamheter med motsvarande
målsättning och till del baserade på
samma lagstiftning bedrivs dock även av
ett antal statliga myndigheter inom
andra politikområden samt av kommunerna.
Regeringen anser att det
skadeförebyggande arbetet fortsatt bör
prioriteras. Det är mer
kostnadseffektivt att förebygga olyckor
än att behöva vidta
konsekvensbegränsande åtgärder till
följd av inträffade olyckor som t.ex.
räddningstjänstinsatser. Den
tillsynsverksamhet avseende
Sevesolagstiftningen, transport av
farligt gods m.m. samt hantering av
brandfarliga och explosiva varor har
därvid särskilt stor betydelse. Vidare
anser regeringen att Räddningsverket
skall fortsätta att utveckla arbetet med
brandsyner samt fortsätta uppbyggnaden
av brandstatistik. ven arbetet när det
gäller att stärka den enskilda
människans förmåga att agera rationellt
i samband med vardags-olyckor bör
prioriteras. En förbättrad sådan förmåga
har också betydelse vid större
olyckstillbud och kan minska
konsekvenserna av inträffade olyckor.
I den konkurrenspolitiska propositionen
(prop. 1999/2000:140) Konkurrenspolitik
för förnyelse och mångfald anförde
regeringen att en väsentlig minskning av
regleringen inom sotningsväsendet borde
eftersträvas. Regeringen har för avsikt
att under 2001 återkomma till riksdagen
i frågan.
Regeringen framhåller också i
propositionen att myndigheternas
nationella och internationella samverkan
fortsatt bör hållas på en hög nivå.
Härigenom uppnås en kunskapsuppbyggnad
och informationshantering som är
nödvändig för att uppnå en effektiv
myndighetsutövning samt förmåga till
operativt samarbete vid större olyckor.
På det internationella området anser
regeringen vidare att myndigheterna inom
politikområdet bör hålla en hög förmåga
att bistå regeringen, särskilt inför det
svenska ordförandeskapet i EU. I
slutsatserna från mötet med EU:s stats-
och regeringschefer i juni 2000 i Feira
har angetts att ett ökat samarbete skall
ske inom civil krishantering. Den civila
krishanteringsförmågan skall utvecklas
och här kan framför allt Räddningsverket
komma att få en betydande roll.
Mot bakgrund av vad regeringen anfört i
den försvarspolitiska propositionen Det
nya försvaret i frågan om utnyttjande av
militära resurser till stöd för andra
myndigheter och vad sedan riksdagen som
sin mening gav regeringen tillkänna
(prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) har
regeringen den 20 juli 2000 uppdragit åt
Polisen, Försvarsmakten,
Kustbevakningen, Tullverket,
Länsstyrelsen i Gotlands län och
Sjöfartsverket att belysa behovet av och
möjligheterna till att samordna sina
resurser vid hantering av allvarliga
olyckor och särskilda samhälleliga
kristillstånd på Gotland. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 mars 2001.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att målet för den verksamhet
som bedrivs inom politikområdet Skydd
mot olyckor skall vara att skydda
människors liv, säkerhet och hälsa mot
olyckor samt att förhindra eller
begränsa skador på egendom och miljö.
Motionen
Av motion Fö205 (m) av Roy Hansson
framgår att motionären delar
uppfattningen att det ur
samhällssynpunkt är bra att utse Gotland
som försöksområde för samordning av
gränsövervakning. Sett ur ett
Östersjöperspektiv torde det inte finnas
någon mera lämplig plats för
interregional samverkan inom områdena
sjö- och miljöräddning, bevakning samt
uppföljning av räddningsresurser. Skall
man belysa möjligheter till samordning
av resurser på Gotland bör
försöksverksamheten även omfatta prov
med en fysisk samordnad ledning (yrkande
3).
Utskottet
Utskottet ser positivt på att regeringen
prioriterar det skadeförebyggande arbete
inom politikområdet Skydd mot olyckor.
Det gäller bl.a. såväl regeringens
arbetet med att stärka den enskilda
människans förmåga att agera rationellt
i samband med vardagsolyckor, som att
myndigheternas nationella och
internationella samverkan fortsatt bör
hållas på en hög nivå. Utskottet ser det
som mycket värdefullt att EU:s stats-
och regeringschefer i slutsatserna från
mötet i Feira i juni 2000 angivit att
ett ökat samarbete skall ske inom den
civila krishanteringen.
Frågan om samordning av resurser på
Gotland tas bl.a. upp i motion Fö205
(m). Utskottet vill härvid erinra om att
riksdagen genom ett tillkännagivande
till regeringen våren 2000
(1999/2000:FöU2, rskr. 168) bl.a.
framhållit det värdefulla med en
regional försöksverksamhet för att
belysa möjligheterna till ytterligare
samverkan mellan Försvarsmakten och
civila myndigheter. Riksdagen föreslog
att Gotland skulle bli försöksområde för
samordning av militär och civil
krishantering.
Utskottet kan nu konstatera att
regeringen den 20 juli 2000 uppdragit åt
Polisen, Försvarsmakten,
Kustbevakningen, Tullverket,
Länsstyrelsen i Gotlands län och
Sjöfartsverket att belysa behovet av och
möjligheterna till att samordna sina
resurser vid hantering av allvarliga
olyckor och särskilda samhälleliga
kristillstånd på Gotland. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 mars 2001.
I yrkande 3 i motionen föreslås att
försöksverksamheten på Gotland även bör
omfatta prov med fysisk samordnad
ledning. Utskottet anser att den
pågående försöksverksamheten först bör
avslutas och utvärderas innan utskottet
kan ta ställning till motionärens
yrkande. Utskottet föreslår därför att
riksdagen inte bifaller motion Fö 205
(m) yrkande 3.
Utskottet har ovan ställt sig positivt
till den prioritering som regeringen
redovisar i propositionen och bl.a.
framhållit betydelsen av en ökad
samverkan och samordning inom
politikområdet. Utskottet har i övrigt
inget att erinra mot vad regeringen
anfört om omfattning, mål, inriktning,
insatser m.m. Således föreslår utskottet
att riksdagen godkänner att målet för
den verksamhet som bedrivs inom
politikområdet Skydd mot olyckor skall
vara att skydda människors liv, säkerhet
och hälsa mot olyckor samt att förhindra
eller begränsa skador på egendom och
miljö.
Myndigheter m.m. inom politikområdet
Skydd mot olyckor
Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 103-113) anfört
om resultatredovisning, analys och
slutsatser, revisionens iakttagelser
samt budget för myndigheterna m.m. inom
politiksområdet Skydd mot olyckor.
Utskottet behandlar här även motionerna
Fö210 (m) yrkande 7, Fö208 (kd) yrkande
23 och Fö601 (kd) yrkande 5.
Kustbevakningen
Kustbevakningen har till uppgift att
utföra sjöövervakning och annan kontroll-
och tillsynsverksamhet samt
miljöräddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen bedriver verksamhet
inom politikområdena Skydd mot olyckor,
Rättsväsende, Skatt, Tull och
exekutionsväsende, Livsmedelspolitik,
Transportpolitik samt Miljöpolitik.
Kustbevakningens verksamhet inom
politikområdet Skydd mot olyckor
omfattar miljöräddningstjänst till sjöss
för vilken myndigheten enligt
räddningstjänstlagstiftningen är
ansvarig, sjöräddning samt eftersökning
med flyg. Kustbevakningen medverkar även
i Sjöfartsverkets tillsynsverksamhet
inom sjösäkerhetsområdet, bl.a. avseende
transport av farligt gods.
Myndighetens verksamhet kommer från och
med 2001 att tillhöra andra
politikområden men myndigheten har sitt
anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar och politikområdet Skydd
mot olyckor.
Regeringen
Syftet med miljöräddningstjänsten till
sjöss är att tidigt kunna bekämpa
utsläpp för att på så sätt minimera
såväl kostnader för sanering som skador
på den marina miljön. Härutöver skall
Kustbevakningen ha en hög beredskap för
sjöräddning. Kustbevakningen har ständig
beredskap. Övervakningen har bedrivits
dygnet runt genom ständig närvaro till
sjöss av ett 20-tal fartygsenheter samt
övervakningsflygplan.
Kustbevakningen skall vid akut fara för
oljeutsläpp eller efter larm om
inträffat oljeutsläpp till sjöss i
enlighet med målen kunna påbörja
preventiva åtgärder och
bekämpningsåtgärder inom fyra respektive
åtta timmar. Vid kemikalieolyckor skall
Kustbevakningen kunna påbörja insats
inom fyra timmar efter larm. Inga
kemikalieutsläpp upptäcktes under 1999.
Kustbevakningen svarade för drygt en
tredjedel av det totala antalet
sjöräddningsinsatser som genomfördes i
svenska vatten under 1999. Myndigheten
svarade därmed för den största delen av
statliga myndigheters insatser. Denna
siffra motsvarar tidigare års
fördelning.
Kustbevakningen och Försvarsmakten har
på regeringens uppdrag gemensamt utrett
möjligheterna till ökad resurssamverkan
mellan myndigheterna.
Samordningsmöjligheter inom områdena
infrastruktur, ledningsresurser,
materiel och teknik,
verksamhetsplanering samt personal och
utbildning har genomlysts. Myndigheterna
kommer successivt att inom de områden
där samordningsmöjligheter påvisats
vidta åtgärder för att genomföra dessa.
Regeringen har givit Kustbevakningen
ansvaret att samordna de civila behoven
av sjöövervakning och sjöinformation
samt förmedla denna information till
berörda myndigheter.
Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar
till att kunna vidta utsläppsbekämpande
åtgärder så tidigt som möjligt. Förutom
att minimera de miljömässiga
konsekvenserna är det mer
kostnadseffektivt att bekämpa utsläpp
till sjöss än att sanera föroreningar i
land. Korta insatstider kräver dock en
hög beredskap. Denna beredskap används
även vid sjöräddningsinsatser.
Under 1999 har i förekommande fall
utsläpp förhindrats genom åtgärder
ombord eller tagits omhand till sjöss.
Beredskapen för sjöräddningsinsatser har
varit hög. Regeringen bedömer att
målsättningarna har uppfyllts.
Huvuddelen av myndighetens uppgifter
styrs helt eller delvis av
internationella åtaganden. Regeringen
har under 2000 liksom föregående år
prioriterat den yttre gränskontrollen
och fiskerikontrollen. Förutom de krav
EU-medlemskapet och den kommande
operativa Schengenanslutningen ställer
bedöms behovet av sjötrafikövervakning
och sjösäkerhetstillsyn öka.
Regeringen föreslår (förslag nr 31) att
riksdagen till ramanslaget 7:1
Kustbevakningen anvisar 473 764 000 kr
för år 2001.
Regeringen föreslår (förslag nr 27) att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Kustbevakningen år
2001-2004.
Regeringen föreslår (förslag nr 28) att
följande mål för Kustbevakningens
verksamhet upphör att gälla från och med
2001:
1. Kustbevakningen skall inom svenskt
sjöterritorium och svensk ekonomisk zon
bedriva övervakningsverksamhet och
kontroll i syfte att begränsa
brottsligheten och så att säkerheten
till sjöss liksom respekten för lagar
och andra föreskrifter ökar.
