Ds 1999:33 | Innehåll 3 | |
Innehåll
1 | Inledning....................................................................................... | 11 | |
2 | Den internationella utvecklingen rörande massför- | ||
störelsevapen ................................................................................ | 13 | ||
2.1 | Internationella avtal......................................................... | 14 | |
2.2 | Insats av massförstörelsevapen vid en storkonflikt ............ | 15 | |
2.3 | Spridning av massförstörelsevapen .................................. | 18 | |
2.4 | Svåra påfrestningar inklusive terrorism............................ | 19 | |
2.5 | Teknisk utveckling. ......................................................... | 21 | |
3 | Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen....................... | 25 | |
3.1 | Bakgrund ........................................................................ | 25 | |
3.2 | Militär konflikt ................................................................ | 27 | |
3.3 | Internationella insatser..................................................... | 28 | |
3.4 | Terroristinsatser mot Sverige........................................... | 29 | |
4 | Dagsläge samt förslag till åtgärder............................................... | 31 | |
4.1 | Regeringskansliet ............................................................ | 31 | |
4.2 | Myndigheter .................................................................... | 36 | |
5 | 51 | ||
5.1 | Försvarsforskningens roll ................................................ | 51 | |
5.2 | Styrning och finansiering av |
52 | |
5.3 | Dagsläge och förändringsbehov ....................................... | 57 |
5.4Behov av djup och bredd på verksamheten inom
60 |
4 Innehåll | Ds 1999:33 | |
5.5Samverkan med UoH och utländska försvarsforsk-
ningsinstitut..................................................................... | 68 | |
5.6 | Hemvist .......................................................................... | 71 |
Ds 1999:13 | 5 | |
REGERINGSKANSLIET
Försvarsdepartementet
Statsrådet och chefen för
Försvarsdepartementet
Översyn av Sveriges förmåga när det gäller skydd mot nukle-
ära, biologiska och kemiska vapen mot bakgrund av den internationella utvecklingen
Regeringen beslutade den 17 juni 1998 att en särskild utredare skulle tillkallas inom Regeringskansliet för att analysera vilka anspråk den internationella utvecklingen vad beträffar nukleära, biologiska och kemiska vapen
Chefen för Försvarsdepartementet förordnade den 1 juli 1998 f.d. huvudavdelningschefen Åke Bovallius till särskild utredare.
Överingenjör Erik Dahlgren har medverkat vid intervjuer samt bistått med sifferunderlag, tabeller och figurer.
Härmed överlämnas den utförda översynen varmed uppdraget är avslutat.
Stockholm den 12 mars 1999
Åke Bovallius
Ds 1999:13 | 7 | |
Sammanfattning
De säkerhetspolitiska förändringar som inträffat under det senaste decenniet har tillsammans med de nedrustningsavtal som ingåtts och den tekniska utveckling som skett lett till en delvis annorlunda syn på hotet från massförstörelsevapen.
Så finns det i dag en vilja att stoppa utvecklingen och spridningen av dessa vapen och ett antal internationella avtal har träffats. Avtalen har accepterats av flertalet länder och den allmänna kapprustningen inom
Den säkerhetspolitiska utvecklingen har lett till att sannolikheten för en storkonflikt minskat och därmed risken att massförstörelsevapen i stor skala skulle komma till användning. Det kommer även framgent att finnas starka återhållande krafter mot att använda sådana. Det finns dock en risk för att med en ökad teknisk utveckling i världen, intresset att skaffa sig massförstörelsevapen sprids till allt fler länder.
Om det mycket osannolika skulle inträffa att en allvarlig militär konflikt mellan stormakter uppstår i Europa så kan det hävdas att, bl.a. på grund av Rysslands försvagade situation när det gäller konventionella stridskrafter, risken för att massförstörelsevapen skulle komma till användning har ökat. Beträffande kärnvapen torde för Sveriges del ett liknande resonemang som i det senaste försvarsbeslutet kunna gälla dvs. att en kärnvapeninsats mot Sverige är mycket osannolik men att vi kan drabbas av främst radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner utanför vårt lands gränser. Förtäckta B-
8 Sammanfattning | Ds 1999:13 | |
angrepp skulle kunna bli en realitet. Antisabotageåtgärder, snabbdi- | |
agnostik och epidemibekämpningsåtgärder bör byggas ut i förebyg- | |
gande och konsekvenslindrande syfte. Viktiga totalförsvarsenheter | |
bör även i fortsättningen ha ett skydd så de kan utföra sina | uppgif- |
ter även om begränsade insatser med C- stridsmedel sätts in. En | |
sådan skyddsnivå är också viktig för att försvarsmaktens resurser | |
skulle kunna bistå vid en motsvarande påfrestning i fred. |
Antalet lokala konflikter mellan och inom stater har ökat. I sådana konflikter kommer risken att massförstörelsevapen kommer till användning att öka. Då allt fler länder är beredda att medverka i internationella insatser ökar risken för att personal som deltar i sådana kommer att drabbas. Åtgärder bör vidtagas så svensk personal i möjligaste mån skyddas.
Risken för
Sannolikheten för att terroristinsatser med
Sammanfattningsvis skulle verkan av massförstörelsevapen i framtiden kunna drabba vårt land. Den NBC- beredskap vi i dag har är i första hand uppb yggd för att verka under höjd beredskap och i samband med en väpnad konflikt. En särskild vikt bör framöver läggas på att utveckla en beredskap också för fredstida incidenter och för att kunna ge ett kvalificerat skydd till personal som engageras i civil eller militär internationell verksamhet. Det är då viktigt att vi kan utnyttja det NBC- skydd som vi byggt upp för att skydda oss mot massförstörelsevapen vid en väpnad konflikt.
Det är angeläget att statsmakterna slår fast en tydlig inriktning och ambitionsnivå när det gäller hänsynstagandet till massförstö-
Ds 1999:13 | Sammanfattning 9 | |
relsevapen relaterat till den vidgade hotbild vi i dag kan se och att denna ambitionsnivå implementeras inom totalförsvaret. Inför beslut om en internationell insats bör regeringen få ett underlag som beskriver riskerna för NBC- incidenter i det aktuella området.
I vår nya säkerhetspolitiska situation med en vidgad hotbild behövs i dag en större samsyn över hela totalförsvaret när det gäller skyddet mot massförstörelsevapen. Inte minst viktigt är det psykologiska försvaret. För att utformningen av en bättre beredskap skall komma till stånd bör viktiga frågor behandlas på en beslutande nivå inom myndigheterna och en samverkan i
De svåra konsekvenser som kan bli följden om massförstörelsevapen skulle sättas in i Sverige skulle, särskilt om höjd beredskap ej är anbefalld, till stor del drabba civilbefolkningen. För att kunna vidtaga optimala räddningsoperationer är det viktigt att kunskap och egenskydd ligger på samma nivå när det gäller räddningstjänst, ordning och säkerhet samt hälso- och sjukvård.
Sverige har med sitt totalförsvarskoncept ett arv när det gäller att undsätta och skydda civilbefolkningen vid ett väpnat angrepp. Detta skulle till stora delar kunna användas för en beredskap också för svåra påfrestningar i fred. Inom försvarsmakten finns kunskap och resurser som skulle kunna utnyttjas för att bistå vid en NBC- insats under fredstida förhållanden. Sjukvården kommer både på lokalregional och central nivå att bli en allt viktigare komponent i ett fredstida svenskt NBC- skydd. Också vid internationella insatser, där risk för NBC- insatser föreligger, är det nödvändigt att den medföljande sjukvårdsenheten har kunskaper om och resurser för att behandla NBC- skador.
Utbildning är nödvändig för att förstå och kunna handskas med NBC- frågor. Den högre utbildningen bör ligga samlad på ett ställe och utvecklas till att ge en totalförsvarssyn på dessa frågor.
En angelägen fråga är hur Sveriges totala skyddsmaterielresurser bäst kan fördelas och vilka nyinförskaffningar som behövs för att möta vår nya hotsituation. Man bör tillse att en kunskap om den internationella utvecklingen och tillgängligheten av skyddsmateriel hålls levande i landet.
10 Sammanfattning | Ds 1999:13 | |
I Sverige som i många andra länder har försvarsforskningen en kunskapsbärande roll inom NBC- området. Den bör ha ett uttalat ”särskilt ansvar” dvs. en tillräcklig kompetens för att ha en helhetssyn på NBC- området, att kunna analysera den säkerhetspolitiska och den tekniska utvecklingen för regeringens behov samt att vara totalförsvarsmyndigheternas expertorgan både vad beträffar
Den kunskapsuppbyggande verksamheten bör inriktas på att bygga upp och bibehålla en tillräcklig kompetens för att långsiktigt kunna utöva det ”särskilda ansvaret”. En ökad verksamhet om säkerhetspolitiska analyser och underrättelsefrågor bör genomföras. Den kunskapsavtappande, avgiftsfinansierade verksamheten bör fokuseras på internationella insatser och svåra påfrestningar i fred. Detta är områden som ur NBC- synpunkt ej tidigare uppmärksammats i någon större omfattning och där ett myndighetsstöd är angeläget.
Kontakter med totalförsvarsmyndigheter visar också att det finns ett ökat behov av att framöver stötta allt fler totalförsvarsmyndigheter i deras beredskapsuppbyggnad i perspektivet av en ny och vidgad hotbild. För att inte den basala kunskapsuppb yggande verksamheten skall bli lidande bör ökade anslag tillställas NBC- verksamheten.
Samverkan med UoH är viktig för försvarsforskningen. Den utgör dels en kvalitetsmätare dels ger den kunskap om snabbt växande civila forskningsområden av intresse för NBC- hot och skydd. Det mest aktuella området är i dag bioteknik. Samverkan med andra länders försvarsforskning är, där så är möjligt av sekretesskäl, allt mer angeläget i dagens ökande internationella samarbete.
En punktvis sammanställning av utredningens förslag lämnas i Bilaga 5.
Ds 1999:13 | 11 | |
1 Inledning
I försvarsberedningens delrapport ”Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning” (Ds 1998:9) sägs bl.a. att risken för utveckling och spridning av teknologi för massförstörelsevapen till nya länder eller aktörer i dag ökar och att massförstörelsevapen får en ökad uppmärksamhet trots gällande internationella avtal. Mot bl.a. denna bakgrund beslutade Regeringen den 17 juni 1998 att en översyn skulle göras av Sveriges förmåga att hantera frågor relaterade till massförstörelsevapen.
Som en bakgrund har den internationella utvecklingen inom
För att få underlag till denna första del av uppdraget utfördes ett antal intervjuer med representanter för fem departement och elva myndigheter. Vid dessa utnyttjades bl.a. ett antal i förväg utarbetade frågor som alla de intervjuade skulle besvara. För att få ett internationellt perspektiv gjordes dels ett studiebesök i Bryssel för att diskutera
12 Inledning | Ds 1999:13 | |
nagement Agency för att få information om militär och civil NBC- beredskap i USA.
Denna del av utredningen, som skickades för informella synpunkter till de kontaktpersoner som intervjuats, återfinns i kapitel 2, 3 och 4. Den redovisades den 17 november 1998.
Sveriges kompetens inom
Under januari 1999 gjordes ånyo ett antal intervjuer med departements- och myndighetsrepresentanter som kunde förväntas ha primärt intresse av försvarsforskningen. En preliminär sammanställning av denna utredningsdel diskuterades vid ett möte mellan representanter för Försvarsdepartementet och Försvarets forskningsanstalt.
Denna del av uppdraget presenterades den 1 mars 1999. Det fullständiga uppdraget re dovisas i Bilaga 1.
Ds 1999:13 | 13 | |
2Den internationella utvecklingen rörande massförstörelsevapen
De säkerhetspolitiska förändringar och den tekniska utveckling som skett samt de nedrustningsavtal som ingåtts under det senaste decenniet har nu lett till en delvis annorlunda syn på hotet från massförstörelsevapen.
Slutet av det kalla kriget har drastiskt minskat risken för en storkonflikt i Europa. Samtidigt har ett oroande intresse för massförstörelsevapen visats av många stater som:
-kärnvapenprov i Indien och Pakistan
-Iraks utveckling av
-osäkerheten om utvecklingen av massförstörelsevapen i ett antal andra mellanösternstater samt i Nordkorea
-utveckling och export av långräckviddiga missiler
-Sovjetunionens FoU inom B- och
-Rysslands doktrin (motsv.) där N- avskräckning fått en större betydelse.
Mot bakgrund av :
-en osäkerhet om den framtida politiska utvecklingen i Ryssland,
-ett ökat internationellt agerande i lokala konflikter,
-en framtida ökad risk för terrorinsatser med,
massförstörelsevapen,
har dessa fått en klart ökad aktualitet.
14 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
2.1Internationella avtal
Det finns i dag en uttalad vilja i världen att stoppa utvecklingen av massförstörelsevapen och förhindra att dessa sprids till allt fler länder. Det första avtal beträffande massförstörelsevapen som förhandlades fram var Geneve protokollet (1925), som i princip förbjuder en förstaanvändning av kemiska och biologiska vapen. Detta kom till som en följd av gaskrigens hemska verkningar under första världskriget. Under det "kalla kriget" pågick i långsam takt nedrustningsförhandlingar; mycket som ett sätt att ha en kontakt och en dialogmöjlighet mellan de bägge maktblocken. Några avtal undertecknades dock under denna tidsperiod. De viktigaste var dels ett tidsbegränsat
Dessa avtal har accepterats av merparten länder vilket lett till att den allmänna kapprustningen inom
Förutom de multilaterala avtalen finns START avtalen mellan USA och Ryssland som syftar till en bilateral reduktion av antalet inerkontinentala kärnvapenstridsspetsar. START I som ingicks 1991 har trätt i kraft medan START II ej ännu ratificerats av Ryssland. Detta bedöms bl.a. bero på såväl de höga kostnaderna
Ds 1999:13 | Utvecklingen rörande massförstörelsevapen 15 | |
som uppfattningen att avtalet ställer oproportionerligt höga krav på förändring av den ryska arsenalen. Samtidigt har presidenterna Clinton och Jeltsin beslutat att inleda förhandlingar om ett START III avtal så snart START II trätt i kraft. Detta avtal som ej blir lika kostsamt för Ryssland, skall vara genomfört till 2007 och innebär en reduktion till
INF avtalet som förbjuder landbaserade vapenbärare med en räckvidd mellan 500 och 5500 km, har genomförts mellan 1989- 1992. Avtalet berör dock inte flyg- och sjöbaserade vapenbärare.
