Dir. 1999:96
Beslut vid regeringssammanträde den 11 november 1999.
Den parlamentariska beredningen om mål i miljöpolitiken - som antagit namnet Miljömålskommittén - får genom tilläggsdirektiv i uppdrag att, efter samråd med Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter, föreslå
- hur miljömålen inklusive delmål och åtgärdsstrategier, skall följas upp och vid behov revideras,
- nya eller förändrade styrmedel som enligt kommitténs bedömning behövs för att uppnå delmålen.
Miljömålskommittén får vidare i uppdrag att studera det pågående regionala och lokala miljömålsarbetet och redovisa behovet av ytterligare åtgärder på området.
Kommittén skall i sitt fortsatta arbete beakta vad riksdagen anfört om hanteringen av delmål (bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Regeringen beslutade den 28 maj 1998 om en parlamentariskt sammansatt beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45).
Beredningen har antagit namnet Miljömålskommittén. Enligt direktiven skall kommittén bl.a. göra en samlad översyn av vilka delmål som behövs för att Sveriges nationella miljökvalitetsmål skall kunna nås inom en generation
(prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).
Uppdraget omfattar inte miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan".
Vid riksdagsbehandlingen av propositionen godkändes de föreslagna miljökvalitetsmålen. Vidare godkände riksdagen förslagen till riktlinjer för samhällsplanering som bl.a.
innebär att de nationella miljökvalitetsmålen, tillsammans med övriga nationella mål, skall vara vägledande för fysisk planering och samhällsbyggande. Riksdagen beslutade samtidigt om riktlinjer för resurseffektivitet som bl.a. innebär att material och energi skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar.
Miljöbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1999, bör enligt regeringens uttalande i prop. 1997/98:45 fungera som ett centralt instrument i miljö- och resurspolitiken. Lagstiftningen skall verka för att de miljö- och resurspolitiska målen säkerställs, bl.a. genom att miljömålen ger ledning vid tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser när det gäller rättsliga bedömningar av vad en hållbar utveckling och målen i miljöbalkens portalparagraf innebär.
Flera myndigheter har haft regeringens uppdrag att redovisa dels förslag till delmål och åtgärdsstrategier som behövs för att nå de nationella miljökvalitetsmålen, dels de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av dessa. Avsikten är att förslagen skall utgöra en grund för Miljömålskommitténs fortsatta arbete. Riksdagsbesluten och förslagen i myndigheternas rapporter aktualiserar behovet av ytterligare utredningar inom vissa specifika områden som kommittén bör få kompletterande uppdrag att utföra.
Inom ramen för den nya struktur som har etablerats för miljöpolitiken finns det ett fortlöpande behov av att utvärdera och revidera delmål och åtgärdsstrategier med hänsyn till dels förändringar i samhällsutveckling och miljötillstånd, dels nya kunskaper och erfarenheter. För att utvecklingen av miljötillståndet skall kunna följas kontinuerligt och nödvändiga åtgärder vidtas, är det viktigt att delmål och åtgärdsstrategier utformas konkret så att de kan följas upp. Bl. a. Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har redovisat förslag till uppföljningssystem för miljökvalitetsmålen. Kommittén skall mot denna bakgrund analysera och lämna förslag till hur system för uppföljning och revidering kan utformas. Vid utvecklingen av ett system för uppföljning bör kommittén jämföra sitt arbete med det arbete Miljövårdsberedningen
(Jo 1968:A) utfört vad gäller "Gröna nyckeltal".
Ett viktigt medel för att nå miljökvalitetsmålen är användningen av och avvägningen mellan olika styrmedel. Kommittén skall utifrån befintliga styrmedel lämna förslag till de nya eller förändrade styrmedel som kan behövas som komplement till dessa och som kan vara användbara för att uppnå föreslagna delmål på ett samhällsekonomiskt kostnadseffektivt sätt.
Flera av de nationella miljökvalitetsmålen, delmålen och sektorsmålen behöver konkretiseras och preciseras på regional och lokal nivå. Skälen för detta är både en anpassning till de skilda förutsättningar som råder i olika delar av landet och att målens genomförande i hög utsträckning handlar om processer och beslut på regional och lokal nivå. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att fortlöpande regionalt anpassa, precisera och konkretisera de nationella miljökvalitetsmålen och att samordna arbetet med anpassning av delmål och sektorsmål till sina län. Länsstyrelserna skall vidare stödja kommunerna med underlag för att formulera lokala mål och åtgärdsprogram samt ansvara för och samordna uppföljningen av miljökvalitetsmålen på regional nivå. De har också en övergripande och samordnande roll inom miljö- och planeringsområdet på regional nivå och skall verka för att de nationella miljömålen får genomslag i länet.
Skogsvårdsstyrelserna har motsvarande ansvar för miljökvalitetsmålet "Levande skogar".
Det är angeläget att den regionala och lokala anpassningen av miljökvalitetsmålen sker på ett sätt som gör att de centrala myndigheternas arbete och den regionala och lokala processen kan stödja och förstärka varandra. Vid denna anpassning bör miljöbalkens syfte samt riktlinjerna för samhällsplanering respektive resurseffektivitet vara utgångspunkter i arbetet.
Kommittén skall därför studera det pågående regionala och lokala miljömålsarbetet och redovisa behovet av ytterligare åtgärder på området. Kommittén skall därvid särskilt studera hur sambanden mellan miljöbalken, miljökvalitetsmålen och riktlinjerna för samhällsplanering respektive resurseffektivitet samt kostnadseffektivitetsaspekter kan beaktas vid anpassningen av målen till regional och lokal nivå. Omfattningen av och resurserna för länsstyrelsernas arbetsuppgifter i detta sammanhang skall redovisas. Arbetet skall utföras i samråd med länsstyrelser, kommuner och berörda centrala och regionala myndigheter.
Kommittén skall i sitt arbete beakta utvecklingen inom EU samt andra internationella organ.
Riksdagen har i sitt beslut med anledning av regeringens proposition om Svenska miljömål anfört att riksdagen bör ta ställning till utformningen av delmålen. Kommittén skall i sitt fortsatta arbete beakta vad riksdagen har beslutat.
Miljömålskommittén skall senast den 1 juni 2000 redovisa tilläggsuppdraget tillsammans med uppdraget enligt huvuddirektivet
(dir. 1998:45).