Regeringen har genom beslut den 22 mars 2001 till
riksdagen överlämnat proposition 2000/01:116
Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser om
kommunala bostadsföretag. Regeringens förslag till
riksdagsbeslut framgår av bilaga 1.
En motion, 2000/01:Bo9, har väckts i anslutning
till propositionen. Den är gemensam för samtliga av
utskottets ledamöter från Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet.
Motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av
bilaga 1.
Sammanfattning
Utskottet föreslår riksdagen att lagen (1999:608) om
tillfällig minskning av det generella statsbidraget
vid avyttring av aktier eller andelar i eller
utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. skall
ges förlängd giltighetstid. Förslaget innebär att
lagen skall tillämpas på avyttringar och beslut om
frivillig likvidation t.o.m. den 31 mars 2002 och på
utdelningar och aktieägartillskott t.o.m. den 30
juni 2003.
Utskottets förslag föranleds av proposition
2000/01:116 Förlängd giltighetstid för vissa
bestämmelser om kommunala bostadsföretag. Genom sitt
förslag tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker en följdmotion till propositionen.
Till betänkandet har en reservation fogats (m, kd,
c, fp).
Propositionen
I proposition 2000/01:116 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det
generella statsbidraget vid avyttring av aktier
eller andelar i eller utdelning från kommunala
bostadsföretag, m.m.
Följdmotion
2000/01:Bo9 av Knut Billing m.fl. (m, kd, c, fp):
Riksdagen avslår regeringens proposition
(2000/01:116) Förlängd giltighetstid för vissa
bestämmelser om kommunala bostadsbolag.
Utskottets överväganden
Förlängd giltighetstid för vissa bestämmelser
om kommunala bostadsföretag
Utskottets förslag i korthet:
Riksdagen bör förlänga giltighetstiden för
lagen (1999:608) om tillfällig minskning av
det generella statsbidraget vid avyttring av
aktier eller andelar i eller utdelning från
kommunala bostadsföretag, m.m. Därmed kommer
riksdagen att bifalla propositionens förslag
och avslå det mot detta stående
motionsförslaget. Jämför reservationen (m,
kd, c, fp).
Bakgrund
Särskilda bestämmelser om sanktioner gäller vid
försäljning av aktier eller andelar i samt vid
utdelning från kommunala bostadsföretag.
Bestämmelserna finns i lagen (1999:608) om
tillfällig minskning av det generella statsbidraget
vid avyttring av aktier eller andelar i eller
utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m. (prop.
1998/99:122, bet. 1998/99:BoU11, rskr. 1998/99:251).
De innebär i huvudsak följande.
Om en kommun säljer aktier eller andelar i det
kommunala bostadsbolaget i sådan omfattning att
kommunen förlorar det bestämmande inflytandet i
företaget så skall en minskning av kommunens
generella statsbidrag ske. I sådant fall skall även
bostadsföretagets godkännande som allmännyttigt
återkallas. Likaså skall en kommun som använder sitt
bestämmande inflytande i ett kommunalt
bostadsföretag och härigenom tillför kommunen en
utdelning, som överstiger en skälig avkastning på
det ursprungliga aktiekapitalet, få vidkännas en
minskning av det generella statsbidraget. Regeringen
har föreskrivit att skälig avkastning under
kalenderåret 2001 skall vara 7,5 %.
Om kommunen organiserat sin verksamhet i en
aktiebolagsrättslig koncern skall motsvarande
sanktion inträffa om tillgångar överförs i form av
utdelning eller aktieägartillskott till ett annat
bolag i samma koncern som inte huvudsakligen ägnar
sig åt bostadsförsörjning. Även i det fall
bostadsföretaget träder i frivillig likvidation
skall det generella statsbidraget minskas.
Bestämmelserna trädde i kraft den 19 juni 1999 och
tillämpas på avyttringar och beslut om frivillig
likvidation t.o.m. den 30 juni 2001 och på
utdelningar och aktieägartillskott t.o.m. den 30
juni 2002.
