Bostadsutskottets betänkande
2000/01:BOU08

Egenskapskrav på byggnader


Innehåll

2000/01
BoU8

Sammanfattning

Bostadsutskottet   behandlar   i   detta  betänkande
motioner som i vid bemärkelse tar upp  frågor  om de
krav som bör ställas på byggnaders egenskaper och  i
samband  med  byggande.  Det  gäller  frågor  om ett
miljöanpassat       byggande       och       boende,
energianvändningen    i    bostäder,    regler   för
äldreboende och barnsäkerhet i bostäder samt krav på
obligatorisk  användning  av brandvarnare respektive
jordfelsbrytare.
Utskottet avstyrker samtliga  behandlade motioner.
I  flertalet  frågor hänvisar utskottet  till  redan
pågående  utvecklingsarbete  och  utredningar  eller
till beredningen inom Regeringskansliet.
Till betänkandet har fogats elva reservationer och
två särskilda yttranden.

Utskottets överväganden

Inledning

I detta betänkande behandlas  motioner från 2000 års
allmänna  motionstid  i frågor om  egenskapskrav  på
byggnader.  Dessutom  behandlas  ett  yrkande  i  en
motion    väckt   med   anledning    av    skrivelse
1999/2000:137,   Redogörelse   för  barnpolitiken  i
Sverige  med  utgångspunkt  i  FN:s   konvention  om
barnets rättigheter.
Vid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras
utformningen  av  byggnad och tomt genom  plan-  och
byggnadslagstiftningen.  De centrala lagarna i detta
sammanhang är plan- och bygglagen  (1987:10) - PBL -
samt  lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav  på
byggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska egenskapskraven
förtydligas    i    förordningen    (1994:1215)   om
egenskapskrav   på  byggnadsverk  m.m.  -   BVF.   I
Boverkets byggregler  - BBR - finns föreskrifter och
allmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF. BBR gäller
vid uppförande av nya byggnader  och  tillbyggnader.
För  andra ändringar än tillbyggnader gäller  enbart
bestämmelserna i PBL, BVL och BVF.

Miljöanpassat byggande och boende

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-  ekologiskt   anpassat   byggande,   jämför
reservation 1 (c),
-  försiktighetsprincipen  vid användning  av
byggmaterial, jämför
reservation 2 (c, mp),
- kretsloppslösningar som krav  vid byggande,
jämför reservation 3
(v, c, mp),
- åtgärder mot allergi, jämför reservation  4
(kd, c, fp, mp),
-    deklaration    av    bostäder,    jämför
reservationerna 5 (v, kd, c) och
6 (fp).
Vad  gäller  motiveringen till utskottets
ställningstagande i frågor
om miljöanpassat byggande  och  boende  m.m.,
jämför särskilt yttrande 1 (m).

Ekologiskt anpassat byggande

Behovet av en anpassning av byggverksamheten till de
ekologiska  förutsättningarna  framhålls särskilt  i
två motioner.
I motion 2000/01:Bo236 (s) yrkande  5  anförs  att
ett ekologiskt tänkande måste få brett genomslag vid
planering av boendemiljöer och byggande av bostäder.
Det  bör  enligt motionärerna också vara möjligt att
riva miljöfientliga  boendemiljöer som ett led i att
öka om- och tillbyggnaden av bostäder.
Även i motion 2000/01:Bo223  (c)  anförs  att  det
ekologiska  byggandet  måste  införas på bred front.
Såväl nybyggnation som ombyggnader och upprustningar
bör  genomföras ekologiskt. I motionens  yrkande  13
förordas  att  staten  på  olika  sätt  skall stödja
större byggprojekt med ekologisk byggteknik.
Bostadsutskottet  delar bedömningen i de  aktuella
motionerna  om  att  en   fortsatt   omställning  av
byggsektorn  i ekologisk riktning måste  komma  till
stånd. Motionsyrkandena  ligger  väl i linje med den
uppfattning  som  utskottet  under de  senaste  åren
givit  uttryck  för  vid upprepade  tillfällen.  Ett
omfattande arbete med  en  ekologisk  omställning av
bygg-  och  bostadssektorn  har  också inletts.  Ett
flertal  olika  riksdags-  och  regeringsbeslut  har
varit  inriktade  på att stödja och  påskynda  denna
utveckling. Bostadsutskottet  har  för  sin del sökt
initiera  och  påskynda  olika insatser som  kan  ge
sektorn  stöd  i förändringsarbetet.  Riksdagen  har
således  på  bostadsutskottets   förslag  gjort  ett
flertal   tillkännagivanden   till  regeringen   med
önskemål  om insatser som på olika  sätt  kan  anses
syfta till  att  förbättra förutsättningarna för ett
ekologiskt och miljöanpassat  byggande  och  boende.
Dessa  initiativ  har  bl.a.  resulterat  i  att ett
betydande  utrednings-  och  utvecklingsarbete  inom
området har bedrivits vid bl.a. Boverket.
De  ökade  krav  som  bör  ställas  på  bygg-  och
bostadssektorn  vad  gäller ekologisk anpassning kan
givetvis inte ses isolerat  från de motsvarande krav
som  bör  ställas  inom övriga samhällssektorer.  En
viktigt steg på vägen  mot  en sammanhållen strategi
för en hållbar samhällsutveckling  togs  våren  1999
genom riksdagens beslut att fastställa 15 nationella
miljökvalitetsmål.  Ett  av  dessa  mål avser en god
bebyggd miljö och lyder:
Städer,  tätorter och annan bebyggd  miljö  skall
utgöra  en   god   och  hälsosam  livsmiljö  samt
medverka till en god  regional  och global miljö.
Natur- och kulturvärden skall tas  till  vara och
utvecklas.   Byggnader   och  anläggningar  skall
lokaliseras  och  utformas på  ett  miljöanpassat
sätt och så att en  långsiktigt  god  hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
En parlamentarisk beredning, Miljömålskommittén, har
haft  i  uppdrag  att  bl.a. föreslå delmål till  de
fastställda   miljökvalitetsmålen.   Kommittén   har
redovisat  sina  överväganden  och  förslag  i  sitt
slutbetänkande  Framtidens  miljö  (SOU  2000:52). I
frågan   om  målet  om  en  god  bebyggd  miljö  har
underlaget  till  kommitténs  arbete  tagits fram av
Boverket.   Miljömålskommittén   föreslår   i   sitt
slutbetänkande   att   detta  mål  kompletteras  och
preciseras  i  flera  avseenden   samt   att  delmål
fastställs   som   ett   led  i  förändringsarbetet.
Regeringen  har  aviserat  att   en  proposition  om
miljömålen kommer att avlämnas till  riksdagen under
våren 2001.
Vad gäller förslaget i en av motionerna om att ett
statligt   stöd   bör  utgå  till  byggprojekt   som
tillämpar kretsloppsteknik  vill utskottet erinra om
det  bidrag  med denna inriktning  som  nyligen  har
införts. Sedan  årsskiftet  kan  bidrag  utgå enligt
förordningen       (2000:1389)      om      statligt
investeringsbidrag som  främjar ekologisk hållbarhet
vid bostadsbyggande. Enligt  förordningen kan bidrag
lämnas   för  merkostnader  för  investeringar   som
främjar ekologisk hållbarhet vid ny- eller ombyggnad
av  hyres-   och   bostadsrättshus   i  sammanhållna
bostadsområden.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att en
process  som  ligger  väl  i linje med motionärernas
önskemål  redan  pågår. Det kan  visserligen  alltid
hävdas att det är möjligt att påskynda denna process
och vidta ytterligare  åtgärder  men utskottet anser
för   sin   del  att  ett  tillkännagivande   enligt
motionsförslagen  i  dagsläget inte är erforderligt.
Det  finns  god  grund för  uppfattningen  att  även
regeringen delar motionärernas  syn  på vikten av en
ekologiskt   inriktad   omställning  av  bygg-   och
bostadssektorn.  Även  om  utskottet   i  sak  delar
motionärernas   uppfattning   avstyrks   därför   de
aktuella motionerna 2000/01:Bo236 (s) yrkande  5 och
2000/01:Bo223 (c) yrkande 13.

Försiktighetsprincipen vid användning av
byggmaterial

Inomhusmiljöns  betydelse  för  barnens uppväxtmiljö
och  hälsa  framhålls  i Centerpartiets  partimotion
2000:MJ711.  Motionärerna   framhåller  att  antalet
allergier har ökat och att detta  kan  bero  på  nya
byggmetoder  och  nya  material  i  våra bostäder. I
motionens yrkande 2 föreslås mot denna  bakgrund att
riksdagen i ett tillkännagivande skall framhålla att
försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av
nya byggmaterial.
Bostadsutskottet delar bedömningen att  frågor  om
olika  byggmetoders  och byggmaterials betydelse för
inomhusmiljön är av största  vikt.  Dessa frågor har
också  ägnats  en  omfattande  uppmärksamhet   under
senare  år.  Utskottet kan även instämma i att stora
försiktighetsmått  bör gälla vid introduktion av nya
tekniker  och  material.   Erfarenheterna   från  de
senaste   årtiondenas   byggande   har   visat   att
outvecklade produktionsmetoder och oprövade material
inte sällan lett till byggskador eller en undermålig
inomhusmiljö.
Det  är givetvis av ett brett samhällsintresse att
inte nya  osunda  bostadsmiljöer skapas, men det bör
samtidigt   framhållas    att   ansvaret   för   att
byggverksamheten  bedrivs i  enlighet  med  gällande
krav primärt faller  på  byggherre och byggare. Krav
på  såväl de byggprodukter  som  skall  ingå  i  ett
byggnadsverk  som  det  färdiga byggnadsverket finns
uppställda   i   lagen   (1994:847)    om   tekniska
egenskapskrav, m.m. (BVL). Bland dessa regler  finns
krav  i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa
och miljö.  De  lämplighetskrav på byggprodukter som
finns uppställda  i  BVL  överensstämmer med de krav
som följer av EG:s byggproduktdirektiv.
Parallellt med BVL skall också miljöbalkens regler
följas  av  den som bedriver  byggverksamhet.  Bland
miljöbalkens  allmänna  hänsynsregler  finns en s.k.
försiktighetsprincip formulerad (2 kap. 3 § MB). Det
kan  erinras  om  att   regeringen  i  förslaget  om
miljöbalk (prop. 1997/98:45) underströk att avsikten
var att hänsynsreglerna i balken skulle tillämpas på
all  verksamhet  och alla åtgärder som riskerar  att
orsaka olägenhet eller  skada  för  människors hälsa
eller  miljön  om  inte  åtgärden  är  av  försumbar
betydelse.
Det   framgår   inte   av   motionen   om  det  är
försiktighetsprincipen  i miljöbalkens hänsynsregler
som åsyftas eller om förslaget  mer  allmänt  gäller
inriktningen   av   arbetet  inom  byggsektorn.  Med
utgångspunkt   i   motionens    mycket   kortfattade
förslagsmotivering   har   utskottet   därför   inte
underlag för mer ingående överväganden i frågan. Vad
gäller  det  allmänna  arbetet   med   att   påverka
byggsektorn  att iaktta nödvändiga försiktighetsmått
vill    utskottet     dock    hänvisa    till    ett
regeringsuppdrag till ett antal statliga myndigheter
som  själva  har  uppgifter  som  byggherrar.  Dessa
myndigheter har fått i uppdrag att tillsammans bilda
ett byggbranschens  kvalitetsråd.  Avsikten  är  att
alla  aktörer  på  byggområdet  skall  ingå i rådet.
Huvudsyftet   är  att  skynda  på  ett  systematiskt
kvalitetsarbete  på  byggområdet och i förvaltningen
av byggnadsverk. Arbetet  i  kvalitetsrådet  skall i
hög grad vara inriktat på att minska kvalitetsfelen,
få   färre   byggskador  och  att  uppnå  en  bättre
inomhusmiljö  med   beaktande  av  arbetsmiljö-  och
utomhusaspekter.  I regeringens  direktiv  framhålls
särskilt  att  kvalitetsrådet   bör  överväga  vilka
åtgärder   branschen   behöver   vidta    för    att
byggprodukter  i  fortsättningen inte skall användas
oprövade i verkliga byggnadsverk.
Med   hänvisning  till   det   anförda   avstyrker
utskottet motion 2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.

