I betänkandet behandlar utskottet
regeringens förslag om tilläggsbudget
till statsbudget för budgetåret 2001,
m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om tilläggsbudget 1 för 2001.
Förslaget innebär ökningar av anslagen
till brutto 5 791 miljoner kronor.
Minskningarna av 2001 års anslag uppgår
till totalt 3 335 miljoner kronor. Detta
innebär således att anvisade medel ökar
med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de
föreslagna åtgärderna uppgår
budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder
kronor för år 2001.
Utöver ändrade belopp för vissa anslag
tillstyrker utskottet även regeringens
förslag om vissa ändrade anslagsvillkor
samt vissa bemyndiganden, m.m. Detta
innebär bl.a. att utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ändrade regler för
presstödet. Ändringarna innebär att
driftstöd och distributionsstöd ökas.
Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag om ett nytt investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder.
Utskottet tillstyrker att regeringen
får vidta vissa åtgärder för att skydda
Svedabs kapital. Bemyndigandet möjliggör
för regeringen att låta Banverket och
Vägverket oåterkalleligen förbinda sig
att vid behov lämna aktieägartillskott
till Svedabs egna kapital i form av
betalningsutfästelser. Utskottet föreslår
dock att regeringen skall lämna årlig
redovisning till riksdagen samt att en
kontrollstation upprättas om fem år för
att kontrollera om utvecklingen följer
planeringen.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1996:506) om överlåtelse
av en förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m. med den
ändringen att författningen träder i
kraft den 31 juli 2001. Utskottet bedömer
att bestämmelserna i 10 kap. 5 §
regeringsformen är tillämpliga och
föreslår att lagen antas genom beslut med
kvalificerad majoritet. Utskottet
tillstyrker vidare att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m med den
ändringen att den bör träda i kraft den 1
augusti 2001.
Till betänkandet har fogats 11
reservationer och 3 särskilda yttranden.
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I den ekonomiska vårpropositionen (prop.
2000/01:100, punkterna 11-37, avsnitt 8)
föreslår regeringen ändringar på
tilläggsbudget.
Med anledning av förslagen om
tilläggsbudget har 12 motioner väckts.
Regeringens förslag och motionsförslagen
återges i bilaga 1.
Finansutskottet har berett berörda
utskott tillfälle att yttra sig över de
förslag i propositionen jämte motioner
som rör respektive utskotts område.
De lagförslag som regeringen lägger
fram i propositionen återges i bilaga 2.
En sammanställning av regeringens och
partiernas förslag till ändrade och nya
anslag på tilläggsbudget 2001 finns i
bilaga 3.
Yttranden har avlämnats från
- konstitutionsutskottet (2000/01:KU15y),
- skatteutskottet (2000/01:SkU6y),
- justitieutskottet (2000/01:JuU4y),
- utrikesutskottet (2000/01:UU4y)
- försvarsutskottet (2000/01:FöU5y)
- socialförsäkringsutskottet
(2000/01:SfU6y jämte delar av
2000/01:SfU5y),
- arbetsmarknadsutskottet
(protokollsutdrag 2000/01:25) och
- bostadsutskottet (2000/01:BoU6y).
Yttrandena återfinns i bilagorna 4-18.
Utbildningsutskottet har beslutat att
inte avge något yttrande.
Propositionen
I proposition 2000/01:100 2001 års
ekonomiska vårproposition föreslår
regeringen
såvitt avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001
11. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m. (avsnitt 3.2
och 8.1.17),
12. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet (avsnitt 3.3 och 8.1.20),
13. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för budgetåret 2001 besluta om
krediter för myndigheters räntekonton i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av 16
900 000 000 kronor (avsnitt 8.1),
14. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet intill ett belopp av
20 300 000 000 kronor (avsnitt 8.1),
15. att riksdagen godkänner den
föreslagna ändringen av reglerna för
presstöd (avsnitt 8.1.1),
16. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda ramanslaget
2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken (avsnitt 8.1.2),
17. att riksdagen bemyndigar regeringen
att överta aktierna i Vasallen AB genom
utdelning eller annat förfarande (avsnitt
8.1.2),
18. att riksdagen bemyndigar regeringen
att avveckla Brisingen Holding AB
(avsnitt 8.1.2),
19. att riksdagen bemyndigar regeringen
att meddela föreskrifter om avgifter för
ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
enligt de riktlinjer som föreslås
(avsnitt 8.1.5),
20. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda
ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
(avsnitt 8.1.6),
21. att riksdagen godkänner förslaget
till ny investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden 2001-2004
(avsnitt 8.1.6),
22. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg uppförda ram- anslaget 16:3
Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 90 000 000 kronor efter
år 2001 (avsnitt 8.1.9),
23. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg uppförda ramanslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 60 000 000 kronor efter år 2001
(avsnitt 8.1.9),
24. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av medel i
folkpensioneringsfonden (avsnitt 8.1.10),
25. att riksdagen godkänner regeringens
förslag i fråga om erbjudande av plats
inom aktivitetsgarantin (avsnitt 8.1.12),
26. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
föreslagna nya ramanslaget 31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 1 300 000 000
kronor under åren 2002-2004 (avsnitt
8.1.16),
27. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling uppförda ramanslaget 33:4
Ersättning för nedsättning av
socialavgifter (avsnitt 8.1.17),
28. att riksdagen bemyndigar regeringen
att för 2001 ge Affärsverket svenska
kraftnät de finansiella befogenheter som
föreslås (avsnitt 8.1.19),
29. att riksdagen godkänner att
ansvaret för delfunktionen
Landsvägstransporter i det civila
försvaret förs över från Överstyrelsen
för civil beredskap till Vägverket
(8.1.20),
30. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av den av
riksdagen fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen (avsnitt
8.1.19),
31. att riksdagen bemyndigar regeringen
att låta Vägverket ta upp lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 000 000 kronor för att inleda
utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(avsnitt 8.1.20),
32. att riksdagen bemyndigar regeringen
att vidta de åtgärder i fråga om
aktieägartillskott till Svensk-Danska
Broförbindelser AB:s (Svedab) som
föreslås (avsnitt 8.1.20),
33. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av den av
riksdagen för år 2001 beslutade låneramen
i Riksgäldskontoret för Banverkets
investeringar (avsnitt 8.1.20),
34. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:1 Statens jordbruksverk
och redovisningen av djurregisteravgifter
(avsnitt 8.1.21),
35. att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:5 Arealersättningar och
djurbidrag m.m. (avsnitt 8.1.21),
36. att riksdagen bemyndigar regeringen
att under 2001 ikläda staten
betalningsansvar intill ett belopp av
högst 175 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantier (avsnitt 8.1.22),
37. att riksdagen för budgetåret 2001
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1.
Följdmotioner
2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp):
27. Riksdagen avslår regeringens yrkande
15.
28. Riksdagen avslår regeringens yrkande
26.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen
vad i motionen anförs om behovet av
ytterligare 25 miljoner kronor på
anslag 5:1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde 5 för att bibehålla
ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och
vid Heliga stolen.
2000/01:Fi21 av Knut Billing m.fl. (m):
Riksdagen beslutar att investeringsbidrag
inte skall anvisas för nybyggnad av
hyresrätter.
2000/01:Fi22 av Elisabeth Fleetwood m.fl.
(m):
Riksdagen avslår regeringens förslag att
föra över 400 000 kr från anslaget 30:1
Stöd till idrott till anslaget 30:4 Stöd
till friluftsorganisationer i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2000/01:Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att Migrationsverket bör
tillföras ytterligare 25 miljoner
kronor för återstoden av innevarande år
i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att Utlänningsnämnden
bör tillföras ytterligare 2,5 miljoner
kronor för återstoden av innevarande år
i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av ytterligare
utbildningsplatser inom
polisutbildningen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
vad i motionen anförs om behovet av
förstärkning av anslaget 4:1
Polisorganisationen med 250 miljoner
kronor utöver regeringens förslag till
tilläggsbudget.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
behovet av civil personal till polisen.
2000/01:Fi25 av Tom Heyman och Lars
Björkman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen vad
i motionen anförs om att inte utvidga
sjöfartsstödet.
2000/01:Fi27 av Lennart Hedquist (m):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag
om investeringsbidrag till nybyggnad av
hyresbostäder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
förutsättningar för nyproduktionen av
hyresbostäder.
2000/01:Fi28 av Per Unckel m.fl. (m):
Riksdagen avslår regeringens förslag till
tilläggsbudget avseende anslaget 27:2
Presstöd i enlighet med vad som anförs i
motionen.
2000/01:Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens förslag
att ändra stödbeloppen för driftsstöd
med 12 % inom anslaget 27:2 Presstöd.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag
att låta medel inom anslaget 33:4
Nedsättning av socialavgifter användas
för att genomföra program för att
främja användningen av modern
informationsteknik.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
införande av det utvidgade
sjöfartsstödet senast den 1 september
2001.
2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
omfördelningen av medel mellan anslaget
36:2 Vägverket: Administration och
anslaget 36:4 Vägverket: Väghållning
och statsbidrag.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att vägavgifterna över Svinesundsbron
skall betalas av alla trafikanter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att beräkningarna kring avgifterna över
Svinesundsbron bör presenteras.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
bristerna i konstruktionen av det
mellanstatliga Öresundsbrobolaget.
2000/01:Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.
(m):
1. Riksdagen beslutar att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
ökas med 1 400 000 000 kr.
2. Riksdagen beslutar att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning
och utveckling minskas med 1 400 000
000 kr.
3. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till ändring av om- och
nylokalisering av försvarsverksamhet i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Fi32 av Bengt-Ola Ryttar m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
vikten av fortsatt
omarronderingsverksamhet på minst
oförändrad nivå.
Motionen
Moderata samlingspartiet (m kommitté)
framhåller i motion Fi31 att den obalans
mellan uppgifter och anvisade medel som
uppstod under år 2000 inom Försvarsmakten
är ett resultat av försvarsbeslutet våren
2000. Avsatta resurser motsvarar inte den
verksamhet som Försvarsmakten väntades
genomföra. Konsekvenserna av regeringens
försvarspolitik är att förbanden vare sig
får erforderlig utbildning eller
utrustning. Försvarsmakten har begärt att
få omfördela sammanlagt 1,4 miljarder
kronor från ramanslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling till ramanslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att täcka överutnyttjandet för år 2000
samt för att kunna genomföra den
planerade verksamheten under innevarande
er. Regeringen föreslår endast en
omfördelning med 700 miljoner kronor.
Regeringens förslag att nu endast
omfördela 700 miljoner kronor medför att
den beslutade förändringen försenas och
försvåras. Moderata samlingspartiet
föreslår att 1,4 miljarder kronor
omfördelas mellan de berörda anslagen.
Vidare föreslås i motionen att
riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
pröva samtliga nu beslutade, pågående och
planerade om- och nylokaliseringar av
försvarsverksamheten för att minska
behovet av investeringsmedel.
Försvarsutskottets överväganden
Försvarsmakten har i en föredragning för
utskottet redogjort för det ekonomiska
läget under innevarande budgetår och
skälen för att myndigheten förordar en
större omfördelning mellan anslagen än
den regeringen föreslagit. Till grund för
Försvarsmaktens överväganden ligger att
inte planera för att utnyttja den
anslagskredit som kan ianspråktas för
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Utskottet noterar att det enligt
Riksrevisionsverkets och regeringens
uppfattning finns brister i
Försvarsmaktens styrning och uppföljning
av förbandsverksamheten. Utskottet har
erfarit att Försvarsmakten inte invänder
mot den bedömningen. Försvarsmakten har
för utskottet vid flera tillfällen
redogjort för de åtgärder som nu vidtas
för att åstadkomma en tillfredsställande
ordning på detta område.
Utskottet är inte främmande för att en
omfördelning enligt det förslag som
regeringen förordar i propositionen kan
medföra betydande ingrepp i den
verksamhet som planerats av
Försvarsmakten för innevarande år. Om
anslagskrediten - som uppgår till drygt
540 miljoner kronor - utnyttjas bör
åtminstone huvuddelen av de redovisade
konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand
som styr- och uppföljningsrutinerna
förbättras skapas säkrare grund för
övervägandena om behovet av en
långsiktigt motiverad omavvägning mellan
resurserna för förbandsverksamhet
respektive för materielförsörjning m.m.
Regeringen anmäler i propositionen att
den vid behov återkommer till riksdagen
med förslag till ytterligare omfördelning
under innevarande budgetår mellan berörda
anslag i budgetpropositionen för år 2002.
Utskottet räknar med att frågan om en
eventuell annan avvägning mellan
förbandsverksamhet och
materielförsörjning m.m. under
försvarsbeslutsperioden redovisas i
budgetpropositionen för år 2002.
Utskottet förordar att riksdagen
godkänner den föreslagna användningen av
medel under ramanslaget 6:4 Funktionen
Civil ledning. Det är angeläget att
skyddet ökar mot informationsoperationer
hos de större finansiella företagen.
Utskottet tillstyrker förslag till ny
investeringsplan för Kustbevakningen.
Mot bakgrund av vad utskottet nu anfört
· tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner regeringens förslag
nr 37 såvitt avser utgiftsområde 6
Totalförsvar,
·
· avstyrker utskottet motion
2000/01:Fi31,
·
· tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner regeringens förslag
till ny användning av ramanslaget 6:4
Funktionen Civil ledning,
·
tillstyrker utskottet att riksdagen
godkänner förslag till ny
investeringsplan för Kustbevakningen.
Stockholm den 15 maj 2001
På försvarsutskottets vägnar
Henrik Landerholm
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Henrik Landerholm (m), Tone
Tingsgård (s), Christer Skoog (s), Stig
Sandström (v), Åke Carnerö (kd), Olle
Lindström (m), Rolf Gunnarsson (m), Ola
Rask (s), Berit Jóhannesson (v),
Margareta Viklund (kd), Anna Lilliehöök
(m), Lars Ångström (mp), Erik Arthur
Egervärn (c), Runar Patriksson (fp) och
Berndt Sköldestig (s).
Avvikande mening
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande avvikande mening.
Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 6 Totalförsvar (m)
av Henrik Landerholm, Olle Lindström,
Rolf Gunnarsson och Anna Lilliehöök (alla
m).
Försvarskrisen är över oss igen. Förra
årets försvarsbeslut visar sig redan nu
vara otillräckligt, även med de
begränsade ambitioner som ligger bakom
beslutet.
Försvarsbeslutet som helhet är
underbalanserat. Driften blir avsevärt
dyrare än beräknat under perioden
2002-2004. Dessutom har regeringen genom
beslutade och föreslagna pålagor belastat
Försvarsmakten med kostnader på minst 650
miljoner - kanske upp till 1 250 miljoner
- kronor per år utöver vad som fanns med
i försvarsbeslutet.
Underskottet för förbandsverksamheten
uppgick förra året till drygt 700
miljoner kronor. Detta som följd av högre
kostnader än beräknat - framför allt för
avveckling men också för kostnader för
driften av den nya organisationen - och
därmed svårigheter att anpassa
verksamheten i övergången från den gamla
till den nya ekonomiska ramen. Resultatet
av överutnyttjandet innebar alltför stora
ambitionssänkningar redan i förbandens
planerade verksamhet under 2001. En stor
del av de påverkbara kostnaderna skars
bort i budgetdialoger under början av
året. Utveckling och framtidstro
förvandlades till ett utbildningsår med
ytterligare hårda sparkrav.
För att både klara av situationen
kortsiktigt och komma till rätta med
underskotten långsiktigt föreslog
Försvarsmakten i budgetunderlaget att det
skulle få använda överskott från
materielanskaffningen för att täcka
överskridanden inom förbandsverksamheten,
såväl de existerande för 2000 som de
väntade för 2001. Regeringen föreslår
emellertid att endast förra årets
överskridande skall täckas genom att
använda överskottet från
materielanskaffningen. En organisation
som redan utsatts för ytterst hårda
sparkrav tvingas att inskränka
verksamheten med ytterligare 700 miljoner
kronor för innevarande år.
Moderata samlingspartiet anser i grunden
att av riksdagen beslutad verksamhet
skall genomföras inom de ramar som
anvisats. Detta kräver emellertid att det
finns en balans mellan beslutad
verksamhet och tilldelade resurser.
Förslaget i tilläggsbudgeten är sålunda
orimligt. Det är inte möjligt att minska
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. under de kvarvarande sju
månaderna på ett sådant sätt som
regeringen begär. Att "öka
omvandlingstrycket" för att få försvaret
att komma i kostymen är en sak, men
metoderna ansvarslösa. Det är möjligt att
den kamerala ekvationen kan lyckas. Detta
kräver dock att all förbandsverksamhet i
huvudsak inställs under resten av året.
Försvarsmaktens högkvarter har inför
försvarsutskottet redovisat vilka
konsekvenserna blir under 2001. Förslagen
är att:
- hemvärnsutbildningen reduceras med 50
%,
- förbandsutbildningen minskas med
30-40 % av de rörliga kostnaderna,
- flygtidsuttag och gångtid på fartyg
reduceras kraftigt,
- omskolningen av JAS försenas cirka
ett år (utöver effekten av den militära
flygutbildningens lokalisering),
- helikopterverksamheten i försvaret
inskränks till fredsräddning, SAR (Search
and Rescue) och ambulanstransporter, samt
- vid skolor och centrum senareläggs
övergångsutbildning av arméofficerare och
studie- och utvecklingsverksamheten dras
ned kraftigt.
Sammantaget innebär detta att såväl
internationalisering som utveckling av
insatsorganisationen försenas. Utöver
detta försenas omställningen till "det
nya försvaret". Planerad
omförrådsställning senareläggs och på den
utrustning som finns i förråd begränsas
underhållet (300-500 civilanställda
avskedas).
Övriga åtgärder som övervägs är att
ställa in eller reducera det taktiska
programmet samt stabs- och
chefsprogrammen vid Försvarshögskolan.
Detta trots att 70 % av kostnaden vid
Försvarshögskolan inte går att påverka.
Hemvärnets verksamhet övervägs att helt
ställas in. Dessutom övervägs ytterligare
reduceringar av förbandsverksamheten.
Det handlar alltså om att hitta
åtgärder som över huvud taget är möjliga
att genomföra för att spara pengar. Men
då får skattebetalarna heller ingen
vidare effekt av de 45 miljarder kronor
som faktiskt satsas på totalförsvaret.
Stora oönskade avgångar av officerare är
redan en del av verkligheten. Förra året
slutade över 400 officerare helt utan de
generösa erbjudanden som andra fått. Och
avhoppen - för att inte säga strömhoppen
- fortsätter. Många duktiga och
välutbildade nyckelpersoner försvinner
när Försvarsdepartementet ökar
omvandlingstrycket. Försvaret blöder inte
bara ekonomiskt, utan också personellt.
Kompetensflykten fortsätter. Om
utvecklingen fortsätter riskeras ett
självgenererande förfall och
systemkollaps.
Särskilt allvarliga blir konsekvenserna
för de delar av verksamheten där de
berörda kan "rösta med fötterna".
Åtskilliga hemvärnsmän och framför allt
unga officerare kommer inte att finnas
kvar efter detta halvårs stålbad. Också
framtida rekryteringskraft såväl vad
gäller hemvärn som officersyrke försämras
genom åtgärderna.
För att ta försvaret ur detta kaos
krävs handling på kort och på lång sikt.
På kort sikt mera pengar - i första hand
ett ekonomiskt tillskott, i andra hand
överföringar från materielanslagen för
2001. Det drabbar visserligen förnyelsen
- investeringarna som inte görs nu måste
göras senare - men är till skillnad från
dråpslaget mot övnings- och
utbildningsverksamheten inte helt
omöjliga att ta igen.
Regeringen tror sig genom den hårda
linjen driva på för en bättre
budgetdisciplin i försvaret, vars
förbandsverksamhet nu "skall in i
kostymen". Ambitionen är god, men de
panikåtgärder som planeras har inget med
frågan om att komma in i kostnadsramen
för nästa försvarsbeslutsperiod att göra.
Om besparingsåtgärderna vore ett led i en
anpassning av förbandsverksamheten skulle
det vara förståeligt. Självklart behövs
åtgärder på sikt - planeringen och
prognosinstrumenten har varit
undermåliga, men är också till stor del
ett resultat av brister i regeringens
styrning av Försvarsmakten - men detta är
inget skäl för att utsätta Försvarsmakten
för panikbesparingar som fördröjer den
nödvändiga omställningen av försvaret.
Regeringen försvarar sig med att pengar
kan komma att tillskjutas sedan - när man
känner utfallet. Då är skadan redan
skedd. I efterhand kan ju pengar bara
skjutas till om panikåtgärderna inte ger
det utfall man hoppas på. Verksamheten
drabbas lika hårt i alla fall. Regeringen
agerar i stället för att reagera. Detta
är inte ansvarsfullt.
Samtidigt har stora investeringar i
försvarsfastigheter genomförts under 1990-
talet. Av dessa investeringar har minst 1
½ miljard kronor investerats i
försvarsfastigheter som nu har lämnats
eller som man planerar att lämna. Nya
investeringar pågår och andra planeras.
Det är utmanande att genomföra dessa
investeringar med sikte på 2010-2015 när
utrymmet för de åtaganden som staten gör
samtidigt krymper på de flesta områden.
Det är ett uppenbart slöseri med
skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det
förvånande att dessa investeringar kan
göras obehindrat samtidigt som
förbandsverksamheten åläggs
besparingskrav av sådan omfattning att
det blir förödande för
utbildningsresultat och övrig verksamhet.
Denna utveckling är destruktiv för de
anställda inom Försvarsmakten och för
allmänhetens förtroende för det sätt på
vilket riksdag och regering styr
utvecklingen av det s.k. "nya försvaret".
Moderata samlingspartiet föreslår att
1 400 000 000 kr, i enlighet med
Försvarsmaktens förslag, förs från
ramanslaget 6.3 Materiel, anläggningar
samt forskning och utveckling till
ramanslaget 6.1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Riksdagen bör därutöver ge regeringen i
uppdrag att pröva samtliga nu beslutade,
pågående och planerade om- och
nylokaliseringar av försvarsverksamhet.
Syftet skall vara att frigöra
investeringsmedel som kan tillföras ram-
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och utveckling som en
engångskompensation för de reduktioner
som har genomförts och som man nu
planerar att genomföra inom detta anslag.
Bilaga 9
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2000/01:SfU6y
Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområdena 8, 10 och 11
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 19 april 2001
beslutat bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över 2001 års
ekonomiska vårproposition (2000/01:100),
i vad avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001
(yrkandena 11-37) jämte de motioner som
kan komma att väckas, allt i de delar som
berör respektive utskotts
beredningsområde. Vårpropositionen är
resultatet av ett samarbete mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet.
De delar som utskottet yttrar sig över
är regeringens förslag om tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 2001
till utgiftsområdena 8, 10 och 11 tillika
med förslag om ett bemyndigande för
regeringen (punkt 19) och ett godkännande
(punkt 24) samt motion 2000/01:Fi23 av
Margit Gennser m.fl. (m).
Tilläggsbudget för 2001 för
utgiftsområdena 8, 10
och 11
Propositionen
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Med hänsyn till att prognoser visar att
antalet personer som kommer att tas emot
av kommuner blir färre än vad som
beräknats anser regeringen att anslaget
10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande bör minskas med 200
miljoner kronor. Denna minskning bör
enligt regeringen användas för att
finansiera ökningar på andra anslag inom
utgiftsområdet.
Antalet asylsökande i år överstiger
tidigare bedömningar främst på grund av
kriserna i Kosovo och Bosnien-
Hercegovina. Därför bör anslaget 12:1
Migrationsverket förstärkas med 27
miljoner kronor för att inte
handläggnings- och väntetider skall öka.
Regeringen räknar också med ökade
kostnader för uppbyggnaden av ett IT-
system för administration av viseringar,
asyl- och migrationsärenden. Även
anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör ökas
i syfte att minska handläggningstiderna
hos nämnden. Ökningen bör uppgå till 5
miljoner kronor enligt regeringen.
Vidare föreslås att anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande ökas med 168
miljoner kronor. Ett nytt ramanslag 12:7
Från EU-budgeten finansierade insatser
för asylsökande och flyktingar bör enligt
regeringen föras upp på statsbudgeten.
Anslagsbeloppet, 38 miljoner kronor,
motsvarar EU:s finansiering av projekt
för att utveckla mottagningssystem för
asylsökande, för integrationsinsatser
m.m.
Ramen för utgiftsområdet föreslås ökas
med 38 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Av propositionen framgår att på grund av
att sjukfrånvaron fortsätter att öka har
utgifterna för sjukpenning stigit även
för 2001. De medel som anvisats på
statsbudgeten för 2001 har därför visat
sig vara otillräckliga. Regeringen anger
att de prognoser som ligger till grund
för bedömningen av utgiftsutvecklingen
för 2001 dock är osäkra och kan komma att
justeras under året. Regeringen kommer
att följa utvecklingen noga för att kunna
bedöma om den föreslagna ökningen är
tillräcklig. Regeringen föreslår att
anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. ökas med 3 miljarder
kronor.
I propositionen anges vidare att den
kraftigt ökade sjukfrånvaron under de
senaste åren har lett till att utgifterna
för sjukpenning och även kostnaderna för
att handlägga och kontrollera ärendena
ökat. Regeringen som i budget-
propositionen för 2001 framfört avsikten
att vid behov tillskjuta medel för
administrationsändamål på tilläggsbudget
i samband med 2001 års ekono-miska
vårproposition föreslår att anslaget 19:8
Allmänna försäkringskassor ökas med
100 miljoner kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att ramen för utgiftsområde 10
ökas med 3,1 miljarder kronor.
Regeringen föreslår också (punkt 24)
att om så erfordras kostnader på högst
30 miljoner kronor, som uppstår i samband
med lokaliseringen av Stockholms läns
allmänna försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa, får finansieras med
medel från folkpensioneringsfonden.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
Regeringen anför att när beslut fattades
om budgetpropositionen för 2001 var vissa
förhållanden som påverkar utgifterna
rörande efterlevandepensioner till vuxna
inte kända, varför ett för lågt belopp
föreslogs för anslaget.
Regeringen föreslår därför att anslaget
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna nu
ökas med 30 miljoner kronor.
Anslaget för delpensioner är under
avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001
beviljas inga nya delpensioner. De sista
utbetalningarna sker under 2004. Under
2000 nybeviljades ett oväntat stort antal
delpensioner, varför belastningen på
anslaget blir större än anslaget på
statsbudgeten.
Regeringen föreslår att anslaget 20:4
Delpension ökas med 120 miljoner kronor
och att finansiering sker genom att
anslaget 20:3 Bostadstillägg till
pensionärer minskas med motsvarande
belopp.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår
regeringen att ramen för utgiftsområde 11
ökas med 30 miljoner kronor.
Motion
I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs tillkännagivande om att
ytterligare 25 miljoner kronor skall
tillföras Migrationsverket och
ytterligare 2,5 miljoner kronor skall
tillföras Utlänningsnämnden för
återstoden av innevarande år. En sådan
förstärkning utöver regeringens förslag
är nödvändig för att förkorta
handläggningstiderna, anser motionärerna.
Utskottet
Utskottet konstaterar att antalet
asylsökande under innevarande år enligt
aktuella prognoser kommer att överstiga
tidigare gjorda bedömningar främst på
grund av kriserna i Kosovo och Bosnien-
Hercegovina. Mot den bakgrunden instämmer
utskottet i regeringens bedömning att
anslagen för Migrationsverket respektive
Utlänningsnämnden bör utökas under
innevarande budgetår för att inte
handläggningstiderna och de långa
väntetiderna skall förlängas.
Utskottet, som förutsätter att
regeringen vid behov återkommer med
ytterligare förslag på tilläggsbudget,
avstyrker motion Fi23 och tillstyrker
regeringens förslag om tilläggsbudget för
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar.
Utskottet tillstyrker också
regeringsförslagen inom utgiftområdena 10
och 11 samt godkänner den föreslagna
användningen av medel i
folkpensioneringsfonden (punkt 24).
Avgifter för ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd
Propositionen
I propositionen (punkt 19) föreslås att
regeringen bemyndigas att meddela
föreskrifter om avgifter för ansökan om
uppehålls- och arbetstillstånd för vissa
sökande. Det gäller ansökningar som görs
av andra än personer som i Sverige söker
uppehållstillstånd hos Migrationsverket
på grund av skyddsbehov eller anhöriga
som söker uppehållstillstånd på grund av
familjeanknytning till personer som fått
uppehållstillstånd enligt 3 kap.
utlänningslagen eller på grund av
humanitära skäl. Undantag görs också för
personer som omfattas av EES-avtalet
eller andra internationella
överenskommelser samt för personer som
tas ut på den s.k. flyktingkvoten för
vidarebosättning i Sverige. Förslaget
finns redovisat under utgiftsområde 5.
Utskottet
Som grundprincip föreslås att ansökningar
om arbets- och uppehållstillstånd skall
vara avgiftsbelagda. Avgifterna utgår, i
likhet med vad som gäller för andra
avgifter, i form av ansökningsavgifter.
Från denna princip görs ett antal
undantag, där det av olika skäl anses
vara olämpligt att ta ut en avgift.
Ansökningar om uppehållstillstånd på
grund av skyddsbehov, när ansökan görs i
Sverige, utgör ett sådant undantag.
Vidare kan avgifter inte tas ut när
rätten till vistelse följer av EES-
avtalet.
Huvudregeln är att ansökningar om
arbets- och uppehållstillstånd skall
göras där sökanden uppehåller sig och
prövas före inresan i landet. Enligt
uppgift förefaller det lämpligt att den
utlandsmyndighet som tar emot ansökan
även tar emot ansökningsavgiften.
Såvitt utskottet kan bedöma kommer
avgifterna främst att beröra olika typer
av sökande från icke EES-länder såsom
t.ex. säsongsarbetare och andra sökanden
med arbetserbjudande, gäststuderande och
gästforskare. Anhöriga till de nämnda
kategorierna samt andra anhöriga som inte
omfattas av EES-avtalet betalar också
avgift. Även ansökningar om förlängning
av arbets- och uppehållstillstånd
omfattas av avgift.
Utskottet har erfarit att avgifterna i
samband med en ansökan om arbets- och
uppehållstillstånd normalt planeras uppgå
till 1 000 kronor. För barn under 18 år
och för anhöriga uttas halv avgift.
Utskottet, som utgår från att åtgärden
kommer att följas upp bl.a. vad gäller
konsekvenserna för de sökande,
tillstyrker regeringens förslag om ett
bemyndigande.
Stockholm den 15 maj 2001
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg
(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann
(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von
Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran
Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-
Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson
(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och
Magda Ayoub (kd).
Avvikande mening
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Margit Gennser, Gustaf von Essen, Göran
Lindblad och Cecilia Magnusson (alla m)
anser:
Enligt vår mening bör ytterligare
resurser tillföras Migrationsverket. Mot
bakgrund av att antalet asylsökande under
innevarande budgetår väntas bli
väsentligt fler än regeringens tidigare
bedömningar anser även regeringen att
anslaget bör öka. Regeringens förslag
till anslagsökning är dock helt
otillräckligt, eftersom endast 12
miljoner kronor skall användas för att
förkorta handläggningstiderna och därmed
de långa väntetiderna. Enligt vår mening
bör Migrationsverket tillföras
ytterligare 25 miljoner kronor utöver de
27 miljoner kronor som regeringen
föreslagit för återstoden av innevarande
budgetår.
Även Utlänningsnämnden bör få utökade
resurser, nämligen 2,5 miljoner kronor
utöver regeringens förslag till ökning,
för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Särskilt yttrande
Avgifter för ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd
Ulla Hoffmann och Sven-Erik Sjöstrand
(båda v) anför:
Vänsterpartiet - har haft och -
vidhåller en oro för vad avgifter för
sökande av uppehålls- och arbetstillstånd
kan innebära. Vid den av utskottet i
yttrandet begärda uppföljningen av
avgifter anser vi att det är viktigt att
samtliga effekter av ansökningsavgifterna
undersöks. Frågan om ansökningsavgifterna
är så höga att de förhindrar eller i vart
fall försvårar invandring av t.ex. en
anhörig måste noga analyseras. Skulle så
visa sig vara fallet är vår uppfattning
att avgifterna måste tas bort. Vidare bör
det i detta sammanhang betänkas att
avgifterna går direkt till statskassan
och inte kan användas för att förkorta
väntetiderna vid utlänningsmyndigheterna
- vilket annars hade varit ett angeläget
ändamål.
Bilaga 10
Socialförsäkringsutskottets yttrande
2000/01:SfU5y (utdrag)
Preliminära ramar för utgiftsområdena 8,
10, 11 och 12 samt ålderspensionssystemet
vid sidan av statsbudgeten
Till finansutskottet
En stor del av utgifterna inom området
avser handläggningen av asylärenden och
mottagande av asylsökande. Antalet
asylsökande är naturligtvis av avgörande
betydelse för kostnadernas utveckling.
Prognosen för antalet asylsökande är
alltid mycket osäker, och olika händelser
kan kraftigt påverka antalet ansökningar.
De långa handläggningstiderna är dessutom
kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av
att de sökande under tiden vistas i
Migrationsverkets mottagningssystem. Vid
behandlingen av budgeten för 2001 ansåg
utskottet (bet. 2000/01:SfU2) att den
ansvariga myndigheten måste kunna
utnyttja de samlade resurserna på bästa
möjliga sätt i en verksamhet som kan
fluktuera snabbt och där det är av stor
vikt med tidiga insatser. Regeringen
anser emellertid att det inte nu
föreligger behov av några särskilda
åtgärder. Eftersom ett flexiblare
utnyttjande av medlen för detta område
ryms inom den föreslagna utgiftsramen
konstaterar utskottet att de närmare
villkoren för anslagen 12:1 och 12:2 blir
aktuella först i samband med budgeten för
2002. Utskottet vill redan nu understryka
att prioriteringar inom andra områden
också kan få betydelse för detta
utgiftsområde. Av betydelse för budgeten
kan också bli den granskning av
handläggningstider, anslagsstruktur och
budgetarbete inom migrationspolitiken som
för närvarande genomförs av Riksdagens
revisorer.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till preliminära ramar för
budgetåren 2002, 2003 och 2004 och
avstyrker motionerna Fi17, Fi18, Fi19 och
Fi20 i aktuella delar.
Stockholm den 15 maj 2001
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Berit Andnor (s), Bo Könberg
(fp), Margit Gennser (m), Maud Björnemalm
(s), Anita Jönsson (s), Ulla Hoffmann
(v), Rose-Marie Frebran (kd), Gustaf von
Essen (m), Mariann Ytterberg (s), Göran
Lindblad (m), Lennart Klockare (s), Sven-
Erik Sjöstrand (v), Cecilia Magnusson
(m), Kerstin-Maria Stalin (mp), Birgitta
Carlsson (c), Göte Wahlström (s) och
Magda Ayoub (kd).
Avvikande mening
1. Margit Gennser, Cecilia Magnusson,
Gustaf von Essen och Göran Lindblad (alla
m) anser att utskottets yttrande i nedan
angivna avseenden bort ha följande
lydelse:
Vi anser att asylsökande skall få en
snabb och grundlig behandling av sina
ärenden för att inte fastna i vanmakt och
passivisering. De nuvarande väntetiderna
för asylsökande är alltför långa.
Migrationsverkets resurser bör därför öka
med 50 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Även Utlänningsnämndens anslag
bör utökas. Vi känner viss tveksamhet när
det gäller Integrationsverkets uppgifter
och föreslår att en del av verkets anslag
liksom en del av anslaget för
integrationsåtgärder används som
delfinansiering av förstärkningen av
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
BILAGA 11
Socialutskottets protokollsutdrag
2000/01:36.4
BILAGA 12
Kulturutskottets protokollsutdrag
2000/01:25.3
Bilaga 13
Trafikutskottets yttrande
2000/01:TU2y
Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 22 Kommunikationer
Till finansutskottet
Finansutskottet beslöt den 19 april 2001
att bereda övriga berörda utskott
tillfälle att yttra sig över 2001 års
ekonomiska vårproposition (2001/01:100)
om tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 (yrkandena 11-37) och de
motioner som kan komma att väckas, allt i
de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
I detta yttrande behandlar
trafikutskottet yrkandena 12, 29-33 och
37 (delvis) i propositionens förslag till
riksdagsbeslut, innebärande att
regeringen föreslår att riksdagen såvitt
avser tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2001
12. antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1977:756) om
tilldelning av spårkapacitet,
29. godkänner att ansvaret för
delfunktionen Landsvägstransporter i det
civila försvaret förs över från
Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket,
30. godkänner den föreslagna
användningen av den av riksdagen
fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen,
31. bemyndigar regeringen att låta
Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret
intill ett belopp av 100 000 000 kr för
att inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby,
32. bemyndigar regeringen att vidta de
åtgärder i fråga om aktieägartillskott
till Svensk-Danska Broförbindelser AB:s
(Svedab) som föreslås,
33. godkänner den föreslagna
användningen av den av riksdagen för år
2001 beslutade låneramen i
Riksgäldskontoret för Banverkets
investeringar,
37. (delvis) för budgetåret 2001
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1 i propositionen.
Vidare behandlar utskottet motion
2000/01:Fi30 av Per-Richard Molén m.fl.
(m).
1 Ändrad ram och ändrade anslag
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 godkänner ändrade ramar
för utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enligt med specifikation
i tabell 2.1 i propositionen.