Utskottets ställningstagande
Enligt regeringens förslag i proposition 2000/01:116
skall giltighetstiden för lagen (1999:608) om
tillfällig minskning av det generella statsbidraget
vid avyttring av aktier eller andelar i eller
utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.
förlängas till den 31 mars 2002 vad avser avyttring
av aktier m.m. samt till den 30 juni 2003 vad avser
utdelning m.m. Se vidare regeringens lagförslag,
bilaga 2.
Enligt förslaget i motion 2000/01:Bo9 skall
regeringens proposition avslås. Förslaget motiveras
i allt väsentligt av hänsyn till den kommunala
självstyrelsen.
De kommunala bostadsföretagen har enligt
regeringens i propositionen redovisade principiella
uppfattning en central funktion att fylla på den
svenska bostadsmarknaden. Utskottet delar denna
uppfattning. Företagen är, och har varit, en viktig
förutsättning för att kommunerna skall kunna
fullgöra de uppgifter inom bostadsförsörjningen som
är grunden för nuvarande ansvarsfördelning inom
bostadspolitiken. Det innebär att staten svarar för
att legala och finansiella verktyg finns
tillgängliga för bostadsbyggandet, medan kommunerna
tillsammans med andra aktörer svarar för att de
bostäder som behövs också erbjuds kommunens
invånare. Tillämpningen av hyreslagens
bruksvärdessystem förutsätter att det finns ett
allmännyttigt bostadsbestånd som jämförelsenorm.
Staten har även ett intresse i att de betydande
ekonomiska resurser som under årens lopp tillförts
de kommunala bostadsföretagen inte genom olika
transaktioner överförs till annan kommunal
verksamhet utan behålls inom bostadsförsörjningen.
Det finns många goda skäl för kommunerna att på
olika sätt utveckla sina bostadsföretag. Under
senare år har det emellertid vid flera tillfällen
diskuterats och genomförts ett antal försäljningar
av fastigheter och hela företag av till synes
kortsiktiga politiska och ekonomiska motiv. Vad som
under lång tid byggts upp riskerar att lättvindigt
brytas ned.
Det nuvarande tidsbegränsade sanktionssystemet
infördes mot bakgrund av dessa utförsäljningar.
Syftet med sanktionssystemet är att motverka att
kommunala bostadsföretag säljs ut eller att pengar
förs över från bostadsföretagen till annan
verksamhet i kommunerna under den tid som krävs för
att möjliggöra en bred diskussion om de långsiktiga
förutsättningarna för de allmännyttiga
bostadsföretagens verksamhet.
Samtidigt med införandet av bestämmelserna
beslutade regeringen om direktiv till en särskild
utredare med uppgift att ta fram underlag för
kommande beslut om allmännyttiga bostadsföretag
(Utredningen om allmännyttan och bruksvärdet, Fi
1999:05). Utredningen har lagt fram två betänkanden.
I betänkandet På de boendes villkor (SOU 1999:148)
förordas bl.a. att det skall införas ett särskilt
regelverk för allmännyttiga bostadsföretag och
regler om förköpsrätt för hyresgästerna vid
försäljning av aktier och fastigheter i kommunala
bostadsföretag. En parlamentariskt sammansatt
kommitté (ALLBO-kommittén, Fi 2000:01) har haft som
uppgift att värdera utredningens förslag om olika
verksamhetsformer för icke vinstdrivande företag
m.m. och bedöma behovet av ett nytt regelverk för
sådana företag. ALLBO-kommittén presenterade i ett
delbetänkande den 16 november 2000 (SOU 2000:104)
förslag till en särskild lag med kommunala
beslutsregler vid överlåtelse av aktier eller
andelar i ett kommunalt bostadsföretag och vid
överlåtelse av bostadsfastigheter som ägs av en
kommun eller av ett kommunalt bostadsföretag.
Förslaget innebar att vissa beslut om försäljning av
aktier eller lägenheter i ett kommunalt
bostadsföretag skulle fattas av kommunfullmäktige
med kvalificerad majoritet bestående av två
tredjedelar av avgivna röster. Betänkandet har
remissbehandlats. Den övervägande majoriteten av
remissinstanserna avstyrker betänkandets förslag,
med huvudsaklig hänvisning till det ingrepp det
skulle innebära i den kommunala självstyrelsen.