Kretsloppslösningar som krav vid byggande

I  lagen (1994:847)  om  tekniska  egenskapskrav  på
byggnader,  m.m.  (BVL)  ställs krav på byggnadsverk
och byggprodukter. I 2 § BVL  anges att byggnadsverk
som uppförs eller ändras skall  uppfylla  väsentliga
tekniska  egenskapskrav  i  fråga om egenskaper  som
anges i nio punkter. I motion 2000/01:
Bo513  (v)  yrkande  10  föreslås   att   paragrafen
kompletteras   med  en  tionde  punkt  med  krav  på
tillämpning av ett  ekologiskt  kretsloppstänkande i
sin helhet. Motionärerna framhåller  att motsvarande
krav enligt miljöbalken bör få en uppföljning i BVL.
Vidare föreslås i motionen att Boverket  skall  få i
uppdrag  att komplettera de nu gällande byggreglerna
utifrån det nya egenskapskravet.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen
(senast i bet. 1998/99:
BoU8)    behandlat    och    avstyrkt    motsvarande
motionsförslag.  Utskottet  har  i  dessa sammanhang
bl.a. hänvisat till det omfattande arbete  som pågår
med   att   åstadkomma  en  kretsloppsanpassning  av
byggsektorn.  Inte  minst  det ovan omnämnda arbetet
med  att  utveckla miljökvalitetsmål  har  en  sådan
inriktning.  Vidare  bör det framhållas att bland de
nio punkterna med egenskapskrav enligt 2 § BVL finns
krav  bl.a.  på   skydd  med   hänsyn  till  miljön,
energihushållning  och hushållning  med  vatten  och
avfall.  Vad gäller  hushållningskrav med en bredare
inriktning  finns sådana,  som  motionärerna  själva
framhåller,  i   miljöbalken.   Här  kan  exempelvis
nämnas balkens  2  kap.  5 § som ger uttryck för den
s.k. hushållnings- respektive kretsloppsprincipen.
Med    hänvisning    till   det    anförda    står
bostadsutskottet    fast    vid     sitt    tidigare
ställningstagande   och  avstyrker  således   motion
2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.

Åtgärder mot allergi

I motionerna 2000/01:Bo520  (mp)  yrkandena  1 och 2
samt 2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 föreslås
att  det  skall  upprättas  långsiktiga  program för
allergisanering  respektive  luftvård.  Motionärerna
erinrar om de senaste decenniernas ökning av antalet
allergier  och  framhåller att det finns kunskap  om
hur denna trend skulle  kunna  vändas. Denna kunskap
gäller framför allt den betydelse som  inomhusmiljön
och luftkvaliteten både inomhus  och  utomhus  har i
detta sammanhang. En av de viktigaste åtgärderna för
att  förebygga  uppkomsten  av  allergier  är enligt
motionärerna   att   slutföra  saneringsåtgärder   i
skolor, daghem och bostäder.
Frågor om inomhusmiljön  och  dess  betydelse  för
bl.a.  uppkomsten av allergier har under det senaste
årtiondet   behandlats   av   bostadsutskottet   vid
återkommande  tillfällen.  Olika  former av stöd har
under flera år kunnat utgå till saneringsåtgärder av
det slag som motionärerna efterfrågar.  Sedan hösten
2000 kan sådant stöd ges inom ramen för det statliga
bidraget  till lokala investeringsprogram  som  ökar
den ekologiska  hållbarheten i samhället. Vad gäller
bredare  program-   och   informationsinsatser  vill
utskottet  framför allt erinra  om  det  arbete  som
Folkhälsoinstitutet   bedriver  med  utgångspunkt  i
erfarenheterna   från   Innemiljöåret   1999.   Inom
Folkhälsoinstitutet pågår  nu  ett arbete med att ta
fram ett förslag till en nationell handlingsplan mot
allergier.
Utskottet  kan således konstatera  att  det  redan
pågår ett arbete  med den inriktning som förordats i
de  aktuella motionerna.  Något  tillkännagivande  i
frågan   är  därför  inte  erforderligt.  Motionerna
2000/01:Bo520   (mp)   yrkandena   1   och   2  samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 avstyrks  med
hänvisning till det anförda.

Deklaration av bostäder

Förslag  om  olika former av deklaration av bostäder
förs fram i tre motioner.
I motion 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14 föreslås att
ett  system för  miljöklassning  av  bostäder  skall
införas.
Enligt  motion  2000/01:Bo511 (v) är det angeläget
att ge konsumenterna  ett tydligt redskap i valet av
bostad  ur  miljö- och energisynpunkt.  Motionärerna
hänvisar till  den effekt som miljömärkning har haft
på konsumenternas  val  inom  andra  områden. Enligt
motionens   yrkande  1  bör  riksdagen  begära   att
regeringen prioriterar  arbetet  med att ta fram ett
system för miljö- och energideklaration  av bostäder
som     kan     användas     senast     år     2002.
Deklarationssystemet bör även inkludera allergi- och
överkänslighetsaspekterna   och   ta   hänsyn   till
miljöpåverkan  vid  framställning, underhållsarbete,
livslängd       och      återvinningsbarhet       av
byggnadsmaterial.
Det är enligt motion  2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7
angeläget  att  en  så  stor   del  av  det  svenska
bostadsbeståndet som möjligt ljudklassas  enligt den
svenska   standard   som   har  fastställts.  Enligt
motionen  skulle  en ljudklassning  vara  en  viktig
konsumentupplysning för dem som avser att hyra eller
köpa en bostad.
Motioner med förslag om olika former av system för
deklaration av bostäder  har behandlats av utskottet
vid flera tidigare tillfällen,  senast  i betänkande
1999/2000:BoU9. På bostadsutskottets förslag  gjorde
riksdagen  hösten 1995 ett tillkännagivande i frågan
om  deklaration  av  bostäder  (bet.  1995/96:BoU1).
Innebörden  i  tillkännagivandet  var att ett system
för kvalitetsdeklaration borde utvecklas och komma i
praktiskt bruk så snart som möjligt.  Regeringen gav
med   anledning   av   riksdagens  ställningstagande
Boverket  i  uppdrag  att utreda  möjligheterna  att
utveckla  ett  system  för  kvalitetsdeklaration  av
bostäder.  Verket redovisade  år  1998  utredningens
resultat  i  rapporten   Deklaration   av  bostäder.
Rapporten  innehåller  dels  en  genomgång av  olika
befintliga  svenska  och utländska system,  dels  en
redovisning av Boverkets slutsatser och förslag.
Regeringen har låtit remissbehandla rapporten från
Boverket och därefter givit ett förnyat uppdrag till
verket  att  genomföra  en   försöksverksamhet   med
deklarering  av  bostäder,  skolor och förskolor med
utgångspunkt i de framlagda förslagen.  I  uppdraget
ingår  bl.a.  att  klarlägga  omfattningen  av vilka
uppgifter som bör ingå i en deklaration för att  den
skall     få     ändamålsenlig     utformning.    De
deklarationsblanketter   som   tagits   fram    till
försöksverksamheten  täcker  en  rad  egenskaper som
påverkar bl.a. säkerhet, tillgänglighet,  miljö  och
hälsa. Avsikten är att bostadsdeklarationen skall ge
en    beskrivning    av   byggnadens,   lägenhetens,
innemiljöns och utemiljöns  egenskaper. Målet är att
deklarationerna skall kartlägga  eventuella  problem
men  även   lyfta fram de goda egenskaper som finns.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
30 juni 2001.
Vid sidan av uppdraget till Boverket bedrivs såväl
i Sverige som i andra länder ett arbete med att från
olika utgångspunkter  och för olika ändamål upprätta
deklarationer av bostäder. Här kan exempelvis nämnas
det system som Hyresgästernas  Riksförbund, SABO och
Sveriges Fastighetsägareförbund gemensamt tagit fram
för bedömning av bl.a. inomhusmiljön, den s.k. MIBB-
metoden. Avsikten är att bedömningen  skall  utföras
av   certifierade  miljöinventerare.  Även  HSB  och
Riksbyggen  avser  att delta i det fortsatta arbetet
med MIBB-metoden.
Det utvecklingsarbete  som bedrivs av Boverket har
det ovan omnämnda tillkännagivandet  från  riksdagen
som  utgångspunkt. Det förefaller mot denna bakgrund
inte   rimligt    att    föregripa    den   pågående
försöksverksamheten   med  deklarationer  av   bl.a.
bostäder. Boverkets avrapportering av uppdraget samt
regeringens beredning av  frågan  bör  avvaktas.  Av
detta  skäl  avstyrks  motionerna  2000/01:Bo230 (c)
yrkande   14,  2000/01:Bo511  (v)  yrkande   1   och
2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7.
Energianvändningen i bostäder

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- direktverkande  elvärme, jämför reservation
7 (v, c, mp),
-   åtgärdande   av  tvåglasfönster,   jämför
reservation 8 (fp).