2.2Insats av massförstörelsevapen vid en storkonflikt
Sannolikheten för en militär storkonflikt i vår del av världen har minskat drastiskt. Därför har också sannolikheten minskat för ett utnyttjande av massförstörelsevapen i större skala. Den osäkra situationen i Ryssland gör dock att risken för en kärnvapeninsats av misstag kan öka t.ex. på grund av tekniska brister eller av en minskad tillförlitlighet i deras förvarningssystem.
I ett längre tidsperspektiv kvarstår en osäkerhet om utvecklingen i Ryssland. Den idag starkt nedsatta konventionella militära förmågan innebär att det vid en eventuell militär konflikt föreligger en proportionellt ökad risk att massförstörelsevapen skulle komma till användning.
De ändringar i den ryska militära doktrinen som gjordes 1993 och de uttalanden som gjorts därefter innebär att man ej längre uttalar att man avstår från en första användning av kärnvapen. Målet för den ryska kärnvapenpolitiken är att "undanröja risken för ett kärnvapenkrig genom att avskräcka från ett angrepp mot Ryssland". Detta avses även förhindra att lokala konflikter med insatser av massförstörelsevapen sprids till ryskt territorium. En uppdatering av den ryska doktrinen har under en tid aviserats men den har tydli-
16 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
gen blivit fördröjd. Uttalanden på senare tid tyder dock på att synen på massförstörelsevapen ej ändrats.
I USA har det, efter att
De substrategiska kärnvapnen omfattas i dag ej av några internationella avtal. Det finns endast ensidiga men koordinerade uttalanden från USA och Ryssland att vissa typer av sådana kärnvapen skulle tas bort från militära förband, att hälften skulle skrotas och hälften förvaras i förråd. Osäkerheten om antal och status av dessa
är stor. Så vitt man vet går skrotningen framför allt inom Ryssland långsamt trots att USA stöttar med både pengar och teknik. Det är från svensk sida angeläget att påskynda och kontrollera en nedrustning av denna vapentyp och denna fråga ingår i det åtta nationsinitiativ som bl.a. Sverige tagit upp inom FN.
Det kommer även framgent att finnas starka återhållande krafter mot att använda kärnvapen. Det finns dock en risk att provsprängningarna i Indien och Pakistan och att den tekniska utvecklingen i världen kommer att leda till ett ökat intresse för att anskaffa kärnvapen ochså i andra länder.
Om mindre kärnladdningar skulle komma till användning i en lokal konflikt skulle detta kunna leda till en sänkning av kärnvapentröskeln internationellt. Som en jämförelse kan pekas på världsopinionens svaga reaktioner när Irak använde kemiska vapen i kriget mot Iran.
Sammanfattningsvis kommer kärnvapenarsenalerna och kärnvapenhotet att bestå under en mycket lång tid framöver även om överenskommelserna i de olika avtalen fullföljs.
Beträffande de kemiska vapnen har både Ryssland och USA ratificerat konventionen mot kemiska vapen och förbundit sig att förstöra existerande lager under en tioårsperiod. Främst från rysk sida är detta trots stöd från USA och Europa dock förenat med stora tekniska och ekonomiska svårigheter vilket gör det osäkert om denna tidtabell kan hållas. Både USA och Ryssland kommer således, åtminstone under den närmaste
Ds 1999:13 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen 17
av kemiska stridsmedel till sitt förfogande. De modernaste och mest effektiva kommer sannolikt att finnas kvar längst. Under denna 10 årsperiod kommer dock de taktiska vapenbärarna att åldras och så även den personella kompetensen att använda kemiska vapen ute bland anfallsförbanden. De tidigare kemiska trupperna i Ryssland är nu
Skulle kemiska vapen komma till användning i en framtida konflikt torde det snarast bli i form av missilinsatser.
Det råder också en osäkerhet om kemiska ämnen, som idag ej behöver deklareras enligt CWC, har utnyttjats som baskomponenter i nya
De bilaterala överläggningar som sker mellan USA och Ryssland går i dag trögt och framstegen i OPCW att konkretisera C- vapenkonventionen går långsamt, vilket ej är så konstigt då detta är en förhandling med över 100 stater inblandade. Skulle det ingångna avtalet brytas under en eventuell framtida storkonflikt kommer detta nog att betraktas som mindre belastande än en kärnvapeninsats. Som exempel kan åter nämnas att Iraks användande av kemiska vapen mot Iran väckte endast lama protester från dem som inte var inblandade i konflikten.
Hotet från strategiska insatser med biologiska vapen har betraktats som lågt, i och med att stormakterna ratificerade BTWC på
18 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
lingarna i Geneve har idag lett till en osäkerhet om vad som händer inom
2.3 | Spridning av massförstörelsevapen |
Försvinnandet av den stabiliserande effekt som det "kalla kriget" och balansen mellan maktblocken ändå haft har lett till att konflikter av lägre dignitet mellan länder och inom länder blossat upp i ökad omfattning. Många av dessa konflikter var tidigare undertryckta av de forna stormakterna. I denna typ av konflikter kommer risken att
-Den ökade utbildningsnivån i världen inom områden som fysik, kemi och biologi.
-Vårt moderna
-Risken att personer med
-Möjligheten att få tillgång till apparatur och material för tillverkning både av
När det gäller kärnvapen är kanske det största problemet ej själva konstruktionen av en primitiv bomb utan snarare tillgången på höganrikat uran eller plutonium. Det påstås också med en viss säkerhet att inga kärnvapen försvunnit under processen att återföra alla Sovjetiska kärnvapen till Ryssland och att kontrollen över vapnen i Ryssland fortfarande är god.
Det mest kända exemplet på kunskapsspridning är ju det fördolda arbetet i Irak med att utveckla en kärnvapenkapacitet, att producera B- och
Ds 1999:13 | Utvecklingen rörande massförstörelsevapen 19 | |
Iran, förbjudna enligt 1925 års Geneveprot okoll, vållade förvånansvärt liten reaktion i resten av världen. Först när Gulfkriget var oundvikligt insåg man i västvärlden vilka brister man hade i sitt skydd, speciellt inom
Allt fler länder är beredda att bidraga till att lösa internationella konflikter och delta i internationell hjälpverksamhet. Samtidigt ökar risken för en spridning av massförstörelsevapen till allt fler länder.
Detta medför att risken ökar för att insatspersonal kan drabbas av effekterna från
2.4Svåra påfrestningar inklusive terrorism
Ett annat område där risken för
20 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
omfattning religiösa och politiskt/etniska grupper vidtagit terroristaktioner. Här kan sättet att nå uppmärksamhet vara att orsaka massdöd. Sannolikheten att massförstörelsevapen skulle komma till användning har därför ökat.
Inom kärnvapenområdet har det funnits en viss osäkerhet om något nukleärt vapenmaterial ( plutonium eller uran ) försvunnit i samband med överförandet av forna Sovjets kärnvapenarsenal till det nuvarande Ryssland. På samma sätt finns en osäkerhet om sådant material kan komma att försvinna under processen att reducera den nukleära arsenalen. I dagens läge råder också vissa tvivel om hur säker förvaringen i Ryssland är av radioaktivt avfall från kärnreaktorer. Sanningshalten i rykten som påstår att stöld av någon betydelse har skett är dock ej konfirmerad.
Det försiggår också en omfattande stödverksamhet till Ryssland och Ukraina för att ställa om militära anläggningar och f.d. militäranknutna forskare till civil verksamhet bl.a. i syfte att förhindra en kompetensspridning till mindre nogräknade aktörer. Sverige har som enskild nation medverkat i denna verksamhet, men det svenska stödet kanaliseras nu genom EU.
Radioaktivt material skulle i dag ur teknisk synpunkt kunna spridas av terrorister. Detta skulle kunna ske med hjälp av konventionella sprängmedel vilket skulle kunna leda till att markytan under långa tider blev belagd med radioaktivt material. I dag finns också möjligheten att primitiva kärnvapen skulle kunna tillverkas av avancerade terroristorganisationer; statsstödda eller ej. Effekten av en sådan laddning kan variera från en effekt motsvarande kanske hundra ton trotyl till en "misslyckad" sprängning som enbart sprider det radioaktiva materialet med hjälp av det ingående konventionella sprängmedlet.
Det är enkelt för olika terroristgrupper att t illverka biologiska och kemiska vapen. Det främsta exemplet är den japanska Aum Shinrikyo sekten som förutom produktion av nervgasen sarin experimenterade med och prövade andra kemiska och biologiska ämnen som cyanväte, antrax bakterier och botulinum toxin.
Ds 1999:13 | Utvecklingen rörande massförstörelsevapen 21 | |
Ytterligare en tänkbar möjlighet för terrorister vore att hota med att bomba eller på annat sätt förstöra kärnkraftverk eller industrilager av giftiga kemikalier.
Slutligen är stora olyckor som kan orsaka många dödsfall och stor miljöförstöring ett ökande hot i vårt industrialiserade samhälle. Olyckor som den i Tjernobyl eller i kemiska industrier som den i Bupahl kommer med största sannolikhet att hända igen.
Ett annat miljöhot är de dumpade kemiska stridsmedel som finns på många ställen i världen. Många av dessa upptäcks slumpmässigt
i samband med byggaktiviteter eller fiske. I Sveriges närhet finns kända dumpningsplatser sedan andra världskriget både i Östersjön och Skagerrak.
En analogi med olyckor skulle inom det biologiska området kunna vara de "nya" infektionssjukdomar som uppträder bl.a. beroende på klimatförändringar, urbanisering och det ökande interkontinentala samarbetet I många länder har en försämrad levnadsstandard lett till att för oss sällsynta infektionssjukdomar som tuberkulos åter börjat uppträda och nu också i en antibiotikaresistent form.
2.5Teknisk utveckling.
Generellt kan det förutspås att utvecklingen av avancerade nya typer av kärnvapen kommer att bli mycket begränsad tack vare CTBT avtalet. Å andra sidan kan modifieringar och moderniseringar ske utan att provsprängningar behöver göras. Detta kan utföras genom avancerade datormodeller eller subkritiska tester. Sådana är ej förbjudna enligt CTBT och har utförts i USA vilket vållat negativa reaktioner i många länder. Ett syfte med dessa subkritiska tester kan vara att på lång sikt garantera säkra och funktionella vapen.
De "klassiska" biologiska och kemiska vapnen är väl studerade och det förefaller att vara få fördelar med att utveckla liknande ämnen så länge dagens skydd skulle fungera också mot dessa.
I jämförelse med kärnvapen och biologiska vapen finns en reell möjlighet till skydd mot dagens kemiska vapen. Intresset i världen
22 Utvecklingen rörande massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
för en sådan skyddsutrustning har inte minskat under senare år.
Det är oroande att en utveckling av nya typer av
Biologiska vapen har innan den explosionsartade utvecklingen inom gen- och biotekniken betraktats som oförutsägbara både från politisk och militär synpunkt och således mindre intressanta att använda. Detta har resulterat i att begränsade ansträngningar skett när det gäller att utveckla effektiva skydds- och detektionsmetoder; särskilt som detta är svårt. Bristen på sådana system blev uppenbar inför Gulfkriget när man insåg att biologiska vapen kunde komma till användning. Detta har i många länder lett till en ökad FoU satsning för att utveckla detektionssystem och skydd mot "klassiska" B- vapen. I USA vaccineras som exempel idag all trupp mot mjältbrand.
Utvecklingen av bioteknik, inkl. genteknik, är mycket snabb inom den civila samhällssektorn. Många av de framkomna forskningsresultaten skulle relativt lätt kunna missbrukas för att utveckla kemiska och biologiska vapen. Så skulle med modern bioteknik toxiner och s.k. bioregulatorer kunna produceras i tillräcklig mängd för att kunna utnyttjas i vapensammanhang.
Genom att förändra genmaterialet i bakterier kan dessa få förändrade egenskaper vilket skulle kunna göra dem mer attraktiva som biologiska stridsmedel. Det internationella "Human Genome Project" där man kartlägger hela det mänskliga genomet och "Human Genome Diversity Project" där skillnaden i gener mellan olika folkslag undersöks är under snabb utveckling. Det har spekulerats i att resultaten från dessa projekt skulle kunna missbrukas för att producera etniska- eller populationsspecifika vapen genom att tillföra skadligt genmaterial, som bara binds till personer med en viss genuppsättning.
Ds 1999:13 | Utvecklingen rörande massförstörelsevapen 23 | |
Det skall slutligen påpekas att all tillämpning av de ovan nämnda tekniska möjligheterna är klart förbjudna i
Ds 1999:13 | 25 | |
3Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen
3.1Bakgrund
Risken för att Sverige skulle kunna angripas med massförstörelsevapen har under hela efterkrigstiden beaktats i våra säkerhetspolitiska och försvarspolitiska överväganden. Under
I mitten av
I och med 1982 års försvarsbeslut höjdes våra s kyddsambitioner mot angrepp med kemiska stridsmedel, mot sabotage
26 Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
eller förtäckta angrepp med biologiska stridsmedel samt mot sidoverkningar av kärnvapeninsatser utanför vårt lands gränser (radiaknedfall och EMP effekter). Ett tydligt resultat av den ökade ambitionsnivån var det politiska beslutet att, som ett av mycket få länder i världen, förse varje svensk med en enkel skyddsmask; en åtgärd som i dag är praktiskt taget genomförd.