Några instanser, däribland Svea hovrätt och
Boverket, har som alternativ förordat en förlängning
av gällande bestämmelser i avvaktan på ett nytt
regelverk för allmännyttiga bostadsföretag. De
instanser som hörts under hand har inte haft några
invändningar mot förslaget om förlängning av
gällande bestämmelser. Kommittén som försenats i
sitt arbete har den 26 mars 2001 lämnat sitt
slutbetänkande Allmännyttiga bostadsföretag och
kommunernas boendeplanering (SOU 2001:27).
Kommitténs förslag omfattar dels införandet av en
lag om allmännyttiga bostadsföretag, dels att i en
lag om rätt till förköp en reglering sker av en
företrädesordning vid försäljning av kommunalt
fastighetsbestånd eller aktier i kommunalt
bostadsföretag. Vidare omfattar kommitténs
överväganden ett flertal frågor som gäller den
enskildes rätt till bostad och kommunernas ansvar
för boendeplaneringen.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att
ALLBO-kommitténs förslag och remissinstansernas
synpunkter på dem avvaktas innan slutlig ställning
tas till vilka regler som skall gälla vid avyttring
av kommunala bostadsföretag eller deras fastigheter.
Utskottet delar denna uppfattning.
Därtill kommer att regeringen genom
tilläggsdirektiv givit Kommundemokratikommittén (Ju
2000:03, dir. 2001:36) i uppdrag att presentera ett
förslag till vad som i propositionen benämns som en
demokratigaranti. Kommittén har bl.a. i uppdrag att
överväga hur avgöranden på kommunal nivå av
långsiktig karaktär och av stor principiell
betydelse kan skyddas mot kortsiktigt framhastade
beslut. Den skall också utreda behovet av särskilda
bestämmelser för sådana avgöranden. Om kommittén
finner att det finns behov av särskilda
bestämmelser, skall den i första hand överväga en
modell med krav på två likalydande beslut i den
beslutande församlingen med mellanliggande val. Det
står dock kommittén fritt att komma med förslag på
andra typer av bestämmelser med samma syfte.
Kommittén skall analysera hur förslagen förhåller
sig till principen om den kommunala självstyrelsen
enligt regeringsformen och se till att de förslag
som lämnas inte kommer i konflikt med denna princip.
Kommittén skall lämna förslag till de
författningsändringar som den anser befogade.
Resultatet av uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 30 september 2001.
De skäl som ovan redovisats - och som också
regeringen anför i propositionen - för att motverka
utförsäljningar av de kommunala bostadsföretagen och
deras fastighetsbestånd i avvaktan på permanenta
regler kvarstår. Utskottet anser mot denna bakgrund
att de nuvarande bestämmelserna om sanktioner vid
försäljning av aktier eller andelar i samt vid
utdelning från kommunala bostadsföretag m.m. bör
tillämpas även efter den 30 juni 2001 respektive den
30 juni 2002, dock längst till den 31 mars 2002
respektive den 30 juni 2003. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med avslag på motion
2000/01:Bo9 (m, kd, c, fp) antar det av regeringen
framlagda lagförslaget.
Bristen på bostäder riskerar i flera kommuner att
leda till allvarliga problem för regionens och
landets ekonomiska tillväxt. Syftet med det
tillfälliga sanktionssystemet är bl.a. att
genererade överskott i bostadsföretagen även
fortsättningsvis kan användas i
bostadsförsörjningen, t.ex. genom nyproduktion. Det
kan dock inte uteslutas att berörda kommuner - som
ett led i en ökad nyproduktion - har behov av en
omdisponering av tillgängliga medel utöver de
gränser som anges i lagen. Regeringen har därför i
propositionen tydliggjort att lagen innehåller en
särskild bestämmelse (7 § första stycket 3) som ger
regeringen en möjlighet att befria från
sanktionsreglerna i sådana fall.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation.
