Dir. 1999:53
Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att se över förutsättningarna för ett ökat utbyte av information i elektronisk form mellan Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna. Syftet med ett sådant informationsutbyte skall vara att öka servicen för den enskilde, säkerställa ett korrekt beslutsunderlag samt förebygga felaktiga utbetalningar.
Utredaren skall undersöka om behovet av ett ökat utbyte av information går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten. Om dessa intressen kan förenas, skall utredaren lämna de författningsförslag som är nödvändiga.
Uppdraget skall vara slutfört före utgången av juni månad 2000. Om det är möjligt skall utredaren dessförinnan även lämna förslag som möjliggör att en försöksverksamhet med ökat informationsutbyte kan inledas så snart som möjligt.
År 1997 inleddes ett samarbetsprojekt mellan Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), Riksförsäkringsverket (RFV), Centrala studiestödsnämnden
(CSN) och arbetslöshetskassorna, genom deras samorganisation.
Projektet, som benämns kontrollrutinprojektet, syftar till att utveckla system, metoder och rutiner för att uppnå en rationell, snabb och säker hantering av ärenden om stöd, bidrag och ersättningar. Projektet syftar även till att förbättra beslutsunderlaget och att förhindra att oförenliga utbetalningar sker från två eller flera bidrags- och stödsystem.
Informationsutbytet är huvudsakligen avsett att utföras genom sambearbetning av myndigheternas och arbetslöshetskassornas ADB-system.
Redan i dag finns det ADB-baserade rutiner för avstämning mellan RFV och CSN av fattade beslut om förmåner och utbetalningar. För dessa sambearbetningar finns det författningsstöd. Till RFV lämnar CSN på detta sätt uppgifter om t.ex. studiestöd, tidsperioder och tidpunkter för utbetalning. RFV lämnar uppgifter till CSN om t.ex.
utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning och om sjukperioder när dessa sammanfaller med tidsperioder för studiestöd.
På motsvarande sätt sker vissa sambearbetningar av uppgifter hos AMS och CSN. Även i dessa fall finns det författningsstöd för informationsutbytet. I samband med att CSN prövar en ansökan om särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt utbildningsbidrag lämnar AMS ut uppgifter t.ex. om en person varit arbetslös vid studiernas början. CSN lämnar sedan uppgifter till AMS om stöd eller bidrag beviljats och om datum för kursstart.
Däremot saknas motsvarande avstämningar mellan arbetslöshetskassorna å ena sidan och CSN respektive RFV å den andra sidan. Den kontroll som sker på arbetslöshetskassorna måste därför begränsas till att dessa inför ett beslut om utbetalning telefonledes tar kontakt med myndigheter när det anses motiverat. Den typ av uppgifter som arbetslöshetskassorna har intresse av är t.ex. beviljade studiestöd, utbetald sjukpenning, föräldrapenning och olika pensioner.
De i projektet medverkande myndigheterna och arbetslöshetskassorna har kartlagt de regler som anger förutsättningarna för utbetalningar av skilda stöd, bidrag och ersättningar. Detta arbete har skett i syfte att undersöka om en viss ersättning kan respektive inte kan betalas ut samtidigt med andra bidrag från de myndigheter eller arbetslöshetskassor som medverkar i projektet. Projektet omfattar således endast de ersättningssystem där beslut om ersättning från ett system kan påverka beslut om ersättning från ett annat.
Exempel på detta utgör olika typer av inkomstersättningar.
När det gäller beslut om ersättning eller stöd som inte påverkar andra beslut, t.ex. barnbidrag, saknas däremot behov av informationsutbyte.
Informationsutbytet är huvudsakligen tänkt att utföras genom sambearbetning mellan de aktuella myndigheternas och arbetslöshetskassornas databaser. I praktiken skall handläggaren på en myndighet eller en arbetslöshetskassa kunna ställa en fråga till de andra i projektet ingående myndigheterna eller arbetslöshetskassorna. Svar skall kunna erhållas efterföljande dag. Detta innebär att det behövliga beslutsunderlaget alltid finns tillgängligt hos beslutsfattaren i varje enskilt ärende. En beslutsfattare skall därigenom kunna förhindra eller åtgärda felaktiga utbetalningar av ersättning.
Myndigheterna och arbetslöshetskassorna skall kunna få ömsesidig information inför ett beslut. De skall även kunna få besked om förändringar i andra ärenden som påverkar rätten till bidrag.
Informationsutbytet mellan myndigheterna skulle avse de uppgifter som behövs för ett korrekt beslutsunderlag och riktiga beslut. Utbytet skulle därför i stort sett kunna begränsas till uppgifter om vilken typ av ersättning som betalats ut, vilket belopp och datum för utbetalandet.
Det är således resultatet av en myndighets handläggning av ett ärende som skall kunna utbytas, inte de övriga uppgifter om den enskilde som kan finnas i en akt.
Projektarbetet har nu fortskridit så långt att det inom kort finns tekniska förutsättningar för ett ökat informationsutbyte baserat på befintliga tekniska system.
De i projektet medverkande myndigheterna samt arbetslöshetskassorna genom deras samorganisation har i en skrivelse den 21 december 1998 hemställt om regeringens tillstånd att påbörja en försöksverksamhet med informationsutbyte mellan myndigheterna och arbetslöshetskassorna.
I dag finns endast i vissa fall tillstånd till att utbyta elektroniskt lagrad information mellan de aktuella myndigheterna. I förhållande till arbetslöshetskassorna är sådant informationsutbyte med något undantag över huvud taget inte tillåtet. Avstämningar och kontroller måste därför - i den mån det alls finns tid och möjlighet
- utföras manuellt. Intyg och andra handlingar som krävs för att handlägga en ansökan måste ofta begäras in från den enskilde som i sin tur måste hämta in dessa från andra myndigheter.