Den ambition som sattes 1982 har därefter varit någorlunda konstant fram till och med 1992 års försvarsbeslut. Under hela efterkrigstiden har skyddet mot massförstörelsevapen utvecklats både inom den civila och den militära delen av totalförsvaret och syftet har varit att ha ett skydd om Sverige skulle angripas av främmande makt. Den ändrade världsbilden efter det kalla krigets slut har lett till att det vid det senaste försvarsbeslutet ansattes en vidgad hotbild, något som borde påverka vårt hänsynstagande till massförstörelsevapnen.
I totalförsvarspropositionen (1995/96:12 s.55) beskrivs ambition och inriktning beträffande massförstörelsevapen på ett mycket allmänt sätt. N- och C - områdena inriktas i huvudsak med hänsyn till ett krigsscenario medan det beträffande
"Totalförsvarets förberedelser för konventionellt försvar skall...innefatta åtgärder till s kydd för sådana stridsmedel." " ...ett begränsat utnyttjande av kemiska stridsmedel ...skall inte kunna ge en angripare några avgörande fördelar eller utgöra ett stort riskmoment vid fredsfrämjande insatser".
"I sammanhanget bör också utvecklingen inom det bioteknologiska området och dess tänkbara tillämpning i militära sammanhang uppmärksammas."
"Totalförsvaret bör också kunna lindra verkningarna för befolkningen av kärnvapenkrig i vår omvärld."
Ds 1999:13 | Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen 27 | |
3.2Militär konflikt
Om det mycket osannolika skulle inträffa att en allvarlig militär konflikt i en framtid skulle uppstå i Europa så kan det hävdas att risken för att massförstörelsevapen skulle komma till användning blivit relativt sett större i dag än den var under det ”kalla kriget.” Rysslands försvagade situation beträffande konventionella vapen och de doktriner som utvecklats där under
Beträffande kärnvapen torde för Sveriges del i stort samma resonemang som i tidigare försvarsbeslut kunna gälla, dvs. att en kärnvapeninsats mot Sverige i en militär storkonflikt ter sig osannolik även om substrategiska kärnvapen finns i vår omgivning. Sannolikheten förblir större att vi drabbas av radioaktivt nedfall och höghöjds EMP från kärnvapeninsatser i vårt närområde.
En liknande tes skulle kunna gälla för strategisk användning av biologiska vapen. Vi har ej tidigare tagit hänsyn till detta scenario då vi ej förrän på senare tid varit säkra på att f.d. Sovjetunionen verkligen utvecklade sådana vapen. Sannolikheten att vi skulle bli angripna direkt är mycket låg men vid insatser i vårt närområde skulle sidoverkningar i form ett drivande aerosolmoln eller av flyende smittade kunna leda till epidemispridning i Sverige. Vi bör ha en epidemibekämpningsberedskap som kan lidra verkningarna av sådana händelser.
Fortfarande är förtäckta angrepp med biologiska stridsmedel inför en aggression mot Sverige i syfte att nedsätta landets förmåga en icke osannolik möjlighet. Antisabotageåtgärder vid viktiga angreppspunkter, en snabbdiagnostisk beredskap samt förebyggande och konsekvenslindrande åtgärder bör utbyggas.
Risken för en militär invasion av Sverige ter sig i dag mycket liten, och således risken för militära aktiviteter på svenskt territorium med eller utan insatser av kemiska stridsmedel. Men skulle en sådan händelseutveckling ändå ske inom överskådlig tid måste risken anses vara större än tidigare att ryska kemiska vapen skulle komplettera de konventionella.
28 Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
En slutsats blir att militära förband, anläggningar samt viktiga vapensystem i högre grad än tidigare bör utvecklas till att kunna utföra sin uppgift även om begränsade insatser med
Hot om en terrorinsats med massförstörelsevapen kan ej heller uteslutas i samband med en internationell konflikt. Ett sådant hot skulle om det genomfördes kunna drabba vårt samhälle mycket hårt med tusentals döda och skadade som följd. Det skulle dessutom kunna leda till en psykologisk, ekonomisk och miljömässig katastrof. Denna typ av insats skulle drabba civilbefolkningen snarare än militär tr upp. Rä ddningstjänst, polis och sjukvård skulle bli de primära skadeavhjälpande instanserna men hela samhällets resurser inklusive vår politiska ledning och våra militära resurser skulle behöva tas i anspråk. En samlad underättelseverksamhet som kan ge en förvarning om och bedöma sannolikheten av denna typ av hot är angelägen.
3.3Internationella insatser
På grund av den spridning till allt fler länder som sker av massförstörelsevapen kan insatser av sådana drabba personer som deltar i internationella insatser; militära eller civila. Det är särskilt viktigt att skydda och utbilda denna typ av personal eftersom den frivilligt ställer sig till förfogande. Acceptansen för förluster är mycket lägre jämfört med de i en krigssituation. Risken för att denna typ av personal drabbas av massförstörelsevapens verkningar kommer att finnas kvar och öka i framtiden i takt med en förväntad proliferering och vårt ökade internationella engagemang. Vid sådana insatser kan även sabotage mot kärnkraftverk eller kemiska industrier och transporter utgöra ett hot och dessutom skulle ovanliga infektionssjukdomar kunna drabba insatspersonalen.
Ds 1999:13 | Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen 29 | |
Det arbete som nu sker inom NATO - PFP samarbetet kommer att leda till riktlinjer för hur insatsstyrkor skall vara skyddade för eventuella insatser med massförstörelsevapen, något som senare kommer att utvidgas till att också gälla biståndsinsatser. Ju förr vi utvecklar vårt ledningssystem, vår utbildning och vårt skydd till att ha en god interoperabilitet inom
En god underrättelseverksamhet om risken för en insats av massförstörelsevapen och risken för olyckor eller sabotage mot kärnkraftsanläggningar eller kemisk industri/transport är utomordentligt viktig. Medicinsk underrättelsetjänst om naturligt förekommande epidemier är en annan viktig fråga för att hindra spridning av infektionssjukdomar bland insatspersonalen.
Åtgärder bör vidtagas så, att svensk personal i möjligaste mån skyddas mot verkan av NBC stridsmedel (motsv.) i länder där vi beslutat om personella stödinsatser.
3.4Terroristinsatser mot Sverige
Risken för terroristinsatser med massförstörelsevapen har ökat. Sannolikheten för att sådana skulle inträffa är kanske lägre i Sverige än i många andra länder. Det kan dock inte uteslutas att Sverige skulle kunna drabbas (t.ex. i samband med något stort internationellt arrangemang i landet eller ett svenskt agerande mot terroristbenägna grupper i eller utanför Sverige). Trots den låga risken för en sådan terroristattack är den för stor att negligera med hänsyn till vad som skulle kunna hända en oskyddad befolkning. (Jämför t.ex. med de åtgärder som vi vidtagit mot en kärnkraftsolycka i eller utanför landet.) Om våra fredstida beredskapsåtgärder är få eller inte i någon större utsträckning skyddar befolkningen förloras lätt förtroendet för de ytterst ansvariga; något som kan vara det ultimativa målet för terrorister. Ett ökat terroristhot med massförstörelse-
30 Svenskt hänsynstagande till massförstörelsevapen | Ds 1999:13 | |
vapen ställer också krav på ett fysiskt skydd för prioriterade ledningsfunktioner.
Förebyggande beredskapsåtgärder bl.a. av underrättelse- och antiterroristkaraktär bör utgöra det primära skyddet mot terroristinsatser. Skulle likväl en sådan insats ske är det funktionerna räddningstjänst, ordning och säkerhet samt hälso- och sjukvård som är huvudansvariga för de skydds- och skadeavhjälpande åtgärder som måste förberedas och vid behov snabbt kunna vidtagas. Insatspersonalen måste ha ett tillräckligt skydd och en kunskap för att kunna verka i en
Vi har i Sverige ett arv där vi utvecklat ett befolkningsskydd mot massförstörelsevapen, ett skydd som under senare år där så varit lämpligt samordnats med vårt skydd mot kärnkrafts- och kemiska olyckor. Befolkningsskyddet som varit inriktat mot ett väpnat angrepp mot Sverige bör vara en bas för en anpassning till svåra påfrestningar med sådana stridsmedel också i fred.
Inom försvarsmakten finns viss kunskap och resurser som kan utvecklas för att bistå vid en insats av massförstörelsevapen även under fredstida förhållanden. Detta torde kräva betydande ändringar av lagstiftning beredskapsnivåer och
Sammanfattningsvis skulle verkan av massförstörelsevapen kunna drabba vårt land även i framtiden. Detta skulle kunna ske, förutom vid allt mindre sannolika militära konflikter, också i fredstid i form av terroristattacker eller hot om terror och då drabba civilbefolkningen. Genom prolifereringen av massförstörelsevapen har risken ökat att personal engagerad i internationella insatser skulle kunna drabbas av verkningarna från sådana. Den NBC beredskap vi i dag har och som i första hand är uppb yggd för att verka under höjd beredskap och under krig borde kunna utnyttjas och anpassas till den vidgade hotbild som vi ser i dag
Ds 1999:13 | 31 | |
4Dagsläge samt förslag till åtgärder
Sverige har under långa tider varit respekterat för sitt internationella engagemang inom
I Sverige har vi också ett arv där vi utvecklat ett skydd mot massförstörelsevapen, i händelse av krigshandlingar mot Sverige. Den kunskap och den beredskap detta genererat bör kunna utnyttjas även vid
Inom Regeringskansliet och totalförsvaret måste en anpassning och komplettering ske om det vidgade hänsynstagandet till NBC- vapen som antytts det senaste försvarsbeslutet skall uppnås.
4.1 Regeringskansliet
Vad som kanske tydligast framkommit i intervjuer med myndighetsrepresentanter är avsaknaden av tydliga inriktningsdirektiv från regeringen. Försvarsbeslutens utformning har lett till olika tolkningar och brist på samsyn inom totalförsvaret. I den mån det förekommer NBC- direktiv i regleringsbreven, består dessa till större delen av föreskrifter rörande begränsade frågeställningarofta emanerande från myndigheterna själva. Som exempel visas i Bilaga 2 det principiella
32 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Det är viktigt att det nu slås fast en tydlig inriktning och ambitionsnivå från statsmakterna vad beträffar det framtida hänsynstagandet till massförstörelsevapen relaterat till den ändrade och vidgade hotbild som beskrevs i det förra försvarsbeslutet. Inom området beredskap mot
terna till största delen arbetat vidare med att | utveckla NBC- |
åtgärder syftande till verkan i en situation med | höjd beredskap. |
Alternativt har man avvaktat tydligare inriktningsdirektiv. Av tillfrågade departementet och myndigheter angav tio av arton att det inte skett några förändringar i
Sedan 1996 års försvarsbeslut har händelseutvecklingen i världen visat att den då lagda riktningen har utvecklats som förutspåtts och kanske gått snabbare än väntat vilket bl.a. framgår av Försvarsberedningens delrappport ”Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning”, Ds 1998:9.
Sammanfattningsvis är det angeläget att regeringen nu tydligt anger vilket hänsynstagande Sverige i fortsättningen skall ta till
Inför en sådan anvisning bör regeringen göra en sammanvägd analys. En sådan skulle kunna ske genom att inom Regeringskansliet ta fram och diskutera ett antal scenarioskisser med N,- B- och C- stridsmedel efter en konsekvenseskalerande skala i syfte att därefter besluta om inriktning och ambitionsnivå. Man bör också analysera och besluta om de eventuella ekonomiska och juridiska konsekvenser som kan uppstå som en följd av m yndighetsdirektiven.
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 33 | |
Beredskap inom Regeringskansliet
Skulle ett hot om eller en insats med massförstörelsevapen ske i vårt land eller mot svensk personal utomlands kommer snabbt den politiska ledningen att bli engagerad för att leda, fatta beslut, och ge information. En förberedd beredskap för dessa , mer eller mindre osannolika fall, måste fortsätta att utvecklas inom Regeringskansliet och också kunna demonstreras vid ett eventuellt hot. En person inom statsrådsberedningen bör ha huvudansvaret för regeringens
En viktig del i beredskapen mot
Skulle statsledningen bli utsatt för hot om eller insats med massförstörelsevapen är det viktigt att kunna demonstrera förmåga att leda och agera också i en sådan situation. Detta kräver bl.a. ett fysiskt skydd mot radiaknedfall och giftiga kemiska ämnen samt säkerställd tillgång till icke kontaminerade livsmedel (inkl. vatten). Dessa frågor bör belysas i annat utredningssammanhang.
Organisation
För att:
-följa hotutvecklingen inom
-stödja uppb yggnaden av en samlad syn om
-samordna direktiv till myndigheterna och följa upp dessa.
-medverka vid utvecklingen av den operativa beredskapen inom Regeringskansliet.
-medverka vid inriktningen av försvarsforskningen
34 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
- utveckla internationella kontakter på regerings/departementsnivå behövs kompetens inom Regeringskansliet med sakkunskap och tyngd för att sammanhålla och driva
Då många departement som
Det vore också bra om
Som stöd i
Det fackarbete inom
I dag finns inom departementen ett antal personer med NBC- uppgifter.
Tabell 1 Ungefärligt antal personer (del- eller heltid) med uttalade NBC-
uppgifter inom Regeringskansliet
Fö | J | M | S | UD | |
3 | 0 | 3 | 1 | 10 | (GS) |
20 | (ESEK) |
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 35 | |
Nedrustnings- och exportkontrollarbete
Den övergripande hotreducerande verksamhet som utgörs av internationella nedrustningsförhandlingar och som pågår i olika skeenden har som ultimativt syfte att avveckla och förbjuda användningen av massförstörelsevapen mellan stater. Detta kombinerat med en nationell lagstiftning och en export- och importkontroll försvårar en framtagning och ett utnyttjande av dessa typer av vapen.
