Dir. 1999:84
Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 1999.
En utredning tillsätts med uppgift att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktenspersonalförsörjning.
Försvarsmaktens personal består av anställda yrkesofficerare, civilanställda, anställda reservofficerare, frivilliga (inkl.
hemvärnspersonal) samt totalförsvarspliktiga.
I officersförordningen (1994:882) har regeringen lagt fast vissa grundläggande krav på yrkes- och reservofficerarna.
Statsmakterna har också lagt fast att totalförsvarets personalförsörjning även i fortsättningen huvudsakligen skall tryggas genom ett system med plikttjänstgöring. Regler om plikten finns i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och därtill hörande förordningar. Pliktsystemet är för närvarande under utredning av 1998 års pliktutredning.
Vissa grundläggande frågor som rör den frivilliga personalen och hemvärnspersonalen är förordningsreglerade.
Försvarsutskottet har vid flera tillfällen, senast hösten 1997
(bet. 1997/98:FöU1 s. 55), begärt förslag från regeringen om ett sammanhållet reformerat personalförsörjningssystem som gäller samtliga personalkategorier inom Försvarsmakten.
Riksrevisionverket har i en rapport den 18 juni 1998 (RRV 1998:47)
Officerare inom försvaret uppmärksammat vissa strukturella obalanser i fråga om personalen i Försvarsmakten. Riksrevisionsverket underströk i rapporten vikten av att Försvarsmakten vidtog åtgärder som bl.a. avsåg ökad yrkesväxling, ökad användning av reservofficerare i grundorganisationen, ökad tid i befattning, reducering av förmåner till officersaspiranter samt avkortade tider mellan nivåhöjande utbildningar.
Regeringen redovisade i propositionen (prop. 1998/99:74) Förändrad omvärld - omdanat försvar sin syn på personalförsörjningsfrågan.
Regeringens bedömning av Försvarsmaktens nya utbildningsstruktur redovisades också i propositionen. Försvarsutskottet anförde i betänkandet att utskottet kunde ansluta sig till den problembeskrivning som regeringen gjorde i propositionen i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning samt att utskottet inte hade några synpunkter på regeringens redogörelse för den s.k. skolutredningens förslag om en samordnad officersutbildning och vissa därmed sammanhängande frågor (bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1998/99:222, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224).
I Försvarsmaktens underlag den 10 oktober 1998 (Fo98/2107/MIL)
till den säkerhetspolitiska kontrollstationen framhölls att dagens personalförsörjningssystem i fråga om officerare inte svarade mot de krav som den framtida organisationen ställer.
Försvarsmakten ansåg därvid att ett nytt system borde tas fram.
Försvarsmakten avsåg därför att påbörja en översyn av dagens system med syfte att ge statsmakterna underlag för de beslut som behövdes om slutlig utformning och införande av ett nytt system.
I den ovannämnda propositionen konstaterade regeringen bl.a.
att på grund av de osäkerheter som råder i Försvarsmaktens underlag när det gäller personalfrågorna i vid bemärkelse och de förestående omfattande omstruktureringarna av Försvarsmakten var det inte möjligt att ge en samlad syn på ett framtida personalförsörjningssystem för Försvarsmakten.
Regeringen framförde vidare i propositionen att det var av stor vikt att ett nytt personalförsörjningssystem togs fram. Detta borde enligt regeringen innefatta alla kategorier, således även civilanställda, reservofficerare, pliktpersonal och frivilliga.
I ett sådant personalförsörjningssystem borde jämställdhetsfrågorna få en framträdande roll. Regeringen avsåg att sedan Försvarsmakten lämnat sitt underlag överväga om ytterligare utredning eller uppdrag behövdes.
Regeringen gav Försvarsmakten i uppdrag att senast den 19 maj 1999 redovisa en samlad principiell syn på myndighetens framtida personalförsörjning.
Försvarsmakten har i underlaget den 19 maj 1999 redovisat sin syn på personalförsörjningen.
Sveriges Reservofficersförbund har i en skrivelse den 4 juli 1999 lämnat sin syn på Försvarsmaktens underlag i fråga om reservofficerarnas utnyttjande i den framtida försvarsmaktsorganisationen.
Regeringen anser nu att det finns skäl till ytterligare utredning i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning.
Utredningen skall redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning.
En väl avvägd personalförsörjning är en förutsättning för att myndigheten ska kunna nå sina verksamhetsmål. Personalförsörjningen skall därför utformas med utgångspunkt från myndighetens särskilda förutsättningar.
Utredningen skall belysa förutsättningarna för och lämna förslag till hur Försvarsmakten skall kunna rekrytera, utveckla och avveckla personal på ett väl avvägt sätt och över tiden. Förslaget skall avse alla personalkategorier och även beakta behovet av jämställdhet mellan könen samt etnisk och kulturell mångfald. Åldersstrukturen för samtliga personalkategorier inom Försvarsmakten skall särskilt uppmärksammas.
Även anpassningsprincipens påverkan på personalförsörjningen skall belysas. Härvid skall särskilt belysas behovet av ett nytt reservofficerssystem och reservofficerarnas tjänstgöringsförhållanden i fredstid.
Utredningen skall i sitt arbete bl.a. beakta vad Försvarsmakten
anfört i sitt underlag till regeringen den 19 maj 1999.
Rekrytering av personal
Vad gäller rekrytering av personal skall främst följande frågor belysas:
- möjligheten att anställa yrkesofficerare för viss tid,
- möjligheten att för viss tid och för vissa uppgifter anställa den som nyligen fullgjort värnplikt.
I rekryteringsfrågan skall utredningen redovisa vad som kan göras inom ramen för nu gällande regler och, om det behövs, föreslå förändringar.
Utredningen skall utvärdera det nya utbildningssystemet för officerare i förhållande till Försvarsmaktens kommande struktur samt se över utbildningsvolymerna.
Utredningen skall belysa möjligheten att förändra förmånerna till officersaspiranter under studier vid militärhögskolorna. Utredningen skall bl.a. beakta möjligheten att finansiera utbildningen för yrkesofficersaspiranterna med studiemedel.
När det gäller gäller utveckling av befintlig personal skall främst följande frågor belysas:
- en väl avvägd och verksamhetseffektiv rörlighet för yrkesofficerare, som bl.a. kan innebära en längre tjänstgöringstid i en befattning,
- ett effektivare befordrings- och karriärsystem,
- de civilanställdas kompetensutveckling.
Utredningen skall också belysa möjligheten av att vissa arbetsuppgifter som i dag fullgörs av yrkesofficerare kan utföras av andra personalkategorier.
Vad gäller avveckling av personal skall möjligheten till en ökad yrkesväxling och i övrigt effektivare åtgärder mot övertalighet belysas.
Kraven på Försvarsmaktens deltagande i internationell verksamhet ökar. Utredningen skall överväga hur dessa krav skall kunna tillgodoses, t.ex. genom tjänstgöringsskyldighet för officerare.
Utredningen skall i sitt arbete särskilt beakta de arbetsrättsliga konsekvenserna.
Utredningen skall lämna förslag till nödvändig författningsreglering.
Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 december 2000.
Utredningsarbetet skall bedrivas i samverkan med Försvarsberedningen, 1998 års pliktutredning, Försvarsmakten, särskilt militärhögskolorna, Försvarshögskolan, Totalförsvarets pliktverk samt Överstyrelsen för civil beredskap.
Utredningen skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer och frivilliga försvarsorganisationer informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.