Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i
budgetpropositionen (prop. 2000/01:1) avseende utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt motioner
väckta under årets allmänna motionstid i anknytande frågor. Även vissa
anknytande motionsförslag väckta med anledning av proposition
2000/01:26 Bostadsförsörjningsfrågor m.m. behandlas i betänkandet.
Förslaget i budgetpropositionen avseende anslagsfördelning budgetåret
2001 för utgiftsområde 18 tillstyrks av utskottet. Motstående
motionsyrkanden avstyrks. Utskottet tillstyrker även regeringens övriga
förslag avseende utgiftsområde 18. Det gäller bl.a. avveckling av det
statliga stödet till reparation och underhåll, utbetalning av
återstående räntebidrag enligt vissa äldre regler med ett
engångsbelopp, vissa regler för ansökan och utbetalning av räntebidrag
till egnahem samt vissa regler för hanteringen av medel för den
statliga kreditgarantin.
I betänkandet behandlade motionsförslag i vissa frågor om
bostadspolitikens inriktning m.m. avstyrks av utskottet. Dessa förslag
avser bl.a. frågor om utformningen av bostadspolitiken,
förutsättningarna för bostadsbyggande, de kommunala bostadsföretagen,
studentbostäder, segregation i boendet, bosparande, bostadsbidragen på
längre sikt, bygg- och bostadsforskningen och vissa länsstyrelsefrågor.
Till betänkandet har fogats 35 reservationer och 7 särskilda
yttranden.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 för
budgetåret 2001 - utskottets hemställan under moment 1 - har
representanterna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet avstått från att delta i utskottets
beslut. I särskilda yttranden har de redovisat grunderna för sina
ställningstaganden och sin syn på anslagen inom utgiftsområdet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 2000/01:1 volym 10 föreslagit
1. att riksdagen godkänner avvecklingen av det statliga räntestödet
för reparation och underhåll (RBF-stödet avsnitt 3.8.2),
2. att riksdagen godkänner att räntebidrag enligt 1991 års regler
utbetalas som ett engångsbelopp i januari 2001 (avsnitt 3.8.2),
3. att riksdagen godkänner förslag till ändrade regler för
räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan om viss
tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om viss
tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m. (avsnitt 3.8.2),
4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om avräkning av
anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (avsnitt
3.8.4),
5. att riksdagen godkänner bemyndigande i fråga om anslaget 34:1 Stöd
till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet (avsnitt
6.1.1),
6. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslaget under
utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
enligt följande uppställning:
Garantiverksamhet ramanslag 600 000
--------------------------------------------------------------
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- ramanslag 50 000
och
mögelskador
--------------------------------------------------------------
31:6 Bidrag till åtgärder mot
radon i
ramanslag 7 000
bostäder
--------------------------------------------------------------
31:7 Investeringsbidrag för ramanslag 274 000
anordnande
av bostäder för
studenter
--------------------------------------------------------------
31:8 Statens geotekniska institut ramanslag 25 284
--------------------------------------------------------------
31:9 Lantmäteriverket ramanslag 416 323
--------------------------------------------------------------
31:10 Statens va-nämnd ramanslag 6 519
--------------------------------------------------------------
31:11 Bidrag till
bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk ramanslag 135 000
hållbarhet
--------------------------------------------------------------
32:1 Länsstyrelserna m.m. ramanslag 1 864 659
--------------------------------------------------------------
32:2 Regionala självstyrelseorgan obetecknat
anslag
25 138
--------------------------------------------------------------
34:1 Stöd till lokala ramanslag 1 364 500
investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet
--------------------------------------------------------------
34:2 Centrum för kunskap om ramanslag 5 169
ekologisk
hållbarhet
--------------------------------------------------------------
Summa 11 634 740
--------------------------------------------------------------
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 2000 väckta motionerna
2000/01:Bo201 av Catharina Hagen (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i
enlighet med vad som anförs i motionen om hur bostadsbidragen skall
kunna omvandlas.
2000/01:Bo202 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av taktila kartor för synskadade.
2000/01:Bo203 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson (kd) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av byggandet av
ungdomsbostäder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om ungdomars deltagande i projektering av
ungdomsbostäder.
2000/01:Bo204 av Ulla-Britt Hagström och Annelie Enochson (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i bygg- och boendeforskningen väga in ett
genusperspektiv.
2000/01:Bo206 av Kenneth Lantz (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kontrollfunktionen av och eventuell återbetalning av
bostadsbidraget.
2000/01:Bo208 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till
förändringar av bostadsbidragen så att större hänsyn tas till inkomst-
och boendekostnadsutvecklingen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en godtrosparagraf i
bostadsbidragssystemet.
3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av
tillfälliga inkomster för bostadsbidragsunderlaget.
4. Riksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av
barns kapital och kapitalinkomster för bostadsbidragsunderlaget.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att ge Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
tillgång till kontrolluppgifter.
2000/01:Bo209 av Maria Larsson (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att snarast utreda hur bostadsbyggandet i tillväxtområden
skall stimuleras.
2000/01:Bo210 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta ett statsråd med övergripande ansvar
för de bostadspolitiska frågorna.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en boendekostnadskommission.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en utredning bör se över möjligheterna att
införa ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en utredning bör se över möjligheterna att
införa ett investeringsbidrag för ombyggnader av bostäder.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör återkomma med förslag om hur
nyproduktionen av studentbostäder skall se ut efter 2002.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om funktionshindrade studenters rätt till
studentbostäder.
2000/01:Bo211 av Anita Jönsson och Karin Wegestål (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en uppföljning av reglerna om åldersgräns för att få
bostadsbidrag vid studier.
2000/01:Bo212 av Sinikka Bohlin (s) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om allmännyttan och problemet med outhyrda lägenheter.
2000/01:Bo213 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en förändring av reglerna för återbetalning av
bostadsbidrag.
2000/01:Bo214 av Annelie Enochson (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det bör inrättas ett specifikt departement för att
handlägga ärenden som rör bostadspolitiken, samhällsbyggandet, den
övergripande fysiska planeringen m.m.
2000/01:Bo215 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd, m, c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en digital Sverigekarta och etablering av GIS-institut i
Gävle.
2000/01:Bo216 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en ny bostadspolitik för ökat byggande och en bättre
fungerande bostadsmarknad i Stockholm.
2000/01:Bo217 av Knut Billing m.fl. (m, kd, c, fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen beslutar att införa regler som möjliggör slutna
bosparkassor i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Bo218 av Knut Billing m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen beslutar att bostadsbidrag endast skall utgå till
barnfamiljer i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar att bostadsbidrag skall grundas på
familjeinkomsten i enlighet med vad som anförs i motionen.
3. Riksdagen beslutar att avskaffa ytbegränsningen i bostadsbidragen
i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen beslutar att avskaffa reglerna där barnpension räknas in
som bidragsgrundande inkomst i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen beslutar att avskaffa reglerna där ersättning till följd
av barns skada, som endast får användas för barnets vård, utbildning
och rehabilitering, räknas in som bidragsgrundande inkomst i enlighet
med vad som anförs i motionen.
6. Riksdagen beslutar att reglerna för näringsidkares
bidragsgrundande inkomst ändras i enlighet med vad som anförs i
motionen.
7. Riksdagen beslutar att avveckla bostadsbidragen till ungdomar
under 29 år.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bostadsbidragen i övrigt och att de samordnas med
social- och skattepolitiken.
2000/01:Bo219 av Göran Lindblad (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att utreda hur
allmännyttans bostäder skall kunna överföras till de boende i enlighet
med vad som anförs i motionen.
2000/01:Bo220 av Annelie Enochson m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett bosparsystem och begär att den tillsätter en utredning om
detta.
2000/01:Bo221 av Marianne Carlström och Claes-Göran Brandin (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett bostadsdepartement med samlat ansvar för bostadspolitiska
frågor.
2000/01:Bo222 av Ola Rask och Cinnika Beiming (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att tillvarata alla goda idéer för att stimulera
bostadsbyggandet i tillväxtområden.
2000/01:Bo223 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om undanröjande av lagar som hindrar ombildning av
hyresrätter till bostadsrätter.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs angående om- och nybyggnation.
2000/01:Bo224 av Maud Ekendahl och Ingvar Eriksson (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen begär att regeringen snarast utser SGI och Räddningsverket
till ansvariga myndigheter rörande stranderosion.
2000/01:Bo225 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------------
Anslag år 2001 (tusental kronor) Regeringens
Anslagsförändringar
förslag
Anslagspost
--------------------------------------------------------------
21:1 Bostadsbidrag 4 760 000 -260 000
--------------------------------------------------------------
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- 50 000 10 000
och
mögelskador
--------------------------------------------------------------
32:1 Länsstyrelserna m.m. 1 864 659 -46 983
--------------------------------------------------------------
34:1 Stöd till lokala 1 364 500 - 1364 500
investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet
--------------------------------------------------------------
34:2 Centrum för kunskap om 5 169 -5 169
ekologisk
hållbarhet
--------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 11 635 000 -1 666 652
--------------------------------------------------------------
2000/01:Bo226 av Ronny Olander m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en social bostadspolitik.
2000/01:Bo227 av Anita Johansson m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att bredda investeringsstödet för studentbostäder till att
gälla andra typer av ungdomsbostäder.
2000/01:Bo228 av Raimo Pärssinen m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av studentbostäder i Gävle.
2000/01:Bo230 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ökad valfrihet och mångfald i boendet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om allmännyttans roll och uppgifter.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av långsiktighet i bostadspolitiken.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om hyresmarknaden och goda förutsättningar för
nybyggnation av hyresbostäder.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förbättrad demokrati.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förhindra segregation.
2000/01:Bo231 av Knut Billing m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för
år 2001 9 539 155 000 kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 21:1 Bostadsbidrag för år 2001 4 209 000
000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 31:2 Räntebidrag m.m. för år 2001 1 152
000 000 kr.
4. Riksdagen beslutar att avveckla politikområde 31:5 Fonden för
fukt- och mögelskador i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och
mögelskador för år 2001 20 000 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder för år 2001 0 kr.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Lantmäteriverkets verksamhet.
8. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar
som främjar ekologisk hållbarhet för år 2001 0 kr.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om nyckeltal för verksamheten hos länsstyrelserna.
10. Riksdagen beslutar att avveckla politikområde 34:1 Stöd till
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet i enlighet med vad
som anförs i motionen.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 34:1 Stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för år 2001 794 500 000
kr.
12. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 18 politikområde 34:2 Kunskapscentrum för ekologisk
hållbarhet för år 2001 2 584 000 kr.
2000/01:Bo232 av Tommy Waidelich m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av bostadspolitiska insatser för invånarna i
Stockholmsregionen.
2000/01:Bo233 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en konsekvensutredning
om sänkt byggmoms.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de ekonomiska förutsättningarna måste vara
sådana att barnfamiljer har möjlighet att välja ett småhusboende.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att stopplagstiftningen mot försäljning av hela
eller delar av kommunala bostadsbolag avskaffas.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att mildra boendesegregeringen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förändra bostadsbidraget.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att förstärka den tvärvetenskapliga bygg- och
bostadsforskningen.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att del av stödet till de lokala
investeringsprogrammen skall användas som stimulansmedel för åtgärder i
bostäder, förskolor och skolor, varför 50 miljoner kronor anslås för
detta ändamål.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att resterande stöd till de lokala
investeringsprogrammen skall avskaffas.
2000/01:Bo234 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bostadsbristen i Uppsala och dess konsekvenser för
universitet och företagsutveckling.
2000/01:Bo235 av Yvonne Ångström och Helena Bargholtz (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om utförsäljning av allmännyttiga bostadsbolag.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en modern social bostadspolitik.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lokal utveckling i utsatta bostadsområden.
9. Riksdagen tillkännger för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avslag på ytterligare resurser till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
10. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av reglerna för bostadsbidragen, i enlighet med vad som anförs i
motionen.
13. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på ett
individuellt bostads- och pensionssparande i enlighet med vad som
anförs i motionen.
14. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------------
Anslag (tusental kronor) Regeringens
Anslagsförändringar
förslag
--------------------------------------------------------------
21:1 Bostadsbidrag 4 760 000 -590 000
--------------------------------------------------------------
31:1 Boverket 135 765 -50 000
--------------------------------------------------------------
31:2 Räntebidrag m.m. 1 952 000 -500 000
--------------------------------------------------------------
31:7 Investeringsbidrag för 274 000 000 50 000
anordnande
av bostäder för studenter
--------------------------------------------------------------
31:9 Lantmäteriverket 416 323 -50 000
--------------------------------------------------------------
34:1 Stöd till lokala 1 364 500 -1 364 500
investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet
--------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 11 634 740 -2 504 500
--------------------------------------------------------------
2000/01:Bo236 av Inger Segelström m.fl. (s) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en utredning om införandet av
investeringsbidrag mot höga produktionskostnader.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att tillsätta en utredning som utvärderar
bostadsbidragets effekter som utjämnande faktor.
2000/01:Bo301 av Rigmor Stenmark (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om utarbetande av ett nytt fördelningssystem av
statliga medel till länsstyrelserna.
2000/01:Bo306 av Lennart Kollmats (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Halland, genom omfördelning, måste få en större och mer
rättvis del av anslagen.
2000/01:Bo414 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bostadspolitikens inriktning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av infrastrukturella satsningar för att
möjliggöra bostadsbyggande.
6. Riksdagen beslutar att avskaffa begreppet allmännytta.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om översyn av
bostadsbidragen i ett större social- och skattepolitiskt sammanhang i
enlighet med vad som anförs i motionen.
10. Riksdagen beslutar att avskaffa bostadsbidragen till ungdomar
under 29 år.
15. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. strafflagstiftningen,
lagen om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid
avyttring av aktier eller andelar eller utdelning från kommunala
bostadsföretag m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.
2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
20. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
enligt följande uppställning:
--------------------------------------------------------------
21:1 Bostadsbidrag -590 000
--------------------------------------------------------------
31:1 Boverket -50 000
--------------------------------------------------------------
31:2 Räntebidrag m.m. -500 000
--------------------------------------------------------------
31:7 Investeringsbidrag för 50 000
anordnande
av bostäder för studenter
--------------------------------------------------------------
31:9 Lantmäteriverket -50 000
--------------------------------------------------------------
34:1 Stöd till lokala -1 364 000
investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet
--------------------------------------------------------------
Summa -2 504 000
--------------------------------------------------------------
2000/01:Fi617 av Per Landgren m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om avskaffat utförsäljningsstopp för kommunala
bostadsföretag.
2000/01:Kr230 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om konstnärerna och socialbidragen.
2000/01:Sf273 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
25. Riksdagen beslutar om ändring av regler för bostadsbidrag i
enlighet med vad som anförs i motionen
2000/01:Sf308 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om växling av bostadsbidrag mot generellt barnstöd.
2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om stimulanser för självförvaltning i boendet.
2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om valfrihet i boendet för ökad livskvalitet.
2000/01:So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om taktila kartor för synskadade.
2000/01:So549 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av en bra bostad.
2000/01:MJ711 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att avsluta de lokala investeringsprogrammen och
använda de återstående pengarna på ett för miljön och sysselsättningen
effektivare sätt.
2000/01:MJ764 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar
utveckling.
2000/01:N261 av Lennart Daléus (c) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som i motionen anförs om
ökad marktillgång för bostadsbyggande.
2000/01:N321 av Carl-Erik Skårman m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en nationell bostadspolitik som möjliggör
ökat bostadsbyggande.
2000/01:Ub479 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förenklade regler för byggandet av studentbostäder.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att inbjuda berörda kommuner, högskolor och
studentkårer till överläggningar om hur bostadssituationen för
studenter skall hanteras framgent.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om vikten av handikappanpassade studentbostäder.
2000/01:Ub805 av Helena Höij m.fl. (kd) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om höjt investeringsbidrag för om- och nybyggnation.
2000/01:Ub808 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bostadspolitiken.
dels de med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motionerna
2000/01:Bo1 av Margareta Cederfelt (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skyndsamt utarbeta ett förslag till riksdagen om
sänkta skatter och avgifter vid nybyggnation i syfte att uppnå lägre
boendekostnader.
2000/01:Bo2 av Ulla-Britt Hagström m.fl. (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om förutsättningar för bostadsbyggande i
tillväxtregionerna.
2000/01:Bo3 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om sänkta byggkostnader.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för ett ökat byggande och bättre nyttjande
av det befintliga bostadsbeståndet.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bostadsbyggandet i tillväxtregionerna.
2000/01:Bo5 av Owe Hellberg m.fl. (v) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om boendekostnadskommission.
2000/01:Bo7 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som kan
bidra till bättre fungerande bostadsmarknader i hela landet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärder för att främja ökat bostadsbyggande.
Inhämtade upplysningar
Inför utskottet har i ärendet upplysningar och redogörelser lämnats av
företrädare för Regeringskansliet vad avser stödet till de lokala
investeringspro-grammen, vissa länsstyrelsefrågor samt principerna för
indelningen av statsbudgeten i politikområden. Företrädare för
Riksförsäkringsverket har redogjort för verkets analys av vissa frågor
om bostadsbidragssystemet.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlar i detta betänkande förslag i
budgetpropositionen för år 2001 vad gäller utgiftsområde 18 samt
motionsförslag från årets allmänna motionstid. Förslagen avser dels
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18, dels vissa övriga frågor om
bostadspolitikens inriktning m.m. Utskottet behandlar även yrkanden i
fem motioner väckta med anledning av proposition 2000/01:26
Bostadsförsörjningsfrågor m.m. Dessa yrkanden avser i första hand
bostadspolitikens inriktning och förutsättningarna för bostadsbyggande.
Proposition 2000/01:26 samt övriga motionsyrkanden väckta med anledning
av denna behandlas i utskottets betänkande 2000/01:BoU2 som utskottet
kommer att ta ställning till senare under denna dag. Det bör framhållas
att ett flertal beröringspunkter finns mellan de frågor som behandlas i
de två betänkandena.
Budgetberedningen inom riksdagen är så utformad att riksdagen först
tar ställning till fördelningen av utgifterna i statsbudgeten på
utgiftsområden. Därefter tas ställning till anslagsfördelningen inom
respektive utgiftsområde. Vad gäller det utgiftsområde som
bostadsutskottets beredningsansvar omfattar, dvs. utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, har riksdagen den
22 november 2000 fastställt en utgiftsram för budgetåret 2001 om 11 634
740 000 kr (bet. 2000/01:FiU1, yttr. BoU1y). Det är således inom denna
ram som utskottet utifrån de framlagda förslagen har att föreslå en
anslagsfördelning. Riksdagen kommer därefter genom ett beslut att ta
ställning till de förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 18
för budgetåret 2001 som läggs fram i detta betänkande.
Betänkandet har disponerats så att först behandlas frågor om
anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 och därefter olika förslag om
bostadspolitikens inriktning m.m. som inte direkt innebär
anslagsanspråk under budgetåret 2001.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001
21:1 Bostadsbidrag
Under 1990-talets första hälft steg kostnaderna för bostadsbidragen
kraftigt. Med anledning av denna utveckling beslutade riksdagen våren
1996 om vissa förändringar i bostadsbidragen som trädde i kraft den 1
januari 1997. Förändringarna syftade dels till att göra bostadsbidragen
mer rättvisande, dels till att minska kostnaderna för bidragen.
Förändringarna innebar bl.a. att ett nytt system för inkomstprövning
tillämpas liksom individuella inkomstgränser samt att den
bidragsgrundande bostadsytan begränsas. Mot bakgrund av att
förändringarna år 1997 var så pass genomgripande har reglerna därefter
modifierats genom att en lägsta nivå införts under vilken
boendekostnaden inte skall reduceras på grund av bostadsytans storlek.
Dessutom har räntebidragen exkluderats från den bidragsgrundande
inkomsten.
Den senaste av de modifieringar av bostadsbidragsreglerna som
beslutats trädde i kraft den 15 maj 1999 och avser reglerna för
eftergift vid återbetalning av bostadsbidrag. Genom dessa regler har
bl.a. möjligheterna för försäkringskassorna att medge eftergift
vidgats. De bidragstagare som under överskådlig tid inte kommer att
kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet kan numera medges
eftergift.
Statens utgifter för bostadsbidrag är beroende av inkomst-,
bostadskostnads- och arbetslöshetsutvecklingen och därmed av den
samhällsekonomiska utvecklingen i stort.
Enligt budgetpropositionen har uppgången i ekonomin lett till att
antalet hushåll med bostadsbidrag minskat starkt under senare år.
Hushåll med gifta eller sammanboende föräldrar har minskat mest.
Gruppen ensamstående föräldrar, och då särskilt kvinnor, minskar också
den, men i långsammare takt. Trenden väntas, med tanke på den
förväntade samhällsekonomiska utvecklingen, fortsätta under de närmast
kommande åren.
Enligt regeringen har måluppfyllelsen i bostadsbidragssystemet när
det gäller hushållens utrymmesstandard varit i princip oförändrad under
1999 jämfört med föregående år. Samtidigt anges att systemets
fördelningspolitiska profil förstärkts marginellt.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen att 4 760 miljoner
kronor skall anvisas på anslaget 21:1 Bostadsbidrag för 2001.
Regeringens förslag till anslagstilldelning för bostadsbidragen har
mött invändningar i flera motioner.
I motion Bo225 (c) i motsvarande del föreslås att anslaget till
bostadsbidrag skall minskas med 260 miljoner kronor i förhållande till
regeringsförslaget. Enligt motionen kan anslaget minskas genom att de
förslag genomförs som Centerpartiet lagt fram om höjt garantibelopp
samt om skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.
Anslaget till bostadsbidrag bör enligt förslagen i motion Bo231 (m)
yrkandena 1 och 2, det förstnämnda yrkandet i motsvarande del, minskas
med 551 miljoner kronor. Enligt motionen blir anslagsminskningen möjlig
genom att bl.a. bostadsbidragen till ungdomar under 29 år avvecklas.
Ett förslag med denna innebörd läggs också fram i Moderata
samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 10 samt i motion Bo218 (m)
yrkande 7. I den sistnämnda motionens yrkanden 1-6 föreslås dessutom
ytterligare ändringar i reglerna för bostadsbidragen. I korthet innebär
förslagen att bostadsbidrag endast skall utgå till barnfamiljer,
inkomstgränserna skall baseras på familjeinkomsten, ytgränserna
avskaffas, barnpension eller ersättning för barns skada ej skall ingå
i den bidragsgrundande inkomsten samt att reglerna för beräkningen av
näringsidkares inkomst skall ändras.
Enligt motion Bo233 (kd) yrkande 18 bör reglerna för bostadsbidrag
ändras så att bidragen svarar mot de uppställda målen. De föreslagna
ändringarna innebär bl.a. att hushållets samlade inkomst skall grunda
bostadsbidraget, att ytgränserna skall höjas med 10 m2 för alla
hushållstyper samt att det fasta bidraget skall höjas med 100 kr per
barn. Motsvarande förslag läggs även fram i Kristdemokraternas
partimotion Sf273 yrkande 25. Av motivtexten och av en till motion
Bo233 (kd) fogad tabell framgår att de föreslagna ändringarna i
bostadsbidragen medför en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor i
förhållande till regeringsförslaget.
De marginaleffekter som följer av bostadsbidragen bör enligt motion
Bo235 (fp) samt partimotion Fi211 (fp) mildras genom att det generella
barnstödet ökas och bostadsbidragen minskas. Enligt den förstnämnda
motionens yrkande 10, i motsvarande del, bör därför för år 2001 ett
barnavdrag om 25 kr per barn införas samtidigt som det särskilda
bidraget trappas ned med 100 kr. Med hänvisning härtill föreslås i
motionernas yrkande 14 respektive 20, båda yrkandena i motsvarande del,
att anslaget till bostadsbidrag skall minskas med 590 miljoner kronor.
Med anledning av vad som i budgetpropositionen och i motionerna
föreslagits om anslaget till bostadsbidrag för budgetåret 2001 vill
utskottet anföra följande.
De senaste årens samhällsekonomiska utveckling tillsammans med de nya
regler för bostadsbidragen som trädde i kraft den 1 januari 1997 har
lett till att statens kostnader för bidragen har minskat kraftigt.
Sammantaget innebär det att utgifterna nu har stabiliserats på en nivå
som ligger väsentligt under den tidigare utgiftsnivån. I detta avseende
har alltså målen med reformen uppnåtts. Som utskottet tidigare uttalat
är det samtidigt av största vikt att bostadsbidragens roll som
bostadspolitiskt instrument inte åsidosätts. Det innebär att
bostadsbidragen i första hand måste utvärderas mot de bostadspolitiska
mål som riksdagen på förslag av bostadsutskottet lagt fast.
Bostadsbidragen skall sålunda även fortsättningsvis ge ekonomiskt svaga
hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga
bostäder.
Vid sin behandling av förslaget till budget för innevarande budgetår
redovisade utskottet uppfattningen att den dittillsvarande
utvärderingen av bostadsbidragen gav vid handen att bidragen i
väsentliga avseenden syntes svara mot de bostadspolitiska målen.
Samtidigt uttalade utskottet att det fanns anledning att ytterligare
fördjupa och bredda analysen på denna punkt. Utskottet vidhåller denna
uppfattning. Utskottet återkommer också till denna fråga nedan i
avsnittet Bostadsbidragen på längre sikt.
Den ovan berörda frågan om bostadsbidragens måluppfyllelse
aktualiserar också den indelning av anslagen i politikområden som
regeringen gjort i årets budgetproposition. Anslagen inom utgiftsområde
18 anses falla inom fyra olika politikområden. Två av dessa faller helt
inom utgiftsområdet, medan två av dem endast till en mindre del
omfattas av utgiftsområde 18. Politikområdet Ekonomisk familjepolitik
inkluderar sålunda bostadsbidragen inom utgiftsområde 18 och i övrigt
anslag inom utgiftsområde 12. Utskottet redovisade redan i sitt
yttrande till finansutskottet över ramarna för budgetåret 2001 (yttr.
2000/01:BoU1y) några av de problem som kan uppkomma när indelningen i
statsbudgeten på detta sätt avviker från indelningen i utgiftsområden
och utskottens ansvarsområden.
Det har under senare år varit en uttalad strävan att utskottens
arbete i större utsträckning skall inriktas på uppföljning av
måluppfyllelsen inom olika områden. En sådan uppföljning riskerar
givetvis att försvåras om utskottens budgetarbete och förslag till
riksdagsbeslut sker enligt en indelningsgrund - utgiftsområden - och
regeringens redovisning av politikens mål, inriktning och
resultatuppfyllelse enligt en annan - politikområden.
För bostadsbidragen gäller att de omfattas av det bostadspolitiska
mål som riksdagen senast fastställde 1998. Detta mål innehåller bl.a.
följande formulering: Bostaden är en social rättighet och
bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda
bostäder till rimliga kostnader. I budgetpropositionen underställs
riksdagen ett förslag till mål för politikområdet Ekonomisk
familjepolitik som även det anses omfatta anslaget för bostadsbidrag.
Detta förslag har formulerats på följande sätt: Skillnaderna i de
ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn skall minska.
Det framstår enligt utskottets mening som långt ifrån självklart att
dessa båda mål i alla avseenden är förenliga med varandra.
Mot den nu skisserade bakgrunden får det enligt bostadsutskottets
mening förutsättas att redovisningen i kommande budgetpropositioner
görs på ett sådant sätt att de mål som ställs upp kan utvärderas på ett
entydigt sätt. Det innebär bl.a. att på sikt utgifts- och
politikområden bör bringas i bättre samstämmighet med varandra. Denna
uppfattning har också finansutskottet givit uttryck för (bet.
2000/01:FiU1). Finansutskottet har i detta sammanhang också pekat på
att utgiftsområdena hittills har visat sig vara beständiga, något som
anges vara en förutsättning för att en riktig bedömning av utfallet av
en åtgärd skall kunna göras.
Regeringens förslag om anslag till bostadsbidrag för budgetåret 2001
utgår från att den samhällsekonomiska utvecklingen består och att nu
gällande regler tillämpas också under budgetåret 2001. Även den
anslagsram för utgiftsområde 18 som utskottet och riksdagen ställt sig
bakom bygger på denna förutsättning. Till den del motionsförslagen
innebär att denna ram överskrids bör de sålunda avvisas. En annan
möjlighet skulle i dessa fall kunna vara att göra en motsvarande
besparing inom utgiftsområdet i övrigt. Utskottet är inte berett att
förorda en sådan omfördelning mellan anslagen inom utgiftsområdet. Inte
heller i övrigt är utskottet berett att ställa sig bakom förslagen i
motionerna till ändringar av bostadsbidragen. I flertalet fall rör det
sig om förslag som tidigare avvisats av utskottet och riksdagen.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda
partimotionerna Bo414 (m) yrkande 10, Fi211 (fp) yrkande 20 i
motsvarande del och Sf273 (kd) yrkande 25 samt motionerna Bo218 (c)
yrkandena 1-7, Bo225 (c) i motsvarande del, Bo231 (m) yrkandena 1 och
2, det förstnämnda yrkandet i motsvarande del, Bo233 (kd) yrkande 18
och Bo235 (fp) yrkandena 10 och 14, båda yrkandena i motsvarande del.
Regeringens förslag tillstyrks.
31:1 Boverket
Boverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö och
hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt, fysisk
planering, byggande och boende. Verket svarar också för den centrala
administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för
finansiering av bostäder. Regeringen föreslår att riksdagen för
budgetåret 2001 anvisar ett ramanslag om 135 765 000 kr för
verksamheten vid Boverket.
Förslag om ett lägre myndighetsanslag läggs fram i Folkpartiets
partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge
yrkandena i motsvarande delar. Förslagen, som innebär att anslaget för
Boverket reduceras med 50 miljoner kronor i förhållande till
regeringsförslaget, läggs fram med hänvisning till byråkratin inom
bostadsadministrationen. I motion Bo233 (kd) förordas motivledes att
anslaget skall minskas med 7 miljoner kronor år 2001.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för Boverket och
avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Någon förändring av Boverkets
uppgifter under år 2001 som motiverar en anslagsminskning i enlighet
med motionsförslagen är inte aktuell. Det kan för övrigt konstateras
att en nedskärning av verksamheten vid Boverket av den omfattning som
föreslås i fp-motionerna, genomförd med några månaders varsel, knappast
är förenlig med gällande arbetsrättsliga regler och avtal.
31:2 Räntebidrag m.m.
Från anslaget till räntebidrag bekostas statliga räntebidrag för ny-
och ombyggnad av bostäder samt vissa underhålls- och
förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras
vidare för bidrag till förvaltningsförluster, s.k. 33 §-ersättning,
till kommuner.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 2001
anvisar ett ramanslag om 1 952 000 000 kr på anslaget Räntebidrag m.m.
Regeringens beräkning av anslagsbehovet baseras på vissa
förutsättningar avseende bl.a. ränteutvecklingen och
bostadsproduktionen som redovisas i propositionen. Anslagsberäkningen
utgår vidare från att riksdagen godkänner tre förslag om regeländringar
avseende de stödformer som belastar anslaget.
Det första förslaget avser en avveckling av det statliga räntestödet
för reparation och underhåll, det s.k. RBF-stödet. Regeringen föreslår
att stödet inte beräknas eller betalas ut fr.o.m. år 2001.
Det andra förslaget är att räntebidrag enligt 1991 års regler eller
äldre bestämmelser utbetalas för återstående bidragstid i respektive
ärende som ett engångsbelopp i januari månad 2001. Boverket skall vid
dessa beräkningar använda de i ärendet gällande subventionsräntorna
och, när bindningstiden för dessa går ut, den första subventionsränta
som fastställs av Boverket under år 2001.
Det tredje förslaget gäller räntebidrag för nybyggnad av egnahem
enligt 1993 års subventionssystem. Förslaget innebär att ansökan om
sådant bidrag skall ha kommit in till länsstyrelsen senast den 31 mars
år 2001. Dessutom skall projektet i sin helhet vara färdigställt och
ansökan om utbetalning av bidrag ha kommit in till länsstyrelsen senast
den 31 december år 2001.
De tre förslagen om regeländringar har inte i motioner eller vid
utskottets beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet
tillstyrker dessa förslag.
Däremot har i flera motioner redovisats förslag om minskat anslag för
räntebidrag. I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 3, det förstnämnda i
motsvarande del, föreslås att anslaget skall minskas med 800 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att
räntebidragen i det äldre systemet bör minskas snabbare än vad som sker
i dag. Subventionen föreslås avskaffas helt i samband med att
fastighetsskatten blir avvecklad i enlighet med ett förslag från
Moderata samlingspartiet.
Förslag om ett minskat anslag läggs också fram i Folkpartiets
partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge
yrkandena i motsvarande del. Förslagen innebär att anslaget för
räntebidrag m.m. reduceras med 500 miljoner kronor i förhållande till
regeringsförslaget genom snabbare upptrappning av den s.k. garanterade
räntan.