2. Kustbevakningens person- och
varukontroll till sjöss vid den svenska
delen av EU:s yttre gräns skall hållas
på en hög nivå genom en effektiv
patrullering. Det skall finnas förmåga
att ingripa mot varje misstänkt
överträdelse av gällande bestämmelser.
3. Kustbevakningen skall bedriva
kontroll av fisket till sjöss samt en
samordnad landnings- och
kvalitetskontroll i syfte att
säkerställa att artrelaterade
fiskekvoter inte överskrids. Kontrollen
skall vidare ha en preventiv verkan mot
brott mot andra fiskeribestämmelser.
4. Kustbevakningen skall medverka i
internationellt samarbete för att
utveckla gränskontroll, brottsbekämpning
till sjöss, miljöskydd till sjöss och
annan sjöövervakning. Därvid skall
särskilt beaktas behov och möjligheter
avseende länderna kring Östersjön.
5. Kustbevakningen skall bedriva
miljöräddningstjänst till sjöss så att
konsekvenserna till följd av olyckor och
utsläpp till sjöss kan begränsas.
6. Kustbevakningen skall även ha en hög
beredskap för sjöräddningstjänst och
bidra till att säkerheten till sjöss
ökar, människor kan räddas och följderna
av personskador begränsas.
Skälen för regeringens förslag är att
riksdagen tidigare har beslutat om de
effektmål för Kustbevakningen som anges
ovan vid punkterna 1-6 (prop.
1996/1997:4, bet. 1996/1997:FöU1, rskr.
1996/1997:109, prop. 1999/2000:1, bet.
1999/2000:FöU1, rskr. 1999/2000:74).
Indelningen av statlig verksamhet i
politikområden är ett led i utvecklingen
den ekonomiska styrningen. För
politikområdena föreslår regeringen
effektmål. Effektmål för Kustbevakningen
bör i fortsättningen beslutas av
regeringen. De effektmål för myndigheten
som riksdagen tidigare beslutat om bör
därför upphöra att gälla.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
Fö210 (m kommitt,) att inga nya
uppgifter har tillförts Kustbevakningen.
Trots detta ökas anslagen. Motiven för
detta uppges vara felaktig
åldersstruktur hos personalen samt
problem i linjeorganisationen med
vakanser. Inget av dessa problem löses
långsiktigt med ökade utgifter.
Till detta kommer att regeringen vill
att riksdagen skall upphäva nuvarande
verksamhetsinriktning för
Kustbevakningen och uppdra åt regeringen
att ange verksamhetsmål. Såväl nuvarande
anslagsnivå som riksdagens
verksamhetsinriktning för
kustbevakningen bör behållas (yrkande
7).
Kristdemokraterna anser i Fö208 (kd
kommitt,) att Kustbevakningens resurser
bör förstärkas för att långsiktigt kunna
möta utökade krav på internationell
verksamhet, gränskontroll genom den
operativa Schengenanslutningen och
miljöräddningstjänst till sjöss.
Kristdemokraterna avsätter därför i
politikområdet Skydd mot olyckor 50
miljoner kronor per år utöver
regeringens förslag under anslag 7:1
Kustbevakningen (yrkande 23).
I motion Fö601 (kd kommitt,) utvecklar
Kristdemokraterna sin syn på
Kustbevakningen i flera avseenden.
Kristdemokraterna pekar på att
Kustbevakningen har en mängd uppgifter
inom olika lagområden och myndighetens
kontrollverksamhet och övervakning genom
hög närvaro till sjöss har en
förebyggande effekt mot brottslighet av
olika slag. Nya uppgifter har ständigt
tillkommit och nya står för dörren. Det
operativa Schengensamarbetet och
sjölägesinformationen är exempel på
dessa. Behovet av nyrekrytering och
utbildning föreligger liksom behovet av
att i närtid omsätta en stor del av
fartygen och flygplanen.
För att långsiktigt kunna fullgöra
fastställda uppgifter och möta utökade
krav på internationell verksamhet,
gränskontroll genom den operativa
Schengenanslutningen och
miljöräddningstjänst till sjöss bör
Kustbevakningens resurser förstärkas med
50 miljoner kronor per år utöver
regeringens förslag (yrkande 5).
Utskottet
Utskottet konstaterar att
Kustbevakningens uppgifter till stor del
styrs av internationella åtaganden.
Regeringen har under 2000 liksom
föregående år prioriterat den yttre
gränskontrollen och fiskerikontrollen.
Förutom de krav EU-medlemskapet och den
kommande operativa Schengenanslutningen
ställer bedöms behovet av
sjötrafikövervakning och
sjösäkerhetstillsyn öka.
I motion Fö210 yrkande 7 (i denna del)
förordas ett oförändrat anslag till
Kustbevakningen. Utskottet anser dock i
likhet med regeringen det motiverat med
en förstärkning av Kustbevakningens
resurser. Utskottet är emellertid inte
beredd att förorda en förstärkning av
resurserna av den omfattning som
föreslås i motionerna Fö208 yrkande 23
och Fö601 yrkande 5. Behovet av
ytterligare resurser får övervägas i
kommande budgetarbeten. Utskottet
tillstyrker sålunda regeringens förslag.
Regeringen föreslår att de effektmål
för Kustbevakningens verksamhet som
riksdagen har beslutat upphör att gälla
från och med 2001. I motion Fö210
yrkande 7 (i denna del) motsätter sig
motionärerna att effektmålen för
Kustbevakningen skall delegeras till
regeringen att besluta om.
Indelningen av statlig verksamhet i
politikområden är ett led i utvecklingen
av den ekonomiska styrningen. Målen för
politikområdena föreslås beslutas av
riksdagen, medan däremot målen för
myndigheterna bör beslutas av
regeringen. Kustbevakningen bedriver en
mångfasetterad verksamhet inom
politikområdena Skydd mot olyckor,
Rättsväsende, Skatt, tull och
exekutionsväsende, Livsmedelspolitik,
Transportpolitik samt Miljöpolitik.
Försvarsutskottet har att yttra sig över
förslaget till mål för politikområdet
Skydd mot olyckor. Utskottet har inget
att invända mot att effektmål för
Kustbevakningen i fortsättningen
beslutas av regeringen. Motion Fö210
yrkande 7 bör sålunda avslås i denna
del.
Utskottet förordar vidare att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Kustbevakningen år
2001-2004.
Statens räddningsverk: Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m.
Regeringen
Från anslaget, som disponeras av Statens
räddningsverk, utbetalas ersättning till
kommuner för åtgärder som vidtas för att
förebygga jordskred och andra
naturolyckor.
Kommunerna kan ansöka om statsbidrag
för åtgärder man utfört eller har för
avsikt att genomföra. Ansökan ställs
till Räddningsverket tillsammans med
erforderligt tekniskt underlag.
Grundprincipen är att utbetalningen sker
när åtgärderna, för vilka bidrag
beviljats, är genomförda och
slutbesiktigade. För att stimulera
kommunerna att utföra förebyggande
åtgärder kan 50 % av bidraget för
planerade men ännu inte utförda åtgärder
betalas ut efter att slutligt beslut har
fattats. Resterande del utbetalas när
åtgärderna har utförts och är
slutbesiktigade. Det slutliga bidraget
betalas inte ut förrän projektet är
slutbesiktigat, vilket medför ständiga
förskjutningar i utbetalningar och att
anslagssparanden därmed uppkommer.
Kommunen kan få ersättning för minst
50 % av kostnaderna och i enskilda fall
upp till 90 %.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 25 000 000
kr till anslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m.
Regeringen föreslår vidare att
riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2001, i fråga om ramanslaget
7:2 Statens räddningsverk: Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor m.m., besluta om bidrag så
att behovet av anslagsmedel efter år
2001, exklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 15 miljoner
kronor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om anslaget till
förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor m.m.
Utskottet förslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 25 000 000
kr till anslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att under år 2001,
i fråga om ramanslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor m.m.,
besluta om bidrag så att behovet av
anslagsmedel efter år 2001, exklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 15 miljoner kronor.
Statens räddningsverk: Ersättning för
verksamhet vid räddningstjänst m.m.
Regeringen
Under anslaget, som disponeras av
Statens räddningsverk, utbetalas vissa
ersättningar till följd av uppkomna
kostnader vid genomförda
räddningsinsatser,
oljebekämpningsinsatser m.m. till sjöss
samt för utredning av vissa allvarliga
olyckor. Det statliga
finansieringsansvaret är styrt av
räddningstjänstlagen (1986:1102).
Under 1999 har staten betalat ut
5,3 miljoner kronor i ersättning för
kostnader i samband med större kommunala
räddningsinsatser. Åtta kommuner har
erhållit ersättning under året.
Ersättningen fördelar sig på
olyckstyperna skogsbrand, brand i
torvmosse, översvämning, industribrand,
jordskred och olyckor med farligt gods.
Ersättning utbetalas även till
kommunerna, samt genom överlåten
dispositionsrätt till Kustbevakningen,
för kostnader som uppkommit i samband
med oljeutsläpp eller utsläpp av andra
skadliga ämnen i vatten.
Regeringen förslår i
budgetpropositionen att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 13 431 000
kr till anslaget 7:3 Statens
räddningsverk: Ersättning för
verksamheter vid räddningstjänst.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om anslaget till
ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst.
Utskottet föreslår därför att riksdagen
för år 2001 anvisar ett ramanslag på 13
431 000 kr till anslaget 7:3 Statens
räddningsverk: Ersättning för
verksamheter vid räddningstjänst.
Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor
Regeringen
Regeringen anser att målsättningarna för
den verksamhet som Statens räddningsverk
bedriver inom politikområdet Skydd mot
olyckor har uppfyllts.
Regeringen har emellertid uppmärksammat
att det under åren 1999 och 2000
framkommit en del problem när det gäller
myndighetens hantering av den
internationella hjälpverksamheten och
tjänsteexporten. Regeringen avser att
under år 2001 följa upp myndighetens
vidtagna åtgärder.
Försvarsmakten har betydande tillgångar
som kan utnyttjas vid större
räddningstjänstinsatser. Regeringen har
uppdragit åt Räddningsverket att i
samråd med Sida och i samverkan med
Försvarsmakten redovisa behovet av att
hos Räddningsverket lagerhålla
Försvarsmaktens förnödenheter som blivit
övertaliga till följd av Försvarsmaktens
omstrukturering. Förnödenheterna skall
kunna användas vid framtida
katastrofinsatser. Försvarsmakten skall
inte finansiera eventuella
lagerkostnader för detta ändamål.
Med anledning av att Räddningsverket
fått en revisionsrapport med invändning
av Riksrevisionsverket (RRV) framhåller
regeringen att Räddningsverket genomfört
en översyn av rutiner och redovisning
vid upprättandet av årsbokslut och
årsredovisning. Ansvar för uppgifter har
förtydligats och rutiner för avstämning
av redovisning och underliggande
materiel har setts över. Myndigheten har
inför år 2000 infört en ny
redovisningsmodell för kostnader.
Principer för fördelning av gemensamma
kostnader och intäkter kommer därmed att
ses över och förändras så att en
överensstämmelse på alla nivåer kan
anges i årsredovisningen.