I fråga om utgiftsområde 22
Kommunikationer har tabellen följande
innehåll:
Anslags- Belopp Föränd Ny
enligt ring ram/
Nummer statsb av ny
udgete ram/an ansla
n 2001 slag gsniv
å
22 24 690 24
Kommunikatione 313 -10 680
r 000 313
34: Bidrag till 203 077 20 000
1 Sveriges 223
meteorologiska 077
och
hydrologiska
institut m.m.,
ramanslag
36: Vägverket: 787
1 Administration 1 044 -257 130
, ramanslag 730 600
36: Väghållning 13
2 och 13 662 230 892
statsbidrag, 925 000 925
ramanslag
36: Banverket: 749 849
3 Administration -2 400 747
, ramanslag 449
36: Bidrag till 409 000
8 sjöfarten, 105 514
ramanslag 000 000
36: Ersättning 140 000
10 till Statens -90 50
järnvägar i 000 000
samband med
utdelning från
AB
Swedcarrier,
ramanslag
36: Rikstrafiken: 190 000
12 Trafikupphandl -15 775
ing, ramanslag 000 000
Som framgår av tabellen innebär
regeringens förslag att ramen för
utgiftsområdet minskar med 10 miljoner
kronor. Inom utgiftsområdet sker den
största omfördelningen inom vägområdet.
Ramanslaget Väghållning och statsbidrag
föreslås öka med 230 miljoner kronor för
väghållningsåtgärder med anledning av
översvämningarna sommaren år 2000 samt
för anslagsfinansierad
myndighetsutövning. Finansieringen sker
genom att medel omförs från anslaget
Vägverket: Administration.
För anslaget Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
föreslås en ökning med 20 miljoner kronor
med hänsyn till att kostnaderna under
innevarande år ökar för Sveriges
medverkan i det europeiska samarbetet
inom European Organization for the
Exploitation of Meteorological Satellites
(EUMETSAT). Finansieringen sker genom att
10 miljoner kronor tillförs från anslaget
Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt att anslaget Vägverket:
Administration reduceras med 10 miljoner
kronor.
När det gäller ramanslaget Bidrag till
sjöfarten bedömer regeringen att
förväntade utbetalningar enligt
förordningen (1996:1559) om statligt stöd
till svensk sjöfart kommer att överskrida
tidigare anvisade medel med 105 miljoner
konor. Det ökade medelsbehovet bör enligt
regeringen tillföras anslaget genom en
minskning av dels anslaget Ersättning
till Statens järnvägar i samband med
utdelning från AB Swedcarrier (90
miljoner kronor), dels anslaget
Rikstrafiken (15 miljoner kronor).
Regeringens anslagsberäkning innebär
vidare att det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda anslaget Myndigheten
för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader tillförs 20
miljoner kronor. Finansieringen sker
genom att ramanslaget Vägverket:
Administration minskas med 17 600 000 kr
och att ramanslaget Banverket:
Administration minskas med 2 400 000 kr.
Motionsförslag
Per-Richard Molén m.fl. (m) anser i
motion Fi30 yrkande 1 att regeringens
förslag till medelsomfördelning inom
vägområdet är rimlig men framhåller att
reduceringen av ramanslaget Vägverket:
Administration inte får resultera i
minskade forskningsinsatser.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet ställer sig bakom
regeringens förslag till ändrad ram och
ändrade anslag för budgetåret 2001
avseende utgiftsområde 22 Kommunikationer
(punkt 37 delvis).
Trafikutskottet noterar att propositionen
ger begränsad information om vilken
påverkan som den förordade
anslagsminskningen för Vägverkets
administrationsanslag får för aktuell
verksamhet. Enligt vad trafikutskottet
erfarit kommer dock inte Vägverkets FoU-
verksamhet att påverkas. Trafikutskottet
förutsätter att så inte sker. Enligt
trafikutskottets mening är det angeläget
att konsekvenserna av förslag till större
medelsomföringar fortsättningsvis
redovisas. Med hänvisning till det
anförda föreslår trafikutskottet att
finansutskottet avstyrker motion Fi32 (m)
yrkande 1.
2 Ändring i lagen (1997:756) om
tilldelning av spårkapacitet
Regeringens förslag
Tågtrafikledningen är i dag en
självständig enhet inom Banverket med
ansvar för bl.a. banfördelning,
trafikledning och tilldelning av
tåglägen. Regeringen anser att
tågtrafikledningens operativa verksamhet
bör integreras i Banverket för att uppnå
effektivitetsvinster och
kostnadsbesparingar. För att möjliggöra
organisationsförändringen föreslås en
ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet anser det angeläget att
statens spåranläggningar utnyttjas
effektivt och tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet (punkt 12).
3 Funktionen Transporter
Regeringens förslag
Regeringen anser att ansvaret för
delfunktionen Landsvägstransporter i det
civila försvaret bör föras över från
Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket fr.o.m. den 1 juli 2001. Som
skäl anförs att den för det civila
försvaret vägledande ansvarsprincipen
entydigt talar för att
delfunktionsansvaret för
Landsvägstransporter bör ligga på
Vägverket.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del ingen
erinran mot regeringens förslag och
föreslår därför att finansutskottet
tillstyrker detta (punkt 29).
4 Göteborgsöverenskommelsen
Bakgrund
I december 1997 godkände riksdagen ett
förslag av regeringen till förändringar i
trafiklösningarna i Göteborgsregionen
(prop. 1996/97:160, bet. 1997/98: TU1,
rskr. 1997/98:104). Riksdagen har
därefter godkänt att staten ersätter
berörda kommuner för del av nedlagda
planeringskostnader enligt den tidigare
Göteborgsöverenskommelsen, dock
sammanlagt högst 200 miljoner kronor
(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27,
rskr. 1997/98:317).
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att den av riksdagen
tidigare fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen får användas
även för att finansiera ytterligare s.k.
förgäveskostnader på 13,6 miljoner kronor
enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Med förgäveskostnader avses
planeringsåtgärder enligt den tidigare
Göteborgsöverenskommelsen för
vägtullssystem m.m. och vägprojektet
Östra länken som inte kommit till nytta.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har för sin del ingen
erinran mot regeringens förslag och
föreslår att finansutskottet tillstyrker
detta (punkt 30).
5 Utbyggnad av väg E 6
Regeringens förslag
I propositionen redovisas att Vägverket
på regeringens uppdrag utrett
förutsättningarna att belägga trafiken på
väg E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter
i syfte att finansiera utbyggnaden av den
nordliga delen av väg E 6 inklusive halva
den nya bron över Svinesund. Vägverkets
förslag till vägavgifter innebär att
endast den tunga trafiken skall beläggas
med avgift vid färd till Sverige.
Avgiften är beräknad till ca 100 svenska
kronor. Av Vägverkets utredning framgår
bl.a. att återbetalningstiden för
investeringen i halva Svinesundsbron till
Nordby samt sträckan Nordby-Hogdal är 27
år vid en låg fordonsvolym och en
återbetalningstid på 22 år vid en hög
fordonsvolym.
För att inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby föreslås i propositionen
att regeringen får besluta om lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 miljoner kronor. Genom att sträckan
lånefinansieras kan byggnationen inledas
år 2001. Lånet i Riksgäldskontoret kommer
enligt regeringen att återbetalas under
20 år i första hand med framtida
vägavgifter och i andra hand med medel
från ramanslaget Väghållning och
statsbidrag.
Motionsförslag
Per-Richard Molén m.fl. (m) välkomnar i
motion Fi30 regeringens förslag till
avgiftsfinansiering men framhåller att
avgifterna bör betalas av alla
trafikanter (yrkande 2). Motionärerna
efterlyser vidare en redovisning från
regeringen för att närmare kunna
fastställa avgiftssystemets utformning
(yrkande 3).
Trafikutskottets ställningstagande
Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede
och den planerade avgiftsfinansierade
sträckan vid Svinesund ingår i
planeringsramen för investeringar i
nationella stamvägar för
planeringsperioden 1998-2007 (prop.
1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Trafikutskottet anser att
det är viktigt inte minst från
trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden
av E 6 kan genomföras i enlighet med
tidigare planer. Trafikutskottet anser
mot denna bakgrund att riksdagen bör
bifalla regeringens förslag om lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 miljoner kronor för att inleda
utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(punkt 31).
Enligt väglagen (1971:948) ankommer det
på regeringen att i varje särskilt fall
besluta att avgift får tas ut för
begagnande av väg. Som framgår av
propositionen är den slutliga
utformningen av avgiftssystemet för den
nordliga delen av väg E 6 inklusive
Svinesundsbron ännu inte klar. Först
krävs bl.a. överläggningar med den norska
staten. Trafikutskottet förutsätter att
regeringen kommer att redovisa för
riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden
av väg E 6 kommer att genomföras och
finansieras. Enligt trafikutskottets
mening finns det mot denna bakgrund inte
någon anledning för riksdagen att nu ha
några synpunkter på Vägverkets förslag
till avgiftssystem eller begära
ytterligare beslutsunderlag.
Trafikutskottet föreslår därför att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkandena 2 och 3.
6 Banverket och Vägverket
Bakgrund
Beslutet om en fast förbindelse över
Öresund fattades 1991 på grundval av ett
avtal mellan Sveriges och Danmarks
regeringar. Avtalet godkändes av
riksdagen den 12 juni 1991. Samtidigt
beslutade riksdagen om de ekonomiska
åtaganden som avtalet förutsatte (prop.
1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr.
1990/91:379). Enligt beslutet skall
Öresundsförbindelsen finansieras med
avgifter från trafikanterna så att ingen
belastning på statsbudgeten uppstår.
Vidare angavs att anslutningarna på den
svenska sidan skulle finansieras med det
överskott Öresundsförbindelsen beräknades
ge.
Med anledning av regeringsavtalet
bildades två helstatliga bolag, ett
svenskt (Svensk-Danska Broförbindelsen
AB) och ett danskt (A/S
Øresundsforbindelsen) som tillsammans
bildat Öresundskonsortiet som svarat för
planering, projektering, byggande, drift,
underhåll och finansiering av kust- till-
kustförbindelsen. Sedan
Öresundsförbindelsen öppnades för trafik
den 1 juli 2000 har konsortiet
ändrat namn till Øresundsbro Konsortiet
och koncentrerat sin verksamheten till
drift, kundservice och marknadsföring.
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(Svedab) äger 50% av Øresundsbro
Konsortiet och de svenska
landanslutningarna till Öresundsbron.
Bolagets verksamhet är huvudsakligen
koncentrerad till ekonomisk koncern- och
bolagsförvaltning samt drifts- och
underhållsförvaltning av de svenska
landanslutningarna till Öresundsbron.
Svedab skall dessutom medverka i
finansieringen av Citytunneln. Bolaget
ägs av den svenska staten genom Banverket
(50 %) och Vägverket (50 %).
I och med att Öresundsförbindelsen togs
i drift påbörjas avskrivningen
(värdeminskningen) av anläggningen,
vilket leder till ett negativt resultat i
Svedabs ekonomi som inte kan tillgodoses
med Svedabs eget kapital. Förhållandet
med negativt kapital har enligt tidigare
riksdagsbeslut beräknats bestå under
flera år.
Regeringens förslag
I propositionen föreslås att regeringen
bemyndigas att dels låta Banverket och
Vägverket oåterkalleligen förbinda sig
att vid behov lämna aktieägartillskott
för att Svedabs eget kapital vid varje
tillfälle skall uppgå till det
registrerade aktiekapitalet, dels låta
Banverket och Vägverket årligen lämna
erforderliga villkorade
aktieägartillskott till Svedab jämte
ränta i form av betalningsutfästelser.
Motionsförslag
Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i
motion Fi30 yrkande 4 att Øresundsbro
Konsortiets underskott inte kan täckas
med höjda taxor. Underskottet kan heller
inte belasta de redan hårt ansträngda
trafikverken. Eftersom underskottet kan
förutses bli bestående under många år
föreslås att kostnaden i stället täcks
direkt av staten genom en egen
anslagspost i statsbudgeten som inryms
under budgettaket.
Trafikutskottets ställningstagande
Enligt den kalkyl som presenterades inför
riksdagsbeslutet år 1991 om att anlägga
en fast förbindelse över Öresund
beräknades konsortiet gå med förlust
under cirka sex år efter det att
förbindelsen öppnats för trafik.
Anledningen var att kostnaderna genom
avskrivningar, räntor och drift
inledningsvis beräknades överstiga
intäkterna. Återbetalningstiden för
upptagna lån beräknades till 27 år. Till
följd av tidigare ej förutsatt
mervärdesskattebeläggning av
broavgifterna beräknas numera att
återbetalningstiden för upptagna lån blir
förlängd till 30 år. För Svedabs del
beräknas återbetalningstiden för upptagna
lån till 38 år.
Med hänsyn bl.a. till att Øresundsbro
Konsortiets resultat redovisas hos de
båda moderbolagen redovisar även Svedab
ett negativt resultat under de inledande
åren efter det att förbindelsen tagits i
drift. Detta innebär att Svedabs eget
kapital kommer att understiga hälften av
det registrerade aktiekapitalet.
Riksdagen har mot denna bakgrund
bemyndigat regeringen att uppdra åt
Banverket och Vägverket att utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd för
Svedabs eget kapital (prop. 1992/93:100
bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.
1994/95:50). Riksdagen förutsatte därvid
att kapitaltillskott till Svedab inte
skulle öka statens årliga utgifter och
därmed heller inte innebära någon
anslagsbelastning.
Trafikutskottet har mot denna bakgrund
ingen erinran mot förslaget att
regeringen bemyndigas att dels låta
Banverket och Vägverket oåterkalleligen
förbinda sig att vid behov lämna
aktieägartillskott för att Svedabs eget
kapital vid varje tillfälle skall uppgå
till det registrerade aktiekapitalet,
dels låta Banverket och Vägverket årligen
lämna erforderliga villkorade
aktieägartillskott till Svedab jämte
ränta i form av betalningsutfästelser
(punkt 32). Trafikutskottet förutsätter
att regeringen i budgetpropositionen
fortsättningsvis redovisar Øresundsbro
Konsortiets och Svedabs ekonomi.
Trafikutskottet avstyrker därmed motion
Fi30 (m) yrkande 4.
7 Banverkets låneram
Bakgrund
Enligt riksdagens beslut med anledning av
budgetpropositionen för år 2001
disponerar Banverket en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 9 miljarder
kronor för investeringar i eldrifts- och
teleanläggningar, produktions- och
telenätsutrustning, rörelsekapital,
finansiering av omsättningstillgångar
samt för statens andel av
kapitalkostnader för lån avseende vissa
investeringar i Stockholmsområdet år 1983
mellan Statens järnvägar, Stockholms läns
landsting och staten.
Regeringens förslag
Av propositionen framgår att Banverket
finansierar projekteringskostnader för
järnvägsinvesteringar genom upplåning i
Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs en
anslagsavräkning av upparbetad
projekteringskostnad. Under senare år har
värdet av projekteringslagret ökat
kraftigt, bl.a. beroende på att
investeringsprojekt inte kunnat påbörjas
i planerad omfattning. Vidare har
Riksrevisionsverket i en revisionsrapport
avseende Banverkets årsredovisning för
1999 påtalat att regleringsbrevet inte
ger ett tydligt stöd för den hittills
tillämpade principen.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund
att ändamålet för Banverkets låneram
vidgas till att även omfatta
projekteringskostnader för
järnvägsinvesteringar. Av propositionen
framgår att Banverket avser att på några
års sikt avveckla projekteringslagret
till aktuell genomförandeplan för
stomnätsplanens objekt.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag att den av riksdagen
för år 2001 godkända låneramen i
Riksgäldskontoret även får användas för
att finansiera projekteringskostnader.
Riksdagen bör därför bifalla punkt 33 i
propositionen. Enligt vad trafikutskottet
erfarit beräknas medelsbehovet för detta
ändamål uppgå till omkring 1 miljard
kronor.
Stockholm den 15 maj 2001
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Monica Öhman (s), Per-Richard
Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg
(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny
Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica
Green (s), Inger Segelström (s), Stig
Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd),
Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson
(mp), Kenth Skårvik (fp) och Viviann
Gerdin (c).
Avvikande meningar
1. Ändrad ram och ändrade anslag
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),
Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand
(m) anför:
Vi anser att forsknings- och
utvecklingsverksamhet är viktigt för den
fortsatta utvecklingen av
vägtrafiksystemet och för att förbättra
väghållningens effektivitet. Riksdagen
bör därför bifalla motion Fi30 (m)
yrkande 1. Det betyder att minskningen av
anslaget Vägverket: Administration bör
ske genom en effektivisering av
administrationen och inte resultera i
minskade forskningsinsatser inom
vägområdet. Vi har ingen erinran mot
regeringens förslag för innevarande
budgetår beträffande ändringar av ramen
för utgiftsområde 22 Kommunikationer och
anslagen.
2. Utbyggnad av väg E 6
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),
Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand
(m) anför:
Moderata samlingspartiet har sedan länge
förordat en fortsatt utbyggnad av väg E
6. Vi har därför ingen erinran mot
regeringens förslag att Vägverket får ta
upp lån i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 100 miljoner kronor för att
inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby. Vi anser dock att
avgifterna för den aktuella sträckan
inklusive den halva bron över Svinesund
bör betalas av samtliga trafikanter. För
att kunna närmare fastställa avgiftsnivån
bör regeringen återkomma till riksdagen
med information om hur avgiftsberäkningen
bör utformas. Riksdagen bör således
bifalla motion Fi30 (m) yrkandena 2 och
3.
3. Utbyggnad av väg E 6
Karin Svensson Smith (v), Stig Eriksson
(v) och Mikael Johansson (mp) anför:
Av utskottsmajoritetens skrivningar
framgår att utbyggnaden av väg E 6 mellan
Rabbalshede och den planerade
avgiftsfinansierade sträckan vid
Svinesund ingår i planeringsramen för
investeringar i nationella stamvägar för
planeringsperioden 1998-2007 (prop.
1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Meningen i majoritetstexten
som lyder "Trafikutskottet anser att det
är viktigt inte minst från
trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden
av E 6 kan genomföras i enlighet med
tidigare planer" bör utgå. I övrigt har
vi inget att erinra mot
utskottsmajoritetens skrivningar i detta
avsnitt.
4. Banverket och Vägverket
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),
Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand
(m) anför:
Som redovisas i motion Fi30 yrkande 4 är
den ekonomiska konstruktionen av
Øresundsbro Konsortiet inte hållbar. De
beräknade underskott som uppstår under de
inledande åren sedan Öresundsbron öppnats
för trafik kan inte täckas med höjda
taxor. De redan hårt ansträngda
trafikverken Vägverket och Banverket har
heller ingen möjlighet att ge
erforderliga kapitaltillskott.
Regeringens förslag att trafikverken får
ställa ut obegränsade
kapitaltäckningsgarantier är oklart och
innebär att budgetsystemet kringgås.
Eftersom underskottet kan förutses bli
bestående under många år bör kostnaden i
stället täckas direkt av staten genom en
egen anslagspost i statsbudgeten som
inryms under budgettaket. Vi anser därför
att riksdagen bör bifalla motion Fi30 (m)
yrkande 4.
Särskilt yttrande
Banverket och Vägverket
Johnny Gylling (kd), Tuve Skånberg (kd)
och Vivann Gerdin (c) anför:
Regeringens förslag till kapitaltäckning
för Svedab ger ingen information om
medelsbehovets storlek eller eventuella
risker som är förknippade med
betalningsutfästelserna. Enligt vår
mening är det viktigt att statens
finanser präglas av tydlighet för att
skapa förutsättningar för en god kontroll
och ett effektivt användande av statens
resurser. Som Riksdagens revisorer
nyligen föreslagit efter en granskning av
investeringar i trafikens infrastruktur
är det viktigt att motiv till, risker med
och ekonomiska konsekvenser av olika
finansieringsförslag klarläggs (förs.
2000/01:RR11). Vi anser att Öresundsbron
med landanslutningar skall finansieras
med trafikavgifter som riksdagen tidigare
lagt fast. Det bör ankomma på regeringen
att redovisa en ekonomiskt hållbar
finansieringslösning för projektet.
Bilaga 14
Trafikutskottets yttrande
2000/01:TU1y (utdrag)
Preliminära ramar för utgiftsområde 22
Kommunikationer åren 2002-2004
Till finansutskottet
Sjöfartsstödet
Motionerna
Tom Heyman och Lars Björkman (båda m)
framhåller i motion Fi25 att
sjöfartsstödet inte skall utvidgas. De
pekar på att den svenskregistrerade
handelsflottan, utom färjorna, länge har
haft svårt att hävda sig i konkurrensen
och att den sedan år 1989 är beroende av
statligt stöd. Detta är enligt motionen
en olycklig lösning. Enligt motionen har
många utvärderingar gjorts av denna typ
av riktade industristöd och de ger alla
en genomgående mycket negativ bild av
effekterna. Stödet skapar ineffektiva
organisationer, snedvrider konkurrensen
och konserverar föråldrad teknik. Sedan
stödet infördes har enligt motionen
handelsflottan minskat, medelåldern hos
tonnaget ökat, den tekniska utvecklingen
mer eller mindre avstannat och
riskkapitalet i stort sett försvunnit.
Regeringen aviserar nu att stödet skall
mer än fördubblas och nu även utgå till
färjesjöfarten. I motionen anges att det
utökade stödet till den helt dominerande
delen kommer att utgå till ett enda
företag. Det torde inte ha inträffat
sedan varvsstödets dagar att ett enskilt
företag erhåller ett så omfattande belopp
för att täcka löpande driftunderskott.
Sjöfartsstödet kommer direkt att påverka
det statliga upplåningsbehovet, och
kostnaden för det nya driftbidraget till
färjorna överlåtes därmed till framtida
generationer att betala. När den svenska
arbetsmarknaden står inför personalbrist
på många områden planerar regeringen att
med skattemedel subventionera tämligen
lågbetalda sjöarbeten. Detta kan enligt
motionen inte vara en riktig utveckling.
Stödet bör enligt motionen därför ej
utökas och det nuvarande sjöfartsstödet
bör avvecklas.
I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 3 framhålls att det enligt
propositionen framgår att sjöfartsstödet
skall införas så snart som möjligt, dock
senast den 1 januari 2002.
Kristdemokraterna anser att det nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft redan
till sommaren, dock senast den 1
september 2001. I motionen framhålls att
svensk handelssjöfart är ledande när det
gäller miljö- och säkerhetstänkande men
att den lever under pressade ekonomiska
förhållanden. Slutligen framhålls att det
är viktigt att kompetensen finns kvar i
Sverige och för det krävs enligt motionen
en aktiv sjöfartspolitik.
Trafikutskottets ställningstagande
I sitt av riksdagen godkända betänkande
(prop. 2000/01:1 utg.omr. 22, bet.
2000/01:TU1, rskr. 2000/01:80) noterade
utskottet med tillfredsställelse
regeringens uttalande i
budgetpropositionen för år 2001 att den
ville slå vakt om den svenska
sjöfartsnäringen, inte minst
färjesjöfarten. Regeringen betonade att
den, efter en översyn av lastsjöfartens
och färjenäringens villkor, ville ge den
svenska sjöfarten likvärdiga
konkurrensvillkor, och att det samlade
stödet borde utökas till att omfatta även
färjenäringen. Utskottet välkomnade denna
översyn och dess inriktning samt det
förslag som regeringen då aviserade.
Utskottet framhöll också att åtgärder
behövde genomföras redan under år 2001
för att stärka konkurrenskraften och
motverka utflaggning. Utskottet framhöll
vidare att regeringen snarast möjligt
borde återkomma till riksdagen med
förslag om hur åtgärderna under år 2001
skulle utformas. Det som då anfördes av
utskottet gavs regeringen till känna.
Regeringen lämnade den 10 maj 2001 en
proposition till riksdagen om vidgat
statligt ekonomiskt stöd till
sjöfartsnäringen (prop. 2000/01:127). I
propositionen föreslås att ett
sjöfartsstöd införs som omfattar både
last- och passagerarfartyg i
internationell trafik. Syftet är att ge
svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor
som är likvärdiga med andra EU-länders
handelsflottor. Trafikutskottet kommer
att behandla denna proposition senare i
vår. I avvaktan på denna behandling bör
riksdagen avslå motionerna Fi25 (m) och
Fi29 (kd) yrkande 3.
Stockholm den 15 maj 2001
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Monica Öhman (s), Per-Richard
Molén (m), Jarl Lander (s), Hans Stenberg
(s), Karin Svensson Smith (v), Johnny
Gylling (kd), Tom Heyman (m), Krister
Örnfjäder (s), Lars Björkman (m), Monica
Green (s), Inger Segelström (s), Stig
Eriksson (v), Tuve Skånberg (kd),
Birgitta Wistrand (m), Mikael Johansson
(mp), Kenth Skårvik (fp) och Viviann
Gerdin (c).
Avvikande meningar
5. Sjöfartsstödet
Per-Richard Molén (m), Tom Heyman (m),
Lars Björkman (m) och Birgitta Wistrand
yemnaH(m) anför:
Den svenskregistrerade handelsflottan,
utom färjorna, har länge haft svårt att
hävda sig i konkurrensen. Sedan år 1989
är den beroende av statligt stöd, vilket
är en olycklig lösning. Många
utvärderingar har gjorts av denna typ av
riktade industristöd och de ger alla en
genomgående mycket negativ bild av
effekterna. Stödet skapar ineffektiva
organisationer, snedvrider konkurrensen
och konserverar föråldrad teknik. Sedan
stödet infördes har handelsflottan
minskat, medelåldern hos tonnaget ökat,
den tekniska utvecklingen mer eller
mindre avstannat och riskkapitalet i
stort sett försvunnit. Regeringen
aviserar nu att stödet skall mer än
fördubblas och även utgå till
färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer
till den helt dominerande delen att utgå
till ett enda företag. Det borde inte ha
inträffat sedan varvsstödets dagar att
ett enskilt företag erhåller ett så
omfattande belopp för att täcka löpande
driftunderskott. Eftersom färjenäringen,
till skillnad från den vanliga
lastsjöfarten, verkar på en sorts
oligopolmarknad med mycket begränsad
konkurrens mellan de olika företagen, är
stödet än mer anmärkningsvärt.
Sjöfartsstödet kommer därför direkt att
påverka det statliga upplåningsbehovet,
och kostnaden för det nya driftbidraget
till färjorna överlåtes därmed till
framtida generationer att betala. När den
svenska arbetsmarknaden står inför
personalbrist på många områden planerar
regeringen att med skattemedel
subventionera tämligen lågbetalda
sjöarbeten. Detta kan enligt vår
uppfattning inte vara en riktig
utveckling. Stödet bör enligt motionen
därför ej utökas och det nuvarande
sjöfartsstödet bör avvecklas.
Riksdagen bör således bifalla motion Fi25
(m).
6. Sjöfartsstödet
Johnny Gylling (kd) och Tuve Skånberg
(kd) anför:
I vårpropositionen skriver regeringen
att sjöfartsstödet skall införas så snart
som möjligt, dock senast den 1 januari
2002. Kristdemokraterna anser att det nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft redan
till sommaren, dock senast den 1
september 2001. Vi anser att svensk
handelssjöfart är ledande på miljö- och
säkerhetstänkande men att den lever under
pressade ekonomiska förhållanden. Därför
vill vi framhålla att det är viktigt att
kompetensen finns kvar i Sverige och för
det krävs enligt vår uppfattning en aktiv
sjöfartspolitik. Riksdagen bör således
bifalla motion Fi29 (kd) yrkande 3.
Bilaga 15
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
2000/01:MJU2y
Tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 19 april 2001
beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle att yttra sig över 2001 års
ekonomiska vårproposition (prop.
2000/01:100) i vad avser tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 2001
(yrkandena 11-37) jämte motioner, allt i
de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
Miljö- och jordbruksutskottet behandlar i
yttrandet de förslag i propositionen som
avser tilläggsbudget för utgiftsområdena
Allmän miljö- och naturvård
(utgiftsområde 20) samt Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
(utgiftsområde 23). I anslutning till
yttrandet behandlas även en följdmotion.
Utskottet
I propositionen föreslås under
utgiftsområde 20 att anslaget 34:1
Naturvårdsverket ökas med 4 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 34:1
Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande minskas. Enligt regeringen
skall ett statligt pilotprojekt för
myggbekämpning inledas under år 2001 till
en total kostnad av 4 000 000 kr.
Under utgiftsområde 23 föreslås att
anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet ökas med 1 000 000
kr. För att möjliggöra en ökad
fältforskningsverksamhet rörande
ekologisk produktion bör
lantbruksuniversitetet tillföras
7 000 000 kr. Dessutom minskas anslaget
med 6 000 000 kr för att bidra till
finansiering av ökningar av andra anslag
inom utgiftsområde 23. Vidare föreslås
att anslaget 26:1 Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och kollektiv
forskning minskas med 6 000 000 kr för
att finansiera åtgärder redovisade under
anslagen 42:1 Statens veterinärmedicinska
anstalt och 43:1 Statens jordbruksverk.
Mot bakgrund av behovet av ytterligare
ett smittskyddsklassat laboratorium
föreslås att anslaget 42:1 tillförs 5 000
000 kr under innevarande år. När det
gäller utgifter för detta ändamål år 2002
avser regeringen att återkomma i
budgetpropositionen för år 2002. I
propositionen föreslås vidare att
anslaget 43:1 minskas med 3 400 000 kr.
Anslaget skall även få användas för BSE-
kontroller. Dessutom slopas inkomsttiteln
2556 Djurregisteravgifter och avgifterna
redovisas fr.o.m. den 1 januari 2001 mot
anslaget 43:1. Anslaget 43:5
Arealersättningar och djurbidrag m.m.
skall också kunna användas för att
finansiera BSE-kontroller och ett program
för kontroll av campylobakter. Regeringen
föreslår att riksdagen godkänner den
föreslagna användningen av ramanslagen
43:1 Statens jordbruksverk och 43:5
Arealersättningar och djurbidrag m.m.
samt redovisningen av
djurregisteravgifter. Anslagen 43:7
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. och 43:16 Åtgärder
inom livsmedelsområdet minskas med 2 100
000 kr respektive 3 000 000 kr för att
finansiera åtgärder redovisade under
anslaget 43:1. Även anslaget 44:4 Stöd
till jordbrukets rationalisering m.m
minskas för att finansiera åtgärder
redovisade under anslaget 43:1.
Minskningen, som uppgår till 2 000 000
kr, finansierar också ökningen av det
under utgiftsområde 1 Rikets styrelse
upptagna anslaget 45:1 Sametinget.
I motion Fi32 (s) framhålls vikten av
fortsatt omarronderingsverksamhet på
minst oförändrad nivå. Riksdagen bör på
nytt genom ett tillkännagivande fästa
regeringens uppmärksamhet på
nödvändigheten av att omarronderingen
även framgent kan bedrivas på minst
oförändrad nivå.
Utskottet tillstyrker regeringens
samtliga förslag under utgiftsområdena 20
och 23. Enligt vad utskottet erfarit
finansieras den under sistnämnda
utgiftsområde redovisade förstärkningen
av anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet med 7 miljoner
kronor (netto 1 miljon kronor på
anslaget) med hjälp av
budgeteringsmarginalen. När det gäller
anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. vill utskottet
dessutom anföra följande. I statsbudgeten
för år 2001 finns för detta ändamål
uppfört ett ramanslag på 20 miljoner
kronor. 5 miljoner kronor avser bidrag
till jordbrukets rationalisering och
15 miljoner kronor skall täcka förluster
på grund av statlig kreditgaranti. Enligt
vad utskottet erfarit avser regeringens
förslag om en minskning av anslaget
delposten bidrag till jordbrukets
rationalisering, som till stor del
används för att finansiera
omarronderingsverksamheten. I samband med
riksdagens behandling av statsbudgeten
för innevarande år konstaterade utskottet
att omarronderingsverksamheten bör
bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet
är naturligtvis att nå de positiva
effekter för enskilda och samhället som
en rationalisering av
fastighetsindelningen ger, särskilt vad
gäller jord- och skogsbruk. En
kontinuerligt bedriven
omarronderingsverksamhet är också en
förutsättning för att lantmäteriet skall
kunna bevara och utveckla sin kompetens
på området. Utskottet fann mot den
bakgrunden att bidraget till jordbrukets
rationalisering inte borde begränsas till
enbart tidigare beslutade åtgärder utan
även få användas till nya
omarronderingsprojekt. Om detta innebar
att anslagsbehovet måste omprövas
förutsatte utskottet att regeringen
skulle återkomma med förslag till
finansiering i kommande
budgetproposition. Riksdagen beslutade
att ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om
omarronderingsverksamheten (bet.
2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86-87).
Enligt utskottets mening är regeringens
förslag att minska anslaget avseende
bidrag till jordbrukets rationalisering
inte till någon del ägnat att tillgodose
riksdagens tidigare beslut när det gäller
den fortsatta omarronderingsverksamheten.
Förutom de uppenbara svårigheter som
följer av förslaget när det gäller att
kunna fullfölja redan gjorda åtaganden
innebär det, såvitt utskottet förstår,
att möjligheterna att finansiera nya
omarronderingsprojekt blir ytterst
begränsade. Enligt utskottets mening bör
riksdagen därför än en gång uppmärksamma
regeringen på nödvändigheten av att
omarronderingen även framgent kan
bedrivas på minst oförändrad nivå. Det
anförda, som även ligger i linje med de
synpunkter som redovisas i motion Fi32
(s), bör ges regeringen till känna.
Stockholm den 15 maj 2001
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Ulf Björklund
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Ulf Björklund (kd), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ann-
Kristine Johansson (s), Kjell-Erik
Karlsson (v), Caroline Hagström (kd),
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Gudrun
Lindvall (mp), Eskil Erlandsson (c),
Harald Nordlund (fp), Michael Hagberg
(s), Maggi Mikaelsson (v) och Anders G
Högmark (m).
BILAGA 16
Näringsutskottets protokollsutdrag
2000/01:25.3
Bilaga 17
Arbetsmarknadsutskottets protokollsutdrag
Bilaga till arbetsmarknadsutskottets
protokoll 2000/01:25
Till finansutskottet
Yttrande över regeringens förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för
2001.
Arbetsmarknadsutskottet yttrar sig över
regeringens förslag avseende
utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14
Arbetsliv (prop. yrk. 25 och 37 delvis).
Utskottet kan konstatera att det inte har
väckts några motioner i dessa delar.
Utskottet
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Enligt regeringens förslag till
tilläggsbudget skall anslagen 2:2 Bidrag
till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader minskas med 474 863 000 kr
respektive 343 768 000 kr. Detta innebär
att ramarna för utgiftsområdet minskas
med 818 632 000 kr. Som skäl anger
regeringen att den bedömer att antalet
deltagare i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program blir
lägre än vad som antogs i budgeten för år
2001. Då beräknades antalet deltagare
till i genomsnitt 121 500 personer per
månad (inklusive arbetslivsinriktad
rehabilitering). Nu bedömer regeringen
att behovet beräknas motsvara i
genomsnitt 107 000 personer per månad.
Utskottet kan acceptera förslaget men
vill ändå göra följande påpekanden.
Behovet av arbetsmarknadspolitiska
program är i hög grad beroende av
utvecklingen på arbetsmarknaden.
Försämras det arbetsmarknadspolitiska
läget krävs ökade insatser. Det är också
viktigt att arbetsmarknadsutbildningen
kan upprätthållas på en
tillfredsställande nivå för att undvika
flaskhalsar och kunna rusta de
arbetssökande att möta ständigt ökande
kompetenskrav. Detta är särskilt viktigt
i ett regionalt tillväxtperspektiv. Det
är även av stor vikt att
Arbetsmarknadsverket ges möjlighet att
planera långsiktigt, exempelvis när det
gäller upphandlingar, och att god
kvalitet kan uppnås i åtgärderna.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är för
närvarande god, men det finns att antal
faktorer som kan leda till att den
positiva trenden bryts. Vissa regioner
har fortfarande hög arbetslöshet och låg
sysselsättningsgrad. Motsvarande
förhållanden gäller för många
invandrargrupper. Antalet
deltidsarbetslösa och långtidsinskrivna
har minskat men inte i den omfattning som
är önskvärd.
Enligt utskottets uppfattning är det
därför viktigt att vara uppmärksam på den
fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden
och att se till att det finns nödvändig
beredskap för förändringar. Om det finns
risk för att den positiva utvecklingen på
arbetsmarknaden bryts genom att
arbetslösheten stiger eller genom att den
ändrar struktur är det viktigt att man
snabbt kan öka volymerna i programmen för
att motverka en sådan utveckling.
Erbjudande om plats inom
aktivitetsgarantin
Riksdagen beslutade vid behandlingen av
regeringens förslag till förändringar i
arbetslöshetsförsäkringen december 2000
(prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5,
rskr. 2000/01:102) att de som har fyllt
20 år och som är eller riskerar att bli
långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen
senast inom 27 månader från
arbetslöshetens inträde skall erbjudas en
heltidsaktivitet inom ramen för
aktivitetsgarantin. Regeringen föreslår
nu att riksdagen med ändring av sitt
tidigare beslut ändrar "skall" till
"bör". Genom en sådan förändring uppnås
enligt regeringen den flexibilitet som
krävs för att aktivitetsgarantin skall
fungera med god kvalitet (prop. yrk. 25).
Avsikten med aktivitetsgarantin var att
tillskapa en ny form av flexibelt
arbetsmarknadspolitiskt program som
skulle motverka långtidsinskrivning.
