Finansutskottets betänkande

2000/01:FIU08

Offentlig upphandling i informationssamhället, m.m. (prop.1999/2000:128) FiU8

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag i proposition 1999/2000:128 till ändringar i
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Regeringen föreslår att upphandlande enheter skall
få möjlighet att tillåta att anbud och
anbudsansökningar lämnas genom elektronisk
överföring eller på annat sätt. Regeringen föreslår
också att telefonitjänster, oavsett värde, skall
omfattas av upphandlingsreglerna. Vidare föreslås en
ny upphandlingsform för upphandlingar under
tröskelvärdena, urvalsupphandling. Slutligen
föreslås att en enhet som använder förenklad
upphandling - med några begränsade undantag - alltid
skall annonsera upphandlingen i en elektronisk
databas som är allmänt tillgänglig eller annonsera
på annat sätt som leder till effektiv konkurrens.
Vid urvalsupphandling skall enheten alltid annonsera
ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är
allmänt tillgänglig.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2001.

I betänkandet behandlar utskottet också fem
motioner som väckts med anledning av propositionen
och 29 motionsyrkanden som väckts under den allmänna
motionstiden år 2000.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet föreslår också att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad utskottet framfört
om omfattningen av regelverket för upphandling under
tröskelvärdena. Därmed tillstyrker utskottet delvis
bifall till en motion. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

I betänkandet finns 11 reservationer.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Allmänt om propositionen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi62 (c)
yrkande 1 om avslag på propositionen. Jämför
reservation 1 (c).

Propositionen

Genom beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58)
tillkallade regeringen en särskild utredare för att
utreda organisationen av Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999 beslutade
regeringen - efter ett tillkännagivande från
riksdagen - att ge utredningen en parlamentarisk
sammansättning, tilläggsdirektiv (dir. 1999:34) och
förlängd utredningstid t.o.m. december år 2000.
Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén lämna ett
delbetänkande omfattande det uppdrag som kommittén
fått genom direktiv 1998:58. Utredningen, som
antagit namnet Upphandlingskommittén, överlämnade i
december 1999 delbetänkandet (SOU 1999:139)
Effektivare offentlig upphandling - För fortsatt
välfärd, trygghet och tillväxt. Betänkandet har
remissbehandlats.

Regeringen beslöt den 17 juni 1999 att ge
Statskontoret i uppdrag att se över möjligheterna
till elektronisk upphandling under de s.k.
tröskelvärdena, dvs. i enlighet med de bestämmelser
som finns i 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig
upphandling (LOU). Uppdraget redovisades i november
1999 i Statskontorets rapport (1999:39) Elektronisk
upphandling under tröskelvärdena. Rapporten har
remissbehandlats.

Inom Finansdepartementet har det utretts om det är
möjligt att införa elektronisk upphandling även för
upphandlingar över tröskelvärdena. Förslaget har
presenterats i promemorian Elektronisk upphandling
över och under tröskelvärdena. Promemorian har
remissbehandlats.

I den aktuella propositionen tar regeringen upp
vissa av Upphandlings- kommitténs förslag samt
Statskontorets och departementets förslag om
elektronisk upphandling. Upphandlingskommittén
arbetar vidare och skall senast i december 2000
avlämna sitt slutbetänkande.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande 1 anför motionärerna att de anser att
samtliga ändringar av LOU bör behandlas i ett
sammanhang. Enligt motionärerna bör regeringen
avvakta Upphandlingskommitténs slutbetänkande innan
en proposition lämnas till riksdagen. Motionärerna
anser att riksdagen bör avslå den aktuella
propositionen och ge regeringen i uppdrag att
återkomma med ett helhetsförslag där
Upphandlingskommitténs slutbetänkande har beaktats.

Utskottets ställningstagande

Upphandlingskommittén har i sitt delbetänkande som
överlämnades till regeringen i december 1999
föreslagit ett antal förändringar i LOU. Med
anledning därav föreslår regeringen ett antal enkla
och praktiska förändringar av LOU. Enligt utskottets
mening är det värdefullt att regeringen har lagt
fram dessa förslag till förbättringar av LOU som kan
träda i kraft redan den 1 januari 2001.

Med det anförda avstyrker utskottet motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

De framtida tillsynsuppgifterna

Utskottets förslag i korthet

I motionerna föreslås omedelbara förändringar
av en framtida tillsynsmyndighets
organisation och befogenheter. Med hänvisning
till att dessa frågor är föremål för
beredning inom Regeringskansliet avstyrker
utskottet motionerna. Utskottet föreslår
alltså att riksdagen avslår motionerna
1999/2000:Fi58 (m), 1999/2000:Fi59 (kd)
yrkande 1, 1999/2000:Fi60 (fp),
1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1, 2000/01:Fi802
(m) yrkandena 6, 7 och 8 samt 2000/01:Fi804
(m, kd, c, fp). Jämför reservation 2 (m, kd,
c).

Propositionen

Nämnden för offentlig upphandling, som har cirka tio
anställda, utövar tillsynen över LOU. I Sverige
finns cirka 10 000 upphandlande enheter, och dessa
gör varje år omkring 200 000 förenklade
upphandlingar enligt bestämmelserna i 6 kap. och
omkring 3 500 direktivstyrda upphandlingar. Till
detta kommer en avsevärd mängd direktupphandlingar.
Det sammanlagda värdet av upphandlingar enligt 6
kap. är högre än värdet av de direktivstyrda
upphandlingarna.

Regeringen anser att det av flera skäl är
angeläget att bestämmelserna om offentlig
upphandling följs. Med hänsyn till den offentliga
upphandlingens omfattning och möjligheterna till
effektiviseringar betonade regeringen i direktiven
till Upphandlingskommittén vikten av att det finns
en ändamålsenlig tillsynsfunktion på
upphandlingsområdet. Hur denna bör vara organiserad
och huruvida den eller andra organisationer bör ha
rätt att väcka talan var några av frågorna som
kommittén skulle överväga.

Upphandlingskommittén har föreslagit att
tillsynsmyndigheten ges talerätt i länsrätt och att
en länsrätt skall kunna meddela förbud vid vite
eller, vid allvarliga överträdelser, kunna utdöma en
s.k. marknadsskadeavgift. Tillsyns- myndigheten
föreslås vidare få talerätt inom ramen för nuvarande
s.k. överprövningsmål. Talerätten föreslås även
omfatta berörd leverantör eller en sammanslutning av
leverantörer. Kommittén föreslår i
organisationsfrågan att en ny myndighet, benämnd
Konkurrens- och upphandlingsverket, ledd av en
styrelse eller ett insynsråd, bildas genom en
sammanslagning av nuvarande Konkurrensverket och
Nämnden för offentlig upphandling. Kommittén anser
att ytterligare resurser behövs för tillsynen.

Regeringen delar kommitténs bedömning att det är
viktigt att tillsynen över den offentliga
upphandlingen är effektiv och ger upphandlande
enheter och anbudsgivare vägledning om hur lagen
skall tillämpas. I propositionen konstaterar
regeringen att de förslag som kommittén lämnat i
denna del fått ett positivt gensvar samtidigt som de
aktualiserar vissa frågor om den närmare
utformningen av en stärkt tillsyn. Det gäller såväl
regelverket som organisationen. Regeringen anser
dock att dessa frågor behöver beredas ytterligare.
Regeringen avser att så snart som möjligt återkomma
till dessa frågor.

Motionerna

I motionerna 1999/2000:Fi58 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m), 1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),
1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp) yrkande 1,
2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) yrkande 6
och 2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c,
fp) anför motionärerna att de anser att
tillsynsmyndigheten måste ges bättre förutsättningar
att klara sin uppgift. Enligt motionärerna bör
tillsynsmyndigheten ges bättre sanktionsmöjligheter
och en ny organisation. Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) bör slås samman med
Konkurrensverket till ett Konkurrens- och
upphandlingsverk. Motionärerna i Fi802 (m) yrkandena
7 och 8 samt Fi804 (m, kd, c, fp) instämmer i
Upphandlingskommitténs förslag om att Konkurrens-
och upphandlingsverket skall få möjlighet att föra
talan om s.k. marknadsskadeavgift vid länsrätt och
att branschorganisationer skall få talerätt i
upphandlingsmål.

I motion 1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkande 1 anförs att NOU snarast i samband med en
resursförstärkning bör förändras till en s.k.
enrådighetsmyndighet alternativt samordnas med
Konkurrensverket. Oavsett vilken lösning som väljs
anser motionärerna att det skall bildas ett
insynsråd där de olika parternas organisationer kan
diskutera principiella och långsiktiga frågor för
tillsynsmyndighetens verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att tillsynen
över den offentliga upphandlingen är effektiv och
ger upphandlande enheter och anbudsgivare vägledning
om hur lagen skall tillämpas. I propositionen anförs
att Upphandlingskommitténs förslag aktualiserar
vissa frågor om den närmare utformningen av en
stärkt tillsyn vad gäller såväl regelverket som
organisationen. Regeringen gör bedömningen att dessa
frågor behöver övervägas ytterligare. Inom
Regeringskansliet pågår för närvarande ett arbete
med att närmare analysera vilka befogenheter en
framtida tillsynsmyndighet skall ha och hur
tillsynsmyndigheten bör vara organiserad.