Regeringen har emellertid med anledning
av revisionsrapporten samt av RRV
tidigare påtalade brister i den
ekonomiadministrativa hanteringen och
bristerna i redovisning och rutiner för
den internationella verksamheten,
i juni 2000 uppdragit åt RRV att granska
och identifiera väsentliga hinder för
effektivt resursutnyttjande inom
Räddningsverket. Regeringen anser att
det är viktigt att även fortsättningsvis
följa hur Räddningsverket hanterar den
ekonomiadministrativa verksamheten i
myndigheten.
Arbetet med att stärka den enskilda
människans förmåga har prioriterats för
att minska vardagsolyckorna samt för att
få den enskilde att agera på rätt sätt
även vid större olyckstillbud och för
att kunna minska konsekvenserna av
dessa. Räddningsverket har under 1998
bildat ett externt nätverk med
representanter för organisationer och
myndigheter som har anknytning till
politikområdet Skydd mot olyckor.
Nätverket omfattar 16 myndigheter och
organisationer. Syftet är att tillvarata
erfarenheter och samordna utbildnings-
och informationsinsatser. Regeringen
anser att Räddningsverkets verksamhet
bidrar till att förbättra den enskilda
människans förmåga att agera på rätt
sätt vid olyckor.
Examination av 400 säkerhetsrådgivare
inom området transport av farligt gods
har genomförts. Utbildnings- och
informationsinsatser har inriktats på
att informera om kravet på
säkerhetsrådgivare. De 400 utbildade
täcker cirka en femtedel av behoven.
Med hänsyn till omvärldsläget är det
möjligt att begränsa åtgärderna inom
anslaget
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst och prioritera
fredsverksamheten inom
räddningstjänstområdet. Belopp, som
tidigare beräknats under anslaget
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst för att finansiera
verksamhet inom områdena riskhantering
inklusive miljöprövning,
brandförebyggande åtgärder, allmänhetens
säkerhet och kemikaliehantering m.m.,
beräknas för budgetåret 2001 i stället
under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot
olyckor.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 555 449
000 kr till anslaget 7:4 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor.
Regeringen föreslår vidare att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Statens
räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden
2001-2003. Planen är att göra
investeringar för perioden på totalt
202,8 miljoner kronor, varav 63,3 för
budgetåret 2001.
Utskottet
Utskottet noterar att Räddningsverket
fått en revisionsrapport med invändning
av Riksrevisionsverket (RRV). Med
anledning av detta samt av RRV tidigare
påtalade brister i den
ekonomiadministrativa hanteringen och
bristerna i redovisning och rutiner för
den internationella verksamheten har
regeringen uppdragit åt RRV att granska
och identifiera väsentliga hinder för
ett effektivt resursutnyttjande inom
Räddningsverket. Utskottet anser det
mycket viktigt att regeringen följer upp
hur Räddningsverket hanterar den
ekonomiadministrativa verksamheten i
myndigheten.
Utskottet tycker det är bra att
Räddningsverkets arbete med att stärka
den enskilda människans förmåga har
prioriterats för att minska
vardagsolyckorna samt för att få den
enskilde att agera på rätt sätt även vid
större olyckstillbud och för att kunna
minska konsekvenserna av dessa.
Utskottet räknar med att
Räddningsverkets verksamhet bidrar till
att förbättra den enskilda människans
förmåga att agera på rätt sätt vid
olyckor.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på
555 449 000 kr till anslaget 7:4 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor.
Utskottet föreslår också att riksdagen
godkänner förslaget till
investeringsplan för Statens
räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden
2001-2003.
Brandfarliga och explosiva varor
Regeringen
Regeringen anser att
Sprängämnesinspektionens verksamhet
under år 1999 bedrivits enligt de krav
som ställts. Myndigheten visar en god
förmåga att omprioritera verksamheten
efter de behov som finns. Exempelvis har
flera stora satsningar gjorts med
anledning av skiftet till år 2000.
Medverkan i Pyroteknikutredningen,
utbildning och information av övriga
tillsynsmyndigheter har också getts hög
prioritet under året. Arbetet med
föreskrifter har kunnat ges något lägre
prioritet.
Anslaget finansierar verksamhet som
avser förebyggande åtgärder inom området
brandfarliga och explosiva varor.
Anslaget heter t.o.m. budgetåret 2000
Sprängämnesinspektionen. Syftet med den
ändrade benämningen är att ge regeringen
handlingsfrihet när det gäller frågan om
en eventuell sammanslagning av
Sprängämnesinspektionen och Statens
räddningsverk.
Regeringen överväger att i en
proposition föreslå riksdagen att
omlokalisera Sprängämnesinspektionen
till Karlskoga. I samband härmed
övervägs även frågan om en
sammanslagning av myndigheten och
Statens räddningsverk. En eventuell
sammanslagning av myndigheterna skall
inte påverka verksamhetens inriktning
och ändamålet med anslaget utan har
endast betydelse för frågan om ansvarig
myndighet.
Regeringen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 17 017 000
kr till anslaget 7:5 Brandfarliga och
explosiva varor.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad
regeringen anfört om brandfarliga eller
explosiva varor.
Utskottet föreslår att riksdagen för år
2001 anvisar ett ramanslag på 17 017 000
kr till anslaget 7:5 Brandfarliga och
explosiva varor.
Anslag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar
för år 2001
I detta avsnitt behandlar utskottet
regeringens förslag (yrkande 31)
avseende anslag under utgiftsområde 6
Totalförsvar samt motionerna Fö208 (kd)
yrkande 5 samt yrkandena 22-24, Fö210
(m) yrkandena 2-6, yrkande 7 i denna del
samt yrkande 8, Fö212 (fp) yrkande 6,
Fö601 (kd) yrkande 5 och Fi211 (fp)
yrkande 13.
Regeringen
Regeringen har i budgetpropositionen för
år 2001 - volym 5 - lämnat förslag
(yrkande 31) till fördelning av anslag
inom utgiftsområde 6 Totalförsvar.
Motionerna
Moderata samlingspartiet anser i Fö210
(m kommitt,), att försvaret inte bara
skall klara dagens hot, utan måste också
byggas för att kunna möta morgondagens
osäkerhet. Våra ansträngningar för att
anpassa försvaret för att verka i olika
situationer skall dessutom skapa reella
möjligheter att aktivt använda detta som
en del i den dagliga säkerhetspolitiken.
Förhoppningen att försvaret snabbt och
enkelt skall kunna "anpassas", dvs.
rusta upp eller skapa ny förmåga för att
möta förändrade hot, är orealistisk och
kan inte vara ett motiv för en massiv
och ensidig nedrustning.
Kraven på svenskt deltagande i
internationella insatser kommer inte att
minska. Att Sverige tar sin del av
ansvaret också i EU:s framväxande
försvarsdimension är självklart.
Försvarsbeslutet 2000, som sägs
prioritera krishantering med militära
medel, urholkar i verkligheten denna
förmåga.
Planeringsförutsättningen "inget krig
under de närmaste tio åren" är inte
hållbar. En omfattande avveckling av
kompetens samt onödig och felaktig
materielförstöring måste undvikas.
Omstruktureringen av det svenska
försvaret skulle bli svår nog med
oförändrade försvarsanslag.
Försvaret bör således utvecklas i
huvudsak på samma ekonomiska nivå som
under den senaste
försvarsbeslutsperioden. En långsiktig
nivå avseende drift, vidmakthållande och
investeringar samt forskning och
utveckling på ca 41 000 000 000 kr
eftersträvas. Fördelningen mellan
anslagen 6:1 och 6:3 är preliminär i
avvaktan på nästa heltäckande
försvarsbeslut hösten 2001.
De framtida behoven av befolkningsskydd
skall utredas. Uppgifter och effektmål
för totalförsvarets samlade ledning
saknas. Ett nytt heltäckande
försvarsbeslut avses fattas nästa höst.
Trots detta har anslagen 6:4 till 6:13,
Civila försvaret, utan närmare
motiveringar ökat. I avvaktan på att
nästa heltäckande försvarsbeslut och att
uppgifter och effektmål för
totalförsvarets samlade ledning har
beslutats av riksdagen bör anslagen
behållas på nuvarande nivå (yrkandena
2-6 samt yrkande 8).
Inga nya uppgifter har tillförts
Kustbevakningen. Trots detta ökas
anslagen. Motiven för detta uppges vara
felaktig åldersstruktur hos personalen
samt problem i linjeorganisationen med
vakanser. Inget av dessa problem löses
långsiktigt med ökade utgifter (yrkande
7 i denna del).
Kristdemokraterna föreslår i Fö208 (kd
kommitt,) yrkande 5 att resurserna för
förbandsverksamheten i Försvarsmakten
bör öka med 500 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag. Liknande
förslag framförs i yrkande 22. Vidare
föreslås i yrkande 23 att
Kustbevakningens resurser bör öka med
ytterligare 50 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår sålunda
Kristdemokraterna att Försvarsmaktens
försbandsverksamhet förstärks med 500
miljoner kronor respektive
Kustbevakningen med 50 miljoner kronor
(yrkande 24).
ven i motion Fö601 yrkande 5 föreslår
Kristdemokraterna att Kustbevakningens
resurser ökas med 50 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag.
Folkpartiet liberalerna föreslår i
motion Fö212 (fp kommitt,) yrkande 6 en
omfördelning av resurserna inom
utgiftsområdet. Härvid föreslås att 500
miljoner kronor omfördelas från
ramanslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. till ramanslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser.
Motsvarande förslag lämnas av
Folkpartiet även i motion Fi211 yrkande
13.
Utskottet
Utskottets överväganden och
ställningstaganden till motionerna
framgår i det avsnitt där
anslagsförslagen närmare behandlas i
betänkandet.
Under förutsättning av att riksdagen
bifaller finansutskottets betänkande
2000/01:FiU1 Utgiftsramar och beräkning
av statsinkomsterna, m.m. - såvitt avser
utgiftsområde 6 Totalförsvar - föreslår
försvarsutskottet att riksdagen beslutar
om anslag inom utgiftsområde 6
Totalförsvar enligt bilaga 1 i detta
betänkande.