En aktiv internationell medverkan i pågående verksamhet har varit ett svenskt kännetecken under långa tider och det är viktigt att det så förblir. En ambitionssänkning skulle snabbt kunna spoliera åratal av uppbyggt förtroende. I dag pågår ett stort antal aktiviteter inom
Det är angeläget att Sverige visar ett engagemang och ett stöd i genomförandet av vad som överenskommits i avtalen. Ett sådant exempel är SRVs uppb yggnad av en beredskapsstyrka som via OPCW kan efterfrågas av stater som behöver bistånd med C- skyddsinsatser. Exempel på andra områden där Sverige skulle kunna bidraga är ett fortsatt stöd till Rysslands förstöring av C- stridsmedel och deltagande i ett av OPCW föreslaget "Protection Network" mellan civil och militär teknisk kompetens från olika länder. Personer ur detta nätverk skulle kunna vara behjälpliga med uppbyggnaden av ett
Resurser och kompetens bör ses över så Sverige även fortsättningsvis kan aktivt bidraga till en avspänning inom massförstörelsevapenområdet.
36 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Underrättelser
Ett viktigt led i en förbättrad beredskap mot
I dag är kunskaperna från olika underrättelse- och informationskällor ej tillräckligt koordinerade. Vi skulle med all säkerhet kunna få en betydligt bättre kunskap om vad som händer i världen inom dessa områden om information från departement, myndigheter, industri och den vetenskapliga världen sammanställdes och analyserades i full utsträckning. Ansvar för en sådan samordnad underrättelseverksamhet bör beslutas av Regeringen. Ett steg i denna riktning är den
Underrättelsefrågor inom
4.2Myndigheter
I vår nya säkerhetspolitiska situation med en vidgad hotbild behövs i dag en större samsyn över hela totalförsvaret när det gäller att bemästra olika hotsituationer där massförstörelsevapen kan sättas in. Inte minst viktigt är det psykologiska försvaret.
Ett problem är att vårt
Detta bör utredas.
Relevanta myndigheter borde i regleringsbrev få i uppgift att redovisa brister i vår NBC- beredskap gentemot svåra civila påfrestningar som inkluderar massförstörelsevapen, och hur vidtagna åtgärder avsedda för höjd beredskap och krig skulle kunna utnyttjas.
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 37 | |
Det bör också utredas om det finns juridiska eller andra hinder för detta.
Myndigheternas fortsatta planeringsarbete borde till stora delar kunna ske i samverkan mellan försvarsmakten och de civila delarna av totalförsvaret och bygga på ett antal operativa scenarier som bör utvecklas med ledning av de scenarioskisser som bör ligga till grund för Regeringens inriktning och ambitioner.
Samhällets resurser såväl ifråga om kompetens som materiel inom
Arbetet inom myndigheterna bör i övrigt inriktas på att täcka uppenbara blottor i den nuvarande och framtida beredskapen.
Beredskap
De svåra konsekvenser som kan bli följden om massförstörelsevapen skulle sättas in i Sverige, särskilt om höjd beredskap ej är anbefalld, skulle till en stor del drabba civilbefolkningen. En beredskap mot en insats av massförstörelsevapen inom Regeringskansliet och berörda civila myndigheter är också av vikt för befolkningens förtroende för dessa.
För att kunna vidtaga optimala räddningsoperationer vid en sådan insats är det viktigt att förmåga och egenskydd ligger på samma nivå inom funktionerna räddningstjänst, ordning och säkerhet samt hälso- och sjukvård. Dagsläget beträffande dessa beredskapsnivåer bör utvärderas av ÖCB i samverkan med SRV, RPS och SoS och förslag till åtgärder lämnas. Förmågan behöver dock inte vara geografiskt lika över hela landet.
Förutom sannolika militära mål bör mål bör också sannolika mål för terroristinsatser med NBC- stridsmedel beaktas. ÖCB, SRV och
RPS borde tillsammans utveckla mål och riskanalys till att också omfatta dessa fall. Inte minst bör risken för
I Bilaga 3 sammanfattas ÖCBs redovisning av de funktionsansvariga myndigheternas förmåga och utveckling inom NBC-
38 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
skyddsområdet. ÖCB bör redovisa en översyn av den önskvärda
Räddningstjänst
Det är viktigt att påpeka att Sverige med sitt totalförsvarskoncept har ett arv när det gäller att undsätta och skydda civilbefolkningen under krig; något som ej finns utvecklat i så många länder. Detta arv skulle till stora delar kunna användas för en beredskap också för svåra påfrestningar i fred. Exempel på viktiga komponenter i detta arv är att det finns skyddsmasker till den största delen av befolkningen,
Ett problem med att utnyttja det uppbyggda arvet är att det förutsätts en förvarningstid som räcker för att införa en höjd beredskap och för att mobilisera. När det gäller framtida eventuella militära angrepp mot Sverige med en beräknad lång anpassningstid är detta inget problem. Vid ett hot om en terroristinsats eller ett terrorangrepp mot Sverige torde förvarningstiden däremot vara mycket kort eller kanske ingen alls.
För att kunna utnyttja vårt beredskapsarv inom
Som exempel borde åtminstonde ett antal skyddsmasker till allmänheten i framtiden finnas tillräckligt nära befolkningscentra för att kunna delas ut av den först anlända räddningspersonalen i samband med en terroristinsats eller en stor olycka, oavsiktlig eller avsiktligt vållad.
Beredskap mot kärnkraftshaverier och kemiska olyckor är en bra grundberedskap mot olika typer av N- och
SRV samarbete med hemvärnet borde kunna omfatta hjälpinsatser också efter en katastrof av
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 39 | |
SRVs uppbyggnad av en beredskapsstyrka, "Swedish Chemical Support Team" omfattande över 100 personer, som via OPCW kan efterfrågas av stater som behöver ett akut stöd med
Ordning och säkerhet .
På senare år har risken för terrorism med och smuggling av radioaktiva, biologiska eller kemiska ämnen aktualiserats och därmed behovet av en välutrustad och övad organisation för att hjälpa civilbefolkningen.
Det är angeläget att i första hand den nationella insatsstyrkan har en adekvat
En viktig resurs vid en
En desarmerings- och analysförmåga beträffande
Internationella polisinsatser kan i framtiden få en ökad omfattning och en annan inriktning. I sådana sammanhang måste NBC- beredskapen ses över och vara interoperabel med andra
40 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Hälso- och Sjukvård
I dagens beredskapsplanering står den civila sjukvården för över 90% av kapaciteten och den militära för knappt 10%.
Sett mot den vidgade hotbilden kommer sjukvården att bli en allt viktigare komponent i vårt fredstida NBC- skydd. Vid en ökad risk för sabotage eller terroristinsatser i fredstid kan
En terror- eller terroristinsats som omfattar radioaktiva, biologiska eller kemiska ämnen kan få katastrofala konsekvenser; inte minst berör detta hälso- och sjukvården. I sådana situationer räcker inte resurserna på lokal och regional nivå. Det är nödvändigt att ha en central nivå för att kunna ge en ensad information, kunna omfördela landets resurser, besluta om ändrade vårdprinciper samt att samverka med försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. En central ledning att utnyttjas vid nationella katastrofer har föreslagits och borde inrättas.
Beredskapen bedöms av SoS i dag som tillfredställande inom N- området, mycket beroende på den beredskapsuppb yggnad vi haft främst inom SSI men också i kärnkraftslänen.
En viktig del i den medicinska strålskyddsberedskapen är en utbildad och övad medicinsk expertgrupp (MEG) som utgör ett nationellt kunskapscentrum när det gäller strålskyddsmedicin. Den har till uppgift att utarbeta riktlinjer för stråls kyddsberedskapen samt bedriva utbildning och information inom sjukvården.
Med erfarenhet från de goda resultat som
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 41 | |
På grund av resursneddragningar vid SSI kommer forskningsstödet till
Beredskapen mot biologiska stridsmedel i samband med sabotage och terroristinsatser ökar i stora delar av världen. En viktig beredskapsuppbyggnad sker också i Sverige inom det mikrobiologiska området. Ett BSL 4 laboratorium, unikt i Norden, är under uppbyggnad bl.a. med hjälp av beredskapspengar. Här kan diagnostik och diagnostiska reagens utvecklas för högt smittsamma sjukdomar. Samtidigt kan en svensk kompetens för arbete med sådana mikroorganismer byggas upp vilket är av stort värde för vår
En samverkan mellan SMI och FOA pågår beträffande diagnostik av smittämnen tänkbara som
En annan viktig del i vår
Vid internationella insatser i länder där risk för att NBC- vapen (motsv.) kan komma till användning är det nödvändigt att den medföljande sjukvårdsenheten också har medicinska kunskaper om
42 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
sjukdomsalstrande mikroorganismer ej är lika avgörande. I dessa senare fall skulle medicinsk expertis kunna hämtas från Sverige eller de drabbade transporteras till Sverige. Beträffande
Utrustning för smittsäkra transporter utvecklas i dag av SoS och SMI.
Regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att se över den medicinska
Försvarsmakten .
Inom försvarsmakten har under en lång följd av år hänsynstagandet till massförstörelsevapen varit lägre än det varit i NATO och tidigare WP stater. Det finns dock kunskap samt resurser som kan tjäna som en bas för en anpassningsfas, för medverkan i internationella operationer och också för att bistå vid en insats av massförstörelsevapen under fredstida förhållanden.
Efter det kalla kriget finns, förutom i Ryssland och USA, troligen massförstörelsevapen i ett antal andra länder bl.a. i sådana som ej skrivit under eller ratificerat viktiga internationella konventioner.
Vid internationella insatser där
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 43 | |
i det pågående
Inför ett beslut om en internationell insats bör regeringen få ett underlag som beskriver riskerna för NBC- (motsv.) incidenter i det aktuella området. Regeringen bör således få med
Det vore önskvärt att Sverige hade något specialtränat och specialutrustat förband som skulle kunna bistå i områden med hög risk för
Kunskap om
I övrigt finns inom det svenska totalförsvaret en mer eller mindre utvecklad kompetens på departement och myndigheter. I tabell 2 redovisas en sammanställning av hur myndigheterna uppfattar antalet personer med
44 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Tabell 2. Ungefärligt antal personer (del- eller heltid) med uttalade NBC- uppgifter vid olika myndigheter
FOA | FMV | ISP | RPS | SKI | SMI | SoS | SSI | ÖCB | ||||||||
100 | 4 | 3 | 4 | 3 | Omorg | 1 | 6 | 2 | ||||||||
pågår | ||||||||||||||||
Försvarsmakten | SRV | |||||||||||||||
SWEDINT | HKV | SKYDDS | CENTRALT | SKOLOR | ||||||||||||
0 | 3 | 35 | 5 | 6 | ||||||||||||
Ur beredskapssynpunkt är det viktigt att datoriserade informations- och beslutssystem som ORION och ELVIRA innehåller NBC- information; särskillt som den generella kunskapen om dessa, ofta komplicerade frågor, är låg inom totalförsvaret. En samverkan mellan militärt- och civilt försvar i dessa frågor har påbörjats.
Sju svenska totalförsvarsmyndigheter arrangerar vart tredje år i samverkan det som blivit världens största
Det bör för framtiden säkerställas att Sverige bibehåller en tillräcklig anläggningskompetens även inom
Ett annat område där Sverige måste behålla en kompetens för att följa beredskapsläget och peka på onödig sårbarhet är elektromagnetisk puls (EMP) från kärnvapen. I dag finns kunskapen endast hos ett fåtal personer. FOA, som har i uppgift att ha kompetens inom området, har tidigare i samråd med FMV, FortV beskrivit hur kompetensläget kan byggas upp och bibehållas. Huvudsyftet bör
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 45 | |
vara att följa trender i EMP hot och skydd och att beskriva de allvarligaste EMP blottorna i vårt samhälle både vad beträffar freds- och beredskapsförhållanden.
I dag finns på departementsnivån mycket liten tid och kompetens för att tillgodogöra sig försvarsforskningens resultat inom NBC- området. Detta kan förbättras genom ett departementsstöd från FOA- speciellt till försvars- och utrikesdepartementen - vilket också ger FOA en miljökännedom.
Samverkan
Det finns ett stort antal samverkansgrupper inom
46 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Figur 1
ARBETS- OCH BEREDNINGSGRUPPER INOM
Försvarsdepartementet
Beredningsgrupp NBC
(Inriktning anslagsforskning)
Fö, UD, ÖCB
SRV, SoS, SSI, FM, FOA
ÖCB | FM/ÖCB | FM | ||||||||||
Ag NCB/CT | Samordnings- | FoT- och berednings- | ||||||||||
(Uppdragsfo., mtrl.ansk., | grupp | grupp | ||||||||||
mm.) | ||||||||||||
(fo, studier, materiel | (Uppdragsforskning) | |||||||||||
ÖCB, SRV, SoS, | mm) | HKV, FMV, FHS, | ||||||||||
PTS, STEM, RPS, | ||||||||||||
FM, ÖCB | SkyddS | |||||||||||
Sv. kraftnät, FOA | ||||||||||||
CB | Ag3NBC | |||||||||||
Ag NBC/CB | (Tillfällig arbetsgrupp, | |||||||||||
(Samordning | totalförsvarsgemensamma | |||||||||||
civilbefälh.) | grunder) |
SkyddS (sammanh.)
ÖCB, CB, SRV,
FOA, SoS
FM, ÖCB, SRV, SoS,
RPS, CB, Lsty, Kommun,
FOA
Berednings- | Referensgrupper |
grupp EMP | (Olika uppgifter och |
(Samordning, info. EMP/HPM) | myndigheter) |
FM, FMV, FOA, ÖCB, SkyddS, FortV, SRV, SJ/BV, SoS, Telia, Sv. Kraftnät, SR, PTS, SP
(även andra
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 47 | |
Utbildning.
