Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande
motioner som i vid bemärkelse tar upp frågor om de
krav som bör ställas på byggnaders egenskaper och i
samband med byggande. Det gäller frågor om ett
miljöanpassat byggande och boende,
energianvändningen i bostäder, regler för
äldreboende och barnsäkerhet i bostäder samt krav på
obligatorisk användning av brandvarnare respektive
jordfelsbrytare.
Utskottet avstyrker samtliga behandlade motioner.
I flertalet frågor hänvisar utskottet till redan
pågående utvecklingsarbete och utredningar eller
till beredningen inom Regeringskansliet.
Till betänkandet har fogats elva reservationer och
två särskilda yttranden.
Utskottets överväganden
Inledning
I detta betänkande behandlas motioner från 2000 års
allmänna motionstid i frågor om egenskapskrav på
byggnader. Dessutom behandlas ett yrkande i en
motion väckt med anledning av skrivelse
1999/2000:137, Redogörelse för barnpolitiken i
Sverige med utgångspunkt i FN:s konvention om
barnets rättigheter.
Vid nybyggnad och ändring av byggnadsverk regleras
utformningen av byggnad och tomt genom plan- och
byggnadslagstiftningen. De centrala lagarna i detta
sammanhang är plan- och bygglagen (1987:10) - PBL -
samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk m.m. - BVL. De tekniska egenskapskraven
förtydligas i förordningen (1994:1215) om
egenskapskrav på byggnadsverk m.m. - BVF. I
Boverkets byggregler - BBR - finns föreskrifter och
allmänna råd till bl.a. PBL, BVL och BVF. BBR gäller
vid uppförande av nya byggnader och tillbyggnader.
För andra ändringar än tillbyggnader gäller enbart
bestämmelserna i PBL, BVL och BVF.
- deklaration av bostäder, jämför
reservationerna 5 (v, kd, c) och
6 (fp).
Vad gäller motiveringen till utskottets
ställningstagande i frågor
om miljöanpassat byggande och boende m.m.,
jämför särskilt yttrande 1 (m).
Ekologiskt anpassat byggande
Behovet av en anpassning av byggverksamheten till de
ekologiska förutsättningarna framhålls särskilt i
två motioner.
I motion 2000/01:Bo236 (s) yrkande 5 anförs att
ett ekologiskt tänkande måste få brett genomslag vid
planering av boendemiljöer och byggande av bostäder.
Det bör enligt motionärerna också vara möjligt att
riva miljöfientliga boendemiljöer som ett led i att
öka om- och tillbyggnaden av bostäder.
Även i motion 2000/01:Bo223 (c) anförs att det
ekologiska byggandet måste införas på bred front.
Såväl nybyggnation som ombyggnader och upprustningar
bör genomföras ekologiskt. I motionens yrkande 13
förordas att staten på olika sätt skall stödja
större byggprojekt med ekologisk byggteknik.
Bostadsutskottet delar bedömningen i de aktuella
motionerna om att en fortsatt omställning av
byggsektorn i ekologisk riktning måste komma till
stånd. Motionsyrkandena ligger väl i linje med den
uppfattning som utskottet under de senaste åren
givit uttryck för vid upprepade tillfällen. Ett
omfattande arbete med en ekologisk omställning av
bygg- och bostadssektorn har också inletts. Ett
flertal olika riksdags- och regeringsbeslut har
varit inriktade på att stödja och påskynda denna
utveckling. Bostadsutskottet har för sin del sökt
initiera och påskynda olika insatser som kan ge
sektorn stöd i förändringsarbetet. Riksdagen har
således på bostadsutskottets förslag gjort ett
flertal tillkännagivanden till regeringen med
önskemål om insatser som på olika sätt kan anses
syfta till att förbättra förutsättningarna för ett
ekologiskt och miljöanpassat byggande och boende.
Dessa initiativ har bl.a. resulterat i att ett
betydande utrednings- och utvecklingsarbete inom
området har bedrivits vid bl.a. Boverket.
De ökade krav som bör ställas på bygg- och
bostadssektorn vad gäller ekologisk anpassning kan
givetvis inte ses isolerat från de motsvarande krav
som bör ställas inom övriga samhällssektorer. En
viktigt steg på vägen mot en sammanhållen strategi
för en hållbar samhällsutveckling togs våren 1999
genom riksdagens beslut att fastställa 15 nationella
miljökvalitetsmål. Ett av dessa mål avser en god
bebyggd miljö och lyder:
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall
utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden skall tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar skall
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning
med mark, vatten och andra resurser främjas.
En parlamentarisk beredning, Miljömålskommittén, har
haft i uppdrag att bl.a. föreslå delmål till de
fastställda miljökvalitetsmålen. Kommittén har
redovisat sina överväganden och förslag i sitt
slutbetänkande Framtidens miljö (SOU 2000:52). I
frågan om målet om en god bebyggd miljö har
underlaget till kommitténs arbete tagits fram av
Boverket. Miljömålskommittén föreslår i sitt
slutbetänkande att detta mål kompletteras och
preciseras i flera avseenden samt att delmål
fastställs som ett led i förändringsarbetet.
Regeringen har aviserat att en proposition om
miljömålen kommer att avlämnas till riksdagen under
våren 2001.
Vad gäller förslaget i en av motionerna om att ett
statligt stöd bör utgå till byggprojekt som
tillämpar kretsloppsteknik vill utskottet erinra om
det bidrag med denna inriktning som nyligen har
införts. Sedan årsskiftet kan bidrag utgå enligt
förordningen (2000:1389) om statligt
investeringsbidrag som främjar ekologisk hållbarhet
vid bostadsbyggande. Enligt förordningen kan bidrag
lämnas för merkostnader för investeringar som
främjar ekologisk hållbarhet vid ny- eller ombyggnad
av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna
bostadsområden.
Utskottet kan sammanfattningsvis konstatera att en
process som ligger väl i linje med motionärernas
önskemål redan pågår. Det kan visserligen alltid
hävdas att det är möjligt att påskynda denna process
och vidta ytterligare åtgärder men utskottet anser
för sin del att ett tillkännagivande enligt
motionsförslagen i dagsläget inte är erforderligt.
Det finns god grund för uppfattningen att även
regeringen delar motionärernas syn på vikten av en
ekologiskt inriktad omställning av bygg- och
bostadssektorn. Även om utskottet i sak delar
motionärernas uppfattning avstyrks därför de
aktuella motionerna 2000/01:Bo236 (s) yrkande 5 och
2000/01:Bo223 (c) yrkande 13.
Försiktighetsprincipen vid användning av
byggmaterial
Inomhusmiljöns betydelse för barnens uppväxtmiljö
och hälsa framhålls i Centerpartiets partimotion
2000:MJ711. Motionärerna framhåller att antalet
allergier har ökat och att detta kan bero på nya
byggmetoder och nya material i våra bostäder. I
motionens yrkande 2 föreslås mot denna bakgrund att
riksdagen i ett tillkännagivande skall framhålla att
försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av
nya byggmaterial.
Bostadsutskottet delar bedömningen att frågor om
olika byggmetoders och byggmaterials betydelse för
inomhusmiljön är av största vikt. Dessa frågor har
också ägnats en omfattande uppmärksamhet under
senare år. Utskottet kan även instämma i att stora
försiktighetsmått bör gälla vid introduktion av nya
tekniker och material. Erfarenheterna från de
senaste årtiondenas byggande har visat att
outvecklade produktionsmetoder och oprövade material
inte sällan lett till byggskador eller en undermålig
inomhusmiljö.
Det är givetvis av ett brett samhällsintresse att
inte nya osunda bostadsmiljöer skapas, men det bör
samtidigt framhållas att ansvaret för att
byggverksamheten bedrivs i enlighet med gällande
krav primärt faller på byggherre och byggare. Krav
på såväl de byggprodukter som skall ingå i ett
byggnadsverk som det färdiga byggnadsverket finns
uppställda i lagen (1994:847) om tekniska
egenskapskrav, m.m. (BVL). Bland dessa regler finns
krav i fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa
och miljö. De lämplighetskrav på byggprodukter som
finns uppställda i BVL överensstämmer med de krav
som följer av EG:s byggproduktdirektiv.
Parallellt med BVL skall också miljöbalkens regler
följas av den som bedriver byggverksamhet. Bland
miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns en s.k.
försiktighetsprincip formulerad (2 kap. 3 § MB). Det
kan erinras om att regeringen i förslaget om
miljöbalk (prop. 1997/98:45) underströk att avsikten
var att hänsynsreglerna i balken skulle tillämpas på
all verksamhet och alla åtgärder som riskerar att
orsaka olägenhet eller skada för människors hälsa
eller miljön om inte åtgärden är av försumbar
betydelse.