Utskottet föreslår därför att motionerna
Fö208 yrkande 5 samt yrkandena 22-24,
Fö210 yrkandena 2-6, yrkande 7 i denna
del samt yrkande 8, Fö212 yrkande 6,
Fö601 yrkande 5 och Fi211 yrkande 13
avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande utgifterna m.m.
inom totalförsvaret för budgetåret
2001
att riksdagen
a) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 31 och
med avslag på motionerna 2000/01:Fö208
yrkandena 5 och 22-24, 2000/01:Fö210
yrkandena 2-6, 7 i denna del och 8,
2000/01: Fö212 yrkande 6, 2000/01:Fö601
yrkande 5 och 2000/01:Fi211 yrkande 13,
beslutar om anslag inom utgiftsområde 6
Totalförsvar för budgetåret 2001 i
enlighet med vad utskottet föreslår
(bilaga 1),
b)
c) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 1
bemyndigar regeringen att utnyttja en
kredit i Riksgäldskontoret om
40 000 000 000 kr för år 2001 om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger,
d)
e) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 8 och med
tillkännagivande av utskottets
synpunkter godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2001-2003,
f)
g) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 10
godkänner förslaget till
investeringsplan för Överstyrelsen för
civil beredskap, såvitt avser Funktionen
Civil ledning, för perioden 2001-2003,
h)
i) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 12
bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Yverstyrelsen för civil beredskap
disponera en låneram i Riksgäldskontoret
för beredskaps-investeringar till ett
sammanlagt belopp om 325 000 000 kr,
j)
k) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 14
bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Statens räddningsverk disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 720 000 000 kr,
l)
m) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 17
bemyndigar regeringen att för 2001 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för
beredskapsinvesteringar till ett
sammanlagt belopp om 220 000 000 kr,
n)
o) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 18
fastställer avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen Telekommunikationer m.m.,
till sammanlagt högst 100 000 000 kr
under 2001,
p)
q) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 19
godkänner förslaget till
investeringsplan för Post- och
telestyrelsen, såvitt avser Funktionen
Telekommunikationer m.m., för perioden
2001-2003,
r)
s) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 23
fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, såvitt avser
Funktionen Energiförsörjning, till
sammanlagt högst 200 000 000 kr under
2001,
t)
u) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 25
godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2001-2003,
v)
w) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 24
bemyndigar regeringen att, genom en
kredit i Riksgäldskontoret om högst
23 000 000 000 kr, tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital
för budgetåret 2001,
x)
y) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 27
godkänner förslaget till
investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004,
z)
aa) med bifall till proposition
2000/01:1 (utg.omr. 6) yrkande 30
godkänner förslaget till
investeringsplan för Statens
räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden
2001-2003,
bb)
res. 1 (fp)
2. beträffande inriktning av
förbandsverksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 2 och med avslag på
motionerna 2000/01:Fö207 yrkande 6 i
denna del, 2000/01:Fö208 yrkandena
6-8, 2000/01:Fö312 yrkande 4,
2000/01:Fö322, 2000/01:Fö324
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Fö325
yrkande 3 och 2000/01:Fö801 godkänner
förslaget till inriktning av
förbandsverksamhet,
res. 2 (m)
res. 3 (kd)
res. 4 (v)
3. beträffande inriktning av
incidentinsatser
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 3 godkänner förslaget till
inriktning för incidentinsatser,
4. beträffande inriktning för
stöd till samhället
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 4 godkänner förslaget till
inriktning för stöd till samhället,
5. beträffande inriktning av
beredskap
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 5 godkänner förslaget
beträffande beredskap,
6. beträffande inriktning av
internationella insatser
att riksdagen avslår motionerna
2000/01:Fö212 yrkande 5 och
2000/01:U401 yrkande 3,
res.5 (fp)
7. beträffande inriktning av
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 6 och med avslag på
motionerna 2000/01:Fö207 yrkande 6 i
denna del, 2000/01:Fö208 yrkande 13,
2000/01:Fö212 yrkandena 3 och 4,
2000/01:Fö309, 2000/01:Fö312
yrkandena 2 och 3, 2000/01:Fö328
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:U401
yrkande 4 godkänner förslaget till
inriktning av materiel, anläggningar
samt forskning och utveckling,
res. 6 (m)
res. 7 (v)
res. 8 (fp)
8. beträffande det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 7 godkänner att det
nationella flygtekniska
forskningsprogrammet skall fortsätta
under perioden 2001-2003 och att det
statliga bidraget till finansieringen
av programmet skall vara högst
90 000 000 kr under perioden,
9. beträffande indelningen av
anslagen inom politikområdena 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap
m.m., 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling.
att riksdagen avslår motion
2000/01:Fö210 yrkande 1,
10. beträffande bemyndiganden
för materiel m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 9 och med anledning av
Riksdagens revisorers förslag nr 1
och 2 bemyndigar regeringen att för
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
medge beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling så att behovet av
anslagsmedel efter budgetåret 2001
för dessa och tidigare beställningar
tillsammans uppgår till högst
77 936 125 000 kr,
11. beträffande bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:4 Funktionen
Civil ledning*
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 11 bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget
6:4 Funktionen Civil ledning,
genomföra beställningar av
kommunaltekniska anläggningar,
telesäkerhetsåtgärder, skyddade
ledningsplatser och signalskydd så
att behovet av anslagsmedel efter
2001 för dessa och tidigare
beställningar uppgår till högst
55 000 000 kr,
*12. beträffande *bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror*
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 13 bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget
6:5 Funktionen Försörjning med
industrivaror, godkänna avtal om nya
beredskapsåtgärder så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare beställningar uppgår till
högst 27 000 000 kr,
*13. beträffande *bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och
räddningstjänst
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 15 och med avslag på motion
2000/01:Fö212 yrkande 9 bemyndigar
regeringen att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst,
medge beställningar av
skyddsrum och ledningsplatser m.m. så
att behovet av anslagsmedel efter
2001 för dessa och tidigare
beställningar uppgår till högst
195 000 000 kr,
res. 9 (fp)
*14. beträffande bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:9 Funktionen
Hälso- och sjukvård m.m.*
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 16 bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget
6:9 Funktionen Hälso- och sjukvård
m.m., godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar
uppgår till högst 12 000 000 kr,
*15. beträffande *bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m.
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 20 bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget
6:10 Funktionen Telekommunikationer
m.m., godkänna avtal och
beställningar, såvitt avser tjänster,
utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder, så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 för dessa och
tidigare avtal och beställningar
uppgår till högst 150 000 000 kr,
16. beträffande *bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:12 Funktionen
Transporter
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 22 bemyndigar regeringen att
under 2001, i fråga om ramanslaget
6:12 Funktionen Transporter, godkänna
avtal och beställningar, såvitt avser
tjänster, utrustning och anläggningar
för beredskapsåtgärder, så att
behovet av anslagsmedel efter 2001
för dessa och tidigare avtal och
beställningar uppgår till högst 25
000 000 kr,
17. beträffande *bemyndigande i
fråga om ramanslaget 7:2 Statens
räddningsverk: Förebyggande åtgärder
mot jordskred och andra naturolyckor
m.m.
*att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 29 bemyndigar regeringen att
under år 2001, i fråga om ramanslaget
7:2 Statens räddningsverk:
Förebyggande åtgärder mot jordskred
och andra naturolyckor m.m., besluta
om bidrag så att behovet av
anslagsmedel efter 2001 exklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 15 000 000 kr,
18. beträffande målet för
Funktionen Postbefordran*
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 21 godkänner att målet för
Funktionen Postbefordran är att
verksamheten skall bedrivas så att
totalförsvarets behov av postal
kommunikation skall kunna tillgodoses
under höjd beredskap och skall
bedrivas så att de resurser och den
beredskap som skapas skall kunna
utnyttjas vid svåra påfrestningar på
samhället i fred,
19. beträffande målet för
politikområdet Skydd mot olyckor
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 26 godkänner målet för
politikområdet Skydd mot olyckor,
20. beträffande uppföljning och
utvärdering av elberedskapen
21. att riksdagen avslår motion
2000/01:Fö403 yrkande 9,
att riksdagen avslår motionerna
2000/01:Fö206 yrkandena 1-6,
2000/01:Fö207 yrkande 3,
2000/01:Fö211, 2000/01:Fö212
yrkandena 1-2 och 2000/01:Fö312
yrkande 1,
res. 10 (m)
res. 11 (v)
res. 12 (fp)
res. 13 (mp)
24.beträffande en parlamentariskt sammansatt
arbetsgrupp*
att riksdagen avslår motion
2000/01:Fö307,
res. 14 (m, kd)
25. beträffande *Kustbevakningen
att riksdagen med bifall till
proposition 2000/01:1 (utg. omr. 6)
yrkande 28 och med avslag på motion
2000/01:Fö210 yrkande 7, i denna del,
godkänner att de tidigare beslutade
målen för Kustbevakningens verksamhet
inom utgiftsområdet upphör att gälla
fr.o.m. 2001.
res. 15 (m)
Stockholm den 16 november 2000
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
I beslutet har deltagit: Henrik
Landerholm (m), Tone Tingsgård (s),
Christer Skoog (s), Karin Wegestål (s),
Stig Sandström (v), Åke Carnerö (kd),
Olle Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m),
Ola Rask (s), Håkan Juholt (s), Berit
J¢hannesson (v), Margareta Viklund (kd),
Anna Lilliehöök (m), Lars Ångström (mp),
Erik Arthur Egervärn (c), Runar
Patriksson (fp) och Laila Bäck (s).
Reservationer
1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret
för budgetåret 2001 (mom. 1)
Runar Patriksson (fp) anför:
Sveriges säkerhet kan bara ses i ett
europeiskt och i ett globalt sammanhang.
Det är därför naturligt att Sverige
deltar med totalförsvarsresurser i
internationella fredsbevarande och
fredsfrämjande insatser.
Folkpartiet liberalerna anser att
riksdagen därför bör besluta om ett
större anslagsbelopp för 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser för att
anslaget bättre skall svara mot
verksamhetens omfattning. Sålunda bör
500 miljoner kronor omfördelas från
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. till anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser.
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utgifterna m.m.
inom totalförsvaret för budgetåret
2001
att riksdagen
a) med anledning av proposition
2000/01:1 yrkande 31 och med bifall till
motionerna 2000/01:Fö212 yrkande 6 och
2000/01:Fi211 yrkande 13 och med avslag
på motionerna 2000/01:Fö208 yrkandena 5
och 22-24, 2000/01: Fö210 yrkandena 2-6,
7 i denna del och 8 och 2000/01: Fö601
yrkande 5 beslutar om anslag inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar för
budgetåret 2001 i enlighet med vad
Folkpartiet liberalerna föreslår,
b)
Punkterna b) - n) = utskottet.
2. Inriktning av förbandsverksamhet
(mom. 2)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Vi har i motion Fö207 (m) framfört
förslag till en ändrad inriktning av
försvarets volym och verksamhet. Syftet
med detta är att åstadkomma en
organisation som med olika grader av
beredskap kan lösa uppgifter såväl i
nuet som i framtiden. Vi ser framför oss
en "tredelad" organisation där
insatsorganisationen begränsas
ytterligare i förhållande till
regeringens förslag, men samtidigt
kompletteras med förband som i huvudsak
avkastas av denna "arbetande"
organisation. Markstridskrafterna bör
sålunda organiseras i 10 aktiva
bataljonsstridsgrupper (kontinuerligt
övade inom brigads ram) vilka i sin tur
ger möjlighet att sätta upp ytterligare
10+10 bataljoner avsedda att i ett
längre tidsperspektiv kunna organiseras
i 10 brigader. Insatsorganisationen kan
definitionsmässigt inte vara hemförlovad
och förrådsställd i sin helhet. Mer
eller mindre stående förband (med t.ex.
de beredskapskrav som anges i vårt
bidrag till EU:s militära krishantering
i form av 30 respektive 60 dagars
beredskap), personalförsörjda med såväl
värnpliktig som kontraktsanställd
personal, bör sålunda eftersträvas. För
flygstridskrafterna vill vi tillämpa
samma förhållningssätt och sätta kravet
om 4 tillgängliga "aktiva" divisioner
kompletterade med fyra divisioner med
lägre beredskap och på sikt möjlighet
att sätta upp ytterligare förband intill
den gräns som sätts av dels det aktuella
antalet flygplan, dels tillgången på
flygande och teknisk personal. ven för
de marina förbanden bör samma
differentierade beredskap tillämpas.