Programmet riktar sig i första hand till
den som har eller riskerar att få
särskilt svårt att komma tillbaka till
reguljärt arbete. Inom ramen för
programmet skall man kunna anpassa
insatserna efter den enskildes
förutsättningar. För att detta skall vara
möjligt krävs enligt utskottets mening
att programmet utvecklas i sådan takt att
kvaliteten inte äventyras. En alltför
kraftig ökning av aktivitetsgarantins
omfattning riskerar leda till
kvalitetsförsämringar. Utskottet kan
konstatera att aktivitetsgarantin för
närvarande omfattar ca 30 000 arbetslösa.
Med kriteriet "skall" finns det, som
regeringen påpekat, en risk för att
kvalitetskravet i åtgärden inte kan
upprätthållas. Bara det förhållandet att
det för närvarande finns ca 50 000
långtidsinskrivna utan arbete innebär med
en strikt tillämpning av kriteriet att
man är tvungen att på mycket kort tid
drastiskt öka antalet platser i
aktivitetsgarantin. Med den föreslagna
förändringen får arbetsförmedlingarna
möjlighet att under en övergångsperiod
överbrygga dessa problem. Det blir
lättare att se till att de som bäst
behöver en insats inom aktivitetsgarantin
också kommer att få den, samtidigt som
det blir möjlighet att upprätthålla
kvalitetskravet.
Utskottet - som står bakom regeringens
förslag i denna del - anser att man inte
får tolka den föreslagna förändringen på
det sättet att enskilda som riskerar att
bli utförsäkrade inte kommer att anvisas
plats inom aktivitetsgarantin. Enligt
utskottets mening är det viktigt att
betona att enskilda som utan egen
förskyllan är arbetslösa inte får stå
utan försörjning om de uppfyller kraven
att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
Utskottet har ingen erinran mot förslaget
att anslaget 1:2 Statliga
tjänstepensioner m.m. minskas med 19 000
000 kr.
Särskilda yttranden
1. Aktivitetsgarantin (Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet)
Margareta Andersson (c), Stefan Attefall
(kd), Maria Larsson (kd) och Elver
Jonsson (fp) anför:
Trots ett förbättrat konjunkturläge är
antalet långtidsinskrivna alltför stort.
För att komma till rätta med de
långtidsinskrivnas problem krävs ett
flertal åtgärder. Vi har därför varit
positiva till införandet av
aktivitetsgaranti, som är ett program som
riktar sig till denna grupp. Enligt vår
uppfattning är själva grundidén riktig
att de långtidsinskrivna kommer in i ett
mer aktivt och nära samarbete med
arbetsförmedlingens personal och att
varje individs särskilda behov beaktas i
utformningen av en individuell
handlingsplan. Vi vill dock poängtera att
aktivitetsgarantin står och faller med
den praktiska tillämpningen. Vad som
behövs är tydliga krav som går att leva
upp till, stöd och hjälp att bryta
arbetslöshetsmönstret och aktiva insatser
för att möta den enskilde personens
konkreta behov och problem. Det är också
viktigt att nära samverkan sker med
föreningsliv, näringsliv, privata
bemanningsföretag och förmedlare. En
förutsättning för att man skall kunna
utveckla aktivitetsgarantin i denna
riktning är att volymen inte blir alltför
stor. Enligt vår uppfattning har
utvecklingen av aktivitetsgarantin gått
mycket fort. Från att ha börjat som en
försöksverksamhet våren 2000 omfattar
programmet i dag ca 30 000 deltagare över
hela landet. Risken är uppenbar att den
snabba utvecklingen kan leda till problem
med programmets innehåll och kvalitet.
Det finns också tecken som tyder på att
kvaliteten i aktivitetsgarantin faktiskt
har blivit lidande. Kritik har framförts
från bl.a. enskilda som beskrivit att de
upplever aktiviteterna som meningslösa
och utan innehåll och att det i vissa
fall endast är en form av "förvaring".
Vi anser därför att den föreslagna
förändringen från "skall" till "bör" är
bra. Förändringen innebär att det ges en
möjlighet för arbetsförmedlingarna att på
ett rimligt sätt utveckla
aktivitetsgarantin. Det är dock viktigt
att man i fortsättningen noggrant följer
utvecklingen av programmet så att det i
framtiden uppfyller kraven på
effektivitet och kvalitet.
2. Aktivitetsgarantin (Moderaterna)
Mikael Odenberg, Patrik Norinder,
Christel Anderberg och Henrik Westman
(alla m) anför:
Enligt vår uppfattning är det viktigt att
arbetslösa så snabbt som möjligt kommer
ut antingen på riktiga arbetsplatser
eller i fokuserad
arbetsmarknadsutbildning. Vi motsatte oss
införandet av aktivitetsgarantin och
menade att den i praktiken bara skulle
bli ytterligare en i raden av
arbetsmarknadspolitiska volymåtgärder.
Farhågorna har besannats, kvaliteten har
varit bristfällig och kritiken mot den
s.k. agan är mycket hård från de
arbetslösas sida. Vår kritik förändras på
intet sätt till följd av de förändringar
som föreslås i tilläggsbudgeten. Vi har
dock - mot bakgrund av vårt tidigare
ställningstagande - ingen anledning att
anlägga några ytterligare synpunkter på
agans närmare utformning.
Bilaga 18
Bostadsutskottets yttrande
2000/01:BoU6y
Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat att bereda
bl.a. bostadsutskottet tillfälle att
yttra sig över 2001 års ekonomiska
vårproposition (prop. 2000/01:100) i vad
avser tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2001 jämte motioner, allt
i de delar som berör utskottets
beredningsområde.
I detta yttrande behandlas förslagen i
den ekonomiska vårpropositionen om
tilläggsbudget vad avser utgiftsområde
18. Vidare tar bostadsutskottet ställning
till förslagen i Folkpartiets partimotion
2000/01:Fi20 yrkande 28 samt i motionerna
2000/01:F21 (m) och 2000/01:Fi27 (m).
En av de frågor som aktualiseras genom
regeringens förslag om tilläggsbudget för
år 2001 för utgiftsområde 18 är vilka
åtgärder som behövs för att åstadkomma
ett ökat byggande av hyresbostäder. Denna
fråga har bostadsutskottet tidigare i vår
uppmärksammat genom en av utskottet
anordnad offentlig utfrågning på temat
"Varför byggs det så få hyresbostäder i
Sverige?". Utskottet bifogar protokollet
från denna utfrågning som bilaga till
yttrandet.
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen skall
godkänna regeringens förslag om
anslagsförändringar på tilläggsbudget för
2001 avseende utgiftsområde 18. Vidare
tillstyrker utskottet regeringens förslag
att inrätta ett nytt investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder samt om
ett bemyndigande för regeringen att fatta
beslut om sådant stöd. Motstående
motionsförslag avstyrks.
Till yttrandet har fogats en gemensam
avvikande mening (m, kd, c, fp) med
innebörden att riksdagen bör avvisa
förslaget om det nya
investeringsbidraget. I särskilda
yttranden redovisar ledamöterna från
dessa partier även sin syn på ett
initiativ från bostadsutskottet om
tillfällig förändring av
beräkningsgrunderna för bostadsbidrag
till studerande.
Utskottets överväganden
21:10 Bostadsbidrag
Bostadsbidrag till barnfamiljer och till
ungdomar mellan 18 och 29 år utan barn
utgår enligt bestämmelserna i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag. De senaste
mer betydande förändringarna i reglerna
för bostadsbidragen beslutades av
riksdagen våren 1996 och trädde i kraft
den 1 januari 1997.
I statsbudgeten för innevarande år
finns för bostadsbidrag uppfört ett ram-
anslag på 4 760 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att detta anslag
minskas med 500 miljoner kronor.
Utgifterna för bostadsbidragen är
starkt beroende av hur hushållens
inkomster, bostadskostnader och
sysselsättningsgrad utvecklas. Regeringen
anför att den gynnsammare utvecklingen av
sysselsättningen och reallönerna medför
att utgifterna för bostadsbidraget
minskar. Mot bakgrund av den ekonomiska
bedömning som regeringen nu gör anses
därför anslaget kunna minskas med det
föreslagna beloppet.
Förslaget, som inte mött några
invändningar i motioner eller vid
beredningen av ärendet, tillstyrks av
bostadsutskottet.
Utskottet vill i detta sammanhang
informera finansutskottet om vissa
pågående överväganden om förändrade
villkor för bostadsbidrag under andra
halvåret i år. Bostadsutskottet har
uppmärksammat att den omläggning av
studiemedelssystemet som kommer att
genomföras den 1 juli i år kan få vissa
oönskade effekter för bostadsbidrag till
studerande. Denna förändring av
studiemedlen kan i vissa fall leda till
minskade bostadsbidrag till studenter
trots att de efter omläggningen har en
sammantaget oförändrad ekonomisk
situation. Denna effekt uppkommer genom
den omfördelning mellan lån och bidrag
som sker inom studiemedelssystemet.
Bostadsutskottet överväger för
närvarande olika lösningar för att
undvika att de oönskade effekterna
uppkommer under löpande bidragsår. Dessa
lösningar kommer att innebära en mindre
utgiftsökning inom bostadsbidragssystemet
för budgetåret 2001. Oavsett vilken
teknisk lösning som väljs kan dock
kostnaderna beräknas till omkring 25
miljoner kronor. Utskottet gör emellertid
bedömningen att denna begränsade
utgiftsökning väl kommer att rymmas inom
anslaget för bostadsbidrag även efter den
anslagsminskning som regeringen
föreslagit och utskottet ovan tillstyrkt.
Som framgått ovan redovisar regeringen i
tilläggsbudgeten för 2001 sjunkande
utgifter för bostadsbidragen och föreslår
därför ett minskat anslag. Erfarenheterna
från de senaste åren visar att regeringen
regelmässigt överskattat utgifterna för
bostadsbidragen. Detta gällde inte minst
för budgetåret 2000 där de slutliga
utgifterna för bostadsbidragen kom att
ligga närmare 1 300 miljoner kronor under
det ursprungligen anvisade anslaget. Det
finns mot den bakgrunden inte anledning
att nu göra någon ytterligare justering
av bostadsbidragsanslaget.
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 50 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att detta anslag minskas med 10
miljoner kronor. Avsikten är att
anslagsminskningen skall bidra till att
finansiera en ökning av anslaget Bidrag
till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.
Bostadsutskottet tillstyrker
regeringens förslag.
31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder
I förslaget om tilläggsbudget för år 2001
lägger regeringen fram ett förslag med
innebörden att ett nytt
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder skall inrättas. Det
formella förslaget vad gäller
tilläggsbudgeten avser inrättandet av ett
nytt ramanslag 31:12 Investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder på 1
miljon kronor. Utbetalning av stöd avses
emellertid inte komma att ske under år
2001. Förslaget om att inrätta ett anslag
för ändamålet redan under innevarande år
läggs i stället fram för att ge en
lämplig anknytning till statsbudgeten för
det förslag om bemyndigande som
regeringen också presenterar under
tilläggsbudgeten. Det föreslås att
regeringen bemyndigas att under år 2001
inom utgiftsområde 18 besluta om stöd
till investeringar för nybyggnad av
hyresbostäder i områden med bostadsbrist
som innebär utgifter på högst 1 300
miljoner kronor under åren 2002-2004.
Fördelningen mellan budgetåren avses vara
100 miljoner kronor under 2002 samt 600
miljoner kronor under 2003 respektive
2004. Regeringen avser att återkomma i
frågan i budgetpropositionen för 2002.
Regeringen lämnar en redovisning om
inriktningen på och omfattningen av den
föreslagna stödformen som kan
sammanfattas enligt följande. Den totala
omfattningen på bidragsgivningen avses
uppgå till 2,5 miljarder kronor under fem
år. Bidrag skall kunna utgå till projekt
som påbörjas under tiden den 17 april
2001-den 31 december 2004 och
färdigställs inom två år från
påbörjandet. Stöd skall endast kunna utgå
till nyproduktion av bostäder upplåtna
med hyresrätt. Vid utformningen av de
närmare vilkoren för stödet bör
önskemålen om skälig produktionskostnad
och boendekostnad beaktas. Syftet är att
uppnå en produktion av främst små eller
medelstora lägenheter. Bidraget är inte
avsett för olika typer av
kategoribostäder. Stöd bör lämnas för
bostäder som tillkommer med stöd enligt
förordningen (1992:986) om statlig
bostadsbyggnadssubvention. Det är viktigt
att de ekologiska aspekterna beaktas.
Därför skall bidraget också kunna lämnas
utan hinder av att bidrag enligt
förordningen (2000:1389) om statligt stöd
till bostadsinvesteringar som främjar
ekologisk hållbarhet lämnas för samma
projekt. Länsstyrelserna föreslås bereda
och besluta om bidragen baserat på
föreskrifter utfärdade av Boverket. Som
ett villkor föreslås gälla att de
bostäder som byggs med stödet skall
förmedlas via den kommunala
bostadsförmedlingen eller i samarbete med
kommunerna. Det bör enligt propositionen
ankomma på regeringen att utforma de
närmare bestämmelserna om
bidragsgivningen.
Regeringens förslag om att inrätta ett
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder avvisas i flera motioner.
I Folkpartiets partimotion 2000/01:Fi20
yrkande 28 föreslås att regeringens
förslag avslås av riksdagen. Enligt
motionen är inte bidraget en effektiv
åtgärd mot bostadsbristen. Även i
partimotionerna 2000/01:Fi17 (m),
2000/01:Fi18 (kd) och 2000/01:Fi19 (c)
förordas ett riksdagens avslag på
regeringsförslaget. Förslagen om
preliminär ram för utgiftsområde 18 för
åren 2002-2004 utgår i dessa motioner
från denna förutsättning. I motionerna
framhålls att skattelättnader inom
bostadssektorn är en bättre åtgärd för
att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.
I Centerpartiets motion framhålls även
behovet av åtgärder som kan främja
konkurrensen inom bostadsbyggandet.
Moderata samlingspartiets syn på
regeringens förslag utvecklas i motion
2000/01:Fi21 (m). I motionen anförs att
erfarenheterna av direkta ekonomiska
bidrag till bostadsbyggande i olika
generella former entydigt pekar i negativ
riktning. Motionärerna framhåller också
att näringslivet samstämmigt har avvisat
tanken på att införa ett
investeringsbidrag. Investeringsbidraget
anses kunna bli kostnadsdrivande och
konkurrenshämmande. Motsvarande argument
för ett avslag på regeringsförslaget förs
också fram i motion 2000/01:
Fi27 (m). I denna motion föreslås även
att riksdagen i ett tillkännagivande
skall framhålla att förutsättningarna för
nyproduktion av hyresbostäder bör
förbättras på annat sätt. Detta bör
enligt motionären ske genom bl.a. sänkta
skatter, ökad konkurrens, förändringar i
fastighetsbildningen, förenklingar i plan-
och bygglovsprocessen samt förändringar i
hyressättningssystemet.
Bostadsutskottet anför följande om
regeringsförslagen om ett nytt
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder samt de motstående
motionerna.
Utveckling på bostadsmarknaden under
1990-talet har sedan en längre tid givit
anledning till oro. De ekonomiska
problemen i början av detta decennium
bidrog till en kraftig nedgång i
bostadsproduktionen. Även om det
ekonomiska läget förbättrats under senare
år kvarstår omfattande problem på
bostadsmarknaden. Trots en i vissa delar
av landet allt mer tilltagande
bostadsbrist har nyproduktionen av
bostäder fortfarande inte kommit upp till
en nivå som kan anses vara långsiktigt
hållbar. Enligt Boverkets bedömningar
skulle det behöva byggas 25 000-30 000
lägenheter årligen för att svara mot den
långsiktiga efterfrågan. Det kan nämnas
att under de senaste åtta åren har det i
genomsnitt endast byggts 13 000
lägenheter per år.
Förutom att den totala omfattningen av
bostadsbyggandet behöver öka finns
anledning att rikta uppmärksamhet mot
vilken typ av bostäder som byggs. Andelen
bostadsrätter i nyproduktionen har
markant ökat under senare år. Detta trots
att många hushåll, inte minst ungdomar
och yngre familjer, i första hand
efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig
boendekostnad. Tillgången på
hyreslägenheter har ytterligare
begränsats genom den politik med
utförsäljning av kommunalt ägda
hyresbostäder som bedrivs i vissa
kommuner.
Orsakerna till att hyreslägenheter
produceras i alltför begränsad omfattning
är flera. Det handlar bland annat om
snabbt stigande markpriser och
byggkostnader som inte kunnat hållas på
en rimlig nivå. På en starkt överhettad
bostadsmarknad ger dyra bostadsrätter i
exklusiva lägen ett större utrymme för
vinster än hyreslägenheter, som måste
hålla sig inom de ekonomiska ramar som
bruksvärdessystemet sätter upp. Flera
borgerligt styrda kommuner har också
visat ett ointresse för att låta sina
bostadsföretag bygga
hyresrättslägenheter. Bostadsutskottet
går emellertid i detta sammanhang inte
närmare in på orsakerna till den
nuvarande situationen på bostadsmarknaden
eller vilka ytterligare åtgärder som kan
bli nödvändiga för att på längre sikt
komma till rätta med problemen. För en
ytterligare belysning av denna fråga
hänvisar utskottet till det protokoll
från bostadsutskottets offentliga
utfrågning den 6 mars i år på temat
"Varför byggs det så få hyresbostäder i
Sverige?" som har bifogat detta yttrande.
Mot bakgrund av den ovan summariskt
redovisade situationen på
bostadsmarknaden framstår det enligt
utskottet uppfattning som nödvändigt med
statliga åtgärder för att åstadkomma en
ökad produktion av bostäder upplåtna med
hyresrätt. Utskottet ser därför positivt
på regeringens förslag om ett nytt
investeringsbidrag. Särskilt positivt är
att förslaget givits en inriktning som
innebär att stödet kan kanaliseras till
den typ av bostäder som bäst behövs, dvs.
hyresbostäder som kan upplåtas till en
rimlig boendekostnad. Det är samtidigt
viktigt att framhålla att en
förutsättning för att bidraget skall få
avsedd effekt är att alla berörda parter
aktivt medverkar till att hålla de totala
produktionskostnaderna nere.
Byggföretagen har en viktig roll i
arbetet med att begränsa de direkta
byggkostnaderna. Som framhålls i
propositionen har
Byggkostnadsdelegationen visat att det
genom en konsekvent kostnadskontroll går
att producera bostäder till rimliga
kostnader. En ytterligare förutsättning
för att boendekostnaden skall kunna hamna
på en rimlig nivå är att kommunerna genom
sin markpolitik bidrar till att även
markkostnaderna begränsas.
Med hänvisning till det ovan anförda
tillstyrker bostadsutskottet regeringens
förslag om att inrätta en nytt anslag för
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder samt förslaget om ett
bemyndigande vad gäller beslut om bidrag
som innebär utgifter under åren
2002-2004. De motstående motionsförslagen
avstyrks.
34:1 Stöd till investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 364,5 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att detta anslag minskas med 4
miljoner kronor för att finansiera en
höjning av anslaget till
Naturvårdsverket.
Förslaget har inte mött några
invändningar i motioner eller vid
beredningen av ärendet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.
Stockholm den 15 maj 2001
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Knut Billing (m), Lennart
Nilsson (s), Lilian Virgin (s), Owe
Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s),
Sten Lundström (v), Annelie Enochson
(kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena
Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark
(c), Yvonne Ångström (fp), Carina
Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné
(m), Leif Jakobsson (s) och Dag Ericson
(s).
I motioner (m), (kd), (c) och (fp) har
regeringens förslag om att inrätta ett
system för investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder avvisats. Vi
står givetvis bakom dessa
avslagsyrkanden. Det behövs helt andra
åtgärder för att komma till rätta med de
omfattande problemen på bostadsmarknaden.
Som framhålls i de aktuella motionerna
behöver långsiktigt goda förutsättningar
för byggande och förvaltning av bostäder
skapas. Det handlar bl.a. om sänkt
skattetryck på bostadssektorn,
förenklingar i plan- och byggprocessen,
en översyn av hyressättningssystemet samt
åtgärder för att främja konkurrensen inom
byggsektorn. På dessa områden har vi
presenterat delvis olika förslag, men med
en inriktning som till stora delar
sammanfaller. Inför höstens
riksdagsarbete har vi för avsikt att
återkomma med förslag om hur
bostadsmarknaden skall kunna bringas i
balans i hela landet. Vi anser emellertid
inte att det finns skäl att i samband med
detta yttrande över 2001 års
tilläggsbudget fördjupa sig i dessa
frågor. I detta sammanhang avgränsar vi
oss därför till att helt kortfattat
redogöra för några av de skäl som talar
mot regeringens förslag om att införa ett
nytt investeringsbidrag.
Rent allmänt kan det konstateras att en
bidragsgivning med den föreslagna
utformningen inte på något sätt påverkar
de grundläggande orsakerna till de
problem som föranlett regeringens
förslag. Erfarenheterna från liknande
bidragsformer är också till stora delar
negativa. Inte sällan har denna typ av
statliga insatser visat sig kunna bli
såväl kostnadsdrivande som
konkurrenshämmande. Det finns således en
uppenbar risk för att ett
investeringsbidrag med den förordade
inriktningen inte bara kommer att visa
sig vara ineffektivt utan att det även
direkt motverkar sitt syfte och gör
betydligt mer skada än nytta. Redan nu
har den effekten uppkommit att
bostadsföretag skjuter upp planerade
byggprojekt i avvaktan på att de närmare
villkoren för bidraget skall redovisas.
Från flera håll har det också ifrågasatts
om bidraget, med de villkor om hyrestak
m.m. som regeringen aviserat, alls kommer
att kunna användas där behovet av nya
bostäder är som störst.
Det är enligt vår uppfattning
anmärkningsvärt att regeringen inte
förmått ta fasta på de enträgna krav på
långsiktigt hållbara regler för
bostadsbyggandet som vid upprepade
tillfällen förts fram av en i stort sett
enig bygg- och bostadssektor. Ett nytt
tillfälligt investeringsbidrag riskerar
att ytterligare försena de nödvändiga
åtgärderna. Bostadsmarknaden har under
alltför lång tid lidit av tillfälliga och
ogenomtänkta statliga insatser.
Regeringen har också fått tydliga
signaler om att bostadssektorn inte
önskar nya åtgärder av denna typ. Vid
exempelvis den offentliga utfrågning på
temat "Varför byggs det så få
hyresbostäder i Sverige?" som
bostadsutskottet genomförde i mars i år
fanns det i princip ingen part som tyckte
att investeringsbidrag är önskvärda. Även
de partsföreträdare som i brist på andra
insatser inte ansåg sig helt kunna avvisa
tanken på sådana åtgärder uttryckte en
stor tveksamhet på grund av risken för
oönskade bieffekter och bristen på
långsiktighet.
Med hänvisning till det ovan anförda
anser vi att regeringens förslag om ett
nytt investeringsbidrag för byggande av
hyresbostäder bör avslås av riksdagen. Vi
tillstyrker således de avslagsförslag som
lagts fram i motioner (m), (kd), (c) och
(fp).
Särskilda yttranden
1. Bostadsbidrag
Knut Billing (m), Inga Berggren (m), Carl-
Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c),
Yvonne Ångström (fp) och Ewa Thalén Finné
(m) anför:
Bostadsutskottets s-ledamöter har tagit
initiativ till en tillfällig ändring av
beräkningen av bostadsbidrag till
studerande under år 2001. Om inte
beräkningsgrunderna ändras leder de
förändringar i studiemedelssystemet som
träder i kraft den 1 juli i år
automatiskt till en sämre ekonomisk
situation för många studenter genom
sänkta bostadsbidrag. Budgeteffekterna
för innevarande budgetår av den
föreslagna ändringen i
bostadsbidragssystemet redovisas i detta
yttrande till finansutskottet.
Vi vill inte motsätta oss den
föreslagna tillfälliga ändringen av
bidragsvillkoren trots att vi inte står
bakom bostadsbidragssystemet i dess
nuvarande utformning. Det skulle vara
orimligt att låta vad som får förmodas
vara ett förbiseende eller misstag från
regeringens sida leda till att många
studerande under löpande bidragsår får en
försämrad ekonomisk situation. Detta
särskilt som förändringen i
studiebidragssystemet lanserats som en
förbättring för studenterna. Vi anser det
emellertid vara anmärkningsvärt att
regeringen i sitt beredningsarbete inte
kunnat förutse denna effekt och i god tid
vidtagit nödvändiga åtgärder.
Förbiseendet kan också ses som en
indikation bland många på att det
nuvarande systemet är för komplicerat och
i många avseenden leder till oönskade
effekter.
Vi har i andra sammanhang presenterat
förslag till förändringar och
förenklingar av bostadsbidragssystemet.
De förslag som våra respektive partier
fört fram om preliminära ramar för
utgiftsområde 18 under åren 2002-2004 (se
yttr. 2000/01:BoU5y) utgår också från att
förenklingar av bostadsbidragssystemet
kan inledas under denna period.
2. Bostadsbidrag
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie
Enochson (kd) anför:
Kristdemokraterna har sedan länge
reagerat mot regeringens kortsiktiga
politik i fråga om bostadsbidragen. De
förändringar i systemet som genomfördes
för några år sedan har lett till att
bidraget sammantaget har fått en prägel
av stöd till ensamföräldrar boende i
hyresrätt. Kristdemokraterna har därför
begärt en översyn av
bostadsbidragsreglerna samt av de
konsekvenser som senare års förändringar
medfört. Vi har också föreslagit att de
individuella inkomstgränserna som
bidragsgrund för bostadsbidragen skall
slopas och att den bidragsgrundande
bostadsytan skall öka. Vårt förslag
innebär även att den barnrelaterade delen
av bostadsbidraget skall höjas för de
hushåll som är berättigade till
bostadsbidrag.
Kristdemokraterna har också vid ett antal
tillfällen begärt att avstämnings-
perioderna för bostadsbidraget skall vara
halvårsvisa. Ett sådant system skulle
minska de oönskade effekter som
uppkommer, inte minst när studier och
förvärvsarbete växlar under kalenderåret.
Om vårt förslag tidigare vunnit bifall
hade det varit enklare att hantera de
problem med bostadsbidragen för
studerande som utskottet uppmärksammar i
sitt yttrande. I det nu uppkomna läget
vill vi emellertid inte motsätta oss det
förslag om en tillfällig regeländring som
bostadsutskottet har för avsikt att lägga
fram för riksdagen. Det är givetvis
orimligt att en förändring i
studiemedelssystemet med omfördelning
mellan lån och bidrag skall tillåtas leda
till minskade bostadsbidrag, trots att
studenterna efter omläggningen får en
oförändrad ekonomisk situation. Vi vill i
sammanhanget också erinra om att
Kristdemokraterna förordat en något
större ökning av bidragsdelen i
studiemedelssystemet än den förändring
som träder i kraft den 1 juli i år.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan
riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra och anvisa nya
anslag. Utskottet behandlar förslagen på
tilläggsbudget utgiftsområdesvis. I det
avslutande avsnittet Finansutskottets
sammanställning av anslag och
utgiftsområden på tilläggsbudget
redovisar utskottet konsekvenserna av
sina ställningstaganden för anslag och
utgiftsområden för 2001.
Finansiering av investeringar och
rörelsekapital
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
för budgetåret 2001 får besluta om
krediter för myndigheters räntekonton i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
16 900 000 000 kr. Vidare tillstyrker
utskottet att regeringen för budgetåret
2001 får besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet intill ett belopp av
20 300 000 000 kr.
Därmed tillstyrks punkterna 13 och 14 i
propositionen.
Propositionen
Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten
fastställer riksdagen årligen en
kreditram inom vilken regeringen får
besluta att rörelsekapital i statens
verksamhet skall finansieras med krediter
i Riksgäldskontoret (21 §). Vidare
fastställer riksdagen årligen en total
låneram i Riksgäldskontoret för
investeringar som används i statens
verksamhet (20 §).
I syfte att tillgodose statliga
myndigheters behov av rörelsekapital
föreslår regeringen att den totala
kreditramen höjs med 2 300 000 000 kr,
dvs. till 16 900 000 000 kr. Höjningen är
bl.a. en följd av att
Premiepensionsmyndighetens (PPM) behov av
rörelsekapital tidigare finansierats med
lån avseende anläggningstillgångar. PPM
skall på sikt bli helt
avgiftsfinansierad. Under
uppbyggnadsskedet finansieras dock
myndigheten genom krediter och lån i
Riksgäldskontoret.
Den totala låneramen för investeringar i
anläggningstillgångar föreslås sänkas med
600 miljoner kronor, det vill säga till
20 300 000 000 kr. Förslaget om minskad
låneram är föranlett av att PPM:s
rörelsekapital i stället skall
tillgodoses från ramen för
räntekontokrediter. Att den föreslagna
minskningen av låneramen för
investeringar inte blir större är en
följd av att en renodling av vissa andra
myndigheters krediter också bör
genomföras i sammanhanget.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker propositionen
(punkterna 13 och 14).
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
27:2 Presstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag att
reglerna för presstöd ändras så att
stödbeloppen för driftsstödet höjs med
12 % och örestalen för
distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den
1 januari 2001. Därmed tillstyrks punkt
15 i propositionen. Motstående motioner
avstyrks.
Jämför reservationerna 1 (m, fp) och 2
(kd).
Propositionen
Efter en översyn avseende dagspressens
ekonomiska situation gör regeringen
bedömningen att det behövs ökade statliga
insatser för att bibehålla mångfalden på
dagstidningsmarknaden. Utan ökat statligt
stöd föreligger en risk för att många
tidningar tvingas lägga ned eller minska
utgivningen under de närmaste åren.
Därför föreslås en generell höjning av
driftsstödet med 12 % fr.o.m. den 1
januari 2001. Tillsammans med den höjning
av driftsstödet med 3 % fr.o.m. 2001 som
riksdagen redan beslutat om (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr.
2000/01:65) kan en ytterligare höjning
bidra till att lösa många andratidningars
akuta ekonomiska problem. En höjning av
stödet bör dessutom kunna bidra till att
skapa förutsättningar för en förbättrad
ekonomisk situation för dessa tidningar
även på längre sikt. Höjningen sker genom
att stödbeloppen höjs med 12 %.
Samdistributionen bidrar till en
effektiv distribution och en bred
spridning av dagstidningar. Nivån på
distributionsstödet har trots ökade
kostnader för distributionen varit
oförändrad sedan 1997 då örestalen för
stödet skrevs upp med 6 %.
Distributionsstödets andel av de totala
distributionskostnaderna har minskat
under en följd av år. Om
distributionsstödets andel av de totala
distributionskostnaderna minskar
ytterligare uppstår en risk för att stora
tidningsföretag väljer att avstå från
distributionsstödet. De kan då överge den
s.k. likaprisprincipen och ta ut ett
högre pris av de mindre tidningarna för
distributionen. Mot denna bakgrund
föreslås en höjning av
distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1
januari 2001. Höjningen sker genom att
örestalen för stödet skrivs upp med 5 %.
Med utgångspunkt i ett oförändrat antal
stödberättigade tidningar beräknas
utgifterna för presstödet öka med ca 48
miljoner kronor under 2001, varav
höjningen av driftsstödet motsvarar ca 44
miljoner kronor och höjningen av
distributionsstödet motsvarar ca 4
miljoner kronor. De ökade utgifterna ryms
inom det av riksdagen för 2001 anvisade
anslaget.
Motioner
I motion Fi20 yrkande 27 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att
regeringens förslag om ändrade
presstödsregler skall avslås.
Motionärerna anför att presstödet sedan
ett trettiotal år har haft i stort samma
inriktning, trots att medielandskapet
förändrats dramatiskt. Det nuvarande
presstödet konserverar en viss
mediestruktur och snedvrider
konkurrensen. Motionärerna anser att
presstödet bör kunna skäras ned kraftigt.
Även i motion Fi28 av Per Unckel m.fl.
(m) föreslås att regeringens förslag om
ändrade presstödsregler skall avslås.
Motionärerna menar att presstödet inte
har bidragit till att tidningar i
ekonomiska svårigheter har kunnat räddas
som förväntat. Stödet har bidragit till
att strukturella reformer har försenats
och att konkurrensvillkoren snedvridits.
Att höja presstödet för att medel
frigjorts till följd av tidningen
Arbetets nedläggning är enligt
motionärerna inte motiverat. Vidare menar
motionärerna att den föreslagna höjningen
är onödig eftersom de anser att
presstödet skall avskaffas.
I motion Fi29 yrkande 1 av Mats Odell
m.fl. (kd) begärs att riksdagen avslår
regeringens förslag att ändra
stödbeloppen för driftsstöd med 12 %.
Motionärerna framhåller att det är
relativt kraftiga ökningar av
driftsstödet som föreslås. De accepterar
uppjusteringen av samdistributionsstödet
med 5 %. Regelförändringen vad avser
driftsstödet anser de däremot bör avslås.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionen och
avstyrker motionerna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionen
(punkt 15). Motionerna Fi20 (fp) yrkande
27, Fi28 (m) och Fi29 (kd) yrkande 1
avstyrks.
45:1 Sametinget
Propositionen
Sametinget har under perioden 1996-1999
varit ansvarigt för genomförandet av de
samiska utvecklingsprogrammen inom MÅL 6,
Interreg. Nordkalotten och Nordens Gröna
Bälte. Den nya programperioden 2001-2006
har inletts, och behovet av ytterligare
anslagsmedel är större än tidigare då
bl.a. andelen tekniskt stöd i vissa fall
blir lägre och kostnaderna också blir
högre på grund av start och organisering.
För att programmen skall kunna genomföras
bör anslaget 45:1 Sametinget ökas med
1 600 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. inom utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar minskas.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
46:1 Allmänna val
Propositionen
Från och med den 1 juli 2001 överförs
ansvaret för drift och förvaltning av det
IT-stöd som avses användas vid valen från
och med 2002 från Riksskatteverket till
den nyinrättade Valmyndigheten.
Kostnaderna för driften och förvaltningen
av detta IT-stöd har hittills belastat
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd. Den särskilde utredare som fått
i uppdrag att förbereda och genomföra
bildandet av den nya myndigheten (dir.
2001:4) har föreslagit att kostnaderna
för driften och förvaltningen av IT-
stödet som används vid valen i
fortsättningen i stället skall belasta
anslaget 46:1 Allmänna val. Regeringen
föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val
ökas med 1 400 000 kr. Finansieringen
sker genom att anslaget 3:2
Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd minskas med
motsvarande belopp.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
46:5 Valmyndigheten
Propositionen
En särskild utredare har utrett frågan om
att flytta funktionen som central
valmyndighet från Riksskatteverket till
en annan myndighet. Utredaren har i denna
fråga föreslagit att en ny myndighet
inrättas. Regeringen avser att inrätta en
ny valmyndighet den 1 juli 2001.
Valmyndigheten skall ha formen av en
nämndmyndighet och vara central
valmyndighet enligt vallagen (1997:157).
Regeringen har tillsatt en särskild
utredare för att förbereda och genomföra
bildandet av den nya myndigheten.
För Valmyndighetens verksamhet bör ett
nytt ramanslag 46:5 Valmyndigheten
uppföras under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse. Medlen avser myndighetens
förvaltningskostnader. Regeringen
föreslår därför att ett nytt anslag
uppförs på statsbudgeten för detta
ändamål och att 3 450 000 kr anvisas för
2001. Finansiering sker genom att det
under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning
och uppbörd uppförda anslaget 3:1
Riksskatteverket minskas med motsvarande
belopp.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
90:5 Regeringskansliet m.m.
Propositionen
Utökade bemanningskrav för
Försvarsdepartementet utomlands har lett
till större utgifter än vad regeringen
tidigare beräknat. Regeringen anser
därför att 22 600 000 kr behöver
tillföras anslaget 90:5 Regeringskansliet
m.m.
Finansiering sker genom att anslag inom
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan och
utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas med
sammantaget motsvarande belopp.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande KU15y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:6 Statistiska centralbyrån
Propositionen
Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar
för äktenskapsregistret. Kostnaderna för
verksamheten finansieras genom att de
sökande betalar avgifter hos
tingsrätterna som dessa redovisar mot en
inkomsttitel. Riksskatteverket har
därefter från inkomsttitel överfört medel
till SCB motsvarande kostnaderna för
verksamheten. Riksrevisionsverket har
påpekat att detta förfarande kan sakna
författningsstöd. Regeringen föreslår att
SCB:s anslag i stället tillförs medel
motsvarande ett genomsnitt av de senaste
årens kostnader för driften av
äktenskapsregistret. Anslaget 1:6
Statistiska centralbyrån bör av detta
skäl ökas med 3 700 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 2:2
Finansinspektionen ökas med 6 300 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
minskas med 2 300 000 kr och genom att
anslaget 2:7 Avgift för
stadshypotekskassans grundfond minskas
med 4 000 000 kr.
International Organization of
Securities Commissions (IOSCO) arrangerar
sitt årsmötet under 2001 i Stockholm. I
IOSCO ingår ett stort antal
tillsynsmyndigheter, flera börser och
marknadsplatser som anslutna medlemmar.
Värdepappersföretag och
branschorganisationer ingår som
observatörer. Årsmötet förväntas samla ca
800 deltagare från närmare 100 länder.
Finansinspektionen skall stå som värd för
årsmötet i samarbete med OM
Stockholmsbörsen. IOSCO:s årsmöte kommer
nu liksom tidigare att finansieras via
deltagaravgifter, statsbidrag och några
utvalda sponsorer. Konferensen i
Stockholm beräknas totalt kosta ca 15-17
miljoner kronor och genomförs och
redovisas helt avskild från inspektionens
övriga löpande verksamhet.