Det framgår inte av motionen om det är
försiktighetsprincipen i miljöbalkens hänsynsregler
som åsyftas eller om förslaget mer allmänt gäller
inriktningen av arbetet inom byggsektorn. Med
utgångspunkt i motionens mycket kortfattade
förslagsmotivering har utskottet därför inte
underlag för mer ingående överväganden i frågan. Vad
gäller det allmänna arbetet med att påverka
byggsektorn att iaktta nödvändiga försiktighetsmått
vill utskottet dock hänvisa till ett
regeringsuppdrag till ett antal statliga myndigheter
som själva har uppgifter som byggherrar. Dessa
myndigheter har fått i uppdrag att tillsammans bilda
ett byggbranschens kvalitetsråd. Avsikten är att
alla aktörer på byggområdet skall ingå i rådet.
Huvudsyftet är att skynda på ett systematiskt
kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen
av byggnadsverk. Arbetet i kvalitetsrådet skall i
hög grad vara inriktat på att minska kvalitetsfelen,
få färre byggskador och att uppnå en bättre
inomhusmiljö med beaktande av arbetsmiljö- och
utomhusaspekter. I regeringens direktiv framhålls
särskilt att kvalitetsrådet bör överväga vilka
åtgärder branschen behöver vidta för att
byggprodukter i fortsättningen inte skall användas
oprövade i verkliga byggnadsverk.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.
Kretsloppslösningar som krav vid byggande
I lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på
byggnader, m.m. (BVL) ställs krav på byggnadsverk
och byggprodukter. I 2 § BVL anges att byggnadsverk
som uppförs eller ändras skall uppfylla väsentliga
tekniska egenskapskrav i fråga om egenskaper som
anges i nio punkter. I motion 2000/01:
Bo513 (v) yrkande 10 föreslås att paragrafen
kompletteras med en tionde punkt med krav på
tillämpning av ett ekologiskt kretsloppstänkande i
sin helhet. Motionärerna framhåller att motsvarande
krav enligt miljöbalken bör få en uppföljning i BVL.
Vidare föreslås i motionen att Boverket skall få i
uppdrag att komplettera de nu gällande byggreglerna
utifrån det nya egenskapskravet.
Bostadsutskottet har vid flera tidigare tillfällen
(senast i bet. 1998/99:
BoU8) behandlat och avstyrkt motsvarande
motionsförslag. Utskottet har i dessa sammanhang
bl.a. hänvisat till det omfattande arbete som pågår
med att åstadkomma en kretsloppsanpassning av
byggsektorn. Inte minst det ovan omnämnda arbetet
med att utveckla miljökvalitetsmål har en sådan
inriktning. Vidare bör det framhållas att bland de
nio punkterna med egenskapskrav enligt 2 § BVL finns
krav bl.a. på skydd med hänsyn till miljön,
energihushållning och hushållning med vatten och
avfall. Vad gäller hushållningskrav med en bredare
inriktning finns sådana, som motionärerna själva
framhåller, i miljöbalken. Här kan exempelvis
nämnas balkens 2 kap. 5 § som ger uttryck för den
s.k. hushållnings- respektive kretsloppsprincipen.
Med hänvisning till det anförda står
bostadsutskottet fast vid sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker således motion
2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.
Åtgärder mot allergi
I motionerna 2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2
samt 2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 föreslås
att det skall upprättas långsiktiga program för
allergisanering respektive luftvård. Motionärerna
erinrar om de senaste decenniernas ökning av antalet
allergier och framhåller att det finns kunskap om
hur denna trend skulle kunna vändas. Denna kunskap
gäller framför allt den betydelse som inomhusmiljön
och luftkvaliteten både inomhus och utomhus har i
detta sammanhang. En av de viktigaste åtgärderna för
att förebygga uppkomsten av allergier är enligt
motionärerna att slutföra saneringsåtgärder i
skolor, daghem och bostäder.
Frågor om inomhusmiljön och dess betydelse för
bl.a. uppkomsten av allergier har under det senaste
årtiondet behandlats av bostadsutskottet vid
återkommande tillfällen. Olika former av stöd har
under flera år kunnat utgå till saneringsåtgärder av
det slag som motionärerna efterfrågar. Sedan hösten
2000 kan sådant stöd ges inom ramen för det statliga
bidraget till lokala investeringsprogram som ökar
den ekologiska hållbarheten i samhället. Vad gäller
bredare program- och informationsinsatser vill
utskottet framför allt erinra om det arbete som
Folkhälsoinstitutet bedriver med utgångspunkt i
erfarenheterna från Innemiljöåret 1999. Inom
Folkhälsoinstitutet pågår nu ett arbete med att ta
fram ett förslag till en nationell handlingsplan mot
allergier.
Utskottet kan således konstatera att det redan
pågår ett arbete med den inriktning som förordats i
de aktuella motionerna. Något tillkännagivande i
frågan är därför inte erforderligt. Motionerna
2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21 avstyrks med
hänvisning till det anförda.
Deklaration av bostäder
Förslag om olika former av deklaration av bostäder
förs fram i tre motioner.
I motion 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14 föreslås att
ett system för miljöklassning av bostäder skall
införas.
Enligt motion 2000/01:Bo511 (v) är det angeläget
att ge konsumenterna ett tydligt redskap i valet av
bostad ur miljö- och energisynpunkt. Motionärerna
hänvisar till den effekt som miljömärkning har haft
på konsumenternas val inom andra områden. Enligt
motionens yrkande 1 bör riksdagen begära att
regeringen prioriterar arbetet med att ta fram ett
system för miljö- och energideklaration av bostäder
som kan användas senast år 2002.
Deklarationssystemet bör även inkludera allergi- och
överkänslighetsaspekterna och ta hänsyn till
miljöpåverkan vid framställning, underhållsarbete,
livslängd och återvinningsbarhet av
byggnadsmaterial.
Det är enligt motion 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7
angeläget att en så stor del av det svenska
bostadsbeståndet som möjligt ljudklassas enligt den
svenska standard som har fastställts. Enligt
motionen skulle en ljudklassning vara en viktig
konsumentupplysning för dem som avser att hyra eller
köpa en bostad.
Motioner med förslag om olika former av system för
deklaration av bostäder har behandlats av utskottet
vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkande
1999/2000:BoU9. På bostadsutskottets förslag gjorde
riksdagen hösten 1995 ett tillkännagivande i frågan
om deklaration av bostäder (bet. 1995/96:BoU1).
Innebörden i tillkännagivandet var att ett system
för kvalitetsdeklaration borde utvecklas och komma i
praktiskt bruk så snart som möjligt. Regeringen gav
med anledning av riksdagens ställningstagande
Boverket i uppdrag att utreda möjligheterna att
utveckla ett system för kvalitetsdeklaration av
bostäder. Verket redovisade år 1998 utredningens
resultat i rapporten Deklaration av bostäder.
Rapporten innehåller dels en genomgång av olika
befintliga svenska och utländska system, dels en
redovisning av Boverkets slutsatser och förslag.
Regeringen har låtit remissbehandla rapporten från
Boverket och därefter givit ett förnyat uppdrag till
verket att genomföra en försöksverksamhet med
deklarering av bostäder, skolor och förskolor med
utgångspunkt i de framlagda förslagen. I uppdraget
ingår bl.a. att klarlägga omfattningen av vilka
uppgifter som bör ingå i en deklaration för att den
skall få ändamålsenlig utformning. De
deklarationsblanketter som tagits fram till
försöksverksamheten täcker en rad egenskaper som
påverkar bl.a. säkerhet, tillgänglighet, miljö och
hälsa. Avsikten är att bostadsdeklarationen skall ge
en beskrivning av byggnadens, lägenhetens,
innemiljöns och utemiljöns egenskaper. Målet är att
deklarationerna skall kartlägga eventuella problem
men även lyfta fram de goda egenskaper som finns.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den
30 juni 2001.
Vid sidan av uppdraget till Boverket bedrivs såväl
i Sverige som i andra länder ett arbete med att från
olika utgångspunkter och för olika ändamål upprätta
deklarationer av bostäder. Här kan exempelvis nämnas
det system som Hyresgästernas Riksförbund, SABO och
Sveriges Fastighetsägareförbund gemensamt tagit fram
för bedömning av bl.a. inomhusmiljön, den s.k. MIBB-
metoden. Avsikten är att bedömningen skall utföras
av certifierade miljöinventerare. Även HSB och
Riksbyggen avser att delta i det fortsatta arbetet
med MIBB-metoden.
