Föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden

Innehåll

Dir. 1999:52

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster. Utredaren skall dessutom bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och AB Trav och Galopp (ATG) bör delegeras från regeringen till Lotteriinspektionen. Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.

Bakgrund

Den svenska spel- och lotterimarknaden är i allt väsentligt förbehållen staten, föreningslivet och hästsporten så att överskottet kommer allmänna eller allmännyttiga ändamål till godo. Den totala omsättningen uppgår, enligt en sammanställning från Lotteriinspektionen, till knappt 30 miljarder kronor. Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget AB Svenska Spel som anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning på idrottstävlingar och spel på värdeautomater. Den näst största spelanordnaren är ATG som anordnar vadhållning i samband med hästtävlingar. AB Svenska Spel och ATG anordnar spel och lotterier efter tillstånd från regeringen, och deras gemensamma andel av marknadens omsättning uppgår till ca 75 procent. Föreningslivet anordnar lotterier och bingospel efter tillstånd från Lotteriinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Föreningslivets marknadsandel uppgår till ca 19 procent. Privata speloperatörer anordnar s.k. restaurangkasinospel och varuautomatspel och deras marknadsandel uppgår till ca 6 procent. Under den första delen av 1990-talet ökade föreningslivet sin andel av spelmarknadens omsättning, framför allt tack vare Bingolottos framgångar. I slutet av 1990-talet har föreningslivet förlorat marknadsandelar. Hösten 1990 uttalade riksdagen att en översyn av lotterilagen skulle göras av en parlamentarisk utredning. Den då gällande lotterilagen gav inte föreningslivet tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrevs av dem. Våren 1991 tillsatte regeringen en utredning som antog namnet Lotteriutredningen. I december 1992 avlämnade Lotteriutredningen sitt slutbetänkande Vinna eller försvinna - folkrörelsernas spel och lotterier i framtiden (SOU 1992:130). I propositionen Ny lotterilag (prop. 1993/94:182) föreslog regeringen ökade intäktsmöjligheter för föreningslivet genom en ny automatspelsform - värdeautomaten - och förbättrade vinstmöjligheter i andra lotterier och spel. Riksdagen konstaterade att förslagen i propositionen i vissa avseenden var mindre långtgående än vad Lotteriutredningen föreslagit men i icke obetydlig utsträckning borde förbättra möjligheterna för den del av föreningslivet som så önskar att finansiera sin verksamhet genom lotterier och spel (bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). År 1997 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av lotterilagen (1994:1000). I direktiven anges att fördelningen mellan och förutsättningarna för staten, hästsporten och föreningslivet inte skall behandlas. Utredaren förväntas överlämna sitt slutbetänkande i augusti 1999. I propositionen Kasinospel i Sverige m.m. (prop. 1998/99:80) gjorde regeringen bedömningen att en utredning bör tillsättas med uppdrag att ta fram förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden återigen kan stärkas. Regeringen betonade också att det är viktigt att beakta den betydelse som de statliga spelen har för statens inkomster samt att det är viktigt att föreningslivet självt har möjlighet att bidra till sin egen finansiering. Riksdagen delade regeringens bedömning och poängterade vikten av att utredaren arbetar snabbt, men ville inte i övrigt föregripa utredarens ställningstaganden (bet. 1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229). I samband med riksdagsbehandlingen uttalade Kulturutskottet dock att bl.a. att de uppfattningar som framförts av Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Lotterifrågor (FSL) i skrivelse till utskottet (dnr. KrU 1998/99:91) bör finnas med som en del av underlaget när den av regeringen föreslagna utredningen studerar olika möjligheter att påverka fördelningen av spel- och lotterimarknaden i Sverige.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag till hur föreningslivets ställning på den svenska spel- och lotterimarknaden kan stärkas. Härvid skall även beaktas den betydelse de statliga spelen har för statens inkomster. Statsmakternas ambition att bibehålla det nationella självbestämmandet över spel- och lotterimarknaden och att överskottet skall vara förbehållet staten, hästsporten och föreningslivet skall beaktas vid framtagandet av förslag. Utredaren skall även bedöma om tillståndsgivningen till AB Svenska Spel och ATG bör delegeras från regeringen till Lotteriinspektionen. Syftet med detta skall vara att avlasta regeringen och föra samman prövningen av tillståndsansökningar till ett ställe, utom i de fall där uppgifterna kan skötas på lokal nivå. Utredaren skall inhämta information från marknadens aktörer och löpande bevaka och analysera utvecklingen på marknaden. Utredaren skall härvid inhämta synpunkter från representanter för föreningslivet på olika nivåer. Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast den 1 december 1999.