Inom ramen för sammanlagt 16-20
ytstridsfartyg och 7 ubåtar bör denna
differentiering kunna ske.
Samma förhållningssätt till
organisationen och dess beredskap kan
och bör tillämpas även om riksdagen i
försvarsbeslutet 2001 beslutar sig för
att fastställa lägre förbandsvolymer än
dem som Moderata samlingspartiet
förordar.
Under budgetåret 2001 är det särskilt
väsentligt att återskapa förtroendet hos
den anställda personalen. Att utveckla
kompetens kopplat till militära
kärnuppgifter bör sålunda stå i centrum.
Efter närmare ett decennium av ryckig
planering och lappande och lagande på en
ofärdig förbandsstruktur måste försvaret
nu träda i verksamhet. Övningsverksamhet
vid förband och skolor bör sålunda stå i
fokus för det kommande budgetårets
verksamhet samtidigt som förberedelser
görs på de områden som redovisas i
reservation 10.
I enlighet med resonemanget i avsnittet
Försvarspolitiska planeringsfrågor
tillhör personalområdet det allra
viktigaste att reformera för att skapa
ett modernt försvar byggt på andra
principer än det mobiliserande
massförsvaret. I detta perspektiv är
frågan om officerskårens
utbildningssystem och befälsordning
särskilt viktig. För att tillgodose
Försvarsmaktens behov av chefer,
utbildare och fackmän bör en nyordning
med parallella officerskarriärer prövas.
Det skulle kunna innebära såväl en
effektivare och mer målinriktad
personalförsörjning som ett breddat
rekryteringsunderlag. All militärt
anställd personal bör inte rekryteras
med utgångspunkt i och med
intagningskrav som förutsätts för
befordran till högre nivåer. Dessutom
krävs enligt vår uppfattning en ökad
differentiering inom officerskåren i
syfte att också skapa attraktiva
karriärmöjligheter för unga människor
som i dagens rigida enhetsbefälssystem
inte ens överväger officersyrket. ven
reservofficersinstitutionen bör
behandlas i detta sammanhang. Ökad
växelverkan mellan militär och civil
karriär är enligt vår mening en
förutsättning för att försvaret skall
kunna tillgodogöra sig den snabba
kompetensutvecklingen i det omgivande
samhället. Man måste sålunda som officer
(oavsett officerskategori) kunna gå över
såväl från som till heltidsanställning i
Försvarsmakten.
Personalförsörjningsutredningen bör
enligt vår mening ges tilläggsdirektiv
för att överväga frågan om flera
parallella officerskarriärer.
I frågan om produktionsutlägget inom
Försvarsmakten är det vår uppfattning
att denna inte bör detaljregleras genom
riksdagsbeslut. Sålunda bör frågorna om
lokalisering av örlogsskolornas
skolledning och marinens
bassäkerhetsutbildning avgöras genom
beslut inom Försvarsmakten.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande inriktning av
förbandsverksamhet
*att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 2, med bifall till motionerna
2000/01:Fö207 yrkande 6 i denna del
och 2000/01:Fö324 yrkande 2 och med
avslag på motionerna 2000/01:Fö208
yrkandena 6-8, 2000/01:Fö312 yrkande
4, 2000/01: Fö322, 2000/01:Fö324
yrkande 1, 2000/01:Fö325 yrkande 3
och 2000/01:Fö801 som sin mening ger
regeringen till känna vad som har
anförts ovan,
3. Inriktning av förbandsverksamhet
(mom. 2)
Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda
kd) anför:
Ubåtssystemet
Riksdagen ställde sig våren 2000 (bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 2000/01:168) bakom
förslaget att reducera antalet ubåtar
till fem samt att det skall finnas
ytterligare två ubåtar att tillgå under
en övergångsperiod för tillväxt.
Ubåtssystemet är ett av landets
strategiska system. Det har hög
beredskap och det klarar hela skalan av
uppgifter från väpnat angrepp till stöd
till samhället. I dag utnyttjas systemet
för militär underrättelseinhämtning. Det
genomför även spanings- och
underrättelseuppgifter till sjöss för
olika svenska myndigheter. Den
internationella verksamheten har ökat,
och genom besök utomlands pågår arbetet
med att identifiera vad som krävs för
att tillgodose samverkansförmågan, den
s.k. interoperabiliteten.
Kristdemokraterna anser att fem ubåtar
är en kritisk gräns när det gäller
operativ verksamhet. Det har visat sig
att rekryteringsbasen fem ubåtar är
otillräcklig för att tillgodose
nödvändig personalförsörjning. Det blir
bl.a. svårt att personalförsörja
ubåtsräddningsorganisationen i vilken
räddningsfartyget Belos och
ubåtsräddningsfarkosten URF ingår.
Utskottsmajoriteten anser att
regeringens redovisning och förslag till
försvarsbeslutet hösten 2001 skall
inväntas när det gäller
Kristdemokraternas motionsförslag att
undersöka möjligheterna att behålla
ytterligare två ubåtar i drift. För att
ubåtssystemet skall kunna fortsätta att
fungera säkerhetsmässigt och
organisatoriskt borde
utskottsmajoriteten redan nu ha bifallit
vårt förslag.
Helikopterförbanden
I budgetpropositionen hösten 1999 (prop.
1999/2000:1) angavs att det fanns
problem inom helikopterförbanden
beroende på materielbrister, brist på
tekniker och piloter samt otillräcklig
flygtid.
Helikopterförbandens förmåga har inte
förbättrats under 1999. Huvudproblemet
är en stor brist på tekniker, vilket
medför ett lågt flygtidsuttag. Dessutom
förekommer allvarliga materielbrister
som inverkar på helikoptrarnas
tillgänglighet. Detta har bl.a. negativt
påverkat flygtidsproduktionen och
förbandsutbildningen för de sjöoperativa
förbanden.
Helikopterförbanden är en viktig del i
insatsorganisationen, bl.a. till följd
av sin operativa rörlighet och förmåga
att samverka med mark-, sjö- och
flygstridskrafter. Den intensifierade
teknikerrekryteringen måste därför
fortsätta.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 2 bort ha följande lydelse:
*2. beträffande *inriktning av
förbandsverksamhet*
*att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 2, med bifall till motion
2000/01:Fö208 yrkandena 7 och 8 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö207 yrkande 6 i denna del,
2000/01:Fö208 yrkande 6,
2000/01:Fö312 yrkande 4,
2000/01:Fö322, 2000/01:Fö324
yrkandena 1 och 2, 2000/01:Fö325
yrkande 3 och 2000/01:Fö801 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som har anförts ovan,
4. Inriktning av förbandsverksamhet
(mom. 2)
Stig Sandström och Berit J¢hannesson
(båda v) anför:
Omstruktureringen flyter bra när det
gäller den övertaliga militära
personalen. Trygghetssystemen är till
fyllest. Officerarna är efterfrågade på
arbetsmarknaden och det är relativt lätt
för dem att finna nya arbeten.
Samhällsekonomiskt är vinsten uppenbar.
Efterfrågad personal flyttas över från
lågproduktiv verksamhet till
tillväxtbranscher.
För den civila personalen kan
situationen te sig annorlunda. Ofta har
man en lägre utbildningsnivå och är av
olika anledningar mer stationär. Det
handlar ofta om lågbetalda kvinnor i
olika servicefunktioner som aldrig fått
chansen till kompetensutveckling eller
vidareutbildning. Trygghetssystemen är
inte lika bra som på den militära sidan.
Vi finner det därför angeläget att
staten som arbetsgivare tar sitt ansvar
för den stora omstruktureringen också
för civil personal och upprättar ett
speciellt riktat handlingsprogram för
att hantera övertaligheten på den civila
sidan.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 2 bort ha följande lydelse:
*2. beträffande *inriktning av
förbandsverksamhet*
*att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 2, med bifall till motion
2000/01:Fö312 yrkande 4 och med
avslag på motionerna 2000/01:Fö207
yrkande 6 i denna del, 2000/01:Fö208
yrkandena 6-8, 2000/01:Fö322,
2000/01:Fö324 yrkandena 1 och 2,
2000/01:Fö325 yrkande 3 och
2000/01:Fö801 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
5. Inriktning av internationella
insatser (mom. 7)
Runar Patriksson (fp) anför:
Sverige har en lång tradition att delta
i fredsbevarande militära insatser i
FN:s regi. Det svenska försvaret har
fått värdefulla erfarenheter genom att
under 1990-talet ha bidragit till de
fredsbevarande och fredsskapande
insatserna i Kroatien, Makedonien,
Bosnien och nu senast i Kosovo. Dessa
insatser i europeiska konflikthärdar är
också ett mer påtagligt sätt att skapa
förutsättningar även för vår egen
säkerhet i Europa. De illustrerar att
Sveriges fred och säkerhet främjas genom
ett aktivt deltagande i internationella
insatser särskilt i Europa och dess
närområde. Internationella insatser är
sålunda en integrerad del av det svenska
försvarets huvuduppgifter.
Det svenska försvaret måste enligt min
mening redan i närtid ges
förutsättningar för att kunna delta i
internationella insatser i en omfattning
som är två till tre gånger större än den
nuvarande. Sverige måste vidare vara
berett på att omedelbart kunna utföra
fredsbevarande och fredsfrämjande
insatser om konflikter uppstår i vårt
närområde.
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande inriktning av
internationella insatser
att riksdagen med bifall till
motion Fö212 yrkande 5 och med avslag
på motion U401 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad
som anförts ovan,
6. Inriktning av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
(mom. 7)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
I det korta perspektivet gäller det,
framför allt inom materielområdet, att
göra det bästa av situationen samtidigt
som ekonomiskt utrymme för
framtidssatsningar måste skapas. På så
sätt upprätthålls den erforderliga
funktionella kompetensen.
Förutsättningarna för utveckling av
förmåga inom olika områden ökar. Det är
mycket svårt att bygga och anskaffa nya
system från grunden. Nuvarande
materielplaner är i det längre
perspektivet i stort sett redan nu helt
intecknade. Detta är inte acceptabelt i
en situation då försvaret står inför en
omdaning som är större en någonsin
tidigare.
Det antal förband som är möjliga att
organisera på medellång sikt blir för få
för att kunna svara upp mot våra
säkerhets- och försvarspolitiska krav.
Genom att under längre tid utnyttja den
mest moderna materielen kan den
funktionella kompetensen upprätthållas
och utvecklas. Den kan också utnyttjas
på ett påtagligt sätt genom att utgöra
basen för s.k. demonstratorer som ett
led i utvecklingsprocessen. Det skapas
bättre betingelse för utveckling av den
personella kompetensen samtidigt som
antalet förband bättre svarar mot det
behov som det nya säkerhetspolitiska
läget med dagligt nyttjande av våra
stridskrafter på sitt sätt kräver - både
mer politisk ledning och mer av den
politiska ledningen - eftersom utövande
av offentlig makt på försvarsområdet är
ett säkerhetspolitiskt agerande.