Det utvecklingsarbete som bedrivs av Boverket har
det ovan omnämnda tillkännagivandet från riksdagen
som utgångspunkt. Det förefaller mot denna bakgrund
inte rimligt att föregripa den pågående
försöksverksamheten med deklarationer av bl.a.
bostäder. Boverkets avrapportering av uppdraget samt
regeringens beredning av frågan bör avvaktas. Av
detta skäl avstyrks motionerna 2000/01:Bo230 (c)
yrkande 14, 2000/01:Bo511 (v) yrkande 1 och
2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7.
- åtgärdande av tvåglasfönster, jämför
reservation 8 (fp).
Direktverkande elvärme
I förordningen om tekniska egenskapskrav på
byggnader, m.m. finns reglerat vissa krav som ställs
på uppvärmningssystem i nya byggnader. I
förordningens 10 § anges att för byggnader som
innehåller bostäder eller arbetslokaler gäller att
uppvärmningssystemet i skälig utsträckning skall
utformas så att skilda energislag kan användas utan
omfattande ändringar. En- och tvåbostadshus som i
huvudsak skall värmas upp med el eller naturgas
skall ha en sådan planlösning att ett byte till
uppvärmning med ett annat energislag underlättas.
Det anges emellertid att en- och tvåbostadshus får
förses med uppvärmningssystem för direktverkande
elvärme om byggnaden har särskilt goda egenskaper
när det gäller energihushållning.
Möjligheten att enligt det sistnämnda villkoret
installera direktverkande elvärme vid nybyggnad
eller ombyggnad av en- och tvåbostadshus tas upp i
motion 2000/01:Bo513 (v) yrkande 11. Motionärerna
föreslår att denna möjlighet tas bort utom vad
gäller fritidshus. Förslaget motiveras med behovet
av att minska elanvändningen samt att använda el
till annat än uppvärmning.
Frågan om vilka krav som bör ställas på
uppvärmningssystem i nytillkommande bostäder är
givetvis inte bara av byggnadstekniskt intresse.
Energianvändningen inom bostadssektorn har stor
betydelse i samband med olika energipolitiska
överväganden och beslut. Användningen av el för
uppvärmningsändamål har sedan länge varit
omdiskuterad i den energipolitiska debatten. Detta
har särskilt gällt för direktverkande elvärme. Denna
uppvärmningsmetod har visserligen fördelen av
begränsade investeringskostnader i den enskilda
bostaden, men samtidigt nackdelen att byte av
värmekälla normalt inte kan ske utan relativt
kostsamma och komplicerade ingrepp. Svårigheterna
att anpassa en bostad med direktverkande elvärme
till nya system och värmekällor är också bakgrunden
till de särregler som i dag finns i
byggnadslagstiftningen. Det kan samtidigt
konstateras att de krav på särskilt goda egenskaper
när det gäller energihushållning som ställs upp i
förordningen som villkor för installation av
direktverkande elvärme inte finns preciserade
närmare genom exempelvis myndighetsföreskrifter.
Enligt de uppgifter som finns tillgängliga om
uppvärmningssystem i nybyggda småhus är endast en
mindre andel av de hus som byggts under senare år
försedda med direktverkande elvärme som enda
värmekälla. Bostadsutskottet vill emellertid inte
ifrågasätta att det kan finnas skäl att ta upp de
nuvarande reglerna i byggnadslagstiftningen om
direktverkande elvärme till nya överväganden. Detta
bör emellertid i så fall ske samordnat med bredare
överväganden från en energi- och miljöpolitisk
utgångspunkt. Miljömålskommittén har kommit in på
denna fråga i arbetet med att utforma förslag till
etappmål för det av riksdagen beslutade målet om god
bebyggd miljö. Kommittén föreslår i sitt
slutbetänkande (SOU 2000:52) att som ett delmål
skall gälla att direktverkande elvärme vid
nybebyggelse från år 2005 endast används för
fritidshus.
Som framgått ovan har regeringen aviserat en
proposition om miljömålen till våren 2001. Det finns
således skäl att avvakta regeringens
ställningstagande i frågan. Motion 2000/01:Bo513 (v)
yrkande 11 avstyrks av detta skäl.
Åtgärdande av tvåglasfönster
I motion 2000/01:Bo205 (fp) diskuteras problemen med
miljöfarliga utsläpp, bl.a. av koldioxid.
Motionärerna framhåller att en minskning av
utsläppen måste komma till stånd. Ett sätt är att
minska energiåtgången för uppvärmning av våra
bostäder. Detta kan bl.a. åstadkommas genom att
minska värmeförlusterna genom tvåglasfönster.
Motionärerna föreslår mot denna bakgrund att
"uppgradering" av befintliga tvåglasfönster bör
stimuleras dels genom ökad information, dels genom
någon form av ekonomisk stimulans.
Bostadsutskottet kan konstatera att information i
frågor om byte av fönster eller komplettering av
befintliga fönster med en extra glasruta finns att
tillgå hos bl.a. Statens energimyndighet. I denna
information finns bl.a. uppgifter om vilka
energibesparingar som kan åstadkommas med olika
åtgärder och vad man bör tänka på innan ett byte
eller en komplettering genomförs. Erfarenheter från
olika försöksprojekt med fönsterbyte och
komplettering av befintliga fönster finns också att
tillgå.
Utskottet ser gärna att tillgänglig kunskap om
möjligheterna att spara energi genom olika
byggnadstekniska åtgärder, t.ex. byte av
fönsterglas, får en vid spridning. Något särskilt
tillkännagivande till regeringen i denna fråga kan
däremot inte anses vara nödvändigt. Utskottet är
inte heller berett att ställa sig bakom
motionärernas förslag om ekonomiska stimulanser för
åtgärdande av tvåglasfönster. Motion 2000/01:Bo205
(fp) avstyrks således.
Övriga frågor om egenskapskrav
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- byggregler för äldreboende, jämför
reservation 9 (kd, c, fp),
Behovet av nya former för äldreboende tas upp i
motion 2000/01:Bo233 (kd). Motionärerna framhåller
särskilt behovet av en "mellanboendeform" som ett
steg mellan en vanlig bostad och särskilt
äldreboende. Enligt motionens yrkande 15 bör
Boverket ges i uppdrag att förenkla regelsystemet så
att sådana boendeformer kan skapas.
I huvudsak gäller samma egenskapskrav på bostäder
oavsett om de är avsedda att användas av personer i
en viss ålderkategori eller ej. Vissa särregler
finns emellertid i Boverkets byggregler för bl.a.
särskilda boendeformer för äldre. Enligt dessa
regler är det möjligt att göra vissa avsteg från de
regler som gäller för övriga bostäder. Det gäller
framför allt möjligheten att göra vissa
inskränkningar i den enskilda lägenhetens standard
och ersätta detta med gemensamma lösningar för flera
bostäder.
Det framgår inte av den aktuella motionen i vilka
avseenden som det nuvarande regelverket anses
motverka den form av boende som motionärerna
förespråkar. Utskottet har därför inte underlag för
vidare överväganden i frågan. Motion 2000/01:Bo233
(kd) yrkande 15 avstyrks.
Barnsäkerhetskrav i bostäder
Riksdagen gjorde våren 1997 på bostadsutskottets
förslag ett tillkännagivande om barnsäkerhet i
byggnader (1996/97:BoU12). Enligt utskottet borde
frågan ges hög prioritet och särskild vikt läggas på
informationsinsatser. Utskottet ansåg det viktigt
att de erfarenheter som vunnits om barnsäkerhet i
byggnader gavs stor spridning och att det var
angeläget att alla berörda gavs information om vilka
krav som följde av gällande regler, men också om vad
som kunde åstadkommas med enkla medel på frivillig
väg. Regeringen redovisade våren 1999 i proposition
1998/99:62 de åtgärder för ökad barnsäkerhet i
byggnader som vidtagits sedan riksdagen gjorde sitt
tillkännagivande. En skärpning av Boverkets
byggregler hade genomförts avseende balkongräcken
och balkonginglasningar. Vidare hänvisade regeringen
till Boverkets arbete med att aktivt sprida
information till myndigheter och allmänhet.
Behovet av ytterligare åtgärder i syfte att
förbättra barnsäkerheten i byggnader har under flera
år framhållits i motioner. Även under höstens
allmänna motionstid har denna fråga uppmärksammats.
Gemensamt för de tre motionerna 2000/01:So12 (fp)
yrkande 14, 2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt
2000/01:Bo540 (fp, s, m, kd, c, mp) yrkande 1 är att
de förordar en översyn och ändring av
byggnadslagstiftningen vad gäller
barnsäkerhetskraven i äldre bostäder. Förslagen
innebär att regler om barnsäkerhet skall ställas
även i de byggnader som inte omfattas av gällande
regler, dvs. bostäder byggda före 1973 eller
ombyggda före 1976. I motionerna framhålls att stora
delar av det s.k. miljonprogrammets bostäder
fortfarande saknar skydd mot barnolycksfall.
