Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2000/01:AU01

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

2000/01

AU1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för
år 2001 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och
14 Arbetsliv. Ramen för utgiftsområde 13 uppgår till 63 miljarder kronor
och ramen för utgiftsområde 14 uppgår till 8,5 miljarder kronor.
Utgiftsområde 13 sammanfaller med det nya politikområdet Arbetsmarknads-
politik. Anslagen inom utgiftsområde 13 hänför sig främst till kontant-
stödet vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik. Utgiftsområde 14 är
indelat i tre politikområden. Dessa är arbetslivspolitik, jämställdhets-
politik och en del av politikområdet effektiv statsförvaltning. Anslagen
inom utgiftsområde 14 hänför sig därmed till arbetslivsfrågor, jämställd-
hetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor.

I betänkandet behandlas också ett stort antal motionsförslag, drygt 160,
som väckts under allmänna motionstiden och några motioner som väckts
under förra årets allmänna motionstid. Där behandlas även ett förslag
från Riksdagens revisorer om arbetslinjens tillämpning för de äldre.

I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt-
ningen av arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken och konstaterar att
utvecklingen på arbetsmarknaden inger tillförsikt även om det finns ett
antal riskfaktorer för framtiden, däribland regionala skillnader i sys-
selsättning och hög arbetslöshet i vissa grupper. Utskottet konstaterar
att målet om att halvera arbetslösheten år 2000 uppnåddes i oktober då
4,0 % av arbetskraften var arbetslös enligt SCB:s arbetskraftsundersök-
ningar (AKU).

För år 2001 drar utskottet slutsatsen att sysselsättningen kommer att öka
och arbetslösheten minska. Målet är nu, betonar utskottet, att återgå
till full sysselsättning. Detta förutsätter att arbetsmarknaden fungerar
väl. Också insatser inom arbetslivspolitiken och på andra områden har
betydelse i sammanhanget.

På utgiftsområde 13 föreslås att 14,9 miljoner kronor av inflytande ar-
betsmarknadsavgifter skall få användas för tillsyn av arbetslöshetsför-
säkringen. Det nya anslaget Bidrag till arbetslöshetsersättning och akti-
vitetsstöd omfattar i princip samtliga former av kontantstöd som kan
lämnas vid arbetslöshet eller vid deltagande i vissa arbetsmarknadspoli-
tiska program. Genom att de nu samlas under ett anslag ökar flexibilite-
ten i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsverket föreslås få disponera
inkomsterna från finansieringsbidrag vid arbetspraktik för användning
till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Den lägsta ersättningsnivån för dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska
program föreslås bli höjd från nuvarande 103 kr per dag till 143 kr från
år 2001. Höjningar planeras även åren 2002 respektive 2003. Också för
deltagare i ungdomsgarantin som inte är berättigade till arbetslöshetser-
sättning, eller som uppbär försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen när
han eller hon börjar delta i verksamheten, föreslås en höjning från nuva-
rande ersättning på 1 967 kr per månad till 2 562 kr från år kommande
årsskifte.

När det gäller arbetsmarknadsutbildning och andra arbetsmarknadspolitiska
program betonar utskottet vikten av satsningar på högkvalitativa yrkesut-
bildningar, särskilt inom bristyrkesområden, eftersom detta underlättar
möjligheterna att få ett reguljärt arbete.

Utskottet betonar att funktionshindrade skall ha samma möjligheter som
övriga att delta i arbetslivet och understryker behovet av ett samlat
grepp över insatserna för stöd till arbetshandikappade. Utskottet före-
slår ett tillkännagivande till regeringen om detta. När ekonomiskt utrym-
me finns, och lämpligen i samband med att nivån i arbetslöshetsförsäk-
ringen tas upp nästa gång, bör enligt utskottet möjligheterna också prö-
vas att justera nivån på den maximala inkomst som får läggas till grund
för lönebidraget.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att det i fortsättningen bör
ankomma på regeringen att, utan riksdagens hörande, godkänna vilka bran-
scher Samhall AB skall verka inom. Utskottet understryker dock att val av
bransch kan ha betydande regionalpolitiska konsekvenser, vilket bör upp-
märksammas. Det övergripande syftet med Samhalls verksamhet skall även i
fortsättningen underställas riksdagen för prövning.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) föreslås tillfö-
ras ytterligare 6 miljoner kronor i anslagsmedel, bl.a. därför att insti-
tutets uppgifter utvidgas.

På utgiftsområde 14 Arbetsliv föreslås en anslagsökning med 70 miljoner
kronor för personalförstärkningar samt metod- och kompetensutveckling
inom Arbetsmiljöverket samt med 2 miljoner kronor till Jämställdhetsom-
budsmannen eftersom arbetet med rådgivning och stöd kommer att utökas
till följd av nyligen beslutade ändringar i jämställdhetslagen.

Reservationer och särskilda yttranden

I en gemensam reservation av företrädarna för Moderaterna, Kristdemokra-
terna, Centerpartiet och Folkpartiet kritiserar de inriktningen på ar-
betsmarknads- och arbetslivspolitiken. De fyra partierna pekar på att ca
en miljon människor i arbetsför ålder saknar ett riktigt arbete. På många
håll utanför storstadsområdena är arbetslösheten fortfarande hög. För att
nå den sysselsättningsnivå som gällde i slutet av 1980-talet krävs att
minst 300 000 nya arbetstillfällen skapas.

Om detta skall vara möjligt krävs ett bättre näringsklimat på alla håll i
landet liksom en politik som underlättar företagande och tillväxt. Kraft-
fulla åtgärder måste till för att förhindra att den omfattande obalansen
på arbetsmarknaden permanentas.

Skatte- och avgiftssystemen skapar orimliga marginaleffekter och måste
reformeras. Det måste finnas möjligheter att påverka den egna livssitua-
tionen och det måste löna sig att arbeta. Arbetsmarknadspolitiken måste
moderniseras och kunna anpassas till varierande förhållanden i olika
delar av landet. Lönebildningen behöver förändras. Arbetsrättsliga regle-
ringar som skapar problem för nytillträdande på arbetsmarknaden men också
för bl.a. småföretagen måste undanröjas.

Arbetsmarknadslagstiftningen måste göras mer flexibel. En allmän obliga-
torisk arbetslöshetsförsäkring med höjd egenfinansiering bör införas.
Arbetsmarknadspolitiken skall stimulera till arbete och det lokala ansva-
ret för de arbetslösas situation stärkas. Insatser för arbetslösa måste
riktas mot bristyrkesutbildning och meningsfulla yrkesinriktade utbild-
ningar. Tillsättande av lediga arbeten skall ha hög prioritet. Utbildning
och kompetens betonas, bl.a. genom införande av system med personliga
utbildningskonton och lärlingssystem. Sveriges nationella handlingsplan
för sysselsättning bör utformas i enlighet med EU:s sysselsättningsrikt-
linjer.

Totalt har 32 reservationer och ett antal särskilda yttranden avgivits i
ärendet.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:A229 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bildande av nya konst- och kulturstiftelser som regelbundet
delar ut långvariga stipendier för den fria kulturen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda möjligheter för etablering av fristående
agenturer och distributionsfirmor,

1999/2000:Kr314 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett rådgivningscenter för dansare,

Motion väckt med anledning av Riksdagens revisorers förslag 2000/01:RR13

2000/01:A8 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att staten som arbetsgivare skall föregå med gott exempel.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 2000

2000/01:A203 av Göte Wahlström och Christina Nenes (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om behovet av översyn av försäkringsskyddet för i motionen angivna
grupper.

2000/01:A204 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det föreligger behov av höjning av krontalstaket för löne-
bidrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det föreligger behov av höjning av bidraget till arbetsbi-
träde.

2000/01:A206 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att prioritera mindre företag i de nationella arbetsmarknadspo-
litiska målen och utvecklinsstrategierna.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pengar öronmärks för enmansföretagen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utbetalningen bör ske enligt ett system som anpassas till
dessa företags förutsättningar.

2000/01:A209 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om förslag till regelverk för decentraliserade åtgärder för ar-
betshandikappade.

2000/01:A211 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om försöksverksamhet med ungdomsarbetsförmedlingar.

2000/01:A212 av Inger Lundberg (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att inom arbetsmarknadspolitiken öka utrymmet för kompetensut-
veckling i svenska för förvärvsarbetande invandrare.

2000/01:A215 av Ingegerd Saarinen (mp) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om en utredning av företagsanpassat arbetsmarknadsstöd.

2000/01:A216 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om yrkesinriktad svenskundervisning inom arbetsmarknadsutbildning-
en.

2000/01:A217 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de långtidsarbetslösas och framför allt de långtidsarbetslösa
invandrarnas rätt till egna initiativ, eget ansvar och egen makt över sin
vardag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fristående aktivitetscentrum drivna på entreprenad av arbetslö-
sa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kompetenskonto för socialbidragstagare.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om studiecheckar som de arbetslösa efter egen planering kan ut-
nyttja för kompetenshöjning och kompletterande utbildningar.

2000/01:A219 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson (kd) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att utreda möjligheten att införa sabbatsår.

2000/01:A220 av Camilla Sköld Jansson m.fl. (v) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en rapport kring Samhallskoncernens regionalpolitiska hänsyns-
tagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anför som nedbrytning av Samhallkoncernens sysselsättningsmål på regional
basis.

2000/01:A223 av Barbro Feltzing (mp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att ett kooperatörsbidrag bör utgå vid arbete i sociala ar-
betskooperativ.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheten till ett stimulansbidrag för handledar-
löner i sociala arbetskooperativ.

2000/01:A228 av Lars Wegendal m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om en översyn av verksamheten på Samhall i syfte att stärka de ar-
betshandikappades ställning på arbetsmarknaden.

2000/01:A230 av Lena Sandlin-Hedman och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om en arbetsmarknadspolitik för hållbar integration.

2000/01:A234 av Margareta Andersson och Kenneth Johansson (c) vari yrkas

Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten att överklaga Kon-
taktrådets beslut när ett företag anser sig ha blivit utsatt för osund
konkurrens av Samhall.

2000/01:A235 av Laila Bäck och Helena Zakariasén (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om friår.

2000/01:A236 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om lönebidraget.

2000/01:A237 av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (s) vari
yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om skogsvårdsjobb och arbetsmarknadspolitik.

2000/01:A241 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om funktionshindrades arbetsmarknad och behovet av samordning.

2000/01:A244 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av reformer för att bryta det växande utanförskapet
och tudelningen av Sverige.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att möta framtidens utmaningar.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa ett dynamiskt samhällsklimat.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av att skapa förutsättningar för arbete åt alla.

2000/01:A247 av Ola Karlsson m.fl. (m, kd ,c ,fp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Samhalls uppgifter.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om större flexibilitet med de individuellt anpassade kostnadser-
sättningarna.

2000/01:A248 av Ragnwi Marcelind (kd) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utvärdera vinstsyftet med Samhall, så att detta inte leder
till att rekrytering från Samhalls egentliga målgrupp minskar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att arbetet med utbildningsinsatser intensifieras så att fler
övergångar kan ske.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att närmare utreda frågan om lönebidragen.

2000/01:A254 av Cristina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker (m)
vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om nödvändigheten av att unga arbetshandikappade får möjlighet till
lönebidrag framför sjukpension.

2000/01:A255 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att beakta behovet av undersköterskor för framtiden och därmed i
dialog med Arbetsmarknadsverket se positivt på vårdutbildning såsom en
arbetsmarknadsåtgärd.

2000/01:A256 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari yrkas

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av ett friår.

2000/01:A258 av Cristina Husmark Pehrsson (m) vari yrkas

Riksdagen begär att regeringen uppdrar åt Arbetsmarknadsverket att ta
fram metoder för validering av tidigare inhämtad kunskap i enlighet med
vad som i motionen anförs.

2000/01:A260 av Johan Pehrson (fp) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om den låga nivån på lönebidraget.

2000/01:A263 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om den djupa arbetsmarknadspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitikens tre ben.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunal arbetsmarknadspolitik.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetets goda värde.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en bredare arbetsmarknad.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tjänstejobb.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av åtgärder för fler jobb genom företag.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsförmedlingarnas uppgifter.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de privata arbetsförmedlingarna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om rörlighet på arbetsmarknaden.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om jämställdhet på arbetsmarknaden.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av fler kvinnliga företagare.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadsutbildningen.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utvärdering av aktivitetsgarantin.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en utvärdering av åtgärden arbetspraktik.

16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till hur åtgärden
förstärkt anställningsstöd kan fasas ut.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de långtidsarbetslösas situation.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de äldre på arbetsmarknaden.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ungdomsarbetslöshet.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om invandrares möjligheter på arbetsmarknaden.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kompentensutveckling.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de arbetshandikappades situation.

27. Riksdagen, med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag, anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt
uppställning:
Anslag

Regeringens
förslag
Anslagsföränd-
ring
22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
4 458 277
-800 000
22:2
Bidrag till arbets-
löshetsersättningen
och aktivitetsstöd
38 962 000
-4 400 000
22:3
Köp av arbetsmark-
nadsutbildning och
övriga kostnader
5 761 086
-1 490 000
22:4
Särskilda insatser
för arbetshandikappa-
de
6 975 607
120
22:10
Bidrag till Samhall
AB
4 262 419
50
Summa utgiftsområde
63 030 635
-6 520 000
2000/01:A267 av Marina Pettersson (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om "50 000-kronan" som arbetsmarknadsåtgärd.

2000/01:A268 av Lennart Kollmats (fp) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att möjligheten att använda s.k. otraditionella medel bör finnas
kvar även efter den 31 december 2000.

2000/01:A269 av Torgny Danielsson m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om svensk-norska avtal om gemensam tillämpning av flyttbidrag samt
deltidsarbetslösas rätt till arbetslöshetsersättning.

2000/01:A270 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om arbetsmarknadspolitik för Värmland.

2000/01:A273 av Margareta Sandgren (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att överväga ett stimulansbidrag vid av arbetsförmedlingen anvi-
sad aktivitet.

2000/01:A274 av Hans Hoff m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om arbetsmarknadspolitiken med fokus på högkvalitativa insatser och
ökade möjligheter för rehabiliterade att återvända till arbetsmarknaden.

2000/01:A278 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitikens inriktning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målen för arbetsmarknadspolitiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsförmedlingens resurser och roll.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om långtidsarbetslösa.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om anställningsstödets storlek och regelverk.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ungdomsarbetslösheten och ersättningen för deltagande i den
kommunala utvecklingsgarantin.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av AMV och besparingar inom myndigheten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen och förenklingen av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lärlingsutbildning som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sabbatsår/friår.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om datortek och datautbildning.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om starta-eget-bidraget.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om statliga myndigheter och finansieringsbidraget för arbetsprak-
tik.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffande av flyttningsbidraget.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att om det vid en omförhandling av nivån på lönebidrag förelig-
ger risk för uppsägning skall en sänkning av lönebidrag inte genomföras.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nivån på lönebidrag i ideella organisationer.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Samhall AB.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetarskyddsverket.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Arbetslivsinstitutet och dess utbildningsinsatser.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en svensk handlingsplan för att genomföra de åtgärder mot ar-
betslöshet vilka EU-länderna gemensamt kommit fram till.

32. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2001 anvisa anslagen under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad med följande uppställning:

Anslag

Regeringens
förslag
Anslagsföränd-
ring
22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
4 458 277
-50 000
22:2
Bidrag till arbets-
löshetsersättning och
aktivitetsstöd
38 962 000
-7 030 000
22:3
Köp av arbetsmark-
nadsutbildning och
övriga kostnader
5 761 086
-2 060 000
22:4
Särskilda insatser
för arbetshandikappa-
de
6 975 607
+100 000
22:10
Bidrag till Samhall
AB
4 262 419
-100 000
Summa utgiftsområde
63 030 635
-9 140 000
och utgiftsområde 14 Arbetsliv med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag, enligt uppställning (tusental kronor):

Anslag

Regeringens
förslag
Anslagsföränd-
ring
23:1
Arbetarskyddsverket
550 413
-70 000
23:2
Arbetslivsinstitutet
321 318
-50 000
23:3
Särskilda utbild-
ningsinsatser
46 000
-20 000
23:9
Medlingsinstitutet
45 207
-26 000
Summa utgiftsområde
8 541 971
-166 000
2000/01:A281 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om gröna jobb och reglerna inom arbetsmarknadspolitiken.

2000/01:A282 av Siv Holma och Lena Olsson (v) vari yrkas

Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag till förändringar i
enlighet med vad i motionen anförs om att omvandla sjukbidrag till löne-
bidrag inklusive annan ersättning när man arbetar.

2000/01:A286 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om behovet av att ändra benämningen utomnordiska medborgare till
utrikesfödda som prioriterad grupp inom arbetsmarknadspolitiken.

2000/01:A287 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om projektet Gröna jobb i Värmland.

2000/01:A288 av Ana Maria Narti (fp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att flytta en andel av AMS resurser till Kulturde-
partementets budget som en direkt förstärkning av kulturens ekonomi.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bildande av nya konst- och kulturfonder och stiftelser som
regelbundet delar ut långvariga stipendier och garanterar att täcka kul-
turens investeringsbehov.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om etablering av fristående agenturer och distributionsfirmor inom
kulturens områden.

2000/01:A289 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om arbetsmarknadsutbildning.

2000/01:A292 av Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om en översyn av regelverket för att en arbetskraftspendling skall
komma till stånd.

2000/01:A294 av Raimo Pärssinen (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om förmedling av arbetskraft till företag.

2000/01:A295 av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (s) vari
yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om att aktivt använda kooperativa företag som ett medel att minska
arbetslösheten.

2000/01:A300 av Paavo Vallius m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om de handläggande myndigheterna för arbetshandikappade.

2000/01:A301 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om införande av en
allmän arbetslöshetsförsäkring i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en förändrad arbetsmarknadspolitik.

3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 13 politikområde 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-
nader för år 2001 4 358 277 000 kr.

4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 13 politikområde 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd för år 2001 37 019 000 000 kr.

5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 13 politikområde 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader för år 2001 4 896 923 000 kr.

6. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikom-
råde 22:9 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna
för år 2001 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen besluta att låta anslaget till utgiftsområde 13 politikområ-
de 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för år 2001 utgå
i enlighet med vad som anförs i motionen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om privatisering av Lernia AB.

9. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Ar-
betsmarknadspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.

10. Riksdagen avslår regeringens förslag att inkomster från finansie-
ringsbidrag vid arbetspraktik skall redovisas mot ramanslaget 22:2 Bidrag
till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd i enlighet med vad som
anförs i motionen.

11. Riksdagen avslår regeringens förslag om lägsta ersättningsnivå i
aktivitetsstödet i enlighet med vad som anförs i motionen.

12. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i Samhall AB:s
bolagsordning i enlighet med vad som anförs i motionen.

13. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 14 politikområde 23:1 Arbetarskyddsverket för år 2001
460 413 000 kr.

14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 14 politikområde 23:2 Arbetslivsinstitutet för år 2001
303 646 000 kr.

15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 14 politikområde 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. för
år 2001 43 700 000 kr.

16. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikom-
råde 23:4 Arbetsdomstolen för år 2001 utgå i enlighet med vad som anförs
i motionen.

17. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikom-
råde 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
för år 2001 utgå i enlighet med vad som anförs i motionen.

18. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 14 politikområde 23:9 Medlingsinstitutet för år 2001
25 207 000 kr.

19. Riksdagen beslutar att låta anslaget till utgiftsområde 14 politikom-
råde 24:1 Jämställdhetsombudsmannen för år 2001 utgå i enlighet med vad
som anförs i motionen.

20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till ut-
giftsområde 14 politikområde 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder för år
2001 6 853 000 kr.

21. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14
politikområde 1:3 Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2001
32 193 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.

22. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet
Arbetsliv i enlighet med vad som anförs i motionen.

23. Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet
Jämställdhetspolitik i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:A302 av Sofia Jonsson (c) vari yrkas Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om statligt stöd för
projektet Gröna jobb.

2000/01:A303 av Ola Rask och Eva Arvidsson (s) vari yrkas Riksdagen till-
kännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det kloka
i införande av ett pendlingsstöd för byggnadsarbetare.

2000/01:A304 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att arbetshandikappade behandlas med respekt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade möjligheter till valfrihet också för arbetshandikappade.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om tydligare regelverk och föreskrifter avseende stöden till ar-
betshandikappade.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stärka de arbetshandikappades möjligheter till rehabilite-
ring och arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om betydelsen av att incitamenten ändras för rehabilitering och
nyanställningar.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att stöden till arbetshandikappade kontinuerligt skall utvärde-
ras och offentligt redovisas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om de grundläggande principerna för stöden till arbetshandikappa-
de.

2000/01:A305 av Tullia von Sydow och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om bristyrkesutbildning inom vård- och omsorgssektorn.

2000/01:A306 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt uppställ-
ning:

Anslag

Regeringens
förslag
Anslagsföränd-
ring
22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
4 458 277
-4 458 277
22:2
Bidrag till arbets-
löshetsersättning och
aktivitetsstöd
38 962 000
-3 439 000
22:3
Köp av arbetsmark-
nadsutbildning och
övriga kostnader
5 761 086
-5 761 086
22:4
Särskilda åtgärder
för arbetshandikappa-
de
6 975 607
-6 975 607
22:5
Rådet för Europeiska
socialfonden i Sveri-
ge
92 400
-92 400
22:6
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
1995-1999
234 344
-234 344
22:7
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
2000-2006
1 663 000
-1 663 000
22:8
Institutet för ar-
betsmarknadspolitisk
utvärdering
20 093
-20 093
22:9
Bidrag till administ-
ration av grundbelopp
till icke anslutna
63 244
-63 244
22:10
Bidrag till Samhall
AB
4 262 419
-4 262 419
22:11
Bidrag till Stiftel-
sen Utbildning Nord-
kalotten
7 229
-7 229
22:12
Bidrag till lönega-
rantiersättningen
530 000
0
22:13
Anslag Lernia AB
936
-936
Summa utgiftsområde
63 030 635
-26 977 463
2000/01:A307 av Margareta Andersson m.fl. (c) vari yrkas

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv en-
ligt uppställning:

Anslag

Regeringens
förslag
Anslagsföränd-
ring
22:10
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

3 874 237
23:11
Köp av arbetsmark-
nadsutbildning och
övriga kostnader

5 656 086
23:12
Särskilda åtgärder
för arbetshandikappa-
de

7 000 053
23:13
Rådet för Europeiska
socialfonden i Sveri-
ge

92 400
23:14
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
1995-1999

234 344
23:15
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
2000-2006

1 663 000
23:16
Institutet för ar-
betsmarknadspolitisk
utvärdering

13 979
23:17
Bidrag till adminis-
tation av grundbelopp
till icke anslutna

63 398
23:18
Bidrag till Samhall
AB

4 262 419
23:19
Bidrag till Stiftel-
sen Utbildning Nord-
kalotten

7 229
23:20
Lernia AB

936
Summa utgiftsområde
8 541 971
22 868 081
Riksdagen beslutar uppta nya anslag enligt ovan för utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv.

2000/01:A311 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om lönebidragen.

2000/01:Fi210 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inrättandet av övergångsarbetsmarknader.

2000/01:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

17. Riksdagen anvisar för budgetåret 2001 anslagen under utgiftsområde 13
Arbetsmarknad, utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställningen i bilaga
2.

2000/01:Sk323 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

57. Riksdagen beslutar om att återgå till enhetliga regler för anställ-
ningsstöd i enlighet med vad som anförs i motionen.

2000/01:Sk795 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen an-
förs om behoven av att skyndsamt lösa problemen med s.k. gränsgångare i
samråd med övriga nordiska regeringar.

2000/01:Sf611 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om individualisering av och samordning och samverkan på lokal nivå
kring arbetsmarknadspolitiken.

2000/01:Sf617 av Ana Maria Narti m.fl. (fp) vari yrkas

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om självständiga aktivitetscentrum drivna av arbetslösa svenskar
och invandrare.

2000/01:So354 av Kenneth Johansson m.fl. (c) vari yrkas

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett utökat och mer flexibelt lönebidragssystem.

2000/01:So358 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en decentraliserad och flexibel arbetsmarknadspolitik för ökad
livskvalitet.

2000/01:So457 av Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (kd) vari yrkas

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser inriktade på
unga, lågutbildade mödrar.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att som förebyggande insats initiera gruppverksamheter för
unga, lågutbildade och arbetslösa mödrar till hjälp för återuppbyggnad av
självförtroende och att utarbeta individuella framtidsplaner där studie-
och yrkesinrikting ingår.

2000/01:So538 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en höjning av krontalstaket för lönebidraget så att stimulansen
och kompensationen även kan komma mer kvalificerade tjänster till del.

2000/01:Kr345 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om projektet Kulturarvs-IT.

2000/01:Kr346 av Lennart Kollmats och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

9. Riksdagen begär att regeringen återför möjligheter till s.k. otradi-
tionella medel till länsarbetsnämnderna.

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av ett rådgivningscenter för dansare.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kultur- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

2000/01:Kr701 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari yrkas

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att överväga att
föra över mer pengar från arbetsmarknad till kultur.

2000/01:Ub280 av Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bristen på yrkesutbildad arbetskraft i Gävleborgs län.

2000/01:Ub281 av Mikael Odenberg m.fl. (m) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om arbetsmarknadspolitikens konsekvenser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om det växande utanförskapet på arbetsmarknaden.

2000/01:Ub323 av Stefan Attefall m.fl. (kd) vari yrkas

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om lärlingsutbildning som arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

2000/01:T229 av Owe Hellberg (v) vari yrkas

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Gävleborgs län till försökslän för att använda arbets-
marknadsutbildningsmedel inom NO/TE-utbildning.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att göra Gävleborgs län till försökslän för starta-eget-bidrag
till icke arbetslösa, där en samfinansiering sker mellan ALMI, länssty-
relsen och länsarbetsnämnden.

2000/01:N266 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behoven av en arbetsmarknadspolitisk reform.

2000/01:N268 av Yvonne Ångström m.fl. (fp) vari yrkas

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att arbetsmarknadspolitiska medel skall kunna användas friare.

2000/01:N324 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om framtidens arbetsmarknad.

2000/01:N325 av Runar Patriksson (fp) vari yrkas

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de arbetsmarknadspolitiska medlen skall användas friare i
samtliga län.

2000/01:N388 av Matz Hammarström m.fl. (mp) vari yrkas

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att också arbetande skall få starta-eget-bidrag.

Innehållsförteckning

Elanders Gotab, Stockholm 2000

2000/01:AU1
Bilaga 2

241

Utskottet

1. Allmänna frågor

1.1 Propositionen

Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är god, arbetslösheten minskar
och sysselsättningen ökar.

Hög sysselsättning är grunden för välfärden. Åtgärder genomförs för att
ytterligare pressa tillbaka arbetslösheten. Målet om att sänka den öppna
arbetslösheten till 4 % år 2000, det s.k. halveringsmålet, har så gott
som uppnåtts. Mätt som årsgenomsnitt beräknas den öppna arbetslösheten
under innevarande år uppgå till 4,6 % och år 2001 till 3,8 %.

Den offensiv för tillväxt och rättvisa som regeringen presenterade i 2000
års ekonomiska vårproposition (prop. 1999/2000:100) skall förverkligas
genom ett brett åtgärdsprogram. Målet är full sysselsättning. Åtgärdspro-
grammet innebär bl.a.

att de arbetsmarknadspolitiska programmen i högre grad riktas mot de
långtidsarbetslösa,

att kraven på aktivitet i arbetslöshetsförsäkringen tydliggörs,

att ett generöst anställningsstöd utgår till de arbetsgivare som anstäl-
ler personer som varit arbetslösa under lång tid,

att aktiva åtgärder genomförs för att sjukskrivna och förtidspensionerade
skall kunna återgå till arbetslivet,

att Kunskapslyftet förlängs för att öka utbudet av utbildad arbetskraft,

att det införs en maxtaxa inom barnomsorgen som minskar marginaleffekter-
na och därmed främjar arbete och utbildning, och

att resurserna till skolan och högskolan ökar kraftigt de närmaste åren.

Målet om 80 % sysselsättning år 2004, det s.k. sysselsättningsmålet,
ligger inom räckhåll och skall uppnås. Sysselsättningen ökar över i stort
sett hela landet, men fortfarande finns stora regionala obalanser. Den
helt övervägande delen av de nya arbetstillfällena tillkommer inom den
privata tjänstesektorn.

Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för alla. Kraftfulla
insatser görs för att öka arbetskraftsutbudet. Alla behövs på arbetsmark-
naden. Ökat arbetskraftsutbud är också en förutsättning för en hög till-
växt i ekonomin.

Människor med invandrarbakgrund har i dag betydligt högre arbetslöshet
och lägre sysselsättning än övriga svenskar, vilket måste ändras. Åtgär-
der vidtas för att bl.a. öka möjligheterna att komplettera utbildningen
för utländskt utbildade, för att stimulera etnisk/kulturell mångfald inom
offentlig förvaltning och privata företag och för att erbjuda rådgivning
till invandrare som startar eller driver småföretag.

Det finns fortfarande lediga resurser på arbetsmarknaden, och det förvän-
tas inte uppstå några generella bristsituationer i år och nästa år. I
vissa regioner respektive sektorer finns det dock tecken på arbetskrafts-
brist.

Arbetsmiljöpolitiken skall främja god tillväxt och tryggad välfärd. En
viktig förutsättning för ökad sysselsättning och tillväxt är en fortsatt
hög prioritering av insatser för en god arbetsmiljö, integrering av ar-
betsmiljöarbetet i verksamheten, liksom insatser mot arbetsskador. "Det
goda arbetet" ger individen möjlighet till delaktighet och inflytande,
till utveckling och ökad kompetens.

Regeringen avser att skapa största möjliga uppslutning för en politik för
full sysselsättning. I det sammanhanget har arbetsmarknadens parter en
viktig roll. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Genom samarbetet, som berör
de fem områdena ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och mil-
jö, bekräftas att det finns en politisk majoritet för en ekonomisk poli-
tik inriktad på full sysselsättning, rättvis fördelning, ett offentligt
överskott på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel samt pris-
stabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och
ekologisk hållbarhet.

Vissa särskilda grupper

När det gäller arbetsmarknaden för invandrare konstateras i budgetpropo-
sitionen att situationen för utomnordiska invandrare har förbättrats
något efter 1997. Arbetslöshetstalen i denna grupp är dock fortfarande
väsentligt högre än vad som är fallet för personer födda i Sverige även
om det finns stora skillnader mellan olika grupper av invandrare.

Regeringen anser att politiken måste inriktas på att undanröja strukturer
som kan verka diskriminerande eller på annat sätt utestängande och har
initierat ett särskilt mångfaldsprojekt som senast den 1 december 2000
skall presentera ett förslag till nationellt program för ökad och bättre
tillvaratagen mångfald inom arbetsmarknad och näringsliv. Regeringen
avser därefter att återkomma till riksdagen med förslag om hur mångfalden
i arbetslivet kan utnyttjas bättre.

När det gäller arbetsmarknaden för ungdomar har såväl arbetslösheten som
långtidsarbetslösheten under det senaste åren minskat kraftigt, vilket är
ett resultat av regeringens starkt uttalade ambition att ingen ungdom
skall vara arbetslös i mer än 100 dagar utan att få ett erbjudande om ett
arbete eller utbildning. Målsättningen om att inga ungdomar skall vara
långtidsarbetslösa har uppfyllts.

Även om arbetsmarknadsutvecklingen under första halvåret 2000 generellt
sett är positiv för de långtidsinskrivna med ett minskat antal sådana
personer inskrivna gäller detta dock inte för de äldre på arbetsmarkna-
den. Gruppen äldre än 55 år är den enda grupp där långtidsinskrivningar-
na inte minskat under perioden.

Avstämning av halveringsmålet

I anslutning till att målet för öppen arbetslöshet, det s.k. halverings-
målet, infördes utfäste sig regeringen att varje halvår redovisa en av-
stämning av måluppfyllelsen. Den åttonde redovisningen, som återfinns i
budgetpropositionen för år 2001 och som även inkluderar en uppföljning av
det s.k. sysselsättningsmålet, innehåller bl.a. följande uppgifter.

Arbetslösheten har minskat kraftigt bland kvinnor och män under de senas-
te åren. Minskningen har sedan våren 1997 uppgått till mer än 4 procent-
enheter och regeringen bedömer att arbetslöshetsmålet är så gott som
uppnått.

När sysselsättningsmålet fastställdes gjordes beräkningen att ca 55 000
nya arbetstillfällen per år skulle behöva tillkomma mellan 1997 och 2004.
Sedan sommaren 1997 har sysselsättningen ökat med i genomsnitt 80 000
personer per år, alltså klart snabbare än den takt som krävs för att
uppnå sysselsättningsmålet.

Regeringens politik för ökad sysselsättning bygger på fem grundstenar:
sunda offentliga finanser och stabila priser, bättre fungerande lönebild-
ning, huvuddelen av sysselsättningsökningen de kommande åren bör ske inom
den privata sektorn, i den offentliga sektorn skall verksamheter priori-
teras före transfereringar samt minskad arbetslöshet främst genom att
fler får arbete eller utbildning som ökar möjligheterna till arbete.

1.2 Förslag från Riksdagens revisorer om arbetslinjens tillämpning för de
äldre

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat arbetslinjens till-
lämpning för den äldre arbetskraften. I rapporten 1999/2000:7 Arbetslin-
jens tillämpning för de äldre redovisas revisorernas granskning, övervä-
ganden och förslag. Rapporten har remissbehandlats.

I revisorernas förslag till riksdagen (1999/2000:RR13) angående ar-
betslinjens tillämpning för de äldre finns överväganden och förslag med
fyra huvudinriktningar: regelverken behöver bli tydligare, tillämpningen
av regelverken behöver förbättras, staten bör föregå med gott exempel och
"äldreavgångarna" måste stoppas.

Revisorerna konstaterar i sitt förslag att remissbehandlingen av deras
rapport Arbetslinjens tillämpning för de äldre visar att det råder stor
enighet kring det angelägna att bryta trenden mot successivt allt lägre
faktisk pensionsålder. Huvudansvaret för detta ligger på arbetsmarknadens
parter, men statliga regelverk kan också främja en utveckling i denna
riktning.

När det gäller behovet av förtydliganden av regelverken för att främja
arbetslinjen för äldre betonar revisorerna att arbetslinjen måste stå i
fokus vid översyner och förändringar av de statliga ersättningssystemen.
Det finns enligt revisorerna anledning att kartlägga ansvarsfördelning
och ärendeströmmar mellan olika ersättningssystem, liksom kombinationer
av sådana, och att analysera effekterna på arbetslinjen. Riksdagens revi-
sorer föreslår mot denna bakgrund att regeringen redovisar hur vanligt
det är att arbetslöshetsersättning kombineras med andra ersättningar och
hur vanligt det är att arbetslösa rör sig mellan olika ersättningssystem
samt redovisar de åtgärder som vidtagits mot bakgrund av revisorernas
påpekanden (revisorernas förslag 1).

Revisorerna ser positivt på att AMS vidtagit åtgärder för att förankra
tillämpningen av arbetslinjen för de äldre inom förmedlingsverksamheten
och föreslår att regeringen följer upp och redovisar de åtgärder AMS och
RFV vidtagit för att förbättra tillämpningen av regelverken för de äldre
(revisorernas förslag 2).

Enligt revisorerna har staten som arbetsgivare en viktig roll när det
gäller att påverka negativa attityder mot äldre arbetskraft.

När det gäller behovet av att stoppa äldreavgångarna konstaterar reviso-
rerna att uppgifter tyder på att uppmärksamheten i bl.a. medierna kring
dessa kan ha bidragit till att företeelsen minskat i omfattning. Vidare
kan införandet av aktivitetsgarantin utgöra en lämplig åtgärd för att
hjälpa äldre arbetslösa tillbaka till arbete. Revisorerna föreslår att
regeringen redovisar de åtgärder som vidtagits för att stoppa äldreav-
gångarna, vilka insatser som satts in för de personer som befinner sig i
denna grupp och vilka lösningar man därvid åstadkommit (revisorernas
förslag 3).

1.3 Oppositionspartiernas alternativ till regeringens förslag i budget-
propositionen

Oppositionspartierna har i parti- och kommittémotioner angivit sina mer
övergripande synpunkter på arbetsmarknadspolitiken. Nedan redovisas i
sammandrag partiernas politik i denna del. I avsnittet behandlas också
motioner om arbetsmarknaden för grupperna invandrare, ungdomar, äldre och
långtidsarbetslösa samt enskilda motioner om politikens allmänna inrikt-
ning och om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Motioner om arbetsmarkna-
den för arbetshandikappade tas upp i anslutning till behandlingen av
anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade.

Moderata samlingspartiet

Moderaterna menar i motion A244 (yrk. 1, 2, 3 och 6) att Sverige står
inför en rad utmaningar som vi måste möta: ett individ- och samhällskli-
mat måste skapas där alla människor ges de bästa möjliga förutsättningar
att växa. I sammanhanget har utbildning och rörlighet otvetydig betydel-
se. Varje individ måste få tillgång till utbildning av högsta kvalitet.
Vidare måste företagande och entreprenörskap, hårt arbete och avancerade
studier premieras. Alla människor måste ges möjlighet att få ett arbete.
Den trygghet och tillfredsställelse ett arbete ger kan inte ersättas av
bidrag eller konstlade åtgärder.

För att detta skall bli möjligt krävs förändringar när det gäller löne-
bildning, socialförsäkringssystem, skatter, utbildning och kompetensut-
veckling så att ett dynamiskt samhällsklimat kan skapas. För att alla
skall kunna få ett arbete krävs också att den traditionella, ineffektiva
arbetsmarknadspolitiken läggs om och att fokus sätts på resultaten. Geo-
grafisk rörlighet i form av pendling bör uppmuntras. Den stora arbets-
kraftsreserven måste tas till vara. Konstlade åtgärder och bidrag måste
bytas mot riktiga arbeten. Även internationaliseringen innebär en utma-
ning. Strukturreformer krävs, bl.a. när det gäller beskattningen, för att
kunnande och idéer skall stanna i svenska företag och i Sverige.

Ytterligare en utmaning för Sverige är enligt Moderaterna att bryta det
växande utanförskapet i landet. Denna fråga tar partiet också upp i mo-
tion Ub281 (yrk. 4). Utanförskapet samt den farliga och onödiga tudel-
ningen är en följd av långtidsarbetslösheten och av att många människor
med invandrarbakgrund aldrig får chansen att ansvara för sin försörjning.
Partiet förordar reformer för att ge alla människor redskap att själva ta
ansvar för sina liv. Utbildningen i svenska måste ha hög kvalitet och ha
samband med ett riktigt arbete, man skall ha rätt att välja skola åt sina
barn och det skall gå att starta företag utan att drunkna i regelverk och
byråkrati. Den som står utanför arbetsmarknaden måste ges verkliga möj-
ligheter att ta sig in där.

Enligt Moderaterna gäller det att skapa ett dynamiskt samhällsklimat där
enskilda människor har verktygen för att själva kunna påverka sin livssi-
tuation och sin framtid. Det är inte bara arbete som skall vara lönande
utan också investeringar i utbildning samt idéer och företagande. Den
viktigaste åtgärden i sammanhanget är reformerade och sänkta skatter.
Också andra insatser behövs, exempelvis ökade resurser till kunskapsklus-
ter, åtgärder för att förbättra tillgången på riskkapital samt för att
minska och förenkla regelverken kring företagande. Sverige bör också
snarast ansluta sig till EMU:s tredje steg.

Moderaterna anser i motionerna A244 (yrk. 6), N266 (yrk. 4) och A301
(yrk. 1) att den traditionella arbetsmarknadspolitiken har misslyckats.
Nu behövs omfattande förändringar. Möjligheterna att stärka det lokala
ansvaret för de arbetslösas situation genom någon form av arbetsgaranti
bör prövas. Konstlade åtgärder och bidrag skall tas bort, och det skall i
stället vara arbete som är det viktiga. Yrkes- och lärlingsutbildningen
skall utökas kraftigt bl.a. i syfte att motverka flaskhalsar, äldre ar-
betslösa bör få bättre möjligheter att gå igenom tidsbegränsade och spe-
cifikt inriktade yrkesutbildningar och den kompletterande utbildningen
för invandrare förbättras. Undervisningen i svenska för invandrare måste
effektiviseras och individualiseras.

För att skapa en öppen och rörlig arbetsmarknad måste bl.a. den arbets-
rättsliga lagstiftningen moderniseras och individualiseras samt lönebild-
ningen decentraliseras. Regler om proportionalitet vid stridsåtgärder bör
införas och rätten till sympatiåtgärder avskaffas. En allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring med en bortre parentes bör införas. Försäkringen
bör i större grad än i dag finansieras genom premier från den enskilde.
Dess utformning skall underlätta lönebildningen och stimulera den enskil-
de att aktivt söka arbete. Den nya försäkringen bör införas från den 1
oktober 2001.

Moderaterna pekar i motion Sk795 på en rad problem med olika regler rö-
rande bl.a. skatter, arbetsmarknad, arbetsrätt och socialförsäkringar som
utgör problem för s.k. gränsgångare i de nordiska länderna och som brom-
sar ett ökat utbyte av arbetskraft mellan de nordiska länderna.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna poängterar i motion A278 (yrk. 1, 2, 4, 6 och 31) arbe-
tets värde i sig. Arbetet är viktigt för människans möjlighet att utveck-
la sin identitet. För de flesta människor är arbete av största vikt för
upplevelsen av en god livskvalitet. Ur fördelningspolitisk synvinkel är
tillkomsten av nya arbetstillfällen den i särklass viktigaste frågan.
Arbetslöshet innebär slöseri med mänskliga resurser, och därför är full
sysselsättning ett ideologiskt mål för Kristdemokraterna.

En förutsättning för full sysselsättning och tillväxt är en långsiktig
och stabil ekonomisk politik i samspel med en aktiv arbetsmarknadspoli-
tik. För att stimulera tillväxten i Sverige måste arbetsmarknadspolitiken
reformeras. Floran av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är fortfarande för
ymnig. Stela och detaljrika regelsystem måste ersättas av mer generella
och enkla system. Även inom arbetsmarknadspolitiken måste man utgå från
subsidiaritetsprincipen, dvs. det en lägre nivå klarar på egen hand skall
inte högre nivåer lägga sig i.

Kristdemokraterna instämmer i det övergripande mål för arbetsmarknadspo-
litiken som föreslås i budgetpropositionen men uttrycker kritik mot rege-
ringens sätt att beskriva arbetsmarknadspolitikens uppgift. Denna är inte
i första hand att uppnå ekonomisk nytta för den offentliga sektorn, före-
tagen och samhället utan i stället att sätta den enskilda arbetslösa
människan i centrum.

I motion N324 (yrk. 9) behandlar Kristdemokraterna åtgärder för att för-
bättra arbetsmarknadens funktionssätt och uppnå en bättre balans i löne-
bildningen. En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med en
högre grad av egenfinansiering bör införas. Lagstiftningen som reglerar
kollektivavtal bör ses över bl.a. i syfte att öka möjligheterna för en-
skilda löntagare att sluta avtal med arbetsgivare utan hänsyn till gäl-
lande kollektivavtal. Praktik/lärlingssystem för ungdomar bör införas i
syfte att öka möjligheterna att komma in på arbetsplatser. Arbetsmark-
nadsutbildningen bör i högre grad samordnas med det reguljära utbild-
ningsväsendet.

Kristdemokraterna framhåller i motion A278 (yrk. 4) att det, för att
förhindra långtidsarbetslöshet, är viktigt att åtgärder sätts in på ett
tidigt stadium av arbetslösheten. Det gäller exempelvis utbildning eller
praktik. För att bryta långtidsarbetslöshet krävs en rad insatser, däri-
bland individuella handlingsplaner, kompetenshöjning, tydliga krav på den
arbetssökande samt stöd och ekonomiska incitament. Partiet konstaterar
att det bland de långtidsinskrivna finns personer som inte är anställbara
av olika skäl. För dessa grupper är det viktigt med nära samverkan mellan
arbetsförmedling, kommun, försäkringskassa och sociala myndigheter.
Kristdemokraterna efterlyser förslag till regler för en övergångsarbets-
marknad utan risker för osund konkurrens.

Enligt motion A278 (yrk. 31) bör regeringen snarast revidera den natio-
nella handlingsplan för sysselsättning som utarbetats med utgångspunkt i
EU:s sysselsättningsriktlinjer. EU-ländernas gemensamma ståndpunkter när
det gäller bekämpande av arbetslöshet måste omsättas i praktisk tillämp-
ning, anser motionärerna.

Ett antal principer som bör styra insatser för att underlätta ungdomars
situation på arbetsmarknaden slås fast av Kristdemokraterna i motion A278
(yrk. 6). Utbildning skall uppmuntras och premieras, utbildningssystemet
skall ge även praktiskt inriktade ungdomar utvecklingsmöjligheter, och
kommunerna skall ha det grundläggande ansvaret för ungdomar upp till 20
år. Det fåtal ungdomar som inte går i gymnasieskolan skall ges möjlighet
till kommunal praktiktjänst som skall ge reell arbetslivserfarenhet. Inga
ungdomar skall behöva leva på socialbidrag. Även om partiet förespråkar
satsningar på lärlingsutbildning, skattelättnader inom tjänstesektorn,
flexiblare lönesättning och ny arbetsrättslagstiftning framför utveck-
lingsgaranti för ungdomar 20-24 år, så anser partiet att utvecklingsga-
rantin skall finnas kvar tills vidare.

Centerpartiet

Centerpartiet förespråkar i motion So358 (yrk. 10) en decentraliserad och
flexibel arbetsmarknadspolitik för ökad livskvalitet. Arbetet ger inte
bara försörjning utan är också en källa till kreativitet och självför-
verkligande, och det har en viktig social funktion. Under 1990-talet har
våra trygghetssystem uppvisat stora brister samtidigt som arbetsmarknads-
politiken har varit starkt centralstyrd, och omfattande strukturföränd-
ringar har ägt rum på arbetsmarknaden. Centerpartiet anser att arbetslag-
stiftningen bör förenklas samt reformeras utifrån en positiv syn på män-
niskans förmåga att vilja utveckla sig och sina idéer. Människorna måste
få grundläggande förutsättningar för att själva ta ansvar för sin konkur-
renskraft i arbetslivet.

Arbetsmarknadspolitiken måste decentraliseras, och varje kommun skall ha
ett särskilt kontor för långtidsarbetslösa och arbetssökande som har
akuta behov av kompletterande praktik eller utbildning för att få arbete.
På kontoret skall en tjänsteman utforma handlingsplaner för den enskilde
och ansvara för kontakterna med övriga aktörer. Kommunerna måste få ökat
ansvar för att samordna insatser utifrån statliga regelverk och resurser.
Partiet anser också att den lokala arbetsförmedlingen bör få makt över de
arbetsmarknadspolitiska medlen. Stora delar av Arbetsmarknadsverket kan
avvecklas till förmån för decentralisering och privata entreprenörer.

Den arbetssökande skall ha stort personligt inflytande över de åtgärder
som behövs. Det är nödvändigt med överlappning och samverkan mellan ar-
betsmarknads- och utbildningspolitik.

Tillfälliga arbetsmarknader, övergångsarbetsmarknader, bör prövas i regi-
onala partnerskap mellan arbetsmarknadsmyndigheter samt privata och of-
fentliga arbetsgivare. Där skall långtidsarbetslösa kunna komma i kontakt
med arbetsgivare och få möjligheter till anställning.

Också i motion Fi210 (yrk. 7) tar partiet upp frågan om övergångsarbets-
marknader och förespråkar att sådana inrättas. Där skall arbetskraften
vara billigare genom återföring av arbetsgivaravgifter.

I motion Sf611 (yrk. 11) betonar Centerpartiet behovet av individualise-
ring av arbetsmarknadspolitiken samt vikten av samordning och samverkan
på lokal nivå. För personer med en svag ställning på arbetsmarknaden är
det särskilt viktigt att samarbetet mellan arbetsförmedling, försäkrings-
kassa och kommun fungerar tillfredsställande.

Folkpartiet

Folkpartiet förordar i motion A263 (yrk. 1-7, 10-12, 17-21) en arbets-
marknadspolitik som bygger på tilltro till individen och som man benämner
den djupa arbetsmarknadspolitiken. Den måste utgå från aktiv arbetsmark-
nadspolitik, en näringspolitik för fler arbeten genom företagande och en
ekonomisk politik för sunda och sanerade statsfinanser, eller vad partiet
benämner arbetsmarknadspolitikens tre ben. Arbetsmarknadspolitiken måste
enligt Folkpartiet förbli en statlig angelägenhet, bl.a. på grund av
risken för undanträngningseffekter. Det bör dock genomföras en långtgåen-
de decentralisering inom Arbetsmarknadsverket till den lokala arbetsför-
medlingen. Lokala arbetsmarknadsprojekt måste uppmuntras och stödjas.

Det sistnämnda gäller bl.a. aktivitetscentra, vilket tas upp i motion
Sf617 (yrk. 6) där partiet förespråkar en decentraliserad integrationspo-
litik. I aktivitetscentra bör långtidsarbetslösa, däribland arbetslösa
invandrare, själva kunna driva verksamheten exempelvis på entreprenad. På
så vis kan man uppmuntra människor som länge vandrat mellan arbetsmark-
nadsåtgärder och passiv arbetslöshet att själva ta initiativ och ansvar.

Folkpartiet betonar i motion A263 att arbetet inte bara har betydelse för
den personliga ekonomin utan också ett socialt värde. Detta är extra
viktigt för arbetshandikappade. Arbetsmarknaden måste breddas genom att
fler kommer i arbete, annars finns det stor risk för flaskhalsar och ökad
regional obalans. De åtgärder som sätts in skall i huvudsak inriktas på
utbildningsinsatser för att öka arbetskraftens kompetens. En breddad
arbetsmarknad får man framför allt till stånd genom att stimulera tjäns-
tesektorn och vidta generella åtgärder för att underlätta för företagan-
de, anser Folkpartiet. Detta ställer höga och delvis nya krav på arbets-
marknadspolitiken som skall underlätta för företag att snabbt rekrytera
arbetskraft samt medverka till att arbetssökande hittar vägar till arbete
eller kompetenshöjning. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta rörlig-
heten på arbetsmarknaden. Den måste läggas om och inriktas på dagens
förhållanden där det till följd av det framväxande kunskapssamhället
ställs högre krav på kunskaper och färdigheter, exempelvis förmåga att
kommunicera.

Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden måste stärkas genom åtgärder för
att bryta de offentliga monopolen. Kvinnor skall inte längre vara inlåsta
på vissa arbetsplatser utan att kunna byta arbetsgivare. Fler kvinnor
måste ges möjlighet att starta företag. Stöd för detta bör lämnas till
alla kvinnor som är långtidsarbetslösa.

I motion N268 (yrk. 25) menar Folkpartiet att det var bra med försöks-
verksamhet med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel i vissa
län. Partiet förespråkar att detta blir möjligt i hela landet även om
arbetsmarknadspolitiken fortfarande skall vara en statlig angelägenhet.

I motion A263 för Folkpartiet fram en rad förslag i fråga om arbetsmark-
naden för olika grupper. När det gäller arbetsmarknaden för invandrare
bör arbetsförmedlingar och arbetsgivare gemensamt, exempelvis genom in-
formationskampanjer, verka för att fler invandrare får arbete inom de
yrken där de har utbildning. Vissa invandrare hamnar i en rundgång mellan
arbetsförmedling, socialtjänst och sfi-undervisning, hävdar partiet och
kräver att denna rundgång stoppas. I fråga om arbetsmarknaden för ungdo-
mar anser partiet att en utvärdering bör göras av utvecklingsgarantin för
ungdomar 20-24 år. Det är viktigt att kommunerna i dagens konjunkturläge
inte "håller kvar" ungdomar i utvecklingsgarantin om de kan få arbete på
den reguljära arbetsmarknaden i stället. Folkpartiet motsätter sig alla
förslag som innebär att äldre arbetskraft skall pensioneras bort eller
generationsväxlas från arbetsmarknaden i förtid. I motionen betonar par-
tiet också att de långtidsarbetslösas situation måste uppmärksammas och
att åtgärder måste sätts in i ett tidigt skede av arbetslösheten (yrk.
17-20).

Övriga motioner

Friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel

I likhet med Folkpartiet berömmer Runar Patriksson (fp) i motion N325
(yrk. 27) den tidigare försöksverksamheten med friare användning av ar-
betsmarknadspolitiska medel. Motionären vill att det skall bli möjligt
med sådan friare användning i hela landet.

Gemensam nordisk arbetsmarknad

Torgny Danielsson m.fl. (s) tar i motion A269 upp frågan om en gemensam
svensk-norsk arbetsmarknad och föreslår att nuvarande regler för flytt-
ningsbidrag i samband med att en arbetssökande kan få arbete på annan ort
utvidgas till att gälla EU/EES-medborgare bosatta i Norge och Sverige.
Motionärerna vill att en bilateral svensk-norsk lösning skall skapas i
avvaktan på en eventuell nordisk överenskommelse. De förespråkar att ett
bilateralt avtal ger gränspendlare samma möjligheter som anställda i
Sverige att få arbetslöshetsersättning vid deltidsarbetslöshet.

Arbetsmarknaden för invandrare

Inger Lundberg (s) efterlyser i motion A212 insatser för att öka utrymmet
för kompetensutveckling i svenska för förvärvsarbetande invandrare. Mo-
tionären vill att en analys skall genomföras av hur detta skall kunna ske
inom arbetsmarknadsutbildningen.

I motion A216 (yrk. 1) av Elizabeth Nyström och Lars Björkman (m) föror-
das större möjligheter till yrkesinriktad svenskundervisning inom arbets-
marknadsutbildningen.

Lena Sandlin-Hedman och Ingemar Josefsson (båda s) talar i motion A230 om
en arbetsmarknadspolitik för hållbar integration. Sysselsättningsmålet
måste prioriteras i arbetsmarknadspolitiken och "utrikes födda" snarare
än "utomnordiska medborgare" bör utgöra en prioriterad grupp. Klyftan
mellan utrikes födda och infödda svenskar när det gäller sysselsättning
måste minskas, anser motionärerna. Denna uppfattning förs också fram av
Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) i motion A286.

Ana Maria Narti (fp) betonar i motion A217 (yrk. 1) att långtidsarbetslö-
sa invandrare måste få rätt att ta egna initiativ, eget ansvar och få
makt över sin vardag.

Arbetsmarknaden för ungdomar

Magnus Jacobsson och Amanda Agestav (kd) vill enligt motion A211 ha en
försöksverksamhet med ungdomsarbetsförmedlingar för de ungdomar som har
svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Dessa förmedlingar bör ha
sina lokaler nära gymnasieskolan eller högskolan.

Motion med anledning av förslag från Riksdagens revisorer om arbetslin-
jens tillämpning för de äldre

En motion har lämnats med anledning av förslag (1999/2000:RR13) från
Riksdagens revisorer om arbetslinjens tillämpning för äldre.

Hans Andersson m.fl. (v) anser i motion A8 att staten som arbetsgivare
skall föregå med gott exempel när det gäller att anpassa arbetslivet till
människors förutsättningar. Statens arbetsgivarpolitik bör kombinera hög
effektivitet med personalpolitiskt ansvar.

1.4 Arbetsmarknadsutskottets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och
arbetslivspolitiken m.m.

Arbetsmarknadsläget

Utskottet har ovan redovisat den positiva syn på den ekonomiska utveck-
lingen och på arbetsmarknadsutvecklingen som kommer till uttryck i bud-
getpropositionen.

Riksdagen har nyligen fastställt utgiftsramar m.m. för 2001 års statsbud-
get. I det betänkande från finansutskottet som låg till grund för beslu-
tet (bet. 2000/01:FiU1) bedömde utskottet att de senaste årens mycket
gynnsamma utveckling i den svenska ekonomin håller i sig. Ekonomin fort-
sätter att växa med historiskt höga tal under de närmaste två åren, en-
ligt finansutskottets bedömning. Uppgången i både produktionen och sys-
selsättningen har kunnat ske med en bibehållen låg inflation. En del
tecken tyder på att resursläget i ekonomin har skärpts under det senaste
året, exempelvis har bristen på vissa grupper av arbetskraft stigit.
Nivåerna på den rapporterade arbetskraftsbristen är ändå relativt låga i
ett historiskt perspektiv.

Målet om att halvera arbetslösheten år 2000 uppnåddes i oktober i år då
4,0 % av arbetskraften var arbetslös enligt Statistiska centralbyråns
(SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Den gynnsamma arbetsmarknadsut-
vecklingen har fortsatt. Sysselsättningen har ökat med hela 3,0 procen-
tenheter mellan oktober i fjol och i år, vilket motsvarar 121 000 perso-
ner. Ökningen har skett bland fast anställda inom den privata sektorn och
då starkast inom företagstjänster. Antalet arbetslösa minskade till
173 000 personer i oktober i år, vilket skall jämföras med 223 000 eller
5,2 % samma månad året innan.

Också när det gäller undersysselsatta uppvisar AKU-statistiken förbätt-
ringar. Antalet reducerades med 19 000 personer under tolvmånadersperio-
den fram till oktober i år. Som kan förväntas vid ett gynnsamt konjunk-
turläge ökade antalet latent arbetssökande, och i oktober i år uppgick
det till 144 000 personer. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska
program ökade med 7 000 personer under perioden.

Enligt den prognos för utvecklingen på arbetsmarknaden t.o.m. 2001 som
AMS presenterade den 20 november 2000 är utvecklingen på arbetsmarknaden
utomordentligt stark, och det tillkommer ett större antal arbeten än det
gjort sedan slutet av andra världskriget. Åren 1998 och 1999 ökade sys-
selsättningen med sammanlagt 146 000 personer, och för år 2000 respektive
år 2001 förutspår AMS en uppgång med 86 000 respektive 77 000 sysselsat-
ta.

Utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden har enligt AMS varit betyd-
ligt mer positiv än inom EU-området som helhet. Den goda konjunkturbilden
förutses bestå under nästa år, även om takten i förbättringarna avtar
något. Detta har framkommit av arbetsförmedlingarnas intervjuer med drygt
9 000 arbetsställen under september. För att målet skall nås om att ande-
len reguljärt sysselsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall uppgå
till 0 % år 2004, sysselsättningsmålet, beräknar AMS att antalet syssel-
satta behöver öka med ytterligare ca 160 000 personer.

Samtidigt som den starka tillväxten fortsätter väntas 6,5 % av arbets-
kraften stå utanför den reguljära arbetsmarknaden nästa år. Enligt AMS
måste därför arbetsmarknadspolitiken koncentreras på sysselsättningshö-
jande insatser.