Finansinspektionen har på regeringens
uppdrag utrett förutsättningarna för att
införa ett internt graderingssystem för
stabiliteten i de finansiella instituten
efter ett antal kriterier. Systemet
syftar till att vidareutveckla det
nuvarande systemet avseende tillsyn för
de väsentliga instituten och resultera i
en årlig samlad riskbedömning. Det
interna graderingssystemet utgör också
ett steg till att anpassa tillsynen till
de ökade insatserna som de nya planerade
reglerna för kapitaltäckning förutsätter.
Finansutskottet har i betänkande
2000/01:FiU2 Utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
också berört frågan om det interna
graderingssystemet.
Finansieringsåtgärderna har ingen
inverkan på den verksamhet som bedrivs
inom ramen för anslaget 2:4
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
och anslaget 2:7 Avgift för
stadshypotekskassans grundfond.
2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 2:9
Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken får användas även för
årlig medlemsavgift till Europarådets
utvecklingsbank. Därmed tillstyrks
punkt 16 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 2:9
Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken får användas även för
årlig medlemsavgift till Europarådets
utvecklingsbank.
Uppgiften för att finansiera
medlemsavgiften till Europarådets
utvecklingsbank har förts från det under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan uppförda
anslaget 5:4 Bidrag till vissa
internationella organisationer till
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning. Den årliga
medlemsavgiften till Europarådets
utvecklingsbank på 36 526 euro är för
liten för att motivera ett eget anslag.
Närmaste anslagsändamål är 2:9 Bidrag
till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken, där ett ekonomiskt
utrymme finns som medger betalning av
denna medlemsavgift.
Finansieringsåtgärden påverkar inte
möjligheten att medverka till
kapitalhöjningen i EBRD.
Utskottet vill dock påpeka att det inte
är tillfredsställande att ett anslags
benämning inte täcker ändamålet. Om
regeringen avser att föreslå riksdagen
att det nu aktuella anslaget skall
anvisas för det nya ändamålet även under
2002 förutsätter utskottet att regeringen
överväger en mer adekvat benämning på
anslaget.
Ägande av Vasallen AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att överta
aktierna i Vasallen AB genom utdelning
eller annat förfarande. Därmed
tillstyrks punkt 17 i propositionen.
Propositionen
Riksdagen godkände regeringens förslag
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1,
rskr. 1996/97:109) att vissa
organisationsenheter inom Försvarsmakten
skulle läggas ned före den 1 januari 1999
och att alla avvecklingsåtgärder skall
vara genomförda före den 1 januari 2000.
Enligt regeringens förslag skulle
genomförandet av avvecklingen påbörjas
direkt efter riksdagens beslut och
slutföras så snabbt som möjligt.
Regeringen avsåg att lämna närmare
anvisningar om genomförandet till
Försvarsmakten. Ett antal
organisationsenheter skulle läggas ned
enligt riksdagsbeslutet.
I 1997 års ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,
rskr. 1996/97:284) redogjorde regeringen
för att ett aktiebolag skulle bildas för
att utveckla försvarsfastigheter som
skulle avvecklas genom 1996 år
försvarsbeslut. För att utveckla och
förädla före detta försvarsfastigheter
för ny användning och för att slutligen
sälja fastigheterna på kommersiella
villkor bildades fastighetsbolaget
Vasallen AB i september 1997. Det
nybildade bolaget blev då ett dotterbolag
till Civitas Holding AB, tidigare
Vasakronan Holding AB. Från starten
förvärvade Vasallen AB ett antal
fastigheter i olika kommuner från
Fortifikationsverket.
För att säkerställa den finansiella
uthålligheten i bolaget ansåg regeringen
att det då var en fördel att inordna
bolaget i en större fastighetskoncern som
dessutom har kompetens och erfarenhet av
liknande utvecklingsprojekt.
Vasallen AB har efter det senaste
försvarsbeslutet år 2000 förvärvat
ytterligare fastigheter från staten genom
Fortifikationsverket. Regeringen avser nu
att skilja ut dotterbolaget Vasallen AB
ur Civitaskoncernen. Bolaget föreslås
tills vidare ägas direkt av staten. Den
finansiella säkerheten och kompetensen
finns numera i Vasallen AB. Ett
direktägande av aktierna i Vasallen AB
innebär vidare att bolaget följs på nära
håll och att täta dialoger kan genomföras
mellan ägare och bolag. Avskiljandet av
Vasallen AB skall också ses som
ytterligare ett led i en renodling av
Civitaskoncernens fastighetsbestånd.
Mot denna bakgrund föreslås att
regeringen, genom utdelning eller på
annat sätt, får överta aktierna i
Vasallen AB.
Utskottet tillstyrker att riksdagen
bemyndigar regeringen att avveckla
Brisingen Holding AB. Därmed tillstyrks
punkt 18 i propositionen.
Propositionen
Genom Finansdepartementet köpte staten
den 10 juli 1997 ett vilande bolag,
Securum Lagerbolag 19 AB från Securum
Aktier AB. Bolaget namnändrades till
Brisingen Holding AB. Köpeskilling var
50 000 kr, och utgiften belastade
anslaget B 6 Värdering av aktier i
Värdepapperscentralen AB (prop.
1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284). Bolaget förvärvades i syfte
att kunna utnyttjas vid vissa
infrastrukturella åtgärder.
Det har nu visat sig att det
fortfarande vilande bolaget Brisingen
Holding AB inte behövs för några
infrastrukturella åtgärder och att staten
i övrigt inte heller har behov av att äga
bolaget. Bolaget har heller inte efter
förvärvet haft någon verksamhet eller
några anställda.
Regeringen föreslås därför bemyndigas
att avveckla bolaget. Inkomster från
avvecklingen skall redovisas mot
inkomsttitel 3312 Övriga inkomster av
försåld egendom.
Regeringen föreslår att
skattemyndigheterna skall kompenseras för
admini-strationskostnaderna för uttag av
avgifter till registrerade trossamfund
(prop. 1998/99:124 avsnitten 4.5.1 och
7.1). Förberedelsekostnaderna har
beräknats till 75 000 kr per samfund.
Kostnaderna i övrigt kan beräknas till 21
kr per person. Regeringen har beslutat om
uppbördshjälp för sju trossamfund. Enligt
uppgift från Riksskatteverket kommer
skattemyndigheterna att 2001 svara för
uppbörden avseende 77 363 personer.
Kostnaderna härför beräknas till
2 150 000 kr. Regeringen föreslår därför
att anslaget 3:2 Skattemyndigheterna ökas
med 2 150 000 kr. Finansiering sker genom
att det under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid uppförda
anslaget 28:38 Stöd till trossamfund
minskas med motsvarande belopp. Vidare
skall anslaget 3:2 Skattemyndigheterna
minskas med 1 400 000 kr för att
finansiera ökningen av det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda
anslaget 46:1 Allmänna val.
Skatteutskottets yttrande
Skatteutskottet tillstyrker i sitt
yttrande SkU6y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
skatteutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
4:1 Polisorganisationen
Propositionen
Polisens ekonomiska situation är fortsatt
bekymmersam. Vid ingången av 2001 hade
polisen utnyttjat en anslagskredit på 304
miljoner kronor. I år beräknas
förbrukningen överstiga anslaget med 406
miljoner kronor. Det leder till ett
underskott på drygt 700 miljoner kronor
vid årets slut. Polisen måste fortsätta
att arbeta aktivt för att effektivisera
resursanvändningen. För att inte äventyra
verksamheten är dock ett resurstillskott
för innevarande år nödvändigt. Regeringen
föreslår därför att anslaget tillförs
770 000 000 kr.
Motionen
I motion Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om behovet av
ytterligare utbildningsplatser inom
polisutbildningen (yrkande 1).
Motionärerna föreslår också ett
tillkännagivande om behovet av
förstärkning av anslaget 4:1
Polisorganisationen med 250 miljoner
kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 2). Vidare begärs ett
tillkännagivande om behovet av
civilanställd personal hos polisen
(yrkande 3).
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag och
avstyrker motionen.
Justitieutskottet konstaterar först att
utgiftsprognosen för rättsväsendet pekar
på att utgifterna innevarande budgetår
kommer att uppgå till 24 592 miljoner
kronor eller 619 miljoner kronor mer än
vad som budgeterats.
Som framgår av propositionen är det
främst polisen som kommer att överskrida
sin budget. Följaktligen föreslår
regeringen att merparten av
nytillskottet, 770 miljoner kronor, skall
tillföras polisen. Prognosen pekar för
polisens del på ett ackumulerat
underskott vid årets slut på drygt 700
miljoner kronor inklusive effekterna av
de nedan nämnda minskade
hyreskostnaderna. Vid bedömningen av
polisens medelsbehov måste nämligen
hänsyn också tas till att regeringen
aviserat sin avsikt att göra en
indragning på 170 miljoner kronor från
polisens anslag. Bakgrunden är att
polisens kompensation för hyreskostnader
har varit felaktigt beräknade.
Nettotillskottet till polisens budget
blir alltså 600 miljoner kronor vilket,
enligt justitieutskottets mening, innebär
en betydande förbättring av polisens
ekonomiska situation. Polisen måste dock
fortsätta att arbeta aktivt på att
effektivisera resursanvändningen, något
som i sig knappast kan betecknas som
negativt.
När det gäller motionen utgår
justitieutskottet från att avsikten är
att tillföra polisen ytterligare resurser
i syfte att förstärka polisutbildningen
och öka antalet civilanställda.
Justitieutskottet delar i och för sig
motionärernas uppfattning om att det är
nödvändigt att utöka polisutbildningen
och att åtminstone en del av polisens
personalproblem kan lösas genom fler
civilanställda, särskilt inom den
brottsutredande verksamheten där behovet
av experter i många fall är stort. Detta
är frågor som justitieutskottet behandlat
vid ett stort antal tillfällen under
senare år (senast 2000/01:JuU1 s. 39 f.).
Justitieutskottet kan också konstatera
att Rikspolisstyrelsen utförligt
behandlat hithörande frågor i sitt
budgetunderlag för 2002-2004 och att
arbete pågår i Regeringskansliet med
nästa års budget. Enligt
justitieutskottets mening bör dessa
frågor, som har strategisk betydelse för
utvecklingen av polisverksamheten,
beredas i budgetsammanhang så som också
sker. Justitieutskottet kan dock inte
undvika att anmärka att den utbyggnad
redan i år av polisutbildningen som
förespråkas i motionen knappast är möjlig
med bibehållna kvalitetskrav, och
justitieutskottet är inte berett att göra
avkall på de kvalitetskrav som
ovillkorligen måste ställas på
utbildningen. När det slutligen gäller
den utökning av polispersonalen under
året som förespråkas i motionen kan
justitieutskottet konstatera att de
polisaspiranter som lämnar Polishögskolan
i vår redan har fått anställning vid
landets polismyndigheter. Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det inte heller
några färdigutbildade, arbetssökande
poliser. Det framstår alltså som
osannolikt att det skulle gå att på några
månaders sikt rekrytera ett stort antal
polismän som kan träda i tjänst
omedelbart.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis). Motion Fi24 (m)
avstyrks.
4:6 Kriminalvården
Propositionen
Kostnader för författningsreglerade
personskador inom kriminalvården har
hittills finansierats genom att det under
utgiftsområde 14 Arbetsliv upptagna
anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner
m.m. har belastats. Från och med i år
tillämpas en premiebaserad
försäkringsteknisk lösning i
Kammarkollegiets regi. I och med detta
föreslås att anslaget 1:2 Statliga
tjänstepensioner m.m. minskas och
anslaget 4:6 Kriminalvården ökas.
Överföringsbeloppet motsvarar ett
genomsnitt av kostnaderna för intagna
m.fl. enligt lagen (1977:266) om statlig
ersättning vid ideell skada m.m. under de
tre senaste åren. Anslaget 4:6
Kriminalvården bör av detta skäl ökas med
3 000 000 kr.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
4:10 Brottsoffermyndigheten
Propositionen
I regeringens proposition Stöd till
brottsoffer (prop. 2000/01:79) föreslås
ett flertal åtgärder som syftar till att
förbättra omhändertagandet av och stödet
till brottsoffer. Förutom
författningsändringar föreslås ett antal
myndighetsgemensamma uppdrag.
Brottsoffermyndigheten har en central
roll i flera av dessa uppdrag, särskilt
vad gäller uppdragen rörande utbildning
om brottsofferfrågor och
vittnesstödsverksamhet vid landets
tingsrätter. Anslaget bör därför
tillföras 3 000 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 4:11 Ersättning för
skador på grund av brott minskas med
motsvarande belopp.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande JuU4y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan
5.1 Utrikesförvaltningen
Propositionen
Den nya och processinriktade
organisationen för hantering av
utlänningsärenden, som infördes under
1999, innebär att en större del av
tillstånds- och ärendehantering
koncentrerats till svenska
utlandsmyndigheter. Avsikten är att de
skall arbeta direkt mot Migrationsverket
i Norrköping. För detta ändamål har ett
omfattande IT-stöd utvecklats. På grund
av tekniska svårigheter under
utvecklingsarbetet samt ökade tekniska
krav när det gäller säkerhet och snabbhet
i dataförbindelserna för att undvika
långdragna tillståndsprocesser, har
projektkostnaderna ökat för såväl
utrikesförvaltningen som Migrationsverket
jämfört med vad som tidigare planerats.
Regeringen anser därför att ytterligare
14 000 000 kr behöver tillföras
utrikesförvaltningen.
Finansieringen av det ökade anslaget
till utrikesförvaltningen sker genom att
avgifter, som kommer att tas ut för
ansökningar om uppehålls- och
arbetstillstånd vid utlandsmyndigheterna,
och som beräknas uppgå till 14 000 000
kr, tillförs en inkomsttitel.
Anslaget skall samtidigt minskas med
2 600 000 kr till följd av ändrat
kostnadsansvar för försvarsattachéers
kanslilokaler.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet påpekar i sitt yttrande
UU4y att regeringen föreslår en ökning
med 14 miljoner kronor. Av dessa medel är
11,4 miljoner kronor avsedda att användas
för att till del avhjälpa tekniska
svårigheter som uppstått vid utvecklandet
av IT-stödet för hantering av
utlänningsärenden i vad rör
förbindelserna mellan svenska
utlandsmyndigheter och Migrationsverket i
Norrköping samt för att möta ökade
tekniska krav i samband därmed. Enligt
vad utrikesutskottet erfarit kommer
övriga delar av kostnaderna för här
aktuella åtgärder att bestridas med medel
från utgiftsområde 8 (Migrationsverkets
anslag).
Inom ramen för sitt arbete med
uppföljning och utvärdering har
utrikesutskottet granskat
utrikesförvaltningens bokslut för
budgetåret 2000 och därvid, genom
föredragning av Utrikesdepartementets
expeditionschef, särskilt fått belyst
sammanslagningen av Regeringskansliets
två IT-organisationer, den inom
Utrikesdepartementet och den för övriga
Regeringskansliet, vilken genomfördes med
verkan fr.o.m. den 1 januari 2000.
Kostnaderna för Regeringskansliets,
inklusive Utrikesdepartementets, IT-
verksamhet skall efter sammanslagningen
av de två organisationerna i princip
bestridas med medel från utgiftsområde 1.
Mot denna bakgrund är det inte
omedelbart uppenbart varför regeringen på
tilläggsbudget för innevarande budgetår
äskar medel för ovan beskrivna IT-projekt
över utgiftsområde 5. På förfrågan har
uppgivits att så sker av tekniska
orsaker, vilka sammanhänger med att
projektarbetet inleddes redan 1999 i
samband med omorganisationen av
hanteringen av utlänningsärendena och
därmed före sammanslagningen av IT-
enheterna. Dessutom ligger delar av
projektet såsom verksamhetsutveckling,
utbildning av UD:s egen personal och
kurirkostnader inom departementets
förvaltningsansvar. Huvuddelen av
kostnaderna för utvecklingen av
departementets IT-stöd i
migrationshanteringen finansieras via
utgiftsområde 1. Större delen av de 14
miljoner kronorna kommer därför att
användas för att finansiera de
oförutsedda kostnadsökningarna på
utgiftsområde 1.
Beaktande vad som erfarits kan
utrikesutskottet inte utesluta att
särskilda omständigheter i fallet kan
göra förfarandet ursäktligt.
Utrikesutskottet vill emellertid som sin
uppfattning uttrycka att det valda
förfaringssättet är mindre lämpligt och
att det, om det upprepas, särskilt bör
påtalas.
Samtidigt som regeringen föreslår att
anslaget 5.1 Utrikesförvaltningen skall
ökas med 14 miljoner kronor föreslår den
att det minskas med 2 600 000 kr till
följd av ändrat kostnadsansvar för
försvarsattachéers kanslilokaler.
Utrikesutskottet, som har underrättat sig
om bakgrunden härtill, har ingen
invändning mot förslaget.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utrikesutskottet propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utrikesutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Motion om medel till utrikesförvaltningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fi20 (fp) yrkande 29 om
tillkännagivande om medel till
utrikesförvaltningen.
Jämför reservation 3 (m, kd, c, fp).
I motion 2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) föreslås att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om
behovet av ytterligare 25 miljoner kronor
på anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde 5 för att bibehålla
ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och
vid Heliga stolen (yrkande 29).
Utrikesutskottets yttrande
Enligt utrikesutskottet, som har avlämnat
yttrande UU4y till finansutskottet, finns
inte utrymme för att genomföra förslaget,
varför det bör avstyrkas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med
utrikesutskottet, motion Fi20 (fp)
yrkande 29.
Ansökningsavgifter för uppehålls- och
arbetstillstånd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att meddela föreskrifter om
avgifter för ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd enligt de riktlinjer
som föreslås. Därmed tillstyrks punkt
19 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att meddela föreskrifter om avgifter för
ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
som görs av andra än personer som i
Sverige söker uppehållstillstånd hos
Migrationsverket på grund av skyddsbehov
eller anhöriga som söker
uppehållstillstånd på grund av
familjeanknytning till personer som fått
uppehållstillstånd enligt 3 kap.
utlänningslagen eller på grund av
humanitära skäl. Undantag görs också för
personer som omfattas av EES-avtalet
eller andra internationella
överenskommelser samt för personer som
tas ut på den s.k. flyktingkvoten för
vidarebosättning i Sverige. Avgifterna
skall redovisas mot inkomsttitel 2511.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet påpekar i sitt
yttrande SfU6y att som grundprincip
föreslås att ansökningar om arbets- och
uppehållstillstånd skall vara
avgiftsbelagda. Avgifterna utgår, i
likhet med vad som gäller för andra
avgifter, i form av ansökningsavgifter.
Från denna princip görs ett antal
undantag, där det av olika skäl anses
vara olämpligt att ta ut en avgift.
Ansökningar om uppehållstillstånd på
grund av skyddsbehov, när ansökan görs i
Sverige, utgör ett sådant undantag.
Vidare kan avgifter inte tas ut när
rätten till vistelse följer av EES-
avtalet.
Huvudregeln är att ansökningar om
arbets- och uppehållstillstånd skall
göras där sökanden uppehåller sig och
prövas före inresan i landet. Enligt
uppgift förefaller det lämpligt att den
utlandsmyndighet som tar emot ansökan
även tar emot ansökningsavgiften.
Såvitt socialförsäkringsutskottet kan
bedöma kommer avgifterna främst att
beröra olika typer av sökande från icke
EES-länder såsom t.ex. säsongsarbetare
och andra sökanden med arbetserbjudande,
gäststuderande och gästforskare. Anhöriga
till de nämnda kategorierna samt andra
anhöriga som inte omfattas av EES-avtalet
betalar också avgift. Även ansökningar om
förlängning av arbets- och
uppehållstillstånd omfattas av avgift.
Socialförsäkringsutskottet har erfarit
att avgifterna i samband med en ansökan
om arbets- och uppehållstillstånd normalt
planeras uppgå till 1 000 kr. För barn
under 18 år och för anhöriga uttas halv
avgift.
Socialförsäkringsutskottet, som utgår
från att åtgärden kommer att följas upp
bl.a. vad gäller konsekvenserna för de
sökande, tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 19).
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
Propositionen
Under 2000 uppstod en obalans i
Försvarsmaktens ekonomi och fördelningen
av utgifter för verksamhet mellan
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Utgifterna på anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
blev mer än 700 000 000 kr högre än vad
som hade planerats. Regeringen anser att
703 700 000 kr bör tillföras anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att skapa förutsättningar för att
verksamheten skall kunna genomföras
enligt den planerade inriktningen.
Finansiering sker genom att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas.
Riksrevisionsverket har i sin
revisionsrapport bekräftat regeringens
uppfattning att det finns allvarliga
brister i Försvarsmaktens styrning och
uppföljning av förbandsverksamheten.
Regeringen följer noggrant utvecklingen
för ovan nämnda anslag, särskilt
utvecklingen inom förbandsverksamheten
och värnpliktsutbildningen, och avser vid
behov att återkomma till riksdagen i
samband med budgetpropositionen för 2002
med eventuell ytterligare överföring av
medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.
Den föreslagna ökningen av anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
utgör för överskådlighetens skull en
nettoförändring som motiveras av några
olika förändringar. Utöver den stora
överföringen från anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling ligger bakom denna
förändring också en överföring från
anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner
m.m. under utgiftsområde 14 Arbetsliv
till följd av ändrat kostnadsansvar för
personskadeskydd. Vidare ingår en
överföring från anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen under utgiftsområde
5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan motiverad av ändrat
kostnadsansvar för försvarsattachéers
kanslilokaler. Slutligen finns en
beräkningsmässig överföring till anslaget
90:5 Regeringskansliet m.m. under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att
finansiera ökade utgifter utomlands för
Försvarsdepartementet.
Motionen
I motion Fi31 av Henrik Landerholm m.fl.
(m) framhålls att den obalans mellan
uppgifter och anvisade medel som uppstod
under år 2000 i Försvars-makten är ett
resultat av försvarsbeslutet våren 2000.
Avsatta resurser motsvarar inte den
verksamhet som Försvarsmakten väntades
genomföra. Konsekvenserna av regeringens
försvarspolitik är att förbanden varken
får erforderlig utbildning eller
utrustning. Försvarsmakten har begärt att
få omfördela sammanlagt 1,4 miljarder
kronor från ramanslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
utveckling till ramanslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.,
för att täcka överutnyttjandet för år
2000 samt för att kunna genomföra den
planerade verksamheten under innevarande
år. Regeringen föreslår endast en
omfördelning med 700 miljoner kronor.
Regeringens förslag att nu endast
omfördela 700 miljoner kronor medför att
den beslutade förändringen försenas och
försvåras. I motionen föreslås att 1,4
miljarder omfördelas mellan de berörda
anslagen (yrkandena 1 och 2).
Vidare föreslås i motionen att
riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att
pröva samtliga nu beslutade, pågående och
planerade om- och nylokaliseringar av
försvarsverksamheten för att minska
behovet av investeringsmedel (yrkande 3).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet anför i sitt yttrande
FöU5y att Försvarsmakten i en
föredragning för utskottet har redogjort
för det ekonomiska läget under
innevarande budgetår och skälen för att
myndigheten förordar en större
omfördelning mellan anslagen än den
regeringen föreslagit. Till grund för
Försvars-maktens överväganden ligger att
inte planera för att utnyttja den
anslagskredit som kan ianspråktas för
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Försvarsutskottet noterar att det
enligt Riksrevisionsverkets och
regeringens uppfattning finns brister i
Försvarsmaktens styrning och uppföljning
av förbandsverksamheten. Utskottet har
erfarit att Försvarsmakten inte invänder
mot den bedömningen. Försvarsmakten har
för utskottet vid flera tillfällen
redogjort för de åtgärder som nu vidtas
för att åstadkomma en tillfredsställande
ordning på detta område.
Försvarsutskottet är inte främmande för
att en omfördelning, enligt det förslag
som regeringen förordar i propositionen,
kan medföra betydande ingrepp i den
verksamhet som planerats av
Försvarsmakten för innevarande år. Om
anslagskrediten utnyttjas - som uppgår
till drygt 540 miljoner kronor - bör
åtminstone huvuddelen av de redovisade
konsekvenserna kunna bemästras. Efterhand
som styr- och uppföljningsrutinerna
förbättras skapas säkrare grund för
övervägandena om behovet av en
långsiktigt motiverad omavvägning mellan
resurserna för förbandsverksamhet resp.
för materielförsörjning m.m. Regeringen
anmäler i propositionen att den vid behov
återkommer till riksdagen med förslag
till ytterligare omfördelning under
innevarande budgetår mellan berörda
anslag i budgetpropositionen för år 2002.
Försvarsutskottet räknar med att frågan
om en eventuell annan avvägning mellan
förbandsverksamhet och
materielförsörjning m.m. under
försvarsbeslutsperioden redovisas i
budgetpropositionen för år 2002.
Försvarsutskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis) och avstyrker motion
Fi31 (m).
6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
Propositionen
Försvarsmakten har beslutat att höja
lönerna för anställda i utlandsstyrkan
med 20 % fr.o.m. den 1 januari 2001.
Anslaget 6:2 Fredsfrämjande truppinsatser
behöver därför ökas med 81 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling minskas.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande FöU5y propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling
Propositionen
På anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling finns
ett stort anslagssparande. Anslaget
minskas med 787 000 000 kr för att
finansiera utgiftsökningar på andra
anslag, främst inom utgiftsområdet.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande FöU5y propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
6:4 Funktionen Civil ledning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning får användas
dven för Finansinspektionens verksamhet
med att förbättra skyddet mot
informationsoperationer hos de större
finansiella företagen. Därmed
tillstyrks punkt 20 i propositionen.
Propositionen
Enligt budgetpropositionen för 2001
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, anslaget 2:2
Finansinspektionen, skall Överstyrelsen
för civil beredskap avsätta 1 000 000 kr
av anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
för Finansinspektionens verksamhet med
att förbättra skyddet mot
informationsoperationer hos de större
finansiella företagen. I regeringens
beskrivning i budgetpropositionen för
2001 av ändamålet med anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning framgår inte
detta, vilket det rätteligen borde ha
gjort. Regeringen föreslår därför nu att
riksdagen godkänner denna användning av
anslaget.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande FöU5y propositionen.
Försvarsutskottet anför att det är
angeläget att skyddet ökar mot
informationsoperationer hos de större
finansiella företagen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 20).
7:1 Kustbevakningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker förslaget till ny
investeringsplan för perioden
2001-2004. Därmed tillstyrks punkt 21 i
propositionen.
Propositionen
Riksdagen har för innevarande år godkänt
en investeringsplan för Kustbevakningen.
Regeringen föreslår att en ny
investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004 godkänns.
I Kustbevakningens investeringsplan
ingår köp av två kombinationsfartyg. I
budgetpropositionen för 2001 beräknades
ett av fartygen levereras under 2001 och
ett under 2002. Av Kustbevakningens
budgetunderlag för 2002 framgår att båda
fartygen kommer att levereras under 2001.
En ny investeringsplan bör därför
godkännas.
Investeringsplan för Kustbevakningen
Miljoner kronor
Tot Budg Beräknat
alt et
2001 200 200 20
2 3 04
KBV 201-202 256 256 0 0
0
Flygplan 135 10 65 60
Övriga 110 34 21 28 27
investeringar
Summa 501 290 31 93 87
investeringar
Lån 501 290 31 93 87
Summa 501 290 31 93 87
finansiering
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande FöU5y propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
försvarsutskottet, propositionens förslag
(punkt 21).
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet
Propositionen
Inströmningen av asylsökanden har ökat
betydligt, framför allt för flyktingar
från Kosovo och Bosnien. Prognosen har
mot den bakgrunden reviderats upp med
107 000 000 kr, och därigenom ökar
avräkningarna från biståndsramen.
Regeringen föreslår att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet minskas med
107 000 000 kr.
Utrikesutskottets yttrande
Utrikesutskottet tillstyrker i sitt
yttrande UU4y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
utrikesutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
10:3 Kommunersättningar vid
flyktingmottagande
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas med 200 000 000 kr. Aktuella
prognoser visar att antalet personer som
kommer att tas emot av kommuner blir
färre än vad som beräknats. Anslaget kan
därför minskas. Denna minskning används
för att finansiera ökningar på andra
anslag inom utgiftsområdet.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
12:1 Migrationsverket
Propositionen
Antalet asylsökande under innevarande år
kommer enligt aktuella prognoser att
överstiga tidigare gjorda bedömningar
främst på grund av kriserna i provinsen
Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien
och Bosnien-Hercegovina. För att inte
handläggningstiderna och de långa
väntetiderna i Migrationsverkets
mottagningssystem skall öka bör anslaget
förstärkas. Därutöver har
Migrationsverket även ökade kostnader för
uppbyggnaden av ett IT-system för att
hantera administrativa rutiner rörande
viseringar, asyl- och migrationsärenden.
Anslaget 12:1 Migrationsverket behöver
därför ökas med 27 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.
Motionen
I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att
ytterligare 25 miljoner kronor skall
tillföras Migrationsverket för återstoden
av innevarande år. En sådan förstärkning
utöver regeringens förslag är nödvändig
för att förkorta handläggningstiderna,
anser motionärerna.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som
förutsätter att regeringen vid behov
återkommer med ytterligare förslag på
tilläggsbudget, tillstyrker i sitt
yttrande SfU6y propositionens förslag och
avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis)
och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 1.
12:2 Mottagande av asylsökande
Propositionen
Inströmningen av asylsökande har ökat
till följd av främst kriserna i provinsen
Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien
och i Bosnien-Hercegovina. Sammantaget
har detta medfört att fler personer än
beräknat tas om hand i Migrationsverkets
mottagandesystem. Kostnaderna för
mottagande av asylsökande under
innevarande år kommer att överstiga
anslagna medel.
I propositionen föreslås således att
anslaget 12:2 Mottagande av asylsökande
ökas med 168 000 000 kr. Finansiering
sker genom att anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
12:4 Utlänningsnämnden
Propositionen
Antalet asylsökande under innevarande år
kommer enligt aktuella prognoser att
överstiga tidigare gjorda bedömningar
främst på grund av kriserna i provinsen
Kosovo i Förbundsrepubliken Jugoslavien
och Bosnien-Hercegovina. Som en följd av
regeringens förslag att utöka
Migrationsverkets förvaltningsanslag
anser regeringen det även motiverat att
öka Utlänningsnämndens resurser för att
minska handläggningstiderna hos nämnden
och därmed minskade väntetider i
Migrationsverkets mottagandesystem.
Anslaget 12:4 Utlänningsnämnden bör
därför öka med 5 000 000 kr. Finansiering
sker genom att anslaget 10:3
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
minskas.
Motionen
I motion Fi23 av Margit Gennser m.fl. (m)
begärs ett tillkännagivande om att
ytterligare 2,5 miljoner kronor skall
tillföras Utlänningsnämnden för
återstoden av innevarande år. En sådan
förstärkning utöver regeringens förslag
är nödvändig för att nämnden skall kunna
fullgöra sina uppgifter.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet, som
förutsätter att regeringen vid behov
återkommer med ytterligare förslag på
tilläggsbudget, tillstyrker i sitt
yttrande SfU6y propositionens förslag och
avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis)
och avstyrker motion Fi23 (m) yrkande 2.
Flexiblare användning av medel på
migrationsområdet
Propositionen
I propositionen anförs följande:
Riksdagen har tillkännagivit för
regeringen att regeringen i samband med
2001 års ekonomiska vårproposition bör
redovisa ett sätt att möjliggöra
flexiblare utnyttjande av anslagen på
migrationsområdet, då i första hand
anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:2
Mottagande av asylsökande (bet.
2000/01:SfU2).
För det första kan konstateras att
nuvarande anslagssystem är konstruerat så
att flexibilitet finns inbyggd i
systemet. I första hand skall
flexibilitet finnas inom anslagen genom
möjligheten att utnyttja anslagskredit
respektive anslagssparande. Om dessa
möjligheter inte är tillräckliga kan
regeringen två gånger per år i
tilläggsbudgeten föreslå
omprioriteringar.
För det andra är det en viktig princip
att förvaltningsanslag och sakanslag
skall hållas åtskilda. Syftet med detta
dr att underlätta styrningen av
förvaltningen och att anslagets ändamål
skall vara tydliga för såväl riksdag som
regering. En strävan bör därmed vara att
sakanslag hålls så rena som möjligt och
inte belastas med förvaltningskostnader.
Finansutskottet (bet. 2000/01:FiU2 s. 10)
har också uttryckt kritik mot att
regeringen inom ett och samma
politikområde blandar
transfereringsutgifter med
förvaltningsutgifter. Utskottet
konstaterar att det strider mot
intentionerna bakom den nuvarande
indelningen i utgiftsområden och hänvisar
till att de realekonomiska effekterna av
dessa utgifter är väsentligt olika och
därför av analysskäl bör hållas åtskilda.
Anslagsstrukturen inom
migrationsområdet är konstruerad så att
myndigheternas förvaltningsutgifter och
övriga utgifter hålls isär. Från anslaget
12:1 Migrationsverket finansieras
Migrationsverkets centrala administration
och prövning av uppehållstillstånd och
medborgarskap. Från anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande finansieras all
den verksamhet som rör mottagandet av
asylsökande. Det handlar om bistånd i
form av bostadsersättning, dagersättning
och särskilt bidrag. Från anslaget
finansieras också ersättning till
kommuner och landsting för kostnader för
skola, hälso- och sjukvård m.m.
Anslagsutbetalningarna styrs i stor
utsträckning av lagar och förordningar.
Därutöver finansieras från anslaget
kostnader för anläggningsboende för
asylsökande och lokaler samt för personal
som arbetar med organiserad verksamhet
för asylsökande och vissa andra
verksgemensamma kostnader.
Mot bakgrund av det anförda anser
regeringen att det nu inte finns behov av
att lägga fram förslag till särskilda
åtgärder med anledning av
socialförsäkringsutskottets initiativ.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
SfU5y
I sitt yttrande SfU5y anför
socialförsäkringsutskottet att en stor
del av utgifterna inom området avser
handläggningen av asylärenden och
mottagande av asylsökande. Antalet
asylsökande är naturligtvis av avgörande
betydelse för kostnadernas utveckling.
Prognosen för antalet asylsökande är
alltid mycket osäker, och olika händelser
kan kraftigt påverka antalet ansökningar.
De långa handläggningstiderna är dessutom
kostsamma i asylärenden bl.a. på grund av
att de sökande under tiden vistas i
Migrationsverkets mottagningssystem. Vid
behandlingen av budgeten för 2001 ansåg
socialförsäkringsutskottet (bet.
2000/01:SfU2) att den ansvariga
myndigheten måste kunna utnyttja de
samlade resurserna på bästa möjliga sätt
i en verksamhet som kan fluktuera snabbt
och där det är av stor vikt med tidiga
insatser. Regeringen anser emellertid att
det inte nu föreligger behov av några
särskilda åtgärder. Eftersom ett
flexiblare utnyttjande av medlen för
detta område ryms inom den föreslagna
utgiftsramen konstaterar utskottet att de
närmare villkoren för anslagen 12:1 och
12:2 blir aktuella först i samband med
budgeten för 2002.
Socialförsäkringsutskottet vill redan nu
understryka att prioriteringar inom andra
områden också kan få betydelse för detta
utgiftsområde. Av betydelse för budgeten
kan också bli den granskning av
handläggningstider, anslagsstruktur och
budget-arbete inom migrationspolitiken
som för närvarande genomförs av
Riksdagens revisorer.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet instämmer i regeringens
bedömning att det inte föreligger något
behov för regeringen att nu vidta några
åtgärder. Den flexibilitet som
eftersträvas för medelsanvändningen kan i
första hand nås genom utnyttjande av
anslagssparande respektive anslagskredit.
Om detta inte är tillräckligt kan
regeringen på tilläggsbudget begära
ändrad medelsanvisning.
Finansutskottet vill erinra om
regeringsformens bestämmelse om att
riksdagen anvisar anslag till angivna
ändamål (9 kap. 3 §). Någon
delegeringsmöjlighet finns inte. Det
innebär att när omfördelningar skall
göras mellan anslag, så måste dessa
beslutas av riksdagen.
Utskottet vill också understryka vikten
av att hålla förvaltningsanslag och
sakanslag åtskilda. Syftet med detta är
att öka informationsvärdet av budgeten
och att underlätta styrningen av
förvaltningen.
Som socialförsäkringsutskottet
konstaterar i sitt yttrande, så kommer
medelstilldelningen för de olika
ändamålen liksom anslagsvillkor att bli
föremål för beredning i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för
2002. Det blir då åter aktuellt att pröva
medelstilldelningen för de berörda
myndigheterna och verksamheterna.
12:7 Från EU-budgeten finansierade
insatser för asylsökande och flyktingar
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål inte uppfört något
anslag. Regeringen föreslår att ett nytt
ramanslag 12:7 Från EU-budgeten
finansierade insatser för asylsökande och
flyktingar förs upp i statsbudgeten.
Anslaget anvisas med 38 000 000 kr.
EG-kommissionen har inrättat en
europeisk flyktingfond som skall
underlätta för EU-länderna att ta emot
asylsökande och flyktingar. Medlen skall
användas för att utveckla
mottagningssystemet för asylsökande, för
integrationsinsatser och för att hjälpa
personer att återvända eller återvandra
till sitt hemland. Målet för fonden är
att ge Europa en gemensam grund och en
liknande struktur för arbetet med
asylsökande och flyktingar. Fonden skall
verka under fem år.