Motionärerna föreslår också att behovet av
information och forskning om barnsäkerhet skall
uppmärksammas i högre utsträckning än i dag.
När bostadsutskottet tidigare har behandlat
förslag om åtgärder för ökad barnsäkerhet har
utskottet understrukit att frågan om barnsäkerhet i
byggnader är av sådan vikt att den bör vara föremål
för kontinuerlig uppmärksamhet från berörda
myndigheter och övriga parter som kan bidra till en
bättre barnsäkerhet. Utskottet har särskilt
framhållit behovet av informationsinsatser och har
som framgått ovan även tagit initiativ till sådana
insatser. När det däremot gäller frågan om att
införa krav i byggnadslagstiftningen på åtgärder i
befintlig bebyggelse har utskottet ansett att ett
ställningstagande från regeringens sida bör
avvaktas. Förslag med motsvarande inriktning som i
motionerna har tidigare lagts fram av
Barnombudsmannen. Regeringen är således redan
uppmärksammad på frågan. Bostadsutskottet är därför
inte nu berett att föreslå en ändring i
byggnadslagstiftningen med den inriktning som
förordas i de aktuella motionerna.
Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna 2000/01:So12 (fp) yrkande 14,
2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt 2000/01:Bo540 (fp,
s, m, kd, c, mp) yrkande 1.
Brandvarnare
Riksdagen gjorde våren 1997 på bostadsutskottets
förslag även ett tillkännagivande om behovet av
brandvarnare (bet. 1996/97:BoU12). Utskottet
konstaterade i detta sammanhang att krav på
brandvarnare i samband med ny- och tillbyggnad var
under införande. Utskottet underströk emellertid att
informationsåtgärder vad gäller behovet av
brandvarnare i det befintliga bostadsbeståndet borde
komma till stånd. Sedan riksdagen gjorde sitt
uttalande i frågan har krav införts i Boverkets
byggregler på att nya bostadshus skall förses med
"anordning för tidig upptäckt av brand samt
utrymningslarm". Vidare har Boverket och andra
myndigheter och organisationer genomfört
informationsinsatser om behovet av att installera
brandvarnare även i befintliga bostäder.
Enligt motion 2000/01:Bo519 (s) saknar en miljon
svenska hushåll fortfarande brandvarnare.
Motionärerna anser att det därför krävs
lagstiftningsåtgärder för att alla hushåll skall ha
minst en brandvarnare per våningsplan i bostaden.
Lagen föreslås vara så utformad att detta krav skall
vara uppfyllt senast år 2002.
Bostadsutskottet instämmer i vad som anförs i
motionen om vikten av att förebygga bränder i vårt
bostadsbestånd och i övriga byggnader. Ett viktigt
steg i detta arbete togs i och med den ändring i
byggreglerna som innebär att nybyggda bostäder skall
förses med brandvarnare. Det är emellertid
nödvändigt att fortsätta arbetet med att öka
användningen av brandvarnare även i det befintliga
bostadsbeståndet. Kostnaden för att installera en
brandvarnare är i dag så begränsad att detta inte
bör hindra en betydligt bredare användning.
Den fråga som aktualiseras genom motionen är om
det är nödvändigt eller lämpligt att införa en
särskild lag med krav på att det i varje hushåll
skall finnas en brandvarnare. Utskottet har tidigare
ställt sig tveksamt till en sådan lösning med
hänvisning till bl.a. de insatser som myndigheter,
försäkringsbolag och andra genomför för att öka
användningen på frivillig basis. Det bör också
framhållas att redan gällande lagstiftning ställer
mycket höga krav på fastighetsägare att förebygga
bränder. I räddningstjänstlagen (1986:1102) finns
således regler som berörda myndigheter i sin
tillämpning i princip ansett motsvara vad som
efterfrågas i motionen.
Enligt 41 § räddningstjänstlagen skall ägare av
byggnader i skälig omfattning hålla utrustning för
bl.a. släckning av brand och i övrigt vidta de
åtgärder som behövs för att förebygga brand och för
att hindra eller begränsa skador till följd av
brand. Räddningsnämnden i Malmö har med stöd av
denna paragraf beslutat att brandförsvaret skall
verka för att alla bostäder i kommunen från den 1
januari 2001 skall ha fungerande brandlarm. Ett
motsvarande beslut fattades av Stockholms brand- och
räddningsnämnd den 6 mars i år. Beslutet innebar att
brandförsvaret fick i uppdrag att "tillse att varje
ägare av byggnader eller andra anläggningar som
innehåller bostäder vidtar åtgärder för att hindra
eller begränsa skador till följd av brand. Detta
skall ske genom att det i varje bostad skall finnas
minst en fungerande brandvarnare." Målet är att alla
bostäder i Stockholm skall vara utrustade med minst
en fungerande brandvarnare före år 2003. Även flera
andra kommuner har agerat på motsvarande sätt eller
planerar att vidta åtgärder för att kräva en
obligatorisk användning av brandvarnare med
hänvisning till räddningstjänstlagen.
Den tolkning av räddningstjänstlagen som gjorts av
berörda myndigheter i flera kommuner innebär att
installationen av brandvarnare i det befintliga
bostadsbeståndet kan förväntas bli väsentligt
påskyndad. Miljöministern uttalade i en
interpellationsdebatt i riksdagen den 13 mars i år
att regeringen ser positivt på de initiativ som
tagits i kommunerna. Regeringen följer utvecklingen
i den aktuella frågan med intresse, och ministern
framhöll att regeringen är beredd att ta de
ytterligare initiativ som kan krävas. Av uttalandet
framgår även att regeringen med utgångspunkt från
vunna erfarenheter är beredd att överväga vilket
behov som kan finnas av statliga insatser för att
komplettera och förstärka utvecklingen.
Även bostadsutskottet ser mycket positivt på de
initiativ som tagits för att öka användningen av
brandvarnare. Dessa initiativ ligger väl i linje med
det aktuella motionsförslagets syfte. Utskottet
anser liksom miljöministern att erfarenheterna av
det pågående arbetet bör avvaktas. Som framgått av
den refererade interpellationsdebatten har
regeringen frågan under observation. Ett riksdagens
tillkännagivande kan därmed inte anses vara
nödvändigt. Motion 2000/01:Bo519 (s) avstyrks av
detta skäl.
Jordfelsbrytare
I två motioner har frågor om elsäkerheten i
byggnader tagits upp. Framför allt uppmärksammas
behovet av en ur elsynpunkt säker miljö i alla
förskolor, skolor och övriga lokaler där barn
vistas. Enligt motionerna finns det brister i
elsäkerheten i äldre lokaler och bostäder som saknar
jordfelsbrytare.
I motion 2000/01:Bo523 (s) föreslås mot denna
bakgrund att alla offentliga lokaler där barn vistas
skall utrustas med jordfelsbrytare. Motsvarande
förslag läggs också fram i motion 2000/01:Bo527
(mp). Motionären framhåller att kravet också måste
omfatta äldre elanläggningar. I denna motion anförs
vidare att jordfelsbrytare även bör installeras i
bostäder där detta är möjligt.
Regler om att elinstallationer i byggnader skall
utföras på ett säkert sätt finns både i byggnads-
och i ellagstiftningen. Enligt förordningen om
tekniska egenskapskrav på byggnader skall
byggnadsverk vara projekterade och utförda på ett
sådant sätt att det inte innebär oacceptabel risk
för bl.a. elektriska stötar. I Boverkets byggregler
anges att byggnader skall utformas så att risken för
personskador till följd av elstötar och elchocker
begränsas. I övrigt hänvisas i byggreglerna till
Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK:FS
1999:5). Enligt dessa föreskrifter gäller sedan den
1 juli 2000 vid nyuppförande av bostäder,
grundskolor, fritidshem och daghem att den
elektriska installationens gruppledningar skall
skyddas av jordfelsbrytare. Detsamma gäller vid
utbyte av befintliga gruppcentraler.
En ändring i ellagstiftningen har således nyligen
genomförts som åtminstone till en del tillgodoser
vad som motionärerna åsyftar. Bostäder och lokaler
där barn vistas kommer successivt att förses med
jordfelsbrytare, dels genom nyproduktion, dels i
samband med ombyggnader som omfattar
elinstallationerna i byggnaden. Bostadsutskottet kan
instämma i att det vore önskvärt om hela det
befintliga byggnadsbeståndet, och då särskilt
bostäder och de lokaler där barn vistas, snarast
skulle kunna förses med en så god elstandard som ny
elteknik och jordfelsbrytare ger möjlighet till.