Hittills under högkonjunkturen har rekryteringssvårigheterna kunnat be-
gränsas för företag och arbetsgivare. Emellertid är nu enligt AMS sär-
skilt storstäderna på väg mot betydande arbetskraftsbrist, vilket riske-
rar att bromsa den starka tillväxten och sysselsättningsökningen. De
regionala skillnaderna väntas förbli stora under prognosperioden, men
utvecklingen i skogslänen bedöms ljusna nästa år, enligt AMS.

Den öppna arbetslösheten fortsätter att minska, från 4,7 % som årsgenom-
snitt i år till 3,9 % för år 2001. Antalet personer i arbetsmarknadspo-
litiska program blir ca 113 000 i år och beräknas bli 115 000 under år
2001, vilket motsvarar 2,6 % av arbetskraften. Deltagarantalet har därmed
nära halverats sedan 1996, alltså under samma tid som den öppna arbets-
lösheten har halverats till 4 %. Antalet långtidsinskrivna (arbetslösa
två år och längre) har minskat kraftigt - under det senaste året med hela
30 %.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till finansutskottet om ra-
marna för 2001 års statsbudget (bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottets
protokoll 2000/01:5) i likhet med regeringen konstaterat att arbetsmark-
naden utvecklas väl även om problem kvarstår.

Arbetslösheten faller, men det finns fortfarande lediga resurser på ar-
betsmarknaden. Ansträngningar måste göras för att öka sysselsättningsgra-
den bland äldre, funktionshindrade och utomnordiska grupper.

Utskottet framhöll i yttrandet att det, även om utvecklingen på arbets-
marknaden inger tillförsikt, finns ett antal riskfaktorer för framtiden:
hög arbetslöshet och låg sysselsättningsgrad inom vissa regioner, hög
arbetslöshet bland personer med lägre utbildning, hög arbetslöshet och
låg sysselsättningsgrad bland invandrare, många långtidsinskrivna, allt-
jämt en omfattande deltidsarbetslöshet som bara minskar marginellt och
tilltagande matchningsproblem med risk för inflationsdrivande flaskhal-
sar.

Någon avgörande förändring har inte skett i den bedömning som utskottet
gjorde för ungefär en månad sedan. De ovannämnda riskfaktorerna kvarstår
samtidigt som man i de konjunkturbedömningar som redovisats under hösten
samstämmigt drar slutsatsen att högkonjunkturen fortsätter i Sverige
under år 2001 samt att sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten
minska. Det finns därmed all anledning att återigen betona att målet nu
är att återgå till full sysselsättning.

Mål och andra övergripande frågor

Inledningsvis vill utskottet uttrycka sitt starka stöd för vad som sägs i
budgetpropositionen om att möjligheterna att delta i arbetslivet skall
öka för alla. Alla som vill skall kunna få ett arbete. Arbetet har, som
också påpekas i motioner, ett stort socialt värde utöver den ekonomiska
betydelsen. Bland annat därför är det viktigt med kraftfulla insatser för
att öka arbetskraftsutbudet - ett ökat arbetskraftsutbud är också en
förutsättning för hög tillväxt i ekonomin. Nu gäller det att ta till vara
fördelarna med ett gynnsamt konjunkturläge och att med eftertryck motver-
ka långtidsarbetslöshet.

Det mål, arbetslöshetsmålet, som regeringen och riksdagen satte upp 1996
om att halvera den öppna arbetslösheten från dåvarande 8 % till 4 % år
2000 uppnåddes som framgått i oktober 2000. Också målet om 80 % syssel-
sättning år 2004, sysselsättningsmålet, ligger inom räckhåll enligt såväl
regeringens som arbetsmarknadsutskottets bedömning. Samtidigt finns dock
anledning att betona att arbetslöshets- och sysselsättningsmålen endast
skall ses som delmål. Målet skall vara full sysselsättning, något som
också regeringen framhåller i budgetpropositionen.

Det åtgärdsprogram med inriktning på målet om full sysselsättning som
presenteras i budgetpropositionen och som sammanfattats ovan bör enligt
utskottet utgöra en grund för fortsatta insatser och reformarbete. Det
finns all anledning att redan nu ta krafttag för att målet om full sys-
selsättning på sikt skall kunna uppnås.

Även om arbetsmarknadssituationen har förbättrats väsentligt på senare år
och det råder optimism i fråga om möjligheterna att nå arbetslöshets- och
sysselsättningsmålen finns det skäl att erinra om att det kvarstår en rad
problem på arbetsmarknaden. Fortfarande har vissa grupper en besvärlig
arbetsmarknadssituation. Det gäller exempelvis för många äldre, invandra-
re och arbetshandikappade. Ett annat problem är de stora regionala skill-
naderna på arbetsmarknaden.

Även om den allmänna ekonomiska politiken och strukturpolitiken är avgö-
rande för den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen spelar också nä-
rings-, regional- och arbetsmarknadspolitiken stor roll. Hur den arbets-
marknadspolitiska verksamheten utformas har stor betydelse för möjlighe-
terna att på sikt uppnå målet om full sysselsättning. Omläggningen av
arbetsmarknadspolitiken fortsätter. I den nya förordningen (2000:628) om
den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som trädde i kraft den 1 augusti
i år formuleras huvuduppgifterna för verksamheten på följande sätt (3 §):

att effektivt sammanföra den som söker arbete med den som söker arbets-
kraft,

att främja sysselsättning och kompetensutveckling för arbetslösa personer
på en effektiv och flexibel arbetsmarknad,

att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få
arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden,

att motverka långa tider utan reguljärt arbete, samt

att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad och på andra sätt bidra till
ökad jämställdhet mellan kvinnor och män samt till ökad mångfald i ar-
betslivet.

Det slås fast att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall utformas
så att den stärker möjligheterna för den enskilde att få eller behålla
ett reguljärt arbete som så nära som möjligt ansluter till hans eller
hennes förutsättningar och önskemål, att den inte skall snedvrida konkur-
rensförutsättningarna för annan verksamhet och att den skall utformas så
att risken för att reguljära arbetstillfällen trängs undan blir så liten
som möjligt. Verksamheten skall anpassas till skilda förutsättningar och
behov i olika delar av landet samt vara förenlig med målen om ekologisk
hållbarhet (4 § förordningen).

Utskottet anser att den beskrivning av huvuduppgifterna för den arbets-
marknadspolitiska verksamheten som görs i förordningen ligger väl i linje
med vad som framförs i ett antal motioner om exempelvis ökad tonvikt på
utbildning och kompetensutveckling i de arbetsmarknadspolitiska insatser-
na, på rörlighet och på insatser för att motverka långtidsarbetslöshet.
Stadgandet i förordningen om att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
skall anpassas till skilda förutsättningar och behov i olika delar av
landet står i överensstämmelse med flera motionsförslag om decentralise-
ring och lokal anpassning. Också vikten av personligt ansvar och infly-
tande kan sägas komma till uttryck i såväl i flera motionsyrkanden som i
de ovan angivna huvuduppgifterna.

Arbetsmarknadspolitikens tillväxtfrämjande roll

Arbetsmarknadsutskottet har de senaste åren vid flera tillfällen pekat på
arbetsmarknadspolitikens tillväxtfrämjande roll. Senast i betänkande
1999/2000:AU7 konstaterade utskottet att insatserna inom arbetsmarknads-
politiken för att främja tillväxt och företagande främst sker inom ramen
för kärnuppgifterna för politikområdet, nämligen platsförmedling, före-
tagskontakter, insatser för att motverka flaskhalsar och åtgärder för att
hjälpa dem som har svårast att få arbete. Utskottet har också tidigare,
exempelvis i betänkandena 1999/2000:AU1 och AU7, redovisat och kommente-
rat insatser för att främja företagande.

I detta sammanhang inskränker sig utskottet till att peka på att rege-
ringen i budgetpropositionen för år 2001 (utgiftsområde 24 Näringsliv)
konstaterar att flera områden är centrala för arbetet med att stimulera
näringsklimatet och därigenom skapa goda förutsättningar för bl.a. ny-
etablering av företag samt möjligheter för redan etablerade företag att
växa. De viktigaste områdena är kapitalförsörjning, regelförenklingsarbe-
te, information, service och rådgivning, kompetens och kunskapsöverföring
samt en väl fungerande konkurrens. På ett mer övergripande plan bör sta-
ten främja positiva attityder till företagande och entreprenörskap. Vida-
re betonas vikten av att insatserna utgår från det lilla företagets per-
spektiv.

I anslutning till resonemangen om åtgärder för att främja tillväxt före-
slås i flera motioner reformering av bl.a. lönebildningen, arbetsrätten
och arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet vill understryka att arbetsta-
garnas trygghet och inflytande liksom närvaron av en stark arbetsrätt är
av stor betydelse för en positiv sysselsättningstillväxt, men avstår i
detta betänkande från att närmare kommentera motionsförslagen. Arbets-
rättsliga frågor om undantag från turordningen m.m. har nyligen behand-
lats i betänkande 2000/01:AU4. Motioner om arbetsrätt och lönebildning
från den allmänna motionstiden hösten 2000 planeras bli behandlade i ett
utskottsbetänkande under våren 2001. Också arbetstidsfrågor inklusive
frågor om bl.a. deltidsarbetslöshet beräknas bli behandlade senare. I
fråga om arbetslöshetsförsäkringen vill utskottet hänvisa till betänkande
2000/01:AU5 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring som ut-
skottet behandlar parallellt med detta budgetbetänkande.

När det gäller arbetsmarknadspolitikens roll i ett tillväxtperspektiv
kommer denna enligt utskottets uppfattning på ett tydligt sätt till ut-
tryck i beskrivningen i den nyss nämnda förordningen av huvuduppgifterna
för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Tillväxtinriktningen beto-
nas också i en rad andra sammanhang, exempelvis i AMV:s regleringsbrev
för år 2000 där det sägs att arbetsmarknadspolitikens uppgift är att
främja tillväxt och sysselsättning genom att öka flexibiliteten på ar-
betsmarknaden och motverka inflationsdrivande flaskhalsar.

Som framgått har arbetsmarknadspolitiken också en viktig fördelningspoli-
tisk uppgift. Den skall stödja personer som har särskilda svårigheter att
få och behålla ett arbete. Som Folkpartiet respektive Kristdemokraterna
betonar i motionerna A263 respektive A278 är det viktigt att insatser
görs på ett tidigt stadium av arbetslösheten. Därigenom minskar riskerna
för uppkomsten av långtidsinskrivning och långtidsarbetslöshet. Utskottet
instämmer också i motionärernas uppfattning att det krävs en mängd olika
åtgärder för att bryta långtidsarbetslöshet.

Arbetsmarknadspolitiken skall även medverka till att bryta könsuppdel-
ningen på arbetsmarknaden, bidra till trygghet vid omställning och främja
arbets- och kompetenslinjen. Ytterligare en uppgift för arbetsmarknadspo-
litiken är att medverka till ökad mångfald i arbetslivet, något som ut-
skottet återkommer till nedan.

Samband mellan olika politikområden

Arbetsmarknadsutskottet har nyligen i ett yttrande till finansutskottet
redovisat synpunkter på regeringens förslag om indelning i politikområden
och ny indelning av anslagen på utgiftsområdena 13 och 14 (bilaga 3 till
arbetsmarknadsutskottets protokoll 2000/01:5). Utskottet poängterade att
det råder ett starkt samband mellan arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor-
na även om de hänförs till olika politikområden. Enligt utskottets bedöm-
ning kommer detta sannolikt att bli än mer påtagligt framöver. En ökad
sysselsättning måste i hög grad bygga på utbildning och kompetensutveck-
ling.

I anslutning till vad som här sagts om samband mellan arbetsmarknads- och
arbetslivspolitik bör det också betonas att dessa områden även framgent
har starka kopplingar till en rad andra områden som exempelvis forsk-
nings-, social- och utbildningspolitik.

Utskottet återkommer nedan under utgiftsområdena 13 respektive 14 till
dels frågan om indelning i utgiftsområden, dels regeringens förslag om
mål för politikområdena Arbetsmarknads-, Arbetslivs- respektive Jäm-
ställdhetspolitik. I detta sammanhang vill utskottet dock i likhet med
regeringen betona att det är först i nästa steg, när mål formuleras för
verksamhetsområden inom respektive politikområde, som det är möjligt att
fullt ut tillgodose riksdagens önskemål om tydliga och uppföljningsbara
mål.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Sambandet mellan arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor tas upp i rapporten
Arbetsliv och Hälsa 2000 som i november 2000 givits ut av Arbetarskydds-
styrelsen och Arbetslivsinstitutet. Där konstateras att den svenska ar-
betsmarknaden har genomgått dramatiska förändringar under 1990-talet.
Enligt rapporten tycks detta starkt ha påverkat arbetsmiljön och före-
komsten av arbetsorsakad ohälsa. Arbetslivet i dag ställer allt större
krav på arbetskraften, och kvalifikationskraven ökar i olika yrken och
branscher. Enligt rapporten talar mycket för att arbetslivet genomgår
förändringar av nästan samma dignitet som under den industriella revolu-
tionen.

I rapporten, som innefattar en bred genomgång av olika aspekter på ar-
betslivet, konstateras att produktiviteten inom svensk industri har ökat
dramatiskt under 1990-talet men att också klyftorna i samhället ökat
under samma period. Löneklyftorna har vidgats. För vissa grupper har
inflytandet blivit större medan det har minskat för andra. Mest problema-
tisk har situationen blivit för dem som är lågutbildade eller som av
andra skäl inte efterfrågas på arbetsmarknaden.

Utvecklingen i arbetslivet visar på ökad ohälsa. Utskottet ser allvarligt
på detta och menar att det är angeläget att vidta åtgärder för att mot-
verka ohälsa och ökande klyftor. Det är därför med tillfredsställelse som
utskottet noterar att regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift
att utarbeta en handlingsplan för minskad ohälsa och förnyelse av arbets-
livet. Som framgår av avsnitt 3.1 i betänkandet tillstyrker utskottet
regeringens förslag om resursförstärkning till Arbetsmiljöverket (anslag
23:1). Utskottet ser positivt på att regeringen i budgetpropositionen
(utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp) aviserar
en reformering av arbetsskadeförsäkringen. Det är angeläget att människor
som drabbas av skada eller sjukdom i arbetet har rätt till en rimlig
prövning av och ersättning till följd av sin skada.

Enligt rapporten Hälsa och Arbetsliv 2000 har som nyss nämnts situationen
i arbetslivet blivit mest problematisk för personer som har låg utbild-
ning eller av andra skäl inte är efterfrågade på arbetsmarknaden. Utskot-
tet anser att det är angeläget med satsningar på utbildning och kompe-
tensutveckling, såväl för den enskilda individen som för att öka utbudet
av arbetskraft med god utbildning. Som framgår av budgetpropositionen
väntas ett utredningsförslag om utformningen av ett system med individu-
ellt kompetenssparande föreligga i december 2000.

Utskottet vill i detta sammanhang även peka på det starka samband som
också råder mellan politikområdena Arbetsmarknadspolitik och Jämställd-
hetspolitik. Som framgått ingår det i huvuduppgifterna för den arbets-
marknadspolitiska verksamheten att motverka en könsuppdelad arbetsmarknad
och på andra sätt bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Decentralisering av arbetsmarknadspolitiken - översyn av AMV

Frågan om decentralisering av och inflytande över arbetsmarknadspolitiken
behandlas i flera motioner. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
skall, som framgått, enligt gällande författning anpassas till skilda
förutsättningar och behov i olika delar av landet.

I rapporten Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik från In-
stitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU, stencil 2000:2)
konstateras att ett decentraliserat beslutsfattande både har för- och
nackdelar. Å ena sidan kan man på lokal nivå ha bättre information som
leder till att de lokala aktörerna fattar mer välgrundade beslut än vad
centrala aktörer skulle göra. Å andra sidan kommer man enligt rapporten
att på den lokala nivån bortse från att besluten kan ha konsekvenser
också utanför den egna regionen.

I IFAU-rapporten, där resultaten från ett antal studier kring decentrali-
sering av arbetsmarknadspolitik sammanfattas, anser forskarna att det är
för tidigt att säga om för- eller nackdelarna med decentraliseringen
överväger. Man pekar dock på en studie som tyder på att sannolikheten för
arbetslösa att få ett fast arbete är större i kommuner där den lokala
samverkan har utökats kraftigt.

En av de risker med decentraliseringen som tas upp av IFAU-rapporten är
att kommunernas naturliga intresse av att vidmakthålla befolkningsnivån
kan komma i konflikt med den nationella målsättningen om en väl fungeran-
de arbetsmarknad med betydande rörlighet i större arbetsmarknadsregioner.
Vidare finns enligt rapporten risker för att kommunerna, med sin omfat-
tande verksamhet, försöker använda arbetsmarknadspolitiska medel för att
främja den egna verksamheten. Som exempel på att problem inte bara exis-
terar i teorin utan också i praktiken nämns en studie av arbetsförmed-
lingsnämnderna där resultaten tyder på att lokala aktörer ofta har svårt
att veta sin roll i arbetsmarknadspolitiken och att styrningen av nämn-
derna och utbildningen av nämndledamöterna har varit bristfällig. Ökad
decentralisering innebär att det blir svårare för staten att styra, kon-
trollera, följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiken, konstateras
det i IFAU-rapporten, som nämner som exempel resultaten från studier av
den aktivare användningen av arbetslöshets-ersättning och försöksverksam-
het på länsnivå med friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.

När det gäller motionsförslagen om friare användning av arbetsmarknadspo-
litiska medel, anser utskottet att dessa i väsentliga delar måste anses
tillgodosedda genom den nya mer ändamålsenliga struktur på de arbetsmark-
nadspolitiska programmen som håller på att utformas och de regelförenk-
lingar som genomförts bl.a. till följd av riksdagsbeslut våren 2000 om
förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop.
1999/2000:98, bet. AU7, rskr. 230). Förändringarna syftar till att öka
effektiviteten i arbetsmarknadspolitiken bl.a. genom en tydligare mål-
sättning om att insatserna skall leda till arbete.

Aktivitetsgarantin som infördes från den 1 augusti 2000 kan anpassas till
den enskildes förutsättningar. Inom ramen för aktivitetsgarantin skall
organiserade jobbsökaraktiviteter kunna bedrivas och övriga befintliga
program och insatser kunna användas. Insatserna kan bedrivas i samverkan
med andra aktörer, exempelvis kommuner, föreningar och privata företag.
Från den 1 november 2000 får deltagare inom aktivitetsgarantin, med bibe-
hållet aktivitetsstöd, delta i förberedande utbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet för att exempelvis skaffa sig nödvändiga kunskaper i
kärnämnena svenska, engelska och matematik i syfte att de senare skall
kunna delta i upphandlad yrkesinriktad utbildning. Detta ger enligt ut-
skottets mening sammantaget stor frihet att utforma insatserna efter den
enskilda individens behov och är också ett uttryck för en större insikt
om behovet av samverkan mellan olika aktörer för att nå framgång i ar-
betslöshetsbekämpningen.

Som regeringen konstaterar i budgetpropositionen koncentrerar sig aktivi-
tetsgarantin på dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Utskottet
kan för sin del inte se annat än att aktivitetsgarantin är utformad på
ett sådant sätt att den bör kunna tillgodose Kristdemokraternas och Cen-
terpartiets motionsförslag om inrättande av övergångsarbetsmarknader.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av fortsatt forskning om
och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken. Som forskarna påpekar i rap-
porten Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik kan effekterna
av olika former av arbetsmarknadspolitisk verksamhet variera under olika
konjunkturskeden. Det som kan vara en lämplig strategi under lågkonjunk-
tur kan vara direkt olämpligt när konjunkturen vänder. På motsvarande
sätt finns också för- och nackdelar med exempelvis decentraliserad ar-
betsmarknadspolitik.

Utskottet har ingen förståelse för Kristdemokraternas krav på att rege-
ringen skall revidera den nationella handlingsplan för sysselsättning som
utformas med utgångspunkt i EU:s sysselsättningsriktlinjer. Sverige har
aktivt påverkat nu gällande sysselsättningsriktlinjer och uppfyller de
tre kvantitativa mål som lagts fast i dessa. Det är dock viktigt att
vidareutveckla och förbättra riktlinjerna för kommande år. Enligt vad
utskottet har erfarit har den svenska regeringen i de diskussioner om
sysselsättningsriktlinjerna för år 2001, som förts i EU:s sysselsätt-
ningskommitté och ministerråd under hösten, framställt krav på att rikt-
linjerna skall göras mer konkreta, tillämpbara och utformas på ett sådant
sätt att uppföljning underlättas.

Slutsats

Med hänvisning till vad som anförts finner inte utskottet anledning till
något uttalande från riksdagens sida med anledning av de behandlade mo-
tionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna A244 yrkandena 1-3 och 6
(m), A263 yrkandena 1-7, 10-12, 17 och 21 (fp), A278 yrkandena 1, 2, 4
och 31 (kd), A301 yrkande 1 (m), Sf611 yrkande 11 (c), Fi210 yrkande 7
(c), Sf617 yrkande 6 (fp), So358 yrkande 10 (c), Ub281 yrkande 4 delvis
(m), N266 yrkande 4 (m), N268 yrkande 25 (fp), N324 yrkande 9 (kd) och
N325 yrkande 27 (fp).

Åtgärder för att främja en nordisk arbetsmarknad

I budgetpropositionen framhåller regeringen att arbetsmarknadspolitikens
uppgift främst är att öka anpassningen på arbetsmarknaden. Det skall
bl.a. ske genom en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga
arbeten.

Det är mot denna bakgrund man skall se frågan om införande av flyttnings-
bidrag i Norden. Riksdagen biföll 1998 på förslag från arbetsmarknadsut-
skottet ett regeringsförslag om att flyttningsbidrag skulle kunna lämnas
till den som är eller riskerar att bli arbetslös och som söker och till-
träder arbete i annat nordiskt land (prop. 1998/99:1, utg.omr. 14, bet.
AU1, rskr. 105). Något avtal mellan de nordiska länderna med denna inne-
börd har ännu inte kommit till stånd.

I motion A269 förespråkar motionärerna en bilateral svensk-norsk lösning
på frågan i avvaktan på en eventuell nordisk överenskommelse. Utskottet
vill för sin del inte utesluta att bilaterala överenskommelser kan träf-
fas. Det kan dock konstateras att frågan på senare tid kan sägas ha kom-
mit något närmare en gemensam nordisk lösning i och med att EG-
kommissionen i ett yttrande förklarat att flyttningsbidrag till arbetssö-
kande i de nordiska länderna står i överensstämmelse med EG-rätten. Ytt-
randet hade begärts av Nordiska ministerrådets arbetslivs- och arbets-
rättsutskott. Utskottet förutsätter att frågan snarast kommer till en
lösning när nu också kommissionens yttrande föreligger. Med vad som an-
förts avstyrks motion A269 (s).

Utskottet delar Moderaternas uppfattning om att det är angeläget att ta
bort hinder mot ett ökat utbyte av arbetskraft mellan de nordiska länder-
na. En rad åtgärder har vidtagits i detta syfte under de senaste åren. På
senare tid har bilaterala inventeringar och rekommendationer setts som en
väg att påskynda arbetet med att riva gränshinder och att fördjupa det
nordiska samarbetet.

I maj 1998 publicerades den s.k. Öresundsrapporten som tog upp en rad
frågor rörande skatter, transporter, näringspolitik och arbetsmarknad
m.m. I maj 2000 presenterade en gemensam svensk-norsk arbetsgrupp med
representanter för de båda ländernas regeringar en Handlingsplan för en
fördjupad integration mellan Sverige och Norge. Utifrån redan genomförda
inventeringar av olika gränshinder för enskilda, företag eller organisa-
tioner verksamma i gränsregionerna eller de båda länderna generellt, har
arbetsgruppen identifierat och föreslagit förändringar som bör genomfö-
ras. Synpunkter på rapporten inhämtas nu från fackdepartement som i sin
tur i många fall har kontakt med underlydande myndigheter för att gå
igenom gruppens förslag. Gruppen har rekommenderat att en uppföljning
skall ske av rapporten.

På motsvarande sätt har en svensk-finsk arbetsgrupp varit verksam. Grup-
pen publicerade i juni 2000 rapporten Integrationsfrämjande mellan Sveri-
ge och Finland. Denna rapport är i likhet med den svensk-norska rapporten
inriktad på förslag till åtgärder eftersom det redan hade gjorts ett
utförligt kartläggningsarbete. Den svensk-finska gruppen har lämnat re-
kommendationer på ett tjugotal områden. Rapporten behandlas nu i de båda
berörda länderna och gruppen har rekommenderat att uppföljning av vidtag-
na åtgärder skall ske.

Till grund för de båda sistnämnda rapporterna ligger bl.a. Nordiska rå-
dets rapport Gränshinder i Norden (1999).

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion Sk795 (m).

Arbetsmarknaden för invandrare

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionerna A230 och A286
om att sysselsättningsmålet skall ha hög prioritet i arbetsmarknadspoli-
tiken. Klyftan mellan personer som är födda i Sverige och de som är födda
utomlands måste snabbt minskas för att sedan snarast elimineras. Som
framgått ingår i huvuduppgifterna för den arbetsmarknadspolitiska verk-
samheten att bidra till ökad mångfald i arbetslivet. Ett av effektmålen
för arbetsmarknadspolitiken och AMV utgörs av ett arbetsliv som präglas
av integrering och mångfald. Detta framgår av AMV:s regleringsbrev för
budgetåret 2000.

Som framhålls i budgetpropositionen skall den generella arbetsmarknadspo-
litiken utgöra grunden i de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Det är
också främst genom generella insatser som arbetslöshet och utanförskap
skall motverkas. Ibland kan det dock vara nödvändigt med riktade insatser
för att öka arbetskraftsdeltagandet bland särskilt utsatta grupper.

I budgetpropositionen nämns invandrarna som en grupp som har en svagare
ställning på arbetsmarknaden med betydligt högre arbetslöshet och lägre
sysselsättningsgrad än övriga svenskar. Mot den bakgrunden har 100 miljo-
ner kronor per år avsatts för riktade insatser under perioden 2001-2003
för att öka sysselsättningen bland invandrare (prop. 1999/2000:100, bet.
FiU20, rskr. 261), vilket utskottet återkommer till nedan. Vidare har,
som också framgår nedan, 100 miljoner kronor avsatts under budgetåret
2000 för särskilda förstärkningar av arbetsförmedlingarna i utsatta stor-
stadsområden inom ramen för den s.k. storstadssatsningen.

När det gäller motionärernas synpunkter att gruppen utrikes födda bör
vara prioriterad i arbetsmarknadspolitiken, snarare än gruppen utomnor-
diska medborgare, kan utskottet konstatera att inte någon av de nämnda
grupperna pekas ut i de författningar som reglerar arbetsmarknadspoliti-
ken. I regleringsbrevet för AMV för år 2000 anges att effektmålen för
arbetsmarknadspolitiken bl.a. är att motverka långa tider utan reguljärt
arbete och ett arbetsliv som präglas av integrering och mångfald. Det
sägs inte att någon viss grupp, exempelvis äldre eller utländska medbor-
gare, skall vara prioriterad. Utgångspunkten för de arbetsmarknadspoli-
tiska insatserna skall i stället i första hand vara den enskilda indivi-
dens stödbehov.

I arbetsförmedlingens interna datasystem, AF90-systemet, matas en rad
uppgifter in om arbetssökande vid förmedlingen, exempelvis namn, adress,
ålder, kön, utbildning och sökinriktning. Även uppgifter om medborgarskap
registreras men då med en förhållandevis grov indelning som totalt omfat-
tar nio grupper. Informationen om medborgarskap används framför allt i
samband med analyser av utfallet av arbetsmarknadspolitiska insatser,
exempelvis programdeltagande, och inte primärt för att i förhand fördela
medel till insatser.

Det är enligt utskottet glädjande att även de grupper som drabbats värst
av arbetslösheten under 1990-talet, däribland invandrarna, får del av den
gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden. Även om arbetsmarknadssitua-
tionen således har förbättrats finns det enligt budgetpropositionen bland
de utomnordiska medborgarna samtidigt många som har behov av komplette-
rande utbildning. Utskottet delar regeringens uppfattning att det för
personer som har sådana behov bör finnas särskilda utbildningsinsatser
för att stärka förankringen på arbetsmarknaden. Aktivitetsgarantins bety-
delse bör betonas i sammanhanget. När det gäller aktivitetsgarantin vill
utskottet med anledning av motion A217 poängtera att dess flexibla ut-
formning bör öka möjligheterna för deltagarna - såväl invandrare som
icke-invandrare - att ta initiativ och få makt över den egna vardagen,
som motionären uttrycker det.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att bristande kunskaper i
svenska är en av orsakerna till svårigheterna för många invandrare att
finna arbete. Ett sätt att förbättra undervisningen i svenska är att
kombinera svenskundervisning med arbetslivspraktik. På detta område
pågår utvecklingsarbete inom ramen för storstadsinsatserna (prop.
1997/98:165, bet. 1998/99:AU2, rskr. 34). Totalt har som nämnts 100 mil-
joner kronor fördelats för tillfälliga personalförstärkningar vid arbets-
förmedlingarna i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Mal-
mö. Medlen skall bl.a. användas för att förmedlingarna i samarbete med
kommunerna skall kunna öka antalet praktikplatser för sfi-studerande där
praktik är en integrerad del av utbildningen. AMS skall enligt regle-
ringsbrevet för år 2000 redovisa hur samarbetet med kommunerna utvecklats
och hur många nya praktikplatser som har skapats.

Utskottet vill betona att det är angeläget att samarbete mellan förmed-
lingar och kommuner kommer till stånd också utanför storstadsregionerna
för att fler deltagare i sfi-undervisning skall få möjlighet till praktik
i arbetslivet som en integrerad del av svenskundervisningen. Det kan i
sammanhanget finnas anledning att nämna att det av förordningen
(1994:895) om svenskundervisning för invandrare framgår att styrelsen för
utbildningen i samarbete med arbetsförmedlingen skall verka för att un-
dervisningen så snart som möjligt kan kombineras med sådan arbetsplatso-
rientering eller sådant förvärvsarbete som ger deltagaren möjlighet att
träna sig i att tala svenska (9 § förordningen).

När det gäller förslaget i motionerna A212 och A216 om insatser för att
öka utrymmet för kompetensutveckling i svenska för förvärvsarbetande
invandrare inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen vill utskottet något
närmare redovisa de riktade insatser för att öka sysselsättningen bland
invandrare som berörts ovan.

I budgetpropositionen för år 2001 redovisas hur insatserna skall genomfö-
ras. Där framgår att 65 miljoner kronor av det totalt avsatta beloppet på
100 miljoner kronor beräknas avse kompletterande utbildningsinsatser inom
områden där det råder arbetskraftsbrist, exempelvis inom hälso- och sjuk-
vårdsområdet samt när det gäller läraryrken, tekniker och naturvetare.
Medlen skall användas för att genomföra vårdutbildning för arbetslösa
invandrare i syfte att tillgodose behovet av tvåspråkig personal inom
primärvård och äldreomsorg. Medel för dessa ändamål beräknas under ut-
giftsområde 13 anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader. Återstoden av de för budgetåret 2001 särskilt avsatta medlen
skall bl.a. användas till att förbättra svenskundervisning och introduk-
tion av nyanlända, försöksverksamhet med alternativ platsförmedling till
invandrare, utvärdering och metodutveckling av rådgivningsverksamhet
riktad till invandrarföretagare, stimulering av etnisk och kulturell
mångfald inom offentlig förvaltning och privata företag främst inom sam-
hällsvetenskap, data, juridik och ekonomi samt till validering av ut-
ländsk yrkeskompetens.

Förutom de särskilda medel som således finns avsatta för riktade insatser
i syfte att öka sysselsättningen bland invandrare vill utskottet peka på
de möjligheter till stöd för kompetensutveckling för anställda som står
till buds via det svenska mål 3-programmet för programperioden 2000-2006,
främst inom insatsområdena 1 Kompetensutveckling för sysselsättning och 3
Integration, mångfald och jämställdhet. Utskottet delar inte motionärer-
nas uppfattning i motion A212 om att arbetsmarknadsutbildning skall kunna
komma i fråga för kompetensutveckling i svenska språket för anställda,
utan anser att såväl arbetsmarknadsutbildning som förberedande utbildning
inom ramen för programmet förberedande insatser i första hand skall rik-
tas mot personer som är arbetssökande och är eller riskerar att bli ar-
betslösa.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att arbetsförmedlingen
fullt ut bör använda det kontaktnät man har med arbetsgivare för att
underlätta för arbetssökande som saknar erfarenheter från det svenska
arbetslivet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Även om den generella arbetsmarknadspolitiken, som betonats ovan, skall
utgöra grunden för de arbetsmarknadspolitiska insatserna görs dock, som
redovisats, vissa insatser som riktas direkt mot invandrare. Ytterligare
ett exempel av denna karaktär kan nämnas i detta sammanhang, nämligen ett
pågående pilotprojekt som initierats av AMS och där ett bemanningsföre-
tag skall kunna vara ett komplement till den ordinarie offentliga plats-
förmedlingsverksamheten. Syftet med projektet är att öka möjligheten för
invandrare som saknar kontakt med det svenska arbetslivet att få ett
reguljärt arbete.

Med vad som anförts avstyrker utskottet motionerna A212 (s), A216 yrkande
1 (m), A217 yrkande 1 (fp), A230 (s), A263 yrkande 20 (fp), A286 (s) och
Ub281 yrkande 4 delvis (m).

Arbetsmarknaden för ungdomar

När det gäller insatser för att underlätta ungdomars situation på arbets-
marknaden delar utskottet Kristdemokraternas uppfattning i motion A278 om
att utbildning skall uppmuntras, att även praktiskt inriktade ungdomar
skall erbjudas utvecklingsmöjligheter inom utbildningssystemet, att kom-
munerna skall ha det grundläggande ansvaret för ungdomar upp till 20 år
och att det fåtal ungdomar som inte går i gymnasieskolan skall ges möj-
lighet till praktik i arbetslivet. Utskottet instämmer också i uppfatt-
ningen att inga ungdomar skall behöva leva på socialbidrag.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är angeläget att följa upp och
utvärdera ungdomsinsatserna, något som också Folkpartiet pläderar för i
motion A263 där partiet vill ha till stånd en utvärdering av utvecklings-
garantin. Flera sådana utvärderingar har redan genomförts, bl.a. av Ung-
domsstyrelsen och Statskontoret 1999. Enligt vad utskottet erfarit kommer
ytterligare en utvärdering av utvecklingsgarantin som på regeringens
uppdrag gjorts av Ungdomsstyrelsen att publiceras i slutet av november
2000.

I detta sammanhang kan också nämnas att arbetsmarknadsutskottets kansli
under sommaren 2000 genomfört en mindre uppföljning av insatser mot ung-
domsarbetslöshet i form av kommunala ungdomsprogram och ungdomsgaranti.
Uppföljningen har gjorts genom intervjuer vid arbetsförmedling respektive
kommunal arbetsmarknadsenhet i tre kommuner. De frågor som blir belysta i
uppföljningen är framför allt målen för ungdomsinsatserna, ansvarsförhål-
landen och samarbete mellan arbetsförmedling, kommun m.fl. aktörer, pro-
cessen in i ett ungdomsprogram, användningen av individuella handlings-
planer samt förmedlingens respektive kommunens uppföljning av insatserna
(PM från arbetsmarknadsutskottet 2000-10-05).

I motion A211 föreslås försöksverksamhet med inrättande av ungdomsarbets-
förmedlingar riktade mot de ungdomar som har svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden. Utskottet är principiellt positivt till att nya former
för förmedlingsverksamhet prövas och utvärderas. Det är dock enligt ut-
skottets uppfattning inte en fråga för riksdagen att besluta om hur för-
medlings- och vägledningsverksamheten skall organiseras. Det är i stället
länsarbetsnämnden som avgör om arbetsförmedlingskontor, specialförmed-
lingar osv. skall inrättas eller läggas ned.

Arbetsmarknadssituationen för unga har förbättrats väsentligt på senare
år. De ungdomar som har de största svårigheterna att komma in på arbets-
marknaden utgör målgrupp för ungdomsinsatser i form av kommunala ungdoms-
program och ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år där kommunerna har en
betydelsefull roll för att insatserna skall bli framgångsrika. Det är
den kommunala arbetsmarknadsenheten (motsvarande) som svarar för att den
unga får praktik eller annan verksamhet på heltid.

När det gäller förmedlingsverksamhet riktad mot unga kan utskottet kon-
statera att det tidigare har funnits ungdomsarbetsförmedlingar på några
håll i landet. I dag finns inga sådana förmedlingar, men vissa arbetsför-
medlingar har inrättat särskilda ungdomsgrupper, dvs. arbetslag med ar-
betsförmedlare och vägledare som inriktar sin verksamhet specifikt på
ungdomar. I detta sammanhang kan också nämnas s.k. infotek som finns på
några tiotal orter i landet. Vid infoteken är insatserna inriktade på
vägledning och inte på arbetsförmedling eller placering i arbetsmarknads-
politiska program. Huvudmän för infoteken är i regel kommun och arbets-
förmedling i samverkan. Vanliga samarbetspartner till infoteken är Cent-
rala studiestödsnämnden (CSN) samt högskolor och universitet. Infoteken
skall erbjuda ett heltäckande och aktuellt material kring utbildnings-,
yrkes- och arbetsmarknadsfrågor.

Motionerna A211 (kd), A263 yrkande 19 (fp), A278 yrkande 6 (kd) och Ub281
yrkande 4 delvis (m) avstyrks med hänvisning till vad utskottet anfört.

Arbetsmarknaden för äldre

Som framgått görs kraftfulla insatser för att öka arbetskraftsutbudet.
Detta sker med utgångspunkt i ett särskilt åtgärdsprogram som har skapats
för att öka möjligheterna för alla att delta i arbetslivet. När det gäl-
ler arbetsmarknaden för äldre finns det anledning att särskilt peka på
två av beståndsdelarna i åtgärdsprogrammet. Den ena är att de arbetsmark-
nadspolitiska programmen numera i högre grad riktas mot långtidsarbetslö-
sa, den andra är att generösa anställningsstöd lämnas till de arbetsgiva-
re som anställer personer som varit arbetslösa under lång tid.

Av Riksdagens revisorers förslag angående arbetslinjens tillämpning för
de äldre framgår att den kraftiga nedgången i efterfrågan på arbetskraft
under de första åren på 1990-talet särskilt drabbade de allra äldsta och
de allra yngsta på arbetsmarknaden. För de yngre har en kraftig återhämt-
ning skett medan förändringen inte alls är lika tydlig för de äldre.

Trots ett gynnsamt konjunkturläge som lett till minskad förekomst av
långtidsinskrivningar för en rad grupper kvarstår en bekymmersam arbets-
marknadssituation för många äldre långtidsinskrivna. Enligt AMS tredje
kvartalsrapport år 2000 med anledning av uppdrag i regleringsbrevet upp-
gick antalet långtidsinskrivna som är 55 år eller äldre till 17 900 per-
soner i genomsnitt under tredje kvartalet, vilket innebär en ökning med
ca 500 jämfört med tredje kvartalet i fjol. I den totala gruppen lång-
tidsinskrivna har därmed andelen äldre ökat från drygt 21 % till närmare
31 % jämfört med samma kvartal året innan.

Utskottet vill framhålla att revisorernas granskning, den forskningsrap-
port som tagits fram som ett led i granskningen, de diskussioner som ägt
rum under arbetets gång samt ställningstaganden och förslag som framkom-
mit från revisorerna själva men också från remissinstanser m.fl. har
bidragit till att fästa uppmärksamheten på en viktig samhällsfråga.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att samhällsdebatten om de
äldres villkor på arbetsmarknaden stimuleras. Här har bl.a. den parlamen-
tariskt sammansatta äldreberedningen en viktig uppgift. Beredningen har
enligt direktiven i uppdrag att skapa förutsättningar för en långsiktig
utveckling av äldrepolitiken och skall i sitt arbete bl.a. behandla frå-
gan om äldres delaktighet i arbetslivet och möjlighet att fortsätta ett
aktivt yrkesliv efter uppnådd pensionsålder (dir. 1998:109). Resultaten
från beredningens arbete skall redovisas senast den 1 maj 2003.

Om målet om full sysselsättning skall kunna nås och ett arbetsliv för
alla skall kunna skapas måste de äldres situation på arbetsmarknaden
förändras. Möjligheterna att stanna kvar i arbete måste väsentligt för-
bättras. Också demografiska skäl talar för att fler äldre personer måste
finnas kvar i arbetslivet.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet i vad som sagts i revisorernas
rapport om att avgörande för om trenden mot successivt allt lägre faktisk
pensionsålder skall kunna brytas, blir om arbetslivets villkor kan för-
ändras på ett sådant sätt att människor kan och vill fortsätta arbeta
fram till den ordinarie pensionsåldern. Detta i sin tur förutsätter att
arbetsuppgifterna utformas så att den äldre arbetskraftens kompetens kan
utvecklas och tas till vara.

I regleringsbrevet för AMV tar regeringen upp just dessa aspekter på
arbetslivet i anslutning till att den slår fast att ett av de tre effekt-
målen för AMV är att motverka långa tider utan reguljärt arbete. Där sägs
att AMV skall verka för att arbetslösa som under en lång tid varit utan-
för den ordinarie arbetsmarknaden får ett reguljärt arbete. Därmed skall
långa perioder av arbetslöshet förebyggas samt risken motverkas att per-
soner permanent slås ut från arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) skall aktivt samverka med Socialstyrelsen (SoS), Riksförsäkrings-
verket (RFV) och Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) så att en effektivare an-
vändning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet uppnås.
Syftet skall vara att varje individs arbetsförmåga tillvaratas så att det
blir möjligt för den enskilde att försörja sig genom ett arbete. Motsva-
rande uppdrag slås fast i regleringsbreven för SoS, RFV och ASS.

Att minska långtidsarbetslösheten är ett annat effektmål för AMV. Arbets-
och kompetenslinjen skall hävdas, framgår det av regleringsbrevet. Lång-
tidsarbetslöshet skall motverkas genom åtgärder som syftar till att stär-
ka den arbetslöses möjligheter att få ett reguljärt arbete. Det är av
stor vikt att de personer som riskerar att bli eller är långtidsarbetslö-
sa har en upprättad handlingsplan av god kvalitet.

När det gäller medlen för att förhindra långtidsinskrivningar, långtids-
arbetslöshet och många gånger på sikt kanske också utslagning från ar-
betsmarknaden samt för att öka sysselsättningsgraden för de grupper som
fortfarande har en svag förankring där, har två viktiga arbetsmarknadspo-
litiska instrument tillkommit på senare tid. Det är dels aktivitetsgaran-
tin som startade den 1 augusti 2000, dels det särskilda anställningsstö-
det som trädde i kraft den 1 november 2000. Det särskilda anställnings-
stödet är, som framgår nedan, enbart riktat mot äldre.

Eftersom utskottet bedömer att aktivitetsgarantin och det särskilda an-
ställningsstödet kommer att ha stor betydelse när det gäller att förbätt-
ra förutsättningarna för äldre långtidsinskrivna att finna arbete på den
reguljära arbetsmarknaden beskrivs här de båda stödformerna relativt
utförligt. Utskottet beskriver senare i betänkandet huvuddragen i samtli-
ga anställningsstöd. I betänkande 2000/01:AU5 har utskottet nyligen be-
handlat vissa frågor rörande aktivitetsgarantin.

Aktivitetsgarantin syftar till att förbättra de arbetslösas möjligheter
på den reguljära arbetsmarknaden. Den riktas mot personer som är 20 år
eller äldre, som söker arbete genom arbetsförmedlingen och som är eller
riskerar att bli långtidsinskrivna. Med långtidsinskriven menas att per-
sonen varit inskriven hos arbetsförmedlingen i minst 24 månader. Delta-
gandet sker på heltid. Av de 19 900 deltagarna i aktivitetsgarantin i
början av november (vecka 45) var nära en tredjedel 55 år eller äldre.

Varje deltagare får stöd av arbetsförmedlingens handledare i en mindre
grupp med 10-15 personer samtidigt som man har tillgång till alla ordina-
rie arbetsmarknadspolitiska program. När aktivitetsgarantin inleds utar-
betar handledaren och den arbetssökande en individuell handlingsplan,
s.k. jobbsökarplan, där man specificerar vad förmedlingen kan erbjuda och
vad som krävs av deltagaren. Skillnaden jämfört med att delta i ett en-
staka arbetsmarknadspolitiskt program är att alla tillgängliga program
samlas "under ett tak" och att den individuella jobbsökarplanen går som
en "röd tråd" genom alla aktiviteter.

Många insatser inom aktivitetsgarantin avses ske i partnerskap mellan
stat, kommun, företag, organisationer och arbetsmarknadens parter. Staten
kan subventionera arbeten som kan leda vidare mot arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. Till företag, exempelvis bemanningsföretag, organisatio-
ner och kommuner som anordnar verksamhet inom aktivitetsgarantin, utbeta-
las ersättning för administration och kringkostnader.

Särskilt anställningsstöd får anvisas en person som fyllt 57 år och som
sedan 24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i ett arbets-
marknadspolitiskt program och som omedelbart före anvisningen under samma
tid varit anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen samt tagit del
av aktivitetsgarantin under minst tre månader.

Det särskilda anställningsstödet får lämnas i 24 månader med 75 % av
lönekostnaden, dock högst med 525 kr per dag. Det kan beviljas tidigast
från den 1 november 2000.

Vid tidsbegränsade anställningar, där arbetsuppgifternas varaktighet är
kortare än 24 månader, skall stöd lämnas den tid som arbetsuppgifterna
varar.

I anslutning till beskrivningen av aktivitetsgarantin och det särskilda
anställningsstödet kan utskottet nämna att stödformen OTA, offentliga
tillfälliga arbeten för äldre arbetslösa, upphör den 31 december 2000 med
undantag för personer som fyllt 62 år före den 1 januari 1999. I riktlin-
jer som under hösten 2000 gått ut från AMS till länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingar anges uttryckligen att arbetsförmedlingens målsättning
skall vara att så många OTA-deltagare som möjligt erhåller någon form av
anställning i samband med att OTA upphör och att ingen skall bli utan
sysselsättning. Denna målsättning bör enligt AMS riktlinjer kunna uppnås
med hjälp av aktivitetsgarantin och det särskilda anställningsstödet. AMS
beräknar att ca 5 000 personer lämnar OTA under året.

När det gäller aktuella insatser på arbetslivsområdet kan nämnas att
regeringen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en hand-
lingsplan för att minska ohälsan. Arbetet omfattar en översyn av bl.a.
sjukpenning, rehabiliteringspenning, tillsynen av arbetsmiljön och för-
tidspension och omfattar därmed en rad frågor som rör regelsystemen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är av största vikt att
arbetsförhållanden och arbetsmiljö inte ger upphov till sjukdom och ar-
betsskada. Förebyggande arbete måste prioriteras. Det är angeläget att
aktiva åtgärder genomförs för att sjukskrivna och förtidspensionerade kan
återgå till arbete på hel- eller deltid.

Som framgått har Riksdagens revisorers överväganden och förslag om ar-
betslinjens tillämpning för äldre fyra huvudinriktningar: regelverken
behöver bli tydligare, tillämpningen av regelverken behöver förbättras,
staten bör föregå med gott exempel och "äldreavgångarna" måste stoppas.

När det gäller regelverken på det arbetsmarknadspolitiska området har,
som redovisats ovan, betydande förändringar skett i och med införandet av
aktivitetsgarantin. Generellt sett har dessa blivit väsentligt tydligare,
enklare och mer tillämpbara efter den 1 augusti i år då flera nya för-
fattningar trädde i kraft samtidigt som ett antal äldre upphävdes. Rikt-
linjer för tillämpning av arbetslinjen har, som framgått av ovanstående
exempel, också gått ut från AMS till länsarbetsnämnder och arbetsförmed-
lingar. När det gäller aktivitetsgarantin har AMS tillsatt en projekt-
grupp med uppdrag att i nära samarbete med länsarbetsnämnderna arbeta
vidare med ett antal utvecklingsområden som bedömts som strategiska efter
att pilotprojekt sedan våren 2000 bedrivits på 46 orter i landet i syfte
att ge erfarenheter inför den riksomfattande starten av programmet den 1
augusti 2000.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen av de nya
respektive reformerade arbetsmarknadspolitiska programmen och återkommer
till denna fråga i avsnitt 2.2.

När det gäller frågan om kombinationer av ersättningar från olika ersätt-
ningssystem och förekomsten av detta vill utskottet hänvisa till det
utredningsarbete som skall genomföras av den s.k. ohälsogrupp som till-
satts av regeringen.

Som Riksdagens revisorer konstaterar i anslutning till sina förslag har
uppmärksamheten bl.a. i massmedier kring äldreavgångarna medfört att
företeelsen minskat i omfattning eller helt upphört på flera orter i
landet.

Inom AMV har frågan om äldreavgångar tagits upp i rekommendationer som
gått ut inom verket i samband med att aktivitetsgarantin infördes. I
dessa rekommendationer sägs att nya arbetssökande med överenskommelse om
avtalspension och uppmaning från facklig organisation/arbetsgivare om att
"stämpla", omedelbart borde informeras om och anvisas plats i aktivitets-
garantin. Rekommendationerna har lämnats av en arbetsgrupp som haft till
uppgift att följa de ovannämnda pilotprojekten inom aktivitetsgarantin.

I anslutning till frågan om äldreavgångar kan nämnas att en särskild
utredare nyligen har tillkallats med uppgift att belysa frågan om om-
ställningsavtal på arbetsmarknaden (dir. 2000:55). I utredningsdirektiven
konstateras att det på delar av arbetsmarknaden sedan länge finns kollek-
tivavtal som syftar till att underlätta arbetstagares omställning vid
omstruktureringar i verksamheten. Avtalen syftar till att göra detta
genom förebyggande insatser i form av kompetensväxling och, om uppsäg-
ningar inte kan undvikas, genom vägledning, utbildning och ekonomiskt
stöd till arbetstagaren så att denne kan finna nya arbetsuppgifter eller
ett nytt yrkesområde. Sådana avtal finns i dag på det privata tjänsteman-
naområdet i form av ett omställningsavtal och inom den statliga sektorn i
form av ett kollektivavtal om trygghetsfrågor.

Utredaren skall belysa och analysera effekterna av dessa avtal och över-
väga om avtal med motsvarande eller liknande innehåll skulle kunna ingås
så att de täcker hela arbetsmarknaden. Syftet skall vara att alla arbets-
givare tar ansvar för arbetstagares omställning vid omstruktureringar av
verksamheten och har tillräckliga resurser för detta. Äldre eller lågut-
bildade arbetstagares behov av omställning vid strukturrationaliseringar
skall särskilt uppmärksammas i utredarens arbete. Enligt direktiven skall
en viktig utgångspunkt för arbetet vara att arbetsmarknadens parter, både
inom den privata och den offentliga sektorn, bär ansvaret och kostnaderna
för omställningsavtalen och att ingen statlig subvention skall lämnas för
detta. Utredarens arbete skall vara slutfört senast den 30 november 2001.

Utskottet övergår nu till att avslutningsvis ta upp frågan om statens
roll som arbetsgivare som förutom i revisorernas förslag också behandlas
i motion A8 som väckts med anledning av förslaget.

I handlingsprogrammet "En förvaltning i demokratins tjänst" (Justitiede-
partementet, 2000) konstateras att regeringen har delegerat stora delar
av arbetsgivarpolitiken till myndigheterna. Syftet med denna delegering
är att myndigheterna skall använda arbetsgivarpolitiken som ett medel för
att uppnå verksamhetens mål med hög effektivitet och på ett sätt som
inger förtroende hos medborgarna. Regeringens uppgift är att ställa krav
på och följa upp myndigheternas arbetsgivarpolitik. Under senare tid har
uppföljningen bl.a. inriktats på åldersstruktur, könsfördelning och et-
nisk mångfald. År 2001 kommer regeringen att följa upp myndigheternas
arbetsmiljöarbete.

En ökande andel anställda kommer att pensioneras fram till år 2015, kon-
staterar regeringen i handlingsprogrammet. Myndigheternas förmåga att
möta denna utveckling och att se till att organisationen har kompetens på
kort och lång sikt är en av förvaltningens större utmaningar de första
decennierna av 2000-talet, enligt handlingsprogrammet. En förvaltning som
förmår att konkurrera om arbetskraften kan bara skapas om myndigheterna i
fortsättningen vinnlägger sig om att vara stimulerande och kreativa ar-
betsplatser, med en god arbetsmiljö och en genomtänkt personal- och löne-
politik. Ansvaret för att hantera dessa frågor vilar på respektive myn-
dighet och lösningarna måste anpassas till förhållandena i verksamheten
där.

Arbetsmarknadsutskottet delar motionärernas åsikt i motion A8 att statens
arbetsgivarpolitik bör kombinera hög effektivitet och personalpolitiskt
ansvar. I enlighet med regeringens uppfattning i det nämnda handlingspro-
grammet finns det anledning för myndigheterna att arbeta med kompetens-
försörjningens långsiktiga och strategiska inriktning. Som framgår av
revisorernas skrivelse genomför de för närvarande en granskning av sta-
tens personalpolitik där den aktuella frågan kommer att tas upp.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att det inte finns anled-
ning att rikta något tillkännagivande till regeringen med anledning av
revisorernas förslag. Revisorernas yrkanden 1-3 bör därmed lämnas utan
vidare åtgärd. Inte heller är utskottet berett att förorda ett tillkänna-
givande till regeringen med anledning av motion A8 (v) som avstyrks av
utskottet.

Också motion A263 yrkande 18 (fp) avstyrks med hänvisning till vad ut-
skottet anfört.

2. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

2.1 Allmänna frågor

Propositionen

I budgetpropositionen för år 2001 föreslås en ny struktur med indelning i
politikområden.

Politikområdet Arbetsmarknadspolitik omfattar platsförmedling, arbets-
marknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning och sär-
skilda insatser för arbetshandikappade. Vidare ingår Europeiska social-
fonden samt Samhall AB:s verksamhet och Stiftelsen Utbildning Nordkalot-
ten. Därutöver ingår Arbetsmarknadsverkets avgiftsfinansierade tjänster
Arbetslivstjänster och Aske kursgård samt bidrag till Lernia AB. I poli-
tikområdet ingår också lönegarantiersättning, vilken skall ersätta ar-
betstagares lönefordringar vid arbetsgivares konkurs. Även förvaltnings-
kostnader för Arbetsmarknadsverket (AMV), Institutet för arbetsmarknads-
politisk utvärdering (IFAU) och Rådet för Europeiska socialfonden i Sve-
rige ingår i politikområdet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att målet för politikområdet
Arbetsmarknadspolitik skall vara en väl fungerande arbetsmarknad med full
sysselsättning och god ekonomisk tillväxt (prop. yrk. 5). Förslaget till
mål för politikområdet innebär inga förändringar i arbetsmarknadspoliti-
kens uppgifter. Det föreslagna målet utgör en sammanfattning av de upp-
gifter för den framtida arbetsmarknadspolitiken som riksdagen ställt sig
bakom våren 2000 (prop. 1999/2000:98, bet. AU7, rskr. 230).

Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt instrument för att nå regeringens
övergripande mål om tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning och där-
med för att nå de kortsiktiga målen om halverad arbetslöshet och ökad
sysselsättning samt det långsiktiga målet om full sysselsättning.

Det är ytterst angeläget att de långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna
får del av den uppgång som sker på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspoliti-
ken är också ett viktigt instrument för att förbättra jämställdheten
mellan kvinnor och män i arbetslivet och därmed även i samhällslivet i
övrigt. Detta innebär bl.a. att insatserna i än större utsträckning än
tidigare måste inriktas på ett effektivt platsförmedlingsarbete och före-
tagskontakter för att motverka inflationsdrivande flaskhalsar samt insat-
ser inom ramen för aktivitetsgarantin för grupper som har svårast att få
ett arbete.

Den könsuppdelade arbetsmarknaden skall motverkas och mångfalden i den
svenska arbetskraften skall bättre tas till vara. Lediga platser skall
snabbt tillsättas och konkurrenssnedvridning samt inlåsnings- och undan-
trängningseffekter i de arbetsmarknadspolitiska programmen motverkas. En
viktig uppgift är också att skapa förutsättningar för en fortsatt kon-
junkturuppgång genom att öka arbetskraftsutbudet.

Långtidsinskrivna, ofrivilligt deltidsarbetande, utrikes födda eller
personer med funktionshinder utanför arbetsmarknaden är grupper som i dag
inte är fullt utnyttjade på arbetsmarknaden. Dessa motsvarar ett stort
potentiellt arbetskraftsutbud och bör tas till vara.

Motionerna

Moderaterna anser i motion A301 (yrk. 9) att förslaget till mål för poli-
tikområdet Arbetsmarknadspolitik skall avslås av riksdagen. Partiet hän-
visar därvid till sina förslag som framförts i motioner om arbetsmarknad
och arbetsliv (motion A244), arbetsrättslig lagstiftning (A710), arbets-
löshetsförsäkringen (A5) samt om arbetshandikappade (A304).

I motion Ub281 (yrk. 1) pekar Moderaterna på att många av de traditionel-
la instrumenten i den aktiva arbetsmarknadspolitiken leder till betydande
undanträngning. För en del arbetsmarknadsåtgärder kan undanträngningsef-
fekterna, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU) som Moderaterna åberopar, vara så stora att två regul-
jära arbetstillfällen försvinner varje gång tre subventionerade tillska-
pas. Enligt partiet bör därför arbetsmarknadspolitiken fortsättningsvis i
allt större utsträckning inriktas på insatser som underlättar företagens
rekrytering, i stället för på volymåtgärder. Moderaterna pekar i motionen
på att resultaten av bl.a. arbetsmarknadsutbildningarna är blandade.
Flera studier tyder på att sökaktiviteten minskar hos deltagarna. Träff-
säkerheten i den traditionella arbetsmarknadsutbildningen för äldre per-
soner är också ett problem, påpekar partiet.

Centerpartiet anser i motion A306 delvis att de kostnader som är kopplade
till försörjningsstödet skall samlas under utgiftsområde 13 medan de
kostnader som inte hänförs till försörjningsstöd skall samlas under ut-
giftsområde 14. Syftet är att öka flexibiliteten i arbetsmarknadspoliti-
ken.