Direktverkande elvärme

I   förordningen  om   tekniska   egenskapskrav   på
byggnader, m.m. finns reglerat vissa krav som ställs
på   uppvärmningssystem    i    nya   byggnader.   I
förordningens  10  §  anges  att för  byggnader  som
innehåller bostäder eller arbetslokaler  gäller  att
uppvärmningssystemet  i  skälig  utsträckning  skall
utformas  så att skilda energislag kan användas utan
omfattande  ändringar.  En-  och tvåbostadshus som i
huvudsak  skall  värmas upp med  el  eller  naturgas
skall ha en sådan  planlösning  att  ett  byte  till
uppvärmning  med  ett  annat energislag underlättas.
Det anges emellertid att  en-  och tvåbostadshus får
förses  med  uppvärmningssystem  för  direktverkande
elvärme  om byggnaden har särskilt  goda  egenskaper
när det gäller energihushållning.
Möjligheten  att  enligt  det sistnämnda villkoret
installera  direktverkande  elvärme   vid  nybyggnad
eller ombyggnad av en- och tvåbostadshus  tas  upp i
motion  2000/01:Bo513  (v)  yrkande 11. Motionärerna
föreslår  att  denna möjlighet  tas  bort  utom  vad
gäller fritidshus.  Förslaget  motiveras med behovet
av  att minska elanvändningen samt  att  använda  el
till annat än uppvärmning.
Frågan   om   vilka   krav   som  bör  ställas  på
uppvärmningssystem  i  nytillkommande   bostäder  är
givetvis  inte  bara  av  byggnadstekniskt intresse.
Energianvändningen  inom  bostadssektorn   har  stor
betydelse   i   samband  med  olika  energipolitiska
överväganden och  beslut.  Användningen  av  el  för
uppvärmningsändamål    har    sedan    länge   varit
omdiskuterad  i den energipolitiska debatten.  Detta
har särskilt gällt för direktverkande elvärme. Denna
uppvärmningsmetod   har   visserligen   fördelen  av
begränsade   investeringskostnader  i  den  enskilda
bostaden,  men   samtidigt  nackdelen  att  byte  av
värmekälla  normalt   inte  kan  ske  utan  relativt
kostsamma  och komplicerade  ingrepp.  Svårigheterna
att anpassa  en  bostad  med  direktverkande elvärme
till nya system och värmekällor  är också bakgrunden
till    de    särregler   som   i   dag   finns    i
byggnadslagstiftningen.     Det     kan    samtidigt
konstateras att de krav på särskilt goda  egenskaper
när  det gäller energihushållning som ställs  upp  i
förordningen   som   villkor   för  installation  av
direktverkande   elvärme   inte  finns   preciserade
närmare genom exempelvis myndighetsföreskrifter.
Enligt  de  uppgifter  som finns  tillgängliga  om
uppvärmningssystem i nybyggda  småhus  är  endast en
mindre  andel  av de hus som byggts under senare  år
försedda  med  direktverkande   elvärme   som   enda
värmekälla.  Bostadsutskottet  vill  emellertid inte
ifrågasätta att det kan finnas skäl att  ta  upp  de
nuvarande   reglerna   i  byggnadslagstiftningen  om
direktverkande elvärme till  nya överväganden. Detta
bör emellertid i så fall ske samordnat  med  bredare
överväganden   från  en  energi-  och  miljöpolitisk
utgångspunkt. Miljömålskommittén  har  kommit  in på
denna  fråga  i arbetet med att utforma förslag till
etappmål för det av riksdagen beslutade målet om god
bebyggd   miljö.    Kommittén    föreslår   i   sitt
slutbetänkande  (SOU  2000:52)  att som  ett  delmål
skall   gälla   att   direktverkande   elvärme   vid
nybebyggelse   från  år  2005  endast  används   för
fritidshus.
Som  framgått  ovan  har  regeringen  aviserat  en
proposition om miljömålen till våren 2001. Det finns
således     skäl     att     avvakta     regeringens
ställningstagande i frågan. Motion 2000/01:Bo513 (v)
yrkande 11 avstyrks av detta skäl.

Åtgärdande av tvåglasfönster

I motion 2000/01:Bo205 (fp) diskuteras problemen med
miljöfarliga    utsläpp,    bl.a.   av    koldioxid.
Motionärerna   framhåller   att  en   minskning   av
utsläppen måste komma till stånd.  Ett  sätt  är att
minska   energiåtgången   för  uppvärmning  av  våra
bostäder.  Detta  kan  bl.a. åstadkommas  genom  att
minska   värmeförlusterna    genom   tvåglasfönster.
Motionärerna   föreslår  mot  denna   bakgrund   att
"uppgradering"  av   befintliga  tvåglasfönster  bör
stimuleras dels genom  ökad  information, dels genom
någon form av ekonomisk stimulans.
Bostadsutskottet kan konstatera  att information i
frågor  om   byte av fönster eller komplettering  av
befintliga fönster  med  en extra glasruta finns att
tillgå  hos bl.a. Statens energimyndighet.  I  denna
information   finns   bl.a.   uppgifter   om   vilka
energibesparingar  som  kan  åstadkommas  med  olika
åtgärder  och  vad  man  bör tänka på innan ett byte
eller en komplettering genomförs.  Erfarenheter från
olika    försöksprojekt    med    fönsterbyte    och
komplettering av befintliga fönster  finns också att
tillgå.
Utskottet  ser  gärna att tillgänglig  kunskap  om
möjligheterna   att   spara   energi   genom   olika
byggnadstekniska    åtgärder,    t.ex.    byte    av
fönsterglas, får en vid  spridning.  Något  särskilt
tillkännagivande  till regeringen i denna fråga  kan
däremot inte anses  vara  nödvändigt.  Utskottet  är
inte    heller   berett   att   ställa   sig   bakom
motionärernas  förslag om ekonomiska stimulanser för
åtgärdande av tvåglasfönster.  Motion  2000/01:Bo205
(fp) avstyrks således.

Övriga frågor om egenskapskrav

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
-    byggregler   för   äldreboende,   jämför
reservation 9 (kd, c, fp),
-  barnsäkerhetskrav   i   bostäder,   jämför
reservation 10 (v, kd, c, fp, mp),
-  brandvarnare,  jämför särskilt yttrande  2
(kd),
- jordfelsbrytare, jämför reservation 11 (kd,
c, mp).

Byggregler för äldreboende

Behovet av nya former  för  äldreboende  tas  upp  i
motion  2000/01:Bo233  (kd). Motionärerna framhåller
särskilt  behovet av en "mellanboendeform"  som  ett
steg  mellan   en   vanlig   bostad   och   särskilt
äldreboende.   Enligt   motionens   yrkande  15  bör
Boverket ges i uppdrag att förenkla regelsystemet så
att sådana boendeformer kan skapas.
I huvudsak gäller samma egenskapskrav  på bostäder
oavsett om de är avsedda att användas av personer  i
en  viss  ålderkategori  eller  ej.  Vissa särregler
finns  emellertid i Boverkets byggregler  för  bl.a.
särskilda   boendeformer  för  äldre.  Enligt  dessa
regler är det  möjligt att göra vissa avsteg från de
regler som gäller  för  övriga  bostäder. Det gäller
framför    allt    möjligheten   att   göra    vissa
inskränkningar i den  enskilda  lägenhetens standard
och ersätta detta med gemensamma lösningar för flera
bostäder.
Det framgår inte av den aktuella  motionen i vilka
avseenden   som  det  nuvarande  regelverket   anses
motverka  den   form   av  boende  som  motionärerna
förespråkar. Utskottet har  därför inte underlag för
vidare överväganden i frågan.  Motion  2000/01:Bo233
(kd) yrkande 15 avstyrks.

Barnsäkerhetskrav i bostäder

Riksdagen  gjorde  våren  1997  på bostadsutskottets
förslag  ett  tillkännagivande  om  barnsäkerhet   i
byggnader  (1996/97:BoU12).  Enligt  utskottet borde
frågan ges hög prioritet och särskild vikt läggas på
informationsinsatser.  Utskottet ansåg  det  viktigt
att de erfarenheter som  vunnits  om  barnsäkerhet i
byggnader  gavs  stor  spridning  och  att  det  var
angeläget att alla berörda gavs information om vilka
krav som följde av gällande regler, men också om vad
som  kunde  åstadkommas med enkla medel på frivillig
väg. Regeringen  redovisade våren 1999 i proposition
1998/99:62  de  åtgärder  för  ökad  barnsäkerhet  i
byggnader som vidtagits  sedan riksdagen gjorde sitt
tillkännagivande.   En   skärpning    av   Boverkets
byggregler  hade  genomförts  avseende balkongräcken
och balkonginglasningar. Vidare hänvisade regeringen
till   Boverkets   arbete  med  att  aktivt   sprida
information till myndigheter och allmänhet.
Behovet  av  ytterligare   åtgärder  i  syfte  att
förbättra barnsäkerheten i byggnader har under flera
år  framhållits  i  motioner.  Även   under  höstens
allmänna  motionstid har denna fråga uppmärksammats.
Gemensamt för  de  tre  motionerna 2000/01:So12 (fp)
yrkande  14,  2000/01:Bo511   (v)   yrkande  3  samt
2000/01:Bo540 (fp, s, m, kd, c, mp) yrkande 1 är att
de    förordar    en    översyn   och   ändring   av
byggnadslagstiftningen          vad           gäller
barnsäkerhetskraven   i  äldre  bostäder.  Förslagen
innebär  att  regler om barnsäkerhet  skall  ställas
även i de byggnader  som  inte  omfattas av gällande
regler,  dvs.  bostäder  byggda  före   1973   eller
ombyggda före 1976. I motionerna framhålls att stora
delar   av   det   s.k.  miljonprogrammets  bostäder
fortfarande   saknar   skydd   mot   barnolycksfall.
Motionärerna   föreslår   också   att   behovet   av
information  och  forskning  om  barnsäkerhet  skall
uppmärksammas i högre utsträckning än i dag.
När   bostadsutskottet  tidigare   har   behandlat
förslag  om   åtgärder  för  ökad  barnsäkerhet  har
utskottet understrukit  att frågan om barnsäkerhet i
byggnader är av sådan vikt  att den bör vara föremål
för   kontinuerlig   uppmärksamhet    från   berörda
myndigheter och övriga parter som kan bidra  till en
bättre    barnsäkerhet.   Utskottet   har   särskilt
framhållit  behovet  av informationsinsatser och har
som framgått ovan även  tagit  initiativ till sådana
insatser.  När  det  däremot gäller  frågan  om  att
införa krav i byggnadslagstiftningen  på  åtgärder i
befintlig  bebyggelse  har utskottet ansett att  ett
ställningstagande   från   regeringens    sida   bör
avvaktas. Förslag med motsvarande inriktning  som  i
motionerna    har    tidigare    lagts    fram    av
Barnombudsmannen.   Regeringen   är   således  redan
uppmärksammad på frågan. Bostadsutskottet  är därför
inte   nu   berett   att   föreslå   en   ändring  i
byggnadslagstiftningen   med   den   inriktning  som
förordas i de aktuella motionerna.
Med   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks
motionerna     2000/01:So12    (fp)    yrkande   14,
2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt  2000/01:Bo540 (fp,
s, m, kd, c, mp) yrkande 1.