I motion Bo233 (kd) förordas motivledes en minskning av
räntebidragsanslaget med 193 miljoner kronor för budgetåret 2001.
Bostadsutskottet anför följande vad gäller anslaget för räntebidrag
m.m.
Det bör inledningsvis framhållas att anslagsbehovet i princip är
bestämt av gällande regelsystem för räntebidrag samt de allmänna
ekonomiska förutsättningarna vad gäller räntenivå m.m. Förslag om
ändrad anslagsnivå förutsätter således att även förslag om ändrade
regler vad gäller de system som styr bidragsutbetalningarna kan
presenteras. Utskottet kan emellertid konstatera att motionsförslagen
om minskat räntebidragsanslag är mycket knapphändigt motiverade. I
motionerna hänvisas endast i allmänna ordalag till att minskningar av
bidragen enligt äldre system bör ske i snabbare takt än vad som gäller
i dag. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om förslaget i
budgetpropositionen om att bidrag enligt äldre regler skall avvecklas
genom en engångsutbetalning i januari 2001. Detta förslag, som
utskottet ovan har ställt sig bakom, har inte rönt några invändningar i
de aktuella motionerna. Det får mot denna bakgrund förmodas att
motionärerna med sina förslag avser villkorsändringar i 1992 års
räntebidragssystem. En minskad anslagsbelastning av den storlek som
föreslagits torde knappast vara möjlig att uppnå på detta sätt.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om att det under anslagsposten Räntebidrag m.m. skall föras upp
ett ramanslag om 1 952 miljoner kronor och avstyrker motstående förslag
i motionerna Bo231 (m) yrkandena 1 och 3, det förstnämnda i motsvarande
del, Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp) yrkande 14, bägge dessa
yrkanden i motsvarande delar.
Statens bostadskreditnämnd (BKN) kan lämna statliga kreditgarantier för
bostäder. Garantiverksamheten är indelad i tre resultatområden: Äldre
garantier, Nya garantier samt Kreditgarantier för avlösen av kommunala
borgensåtaganden. Anslaget 31:4 får användas för att täcka förluster
till följd av statliga garantier för ny- och ombyggnad av bostäder inom
resultatområdet Äldre garantier.
Regeringen föreslår att anslaget 31:4 fr.o.m. budgetåret 2001 skall
få anslagsavräknas vid överföring till Bostadskreditnämndens separata
garantireserv för resultatområdet Äldre garantier i Riksgäldskontoret.
Ett bifall till förslaget innebär att en avräkning enligt 10 § fjärde
stycket lagen om statsbudgeten möjliggörs.
Regeringens förslag överensstämmer med vad Riksdagens revisorer
förordade efter en granskning av den statliga garantimodellen (förs.
1999/2000:RR8). Enligt regeringens bedömning bör reserven tillföras 600
miljoner kronor per år under perioden 2001-2003 och i genomsnitt ca 100
miljoner kronor per år under de därpå följande 10 åren för att den
skall vara i långsiktig balans.
Regeringen föreslår även att anslaget 31:4 Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamheten för år 2001 förs upp med 600
miljoner kronor.
Regeringens förslag om anslag och former för anslagsavräkning
avseende anslaget 31:4 har inte i motioner eller vid utskottets
beredning av ärendet mött några invändningar. Utskottet tillstyrker
dessa förslag.
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
De utgifter som belastar detta anslag avser bidrag till kostnader för
att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem. Bidrag lämnas i mån av
tillgång på medel enligt förordningen (1993:712) om den statliga fonden
för fukt- och mögelskador i småhus, m.m. Vidare får anslaget belastas
med utgifter för kansli- och utredningskostnader.
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor anvisas på anslaget för år
2001. Förslaget innebär en anslagsökning med 10 miljoner kronor i
förhållande till innevarande år.
I motion Bo225 (c) föreslås i motsvarande del att anslaget skall
tillföras ytterligare 10 miljoner kronor. Motionärerna framhåller att
det är angeläget att hjälpa dem som riskerar ohälsa till följd av fukt-
och mögelskador.
Enligt motion Bo231 (m) har stödet för fukt- och mögelskador spelat
ut sin roll. Med hänvisning till de nyligen ändrade självriskreglerna
anser emellertid motionärerna att bidrag skall kunna utgå ännu en tid.
I yrkande 4 föreslås mot denna bakgrund att riksdagen beslutar om en
successiv avveckling av bidragsformen fram till år 2004. I yrkandena 1
och 5, det förstnämnda i motsvarande del, föreslås att anslaget för år
2001 bestäms till 20 miljoner kronor.
Enligt uppgifter i budgetpropositionen har antalet ansökningar om
stöd från fonden ökat kraftigt efter den 1 januari 2000 då nya regler
om självrisk trädde i kraft. Denna ökning förväntas bestå då fler nu
kan söka stöd, men med högre minimisjälvrisk än vad som tidigare
gällde. Bostadsutskottet ställer sig mot denna bakgrund helt avvisande
till förslagen i motion Bo231 (m) som innebär att en snabb avveckling
av fonden skall inledas under nästa år. Utskottet utgår vidare från att
regeringen vid beräkningen av erforderligt anslag beaktat de nya
förutsättningar som regeländringarna för fonden medfört.
Anslagsförslaget i motion Bo225 (c) avstyrks av detta skäl. Regeringens
förslag om anslag för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
tillstyrks av utskottet.
31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
De utgifter som belastar anslaget för åtgärder mot radon i bostäder
avser bidrag till åtgärder mot radon i småhus. Bidrag lämnas om
radongashalten i huset överstiger det gränsvärde som Socialstyrelsen
anser som godtagbart från hälsosynpunkt. Bidragsbestämmelserna finns i
förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem.
Bidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
I budgetpropositionen föreslås att anslaget för bidrag till åtgärder
mot radon i bostäder bestäms till 7 miljoner kronor, vilket är en
oförändrad nivå i förhållande till innevarande år.
I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 6, det förstnämnda i motsvarande
del, föreslås att den aktuella bidragsverksamheten avvecklas och att
inga medel beräknas på anslaget för år 2001. Enligt motionen visar nya
forskningsrön att sanering i radonhus kan öka i stället för att minska
halten av radon.
I frågan om radonsanering i bostadsbeståndet har utskottet vid ett
flertal tillfällen framhållit att detta bör vara en högt prioriterad
verksamhet. Utskottet anser det således mycket angeläget att lämpliga
åtgärder vidtas i den del av bostadsbeståndet som har radongashalter
som på sikt bedöms vara hälsovådliga. Det kan givetvis diskuteras vilka
statliga insatser som behövs för att nödvändiga åtgärder skall komma
till stånd. Riksdagen beslutade våren 2000 om vissa åtgärder i syfte
att förbättra effektiviteten i bidragsgivningen. En bredare översyn av
det statliga stödet pågår också för närvarande. En särskild utredare
har regeringens uppdrag (dir. 1999:102) att presentera förslag till
ändmålsenliga och effektiva statliga åtgärder som inom rimlig tid kan
bidra till att få ned radonhalterna under gällande gränsvärden.
Enligt utskottets uppfattning bör i avvaktan på resultatet av
översynen anslaget för bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
fastställas till den nivå som regeringen föreslagit. Förslaget i motion
Bo231 (m) om en avveckling av stödet avstyrks således.
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter
Riksdagen beslutade den 14 juni 2000 att införa ett tillfälligt
investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter (prop.
1999/2000:100, FiU27, BoU9y, rskr. 262). Investeringsbidraget lämnas
för anordnande av nya studentbostäder på eller i anslutning till orter
där det finns universitet eller högskola. Bidragsbestämmelserna, som
framgår av förordningen (2000:588) om statligt investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter, innebär bl.a. att bidrag kan
lämnas med upp till 15 % av ett bidragsunderlag. Maximalt kan bidraget
dock uppgå till 40 000 kr för varje nytt studentrum i lägenhet för en
eller två studenter.
Bidrag kan beviljas inom en total ram om 400 miljoner kronor. Om
ansökningarna om bidrag beräknas komma att överstiga tillgången på
medel, lämnas bidrag till de projekt som erbjuder de förmånligaste
villkoren för studenter.
För budgetåret 2001 föreslår regeringen att anslaget för ändamålet
bestäms till 274 miljoner kronor.
Förslag om ett 50 miljoner kronor större anslag läggs fram i
Folkpartiets partimotion Fi211 yrkande 20 samt i motion Bo235 (fp)
yrkande 14, bägge yrkandena i motsvarande del. Motionärerna framhåller
att det är angeläget att ytterligare stimulera byggandet av
studentbostäder.
I ytterligare ett antal motioner tas frågor om bidraget till byggande
av studentbostäder upp. Utskottet återkommer till dessa förslag i den
del av betänkandet som inte avser nästa års budget.
Utskottet kan konstatera att det i de aktuella fp-motionerna inte
föreslagits någon utökning av den totala ramen för bidragsgivningen
eller några förändringar i bidragsbestämmelserna. Vad gäller det
anslag för år 2001 som föreslagits av regeringen har utskottet inte
erfarit att det hittills bedömts utgöra någon restriktion för
bidragsgivningen i samband med den preliminära ramfördelning på län som
Boverket beslutat om.
Bostadsutskottet tillstyrker regeringens anslagsförslag avseende
investeringsbidraget för anordnande av bostäder för studenter och
avstyrker de motstående motionsförslagen.
31:8 Statens geotekniska institut
Statens geotekniska institut (SGI) är en uppdragsmyndighet och har ett
sektorsövergripande ansvar för geoteknikfrågor. Institutet har ett
särskilt ansvar för ras- och skredfrågor.
I budgetpropositionen konstateras att den ekonomiska situationen vid
SGI under budgetåret 1999 varit otillfredsställande och därför
motiverar särskild uppmärksamhet. SGI bedömer dock att ekonomisk balans
kommer att uppnås vid utgången av år 2001.
Regeringen föreslår att anslaget 31:8, som finansierar SGI:s
verksamhetsområden Säkerhet och kvalitet, Forskning samt
Kunskapsförmedling, för år 2001 bestäms till 25 284 000 kr.
I motion Bo224 (m) föreslås att SGI och Räddningsverket utses som
ansvariga myndigheter rörande stranderosion. Enligt motionen bör medel
öronmärkas för detta ändamål.
Enligt vad utskottet erfarit har frågan om myndighetsansvar m.m.
avseende stranderosionsfrågor utretts av Naturvårdsverket på
regeringens uppdrag. I utredningen förordas att SGI ges ett uppdrag på
detta område. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Bostadsutskottet delar motionärernas bedömning att stranderosion
utgör ett stort problem i vissa delar av landet, bl.a. i Skåne och
Halland. Som motionärerna anför kan samhällets insatser på området
behöva samordnas och ansvarsfördelningen på myndighetsnivå läggas fast.
Något budgetutrymme för att öronmärka särskilda medel för denna
verksamhet inom ramen för SGI:s anslag för år 2001 synes dock inte
föreligga.
Regeringens ställningstagande till den omnämnda utredningen bör
avvaktas innan vidare överväganden görs om de ekonomiska konsekvenserna
av en reglering av myndighetsansvaret för frågor om stranderosion. Mot
denna bakgrund avstyrks motion Bo224 (m).
Regeringens förslag om anslag för SGI tillstyrks.
31:9 Lantmäteriverket
Lantmäteriverket har efter flera år med underskott i den statligt
finansierade verksamheten utnyttjat en betydande anslagskredit på
anslaget. Av redovisningen i budgetpropositionen framgår att denna
anslagskredit successivt har avamorterats för att under år 1999
ersättas med ett utgående anslagssparande på 14 miljoner kronor.
Vid anslagsberäkningen för 2001 har regeringen minskat anslaget dels
varaktigt med 10 miljoner kronor, dels tillfälligt med ytterligare 10
miljoner kronor med anledning av vissa ökade avgiftsintäkter. Anslaget
har dessutom minskats med 2,5 miljoner kronor med anledning av att
vidareutvecklingen av nationalatlasen upphört. Samtidigt har till
anslaget återförts 15 miljoner kronor, dvs. det belopp med vilket
anslaget tillfälligt minskats för innevarande budgetår. Totalt innebär
detta efter pris- och löneomräkning att anslaget föreslås uppfört med
416 323 000 kr för budgetåret 2001.
Regeringens förslag till anslagstilldelning för Lantmäteriverket för
budgetåret 2001 har inte mött invändningar i motioner. Tvärtom uttalas
i motion Bo231 (m) yrkande 7 att anslaget för detta år bör fastställas
i enlighet med regeringens förslag. Däremot förordas i motionen att
anslaget bör kunna minskas fr.o.m. budgetåret 2002 genom att delar av
verksamheten marknadsanpassas. På sikt bör statens anslag reformeras
till att motsvara ett anslag som står för vilka beställningar staten
lägger. Enligt motionen bör därför ett s.k. beställningsanslag
utvecklas.
Utskottet kan konstatera att enighet torde råda om
anslagstilldelningen för Lantmäteriverket för år 2001. Regeringens
förslag tillstyrks därför.
När det gäller den i motion Bo231 (m) aktualiserade frågan om
anslagstilldelningen liksom anslagskonstruktionen för åren efter 2001
gör utskottet följande bedömning. Det finns naturligtvis anledning att
från tid till annan överväga anslagstilldelningen till de statliga
myndigheterna liksom hur anslagen skall konstrueras. Ett sådant
ställningstagande bör dock baseras på ett underlag som möjliggör en
rimlig bedömning av framtida ekonomiska och andra förutsättningar för
verksamheten. Något sådant underlag har inte presenterats för
utskottet. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslaget i
motion Bo231 (m) yrkande 7.
Utskottet tar i detta avsnitt även upp förslag om viss verksamhet vid
Lantmäteriverket eftersom ett bifall till dem torde påverka
anslagsbehovet för verket år 2001.
Förslag som avser taktila kartor, dvs. kartor avsedda för synskadade
och blinda, lämnas i två motioner.
Det är enligt motion Bo202 (m) viktigt för de funktionshindrades
eller synskadades delaktighet i samhället att de kan ta del av den
geografiska information som Lantmäteriverket har ansvar för. Det finns
enligt motionen därför ett behov av taktila kartor.
Som en del i ett program för funktionshindrades deltagande i
samhällslivet föreslås i Folkpartiets partimotion So538 yrkande 18 att
Lantmäteriverket skall ges ett ansvar för taktila kartor. Enligt
motionen bör en reguljär verksamhet med framställning av taktila kartor
omedelbart påbörjas.
Utskottet delar motionärernas syn på vikten av att funktionshindrade
skall ges samma möjligheter som andra att delta i samhällslivet.
Utskottet har också i många sammanhang gett uttryck för denna grundsyn.
Tillgång till taktila kartor utgör ett exempel på hur delaktigheten kan
ökas. Lantmäteriverket har också med stöd från bl.a. EU bedrivit ett
projekt för att utveckla metoder för framställning av taktila kartor.
Detta utvecklingsarbete har helt nyligen avslutats. En rapport från
projektet om utveckling av produktionssystem för framställning av
taktila kartor och höjdmodeller samt ett taktilt GIS-system (GIS =
geografiska informationssystem) kommer också att läggas fram inom kort.
Något beslut om produktion av taktila kartor har dock ännu inte
fattats. Enligt utskottets mening bör det i första hand övervägas i
vilken utsträckning en produktion kan komma till stånd inom ramen för
nuvarande resurser och/eller med stöd av externa finansiärer. Det
utvecklingsarbete som nu genomförts torde också utgöra en god grund för
dessa överväganden. Utskottet är mot denna bakgrund inte nu berett
ställa sig bakom förslagen i motion Bo202 (m) samt partimotion So538
(fp) yrkande 18. Motionerna avstyrks sålunda.
Sverige har enligt motion Bo215 (kd, m, c) genom sitt utgångsläge på
kart- och fastighetsdataområdet goda förutsättningar att kunna bygga
upp digitala databaser för geografisk information. Dessa
förutsättningar har enligt motionen dock inte tagits till vara eftersom
tillräckliga resurser inte ställts till förfogande för verksamheten.
Databaserna bör enligt motionen byggas upp betydligt snabbare än vad
som sker i dag samtidigt som kvaliteten höjs. Resurser bör därför
säkerställas så att ytterligare investeringar kan göras i den digitala
Sverigekartan. En i detta sammanhang viktig strategisk fråga anges vara
att etablera ett GIS-institut i Gävle.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att kartor och
annan landskapsinformation liksom fastighetsinformation finns att
tillgå i digital form. Produktionen och användningen av
landskapsinformation i digital form har också ökat under en rad av år.
Verksamheten med landskaps- och fastighetsdata visar på en fortsatt
snabb utveckling för användningen av integrerad kart- och
registerinformation i geografiska informationssystem. Det är en enligt
utskottets mening mycket positiv utveckling. En förutsättning för att
den skall fortgå är att användarna får ökad kunskap om de möjligheter
som geografiska data i digital form erbjuder. Flera satsningar har
också gjorts för att stimulera till en ökad användning. Det gäller
bl.a. inom den offentliga sektorn där en utbildningssatsning riktas
till kommuner och länsstyrelser. Information i digital form används
redan bl.a. inom samhällsplanering, räddningstjänst, miljöövervakning,
trafikplanering och försvaret. Ett ytterligare exempel är att
länsstyrelserna har fått tillgång till den ekonomiska kartan i digital
form.
Geografiska informationssystem används också i allt högre grad inom
näringslivet. Inte minst gäller detta inom transportnäringen där
transportplanering och fortlöpande positionsbestämning av transporterna
blir allt vanligare. För en bredare allmänhet finns Sveriges
nationalatlas i en digital version.
Några skilda meningar i sak om vikten av att tillgången på och
användningen av digital landskaps- och fastighetsinformation ökar torde
enligt utskottets mening inte föreligga. Det frågan gäller är därför om
utvecklingen går tillräckligt snabbt eller inte. Enligt utskottets
mening kan denna fråga inte ses isolerad. Takten måste naturligtvis
bestämmas av såväl de behov som finns som av vilka medel som kan
avsättas för verksamheten. Utskottet har för sin del inte underlag för
någon annan bedömning än att den nuvarande utvecklingstakten är baserad
på en sammanvägning av dessa faktorer. I anslutning härtill vill
utskottet peka på de möjligheter som finns till samfinansiering mellan
Lantmäteriverket och t.ex. näringslivet i de fall insatser framstår som
särskilt viktiga. Utskottet är mot bakgrund av det anförda inte nu
berett att tillstyrka förslaget i motion Bo215 (kd, m, c).
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
Riksdagen beslutade våren 1998 om införandet av ett investeringsbidrag
för merkostnader för investeringar som främjar ekologisk hållbarhet vid
ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus i sammanhållna
bostadsområden (prop. 1997/98:119, BoU10, rskr. 306). Bidragsformen var
avsedd att införas år 2000, men införandet har genom riksdagens beslut
hösten 1999 senarelagts till år 2001. Vidare var avsikten enligt det
ursprungliga beslutet att stödet skulle lämnas inom en årlig ram om 250
miljoner kronor.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget för den nya
stödformen för budgetåret 2001 bestäms till 135 miljoner kronor. Det
anges att anslaget reducerats med 115 miljoner kronor på grund av
omprioriteringar.
I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 8, det förstnämnda i motsvarande
del, föreslås att bidraget inte införs och att anslaget följaktligen
avskaffas. Motionärerna framhåller att subventioner har negativa
effekter på bostadsproduktionen och konkurrensen inom bostadsmarknaden.
Motivledes har även i motion Bo233 (kd) förordats att anslaget
avskaffas.
Bostadsutskottet finner det angeläget att den av riksdagen beslutade
bidragsformen kan införas som planerat. Regeringens anslagsförslag
tillstyrks. Det motstående motionsförslaget avstyrks.
Det bör i sammanhanget påpekas att regeringen i proposition
2000/01:26 lagt fram förslag om anslagets användande. Förslaget innebär
att högst 5 miljoner kronor av anslaget skall få användas till
inrättande av ett byggkostnadsforum. Avsikten är att detta forum skall
vara beredande organ för regeringens beslut i ärenden avseende den
aktuella stödformen. Utskottet tar ställning till dessa förslag i
betänkande 2000/01:BoU2.
32:1 Länsstyrelserna m.m.
I budgetpropositionen föreslås att det till länsstyrelsernas verksamhet
år 2001 skall anvisas 1 864 659 000 kr. Vid anslagsberäkningen har
hänsyn tagits till ett flertal faktorer som redovisas i propositionen.
Det handlar vad gäller anslagshöjande faktorer förutom om pris- och
löneomräkning bl.a. om medel för den GIS-utbildning som länsstyrelserna
bedriver i samarbete med andra intressenter samt om medel för
administration av skogsinköp och strukturfondsprogrammet.
Anslagsminskande faktorer är bl.a. att länstyrelsernas administrativa
kostnader för vissa körkortsärenden bortfaller och den neddragning av
länsstyrelseanslaget som kan göras till följd av sammanläggningen av
länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt Älvsborgs län
till Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
I motion Bo225 (c) föreslås att anslaget till länsstyrelsernas
verksamhet skall bestämmas till belopp som är 46 983 000 kr lägre än
vad regeringen förordat. Motionärerna anför att anslaget inte bör höjas
med mer än vad som motiveras av pris- och lönejusteringar.
Bostadsutskottet går inte närmare in på de beräkningsförutsättningar
som redovisats i budgetpropositionen eftersom de i sak inte ifrågasatts
i den aktuella motionen. Utskottet ställer sig emellertid frågande till
motionärernas förslag, som tycks utgå från att hänsyn inte skall tas
till de faktiska förändringarna av länsstyrelsernas verksamhet och
uppgifter. Som redovisats ovan har förändringar skett som motiverar
såväl höjningar som sänkningar av anslaget. Det får anses vara
motiverat att vid beräkningen av anslagsbehovet ta hänsyn till den
sammantagna effekten av dessa faktorer.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag om anslaget för länsstyrelserna m.m. och avstyrker motstående
förslag i motion Bo225 (c) i motsvarande del.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Stödet till lokala investeringsprogram beslutades av riksdagen i
enlighet med ett förslag i budgetpropositionen för 1998. Fördelningen
av medel regleras i förordningen (1998:23) om statliga bidrag till
lokala investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i
samhället. Programmet omfattar satsningar om sammanlagt 7,2 miljarder
kronor för perioden 1998-2003.
Regeringen föreslår att anslaget för stöd till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet för år 2001 bestäms till
1 364 500 000 kr. Vidare begärs ett bemyndigande för regeringen att
under år 2001, i fråga om anslaget, besluta om bidrag som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 1 900 miljoner kronor
under åren 2002-2004. I budgetpropositionen redovisas även vissa
överväganden om den fortsatta användningen av anslaget. Regeringens
avsikt är således att använda medel för vissa insatser avseende de
regionala tillväxtavtalen och för ett grönt kunskapslyft. Dessutom
avser regeringen att använda medel från anslaget till information,
utvärdering och uppföljning avseende programverksamheten. Avsikten är
också att lämna visst stöd till nationell verksamhet med det lokala
Agenda 21-arbetet.
Förslag om avveckling av stödet till lokala investeringsprogram och
ett till följd härav kraftigt minskat eller avskaffat anslag för år
2001 läggs fram i flera motioner.
I Moderata samlingspartiets partimotion MJ764 yrkande 4 och i motion
Bo231 (m) yrkande 10 föreslås en avveckling av stödet med hänvisning
till bl.a. de begränsade effekter som den hittillsvarande verksamheten
anses kunna uppvisa. Motionärerna hänvisar också till den kritik som
riktats mot det statliga stödet i olika utvärderingar, bl.a. av
Riksdagens revisorer. I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 11, det
förstnämnda i motsvarande del, föreslås mot bakgrund av
avvecklingsförslaget att anslaget för år 2001 bör bestämmas till 794
500 000 kr, dvs. ett i förhållande till regeringsförslaget med 570
miljoner kronor minskat anslag.
Enligt motion Bo233 (kd) bör stödet till de lokala
investeringsprogrammen avvecklas (yrkande 23) och anslaget för år 2001
bestämmas till ett i förhållande till regeringsförslaget med 800
miljoner kronor minskat anslag (yrkande 22 i motsvarande del). Även i
denna motion hänvisas till brister i den hittillsvarande
stödverksamheten. Motionärerna anför också att programmen tagit fasta
på nytänkande och innovationer i för liten utsträckning.
I Centerpartiets partimotion MJ711 yrkande 5 föreslås att redan
ingångna avtal om lokala investeringsprogram bör fullföljas, men att
stödet i övrigt bör avvecklas. Enligt motionen kan en annan användning
av de medel som avsatts för stödverksamheten ge större effekter både ur
miljö- och arbetsmarknadssynpunkt. Med samma argument föreslås i motion
Bo225 (c) i motsvarande del att såväl stödformen som anslaget för år
2001 helt avvecklas.
Även i motion Bo235 (fp) ifrågasätts programverksamhetens effekter ur
miljö- och sysselsättningssynpunkt. Enligt motionärerna talar mycket
för att styrmedel i form av skatter och avgifter är ett effektivare
sätt att nå miljöresultat. Vidare framhålls sänkt skatt på arbete och
en reformerad arbetsrätt som effektivare åtgärder för sysselsättningen.
I motionen föreslås att ytterligare medel inte skall utgå för det
statliga stödet till lokala investeringspro-gram (yrkande 9) och att
inget anslag beräknas för budgetåret 2001 (yrkande 14 i motsvarande
del). Även i Folkpartiets partimotion Fi211 yrkande 20 i motsvarande
del föreslås att anslaget tas bort för år 2001.
Bostadsutskottet har alltsedan riksdagen beslutade om att införa
möjligheten till statligt stöd till de lokala investeringsprogrammen
haft att ta ställning till motionsförslag om en avveckling av stödet.
Utskottet har avstyrkt dessa förslag bl.a. med hänvisning till behovet
av att på olika sätt stimulera övergången till ett långsiktigt
ekologiskt hållbart samhälle. Enligt utskottets uppfattning har det
statliga stödet en betydelsefull roll i detta sammanhang. Vad gäller
formerna för stödet har detta, som motionärerna framhåller, varit
föremål för olika utvärderingsinsatser. Bostadsutskottet har för sin
del låtit genomföra en uppföljning av vissa frågor (1998/99:URD1) och
även nyligen tagit ställning till en skrivelse från Riksdagens
revisorer med förslag föranledda av en granskning av stödverksamheten
(1999/2000:RR3, 1999/2000:
BoU4). Ingen av dessa uppföljningsinsatser har föranlett utskottet att
förorda en avveckling av stödverksamheten eller någon principiell
omläggning av stödets inriktning. Däremot kan det konstateras att såväl
formerna för stödhanteringen som användningen av det statliga stödet
och återrapporteringen av uppnådda resultat successivt utvecklats i
takt med vunna erfarenheter. Förordningen för stödverksamheten har
också ändrats i flera avseenden.
Utskottet kan konstatera att inget av vad som anförs i de aktuella
motionerna föranleder utskottet att ompröva sin i grunden positiva
inställning till det statliga stödet till lokala investeringsprogram.
Förslagen om en avveckling av stödformen avstyrks således, liksom
förslagen om ett avvecklat eller kraftigt reducerat anslag för år 2001.
Regeringens förslag om anslag för år 2001 tillstyrks. Utskottet
tillstyrker även regeringens förslag om ett bemyndigande i fråga om
anslaget.
34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet inrättades den 1 februari
1999 inom ramen för de medel som beräknats för stöd till ekologisk
omställning och utveckling. Myndigheten, som är lokaliserad till Umeå,
har till uppgift att samla och förmedla kunskaper och erfarenheter om
hållbar utveckling. Den främsta uppgiften är att aktivt stödja
kommunerna i arbetet med att ta fram och genomföra lokala
investeringsprogram samt att sprida erfarenheter från dessa program.
Regeringen föreslår att 5 169 000 kr anslås till myndigheten för år
2001. I propositionen aviseras även behovet av en anslagsökning för
åren 2002 och 2003.
I motion Bo231 (m) yrkandena 1 och 12, det förstnämnda i motsvarande
del, föreslås att en avveckling av myndigheten genomförs under
nästkommande år samt att anslaget för år 2001 fastställs till 2 584 000
kr. Anslaget är enligt motionen endast avsett att täcka kostnaderna för
avvecklingen. Även i motion Bo225 (c) föreslås i motsvarande del att
myndigheten avvecklas. Enligt detta förslag kan anslaget helt avskaffas
för år 2001.
Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om
fortsatt stöd till lokala investeringsprogram. Även verksamheten vid
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet bör fortsätta enligt
gällande planer. Regeringens anslagsförslag tillstyrks således. De
aktuella yrkandena i motionerna Bo225 (c) och Bo231 (m) avstyrks.
Övriga anslag i budgetpropositionen
Utskottet tar i detta avsnitt upp förslag till anslag m.m. i
budgetpropositionen som inte mött invändningar i motioner eller vid
utskottets behandling.
I fråga om de anslag som inte behandlats av utskottet ovan föreslås i
budgetpropositionen att det för budgetåret 2001 under utgiftsområde 18
skall anvisas till anslaget
- 31:3 Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader ett
ramanslag om 13 383 000 kr,
-
- 31:10 Statens va-nämnd ett ramanslag om 6 519 000 kr,
-
- 32:2 Regionala självstyrelseorgan ett obetecknat anslag om
25 138 000 kr.
-
Den av regeringen förordade anslagstilldelningen avseende de nu
aktuella anslagen tillstyrks av utskottet.
Förslag om nytt anslag inom utgiftsområde 18
Utskottet har ovan tagit ställning till samtliga förslag som avser de
anslag som finns upptagna i budgetpropositionen inom utgiftsområde 18.
Avslutningsvis vad gäller budgeten för år 2001 behandlas i detta
avsnitt ett motionsförslag om att inrätta ett nytt anslag inom
utgiftsområdet.
Det är enligt motion Bo233 (kd) mycket angeläget att åtgärder vidtas
för att barnen skall ha möjlighet att vistas i sunda och hälsosamma
förskolor och skolor. Motionärerna hänvisar bl.a. till undersökningar
som visar att ett stort antal skolor har dålig ventilation och
fuktskador. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 22
inrättandet av ett anslag på 50 miljoner kronor till åtgärder för
bättre innemiljö i förskolor och skolor. Medel för ändamålet förutsätts
kunna anslås vid en avveckling av stödet till de lokala
investeringsprogrammen.
Utskottet delar motionärernas syn på vikten av fortsatta insatser för
att förbättra inomhusmiljön i såväl bostadsbeståndet som i den
offentliga miljön. I detta sammanhang är det givetvis av särskilt stor
vikt att vidta åtgärder i de byggnader där barn och ungdomar vistas
dagligen. Motionsförslaget utgår emellertid från att medel för
ändamålet kan anslås i samband med en avveckling av det statliga stödet
till lokala investeringsprogram. Förslagen om en avveckling av detta
stöd har ovan avstyrkts. Utskottet avstyrker av detta skäl även motion
Bo233 (kd) yrkande 22 i motsvarande del.
Det bör i sammanhanget framhållas att stödet till de lokala
investeringsprogrammen efter en regeländring den 1 oktober i år till
viss del kan användas för det av motionärerna förordade ändamålet.
Förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lokala
investeringsprogram som ökar den ekologiska hållbarheten i samhället
kompletterades således från denna tidpunkt med en regel som medger att
stöd beviljas för åtgärder som syftar till att förbättra inomhusmiljön
i byggnader genom att minska förekomsten av allergiframkallande eller
andra hälsofarliga ämnen eller material.
Bostadspolitikens inriktning m.m.
Utformningen av bostadspolitiken
Förslag som avser utformningen av bostadspolitiken har lämnats i
motioner som väckts dels under allmänna motionstiden 2000, dels med
anledning av proposition 2000/01:26 Bostadsförsörjningen m.m. Gemensamt
för motionerna är att de för fram förslag som täcker ett brett
bostadspolitiskt spektrum. Däremot är utgångspunkten för dem något
olika. Flera av motionerna har en mer allmän bostadspolitisk
utgångspunkt, medan andra har sitt ursprung i en strävan att öka
bostadsbyggandet i landet i sin helhet eller i tillväxtregionerna.
I Moderata samlingspartiets bostadspolitiska partimotion Bo414 (m)
yrkande 1 föreslås att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om
bostadspolitikens inriktning. Enligt motionen skall bostadspolitiken
inriktas på att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder
till rimliga kostnader i en stimulerande och trygg miljö. Boendemiljön
skall vidare bidra till värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja
en god uppväxt för barn och ungdomar. För att dessa mål skall uppnås
måste enligt motionen skatterna sänkas, avregleringen fortsätta,
bruksvärdesreglerna reformeras och eget ägande underlättas.