I motion Kr346 (yrk. 31) pläderar Folkpartiet för förenklingar av stödet
till kulturen genom att starka kulturfonder byggs upp och används till
långvariga arbetsstipendier och investeringsmedel för utrustning. Motio-
närerna förordar att konstnärer kan erbjudas riktiga arbeten. De anser
att kulturarbetsförmedlingens verksamhet måste minska och att de medel
som därigenom frigörs styrs över till kulturell verksamhet. Regeringen
bör få i uppdrag att redovisa hur detta kan ske.

Miljöpartiet anser i motion Kr701 (yrk. 8) att ytterligare medel bör
föras över från arbetsmarknads- till kulturområdet utöver de medel som
anslagits till centrumbildningar och en tredje anställningsform inom
teatern.

Övriga motioner

Sofia Jonsson (c) anser i motion A206 (yrk. 1) att de mindre företagen
bör prioriteras i de nationella arbetsmarknadspolitiska målen.

Ana Maria Narti (fp) förespråkar i motion A217 (yrk. 2-4) fristående
aktivitetscentrum drivna på entreprenad av arbetslösa. Därigenom skulle
långtidsarbetslösa själva aktivt kunna delta i planering och genomförande
av verksamhet som rör dem själva. Motionären anser vidare att mottagare
av socialbidrag eller andra stöd borde kunna få utföra uppdrag mot betal-
ning och sätta in inkomsterna från detta på särskilda kompetenskonton.
Genom att införa studiecheckar skulle arbetslösa själva kunna finna de
utbildningar som bäst passar den egna situationen.

I motion A288 (yrk. 1-3) tar Ana Maria Narti (fp) upp en rad kulturfrå-
gor. Motionären anser att en del av AMS resurser bör flyttas till Kultur-
departementets budget för att förstärka kultursektorns ekonomi. I samma
motion liksom i motion 1999/2000:A229 (yrk. 2 och 3) föreslår motionären
vidare att nya konst- och kulturstiftelser bildas som regelbundet delar
ut långvariga stipendier och garanterar att täcka kulturens investerings-
behov. Vidare bör möjligheterna utredas att etablera fristående agenturer
och distributionsfirmor på kulturområdet.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om att målet för
politikområdet Arbetsmarknadspolitik skall vara en väl fungerande arbets-
marknad med full sysselsättning och god ekonomisk tillväxt. Utskottet
delar därmed inte Moderaternas uppfattning om att det aktuella förslaget
bör avslås av riksdagen. Motionen avstyrks därmed av utskottet.

Utskottet vill i detta sammanhang peka på vad som regeringen i anslutning
till målbeskrivningen för politikområdet anfört om uppgifterna för ar-
betsmarknadspolitiken, nämligen att dessa skall:

- Medverka till en effektiv matchningsprocess med korta vakans- och sök-
tider. Uppgiften är arbetsmarknadspolitikens viktigaste. Genom en snabb
vakanstillsättning kommer arbetsmarknaden att fungera bättre och frik-
tionsarbetslösheten att minimeras.

- Öka de arbetslösas kunskaper. Med ökade kunskaper underlättas omställ-
ning på arbetsmarknaden samtidigt som den enskildes ställning stärks.
Därmed minskar även flaskhalsproblematiken.

- Arbetslöshetsförsäkringen skall underlätta och stimulera omställning på
arbetsmarknaden, vilket bidrar till en fungerande försörjning av arbets-
kraft till företag och förvaltningar. Ersättning skall utgå enligt prin-
cipen om inkomstbortfall under en övergångsperiod av arbetslöshet.

- Stödja dem som har det svårast att få ett arbete. Genom att ta till
vara under- och outnyttjade resurser på arbetsmarknaden ökar samhällets
gemensamma produktion och därmed tillskottet till den gemensamma försörj-
ningen. Långtidsinskrivna, ofrivilligt deltidsarbetande kvinnor, äldre
långtidsarbetslösa, utrikesfödda arbetslösa eller personer med funktions-
hinder utanför arbetsmarknaden är alla grupper som i dag inte är fullt
utnyttjade resurser på arbetsmarknaden.

Utskottet tillstyrker som framgått regeringens förslag till mål för poli-
tikområdet Arbetsmarknadspolitik (prop. yrk. 5) och avstyrker motion A301
yrkande 9 (m).

Centerpartiet har i två motioner, A306 som behandlas i detta sammanhang
och A307 som behandlas under utgiftsområde 14, föreslagit en annan för-
delning av anslagen på utgiftsområdena 13 och 14 än regeringen. I A306
föreslås att vissa anslag skall tas bort från utgiftsområde 13 och i A307
att motsvarande anslag skall läggas under utgiftsområde 14.

I och med att utskottet ställer sig bakom regeringens uppfattning om
fördelningen av anslagen på utgiftsområden m.m. avstyrks motion A306
delvis (c).

När det gäller frågan om undanträngningseffekter av arbetsmarknadsåtgär-
der liksom frågor om effektivitet m.m. i arbetsmarknadsutbildning och
andra insatser som Moderaterna tar upp i motion Ub281 finns det anledning
att erinra om att utskottet behandlade frågan om undanträngning relativt
utförligt i sitt förra budgetbetänkande, betänkande 1999/2000:AU1, och
därvid bl.a. uppmärksammade forskningsresultat från IFAU. Utskottet an-
förde bl.a. följande:

Enligt en nyligen publicerad rapport från Institutet för arbets-
marknadspolitisk utvärdering (IFAU), Direkta undanträngningseffekter av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder (1999:6), har åtgärder som innebär sub-
ventionerad sysselsättning medfört betydande undanträngningseffekter,
dvs. vanliga arbetstillfällen trängdes bort från arbetsmarknaden till
följd av ar-betsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadsutbildning
förefaller enligt studien inte ha medfört någon undanträngningseffekt
medan sådana effekter varit betydligt större vid exempelvis åtgärderna
arbetsplatsintroduktion (API), arbetslivsutveckling (ALU) och beredskaps-
arbete. Utskottet har tidigare, bl.a. vid behandlingen av Riksdagens
revisorers förslag 1996/97:RR10 angående undanträngningseffekter (bet.
1997/98:AU1, rskr. 125-127), poängterat vikten av kontroll och uppfölj-
ning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att undanträngningseffekter
därvid bör uppmärksammas. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget
att vara observant på risken för undanträngning, särskilt i ett gynnsamt
konjunkturläge. Också problematiken med undanträngning såväl regionalt
som lokalt måste beaktas. Enligt 1999 års regleringsbrev för AMV skall de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna hålla hög kvalitet. Vidare anges där
att undanträngnings- och inlåsningseffekter skall motverkas. Nu ökar
tonvikten på arbetsmarknadsutbildningen i arbetsmarknadspolitiken medan
åtgärder som API, ALU och beredskapsarbete har utmönstrats. Även om detta
torde minska riskerna för undanträngning vill utskottet ändå betona bety-
delsen av att fortsatt uppmärksamhet ägnas åt undanträngningsriskerna.
Detta är viktigt inte minst med tanke på att arbetsmarknadspolitiken
skall vara tillväxtinriktad.

I detta betänkande redovisas i det inledande avsnittet huvuduppgifterna
för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så som de anges i den nya
förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Där
framgår att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall utformas så
att risken för att reguljära arbetstillfällen trängs undan blir så liten
som möjligt. Också i AMV:s regleringsbrev för budgetåret 2000 anges att
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall hålla en hög kvalitet och att
undanträngnings- och inlåsningseffekter skall motverkas. Det bör dock
understrykas att en viss "undanträngning" ibland kan uppstå genom tidiga-
reläggning av anställningar eller en styrning av anställningar till prio-
riterade grupper av arbetssökande som annars har svårt att få fotfäste på
arbetsmarknaden. I sådana fall - t.ex. i samband med anställningsstöd -
är effekten medvetet planerad och ligger inom ramen för de arbetsmark-
nadspolitiska prioriteringarna. Det är en grannlaga uppgift att göra en
samlad avvägning så att sysselsättningstillväxten, resursutnyttjandet och
den fördelningspolitiska effekten blir så stor som möjligt.

Moderaterna anser som framgått att arbetsmarknadspolitiken i större ut-
sträckning bör inriktas på insatser som underlättar företagens rekryte-
ring i stället för på volymåtgärder. Utskottet vill för sin del betona
att arbetsmarknadspolitikens uppgift är att dels medverka till en effek-
tiv matchningsprocess med korta vakans- och söktider som leder till att
arbetsmarknaden fungerar väl, dels hjälpa dem som har svårast att hitta
ett arbete och därmed bidra till att minska långtidsarbetslöshet och
långa tider utan reguljärt arbete. Utskottet vill för sin del erinra om
att, som framgått ovan, såväl regeringen som utskottet anser att arbets-
marknadspolitikens viktigaste uppgift är att medverka till en effektiv
matchningsprocess med korta vakans- och söktider samt att en snabb vakan-
stillsättning leder till att arbetsmarknaden fungerar bättre och frik-
tionsarbetslösheten minimeras.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet motion Ub281
yrkande 1 (m).

I avsnitt 1.1 har utskottet fört ett resonemang om möjligheterna att
utforma aktivitetsgarantin efter den enskildes förutsättningar och om
behovet av samverkan mellan olika aktörer för att nå framgång i arbets-
löshetsbekämpningen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion A217 yrkandena 2-4 (fp).

I motion A206 (c) förordar motionären att de mindre företagen bör priori-
teras i de nationella arbetsmarknadspolitiska målen. Utskottet delar inte
denna uppfattning utan anser i likhet med regeringen att det är en väl
fungerande arbetsmarknad med full sysselsättning och god ekonomisk till-
växt som skall utgöra mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Där-
för måste individens förutsättningar och möjligheter på arbetsmarknaden
stå i centrum för intresset. Däremot skall de små och medelstora företa-
gens villkor beaktas vid utformningen av arbetsmarknadspolitiken.

Som exempel på detta kan nämnas att AMS i AMV:s årsredovisning för bud-
getåret 2000 skall redovisa vilka åtgärder som vidtagits och planeras för
att utveckla och förbättra verksamhetens information, service och till-
gänglighet, riktad främst till små och medelstora företag. Redovisningen
skall enligt verkets regleringsbrev för budgetåret 2000 göras med ut-
gångspunkt i bl.a. resultaten i den kundundersökning bland myndighetens
företagskunder, som årligen kommer att tillställas myndigheten från Rege-
ringskansliet (Näringsdepartementet) i särskild ordning samt utifrån AMS
egna servicemätningar.

I detta sammanhang kan också nämnas att analyser av omvärldsfaktorer m.m.
av betydelse för verksamheten och kompetensbehovet hos anställda på små
och medelstora arbetsplatser med privat eller offentlig arbetsgivare
ingår bland de insatser som helt eller delvis kan finansieras genom EU:s
Växtkraft Mål 3.

Utskottet anser att motion A206 yrkande 1 (c) bör avstyrkas med hänvis-
ning till det anförda.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal tillfällen de senaste åren
tagit upp frågor rörande kultur och arbetsmarknad (yttr. 1997/98:AU8y,
bet. 1999/2000:AU1, bet. AU7, yttr. AU4y). I yttrande 1997/98:AU8y anför-
de utskottet att en rätt tillämpad arbetsmarknadspolitik motverkar en
överetablering av konstnärer och därmed också ett kulturutbud som inte
svarar mot det kulturpolitiskt motiverade. De kulturpolitiska och arbets-
marknadspolitiska målen skall därför inte behöva ställas mot varandra.

Också i dag vidhåller utskottet sin tidigare uttalade uppfattning att de
arbetsmarknadspolitiska resurserna skall fördelas efter de mål som styr
arbetsmarknadspolitiken.

Efter riksdagsbeslut våren 2000 med anledning av den ekonomiska vårpropo-
sitionen (prop. 1999/2000:100) har under innevarande budgetår 10 miljoner
kronor anslagits för försöksverksamhet med arbetsförmedling vid Centrum-
bildningarna, studieförbunden och folkparkerna. Vid utformningen av re-
gelsystemet skall enligt gällande regleringsbrev för AMV hänsyn tas till
kulturarbetsmarknadens särart. Tillämpningen av definitionerna av lång-
tidsarbetslösa och långtidsinskrivna på kulturområdet måste utgå från
verkligheten på kulturarbetsmarknaden. Enligt riksdagsbeslut med anled-
ning av vårpropositionen skall högst 10 miljoner kronor utbetalas under
budgetåret 2000 för försöksverksamhet inom Teateralliansen AB med en s.k.
tredje anställningsform inom teatern.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1999/2000:A229 yrkandena 2 och 3 (fp), A288 yrkandena 1-3 (fp), Kr346
yrkande 31 (fp) och Kr701 yrkande 8 (mp)

2.2 Arbetsmarknadspolitiska program

Bakgrund

I budgetpropositionen för budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:1) aviserade
regeringen att regelverket skulle reduceras väsentligt och fokuseras på
arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter. Under våren 2000 presenterade
regeringen i proposition 1999/2000:98 Förnyad arbetsmarknadspolitik för
delaktighet och tillväxt förslag till författningsändringar som skulle
möjliggöra förenklingar av regelverket. Vidare presenterade regeringen
ett kortfattat utkast till hur man ansåg att programstrukturen skulle se
ut. Förslaget innebar bl.a. att det infördes en ny författningsreglering
av en del av de arbetsmarknadspolitiska programmen, lagen (2000:625) om
arbetsmarknadspolitiska program. I den nya strukturen ersattes den tidi-
gare benämningen arbetsmarknadspolitiska åtgärder av beteckningen arbets-
marknadspolitiska program/insatser. Regeringen betonade dock att flera
insatser kunde tillkomma och att de exemplifierade insatserna kunde komma
att inordnas under andra program. I betänkande 1999/2000:AU7, där utskot-
tet ställde sig bakom förslagen, återfinns en tabell som visar hur rege-
ringen tänkte sig att strukturen skulle kunna se ut (s. 35 i betänkan-
det).

Därefter har regeringen beslutat om ett flertal författningsändringar.
Ett antal äldre författningar har upphävts. För närvarande finns det nio
olika arbetsmarknadspolitiska program. Under vissa av dem finns olika
former av insatser inordnade. Den nuvarande programstrukturen kan beskri-
vas enligt följande.
Arbetsmarknadspolitiska program
1. Arbetsmarknadsutbildning
2. Arbetspraktik
3. Stöd till start av näringsverksamhet
4. Aktivitetsgaranti
5. Ungdomsinsatser
Kommunala program för ungdomar
Ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år
6. Förberedande insatser
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Vägledning och platsförmedling
Datortek/aktivitetscenter
Förberedande eller orienterande utbildningar
7. Projekt med arbetsmarknadspolitisk in-
riktning
8. Anställningsstöd
9. Särskilda insatser för personer med ar-
betshandikapp
Lönebidrag
OSA (Skyddat arbete hos offentliga arbetsgi-
vare)
SIUS (Särskilt introduktions- och uppfölj-
ningsstöd)
Stöd till personligt biträde
Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen
Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet
Utöver de ovan angivna programmen finns ytterligare former av arbetsmark-
nadspolitiska insatser. Som exempel kan nämnas anställningar för arbets-
handikappade i Samhall AB och flyttningsbidrag.

Propositionen

Regeringens arbete med regelförenklingar inom arbetsmarknadspolitiken har
bl.a. resulterat i ett flertal nya eller ändrade författningar som trätt
i kraft den 1 augusti 2000. Vissa äldre författningar har upphävts. Änd-
ringarna innebär i huvudsak att de arbetsmarknadspolitiska programmen har
blivit färre och mer enhetligt reglerade. Härvid har vissa begrepp intro-
ducerats, förtydligats eller renodlats.

Termen arbetsmarknadsutbildning har renodlats till att avse enbart yrkes-
inriktad utbildning medan övrig arbetsmarknadsutbildning har förts över
till de nya arbetsmarknadspolitiska programmen förberedande insatser och
arbetspraktik. Vidare har termen utbildningsbidrag ersatts av termen
aktivitetsstöd eftersom stödet inte bara lämnas vid utbildning. Slutligen
har termen yrkesinriktad rehabilitering ersatts av arbetslivsinriktad
rehabilitering, arbetsmarknadspolitiska åtgärder bytts ut mot arbetsmark-
nadspolitiska program och bidrag ersatts av stöd.

Därutöver har ytterligare några förändringar skett. Lagen (1997:1268) om
kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år har upphävts och er-
satts av lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Vidare har
generationsväxlingen utfasats och ett nytt arbetsmarknadspolitiskt pro-
gram, aktivitetsgaranti, införts.

Till följd av dessa förändringar föreslår regeringen nu ändringar av
redaktionell art i ett flertal lagar så att terminologin anpassas till de
nya reglerna. Inom detta utgiftsområde föreslås förändringar i lönegaran-
tilagen (1992:497), lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete
och lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister. Lagändringarna före-
slås träda i kraft den 1 januari 2001 (prop. yrk. 2-4). De bedöms inte
innebära några utgiftsökningar eller påverka ramen för utgiftsområdet.
Motsvarande följdändringar föreslås i lagen om allmän försäkring, lagen
om inkomstgrundad ålderspension, socialförsäkringslagen, lagen om statlig
ålderspensionsavgift och socialförsäkringsregisterlagen. Vidare föreslås
ändringar i studiestödslagstiftningen. Samtliga dessa ändringsförslag
behandlas i anslutning till andra utgiftsområden utanför arbetmarknadsut-
skottets beredningsområde.

Motionerna

Moderaterna förordar i motion A301 (yrk. 2) en omläggning av den tradi-
tionella ineffektiva arbetsmarknadspolitiken och menar att det är resul-
taten av insatserna som är det väsentliga. Utgångspunkten för valet av
insatser måste vara det som den arbetslöse är bra på i stället för konst-
lade insatser och bidrag. I stället för ytterligare arbetsmarknadspoli-
tiska program bör yrkesutbildningen och lärlingsutbildningen utökas kraf-
tigt. Särskilda insatser bör göras för att få ordning på den grundläggan-
de utbildningen i svenska för invandrare.

I kommittémotion A278 framhåller Kristdemokraterna att det finns ett
trettiotal arbetsmarknadspolitiska åtgärder och att var och en av dessa
har ett eget regelverk. För att kunna frigöra resurser från arbetsgivare,
arbetssökande och arbetsförmedlingar krävs att regelsystemen runt de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förenklas och att antalet åtgärder
minskas.

Kristdemokraterna anser att det bör finnas betydligt färre programtyper
för att förenkla administrationen och för att systemet mer skall anpassas
till efterfrågan bland arbetsgivarna, men också för att öppna möjlighe-
terna att forma programtyperna efter varje persons individuella förut-
sättningar. Kristdemokraterna föreslår att man reducerar antalet program-
typer till tre, aktivitetsstöd, anställningsstöd och projektstöd. Den
lokala samverkan bör öka samtidigt som rundgången minskar för att därmed
minska arbetslösheten (yrk. 8).

Vidare anser Kristdemokraterna att Statskontoret bör få i uppdrag att
göra en studie av datortekverksamheten för att skapa ett säkrare underlag
för den fortsatta verksamheten för datorteken. Partiet anser också att
alla arbetslösa utan dataerfarenhet bör erbjudas en grundläggande dataut-
bildning som skall leda fram till ett s.k. datakörkort (yrk. 11).

Kristdemokraterna påpekar också att det under kort tid har införts fyra
olika anställningsstöd. Enligt partiet är det bra att regeringen och dess
stödpartier insett att sänkta arbetskraftskostnader kan öka sysselsätt-
ningen. Det är dock viktigt att en åtgärd får verka fullt ut och inte
störas av ständiga regelförändringar. Enligt partiet är det orimligt med
så höga subventioner under två års tid, vilket vissa av anställningsstö-
den innebär. Det finns risk för osund konkurrens. I stället borde de
individuella handlingsplanerna, ett personligt stöd till den långtidsar-
betslöse, ökade krav på den arbetssökande att vara aktiv samt nuvarande
anställningsstöd på 75 % av lönekostnaden under 6 månader och därefter 25
% av lönekostnaden i ytterligare 18 månader vara tillräckliga instrument
tillsammans med de andra befintliga arbetsmarknadspolitiska insatserna
(yrk. 5). Motsvarande yrkande framställs i partimotion Sk323 yrkande 57.

Folkpartiet framför i kommittémotion A263 krav på att de båda arbetsmark-
nadspolitiska programmen aktivitetsgaranti och arbetspraktik utvärderas
(yrk. 14 och 15). Vidare anser partiet att riksdagen skall begära ett
förslag från regeringen om hur det förstärkta anställningsstödet kan
fasas ut eftersom åtgärden är selektiv och bör ersättas av generella
åtgärder (yrk. 16).

Partiet anser enligt motion Kr346 att länsarbetsnämndernas möjlighet att
använda s.k. otraditionella medel skall finnas kvar för att det skall
vara möjligt att inventera och vårda samlingar som hör till vårt kultur-
arv (yrk. 9).

Motsvarande krav framställs av Lennart Kollmats (fp) i motion A268. Han
anser att möjligheten att använda s.k. otraditionella medel bör finnas
kvar därför att sådana medel har bidragit till finansieringen av fram-
gångsrika insatser inom natur- och kulturvård.

Frågan om vilka som skall kunna få bidrag till stöd av start av närings-
verksamhet tas upp i flera motioner.

Kristdemokraterna pekar i kommittémotion A278 på att det finns en risk
för att bidrag till att starta näringsverksamhet kan leda till att ordi-
narie arbetstillfällen trängs undan. När man beslutar om dessa bidrag
måste det stå helt klart att det inte finns risk för att konkurrensen
snedvrids (yrk. 12).

Miljöpartiet föreslår i partimotion N388 att även de som inte är arbets-
lösa skall kunna få starta-eget-bidrag (yrk. 1). Om man skall fortsätta
med denna stödform måste den av rättviseskäl även ges till dem som inte
är arbetslösa.

Owe Hellberg (v) anser i motion T229 att Gävleborgs län borde bli för-
sökslän för starta-eget-bidrag för personer som inte är arbetslösa
(yrk. 8).

Flera motioner behandlar frågan om det inom ramen för arbetsmarknadspoli-
tiska program skall vara möjligt att fortsätta med s.k. gröna jobb.

Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (båda s) anser i motion A237
att nya regler och minskade resurser har försämrat möjligheterna för
Arbetsmarknadsverket att satsa på skogs- och miljövårdsinsatser.

Alf Eriksson m.fl. (s) anser i motion A281 att det arbetsmarknadspolitis-
ka regelverket bör utformas så att "gröna jobb" även i fortsättningen kan
bedrivas i samarbete mellan länsstyrelserna, skogsvårdsstyrelserna och
länsarbetsnämnderna.

Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) begär i motion A287 att Värmlands län
skall bli pilotlän när det gäller satsningen på projektet "Gröna Jobb".

Sofia Jonsson (c) anser i motion A302 att det behövs ett ökat statligt
stöd till projektet "Gröna Jobb".

I flera motioner tas upp förslag till nya former av insatser.

Marina Pettersson (s) beskriver i motion A267 en ny arbetsmarknadsåtgärd,
benämnd "50 000-kronan". Förslaget går ut på att en arbetssökande får en
viss tid på sig att hitta ett arbete eller finna en annan lösning och att
ett visst belopp ställs till den arbetssökandes förfogande under tiden.
Syftet med förslaget är att stärka den enskildes självförtroende.

Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) framför i motion A270 att läget är
bekymmersamt i många kommuner även om arbetslösheten har minskat i Värm-
lands län. Motionärerna anser att riktade arbetsmarknadspolitiska insat-
ser bör komma dessa kommuner och även andra glesbygdskommuner med liknan-
de problem till del.

I motion A215 föreslår Ingegerd Saarinen m.fl. (mp) att det införs någon
form av företagsanpassat arbetsmarknadsstöd. Förslaget tar sikte på före-
tag där arbetstillfällena varierar till följd av säsongsväxlingar. I
stället för att tvinga ut de anställda i arbetslöshet kunde arbetsmark-
nadsmedel omdisponeras till en företagsförlagd utbildning i de fall ar-
betsmarknadens parter är överens om saken. Företagen skulle då kunna
behålla de anställda i tillsvidareanställningar och den enskildes utbild-
ningsnivå skulle kunna höjas.

I motion So457 framhåller Ragnwi Marcelind och Maria Larsson (båda kd)
att unga, lågutbildade och arbetslösa ensamstående mödrar är en särskilt
utsatt grupp. Motionärerna begär därför utbildnings- och arbetsmarknads-
politiska insatser inriktade på denna grupp. De föreslår också förebyg-
gande insatser i form av gruppverksamheter för att hjälpa dem att bygga
upp sitt självförtroende liksom individuella framtidsplaner med studie-
och yrkesinriktning (yrk. 3 och 4).

I motion A203 anser Göte Wahlström och Christina Nenes (båda s) att för-
säkringsskyddet för vissa grupper som deltar i arbetsmarknadspolitiska
program bör klargöras vid den kommande översynen av lagstiftningen om
arbetsskadeförsäkring.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen tagit upp behovet av att förändra och
förenkla strukturen på de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, numera
benämnda program. Enligt utskottets uppfattning har de förändringar som
genomförts under senare år inneburit en klar förbättring i förhållande
till tidigare. Regelverket har fått en bättre struktur, och de enskilda
programmens inplacering i programstrukturen framstår som mer logisk än
den som regeringen presenterade i våras. De arbetsmarknadspolitiska pro-
grammen har inordnats under gemensamma författningar.

En kritik som förs fram i flera motioner är att antalet program alltjämt
är för stort. Utskottet vill för sin del framhålla att det har skett en
reducering av antalet program. Att minska antalet program och att åstad-
komma en överblickbar och enkel struktur är angeläget, men det är inget
självändamål. Arbetslösheten är komplex. Det mest väsentliga är att pro-
grammen medger flexibilitet och att insatserna är utformade så att de kan
tillgodose de varierande enskilda behov som kan finnas av stöd och insat-
ser. Till detta kommer de stora regionala skillnaderna. Huvudsaken är
att insatserna utformas så att de på det mest verkningsfulla sättet kan
bidra till att de arbetslösa kan återvända till den reguljära arbetsmark-
naden.

Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande följer upp hur programmen
fungerar i förhållande till de behov som finns eller uppkommer. I samman-
hanget kan utskottet också hänvisa till ett antal studier som genomförs
av IFAU, däribland en uppföljning av anställningsstöden. Utskottet åter-
kommer till detta projekt nedan.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna A278 yrkande 8
(kd) och A301 yrkande 2 (m). Utskottet biträder de förslag till lagänd-
ringar som följer av de genomförda regelförenklingarna (prop. yrk. 2-4).

Ett ofta återkommande motionskrav är att man skall kunna använda arbets-
marknadspolitiska medel för olika former av "gröna jobb" och andra former
av projekt.

Utskottet betvivlar inte att insatser av dessa slag är angelägna från
många synpunkter. Enligt utskottets uppfattning måste emellertid utgångs-
punkten vara den enskildes situation och behov. En annan viktig utgångs-
punkt är att arbetsmarknadspolitiska insatser inte får användas för att
indirekt finansiera sådan verksamhet som i och för sig är angelägen men
som övriga delar av samhället inte kan finansiera. Insatserna måste inne-
bära att den enskildes personliga förutsättningar och möjligheter att
komma in på den reguljära arbetsmarknaden stärks. Programmen får inte
heller utformas så att de i praktiken snedvrider konkurrensförutsättning-
arna för annan verksamhet, vilket också uttryckligen anges i 4 § förord-
ningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Utskottet vill också peka på de möjligheter som ges inom ramen för EU:s
strukturfonder. Den övergripande strategin är att stärka individens
ställning på arbetsmarknaden genom kompetensutveckling som kan rikta sig
till både arbetslösa och sysselsatta. Projekt inom Mål 3 bör kunna inne-
bära en ökad samverkan och deltagande av flera olika aktörer. Inom in-
satsområdet Lokal utveckling kan sysselsättning skapas på lokal nivå inom
bl.a. kooperativa företag, ideella organisationer, allmännyttiga stiftel-
ser och lokala utvecklingsgrupper, dvs. inom områden som förknippas med
termen den sociala ekonomin. Det är inte heller uteslutet att den nya
programstrukturen kan ge anledning att inventera möjligheterna till me-
ningsfulla sysselsättningsalternativ, t.ex. inom miljö- och naturvårdsom-
rådet. Det är också angeläget att erfarenheterna i den kommunala sektorn
av bl.a. OTA och lokalt genomförda sysselsättningsprojekt kan tas till
vara. De olika projekt som under senare år genomförts av försäkringskas-
sa, kommun och arbetsmarknadsmyndighet i samverkan bör också kunna ge
uppslag till fortsatta sysselsättningsfrämjande insatser. Inte minst
aktivitetsgarantin ger anledning att öppet pröva olika vägar att finna
meningsfulla sysselsättningsalternativ. Utskottet förutsätter att rege-
ringen återkommer till riksdagen med förslag om hur en politik med denna
inriktning skulle kunna utvecklas i samarbete med andra aktörer på ar-
betsmarknaden. Som utskottet anfört ovan måste individens behov och för-
utsättningar stå i centrum när man överväger olika former av arbetsmark-
nadspolitiska insatser.

Med hänsyn till det anförda är utskottet inte berett att föreslå några
tillkännagivanden med anledning av motionerna A237 (s), A268 (fp), A270
(s), A281 (s), A287 (s), A302 (c) och Kr346 yrkande 9 (fp). Utskottet
avstyrker därför dessa.

Utskottet vill i detta sammanhang särskilt ta upp det förslag som benämns
"50 000-kronan". Utskottet har behandlat ett liknande förslag i samband
med budgetpropositionen hösten 1999 (bet. 1999/2000:AU1). Utskottet utta-
lade då att strävan måste vara att minska antalet åtgärder och särregle-
ringar. Ett allmänt krav skall vara att de olika insatserna har en sådan
utformning att de kan följas upp och utvärderas. De ersättningar som
utges till den enskilde måste svara mot allmänna krav på likformighet och
rättvisa. Utskottet såg vissa problem med förslaget och kunde därför inte
ställa sig bakom det. Utskottet har inte ändrat uppfattning. Motion A267
(s) bör därför avslås.

Utskottet går nu över till de motioner som rör anställningsstödet.

För närvarande finns flera olika former av anställningsstöd. Utskottet
har i sin tidigare behandling av dessa stöd brukat dela in dem i fyra
kategorier: allmänt anställningsstöd, förstärkt anställningsstöd, utökat
förstärkt anställningsstöd och särskilt anställningsstöd. Anställnings-
stöd får lämnas till både privata och offentliga arbetsgivare, och an-
ställningen kan vara en tillsvidareanställning eller en prov- eller vis-
stidsanställning. Den som får en anställning med anställningsstöd skall
erhålla lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller
förmåner som är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i bran-
schen. Anställningarna, med undantag för dem som finansieras med särskilt
anställningsstöd, omfattas av anställningsskyddslagen (LAS). De olika
stöden skiljer sig åt i fråga om kretsen av arbetslösa som kan komma i
fråga, längden på stödet och stödnivå.

Allmänt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som är
långtidsarbetslös och som under minst 12 månader omedelbart före anvis-
ningen varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmed-
lingen. I särskilda fall får stöd även lämnas för anställning av den som
inte betraktas som långtidsarbetslös därför att han eller hon deltagit i
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller under kortare tid haft en anställ-
ning som inte inneburit att hans eller hennes ställning på arbetsmarkna-
den stärkts.

Allmänt anställningsstöd får lämnas i 6 månader eller, om varaktigheten
av arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar.
Om det finns synnerliga skäl får stöd lämnas i 12 månader i sådan verk-
samhet som innefattar offentliga investeringar eller investeringar av
samhällsnyttig karaktär. Stöd lämnas med 50 % av lönekostnaden, dock
högst 350 kr per dag.

Förstärkt anställningsstöd får lämnas vid anställning av en person som
sedan 24 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i en arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst 24 måna-
der varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.
Vidare får det förstärkta anställningsstödet utges för en person som har
ett arbetshandikapp och som lämnar antingen en anställning hos en arbets-
givare inom Samhallkoncernen eller ett skyddat arbete hos en offentlig
arbetsgivare. Förstärkt anställningsstöd kan även lämnas för den som inte
uppfyller de ovan angivna kraven på grund av en kortare tillfällig an-
ställning eller deltagande i Kunskapslyftet, eller till följd av sjukdom,
föräldraledighet eller liknande. En förutsättning är att anställningen
eller avbrottet i inskrivningstiden inte stärkt personens ställning på
arbetsmarknaden.

Det förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktigheten av
arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna varar. Stöd
får lämnas med 75 % av lönekostnaden under 6 månader, dock högst 525 kr
per dag, samt under följande 18 månader med 25 % av lönekostnaden, dock
högst 175 kr per dag.

Utökat förstärkt anställningsstöd som får lämnas vid anställning av en
person som sedan 48 månader antingen varit arbetslös eller deltagit i en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som omedelbart före anvisningen i minst
48 månader varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsför-
medlingen.

Det utökade förstärkta stödet får utges i 24 månader eller, om varaktig-
heten av arbetsuppgifterna är kortare, under den tid arbetsuppgifterna
varar. Stöd får lämnas med 75 % av lönekostnaden under 12 månader, dock
högst 525 kr per dag, samt under följande 12 månader med 25 % av löne-
kostnaden, dock högst 350 kr per dag.

Särskilt anställningsstöd får lämnas vid anställning av den som fyllt 57
år, varit arbetslös eller deltagit i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i
minst 24 månader och omedelbart före anvisningen under samma tid varit
anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och tagit
del av aktivitetsgarantin i minst 3 månader. Stödet lämnas i 24 månader
med 75 % av lönekostnaden, dock högst 525 kr per dag.

Anställningsstöden regleras i förordningen (1997:1275) om anställnings-
stöd. I förordningen behandlas de båda formerna av förstärkt anställ-
ningsstöd i ett sammanhang. I AMS veckostatistik betecknas dessa som
"förstärkt anställningsstöd (för 2-års inskrivna)" respektive "förstärkt
anställningsstöd (för 4-års inskrivna)".

Syftet med anställningsstöden är att underlätta för arbetslösa att få
anställning. Anställningsstödet skall stimulera arbetsgivare att tidiga-
relägga sina rekryteringar. Skälet till de olika stödnivåerna m.m. är att
den subventionsgrad som behövs för att förmå arbetsgivare att rekrytera
kan skifta beroende på vilken grupp det är fråga om.

Utskottet kan konstatera att AMS veckostatistik för vecka 45 år 2000
visar att ca 16 000 personer hade anställningar finansierade med anställ-
ningsstöd. Av dessa hade ca 10 600 anställningar med förstärkt anställ-
ningsstöd (för 2-års inskrivna) och ca 5 000 anställningar med allmänt
anställningsstöd. 38 personer hade anställningar finansierade med sär-
skilt anställningsstöd och 389 personer med förstärkt anställningsstöd
(för 4-års inskrivna).

Näringsdepartementet har gett IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering) i uppdrag att följa upp och utvärdera anställningsstöden.
Arbetet kommer att genomföras i tre etapper. I den första etappen - som
redovisats den 1 november 2000 - har IFAU undersökt hur åtgärderna har
implementerats. I den andra etappen skall IFAU undersöka om den avsedda
målgruppen har nåtts. I den tredje och avslutande etappen skall indivi-
deffekterna av anställningsstödet utvärderas. Slutrapporten beräknas att
bli avlämnad i december 2002.

I delrapporten Anställningsstödens implementering vid arbetsförmedlingar-
na (stencilserie 2000:4) konstateras att genomförandet i stora drag har
fungerat väl och att arbetsförmedlarna anser att anställningsstöden är en
bra åtgärd för att öka de långtidsarbetslösas möjlighet till reguljär
sysselsättning. Vidare konstateras att administrationen av åtgärderna
inte har medfört några bekymmer för flertalet förmedlingskontor. Kontak-
terna med arbetsgivarna fungerar tillfredsställande och regelverket tycks
följas. I rapporten pekas dock på att det finns vissa problem. Dessa är
främst förknippade med det förstärkta anställningsstödet. Många förmed-
lingskontor anser att informationen från central nivå har brustit. Vidare
anser många arbetsförmedlingar att det är svårt att avgöra vilka arbets-
lösa som kan komma i fråga för åtgärder. Enligt rapporten kan detta leda
till att åtgärderna inte genomförs effektivt. Det är även ett rättssäker-
hetsproblem, eftersom kraven kan vara olika beroende på vilken arbetsför-
medlare den sökande möter.

Enligt utskottets uppfattning kan det finnas anledning att i förenklande
syfte samordna regelverken för stöden, men utskottet anser att man bör
avvakta den fortsatta utvecklingen av och uppföljningen av anställnings-
stöden innan eventuella förändringar övervägs. Utskottet avstyrker därför
motionerna A263 yrkande 16 (fp), A278 yrkande 5 (kd) och Sk323 yrkande 57
(kd).

Vad sedan gäller motionerna A278, T229 och N388 som tar upp frågor som
rör programmet stöd till start av näringsverksamhet vill utskottet be-
träffande Kristdemokraternas motion, som tar upp frågan om konkurrenss-
nedvridning, anföra följande. Som tidigare nämnts finns det i 4 § förord-
ningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten en bestäm-
melse om att verksamheten skall utformas så att den inte snedvrider kon-
kurrensförutsättningarna för annan verksamhet. I AMS allmänna råd för
tillämpningen av förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska pro-
gram hänvisas till denna bestämmelse.

Med detta kan utskottet konstatera att reglerna tydligt anger att hänsyn
skall tas till risken för konkurrenssnedvridning. Med hänsyn till det
anförda avstyrker utskottet motion A278 yrkande 12 (kd).

När det sedan gäller de förslag som förs fram i motionerna om att den som
inte är arbetslös skall kunna få stöd till start av näringsverksamhet
vill utskottet anföra följande. Utgångspunkten för arbetsmarknadspoliti-
ken är att program eller insatser i första hand måste vända sig till den
som har förlorat sitt arbete och behöver dessa samhälleliga insatser för
att kunna återkomma till den reguljära arbetsmarknaden. De samhälleliga
resurserna är begränsade och bör därför i första hand användas för dem
som har svårast situation på arbetsmarknaden. Ett alltför generöst system
skulle kunna leda till att stödformen medför undanträngningseffekter.
Enligt utskottets mening bör man därför skapa andra finansieringsformer
för att underlätta för personer som inte är arbetslösa att starta före-
tag. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det pågår ett omfat-
tande arbete inom Regeringskansliet för att förbättra förutsättningarna
för företagande. Utskottet avstyrker därför motionerna T229 yrkande 8 (v)
och N388 yrkande 1 (mp).

Utskottet övergår nu till att behandla förslaget i motion A278 som bl.a.
gäller ett uppdrag till Statskontoret att göra en studie av programmet
Datortek.

I förra årets budgetproposition aviserade regeringen att den avsåg att
göra insatsen Datortek mer flexibel och att förtydliga rollfördelningen.
Regeringens ställningstagande byggde på en skrivelse från AMS den 18 juni
1998 till regeringen där AMS föreslog en utveckling av datortekverksamhe-
ten. Utskottet och riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag. AMS
har nu i samarbete med Svenska Kommunförbundet fortsatt vidareutveckling-
en av denna åtgärd. Detta innebär bl.a. att kommunerna fr.o.m. den 1
april 2000 har tagit över verksamheten. Även i fortsättningen skall verk-
samheten bygga på samverkan mellan länsarbetsnämnd, arbetsförmedling och
kommun. Denna samverkan skall formellt baseras på samverkansavtal. AMS
och Svenska Kommunförbundet kommer att följa utvecklingen av insatsen.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att i nuläget begära
att det skall göras en översyn av datortekverksamheten. När det sedan
gäller kravet på att alla arbetslösa bör erbjudas en grundläggande da-
tautbildning som skall leda fram till ett datakörkort anser utskottet att
utgångspunkten måste vara individens behov. Mycket talar för att i de
flesta fall är det lämpligt med en nivå som ett s.k. datakörkort innebär.
Som redan framhållits bör det i den individuella handlingsplanen fast-
ställas vilka insatser som är lämpligast för den enskilde individen.

Sammanfattningsvis avstyrker utskottet motion A278 yrkande 11 (kd).

Folkpartiet begär som nämnts att det genomförs utvärderingar av program-
men arbetspraktik och aktivitetsgaranti. Aktivitetsgarantin påbörjades
som en försöksverksamhet under våren 2000 och infördes i hela landet den
1augusti. Aktivitetsgarantin är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. AMS
följer noga utvecklingen och dess programenhet har också tillsatt en
projektgrupp som har fått i uppdrag att i nära samarbete med länen arbeta
vidare med ett antal utvecklingsområden som bedömts som strategiska uti-
från delrapporten efter pilotförsöken. Utskottet förutsätter att även
regeringen kommer att följa detta programs utveckling. När det gäller
programmet arbetspraktik anser utskottet att en sådan utvärdering som
Folkpartiet efterfrågar bör anstå ytterligare någon tid. Utskottet av-
styrker därför motion A263 yrkandena 14 och 15 (fp).

När det gäller kravet på särskilda åtgärder för unga arbetslösa kvinnor
vill utskottet återigen framhålla att det är individens behov som bör
utgöra utgångspunkten vid bestämmandet av vilka insatser som skall göras.
Gruppen kan knappast beskrivas som homogen utan består av individer med
olika bakgrund och förutsättningar. Utskottet vill i stället hänvisa till
de individuella handlingsplaner som skall upprättas och som skall ge en
vägledning för vilka insatser som är lämpliga för just den individen.
Utskottet är därför inte berett att ställa sig bakom de krav som ställs i
motion So457 yrkandena 3 och 4 (kd).

Med anledning av förslaget i motion A215 om företagsanpassat arbetsmark-
nadsstöd kan utskottet konstatera att ett identiskt förslag behandlades i
anslutning till budgetpropositionen hösten 1999 (bet. 1999/2000:AU1). Med
hänsyn till konkurrensneutraliteten fastslog utskottet att stor restrik-
tivitet bör gälla när det handlar om att med arbetslöshetsförsäkringens
eller de arbetsmarknadspolitiska insatsernas hjälp jämna ut säsongsvaria-
tioner i företagens verksamhet. Utskottet hänvisade också till den sär-
skilda regeln om tillfälligt uppehåll i rörelsen i 35 § andra stycket
lagen om arbetslöshetsförsäkring. Ersättning kan inte komma i fråga om
uppehållet till någon del är av säsongskaraktär. Utskottet var inte be-
rett att ställa sig bakom motionen.

Utskottet har ingen annan uppfattning i dag. Motion A215 (mp) avstyrks
därför.

Vad slutligen gäller det krav som framförs i motion A203 (s) om att för-
säkringsskyddet för vissa grupper som deltar i arbetsmarknadspolitiska
program bör klargöras vid den kommande översynen av lagstiftningen om
arbetsskadeförsäkring vill utskottet anföra följande. Som det påpekas i
motionen pågår för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet som syf-
tar till en översyn av arbetsskadeförsäkringen. Utskottet utgår från att
frågor som rör deltagare i arbetsmarknadspolitiska program skall kunna
beaktas i anslutning till denna översyn. Något tillkännagivande kan där-
för inte anses påkallat. Motionen bör avstyrkas.

2.3 Anslagsfrågor

Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

4 347 365

An-
slags-
spa-
rande

- 2 530

2000

Anslag

4 524 565

1
Ut-
gifts-
pro-
gnos

4 522
035
2001
Förslag
4 458 277

2002
Beräk-
nat
3 834 889
2

2003
Beräk-
nat
3 924 698
3

1 Varav -3 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpro-
positionen 2000.

2 Motsvarar 3 754 177 tkr i 2001 års prisnivå.

3 Motsvarar 3 758 177 tkr i 2001 års prisnivå.

Beräkning av anslaget för år 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
4 524 565
Pris- och löneomräk-
ning
69 965
Minskat resursbehov
-11 953
Överföring till andra
anslag
-124 300
Förslag 2001
4 458 277

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
4 458 277
-100 000
-50 000
-4 458 277
-800 000
Anslaget används till finansiering av kostnaderna för personal, lokaler
och andra förvaltningskostnader vid AMS, länsarbetsnämnderna, arbetsför-
medlingarna samt arbetsmarknadsinstituten (Ami). Under anslaget redovisas
också IAESTE-praktik (The International Association for Exchange of Stu-
dents for Technical Experience, IAESTE) samt de avgiftsfinansierade verk-
samheterna vid Arbetslivstjänster (ALT) och Aske kursgård.

Regeringen gör, med hänsyn till det resultat som AMS redovisat från
granskningen av arbetslöshetskassorna, bedömningen att det är angeläget
att AMS ytterligare intensifierar insatserna för att skärpa tillsynen.
Regeringen föreslår därför att 14,9 miljoner kronor av inflytande arbets-
marknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas
för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (prop. yrk. 6).

Regeringen anser att Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige från
2001 inte längre skall utgöra en del av AMV, varför anslaget minskas med
94,7 miljoner kronor fr. o. m. år 2001.

Motioner

Moderaterna föreslår i motion A301 att anslaget 22:1 AMV:s förvaltnings-
kostnader fastställs till 4 358,3 miljoner kronor. I förhållande till
regeringens förslag är detta en minskning med 100 miljoner kronor till
följd av de effekter på budgeten som den av Moderaterna föreslagna om-
läggningen av arbetsmarknadspolitiken beräknas få (yrk. 3).

Kristdemokraterna pekar i motion A278 på att AMV har en förvaltningsbud-
get på 4,5 miljarder kronor och omsätter enorma summor. På senare tid har
det framkommit tydliga tecken på problem med styrning, resultatuppfölj-
ning och kontroll av medelsanvändning inom verket. Till detta kommer
utmaningen att anpassa arbetsmarknadspolitiken till en modern arbetsmark-
nad och att genomföra organisatoriska förändringar när de extra medlen
för personalförstärkningar trappas av. Sammantaget talar detta för att en
parlamentarisk utredning skyndsamt tillsätts med uppgift att genomföra en
grundlig översyn av arbetsmarknadspolitiken och AMV:s organisation. Dess-
förinnan bör bl.a. AMS funktion som stabsmyndighet renodlas och åtgärder
vidtas för sammanslagningar av länsarbetsnämnder. Ett mindre antal pro-
gram skulle också kunna leda till minskad administration. I arbetet bör
de lägre myndighetsnivåerna prioriteras.

Med hänsyn till det anförda bör anslaget fastställas till 4 408,3 miljo-
ner kronor vilket är 50 miljoner kronor lägre än regeringens förslag
(yrk. 7 och 32 delvis).

Det är viktigt att dra nytta av ett gynnsamt konjunkturläge för att för-
medla arbete åt personer som har svårigheter att få fäste på arbetsmark-
naden. Därför instämmer partiet i regeringens uppfattning om behovet av
personalförstärkningar vid förmedlingen under budgetåret 2001. Genom
personalresurserna främjas arbete med individuella handlingsplaner och
annat individinriktat arbete. Kristdemokraterna betonar emellertid att
det är viktigt att redan nu ge AMV en tydlig signal om att de extra med-
len till personalförstärkningar skall avvecklas från år 2002 om inget
oförutsett inträffar på arbetsmarknaden.

Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras. Andra metoder än de
traditionella bör användas i förmedlingsverksamheten, anser Kristdemokra-
terna. AMV bör stimulera egenföretag, exempelvis i form av privata
jobbcenter. Likaså är det angeläget att utveckla belöningssystem så att
duktiga förmedlare uppmuntras lönemässigt eller på annat sätt (yrk. 3).

Centerpartiet förordar i motion A306 (delvis) att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och att 3 874,3 miljoner kronor flyttas till utgiftsom-
råde 14. Detta motsvarar en minskning av anslaget med 584 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag.

Folkpartiet anför i motion A263 att den viktigaste uppgiften för arbets-
förmedlingen är den s.k. matchningen, dvs. att förmedla arbete till ar-
betslösa och arbetskraft till arbetsgivare på ett snabbt och rationellt
sätt. Det är angeläget att minska byråkratin inom AMV. Eftersom resulta-
ten av de tidigare medel som lämnats till AMV för personalförstärkningar
inte har analyserats motsätter sig Folkpartiet sådana tillskott förutom
100 miljoner kronor som bör gå till insatser riktade mot invandrare.
Regeringen bör också ges i uppdrag att se över AMV:s organisation så att
den motsvarar de krav som ställs i ett modernt flexibelt informationssam-
hälle (yrk. 8).

Det anförda medför att anslaget 22:1 AMV:s förvaltningskostnader kan
minskas med 800 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag
(yrk. 27 delvis).

Sedan lagen om privata arbetsförmedlingar infördes under den borgerliga
regeringen har det tillkommit en rad privata arbetsförmedlingar och per-
sonaluthyrningsfirmor som fungerar väl. Det är därför viktigt att dessa
får finnas kvar då de innebär en mångfald som gynnar både arbetsgivare
och arbetstagare (yrk. 9).

Folkpartiet förordar även i motion Fi211 (yrk. 17 delvis) att anslaget
22:1 AMV:s förvaltningskostnader minskas med 800 miljoner kronor i för-
hållande till regeringens förslag.

I två motioner, 1999/2000:Kr314 (yrk. 17) från den allmänna motionstiden
hösten 1999, och Kr346 (yrk. 22) anför Folkpartiet att dansarnas situa-
tion förtjänar särskild uppmärksamhet eftersom dansarna pensioneras redan
vid 41-44 års ålder. För att stödja en eventuell fortsatt yrkeskarriär
för dem krävs särskild kompetens. Det bör därför inrättas ett rådgiv-
ningscenter för dansares fortsatta yrkesliv.

Övrig motion

I motion A294 pekar Raimo Pärssinen (s) på att det finns exempel där
nyetablerade företagare vägrar teckna kollektivavtal som innefattar ar-
betsmarknadsförsäkringar samtidigt som företagaren enbart är intresserad
av att från arbetsförmedlingen få anvisad arbetskraft med anställnings-
stöd. Ett anständighetskrav som riksdagen bör ställa är att kollektivav-
tal skall finnas/tecknas när arbetsförmedlingen anvisar arbetskraft till
företag. Detta är särskilt viktigt när anställningsstöd erhålls. Trots
att arbetsförmedlingen skall undersöka om det finns försäkringar tecknade
för de anställda samt rådgöra med den aktuella fackföreningen för utlå-
tande görs inte det konsekvent. Regeringen bör därför göra en översyn av
hur arbetsförmedlingarna sköter sin verksamhet när det gäller förmedling
av arbetskraft till företag.

Utskottets ställningstagande

Identiska yrkanden som de som framställs av Kristdemokraterna och Folk-
partiet i motionerna A278 (yrk. 3 delvis) respektive A263 (yrk. 8) be-
handlades av riksdagen så sent som i maj 2000 (bet. 1999/2000:AU7, rskr.
230). Utskottet betonade i det sammanhanget vikten av att arbetsmarknads-
politiken framöver inriktas på kärnuppgifterna, nämligen platsförmedling,
företagskontakter, insatser för att motverka flaskhalsar och åtgärder för
att hjälpa dem som har svårast att få arbete. Det innebär att utskottet i
likhet med Folkpartiet i motion A263 starkt vill betona vikten av att
underlätta matchningen på arbetsmarknaden, dvs. att arbetsgivare och
arbetssökande skall finna varandra.

Utskottet anförde därutöver bl.a.:

De resurser som behöver tas i anspråk hos arbetsförmedlingen för att
klara matchningen varierar starkt. I många fall är de Internettjänster
som arbetsförmedlingen erbjuder tillräckliga för att arbetsgivare och
arbetssökande själva skall klara av matchningen - - -

Det finns emellertid också grupper av sökande som behöver ett mer omfat-
tande stöd från arbetsförmedlingens sida. Som framgått syftar det förslag
till aktivitetsgaranti som läggs fram i propositionen till att underlätta
för långtidsinskrivna arbetssökande att hitta arbete på den reguljära
arbetsmarknaden och för arbetsgivare att finna lämplig arbetskraft i
denna grupp av arbetssökande. Inom aktivitetsgarantin skall - - - grupper
om 10-15 arbetssökande beredas möjlighet till handledarstödd rehabilite-
ring och/eller kompetensutveckling. Därmed är det enligt utskottet uppen-
bart att verksamheten är resurskrävande - - - För utskottets vidkommande
är det självklart att resurser måste ställas till förfogande så att in-
tentionerna bakom aktivitetsgarantin kan förverkligas.

Utskottet instämde i princip i Kristdemokraternas uppfattning att det är
viktigt att ge besked i god tid när det skall bli aktuellt med resursned-
dragningar. Innan förmedlingens extra medel till personalförstärkningar
minskas krävs noggrann planering för en omställningsperiod. Utskottet
ansåg dock, till skillnad från Kristdemokraterna, att det i dagsläget
inte är aktuellt att avisera någon sådan neddragning.

Utskottet, som inte finner att det framkommit några skäl som talar för
ett annat ställningstagande, och som instämmer i vad regeringen anför om
att AMV även under 2001 har behov av ytterligare medel för tillfälliga
personalförstärkningar för att kunna upprätthålla kvalitet i förmedlings-
arbetet i tider med hög arbetslöshet, avstyrker motionerna A263 yrkande 8
(fp) och A278 yrkande 3 delvis (kd).

Även de frågor om otraditionella förmedlingsmetoder, privata specialför-
medlingar och belöningssystem för framgångsrika arbetsförmedlingar re-
spektive arbetsförmedlare som Folkpartiet och Kristdemokraterna tar upp i
motionerna A263 (yrk. 9) respektive A278 (yrk. 3 delvis) behandlades av
utskottet i det nyssnämnda betänkandet, där utskottet ställde sig princi-
piellt positivt till otraditionella förmedlingsmetoder och menade att det
redan i dagsläget finns möjligheter att använda sådana. Utskottet anförde
bl.a. följande.

Utskottet kan konstatera att lagstiftningen medger privata specialförmed-
lingar. Tillkomsten av sådana förmedlingar måste därmed vara avhängig av
om marknaden efterfrågar sådana tjänster och om det finns någon som är
beredd att utföra tjänsterna.

Av de motioner där förslag förs fram om belöningssystem för framgångsrika
arbetsförmedlingar respektive arbetsförmedlare framgår inte på något sätt
hur sådana system är tänkta att fungera. Utskottet kan för sin del se en
rad problem kring sådana belöningssystem. Hur kan man undvika att förmed-
lingar/förmedlare endast väljer ut de förmedlingsuppdrag som är lätta att
klara av? Är inte riskerna överhängande att svårplacerad arbetskraft får
stå utan eller får sämre service från förmedlingens sida? Hur skulle man
kunna väga in den lokala arbetsmarknadssituationen i ett sådant belö-
ningssystem? Det är några exempel på frågor som måste ställas.

Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet att riksdagen
avslår motionerna.

Utskottet, som inte finner anledning till någon annan bedömning i dag,
avstyrker motionerna A263 yrkande 9 (fp) och A278 yrkande 3 delvis (kd).

Kristdemokraterna vill i motion A278 (yrk. 7) bl.a. ha en översyn av
arbetsmarknadspolitiken och AMV:s organisation. Ett identiskt yrkande
avstyrktes av utskottet i maj i år i betänkandet 1999/2000:AU7 där ut-
skottet bl.a. instämde i den av regeringen gjorda beskrivningen av pro-
blemen kring ledning och styrning. Utskottet konstaterade också med till-
fredsställelse att regeringen redan hade vidtagit åtgärder i syfte att
väsentligt förbättra ekonomistyrning, kontroll och uppföljning inom AMV.

Regeringen har i april 2000 fattat beslut om att förstärka AMV:s rappor-
tering till regeringen. Verket skall varje månad till Näringsdepartemen-
tet redovisa och analysera den länsvisa utvecklingen när det gäller re-
sultat och budget samt vidtagna åtgärder i fråga om styrning och uppfölj-
ning. Parallellt med detta stärker AMS verkets ekonomistyrning genom att
samtliga länsarbetsnämnder får i uppdrag att stärka sin controllerfunk-
tion, förtydliga ansvar och befogenheter för chefer och ekonomiansvariga,
tydligare koppla samman verksamhets- och budgetansvar samt att förbättra
internrevisionen.

Med hänvisning till vad som anförts och då utskottet inte finner att det
framkommit någon omständighet som talar för en annan bedömning avstyrks
motion A278 yrkande 7 (kd).

Även i motion A294 efterlyser motionären en översyn av arbetsförmedling-
arnas verksamhet.

Utskottet kan konstatera att det av AMS allmänna råd för tillämpningen av
förordningen (1997:1275) om anställningsstöd framgår att det åligger
arbetsgivare, som inte har tecknat kollektivavtal, att styrka att han har
tecknat försäkringar för den anställde som är minst likvärdiga med de
avtalsbundna försäkringarna (3 §).

Det anges också att arbetsförmedlingen i samband med ett beslut om an-
ställningsstöd bör försäkra sig om att bidrag endast utgår till seriös
verksamhet. Förmedlingen bör vidare inför ett bidragsbeslut övertyga sig
om att stödet kommer att användas på föreskrivet sätt. Ett samarbete med
den lokala skattemyndigheten för kontroll av hur företaget sköter sin
momsredovisning och sina skatteinbetalningar kan vara av stort värde som
en signal om företaget är seriöst eller inte. I vissa fall kan även kon-
takt med kronofogdemyndigheten vara befogad. Den information som på det
sättet erhålls om företaget kan användas av arbetsförmedlingen i en prio-
riteringssituation (7 §).

Av AMS föreskrifter för länsarbetsnämnderna om handläggningen av anställ-
ningsstöd (7 och 8 §§) framgår att arbetsförmedlingen vid kontakten med
arbetsgivaren angående anställning med anställningsstöd bör ta upp frågan
om samråd med den fackliga organisationen. Arbetsgivaren kan få snabbare
service genom att själv låta facklig representant skriva på blanketten
Beslutsunderlag innan den återsänds till arbetsförmedlingen. Om be-
slutsunderlaget återkommer till arbetsförmedlingen utan underskrift av
facklig företrädare skall förmedlingen ombesörja att den fackliga organi-
sationen får information om anställningen och får tillfälle att yttra sig
enligt 15 § förordningen (1997:1275) om anställningsstöd. Facklig repre-
sentant kan, om det är praktiskt lämpligt, avge yttrande per telefon till
förmedlingstjänstemannen, som då skall göra en tjänsteanteckning på blan-
ketten.

Det anförda visar vilka åtgärder som arbetsförmedlingen skall vidta i
samband med att den förmedlar arbetskraft och där anställningsstöd då
lämnas. Som utskottet nyss redogjort för har regeringen vidtagit åtgärder
i syfte att väsentligen förbättra bl.a. kontrollen och uppföljningen inom
AMV. Utskottet, som förutsätter att regeringen även beaktar efterlevnaden
av reglerna för förmedlingsverksamheten, avstyrker motion A294 (s).