Hanteringen är således ur effektivitetssynpunkt på många håll otidsenlig och omständlig. Samtidigt är den mycket tids- och resurskrävande för såväl intygsutfärdande som mottagande myndighet. Ofta måste lämnad information dessutom kompletteras genom en direkt kontakt mellan myndigheterna eller berörda arbetslöshetskassor.
Det finns därför behov av att utveckla system och metoder för att uppnå en rationell, snabb och säker hantering av olika typer av ärenden om stöd, bidrag och ersättningar.
Det är även viktigt att förebygga felaktiga beslut om utbetalningar och minimera risken för fusk. Mot denna bakgrund är det aktuella projektet, som tar till vara den moderna informationsteknikens möjligheter till en snabb och säker informationshantering, av stor betydelse. De totala utbetalningarna från de system som ingår i kontrollrutinprojektet uppgår till drygt 150 miljarder kronor per år.
Att på det sätt som här har diskuterats sambearbeta en mängd olika uppgifter från flera offentliga organ aktualiserar integritetsaspekter på ett helt annat sätt än hittills på detta område. Det är därför av grundläggande betydelse att i detta sammanhang ta ställning till och värdera vilka konsekvenser från integritetssynpunkt som ett ökat informationsutbyte skulle medföra. Fördelarna med ett sådant utbyte måste noggrant prövas i förhållande till det intrång i den personliga integriteten som detta kan leda till.
Det finns därför anledning att gå vidare med den modell för ett ökat informationsutbyte som utredaren kommer fram till först om utredaren bedömer att andra intressen än behovet av skydd för den personliga integriteten väger tyngst.
Det kan i detta sammanhang påpekas att de nu nämnda intressena inte nödvändigtvis behöver stå i motsatsförhållande till varandra. Vid ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna bör nämligen integritetsintresset i många fall kunna tillgodoses genom att uppgifterna omfattas av sekretess hos de myndigheter som har tillgång till dem.
Vidare måste beaktas att den information som skulle bli aktuell för utbyte skulle begränsas till främst ersättningstyp, utbetalade belopp och tidpunkten för utbetalning.
En förutsättning för att ett utökat informationsutbyte skall kunna komma till stånd är att det står i överensstämmelse med de lagar och andra bestämmelser som finns på området.
Redan den genomgång som skett inom projektets ram har utvisat behov av regeländringar för att möjliggöra ett sådant informationsutbyte.
Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna och de aktuella myndigheterna är i dag begränsat. Detta gäller i synnerhet utlämnande av uppgifter till arbetslöshetskassorna.
Förklaringen är att arbetslöshetskassorna inte är några myndigheter och att sekretesslagen (1980:100) inte gäller för dem. För myndigheterna innebär det t.ex. att uppgifter inte kan lämnas till arbetslöshetskassorna med stöd av den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen eftersom regleringen endast gäller uppgiftslämnande mellan myndigheter. En annan konsekvens är att en arbetslöshetskassa inte hindras av sekretesslagen när det gäller att till utomstående lämna ut uppgifter som den fått från någon annan. Den särställning som arbetslöshetskassorna har i sekretesshänseende gör det under nuvarande förhållanden svårt att föra in dem i ett system med ett utökat informationsutbyte. För att information skall kunna lämnas ut till arbetslöshetskassorna krävs att sekretess kan garanteras. En möjlig lösning på detta skulle kunna vara att arbetslöshetskassorna omfattas av sekretesslagstiftningen, åtminstone i fråga om det nu diskuterade informationsutbytet.
Det som nu sagts förutsätter en översyn av regleringen av myndigheternas register och databaser med utgångspunkt i de krav som ställs i personuppgiftslagen (1998:204).
Ett ökat informationsutbyte förutsätter också vissa sekretessbrytande bestämmelser.
En särskild utredare tillkallas för att utreda frågor som har samband med ett utökat informationsutbyte mellan RFV, AMS, CSN och arbetslöshetskassorna.
Syftet med ett sådant informationsutbyte skall vara att öka servicen för den enskilde, säkerställa ett korrekt beslutsunderlag samt förebygga felaktiga utbetalningar.
Utredaren skall undersöka om behovet av ett ökat informationsutbyte går att förena med kraven på skydd mot oacceptabla intrång i den personliga integriteten.
Om prövningen leder till bedömningen att dessa intressen kan förenas, skall utredaren lämna de författningsförslag som är nödvändiga. Förslagen skall om möjligt utformas så att de tar hänsyn till förändringar av förutsättningarna för myndigheternas verksamheter, t.ex. när det gäller bidragssystemen. Utredaren skall även beakta att ytterligare myndigheter i framtiden kan komma att delta i informationsutbytet.
Ett förslag om ökat informationsutbyte måste tillfredsställa behovet av sekretess för uppgifter som lämnas till arbetslöshetskassorna.
Vidare måste utredaren ta hänsyn till förhållanden som rör de berörda myndigheternas register och utlämnande av uppgifter från dessa med utgångspunkt i de krav som personuppgiftslagen (1998:204) ställer. I detta sammanhang bör utredaren överväga om det är lämpligt att göra informationen tillgänglig genom direktåtkomst.
Utländska förhållanden bör studeras och erfarenheter därifrån beaktas.
Utredaren skall samråda med företrädare för kontrollrutinprojektet och företrädare för berörda myndigheter.
Utredaren skall redovisa sitt arbete senast före utgången av juni månad 2000. Om det är möjligt skall utredaren dessförinnan även lämna förslag som möjliggör att en försöksverksamhet med ökat informationsutbyte kan inledas så snart som möjligt.