Inom Regeringskansliet pågår således ett
omfattande arbete med att analysera en framtida
tillsynsmyndighets befogenheter och organisation.
Utskottet anser inte att detta arbete bör
föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna
1999/2000:Fi58 (m), 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 1,
1999/2000:Fi60 (fp), 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1,
2000/01:Fi802 (m) yrkandena 6, 7 och 8 samt
2000/01:Fi804 (m, kd, c, fp).

Upphandling under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet

I en motion motsätter sig motionären
regeringens bedömning att regler för
upphandlingar under tröskelvärdena bör finnas
i huvudsak i samma omfattning som i dag. Med
hänvisning till Upphandlingskommitténs arbete
anser inte utskottet att det finns någon
anledning att nu göra någon bedömning av
vilken omfattning reglerna för upphandlingar
under tröskelvärdena bör ha. Utskottet
föreslår därför att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört om omfattningen av regelverket för
upphandling under tröskelvärdena. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion
1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2 och avslår
motionerna 1999/2000:
Fi62 (c) yrkande 2 och 2000/01:Fi802 (m)
yrkande 3. Jämför reservationerna 3 (m, kd,
fp) och 4 (c).

Propositionen

Genom LOU genomförs EG:s regler om den offentliga
upphandlingen inom den inre marknaden. I 1 kap. LOU
finns gemensamma regler och definitioner som i
princip gäller för såväl de direktivstyrda
upphandlingarna över tröskelvärdena enligt 2-5 kap.
som de icke-direktivstyrda upphandlingarna under
tröskelvärdena enligt 6 kap. Bestämmelserna i 6 kap.
omfattar alla slags upphandlingar under
tröskelvärdena - varor, byggentreprenader,
försörjningssektorer (vatten-, energi-, transport-
och telekommunikationssektorerna) och s.k. A-
tjänster (konsulttjänster, datatjänster,
arkitekttjänster m.m.). Vidare omfattar 6 kap.
upphandling av s.k. B-tjänster oavsett värde. Med B-
tjänster avses t.ex. tjänster inom kultur-, fritids-
och idrottsverksamhet samt utbildnings-, social-,
hälso- och sjukvårdstjänster. Slutligen skall
upphandlingar som omfattas av sekretess eller andra
särskilda begränsningar med hänsyn till rikets
säkerhet och försvarsupphandlingar göras i enlighet
med 6 kap. oavsett värde.

Upphandlingen enligt 6 kap. är sammantaget mer
omfattande än den upphandling som sker enligt de
direktivstyrda reglerna. Som framgått ovan görs det
cirka 200 000 förenklade upphandlingar årligen
enligt bestämmelserna i 6 kap. Härutöver tillkommer
ett stort antal direktupphandlingar. Antalet
upphandlingar som görs enligt de direktivstyrda
reglerna är avsevärt lägre, närmare bestämt cirka 3
500. Det sammanlagda värdet av upphandlingarna
enligt 6 kap. är högre än det sammanlagda värdet av
de direktivstyrda upphandlingarna.

Utöver Sverige har ett flertal andra EU-länder
bestämmelser som, åtminstone delvis, reglerar
upphandlingar under tröskelvärdena och upphandling
av B-tjänster.

Bestämmelserna i 6 kap. LOU, som trädde i kraft
den 1 januari 1994, utformades efter mönster av
bestämmelserna i de regelverk som tidigare gällde i
Sverige. Dessa regler fanns i en
upphandlingsförordning som gällde för statliga
myndigheter och i ett upphandlingsreglemente som
frivilligt tillämpades av kommuner och landsting.

Trots att det ibland framkommit kritik mot att
reglerna i 6 kap. är krångliga, har det enligt
Upphandlingskommittén inte förts fram krav på
avskaffande av 6 kap. eller en återgång till den
reglering som gällde före 1994. Regler för
upphandling under tröskelvärdena har tvärtom bedömts
vara av stor betydelse bl.a. för små och medelstora
företags deltagande i den offentliga upphandlingen.

Regeringen anser i likhet med kommittén att
upphandlingar under tröskelvärdena bör regleras i
LOU, eftersom det totalt sett rör sig om betydande
belopp och det är av stor vikt för samhällsekonomin
att offentliga resurser används på ett effektivt
sätt. Regeringen gör bedömningen att regler bör
finnas i huvudsak i samma omfattning som i dag.
Regeringen anser vidare att det är viktigt med en
effektiv konkurrens. Lagstiftningen kan emellertid
förtydligas och kompletteras i några delar utan att
det innebär att den blir svårtillämpad eller alltför
detaljrik. Några förslag till förbättringar tas upp
i den aktuella propositionen.

Motionerna

I motion 1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp)
yrkande 2 motsätter sig motionären regeringens
formulering i propositionen att "Regler bör finnas i
huvudsak i samma omfattning som i dag". Motionären
anser att formuleringen bör strykas i avvaktan på
Upphandlingskommitténs slutbetänkande. Kommittén kan
komma att föreslå vissa förändringar av dessa regler
och det vore olyckligt att redan nu begränsa
kommitténs arbete.

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande 2 anser motionärerna att
Upphandlingskommittén bör ges i uppdrag att i sitt
fortsatta arbete närmare utreda möjligheterna att
reglera upphandling under tröskelvärderna i särskild
ordning med iakttagande av gemenskapsrättens
grundläggande principer om likabehandling,
transparens, ömsesidigt erkännande och
proportionalitet.

I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkande 3 anför motionärerna att
upphandlingsreglerna skapar betydande problem vid
avknoppning av offentlig verksamhet framför allt på
B-tjänsternas område. Med avknoppning menar
motionärerna att en offentlig myndighet lämnar ett
entreprenaduppdrag till ett företag som ägs och
drivs av tidigare offentliga anställda i
verksamheten. Motionärerna anser att avknoppning
ökar konkurrensen genom att marknadsstrukturen
förändras i riktning mot flera alternativ och mindre
fåtalsdominans. Motionärerna anser därför att B-
tjänster under tröskelvärdena bör undantas från LOU.

Utskottets ställningstagande

Det sammanlagda värdet av upphandlingar under
tröskelvärdena är högt. Enligt utskottet är det av
stor vikt för samhällsekonomin att offentliga
resurser används på ett effektivt sätt. Mot denna
bakgrund anser utskottet att upphandlingar under
tröskelvärdena bör regleras i LOU.

I propositionen gör regeringen bedömningen att
regler för upphandlingar under tröskelvärdena bör
finnas i huvudsak i samma omfattning som i dag. Som
redovisats ovan kommer Upphandlingskommittén i
december innevarande år att överlämna sitt
slutbetänkande till regeringen. Med hänsyn härtill
anser inte utskottet att det finns anledning att nu
göra någon bedömning av vilken omfattning reglerna
för upphandlingar under tröskelvärdena bör ha.
Upphandlingskommitténs slutbetänkande bör således
avvaktas innan ställning tas i denna fråga.
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad utskottet framfört om
omfattningen av regelverket för upphandlingar under
tröskelvärdena. Därmed tillstyrker utskottet delvis
motion 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2. Motionerna
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2 och 2000/01:Fi802 (m)
yrkande 3 avstyrks.

Elektronisk upphandling över och
under tröskelvärdena

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
upphandlande enheter skall få möjlighet att
tillåta att anbud lämnas inte bara
skriftligen utan också genom elektronisk
överföring eller på annat sätt. Riksdagen
avslår motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 3.
Jämför reservation 5 (c).

Propositionen

Den 11 mars 1998 antog EG-kommissionen ett
meddelande - Offentlig upphandling inom Europeiska
unionen, KOM (98)143 - där handlingsplanen för de
närmaste fem åren anges. Här aviseras riktlinjer för
ändringar i direktiven. Förändringarna berör
elektronisk upphandling och de syftar bl.a. till att
ge de upphandlande enheterna möjlighet att välja
bort det skriftliga förfaringssättet vid
anbudslämnande till förmån för elektroniskt lämnade
anbud. Det kan dock dröja några år innan eventuella
direktivändringar kan bli verklighet.

Regeringen anser att det finns ett behov av att
kunna använda den moderna kommunikationstekniken i
upphandlingsförfarandet. Att regelverket bör
anpassas så att denna teknik kan användas i de olika
leden av offentlig upphandling har regeringen också
klargjort i en skrivelse till riksdagen (skr.
1997/98:190 Elektronisk handel). Regeringen anser
att Sverige inte bör avvakta eventuella
direktivändringar utan redan i dag ta till vara de
möjligheter till elektronisk överföring som de
nuvarande direktiven medger.

Direktiven tillåter under vissa angivna
förutsättningar att anbud lämnas på andra sätt än
skriftligen. Regeringen anser därför att det bör
införas en sådan möjlighet i LOU. Regeringen
föreslår att upphandlande enheter skall få möjlighet
att tillåta att anbud lämnas inte bara skriftligen
utan också genom elektronisk överföring eller på
annat sätt. Denna reglering bör gälla för
upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena.
En förutsättning som måste vara uppfylld och som bör
framgå av LOU är att innehållet i anbuden skall
förbli okänt för den upphandlande enheten intill
dess att anbuden får öppnas. Detta villkor innebär
att det ställs strikta krav på den teknik som
används.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande 3 anför motionärerna att de anser att
regeringens ambition beträffande elektronisk
upphandling är alltför låg. Motionärerna anser att
på sikt bör målet utsträckas till att upphandling i
stor utsträckning skall ske endast elektroniskt. För
att detta skall vara möjligt bör regeringen driva
frågan inom ramen för det europeiska samarbetet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är angeläget att ta till
vara de möjligheter till elektronisk överföring som
de nuvarande direktiven medger. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag.