Demonstratorer och simulatorer är till
god hjälp vid utveckling av gamla och
nya vapensystem, men de kan aldrig helt
ersätta verkligheten. Det krävs ett
växelspel mellan verkligheten och dess
mer virtuella former. Åtgärder bör också
vidtas i syfte att återupprätta de
effekter som studieverksamheten tidigare
svarat för, bl.a. att ta fram ett väl
underbyggt underlag för beslut i olika
inriktningsfrågor. En större materiell
kvantitet i kombination med hög
kvalitativ funktionskompetens inom de
flesta områden är nödvändig för att
utveckla det nya försvaret.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande inriktning av
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 6, med bifall till motion
2000/01:Fö207 yrkande 6 i denna del
och med avslag på motionerna
2000/01:Fö208 yrkande 13,
2000/01:Fö212 yrkandena 3 och 4,
2000/01:Fö309, 2000/01:Fö312
yrkandena 2 och 3, 2000/01:Fö328
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01: U401
yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
7. Inriktning av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
(mom. 7)
Stig Sandström och Berit J¢hannesson
(båda v) anför:
Det pågår en omvärdering och ett
nytänkande när det gäller
materielförsörjningen.
Materielförsörjningsutredningen och
Riksdagens revisorer arbetar med frågan
och har lämnat delrapporter där man
ifrågasätter den tidigare politiken.
Samtidigt lever id,n om att man skall
kunna tillföra landet stora
exportinkomster genom försäljning av
dyrbara vapensystem som t.ex. JAS 39
Gripen. Stor energi inriktas på detta.
Vi menar att det är dags att byta
affärsid,. Vi vill därför att
Materielförsörjningsutredningen, helst
förstärkt med civil ekonomisk kompetens,
får tilläggsdirektiv. I dessa bör ingå
att dels analysera hur försvarsindustrin
kan ges en mer civil inriktning, dels
att göra en analys av
krigsmaterielexportansträngningarna i
deras helhet för att dra lärdomar av
gångna tiders misstag alltifrån Bofors
vapenexport till Indien till de
exportansträngningar som lagts ner på
JAS 39 Gripen.
Samtidigt pågår nu ett omfattande
program för att skrota produkter och
tömma förråd av materiel som levererats
under invasionstänkandets tid. Men
fortfarande återstår ej levererade
beställningar. Vi vidhåller därför vårt
gamla förslag om att man bör tillsätta
en arbetsgrupp med hög juridisk
kompetens som ser över gjorda men ej
levererade beställningar i syfte att
reducera dem eller omvandla dem till mer
behovsanpassade order. Det bör även
ligga i industrins intresse att ett
ekonomiskt utrymme skapas för utveckling
av modernare materiel.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande inriktning av
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 6, med bifall till motion
2000/01:Fö312 yrkandena 2 och 3 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö207 yrkande 6 i denna del,
2000/01:Fö208 yrkande 13,
2000/01:Fö212 yrkandena 3 och 4,
2000/01:Fö309, 2000/01:Fö328
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01: U401
yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
8. Inriktning av materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
(mom. 7)
Runar Patriksson (fp) anför:
Det är uppenbart att den tid är ute då
beställningar från det svenska försvaret
utgjort tillräckligt underlag för en
allsidig inhemsk försvarsindustri. Det
svenska försvaret kommer i framtiden att
köpa allt mindre serier av olika
materielslag än tidigare, samtidigt som
möjligheterna till uppgradering av
elektronik m.m. gör att livslängden för
olika vapenbärare och vapensystem
tenderar att bli längre. Med färre
enheter och längre mellanrum mellan
nybeställningar blir det allt svårare
att basera utveckling och produktion på
huvudsakligen svenska behov.
Den svenska försvarsindustrin håller på
att omstruktureras från att ha varit i
huvudsak nationell till att bli del av
en europeisk industri. Denna
omstrukturering måste bejakas. Den får
dock inte stå i motsatsställning till
att svensk försvarsindustri också
framgent kan finna samarbetspartner inom
amerikansk försvarsindustri.
Alternativet till europeisk samverkan är
för Sveriges del inte inhemsk
försvarsindustri utan snarare ingen
försvarsindustri alls.
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande inriktning av
materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 6, med bifall till motion
2000/01:Fö212 yrkandena 3 och 4 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö207 yrkande 6 i denna del,
2000/01:Fö208 yrkande 13,
2000/01:Fö309, 2000/01:Fö312
yrkandena 2 och 3, 2000/01:Fö328
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:U401
yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
9. Bemyndigande i fråga om ramanslaget
6:6 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst (mom. 13)
Runar Patriksson (fp) anför:
Produktionen av skyddsrum bör begränsas
och inriktas mot områden där riskerna
bedöms som störst. Bemyndigandet för
anslaget 6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst bör därför begränsas
till sammanlagt 100 miljoner kronor för
år 2001.
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 7 bort ha följande lydelse:
13. beträffande bemyndigande i
fråga om ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och
räddningstjänst
att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö212 yrkande 9 och
med avslag på proposition 2000/01:1
(utg.omr. 6) yrkande 15 bemyndigar
regeringen att under 2001, i fråga om
ramanslaget 6:6 Funktionen
Befolkningsskydd och räddningstjänst,
medge beställningar av skyddsrum och
ledningsplatser m.m. så att behovet
av anslagsmedel efter 2001 för dessa
och tidigare beställningar uppgår
till högst 100 000 000 kr,
10. Försvarspolitiska planeringsfrågor
(mom.23)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Försvaret skall inte bara klara dagens
hot, utan måste också byggas för att
kunna möta morgondagens osäkerhet. Våra
ansträngningar för att anpassa försvaret
för att kunna verka i olika situationer
skall dessutom skapa reella möjligheter
att aktivt använda detta som en del i
den dagliga säkerhetspolitiken.
Förhoppningen att försvaret snabbt och
enkelt skall kunna "anpassas", dvs.
rusta upp eller skapa ny förmåga för att
möta förändrade hot, är orealistisk.
Kraven på svenskt deltagande i
internationella insatser kommer inte att
minska. Försvaret bör således utvecklas
i huvudsak på samma ekonomiska nivå som
under den senaste
försvarsbeslutsperioden.
Grundtanken vid varje försvarsbeslut
måste vara att skapa stabila
förutsättningar och tydliga
ansvarsförhållanden mot bakgrund av den
långa utvecklings- och uppsättningstiden
för personal, materiel och förband inom
försvarssektorn. Stabila förutsättningar
står på intet sätt i motsatsförhållande
till en dynamisk och verklighetsanpassad
utveckling.
Under det senaste årtiondet har
emellertid detta förändrats.
Stabiliteten i utvecklingen liksom
tydliga ansvarsförhållanden har ersatts
av ideliga omprövningar och anpassningar
till statens finanser. En successiv
anpassning av försvaret, såväl beredskap
som uppgifter och förmågor, till
utvecklingen i omvärlden är ett
politiskt ansvar liksom stabila
förutsättningar för framtida
investeringar i personal och ny
materiel. För att detta skall kunna
förverkligas bör det politiska ansvaret
göras tydligare samtidigt som gränsen
mellan det politiska ansvaret och
myndigheters ansvar tydliggörs.
Inför det kommande heltäckande
försvarsbeslutet bör således
utredningsprocessen granskas samtidigt
som formerna, bl.a. anslagsindelning och
investeringar i fastigheter och
materiel, för styrning av försvaret ses
över.
Sammantaget förordar Moderat
samlingspartiet en utveckling av det
militära försvaret som dels skapar en
större säkerhetsmarginal för oväntade
och oönskade händelseutvecklinger, dels
ger ekonomiska möjligheter att öka
takten i omställningsprocessen.
Riksrevisionsverkets (RRV) senaste
rapport på försvarsområdet ("Från hot
till skrot") ger en skrämmande bild av
det ytterst begränsade utrymmet för
materiell förnyelse som föreligger under
den närmaste tioårsperioden. Enligt
RRV:s bedömning är utrymmet t.o.m.
negativt - dvs. inte ens de i nu
gällande planer intecknade
materielprojekten kommer att kunna
realiseras. Gångna decenniets
erfarenheter tas till intäkt för en
liknande utveckling under åren framöver.
Detta är oacceptabelt och understryker
behovet av ett försvarspolitiskt beslut
på en radikalt annorlunda anslagsnivå än
den som fastställdes av riksdagen våren
2000.
Den i reservationen 2 skisserade
inriktningen innebär en större (om än
mer differentierad) förbandsmassa som
skapar förutsättningar för framtida
höjning av svensk militär förmåga. Den
utgör dessutom en materiellt och
personellt bredare och bättre anpassad
bas för att klara den över
partigränserna i huvudsak gemensamma
ambitionsnivån vad gäller förmågan att
delta i internationella insatser, såväl
momentant som uthålligt.
Sverige skall föra en aktiv
säkerhetspolitik. En sådan politik
kräver stöd av ett militärt försvar som
är insatsberett, samtidigt som
förutsättningar för en framtida
upprustning behålls och utvecklas. Det
ställer dock krav på en realistisk
politik som samtidigt tar vara på
möjligheter till samarbete över gamla
nationsgränser och mellan folken.
Grunden för svensk försvarspolitik är
att Försvarsmakten kan försvara landet
mot alla typer av väpnade angrepp,
således även invasion och ockupation.
Detta ger också de kunskaper och
färdigheter som erfordras för att
landets militära enheter blir lämpade
att hävda svenskt territorium och
svenska intressen i närområdet samt för
att i samverkan med andra nationers
resurser bidra till fred och säkerhet i
vår omvärld. Detta kräver förmåga till
väpnad strid i vid bemärkelse. Försvaret
får aldrig tillåtas att bli varken
enbart en bevakningsorganisation eller
enbart en expeditionskår.
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med förslag till ett samlat
försvarspolitiskt riksdagsbeslut hösten
2001. Omstruktureringen av försvaret
måste påbörjas på bredden. När försvaret
byter affärsid, kan vi inte tillåta att
tradition och skygglappar hindrar
nödvändiga förändringar inom hela
försvaret. Personalförsörjning med såväl
anställd personal som pliktpersonal,
förbandsomsättning och
förbandsutbildning, beredskapssystem,
logistik, ledning, forskning och
utveckling samt materielförsörjning
måste gå hand i hand med den omprövning
och breddning av det militära försvarets
roll och uppgifter som skett under det
senaste decenniet.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 23 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö207 yrkande 3 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö206 yrkandena 1-6,
2000/01:Fö211, 2000/01:Fö212
yrkandena 1-2 och 2000/01:Fö312
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
11. Försvarspolitiska planeringsfrågor
(mom.23)
Stig Sandström och Berit J¢hannesson
(båda v) anför:
En av försvarets huvuduppgifter är
internationella insatser. Sådana blir
troligen den mest operativa verksamheten
i framtiden. Det är viktigt och
självklart att det militära försvaret
inom sin budgetram tillser att resurser
finns för denna verksamhet. Därför
föreslår Vänsterpartiet att
planeringsförutsättningarna inför 2002
och 2003 inkluderar en omfördelning av
500 miljoner kronor per år från områdena
förbandsverksamhet och beredskap samt
materiel- och anläggningsförsörjning i
syfte att inom budgeten för det militära
försvaret säkerställa resurser för
internationell verksamhet.