Ingrepp i befintliga elinstallationer är emellertid
ofta tekniskt komplicerade och kostsamma att
genomföra. Det får därför accepteras att en
förbättring av säkerhetsstandarden på det sätt som
motionärerna efterfrågar tar en viss tid att
genomföra. Det bör emellertid understrykas att
gällande regelverk ställer höga krav på elstandarden
även i de fall när inte jordfelsbrytare är
obligatorisk. Vidare kan det erinras om att det i
dag finns enkla lösningar som kan höja elstandarden
utan att en fast jordfelsbrytare installeras i en
anläggnings gruppcentral. Exempelvis finns det på
marknaden billiga portabla jordfelsbrytare som kan
användas för att höja elstandarden i delar av
befintliga elsystem.
Bostadsutskottet delar sammanfattningsvis
motionärernas uppfattning att frågor om
elsäkerheten, särskilt i lokaler där barn vistas,
bör ägnas stor uppmärksamhet. Det är angeläget att
de myndigheter som har uppgifter inom det aktuella
området och övriga berörda parter informerar om de
möjligheter som finns att förbättra elsäkerheten i
våra byggnader. En ökad användning av
jordfelsbrytare utgör en viktig del i dessa
strävanden. Utskottet är emellertid i dagsläget inte
berett att ställa sig bakom ett krav på att
jordfelsbrytare skall installeras i den befintliga
bebyggelsen utöver vad som följer av den nyligen
genomförda revideringen av
starkströmsföreskrifterna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2000/01:Bo523 (s) samt
2000/01:Bo527 (mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo523 och
2000/01:Bo527.
Reservation 11 (kd, c, mp)
Stockholm den 5 april 2001
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Siw Wittgren-Ahl (s), Sten Lundström (v), Carl-
Erik Skårman (m), Rigmor Stenmark (c), Leif
Jakobsson (s), Harald Bergström (kd), Helena
Bargholtz (fp), Mikael Johansson (mp) och Dag
Ericson (s).
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Ekologiskt anpassat byggande (punkt 1)
av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Bo223 yrkande 13. Därmed avslås motion 2000/01:Bo236
yrkande 5.
Ställningstagande
Det ekologiska byggandet har hittills mest utgjorts
av mindre hus och ekobyar. Ett brett
kunskapsunderlag har vunnits genom dessa delvis mer
experimentellt inriktade satsningar. Tillräcklig
kunskap finns emellertid nu för att på bred front
introducera ekologiskt riktiga metoder i det vanliga
byggandet. Som anförs i motion 2000/01:Bo223 (c) är
det dags att börja tillämpa de ekologiska
lösningarna också i stadsmiljö och i mer storskaligt
byggande. Även ombyggnader och upprustningar av
befintliga hus bör kunna genomföras ekologiskt. En
målsättning bör vara att kretsloppsteknik tillämpas
i såväl nyproduktionen som vid ombyggnader och
förtätningar i befintliga bostadsområden.
Avloppsfrågan har här en central betydelse. Tekniska
lösningar som gör en introduktion av
kretsloppsanpassade system genomförbar även i
stadsområden måste stimuleras. Det är således
angeläget att statens stöd på byggområdet i
fortsättningen utformas så att även större
byggprojekt i ekologisk byggteknik blir möjliga att
genomföra.
Det som jag ovan anfört om ekologisk
byggnadsteknik i stadsmiljö med anledning av motion
2000/01:Bo223 (c) yrkande 13 bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening.
2. Försiktighetsprincipen vid användning av
byggmaterial (punkt 2)
av Rigmor Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
MJ711 yrkande 2.
Ställningstagande
Under de senaste årtiondena har det med jämna
mellanrum kommit larmrapporter om ohälsosamma
inomhusmiljöer i våra bostäder och skolor. Samtidigt
ökar antalet allergier och andra tecken på ohälsa
som sannolikt har starkt samband med bristerna i
inomhusmiljön. Särskilt bland barnen finns det
mycket oroande tecken på att hälsotillståndet
försämras år från år.
Felaktiga byggmetoder, byggfusk och olämpligt
byggmaterial ligger sannolikt bakom större delen av
bristerna i inomhusmiljön. Det finns därför skäl att
öka kraven på byggsektorn och fastighetsägarna att
ta sitt ansvar för att produktionen av bostäder och
andra byggnader sker med utnyttjande av all den
kunskap som i dag finns att tillgå om lämpliga
byggmetoder och byggmaterial. När det inte finns
tillräcklig kunskap på ett område är det självklart
att försiktighetsprincipen måste tillämpas. Detta
gäller, som framhålls i motion 2000/01:MJ711 (c),
inte minst vid introduktionen av nya byggmaterial.
Det kan inte vara rimligt att bygga in material i
byggnader som skall utnyttjas under en mycket lång
tidsperiod utan att de långsiktiga egenskaperna hos
materialet är väl kända. Erfarenheterna från en
storskalig introduktion av exempelvis hälsofarligt
flytspackel och miljöfarliga tätmassor förskräcker.
Vi anser att det bör ankomma på regeringen att ta
de initiativ som kan behövas för att
försiktighetsprincipen skall få brett genomslag i
byggproduktionen. Det kan handla om information och
klarlägganden om vilka krav som dagens lagstiftning
ställer på att tillämpa försiktighetsprincipen vid
val av byggmaterial. Det kan också handla om att
utarbeta förslag till förtydligande av gällande
lagkrav.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager vad vi ovan
anfört. Vårt förslag lämnas med anledning av motion
2000/01:MJ711 (c) yrkande 2.
3. Kretsloppslösningar som krav vid byggande
(punkt 3)
av Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v), Rigmor
Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Bo513 yrkande 10.
Ställningstagande
Ekologisk hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp,
vilket blir väldigt tydligt när det gäller den
byggda miljön. Den nu gällande lagstiftningen ger
inte något bra svar på vad som menas med ekologisk
hållbarhet när det gäller bebyggelsen. I lagen om
tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVL)
finns en rad egenskapskrav som skall uppfyllas i
samband med byggnation. Där nämns skydd med hänsyn
till miljön, energihushållning och värmeisolering
samt hushållning med vatten och avfall. Ingenting
nämns däremot om ekologisk kretsloppstillämpning i
sin helhet.
Av miljöbalkens 2 kap. 4 och 5 §§ framgår att
mark, vatten och fysisk miljö skall användas så att
en från ekologisk synpunkt långsiktigt god
hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning,
liksom annan hushållning med material, råvaror och
energi skall främjas så att ett kretslopp uppnås.
Principen om ekologiskt kretsloppstänkande bör få
genomslag i byggprocessen och slås fast genom de
författningsbestämmelser som gäller byggnadsverk och
byggprodukter. Detta kan ske genom att miljöbalkens
krav följs upp i BVL. Andra paragrafen i BVL bör i
detta syfte kompletteras med ett tionde
egenskapskrav, nämligen ett krav på tillämpning av
ekologiskt hållbara kretsloppslösningar i sin
helhet.
Regeringen bör till riksdagen snarast återkomma
med ett lagförslag med den innebörd som vi förordat.
Vidare bör Boverket få i uppdrag att komplettera de
nu gällande byggreglerna utifrån detta nya
egenskapskrav. Vi föreslår att riksdagen ger
regeringen detta till känna. Vårt förslag lämnas med
anledning av motion 2000/01:Bo513 (v) yrkande 10.
4. Åtgärder mot allergi (punkt 4)
av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd), Helena Bargholtz (fp) och
Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4.
Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna
2000/01:
Bo520 yrkandena 1 och 2 samt 2000/01:Sf274 yrkandena
20 och 21.
Ställningstagande
Allergisjukdomarna innebär stora lidanden och sänkt
livskvalitet. De senaste decenniernas ökningstakt av
allergier är mer än oroväckande. I dag lider omkring
40 % av 11-åringarna och 50 % av 20-åringarna av
någon form av allergi. Att det är våra barn som är
hårdast drabbade borde få oss alla att vakna. Vi vet
att det är faktorer i vår omgivande miljö som
orsakar ökningen. Förändringar i vår livsmiljö har
skett i snabb takt. En viktig faktor i sammanhanget
är sannolikt det fenomen som vi brukar kalla
samhällets kemikalisering. Till detta kan även
räknas den dåliga luftkvalitet vi får både inomhus
och utomhus till följd av biltrafiken, industriella
punktutsläpp, olämpliga byggnadsmaterial, felaktig
ventilation och dålig städning.