Anslagsbeloppet motsvarar EU:s
finansiering av projekten. Under 2001
beräknas svenska projekt erhålla
38 000 000 kr i bidrag från den
europeiska flyktingfonden. Bidraget
administreras av Migrationsverket i
samarbete med Integrationsverket.
Bidraget redovisas under inkomsttiteln
6911 Övriga bidrag från EU.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
14:3 Bidrag till Nordiska
hälsovårdshögskolan
Propositionen
Nordiska ministerrådet fastställer varje
år en total ekonomisk ram för Nordiska
hälsovårdshögskolans (NHV) verksamhet och
en garantinivå för finansieringen.
Utgifter för verksamheten inom
garantinivån fördelas mellan de nordiska
länderna efter samma proportioner som
gäller för den ordinarie nordiska
budgeten. NHV:s budget för 2001
fastställdes dock först i november 2000.
Dessutom tillkom en utgift för Sverige på
3 500 000 kr avseende avräkning för 1999.
I budgetpropositionen för 2001 bedömde
regeringen att medelsbehovet skulle kunna
klaras genom att utnyttja befintlig
anslagskredit. Vid ingången av år 2001
har det dock visat sig att anslaget och
anslagskrediten inte räcker för att
finansiera den i november 2000 uträknade
avgiften för år 2001.
Regeringen kommer under våren att lägga
fram ett förslag till Nordiska
ministerrådet om ändrade
finansieringsprinciper för NHV:s
verksamhet för att möjliggöra en bättre
prognostisering av Sveriges andel av
kostnaderna för NHV. Med hänsyn till det
nu gällande nordiska avtalet för
finansieringen av NHV:s verksamhet
föreslår regeringen att anslaget 14:3
Nordiska hälsovårdshögskolan ökas med
1 970 000 kr. Finansiering sker genom att
anslaget 14:10 Alkoholsortimentsnämnden
minskas med 400 000 kr och anslaget 13:5
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
minskas med 1 570 000 kr.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att i fråga om ramanslaget
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst m.m.
under år 2001 ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 90
000 000 kr efter 2001.
Därmed tillstyrks punkt 22 i
propositionen.
Propositionen
Det nuvarande bemyndigandet i fråga om
ramanslaget 16:3 Statsbidrag till
vårdartjänst m.m. innebär att regeringen
får ingå ekonomiska förpliktelser som
innebär utgifter på högst 60 miljoner
kronor efter 2001. Regeringen föreslår
att summan höjs med 30 miljoner kronor
till sammanlagt 90 miljoner kronor. Det
nuvarande bemyndigandet gäller den del av
anslaget som rör bidrag till
omvårdnadsinsatser vid riksgymnasier för
svårt rörelsehindrade ungdomar. Höjningen
gäller den del av anslaget som täcker
kostnader för vårdartjänst åt studerande
med funktionshinder vid folkhögskola.
Till skillnad från vad som hittills varit
fallet kommer folkhögskolorna fr.o.m.
2001 att lämna en bidragsansökan som
gäller ett helt läsår, höst- och
vårtermin, varför det finns behov av att
höja bemyndiganderamen på anslaget.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 22).
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att i fråga om anslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 60
miljoner kronor efter 2001.
Därmed tillstyrks punkt 23 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen har tidigare inom ramen för
den Nationella handlingsplanen för
äldrepolitiken beviljat stimulansbidrag
till 15 regionala FoU-center inom
äldreområdet under åren 2000 till 2001.
Regeringen avser bevilja fortsatt stöd
till uppbyggnad av regionala FoU-center
även under perioden 2002-2004 med
sammanlagt 60 miljoner kronor i enlighet
med vad som redovisas i
budgetpropositionen för 2001. Regeringen
föreslår därför att riksdagen medger att
regeringen för anslaget 17:1
Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken får besluta om bidrag som
inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 60 miljoner kronor
efter 2001.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 23).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
Propositionen
Sjukfrånvaron fortsätter att öka, vilket
får till följd att utgifterna för
sjukpenning ökar även för 2001. De medel
som anvisades på statsbudgeten för 2001
har därför visat sig vara otillräckliga.
De prognoser som ligger till grund för
regeringens bedömning för år 2001 är dock
osäkra och kan komma att justeras under
året. Regeringen kommer att följa
utvecklingen noga för att göra en
bedömning av om den föreslagna ökningen
är tillräcklig.
Anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. behöver nu ökas med
3 000 000 000 kr.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
19:8 Allmänna försäkringskassor
Propositionen
På grund av den kraftigt ökade
sjukfrånvaron under de senaste åren har
utgifterna för sjukpenning och även
kostnaderna för att handlägga och
kontrollera ärendena ökat. Regeringen
framförde i budgetpropositionen för 2001
avsikten att vid behov tillskjuta medel
för administrationsändamål på
tilläggsbudget i samband med 2001 års
ekonomiska vårproposition. Regeringens
bedömning är nu att anslaget 19:8
Allmänna försäkringskassor behöver ökas
med 100 000 000 kr.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
Användning av medel i
folkpensioneringsfonden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner att, om så erfordras,
kostnader på högst 30 000 000 kr, som
uppstår i samband med lokaliseringen av
Stockholms läns allmänna
försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet till Gotlands läns
allmänna försäkringskassa, får
finansieras med medel från
folkpensioneringsfonden.
Därmed tillstyrks punkt 24 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen har beslutat den 29 mars 2001
att Stockholms läns allmänna
försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet skall omlokaliseras till
Gotlands läns allmänna försäkringskassa.
Verksamheten vid enheten skall fr.o.m.
den 1 januari 2002 bedrivas på Gotland.
Regeringen har samtidigt beslutat att
12 000 000 kr skall belasta det under
utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling upptagna anslaget 33:9
Utgifter för lokalisering av statliga
arbetstillfällen till vissa kommuner för
att täcka en del av de kostnader som
uppstår i samband med omlokaliseringen.
Folkpensioneringsfonden bildades i
samband med 1913 års lag om allmän
pensionsförsäkring och regeringen
beslutade 1983 att fonden skulle
avvecklas. Fonden finns emellertid kvar
och förvaltas sedan 1999 av
Kammarkollegiet efter att tidigare ha
förvaltats av Riksförsäkringsverket.
Fonden utgör i dag inte någon källa för
finansiering av någon löpande verksamhet.
I samband med inrättandet av ett
försäkringsmedicinskt centrum (prop.
1998/99:76, bet. 1998/99:SfU 8, rskr.
1998/99:232) beslutade riksdagen att
kostnader som uppstod när den nya
verksamheten bildades skulle finansieras
från folkpensioneringsfonden. Fondens
tillgångar uppgår till ca 78 miljoner
kronor den 30 mars 2001.
De kostnader som uppstår i samband med
omlokaliseringen av Stockholms läns
allmänna försäkringskassas utlandskontors
pensionsenhet till Gotlands läns allmänna
försäkringskassa bör till viss del kunna
finansieras från folkpensioneringsfonden.
Regeringen föreslår att högst 30 000 000
kr av folkpensionsfondens medel får
användas för detta ändamål. Därefter
fyller fonden inte något praktiskt syfte,
och regeringen avser därför att avveckla
folkpensioneringsfonden senast den 30
juni 2002.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 24).
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna
Propositionen
När regeringen fattade beslut om
budgetpropositionen för 2001 var vissa
förhållanden som påverkar utgifterna inte
kända, varför ett för lågt belopp
föreslogs för anslaget
efterlevandepensioner till vuxna.
Regeringen föreslår därför att anslaget
20:2 Efterlevandepensioner till vuxna nu
ökas med 30 000 000 kr.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
20:4 Delpension
Propositionen
Anslaget för delpensioner är under
avveckling och fr.o.m. den 1 januari 2001
beviljas inga nya delpensioner. De sista
utbetalningarna sker under 2004. Under
2000 nybeviljades ett oväntat stort antal
delpensioner, och belastningen på
anslaget blir därmed större än anslaget
på statsbudgeten.
Regeringen föreslår att anslaget 20:4
Delpension ökas med 120 000 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 20:3
Bostadstillägg till pensionärer minskas
med 120 000 000 kr.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande SfU6y propositionens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd samt 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader
Propositionen
Regeringen bedömer att antalet deltagare
i konjunkturberoende
arbetsmarknadspolitiska program blir
lägre än antagandena i budgeten för 2001.
Antalet deltagare beräknades till i
genomsnitt 121 500 personer per månad
(inklusive arbetslivsinriktad
rehabilitering). Regeringen bedömer nu
behovet av programplatser till i
genomsnitt 107 000 personer per månad.
Regeringen föreslår därför att anslaget
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd minskas med
474 863 000 kr. Regeringen föreslår
vidare, med samma motivering, att
anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader minskas med 343 768 000 kr.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag, kan
acceptera förslaget men vill ändå göra
följande påpekanden.
Behovet av arbetsmarknadspolitiska
program är i hög grad beroende av
utvecklingen på arbetsmarknaden.
Försämras det arbetsmarknadspolitiska
läget krävs ökade insatser. Det är också
viktigt att arbetsmarknadsutbildningen
kan upprätthållas på en
tillfredsställande nivå för att undvika
flaskhalsar och kunna rusta de
arbetssökande att möta ständigt ökande
kompetenskrav. Detta är särskilt viktigt
i ett regionalt tillväxtperspektiv. Det
är även av stor vikt att
Arbetsmarknadsverket ges möjlighet att
planera långsiktigt, exempelvis när det
gäller upphandlingar, och att god
kvalitet kan uppnås i åtgärderna.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är för
närvarande god, men det finns ett antal
faktorer som kan leda till att den
positiva trenden bryts. Vissa regioner
har fortfarande hög arbetslöshet och låg
sysselsättningsgrad. Motsvarande
förhållanden gäller för många
invandrargrupper. Antalet
deltidsarbetslösa och långtidsinskrivna
har minskat men inte i den omfattning som
är önskvärd.
Enligt arbetsmarknadsutskottets
uppfattning är det därför viktigt att
vara uppmärksam på den fortsatta
utvecklingen på arbetsmarknaden och att
se till att det finns nödvändig beredskap
för förändringar. Om det finns risk för
att den positiva utvecklingen på
arbetsmarknaden bryts genom att
arbetslösheten stiger eller genom att den
ändrar struktur är det viktigt att man
snabbt kan öka volymerna i programmen för
att motverka en sådan utveckling.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
Erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att den som har
fyllt 20 år och är eller riskerar att
bli långtidsinskriven vid
arbetsförmedlingen senast inom 27
månader från arbetslöshetens inträde
bör erbjudas en heltidsaktivitet inom
ramen för aktivitetsgarantin.
Därmed tillstyrks punkt 25 i
propositionen.
Riksdagen beslutade vid behandlingen av
regeringens förslag till förändringar i
arbetslöshetsförsäkringen i december 2000
(prop. 1999/2000:139, bet. 2000/01:AU5,
rskr. 2000/01:102) att de som har fyllt
20 år och som är eller riskerar att bli
långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen
senast inom 27 månader från
arbetslöshetens inträde skall erbjudas en
heltidsaktivitet inom ramen för
aktivitetsgarantin. Regeringen föreslår
nu att riksdagen med ändring av sitt
tidigare beslut ändrar "skall" till
"bör". Genom en sådan förändring uppnås
enligt regeringen den flexibilitet som
krävs för att aktivitetsgarantin skall
fungera med god kvalitet.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag, påpekar
att avsikten med aktivitetsgarantin var
att tillskapa en ny form av flexibelt
arbetsmarknadspolitiskt program som
skulle motverka långtidsinskrivning.
Programmet riktar sig i första hand till
den som har eller riskerar att få
särskilt svårt att komma tillbaka till
reguljärt arbete. Inom ramen för
programmet skall man kunna anpassa
insatserna efter den enskildes
förutsättningar. För att detta skall vara
möjligt krävs enligt
arbetsmarknadsutskottets mening att
programmet utvecklas i sådan takt att
kvaliteten inte äventyras. En alltför
kraftig ökning av aktivitetsgarantins
omfattning riskerar att leda till
kvalitetsförsämringar.
Arbetsmarknadsutskottet kan konstatera
att aktivitetsgarantin för närvarande
omfattar ca 30 000 arbetslösa.
Med kriteriet "skall" finns det, som
regeringen påpekat, en risk för att
kvalitetskravet i åtgärden inte kan
upprätthållas. Bara det förhållandet att
det för närvarande finns ca 50 000
långtidsinskrivna utan arbete innebär med
en strikt tillämpning av kriteriet att
man är tvungen att på mycket kort tid
drastiskt öka antalet platser i
aktivitetsgarantin. Med den föreslagna
förändringen får arbetsförmedlingarna
möjlighet att under en övergångsperiod
överbrygga dessa problem. Det blir
lättare att se till att de som bäst
behöver en insats inom aktivitetsgarantin
också kommer att få den, samtidigt som
det blir möjligt att upprätthålla
kvalitetskravet.
Arbetsmarknadsutskottet - som står bakom
regeringens förslag i denna del - anser
att man inte får tolka den föreslagna
förändringen på det sättet att enskilda
som riskerar att bli utförsäkrade inte
kommer att anvisas plats inom
aktivitetsgarantin. Enligt
arbetsmarknadsutskottets mening är det
viktigt att betona att enskilda som utan
egen förskyllan är arbetslösa inte får
stå utan försörjning om de uppfyller
kraven att stå till arbetsmarknadens
förfogande.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 25).
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2
Statliga tjänstepensioner m.m. minskas
med 19 000 000 kr för att finansiera
vkningen av det under utgiftsområde 4
Rättsväsendet upptagna anslaget 4:6
Kriminalvården med 3 000 000 kr samt
ökningen av det under utgiftsområde 6
Totalförsvar upptagna anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. med
16 000 000 kr.
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
Arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat
sig i form av protokollsutdrag, har ingen
erinran mot förslaget.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
arbetsmarknadsutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning
25:5 Statens institut för handikappfrågor
i skolan
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 25:5
Statens institut för handikappfrågor i
skolan ökas med 88 656 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
minskas med 73 656 000 kr samt att
anslaget 25:8 Särskilda insatser på
skolområdet minskas med 15 000 000 kr.
I enlighet med riksdagens beslut med
anledning av propositionen om Elever med
funktionshinder - ansvar för utbildning
och stöd (prop. 1998/99:105, bet.
1999/2000:UbU4, rskr. 1999/2000:14) skall
Statens institut för handikappfrågor i
skolan ombildas till en ny myndighet. Den
nya myndigheten, Specialpedagogiska
institutet, skall inrättas den 1 juli
2001.
Ekeskolans, Hällsboskolans,
Tomtebodaskolans och Åsbackaskolans
resurscenter skall inordnas i den nya
myndigheten och upphör därmed att vara
egna myndigheter. Till den nya
myndigheten skall också föras de statliga
bidragen för vissa kunskapscenter och
datapedagogerna vid de regionala
dataresurscentren, de s.k. REDAH-centren.
De medel som finns beräknade för denna
verksamhet under anslagen 25:7
Specialskolemyndigheten och resurscenter
och 25:8 Särskilda insatser på
skolområdet förs i stället upp under
anslaget 25:5 Statens institut för
handikappfrågor i skolan.
I propositionen föreslås att anslaget
25:10 Maxtaxa i barnomsorgen m.m. minskas
med 150 000 000 kr för att finansiera
höjningen av anslaget 91:1 Generellt
statsbidrag till kommuner och landsting
under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag
till kommuner. Från och med den 1 juli
2001 blir kommunerna skyldiga att erbjuda
plats i förskoleverksamhet för barn med
arbetslösa föräldrar. De kompenseras
därför genom en ökning av det generella
statsbidraget.
Regeringen har uppdragit åt Centrala
studiestödsnämnden (CSN) att inrätta ett
servicecenter för studiestöd lokaliserat
till Kiruna. Uppdraget utgör ett led i
arbetet med att effektivisera CSN:s
verksamhet och ingår också som en åtgärd
i regeringens utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda
omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom försvars-
makten. Centret skall från hösten omfatta
minst 80 årsarbetsplatser. En
förutsättning är att CSN:s resurser
förstärks med sammanlagt 70 miljoner
kronor under åren 2001-2003.
Finansiering sker genom att anslaget
25:70 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas.
Den 1 maj 2001 inrättas den
överklagandenämnd för studiestödsärenden
som skall finnas enligt studiestödslagen
(1999:1395). Inrättandet av myndigheten
förväntas innebära en minskad
arbetsbelastning för CSN, och därför kan
CSN:s administrativa resurser minskas.
Med beaktande härav anser regeringen
att anslaget 25:76 Centrala studie-
stödsnämnden behöver ökas med 17 500 000
kr. Finansiering sker genom att anslaget
25:70 Särskilda utgifter inom universitet
och högskolor m.m. minskas.
Den 1 maj 2001 inrättas den
överklagandenämnd för studiestödsärenden
som skall finnas enligt studiestödslagen
(1999:1395). Kostnadsberäkningar visar
att myndighetens anslag 25:77
Överklagandemyndighet behöver tillföras
ytterligare 2 500 000 kr för att nämnden
skall kunna fullgöra sina uppgifter när
det nya studiestödssystemet träder i
kraft den 1 juli 2001. Finansiering sker
genom att anslaget 25:70 Särskilda
utgifter inom universitet och högskolor
m.m. minskas.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete ökas med
18 916 000 kr. Skälet är att i
statsbudgeten för 2001 ingår medel för
att justera statsbidragen till teater-,
dans- och musikinstitutioner med
anledning av att premierna för
tjänstepension och
tjänstegrupplivförsäkring anpassas till
de faktiska kostnaderna. Det ökade
premieuttaget innebär att också den
särskilda löneskatten höjs. Regeringen,
som anser att institutionerna bör
kompenseras även för detta, föreslår att
anslaget ökas med 18 916 000 kr.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
28:14 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:14 Bidrag till Svenska språknämnden
och Sverigefinska språknämnden ökas med
176 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten
för 2001 gjordes en teknisk justering av
anslaget för att kompensera för ändringen
i sättet att beräkna premier för de
statliga avtalsförsäkringarna.
Justeringen var preliminär, och det har
visat sig att anslaget tillfördes en för
låg kompensation. Regeringen föreslår
därför att ytterligare 176 000 kr anvisas
för att täcka de ökade kostnaderna för
premierna för de statliga
avtalsförsäkringarna.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.
28:19 Bidrag till bild- och formområdet
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:19 Bidrag till bild- och formområdet
ökas med 74 000 kr. Skälet till förslaget
är att i statsbudgeten för 2001 gjordes
en teknisk justering av anslaget för att
kompensera för ändringen i sättet att
beräkna premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. Justeringen var
preliminär, och det har visat sig att
anslaget tillfördes en för låg
kompensation. Regeringen föreslår därför
att ytterligare 74 000 kr anvisas för att
täcka de ökade kostnaderna för premierna
för de statliga avtalsförsäkringarna.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.
28:29 Centrala museer: Stiftelser
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:29 Centrala museer: Stiftelser minskas
med 514 000 kr. Skälet till förslaget är
att i statsbudgeten för 2001 gjordes
under detta anslag en teknisk justering
för att kompensera för ändringar i sättet
att beräkna premier för de statliga
avtalsförsäkringarna. Justeringen var
preliminär, och det har nu visat sig att
anslaget tillfördes en för hög
kompensation. Regeringen föreslår därför
att anslaget 28:29 Centrala museer:
Stiftelser minskas med 514 000 kr för att
finansiera motsvarande ökningar på andra
anslag inom utgiftsområdet.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.
28:31 Bidrag till vissa museer
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:31 Bidrag till vissa museer ökas med
264 000 kr. Skälet är att i statsbudgeten
för 2001 gjordes en teknisk justering av
anslaget för att kompensera för ändring i
sättet att beräkna premier för de
statliga avtalsförsäkringarna.
Justeringen var preliminär, och det har
nu visat sig att anslaget tillfördes en
för låg kompensation. Regeringen föreslår
därför att ytterligare 264 000 kr anvisas
för att täcka de ökade kostnaderna för
premierna för de statliga
avtalsförsäkringarna.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.
28:38 Stöd till trossamfund
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
28:38 Stöd till trossamfund minskas med
2 150 000 kr. Minskningen motsvarar
kostnader för avgiftshjälp som räknas av
från trossamfundens statsbidrag. Anslaget
minskas för att finansiera ökade utgifter
på det under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd uppförda
anslaget 3:2 Skattemyndigheterna.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag.
30:4 Stöd till friluftsorganisationer
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
30:4 Stöd till friluftsorganisationer
ökas med 400 000 kr och att finansiering
sker genom att anslaget 30:1 Stöd till
idrotten minskas med 400 000 kr. Under
2000 har ett antal organisationer som
bedriver frilufts- och
främjandeverksamhet bildat
samarbetsorganet Frisam. Denna
organisation har till ändamål att bevara
och utveckla förutsättningarna för
friluftsliv och rekreation i vid
bemärkelse. Anslaget föreslås ökas för
att göra det möjligt för Frisam att
genomföra projekt som syftar till att
belysa bl.a. friluftslivets betydelse för
folkhälsan samt för besöks
näringen/turismen och
friluftsorganisationerna som en del av
den sociala ekonomin.
Motionen
I den moderata motionen Fi22 av Elisabeth
Fleetwood m.fl. (m) åberopas att
moderaterna i samband med
budgetregleringen i höstas föreslog att
anslaget för stöd till
friluftsorganisationer borde varit lägre,
eftersom stödet till
friluftsorganisationer bör gå till
verksamhet som riktas särskilt till barn
och ungdom. Nu föreslår regeringen en
ökning av detta anslag, vilket
motionärerna avvisar. Regeringen borde ha
haft bättre framförhållning. Frisam
existerade redan år 2000. Vidare menar
motionärerna att regeringens
argumentering för att stödja denna
organisation finansiellt både är svag och
bristfällig. Regeringen anser bl.a. att
Frisam skall genomföra projekt för att
belysa friluftslivets betydelse för
folkhälsan, men ett sådant projekt borde
kunna finansieras av de medel som står
till Folkhälsoinstitutets förfogande.
Kulturutskottets yttrande
Kulturutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag
och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
kulturutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis) och avstyrker motion
Fi22 (m).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
21:1 Bostadsbidrag
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
21:1 Bostadsbidrag minskas med
500 000 000 kr. Utgifterna för
bostadsbidrag är beroende av hur
hushållens inkomster, bostadskostnader
och sysselsättningsgrad utvecklas. Den
gynnsammare utvecklingen av
sysselsättningen och reallönerna medför
att utgifterna för bostadsbidraget
minskar.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i yttrandet
BoU6y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
34:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador minskas med 10 000 000 kr.
Anslaget 34:5 föreslås minskas för att
bidra till att finansiera ökningen av
anslaget 34:1 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
under utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i yttrandet
BoU6y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
31:12 Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att under år 2001 inom
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande besluta
om stöd till investeringar för
nybyggnad av hyresbostäder i områden
med bostadsbrist som innebär utgifter
på högst 1 300 000 000 kr under åren
2002-2004.
Det innebär att punkt 26 i
propositionen tillstyrks. Ett nytt
ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder på 1 000 000
kr anvisas. (Jfr avsnittet
Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsområden.) Motstående
motioner avstyrks.
Jämför reservation 4 (m, kd, c, fp).
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen
bemyndigas att under år 2001 inom
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande besluta
om stöd till investeringar för nybyggnad
av hyresbostäder i områden med
bostadsbrist som innebär utgifter på
högst 1 300 000 000 kr under åren
2002-2004 (punkt 26) samt att ett nytt
ramanslag 31:12 Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder på 1 000 000
kr anvisas.
Skälet till regeringens förslag är att
bostadsbristen har ökat i landet sedan
mitten av 1990-talet. I dag råder
bostadsbrist i 61 kommuner med
tillsammans 45 % av landets befolkning. I
tillväxtregionerna beräknas
sysselsättningen öka kraftigt och
befolkningen öka med totalt 250 000
personer fram till år 2010. Det låga
bostadsbyggandet riskerar att begränsa
den ekonomiska tillväxten såväl i
tillväxtregionerna som i landet som
helhet. Flera prognoser pekar nu på ett
vkat byggande de kommande åren. Andelen
hyresrätter i nyproduktionen sjunker
dock. Ombildningar från hyresrätt till
bostadsrätt i storstadsregionerna minskar
ytterligare tillgången på hyresrätter i
bostadsbeståndet. Det är angeläget att
eftersträva en blandning av
upplåtelseformer vid nyproduktion av
bostäder.
Motioner
Regeringens förslag om att inrätta ett
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder avvisas i sex motioner.
I Folkpartiets partimotion Fi20 yrkande
28 föreslås att regeringens förslag
avslås av riksdagen. Enligt motionen är
inte bidraget en effektiv åtgärd mot
bostadsbristen. Även i partimotionerna
Fi17 (m), Fi18 (kd) och Fi19 (c) förordas
ett riksdagens avslag på
regeringsförslaget. Förslagen om
preliminär ram för utgiftsområde 18 för
åren 2002-2004 utgår i dessa motioner
från denna förutsättning. I motionerna
framhålls att skattelättnader inom
bostadssektorn är en bättre åtgärd för
att åstadkomma ett ökat bostadsbyggande.
I Centerpartiets motion framhålls även
behovet av åtgärder som kan främja
konkurrensen inom bostadsbyggandet.
Moderata samlingspartiets syn på
regeringens förslag utvecklas i motion
Fi21 (m). I motionen anförs att
erfarenheterna av direkta ekonomiska
bidrag till bostadsbyggande i olika
generella former entydigt pekar i negativ
riktning. Motionärerna framhåller också
att näringslivet samstämmigt har avvisat
tanken på att införa ett
investeringsbidrag. Investeringsbidraget
anses kunna bli kostnadsdrivande och
konkurrenshämmande. Motsvarande argument
för ett avslag på regeringsförslaget förs
också fram i motion Fi27 (m). I denna
motion föreslås även att riksdagen i ett
tillkännagivande skall framhålla att
förutsättningarna för nyproduktion av
hyresbostäder bör förbättras på annat
sätt. Detta bör enligt motionären ske
genom bl.a. sänkta skatter, ökad
konkurrens, förändringar i
fastighetsbildningen, förenklingar i plan-
och bygglovsprocessen samt förändringar i
hyressättningssystemet.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i yttrande
BoU6y propositionens förslag och
avstyrker motionerna.
Utvecklingen på bostadsmarknaden under
1990-talet har sedan en längre tid givit
anledning till oro. De ekonomiska
problemen i början av detta decennium
bidrog till en kraftig nedgång i
bostadsproduktionen. Även om det
ekonomiska läget förbättrats under senare
år kvarstår omfattande problem på
bostadsmarknaden. Trots en i vissa delar
av landet alltmer tilltagande
bostadsbrist har nyproduktionen av
bostäder fortfarande inte kommit upp till
en nivå som kan anses vara långsiktigt
hållbar. Enligt Boverkets bedömningar
skulle det behöva byggas 25 000-30 000
lägenheter årligen för att svara mot den
långsiktiga efterfrågan. Det kan nämnas
att under de senaste åtta åren har det i
genomsnitt endast byggts 13 000
lägenheter per år.
Förutom att den totala omfattningen av
bostadsbyggandet behöver öka finns
anledning att rikta uppmärksamhet mot
vilken typ av bostäder som byggs. Andelen
bostadsrätter i nyproduktionen har
markant ökat under senare år. Detta trots
att många hushåll, inte minst ungdomar
och yngre familjer, i första hand
efterfrågar hyreslägenheter med en rimlig
boendekostnad. Tillgången på
hyreslägenheter har ytterligare
begränsats genom den politik med
utförsäljning av kommunalt ägda
hyresbostäder som bedrivs i vissa
kommuner.
Mot bakgrund av den ovan summariskt
redovisade situationen på
bostadsmarknaden framstår det enligt
bostadsutskottets uppfattning som
nödvändigt med statliga åtgärder för att
åstadkomma en ökad produktion av bostäder
upplåtna med hyresrätt. Utskottet ser
därför positivt på regeringens förslag om
ett nytt investeringsbidrag. Särskilt
positivt är att förslaget givits en
inriktning som innebär att stödet kan
kanaliseras till den typ av bostäder som
bäst behövs, dvs. hyresbostäder som kan
upplåtas till en rimlig boendekostnad.
Det är samtidigt viktigt att framhålla
att en förutsättning för att bidraget
skall få avsedd effekt är att alla
berörda parter aktivt medverkar till att
hålla de totala produktionskostnaderna
nere. Byggföretagen har en viktig roll i
arbetet med att begränsa de direkta
byggkostnaderna. Som framhålls i
propositionen har
Byggkostnadsdelegationen visat att det
genom en konsekvent kostnadskontroll går
att producera bostäder till rimliga
kostnader. En ytterligare förutsättning
för att boendekostnaden skall kunna hamna
på en rimlig nivå är att kommunerna genom
sin markpolitik bidrar till att även
markkostnaderna begränsas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 26) och avstyrker motionerna Fi21
(m), Fi27 (m) yrkande 2 och Fi20 (fp)
yrkande 28.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet minskas med
4 000 000 kr för att finansiera höjningen
av anslaget 34:1 Naturvårdsverket under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i yttrande
BoU6y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
Överlåtande av förvaltningsuppgift till
organ i annat medlemsland beträffande
strukturfondsprogram
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen
antar propositionens förslag om lag om
ändring i lagen (1996:506) om
överlåtelse av en förvaltningsuppgift
till en övervakningskommitté m.m.
(punkt 11 i propositionen) med den
ändringen att lagen bör träda i kraft
den 31 juli 2001. Lagen innebär att
regeringen när det gäller
strukturfondsprogram för
gemenskapsinitiativ får överlåta
uppgiften som förvaltningsmyndighet och
utbetalande myndighet till ett organ i
ett annat medlemsland inom EU som
deltar i programmet.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen
skall få överlåta uppgiften som
förvaltningsmyndighet och utbetalande
myndighet till ett organ i ett annat
medlems-land inom EU som deltar i
programmet när det gäller
strukturfondsprogram för
gemenskapsinitiativ. Bakgrunden till
förslaget är att i EG:s regelverk, främst
i rådets förordning nr 1260/1999 av den
21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för
strukturfonderna artikel 9, fastställs
att det för den innevarande
strukturfondsperioden skall finnas en
förvaltningsmyndighet per program samt en
eller flera nationella, regionala eller
lokala utbetalande myndigheter.
Programmen inom Interreg skall således
enligt regelverket förvaltas gemensamt av
länderna. Inför medlemsländernas
förhandlingar med kommissionen om
innehållen i programmen har de
medlemsländer det gäller kommit överens
om att vissa av de program som Sverige
deltar i kommer att förvaltas av en
svensk myndighet och andra av ett organ i
ett annat medlemsland i enlighet med
rådets förordning.
Övrigt
Enligt 10 kap. 5 § regeringsformen kan
rättskipnings- eller förvaltningsuppgift
som ej direkt grundar sig på
regeringsformen genom beslut av riksdagen
överlåtas till annan stat, till
mellanfolklig organisation eller till
utländsk eller internationell inrättning
eller samfällighet. Riksdagen får också i
lag bemyndiga regeringen eller annan
myndighet att i särskilda fall besluta om
sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften
myndighetsutövning, skall riksdagens
förordnande ske genom ett beslut, varom
minst tre fjärdedelar av de röstande
förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om
sådan överlåtelse kan också fattas i den
ordning som gäller för stiftande av
grundlag.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 11) med den ändringen att lagen
bör träda i kraft den 31 juli 2001.
Skälet för ändringen är att författningen
bör komma ur trycket i god tid innan den
träder i kraft.
Utskottet förordar att riksdagen fattar
beslut med kvalificerad majoritet i
enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 5 §
regeringsformen.
33:4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 33:4
Ersättning för nedsättning av
socialavgifter även får användas för
att genomföra ett program för att
främja användningen av modern
informationsteknik i företag i de
regionalpolitiskt mest utsatta områdena
(punkt 27 i propositionen). Motstående
motion avstyrks.
Jämför reservation 5 (kd).
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
33:4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter även får användas för att
genomföra ett program för att främja
användningen av modern informationsteknik
i företag i de regionalpolitiskt mest
utsatta områdena.
Till följd av EG-kommissionens beslut
den 21 december 2000, att stödformen inte
är förenlig med den gemensamma marknaden
och att den därför inte längre får
tillämpas efter år 1999, kommer anslaget
under 2001 endast att belastas med
retroaktiva utbetalningar.
Regeringen har tidigare förklarat att
den avser att föreslå riksdagen att de
regionalpolitiska medel som frigörs om
stödformen inte godkänns i stället skall
användas för att på andra sätt förbättra
förutsättningarna för näringslivet i de
regionalpolitiskt sett mest utsatta
områdena, dvs. i huvudsak de områden som
tidigare haft nedsatta socialavgifter.
Ett användningsområde, som redan
beslutats, är att delvis finansiera
utbyggnad av regionala transportnät för
IT-infrastruktur som inte kommer till
stånd på kommersiella grunder.
Ett annat användningsområde för dessa
medel, som regeringen aviserat, är
genomförandet av ett särskilt program för
att främja användningen av modern
informationsteknik i företag i dessa
områden. Verket för näringslivsutveckling
har för närvarande regeringens uppdrag
att lämna förslag till innehåll,
omfattning och genomförande av ett sådant
program. Programmet beräknas igångsättas
under budgetåret. Utgifter för ett sådant
program bör fortsättningsvis kunna
finansieras från anslaget 33:4 Ersättning
för nedsatta socialavgifter inom hela
eller delar av stödområde A.
Motioner
I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)
avvisas regeringens förslag. I motionen
anförs att Kristdemokraterna anser att de
medel som frigörs efter kommissionens
beslut skall återföras till
statsbudgeten. Det finns inte någon
färdig plan för hur medlen skall
användas.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 27). Motion Fi29 (kd) yrkande 2
avstyrks.
Utskottet vill dock påpeka att det inte
är tillfredsställande att ett anslags
benämning inte täcker ändamålet. Om
regeringen avser att föreslå riksdagen
att det nu aktuella anslaget skall
anvisas för det nya ändamålet även under
2002 förutsätter utskottet att regeringen
överväger en mer adekvat benämning på
anslaget.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
34:1 Naturvårdsverket
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
34:1 Naturvårdsverket ökas med 4 000 000
kr. Skälet är att ett statligt
pilotprojekt för myggbekämpning avses
inledas.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 21 Energi
Affärsverket svenska kraftnäts
finansiella befogenheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att ge Affärsverket svenska
kraftnät rätt att för år 2001 lämna
delägarlån och teckna borgen för lån
till bolag, i vilka Affärsverket
svenska kraftnät förvaltar statens
aktier och andelar, intill ett belopp
om 30 miljoner kronor. Därmed
tillstyrks punkt 19 i propositionen.
Därmed tillstyrks punkt 28 i
propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen
bemyndigas att ge Affärsverket svenska
kraftnät rätt att för år 2001 lämna
delägarlån och teckna borgen för lån till
bolag, i vilka Affärsverket svenska
kraftnät förvaltar statens aktier och
andelar, intill ett belopp om 30 miljoner
kronor. Affärsverket svenska kraftnät
dger 25 % i Swedish Transmission Research
Institute (STRI AB) i Ludvika. Företaget
bedriver utveckling och provning inom
området elektrisk kraftöverföring och
distribution. Verksamhet bedrivs i en
fastighet som innehåller en för ändamålet
anpassad provhall. STRI AB hyr i dag
fastigheten av ett av ABB delägt
fastighetsbolag. Ett förvärv av
fastigheten skulle nedbringa STRI AB:s
kostnader för verksamheten. För att STRI
AB skall kunna finansiera ett
fastighetsköp erfordras borgen från
delägarna. Övriga delägare, dvs. ABB,
Vattenfall AB och norska Statnett SF,
meddelade att de är villiga att teckna
borgen i relation till sitt aktieinnehav.
För Affärsverket svenska kraftnät betyder
detta ett borgensåtagande för STRI AB:s
räkning om 20 miljoner kronor, vilket är
10 miljoner kronor mer än Affärsverket
svenska kraftnäts bemyndiganderam ger
utrymme för. Långivaren accepterade en
borgen från Affärsverket svenska kraftnät
om endast 10 miljoner kronor under
förutsättning att Affärsverket svenska
kraftnät tog initiativ till ett utökat
borgensbemyndigande. Fastighetsförvärvet
genomfördes av STRI AB i december 2000.
Av dessa skäl föreslås regeringen 2001
att få befogenhet att låta Affärsverket
svenska kraftnät i ökad utsträckning
teckna borgen för bolag som affärsverket
förvaltar aktier eller andelar i.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Funktionen Transporter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att ansvaret för
delfunktionen Landsvägstransporter i
det civila försvaret förs över från
Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket. Förslaget innebär att punkt
29 i propositionen tillstyrks.
Propositionen
I propositionen föreslås (punkt 29) att
ansvaret för delfunktionen
Landsvägstransporter i det civila
försvaret förs över från Överstyrelsen
för civil beredskap till Vägverket.
Regeringen anser att den för det civila
försvaret vägledande ansvarsprincipen
entydigt talar för att
delfunktionsansvaret för
Landsvägstransporter bör ligga på
Vägverket. Genom sitt sektorsansvar och
därmed följande kontakter med
landsvägstransportnäringen - framför allt
åkeri- och bussbranschen - är Vägverket
dessutom väl lämpat att ta ansvaret för
delfunktionen. Vägverket bör därför
fr.o.m. den 1 juli 2001 ha ansvaret för
delfunktionen Landsvägstransporter.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 29).