Utgångspunkten för förslagen i motion Bo3 (m) är en strävan att öka
bostadsbyggandet. I motionen föreslås sålunda att riksdagen skall göra
tillkännagivanden om åtgärder för sänkta byggkostnader (yrkande 5), för
ett ökat byggande och bättre utnyttjande av det befintliga
bostadsbeståndet (yrkande 6) samt om förutsättningarna för
bostadsbyggandet i tillväxtregionerna (yrkande 8). De åtgärder som
enligt motionen bör vidtas är bl.a. följande:
- sänkt skatt på byggandet,
-
- sänkt skatt på boendet,
-
- förändrat skatteutjämningssystem,
-
- en tillväxtanpassad ekonomisk politik,
-
- möjliggörande av tredimensionella fastigheter,
-
- möjliggörande av ägarlägenheter,
-
- satsningar på infrastruktur,
-
- möjliggörande av strandnära bebyggelse,
-
- en snabbare plan- och byggprocess samt
-
- en friare hyressättning.
-
Förslag om sänkta skatter och avgifter vid nybyggnation i syfte att
uppnå lägre boendekostnader förs även fram i motion Bo1 (m) yrkande 2.
Som en ytterligare åtgärd för att få till stånd ett ökat
bostadsbyggande föreslås i Moderata samlingspartiets partimotion Bo414
yrkande 2 en satsning på infrastrukturella investeringar. Enligt
motionen skulle ett utökat trafiknät och investeringar i
infrastrukturen leda till att fler bostadsbolag vågar satsa på nya
byggnadsprojekt. Med utgångspunkt i förhållandena i Stockholmsområdet
föreslås i motion N321 (m) yrkande 2 en nationell bostadspolitik som
möjliggör ett ökat bostadsbyggande. Även i denna motion framhålls
vikten av att vidta åtgärder för att bygga ut infrastrukturen.
De bostadspolitiska förslag som läggs fram i motion Bo233 (kd)
yrkande 12 syftar bl.a. till att förbättra de ekonomiska
förutsättningarna för barnfamiljers småhusboende. Enligt motionen skall
en utgångspunkt för bostadspolitiken vara att människor känner trygghet
i sitt boende. Den skall dessutom präglas av valfrihet där familjer kan
välja den boendeform som passar dem och där en boendemiljö skapas som
kan bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden för alla
människor och då särskilt för barn och ungdomar. De ekonomiska
förutsättningarna måste enligt motionen därför vara sådana att
barnfamiljer har råd att välja småhusboende om de så önskar.
För att få till stånd ett ökat bostadsbyggande i Stockholm måste
enligt motion Bo216 (kd) en ny bostadspolitik genomföras. De åtgärder
som måste ingå i en sådan politik är enligt motionen bl.a. att
fastighetsskatten ersätts med en låg kommunal fastighetsavgift, att
beskattningen av boendet ses över, att ett nytt hyressättningssystem
införs, att planprocessen reformeras, att tredimensionell
fastighetsbildning möjliggörs och att tillkomsten av s.k.
generationsbostäder stimuleras.
Även den med anledning av proposition 2000/21:26 väckta motion Bo2
(kd) syftar till att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggande i
tillväxtregionerna. Enligt motionens yrkande 6 behöver
förutsättningarna för bostadsbyggande förbättras genom bl.a.:
- sänkt skatt på hushållstjänster,
-
- förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet,
-
- bidrag till marksanering,
-
- undantag för nyproduktionen från bruksvärdesreglerna,
-
- förändring av allmännyttans hyresledande roll,
-
- tredimensionell fastighetsbildning och
-
- kommunal avgift i stället för fastighetsskatt.
-
Enligt motion Bo230 (c) måste åtgärder vidtas för att åstadkomma valfrihet
och mångfald i boendet (yrkande 2), för att förbättra långsiktigheten i
bostadspolitiken (yrkande 6) och för att förbättra demokratin i boende
och samhällsplanering (yrkande 17). Även i Centerpartiets partimotion
So358 yrkande 9 förordas åtgärder för att öka valfriheten i boendet.
Enligt motionerna behövs det en bostadspolitik som kan tillfredsställa
människors varierande behov och önskemål. Det innebär att allt från
allmännyttiga hyresbostäder till ägarlägenheter skall erbjudas,
byggkostnaderna liksom skatter och avgifter på boende skall sänkas,
boendedemokratin stärkas, livsmiljön förbättras och trygghetsfrågorna
lyftas fram.
Förslag motsvarande de nu aktuella förs även fram i motion Bo230 (c)
yrkande 7 där ett riksdagens tillkännagivande om hyresmarknaden och
förutsättningarna för byggande av hyresbostäder begärs. Det anges bl.a.
innebära dels att en jämnare efterfrågan i olika delar av landet bör
eftersträvas, dels att byggandet av hyresbostäder i tillväxtområdena
måste öka. Enligt motionen bör det ske genom en aktivare
regionalpolitik och förbättrade pendlingsmöjligheter. Staten bör vidare
underlätta byggandet bl.a. genom lägre skatter på boendet och genom att
förenkla regelverken. Kommunerna bör dessutom göra planprocessen
smidigare och byggföretagen bör pressa produktionskostnaderna.
Även i Centerpartiets storstadsmotion Bo223 förs motsvarande
bostadspolitiska förslag fram. Enligt motionens yrkande 14 bör
riksdagen göra ett tillkännagivande angående om- och nybyggnationen.
Förutom att tillkännagivandet skall omfatta de allmänna
bostadspolitiska åtgärder som även föreslås i andra motioner (c)
förordas i motionen att staten tillsammans med kommunerna bör utarbeta
en strategi för ombyggnation av bl.a. miljonprogramsområdena. I
anslutning till detta skall också möjligheten att använda ekonomiska
instrument som stimulans övervägas.
I den med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motion Bo7 (c)
förordas åtgärder dels för att få till stånd bättre fungerande
bostadsmarknader i hela landet (yrkande 1), dels för att främja ett
ökat bostadsbyggande (yrkande 7). Enligt motionen bör åtgärder vidtas
som kan ge
- bättre konkurrens på byggmarknaden,
-
- enklare regelverk för byggande,
-
- lägre skatter på boende samt
-
- en hyressättning som tar större hänsyn till efterfrågan och
verkliga kostnader.
-
Det finns enligt motion Bo235 (fp) yrkande 3 ett uttalat behov av en ny
och modern social bostadspolitik som
- ger valfrihet för konsumenterna genom ett brett utbud av alla
typer av bostäder,
-
- förbättrar konkurrensen med sänkta bygg- och underhållskostnader
som följd,
-
- ger en flexiblare hyressättning och neutralitet mellan
boendeformerna.
-
Samtidigt framhålls i motionen att kommunerna även i framtiden måste ha
ansvaret för de människor som har behov av ett socialt anpassat boende
och för sociala förturer. En förutsättningslös diskussion måste dock
enligt förslaget påbörjas om formerna för detta.
Som en del i en satsning på Storstockholm förs motsvarande förslag
till en ny inriktning av bostadspolitiken fram också i motion Ub808
(fp) yrkande 1. Även i denna motion betonas kommunernas ansvar för
bostadsförsörjningen. För att kommunerna skall kunna ta detta ansvar
måste enligt förslaget bl.a. det kommunala utjämningssystemet förändras
och delar av de kommunala bostadsbolagen avvecklas genom ombildning
till bostadsrätt samt genom försäljning till andra fastighetsägare.
I motion Bo226 (s) förordas ett riksdagens tillkännagivande om
behovet av en social bostadspolitik. Enligt motionen bör
tillkännagivandet innebära att regionala obalanser och segregation
skall motverkas, inomhusmiljön förbättras, byggkostnaderna hållas i
schack, teknikutvecklingen stimuleras och kommunernas markpriser hållas
nere.
För att i första hand lösa problemen i Stockholmsregionen förordas i
motion Bo232 (s) vissa bostadspolitiska insatser. Även om förslagen
utgår från förhållandena i Storstockholm är insatserna generella. De
förordade åtgärderna avser bl.a. förbättrad regionplanering, krav på
bostadsförmedling, möjlighet till bostadsanvisning, skydd mot
utförsäljning av allmännyttan och byggande av "Kvarteret Framtiden".
När det gäller den i motionerna aktualiserade frågan om
bostadspolitikens utformning gör utskottet följande bedömning.
Gemensamt för motionerna är att de på ett övergripande sätt beskriver
hur den framtida bostadspolitiken bör utformas. Det är alltså inte
fråga om att i detalj fastställa hur bostadspolitiken skall bedrivas,
utan att lägga fast det mål som skall vara styrande för politiken. Mer
ingående överväganden i sak om de olika åtgärder som kortfattat
förordas i motionerna för att uppnå uppsatta bostadspolitiska mål
redovisas av utskottet i andra delar av detta betänkande samt i
betänkanden inriktade på olika sakfrågor inom bostadspolitiken.
Utskottet har under en rad av år haft att ta ställning till förslag
som avser utformningen och inriktningen av bostadspolitiken. Med tanke
på den vikt de bostadspolitiska målen måste tillmätas är det värdefullt
att målen diskuteras och ses över med en viss regelbundenhet. Samtidigt
måste målen formuleras på ett sådant sätt att de ger en allmänt
eftersträvad långsiktighet i bostadspolitiken. När det däremot gäller
de bostadspolitiska medlen bör dessa naturligtvis på ett annat sätt
anpassas till de rådande samhällsförhållandena.
De mål som i dag gäller för bostadspolitiken antogs av riksdagen, på
förslag av bostadsutskottet, våren 1998. Bakgrunden till detta var i
korthet följande. I den bostadspolitiska proposition (prop.
1997/98:119) som lades fram våren 1998 redovisade regeringen sin
bedömning av hur de övergripande målen för bostadspolitiken borde
formuleras. Något förslag lämnades dock inte till riksdagen på denna
punkt. I sin behandling av propositionen fann dock utskottet att
målsättningen, sådan den formulerades i propositionen, hade i stort
sett samma lydelse som den som återfanns i den bostadspolitiska
utredningen. Bakom utredningens förslag i denna del stod företrädare
för samtliga riksdagspartier med undantag av Moderata samlingspartiet.
Det fanns enligt utskottets mening mot denna bakgrund goda skäl för
riksdagen att ansluta sig till den målformulering som förts fram i
propositionen. Enligt utskottet var det en styrka med en bred
uppslutning kring dessa mål. Det innebär att de bostadspolitiska målen
i dag formuleras på följande sätt.
Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa
förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga
kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt
hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga
levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och
ungdomar.
Vid sin bedömning av de nu aktuella motionsförslagen har utskottet inte
kunnat finna att förslagen i något avgörande avseende skulle stå i
motsatsförhållande till de mål som riksdagen lagt fast. Det frågan
närmast gäller är därför hur målen bör preciseras. Mot bakgrund av de
förslag som förs fram i motionerna vill utskottet erinra om att de
bostadspolitiska målen senast har preciserats på flera områden i 1998
års bostadspolitiska proposition.
Det gäller bl.a. beträffande
- bostaden som en social rättighet,
-
- bostadspolitikens inriktning på att skapa förutsättningar
för alla att växa upp och leva i en stimulerande och trygg miljö,
-
- de boendes inflytande över den egna bostaden m.m.,
-
- en bostadspolitik som utvecklas inom ekologiskt hållbara
ramar,
-
- utformning av boendemiljön för att bidra till att skapa
jämlika och värdiga bostadsförhållanden samt
-
-
utformning av bostadspolitiken så att social, ekonomisk och etnisk
inte-gration främjas.
-
Utskottet kan inte heller finna att de preciseringar som här redovisats
i något avgörande avseende skulle avvika från vad som har förordats i
motionerna. Även om det naturligtvis finns enskildheter som skiljer dem
såväl sinsemellan som från de redovisade preciseringarna är dessa
skiljaktigheter inte sådana att de nu bör föranleda något nytt
riksdagens ställningstagande i frågan.
När det däremot gäller med vilka medel som de uppsatta målen skall
nås kan utskottet konstatera att skiljaktigheterna är stora. Utskottet
är mot denna bakgrund inte berett att ställa sig bakom de mera konkreta
förslag som läggs fram i flera av motionerna. Det gäller bl.a.
förslagen om ägarlägenheter, tredimensionell fastighetsbildning och
fastighetsbeskattningen. Gemensamt för dessa förslag är att de antingen
är under utredning eller under beredning i Regeringskansliet. Det finns
mot bakgrund härav inte anledning för riksdagen att nu göra nya
tillkännagivanden i dessa frågor.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda partimotionerna
Bo223 (c) yrkande 14, Bo414 (m) yrkandena 1 och 2 och So358 (c) yrkande
9 samt motionerna Bo1 (m) yrkande 2, Bo2 (kd) yrkande 6, Bo3 (m)
yrkandena 5, 6 och 8, Bo7 (c) yrkandena 1 och 7, Bo216 (kd), Bo226 (s),
Bo230 (c) yrkandena 2, 6, 7 och 17, Bo232 (s), Bo233 (kd) yrkande 12,
2000/01:Bo235 yrkande 3, N321 (m) yrkande 2 samt Ub808 (fp) yrkande 1.
De bostadspolitiska frågornas behandling i regeringen
Det finns enligt motion Bo210 (v) ett stort behov av en samlad syn på
bostadspolitiken för att skapa en ekologiskt och socialt hållbar
utveckling. Det sätt på vilket regeringen organiserat sitt arbete med
de bostadspolitiska frågorna verkar däremot i motsatt riktning. Genom
att lägga olika delar av bostadspolitiken på olika departement har
regeringen tappat den helhetssyn som är nödvändig för att få en samlad
och fungerande bostadspolitik. Även om ett antal bostadspolitiska
frågor nu förts samman under den biträdande finansministern är detta
enligt motionen inte tillräckligt. Ett statsråd med övergripande ansvar
för de bostadspolitiska frågorna bör enligt motionens yrkande 1 därför
tillsättas.
Boendefrågorna har enligt motion Bo214 (kd) alltid aktualitet, och de
kommer också att kräva ett större utrymme i framtiden. Samtidigt kommer
framtidens planering att innebära krav på en mer blandad och ekologiskt
inriktad bebyggelse. Strävan måste vara att gå från det
funktionsuppdelade till det socialt och funktionellt integrerade
samhället. Sammantaget innebär detta enligt motionen att det bör finnas
en för dessa frågor ansvarig minister, som till sitt förfogande har ett
framtidsinriktat planerings- och bostadsdepartement.
Den sociala bostadspolitiken har enligt motion Bo221 (s) i mer än ett
halvsekel varit en av hörnstenarna i den svenska välfärdspolitiken. Det
är mot denna bakgrund oroande att marknadskrafterna får allt större
utrymme på bostadsmarknaden, att segregationen ökar och att
bostadsbristen tilltar på många orter. För att möta denna utveckling
bör enligt motionen ett bostadsdepartement inrättas med ett samlat
ansvar för den sociala bostadspolitiken.
Frågan om handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
har behandlats av riksdagen vid flera tidigare tillfällen.
Utskottet hade senast hösten 1999 att ta ställning till
motionsförslag om att en minister med särskilt ansvar för de
bostadspolitiska frågorna skulle tillsättas. I sitt ställningstagande
(bet. 1999/2000:BoU1 s. 34) redogjorde utskottet inledningsvis för den
tidigare behandlingen av motsvarande förslag. Av redovisningen framgår
bl.a. att frågan behandlats av såväl konstitutionsutskottet som
bostadsutskottet vid flera tidigare tillfällen. Förslagen har
avstyrkts med hänvisning till att det enligt regeringsformen är
statsministern som tillsätter övriga statsråd och regeringen som
fördelar ärenden mellan departementen. Konstitutionsutskottet har
dessutom betonat att riksdagen borde vara ytterst återhållsam med att
uttala sig eller på annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur
den skall organisera sitt arbete. Bostadsutskottet har i sina
överväganden betonat vikten av att bostadsfrågorna ges en sammanhållen
behandling i regeringsarbetet.
Av utskottets redovisning i 1999 års budgetbetänkande framgår också
att flera bostadsfrågor nu har koncentrerats till biträdande
finansministern. Sedan hösten 1999 har sålunda biträdande
finansministern förutom sitt ansvar för bostadsfinansiering m.m. också
ansvar för lagstiftningsärenden som gäller hyra, förvärv och
förvaltning av hyresfastigheter m.m. och bostadsrätt. Även ärenden som
avser bostadssociala frågor och äldreboende har tillförts den
biträdande finansministerns ansvarsområde. Det betyder att flera för
bostadspolitiken viktiga frågor nu förts samman till ett ansvarigt
statsråd. Även om någon bostadsminister till namnet inte har utnämnts
finns det därmed ett statsråd med ett vidgat bostadspolitiskt ansvar
som till gagnet i mångt och mycket motsvarar en sådan minister. De av
motionärerna förordade förutsättningarna för en mera sammanhållen
behandling av bostadsfrågorna i regeringsarbetet föreligger enligt
utskottets mening därmed. Med hänvisning härtill och till att det är
regeringen som har att organisera sitt arbete avstyrker utskottet
motionerna Bo210 (v) yrkande 1, Bo214 (kd) samt Bo221 (s).
Utredning om boendekostnaderna
Förslag om att inrätta en boendekostnadskommission läggs fram dels i
den under allmänna motionstiden väckta motionen Bo210 (v) yrkande 2,
dels i den med anledning av proposition 2000/01:26 väckta motion Bo5
(v) yrkande 6. Enligt motionerna bör en kommission med ledande
företrädare för i princip alla som kan påverka boendekostnaderna, dvs.
stat, kommun, byggbransch, fastighetsägare och boende, tillsättas. Dess
uppgift skall vara att granska parternas insatser, föreslå lösningar på
problemen och i någon form av samhällskontrakt ta itu med dem.
Bostadsutskottet och riksdagen har vid flera tidigare tillfällen
avstyrkt motionsförslag som avsett tillsättandet av en utredning om
boendekostnaderna. Under föregående riksmöte (bet. 1999/2000: BoU1 s.
35) gjordes detta bl.a. med hänvisning till de utredningsinsatser som
avser faktorer av betydelse för boendekostnaderna som då pågick. Det
gällde bl.a. utredningarna om fastighetsbeskattningen,
bruksvärdessystemet och om villkoren för de allmännyttiga
bostadsföretagen. Sedan utskottets ställningstagande hösten 1999 har
utredningarna på fastighetsskatteområdet avslutats. Beredning av
huvuddelen av förslagen pågår dock fortfarande inom Regeringskansliet.
När det gäller frågor om villkoren för de allmännyttiga
bostadsföretagen m.m. så utreds dessa av Allbokommittén.
Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan så utreds eller
bereds flera frågor som tillsammans har en betydande påverkan på
boendekostnaderna. Inrättandet av ett byggkostnadsforum i enlighet med
regeringens förslag i proposition 2000/01:26 kan även det bidra till
att pressa byggkostnaderna och därmed också boendekostnaderna.
Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att nu tillsätta en
boendekostnadskommission med den inriktning som föreslås i motionerna
Bo210 (v) yrkande 2 samt Bo5 (v) yrkande 6. Motionerna avstyrks.
Förutsättningarna för bostadsbyggande
Utskottet har ovan behandlat flera motionsförslag som syftar till att
på olika sätt förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet och
därmed också öka nyproduktionen av bostäder. Gemensamt för dessa
motioner är att de innefattar förslag som i grunden avser utformningen
av hela den framtida bostadspolitiken. De motioner som tas upp i detta
avsnitt avser enskilda eller mindre omfattande åtgärder som mera direkt
gäller villkoren för ny- och ombyggnad av bostäder.
Med utgångspunkt i förhållandena i Gnosjö föreslås i motion Bo209
(kd) att en utredning skall tillsättas med uppgift att överväga hur
bostadsbyggandet i landets tillväxtregioner kan stimuleras. För att
utvecklingen i tillväxtregionerna inte skall mattas till följd av
bostadsbrist fordras enligt motionen någon form av stimulansåtgärder
för bostadsbyggande. Exempel på sådana stimulansåtgärder anges vara
skattemässig direktavskrivning eller sänkt moms på byggande.
Även i motion Bo233 (kd) hävdas att sänkt byggmoms skulle leda till
ett ökat nybyggande av bostäder. Med hänvisning härtill föreslås i
motionens yrkande 8 att en konsekvensutredning om effekterna av sänkt
byggmoms skall tillsättas.
I en interpellationsdebatt den 3 oktober i år om byggmomsen och
byggkostnaderna framhöll finansministern bl.a. att en särreglering inom
mervärdesskatteområdet inte var någon lämplig metod att minska
byggkostnaderna. Utskottet delar denna uppfattning. En generell
sänkning av momsen på byggande torde knappats heller vara förenlig med
EG:s momsregler. Det framstår enligt utskottets mening inte heller som
lämpligt att på annat sätt tillskapa särskilda skatte- eller
avskrivningsregler för investeringar i bostäder. Motionerna Bo209 (kd)
och Bo233 (kd) yrkande 8 avstyrks sålunda.
Ett av de främsta bekymren när det gäller möjligheterna för Uppsala
att utvecklas är enligt motion Bo234 (c) den ansträngda
bostadssituationen i kommunen. Enligt motionens yrkande 1 bör riksdagen
därför göra ett tillkännagivande om bostadsbristen i Uppsala och dess
konsekvenser för universitet och företagsutveckling.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att frågor om
bostadsförsörjningen primärt är en kommunal angelägenhet. Det förslag
till lag om kommunalt ansvar för bostadsförsörjningen som utskottet
ställt sig bakom ger också klart uttryck för detta. Samtidigt är det
statens uppgift att svara för att kommunerna har de medel till sitt
förfogande som fordras för att de skall kunna ta detta ansvar. I den nu
aktuella motionen har det enligt utskottets mening inte påvisats att
staten inte skulle ta sitt ansvar. Ett allmänt tillkännagivande om
bostadsbristen i Uppsala av den innebörd som föreslås i motionen kan
därmed inte anses fylla någon egentlig funktion. Motionen avstyrks.
Som en del i ett åtgärdsprogram för en levande skärgård föreslås i
Centerpartiets partimotion N261 yrkande 5 att marktillgången för
bostadsbyggande i Stockholms skärgård på initiativ av staten skall
inventeras.
Till grund för förslagen i partimotionen (c) om bostadsbyggande i
skärgården ligger en strävan att på olika sätt främja sysselsättning
och boende i våra skärgårdar. Det ligger även enligt utskottets mening
ett stort värde i att våra skärgårdar på detta sätt hålls levande.
Primärt är dock frågan om bostadsförsörjningen ett kommunalt ansvar.
Samtidigt kan utskottet konstatera att insatser av olika slag redan har
vidtagits av olika intressenter. Ett exempel på detta är att
Länsstyrelsen i Stockholm tillsammans med SIKO (Skärgårdarnas intresse-
och kontaktorganisation) och Värmdö kommun arbetar med att ta fram goda
exempel för uppförande av småhus med hyresrätt i skärgården. Exemplen
syftar till att belysa förutsättningarna för att bygga bostäder för
permanentboende. Särskild uppmärksamhet ägnas åt ägar- och
upplåtelseformer som motverkar omvandling till fritidsbostäder.
Det får mot den ovan angivna bakgrunden förutsättas att insatser för
att underlätta permanentboende i skärgården även fortsättningsvis
tillkommer utifrån lokala behov och initiativ. Utskottet är med
hänvisning härtill inte nu berett att ställa sig bakom förslaget i
partimotion N261 (c) yrkande 5, varför den avstyrks.
Kommunala bostadsföretag
Villkoren för kommunala eller allmännyttiga bostadsföretag tas upp i
ett flertal motioner. I sex av dessa motioner diskuteras det
tillfälliga sanktionssystem som gäller för dessa företag.
Riksdagen beslutade våren 1999 (bet. 1998/99:BoU11) att införa ett
tidsbegränsat sanktionssystem vid försäljning av kommunala
bostadsföretag. Villkoren för sanktionssystemet regleras genom lagen
(1999:608) om tillfällig minskning av det generella statsbidraget vid
avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning från kommunala
bostadsföretag m.m. Bestämmelserna i lagen innebär att om en kommun
säljer aktier eller andelar i ett kommunalt bostadsföretag i sådan
omfattning att kommunen förlorar det dominerande inflytandet i
företaget minskas det generella statsbidraget till kommunen. Har
företaget godkänts som allmännyttigt skall dessutom godkännandet
återkallas.
Även i de fall då en kommun använder sitt bestämmande inflytande i
ett kommunalt bostadsföretag för att tillföra kommunen en utdelning som
överstiger en skälig avkastning på det ursprungliga aktiekapitalet
minskas det generella statsbidraget.
I det fall kommunen organiserat sin verksamhet i en
aktiebolagsrättslig koncern drabbar motsvarande sanktion kommunen, om
tillgångar överförs i form av utdelning eller aktieägartillskott till
ett annat i samma koncern ingående bolag som inte huvudsakligen ägnar
sig åt bostadsförsörjning.
Också i det fall då ett kommunalt bostadsföretag beslutar att träda i
frivillig likvidation minskas det generella statsbidraget.
Sanktionssystemet trädde i kraft den 19 juli 1999. På
ägarförändringar och beslut om frivillig likvidation skall lagen
tillämpas t.o.m. den 30 juni 2001 och på utdelningar och
aktieägartillskott t.o.m. den 30 juni 2002. Utdelningar och
aktieägartillskott som hänför sig till räkenskapsår som löpt ut före
den 1 januari 1999 omfattas inte av lagen.
Gemensamt för de sex motionerna som tagit upp frågor om sanktionssy-
stemet är att de förordar en avveckling av systemet. Detta gäller
partimotionerna Bo223 (c) yrkande 12 och Bo414 (m) yrkande 15 samt
motionerna Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd) yrkande 13, Bo235 (fp)
yrkande 2 och Fi617 (kd) yrkande 4. I flertalet av dessa motioner
framhålls att systemet innebär ett oacceptabelt ingrepp i den kommunala
självstyrelsen. Enligt motion Bo414 (m) leder detta till att många
nödvändiga omstruktureringar av de kommunala bostadsbestånden inte kan
genomföras. I motionerna Bo233 (kd) och Fi617 (kd) betonas att det
alltid skall vara kommunen själv som avgör hur stor del av
bostadsbeståndet som skall vara i det allmännas ägo. Kommunal
affärsverksamhet är enligt motion Bo235 (fp) förknippad med stora
problem. Motionärerna framhåller också att de kommunala bolagen
riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden.
Förslagen i Centerpartiets partimotion Bo223 samt i motion Bo230 (c)
har en något vidare inriktning än de övriga. I partimotionen föreslås
att de lagar som hindrar ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall
avskaffas. Förslaget i motion Bo230 (c) innebär att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer hinder för
allmännyttiga bolag att fungera på samma villkor som andra
bostadsbolag.
Bostadsutskottet anför följande om förslagen om avveckling av
sanktionssystemet mot försäljningar från kommunala bostadsföretag.
De kommunala bostadsföretagen har en mycket betydelsefull roll när
det gäller att förverkliga de nationella bostadspolitiska målen. De har
också en avgörande betydelse i flertalet kommuner som ett instrument
för att utveckla en väl fungerande bostadsförsörjning som når alla
medborgare. De kommunala bostadsföretagen har emellertid under senare
år fått vidkännas stora förändringar. Det är förändringar som har sin
grund såväl i det regelsystem och de förutsättningar i övrigt som
statsmakterna satt upp som i många kommuners hantering av dessa
företag.
Det är bl.a. mot den bakgrunden som regeringen våren 1999 tillsatte
en särskild utredare med uppgift att ta fram underlag för kommande
beslut om allmännyttiga bostadsföretag. Utredaren presenterade i
december 1999 dikussionsbetänkandet På de boendes villkor (SOU
1999:148). Därefter har regeringen tillsatt den parlamentariskt
sammansatta Allbokommittén (utredningen om allmännyttiga bostadsföretag
och bostadssocial utveckling) med uppgift att värdera förslagen som
lagts fram i diskussionsbetänkandet. Om Allbokommitténs överväganden
leder fram till uppfattningen att det behövs ett nytt regelverk för de
allmännyttiga bostadsföretagen skall kommittén utarbeta en komplett
lagreglering av dessa frågor. Kommittén har den 16 november avgivit
delbetänkandet Allmännyttan på 2000-talet (SOU 2000:104) med förslag om
regler som kan ersätta det tillfälliga sanktionssystemet.
Till grund för införandet av det tillfälliga sanktionssystem som nu
tillämpas ligger uppfattningen att under den tid som framtiden för de
allmännyttiga bostadsföretagen utreds skall systemet motverka att dessa
bostadsföretag säljs ut eller att pengar förs över från dem till annan
verksamhet i kommunerna. Skulle de kommunala bostadsföretagen försvinna
eller utarmas vore det praktiskt taget omöjligt att återskapa dem. Den
sociala bostadspolitik som sedan länge bedrivs i Sverige skulle drabbas
av svåra motgångar. Utskottet anser därför, nu liksom tidigare, att det
föreligger ett starkt behov av att behålla det tillfälliga
sanktionssystemet i avvaktan på att de framtida villkoren för de
kommunala bostadsföretagen kan läggas fast.
I de aktuella motionerna diskuteras endast kommunernas rätt att utan
begränsningar sälja ut sina bostadsföretag. Däremot förs knappast någon
diskussion alls om vilka långsiktiga följder detta kan tänkas få för
bostadsförsörjningen i kommunen eller för hyressättningssystemet.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att inte begränsa
handlingsutrymmet för de ställningstaganden som bl.a. Allbokommitténs
arbete kan komma att leda fram till.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda förslagen i
motionerna Bo223 (c) yrkande 12, Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd)
yrkande 13, Bo235 (fp) yrkande 2, Bo414 (m) yrkande 15 och Fi617 (kd)
yrkande 4.
I fyra motioner tas andra frågor upp om villkoren för de kommunala
bostadsföretagen än de ovan behandlade förslagen om det tillfälliga
sanktionssystemet.
Enligt motion Bo219 (m) bör regeringen tillsätta en utredning om hur
de allmännyttiga bostadsföretagen skall kunna föras över till de
boende. Syftet bör enligt motionären vara att föreslå formerna för en
förmögenhetsöverföring från kommunala bolag till enskilda, fattiga
människor.
I Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 6 föreslås att
riksdagen skall fatta beslut om att avskaffa begreppet allmännytta.
Motionärerna anser att begreppet helt kan utmönstras ur lagstiftningen
efter det att allmännyttans hyresledande roll har avskaffats.
Centerpartiet förordar i sin partimotion Sf611 yrkande 17 att de
kommunala bostadsbolagen bör stimulera de boende till självförvaltning
av bostadshusen. Motionärerna menar att detta kan vara ett led i
arbetet med att bryta segregationen och ensidigheten i vissa
bostadsområden.
Motion Bo212 (s) tar upp de ekonomiska problem som vissa
allmännyttiga bostadsföretag drabbats av till följd av ett stort antal
outhyrda lägenheter. Motionärerna anser att riksdagen i ett
tillkännagivande bör framhålla att det behövs ytterligare insatser för
att stödja dessa bolag. Vidare framhåller motionärerna att staten måste
ta ansvar för att företagen ges rimliga regler för sin fortsatta
verksamhet.
Även vad gäller ställningstagande till de villkor för kommunala
bostadsföretag i övrigt som tas upp i de aktuella motionerna anser
utskottet att det finns skäl att avvakta det pågående
utredningsarbetet. Som framgått ovan arbetar Allbokommittén med frågor
om hur villkoren för dessa företag bör förändras. Av utredningens
direktiv (dir. 1999:110) framgår att uppdraget innefattar flera av de
frågor som tagits upp i motionerna. Kommittén skall således bl.a.
klarlägga vilka kriterier som bör gälla för att ett bostadsbolag skall
betecknas som allmännyttigt. Vidare framhålls särskilt att kommittén
har att överväga lämpliga former för ett ökat boendeinflytande på
företagsnivå.
Utskottet avstyrker således motionerna Bo212 (s), Bo219 (m), Bo414
(m) yrkande 6 samt Sf611 (c) yrkande 17 med hänvisning till det
pågående utredningsarbetet om de fortsatt villkoren för kommunala och
allmännyttiga bostadsföretag.
Student- och ungdomsbostäder
Boendesituationen för studenter och ungdomar uppmärksammades i ett
stort antal motioner under 1999 års allmänna motionstid. Vid
beredningen av dessa motionsförslag kunde utskottet konstatera att
studenternas bostadssituation var föremål för olika diskussioner och
överväganden mellan statliga företrädare och kommunerna samt inom
Regeringskansliet. Utskottet förutsatte därför att regeringen skulle
återkomma till riksdagen med de förslag som de pågående övervägandena
kunde ge anledning till. Under det senaste året har också
förutsättningarna för byggande av framför allt studentbostäder ändrats
i flera avseenden. Riksdagen beslutade våren 2000 om införande av ett
investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter. Vidare har
Boverkets byggregler i juni 2000 reviderats vad gäller vissa regler för
särskilda boendeformer för studerande och ungdomar.