Det finns ett stort behov av ytterligare kunskap
om orsakerna till allergier och vad som kan göras
för att motverka dem. Redan i dag finns emellertid
kunskaper om vad som krävs för att vända på trenden
med ökande allergiproblem. Dessa kunskaper gäller
framför allt betydelsen av en god inomhusmiljö och
en bra luftkvalitet. Tillräckliga kunskaper finns
också om vilka åtgärder som kan vidtas för att
förbättra miljön i våra bostäder, skolor, daghem och
övriga lokaler där barn vistas. Det är nu nödvändigt
att omsätta denna kunskap i politiska beslut och
praktisk handling. Det har visserligen under senare
år tagits flera goda initiativ på området men vad
som fattas är ett sammanhållet handlingsprogram för
åtgärder mot allergi och för en bättre luftvård. Det
är också nödvändigt att saneringsåtgärderna för att
förhindra allergi kan fortsätta och slutföras i
skolor, daghem och i våra bostäder.
Vi anser att riksdagen i ett tillkännagivande bör
begära att regeringen så snart som möjligt
återkommer med förslag om ett nationellt
handlingsprogram med den inriktning som vi ovan
förordat. Underlag för ett sådant handlingsprogram
kan bl.a. hämtas från erfarenheterna av
Innemiljöåret 1999 och det arbete som bedrivs inom
Folkhälsoinstitutet i allergifrågor. Vårt förslag
ansluter till vad som förordats i motionerna
2000/01:Bo520 (mp) yrkandena 1 och 2 samt
2000/01:Sf274 (mp) yrkandena 20 och 21.
5. Deklaration av bostäder (punkt 5)
av Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten Lundström (v), Rigmor Stenmark (c) och
Harald Bergström (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5.
Tillkännagivandet görs med anledning av
motionerna 2000/01:Bo230 yrkande 14,
2000/01:Bo511 yrkande 1 och 2000/01:
MJ797 yrkande 7.
Ställningstagande
Bostaden och den byggda miljön är en viktig del av
människors liv och påverkar både hälsan och den
yttre miljön. Det är angeläget att genom olika
åtgärder påskynda utvecklingen mot miljöanpassade
bostäder som inte riskerar de boendes hälsa och
leder fram till att allergiproblemen ytterligare
breder ut sig. Ett viktigt led i detta arbete är att
ge konsumenterna ett tydligt redskap i valet av
bostad från miljö- och energisynpunkt. Miljömärkning
har på andra områden visat sig ha stor effekt både
på konsumenternas val och producenternas utveckling
av nya och bättre produkter. För att stimulera såväl
efterfrågan som utbud av miljöanpassade och
energisnåla bostäder bör därför ett system för
deklaration av bostäder utvecklas. Systemet bör ta
upp såväl miljö- och energibedömningar som andra
kvalitetsaspekter och uppmärksamma risker från
allergi- och överkänslighetssynpunkt. Det innebär
bl.a. att användningen av olika byggmaterial bör
uppmärksammas. Deklarationerna kan därigenom också
få betydelse för möjligheterna att återvinna och
återanvända byggmaterial och på så sätt bidra till
en kretsloppsanpassning av byggandet. Sett i detta
perspektiv finns det även skäl att ta hänsyn till
miljöpåverkan vid framställning och underhåll av
byggmaterialet samt den beräknade livslängden och
graden av återvinningsbarhet.
Miljö- och energideklarationer bör ges en viktig
funktion både när det gäller nybyggda och befintliga
bostäder. För nybyggnationen tvingar deklarationen
byggherrarna att visa en produkt som får
konsumenternas godkännande. I den redan byggda
miljön tvingas fastighetsägarna att göra en miljö-
och kvalitetsinventering. Genom en sådan inventering
kan fel och brister uppmärksammas och rättas till.
Boverket presenterade redan år 1998 en rapport om
deklaration av bostäder. I rapporten redogörs för
olika metoder och aspekter på energi- och
miljödeklaration. Rapporten har remissbehandlats,
och Boverket håller nu på att slutföra en
försöksverksamhet med deklaration av bostäder och
lokaler. Det är viktigt att regeringen nu
prioriterar arbetet med att ta fram ett system som
kan introduceras på bred front. Inriktningen på
arbetet bör vara att presentera ett fungerande
system för miljö- och energideklaration som kan
användas senast år 2002.
Vi anser att riksdagen som sin mening bör ge
regeringen till känna det som vi anfört ovan med
anledning av motionerna 2000/01:Bo230 (c) yrkande 14
och 2000/01:Bo511 (v) yrkande 1. Detta innebär att
även förslaget om ljudklassning i motion
2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7 kan anses vara
tillgodosett.
6. Deklaration av bostäder (punkt 5)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:MJ797 yrkande 7. Därmed avslås motionerna
2000/01:Bo230 yrkande 14 och 2000/01:Bo511
yrkande 1.
Ställningstagande
Problem med buller och andra störande ljud har
tilltagit markant under de senaste årtiondena. Många
människor upplever detta som ett av de mest
påtagliga miljöproblemen i sitt boende.
Störningskällorna finns både utomhus genom
trafikbuller m.m. och inomhus genom störningar från
grannar eller hissar och annan teknisk utrustning.
Folkpartiet har sedan länge försökt lyfta fram
bullerbekämpningen som en fråga som bör ges hög
prioritet. En handlingsplan mot buller utarbetades
under det borgerliga regeringsinnehavet.
Handlingsplanens förverkligande har emellertid gått
mycket långsamt under de senaste åren. Det är därför
angeläget att detta arbete nu intensifieras inom
alla samhällssektorer. Inom bostadsutskottets
beredningsområde är en av de angelägna åtgärderna
att stimulera en ljudklassning av det svenska
bostadsbeståndet. En sådan klassning kan utgöra ett
värdefullt underlag för beslut om vilka åtgärder som
kan vidtas för att minska bullerproblemen.
En svensk standard för ljudklassning av bostäder
har utarbetats och fastställts. Den är ett
instrument som möjliggör för dem som avser att hyra
eller köpa en bostad att få erforderlig
konsumentupplysning beträffande bostadens
ljudkvaliteter. Ljudklassning enligt svensk standard
har hittills främst kommit till användning i
nyproduktionen. Det emellertid minst lika angeläget
att en klassning sker av det äldre bostadsbeståndet
där det finns stora brister i ljudisoleringen.
Jag anser att regeringen på olika sätt bör bidra
till att en ljudklassning genomförs i en så stor del
av bostadsbeståndet som möjligt. Insatserna mot
buller bör sedan anpassas till de vunna
erfarenheterna om ljudstandarden i våra bostäder.
Det är nödvändigt att det arbete som inleddes med
riksdagens beslut år 1994 om en handlingsplan mot
buller nu förs vidare på bred front.
Vad jag nu anfört med anledning av förslaget i
motion 2000/01:MJ797 (fp) yrkande 7 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
7. Direktverkande elvärme (punkt 6)
av Owe Hellberg (v), Sten Lundström (v), Rigmor
Stenmark (c) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Bo513 yrkande 11.
Ställningstagande
Elektricitet är en högkvalitativ energiform, som bör
användas på bästa sätt. Mer än 40 % av Sveriges
elenergi används i dag för uppvärmning och
luftkonditionering av bostäder och lokaler. Det
finns flera skäl att vidta olika åtgärder för att
minska denna användning av elenergin. Ett skäl att
är att kärnkraften skall avvecklas, men huvudskälet
är att elenergin bör användas i mer tekniskt
komplicerade sammanhang där alternativ ofta saknas.
I en- och tvåbostadshus är det fortfarande möjligt
att installera direktverkande elvärme om byggnaden
har särskilt goda egenskaper när det gäller
energihushållning. Det gäller såväl vid nybyggnation
som ombyggnation av sådana hus. Kraven på särskilt
god energihushållning preciseras emellertid inte i
byggnadslagstiftningen. I praktiken gäller därför
samma krav på hus med direktverkande elvärme som för
övriga hus. Detta är olyckligt eftersom användningen
av direktverkande elvärme påtagligt försvårar
övergången till alternativa uppvärmningsmetoder. Ett
byte av energikälla i dessa hus blir ofta kostsam
och kräver relativt stora ingrepp i byggnaden.
Det finns nu skäl att ge byggbranschen och
bostadskonsumenterna en tydlig signal om att
användningen av el för uppvärmning successivt
kommer att fasas ut. Ett först steg i detta arbete
bör vara att förbjuda användningen av direktverkande
elvärme både vid nybyggnation och vid större
ombyggnader. För fritidshus bör dock fortfarande
gälla ett undantag från dessa bestämmelser.
Regeringen bör snarast utarbeta
författningsändringar med denna innebörd och vid
behov underställa riksdagen frågan för beslut.