I två identiska motioner tar Folkpartiet upp situationen för dansare.

Utskottet har behandlat likartade motioner vid flera tidigare tillfällen,
senast i betänkande 1997/98:AU1. Som utskottet framhöll där står det
klart att dansarna är en yrkesgrupp med mycket speciella förhållanden.
Dansare har normalt en kort och koncentrerad karriär som i allmänhet är
både fysiskt och psykiskt krävande. Hos många av utövarna är yrkesidenti-
teten stark och livet kretsar kring dansen, varför det inte är förvånande
om många får problem i samband med sitt yrkesbyte, ett byte som av många
dessutom kan uppfattas som påtvingat. Utskottet kan därför ha förståelse
för att dansarna kan behöva stöd av många olika slag, inte bara i fråga
om yrkesval utan även allmänt rådgivande eller kurativt stöd.

Utskottet vill här liksom i tidigare betänkanden framhålla betydelsen av
att dansarna redan under sin karriär förbereder sig för de förändringar
som kommer. Först när yrkeskarriären väl är slut och yrkesbytet ett fak-
tum har arbetsmarknadsmyndigheterna sitt ansvar och skall då ge de dansa-
re som vill byta yrkesinriktning hjälp med det inom ramen för den befint-
liga arbetsförmedlingsverksamheten. Där är det naturligtvis en fördel om
arbetsförmedlaren har kännedom om denna grupps särskilda förhållanden.
Det kan vara önskvärt med vidgad kunskap på området för arbetsförmedlaren
så att gruppens särskilda behov kan tillgodoses. Det viktigaste är emel-
lertid att rådgivning och vägledning lämnas med kunskap om hela arbets-
marknaden så att inte perspektivet snävas in i onödan. Om stödåtgärder
behövs utöver detta, måste det ske efter en individuell bedömning. Med
hänvisning till detta avstyrks motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 17 (fp)
och Kr346 yrkande 22 (fp).

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under ansla-
get och avstyrker motionerna A301 yrkande 3 (m), A306 delvis (c), A263
yrkande 27 delvis (fp), A278 yrkande 32 delvis (kd) och Fi211 yrkande 17
delvis (fp). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 14,9 miljoner
kronor av inflytande medel får användas för tillsynen av arbetslöshets-
försäkringen (prop. yrk. 6).

I slutet av detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställ-
ningstaganden i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

34 494 16
4

An-
slags-
spa-
rande

- 1 275
637

2000

Anslag

29 696
000

Ut-
gifts-
pro-
gnos

32 585
000
2001
Förslag
38 962
000
1

2002
Beräk-
nat
38 593
000

2003
Beräk-
nat
38 989
000

1 Nytt anslag från år 2001. Redovisningen av utfall, anslagssparande och
anslag 2000 avser det under innevarande budgetår under utgiftsområdet
uppförda anslaget A1 Bidrag till arbetslöshetsersättning.

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
38 962 000
-1 943
000 1
-7 030 000
-3 439 000
-4 400 000
1. Moderaterna föreslår en högre egenfinansiering av arbetslöshetsförsäk-
ringen som innebär en beräknad intäkt med 2 400 miljoner kr. Det angivna
beloppet har inte tillgodoförts anslaget varför det inte är inräknat i
Moderaternas förslag till medelsanvisning.

Ändamålen för anslaget avser i huvudsak arbetslöshetsersättning vid öppen
arbetslöshet och aktivitetsstöd för personer som deltar i arbetsmarknads-
politiska program. Utgifterna påverkas främst av omfattningen av program-
men och den öppna arbetslösheten, ersättningsnivåerna, ersättningsperio-
dernas längd, villkoren för rätt arbetslöshetsersättning och hur stor del
av deltagarna i programmen som har rätt till arbetslöshetsersättning.
Deltagare i program med aktivitetsstöd får en ersättning som motsvarar
den arbetslöshetsersättning som de skulle ha haft om de varit öppet ar-
betslösa. De som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning får 103
kr per dag i aktivitetsstöd. Regeringen föreslår nu att denna nivå höjs
till 143 kr per dag år 2001, 183 kr per dag år 2002 och 223 kr per dag år
2003. Förslaget skall gälla från den 1 januari 2001 (prop. yrk. 12).

Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning har tidigare utbeta-
lats från det under utgiftsområde 13 uppförda anslaget A1 Bidrag till
arbetslöshetsersättning medan aktivitetsstöd tidigare har utbetalats från
det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget
A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Från budgetåret 2001 föreslås att
bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd utbetalas från det
uppförda ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi-
tetsstöd (prop. yrk. 8). Förändringen syftar till att tydliggöra att
utgifterna för dessa ändamål hänger samman. Den skapar samtidigt större
möjligheter att under löpande budgetår vid behov göra omprioriteringar
mellan arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

För år 2001 tillförs anslaget 10 676 miljoner kronor för utgifter för
aktivitetsstöd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program inklusive
statliga ålderspensionsavgifter.

En viss flexibilitet kommer att finnas i medelsanvändningen mellan detta
anslag och anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost-
nader. Under anslaget 22:2 beräknas att högst 400 miljoner kronor får
användas för de ändamål som finns under anslaget 22:3 Köp av arbetsmark-
nadsutbildningar och övriga kostnader.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 38 962 miljo-
ner kronor för budgetåret 2001. Av detta belopp beräknas 9 707 miljoner
kronor för aktivitetsstöd, 25 717 miljoner kronor för bidrag till arbets-
löshetsersättning och 3 538 miljoner kronor för statliga ålderspen-
sionsavgifter avseende aktivitetsstöd och bidrag till arbetslöshetser-
sättning (prop. yrk. 15 delvis).

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att i
fråga om anslaget 22:2 under år 2001 ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om högst 5 500 miljoner
kronor under åren 2002-2004 (prop. yrk. 7).

Motioner

Moderaterna föreslår i kommittémotion A301 att det införs en allmän obli-
gatorisk arbetslöshetsförsäkring från och med den 1 oktober 2001. Arbets-
löshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring och ge ett be-
gränsat skydd mot inkomstbortfall. Försäkringen skall vara tidsbegränsad
och ge ett sådant skydd under 300 dagar. Dessa förslag innebär inga eko-
nomiska konsekvenser för anslaget under år 2001. Därefter leder förslagen
till minskade kostnader. Arbetsvillkoret bör ändras till tolv månader.
Ersättningsnivån skall vara 75 % av den arbetslöses tidigare inkomst.
Egenfinansieringen skall höjas. Den enskilde kompenseras genom Moderater-
nas förslag till sänkta skatter.

Moderaterna förordar en omläggning av arbetsmarknadspolitiken. De befint-
liga arbetsmarknadspolitiska insatserna måste struktureras. Arbetsmark-
nadsutbildningen förändras så att yrkesutbildningen och lärlingsutbild-
ningen kraftigt utökas och förbättras. Särskilda insatser måste genomfö-
ras för att få ordning på den grundläggande svenska språkutbildningen för
invandrare. Enligt Moderaterna får den föreslagna omläggningen av arbets-
marknadspolitiken budgetmässiga konsekvenser som innebär att anslaget kan
minskas.

Moderaterna avstyrker förslaget om att inkomster från finansieringsbidrag
vid arbetspraktik skall få redovisas mot anslaget. Enligt Moderaterna
överensstämmer inte en sådan redovisningsteknik med intentionerna bakom
budgetlagen (yrk. 10).

Vidare avstyrker Moderaterna förslaget om lägsta ersättningsnivå i akti-
vitetsstödet och hänvisar till de egna förslag som finns i motion A5
(yrk. 11). Motionen har behandlats i utskottets betänkande 2000/01:AU5.

Sammanfattningsvis föreslår Moderaterna ett anslag på 37 019 miljoner
kronor, dvs. en minskning med 1 943 miljoner kronor jämfört med regering-
ens förslag.

Till följd av den höjda egenfinansieringen beräknar Moderaterna att det
tillkommer en intäkt på 2 400 miljoner kronor för år 2001. Beloppet har
inte tillgodoräknats anslaget. För vart och ett av de två nästföljande
budgetåren uppgår intäkterna till 10 000 miljoner kronor (yrk. 4) .

Även Kristdemokraterna förordar i kommittémotion A278 att det införs en
allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Egenfinansieringen bör
öka vilket innebär att anslaget också kan minskas. Den ökade kostnaden
för den enskilde kompenseras enligt Kristdemokraterna mer än väl av sänkt
inkomstskatt genom höjt grundavdrag. Arbetslöshetsförsäkringen bör ha en
sådan utformning att allt arbete lönar sig. Ersättningsnivån bör det
första året vara 80 % av den lön som den arbetslöse hade vid arbetslöshe-
tens inträde. Den ersättningsgrundande inkomsten kan därefter beräknas
som 80 % på en 24- månadersperiod. Det bör inte införas någon bortre
parentes. Den lägsta respektive högsta dagpenningnivån skall bestå. I
stället bör, som tidigare nämnts, inkomstskatten sänkas och grundavdraget
höjas. Kristdemokraterna anser att det bör införas en mer strukturerad
sökprocess i enlighet med de förslag som lämnas i departementspromemorian
Kontrakt för arbete (Ds 1999:58).

Partiet anser att deras övriga förslag på näringslivs- och arbetsmark-
nadsområdena leder till att arbetslösheten kommer att sjunka, vilket i
sin tur minskar kostnaderna för arbetslöshetsersättning och behoven av
arbetsmarknadspolitiska program. Förslagen innebär en förnyelse av tjäns-
tesektorn och en förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomiska
resurser. Till detta kommer en rad företags- och tillväxtorienterade
åtgärder.

Med hänvisning till ovanstående förslag föreslår Kristdemokraterna att
anslaget minskas med 7 030 miljoner kronor jämfört med regeringens för-
slag (yrk. 32 delvis).

Kristdemokraterna föreslår också förändringar vad gäller finansieringsbi-
drag vid arbetspraktik. Enligt partiet är det bra att ideella organisa-
tioner kan undantas från skyldigheten att betala finansieringsbidrag och
att anordnare kan befrias från denna skyldighet när det gäller grupper
som är utrikes födda eller arbetshandikappade. Kristdemokraterna anser
att även statliga myndigheter bör undantas. Eftersom det är samma huvud-
man går pengarna runt i systemet. Viktiga uppgifter som t.ex. naturvård
inom Skogsstyrelsens ram blir inte utförda om finansieringsbidrag skall
belasta myndigheternas knappa anslag (yrk. 13).

Centerpartiet föreslår i kommittémotion A306 att anslaget minskas med
3 439 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Partiet lämnar
förslag om ett antal förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som inne-
bär besparingar. Egenavgifterna i arbetslöshetsförsäkringen skall höjas
stegvis fram till år 2003. Den höjda egenavgiften skall kompenseras genom
skatteavdrag. Kommunerna skall även erhålla kompensation av staten för
förlorade skatteintäkter. En hårdare kontroll av regelverket skall genom-
föras. Ersättningen de första 200 ersättningsdagarna skall vara 80 % av
tidigare inkomst. Därefter skall den sänkas till 70 % för de följande 200
ersättningsdagarna.

Folkpartiet slår fast att en väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en
frihetsfråga. I kommittémotion A263, som i denna del hänvisar till motion
A2, vilken behandlas i betänkande AU5, föreslår partiet att arbetslös-
hetsförsäkringen skall utformas som en omställningsförsäkring där en
tidsbegränsad ersättning baserad på inkomstbortfall lämnas till alla som
har kvalificerat sig. Ersättningen skall inledningsvis motsvara 80 % av
inkomstbortfallet för att sedan successivt trappas ned. Den övre gränsen
för inkomster som berättigar till ersättning för inkomstbortfall bör vara
densamma som för övriga socialförsäkringar. Den inkomstrelaterade ersätt-
ningen bör vara tidsbegränsad.

Enligt motionen kommer partiets företagarpolitik att leda till en minskad
arbetslöshet vilket också minskar behovet av arbetsmarknadspolitiska
program. Partiet föreslår att anslaget bestäms till ett 4 400 miljoner
kronor lägre belopp än vad regeringen föreslagit (yrk. 27 delvis).

Ett motsvarande yrkande har framställts av Folkpartiet i partimotion
Fi211 (yrk. 17 delvis)

Margareta Sandgren (s) anser i motion A273 att man bör överväga att infö-
ra någon form av stimulansbidrag när den arbetslöse anvisas en aktivitet.
Enligt motionären har det visat sig att det är svårt att motivera lång-
tidsarbetslösa att delta i aktiviteter eftersom det innebär ökade utgif-
ter för den enskilde i form av resor, mat och andra arbetsplatsrelaterade
kostnader.

Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (båda s) beskriver i motion
A295 att man i bl.a. Italien uppmuntrar bildandet av kooperativa företag
i syfte att minska arbetslösheten. Motionärerna anser att regeringen bör
utreda ett svenskt system där arbetslöshetsersättning kan omvandlas till
en insats i ett nystartat kooperativt företag.

I flera motioner framställs krav på att det skall införas ett fri-
år/sabbatsår.

Kristdemokraterna välkomnar i kommittémotion A278 att regeringen skall
utreda för- och nackdelar med att införa ett friår. Enligt partiet bör
ett friår omfatta personer i åldrarna 45-55 år. För att en anställd skall
kunna beviljas friår skall det krävas att företaget där han eller hon
arbetar i stället anställer en vikarie som är arbetslös. Partiet anser
att man bör överväga om friåret skulle kunna bekostas av den enskilde
individen genom förtida pensionsuttag (yrk. 10).

I partimotion A256 föreslår Miljöpartiet att det införs ett friår. Enligt
partiet skall den som tar ledigt få en ersättning som motsvarar 85 % av
den arbetslöshetsersättning som vederbörande har rätt till. För att er-
sättning skall kunna utges måste arbetsgivaren erbjuda platsen åt någon
arbetslös. Under ledigheten skall den enskilde kunna studera, utbilda sig
eller vara hemma med barnen. För den som utbildar sig eller är ledig med
barn bör ledighetens längd vara ett år. Ersättningsnivån kan vara diffe-
rentierad beroende på skälet till ledigheten. Förslaget innebär en lägre
kostnad för staten eftersom ersättningsnivån är lägre än i arbetslöshets-
försäkringen (yrk. 10).

Även i två enskilda motioner, A219 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(båda kd) och A235 av Laila Bäck och Helena Zakariasén (båda s), framförs
förslag om ett friår.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av det inledande avsnittet har anslagen ändrats. Det nya
anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
omfattar i princip samtliga kontantstöd som kan lämnas i samband med
arbetslöshet. Genom att stöden nu finns på samma anslag ökar flexibilite-
ten eftersom de arbetslösa kan komma att växla mellan öppen arbetslöshet
och deltagande i olika former av insatser. Det blir möjligt, vilket påpe-
kas i propositionen, att göra omprioriteringar under löpande år mellan
arbetslöshetsersättning och insatser som kräver aktivitetsstöd. Till
detta kommer den möjlighet som regeringen anvisar att använda högst 400
miljoner kronor av anslaget för ändamål som finansieras under anslaget
22:3.

Regeringen föreslår nu också att AMV skall få disponera inkomsterna från
finansieringsbidrag vid arbetspraktik för verksamhet under anslaget
(prop. yrk. 8). Moderaterna har invänt mot förslaget och hävdar att det
strider mot grunderna i budgetlagen. Utskottet delar inte denna bedömning
utan tillstyrker regeringens förslag, vilket innebär att motion A301
yrkande 10 (m) avstyrks.

En annan fråga som rör finansieringsbidraget är Kristdemokraternas krav
att staten skall befrias från skyldigheten att betala sådant bidrag.
Utskottet kan konstatera att Kristdemokraterna redan när åtgärden inför-
des för två år sedan hade denna uppfattning. Utskottet står fast vid de
avvägningar som då gjordes och som innebär att finansieringsbidragets
storlek i första hand bör vara beroende av den anvisades förhållanden.
Motion A278 yrkande 13 (kd) avstyrks därför.

Regeringen föreslår även att den lägsta ersättningsnivån för dem som
deltar i program höjs. Ersättningen regleras i förordningen (1996:1100)
om aktivitetsstöd. Enligt nuvarande regler får de deltagare i program som
inte har rätt till arbetslöshetsersättning 103 kr per dag. Enligt rege-
ringens förslag skall denna nivå höjas till 143 kr per dag år 2001, 183
kr per dag år 2002 och 223 kr per dag år 2003. Moderaterna har som fram-
gått motsatt sig denna höjning. Utskottet anser att det finns goda skäl
att höja den lägsta nivån. Nuvarande nivå är inte rimlig. Nivån bör höjas
så att den närmar sig grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet kan notera att regeringens förslag inte innebär att deltagare i
ungdomsgarantin får en motsvarande höjning. Ersättningen till dessa reg-
leras inte i den nyssnämnda förordningen utan i lagen (2000:625) om ar-
betsmarknadspolitiska program. Av lagens 4 § tredje stycke framgår att
sådana deltagare i ungdomsgarantin som inte är berättigade till arbets-
löshetsersättning, eller som uppbär försörjningsstöd enligt socialtjänst-
lagen när han eller hon börjar delta i verksamheten, får en ersättning
med 1 967 kr per månad. Utskottet anser att det av rättviseskäl är ange-
läget att även denna grupp får en motsvarande höjning av sin ersättning.
Detta kräver en ändring av den nyssnämnda lagbestämmelsen. För att över-
ensstämma med aktivitetsstödet till deltagare i andra arbetsmarknadspoli-
tiska program bör ersättningen bestämmas till 2 562 kr per månad.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. yrk. 12). Utskottet
föreslår också att lagen om arbetsmarknadspolitiska program ändras i
enlighet med vad som framförts ovan. Lagförslaget framgår av bilaga 3
till detta betänkande. Motion A301 yrkande 11 (m) avslås.

Under sommaren 2000 har regeringen i proposition 1999/2000:139 lagt fram
förslag om ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i
lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Avsikten är att stärka arbets-
löshetsförsäkringens effektivitet och rättstryggheten för dem som är
beroende av den för sin försörjning under en omställningsperiod mellan
arbeten. Förslagen innebär i huvudsak följande. Under de första 100 er-
sättningsdagarna får den arbetssökande begränsa sitt sökande såväl yrkes-
mässigt som geografiskt. För att ha rätt till ersättning skall den ar-
betssökande medverka till att en individuell handlingsplan upprättas.
Arbetsvillkoret ändras något och det s.k. återkvalificeringsvillkoret
slopas. Ersättningsperioden blir 300 dagar för alla oavsett ålder. Det
införs en möjlighet till en förlängd ersättningsperiod om längst 300
dagar utan att den arbetssökande uppfyller ett nytt arbetsvillkor. Den
högsta inkomstrelaterade dagpenningen får bestämmas till ett högre belopp
under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod. Sanktionsreglerna
ändras så att den som har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan god-
tagbart skäl eller som utan att uttryckligen ha avvisat ett sådant arbete
ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att anställning inte
har kommit till stånd, får sin dagpenning nedsatt med 25 % under 40 er-
sättningsdagar och med 50 % under 40 nya ersättningsdagar vid en andra
förseelse inom samma ersättningsperiod. Vid en tredje förseelse inom
samma ersättningsperiod upphör ersättningsrätten till dess att personen i
fråga har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. Förändringarna föreslås träda
i kraft den 1 januari 2001. Effekterna av förändringarna kommer att ut-
värderas löpande. I proposition 1999/2000:139 aviserar regeringen vidare
att den, om det statsfinansiella läget så medger, avser att höja de hög-
sta och lägsta nivåerna på arbetslöshetsersättningen och aktivitets-
stöden den 1 juli 2001 och den 1 januari 2002.

Utskottet har i dagarna i betänkande 2000/01:AU5 i huvudsak ställt sig
bakom förslagen. Utskottet föreslår dock en viss ändring av arbetsvillko-
ret i förhållande till vad regeringen föreslagit. Enligt utskottets me-
ning skall, till skillnad från vad som gäller i dag, förvärvsarbete i
anställningar finansierade med anställningsstöd vara kvalificerande för
en första ersättningsperiod. Detta skall dock inte gälla vid särskilt
anställningsstöd. Utskottet har i betänkandet förordat att lagändringarna
träder i kraft den 1 februari 2001.

Som framgår av motionerna föreslår de olika oppositionspartierna kraftiga
sänkningar av anslaget jämfört med det förslag som regeringen lämnat.
Dessa sänkningar är en följd dels av varje partis huvudförslag när det
gäller arbetsmarknads- och företagarpolitiken, dels av de förändringar
som respektive parti föreslår när det gäller reglerna i arbetslöshetsför-
säkringen och dess finansiering. I det nyssnämnda betänkandet har utskot-
tet avstyrkt motsvarande motionsyrkanden.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att de förändringar som ge-
nomförts i arbetslöshetsförsäkringen kommer att leda till att sökproces-
sen förbättras vilket i förlängningen medverkar till att arbetslösheten
sjunker.

Som framgått ovan delar inte utskottet oppositionspartiernas syn på in-
riktningen av arbetsmarknads- och näringspolitiken. Utskottet är inte
heller övertygat om att förslagen skulle leda till de effekter som parti-
erna förväntar sig. Enligt utskottets mening är det viktigt att få ner
arbetslösheten ytterligare. Målsättningen skall vara att uppnå full sys-
selsättning. Även om arbetslösheten har sjunkit från mycket höga tal
krävs det ytterligare kraftfulla insatser. Bland de arbetslösa finns det
stora grupper som har svårt att få fotfäste på den reguljära arbetsmark-
naden eller att återkomma till den. Detta gäller främst bland invandrare,
arbetshandikappade och äldre arbetslösa. Det finns även stora regionala
skillnader som måste åtgärdas.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till medelsan-
visning (prop. yrk. 15 delvis) samt avstyrker motionerna A263 yrkande 27
delvis (fp), A278 yrkande 32 delvis (kd), A301 yrkande 4 (m), A306 delvis
(c) och Fi211 yrkande 17 delvis (fp).

Utskottet biträder även regeringens förslag till bemyndigande i fråga om
åtaganden för år 2001. Förslaget bör därför bifallas (prop. yrk. 7).

I avsnitt 2.4 nedan finns en sammanställning av utskottets ställningsta-
ganden i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Utskottet övergår nu till det förslag som framställs i motion A295 (s)
och som rör kooperativt företagande. Enligt utskottets uppfattning skall
arbetslöshetsersättningen inte användas för andra ändamål än en kontant
ersättning vid arbetslöshet under en omställningsperiod. Utskottet av-
styrker därför motionen.

När det sedan gäller det förslag om införande av stimulansbidrag som
finns i motion A273 (s) kan utskottet i viss mån dela de farhågor som
framförs där. Många personer som har varit arbetslösa under mycket lång
tid känner säkert en viss tvekan inför att delta i aktiviteter som inne-
bär ökade utgifter för den egna ekonomin. Införandet av ett stimulansbi-
drag skulle emellertid innebära en viss kostnad för staten. Denna kostnad
måste ställas mot andra behov i fråga om de arbetsmarknadspolitiska in-
satserna. Utskottet avser då t.ex. möjligheten att höja kvaliteten på
insatserna, vilket skulle kunna öka förutsättningarna för de enskilda att
erhålla ett reguljära arbeten. Utskottet vill i sammanhanget dock påpeka
att regeringen i propositionen aviserar att den har för avsikt att höja
milersättningen för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som är
berättigade till reseersättning. Med hänsyn till det anförda avstyrker
utskottet motion A273 (s).

Avslutningsvis tar utskottet upp frågan om införandet av ett friår.

Utskottet kan konstatera att regeringen i propositionen meddelar att den
har för avsikt att utreda för- och nackdelar med att införa ett s.k.
friår. Utskottet, som inte vill föregripa detta arbete, avstyrker därför
motionerna A219 (s) A235 (s), A256 yrkande 10 (mp) och A278 yrkande 10
(kd).

Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

22 403
407

1
An-
slags-
spa-
rande

-1 334
321

2000

Anslag

19 490
591

2
Ut-
gifts-
pro-
gnos

16 200
000
2001
Förslag
5 761 086
3

2002
Beräk-
nat
5 365 717

2003
Beräk-
nat
4 902 460

1 I beloppet ingår ej utgifter från det äldre anslaget 1995/96 X A2 Ar-
betsmarknadspolitiska åtgärder där utfallet var 31 miljoner kronor avse-
ende medel som disponeras av Boverket för bostadsinvesteringar m.m.

2 Varav -100 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vår-
propositionen 2000.

3 Nytt anslag från 2001. Redovisningen av utfall, anslagssparande och
anslag 2000 avser det under innevarande budgetår under utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
5 761 086
-864 163
-2 060 000
-5 761 086
-1 490 000
Ändamålen för anslaget avser i huvudsak köp av arbetsmarknadsutbildning,
flyttningsbidrag och övriga kringkostnader vid arbetsmarknadspolitiska
program.

Budgetåret 1999 anvisades 21 961 miljoner kronor på det under utgiftsom-
råde 14 uppförda anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under
våren förde regeringen från anslaget bort dels 981 miljoner kronor uti-
från bedömningen att behovet av arbetsmarknadspolitiska program hade
minskat, dels ytterligare 200 miljoner kronor som en teknisk justering
med anledning av att nya redovisningsregler tillämpades för anslaget från
budgetåret 1998. Anslaget minskades därutöver med 397 miljoner kronor på
tilläggsbudget till statsbudgeten.

Under budgetåret 1999 utnyttjades drygt 1 500 miljoner kronor av anslags-
krediten. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskade
kraftigt i takt med konjunkturförbättringarna, men utgifterna minskade
inte i motsvarande mån. Ett av de främsta skälen till detta var att den
genomsnittliga individersättningen hade ökat eftersom allt färre ungdomar
deltog i dessa program.

Innevarande budgetår har riksdagen anvisat 19 590 miljoner kronor under
anslaget. På tilläggsbudget till statsbudgeten har anslaget minskats med
100 miljoner kronor. Vid ingången av innevarande budgetår uppgick antalet
deltagare i arbetsmarknadspolitiska program till ca 100 000, vilket var
68 000 färre än föregående budgetår. De arbetsmarknadspolitiska program-
men kommer att öka under hösten. Tyngdpunkten kommer att ligga på yrkes-
inriktad rehabilitering för att förhindra flaskhalsar och på aktivitets-
garantin för att stödja dem som har svårast att få arbete.

Utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader utbeta-
las t.o.m. 2000 från det under utgiftsområde 14 uppförda anslaget A2
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder tillsammans med utgifter för aktivitets-
stöd. Från budgetåret 2001 föreslås att bidrag till arbetslöshetsersätt-
ning och aktivitetsstöd utbetalas från det uppförda ramanslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. För att det skall
finnas en viss flexibilitet beräknas att högst 400 miljoner kronor under
anslaget får användas för ändamål enligt anslaget 22:2 Bidrag till ar-
betslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Regeringen aviserar att man kommer att höja den milersättning som kan
utgå för resor i samband med deltagande i arbetsmarknadspolitiska pro-
gram. Förändringen innebär att utgifterna ökar med 30 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 5 761 086 000
kr för budgetåret 2001 (prop. yrk. 15 delvis). Regeringen föreslår vidare
att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001 i fråga om anslaget
ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter om högst 3 700 miljoner kronor under åren 2002-2004 (prop. yrk.
9).

Motioner

Moderaterna hänvisar i kommittémotion A301 (yrk. 5) till att den omlägg-
ning av arbetsmarknadspolitiken som man föreslår - som redovisas ovan
under anslaget 22:2 - får budgetmässiga konsekvenser som innebär att
4 896 923 000 kr bör anvisas under anslaget, dvs. en minskning med 864,2
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Kristdemokraterna anser i kommittémotion A278 att arbetsmarknadsutbild-
ningen bör knytas närmare till den reguljära utbildningen. På det sättet
får det reguljära utbildningsväsendet en naturlig koppling till arbets-
marknaden. Arbetsmarknadsutbildningens roll bör vara att underlätta
strukturomvandlingar i samhället och inte att ersätta det ordinarie ut-
bildningssystemet. En ökad del av de arbetsmarknadspolitiska insatserna
bör utgöras av yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningar. Utbildningser-
sättningarna bör samordnas. Ett sätt att förbättra finansieringen vid
studier är att införa ett utbildningskonto där arbetstagare och arbetsgi-
vare investerar i framtida kompetenshöjning. Partiet anser också att det
krävs kraftiga insatser för att underlätta inträdet i arbetslivet. Ett
sätt är att införa ett modernt och väl fungerande lärlingsprogram som en
arbetsmarknadspolitisk åtgärd (yrk. 9). Partiet anser också att flytt-
ningsbidraget bör avskaffas (yrk. 14). I stället bör pendling underlättas
genom höjning av milersättningen och sänkning av reseavdragen för resor
mellan arbete och bostad. Detta förslag leder även till en besparing.

Enligt motionen leder partiets samlade budgetförslag till ökad syssel-
sättning och minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser. Till
detta kommer en rejäl förenkling av arbetsmarknadspolitiken. Sammantaget
innebär detta enligt Kristdemokraterna att anslaget kan minskas med 2 230
miljoner kronor (yrk. 32 delvis).

Kristdemokraterna framför i kommittémotion Ub323 kravet att det bör infö-
ras en lärlingsutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen (yrk.
2).

I enlighet med sin uppfattning att endast försörjningsstöd skall återfin-
nas under utgiftsområde 13 föreslår Centerpartiet i motion A306 delvis
att anslaget skall överföras till utgiftsområde 14 under ett nytt anslag
23:11 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. I motion A307
föreslår partiet att detta anslag minskas i förhållande till regeringens
förslag med 105 miljoner kronor då antalet insatser förväntas minska i
takt med att en ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken genomförs.

Folkpartiet anser i kommittémotion A263 att arbetsmarknadsutbildningen
skall inriktas på mindre volym med högre kvalitet. Arbetsmarknadsutbild-
ningen skall vara en prioriterad verksamhet då den har visat sig vara den
åtgärd som har störst möjlighet att leda till ett riktigt arbete. Det bör
även finnas anordnare av arbetsmarknadsutbildning utanför AMU-gruppen AB
(Lernia AB). Den enskilde bör ges större inflytande över hur utbildningen
läggs upp (yrk. 13). Med hänvisning till effekterna av en helt annan
företagspolitik än den regeringen för anser partiet att behovet av ar-
betsmarknadspolitiska program minskar. Partiet föreslår därför att ansla-
get minskas med 1 490 miljoner kronor (yrk. 27 delvis).

Ett motsvarande yrkande har framställts av Folkpartiet i motion Fi211
(yrk. 17 delvis).

Cristina Husmark Pehrsson (m) pekar i motion A255 på behovet av underskö-
terskor. Motionären vill att regeringen i dialog med AMV ser positivt på
vårdutbildning som en arbetsmarknadsåtgärd.

Tullia von Sydow och Nikos Papadopoulos (båda s) anser i motion A305 att
möjligheten att låta redan anställda få ta del av arbetsmarknadsutbild-
ning som anordnats som s.k. bristyrkesutbildning bör återinföras.

I motion Ub280 (yrk. 1) pekar Patrik Norinder och Anne-Katrine Dunker
(båda m) på bristen av yrkesutbildad arbetskraft i Gävleborgs län.

Cristina Husmark Pehrsson (m) hävdar i motion A258 att det bara inom
några få områden finns metoder för validering av tidigare arbetsmarknad-
serfarenheter. Motionären anser att sådana metoder måste utvecklas så att
man bättre skall kunna ta till vara en persons kvalifikationer. AMS bör
därför få i uppdrag att ta fram metoder för att översätta kunskaper och
yrkesutbildning.

Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s) tar i motion A289 upp det nuvarande målet
för arbetsmarknadsutbildningen om att 70 % av dem som går ut en yrkesin-
riktad utbildning skall ha fått ett arbete. Enligt motionärerna innebär
detta mål att de arbetslösa som bäst behöver yrkesutbildning inte får
den. Målet bör avskaffas och ersättas av kvalitetsnormer fastslagna i
samarbete med berörda branscher.

Owe Hellberg (v) påtalar i motion T229 att Högskolan i Gävle har svårt
att besätta utbildningsplatserna inom NO/Te. Motionären föreslår därför
att det införs en möjlighet att som arbetsmarknadsutbildning studera hela
eller delar av olika högskoleutbildningar (yrk. 7).

I motion A292 föreslår Lennart Klockare och Birgitta Ahlqvist (båda s)
att det görs en översyn av nuvarande regelverk så att en arbets-
kraftspendling kan komma till stånd. Enligt motionärerna förändras situa-
tionen på arbetsmarknaden i snabb takt. Inom vissa yrkeskategorier håller
det på att uppstå arbetskraftsunderskott. För att motverka detta bör ett
pendlingsstöd införas så att s.k. flaskhalsar och inflationstryck i till-
växtregionerna kan undvikas.

Motsvarande krav framställs av Ola Rask och Eva Arvidsson (båda s) i
motion A303.

Utskottets ställningstagande

Under detta anslag finansieras i huvudsak köp av arbetsmarknadsutbild-
ning, flyttningsbidrag och övriga kringkostnader vid arbetsmarknadspoli-
tiska program. Innan utskottet kommer in på frågan om medelsanvisningen
vill utskottet beröra dels inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen,
dels behovet av flyttbidrag.

Av AMS veckostatistik för vecka 45 framgår att ca 37 500 personer deltog
i någon form av arbetsmarknadsutbildning. Det är en minskning med ca
2 600 personer jämfört med samma tid förra året.

Utskottet vill för sin del till en början understryka vikten av att nivån
av arbetsmarknadsutbildning hålls uppe så att matchningsprocessen under-
lättas. Det finns också skäl att betona att arbetsmarknadsutbildningen
har en viktig funktion för att öka anställbarheten hos de arbetslösa.
Genom utbildningen ges den enskilde en ökad kompetens. Arbetsmarknadsut-
bildningen är också ett mycket viktigt medel för att motverka s.k. flask-
halsar. För att kunna bidra till detta krävs att utbildningarna är av hög
kvalitet och är yrkesinriktade.

Regeringen har som framgått satt upp ett mål när det gäller arbetsmark-
nadsutbildningen. Målet innebär att andelen som fått arbete 90 dagar
efter avslutad yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning skall uppgå till
minst 70 %. Målet skall uppnås under innevarande år. Detta mål kritiseras
i motion A289 (s) där motionären hävdar att det leder till att de som
bäst behöver yrkesinriktad utbildning inte får det. Utskottet delar inte
denna uppfattning. För att komma till rätta med arbetslösheten krävs
ambitiösa mål. Det uppställda målet innebär att det ställs krav på att
utbildningarna har hög kvalitet och att utbildningarna i högre grad in-
riktas på de områden där arbetslösa har lättast att få arbete. Med hänsyn
till det anförda avstyrker utskottet motion A289.

Av AMS kvartalsrapport till regeringen för tredje kvartalet i år framgår
att 96 %, dvs. 23 700 personer, deltog i s.k. upphandlad arbetsmarknads-
utbildning och 4 %, dvs. 900 personer, i reguljär utbildning. Fördelning-
en mellan könen var lika. Däremot dominerade kvinnor i den del som avsåg
reguljär utbildning.

I den upphandlade utbildningen dominerade den yrkesinriktade utbildningen
framför den förberedande. Det övervägande antalet deltagare återfanns
under denna period i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning som utgjorde
63 % av den upphandlade utbildningen. De stora utbildningssatsningarna
görs enligt rapporten inom vård-, tillverknings-, IT- och kontorsutbild-
ningar.

När det sedan gäller de mål som regeringen satt upp konstateras i rappor-
ten att andelen personer som befann sig i arbete efter 90 dagar uppgick
till 59 %. Vidare framgår att 72 % av deltagarna som avslutade vårdut-
bildningarna under andra kvartalet hade arbete vid resultatuppföljningen.
Andra yrkesinriktningar som uppvisade goda resultat var transport, 68 %,
kundservice, 66 %, och maskinoperatör, 65 %. De yrkesutbildningar som gav
lägst resultat var kultur/media respektive kategorin övriga yrkesutbild-
ningar där 38 % hade fått arbete.

För utskottet är det viktigt att man även fortsättningsvis satsar på
högkvalitativa yrkesutbildningar, särskilt inom bristyrkesområden. Som
framgår av kvartalsrapporten innebär sådana utbildningar att arbetslösa
får en reell möjlighet att erhålla ett reguljärt arbete. I sammanhanget
vill utskottet också peka på slutrapporten som lades fram i våras från
utredningen om arbetsmarknadsutbildningens organisation och effektivitet.
Förslagen i rapporten En effektivare arbetsmarknadsutbildning, Ds
2000:38, går bl.a. ut på att arbetsmarknadsutbildningen skall vara speci-
fikt yrkesinriktad, kortare i tid, mer träffsäker att möta behov hos
företagen och mer flexibel för att passa fler i behov av utbildning.
Utskottet vill inte föregripa regeringens fortsatta beredning av ärendet.
Folkpartiets synpunkter på behovet av kvalitet i arbetsmarknadsutbild-
ningen bör med hänsyn till det anförda inte föranleda några särskilda
uttalanden från riksdagens sida. Motion A263 yrkande 13 (fp) bör därför
avstyrkas. Utskottet är inte heller berett att föreslå något tillkännagi-
vande med anledning av motion Ub280 yrkande 1 (m) som rör bristen på
yrkesutbildad arbetskraft i Gävleborgs län, varför den avstyrks.

Som nämnts anser Kristdemokraterna i motion Ub323 att det bör införas en
lärlingsutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet kan hänvisa
till att regeringen har beslutat om att den försöksverksamhet med lär-
lingsutbildning som inleddes 1997 skall förlängas. Utskottet, som anser
att man bör avvakta resultatet av försöksverksamheten, är inte berett att
i nuläget föreslå något tillkännagivande i denna fråga. Däremot vill
utskottet understryka vikten av ett fungerande system som kopplar utbild-
ningsinsatsen till praktik i arbetslivet. Utskottet avstyrker därför
motionerna A278 yrkande 9 (kd) och Ub323 yrkande 2 (kd).

Ett annat krav som framförs är att det skall införas en möjlighet att
inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen delta i utbildning i högskolan.
Utskottet vill framhålla att det enligt nuvarande bestämmelser är möjligt
att bedriva vissa högskolestudier inom ramen för arbetsmarknadsutbild-
ningen. Detta framgår av 13 § i förordningen (2000:634) om arbetsmark-
nadspolitiska program som anger att studier på högskolenivå eller motsva-
rande nivå inom det reguljära utbildningsväsendet kan bedrivas som ar-
betsmarknadsutbildning. Studierna får omfatta högst 40 veckor. De får
inte vara en del av en längre eftergymnasial utbildning. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion T229 yrkande 7 (s).

När det gäller frågan om behovet av bristyrkesutbildning kan utskottet
konstatera att riksdagen, på förslag av regeringen, i samband med behand-
lingen av förra årets budgetproposition beslutade att det under år 2000
skulle genomföras en försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för redan
anställda. För ändamålet avsattes 130 miljoner kronor. Försöket sattes i
gång i mars 2000. I ovannämnda kvartalsrapport konstateras att det i
slutet av september fanns 1 100 personer i bristyrkesutbildningar. Det
sägs där att det är för tidigt att göra några analyser av eller kommenta-
rer till utfallet av försöksverksamheten. Vidare konstateras att AMS
bevakar utvecklingen av försöksverksamheten och i februari 2001 skall
inkomma med en preliminär rapport rörande kostnader och deltagare. Ut-
skottet, som anser att man bör avvakta utfallet av försöksverksamheten,
är inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motion
A305 (s). Motionen avstyrks därför.

Med anledning av synpunkterna i A255 (m) om undersköterskeutbildning som
arbetsmarknadsåtgärd vill utskottet framhålla att det måste vara arbets-
marknadsmyndigheternas sak att med hänsyn till rådande arbetsmarknadssi-
tuation och den enskildes förutsättningar avgöra vilka arbetsmarknadsut-
bildningar som skall prioriteras. Utskottets avstyrker därför motionen.

Vad sedan gäller kravet på att AMS skall få i uppdrag att utforma olika
metoder för att översätta kunskaper och yrkesutbildning vill utskottet
erinra om att en särskild utredare skall se över olika frågor om valide-
ring (dir. 1999:86). Arbetet skall ske i samverkan med AMS och Statens
skolverk. Uppdraget skall i sin helhet vara slutfört senast den 20 decem-
ber 2000. Utskottet som inte vill föregripa detta arbete avstyrker motion
A258 (m).

Utskottet övergår nu till förslagen om stöd till arbetskraftspendling.
Enligt nuvarande regler finns det möjlighet att få s.k. flyttningsbidrag.
Bidraget ges till den som är eller riskerar att bli arbetslös. Det inne-
bär att den arbetslöse bl.a. kan få ekonomiskt stöd för att pendla. En-
ligt utskottets mening är flyttningsbidraget ett viktigt instrument för
att stimulera geografisk rörlighet. Utskottet kan därför inte biträda
Kristdemokraternas förslag att flyttningsbidraget skall avskaffas. Motion
A278 yrkande 14 (kd) avstyrks.

Som utskottet har uppfattat motionärerna i A292 (s) och A303 (s) kräver
de ett mer omfattande pendlingsstöd än det som finns i dag. Stödet skulle
innebära att det blev möjligt att bo kvar i en del av landet samtidigt
som man arbetar i en annan del. Stödet skulle utgå under lång tid. Ut-
skottet, som i och för sig kan ha förståelse för de synpunkter som fram-
förs i motionerna, anser att det inte i nuläget bör göras några föränd-
ringar av de gällande reglerna. Utskottet noterar att den regionalpoli-
tiska utredningen betonat vikten av geografisk rörlighet och utvidgade
arbetsmarknadsregioner. Utskottet vill avvakta beredningen av denna ut-
redning och dess resultat. Ett system som det som föreslås i motionerna
skulle kunna bli mycket kostsamt samtidigt som det inte skulle vara givet
att det kunde bidra till att överhettningen inom tillväxtregionerna mins-
kade. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna.

Utskottet övergår nu till frågan om medelsanvisningen. Moderaterna och
Centerpartiet hänvisar till att deras respektive förslag om omläggning av
arbetsmarknadspolitiken leder till lägre utgifter. Kristdemokraternas och
Folkpartiets förslag om medelsanvisning bygger till stora delar på anta-
gandet att deras företagar- och arbetsmarknadspolitik leder till att
omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen kan minska. Krist-
demokraterna beräknar också att en stor besparing görs genom att avskaffa
flyttningsbidraget. Utskottet, som inte kan ansluta sig till oppositions-
partiernas politik, har svårt att se att det skulle vara möjligt att i
nuläget reducera omfattningen av insatserna. Som utskottet understrukit
flera gånger tidigare i detta betänkande är det viktigt att få ner ar-
betslösheten ytterligare. Målsättningen skall vara att uppnå full syssel-
sättning. För att uppnå detta krävs det fortsatta kraftinsatser, och det
gäller särskilt för vissa utsatta grupper. Det finns även stora regionala
skillnader som måste motverkas.

Sammanfattningsvis biträder utskottet regeringens förslag till medelsan-
visning (prop. yrk. 15 delvis) och avstyrker motionerna A278 yrkande 32
delvis (kd), A263 yrkande 27 delvis (fp), A301 yrkande 5 (m), A306 delvis
(c) och Fi211 yrk. 17 delvis (fp).

Utskottet biträder även regeringens förslag i fråga om bemyndigande för
år 2001 (prop. yrk. 9).

I avsnitt 2.4 finns en sammanställning av utskottets ställningstaganden i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

6 674 306

An-
slags-
spa-
rande

- 219
842

2000

Anslag

6 828 941

Ut-
gifts-
pro-
gnos

6 305
000
2001
Förslag
6 975 607

2002
Beräk-
nat
7 139 742

2003
Beräk-
nat
7 199 358

Beräkning av anslaget för 2001

Tusental kronor
Anslag 2000
6 828 941
Makroekonomiska för-
utsättningar
56 666
Volymer
120 000
Överföring till an-
slaget 22:3
- 30 000
Förslag 2001
6 975 607

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
6 975 607

+100 000
-6 975 607
+120 000
Anslaget avser lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare (OSA), kostnader för vissa otraditionella insatser för ar-
betshandikappade, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS),
projektmedel för personer med arbetshandikapp och stöd till arbetshjälp-
medel på arbetsplatsen m.m. Syftet är att arbetssökande personer med
arbetshandikapp skall ges samma möjligheter att delta i arbetslivet som
personer utan arbetshandikapp.

Lönebidrag och OSA kan lämnas till arbetsgivare som anställer personer
med arbetshandikapp. SIUS-verksamheten ger möjlighet att anställa en
särskild stödperson som skall hjälpa personer med funktionshinder in i
arbetslivet. Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen m.m. inkluderar ar-
betsplatsanpassningar, särskilt biträde på arbetsplatsen och särskilt
stöd för start av näringsverksamhet. Projekt med arbetsmarknadspolitisk
inriktning syftar till att, i samverkan med övriga aktörer, öka möjlighe-
terna för arbetssökande med svårare funktionshinder att få arbete.

I propositionen lämnas en redogörelse för det treåriga lönebidragsprojekt
som AMV startade 1998 och projektet Kulturarvs-IT.

Åtaganden under detta anslag kan medföra kostnader för kommande budgetår.
Regeringen begär därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2001, i fråga om ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikap-
pade, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 7 miljarder kronor under åren 2002-2004 (prop.
yrk. 10).

Regeringen anser att reglerna för lönebidrag, OSA och anställningsstöd
måste bli enklare och mer samstämmiga, varför semesterersättning inte
längre bör ingå i den bidragsgrundande lönekostnaden (prop. yrk. 13).

Motioner

Moderaterna pekar i motion A304 på att det nuvarande stödet till arbets-
handikappade inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Enligt en
granskning genomförd av Riksrevisionsverket (RRV) är bristerna så omfat-
tande att möjligheterna till förändringar inom det nuvarande systemet
bedöms som begränsade.

Enligt Moderaterna skall alla individer ges möjligheter till ett värdigt
liv och, oavsett handikapp, få möjlighet att uppleva arbetsgemenskap och
tillhörighet. Det är självklart att personer med olika funktionshinder
har speciella behov och önskemål. Därför måste det skapas förutsättningar
som mer ser till den enskilde individen och mindre till kollektiva sys-
tem. Även arbetshandikappade skall ha rimliga möjligheter till valfrihet
och ges möjligheter till ett liv i värdighet där de behandlas med respekt
(yrk. 1 och 2).

Av RRV:s rapport framgår bl.a. att en betydande del av dem som kommer i
fråga för stöd som är avsedda för arbetshandikappade egentligen inte
tillhör målgruppen. Moderaterna anser det därför angeläget att regelver-
ken och föreskrifter görs tydligare så att de som har det största behovet
får del av de olika stöden (yrk. 3).

Av samma rapport framgår att de nuvarande incitamenten är fel då den
nuvarande utformningen av stöden till de arbetshandikappade medför att
olika aktörer agerar på ett sätt som motverkar statsmakternas syften.
Incitamenten måste därför ändras så att de stärker rehabilitering och
nyanställningar (yrk. 5).

RRV lämnar också förslag på olika modeller som skulle stärka de arbets-
handikappades möjligheter till rehabilitering och arbete på den reguljära
arbetsmarknaden och som regeringen bör beakta vid utformningen av nya
regler (yrk. 4).

För att säkerställa att de mål som har satts upp för att stöden till
arbetshandikappade uppnås bör verksamheten kontinuerligt utvärderas och
redovisas offentligt (yrk. 6).

Mot bakgrund av den kritik som RRV framfört anser Moderaterna att stöden
till de arbetshandikappade bör reformeras utifrån de ovan redovisade
principerna som innebär att stödet skall bygga på rimliga möjligheter
till valfrihet, rätt till ett liv i värdighet och respekt från staten i
enlighet med vad som anförs (yrk. 7).

Kristdemokraterna anför i motion A278 att det är nödvändigt att tillför-
säkra de arbetshandikappade möjligheten till ett fortsatt aktivt arbets-
liv. Detta gäller inte minst när arbetsmarknaden har vänt uppåt. Löne-
bidraget är då ett effektivt instrument för att göra det möjligt för de
arbetshandikappade att få fäste på den ordinarie arbetsmarknaden. Krist-
demokraterna anser det därför rimligt att ytterligare förstärka löne-
bidraget med 100 miljoner kronor utöver det som regeringen har föreslagit
(yrk. 32 delvis).

En ändring bör göras i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för
personer med arbetshandikapp så att en sänkning inte skall ske av löne-
bidraget när det föreligger risk för uppsägning (yrk. 15).

Det bör också införas en möjlighet att ersättningen, vid anställning i
ideella organisationer, skall kunna utges med upp till 90 % för både
nyanställda och personer som innehade anställning före den 1 juli 1995
(yrk. 16).

I motion Kr345 vill Kristdemokraterna att projektet Kulturarvs-IT utvid-
gas till att omfatta även Sollefteå och Ånge eftersom redan gjorda inves-
teringar och kompetens i dessa kommuner därigenom skulle kunna utnyttjas
(yrk. 15).

Centerpartiet förordar i motion A306 (delvis) att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och 7 000 miljoner kronor flyttas till utgiftsområde 14.
Detta motsvarar en ökning av anslaget med 24,5 miljoner kronor i förhål-
lande till regeringens förslag.

Centerpartiet anför i motion So354 att rätten till arbete måste gälla
alla grupper i arbetslivet, även de arbetshandikappade. Genom en mer
decentraliserad arbetsmarknadspolitik och ett flexibelt och förbättrat
lönebidragssystem skulle möjligheterna till lokala lösningar öka. På det
sättet skulle det bli lättare för funktionshindrade att komma ut i ar-
betslivet (yrk. 11).

Folkpartiet anför i motion A263 att de arbetshandikappade alltid har en
svår situation på arbetsmarknaden, oavsett om konjunkturen är bra eller
dålig. De insatser som staten gör för att stärka de arbetshandikappades
ställning är därför mycket viktiga och bör alltid vara prioriterade.
Arbetslinjen måste gälla även för de handikappade. Folkpartiet har därför
i sitt förslag anslagit 170 miljoner kronor mer än regeringen till stöd
för att skapa arbeten för arbetshandikappade och för anställningar inom
Samhall AB, varav 120 miljoner kronor under detta anslag (yrk. 27 del-
vis).

Undersökningar visar att både lönebidragsanställningar och anställningar
vid Samhall AB är mycket billiga för arbetshandikappade i jämförelse med
alternativen a-kassa eller förtidspension. Lönebidraget skall vara en
åtgärd som i stort sett bara skall komma i fråga för personer som är
arbetshandikappade. Lönebidraget är sedan många år oförändrat vilket har
medfört att det blivit svårare för arbetshandikappade med kvalificerade
utbildningar att få arbeten som motsvarar deras utbildning. Folkpartiet
anser därför att taket för lönebidraget bör höjas (yrk. 22).

Även i motion Fi211 (yrk. 17 delvis) vill Folkpartiet öka anslaget med
120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Även i motion So538 förordar Folkpartiet en höjning av krontalstaket för
lönebidraget (yrk. 16).

En höjning av nivån av lönebidraget förordas av tre motionärer, Marietta
de Porbaix-Lundin (m) i motion A204 (yrk. 1), Ragnwi Marcelind (kd) i
motion A248 (yrk. 3) och Johan Pehrson (fp) i motion A260.

Även Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) anser, i motion A311, att nivån på
lönebidraget bör höjas. Motionärerna framhåller dessutom att lönebidraget
inte enbart är ett sätt att ordna arbeten för funktionshindrade. Bidraget
kan också användas till en utjämning av löneskillnader. Så länge nivån på
lönebidraget är oförändrad är risken stor att skillnaderna i lön växer
och ojämlikheten ökar.

I motion A236 vill Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) att lönebidraget
jämställs med och avseende nivå kopplas till de avtalsmässiga lönerna.

I motion A204 pekar Marietta de Porbaix-Lundin (m) på att det årliga
bidraget till arbetsbiträde har varit maximerat till 50 000 kr per år
under de senaste 20 åren. Storleken på bidraget borde rimligen bedömas
utifrån det behov som föreligger avseende tidsåtgång och personell resurs
och därför höjas (yrk. 2).

I motion A209 pekar Sofia Jonsson (c) på att den koncentration som nu
sker av Samhalls verksamhet innebär att möjligheterna att få ett menings-
fullt arbete försämras för de arbetshandikappade som har svårt att pend-
la. Det bör därför skapas lokala arbetsmarknader för arbetshandikappade,
helst i nära anslutning till reguljära arbeten, och beslutet om stöd till
den arbetshandikappade bör kopplas direkt till individen. Därigenom skul-
le lokala arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder kunna sluta avtal med
fler enskilda och offentliga arbetsgivare om placering och introduktion
av arbetshandikappade, vilket skulle medföra att fler arbetshandikappade
kom in på den reguljära arbetsmarknaden. Om sådana möjligheter gavs vore
det rimligt att i nästa steg också privatisera det då konkurrensutsatta
Samhall. Regeringen bör därför återkomma med förslag om ett regelverk för
decentraliserade åtgärder för arbetshandikappade.

I motion A223 anför Barbro Feltzing (mp) att de sociala arbetskooperati-
ven är en viktig metod för att rehabilitera personer som står långt från
arbetsmarknaden. Oftast är situationen för dessa individer så dålig att
de inte ens står till arbetsmarknadens förfogande. Ett sätt att lösa
ersättningsfrågan för dem som ingår i kooperativen vore att införa ett
statligt kooperatörsbidrag på försök under tre år. Bidraget skulle lämnas
med hänsyn till hur lång tid som den enskilde arbetat. Nivån på bidraget
skulle motsvara lönebidrag på heltid (yrk. 1).

För att stimulera kommunerna att möjliggöra deltagande i arbetskooperativ
för arbetshandikappade bör det under en treårsperiod på försök införas
ett stimulansbidrag om 50 % av kostnaden för lön till handledare i socia-
la arbetskooperativ (yrk. 2).

I motion A241 anser Åke Gustavsson m.fl. (s) att det måste vara en prio-
riterad fråga för arbetsmarknadspolitiken att personer med funktionshin-
der skall ha rätt till arbete. Samhall utgör en viktig resurs för att ge
denna grupp möjlighet till sysselsättning varför regeringen bör överväga
att stärka Samhalls möjligheter i detta avseende. Det bör också ske en
ökad samordning av de olika insatser som görs för denna grupp av olika
myndigheter och organisationer för att underlätta för så många funktions-
hindrade som möjligt att få sysselsättning.

I motion A254 anser Cristina Husmark Pehrsson och Anne-Katrine Dunker
(båda m) att unga arbetshandikappade bör erbjudas möjlighet till löne-
bidrag framför sjukpension.

I motion A274 anser Hans Hoff m.fl. (s) att arbetsmarknadspolitiken måste
läggas om från att hantera stora volymer till insatser med hög kvalitet.
De olika insatserna måste samlas för att nå bästa resultat, och de måste
genomföras oavsett orsaken till arbetslösheten. Det måste också ges bätt-
re möjligheter för personer som rehabiliterats att återvända till arbets-
marknaden.

I motion A282 förordar Siv Holma och Lena Olsson (båda v) att det införs
en möjlighet att omvandla sjukbidrag till lönebidrag. Därigenom skulle de
funktionshindrades möjligheter och känsla av att de deltar i samhället på
ett mer aktivt sätt genom arbete stärkas. Ett sådant lönebidrag bör också
kunna utökas med en stimulansersättning när individen går från passivt
bidragsmottagande till aktiv verksamhet.

I motion A300 framhåller Paavo Vallius m.fl. (s) att många av de arbets-
handikappade som fått möjlighet att arbeta med stöd av lönebidrag anser
att det är besvärligt att de ersättningar m.m. som de får kan komma från
flera olika myndigheter. Så länge de medicinska skälen styr anställnings-
formen för en arbetshandikappad bör endast en myndighet ha hand om er-
sättningen, anför motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom Moderaterna att alla individer skall ges möjlighe-
ter till ett värdigt liv och, oavsett handikapp, få möjlighet att uppleva
arbetsgemenskap och tillhörighet. Det är en självklarhet att enskilda
individer med olika funktionshinder har speciella behov och önskemål och
att de system som skapas måste se till dessa behov. Människor med funk-
tionshinder skall liksom andra personer ha rimliga möjligheter till val-
frihet och ges förutsättningar för ett liv i värdighet där de behandlas
med respekt. Utskottet vill här också hänvisa till vad som anförts ovan i
avsnitt 1.4 under rubriken Mål och andra övergripande frågor. Utskottet
uttrycker där sitt starka stöd för vad som sägs i budgetpropositionen om
att möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för alla. Alla som
vill skall kunna få ett arbete. Arbetet har ett stort socialt värde ut-
över den ekonomiska betydelsen. Utskottet anser också att målet för den
politik som i dag bedrivs med inriktning på de funktionshindrades situa-
tion motsvarar de nyss redovisade utgångspunkterna. Ett av de övergripan-
de målen för politiken är t.ex. att funktionshindrade personer skall ha
samma möjligheter som icke funktionshindrade att delta i arbetslivet (jfr
t.ex. prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare - en nationell
handlingsplan för handikappolitiken). Med hänvisning till detta finns
inget skäl till något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motion
A304 yrkandena 1 och 2 avstyrks (m).

Även om de insatser som görs för de funktionshindrade skall utformas från
de nyss nämnda utgångspunkterna och även om utvecklingen i den svenska
ekonomin för närvarande är mycket god lär det vara oomstritt att männi-
skor med funktionshinder har det svårt på arbetsmarknaden. Enligt AMS
rapport Arbetsmarknadsutsikterna för åren 2000 och 2001 (Ura 2000:6) har
antalet inskrivna med arbetshandikapp minskat under året, men inte i
samma omfattning som det totala antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen.
De arbetshandikappade är nu cirka 120 000 personer (motsvarande siffra
förra året var 125 000), varav 26 000 är arbetslösa och 21 000 deltar i
konjunkturberoende program. Dessutom deltar 54 000 av samtliga inskrivna
i särskilda program för arbetshandikappade.

Utskottet övergår nu till att behandla yrkanden om översyn och reformer
av reglerna för åtgärder riktade mot arbetshandikappade.