Kommissionen har nyligen presenterat ett förslag
till direktivändringar som bl.a. innehåller förslag
om att elektronisk överföring skall medges i all
kommunikation inom offentlig upphandling. Enligt
förslaget skall reglerna också innehålla incitament
att använda elektronisk kommunikation. Enligt
kommissionens strategi för den inre marknaden skall
de föreslagna direktiv- ändringarna antas av
parlamentet och rådet i juni 2001. Inom EU pågår
således redan det arbete som motionärerna efterlyser
varför motion 1999/2000:
Fi62 (c) yrkande 3 avstyrks.

Urvalsupphandling

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
det skall införas en ny upphandlingsform -
urvalsupphandling - för upphandlingar under
tröskelvärdena. Riksdagen avslår motion
1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 2. Jämför
reservation 6 (m, kd).

Propositionen

Enligt nu gällande regler i 6 kap. LOU får en
upphandlande enhet inte avvisa en leverantör med
hänvisning till att det redan finns ett tillräckligt
antal anbudsgivare. Följden kan bli att
utvärderingsprocessen blir mycket tids- och
resurskrävande, eftersom enheten måste utvärdera
alla inkomna anbud.

Vid upphandling över tröskelvärdena enligt 2-5
kap. är det däremot tillåtet att begränsa antalet
anbudsgivare, vilket gäller för upphandlingsformerna
selektiv och förhandlad upphandling. Dessa former av
upphandling kan sålunda förenkla upphandlingsarbetet
inom områden där det finns ett stort antal företag
som är beredda att lämna anbud.

I propositionen redovisas att
Upphandlingskommittén och remissinstanserna är ense
om att det finns ett behov av en motsvarande
upphandlingsform för upphandlingar enligt 6 kap. En
invändning som har anförts mot kommitténs förslag är
att det skulle vara mindre väl avvägt i förhållande
till önskemålet om ett lättillämpat regelverk.
Enligt regeringen kan införandet av en ny
upphandlingsform emellertid ses som att
upphandlingen kan underlättas snarare än att den
blir mer komplicerad. Regeringen anser således att
den nya upphandlingsformen bör introduceras i 6 kap.
Denna kan lämpligen kallas urvalsupphandling, med
tanke på att den upphandlande enheten får göra ett
urval bland intresserade leverantörer innan den
bjuder in till anbudsgivning.

I förhållande till vanlig förenklad upphandling
måste urvalsupphandlingen vara något mera
formaliserad. Framför allt bör det i LOU tas in en
bestämmelse om minsta tid som de intresserade har på
sig för att lämna in sina ansökningar om att få
lämna anbud. Syftet med detta är att främja den
anbudskonkurrens som annars skulle begränsas i det
nya förfarandet genom att inte alla som så önskar
får lämna anbud. Vilket antal leverantörer som är
lämpligt att bjuda in att lämna anbud i det enskilda
fallet torde variera från bransch till bransch. Det
är därför mindre lämpligt att i LOU ange något
bestämt antal. Av LOU bör framgå att det minsta
antalet skall vara sådant att en effektiv konkurrens
säkerställs. För urvalsupphandlingarna bör det
vidare vara ett oeftergivligt krav att den
upphandlande enheten annonserar sin
ansökningsinbjudan.

Motionen

I motion 1999:2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkande 2 anförs att med den föreslagna
urvalsupphandlingen öppnas ett utrymme för godtycke.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det tillfredsställande att
regeringen föreslår att det skall införas en ny
upphandlingsform som gör det möjligt att begränsa
antalet anbudsgivare även vid upphandlingar under
tröskelvärdena. Enligt förslaget skall
urvalsupphandlingen vara något mer formaliserad än
vanlig förenklad upphandling. Utskottet delar inte
motionärernas farhågor om att den nya
upphandlingsformen öppnar utrymme för godtycke. Med
det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag och avstyrker motion 1999/2000:Fi59 (kd)
yrkande 2.

Annonsering i elektronisk databas

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
en enhet som använder förenklad upphandling -
med några begränsade undantag - alltid skall
annonsera upphandlingen i en elektronisk
databas som är allmänt tillgänglig eller
annonsera på annat sätt som leder till
effektiv konkurrens. Vid urvalsupphandling
skall enheten alltid annonsera
ansökningsinbjudan i en elektronisk databas
som är allmänt tillgänglig. Riksdagen avslår
motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4. Jämför
reservation 7 (c).

Propositionen

Inom EU pågår, som framgått ovan, ett arbete med att
ändra direktiven så att elektronisk upphandling kan
underlättas. Detta arbete tar bl.a. sikte på
annonseringen. Vid upphandling i enlighet med de
direktivstyrda reglerna görs i de flesta fall
annonsering av upphandlingen i EU:s elektroniska
databas Tender Electronic Daily (TED). Denna
annonsering ombesörjs av kommissionen.

I 6 kap. LOU finns bestämmelser om att den
upphandlande enheten vid förenklad upphandling skall
infordra anbud genom annons eller skrivelse. Vid
avvägningen av hur omfattande annonseringen eller
utskicket av skrivelser behöver vara skall enheten -
enligt vad som sägs i 6 kap. 4 § - särskilt beakta
huvudregeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 §. Det
finns sålunda för närvarande inte något krav på att
en förenklad upphandling skall annonseras. Många
upphandlingar, i synnerhet sådana som avser högre
belopp, är dock föremål för annonsering i olika
slags publikationer, ofta i fackpress.

Nuvarande lagstiftning hindrar inte att
annonsering sker i elektronisk form. Regeringen
anser dock att LOU bör förtydligas på den här
punkten så att det blir klart att det är en tillåten
annonseringsform. Dessutom finns det skäl att lyfta
fram det elektroniska sättet att offentliggöra vilka
upphandlingar som är förestående, eftersom detta kan
komma att skynda på utvecklingen av elektronisk
upphandling.

Mot bakgrund av att små och medelstora företags
deltagande i offentlig upphandling bör främjas, att
ökad konkurrens leder till bättre kvalitet och lägre
priser för upphandlande enheter samt att
utvecklingen mot elektronisk upphandling bör främjas
föreslår regeringen att en upphandlande enhet som
använder förenklad upphandling skall - utom i vissa
särskilda fall - annonsera upphandlingen i en
elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller
annonsera på annat sätt som leder till effektiv
konkurrens. Vid urvalsupphandling skall en
upphandlande enhet alltid annonsera
ansökningsinbjudan i en elektronisk databas som är
allmänt tillgänglig.

I LOU föreslås inte någon annan reglering än att
databasen skall vara allmänt tillgänglig. Med detta
menas att annonseringssättet och databasen skall
vara så kända att en upphandlande enhet genom att
annonsera uppnår effektiv konkurrens. Att driva
dessa databaser bör, enligt regeringen, inte vara en
statlig uppgift. Regeringen anser att det får vara
upp till marknadskrafterna att utveckla system som
är attraktiva för de upphandlande enheterna och
leverantörerna. Regeringen avser att uppdra åt NOU
att - efter samråd med några andra myndigheter -
verka för en god utveckling av elektroniska
databaser och sprida information om dessa.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c)
yrkande 4 anser motionärerna att för att den
elektroniska upphandlingen skall fungera rationellt
så bör det finnas en gemensam handelsplats för all
offentlig upphandling. Motionärerna anser att en av
regeringen utsedd myndighet, t.ex. NOU, bör ges i
uppdrag att skapa en gemensam handelsplats för all
offentlig upphandling. Utöver att informationen
publiceras anser motionärerna att NUTEK bör få i
uppdrag att arbeta vidare med att etablera
elektronisk handel i små företag, inledningsvis med
inriktning att de skall kunna delta i elektronisk
upphandling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att det är
önskvärt att statliga myndigheter verkar för en god
utveckling av elektroniska databaser och sprider
information om dessa. Däremot är det inte lika
självklart att staten skall ta ansvar för att driva
elektroniska databaser i syfte att skapa en gemensam
handelsplats för all offentlig upphandling. Det får
i stället bli en uppgift för marknadskrafterna att
utveckla system som är attraktiva för de
upphandlande enheterna och leverantörerna. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag och
avstyrker motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

Förenklad upphandling med
anbudsinfordran från endast en
leverantör

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om att
en upphandlande enhet utan föregående
annonsering får begära anbud genom att skicka
skrivelser till en leverantör endast om
särskilt angivna förutsättningar föreligger.
Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi59 (kd)
yrkande 3. Jämför reservation 8 (m, kd).

Propositionen

I 2-5 kap. LOU ges en upphandlande enhet möjlighet
till förhandlad upphandling utan annonsering. Det
innebär att den upphandlande enheten genom ett
skriftligt förfarande, under vissa förutsättningar,
kan vända sig till endast en leverantör utan att
dessförinnan ha annonserat upphandlingen. Någon
motsvarande reglering finns inte i 6 kap. LOU.
Regeringen anser att det inte finns anledning att
för de aktuella fallen ha en reglering som för
upphandlingar under tröskelvärdena är strängare än
vad de är för upphandlingar över tröskelvärdena.
Exempelvis bör en upphandlande enhet som investerat
miljontals kronor i att utveckla ett nytt
datorsystem på liknande sätt, som vid upphandling
över tröskelvärdena, kunna köpa tilläggstjänster
från samma leverantör. Att kräva att en ny
upphandling görs kan inte anses skäligt i det fall
byte av leverantör är förenligt med stora tekniska
svårigheter eller kostnader.