Vad vi ovan anfört om direktverkande elvärme bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vårt förslag lämnas med anledning av motion
2000/01:Bo513 (v) yrkande 11.
8. Åtgärdande av tvåglasfönster (punkt 7)
av Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Bo205.
Ställningstagande
Miljöfarliga utsläpp, bl.a. av koldioxid, hotar på
sikt att förstöra vår jord. Regeringens målsättning
att koldioxidutsläppen skall vara nere på 1990 års
nivå senast år 2010 innebär att vi måste minska
utsläppen med nära 700 000 ton varje år. Detta måste
vi åstadkomma genom både minskad energiförbrukning
för fordon och minskad energianvändning för
uppvärmning av våra bostäder.
Enligt uppgifter som presenterats av
Energimyndigheten försvinner cirka en tredjedel av
husens värme ut genom fönstren. En av de bästa
metoderna för att åstadkomma en minskad
energianvändning i bostadsbeståndet skulle därför
vara att minska värmeutstrålningen genom fönstren.
Omkring 80 % av fönsterytorna i vårt land består av
tvåglasfönster. Värmeförlusten genom ett två-
glasfönster är tre gånger så stor som genom ett
treglasfönster av modernt snitt. Det finns i dag
teknik som möjliggör ändring av ett tvåglasfönster
till treglasfönster utan att hela fönstret behöver
bytas. Denna åtgärd kan vidtas till betydligt lägre
kostnader än för ett helt utbyte av fönster.
Det är framför allt ur miljösynpunkt som det är
nödvändigt att minska energiåtgången för uppvärmning
av bostäder och andra fastigheter. Rätt vidtagna
energibesparingsåtgärder kan emellertid också leda
till stora besparingar dels för den enskilde
fastighetsägaren, dels sett i ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Det finns därför all anledning för
staten att stimulera en "uppgradering" av befintliga
tvåglasfönster. Detta kan ske både genom ökad
information om fördelarna med sådana åtgärder och
genom någon form av ekonomisk stimulans. Ett sätt
kan vara ett ge en mindre skattelättnad för de hus
som minskar energiförbrukningen. Det bör ankomma på
regeringen att vidta de nödvändiga åtgärderna och
vid behov återkomma till riksdagen med förslag i
frågan.
Jag anser att riksdagen i ett tillkännagivande
till regeringen bör framföra vad jag ovan anfört med
anledning av förslaget i motion 2000/01:Bo205 (fp).
9. Byggregler för äldreboende (punkt 8)
av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd) och Helena Bargholtz (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9.
Tillkännagivandet görs med anledning av motion
2000/01:
Bo233 yrkande 15.
Ställningstagande
Vid alla former av bostadsplanering är det
nödvändigt att ta hänsyn till de särskilda krav som
olika grupper kan ställa på sitt boende. En grupp
som får en allt större betydelse i och med den
förändrade åldersammansättningen i befolkningen är
de äldre. Utgångspunkten vid planeringen för de
äldres boende måste vara att valfrihet skall råda.
Man skall kunna bo kvar i sin vanliga bostad så
länge man önskar och har möjlighet till det. Det
skall också vara möjligt att byta till olika former
av seniorboende eller särskilda boendeformer där
även viss vård kan erbjudas. I dag innebär det ofta
en alltför stor förändring för den enskilde att ta
steget från den egna bostaden direkt till de
särskilda boendeformerna. Det finns därför skäl att
stimulera alternativa idéer för de äldres boende.
Vi anser att det nuvarande regelsystemet styr
utformningen av äldrebostäder i för stor
utsträckning. Det är således svårt att skapa den typ
av mellanboendeformer som alltfler verkar
efterfråga. Vi anser därför att Boverket bör få i
uppdrag att genomföra en översyn av de byggregler
som påverkar utformningen av bostäder för äldre.
Syftet med översynen skall vara att utforma regler
som ger utrymme för stor valfrihet och flexibilitet
både vad gäller bostadens utformning och utrustning.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi anfört ovan. Vårt
förslag lämnas med anledning av motion 2000/01:Bo233
(kd) yrkande 15.
10. Barnsäkerhetskrav i bostäder (punkt 9)
av Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten Lundström (v), Rigmor Stenmark (c), Harald
Bergström (kd), Helena Bargholtz (fp) och Mikael
Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10.
Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna
2000/01:So12 yrkande 14, 2000/01:Bo511 yrkande 3 och
2000/01:Bo540 yrkande 1.
Ställningstagande
Under en lång rad år har det i motioner föreslagits
att åtgärder skall vidtas för att förebygga
barnolycksfall i våra bostäder. Bostadsutskottets
och riksdagens majoritet har avvisat dessa förslag
med hänvisning till pågående överväganden eller
genomförda informationskampanjer. Några mer
påtagliga åtgärder för att förbättra barnsäkerheten
i det befintliga bostadsbeståndet har emellertid
inte vidtagits. Under de senaste åren har därför
utskottets ledamöter från (v), (kd), (c), (fp) och
(mp) i gemensamma reservationer föreslagit att
regeringen skall ges i uppdrag att föreslå
förändringar i byggnadslagstiftningen som innebär
att krav på barnsäkerhetsutrustning skall ställas i
hela bostadsbeståndet. Vi har för avsikt att
återkomma med detta förslag tills vi får gehör även
hos riksdag och regering. Ett skrämmande stort antal
barnolycksfall varje år understryker allvaret i vårt
förslag.
Regler som syftar till att förhindra
barnolycksfall infördes i byggnadslagstiftningen för
nybyggda hus 1973 och för ombyggnader 1976. Det
innebär med stor sannolikhet att bl.a. större delen
av miljonprogrammets bostäder inte från början
försetts med sådan utrustning. Även om vissa
kompletteringar i efterhand kan ha gjorts i delar av
det äldre bostadsbeståndet finns det förmodligen ett
mycket stort antal lägenheter i områden med en hög
andel barnfamiljer som helt saknar
säkerhetsutrustning.
De undersökningar som Barnombudsmannen (BO) gjort
av barnolycksfall utgör en sorglig bekräftelse på
detta förhållande. BO:s undersökningar visar att
nästan alla dödsolyckor under senare år där barn
fallit ut från fönster och balkonger har inträffat i
hus byggda före 1973. BO har konstaterat att många
av olyckorna hade kunnat undvikas om krav på
säkerhetsanordningar funnits även för dessa årgångar
av hus.
BO har i flera av sina årsrapporter till
regeringen, senast 1999, föreslagit att
barnsäkerhetskraven i Boverkets byggregler även
skall gälla fastigheter byggda före 1973. Boverket
föreslog samma sak redan 1993. Ännu har inte
regeringen reagerat på dessa förslag. Det är rimligt
att kräva ett ställningstagande av regeringen i en
så viktig fråga.
Vi anser således att det är hög tid att regeringen
nu agerar. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
skyndsamt se över lagstiftningen om barnsäkerhet,
särskilt med inriktning på vilka krav som är möjliga
att ställa på äldre bostadsfastigheter. Ett underlag
för denna översyn kan hämtas i redan gjorda
undersökningar av bl.a. Boverket och BO. Det bör mot
denna bakgrund vara möjligt för regeringen att inom
kort återkomma till riksdagen i frågan.
Även om ändringarna i byggreglerna framstår som
den enskilt mest angelägna åtgärden för att
förbättra barnsäkerheten finns även behov av andra
insatser. Kunskapen om hur barnens miljö bäst skall
utformas behöver på vissa områden förbättras genom
forskningsinsatser. Inom många områden är det
emellertid redan väl känt hur säkerheten kan
förbättras och hur riskerna kan byggas bort. Här
behövs omfattande informationsåtgärder men också
tvingande regler som kan bidra till att skapa trygga
miljöer för barnen.
Sammanfattningsvis instämmer vi i de förslag till
åtgärder för att öka barnsäkerheten i byggnader som
framförs i motionerna 2000/01:So12 (fp) yrkande 14,
2000/01:Bo511 (v) yrkande 3 samt 2000/01:Bo540 (fp,
s, m, kd, c, mp) yrkande 1. Vi föreslår således att
riksdagen med anledning av dessa motioner som sin
mening ger regeringen till känna vad vi ovan anfört
om barnsäkerhetskrav i bostäder.
11. Jordfelsbrytare (punkt 11)
av Ulla-Britt Hagström (kd), Rigmor Stenmark (c),
Harald Bergström (kd) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 11.
Tillkännagivandet görs med anledning av motionerna
2000/01:Bo523 och 2000/01:Bo527.
Ställningstagande
Det finns i dag stora brister i elsäkerheten i vårt
byggnadsbestånd. Många tragiska olyckor skulle kunna
undvikas om lämpliga åtgärder för att höja
elstandarden kom till stånd. En jordfelsbrytare
utgör ett mycket effektivt skydd mot elolycksfall.