Utskottet vill i det sammanhanget erinra om det aktiva arbete som bedrivs
för att förbättra de funktionshindrades situation i arbetslivet. Som
exempel på åtgärder som genomförts under de senaste åren kan nämnas lagen
(1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funk-
tionshinder. Förbudet mot diskriminering gäller även t.ex. när en arbets-
givare missgynnar en arbetssökande eller en arbetstagare med visst funk-
tionshinder i en situation där arbetsgivaren genom att vidta stöd- och
anpassningsåtgärder kan skapa en situation för den funktionshindrade som
är likartad med den för personer utan sådant funktionshinder och det
skäligen kan krävas att arbetsgivaren vidtar sådana åtgärder. Under våren
2000 har riksdagen också ställt sig bakom en rad förändringar för en mer
aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland ett flertal förbättringar av de
åtgärder som särskilt riktar sig till de arbetshandikappade. I årets
ekonomiska vårproposition aviserade regeringen dessutom att den avser
att, för att fler skall kunna få lönebidrag, till detta anslag föra 120
miljoner kronor för år 2001 och ytterligare 120 miljoner kronor för år
2002.

I fem motioner tar motionärerna upp frågor rörande möjligheter för perso-
ner som rehabiliteras att återvända till arbetslivet och bättre samord-
ning av de olika insatser som görs för de arbetshandikappade liksom frå-
gor kring sjukbidrag och lönebidrag.

Utskottet kan konstatera att riksdagen har ställt sig bakom de förslag
som regeringen presenterade i proposition 1999/2000:79 Från patient till
medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken (yttr.
1999/2000: AU5y, bet. SoU14, rskr. 240), där en mer övergripande analys
görs av de handikappades situation i samhället i stort, däri inbegripet
arbetslivet.

Regeringen tillsatte också i juni 1999 förre koncernchefen i Samhall AB
och numera landshövdingen Gerhard Larsson som särskild utredare av den
arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Denne överlämnade i november 2000
sitt slutbetänkande Rehabilitering till arbete - en reform med individen
i centrum (SOU 2000:78), där det görs en bred genomgång av den arbets-
livsinriktade rehabiliteringen som infördes i socialförsäkringen den 1
januari 1992 och lämnas förslag till en ny reform inom arbetslivsinriktad
rehabilitering. I betänkandet betonas arbetslinjen som en grundläggande
princip. Utredningens definition av arbetslinjen är att denna "betonar
arbetets värde för välfärd och välbefinnande och att aktiva insatser
prioriteras före passiva utbetalningar i syfte att öka möjligheterna att
försörja sig genom eget arbete". Utredningen föreslår bl.a. fem nya vägar
för att vidga tillgången till arbetsmarknaden. De föreslagna vägarna är i
korthet följande:

En vidgad roll och nya medel för försäkringsgivaren att öppna tillgången
till arbetsplatser.

Mer realistiska och från hälsosynpunkt mer hållbara rehabiliteringsmål
för individen vad gäller arbete.

En ny stödform för att underlätta "mjukstart" i arbetslivet som ett led i
pågående rehabilitering.

De nuvarande arbetsmarknadsprogrammen för långtidsarbetslö-
sa/funktionshindrade utökas till att omfatta långtidssjukskrivna indivi-
der, samt

En mjukare övergång av ansvaret för stöd mellan arbetsförmedlingen och
försäkringsgivaren.

Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Resultatet bör
inte föregripas. Med hänsyn därtill avstyrker utskottet motionerna A241
(s), A254 (m), A274 (s), A282 (v) och A300 (s).

Moderaterna vill, bl.a. med hänsyn till de synpunkter som RRV lämnat i
två rapporter om anställningar med lönebidrag och om Samhall, ha en över-
syn och reformering av reglerna för åtgärder riktade mot arbetshandikap-
pade. I två motioner från Centerpartiet efterlyses större flexibilitet
och decentralisering rörande lönebidragen.

Sedan 1998 pågår det inom AMV ett treårigt lönebidragsprojekt som syftar
till bl.a. att utveckla metoder, kompetens samt uppföljnings- och utvär-
deringsinsatser för att förbättra och effektivisera hanteringen av an-
ställningar med lönebidrag. I projektet har också beaktats synpunkter
från ESV vad gäller ekonomihanteringen av lönebidragen. Projektet skall
slutredovisas i början av år 2001.

Av propositionen framgår att regeringen, med anledning av RRV:s rappor-
ter, har för avsikt att ge AMS i uppdrag att kartlägga anställningar med
lönebidrag i allmännyttiga organisationer för att lämna förslag till ett
framtida regelverk för att bevilja anställningar med lönebidrag inom
denna sektor. Regeringen har dessutom aviserat att den avser att återkom-
ma till riksdagen i fråga om utvecklingen i Samhall. I propositionen
konstateras vidare att Samhall och AMV har vidtagit åtgärder med anled-
ning av de synpunkter som RRV lämnat bl.a. rörande vilka grupper som
anställs med lönebidrag och att dessa program inte har varit tillräckligt
rehabiliterande. Kvalitetssäkring har skett av anvisningarna till dessa
program. Regeringen uppger att den kommer att följa utvecklingen och
överväga fortsatta åtgärder.

Som framgår av det ovan anförda pågår det ett flertal projekt och utvär-
deringar m.m. rörande lönebidragen och de olika stöden till de arbetshan-
dikappade. Regeringen uppger att den följer utvecklingen och överväger
fortsatta åtgärder. Utskottet som för sin del vill understryka behovet av
ett samlat grepp över insatserna för stöd till de arbetshandikappade,
förutsätter att regeringen kommer att beakta de synpunkter som framförts
av bl.a. RRV och vid behov återkommer till riksdagen med förslag på åt-
gärder. Utskottet föreslår att vad som ovan anförts ges regeringen till
känna.

Motionerna A304 yrkandena 3-7 (m), A209 (c) och So354 yrkande 11 (c)
avstyrks i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.

Motion A223 tar upp frågor kring s.k. sociala arbetskooperativ. Utskottet
instämmer i vad som anförs i motionen om den betydelse som sådana koope-
rativ kan ha för rehabilitering av dem som står längst från arbetsmarkna-
den. Många av dem som är engagerade i dessa kooperativ har en problembild
som är så komplex och omfattande att de inte ens kan anses stå till ar-
betsmarknadens förfogande. Som framhålls i motionen hamnar en stor del av
dessa personer i en rundgång mellan olika myndigheter, åtgärder m.m.
Många av dem som deltar i och faktiskt utför arbete för ett kooperativ
tvingas ändå leva på sjukbidrag.

Som nyss redovisats pågår en översyn av både den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen och delar av lönebidragssystemet. Utskottet anser att
frågorna kring de sociala arbetskooperativen lämpligast tas upp i det
sammanhanget. Utskottet förutsätter också att regeringen beaktar de soci-
ala arbetskooperativen i detta arbete. Motion A223 yrkandena 1 och 2 (mp)
avstyrks därför.

I flera motioner tar motionärerna upp frågor kring nivån på den inkomst
som skall kunna läggas till grund för lönebidraget. Enligt nuvarande
regler i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med
arbetshandikapp är den högsta inkomst som kan ge rätt till lönebidrag
13 700 kr per månad, en nivå som har varit oförändrad under lång tid.
Denna begränsning inverkar, enligt utskottets mening, menligt på möjlig-
heterna att tillskapa lönebidragsanställningar. Det finns starka syssel-
sättnings- och fördelningspolitiska skäl att anpassa inkomstnivån som
läggs till grund för lönebidraget till en mer realistisk nivå i förhål-
lande till löneläget. Utskottet har inte, vid tidigare tillfällen då
denna fråga väckts, varit berett att förorda en höjning av taket på den
bidragsgrundande inkomsten eller en anpassning av lönebidraget till lö-
neutvecklingen. Mot bakgrund av den positiva utvecklingen för svensk
ekonomi utgår dock utskottet från att regeringen, när utrymme ges, och
lämpligen i samband med att nivån i arbetslöshetsförsäkringen tas upp
nästa gång, prövar möjligheterna att justera nivån på den maximala in-
komst som får läggas till grund för bidraget. Med hänvisning till det
anförda avstyrks motionerna A204 yrkande 1 (m), A248 yrkande 3 (kd), A260
(fp), A311 (s), A236 (s), A263 yrkande 22 (fp) och So538 yrkande 16
(fp).

I en motion vill motionären att ersättningsnivån till s.k. arbetsbiträde
skall höjas. Det kan noteras att insatsen "bidrag till arbetsbiträde"
numera har ersatts med stöd till personligt biträde och att det numera
kan lämnas inte enbart för den som får ett arbete, utan även när en per-
son deltar i t.ex. ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Möjligheten till personligt biträde är bara ett av de olika stöd som kan
ges till arbetshandikappade för att de skall kunna delta i arbetslivet.
Som framgår av förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer
med arbetshandikapp finns det också möjlighet att kombinera stöd till
personligt biträde med särskilt stöd vid start av näringsverksamhet och,
om fråga är om en person med gravt arbetshandikapp, med lönebidrag.

Med hänsyn till detta finner utskottet inte att det finns skäl att för
närvarande överväga en höjd ersättningsnivå, varför motion A204 yrkande 2
(m) avstyrks. Utskottet förutsätter dock att regeringen i samband med
eventuella höjningar av nivån i lönebidraget även överväger nivån på
övriga stöd till arbetshandikappade, däribland det till personligt biträ-
de.

Kristdemokraterna har i motion A278 yrkat att det i förordningen som
reglerar lönebidragen, numera i den nyssnämnda förordningen (2000:630) om
särskilda insatser för personer med arbetshandikapp, på nytt införs en
bestämmelse som innebär att det inte skall genomföras en sänkning av
lönebidraget om det föreligger en risk för uppsägning. Utskottet avstyrk-
te ett liknande yrkande i betänkande 1999/2000:AU1 och anförde:

Den 1 juli 1991 gjordes lönebidraget flexibelt från att tidigare ha haft
fasta bidragsnivåer och dessutom olika nivåer för skilda kategorier av
arbetsgivare. Enligt nu gällande regler skall bidraget fastställas efter
den arbetssökandes behov och förutsättningar med hänsyn till graden av
funktionsnedsättning. Som mål för bidraget gäller bl.a. att det skall
utgöra ett stöd för rehabilitering. Lönebidraget skall därmed enligt
intentionerna planeras så att bidraget successivt kan reduceras. Den
förutvarande regel som åsyftas i motion A254 innebar att vid omprövning
av beslut om lönebidrag som fattats före den 1 juli 1991 skulle beaktas
om en minskning av lönebidraget skulle kunna medföra påtaglig risk för
att den anställde inte fick behålla anställningen. Regeln gällde således
endast omprövning av beslut som fattats när lönebidragsnivåerna var fas-
ta. En återgång till denna ordning kan anses strida mot de mål som sattes
upp då bidraget gjordes flexibelt.

Med tanke på att motivet för lönebidraget är att stimulera fler anställ-
ningar för arbetshandikappade torde det dock ligga i sakens natur att
möjligheten till fortsatt anställning måste vägas in vid en samlad bedöm-
ning. Utskottet som inte finner anledning till någon annan bedömning
avstyrker motion A278 yrkande 15 (kd).

I samma motion vill Kristdemokraterna att det i den nyss nämnda förord-
ningen även införs en möjlighet att ersättningen vid anställning i ideel-
la organisationer skall kunna utges med upp till 90 % för både nyanställ-
da och personer som innehade anställning före den 1 juli 1995. Ett lik-
nande yrkande avstyrktes senast av utskottet i betänkande 1999/2000:AU1.
Där framhöll utskottet att bidraget redan från början bestämts till högst
80 % för dem som anställts under tiden den 1 juli 1995 till den 1 juli
1997, varför det inte medges en 90-procentig bidragsnivå för denna grupp.
Utskottet, som inte finner anledning till annan bedömning, avstyrker
motion A278 yrkande 16.

Kristdemokraterna vill i motion Kr345 att försöksverksamheten med Kultur-
arvs-IT skall utvidgas. Utskottet avstyrkte ett liknande yrkande från
partiet i förra årets budgetbetänkande (1999/2000:AU1) och anförde:

Riksdagen beslutade efter förslag i budgetpropositionen för år 1999 om en
särskild satsning för att öka tillgängligheten till kulturarvet och bere-
da arbete till personer med arbetshandikapp, Kulturarvs-IT. Satsningen är
en försöksverksamhet som skall pågå under tre år med en första utvärde-
ring efter två år. Målgruppen utgörs av personer med mycket nedsatt ar-
betsförmåga, dvs. personer som arbetsgivaren kan få upp till 100 % löne-
bidrag för. Försöksverksamheten innebär också en särskild regionalpoli-
tisk satsning förlagd till i första hand Kiruna, men även Ulriksfors och
Grängesberg. Satsningen avser i första hand de centrala museernas behov
av registrering och digital bearbetning av sina samlingar. I samband med
behandlingen föreslog utskottet ett tillkännagivande att i den mån plat-
serna i Kiruna, Grängesberg och Ulriksfors inte kan besättas med personer
som har sådant gravt funktionshinder som avses med satsningen bör resur-
serna överföras till den del av satsningen som avser länsmuseerna.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att ställa sig bakom försla-
gen om en ytterligare utvidgning av försöksverksamheten Kulturarvs-IT.

Utskottet, som inte anser att det framkommit några nya skäl som talar för
en utvidgning av försöksverksamheten, avstyrker motion Kr345 yrkande 15
(kd).

När det gäller anslagsnivån anser Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet att denna bör höjas utöver den nivå som regeringen har före-
slagit. Utskottet, som ovan påtalat vikten av att i nuvarande gynnsamma
arbetsmarknadsläge ta vara på arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft
också för dem som har ett arbetshandikapp, anser inte att det i nuläget
finns skäl att avsätta medel för anslaget med högre belopp än regeringen
föreslagit. Utskottet vill också betona vikten av att de ordinarie ar-
betsmarknadspolitiska insatserna i hög grad tas i anspråk för de arbets-
handikappades räkning liksom att en målmedveten attitydpåverkan kommer
till stånd för att förändra rekryteringsbeteendet till förmån för dessa
grupper. Utskottet avstyrker därför motionerna A263 yrkande 27 delvis
(fp), A278 yrkande 32 delvis (kd), A306 delvis (c) och Fi211 yrkande 17
delvis (fp). I avsnitt 2.4 nedan finns en sammanställning av utskottets
ställningstaganden i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Utskottet biträder regeringens förslag till bemyndigande under anslaget
(prop. yrkande 10) och tillstyrker regeringens förslag om att semesterer-
sättning inte längre bör ingå i den bidragsgrundande lönekostnaden (prop.
yrkande 13).

Anslaget 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor
2001
Förslag
92 400 1

2002
Beräknat
89 118 2

2003
Beräknat
91 203 2

1 Nytt anslag

2 Motsvarar 87 100 tkr i 2001 års prisnivå.

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
92 400

-92 400

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och andra förvaltnings-
kostnader vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige samt för natio-
nell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom de berörda social-
fondsprogrammen m.m.

Den 1 januari 2000 bildades Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
(Svenska ESF-rådet) som en ny myndighet inom AMV. För att förstärka arbe-
tet inom fondens kompetensområde bedömer regeringen att Svenska ESF-rådet
från och med den 1 januari 2001 inte längre skall utgöra en del av AMV.

Motioner

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har som framgått ovan ställt sig bakom regeringens fördelning
av anslagen på utgiftsområden och avstyrkt den av Centerpartiet föreslag-
na indelningen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion A306 såvitt
avser anslaget 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och bi-
träder regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. I avsnitt
2.4 finns en sammanställning i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 1995-1999

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

2 194 392

An-
slags-
spa-
rande

845 371

2000

Anslag

1 242 563

Ut-
gifts-
pro-
gnos

1 741
000

2001
Förslag
234 344

Beräkning av anslaget för 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
1 242 563
Minskat resursbehov
- 1 034 219
Överföring från an-
slagen 22:2 och 22:3
26 000
Förslag 2001
234 344

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
234 344

-234 344

Under anslaget redovisas utbetalningarna från Europeiska socialfonden för
programperioden 1995-1999. Utbetalningarna avser delfinansiering av in-
satser inom ramen för strukturfondsmålen 2, 3, 4, 5b och 6 samt gemen-
skapsinitiativen. Från anslaget bekostas vidare den statliga medfinansie-
ringen av mål 4 och insatser inom mål 6. Anslaget avslutas år 2001. I
propositionen lämnas en redogörelse för de olika programmen.

Regeringen gör bedömningen att genomförandet av de mål som administrerats
av fonden under perioden har fungerat väl och att erfarenheterna av pro-
grammen har utgjort ett viktigt underlag i utformningen av de nya social-
fondsprogrammen i Sverige.

Motion

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har som framgått ovan ställt sig bakom regeringens fördelning
av anslagen på utgiftsområden och avstyrkt den av Centerpartiet föreslag-
na indelningen. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion A306 delvis
såvitt avser anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden
1995-1999 och biträder regeringens förslag till medelsanvisning under
anslaget. I avsnitt 2.4 finns en sammanställning i fråga om anslagen på
utgiftsområde 13.

Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000

Anslag

641 000

Ut-
gifts-
pro-
gnos

200 000
2001
Förslag
1 663 000

2002
Beräk-
nat
1 663 000

2003
Beräk-
nat
1 587 460

Beräkning av anslaget för 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
641 000
Ökat resursbehov
1 022 000
Förslag 2001
1 663 000

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
1 663 000

-1 663 000

Under anslaget redovisas utbetalningarna från Europeiska socialfonden för
programperioden 2000-2006. Utbetalningarna skall avse del av finansie-
ringen av de insatser som görs inom de nya målen 1, 2 och 3 för struktur-
fonderna samt gemenskapsinitiativet Equal. Anslaget skall också bekosta
en statlig medfinansiering av en satsning på kompetensutveckling inom mål
1 och 3.

Regeringens bedömning är att den övergripande strategin för mål 3 i Sve-
rige är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden genom kompe-
tensutveckling av såväl arbetslösa som sysselsatta. I propositionen läm-
nas också en redovisning av regeringens bedömning av de övriga insatser
som är tänkta att komplettera den nationella sysselsättningspolitiken.
Dessa insatser kan delas in i fyra områden: 1) Kompetensutveckling av
sysselsatta, 2) Ökad anställbarhet och företagaranda, 3) Mångfald, integ-
ration och jämställdhet samt 4) Lokal utveckling.

Verksamhet inom strukturfondsprogrammen är av långsiktig karaktär, och
åtagandena omfattar bl.a. fleråriga projekt, vilket kan medföra kostnader
under kommande budgetår. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyn-
digar regeringen att under år 2001, i fråga om ramanslaget 22:7 Europeis-
ka socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktel-
ser som innebär utgifter på högst 1 800 miljoner kronor under åren 2002-
2008 (prop. yrk. 11).

Motioner

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.

I motion A206 anser Sofia Jonsson (c) att det, för att stimulera de mins-
ta företagen att utveckla sin kompetens, krävs mer aktiva insatser och
tydligare prioriteringar. De mindre företagen bör därför på ett helt
annat sätt återspeglas i de nationella arbetsmarknadspolitiska målen och
därmed åtgärderna inom mål 3. Medel bör öronmärkas för enmansföretagen
och utbetalas enligt ett system som anpassats till dessa företags förut-
sättningar (yrk. 2 och 3).

Utskottets ställningstagande

Ett stärkande av såväl arbetslösas som sysselsatta personers ställning på
arbetsmarknaden genom kompetensutveckling är det generella tillvägagångs-
sätt som Sverige vill tillämpa vid verksamhet enligt mål 3. Utöver detta
kommer insatser att vidtas som kompletterar den nationella sysselsätt-
ningspolitiken. Dessa insatser fördelas på fyra områden:

Kompetensutveckling av sysselsatta

Ökad anställbarhet och företagaranda

Mångfald, integration och jämställdhet samt

Lokal utveckling.

Under insatsområdet "Ökad anställbarhet och företagaranda" är det mening-
en att bl.a. aktiva åtgärder skall vidtas med avsikt att förbättra möj-
ligheterna för de grupper som står utanför arbetsmarknaden att kunna
försörja sig själva, till utbildning eller jobbrotation eller att starta
eget.

Växtkraft mål 3 ersätter tidigare Mål 3 och Mål 4. Målet har till uppgift
att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Insatserna riktas
särskilt mot små och medelstora företag och arbetsplatser. Målet är tänkt
att skapa möjligheter till förändringsarbete, kompetensutveckling och
kompetensförsörjning i arbetslivet såväl för anställda i företag och
offentlig sektor som för organisationer, ensamföretagare respektive ar-
betslösa. För genomförandet av programmet svarar det svenska ESF-rådet.
Som exempel på projekt som kan stödjas inom mål 3 för anställda och en-
samföretagare kan nämnas kompetensutveckling, nätverk, lokalt projekt-
stöd, mångfald och företagaranda.

Det anförda visar att de insatser som görs inom ramen för mål 3 beaktar
de små och medelstora företagens behov av kompetensförsörjning m.m., både
genom att medlen direkt kan komma ensamföretagare till del och genom att
små företag även kan få stöd för utbildning och utveckling av kompetensen
m.m. hos sin personal. Mot bakgrund därav anser utskottet inte att det
för närvarande behövs några sådana förändringar som motionären efterlyser
inom ramen för mål 3 vad avser de mindre företagen. Motion A206 yrkandena
2 och 3 avstyrks därför.

Med hänsyn till vad som anförts ovan om indelning av anslagen på utgifts-
områden och då utskottet i övrigt biträder regeringens förslag till me-
delsanvisning under anslaget avstyrks motion A306 delvis. I avsnitt 2.4
finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om an-
slagen på utgiftsområdet.

Utskottet tillstyrker regeringens begäran om bemyndigande rörande ansla-
get 22:7 (prop. yrk. 11).

Anslaget 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

14 649

An-
slags-
spa-
rande

6 968

2000

Anslag

13 768

Ut-
gifts-
pro-
gnos

18 000
2001
Förslag
20 093

2002
Beräk-
nat
20 504
1

2003
Beräk-
nat
20 948
1

1 Motsvarar 20 093 tkr i 2001 års prisnivå.

Beräkning av anslaget för år 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
13 768
Pris- och löneomräk-
ning
325
Ökat resursbehov
5 000
Överföring från an-
slaget 22:1
1 000
Förslag 2001
20 093
Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
20 093

-20 093

Anslaget avser kostnader för personal, projekt, lokaler och andra för-
valtningskostnader vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
(IFAU). IFAU:s uppgift är att främja, stödja och genomföra främst utvär-
deringsstudier av arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder och studier
av arbetsmarknadens funktionssätt.

Regeringen föreslår att 1 miljon kronor tillförs från anslaget 22:1 Ar-
betsmarknadsverkets förvaltningskostnader till följd av det behov som
finns av den forskning som institutet bedriver samt att ytterligare 5
miljoner kronor tillförs på grund av att institutets uppgifter utvidgas.

Motion

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och att 13,9 miljoner kronor flyttas till utgiftsområde
14, vilket är 6,1 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har som framgår ovan avstyrkt den av Centerpartiet i motion
A306 föreslagna fördelningen av anslag på utgiftsområden. Utskottet som
inte heller anser att det framkommit några skäl för att frångå den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen under anslaget biträder denna och
avstyrker motion A306 såvitt avser det nu berörda anslaget. I slutet av
detta avsnitt finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområdet.

Anslaget 22:9 Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslut-
na

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

55 897

An-
slags-
spa-
rande

136

2000

Anslag

62 445

Ut-
gifts-
pro-
gnos

62 445
2001
Förslag
63 244

2002
Beräk-
nat
64 379
1

2003
Beräk-
nat
65 669
2

1Motsvarar 63 244 tkr i 2001 års prisnivå.

2 Motsvarar 63 244 tkr i 2001 års prisnivå.

Beräkning av anslaget för 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
62 445
Pris- och löneomräk-
ning
799
Förslag 2001
63 244

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
63 244
-63 244

-63 244

Anslaget avser vissa förvaltningskostnader i den kompletterande arbets-
löshetskassan ALFA. Utgifterna avser administration av grundbeloppet för
de icke anslutna och - under uppbyggnadsskedet budgetåren 1998-1999 om
dessa kostnader inte täcktes av anslutningsavgifterna - administrationen
av ersättningen för dem som är anslutna till arbetslöshetskassan.

I en av AMS på regeringens uppdrag genomförd redovisning har det inte
framkommit några skäl att ifrågasätta det sätt på vilka medlen har an-
vänts. De teknikinvesteringar som gjorts har av AMS bedömts som nödvändi-
ga för ALFA-kassans fortsatta verksamhet.

Motioner

Moderaterna förordar i motion A301 att det införs en allmän arbetslös-
hetsförsäkring fr.o.m. den 1 oktober 2001. Partiet räknar med att en
sådan försäkring skall belasta statsbudgeten med 300 miljoner kronor
utöver regeringens förslag, och den ingår i tilldelningen av resurser
under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-
stöd. Bidrag till administration av grundbelopp till icke anslutna kan
därmed utgå (yrk. 6).

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och att 63,4 miljoner kronor flyttas till utgiftsområde
14, vilket är 154 000 kronor mer än enligt regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ovan, under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersätt-
ning och aktivitetsstöd, behandlat Moderaternas förslag om en allmän
arbetslöshetsförsäkring. Som framgår där delar utskottet inte Moderater-
nas uppfattning om hur en ny försäkring bör utformas och avstyrker därför
motion A301 yrkande 6. Vad gäller Centerpartiets yrkande har utskottet
som framgår ovan ställt sig bakom regeringens förslag till indelning av
anslag på politikområden varför även motion A306 delvis avstyrks. Utskot-
tet ställer sig bakom regeringens anvisning av medel under anslaget. I
avsnitt 2.4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:10 Bidrag till Samhall AB

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

4 262 419

An-
slags-
spa-
rande

0

2000

Anslag

4 262 419

Ut-
gifts-
pro-
gnos

4 262
419
2001
Förslag
4 262 419

2002
Beräk-
nat
4 262 419

2003
Beräk-
nat
4 262 419

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
4 262 419

-100 000
-4 262 419
+50 000
Från anslaget betalas ersättning till Samhall AB för de merkostnader som
bolaget har jämfört med andra företag, t.ex. för den anpassade arbetstak-
ten, därför att verksamheten finns i hela landet och med hänsyn till
anställningstryggheten för anställda arbetshandikappade. Uppgiften för
Samhall AB är att anordna, leda och samordna koncernens verksamhet för
att ge meningsfullt och utvecklande arbete åt personer med arbetshandi-
kapp där behoven finns. Utgifterna på anslaget styrs främst av antalet
anställda med arbetshandikapp.

För år 2001 anser regeringen att Samhalls sysselsättningsmål bör vara
oförändrat. Det innebär att Samhallkoncernen skall erbjuda en minsta
sysselsättningsvolym för arbetshandikappade om 31,9 miljoner arbetstim-
mar, vilket motsvarar ca 27 000 personer under år 2001. Övriga mål för
Samhalls verksamhet kommer att beslutas i samband med att regeringen
sluter avtal med Samhall AB i december 2000.

Samhall AB har i avtalet mellan staten och Samhall AB för 2000 åtagit sig
att utarbeta och redovisa hur Samhall som arbetsmarknadspolitisk åtgärd
har en rehabiliterande effekt för arbetshandikappade anställda under
tiden som de arbetar i Samhallkoncernen. En första delredovisning lämna-
des till Näringsdepartementet den 17 april 2000. Uppdraget kommer slut-
ligt att redovisas i Samhalls budgetunderlag till regeringen för år 2002.

Samhall har i en skrivelse till regeringen i september 2000 bl.a. begärt
att dess bolagsordning ändras så att Samhalls industriella och kommersi-
ella verksamhet framgår tydligare vid beskrivningen av bolagets syfte.
Bolaget pekade också på behovet av att bolagsordningen anpassas vad avser
föremålet för bolagets verksamhet så detta bättre motsvarar den verksam-
het som bolaget faktiskt bedriver.

Regeringen anser liksom Samhall att det tydligare av beskrivningen av
Samhalls syfte bör framgå att bolaget skall producera efterfrågade tjäns-
ter och därigenom kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för
personer med arbetshandikapp. Regeringen anser dessutom att det bör få
ankomma på regeringen att, utan riksdagens hörande, i fortsättningen
godkänna vilka branscher som Samhall skall verka inom eftersom det i
framtiden oftare kan tänkas bli aktuellt att ändra bolagsordningen i det
avseendet (prop. yrk. 14).

Motioner

Moderaterna yrkar i motion A301 (yrk. 12) avslag på regeringens förslag
om ändring i Samhalls bolagsordning. Samhalls verksamhet bör inriktas mer
på att ge de mest utsatt individerna arbete, inte på att konkurrera med
det privata näringslivet.

Vänsterpartiet pekar i motion A220 på att Samhall skall vara verksamt i
olika branscher över hela landet. Olika delar av Sverige har skilda nä-
ringsstrukturer. För att kunna erbjuda arbetshandikappade sysselsättning
är det därför nödvändigt att Samhall är aktivt inom de näringar som finns
i respektive region. Det underlättar också övergångar. En ändrad bran-
schinriktning kan få regionalpolitiska konsekvenser. Det bör därför utar-
betas en rapport om hur det beslut som riksdagen fattade, i enlighet med
betänkandet 1996/97:AU1, om att regionalpolitiska hänsyn skall tas i
samband med omstruktureringar av Samhalls verksamhet, har fullföljts
(yrk. 1).

Sverige som helhet är tudelat när det gäller arbetslöshet. Sysselsätt-
ningsmål och arbetslöshetsmål uppnås i vissa delar medan andra delar
fortfarande har stora problem. Insatser för arbetshandikappade är viktiga
för att bryta långtidsarbetslöshet. Därför är det angeläget att dela upp
Samhalls sysselsättningsmål på regional basis (yrk. 2).

Kristdemokraterna anför i motion A278 att problemet för ett företag som
Samhall är balansen mellan det sociala uppdraget och uppgiften att driva
verksamheten så affärsmässigt effektivt som möjligt. Frågan är om inte
Samhalls volym bör minska något och en ökad tonvikt läggas på lönebidra-
get som instrument för att hjälpa de arbetshandikappade. Mot den bakgrun-
den har Kristdemokraterna valt att föra över 100 miljoner kronor från
anslaget Bidrag till Samhall AB till anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade (yrk. 32 delvis).

Riksdagen bör underställas frågor om ändring av bolagsordningen i Sam-
hall, men bolagsordningen bör kunna utformas så att regeringen ges mandat
att avgöra i vilka branscher som Samhall skall verka. Det bör också göras
en utvärdering av Samhalls inriktning och uppdrag, däribland bolagsord-
ningen (yrk. 17).

Centerpartiet förordar i motion A306 delvis att anslaget tas bort från
utgiftsområde 13 och flyttas till utgiftsområde 14.

Folkpartiet anser i motion A263 att anslaget till Samhall bör öka med 50
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrk. 27 delvis).

Ett motsvarande yrkande har framställts av Folkpartiet i motion Fi211
(yrk. 17 delvis).

I motion A228 pekar Lars Wegendal m.fl. (s) på att RRV i en rapport
(2000:14) konstaterat brister rörande Samhalls verksamhet i förhållande
till de uppsatta målen. Det bör därför göras en total översyn av verksam-
heten i syfte att stärka de arbetshandikappades ställning på arbetsmark-
naden.

I motion A234 anser Margareta Andersson och Kenneth Johansson (båda c)
att regeringen bör låta utreda en möjlighet att överklaga Kontaktrådet
Samhall-Näringslivets beslut när ett företag anser sig ha blivit utsatt
för osund konkurrens av Samhall.

I motion A247 pekar Ola Karlsson m.fl. (m, kd, c, fp) på de oförenliga
mål som uppställs för Samhalls verksamhet. En stor del av den verksamhet
som Samhall bedriver innebär en konkurrens som drabbar de privata,
vinstdrivande företagen, som av olika skäl tappar marknadsandelar eller
helt konkurreras ut av Samhalls verksamhet. Detta skulle kunna undvikas
om näringslivet i högre grad än vad som sker i dag kunde ta emot arbets-
handikappade och om stödet till den enskilde arbetshandikappade utforma-
des som en individuellt anpassad kostnadsersättning/bidrag som följer den
enskilde oavsett i vilket företag han eller hon har sin anställning.

Om staten, landstingen och kommunerna kunde bekosta, bidra till eller
finansiera praktiska engångsbehov för företag som anställer arbetshandi-
kappade, skulle på det sättet arbetstillfällen kunna spridas över bran-
scher, små och stora företag och även geografiskt med mindre koncentrera-
de konkurrensstörningar som följd. Dessutom skulle möjligheterna för
arbetshandikappade att komma in i det ordinarie arbetslivet öka (yrk. 1).

En växling av resurser från nuvarande nivåer från Samhall till förmån för
individuella och nivåanpassade kostnadsersättningar skulle öka flexibili-
teten bland företagen, öka konkurrensneutraliteten och öka förståelsen
för de insatser som syftar till att ge de arbetshandikappade en bättre
ställning på den svenska arbetsmarknaden (yrk. 2).

I motion A248 (yrk. 1 och 2) förordar Ragnwi Marcelind (kd) en utredning
av vinstsyftet med Samhalls verksamhet så att inte de som anställs rekry-
teras ur fel grupper. Vidare anser hon att utbildningsinsatserna måste
intensifieras så att fler övergångar kan ske.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen konstaterar i propositionen har Samhall genomgått stora
förändringar sedan verksamheten började 1980. Inte minst gäller det när
formen för verksamheten övergick från stiftelse till bolag den 1 juli
1992. Denna övergång har bl.a. inneburit att bolaget fått bättre affärs-
mässiga förutsättningar för sin verksamhet och blivit effektivare. För-
ändringar har också skett i omfattningen av tjänste- och servicearbeten.
Andelen sådana arbeten har ökat, bl.a. genom att konkurrensen hårdnat på
industrisidan. Kundbehov och kundfokus har blivit viktigare. Exportande-
len i Samhalls produktion har också ökat, vilket lett till att flera av
Samhalls konkurrenter i dag finns i utlandet.

Samhall arbetar utifrån fyra likvärdiga mål:

antalet arbetstillfällen för personer med arbetshandikapp

andelen rekryteringar från grupper med svårare handikapp

antalet övergångar (anställda med arbetshandikapp som lämnar Samhall) och

ekonomiskt resultat mätt i behovet av statlig ersättning för Samhalls
merkostnader i förhållande till andra företag.

Dessa mål kommer till uttryck i det syfte som styr Samhalls verksamhet i
dag. Syftet som formulerades på 1980-talet, anges i bolagsordningen så
att Samhall skall "ge meningsfullt och utvecklande arbete åt arbetshandi-
kappade där behoven finns".

I några av motionerna tas frågor kring målen för Samhalls verksamhet upp.
Bland annat vill motionärerna ha en överföring av medel från Samhall till
mer individuella stöd som skulle riktas till företag m.m.

Utskottet vill här påminna om att RRV berört frågor kring målen m.m. för
Samhalls verksamhet bl.a. i sin rapport Samhall - en effektiv åtgärd?
(RRV 1999:18).

Som utskottet redovisat ovan i samband med behandlingen av anslag 22:4
Särskilda insatser för arbetshandikappade kommer AMS med anledning av
RRV:s rapporter om anställningar med lönebidrag och om Samhall att av
regeringen få i uppdrag att kartlägga anställningar med lönebidrag i
allmännyttiga organisationer för att lämna förslag till ett framtida
regelverk för att bevilja anställningar med lönebidrag inom denna sektor.
Regeringen anger i propositionen att den också avser att återkomma till
riksdagen i fråga om utvecklingen i Samhall. Utskottet vill inte, som
också anfördes ovan, föregripa detta arbete. Utskottet förutsätter emel-
lertid att regeringen på ett noggrant sätt följer upp och beaktar de
synpunkter som framförts av RRV. Med hänsyn till detta avstyrks motioner-
na A228 (s), A247 yrkandena 1 och 2 (m, kd, c, fp) och A248 yrkandena 1
och 2 (kd).

Vänsterpartiet tar i motion A220 upp frågor kring vilka regionalpolitiska
hänsyn som Samhall skall ta i sin verksamhet.

Utskottet kan bara instämma i vad som anförs i motionen om att olika
delar av Sverige har olika näringsstrukturer och att Samhall i likhet med
alla andra företag måste anpassa sin verksamhet därefter, detta inte
minst för att möjliggöra övergångar för anställda i Samhall till andra
företag.

Det kan här pekas på vad som framkom i Regionalpolitiska utredningens
slutbetänkande (SOU 2000:87). Där konstateras, efter en bred genomgång av
de regionalpolitiska förutsättningarna i landet, bl.a. att det i dag är
stor skillnad mellan olika regioner i fråga om vilka branscher som ger
arbeten. Där framgår också att det under de senaste decennierna har skett
en relativt stor förändring inom regionerna avseende branschstruktur m.m.
Utredningen konstaterar också att den s.k. tudelningen av arbetsmarknaden
är ett växande problem.

Utskottet vill här också hänvisa till vad som ovan (avsnitt 1.4 under
rubriken Mål och andra övergripande frågor) anförs bl.a. om problemen med
de stora regionala skillnader i tillväxt m.m. som råder generellt på
arbetsmarknaden. Framhållas bör även att de problem som generellt finns i
landet i allmänhet tenderar att vara än mer påtagliga för dem som har
någon form av arbetshandikapp.

Utskottet instämmer i motionärernas synpunkt att det är viktigt att Sam-
hall även fortsättningsvis ger möjligheter för arbetshandikappade över
hela landet att få anställning inom koncernen. Som framgått ovan pågår
för närvarande en översyn av Samhall mot bakgrund av de synpunkter som
RRV lämnat på bolagets verksamhet. Utskottet anser därför inte att det
för närvarande finns anledning att utarbeta en särskild rapport som ef-
terlyses i motionen. Motion A220 yrkande 1 (v) avstyrks därför.

Som framgår av bl.a. det ovan nämnda slutbetänkandet från Regionalpoli-
tiska kommittén sker en ständig förändring av förutsättningarna för olika
branscher etc. att kunna ge sysselsättning i olika delar av landet. Ut-
skottet kan inte heller se att det för närvarande skulle innebära någon
omedelbar förbättring för de arbetshandikappades situation om en formell
uppdelning av sysselsättningsmålet gjordes för Samhall på en regional
basis. Utskottet utgår emellertid från att regeringen inom ramen för den
pågående översynen noga belyser de regionalpolitiska aspekterna av Sam-
halls verksamhet. Motion A220 yrkande 2 (v) avstyrks.

Utskottet övergår härefter till att behandla frågan om ändring av Sam-
halls bolagsordning vad avser syftet med verksamheten m.m.

Som regeringen anför i propositionen svarar den beskrivning som i dag
görs i bolagsordningen av syftet med Samhalls verksamhet inte fullt ut
mot den faktiska verksamhet som bolaget bedriver. Affärsutvecklingen inom
bolaget har varit kraftig. Merkostnadsersättningen har till exempel mins-
kat från ca 170 %, i början av 1980-talet, till ca 88 % i dag, av de
arbetshandikappades löner. Denna minskning av merkostnadsersättningen har
möjliggjorts genom fler och bättre affärer.

I förra årets budgetbetänkande (1999/2000:AU1) anförde arbetsmarknadsut-
skottet, efter det att regeringen väckt frågan om förändringar i Samhalls
bolagsordning, att sådana ändringar som gäller mer grundläggande frågor
även fortsättningsvis bör underställas riksdagen. Det gäller t.ex. sådana
frågor som att ange syftet med bolagets verksamhet inklusive frågan om,
och i så fall i vilken utsträckning, verksamheten skall få drivas i
vinstsyfte och om aktierna i bolaget skall kunna medföra rätt till utdel-
ning. Utskottet anförde vidare att också ändringar av föremålet för verk-
samheten framdeles borde underställas riksdagen, då det föreligger ett
nära samband mellan å ena sidan verksamhetsidén och å andra sidan statens
medelstilldelning för verksamheten och villkoren för denna. Detta motive-
rade enligt utskottets uppfattning att riksdagen behåller sitt inflytande
över den aktuella regleringen i bolagsordningen parallellt med den möj-
lighet som riksdagen har att knyta anslagsvillkor till medelstilldelning-
en.

Utskottet kan nu konstatera att Samhall i dag bedriver sin verksamhet på
i stort sett samma villkor som andra affärsdrivande företag. Utskottet
har också förståelse för vad som anförs i propositionen om att en möjlig-
het för bolaget att anpassa sig efter kundbehoven är en förutsättning för
att affärsverksamheten skall kunna fortsätta att utvecklas. Att affärs-
verksamheten utvecklas positivt är också en grundläggande förutsättning
för att skapa arbetstillfällen för arbetshandikappade. En anpassning av
bolagsordningen i enlighet med vad regeringen har föreslagit skulle leda
till att en bättre överensstämmelse mellan bolagsordningen och bolagets
verksamhet uppnås.

Utskottet vill här understryka att det är av stor betydelse att syftet
med Samhalls verksamhet på ett tydligt sätt framgår av bolagsordningen då
detta har avgörande betydelse för hur bolagets verksamhet i praktiken
bedrivs.

Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag att det av Sam-
halls bolagsordning bör framgå att syftet är att bolaget skall producera
efterfrågade varor och tjänster och genom detta kunna skapa meningsfulla
och utvecklande arbeten för personer med arbetshandikapp.

Som utskottet berört ovan sker det en ständig förändring vad avser de
branscher m.m. som har de bästa förutsättningarna för att skapa nya ar-
betstillfällen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att Samhalls
verksamhet, vad gäller produktion av varor och tjänster, kommer att stå
under kontinuerlig förändring under de kommande åren, detta på grund av
att Samhall hela tiden måste anpassa sin affärsinriktning för att kunna
öka försäljningen och därmed också de arbetstillfällen som krävs för att
kunna erbjuda arbete åt personer med arbetshandikapp. Det innebär att
bolagsordningen, i den del som beskriver de branscher som bolaget skall
verka inom, oftare kan komma att behöva ändras. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag att det bör få ankomma på regeringen att, utan
riksdagens hörande, i fortsättningen godkänna vilka branscher som Samhall
skall verka inom. Utskottet vill dock understyrka att val av bransch kan
ha betydande regionalpolitiska konsekvenser, vilket bör uppmärksammas.
Utskottet vill också framhålla beträffande det övergripande syftet med
Samhalls verksamhet att detta även i fortsättningen skall underställas
riksdagen för prövning.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens
yrkande 14 och avstyrker därmed motionerna A278 yrkande 17 (kd) och A301
yrkande 12 (m).

År 1980 skapades Kontaktrådet Samhall-Näringslivet för att säkerställa
starka garantier för att Samhall skulle agera på ett konkurrensneutralt
sätt. Rådet verkar som ett auktoritativt samarbetsorgan där huvudmännen
är Företagarnas Riksorganisation, Svenska Handelskammarförbundet, Sveri-
ges Industriförbund, Svensk Handel och Samhall. Kontaktrådet agerar både
i principiella och individuella konkurrenspolicyfrågor som har anknytning
till Samhallkoncernens affärsverksamhet. Det område som Kontaktrådet kan
granska är vidare än det regelverk som gäller enligt konkurrenslagen. Det
medför att Kontaktrådet bättre kan utreda och pröva eventuella klagomål
som rör konkurrensfrågor med koppling till Samhalls affärsverksamhet.
Utskottet anser att det är viktigt att konkurrenssnedvridning inte upp-
står. Varje år genomför Samhallkoncernen ca 100 000 affärsavslut. Under
de senaste åren har Kontaktrådet endast prövat två till tre ärenden per
år. Med hänsyn till detta anser utskottet inte att den oro som motionä-
rerna ger uttryck för utgör tillräckligt skäl för att införa en möjlighet
till överklagande av Kontaktrådets beslut. Motion A234 (c) avstyrks där-
för.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och av-
styrker därmed motionerna A306 delvis (c), A263 yrkande 27 delvis (fp),
A278 yrkande 32 delvis (kd) och Fi211 yrkande 17 delvis (fp). I avsnitt
2.4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

7 229

An-
slags-
spa-
rande

0

2000

Anslag

7 229

Ut-
gifts-
pro-
gnos

7 229
2001
Förslag

7 229

2002
Beräk-
nat

7 229

2003
Beräk-
nat

7 229

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
7 229
-7 229

-7 229

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten drivs av Sverige, Finland och Norge
enligt en överenskommelse från 1990. Från anslaget utgår ersättning till
stiftelsen för de åtaganden svenska staten har för verksamheten samt
kompensation för de kostnadsfördyringar som uppstår för Finland och Norge
till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdespliktiga i Sverige.
Utöver statsbidraget finansieras verksamheten genom intäkter för kurs-
och uppdragsverksamhet. Till grund för verksamheten ligger stiftelsens
stadgar och en överenskommelse mellan länderna.

Under året har förhandlingar pågått mellan de svenska, finska och norska
regeringarna om en reviderad överenskommelse. Efter uppdrag från rege-
ringen har AMS i augusti 2000 lämnat förslag om hur man skall kunna få
till stånd ett effektivare utnyttjande av de utbildningsmöjligheter som
tillhandahålls av Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget för bidrag till
Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 2001 beräknas till 7,2
miljoner kronor.

Motioner

Moderaterna anser i motion A301 (yrk. 7) att verksamheten vid Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten bör avvecklas från budgetåret 2001.

Centerpartiet anser i motion A306 att anslaget skall föras från utgifts-
område 13 till det av partiet föreslagna utgiftsområde 14 där anslag som
inte avser försörjningsstöd föreslås samlas. Partiets förslag om indel-
ning i utgiftsområden avstyrks i betänkandets avsnitt 2.1.

Utskottets ställningstagande

Enligt vad utskottet erfarit har under hösten 2000 en ny överenskommelse
slutits mellan de svenska, finska och norska regeringarna om verksamheten
vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten under perioden 2000-2002.

Den reviderade överenskommelsen bygger på tidigare avtal men innehåller
vissa förändringar; exempelvis skall företagsanknytningen i utbildningen
utvecklas. Vidare skall stiftelsen verka för ökat nordiskt samarbete och
för att den yrkeskompetens som deltagarna tillägnar sig i den av stiftel-
sen anordnade utbildningen medger rörlighet på den nordiska arbetsmarkna-
den.

Antalet utbildningsplatser kommer för svenskt vidkommande att uppgå till
140 under vart och ett av åren 2000-2002 medan Finland successivt ökar
sitt antal från 50 platser år 2000 till 60 år 2001 och 70 år 2002. Norge
minskar enligt avtalet sitt utnyttjande av antalet utbildningsplatser
från 100 år 2000 till 70 platser under vart och ett av åren 2001 och
2002.

Såvitt utskottet kan bedöma bör den reviderade överenskommelsen underlät-
ta en anpassning till förändrade krav på arbetsmarknaden. Vidare har
utskottet erfarit att det förslag om effektivisering av stiftelsens verk-
samhet som tagits fram av AMS för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Utskottet förutsätter att det kommer att genomföras uppföljning av kurs-
deltagarna efter utbildningen.

Utskottet delar inte Moderaternas uppfattning i motion A307 att stiftel-
sens verksamhet bör avvecklas och biträder regeringens förslag till me-
delsanvisning. Motion A301 yrkande 7 (m) avstyrks därmed. I avsnittet 2.4
nedan återfinns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:12 Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

954 312

An-
slags-
spa-
rande

188 688

2000

Anslag

877 000

Ut-
gifts-
pro-
gnos

913 000
2001
Förslag
530 000

2002
Beräk-
nat
388 000

2003
Beräk-
nat
416 000

Beräkning av anslaget för 2001
Tusental kronor

Anslag 2000
877 000
Minskat resursbehov
-497 000
Överföring från anslag
22:2 och 22:3
150 000
Förslag 2001
530 000

Från anslaget finansieras utbetalning av ersättningar till arbetstagare
för lönefordringar vid konkurs i enlighet med lönegarantilagen
(1992:497). Vidare betalas från anslaget ersättningar till länsstyrelser-
na för deras arbete med utbetalning av lönegarantimedel samt till Kammar-
kollegiet för administrativa kostnader. Från och med budgetåret 2001
nettobudgeteras anslaget. Återvunna medel ur konkurser beräknas för bud-
getåret 2001 till 220 miljoner kronor.

Utbetalningen av bidrag till lönegarantiersättning har successivt minskat
under perioden 1997-1999 och uppgick år 1999 till 954 miljoner kronor.
Samma år återvanns 149 miljoner kronor från konkurser. Från och med 1999
finansierar anslaget endast utgifter för lönegarantiersättningar samt
vissa administrationskostnader. Till skillnad från tidigare, då även
räntor och amorteringar på skulden från lönegarantifonden betalades från
anslaget, behöver kostnaderna för lönegarantiersättningar numera beräknas
med större exakthet. Detta är ett av skälen till att det behövs ett tyd-
ligare myndighetsansvar för lönegarantin. På uppdrag av regeringen har
Statskontoret utarbetat rapporten En samlad administration av lönegaran-
tin (1999:20). Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.

För budgetåret 2001 föreslår regeringen att anslaget till bidrag till
lönegarantiersättning skall uppgå till 530 miljoner kronor.

Utskottet biträder regeringens anslagsberäkning. I avsnitt 2.4 nedan
återfinns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 13.

Anslaget 22:13 Lernia AB

Propositionen

Anslagsberäkning

Tusental kronor

1999

Utfall

6 121

An-
slags-
spa-
rande

4 9791

2000

Anslag

4 368

Ut-
gifts-
pro-
gnos

4 564

2001
Förslag
936

2002
Beräk-
nat
0

2003
Beräk-
nat
0

1 Av anslagssparandet har 4 783 tkr förts bort från anslaget som en in-
dragning av anslagsbelopp.

Beräkning av anslaget för 2001

Tusental kronor

Anslag 2000
6 513
Minskat resursbehov
- 5 577
Förslag 2001
936

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
936

-936

Från anslaget betalas utgifter för avveckling av outhyrda lokaler som
Lernia AB (tidigare AmuGruppen AB) har enligt de kontrakt som övertogs
från myndigheten AMU-gruppen. Enligt ett kontrakt från 1993 skall staten
stå för 2/3 av hyreskostnaderna till år 2002.

Motioner

Moderaterna förordar i motion A301 (yrk. 8) att Lernia AB privatiseras.

Centerpartiet anser i motion A306 att anslaget skall föras från utgifts-
område 13 till det av partiet föreslagna utgiftsområde 14 där anslag som
inte avser försörjningsstöd föreslås samlas. Partiets förslag om indel-
ning i utgiftsområden avstyrks i betänkandets avsnitt 2.1.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om privatisering av Lernia AB vidhåller utskottet
sin flera gånger tidigare deklarerade uppfattning att det för närvarande
inte är aktuellt med en privatisering av bolaget (bet. 1999/2000:AU1).
Utskottet avstyrker motion A301 yrkande 8 (m).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning. I avsnitt
2.4 nedan återfinns en sammanställning av utskottets ställningstagande i
fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

2.4 Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen
m.m. på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Av nedanstående tabell framgår regeringens och oppositionspartiernas
förslag och fördelning på anslag av utgifterna under utgiftsområde 13.

Belopp i 1000-tal kronor
Anslag
Rege-
ringen
m
kd
c
fp
22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
4 458
277
-100 000
-50 000
-4 458
277
-800
000
22:2
Bidrag till arbetslös-
hetsersättning och ak-
tivitetsstöd
38 962
000
-1 943
000
-7 030
000
-3 439
000
-4 400
000
22:3
Köp av arbetsmarknads-
utbildning och övriga
kostnader
5 761
086
-864 163
-2 060
000
-5 761
086
-1 490
000
22:4
Särskilda insatser för
arbetshandikappade
6 975
607

+100 000
-6 975
607
+120
000
22:5
Rådet för europeiska
socialfonden i Sverige
92 400

-92 400

22:6
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 1995-
1999
234 344

-234 344

22:7
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000-
2006
1 663
000

-1 663
000

22:8
Institutet för arbets-
marknadspolitisk utvär-
dering
20 093

-20 093

22:9
Bidrag till administra-
tion av grundbelopp
till icke anslutna
63 244
-63 244

-63 244

22:1
0
Bidrag till Samhall AB
4 262
419

-100 000
-4 262
419
+50 000
22:1
1
Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten
7 229
-7 229

-7 229

22:1
2
Bidrag till lönegaran-
tiersättning
530 000

22:1
3
Lernia AB
936

-936

Summa

63 030
635
-2 977
636
-9 140
000
-26 977
635
-6 520
000
Av avsnitt 2.3 framgår att utskottet har anslutit sig till regeringens
förslag om fördelning på anslag av utgifterna på utgiftsområde 13. Det
innebär att propositionen tillstyrks i motsvarande del (prop. yrk. 15)
samtidigt som motionerna A263 yrkande 27 (fp), A278 yrkande 32 delvis
(kd), A301 yrkandena 3-7 (m), A306 (c) samt Fi211 yrkande 17 delvis (fp)
avstyrks.

3 UO14 Arbetsliv

3.1 Arbetslivspolitik

Allmänna frågor

Propositionen

Politikområdet omfattar frågor inom arbetsmiljö, arbetsrätt, arbetsorga-
nisation, arbetstid, lönebildning, frågor om jämställdhet och diskrimine-
ring i arbetslivet samt frågor om relationen mellan arbetstagare och
arbetsgivare. Inom politikområdet agerar ett antal myndigheter såsom
Arbetarskyddsverket, Arbetslivsinstitutet, Arbetsdomstolen, Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Medlingsinsti-
tutet. Politikområdet omfattar också de medel som används till finansie-
ring av Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s verksamhet.

Arbetslivspolitiken skall verka för att individer skall ha ett bra ar-
betsliv med väl fungerande arbetsvillkor i en bra och utvecklande arbets-
miljö. Den har också till uppgift att öka kunskap om och i arbetslivet.
En central uppgift för arbetslivspolitiken är att verka för jämställdhet
i arbetslivet mellan kvinnor och män, jämlikhet mellan invandrare och
infödda samt insatser för att motverka diskriminering och utestängning på
grund av funktionshinder, etnisk bakgrund och sexuell läggning.

För att detta skall kunna uppnås föreslår regeringen, med upphävande av
de nuvarande målen för arbetslivspolitiken, att målet för politikområdet
Arbetslivspolitik skall vara:

- Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor (prop. yrk. 1).

Målet skall enligt regeringen uppnås genom:

en bra och utvecklande arbetsmiljö

ett arbetsliv präglat av integration och mångfald

en ökad kunskap om och i arbetslivet

en arbetsrätt som skapar trygghet, flexibilitet och delaktighet

ett medvetet och långsiktigt jämställdhetsarbete.

Det nya målet innebär en sammanfattning av de arbetsuppgifter som tidiga-
re fanns för arbetslivspolitiken och innebär således inte några föränd-
ringar i sak jämfört med vad som gäller i dag. Arbetslivspolitiken skall
inom ramen för det angivna målet bidra till tillväxt, sysselsättning och
ett konkurrenskraftigt näringsliv. Detta sker genom främjandet av en bra
och utvecklande arbetsmiljö där individer inte förslits, skadas eller
slås ut från arbetslivet och där det ges förutsättningar för bl.a. indi-
viduell utveckling och kreativitet. Därigenom bidrar arbetslivspolitiken
till produktivitet och effektivitet och i förlängningen leder detta till
tillväxt och lägre samhällskostnader.

Regeringen anger i huvudsak följande prioriteringar.

En viktig förutsättning för ökad sysselsättning och tillväxt är en fort-
satt hög prioritering av insatser för en god arbetsmiljö, integrering av
arbetsmiljöarbetet i verksamheten, liksom av insatser mot arbetsskador.

I arbetslivet sker omvandling och förnyelse i en allt snabbare takt och
det är viktigt att forskning och utveckling tar dessa fundamentala för-
ändringar som utgångspunkt. Det är också angeläget att forskningen och
utvecklingen, liksom tillsynen, i större omfattning bedrivs i samverkan
med näringslivet samt lokala och regionala aktörer.

Arbetslivet skall präglas av integration och mångfald. Det är av största
vikt att arbetslivet bättre klarar av att utnyttja den kompetens som
finns hos inflyttade invånare både med hänsyn till internationaliseringen
och utvecklingen mot att en allt mindre del av befolkningen kommer att
vara i yrkesverksam ålder.

En annan fråga som bör prioriteras är jämställdhet mellan kvinnor och män
inom arbetslivet. Forskningen inom jämställdhetsområdet bör därför vida-
reutvecklas. Möjligheterna för personer med funktionshinder att finna, få
och behålla ett arbete skall också underlättas och allmänt skall insatser
för att motverka utestängning och utslagning från arbetslivet priorite-
ras.

Arbetsrätten skall medverka till jämlikhet, delaktighet i arbetslivet
samt till att det skapas trygghet och flexibilitet.

I propositionen lämnas en redogörelse för de åtgärder som vidtagits rö-
rande bl.a. arbetsmiljö, lönebildning och arbetsrätt.

Motioner

Moderaterna yrkar i motion A301 (yrk. 22) avslag på regeringens förslag
till mål för politikområdet och anser i stället att målen för arbetsliv-
spolitiken bör utformas i enlighet med vad partiet anför i sina respekti-
ve förslag som berör arbetslivsområdet. Bland förslagen finns bl.a. för-
ändringar i skattesystemet, en sänkning av reservationslönerna och av-
skaffande av rätten till sympatiåtgärder för att förbättra lönebildning-
en. Inom arbetsrätten bör det vara individen som är bärare av arbetets
rättigheter. Det bör också genomföras en decentralisering av lönebild-
ningen samt införas en proportionalitetsprincip i medbestämmandelagen.
Dessutom bör EU:s regelverk begränsas på det arbetsrättsliga området.
Rörande arbetstiden bör arbetstidslagen upphävas och individuella arbets-
tidsavtal liksom mer flexibla lösningar av arbetstiden genomföras.

Centerpartiet anser i motion A307 att de kostnader som är kopplade till
försörjningsstödet skall återfinnas inom utgiftsområde 13. Kostnader som
inte är hänförliga till försörjningsstöd skall återföras till utgiftsom-
råde 14.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att arbetslivspolitiken skall
bidra till tillväxt, sysselsättning och ett konkurrenskraftigt närings-
liv. För att detta skall kunna uppnås krävs därför att politiken främjar
en bra och utvecklande arbetsmiljö som skyddar individerna från att för-
slitas, skadas eller slås ut från arbetslivet. För närvarande sker dock
en ökning av arbetsskador liksom sjukdomar relaterade till stress och hög
arbetsbelastning. Utskottet ser med stor oro på denna utveckling som inte
passivt kan accepteras utan kräver kraftfulla åtgärder. Utskottet vill
här också hänvisa till vad som ovan (avsnitt 1.4 under rubriken Arbets-
marknad och arbetsliv) anförs om sambandet mellan arbetsmarknads- och
arbetslivsfrågor. Utskottet ser därför mycket positivt på den betoning
som regeringen särskilt gör av insatser mot arbetsskador och för en god
arbetsmiljö. Utskottet ansluter sig också till de prioriteringar som
regeringen förespråkar vad gäller behovet av en ökad mångfald och integ-
rering i arbetslivet liksom behovet av ökad jämställdhet mellan kvinnor
och män. Utskottet anser att det av regeringen föreslagna målet för ar-
betslivspolitiken - Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor -
är ett lättbegripligt och sammanfattande uttryck för dessa strävanden och
tillstyrker därför detta liksom att de tidigare gällande målen för ar-
betslivspolitiken skall upphöra att gälla.