Även under årets allmänna motionstid har ett antal motioner tagit upp
olika frågor om bostadssituationen för studerande och ungdomar. Förslag
har lagts fram om statliga insatser för ett ökat bostadsbyggande för
dessa grupper, om investeringsbidrag och byggregler för studentbostäder
samt om de funktionshindrade studenternas bostadssituation.
I motion Bo203 (kd) föreslås att en översyn genomförs vad gäller
byggandet av ungdomsbostäder (yrkande 1) samt att ungdomar ges
möjlighet att delta i projekteringen av sådana bostäder (yrkande 2).
Detta uppdrag bör enligt motionärerna tilldelas Ungdomsstyrelsen i
samarbete med Boverket.
Enligt motion Ub479 (c) yrkande 12 bör regeringen bjuda in kommuner,
högskolor och studentkårer till överläggningar om hur
bostadssituationen för studenter skall hanteras framgent. I samma
motions yrkande 11 föreslås att förenklade regler bör införas vad
gäller byggande av studentbostäder. Motionärerna framhåller att
studenterna prioriterar låga boendekostnader före hög standard vad
gäller rumsstorlek och tillgång till olika faciliteter. Motionens
yrkande 13 innebär att åtgärder bör vidtas för att öka tillgången på
studentbostäder för funktionshindrade. Motionärerna anser att sådan
anpassad bostad måste kunna erbjudas utan extra kostnad för den
enskilde studenten.
De funktionshindrade studenternas bostadssituation uppmärksammas även
i motion Bo210 (v). Motionärerna framhåller att bristen på
handikappanpassade studentbostäder leder till svårigheter för
funktionshindrade att över huvud taget påbörja en högskoleutbildning. I
yrkande 7 föreslås att högskolekommunerna särskilt uppmärksammas på de
funktionshindrade studenternas bostadsproblem.
Tre motioner tar upp frågor om villkoren för det investeringsbidrag
för studentbostäder som infördes våren 2000. I motion Ub805 (kd)
yrkande 6 föreslås att riksdagen i ett tillkännagivande skall uttala
sig för en höjning av nivån på bidraget. Detta kan enligt motionen
lämpligen ske genom en höjning av det belopp som maximalt kan betalas
ut. I motion Bo227 (s) framhålls att inte bara studenter utan även
ungdomar i övrigt har en svår situation på bostadsmarknaden.
Motionärerna föreslår därför att investeringsbidraget till
studentbostäder bör vidgas till att även omfatta ungdomsbostäder.
Enligt motion Bo228 (s) har inte tillräcklig hänsyn hittills tagits
till behoven i Gävle vid fördelningen av beslutsramar för
investeringsbidraget på länen. Riksdagen bör därför i ett
tillkännagivande framhålla behovet av studentbostäder i Gävle.
Utskottet tar inledningsvis ställning till de två motioner - Bo203
(kd) och Ub479 (c) - som förordat en översyn av och överläggningar om
bl.a. behovet av bostäder för studenter och ungdomar.
Redan hösten 1999 kunde utskottet konstatera att frågan om
studenternas bostadssituation ägnades stor uppmärksamhet. Under det år
som förflutit sedan dess har denna fråga haft fortsatt hög aktualitet i
såväl bostads- som utbildningspolitiska sammanhang. Bostadsutskottet
ägnade för sin del särskild uppmärksamhet åt frågan i samband med en
intern utfrågning av olika intressenter på området i februari i år. Som
exempel på överläggningar som tillkommit på statligt initiativ kan
nämnas det uppdrag som landshövdingen i Stockholms län haft att
överlägga med kommunerna i länet för att öka tillgången på bl.a.
studentbostäder. Vidare har Boverket haft regeringens uppdrag att se
över de byggregler som gäller för studentbostäder. De överläggningar
och översyner som genomförts har, som ovan nämnts, också resulterat i
beslut om investeringsbidrag och ändrade byggregler.
Vad gäller förslaget i motion Bo203 (kd) om ett samarbete mellan
Boverket och Ungdomsstyrelsen om byggande av ungdomsbostäder vill
utskottet erinra om att Boverket nyligen haft ett regeringsuppdrag med
en inriktning mycket snarlik den motionärerna efterfrågar. Uppdraget
innefattade således att samla, utvärdera och aktivt sprida erfarenheter
och nya idéer kring billiga och bra ungdomsbostäder. En idétävling
genomfördes för att initiera projekt där unga medverkar och där deras
idéer tas till vara. Uppdraget som slutrapporterades år 1998
resulterade bl.a. i en idéskrift och kunskapsspridning i olika former.
Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas uppfattning att
studenternas och ungdomarnas bostadssituation även fortsättningsvis bör
ägnas stor uppmärksamhet i olika sammanhang. Det får förutsättas att
även regeringen omfattar denna ståndpunkt. Något tillkännagivande om
behovet av överläggningar om bostäder för studenter och ungdomar kan
därför inte anses erforderligt i dagsläget. Motionerna Bo203 (kd) och
Ub479 (c) yrkande 12 avstyrks således.
Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom de förslag om
ändrade villkor för investeringsbidraget till studentbostäder som lagts
fram i tre motioner. Det är mindre än ett halvår sedan riksdagen
fattade beslut om att införa denna bidragsform. Prövningen av den
första omgången ansökningar av bidrag pågår för närvarande. Det kan
inte i detta läge anses vara lämpligt att ändra bidragsvillkoren eller
formerna för fördelning av bidragen.
Utskottet kan vidare konstatera att de problem med ramfördelningen av
bidragen på län som tas upp i motion Bo228 (s) nu torde ha fått sin
lösning. Motionärerna vände sig mot att Gävleborgs län i Boverkets
första fördelning inte tilldelats någon ram för länsstyrelsens beslut
om bidrag. Boverkets första fördelning i augusti avsåg de 13 län där
efterfrågan på nya studentbostäder bedömdes vara störst. Därefter har
emellertid Boverket i oktober fördelat ytterligare medel till övriga
län där en efterfrågan föreligger. Vid detta fördelningstillfälle har
även Gävleborgs län tilldelats en ram för beslut om bidrag till
studentbostäder.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo227
(s), Bo228 (s) och Ub805(kd) yrkande 6.
Den fråga som tas upp i motion Ub479 (c) yrkande 11, dvs.
möjligheterna att förenkla byggreglerna för studentbostäder, har varit
föremål för ingående överväganden under det senaste året. Regeringen
gav i december 1999 Boverket i uppdrag att se över de föreskrifter och
allmänna råd som gäller för utformningen av studentbostäder. Syftet med
uppdraget var att undersöka om förändringar i utformningen och
förenklingar i utrustningsstandarden kan leda till sänkta
produktionskostnader. Boverket presenterade våren 2000 resultatet av
översynen i rapporten Utformningen av studentbostäder. Till följd av de
förslag som Boverket lade fram i rapporten genomfördes i juni vissa
förändringar i verkets byggregler. Regeländringarna innebär dels
lättnader i kravet på fönster vid matlagningsplats, dels en utökning av
möjligheten att anordna gemensamt kök för ett antal lägenheter som
kompensation för inskränkningar i den enskilda lägenheten.
Bostadsutskottet har inte underlag eller skäl att ifrågasätta de
bedömningar som Boverket redovisat i sin rapport om möjliga och
lämpliga förändringar i byggreglerna för studentbostäder. I den
aktuella motionen redovisas inte heller några konkreta exempel på vilka
ytterligare förändringar som anses vara erforderliga. Motion Ub479 (c)
yrkande 11 avstyrks således.
Avslutningsvis tar utskottet upp de två motionsförslagen om
studentbostäder för funktionshindrade. Innebörden i dessa förslag är
att stor uppmärksamhet bör ägnas åt de funktionshindrade studenternas
bostadssituation och att tillgången på studentbostäder som är
anpassade för denna grupp måste öka.
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det tillskott av
studentbostäder som kan förväntas på flertalet universitets- och
högskoleorter med stöd av det nyligen införda investeringsbidraget ökar
också tillgången på bostäder som kan användas av funktionshindrade. De
som är funktionshindrade bör självklart inte ha sämre förutsättningar
att studera på universitet och högskola än andra. Det är därför
angeläget att efterfrågan på bostäder för handikappade även
fortsättningsvis ges särskild uppmärksamhet när frågor om
studentbostäder behandlas. Även representanter för regeringen har i
olika sammanhang givit uttryck för denna uppfattning. Något särskilt
tillkännagivande i frågan kan därför inte anses vara erforderligt.
Motionerna Bo210 (v) yrkande 7 och Ub479 (c) yrkande 13 avstyrks
således.
Investeringsbidrag för byggande av bostäder
Det nuvarande statliga stödet till nyproduktion och ombyggnad av
bostäder utgår i huvudsak enligt det räntebidragssystem som infördes år
1993. Detta system har under vissa perioder kompletterats med
investeringsbidrag med olika inriktning. För närvarande kan således
investeringsbidrag utgå vid byggande av studentbostäder. Ett bidrag
till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet kommer att
införas vid kommande årsskifte.
Förslag om att utreda möjligheterna till ett mer allmänt inriktat
investeringsbidrag för byggande av bostäder förs fram i tre motioner.
Förslagen i motion Bo210 (v) tar sin utgångspunkt i behovet av ett
tillskott av hyreslägenheter med rimlig hyra. Enligt motionärerna kan
en bostadsproduktion med denna inriktning underlättas om ett
investeringsbidrag införs. Yrkande 4 i motionen innebär att en
utredning bör genomföras om möjligheterna att införa ett
investeringsbidrag för nyproduktion av hyresrätter. Bidraget skall
enligt förslaget endast utgå om ett krav på hyrestak vid
uthyrningstillfället tillgodoses. Motionärerna framhåller att
utredningen bör genomföras i samband med en översyn av det nuvarande
räntebidragssy-stemet och att införandet kan kopplas till en utfasning
av fastighetsskatten för hyresfastigheter.
I samma motions yrkande 5 läggs ett motsvarande förslag avseende
ombyggnader av bostäder fram. Förslaget innebär att utformningen av
investeringsbidrag för ombyggnad som kan avlösa dagens
räntebidragssystem bör utredas. Bidraget föreslås bli utformat så att
det dels stimulerar åtgärder i ekologiskt hållbar riktning, dels bidrar
till att hålla hyrorna nere.
Yrkande 6 i v-motionen utgår från det nuvarande investeringsbidraget
för anordnande av bostäder för studenter. Motionärerna hänvisar till
att denna bidragsform endast gäller till utgången av år 2002.
Regeringen föreslås därför återkomma med förslag om hur nyproduktionen
av studentbostäder skall kunna stimuleras genom ett mer generellt
utformat investeringsbidrag efter denna tidpunkt.
Bostadsbristen i framför allt Stockholms län diskuteras i motion
Bo222 (s). Motionärerna framhåller att det behövs insatser för att
stimulera byggandet i länet och föreslår ett tillkännagivande med denna
innebörd. En sådan insats skulle enligt motionärerna kunna vara ett
investeringsbidrag riktat till Stockholms län.
Enligt motion Bo236 (s) har dagens höga produktionskostnader lett
till alltför höga hyresnivåer i framför allt tillväxtorternas
nyproduktion av bostäder. För att motverka denna utveckling föreslås i
motionens yrkande 2 att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag
att överväga möjligheterna att införa ett statligt investeringsbidrag
för bostadsbyggande.
Formerna för det statliga stödet till nyproduktion och ombyggnad av
bostäder har kontinuerligt varit föremål för bostadspolitiska
diskussioner och överväganden under senare år. Dessa diskussioner har
till stor del också kommit att föras i anslutning till övervägandena om
beskattningen inom bostadssektorn.
Som exempel på övervägandena i frågan kan nämnas den bostadspolitiska
utredning som presenterade sitt slutbetänkande år 1996 (SOU 1996:156).
Utredningen gjorde bedömningen att ett investeringsbidrag för
bostadsbyggande har övervägande fördelar framför ett räntebidrag från
bl.a. statsfinansiell synpunkt. Därför förordades att räntebidragen
till ny- och ombyggnadsverksamhet skulle avskaffas och ersättas med ett
investeringsbidrag. I utredningens överväganden ingick också en
kvittning av fastighetsskatten mot en del av investeringsbidragen.
Kopplingen mellan fastighetsskatten och statens subventioner inom
bostadssektorn har också tagits upp av Fastighetsbeskattningskommittén
i slutbetänkandet Likformig och neutral fastighetsbeskattning (SOU
2000:34). Kommittén föreslår att räntebidrag enligt 1993 års regler och
fastighetsskatt för hyresfastigheter avvecklas. Enligt kommitténs
bedömning bör eventuella stöd till nyproduktionen i stället ske genom
någon form av investeringsbidrag. I proposition 2000/01:26 om
bostadsförsörjningsfrågor m.m. framhålls att regeringen har för avsikt
att återkomma i dessa frågor i samband med beredningen av betänkandet
från Fastighetsbeskattningskommittén.
Bostadsutskottet vill för sin del inte ställa sig avvisande till
tanken på att omforma eller komplettera statens stöd till
bostadsproduktionen i den riktning som motionärerna och de refererade
utredningarna förordat. Det avgörande är givetvis att stödet får en
utformning som innebär att en bostadsproduktion av tillräcklig
omfattning och med lämplig inriktning kan komma till stånd. Det kan i
sammanhanget konstateras att bl.a. företrädare för byggherrarna och
kreditgivarna inom sektorn i olika sammanhang förordat ett stöd vars
totala omfattning är mer förutsägbart än vad räntebidragen anses vara.
Utgångspunkten för de fortsatta övervägandena i frågan bör emellertid
vara de konsekvenser som eventuella förändringar medför för
bostadssektorn i helhet och särskilt för dem som stödet ytterst är
riktat till, dvs. de boende. Även effekterna på statens finanser måste
naturligtvis vägas in. Bostadsutskottet är i dagsläget inte berett att
närmare ta ställning till den aktualiserade frågan. Det beslutsunderlag
som kan förväntas bli framtaget i samband med regeringens pågående
beredning bör avvaktas.
Motionerna Bo210 (v) yrkandena 4, 5 och 6, Bo222 (s) och Bo236 (s)
yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det ovan anförda.
Bosparande
Förslag som avser bosparande i olika former läggs fram i tre motioner.
Möjligheterna att spara till en egen bostad måste enligt motion Bo217
(m, kd, c, fp) vara goda. Enligt motionen bör en strävan vara att öka
den egna kapitalinsatsen vid ett bostadsköp. Motionärerna, som hänvisar
till ett förslag framtaget av Bofrämjandet, förordar en form av slutet
bosparande som möjliggör en totalfinansiering vid bostadsförvärv.
Tanken är att sparandet skall leda till en framtida lånerätt för köp av
bostad. Enligt motionärerna bör sparandet ske på marknadens villkor
utan statliga premier. Motionsförslaget innebär att riksdagen skall
besluta om regler som möjliggör ett slutet bosparande.
Även i motion Bo220 (kd) hänvisas till Bofrämjandets förslag till
sparlånesystem och till det system med denna inriktning som tillämpas i
Tyskland. Motionärerna föreslår att regeringen snarast bör återkomma
till riksdagen med ett förslag till bosparsystem.
Förslaget om bosparande i motion Bo235 (fp) yrkande 13 har en annan
inriktning än de övriga. Regeringen bör enligt motionen lägga fram ett
förslag om individuellt bostads- och pensionssparande. Tanken är att
det nuvarande individuella pensionssparandet kompletteras så att den
som sparar inom detta system skall erbjudas en lånerätt för förvärv av
bostad kopplad till sparandet. Lånet skall sedan återbetalas innan
pensionen börjar falla ut.
Förslag om olika former av statligt reglerat eller gynnat bosparande
har behandlats av bostadsutskottet vid ett flertal tillfällen under
senare år. Utskottet har vid dessa tillfällen ställt sig positivt till
ett ökat bosparande men samtidigt ifrågasatt lämpligheten i de former
för statlig reglering som förordats i motionerna. I stället har
utskottet framhållit att bosparandet i första hand bör stimuleras genom
information och opinionsbildning. Utskottet vidhåller denna
uppfattning.
När det gäller de förslag om slutna bosparsystem som läggs fram i två
motioner ger dessa inte underlag för annan bedömning än att dagens
finansiella lagstiftning ger utrymme för sådana lösningar. Inget
hindrar således de banker eller kreditinstitut som önskar erbjuda ett
bosparande till fast in- och utlåningsränta kombinerat med en lånerätt
att marknadsföra ett sådant sy-stem. Det kan ifrågasättas om det bör
vara riksdagens och regeringens sak att förorda de närmare villkoren
för ett sådant sparande. När staten tidigare vid olika tidpunkter genom
reglering framhållit vissa sparformer, exempelvis allemans- och
ungdomsbosparandet, har detta varit förenat med subventioner i form av
skatteförmån eller statlig bonusränta. Det kan konstateras att det
förslag till bosparande som utarbetats av Bofrämjandet och som
motionärerna hänvisar till utgår från att staten stimulerar systemet
genom en skattefri bosparpremie. Enligt motion Bo217 (m, kd, c, fp) är
dock inte avsikten med motionsförslaget att införa statliga stimulanser
till bosparandet. Vid en sådan uppfattning torde motivet för en
lagreglering enligt motionsförslaget i huvudsak bortfalla, om inte
avsikten är att ge möjlighet till nya former av ekonomisk förvaltning
som inte är förenliga med dagens lagstiftning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Bo217
(m, kd, c, fp) och Bo220 (kd).
Utskottet avstyrker även förslaget om ett kombinerat bostads- och
pensionssparande i motion Bo235 (fp) yrkande 13. Några bärande argument
för behovet av eller fördelarna med ett sådant system förs inte fram i
motionen. Däremot kan principiella invändningar riktas mot förslaget om
avsikten är att staten skall medverka till att pensionsbesparingar tas
i anspråk för andra ändamål.
Bostadsbidragen på längre sikt
Utskottet har i anslutning till sitt ställningstagande till
anslagsfördelningen för budgetåret 2001 ovan även behandlat förslag som
avser reglerna för bostadsbidragen för samma budgetår. I flera motioner
läggs dessutom fram förslag som avser utformningen av bostadsbidragen
på något längre sikt och som därigenom inte påverkar anslagen för
nästkommande år. Förslagen avser såväl en mera genomgripande
reformering av bostadsbidragen som enskildheter i dagens bidragssystem.
I Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 yrkande 9 liksom i
motion Bo218 (m) yrkande 8 föreslås att bostadsbidragen skall ses över
i ett social- och skattepolitiskt sammanhang. Enligt motionerna innebär
det att bostadsbidragen bör samordnas med övriga socialpolitiska
åtgärder och att dagens bidrag på sikt växlas mot sänkta skatter. Även
i motion Bo201 (m) förs ett liknande förslag fram.
Folkpartiet föreslår i sin partimotion Sf308 yrkande 7 att
bostadsbidragen på sikt skall växlas mot ett generellt barnstöd. Till
grund för förslaget ligger enligt motionen en strävan att minska
marginaleffekterna och att upphöra med den konsumtionsstyrning som
dagens bostadsbidrag medför. Som en del i växlingen av bostadsbidragen
till ett generellt stöd föreslås i motion Bo235 (fp) yrkande 10 i
motsvarande del att reglerna för bostadsbidragen skall ändras.
Förslaget innebär att de individuella inkomstgränserna slopas och att
effekterna av reglerna om högsta bidragsgrundande bostadsyta begränsas.
Enligt motion Bo208 (v) yrkande 1 bör regeringen utifrån en av
Boverket genomförd analys av bostadsbidragen återkomma i
vårpropositionen 2001 med förslag till förändringar i bostadsbidragen
som tar större hänsyn till både inkomst- och
boendekostnadsutvecklingen. För att öka träffsäkerheten och
måluppfyllelsen för bostadsbidragen bör de enligt motionen förändras
genom överväganden om
(1) en godtrosregel för bostadsbidragen ( yrkande 2),
(2)
(3) rätten till inkomstöverföring av tillfälliga inkomster till annat
år vid beräkning av bostadsbidrag (yrkande 3),
(4)
(5) frågan om i vilka fall barns kapital och kapitalinkomster skall
ingå vid beräkning av bostadsbidrag (yrkande 4) samt
(6)
(7) försäkringskassorna bör ges rätt till kontrolluppgifter om
hushållets förmögenhet för beräkning av bostadsbidrag (yrkande 5).
(8)
För hushåll med små inkomster är bostadsbidragen enligt motion Bo236
(s) yrkande 3 mycket viktiga. Samtidigt är vissa grupper i dag inte
berättigade till bidrag. Det gäller enligt motionen bl.a. ensamstående
lågavlönade kvinnor och män. Enligt förslaget bör regeringen mot denna
bakgrund ges i uppdrag att utvärdera bostadsbidragens roll som
utjämnande faktor.
Det är enligt motion Bo211 (s) viktigt att alla politiska ambitioner
samverkar för att alla skall ges samma möjligheter att studera. Även
den som är ensamstående och inte har barn bör ha rätt till
bostadsbidrag vid studier. Enligt motionen bör regeringen snarast följa
upp reglerna för åldersgräns för bostadsbidrag vid studier.
I motion Bo206 (kd) förordas att reglerna för kontroll och
återbetalning av bostadsbidragen skall ses över. Enligt motionen bör en
avstämning av bostadsbidragen genomföras med tätare intervall än det
ettårsintervall som i dag gäller. Samtidigt anförs att anmälda
förändringar av inkomsten inte retroaktivt skall drabba bidragstagaren.
Även i motion Bo213 (kd) förordas en tätare kontroll av
bostadsbidraget. I motionen föreslås sålunda att avstämningen av det
preliminära bidraget och det slutliga bidraget skall göras halvårsvis.
Med anledning av vad som i motionerna föreslagits om bostadsbidragens
utformning på längre sikt vill utskottet anföra följande.
Den reformering av bostadsbidragen som genomförts sedan år 1997 har
lett till betydande förändringar för många bidragstagare. Det är mot
den bakgrunden som bostadsutskottet och riksdagen varit drivande när
det gäller att få till stånd en snabb och fortlöpande utvärdering av de
nya bidragen. På grundval av de preliminära resultat som tidigare
kommit fram vid utvärderingen har också flera förändringar vidtagits i
bostadsbidragssystemet. Som utskottet redovisat ovan har en lägsta nivå
för reduktion av boendekostnaden på grund av bostadsytan införts och
möjligheterna till eftergift av återbetalningskrav vidgats. Även om
förändringar redan gjorts utesluter det naturligtvis inte att
ytterligare justeringar av bostadsbidragssystemet kan behöva vidtas.
Till grund för förändringarna i bostadsbidragssystemet låg en strävan
att öka bidragens träffsäkerhet, men även ett behov av att minska
samhällets kostnader för bidragen. Samtidigt var det ett uttalat mål
att besparingarna inte fick utformas på ett sådant sätt att de
ytterligare skulle försvåra för barnfamiljer med låg ekonomisk bärkraft
att efterfråga en bostad med rimlig standard. Av regeringens
resultatbedömning i budgetpropositionen framgår bl.a. att bidragens
måluppfyllelse när det gäller hushållens utrymmesstandard varit i
princip oförändrad under 1999 jämfört med föregående år. När det gäller
systemets fördelningspolitiska profil anges den ha förstärkts
marginellt. Bostadsbidragens betydelse för hushåll med låga inkomster
belyses av uppgifter som Riksförsäkringsverket redovisat vid en
föredragning inför utskottet. I februari 2000 täckte sålunda
bostadsbidragen i genomsnitt omkring en tredjedel av boendekostnaden
för de hushåll som då erhöll bidrag. Det är mot denna bakgrund viktigt
att bostadsbidragen även fortsättningsvis utformas så att de svarar mot
sin roll som bostadspolitiskt instrument.
Vid sin behandling av motionsförslag om bostadsbidragens utformning
på längre sikt under föregående riksmöte (bet. 1999/2000:BoU1 s. 50)
uttalade utskottet att även om Riksförsäkringsverkets då redovisade
utvärdering visade att bostadsbidragssystemet i väsentliga delar torde
svara mot de uppsatta målen, fanns det enligt utskottets mening
anledning att ytterligare analysera resultaten från utvärderingen. Mot
bakgrund bl.a. av förslag som Riksförsäkringsverket lagt fram
förutsatte utskottet att i de överväganden som aviserats skulle ingå
frågan om en lagreglerad rätt för Riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna att få tillgång till kontrolluppgifter. Även frågan
om en översyn med avseende på bostadsbidragen för studerande
förutsattes komma att ingå i övervägandena.
Samtidigt fanns det enligt utskottets mening anledning att
ytterligare fördjupa och bredda denna analys utöver de förslag som
förts fram i verkets slutrapport. Utskottet uttalade, dock utan något
formellt tillkännagivande till regeringen, härvid följande:
Resultaten från utvärderingen bör sålunda kunna ligga till grund för en
analys som bl.a. tar sikte på bostadsbidragens roll och effekter för
särskilda grupper som socialbidragstagare och arbetslösa där
inkomsterna kan variera kraftigt under året. På samma sätt kan det
finnas anledning att ytterligare belysa frågor som anknyter till
bostadsbidragens betydelse som bostadspolitiskt instrument. En fråga
som naturligen bör uppmärksammas i anslutning härtill är sambandet
mellan bidragen och skattesystemet liksom med socialbidragssystemet.
Utskottet har i detta sammanhang noterat att regeringen i
budgetpropositionen aviserar att den avser att i ett samlat perspektiv
se över de marginaleffekter som bl.a. bostadsbidragen kan ge upphov
till.
Den breddning av de aviserade överväganden om bostadsbidrag som
utskottet nu uttalat sig för bör enligt utskottets mening dessutom
omfatta följande i motioner (s) och (v) aktualiserade frågor.
-
Hur barns försäkringsersättningar och andra liknande ersättningar
skall beaktas vid bidragsgivningen.
-
-
Möjligheterna att införa en s.k. godtrosregel för de hushåll som
fullgjort sin anmälningsplikt m.m. men som ändå drabbas av återkrav.
-
- Förutsättningarna
för att kunna medge överföring av tillfälliga inkomster till ett
annat år vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten.
-
-
Möjligheterna att samordna de övriga ersättningar som
försäkringskassorna betalar ut med bostadsbidragen.
-
Den utvärdering av bostadsbidragen som nu gjorts grundar sig i princip
på erfarenheterna från det första bidragsåret med de nya reglerna. Det
finns mot den bakgrunden skäl att överväga vilka ytterligare
utvärderingsinsatser som kan erfordras. En fråga som särskilt bör
beaktas är hur träffsäkerheten i sy-stemet kommer att utvecklas. För
att bostadsbidragen skall få sin avsedda effekt fordras att de så väl
som möjligt svarar mot hushållets inkomst vid bidragstillfället.
Sedan utskottet gjorde sitt uttalande hösten 1999 har regeringen
tillsatt en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av de
ekonomiska familjestöden (dir. 2000:16). Utredaren skall enligt
direktiven slutredovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 2001.
Översynen omfattar förutom bostadsbidragen till barnfamiljer också
barnbidragen och underhållsstödet.
Enligt direktiven skall utredaren förutsättningslöst analysera
stödsystemen och pröva möjligheterna och förutsättningarna för att
förändra dem. Analyserna skall bl.a. omfatta
-
de ekonomiska förhållandena för dem som erhåller stöd samt stödens
nivå och träffsäkerhet,
-
-
marginaleffekter och de fattigdomsfällor som dessa skapar samt
fördelningseffekter,
-
-
i vilken utsträckning de nuvarande systemen är relevanta för att nå
målen för dem.
-
Utifrån dessa analyser skall utredaren bl.a. pröva möjligheterna att
förändra stöden i en riktning som innebär att de blir mer generella och
så att barnfamiljernas marginaleffekter minskar. Stöden skall dessutom
konstrueras så att möjligheterna till fusk minskas.
Enligt vad utskottet erfarit har utskottets ovan redovisade
ställningstaganden inkluderats i den nu pågående översynen av de
ekonomiska familjestöden. Det är naturligtvis bra att en bred översyn
av bostadsbidragen nu inletts. Utskottet utgår i detta sammanhang från
att översynen när det gäller bostadsbidragen har som grund att bidragen
även fortsättningsvis skall syfta till att ge ekonomiskt svaga hushåll
möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder.
Flera av de ändringsförslag som lagts fram i motioner liksom av
Riksförsäkringsverket är sådana att de bör kunna övervägas utan att
resultatet av utredningens arbete behöver avvaktas. Utan att här i
detalj gå in på vilka förslag det gäller vill utskottet framhålla
behovet av att redan nu överväga bl.a. försäkringskassornas tillgång
till kontrolluppgifter, hur barns försäkringsersättningar m.m. skall
beaktas, kravet på anmälningsplikt sedan bidraget upphört och
socialbidragstagares skyldighet att anmäla ökad inkomst.
Sammanfattningsvis anser utskottet att dessa och andra frågor som berör
enskildheter i bostadsbidragssystemet bör övervägas i särskild ordning,
så att resultaten av övervägandena och de eventuella förslag de kan
föranleda kan föreläggas riksdagen i den ekonomiska vårpropositionen.
Med hänvisning till det nu anförda kan ett tillkännagivande till
regeringen i enlighet med förslagen i motionerna Bo208 (v), Bo211 (s)
samt Bo236 (s) yrkande 3 därmed inte anses vara erforderligt. Förslagen
i partimotionerna Bo414 (m) yrkande 9, Sf308 (fp) yrkande 7 samt i
motionerna Bo201 (m), Bo206 (kd), Bo213 (kd), Bo218 (m) yrkande 8 samt
Bo235 (fp) yrkande 10, i motsvarande del, avstyrks.
Avslutningsvis vad gäller bostadsbidragen behandlar utskottet frågan
om hur konstnärsstipendier skall beaktas vid bostadsbidragsgivningen.
Som en del i ett program för att förbättra konstnärernas situation
föreslås i motion Kr230 (m) yrkande 11 att konstnärsstipendier skall
räknas som bidragsgrundande inkomst.
Vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten är grundregeln att
den utgörs av summan av de skattepliktiga inkomsterna av tjänst,
näringsverksamhet och kapital. Dessa inkomster, som bestäms enligt
skattelagstiftningens regler, justeras sedan med vissa tillägg och
avdrag som anges i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Enligt
bestämmelserna i 4 § skall sålunda skattefria stipendier över 3 000
kronor per månad ingå i den bidragsgrundande inkomsten. Till betydande
del är motionen således tillgodosedd redan genom de regler som i dag
gäller. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att ställa sig
bakom förslaget i motionen, varför den avstyrks.
Åtgärder mot segregation i boendet
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motionsförslag som syftar till
att motverka segregation i boendet.
För att motverka segregation i boendet krävs enligt motion Bo230 (c)
yrkande 18 många olika typer av åtgärder. En medveten samhällsplanering
krävs där mångfald, variation och olikheter stimuleras. Motionärerna
framhåller också vikten av att de boende själva tar ett ökat ansvar och
ges möjlighet till inflytande.
Även i motion Bo233 (kd) yrkande 17 efterfrågas ett brett spektrum av
åtgärder för att mildra segregationen och dess negativa följder. Bland
dessa åtgärder nämns incitament för företag, institutioner och
myndigheter att etablera sig i segregerade bostadsområden, förbättrad
skol- och fritidsmiljö samt ett ökat boinflytande. Motionärerna
framhåller också att insatserna i miljonprogramsområdena och andra
utsatta områden inte skall styras av staten utan måste växa fram i
samarbete med de boende och den ansvariga kommunen.
Den lokala utvecklingen i utsatta bostadsområden bör enligt motion
Bo235 (fp) yrkande 7 styras av de människor som bor i områdena. Den
skaparkraft som bl.a. det lokala näringslivet, föreningslivet,
invandrarföreningarna, kyrkorna och andra lokala aktörer besitter måste
tas till vara. Motionärerna kritiserar däremot styrande uppifrån och
insatser som syftar till att på ett fåtal orter skapa nationella
exempel.
Det kan konstateras att de aktuella motionerna i relativt allmänna
ordalag tar upp vilka åtgärder som behövs för att minska de negativa
följderna av boendesegregationen. Utskottet har dock inte någon annan
uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att motarbeta
segregation i boendet liksom i samhällslivet i övrigt. Det är
självfallet viktigt att hela samhället tar ett ansvar för att
segregation på alla sätt motverkas. Ett framgångsrikt arbete mot
segregation förutsätter att alla berörda medverkar. Som framhålls i
motionerna behövs ett brett spektrum av åtgärder som kan bidra till att
hindra segregation och främja acceptans och integration. Utskottet kan
också instämma i att det lokala engagemanget är av avgörande betydelse
och att ett ökat boinflytande bör eftersträvas. Utskottet kan däremot
inte instämma i den kritiska inställning till statliga insatser i syfte
att stimulera en sådan utveckling som framskymtar i två av motionerna.