Regeringen anser således att det i 6 kap. bör
införas en bestämmelse som tillåter att
upphandlingar får göras genom att den upphandlande
enheten skriftligen vänder sig direkt till berörd
leverantör. Förenklad upphandling genom
anbudsinfordran från endast en leverantör får ske
endast om de förutsättningar är uppfyllda som i
huvudsak redan anges i 2-5 kap.

Motionen

I motion 1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd)
yrkande 3 motsätter sig motionärerna regeringens
förslag. Visserligen torde gällande praxis redan ge
en sådan möjlighet, men motionärerna anser att ett
uttryckligt stadgande kan riskera tolkningsproblem
och tas till intäkt för ett ökat bruk. Motionärerna
yrkar således avslag på regeringens förslag i denna
del.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser det vara värdefullt att det i 6 kap.
LOU införs en bestämmelse som tillåter att
upphandlingar får göras genom att den upphandlande
enheten skriftligen vänder sig direkt till berörd
leverantör i de fall då särskilt angivna
förutsättningar föreligger. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motion
1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

Propositionens förslag i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om
upphandling av telefonitjänster,
försvarsupphandlingar, formgivningstävlingar
och dokumentation, m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att telefonitjänster, oavsett
värde, skall upphandlas enligt bestämmelserna i 6
kap. LOU.

Det föreslås att vid upphandling som avses i 1
kap. 3 § andra stycket LOU får regeringen föreskriva
om de undantag från bestämmelserna i 6 kap. som är
nödvändiga med hänsyn till försvars- och
säkerhetspolitiska intressen samt föreskriva eller i
enskilda fall besluta om undantag från
bestämmelserna om annonsering.

Regeringen föreslår också att
formgivningstävlingar skall få arrangeras även för
upphandlingar under tröskelvärdena.

En upphandlande enhet skall vid upphandlingar
enligt 6 kap. LOU dokumentera skälen för sina beslut
och vad som i övrigt förekommit av betydelse vid
upphandlingsförfarandet. Detta gäller inte
upphandlingar som avser lågt värde.

Regeringen föreslår vidare att de bestämmelser i 6
kap. LOU som har sin motsvarighet i andra kapitlet i
lagen ges motsvarande lydelse.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 januari
2001. Detta gäller också förslaget om att en
upphandlande enhet skall - utom när några särskilda
förutsättningar föreligger - annonsera de förenklade
upphandlingarna i en elektronisk databas eller också
på annat sätt. Det kan dock ifrågasättas om alla
upphandlande enheter i tid hinner skapa de rutiner
som behövs för det skärpta annonseringskravet. Till
bilden hör att lagändringen inte kommer att kunna
utfärdas förrän ungefär en månad före
ikraftträdandet. Regeringen anser därför att
nuvarande ordning i 6 kap. 4 § LOU, som innebär
att förenklad upphandling får genomföras genom
utskick av skrivelser, även bör få tillämpas till
och med den 30 juni 2001. Under en övergångsperiod
om ett halvår får enheten således möjlighet att
välja hur en förenklad upphandling skall genomföras,
genom annons eller genom skrivelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
upphandling av telefonitjänster,
försvarsupphandlingar, formgivningstävlingar och
dokumentation, m.m.

Motionsförslag till ändringar i LOU

Utskottets förslag i korthet

I flera motioner föreslås ett antal ändringar
i LOU. Med hänvisning till pågående
utredningsarbete föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi801
(s), 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 9 och 10,
2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805 (s),
2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),
2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s),
2000/01:Fi810 (s), 2000/01:K399 (mp) yrkande
3, 2000/01:U511 (mp) yrkande 16,
2000/01:MJ234 (v) yrkande 5, 2000/01:MJ711
(c) yrkande 40 och 2000/01:N324 (kd) yrkande
12. Jämför reservation 9 (m, kd, c, fp)

Motionerna

I motion 2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c)
yrkande 40 förespråkas att regeringen inom EU aktivt
bör verka för att upphandlingsdirektiven ändras så
att det blir möjligt för de upphandlande enheterna
att ställa offensiva miljökrav vid offentlig
upphandling. I motion 2000/01:Fi803 av Agneta
Ringman (s) anför motionären att det är angeläget
att regeringen överväger hur det ekologiska
synsättet skall få ordentligt genomslag i
upphandlingar på lokal nivå. I motion 2000/01:MJ234
av Karin Svensson Smith m.fl. (v) yrkande 5 anser
motionärerna att regeringen bör verka för att krav
på miljöhänsyn och närproduktion skall ställas på
produkter vid offentlig upphandling. I motion
2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) anförs att de
regler som i dag gäller för kommunal upphandling
motverkar genomförandet av åtagandena i Agenda 21.
Motionären anser att frågan hur direktiven i Agenda
21 skall kunna följas vid kommunal upphandling måste
klaras ut inom EU.

I motion 2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp)
yrkande 16 anförs att en prioriterad fråga för
Sverige skall vara att verka för att EU:s
upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling
kan ske utan inskränkning. I motion 2000/01:Fi810 av
Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) anförs att
regeringen måste uppmärksamma de småskaliga
verksamheternas problem vid upphandling och
konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

I motion 2000/01:Fi805 av Carina Hägg (s) anförs
att de upphandlande enheterna vid upphandling av
verksamhet till fullo måste beakta arbetsmiljölagens
regler. I motion 2000/01:Fi808 av Anders Ygeman (s)
föreslås att det bör göras en översyn av hur LOU
förhåller sig till viss lagstiftning på
arbetsrättens område, t.ex arbetsmiljölagen och
diskrimineringslagarna. I motion 2000/01:Fi809 av
Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s) anförs att för
att motverka diskriminering och främja mångfald är
det viktigt att dessa faktorer beaktas i
upphandlingar som görs av staten, kommuner och
landsting. I motion 2000/01:Fi806 av Carina Hägg och
Bernt Ekholm (s) föreslås att staten, kommuner och
landsting vid upphandlingar ställer krav på att
barnarbete inte använts. Motionärerna föreslår
vidare att svenska företag vid upphandlingar skall
ställa krav på att importerade varor inte är
tillverkade av barn. I motion 2000/01:K399 av Per
Lager m.fl. (mp) yrkande 3 förepråkar motionärerna
att det skall införas antidiskrimineringsklausuler
vid offentliga upphandlingar.

I motion 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)
yrkandena 9 och 10 instämmer motionärerna i
Upphandlingskommitténs förslag om att möjligheterna
för en förfördelad leverantör att erhålla skadestånd
förbättras och att preskriptionstiden i skadestånds-
och marknadsskademål förlängs. I motion 2000/01:N324
av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 12 föreslår
motionärerna att LOU bör ses över i syfte att
förverkliga principerna om affärsmässighet,
konkurrens och icke-diskriminering. I motion
2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)
anförs att det trots ett bra regelverk görs många
dåliga upphandlingar och att det finns ett behov av
förstärkt kompetens vid upphandling i stat, kommun
och landsting.

Pågående utredningsarbete

Som redovisats ovan tillkallade regeringen genom
beslut den 25 juli 1998 (dir. 1998:58) en särskild
utredare för att utreda organisationen av Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) m.m. Den 12 maj 1999
beslutade regeringen - efter ett tillkännagivande
från riksdagen - att ge utredningen en
parlamentarisk sammansättning, tilläggsdirektiv
(dir. 1999:34) och förlängd utredningstid t.o.m.
december år 2000. Enligt tilläggsdirektiven skall
kommittén lämna ett delbetänkande omfattande det
uppdrag som kommittén fått genom direktiv 1998:58.
Utredningen, som antagit namnet
Upphandlingskommittén, överlämnade i december 1999
delbetänkandet (SOU 1999:139) Effektivare offentlig
upphandling - För fortsatt välfärd, trygghet och
tillväxt.

Upphandlingskommittén skall överlämna sitt
slutbetänkande senast i december 2000. Kommittén
skall i sitt slutbetänkande bedöma vilka närmare
avvägningar som en upphandlande enhet bör göra när
enheten skall anta det anbud som är ekonomiskt mest
fördelaktigt. Kommittén skall ta fram rikt-linjer
för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i
Europeiska unionen. Kommittén skall också följa det
arbete som bedrivs i fråga om miljökrav vid
offentlig upphandling. Vidare skall kommittén
behandla frågan om möjlig-heten att upphandla
lokalt. Slutligen skall kommittén analysera
möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in
s.k. antidiskrimineringsklausuler i upp-
handlingsavtalet.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har
remissbehandlats. I proposition 1999/2000:128
Offentlig upphandling i informationssamhället tar
regeringen upp vissa av kommitténs förslag.