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 23 bort ha följande lydelse:
*att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö312 yrkande 1 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö206 yrkandena 1-6,
2000/01:Fö207 yrkande 3,
2000/01:Fö211 och 2000/01:Fö212
yrkandena 1-2 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
12. Försvarspolitiska planeringsfrågor
(mom.23)
Runar Patriksson (fp) anför:
Folkpartiets politik har länge
sammanfattats i orden "ett smalare men
vassare försvar". Försvarsbeslutet våren
2000 gör försvaret smalare, men tyvärr
inte tillräckligt mycket vassare. Vi har
accepterat sänkningen av försvarsramen
men anser - i likhet med vad vi gjorde
när försvarsförhandlingarna avbröts -
att det så kallade omställningsbidraget
måste vara större.
Utöver regeringens föreslagna anslag
vill Folkpartiet anslå ytterligare tre
miljarder kronor i omställningsbidrag
för åren 2002-2003. Detta skulle
möjliggöra den modernisering av
försvaret som vi anser nödvändig.
Viktiga delar i en sådan modernisering
är dels en materiell förnyelse såsom
t.ex. elektroniska motmedel, nytt
robotsystem för luftförsvaret och
attackhelikoptrar, dels ett nytt
könsneutralt värnpliktssystem. Ett
sådant värnpliktssystem skulle bl.a. öka
möjligheterna att ha personal med
specialkompetenser snabbt tillgänglig
för internationella insatser och
kraftigt öka resurserna för
internationella fredsbevarande insatser
i t.ex. FN- eller EU-regi.
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 23 bort ha följande
lydelse:
*att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö212 yrkande 2 och
med avslag på motionerna
2000/01:Fö206 yrkandena 1-6,
2000/01:Fö207 yrkande 3,
2000/01:Fö211, 2000/01:Fö212 yrkande
1 och 2000/01: Fö312 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts ovan,
13. Försvarspolitiska planeringsfrågor
(mom.23)
Lars Ångström (mp) anför:
Miljöpartiet har föreslagit att utreda
hur en halvering av militärutgifterna i
försvarsbudgeten skulle kunna genomföras
på ett för samhället så smidigt sätt som
möjligt. Bakgrunden är de stora
svårigheterna att minska militärbudgeten
inför beslutet den 30 mars 2000. Det
saknades helt förberedelser och
anpassningsplaner nedåt i försvaret. I
flera fall medförde beslutet ett
oförsvarligt slöseri med
skattebetalarnas pengar. Och då handlade
det ändå bara om en blygsam tioprocentig
minskning.
Enligt militära underrättelsetjänster
fortsätter den militärt möjliga
hotbilden mot Sverige att ytterligare
avlägsna sig i tid, samtidigt som FOA:s
avdelning för försvarsanalys hävdar att
de icke-militära hoten ökar i
sannolikhet. Omvärldsanalysen pekar
således på ett växande behov av att
kunna minska militärutgifterna, bl.a.
för att föra över resurser till försvar
mot de icke-militära hoten.
Försvarsutskottets ovilja till
framförhållning utgående ifrån
omvärldsanalysen uttrycks i att "några
andra ekonomiska utgångspunkter än de
riksdagen har beslutat om bör inte ligga
till grund för försvarsplaneringen ".
Det vittnar om att man är beredd att
göra om samma misstag igen med
skattebetalarnas pengar. Det rimmar
också illa med de anpassningsplaner
uppåt som görs, trots att "några andra
ekonomiska utgångspunkter än de
riksdagen beslutat om" inte föreligger.
Ett klokare beslut hade naturligtvis
varit att bifalla Miljöpartiets motion.
I utskottsbetänkandet borde det i
stället ha stått: Vi vill att man
skaffar sig bättre förutsättningar att
kunna minska militärutgifterna så att
skattebetalarnas pengar används på ett
förnuftigare sätt än vid den senaste
minskningen. Att utreda hur en halvering
av militärutgifterna kan göras på ett så
bra sätt som möjligt är ett led i det
arbetet.
Miljöpartiets förslag om att regeringen
skall konkretisera sitt handlingsprogram
om konfliktförebyggande politik och se
över möjligheterna att skapa ett
institut för internationell
konfliktförebyggande verksamhet och ett
internationellt konfliktslösningscentrum
avslås också av utskottet. Utskottet
utesluter förvisso inte att förslagen i
Miljöpartiets motion kan komma att
övervägas under det som man säger
konstruktiva skede som EU befinner sig i
vad avser att forma en europeisk förmåga
att bidra till fred och säkerhet. Frågan
är bara hur det skall gå till om inget
land, inte ens Sverige som tidigare
tagit sådana initiativ, är berett att
verka för det. Inget enda politiskt
beslut har någonsin fattats utan att
någon lagt ett förslag till beslut.
Utskottet borde i stället ha bifallit
Miljöpartiets motion och därmed ökat
möjligheterna för Sverige att inta en
konstruktiv och mer offensiv roll inom
den civila konflikthanteringens område.
Utskottet borde i stället i betänkandet
ha anfört: "Vi vill att Sverige skall
verka för konkreta konfliktförebyggande
åtgärder vid utvecklingen av EU:s
krishanteringspolitik för att undvika
att konflikter utvecklas till krig. Vi
vill att Sverige skall se över
möjligheterna att skapa ett
internationellt konfliktlösningscentrum
för att kunna dra nytta av de tidiga
varningar som fås i ett tidigt skede av
en konflikt."
Utskottet avslår också Miljöpartiets
förslag om att regeringen bör verka för
en genomförbarhetsstudie av en civil
europeisk fredskår, trots att EU-
parlamentet fattat beslut om att
rekommendera kommissionen att genomföra
en sådan studie. När riksdagen saknar
viljan att stödja EU-parlamentets
rekommendation är risken stor att Nato:s
förre generalsekreterare Solana
fokuserar hela uppbyggnaden av EU:s
krishanteringsförmåga på den militära
komponenten på den civila
konfliktförebyggande politikens
bekostnad. Det är inte bra. Utskottet
borde i stället ha bifallit
Miljöpartiets motion. Utskottet borde i
betänkandet ha anfört: "Vi vill stödja
Europaparlamentets beslut om en
genomförbarhetsstudie om civila
fredsstyrkor inom EU:s säkerhetspolitik
och undvika en ensidig fokusering på
gemensamma militära EU-styrkor."
Jag anser att utskottets hemställan
under moment 23 bort ha följande
lydelse:
*att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö206 yrkandena 1 och
4-6 och med avslag på motionerna
2000/01:Fö206 yrkandena 2 och 3,
2000/01: Fö207 yrkande 3,
2000/01:Fö211, 2000/01:Fö212
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Fö312
yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts
ovan,
14. En parlamentariskt sammansatt
arbetsgrupp (mom. 24)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
samt Åke Carnerö och Margareta Viklund
(båda kd) anför:
I februari 1999 slöts en
försvarsöverenskommelse mellan
Socialdemokraterna och Centerpartiet.
Med denna som grund utarbetades i
Regeringskansliet riktlinjer för en
översyn av Försvarsmaktens
grundorganisation. Därutöver beslutades
att en särskild arbetsgrupp, den så
kallade "styrgruppen" som bestod av tre
höga militärer och tre höga tjänstemän
från Regeringskansliet, skulle ta fram
ett förslag till grundorganisation med
utgångspunkt i de nämnda riktlinjerna.
Riktlinjerna angav fyra huvudområden som
särskilt skulle beaktas i det fortsatta
utredningsarbetet, nämligen
försvarspolitiska aspekter, ekonomiska
aspekter, regionalpolitiska aspekter och
miljöpolitiska aspekter.
Inom vart och ett av dessa fyra
huvudområden specificerades sedan
ytterligare kriterier som skulle vara
vägledande för det fortsatta
utredningsarbetet. Under ekonomiska
aspekter sades till exempel att
"kostnader för nyinvesteringar och
omlokalisering skall minimeras" och att
grundprincipen skulle vara att "varje
enskilt delförslag till förändring
(skall) leda till lägre utgifter".
Vidare sades, beträffande de
regionalpolitiska aspekterna, att
"särskild hänsyn (bör) tas till
försvarsmaktsberoendet, dvs. andelen
sysselsatta i Försvars-makten".
I rapporten "Ny grundorganisation för
Försvarsmakten" - styrgruppens rapport
till regeringen - finns betydande
avvikelser från den beställning som
regeringen gör i sina riktlinjer.
Därutöver uppvisar rapporten allvarliga
brister när det gäller såväl använd
metod som avrapporteringen av uppdraget.
Det finns ingen - eller mycket vag -
återkoppling mellan styrgruppens
bakgrundsredovisning och beskrivning av
hur man tänker gå till väga å ena sidan
och den "undersökning" som man
presenterar å den andra. Det finns inte
heller någon naturlig koppling mellan
"undersökningen" och de slutsatser som
man kommer fram till. Samtidigt är
återkopplingen till regeringens
riktlinjer svag eller obefintlig.
Den 30 mars i år godkände en
riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, centerpartister och
vänsterpartister propositionen Det nya
försvaret (prop. 1999/2000:30, bet.
2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:168).
En parlamentariskt sammansatt
arbetsgrupp bör därför snarast
tillsättas och ges i uppdrag att
genomlysa den utredningsprocess som
föregick riksdagens beslut den 30 mars
år 2000. Med utredningsprocessen menas
här dels den process som ägde rum i
Försvarsmakten (Högkvarteret och övriga
organisationsenheter på regional och
lokal nivå) fr.o.m. hösten 1998 och fram
till den 19 maj 1999, dels den process
som ägde rum i den så kallade
styrgruppen under perioden maj till
oktober 1999. I arbetsgruppens uppdrag
bör också ingå en genomlysning av de
processer i Regeringskansliet som
resulterade i inrättandet av styrgruppen
samt arbetet i samband med utformningen
av styrgruppens direktiv.
En genomlysning av det slag som
beskrivs ovan kan med fördel ta sin
utgångspunkt i regeringens direktiv till
styrgruppen "Riktlinjer för det
fortsatta arbetet med översyn av
Försvarsmaktens grundorganisation
(Fö1999/ 2655/MIL)."
Vi anser att utskottets hemställan under
moment 24 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till
motion 2000/01:Fö307 som sin mening
ger regeringen till känna vad som
anförts ovan,
15. Kustbevakningen (mom. 25)
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Uppgifter och effektmål för
totalförsvarets samlade ledning saknas.
Ett nytt heltäckande försvarsbeslut
avses fattas nästa höst. Inga nya
uppgifter har tillförts Kustbevakningen.
Till detta kommer att regeringen vill
att riksdagen skall upphäva nuvarande
verksamhetsinriktning för
Kustbevakningen och uppdra åt regeringen
att ange verksamhetsmål.
Riksdagens verksamhetsinriktning för
Kustbevakningen bör behållas i avvaktan
på ett samlat underlag inför nästa
heltäckande försvarsbeslut.