Bland dessa insatser kan nämnas de lokala utvecklingsavtal som slutits
mellan staten och vissa kommuner inom ramen för storstadspolitiken.
Dessa avtal omfattar en rad åtgärder i syfte att förbättra
levnadsvillkoren i utsatta bostadsområden. Självfallet bör avtalen utgå
från de behov som formuleras av de berörda kommunerna och de boende i
områdena.
När det gäller överväganden om nya insatser sett i ett
bostadspolitiskt perspektiv vill utskottet dels hänvisa till de
åtgärder som utskottet behandlar i betänkande 2000/01:BoU2 om
bostadförsörjningsfrågor m.m., dels till det arbete som bedrivs inom
ramen för Allbokommittén.
I betänkande 2000/01:BoU2 behandlas bl.a. förslag om att kommunerna
skall vara skyldiga att planera för tillgången på goda bostäder för
alla och, om det behövs, anordna bostadsförmedling. Dessa åtgärder har
givetvis också betydelse i den nu aktuella frågan, dvs. vilka
instrument som kan användas för att motverka boendesegregationen.
När det gäller Allbokommitténs uppdrag kan det konstateras att det i
huvudsak innefattar de direktiv som tidigare gällde för Boendesociala
beredningen som var verksam intill föregående årsskifte. I kommitténs
uppdrag ingår således att följa utvecklingen på det bostadssociala
området samt att lämna förslag till åtgärder för att stödja särskilt
utsatta grupper på bostadsmarknaden. Kommittén har också som särskild
uppgift att föreslå nya former för hyresgästinflytande.
Som framgår av redovisningen pågår ett arbete i syfte att hitta
metoder för att bättre kunna hantera bl.a. de problem som på olika sätt
har samband med segregation i boendet. Dessa insatser överensstämmer
till stora delar med vad som förordats i motionerna. Utskottet är mot
bakgrund härav inte nu berett att ställa sig bakom förslagen i
motionerna Bo230 (c) yrkande 18, Bo233 (kd) yrkande 17 samt Bo235 (fp)
yrkande 7.
Bygg- och bostadsforskning
I tre motioner föreslås tillkännagivanden från riksdagen i frågor om
inriktningen av och formerna för den statligt finansierade bygg- och
bostadsforskningen.
I motion Bo204 (kd) framhålls behovet av att väga in ett
genusperspektiv i bygg- och bostadsforskningen. Motionärerna anser
bl.a. att kvinnor och män har skilda utgångspunkter i många frågor som
gäller boendet. Det är därför angeläget att det finns forskning om
dessa förhållanden.
Enligt motion Bo233 (kd) yrkande 20 behöver den tvärvetenskapliga
inriktningen inom bygg- och bostadsforskningen förstärkas. Motionärerna
framhåller en rad områden som bör ägnas särskild uppmärksamhet i
forskningen. Vidare anförs att den problemorienterade forskningen som
rör plan-, bygg- och bostadssektorn bör hållas samman i ett
områdesinriktat forskningsråd.
I motion So549 (fp) yrkande 8 framhålls vikten av en god bostad.
Motionärerna hänvisar till de folkhälsoproblem som kan bli följden av
hälsovådliga byggmaterial eller olämpliga boendemiljöer. Enligt
motionen kan den beslutade förändringen av byggforskningen vara ett
allvarligt hot mot den forskning som bedrivs med syfte att åstadkomma
en bättre boendemiljö.
Riksdagen fattade våren 2000 beslut om en ny organisation för den
statliga forskningsfinansieringen (prop. 1999/2000:81, UbU17, rskr.
127). Beslutet innebär bl.a. att ett nytt forskningsråd för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande från årsskiftet övertar ansvaret
för finansieringen av den bygg- och bostadsforskning som hittills fått
stöd av byggforskningsrådet (BFR). Bostadsutskottet redovisade sin
inställning till denna organisationsförändring i ett yttrande till
utbildningsutskottet (1999/2000:BoU7y). För närvarande bereds inom
riksdagen en forskningspolitisk proposition (prop. 2000/01:3) som bl.a.
innehåller vissa överväganden om den framtida inriktningen av den nya
myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering.
Det är inte utskottets avsikt att i detta sammanhang ta upp det redan
fattade beslutet om myndighetsorganisationen till förnyad diskussion
eller att föregripa ställningstagandet till den forskningspolitiska
proposition som för närvarande bereds inom riksdagen. När det gäller de
frågor om bygg- och bostadsforskningen som tas upp i de nu aktuella
motionerna från allmänna motionstiden kan det dock konstateras att de
behandlats i de överväganden om verksamheten vid det nya
forskningsrådet som regeringen redovisat i proposition 2000/01:3.
Det kan konstateras att regeringens syn på behovet av
tvärvetenskaplighet och genusperspektiv i forskningen samt inriktningen
på miljöaspekterna i bygg- och bostadsforskningen synes sammanfalla med
motionärernas. Det framhålls således särskilt att Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande skall sträva efter ett
nära samarbete mellan olika discipliner med speciell uppmärksamhet
riktad mot möjligheterna att öka mångfald och tvärvetenskapliga
forskningsinsatser. Rådet skall vidare verka för att genusperspektivet
får ett stort genomslag i forskningen samt verka för jämställdhet
mellan kvinnor och män inom forskningen.
Vad slutligen gäller behovet av forskning kring miljöaspekterna på
byggande och boende är detta givetvis ett prioriterat område för det
nya forskningsrådet. Genom samordningen av resursfördelningen till
bostads- och miljöforskningen torde goda förutsättningar skapas för en
forskning om boendemiljön i vid bemärkelse.
Bostadsutskottet kan mot den redovisade bakgrunden inte finna något
behov av ett tillkännagivande enligt förslagen i motionerna Bo204 (kd),
Bo233 (kd) yrkande 20 samt So549 (fp) yrkande 8. Motionerna avstyrks
således.
Länsstyrelsernas verksamhet
Utskottet har i avsnittet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18
behandlat de förslag angående länsstyrelserna som avser frågan om
länsstyrelseanslagets totala storlek. Två andra frågor om
resursanvändningen inom länsstyrelserna skall tas upp i detta avsnitt.
Det gäller dels frågan om vilka principer som skall tillämpas vid
fördelningen av länsstyrelseanslaget på länen, dels användningen av
s.k. nyckeltal för utvärdering av resursanvändningen vid
länsstyrelserna. I samband med beredningen av de motioner som tagit upp
dessa frågor har inför utskottet en redovisning av pågående
utvecklingsarbete m.m. lämnats av en företrädare för Regeringskansliet.
Enligt förslaget i motion Bo301 (c) bör ett nytt fördelningssystem
utarbetas avseende fördelningen av länsstyrelseanslaget på länen.
Motionären beskriver de konsekvenser som dagens fördelning får för
bl.a. Uppsala län. Innebörden i motionsförslaget är att
fördelningssystemet skall utgå från vissa principer där hänsyn tas till
bl.a. länsstyrelsernas arbetsbelastning och de krav som
samhällsutvecklingen medför.
Även i motion Bo306 (fp) föreslås en revidering av det nuvarande
systemet för anslagsfördelningen. I denna motion tas som utgångspunkt
förhållandena i Hallands län. Motionären framhåller bl.a. att detta län
tilldelas en mindre andel av länsstyrelseanslaget än andra län mätt i
kronor per invånare.
En utveckling av nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna
efterfrågas i motion Bo231 (m) yrkande 9. Nyckeltalen bör utformas så
att det blir möjligt att göra jämförelser mellan länsstyrelserna
avseende effektivitet och resursanvändning.
Utskottet tar först upp frågan om fördelningen av
länsstyrelseanslaget på länen.
En redovisning av den fördelning som regeringen avser att genomföra
under nästkommande år finns i budgetpropositionen. Redovisningen görs i
första hand för kännedom och som ett underlag för riksdagens beslut om
länsstyrelseanslagets totala omfattning. Frågan om fördelningen på län
underställs således inte riksdagen för beslut. Så har inte heller varit
fallet under tidigare år. Däremot har frågan om vilka principer som
skall ligga till grund för fördelningen behandlats av utskottet vid
flera tidigare tillfällen. Våren 1995 uttalade sålunda bostadsutskottet
och riksdagen (bet. 1994/95:BoU12) att det vid fördelningen av
länsstyrelseanslaget mellan olika länsstyrelser kunde finnas anledning
att ta hänsyn till länets befolkningsstorlek. I budgetpropositionen
avseende år 1998 redovisade också regeringen att det detta budgetår
skulle ske en omfördelning av anslaget mellan länsstyrelserna, varvid
bl.a. befolkningsstorleken skulle få genomslag. Till grund för denna
omfördelning låg delvis en utredning av Statskontoret där effekterna av
olika fördelningsmodeller ingående analyserats.
En omfördelning i den riktning som utskottet tidigare uttalat sig
för, och som även motionärerna förordar, har alltså delvis redan kommit
till stånd. Trots detta kan det naturligtvis hävdas att omfördelningen
av anslaget mellan länsstyrelserna inte är tillräckligt långtgående
eller att fördelningen inte blir rättvisande ur andra aspekter.
Utskottet har emellertid erfarit att frågan hålls under kontinuerlig
uppmärksamhet från Regeringskansliet. Det finns enligt den redogörelse
som utskottet erhållit en strävan att fördelningen så långt som möjligt
skall avspegla arbetsbelastningen och resursbehovet vid de olika
länsstyrelserna. Denna utgångspunkt tillämpas också särskilt vid
fördelningen av medel för nytillkommande verksamhet.
Det får förutsättas att regeringen fortsätter arbetet med de
aktualiserade frågorna om fördelningen av länsstyrelseanslaget.
Utskottet är dock inte berett att på de i motionerna Bo301 (c) och
Bo306 (fp) angivna grunderna förorda att fördelningen mellan
länsstyrelserna ges en annan utformning än den som regeringen redovisar
i budgetpropositionen.
Utskottet tar avslutningsvis upp frågan om nyckeltal för verksamheten
vid länsstyrelserna.
Bostadsutskottet instämmer givetvis i synpunkten att olika vägar bör
prövas för att utveckla och effektivisera verksamheten vid
länsstyrelserna. I ett sådant arbete har utvecklingen av
resultatredovisningar och andra underlag för uppföljning och
utvärdering stor betydelse. Redovisningen av verksamheten med hjälp av
s.k. nyckeltal kan ses som ett viktigt instrument för detta arbete. Det
kan exempelvis gälla att redovisa arbetsbelastningen inom olika
verksamhetsområden eller resursförbrukningen för en viss typ av ärende.
Användningen av nyckeltal måste givetvis även kompletteras med andra
former av redovisningar av pågående verksamhet och uppnådda resultat.
I årets budgetproposition redovisar regeringen kortfattat
inriktningen av vissa utvecklingsinsatser avseende länsstyrelserna. Det
framhålls att ett arbete pågår med att skapa principer för en enhetlig
redovisning av verksamhet och ekonomi. Syftet är bl.a. att förbättra
möjligheterna till uppföljning av och jämförelser mellan
länsstyrelsernas resultat. En mer utförlig redovisning av detta arbete
har i samband med motionsberedningen lämnats inför utskottet. Av denna
redovisning har framkommit att en utveckling och användning av
nyckeltal med i princip den inriktning som efterfrågas av motionärerna
redan pågår. Utskottet ser positivt på detta arbete som bör kunna
resultera i att även det beslutsunderlag som i olika sammanhang
underställs riksdagen successivt kan förbättras.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser utskottet att ett
tillkännagivande i enlighet med motion Bo231 (m) yrkande 9 kan
undvaras.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18
budgetåret 2001
att riksdagen med bifall till proposition 2000/01:1 utgiftsområde 18 och
med avslag på de i bilaga 1 upptagna motionerna
dels godkänner vad i propositionen föreslagits om avvecklingen av
det statliga räntestödet för reparation och underhåll,
dels godkänner vad i propositionen föreslagits om att räntebidrag
enligt 1991 års regler utbetalas som ett engångsbelopp i januari
2001,
dels godkänner vad i propositionen föreslagits om ändrade regler
för räntesubvention enligt 1993 års regler, såvitt gäller frågan
om viss tidpunkt för ansökan om bidrag och såvitt gäller frågan om
viss tidpunkt för ansökan om utbetalning av bidrag, m.m.,
dels godkänner vad i propositionen förordas om avräkning av
anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet,
dels godkänner vad i propositionen föreslagits om bemyndigande i
fråga om anslaget 34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för
ekologisk hållbarhet,
dels för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande enligt vad som
i bilaga 2 angivits som utskottets förslag,
2. beträffande bostadspolitikens utformning
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2, 2000/01:Bo2
yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och 8, 2000/01:Bo7 yrkandena
1 och 7, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:
Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232,
2000/01:Bo233 yrkande 12, 2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:
Bo414 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N321 yrkande 2, 2000/01:So358
yrkande 9 samt 2000/01:Ub808 yrkande 1,
res. 1 (m)
res. 2 (kd)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)
3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska
frågorna i regeringen
att riksdagen avslår motionerna, 2000/01:Bo210 yrkande 1, 2000/01:
Bo214 och 2000/01:Bo221,
res. 5 (m) - motiv.
res. 6 (v)
4. beträffande utredning om boendekostnaderna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo5 yrkande 6 och 2000/01:
Bo210 yrkande 2,
res. 7 (m, fp) - motiv.
res. 8 (kd, c) - motiv.
res. 9 (v)
5. beträffande byggmomsen och byggkostnaderna
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo209 och 2000/01:Bo233 yrkande
8,
res. 10 (kd, c)
6. beträffande bostadsbristen i Uppsala
att riksdagen avslår motion 2000/01:Bo234 yrkande 1,
res. 11 (m, kd) - motiv.
res. 12 (c)
7. beträffande bostadsbyggande i skärgården
att riksdagen avslår motion 2000/01:N261 yrkande 5,
res. 13 (m, kd) - motiv.
res. 14 (c)
8. beträffande avveckling av sanktionssystemet mot
försäljningar från kommunala bostadsföretag
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo204, 2000/01:Bo233 yrkande 20
och 2000/01:So549 yrkande 8,
res. 34 (kd, c, fp)
21. beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget på
länen
att riksdagen avslår motionerna 2000/01:Bo301 och 2000/01:Bo306,
22. beträffande nyckeltal för verksamheten vid
länsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 2000/01:Bo231 yrkande 9.
res. 35 (m, kd, c, fp)
Stockholm den 28 november 2000
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m)1, Lennart Nilsson (s), Lilian
Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt Hagström (kd)1, Sten Andersson
(m) 1, Inga Berggren (m) 1, Anders Ygeman (s), Siw Wittgren-Ahl (s),
Sten Lundström (v), Annelie Enochson (kd) 1, Carl-Erik Skårman (m) 1,
Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rigmor Stenmark (c)1, Carina Adolfsson
Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Lennart Degerliden (fp) 1.
1 Ledamoten har ej deltagit i beslutet under mom. 1.
Reservationer
1. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Sedan lång tid har en rad av bostadsmarknadens intressenter riktat
kritik mot den bostadspolitik som den nuvarande regeringen bedriver.
Utmärkande för den förda politiken är de omfattande regleringarna,
osäkerheten i de ekonomiska villkoren för byggande och boende och den
uttalade politiska styrningen.
Effekterna av denna politik framträder i dag med all önskvärd
tydlighet i form av höga boendekostnader, ett trots högkonjunkturen
extremt lågt nybyggande, obalanser på bostadsmarknaden, en växande
illegal marknad för hyreskontrakt och en tilltagande segregation. Det
är därför nu hög tid att dra lärdom av de gångna årens bostadspolitiska
misstag och forma en ny och långsiktigt hållbar bostadspolitik där den
boende ställs i centrum. Några som helst tecken på en sådan
omorientering finns dock inte. I stället går utvecklingen i rakt
motsatt riktning. Den politiska styrningen ökar genom ytterligare
regleringar och statliga ingripanden. Det senaste exemplet på detta är
den nya bostadsförsörjningslag som Socialdemokraterna med hjälp av
stödpartierna (v) och (mp) avser att driva igenom. Genom lagen kommer
kommunerna att åläggas en rad uppgifter som de i dag har frihet att
själva fatta beslut om utifrån de förhållanden som råder i kommunen.
Lagen kommer också att ge regeringen möjlighet till direkta ingripanden
i enskilda kommuner, bl.a. genom att regeringen kan tvinga en kommun
att inrätta kommunal bostadsförmedling.
Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är
den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som
Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta
tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom
att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska
rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett
allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. En fråga som infinner
sig i detta sammanhang är hur kommunerna skall kunna ta det ansvar för
bostadsförsörjningen som ålagts dem när den statliga styrningen lämnar
ett allt mindre utrymme för hänsynstaganden till de lokala
förhållandena.
Vad som erfordras i den situation som nu råder är ett visionärt och
innovativt nytänkande inom bostadspolitiken. Det innebär att den
framtida bostadspolitiken måste grundas på valfrihet och syfta till ett
bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Det innebär vidare att
boendet bör utvecklas utifrån människors egna önskemål och vilja i
stället för politiska planer. Utvecklingen måste gå i riktning mot
fasta och stabila spelregler och en bostadsmarknad där den enskildes
önskemål är styrande i stället för politiska regleringar. En
bostadspolitik med denna inriktning är också en förutsättning för att
ge en fungerande bostadsmarknad i hela landet. De stora regionala
skillnader i tillgången och efterfrågan på bostäder som finns fordrar
att dagens stelbenta bostadspolitik ersätts med en politik där de
lokala förhållandena och de boendes önskemål kan beaktas.
En ytterligare utgångspunkt för den framtida bostadspolitiken bör
vara att de boende ges möjlighet att fullt ut själva ta ansvar för sitt
boende och för sin bostad. Det innebär att den som vill skall kunna äga
sin bostad, och det oavsett om det är fråga om småhus eller
flerbostadshus. Därutöver skall naturligtvis de boendeformer i övrigt
som efterfrågas finnas tillgängliga. Genom en ökad mångfald ökar också
flexibiliteten på bostadsmarknaden. Det leder i sin tur till en större
rörlighet och därmed till ett bättre utnyttjande av bostadsbeståndet.
Som ett led i strävandena att nå de nu i korthet relaterade
bostadspolitiska målen bör därför bl.a. följande åtgärder vidtas.
För att minska rundgången i systemet och för att skapa långsiktigt
hållbara förutsättningar för bostadsproduktionen bör
bostadssubventionerna avvecklas i takt med att fastighetsskatten tas
bort.
För att skapa bättre ekonomiska förutsättningar vid bostadsförvärv
för såväl samhället som den enskilde bör ett bosparsystem införas.
För att skapa lika förutsättningar för alla husägare bör
tomträttsinstitutet avskaffas. Det bör ske genom att tomträtterna säljs
till tomträttsinnehavarna. Det frigjorda kapitalet bör sedan användas i
kommunernas kärnverksamhet.
För att ge bostadsrätten samma förutsättningar och villkor som andra
boendeformer bör dess ställning stärkas. Det bör bl.a. ske genom en
återgång till enkel majoritet för ombildning och upphävande av förbudet
mot dubbelupplåtelse. Dessutom bör bostadsrättens ställning som pant
förbättras.
För att öka mångfalden och för att stärka äganderätten också i
boendet bör ägarlägenheter snarast införas. Den lagstiftning om
ägarlägenheter som riksdagen beställt bör därför omedelbart arbetas
fram och föreläggas riksdagen.
För att återge bruksvärdessystemet dess ursprungliga funktion bör de
kommunala bostadsföretagens hyresledande funktion avskaffas. Dessutom
måste hyressättningssystemet reformeras så att det bl.a. blir möjligt
för kund och fastighetsägare att vid inflyttning komma överens om en
hyra som är relaterad till efterfrågan på bostäder.
För att ge utrymme för de boendes önskemål och förutsättningar och
för att ge fastighetsägarna möjlighet att fullt ut svara mot dessa bör
kommunernas roll på det bostadspolitiska området begränsas. Det bör
bl.a. ske genom att det kommunala ägandet av bostadsföretag successivt
avvecklas.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i Moderata
samlingspartiets partimotion Bo414 yrkandena 1 och 2, samt motionerna
Bo1 (m) yrkande 2, Bo3 (m) yrkandena 5, 6 och 8 samt N321 (m) yrkande 2
anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2,
2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och 8, 2000/01:Bo414 yrkandena 1 och 2
samt 2000/01:N321 yrkande 2 och med avslag på motionerna
2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:
Bo216, 2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo230
yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233 yrkande 12,
2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:So358 yrkande 9 samt 2000/01:
Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
För att vi skall kunna bygga ett samhälle som erbjuder trivsel,
trygghet och delaktighet krävs en vision av det goda samhället och av
det goda boendet. Denna vision bör ha som grund att samhällsbyggandet
skall ske utifrån människans behov av de små gemenskaperna. Ett sådant
synsätt innebär bl.a. att bostadsområden skall planeras så att det
finns utrymme för människor att mötas samtidigt som det erbjuder
småskalighet och ett boende som även passar barnen. Med detta
perspektiv på boendet är en bra bostad där familjens behov varit
styrande för utformningen en självklarhet.
Den nu i korthet skisserade visionen av det goda boendet och det goda
samhället kan inte nås med dagens bostadspolitik. Den nuvarande
regeringens politik verkar snarare i rakt motsatt riktning. I stället
för att de boende och de lokala aktörerna ges ett ökat inflytande ökar
den statliga politiska styrningen. Det senaste exemplet på detta är den
nya bostadsförsörjningslag som Socialdemokraterna med hjälp av
stödpartierna (v) och (mp) avser att driva igenom. Genom lagen kommer
kommunerna att åläggas en rad uppgifter som de i dag har frihet att
själva fatta beslut om utifrån de förhållanden som råder i kommunen.
Lagen kommer också att ge regeringen möjlighet till direkta ingripanden
i enskilda kommuner, bl.a. genom att regeringen kan tvinga en kommun
att inrätta kommunal bostadsförmedling.
Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är
den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som
Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta
tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom
att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska
rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett
allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. En fråga som infinner
sig i detta sammanhang är hur kommunerna skall kunna ta det ansvar för
bostadsförsörjningen som ålagts dem när den statliga styrningen lämnar
ett allt mindre utrymme för hänsynstagande till de lokala
förhållandena.
Det finns mot den här redovisade bakgrunden all anledning att lägga
om bostadspolitiken. De senaste årens bostadspolitik och därmed också
familjepolitiken har framför allt påverkats av två mot varandra stående
politiska strömningar. Den ena av dessa präglas av ett socialistiskt,
kollektivistiskt synsätt och den andra av ett liberalt,
individualistiskt. Inget av dessa synsätt leder till en bostadspolitik
som fyller det av riksdagen fastlagda målet: "Boendemiljön skall bidra
till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god
uppväxt för barn och ungdomar." Det innebär att politiken måste bygga
på en gemenskap där familjens roll och betydelse lyfts fram. En
ytterligare utgångspunkt bör vara att människor skall kunna känna
trygghet i sitt boende. En förutsättning för att detta skall bli
möjligt är att de boende ges stor frihet i valet av bostad. Så är i dag
inte fallet. Genom att öka valfriheten ökar också förutsättningarna för
en god boendemiljö för alla. Detta är inte minst viktigt med tanke på
barnens bästa.
De åtgärder som måste vidtas för att ge en bostadspolitik med den nu
förordade inriktningen är bl.a. följande.
Valfriheten och mångfalden i boendet måste öka. Bostadsbyggandet
måste accelerera. För att få fram bra bostäder till rimlig kostnad
måste de skenande byggkostnaderna minska. Konsekvensutredningen om
sänkt byggmoms skall genomföras. Kommunernas planberedskap och
byggherrarnas upphandling är viktiga faktorer som måste förbättras.
Riksdagen bör snarast föreläggas den lag om ägarlägenheter som
riksdagen beställt hos regeringen. Även i övrigt måste åtgärder vidtas
för att garantera ett brett utbud av bostäder av olika utformning och
med olika upplåtelseformer.
Studenterna är en grupp vars bostadssituation måste förbättras genom
en ökad ny- och ombyggnad av studentbostäder. Utskottet är mot denna
bakgrund positivt till att ett investeringsbidrag för studentbostäder
nu införts. Det bör dock betonas att utskottets ställningstagande i
denna del sker mot bakgrund av att det är fråga om ett tidsbegränsat
stöd till en på bostadsmarknaden särskilt utsatt grupp.
Bostadsrättens ställning måste stärkas. Det bör ske genom en återgång
till krav på enkel majoritet för ombildning m.m. Dessutom bör
bostadsrättens ställning som pant stärkas, bl.a. genom att införa ett
bostadsrättsregister.
Ett bosparsystem med de tyska bosparkassorna som förebild bör införas
för att underlätta för såväl den enskilde som samhället vid förvärv av
bostad.
Fastighetsskatten måste på sikt avvecklas. I stället bör kommunerna
ges en möjlighet att ta ut en avgift för att täcka kostnader för
gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service som är kopplad
till fastigheten. Detta finansieras genom att statsbidraget till
kommunerna minskas i motsvarande grad.
Boendesegregationen måste motverkas. Det bör ske genom ett förstärkt
lokalt inflytande där de boendes önskemål och förmåga tas till vara
samtidigt som utbudet av service förbättras. Möjligheterna till
självförvaltning bör förbättras genom ett höjt tak för skattefrihet och
genom att förbudet mot olika ersättning tas bort.
Bostadssituationen för särskilt utsatta grupper måste lösas. Det
gäller främst de hemlösa för vilka bostäder måste ordnas genom insatser
från i första hand kommunerna, men också från staten.
Kvaliteten i våra bostäder och bostadsområden måste säkras. Det
innebär att allt byggande måste ske med största möjliga hänsyn till
miljön och till de boende. Inomhusmiljön måste förbättras genom
insatser i befintliga bostäder och genom åtgärder som ger sunda nya
hus. All ny- och ombyggnad måste vidare ske med beaktande av
arkitektoniska och estetiska värden. Kulturmiljöer måste tas till vara.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo2 (kd) yrkande 6,
Bo216 (kd) samt Bo233 (kd) yrkande 12 anfört om utformningen av
bostadspolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo2 yrkande 6,
2000/01:Bo216, 2000/01:Bo233 yrkande 12 och med avslag på
motionerna 2000/01:Bo1 yrkande 2, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och
8, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:Bo223 yrkande 14,
2000/01:
Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17, 2000/01:Bo232,
2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:Bo414 yrkandena 1 och 2,
2000/01:N321 yrkande 2, 2000/01:So358 yrkande 9 samt 2000/01:
Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)
Rigmor Stenmark (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Boendet är en av de absolut viktigaste förutsättningarna för trygghet
och livskvalitet. Att kunna välja sitt boende är primärt. Den som
känner trygghet i sitt val av boende får också en bra livskvalitet.
Valfrihet och mångfald i boendet måste därför vara en grundpelare i
bostadspolitiken och därmed också en viktig del i välfärden. Dagens
bostadspolitik svarar inte mot dessa grundläggande och därmed avgörande
krav. Politiken präglas i stället av reglering och centralstyrning. Det
senaste exemplet på detta är den nya bostadsförsörjningslag som
Socialdemokraterna med hjälp av stödpartierna (v) och (mp) avser att
driva igenom. Genom lagen kommer kommunerna att åläggas en rad
uppgifter som de i dag har frihet att själva fatta beslut om utifrån de
förhållanden som råder i kommunen. Lagen kommer också att ge regeringen
möjlighet till direkta ingripanden i enskilda kommuner, bl.a. genom
att regeringen kan tvinga en kommun att inrätta kommunal
bostadsförmedling.
Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är
den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som
Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta
tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom
att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska
rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett
allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. I förhållande till de
kommunala bostadsföretagen bör staten hålla sig neutral, vilket innebär
att den varken bör uppmuntra eller stoppa försäljningen av sådana
bostäder. En fråga som infinner sig i detta sammanhang är hur
kommunerna skall kunna ta det ansvar för bostadsförsörjningen som
ålagts dem när den statliga styrningen lämnar ett allt mindre utrymme
för hänsynstagande till de lokala förhållandena.
Ett av de främsta problemen i dagens samhälle är hur livskraften och
utvecklingen i hela landet skall kunna stärkas. Förutom åtgärder inom
bl.a. regional- och transportpolitiken måste bostadspolitiken utgöra
ett viktigt inslag i dessa strävanden. Den bostadspolitik som nu förs
verkar dock snarast i motsatt riktning. Ett utmärkande drag för dagens
bostadsmarknad är att den uppvisar kraftiga regionala skillnader, som
till stor del är effekterna av en stelbent politik som varken tar
tillräcklig hänsyn till de boendes önskemål eller till lokala och
regionala intressen.
Mot bakgrund av de ovan redovisade utgångspunkterna bör en för alla
boende och en för hela landet god bostadspolitik präglas av
-
mångfald i utbudet av bostäder med avseende på boendeformer och
utformning,
-
-
en överblickbar och mänsklig skala på bostadsområden och bostäder,
-
-
boendekostnader som är hanterliga för alla samt
-
-
valfrihet för det enskilda hushållet i fråga om bostadsort och
upplåtelseform.
-
Vi har i dag en bostadsbrist i vissa expansiva områden samtidigt som
det finns ett stort antal tomma lägenheter i andra delar av landet.
Utbudet av bostäder med olika upplåtelseformer är inte tillräckligt. I
många bostadsområden har den boende ingen möjlighet att välja mellan
hyresrätt och bostadsrätt genom att den ena boendeformen är
underrepresenterad där. Dessa brister måste nu rättas till. Möjligheten
att äga sin lägenhet såväl som ett eget småhus måste finnas. Att äga
sin bostad är ett värde i sig. En förutsättning för att mångfalden i
boendet skall kunna öka är att de hinder som nu finns för en sådan
utveckling undanröjs. Det innebär bl.a. att
- en väl fungerande bostadsmarknad måste skapas,
-
- neutraliteten mellan upplåtelseformerna måste återställas,
-
- bruksvärdessystemet måste tillämpas på ett mer flexibelt sätt och i
förlängningen ses över i sin helhet,
-
- de regelsystem som styr byggande och boende måste göras stabila och
långsiktiga,
-
- bostadsfinansieringen bör reformeras genom att riktade
investeringsbidrag införs vid behov - t.ex. för studentbostäder och
ekologiskt byggande - samtidigt som de s.k. eviga räntebidragen
avvecklas och
-
- de kommunala bostadsföretagens roll bör stärkas så att de kan
fungera på bostadsmarknaden på samma villkor som andra
bostadsföretag.
-
Vad utskottet nu med anslutning till Centerpartiets partimotion anfört
om utformningen av den framtida bostadspolitiken bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motionsförslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7,
2000/01:Bo223 yrkande 14, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17,
2000/01:So358 yrkande 9 och med avslag på motionerna 2000/01:Bo1
yrkande 2, 2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och
8, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233
yrkande 12, 2000/01:Bo235 yrkande 3, 2000/01:
Bo414 yrkandena 1 och 2, 2000/01:N321 yrkande 2 samt 2000/01:
Ub808 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Bostadspolitikens utformning (mom. 2)
Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Gemensamt för" och på s. 32 slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:
Den svenska bostadsmarknaden präglas i dag av stora regionala
olikheter. Samtidigt som tillväxtregionerna uppvisar stor bostadsbrist
är överskottet på bostäder i andra delar av landet betydande. I de mest
expansiva regionerna börjar bostadsbristen rent av bli en
tillväxthämmande faktor. Den paradox som ligger i dessa förhållanden
har till stor del sin orsak i de senaste årens bostadspolitik, eller
rättare sagt brist på bostadspolitik. De bostadspolitiska insatser som
regeringen gjort har till övervägande delen bestått i att regleringarna
och därmed den politiska styrningen har ökat ytterligare. Det senaste
exemplet på detta är den nya bostadsförsörjningslag som
Socialdemokraterna med hjälp av stödpartierna (v) och (mp) avser att
driva igenom. Genom lagen kommer kommunerna att åläggas en rad
uppgifter som de i dag har frihet att själva fatta beslut om utifrån de
förhållanden som råder i kommunen. Lagen kommer också att ge regeringen
möjlighet till direkta ingripanden i enskilda kommuner, bl.a. genom att
regeringen kan tvinga en kommun att inrätta kommunal bostadsförmedling.
Ett ytterligare exempel på den ökade bostadspolitiska styrningen är
den stopplag när det gäller försäljning av kommunala bostäder som
Socialdemokraterna i stor hast genomdrev våren 1999. Även vid detta
tillfälle skedde det med hjälp av stödpartierna (v) och (mp). Förutom
att dessa senaste ingripanden bidrar till att ytterligare minska
rörligheten och flexibiliteten på bostadsmarknaden innebär de ett
allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret.