34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
34:1 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut ökas med
20 000 000 kr. Med anledning av att
kostnaderna under innevarande år ökar för
Sveriges medverkan i det europeiska
samarbetet inom European organisation for
the exploitation of meteorological
satellites (EUMETSAT) ökar resursbehovet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
36:1 Vägverket: Administration
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
36:1 Vägverket: Administration minskas
med 257 600 000 kr. I samband med
omstruktureringar av de centrala
myndighetsfunktionerna inom
näringslivsområdet fördelades medel efter
en bedömning av anslagsbehovet.
Regeringen bedömer nu att fördelningen
behöver justeras med hänsyn tagen till
myndigheternas uppgifter. Vidare bidrar
minskningen till finansieringen av
ökningarna av andra anslag inom
utgiftsområdet.
Motionen
Per-Richard Molén m.fl. (m) anser i
motion Fi30 yrkande 1 att regeringens
förslag till medelsomfördelning inom
vägområdet är rimligt men framhåller att
reduceringen av ramanslaget Vägverket:
Administration inte får resultera i
minskade forskningsinsatser.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Trafikutskottet noterar att
propositionen ger begränsad information
om vilken påverkan som den förordade
anslagsminskningen för Vägverkets
administrationsanslag får för aktuell
verksamhet. Enligt vad utskottet erfarit
kommer dock inte Vägverkets FoU-
verksamhet att påverkas. Utskottet
förutsätter att så inte sker. Enligt
trafikutskottets mening är det angeläget
att konsekvenserna av förslag till större
medelsomföringar fortsättningsvis
redovisas. Med hänvisning till det
anförda föreslår trafikutskottet att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkande 1.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis) och avstyrker motion
Fi30 (m) yrkande 1.
36:2 Väghållning och statsbidrag
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
36:2 Väghållning och statsbidrag ökas med
230 000 000 kr. Vägverket har minskat
kostnaderna för administration åren 2000
och 2001 och behöver använda medlen
främst för väghållningsåtgärder med
anledning av översvämningarna sommaren år
2000 samt för anslagsfinansierad
myndighetsutövning inom anslaget 36:2
Väghållning och statsbidrag. Innebörden
är att en del av Vägverkets
administrationsanslag år 2001 i stället
kan användas för väghållningsåtgärder.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Göteborgsöverenskommelsen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att den av
riksdagen fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen även får
användas för att finansiera s.k.
förgäveskostnader på 13 600 000
miljoner kronor enligt 3 § i
Göteborgsöverenskommelsen. Därmed
tillstyrks punkt 30 i propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås (punkt 30) att
den av riksdagen fastställda låneramen
för Göteborgsöverenskommelsen även får
användas för att finansiera s.k.
förgäveskostnader på 13 600 000 miljoner
kronor enligt 3 § i
Göteborgsöverenskommelsen.
Göteborgsregionen har till regeringen
framfört en begäran om ersättning för
planeringsåtgärder för vägtullssystemet
m.m. och Östra länken som inte kommer
till nytta, s.k. förgäveskostnader enligt
3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Ersättningsanspråken uppgår totalt till
13,6 miljoner kronor. I proposition
1997/98:150 anförde regeringen bl.a. dels
att den nya överenskommelsen med Göteborg
innebär att staten ersätter berörda
kommuner för del av nedlagda kostnader
dock sammanlagt högst 200 miljoner
kronor, dels att återstoden av de
statliga åtagandena finansieras med de
statligt garanterade lånen på sammanlagt
3 700 miljoner kronor. Omfattningen av
ersättningsanspråk enligt 3 § i
Göteborgsöverenskommelsen var inte känd
när proposition 1997/98:150 beslöts. Mot
bakgrund av detta anser regeringen att de
aktuella förgäveskostnaderna bör
finansieras inom ramen för de lån som
skall finansiera
Göteborgsöverenskommelsen. Effekterna av
finansieringsåtgärden är att
Göteborgsöverenskommelsen kan fullföljas
utan att några ytterligare anslagsmedel
nu behöver tillskjutas för att finansiera
Göteborgsregionens ersättningsanspråk
enligt 3 § i Göteborgsöverenskommelsen.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 30).
Utbyggnad av väg E 6
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
får besluta om lån i Riksgäldskontoret
intill ett belopp av 100 000 000 kr för
att inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby. Därmed tillstyrks punkt
31 i propositionen. En motion avstyrks.
Jämför reservation 6 (m).
Propositionen
I propositionen redovisas att Vägverket
på regeringens uppdrag utrett
förutsättningarna att belägga trafiken på
väg E 6 i norra Bohuslän med vägavgifter
i syfte att finansiera utbyggnaden av den
nordliga delen av väg E 6 inklusive halva
den nya bron över Svinesund. Vägverkets
förslag till vägavgifter innebär att
endast den tunga trafiken skall beläggas
med avgift vid färd till Sverige.
Avgiften är beräknad till ca 100 svenska
kr. Av Vägverkets utredning framgår bl.a.
att återbetalningstiden för investeringen
i halva Svinesundsbron till Nordby samt
sträckan Nordby-Hogdal är 27 år vid en
låg fordonsvolym och en återbetalningstid
på 22 år vid en hög fordonsvolym.
För att inleda utbyggnaden av väg E 6
del Hogdal-Nordby föreslås i
propositionen att regeringen får besluta
om lån i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 100 miljoner kronor. Genom att
sträckan lånefinansieras kan byggnationen
inledas år 2001. Lånet i
Riksgäldskontoret kommer enligt
regeringen att återbetalas under 20 år i
första hand med framtida vägavgifter och
i andra hand med medel från ramanslaget
Väghållning och statsbidrag.
Motionen
Per-Richard Molén m.fl. (m) välkomnar i
motion Fi30 regeringens förslag till
avgiftsfinansiering men framhåller att
avgifterna bör betalas av alla
trafikanter (yrkande 2). Motionärerna
efterlyser vidare en redovisning från
regeringen för att närmare kunna
fastställa avgiftssystemets utformning
(yrkande 3).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Utbyggnaden av väg E 6 mellan Rabbalshede
och den planerade avgiftsfinansierade
sträckan vid Svinesund ingår i
planeringsramen för investeringar i
nationella stamvägar för
planeringsperioden 1998-2007 (prop.
1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). Trafikutskottet anser att
det är viktigt inte minst från
trafiksäkerhetssynpunkt att utbyggnaden
av E 6 kan genomföras i enlighet med
tidigare planer. Utskottet anser mot
denna bakgrund att riksdagen bör bifalla
regeringens förslag om lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 miljoner kronor för att inleda
utbyggnaden av väg E 6 del Hogdal-Nordby
(punkt 31).
Enligt väglagen (1971:948) ankommer det
på regeringen att i varje särskilt fall
besluta att avgift får tas ut för
begagnande av väg. Som framgår av
propositionen är den slutliga
utformningen av avgiftssystemet för den
nordliga delen av väg E 6 inklusive
Svinesundsbron ännu inte klar. Först
krävs bl.a. överläggningar med den norska
staten. Trafikutskottet förutsätter att
regeringen kommer att redovisa för
riksdagen hur den fortsatta utbyggnaden
av väg E 6 kommer att genomföras och
finansieras. Enligt trafikutskottets
mening finns det mot denna bakgrund inte
någon anledning för riksdagen att nu ha
några synpunkter på Vägverkets förslag
till avgiftssystem eller begära
ytterligare beslutsunderlag.
Trafikutskottet föreslår därför att
finansutskottet avstyrker motion Fi30 (m)
yrkandena 2 och 3.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 31) och avstyrker motion Fi30 (m)
yrkandena 2 och 3.
36:3 Banverket: Administration
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
36:3 Banverket: Administration minskas
med 2 400 000 kr. I samband med
omstruktureringar av de centrala
myndighetsfunktionerna inom
näringslivsområdet fördelades medel efter
en översiktlig bedömning av
anslagsbehovet. Regeringen bedömer nu att
fördelningen behöver justeras med hänsyn
tagen till myndigheternas uppgifter.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Banverket och Vägverket (Svedab)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att
dels låta Banverket och
Vägverket oåterkalleligen förbinda sig
att vid behov lämna aktieägartillskott
för att Svensk-Danska Broförbindelsen
AB:s (Svedab) egna kapital vid varje
tillfälle skall uppgå till det
registrerade aktiekapitalet,
dels låta Banverket och
Vägverket årligen lämna erforderliga
villkorade aktieägartillskott till Svedab
jämte ränta i form av
betalningsutfästelser (punkt 32 i
propositionen).
Bemyndigandet bör dock ges med det
ytterligare villkoret i förhållande
till propositionens förslag att
regeringen noggrant följer att den
planerade utvecklingen uppfylls. En
fördjupad prövning av
betalningsutfästelsernas storlek samt
en fördjupad analys av Svedabs och
Öresundskonsortiets ekonomiska
utveckling skall göras efter fem år.
Regeringen skall för riksdagen årligen
redovisa hur stora belopp
betalningsutfästelserna sammanlagt
uppgår till.
Regeringen föreslår nu att Banverket och
Vägverket gentemot Svedab med en
oåterkallelig förpliktelse förbinder sig
att lämna årliga aktieägartillskott för
att skydda Svedabs egna kapital.
Banverket och Vägverket skall vid behov
årligen lämna villkorade
aktieägartillskott till Svedab i form av
betalningsutfästelser. För den fordran
som Svedab därigenom får gentemot
Banverket och Vägverket skall verken
årligen erlägga ränta som också får
tillskjutas i form av
betalningsutfästelser.
En betalningsutfästelse kan i viss
mening anses vara en betalning. Enligt
bestämmelserna i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten är dock knappast en
betalningsutfästelse att anse som en
betalning som skall anslagsavräknas vid
utställandet. Avräkning mot anslag blir
aktuell först när en utfästelse
eventuellt behöver infrias genom
utbetalning av likvida medel. Villkorade
aktieägartillskott jämte ränta kommer i
form av betalningsutfästelser att
avräknas mot Vägverkets och Banverkets
anslag om dessa behöver infrias genom
utbetalning av likvida medel. Regeringen
bedömer vidare att de
betalningsutfästelser som Vägverket och
Banverket kommer att ställa ut till
Svedab inte är att betrakta som lån och
att således bestämmelserna i lagen
(1988:1387) om statens upplåning och
skuldförvaltning inte är tillämpliga.
Motionen
Per-Richard Molén m.fl. (m) konstaterar i
motion Fi32 yrkande 4 att Øresundsbro
Konsortiets underskott inte kan täckas
med höjda taxor. Underskottet kan heller
inte belasta de redan hårt ansträngda
trafikverken. Eftersom underskottet kan
förutses bli bestående under många år
föreslås att kostnaden i stället täcks
direkt av staten genom en egen
anslagspost i statsbudgeten som inryms
under budgettaket.
Trafikutskottets yttrande
I trafikutskottets yttrande TU6y anförs
följande: Enligt den kalkyl som
presenterades inför riksdagsbeslutet år
1991 om att anlägga en fast förbindelse
över Öresund beräknades konsortiet gå med
förlust under cirka sex år efter det att
förbindelsen öppnats för trafik.
Anledningen var att kostnaderna genom
avskrivningar, räntor och drift
inledningsvis beräknades överstiga
intäkterna. Återbetalningstiden för
upptagna lån beräknades till 27 år. Till
följd av tidigare ej förutsatt
mervärdesskattebeläggning av
broavgifterna beräknas numera att
återbetalningstiden för upptagna lån blir
förlängd till 30 år. För Svedabs del
beräknas återbetalningstiden för upptagna
lån till 38 år.
Med hänsyn bl.a. till att Øresundsbro
Konsortiets resultat redovisas hos de
båda moderbolagen redovisar även Svedab
ett negativt resultat under de inledande
åren efter det att förbindelsen tagits i
drift. Detta innebär att Svedabs egna
kapital kommer att understiga hälften av
det registrerade aktiekapitalet.
Riksdagen har mot denna bakgrund
bemyndigat regeringen att uppdra åt
Banverket och Vägverket att utställa
kapitaltäckningsgarantier till skydd för
Svedabs egna kapital (prop. 1992/93:100
bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr.
1994/95:50). Riksdagen förutsatte därvid
att kapitaltillskott till Svedab inte
skulle öka statens årliga utgifter och
därmed heller inte innebära någon
anslagsbelastning.
Trafikutskottet har mot denna bakgrund
ingen erinran mot förslaget att
regeringen bemyndigas att dels låta
Banverket och Vägverket oåterkalleligen
förbinda sig att vid behov lämna
aktieägartillskott för att Svedabs egna
kapital vid varje tillfälle skall uppgå
till det registrerade aktiekapitalet,
dels låta Banverket och Vägverket årligen
lämna erforderliga villkorade
aktieägartillskott till Svedab jämte
ränta i form av betalningsutfästelser
(punkt 32). Utskottet förutsätter att
regeringen i budgetpropositionen
fortsättningsvis redovisar Øresundsbro
Konsortiets och Svedabs ekonomi.
Trafikutskottet avstyrker därmed motion
Fi32 (m) yrkande 4.
Finansutskottets ställningstagande
Såvitt finansutskottet har kunnat utröna
är Svedab det första exemplet på att
staten skulle komma att utfärda
aktieägartillskott i form av
betalningsutfästelser. Det sätt som i
första hand bör komma i fråga när staten
skall lämna kapitaltillskott är, enligt
utskottets mening, aktieägartillskott i
form av likvida medel som avräknas från
anslag. I vissa situationer kan det i
stället vara aktuellt att utfärda
statliga garantier. Givet de premisser
som är för handen, och som redovisas i
propositionen, förefaller förslaget
emellertid att innehålla ett rimligt
förfaringssätt. Svedab är inte i behov av
likvida medel och avsikten är inte att
finansiera bron med anslagsmedel.
Samtidigt finns det anledning att
noggrant följa utvecklingen. Avsikten är
att betalningsutfästelserna aldrig skall
behöva infrias. Syftet är inte att skjuta
fram utgifter. När Svedab kan redovisa
vinst, skall betalningsutfästelserna
kunna återlämnas. Någon garanti för att
så skall bli fallet finns emellertid
inte. Regeringen bör därför förvissa sig
om att den planerade utvecklingen
uppfylls. Detta är desto angelägnare som
det bemyndigande som föreslås inte är
begränsat till ett specificerat belopp.
Betalningsutfästelserna skall vara så
stora som krävs för att skydda Svedabs
kapital. Som en betingelse för
bemyndigandet bör därför regeringen göra
en fördjupad prövning av
betalningsutfästelsernas storlek samt en
fördjupad analys av Svedabs och
Öresundsbrokonsortiets ekonomiska
utveckling efter fem år, dvs. under år
2006. Om plan och verklighet avviker
efter dessa fem år bör mellanskillnaden
inte täckas av ytterligare
betalningsutfästelser utan genom
anslagsavräkning. Vidare skall regeringen
för riksdagen årligen redovisa hur mycket
betalningsutfästelserna sammanlagt uppgår
till. Trafikutskottet föreslår att
regeringen gör en årlig redovisning av
Öresundsbrokonsortiet och Svedabs ekonomi
i budgetpropositionen, vilket
finansutskottet inte har någon invändning
mot. Slutligen bör riksdagens
bemyndigande vara betingat av att
Öresundsbrokonsortiet och Svedab inte
expanderar sin verksamhet. Om så blir
aktuellt skall riksdagens godkännande
inhämtas på nytt.
Utskottet tillstyrker delvis
propositionens förslag (punkt 32) med de
tillägg som här anförts och avstyrker
motion Fi32 (m) yrkande 4.
Banverkets låneram
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att den av
riksdagen för år 2001 godkända
låneramen i Riksgäldskontoret även får
användas för att finansiera
projekteringskostnader för
järnvägsinvesteringar
(projekteringslager). Därmed tillstyrks
punkt 33 i propositionen.
Propositionen
Av propositionen framgår att Banverket
finansierar projekteringskostnader för
järnvägsinvesteringar genom upplåning i
Riksgäldskontoret. Vid byggstart görs en
anslagsavräkning av upparbetad
projekteringskostnad. Under senare år har
värdet av projekteringslagret ökat
kraftigt, bl.a. beroende på att
investeringsprojekt inte kunnat påbörjas
i planerad omfattning. Vidare har
Riksrevisionsverket i en revisionsrapport
avseende Banverkets årsredovisning för
1999 påtalat att regleringsbrevet inte
ger ett tydligt stöd för den hittills
tillämpade principen.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund
att ändamålet för Banverkets låneram
vidgas till att även omfatta
projekteringskostnader för
järnvägsinvesteringar. Av propositionen
framgår att Banverket avser att på några
års sikt avveckla projekteringslagret
till aktuell genomförandeplan för
stomnätsplanens objekt.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet har i sitt yttrande TU2y
ingen erinran mot regeringens förslag att
den av riksdagen för år 2001 godkända
låneramen i Riksgäldskontoret även får
användas för att finansiera
projekteringskostnader. Riksdagen bör
därför bifalla punkt 33 i propositionen.
Enligt vad utskottet erfarit beräknas
medelsbehovet för detta ändamål uppgå
till omkring 1 miljard kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 33).
Ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet med den ändringen att den
bör träda i kraft den 1 augusti 2001.
Därmed tillstyrks delvis punkt 12 i
propositionen.
Propositionen
Tågtrafikledningen är i dag en
självständig enhet inom Banverket med
ansvar för bl.a. banfördelning,
trafikledning och tilldelning av
tåglägen. Regeringen anser att
tågtrafikledningens operativa verksamhet
bör integreras i Banverket för att uppnå
effektivitetsvinster och
kostnadsbesparingar. För att möjliggöra
organisationsförändringen föreslås en
ändring i lagen (1997:756) om tilldelning
av spårkapacitet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anser i sitt yttrande
TU2y det angeläget att statens
spåranläggningar utnyttjas effektivt och
tillstyrker regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1997:756) om
tilldelning av spårkapacitet (punkt 12)
med den ändringen att den bör träda i
kraft den 1 augusti 2001. Skälet för
ändringen är att författningen bör komma
ur trycket minst fyra veckor innan de
träder i kraft.
6:8 Bidrag till sjöfarten
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
36:8 Bidrag till sjöfarten ökas med
105 000 000 kr. Finansiering sker genom
att anslaget 36:10 Ersättning till
Statens järnvägar i samband med utdelning
från Swedcarrier minskas med 90 000 000
kr och anslaget 36:12 Rikstrafiken:
Trafikupphandling minskas med 15 000 000
kr. Bidrag utgår enligt förordningen
(1996:1559) om statligt stöd till svensk
sjöfart. Regeringen bedömer att medel
behöver tillföras anslaget eftersom
beräknade utbetalningar under innevarande
år överskrider anvisade medel.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande TU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag.
Framtida sjöfartsstödet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
två motioner om det framtida
sjöfartsstödet i avvaktan på att
trafikutskottet bereder proposition
2000/01:127.
Jämför reservationerna 8 (m) och 9
(kd).
Motioner
Tom Heyman och Lars Björkman (båda m)
framhåller i motion Fi25 att
sjöfartsstödet inte skall utvidgas. De
pekar på att den svenskregistrerade
handelsflottan, utom färjorna, länge har
haft svårt att hävda sig i konkurrensen
och att den sedan år 1989 är beroende av
statligt stöd. Detta är enligt motionen
en olycklig lösning. Enligt motionen har
många utvärderingar gjorts av denna typ
av riktade industristöd, och de ger alla
en genomgående mycket negativ bild av
effekterna. Stödet skapar ineffektiva
organisationer, snedvrider konkurrensen
och konserverar föråldrad teknik. Sedan
stödet infördes har enligt motionen
handelsflottan minskat, medelåldern hos
tonnaget ökat, den tekniska utvecklingen
mer eller mindre avstannat och
riskkapitalet i stort sett försvunnit.
Regeringen aviserar nu att stödet skall
mer än fördubblas och nu även utgå till
färjesjöfarten. I motionen anges att det
utökade stödet till den helt dominerande
delen kommer att utgå till ett enda
företag. Det torde inte ha inträffat
sedan varvsstödets dagar att ett enskilt
företag erhåller ett så omfattande belopp
för att täcka löpande driftunderskott.
Sjöfartsstödet kommer direkt att påverka
det statliga upplåningsbehovet, och
kostnaden för det nya driftbidraget till
färjorna överlåtes därmed till framtida
generationer att betala. När den svenska
arbetsmarknaden står inför personalbrist
på många områden planerar regeringen att
med skattemedel subventionera tämligen
lågbetalda sjöarbeten. Detta kan enligt
motionen inte vara en riktig utveckling.
Stödet bör enligt motionen därför ej
utökas, och det nuvarande sjöfartsstödet
bör avvecklas.
I motion Fi29 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 3 framhålls att det enligt
propositionen framgår att sjöfartsstödet
skall införas så snart som möjligt, dock
senast den 1 januari 2002.
Kristdemokraterna anser att det nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft redan
till sommaren, dock senast den 1
september 2001. I motionen framhålls att
svensk handelssjöfart är ledande när det
gäller miljö- och säkerhetstänkande men
att den lever under pressade ekonomiska
förhållanden. Slutligen framhålls att det
är viktigt att kompetensen finns kvar i
Sverige, och för det krävs enligt
motionen en aktiv sjöfartspolitik.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet anför följande i sitt
yttrande TU1y: I sitt av riksdagen
godkända betänkande (prop. 2000/01:1
utgiftsområde 22, bet. 2000/01:TU1, rskr.
2000/01:80) noterade utskottet med
tillfredsställelse regeringens uttalande
i budgetpropositionen för år 2001 att den
ville slå vakt om den svenska
sjöfartsnäringen, inte minst
färjesjöfarten. Regeringen betonade att
den, efter en översyn av lastsjöfartens
och färjenäringens villkor, ville ge den
svenska sjöfarten likvärdiga
konkurrensvillkor, och att det samlade
stödet borde utökas till att omfatta även
färjenäringen. Utskottet välkomnade denna
översyn och dess inriktning samt det
förslag som regeringen då aviserade.
Utskottet framhöll också att åtgärder
behövde genomföras redan under år 2001
för att stärka konkurrenskraften och
motverka utflaggning. Utskottet framhöll
vidare att regeringen snarast möjligt
borde återkomma till riksdagen med
förslag om hur åtgärderna under år 2001
skulle utformas. Det som då anfördes av
utskottet gavs regeringen till känna.
Regeringen lämnade den 10 maj 2001 en
proposition till riksdagen om vidgat
statligt ekonomiskt stöd till
sjöfartsnäringen (prop. 2000/01:127). I
propositionen föreslås att ett
sjöfartsstöd införs som omfattar både
last- och passagerarfartyg i
internationell trafik. Syftet är att ge
svensk sjöfartsnäring konkurrensvillkor
som är likvärdiga med andra EU-länders
handelsflottor. Utskottet kommer att
behandla denna proposition senare denna
vår. I avvaktan på denna behandling bör
riksdagen avslå motionerna Fi25 (m) och
Fi29 (kd) yrkande 3.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker, i likhet med
trafikutskottet, motionerna Fi25 (m) och
Fi29 (kd) yrkande 3.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet ökas
med 1 000 000 kr. Syftet är att
möjliggöra en ökad
fältforskningsverksamhet rörande
ekologisk produktion vid
Lantbruksuniversitet, varför anslaget bör
tillföras 7 000 000 kr. Dessutom föreslås
anslaget minskas med 6 000 000 kr för att
bidra till finansiering av ökningar av
andra anslag inom utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning
och kollektiv forskning minskas med
6 000 000 kronor. Anslaget föreslås
minskas för att finansiera åtgärder
redovisade under anslagen 42:1 Statens
veterinärmedicinska anstalt och 43:1
Statens jordbruksverk.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
42:1 Statens veterinärmedicinska anstalt
ökas med 5 000 000 kr. Det finns enligt
regeringen behov av ytterligare ett
smittskyddsklassat laboratorium.
Existerande laboratorium är fullt
belastat med BSE-analyser (galna ko-
sjukan). Utbrott av allvarlig smittsam
djursjukdom av virologisk natur skulle
därför vara svår att hantera med
nuvarande laboratorieresurser. Samtidigt
är BSE-diagnostik av tillfällig karaktär
och ligger därför utanför Statens
veterinärmedicinska anstalts (SVA)
normala verksamhet. Regeringen anser att
SVA bör tillföras 5 000 000 kronor under
innevarande år. När det gäller utgifter
för detta ändamål 2002 avser regeringen
att återkomma i budgetpropositionen.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
43:1 Statens jordbruksverk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 43:1
Statens jordbruksverk minskas med
3 400 000 kronor. Dessutom tillstyrks
att anslaget även får användas för BSE-
kontroller. Det senare förslaget
innebär att utskottet tillstyrker punkt
34 i denna del i propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
43:1 Statens jordbruksverk minskas med
3 400 000 kr. Dessutom föreslås (punkt 34
delvis) att anslaget även får användas
för BSE-kontroller. Kostnaden för BSE-
kontroller av 20 000 djur beräknas till
19 000 000 kr. För detta ändamål finns
9 000 000 kr i statsbudgeten, och
5 000 000 kr medfinansieras från EG-
budgeten. Regeringen anser att Statens
jordbruksverk behöver ytterligare
5 000 000 kr för BSE-kontroller.
Distriktsveterinärorganisationen hade
år 2000 upplupna kostnader för
semesterlöneskuld och skadestånd på
8 038 000 kr. Regeringen anser att
6 000 000 kr skall tillföras anslaget för
att täcka kostnaderna.
Jordbruksverket ersätter Tullverkets
kostnader för kontroll av livsmedel som
kan erhålla exportbidrag. Kostnaderna har
vkat och ytterligare 1 500 000 kr behövs
för ändamålet. För dessa åtgärder
behöver, menar regeringen, 12 500 000 kr
tillföras anslaget.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 34 i denna del).
Inkomsttitel 2556 Djurregisteravgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att inkomsttitel
2556 Djurregisteravgifter slopas och
att avgiftsinkomsterna redovisas mot
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.
Förslaget innebär att utskottet
tillstyrker punkt 34 i denna del i
propositionen.
Propositionen
I propositionen anförs att
djurregisterverksamheten för nöt och gris
bör hanteras på samma sätt som
hundregistret, köttklassificeringen m.m.
Detta innebär att inkomsttitel 2556
Djurregisteravgifter föreslås slopas och
att avgiftsinkomsterna redovisas mot
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk
(punkt 34 i denna del).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 34 i denna del).
43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att anslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m.
också skall kunna användas för att
finansiera BSE-kontroller och ett
program för kontroll av campylobakter.
Förslaget innebär att utskottet
tillstyrker punkt 35 i propositionen.
Propositionen
I propositionen (punkt 35) föreslås att
anslaget 43:5 Arealersättning och
djurbidrag m.m. också skall kunna
användas för att finansiera BSE-
kontroller och ett program för kontroll
av campylobakter. Skälet för regeringens
förslag är att ett bidrag motsvarande
5 750 000 kr erhålls från EG-budgeten för
att finansiera kontroll av såväl BSE som
campylobakter. Bidraget ryms inom ramen
för anvisade medel.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 35).
43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
43:7 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m. minskas med
2 100 000 kr. Anslaget föreslås minskas
för att finansiera åtgärder redovisade
under anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet
minskas för att finansiera åtgärder
redovisade under anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i yttrande MJU2y propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker, i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet, propositionens
förslag (punkt 37 delvis).
44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. minskas med
2 000 000 kr. Anslaget föreslås minskas
för att finansiera åtgärder redovisade
under anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk. Minskningen finansierar
också ökningen av det under utgiftsområde
1 Rikets styrelse upptagna anslaget 45:1
Sametinget.
Motion
I motion Fi32 av Bengt-Ola Ryttar m.fl.
(s) framhålls vikten av fortsatt
omarronderingsverksamhet på minst
oförändrad nivå. Riksdagen bör på nytt
genom ett tillkännagivande fästa
regeringens uppmärksamhet på
nödvändigheten av att omarronderingen
även framgent kan bedrivas på minst
oförändrad nivå.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
När det gäller anslaget 44:4 Stöd till
jordbrukets rationalisering m.m.
tillstyrker miljö- och jordbruksutskottet
i sitt yttrande MJU2y propositionens
förslag men anför även följande. I
statsbudgeten för år 2001 finns för detta
ändamål uppfört ett ramanslag på 20
miljoner kronor. 5 miljoner kronor avser
bidrag till jordbrukets rationalisering
och 15 miljoner kronor skall täcka
förluster på grund av statlig
kreditgaranti. Enligt vad miljö- och
jordbruksutskottet erfarit avser
regeringens förslag om en minskning av
anslaget delposten Bidrag till
jordbrukets rationalisering, som till
stor del används för att finansiera
omarronderingsverksamheten. I samband med
riksdagens behandling av statsbudgeten
för innevarande år konstaterade utskottet
att omarronderingsverksamheten bör
bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet
är naturligtvis att nå de positiva
effekter för enskilda och samhället som
en rationalisering av
fastighetsindelningen ger, särskilt vad
gäller jord- och skogsbruk. En
kontinuerligt bedriven
omarronderingsverksamhet är också en
förutsättning för att lantmäteriet skall
kunna bevara och utveckla sin kompetens
på området. Miljö- och jordbruksutskottet
fann mot den bakgrunden att bidraget till
jordbrukets rationalisering inte borde
begränsas till enbart tidigare beslutade
etgärder utan även få användas till nya
omarronderingsprojekt. Om detta innebar
att anslagsbehovet måste omprövas
förutsatte utskottet att regeringen
skulle återkomma med förslag till
finansiering i kommande
budgetproposition. Riksdagen beslutade
att ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om
omarronderingsverksamheten (bet.
2000/01:MJU2, rskr. 2000/01:86 och 87).
Enligt miljö- och jordbruksutskottets
mening är regeringens förslag att minska
anslaget avseende bidrag till jordbrukets
rationalisering inte till någon del ägnat
att tillgodose riksdagens tidigare beslut
när det gäller den fortsatta
omarronderingsverksamheten. Förutom de
uppenbara svårigheter som följer av
förslaget när det gäller att kunna
fullfölja redan gjorda åtaganden innebär
det, såvitt utskottet förstår, att
möjligheterna att finansiera nya
omarronderingsprojekt blir ytterst
begränsade. Enligt miljö- och
jordbruksutskottets mening bör riksdagen
därför än en gång uppmärksamma regeringen
på nödvändigheten av att omarronderingen
även framgent kan bedrivas på minst
oförändrad nivå. Det anförda, som även
ligger i linje med de synpunkter som
redovisas i motion Fi32 (s), bör ges
regeringen till känna.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker i likhet med miljö-
och jordbruksutskottet propositionens
förslag (punkt 37 delvis). Utskottet
föreslår också att riksdagen gör ett
tillkännagivande med den innebörd som
miljö- och jordbruksutskottet föreslår
och understryker att den finansiering som
behövs får ske inom utgiftsområdet.
Motion Fi32 (s) tillstyrks således
delvis.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
26:2 Verket för Innovationssystem:
Forskning och utveckling
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
26:2 Verket för innovationssystem:
Forskning och utveckling minskas med
89 960 000 kr. I statsbudgeten för 2001
tillfördes anslaget 90 574 000 kr för att
lösa tidigare ingångna förpliktelser i
samband med övergång till ett renodlat
bemyndigandesystem. Huvuddelen av dessa
förpliktelser löstes emellertid genom
förbrukning av ett stort anslagssparande
från det tidigare anslaget D1 Teknisk
forskning och utveckling (vilket numera
ingår i anslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och
utveckling) redan under år 2000. Av de
ingångna förpliktelserna återstår endast
614 000 kr. För att en oförändrad ram
skall behållas för 2001 föreslår
regeringen att anslaget minskas med
89 960 000 kr.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Ram för ordinarie exportgarantier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att under budgetåret 2001
ikläda staten betalningsansvar intill
ett belopp av högst 175 000 000 000 kr
för exportkreditgarantier. Därmed
tillstyrks punkt 36 i propositionen.
Propositionen
I propositionen föreslås att regeringen
bemyndigas att under budgetåret 2001
ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av högst 175 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier. Skälet till
förslaget är att efterfrågan på garantier
bedöms bli större än tidigare beräknat.
För närvarande uppgår ramutnyttjandet
efter schablonmässiga justeringar av
utfästelsebeloppen till 112 miljarder
kronor. Därmed är det återstående
utrymmet inom den av riksdagen beslutade
ramen otillräckligt. Utnyttjandet
beräknas öka till 155 miljarder kronor
när några nu kända stora kontrakt kommer
att ingås. Dessutom är stora delar av
engagemanget i utländsk valuta, vilket
innebär att stora valutafluktuationer
påverkar ramutnyttjandet.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 36).
38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
38:1 Myndigheten för företagsutveckling:
Förvaltningskostnader ökas med 20 000 000
kr. Skälet för regeringens förslag är att
i statsbudgeten för 2001 minskades
resurserna för det nya Verket för
näringslivsutveckling med 20 miljoner
kronor. Detta skedde utan att tillräcklig
hänsyn togs till omfattningen av
myndighetens uppgifter. Anslaget behöver
därför, såsom näringsutskottet redan
tidigare påpekat (bet. 2000/01:NU1),
tillföras ytterligare medel.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
38:6 Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
38:6 Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning ökas med
4 000 000 kr. De utökade medlen avses
användas för att stödja forsknings- och
utvecklingsinsatser i Norrbotten och
Västerbotten. Insatserna avses vidtas för
hållbar utveckling inom gruvnäringen och
för kompetensutveckling med anknytning
till geovetenskap, malmgeologi och
bergsteknik.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
38:10 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
38:10 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser ökas med 2 700 000 kr.
Finansiering sker genom att anslaget
38:12 Bidrag till standardisering,
provning och mätteknisk FoU m.m. minskas
med 1 000 000 kr och anslaget 38:14
Rymdverksamhet minskas med 1 700 000 kr.
Skälet till förslaget är att mättekniska
områden som särskilt behöver förstärkas
finns inom t.ex. opto- och
höghastighetselektronik. FoU-samarbetet
med industrin behöver också stärkas och
den mättekniska kompetensen ökas hos
särskilt mindre företag.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
39:5 Investeringsfrämjande
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
39:5 Investeringsfrämjande ökas med
14 720 000 kr. Finansiering sker genom
att anslaget 39:3 Exportfrämjande
verksamhet minskas med 5 000 000 kr och
genom att anslaget 91:2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting minskas.
Den investeringsfrämjande verksamhet
som Delegationen för utländska
investeringar i Sverige (Invest in Sweden
Agency, ISA) bedriver, har visat sig
resultera i ett ökat antal utländska
direktinvesteringar i Sverige. Regeringen
anser därför att ytterligare 5 000 000 kr
behövs för investeringsfrämjandet, som är
ett effektivt medel att uppnå regeringens
mål avseende tillväxt och sysselsättning.
Medlen skall användas till att förstärka
verksamheten inom främst bioteknik,
biomedicin samt IT och elektronik.
För att skapa förutsättningar för den
skånska delen av Öresundsregionen att
marknadsföra sig internationellt och
därmed stärka Skånes
tillväxtförutsättningar behöver
ytterligare 9 720 000 kr tillföras
investeringsfrämjandet.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
40:1 Marknadsdomstolen
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
40:1 Marknadsdomstolen ökas med 500 000
kr. Syftet med förslaget är att
säkerställa kvaliteten på verksamheten
vid Marknadsdomstolen.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
40:2 Konsumentverket
Propositionen
Anslaget 40:2 Konsumentverket föreslås
minskas för att finansiera ökningen av
andra anslag under utgiftsområdet.
Effekterna av detta är att
Konsumentverket får ett minskat
ekonomiskt utrymme och att vissa åtgärder
inte kommer att kunna genomföras under
innevarande år.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
40:3 Allmänna reklamationsnämnden ökas
med 1 500 000 kr. Skälet till förslaget
är att antalet ärenden hos Allmänna
reklamationsnämnden har ökat kraftigt
under det senaste halvåret, varför
resursbehovet är betydligt större än vad
regeringen tidigare beräknat.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet tillstyrker i ett
protokollsutdrag propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 37 delvis).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
91:1 Generellt statsbidrag till kommuner
och landsting
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
91:1 Generellt statsbidrag till kommuner
och landsting ökas med 150 000 000 kr.
Reformen Maxtaxa och allmän förskola som
beslutades av riksdagen i november 2000
innehåller ett antal olika lagreglerade
delar som kommer att genomföras vid
skilda tidpunkter. Den 1 juli 2001 införs
en skyldighet för kommuner att erbjuda
plats i förskoleverksamhet för barn med
arbetslösa föräldrar och den 1 januari
2002 införs motsvarande skyldighet för
barn vars föräldrar är hemmavarande för
vård av annat barn. Den 1 januari 2003
införs en allmän förskola för barn i
åldern 4-5 år. Då kommunerna genom
lagstiftning blir skyldiga att
tillhandahålla dessa reformer kompenseras
de genom en ökning av det generella
statsbidraget.
91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting
Propositionen
I propositionen föreslås att anslaget
91:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting minskas med
9 720 000 kr. Minskningen föreslås för
att finansiera ökningen av det under
utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda
anslaget 39:5 Investeringsfrämjande.
Finansutskottets sammanställning av
anslag och utgiftsområden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med regeringens
förslag. Därmed tillstyrks
propositionens punkt 37. Utskottet
föreslår också ett tillkännagivande om
omarrondering. Därmed tillstyrks delvis
motion Fi32. Övriga motioner avstyrks.
Jämför reservationerna 10 (m) och 11
(fp).