Regeringen inrättade under 1998 Delegationen för
ekologiskt hållbar upphandling. Delegationen har
till uppgift att arbeta pådrivande för att den
offentliga upphandlingen skall vara ett instrument
för att åstadkomma en ekologiskt hållbar
samhällsutveckling. Delegationen skall bl.a.
initiera och utveckla konkreta vägledningar och
metoder för hur miljökrav, kvalitetskrav och andra
krav på ekologisk hållbarhet kan ställas vid
offentlig upphandling inom stat, kommun, landsting
samt offentligt ägda bolag. Den skall också initiera
utbildningar för upphandlare och leverantörer.
Enligt direktiven (dir. 1998:8) skall uppdraget
redovisas senast den 31 december 2000.

Regeringen beslutade den 6 juli 2000 att ge
delegationen tilläggsdirektiv (dir. 2000:54). Enligt
direktiven ges delegationen i uppdrag att ta fram
ett för hela den offentliga sektorn gemensamt
Internetbaserat verktyg som skall tjäna som modell
för ekologiskt hållbara upphandlingar. Delegationen
skall vidare analysera behovet av ett förslag till
upphandlingspolicy som hjälp för de myndigheter,
kommuner, landsting m.fl., som avser att formulera
en policy för ekologiskt hållbar upphandling.
Delegationen skall senast den 1 november 2000
redovisa en analys av behovet av ett förslag till
upphandlingspolicy. Delegationens uppdrag i övrigt
skall redovisas senast den 1 maj 2001.

Pågående arbete inom EU

Det pågår ett omfattande arbete inom EU med
upphandlingsfrågor. Offentlig upphandling är ett
område som enligt kommissionens handlingsplan för
den inre marknaden bör prioriteras. Kommissionen har
i ett meddelande om offentlig upphandling (KOM (98)
143) anfört att reglerna bör göras enklare, mer
flexibla och anpassade efter förändringarna på
marknaden. Genom Amsterdamfördraget betonas att
miljöhänsyn skall integreras i alla gemenskapens
politikområden för att en hållbar utveckling skall
uppnås.

Kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag
till Europaparlamentets och rådets direktiv om
samordning av förfarandena vid offentlig upphandling
av varor, tjänster och byggentreprenader och
Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning
av förfarandena vid upphandling på områdena vatten,
energi och transporter. Förslaget innehåller såväl
rent redaktionella som sakliga ändringar. I
förslaget har bl.a. ordet miljöegenskaper lagts till
som ett utvärderingskriterium. Enligt kommissionen
utgör inte detta någon ändring i sak utan endast ett
förtydligande. Kommissionen skall under hösten 2000
presentera ett tolkningsmeddelande angående
miljökrav vid offentlig upphandling. Regeringen
anser att det först därefter kan avgöras om det är
en tillräcklig ändring att miljöegenskaper har lagts
till som ett utvärderingskriterium. Enligt förslaget
till direktivändringar skall elektronisk överföring
medges i all kommunikation inom offentlig
upphandling. Reglerna skall också enligt förslaget
innehålla incitament att använda elektronisk
kommunikation. Enligt kommissionens strategi för den
inre marknaden skall de föreslagna
direktivändringarna antas av parlamentet och rådet i
juni 2001.

Kommissionen har också uttalat att den skall
presentera ett tolkningsmeddelande angående små och
medelstora företags deltagande i
upphandlingsprocessen. Kommissionen har vidare
uttalat att den i ett tolkningsmeddelande skall
förtydliga gällande principer som tillåter
beaktandet av sociala och arbetsmarknadspolitiska
hänsyn.

Kommissionen skall således under hösten 2000 i ett
tolkningsmeddelande förtydliga under vilka
förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig
upphandling. Meddelandet diskuteras nu i EU:s
rådgivande kommitté för offentlig upphandling.
Regeringskansliet har i skrivelser till kommissionen
lämnat synpunkter på kommissionens dokument
Offentlig upphandling och miljö. Av skrivelsen
framgår att regeringen anser att det är angeläget
att skapa klarhet på det här området. Bl.a. skall
det vara möjligt att ställa krav på att produkter
som köps in uppfyller kriterier för miljömärkning.
Vidare skall upphandlare kunna ställa krav på att
anbudsgivare uppfyller kriterierna för
miljöledningssystemet EMAS eller likvärdiga system.
Det är dock angeläget att kommissionen först gör en
analys av de samhällsekonomiska effekterna.

Inom Regeringskansliet arbetar en beredningsgrupp
med att ta fram en svensk ståndpunkt om vilka
miljökrav som bör kunna få ställas vid offentlig
upphandling. Avsikten är att Sverige utifrån den
ståndpunkten skall verka för att EG-direktiven
klargörs eller ändras så att det tydligt framgår
vilka miljökrav som får ställas.

Utskottets ställningstagande

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen
uppgår till ca 400 miljarder kronor per år. Det
motsvarar drygt 23 % av värdet av
bruttonationalprodukten, dvs. den samlade
produktionen av varor och tjänster i Sverige.
Utskottet anser därför att det är av stort
samhällsekonomiskt intresse att den offentliga
upphandlingen fungerar väl. En effektiv upphandling
kan verksamt bidra till besparingar i de offentliga
utgifterna. Utskottet anser det angeläget med ett
upphandlingssystem där de upphandlande enheterna
skall kunna ställa rimliga miljökrav. Den offentliga
upphandlingen bör utvecklas till ett aktivt och
effektivt instrument för att påverka utbudet på
marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan
anpassas till kraven på ekologisk hållbarhet.
Reglerna bör vara klara och tydliga, och det är
nödvändigt att det finns en god information om
reglerna.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen
om offentlig upphandling framgår att LOU har lett
till goda ekonomiska effekter i den offentliga
upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha
bidragit till en nettobesparing på 3,3 miljarder
kronor per år. Upphandlingskommittén konstaterar i
sitt betänkande att LOU lett till förbättrad
kvalitet och goda ekonomiska effekter. Kommittén gör
bedömningen att det finns en stor potential för
kvalitetsförbättringar och besparingar om den
offentliga upphandlingen effektiviseras ytterligare.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har
remissbehandlats och regeringen har lagt fram vissa
av kommitténs förslag i proposition 1999/2000:128
Offentlig upphandling i informationsamhället. I
detta betänkande tillstyrker utskottet bifall till
propositionen. Upphandlingskommittén skall i sitt
fortsatta arbete bl.a. följa det arbete som bedrivs
i fråga om miljökrav vid offentlig upphandling,
behandla frågan om möjligheten att upphandla lokalt
samt analysera möjligheterna för en upphandlande
enhet att ta in s.k. antidiskrimineringsklausuler i
upphandlingsavtalet. Kommittén skall också ta fram
riktlinjer för det svenska arbetet med
upphandlingsfrågor i EU.

Som redovisats ovan pågår även ett omfattande
arbete inom EU med upphandlingsfrågor. Ett stort
antal av de frågor som är aktuella inom EU är sådana
som utskottet anser vara viktiga, t.ex. möjligheten
att ställa miljökrav. Utskottet ser med
tillfredsställelse på denna utveckling och
förutsätter att Sverige driver dessa frågor med stor
kraft.

Utskottet kan konstatera att Upphandlingskommittén
i sitt slutbetänkande kommer att behandla ett stort
antal av de frågeställningar som motionärerna tar
upp. Vidare kan konstateras att det även inom EU
pågår ett arbete med vissa av de frågor som
motionärerna tar upp, t.ex. möjligheten att ställa
miljökrav. Utskottet anser inte att det redovisade
arbetet bör föregripas. Utskottet avstyrker därför
motionerna 2000/01:Fi801 (s), 2000/01:Fi802 (m)
yrkandena 9 och 10, 2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805
(s), 2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),
2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s), 2000/01:Fi810
(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511 (mp)
yrkande 16, 2000/01:
MJ234 (v) yrkande 5, 2000/01:MJ711 (c) yrkande 40
och 2000/01:N324 (kd) yrkande 12.

Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling

Utskottets förslag i korthet

I motionerna föreslås bl.a. att offentlig
verksamhet bör utsättas för kokurrens.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 1, 2,
4 och 5, 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och
8 samt 2000/01:N381 (m) yrkande 12. Jämför
reservationerna 10 (m) och 11 (kd, fp).

Motionerna

I motionerna 2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl.
(m) yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:K344 av Per
Westerberg m.fl. (m) yrkande 8 föreslås att LOU bör
kompletteras så att det införs ett krav på att all
verksamhet där förutsättningar finns skall
upphandlas i konkurrens. I praktiken innebär detta
att all verksamhet som inte är myndighetsutövning
eller finansieras via olika sorters pengasystem
skall upphandlas i konkurrens. LOU bör också
kompletteras med ett krav på att affärsmässighet
skall gälla vid avbrytande av upphandling. För tiden
intill dess att all verksamhet konkurrensupphandlas
anser motionärerna att en lagstadgad utmaningsrätt
bör gälla. Den skall innehålla en skyldighet för
kommuner att upphandla varje verksamhet, förutom
myndighetsutövning, i konkurrens när en företagare
så begär. I motion 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 4 och
5, motion 2000/01:K344 yrkandena 4 och 7 och motion
2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)
yrkande 12 anför motionärerna att det finns många
exempel på hur kommuner gynnar den egna verksamheten
genom skattesubventionering och underprissättning.
De anser därför att en lag om konkurrensneutralitet
vid offentlig prissättning bör införas med krav på
att offentlig näringsverksamhet skall redovisas
skild från annan verksamhet. De föreslår vidare att
det i LOU skall införas en regel som gör offentlig
näringsverksamhet olaglig om den inte beslutas
formellt av staten, kommuner eller landsting.