I likhet med regeringen menar utskottet att målet för politikområdet bäst
uppnås genom:

en bra och utvecklande arbetsmiljö

ett arbetsliv präglat av integration och mångfald

en ökad kunskap om och i arbetslivet

en arbetsrätt som skapar trygghet, flexibilitet och delaktighet och

ett medvetet och långsiktigt jämställdhetsarbete.

Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag till mål för
politikområdet Arbetslivspolitik. Det innebär också att motion A301 yr-
kande 22 (m) avstyrks.

Centerpartiet har i två motioner, A306 och A307, föreslagit en annan
fördelning av anslagen på utgiftsområdena 13 och 14 än regeringen. I A306
föreslås att vissa anslag skall tas bort från utgiftsområde 13 och i A307
att motsvarande anslag skall läggas under utgiftsområde 14.

Som framgår ovan i avsnitt 2 har utskottet valt att ställa sig bakom
regeringens bedömning av fördelningen av anslagen på utgiftsområden m.m.
Utskottet avstyrker därför också motion A307 (c).

Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

406 948

An-
slags-
spa-
rande

11 573

2000

Anslag

392 685

Ut-
gifts-
pro-
gnos

394 556
2001
Förslag
550 413

2002
Beräk-
nat
559 531
1

2003
Beräk-
nat
572 080
1

1 Motsvarar 547 672 tkr i 2001 års prisnivå.

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
392 685
Pris- och löneomräk-
ning

Ökat resursbehov

Överföring från an-
slaget 23:3
4 528

70 000

83 200
Förslag 2001
550 413

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
550 413
-90 000
-70 000

Från anslaget finansieras kostnaderna för lokaler samt övriga förvalt-
ningskostnader vid Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen. Arbe-
tarskyddsverket har till uppgift att se till att arbetsmiljö- och arbets-
tidslagstiftningen efterlevs. Verket skall utarbeta och sprida informa-
tion i syfte att förbättra arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsen meddelar
bl.a. föreskrifter på arbetsmiljöområdet och är chefsmyndighet för Yr-
kesinspektionen. Yrkesinspektionen är regional tillsynsmyndighet på ar-
betsmiljö- och arbetstidsområdet och är uppdelad på tio distrikt.

Regeringen överlämnade i maj i år en proposition till riksdagen med för-
slag om att myndigheterna Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen
skall ombildas till en myndighet, Arbetsmiljöverket, för att effektivise-
ra verksamheten. Som en följd härav avvecklas Arbetarskyddsstyrelsen och
Yrkesinspektionen.

Regeringen gör bedömningen att Arbetarskyddsverket uppnått de uppsatta
målen. Regeringen föreslår att Arbetarskyddsverket skall ta över ansvaret
för administration av delar av de partsmedel som Arbetslivsinstitutet
ansvarar för. Till följd härav överförs från anslaget 23:3 Särskilda
utbildningsinsatser m.m. (tidigare anslag 14:2 Arbetslivsinstitutet) 83,2
miljoner kronor.

Regeringen föreslår en förstärkning av anslaget med 70 miljoner kronor
från och med år 2001 i syfte att möjliggöra personalförstärkning inom
Arbetarskyddsverkets (Arbetsmiljöverkets) tillsynsverksamhet samt metod-
och kompetensutveckling, främst med inriktning mot organisatoriska frå-
gor.

Motioner

Moderaterna avstyrker i motion A301 den av regeringen föreslagna höjning-
en av anslaget på 70 miljoner kronor och föreslår att anslaget bestäms
till 460,4 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor lägre än rege-
ringens förslag (yrk. 13).

Kristdemokraterna anför i motion A278 att de rationaliseringsvinster som
kan göras när Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionerna slås samman
till det nya Arbetsmiljöverket innebär att det av regeringen föreslagna
tillskottet på 70 miljoner kronor inte behövs varför anslaget bör sänkas
i motsvarande mån (yrk. 29 och 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Ohälsa förorsakad av förhållanden i arbetslivet är ett oacceptabelt och
växande problem som medför stort mänskligt lidande och betydande kostna-
der både för individen och samhället. Arbetsmiljön är därmed av stor
betydelse för utvecklingen av arbetslivet. Utskottet delar regeringens
syn att stor vikt bör läggas vid en förstärkt tillsyn av arbetsmiljön och
att Arbetsmiljöverket har en central roll i detta arbete som kräver ökade
resurser. Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget varför motionerna A278 yrkandena 29 och 32 delvis (kd)
samt A301 yrkande 13 (m) avstyrks. I avsnittet 3.4 nedan finns en sam-
manställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslag på ut-
giftsområde 14.

Med hänsyn till att anslaget från och med den 1 januari 2001 skall finan-
siera kostnader för lokaler och administration m.m. för det nya Arbets-
miljöverket anser utskottet att benämningen på anslaget bör ändras till
Arbetsmiljöverket.

Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

136 042

An-
slags-
spa-
rande

6 703

2000

Anslag

155 396

Ut-
gifts-
pro-
gnos

160 000
2001
Förslag
321 318
1

2002
Beräk-
nat
333 854
2

2003
Beräk-
nat
340 899
2

1 Fr. o. m. 2001 föreslås en förändring av anslaget som innebär att för-
valtningsmedel på anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. förs
över till anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet.

2Motsvarar 327 437 tkr i 2001 års prisnivå.

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
155 396
Pris- och löneomräk-
ning

Överföring från an-
slaget 23:3

Överföring till an-
slaget 38:2 inom
utg.omr. 24
1 537

169 385

-5 000
Förslag 2001
321 318

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
321 318
-17 672
-50 000

Arbetslivsinstitutet har till uppgift att bedriva och främja forskning,
utveckling och utbildning som rör arbetsliv, arbetsmiljö och relationer
på arbetsmarknaden. Institutet skall för att uppnå detta samverka med
näringsliv, fackliga organisationer, myndigheter, vetenskapliga institu-
tioner samt universitet och högskolor i och utanför Sverige.

Arbetslivsinstitutet skall bl.a. bedriva och främja en långsiktig kun-
skaps- och kompetensuppbyggnad samt bidra till informations- och kun-
skapsöverföring inom arbetslivsområdet.

Anslaget omfattade för budgetåret 1999 delar av Arbetslivsinstitutets
förvaltningskostnader. Regeringen gör bedömningen att en tydligare för-
delning mellan institutets förvaltningskostnader och kostnader för bidrag
till arbetsmarknadens parter skulle underlätta styrning och uppföljning
av förvaltningen och anser därför att anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
fortsättningsvis skall avse institutets samtliga förvaltningskostnader
såsom administration, lokaler och kapitalkostnader samt forsknings-,
utvecklings- och utbildningsstödjande verksamhet.

Arbetslivsinstitutet har under år 2000 bemyndigats att besluta om medel
för bidrag och uppdrag som medför utgifter för budgetåren 2001-2004 inom
en ram som tillsammans med tidigare fattade beslut får uppgå till högst
250 miljoner kronor. Med anledning av Arbetslivsinstitutets minskade
behov av bemyndigande om ekonomiska förpliktelser bör bemyndiganderamen
för år 2001, i fråga om ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, uppgå till
högst 180 miljoner kronor för budgetåren 2002-2005 (prop. yrk. 3).

Motioner

Moderaterna förordar i motion A301 en successiv neddragning av anslaget i
takt med att de effektiviseringar som genomförs får genomslag och anser
att anslaget bör bestämmas till 303,6 miljoner kronor, vilket är 17,7
miljoner kronor lägre än regeringens förslag (yrk. 14).

Kristdemokraterna konstaterar i motion A278 att anslaget till Arbetslivs-
institutet höjts kraftigt. Institutet bör kunna genomföra en del rationa-
liseringar och fokusera sin verksamhet, bl. a. minska en del av sin bi-
dragsgivning och ambitioner på vissa områden. Kristdemokraterna delar
regeringens bedömning att Arbetslivsinstitutet bör prioritera den arbets-
livsinriktade forskningen på arbetsorganisationsområdet. Kristdemokrater-
na vill också poängtera att forskningen och dess resultat bör komma dem
som berörs till del. Sammantaget medför detta att anslaget kan minskas
med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för år
2001, 100 miljoner kronor för år 2002 och 130 miljoner kronor för år 2003
(yrk. 30 och 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka betydelsen av forskning och utveckling som rör
de snabba och djupgående förändringar som pågår i arbetslivet för att
sunda och utvecklande arbetsvillkor skall kunna upprätthållas och kombi-
neras med en effektiv ekonomi med trygghet, god hälsa och demokratiskt
inflytande för arbetstagarna. Utskottet, som biträder regeringens förslag
till bemyndigande och medelsanvisning, avvisar i och med det besparings-
förslagen i motionerna A278 yrkandena 30 och 32 delvis (kd) samt A301
yrkande 14 (m). I avsnittet 3.4 nedan finns en sammanställning av utskot-
tets ställningstagande i fråga om anslag på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

386 729

An-
slags-
spa-
rande

142 937

2000

Anslag

308 585

Ut-
gifts-
pro-
gnos

392 000
2001
Förslag
46 000
1

2002
Beräk-
nat
46 000

2003
Beräk-
nat
46 000

1 Fr. o. m. 2001 föreslås en förändring av anslaget som innebär att
förvaltningsmedel på anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.
förs över till anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet samt att delar av bi-
dragen till arbetsmarknadens parter förs över till anslaget 23:1 Arbets-
miljöverket

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
308 585
Överföring till an-
slag 23:2

Överföring till an-
slag 23:1

Överföring till an-
slag 38:2 inom
utg.omr. 24
-169 385

-83 200

-10 000
Förslag 2001
46 000

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
46 000
-2 300
-20 000

-25 000
Anslaget byter namn till 22:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. Under
anslaget kvarstår Arbetslivsinstitutets kostnader för bidrag till arbets-
marknadens parter avseende vissa utbildningsinsatser samt till viss EU-
bevakning m.m. Bidrag för regionala skyddsombud, informationsinsatser
samt standardiseringsverksamhet förs över till Arbetsmiljöverket.

Motioner

Moderaterna förordar i motion A301 en successiv neddragning av anslaget i
takt med att effektiviseringarna får effekt och anser att anslaget bör
bestämmas till 43,7 miljoner kronor, vilket är 2,3 miljoner kronor lägre
än regeringens förslag (yrk. 15).

Kristdemokraterna föreslår i motion A278 (yrk. 32 delvis) att anslaget
minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

I motion Fi211 (yrk. 17 delvis) förordar Folkpartiet att anslaget minskar
med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet som biträder regeringens förslag till indelningen av anslag och
medelsanvisning avvisar i och med det besparingsförslagen i motionerna
A278 yrkande 32 delvis (kd), A301 yrkande 15 (m) och Fi211 yrkande 17
delvis (fp). I avsnittet 3.4 nedan finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslag på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:4 Arbetsdomstolen

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

16 850

An-
slags-
spa-
rande

733

2000

Anslag

17 920

Ut-
gifts-
pro-
gnos

17 816
2001
Förslag
18 158

2002
Beräk-
nat
18 554
1

2003
Beräk-
nat
18 971
1

1 Motsvarar 18 158 tkr i 2001 års prisnivå

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
17 920
Pris- och löneomräk-
ning
238
Förslag 2001
18 158

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
18 158
-18 158

Anslaget svarar för kostnader för personal, lokaler och andra förvalt-
ningskostnader avseende Arbetsdomstolens verksamhet. Arbetsdomstolen
prövar mål enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Motion

Moderaterna anser i motion A301 (yrk. 16) att Arbetsdomstolen bör läggas
ned, vilket medför att anslaget utgår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast i betänkandet 1999/2000:AU1 behandlat ett motions-
förslag från Moderaterna om nedläggning av Arbetsdomstolen. Utskottet
anser liksom tidigare att det inte är aktuellt att lägga ned Arbetsdom-
stolen. Motion A301 yrkande 16 (m) avstyrks därför. Utskottet biträder
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget. I avsnittet 3.4
finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om an-
slagen på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:6 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

76

An-
slags-
spa-
rande

-3

2000

Anslag

57

Ut-
gifts-
pro-
gnos

54
2001
Förslag
58

2002
Beräk-
nat
59
1

2003
Beräk-
nat
61
1

1 Motsvarar 58 tkr i 2001 års prisnivå

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
57
Pris- och löneomräk-
ning
1
Förslag 2001
58
Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar (SNAU) avger utlåtanden i
frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbets-
tagares uppfinningar. Om tvist uppstår mellan arbetstagare och arbetsgi-
vare kan någon av dem inhämta utlåtande från nämnden.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget. I avsnitt 3.4 nedan finns en sammanställning av utskot-
tets ställningstagande i fråga om anslag på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:7 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

19 967

An-
slags-
spa-
rande

726

2000

Anslag

24 195

Ut-
gifts-
pro-
gnos

24 195
2001
Förslag
22 195

2002
Beräk-
nat
22 195

2003
Beräk-
nat
22 195

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
24 195
Överföring till an-
slaget 38:8 inom
utg.omr. 24
-2 000
Förslag 2001
22 195
Anslaget finansierar Sveriges andel av kostnaderna för verksamheten inom
Internationella arbetsorganisationen (ILO).

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under ansla-
get. I avsnittet 3.4 nedan finns en sammanställning av utskottets ställ-
ningstagande i fråga om anslag på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell lägg-
ning (HomO)

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

1 121

An-
slags-
spa-
rande

-121

2000

Anslag

3 098

1
Ut-
gifts-
pro-
gnos

2 997
2001
Förslag
3 816

2002
Beräk-
nat
3 898
2

2003
Beräk-
nat
3 986
2

1 Varav 80 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårproposi-
tionen 2000

2 Motsvarar 3 816 tkr i 2001 års prisnivå

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
3 018
Pris- och löneomräk-
ning

Tilläggsbudget i
samband med vårpro-
positionen 2000

Överföring från an-
slag 22:1 inom
utg.omr. 13

Överföring till an-
slag 10:5 inom
utg.omr. 8
43

80

700

-25
Förslag 2001
3 816

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
3 816
-3 816

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) star-
tade sin verksamhet den 1 maj 1999. Huvuduppgiften för ombudsmannen är
att se till att lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetsli-
vet på grund av sexuell läggning efterföljs. Därutöver skall ombudsmannen
verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte heller
förekommer inom andra områden i samhället.

Under 1999 har ombudsmannen förutom att bygga upp myndigheten i huvudsak
ägnat sig åt utbildning, information och opinionsbildning.

Motion

Moderaterna föreslår i motion A301 att de fyra ombudsmännen mot diskrimi-
nering i arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet. Det medför
bl.a. att anslaget till HomO utgår (yrk. 17).

Under utgiftsområde 14 föreslås för den nyinrättade myndigheten ett nytt
anslag 1:3 Ombudsmannen mot diskriminering, som tillförs 32,9 miljoner
kronor (yrk. 21).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen har nyligen (bet. 2000/01:KU3, rskr. 2000/01:33-35) givit rege-
ringen i uppdrag att utreda frågan om en sammanslagning av Jämställd-
hetsombudsmannen (JämO), Barnombudsmannen (BO), Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Utskottet, som inte
vill föregripa en sådan översyn, avstyrker motion A301 yrkandena 17 och
21 (m) i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Utskottet biträder i övrigt regeringens förslag till medelsanvisning på
anslaget. I avsnittet 3.4 nedan finns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslag på utgiftsområde 14.

Anslaget 23:9 Medlingsinstitutet

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000

Anslag

11 250

1
Ut-
gifts-
pro-
gnos

11 250
2001
Förslag
45 207

2002
Beräk-
nat
46 196
2

2003
Beräk-
nat
47 247
2

1 Medlingsinstitutet bildades 1 juni 2000

2 Motsvarar 45 207 tkr i 2001 års prisnivå

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
11 250
Pris- och löneomräk-
ning

Överfört från anslag
1:6 inom utg.omr. 2

Överfört från anslag
22:1 inom utg.omr.
13

Överfört till ansla-
get 1:1 inom
utg.omr. 2
3 957

26 000

5 000

-1 000
Förslag 2001
45 207

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
45 207
-20 000
-26 000

Medlingsinstitutet bildades den 1 juni 2000 samtidigt som Statens förlik-
ningsmannaexpedition avvecklades. Medlingsinstitutet har till uppgift att
medla i arbetstvister och verka för en väl fungerande lönebildning. An-
slaget avser finansiering av kostnaderna för institutets personal, loka-
ler och statistik samt övriga förvaltningskostnader.

I och med att statistikansvaret för den officiella lönestatistiken förs
över från Statistiska centralbyrån (SCB) till Medlingsinstitutet ökas
anslaget med 26 miljoner kronor. Anslaget ökas med ytterligare 5 miljoner
kronor för att möjliggöra förbättringar av lönestatistiken samtidigt som
anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader minskas med
motsvarande belopp.

Motioner

I motion A301 förordar Moderaterna att Medlingsinstitutets uppdrag be-
gränsas varför anslaget kan minskas med 20 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag (yrk. 18).

Kristdemokraterna anser i motion A278 att ansvaret för statistiken skall
ligga kvar hos SCB och föreslår därför att anslaget minskas med 26 miljo-
ner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrk. 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som biträder regeringens förslag till medelsanvisning, avvisar
i och med det besparingsförslagen på anslag 23:9 i motion A301 yrkande 18
(m) och i motion A278 yrkande 32 delvis (kd). I avsnitt3.4 nedan finns en
sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslag på
utgiftsområde 14.

3.2 Jämställdhetspolitik

Allmänna frågor

Propositionen

Politikområdet omfattar samordningsansvar för jämställdhetspolitiken i
stort samt anslagen för Jämställdhetsombudsmannen (JämO) och särskilda
jämställdhetsåtgärder.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att målet för politikområdet
Jämställdhetspolitik skall vara att kvinnor och män skall ha samma möj-
ligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden (prop.
yrk. 2).

Jämställdhetspolitikens mål innebär en jämn fördelning av makt och infly-
tande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och
förutsättningar i fråga om företagande, arbete och arbetsvillkor samt
utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också lika tillgång till
utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner,
intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från
könsrelaterat våld.

Måluppfyllelsen för jämställdhetspolitiken skall ske även inom andra
politikområden.

Jämställdhetspolitikens inriktning på utvecklings- och förändringsarbete
i syfte att främja jämställdhet mellan kvinnor och män ligger fast, lik-
som arbetet med att vidareutveckla metoder och strategier för att inför-
liva jämställdhetsperspektivet inom alla politikområden.

Motion

Moderaterna förordar i motion A301 (yrk. 23) avslag på regeringens för-
slag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik och menar att det
behövs en ny inriktning av jämställdhetspolitiken så att den bidrar till
att självständiga kvinnor och män själva kan forma sin tillvaro enligt
egna önskemål och behov. Därvid har familjepolitik och skattepolitik stor
betydelse. Partiet vill också bl.a. avskaffa den offentliga sektorns
monopol på kvinnodominerade områden.

Utskottets ställningstagande

I sitt yttrande (bilaga 3 till arbetsmarknadsutskottets protokoll
2000/01:5) till finansutskottet över ramar m.m. i budgetpropositionen för
år 2001 har arbetsmarknadsutskottet fört ett resonemang om det föreslagna
målet för politikområde Jämställdhet. Utskottet har därvid bl.a. anfört
följande.

Målet för politikområdet Jämställdhet finns formulerat under utgiftsområ-
de 14. Målet skall vara att kvinnor och män skall ha samma möjligheter,
rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det innebär enligt
propositionen en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjlighe-
ter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga
om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbe-
tet. Det innebär också lika tillgång till utbildning och möjligheter till
utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar
för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Det anges också att
politikområdet 'omfattar samordningsansvar för jämställdhetspolitiken i
stort- - -'. I beskrivningen av politikområdet i Volym 1, s. 186, sägs
att det omfattar 'regeringens samlade insatser för att främja jämställd-
het mellan kvinnor och män'. Det kan också noteras att regeringen under
utgiftsområde 14 beskriver insatser som ligger utanför utskottets bered-
ningsområde. Med anledning av förteckningen i Volym 1, s. 195, som anger
politikområdena fördelade per utgiftsområde, bör det påpekas att de frå-
gor som rör politikområdet Jämställdhet till stor del är icke-
budgetrelaterade, t.ex. jämställdhetslagen. Det kan konstateras att kopp-
lingen är svag mellan de totala insatserna på politikområdet och de an-
slag som är hänförliga dit.

Det föreslagna målet är betydligt vidare än arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde enligt tilläggsbestämmelsen i 4.6.15 riksdagsordningen,
som enbart talar om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.

Förutom att det rent principiellt kan vara betänkligt att ett politikom-
råde hänförs till ett utskott som inte har motsvarande beredningsansvar
enligt riksdagsordningen kan det uppkomma praktiska problem t.ex. vid
remittering av propositioner och motioner. Redan i dag föranleder jäm-
ställdhetsfrågornas sektorsövergripande karaktär vissa svårigheter i det
hänseendet. Frågan kan ställas hur ett motionsyrkande som tar sikte på en
del av målet som har tydlig koppling till ett annat utskotts berednings-
område skall hanteras. Arbetsmarknadsutskottet anser att jämställdhetsas-
pekterna bör genomsyra varje politikområde. Att insatserna samordnas inom
Regeringskansliet får inte för riksdagens del innebära att det politiska
beredningsansvaret läggs på ett enda utskott.

Även om utskottet som framgått kan se vissa komplikationer med den före-
slagna målformuleringen är utskottet ändå berett att tillstyrka denna
(prop. yrk. 2). Därmed avstyrker utskottet motion A301 yrkande 23 (m).

Anslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

17 162

An-
slags-
spa-
rande

980

2000

Anslag

16 708

Ut-
gifts-
pro-
gnos

17 688
2001
Förslag
18 942

2002
Beräk-
nat
19 343
1

2003
Beräk-
nat
19 770
1

1) Motsvarar 18 708 i 2001 års prisnivå

Anslagsberäkning

Tusental kronor
Anslag 2000
16 708
Pris- och löneomräk-
ning
234
Ökat resursbehov,
överföring från an-
slag 22:3 inom
utg.omr. 13
2 000
Förslag 2001
18 942

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
18 942
-18 942

Från anslaget betalas kostnader för JämO med kansli och för Jämställd-
hetsnämnden. De huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området är
anmälningar om könsdiskriminering respektive arbetsgivares bristande
förmåga att leva upp till jämställdhetslagens krav på aktiva åtgärder.
Vidare styrs utgifterna av JämO:s insatser för att följa upp lagens krav
på aktiva åtgärder och för att fullgöra det informationsansvar som
ålagts myndigheten.

Mot bakgrund av förslag om vissa ändringar i jämställdhetslagen bedömer
regeringen att JämO:s arbete med rådgivning och stöd kommer att utökas.
Anslagsnivån bör därför höjas med 2 miljoner kronor till 18,9 miljoner
kronor.

Motion

I motion A301 (yrk. 19) föreslår Moderaterna en sammanläggning till en
myndighet av de fyra ombudsmän, däribland Jämställdhetsombudsmannen, som
har till uppgift att utöva tillsyn över diskriminering i arbetslivet.
Anslag 24:1 bör därmed utgå. I motionen förordar Moderaterna vidare att
ett nytt anslag uppförs under utgiftsområde 14 för det nya ombudsmannain-
stitutet.

Utskottets ställningstagande

Som framgått har riksdagen nyligen (bet. 2000/01:KU3, rskr. 2000/01:33-
35) givit regeringen i uppdrag att utreda frågan om en sammanslagning av
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Barnombudsmannen (BO), Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Utskottet vill
som ovan anförts inte föregripa denna översyn och avstyrker därmed motion
A301 yrkande 19 (m).

Utskottet anser att JämO:s insatser mot könsdiskriminering och bristande
jämställdhetsarbete i arbetslivet är av stor betydelse och bör förstär-
kas. Regeringens medelsberäkning under anslag24:1 tillstyrks av utskot-
tet. Den föreslagna ökningen av anslaget får ses som rimlig med hänsyn
till de uppgifter som tillkommer för Jämställdhetsombudsmannen till följd
av de ändringar i jämställdhetslagen som riksdagen nyligen antagit (prop.
1999/2000:143, bet. 2000/01:AU3, rskr. 2000/01:4). I avsnitt 3.4 nedan
återfinns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om
anslagen på utgiftsområde 14.

Anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

6 260

An-
slags-
spa-
rande

30 883

2000

Anslag

13 706

Ut-
gifts-
pro-
gnos

44 589
2001
Förslag
13 706

2002
Beräk-
nat
13 706

2003
Beräk-
nat
13 706

Tusental kronor
Regeringens
förslag
Oppositionens förslag i förhållande till rege-
ringens förslag

m
kd
c
fp
13 706
-6 853

Från anslaget betalas kostnader för jämställdhetsåtgärder som syftar till
att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslagsmedlen används
till projekt och insatser för att främja utvecklingen mot jämställdhet på
särskilt angelägna områden samt till att pröva metoder m.m. för jäm-
ställdhetsarbete.

Motion

Med motiveringen att anslaget utnyttjats i ringa omfattning anser Modera-
terna i motion A301 (yrk. 20) att en neddragning av anslagsnivån är moti-
verad. Partiet förordar en reduktion av anslaget med 6,9 miljoner kronor
i förhållande till regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning och av-
styrker därmed motion A301 yrkande 20 (m). I avsnitt 3.4 nedan återfinns
en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på
utgiftsområde 14.

3.3 Effektiv statsförvaltning under utgiftsområde 2

Anslaget 1:1 Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket

Propositionen

Anslagsutveckling

Tusental kronor

1999

Utfall

1 664

An-
slags-
spa-
rande

3 701

2000

Anslag

2 000

Ut-
gifts-
pro-
gnos

2 500
2001
Förslag
2 158

2002
Beräk-
nat
2 458

2003
Beräk-
nat
2 458

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. medlemsavgifter för de samnor-
diska institutionerna, utgivning av verkets författningssamling (AgVFS),
uppgifter enligt förordningen om nit och redlighet samt Arbetsgivarver-
kets funktion enligt beredskapsförordningen. Under anslaget har också
medel beräknats för sådana stabsuppgifter som regeringen kan komma att
efterfråga hos Arbetsgivarverket och som inte ingår i verkets ordinarie
arbete.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslagsberäkning. I av-
snitt 3.4 nedan återfinns en sammanställning av utskottets ställningsta-
gande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslaget 1:2 Statliga tjänstepensioner m.m.

Propositionen

Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1999

Utfall

7 568 574

An-
slags-
spa-
rande

494 914

2000

Anslag

7 645 800

1
Ut-
gifts-
pro-
gnos

7 464
000
2001
Förslag
7 500 000

2002
Beräk-
nat
7 400 000

2003
Beräk-
nat
7 350 000

1 Anslag efter engångsvis minskning med 110 000 tkr på tilläggsbudget i
samband med den ekonomiska vårpropositionen 2000

Anslaget avser utgifter för personalpensionsförmåner, särskild löneskatt
på pensionskostnader m.m. Personalpensionsförmånerna styrs av kollekti-
vavtal.

Inkomsterna utgörs främst av de försäkringsmässigt beräknade premier som
statliga arbetsgivare skall betala och som redovisas under inkomsttiteln
Statliga pensionsavgifter. Inkomsterna på inkomsttiteln stämmer inte
överens med utgifterna på anslaget beroende på att de försäkringsmässigt
beräknade premier som redovisas på inkomsttiteln avser beräknade pen-
sionskostnader för aktiv personal för ett visst år medan anslaget belas-
tas med de pensioner som utbetalas samma år.

Prognoser om utbetalning av pensionsersättningar är behäftade med osäker-
het. Statens pensionsverk (SPV) har påbörjat utvecklingen av en ny pro-
gnosmodell för pensionsutbetalningar och premieinkomster för att möjlig-
göra säkrare prognoser framför allt på lång sikt.

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under ansla-
get. I avsnitt 3.4 nedan återfinns en sammanställning av utskottets
ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

3.4 Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen
m.m. på utgiftsområde 14 Arbetsliv

Av nedanstående tabell framgår regeringens och oppositionspartiernas
förslag och fördelning av anslag på utgiftsområde 14.

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag
Regering-
en
m
kd
c
fp
1:1
Stabsuppgifter vid Ar-
betsgivarverket
2 158

1:2
Statliga tjänstepensioner
m.m.
7 500 000

1:31
Ombudsmannen mot diskri-
minering

+32 193

23:1
Arbetsmiljöverket
550 413
-90 000
-70 000

23:2
Arbetslivsinstitutet
321 318
-17 672
-50 000

23:3
Särskilda utbildningsin-
satser m.m.
46 000
-2 300
-20 000

-25 000
23:4
Arbetsdomstolen
18 158
-18 158

23:6
Statens nämnd för arbets-
tagares uppfinningar
58

23:7
Internationella arbetsor-
ganisationen (ILO)
22 195

23:8
Ombudsmannen mot diskri-
minering på grund av sex-
uell läggning (HomO)
3 816
-3 816

23:9
Medlingsinstitutet
45 207
-20 000
-26 000

23:10
2
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader

+3 874
237

23:11
2
Köp av arbetsmarknadsut-
bildning och övriga kost-
nader

+5 656
086

23:12
2
Särskilda insatser för
arbetshandikappade

+7 000
053

23:13
2
Rådet för Europeiska so-
cialfonden i Sverige

+92 400

23:14
2
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 1995-
1999

+234 344

23:15
2
Europeiska socialfonden
m.m. för perioden 2000-
2006

+1 663
000

23:16
2
Institutet för arbets-
marknadspolitisk utvärde-
ring

+13 979

23:17
2
Bidrag till administra-
tion av grundbelopp till
icke anslutna

+63 398

23:18
2
Bidrag till Samhall AB

+4 262
419

23:19
2
Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten

+7 229

23:20
2
Lernia AB

+936

24:1
Jämställdhetsombudsmannen
18 942
-18 942

24:2
Särskilda jämställd-
hetsåtgärder
13 706
-6 853

Summa

8 541 971
-145 548
-166 000
+22 868
081
-25 000
1. Av Moderaterna föreslaget nytt anslag

2. Av Centerpartiet föreslagna nya anslag

Av avsnitten 3.1-3.3 framgår att utskottet har anslutit sig till rege-
ringens förslag om fördelning på anslag av utgifterna på utgiftsområde
14. Detta innebär att propositionen tillstyrks i motsvarande del (prop.
yrk. 4) samtidigt som motionerna A278 yrkandena 29 och 32 delvis (kd),
A301 yrkandena 13-21 (m), A307 (c) och Fi211 yrkande 17 delvis (fp) av-
styrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

Avsnitt 1 Allmänna frågor

1. beträffande allmän inriktning av politiken

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A244 yrkandena 1-3 och 6,
2000/01:A263 yrkandena 1-7, 10-12, 17 och 21, 2000/01:A278 yrkandena 1,
2, 4 och 31, 2000/01:A301 yrkande 1, 2000/01:Fi210 yrkande 7,
2000/01:Sf611 yrkande 11, 2000/01:Sf617 yrkande 6, 2000/01:So358 yrkande
10, 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsvarande del, 2000/01:N266 yrkande 4,
2000/01:N268 yrkande 25, 2000/01:N324 yrkande 9 samt 2000/01:N325 yrkande
27,

res. 1 (m, kd, c, fp)

2. beträffande svensk-norskt flyttningsstöd

att riksdagen avslår motion 2000/01:A269,

3. beträffande gränsgångare

att riksdagen avslår motion 2000/01:Sk795,

res. 2 (m, kd, c, fp)

4. beträffande arbetsmarknaden för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A212, 2000/01:A216 yrkande 1,
2000/01:A217 yrkande 1, 2000/01:A230, 2000/01:A263 yrkande 20,
2000/01:A286 och 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsvarande del,

res. 3 (m, kd)

res. 4 (fp)

5. beträffande arbetsmarknaden för ungdomar

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A263 yrkande 19, 2000/01:A278
yrkande 6 och 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsvarande del,

res. 5 (m, kd, c, fp)

6. beträffande ungdomsarbetsförmedlingar

att riksdagen avslår motion 2000/01:A211,

7. beträffande arbetslinjens tillämpning för äldre

att riksdagen dels lämnar Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR13
yrkandena 1-3 utan vidare åtgärd, dels avslår motion 2000/01:A8,

res. 6 (m, kd, c, fp)

8. beträffande äldre arbetskraft

att riksdagen avslår motion 2000/01:A263 yrkande 18,

Avsnitt 2 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

9. beträffande mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 5 och med avslag
på motion 2000/01:A301 yrkande 9 godkänner det som i propositionen föror-
dats om mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik,

res. 7 (m)

10. beträffande undanträngningseffekter m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:Ub281 yrkande 1,

res. 8 (m)

11. beträffande aktivitetscentra m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:A217 yrkandena 2-4,

12. beträffande prioritering av mindre företag

att riksdagen avslår motion 2000/01:A206 yrkande 1,

13. beträffande kultur och arbetsmarknad

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:A229 yrkandena 2 och 3,
2000/01:A288 yrkandena 1-3, 2000/01:Kr346 yrkande 31 samt 2000/01:Kr701
yrkande 8,

14. beträffande förenklingar av programstrukturen

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A278 yrkande 8 och 2000/01:A301
yrkande 2,

res. 9 (m)

res. 10 (kd, c, fp)

15. beträffande "Gröna jobb" m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A237, 2000/01:A268,
2000/01:A270, 2000/01:A281, 2000/01:A287, 2000/01:A302 och 2000/01:Kr346
yrkande 9,

16. beträffande 50 000-kronan

att riksdagen avslår motion 2000/01:A267,

17. beträffande anställningsstöd

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A263 yrkande 16, 2000/01:A278
yrkande 5 och 2000/01:Sk323 yrkande 57,

res. 11 (kd, c, fp)

18. beträffande konkurrenssituationen vid stöd till start av närings-
verksamhet

att riksdagen avslår motion 2000/01:A278 yrkande 12,

res. 12 (m, kd)

19. beträffande stöd till start av näringsverksamhet för personer som
inte är arbetslösa

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:T229 yrkande 8 och 2000/01:N388
yrkande 1,

20. beträffande datortek

att riksdagen avslår motion 2000/01:A278 yrkande 11,

res. 13 (kd)

21. beträffande utvärdering av arbetspraktik och aktivitetsgaranti

att riksdagen avslår motion 2000/01:A263 yrkandena 14 och 15,

res. 14 (m) - motiv.

res. 15 (fp)

22. beträffande åtgärder för unga arbetslösa kvinnor

att riksdagen avslår motion 2000/01:So457 yrkandena 3 och 4,

res. 16 (kd)

23. beträffande företagsanpassat arbetsmarknadsstöd

att riksdagen avslår motion 2000/01:A215,

24. beträffande översyn av försäkringsskyddet

att riksdagen avslår motion 2000/01:A203,

25. beträffande Arbetsmarknadsverkets förvaltning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A263 yrkande 8 och 2000/01:A278
yrkande 3 i motsvarande del,

res. 17 (m, kd, fp)

26. beträffande privata arbetsförmedlingar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A263 yrkande 9 och 2000/01:A278
yrkande 3 i motsvarande del,

res. 18 (m, kd, fp)

27. beträffande Arbetsmarknadsverkets organisation

att riksdagen avslår motion 2000/01:A278 yrkande 7,

res. 19 (kd)

28. beträffande översyn av arbetsförmedlingarnas verksamhet

att riksdagen avslår motion 2000/01:A294,

29. beträffande situationen för dansare

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Kr314 yrkande 17 och
2000/01:Kr346 yrkande 22,

30. beträffande finansiering av kooperativa företag

att riksdagen avslår motion 2000/01:A295,

31. beträffande stimulansersättning

att riksdagen avslår motion 2000/01:A273,

32. beträffande utredning om friår

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A219, 2000/01:A235,
2000/01:A256 yrkande 10 och 2000/01:A278 yrkande 10,

33. beträffande utbildningsmålet

att riksdagen avslår motion 2000/01:A289,

34. beträffande kvalitetskrav på arbetsmarknadsutbildningen m.m.

att riksdagen avslår motion 2000/01:A263 yrkande 13,

res. 20 (fp)

35. beträffande brist på yrkesutbildad arbetskraft i Gävleborgs län

att riksdagen avslag motion 2000/01:Ub280 yrkande 1,

36. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen avslag motion 2000/01:A278 yrkande 9 och 2000/01:Ub323
yrkande 2,

res. 21 (m) - motiv

res. 22 (kd).

37. beträffande högskolestudier som arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:T229 yrkande 7,

38. beträffande bristyrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 2000/01:A305,

39. beträffande undersköterskeutbildning som arbetsmarknadsåtgärd

att riksdagen avslår motion 2000/01:A255,

40. beträffande validering

att riksdagen avslår motion 2000/01:A258,

41. beträffande arbetskraftspendling

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A292 och 2000/01:A303,

42. beträffande bemötande av arbetshandikappade

att riksdagen avslår motion 2000/01:A304 yrkandena 1 och 2,

res. 23 (m)

43. beträffande samordnade insatser

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A241, 2000/01:A254,
2000/01:A274, 2000/01:A282 och 2000/01:A300,

44. beträffande det samlade stödet till arbetshandikappade

att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening det som ut-
skottet anfört om det samlade stödet till arbetshandikappade,

45. beträffande reformer för arbetshandikappade

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A304 yrkandena 3-7,
2000/01:A209 och 2000/01:So354 yrkande 11,

46. beträffande sociala arbetskooperativ

att riksdagen avslår motion 2000/01:A223 yrkandena 1 och 2,

47. beträffande Samhalls målgrupper m.m.

att riksdagen avslår motionerna 2000/01:A228, 2000/01:A247 yrkandena 1
och 2 samt 2000/01:A248 yrkandena 1 och 2,

res. 24 (m, kd, c)

48. beträffande Samhalls regionala ansvar

att riksdagen avslår motion 2000/01:A220 yrkandena 1 och 2

res. 25 (v)

49. beträffande ändringar i Samhalls bolagsordning

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 14 och med avslag
på motionerna 2000/01:A278 yrkande 17 och 2000/01:A301 yrkande 12 godkän-
ner det som regeringen anfört om ändringar i Samhall AB:s bolagsordning,

res. 26 (m)

res. 27 (kd)

50. beträffande Kontaktrådet Samhall-Näringslivet

att riksdagen avslår motion 2000/01:A234,

51. beträffande privatisering av Lernia AB

att riksdagen avslår motion 2000/01:A301 yrkande 8,

res. 28 (m)

52. beträffande arbetsförmedlingsregister

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 antar det enligt
bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1994:459) om
arbetsförmedlingsregister,

53. beträffande lönegarantilagen

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 3 antar det enligt
bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lönegarantilagen
(1992:497),

54. beträffande lagen om arbetstid i husligt arbete

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 4 antar det enligt
bilaga 2 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1970:943) om
arbetstid m.m. i husligt arbete,

55. beträffande anslag på utgiftsområde 13 för 2001

att riksdagen

res. 29 (fp)

med bifall till propositionens yrkande 6 godkänner att 14 900 000 kronor
av inflytande arbetsmarknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav-
gifter får användas för till tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ra-
manslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader),

med bifall till propositionens yrkande 8 godkänner att inkomster från
finansieringsbidrag vid arbetspraktik från den 1 januari 2001 redovisas
mot ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets-
stöd,

med bifall till propositionens yrkande 12 godkänner regeringens förslag
om lägsta ersättningsnivå i aktivitetsstödet,

med bifall till propositionens yrkande 7 bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 22.2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 5 500 000 000 kronor under åren 2002-
2004,

med bifall till propositionens yrkande 9 bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 3 700 000 000 kr under åren 2002-
2004,

med bifall till propositionens yrkande 10 bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikap-
pade, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 7 000 000 000 kronor under åren 2002-2004,

med bifall till propositionens yrkande 11 bemyndigar regeringen att under
2001, i fråga om ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perio-
den 2000-2006, ingå ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på
högst 1 800 000 000 kronor under åren 2002-2008,

med bifall till propositionens yrkande 13 godkänner vad regeringen anfört
om lönebikostnader vid lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbets-
givare och anställningsstöd,

att riksdagen antar det av utskottet enligt bilaga 3 framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska pro-
gram,

med bifall till propositionens yrkande 15 anvisar anslagen under utgifts-
område 13 Arbetsmarknad enligt vad som framgår av bilaga 1,

k) avslår de i bilaga 4 upptagna motionsyrkandena som avser
utgiftsområde 13,

Avsnitt 3 Utgiftsområde 14 Arbetsliv

56. beträffande mål för politikområdet Arbetsliv

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 1 och med avslag
på motion 2000/01:A301 yrkande 22 godkänner det som i propositionen för-
ordats om mål för politikområdet Arbetslivspolitik och att det tidigare
godkända målet för arbetslivspolitiken inom utgiftsområdet upphör att
gälla,

res. 30 (m)

57. beträffande mål för politikområdet Jämställdhetspolitik

att riksdagen med bifall till propositionens yrkande 2 och med avslag
på motion 2000/01:A301 yrkande 23 godkänner det som i propositionen för-
ordats om mål för politikområdet Jämställdhetspolitik,

res. 31 (m)

58. beträffande anslag på utgiftsområde 14 för 2001

att riksdagen

res. 32 (fp)

med bifall till propositionens yrkande 3 bemyndigar regeringen att under
år 2001, i fråga om ramanslaget 23.2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomis-
ka förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 180 000 000 kronor under åren 2002-2005,

med bifall till propositionens yrkande 4 anvisar anslagen under utgifts-
område 14 Arbetsliv enligt vad som framgår av bilaga 1,

avslår de i bilaga 4 upptagna motionsyrkandena som avser utgiftsområde
14.

Stockholm den 28 november 2000

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

I beslutet har deltagit: Sven-Erik Österberg (s), Hans Andersson (v),
Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Björn Kaaling (s), Martin
Nilsson (s), Kent Olsson (m), Maria Larsson (kd), Christel Anderberg (m),
Elver Jonsson (fp), Anders Karlsson (s), Henrik Westman (m), Cinnika
Beiming (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Carlinge Wisberg (v) och Magnus Ja-
cobsson (kd).

Reservationer

1. Allmän inriktning av politiken (mom. 1)

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman
(m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbetsmarknadsutskot-
tets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken bort
ha följande lydelse:

Inledning

Utskottet anser att det gynnsamma konjunkturläge som nu råder måste ut-
nyttjas betydligt bättre än vad som sker. En aktiv politik måste till för
uthållig och stabil tillväxt samt företagande. Invånarna i alla delar av
vårt land skall känna trygghet, ha möjlighet till en god livskvalitet
samt en mångfald av möjligheter att bidra till sin egen och till samhäl-
lets utveckling genom ett stort mått av frihet och goda möjligheter till
arbete. Var och en skall känna att hon eller han behövs och kan utveckla
sin förmåga, utvecklas som människa och förena arbete och familj. Den
enskildes kunskaper och kompetens utvecklas på en arbetsmarknad som upp-
muntrar mångfald, rörlighet och utbildning. För att detta skall kunna
uppnås krävs en rad reformer, däribland på det arbetsmarknadspolitiska
området.

Cirka en miljon människor i arbetsför ålder saknar i dag ett riktigt
arbete. Av olika skäl syns inte dessa individer i den officiella arbets-
löshetsstatistiken.

Det saknas ungefär 300 000 jobb för att lika många skall ha ett arbete i
dag som för tio år sedan. År 1990 var 4 485 500 personer i sysselsätt-
ning. Motsvarande siffra 1999 var 4 067 900. Den senaste siffran som
återger situationen i september visar att 4 180 000 människor är syssel-
satta.

Arbetsmarknadsåtgärderna ökar kraftigt för närvarande trots den pågående
högkonjunkturen. Detta är anmärkningsvärt eftersom antalet arbetsmarknad-
såtgärder normalt sjunker i en högkonjunktur. Situationen för närvarande
är emellertid den motsatta. Trenden är tydlig. I genomsnitt ökade antalet
arbetsmarknadsåtgärder, enligt AMS, med nästan sex % i oktober. Och tren-
den har ytterligare förstärkts.

Den svenska arbetsmarknaden är tudelad. I vissa tillväxtregioner skriker
företagen efter kvalificerad arbetskraft, medan till exempel skogslänen i
Norrland har en mycket lång väg kvar till 4 % öppen arbetslöshet. I Norr-
land ligger den totala arbetslösheten fortfarande över 10 %. I Norrbotten
är situationen värst med en total officiell arbetslöshet på 13,5 %.

Fler människor står utanför arbetskraften i dag än 1994. Trots högkon-
junktur står fortfarande fler individer utanför den officiella arbets-
kraften i dag än under lågkonjunkturen i början på 1990-talet.

Dessa siffror ger en helt annan bild av verkligheten än den glättade bild
som regeringen ger vad gäller arbetslösheten i Sverige.

Om det skall vara möjligt att bryta den pågående utflyttningen från gles-
bygd till storstad inom landet, och från hela Sverige till utlandet,
krävs ett bättre näringsklimat på alla håll i landet. Om många fler män-
niskor över hela landet skall kunna få arbete krävs en politik som gör
det lättare att anställa och driva företag, ger tillgång till riskkapital
samt erbjuder en väl fungerande infrastruktur i vid mening. Det krävs
också en arbetsmarknadspolitik som är anpassad till en modern arbetsmark-
nad och till förhållanden som varierar i olika delar av landet.

En grundläggande utgångspunkt för utskottets ställningstagande är att den
enskilde skall ha möjlighet att förändra sin egen situation och att för-
sörja sig själv. Politiken måste bygga på ökad tilltro till individens
förmåga och medge ett ökat individuellt ansvar kombinerat med en stark
solidaritet med de mest utsatta. Människorna måste ha makten över den
egna vardagen.

Enligt utskottets uppfattning skapar skattesystemet tillsammans med bi-
drags- och avgiftssystemen orimliga marginaleffekter för stora grupper. I
framtiden måste skatterna utformas så att de ger möjlighet att påverka
den egna livssituationen, stimulerar arbete, sparande, företagande och
utbildning. Minskad skattebörda och lägre marginaleffekter bidrar till
att fler får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och att det lönar
sig att arbeta.

Såväl den ekonomiska politiken som arbetsmarknadspolitiken måste utgå
från att såväl kvinnor som män skall ha goda möjligheter att forma sina
egna liv fria från könsroller och fördomar. En rad reformer är nödvändiga
om vi skall kunna nå närmare målet om ett jämställt samhälle, där indivi-
dens önskemål, inte könstillhörigheten, är styrande. Bland annat behöver
arbetsmarknadslagstiftningen och utformningen av offentlig verksamhet
reformeras.

En god ekonomisk utveckling förutsätter att såväl kvinnor som män ges
bättre möjligheter till förvärvsarbete och företagande. Den könsuppdelade
arbetsmarknaden, de låga lönerna samt det bristande inflytandet i kvinno-
dominerade sektorer måste motverkas och snarast undanröjas. Möjligheterna
måste underlättas att kombinera ett aktivt yrkesliv med ansvar för barn.
En viktig del i insatserna för att öka tillväxten är att med kraft under-
lätta kvinnligt företagande. Såväl kvinnors som mäns förmåga måste bättre
tas till vara, bl.a. genom att den offentliga tjänstesektorn öppnas för
nya arbetsformer, regelförenklingar genomförs och skattetrycket på arbete
sänks. Genom en sådan sammanhållen politik förbättras möjligheterna att
på ett rimligt sätt kunna förena yrkes- och familjeliv.

Som framgått anser utskottet att en öppnare arbetsmarknad för kvinnor
måste eftersträvas. Undersökningar bland personer som tidigare arbetat i
offentlig sektor och sedan bytt arbete och gått till den privata sektorn,
visar att en klar majoritet upplever att möjligheterna till vidareutbild-
ning och kompetensutveckling förbättrats. En tydlig majoritet är nöjd
eller mycket nöjd med den nya situationen. Detsamma gäller personer i
tidigare offentliga verksamheter som privatiserats. En mångfald av ar-
betsgivare och konkurrens om personalen är det bästa sättet att åstadkom-
ma bättre löner för de många kvinnor i yrken med lång utbildning som
i dag är underbetalda. Det ger fler karriärvägar och erbjuder ofta bättre
arbetsorganisation och bättre arbetsmiljö. Vi anser att denna utveckling
ger ett kraftfullt stöd för vårt krav på att de offentliga monopolen
skall brytas så att kvinnor i lika hög grad som män kan finna alternativa
arbetsgivare.

Som utskottet nyss framhållit måste förutsättningarna bli bättre för både
kvinnor och män att kombinera ett aktivt yrkesliv med föräldraansvar.
Genom att reducera skatten på hushållsnära tjänster öppnas en ny arbets-
marknad med möjligheter till nya arbeten samtidigt som överkomliga priser
på sådana tjänster gör att det blir lättare för kvinnor och män att hinna
med både arbete och ansvar för hemmet.

Ett övergripande mål för den ekonomiska politiken är att skapa förutsätt-
ningar för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning. Sverige måste
återta sin position bland de rikaste länderna inom OECD-området. En hel
del återstår att göra innan vi når dithän. Den slutsatsen kan man enligt
utskottets uppfattning dra bl.a. av OECD:s senaste ekonomiska prognos,
OECD Economic Outlook 68 (preliminary edition, november 2000), där orga-
nisationen konstaterar att Sverige fortfarande ligger klart under OECD-
genomsnittet när det gäller långsiktig tillväxt i ekonomin. OECD varnar
också för att arbetskraftsbristen i Sverige kan leda till ökat infla-
tionstryck i ekonomin. Enligt utskottets uppfattning måste nu en politik
eftersträvas där inte någon som står till arbetsmarknadens förfogande
skall behöva gå arbetslös.

Arbetsmarknadsläget

Den beskrivning av tillväxt och sysselsättning som regeringen ger i bud-
getpropositionen är starkt positiv. Även om sysselsättningsläget gene-
rellt sett har förbättrats betydligt under de senaste årens internatio-
nella högkonjunktur kvarstår dock fortfarande en rad allvarliga problem.
Dessa problem måste skyndsamt åtgärdas, vilket utskottet återkommer till
nedan.

Trots att utvecklingen på arbetsmarknaden har varit mycket stark under de
senaste åren har vi inte på långa vägar uppnått den sysselsättningsnivå
som noterades i förra högkonjunkturen för cirka tio år sedan. Endast 60 %
av de arbetstillfällen som förlorades i lågkonjunkturen i början av 1990-
talet har hittills återtagits, framgår det av AMS senaste prognos, Ar-
betsmarknadsutsikterna för år 2001 (Ura 2000:10).

Tillgången på arbetskraft kommer att spela en viktig roll för möjlighe-
terna att öka sysselsättningen och tillväxten framöver. Samtidigt finns
en stor grupp av människor som står utanför arbetskraften - enligt AMS
beräkningar uppgår den till cirka en miljon personer i åldrarna 20-64 år.
I denna grupp ingår enligt AMS personer som egentligen vill ha ett arbete
men inte är aktivt arbetssökande.

AMS slår fast att rekryteringssvårigheterna på arbetsmarknaden successivt
ökar och att detta hittills har lett till längre vakanstider och sänkta
rekryteringskrav - särskilt i fråga om arbetslivserfarenhet - men också
till att det blivit vanligare att hyra in arbetskraft eller att köpa
tjänster av andra företag. Risken finns, enligt AMS, att den allt knappa-
re tillgången på arbetskraft pressar upp lönenivåerna under prognosperio-
den.

På arbetsplatserna ser man redan i dag konsekvenser av arbetskraftsbris-
ten. I vissa verksamheter tilltar kvalitetsproblemen och trycket på dem
som är i arbete blir allt starkare, vilket i sin tur lett till ökade
sjukskrivningar och utslagning ur arbetslivet. AMS räknar med att dessa
problem kommer att accentureras.

De regionala skillnaderna väntas bli stora också under resten av år 2000
och under år 2001. Ett positivt tecken är dock att sysselsättningen ökar
i skogslänen. Däremot mattas den av i flertalet län i Syd- och Mellansve-
rige, bl.a. beroende på rekryteringssvårigheter.

Ytterligare ett arbetsmarknadsproblem som utskottet vill uppmärksamma är
att vi är på väg att få ett allt större inslag av äldre arbetslösa. AMS
bedömer att denna trend fortsätter många år framöver.

Som utskottet redan anfört är det angeläget att arbetsmarknadsproblemen
snarast åtgärdas. De reformer som utskottet förordar kommer också att
bidra till bättre förhållanden i arbetslivet och till ökade möjligheter
att förena yrkesliv och familjeliv.

Politikens inriktning

Den svenska arbetsmarknaden fungerar inte som den borde. I en högkonjunk-
tur befinner sig, som framgått, cirka en miljon personer utanför arbets-
kraften, varav många egentligen vill ha ett arbete utan att vara aktivt
arbetssökande. I likhet med AMS anser utskottet att ökade ansträngningar
måste göras att stimulera ett högre arbetskraftsdeltagande och möjliggöra
en fortsatt uppgång av sysselsättningen.

En betydligt mer offensiv politik än vad regeringen förespråkar i budget-
propositionen måste till för att lösa problemen på arbetsmarknaden. Ut-
skottet anser att det generellt sett gynnasamma konjunkturläge som nu
råder aktivt måste utnyttjas för att skapa bättre förutsättningar att på
sikt nå målet om full sysselsättning.

Arbetslösheten kostar fortfarande de offentliga kassorna så mycket som 60
miljarder kronor per år. Bristerna i arbetsmarknadens funktionssätt har
bidragit till ett antal problem: dåligt fungerande lönebildning, höga
barriärer för nytillträde till arbetsmarknaden som medför risk för bestå-
ende utanförskap samt arbetsrättsliga regleringar som i sin tur skapar
problem, inte minst för småföretagen.

Den politik som utskottet förordar syftar till att avveckla arbetslöshe-
ten som samhällsproblem. Rörligheten på arbetsmarknaden skall underlät-
tas. Som löntagare skall man kunna välja mellan olika arbetsgivare även
om man arbetar med sjukvård, omsorg och undervisning. Yrken som traditio-
nellt är kvinnodominerade skall också kunna erbjuda möjligheter till bra
löneutveckling och företagande. Kooperativt företagande kan vara en före-
tagsform som uppskattas av kvinnor. De problem som finns i arbetsmarkna-
dens funktionssätt ger tydliga effekter i form av en starkt könssegrege-
rad arbetsmarknad, stora problem för invandrare att få tillgång till
arbetsmarknaden på rättvisa och likvärdiga villkor samt leder till att
handikappade i betydande utsträckning utestängs från arbetsmarknaden.

För att i hela landet ta till vara hela den tillväxtpotential som finns i
internationaliseringen, är det nödvändigt att politiken utformas så att
den underlättar företagande efter de olika regionernas egna förutsätt-
ningar och behov.

Utskottet anser att kraftfulla åtgärder måste till för att förhindra att
den omfattande obalansen på arbetsmarknaden permanentas. Politiken måste
inriktas på att forma en grund för fler riktiga arbeten och växande före-
tag. Sverige behöver en offensiv tillväxtpolitik för nya arbetstillfäl-
len. Riskerna för inflationsdrivande arbetskraftsbrist och flaskhalsar
måste undanröjas. Några av de insatser som är nödvändiga har berörts ovan
och utskottet kommer i det följande att något närmare gå in på angelägna
reformer på arbetsmarknadsområdet.

Lönebildningen behöver förändras så att den blir förenlig med en god
samhällsekonomisk utveckling. Det är hög tid att undanröja arbetsrättsli-
ga regleringar som skapar problem både för nytillträdande på arbetsmark-
naden men också för bl.a. småföretagen. Arbetsmarknadslagstiftningen
måste medge flexibilitet för anställda och för arbetsgivare. Det kan
exempelvis gälla frågor om arbetstidens längd och arbetets förläggning.

Arbetslöshetsförsäkringen måste reformeras och göras mer flexibel. Den
skall utformas så att den motverkar att det träffas löneavtal som leder
till ökad arbetslöshet.

Arbetsmarknadspolitiken skall stimulera till arbete. Även skattepolitiken
måste som framgått utformas så att arbete premieras. För att råda bot på
lokal arbetslöshet måste de regioner inom vilka man naturligen söker
arbete bli större, bl.a. genom bättre villkor och möjligheter att ar-
betspendla. Arbetsförmedlingen måste bli effektivare. Privata bemannings-
företag har visat att det går att få också grupper som bedömts som svår-
placerade i arbete.

Utskottet menar att det är viktigt att stärka det lokala ansvaret för de
arbetslösas situation. Insatserna bör inriktas på vad den arbetslöse är
bra på och vad hon eller han kan åstadkomma, i stället för på konstlade
kurser och program som alltför ofta inte leder till något arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.

I stället för volyminriktade arbetsmarknadspolitiska program som syftar
till att pressa ner den öppna arbetslösheten är det angeläget att insat-
serna riktas mot bristyrkesutbildning och meningsfulla yrkesinriktade
utbildningar. Antalet arbetsmarknadspolitiska program bör minskas och
regelverket kring dessa förenklas.

Utbildning och kompetens

Det är av avgörande betydelse att utbildning på alla nivåer från grund-
skola till högskola präglas av hög kvalitet för att den kompetens som är
ett viktigt fundament för hög framtida tillväxt skall kunna vidmakthållas
och utvecklas.

Genom ett system med personliga utbildningskonton kan bättre ekonomiska
förutsättningar skapas för alla vuxna att påbörja fort- och vidareutbild-
ning. Det kan ske genom att den enskilde medges skatteavdrag för de medel
som avsätts på samma sätt som nu sker för avsättning till pensionsförsäk-
ringar. Även arbetsgivaren kan ges rätt att avsätta lika mycket som den
enskilde. Regeringen är för långsam och oklar i sitt agerande på detta
område.

Lärlingssystem bör enligt utskottets uppfattning ingå som en naturlig del
i såväl ungdoms- som vuxenutbildning. Genom att yrkesinriktad utbildning
integreras mer målmedvetet i företagen förbättras effektiviteten. Lär-
lingsutbildningen bör expandera och ersättningarna fastställas till en
nivå som gör lärlingsprogrammen attraktiva också för företagen.