Det kan ifrågasättas om det är kostnadseffektivt med specialistutbildning i NBC
Totalförsvarets skyddsskola borde vara en lämplig plats för högre kurser. Där finns redan kontakter med Umeå universitet och FOA NBC skydd att bygga vidare på. Några poängsatta kurser finns redan utvecklade. Det är också angeläget att skolan vidareutvecklar en IT baserad utbildning och träning.
En förutsättning för ett lyckat resultat är att skyddsskolan blir mer "civil" och också i praktiken blir en totalförsvarsskyddsskola. Ett sätt att stimulera en sådan utveckling vore att ha en beslutande styrgrupp för utbildningen med representanter från olika myndigheter.
En annan förutsättning för en totalförsvarets
I dag är majoriteten av tjänsterna vid SkyddS visstidsförordnade militära tjänster (30 av de 37 anställda) vilket sätter sin prägel på skolan. Då
48 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
tillsvidaretjänster samt kontrakterade lärare från universitetet och FOA.
Det vore dessutom önskvärt om SkyddS funktionsansvar gentemot försvarsmakten kunde matchas med någon typ av ansvar också gentemot det civila totalförsvaret. Att bygga upp en sådan "civil" kompetens torde ta tid men resultera i en mera balanserad Totalförsvarets skyddsskola.
Förutsättningar för en gemensam högre
Materiel/utrustning
Någon ändrad inriktning av materielutvecklingen/anskaffningen har ej skett inom totalförsvarsmyndigheterna efter 1996 års försvarsbeslut.
En viktig fråga är hur Sveriges totala skyddsmaterielresurser bäst kan fördelas för att möta vår nya hotsituation. Det bör uppdragas åt FMV och SRV att i samråd med HKV och ÖCB ta fram ett konkret underlag om befintligt antal samt lokaliseringen av befintligt skyddsmateriel och ställa detta mot hur mycket som skulle behövas för att uppfylla kraven från dagens vidgade hotbild. Det vore också av intresse att få redovisat i vad mån de tidigare försvarsgrenarnas och det civila försvarets utrustning är kompatibla.
Inom ÖCB, SRV och SoS har en utveckling av skyddsutrustning skett under en följd av år och man anser att det finns en hyfsad utrustningsmässig beredskap mot tidigare uppställda mål. Sveriges anskaffning av en enkel skyddsmask till hela civilbefolkningen är i princip avslutad. Med hänsyn till en ökad befolkningsmängd och en mindre försvarsmakt bör framöver en översyn göras av skyddsmaskläget.
Ds 1999:13 | Dagsläge samt förslag till åtgärder | 49 | |
Inom SoS har skyddsutrustning för sjukvårdspersonal samt saneringsutrustning tagits fram, ÖCB och SRV utvecklar en R/C resurs för stöd till nödvändiga aktiviteter inom ett belagt område och SRV utvecklar kemskyddslager där även
En materielutveckling inom försvarsmakten har via FMV skett
Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om Sverige i framtiden behöver tre upphandlare av
FMV, SoS och SRV bör redovisa (bl.a. genom s.k. åldringsförsök) vilken medicinsk och teknisk
Autoinjektorer och enzymindikeringsbrickor är exempel på utrustning som åldras. Bägge dessa produkter tillverkas inom landet. Beträffande autoinjektorn avser ASTRA att lägga ned tillverkningslinjen eftersom det idag inte sker någon produktion i Sverige.
50 Dagsläge samt förslag till åtgärder | Ds 1999:13 | |
Tillgång till denna produktionslinje bör säkerställas av beredskapsskäl i samband med framtida omsättningsbehov.
Koordineringen mellan FM och SRV när det gäller inköp av materiel är i dag låg. Detta beror till stor del på att pengar ej funnits tillgängliga samtidigt inom försvarsmakten och den civila delen av totalförsvaret.
Inom räddningsverket har man beslutat sig för ett C- indikeringsinstrument som också indikerar ett antal giftiga industrikemikalier. Med hänsyn till medverkan i internationella operationer och stöd vid nationella svåra påfrestningar borde det övervägas om inte samma indikeringsinstrument kunde anskaffas för försvarsmakten.
Totalförsvaret borde bl.a. ur interoperabilitetssynpunkt överväga anskaffning av ett gemensamt
Ett komplement till
Ett utvecklings- och forskningsprojekt av totalförsvarsintresse är en billig fordonsburen indikeringsutrustning för att snabbt kunna påvisa gränserna för en C- eller radiakbeläggning; ett område där SRV men inte försvarsmakten i dag satsar resurser. En billig B- indikerings- och analysutrustning är ett annat område som är viktigt att utveckla.
FOA och FMV borde ha i uppdrag att följa och intermittent avrapportera för berörda myndigheter ny
Det skall slutligen påpekas att
Ds 1999:13 | 51 | |
5
5.1Försvarsforskningens roll
I Sverige, som i många andra länder, har försvarsforskningen en kunskapsbärande roll inom
Inom
•Ha en basal teknik- och omvärldskunskap om massförstörelsevapen (motsv.) och med stöd av denna kunna:
52 |
Ds 1999:13 | |
•Analysera den säkerhetspolitiska och den tekniska utvecklingen ur hot och skyddssynpunkt samt mot denna bakgrund utgöra en ”larmklocka” och lämna förslag till åtgärder.
•Stötta myndigheterna i deras beredskapsrespektive nedrustningsverksamhet samt utgöra en resurs i samband med en eventuellt inträffad
Detta innebär en bred och till delar djup kunskapsinhämtning (ej bara forskning i akademisk mening) samt att en analys och syntes av kunskapen skall ske i olika aggregationsnivåer för att stötta regering och myndigheter.
Det är viktigt att se behovet av kunskap inom NBC- området också i ett framtida perspektiv. Det bör genom försvarsforskningen skapas en nationell handlingsfrihet att kunna vidtaga balanserade NBC- åtgärder vid ett ändrat säkerhetspolitiskt läge. Internationellt blir samarbete allt viktigare, också inom NBC- området och här borgar en rejäl kunskap - teknisk och säkerhetspolitisk - för att göra Sverige till en intressant samarbetspartner.
Det bör fastläggas att FOA har ett ”särskilt ansvar ” inom NBC- området. Innebörden av detta bör samtidigt definieras.
5.2Styrning och finansiering av NBC- forskningen.
Vid den översyn av försvarsforskningen som gjordes av 1991 års försvarsforskningsutredning ( SoU 1992:62 ) betonades att NBC- forskningens speciella karaktär innebar att den ”även i framtiden huvudsakligen borde vara anslagsfinansierad och att regeringen borde fortsätta att styra dess inriktning och omfattning”. Denna slutsats gäller i princip alltjämnt. Det är rimligt att den generella kunskapsuppbyggande/bevarande försvarsforskningen syftar till att bibehålla en NBC- kunskap på en acceptabel nivå och att denna verksamhet styrs och finansieras av ett Fö anslag.
I 1996 års försvarsbeslut beslutades att 5+5 Mkr av NBC- anslaget till FOA skulle överföras till och styras av respektive FM
Ds 1999:13 | ||
och ÖCB och användas till ”studier mm.” Syftet var att stimulera myndigheternas engagemang när det gällde avtappande NBC- verksamhet från FOA .
•Anslag från Fö, som omfattar huvuddelen av verksamheten (ca 85 Mkr ). Som underlag för Fö:s verksamhetsdirektiv finns sedan 1998 en beredningsgrupp- NBC bestående av ett antal intressenter från departement och myndigheter. (se fig.1 sid. 46)
•Uppdrag från FM och ÖCB bekostade av medel som överförts till dessa från
•Anslag från UD (ca 11 Mkr) för stöd till olika nedrustnings- och verifikationsaktiviteter. Detta styrs direkt av UD.
•
Tabell 3 Finansieringen av FOAs NBC- verksamhet (Mkr)
Försvarsdepartementet | 83,5 |
Försvarsmakten | 5,1 |
Överstyrelsen för civil beredskap | 5,1 |
Utrikesdepartementet | 6,2 |
Enskilda beställningar | 15,0 |
Totalt | 114,9 |
I dag styrs i princip all FOA NBC- verksamhet på samma sätt oberoende av finansieringsformen. Detta sker i dialog mellan uppdragsgivarna och forskningsområdesföreträdare (FoF, en central
54 |
Ds 1999:13 | |
Det vore dock önskvärt att i största utsträckning renodla de två typerna av verksamhet både ur finansierings- och uppföljningssynpunkt.
Det nuvarande styrsystemet fungerar utmärkt när det gäller uppdragsstyrning dvs. att leverera resultat som en avnämare efterfrågar. Det förefaller dock mindre effektivt att fler än en FoF representerar
Idag finns inte tillräcklig kompetens vid Försvarsdepartementet för att uppdragstyra den anslagsfinansierade kunskapsuppb yggan-
Ett alternativ vore att från Försvarsdepartementet styra denna verksamhet med en långsiktig målstyrning baserad på vilka kompetenser och kunskapsområden som långsiktigt behövs för att strategiskt uppfylla FOA ”särskilda ansvar”.
Detta skulle kunna ske genom att tydligt avsätta en del av NBC- anslaget, för kunskapsuppb yggande/bevarande verksamhet. Denna del skulle kunna målstyras genom att ge ramar för olika intressanta kunskaps/kompetensområden. Dessa skulle ge en grov inriktning och omfattning av framtida kompetensbehov. Inom givna ramar skulle FOA - med starkt inflytande från linjeorganisationen, som har ansvar för den kompetensuppb yggande verksamheten - till Försvarsdepartementet kunna föreslå relevant kompetens- och kunskapsuppbyggande verksamhet. Den tidigare föreslagna NBC- tjänsten vid Försvarsdepartementet skulle kunna vara ansvarig för den sakmässiga bedömningen samt uppföljningen, eventuellt med stöd av några externa sakkunniga. Kostnader för handläggningen av denna verksamheten kunde belasta av
En del av
Ds 1999:13 | ||
ras/följas upp som idag av Försvarsdepartementet med stöd av den existerande beredningsgruppen.
För att få största genomslag bör, i den mån det är möjligt, en målinriktad tema- eller kampanjinriktad verksamhet eftersträvas. En stor del av NBC- verksamheten, kunskapsuppbyggande eller avtappande, borde således under en tidsperiod inrikta sig på en angelägen frågeställning eller på att bygga upp en ny kompetens.
En nackdel med att använda uppdragsstyrning för all typ av forskning är att det ej uppmuntrar framväxten av specialister med både ett djup och en bredd över hela
för den interna forskningsverksamheten och kontakten med avnämare samt för generell informations- och kunskapsöverföring vid massmediaframträdanden, i samband med inträffade incidenter etc. Oberoende av hur forskningen styrs bör denna typ av karriär uppmuntras och tydliggöras vid FOA.
Ur avnämarnas synpunkt finns ett intresse att FOA redovisar verksamheten inom
Resultatet av FM och ÖCB uppdragsstyrning av ”studier mm.” har varit lyckad. Det har gett ett större kundengagemang i forskningsverksamheten, mer precisa frågeställningar till och resultat från FOA. Den typ av avnämarstyrning och samverkan som sker i dag, med separata styrgrupper inom FM och ÖCB och en samordnande beredning verkar vara ändamålsenlig om än kostnadskrävande. De överförda medlen från
56 |
Ds 1999:13 | |
Kontakter med totalförsvarsmyndigheter och en värdering inom FOA visar på att det finns ett behov av att öka den avtappande verksamheten med tanke på det ökade hänsynstagandet till skyddet mot massförstörelsevapen som pekats på både i försvarsberedningens rapport och i Kap. 2 och 3 i denna översyn. Dock anses endast mycket små reduceringar i den kunskapsuppb yggande/bevarande verksamheten vara acceptabla. I ett läge när totalförsvarsmyndigheter skall utforma en beredskap inriktad mot en ny och vidgad hotbild vore det lämpligt att ytterligare stimulera FM och ÖCB till att utnyttja FOAs kompetens genom att utöka kundstyrningen från 5+5 Mkr och samtidigt vidga begreppet ”främst studier m.m.” till att omfatta alla typer av kunskapsavtappande verksamhet. Fler delar av totalförsvaret t.ex. MUST, SWEDINT och olika FAMar skulle kunna utnyttja detta stöd för sin beredskapsuppb yggnad. FOA- personal skulle också periodvis kunna arbeta som kunskapsöverförare vid departement och myndigheter. Det är dock viktigt att påpeka att FOA uppdragen skall utgöra ett expertstöd och ej ett utförande av verksamhet som ingår i myndigheternas beredskapsansvar.
För att denna ökade kunskapsavtappande verksamhet ej skall leda till en minskad kunskapsuppbyggande/bevarande verksamheten föreslås en väsentlig ökning av Försvarsdepartementets NBC- anslag. Tillskottet kan motiveras av att försvarsberedningens rapport poängterar behovet av en ökad hänsyn till NBC- hotet inom hela totalförsvaret. FOA borde kunna:
Utöka sitt stöd till Regeringskansliet, Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap i deras
Utöka sin informationsinhämntning och analys bl.a. i underrättelsesyfte.
Utöka sin säkerhetspolitiska verksamhet inom
Följa och ur totalförsvarssynpunkt utvärdera den allt ökande forskningen inom ”dual use” områden.