Brandvarnare

Riksdagen  gjorde  våren  1997  på bostadsutskottets
förslag  även  ett tillkännagivande  om  behovet  av
brandvarnare   (bet.    1996/97:BoU12).    Utskottet
konstaterade   i   detta   sammanhang  att  krav  på
brandvarnare i samband med ny-  och  tillbyggnad var
under införande. Utskottet underströk emellertid att
informationsåtgärder    vad   gäller   behovet    av
brandvarnare i det befintliga bostadsbeståndet borde
komma  till  stånd.  Sedan  riksdagen   gjorde  sitt
uttalande  i  frågan  har  krav  införts i Boverkets
byggregler  på att nya bostadshus skall  förses  med
"anordning  för   tidig   upptäckt   av  brand  samt
utrymningslarm".  Vidare  har  Boverket  och   andra
myndigheter     och     organisationer     genomfört
informationsinsatser  om  behovet  av att installera
brandvarnare även i befintliga bostäder.
Enligt motion 2000/01:Bo519 (s) saknar  en  miljon
svenska     hushåll     fortfarande    brandvarnare.
Motionärerna    anser   att   det    därför    krävs
lagstiftningsåtgärder  för att alla hushåll skall ha
minst en brandvarnare per  våningsplan  i  bostaden.
Lagen föreslås vara så utformad att detta krav skall
vara uppfyllt senast år 2002.
Bostadsutskottet  instämmer  i  vad  som anförs  i
motionen om vikten av att förebygga bränder  i  vårt
bostadsbestånd  och  i övriga byggnader. Ett viktigt
steg i detta arbete togs  i  och  med  den ändring i
byggreglerna som innebär att nybyggda bostäder skall
förses   med   brandvarnare.   Det   är   emellertid
nödvändigt   att   fortsätta  arbetet  med  att  öka
användningen av brandvarnare  även  i det befintliga
bostadsbeståndet.  Kostnaden  för att installera  en
brandvarnare är i dag så begränsad  att  detta  inte
bör hindra en betydligt bredare användning.
Den  fråga  som  aktualiseras genom motionen är om
det  är  nödvändigt eller  lämpligt  att  införa  en
särskild lag  med  krav  på  att det i varje hushåll
skall finnas en brandvarnare. Utskottet har tidigare
ställt  sig  tveksamt  till  en  sådan  lösning  med
hänvisning till bl.a. de insatser  som  myndigheter,
försäkringsbolag  och  andra  genomför  för att  öka
användningen  på  frivillig  basis.  Det  bör  också
framhållas  att redan gällande lagstiftning  ställer
mycket höga krav  på  fastighetsägare  att förebygga
bränder.  I  räddningstjänstlagen (1986:1102)  finns
således  regler   som   berörda  myndigheter  i  sin
tillämpning  i  princip  ansett   motsvara  vad  som
efterfrågas i motionen.
Enligt 41 § räddningstjänstlagen  skall  ägare  av
byggnader  i  skälig omfattning hålla utrustning för
bl.a. släckning  av  brand  och  i  övrigt  vidta de
åtgärder som behövs för att förebygga brand och  för
att  hindra  eller  begränsa  skador  till  följd av
brand.  Räddningsnämnden  i  Malmö  har med stöd  av
denna  paragraf  beslutat  att brandförsvaret  skall
verka för att alla bostäder  i  kommunen  från den 1
januari  2001  skall  ha  fungerande brandlarm.  Ett
motsvarande beslut fattades av Stockholms brand- och
räddningsnämnd den 6 mars i år. Beslutet innebar att
brandförsvaret fick i uppdrag  att "tillse att varje
ägare  av  byggnader  eller  andra anläggningar  som
innehåller bostäder vidtar åtgärder  för  att hindra
eller  begränsa  skador  till följd av brand.  Detta
skall ske genom att det i  varje bostad skall finnas
minst en fungerande brandvarnare." Målet är att alla
bostäder i Stockholm skall vara  utrustade med minst
en fungerande brandvarnare före år  2003. Även flera
andra kommuner har agerat på motsvarande  sätt eller
planerar   att  vidta  åtgärder  för  att  kräva  en
obligatorisk    användning   av   brandvarnare   med
hänvisning till räddningstjänstlagen.
Den tolkning av räddningstjänstlagen som gjorts av
berörda myndigheter  i  flera  kommuner  innebär att
installationen  av  brandvarnare  i  det  befintliga
bostadsbeståndet   kan   förväntas   bli  väsentligt
påskyndad.     Miljöministern    uttalade    i    en
interpellationsdebatt  i  riksdagen den 13 mars i år
att  regeringen ser positivt  på  de  initiativ  som
tagits  i kommunerna. Regeringen följer utvecklingen
i den aktuella  frågan  med  intresse, och ministern
framhöll  att  regeringen  är  beredd   att   ta  de
ytterligare  initiativ som kan krävas. Av uttalandet
framgår även att  regeringen  med  utgångspunkt från
vunna  erfarenheter  är  beredd att överväga  vilket
behov som kan finnas av statliga  insatser  för  att
komplettera och förstärka utvecklingen.
Även  bostadsutskottet  ser  mycket positivt på de
initiativ  som  tagits för att öka  användningen  av
brandvarnare. Dessa initiativ ligger väl i linje med
det  aktuella  motionsförslagets   syfte.  Utskottet
anser  liksom  miljöministern att erfarenheterna  av
det pågående arbetet  bör  avvaktas. Som framgått av
den    refererade    interpellationsdebatten     har
regeringen  frågan under observation. Ett riksdagens
tillkännagivande   kan   därmed   inte   anses  vara
nödvändigt.  Motion  2000/01:Bo519  (s) avstyrks  av
detta skäl.

Jordfelsbrytare

I   två  motioner  har  frågor  om  elsäkerheten   i
byggnader  tagits  upp.  Framför  allt uppmärksammas
behovet  av  en  ur  elsynpunkt säker miljö  i  alla
förskolor,  skolor  och   övriga  lokaler  där  barn
vistas.  Enligt  motionerna  finns   det  brister  i
elsäkerheten i äldre lokaler och bostäder som saknar
jordfelsbrytare.
I  motion   2000/01:Bo523 (s) föreslås  mot  denna
bakgrund att alla offentliga lokaler där barn vistas
skall  utrustas   med  jordfelsbrytare.  Motsvarande
förslag  läggs också  fram  i  motion  2000/01:Bo527
(mp). Motionären  framhåller  att kravet också måste
omfatta äldre elanläggningar. I  denna motion anförs
vidare  att jordfelsbrytare även bör  installeras  i
bostäder där detta är möjligt.
Regler  om  att elinstallationer i byggnader skall
utföras på ett  säkert  sätt  finns både i byggnads-
och  i  ellagstiftningen.  Enligt   förordningen  om
tekniska    egenskapskrav    på    byggnader   skall
byggnadsverk  vara projekterade och utförda  på  ett
sådant sätt att  det  inte  innebär oacceptabel risk
för bl.a. elektriska stötar.  I Boverkets byggregler
anges att byggnader skall utformas så att risken för
personskador  till följd av elstötar  och  elchocker
begränsas. I övrigt  hänvisas  i  byggreglerna  till
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK:FS
1999:5).  Enligt dessa föreskrifter gäller sedan den
1   juli  2000   vid   nyuppförande   av   bostäder,
grundskolor,   fritidshem   och   daghem   att   den
elektriska   installationens   gruppledningar  skall
skyddas  av  jordfelsbrytare.  Detsamma  gäller  vid
utbyte av befintliga gruppcentraler.
En ändring i ellagstiftningen  har således nyligen
genomförts  som åtminstone till en  del  tillgodoser
vad som motionärerna  åsyftar.  Bostäder och lokaler
där  barn vistas kommer successivt  att  förses  med
jordfelsbrytare,  dels  genom  nyproduktion,  dels i
samband     med     ombyggnader     som     omfattar
elinstallationerna i byggnaden. Bostadsutskottet kan
instämma  i  att  det  vore  önskvärt  om  hela  det
befintliga   byggnadsbeståndet,   och   då  särskilt
bostäder  och  de  lokaler där barn vistas,  snarast
skulle kunna förses  med en så god elstandard som ny
elteknik  och jordfelsbrytare  ger  möjlighet  till.
Ingrepp i befintliga  elinstallationer är emellertid
ofta  tekniskt  komplicerade   och   kostsamma   att
genomföra.   Det   får   därför  accepteras  att  en
förbättring av säkerhetsstandarden  på  det sätt som
motionärerna   efterfrågar  tar  en  viss  tid   att
genomföra.  Det  bör   emellertid  understrykas  att
gällande regelverk ställer höga krav på elstandarden
även   i  de  fall  när  inte   jordfelsbrytare   är
obligatorisk.  Vidare  kan  det erinras om att det i
dag finns enkla lösningar som  kan höja elstandarden
utan att en fast jordfelsbrytare  installeras  i  en
anläggnings  gruppcentral.  Exempelvis  finns det på
marknaden billiga portabla jordfelsbrytare  som  kan
användas  för  att  höja  elstandarden  i  delar  av
befintliga elsystem.
Bostadsutskottet      delar     sammanfattningsvis
motionärernas    uppfattning     att    frågor    om
elsäkerheten,  särskilt i lokaler där  barn  vistas,
bör ägnas stor uppmärksamhet.  Det  är angeläget att
de myndigheter som har uppgifter inom  det  aktuella
området och övriga berörda parter informerar  om  de
möjligheter  som  finns att förbättra elsäkerheten i
våra    byggnader.    En    ökad    användning    av
jordfelsbrytare  utgör  en   viktig   del   i  dessa
strävanden. Utskottet är emellertid i dagsläget inte
berett   att  ställa  sig  bakom  ett  krav  på  att
jordfelsbrytare  skall  installeras i den befintliga
bebyggelsen utöver vad som  följer  av  den  nyligen
genomförda              revideringen              av
starkströmsföreskrifterna.
Med   hänvisning   till   det   anförda  avstyrker
utskottet   motionerna   2000/01:Bo523    (s)   samt
2000/01:Bo527 (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning  till  de  motiveringar  som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