Utskottets ställningstagande

All offentlig upphandling regleras i LOU. Enligt 1
kap. 4 § LOU skall upp- handling göras med
utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns
och även i övrigt genomföras affärsmässigt.
Avbrytande av en upphandling måste grundas på
affärsmässighet. Upphandlingskommittén föreslår i
sitt delbetänkande att det skall införas ett krav på
att det skall föreligga sakliga skäl för att en
påbörjad upphandling skall få avbrytas.

I sammanhanget kan också nämnas lagen (1994:615)
om ingripande mot otillbörligt beteende avseende
offentlig upphandling. Lagen är avsedd att täcka ett
behov som inte kan fyllas genom LOU eller
konkurrenslagen. La-gen omfattar ett system med
rättsregler som bl.a. ger utrymme för att i lämp-
lig form gripa in mot vissa konkurrenssnedvridande
beteenden. Den pröv-ning av oberoende part som
systemet skapar syftar till att hos företagen väcka
förtroende för att de skall få en objektiv och
rättvis behandling i samband med offentlig
upphandling.

Regeringen inrättade under år 1998 Rådet för
konkurrens på lika villkor mellan offentlig och
privat sektor där representanter för offentlig och
privat verksamhet ingår. Rådets uppgift är att
behandla enskilda klagomål om
konkurrenssnedvridningar och att försöka nå en
samsyn om de långsiktiga spelreglerna (dir.
1997:145). Rådet skall bedriva sin verksamhet under
tre år och skall fortlöpande informera om resultatet
av sitt arbete. Vidare skall rådet senast den 31
december 2000 redovisa sina samlade erfarenheter och
de resultat som uppnåtts. Om det finns behov av det
får rådet lämna förslag till ytterligare åtgärder
som rådet kan bedöma motiverade.

Inom Regeringskansliet arbetar en arbetsgrupp med
att göra en problemin- ventering beträffande
förutsättningarna för rättslig prövning när kommunal
och privat näringsverksamhet möts.

Utskottet har senast i betänkande 1999/2000:FiU16
behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet
uttalade bl.a. att utskottet ansåg att det var
självklart att kommunerna skall kunna bedriva
verksamhet i egen regi om de så önskar. På förslag
från utskottet avslog riksdagen motionerna.
Utskottet finner inte anledning att föreslå någon
ändring av riksdagens tidigare ställningstagande och
avstyrker motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 1,
2, 4 och 5, 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och 8
samt 2000/01:N381 (m) yrkande 12.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Allmänt om propositionen m.m.

Riksdagen avslår motion 1999/2000:Fi62 yrkande
1.

Reservation 1 (c)

2. De framtida tillsynsuppgifterna

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Fi58,
1999/2000:Fi59 yrkande 1, 1999/2000:Fi60,
1999/2000:Fi61 yrkande 1, 2000/01:Fi802 yrkandena
6, 7 och 8 samt 2000/01:Fi804.

Reservation 2 (m, kd, c)

3. Upphandling under tröskelvärdena

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet framfört om omfattningen av
regelverket för upphandling under tröskelvärdena.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
1999/2000:Fi61 yrkande 2 och avslår motionerna
1999/2000:Fi62 yrkande 2 och 2000/01: Fi802
yrkande 3.

Reservation 3 (m, kd, fp)

Reservation 4 (c)

4. Elektronisk upphandling över och under
tröskelvärdena

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motion 1999/2000:Fi62
yrkande 3.

Reservation 5 (c)

5. Urvalsupphandling

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motion 1999/2000:Fi59
yrkande 2.

Reservation 6 (m, kd)

6. Annonsering i elektronisk databas

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motion 1999/2000:Fi62
yrkande 4.

Reservation 7 (c)

7. Förenklad upphandling med
anbudsinfordran från endast en leverantör

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.
Därmed bifaller riksdagen regeringens förslag i
denna del och avslår motion 1999/2000:Fi59
yrkande 3.

Reservation 8 (m, kd)

8. Propositionens förslag i övrigt

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört och
bifaller därmed regeringens förslag i denna del.

9. Lagförslaget

I enlighet med ovan redovisade
ställningstaganden (punkterna 1-8) antar
riksdagen regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

10. Motionsförslag till ändringar i LOU

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi801,
2000/01:Fi802 yrkandena 9 och 10, 2000/01:Fi803,
2000/01:Fi805, 2000/01:Fi806, 2000/01:Fi807,
2000/01:Fi808, 2000/01:Fi809, 2000/01:Fi810,
2000/01:K399 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande 16,
2000/01:MJ234 yrkande 5, 2000/01:MJ711 yrkande 40
och 2000/01:N324 yrkande 12.

Reservation 9 (m, kd, c, fp)

11. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Fi802
yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2000/01:K344 yrkandena
4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Reservation 10 (m)

Reservation 11 (kd, fp)

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Carin Lundberg (s), Kjell Nordström (s), Siv
Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp) och Gunnar Axén (m).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 1999/2000:128 Offentlig upphandling i
informationssamhället föreslår regeringen att
riksdagen antar det förslag till ändringar i lagen
(1992:1528) om offentlig upphandling som lagts fram
i propositionen. Regeringens förslag återges i
bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har fem motioner
väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även
29 motionsyrkanden som väckts under den allmänna
motionstiden år 2000. Förslagen i motionerna återges
i bilaga 1.

Under behandlingen av propositionen har utskottet
mottagit skrivelser i ärendet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om propositionen m.m. (punkt 1) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. Riksdagen avslår proposition 1999/2000:128.
Därmed bifaller riksdagen motion 1999/2000:Fi62
yrkande 1.

Ställningstagande

Upphandlingskommittén har i december 1999 överlämnat
sitt delbetänkande och kommittén skall överlämna
sitt slutbetänkande senast i december innevarande
år. Jag anser att kommitténs samtliga förslag måste
ses som en helhet och därför behandlas i ett
sammanhang. Jag anser alltså att regeringen borde ha
avvaktat kommitténs slutbetänkande innan någon
proposition överlämnades till riksdagen.

Jag föreslår alltså att riksdagen avslår
propositionen. Därmed bifaller riksdagen motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 1.

2. De framtida tillsynsuppgifterna (punkt 2)
(m, kd, c)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Riksdagen
bifaller därmed delvis motionerna 1999/2000:Fi58,
1999/2000:Fi59 yrkande 1, 1999/2000:Fi60,
2000/01:Fi802 yrkandena 6, 7 och 8 och 2000/01:Fi804
samt avslår motion 1999/2000:Fi61 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi anser att en framtida tillsynsmyndighet måste ges
bättre förutsättningar att klara sin uppgift. En
framtida tillsynsmyndighet bör ges bättre
sanktionsmöjligheter och en ny organisation. Vi
anser att Nämnden för offentlig upphand-

ling (NOU) bör slås samman med Konkurrensverket till
ett Konkurrens- och upphandlingsverk. Vi förutsätter
att NOU ges en naturlig roll i den nya
organisationen. En tänkbar möjlighet är att inrätta
ett forum där de olika parternas organisationer kan
diskutera principiella och långsiktiga frågor för
tillsynsmyndighetens verksamhet.

Vi anser också att Konkurrens- och
upphandlingsverket skall få möjlighet att föra talan
om s.k. marknadsskadeavgift vid länsrätt och att
branschorganisationer skall få talerätt i
upphandlingsmål. I motsats till regeringen anser vi
att dessa frågor inte behöver utredas ytterligare.
Upphandlingskommittén har övervägt frågorna och
betänkandet har remissbehandlats. Detta måste utgöra
ett tillräckligt beslutsunderlag.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om de
framtida tillsynsuppgifterna. Detta innebär att
riksdagen delvis bifaller motionerna 1999/2000:Fi58
(m), 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 1, 1999/2000:Fi60
(fp), 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 6, 7 och 8 och
2000/01:Fi804 (m, kd, c, fp) samt avslår motion
1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 1.

3. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)
(m, kd, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Riksdagen
bifaller därmed motion 2000/01:Fi802 yrkande 3 och
avslår motionerna 1999/2000:Fi61 yrkande 2 och
1999/2000:Fi62 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att upphandlingsreglerna skapar betydande
problem vid avknoppning av offentlig verksamhet,
framför allt på B-tjänsternas område. Med
avknoppning menar vi att en offentlig myndighet
lämnar ett entreprenaduppdrag till ett företag som
ägs och drivs av tidigare offentligt anställda i
verksamheten. Vi anser att avknoppning ökar
konkurrensen genom att marknadsstrukturen förändras
i riktning mot flera alternativ och mindre
fåtalsdominans. Vi anser därför att
Upphandlingskommittén bör överväga om B-tjänster
under en begränsad tid skall undantas, för att
underlätta avknoppning av offentlig verksamhet.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
undantag från LOU. Detta innebär att riksdagen
bifaller motion 2000/01:Fi802 (m) yrkande 3 och
avslår motionerna 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande 2 och
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 2.

4. Upphandling under tröskelvärdena (punkt 3)
(c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 3 borde ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Riksdagen
bifaller därmed motion 1999/2000:Fi62 yrkande 2 och
avslår motionerna 1999/2000:Fi61 yrkande 2 och
2000/01:Fi802 yrkande 3.