För att komma till rätta med de ovan i korthet redovisade problemen
måste en ny, modern social bostadspolitik skapas - en politik som kan
möta den stora utmaning som detta innebär. Hörnstenarna i sådan
bostadspolitik skall vara
-
valfrihet för konsumenterna,
-
-
avreglering och konkurrens som sänker bygg- och underhållskostnader,
-
-
en mer flexibel hyressättning med bibehållen trygghet mot oskäliga
hyreshöjningar för hyresgästerna och
-
-
en återupprättad neutralitet mellan upplåtelseformerna.
-
De reformer som måste till för att de uppsatta målen skall kunna nås
innefattar bl.a. insatser för att
-
stimulera tillkomsten av bostadsrätter i områden där hyresrätter
dominerar,
-
-
snarast införa ägarlägenheter i enlighet med den beställning som
riksdagen gjort hos regeringen,
-
-
få till stånd ett ökat ny- och ombyggande genom avreglering och
förenklingar i regelsystemen,
-
-
skapa nya former för ägande och förvaltning av kommunala
bostadsföretag,
-
-
öka de boendes inflytande över såväl bostaden som det egna
bostadsområdet.
-
Ett genomförande av de nu förordade åtgärderna skulle leda till att en
rad av dagens bostadspolitiska problem skulle kunna lösas. Det skulle
ge ökad rörlighet på bostadsmarknaden med ett bättre utnyttjande av det
befintliga bostadsbeståndet som följd. Därmed skulle också
svårigheterna för ungdomar och andra grupper som inte är etablerade på
bostadsmarknaden minska.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo235
(fp) yrkande 3 och UB808 (fp) yrkande 1 anfört om en modern social
bostadspolitik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Övriga motionsförslag avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bostadspolitikens utformning
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo235 yrkande 3 och
2000/01:Ub808 yrkande 1 och med avslag på motionerna 2000/01:Bo1
yrkande 2, 2000/01:Bo2 yrkande 6, 2000/01:Bo3 yrkandena 5, 6 och
8, 2000/01:Bo7 yrkandena 1 och 7, 2000/01:Bo216, 2000/01:Bo223
yrkande 14, 2000/01:Bo226, 2000/01:Bo230 yrkandena 2, 6, 7 och 17,
2000/01:Bo232, 2000/01:Bo233 yrkande 12, 2000/01:Bo414 yrkandena 1
och 2, 2000/01:N321 yrkande 2 samt 2000/01:So358 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen (mom. 3,
motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet hade" och på s. 34 slutar med "Bo221 (s)" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet delar den uppfattning som konstitutionsutskottet
tidigare givit uttryck för, dvs. att riksdagen bör vara ytterst
återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka
regeringen när det gäller hur den skall organisera sitt arbete. Något
tillkännagivande eller annat ställningstagande i frågan från riksdagens
sida bör därför inte komma i fråga. Motionerna avstyrks sålunda.
6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen (mom. 3)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet hade" och på s. 34 slutar med "Bo221 (s)" bort ha följande
lydelse:
Det finns ett stort och påtagligt behov av en samlad syn på
bostadspolitiken - detta för att skapa en ekologiskt och socialt
hållbar utveckling. Trots att behovet av en samordning sedan länge
varit uppenbart är de bostadspolitiska frågorna fortfarande
uppsplittrade på flera olika departement och på flera ministrar. Den
helhetssyn som fordras för att framtidens bostadspolitik skall trygga
allas behov av en bostad på ett långsiktigt hållbart sätt saknas
därmed.
Även regeringen tycks nu i någon mån ha kommit till insikt om att
uppdelningen av det bostadspolitiska ansvaret leder till oklarheter i
den förda politiken. Regeringen drar däremot inte fullt ut
konsekvenserna av detta. Trots att den biträdande finansministern sedan
hösten 1999 fått ett utökat bostadspolitiskt ansvar är detta enligt
utskottets mening inte tillräckligt. Flera för en bostadspolitisk
helhetssyn viktiga frågor ligger fortfarande på andra ministrar och
andra departement. En framgångsrik bostadspolitik förutsätter att
ansvaret nu fullt ut läggs på ett enda statsråd. Det innebär bl.a. att
en för bostadspolitiken så viktig fråga som bostadsbidragen måste föras
över till detta statsråd.
Mot den nu skisserade bakgrunden bör riksdagen enligt utskottets
mening genom ett tillkännagivande kräva av regeringen att ett statsråd
med ett övergripande ansvar för de bostadspolitiska frågorna tillsätts
i enlighet med förslaget i motion Bo210 (v) yrkande 1. Även förslagen i
motionerna Bo214 (kd) samt Bo221 (s) är därmed tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i
regeringen
att riksdagen med bifall till motion 2000/01:Bo210 yrkande 1 och med med
anledning av motionerna 2000/01:Bo214 och 2000/01:Bo221 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Carl-Erik
Skårman (m) och Lennart Degerliden (fp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Bostadsutskottet och" och
slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:
I likhet med regeringen tycks motionärerna tro att tillsättandet av
olika utredningar, kommittéer eller kommissioner leder till minskade
bygg- och boendekostnader. Utskottet delar inte denna uppfattning.
Utskottet har svårt att tänka sig att en boendekostnadskommission eller
för den delen ett byggkostnadsforum skulle kunna lämna några
konstruktiva råd som skulle resultera i ett billigare och ett bättre
byggande eller leder till lägre boendekostnader. Det är givetvis så att
ansvaret för dessa frågor till stora delar ligger på aktörerna på
marknaden.
När det gäller att komma till rätta med byggkostnaderna och därmed
också boendekostnaderna är det i stället viktigt att fokusera på det
mest betydelsefulla, nämligen skatter och avgifter. Några sådana
åtgärder föreslås dock inte i motionerna, varför de avstyrks.
8. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4, motiveringen)
Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd) och Rigmor Stenmark (c)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Bostadsutskottet och" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha
följande lydelse:
I likhet med regeringen tycks motionärerna sväva i tron att det går
att påverka bygg- och boendekostnaderna genom att tillsätta en
utredning, kommitté eller kommission. Utskottet har svårt att tänka sig
att en boendekostnadskommission eller för den delen ett
byggkostnadsforum skulle kunna lämna några konstruktiva råd som skulle
resultera i ett billigare och ett bättre byggande eller leda till lägre
boendekostnader. Det är givetvis så att ansvaret för dessa frågor till
stora delar ligger på aktörerna på marknaden.
En för byggkostnaderna och därmed också för boendekostnaderna viktig
fråga är konkurrensen inom sektorn. Det finns i dag tydliga tecken på
att den inte fungerar fullt ut. Ansvaret för att komma till rätta med
detta åvilar Konkurrensverket i samverkan med byggbranschen. Bland
annat måste transparensen i prissättningen stärkas i hela värdekedjan.
Med de tecken på karteller som byggmaterialbranschen visar antydningar
till måste det till kraftfullare medel än vad ett byggkostnadsforum
skulle utrustas med. Konkurrensverket är därför den naturliga
myndigheten för en sådan genomlysning och bevakning som kan utveckla en
mer effektiv och öppen byggmarknad. Konkurrensverket bör således
tilldelas uppgiften att följa upp konkurrensen inom byggsektorn.
Förslagen i v-motionerna om inrättande av en särskild kommission
avstyrks sålunda.
9. Utredning om boendekostnaderna (mom. 4)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Bostadsutskottet och" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Boendekostnaderna påverkas av en rad faktorer där många intressenter
är inblandade. Det gäller stat och kommun, fastighetsägare och
boendeorganisationer, byggherrar och byggentreprenörer, liksom
byggbranschens olika sektorsorgan. De påverkar alla genom sitt agerande
boendekostnaderna, och deras agerande styrs i sin tur av deras olika
förutsättningar och intressen. Däremot finns det i dag inte någon som
har en samlad bild eller ett övergripande ansvar för hur dessa olika
faktorer påverkar den slutliga boendekostnaden.
Det är ett uttalat mål från samhällets sida att boendekostnaden som
andel av den disponibla inkomsten skall minska. Statsmakterna har från
sin sida medverkat till att söka sänka boendekostnaderna genom att
minska fastighetsbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen fr.o.m.
nästa år. Dessa åtgärder är dock inte tillräckliga, utan ytterligare
insatser måste till för att pressa kostnaderna för boendet.
Byggkostnadsutredningen, som avslutade sitt arbete våren 2000, var
ett led i processen att söka minska boendekostnaderna. I utredningens
uppdrag ingick bl.a. att söka orsakerna till de höga byggkostnaderna
och finna goda exempel där kostnaderna hållits nere. Sett i ett
boendekostnadsperspektiv var dock utredningens uppgift alltför
begränsad. Vad som erfordras är därför en utredning som ges i uppgift
att se över alla de faktorer som påverkar boendekostnaderna. I enlighet
med förslaget i v-motionerna bör därför en boendekostnadskommission
tillsättas med representanter för alla intressenter. Kommissionens
ledamöter skall, utifrån de olika intressen som de företräder, söka
enas om vilka åtgärder som bör vidtas för att boendekostnaderna skall
kunna sänkas. I utredningsuppdraget skall vidare ingå att granska de
olika intressenternas påverkan på utvecklingen av boendekostnaderna.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo5 (v) yrkande 6
samt Bo210 (v) yrkande 2 förordat om att inrätta en
boendekostnadskommission bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande utredning om boendekostnaderna
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo5 yrkande 6 och
2000/01:Bo210 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "I en"
och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Regeringens bostadspolitik har lett till den paradoxala situationen
att samtidigt som delar av landet har ett betydande överskott på
bostäder är bostadsbristen mycket besvärande i andra delar.
Bostadsbristen i tillväxtregionerna är nu sådan att den riskerar att
bromsa den ekonomiska utvecklingen. Det finns därför ett stort och
påtagligt behov av att öka bostadsbyggandet i de delar av landet där
tillväxten lett till bostadsbrist. Det gäller då inte bara våra
storstäder och de universitets- och högskoleorter som traditionellt
brukar räknas hit, utan även andra mindre orter där den industriella
utvecklingen varit stark. Ett exempel på en sådan expansiv ort är
Gnosjö.
För att öka bostadsbyggandet måste en rad insatser med olika
inriktning sättas in. Det gäller allt från en mer rationell kommunal
planering till en förbättrad byggprocess. En ytterligare väg som bör
övervägas är sänka momsen på byggande. Även andra åtgärder som påverkar
beskattningen av byggandet bör kunna ingå i övervägandena. Det gäller
bl.a. möjligheten att medge skattemässig direktavskrivning av
investeringar i bostäder.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo209
(kd) och Bo233 (kd) yrkande 8 anfört om en utredning av effekterna på
bostadsbyggandet av sänkt byggmoms m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande byggmomsen och byggkostnaderna
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo209 och 2000/01:Bo233
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
11. Bostadsbristen i Uppsala (mom. 6, motiveringen)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Frågor om bostadsförsörjningen är primärt en kommunal uppgift. Det
innebär att det är kommunerna som svarar för planering och andra
grundläggande kommunala åtgärder som behövs för att bostäder skall
kunna byggas. Vilka bostäder som skall byggas skall däremot bestämmas
av bostadskonsumenternas önskemål och efterfrågan. Själva produktionen
av bostäderna bör överlåtas till aktörerna på bostadsmarknaden. Statens
primära uppgifter i sammanhanget är två. Statsmakterna skall dels svara
för att kommunerna har de medel som fordras för en rationell planering
m.m., dels tillse att regelverket i övrigt ger förutsättningar för en
fungerande bostadsmarknad. Särskilt i det sistnämnda avseendet är dock
bristerna påtagliga. Utan att här i detalj gå in på vilka åtgärder som
måste vidtas för att få en bostadsmarknad i balans vill utskottet bara
peka på de snedvridande effekterna av fastighetsbeskattningen och av
dagens hyressättningssystem.
Vad som mot den nu skisserade bakgrunden erfordras för att komma till
rätta med bostadssituationen i Uppsala, liksom i landet i övrigt, är en
radikal omläggning av skatte- och bostadspolitiken. Ett allmänt hållet
tillkännagivande i enlighet med motionsförslaget kan därför inte anses
tjäna något syfte. Motionen avstyrks.
12. Bostadsbristen i Uppsala (mom. 6)
Rigmor Stenmark (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Uppsala län tillhör ett av Europas mest expansiva områden. Det finns
en rad förklaringar till detta. I länet finns två välrenommerade
universitet med världsledande kunskap och kompetens liksom en rad
framgångsrika företag inom kunskapsorienterade framtidsbranscher som
läkemedel och IT. Det innebär bl.a. att förutsättningarna för en
fortsatt expansion är mycket goda. Här finns sålunda både utbildning
och forskning som kan svara mot de behov som de tekniskt avancerade
företagen har. På en punkt är dock förutsättningarna för fortsatt
tillväxt mindre goda, för att inte säga dåliga. Det gäller tillgången
på bostäder. Bostadsbristen i Uppsala börjar nu bli så allvarlig att
den hotar såväl tillströmningen av nya studenter som möjligheten att
rekrytera ny personal till företagen.
Det finns mot bakgrund av den nu redovisade situationen anledning att
understryka vikten av att situationen i Uppsala liksom i andra
tillväxtregioner beaktas fullt ut i alla bostadspolitiska sammanhang.
Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo234 (c) yrkande 1
anfört om bostadsbristen i Uppsala bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande bostadsbristen i Uppsala
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo234 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Bostadsbyggande i skärgården (mom. 7, motiveringen)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till grund"
och på s. 36 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den strävan som motionen ger uttryck för:
Sysselsättning och boende skall främjas i våra skärgårdar. Det ligger
naturligtvis ett stort värde i att våra skärgårdar hålls levande. En
skärgård som erbjuder arbetstillfällen och bostäder för den fasta
befolkningen ger förutsättningar för ett utbud av service m.m. som
också kommer de fritidsboende till del.
I motionen lyfts bristen på mark som är tillgänglig för
bostadsbyggande fram som det främsta hindret för boende i skärgården.
Utskottet kan i och för sig dela uppfattningen att tillgången på mark
är en viktig faktor när det gäller att förbättra bostadssituationen i
just skärgården. Däremot delar inte utskottet uppfattningen att en
inventering av marktillgången på något avgörande sätt skulle leda till
ett ökat bostadsbyggande. Vad som erfordras är i stället generella
åtgärder som avser reglerna för planering och byggande. Även
strandskyddets nuvarande utformning utgör en starkt hämmande faktor.
Avgörande för om nya bostäder kommer till i skärgården, liksom på
andra platser, är också om det finns en efterfrågan på sådana bostäder.
När det gäller skärgården kan utskottet konstatera att en efterfrågan
finns, men att denna starkt hämmas av dagens fastighetsbeskattning. Ett
avskaffande av fastighetsskatten är därför en ytterligare förutsättning
för att underlätta byggande och boende i skärgården.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion N261
(c) yrkande 5.
14. Bostadsbyggande i skärgården (mom. 7)
Rigmor Stenmark (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Till
grund" och på s. 36 slutar med "den avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det torde knappast råda några delade meningar om värdet av en levande
skärgård där människor kan bo och få sin utkomst. Ett tillräckligt
stort antal bofasta är en förutsättning för att det skall finnas
tillgång till service och för att landskapet skall hållas öppet och
levande. Att så blir fallet är naturligtvis inte bara ett intresse för
de fastboende, utan även för dem som är fritidsboende eller mer
tillfälliga besökare.
Samtidigt som en betydande enighet råder om att boende och
sysselsättning i skärgården skall värnas blir hoten mot detta alltfler.
Det mest påtagliga exemplet på detta är skattepolitiken och då särskilt
fastighetsbeskattningen. Ett ytterligare hot är bristen på mark för
bostadsbyggande i stora delar av våra skärgårdar. Tillgången på mark är
en förutsättning både för den yngre generationens möjligheter att bo
kvar och för att en utflyttning till skärgården skall kunna ske.
Åtgärder måste därför vidtas så att ny mark för permanentbostäder kan
ställas i ordning. Det finns därför anledning att få en samlad bild av
marktillgången i alla skärgårdsområden - allt med syftet att värna om
och förbättra möjligheterna för permanentboende. I detta sammanhang
finns det även skäl att se över strandskyddsreglerna med avseende på
hur de påverkar tillgången på byggbar mark.
Särskilt uttalad är bristen på mark i Stockholms skärgård. Även om
det är kommunerna som har planeringsansvaret, måste samlade åtgärder
till för att öka tillgången på byggbar mark i Stockholms skärgård. För
att få en heltäckande bild av situationen måste hela skärgården ses som
en enhet där inventering och planering sker över kommungränserna. Som
företrädare för staten och för de allmänna intressena bör därför
Länsstyrelsen i Stockholms län få i uppdrag att initiera överläggningar
med kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för fler
permanentbostäder i skärgården.
Vad utskottet nu anfört om åtgärder för ett ökat bostadsbyggande i
skärgården med anledning av Centerpartiets partimotion N261 yrkande 5
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bostadsbyggande i skärgården
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:N261 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Avveckling av sanktionssystemet mot försäljningar från kommunala
bostadsföretag (mom. 8)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor
Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med "De
kommunala" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
En omfattande kritik har riktats mot det nuvarande sanktionssystemet
mot försäljningar från kommunala bostadsföretag under den tid det varit
i kraft. Den kommunala självstyrelsen har satts ur spel i en väsentlig
fråga. Systemet har fått helt orimliga konsekvenser för många kommuner
som inte tillåts fatta beslut om sitt eget bostadsbestånd. Regeringen
och dess stödpartier har trots denna kritik fortsatt på den inslagna
vägen och lagt fram nya förslag om statlig styrning av kommunernas
angelägenheter. Det senaste exemplet på bristande respekt för de
demokratiska grundprinciper som hittills tillämpats i Sverige är det
förslag som Allbokommittén nyligen presenterade om regler som är
avsedda att ersätta det nuvarande sanktionssystemet. Detta förslag, som
innebär att det skall krävas två tredjedels majoritet i
kommunfullmäktige vid försäljning av kommunala fastigheter, är givetvis
helt oacceptabelt. Det nuvarande sanktionssystemet skall inte ersättas,
det skall avvecklas.
Redan när regeringen våren 1999 lade fram förslaget om att sanktioner
skall drabba de kommuner som säljer sina bostadsföretag riktade
företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Folkpartiet och Centerpartiet starka principiella invändningar mot det
föreslagna sanktionssystemet. Dessa invändningar står kvar ograverade.
Utan att här i detalj gå in på de invändningar som fördes fram vill
utskottet bara peka på de brister som fanns i beredningen av förslaget
och i de motiv som vägledde det.
Den allvarligaste invändningen mot sanktionssystemet är den brist på
respekt för den kommunala självstyrelsen och den kommunala demokratin
som det visar. Trots att Lagrådet allvarligt ifrågasatte om en
inskränkning i den kommunala rätten till självstyrelse borde göras på
det sätt som sanktionssystemet innebär infördes systemet.
Den praktiska effekten av sanktionssystemet är att det är staten och
inte kommunerna som i dag bestämmer hur de kommunala bostadsföretagen
skall handhas. Det är naturligtvis inte en statlig uppgift att styra
kommunernas handlande när det gäller dessa företag. Sådana
ställningstaganden måste göras i kommunerna mot bakgrund av
förhållandena i det enskilda fallet. Det är därför bara de demokratiskt
valda företrädarna för kommunen och de kommunala bostadsföretagen som
kan fatta beslut i dessa frågor. Med avseende på det ekonomiska
risktagande som ägandet av bostadsföretagen trots allt utgör är det
viktigt att detta respekteras. En kommun som hamnar i ekonomiska
svårigheter, eller som riskerar att göra det, hindras av sanktionssy-
stemet att vidta nödvändiga åtgärder för att ändra mellan
besittningsformerna, sanera bostadsområden och för att motverka
segregation. Det kan också innebära att kommuner som önskar sälja en
del av sitt bostadsinnehav för att kunna göra nödvändiga investeringar
inom kommunala kärnuppgifter som skola, vård och omsorg eller för att
satsa ytterligare i segregerade bostadsområden hindras att göra en
sådan omfördelning.
Det finns således olika skäl till att en kommun önskar sälja delar av
det kommunala bostadsinnehavet. I vissa kommuner handlar det om att
skaffa kapital för att stärka beståndets långsiktiga livskraft genom
att t.ex. förbättra det kvarvarande bostadsbeståndet eller
boendemiljön. I andra kommuner kan det vara fråga om en medveten
strävan mot en ökad mångfald på bostadsmarknaden, t.ex. genom
ombildning till bostadsrätt. Varje kommun har en bostadsmarknad som i
något avseende är unik. Kommunerna har också i övrigt skilda
förutsättningar och behov.
Besluten om vilka åtgärder som kan behöva vidtas i det kommunägda
bostadsbeståndet kan bara fattas där kunskapen om dessa förhållanden
finns, dvs. i kommunerna. Sanktionssystemet bör därför omedelbart
avvecklas så att kommunerna får tillbaka sitt självbestämmande över de
kommunala bostadsföretagen och därmed också över den kommunala ekonomin
i sin helhet.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i motionerna Bo223 (c)
yrkande 12, Bo230 (c) yrkande 3, Bo233 (kd) yrkande 13, Bo235 (fp)
yrkande 2, Bo414 (m) yrkande 15 samt Fi617 (kd) yrkande 4 anfört om
sanktionssystemet mot de kommunala bostadsföretagen bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande avveckling av sanktionssystemet mot försäljningar
från kommunala bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo223 yrkande 12,
2000/01:Bo230 yrkande 3, 2000/01:Bo233 yrkande 13, 2000/01:
Bo235 yrkande 2, 2000/01:Bo414 yrkande 15 samt 2000/01:Fi617
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Villkor för kommunala bostadsföretag (mom. 9)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Även
vad" och slutar med "allmännyttiga bostadsföretag" bort ha följande
lydelse:
De kommunala bostadsföretagen bör lyda under samma regler som andra
företag inom sektorn. Särregleringen av dessa företag i hyreslagen och
andra författningar bör således tas bort. Det innebär också att
begreppet allmännytta helt kan utmönstras ur lagstiftningen. Därefter
bör de enskilda kommunerna självständigt kunna besluta om nödvändiga
eller önskvärda åtgärder i sitt bostadsbestånd. Det kan t.ex. gälla
frågor om förvaltningen av bolagen eller ekonomiska dispositioner och
försäljning. Samma regler som för andra bolag skall också tillämpas för
hyressättning.
Den grundläggande principen bör i fortsättningen vara att det är
kommunerna, och inte staten, som skall fatta beslut om de kommunala
bostadsföretagens framtid.
Vad utskottet nu anfört med anledning av förslaget i Moderata
samlingspartiets partimotion Bo414 (m) yrkande 6 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i denna fråga
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande villkor för kommunala bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo414 yrkande 6 och med
avslag på motionerna 2000/01:Bo212, 2000/01:Bo219 och
2000/01:Sf611 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Villkor för kommunala bostadsföretag (mom. 9)
Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)
och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med "Även
vad" och slutar med "allmännyttiga bostadsföretag" bort ha följande
lydelse:
I många av de bostadsområden som karakteriseras av storskalighet och
segregation i boendet står ett kommunalt bostadsföretag som ensam eller
helt dominerande fastighetsägare. De boende har ingen möjlighet att
välja en annan hyresvärd eller någon annan upplåtelseform än hyresrätt
om de vill bo kvar i området.
Om valfrihet och mångfald i boendet skall gälla är det viktigt att
kommunala bostadsföretag kan konkurrera på lika villkor som privata.
Ungdomar vill i första hand flytta till en hyresrätt. Arbetsmarknaden i
dag innebär i vissa fall snabba omflyttningar. Vissa personer
prioriterar också den service som hyresboendet innebär.
Som framhålls i motion Sf611 (c) bör det vara möjligt att göra en
"bostadskarriär" i ett och samma bostadsområde. En ökad valfrihet och
mångfald kan bidra till bättre trivsel och motverka såväl social som
etnisk segregation. Villkoren för de kommunala bostadsföretagen bör
vara så utformade att ombildning till bostadsrätt underlättas, särskilt
i de områden där hyresrätten dominerar totalt. Där så är möjligt bör
även ett utbud av olika typer av bostäder, som radhus eller villor,
skapas genom kompletteringsbebyggelse. Det är också viktigt att de
boende hos de kommunala bolagen ges möjlighet till ett större
inflytande över den egna bostaden och det egna bostadsområdet. Dessa
bolag bör därför stimulera sina hyresgäster till ett ökat engagemang
genom olika former av självförvaltning. Detta bör dock ske utan statlig
styrning och anpassas till förutsättningarna och behoven i de olika
områdena.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen med anledning motion Sf611
(c) yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden som behandlats i detta avsnitt avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande villkor för kommunala bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sf611 yrkande 17 och med
avslag på motionerna 2000/01:Bo212, 2000/01:Bo219 och
2000/01:Bo414 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
18. Behovet av bostäder för studenter och ungdomar (mom. 10,
motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Redan hösten" och på s. 40 slutar med "avstyrks således"
bort ha följande lydelse:
Utskottet kan instämma i de motioner som tar upp behovet av bostäder
för ungdomar och studerande så till vida att ett antal åtgärder behöver
vidtas för att bostadsbristen skall kunna hävas. Det bör emellertid
samtidigt understrykas att det inte finns anledning att utforma en
särskild bostadspolitik för studerande eller för ungdomar. Bristen på
bostäder för bl.a. studerande vid universitet och högskolor är i
stället ett av flera tecken på en dåligt fungerande bostadsmarknad.
Orsakerna till denna bristsituation sammanfaller till största delen med
de förhållanden som påverkar bostadsmarknaden i övrigt. De generella
åtgärder för en bättre fungerande bygg- och bostadssektor som förs fram
i motioner från Moderata samlingspartiet är därför giltiga även vad
gäller problemen med studenternas bostadssituation. Utskottet syftar
här på förslag om bl.a. sänkt skattetryck inom sektorn, bosparande,
flexiblare regler för hyressättning och en förenklad plan- och
byggprocess. Generella åtgärder med denna inriktning kommer att
förbättra förutsättningarna för byggande av alla typer av bostäder och
bidra till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Särskilt för unga som
söker sin första bostad eller för studenter som söker en tillfällig
bostad på studieorten kan dessa åtgärder få stor betydelse.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i detta
avsnitt behandlade motionerna.
19. Behovet av bostäder för studenter och ungdomar (mom. 10)
Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)
och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar med "Redan
hösten" och på s. 40 slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Även om det nyligen införda investeringsbidraget för byggande av
studentbostäder kan bidra till en på sikt något bättre bostadssituation
för studerande vid universitet och högskola kvarstår ett stort behov av
nya bostäder både för studenter och ungdomar. Det är därför nödvändigt
att denna fråga ägnas fortsatt stor uppmärksamhet av alla berörda
parter. Kommunerna har givetvis ett ansvar för den lokala
bostadsmarknaden. Ett särskilt ansvar åvilar kommuner med universitet
eller högskolor. Det bör samtidigt framhållas att statliga insatser kan
behövas i flera frågor som kräver samordning och metodutveckling.
Utskottet ställer sig bakom de förslag om sådana insatser som läggs
fram i motionerna Bo203 (kd) och Ub479 (c).
Regeringen bör således bjuda in kommuner, högskolor och studentkårer
till återkommande överläggningar om hur bostadssituationen för
studerande har utvecklats och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.
Erfarenheterna från dessa överläggningar bör också användas vid
fördelningen av de resurser som satts av för det tillfälliga
investeringsbidraget för studentbostäder.
Det finns också ett behov av att utveckla metoder för byggande av
billiga och funktionella ungdomsbostäder. Utgångspunkten bör vara det
faktum att ungdomar inte har samma höga krav på sin första bostad som
de som ställs på övrig bostadsproduktion. Boverket bör därför i
samarbete med Ungdomsstyrelsen få i uppdrag att se över de regelsystem
och förhållanden i övrigt som i dag kan lägga hinder för byggande av
ungdomsbostäder. Det är viktigt att ungdomar ges tillfälle att delta i
arbetet och lägga synpunkter på vilka behov som behöver tillgodoses i
projekteringen av ungdomsbostäder.
Vad utskottet ovan anfört om behovet av student- och ungdomsbostäder
bör riksdagen med anledning av motionerna Bo203 (kd) och Ub479 (c)
yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande behovet av bostäder för studenter och ungdomar
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo203 och 2000/01:Ub479
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
20. Byggreglerna för studentbostäder (mom. 12)
Rigmor Stenmark (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med
"Bostadsutskottet har" och slutar med "11 avstyrks således" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet ser positivt på de förändringar som nyligen gjorts i
Boverkets byggregler och som innebär något större möjligheter till
byggande av studentbostäder med en enklare standard. Det kan emellertid
ifrågasättas om dessa förändringar är tillräckligt långtgående för att
möjliggöra en hyra som kan bäras av flertalet studenter. Enligt uppgift
bedöms regeländringarna endast leda till att produktionskostnaderna kan
sänkas med 20 000-30 000 kr per lägenhet. Boverket bör mot denna
bakgrund få i uppdrag att analysera vilka ytterligare förenklingar av
byggreglerna som är möjliga att genomföra i syfte att uppnå en så låg
boendekostnad som möjligt.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motion Ub479 (c) yrkande 11
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande byggreglerna för studentbostäder
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub479 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Studentbostäder för funktionshindrade (mom. 13)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
Antalet studenter med funktionshinder kan förväntas öka i samband med
den kraftiga utbyggnaden av högskolan. Utskottet anser att den
självklara utgångspunkten måste vara att funktionshindrade skall kunna
studera på samma villkor som icke funktionshindrade. Regeringen har
givit Högskoleverket i uppdrag att se över systemet med stöd till
studenter med funktionshinder. En sådan översyn måste givetvis även
omfatta boendet.
På vissa högskoleorter, däribland Stockholm, saknas nästan helt
handi-kappanpassade studentbostäder och tillgången är även på övriga
orter starkt begränsad. Detta skapar svårigheter för funktionshindrade
att påbörja en högskoleutbildning. Det gör även att boendekostnaderna
ökar för denna grupp. Det är mot denna bakgrund särskilt angeläget att
nytillkommande studentbostäder ges en sådan utformning att de blir
tillgängliga och användbara för funktionshindrade studenter. Den
begränsade yta och särskilda utformning som ofta karakteriserar
studentbostäderna gör det särskilt angeläget att hävda
byggnadslagstiftningens tillgänglighetskrav vid projektering och
byggande av dessa bostäder. Det är inte acceptabelt att de
funktionshindrade hänvisas till ett litet antal särskilt
iordningställda handikapplägenheter. Vid nyproduktion bör i princip
gälla att alla bostäder skall kunna användas även av funktionshindrade.
Utskottet anser att regeringen bör uppmärksamma högskolekommunerna
och övriga berörda på de särskilda problem som gäller för
funktionshindrade studenter och vad som i detta sammanhang särskilt
måste iakttas vid nyproduktion och ombyggnad av studentbostäder. Vad
utskottet nu med anledning av motion Bo210 (v) yrkande 7 anfört om de
funktionshindrade studenternas bostadssituation bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. I den mån motion Ub479 (c) yrkande 13
inte kan anses vara tillgodosedd med det anförda avstyrks den.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande studentbostäder för funktionshindrade
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo210 yrkande 7 och med
avslag på motion 2000/01:Ub479 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Studentbostäder för funktionshindrade (mom. 13)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med
"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande
lydelse:
De handikappade studenternas bostadssituation har uppmärksammats i
flera motioner.
Olika undersökningar har visat att ungdomar med funktionshinder ofta
avstår från studier vid universitet och högskola. En av orsakerna till
detta är sannolikt bristen på bostäder som kan användas av denna grupp
studerande. På vissa orter saknas handikappanpassade studentbostäder
helt och på de flesta högskoleorterna är tillgången på sådana bostäder
starkt begränsad. För att samhällets mål om att alla skall ha rätt till
högre utbildning skall kunna uppnås måste därför tillgången på
studentbostäder för studenter med funktionshinder öka kraftigt. Det är
angeläget att dessa bostäder integreras i det övriga
studentbostadsbeståndet så att de funktionshindrade kan ta del i
studentlivet på samma villkor som andra studenter. De
handikappanpassade bostäderna bör också kunna erbjudas till motsvarande
kostnad som övriga studentbostäder i samma bostadsbestånd.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att ta de
initiativ som kan behövas för att efterfrågan på handikappanpassade
studentbostäder skall kunna tillgodoses. Vad utskottet nu anfört med
anledning av motion Ub479 (c) yrkande 13 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Detta innebär att även vad som förordats i
motion Bo210 (v) till stor del få anses vara tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. beträffande studentbostäder för funktionshindrade
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub479 yrkande 13 och med
avslag på motion 2000/01:Bo210 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14, motiveringen)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd) och Carl-Erik Skårman (m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med "Formerna för"
och på
s. 43 slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
De omfattande statliga subventioner som utgått till bostadsbyggandet
under flera årtionden har starkt bidragit till de problem som vi ser på
dagens bostadsmarknad. Bostäder och bostadsområden har inte utformats
efter människors efterfrågan utan efter regelsystemens styrande
inverkan. Upplåtelseformen har valts efter vad som har varit
förmånligast ur stödsynpunkt. Incitament att hålla nere bygg- och
boendekostnaderna har saknats. Resultatet har blivit en bostadsmarknad
i kraftig obalans med bostadsbrist, svarta affärer och Europas kanske
högsta boendekostnader.