EU-samarbete för sysselsättning

Utskottet kan konstatera att arbetsmarknadspolitiken och arbetslösheten
har blivit en allt viktigare fråga inom EU. Den nationella handlingsplan
för sysselsättningspolitiken i Sverige som lagts fram av regeringen har
enligt utskottets mening en rad brister och bör enligt utskottets upp-
fattning revideras enligt de riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken som
utskottet angivit ovan.

Vad utskottet anfört om inriktningen på arbetsmarknads- och arbetslivspo-
litiken med anledning av motionerna A244 yrkandena 1-3 och 6, A263 yrkan-
dena 1-7, 10-12, 17 och 21, A278 yrkandena 1, 2, 4 och 31, A301 yrkandena
1 och 2, Fi210 yrkande 7, Sf611 yrkande 11, Sf617 yrkande 6, So358 yrkan-
de 10, Ub281 yrkande 4, N266 yrkande 4, N268 yrkande 25, N324 yrkande 9
samt N325 yrkande 27 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande allmän inriktning av politiken

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A244 yrkandena 1-3 och
6, 2000/01:A263 yrkandena 1-7, 10-12, 17 och 21, 2000/01:A278 yrkandena
1, 2, 4 och 31, 2000/01:A301 yrkande 1, 2000/01:Fi210 yrkande 7,
2000/01:Sf611 yrkande 11, 2000/01:Sf617 yrkande 6, 2000/01:So358 yrkande
10, 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsvarande del, 2000/01:N266 yrkande 4,
2000/01:N268 yrkande 25, 2000/01:N324 yrkande 9 samt 2000/01:N325 yrkande
27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Gränsgångare (mom. 3)

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman
(m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbets-
marknadsutskottets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivs-
politiken m.m. under rubriken Åtgärder för att främja en nordisk arbets-
marknad bort ha följande lydelse:

Det finns en rad hinder mot integration på arbetsmarknaden i Norden.
Bland dessa kan exempelvis nämnas förekomsten av olika arbetsrättsliga
regler och varierande skattenivåer. Andra exempel är att det är svårt
eller omöjligt för en svensk att erhålla utbildningsbidrag för praktik-
plats i Danmark och att motsvarande problem finns för en dansk person.
Stora svårigheter uppstår när man försöker flytta arbetslöshetsersättning
mellan länderna. Också socialförsäkringssystemen skapar otrygghet, bl.a.
beroende på olika regler inom föräldraförsäkringen.

Det finns emellertid också många goda exempel på samarbete över gränserna
i Norden. Det gäller exempelvis i Tornedalen där Haparanda och Torneå
kommuner samverkar på en rad områden.

Utskottet anser att problemen med s.k. gränsgångare i Norden skyndsamt
bör lösas i samråd med övriga nordiska regeringar och tillstyrker därmed
motion Sk795 (m). Vad som anförts bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande gränsgångare

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Sk795 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Arbetsmarknaden för invandrare (mom. 4)

Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria Larsson (kd), Christel Ander-
berg (m), Henrik Westman (m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbets-
marknadsutskottets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivs-
politiken m.m. under rubriken Arbetsmarknaden för invandrare bort ha
följande lydelse:

Situationen för personer med invandrarbakgrund har förbättrats under det
senaste året men denna grupp är fortfarande kraftigt överrepresenterad
bland arbetslösa och långtidsinskrivna. Arbetslösheten skapar enligt
utskottet ett växande utanförskap på arbetsmarknaden, vilket i sin tur
leder till en tudelning av landet. Utskottet anser att situationen är
oacceptabel. Utskottet tillstyrker motion Ub281 yrkande 4 delvis (m) och
avstyrker övriga i sammanhanget behandlade motioner i den mån de inte kan
anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Vad som anförts bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande arbetsmarknaden för invandrare

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsva-
rande del och med avslag på motionerna 2000/01:A212, 2000/01:A216 yrkande
1, 2000/01:A217 yrkande 1, 2000/01:A230, 2000/01:A263 yrkande 20 och
2000/01:A286 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet an-
fört,

4. Arbetsmarknaden för invandrare (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbetsmarknadsutskot-
tets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken m.m.
under rubriken Arbetsmarknaden för invandrare bort ha följande lydelse:

Invandrare utgör en utsatt grupp på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet.
Oftast får invandrare inte arbete inom det yrke de är utbildade för utan
hänvisas till yrken med lägre utbildningskrav. Det svenska samhället
måste sluta upp med att se invandrarna som ett problem och i stället se
dem som en tillgång.

Arbetsförmedlingar och arbetsgivare bör gemensamt ta itu med de problem
som råder på arbetsmarknaden för invandrare och exempelvis genom informa-
tionskampanjer förmå fler att anställa dem. Invandrares företagande kan
ökas genom generella åtgärder för att främja företagande och genom god
tillgång till riskkapital för invandrarföretag. Det är också angeläget
att rundgången mellan undervisning i svenska för invandrare (sfi) och
arbetsförmedlingen stoppas. I sammanhanget vill utskottet också framhålla
vikten av att olika former av insatser utformas så att långtidsarbetslösa
personer och då framför allt långtidsarbetslösa invandrare får rätt att
ta egna initiativ och eget ansvar och att de får makt över sin egen var-
dag.

Utskottet tillstyrker motionerna A217 yrkande 1 (fp) och A263 yrkande 20
(fp). Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört. Vad som anförts
bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande arbetsmarknaden för invandrare

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A217 yrkande 1 och
2000/01:A263 yrkande 20 samt med avslag på motionerna 2000/01:A212,
2000/01:A216 yrkande 1, 2000/01:A230, 2000/01:A286 och 2000/01:Ub281
yrkande 4 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Arbetsmarknaden för ungdomar (mom. 5)

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman
(m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbets-
marknadsutskottets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivs-
politiken m.m. under rubriken Arbetsmarknaden för ungdomar bort ha föl-
jande lydelse:

I åldersintervallet 16-34 år är enligt AMS fortfarande ungefär 100 000
personer arbetslösa. Ett stort antal av dessa är långtidsarbetslösa. Så
mycket som ungefär var fjärde långtidsarbetslös är att betrakta som rela-
tivt ung på arbetsmarknaden. Arbetslösheten skapar enligt utskottet ett
växande utanförskap, vilket i sin tur leder till en tudelning av landet.
Kommer inte ungdomarna snabbt in på arbetsmarknaden riskerar de att slås
ut för lång tid framöver. Därför är det viktigt att de problem som ligger
till grund för arbetslösheten åtgärdas på ett tidigt stadium och att
politiken på olika områden utformas så att möjligheterna för unga att
komma in på arbetsmarknaden ökar, exempelvis genom att fler företag star-
tas och arbetsrätt och lönebildning reformeras. Vidare förordar utskottet
uppföljning av insatser riktade mot ungdomar.

Utskottet tillstyrker motionerna A263 yrkande 19 (fp), A278 yrkande 6
(kd) och Ub281 yrkande 4 delvis (m). Vad som anförts bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande arbetsmarknaden för ungdomar

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A263 yrkande 19,
2000/01:A278 yrkande 6 och 2000/01:Ub281 yrkande 4 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Arbetslinjens tillämpning för äldre (mom. 7)

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman
(m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 1.4 Arbets-
marknadsutskottets syn på inriktningen av arbetsmarknads- och arbetslivs-
politiken m.m. under rubriken Arbetsmarknaden för äldre bort ha följande
lydelse:

Som Riksdagens revisorer konstaterar i sitt förslag 1999/2000:RR13 har
det blivit allt vanligare att personer lämnar arbetskraften före den
allmänna pensionsåldern. Denna utveckling har ägt rum trots att ar-
betslinjen sedan lång tid tillbaka varit en huvudprincip inom svensk
arbetsmarknads- och socialpolitik och trots att åtgärder vidtagits för
att höja den faktiska pensionsåldern.

Mot bakgrund av den granskning som genomförts anser arbetsmarknadsutskot-
tet i likhet med revisorerna att regeringen bör redovisa hur vanligt det
är att arbetslöshetsersättning kombineras med andra ersättningar och hur
vanligt det är att arbetslösa rör sig mellan olika ersättningssystem samt
redogöra för de åtgärder som vidtagits mot bakgrund av revisorernas påpe-
kanden i dessa frågor. Regeringen bör också följa upp och redovisa de
åtgärder som AMS och RFV vidtagit för att förbättra tillämpningen av
regelverken för de äldre. Vidare anser utskottet att de åtgärder som
vidtagits för att stoppa äldreavgångarna bör redovisas av regeringen
liksom vilka insatser som satts in för de personer som befinner sig i
denna grupp och vilka lösningar man därvid åstadkommit. Utskottet till-
styrker därmed Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR13 yrkandena 1-
3. Motion A8 (v) avstyrks. Vad som anförts bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande arbetslinjens tillämpning för äldre

att riksdagen dels bifaller Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR13
yrkandena 1-3, dels avslår motion 2000/01:A8,

7. Mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik (mom. 9)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.1 Allmänna
frågor som börjar med "Arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens"
och slutar med "A301 yrkande 9 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag till mål för
politik-området Arbetsmarknadspolitik utan anser att detta bör avslås av
riksdagen. I stället förordar utskottet en politik för företagande och en
väl fungerande arbetsmarknad där alla människor och företag har möjlighet
att växa och utvecklas och där politiken förmår bryta nuvarande utveck-
ling mot utanförskap och tudelning av samhället. I sammanhanget vill
utskottet hänvisa till Moderaternas motioner A5 om arbetslöshetsförsäk-
ringen, A244 om åtgärder för att motverka utanförskap och tudelning, A304
om arbetshandikappade och A710 om arbetsrätt.

Utskottet tillstyrker motion A301 yrkande 9 (m) och avstyrker regeringens
förslag till mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik (prop. yrk. 5).

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:A301 yrkande 9 avslår propo-
sitionens yrkande 5 om mål för politikområdet Arbetsmarknadspolitik,

8. Undanträngningseffekter m.m. (mom. 10)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.1 Allmänna
frågor som börjar med "När det gäller" och slutar med "Ub281 yrkande 1
(m)" bort ha följande lydelse:

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i studierna
"Erfarenheter av nittiotalets arbetsmarknadspolitik" (stencil 2000:2) och
"Anställningsstödens implementering vid arbetsförmedlingarna" (stencil
2000:4) dels sammanfattat erfarenheterna av 1990-talets arbetsmarknadspo-
litik, dels belyst hur de allmänna respektive förstärkta anställningsstö-
den egentligen fungerar.

Ett problem med många av den traditionella aktiva arbetsmarknadspoliti-
kens instrument är att dessa leder till betydande undanträngningseffek-
ter. För en del arbetsmarknadsåtgärder kan dessa effekter vara så stora
att två reguljära arbetstillfällen försvinner varje gång tre subventione-
rade tillskapas. Åtgärder som visat sig tränga undan arbetstillfällen är
exempelvis beredskapsarbete, utbildningsvikariat, akademikerpraktik,
invandrarpraktik och anställningsstöd. Däremot har man inte funnit att
utbildningsåtgärder leder till några nämnvärda undanträngningseffekter.

I den nämnda studien av anställningsstöd dras slutsatsen att sådana stöd
tränger undan reguljära arbetstillfällen. Enligt rapporten tyder resulta-
ten på att undanträngningen kan vara relativt stor och att allmänt an-
ställningsstöd tränger undan fler arbetstillfällen än förstärkt anställ-
ningsstöd. Undanträngningen kan enligt IFAU-studien antas vara större vid
anställningsstöd än vid andra åtgärder, eftersom det har en stor likhet
med vanliga anställningar.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion Ub281
yrkande 1 (m) vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande undanträngningseffekter m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:Ub281 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förenklingar av programstrukturen (mom. 14)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Utskottet har vid flera" och
slutar med "(prop. yrk. 2-4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den traditionella, ineffektiva arbetsmarknadspoliti-
ken måste läggas om. Den tudelade arbetsmarknaden, där det samtidigt
förekommer brist på utbildad arbetskraft och finns ett stort antal lång-
tidsarbetslösa, ställer krav på en förändrad arbetsmarknadspolitik. In-
satserna måste inriktas mot att nå resultat och skall fokuseras på vad
den arbetslöse är bra på. Antalet åtgärder måste både minskas och effek-
tiviseras. Såväl yrkes- som lärlingsutbildningen måste utökas och för-
bättras väsentligt. Det är angeläget att modernisera många av de regler
som styr arbetsmarknadspolitiska insatser, och den grundläggande utbild-
ningen i svenska för invandrare måste förbättras.

Vad som anförts bör enligt utskottet med anledning av motion A301 yrkande
2 (m) ges regeringen till känna. Motion A278 yrkande 8 (kd) avstyrks i
den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande förenklingar av programstrukturen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A301 yrkande 2 och med
avslag på motion 2000/01:A278 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Förenklingar av programstrukturen (mom. 14)

Margareta Andersson (c), Maria Larsson (kd), Elver Jonsson (fp) och Mag-
nus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Utskottet har vid flera" och
slutar med "(prop. yrk. 2-4)" bort ha följande lydelse:

I dag finns det uppemot ett trettiotal olika arbetsmarknadspolitiska
program och insatser. För vart och ett av dessa finns ett regelverk. För
att kunna frigöra resurser från arbetsgivare, arbetssökande och arbets-
förmedlingar krävs att regelsystemen runt programmen förenklas och att
dessa blir färre till antalet. Vissa förändringar i denna riktning har
genomförts men utskottet anser att de är otillräckliga.

Utskottet ser positivt på det förslag som tidigare presenterats av AMS
och som innebär att det blir tre former av arbetsmarknadspolitiska pro-
gram: aktivitetsstöd, anställningsstöd samt projektstöd. Detta skulle
leda till mindre detaljreglering och administration samt göra det lättare
för arbetsförmedlare och arbetssökande att överblicka regelverket.

Vad som anförts med anledning av motion A278 yrkande 8 (kd) bör enligt
utskottet ges regeringen till känna. Motion A301 yrkande 2 (m) avstyrks i
den mån den inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande förenklingar av programstrukturen

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A278 yrkande 8 och med
avslag på motion 2000/01:A301 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. Anställningsstöd (mom. 17)

Margareta Andersson (c), Maria Larsson (kd), Elver Jonsson (fp) och Mag-
nus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Utskottet övergår nu" och slu-
tar med "yrkande 57 (kd)" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade våren 1999 på förslag av regeringen att införa ett
förstärkt anställningsstöd fr.o.m. den 1 oktober 1999. Detta innebar att
arbetsgivare som anställer personer som har varit inskrivna mer än tre år
vid arbetsförmedlingen skulle få en skattereduktion. Stödet uppgår till
75 % av lönekostnaden under de första 6 månaderna och därefter till 25 %
av lönekostnaden i ytterligare 18 månader. Utskottet kan konstatera att
regeringen, innan åtgärden hade trätt i kraft, i budgetpropositionen
föreslog att stödet skulle omfatta alla som varit inskrivna i mer än två
år. De nya reglerna skulle gälla fr.o.m. den 1 januari 2000. Dessa för-
ändringar hann bara vara i kraft i fyra månader innan regeringen på nytt
föreslog ytterligare en förändring vad gäller anställningsstöden, dvs.
införande av ett nytt anställningsstöd benämnt särskilt anställningsstöd
som riktar sig till personer över 57 år. Efter det att regeringen ännu en
gång kommit med förslag om förändringar av anställningsstödet i 2000 års
vårbudget infördes ett utökat särskilt anställningsstöd som gäller för
personer som varit arbetslösa i mer än fyra år. Särskilda regler för
storleken på subventionerna gäller för denna grupp. Således har anställ-
ningsstödet ändrats fyra gånger på ett år.

Enligt utskottets mening kan åtgärder som innebär sänkta arbetskrafts-
kostnader leda till att särskilt utsatta grupper får möjlighet att komma
in på den reguljära arbetsmarknaden. Men det är viktigt att en åtgärd får
verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförändringar. Regeringen
har vid flera tillfällen talat om regelförenklingar kring de arbetsmark-
nadspolitiska programmen. De förändringar som har genomförts avseende
anställningsstödet har tvärtom ökat byråkratin och svårigheterna att
överblicka innehållet i de olika anställningsstöden. Vidare innebär det
särskilda anställningsstödet och det utökade särskilda anställningsstödet
att subventionerna sammantaget blir för höga med hänsyn till den tid
under vilken de kan uppbäras. Det finns följaktligen en risk för att
subventioner på en sådan nivå skapar en osund konkurrens. Det är därför
viktigt att följa upp hur anställningsstödet används så att det inte
skapar undanträngningseffekter av olika slag.

Utskottet anser att individuella handlingsplaner, ett personligt stöd
till den långtidsarbetslöse, ökade krav på att den arbetssökande skall
vara aktiv samt det nuvarande förstärkta anställningsstödet borde vara
tillräckliga arbetsmarknadspolitiska instrument tillsammans med de övriga
åtgärder som finns. Utskottet vill därutöver framhålla behovet av andra
mer generella åtgärder som kan skapa fler arbeten.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motionerna A263 yrkande
16 (fp), A278 yrkande 5 (kd) och Sk323 yrkande 57 (kd).

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande anställningsstöd

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A263 yrkande 16,
2000/01:A278 yrkande 5 och 2000/01:Sk323 yrkande 57 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Konkurrenssituationen vid stöd till start av näringsverksamhet
(mom. 18)

Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria Larsson (kd), Christel Ander-
berg (m), Henrik Westman (m) och Magnus Jacobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Vad sedan gäller" och slutar
med "yrkande 12 (kd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i likhet med Kristdemokraterna i motion A278 konstatera att
starta-eget-bidrag har visat sig vara ett förhållandevis effektivt ar-
betsmarknadspolitiskt medel. Många som annars skulle ha varit arbetslösa
har genom bidraget getts möjlighet att pröva de företags- eller affärsi-
déer som de kan ha haft under lång tid. De uppföljningar som gjorts av
starta-eget-bidraget har också visat att ett stort antal av dem som star-
tat verksamhet med hjälp av bidraget fortsätter som företagare under en
längre tid.

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten skall, som framgår av 4 § i
förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
utformas så att den inte snedvrider konkurrensen. AMS allmänna råd för
tillämpningen av förordningen hänvisar också till nämnda bestämmelse.
Utskottet vill dock peka på vad Riksdagens revisorer anfört om risken för
att starta-eget-bidrag kan bidra till att tränga undan reguljära arbets-
tillfällen och särskilt understryka att det måste stå helt klart för
myndigheterna när de beslutar om dessa bidrag att det inte handlar om
snedvridning av konkurrensen.

Med hänsyn till det anförda tillstyrks motion A278 yrkande 12 (kd).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande konkurrenssituationen vid stöd till start av näringsverk-
samhet

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A278 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Datortek (mom. 20)

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Utskottet övergår nu" och slu-
tar med "A278 yrkande 11 (kd)" bort ha följande lydelse:

Eftersom kvaliteten och effektiviteten i datortekverksamheten har ifråga-
satts på många håll anser utskottet att Statskontoret bör få i uppdrag
att genomföra en studie av datortekens verksamhet för att ta fram under-
lag för en bedömning av verksamhetens fortsatta inriktning. Utskottet
anser vidare att alla arbetslösa utan dataerfarenhet bör erbjudas utbild-
ning i grundläggande datakunskap som leder till att man tar ett datakör-
kort eftersom detta ger ökade möjligheter på arbetsmarknaden.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion A278
yrkande 11 (kd). Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande datortek

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A278 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Utvärdering av arbetspraktik och aktivitetsgaranti (mom. 21, motive-
ringen)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Ar-
betsmarknadspolitiska program som börjar med "Folkpartiet begär som" och
slutar med "yrkandena 14 och 15 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att politiken måste skapa så gynnsamma förutsättningar
som möjligt för alla. Alla människor måste få en möjlighet att växa.
Deras erfarenheter och kunskaper skall tas till vara. Tudelningen på
arbetsmarknaden är i dag smärtsamt tydlig liksom utanförskapet bland dem
som inte får chansen till ett meningsfullt arbete. Vi har tidigare mot-
satt oss införande av den arbetsmarknadspolitiska åtgärden aktivitetsga-
ranti. Följaktligen anser vi inte att den behöver utvärderas. Vi anser
inte att denna åtgärd ger några nya arbetstillfällen. I sammanhanget kan
de okonventionella metoder som prövats i danska Farum utgöra en inspira-
tionskälla. Utskottet avstyrker motion A263 yrkandena 14 och 15 (fp).

15. Utvärdering av arbetspraktik och aktivitetsgaranti (mom. 21)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "Folkpartiet begär som" och
slutar med "yrkandena 14 och 15 (fp)" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som stöder grundtanken bakom aktivitetsgarantin, ser dock att
vissa problem är förknippade med denna. Innehållet i programmet förefal-
ler oklart, förutom att det först och främst skall innefatta jobbsökarak-
tiviteter. Vidare är det oklart vilket inflytande deltagarna har över
verksamheten. Utskottet anser att programmet aktivitetsgaranti bör utvär-
deras efter det att det varit i gång en tid.

Utskottet har också en positiv grundinställning till programmet ar-
betspraktik som har funnits i två år. Enligt utskottets uppfattning bör
en utvärdering av programmet nu göras. Utskottet tillstyrker mot denna
bakgrund motion A263 yrkandena 14 och 15 (fp). Det anförda bör ges rege-
ringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande utvärdering av arbetspraktik och aktivitetsgaranti

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A263 yrkandena 14 och 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Åtgärder för unga arbetslösa kvinnor (mom. 22)

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.2 Arbets-
marknadspolitiska program som börjar med "När det gäller" och slutar med
"So457 yrkandena 3-4 (kd)" bort ha följande lydelse:

I fråga om kravet på särskilda åtgärder för unga arbetslösa kvinnor vill
utskottet framhålla att många ensamföräldrar befinner sig utanför den
ordinarie arbetsmarknaden. För många skapar långa perioder av sjukskriv-
ning respektive socialbidragsberoende och dålig utbildning en bristande
självkänsla, vilket i sin tur inte sällan leder till passivitet och ännu
sämre självförtroende. Utskottet anser det angeläget att underlätta en-
samstående föräldrars situation och då särskilt förhållandena för yngre
lågutbildade mödrar. Enligt utskottet bör utbildnings- och arbetsmark-
nadspolitiska insatser riktas mot denna grupp. Också förebyggande insat-
ser bör initieras i form av gruppverksamheter för unga, lågutbildade och
arbetslösa mödrar i syfte att återuppbygga självförtroendet och att utar-
beta individuella framtidsplaner där studie- och yrkesinriktning framgår.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motion So457
yrkandena 3 och 4 (kd). Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande åtgärder för unga arbetslösa kvinnor

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:So457 yrkandena 3 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Arbetsmarknadsverkets förvaltning m.m. (mom. 25)

Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria Larsson (kd), Christel Ander-
berg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman (m) och Magnus Jacobsson
(kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som börjar med
"Identiska yrkanden som" och slutar med "3 delvis (kd)" bort ha följande
lydelse:

Den viktigaste uppgiften för arbetsförmedlingen är den s.k. matchningen,
dvs. att förmedla arbete till arbetslösa och arbetskraft till arbetsgi-
varna på ett snabbt och rationellt sätt. Utskottet anser därför att det
är angeläget att det ljusare läge som för närvarande råder på arbetsmark-
naden utnyttjas till att få ut de mest svårförmedlade personerna på ar-
betsmarknaden. För att denna uppgift skall kunna fullgöras av förmedling-
arna krävs dock en tydlighet i ledningen på alla nivåer inom AMV:s orga-
nisation, allt från AMS centralt till ledningen för de lokala kontoren.
Ingen arbetslös skall kunna vara inskriven på arbetsförmedlingen utan att
hålla en mycket nära kontakt med den förmedlare som handlägger den ar-
betslöses ärende.

AMV har under flera år haft möjlighet att använda medel för tillfälliga
personalförstärkningar - detta till följd av den höga arbetslösheten.
Eftersom det i budgetpropositionen för år 2000 inte fanns något besked om
att dessa pengar skulle stå till förfogande även under 2001, startade AMV
ett omfattande förändringsarbete som både syftade till att minska perso-
nalstyrkan och till att förändra organisationen så att den bättre skulle
svara mot de behov som finns på dagens arbetsmarknad. Det påbörjade för-
ändringsarbetet var mycket långt framskridet när regeringen plötsligt
bestämde sig för att de extra medlen skulle finnas kvar under ytterligare
minst ett år. Detta medförde att förändringsarbetet upphörde, även de
åtgärder som måste anses som nödvändiga på sikt. Det är högst olyckligt
och kontraproduktivt när regeringen agerar så kortsiktigt.

Utskottet anser därför att det är mycket viktigt att det redan nu ges
tydliga signaler till AMV om att de extra medel som erhållits under de
senaste åren för tillfälliga personalförstärkningar kommer att avvecklas,
vilket kommer att ställa nya krav på AMV:s organisation. AMV kommer att
bli tvunget att krympa sin organisation och arbetet måste bli mer indivi-
dinriktat. Det som i fortsättningen skall prioriteras är kontakterna med
dem som söker arbete, vilket medför att de neddragningar som blir nödvän-
diga inom AMV främst skall ske på central och regional nivå. Motionerna
A263 yrkande 8 (fp) och A278 yrkande 3 delvis (kd) tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande Arbetsmarknadsverkets förvaltning m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A263 yrkande 8 och
2000/01:A278 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. Privata arbetsförmedlingar m.m. (mom. 26)

Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria Larsson (kd), Christel Ander-
berg (m), Elver Jonsson (fp), Henrik Westman (m) och Magnus Jacobsson
(kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som börjar med "Även de
frågor" och slutar med "3 delvis (kd)" bort ha följande lydelse:

Det finns anledning att betona att även andra metoder än de traditionella
bör användas i arbetsförmedlingsverksamheten. Mot bakgrund av att flera
privata jobbcenter etablerats och uppnått lyckade resultat anser utskot-
tet att AMV bör använda resurser för att stimulera egenföretagarverksam-
het inom denna sektor samt i ökad utsträckning använda bemanningsföretag.
Utskottet vill här särskilt uppmärksamma det avtal som AMV ingått med
några av landets ledande bemanningsföretag. Bland annat skall bemannings-
företaget Olsten, på uppdrag från AMS, under en 18-månadersperiod fungera
som arbetsförmedling i Södertälje för långtidsarbetslösa personer med
utländsk bakgrund, där målet är att minst hälften av 100 utvalda arbets-
lösa skall få ett arbete inom 6 månader.

Utskottet anser också att ett utnyttjande av privata alternativ avlastar
den statliga arbetsförmedlingen samtidigt som ökad konkurrens kan innebä-
ra förbättrad kvalitet och effektivitet samt utgöra ett intressant refe-
rensobjekt. Privata förmedlingar skall kunna konkurrera med offentliga
förmedlingar på likartade villkor. Utskottet anser också att det är nöd-
vändigt att antalet privata specialistförmedlingar ökar.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motionerna A263 yrkande
9 (fp) och A278 yrkande 3 delvis (kd).

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande privata arbetsförmedlingar m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A263 yrkande 9 och
2000/01:A278 yrkande 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Arbetsmarknadsverkets organisation (mom. 27)

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som börjar med
"Kristdemokraterna vill i" och slutar med "yrkande 7 (kd)" bort ha föl-
jande lydelse:

Arbetsmarknadsverket omsätter enorma summor och har en förvaltningsbudget
på 4 500 miljoner kronor. Under senare tid har det kommit tydliga indika-
tioner på problem med styrning, resultatuppföljning och kontroll av me-
delsanvändning inom verket. Flera olika utvärderingar har indikerat bety-
dande effektivitetsproblem, och det har inte varit möjligt att utvärdera
viktiga försöksverksamheter. Parallellt med dessa problem medför utveck-
lingen på arbetsmarknaden nya utmaningar för den traditionella arbets-
marknadspolitiken. Exempel på detta är möjligheterna att samverka med
privata bemanningsföretag och att lägga ut verksamhet på entreprenad.
Till detta kommer att organisatoriska förändringar måste genomföras när
medlen för personalförstärkningar vid arbetsförmedlingen trappas av.
Kristdemokraterna anser att det är fältarbetet på arbetsförmedlingarna
som skall prioriteras framöver.

Sammantaget anser utskottet att problemen kring ledning och styrning av
Arbetsmarknadsverket har en sådan omfattning att det är motiverat med en
genomgripande översyn av verkets organisation. En parlamentarisk utred-
ning bör därför skyndsamt tillsättas med uppgift att göra en grundlig
översyn av arbetsmarknadspolitiken och AMV samt att forma en arbetsmark-
nadspolitik och en organisation för verket som svarar mot behoven på
2000-talets arbetsmarknad. Motion A278 yrkande7 (kd) tillstyrks.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande Arbetsmarknadsverkets organisation

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A278 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Kvalitetskrav på arbetsmarknadsutbildningen m.m. (mom. 34)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader som börjar med
"Av AMS kvartalsrapport" och slutar med "bör därför avstyrkas" bort ha
följande lydelse:

Arbetsmarknadsutbildningen har visat sig vara en av de åtgärder som har
de största möjligheterna att leda till ett riktigt arbete. Utskottet
anser därför att arbetsmarknadsutbildningen skall vara en prioriterad
verksamhet.

Arbetsmarknadsutbildningen utmärktes under många år av utbildningar som i
alltför stor omfattning riktade in sig på gårdagens arbetsmarknad. Ut-
skottet kan dock notera att under de senaste åren har det skett en strä-
van mot att arbetsmarknadsutbildningen skall anpassas till den enskildes
behov och till de förutsättningar som gäller på den aktuella arbetsmark-
naden. Det är en klar förbättring. Det är dock viktigt att arbetsmark-
nadsutbildningen får fortsätta att utvecklas i takt med att arbetsmarkna-
den förändras. Parallellt med att arbetsmarknadsutbildningen anpassas
till de rådande förhållandena på arbetsmarknaden bör dessutom åtgärder
vidtas för att höja kvaliteten på insatserna och samtidigt minska voly-
men. Därutöver är det viktigt att den enskilde får ett större inflytande
över utbildningen. Ett led i denna strävan kan också vara att ge andra
huvudmän än Lernia AB vissa möjligheter att anordna arbetsmarknadsutbild-
ningar.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A263 yrkande 13
(fp).

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande kvalitetskrav på arbetsmarknadsutbildningen m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A263 yrkande 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Lärlingsutbildning (mom. 36, motiveringen)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Ansla-
get 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader som börjar
med "Som nämnts anser " och slutar med "yrkande 2 (kd)" bort ha följande
lydelse:

Bristen på kvalificerad arbetskraft är uppenbar inom många yrken och
branscher, och behovet av fler eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbild-
ningar är därför stort. Det går tyvärr lätt att konstatera att de sats-
ningar som i dag görs på yrkesutbildning inte är tillräckliga. För att
komma till rätta med dessa problem anser utskottet att det bl.a. bör
göras större satsningar på en modern lärlingsutbildning av hög kvalitet.

Redan i dag finns ett försöksprojekt med lärlingsutbildning. Utskottet
kan emellertid konstatera att denna verksamhet inte fungerar tillfreds-
ställande. Den brister bl.a. genom en alltför dålig kontakt mellan skolor
och företag, oklara regler och svårigheter att få företagen intresserade
av att ta emot lärlingar. Utbildningen är inte heller i tillräcklig ut-
sträckning förlagd till arbetslivet. Utskottet anser därför att en för-
längning av den nuvarande lärlingsutbildningen inte kommer att leda till
några förbättringar. Tiden får i stället anses mogen för att utforma en
ny modell för lärlingsutbildning, där de beskrivna problemen bemöts och
löses och där olika aktörer ges möjlighet att kreativt bidraga till nya
utbildningsformer.

Utgångspunkten för en ny lärlingsutbildning måste vara en mer likvärdig
ställning såväl mellan skola och företag som mellan teori och praktik.
Inte förrän dessa villkor är uppfyllda kan den nödvändiga samverkan och
integrationen mellan skola och företag utvecklas.

Kristdemokraterna föreslår i motion Ub323 att det bör införas en lär-
lingsutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet delar inte
denna ståndpunkt utan anser i stället att lärlingsutbildningen skall
rymmas inom skolans verksamhet. Huvudman för lärlingsutbildningen kan
t.ex. vara en kommunal eller fristående skola, en branschorganisation
eller ett utbildningsföretag. Utbildningen bör utformas lokalt, och varje
skola skall ges möjlighet att skapa sin egen profil i samverkan med det
lokala näringslivet. Utbildningen bör ge grundläggande gymnasiekompetens
i kärnämnen. För att lösa finansieringen av dessa utbildningar bör en
godkänd lärlingsutbildning ges offentligt stöd som följer eleven till
utbildningens huvudman.

Med hänsyn till det anförda avstyrks motion A278 yrkande 9 (kd) och Ub323
yrkande 2 (kd).

22. Lärlingsutbildning (mom. 36)

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader som börjar med
"Som nämnts anser" och slutar med "yrkande 2 (kd)" bort ha följande ly-
delse:

Utskottet delar Kristdemokraternas uppfattning i bl.a. motion A278 att
åtgärder måste vidtas för att sänka de trösklar som i dag finns för fram-
för allt ungdomar och som hindrar deras inträde på arbetsmarknaden. Gym-
nasieskolan har blivit alltmer anpassad för elever med teoretiska färdig-
heter. Detta har i sin tur lett till att många elever inte trivs i den
nuvarande gymnasieskolan. För att öka möjligheterna för den sistnämnda
gruppen att komma in på arbetsmarknaden behövs ett modernt och väl funge-
rande lärlingssystem såväl inom gymnasieskolan som inom arbetsmarknadspo-
litiken.

En fungerande lärlingsutbildning erbjuder ungdomar en mer praktisk ut-
bildningsväg och tidig kontakt med den lokala arbetsmarknaden. Det bör
därför inrättas ett nytt lärlingsprogram inom ramen för gymnasieskolan,
men i nära anslutning till det lokala näringslivet. Redan från första
utbildningsåret bör en stor del av utbildningen vara förlagd till ett
företag. För att på bästa sätt kunna matcha respektive individs önskemål
med vad som efterfrågas på marknaden bör individuella handlings- och
utvecklingsplaner utarbetas för den enskilde. Detta är ett viktigt in-
strument för att kunna möta den moderna arbetsmarknaden. Eftersom varje
insats skall utgå från individen bör det utformas ett flexibelt regelsys-
tem med få centrala regler. Beroende på yrkets karaktär och lärotid samt
andra önskemål om studier kan lärlingstiden variera i längd. Ett tak bör
dock sättas för utbildningstiden, förslagsvis tre år. Undantag bör emel-
lertid kunna göras när utbildningen utformas för att kvalificera till
högre studier. För de individer som inte kan delta inom ramen för den
verksamhet som bedrivs inom gymnasieskolan skall ett motsvarande lär-
lingsprogram finnas inom arbetsmarknadspolitiken. Även kommuner som sak-
nar egen gymnasieskola skall kunna arrangera lärlingsprogram genom att
köpa de teoretiska delarna av utbildningen av en annan kommun.

För både lärlingsutbildningen inom gymnasieskolan och arbetsmarknadspoli-
tiken bör en kvalitetssäkring göras. Ett lämpligt sätt är att avsluta
utbildningen med ett gesällprov/yrkesprov som utformas efter respektive
bransch önskemål.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motionerna A278 yrkande
9 (kd) och Ub323 yrkande 2 (kd).

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 2000/01:A278 yrkande 9 och
2000/01:Ub323 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

23. Bemötande av arbetshandikappade (mom. 42)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i 2.3 Anslaget 22:4
Särskilda insatser för arbetshandikappade som börjar med "Utskottet anser
liksom" och slutar med "2 avstyrks (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom Moderaterna i motion A304 framhålla att individer
med olika handikapp skall ges rimliga möjligheter till ett värdigt liv.
Alla människor skall också ha möjlighet att få uppleva arbetsgemenskap
och tillhörighet. Det är självklart att individer med olika funktionshin-
der har speciella behov och önskemål. Det ankommer därför på samhället
att skapa förutsättningar som ser till den enskildes behov i stället för
att utforma kollektiva system.

Utskottet ställer sig också bakom vad som i motionen anförs om att även
arbetshandikappade måste får rimliga möjligheter till valfrihet. Det är
en självklarhet att personer med funktionshinder skall ha rätt till ett
liv i värdighet och att de skall respekteras av staten. Det är av avgö-
rande betydelse att de funktionshindrades integritet inte kränks i sam-
band med att frågor om stöd till dem behandlas. Utskottet tvingas tyvärr
konstatera att nuvarande system inte uppfyller dessa grundläggande krav.
Motion A304 yrkandena 1 och 2 (m) tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande bemötande av arbetshandikappade

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A304 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Samhalls målgrupper m.m. (mom. 47)

Margareta Andersson (c), Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Maria
Larsson (kd), Christel Anderberg (m), Henrik Westman (m) och Magnus Ja-
cobsson (kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i 2.3 Anslaget 22:10
Bidrag till Samhall AB som börjar med "Som regeringen konstaterar" och
slutar med "och 2 (kd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis påminna om att samhället har det yttersta
ansvaret för att alla människor behandlas lika oberoende av eventuella
funktionshinder. Bland annat Samhall startades en gång för att ge männi-
skor med olika grad av funktionshinder en verklig möjlighet att delta i
arbetslivet. Det bör även här framhållas att det vid sidan av Samhall
finns en rad andra insatser för arbetshandikappade som bör bibehållas och
utvecklas så att fler funktionshindrade får möjlighet att komma in i det
ordinarie arbetslivet.

Samhall, som i dag är ett av staten helägt aktiebolag, har till uppgift
att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshan-
dikapp.

För Samhalls verksamhet har staten därför ställt upp fyra likvärdiga mål:

antalet arbetstillfällen för personer med arbetshandikapp

andelen rekryteringar från grupper med svårare handikapp

antalet arbetshandikappade som lämnar Samhall för andra arbetsgivare,

ekonomiskt resultat mätt i behovet av statlig ersättning för Samhalls
merkostnader jämfört med andra företag.

Ersättningen för merkostnader avser kostnader som Samhall har jämfört med
andra företag för t.ex. anpassning av arbetsplatserna, lägre arbetstakt
och även geografisk spridning av verksamhet.

De olika målen skall vara likvärdiga, dvs. inget av dem skall ha företrä-
de framför något av de andra. Utskottet finner det emellertid ogenomför-
bart att, som motionärerna i motion A247 pekar på, uppfylla målen om en
hög volym arbetstimmar, en hög andel rekrytering av arbetshandikappade
och att förmå så många som möjligt av dem med förbättrad arbetskapacitet
att lämna Samhall samtidigt som Samhalls företagsekonomiska resultat
skall maximeras.

Utskottet vill här särskilt framhålla betydelsen av att Samhall inte
bedriver sin verksamhet så att den på ett otillbörligt sätt konkurrerar
med privata, vinstdrivande företag. Ett sådant uppträdande ger bara upp-
hov till onödiga konflikter. Att undvika snedvridningar av konkurrensen
är särskilt viktigt i samband med lågkonjunkturer och då Samhall går in i
nya branscher och verksamhetsområden. Som exempel på ett sådant agerande
är de etableringar som Samhall har gjort under senare år på redan befint-
liga marknader inom tjänstesektorn.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A247 yrkande 1
(m, kd, c, fp). Motion A248 yrkandena 1 och 2 (kd) avstyrks i den mån den
inte kan anses tillgodosedd med vad utskottet anfört. Motionerna A228 (s)
och A247 yrkande 2 avstyrks (m, kd, c, fp).

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande Samhalls målgrupper m.m.

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A247 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 2000/01:A228, 2000/01:A247 yrkande 2 samt
2000/01:A248 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

25. Samhalls regionala ansvar (mom. 48)

Hans Andersson och Carlinge Wisberg (båda v) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:10 Bidrag till Samhall AB som börjar med "Vänsterpartiet tar i" och
slutar med "2 (v) avstyrks" bort ha följande lydelse:

En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge alla människor oavsett
handikapp en möjlighet att delta i arbetslivet. Att ha ett arbete handlar
inte bara om försörjning utan i minst lika hög grad om människovärde och
självkänsla. Arbete hjälper också till att göra människor delaktiga i
arbetslivets gemenskap. Som Vänsterpartiet anför i motion A220 har Sam-
hall i det sammanhanget en viktig uppgift att fylla genom att erbjuda
arbetshandikappade män och kvinnor arbete.

Om Samhall skall kunna ge de arbetshandikappade som är i behov av stöd
möjligheter till arbete är det viktigt att Samhalls strukturer inte
stänger ute grupper av arbetssökande. Samhall skall därför vara verksamt
i olika branscher över hela landet. Samhall skall också följa med nä-
ringslivets omvandling så att dess verksamhet och yrken finns i samhället
i övrigt. Det sistnämnda är nödvändigt om målet om s.k. övergångar skall
kunna uppnås, dvs. att anställda skall kunna få arbeten utanför Samhall.
För att övergångar skall vara möjliga och underlättas är det också vik-
tigt att Samhall är modernt och effektivt så att steget därifrån och till
annan verksamhet inte blir för stort.

Samhall har till uppgift att erbjuda arbetshandikappade arbete över hela
landet. Olika delar av Sverige har emellertid olika näringsstrukturer. En
förändring av branschinriktningen kan därför få regionalpolitiska konsek-
venser. Utskottet uttalade i betänkande 1996/97:AU1 att Samhall, om det
är möjligt, skall ta regionalpolitiska hänsyn i samband med omstrukture-
ringar och undvika att lägga ned verksamhet på orter med svag arbetsmark-
nad.

Som framhålls i motionen uppnår vissa delar av landet de av regering och
riksdag uppsatta sysselsättnings- och arbetslöshetsmålen medan andra
delar av landet fortfarande har stora problem. Utskottet vill här också
påminna om vad som anförts ovan i avsnitt 1.4 om att det är ett växande
problem med de regionala skillnader i tillväxt m.m. som råder på arbets-
marknaden. Dessa problem tenderar dessutom i allmänhet att vara än mer
påtagliga för personer med olika former av arbetshandikapp. Det är såle-
des av stor betydelse att arbetstillfällen för funktionshindrade kan
utgöra ett inslag i den lokala arbetsmarknaden. För utsatta orter och
regioner med svag arbetsmarknad finns det ett särskilt regionalpolitiskt
samhällsintresse att tillgodose.

Bland de arbetshandikappade finns det en stor grupp som i dag tvingas att
vara utan arbete under lång tid. Utskottet vill därför särskilt framhålla
betydelsen av insatser för att bryta arbetslösheten för denna grupp. För
att Samhall skall kunna bidra på ett reellt sätt för dessa individer är
det viktigt att hänsyn tas till de regionala skillnader som finns i lan-
det. Utskottet anser därför i likhet med Vänsterpartiet att om alla ar-
betshandikappade över hela landet skall tillförsäkras rimliga möjligheter
till anställning i Samhall, bör sysselsättningsmålet för verksamheten
brytas ned på regional nivå.

Som underlag för en sådan omformulering av sysselsättningsmålet bör som
anförs i motionen regeringen låta utarbeta en rapport om hur de synpunk-
ter som riksdagen lämnade i betänkande 1996/97:AU1 med anknytning till de
regionalpolitiska frågorna har fullföljts.

Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda motion A220 yrkandena 1
och 2 (v).

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande Samhalls regionala ansvar

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A220 yrkandena 1 och 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Ändringar i Samhalls bolagsordning (mom. 49)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:10 Bidrag till Samhall AB som börjar med "Utskottet övergår härefter"
och slutar med "yrkande 12 (m)" bort ha följande lydelse:

Samhalls uppdrag skall i huvudsak bestå av att se till att de mest utsat-
ta individerna, med de svåraste funktionshindren, är de som kommer i
fråga för anställning. Den verksamhet som Samhall bedriver får inte hel-
ler vara sådan att den konkurrerar med privat näringsverksamhet.

Regeringen har i propositionen föreslagit att riksdagen skall ändra Sam-
halls bolagsordning så att det tydligare av beskrivningen av Samhalls
syfte framgår att bolaget skall producera efterfrågade tjänster och däri-
genom kunna skapa meningsfulla och utvecklande arbeten för personer med
arbetshandikapp. Regeringen vill dessutom att riksdagen skall låta rege-
ringen, utan riksdagens hörande, i fortsättningen godkänna vilka bran-
scher som Samhall skall verka inom.

Riksrevisionsverket (RRV) har i en aktuell rapport påvisat att Samhalls
verksamhet redan i dag är mer inriktad på en kostnadseffektiv produktion
än på att ta hänsyn till de arbetshandikappades behov och förutsättning-
ar. Utskottet noterar också att regeringen fullständigt har struntat i
RRV:s synpunkter. Som utskottet konstaterat ovan skall Samhall i första
hand ha som uppgift att ge de mest utsatta personerna med de svåraste
arbetshandikappen sysselsättning. Utskottet motsätter sig därför de av
regeringen föreslagna förändringarna av Samhalls bolagsordning. Motion
A301 yrkande 12 (m) tillstyrks därför.

Propositionens yrkande 14 och motion A278 yrkande 17 (kd) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande ändringar i Samhalls bolagsordning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A301 yrkande 12 avslår dels
propositionens yrkande 14, dels motion 2000/01:A278 yrkande 17,

27. Ändringar i Samhalls bolagsordning (mom. 49)

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:10 Bidrag till Samhall AB som börjar med "Utskottet övergår härefter"
och slutar med "yrkande 12 (m)" bort ha följande lydelse:

Samhall har sedan verksamheten startade 1980 genomgått stora förändring-
ar. Under senare år har kritik riktats mot att affärsmässigheten i bola-
get dominerat för mycket och mot att rekryteringen från de prioriterade
grupperna minskat. Andelen övergångar från Samhall till ordinarie arbeten
har också minskat, detta trots den goda konjunktur på arbetsmarknaden som
har rått. Dilemmat för ett företag som Samhall är att skapa en balans
mellan det sociala uppdraget och att driva verksamheten så effektivt som
möjligt. Utskottet anser dock att regeringen bör överväga att minska
Samhalls volym och i stället lägga ökad vikt vid lönebidraget som instru-
ment för att hjälpa de arbetshandikappade, inte minst när arbetsmark-
nadsläget är bättre.

Regeringen föreslår att riksdagen skall ändra i Samhalls bolagsordning,
så att det blir möjligt för regeringen att utan riksdagens godkännande
avgöra vilka branscher som bolaget skall verka inom.

I förra årets budgetbetänkande (1999/2000:AU1) anförde arbetsmarknadsut-
skottet, efter det att regeringen väckt frågan om förändringar i Samhalls
bolagsordning, att sådana ändringar som gäller mer grundläggande frågor
även fortsättningsvis bör underställas riksdagen. Det gäller t.ex. frågor
om att ange syftet med bolagets verksamhet inklusive frågan om, och i så
fall i vilken utsträckning, verksamheten skall få drivas i vinstsyfte och
om aktierna i bolaget skall kunna medföra rätt till utdelning. Utskottet
anförde vidare att också ändringar av föremålet för verksamheten framde-
les borde underställas riksdagen, då det föreligger ett nära samband
mellan å ena sidan verksamhetsidén och å andra sidan statens medelstill-
delning för verksamheten och villkoren för denna. Detta motiverade enligt
utskottets uppfattning att riksdagen behåller sitt inflytande över den
aktuella regleringen i bolagsordningen parallellt med den möjlighet som
riksdagen har att knyta anslagsvillkor till medelstilldelningen.

Utskottet vidhåller att alla ändringar av bolagsordningen bör understäl-
las riksdagen. Däremot kan bolagsordningen formuleras så att regeringen
ges ett mandat att avgöra vilka branscher som bolaget skall verka inom.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla att det finns anledning
till en bredare utvärdering av Samhalls inriktning och uppdrag, däribland
bolagsordningen, enligt vad som ovan anförts.

Med hänsyn till det anförda tillstyrks motion A278 yrkande 17 (kd).
Propositionens yrkande 14 och motion A301 yrkande 12 (m) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande ändringar i Samhalls bolagsordning

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A278 yrkande 17 och propo-
sitionens yrkande 14 samt med avslag på motion 2000/01:A301 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Privatisering av Lernia AB (mom. 51)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:13 Lernia AB som börjar med "När det gäller" och slutar med "A301
yrkande 8 (m)" bort ha följande lydelse:

Lernias verksamhet motiverar inte något statligt ägande. Det statliga
ägandet av Lernia AB kan innebära att andra utbildningsföretag inte ges
möjlighet att konkurrera om arbetsmarknadspolitiska utbildningar på samma
villkor som Lernia AB.

Utskottet anser att Lernia AB bör privatiseras. Därmed tillstyrker ut-
skottet motion A301 yrkande 8 (m), vilket bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande privatisering av Lernia AB

att riksdagen med anledning av motion 2000/01:A301 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Anslag på utgiftsområde 13 för 2001 (mom. 55)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som börjar med
"Utskottet biträder regeringens" och slutar med "yrkande 22 (fp)" bort ha
följande lydelse:

Arbetsförmedlingarnas absolut viktigaste uppgift är den s.k. matchningen,
dvs. att på ett snabbt och rationellt sätt förmedla arbete till arbetslö-
sa och arbetskraft till arbetsgivarna. Utskottet anser därför att det
behövs en renodling av Arbetsmarknadsverkets verksamhet i riktning mot
lokal platsförmedling. Parallellt med det bör en förskjutning ske så att
den lokala arbetsförmedlingen får mer makt i förhållande till AMS.

Det har närmast blivit en tradition att arbetsförmedlingarna på förslag
av regeringen får resurser för tillfälliga personalförstärkningar. För år
2001 har återigen 700 miljoner kronor föreslagits för detta ändamål.
Liksom för tidigare år finns anledning att peka på att inga ordentliga
analyser har gjorts av hur dessa medel används. Utskottet delar Folkpar-
tiets uppfattning att det är angeläget att byråkratin inom Arbetsmark-
nadsverket minskar, varför några medel inte bör anslås för tillfälliga
personalförstärkningar år 2001. Utskottet anser dock i likhet med Folk-
partiet att 100 miljoner kronor bör avsättas speciellt för arbetet med
integrering av personer med utländsk bakgrund. Det finns därvid skäl att
understryka att arbetslösa invandrare, i mycket större utsträckning än
vad som är fallet i dag, bör få tillgång till resurser för att själva
kunna planera och genomföra egna aktivitetsprogram och projekt som syftar
till att öppna vägen för dem in i arbetslivet.

Det är också viktigt att den statliga arbetsförmedlingens roll i det nya
informationssamhället ses över. En majoritet av de arbetssökande finner i
dag sina arbeten genom Internet eller telefonservice. Därför måste ar-
betsförmedlingens organisation förnyas så att den passar in i ett modernt
och flexibelt informationssamhälle.

Det anförda innebär att motionerna A263 yrkande 27 delvis och motion
Fi211 yrkande 17 delvis tillstyrks. Det innebär också att propositionen i
motsvarande del och motionerna A301 yrkande 3, A306 delvis och A278 yr-
kande 32 delvis avstyrks av utskottet.

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet 2.3 Anslaget 22:2 Bi-
drag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som börjar med
"Under sommaren 2000" och slutar med "yrkande 17 delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad Folkpartiet utvecklar i motion A263, som
i denna del hänvisar till motion A2, att arbetslöshetsförsäkringen skall
utformas som en omställningsförsäkring som innebär att en tidsbegränsad
ersättning lämnas till alla som kvalificerat sig. Ersättningen skall
baseras på det inkomstbortfall som individen drabbas av och inledningsvis
motsvara 80 % av bortfallet, för att sedan successivt trappas ned. Den
övre gränsen för inkomster som berättigar till ersättning för inkomst-
bortfall bör vara densamma som för övriga socialförsäkringar. Den inkom-
strelaterade ersättningen bör vara tidsbegränsad. En väl fungerande ar-
betslöshetsförsäkring är, som Folkpartiet konstaterar, en frihetsfråga.

Med en försäkring som utformas i enlighet med det nyss anförda borde den
traditionella arbetsmarknadspolitiken kunna minskas i omfattning och
ersättas av generellt sett bättre villkor för företagandet. Utskottet
anser också att en företagarpolitik som utformas på det sätt som Folkpar-
tiet förespråkar kommer att leda till en minskad arbetslöshet, vilket
också minskar behovet av arbetsmarknadspolitiska program.

Utskottet ansluter sig därför till Folkpartiets uppfattning att anslaget
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd på detta sätt
kan minskas med 4,4 miljarder kronor i förhållande till regeringens för-
slag. Därmed tillstyrks motionerna A263 yrkande 27 delvis och Fi211 yr-
kande 17 delvis. Propositionen i motsvarande del och motionerna A301
yrkande 4 (m), A278 yrkande 32 delvis (kd) och A306 delvis (c) avstyrks.

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader som börjar med "Utskottet
övergår nu" och slutar med "17 delvis (fp)" bort ha följande lydelse:

Eftersom arbetsmarknadsutbildningen har visat sig vara den åtgärd som har
störst möjlighet att leda till ett riktigt arbete bör den prioriteras.
Utskottet finner dock liksom Folkpartiet att arbetsmarknadsutbildningen
skall inriktas på mindre volym och på högre kvalitet än vad som är fallet
i dag. Arbetsmarknadsutbildningen bör också utformas så att den enskilde
får större möjligheter att påverka innehållet i och upplägget av utbild-
ningen. För att ge individen fler och olika alternativ bör dessutom andra
aktörer än AMU-gruppen AB (Lernia AB) tillåtas anordna utbildningar.

Med hänvisning till det anförda, och med hänsyn till de effekter som en
företagspolitik i enlighet med vad Folkpartiet förespråkar får, anser
utskottet att behovet av arbetsmarknadspolitiska program minskar. Härige-
nom kan också, som Folkpartiet föreslagit, anslaget 22:3 minskas med 1
490 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta innebär
att motionerna A263 yrkande 27 delvis (fp) och Fi211 yrkande 17 delvis
(fp) tillstyrks samt att propositionen i motsvarande del och motionerna
A278 yrkande 32 delvis (kd), A301 yrkande 5 delvis (m) och A306 delvis
(c) avstyrks av utskottet.

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget
22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade som börjar med "I flera
motioner" och slutar med "yrkande 16 (fp)" bort ha följande lydelse:

De insatser som staten gör för att stärka de arbetshandikappades ställ-
ning på arbetsmarknaden är av mycket stor betydelse och bör alltid prio-
riteras. Möjligheten att få utföra ett arbete som är efterfrågat innebär
att livskvaliteten för den enskilde individen ökar oerhört. De arbetshan-
dikappade har dessvärre, oavsett konjunkturläge, en svår situation på
arbetsmarknaden. Utskottet instämmer därför i Folkpartiets ståndpunkt att
arbetslinjen måste gälla även för personer med handikapp. Anställningar
med lönebidrag är en lösning som är bra för många arbetshandikappade då
de kommer in på den ordinarie arbetsmarknaden. Lönebidraget är dessutom
billigare än både a-kassa och förtidspensionering som alternativa lös-
ningar.

Utskottet vill här också framhålla att lönebidragsanställningar i största
möjliga utsträckning skall vara en åtgärd enbart för arbetshandikappade
och inte för andra grupper. I det goda konjunkturläge som nu råder måste
därför lönebidragsanställningar renodlas så att bara arbetshandikappade
kommer i fråga för sådana anställningar.

Lönebidragets tak är sedan många år oförändrat, vilket har lett till att
det blivit svårare för personer med funktionshinder som har kvalificerade
utbildningar att få lämpliga arbeten. Utskottet instämmer därför med
Folkpartiet i att den högsta nivån på lönebidraget bör höjas.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion A263 yrkande 22
(fp) medan motionerna A204 yrkande 1 (m), A236 (s), A248 yrkande 3 (kd),
A260 (fp), A311(s) och So538 yrkande 16 (fp) avstyrks i den mån de inte
kan anses tillgodosedda med vad utskottet har anfört.

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget 22:4 Sär-
skilda insatser för arbetshandikappade som börjar med "När det gäller"
och slutar med "yrkande 17 delvis" bort ha följande lydelse:

Oavsett konjunkturläge har de arbetshandikappade en svår situation på
arbetsmarknaden. Att få utföra ett efterfrågat arbete ökar livskvaliteten
på ett mycket påtagligt sätt. De statliga insatserna för att stärka de
arbetshandikappades ställning på arbetsmarknaden är därför oerhört vikti-
ga och bör alltid prioriteras. Utskottet instämmer således med Folkparti-
et att arbetslinjen måste gälla för personer med handikapp. För att ar-
betslinjen skall bli reell är det viktigt att de arbetshandikappade får
det stöd som de behöver. Några nedskärningar för denna grupp kan inte
accepteras.

Utskottet delar också Folkpartiets uppfattning att lönebidragsanställ-
ningar är en bra lösning för många arbetshandikappade. Lönebidrag är
dessutom billigare än både a-kassa och förtidspensionering som alternati-
va lösningar.

Utskottet anser därför liksom Folkpartiet att anslaget 22:4 bör öka med
120 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utskottet
tillstyrker därmed motionerna A263 yrkande 27 delvis (fp) och Fi211 yr-
kande 17 delvis (fp). Ställningstagandet innebär att propositionen av-
styrks i motsvarande del liksom motionerna A278 yrkande 32 delvis (kd)
och A306 delvis (c).

dels att utskottets ställningstagande i avsnitt 2.3 Anslaget 22:10 Bidrag
till Samhall AB som börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och
slutar med "på utgiftsområde 13" bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan i anslutning till anslaget 22:4 har de arbets-
handikappade alltid en svår situation på arbetsmarknaden oavsett konjunk-
turen. Undersökningar visar också att både lönebidragsanställningar och
anställningar vid Samhall är mycket billiga om man jämför dem med a-kassa
eller förtidspensionering som annars står till buds för de arbetshandi-
kappade. Utskottet anser i likhet med Folkpartiet att insatserna för att
stärka deras ställning alltid bör vara prioriterade, varför anslaget till
Samhall bör förstärkas i enlighet med partiets förslag, dvs. med 50 mil-
joner kronor jämfört med propositionen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vikten av att samtliga de mål
som statsmakterna har förklarat skall gälla för Samhalls verksamhet upp-
fylls. Detta gäller såväl de sociala målen om vilka som skall erbjudas
anställning m.m. som de affärsmässiga målen. Vad avser de affärsmässiga
delarna av Samhalls verksamhet vill utskottet särskilt påminna om att
verksamhet inte får leda till att andra företag utsätts för otillbörlig
konkurrens.