Förlängd giltighetstid för vissa
bestämmelser om kommunala bostadsföretag
av Knut Billing (m), Ulla-Britt Hagström (kd),
Sten Andersson (m), Inga Berggren (m), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne
Ångström (fp) och Agne Hansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag borde ha följande
lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:608) om tillfällig minskning
av det generella statsbidraget vid avyttring av
aktier eller andelar i eller utdelning från
kommunala bostadsföretag, m.m. Därmed bifaller
riksdagen motion 2000/01:Bo9.
Ställningstagande
Vi motsätter oss regeringens förslag om en
förlängning av lagen (1999:608) om tillfällig
minskning av det generella statsbidraget vid
avyttring av aktier eller andelar i eller utdelning
från kommunala bostadsföretag, m.m. (den s.k.
stopplagen). Regeringens förslag utgör ytterligare
ett exempel på bristande respekt för den lokala
demokratin och den grundlagsstadgade kommunala
självstyrelsen.
Regeringsformens portalparagraf (1 kap. 1 §) slår
fast att den kommunala självstyrelsen är en av de
två grundläggande beståndsdelarna i den svenska
demokratin. All offentlig makt i Sverige utgår från
folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri
åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den
förverkligas genom ett representativt och
parlamentariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse.
En decentraliserad förvaltning har ansetts vara
väsentlig från demokratisk synpunkt. I kommunen är
det lättare att hålla fortlöpande kontakt mellan
beslutsfattare och enskilda.
Vi ser med stor oro på den tydliga tendensen att
regeringen vill kringskära den kommunala
självstyrelsen.
Kommunerna måste tillåtas fatta sina egna beslut
och hitta de lösningar som passar dem bäst. Statliga
pekpinnar och sanktionssystem som bakbinder de
kommuner som valt andra vägar än de regeringen pekar
ut skall inte förekomma. Det behöver betonas att det
alltid skall vara kommunen själv som avgör hur
mycket eller hur litet av bostadsbeståndet som skall
vara i kommunens ägo. Vårt förslag till
riksdagsbeslut innebär inte ett ställningstagande
emot kommunala bostadsföretag utan är ett
ställningstagande för den kommunala självstyrelsen.
Den demokratiskt uttryckta folkviljan i kommunerna
måste respekteras. Om riksdagen bifaller
regeringsförslaget kommer de kommunalt folkvalda att
hindras att fatta beslut i enlighet med den politik
de finner bäst gagna kommunmedborgarnas intressen
och för vilken de vunnit majoritet i fria och
allmänna kommunala val.
Stopplagen medger en dispensmöjlighet för kommuner
som, enligt regeringens uppfattning, har godtagbara
skäl att vidta sådana åtgärder som i annat fall
skall bestraffas med minskade statsbidrag. Sådana
skäl kan vara att en rekonstruktion av det kommunala
bostadsföretaget är nödvändig, att kommunen befinner
sig i en allvarlig ekonomisk situation och att den
nu aktuella åtgärden är nödvändig för att sanera
kommunens ekonomi eller om det annars finns
särskilda skäl. Dispensregeln är ett exempel på
vilka konsekvenser en lagstiftning av stopplagens
karaktär kan få. Det är oacceptabelt att regeringen
godtyckligt skall kunna avgöra vilka skäl som är
tillräckliga för att en kommun skall kunna begära
dispens. Det finns en uppenbar risk för att
välskötta kommuner kommer att bli lidande och att
färgen på den politiska majoriteten i kommunen i
vissa fall kan bli avgörande för om dispens beviljas
eller inte. Lagar som öppnar för sådana konsekvenser
skall över huvud taget inte stiftas och således inte
heller få förlängd giltighetstid.
Det är inte en statlig uppgift att fatta beslut om
handhavandet av de kommunalt ägda bostadsföretagen.
Sådana ställningstaganden måste i stället göras i
kommunerna, mot bakgrund av förhållandena i det
enskilda fallet och på det sätt den demokratiskt
valda kommunmajoriteten, liksom majoriteten i
bostadsföretagets styrelse, finner lämpligt.