25. beträffande
Kustbevakningen
att riksdagen med anledning av
proposition 2000/01:1 (utg.omr. 6)
yrkande 28 och med bifall till motion
2000/01:Fö210 yrkande 7 i denna del
som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts ovan,
Särskilda yttranden
1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret
för budgetåret 2001
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens
majoritet bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
för 2001. Samtidigt beslutades om
preliminära utgiftstak för åren 2002 och
2003.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommitt,motioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större
möjligheter till ett rikare liv. Genom
en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både
företag och människor växa. nnu fler
kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att
hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja
bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet. De
enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till omfattande skattesänkningar för
alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi
de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små
eller inga möjligheter att påverka sin
egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser
för att på ett tillfredsställande sätt
kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma. Försvaret bör således
utvecklas i huvudsak på samma ekonomiska
nivå som under den senaste
försvarsbeslutsperioden.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november om
ramar för de olika utgiftsområdena valt
en annan inriktning av poltiken, deltar
vi inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 6,
totalförsvar.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår
kommitt,motion att
* Riksdagen anvisar till
utgiftsområde 6 politikområde 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
19 116 092 000 kr.
*
* Riksdagen anvisar till
utgiftsområde 6 politikområde 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser 0 kr.
*
* Riksdagen anvisar till
utgiftsområde 6 politikområde 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling 24 664 833 000 kr.
*
* Riksdagen anvisar till
utgiftsområde 6 politikområde 6:4
Funktionen civil ledning 360 083 000 kr.
*
* Riksdagen anvisar till
utgiftsområde 6 politikområde 7:1
Kustbevakningen 446 369 000 kr.
*
1. Utgifterna m.m. inom totalförsvaret
för budgetåret 2001
Åke Carnerö och Margareta Viklund (båda
kd) anför:
Politikområdet Försvarspolitik
Försvarsmaktens verksamhet
Hög kompetens och kvalitet skall
fortsatt prägla totalförsvarsresurserna.
Genomgående för försvaret skall vara
dess flexibilitet och förmåga att kunna
verka i olika situationer och med olika
grad av insatser. Särskilt viktig är
därvid förmågan till samarbete med andra
länders försvarsresurser och förmåga
till snabba och resoluta insatser både
vid direkt försvar eller vid
internationella insatser.
Totalförsvaret skall även i
fortsättningen vara starkt och modernt
för att kunna vara ett verkningsfullt
stöd för den svenska säkerhetspolitiken
i nutid och i ett längre perspektiv.
ven om den positiva säkerhetspolitiska
utvecklingen för Sverige fortsätter,
kvarstår en osäkerhet om utvecklingen på
längre sikt.
I en svårförutsägbar omvärldsutveckling
är det därför nödvändigt att ha
beredskap också för att dagens gynnsamma
säkerhetspolitiska läge i framtiden kan
komma att försämras. Vi måste därför
fortsatt ha en betryggande
försvarsförmåga för att kunna möta
närtida hot mot vårt land och framtida
hot vid omvärldsförändringar.
Framtida insatser kommer att ställa
höga krav på kompetens hos all personal.
Våra operativa insatsstyrkor skall kunna
genomföra integrerade insatser inom
ramen för insatsstyrkor. Dessa skall
kunna sättas samman av förband ur alla
försvarsgrenar och typer av
stridskrafter och kunna agera integrerat
med stor operativ rörlighet. Detta
kräver hög samverkansförmåga inom
insatsstyrkorna. Behovet av samträning
blir därför än mer centralt i framtidens
försvarsmakt.
Försvarsmaktens viktigaste kompetensbas
finns i insatsorganisationen och
grundorganisationen. Här finns de
kompetenser som behövs för anpassning,
tillväxt och handlingsfrihet att möta
militärtekniska förändringar.
Kristdemokraterna anser att
förbandsverksamheten måste förstärkas
för att Försvarsmakten bl.a. skall kunna
upprätthålla och vidareutveckla den
unika kompetensen att genomföra
kvalificerad väpnad strid både
nationellt och vid multinationella
fredsfrämjande insatser. Förmågan till
väpnad strid måste tränas genom
realistiska förbandsövningar under
varierande förhållanden samt genom
deltagande i internationell verksamhet.
Då ges möjligheter att anpassa
förbandens beredskap och tillgänglighet
till nationella och internationella
behov.
Internationellt säkerhetssamarbete är
ett medel för att även utveckla och
stärka vår nationella försvarsförmåga.
En väl utvecklad förbandsverksamhet ger
den kompetens som krävs för att
förbanden skall kunna nå hög operativ
förmåga i framtida insatsmiljöer. Genom
ett fördjupat PFF-samarbete förbättras
de svenska förbandens internationella
samarbets- och samverkansförmåga. På
sikt bör sådan samverkansförmåga nås så
att alla operativa insatsförband kan
ingå i Natoledda krishanteringsinsatser.
För att stärka Sveriges förmåga att
bidra till fred och säkerhet i Europa
och dess närhet genom att delta i
internationell fredsfrämjande och
humanitär verksamhet avsätter
Kristdemokraterna 500 miljoner kronor
per år utöver regeringens förslag i
politikområdet Försvarspolitik under
anslag 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. Förslaget innebär att för
år 2001 föreslår Kristdemokraterna
45 945 000 000 kr för politikområdet
Försvarspolitik.
Politikområdet Skydd mot olyckor
Kustbevakningen
Sveriges geografiska förhållanden är
utifrån övervakningssynpunkt i många
avseenden speciella. Sverige har en lång
kust i förhållande till landets yta.
Territorialgränsen i havet är betydligt
längre än Sveriges landgräns. Förutom
att Sveriges kust är en av Europeiska
unionens längsta med två yttre gränser,
en runt kusten och en runt Gotland, är
den dessutom en av de mest
svårövervakade genom vidsträckta
skärgårdsområden och glesbygd.
I Kustbevakningens (KBV) uppgifter
ingår att utföra sjöövervakning och
annan kontroll- och tillsynsverksamhet
till sjöss. Myndigheten svarar för
gränskontroll, polisiär verksamhet och
tullverksamhet till sjöss,
sjötrafikövervakning, viss
sjösäkerhetstillsyn samt för
fiskekontroll såväl till sjöss som vid
landning i hamn. KBV har även ansvar för
miljöräddningstjänsten till sjöss.
Kustbevakningen har ständig beredskap
för sjöräddning och bidrar därigenom
till ökad säkerhet och trygghet till
sjöss. Verksamheten omfattar även
eftersökning med flyg samt
miljöövervakning.
Kustbevakningen har således en mängd
uppgifter inom olika lagområden och
myndighetens kontrollverksamhet och
övervakning genom hög närvaro till sjöss
har en förebyggande effekt mot
brottslighet av olika slag. Nya
uppgifter har ständigt tillkommit och
nya står för dörren. Behovet av
nyrekrytering och utbildning föreligger,
liksom behovet av att i närtid omsätta
en stor del av fartygen och flygplanen.
Genom Sveriges medlemskap i EU ställs
det ett väsentligt större krav på KBV
beträffande såväl rutinmässig civil
övervakningsverksamhet som förmågan att
snabbt, korrekt och samordnat verkställa
ingripanden över större ytor och då även
på flera ställen samtidigt. Det
operativa inträdet i Schengensamarbetet
kommer att ställa krav på utökad
patrullering med fartyg som har lång
uthållighet och som kan operera såväl
inomskärs som inom territorialvattnet
och svensk ekonomisk zon.
En ständigt pågående och utökad
övervaknings- och kontrollverksamhet
kräver hög beredskap för
miljöräddningstjänst till sjöss och
sjöräddningstjänst. Detta kan lösas med
kombinationsfartyg, dvs. uthålliga
fartyg med förmåga till kvalificerad
självständig miljöräddnings- och
sjöräddningsinsats.
Kristdemokraterna anser att målen för
miljöräddningstjänsten till sjöss samt
utsjöbevakning måste kunna uppnås längs
hela den svenska kusten. För att lösa
dessa uppgifter behöver ytterligare två
kombinationsfartyg tillföras, det ena
för norra Östersjön, Ålandshav och Södra
Kvarken och det andra för västkusten.
För att långsiktigt kunna fullgöra
fastställda uppgifter och möta utökade
krav på internationell verksamhet,
gränskontroll och miljöräddningstjänst
till sjöss bör Kustbevakningens resurser
förstärkas. Kristdemokraterna avsätter
därför i politikområdet Skydd mot
olyckor 50 miljoner kronor utöver
regeringens förslag under anslaget 7:1
för detta ändamål. Förslaget innebär att
Kristdemokraterna för år 2001 föreslår
1 134 000 000 kr för politikområdet
Skydd mot olyckor.
3. Resultatbedömning
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Regeringen redovisar sin
resultatbedömning av verksamheten för
1999 utan att lämna några förslag till
riksdagen.
Det är anmärkningsvärt att regeringen
när det gäller det militära försvarets
förmåga kommer till slutsatsen att denna
aldrig understiger "betygssteget"
godtagbar. Vad gäller det civila
försvarets förmåga beskrivs denna i
budgetpropositionen på ett avsevärt mer
nyanserat och problemorienterat sätt.
Därför bör regeringen, och ytterst
Försvarsmakten, snarast skapa kriterier
som är så stabila över tiden att
förmågornas utveckling blir jämförbara
över åren. En fråga som osökt kommer upp
i sammanhanget är hur dåligt det gångna
årets resultat på något område skall
vara för att inte betecknas som
"godtagbart"? Intrycket att regeringen
medvetet vill undvika
problembeskrivningar och inte vågar
nyansera bedömningarna av erhållet
resultat kvarstår intill dess att ett
sammanhållet och transparent
värderingssystem utvecklats. Därmed
faller också möjligheterna att vidta de
åtgärder som utan tvekan kan vara
befogade för delar av organisationen.
Det bör därutöver uppmärksammas att
värderingen "godtagbar" har utnyttjats
under en lång följd av år och på så sätt
gett riksdagen en onödigt glättad bild
av det verkliga läget i det militära
försvaret. Detta förhållande måste
starkt ifrågasättas.
4. Inriktning av internationella
insatser
Henrik Landerholm, Olle Lindström, Rolf
Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla m)
anför:
Det kan inte vara i linje med det
svenska åtagandet att det skall ta mer
än ett halvt år från det att beslut har
fattats till dess att svenska förband
kan sättas in i internationella
insatser, såsom skedde i Kosovo. Det är
därför nödvändigt såväl att ha fler
förband i beredskap som att skapa enkla
former för finansiering när förbanden
sätts in i internationella operationer.
Anslaget för fredsfrämjande
truppinsatser bör således enbart omfatta
kostnader i samband med insatser. Om de
direkta insatskostnaderna framdeles tas
inom ordinarie försvarsanslag riskeras
en allvarlig urholkning av försvarets
förmåga. En sådan utveckling måste till
varje pris undvikas.
Finansieringen av internationella
insatser bör som hittills ske vid sidan
av Försvarsmaktens "reguljära" anslag.
Kostnaden bör ligga utanför de nuvarande
anslagen 6:1 och 6:2. Anslaget för
internationella insatser kan t.ex.
utformas som ett beredskapsanslag.
Därmed kommer möjligheterna att
finansiera insatsen inte att innebära
att den fördröjs.
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 6
Anslag Ansla Utskot Res
gstyp tets (fp)
(Belopp i 1000-tal kronor)
försla
g