Det ovan beskrivna förslaget till finansiering och styrning av den kunskapsuppbyggande och kunskapsavtrappande
Ds 1999:13 | |||||||||
Fig 2 Förslag till styrning och finansiering av |
|||||||||
Fö | UD | FM | ÖCB | Övriga | |||||
uppdrags- | |||||||||
givare | |||||||||
Kunskaps- | Kunskapsavtappande | ||||||||
uppbyggande | verksamhet | ||||||||
verksamhet | |||||||||
Basal teknik, | Hot, | Beredskaps och nedrust- | Utred- | ||||||
omvärldskunskap | ”larm- | nings stöd | ningar | ||||||
(anslag) | klocka” | (anslag/uppdrag) | provning | ||||||
(anslag) | etc. | ||||||||
(uppdrag |
5.3Dagsläge och förändringsbehov
Fördelningen av dagens verksamhet, uppdelat i forskarpersonår och övriga, inom
Tabell 4 Personer idag involverade i försvarsforskning inom
områdena
N | B | C | Total | |
Forskare | 25 | 19 | 35 | 79 |
Övriga | 5 | 15 | 15 | 35 |
Doktrander* | 0 | 9 | 4 | 13 |
Summa | 30 | 43 | 54 | 127 |
* ej
58 |
Ds 1999:13 | |
Försvarsforskningen inom
1.Anslagsfinansierad kunskapsuppbyggande/bevarande basal teknik och omvärldskunskap ur hot och skyddssynpunkt inom
-Vapen, egenskaper och verkan (inkl. vapenbärare)
-Detektion, analys/diagnostik
-Tekniskt skydd, sanering och destruktion
-Medicinskt skydd
-Modellbyggnad( inkl. fältförsök)
-NBC- omvärldskunskap/underrättelse underlag
-Underlag för beredskapsstöd till regering och myndighet.
I denna kunskaps- och kompetensuppbyggande/bibehållande verksamhet bör i framtiden ingår en regelbunden analys av utvecklingen inom delområdena beträffande deras betydelse ur hot- och skyddssynpunkt. Förutom tekniskt/vetenskapliga rapporter borde även kundanpassad, resultatredovisningar och presentationer göras som underlag till den avnämarstyrda, uppdragsfinansierade verksamheten.
2.
funktionen”. Finansierat av
Sammanfattande synteser och analyser, baserade på framtaget underlag, borde göras som bas för statsmakternas inriktning och hänsynstagande till massförstörelsevapen. I den osäkra värd vi i dag befinner oss i bör en säkerhets- och försvarspolitisk analys av
Ds 1999:13 | ||
svarsmyndigheter vid nedbrytning och tolkning av statsmakternas inriktningsdokument. I övrigt skall önskat stöd till regeringskansliet kunna lämnas.
3. Beredskaps- och nedrustningsstöd för totalförsvaret, finansierat av UD och totalförsvarsmyndigheter.
Detta kan bl.a. utgöras av önskade studier rörande nedrustning och verifikation, sårbarhet och uppträdande i en
Kontaktmän som under viss tid också kunde arbeta hos- och stötta olika myndigheter kunde utgöra en del av den kunskapsavtappande verksamheten.
En av FOA uppskattad omfattning av dagens verksamhet indelat enligt ovan redovisas i Tabell 5.
60 |
Ds 1999:13 | |
Tabell 5. Uppskattad procentuell fördelning av dagens resurser inom
N | B | C | Tot. | |
1. Basal teknik och | 14,6 | 18,0 | 27,0 | 59,6 |
omvärldskunskap | ||||
2. Hot, försvars- och | 3,9 | 5,1 | 1,8 | 10,8 |
säkerhetspolitisk | ||||
analys, ”larmklocka” | ||||
3. Beredskaps- och | 7,8 | 2,4 | 9,4 | 29,6 |
nedrustningsstöd till | ||||
totalförsvaret | ||||
Summa | 25,8 | 36,9 | 38,2 | 100,0 |
*)1. Huvudsakligen kunskapsuppbyggande anslagsverksamhet
2.Kunskapsavtappande verksamhet främst för regeringen och Fö behov
3.Avgiftsfinansierad verksamhet från departement och myndighet
5.4Behov av djup och bredd på verksamheten inom
Den världssituation som vi har i dag torde ej på ett kvalitativt sätt ändra på behovet av den anslagsstyrda försvarsforskning som i dag bedrivs; under en förutsägbar framtid torde en bred och på många områden djup kompetens behövas. En kvantitativ avvägning mellan dessa verksamheter bör göras av Regeringskansliet, i samband med anslagsstyrningen.
Den kompetens som i dag finns vid FOA bör i stort bibehållas och utvecklas när det gäller säkerhetspolitik,
Ds 1999:13
NBC- åtgärder vid ett väpnat angrepp är däremot studerat under lång tid och verksamheten inom detta område torde kunna minska.
Inom
Kärnladdningsfysikgr uppenvid FOA, har en för
Det har på senare tid uppmärksammats att en stor del av personalen inom verksamheterna kärnladdningsfysik, nedrustningsstöd och övergripande studieverksamhet, närmade sig pensionsåldern och att FOA ej längre har någon EMP- kompetens. Det har påpekats i regleringsbrev att man anser denna verksamhet viktig. Det är angeläget att uppb yggnaden av dessa resurser sker. Det skall också uppmärksammas att SSI, som sorterar under m iljödepartementet, i dag har ett beredskapsansvar för strålskyddsfrågor. En samordnad diskussion på departements- och myndighetsnivå borde ske om inriktning, finansiering och omfattning av FOAs verksamhet som berör området joniserande strålning.
Verksamheten inom B- området har tidigare varit inriktad på att bygga upp en kunskap för att värdera hotet och diskutera möjliga åtgärder. Under senare år har, bl.a. genom bevisade offensiva aktiviteter, området visat sig utgöra ett allt mer påtagligt hot. Ökad uppmärksamhet bör därför läggas vid att ta fram konkreta metoder för provtagning, diagnostik och skydd mot aktuella B- stridsmedel. B- området sysselsätter i dag ca 34 personer och omfattningen har
62 |
Ds 1999:13 | |
ökat under de senaste åren. Den snabba civila utvecklingen inom biotekniken måste bevakas då den kan ha B- applikationer både ur
En samverkan med UoH och utländska försvarsforskningsinstitut behövs inom
Virologisk kompetens har nyligen tillförts FOA; ett viktigt komplement för
En ökande
Till skillnad från N- och B- områdena finns inom
Ds 1999:13
gande verksamheten bör i dag riktas mot att få en översiktlig kunskap om ”nya” tänkbara ämnen och skyddet mot dessa. Beträffande ämnen av biologiskt ursprung kan kompetens inom B- området ge en synergieffekt.
Beträffande den kunskapsuppb yggande/bevarande anslagsfinansierade verksamheten kan bl.a. följande framhållas:
Vapen, egenskaper och verkan.
Kunskap om massförstörelsevapens egenskaper och verkan är av basal betydelse för den tekniska delen av en hotbildsbedömning, för scenariobeskrivningar och för bedömningar av skyddsbehov och möjligheter till skydd samt för en konkret framtagning av skyddsmetoder.
Kunskap om kärnvapens egenskaper och direkta verkansformer har fått ett ökat intresse i samband med den nu aktuella vidgade hotbilden och de alltmer intensifierade nedrustningsförhandlingarna. I det nedrustnings- och verifikationsarbete som i dag pågår och kan förväntas pågå under lång tid kommer denna kunskap att behövas t. ex. för att kunna analysera den experimentella verksamhet som pågår i kärnvapenstaterna och som faller inom ramen för CTBT- avtalet. I samband med den framtida ökade möjligheten till terrorism utgör kunskap om egenskaper och verkan en viktig komponent i att bedöma hotet från s.k. primitiva kärnladdningar och operativt för att ur teknisk synpunkt kunna bedöma realiteten av terroristhot med kärnladdningar. FOA är i dag helt utan kompetens inom EMP- området. I framtiden skulle en tjänst behövas som, med ”back up” från kärnladdningsfysikgr uppen, skulle kunna svara både på verkans- och skyddsfrågor.
Med tanke på den ökade säkerhetspolitiska uppmärksamheten kärnvapnen fått bör Stockholmsgr uppen utökas något som stöd för Utrikes- och Försvarsdepartementen.
Direkta verkansformer bevakas endast översiktligt men vid behov skulle kompetensen vid FOA kunna höjas genom att tillgodogöra sig befintligt äldre material i samverkan med kompetens inom FOA 2. Befintlig kunskap om verkan av joniserande strålning borde, med hänsyn till att kärnvapenexplosioner ej kan uteslutas i den
64 |
Ds 1999:13 | |
gällande hotbilden, behållas på en oförändrad miniminivå bl.a. när det gäller skydd, radiobiologi och radioekologi. Verksamheten borde i högre grad finansieras av miljödepartementet t.ex. via SSI.
I Sverige finns en bred kunskap om mikroorganismers egenskaper och verkan inom Universitetssjukhus, samt inom SoS, SMI och SVA. Inom försvarsforskningen är det de speciella egenskaper och den verkan som tänkbara B- stridsmedel har som speciellt bör studeras. Det bör i Sverige finnas kunskap om de ovanliga mikroorganismer som skulle kunna vara aktuella som B- stridsmedel, vilka egenskaper de har och vilka skyddsmöjligheter som finns. En annan specifik fråga är hur potentiella
Beträffande
Ds 1999:13 | ||
Detektion och analys/diagnostik
Detektion är ett viktigt kunskaps- och forskningsområde inom
Inom N- området finns idag vid FOA en detektionsverksamhet som bedriver verksamhet för UD, SSI och totalförsvaret. Det är beslutat om i CTBT sammanhang att en internationell luftprovtagningsstation skall ligga i Stockholmstrakten. Denna bör för framtiden skötas och utvecklas vid FOA och bekostas av UD medel. På samma sätt bör SSIs behov av provtagning kunna skötas av FOA förutsatt att en full SSI- finansiering sker. En viss kunskapsbyggande/bevarande verksamhet borde bekostas av
Snabbdetektion av biologiska stridsmedel är ett globalt olöst problem vilket uppmärksammades utanför specialistkretsar under Gulfkriget. Området har nu internationellt fått högsta prioritet och det sker i dag en intensiv utveckling. Förutom att följa utvecklingen och bedriva viss
Även inom C- området pågår en snabb internationell utveckling av detektionsapparatur och modern sådan finns i dag kommersiellt tillgänglig. Utveckling av laserbaserad fjärrdetekteringsapparatur pågår utomlands. Då en förvarning är av största vikt för att skydda sig och undvika skador, bör försvarsforskningen ha en kompetens att följa området och bedriva viss
Analys och diagnostik ät viktiga kompetensområden inom
66 |
Ds 1999:13 | |
agens som använts vid en insats med massförstörelsevapen. En analys behövs både för att kunna bedöma konsekvenserna av insatser och för att kunna vidtaga optimala åtgärder. Analysverksamhet har också fått en ökad betydelse i verifikationssammanhang inom
Tekniskt skydd, sanering och destruktion
Inom det skyddstekniska området sker internationellt en viss utveckling av skyddsmateriel. I framtiden kan en alltmer lättburen utrustning tänkas utvecklas med tanke på behovet inom den civila delen av samhället och i samband med internationella operationer i varmare länder. Skyddsmasker med god förmåga att motstå industrikemikalier behöver utvecklas.
Det är viktigt att komplettera de brister som finns i försvarsmaktens C- skydd, speciellt beträffande
I Sverige behövs en kompetens för att vid behov kunna pröva ny skyddsutrustning och också en möjlighet att testa den fysiologiska belastningen. Då mycket få beställningar kan förutses i framtiden borde kompetensen bevaras på en miniminivå möjligheter finns att kunna vid behov utföra testverksamhet.
Skyddsteknikkunskap inom N- och B- områdena bör vara av bevakande karaktär. Vid eventuell försöksverksamhet bör personella resurser kunna skjutas till från C- området.
Den internationella utvecklingen när det gäller destruktion av N- och
Viss kompetens om befintliga saneringsmetoder bör finnas. Denna bör kopplas till en kompetens för att värdera saneringsbehov i olika situationer speciellt i samband med svåra påfrestningar i fred. Denna kompetens finns i dag endast rudimentärt.
Ds 1999:13 | ||
Medicinskt skydd
Viss forskning rörande medicinskt skydd mot joniserande strålning borde finnas kvar i landet. Denna kompetens borde också kunna utgöra ett stöd till SoS och den medicinska strålskyddsverksamheten. SoS, SSI och FOA borde samordna denna verksamhet.
Vaccin- och antibiotikaområdena samt möjligheterna till ospecifikt skydd bör följas när det gäller tänkbara B- agens bl.a. som ett underlag för bedömningar om behovet och effekten av skyddsvaccineringar. Mycket kunskap bör kunna hämtas från SMI, universitetssjukhus och internationella institut. Antibiotikaprofylax är ett område där ett gemensamt underlag borde tas fram av FOA, SMI och SoS.
Inom
Utbredning, modeller och fältförsök
Denna typ av verksamhet är av stor betydelse för att kunna beskriva konsekvenserna av en insats med massförstörelsevapen och även för att kunna ta fram realistiska scenarier. Här torde det räcka med en kompetensgrupp som med stöd av
De långsiktiga effekterna av NBC- stridsmedel i omgivningen är en viktig faktor som måste finnas med vid en riskbedömning.
Omvärldskunskap och und errättelseunderlag
Sett mot den vidgade hotbilden kommer behovet av en kunskap om olika länders agerande när det gäller massförstörelsevapen att bli
68 |
Ds 1999:13 | |
allt viktigare. Försvarsforskningen bör i en ökande omfattning vara en del av denna informationsinsamling. Information från Internet, litteratur, konferenser, studiebesök m.m. bör sammanställas och regelbundet avtappas. En grupp bör ha ett sammanhållande ansvar för en sådan sammanställning.
Underlag för beredskapsstöd
Kunskpas avtappande verksamhet mot olika totalförsvarsavnämare har fått en ökad aktualitet när det gäller internationella insatser och vid svåra påfrestningar i fred. Särskilt gäller detta funktionerna ordning och säkerhet, räddningstjänst samt hälso- och sjukvård men fler myndigheter kan bli engagerade. Inom försvarsmakten finns intresse vid SkyddS, MUST, SWEDINT, etc. för ett ökat stöd. För att i tillräcklig grad kunna stötta myndigheterna i deras framtida beredskapsuppbyggnad inom
5.5Samverkan med UoH och utländska försvarsforskningsinstitut
Samverkan med UoH är en viktig del av försvarsforskningsverksamheten sett ur ett antal olika perspektiv.