Vid införandet av stopplagstiftningen 1999 hade
flera remissinstanser invändningar mot förslaget. De
menade att förslaget skulle strida mot den kommunala
självstyrelsen.
När stopplagen föreslogs ansåg regeringen att det
inte fanns tid att inhämta Lagrådets yttrande utan
hänvisade i stället till ett tidigare yttrande.
Lagrådet hade tidigare (prop. 1995/96:213) godtagit
en lag som medgav en minskning av statsbidragen för
en kommun som höjde den kommunala skattesatsen. Med
hänvisning till detta, och att lagen föreslogs vara
tidsbegränsad, ansåg regeringen att stopplagen var
förenlig med den kommunala självstyrelsen.
Genom ett ingripande av bostadsutskottet
inhämtades emellertid Lagrådets yttrande. Lagrådet
uttalade att det fanns skillnader mellan
stopplagstiftningen och det av regeringen åberopade
ärendet. Ärendet rörande den kommunala skattesatsen
byggde på ett samband mellan ökade skatteintäkter
och minskade statsbidrag. När det gällde
stopplagstiftningen gjorde sig inte sambandet lika
starkt gällande, eftersom det generella
statsbidraget används som sanktion mot ett oönskat
beteende inom ett enskilt område av den kommunala
verksamheten. Lagrådet påpekade också att ett sådant
ekonomiskt samband saknas i de fall kommunerna
säljer sitt bostadsföretag uteslutande av
ideologiska skäl.
Lagrådet uttalade vidare att förslaget var avsett
att ge samma resultat som en långtgående
förbudslagstiftning eller mycket restriktiva
tillståndsregler. Lagrådet ansåg dessutom att det
knappast kan ha varit avsikten med det generella
statsbidraget att det skulle kunna användas som ett
påtryckningsmedel gentemot enskilda kommuner för
speciella ändamål. Sammanfattningsvis ifrågasatte
Lagrådet allvarligt om en inskränkning i den
kommunala självstyrelsen borde göras på det sätt som
stopplagstiftningen innebär.
Enligt vår mening bör riksdagen med bifall till
flerpartimotionen 2000/01:Bo9 (m, kd, c, fp) avslå
regeringens proposition 2000/01:116 Förlängd
giltighetstid för vissa bestämmelser om kommunala
bostadsbolag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Med hänvisning till den motivering som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet
att riksdagen fattar följande beslut.
Förlängd giltighetstid för vissa
bestämmelser om kommunala bostadsföretag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:608) om tillfällig
minskning av det generella statsbidraget vid
avyttring av aktier eller andelar i eller
utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.
enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2000/01:116 och avslår motion
2000/01:Bo9.
Reservation (m, kd, c, fp)
Stockholm den 17 maj 2001
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Anders Ygeman (s), Sten Lundström (v), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp), Carina
Adolfsson Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Agne
Hansson (c).
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:608) om
tillfällig minskning av det generella statsbidraget
vid avyttring av aktier eller andelar i eller
utdelning från kommunala bostadsföretag, m.m.
Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelserna
till lagen (1999:608) om tillfällig minskning av det
generella statsbidraget vid avyttring av aktier
eller andelar i eller utdelning från kommunala
bostadsföretag, m.m. skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i Denna lag träder i
kraft den 19 juni 1999 kraft den 19 juni 1999
och tillämpas på och tillämpas på
avyttringar och beslut om avyttringar och beslut om
frivillig likvidation frivillig likvidation
till och med den 30 juni till och med den 31 mars
2001 och på utdelningar 2002 och på utdelningar
och aktieägartillskott och aktieägartillskott
till och med den 30 juni till och med den 30 juni
2002. Lagen tillämpas 2003. Lagen tillämpas
dock inte på utdelningar dock inte på utdelningar
och aktieägartillskott och aktieägartillskott
som hänför sig till som hänför sig till
räkenskapsår som löpt ut räkenskapsår som löpt ut
före den 1 januari 1999. före den 1 januari 1999.
-----------------------------------------------------