Regeringens förslag till ökningar av
anslagen uppgår till brutto 5 791
miljoner kronor. I vissa fall finns
förslag till finansiering av den
föreslagna utgiftsökningen genom
minskning av 2001 års anslag.
Minskningarna av 2001 års anslag uppgår
till totalt 3 335 miljoner kronor. Detta
innebär således att anvisade medel ökar
med 2 456 miljoner kronor netto. Efter de
föreslagna åtgärderna uppgår
budgeteringsmarginalen till 3,2 miljarder
kronor för år 2001.
Finansutskottet har i det föregående
tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna. Utskottet har i
samtliga fall tillstyrkt regeringens
förslag till anslagsförändringar.
Motstående motioner har med ett undantag
avstyrkts. Således tillstyrks
propositionens förslag punkt 37 samt
delvis motion Fi32. Utskottets förslag
till riksdagsbeslut framgår av punkt 29 i
utskottets förslag jämte den
efterföljande specifikationen över
ändrade ramar på utgiftsområden och
ändrade och nya anslag.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Finansiering av
investeringar och rörelsekapital
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för budgetåret 2001 besluta om
krediter för myndigheters räntekonton
i Riksgäldskontoret intill ett belopp
av 16 900 000 000 kr. Vidare
bemyndigar riksdagen regeringen att
för budgetåret 2001 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
statens verksamhet intill ett belopp
av 20 300 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01: 100
punkterna 13 och 14.
2. Presstöd
Riksdagen godkänner den föreslagna
ändringen av reglerna för presstöd.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 15 och avslår
motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 27,
2000/01:Fi28 samt 2000/01:Fi29 yrkande
1.
Reservation 1 (m, fp)
Reservation 2 (kd)
3. Bidrag till kapitalet i
Europeiska utvecklingsbanken
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda ramanslaget
2:9 Bidrag till kapitalet i Europeiska
utvecklingsbanken. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 16.
4. Ägande av Vasallen AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att
överta aktierna i Vasallen AB genom
utdelning eller annat förfarande.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 17.
5. Avvecklingen av Brisingen
Holding AB
Riksdagen bemyndigar regeringen att
avveckla Brisingen Holding AB. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 18.
6. Medel till
utrikesförvaltningen
Riksdagen avslår motion 2000/01:Fi20
yrkande 29.
Reservation 3 (m, kd, c, fp)
7. Ansökningsavgifter för
uppehålls- och arbetstillstånd
Riksdagen bemyndigar regeringen att
meddela föreskrifter om avgifter för
ansökan om uppehålls- och
arbetstillstånd enligt de riktlinjer
som föreslås. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 19.
8. Funktionen Civil ledning
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda
ramanslaget 6:4 Funktionen Civil
ledning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 20.
9. Kustbevakningen
Riksdagen godkänner förslaget till
ny investeringsplan för
Kustbevakningen för perioden
2001-2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 21.
10. Statsbidrag till
vårdartjänst m.m.
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg uppförda ramanslaget
16:3 Statsbidrag till vårdartjänst
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
90 000 000 kr efter år 2001. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 22.
11. Stimulansbidrag och
åtgärder inom äldrepolitiken
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg uppförda ramanslaget
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 60 000 000 kr efter år 2001.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 23.
12. Användning av medel i
folkpensioneringsfonden
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av medel i
folkpensioneringsfonden. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 24.
13. Erbjudande av plats inom
aktivitetsgarantin
Riksdagen godkänner regeringens
förslag i fråga om erbjudande av plats
inom aktivitetsgarantin. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 25.
14. Investeringsbidrag för
nybyggnad av hyresbostäder
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2001, såvitt avser det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
föreslagna nya ramanslaget 31:12
Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder, besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 1 300 000
000 kr under åren 2002-2004.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 26 och avslår
motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 28,
2000/01:Fi21 och 2000/01:Fi27 yrkande
2.
Reservation 4 (m, kd, c, fp)
15. Överlåtelse av
förvaltningsuppgift till organ i annat
medlemsland beträffande
strukturfondsprogram
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1996:506)
om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m. med den
ändringen att författningen skall
träda i kraft den 31 juli 2001. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:100 punkt 11.
16. Ersättning för nedsättning
av socialavgifter
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling uppförda ramanslaget
33:4 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 27 och avslår motion
2000/01:Fi29 yrkande 2.
Reservation 5 (kd)
17. Affärsverket svenska
kraftnäts finansiella befogenheter
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2001 ge Affärsverket svenska
kraftnät de finansiella befogenheter
som föreslås. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 28.
18. Funktionen Transporter
Riksdagen godkänner att ansvaret för
delfunktionen Landsvägstransporter i
det civila försvaret förs över från
Överstyrelsen för civil beredskap till
Vägverket. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:100 punkt 29.
19. Göteborgsöverenskommelsen
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av den av riksdagen
fastställda låneramen för
Göteborgsöverenskommelsen. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 30.
20. Utbyggnad av väg E 6
Riksdagen bemyndigar regeringen att
låta Vägverket ta upp lån i
Riksgäldskontoret intill ett belopp av
100 000 000 kr för att inleda
utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 31 och avslår motion
2000/01:Fi30 yrkandena 2 och 3.
Reservation 6 (m)
21. Banverket och Vägverket
(Svedab)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
vidta de åtgärder i fråga om
aktieägartillskott till Svensk-Danska
Broförbindelser AB:s (Svedab) som
föreslås under de förutsättningar som
anges i propositionen och som
utskottet anför i avsnittet Banverket
och Vägverket (Svedab). Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:100 punkt 32 och avslår motion
2000/01:Fi30 yrkande 4.
Reservation 7 (m)
22. Banverkets låneram
Riksdagen godkänner den förslagna
användningen av den av riksdagen för
år 2001 beslutade låneramen i
Riksgäldskontoret för Banverkets
investeringar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 33.
23. Ändring i lagen om
tilldelning av spårkapacitet
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1997:756)
om tilldelning av spårkapacitet med
den ändringen att den skall träda i
kraft den 1 augusti 2001. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:100 punkt 12.
24. Framtida sjöfartsstödet
Riksdagen avslår motionerna
2000/01:Fi25 och 2000/01:Fi29 yrkande
3.
Reservation 8 (m)
Reservation 9 (kd)
25. Statens jordbruksverk
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:1 Statens
jordbruksverk. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 34 i denna del.
26. Inkomsttitel 2556
Djurregisteravgifter
Riksdagen godkänner att inkomsttitel
2556 Djurregisteravgifter slopas och
att avgiftsinkomsterna redovisas mot
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 34 i denna del.
27. Arealersättning och
djurbidrag m.m.
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar uppförda
ramanslaget 43:5 Arealersättningar och
djurbidrag m.m. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 35.
28. Ram för ordinarie
exportgarantier
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2001 ikläda staten
betalningsansvar intill ett belopp av
högst 175 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2000/01:100
punkt 36.
29. Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001
Riksdagen godkänner ändrade ramar
för utgiftsområden samt anvisar
ändrade och nya anslag för budgetåret
2001 i enlighet med bifogad
specifikation samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad
utskottet anfört om omarrondering.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2000/01:100 punkt 37 samt delvis
motion 2000/01:Fi32 och avslår
motionerna 2000/01:Fi22, 2000/01:Fi23,
2000/01:Fi24, 2000/01:Fi27 yrkande 1,
2000/01:Fi30 yrkande 1 samt
2000/01:Fi31.
Reservation 10 (m)
Reservation 11 (fp)
Stockholm den 31 maj 2001
På finansutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Jan Bergqvist (s), Mats Odell
(kd), Gunnar Hökmark (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s),
Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson (s),
Anna Åkerhielm (m), Carin Lundberg (s),
Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Gunnar
Axén (m), Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek
(c), Karin Pilsäter (fp), Tommy Waidelich
(s) och Lars Bäckström (v).
Förslag till beslut om tilläggsbudget 1
för budgetåret 2001 (punkt 29 i Förslag
till riksdagsbeslut)
Utskottets förslag till ramar och anslag
överensstämmer med regeringens förslag.
Specifikation av ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag för budgetåret 2001
Tusental kronor
Utgiftsområde Regeringens förslag
Anslag
Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/ny
statsbu anslag
dgeten ram/ans snivå
2001 lag
2 Allmänna bidrag till 99 362 140 280 99 502
5 kommuner 633 913
91: Generellt statsbidrag
1 till kommuner och 78 105 150 000 78 255
landsting, ramanslag 500 500
91: Bidrag till särskilda
2 insatser i vissa
kommuner och 2 066 -9 720 2 056
landsting, 200 480
reservationsanslag
Summa 2 455 124
anslagsförändring på
tilläggsbudget
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1.Presstöd (punkt 2) (m, fp)
av Gunnar Hökmark (m), Lennart
Hedquist (m), Anna Åkerhielm (m),
Gunnar Axén (m) och Karin Pilsäter
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår den föreslagna ändringen
av reglerna för presstöd. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2000/01:Fi20 yrkande
27 och 2000/01:Fi28 samt avslår
proposition 2000/01:100 punkt 15 och
motion 2000/01:Fi29 yrkande 1.
Ställningstagande
Regeringens förslag om ändrade
presstödsregler bör, i enlighet med vad
som anförs i motionerna Fi20 (fp)
yrkande 27 och Fi28 (m), avslås.
Presstödet har sedan ett trettiotal år
haft i stort samma inriktning, trots att
medielandskapet förändrats dramatiskt.
Det har inte bidragit till att tidningar
i ekonomiska svårigheter har kunnat
räddas som förväntat. Stödet har däremot
bidragit till att strukturella reformer
har försenats och att konkurrensvillkoren
snedvridits. Att höja presstödet för att
medel frigjorts till följd av tidningen
Arbetets nedläggning är inte motiverat.
2.Presstöd (punkt 2) (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner den föreslagna
ändringen av reglerna för presstöd
beträffande samdistributionsstödet och
avslår förslaget beträffade driftsstödet.
Därmed bifaller riksdagen motion
2000/01:Fi29 yrkande 1, bifaller delvis
proposition 2000/01:100 punkt 15 och
avslår motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 27
och 2000/01:Fi28.
Ställningstagande
När det gäller förslaget om ändrade
presstödsregler bör endast uppjusteringen
av samdistributionsstödet med 5 %
genomföras. Förslaget att höja
driftsstödet med 12 % bör, som anförs i
motion Fi 29 (kd) yrkande 1, däremot
avslås.
3.Medel till utrikesförvaltningen
(punkt 6) (m, kd, c, fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark
(m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Per Landgren (kd),
Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ger som sin mening regeringen
till känna vad som anförs i reservation 3
om ökade medel till utrikesförvaltningen.
Därmed tillstyrker riksdagen motion
2000/01:Fi20 yrkande 29.
Ställningstagande
Vi anser att anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen bör tillföras
ytterligare 25 miljoner för att göra
det möjligt att bibehålla ambassaderna
i Tunis, Lima, Beirut och vid Heliga
stolen. I länder som är av central
betydelse för Sveriges utrikes- eller
säkerhetspolitiska intressen, som är
viktiga för svenskt näringsliv, som är
partner i utvecklingssamarbetet eller
som är av stor regional betydelse är
det av betydande vikt att Sverige
besitter diplomatisk närvaro. Att av
besparingsskäl lägga ner ambassaderna
i Tunis, Lima, Beirut och vid Heliga
stolen anser vi vara oerhört
beklagligt. Sveriges utlandsbevakning
skulle på så vis bli nedgraderad på
ett mycket olyckligt sätt. Detta bör
riksdagen tillkännage för regeringen
som sin mening.
4.Investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder (punkt 14) (m, kd, c,
fp)
av Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark
(m), Lennart Hedquist (m), Anna
Åkerhielm (m), Per Landgren (kd),
Gunnar Axén (m), Lena Ek (c) och Karin
Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår förslaget om ett
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder. Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 28,
2000/01:Fi21 och delvis 2000/01:Fi27
yrkande 2 och avslår proposition
2000/01:100 punkt 26.
Ställningstagande
Det behövs helt andra åtgärder för att
komma till rätta med de omfattande
problemen på bostadsmarknaden. Som
framhålls i motioner från Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna
behöver långsiktigt goda förutsättningar
för byggande och förvaltning av bostäder
skapas. Det handlar bl.a. om sänkt
skattetryck på bostadssektorn,
förenklingar i plan- och byggprocessen,
en översyn av hyressättningssystemet samt
åtgärder för att främja konkurrensen inom
byggsektorn. På dessa områden har vi
presenterat delvis olika förslag, men med
en inriktning som till stora delar
sammanfaller. Inför höstens
riksdagsarbete har vi för avsikt att
återkomma med förslag om hur
bostadsmarknaden skall kunna bringas i
balans i hela landet. Vi anser emellertid
inte att det finns skäl att i samband med
2001 års tilläggsbudget fördjupa oss i
dessa frågor. I detta sammanhang
begränsar vi oss därför till att helt
kortfattat redogöra för några av de skäl
som talar mot regeringens förslag om att
införa ett nytt investeringsbidrag.
Rent allmänt kan det konstateras att en
bidragsgivning med den föreslagna
utformningen inte på något sätt påverkar
de grundläggande orsakerna till de
problem som föranlett regeringens
förslag. Erfarenheterna från liknande
bidragsformer är också till stora delar
negativa. Inte sällan har denna typ av
statliga insatser visat sig kunna bli
såväl kostnadsdrivande som
konkurrenshämmande. Det finns således en
uppenbar risk för att ett
investeringsbidrag med den förordade
inriktningen inte bara kommer att visa
sig vara ineffektivt utan att det även
direkt motverkar sitt syfte och gör
betydligt mer skada än nytta. Redan nu
har den effekten uppkommit att
bostadsföretag skjuter upp planerade
byggprojekt i avvaktan på att de närmare
villkoren för bidraget skall redovisas.
Från flera håll har det också ifrågasatts
om bidraget, med de villkor om hyrestak
m.m. som regeringen aviserat, alls kommer
att kunna användas där behovet av nya
bostäder är som störst.
Det är enligt vår uppfattning
anmärkningsvärt att regeringen inte
förmått ta fasta på de enträgna krav på
långsiktigt hållbara regler för
bostadsbyggandet som vid upprepade
tillfällen förts fram av en i stort sett
enig bygg- och bostadssektor. Ett nytt
tillfälligt investeringsbidrag riskerar
att ytterligare försena de nödvändiga
åtgärderna. Bostadsmarknaden har under
alltför lång tid lidit av tillfälliga och
ogenomtänkta statliga insatser.
Regeringen har också fått tydliga
signaler om att bostadssektorn inte
önskar nya åtgärder av denna typ. Vid
exempelvis den offentliga utfrågning på
temat "Varför byggs det så få
hyresbostäder i Sverige?" som
bostadsutskottet genomförde i mars i år
fanns det i princip ingen part som tyckte
att investeringsbidrag är önskvärda. Även
de partsföreträdare som i brist på andra
insatser inte ansåg sig helt kunna avvisa
tanken på sådana åtgärder uttryckte en
stor tveksamhet på grund av risken för
oönskade bieffekter och bristen på
långsiktighet.
Med hänvisning till det ovan anförda
anser vi att regeringens förslag om ett
nytt investeringsbidrag för byggande av
hyresbostäder bör avslås av riksdagen.
5.Ersättning för nedsättning av
socialavgifter (punkt 16) (kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 16 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår den föreslagna
användningen av det under utgiftsområde
19 Regional utjämning och utveckling
uppförda ramanslaget 33:4 Ersättning för
nedsättning av socialavgifter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2000/01:Fi29
yrkande 2 och avslår proposition
2000/01:100 punkt 27.
Ställningstagande
Vi avstyrker regeringens förslag till
användning av det aktuella anslaget
eftersom det inte finns någon färdig plan
för hur de frigjorda medlen skall
användas. Medlen bör återföras till
statsbudgeten.
6.Utbyggnad av väg E 6 (punkt 20) (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen bemyndigar regeringen att låta
Vägverket ta upp lån i Riksgäldskontoret
intill ett belopp av 100 000 000 kr för
att inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby samt ger som sin mening
regeringen till känna vad som anförs i
reservation 6 om avgiftsfinansieringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2000/01:100 punkt 31 samt
helt motion 2000/01:Fi30 yrkandena 2 och
3.
Ställningstagande
Moderata samlingspartiet har sedan länge
förordat en fortsatt utbyggnad av väg E
6. Vi har därför ingen erinran mot
regeringens förslag att Vägverket får ta
upp lån i Riksgäldskontoret intill ett
belopp av 100 miljoner kronor för att
inleda utbyggnaden av väg E 6 del
Hogdal-Nordby. Vi anser dock att
avgifterna för den aktuella sträckan
inklusive den halva bron över Svinesund
bör betalas av samtliga trafikanter. För
att kunna närmare fastställa avgiftsnivån
bör regeringen återkomma till riksdagen
med information om hur avgiftsberäkningen
bör utformas. Detta bör riksdagen
tillkännage som sin mening för
regeringen. Riksdagen bör således bifalla
motion Fi30 (m) yrkandena 2 och 3.
7.Banverket och Vägverket (Svedab)
(punkt 21) (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår förslaget om
aktieägartillskott i form av
betalningsutfästelser till Svensk-Danska
Broförbindelser AB:s (Svedab) samt
tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2000/01:Fi30 yrkande 4 och avslår
proposition 2000/01:100 punkt 32.
Ställningstagande
Vi instämmer i den kritik som framförs i
motion Fi30 (m). Vi anser att regeringen
bör återkomma med ett nytt förslag i
budgetpropositionen där erforderligt
kapitaltillskott finansieras via anslag.
Detta bör riksdagen tillkännage som sin
mening för regeringen.
8.Framtida sjöfartsstödet (punkt 24) (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening för
regeringen vad som anförs i reservation
8. Riksdagen bifaller därmed motion
2000/01:Fi25 och avslår motion
2000/01:Fi29 yrkande 3.
Ställningstagande
Den svenskregistrerade handelsflottan,
utom färjorna, har länge haft svårt att
hävda sig i konkurrensen. Sedan år 1989
är den beroende av statligt stöd, vilket
är en olycklig lösning. Många
utvärderingar har gjorts av denna typ av
riktade industristöd och de ger alla en
genomgående mycket negativ bild av
effekterna. Stödet skapar ineffektiva
organisationer, snedvrider konkurrensen
och konserverar föråldrad teknik. Sedan
stödet infördes har handelsflottan
minskat, medelåldern hos tonnaget ökat,
den tekniska utvecklingen mer eller
mindre avstannat och riskkapitalet i
stort sett försvunnit. Regeringen
aviserar nu att stödet skall mer än
fördubblas och även utgå till
färjesjöfarten. Det utökade stödet kommer
till den helt dominerande delen att utgå
till ett enda företag. Det borde inte ha
inträffat sedan varvsstödets dagar att
ett enskilt företag erhåller ett så
omfattande belopp för att täcka löpande
driftunderskott. Eftersom färjenäringen,
till skillnad från den vanliga
lastsjöfarten, verkar i en sorts
oligopolmarknad med mycket begränsad
konkurrens mellan de olika företagen, är
stödet än mer anmärkningsvärt.
Sjöfartsstödet kommer därför direkt att
påverka det statliga upplåningsbehovet,
och kostnaden för det nya driftsbidraget
till färjorna överlåts därmed till
framtida generationer att betala. När den
svenska arbetsmarknaden står inför
personalbrist på många områden planerar
regeringen att med skattemedel
subventionera tämligen lågbetalda
sjöarbeten. Detta kan enligt vår
uppfattning inte vara en riktig
utveckling. Stödet bör enligt motionen
därför ej utökas och det nuvarande
sjöfartsstödet bör avvecklas. Detta bör
riksdagen tillkännage som sin mening för
regeringen.
Riksdagen bör således bifalla motion Fi25
(m).
9.Framtida sjöfartsstödet (punkt 24)
(kd)
av Mats Odell och Per Landgren (båda
kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager som sin mening för
regeringen vad som anförs i reservation
9. Riksdagen bifaller därmed motion
2000/01:Fi29 yrkande 3 och avslår motion
2000/01:Fi25.
Ställningstagande
I vårpropositionen skriver regeringen att
sjöfartsstödet skall införas så snart som
möjligt, dock senast den 1 januari 2002.
Kristdemokraterna anser att det nya
sjöfartsstödet skall träda i kraft redan
till sommaren, dock senast den 1
september 2001. Vi anser att svensk
handelssjöfart är ledande på miljö- och
säkerhetstänkande men att den lever under
pressade ekonomiska förhållanden. Därför
vill vi framhålla att det är viktigt att
kompetensen finns kvar i Sverige och för
det krävs enligt vår uppfattning en aktiv
sjöfartspolitik. Detta bör tillkännages
för regeringen. Riksdagen bör således
bifalla motion Fi29 (kd) yrkande 3.
10. Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001 (punkt 29) (m)
av Gunnar Hökmark, Lennart Hedquist,
Anna Åkerhielm och Gunnar Axén (alla
m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag för budgetåret 2001 i enlighet
med den specifikation som betecknats med
(m) i bilaga 3 samt ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om
omarrondering samt vad i reservation 10
anförs om polisverksamheten,
Migrationsverket, Utlänningsnämnden samt
om- och nylokalisering av
försvarsverksamhet. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2000/01:100
punkt 37 och motion 2000/01:Fi32 och
bifaller helt motionerna 2000/01:Fi22,
2000/01:Fi23, 2000/01:Fi24, 2000/01:Fi27
yrkande 1, 2000/01:Fi30 yrkande 1 samt
2000/01:Fi31.
Ställningstagande
Vi biträder de förslag som finns i de
moderata motionerna Fi22, Fi23, Fi24,
Fi27, Fi30 och Fi31. Det innebär att
riksdagen bör avslå regeringens förslag
beträffande försvaret,
friluftsorganisationer och
investeringsbidrag för nybyggnad av
hyresbostäder. Regeringsförslaget om
minskade medel till Vägverket kan
accepteras under förutsättning att det
inte drabbar forskningsverksamheten.
Dessutom bör riksdagen göra ett
tillkännagivande om polisverksamheten,
Migrationsverket och Utlänningsnämnden.
Skälen för våra förslag är följande.
Försvarskrisen är över oss igen. Förra
årets försvarsbeslut visar sig redan nu
vara otillräckligt, även med de
begränsade ambitioner som ligger bakom
beslutet.
Försvarsbeslutet som helhet är
underbalanserat. Driften blir avsevärt
dyrare än beräknat under 2002-2004.
Dessutom har regeringen genom beslutade
och föreslagna pålagor belastat
Försvarsmakten med kostnader på minst 650
miljoner - kanske upp till 1 250 miljoner
- kronor/år utöver vad som fanns med i
försvarsbeslutet.
Underskottet för förbandsverksamheten
uppgick förra året till drygt 700
miljoner. Detta som följd av högre
kostnader än beräknat - framför allt för
avveckling men också för kostnader för
driften av den nya organisationen - och
därmed svårigheter att anpassa
verksamheten i övergången från den gamla
till den nya ekonomiska ramen. Resultatet
av överutnyttjandet innebar alltför stora
ambitionssänkningar redan i förbandens
planerade verksamhet under 2001. En stor
del av de påverkbara kostnaderna skars
bort i budgetdialoger under början av
året. Utveckling och framtidstro
förvandlades till ett utbildningsår med
ytterligare hårda sparkrav.
För att både klara av situationen
kortsiktigt och komma till rätta med
underskotten långsiktigt föreslog
Försvarsmakten i budgetunderlaget att få
använda överskott från
materielanskaffningen för att täcka
överskridanden inom förbandsverksamheten,
såväl de existerande för 2000 som de
väntade för 2001. Regeringen föreslår
emellertid att endast förra årets
vverskridande skall täckas genom att
använda överskottet från
materielanskaffningen. En organisation
som redan utsatts för ytterst hårda
sparkrav tvingas att inskränka
verksamheten med ytterligare 700 miljoner
kronor för innevarande år.
Moderata samlingspartiet anser i
grunden att av riksdagen beslutad
verksamhet skall genomföras inom de ramar
som anvisats. Detta kräver emellertid att
det finns en balans mellan beslutad
verksamhet och tilldelade resurser.
Förslaget i tilläggsbudgeten är sålunda
orimligt. Det är inte möjligt att minska
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. under de kvarvarande sju
månaderna på ett sådant sätt som
regeringen begär. Att "öka
omvandlingstrycket" för att få försvaret
att komma i kostymen är en sak, men
metoderna ansvarslösa. Det är möjligt att
den kamerala ekvationen kan lyckas. Detta
kräver dock att all förbandsverksamhet i
huvudsak inställs under resten av året.
Försvarsmaktens högkvarter har inför
försvarsutskottet redovisat vilka
konsekvenserna blir under 2001. Förslagen
är att:
· hemvärnsutbildningen reduceras
med 50 %,
·
· förbandsutbildningen minskas med
30-40 % av de rörliga kostnaderna,
·
· flygtidsuttag och gångtid på
fartyg reduceras kraftigt,
·
· omskolningen av JAS försenas ca
1 år (utöver effekten av den militära
flygutbildningens lokalisering),
·
· helikopterverksamheten i
försvaret inskränks till fredsräddning,
SAR (Search and Rescue) och
ambulanstransporter samt
·
· vid skolor och centrum
senareläggs övergångsutbildning av
arméofficerare och studie- och
utvecklingsverksamheten dras ned
kraftigt.
·
Sammantaget innebär detta att såväl
internationalisering som utveckling av
insatsorganisationen försenas. Utöver
detta försenas omställningen till "det
nya försvaret". Planerad
omförrådsställning senareläggs och på den
utrustning som finns i förråd begränsas
underhållet (300-500 civilanställda
avskedas).
Övriga åtgärder som övervägs är att
ställa in eller reducera det taktiska
programmet samt stabs- och
chefsprogrammen vid Försvarshögskolan.
Detta trots att 70% av kostnaden vid
Försvarshögskolan inte går att påverka.
Hemvärnets verksamhet övervägs att helt
ställas in. Dessutom övervägs ytterligare
reduceringar av förbandsverksamheten.
Det handlar alltså om att hitta
åtgärder som över huvud taget är möjliga
att genomföra för att spara pengar. Men
då får skattebetalarna heller ingen
vidare effekt av de 45 miljarder som
faktiskt satsas på totalförsvaret.
Stora oönskade avgångar av officerare
är redan en del av verkligheten. Förra
året slutade över 400 officerare helt
utan de generösa erbjudanden som andra
fått. Och avhoppen - för att inte säga
strömhoppen - fortsätter. Många duktiga
och välutbildade nyckelpersoner
försvinner när Försvarsdepartementet ökar
omvandlingstrycket. Försvaret blöder inte
bara ekonomiskt, utan också personellt.
Kompetensflykten fortsätter. Om
utvecklingen fortsätter riskeras ett
självgenererande förfall och
systemkollaps.
Särskilt allvarliga blir konsekvenserna
för de delar av verksamheten där de
berörda kan "rösta med fötterna".
Åtskilliga hemvärnsmän och framför allt
unga officerare kommer inte att finnas
kvar efter detta halvårs stålbad. Också
framtida rekryteringskraft vad gäller
såväl hemvärn som officerare försämras
genom åtgärderna.
För att ta försvaret ur detta kaos
krävs handling på kort och på lång sikt.
På kort sikt mera pengar - i första hand
ett ekonomiskt tillskott, i andra hand
överföringar från materielanslagen för
2001. Det drabbar visserligen förnyelsen
- investeringarna som inte görs nu måste
göras senare - men är till skillnad från
dråpslaget mot övnings- och
utbildningsverksamheten inte helt
omöjliga att ta igen.
Regeringen tror sig genom den hårda
linjen driva på för en bättre
budgetdisciplin i försvaret vars
förbandsverksamhet nu "skall in i
kostymen". Ambitionen är god, men de
panikåtgärder som planeras har inget med
frågan om att komma in i kostnadsramen
för nästa försvarsbeslutsperiod att göra.
Om besparingsåtgärderna vore ett led i en
anpassning av förbandsverksamheten skulle
det vara förståeligt. Självklart behövs
åtgärder på sikt - planeringen och
prognosinstrumenten har varit
undermåliga, men är också till stor del
ett resultat av brister i regeringens
styrning av Försvarsmakten - men detta är
inget skäl för att utsätta Försvarsmakten
för panikbesparingar som fördröjer den
nödvändiga omställningen av försvaret.
Regeringen försvarar sig med att pengar
kan komma att tillskjutas sedan - när man
känner utfallet. Då är skadan redan
skedd. I efterhand kan ju pengar bara
skjutas till om panikåtgärderna inte ger
det utfall man hoppas på. Verksamheten
drabbas lika hårt i vilket fall.
Regeringen agerar i stället för att
reagera. Detta är inte ansvarsfullt.
Samtidigt har stora investeringar i
försvarsfastigheter genomförts under 1990-
talet. Av dessa investeringar har minst
en och en halv miljard kronor investerats
i försvarsfastigheter som nu har lämnats
eller planeras att lämnas. Nya
investeringar pågår och andra planeras.
Det är utmanande att genomföra dessa
investeringar med sikte på 2010-2015 när
utrymmet för de åtaganden som staten gör
samtidigt krymper på de flesta områden.
Det är ett uppenbart slöseri med
skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det
förvånande att dessa investeringar kan
göras obehindrat samtidigt som
förbandsverksamheten åläggs
besparingskrav av sådan omfattning att
det blir förödande för
utbildningsresultat och övrig verksamhet.
Denna utveckling är destruktiv för de
anställda inom Försvarsmakten och för
allmänhetens förtroende för det sätt på
vilket riksdag och regering styr
utvecklingen av det s.k. nya försvaret.
1 400 000 000 kr bör, i enlighet med
Försvarsmaktens förslag, föras från
ramanslaget 6.3 Materiel, anläggningar
samt forskning och utveckling till
ramanslaget 6.1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
Riksdagen bör därutöver ge regeringen i
uppdrag att pröva samtliga nu beslutade,
pågående och planerade om- och
nylokaliseringar av försvarsverksamhet.
Syftet skall vara att frigöra
investeringsmedel som kan tillföras ram-
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt
forskning och utveckling som en
engångskompensation för de reduktioner
som har genomförts och nu planeras att
genomföras av detta anslag.
Moderaterna föreslog i samband med
budgetregleringen i höstas att anslaget
för stöd till friluftsorganisationer
borde varit lägre, eftersom stödet till
friluftsorganisationer bör gå till
verksamhet som riktas särskilt till barn
och ungdom. Nu föreslår regeringen en
ökning av detta anslag, vilket
motionärerna avvisar. Regeringen borde
haft bättre framförhållning. Frisam
existerade redan år 2000. Vidare menar
motionärerna att regeringens
argumentering för att stödja denna
organisation finansiellt både är svag och
bristfällig. Regeringen anser bl.a. att
Frisam skall genomföra projekt för att
belysa friluftslivets betydelse för
folkhälsan, men ett sådant projekt borde
kunna finansieras av de medel som står
till Folkhälsoinstitutets förfogande.
Som vi redovisat i reservation nr. 4
anser vi att riksdagen inte bör bifalla
regeringens förslag om investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder. I
konsekvens härmed behöver riksdagen inte
anvisa ett nytt anslag för ändamålet.
Antalet poliser, nu omkring 16 000,
räcker inte för att trygga medborgarnas
säkerhet. Rikspolisstyrelsens bedömning
är att det skulle behövas 19 000 poliser
för att bl.a. närpolisreformen skall
fungera. Vi delar den uppfattningen.
Polisbristen är ett påtagligt problem
överallt i landet, och det är realistiskt
att räkna med att läget kommer att
försämras ytterligare om inte kraftfulla
insatser görs. Enligt vår mening borde
utskottet i enlighet med förslaget i
motion Fi24 ha begärt ett ytterligare
resurstillskott till polisen med 250
miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Dessa medel skulle ha använts
för att täcka hela underskottet i
polisens budget. Dessutom skulle en
kraftfull satsning på polisutbildningen
ha kunnat genomföras redan i år. Det
skulle också ha varit möjligt att lätta
på den besvärliga personalsituationen
genom att omedelbart anställa fler
experter och annan civilanställd
personal.
Enligt vår mening bör ytterligare
resurser tillföras Migrationsverket. Mot
bakgrund av att antalet asylsökande under
innevarande budgetår väntas bli
väsentligt större än regeringens tidigare
bedömningar anser även regeringen att
anslaget bör öka. Regeringens förslag
till anslagsökning är dock helt
otillräckligt, eftersom endast 12
miljoner kronor skall användas för att
förkorta handläggningstiderna och därmed
de långa väntetiderna. Enligt vår mening
bör Migrationsverket tillföras
ytterligare 25 miljoner kronor utöver de
27 miljoner kronor som regeringen
föreslagit för återstoden av innevarande
budgetår.
Även Utlänningsnämnden bör få utökade
resurser, nämligen 2,5 miljoner kronor
utöver regeringens förslag till ökning,
för att kunna fullgöra sina uppgifter.
Vi anser att forsknings- och
utvecklingsverksamhet är viktigt för den
fortsatta utvecklingen av
vägtrafiksystemet och för att förbättra
väghållningens effektivitet. Riksdagen
bör därför bifalla motion Fi30 (m)
yrkande 1. Det betyder att minskningen av
anslaget Vägverket: Administration bör
ske genom en effektivisering av
administrationen och inte resultera i
minskade forskningsinsatser inom
vägområdet. Vi har ingen erinran mot
regeringens förslag för innevarande
budgetår beträffande ändringar av ramen
för utgiftsområde 22 Kommunikationer och
anslagen.
11. Ändrade och nya anslag samt
ändrade ramar för utgiftsområden för
år 2001 (punkt 29) (fp)
av Karin Pilsäter (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag för budgetåret 2001 i enlighet
med den specifikation som betecknats med
(fp) i bilaga 3 samt tillkännager för
regeringen som sin mening vad som anförs
i reservation 11 om omarrondering. Därmed
bifaller riksdagen delvis proposition
2000/01:100 punkt 37 samt motionerna
2000/01:Fi32 och 2000/01:Fi27 yrkande 1
och avslår motionerna 2000/01:Fi22,
2000/01:Fi23, 2000/01:Fi24, 2000/01:Fi30
yrkande 1 samt 2000/01:Fi31.
Ställningstagande
Som jag redovisat i reservation nr 4
anser jag att riksdagen inte bör bifalla
regeringens förslag om investeringsbidrag
för nybyggnad av hyresbostäder. Jag
ställer mig bakom vad som anförs i frågan
i den folkpartistiska motionen Fi20. I
konsekvens härmed behöver riksdagen inte
anvisa ett nytt anslag för ändamålet. Jag
ställer mig även bakom vad miljö- och
jordbruksutskottet anför om
omarronderingen.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Kustbevakningen
av Lena Ek (c).
För Centerpartiet är det en hjärtefråga
att ge hela landet en chans att
utvecklas. När jag har ställt mig positiv
till en ny investeringsplan för
Kustbevakningen bygger det på
förutsättningen att investeringarna inte
koncentreras till huvudstadsområdet, utan
även kommer andra delar av landet till
del.
2. Affärsverket svenska kraftnäts
finansiella befogenheter
av Lena Ek (c).
I en interpellation (2000/01:212) som
besvarades av näringsministern den 6
februari i år frågade jag vilka åtgärder
regeringen avser att vidta för att
säkerheten i eldistributionen skall vara
tillfredsställande. Bakgrunden till min
fråga var bl.a. att efter julhelgerna
inträffade ett snöfall runt Vättern och
Vänern, 3 decimeter snö. Det gav till
effekt att tusentals hushåll blev utan
el. Fler än 14 000 hushåll i dessa
områden var utan el i mer än en vecka,
och flera tusen hushåll var utan el i mer
än tio dagar enligt de uppgifter som har
framkommit vid förfrågan till de
ansvariga bolagen, främst Vattenfall.
I sitt svar angav näringsministern att
regeringen bedriver ett kontinuerligt
förbättringsarbete när det gäller
försörjningstryggheten i fråga om el.
Detta görs bl.a. genom att utvärdera och
förändra reglerna för tillsynen av och
driften av nätverksamhet. Hösten 1999
fick en utredare i uppdrag att se över
behovet av en skärpning av bestämmelserna
för tillsyn av nätverksamhet.
Elnätsutredningen lämnade i november
förra året ett delbetänkande med förslag
som bl.a. innebär att större tyngd läggs
på kvaliteten i överföringen av el. Han
nämnde dessutom att regeringen har för
avsikt att ge Elsäkerhetsverket och
Energimyndigheten i uppdrag att se över
och utreda vilka ytterligare åtgärder som
bör vidtas för att i möjligaste mån
undvika problem med omfattande och
långvariga elavbrott. Han nämnde också
att han i syfte att få information om
dessa frågor har träffat myndigheter och
nätföretag. Utifrån bl.a. den information
som han fick vid detta möte håller ett
utredningsuppdrag nu på att tas fram.
Näringsministerns förhoppning var att
myndigheterna skall kunna redovisa
konkreta förslag redan till sommaren.
När finansutskottet nu yttrat sig över
ett regeringsförslag om ökade finansiella
befogenheter för Affärsverket svenska
kraftnät har jag kunnat acceptera
förslaget mot bakgrund av det svar som
näringsministern lämnat till mig. Det är
emellertid enligt min mening mycket
angeläget att Svenska kraftnäts
verksamhet kontrolleras och utvärderas
löpande för att tillförsäkra en
tillfredsställande eldistribution i hela
landet.
3. Banverket och Vägverket (Svedab)
av Lena Ek (c).