1. Ekologiskt anpassat byggande
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Bo223
yrkande 13 och 2000/01:
Bo236 yrkande 5.
Reservation 1 (c)
2. Försiktighetsprincipen vid användning av
byggmaterial
Riksdagen  avslår motion 2000/01:MJ711  yrkande
2.
Reservation 2 (c, mp)
3. Kretsloppslösningar som krav vid
byggande
Riksdagen  avslår  motion 2000/01:Bo513 yrkande
10.
Reservation 3 (v, c, mp)
4. Åtgärder mot allergi
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Bo520
yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sf274 yrkandena 20
och 21.
Reservation 4 (kd, c, fp, mp)
5. Deklaration av bostäder
Riksdagen   avslår   motionerna   2000/01:Bo230
yrkande 14, 2000/01:
Bo511 yrkande 1 och 2000/01:MJ797 yrkande 7.
Reservation 5 (v, kd, c)
Reservation 6 (fp)
6. Direktverkande elvärme
Riksdagen avslår motion  2000/01:Bo513  yrkande
11.
Reservation 7 (v, c, mp)
7. Åtgärdande av tvåglasfönster
Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo205.
Reservation 8 (fp)
8. Byggregler för äldreboende
Riksdagen  avslår  motion 2000/01:Bo233 yrkande
15.
Reservation 9 (kd, c, fp)
9. Barnsäkerhetskrav i bostäder
Riksdagen   avslår   motionerna    2000/01:So12
yrkande   14,   2000/01:Bo511   yrkande   3   och
2000/01:Bo540 yrkande 1.
Reservation 10 (v, kd, c, fp, mp)
10. Brandvarnare
Riksdagen avslår motion 2000/01:Bo519.
11. Jordfelsbrytare
Riksdagen  avslår  motionerna 2000/01:Bo523 och
2000/01:Bo527.
Reservation 11 (kd, c, mp)

Stockholm den 5 april 2001
På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har  deltagit  i beslutet: Knut
Billing  (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola  Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd),  Sten  Andersson  (m),  Inga Berggren
(m), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Carl-
Erik   Skårman   (m),   Rigmor  Stenmark  (c),  Leif
Jakobsson   (s),  Harald  Bergström   (kd),   Helena
Bargholtz  (fp),   Mikael  Johansson  (mp)  och  Dag
Ericson (s).

Reservationer

Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Ekologiskt anpassat byggande (punkt 1)

av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   anförs    i    reservation   1.
Tillkännagivandet  görs  med  anledning   av  motion
2000/01:
Bo223 yrkande 13. Därmed avslås motion 2000/01:Bo236
yrkande 5.
Ställningstagande

Det ekologiska byggandet har hittills mest  utgjorts
av    mindre    hus    och    ekobyar.   Ett   brett
kunskapsunderlag har vunnits genom  dessa delvis mer
experimentellt  inriktade  satsningar.   Tillräcklig
kunskap  finns  emellertid nu för att på bred  front
introducera ekologiskt riktiga metoder i det vanliga
byggandet. Som anförs  i motion 2000/01:Bo223 (c) är
det   dags   att   börja  tillämpa   de   ekologiska
lösningarna också i stadsmiljö och i mer storskaligt
byggande.  Även  ombyggnader  och  upprustningar  av
befintliga hus bör  kunna  genomföras ekologiskt. En
målsättning bör vara att kretsloppsteknik  tillämpas
i  såväl  nyproduktionen  som  vid  ombyggnader  och
förtätningar     i     befintliga    bostadsområden.
Avloppsfrågan har här en central betydelse. Tekniska
lösningar    som    gör    en    introduktion     av
kretsloppsanpassade   system   genomförbar   även  i
stadsområden   måste   stimuleras.  Det  är  således
angeläget  att  statens  stöd   på   byggområdet   i
fortsättningen   utformas   så   att   även   större
byggprojekt i ekologisk byggteknik blir möjliga  att
genomföra.
Det    som    jag   ovan   anfört   om   ekologisk
byggnadsteknik i  stadsmiljö med anledning av motion
2000/01:Bo223   (c)   yrkande   13   bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening.

2. Försiktighetsprincipen vid användning av
byggmaterial (punkt 2)

av Rigmor Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    som   anförs   i   reservation   2.
Tillkännagivandet   görs  med  anledning  av  motion
2000/01:
MJ711 yrkande 2.
Ställningstagande

Under  de  senaste  årtiondena  har  det  med  jämna
mellanrum   kommit  larmrapporter   om   ohälsosamma
inomhusmiljöer i våra bostäder och skolor. Samtidigt
ökar antalet  allergier  och  andra tecken på ohälsa
som  sannolikt har starkt samband  med  bristerna  i
inomhusmiljön.   Särskilt  bland  barnen  finns  det
mycket  oroande  tecken   på   att  hälsotillståndet
försämras år från år.
Felaktiga  byggmetoder,  byggfusk   och  olämpligt
byggmaterial ligger sannolikt bakom större  delen av
bristerna i inomhusmiljön. Det finns därför skäl att
öka  kraven på byggsektorn och fastighetsägarna  att
ta sitt  ansvar för att produktionen av bostäder och
andra byggnader  sker  med  utnyttjande  av  all den
kunskap  som  i  dag  finns  att  tillgå om lämpliga
byggmetoder  och  byggmaterial. När det  inte  finns
tillräcklig kunskap  på ett område är det självklart
att försiktighetsprincipen  måste  tillämpas.  Detta
gäller,  som  framhålls  i motion 2000/01:MJ711 (c),
inte minst vid introduktionen  av  nya byggmaterial.
Det kan inte vara rimligt att bygga  in  material  i
byggnader  som  skall utnyttjas under en mycket lång
tidsperiod utan att  de långsiktiga egenskaperna hos
materialet  är  väl kända.  Erfarenheterna  från  en
storskalig introduktion  av  exempelvis hälsofarligt
flytspackel och miljöfarliga tätmassor förskräcker.
Vi anser att det bör ankomma  på regeringen att ta
de    initiativ    som    kan   behövas   för    att
försiktighetsprincipen skall  få  brett  genomslag i
byggproduktionen. Det kan handla om information  och
klarlägganden  om vilka krav som dagens lagstiftning
ställer på att tillämpa  försiktighetsprincipen  vid
val  av  byggmaterial.  Det  kan också handla om att
utarbeta  förslag  till  förtydligande  av  gällande
lagkrav.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager vad vi ovan
anfört. Vårt förslag lämnas  med anledning av motion
2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.

3. Kretsloppslösningar som krav vid byggande
(punkt 3)

av Owe Hellberg (v), Sten Lundström  (v),  Rigmor
Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    som   anförs   i   reservation   3.
Tillkännagivandet   görs  med  anledning  av  motion
2000/01:
Bo513 yrkande 10.
Ställningstagande

Ekologisk hållbarhet  är ett svårdefinierat begrepp,
vilket  blir  väldigt tydligt  när  det  gäller  den
byggda miljön.  Den  nu  gällande lagstiftningen ger
inte något bra svar på vad  som  menas med ekologisk
hållbarhet när det gäller bebyggelsen.  I  lagen  om
tekniska  egenskapskrav  på  byggnadsverk m.m. (BVL)
finns  en rad egenskapskrav som  skall  uppfyllas  i
samband  med  byggnation. Där nämns skydd med hänsyn
till  miljön, energihushållning  och  värmeisolering
samt hushållning  med  vatten  och avfall. Ingenting
nämns  däremot om ekologisk kretsloppstillämpning  i
sin helhet.
Av miljöbalkens  2  kap.  4  och  5 §§ framgår att
mark, vatten och fysisk miljö skall användas  så att
en   från   ekologisk   synpunkt   långsiktigt   god
hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning,
liksom  annan  hushållning med material, råvaror och
energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås.
Principen om ekologiskt  kretsloppstänkande bör få
genomslag i byggprocessen och  slås  fast  genom  de
författningsbestämmelser som gäller byggnadsverk och
byggprodukter.  Detta kan ske genom att miljöbalkens
krav följs upp i  BVL.  Andra paragrafen i BVL bör i
detta   syfte   kompletteras    med    ett    tionde
egenskapskrav,  nämligen ett krav på tillämpning  av
ekologiskt  hållbara   kretsloppslösningar   i   sin
helhet.
Regeringen  bör  till  riksdagen snarast återkomma
med ett lagförslag med den innebörd som vi förordat.
Vidare bör Boverket få i uppdrag  att komplettera de
nu   gällande   byggreglerna   utifrån   detta   nya
egenskapskrav.   Vi   föreslår   att  riksdagen  ger
regeringen detta till känna. Vårt förslag lämnas med
anledning av motion 2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.