Det anförda innebär att motionerna A263 yrkande 27 delvis (fp) och Fi211
yrkande 17 delvis (fp) tillstyrks. Det innebär också att propositionen i
motsvarande del och motionerna A306 delvis (c) och A278 yrkande 32 delvis
(kd) avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande lydelse:

55. beträffande anslag på utgiftsområde 13 för 2001

att riksdagen

a)-i) = utskottet,

j) med bifall till motionerna 2000/01:A263 yrkande 27 och 2000/01:Fi211
yrkande 17 i motsvarande del och med anledning av propositionens yrkande
15 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad i enlighet med
vad som framgår av bilaga 1,

dels med anledning av motion 2000/01:A263 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om högsta nivån på lönebidraget
m.m., dels avslår övriga i bilaga 2 upptagna motionsyrkanden som avser
utgiftsområde 13,

30. Mål för politikområdet Arbetsliv (mom. 56)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 3.1 Arbetsliv-
spolitik som börjar med "Utskottet anser i" och slutar med "motion A307
(c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag till mål för
politikområdet Arbetslivspolitik utan anser att detta bör avslås av riks-
dagen. I stället förordar utskottet en lång rad politiska förändringar,
däribland reformering av skattesystemet, sänkta reservationslöner samt
åtgärder för att förbättra och decentralisera lönebildningen. I de refor-
mer som utskottet förespråkar ingår en rad förändringar av arbetsrätten
liksom möjligheter till betydligt flexiblare arbetstider än i dag.

Utskottet tillstyrker motion A301 yrkande 22 (m) och avstyrker regering-
ens förslag till mål för politikområdet Arbetslivspolitik (prop. yrk. 1).

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande lydelse:

56. beträffande mål för politikområdet Arbetsliv

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:A301 yrkande 22 avslår pro-
positionens yrkande 1,

31. Mål för politikområdet Jämställdhetspolitik (mom. 57)

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 3.2 Jämställd-
hetspolitik som börjar med "I sitt yttrande" och slutar med "motion A301
yrkande 23 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ställa sig bakom regeringens förslag till mål för
politikområdet Jämställdhetspolitik utan anser att detta bör avslås av
riksdagen. I stället förordar utskottet en inriktning på jämställdhetspo-
litiken som innebär att den bidrar till att självständiga kvinnor och män
kan forma sin tillvaro enligt egna önskemål och behov. I sammanhanget har
familjepolitik och skattepolitik stor betydelse liksom ett avskaffande av
den offentliga sektorns monopol inom många kvinnodominerade yrken.

Utskottet tillstyrker motion A301 yrkande 23 (m) och avstyrker regering-
ens förslag till mål för politikområdet Jämställdhetspolitik (prop. yrk.
2).

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande lydelse:

57. beträffande mål för politikområdet Jämställdhetspolitik

att riksdagen med bifall till motion 2000/01:A301 yrkande 23 avslår pro-
positionens yrkande 2,

32. Anslag på utgiftsområde 14 för 2001 (mom. 58)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnitt 3.1 Anslaget
23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. som börjar med "Utskottet som
biträder" och slutar med "på utgiftsområde 14" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom Folkpartiet att anslaget bör bestämmas till ett
belopp som är 25 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
Detta innebär att motion Fi211 yrkande 17 delvis tillstyrks samt att
propositionen i motsvarande del och motionerna A278 yrkande 32 delvis och
A301 yrkande 15 avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse:

58. beträffande anslag på utgiftsområde 14 för 2001

att riksdagen

a) = utskottet

b) med bifall till motion 2000/01:Fi211 yrkande 17 i motsvarande del och
med anledning av propositionens yrkande 4 anvisar anslagen under utgifts-
område 14 Arbetsliv i enlighet med vad som framgår av bilaga 1,

c) avslår övriga i bilaga 2 upptagna motionsyrkanden som avser utgiftsom-
råde 14.

Särskilda yttranden

Anställningsstöd

Mikael Odenberg (m), Kent Olsson (m), Patrik Norinder (m) och Christel
Anderberg (m) anför:

Moderaterna har i samband med införandet av de olika anställningsstöden
pekat på att bestämmelserna varit oklara i flera avseenden. Bland annat
har det inte gått att se vilka regler som skall gälla avseende anställ-
ningsformer eller vilken ersättning som den enskilde skall erhålla. Även
i övrigt anser vi att det är anmärkningsvärt hur utformningen av de olika
anställningsstöden har hanterats. Under cirka ett år har det vid fyra
skilda tillfällen lämnats olika förslag till innehåll och finansiering av
anställningsstöden. Inte vid något tillfälle har det skett en utvärdering
av de tidigare införda stödformerna.

Vi anser att det är bra att regeringen erkänner att det finns ett samband
mellan företagens höga kostnader för att anställa och det antal arbeten
som de kan erbjuda. Däremot kan vi inte se att de nuvarande anställnings-
stöden ger långtidsarbetslösa bättre förutsättningar för att ta de lediga
arbeten som erbjuds. De nuvarande stöden handlar i stället uteslutande om
att öka deras konkurrenskraft på arbetsmarknaden genom att göra dem
"billigare" att anställa. En sådan tillfällig rabatt för att anställa
vissa arbetslösa riskerar att permanenta förhållandena. I stället för att
ge incitament och möjligheter för den arbetssökande att bli mer
"konkurrenskraftig" slussas denne med stödåtgärder runt i ovisshet ännu
en tid. Till detta kommer att tidigare erfarenheter av subventionerade
anställningar inte är särskilt goda. Anställningsstöd får heller inte bli
en metod för kommunerna att närmast kostnadsfritt expandera den offentli-
ga sektorns verksamhet.

Vi avvisar inte kategoriskt olika former av skatterabatter i syfte att
minska anställningskostnaden. Däremot anser vi att det är nödvändigt att
sådana former av anställningsstöd är väl underbyggda och utformade så att
undanträngningseffekterna minimeras.

Situationen för dansare

Elver Jonsson (fp) anför:

Den svenska dansen förtjänar särskild uppmärksamhet. Dans är en konstart
som under senare år fått alltmer uppmärksamhet. Dansen är dessutom inter-
nationell till sin karaktär då den inte kräver några språkkunskaper. Den
svenska dansen håller hög kvalitet och har lyckats nå en ny ung publik.
En bidragande orsak till det ökande intresset för svensk dans har varit
inrättandet av danskonsulenter i länen runt om i Sverige. Att Dansens Hus
fått ökade anslag från såväl staten som Stockholms stad har även bidragit
till detta och har gett dansen den fasta scen den så väl behöver.

Dansare går i pension redan vid 41-44 års ålder. Det är därför viktigt
att deras situation särskilt uppmärksammas så att de får stöd för att
eventuellt kunna ha ett fortsatt yrkesliv. Sådant stöd och rådgivning
kräver särskild kompetens varför det bör inrättas ett rådgivningscenter
för dansares fortsatta yrkesliv.

Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 m.m.

Mikael Odenberg, Kent Olsson, Christel Anderberg och Henrik Westman (alla
m) anför:

Den 22 november 2000 beslöt riksdagens majoritet bestående av socialdemo-
krater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräk-
ning av statens inkomster avseende 2001. Samtidigt beslutades om prelimi-
nära utgiftstak för åren 2002 och 2003.

Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Våra
förslag syftar till att skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kultu-
rellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger
alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och människor
växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. Den socia-
la tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen får en
större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både till
mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda männi-
skorna får ett större inflytande över sina liv.

Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag
till omfattande skattesänkningar för alla, och då främst låg- och medel-
inkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av
gemensamma insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka
sin situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resur-
ser för att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma.

När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslutet den 22 november 2000
om ramar för de olika utgiftsområdena valt en annan inriktning av politi-
ken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom
utgiftsområdena 13 och 14.

Den allmänna inriktningen på politiken

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna
har avgivit en gemensam reservation om inriktningen av politiken, se
reservation 1. Därutöver vill vi anföra följande:

I parti- och kommittémotioner förordar vi en ny inriktning på politiken i
Sverige. Vi vill skapa ett dynamiskt samhällsklimat som ger möjligheter
för alla att förverkliga sina ideal och livsdrömmar. Samhället måste
erbjuda så goda villkor som möjligt för den enskilda individens utveck-
ling samtidigt som den enskilde får ett större inflytande över sitt liv.

Grunden för detta läggs i skolan. En bra grundutbildning och samhälleliga
normer som belönar arbete och kunskap ger en bas för social och geogra-
fisk rörlighet. En miljö måste skapas som stimulerar företagande och
entreprenörskap. Så är det inte i dagens Sverige. Tudelningen av samhäl-
let, utanförskap och uppgivenhet måste brytas.

Sverige har världens högsta skattetryck. De höga skatterna utgör ett
hinder för utvecklingen av företag i Sverige. Ett lägre skattetryck skul-
le innebära att företag kunde växa och att fler företag skulle startas-
med fler anställningar och minskad arbetslöshet som resultat.

Men det måste också bli lättare för företag att etablera sig, växa och
utvecklas i Sverige. Alla hinder och regler som försvårar tillkomsten av
nya företag och arbeten måste bort. Det handlar bland annat om regler som
gör det krångligt att starta ny näringsverksamhet och att anställa nya
medarbetare. Kostnaden för att administrera skatte-, arbetsmarknads- och
miljöregler uppgår till 30 000 kronor per anställd och år i företag med
mellan 1 och 19 anställda. Antalet regler som berör företagande växer
också genom nya lagar och förordningar med en tillväxttakt på 5 till 6 %
per år. En så kallad solnedgångsparagraf bör införas. Det innebär att
alla regler kontinuerligt ses över och utmönstras om de inte har tilläm-
pats på fem år. Samtliga småföretagsdelegationens förslag till regel-
förenklingar bör genomföras.

Statlig kommersiell verksamhet utgör ett betydande problem för en fri och
rättvis företagskonkurrens. I statskontorets rapport "Staten som kommer-
siell aktör" framgår följande.

Hälften av alla myndigheter och statliga företag bedriver konkurrens-
utsatt verksamhet i påtaglig omfattning.

en fjärdedel av de statliga myndigheterna och bolagens verksamhet på
konkurrensutsatta områden har märkbar och negativ effekt på marknadens
funktionssätt.

Så här får det inte fortgå. Statlig verksamhet får inte konkurrera ut
privata företag.

För att få ett bättre företagsklimat behöver arbetsrättslagstiftningen
ses över. Den utgör ett hinder för nyanställning och expansion. På mor-
gondagens arbetsmarknad behövs det en mer individanpassad lagstiftning
som tar hänsyn inte till kollektivets önskemål i första hand, utan till
den enskilde individens och företagets önskemål. Givetvis skall detta
vara parat med ett grundläggande skydd för den enskilde.

En nödvändig åtgärd för att förbättra lönebildningen är att skapa en
rimligare balans mellan parterna på arbetsmarknaden. Sympatiåtgärder bör
förbjudas, liksom möjligheterna att försätta enmansföretag i blockad.

Arbetsmarknadspolitiken måste läggas om. Trots högkonjunktur står nära en
miljon människor utanför arbetsmarknaden. Detta visar på att den tradi-
tionella statliga arbetsmarknadspolitiken genom sin ineffektivitet kommit
till vägs ände. Målet för arbetsmarknadspolitiken måste vara att alla som
kan och vill arbeta också skall ges möjligheter till detta. Då måste
arbetsmarknadspolitiken effektiviseras och förändras. Fokus bör ligga på
vad den arbetslöse är bra på och vad hon eller han kan åstadkomma, i
stället för på konstlade kurser och program som alltför ofta inte leder
till något arbete. Det bör prövas om en arbetsgaranti skulle kunna stimu-
lera inblandade parter att effektivt ordna arbete åt de arbetslösa.

Arbetsmarknadsverket och AMS funger inte tillfredsställande. Ett flertal
utvärderingar har pekat på betydande problem vad gäller effektiviteten.
Den "reguljära" förmedlingsverksamheten bör kunna skötas av marknaden.
Det finns ingen anledning att staten sysslar med sådant som andra kan
göra bättre. Samhällets huvuduppgift måste vara att hjälpa dem som är
långtidsarbetslösa och dem som av olika skäl har en särskilt utsatt posi-
tion på arbetsmarknaden. Den offentliga arbetsförmedlingens roll och
verksamhetsområden behöver definieras tydligare.

Genom att tydliggöra samhällets ansvar bör också resurser kunna frigöras.
Det i sin tur kan leda till att fler får möjlighet att återinträda på
arbetsmarknaden och att detta återinträde sker snabbare.

Det finns slutligen skäl att även se över ansvarsfördelningen inom den
offentliga sektorn. I Sverige är arbetsmarknadspolitiken traditionellt
ett statligt åtagande. Samtidigt går det inte att blunda för de goda
resultat som man uppnått i till exempel Farum, när man valt att ta ett
mer handfast ansvar på lokal nivå.

Mot den här bakgrunden anser vi att man bör utreda förmedlingsverksamhe-
ten med avseende såväl på uppgiftsfördelningen mellan den offentliga
sektorn och privata aktörer, som på ansvarsfördelningen mellan staten och
olika organ på lokal nivå.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

En viktig del i reformerna på arbetsmarknadsområdet är införandet av en
allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Detta bör ske den 1
oktober 2001. Försäkringen skall omfatta alla arbetstagare som uppfyller
arbetsvillkoren. Den bör administreras av staten, inte av de fackliga
organisationerna, och skall ge alla som drabbas av arbetslöshet ett rim-
ligt ekonomiskt skydd. Genom vår utformning av arbetslöshetsförsäkringen
underlättas lönebildningen.

I och med att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring
skall den under en begränsad tid ge skydd mot inkomstbortfall och möjlig-
göra för den arbetslöse att söka nytt arbete eller förbättra sin kompe-
tens genom utbildning. Ersättningen bör begränsas i tiden och ersätt-
ningsnivån bestämmas till 75 %, liksom i övriga socialförsäkringssystem.
För att tydliggöra kopplingen mellan in- och utbetalningar i systemet bör
finansieringen i större utsträckning ske genom premier från den enskilde.
De högre premierna bör kompenseras genom sänkta skatter på arbete.

Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att lägga om den traditionella
ineffektiva arbetsmarknadspolitiken. Den tudelade arbetsmarknaden med
såväl brist på arbetskraft som ett stort antal långtidsarbetslösa motive-
rar förändringar. Resultaten måste stå i fokus liksom vad den arbetslöse
är bra på. Vi anser att att yrkes- och lärlingsutbildningen måste för-
bättras och kraftigt utökas. Många av de regelsystem som styr dagens
arbetsmarknad måste moderniseras. Lernia AB bör privatiseras.

Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Till följd av det förbättrade arbetsmarknadsläget de och reformer vi
förordar beträffande de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan för bud-
getåret 2001 anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
minskas med 100 miljoner kronor i förhållande till förslaget i budgetpro-
positionen.

Anslaget22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitstsstöd

Sammantaget medför arbetsmarknadsläget, en moderniserad arbetsmarknadspo-
litik och införandet av en ny arbetslöshetsförsäkring enligt vårt förslag
att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
kan reduceras med 1 943 miljoner kronor.

Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Ett genomförande av vår moderata politik leder vidare till att anslaget
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader kan skäras ned
med 864 miljoner kronor.

Anslaget 22:9 Bidrag till administration av icke anslutna

Vi anser att anslaget 22:9 Bidrag till administration av grundbelopp till
icke anslutna kan avvecklas.

Anslaget 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

Vi anser att anslaget 22:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalot-
ten bör avvecklas.

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Anslaget 23:1Arbetsmiljöverket

Till skillnad från regeringen ser vi ingen anledning att öka anslaget
23:1 Arbetsmiljöverket varför anslaget bör fastställas till 460,4 miljo-
ner kronor.

Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

Vi anser att det inte finns anledning att öka anslaget 23:2 Arbetslivsin-
stitutet, utan beräknar i stället en viss neddragning i förhållande till
regeringens förslag av detta. Besparingarna kan göras i takt med att
verksamheten effektiviseras. Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör där-
för fastställas till 303,6 miljoner kronor.

Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Vi anser att besparingar kan göras i takt med att verksamheten effektivi-
seras Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. bör därför fast-
ställas till 43,7 miljoner koronor.

Anslaget 23:4 Arbetsdomstolen

Vi moderater är principiella motståndare till specialdomstolar och parts-
sammansatta domstolar. Därför anser vi att Arbetsdomstolen bör läggas ned
och dess uppgifter överföras till det allmänna domstolsväsendet. Anslaget
23:4 bör därmed utgå.

Anslaget 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuelle lägg-
ning (HomO)

De fyra ombudsmän som har till uppgift att utöva tillsyn över diskrimine-
ring i arbetslivet bör slås ihop till en gemensam myndighet, Ombudsmannen
mot diskriminering, och ett nytt anslag bör skapas för ändamålet. Ansla-
get bör tillföras drygt 32 miljoner kronor för budgetåret 2001. Samtidigt
slopas anslagen 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Under andra utgifts-
områden upphör anslag för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering respek-
tive Handikappombudsmannen. Vidare innebär förslaget att Jämställdhets-
nämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs.

Anslaget23:9 Medlingsinstitutet

Eftersom vi moderater inte vill ha statlig lönepolitik anser vi att Med-
lingsinstitutets uppdrag bör begränsas. Detta får återverkningar på an-
slaget 23:9 som bör reduceras med 20 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.

Anslaget 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

De fyra ombudsmän som har till uppgift att utöva tillsyn över diskrimine-
ring i arbetslivet bör slås ihop till en gemensam myndighet, Ombudsmannen
mot diskriminering, och ett nytt anslag bör skapas för ändamålet. Ansla-
get bör tillföras drygt 32 miljoner kronor för budgetåret 2001. Samtidigt
slopas anslagen 23:8 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) och 24:1 Jämställdhetsombudsmannen. Under andra utgifts-
områden upphör anslag för Ombudsmannen mot etnisk diskriminering respek-
tive Handikappombudsmannen. Vidare innebär förslaget att Jämställdhets-
nämnden och Nämnden mot diskriminering sammanläggs.

Anslaget 24:2 Särskild Jämställdhetsåtgärder

Enligt vår uppfattning bör anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder
minskas med 6,8 miljoner kronor.

Anslagen 22:1-3, 22:9, 22:11, 1:3, 23:1-4, 23:8, 23:9, 24:1 och 24:2

Tusental kronor
Anslag
Utskottet
Moderaterna
Utgiftsområde 13 Arbetsmark-
nad

22:1 Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
4 458 277
-100 000
22:2 Bidrag till arbetslös-
hetsersättning och aktivi-
tetsstöd
38 962 000
-1 943 000
22:3 Köp av arbetsmarknads-
utbildning och övriga kost-
nader
5 761 086
-864 163
22:9 Bidrag till administra-
tion av grundbelopp till
icke anslutna
63 244
-63 244
22:11 Bidrag till Stiftelsen
Utbildning Nordkalotten
7 229
-7 229

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

1:3 Den nya ombudsmannen mot
diskriminering
-
+32 193
23:1 Arbetsmiljöverket
550 413
-90 000
23:2 Arbetslivsinstitutet
321 318
-17 672
23:3 Särskilda utbild-
ningsinsatser m.m.
46 000
-2 300
23:4 Arbetsdomstolen
18 158
-18 158
23:8 Ombudsmannen mot dis-
kriminering på grund av sex-
uell läggning (HomO)
3 816
-3 816
23:9 Medlingsinstitutet
45 207
-20 000
24:1 Jämställdhetsombudsman-
nen
18 942
-18 942
24:2 Särskilda jämställd-
hetsåtgärder
13 706
-6 853
Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 m.m.

Maria Larsson och Magnus Jacobsson (båda kd) anför:

Den 22 november 2000 beslöt en majoritet i riksdagen bestående av social-
demokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa ekonomiska
ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräk-
ning av statens inkomster för år 2001 i enlighet med förslagen i budget-
propositionen. Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak för åren
2002 och 2003.

Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av budgetpolitiken och den ekonomiska politiken. Den ekonomis-
ka politiken måste enligt vår mening föras i en riktning så att den ger
stabila och goda villkor för fler och växande företag. Att skapa nya
arbetstillfällen är den utan jämförelse viktigaste fördelningspolitiska
uppgiften. Den tillväxtpolitik som vi förespråkar påverkas av åtgärder på
många områden, däribland inom arbetsmarknadspolitiken. Där vill vi sär-
skilt betona arbetsmarknadens spelregler samt frågor som rör utbildning
och kompetens.

Eftersom en majoritet i riksdagen har förordat en annan inriktning av
politiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning
inom utgiftsområdena 13 och 14.

I detta yttrande redovisar vi huvuddragen i vår politik som rör utgifts-
område 13 Arbetsmarknad och utgiftsområde 14 Arbetsliv för budgetåret
2001.

Den allmänna inriktningen av politiken

Tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet har vi avgett
en gemensam reservation om inriktningen av politiken, se reservation 1,
Allmän inriktning av politiken. Tillsammans med företrädare för andra
partier eller på egen hand har vi också avgivit reservationer på ett
antal andra punkter. Därutöver vill vi anföra följande.

Vi kristdemokrater anser att detaljregleringen kring de arbetsmarknadspo-
litiska åtgärderna måste ersättas med mer generella och enkla system.
Ansvar och resurser måste flyttas till lägre nivåer. Arbetsmarknadsut-
bildningen måste knytas närmare det reguljära utbildningsväsendet och en
större del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utgöras av yrkesin-
riktade arbetsmarknadsutbildningar, däribland lärlingsutbildning. Sär-
skilda satsningar bör göras för att bryta den könssegregerade arbetsmark-
naden.

För att förbättra lönebildningen krävs en rad reformer när det gäller
arbetsrätten och arbetslöshetsförsäkringen. Vi förespråkar bättre samver-
kan mellan arbetsmarknadspolitik och socialpolitik under måttot "det
finns bruk för alla".

När det gäller EU-samarbetet betonar vi att regeringen bör utforma den
nationella handlingsplanen för sysselsättning i enlighet med EU:s syssel-
sättningsriktlinjer.

Utgiftsområde 13

Arbetsmarknadspolitiska program

I dag finns det ett trettiotal arbetsmarknadspolitiska program som vart
och ett har sitt eget regelverk. För att kunna frigöra resurser från både
arbetsgivare, arbetssökande och förmedlingar anser vi kristdemokrater att
regelsystemen runt de arbetsmarknadspolitiska programmen måste förenklas
och antalet åtgärder reduceras. En minskning av antalet programtyper
medför också att administrationen kan förenklas. Systemen måste även
anpassas till efterfrågan bland arbetsgivarna, och möjligheter måste
öppnas för att forma programtyperna efter varje persons individuella
förutsättningar. Vi föreslår därför att man reducerar antalet programty-
per till följande: aktivitetsstöd, anställningsstöd och projektstöd.
Härigenom skulle detaljregleringen och administrationen minska och det
skulle bli lättare för arbetsförmedlare och arbetssökande att överblicka
regelverket som då också blir mer flexibelt. Den lokala samverkan bör öka
samtidigt som rundgången minskar för att därmed minska arbetslösheten.

Anställningsstöd

Anställningsstödet är ett exempel på ett krångligt regelverk. Under cirka
ett års tid har det införts fyra olika former av anställningsstöd. Vi
kristdemokrater anser i och för sig att det är bra att regeringen och
dess stödpartier insett att sänkta arbetskraftskostnader kan öka syssel-
sättningen. Vi vill dock framhålla att det är viktigt att en åtgärd får
verka fullt ut och inte störas av ständiga regelförändringar. Enligt vår
mening är det orimligt med så höga subventioner under två års tid som
vissa av anställningsstöden innebär. Det finns risk för osund konkurrens.
I stället borde de individuella handlingsplanerna, ett personligt stöd
till den långtidsarbetslöse, ökade krav på den arbetssökande att vara
aktiv samt nuvarande anställningsstöd på 75 % av lönekostnaden under 6
månader och därefter 25 % av lönekostnaden i ytterligare 18 månader vara
tillräckliga instrument tillsammans med de andra befintliga arbetsmark-
nadspolitiska insatserna.

Datortek och datautbildning

Från många håll har kvaliteten och effektiviteten i datortekverksamheten
ifrågasatts. Vi kristdemokrater anser därför att Statskontoret bör ges i
uppdrag att genomföra en studie av datortekverksamheten för att skapa ett
säkrare underlag för en bedömning av den fortsatta verksamheten för da-
torteken.

Oavsett om den verksamhet som i dag bedrivs inom datorteken skall finnas
kvar eller inte anser vi att alla arbetslösa utan dataerfarenhet bör
erbjudas utbildning i grundläggande datakunskap som leder fram till att
man tar ett datakörkort. Kunskaper och erfarenhet av datorer m.m. ökar
den enskildes möjligheter till ett framtida jobb.

Anslaget 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Från Kristdemokraternas sida anser vi att AMS i egenskap av central myn-
dighet inom AMV bör få mer av stabskaraktär, vilket skulle möjliggöra
rationaliseringar inom myndigheten. Härigenom skulle vissa besparingar
kunna göras under år 2001. Vad gäller mellannivån inom AMV bör länsar-
betsnämnderna antingen regionaliseras eller samordnas med länsstyrelser-
nas verksamhet. En sådan åtgärd skulle också medföra besparingar. En
minskning av antalet arbetsmarknadspolitiska program liksom förenklingar
av regelverken kring dessa skulle minska behovet av administration inom
AMS. Genom dessa åtgärder vill vi kristdemokrater göra tydligt att det är
fältarbetet på förmedlingarna som skall prioriteras. Sammantaget kan
anslaget 22:1 skäras ned med 50 miljoner kronor år 2001.

Anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Kristdemokraterna förordar att det införs en allmän och obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring där egenfinansieringen bör öka. Detta medför att
anslaget också kan minskas. De ökade kostnader för försäkringen som upp-
står för den enskilde kompenseras mer än väl av en sänkt inkomstskatt och
höjt grundavdrag. Enligt vår mening bör arbetslöshetsförsäkringen ha en
sådan utformning att det lönar sig att arbeta. Under det första årets
arbetslöshet bör ersättningsnivån vara 80 % av den lön som den arbetslöse
hade vid arbetslöshetens inträde. Det bör inte införas någon bortre pa-
rentes i försäkringen. Däremot bör efter ett års arbetslöshet den ersätt-
ningsgrundande inkomsten beräknas som 80 % på en 24-månadersperiod. Den
lägsta respektive högsta dagpenningnivån skall bestå. I stället bör, som
tidigare nämnts, inkomstskatten sänkas och grundavdraget höjas.

I Ds 1999:58 Kontrakt för arbete - rättvisa och tydliga regler i arbets-
löshetsförsäkringen betonar utredarna vikten av en strukturerad sökpro-
cess. Utredarna menar också att de krav som ställs på arbetssökande måste
bli tydligare och mer strukturerade än i dag. Vi kristdemokraterna stäl-
ler oss bakom de förslag som presenteras i utredningen och anser att
målet måste vara att på sikt förkorta söktiderna och därmed den totala
omfattningen av antalet ersättningsdagar. Ett genomförande av utredning-
ens förslag skulle minska kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.

Vi räknar med att våra förslag på närings- och arbetslivsområdet kommer
att leda till att arbetslösheten sjunker. Detta kommer i sin tur att leda
till minskade kostnader för arbetslöshetsersättningen. Våra förslag rö-
rande budgeten innebär bl.a. en satsning på sänkt skatt inom tjänstesek-
torn och en förstärkning av kommunernas och landstingens ekonomiska re-
surser, vilket kommer att innebära personalförstärkningar ute i verksam-
heterna. Till detta kommer en rad företagsfrämjande och tillväxtoriente-
rade åtgärder, vilket bidrar till att ytterligare sänka arbetslösheten
och därmed kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen.

Sammantaget anser vi att anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersätt-
ning och aktivitetsstöd bör bestämmas till ett belopp som är 7 030 miljo-
ner kronor lägre än regeringens förslag.

Finansieringsbidrag vid arbetspraktik

Vi kristdemokrater är kritiska mot utformningen av finansieringsbidraget
för arbetspraktik. Det är bra att grupper som är utrikes födda och ar-
betshandikappade kan undantas från kravet på finansieringsbidrag liksom
att ideella organisationer undantas från kravet. Vi anser också att ett
undantag bör göras för statliga myndigheter. Eftersom huvudmannen är
densamma går pengarna bara runt i systemet. Dessutom leder dagens regler
till att viktiga arbetsuppgifter som exempelvis naturvård i Skogsstyrel-
sens regi troligen inte blir utförda om myndigheten tvingas stå för fi-
nansieringsbidraget.

Anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Arbetsmarknadsutbildningens roll bör vara att underlätta strukturomvand-
lingar. Den får inte bli en ersättning för det ordinarie utbildningssys-
temet. För att undvika att så sker anser vi kristdemokrater att arbets-
marknadsutbildningen bör knytas närmare till den reguljära utbildningen.
Därigenom får det reguljära utbildningsväsendet en naturlig koppling till
arbetsmarknaden. Vi anser också att en ökad del av de arbetsmarknadspoli-
tiska insatserna bör utgöras av yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildning-
ar. Ett sätt att förbättra finansieringen vid studier är att införa ett
utbildningskonto där arbetstagare och arbetsgivare investerar i framtida
kompetenshöjning. Dessutom anser vi att alla utbildningsersättningar bör
samordnas.

Vårt budgetförslag innebär en förnyelse av näringspolitiken, sänkt skatt
på arbete, kraftig stimulans av tjänstesektorn och en förstärkning av
kommunernas och landstingens ekonomiska resurser som kommer att ge effekt
på sysselsättningen inom vården, skolan och omsorgen. Från Kristdemokra-
terna bedömer vi därför att när denna politik får genomslag innebär det
ett minskat behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Härutöver förordar
vi en förenkling av de arbetsmarknadspolitiska regelverken. Anslaget 22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader kan därför minskas
med 2 230 miljoner kronor för år 2001 jämfört med regeringens förslag.

Flyttningsbidrag

Från Kristdemokraternas sida har vi sedan länge krävt att flyttningsbi-
draget skall avskaffas. Det är också tveksamt om flyttningsbidragen har
någon avgörande inverkan på människors vilja att flytta. Bidraget kan
därför inte bidra till att lösa bristyrkesproblem på arbetsmarknaden. I
stället är det personer som redan fattat beslut om att flytta som nyttig-
gör sig bidraget. Kristdemokraterna anser att man i stället bör underlät-
ta reseavdrag för pendling med bil genom höjningar av milersättningen
samt sänkning av avståndsgränsen för att göra avdrag för resor mellan
arbete och bostad. Vi beräknar därmed en besparing på 200 miljoner kro-
nor. Reseersättning för anställningsintervju och/eller studiebesök för en
arbetssökande bör dock finnas kvar.

Lärlingsutbildning

Kristdemokraterna anser att kraftiga insatser måste göras för att sänka
trösklarna för inträde i arbetslivet. Eftersom gymnasieskolan anpassats
alltmer till de elever som har teoretiska färdigheter är det många elever
som är mer praktiskt inriktade som inte trivs i den nuvarande gymnasie-
skolan. Vi anser därför att det behövs ett modernt, väl fungerande lär-
lingssystem inom gymnasieskolan för dessa elever. Ett liknande system bör
också införas inom arbetsmarknadspolitiken.

Vi anser att en ny lärlingsutbildning skall knytas nära det lokala nä-
ringslivet. Härigenom får ungdomar i tidig ålder fäste på den lokala
arbetsmarknaden, vilket ger möjlighet till ett fortsatt boende på orten.
Förutom att detta ger individerna arbete har det positiva regionalpoli-
tiska konsekvenser. Utbildningen skall mestadels vara förlagd till ett
företag, men ett visst mått av flexibilitet måste även byggas in i sys-
temet. Avtal beträffande lön, försäkringsfrågor m.m. rörande lärlingen
träffas i samarbete mellan arbetsförmedling, arbetsgivare och berört
fackförbund. Ersättning ges till företaget där lärlingen får sin utbild-
ning för utbildning/handledning under det första året. För såväl lär-
lingsutbildningen inom gymnasieskolan som inom arbetsmarknadspolitiken
gäller att den kvalitetssäkras, gärna med yrkesexamen efter branschens
önskemål. Utbildningen avslutas med ett gesällprov/yrkesprov.

Anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade

De arbetshandikappade bör enligt Kristdemokraternas mening garanteras
möjlighet till fortsatt aktivt arbetsliv. Framför allt nu när ekonomin
har vänt upp igen är lönebidraget ett effektivt instrument för att hjälpa
de arbetshandikappade. Vi anser därför att det på nytt bör införas en
paragraf i förordningen om lönebidrag som innebär att lönebidraget inte
skall sänkas om risk för uppsägning föreligger. Likaså anser vi att rät-
ten till en ersättningsnivå på 90 % vid anställning i ideella organisa-
tioner skall gälla såväl vid nyanställning som för den som innehade an-
ställning efter den 1 juli 1995.

För att man skall kunna höja ambitionerna avseende de arbetshandikappade
anser vi kristdemokrater att ytterligare 100 miljoner kronor bör tillfö-
ras anslaget i förhållande till regeringens förslag. Vi anser därmed att
anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade för budgetåret
2001 bör beräknas till 7 075,6 miljoner kronor.

Kulturarvs-IT

Efter förslag i budgetpropositionen för år 1999 beslutade riksdagen om en
treårig satsning, Kulturarvs-IT, vars syfte är att öka tillgängligheten
till kulturarvet samt att ge funktionshindrade personer arbete. Tanken är
att arkivmaterial, fotografier och föremålssamlingar skall bli tillgäng-
liga genom digitalisering. I dag bedrivs detta projekt främst i Kiruna,
Ulriksfors och Grängesberg. Projektet är mycket omfattande och vi krist-
demokrater anser att fler orter kan medverka.

I t.ex. Västernorrlands län finns redan utrustning, lokaler och kunnande
hos SVAR, som är en byrå i Riksarkivet, som kan utnyttjas i kulturarvs-
projektet. Även i Sollefteå och Ånge har det redan gjorts investeringar,
och det finns tillgång till kompetens inom ramen för det treåriga projek-
tet som skulle kunna utnyttjas. Vi anser därför att projektet Kulturarvs-
IT, trots att det har pågått ett tag, bör utvidgas.

Anslaget 22:10 Bidrag till Samhall AB

Samhall har från statens sida ett krav på sig att verkställa ett socialt
uppdrag samtidigt som verksamheten skall drivas så effektivt som möjligt.
Detta innebär en svår balansgång. Under senare år har kritik riktats mot
att Samhall låtit affärsmässigheten dominera för mycket, vilket har gått
ut över rekryteringen från de prioriterade grupperna. Kritik har också
riktats mot att andelen övergångar från Samhall till ordinarie arbeten
har minskat, trots den goda konjunkturen. Sedan Samhall startade 1980 har
bolaget genomgått stora förändringar. Bland annat har affärsmässigheten
och kundfokus blivit bättre samtidigt som kostnaden per arbetshandikappad
har sjunkit. Vi kristdemokrater vill mot den bakgrunden ifrågasätta om
inte Samhalls volym borde minska och en ökad tonvikt läggas på lönebidra-
get som instrument för att hjälpa de arbetshandikappade.

Från Kristdemokraternas sida anser vi därför att anslaget 22:10 Bidrag
till Samhall AB för år 2001 bör minskas med 100 miljoner kronor som i
stället förs över till anslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandi-
kappade som en förstärkning av lönebidraget.

Utgiftsområde 14

Anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket

Vi kristdemokrater anser att genom sammanläggningen av Arbetarskyddssty-
relsen och Yrkesinspektionen till Arbetsmiljöverket kan rationaliserings-
vinster göras. Detta kompenserar i ekonomiskt avseende de ytterligare
uppgifter som den nya myndigheten har fått. Några nya tillskott av resur-
ser behövs därför inte. Vi anser därför att anslaget bör reduceras med 70
miljoner kronor för vart och ett av de kommande tre åren jämfört med
regeringens förslag.

Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet

Anslagen till Arbetslivsinstitutet har under senare år höjts jämförelse-
vis kraftigt. Vi kristdemokrater anser emellertid att Arbetslivsinstitu-
tet, som en följd av de omfördelningar och överföringar av arbetsuppgif-
ter och anslag som förslås ske till bl.a. Arbetsmiljöverket, bör kunna
genomföra en del rationaliseringar och fokusera sin verksamhet. Institu-
tet bör också kunna minska en del av sin bidragsgivning och ambitioner på
en del områden.

Anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet bör därför reduceras med 50 miljoner
kronor i förhållande till vad regeringen föreslagit för år 2001, 100
miljoner kronor för år 2002 och 130 miljoner kronor för år 2003.

Anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Kristdemokraterna anser mot bakgrund av det höga anslagssparandet på
anslaget 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m. att en besparing kan
göras på anslaget med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag för de kommande tre åren. Vi anser att en viss möjlighet kan
finnas att disponera medel mellan anslagen 23:2 Arbetslivsinstitutet och
23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m.

Anslaget 23:9 Medlingsinstitutet

Från Kristdemokraternas sida anser vi att huvudansvaret för statistiken
på löneområdet skall ligga kvar hos SCB, och vi motsätter oss därför att
ansvaret förs över på Medlingsinstitutet. I konsekvens därmed motsätter
vi oss också den överföring på 26 miljoner kronor från SCB till Med-
lingsinstitutet som regeringen har föreslagit. Med hänsyn till detta
anser vi att anslaget 23:9 Medlingsinstitutet bör bestämmas till 45 181
miljoner kronor, vilket är 26 miljoner mindre än regeringens förslag.

Politiken på utgiftsområdena 13 och 14 m.m.

Margareta Andersson (c) anför:

Inledning

Vi centerpartister anser att det bör införas en förnyad, decentraliserad
och flexibel arbetsmarknadspolitik som utgår från tre spår. För det förs-
ta vill vi ha en utbildningsgaranti som syftar till att ge alla - både
arbetslösa och förvärvsarbetande - möjlighet att komplettera en tidigare
kort utbildning upp till motsvarande gymnasienivå. För det andra vill vi
fasa ut volyminriktade arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till
att pressa ner den öppna arbetslösheten. I stället vill vi lägga större
vikt vid meningsfulla yrkesinriktade utbildningar. För det tredje vill vi
inrätta övergångsarbetsmarknader för människor som har svårt att komma in
på den reguljära arbetsmarknaden. På dessa arbetsmarknader skall arbets-
kraften vara billigare genom en återföring av arbetsgivaravgifter.

Från Centerpartiets sida anser vi att vikten av att ha ett arbete inte
kan överskattas. Högkonjunkturen måste utnyttjas så att fler människor
kommer i arbete och inte förblir inlåsta i arbetsmarknadspolitiska pro-
gram. Nu måste sysselsättningen öka och arbetslösheten minska. Ett sys-
selsättningsmål är att föredra framför ett arbetslöshetsmål, inte minst
nu när det är högkonjunktur.

I vårt budgetalternativ förespråkar vi att försörjningsstöden för dem som
är arbetslösa, i arbetsmarknadspolitiska program eller i vuxenutbildning
sammanförs till utgiftsområde 13. Genom att på detta sätt renodla inrikt-
ningen på utgiftsområdet uppstår samordningsvinster och det blir lättare
att få överblick över kostnaderna. Vi anser att de anslagsposter som inte
kan härledas till försörjningsstöd bör flyttas till utgiftsområde 14
Arbetsliv.

Vi anser att dagens uppdelning i olika former av försörjningsstöd försäm-
rar möjligheterna att kombinera åtgärder inom exempelvis arbetsmarknads-
politiken och vuxenutbildningen och förordar i stället ett enhetligt och
sammanhållet system för dem som behöver denna form av stöd. Med ett sam-
manhållet regelsystem blir det lättare att uppnå rättvisa och att få mer
likvärdiga ekonomiska villkor för olika individer. Ett enhetligt försörj-
ningssystem kan följa den enskilde genom olika former av insatser. I och
med att vår indelning i utgiftsområden leder till ökad flexibilitet un-
derlättas genomförande av olika former av åtgärder inom ramen för en
individuell handlingsplan.

Anslagen inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Centerpartiet avvisar regeringens förslag när det gäller tillfällig ök-
ning av anslaget till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för att
anställa fler handläggare och för administration. Anslaget bör minskas
med 584 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi anser
att arbetsmarknadspolitiken bör delegeras så att den kan utformas på ett
mer flexibelt sätt och bättre kan anpassas till regionala och lokala
behov och förutsättningar. Därför bör en decentralisering av AMS verksam-
het genomföras.

Ett antal förändringar av arbetslöshetsförsäkringen bör genomföras. Dessa
leder till besparingar. Egenavgifterna bör stegvis höjas fram till år
2003 samtidigt som arbetslöshetskassornas ansvar ökar. Parallellt med
detta bör statens bidrag till arbetslöshetsförsäkringen minskas i motsva-
rande grad. De höjda egenavgifterna bör kompenseras genom skatteavdrag
och kommunerna bör också erhålla kompensation för förlorade skatteintäk-
ter. Kontrollen av att regelverket följs bör bli hårdare. Vi anser att
ersättningen de första 200 ersättningsdagarna bör vara 80 % av tidigare
inkomst. För de följande 200 ersättningsdagarna bör den därefter sänkas
till 70 %. Sammantaget räknar vi med att medelsbehovet på anslaget till
bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskar med 3 439
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I fråga om anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kost-
nader räknar vi med att genomförande av den arbetsmarknadspolitik vi
förordar från Centerpartiets sida leder till att anslagsbehovet minskar
med 105 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Bespa-
ringarna är bl.a. en följd av att vi fasar ut volyminriktade program och
att vi motsätter oss flyttbidrag.

Rätten till arbete måste gälla alla grupper, även de arbetshandikappade.
Vi är övertygade om att en mer decentraliserad arbetsmarknadspolitik samt
ett reformerat och flexibelt lönebidragssystem skulle öka möjligheterna
till lokala lösningar. Detta skulle i sin tur leda till att fler arbets-
handikappade fick arbete. Vi vill också tillföra 24,5 miljoner mer än
regeringen på anslaget till särskilda insatser för arbetshandikappade.

Anslaget till Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering bör en-
ligt vår uppfattning reduceras med 6,1 miljoner kronor i förhållande till
regeringens budgetförslag medan däremot anslaget till bidrag till admi-
nistration av grundbelopp för icke anslutna bör ökas något i förhållande
till vad regeringen förordar.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområdena 13 och 14

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad (mom. 55)

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag
An-
slagstyp
Utskottets för-
slag
fp res
22:1
Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
ramanslag
4 458 277
-800
000
22:2
Bidrag till arbets-
löshetsersättning och
aktivitetsstöd
ramanslag
38 962 000
-4 400
000
22:3
Köp av arbetsmark-
nadsutbildning och
övriga kostnader
ramanslag
5 761 086
-1 490
000
22:4
Särskilda insatser
för arbetshandikappa-
de
ramanslag
6 975 607
+120
000
22:5
Rådet för europeiska
socialfonden i Sveri-
ge
ramanslag
92 400

22:6
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
1995-1999
ramanslag
234 344

22:7
Europeiska socialfon-
den m.m. för perioden
2000-2006
ramanslag
1 663 000

22:8
Institutet för ar-
betsmarknadspolitisk
utvärdering
ramanslag
20 093

22:9
Bidrag till administ-
ration av grundbelopp
till icke anslutna
ramanslag
63 244

22:1
0
Bidrag till Samhall
AB
ramanslag
4 262 419
+50
000
22:1
1
Bidrag till Stiftel-
sen Utbildning Nord-
kalotten
Obeteck-
nat an-
slag
7 229

22:1
2
Bidrag till lönega-
rantiersättning
ramanslag
530 000

22:1
3
Lernia AB
ramanslag
936

Summa

63 030 635
-6 520
000

Utgiftsområde 14 Arbetsliv (mom. 58)

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag
An-
slagstyp
Utskottet
fp res
1:1
Stabsuppgifter vid
Arbetsgivarverket
ramanslag
2 158

1:2
Statliga tjänstepen-
sioner m.m.
ramanslag
7 500 000

23:1
Arbetsmiljöverket
ramanslag
550 413

23:2
Arbetslivsinstitutet
ramanslag
321 318

23:3
Särskilda utbild-
ningsinsatser m.m.
ramanslag
46 000
-25 000
23:4
Arbetsdomstolen
ramanslag
18 158

23:6
Statens nämnd för
arbetstagares uppfin-
ningar
ramanslag
58

23:7
Internationella ar-
betsorganisationen
(ILO)
ramanslag
22 195

23:8
Ombudsmannen mot dis-
kriminering på grund
av sexuell läggning
(HomO)
ramanslag
3 816

23:9
Medlingsinstitutet
ramanslag
45 207

24:1
Jämställdhetsombuds-
mannen
ramanslag
18 942

24:2
Särskilda jämställd-
hetsåtgärder
ramanslag
13 706

Summa

8 541 971
-25 000

Propositionens lagförslag utgiftsområde 13

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlings-
register

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregis-
ter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Ett arbetsförmedlingsregister får användas för

1. handläggning av ärenden som rör
platsförmedling, arbetsförberedande
åtgärder i form av vägledning, utbild-
ning och yrkesinriktad rehabilitering
samt andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som föreskrivs i lag eller
förordning,

1. handläggning av ärenden som rör
platsförmedling, arbetsförberedande
åtgärder i form av vägledning,
utbildning och arbetslivsinriktad
rehabilitering samt andra arbets-
marknadspolitiska program som
föreskrivs i lag eller förordning,

2. publicering av platsinformation,

3. planering, metodutveckling, tillsyn, uppföljning och utvärdering av
verksamheten,

4. framställning av statistik, och

5. arbetsförmedlingssamarbete enligt överenskommelsen den 6 mars 1982

om en gemensam nordisk arbetsmarknad och inom ramen för avtalet om Eu-
ropeiska ekonomiska samarbetsområdet.

--------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.3 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497)

Härigenom föreskrivs att 10 § lönegarantilagen (1992:497) skall ha föl-
jande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

Om en arbetstagare har inkomster från en annan anställning under uppsäg-
ningstiden och dessa avser samma tid som hans fordran i konkursen, skall
han upplysa förvaltaren om inkomsterna.
Sådan upplysning skall också
lämnas om arbetstagaren mot-
tar utbildningsbidrag som
betalas av statsmedel vid
arbetsmarknadsutbildning.
Sådan upplysning skall också
lämnas om arbetstagaren får
aktivitetsstöd vid deltagande
i ett arbetsmarknadspolitiskt
program.
--------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i
husligt arbete

Härigenom föreskrivs att 12 a § lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i hus-
ligt arbete skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 a § 1

En arbetstagare som har blivit uppsagd har rätt att under uppsägningsti-
den behålla sin lön och andra anställningsförmåner även om arbetstagaren
inte får några arbetsuppgifter alls eller får andra arbetsuppgifter än
tidigare.

Om vissa anställningsförmåner enligt lag utgår endast för arbetad tid,
skall med sådan tid jämställas tid under vilken arbetstagaren uppbär
förmåner enligt första stycket.
Om arbetsgivaren har förkla-
rat att arbetstagaren inte
behöver stå till förfogande
under uppsägningstiden eller
en del därav, får arbetsgiva-
ren från förmåner enligt
första stycket avräkna in-
komster som arbetstagaren
under samma tid har förvärvat
i annan anställning. Arbets-
givaren har också rätt att
avräkna inkomster som arbets-
tagaren under denna tid up-
penbarligen kunde ha förvär-
vat i annan godtagbar an-
ställning. Utbildningsbidrag
som utgår efter beslut av
arbetsmarknadsmyndighet får
avräknas i den mån bidraget
avser samma tid som anställ-
ningsförmånerna och har be-
viljats arbetstagaren efter
upp-sägningen.
Om arbetsgivaren har förkla-
rat att arbetstagaren inte
behöver stå till förfogande
under uppsägningstiden eller
en del därav, får arbetsgiva-
ren från förmåner enligt
första stycket avräkna in-
komster som arbetstagaren
under samma tid har förvärvat
i annan anställning. Arbets-
givaren har också rätt att
avräkna inkomster som arbets-
tagaren under denna tid up-
penbarligen kunde ha förvär-
vat i annan godtagbar an-
ställning. Aktivitetsstöd som
utgår efter beslut av arbets-
marknadsmyndighet får avräk-
nas i den mån bidraget avser
samma tid som anställnings-
förmånerna och har beviljats
arbetstagaren efter upp-
sägningen.
Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt till skälig le-
dighet från anställningen med bibehållna anställningsförmåner för att
besöka arbets-förmedlingen eller på annat sätt söka arbete.

---------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

1 Senaste lydelse 1982:85

Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmark-
nadspolitiska program

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska
program skall ha följande lydelse.
4 §
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
Den som är berättigad till ersättning enligt lagen (1997:238)
om arbetslöshetsförsäkring har vid deltagande i verksamhet
som anordnas av kommunen enligt 3 § rätt till aktivitetsstöd.

Kommunen skall till den som tar del av verksamhet enligt 3 §
och som uppbär försörjningsstöd enligt 6 och 6 b §§ social-
tjänstlagen (1980:620) när han eller hon börjar delta i verk-
samheten utge ersättning med ett belopp som motsvarar för-
sörjningsstödet. Detsamma skall gälla beträffande den för
vilken fattas beslut om sådant försörjningsstöd som avses i
första stycket under tid som han eller hon deltar i verksam-
heten.

Kommunen skall till deltagare
som inte erhåller ersättning
enligt första eller andra
stycket betala ut ersättning
med 1 967 kronor per månad.
Kommunen skall till deltaga-
re som inte erhåller ersätt-
ning enligt första eller
andra stycket betala ut
ersättning med 2 562 kronor
per månad.
Ersättningen enligt andra och tredje stycket skall benämnas
utvecklingsersättning.
---------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001

Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden (mom. 55 och 58) i hemställan
Motion
Motionärer
Yrkanden
Utgiftsområde 13 (mom. 55)
Indelning i utgiftsområden
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvalt-
ningskostnader
2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
27 i motsvarande
del
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
3
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Användande av finansieringsbidrag vid arbetspraktik
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
10
Finansieringsbidrag för staten
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
13
Lägsta nivå i aktivitetsstöd
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
11
Avskaffande av flyttningsbidrag
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
14
Medelsanvisning på anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetser-
sättning och aktivitetsstöd
2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
27 i motsvarande
del
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
4
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Medelsanvisning på anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbild-
ning och övriga kostnader
2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
27 i motsvarande
del
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del

Motion
Motionärer
Yrkanden
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
5
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Högsta nivån på lönebidrag m.m.
2000/01:A204
Marietta de Pourbaix-
Lundin (m)
1
2000/01:A248
Ragnwi Marcelind (kd)
3
2000/01:A260
Johan Pehrson (fp)

2000/01:A236
Barbro Hietala Nordlund
m.fl. (s)

2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
22
2000/01:A311
Lisbeth Staaf-Igelström
m.fl. (s)

2000/01: So538
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
16
Ersättning till arbetsbiträde
2000/01:A204
Marietta de Pourbaix-
Lundin (m)
2
Regler för lönebidrag
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
15 och 16
Kulturarvs-IT
2000/01:Kr345
Inger Davidson m.fl. (kd)
15
Medelsanvisning på anslag 22:4 Särskilda insatser för arbets-
handikappade
2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
27 i motsvarande
del
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Medelsanvisning på anslag 22:5 Rådet för Europeiska social-
fonden i Sverige
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 1995-1999
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Prioriteringar inom Europeiska socialfonden m.m.
2000/01:A206
Sofia Jonsson (c)
2 och 3

Motion
Motionärer
Yrkanden
Medelsanvisning på anslag 22:7 Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000-2006
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:8 Institutet för arbetsmarknads-
politisk utvärdering
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:9 Bidrag till administration av
grundbelopp till icke anslutna
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
6
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:10 Bidrag till Samhall AB
2000/01:A263
Elver Jonsson m.fl. (fp)
27 i motsvarande
del
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Medelsanvisning på anslag 22:11 Bidrag till Stiftelsen Ut-
bildning Nordkalotten
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
7
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Medelsanvisning på anslag 22:13 Lernia AB
2000/01:A306
Margareta Andersson m.fl.
(c)
i motsvarande del
Utgiftsområde 14 (mom. 58)
Fördelning av anslag på utgiftsområdet
2000/01:A307
Margareta Andersson m.fl.
(c)

Medelsanvisning på anslag 23:1 Arbetsmiljöverket
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
29 och 32 i mot-
svarande del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
13
Medelsanvisning på anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
30 och 32 i mot-
svarande del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
14
Motion
Motionärer
Yrkanden
Medelsanvisning på anslag 23:3 Särskilda utbildningsinsatser
m.m.
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
15
2000/01:Fi211
Lars Leijonborg m.fl. (fp)
17 i motsvarande
del
Medelsanvisning på anslag 23:4 Arbetsdomstolen
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
16
Medelsanvisning på anslag 23:8 Ombudsmannen mot diskrimine-
ring på grund av sexuell läggning (HomO)
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
17 och 21
Medelsanvisning på anslag 23:9 Medlingsinstitutet
2000/01:A278
Stefan Attefall m.fl. (kd)
32 i motsvarande
del
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
18
Medelsanvisning på anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
19
Medelsanvisning på anslag 24:2 särskilda jämställdhetsåtgär-
der
2000/01:A301
Mikael Odenberg m.fl. (m)
20

Proposition 2000/01:1

I proposition 2000/01:1 föreslår regeringen

dels för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:459) om arbetsförmedlingsregister (avsnitt 2.2),

3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lönega-
rantilagen (1992:497) (avsnitt 2.3),

4. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete (avsnitt 2.4),

5. att riksdagen godkänner regeringens mål för politikområdet Arbetsmark-
nadspolitik (avsnitt 4.3),

6. att riksdagen godkänner att 14 900 000 kronor av inflytande arbets-
marknadsavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter får användas
för tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen (ramanslaget 22:1 Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader, avsnitt 4.8.1),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om raman-
slaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgif-
ter på högst 5 500 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.8.2),

8. att riksdagen godkänner att inkomster från finansieringsbidrag vid
arbetspraktik från den 1 januari 2001 redovisas mot ramanslaget 22:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (avsnitt 4.6.2),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om raman-
slaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgif-
ter på högst 3 700 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.8.3),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om raman-
slaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
7 000 000 000 kronor under åren 2002-2004 (avsnitt 4.8.4),

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2001, i fråga om raman-
slaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006, ingå
ekonomiska förpliktelser som innebär utgifter på högst 1 800 000 000
kronor under åren 2002-2008 (avsnitt 4.8.7),

12. att riksdagen godkänner regeringens förslag om lägsta ersättningsnivå
i aktivitetsstödet (ramanslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd, avsnitt 4.6.2),

13. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om lönebikostnader vid
lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och anställnings-
stöd (ramanslaget 22:4 Särskilda insatser för arbetshandikappade, avsnitt
4.6.2),

14. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om förändringar i Sam-
hall AB:s bolagsordning (avsnitt 4.8.10),

15. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområ-
de 13 Arbetsmarknad enligt följande uppställning (tusental kronor):

Anslag
Anslagstyp

22:1
Arbetsmarknadsverkets förvalt-
ningskostnader
ramanslag
4 458 277
22:2
Bidrag till arbetslöshetser-
sättning och aktivitetsstöd
ramanslag
38 962 000
22:3
Köp av arbetsmarknadsutbildning
och övriga kostnader
ramanslag
5 761 086
22:4
Särskilda insatser för arbets-
handikappade
ramanslag
6 975 607
22:5
Rådet för Europeiska socialfon-
den i Sverige
ramanslag
92 400
22:6
Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 1995-1999
ramanslag
234 344
22:7
Europeiska socialfonden m.m.
för perioden 2000-2006
ramanslag
1 663 000
22:8
Institutet för arbetsmarknads-
politisk utvärdering
ramanslag
20 093
22:9
Bidrag till administration av
grundbelopp till icke anslutna
ramanslag
63 244
22:10
Bidrag till Samhall AB
ramanslag
4 262 419
22:11
Bidrag till Stiftelsen Utbild-
ning Nordkalotten
obetecknat
anslag
7 229
22:12
Bidrag till lönegarantiersätt-
ning
ramanslag
530 000
22:13
Lernia AB
ramanslag
936
Summa för utgiftsområde

63 030 635

dels för utgiftsområde 14 Arbetsliv

1. att riksdagen godkänner målet för politikområdet Arbetslivspolitik
(avsnitt 3.3) samt att det tidigare godkända målet för arbetslivspoliti-
ken inom utgiftsområdet upphör att gälla,

2. att riksdagen godkänner målet för politikområdet Jämställdhetspolitik:
Kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
inom livets alla områden (avsnitt 4.3),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2001, i fråga om
ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på högst 180 000 000 kronor
under åren 2002-2005 (avsnitt 3.8.2),

4. att riksdagen för budgetåret 2001 anvisar anslagen under utgiftsområde
14 Arbetsliv enligt följande uppställning (tusental kronor):

Anslag
Anslagstyp

1:1
Stabsuppgifter vid Arbetsgivar-
verket
ramanslag
2 158
1:2
Statliga tjänstepensioner m.m.
ramanslag
7 500 000
23:1
Arbetarskyddsverket
ramanslag
550 413
23:2
Arbetslivsinstitutet
ramanslag
321 318
23:3
Särskilda utbildningsinsatser
m.m.
ramanslag
46 000
23:4
Arbetsdomstolen
ramanslag
18 158
23:6
Statens nämnd för arbetstagares
uppfinningar
ramanslag
58
23:7
Internationella arbetsorganisa-
tionen (ILO)
ramanslag
22 195
23:8
Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning
ramanslag
3 816
23:9
Medlingsinstitutet
ramanslag
45 207
24:1
Jämställdhetsombudsmannen
ramanslag
18 942
24:2
Särskilda jämställdhetsåtgärder
ramanslag
13 706
Summa för utgiftsområde

8 541 971
Förslag från Riksdagens revisorer

I 1999/2000:RR13 föreslår Riksdagens revisorer

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.1
anfört om att regeringen redovisar hur vanligt det är att arbetslöshet-
sersättning kombineras med andra ersättningar och hur vanligt det är att
arbetslösa rör sig mellan olika ersättningssystem samt redovisar de åt-
gärder som vidtagits mot bakgrund av revisorernas påpekanden,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.2
anfört om att regeringen följer upp och redovisar de åtgärder AMS och RFV
vidtagit för att förbättra tillämpningen av regelverken för de äldre,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad revisorerna i avsnitt 2.4
anfört om att regeringen redovisar de åtgärder som vidtagits för att
stoppa äldreavgångarna, vilka insatser som satts in för de personer som
befinner sig i denna grupp och vilka lösningar man därvid åstadkommit.