Att jag avstått från att reservera mig
mot förslaget att lämna
aktieägartillskott till Svedab innebär
givetvis inte att Centerpartiet har
ändrat uppfattning om Öresundsbron.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen
(1996:506) om överlåtelse av en
förvaltningsuppgift till en
övervakningskommitté m.m. skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen får Regeringen får
överlåta till en överlåta till en
övervakningskommitt övervakningskommitt
é att fullgöra é att fullgöra
förvaltningsuppgift förvaltningsuppgift
er i den omfattning er i den omfattning
som framgår av ett som framgår av ett
fastställt samlat fastställt samlat
programdokument programdokument,
eller ett ett fastställt
fastställt operativt program
operativt program. eller ett
Uppgifter som får fastställt program
överlåtas får för gemenskaps
innefatta initiativ.
myndighetsutövning. Uppgifter som får
överlåtas får
Övervakningskommit innefatta
téerna skall vara myndighetsutövning.
inrättade i
enlighet med Övervakningskommit
artikel 25 i rådets téerna skall vara
förordning (EEG) nr inrättade i
4253/88 av den 19 enlighet med
december 1988 om artikel 35 i rådets
tillämpningsföreskr förordning (EG) nr
ifter för 1260/1999 av den 21
förordningen (EEG) juni 1999 om
nr 2052/88 vad allmänna
gäller samordningen bestämmelser för
av de olika strukturfonderna
strukturfondernas vad gäller
verksamhet dels samordningen av de
inbördes, dels med olika
Europeiska strukturfondernas
investeringsbanken verksamhet dels
och andra inbördes, dels med
befintliga Europeiska
finansieringsorgans investeringsbanken
verksamhet. och andra
befintliga
Överlåtelse enligt finansieringsorgans
första stycket får verksamhet.
även ske till en
interregional Överlåtelse enligt
beslutsgrupp, första stycket får
vilken inrättats även ske till en
för genomförande av styrkommitté,
ett operationellt vilken inrättats
program för att öka för genomförande av
gränsregionalt ett program för
samarbete. gemenskapsinitiativ
för att öka
gränsregionalt
samarbete, eller
till ett organ i
ett annat
medlemsland inom EU
vilket i ett
program för
gemenskapsinitiativ
har utsetts att
vara
förvaltningsmyndigh
et eller
utbetalande
myndighet för det
programmet i
enlighet med
artikel 9 i rådets
förordning (EG) nr
1260/1999 av den 21
juni 1999 om
allmänna
bestämmelser för
strukturfonderna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2001.
Förslag till lag om ändring i lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen
(1997:756) om tilldelning av
spårkapacitet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
I denna lag avses med
statens spåranläggningar: de
spåranläggningar som tillhör staten och
som drivs av och förvaltas av Banverket,
spårinnehavare: företag som är
ansvarigt för att anlägga och underhålla
spåranläggningen, liksom för att sköta
kontroll- och säkerhetssystemen,
trafikutövare: varje privat eller
offentligt företag vars huvudsakliga
verksamhet är gods- eller
passagerarbefordran på spåranläggningar
och som disponerar dragfordon för denna
trafik,
Tågtrafikledningen Tågtrafikledningen
: en enhet inom : en enhet inom
Banverket med Banverket med
ansvar för bl.a. ansvar för bl.a.
banfördelning, banfördelning och
trafikledning och tilldelning av
tilldelning av tåglägen,
tåglägen,
tågläge: ett tågs planerade läge i
tidtabellen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2001.
Bilaga 3
Förslag i vårpropositionen och i parti- och kommittémotioner om ändrade ramar
för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för
budgetåret 2001
Tusental kronor
Utgiftsområde Regeringens förslag Partiernas
förslag
Anslag
i
förhålland
e till
regeringen
s förslag
Belopp Förändri Ny (m) (fp)
enligt ng av ram/ny
statsbud anslags
geten ram/ansl nivå
2001 ag
2 Allmänna bidrag till 99 362 140 280 99 502 0 0
5 kommuner 633 913
91: Generellt statsbidrag 78 105 150 000 78 255
1 till kommuner och 500 500
landsting, ramanslag
91: Bidrag till särskilda
2 insatser i vissa
kommuner och 2 066 -9 720 2 056
landsting, 200 480
reservationsanslag
Summa 2 455 124 99 -1
anslagsförändring på 000 000
tilläggsbudget
Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande
2000/01:KU15y
Tilläggsbudget för år 2001
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 19 april 2001
beslutat att bereda övriga utskott
tillfälle att yttra sig över 2001 års
ekonomiska vårproposition (2000/01:100)
om tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 (yrkandena 11-37) och de
motioner som kan komma att väckas, allt i
de delar som berör respektive utskotts
beredningsområde.
I propositionen föreslås höjningar av
anslag inom utgiftsområde 1 med
sammanlagt 29 050 000 kr, varav
22 600 000 kr avser anslaget till
Regeringskansliet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag
Vidare föreslås i propositionen att
reglerna för presstöd skall ändras så att
stödbeloppen för driftsstödet höjs med 12
% och örestalen för distributionsstödet
med 5 % fr.o.m. den 1 januari 2001.
Höjningarna motsvarar ca 48 miljoner
kronor och finansieras inom ramen för
anslaget. Utskottet tillstyrker även det
förslaget.
Två avvikande meningar har anmälts.
Utskottet
Propositionen
Tilläggsbudget
För löpande budgetår kan riksdagen,
enligt 9 kap. 5 § regeringsformen, på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra anslag och
anvisa nya anslag.
Regeringen föreslår i propositionen att
riksdagen för budgetåret 2001 godkänner
ändrade ramar för utgiftsområden samt
anvisar ändrade och nya anslag i enlighet
med specifikation i tabell 2.1 (yrkande
37).
Beträffande utgiftsområde 1 framgår av
specifikationen att regeringen föreslår
en förändring av ramen från
5 316 203 000 kr till 5 345 253 000 kr,
dvs. en ökning med 29 050 000 kr.
Förändringarna avser anslagen 45:1
Sametinget, 46:1 Allmänna val och 90:5
Regeringskansliet m.m. Vidare föreslår
regeringen att ett nytt ramanslag 46:5
Valmyndigheten anvisas medel.
Regeringen anger att en ny myndighet,
Valmyndigheten, skall inrättas den 1 juli
2001 och föreslår därför att ett nytt
ramanslag 46:5 Valmyndigheten uppförs
under utgiftsområde 1 Rikets styrelse och
att 3 450 000 kr anvisas för 2001. Medlen
avser myndighetens förvaltningskostnader.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd uppförda anslaget 3:1
Riksskatteverket minskas med motsvarande
belopp.
För anslaget 45:1 Sametinget föreslår
regeringen en ökning med 1 600 000 kr för
att programmen inom MÅL 6, Interreg
Nordkalotten och Nordens Gröna Bälte
skall kunna genomföras. Finansiering sker
genom att anslaget 44:4 Stöd till
jordbrukets rationalisering m.m. inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar minskas.
Anslaget 46:1 Allmänna val föreslår
regeringen skall ökas med 1 400 000 kr
för att finansiera kostnaderna för drift
och förvaltning av det IT-stöd som avses
användas vid valen fr.o.m. år 2002.
Ansvaret för detta har tidigare legat på
Riksskatteverket och skall nu överföras
till den nya valmyndigheten. Finansiering
sker genom att anslaget 3:2
Skattemyndigheterna under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd minskas.
När det gäller anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. föreslår
regeringen en ökning med 22 600 000 kr
för att klara utökade bemanningskrav för
Försvarsdepartementet utomlands.
Finansiering sker genom att anslag under
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan och
utgiftsområde 6 Totalförsvar minskas med
sammantaget motsvarande belopp.
Ändrade presstödsregler
Regeringen föreslår att reglerna för
presstöd ändras så att stödbeloppen för
driftsstödet höjs med 12 % och örestalen
för distributionsstödet med 5 % fr.o.m.
den 1 januari 2001. Med utgångspunkt i
ett oförändrat antal stödberättigade
tidningar beräknas utgifterna för
presstödet öka med ca 48 miljoner kronor
under 2001, varav höjningen av
driftsstödet motsvarar ca 44 miljoner
kronor och höjningen av
distributionsstödet motsvarar ca 4
miljoner kronor. Höjningen finansieras
inom ramen för anslaget 27:2 Presstöd.
Det föreligger, enligt regeringen, en
risk för att många tidningar tvingas
lägga ner eller minska utgivningen under
de närmaste åren, utan ökat statligt
stöd. Mot bakgrund av en översyn som
gjorts avseende dagspressens ekonomiska
situation gör regeringen bedömningen att
det behövs ökade statliga insatser för
att bibehålla mångfalden på
dagstidningsmarknaden. Regeringen
föreslår därför en generell höjning av
driftsstödet med 12 % fr.o.m. den
1 januari 2001. Tillsammans med den
höjning av driftsstödet med 3 % fr.o.m.
år 2001 som riksdagen redan beslutat om
(prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:
KU1, rskr. 2000/01:65) kan, anför
regeringen, en ytterligare höjning bidra
till att lösa många andratidningars akuta
ekonomiska problem. En höjning av stödet
bör, enligt regeringen, dessutom kunna
bidra till att skapa förutsättningar för
en förbättrad ekonomisk situation för
dessa tidningar även på längre sikt.
Regeringen anför att nivån på
distributionsstödet, trots ökade
kostnader för distributionen, har varit
oförändrad sedan 1997 och att stödets
andel av de totala
distributionskostnaderna har minskat
under en följd av år. Om
distributionsstödets andel av de totala
distributionskostnaderna minskar
ytterligare, uppstår enligt regeringens
bedömning en risk för att stora
tidningsföretag väljer att avstå från
distributionsstödet. De kan då överge den
s.k. likaprisprincipen och ta ut ett
högre pris av de mindre tidningarna för
distributionen. Mot denna bakgrund
föreslås en höjning av
distributionsstödet med 5 % fr.o.m. den 1
janauri 2001.
Motioner
I motion 2000/01:Fi20 yrkande 27 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att
regeringens förslag om ändrade
presstödsregler skall avslås.
Motionärerna anför att presstödet sedan
ett trettiotal år har haft i stort samma
inriktning, trots att medielandskapet
förändrats dramatiskt. Det nuvarande
presstödet konserverar en viss
mediestruktur och snedvrider
konkurrensen. Motionärerna anser att
presstödet bör kunna skäras ner kraftigt.
Även i motion 2000/01:Fi28 av Per Unckel
m.fl. (m) föreslås att regeringens
förslag om ändrade presstödsregler skall
avslås. Motionärerna menar att presstödet
inte har bidragit till att tidningar i
ekonomiska svårigheter har kunnat räddas
som förväntat. Stödet har bidragit till
att strukturella reformer har försenats
och att konkurrensvillkoren snedvridits.
Att höja presstödet för att medel
frigjorts till följd av tidningen
Arbetets nedläggning är enligt
motionärerna inte motiverat. Vidare menar
motionärerna att den föreslagna höjningen
är onödig eftersom de anser att
presstödet skall avskaffas.
I motion 2000/01:Fi29 yrkande 1 av Mats
Odell m.fl. (kd) begärs att riksdagen
avslår regeringens förslag att ändra
stödbeloppen för driftsstöd med 12 %.
Motionärerna framhåller att det är
relativt kraftiga ökningar av
driftsstödet som föreslås. De accepterar
uppjusteringen av samdistributionsstödet
med 5 %. Regelförändringen vad avser
driftsstödet anser de däremot bör avslås.
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Utskottet, som noterar att de föreslagna
utgiftsökningarna finansieras genom
motsvarande minskningar av andra utgifter
samma år, tillstyrker att riksdagen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 beslutar öka anslagen
till Sametinget, Allmänna val och
Regeringskansliet m.m. samt att ett nytt
anslag uppförs till den valmyndighet som
inom kort skall inrättas, allt i enlighet
med regeringens förslag.
När det gäller de föreslagna ändringarna
av presstödsreglerna tillstyrker
utskottet propositionens förslag om
ändrade presstödsregler (yrkande 15).
Motionerna 2000/01:Fi20 yrkande 27,
2000/01:Fi28 och 2000/01:Fi29 yrkande 1
avstyrks.
Stockholm den 15 maj 2001
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Per Unckel (m), Göran Magnusson
(s), Barbro Hietala Nordlund (s), Pär
Axel Sahlberg (s), Kenneth Kvist (v),
Ingvar Svensson (kd), Mats Berglind (s),
Inger René (m), Kerstin Kristiansson
Karlstedt (s), Kenth Högström (s), Björn
von der Esch (kd), Per Lager (mp), Helena
Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m),
Peter Pedersen (v), Sven Bergström (c)
och Margareta Nachmanson (m).
Avvikande meningar
Ändrade presstödsregler (m, fp)
Per Unckel (m), Inger René (m), Helena
Bargholtz (fp), Per-Samuel Nisser (m) och
Margareta Nachmanson (m) anför:
Regeringens förslag om ändrade
presstödsregler bör, i enlighet med vad
som anförs i motionerna 2000/01:Fi20
yrkande 27 och 2000/01:Fi28, avslås.
Presstödet har sedan ett trettiotal år
haft i stort samma inriktning, trots att
medielandskapet förändrats dramatiskt.
Det har inte bidragit till att tidningar
i ekonomiska svårigheter har kunnat
räddas som förväntat. Stödet har däremot
bidragit till att strukturella reformer
har försenats och att konkurrensvillkoren
snedvridits. Att höja presstödet för att
medel frigjorts till följd av tidningen
Arbetets nedläggning är inte motiverat.
Ändrade presstödsregler (kd)
Ingvar Svensson (kd) och Björn von der
Esch (kd) anför:
När det gäller förslaget om ändrade
presstödsregler bör endast uppjusteringen
av samdistributionsstödet med 5 %
genomföras. Förslaget att höja
driftsstödet med 12 % bör, som anförs i
motion 2000/01:Fi 29 yrkande 1, däremot
avslås.
Bilaga 5
Skatteutskottets yttrande
2000/01:SkU6y
Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och
uppbörd
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett
skatteutskottet tillfälle till yttrande
över 2001 års ekonomiska vårproposition
såvitt avser tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001
(yrkandena 11-37) jämte motioner.
Propositionen
I den ekonomiska vårpropositionen
föreslår regeringen att riksdagen godkän
ner att ramen för utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd och
anslagen för Riksskatteverket och
skattemyndigheterna ändras enligt
följande (yrkande 37).
Tusental kronor
Utgiftsområde/Anslag Statsb Ändri Ny
udget ng nivå
2001
Utg.o Skatteförvalt 6 206 -2 6 204
mr. 3 ning och 948 700 248
uppbörd
3:1 Riksskattever 442 -3 439
ket 682 450 232
3:2 Skattemyndigh 4 593 750 4 594
eterna 878 628
De ändringar som föreslås hänger samman
med att den nya Valmyndigheten den 1 juli
2001 tar över Riksskatteverkets funktion
som central valmyndighet.
Riksskatteverkets anslag minskas med
3 450 000 kr för att finansiera det nya
anslaget 46:5 Valmyndigheten. Även
anslaget till skattemyndigheterna berörs
eftersom den nya Valmyndigheten övertar
ansvaret för drift och förvaltning av det
IT-stöd som avses användas vid valen
fr.o.m. år 2002. Kostnaden för denna
funktion har hitintills belastat anslaget
för skattemyndigheterna. 1 400 000 kr
flyttas därför från anslaget för
skattemyndigheterna till anslaget 46:1
Allmänna val.
Skattemyndigheterna skall vidare
kompenseras för administrationskostna
derna för uttag av avgifter till
registrerade trossamfund (prop.
1998/99:124). Regeringen har beslutat om
uppbördshjälp för sju trossamfund och
skattemyndigheterna kommer år 2001 att
svara för uppbörden för 77 363 personer.
Kostnaden för denna uppbörd beräknas till
2 150 000 kr. Anslaget för skatte
förvaltningen ökas därför med detta
belopp. Finansieringen sker genom en
minskning av anslaget för stöd till
trossamfund.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon erinran mot
förslagen om ändrade ramar och anslag
såvitt avser utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd och
tillstyrker därför proposition
2000/01:100 yrkande 37 i denna del.
Stockholm den 15 maj 2001
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Carl
Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v),
Helena Höij (kd), Carl Erik Hedlund (m),
Per Erik Granström (s), Ulla Wester (s),
Lena Sandlin-Hedman (s), Marie Engström
(v), Kenneth Lantz (kd), Catharina Hagen
(m), Matz Hammarström (mp), Rolf Kenneryd
(c), Per-Olof Svensson (s), Lennart
Axelsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och
Staffan Werme (fp).
Bilaga 6
Justitieutskottets yttrande
2000/01:JuU4y
Tilläggsbudget
Till finansutskottet
Inledning
Finansutskottet har berett riksdagens
utskott tillfälle att yttra sig över
proposition 2000/01:100 2001 års
ekonomiska vårproposition med förslag
till riktlinjer för den ekonomiska
politiken, utgiftstak, ändrade anslag för
budgetåret 2001, m.m. jämte motioner i de
delar som respektive utskotts
beredningsområde berörs.
Motionerna 2000/01:Fi17-Fi33 har väckts
med anledning av propositionen.
I detta yttrande behandlar
justitieutskottet frågan om
tilläggsbudget för år 2001. Propositionen
i övrigt i de delar som rör
justitieutskottets beredningsområde
behandlas i ett annat yttrande till
finansutskottet, 2000/01:JuU3y
Vårpropositionen.
I fråga om årets budget föreslår
regeringen i propositionen yrkande 37 att
riksdagen på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2001
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med en
specifikation i en bifogad tabell.
Utskottet avgränsar sitt yttrande till
att avse frågor som rör utgiftsområde 4
Rättsväsendet.
Utskottet
Överväganden
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet omfattar
bl.a. anslag till polisväsendet,
åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården, utsökningsväsendet,
Brottsförebyggande rådet,
Brottsoffermyndigheten och ersättning för
skador på grund av brott. Utgiftsramen
uppgår för innevarande budgetår till 23
973 miljoner kronor.
I fråga om utgiftsområde 4 innebär
regeringens förslag följande.
Utgiftsområdet tillförs 773 miljoner
kronor. Härav tillförs anslaget 4.1
Polisorganisationen 770 miljoner kronor
och anslaget 4:6 Kriminalvården 3
miljoner kronor. Vidare innebär förslaget
att anslaget 4.10 Brottsoffermyndigheten
genom en omfördelning från anslaget 4.11
Ersättning för skador på grund av brott
tillförs 3 miljoner kronor.
I denna del har väckts en motion,
2000/01:Fi24 av Bo Lundgren m.fl. (m). I
yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om
behovet av ytterligare utbildningsplatser
inom polisutbildningen. I yrkande 2
begärs att riksdagen på tilläggsbudget
skall anvisa 250 miljoner kronor utöver
regeringens förslag till anslaget 4:1
Polisorganisationen. I yrkande 3 begärs
ett tillkännagivande om behovet av
civilanställd personal hos polisen.
Utskottet konstaterar först att
utgiftsprognosen för rättsväsendet pekar
på att utgifterna innevarande budgetår
kommer att uppgå till 24 592 miljoner
kronor eller 619 miljoner kronor mer än
vad som budgeterats.
Som framgår av propositionen (s. 152)
är det främst polisen som kommer att
överskrida sin budget. Följaktligen
föreslår regeringen att merparten av
nytillskottet, 770 miljoner kronor, skall
tillföras polisen. Prognosen pekar för
polisens del på ett ackumulerat
underskott vid årets slut på drygt 700
miljoner kronor inklusive effekterna av
de nedan nämnda minskade
hyreskostnaderna. Vid bedömningen av
polisens medelsbehov måste nämligen
hänsyn också tas till att regeringen
aviserat sin avsikt att göra en
indragning på 170 miljoner kronor från
polisens anslag. Bakgrunden är att
polisens kompensation för hyreskostnader
har varit felaktigt beräknade.
Nettotillskottet till polisens budget
blir alltså 600 miljoner kronor vilket,
enligt utskottets mening, innebär en
betydande förbättring av polisens
ekonomiska situation. Polisen måste dock
fortsätta att arbeta aktivt på att
effektivisera resursanvändningen, något
som i sig knappast kan betecknas som
negativt.
När det gäller yrkandena i motion Fi24
utgår utskottet från att avsikten är att
tillföra polisen ytterligare resurser i
syfte att förstärka polisutbildningen och
öka antalet civilanställda. Utskottet
delar i och för sig motionärernas
uppfattning om att det är nödvändigt att
utöka polisutbildningen och att
åtminstone en del av polisens
personalproblem kan lösas genom fler
civilanställda, särskilt inom den
brottsutredande verksamheten där behovet
av experter i många fall är stort. Detta
är frågor som utskottet behandlat vid ett
stort antal tillfällen under senare år
(se senast 2000/01:JuU1 s. 39 f).
Utskottet kan också konstatera att
Rikspolisstyrelsen utförligt behandlat
hithörande frågor i sitt budgetunderlag
för 2002-2004 och att arbete pågår i
Regeringskansliet med nästa års budget.
Enligt utskottets mening bör dessa
frågor, som har strategisk betydelse för
utvecklingen av polisverksamheten,
beredas i budgetsammanhang så som också
sker. Utskottet kan dock inte undvika att
anmärka att den utbyggnad redan i år av
polisutbildningen som förespråkas i
motionen knappast är möjlig med
bibehållna kvalitetskrav, och utskottet
är inte berett att göra avkall på de
kvalitetskrav som ovillkorligen måste
ställas på utbildningen. När det
slutligen gäller den utökning av
polispersonalen under året som
förespråkas i motionen kan utskottet
konstatera att de polisaspiranter som
lämnar polishögskolan i vår redan har
fått anställning vid landets
polismyndigheter. Enligt
Rikspolisstyrelsen finns det inte heller
några färdigutbildade, arbetssökande
poliser. Det framstår alltså som
osannolikt att det skulle gå att på några
månaders sikt rekrytera ett stort antal
polismän som kan träda i tjänst
omedelbart.
Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag såvitt avser anslagen
till Kriminalvården,
Brottsoffermyndigheten och Ersättning för
skador på grund av brott.
Sammantaget innebär utskottets
ställningstagande i det föregående att
utskottet tillstyrker regeringens förslag
såvitt avser utgiftsområde 4 och
avstyrker motion Fi24.
Stockholm den 15 maj 2001
På justitieutskottets vägnar
Fredrik Reinfeldt
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s),
Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v),
Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark
(m), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén
(s), Morgan Johansson (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd),
Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson (mp),
Gunnel Wallin (c), Göran Norlander (s)
och Staffan Werme (fp).
Avvikande mening
Fredrik Reinfeldt (m), Anders G Högmark
(m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson
(m) anför:
Antalet poliser, nu omkring 16 000,
räcker inte för att trygga medborgarnas
säkerhet. Rikspolisstyrelsens bedömning
är att det skulle behövas 19 000 poliser
för att bl.a. närpolisreformen skall
fungera. Vi delar den uppfattningen.
Polisbristen är ett påtagligt problem
överallt i landet, och det är realistiskt
att räkna med att läget kommer att
försämras ytterligare om inte kraftfulla
insatser görs. Enligt vår mening borde
utskottet i enlighet med förslaget i
motion Fi24 ha begärt ett ytterligare
resurstillskott till polisen med 250
miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Dessa medel skulle ha använts
för att täcka hela underskottet i
polisens budget. Dessutom skulle en
kraftfull satsning på polisutbildningen
ha kunnat genomföras redan i år. Det
skulle också ha varit möjligt att lätta
på den besvärliga personalsituationen
genom att omedelbart anställa fler
experter och annan civilanställd
personal.
Bilaga 7
Utrikesutskottets yttrande
2000/01:UU4y
Tilläggsbudget för år 2001 -
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan samt
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 19
april 2001 (prot. 2000/01:23, 7 §) berett
bl.a. utrikesutskottet tillfälle att avge
yttrande över 2001 års ekonomiska
vårproposition (2000/01:100) om
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 2001 (yrkandena 11-37) jämte
eventuella motioner, allt i de delar som
berör utskottets beredningsområde.
Utrikesutskottet väljer att i det
följande yttra sig över propositionens
yrkande 37 i berörd del samt över motion
2000/01:Fi20 (fp) yrkande 29.
1 Propositionen
1.1 Yrkandena
Regeringen föreslår att riksdagen, såvitt
avser tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 2001, för budgetåret 2001
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med specifikation i
tabell 2.1, vilket beträffande de
utgiftsområden som faller inom
utrikesutskottets beredning innebär att
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen ökas med 14 miljoner
kronor och att utgiftsområde 7
Internationellt bistånd anslaget 8:1
Biståndsverksamhet minskas med 107
miljoner kronor (yrkande 37 delvis).
1.2 Sammanfattning av propositionen
Beträffande utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan, anslaget 5.1
Utrikesförvaltningen, föreslår regeringen
en ökning med 14 mil-joner kronor.
Som skäl för sitt förslag anför
regeringen följande. Den nya och
processinriktade organisationen för
hantering av utlänningsärenden, som
infördes under 1999, innebär att en
större del av tillstånds- och
ärendehanteringen har koncentrerats till
svenska utlandsmyndigheter. Avsikten är
att dessa skall arbeta direkt mot
Migrationsverket i Norrköping. För detta
ändamål har ett omfattande IT-stöd
utvecklats. På grund av tekniska
svårigheter under utvecklingsarbetet samt
ökade tekniska krav när det gäller
säkerhet och snabbhet i
dataförbindelserna för att undvika
långdragna tillståndsprocesser, har
projektkostnaderna ökat för såväl
utrikesförvaltningen som Migrationsverket
jämfört med vad som tidigare planerats.
Regeringen anser därför att ytterligare
14 miljoner kronor behöver tillföras
utrikesförvaltningen.
Finansieringen av det ökade anslaget
till utrikesförvaltningen sker genom att
avgifter, som kommer att tas ut för
ansökningar om uppehålls- och
arbetstillstånd vid utlandsmyndigheterna
och som beräknas uppgå till 14 miljoner
kronor, tillförs en inkomsttitel.
Anslaget skall samtidigt minskas med
2 600 000 kr till följd av ändrat
kostnadsansvar för försvarsattachéers
kanslilokaler.
Vad avser utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
föreslås en minskning med 107 miljoner
kronor samtidigt som avräkningen från
biståndsramen för flyktingkostnader ökar
med 107 miljoner kronor.
Regeringen uppger som skäl för
förslaget att inströmningen av
asylsökande, framför allt från Kosovo och
Bosnien, har ökat betydligt. Prognosen
har mot den bakgrunden reviderats upp med
107 miljoner kronor, och därigenom ökar
avräkningarna från biståndsramen.
2 Motionen
I partimotion 2000/01:Fi20 (fp) föreslås
att riksdagen på tilläggsbudget anvisar
ytterligare 25 miljoner kronor på
anslaget 5:1 Utrikesförvaltningen inom
utgiftsområde 5 för att bibehålla
ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och
vid Heliga stolen (yrkande 29).
3 Utskottets överväganden
Beträffande utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell
samverkan, anslaget 5.1
Utrikesförvaltningen, föreslår regeringen
en ökning med 14 mil-joner kronor. Av
dessa medel är 11,4 miljoner kronor
avsedda att användas för att till del
avhjälpa tekniska svårigheter som
uppstått vid utvecklandet av IT-stödet
för hantering av utlänningsärenden i vad
rör förbindelserna mellan svenska
utlandsmyndigheter och Migrationsverket i
Norrköping samt för att möta ökade
tekniska krav i samband därmed. Enligt
vad utskottet erfarit kommer övriga delar
av kostnaderna för här aktuella åtgärder
att bestridas med medel från
utgiftsområde 8 (Migrationsverkets
anslag).
Inom ramen för sitt arbete med
uppföljning och utvärdering har utskottet
granskat utrikesförvaltningens bokslut
för budgetåret 2000 och därvid, genom
föredragning av Utrikesdepartementets
expeditionschef, särskilt fått belyst
sammanslagningen av Regeringskansliets
två IT-organisationer, den inom
Utrikesdepartementet och den för övriga
regeringskansliet, vilken genomfördes med
verkan fr.o.m. den 1 januari 2000.
Kostnaderna för Regeringskansliets,
inklusive Utrikesdepartementets, IT-
verksamhet skall efter sammanslagningen
av de två organisationerna i princip
bestridas med medel från utgiftsområde 1.
Mot denna bakgrund är det inte
omedelbart uppenbart varför regeringen på
tilläggsbudget för innevarande budgetår
äskar medel för ovan beskrivna IT-projekt
över utgiftsområde 5. På förfrågan har
uppgivits att så sker av tekniska
orsaker, vilka sammanhänger med att
projektarbetet inleddes redan 1999 i
samband med omorganisationen av
hanteringen av utlänningsärendena och
därmed före sammanslagningen av IT-
enheterna. Dessutom ligger delar av
projektet såsom verksamhetsutveckling,
utbildning av UD:s egen personal och
kurirkostnader inom departementets
förvaltningsansvar. Huvuddelen av
kostnaderna för utvecklingen av
departementets IT-stöd i
migrationshanteringen finansieras via
utgiftsområde 1. Större delen av de 14
miljoner kronorna kommer därför att
användas för att finansiera de
oförutsedda kostnadsökningarna på
utgiftsområde 1.
Beaktande vad som erfarits kan
utskottet inte utesluta att särskilda
omständigheter i fallet kan göra
förfarandet ursäktligt. Utskottet vill
emellertid som sin uppfattning uttrycka
att det valda förfaringssättet är mindre
lämpligt och att det, om det upprepas,
särskilt bör påtalas.
Samtidigt som regeringen föreslår att
anslaget 5.1 Utrikesförvaltningen skall
ökas med 14 miljoner kronor föreslår den
att det minskas med 2 600 000 kr till
följd av ändrat kostnadsansvar för
försvarsattachéers kanslilokaler.
Utskottet, som har underrättat sig om
bakgrunden härtill, har ingen invändning
mot förslaget.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker
utskottet propositionens yrkande 37 i
berörd del.
I partimotion 2000/01:Fi20 (fp) yrkande
29 föreslås att riksdagen på
tilläggsbudget anvisar ytterligare 25
miljoner kronor på anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen inom utgiftsområde 5
för att bibehålla ambassaderna i Tunis,
Lima, Beirut och vid Heliga stolen.
Enligt utskottets uppfattning finns inte
utrymme för att genomföra förslaget,
varför det bör avstyrkas.
Vad avser utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
föreslås en minskning med 107 miljoner
kronor samtidigt som avräkningen från
biståndsramen för flyktingkostnader ökar
med 107 miljoner kronor.
Regeringen uppger som skäl för
förslaget att inströmningen av
asylsökande har ökat betydligt, framför
allt av flyktingar från Kosovo och
Bosnien. Prognosen har mot den bakgrunden
reviderats upp med 107 miljoner kronor,
och därigenom ökar avräkningarna från
biståndsramen.
Utskottet finner inte skäl att invända
mot regeringens förslag och anser därför
att propositionens yrkande 37 i berörd
del bör tillstyrkas.
Stockholm den 15 maj 2001
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Viola Furubjelke (s), Sören
Lekberg (s), Berndt Ekholm (s), Lars Ohly
(v), Holger Gustafsson (kd), Bertil
Persson (m), Carina Hägg (s), Agneta
Brendt (s), Murad Artin (v), Sten
Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),
Marianne Andersson (c), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Birgitta Ahlqvist (s),
Karin Enström (m), Fanny Rizell (kd) och
Roy Hansson (m).
Avvikande mening
Medel för bibehållande av vissa
ambassader
Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin
Enström, Roy Hansson (alla m), Holger
Gustafsson, Fanny Rizell (båda kd),
Marianne Andersson (c) och Karl-Göran
Biörsmark (fp) anför:
Utskottet föreslår att riksdagen på
tilläggsbudget inom ramen för
utgiftsområde 5 anvisar anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen ytterligare 25
miljoner kronor för att bibehålla
ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och
vid Heliga stolen. De 25 miljoner
kronorna förutsätts tas inom ramen för
utgiftsområde 5.
I länder som är av central betydelse
för Sveriges utrikes- eller
säkerhetspolitiska intressen, som är
viktiga för svenskt näringsliv, som är
partner i utvecklingssamarbetet eller som
är av stor regional betydelse finns det
en betydande vikt av att Sverige besitter
diplomatisk närvaro.
Att av besparingsskäl lägga ned
ambassaderna i Tunis, Lima, Beirut och
vid Heliga stolen anser utskottet vara
oerhört beklagligt. Sveriges
utlandsbevakning skulle på så vis bli
nedgraderad på ett mycket olyckligt sätt.
Särskilt yttrande
Medel för bibehållande av vissa
ambassader
Bertil Persson, Sten Tolgfors, Karin
Enström och Roy Hansson (alla m) anför:
Moderaterna föreslog vid
riksdagsbehandlingen av statsbudgeten för
år 2001 ett i förhållande till
propositionen 70 miljoner kronor högre
anslag för utrikesförvaltning. Hade detta
beaktats hade den besvärande situation
som nu aktuella ambassadnedläggningar
medfört ej behövt uppkomma.
Bilaga 8
Försvarsutskottets yttrande
2000/01:FöU5y
Tilläggsbudget för år 2001 -
Utgiftsområde 6 Totalförsvar
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett bl.a.
försvarsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 2000/01:100 samt
skrivelse 2000/01:101 jämte motioner i de
delar som rör försvarsutskottets
beredningsområde.
Regeringen
Ramanslaget 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 18 266 092 000 kr. Anslaget bör ökas
med 703 700 000 kr. Finansiering sker
genom att anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas.
Under 2000 uppstod en obalans i
Försvarsmaktens ekonomi och fördelningen
av utgifter för verksamhet mellan
anslagen 6:1 Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. och 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Utgifterna på anslaget
6:1 Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
blev mer än 700 000 000 kr högre än vad
som hade planerats. Regeringen anser att
703 700 000 kr bör tillföras anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. för
att skapa förutsättningar för att
verksamheten skall kunna genomföras
enligt den planerade inriktningen.
Finansiering sker genom att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas.
Riksrevisionsverket har i sin
revisionsrapport bekräftat regeringens
uppfattning att det finns allvarliga
brister i Försvarsmaktens styrning och
uppföljning av förbandsverksamheten.
Regeringen följer noggrant utvecklingen
för ovan nämnda anslag, särskilt
utvecklingen inom förbandsverksamheten
och värnpliktsutbildningen, och avser vid
behov att återkomma till riksdagen i
samband med budgetpropositionen för 2002
med eventuell ytterligare överföring av
medel mellan anslagen 6:3 och 6:1.
Den föreslagna ökningen av anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m.
utgör för överskådlighetens skull en
nettoförändring som motiveras av flera
olika förändringar.
Ramanslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 000 762 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 6:2
Fredsfrämjande truppinsatser ökas med
81 000 000 kr. Skälen för regeringens
förslag är att Försvarsmakten har
beslutat att höja lönerna för anställda i
utlandsstyrkan med 20 % fr.o.m. den 1
januari 2001. Anslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser behöver därför ökas med
81 000 000 kr. Finansiering sker genom
att anslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
minskas.
Ramanslaget 6:3 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 23 314 833 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 6:3
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med 787 000 000
kr. På anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling finns ett stort
anslagssparande. Anslaget minskas för att
finansiera utgiftsökningar på andra
anslag, främst inom utgiftsområdet.
Ramanslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 488 507 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning får användas
även för Finansinspektionens verksamhet
med att förbättra skyddet mot
informationsoperationer hos de större
finansiella företagen. Enligt
budgetpropositionen för 2001
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, anslaget 2:2
Finansinspektionen, skall Överstyrelsen
för civil beredskap avsätta 1 000 000 kr
av anslaget 6:4 Funktionen Civil ledning
för Finansinspektionens verksamhet med
att förbättra skyddet mot
informationsoperationer hos de större
finansiella företagen. I regeringens
beskrivning i budgetpropositionen för
2001 av ändamålet med anslaget 6:4
Funktionen Civil ledning framgår inte
detta, vilket det rätteligen borde ha
gjort. Regeringen föreslår därför nu att
riksdagen godkänner denna användning av
anslaget.
Ny investeringsplan för Kustbevakningen
Riksdagen har för innevarande år godkänt
en investeringsplan för Kustbevakningen.
Regeringen föreslår att en ny
investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2001-2004 godkänns.
Skälen för regeringens förslag är att det
i Kustbevakningens investeringsplan ingår
köp av två kombinationsfartyg. I
budgetpropositionen för 2001 beräknades
att ett av fartygen skulle levereras
under 2001 och ett under 2002. Av
Kustbevakningens budgetunderlag för 2002
framgår att båda fartygen kommer att
levereras under 2001. En ny
investeringsplan bör därför godkännas.
Miljoner kronor
Tota Budg Beräknat
lt et
2001 2002 2003 2004
KBV 201- 256 256 0 0 0
202
Flygplan 135 10 65 60
Övriga 110 34 21 28 27
investeri
ngar
Summa 501 290 31 93 87
investeri
ngar
Lån 501 290 31 93 87
Summa 501 290 31 93 87
finansier
ing
Ramanslaget 7:4 Statens räddningsverk:
Samhällets skydd mot olyckor
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 555 449 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 7:4
Statens räddningsverk: Samhällets skydd
mot olyckor minskas med 1 700 000 kr.
Skälet är att anslaget 7:4 Statens
räddningsverk: Samhällets skydd mot
olyckor bör minskas med 1 700 000 kr för
att finansiera det under utgiftsområde 1
Rikets styrelse upptagna anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m.