4. Åtgärder mot allergi (punkt 4)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd), Helena Bargholtz  (fp) och
Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4  borde
ha följande lydelse:
4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad   som   anförs   i   reservation    4.
Tillkännagivandet  görs  med anledning av motionerna
2000/01:
Bo520 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sf274 yrkandena
20 och 21.
Ställningstagande

Allergisjukdomarna innebär  stora lidanden och sänkt
livskvalitet. De senaste decenniernas ökningstakt av
allergier är mer än oroväckande. I dag lider omkring
40  % av 11-åringarna och 50 %  av  20-åringarna  av
någon  form  av allergi. Att det är våra barn som är
hårdast drabbade borde få oss alla att vakna. Vi vet
att  det  är faktorer  i  vår  omgivande  miljö  som
orsakar ökningen.  Förändringar  i vår livsmiljö har
skett i snabb takt. En viktig faktor  i sammanhanget
är  sannolikt  det  fenomen  som  vi  brukar   kalla
samhällets   kemikalisering.  Till  detta  kan  även
räknas den dåliga  luftkvalitet  vi får både inomhus
och utomhus till följd av biltrafiken,  industriella
punktutsläpp,  olämpliga byggnadsmaterial,  felaktig
ventilation och dålig städning.
Det finns ett  stort  behov av ytterligare kunskap
om orsakerna till allergier  och  vad  som kan göras
för  att motverka dem. Redan i dag finns  emellertid
kunskaper  om vad som krävs för att vända på trenden
med ökande allergiproblem.  Dessa  kunskaper  gäller
framför  allt betydelsen av en god inomhusmiljö  och
en bra luftkvalitet.  Tillräckliga  kunskaper  finns
också  om  vilka  åtgärder  som  kan  vidtas för att
förbättra miljön i våra bostäder, skolor, daghem och
övriga lokaler där barn vistas. Det är nu nödvändigt
att  omsätta  denna  kunskap i politiska beslut  och
praktisk handling. Det  har visserligen under senare
år tagits flera goda initiativ  på  området  men vad
som fattas är ett sammanhållet handlingsprogram  för
åtgärder mot allergi och för en bättre luftvård. Det
är  också nödvändigt att saneringsåtgärderna för att
förhindra  allergi  kan  fortsätta  och  slutföras i
skolor, daghem och i våra bostäder.
Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande  bör
begära   att   regeringen   så   snart  som  möjligt
återkommer    med    förslag   om   ett   nationellt
handlingsprogram  med den  inriktning  som  vi  ovan
förordat. Underlag  för  ett sådant handlingsprogram
kan    bl.a.    hämtas   från   erfarenheterna    av
Innemiljöåret 1999  och  det arbete som bedrivs inom
Folkhälsoinstitutet  i allergifrågor.  Vårt  förslag
ansluter  till  vad  som   förordats   i  motionerna
2000/01:Bo520   (mp)   yrkandena   1   och   2  samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21.

5. Deklaration av bostäder (punkt 5)

av  Owe  Hellberg  (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten  Lundström  (v),  Rigmor  Stenmark  (c)  och
Harald Bergström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   som   anförs   i  reservation   5.
Tillkännagivandet    görs   med   anledning    av
motionerna     2000/01:Bo230      yrkande     14,
2000/01:Bo511 yrkande 1 och 2000/01:
MJ797 yrkande 7.
Ställningstagande

Bostaden och den byggda miljön är en viktig  del  av
människors  liv  och  påverkar  både  hälsan och den
yttre  miljön.  Det  är  angeläget  att genom  olika
åtgärder  påskynda  utvecklingen  mot miljöanpassade
bostäder  som  inte  riskerar de boendes  hälsa  och
leder  fram  till  att allergiproblemen  ytterligare
breder ut sig. Ett viktigt led i detta arbete är att
ge konsumenterna ett  tydligt  redskap  i  valet  av
bostad från miljö- och energisynpunkt. Miljömärkning
har  på  andra områden visat sig ha stor effekt både
på konsumenternas  val och producenternas utveckling
av nya och bättre produkter. För att stimulera såväl
efterfrågan   som  utbud   av   miljöanpassade   och
energisnåla  bostäder  bör  därför  ett  system  för
deklaration av  bostäder  utvecklas. Systemet bör ta
upp  såväl  miljö- och energibedömningar  som  andra
kvalitetsaspekter   och   uppmärksamma  risker  från
allergi-  och överkänslighetssynpunkt.  Det  innebär
bl.a. att användningen  av  olika  byggmaterial  bör
uppmärksammas.  Deklarationerna  kan därigenom också
få  betydelse  för möjligheterna att  återvinna  och
återanvända byggmaterial  och  på så sätt bidra till
en kretsloppsanpassning av byggandet.  Sett  i detta
perspektiv  finns  det  även skäl att ta hänsyn till
miljöpåverkan  vid framställning  och  underhåll  av
byggmaterialet samt  den  beräknade  livslängden och
graden av återvinningsbarhet.
Miljö- och energideklarationer bör ges  en  viktig
funktion både när det gäller nybyggda och befintliga
bostäder.  För  nybyggnationen tvingar deklarationen
byggherrarna   att   visa   en   produkt   som   får
konsumenternas  godkännande.   I  den  redan  byggda
miljön tvingas fastighetsägarna  att  göra en miljö-
och kvalitetsinventering. Genom en sådan inventering
kan fel och brister uppmärksammas och rättas till.
Boverket presenterade redan år 1998 en  rapport om
deklaration  av  bostäder. I rapporten redogörs  för
olika   metoder  och   aspekter   på   energi-   och
miljödeklaration.  Rapporten  har  remissbehandlats,
och   Boverket   håller   nu  på  att  slutföra   en
försöksverksamhet med deklaration  av  bostäder  och
lokaler.   Det   är   viktigt   att   regeringen  nu
prioriterar arbetet med att ta fram ett  system  som
kan  introduceras  på  bred  front.  Inriktningen på
arbetet  bör  vara  att  presentera  ett  fungerande
system  för  miljö-  och  energideklaration som  kan
användas senast år 2002.
Vi  anser  att riksdagen som  sin  mening  bör  ge
regeringen till  känna  det  som  vi anfört ovan med
anledning av motionerna 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14
och 2000/01:Bo511 (v) yrkande 1. Detta  innebär  att
även    förslaget    om   ljudklassning   i   motion
2000/01:MJ797  (fp)  yrkande   7   kan   anses  vara
tillgodosett.

6. Deklaration av bostäder (punkt 5)

av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad   som   anförs   i   reservation  6.
Tillkännagivandet  görs med anledning  av  motion
2000/01:MJ797 yrkande 7. Därmed avslås motionerna
2000/01:Bo230  yrkande   14   och   2000/01:Bo511
yrkande 1.
Ställningstagande

Problem  med  buller  och  andra  störande ljud  har
tilltagit markant under de senaste årtiondena. Många
människor  upplever  detta  som  ett  av   de   mest
påtagliga     miljöproblemen    i    sitt    boende.
Störningskällorna    finns    både   utomhus   genom
trafikbuller m.m. och inomhus genom  störningar från
grannar eller hissar och annan teknisk utrustning.
Folkpartiet  har  sedan länge försökt  lyfta  fram
bullerbekämpningen som  en  fråga  som  bör  ges hög
prioritet.  En  handlingsplan mot buller utarbetades
under     det     borgerliga     regeringsinnehavet.
Handlingsplanens förverkligande  har emellertid gått
mycket långsamt under de senaste åren. Det är därför
angeläget  att  detta  arbete nu intensifieras  inom
alla   samhällssektorer.   Inom    bostadsutskottets
beredningsområde  är  en av de angelägna  åtgärderna
att  stimulera  en  ljudklassning   av  det  svenska
bostadsbeståndet. En sådan klassning  kan utgöra ett
värdefullt underlag för beslut om vilka åtgärder som
kan vidtas för att minska bullerproblemen.
En svensk standard för ljudklassning  av  bostäder
har   utarbetats   och   fastställts.   Den  är  ett
instrument som möjliggör för dem som avser  att hyra
eller    köpa   en   bostad   att   få   erforderlig
konsumentupplysning       beträffande      bostadens
ljudkvaliteter. Ljudklassning enligt svensk standard
har  hittills  främst  kommit   till   användning  i
nyproduktionen. Det emellertid minst lika  angeläget
att  en klassning sker av det äldre bostadsbeståndet
där det finns stora brister i ljudisoleringen.
Jag  anser  att regeringen på olika sätt bör bidra
till att en ljudklassning genomförs i en så stor del
av  bostadsbeståndet  som  möjligt.  Insatserna  mot
buller    bör   sedan   anpassas   till   de   vunna
erfarenheterna  om  ljudstandarden  i våra bostäder.
Det  är nödvändigt att det arbete som  inleddes  med
riksdagens  beslut  år  1994 om en handlingsplan mot
buller nu förs vidare på bred front.
Vad  jag nu anfört med anledning  av  förslaget  i
motion 2000/01:MJ797  (fp)  yrkande  7 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

7. Direktverkande elvärme (punkt 6)

av Owe Hellberg (v), Sten Lundström  (v),  Rigmor
Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    som   anförs   i   reservation   7.
Tillkännagivandet   görs  med  anledning  av  motion
2000/01:
Bo513 yrkande 11.
Ställningstagande

Elektricitet är en högkvalitativ energiform, som bör
användas på bästa sätt.  Mer  än  40 %  av  Sveriges
elenergi   används   i   dag   för  uppvärmning  och
luftkonditionering  av  bostäder  och  lokaler.  Det
finns  flera skäl att vidta olika åtgärder  för  att
minska denna  användning  av elenergin. Ett skäl att
är att kärnkraften skall avvecklas,  men huvudskälet
är   att  elenergin  bör  användas  i  mer  tekniskt
komplicerade sammanhang där alternativ ofta saknas.
I en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt
att installera  direktverkande  elvärme om byggnaden
har   särskilt  goda  egenskaper  när   det   gäller
energihushållning. Det gäller såväl vid nybyggnation
som ombyggnation  av  sådana hus. Kraven på särskilt
god energihushållning preciseras  emellertid  inte i
byggnadslagstiftningen.  I  praktiken  gäller därför
samma krav på hus med direktverkande elvärme som för
övriga hus. Detta är olyckligt eftersom användningen
av   direktverkande   elvärme   påtagligt  försvårar
övergången till alternativa uppvärmningsmetoder. Ett
byte  av energikälla i dessa hus blir  ofta  kostsam
och kräver relativt stora ingrepp i byggnaden.
Det  finns   nu  skäl  att  ge  byggbranschen  och
bostadskonsumenterna   en   tydlig   signal  om  att
användningen   av  el   för  uppvärmning  successivt
kommer att fasas  ut.  Ett först steg i detta arbete
bör vara att förbjuda användningen av direktverkande
elvärme  både  vid  nybyggnation   och   vid  större
ombyggnader.  För  fritidshus  bör  dock fortfarande
gälla   ett   undantag   från   dessa  bestämmelser.
Regeringen        bör        snarast        utarbeta
författningsändringar  med  denna  innebörd och  vid
behov underställa riksdagen frågan för beslut.
Vad vi ovan anfört om direktverkande  elvärme  bör
riksdagen  som  sin mening ge regeringen till känna.
Vårt  förslag  lämnas   med   anledning   av  motion
2000/01:Bo513 (v) yrkande 11.