Ställningstagande

Upphandlingsreglerna i LOU uppfattas i allmänhet som
snåriga. Jag efterlyser enklare regler. EU:s
direktiv gäller upphandlingar över tröskelvärdena.
Sverige har emellertid valt att även reglera
upphandlingar under tröskelvärdena i LOU. Jag ser
inte att det finns några praktiska fördelar med
samma regelverk för små och stora inköp. Jag anser
att regeringen bör ge Upphandlingskommittén i
uppdrag att i sitt fortsatta arbete närmare utreda
möjligheterna att reglera upphandling under
tröskelvärderna i särskild ordning med iakttagande
av gemenskapsrättens grundläggande principer om
likabehandling, transparens, ömsesidigt erkännande
och proportionalitet.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag har framfört om
upphandling under tröskelvärdena. Detta innebär att
riksdagen bifaller motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande
2 och avslår motionerna 1999/2000:Fi61 (mp) yrkande
2 och 2000/01:Fi802 (m) yrkande 3.

5. Elektronisk upphandling över och under
tröskelvärdena (punkt 4) (c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 4 borde ha följande lydelse:

4. Riksdagen godkänner vad som framförs i
reservation 5 och tillkännager detta för regeringen
som sin mening. Riksdagen bifaller därmed
regeringens förslag i denna del och motion
1999/2000:Fi62 yrkande 3.

Ställningstagande

Regeringens förslag är ett steg i rätt riktning men
jag anser att regeringens ambition beträffande
elektronisk upphandling är alltför låg.
Rationaliseringsvinsterna vid tillämpning av
elektronisk upphandling är stora, och det vore
oklokt av den offentliga sektorn att inte ta del av
dessa vinster fullt ut. Jag anser att målet på sikt
bör utsträckas till att upphandling i stor
utsträckning skall ske endast elektroniskt. För att
detta skall vara möjligt bör regeringen driva frågan
inom ramen för det europeiska samarbetet.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag har framfört om
elektronisk upphandling. Detta innebär att riksdagen
bifaller regeringens förslag i denna del och motion
1999/2000:Fi62 (c) yrkande 3.

6. Urvalsupphandling (punkt 5) (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen godkänner vad som framförs i
reservation 6 och tillkännager detta för regeringen
som sin mening. Riksdagen bifaller därmed
regeringens förslag i denna del och motion
1999/2000:Fi59 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill - samtidigt som vi tillstyrker regeringens
förslag i denna del - understryka att lagstiftaren
måste vara medveten om den stora risken för
missbruk. Vi anser att den nya upphandlingsformen
öppnar ett inte oansenligt utrymme för godtycke.
Detta kan emellertid kompenseras bl.a. av att
förfarandet skall motiveras av synnerliga skäl, att
annonsering och dokumentation av hela
upphandlingsprocessen skall vara obligatorisk.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
urvalsupphandling. Detta innebär att riksdagen
bifaller regeringens förslag i denna del och motion
1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 2.

7. Annonsering i elektronisk databas (punkt 6)
(c)

av Lena Ek (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen godkänner vad som framförs i
reservation 7 och tillkännager detta för regeringen
som sin mening. Riksdagen bifaller därmed
regeringens förslag i denna del och motion
1999/2000:Fi62 yrkande 4.

Ställningstagande

Jag tillstyrker visserligen regeringens förslag men
jag anser att för att den elektroniska upphandlingen
skall fungera rationellt så bör det finnas en
gemensam handelsplats för all offentlig upphandling.
I motsats till regeringen så anser jag att det är en
statlig uppgift att driva databaser för att
annonsera anbud. Jag anser att en av regeringen
utsedd myndighet, t.ex. NOU, bör ges i uppdrag att
skapa en gemensam handelsplats för all offentlig
upphandling. De enskilda myndigheternas
förfrågningar bör publiceras såväl inom en egen
databas som på den gemensamma. Utöver att
informationen publiceras anser jag att NUTEK bör få
i uppdrag att arbeta vidare med att etablera
elektronisk handel i små företag, inledningsvis med
inriktning att de skall kunna delta i elektronisk
upphandling.

Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag har framfört om en
gemensam elektronisk handelsplats. Detta innebär att
riksdagen bifaller regeringens förslag i denna del
och motion 1999/2000:Fi62 (c) yrkande 4.

8. Förenklad upphandling med anbudsinfordran
från endast en leverantör (punkt 7) (m, kd)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m) och Gunnar Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 7 borde ha följande lydelse:

7. Riksdagen godkänner vad som framförs i
reservation 8. Riksdagen avslår därmed regeringens
förslag i denna del och bifaller motion
1999/2000:Fi59 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi avstyrker regeringens förslag i denna del.
Visserligen torde gällande praxis redan ge den
möjlighet som propositionen föreslår, men vi anser
att ett uttryckligt stadgande kan riskera
tolkningsproblem och tas till intäkt för ett ökat
bruk. Vi anser att de av EG-direktiv styrda reglerna
om direktupphandling är tillräckliga. Vi avstyrker
således regeringens förslag i denna del och bifaller
därmed motion 1999/2000:Fi59 (kd) yrkande 3.

9. Motionsförslag till ändringar i LOU
(punkt 10) (m, kd, c, fp)

av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och Gunnar
Axén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 10 borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller utskottet delvis motionerna 2000/01:Fi802
yrkandena 9 och 10, 2000/01:MJ711 yrkande 40 och
2000/01:N324 yrkande 12 samt avslår motionerna
2000/01:Fi801, 2000/01:Fi803, 2000/01:Fi805,
2000/01:Fi806, 2000/01:Fi807, 2000/01:Fi808,
2000/01:Fi809, 2000/01:
Fi810, 2000/01:K399 yrkande 3, 2000/01:U511 yrkande
16 och 2000/01:
MJ234 yrkande 5.

Ställningstagande

Den sammanlagda offentliga upphandlingsvolymen
uppgår till ca 400 miljarder kronor per år. Det
motsvarar drygt 23 % av värdet av
bruttonationalprodukten, dvs. den samlade
produktionen av varor och tjänster i Sverige. Vi
anser därför att det är av stort samhällsekonomiskt
intresse att den offentliga upphandlingen fungerar
väl. En effektiv upphandling kan verksamt bidra till
besparingar i de offentliga utgifterna. Vi anser
också att den offentliga upphandlingen bör vara ett
effektivt instrument för att påverka utbudet på
marknaden så att beståndet av produkter snabbare kan
anpassas till kraven på miljömässiga hänsyn.

Av en rapport från NOU angående effekter av lagen
om offentlig upphandling framgår att LOU har lett
till goda ekonomiska effekter i den offentliga
upphandlingen. Enligt rapporten beräknas lagen ha
bidragit till en nettobesparing på 3,3 miljarder
kronor per år. Besparingen har kunnat ske med
bibehållen kvalitet. Det finns emellertid en stor
och ännu inte utnyttjad besparingspotential som
enligt Nämnden för offentlig upphandling uppgår till
ytterligare 15-20 miljarder kronor per år. Siffrorna
belyser den samhällsekonomiska betydelsen av en
effektiv offentlig upphandling liksom också vikten
av att en ökande andel av den offentliga sektorns
verksamhet utsätts för konkurrens.

Upphandlingskommitténs delbetänkande har
remissbehandlats och regeringen har lagt fram vissa
av kommitténs förslag i proposition 1999/2000:128
som behandlas i detta betänkande.
Upphandlingskommittén skall i sitt fortsatta arbete
bl.a. följa det arbete som bedrivs i fråga om
miljökrav vid offentlig upphandling, behandla frågan
om möjligheten att upphandla lokalt samt analysera
möjligheterna för en upphandlande enhet att ta in
s.k. antidiskrimineringsklausuler i
upphandlingsavtalet. Kommittén skall också ta fram
riktlinjer för det svenska arbetet med
upphandlingsfrågor i EU.

Vi ser med tillfredsställelse på att ett antal
frågor rörande upphandling har övervägts och är
under övervägande av Upphandlingskommittén. Idéerna
om affärsmässighet, konkurrens och icke-
diskriminering som ligger till grund för
lagstiftningen bör förverkligas. Det är ytterst
angeläget att åstadkomma en skärpt lagstiftning med
effektiva sanktionsmöjligheter, vidgade möjligheter
att överklaga felaktiga beslut, talerätt för
sammanslutningar av företagare samt en myndighet för
tillsyn över lagens efterlevnad som har erforderliga
resurser, initiativrätt och befogenheter. Det är
också viktigt att översynen leder fram till
regelförenklingar i upphandlingar under
tröskelvärdena och att man klargör hur man i
upphandlingar kan underlätta för små och medelstora
företag att delta. Vi anser vidare att det är
angeläget att kraftansträngningar görs för att
åstadkomma en bättre fungerande offentlig
upphandling även i andra EU-länder. Kommittén bör
också lägga fram förslag som säkerställer att
besparingspotentialen utnyttjas genom en mer
omfattande offentlig upphandling i stat, kommuner
och landsting.

Vi anser att det är mycket angeläget att
regeringen med stor kraft deltar i arbetet inom EU
med upphandlingsfrågorna. Som utskottet tidigare
uttalat (jfr bet. 1998/99:FiU17 s. 14 f.) är det
väsentligt att det klargörs under vilka
förutsättningar miljökrav får ställas vid offentlig
upphandling. Vi anser att det bör vara möjligt att
ställa krav på att produkter som köps in uppfyller
kriterier för miljömärkning.