Det är en utmärkt kvalitetsmätare speciellt på den kunskapsuppbyggande/bevarande FOA verksamheten. FOA har sådana samverkansprojekt i olika omfattning inom
Ds 1999:13 | ||
Ett exempel på en långsiktig UoH- FOA samverkan är att ha gemensamma doktorander som gör huvuddelen av sitt arbete vid FOA. Den långsiktiga relevansen när man startar en sådan verksamhet med stöd av
Samverkan med UoH ger också ett ökat kontaktnät in i den akademiska världen som kan användas exempelvis vid personalrekrytering och för att få svar på frågeställningar där FOA ej har tillräckligt kompetens.
Möjligheten att lägga ut tekniskt/vetenskapliga frågeställningar och analysuppdrag till tunga specialister inom UoH eller andra myndigheter utnyttjas ej i tillräcklig grad. I många sammanhang kan ett sådant underlag stärka trovärdigheten av FOAs mer övergripande analysarbete. Att lägga ut noggrant definierade forsknings uppgifter där FOA inte har apparatur, resurser eller kompetens bör också övervägas i större utsträckning.
En samverkan med andra länders försvarsforskningsinstitut både på teknisk- och på ledningsnivå, där sekretesskäl ej hindrar detta, är allt mer angeläget i dagens ökande internationella samarbete. En samverkan gör det också möjligt att pröva och verifiera gjorda analyser och slutsatser på olika systemplan. Det är också en FOA- uppgift att inhämta kunskap om den internationella utvecklingen både tekniskt och säkerhetspolitiskt. Dagens ungefärliga forskningssamverkan med olika länder finns sammanfattad i tabell 6.
70 |
Ds 1999:13 | |
Tabell 6 Ungefärlig forskningssamverkan med olika lädner (personmånader)
Land | Totalt | N | B | C |
EU | 4 | 4 | ||
EU | 8 | 8 | ||
Finland | 3 | 1 | 2 | |
Frankrike | 7 | 1 | 6 | |
Holland | 16 | 16 | ||
Norge | 2 | 2 | ||
Ryssland | 2 | 1 | 1 | |
Singapore | 7 | 7 | ||
Storbritannien | 24 | 11 | 13 | |
Tjeckien | 5 | 5 | ||
Tyskland | 7 | 3 | 4 | |
USA | 38 | 12 | 18 | 8 |
Östrrike | 1 | 1 | ||
Summa | 124 | 22 | 40 | 62 |
Det är däremot knappast möjligt eller ens önskvärt vare sig ur säkerhets- eller kunskapssynpunkt att lägga ut kunskapsansvaret inom centrala områden på andra producenter. Vi behöver ändå beställarresurser och en uppföljning av det utförda arbetet. Då vi också behöver en kvalificerad kunskap inom hela NBC- området för att ha en nationell beredskap kan vi inte heller förlita oss på ett samarbete där olika länder ansvarar för olika kompetensområden och vi helt avstår från kompetens inom dessa. En samordnad fördelning mellan olika länder kan dock tänkas t.ex. när det gäller att utveckla detek-
FOA bör således, för att ha en täckande kompetens inom NBC- området, endast i måttlig omfattning lägga ut kunskapsuppb yggande verksamhet på andra producenter. Det borde dock kunna ske i högre utsträckning än idag och en kostnadseffekt analys borde göras för att undersöka detta.
Ds 1999:13 | ||
5.6Hemvist
I princip finns all försvarsforskningsverksamhet inom NBC- området i dag vid FOA. Inom N- området har SSI ett ansvar när det gäller joniserande strålning. Inom B- området har SMI ansvar för bl.a. diagnostik och epidemiologi. Inom dessa myndigheter finns till delar en likartad kompetens som vid FOA. Någon direkt motsvarighet finns ej inom C- området. Att flytta FOAs forskning om joniserande strålning till SSI vore en möjlighet. SSIs egen forskningsverksamhet har dock avslutats och man har blivit en ren tillsynsmyndighet där man lägger ut forskning bl.a. på FOA. Denna utveckling har också inneburit att den strålningsmedicinska verksamheten, av stort intresse för sjukvårdens beredskap, har försämrats. Hur behovet av strålningsmedicinsk forskning, som stöd för en tillfredställande sjukvårdsberedskap, skall få en tillfredställande lösning bör utredas.
Inom SMI drivs forskning av både grundläggande och tillämpad karaktär rörande bl.a. diagnostik och epidemiologi. I princip skulle motsvarande delar av FOAs
Att flytta några kompetensgrupper inom N- och/eller B- områdena till andra myndigheter skulle dock försämra FOAs möjligheter till att ha en helhetssyn på
Som beslutats inom FOA skall en del av
72 |
Ds 1999:13 | |
i Umeå och Stockholm. Behoven från UD och SSI kräver således laborativa resurser på bägge orterna.
Vid FOA 1 bedrivs säkerhetspolitiska studier; ett område där massförstörelsevapenproblematiken, och då särskilt inom kärnvapenområdet, spelar en viktig roll. Ett uppdrag borde ges till FOA att bygga upp en säkerhetspolitisk NBC- kompetens. FOA 4 NBC- grupp i Stockholm borde samlokaliseras med denna för att åstadkomma en nära samverkan mellan
Ett alternativ till nuvarande hemvist vid FOA 4 skulle kunna vara att organisatoriskt föra över Stockholmsgr uppen till FOA 1. Den experimentella verksamheten skulle, om så behövs, kunna utföras i anslutning till någon experimentell FOA verksamhet, vid Uppsala universitet eller vid SSI.
Ds 1999:13 | 73 | |
Ds 1999:13 | 75 | |
Bilaga 1
Uppdrag att göra en översyn av Sveriges förmåga atte hantera skyddet mot nukleära, biologiska och kemiska vapen emot bakgrund av den internationella utvecklingen
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall analysera vilka anspråk den internationella utvecklingen vad gäller nukleära, biologiska och kemiska vapen
Utredaren skall därvid främst
samt lämna förslag till
76 |
Ds 1999:13 | |
Bakgrund
En säkerhetspolitisk kontrollstation skall enligt riksdagens beslut genomföras år 1999. Den skall omfatta en pr övning av det säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för totalförsvarets beredskap, omfattning, utveckling och förnyelse (prop. 1995/96:12 s. 58,
Den internationella utvecklingen inom
Inom det medicinska området uppdrog regeringen
Sveriges kompetens inom
Forskning inom detta område innehåller många gånger uppgifter som berörs av försvarssekretess och bedrivs huvudsakligen av Försvarets forskningsanstalt.
Styrningen och inriktningen av forskningsverksamheten inom området har inte utvecklats i motsvarande grad som styrning av
Ds 1999:13 | 77 | |
forskning inom andra områden. När avgiftsfinansiering av Försvarets forskningsanstalt genomfördes 1 juli 1994 förblev området anslagsfinansierat eftersom området ansågs utgöra en nationell resurs med ett stort antal avnämare och eftersom en avgiftsfinansiering kunde riskera att urholka den långsiktiga kompetensen. I dag finns trots det en viss avgiftsfinansiering inom området, samtidigt som regeringen i olika sammanhang ökar krav och ambitioner när det gäller utnyttjande av forskningskompetenser som finansieras inom anslaget. Inom Försvarsdepartementet bereds för närvarande ett beslut för att förbättra styrning- och inriktning av
Den förändrade internationella situationen när det gäller massförstörelsevapnens roll och betydelse gör det motiverat att inför den säkerhetspolitiska kontrollstationen se över Sveriges kompetens och beredskap på området.
Uppdraget
Utredaren skall analysera vilka anspråk den internationella utvecklingen inom
Med denna analys och kartläggning som utgångspunkt skall åtgärder föreslås för att förbättra Regeringskansliets och berörda myndigheters förmåga att minska samhällets sårbarhet. Därvid skall vad som sägs i totalförsvarspropositionen (prop. 1996/97:4) om inriktning av totalförsvaret beaktas. Åtgärderna skall inriktas på om de krav regeringen för närvarande ställer på berörda myndigheter avseende kunskap, skydd och beredskap är lämpliga. Förslag skall lämnas till vilka krav som bör ställas på berörda myndigheter vad gäller kunskaper, skydd och beredskap inom
78 |
Ds 1999:13 | |
frågor i sina planeringsprocesser skall även behandlas. Särskilt skall berörda myndigheters samt Regeringskansliets förmåga och möjligheter att överföra och tillgodogöra sig kunskaper inom
Utgående från de kort- och långsiktiga behov som kommer fram vid ovanstående analys skall även relevansen i den forskning som för närvarande bedrivs samt möjligheten att tillfredställa de behov som finns på lång sikt analyseras. Särskilt skall en områdesvis bedömning göras innefattande en gradering av vilka krav på djup och omfattning av forskning dessa behov ställer. En avvägning mellan behov av kompetens vid ansvarig forskningsorganisation och möjligheter till samverkan med universitet och högskolor skall göras. Olika lösningar avseende djup och omfattning av forskningen för att tillgodose de kort- och långsiktiga behov som översynen pekar på skall presenteras. Utöver detta skall en områdesvis bedömning och motivering av hemvisten för och den ekonomiska styrningen av forskningen göras. I det sammanhanget skall också omfattningen av anslagsfinansiering respektive avgiftsfinansiering inom området övervägas.
Övrigt
Utredarens förslag skall utgå från, en inom den berörda
Berörda myndigheter skall lämna det underlag och stöd som utredaren behöver.
Ds 1999:13 | 79 | |
Redovisning
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag avseende analys av vilka anspråk den internationella utvecklingen ställer, kartläggning av nuvarande läge avseende kunskap, skydd och beredskap inom Regeringskansliet och berörda myndigheter, bedömning av möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper inom
80 |
Ds 1999:13 | |
Ds 1999:13 | 81 | |
Bilaga 2
Myndighetsgemensamt
FÖRSVARSPROPOSITIONER | |
Förberedelser skall göras för att skydda oss mot effekterna av kärnvapenkrig | |
Prop. | i vår omvärld. |
Målet vad avser skydd mot kemiska stridsmedel skall vara att ge de | |
väsentligaste funktionerna inom det svenska totalförsvaret en sådan | |
91/92:102 | skyddsnivå att en angripare inte kan nå stora militära fördelar genom att |
använda sådana stridsmedel. | |
Skyddet mot biologiska stridsmedel skall syfta till att försvåra att insatser | |
görs dolt. | |
Mycket återstår innan ett balanserat skydd mot NBC uppnåtts. Skyddet mot | |
C skall tillmätas särskild vikt och den initiala försvarsförmågan prioriteras. | |
Totalförsvarets kunskap inom |
|
Prop. | aktuell nivå. |
Beredskap för skydd mot effekter av kärnvapenkrig i omvärlden, kärnener- | |
giolyckor i landet och utomlands, terroristhandlingar samt vid internationella | |
96/97:4 | humanitära och fredsfrämjande insatser. |
Radiakskyddsfunktionen skall integreras med den fredstida beredskapen mot | |
kärnkraftsolyckor. | |
Effekterna av EMP skall beaktas. | |
God beredskap mot dolt eller öppet utnyttjande och effektiva åtgärder dör | |
detektion och terapi mot B. | |
Skyddet skall säkerställa att totalförsvarets viktigaste funktioner kan fortsätta | |
att fungera trots användning av kemiska stridsmedel, kemiska olyckor eller | |
terrorism. | |
Skydd mot kemiska stridsmedel skall prioriteras. | |
Integrering skall ske med de fredstida skyddsbehoven vad avser kärnkraftso- | |
lyckor eller kemiska olyckor. | |
FM och ÖCB skall skapa en gemensam beredningsgrupp. |
82 |
Ds 1999:13 | ||||
Försvarsmakten (FM) | |||||
Försvarsproposition | Regleringsbrev | ||||
1992/93 | Skydd mot C och initial förmåga prioriteras. | - | |||
(Prop. | Prioriterade funktioner även |
||||
Viktiga resurser för omhändertagande och | |||||
91/92:102) | |||||
vård skall kunna verka i radiak- och C- | |||||
belagda områden. Bevakning för att försvåra | |||||
fullföljs. |
|||||
Åtgärder för snabb och säker |
|||||
inplaneras. Samordning med fredstida | |||||
beredskap. | |||||
1993/94 | - | ||||
1994/95 | - | ||||
1995/96 | Följer utv. av vapenbärare. | ||||
Nya uppgifter (nationella | |||||
påfrestningar, internationella | |||||
operationer) | |||||
B och C kan inte uteslutas. | |||||
1996/97 | Planera för angrepp med B eller C och svåra | Möta väpnat angrepp, även | |||
(Prop. 96/97:4) | påfrestningar där utsläpp av farligt material | int. uppdrag. Stärka | |||
skett, både inom landet och vid internatio- | samhällets förmåga där | ||||
nella uppdrag. Möjligheter till resurskomp- | frisättning av farligt material | ||||
lettering på |
skett. |
||||
anpassningsperiod skall beaktas. | förband. Resurser för | ||||
Totalförsvarets skyddsskola skall tillsam- | indikering, skydd och | ||||
mans med FOA studera och föreslå åtgärder | sanering skall finnas där det | ||||
inom området. Samverkan/samordning skall | krävs. Resurser för | ||||
ske med de civila delarna av totalförsvaret. | omhändertagande av | ||||
kombinationsskadade skall | |||||