8. Åtgärdande av tvåglasfönster (punkt 7)

av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening    vad   som   anförs   i   reservation    8.
Tillkännagivandet   görs  med  anledning  av  motion
2000/01:
Bo205.
Ställningstagande

Miljöfarliga utsläpp,  bl.a.  av koldioxid, hotar på
sikt att förstöra vår jord. Regeringens  målsättning
att koldioxidutsläppen skall vara nere på  1990  års
nivå  senast  år  2010  innebär  att vi måste minska
utsläppen med nära 700 000 ton varje år. Detta måste
vi  åstadkomma  genom både minskad energiförbrukning
för   fordon   och  minskad   energianvändning   för
uppvärmning av våra bostäder.
Enligt    uppgifter     som     presenterats    av
Energimyndigheten försvinner cirka  en  tredjedel av
husens  värme  ut  genom  fönstren.  En av de  bästa
metoderna    för    att    åstadkomma   en   minskad
energianvändning  i bostadsbeståndet  skulle  därför
vara att minska värmeutstrålningen  genom  fönstren.
Omkring 80 % av fönsterytorna i vårt land består  av
tvåglasfönster.   Värmeförlusten   genom   ett  två-
glasfönster  är  tre  gånger  så stor som genom  ett
treglasfönster av modernt snitt.  Det  finns  i  dag
teknik  som  möjliggör ändring av ett tvåglasfönster
till treglasfönster  utan  att hela fönstret behöver
bytas. Denna åtgärd kan vidtas  till betydligt lägre
kostnader än för ett helt utbyte av fönster.
Det är framför allt ur miljösynpunkt  som  det  är
nödvändigt att minska energiåtgången för uppvärmning
av  bostäder  och  andra  fastigheter. Rätt vidtagna
energibesparingsåtgärder kan  emellertid  också leda
till   stora   besparingar  dels  för  den  enskilde
fastighetsägaren, dels sett i ett samhällsekonomiskt
perspektiv.  Det  finns  därför  all  anledning  för
staten att stimulera en "uppgradering" av befintliga
tvåglasfönster.   Detta  kan  ske  både  genom  ökad
information om fördelarna  med  sådana  åtgärder och
genom  någon form av ekonomisk stimulans.  Ett  sätt
kan vara  ett  ge en mindre skattelättnad för de hus
som minskar energiförbrukningen.  Det bör ankomma på
regeringen  att vidta de nödvändiga  åtgärderna  och
vid behov återkomma  till  riksdagen  med  förslag i
frågan.
Jag  anser  att  riksdagen  i ett tillkännagivande
till regeringen bör framföra vad jag ovan anfört med
anledning av förslaget i motion 2000/01:Bo205 (fp).

9. Byggregler för äldreboende (punkt 8)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   anförs    i    reservation   9.
Tillkännagivandet  görs  med  anledning   av  motion
2000/01:
Bo233 yrkande 15.
Ställningstagande

Vid   alla   former   av   bostadsplanering  är  det
nödvändigt att ta hänsyn till  de särskilda krav som
olika grupper kan ställa på sitt  boende.  En  grupp
som  får  en  allt  större  betydelse  i och med den
förändrade  åldersammansättningen i befolkningen  är
de  äldre. Utgångspunkten  vid  planeringen  för  de
äldres  boende  måste vara att valfrihet skall råda.
Man skall kunna bo  kvar  i  sin  vanliga  bostad så
länge  man  önskar  och har möjlighet till det.  Det
skall också vara möjligt  att byta till olika former
av  seniorboende  eller särskilda  boendeformer  där
även viss vård kan  erbjudas. I dag innebär det ofta
en alltför stor förändring  för  den enskilde att ta
steget  från  den  egna  bostaden  direkt   till  de
särskilda boendeformerna. Det finns därför skäl  att
stimulera alternativa idéer för de äldres boende.
Vi  anser  att  det  nuvarande  regelsystemet styr
utformningen    av   äldrebostäder   i   för    stor
utsträckning. Det är således svårt att skapa den typ
av   mellanboendeformer    som    alltfler    verkar
efterfråga.  Vi  anser därför att Boverket bör få  i
uppdrag att genomföra  en  översyn  av de byggregler
som  påverkar  utformningen av bostäder  för  äldre.
Syftet med översynen  skall  vara att utforma regler
som ger utrymme för stor valfrihet  och flexibilitet
både vad gäller bostadens utformning och utrustning.
Vi   föreslår   att  riksdagen  tillkännager   för
regeringen som sin  mening  vad vi anfört ovan. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo233
(kd) yrkande 15.

10. Barnsäkerhetskrav i bostäder (punkt 9)

av  Owe Hellberg (v), Ulla-Britt  Hagström  (kd),
Sten  Lundström  (v), Rigmor Stenmark (c), Harald
Bergström (kd), Helena  Bargholtz (fp) och Mikael
Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   anförs    i   reservation   10.
Tillkännagivandet görs med anledning  av  motionerna
2000/01:So12 yrkande 14, 2000/01:Bo511 yrkande 3 och
2000/01:Bo540 yrkande 1.
Ställningstagande

Under  en lång rad år har det i motioner föreslagits
att  åtgärder   skall   vidtas   för  att  förebygga
barnolycksfall  i  våra  bostäder. Bostadsutskottets
och riksdagens majoritet har  avvisat  dessa förslag
med  hänvisning  till  pågående  överväganden  eller
genomförda    informationskampanjer.    Några    mer
påtagliga åtgärder  för att förbättra barnsäkerheten
i  det  befintliga bostadsbeståndet  har  emellertid
inte vidtagits.  Under  de  senaste  åren har därför
utskottets ledamöter från (v), (kd), (c),  (fp)  och
(mp)   i  gemensamma  reservationer  föreslagit  att
regeringen   skall   ges   i   uppdrag  att  föreslå
förändringar  i byggnadslagstiftningen  som  innebär
att krav på barnsäkerhetsutrustning  skall ställas i
hela   bostadsbeståndet.  Vi  har  för  avsikt   att
återkomma  med detta förslag tills vi får gehör även
hos riksdag och regering. Ett skrämmande stort antal
barnolycksfall varje år understryker allvaret i vårt
förslag.
Regler   som    syftar    till    att    förhindra
barnolycksfall infördes i byggnadslagstiftningen för
nybyggda  hus  1973  och  för ombyggnader 1976.  Det
innebär med stor sannolikhet  att bl.a. större delen
av  miljonprogrammets  bostäder  inte   från  början
försetts   med   sådan  utrustning.  Även  om  vissa
kompletteringar i efterhand kan ha gjorts i delar av
det äldre bostadsbeståndet finns det förmodligen ett
mycket stort antal  lägenheter  i områden med en hög
andel      barnfamiljer      som     helt     saknar
säkerhetsutrustning.
De undersökningar som Barnombudsmannen  (BO) gjort
av  barnolycksfall  utgör en sorglig bekräftelse  på
detta  förhållande. BO:s  undersökningar  visar  att
nästan alla  dödsolyckor  under  senare  år där barn
fallit ut från fönster och balkonger har inträffat i
hus  byggda före 1973. BO har konstaterat att  många
av  olyckorna   hade  kunnat  undvikas  om  krav  på
säkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar
av hus.
BO  har  i  flera   av   sina   årsrapporter  till
regeringen,    senast    1999,    föreslagit     att
barnsäkerhetskraven   i  Boverkets  byggregler  även
skall gälla fastigheter  byggda  före 1973. Boverket
föreslog  samma  sak  redan  1993.  Ännu   har  inte
regeringen reagerat på dessa förslag. Det är rimligt
att kräva ett ställningstagande av regeringen  i  en
så viktig fråga.
Vi anser således att det är hög tid att regeringen
nu  agerar.  Regeringen bör därför ges i uppdrag att
skyndsamt se över  lagstiftningen  om  barnsäkerhet,
särskilt med inriktning på vilka krav som är möjliga
att ställa på äldre bostadsfastigheter. Ett underlag
för   denna   översyn  kan  hämtas  i  redan  gjorda
undersökningar av bl.a. Boverket och BO. Det bör mot
denna bakgrund  vara möjligt för regeringen att inom
kort återkomma till riksdagen i frågan.
Även om ändringarna  i  byggreglerna  framstår som
den   enskilt   mest   angelägna  åtgärden  för  att
förbättra barnsäkerheten  finns  även behov av andra
insatser. Kunskapen om hur barnens  miljö bäst skall
utformas  behöver på vissa områden förbättras  genom
forskningsinsatser.   Inom   många  områden  är  det
emellertid  redan  väl  känt  hur   säkerheten   kan
förbättras  och  hur  riskerna  kan byggas bort. Här
behövs  omfattande  informationsåtgärder  men  också
tvingande regler som kan bidra till att skapa trygga
miljöer för barnen.
Sammanfattningsvis  instämmer vi i de förslag till
åtgärder för att öka barnsäkerheten  i byggnader som
framförs i motionerna 2000/01:So12 (fp)  yrkande 14,
2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt 2000/01:Bo540  (fp,
s,  m, kd, c, mp) yrkande 1. Vi föreslår således att
riksdagen  med  anledning  av dessa motioner som sin
mening ger regeringen till känna  vad vi ovan anfört
om barnsäkerhetskrav i bostäder.