Framför allt i de lokaler där barn vistas, dvs. i
förskolor och skolor, borde det vara en självklarhet
att elinstallationerna är försedda med
jordfelsbrytare. Även i bostäder finns det anledning
att ställa motsvarande krav.
Nyligen har föreskrifterna till ellagen ändrats så
att krav ställs på jordfelsbrytare i nybyggda
daghem, skolor och bostäder. Dessa regler innebär
emellertid att det under överskådlig tid endast
kommer att vara en mycket liten del av det totala
byggnadsbeståndet som har en acceptabel elstandard.
Vi anser att det behövs en lagstiftning som medför
att alla elinstallationer i förskolor, skolor och
offentliga lokaler snarast förses med
jordfelsbrytare. Där det är möjligt bör
jordfelsbrytare även krävas i äldre bostäder. För
bostäderna bör emellertid en tillräcklig tidsperiod
medges för att genomföra installationerna. Under
denna period bör Elsäkerhetsverket genomföra en
omfattande informationskampanj för att stimulera
fastighetsägarna att frivilligt installera
jordfelsbrytare. Målet måste vara att
jordfelsbrytare skall bli standard i samhället.
Det vi ovan har föreslagit om krav på
jordfelsbrytare bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Vårt förslag lämnas med
anledning av motionerna 2000/01:Bo523 (s) och
2000/01:Bo527 (mp).
Särskilda yttranden
1. Miljöanpassat byggande och boende
m.m.
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m) och Carl-Erik Skårman (m) anför:
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande ett
antal motioner med ofta vagt formulerade önskemål om
olika statliga insatser för att styra byggandets
inriktning. Detta gäller särskilt de förslag som tas
upp i avsnittet Miljöanpassat byggande och boende.
Utskottet besvarar dessa motioner med att hänvisa
till en rad pågående statliga utredningar,
stödformer och överväganden. Vi har inte reserverat
oss mot utskottets avslagsmotiveringar eftersom de i
huvudsak innebär en redovisning av vad som faktiskt
pågår. Detta innebär självfallet inte att vi står
bakom alla satsningar eller att vi anser att de
pågående utredningarna bör leda till beslut om
ytterligare regleringar inom byggsektorn. Tvärtom
har vi i riksdagsarbetet motsatt oss införandet av
nya statliga stödformer och regleringar. Vi har
exempelvis hela tiden ställt oss mycket kritiska
till det statliga stödet till de lokala
investeringsprogrammen för en ekologiskt hållbar
utveckling som omnämns i utskottets överväganden. Vi
kritiserade även beslutet om att införa ett nytt
statligt investeringsbidrag "som främjar ekologisk
hållbarhet vid bostadsbyggande" från det senaste
årsskiftet.
Moderata samlingspartiet har
givetvis inte några invändningar mot
strävandena att miljöanpassa
byggprocessen och
fastighetsförvaltningen i olika
avseenden. Dessa strävanden får
emellertid inte innebära ett
okritiskt accepterande av alla
aktiviteter finansierade med
statliga medel som sägs innebära
satsningar på ekologisk hållbarhet,
kretsloppsanpassning m.m. Det bör i
sammanhanget understrykas att staten
varken bör eller kan ta på sig
huvudansvaret för "en ekologisk
omställning av bygg- och
bostadssektorn". Statens
huvuduppgift är att lägga fast de
legala och ekonomiska
förutsättningarna för branschens
eget arbete. Om branschen ges goda
förutsättningar att tillgodose
konsumenternas efterfrågan kommer
också miljöarbetet att påskyndas.
Utvecklingen hittills visar att det
bland såväl byggföretag som
fastighetsägare och hyresgäster
redan finns ett stort intresse för
miljöfrågorna. Olika initiativ har
också tagits utan statliga stöd
eller regleringar. Flera byggföretag
bedriver sedan länge ett aktivt
miljöarbete och branschgemensamma
satsningar görs genom bl.a.
Byggsektorns Kretsloppsråd. Ett
samarbete pågår också mellan
fastighetsägare och hyresgäster vad
gäller frågan om deklaration av
bostäder.
2. Brandvarnare
Ulla-Britt Hagström (kd) och Harald Bergström (kd)
anför:
Antalet dödsolyckor i samband med brand är
fortfarande oacceptabelt stort. Under år 2000
inträffade 100 dödsbränder med sammanlagt 106
omkomna människor i Sverige. År 1999 inträffade det
100 dödsbränder med sammanlagt 110 omkomna.
En åtgärd som kan minska antalet dödsbränder är
att sprida kunskap om de vanligaste orsakerna till
bränder. Det är då frågan om att undvika bränder
till följd av bl.a. rökning, elektriska fel, levande
ljus, vedeldning och glömda spisar. Antalet
dödsbränder med okänd orsak är emellertid
fortfarande stort.
En annan åtgärd som visat sig vara effektiv för
att undvika eller tidigt upptäcka bränder är att
installera brandvarnare. Det är numera obligatoriskt
att installera brandvarnare i nybyggda bostäder.
Däremot är användningen av brandvarnare i det
befintliga bostadsbeståndet långt ifrån tillräckligt
utbredd. Statistik visar att det saknades fungerande
larm vid 87 % av de kartlagda dödsbränderna.
Det är mot denna bakgrund som förslaget i en
motion om att införa lagkrav på brandvarnare i varje
hushåll bör ses. Vi ställer oss i princip positiva
till detta förslag. Som framgår av utskottets
överväganden har emellertid räddningsnämnderna i
flera kommuner redan ställt krav på obligatorisk
brandvarnare med hänvisning till
räddningstjänstlagens gällande bestämmelser. Vidare
har miljöministern i en interpellationsdebatt
utlovat att följa hur frågan utvecklas och vid behov
vidta åtgärder för att komplettera och förstärka
utvecklingen.
Mot denna bakgrund har vi valt att inte nu
reservera oss i frågan om brandvarnare. Vi
förutsätter emellertid att regeringen vidtar de
utlovade åtgärderna för att påskynda installation av
brandvarnare i hela bostadsbeståndet. Om det skulle
visa sig att räddningstjänstlagen inte ger underlag
för kravet på obligatorisk brandvarnare förutsätter
vi att regeringen snarast återkommer till riksdagen
med förslag om lämpliga alternativa åtgärder.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden
2000/01:Bo205 av Yvonne Ångström och Helena
Bargholtz (fp) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
att minska energiåtgången för uppvärmning av
fastigheter och önskvärdheten av snara
stimulansåtgärder.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ekologisk
byggnadsteknik.
2000/01:Bo230 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om system för
miljöklassning av bostäder.
2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regelsystemet
för äldreboende förenklas, så att möjlighet till
mellanboendeformer ges.
2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett ekologiskt
tänkande vid om- och tillbyggnad av bostäder.
2000/01:Bo511 av Sten Lundström m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om miljö- och
energideklarationer av bostäder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barnsäkerhetskrav i
bostäder.
2000/01:Bo513 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillföra
ekologiskt hållbara kretsloppslösningar som
egenskapskrav i BVL.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta bort
undantaget för direktverkande elvärme i en- och
tvåbostadshus.
2000/01:Bo519 av Sonja Fransson (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av lag om
brandvarnare i varje hushåll.
2000/01:Bo520 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om långsiktiga program
för allergisanering.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om långsiktiga program
för luftvård.
2000/01:Bo523 av Anders Karlsson och Bengt
Silfverstrand (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om barns rätt till en
eltrygg miljö i offentliga lokaler.
2000/01:Bo527 av Thomas Julin (mp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om installation av
jordfelsbrytare.
2000/01:Bo540 av Johan Pehrson m.fl. (fp, s, m, kd,
c, mp) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
information och forskning om bygglagstiftningen på
ett sådant sätt att bostäder i fastigheter byggda
före 1973 kommer att omfattas av reglerna om
barnsäkerhet.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försiktighetsprincipen bör gälla vid introduktion av
nya byggmaterial.
2000/01:MJ797 av Harald Nordlund (fp) vari yrkas
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att så stor del av
det svenska bostadsbeståndet som möjligt blir
ljudklassat enligt svensk standard.
2000/01:Sf274 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om långsiktiga program
för allergisanering.
21. Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om långsiktiga
program för luftvård.
Motion väckt med anledning av
skrivelse 1999/2000:137
2000/01:So12 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av
information och forskning och av att ändra
bygglagstiftningen på ett sådant sätt att bostäder i
fastigheter byggda före 1973 kommer att omfattas av
reglerna om barnsäkerhet.