finnas. Skapa en gemensam | |||||
beredningsgrupp. | |||||
1998 | Möta väpnat angrepp, även | ||||
int. uppdrag. Stärka | |||||
samhällets förmåga när | |||||
farliga ämnen spritts. UA- | |||||
skydd för vissa förband. | |||||
Anpassning. Gemensam | |||||
beredningsgrupp |
Ds 1999:13 | 83 | ||||
Myndighet: Rikspolisstyrelsen | |||||
Försvarsproposition | Regleringsbrev | ||||
1992/93 | - | ||||
(Prop. | |||||
91/92:102) | |||||
1993/94 | - | ||||
1994/95 | - | ||||
1995/96 | - | ||||
1996/97 | Beredskapen skall också kunna utnyttjas vid | - | |||
(Prop. 96/97:4) | svåra påfrestningar och för internationella | ||||
insatser. | |||||
Verksamheten skall, i begränsad omfattning, | |||||
kunna fullgöras i miljö som utsatts för | |||||
stridsmedel. Brister i försvarsutrustningen | |||||
åtgärdas. |
84 |
Ds 1999:13 | ||||
Statens räddningsverk (SRV) | |||||
Försvarsproposition | Regleringsbrev | ||||
1992/93 | Civilbefolkningens skydd för överlevnad vid | Hela befolkningen skall ha | |||
(Prop. | sidoverkan A, utnyttjande C, förtäckt insats | tillgång till andningsskydd | |||
B. Anskaffning av andningsskydd fullföljs. | 93/94 | ||||
91/92:102) | |||||
(Tillgängliga i ett tidigt skede). Gemensam- | |||||
ma resurser för indikering och sanering bör | |||||
skapas. (Se också ÖCB) | |||||
1993/94 | Uppnå anskaffningsmålet | ||||
1994/95 | Riskanalyser i alla kommu- | ||||
ner före |
|||||
områden med högsta eller | |||||
hög prio. Hela befolkningen | |||||
andningsskydd inom 48 tim, | |||||
vid risk för SÖ snabbast | |||||
möjligt. | |||||
1995/96 | Inventera lämpliga lokaler | ||||
för skyddade utrymmen. | |||||
Hela befolkningen andnings- | |||||
skydd inom 48 tim, om risk | |||||
för SÖ kortare tid. | |||||
1996/97 | Planera för angrepp med B eller C och svåra | Tillse god beredskap för | |||
(Prop. 96/97:4) | påfrestningar där utsläpp av farligt material | räddningstjänsten och | |||
skett. | sanering av radioaktiva | ||||
Både uppgifter inom landet och internatio- | ämnen från kärntekniska | ||||
nella uppdrag. Möjligheter till resurskomp- | anläggningar. Påbörja | ||||
lettering under en anpassningsperiod beaktas. | produktion av |
||||
Samordnad ledning och infoutbyte skall | Samordna åtgärder för att | ||||
kunna ske även i |
samordna utbildning, | ||||
Samordna åtgärder inom |
utrustning, planerings- och | ||||
beslutsstöd mot olyckor | |||||
särskilda risker (inkl. C). | |||||
Åtgärder för att minska | |||||
skyddsrumsbyggande. | |||||
1998 | Redovisa åtgärder för att | ||||
samordna utb., utr., | |||||
planerings- och beslutsstöd | |||||
mot olyckor särskilda risker | |||||
(inkl. C) |
Ds 1999:13 | 85 | ||||
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) | |||||
Försvarsproposition | Regleringsbrev | ||||
1992/93 | Civilbefolkningen bör få skydd för sidover- | - | |||
(Prop. | kan av kärnvapen, kemiska stridsmedel samt | ||||
förtäckt insats av B. Påbörjad anskaffning av | |||||
91/92:102) | |||||
andningsskydd skall fullföljas. Vissa utvalda | |||||
skall ha uppgiftsanknutet skydd. Även EMP. | |||||
Gemensamma resurser för indikering och | |||||
sanering bör skapas. (Se också SRV) | |||||
1993/94 | - | ||||
1994/95 | Beredskap inom Civil | ||||
ledning skall förbättras jmf. | |||||
Föregående år. | |||||
1995/96 | . | Nya uppgifter. Uppbyggnad | |||
av skydd så att ambition kan | |||||
uppnås. Beredskap inom civil | |||||
ledning skall förbättras. | |||||
1996/97 | FM och ÖCB skall samordna gemensamma | Arbetet med att säkerställa .. | |||
(Prop. 96/97:4) | skydd enl. plan avslutas | ||||
materielanskaffning mm. Beredningsgruppen | 1997. Samordning gem. | ||||
upphör. | Samordning |
||||
Skyddsåtgärder mot C prioriteras (ger effekt | |||||
också mot N och B). | drag och materielanskaffning | ||||
Transporter: |
skall öka. Skapa gemensam | ||||
att utföra transporter i C- | |||||
molnmiljö skall upprätthållas | |||||
1998 | Redovisa omfattning och | ||||
innehåll på uppdrag till FOA. |
86 |
Ds 1999:13 | |
Ds 1999:13 | 87 | |
Bilaga 3
Finns endast i den tryckta versionen.
88 |
Ds 1999:13 | |
Ds 1999:13 | 89 | |
Bilaga 4
Förkortningslista | |
BSL4 | Bio Safety level 4 |
BTWC | Biological and Toxin Weapons Convention, |
den biologiska vapenkonventionen | |
CB | Civilbefälhavaren |
CTBT | Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty |
Provstoppsavtalet | |
CWC | Chemical Weapons Convention, |
den kemiska vapenkonventionen | |
EMP | Elektromagnetisk puls |
FHA | Försvarshögskolan |
FM | Försvarsmakten |
FMV | Försvarets materielverk |
FOA | Försvarets forskningsanstalt |
FoU | Forskning och utveckling |
Fö | Försvarsdepartementet |
HKV | Högkvarteret |
IAEA | International Atomic Energy Agency |
Internationella atomenergiorganet | |
ISP | Inspektionen för Strategiska Produkter |
KI | Kemikalie inspektionen |
MEG | Medicinsk expertgrupp |
MUST | Militära underrättelsetjänsten |
NBC | Nukleär, biologisk och kemisk |
NPT |
90 |
Ds 1999:13 | ||
OPCW | The Organisation for the Prohibition of | ||
Chemical Weapons | |||
OXA | Oexploderad ammunition | ||
PFP | Partnership for Peace | ||
RPS | Rikspolisstyrelsen | ||
SKI | Statens Kärnkraftinspektion | ||
SkyddS | Totalförsvarets skyddsskola | ||
SMI | Smittskyddsinstitutet | ||
SoS | Socialstyrelsen | ||
SoU | Statens offentliga utredningar | ||
SRV | Statens räddningsverk | ||
SSI | Statens strålskyddsinstitut | ||
SVA | Statens veterinärmedicinska anstalt | ||
SWEDINT | Försvarets Internationella Kommando | ||
SÄPO | Säkerhetspolisen | ||
Uppgiftsanknutet skydd | |||
UD | Utrikesdepartementet | ||
UD/ESEK | Enheten för Strategisk Exportkontroll | ||
UNSCOM | United Nations Special Commission | ||
UoH | Universitet och högskolor | ||
ÖCB | Överstyrelsen för Civil Beredskap |
Ds 1999:13 | 91 | |
Bilaga 5
Punktvis sammanfattning av ett antal förslag .
Kapitel 4.1.
•Regeringen bör fastlägga en tydlig inriktning och ambitionsnivå när det gäller hänsynstagande till massförstörelsevapen t.ex. mot bakgrund av scenarioskisser i en konsekvenseskalerande skala.
•Någon inom Regeringskansliet bör ha ansvar för beredskap mot eventuellt inträffade NBC- händelser och bl.a. se över det fysiska skyddet mot NBC- insatser, att handlingsscheman finns utarbetade, samt att sakkunniga från departement och myndigheter finns utsedda till stöd vid en sådan händelse.
•En kompetens/tjänst som kan driva NBC- frågor både inom Regeringskansliet och mot totalförsvarsmyndigheter bör tillskapas inom Regeringskansliet. Dessutom bör som ett komplement ett specialiststöd till Regeringskansliet (främst UD och Fö) från olika myndigheter ställas till förfogande.
•Resurser och kompetens bör regelbundet ses över för att säkerställa en fortsatt hög ambition inom nedrustningsarbetet.
•Underrättelseverksamheten inom NBC- området bör utökas, samordnas och informationen bör sammanställas för regeringen och totalförsvarsmyndigheterna.
92 Bilaga 1 | Ds 1999:13 | |
Kapitel 4.2.
•Med ledning av regeringens uttalade ambition bör FM och ÖCB utveckla operativa NBC- scenarier som grund för myndigheternas fortsatta beredskapsarbete. I detta arbete bör det definieras om det finns uppenbara blottor i NBC- beredskapen. Särskilt bör brister i beredskapen mot svåra NBC- påfrestningar på samhället i fred uppmärksammas och åtgärdsförslag lämnas.
•Ett regelbundet återkommande NBC- besluts- och planeringsmöte bör ske på myndighetsansvarig nivå för att driva och samordna NBC- beredskapsuppbyggnaden inom totalförsvaret.
•Högre utbildning inom NBC- området bör koncentreras till ett ställe inom totalförsvaret och baseras på kvalitetssäkrade kurser som också ger universitetspoäng.
•I framtiden bör materieluppköp i möjligaste mån samordnas inom totalförsvaret.
•Ett konkret underlag om idag befintligt skyddsmateriel bör tas
fram och jämföras med vad som skulle behövas för att uppfylla kraven i dagens hotsituation. Det bör dessutom redovisas om de olika försvarsgrenarnas och de civila totalförsvarsmyndigheternas utrustningar är kompatibla.
•Behov av omsättning av NBC- skyddsmateriel sett mot dagens annorlunda och vidgade hotbild bör utredas.
•En nationell desarmerings- och teknisk analysförmåga bör finnas utvecklad.
•Inom HKV bör NBC- kompetens finnas kontinuerligt vid den operativa avdelningen så NBC- hänsynstagande kan vägas in i den totala operativa förmågan.
•En specialtränad och specialutrustad NBC- enhet skulle kunna byggas upp inom FM. En sådan skulle kunna utnyttjas som stöd vid internationella operationer där NBC- incidenter inträffat eller bedöms som sannolika. I sådana fall bör medicinsk NBC- kompetens och resurser medfölja sjukvårdsenheten. Ett sådant specialförband skulle också kunna utgöra en kärna till en anpassning för en framtida höjd beredskap inom NBC- om-
Ds 1999:13 | Bilaga 1 93 | |
rådet och utgöra ett stöd mot eventuella terroristinsatser på samma sätt som SRV keminsatsstyrka.
•Kompletterande anskaffning av
•Ett svenskt NBC- skydd bör utvecklas till att vara interoperabelt med NATO- PFP samarbetspartners.
•En tydlig NBC- riskbedömning bör finnas med i det beslutsunderlag som underställs regeringen inför avgörande om internationella insatser. SWEDINT bör sedan ha kunskap om- och tillgång till lämplig NBC- utrustning och utbildning.
•Skydds- och beredskapsnivån vid räddningsinsatser efter eventuella NBC- händelser bör ligga på samma nivå inom funktionerna räddningstjänst, ordning och säkerhet samt hälso- och sjukvård.
•Mål och riskanalysen bör innefatta risker för NBC- terrorism.
•En central nivå inom funktionen hälso- och sjukvård behövs (på samma sätt som inom räddningstjänst och ordning och säkerhet ) att utnyttjas vid extraordinära händelser av NBC- karaktär.
•Medicinska expertgrupperna behöver för att bibehålla och vidareutveckla sin kompetens viss forskningsaktivitet. Hur detta skall ske inom det strålningsmedicinska området bör utredas.
•Ur beredskapssynpunkt bör kompetens och verksamhet, vid BSL 4 laboratoriet vid SMI regelbundet redovisas.
Kapitel 5.
•Det bör fastläggas att FOA inom NBC- området skall ha ett ”särskilt ansvar” att vara en ”larmklocka”, ha en helhetssyn på NBC- området samt vara regeringens och myndigheternas expertorgan. Försvarsforskningen är mer än forskning i akademisk mening. Den skall bygga upp och vidmakthålla en tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna uppfylla det ”särskilda ansvaret”.
•En tydligare uppdelning av anslags- och avgiftsfinansierad forskning bör ske. Den kunskapsuppb yggande anslagsfinansierade verksamheten bör målstyras i kompetensledd av Fö. Den
94 Bilaga 1 | Ds 1999:13 | |
kunskapsavtappande verksamheten för myndigheternas behov bör avgiftsfinansieras och inriktas på att vidmakthålla och bygga upp beredskap mot den nya hotbilden.
•En forskningsområdesföreträdare bör representera samma del av verksamheten gentemot alla kunder.
•Verksamheten bör för att få största genomslag i möjligaste mån ske i tema eller kampanjform.
•En karriär syftande till ”huvudföreträdare för område” dvs. att ha en tillräckligt djup och bred kompetens för att kunna företräda
•Samverkan med UoH är viktig för försvarsforskningen. Utredningsuppdrag bör i större utsträckning kunna läggas ut på UoH.
•Inför beslut om anslagsfinansierade doktorander bör en noggrann relevansprövning göras.
•Samarbete med andra länders försvarsforskning blir där så är möjligt allt viktigare. Däremot torde en uppdelning av kompetenser mellan olika länder ej främja vår beredskap.
•En översyn av inriktning, finansiering och omfattning av området joniserande strålning bör göras av försvars- och miljödepartementen samt berörda myndigheter.
•Den strålningsmedicinska forskningen i landet bör få tillräckliga resurser för att kunna stötta sjukvårdsberedskapen.
•FOA samverkan med SSI och SMI i beredskapsfrågor bör intensifieras och ej enbart inriktas på forskningsprojekt.
•En ökad satsning på att bygga upp en omvärldskunskap, en informationsinsamlande, och en säkerhetspolitisk verksamhet bör ske inom anslaget. En baskunskap för att kunna stötta myndigheters beredskapsuppbyggnad bör vidareutvecklas.
•Kompetensinriktning och omfattning av den i Stockholm bedrivna NBC- forskningen bör stadfästas.
•Väsentligt ökade anslag bör tilldelas NBC- verksamheten inom försvarsforskningen.