11. Jordfelsbrytare (punkt 11)

av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad   som   anförs   i   reservation   11.
Tillkännagivandet  görs  med anledning av motionerna
2000/01:Bo523 och 2000/01:Bo527.
Ställningstagande

Det finns i dag stora brister  i elsäkerheten i vårt
byggnadsbestånd. Många tragiska olyckor skulle kunna
undvikas   om   lämpliga  åtgärder  för   att   höja
elstandarden  kom  till  stånd.  En  jordfelsbrytare
utgör ett mycket  effektivt  skydd mot elolycksfall.
Framför allt i de lokaler där  barn  vistas,  dvs. i
förskolor och skolor, borde det vara en självklarhet
att     elinstallationerna     är    försedda    med
jordfelsbrytare. Även i bostäder finns det anledning
att ställa motsvarande krav.
Nyligen har föreskrifterna till ellagen ändrats så
att  krav  ställs  på  jordfelsbrytare   i  nybyggda
daghem,  skolor  och bostäder. Dessa regler  innebär
emellertid  att det  under  överskådlig  tid  endast
kommer att vara  en  mycket  liten del av det totala
byggnadsbeståndet som har en acceptabel  elstandard.
Vi  anser att det behövs en lagstiftning som  medför
att alla  elinstallationer  i  förskolor, skolor och
offentliga     lokaler     snarast    förses     med
jordfelsbrytare.    Där   det   är    möjligt    bör
jordfelsbrytare även  krävas  i  äldre bostäder. För
bostäderna bör emellertid en tillräcklig  tidsperiod
medges  för  att  genomföra installationerna.  Under
denna  period  bör  Elsäkerhetsverket  genomföra  en
omfattande  informationskampanj  för  att  stimulera
fastighetsägarna     att    frivilligt    installera
jordfelsbrytare.    Målet     måste     vara     att
jordfelsbrytare skall bli standard i samhället.
Det   vi   ovan   har   föreslagit   om   krav  på
jordfelsbrytare  bör  riksdagen  som  sin mening  ge
regeringen  till  känna.  Vårt  förslag  lämnas  med
anledning   av  motionerna  2000/01:Bo523  (s)   och
2000/01:Bo527 (mp).

Särskilda yttranden


1. Miljöanpassat byggande och boende
m.m.

Knut Billing  (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:

Bostadsutskottet  behandlar  i  detta betänkande ett
antal motioner med ofta vagt formulerade önskemål om
olika  statliga  insatser  för att styra  byggandets
inriktning. Detta gäller särskilt de förslag som tas
upp i avsnittet Miljöanpassat  byggande  och boende.
Utskottet  besvarar  dessa motioner med att  hänvisa
till   en   rad   pågående   statliga   utredningar,
stödformer och överväganden. Vi  har inte reserverat
oss mot utskottets avslagsmotiveringar eftersom de i
huvudsak innebär en redovisning av  vad som faktiskt
pågår. Detta innebär självfallet inte  att  vi  står
bakom  alla  satsningar  eller  att  vi anser att de
pågående  utredningarna  bör  leda  till  beslut  om
ytterligare  regleringar  inom  byggsektorn. Tvärtom
har vi i riksdagsarbetet motsatt  oss  införandet av
nya  statliga  stödformer  och regleringar.  Vi  har
exempelvis  hela tiden ställt  oss  mycket  kritiska
till   det   statliga    stödet   till   de   lokala
investeringsprogrammen  för  en  ekologiskt  hållbar
utveckling som omnämns i utskottets överväganden. Vi
kritiserade även beslutet  om  att  införa  ett nytt
statligt  investeringsbidrag  "som främjar ekologisk
hållbarhet  vid bostadsbyggande"  från  det  senaste
årsskiftet.
Moderata samlingspartiet har
givetvis inte några invändningar mot
strävandena att miljöanpassa
byggprocessen och
fastighetsförvaltningen i olika
avseenden. Dessa strävanden får
emellertid inte innebära ett
okritiskt accepterande av alla
aktiviteter finansierade med
statliga medel som sägs innebära
satsningar på ekologisk hållbarhet,
kretsloppsanpassning m.m. Det bör i
sammanhanget understrykas att staten
varken bör eller kan ta på sig
huvudansvaret för "en ekologisk
omställning av bygg- och
bostadssektorn". Statens
huvuduppgift är att lägga fast de
legala och ekonomiska
förutsättningarna för branschens
eget arbete. Om branschen ges goda
förutsättningar att tillgodose
konsumenternas efterfrågan kommer
också miljöarbetet att påskyndas.
Utvecklingen hittills visar att det
bland såväl byggföretag som
fastighetsägare och hyresgäster
redan finns ett stort intresse för
miljöfrågorna. Olika initiativ har
också tagits utan statliga stöd
eller regleringar. Flera byggföretag
bedriver sedan länge ett aktivt
miljöarbete och branschgemensamma
satsningar görs genom bl.a.
Byggsektorns Kretsloppsråd. Ett
samarbete pågår också mellan
fastighetsägare och hyresgäster vad
gäller frågan om deklaration av
bostäder.

2. Brandvarnare

Ulla-Britt Hagström  (kd)  och Harald Bergström (kd)
anför:

Antalet   dödsolyckor  i  samband   med   brand   är
fortfarande   oacceptabelt   stort.  Under  år  2000
inträffade  100  dödsbränder  med   sammanlagt   106
omkomna  människor i Sverige. År 1999 inträffade det
100 dödsbränder med sammanlagt 110 omkomna.
En åtgärd  som  kan  minska antalet dödsbränder är
att sprida kunskap om de  vanligaste  orsakerna till
bränder.  Det  är  då frågan om att undvika  bränder
till följd av bl.a. rökning, elektriska fel, levande
ljus,   vedeldning  och   glömda   spisar.   Antalet
dödsbränder    med   okänd   orsak   är   emellertid
fortfarande stort.
En annan åtgärd  som  visat  sig vara effektiv för
att  undvika eller tidigt upptäcka  bränder  är  att
installera brandvarnare. Det är numera obligatoriskt
att installera  brandvarnare  i  nybyggda  bostäder.
Däremot   är  användningen  av  brandvarnare  i  det
befintliga bostadsbeståndet långt ifrån tillräckligt
utbredd. Statistik visar att det saknades fungerande
larm vid 87 % av de kartlagda dödsbränderna.
Det är mot  denna  bakgrund  som  förslaget  i  en
motion om att införa lagkrav på brandvarnare i varje
hushåll  bör  ses. Vi ställer oss i princip positiva
till  detta  förslag.   Som  framgår  av  utskottets
överväganden  har  emellertid  räddningsnämnderna  i
flera kommuner redan  ställt  krav  på  obligatorisk
brandvarnare        med        hänvisning       till
räddningstjänstlagens gällande bestämmelser.  Vidare
har   miljöministern   i   en  interpellationsdebatt
utlovat att följa hur frågan utvecklas och vid behov
vidta  åtgärder  för att komplettera  och  förstärka
utvecklingen.
Mot  denna  bakgrund    har  vi  valt  att  inte  nu
reservera   oss   i  frågan  om   brandvarnare.   Vi
förutsätter  emellertid  att  regeringen  vidtar  de
utlovade åtgärderna för att påskynda installation av
brandvarnare i  hela bostadsbeståndet. Om det skulle
visa sig att räddningstjänstlagen  inte ger underlag
för kravet på obligatorisk brandvarnare  förutsätter
vi att regeringen snarast återkommer till  riksdagen
med förslag om lämpliga alternativa åtgärder.




Bilaga

Förteckning över behandlade förslag



Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Bo205   av   Yvonne   Ångström   och  Helena
Bargholtz  (fp)  vari föreslås att riksdagen  fattar
följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  nödvändigheten av
att   minska   energiåtgången  för  uppvärmning   av
fastigheter    och     önskvärdheten     av    snara
stimulansåtgärder.
2000/01:Bo223  av  Lennart  Daléus (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om   ekologisk
byggnadsteknik.
2000/01:Bo230  av  Rigmor Stenmark  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om   system   för
miljöklassning av bostäder.
2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs  om  att regelsystemet
för  äldreboende  förenklas,  så att möjlighet  till
mellanboendeformer ges.
2000/01:Bo236  av Inger Segelström  m.fl.  (s)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om ett  ekologiskt
tänkande vid om- och tillbyggnad av bostäder.
2000/01:Bo511  av  Sten  Lundström  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  miljö-  och
energideklarationer av bostäder.
3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnsäkerhetskrav  i
bostäder.
2000/01:Bo513   av   Owe  Hellberg  m.fl.  (v)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om   att  tillföra
ekologiskt    hållbara    kretsloppslösningar    som
egenskapskrav i BVL.
11. Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om   att  ta  bort
undantaget  för  direktverkande  elvärme i  en-  och
tvåbostadshus.
2000/01:Bo519  av Sonja Fransson (s)  vari  föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om införande av lag om
brandvarnare i varje hushåll.
2000/01:Bo520  av  Thomas   Julin  m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om långsiktiga program
för allergisanering.
2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om  långsiktiga program
för luftvård.
2000/01:Bo523   av   Anders   Karlsson   och   Bengt
Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om  barns  rätt till en
eltrygg miljö i offentliga lokaler.
2000/01:Bo527 av Thomas Julin (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om installation  av
jordfelsbrytare.
2000/01:Bo540  av Johan Pehrson m.fl. (fp, s, m, kd,
c, mp) vari föreslås  att  riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  vikten   av
information och forskning  om  bygglagstiftningen på
ett  sådant  sätt att bostäder i fastigheter  byggda
före  1973  kommer   att  omfattas  av  reglerna  om
barnsäkerhet.
2000/01:MJ711  av  Lennart  Daléus  m.fl.  (c)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening    vad    i    motionen    anförs    om   att
försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av
nya byggmaterial.
2000/01:MJ797 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
7.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att så stor del av
det  svenska  bostadsbeståndet   som   möjligt  blir
ljudklassat enligt svensk standard.
2000/01:Sf274  av Matz Hammarström m.fl.  (mp)  vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen  anförs om långsiktiga program
för allergisanering.

21. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om långsiktiga
program för luftvård.


Motion väckt med anledning av
skrivelse 1999/2000:137

2000/01:So12 av Kerstin  Heinemann  m.fl.  (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  vikten  av
information   och   forskning  och  av   att   ändra
bygglagstiftningen på ett sådant sätt att bostäder i
fastigheter byggda före  1973 kommer att omfattas av
reglerna om barnsäkerhet.