Beträffande små och medelstora företags deltagande
i upphandlingsprocessen har kommissionen aviserat
att den skall presentera ett tolkningsmeddelande. Vi
vill i sammanhanget understryka vikten av att det
befintliga regelverket utnyttjas fullt ut. Som
exempel kan nämnas den möjlighet som LOU ger de
upphandlande enheterna att, efter det att värdet av
hela upphandlingen bestämts, dela upp t.ex.
upphandlingen av ett projekt i mindre delar.
Utskottet har tidigare uttalat att om en
upphandlande enhet använder sig av den möjlighet som
LOU föreskriver kan detta skapa bättre
förutsättningar för företag av olika storlek att
delta i upphandlingen (bet. 1997/98:FiU7 och bet.
1998/99:
FiU17).

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
ändringar i LOU. Detta innebär att riksdagen delvis
bifaller motionerna 2000/01:Fi802 (m) yrkandena 9
och 10, 2000/01:MJ711 (c) yrkande 40 och
2000/01:N324 (kd) yrkande 12 samt avslår motionerna
2000/01:Fi801 (s), 2000/01:Fi803 (s), 2000/01:Fi805
(s), 2000/01:Fi806 (s), 2000/01:Fi807 (fp),
2000/01:Fi808 (s), 2000/01:Fi809 (s), 2000/01:Fi810
(s), 2000/01:K399 (mp) yrkande 3, 2000/01:U511 (mp)
yrkande 16 och 2000/01:
MJ234 (v) yrkande 5.

10. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling (punkt 11) (m)

av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist, Anna
Åkerhielm och Gunnar Axén (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Riksdagen
bifaller därmed helt motion 2000/01:Fi802 yrkandena
1, 2, 4 och 5 och delvis motionerna 2000/01:K344
yrkandena 4, 7 och 8 samt 2000/01:N381 yrkande 12.

Ställningstagande

Vi anser att LOU bör kompletteras så att det införs
ett krav på att all verksamhet där förutsättningar
finns skall upphandlas i konkurrens. I praktiken
innebär detta att all verksamhet som inte är
myndighetsutövning eller finansieras via olika
sorters pengasystem skall upphandlas i konkurrens.
LOU bör också kompletteras med ett krav på att
affärsmässighet skall gälla vid avbrytande av
upphandling. För tiden intill dess att all
verksamhet konkurrensupphandlas anser vi att en
lagstadgad utmaningsrätt bör gälla. Den skall
innehålla en skyldighet för kommuner att upphandla
varje verksamhet, förutom myndighetsutövning, i
konkurrens när en företagare så begär. Det finns
många exempel på hur kommuner gynnar den egna
verksamheten genom skattesubventionering och
underprissättning. Vi anser därför att en lag om
konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör
införas med krav på att offentlig näringsverksamhet
skall redovisas skild från annan verksamhet. Vi
föreslår vidare att det i LOU skall införas en regel
som gör offentlig näringsverksamhet olaglig om den
inte beslutas formellt av staten, kommuner eller
landsting.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
upphandling i konkurrens. Detta innebär att
riksdagen helt bifaller motionerna 2000/01:Fi802 (m)
yrkandena 1, 2, 4 och 5 och delvis bifaller
motionerna 2000/01:K344 (m) yrkandena 4, 7 och 8
samt 2000/01:
N381 (m) yrkande 12.

11. Verksamhet i offentlig egenregi och
obligatorisk upphandling (punkt 11) (kd, fp)

av Mats Odell (kd), Per Landgren (kd) och Karin
Pilsäter (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under
punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen helt motion 2000/01:N381 och
delvis motionerna 2000/01:Fi802 yrkandena 1, 2, 4
och 5 samt 2000/01:K344 yrkandena 4, 7 och 8.

Ställningstagande

Vi anser att kravet på konkurrensneutralitet vid
offentlig prissättning bör skärpas genom en lag som
stadgar att offentlig näringsverksamhet skall
redovisas skild från annan verksamhet och att priset
skall baseras på en självkostnadskalkyl på likvärdig
grund som enskilda företag. Vi anser att LOU bör
kompletteras med en regel om att all offentlig
näringsverksamhet måste grundas på formella beslut
av stat, kommun eller landsting.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi har framfört om
offentlig näringsverksamhet. Detta innebär att
riksdagen helt bifaller motion 2000/01:N381 (m, kd,
c, fp) och delvis bifaller motionerna 2000/01:Fi802
(m) yrkandena 1, 2, 4 och 5 samt 2000/01:K344 (m)
yrkandena 4, 7 och 8.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 1999/2000:128 föreslås att riksdagen
skall anta regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.

Följdmotioner

1999/2000:Fi58 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att Nämnden för
offentlig upphandling och Konkurrensverket slås
samman till ett nytt verk - Konkurrens- och
upphandlingsverket.

1999/2000:Fi59 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt
återkommer med en lösning av den framtida
organisationen och uppgifterna för statlig tillsyn
över offentlig upphandling,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om urvalsupphandling,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till
förenklad upphandling med anbudsinfordran från
endast en leverantör.

1999/2000:Fi60 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett förslag om
en ny organisation av tillsynen över den offentliga
upphandlingen.

1999/2000:Fi61 av Matz Hammarström (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att samla
tillsynen av den offentliga upphandlingen i en ny
myndighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att stryka
formuleringen Regler bör finnas i samma omfattning
som i dag i propositionens kapitel 4.2.

1999/2000:Fi62 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition
1999/2000:128 och begär att regeringen återkommer
med ett helhetsförslag där Upphandlingskommitténs
slutbetänkande kan beaktas,

2. att riksdagen beslutar att ge
Upphandlingskommittén i uppdrag att i sitt fortsatta
arbete närmare utreda möjligheterna att upphandling
under tröskelvärdena regleras i särskild ordning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om mål för
elektronisk upphandling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om gemensam
elektronisk handelsplats för all offentlig
upphandling samt elektronisk handel i små företag.

Motioner från allmänna motionstiden
år 2000

2000/01:Fi801 av Eva Arvidsson och Carina Moberg (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av förstärkt
kompetens vid upphandling i stat, kommun och
landsting.

2000/01:Fi802 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att det införs ett
krav på konkurrensupphandling av all offentlig
verksamhet exklusive myndighetsutövning i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att det införs en
utmaningsrätt för företag i enlighet med vad som
anförs i motionen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad
konkurrens inom vissa samhällssektorer.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
lagförslag om förbud mot offentlig näringsverksamhet
i enlighet med vad som anförs i motionen.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
lagförslag med regler om konkurrensneutralitet i
enlighet med vad som anförs i motionen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att slå ihop Nämnden
för offentlig upphandling och Konkurrensverket till
en gemensam myndighet, Konkurrens- och
upphandlingsverket.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att
marknadsskadeavgift införs som en sanktionsmöjlighet
i enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att det införs
talerätt för branschorganisationer i enlighet med
vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att
skadeståndsmöjligheterna förbättras i enlighet med
vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av LOU så att
preskriptionstiden förlängs till två år i enlighet
med vad som anförs i motionen.

2000/01:Fi803 av Agneta Ringman (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ekologiskt hållbar upphandling.

2000/01:Fi804 av Inga Berggren m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att lägga fram
förslag som stärker tillsynen över den offentliga
upphandlingen.

2000/01:Fi805 av Carina Hägg (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att påtala att
arbetsmiljölagen skall beaktas vid upphandling av
verksamheter.

2000/01:Fi806 av Carina Hägg och Berndt Ekholm (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta hänsyn till
att barnarbete inte använts vid upphandling inom
kommuner, landsting eller staten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att näringslivet
beaktar risken för barnarbete vid upphandling.

2000/01:Fi807 av Harald Nordlund (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om kommunal upphandling och Agenda
21.

2000/01:Fi808 av Anders Ygeman (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av översyn och
förändringar i lagen om offentlig upphandling.

2000/01:Fi809 av Eva Arvidsson och Yilmaz Kerimo (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antidiskriminerings- och
mångfaldsklausuler i upphandlingsavtal.

2000/01:Fi810 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att uppmärksamma de
småskaliga verksamheternas problem vid upphandling
och konkurrensutsättning av offentlig verksamhet.

2000/01:K344 av Per Westerberg m.fl. (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om ändringar i LOU.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en lag om
konkurrensneutralitet.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en lagstadgad
utmaningsrätt.

2000/01:K399 av Per Lager m.fl. (mp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen om införande av MR-
klausuler vid offentliga upphandlingar (avsnitt
3.2).

2000/01:U511 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att en
prioriterad fråga för Sverige skall vara att verka
för att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal
upphandling kan ske utan inskränkningar.

2000/01:MJ234 av Karin Svensson Smith m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen begär att regeringen verkar för att
krav på miljöhänsyn och närproduktion ställs på
produkter vid offentlig upphandling.

2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

40. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
vara pådrivande inom EU för att förändra
upphandlingsdirektiven så att det blir möjligt att
ställa offensiva miljökrav.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändringar i lagen om offentlig
upphandling i syfte att förverkliga principerna om
affärsmässighet, konkurrens och icke-diskriminering.

2000/01:N381 av Per Westerberg m.fl. (m, kd, c, fp)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skärpta krav på
konkurrensneutralitet för att undvika snedvriden
konkurrens.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1992:1528) om
offentlig upphandling