Det är nu hög tid att avveckla den statliga styrningen av
bostadssektorn. Det nuvarande räntebidragssystemet bör avvecklas i takt
med att fastighetsskatten sänks och tas bort. Även övriga stödformer
bör avvecklas så snart som det är praktiskt möjligt. Det kan självklart
inte komma i fråga att, som föreslås i motioner (s) och (v), införa ett
nytt omfattande statligt stödsystem i form av investeringsbidrag.
Motionerna avstyrks.
24. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14)
Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med
"Formerna för" och på s. 43 slutar med "ovan anförda" bort ha följande
lydelse:
Som framhålls i motion Bo210 (v) är problemen inom bostadssektorn nu
så omfattande att ett större statligt ansvarstagande är nödvändigt. Det
krävs sannolikt också en mer genomgripande omläggning av det statliga
stödsy-stemet för bostadsbyggande. Bostadsbristen på många orter slår
särskilt hårt mot låg- och medelinkomsttagare. Även studerande vid
högskolor drabbas hårt. Den mycket begränsade nyproduktionen av
bostäder riktas i stor utsträckning till kapitalstarka grupper. En
normal löntagare klarar i dag inte boendekostnaderna i en nyproducerad
bostad.
Under år 1999 påbörjades 15 000 lägenheter i nyproduktion och 21 000
lägenheter i samband med ombyggnad. Det är en lägre nivå än vad som
förutspåddes och betydligt lägre än vad Boverket bedömer att
efterfrågan av bostäder kommer att vara de närmaste åren. Konsekvensen
av detta blir ökande köer till hyresrätter i tillväxtområdena och högre
priser på bostadsrätter och egnahem. Bristen på bostäder kan också
motverka den ekonomiska tillväxten. Ytterligare en orimlig effekt är
att statens räntebidrag till nyproduktion till största delen går till
de välbeställda, dvs. de som har råd att köpa en nyproducerad
bostadsrätt eller ett eget hem. Resultatet blir en omvänd
fördelningspolitik.
De höga boendekostnaderna i nyproduktionen har en rad olika orsaker.
Det handlar både om kostnader som byggindustrin själv kan påverka och
de skatter och avgifter som samhället lägger på boendet. Det kan
emellertid konstateras att byggandet i offentlig regi ofta sker till
betydligt lägre kostnad än motsvarande privata produktion. Det
understryker behovet av att stärka allmännyttans roll på bygg- och
bostadsmarknaden. Ett ökat byggande inom allmännyttans ram är också en
förutsättning för tillkomsten av hyresrätter med en rimlig hyra som kan
efterfrågas av låg- och medelinkomsttagare.
Ett tillräckligt byggande med den inriktning som utskottet förordar
förutsätter sannolikt en omläggning av det statliga stödet. Ett
investeringsbidrag för nyproduktion av hyresrätt med krav på ett
hyrestak vid uthyrningstillfället bör införas. Den närmare utformningen
av detta stöd bör snarast utredas i samband med en översyn av det
nuvarande räntebidragssystemet och i takt med att fastighetsskatten för
hyresrätt fasas ut.
Även behoven av en mer omfattande ombyggnadsverksamhet motiverar en
översyn av det statliga stödet till bostadssektorn. Enligt Boverkets
prognos skulle årligen 35 000 lägenheter fram till år 2010 behöva en
omfattande ombyggnad. Under de senaste åren har emellertid antalet
genomgripande ombyggnationer mer än halverats. Detta riskerar att på
sikt leda till att värdet på bostadsbeståndet som helhet minskar.
Risken är också stor att nödvändigt underhåll blir eftersatt och att
ombyggnadsåtgärder skjuts på en oviss framtid. Denna utveckling måste
snarast vändas.
Orsakerna till den minskade aktiviteten på ombyggnadssidan står
delvis att finna i de ändringar i subventionssystemet som genomförts
under 1990-talet. Dagens system ger endast stöd till en mindre del av
de åtgärder som behöver genomföras. Följden har blivit krav på stora
hyreshöjningar i samband med ombyggnad. Det krävs därför att även
stödet till investeringar i det befintliga bostadsbeståndet ökar. Ett
investeringsbidrag för ombyggnadsåtgärder i flerfamiljshus bör avlösa
dagens räntebidragssystem. Bidraget bör utformas dels så att hyrorna
kan hållas nere, dels så att olika åtgärder med en ekologiskt hållbar
inriktning stimuleras. Det kan t.ex. handla om system för källsortering
av sopor, alternativa dagvattensystem eller olika former av
energieffektivisering.
Slutligen vill utskottet framhålla behovet av att utforma långsiktigt
hållbara villkor för byggande av studentbostäder. Det nuvarande
investeringsbidraget bör efter år 2002 ersättas av ett system med en
mer generell inriktning. Den mest rimliga lösningen är att stödet för
studentbostäder samordnas med och inordnas i det generella system för
ett statligt investeringsbidrag till bostadsbyggandet som utskottet
ovan förordat. Subventionsnivån kan sedan bestämmas så att de
studerande kan ges en rimlig boendekostnad. Även andra åtgärder bör
prövas för att lösa den akuta bristen på studentbostäder. En sådan
åtgärd kan vara att ge stimulans för flyttning av flerfamiljshus från
avfolkningsbygder till högskoleorter. Utgångspunkten för de fortsatta
övervägandena om stödet till studentbostäderna måste vara att ingen
skall utstängas från högskolestudier på grund av sin ekonomiska
situation. Brist på kapital eller avsaknad av uppbackning från
föräldrar för att ordna en bostad får inte avgöra möjligheten till
högskolestudier.
Vad utskottet nu anfört om införande av investeringsbidrag för ny-
och ombyggnad av bostäder bör riksdagen med anledning av motion Bo210
(v) yrkandena 4, 5 och 6 som sin mening ge regeringen till känna. Detta
innebär att även vad som förordats i motionerna Bo222 (s) och Bo236 (s)
yrkande 2 får anses vara tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:
14. beträffande investeringsbidrag för bostadsbyggande
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo210 yrkandena 4, 5 och
6, 2000/01:Bo222 samt 2000/01:Bo236 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Investeringsbidrag för bostadsbyggande (mom. 14, motiveringen)
Rigmor Stenmark (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
42 börjar med "Formerna för" och på s. 43 slutar med "ovan anförda"
bort ha följande lydelse:
Det system med statligt räntebidrag till ny- och ombyggnad av
bostäder som tillämpats under flera årtionden har under senare tid
kommit att fungera allt sämre. Det har inte kunnat bidra till att en
tillräcklig bostadsproduktion kommit till stånd i tillväxtområdena. Det
har inte heller inte kunnat användas för riktat stöd till exempelvis
studentbostäder och andra särskilt angelägna ändamål. Till detta kommer
att bostadssektorns aktörer sedan en längre tid ansett att
räntebidragen till sin utformning är så osäkra att de bara delvis kan
beaktas i samband med en kalkyl av ett nybyggnadsprojekt. Man har i
stället efterfrågat ett stöd vars totala omfattning är mer förutsägbar
än räntebidragen.
Det finns således anledning att se över hur det nuvarande
räntebidragssystemet skall kunna avvecklas och till viss del ersättas
av ett mer förutsägbart och flexibelt stöd till bostadsbyggande. Ett
system för riktade investeringsbidrag bör därför utarbetas. Övergången
till det nya systemet bör samordnas med nödvändiga åtgärder inom
fastighetsskattesystemets ram.
Det system för investeringsbidrag som utskottet förordar bör inte
utgå generellt till allt bostadsbyggande. Utgångspunkten bör vara att
investeringar inom bostadssektorn normalt bör ske på marknadsmässiga
grunder och utan statliga subventioner. Ett regelsystem bör dock
utformas som kan utnyttjas när det finns särskild anledning att gå in
med ett tidsbegränsat och riktat stöd. För närvarande är ett sådant
stöd motiverat till studentbostäder. Olika former av äldreboende kan
också komma i fråga för ett riktat bidrag. Vidare finns det skäl att
särskilt stimulera investeringar inom bostadssektorn som bidrar till en
övergång till ett mer ekologiskt riktigt utförande. Denna typ av stöd
skall i så fall givetvis kunna utgå till alla typer av bostäder och
till samtliga upplåtelseformer.
Bostadsutskottet ställer sig sammanfattningsvis positivt till tanken
på att ersätta det nuvarande räntebidragssystemet med ett riktat
investeringsbidrag. De aktuella motionerna utgår däremot från att ett
generellt investeringsbidrag som innebär en fortsatt statlig subvention
till den normala bostadsproduktionen skall utformas. Utskottet delar
inte denna uppfattning. Motionerna avstyrks således.
26. Slutna bosparsystem (mom. 15)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor
Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med
"Förslag om" och på s. 44 slutar med "Bo220 (kd)" bort ha följande
lydelse:
Den egna bostaden har för de flesta människor en avgörande betydelse
för tryggheten och välbefinnandet. Kraven på bostaden varierar i olika
skeden av livet. Under ungdoms- och studieåren prioriterar de flesta
kanske låga boendekostnader och möjlighet att enkelt byta bostad. I ett
senare skede av livet är det för många människor i stället tryggheten
och inflytandet över den egna bostadens utformning och skötsel som är
viktigast. Störst inflytande över det egna boendet har givetvis den som
själv äger sin bostad. Ägandet ger större möjlighet att förutse
boendekostnaderna och kan också utgöra en ekonomisk trygghet på äldre
dagar.
Samtidigt som de flesta vill äga sin bostad kan det för många vara
svårt att svara upp mot de krav på kapitalinsats som ställs i samband
med förvärvet. För människor med en normal inkomst krävs i de flesta
fall någon form av sparkapital. Det är därför angeläget att marknaden
kan erbjuda olika former för sparande som tar sikte på ett framtida
bostadsförvärv. I motioner m, kd, c, fp som lagts fram under årets
allmänna motionstid föreslås formerna för ett sådant sparande.
Utskottet ställer sig bakom de tankar på ett system för slutet
bosparande som förs fram i dessa motioner.
Det är angeläget att ett regelsystem utformas som innebär att
formerna för det slutna bosparandet kan läggas fast. Sådana regler är
en förutsättning för att såväl spararna som kreditinstitutionerna skall
kunna känna trygghet i att systemen är utformade med stabila villkor
och tillräcklig kapitaltäckning. Som anförs i en av motionerna är ett
särskilt regelsystem för det slutna bosparandet sannolikt också en
förutsättning för att utländska bosparkassor skall etablera sig i
Sverige. Sådana etableringar finns det all anledning att underlätta
eftersom det ökar konkurrensen på den svenska kreditmarknaden och leder
till bättre spar- och lånevillkor och därmed till lägre
boendekostnader.
Det system som motionärerna och utskottet förordar har många likheter
med de bosparkassor som finns i Tyskland och med det förslag om ett
motsvarande svenskt system som lagts fram av Bofrämjandet. Systemet bör
emellertid fungera helt på marknadens villkor och inte kombineras med
någon statlig subvention. Den statliga insatsen bör bestå i att erbjuda
ett stabilt regelsystem som möjliggör och underlättar framväxten av
många konkurrerande slutna bosparkassor.
Reglerna för det slutna bosparandet bör i korthet vara så utformade
att såväl sparande som lån sker till en låg, i förväg fastlagd,
räntenivå. Sparandet skall också ge en förutbestämd lånerätt i samband
med förvärv av bostad. Kapitaltäckningen i systemet bör tillgodoses
genom att den totala utlåningen är kopplad till det totala sparandet.
Regler bör också finnas som förutsätter separat förvaltning av varje
slutet system och som även i övrigt tillgodoser de krav som bör ställas
avseende bl.a. kapitalplacering och tillsyn på det finansiella institut
som handhar systemet.
Det bör ankomma på regeringen att snarast återkomma till riksdagen
med förslag om regler för ett slutet bosparande i enlighet med vad
utskottet nu förordat. Regeringen torde i sitt arbete kunna ta sin
utgångpunkt i det lagförslag om slutet bosparande som utarbetats av
Bofrämjandet.
Vad nu förordats bör riksdagen med anledning av motionerna Bo217 (m,
kd, c, fp) och Bo220 (kd) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. beträffande slutna bosparsystem
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo217 och 2000/01:Bo220
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet förordat,
27. Kombinerat bostads- och pensionssparande (mom. 16)
Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "andra ändamål" bort ha följande
lydelse:
Förutom det förordade systemet med slutna bosparkassor finns det
enligt utskottets mening anledning att ytterligare förbättra
förutsättningarna för bosparandet. Även regler för det system som
förordas i motion Bo235 (fp) bör därför utarbetas. Detta system innebär
att det nuvarande individuella pensionssparandet (IPS) kompletteras med
en möjlighet till bosparande och lån för bostadsförvärv. Det nya
systemet för individuellt bostads- och pensionssparande (IBPS) innebär
att en privat pensionsförsäkring skall kunna belånas vid förvärv av
egen bostad.
I enlighet med förslaget i motionen bör reglerna innebära att
sparandet skall kunna placeras på valfritt sätt inom ett auktoriserat
institut försett med en speciell dispositionsbegränsning. Medlen skall
inte kunna disponeras fritt före en viss ålder med undantag av förvärv
av egen bostad och mot säkerhet i denna. Sparandet skall ske med
skatteavdrag inom ramen för gällande pensionsförsäkringsregler.
Systemet skall kunna kombineras med en lånerätt i institutet. Den som
vill spara i IBPS skall erbjudas att låna motsvarande hela det sparade
beloppet eller mer till en förmånsränta som i princip motsvarar
institutets avkastning på medel placerade i bostadsobligationer. Lånet
skall återbetalas innan pensionen enligt avtal börjar falla ut.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Bo235 (fp)
yrkande 13 anfört om ett individuellt bostads- och pensionssparande bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:
16. beträffande kombinerat bostads- och pensionssparande
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo235 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den
reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Som framhålls i Moderata samlingspartiets partimotion Bo414 bör en
grundprincip vara att den som betalar skatt inte skall behöva bidrag
och den som behöver bidrag inte skall betala skatt. På sikt bör alltså
bostadsbidragen avvecklas och i stället ersättas med sänkt skatt. I en
situation där skattetrycket på boendet kraftigt har drivit upp
bostadskostnaderna och där inkomstbeskattningen lämnar alltför lite
kvar av lönen låter detta sig emellertid inte göras annat än stegvis.
Ett individuellt bostadsstöd i form av bostadsbidrag har därför blivit
ett nödvändigt instrument för att motverka de effekter som de höga
skatterna orsakar. Samtidigt illustrerar den utformning som
bostadsbidragen i dag har tydligt den rundgång som präglar statens
agerande gentemot familjer och enskilda. Åtgärder måste enligt
utskottets mening därför vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt
skatt. Målet bör självfallet vara att den enskilde skall kunna leva på
sin lön utan att vara beroende av bidrag. Som ett led i denna
utveckling bör en samordning av bostadsbidragen och övriga
socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den helhetssyn som detta ger
över den ekonomiska situationen för de berörda hushållen är en
nödvändig förutsättning för att den nu förordade växlingen av bidrag
mot sänkt skatt skall kunna inledas.
Vad utskottet nu med anslutning till Moderata samlingspartiets
partimotion Bo414 yrkande 9 samt motionerna Bo218 (m) yrkande 8 och
Bo201 (m) anfört om samordning av bostadsbidragen och övrigt
socialpolitiskt stöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo218
yrkande 8 och 2000/01:Bo414 yrkande 9 och med avslag på motionerna
2000/01:Bo206, 2000/01:Bo208, 2000/01:Bo211, 2000/01:Bo213,
2000/01:Bo235 yrkande 10, detta yrkande i motsvarande del,
2000/01:Bo236 yrkande 3 och 2000/01:Sf308 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den
reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Den omfattande omdaning av bostadsbidragen som den socialdemokratiska
regeringen genomfört har inneburit stora försämringar för i första hand
ett stort antal barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen är det
fördelningspolitiskt sett mest effektiva sättet att tillförsäkra också
lågavlönade, barnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard har
de alltså skurits ned. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om
målsättningen med bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna
efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum - längre kan anses
vägleda stödets utformning. Det är också mot den bakgrunden som
utskottet kan ställa sig bakom motionsförslag från Kristdemokraterna om
att redan 2001 reformera bostadsbidragen så att
-
den samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget,
-
-
ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla
hushållstyper och
-
-
det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.
-
Genom de nu redovisade åtgärderna rättas de största orättvisorna i
dagens bostadsbidragssystem till. Därutöver finns det enligt utskottets
mening anledning att också se över den slutliga avstämningen av
bostadsbidragen. I dag bestäms det slutliga bostadsbidraget en gång per
år. Denna avstämning sker dessutom ett år efter bidragsåret. Det är en
enligt utskottets mening mindre lämplig ordning. För att mildra de
marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har inkomsterna
ojämnt fördelade över året bör bostadsbidragen därför, på samma sätt
som studiestödet, omprövas halvårsvis. Genom att på detta sätt göra en
avstämning med tätare intervall förbättras träffsäkerheten i systemet.
En stor fördel med detta är att kraven på återbetalning av bidrag
kommer att minska. Vidare kommer bidraget att under bidragsperioden
vara bättre anpassat till den verkliga ekonomiska situationen.
Vad utskottet nu med anslutning till motionerna Bo206 (kd) och Bo213
(kd) anfört om utformningen av bostadsbidragen och om avstämningen av
bidragen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo206 och 2000/01:Bo213
och med avslag på motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo208,
2000/01:Bo211, 2000/01:Bo218 yrkande 8, 2000/01:
Bo235 yrkande 10, detta yrkande i motsvarande del, 2000/01:Bo236
yrkande 3, 2000/01:Bo414 yrkande 9 och 2000/01:Sf308 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Bostadsbidragens utformning på längre sikt (mom. 17)
Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar med "Den
reformering" och på s. 47 slutar med "del, avstyrks" bort ha följande
lydelse:
För många familjer skapar dagens skatte- och bidragssystem stora
problem. Vi har i dag en situation där bostadsbidragen tillsammans med
skatterna, barnomsorgstaxorna och underhållsbidragen ger upphov till
helt orimliga marginaleffekter. För den barnfamilj som ökar sin inkomst
går i många fall större delen av ökningen bort i form av ökad skatt,
minskade bostadsbidrag och höjda barntillsynskostnader. Det är
naturligtvis inte rimligt att den som t.ex. går från studier eller
arbetslöshet till arbete eller ökar sin arbetstid inte skall ha något
ekonomiskt utbyte av detta. Ett sådant system ger inga incitament för
den enskilda att gå ut i förvärvsarbete eller att starta egen
verksamhet. Vad som erfordras är därför åtgärder som minskar
marginaleffekterna i såväl stödsystemen som i skattesystemet. En reform
som enligt utskottets mening omedelbart bör påbörjas är att successivt
minska bostadsbidragen och samtidigt öka det generella barnstödet.
Den nu förordade övergången från ett individuellt stöd till ett mera
generellt bör ske successivt. I ett första steg bör därför det
särskilda bidraget trappas ned med 100 kronor. Samtidigt införs ett
barnavdrag med 25 kronor per barn. Enbart genom dessa förändringar kan
20 000 barnfamiljer komma ur den fattigdomsfälla de i dag sitter i.
Efter detta första steg fortsätts sedan växlingen från individuellt
till generellt stöd under de efterföljande åren.
Vad utskottet nu med anslutning till Folkpartiets partimotion Sf308
yrkande 7 samt motion Bo235 (fp) yrkande 10 i motsvarande del anfört
om växling av bostadsbidragen mot ett generellt barnstöd bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. beträffande bostadsbidragens utformning på längre sikt
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo235 yrkande 10, i
motsvarande del, och 2000/01:Sf308 yrkande 7 och med avslag på
motionerna 2000/01:Bo201, 2000/01:Bo206, 2000/01:Bo208,
2000/01:Bo211, 2000/01:Bo213, 2000/01:Bo218 yrkande 8, 2000/01:
Bo236 yrkande 3 och 2000/01:Bo414 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten (mom. 18)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med "Vid
beräkningen" och på s. 48 slutar med "den avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Även om det primärt inte är en fråga för bostadsutskottet delar
utskottet uppfattningen att det finns anledning att på olika sätt söka
förbättra situationen för många utövande konstnärer. Utskottet kan mot
den bakgrunden ställa sig bakom förslaget i motion Kr230 (m) om att
skattefria stipendier fullt ut bör ingå i den bostadsbidragsgrundande
inkomsten. Motionens yrkande 11 tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:
18. beträffande beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Kr230 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. Segregation i boendet (mom. 19, motiveringen)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Det kan" och på s. 49 slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det finns all anledning att ta allvarligt på den
negativa utveckling som kännetecknar vissa bostadsområden. Problem med
ensidigt utbud av bostäder, bristande service, segregation, tilltagande
kriminalitet och en utbredd arbetslöshet kan emellertid inte lösas
genom riktade statliga program eller aldrig så välvilliga uttalanden
från olika utredningar och kommittéer. Vad som i stället krävs är ett
brett spektrum av åtgärder som syftar till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Det krävs
åtgärder för ett bättre utbildningssystem och en flexiblare
arbetsmarknad. De enskilda människorna måste få ett större inflytande
över sina liv. Av särskild betydelse för s.k. utsatta bostadsområden är
att förutsättningarna för nyföretagande förbättras.
Även åtgärder för en bättre fungerande bostadsmarknad erfordras för
att komma till rätta med dagens problem och för att undvika att nya
problemområden skapas. En avreglering ger förutsättningar för ett mer
varierat utbud av bostäder. Nya former för förvaltning och ägande av
bostäderna bör öppnas. För att möjliggöra ett varierat utbud är det
också nödvändigt att en försäljning av kommunala bostadsbolag åter blir
möjlig. Ett viktigt inslag i avregleringen är dessutom att få till
stånd en samordning av bostadsbidrag med socialpolitiken i övrigt.
Förslag om åtgärder med den inriktning som utskottet ovan förordat
har lagts fram i motioner från Moderata samlingspartiet.
Sakbehandlingen av huvuddelen av dessa förslag görs emellertid inte i
detta betänkande. I den mån de nu aktuella motionerna om segregation i
boendet inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda avstyrks de.
33. Segregation i boendet (mom. 19)
Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)
och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar med "Det
kan" och på s. 49 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
De negativa följderna av en bostadspolitik som under flera årtionden
inte tagit tillräcklig hänsyn till de enskilda människornas behov måste
nu motarbetas med kraft. Under det s.k. miljonprogrammet eftersattes
estetiska, sociala och kulturella värden i stor utsträckning. De
bostadsområden som skapades blev ofta stereotypa och alltför stora.
Redan från början byggdes problem in genom att historielösheten och
anonymiteten inte motverkades. Under de årtionden som följt har de
ekonomiska förutsättningarna bidragit till en allt mer påtaglig
boendesegregation. I dag präglas många av dessa områden av etnisk och
social segregation, drogproblem, kriminalitet och social utslagning.
Det är nu hög tid att vända utvecklingen i positiv riktning.
För att motverka segregationen i boendet krävs en kombination av
många olika slags åtgärder. Samhällsplaneringen måste utformas så att
mångfald och variation stimuleras. Mötesplatser måste erbjudas för
människor från olika kulturer och med olika erfarenheter. Det är också
nödvändigt att människor i utsatta bostadsområden uppmuntras att ta ett
större ansvar för sin egen situation och ges möjlighet till ökat
boendeinflytande. Det kan t.ex. handla om självförvaltning av det egna
bostadsområdet eller andra åtgärder som ökar engagemanget i områdets
utveckling.
Incitament måste skapas för företag, institutioner och myndigheter
att etablera sig i dessa områden. Detta måste kombineras med åtgärder
för att utveckla en positiv skol- och fritidsmiljö. Kvinnors kunskaper
och erfarenheter måste tas till vara. Forskningen om bostadsmiljöer av
såväl kvinnor som män måste öka. Kommunerna måste prioritera
sammanhållna satsningar i miljonprogramsområdena och andra utsatta
områden. Dessa satsningar skall dock inte styras av staten, utan måste
växa fram tillsammans med de boende och den ansvariga kommunen.
Det är väsentligt att människorna själva tillåts släppa loss sin
skaparkraft. Lokalt näringsliv, föreningsliv, studieförbund,
invandrarföreningar, kyrkor, boendegrupper och andra lokala aktörer
spelar här en viktig roll för gemenskapen. Den enskildes önskemål skall
alltid vara utgångspunkten. Segregationen kan aldrig brytas genom att
försöka tvinga folk vare sig att bo kvar i eller flytta till ett visst
område.
Vad utskottet ovan anfört om utgångspunkterna för en politik som kan
bryta den negativa utvecklingen till följd av segregation i boendet bör
riksdagen med anledning av motionerna Bo230 (c) yrkande 18, Bo233 (kd)
yrkande 17 samt Bo235 (fp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:
19. beträffande segregation i boendet
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo230 yrkande 18,
2000/01:Bo233 yrkande 17 och 2000/01:Bo235 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
34. Bygg- och bostadsforskningen (mom. 20)
Ulla-Britt Hagström (kd), Annelie Enochson (kd), Rigmor Stenmark (c)
och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Det
är" och slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i de aktuella motionerna är det av stor vikt att en
sammanhållen bygg- och bostadsforskning kommer till stånd med en
inriktning som tillgodoser samhällets behov av kunskapsförsörjning inom
olika områden. Den av regeringen bedrivna forskningspolitiken har
emellertid under senare tid präglats av ryckighet och otydlighet. Den
nya organisation för den statliga forskningsfinansieringen som nu
håller på att etableras riskerar också att bidra till att
forskningsinsatserna inom bygg- och bostadsområdet ges lägre prioritet.
Det föreligger även en risk för att inriktningen av stödet till
forskningsinsatserna inte i tillräcklig utsträckning utgår från
sektorns behov och de krav på kvalitet och effektivitet som bör gälla.
Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen i ett
tillkännagivande till regeringen bör understryka att samhällets stöd
till forskning i bygg- och bostadsfrågor även i fortsättningen bör ske
i en sammanhållen form och att prioriteringarna av forskningsinsatser
bör ske utifrån ett krav på sektorrelevans och de behov som
samhällsutvecklingen medför. I detta sammanhang vill utskottet
understryka de frågor som särskilt behandlats i de aktuella motionerna,
dvs. vikten av att genusperspektivet lyfts fram, att
forskningsinsatserna utgår från ett tvärvetenskapligt angreppssätt och
att boendemiljöfrågorna ägnas tillräcklig uppmärksamhet.
Utskottet instämmer i de överväganden om genusperspektivets betydelse
inom bygg- och bostadsforskningen som finns redovisade i motion Bo204
(kd). Den manliga dominans som finns inom byggsektorn gör denna fråga
särskilt angelägen. Byggsektorns betydelse för det dagliga livet gör
att även det kvinnliga perspektivet måste få genomslag. Sektorns
forskningsaktörer bör därför påverkas och stimuleras att inrikta sin
kunskapsutveckling på dessa frågor. Även när det gäller forskning om
bostads- och samhällsplaneringsfrågor i ett bredare perspektiv måste
givetvis kvinnornas situation ges större tyngd. Detta skulle också
medföra att bl.a. barnens uppväxtmiljö, de estetiska frågorna och olika
vardagsnära problem lyfts fram på ett helt annat sätt än vad som
hittills varit fallet.
Flertalet av de frågor som är relevanta för bygg- och
bostadsforskningen är till sin natur tvärvetenskapliga och berör flera
samhällssektorer. Det är därför angeläget att rutiner upparbetas för
ett brett samarbete med forskningen om bl.a. miljöfrågor,
kommunikationer och de handikappades situation. Den angelägna
forskningen om inomhusmiljön förutsätter ett samarbete med både
energiforskning och forskningen om allergier och andra hälsoproblem.
Det bör särskilt framhållas att de förändringar i
forskningsfinansieringen som nu är aktuella inte får medföra att mindre
resurser satsas på forskningen om samhällsplanering och en god
boendemiljö i vid bemärkelse. En bra bostad är inte bara viktig sett i
ett folkhälsoperspektiv utan har också betydelse för
samhällsutvecklingen inom snart sagt alla sektorer.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna Bo204 (kd),
Bo233 (kd) yrkande 20 samt So549 (fp) yrkande 8 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. beträffande bygg- och bostadsforskningen
att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:Bo204, 2000/01:
Bo233 yrkande 20 och 2000/01:So549 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
35. Nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna (mom. 22)
Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Annelie Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Rigmor
Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52 börjar med
"Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "kan undvaras" bort ha
följande lydelse:
Som konstateras i motion Bo231 (m) är de medel som anslås till
länsstyrelserna ojämnt fördelade utifrån exempelvis antalet invånare i
respektive län. Det kan givetvis finnas olika godtagbara motiv för
denna avvikelse. Förhållandena i länen och kraven på insatser från
länsstyrelsernas sida varierar. Det är emellertid, som motionärerna
framhåller, angeläget att finna redovisningsmetoder som möjliggör en
uppföljning och utvärdering av dessa skillnader. Nyckeltal bör
utvecklas, så att det går att mäta effektiviteten vid länsstyrelsernas
olika avdelningar och göra jämförelser mellan olika län. Exempelvis bör
verksamheten vid miljövårdsenheterna kunna jämföras i termer av
ärendebelastningen per anställd, kostnaden per invånare etc.
Utskottet har erfarit att ett utvecklingsarbete med den förordade
inriktningen påbörjats inom Regeringskansliet. Det är angeläget att
resultatet från detta arbete snarast kommer till praktisk användning i
samband med resursfördelning och prioriteringar. Redovisningar med
denna inriktning bör också i lämpliga sammanhang föreläggas riksdagen.
I budgetpropositionen bör jämförelser med nyckeltal alltid ingå i det
redovisade beslutsunderlaget.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo231 (m) yrkande 9 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:
22. beträffande nyckeltal för verksamheten vid länsstyrelserna
att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Bo231 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga Berggren (m) och Carl-Erik
Skårman (m) anför:
Inledning
Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster avseende år 2001. Samtidigt
beslutades om preliminära utgiftstak för åren 2002 och 2003.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat
en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning
som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en större
enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie
arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser
genom att hushållen får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre kvalitet och en större
trygghet. De enskilda människorna får ett större inflytande över sina
liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag
till omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de människor som är i störst
behov av gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande sätt kunna
genomföra de uppgifter som måste vara gemensamma.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november om
ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av
politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 18.
För budgetåret 2001 förordar vi i vår kommittémotion Bo231 en
anslagsfördelning avseende utgiftsområde 18 som i korthet innebär
följande.
21:1 Bostadsbidrag
På samma sätt som tidigare vill vi ånyo hävda att den självklara
utgångspunkten bör vara att varje människa som har heltidsarbete skall
kunna leva på sin inkomst. Det innebär bl.a. att den som betalar skatt
inte skall behöva vara beroende av bidrag och att den som behöver
bidrag inte heller skall betala skatt. På sikt bör alltså
bostadsbidragen avskaffas och ersättas med avdrag på skatten. I
avvaktan på att en sådan, mera rationell, ordning kan införas finns det
enligt vår mening anledning att justera de regler som i dag gäller för
bidragen.
Moderata samlingspartiet har under en rad av år föreslagit att
ungdomsbostadsbidragen skall avvecklas. Vi har inte funnit skäl att
frångå denna uppfattning. Den besparing detta ger bör till en del
användas för att rätta till de värsta ofullkomligheterna i dagens
bostadsbidragssystem.
De ändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening bör
träda i kraft redan fr.o.m. år 2001 är följande:
-
hushållsinkomsten skall ligga till grund för bostadsbidraget,
-
-
ytnormen skall avskaffas,
-
-
barnpension skall inte ingå i den bidragsgrundande inkomsten om den
inte kan användas för att täcka del av bostadskostnaden samt
-
-
reglerna för beräkningen av näringsidkares inkomst skall ändras.
-
Även sedan dessa justeringar gjorts kvarstår en besparing på sammanlagt
551 miljoner kronor till följd av regeländringarna. I enlighet med våra
motionsförslag bör därför bostadsbidragsanslaget minskas med detta
belopp.
31:2 Räntebidrag m.m.
Mätt som andel av den disponibla inkomsten ligger boendekostnaderna i
Sverige avsevärt högre än i andra jämförbara länder. Förklaringen till
detta är att räntebidragen och övriga subventioner inom bostadssektorn
tillsammans med ett högt skattetryck har bidragit till att driva upp
kostnaderna för byggandet och därmed också för boendet. Denna
utveckling måste nu inte bara stoppas utan vändas.
Som vi framhåller i vår kommittémotion kan redan nu besparingar göras
i räntebidragen. I det äldre fastighetsbeståndet bör sålunda
räntebidragen minskas i snabbare takt än vad som nu är fallet.
Samtidigt påbörjas en fastighetsskattesänkning i syfte att på sikt helt
avveckla fastighetsskatten. När väl avvecklingen av fastighetsskatten
är genomförd kan också räntebidragen helt tas bort för såväl beståndet
som nyproduktionen. Fram till den tidpunkt när fastighetsskatten är
helt avvecklad bör dock nyproduktionen tillförsäkras räntebidrag i
samma utsträckning som i dag.
Sammantaget innebär våra förslag att anslaget för räntebidrag för år
2001 kan minskas med över 800 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
Vi har under en rad av år uttryckt uppfattningen att Fonden för fukt-
och mögelskador bör avvecklas. Vår principiella uppfattning på denna
punkt står kvar. Den typ av skador som fonden ersätter uppträder
normalt sett inom en tioårsperiod. Med tanke på att fonden inte lämnar
ersättning till hus byggda senare än 1988 är det nu hög tid att inleda
en avveckling.
Det finns dock en grupp småhus för vilken stöd enligt vår mening bör
kunna utgå under ytterligare en tid. Det gäller de småhus som före år
2000 inte kunnat erhålla stöd på grund av de höga självrisker som fram
till dess tillämpades. Genom att nya regler för självriskens storlek nu
tillämpas finns det enligt vår mening anledning att ge de småhusägare
som tidigare nekats stöd möjlighet att söka stöd på nytt. Stöd ur
fonden bör därför kunna erhållas under ytterligare något år. Målet bör
dock vara att stödverksamheten avvecklas i sådan takt att anslaget kan
upphöra fr.o.m. år 2004. För budgetåret 2001 bör anslaget bestämmas
till 20 miljoner kronor.
31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
Den anslags- och rambegränsning som nu gäller för radonbidraget innebär
i praktiken att bidraget har mist sin betydelse när det gäller att
påverka fastighetsägarna att vidta åtgärder mot radonproblemen. Nya
forskningsrön visar dessutom att en del av de saneringsåtgärder som
vidtagits ökar i stället för att minska radonhalten. Vad som nu
erfordras är därför inte nya bidrag utan forskning och information som
leder till att rätt åtgärder vidtas i tillräcklig omfattning.
Sammantaget har detta lett oss till slutsatsen att bidragen och därmed
också anslaget bör avvecklas redan fr.o.m. år 2001.
31:7 Bidrag för anordnande av bostäder för studenter
Det är vår bestämda uppfattning att alla bostäder bör kunna byggas utan
statliga subventioner. Naturligtvis gäller detta också för
studentbostäder. För att detta skall bli möjligt fordras emellertid en
total omläggning av bostads- och skattepolitiken. Vi har också i flera
motioner lagt fram förslag med denna inriktning. I avvaktan på att den
enligt oss helt nödvändiga kursändringen kan genomföras bör
investeringsbidraget kunna accepteras även under nästa år. Från och med
år 2002 bör däremot bidraget avskaffas.
31:9 Lantmäteriverket
Det är enligt vår mening bra att Lantmäteriverket nu har betalat av de
tidigare så stora underskotten i den anslagsfinansierade delen av
verksamheten. Samtidigt tvingas vi dock konstatera att
uppdragsverksamheten fortfarande dras med betydande ackumulerade
underskott. Med utgångspunkt i den redovisning som lämnats i
budgetpropositionen utgår vi emellertid från att även dessa underskott
nu skall kunna avbetalas inom rimlig tid. Det finns mot denna bakgrund
nu anledning att gå vidare med den omstrukturering av Lantmäteriverkets
verksamhet som vi menar måste komma till stånd.
Redan när Lantmäteriverket bildades genom en sammanslagning av
dåvarande Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata
bolagiserades delar av verksamheten. Det var enligt vår mening en
riktig, men otillräcklig, åtgärd. När nu verkets finanser när det
gäller den anslagsfinansierade verksamheten är i balans finns det
därför anledning att på nytt pröva vilka ytterligare delar av
verksamheten som kan bolagiseras eller på annat sätt marknadsanpassas.
Den fortsatta omstrukturering av Lantmäteriverkets verksamhet som vi
nu förespråkar bör inledas i så god tid att den kan sättas i kraft
redan fr.o.m. budgetåret 2002. Som en följd av detta bör anslaget för
detta budgetår kunna minskas jämfört med vad som anvisas för budgetåret
2001. Även åren därefter bör verksamheten vid Lantmäteriverket
systematiskt ses över i avsikt att koncentrera verksamheten till de
rent statliga uppgifterna. På sikt bör statens anslag reformeras till
att motsvara ett anslag som står för de beställningar staten lägger på
verket. Det innebär att ett s.k. beställningsanslag bör utvecklas, dvs.
ett anslag där medelstilldelningen styrs av de årligen bestämda och
konkreta uppgifter som är knutna till medlen.
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
Av samma skäl som vi anser att bostads- och skattepolitiken skall vara
så utformad att bostäder skall kunna nyproduceras utan statligt stöd
anser vi att också underhållet av bostäderna skall kunna ske utan
statliga subventioner. Förutom att ett statligt stöd snedvrider
konkurrensen riskerar det att leda till minskad priskänslighet och
därmed till ökade kostnader för reparationer och underhåll. Lika
angeläget som det är att avveckla de tidigare subventionssystemen är
det därför att inte införa några nya. Vi avvisar därför bestämt
regeringens förslag till s.k. eko-bidrag.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Vi har alltsedan införandet av stödet till lokala investeringsprogram
varnat för att det skulle leda till en rad oönskade effekter.
Erfarenheterna från den hittillsvarande bidragsgivningen har besannat
våra farhågor. Stöd har i vissa fall utgått på till synes godtyckliga
grunder och till ändamål som i alltför många fall starkt kan
ifrågasättas. Det flertal utvärderingar av verksamheten som har
genomförts har redovisat allvarliga brister i stödet och dess
tillämpning. Ett utmärkande drag är att de förväntade miljöeffekterna
många gånger har överskattats. Med tanke på den otydlighet som präglar
stödet och den mer eller mindre vildvuxna flora av åtgärder som är
stödberättigade är det inte konstigt att utfallet inte blivit det som
regeringen uppenbarligen tänkt sig. Kritik kan också riktas mot stödet
av det principiella skälet att konkurrensen inte heller på detta område
bör snedvridas genom mer eller mindre godtyckliga statliga
subventioner.
Vi anser därför att stödet snarast skall avvecklas och att inga
ytterligare bidrag skall beviljas. Därigenom kan stora besparingar
uppnås redan år 2001, även om betydande belopp måste avsättas för detta
år för att fullfölja redan gjorda åtaganden. Anslaget kan med denna
utgångspunkt minskas med 570 miljoner kronor för nästa budgetår.
34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
Vi har redan från början motsatt oss att ett Centrum för kunskap om
ekologisk hållbarhet (tidigare kallat Kunskapscentrum för ekologisk
hållbarhet) inrättas. Centrumets främsta uppgift är att bistå de
kommuner som önskar söka stöd för lokala investeringsprogram. När detta
stöd avvecklas finns heller inget behov av myndigheten. Anslaget bör
därför halveras för år 2001 för att därefter helt avvecklas. Anslaget
för år 2001 är endast avsett att täcka avvecklingskostnaderna.
2. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:
Inledning
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår. Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bland annat om arbetsmarknaden som måste göras mer
flexibel. Det handlar om skatterna på arbete och företagande som måste
sänkas och på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska konkurrenstrycket som måste
förbättras. Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att bättre
möta konsumenternas och brukarnas behov och bättre tillvarata
personalens kompetens och idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att skapa förutsättningar
för en uthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning, där den offentliga
sektorn kan vitaliseras och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser och där statens finanser inte kollapsar vid nästa
lågkonjunktur.
Eftersom riksdagens majoritet - bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister - genom beslutet den 22 november om
ramar för de olika utgiftsområdena lagt fast en annan inriktning av
politiken redovisar vi i detta särskilda yttrande den del av vår
politik som rör utgiftsområde 18. Förslag i denna del har lagts fram i
vår kommittémotion Bo233.
21:1 Bostadsbidrag
Enligt vår mening är bostadsbidragen fördelningspolitiskt sett det mest
effektiva sättet att tillförsäkra också lågavlönade, barnfamiljer och
studenter en rimlig bostadsstandard. Den målsättning som satts upp för
bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna efterfråga en bostad
där varje barn har ett eget rum - ligger därför i princip fast. De
besparingar som gjorts i bostadsbidragen under senare år har emellertid
inneburit ett trendbrott när det gäller stödet till barnfamiljerna.
Besparingarna på bostadsbidragen har särskilt drabbat barnfamiljerna
hårt. De utvärderingar av bostadsbidragen för 1997 och 1998 som
Riksförsäkringsverket gjort visar också tydligt att det framför allt är
dessa hushåll som burit den stora delen av den uppkomna besparingen.
De förändringar i reglerna för bostadsbidragen som enligt vår mening
i första hand bör genomföras är följande:
-
den samlade familjeinkomsten läggs till grund för bostadsbidraget,
-
-
ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2 för alla
hushållstyper
-
-
det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.
-
De åtgärder vi nu redovisat rättar till de största orättvisorna i
dagens bostadsbidragssystem. Detta är dock inte tillräckligt. För att
mildra de marginaleffekter som kan uppkomma för de familjer som har
inkomsterna ojämnt fördelade över året bör bostadsbidragen dessutom, på
samma sätt som studie-stödet, omprövas halvårsvis. Genom en sådan
tätare avstämning förbättras träffsäkerheten i systemet. En stor fördel
med detta är att kraven på återbetalning av bidrag kommer att minska.
Vidare kommer bidraget att under bidragsperioden vara bättre anpassat
till familjens verkliga ekonomiska situation.
De förbättringar i bostadsbidragen vi nu föreslår bör finansieras
genom de 500 miljoner kronor vi kristdemokrater tillför
bostadsbidragsanslaget utöver vad regeringen föreslagit.
31:1 Boverket
Boverket bör åläggas ett sparkrav på 5 %, vilket gör att anslaget för
år 2001 kan minskas med 7 miljoner kronor.
31:2 Räntebidrag m.m.
Det är uppenbart för alla utom för regeringen och dess stödpartier (v)
och (mp) att beskattningen av boendet är alltför betungande för många
boende. Vi har därför lagt fram förslag om bl.a. sänkt fastighetsskatt,
en konsekvensutredning om sänkt byggmoms och sänkt moms på
fastighetsförvaltning. Dessa skattesänkningar ger utrymme för vissa
besparingar på räntebidragsanslaget redan under nästa år. Från och med
år 2001 bör därför en något snabbare avtrappning av räntebidragen till
det äldre fastighetsbeståndet inledas. Samtidigt bör räntebidragen till
de bostäder som nyproduceras upphöra. Vi bedömer att anslaget för
räntebidrag genom dessa åtgärder kan minskas med 193 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som främjar ekologisk hållbarhet
Utmärkande för de flesta subventionssystem är att det är svårt att
utforma dem så att de får sin avsedda effekt. Dessutom påverkar priser
och konkurrens på den marknad där de sätts in. Det är väl känt att ett
statligt stöd riskerar att snedvrida konkurrensen och att det dessutom
kan leda till minskad priskänslighet och därmed till ökade kostnader
för de åtgärder som det är avsett att subventionera. Vi avvisar därför
regeringens förslag till s.k. eko-bidrag.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Stödet till lokala investeringsprogram har inte slagit väl ut. De
utvärderingar av stödet och stödhanteringen som genomförts har också
visat på stora brister. Kritiken gäller bl.a. att de beräknade
miljöeffekterna inte har uppnåtts och att det brustit i regeringens
administration och uppföljning av stödet. En ytterligare invändning har
gällt att de projekt som fått stöd i alltför liten utsträckning tagit
fasta på innovationer och nytänkande.
Enligt vår mening bör stödet till de lokala investeringsprogrammen
omedelbart avvecklas. Det innebär att inga nya projekt skall kunna
erhålla stöd och att utbetalningarna fortsättningsvis endast skall avse
redan beviljat stöd till de projekt som genomförs på det sätt och inom
den tid som stödvillkoren föreskriver. Sammantaget innebär detta enligt
vår bedömning att anslaget för budgetåret 2001 kan minskas med 800
miljoner kronor i förhållande till regeringsförslaget. Vi har då även
tagit hänsyn till att en del av besparingen dessutom används till en
satsning på inomhusmiljön som vi återkommer till nedan. Vi anser även
att utrymmet för kommunernas Agenda 21-arbete bör stärkas. I
Kristdemokraternas förslag till budgeten har 3 miljarder kronor avsatts
till den kommunala sektorn. Principen om kommunal självstyrelse gör att
resurser också kan frigöras till utveckling av ett hållbart samhälle.
Förslag om nya anslag inom utgiftsområde 18
Vi föreslår att två nya anslag inrättas inom utgiftsområde 18.
Det ena anslaget gäller användningen av delar av de medel som kan
frigöras genom vårt förslag om de lokala investeringsprogrammen. Ett
anslag om 50 miljoner kronor bör inrättas för bidrag till åtgärder som
kan förbättra inomhusmiljön i bostäder, förskolor och skolor. Inte
minst den oroande utvecklingen vad gäller astma och allergibesvär
motiverar en sådan satsning. Det är nödvändigt att åtgärder omgående
vidtas för att förbättra innemiljön framför allt i de lokaler där barn
och ungdomar vistas dagligen.
Det andra anslaget gäller ett nytt stöd till Arkitekturåret 2001. För
att Arkitekturåret skall få det genomslag det förtjänar bör 25 miljoner
kronor anslås för ändamålet för år 2001.
3. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001
Rigmor Stenmark (c) anför:
Inledning
Socialdemokraterna jämte Vänsterpartiet och Miljöpartiet bildar i
riksdagen en majoritet för förslagen i budgetpropositionen till
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena. Samma majoritet står
också bakom beräkningen av statens inkomster år 2001 i den statliga
budgeten. Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Centerpartiets förslag syftar till att skapa goda förutsättningar för
Sveriges alla invånare oavsett om de bor i stora städer, på mindre
orter eller i glesbygd. Våra förslag avser att kvinnor såväl som män,
unga såväl som gamla skall ges bättre möjligheter att forma ett
variationsrikt samhälle. Variation och mångfald gör samhället starkt
och ger individen bäst tillfredsställelse. Bostadspolitiken har därvid
en central roll. Den fysiska planeringen är grundläggande för att nå
dessa mål.
Då riksdagens majoritet har en annan inriktning av politiken än den
vi förordat deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 18. Vid redovisar emellertid nedan
kortfattat inriktningen på vårt motionsförslag om anslagsfördelningen
inom utgiftsområdet. På följande punkter bör anslagsfördelningen ske
med andra utgångspunkter än vad regeringen föreslagit.
21:1 Bostadsbidrag
Centerpartiet har föreslagit att garantibeloppet i föräldraförsäkringen
skall höjas. Det är en enligt vår mening nödvändig reform för att
förbättra den ekonomiska situationen för de föräldrar som av omsorg om
sina barn väljer att stanna hos dem i hemmet under en längre tid. Vi
har också lagt fram förslag om sänkt skatt för låg- och
medelinkomsttagare. I dag uppbär många av de familjer som berörs av
dessa åtgärder bostadsbidrag. Den inkomstförbättring som ett höjt
garantibelopp och sänkt skatt innebär medför att behovet av
bostadsbidrag minskar. Vi har beräknat att denna minskning uppgår till
260 miljoner kronor. Anslaget till bostadsbidrag bör därför minskas med
denna summa för budgetåret 2001.
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
Vi vill öka bidraget till Fonden för fukt- och mögelskador med 10
miljoner kronor under nästa budgetår. Enligt vad vi har erfarit är
efterfrågan på stöd från fonden nu så stor att en ökning av anslaget är
nödvändig. Det är ett samhälleligt ansvar att på olika sätt ge stöd åt
dem som drabbats av de felaktiga byggmetoder som tidigare använts och
som i många fall lett till omfattande skador. Det stöd som kan ges från
Fonden för fukt- och mögelskador har i detta sammanhang en viktig
uppgift. Bidraget från fonden kan tillsammans med den tekniska
sakkunskap som erbjuds ha en avgörande betydelse för att många hårt
drabbade familjer skall kunna sanera sitt mögelskadade hus. Ökningen av
anslaget för budgetåret 2001 bör finansieras av de medel som frigörs
genom att anslaget till Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
avvecklas.
32:1 Länsstyrelserna m.m.
Regeringens förslag innebär att länsstyrelserna tillförs medel utöver
vad som är motiverat med hänsyn till pris- och löneomräkningen. Vi
menar att någon sådan ytterligare medelstilldelning inte bör ske. De
förändringar i länsstyrelsernas verksamhet som kan förutses för nästa
budgetår innebär att vissa uppgifter tillkommer medan andra försvinner.
Vi menar därför att detta får lösas genom omfördelningar inom
länsstyrelserna. Med denna utgångspunkt kan anslaget till
länsstyrelserna minskas med närmare 50 miljoner kronor i förhållande
till vad regeringen föreslagit.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Redan när stödet till de lokala investeringsprogrammen infördes riktade
Centerpartiet kritik mot att på så lös grund och utan en genomtänkt
miljöstrategi införa statliga subventioner. Tyvärr har våra farhågor
besannats. Effekterna av satsningen på lokala investeringsprogram har
visat sig vara mycket begränsade i förhållande till de stora resurser
som tagits i anspråk. De utvärderingar av stödet som gjorts visar också
att några verkliga miljöframsteg inte har uppnåtts. Det har varit fråga
om program som endast avsett en tidigareläggning av redan planerade
åtgärder och där de förväntade miljöeffekterna ofta övervärderats. Den
enda slutsats som kan dras av detta är att stödet omedelbart måste
avvecklas.
Vi anser att ingångna avtal med kommunerna bör fullföljas men att
stödgivningen i övrigt bör avvecklas. Ökade satsningar bör i stället
göras på mer riktade och effektiva åtgärder inom miljöområdet. Framför
allt bör politiken inriktas på att skapa sådana förutsättningar för
marknadsekonomin att den leder till en god hushållning och stimulerar
till miljöansvar.
34:2 Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet
Det Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet (tidigare kallat
Kunskaps-centrum för ekologisk hållbarhet) som regeringen inrättat har
i stort sett som sin enda egentliga uppgift att bistå de kommuner som
önskar söka stöd för lokala investeringsprogram. När detta stöd
avvecklas finns heller inget behov av myndigheten. Anslaget bör därför
avvecklas redan fr.o.m. budgetåret 2001.
4. Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 18 budgetåret 2001
Lennart Degerliden (fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalernas förslag till budget för år 2001 innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter för företagande och en långsiktig och uthållig
tillväxt, samt en mera rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer,
utgiftsökningar framför allt när det gäller vård och omsorg men även
för utbildning, bistånd, miljö och rättssäkerhet (för en utförligare
redovisning se reservation 15 i betänkande 2000/01:FiU1).
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 18 - som var 2 504
miljoner kronor mindre än regeringens förslag - har emellertid den 22
november avslagits av riksdagen i budgetprocessens första steg. Då
Folkpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg inte
meningsfullt att fullfölja våra anslagsyrkanden. Nedan redovisas
emellertid kortfattat innebörden i den anslagsfördelning som vi
förordat för utgiftsområde 18.
21:1 Bostadsbidrag
Det finns enligt Folkpartiets mening all anledning att lindra de
marginaleffekter som följer av dagens bostadsbidragssystem vid sidan av
skatter, barnomsorgstaxor och underhållsbidrag. Det bör ske genom att
det generella barnstödet ökas samtidigt som bostadsbidragen minskas.
Enligt vår mening bör en sådan övergång ske successivt. I ett första
steg år 2001 bör därför det särkilda bidraget trappas ned med 100
kronor. Samtidigt införs ett barnavdrag med 25 kronor per barn. Enbart
genom dessa förändringar kan 20 000 barnfamiljer komma ur den
fattigdomsfälla de i dag sitter i. Växlingen från individuellt till
generellt stöd måste sedan fortsätta under de efterföljande åren. Den
besparing som uppkommer på bostadsbidragsanslaget genom denna och andra
åtgärder kan beräknas till 590 miljoner kronor. I förhållande till
regeringens förslag kan anslaget till bostadsbidrag därmed minskas med
detta belopp.
31:1 Boverket
Vi anser att det är möjligt att göra en besparing på 50 miljoner kronor
på verksamheten vid Boverket.
31:2 Räntebidrag
En snabbare avtrappning av räntebidragen kan ge en besparing på ränte-
bidragsanslaget med 500 miljoner kronor under nästa år.
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter
Under senare år har antalet studieplatser vid universitet och högskolor
ökat. Antalet studentbostäder har däremot inte ökat i samma takt. På
vissa studieorter är tillgången på bostäder lämpliga för studenter i
dag så dålig att många studenters studier hotas. Studenter tvingas helt
enkelt tacka nej till en studieplats därför att de saknar bostad. Andra
studenter misslyckas i sina studier därför att sökandet efter bostad
tar för mycket tid eller därför att deras bostad inte erbjuder den
studiero som krävs. På många orter är den enda möjligheten att snabbt
få en vettig bostad att köpa den. Det stora flertalet studenter har
naturligtvis inte sådana ekonomiska möjligheter.
Från Folkpartiets sida anser vi att det är angeläget att stimulera
tillkomsten av nya studentbostäder såväl genom ny- som ombyggnad. Vi
delar därför uppfattningen att ett investeringsbidrag för
studentbostäder bör införas. För att stödet skall få sin avsedda effekt
vill vi dock anvisa ytterligare 50 miljoner kronor för ändamålet utöver
vad regeringen föreslagit.
31:9 Lantmäteriverket
Även om Lantmäteriverket under senare år genomgått betydande
förändringar finns det enligt Folkpartiets mening utrymme för
ytterligare rationaliseringar i verksamheten. Efterfrågan på många av
de tjänster som verket tillhandahåller har under senare år minskat. I
enlighet med vårt förslag bör därför anslaget till Lantmäteriverket
kunna minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet
Folkpartiet har alltsedan införandet kritiserat stödet till det lokala
investeringsprogrammen. Vi har menat att det finns anledning att
ifrågasätta såväl miljönyttan som sysselsättningseffekterna av
regeringens satsning på dessa program. Det flertal utvärderingar av
stödet som genomförts visar också tydligt att programmen inte haft sin
avsedda effekt. Dessutom reser den metod som valts för
bidragsfördelningen starka invändningar. Regeringen kan själv fördela
medlen efter eget gottfinnande med stöd av en mycket allmänt formulerad
förordning.
Den kritik som riktats mot stödet kommer såväl från myndigheter som
miljöorganisationer. Riksrevisionsverket har funnit att miljö- och
sysselsättningseffekterna av projekten har överskattats liksom att det
finns brister i Miljödepartementets handläggning av ansökningar om
stöd. Naturskyddsför-eningen visade redan år 1998 att miljönyttan av
investeringsprogrammen var mycket begränsad.
Folkpartiet anser mot denna bakgrund att stödverksamheten snarast bör
avvecklas.
5. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson (kd) anför:
Som bakgrund till vårt ställningstagande när det gäller frågan om hur
plan- och bostadsfrågorna bör handhas i regeringen vill vi framföra
följande.
Människans närmiljö som den kommer till uttryck i vårt boende och
samhället runt omkring oss är av stor vikt för vårt psykiska och
fysiska välbefinnande. En trygg och estetiskt tilltalande närmiljö
integrerad i en genomtänkt och framtidsinriktad helhetsmiljö är
betydelsefull för att vi skall må väl och utvecklas i en positiv
riktning. Vår byggda miljö är det rum som vi tillbringar merparten av
vår tid i och som vi också kommer att lämna efter oss till våra barn.
Dessa rum är av stor vikt för oss alla och kräver att vi har en
långsiktig och hållbar planering som är djupt förankrad hos medborgarna
i främst kommunerna. Eftersom den fysiska miljöns kvaliteter och
boendefrågorna blir allt viktigare i människors vardag och
prioriteringar och svarar för en ökande andel av de offentliga och
privata investeringarna är det mer än rimligt att skapa ett nytt
departement för dessa sammanhängande frågor.
Fler och fler människor kommer sannolikt att bosätta sig i våra stora
städer, och Sverige har en hög grad av urbanisering. Sedan i början av
1960-talet har den svenska tätortsarealen vuxit med över 50 %, vilket
är dubbelt så mycket som befolkningstillväxten under samma period.
Internationellt är tendensen densamma. Detta har uppmärksammats av
bland annat FN-kon-ferensen HABITAT II, som hölls i Istanbul 1996.
HABITAT-dokumentet, som arbetades fram under konferensen i Istanbul,
inriktades på de två övergripande målen:
- en rimlig bostad för alla
-
- en hållbar utveckling av människors boplatser i en värld av
växande städer.
-
Det kommer framgent att bli fler komplexa samhällsbyggarfrågor i ett
växande kompakt och komplext samhälle. Vår traditionella
tillverkningsindustri, som vi byggt upp under det senast seklet, håller
på att radikalt minska sin andel av den totala sysselsättningen trots
allt högre produktionsvärden och ett stigande antal småföretag.
Industrin som helhet kommer till väsentliga delar att ersättas med
personalintensiva tjänsteföretag som till exempel IT-företag även om
dessa senare har de kvarvarande industriföretagen som stora kunder.
Samtidigt som de större tätorterna och deras vidgade omland av allt
att döma får en ökad befolkning är planeringen av vår stora lands- och
glesbygd av oerhörd stor vikt för hela samhället och inte minst
storstädernas rekreationskrävande invånare.
Trots inflyttningen till de större städerna under efterkrigstiden bor
det mellan 1 och 2 miljoner människor i det vi vanligtvis kallar
glesbygd. Därtill kommer invånarna i otaliga mindre handels- och
bruksorter i samtliga regioner. Dessa senare miljöer behöver få en
ansenlig andel av de totala planeringsinsatserna för sin framtida
utveckling, vilket samtidigt bidrar till en bättre livsmedels- och
energiförsörjning i städerna, en starkare och mer komplett
infrastruktur samt ett mer mångfaldigt och kreativt näringsliv.
Boendefrågor har alltid aktualitet och kommer också att kräva ett
större utrymme i framtiden. Boendemiljöerna kan aldrig byggas färdiga
utan måste ständigt anpassas till människornas nya krav, forskningsrön
kring exempelvis nya konstruktionsmaterial samt globala
omgivningsvillkor. Framtidens planering av bostäder innebär bl.a. att
ta ställning till kraven på en mer blandad och ekologiskt inriktad
bebyggelse. Vi behöver också planera för att gå från det
funktionsuppdelade till det socialt och funktionellt sett integrerade
samhället. Miljökvalitetsmålen som skall implementeras i all planering
kräver större samordning.
Allt detta sammantaget innebär att det bör finnas en ansvarig
minister som till sitt förfogande har ett framtidsinriktat planerings-
och bostadsdepartement. Trots att vi hyser denna grundläggande
uppfattning har vi avstått från att stödja de motioner som för fram
krav med denna innebörd. Skälet är framför allt den ståndpunkt som
konstitutionsutskottet intagit: att riksdagen bör vara ytterst
återhållsam med att uttala sig eller på annat sätt söka påverka
regeringen i fråga om hur den skall organisera sitt arbete.
Även om vi nu avstått från att kräva ett formellt ställningstagande
från riksdagen i frågan tänker vi fortsätta att i den politiska
debatten och på andra sätt försöka påverka regeringen i avsikt att få
en ansvarig bostadsminister som till sitt förfogande har ett
planerings- och bostadsdepartement.
6. Handläggningen av de bostadspolitiska frågorna i regeringen
Rigmor Stenmark (c) och Lennart Degerliden (fp) anför:
Med tanke på den betydelse som bostaden och boendemiljön har för alla
människor menar vi att dessa frågor måste hanteras på ett samlat sätt i
regeringen. Det innebär att alla de frågor som berör planering och
boende bör hållas samman i ett departement med ett ansvarigt statsråd.
Trots att vi hyser denna grundläggande uppfattning har vi avstått från
att stödja de motioner som för fram krav med denna innebörd. Skälet är
framför allt den ståndpunkt som konstitutionsutskottet intagit; att
riksdagen bör vara ytterst återhållsam med att uttala sig eller på
annat sätt söka påverka regeringen i fråga om hur den skall organisera
sitt arbete.
Även om vi nu avstått från att kräva ett formellt ställningstagande
från riksdagen i frågan tänker vi fortsätta att i den politiska
debatten och på andra sätt försöka påverka regeringen i avsikt att få
en ansvarig plan- och bostadsminister.
7. Bostadsbidragens utformning på längre sikt
Rigmor Stenmark (c) anför:
Vi har från Centerpartiets sida föreslagit att garantibeloppet i
föräldraförsäkringen skall höjas fr.o.m. år 2001. Vi menar att det är
en nödvändig reform för att förbättra den ekonomiska situationen för de
föräldrar som av omsorg om sina barn väljer att stanna hemma hos dem i
hemmet under en längre tid. Vi har också lagt fram förslag om sänkt
skatt för låg- och medelinkomsttagare. Sammantaget innebär dessa
åtgärder att behovet av bostadsbidrag minskar för många familjer redan
2001. Vi har också i vår anslagsberäkning för detta budgetår tagit
hänsyn till detta. Effekten av dessa åtgärder består naturligtvis även
efter 2001. Det är därför vår ambition att en fortsatt reformering av
skatteuttaget m.m. skall leda till att behovet av bostadsbidrag minskar
ytterligare under de följande åren. Något behov av någon mer
långtgående reformering av bostadsbidragssystemet finns inte med detta
synsätt. Däremot vill vi starkt betona vikten av att den översyn av
delar bostadsbidragen som utskottet uttalar sig omedelbart genomförs.
Förteckning över de motioner som i hemställan mom. 1 åberopas i
utskottets förslag
--------------------------------------------------------------
Motion 2000/01: Motionär Yrkande nr
--------------------------------------------------------------
Bo202
Marietta de Pourbaix-Lundin
--------------------------------------------------------------
Bo215
Ragnwi Marcelind m.fl. (kd,
m, c)
--------------------------------------------------------------
Bo218
Knut Billing m.fl. (m) 1-7
--------------------------------------------------------------
Bo224
Maud Ekendahl och
Helena Bargholtz (fp)
--------------------------------------------------------------
Bo414
Bo Lundgren m.fl. (m) 10
--------------------------------------------------------------
Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp) 20
--------------------------------------------------------------
MJ711
Lennart Daléus m.fl. (s) 5
--------------------------------------------------------------
MJ764
Bo Lundgren m.fl. (m) 4
--------------------------------------------------------------
Sf273
Alf Svensson m.fl. (kd) 25
--------------------------------------------------------------
So538
Lars Leijonborg m.fl. (fp) 18
--------------------------------------------------------------
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till
anslagsfördelning,
Belopp i 1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------
Anslag Utskottets
förslag
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
21:1 Bostadsbidrag 4 760
000
---------------------------------------------------------
31:1 Boverket 135
765
---------------------------------------------------------
31:2 Räntebidrag m.m. 1 952
000
---------------------------------------------------------
31:3 Statens bostadskreditnämnd: 13 383
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------
31:4 Statens bostadskreditnämnd: 600
Garantiverksamhet 000
---------------------------------------------------------
31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och 50 000
mögelskador
---------------------------------------------------------
31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder 7 000
---------------------------------------------------------
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av 274
bostäder för studenter 000
---------------------------------------------------------
31:8 Statens geotekniska institut 25 284
---------------------------------------------------------
31:9 Lantmäteriverket 416
323
---------------------------------------------------------
31:10 Statens va-nämnd 6 519
---------------------------------------------------------
31:11 Bidrag till bostadsinvesteringar som 135
främjar 000
ekologisk hållbarhet
---------------------------------------------------------
32:1 Länsstyrelserna m.m. 1 864
659
---------------------------------------------------------
32:2 Regionala självstyrelseorgan 25 138
---------------------------------------------------------
34:1 Stöd till lokala investeringsprogram för 1 364
ekologisk hållbarhet 500
---------------------------------------------------------
34:2 Centrum för kunskap om ekologisk 5 169
hållbarhet
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 11 634
740
---------------------------------------------------------